Ny Organisation. Gatutidningen Situation Sthlm 1995-2000

Ny situation - ny organisation. Gatutidningen Situation Sthlm 1995-2000

Magnusson, Jan

2002

Link to publication

Citation for published version (APA): Magnusson, J. (2002). Ny situation - ny organisation. Gatutidningen Situation Sthlm 1995-2000. School of Social Work, Lund University.

Total number of authors: 1

General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal

Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.

LUND UNIVERSITY

PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 NY SITUATION – NY ORGANISATION NY SITUATION – NY ORGANISATION

JAN MAGNUSSON JAN MAGNUSSON

NY SITUATION – NY ORGANISATION NY SITUATION – NY ORGANISATION GATUTIDNINGEN SITUATION STHLM 1995-2000 GATUTIDNINGEN SITUATION STHLM 1995-2000

LUND DISSERTATIONS IN SOCIAL WORK 9 LUND DISSERTATIONS IN SOCIAL WORK 9 © Jan Magnusson © Jan Magnusson Omslag: Eva Broms Omslag: Eva Broms Tryck: Kfs, Lund 2002 Tryck: Kfs, Lund 2002 Förlag: Socialhögskolan, Lunds universitet Förlag: Socialhögskolan, Lunds universitet Box 23, 221 00 Lund Box 23, 221 00 Lund Tel: 046–222 00 00 vxl Tel: 046–222 00 00 vxl Fax: 046–222 9412 Fax: 046–222 9412 ISSN 1650-3872 ISSN 1650-3872 ISBN 91-89604-11-3 ISBN 91-89604-11-3 INNEHÅLL INNEHÅLL

1. INLEDNING 1 1. INLEDNING 1

2. FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE, NY ORGANISATION 7 2. FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE, NY ORGANISATION 7 Förändringar i välfärdssamhället 9 Förändringar i välfärdssamhället 9

3. GATUTIDNINGAR OCH SJÄLVHJÄLPSIDEOLOGI 15 3. GATUTIDNINGAR OCH SJÄLVHJÄLPSIDEOLOGI 15 Två gatutidningsmodeller 15 Två gatutidningsmodeller 15 Internationell organisering 17 Internationell organisering 17 The Big Issue 19 The Big Issue 19 Situation Sthlm 21 Situation Sthlm 21 Gatutidningsideologin 23 Gatutidningsideologin 23 Filantropin och hjälp-till-självhjälpsprincipen 24 Filantropin och hjälp-till-självhjälpsprincipen 24 Empowerment 28 Empowerment 28 Diskussion 29 Diskussion 29

4. DEN NYA HEMLÖSHETEN 33 4. DEN NYA HEMLÖSHETEN 33 Medialiseringen av hemlösheten 36 Medialiseringen av hemlösheten 36 Hemlöshet och hemlöshetsrelaterade frågor i Stockholm under Hemlöshet och hemlöshetsrelaterade frågor i Stockholm under 1990-talet 38 1990-talet 38 Sammanfattning 43 Sammanfattning 43

5. METOD OCH GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER 45 5. METOD OCH GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER 45 Viktiga val 46 Viktiga val 46 Förberedelser och tillträde 47 Förberedelser och tillträde 47 Datainsamlingsmetoder 48 Datainsamlingsmetoder 48 Observationer 48 Observationer 48 Intervjuer 49 Intervjuer 49 Mindre påträngande metoder 51 Mindre påträngande metoder 51 Kausalitet och förklaring 52 Kausalitet och förklaring 52 Datainsamling i upprepade rundor 53 Datainsamling i upprepade rundor 53 Analys 54 Analys 54 Social förändringsdynamik 55 Social förändringsdynamik 55

6. NY ORGANISATION SÖKER SIN PLATS 59 6. NY ORGANISATION SÖKER SIN PLATS 59 Resursberoende 60 Resursberoende 60 Organisationsfält och institutionell isomorfi 62 Organisationsfält och institutionell isomorfi 62 Korporativa organisationsfält 64 Korporativa organisationsfält 64 Relationella och autonoma resurser 68 Relationella och autonoma resurser 68 Emuleringen av gamla organisationsformer och metaforer för Emuleringen av gamla organisationsformer och metaforer för nystartade organisationers anpassningsformer 71 nystartade organisationers anpassningsformer 71 Emuleringsmekanismen 73 Emuleringsmekanismen 73 Nystartade organisationers anpassningsformer 75 Nystartade organisationers anpassningsformer 75

7. TIDNINGENS UTFORMNING OCH INNEHÅLL 79 7. TIDNINGENS UTFORMNING OCH INNEHÅLL 79 Data och metod 80 Data och metod 80 Tidningens upplaga och utformning 82 Tidningens upplaga och utformning 82 Innehåll 83 Innehåll 83 Stockholm storstaden 84 Stockholm storstaden 84 Den lilla människans vanmakt 85 Den lilla människans vanmakt 85 Utanförskap och motstånd 86 Utanförskap och motstånd 86 Kritik mot myndigheter och ”systemet” 87 Kritik mot myndigheter och ”systemet” 87 Absurdismen 89 Absurdismen 89 Bra och dåligt i hemlöshetsfrågan 90 Bra och dåligt i hemlöshetsfrågan 90 Tidningens profil 93 Tidningens profil 93 Bilden av hemlöshet 94 Bilden av hemlöshet 94 Sammanfattning 101 Sammanfattning 101

8. DET SOCIALA ARBETET 105 8. DET SOCIALA ARBETET 105 En intensiv förmiddag på Situation Sthlm 105 En intensiv förmiddag på Situation Sthlm 105 En tillbakablick 107 En tillbakablick 107 Distribution och försäljning 110 Distribution och försäljning 110 De sociala projektens ideologi och praktik 111 De sociala projektens ideologi och praktik 111 Opinionsbildningen i tidningen 112 Opinionsbildningen i tidningen 112 Sex påståenden om Situation Sthlms sociala arbete 113 Sex påståenden om Situation Sthlms sociala arbete 113 1.Det sociala arbetet var ad-hoc-betonat och styrdes av försäljarnas 1.Det sociala arbetet var ad-hoc-betonat och styrdes av försäljarnas behov för stunden 114 behov för stunden 114 2. Arbete spelade en praktisk och ideologisk roll i det sociala arbetet 2. Arbete spelade en praktisk och ideologisk roll i det sociala arbetet med försäljarna 116 med försäljarna 116 3, Det sociala arbetet handlade ofta om att företräda försäljarna i 3, Det sociala arbetet handlade ofta om att företräda försäljarna i deras kontakter med myndigheter och andra motparter 119 deras kontakter med myndigheter och andra motparter 119 4. Reglerna för försäljning och avstängning av försäljare stod i 4. Reglerna för försäljning och avstängning av försäljare stod i centrum för maktspelet 127 centrum för maktspelet 127 5. Sättet att utföra socialt arbete var knutet till medarbetarnas 5. Sättet att utföra socialt arbete var knutet till medarbetarnas personliga bakgrund och erfarenheter och byggde på en personliga bakgrund och erfarenheter och byggde på en könsstereotypisk uppdelning av roller 132 könsstereotypisk uppdelning av roller 132 6. Medarbetarna hade inte funnit ett fungerande sätt att förhålla sig 6. Medarbetarna hade inte funnit ett fungerande sätt att förhålla sig till försäljares drogmissbruk 139 till försäljares drogmissbruk 139 Sammanfattning 141 Sammanfattning 141

9. DYNAMIK OCH NYA FORMER 143 9. DYNAMIK OCH NYA FORMER 143 Glupskheten: kantig och motstridig 143 Glupskheten: kantig och motstridig 143 Monstrositeten: passar inte in 144 Monstrositeten: passar inte in 144 Bläckfiskigheten: lösa delar och motstridiga viljor 147 Bläckfiskigheten: lösa delar och motstridiga viljor 147 Godtrogenheten: öppen och välvilligt inställd 149 Godtrogenheten: öppen och välvilligt inställd 149 Hycklandet: yttre retorik och inre verksamheter 150 Hycklandet: yttre retorik och inre verksamheter 150 Resursmobilisering och isomorfi 152 Resursmobilisering och isomorfi 152 Listan över samarbetspartners 152 Listan över samarbetspartners 152 Öppna nätverk och vägen till de stora bidragen 158 Öppna nätverk och vägen till de stora bidragen 158 Organisationsfältets ordning och vägen till lokala bidrag 164 Organisationsfältets ordning och vägen till lokala bidrag 164 Sammanfattning 168 Sammanfattning 168

10. NY ELLER GAMMAL? 171 10. NY ELLER GAMMAL? 171 Förändringens uttryck i praktiken 173 Förändringens uttryck i praktiken 173 Tidningen 174 Tidningen 174 Det sociala arbetet 175 Det sociala arbetet 175 Organisationsutvecklingen 176 Organisationsutvecklingen 176 Åter till analysen av social förändring 178 Åter till analysen av social förändring 178

APPENDIX: FÖRTECKNING ÖVER FÄLTARBETEN, INTERVJUER, APPENDIX: FÖRTECKNING ÖVER FÄLTARBETEN, INTERVJUER, OBSERVATIONER ETC. 181 OBSERVATIONER ETC. 181

REFERENSER & KÄLLOR 185 REFERENSER & KÄLLOR 185

SUMMARY 193 SUMMARY 193

1. INLEDNING 1. INLEDNING

1980- och 90-talen var decennier då vissa gamla sociala problem 1980- och 90-talen var decennier då vissa gamla sociala problem började återkomma i det svenska välfärdssamhället samtidigt som började återkomma i det svenska välfärdssamhället samtidigt som ansvaret för den sociala välfärden delvis försköts från det offentli- ansvaret för den sociala välfärden delvis försköts från det offentliga till frivilliga organisationer och familjen. Den nya situationen ga till frivilliga organisationer och familjen. Den nya situationen hade vissa likheter med tiden före den moderna välfärdsstaten, hade vissa likheter med tiden före den moderna välfärdsstaten, när många välfärdstjänster tillhandahölls av filantropiska organi- när många välfärdstjänster tillhandahölls av filantropiska organisationer. Detta bekräftas inte minst av den renässans för gamla sationer. Detta bekräftas inte minst av den renässans för gamla välgörenhetsorganisationer som vi noterat sedan 1980-talet. Men välgörenhetsorganisationer som vi noterat sedan 1980-talet. Men även nya organisationer verkade finna en grogrund i dessa för- även nya organisationer verkade finna en grogrund i dessa för- ändringar. ändringar. Ett av de problem som ansågs ha försvunnit i det svenska sam- Ett av de problem som ansågs ha försvunnit i det svenska sam- hället, men som nu fick ny uppmärksamhet var hemlöshet. Efter hället, men som nu fick ny uppmärksamhet var hemlöshet. Efter att under 10–15 år legat på en förhållandevis låg nivå steg nu att under 10–15 år legat på en förhållandevis låg nivå steg nu antalet hemlösa till samma nivå som under 60-talet. Flera gamla antalet hemlösa till samma nivå som under 60-talet. Flera gamla organisationer, som till exempel Frälsningsarmén och Stadsmissio- organisationer, som till exempel Frälsningsarmén och Stadsmissio- nen, fick snabbt tillbaka sin stora betydelse för dem som behövde nen, fick snabbt tillbaka sin stora betydelse för dem som behövde samhällets insatser. Men det bildades också nya organisationer samhällets insatser. Men det bildades också nya organisationer som gjorde anspråk på att vara med och spela en roll. som gjorde anspråk på att vara med och spela en roll. År 1995 startades en så kallad gatutidning i Stockholm. Inspire- År 1995 startades en så kallad gatutidning i Stockholm. Inspire- rad av den framgångsrika engelska gatutidningen The Big Issue i rad av den framgångsrika engelska gatutidningen The Big Issue i London skulle den säljas på gatan av hemlösa. Om tidningen gick London skulle den säljas på gatan av hemlösa. Om tidningen gick med vinst eller lyckades få några bidrag skulle detta gå till sociala med vinst eller lyckades få några bidrag skulle detta gå till sociala projekt med de försäljare som ville bort från hemlöshetslivet. projekt med de försäljare som ville bort från hemlöshetslivet. Grundarna bestämde sig för att kalla den för Situation Sthlm. Sthlm Grundarna bestämde sig för att kalla den för Situation Sthlm. Sthlm skulle alltid uttalas som ”Stockholm” men skrivas som en förkort- skulle alltid uttalas som ”Stockholm” men skrivas som en förkort- ning, Denna egenhet gav tidningen en bra logotyp samtidigt som ning, Denna egenhet gav tidningen en bra logotyp samtidigt som den gav ett gatsmart intryck. Att bedriva socialt arbete med hem- den gav ett gatsmart intryck. Att bedriva socialt arbete med hem- lösa genom en gatutidning var vid denna tidpunkt någonting nytt lösa genom en gatutidning var vid denna tidpunkt någonting nytt och oprövat i Sverige men inte någon ny idé. Med början från och oprövat i Sverige men inte någon ny idé. Med början från slutet av 1980-talet hade flera hundra gatutidningar startats (och slutet av 1980-talet hade flera hundra gatutidningar startats (och en del lagts ner) i länder med en liknande samhällsutveckling. en del lagts ner) i länder med en liknande samhällsutveckling. Situation Sthlm kan därför sägas tillhöra denna gatutidningsrörel- Situation Sthlm kan därför sägas tillhöra denna gatutidningsrörel- se. se. Den här avhandlingen handlar om Situation Sthlms utveckling Den här avhandlingen handlar om Situation Sthlms utveckling från starten 1995 fram till 2000. Men det primära syftet är inte att från starten 1995 fram till 2000. Men det primära syftet är inte att berätta om hemlöshetsproblemets återkomst eller om ett mediafe- berätta om hemlöshetsproblemets återkomst eller om ett mediafe- nomen. Mitt intresse av Situation Sthlm är istället att organisatio- nomen. Mitt intresse av Situation Sthlm är istället att organisationen är ett exempel på hur samhällsförändringar får nya organisa- nen är ett exempel på hur samhällsförändringar får nya organisationer att framträda och ta plats i samhällets olika organisations- tioner att framträda och ta plats i samhällets olika organisations- fält, och på hur de dynamiska processer som omger detta skeende fält, och på hur de dynamiska processer som omger detta skeende kan se ut. Dels gäller det samspelet mellan en ny organisation och kan se ut. Dels gäller det samspelet mellan en ny organisation och

1 1 dess omgivning, dels gäller det hur organisationen anpassar sig till dess omgivning, dels gäller det hur organisationen anpassar sig till de förutsättningar organisationsfältet ger. Som läsaren snart de förutsättningar organisationsfältet ger. Som läsaren snart kommer att märka, utgår jag från att organisationer är resursbero- kommer att märka, utgår jag från att organisationer är resursberoende. För att mobilisera de resurser de behöver för att överleva ende. För att mobilisera de resurser de behöver för att överleva härmar de sådant i omgivningen som de tror de kan få nytta av. härmar de sådant i omgivningen som de tror de kan få nytta av. Konsekvensen av detta är att vissa sociala mönster reproduceras i Konsekvensen av detta är att vissa sociala mönster reproduceras i nya organisationer. Det gäller bland annat de maktförhållanden, nya organisationer. Det gäller bland annat de maktförhållanden, sociala kategorier och ideologier som finns i omgivningen. Det är sociala kategorier och ideologier som finns i omgivningen. Det är därför, som jag skall försöka visa här, troligt att nya organisationer därför, som jag skall försöka visa här, troligt att nya organisationer efter en tid böjar likna gamla organisationer. efter en tid böjar likna gamla organisationer. Även om hypoteserna kan sägas göra anspråk på att vara teore- Även om hypoteserna kan sägas göra anspråk på att vara teoretiskt giltiga för de flesta nya organisationer kommer intresset i tiskt giltiga för de flesta nya organisationer kommer intresset i denna undersökning att riktas mot ett speciellt sammanhang: nya denna undersökning att riktas mot ett speciellt sammanhang: nya svenska organisationers inträde i fält som utmärks av korporativa svenska organisationers inträde i fält som utmärks av korporativa relationer mellan myndigheter och frivilliga organisationer som relationer mellan myndigheter och frivilliga organisationer som sysslar med socialt arbete. sysslar med socialt arbete. Jag blev intresserad av de korporativa organisationsfälten när Jag blev intresserad av de korporativa organisationsfälten när jag arbetade med min licentiatavhandling (Magnusson 1997, 1998). jag arbetade med min licentiatavhandling (Magnusson 1997, 1998). Då handlade det om den statliga myndigheten Folkhälsoinstitutets Då handlade det om den statliga myndigheten Folkhälsoinstitutets samarbete med Noaks ark, RFSU och RFSL om hivförebyggande samarbete med Noaks ark, RFSU och RFSL om hivförebyggande insatser och hur den korporativa strukturen satte sin prägel på det. insatser och hur den korporativa strukturen satte sin prägel på det. Den gången var jag emellertid missnöjd med den begreppsappa- Den gången var jag emellertid missnöjd med den begreppsappa- raten, som inte tycktes ge utrymme för en diskussion om föränd- raten, som inte tycktes ge utrymme för en diskussion om föränd- ring, och ville därför försöka finna några mer dynamiska analytis- ring, och ville därför försöka finna några mer dynamiska analytiska begrepp. Här tycker jag mig ha kommit en bit på vägen. ka begrepp. Här tycker jag mig ha kommit en bit på vägen. Det som framförallt utmärker korporativa fält är myndighetens Det som framförallt utmärker korporativa fält är myndighetens dominans och kontroll över en stor del av fältets resurser, och den dominans och kontroll över en stor del av fältets resurser, och den politiska välfärdsallians som finns mellan staten och organisatio- politiska välfärdsallians som finns mellan staten och organisationerna. Alliansen innebär att de senare faktiskt utför vissa myndig- nerna. Alliansen innebär att de senare faktiskt utför vissa myndighetsuppgifter. Det korporativa fältet är med andra ord ett sätt för hetsuppgifter. Det korporativa fältet är med andra ord ett sätt för stat och kommun att föra politik. Det ger möjligheter för myndig- stat och kommun att föra politik. Det ger möjligheter för myndigheterna att få tillgång till organisationernas expertis, att bereda sig heterna att få tillgång till organisationernas expertis, att bereda sig tillträde till målgrupper, och till att kanalisera offentliga resurser tillträde till målgrupper, och till att kanalisera offentliga resurser på ett begripligt och tydligt sätt. Från myndigheternas synvinkel på ett begripligt och tydligt sätt. Från myndigheternas synvinkel ökar det helt enkelt precisionen i politiken. De organisationer som ökar det helt enkelt precisionen i politiken. De organisationer som myndigheterna väljer att samarbeta med får, å sin sida, tillgång till myndigheterna väljer att samarbeta med får, å sin sida, tillgång till offentliga bidragssystem, en viss rätt att tala i egen sak och därmed offentliga bidragssystem, en viss rätt att tala i egen sak och därmed en privilegierad ställning jämfört med andra organisationer som en privilegierad ställning jämfört med andra organisationer som står utanför. Tillsammans kan myndigheten och de utvalda orga- står utanför. Tillsammans kan myndigheten och de utvalda organisationerna sägas bilda en slags elit som kontrollerar vissa poli- nisationerna sägas bilda en slags elit som kontrollerar vissa politiska domäner. Som kommer att framgå av avhandlingen tenderar tiska domäner. Som kommer att framgå av avhandlingen tenderar de också att hävda sin äganderätt till dessa domäner genom att de också att hävda sin äganderätt till dessa domäner genom att

