Kirunasvenskarna Och De Svenska Kommunisterna Skuld Och Förlåtelse I Historiska Och Medialiserade Diskurser
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur – ISAK LiU Norrköping Kirunasvenskarna och de svenska kommunisterna Skuld och förlåtelse i historiska och medialiserade diskurser Karl-Arvid Färm Masteruppsats från Masterprogram i Kultur och mediegestaltning 2008 Linköpings universitet, LiU Norrköping, 601 74 NORRKÖPING ISAK-Instutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISRN: LIU-ISAK/KSM-A -- 08/12 -- SE Handledare: Konstantin Economou/Hélena Regius Nyckelord: Kommunism, vänsterpartiet, Sovjetunionen, Kirunasvenskar. Innehållsförteckning Inledning.....................................................................................................................................1 Syfte............................................................................................................................................2 Frågeställningar...........................................................................................................................3 Metod och material.....................................................................................................................3 Teori............................................................................................................................................5 Fairclough...............................................................................................................................5 Hearit......................................................................................................................................7 Cunningham...........................................................................................................................8 Bakgrund.....................................................................................................................................9 Kirunasvenskarna...................................................................................................................9 Begreppet ”Kirunasvenskar”.............................................................................................9 1920-talets emigranter.....................................................................................................10 Emigranternas motiv för flytt..........................................................................................10 Hur många svenskar emigrerade till Ryssland?...............................................................13 Kirunasvenskarnas upplevelser i Sovjetunionen.............................................................14 Historier om de hemvändande och deras bemötande......................................................15 Kaa Enebergs efterforskningar och arbete...........................................................................18 Mediedebatten......................................................................................................................19 De tidiga artiklarna (1999)..............................................................................................19 Tvingade till tystnad publiceras (2000)...........................................................................20 2001.................................................................................................................................23 2002 och 2003.................................................................................................................27 2004.................................................................................................................................29 Senare än 2004.................................................................................................................37 Seminariet........................................................................................................................38 Diskussion och analys...............................................................................................................41 Har nutidens vänsterparti en skuld i dåtidens händelser?.....................................................41 Varför tar det fem år för debatten att ”explodera”?..............................................................47 Vilket värde har en ursäkt under dessa förhållanden?..........................................................53 Avslutande diskussion...............................................................................................................59 Källförteckning.........................................................................................................................65 Böcker..................................................................................................................................65 TV-program..........................................................................................................................65 Artiklar.................................................................................................................................65 Kalle Färm, 830404-0218 KSM -03, Master Inledning Kirunasvenskarnas historia ligger mig nära, då min mormor och hennes familj tillhör de svenskar som på 30-talet emigrerade till Sovjetunionen efter att ha fått löftet från lokala kommunister att livet var bättre där borta. Under hela min uppväxt har jag hört henne berätta historier, aldrig hela historien på en gång, utan en anekdot här, en liten berättelse där. På senare år har jag därför blivit mer nyfiken på att sätta mig in i hela den större historiska och politiska berättelse som min mormor och hennes familj spelade en liten roll i. Efter att ha läst Kaa Enebergs böcker om Kirunasvenskarna, Tvingade till tystnad1 och Förnekelsens barn2, insåg jag relativt snabbt att den delfråga som fascinerade mig mest var den betydligt mer nutida debatten kring huruvida dagens vänsterparti fortfarande bar ett ansvar för hur Kirunasvenskarna behandlades av dåtidens svenska kommunister. Eneberg menade i sina böcker att partiets medlemmar både på 20 & 30-talet och långt senare bar ett ansvar för det som skedde de svenskar som reste till Sovjet, och även hur de människor som överlevde och återvände bemöttes när de väl hittade hem igen. Medan jag behandlar de historiska detaljerna kring Kirunasvenskarna mer i den korta dokumentärfilm, Marys resor, som görs i samband med denna uppsats (även om de av uppenbara skäl ändå måste återberättas även här) ska uppsatsen koncentrera sig på de mer närliggande frågorna och problemen i att ta itu med sin historia. Hur man som grupp eller organisation erkänner sina eventuella fel samtidigt som man försöker åsamka den egna gruppen så lite kvarliggande skada som möjligt. Det kan såklart komma att diskuteras huruvida en person släktbunden till återvändande Kirunasvenskar, såsom jag, är lämpad att skriva denna uppsats. Naturligtvis ska inte mina blodsband till personer som kan anses vara direkt inblandade i det som denna uppsats ämnar undersöka döljas från läsaren. Onekligen är det så att jag kommer till ämnet med en hel del privata känslor och tankar kring ämnet, samtidigt som jag inte tror att skillnaden mellan styrkan i mina personliga åsikter kring det här ämnet och de som varje uppsatsförfattare oundvikligen skapar kring det ämne som han eller hon skriver om (särskilt ett som bottnar i politik och närliggande historia) är av väldigt olika grad. I mångt och mycket hade jag nog ärvt min mormors syn på hela historien innan jag började arbetet med denna uppsats och Marys resor och mormor hade aldrig gett intrycket av att bära på någon form av agg gentemot någon, trots vad som hänt. Hon var nöjd med att låta det förflutna vara det förflutna, och har aldrig uttryckt någon längtan efter offentlig upprättelse. I hennes egna ord har det bästa med 1 Eneberg, Kaa, Tvingade till tystnad, Hjalmarsson & Högberg, 2000. 2 Eneberg, Kaa, Förnekelsens barn, Hjalmarsson & Högberg, 2003. 1 Kalle Färm, 830404-0218 KSM -03, Master att hela historien om Kirunasvenskarna blivit offentligt erkänd varit att hon kunnat få tala om vad som hänt, och att hon blivit trodd när hon gjort det. Det här är den synvinkel som jag ärvt och försökt följa rätt igenom arbetet: inte att komma in i det hela med ilska eller krav på upprättelse i någon form, utan med en strävan efter att få diskutera det som skett utan skygglappar och att kanske äntligen se såväl händelserna på 30-talet som på 2000-talet med en ny klarhet som bara kan komma när diskussionerna och debatterna befinner sig i det förflutna. Debatten må för vissa (såsom visas av min historia om ”Seminariet”, sid 38) vara långt ifrån avslutad och kan komma att blossa upp på nytt i framtiden, men den verkar i alla fall ha lagts på is under tillräckligt lång tid för att överleva en objektiv analys utan att personliga känslor och åsikter behöver ta överhanden. Eventuellt kan ju även mitt perspektiv som anhörig ge upphov till olika personliga beröringspunkter, känslor och åsikter som då kommer uttryckas som sådana och likaväl kan få komma fram och fördjupas via det här arbetet. Syfte Den här uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vänsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag är intresserad av processen när en organisation större än en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag är nyfiken på tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vänsterpartister som deltog i debatten att ”sopa historierna under mattan” och i de fall då det fanns olika rapporter av samma händelse tendera att automatiskt ta ställning för partikamraterna eller den