Ikväll Sjunger Vi Till Satan En Näranalys Av Hur Heavy Metalbandet GHOST Uttrycker En Religiös Ideologi
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kandidatuppsats Ikväll sjunger vi till Satan En näranalys av hur heavy metalbandet GHOST uttrycker en religiös ideologi Författare: Fina Svensson Ek Handledare: Johan Adetorp Examinator: Stefan Arvidsson Termin: VT21 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2RKÄ2E Abstract The aim of this research paper is to analyze what kind of religious ideology the Heavy Metal band GHOST conveys through a ritualized live performance and through a mythologizing of the band. As previous research has concluded, the Heavy Metal genre acts as a tool to construct identities, it is thus interesting to investigate what the music conveys to its listeners. The Heavy Metal genre is also known for their use of religious themes and symbols which makes it a relevant research object in religious studies. The methodological framework of this research is based on a qualitative method that analyzes three different full concert videos of the band GHOST and the band’s official YouTube-channel which they use to narrate their mythical story. Based on the findings of this inquiry it can be concluded that the band conveys an ideology that leans heavily on Christian imagery by turning the Christian doctrine upside down and articulate an anti-Christian satanism. Nyckelord: Religion, Heavy Metal, populärkultur, liveframträdande, satanism, ritual, myt Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Tidigare forskning 2 1.2.1 Sändarperspektiv 3 1.2.2 Mottagarperspektiv 4 1.2.3 Meddelandeperspektiv 5 1.4. Syfte och frågeställningar 5 2 Metod och material 6 3 Teori 10 4 Huvuddel 14 4.1 Liveframträdandena 14 4.1.1 Traditionella 14 4.1.2 Stipulerande 16 4.1.3 Upprepningar 18 4.1.4 Kondenserade 18 4.1.5 Stora gester och ord 22 4.1.6 Överflödig information 24 4.1.7 Arkaiska former 24 4.1.8 Rituella rummet 25 4.2 Successionsordningen 27 5 Avslutning 31 5.1 Didaktisk relevans 32 6 Referenslista 34 1 Inledning Det svenska heavy metalbandet GHOST vann den svenska regeringens musikexportpris 2020 med motiveringen att de sprider en positiv bild av Sverige utomlands och att de även är det band inom rock- och metalmusiken med bredast publik och är världsledande inom sin genre (Utrikesdepartementet 2020). Bandet är ett kommersiellt band samtidigt som de tar sin teatraliska image till det extrema genom att framställa sig som en satanistisk kult och skildrar en mytologi kring bandet. När GHOST gick på röda mattan och hämtade utmärkelsen för årets best metal-performance på Grammygalan 2016 fick de en hel del uppmärksamhet för sina heltäckande masker och smink (Boardman 2016). Gruppen kallar sina konserter för ritualer och deras framträdanden liknar i många hänseenden en högmässa. Då heavy metalgenren är en stor musikgenre och därmed en viktig kulturyttring och som även fungerar som ett hjälpmedel för att konstruera identiteter är det sålunda intressant att undersöka vad musiken förmedlar till sina lyssnare. Det är även intressant att undersöka heavy metalmusiken utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv eftersom man använder sig av olika religiösa uttryck som kristen symbolik och olika diaboliska och ockulta teman för att provocera. Med hjälp av musiken tillhandahåller man redskap som fungerar som andlig och religiös inspiration. Det är således intressant att undersöka hur framställningen av dessa religiösa uttryck och teman kommer till uttryck inom heavy metalmusiken och vad den förmedlar till sina anhängare och hur man förmedlar dessa värden. I och med att GHOST anses vara ett av de största banden inom sin genre är det relevant att undersöka vad de förmedlar till sina lyssnare. Vad är det de förmedlar med sin musik och hur förmedlar de detta? Bandets användande av religiös symbolik gör det även intressant att studera detta utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. I och med att de ritualiserar sina liveframträdanden och utmålar en myt kring bandet är det av särskilt intresse att undersöka hur detta framställs och vad för religiös ideologi som tas till uttryck genom detta. 1.1 Bakgrund Heavy Metalmusiken är en musikgenre som både har provocerat och fascinerat många människor. Musiken var starkt omdebatterad under dess uppkomst under 1970-talet och orsakade en moralpanik. Musiken provocerar fortfarande på grund av den överskridande som gör att man tänjer alltmer på dess gränser för att väcka uppståndelse. Därmed är heavy metalmusiken idag mer extrem än vad den var under 70-talet samtidigt som den innehar en 1 bred publik inom olika subgenrer. Genren har varit starkt influerad av blues- och rockmusiken och uppstod under 1970-talet i Storbritannien. Föregångare inom musikgenren anses vara band som Led Zeppelin, Deep Purple och Black Sabbath. Idag består heavy metalmusiken av ett antal subgenrer, exempelvis Doom Metal, Black Metal, Death Metal och Trash Metal. Ett kännetecken inom musikgenren är deras uppseendeväckande scenshower. Genren har även blivit kraftigt kritiserad och anklagad för att framställas som ondsinta och demoniska på grund av sina texter och visuella uttryck. Teman som ofta finns inom Heavy Metal är bland annat skräck, satanism och ockultism (Nationalencyklopedin u.