2 2 åtminstone inledningsvis försöka stänga dem för nya organisatio- åtminstone inledningsvis försöka stänga dem för nya organisationer. ner. Mot bakgrund av de ovan beskrivna sammanhangen kan av- Mot bakgrund av de ovan beskrivna sammanhangen kan avhandlingen ses som en fallstudie av hur Situation Sthlm först handlingen ses som en fallstudie av hur Situation Sthlm först försökte skaffa de resurser organisationen behövde för att kunna försökte skaffa de resurser organisationen behövde för att kunna vara en gatutidning genom att härma The Big Issue, och hur den vara en gatutidning genom att härma The Big Issue, och hur den sedan genom sitt korporativa anspråk på att vara med och dela på sedan genom sitt korporativa anspråk på att vara med och dela på offentliga resurser alltmer kom att härma det lokala hemlöshets- offentliga resurser alltmer kom att härma det lokala hemlöshets- fältets organisationer. fältets organisationer. Ämnet är genomsyrat av socialpolitisk debatt och beroende av Ämnet är genomsyrat av socialpolitisk debatt och beroende av en samling teoretiska premisser som är hämtade från organisa- en samling teoretiska premisser som är hämtade från organisa- tionsteori och från politisk sociologi. Dessa speciella förutsättning- tionsteori och från politisk sociologi. Dessa speciella förutsättning- ar kommer att beskrivas närmare dels i problemformuleringen i ar kommer att beskrivas närmare dels i problemformuleringen i kapitel 1, dels i kapitel 6. För tillfället kan det kanske vara nog att kapitel 1, dels i kapitel 6. För tillfället kan det kanske vara nog att konstatera att avhandlingens syfte är att undersöka den nya konstatera att avhandlingens syfte är att undersöka den nya organisationen Situation Sthlms framträdande och resursmobili- organisationen Situation Sthlms framträdande och resursmobilisering, och på vilket sätt organisationens resursberoende, det sering, och på vilket sätt organisationens resursberoende, det lokala hemlöshetspolitiska fältets korporativa struktur och här- lokala hemlöshetspolitiska fältets korporativa struktur och här- mandet som social mekanism påverkade denna process. mandet som social mekanism påverkade denna process. Som undersökningsobjekt kan Situation Sthlm sägas ha två em- Som undersökningsobjekt kan Situation Sthlm sägas ha två empiriska uttryck, dels själva tidningen och dess innehåll, dels det piriska uttryck, dels själva tidningen och dess innehåll, dels det sociala arbetet som utförs med de hemlösa försäljarna. Ytterligare sociala arbetet som utförs med de hemlösa försäljarna. Ytterligare ett uttryck är omgivningens bilder och uppfattningar om organi- ett uttryck är omgivningens bilder och uppfattningar om organisationen. sationen. Som kommer att framgå nedan fanns det redan när organisatio- Som kommer att framgå nedan fanns det redan när organisationen startade vissa förväntningar på hur den skulle se ut och vad nen startade vissa förväntningar på hur den skulle se ut och vad den skulle innehålla för att vara en gatutidning. Innan jag går den skulle innehålla för att vara en gatutidning. Innan jag går vidare vill jag kort beskriva vilka de var. vidare vill jag kort beskriva vilka de var. Redan 1995 fanns det en tydlig uppdelning av den världsom- Redan 1995 fanns det en tydlig uppdelning av den världsom- spännande gatutidningsrörelsen i två läger. Den ena sidan, i spännande gatutidningsrörelsen i två läger. Den ena sidan, i huvudsak representerad av amerikanska gatutidningar, menade huvudsak representerad av amerikanska gatutidningar, menade att både tidningens innehåll och organisationens arbete borde att både tidningens innehåll och organisationens arbete borde företräda hemlösa i samhällsdebatten. En del av personalen var företräda hemlösa i samhällsdebatten. En del av personalen var oftast före detta hemlösa och försäljarna deltog ofta i organisatio- oftast före detta hemlösa och försäljarna deltog ofta i organisationens beslutsfattande. Den andra sidan ansåg att det viktigaste var nens beslutsfattande. Den andra sidan ansåg att det viktigaste var att dra in pengar till sociala projekt med försäljarna och att detta att dra in pengar till sociala projekt med försäljarna och att detta bäst gagnades av en affärsdrivande inriktning och ett innehåll med bäst gagnades av en affärsdrivande inriktning och ett innehåll med ett allmänt läsvärde. Detta lägers tidningar drevs av en professio- ett allmänt läsvärde. Detta lägers tidningar drevs av en professionell stab och försäljarnas deltagande i organisationens beslutsfat- nell stab och försäljarnas deltagande i organisationens beslutsfattande var marginellt. Inriktningen dominerade bland de tidningar tande var marginellt. Inriktningen dominerade bland de tidningar som tagit The Big Issue som förebild och var följaktligen också den som tagit The Big Issue som förebild och var följaktligen också den inriktning som Situation Sthlm ursprungligen tänkte sig att ha. inriktning som Situation Sthlm ursprungligen tänkte sig att ha.

3 3 Gatutidningsrörelsen, dess förebilder och organisationstyper Gatutidningsrörelsen, dess förebilder och organisationstyper beskrivs närmare i kapitel 3. beskrivs närmare i kapitel 3. Oavsett vilket av dessa båda läger en viss gatutidning tillhörde Oavsett vilket av dessa båda läger en viss gatutidning tillhörde verkade det finnas en gemensam ideologi i det sociala arbetet som verkade det finnas en gemensam ideologi i det sociala arbetet som baserade sig på en så kallad hjälp-till-självhjälpsprincip. Genom att baserade sig på en så kallad hjälp-till-självhjälpsprincip. Genom att sälja tidningen skulle hemlösa kunna försörja sig och därmed få sälja tidningen skulle hemlösa kunna försörja sig och därmed få bättre förutsättningar för att kunna hjälpa sig själva. I de allra bättre förutsättningar för att kunna hjälpa sig själva. I de allra flesta fall var de sociala projekt som erbjöds försäljarna inriktade flesta fall var de sociala projekt som erbjöds försäljarna inriktade på arbetsträning som en väg mot ett inträde på den öppna arbets- på arbetsträning som en väg mot ett inträde på den öppna arbetsmarknaden. Ideologin i gatutidningarnas sociala arbete beskrivs marknaden. Ideologin i gatutidningarnas sociala arbete beskrivs närmare i kapitel 3. Som kommer att framgå nedan var detta också närmare i kapitel 3. Som kommer att framgå nedan var detta också de idéer som fördes fram av Situation Sthlm och som var tänkta att de idéer som fördes fram av Situation Sthlm och som var tänkta att styra de arbetsprojekt som organisationen senare startade. styra de arbetsprojekt som organisationen senare startade. Avhandlingen försöker besvara tre frågeställningar som alla Avhandlingen försöker besvara tre frågeställningar som alla anknyter till härmandet av organisationsformer som social meka- anknyter till härmandet av organisationsformer som social mekanism. De två första är konkreta och sätter Situation Sthlm i relation nism. De två första är konkreta och sätter Situation Sthlm i relation till gatutidningsorganisationen som organisationstyp medan den till gatutidningsorganisationen som organisationstyp medan den tredje sätter härmandet mer i relation till de villkor som resursbe- tredje sätter härmandet mer i relation till de villkor som resursberoendet och det lokala organisationsfältets korporativa struktur roendet och det lokala organisationsfältets korporativa struktur innebär för den nya organisationen. innebär för den nya organisationen.

1. Vad innehåller tidningen Situation Sthlm, i vilken utsträck- 1. Vad innehåller tidningen Situation Sthlm, i vilken utsträck- ning speglar innehållet en affärsdrivande inriktning och i ning speglar innehållet en affärsdrivande inriktning och i vilken utsträckning speglar det en företrädande inriktning? vilken utsträckning speglar det en företrädande inriktning? 2. Vilka idéer och vilken praxis finns i det sociala arbete som 2. Vilka idéer och vilken praxis finns i det sociala arbete som organisationen utför och hur överensstämmer det med hjälp- organisationen utför och hur överensstämmer det med hjälp- till-självhjälpsprincipen i gatutidningarnas ideologi? till-självhjälpsprincipen i gatutidningarnas ideologi? 3. Hur har organisationen Situation Sthlm mobiliserat sina re- 3. Hur har organisationen Situation Sthlm mobiliserat sina resurser och hur kan man förstå denna process med hjälp med surser och hur kan man förstå denna process med hjälp med utgångspunkt i den kontext och de teorier som skisserats utgångspunkt i den kontext och de teorier som skisserats ovan? ovan?

I kapitel 2, 3, 4 och 6 kommer jag att redogöra närmare för de I kapitel 2, 3, 4 och 6 kommer jag att redogöra närmare för de socialpolitiska och teoretiska sammanhang som skisserats ovan. I socialpolitiska och teoretiska sammanhang som skisserats ovan. I kapitel 5 beskrivs undersökningens metod och grundläggande kapitel 5 beskrivs undersökningens metod och grundläggande utgångspunkter. De första två frågeställningarna undersöks i utgångspunkter. De första två frågeställningarna undersöks i kapitel 7 resp. kapitel 8 medan den tredje frågeställningen under- kapitel 7 resp. kapitel 8 medan den tredje frågeställningen under- söks i kapitel 9. I kapitel 10 görs en sammanfattande analys. söks i kapitel 9. I kapitel 10 görs en sammanfattande analys. Undersökningen av Situation Sthlm ingår som en del i ett forsk- Undersökningen av Situation Sthlm ingår som en del i ett forsk- ningsprogram kallat De nya organisationerna. Fria organisationer i en ningsprogram kallat De nya organisationerna. Fria organisationer i en förändrad välfärdsstat som bedrivs på Socialhögskolan, Lund och förändrad välfärdsstat som bedrivs på Socialhögskolan, Lund och stöds av Riksbankens jubileumsfond (Dnr 1998-0302:01). Pro- stöds av Riksbankens jubileumsfond (Dnr 1998-0302:01). Pro- grammet bygger på fyra fallstudier inriktade på nya organisatio- grammet bygger på fyra fallstudier inriktade på nya organisatio-

4 4 ner som tagit plats i de svenska organisationsfälten. Förutom ner som tagit plats i de svenska organisationsfälten. Förutom gatutidningen har tre organisationer har valts ut för närmare gatutidningen har tre organisationer har valts ut för närmare studier: Ungdomsorganisationen Fryshuset i Stockholm, så kallade studier: Ungdomsorganisationen Fryshuset i Stockholm, så kallade anhörigorganisationer som bygger på självhjälpsidéer och den så anhörigorganisationer som bygger på självhjälpsidéer och den så kallade klubbhusrörelsen som är en transnationell rörelse för kallade klubbhusrörelsen som är en transnationell rörelse för rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, och som också rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, och som också bygger på självhjälpsidéer. Mitt delprojekt har bedrivits inom bygger på självhjälpsidéer. Mitt delprojekt har bedrivits inom ramen för en doktorandtjänst som finansierats av Samhällsveten- ramen för en doktorandtjänst som finansierats av Samhällsveten- skapliga fakulteten, Lunds universitet. Jag har också fått ett mind- skapliga fakulteten, Lunds universitet. Jag har också fått ett mindre stöd av Crafoordska stiftelsen (bidragsnr. 2000-0539). re stöd av Crafoordska stiftelsen (bidragsnr. 2000-0539). Jag vill till sist tacka min handledare Sune Sunesson, professor Jag vill till sist tacka min handledare Sune Sunesson, professor på Socialhögskolan, Lund, Anna Meeuwisse och Hans Swärd på Socialhögskolan, Lund, Anna Meeuwisse och Hans Swärd (forskarassistent resp. professor på samma institution) för era (forskarassistent resp. professor på samma institution) för era insatser i mitt avhandlingsarbete. Tack också till Lars-Erik Olsson insatser i mitt avhandlingsarbete. Tack också till Lars-Erik Olsson från Sköndalsinstitutet och betygsnämndens medlemmar för era från Sköndalsinstitutet och betygsnämndens medlemmar för era värdefulla synpunkter under avhandlingens slutseminariebe- värdefulla synpunkter under avhandlingens slutseminariebe- handling. Ett speciellt tack till Situation Sthlms medarbetare och handling. Ett speciellt tack till Situation Sthlms medarbetare och försäljare och The International Network of Street Newspapers för er försäljare och The International Network of Street Newspapers för er samarbetsvilja och öppenhet, och till Rosman Jahja för korrektur- samarbetsvilja och öppenhet, och till Rosman Jahja för korrektur- läsningen. läsningen.

5 5 6 6 2. FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE, NY ORGANISATION 2. FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE, NY ORGANISATION

Under 1990-talet startades ett par hundra gatutidningar i världen, Under 1990-talet startades ett par hundra gatutidningar i världen, framförallt i Europa och Nordamerika. Ett gemensamt drag för framförallt i Europa och Nordamerika. Ett gemensamt drag för dessa tidningar var att de såldes på gatan av hemlösa försäljare. dessa tidningar var att de såldes på gatan av hemlösa försäljare. Genom att på detta sätt ge försäljarna möjlighet att försörja sig Genom att på detta sätt ge försäljarna möjlighet att försörja sig ville gatutidningarnas grundare hjälpa dem att återfinna ett förlo- ville gatutidningarnas grundare hjälpa dem att återfinna ett förlo- rat självförtroende och göra något åt sin sociala situation. Det var rat självförtroende och göra något åt sin sociala situation. Det var alltså en organisation vars två sidor både kompletterade och alltså en organisation vars två sidor både kompletterade och motsade varandra. Å ena sidan satte de igång en kommersiell motsade varandra. Å ena sidan satte de igång en kommersiell tidningsproduktion och distribution med syfte att tjäna pengar, å tidningsproduktion och distribution med syfte att tjäna pengar, å andra sidan påbörjades ett socialt arbete med de hemlösa försäl- andra sidan påbörjades ett socialt arbete med de hemlösa försäl- jarna vilket finansierades av försäljningens överskott. De nya jarna vilket finansierades av försäljningens överskott. De nya gatutidningarna och försäljarnas närvaro i gatubilden medförde gatutidningarna och försäljarnas närvaro i gatubilden medförde också att problemen kring hemlösheten blev synligare och mer också att problemen kring hemlösheten blev synligare och mer uppmärksammade än tidigare (jfr Green 1998). Den första gatu- uppmärksammade än tidigare (jfr Green 1998). Den första gatutidningen i Sverige var Situation Sthlm som startades i Stockholm tidningen i Sverige var Situation Sthlm som startades i Stockholm 1995. Redan från början fick tidningen stor uppmärksamhet och 1995. Redan från början fick tidningen stor uppmärksamhet och etablerades ganska snabbt som en viktig samhällsaktör. År 2001 etablerades ganska snabbt som en viktig samhällsaktör. År 2001 startades ytterligare två gatutidningar, Faktum i Göteborg och startades ytterligare två gatutidningar, Faktum i Göteborg och Aluma i Malmö. Aluma i Malmö. De svenska gatutidningarna kan alltså ses som en del av det De svenska gatutidningarna kan alltså ses som en del av det större gatutidningsfenomenet. Vad var det som låg bakom gatu- större gatutidningsfenomenet. Vad var det som låg bakom gatutidningens framträdande och spridning under denna period? tidningens framträdande och spridning under denna period? I en känd uppsats pekar den amerikanska sociologen Arthur I en känd uppsats pekar den amerikanska sociologen Arthur Stinchcombe (1986) på sambandet mellan nya typer av organisa- Stinchcombe (1986) på sambandet mellan nya typer av organisationer och samhällets sociala struktur. Uppsatsens viktigaste tioner och samhällets sociala struktur. Uppsatsens viktigaste hypotes är att organisationens struktur kan ses som ett avtryck av hypotes är att organisationens struktur kan ses som ett avtryck av den omgivande sociala strukturen vid dess grundande. Organisa- den omgivande sociala strukturen vid dess grundande. Organisa- tionens struktur tenderar sedan att vara ganska stabil över tid. tionens struktur tenderar sedan att vara ganska stabil över tid. En annan av Stinchcombes hypoteser är att förnyelsen av orga- En annan av Stinchcombes hypoteser är att förnyelsen av organisationsformer vid en viss historisk tidpunkt är beroende av de nisationsformer vid en viss historisk tidpunkt är beroende av de sociala förutsättningar och de resurser som finns tillgängliga sociala förutsättningar och de resurser som finns tillgängliga under just denna historiska period. Det innebär att organisationer under just denna historiska period. Det innebär att organisationer bildas vid en viss tidpunkt därför att vissa strukturella förhållan- bildas vid en viss tidpunkt därför att vissa strukturella förhållan- den i samhället gör det möjligt för dem att bedriva en viss verk- den i samhället gör det möjligt för dem att bedriva en viss verksamhet. Samtidigt innebär nystartade organisationers anpassning samhet. Samtidigt innebär nystartade organisationers anpassning till den rådande resursstrukturen att de får en viss likformighet till den rådande resursstrukturen att de får en viss likformighet som särskiljer dem från organisationer som startats under andra som särskiljer dem från organisationer som startats under andra förhållanden. Under en strukturellt gynnsam period framträder förhållanden. Under en strukturellt gynnsam period framträder massor av nya organisationer av en viss typ. När förutsättningarna massor av nya organisationer av en viss typ. När förutsättningarna börjar förändras minskar tillväxten kraftigt och andra nya typer av börjar förändras minskar tillväxten kraftigt och andra nya typer av organisationer väller fram. organisationer väller fram.

7 7 Det finns en omfattande samhällsvetenskaplig forskning kring Det finns en omfattande samhällsvetenskaplig forskning kring hur genomgripande sociala förändringar i det västerländska hur genomgripande sociala förändringar i det västerländska samhället påverkat spridningen av vissa organisationstyper. Det samhället påverkat spridningen av vissa organisationstyper. Det gäller till exempel fackföreningar och moderna politiska partier gäller till exempel fackföreningar och moderna politiska partier (till exempel i form av urbaniseringstesen och industrialiseringste- (till exempel i form av urbaniseringstesen och industrialiseringste- sen). Men dessa sammanhang är mindre behjälpliga när det gäller sen). Men dessa sammanhang är mindre behjälpliga när det gäller att förklara varför en organisation som gatutidningen plötsligt att förklara varför en organisation som gatutidningen plötsligt spreds över världen. I någon bred mening finns det naturligtvis ett spreds över världen. I någon bred mening finns det naturligtvis ett samband med den globala ekonomins och det moderna välfärds- samband med den globala ekonomins och det moderna välfärds- samhällets förändringar. Men ofta verkar nya och spännande samhällets förändringar. Men ofta verkar nya och spännande organisationstyper spridas just därför att de är nya och spännande, organisationstyper spridas just därför att de är nya och spännande, och inte därför att samhället och tidpunkten kräver att de framträ- och inte därför att samhället och tidpunkten kräver att de framträ- der. Det kan vara andra aspekter av organisationen, som till der. Det kan vara andra aspekter av organisationen, som till exempel att den får stor uppmärksamhet och är framgångsrik, som exempel att den får stor uppmärksamhet och är framgångsrik, som väcker ett intresse för att försöka reproducera den. En kvalificering väcker ett intresse för att försöka reproducera den. En kvalificering av Stinchcombes hypotes kan därför vara att en viss typ av organi- av Stinchcombes hypotes kan därför vara att en viss typ av organisation inte skulle uppstå eller spridas om inte gynnsamma struk- sation inte skulle uppstå eller spridas om inte gynnsamma strukturella villkor förelåg men att förhållandena av sig själva inte turella villkor förelåg men att förhållandena av sig själva inte förmår skapa och sprida den nya organisationsformen. Själva förmår skapa och sprida den nya organisationsformen. Själva spridningen kräver en aktiv agent som genom personliga kontak- spridningen kräver en aktiv agent som genom personliga kontakter eller tillgänglig dokumentation kommer i kontakt med en viss ter eller tillgänglig dokumentation kommer i kontakt med en viss organisationsmodell och sedan beslutar sig för att importera den organisationsmodell och sedan beslutar sig för att importera den från en lokal kontext till en annan. Detta försök kan naturligtvis från en lokal kontext till en annan. Detta försök kan naturligtvis misslyckas eller innebära avsevärda förändringar av den ur- misslyckas eller innebära avsevärda förändringar av den ursprungliga modellen för att den skall fungera (jfr Papakostas sprungliga modellen för att den skall fungera (jfr Papakostas 1995). 1995). Vad som krävs för att en ny organisationstyp skall kunna fram- Vad som krävs för att en ny organisationstyp skall kunna fram- träda är också ett slags socialt rum, ett utrymme som kännetecknas träda är också ett slags socialt rum, ett utrymme som kännetecknas av frånvaron av organisationer (jfr Papakostas 1995). Dessa sociala av frånvaron av organisationer (jfr Papakostas 1995). Dessa sociala rum är liksom organisationens struktur historiska och har sam- rum är liksom organisationens struktur historiska och har samband med genomgripande sociala förändringar av den typ som band med genomgripande sociala förändringar av den typ som nämndes ovan. Vid vissa tidpunkter uppstår organisatoriska nämndes ovan. Vid vissa tidpunkter uppstår organisatoriska ingenmansland som habitat både för nya typer av organisationer ingenmansland som habitat både för nya typer av organisationer och gamla organisationer med nya anspråk. Förändringsproces- och gamla organisationer med nya anspråk. Förändringsproces- serna skapar öppna ytor där nya organisationer kan få fotfäste. serna skapar öppna ytor där nya organisationer kan få fotfäste. Dessa ytor är en möjlighet för dem men liksom för alla organisa- Dessa ytor är en möjlighet för dem men liksom för alla organisationer hänger samtidigt överlevnaden samman med förmågan att tioner hänger samtidigt överlevnaden samman med förmågan att mobilisera resurser. mobilisera resurser.

