DOCSLIB.ORG

VPK Eller APK?

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
VPK Eller APK? Örebro Universitet Humanistiska institutionen VPK eller APK? En studie i hur Ny Dag och Norrskensflamman argumenterade för vilket parti som var det kommunistiska parti i Sverige år 1977 Christoffer Odén C-Uppsats i Historia Höstterminen 2008 Handledare: Gunnela Björk Innehållsförteckning 1. Inledning................................................................................................................................. 1 1.1 Forskningsläge ................................................................................................................. 1 1.1.1 Orsaker till utbrytningen ........................................................................................... 2 1.1.2 Partipress ................................................................................................................... 5 1.2 Problemformulering och frågeställningar ........................................................................ 6 1.3 Metod ............................................................................................................................... 7 1.4 Material ............................................................................................................................ 7 1.5 Avgränsningar .................................................................................................................. 8 1.6 Disposition ....................................................................................................................... 8 2. Bakgrund ................................................................................................................................ 8 2.1 Vänsterpartiets historia..................................................................................................... 9 2.2 Sammanfattning ............................................................................................................. 10 3. Hur argumenterar tidningarna på ledarsidan för sin linje? Hur beskrivs motståndaren?..... 11 3.1 Ny Dag ........................................................................................................................... 11 3.2 Sammanfattning ............................................................................................................. 13 3.3 Norrskensflamman ......................................................................................................... 13 3.4 Sammanfattning ............................................................................................................. 16 4. Hur argumenterar tidningarna på inrikessidan för sin linje? Hur beskrivs motståndaren?.. 17 4.1 Ny Dag ........................................................................................................................... 17 4.2 Sammanfattning ............................................................................................................. 19 4.3 Norrskensflamman ......................................................................................................... 19 4.4 Sammanfattning ............................................................................................................. 26 5. Resultat och analys............................................................................................................... 26 6. Slutsats ................................................................................................................................. 28 7. Sammanfattning ................................................................................................................... 29 8. Källförteckning..................................................................................................................... 30 8.2 Litteratur............................................................................................................................. 30 1. Inledning Det svenska Vänsterpartiet har en intressant och lång historia med många inre konflikter. Partiet bildades 1917 genom en utbrytning ur Socialdemokratiska partiet och fick då namnet Sveriges Kommunistiska parti. Genom åren har det förekommit många konflikter inom partiet som resulterat i utbrytningar ur partiet. Inre konflikter finns även inom Vänsterpartiet idag, där så kallade traditionalister står mot modernister. Traditionalisternas politik finner vi i den nuvarande partiledningen med Lars Ohly i spetsen. Modernisterna är en grupp av vänsterpartister som förespråkar en ideologisk förändring och ett närmande till Socialdemokraterna. Många av dessa vänsterpartister tillhörde den tidigare partiledningen då Gudrun Schyman var partiledare. Dagens partikonflikt har lett till att organisationen Vägval Vänster bildats som ett forum för modernister. Denna organisation är därför inte ett nytt vänsterparti och många av dess medlemmar tillhör