å.a). GHOST är ett band som bildades i Linköping år 2008. De är kända för sin text och visuella image som är inspirerade från katolska och ockulta teman. Det är ett teatraliskt band som framställer sig själva som en ondskefull religiös kult. Med bandet får man följa en berättelse med flera rollfigurer som utmålar en mytisk skildring. Upphovsmakaren till bandet är musikern Tobias Forge som även är frontmannen i bandet. Ett av bandets största kännetecken är frontmanskaraktären som består av en succession av en satanistisk påve och som alla spelas av en maskerad Forge. Varje album-era har haft olika frontkaraktärer. Under den första albumcykeln Opus Eponymus (2010) var karaktären Papa Emeritus I ledaren för GHOST i den narrativa världen bandet förmedlar. Efter varje album efterträds en ny frontmanskaraktär. Under album Infestissuman (2013) var Papa Emeritus II ledaren och under albumet Meliora (2015) var Papa Emeritus III frontmannen. Deras senaste album Prequelle (2018) introducerades Cardinal Copia som bandets nya frontmanskaraktär. På scenen så ackompanjeras frontmannen av anonyma musiker som även de är utklädda och maskerade. Dessa musiker kallas för The Nameless Ghouls. Under den senaste eran blev även publiken introducerad till karaktären Papa Nilhil, som är pappa till Papa II och Papa III. Papa Nihil var med under turnén men uppträde endast på scen under en låt på varje liveframträdande för att göra ett saxofonsolo. En annan karaktär inom GHOST är Sister Imperator, hon är inte med under liveframträdandena utan är ofta med i de videoklipp som GHOST officiella Youtube sida publicerar för att bland annat göra reklam för kommande album och turnéer (Bennett 2018). 1.2 Tidigare forskning Den tidigare forskningen redovisas utifrån sändare-mottagare modellen. Sändarperspektivet består av forskning som har utgått ifrån sändarna, vilket i denna kontext består av heavy metalmusikens olika teman. De forskare som har utgått ifrån ett mottagarperspektiv har fokuserat på mottagarna, i detta fall lyssnarna till genren. 2 1.2.1 Sändarperspektiv Den huvudsakliga forskningen som gjorts utifrån ett sändarperspektiv är gjord av religionsvetare. Dessa forskare har framförallt studerat de olika religiösa teman som uttrycks inom heavy metalgenren och hur de används för att provocera men även kritisera det kristna samhället. Religionsvetaren Helen Farley skriver i sin artikel Demon, Devils and Witches: The Occult in Heavy Metal Music (2009) om heavy metalmusikens relation till satanismen och det ockulta. Farleys slutsatser är att bluesen har tillhandahållit heavy metalgenren dess religiösa teman för att kunna göra revolt mot samhället och dess normer (Farley 2009, 99). I artikeln Sons of Northern Darkness: Heathen Influences in Black Metal and Neofolk Music (2011) diskuterar Kenneth Granholm som är docent inom komparativ religion hedonismens påverkan beträffande populärmusik. Granholms slutsatser i artikeln stämmer i stort sett överens med Farley. Bägge anser att de religiösa uttrycken inom musikgenren fungerar som ett redskap för att kunna revoltera mot samhället och dess normer. Skillnaden mellan Farley och Granholm är att Granholm anser att de hedniska föreställningarna, som han identifierar, fungerar som ett system av religiösa och ideologiska uppfattningar till sina anhängare (Granholm 2011, 516). Farley anser tvärtom, att musikgenren inte ger uttryck för några religiösa föreställningar (Farley 2009, 100). Musikvetaren Robert Walser konstaterar i sin bok Running with the devil: Power, Gender, and Madness in Heavy Metal Music (1993) hur metalmusiken ger uttryck åt bland annat våld och desorientering. Precis som tidigare nämnda forskare anser Walser att musiken verkar som ett redskap för att föra kritik mot samhället. Walser menar att musiken förmedlar en slags social spänning som grundar sig i att kunna ge lyssnarna ett religiöst djup, men även en social gemenskap (Walser 1993, 8). Jesper Petersen skriver om den samtida satanismen i boken The Occult World (2015). Petersen skriver inte explicit om heavy metalgenren men nämner genren som ett sätt för hur den samtida satanismen tar uttryck. Petersen identifierar olika satanistiska perspektiv. Den första är anti-kristen satanism som kännetecknas genom en omvändning av kristna berättelser för att motsätta sig samhället. Således uttrycker de en omvänd bild av samhällsnormerna (Petersen 2015, 399). Ett annat satanistiskt perspektiv som Petersen identifierar