8 8 Förändringar i välfärdssamhället Förändringar i välfärdssamhället

Är det en tillfällighet att uppkomsten och spridningen av gatutid- Är det en tillfällighet att uppkomsten och spridningen av gatutidningsorganisationen skedde samtidigt som det moderna välfärds- ningsorganisationen skedde samtidigt som det moderna välfärds- samhället genomgick en övergripande samhällsförändring av den samhället genomgick en övergripande samhällsförändring av den typ som Stinchcombe och Papakostas beskriver? Vad som står typ som Stinchcombe och Papakostas beskriver? Vad som står klart är att gatutidningen framträdde i första hand i samhällen klart är att gatutidningen framträdde i första hand i samhällen med en relativt utvecklad välfärd och i en generell kontext av med en relativt utvecklad välfärd och i en generell kontext av ökade sociala klyftor, tilltagande massarbetslöshet och nyfattig- ökade sociala klyftor, tilltagande massarbetslöshet och nyfattigdom i spåren av 1980-talets nyliberala reformer. Hemlöshet hade dom i spåren av 1980-talets nyliberala reformer. Hemlöshet hade åter blivit en viktig fråga i samhällsdebatten i många länder, inte åter blivit en viktig fråga i samhällsdebatten i många länder, inte minst i Europa. I Thatchers England vid ingången till 1990-talet minst i Europa. I Thatchers England vid ingången till 1990-talet räknade vissa bedömare med att upp till en halv miljon människor räknade vissa bedömare med att upp till en halv miljon människor var hemlösa. I början av 1990-talet presenterades också siffror där var hemlösa. I början av 1990-talet presenterades också siffror där antalet permanent hemlösa inom EU beräknades till upp emot fem antalet permanent hemlösa inom EU beräknades till upp emot fem miljoner (Avramov 1995). Samtidigt är det viktigt att peka på hur miljoner (Avramov 1995). Samtidigt är det viktigt att peka på hur hemlöshet har blivit föremål för politisk kamp. Olika undersök- hemlöshet har blivit föremål för politisk kamp. Olika undersök- ningar definierar hemlöshet på olika sätt och det finns svårigheter ningar definierar hemlöshet på olika sätt och det finns svårigheter med att föra samman olika resultat i en aggregerad statistik. med att föra samman olika resultat i en aggregerad statistik. Herttig (2000) menar till exempel att hemlösheten i Västeuropa Herttig (2000) menar till exempel att hemlösheten i Västeuropa trots all politisk retorik om motsatsen inte har ökat nämnvärt trots all politisk retorik om motsatsen inte har ökat nämnvärt under 1990-talet. under 1990-talet. Som begrepp brukar ”välfärdssamhället” differentieras i ett an- Som begrepp brukar ”välfärdssamhället” differentieras i ett antal sektorer (se t ex SOU 1993:82, Ahrne 1990) som ställer resurser tal sektorer (se t ex SOU 1993:82, Ahrne 1990) som ställer resurser till förfogande både enskilt och i diverse samarbetsformer. Så till förfogande både enskilt och i diverse samarbetsformer. Så kallade välfärdspluralister har argumenterat för en welfare kallade välfärdspluralister har argumenterat för en welfare mix/mixed economy of welfare (Williams 1989, Johnson 1990) och mix/mixed economy of welfare (Williams 1989, Johnson 1990) och urskiljer oftast fyra olika sektorer, eller tillhandahållare, av välfärd: urskiljer oftast fyra olika sektorer, eller tillhandahållare, av välfärd:

• Den statliga sektorn • Den statliga sektorn • Den kommersiella sektorn • Den kommersiella sektorn • Frivilligsektorn • Frivilligsektorn • Den informella sektorn • Den informella sektorn

Under 1990-talet har det blivit allt vanligare att samhällets finansi- Under 1990-talet har det blivit allt vanligare att samhällets finansi- ella strömmar vävs ihop. I detta sammanhang betonas till exempel ella strömmar vävs ihop. I detta sammanhang betonas till exempel den kommersiella sektorns välfärdsengagemang i form av så den kommersiella sektorns välfärdsengagemang i form av så kallad social sponsring och socialt företagande. kallad social sponsring och socialt företagande. Nedan kommer uppmärksamheten riktas mot de tre första sek- Nedan kommer uppmärksamheten riktas mot de tre första sek- torerna och den interaktion och det samarbete som sker mellan torerna och den interaktion och det samarbete som sker mellan dem. Samarbetet mellan organisationer i dessa tre sektorer i avsikt dem. Samarbetet mellan organisationer i dessa tre sektorer i avsikt att skapa och upprätthålla välfärdssamhället sker ofta i korporativt att skapa och upprätthålla välfärdssamhället sker ofta i korporativt sammansatta fält och är något som jag återkommer till i kapitel 6. sammansatta fält och är något som jag återkommer till i kapitel 6.

9 9 Undersökningen belyser i första hand det korporativa samar- Undersökningen belyser i första hand det korporativa samarbetet mellan statliga och kommunala myndigheter och frivilliga betet mellan statliga och kommunala myndigheter och frivilliga organisationer. Som kommer att framgå nedan har ett samarbete organisationer. Som kommer att framgå nedan har ett samarbete med det privata näringslivet också varit viktigt för Situation Sthlms med det privata näringslivet också varit viktigt för Situation Sthlms resursmobilisering men det kommer inte att utsättas för någon resursmobilisering men det kommer inte att utsättas för någon närmare granskning här. Anledningen till detta är att de företag närmare granskning här. Anledningen till detta är att de företag som organisationen samarbetat med inte tillhör det lokala organi- som organisationen samarbetat med inte tillhör det lokala organi- sationsfält som formerats runt hemlöshetsfrågan och som står i sationsfält som formerats runt hemlöshetsfrågan och som står i fokus för denna undersökning. fokus för denna undersökning. Sedan slutet av 1980-talet hade det svenska välfärdssamhället Sedan slutet av 1980-talet hade det svenska välfärdssamhället genomgått förändringar som ibland beskrivits i termer av statens genomgått förändringar som ibland beskrivits i termer av statens tillbakadragande och ibland som en ansvarsförskjutning, beroende tillbakadragande och ibland som en ansvarsförskjutning, beroende på var debattörerna befunnit sig i den ideologiska kampen (se till på var debattörerna befunnit sig i den ideologiska kampen (se till exempel Salonen 1997, Johansson 1998, Sunesson et al 1998, Lund- exempel Salonen 1997, Johansson 1998, Sunesson et al 1998, Lund- ström & Svedberg 1998). Oavsett vilket perspektiv man väljer, rör ström & Svedberg 1998). Oavsett vilket perspektiv man väljer, rör det sig om förändringar som hänger samman med offentliga det sig om förändringar som hänger samman med offentliga besparingsprogram, sänkta ersättningsnivåer och skärpta krav på besparingsprogram, sänkta ersättningsnivåer och skärpta krav på den som gjorde anspråk på social service. De påverkade också den som gjorde anspråk på social service. De påverkade också välfärdssamhällets institutioner, värden och relationer. Det offent- välfärdssamhällets institutioner, värden och relationer. Det offentliga ansvaret lades alltmer på kommunerna (se t ex Bergmark liga ansvaret lades alltmer på kommunerna (se t ex Bergmark 2001) vilket bland annat medförde att det universella rättighetssy- 2001) vilket bland annat medförde att det universella rättighetssy- stemet i än högre grad ersattes med inkomst- och behovsprövade stemet i än högre grad ersattes med inkomst- och behovsprövade rättigheter och förmåner. Välfärdsforskare som Salonen (1997) rättigheter och förmåner. Välfärdsforskare som Salonen (1997) menar att förändringarna inneburit att offentligt serviceansvar menar att förändringarna inneburit att offentligt serviceansvar ”vältrats” över på familjen, marknaden och frivilliga organisatio- ”vältrats” över på familjen, marknaden och frivilliga organisationer, till exempel genom privatisering, konkurrensutsättning av ner, till exempel genom privatisering, konkurrensutsättning av offentlig verksamhet och så kallad utkontraktering av vård och offentlig verksamhet och så kallad utkontraktering av vård och omsorg (jfr även LeGrand 1992, SOU 1993:133, Glennerster & omsorg (jfr även LeGrand 1992, SOU 1993:133, Glennerster & LeGrand 1994, Lundström 1995, Lewis 1996, Wijkström 1998, LeGrand 1994, Lundström 1995, Lewis 1996, Wijkström 1998, Kommunförbundet 1999, Nordfeldt 2000, Trydegård 2001). Kommunförbundet 1999, Nordfeldt 2000, Trydegård 2001). Bakom förändringarna fanns bland annat en kritik mot en cen- Bakom förändringarna fanns bland annat en kritik mot en cen- tralstyrd och byråkratisk offentlig sektor. Kritiken tog sig uttryck i tralstyrd och byråkratisk offentlig sektor. Kritiken tog sig uttryck i en så kallad new public management-filosofi, separationen av politik en så kallad new public management-filosofi, separationen av politik och produktion i beställar–utförarmodeller och skapandet av och produktion i beställar–utförarmodeller och skapandet av interna och konkurrensbaserade offentliga marknader (se bl a interna och konkurrensbaserade offentliga marknader (se bl a Hood 1990, Sahlin-Andersson 2000). Tjänster som tidigare utförts Hood 1990, Sahlin-Andersson 2000). Tjänster som tidigare utförts av offentliga huvudmän togs under 1990-talet alltmer över av av offentliga huvudmän togs under 1990-talet alltmer över av privata aktörer, även om stat och kommun helt eller delvis fort- privata aktörer, även om stat och kommun helt eller delvis fortsatte att svara för finansieringen och kontrollen av verksamheten. I satte att svara för finansieringen och kontrollen av verksamheten. I en undersökning av privatisering och alternativa driftsformer en undersökning av privatisering och alternativa driftsformer under 1990-talet konstaterar Trydegård (2001) att dessa tjänster under 1990-talet konstaterar Trydegård (2001) att dessa tjänster framförallt kommit att utföras i sex olika icke-offentliga former: framförallt kommit att utföras i sex olika icke-offentliga former:

10 10 1. offentligt ägda företag som ”knoppas av” från kommunens 1. offentligt ägda företag som ”knoppas av” från kommunens offentliga verksamhet. Bolagiseringen har då ofta varit en del offentliga verksamhet. Bolagiseringen har då ofta varit en del av en utförsäljnings- och privatiseringsstrategi och ett sätt att av en utförsäljnings- och privatiseringsstrategi och ett sätt att få ut marknadsvärde vid försäljning av kommunal egendom. få ut marknadsvärde vid försäljning av kommunal egendom. 2. kommunala driftsentreprenader där en privat entreprenör 2. kommunala driftsentreprenader där en privat entreprenör efter ett anbudsförfarande utför vissa välfärdstjänster samti- efter ett anbudsförfarande utför vissa välfärdstjänster samtidigt som kommunen genom utkontrakteringen behåller digt som kommunen genom utkontrakteringen behåller kontrollen över verksamheten. kontrollen över verksamheten. 3. bidragsfinansierade enskilda verksamheter, oftast i form av 3. bidragsfinansierade enskilda verksamheter, oftast i form av ideella föreningar, som inte bedrivs på uppdrag av kommu- ideella föreningar, som inte bedrivs på uppdrag av kommunen men får kommunala bidrag eller annat stöd. nen men får kommunala bidrag eller annat stöd. 4. kundvalssystem där privata utförare konkurrerar på lika 4. kundvalssystem där privata utförare konkurrerar på lika villkor med offentliga utförare inom samma verksamhets- villkor med offentliga utförare inom samma verksamhets- område. område. 5. köp av platser på institutioner som drivs i icke-offentlig regi. 5. köp av platser på institutioner som drivs i icke-offentlig regi. 6. köp av olika stödfunktioner till en offentlig verksamhet. 6. köp av olika stödfunktioner till en offentlig verksamhet.

Enligt Trydegårds undersökning utgjorde dessa typer av icke- Enligt Trydegårds undersökning utgjorde dessa typer av icke- offentligt utförda välfärdstjänster vid slutet av 1990-talet cirka offentligt utförda välfärdstjänster vid slutet av 1990-talet cirka tretton procent av det totala antalet välfärdstjänster, vilket var en tretton procent av det totala antalet välfärdstjänster, vilket var en fördubbling på sju år. Ungefär en fjärdedel av dessa tjänster fördubbling på sju år. Ungefär en fjärdedel av dessa tjänster utfördes då av icke vinstdrivande företag (non-profit) medan tre utfördes då av icke vinstdrivande företag (non-profit) medan tre fjärdedelar utfördes av vinstdrivande företag eller offentligt ägda fjärdedelar utfördes av vinstdrivande företag eller offentligt ägda bolag. bolag. Trydegårds slutsats är att den ökande och accelererande privati- Trydegårds slutsats är att den ökande och accelererande privati- seringen och de vinstdrivande företagens allt större marknadsan- seringen och de vinstdrivande företagens allt större marknadsandelar sammantaget utgjort en genomgripande förändring av delar sammantaget utgjort en genomgripande förändring av välfärdssamhällets sätt att tillhandahålla och utföra välfärdstjäns- välfärdssamhällets sätt att tillhandahålla och utföra välfärdstjäns- ter. Samtidigt får man inte glömma bort att den offentliga sektorn, ter. Samtidigt får man inte glömma bort att den offentliga sektorn, trots förändringarna, fortfarande helt dominerar som utförare och trots förändringarna, fortfarande helt dominerar som utförare och att de icke-offentliga utförarna fortfarande till stor del finansieras att de icke-offentliga utförarna fortfarande till stor del finansieras och kontrolleras av offentliga myndigheter (Trydegård 2001 s och kontrolleras av offentliga myndigheter (Trydegård 2001 s 135f). 135f). Det utökade behov av icke-offentliga leverantörer som föränd- Det utökade behov av icke-offentliga leverantörer som föränd- ringarna innebar öppnade en ny yta för organisationer som ville ringarna innebar öppnade en ny yta för organisationer som ville tillhandahålla olika former av välfärdstjänster. Både organisatio- tillhandahålla olika former av välfärdstjänster. Både organisationer med ett redan etablerat samarbete med stat och kommun och ner med ett redan etablerat samarbete med stat och kommun och nya, oprövade organisationer gjorde också anspråk på den. De nya, oprövade organisationer gjorde också anspråk på den. De senare var nybildade och hade därför redan från början den senare var nybildade och hade därför redan från början den förändrade strukturen som utgångspunkt för sin organisations- förändrade strukturen som utgångspunkt för sin organisationsform. De förra hade bildats under perioder då den offentliga form. De förra hade bildats under perioder då den offentliga tjänsteproduktionen framstått som självklar och servicen och tjänsteproduktionen framstått som självklar och servicen och resurstilldelningen varit betydligt mer långtgående. Man skulle resurstilldelningen varit betydligt mer långtgående. Man skulle

11 11 kunna säga att detta var en epok i välfärdssamhällets utveckling, kunna säga att detta var en epok i välfärdssamhällets utveckling, då staten, näringslivet och organisationerna var starkare ideolo- då staten, näringslivet och organisationerna var starkare ideologiskt allierade i det nationella välfärdsprojektet. Mot denna bak- giskt allierade i det nationella välfärdsprojektet. Mot denna bakgrund skilde sig de gamla organisationerna från de nybildade på grund skilde sig de gamla organisationerna från de nybildade på så sätt att de hade välfärdssamhället så som det såg ut innan så sätt att de hade välfärdssamhället så som det såg ut innan förändringarna inskriven i sin egen organisationsform medan de förändringarna inskriven i sin egen organisationsform medan de nya framträtt efter att dessa förhållanden börjat förändras och nya framträtt efter att dessa förhållanden börjat förändras och därför formats av nya och delvis annorlunda förutsättningar. därför formats av nya och delvis annorlunda förutsättningar. Samtidigt verkade det vara så att de gamla organisationernas Samtidigt verkade det vara så att de gamla organisationernas organisationsform, genom att den redan var etablerad, fortsatte att organisationsform, genom att den redan var etablerad, fortsatte att uppfattas som den normala, trots att den i själva verket nu blivit uppfattas som den normala, trots att den i själva verket nu blivit ålderstigen. ålderstigen. Hur såg det historiska avtryck ut som de gamla organisationer- Hur såg det historiska avtryck ut som de gamla organisationerna bar med sig och vilka speciella förutsättningar innebar de? En na bar med sig och vilka speciella förutsättningar innebar de? En av det svenska välfärdssamhällets centrala institutioner har varit av det svenska välfärdssamhällets centrala institutioner har varit ett korporativt samarbete där stat/kommun och olika icke- ett korporativt samarbete där stat/kommun och olika icke- offentliga organisationer samarbetat om politiken. Organisationer- offentliga organisationer samarbetat om politiken. Organisationer- na har oftast varit så kallade frivilliga organisationer uppbyggda na har oftast varit så kallade frivilliga organisationer uppbyggda som demokratiska medlemsföreningar. Deras roll har varit att som demokratiska medlemsföreningar. Deras roll har varit att mediera mellan staten och målgruppen. Det har rört sig om en mediera mellan staten och målgruppen. Det har rört sig om en långtgående allians som inte bara baserat sig på gemensamma långtgående allians som inte bara baserat sig på gemensamma värden utan också inneburit att de fått vissa förvaltningsuppgifter värden utan också inneburit att de fått vissa förvaltningsuppgifter (Heckscher 1951, Rothstein 1992, Magnusson 1997). Eftersom (Heckscher 1951, Rothstein 1992, Magnusson 1997). Eftersom omfattande offentliga medel har kanaliserats via dessa organisa- omfattande offentliga medel har kanaliserats via dessa organisationer har samarbetet med stat och kommun varit deras främsta tioner har samarbetet med stat och kommun varit deras främsta sätt att mobilisera resurser. Detta har hjälpt vissa av dem att sätt att mobilisera resurser. Detta har hjälpt vissa av dem att expandera och växa sig starka, och deras politiska roll har institu- expandera och växa sig starka, och deras politiska roll har institutionaliserats. Samtidigt har de koopterats på ett sätt som givit stat tionaliserats. Samtidigt har de koopterats på ett sätt som givit stat och kommun ett maktövertag (Selznick 1966, Sunesson 1991, och kommun ett maktövertag (Selznick 1966, Sunesson 1991, Lorentzen 1993, Haberman 1995, Henriksen 1995, 1996, Magnus- Lorentzen 1993, Haberman 1995, Henriksen 1995, 1996, Magnus- son 1997, 1998, Meeuwisse & Sunesson 1998). son 1997, 1998, Meeuwisse & Sunesson 1998). Dessa organisationer fick ofta rollen som samhällets ledande Dessa organisationer fick ofta rollen som samhällets ledande experter på politikens målgrupper. De förändrade förutsättning- experter på politikens målgrupper. De förändrade förutsättning- arna under de senaste åren har emellertid inneburit att relationen arna under de senaste åren har emellertid inneburit att relationen till staten utvecklas alltmer från en ideologisk allians mot en till staten utvecklas alltmer från en ideologisk allians mot en beställar–utförarrelation där organisationerna börjat sälja sin beställar–utförarrelation där organisationerna börjat sälja sin expertis, service och access till målgruppen till myndigheterna. expertis, service och access till målgruppen till myndigheterna. Detta verkar i sin tur ha resulterat i mindre politiskt inflytande än Detta verkar i sin tur ha resulterat i mindre politiskt inflytande än tidigare (Lewis 1996, Wijkström 1998, Magnusson 1998). Den tidigare (Lewis 1996, Wijkström 1998, Magnusson 1998). Den kollektiva representation av målgrupper i politiken som till exem- kollektiva representation av målgrupper i politiken som till exempel ansågs som de så kallade R-förbundens1 samhällsuppgift har pel ansågs som de så kallade R-förbundens1 samhällsuppgift har