fortfarande Vänsterpartiet som minoritet. Dagens partikonflikt kommer dock inte att belysas i denna undersökning. Jag hänvisar istället till en C-uppsats skriven i statsvetenskap som beskriver de ideologiska skillnaderna såväl som likheterna mellan traditionalister och modernister idag. 1 Istället flyttar vi oss tillbaka i tiden eller närmare bestämt till år 1977 då ytterligare en konflikt inom Vänsterpartiet eller dåvarande Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) blev ett faktum. Denna konflikt berodde på VPK:s ökade vilja att vara oberoende av den kommunistiska ledningen i Moskva. Partiet ville skapa en svensk tradition som var anpassad till svenska förhållanden. Dessa förändringar påbörjades under 1960-talet och redan under år 1967 var partiet utsatt för inre konflikt då en grupp inspirerad av maoismen bröt sig ut. Men det var år 1977 den större utbrytningen skedde då en fjärdedel av VPK:s medlemmar bildade Arbetarpartiet kommunisterna (APK). Detta blev ett bakslag för det socialistiska blocket i Sverige år 1979 eftersom utbrytarna inte kom in i riksdagen. Om dessa röster hade tillfallit VPK så hade det socialistiska blocket haft majoritet. När utbrytarna bröt sig ut och bildade APK tog de med sig tidningen Norrskensflamman som blev det nya partiets språkrör. VPK:s partiledning hade sedan en tid ogillat Norrskensflammans traditionella åsikter och knutit till sig tidningen Ny Dag som blev deras språkrör efter utbrytningen. Mitt syfte är att undersöka hur partiernas tidningar argumenterar för få medlemmar och potentiella sympatisör att välja deras linje. 1.1 Forskningsläge I detta kapitel kommer jag att presentera mitt forskningsläge. I detta forskningsläge kommer läsaren komma i kontakt med två begrepp som är viktiga att förtydliga. Innan min undersökningsperiod fanns det olika grupperingar inom VPK. Jag väljer dock att koncentrera mig på de två största. Den första grupperingen var modernisterna, där partiledaren C H Hermansson räknas in, som hade majoritet inom partiet och partiledningen. Den andra grupperingen var traditionalisterna som var en minoritet i partiet. Trots att de var en minoritet i partiet saknade de inte makt. Deras missnöje skulle leda till en utbrytning och grundandet av APK. Jag vill också förtydliga att partiet kommer att benämnas med två olika namn beroende på vilken tidsperiod jag skriver om. Detta beror på att partiet byter namn år 1967. Innan år 1967 hette partiet Sveriges kommunistiska parti (SKP) och efter år 1967 hette partiet VPK. I detta forskningsläge och senare i uppsatsen är det också viktigt att skilja mellan två personer som delar efternamnet Hermansson och därför kommer jag att skriva ut den första bokstaven i 1 Odén, C (2008) Traditionalism mot Modernism, Svenska Vänsterpartiets ideologidebatt idag, Samhällsvetenskapliga institutionen: Örebro Universitet 1 förnamnet för att åtskiljandet ska underlättas. Detta kapitel börjar med en presentation av orsakerna till utbrytningen enligt tidigare forskning. Därefter kommer jag att beröra journalistikens professionalisering i Sverige som kom att ändra den svenska journalistiken. 1.1.1 Orsaker till utbrytningen Mitt motiv med denna del av forskningsläget är att se om orsakerna till utbrytningen avspeglas i tidningarna när de argumenterar för partierna. I sin artikel Inte som i Ryssland skriver historiken Kjell Östberg att traditionalisterna som var positiva till Sovjetunionen hade sedan år 1964 varit en minoritet i VPK. Grupperingen var välorganiserad och hade en betydande organisatorisk bas i flera partidistrikt. Partiledningen, som var för förnyelse, markerade sitt avståndstagande till traditionalisterna och deras okritiska ställningstagande gentemot Sovjetunionens kommunism. Detta hindrade dock inte partiledningen från att tro på samexistens inom partiet trots de meningsskiljaktigheter som fanns. Det var minoriteten själv som till slut valde att bryta sig ut och bilda APK. Östberg menar att VPK:s försök att uppnå förnyelse och självständighet egentligen ledde till att partiets politik närmade sig Sovjetunionens politik igen. Trots detta fortsatte VPK att kritisera APK för sitt fortsatta samarbete med Sovjetunionen. Östberg bygger denna slutsats på en jämförelse av partiprogrammen från år 1965, år 1967 och år 1972. I partiprogrammet från år 1965 såväl som år 1967 kritiserades det svenska Vänsterpartiet för att vara gammalmodigt och var i behov av att förnyas. Men i partiprogrammet år 1972 presenterades istället en återgång till Marx och Lenins revolutionära teori.2 Statsvetaren Jörgen Hermansson har samma tankar som Östberg om att den traditionalistiska grupperingen var en stark minoritet som satte sin prägel på debatten. J Hermansson skriver att VPK:s ställningstagande gentemot Sovjetunionen var en bidragande
Load more

Recommended publications
  • Övervakningen Av ”SKP-Komplexet”