1 ALRO (Alkoholproblematikers riksorganisation [1974]), RFHL (Riksförbun- 1 ALRO (Alkoholproblematikers riksorganisation [1974]), RFHL (Riksförbun- det för hjälp åt läkemedelsmissbrukare [1965]), RSMH (Riksförbundet för det för hjälp åt läkemedelsmissbrukare [1965]), RSMH (Riksförbundet för 12 12 minskat och myndigheterna ser de frivilliga organisationerna minskat och myndigheterna ser de frivilliga organisationerna alltmer som komplement till offentlig service. alltmer som komplement till offentlig service. På den nya yta som förändringarna i välfärdssamhället öppnade På den nya yta som förändringarna i välfärdssamhället öppnade upp tog flera nya typer av organisationer form, till exempel ny- upp tog flera nya typer av organisationer form, till exempel ny- kooperativa organisationer (Wijkström 1998), anhörigorganisatio- kooperativa organisationer (Wijkström 1998), anhörigorganisatio- ner (Forsell 1998), så kallade frivilligcentraler (Johansson 1998, ner (Forsell 1998), så kallade frivilligcentraler (Johansson 1998, Östberg 1998, Lorentzen, Andersen & Brekke 1995), organisatio- Östberg 1998, Lorentzen, Andersen & Brekke 1995), organisationer för anhörigvård och andra former av självorganisering (Katz ner för anhörigvård och andra former av självorganisering (Katz 1993, Karlsson 1997, Meeuwisse 1997). 1993, Karlsson 1997, Meeuwisse 1997). Några av de nya organisationerna liknade varken de frivilliga Några av de nya organisationerna liknade varken de frivilliga organisationer som tidigare ingått i de korporativa organisations- organisationer som tidigare ingått i de korporativa organisations- fälten eller företag i den kommersiella sektorn. De var inte bärare fälten eller företag i den kommersiella sektorn. De var inte bärare av samma gemensamma välfärdsintressen och politiska mål, av samma gemensamma välfärdsintressen och politiska mål, behövde inte representera någon målgrupp och gjorde inte an- behövde inte representera någon målgrupp och gjorde inte an- språk på att spela samma politiska roll. Många av dem verkade språk på att spela samma politiska roll. Många av dem verkade snarare kännetecknas av sina försök att vända sig från stat och snarare kännetecknas av sina försök att vända sig från stat och kommun för att med andra medel försöka mobilisera resurser och kommun för att med andra medel försöka mobilisera resurser och lösa vad de uppfattade som sociala problem. Men de var inte lösa vad de uppfattade som sociala problem. Men de var inte några brukarorganisationer som försökte skaffa sig autonomi utan några brukarorganisationer som försökte skaffa sig autonomi utan drevs ofta av unga, professionella människor som samtidigt drevs ofta av unga, professionella människor som samtidigt använde organisationen som en plattform för att uttrycka sig använde organisationen som en plattform för att uttrycka sig själva. själva. Ett annat av dessa nya organisationers kännetecken verkade Ett annat av dessa nya organisationers kännetecken verkade vara att verksamhetsidén ofta lånades från något annat land för att vara att verksamhetsidén ofta lånades från något annat land för att prövas i ett svenskt sammanhang. De liknade på så sätt de filan- prövas i ett svenskt sammanhang. De liknade på så sätt de filantropiska organisationer som etablerades i Sverige kring sekelskiftet tropiska organisationer som etablerades i Sverige kring sekelskiftet 1900, och som kan ses som föregångare till flera av statens väl- 1900, och som kan ses som föregångare till flera av statens väl- färdsinstitutioner (jfr Nordfeldt 1994, Svedberg 1999). Initiativet färdsinstitutioner (jfr Nordfeldt 1994, Svedberg 1999). Initiativet till många av de organisationer som dominerade det sociala till många av de organisationer som dominerade det sociala arbetet under denna period togs av personer som återvänt från arbetet under denna period togs av personer som återvänt från studiebesök i England och på kontinenten, benäget stöttade av den studiebesök i England och på kontinenten, benäget stöttade av den expansiva moderorganisationen, och var i själva verket svenska expansiva moderorganisationen, och var i själva verket svenska avdelningar av den stora internationella rörelsen (se t ex Bokholm avdelningar av den stora internationella rörelsen (se t ex Bokholm 2000). Det gällde till exempel Frälsningsarmén (Walan 1969) och 2000). Det gällde till exempel Frälsningsarmén (Walan 1969) och Federationen mot den reglementerade prostitutionen (Lundquist 1992). Federationen mot den reglementerade prostitutionen (Lundquist 1992).

social och mental hälsa [1967]) och KRUM (Riksförbundet för kriminalvår- social och mental hälsa [1967]) och KRUM (Riksförbundet för kriminalvår- dens humanisering [1966]). Dessa fyra förbund gav tillsammans ut Pockettid- dens humanisering [1966]). Dessa fyra förbund gav tillsammans ut Pockettid- ningen R. ningen R. 13 13 14 14 3. GATUTIDNINGAR OCH 3. GATUTIDNINGAR OCH SJÄLVHJÄLPSIDEOLOGI SJÄLVHJÄLPSIDEOLOGI

En av de nya organisationstyper som tog plats på den yta som En av de nya organisationstyper som tog plats på den yta som öppnades upp i samband med det svenska välfärdssamhällets öppnades upp i samband med det svenska välfärdssamhällets förändring var gatutidningen Situation Sthlm. Som organisations- förändring var gatutidningen Situation Sthlm. Som organisationsform hade gatutidningen sina rötter i USA men hade framförallt form hade gatutidningen sina rötter i USA men hade framförallt kommit att associeras med den framgångsrika engelska gatutid- kommit att associeras med den framgångsrika engelska gatutidningen The Big Issue. Som redan nämnts är gatutidningen en ningen The Big Issue. Som redan nämnts är gatutidningen en organisation med det dubbla och ibland paradoxala syftet att tjäna organisation med det dubbla och ibland paradoxala syftet att tjäna pengar på att sälja en tidning samtidigt som den vill göra en insats pengar på att sälja en tidning samtidigt som den vill göra en insats för sina hemlösa försäljare, och lånar därför drag av både det för sina hemlösa försäljare, och lånar därför drag av både det privata företaget och den frivilliga organisationen. privata företaget och den frivilliga organisationen. En av de första gatutidningar som startades var non-profit- En av de första gatutidningar som startades var non-profit- organisationen Street News i New York, USA. När Street News organisationen Street News i New York, USA. När Street News började säljas på New Yorks gator i november 1989 var det enorm började säljas på New Yorks gator i november 1989 var det enorm succé och tidningen hade inledningsvis en upplaga på runt 150 000 succé och tidningen hade inledningsvis en upplaga på runt 150 000 exemplar per månad. Försäljarna köpte tidningen av distributören exemplar per månad. Försäljarna köpte tidningen av distributören för tjugofem cent, sålde den till kunden för 75 cent, och behöll för tjugofem cent, sålde den till kunden för 75 cent, och behöll sedan mellanskillnaden. Detta kom sedan att bli den dominerande sedan mellanskillnaden. Detta kom sedan att bli den dominerande modellen för de flesta gatutidningar. Under den första tiden kunde modellen för de flesta gatutidningar. Under den första tiden kunde en Street News försäljare tjäna sextio dollar om dagen. Bristen på en Street News försäljare tjäna sextio dollar om dagen. Bristen på andra aktiviteter för försäljarna, försämrat redaktionellt innehåll andra aktiviteter för försäljarna, försämrat redaktionellt innehåll och en hårdare lokal politik mot hemlösa fick inom ett par år och en hårdare lokal politik mot hemlösa fick inom ett par år dramatiska effekter på upplagan som snabbt minskade till 14 000 dramatiska effekter på upplagan som snabbt minskade till 14 000 exemplar per månad (Swithinbank 2001 s 21). Efter anklagelser om exemplar per månad (Swithinbank 2001 s 21). Efter anklagelser om ekonomiska oegentligheter fick tidningen också dåligt rykte ekonomiska oegentligheter fick tidningen också dåligt rykte (Green 1998 s 38). Den lyckades trots allt överleva och fanns (Green 1998 s 38). Den lyckades trots allt överleva och fanns fortfarande kvar vid 2000-talets ingång. fortfarande kvar vid 2000-talets ingång. Innan Street News drabbades av motgångar hann tidningen få en Innan Street News drabbades av motgångar hann tidningen få en rad efterföljare. 1991 startades bland annat Street Heat i Atlanta, rad efterföljare. 1991 startades bland annat Street Heat i Atlanta, och 1992 Street Wise i Chicago och Spare Change i Boston. Inspire- och 1992 Street Wise i Chicago och Spare Change i Boston. Inspire- rade av framgångarna tog också olika personer gatutidningskon- rade av framgångarna tog också olika personer gatutidningskonceptet med sig till Europa. Detta ledde bland annat till grundandet ceptet med sig till Europa. Detta ledde bland annat till grundandet av den belgiska gatutidningen Macadam Journal och engelska The av den belgiska gatutidningen Macadam Journal och engelska The Big Issue. Big Issue.

Två gatutidningsmodeller Två gatutidningsmodeller

Den främsta skillnaden mellan de amerikanska och de europeiska Den främsta skillnaden mellan de amerikanska och de europeiska gatutidningarna är att de förra ofta har starka band till organisa- gatutidningarna är att de förra ofta har starka band till organisationer– varav många religiösa– som sysslar med välgörenhet och tioner– varav många religiösa– som sysslar med välgörenhet och

15 15 företräder hemlösa i samhällsdebatten, medan de senare ofta varit företräder hemlösa i samhällsdebatten, medan de senare ofta varit affärsdrivande. Analytiskt skulle man kunna tala om två modeller affärsdrivande. Analytiskt skulle man kunna tala om två modeller för gatutidningar, en företrädarmodell och en affärsdrivande för gatutidningar, en företrädarmodell och en affärsdrivande modell. En avgörande skillnad skulle kunna vara att en gatutid- modell. En avgörande skillnad skulle kunna vara att en gatutidning som är affärsdrivande ofta står och faller med sina försälj- ning som är affärsdrivande ofta står och faller med sina försälj- ningsintäkter medan de andra ofta backas upp ekonomiskt av ningsintäkter medan de andra ofta backas upp ekonomiskt av välgörenhetsorganisationer. I praktiken finns det många gatutid- välgörenhetsorganisationer. I praktiken finns det många gatutidningar som har inslag av båda modellerna och de skall kanske ningar som har inslag av båda modellerna och de skall kanske därför betraktas som ytterpoler på ett kontinuum. I flera länder i därför betraktas som ytterpoler på ett kontinuum. I flera länder i Västeuropa finns till exempel gatutidningar som har en affärsdri- Västeuropa finns till exempel gatutidningar som har en affärsdri- vande målsättning samtidigt som de är beroende av offentliga och vande målsättning samtidigt som de är beroende av offentliga och andra bidrag. andra bidrag. Ett exempel på en tidning som drivs enligt företrädarmodellen, Ett exempel på en tidning som drivs enligt företrädarmodellen, och som jag undersökt i ett annat sammanhang (Magnusson och som jag undersökt i ett annat sammanhang (Magnusson pågående), är Street Spirit som säljs i Oakland och Berkeley i pågående), är Street Spirit som säljs i Oakland och Berkeley i Kalifornien. Den publiceras av Homeless Organizing Project of the Kalifornien. Den publiceras av Homeless Organizing Project of the East Bay (HOPE) där hemlösa producerar tidningen under ledning East Bay (HOPE) där hemlösa producerar tidningen under ledning av en radikal journalist. Street Spirit finansieras av American Fri- av en radikal journalist. Street Spirit finansieras av American Fri- end’s Service Committee (AFSC), en ekumenisk kväkarorganisation end’s Service Committee (AFSC), en ekumenisk kväkarorganisation som grundades 1917 för att hjälpa civilbefolkningen under första som grundades 1917 för att hjälpa civilbefolkningen under första världskriget. Den världsomspännande organisationen arbetar idag världskriget. Den världsomspännande organisationen arbetar idag med frågor som rör ekonomisk och social rättvisa, fred och ung- med frågor som rör ekonomisk och social rättvisa, fred och ungdomar. Tidningen distribueras av ett lokalt socialt projekt i Berke- domar. Tidningen distribueras av ett lokalt socialt projekt i Berke- ley kallat Berkeley Emergency Food And Housing Project och som ley kallat Berkeley Emergency Food And Housing Project och som också tillhandahåller mat, sovplatser och andra typer av stöd för också tillhandahåller mat, sovplatser och andra typer av stöd för hemlösa. Redaktionellt för Street Spirit hemlösas talan i den lokala hemlösa. Redaktionellt för Street Spirit hemlösas talan i den lokala hemlöshetsdebatten och bedriver en undersökande och radikal hemlöshetsdebatten och bedriver en undersökande och radikal journalistik i hemlöshetsfrågor i den amerikanska muckraking- journalistik i hemlöshetsfrågor i den amerikanska muckraking- traditionen1. traditionen1. I den affärsdrivande modellen drivs gatutidningen som ett så I den affärsdrivande modellen drivs gatutidningen som ett så kallat socialt företag. Det innebär att den dels måste vara ekonomisk kallat socialt företag. Det innebär att den dels måste vara ekonomisk bärkraftig, dels gå med vinst och expandera samtidigt som den har bärkraftig, dels gå med vinst och expandera samtidigt som den har ett socialt mål som till exempel att hjälpa hemlösa. Det sociala ett socialt mål som till exempel att hjälpa hemlösa. Det sociala företaget skiljer sig från andra företag då det utgår från ett socialt företaget skiljer sig från andra företag då det utgår från ett socialt behov hos en utsatt samhällsgrupp och inte från konsumenternas behov hos en utsatt samhällsgrupp och inte från konsumenternas efterfrågan. Det finns alltså en inneboende spänning mellan efterfrågan. Det finns alltså en inneboende spänning mellan vinstmålet och det sociala målet som sätter sin prägel på organisa- vinstmålet och det sociala målet som sätter sin prägel på organisationen. Den affärsdrivande gatutidningen The Big Issue placerar till tionen. Den affärsdrivande gatutidningen The Big Issue placerar till exempel sin verksamhet i skärningspunkten mellan frivilliga exempel sin verksamhet i skärningspunkten mellan frivilliga organisationer, staten och det privata näringslivet. Tidningen organisationer, staten och det privata näringslivet. Tidningen

1 En rörelse inom litteraturen och journalistiken i syfte att avslöja politisk 1 En rörelse inom litteraturen och journalistiken i syfte att avslöja politisk korruption och sociala missförhållanden som orsakades av den framväxande korruption och sociala missförhållanden som orsakades av den framväxande storindustrin, och som växte fram kring sekelskiftet 1900. storindustrin, och som växte fram kring sekelskiftet 1900. 16 16 bygger en marknadsbaserad lösning kring ett socialt och/eller miljöproblem bygger en marknadsbaserad lösning kring ett socialt och/eller miljöproblem eller behov. I likhet med traditionella företag introducerar den en produkt på eller behov. I likhet med traditionella företag introducerar den en produkt på marknaden för att möta konsumenternas behov och konkurrerar om mark- marknaden för att möta konsumenternas behov och konkurrerar om marknadsandelar. Det finns ett vinstmotiv, men den drivs av sociala och miljömäs- nadsandelar. Det finns ett vinstmotiv, men den drivs av sociala och miljömäs- siga målsättningar (Swithinbank 2001 s 54). siga målsättningar (Swithinbank 2001 s 54).

Den inledande investering som behövdes för att introducera The Den inledande investering som behövdes för att introducera The Big Issue på marknaden gjordes av det transnationella företaget Big Issue på marknaden gjordes av det transnationella företaget The Body Shop International, som satsade en halv miljon pund under The Body Shop International, som satsade en halv miljon pund under en inledande treårsperiod. Tidningen fick också utnyttja de kun- en inledande treårsperiod. Tidningen fick också utnyttja de kunskaper som fanns inom företaget. Detta stöd var helt avgörande skaper som fanns inom företaget. Detta stöd var helt avgörande för organisationens överlevnad (Swithinbank 2001 s 54ff). för organisationens överlevnad (Swithinbank 2001 s 54ff). Tidningens redaktion och administration består av professionell Tidningens redaktion och administration består av professionell personal och hemlösa är bara i mindre utsträckning involverade i personal och hemlösa är bara i mindre utsträckning involverade i tidningsproduktion och journalistik. tidningsproduktion och journalistik.

Internationell organisering Internationell organisering

The Big Issue började säljas på hösten 1991 och dess omedelbara The Big Issue började säljas på hösten 1991 och dess omedelbara kommersiella framgång inspirerade andra att följa efter. Under de kommersiella framgång inspirerade andra att följa efter. Under de närmaste följande åren startades ett sextiotal andra gatutidningar i närmaste följande åren startades ett sextiotal andra gatutidningar i Europa. Eftersom The Big Issue varit först kom många av dessa Europa. Eftersom The Big Issue varit först kom många av dessa tidningars grundare att vända sig dit för att få tips och råd. På så tidningars grundare att vända sig dit för att få tips och råd. På så sätt kom The Big Issues affärsdrivande modell att spridas, framför- sätt kom The Big Issues affärsdrivande modell att spridas, framför- allt i Europa. Beroende på de skiftande lokala förutsättningarna allt i Europa. Beroende på de skiftande lokala förutsättningarna kom tidningarna i praktiken ändå att se ganska olika ut. kom tidningarna i praktiken ändå att se ganska olika ut. De andra tidningarnas kontakter med The Big Issue fick snabbt De andra tidningarnas kontakter med The Big Issue fick snabbt en sådan omfattning att tidningen såg sig tvungen att organisera en sådan omfattning att tidningen såg sig tvungen att organisera ett internationellt nätverk och började samla tidningarna till ett internationellt nätverk och började samla tidningarna till gemensamma konferenser. Men alla hade inte samma dubbla gemensamma konferenser. Men alla hade inte samma dubbla målsättning som The Big Issue. Några koncentrerade sig på vinst- målsättning som The Big Issue. Några koncentrerade sig på vinst- målet medan andra visade sig vara språkrör för extrema åsikter. målet medan andra visade sig vara språkrör för extrema åsikter. För att kunna ta avstånd från dessa verksamheter bestämde sig ett För att kunna ta avstånd från dessa verksamheter bestämde sig ett antal europeiska gatutidningar efter en tid för att upprätta en antal europeiska gatutidningar efter en tid för att upprätta en branschstandard. Detta kom att leda till upprättandet av en gatu- branschstandard. Detta kom att leda till upprättandet av en gatu- tidningsstadga 1995 (se nästa sida och www.street-paper.org). tidningsstadga 1995 (se nästa sida och www.street-paper.org). Genom att upprätta ett kvalitetskriterium tänkte sig den arbets- Genom att upprätta ett kvalitetskriterium tänkte sig den arbetsgrupp som ursprungligen utarbetade stadgarna att människor grupp som ursprungligen utarbetade stadgarna att människor skulle köpa tidningen i första hand för att dess innehåll var bra skulle köpa tidningen i första hand för att dess innehåll var bra och inte för att hjälpa hemlösa. Då skulle försäljarna inte heller bli och inte för att hjälpa hemlösa. Då skulle försäljarna inte heller bli beroende av tidningen. Tidningen skulle ge röst åt marginalisera- beroende av tidningen. Tidningen skulle ge röst åt marginaliserade grupper och hela verksamheten skulle drivas med social och de grupper och hela verksamheten skulle drivas med social och

17 17 miljömässig medvetenhet. De sista två punkterna i stadgarna miljömässig medvetenhet. De sista två punkterna i stadgarna reglerade dessutom de inbördes relationerna mellan medlemmar- reglerade dessutom de inbördes relationerna mellan medlemmarna. na.

Stadgar för gatutidningar upprättade av the International Network of Street Stadgar för gatutidningar upprättade av the International Network of Street Papers (INSP) 1995. Papers (INSP) 1995.

INSP-anslutna gatutidningar skall: INSP-anslutna gatutidningar skall:

• Syfta till att hjälpa socialt uteslutna människor att hjälpa sig själva (i • Syfta till att hjälpa socialt uteslutna människor att hjälpa sig själva (i några länder tillhör bara hemlösa människor denna kategori) genom några länder tillhör bara hemlösa människor denna kategori) genom att ge dem möjlighet att försörja sig och underlätta deras återintegre- att ge dem möjlighet att försörja sig och underlätta deras återintegre- ring i samhället genom att ge dem socialt stöd. ring i samhället genom att ge dem socialt stöd. • Använda överskottet till att finansiera socialt stöd till försäljarna eller • Använda överskottet till att finansiera socialt stöd till försäljarna eller de socialt uteslutna. För att ekonomisk insyn skall vara möjlig lämnar de socialt uteslutna. För att ekonomisk insyn skall vara möjlig lämnar varje tidning ut sin årsredovisning till en överenskommen oberoende varje tidning ut sin årsredovisning till en överenskommen oberoende organisation. organisation. • Syfta till att ge försäljarna en röst i medier och bedriver kampanjer för • Syfta till att ge försäljarna en röst i medier och bedriver kampanjer för de socialt uteslutna. de socialt uteslutna. • Syfta till att göra en gatutidning av god kvalitet som försäljarna känner • Syfta till att göra en gatutidning av god kvalitet som försäljarna känner sig stolta över att sälja och allmänheten gärna köper. Detta bryter cir- sig stolta över att sälja och allmänheten gärna köper. Detta bryter cir- keln av hjälplöshet genom medborgardeltagande. keln av hjälplöshet genom medborgardeltagande. • Syfta till socialt ansvarstagande i verksamheten när det gäller redak- • Syfta till socialt ansvarstagande i verksamheten när det gäller redaktion, personal, försäljare och miljöhänsyn. tion, personal, försäljare och miljöhänsyn. • Stödja blivande gatutidningar som delar samma filosofi och som har • Stödja blivande gatutidningar som delar samma filosofi och som har för avsikt att underteckna gatutidningsstadgarna. för avsikt att underteckna gatutidningsstadgarna. • Inte ge sig in på en annan undertecknande gatutidnings försäljnings- • Inte ge sig in på en annan undertecknande gatutidnings försäljnings- område. område.

Redan vid denna tidpunkt fanns det alltså en löst sammansatt Redan vid denna tidpunkt fanns det alltså en löst sammansatt rörelse av europeiska gatutidningar. I samband med att stadgarna rörelse av europeiska gatutidningar. I samband med att stadgarna introducerades formaliserades rörelsen 1995 i organisationen introducerades formaliserades rörelsen 1995 i organisationen International Network of Street Papers (INSP). I bakgrunden fanns International Network of Street Papers (INSP). I bakgrunden fanns också det europeiska samarbetsorganet för nationella hemlöshets- också det europeiska samarbetsorganet för nationella hemlöshets- organisationer Fédération Européennes d'Associations Nationales organisationer Fédération Européennes d'Associations Nationales Travaillant avec les Sans-Abri (FEANTSA). Redan 1994 hade Travaillant avec les Sans-Abri (FEANTSA). Redan 1994 hade FEANTSA föreslagit att ett nätverk för gatutidningar borde bildas. FEANTSA föreslagit att ett nätverk för gatutidningar borde bildas. Med stöd av bidrag från The Body Shop och EG:s generaldirektorat Med stöd av bidrag från The Body Shop och EG:s generaldirektorat för arbete och sociala frågor åtog sig The Big Issue denna uppgift. för arbete och sociala frågor åtog sig The Big Issue denna uppgift. Några år senare registrerades INSP som en egen så kallad charity i Några år senare registrerades INSP som en egen så kallad charity i Storbritannien, och sekretariatet förlades till The Big Issue Scotland i Storbritannien, och sekretariatet förlades till The Big Issue Scotland i Glasgow. 2001 hade INSP ett fyrtiotal medlemmar på fem konti- Glasgow. 2001 hade INSP ett fyrtiotal medlemmar på fem konti- nenter. nenter. INSP gör anspråk på att vara världsomfattande men nästan alla INSP gör anspråk på att vara världsomfattande men nästan alla amerikanska gatutidningar har hittills valt att hålla sig utanför amerikanska gatutidningar har hittills valt att hålla sig utanför

18 18 organisationen. I USA bildades istället North American Street organisationen. I USA bildades istället North American Street Newspaper Association (NASNA) 1996. I motsats till INSP har Newspaper Association (NASNA) 1996. I motsats till INSP har NASNA inte några speciella krav på medlemmarna utan är öppen NASNA inte några speciella krav på medlemmarna utan är öppen för alla gatutidningar oavsett inriktning. Redan från början fanns för alla gatutidningar oavsett inriktning. Redan från början fanns det meningsskiljaktigheter mellan de båda organisationerna om det meningsskiljaktigheter mellan de båda organisationerna om vilken av de två gatutidningsmodellerna som gagnar hemlösa vilken av de två gatutidningsmodellerna som gagnar hemlösa bäst. Många av NASNA-medlemmarna menar att affärsmodellens bäst. Många av NASNA-medlemmarna menar att affärsmodellens vinstintresse går ut över kampen för hemlösas rättigheter i sam- vinstintresse går ut över kampen för hemlösas rättigheter i sam- hället. Motsättningarna har fortsatt in på 2000-talet. hället. Motsättningarna har fortsatt in på 2000-talet.

The Big Issue The Big Issue

Eftersom Situation Sthlm använt The Big Issue som förebild.2 kan Eftersom Situation Sthlm använt The Big Issue som förebild.2 kan det vara på sin plats att beskriva The Big Issue och denna organisa- det vara på sin plats att beskriva The Big Issue och denna organisations ideologi närmare.3 tions ideologi närmare.3 Det ursprungliga initiativet till tidningen togs av styrelseordfö- Det ursprungliga initiativet till tidningen togs av styrelseordfö- randen i The Body Shop, Gordon Roddick, som hade kommit i randen i The Body Shop, Gordon Roddick, som hade kommit i kontakt med gatutidningsförsäljare under sina affärsresor i USA. kontakt med gatutidningsförsäljare under sina affärsresor i USA. Den person som genomförde det i praktiken och som sedan har Den person som genomförde det i praktiken och som sedan har kommit att identifieras med tidningen är John Bird. kommit att identifieras med tidningen är John Bird. Det första numret kom ut under hösten 1991 och producerades Det första numret kom ut under hösten 1991 och producerades med hjälp av fyra anställda och några frivilliga frilansjournalister. med hjälp av fyra anställda och några frivilliga frilansjournalister. The Big Issue blev redan från början en kommersiell framgång. Fem The Big Issue blev redan från början en kommersiell framgång. Fem år senare hade tidningen 90 anställda, och separata avdelningar år senare hade tidningen 90 anställda, och separata avdelningar för redaktion, produktion, administration, ekonomi, annons och för redaktion, produktion, administration, ekonomi, annons och distribution. Tillsammans med donationer användes vinsten från distribution. Tillsammans med donationer användes vinsten från tidningsförsäljningen till att driva en separat stiftelse kallad The tidningsförsäljningen till att driva en separat stiftelse kallad The Big Issue Foundation med uppgift att hjälpa försäljarna lära sig nya Big Issue Foundation med uppgift att hjälpa försäljarna lära sig nya färdigheter, skaffa en bostad eller gå vidare med arbetsträning. färdigheter, skaffa en bostad eller gå vidare med arbetsträning. Stiftelsen hade också ett så kallat outreach team som organiserade Stiftelsen hade också ett så kallat outreach team som organiserade försäljarna och tillhandahöll en kuratorverksamhet för miss- försäljarna och tillhandahöll en kuratorverksamhet för missbrukande försäljare. brukande försäljare. Roddicks och Birds grundläggande idé var att producera en Roddicks och Birds grundläggande idé var att producera en tidning som skulle vara oberoende av hemlöshetsfältet och istället tidning som skulle vara oberoende av hemlöshetsfältet och istället arbeta helt efter marknadsprinciper. Tidningen skulle säljas till arbeta helt efter marknadsprinciper. Tidningen skulle säljas till försäljarna som sedan skulle sälja den till allmänheten med ett försäljarna som sedan skulle sälja den till allmänheten med ett påslag och behålla vinsten. Den förstudie som Bird gjorde visade påslag och behålla vinsten. Den förstudie som Bird gjorde visade att den kommersiella inriktningen utmanade den rådande synen att den kommersiella inriktningen utmanade den rådande synen på hemlösa. Många av de hemlöshetsorganisationer som han var i på hemlösa. Många av de hemlöshetsorganisationer som han var i

2 Jfr Aftonbladet 950508 Plus s 19, 950809 s 13. Göteborgsposten 950313 s 45. 2 Jfr Aftonbladet 950508 Plus s 19, 950809 s 13. Göteborgsposten 950313 s 45. Svenska Dagbladet 950120 s 20. Svenska Dagbladet 950120 s 20. 3 Detta avsnitt bygger på Swithinbank (2001). 3 Detta avsnitt bygger på Swithinbank (2001). 19 19 kontakt med menade bland annat att hemlösa inte var tillräckligt kontakt med menade bland annat att hemlösa inte var tillräckligt pålitliga för att fungera i en kommersiell omgivning (Swithinbank pålitliga för att fungera i en kommersiell omgivning (Swithinbank 2001 s 29). 2001 s 29). Trots den negativa responsen beslöt Bird och Roddick att starta Trots den negativa responsen beslöt Bird och Roddick att starta tidningen med sig själva som ägare och Bird som avlönad chef. Ett tidningen med sig själva som ägare och Bird som avlönad chef. Ett slumpmässigt sammansatt arbetslag rekryterades och ett antal slumpmässigt sammansatt arbetslag rekryterades och ett antal stora företag knöts upp som annonsörer. Det redaktionella inne- stora företag knöts upp som annonsörer. Det redaktionella inne- hållet skulle vara en blandning av undersökande samhällsjourna- hållet skulle vara en blandning av undersökande samhällsjourna- listik och street chic. The Body Shop gick in med en inledande inve- listik och street chic. The Body Shop gick in med en inledande investering på 50 000 pund och lät tidningen disponera lokaler hyres- stering på 50 000 pund och lät tidningen disponera lokaler hyres- fritt. Senare tillkom ett par medarbetare med ansvar för distribu- fritt. Senare tillkom ett par medarbetare med ansvar för distributionen. När försäljarna registrerades fick de en särskild legitima- tionen. När försäljarna registrerades fick de en särskild legitima- tion och de första tio tidningarna gratis. Man upprättade också tion och de första tio tidningarna gratis. Man upprättade också regler för försäljning (Code of Conduct) och ett sanktionssystem som regler för försäljning (Code of Conduct) och ett sanktionssystem som kunde brukas mot de försäljare som bröt mot reglerna. Inga försök kunde brukas mot de försäljare som bröt mot reglerna. Inga försök gjordes att starta någon form av socialt stöd till försäljarna vid gjordes att starta någon form av socialt stöd till försäljarna vid denna tidpunkt. denna tidpunkt. Mellan 1993–1995 växte The Big Issues organisation kraftigt. Ny Mellan 1993–1995 växte The Big Issues organisation kraftigt. Ny och mer professionell personal anställdes till marknadslöner, nya och mer professionell personal anställdes till marknadslöner, nya avdelningar inrättades och en ledningsstruktur byggdes upp. År avdelningar inrättades och en ledningsstruktur byggdes upp. År 1994 började tidningen gå med vinst och i september 1995 gjordes 1994 började tidningen gå med vinst och i september 1995 gjordes en större omorganisation där resterna av den inkrementellt upp- en större omorganisation där resterna av den inkrementellt uppbyggda och röriga organisationsstrukturen rensades ut. byggda och röriga organisationsstrukturen rensades ut. År 1995 bröts det sociala stödet till försäljarna ut som en egen År 1995 bröts det sociala stödet till försäljarna ut som en egen organisation och registrerades som en charity, en stiftelse med organisation och registrerades som en charity, en stiftelse med namnet The Big Issue Foundation. Stiftelsens uppgift var helt enkelt namnet The Big Issue Foundation. Stiftelsens uppgift var helt enkelt att försöka få försäljarna att komma vidare med sina liv. Den att försöka få försäljarna att komma vidare med sina liv. Den inrättade speciella avdelningar för försäljarstöd, bostadsförmed- inrättade speciella avdelningar för försäljarstöd, bostadsförmed- ling, missbruk, psykisk hälsa, arbetsträning och praktik, utbild- ling, missbruk, psykisk hälsa, arbetsträning och praktik, utbildning och skrivarverkstad och förfogade dessutom över en speciell ning och skrivarverkstad och förfogade dessutom över en speciell stödfond som försäljarna kunde söka pengar ur. stödfond som försäljarna kunde söka pengar ur. Uppdelningen av verksamheten i en affärsdrivande tidning och Uppdelningen av verksamheten i en affärsdrivande tidning och en social stiftelse resulterade i en del inre motsägelser. Den affärs- en social stiftelse resulterade i en del inre motsägelser. Den affärs- drivande verksamheten strävar till exempel hela tiden efter att öka drivande verksamheten strävar till exempel hela tiden efter att öka försäljningen och därmed vinsten genom att ha så många och så försäljningen och därmed vinsten genom att ha så många och så duktiga försäljare på gatan som möjligt. Stiftelsen försöker få duktiga försäljare på gatan som möjligt. Stiftelsen försöker få samma försäljare att sluta sälja tidningen och gå vidare i livet. Det samma försäljare att sluta sälja tidningen och gå vidare i livet. Det är också stora skillnader mellan de medarbetare som är anställda är också stora skillnader mellan de medarbetare som är anställda av tidningen och de som är anställda av stiftelsen. De medarbetare av tidningen och de som är anställda av stiftelsen. De medarbetare som jobbar i den affärsdrivande delen har sällan erfarenhet av att som jobbar i den affärsdrivande delen har sällan erfarenhet av att arbeta med hemlösa, medan medarbetarna på stiftelsen är utbil- arbeta med hemlösa, medan medarbetarna på stiftelsen är utbil- dade socialarbetare. dade socialarbetare.

20 20 Under 1990-talet utvecklades The Big Issue till ett mindre gatu- Under 1990-talet utvecklades The Big Issue till ett mindre gatu- tidningsimperium. Mellan 1992 och 1995 startades fem nya The Big tidningsimperium. Mellan 1992 och 1995 startades fem nya The Big Issues i olika städer i Storbritannien (varav en senare bröt sig ur Issues i olika städer i Storbritannien (varav en senare bröt sig ur samarbetet). Mellan 1996 och 1998 tillkom ytterligare tre i andra samarbetet). Mellan 1996 och 1998 tillkom ytterligare tre i andra länder (Australien, Sydafrika och USA). Tidningarna har en länder (Australien, Sydafrika och USA). Tidningarna har en likartad utformning och arbetar med samma affärsdrivande likartad utformning och arbetar med samma affärsdrivande modell och organisation. Juridiskt sett är de emellertid helt fristå- modell och organisation. Juridiskt sett är de emellertid helt fristå- ende från varandra. Genom att The Big Issue och INSP aktivt stöttat ende från varandra. Genom att The Big Issue och INSP aktivt stöttat nya gatutidningar i Östeuropa har modellen även haft ett stort nya gatutidningar i Östeuropa har modellen även haft ett stort inflytande där. inflytande där.

Situation Sthlm Situation Sthlm

The Big Issue var alltså en förebild för många av de gatutidningar The Big Issue var alltså en förebild för många av de gatutidningar som startades i Europa under 1990-talet. En av dessa tidningar var som startades i Europa under 1990-talet. En av dessa tidningar var Situation Sthlm. Det ursprungliga initiativet till tidningen togs av Situation Sthlm. Det ursprungliga initiativet till tidningen togs av Malin Speace, en ung kvinna som ville göra karriär i den svenska Malin Speace, en ung kvinna som ville göra karriär i den svenska mediabranschen. mediabranschen. Efter att ha sett en artikel om The Big Issue i en svensk dagstid- Efter att ha sett en artikel om The Big Issue i en svensk dagstid- ning ringde hon upp organisationen för att fråga om de kände till ning ringde hon upp organisationen för att fråga om de kände till om det pågick några förberedelser för att starta en gatutidning i om det pågick några förberedelser för att starta en gatutidning i Sverige. The Big Issue skickade omedelbart över ett paket med Sverige. The Big Issue skickade omedelbart över ett paket med gamla verksamhetsberättelser, en bunt tidningar och kontakt- gamla verksamhetsberättelser, en bunt tidningar och kontakt- adresser till andra gatutidningar. Under förberedelsearbetet stod adresser till andra gatutidningar. Under förberedelsearbetet stod Malin Speace sedan kontinuerligt i telefonkontakt med olika Malin Speace sedan kontinuerligt i telefonkontakt med olika personer på The Big Issue. personer på The Big Issue. Formellt sett är Situation Sthlm en ekonomisk förening. Med- Formellt sett är Situation Sthlm en ekonomisk förening. Med- lemmar och styrelse består i princip av organisationens medarbe- lemmar och styrelse består i princip av organisationens medarbetare men det är bara i samband med allvarliga kriser som före- tare men det är bara i samband med allvarliga kriser som före- ningen varit en aktiv arena. ningen varit en aktiv arena. Som kommer att framgå nedan finns det många likheter mellan Som kommer att framgå nedan finns det många likheter mellan The Big Issue och Situation Sthlm. Av olika skäl har Situation Sthlm The Big Issue och Situation Sthlm. Av olika skäl har Situation Sthlm valt att blanda inslag både från den affärsdrivande och från den valt att blanda inslag både från den affärsdrivande och från den företrädande gatutidningsmodellen. Det är också viktigt att po- företrädande gatutidningsmodellen. Det är också viktigt att po- ängtera att The Big Issues verksamhet och omsättning är betydligt ängtera att The Big Issues verksamhet och omsättning är betydligt större, något som i praktiken hindrar Situation Sthlm från att större, något som i praktiken hindrar Situation Sthlm från att kopiera den fullt ut. Förutsättningarna för driva en gatutidning är kopiera den fullt ut. Förutsättningarna för driva en gatutidning är dessutom ganska olika i Storbritannien och Sverige. dessutom ganska olika i Storbritannien och Sverige. Situation Sthlm och dess utveckling beskrivs i detalj i de följande Situation Sthlm och dess utveckling beskrivs i detalj i de följande kapitlen. Här kommer jag bara att ge en mycket översiktlig kro- kapitlen. Här kommer jag bara att ge en mycket översiktlig kro- nologisk beskrivning. Det första numret av tidningen kom ut 1995. nologisk beskrivning. Det första numret av tidningen kom ut 1995. Tre–fyra försäljare lyckades under ett par månader sälja omkring Tre–fyra försäljare lyckades under ett par månader sälja omkring

21 21 tretusen exemplar. Efter att ha saknat en fast lokal och efter en tretusen exemplar. Efter att ha saknat en fast lokal och efter en sejour i Tidskriftsverkstaden flyttade redaktionen 1996 in i en lokal sejour i Tidskriftsverkstaden flyttade redaktionen 1996 in i en lokal på Roslagsgatan. Allt arbete sköttes då av en handfull personer på Roslagsgatan. Allt arbete sköttes då av en handfull personer som både gjorde tidningen och försökte möta de sociala behov som både gjorde tidningen och försökte möta de sociala behov som den gradvis ökande skaran av försäljare hade. 1997 startades som den gradvis ökande skaran av försäljare hade. 1997 startades ett socialt projekt kallat Hjälp-till-självhjälpsprojektet. Det finansi- ett socialt projekt kallat Hjälp-till-självhjälpsprojektet. Det finansierades i partnerskap mellan Europeiska socialfonden, Statens erades i partnerskap mellan Europeiska socialfonden, Statens kulturråd och Arbetsmarknadsverket. Upplagan var nu cirka 9000 kulturråd och Arbetsmarknadsverket. Upplagan var nu cirka 9000 exemplar per månad och antalet försäljare cirka 30. Året därpå exemplar per månad och antalet försäljare cirka 30. Året därpå gick även Stockholms stad in med ett bidrag till projektet. Forum gick även Stockholms stad in med ett bidrag till projektet. Forum Syd beviljade dessutom ett mindre bidrag till ett samarbete med Syd beviljade dessutom ett mindre bidrag till ett samarbete med The Big Issue Cape Town. 1999 flyttade organisationen in i rymliga The Big Issue Cape Town. 1999 flyttade organisationen in i rymliga lokaler på Döbelnsgatan. Upplagan var då uppe i 17 400 exemplar lokaler på Döbelnsgatan. Upplagan var då uppe i 17 400 exemplar per månad och antalet försäljare var cirka 150. År 2000 var part- per månad och antalet försäljare var cirka 150. År 2000 var part- nerskapsbidraget till Självhjälpsprojektet slut men de fortsatta nerskapsbidraget till Självhjälpsprojektet slut men de fortsatta bidragen från Stockholms stad räddade verksamheten. Samtidigt bidragen från Stockholms stad räddade verksamheten. Samtidigt beviljade Socialdepartementet ett bidrag som innebar att organisa- beviljade Socialdepartementet ett bidrag som innebar att organisationen kunde starta ett arbetspraktikprojekt kallat Steg 1. Nu hade tionen kunde starta ett arbetspraktikprojekt kallat Steg 1. Nu hade upplagan ökat till cirka 20 100 exemplar per månad och antalet upplagan ökat till cirka 20 100 exemplar per månad och antalet försäljare till cirka 250. Vid undersökningsperiodens slut kunde försäljare till cirka 250. Vid undersökningsperiodens slut kunde det kosta upp mot 200 000 kronor att producera ett nummer av det kosta upp mot 200 000 kronor att producera ett nummer av tidningen. Försäljningsintäkterna har stigit varje år och 2000 täckte tidningen. Försäljningsintäkterna har stigit varje år och 2000 täckte de för första gången hela produktionskostnaden. de för första gången hela produktionskostnaden. Under den tid som jag genomförde min undersökning låg Situa- Under den tid som jag genomförde min undersökning låg Situa- tion Sthlm på Döbelnsgatan i Vasastan. Organisationen och lokalen tion Sthlm på Döbelnsgatan i Vasastan. Organisationen och lokalen var då indelad i tre övergripande verksamhetsområden: redaktion, var då indelad i tre övergripande verksamhetsområden: redaktion, administration och distribution/sociala projekt. Löst kopplade till administration och distribution/sociala projekt. Löst kopplade till administrationen fanns en ekonomiavdelning och en annonsav- administrationen fanns en ekonomiavdelning och en annonsav- delning. I de administrativa uppgifterna ingick kontakter med delning. I de administrativa uppgifterna ingick kontakter med bidragsgivare, sponsorer och internationella nätverk. Distributio- bidragsgivare, sponsorer och internationella nätverk. Distributio- nen av tidningen, Självhjälpsprojektet och Steg 1 låg i praktiken nen av tidningen, Självhjälpsprojektet och Steg 1 låg i praktiken inom samma verksamhetsområde. Ingen medarbetare hade något inom samma verksamhetsområde. Ingen medarbetare hade något övergripande ledningsansvar. I likhet med The Big Issue ledde övergripande ledningsansvar. I likhet med The Big Issue ledde Situation Sthlms utveckling och tillväxt till förnyelse och omstruk- Situation Sthlms utveckling och tillväxt till förnyelse och omstrukturering. När jag inledde undersökningen pågick till exempel ett turering. När jag inledde undersökningen pågick till exempel ett arbete med att försöka etablera någon form av formell lednings- arbete med att försöka etablera någon form av formell ledningsstruktur. I början av 2000 genomfördes en större redaktionell struktur. I början av 2000 genomfördes en större redaktionell omorganisering. omorganisering.