    Förord Säkerhetstjänstkommissionen tillkom vid en tidpunkt då olika for- skare, framför allt historiker och statsvetare, inlett arbeten med projekt som låg nära kommissionens uppdrag. Flera av dessa pro- jekt hade påbörjats inom ramen för det forskningsprogram om svensk militär underrättelse- och säkerhetstjänst som Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet på regeringens uppdrag ut- lyst i februari 1998. Genom att anställa några av forskarna som ex- perter kunde kommissionen tillgodogöra sig deras kunskaper och kompetens och ge dem möjlighet att arbeta med fri tillgång till det relevanta källmaterialet. Resultatet av deras arbete publiceras som bilagor till kommissionens betänkande. Rapporterna har föredra- gits för och diskuterats i kommissionen. Författarna svarar dock själva för sakinnehållet. Det är med andra ord respektive författares analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras i rapporterna. Vidare publiceras som bilagor till kommissionens betänkande ett antal rapporter som författats inom kommissionens sekretariat och av enskilda kommissionsledamöter. Gunnar Brodin Ordförande i Säkerhetstjänstkommissionen SOU 2002:93 Övervakningen av ”SKP-komplexet” Innehåll 1 Introduktion.................................................................5 2 SKP - utveckling, hotbild och övervakning före 1945 .......9 2.1 SKP – sektion av Kommunistiska Internationalen ..................9 2.2 Hotbilden före 1945.................................................................11 2.2.1 Mellankrigstiden............................................................11
    [Show full text]
  • Fully Acceptable Policies on Homosexuality in The
    “Fully Acceptable” Policies on Homosexuality in the Swedish Parliament between 1933-2010 Master’s Thesis The Department of Government Uppsala December 2020 Author: Markus Sjölén Gustafsson Supervisor: Per Adman Abstract This study looks at the development in policy towards homosexuals in Sweden from criminalization to constitutional protection. A study on the ideational development in parliament has yet to be conducted. By studying the frames expressed in the official documents between 1933 and 2010 the study analyses ideas in terms of problems and solutions to describe how change occurred. The result is that Swedish policy towards homosexuals has been determined by two frames of understanding: a sexual frame and an emotional frame. The policy process of the frames developed similarly in terms of institutionalization. Initially both frames saw homosexuals as dangerous which resulted in a different legal status. The frames gradually harmonized with a new scientific understanding that reinterpreted homosexuality as harmless and the different legal status problematic. Keywords: LGBT-rights, Swedish Parliament, frame analysis, path-dependency, critical junctures, policy, harmonization Word count: 19987 2 TABLE OF CONTENTS Abstract ..................................................................................................................................................... 2 1. Introduction ....................................................................................................................................... 4 1.1 Previous
    [Show full text]
  • Problems and Prospects for the Social Democratic Movement in Sweden, and the Relationship Between the Social Democrats and the Left Party
    Håkan A Bengtsson ARENA Group, Sweden Problems and Prospects for the social democratic movement in Sweden, and the relationship between the Social Democrats and the Left Party 1. Introduction ..................................................................................................................................2 2. Social Democrats and the Left Party - problematic relationship .................................................3 3. The trade unions...........................................................................................................................4 4. The social democratic project ......................................................................................................4 5. The social democratic problem ....................................................................................................5 6. Beyond capitalism? ......................................................................................................................6 7. A New Programme.......................................................................................................................6 8. The cooperation between the Greens, the Left and the Social Democrats...................................7 Parties and Social Movements Published by the Policy Research Department of the Rosa Luxemburg Foundation Franz-Mehring-Platz 1, D-10243 Berlin, (+49-30) 44 310 160, [email protected] www.left-parties.rosalux.de rls 1. Introduction The social democratic movement in Sweden has historically been very successful.