22 22 Gatutidningsideologin Gatutidningsideologin

De allra flesta gatutidningars sociala arbete söker sin ideologiska De allra flesta gatutidningars sociala arbete söker sin ideologiska grund i den så kallade hjälp-till-självhjälpsprincipen. Den har varit grund i den så kallade hjälp-till-självhjälpsprincipen. Den har varit en central del av den bild tidningarna velat ge av sitt förhållnings- en central del av den bild tidningarna velat ge av sitt förhållnings- sätt till de hemlösa försäljarna. Av tidningarnas retorik kan man få sätt till de hemlösa försäljarna. Av tidningarnas retorik kan man få intrycket av att detta sätt att se på socialt arbete är ett nytt per- intrycket av att detta sätt att se på socialt arbete är ett nytt perspektiv som bryter mot ett gammalmodigt och stelbent myndig- spektiv som bryter mot ett gammalmodigt och stelbent myndig- hetsperspektiv. Men som ideologi är hjälp-till-självhjälpprincipen hetsperspektiv. Men som ideologi är hjälp-till-självhjälpprincipen inte ny utan utvecklades, som jag kommer att beskriva nedan, inte ny utan utvecklades, som jag kommer att beskriva nedan, redan före välfärdssamhällets framträdande. Principen var lika redan före välfärdssamhällets framträdande. Principen var lika viktig för den så kallade filantropiska inriktningen av socialt viktig för den så kallade filantropiska inriktningen av socialt arbete på 1800-talet som för dagens gatutidningar. Gatutidningar- arbete på 1800-talet som för dagens gatutidningar. Gatutidningar- nas ideologi också influerats av det så kallade empowerment- nas ideologi också influerats av det så kallade empowerment- perspektiv som bland annat har sina rötter i den så kallade settl- perspektiv som bland annat har sina rötter i den så kallade settl- ment-rörelsen som växte fram kring sekelskiftet 1900. I sin renod- ment-rörelsen som växte fram kring sekelskiftet 1900. I sin renod- lade ideologiska form saknar hjälp-till-självhjälpsideologin den lade ideologiska form saknar hjälp-till-självhjälpsideologin den samhällsförändrande befrielseaspekt som anses tillhöra empower- samhällsförändrande befrielseaspekt som anses tillhöra empowerment-perspektivet och kan, med hänsyn tagen till de historiska ment-perspektivet och kan, med hänsyn tagen till de historiska sammanhangen, kanske till och med kallas för dess ideologiska sammanhangen, kanske till och med kallas för dess ideologiska motpol. Filantroperna, i bred mening, hade knappast som mål att motpol. Filantroperna, i bred mening, hade knappast som mål att förändra samhällets maktförhållanden och överföra makten till förändra samhällets maktförhållanden och överföra makten till underklassen. Men ser man närmare på metodernas praxis finner underklassen. Men ser man närmare på metodernas praxis finner man samtidigt många likheter och empowerment kan till viss del man samtidigt många likheter och empowerment kan till viss del sägas vara en utveckling av hjälp-till-självhjälpsprincipen. sägas vara en utveckling av hjälp-till-självhjälpsprincipen. Självhjälpsideologin var en viktig beståndsdel i det koncept Si- Självhjälpsideologin var en viktig beståndsdel i det koncept Si- tuation Sthlms grundare lånade från The Big Issue och skapade tuation Sthlms grundare lånade från The Big Issue och skapade därför vissa förväntningar på hur organisationen skulle bedriva därför vissa förväntningar på hur organisationen skulle bedriva sitt sociala arbete bland Stockholms hemlösa. Genom sin verksam- sitt sociala arbete bland Stockholms hemlösa. Genom sin verksamhet ville The Big Issue het ville The Big Issue ge hemlösa människor en chans att ta sina egna beslut och lära nya färdighe- ge hemlösa människor en chans att ta sina egna beslut och lära nya färdighe- ter, att hjälpa dem komma bort från gatan till ett hem och in på en yrkesut- ter, att hjälpa dem komma bort från gatan till ett hem och in på en yrkesut- bildning (Hanks & Swithinbank 1997 s 152). bildning (Hanks & Swithinbank 1997 s 152).

I den betydelse som lades i begreppet handlade det alltså om att I den betydelse som lades i begreppet handlade det alltså om att genom olika sociala projekt ge försäljarna möjligheter att själva ta genom olika sociala projekt ge försäljarna möjligheter att själva ta kontroll över och förändra sina liv, något som sågs som en motsats kontroll över och förändra sina liv, något som sågs som en motsats till traditionell välgörenhet. Arbetet som metod var också av en till traditionell välgörenhet. Arbetet som metod var också av en central betydelse. central betydelse.

Tidningen var inte bara en plan för att skapa jobb, det handlade om självakt- Tidningen var inte bara en plan för att skapa jobb, det handlade om självakt- ning, människor som tog kontroll över sina liv, självhjälp, att bryta beroende- ning, människor som tog kontroll över sina liv, självhjälp, att bryta beroende- förhållanden och skapa bärkraft (Swithinbank 2001 s xiii). förhållanden och skapa bärkraft (Swithinbank 2001 s xiii).

23 23 I det följande kommer jag att beskriva hjälp-till-självhjälps- och I det följande kommer jag att beskriva hjälp-till-självhjälps- och empowerment-ideologins historiska framväxt och begreppens empowerment-ideologins historiska framväxt och begreppens innehåll närmare. innehåll närmare.

Filantropin och hjälp-till-självhjälpsprincipen Filantropin och hjälp-till-självhjälpsprincipen

Hjälp-till-självhjälpsprincipen var ett av de viktigaste ideologiska Hjälp-till-självhjälpsprincipen var ett av de viktigaste ideologiska inslagen i den filantropi som växte fram under 1800-talet. Redan inslagen i den filantropi som växte fram under 1800-talet. Redan från början byggde den på att den enskildes eget försörjningsan- från början byggde den på att den enskildes eget försörjningsan- svar: svar:

När sjukdom, handikapp, arbetslöshet eller andra problem omöjliggjorde När sjukdom, handikapp, arbetslöshet eller andra problem omöjliggjorde detta borde frivilliga organisationer eller den kommunala och statliga fattig- detta borde frivilliga organisationer eller den kommunala och statliga fattig- och sjukvården hjälpa till på ett sådant sätt att den enskilde så snart som och sjukvården hjälpa till på ett sådant sätt att den enskilde så snart som möjligt kunde försörja sig själv. Livstidslångt beroende ansågs vara förödande möjligt kunde försörja sig själv. Livstidslångt beroende ansågs vara förödande både för den enskilde och för samhället (Qvarsell 1993 s 220). både för den enskilde och för samhället (Qvarsell 1993 s 220).

I sin doktorsavhandling argumenterar historikern Michael Sjögren I sin doktorsavhandling argumenterar historikern Michael Sjögren för att hjälp-till-självhjälpsprincipen definierat det moderna sociala för att hjälp-till-självhjälpsprincipen definierat det moderna sociala arbetets uppgifter genom att det sociala grundskyddet kommit att arbetets uppgifter genom att det sociala grundskyddet kommit att utformats så att det i första hand främjat försörjningsviljan: utformats så att det i första hand främjat försörjningsviljan:

Om individen trots allt kom i behov av fattigvård var det viktigt att hjälpen Om individen trots allt kom i behov av fattigvård var det viktigt att hjälpen gavs i form av hjälp-till-självhjälp. En viktig punkt var att fattigvårdsunder- gavs i form av hjälp-till-självhjälp. En viktig punkt var att fattigvårdsunder- stödet inte skulle vara ett bidrag, utan ett lån från samhället. Återbetalnings- stödet inte skulle vara ett bidrag, utan ett lån från samhället. Återbetalnings- skyldigheten fyllde ingen större ekonomisk funktion eftersom dess bidrag till skyldigheten fyllde ingen större ekonomisk funktion eftersom dess bidrag till fattigvårdens finansiering var högst marginellt. Återbetalningsskyldigheten fattigvårdens finansiering var högst marginellt. Återbetalningsskyldigheten kan istället ses som en självhjälpsåtgärd. Genom att ge ett lån vid en tillfällig kan istället ses som en självhjälpsåtgärd. Genom att ge ett lån vid en tillfällig kris kunde samhället hjälpa individen att åter bli självförsörjande. Att ta emot kris kunde samhället hjälpa individen att åter bli självförsörjande. Att ta emot lån ansågs också vara mindre förnedrande för den enskilde individen än att ta lån ansågs också vara mindre förnedrande för den enskilde individen än att ta emot ett bidrag. Ur folkuppfostringssynpunkt var det också viktigt att visa för emot ett bidrag. Ur folkuppfostringssynpunkt var det också viktigt att visa för alla de självförsörjande fattiga som levde på gränsen till misär att man inte alla de självförsörjande fattiga som levde på gränsen till misär att man inte lika gärna kunde ge upp sin strävsamma tillvaro och leva lika bra, eller till lika gärna kunde ge upp sin strävsamma tillvaro och leva lika bra, eller till och med bättre, på bidrag. och med bättre, på bidrag.

För att fattigvården skulle främja självförsörjningsprincipen ansåg de liberala För att fattigvården skulle främja självförsörjningsprincipen ansåg de liberala reformatorerna att den också måste utformas så att den i viss mån var reformatorerna att den också måste utformas så att den i viss mån var avskräckande. De institutionella lösningarna utformades därför så att de avskräckande. De institutionella lösningarna utformades därför så att de skulle avhålla individen från att söka understöd. Återhållsamhet med att dela skulle avhålla individen från att söka understöd. Återhållsamhet med att dela ut kontantunderstöd i hemmet var här ett viktigt moment eftersom det var ut kontantunderstöd i hemmet var här ett viktigt moment eftersom det var den mest inbjudande stödformen. den mest inbjudande stödformen.

Kontantstödet gav den fattige mest autonomi och var därmed svårast att Kontantstödet gav den fattige mest autonomi och var därmed svårast att kontrollera för fattigvårdsmyndigheterna. Risken för att understödet skulle kontrollera för fattigvårdsmyndigheterna. Risken för att understödet skulle komma till obehörig användning, vare sig det var till inköp av sprit eller komma till obehörig användning, vare sig det var till inköp av sprit eller sidengarnerade plymer, gjorde att det ansågs vara den understödsform som sidengarnerade plymer, gjorde att det ansågs vara den understödsform som inverkade mest negativt på självförsörjningsprincipen. De understödssökande inverkade mest negativt på självförsörjningsprincipen. De understödssökande

24 24 skulle därför istället i så stor utsträckning som möjligt erbjudas vård på skulle därför istället i så stor utsträckning som möjligt erbjudas vård på anstalt (Sjögren 1997 s 164). anstalt (Sjögren 1997 s 164). Flera forskare har visat hur detta synsätt på socialt arbete med Flera forskare har visat hur detta synsätt på socialt arbete med fattiga fortsatt att vara vägledande i det moderna välfärdssamhäl- fattiga fortsatt att vara vägledande i det moderna välfärdssamhäl- lets framväxt (se Montgomery 1951, Nilsson 1965, Petersson 1983, lets framväxt (se Montgomery 1951, Nilsson 1965, Petersson 1983, Hirdman 1989, Skoglund 1992, Blom 1992, Magnusson 1993, Hirdman 1989, Skoglund 1992, Blom 1992, Magnusson 1993, Qvarsell 1993, Jordansson 1995, Norlander 1995, Thörn 1995, Berge Qvarsell 1993, Jordansson 1995, Norlander 1995, Thörn 1995, Berge 1995, Sjögren 1997, Bokholm 2000). Forskarna har också pekat på 1995, Sjögren 1997, Bokholm 2000). Forskarna har också pekat på det sociala arbetets paternalism, ändamålsenligheten i discipline- det sociala arbetets paternalism, ändamålsenligheten i discipline- ringen av underklassen och spridandet av borgerliga värderingar ringen av underklassen och spridandet av borgerliga värderingar (se t ex Holgersson 1977). Under senare år har också ett mikroper- (se t ex Holgersson 1977). Under senare år har också ett mikroper- spektiv tillkommit. Kerstin Thörn (1995) menar till exempel att spektiv tillkommit. Kerstin Thörn (1995) menar till exempel att filantropin också handlade om att sprida en ”medborgerlig kom- filantropin också handlade om att sprida en ”medborgerlig kompetens”: petens”:

I denna kompetens ingick en förmåga att planera och kontrollera sitt eget liv. I denna kompetens ingick en förmåga att planera och kontrollera sitt eget liv. Framförhållning, överblick och förmåga att välja blev då viktiga aspekter av Framförhållning, överblick och förmåga att välja blev då viktiga aspekter av vardagen. Till de fattiga förmedlades ett skötsamhetsideal som de fattiga vardagen. Till de fattiga förmedlades ett skötsamhetsideal som de fattiga själva kunde förvandla till en emancipatorisk kraft /…/ De filantropiska själva kunde förvandla till en emancipatorisk kraft /…/ De filantropiska aktörerna menade att hjälpen till självhjälp kunde ge de fattiga större hand- aktörerna menade att hjälpen till självhjälp kunde ge de fattiga större handlingsutrymme för sina liv (Thörn 1995 s 132). lingsutrymme för sina liv (Thörn 1995 s 132).

Inom socialhistorisk forskning har den organiserade hjälp-till- Inom socialhistorisk forskning har den organiserade hjälp-till- självhjälpen ofta kallats för filantropi och kan, för Sveriges del, självhjälpen ofta kallats för filantropi och kan, för Sveriges del, sägas ha sitt upphov i de välgörenhetsföreningar som började sägas ha sitt upphov i de välgörenhetsföreningar som började bildas under 1810-talet. Filantropi var från början namnet på en bildas under 1810-talet. Filantropi var från början namnet på en pedagogisk skolbildning som hämtade inspiration från den tyske pedagogisk skolbildning som hämtade inspiration från den tyske pedagogen Johann Bernhard Basedows (1723–1790) så kallade pedagogen Johann Bernhard Basedows (1723–1790) så kallade ”filantropism”. Basedow var under 1770-talet verksam vid Filant- ”filantropism”. Basedow var under 1770-talet verksam vid Filant- ropinum, en uppfostringsanstalt i Dessau, Tyskland. Basedow var ropinum, en uppfostringsanstalt i Dessau, Tyskland. Basedow var övertygad om att människan var god av naturen. Påverkad av övertygad om att människan var god av naturen. Påverkad av upplysningen och speciellt av Rousseaus idéer utvecklade han en upplysningen och speciellt av Rousseaus idéer utvecklade han en lättfattlig och religiöst obunden pedagogik med starka inslag av lättfattlig och religiöst obunden pedagogik med starka inslag av fysiska övningar. Under 1800-talet var det i första hand denna fysiska övningar. Under 1800-talet var det i första hand denna kontext som frammanades av begreppet filantropi medan välgö- kontext som frammanades av begreppet filantropi medan välgö- renhet var den vedertagna benämningen på det nya sociala arbe- renhet var den vedertagna benämningen på det nya sociala arbetet. Det var först senare inom den socialhistoriska forskningen som tet. Det var först senare inom den socialhistoriska forskningen som filantropi kom att användas som ett övergripande namn ”på filantropi kom att användas som ett övergripande namn ”på strävandena att omvandla den spontana välgörenheten till ett strävandena att omvandla den spontana välgörenheten till ett organiserat socialt arbete” (Qvarsell 1993 s 223). organiserat socialt arbete” (Qvarsell 1993 s 223). I SAO (1989) anges filantropi som synonymt med välgörenhet I SAO (1989) anges filantropi som synonymt med välgörenhet och människokärlek. Denna form av människokärlek riktade sig och människokärlek. Denna form av människokärlek riktade sig till samhällets fattiga och nödlidande och framträdde i medel- och till samhällets fattiga och nödlidande och framträdde i medel- och överklassen under övergången till industrisamhället. Det var just överklassen under övergången till industrisamhället. Det var just