    [Show full text]
  • Communism in the Baltic States ANDRES KÜNG
    COMMUNISM IN THE BALTIC states ANDRES KÜNG Documentation and debate about the crimes of Communism agains the people in the Baltic States presented at Jarl Hjalmarson Stiftelsen April 13, 1999, by ANDRES KUNG www.hjalmarsonstiftelsen.se Jarl Hjalmarson Foundation was founded in 1994. The Foundation is promoting development and European co-operation/integration on the basis of freedom, democracy and market economy. This goal is achieved by activities such as lectures and seminars intended for political parties and organisations promoting the development of democracy. In the beginning the Foundation focused its activities to countries in the Baltic Sea region: Estonia, Latvia, Lithuania, Poland and the St Petersburg region. Later on the Foundation went further afield and widened its activities to countries and regions such as Belarus, the Balkans, Turkey, Africa, Sri Lanka, Mongolia, Cauca- sus, Ukraine, Iraq and Latin America. To some extent the Jarl Hjalmarson Foundation focus its activities at politically active women, youth and students, i.e. those who are to occupy important politi- cal positions in their respective countries in the future. All projects are primarily funded through the Swedish International Development Authority (Sida) as a part of the Swedish government’s development aid. According to the government’s guidelines this aid will: “facilitate the materialization of a well functioning party structure in countries of Central and Eastern Europe as well as in the developing world. With the further aim of, promoting democratic and representative govern- ments in those countries.” Education is the main implementation instrument used by the Jarl Hjalmarson Foundation. The efforts entail: • setting up organisational structures • teaching communication, campaigning and media managing skills • ideological training • advice on practical politics and policy.
    [Show full text]
  • Rikets Säkerhet Och Den Personliga Integriteten. De Svenska Säkerhets- Tjänsternas Författningsskyddande Verksamhet Sedan År 1945
    Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Regeringen beslutade den 25 mars 1999 att tillkalla en kommission med uppgift att kartlägga och granska den författningsskyddande verksamhet som de svenska säkerhetstjänsterna bedrivit när det gäller hot som härrör ur inrikes förhållanden. Kommissionen be- står, enligt direktiv 1999:26 och tilläggsdirektiv 1999:59, av en ord- förande och fem ledamöter. Som ordförande i kommissionen förordnades fr.o.m. den 25 mars 1999 riksmarskalken Gunnar Brodin och som ledamöter fr.o.m. den 21 maj 1999 f.d. justitierådet Anders Knutsson, general- sekreteraren i Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättig- heter Anita Klum och journalisten Ewonne Winblad samt fr.o.m. den 1 augusti 1999 professor Alf W Johansson och professor Karl Molin. Som sakkunnig med uppgift att biträda vid granskningen av be- tänkandet från sekretessynpunkt förordnades fr.o.m. den 5 augusti 2002 justitierådet Göran Regner. Som experter har varit förordnade generalmajor Erik Rossander (den 6 december 1999 - den 30 april 2001), f.d. kanslichefen vid Försvarets underrättelsenämnd Sören Nilsson (den 1 januari 2000 - den 28 februari 2001), f.d. byråchefen vid säkerhetspolisen Olav Robertsson (den 1 januari 2000 - den 30 april 2001), fil.kand. Mag- nus Hjort (den 13 mars 2000 - den 28 februari 2001), professor Ulf Bjereld (den 1 september 2000 - den 28 februari 2001), docent Klaus Richard Böhme (den 1 september 2000 - den 28 februari 2001), fil.kand. Ulf Eliasson (den 1 september 2000 - den 28 febru- ari 2001), fil.dr Thomas Jonter (den 1 september 2000 - den 28 feb- ruari 2001), fil.dr Werner Schmidt (den 1 september 2000 - den 31 mars 2001), arkivrådet Evabritta Wallberg (den 1 september 2000 - den 28 februari 2001), professor Kent Zetterberg (den 1 september 2000 - den 30 november 2000) och fil.dr Jacob Gustavsson (den 1 - 30 november 2000).
    [Show full text]
  • Coversheet for Thesis in Sussex Research Online
    A University of Sussex DPhil thesis Available online via Sussex Research Online: http://sro.sussex.ac.uk/ This thesis is protected by copyright which belongs to the author. This thesis cannot be reproduced or quoted extensively from without first obtaining permission in writing from the Author The content must not be changed in any way or sold commercially in any format or medium without the formal permission of the Author When referring to this work, full bibliographic details including the author, title, awarding institution and date of the thesis must be given Please visit Sussex Research Online for more information and further details Party Organisation and Party Adaptation: Western European Communist and Successor Parties Daniel James Keith UNIVERSITY OF SUSSEX Thesis submitted for the degree of Doctor of Philosophy, April, 2010 ii I hereby declare that this thesis has not been and will not be, submitted in whole or in part to another University for the award of any other degree. Signature :……………………………………… iii Acknowledgements My colleagues at the Sussex European Institute (SEI) and the Department of Politics and Contemporary European Studies have contributed a wealth of ideas that contributed to this study of Communist parties in Western Europe. Their support, generosity, assistance and wealth of knowledge about political parties made the SEI a fantastic place to conduct my doctoral research. I would like to thank all those at SEI who have given me so many opportunities and who helped to make this research possible including: Paul Webb, Paul Taggart, Aleks Szczerbiak, Francis McGowan, James Hampshire, Lucia Quaglia, Pontus Odmalm and Sally Marthaler.
    [Show full text]
  • Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK)
    Tidskriften Fjärde Internationalen om Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) Innehåll Introduktion ........................................................................................................................... 1 VPK inför valet 1976 .............................................................................................................. 2 VPK inför valet och kvalet, inledning .................................................................................. 2 Tom Gustafsson: VPK efter valet 1973 – eftervalsdebatten ............................................... 3 Björn Hallberg: 1917-1975. Vad har Vpk uppnått? ............................................................. 6 Göte Kildén: Så vaktar VPK:s partistyrelse ”köttgrytorna” .................................................10 Tom Gustafsson: Om Tjeckoslovakien .............................................................................14 Gustafsson, Kildén: Vpk:s fackliga politik – Fågel eller fisk? .............................................15 Tom Gustafsson: Vpk tror att man kan slå borgarna med valsedlar ..................................18 Bo Bergman: Ledare, ledda och förledda .............................................................................27 Kenneth Sörenson: VPKs väg under 1980-talet....................................................................43 Mats Bladh: Vänsterpartiet kommunisterna och demokratin — en kritik av Kenneth Sörensons synvilla ...............................................................................................................86
    [Show full text]
  • Managing Global Finance: Choices and Constraints in the Swedish Financial Crisis of 1992 Johannes Malminen but Not to the Extent That Policy Options Ceased to Exist
    This dissertation assesses the impact of global fi nance on policy options in the Swedish fi nancial crisis of 1992. The aim is to improve understanding of the impact of global fi nance on state policymaking during a fi nancial Managing Global Finance crisis and to determine the extent to which a state has policy options despite global fi nancial constraints. Choices and Constraints in the Although the impact of global fi nance has narrowed the policy options available to policymakers, this thesis argues that there are still options available and decisive policy choices to make even in the worst case of a Swedish Financial Crisis of 1992 fi nancial crisis situation. This study fi nds the common suppositions in the globalization literature inadequate for understanding a fi nancial crisis as a consequence of their focus on either structural constraints or policy choices, and suggests a constrained choice approach focusing on the interplay between global constraints JOHANNES MALMINEN and policy choices. This study applies the constrained choice approach to three decisions during the Swedish fi nancial crisis. They are the decisions to defend the krona, to support the banks, and to build a political coalition. The study fi nds that global material and ideational constraints, as well as alternative policy options for policymakers, were pre- sent in all three decisions. As the fi nancial crisis worsened, the global constraints on policymaking increased, Managing Global Finance: Choices and Constraints in the Swedish Financial Crisis of 1992 of Crisis Financial Swedish in the and Constraints Choices Finance: Global Managing Malminen Johannes but not to the extent that policy options ceased to exist.
    [Show full text]
  • Besked Ikväll!