25 25 kombinationen av oron för industrisamhällets sociala konsekven- kombinationen av oron för industrisamhällets sociala konsekvenser och ett allmänt intresse för föreningsbildning vid denna tid- ser och ett allmänt intresse för föreningsbildning vid denna tidpunkt som skapade förutsättningarna för denna nya organisa- punkt som skapade förutsättningarna för denna nya organisationsform (Qvarsell 1993). Föreningarnas verksamhet riktades till tionsform (Qvarsell 1993). Föreningarnas verksamhet riktades till människor inom den egna samhällsklassen som av någon anled- människor inom den egna samhällsklassen som av någon anledning hamnat i svårigheter och till så kallade ”värdiga” fattiga. En ning hamnat i svårigheter och till så kallade ”värdiga” fattiga. En del av dessa föreningar dominerades ofta av ekonomiskt starka del av dessa föreningar dominerades ofta av ekonomiskt starka män och var i många fall sammansmälta med den kommunala män och var i många fall sammansmälta med den kommunala fattigvården (t ex De nödlidandes vänner [1816] och De fattigas fattigvården (t ex De nödlidandes vänner [1816] och De fattigas vänner [1820] i Stockholm, och Sällskapet för de fattigas vänner [1819] vänner [1820] i Stockholm, och Sällskapet för de fattigas vänner [1819] i Göteborg). Men det fanns också kvinnodominerade välgörenhets- i Göteborg). Men det fanns också kvinnodominerade välgörenhets- föreningar som inte bara ville lindra den akuta nöden utan också föreningar som inte bara ville lindra den akuta nöden utan också förbättra den sociala situationen i samhället på sikt (t ex Välgörande förbättra den sociala situationen i samhället på sikt (t ex Välgörande fruntimmerssällskapet i Stockholm [1819], och senare på 1800-talet, de fruntimmerssällskapet i Stockholm [1819], och senare på 1800-talet, de skyddsföreningar för fattiga kvinnor som bildades i Stockholm för skyddsföreningar för fattiga kvinnor som bildades i Stockholm för att ge kvinnor försörjningsmöjligheter i hemmet så att de skulle att ge kvinnor försörjningsmöjligheter i hemmet så att de skulle kunna hålla ihop och vårda sina familjer). Det var just denna kunna hålla ihop och vårda sina familjer). Det var just denna ambition som utmärkte filantropin (Qvarsell 1993 s 223, Taussi ambition som utmärkte filantropin (Qvarsell 1993 s 223, Taussi Sjöberg & Vammen 1995). Sjöberg & Vammen 1995). I begreppet filantropi ryms flera olika uttryck och verksamheter I begreppet filantropi ryms flera olika uttryck och verksamheter som uppkom under 1800- och 1900-talen. I en översikt skiljer som uppkom under 1800- och 1900-talen. I en översikt skiljer Qvarsell (1993) till exempel på pedagogisk eller institutionell Qvarsell (1993) till exempel på pedagogisk eller institutionell filantropi, vetenskaplig filantropi och politisk filantropi. Den filantropi, vetenskaplig filantropi och politisk filantropi. Den förstnämnda kategorin står kanske närmast Basedows filantropi i förstnämnda kategorin står kanske närmast Basedows filantropi i den meningen att den utgjordes av olika institutioner och så den meningen att den utgjordes av olika institutioner och så kallade skolhem som startades för barn och ungdomar av olika kallade skolhem som startades för barn och ungdomar av olika föreningar, stiftelser eller enskilda personer. Bortsett från att de föreningar, stiftelser eller enskilda personer. Bortsett från att de var en del av det filantropiska projektet kännetecknades dessa var en del av det filantropiska projektet kännetecknades dessa institutioner av sin pedagogiska inriktning. institutioner av sin pedagogiska inriktning. Som en följd av det inflytande som det tidigare århundradets Som en följd av det inflytande som det tidigare århundradets stora pedagogiska reformatorer hade och den tro på människans stora pedagogiska reformatorer hade och den tro på människans föränderlighet och utvecklingsbarhet som utmärkte detta sekels föränderlighet och utvecklingsbarhet som utmärkte detta sekels människosyn ansåg många debattörer att mänskliga problem människosyn ansåg många debattörer att mänskliga problem kunde hanteras med hjälp av individualiserad och specialiserad kunde hanteras med hjälp av individualiserad och specialiserad fostran och utbildning. Men förutsättningen för att en sådan fostran och utbildning. Men förutsättningen för att en sådan återuppfostran skulle vara möjlig var att man på något sätt bröt återuppfostran skulle vara möjlig var att man på något sätt bröt kontakten med den livsmiljö och livssituation som åtminstone till kontakten med den livsmiljö och livssituation som åtminstone till någon del skapat problemen. Den viktigaste förutsättningen för någon del skapat problemen. Den viktigaste förutsättningen för återuppfostran och utbildning var därför placering på en mer eller återuppfostran och utbildning var därför placering på en mer eller mindre sluten institution (Qvarsell 1993 s 225). mindre sluten institution (Qvarsell 1993 s 225). Den vetenskapliga filantropin utmärktes av de undersökningar Den vetenskapliga filantropin utmärktes av de undersökningar av sociala förhållanden som började genomföras. En av de mest av sociala förhållanden som började genomföras. En av de mest omfattande var en inventering av försörjningssituationen och den omfattande var en inventering av försörjningssituationen och den

26 26 kommunala fattigvården som genomfördes av en fattigvårds- kommunala fattigvården som genomfördes av en fattigvårds- kommitté vars betänkande sedan låg till grund för den nya fattig- kommitté vars betänkande sedan låg till grund för den nya fattig- vårdslagen 1847. Många av dessa undersökningar publicerades i vårdslagen 1847. Många av dessa undersökningar publicerades i Social tidskrift som gavs ut av Centralförbundet för Socialt Arbete Social tidskrift som gavs ut av Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA), till exempel den välkända medborgarundersökningen av (CSA), till exempel den välkända medborgarundersökningen av situationen på Stockholms härbärgen som gjordes av gruppen situationen på Stockholms härbärgen som gjordes av gruppen ”1912 års män” (Alfvén 1913). ”1912 års män” (Alfvén 1913). Den politiska filantropin, till sist, kännetecknades av försöken Den politiska filantropin, till sist, kännetecknades av försöken att påverka stat och kommun och den allmänna opinionen mot att påverka stat och kommun och den allmänna opinionen mot sociala reformer. Även i detta sammanhang var CSA en framträ- sociala reformer. Även i detta sammanhang var CSA en framträ- dande aktör, inte minst genom den egna utredningsverksamheten dande aktör, inte minst genom den egna utredningsverksamheten och publiceringen av sociala undersökningar. och publiceringen av sociala undersökningar. Den pedagogiska och institutionella filantropin tog sig uttryck i Den pedagogiska och institutionella filantropin tog sig uttryck i framväxten av skyddshem, barn- och ungdomsanstalter och andra framväxten av skyddshem, barn- och ungdomsanstalter och andra institutioner medan den vetenskapliga och politiska filantropin institutioner medan den vetenskapliga och politiska filantropin ofta rymdes inom en och samma organisation. Ett exempel är det ofta rymdes inom en och samma organisation. Ett exempel är det redan nämnda CSA som sysslade både med påtryckningar på stat redan nämnda CSA som sysslade både med påtryckningar på stat och kommun och med opinionsbildning för sociala reformer, och kommun och med opinionsbildning för sociala reformer, utarbetande av standardiserade metoder för socialt arbete och utarbetande av standardiserade metoder för socialt arbete och utbildning av socialarbetare. utbildning av socialarbetare. Det är också i dessa verksamheter man finner grunden för det Det är också i dessa verksamheter man finner grunden för det moderna svenska välfärdssamhället och dess koppling till den moderna svenska välfärdssamhället och dess koppling till den akademiska samhällsvetenskapliga forskningen. Många av de akademiska samhällsvetenskapliga forskningen. Många av de institutioner som etablerades på privat initiativ tjänade inte bara institutioner som etablerades på privat initiativ tjänade inte bara som modell för det offentliga sociala arbetet utan togs så småning- som modell för det offentliga sociala arbetet utan togs så småning- om också över av stat och kommun. Socialpolitiken byggde också, om också över av stat och kommun. Socialpolitiken byggde också, åtminstone till en början, på de tankar om sociala reformer som åtminstone till en början, på de tankar om sociala reformer som framträtt inom filantropin och flera av de ledande företrädarna framträtt inom filantropin och flera av de ledande företrädarna inom bland annat CSA anställdes för att sköta den statliga över- inom bland annat CSA anställdes för att sköta den statliga över- vakningen av social verksamhet i landet, en verksamhet som så vakningen av social verksamhet i landet, en verksamhet som så småningom utvecklades till att bli Socialstyrelsen. De sociala under- småningom utvecklades till att bli Socialstyrelsen. De sociala under- sökningarna, till sist, lade grunden för ett system där socialpoliti- sökningarna, till sist, lade grunden för ett system där socialpolitiken använde samhällsvetenskaplig forskning som underlag för ken använde samhällsvetenskaplig forskning som underlag för reformer och insatser. reformer och insatser. Ett tidigt exempel på ett hjälp-till-självhjälpsprojekt som tagits Ett tidigt exempel på ett hjälp-till-självhjälpsprojekt som tagits upp i forskningen är Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig upp i forskningen är Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård, som bildades i Göteborg 1827 av den svenska kron- modersvård, som bildades i Göteborg 1827 av den svenska kron- prinsessan Josefina i syfte att hjälpa kvinnor i ekonomiska svårig- prinsessan Josefina i syfte att hjälpa kvinnor i ekonomiska svårig- heter att ge sina barn en god vård och uppfostran (Se bl. a. Qvar- heter att ge sina barn en god vård och uppfostran (Se bl. a. Qvar- sell 1993, Jordansson 1995). Kärnan i verksamheten var en arbets- sell 1993, Jordansson 1995). Kärnan i verksamheten var en arbets- inrättning som gav fattiga kvinnor en möjlighet till försörjning. inrättning som gav fattiga kvinnor en möjlighet till försörjning. Kvinnorna kom till inrättningen för att hämta material som de Kvinnorna kom till inrättningen för att hämta material som de sedan arbetade med hemma. Man tillverkade bland annat kläder sedan arbetade med hemma. Man tillverkade bland annat kläder

27 27 som sedan såldes eller delades ut till behövande mödrar och barn. som sedan såldes eller delades ut till behövande mödrar och barn. Det viktiga var att mödrarna genom detta försörjningssystem Det viktiga var att mödrarna genom detta försörjningssystem kunde vara hemma och ta hand om sina barn. kunde vara hemma och ta hand om sina barn.

Ingen menniska upprättas genom penningen allena: skall det ske så sker det Ingen menniska upprättas genom penningen allena: skall det ske så sker det genom den gudomliga och menskliga kärleken. Vänlighet, allavar, råd och genom den gudomliga och menskliga kärleken. Vänlighet, allavar, råd och förmaning är också en hjälp, och i sanning icke den minst oumbärliga. Det förmaning är också en hjälp, och i sanning icke den minst oumbärliga. Det behöves ett personligt förhållande till de människor, man vill göra mensklige behöves ett personligt förhållande till de människor, man vill göra mensklige (Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård, revisionsberättelse (Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård, revisionsberättelse 1855). 1855).

Ett annat exempel är Föreningen för Välgörenhetens Ordnande (FVO) Ett annat exempel är Föreningen för Välgörenhetens Ordnande (FVO) som bildades i Stockholm 1889 med förebild i den engelska välgö- som bildades i Stockholm 1889 med förebild i den engelska välgö- renhetsorganisationen Charity Organization Society (COS). Även i renhetsorganisationen Charity Organization Society (COS). Även i FVO var självhjälpsidén central då man ville erbjuda fattiga män- FVO var självhjälpsidén central då man ville erbjuda fattiga män- niskor arbete istället för allmosor. Genom arbete kunde människor niskor arbete istället för allmosor. Genom arbete kunde människor försörja sig och bli oberoende och därmed i stånd att hjälpa sig försörja sig och bli oberoende och därmed i stånd att hjälpa sig själva, ansåg organisationen. FVO samarbetade bland annat med själva, ansåg organisationen. FVO samarbetade bland annat med Stockholms kommun för att erbjuda så kallade nödhjälpsarbeten i Stockholms kommun för att erbjuda så kallade nödhjälpsarbeten i form av makadamtillverkning, och drev ett härbärge för ensam- form av makadamtillverkning, och drev ett härbärge för ensam- stående män där männen betalade sina sängplatser genom ved- stående män där männen betalade sina sängplatser genom ved- sågning. FVO förmedlade också sömnads- och stickarbeten till sågning. FVO förmedlade också sömnads- och stickarbeten till kvinnor och startade så småningom en slöjdavdelning som bland kvinnor och startade så småningom en slöjdavdelning som bland annat sydde kläder. Föreningen var djupt engagerad i bostadsfrå- annat sydde kläder. Föreningen var djupt engagerad i bostadsfrå- gan och både byggde och hyrde fastigheter för att försöka komma gan och både byggde och hyrde fastigheter för att försöka komma tillrätta med de svåra bostadsproblemen i Stockholm (se Thörn tillrätta med de svåra bostadsproblemen i Stockholm (se Thörn 1997, Sjögren 1999, Bokholm 2000).4 1997, Sjögren 1999, Bokholm 2000).4

Empowerment Empowerment

Även om empowerment övertagit principen om hjälp-till-självhjälp Även om empowerment övertagit principen om hjälp-till-självhjälp från filantropin har den ofta beskrivits som den ideologiska mot- från filantropin har den ofta beskrivits som den ideologiska motsatsen till den paternalism som tillskrivs filantropin och senare satsen till den paternalism som tillskrivs filantropin och senare myndigheternas sociala arbete (Starrin & Jönsson 2000). myndigheternas sociala arbete (Starrin & Jönsson 2000). Det som särskiljt empowerment-baserat socialt arbete från annat Det som särskiljt empowerment-baserat socialt arbete från annat socialt arbete har varit fokuseringen på människors egen kapacitet socialt arbete har varit fokuseringen på människors egen kapacitet att möta sina behov, deras samhälleliga rättigheter och skyldighe- att möta sina behov, deras samhälleliga rättigheter och skyldighe-

4 Principen präglade inte bara de frivilliga organisationernas sociala arbete 4 Principen präglade inte bara de frivilliga organisationernas sociala arbete utan sökte sig även in i lagstiftningen. Ett exempel är det betänkande av 1907 utan sökte sig även in i lagstiftningen. Ett exempel är det betänkande av 1907 års fattigvårdslagstiftningskommitté som kom 1915: ”Den hjälp, som fattig- års fattigvårdslagstiftningskommitté som kom 1915: ”Den hjälp, som fattig- vården har att lämna, bör i främsta rummet gå ut på, att den behöfvande vården har att lämna, bör i främsta rummet gå ut på, att den behöfvande bringas i sådant läge, att han för framtiden kan försörja sig själf– hjälp till bringas i sådant läge, att han för framtiden kan försörja sig själf– hjälp till själfhjälp” (Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkanden 1915 s 117). själfhjälp” (Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkanden 1915 s 117). 28 28 ter, samt ambitionen att befria samhällets marginaliserade grupper ter, samt ambitionen att befria samhällets marginaliserade grupper (jfr Levy Simon 1994 s 24ff). (jfr Levy Simon 1994 s 24ff). En viktig historisk förebild har varit den så kallade settlemen- En viktig historisk förebild har varit den så kallade settlemen- trörelsen som växte fram i USA kring sekelskiftet 1900. Settlers var trörelsen som växte fram i USA kring sekelskiftet 1900. Settlers var socialarbetare som bosatte sig i grannskap de ville arbeta och socialarbetare som bosatte sig i grannskap de ville arbeta och identifierade sig socialt med dess innevånare för att upphäva den identifierade sig socialt med dess innevånare för att upphäva den professionella distansen mellan sig själva och de individer och professionella distansen mellan sig själva och de individer och grupper de ville hjälpa. Senare under 1900-talet har empowerment grupper de ville hjälpa. Senare under 1900-talet har empowerment som idé och praktik funnit näring i Afrikas och Latinamerikas som idé och praktik funnit näring i Afrikas och Latinamerikas postkoloniala befrielseideologier, olika medborgarrättsrörelser, postkoloniala befrielseideologier, olika medborgarrättsrörelser, feminismen och självhjälpsgrupper och brukarorganisationer som feminismen och självhjälpsgrupper och brukarorganisationer som till exempel de svenska så kallade R-förbunden. till exempel de svenska så kallade R-förbunden. Med det var först i samband med Barbara Bryant Salomons Med det var först i samband med Barbara Bryant Salomons (1976) bok Black Empowerment som empowerment-begreppet egent- (1976) bok Black Empowerment som empowerment-begreppet egentligen etablerades i socialarbetarnas professionella vokabulär. Idag ligen etablerades i socialarbetarnas professionella vokabulär. Idag används begreppet används begreppet för att beteckna olika slag av samhällsinsatser för lokal utveckling och lokalt för att beteckna olika slag av samhällsinsatser för lokal utveckling och lokalt självstyre, och för professionella förhållningssätt som sägs gynna villkoren för självstyre, och för professionella förhållningssätt som sägs gynna villkoren för att svaga individer och grupper skall få ökat ansvar och mer makt (Meeuwis- att svaga individer och grupper skall få ökat ansvar och mer makt (Meeuwis- se 1999 s 73f). se 1999 s 73f).

Kritiker menar att empowerment-ansatsen därför urvattnats och Kritiker menar att empowerment-ansatsen därför urvattnats och mist sin befrielseaspekt medan en positivare tolkning är att detta mist sin befrielseaspekt medan en positivare tolkning är att detta synsätt fått ett ökat inflytande i samhällets sociala arbete. Oavsett synsätt fått ett ökat inflytande i samhällets sociala arbete. Oavsett hur man väljer att se det har empowerment blivit en accepterad och hur man väljer att se det har empowerment blivit en accepterad och vanligt förekommande del av det sociala arbetets ideologi och vanligt förekommande del av det sociala arbetets ideologi och metoder. Meeuwisse (1999 s 74) anser att empowerment-begreppet metoder. Meeuwisse (1999 s 74) anser att empowerment-begreppet idag rymmer ”allt som på något sätt kan förknippas med idéer, idag rymmer ”allt som på något sätt kan förknippas med idéer, insatser eller processer som stärker svaga individers och/eller insatser eller processer som stärker svaga individers och/eller gruppers möjligheter att själva styra över sina liv”. För professio- gruppers möjligheter att själva styra över sina liv”. För professionella kan empowerment idag lika gärna betyda social färdighetsträ- nella kan empowerment idag lika gärna betyda social färdighetsträ- ning som krav på kollektiv organisering, förändrade maktresurser ning som krav på kollektiv organisering, förändrade maktresurser och konkreta erfarenheter av ökat ansvar (ibid.). och konkreta erfarenheter av ökat ansvar (ibid.).

Diskussion Diskussion

De nya gatutidningarna har ofta framställt sitt sociala arbete med De nya gatutidningarna har ofta framställt sitt sociala arbete med hemlösa som någonting nytt i välfärdssamhället. Hjälp-till- hemlösa som någonting nytt i välfärdssamhället. Hjälp-till- självhjälpsprincipen har i själva verket stått i centrum för fram- självhjälpsprincipen har i själva verket stått i centrum för fram- växten av välfärdssamhällets sociala arbete. Ideologiskt sett kan växten av välfärdssamhällets sociala arbete. Ideologiskt sett kan gatutidningsideologin därför inte sägas avvika på något avgöran- gatutidningsideologin därför inte sägas avvika på något avgöran- de sätt från det sociala arbetets ideologi i allmänhet. De empower- de sätt från det sociala arbetets ideologi i allmänhet. De empower-