    BESKED IKVÄLL! Peter Esaiasson och Nicklas Håkansson Besked ikväll! VALPROGRAMMEN I SVENSK RADIO OCH TV Nr 19 i en serie skrifter utgivna av STIFTELSEN ETERMEDIERNA I SVERIGE UTKOMNA VOLYMER I SKRIFTSERIEN 1. Leif Furhammar, Med TV i verkligheten 1995 2. Göran Elgemyr, Radion i strama tyglar 1996 3. Nina Wormbs, Genom tråd och eter 1997 4. Olle Sjögren, Den goda underhållningen 1997 5. Torsten Thurén, Medier i blåsväder 1997 6. Lars Hänström, Lär mig att mäta tiden 1997 7. Peder Lunell-Fallenius, Radiohuset 1998 8. Lars-Åke Engblom, Radio- och TV-folket 1998 9. Birgitta Höijer, Det hörde vi allihop! 1998 10. Alf Björnberg, Skval och harmoni 1998 11. Ulla B Abrahamsson, I allmänhetens tjänst 1999 12. Peter Dahlén, Från Vasaloppet till Sportextra 1999 13. Sune Tjernström, En svårstyrd skuta 1999 14. Michael Forsman, Från klubbrum till medielabyrint 2000 15. Ingegerd Rydin, Barnens röster 2000 16. Lasse Svanberg, TV-bilder 2000 17. Per Rahbek, Återupptäckten av provinsen 2001 18. Bo Reimer, Uppspel 2002 19. Peter Esaiasson & Nicklas Håkansson, Besked ikväll! 2002 © Stiftelsen Etermedierna i Sverige 2002 Fälth & Hässler i Värnamo ISBN 91-518-4111-8 ISSN 1400-7274 STIFTELSEN ETERMEDIERNA I SVERIGE har initierat och driver ett tvär- vetenskapligt forskningsprojekt om de svenska etermediernas upp- komst och utveckling fram till den tid då monopolet upphör. Ett tjugotal forskare är knutna till olika delprojekt, och deras resultat publiceras i denna skriftserie. Projektet sammanfattas också i tre populärvetenskap- liga volymer. Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB har anslagit medel till stiftelsen motsvarande huvudparten av de beräknade kostna- derna. Senare har även Teracom Svensk Rundradio AB inträtt som ett stödjande företag.
    [Show full text]
  • Demokratins Framtid
    DEMOKRATINS FRAMTID KATARINA BARRLING (RED) OCH SÖREN HOLMBERG (RED), LUDVIG BECKMAN, LI BENNICH-BJÖRKMAN, HANNA BÄCK, PETER ESAIASSON, ELISABETH FALK, JOHAN HELLSTRÖM, ULRIKA MÖRTH, OLOF PETERSSON, BO ROTHSTEIN, ANDERS SUNDELL, ANDERS WIDFELDT Demokratins framtid Katarina Barrling & Sören Holmberg (redaktörer) Demokratins framtid © Sveriges riksdag och författarna, Stockholm 2018 Utgivare: Sveriges riksdag Redaktörer: Katarina Barrling och Sören Holmberg Omslag och grafisk form: Björn Holm Tryck: Stibo Complete, april 2019 ISBN: 978-91-88607-64-5 Andra upplagan Innehållsförteckning Förord 7 Författarpresentationer 9 Demokratins triangeldrama 13 Katarina Barrling och Sören Holmberg Den sköra demokratin 29 Katarina Barrling och Sören Holmberg Rösträttsåldern och demokratins avgränsningsproblem 81 Ludvig Beckman Parti är fria staters liv 111 Olof Petersson Fångad i nätet? 133 Anders Sundell Högerpopulism – hot eller bot för demokratin? 159 Anders Widfeldt Krackelerar den sociala sammanhållningen? 191 Li Bennich-Björkman Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult 211 Bo Rothstein Tilliten mellan svenska politiker 237 PETER ESAIASSON Kris i regeringsfrågan? 269 Hanna Bäck och Johan Hellström EU som ett flernivåsystem – utmaningar för svensk demokrati 299 Ulrika Mörth Appendix 329 Sammanställt av Elisabeth Falk Referenser 367 ”Tiden fordrar av Sveriges regering, att den skulle göra någonting ännu större, ännu mera, att den skulle spänna krafterna ännu högre, att den skulle gripa in för denna stora, enande, samlande förändring i demokratisk riktning” ”– jag syftar på kvinnornas rösträttsfråga.” Nils Edén, riksdagen den 5 juni 1917 FÖRORD Förord en 17 december 1918 föll klubban i både första och andra kam- maren i Sveriges riksdag. Efter en dramatisk höst överskuggad av första världskrigets slutskede enades riksdagen om det his- toriska principbeslut som markerar demokratins genombrott i Dvårt land – beslutet att införa allmän och lika rösträtt och valbarhet för kvinnor och män.
    [Show full text]
  • Medier Och Politik : Om Arbetarrörelsens Mediestrategier Under 1900-Talet
    Medier och politik : om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet Jönsson, Mats; Snickars, Pelle 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Jönsson, M., & Snickars, P. (Red.) (2007). Medier och politik : om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900- talet. (Mediehistoriskt arkiv; Vol. 3). Statens ljud- och bildarkiv. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIER UNDER 1900-TALET redaktörer: mats jönsson & pelle snickars MEDIER & POLITIK MEDIER & POLITIK OM ARBETARRÖRELSENS MEDIESTRATEGIER UNDER 1900-TALET snickars jönsson & redaktörer: Box 241 24, 104 51 Stockholm statens ljud- och bildarkiv hur den svenska arbetarrörelsen landets audiovisuella ytelserika mest till förhållningssätt sitt reformerade 1900-talet under aktör politiska infl massmedier.
    [Show full text]
  • Suessner-Schwedische Linkspartei
    1 Henning Süssner1: Good bye Lenin? Die schwedische Linkspartei 1998 – 2005. Man könnte ein wenig provozierend behaupten, dass die schwedische Linkspartei zur Zeit von ihrer eigenen Geschichte eingeholt wird: Seit der Wahl von Lars Ohly zum Vorsitzenden der Linkspartei im Februar 2004 fordern interne wie externe Kritiker lautstark, dass die Partei sich endgültig von ihrem kommunistischen Erbe verabschieden und endlich ihre eigene Geschichte kritisch aufdecken soll. Diese Forderung, die durch eine Reportage des staatlichen schwedischen Fernsehens über das Verhältnis der Parteiführung zu den sozialistischen Staaten Osteuropas im vergangenen Jahr kräftig angeheizt wurde, hat die Linkspartei in eine „Kommunismusdebatte“ zurückgeworfen, die beim Beobachter ein unbehagliches Déjà-vu-Erlebnis hervor ruft. Ein Rückblick: Lenin verlässt den Raum... Bereits in den 1960er Jahren wurden erste Versuche unternommen, das kommunistische Erbe2 der Linkspartei, grundsätzlich in Frage zu stellen. Wolfgang Leonhard rechnete seinerzeit Carl-Henrik Hermansson, den 1964 gewählten Parteivorsitzenden der SKP, zu „den wichtigsten Wegbereitern des Eurokommunismus in Europa“.3 Nach Hermanssons Wahl zum Vorsitzenden öffnete sich die – nach wie vor hart zentral gesteuerte – KP für ideologische Einflüsse aus der neuen Linken und stellte u.a. die Schulung ihrer Funktionäre an der SED-Parteischule in Bad Doberan und in Moskau. ein. Eine „dänische Lösung“4, d.h. die bewusste Abkehr von der kommunistischen Parteitradition und die Neugründung einer linkssozialistischen Partei, wurde jedoch bewusst vermieden. 1968 kritisierte die VPK- Führung so zwar den Einmarsch der Truppen des Warschauer Paktes in die ČSSR, brach jedoch die Beziehungen zu den dafür verantwortlichen „Bruderparteien“ nicht vollends ab. Die VPK entwickelte in der Folge zwar eine deutliche Affinität zu den Positionen der „eurokommunistischen“ Parteien Westeuropas, vermied es aber, sich nach 1968 in ähnlicher Deutlichkeit zu den inneren Entwicklungen in den staatssozialistischen Ländern zu äußern.
    [Show full text]