29 29 ment-ideologiska inslag som befruktat gatutidningsideologin är ment-ideologiska inslag som befruktat gatutidningsideologin är inte längre särskilt radikala eller alternativa. Under de senaste 30 inte längre särskilt radikala eller alternativa. Under de senaste 30 åren har befrielseaspekten urvattnats och perspektivet blivit en åren har befrielseaspekten urvattnats och perspektivet blivit en viktig inriktning även i myndigheternas sociala arbete. viktig inriktning även i myndigheternas sociala arbete. Forskning har visat hur moralisk uppfostran och arbete präglat Forskning har visat hur moralisk uppfostran och arbete präglat det sociala arbetets historia och fortsatt att vara viktiga inslag i det det sociala arbetets historia och fortsatt att vara viktiga inslag i det moderna sociala arbetets ideologi (Sundkvist 1994, Weiner 1995, moderna sociala arbetets ideologi (Sundkvist 1994, Weiner 1995, Swärd 1998). Det finns flera likheter i synen på hur målgruppen Swärd 1998). Det finns flera likheter i synen på hur målgruppen bör hanteras mellan gatutidningarna och de filantropiska organi- bör hanteras mellan gatutidningarna och de filantropiska organisationer som var verksamma kring sekelskiftet 1900. Trots att det sationer som var verksamma kring sekelskiftet 1900. Trots att det gått ett sekel mellan till exempel FVO:s och gatutidningarnas gått ett sekel mellan till exempel FVO:s och gatutidningarnas framträdande finner man i Situation Sthlm liknande uppfattningar framträdande finner man i Situation Sthlm liknande uppfattningar om att arbete är fostrande, att man måste ställa krav på motpre- om att arbete är fostrande, att man måste ställa krav på motpre- stationer i form av gott arbete och uppförande och att självförsörj- stationer i form av gott arbete och uppförande och att självförsörj- ning är målet för insatserna. ning är målet för insatserna. En slående likhet är att både FVO och Situation Sthlm importe- En slående likhet är att både FVO och Situation Sthlm importe- rade sina verksamhetsmodeller från ett annat land och deltog i ett rade sina verksamhetsmodeller från ett annat land och deltog i ett transnationellt nätverk. Liksom Situation Sthlm har en förebild i transnationellt nätverk. Liksom Situation Sthlm har en förebild i The Big Issue hade FVO en förebild i den engelska välgörenhetsor- The Big Issue hade FVO en förebild i den engelska välgörenhetsor- ganisationen COS. I samband med startandet av FVO reste en av ganisationen COS. I samband med startandet av FVO reste en av föreningens grundare, Ernst Beckman, liberal politiker och redak- föreningens grundare, Ernst Beckman, liberal politiker och redak- tör för Aftonbladet, till London för att studera COS verksamhet. Vid tör för Aftonbladet, till London för att studera COS verksamhet. Vid denna tid (1887) var COS en mycket framgångsrik organisation denna tid (1887) var COS en mycket framgångsrik organisation som dominerade det lokala välgörenhetsarbetet i London. Organi- som dominerade det lokala välgörenhetsarbetet i London. Organi- sationen var inspirerad av Thomas Chalmers försök med personlig sationen var inspirerad av Thomas Chalmers försök med personlig och kurativ välgörenhet i Glasgow i Skottland i början av 1800- och kurativ välgörenhet i Glasgow i Skottland i början av 1800- talet. FVO var aktiv i olika nätverk av europeiska välgörenhetsor- talet. FVO var aktiv i olika nätverk av europeiska välgörenhetsor- ganisationer och deltog i internationella konferenser. De starka ganisationer och deltog i internationella konferenser. De starka banden till COS fortsatte att prägla föreningen. År 1900 reste till banden till COS fortsatte att prägla föreningen. År 1900 reste till exempel Agda Montelius, då styrelseledamot i FVO, på studiebe- exempel Agda Montelius, då styrelseledamot i FVO, på studiebe- sök till London vilket senare fick direkta konsekvenser i en omor- sök till London vilket senare fick direkta konsekvenser i en omorganisering av föreningen och en förändring av arbetsmetoder ganisering av föreningen och en förändring av arbetsmetoder (Bokholm 2000 s 71ff). (Bokholm 2000 s 71ff). Ytterligare en likhet mellan gatutidningsideologin och filantro- Ytterligare en likhet mellan gatutidningsideologin och filantropin är betonandet av det individuella sociala arbetet som metod pin är betonandet av det individuella sociala arbetet som metod och uppfattningen att en varaktig social förändring bara kan och uppfattningen att en varaktig social förändring bara kan åstadkommas om individen samtidigt förändras. Det sociala åstadkommas om individen samtidigt förändras. Det sociala arbetet uppfattas som en form av fostran där socialarbetarens arbetet uppfattas som en form av fostran där socialarbetarens uppgift är att förändra individens vanor, bygga upp hennes uppgift är att förändra individens vanor, bygga upp hennes karaktär och ge hennes liv en ny mening (jfr Sjögren 1999 s 36). karaktär och ge hennes liv en ny mening (jfr Sjögren 1999 s 36). När det gäller kopplingen mellan personliga kontakter och mo- När det gäller kopplingen mellan personliga kontakter och moralisk påverkan (eller kanske, modernare uttryckt, sammanbland- ralisk påverkan (eller kanske, modernare uttryckt, sammanbland- ningen mellan professionell och privat medmänsklighet) och ningen mellan professionell och privat medmänsklighet) och

30 30 relationer mellan medarbetare och försäljare påminner gatutid- relationer mellan medarbetare och försäljare påminner gatutidningarnas sociala arbete också om den verksamhet Sällskapet för ningarnas sociala arbete också om den verksamhet Sällskapet för uppmuntrande av öm och sedlig modersvård sysslade med i uppmuntrande av öm och sedlig modersvård sysslade med i Sverige. Men den variant av hjälp-till-självhjälp man finner i de Sverige. Men den variant av hjälp-till-självhjälp man finner i de flesta gatutidningars sociala projekt saknar dels den religiösa fond flesta gatutidningars sociala projekt saknar dels den religiösa fond som de tidiga filantropiska organisationerna ofta hade, dels skil- som de tidiga filantropiska organisationerna ofta hade, dels skil- jandet mellan värdiga och ovärdiga fattiga, där bara de förra jandet mellan värdiga och ovärdiga fattiga, där bara de förra förtjänade att få stöd. Möjligen skulle man kunna koppla gatutid- förtjänade att få stöd. Möjligen skulle man kunna koppla gatutidningarnas system där endast försäljare som visat att de kan sköta ningarnas system där endast försäljare som visat att de kan sköta sig erbjuds att gå vidare med arbetspraktik till en sådan diskus- sig erbjuds att gå vidare med arbetspraktik till en sådan diskussion. sion. I gatutidningsideologin blandas i praktiken inslag av både em- I gatutidningsideologin blandas i praktiken inslag av både empowerment och den paternalism som ofta var en del av de gamla powerment och den paternalism som ofta var en del av de gamla välgörenhetsorganisationernas sociala arbete. När det gäller välgörenhetsorganisationernas sociala arbete. När det gäller empowerment tar till exempel konceptet att låta hemlösa tjäna empowerment tar till exempel konceptet att låta hemlösa tjäna pengar genom att köpa och sälja vidare en gatutidning vara på pengar genom att köpa och sälja vidare en gatutidning vara på hemlösas egna initiativ och kapacitet och stärker deras självförtro- hemlösas egna initiativ och kapacitet och stärker deras självförtro- ende (förutsatt att de lyckas sälja tidningar). Gatutidningarnas ende (förutsatt att de lyckas sälja tidningar). Gatutidningarnas socialarbetare företräder försäljarna i utkrävandet av deras rättig- socialarbetare företräder försäljarna i utkrävandet av deras rättig- heter och medverkar aktivt i deras återintegrering i samhället. heter och medverkar aktivt i deras återintegrering i samhället. Gatutidningarna samarbetar med varandra och det finns ett Gatutidningarna samarbetar med varandra och det finns ett politiskt engagemang som i olika omfattning tar sig uttryck i politiskt engagemang som i olika omfattning tar sig uttryck i tidningens innehåll. tidningens innehåll. Men det finns också påtagliga inslag av regler och strukturer Men det finns också påtagliga inslag av regler och strukturer som styr försäljarnas medverkan. I de gatutidningar som följer den som styr försäljarnas medverkan. I de gatutidningar som följer den affärsdrivande modellen har försäljarna ganska lite inflytande över affärsdrivande modellen har försäljarna ganska lite inflytande över verksamhetens utformning. Gatutidningarna tillämpar dessutom verksamhetens utformning. Gatutidningarna tillämpar dessutom ett sanktionssystem mot de försäljare som bryter mot någon av de ett sanktionssystem mot de försäljare som bryter mot någon av de regler som de förbundit sig att följa, till exempel den så kallade regler som de förbundit sig att följa, till exempel den så kallade Code of Conduct som styr försäljarnas beteende mot kunder och Code of Conduct som styr försäljarnas beteende mot kunder och andra försäljare. andra försäljare. Som jag nämnde i inledningen till detta kapitel innebar Situation Som jag nämnde i inledningen till detta kapitel innebar Situation Sthlms lånande av The Big Issues organisationsform att det fanns Sthlms lånande av The Big Issues organisationsform att det fanns vissa förväntningar på hur det sociala arbetet skulle bedrivas. vissa förväntningar på hur det sociala arbetet skulle bedrivas. Vilka inslag av hjälp-till-självhjälps- och empowerment-ideologi Vilka inslag av hjälp-till-självhjälps- och empowerment-ideologi fanns det i medarbetarnas syn på sitt arbete? Hur bedrevs det i fanns det i medarbetarnas syn på sitt arbete? Hur bedrevs det i praktiken? Detta är frågor som kommer att undersökas närmare i praktiken? Detta är frågor som kommer att undersökas närmare i kapitel 8. kapitel 8.

31 31 32 32 4. DEN NYA HEMLÖSHETEN 4. DEN NYA HEMLÖSHETEN

Situation Sthlm startades under en period då hemlöshet åter börja- Situation Sthlm startades under en period då hemlöshet åter börja- de bli en viktig fråga på samhällsdebattens dagordning. Under de bli en viktig fråga på samhällsdebattens dagordning. Under början av 1990-talet talades det om hur Sverige fått en ny hemlöshet början av 1990-talet talades det om hur Sverige fått en ny hemlöshet samtidigt som undersökningar visade att omkring hälften av alla samtidigt som undersökningar visade att omkring hälften av alla hemlösa fanns i Stockholm. I de följande avsnitten kommer jag att hemlösa fanns i Stockholm. I de följande avsnitten kommer jag att diskutera bakgrunden till den nya hemlösheten och de speciella diskutera bakgrunden till den nya hemlösheten och de speciella uttryck den tog sig i Stockholm under 1990-talet. uttryck den tog sig i Stockholm under 1990-talet. Fram till 1970-talet hade storstäderna präglats av en allmän brist Fram till 1970-talet hade storstäderna präglats av en allmän brist på lägenheter, vilket lett till att vissa grupper varit hänvisade till på lägenheter, vilket lett till att vissa grupper varit hänvisade till speciella boendeinstitutioner (till exempel ungkarlshotell och speciella boendeinstitutioner (till exempel ungkarlshotell och härbärgen). Det så kallade miljonprogrammet för ett utökat och härbärgen). Det så kallade miljonprogrammet för ett utökat och förbättrat bostadsbestånd och nedläggandet av många av boen- förbättrat bostadsbestånd och nedläggandet av många av boen- deinstitutionerna öppnade emellertid upp bostadsmarknaden och deinstitutionerna öppnade emellertid upp bostadsmarknaden och att antalet hemlösa började minska (Swärd 2000 s 270). att antalet hemlösa började minska (Swärd 2000 s 270). I sin undersökning av hemlöshetens omfattning i början av I sin undersökning av hemlöshetens omfattning i början av 1960-talet uppskattade Inghe & Inghe (1967) att cirka 9 000 perso- 1960-talet uppskattade Inghe & Inghe (1967) att cirka 9 000 personer var hemlösa i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den förbättra- ner var hemlösa i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den förbättra- de tillgången till lägenheter innebar att problemet mer eller mind- de tillgången till lägenheter innebar att problemet mer eller mindre försvann ur sikte under 70-talet. Under 80-talet tydde nya re försvann ur sikte under 70-talet. Under 80-talet tydde nya rapporter på att antalet hemlösa börjat öka igen. Eftersom hemlös- rapporter på att antalet hemlösa börjat öka igen. Eftersom hemlös- het nu hade börjat uppfattas som ett restproblem kom rapporterna het nu hade börjat uppfattas som ett restproblem kom rapporterna som en överraskning för många kommuner. Det började talas om som en överraskning för många kommuner. Det började talas om en ny hemlöshet och nya grupper av hemlösa. en ny hemlöshet och nya grupper av hemlösa. Under 70-talet hade många av dem som bott på boendeinstitu- Under 70-talet hade många av dem som bott på boendeinstitu- tionerna placerats ut i egna lägenheter, fått stöd av olika slag eller tionerna placerats ut i egna lägenheter, fått stöd av olika slag eller förflyttats till ett mer skyddat boende. Men de problem som dessa förflyttats till ett mer skyddat boende. Men de problem som dessa förändringar förde med sig blev större än vad man föreställt sig. förändringar förde med sig blev större än vad man föreställt sig. Det visade sig att många människor ur dessa grupper nu inte Det visade sig att många människor ur dessa grupper nu inte ansågs klara av ett eget boende, samtidigt som kommunernas ansågs klara av ett eget boende, samtidigt som kommunernas försämrade ekonomiska situation gjorde att en hel del öppen- försämrade ekonomiska situation gjorde att en hel del öppen- vårdssatsningar aldrig kunde fullföljas. De allmännyttiga bostads- vårdssatsningar aldrig kunde fullföljas. De allmännyttiga bostads- företagen, som från början varit positiva till att medverka i hävan- företagen, som från början varit positiva till att medverka i hävan- det av hemlösheten, blev också restriktivare. En del människor det av hemlösheten, blev också restriktivare. En del människor fångades upp av den halvskyddade bostadsmarknad av över- fångades upp av den halvskyddade bostadsmarknad av över- gångs- och träningslägenheter som etablerats under 70-talet gångs- och träningslägenheter som etablerats under 70-talet medan andra nu ställdes helt utanför bostadsmarknaden. Det finns medan andra nu ställdes helt utanför bostadsmarknaden. Det finns även debattörer som pekar på att terapitrenden inom missbruks- även debattörer som pekar på att terapitrenden inom missbruks- vården fungerade dåligt för många av de hemlösa missbrukarna, vården fungerade dåligt för många av de hemlösa missbrukarna, vilket ledde till att de ansågs som hopplösa fall och lämnades åt vilket ledde till att de ansågs som hopplösa fall och lämnades åt sitt öde (Lindström 1993). sitt öde (Lindström 1993).

33 33 Vid ingången till 1990-talet hade alltså hemlöshetsfrågan åter Vid ingången till 1990-talet hade alltså hemlöshetsfrågan åter börjat klättra på välfärdssamhällets dagordning och det fanns börjat klättra på välfärdssamhällets dagordning och det fanns förväntningar på att problemen skulle öka. En nationell kartlägg- förväntningar på att problemen skulle öka. En nationell kartlägg- ning som genomfördes av Socialstyrelsen 1993 pekade mot att ning som genomfördes av Socialstyrelsen 1993 pekade mot att antalet hemlösa ökat i jämförelse med de gynnsammare åren antalet hemlösa ökat i jämförelse med de gynnsammare åren under 70- och 80-talen och nu stigit till 60-talets nivåer. År 1993 under 70- och 80-talen och nu stigit till 60-talets nivåer. År 1993 uppskattades antalet hemlösa personer i Sverige till knappt 9 903. uppskattades antalet hemlösa personer i Sverige till knappt 9 903. En ny kartläggning1999 räknade 8 440 (med reservation för för- En ny kartläggning1999 räknade 8 440 (med reservation för för- ändringar av definitioner och mätmetoder). En undersökning i ändringar av definitioner och mätmetoder). En undersökning i tolv kommuner som genomfördes av Expertgruppen för studier av tolv kommuner som genomfördes av Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi (ESO) vid Finansdepartementet angav siffrorna offentlig ekonomi (ESO) vid Finansdepartementet angav siffrorna 6 324 och 5 934 för motsvarande år. Som Swärd (2000) konstaterar 6 324 och 5 934 för motsvarande år. Som Swärd (2000) konstaterar ser det med ledning av dessa siffror ut som om hemlösheten som ser det med ledning av dessa siffror ut som om hemlösheten som problem utvecklades till att bli ganska konstant under 1990-talet. I problem utvecklades till att bli ganska konstant under 1990-talet. I jämförelse med andra europeiska länder hörde Sverige samtidigt jämförelse med andra europeiska länder hörde Sverige samtidigt hemma i en grupp med ett förhållandevis lågt antal hemlösa hemma i en grupp med ett förhållandevis lågt antal hemlösa (mindre än en per 1000 innevånare) medan exempelvis Storbritan- (mindre än en per 1000 innevånare) medan exempelvis Storbritan- nien hade mer än fyra hemlösa per 1000 innevånare. nien hade mer än fyra hemlösa per 1000 innevånare. Socialstyrelsens kartläggning 1993 gav en bild av den nya hem- Socialstyrelsens kartläggning 1993 gav en bild av den nya hem- lösheten som ett i första hand manligt problem. Bara 17 procent lösheten som ett i första hand manligt problem. Bara 17 procent var kvinnor. Nio av tio hemlösa var ensamstående och de flesta var kvinnor. Nio av tio hemlösa var ensamstående och de flesta levde på socialbidrag eller förtidspension. Undersökningen upp- levde på socialbidrag eller förtidspension. Undersökningen uppskattade att två tredjedelar av alla hemlösa hade någon typ av skattade att två tredjedelar av alla hemlösa hade någon typ av missbruksproblem och att 17 procent behövde vård på grund av missbruksproblem och att 17 procent behövde vård på grund av psykiska problem. År 1999 hade andelen hemlösa kvinnor ökat psykiska problem. År 1999 hade andelen hemlösa kvinnor ökat något medan andelen hemlösa med missbruksproblem och psy- något medan andelen hemlösa med missbruksproblem och psykiska problem ökat. Swärd (2000 s 280) menar att det mest uppse- kiska problem ökat. Swärd (2000 s 280) menar att det mest uppse- endeväckande resultatet av 1999 års kartläggning var att omkring endeväckande resultatet av 1999 års kartläggning var att omkring en tredjedel av alla hemlösa vistats på institution året före under- en tredjedel av alla hemlösa vistats på institution året före under- sökningstillfället. Det visade att de sociala myndigheterna trots att sökningstillfället. Det visade att de sociala myndigheterna trots att de lagt ned stora resurser inte kunnat ordna trygghet i boendet för de lagt ned stora resurser inte kunnat ordna trygghet i boendet för just denna grupp. just denna grupp. Flera andra faktorer bidrog också till att göra hemlösheten mer Flera andra faktorer bidrog också till att göra hemlösheten mer synlig än tidigare. Dels hade den så kallade marginalarbetsmark- synlig än tidigare. Dels hade den så kallade marginalarbetsmark- naden med tillfälligt diversearbete som tidigare givit möjligheter naden med tillfälligt diversearbete som tidigare givit möjligheter till försörjning minskat kraftigt, dels hade socialtjänsten börjat till försörjning minskat kraftigt, dels hade socialtjänsten börjat arbeta mer med öppenvård än institutionsvård. Hemlösa männi- arbeta mer med öppenvård än institutionsvård. Hemlösa männi- skor som tidigare befunnit sig i slutna miljöer blev därför ett skor som tidigare befunnit sig i slutna miljöer blev därför ett vanligare inslag i offentliga miljöer. vanligare inslag i offentliga miljöer. Kommunernas strategi för att möta den nya hemlösheten varie- Kommunernas strategi för att möta den nya hemlösheten varierade. Vissa valde att lägga ut hemlöshetsverksamheter som till rade. Vissa valde att lägga ut hemlöshetsverksamheter som till exempel härbärgen på kontrakt till privata entreprenörer medan exempel härbärgen på kontrakt till privata entreprenörer medan andra inledde ett samarbete med frivilliga organisationer eller andra inledde ett samarbete med frivilliga organisationer eller

34 34 organiserade sin egen verksamhet. Den sammantagna konsekven- organiserade sin egen verksamhet. Den sammantagna konsekvensen var trots olikheterna att en ny marknad för härbärge- och sen var trots olikheterna att en ny marknad för härbärge- och hotellboende för hemlösa byggdes upp, framförallt i storstäderna. hotellboende för hemlösa byggdes upp, framförallt i storstäderna. Allmännyttans restriktivare hållning, ett ökande antal vräkning- Allmännyttans restriktivare hållning, ett ökande antal vräkning- ar och nedläggandet av många kommunala bostadsförmedlingar ar och nedläggandet av många kommunala bostadsförmedlingar ledde också till framväxten av en sekundär bostadsmarknad där ledde också till framväxten av en sekundär bostadsmarknad där kommunen stod för hyreskontraktet och hade tillsyn över hyres- kommunen stod för hyreskontraktet och hade tillsyn över hyres- gästen. Det ökade behovet av stöd till hemlösa var dessutom en ny gästen. Det ökade behovet av stöd till hemlösa var dessutom en ny samhällsuppgift att ta itu med för både gamla och nya frivilliga samhällsuppgift att ta itu med för både gamla och nya frivilliga organisationer som kom att fungera både som komplement och organisationer som kom att fungera både som komplement och alternativ till kommunala insatser (jfr Sahlin 1996). alternativ till kommunala insatser (jfr Sahlin 1996). Även om det står klart att det vid 1990-talets ingång fanns ett Även om det står klart att det vid 1990-talets ingång fanns ett hemlöshetsproblem i Sverige är det samtidigt problematiskt att hemlöshetsproblem i Sverige är det samtidigt problematiskt att koppla det till några speciella orsaker. Olika forskningsresultat koppla det till några speciella orsaker. Olika forskningsresultat pekar istället mot att det finns ett sammansatt och dynamiskt pekar istället mot att det finns ett sammansatt och dynamiskt orsaksförlopp bakom hemlöshet som dessutom har en mycket orsaksförlopp bakom hemlöshet som dessutom har en mycket lokal prägel och ser olika ut för olika grupper av hemlösa. Samti- lokal prägel och ser olika ut för olika grupper av hemlösa. Samti- digt talas det om förändringar i strukturella förutsättningar. Swärd digt talas det om förändringar i strukturella förutsättningar. Swärd ser till exempel hemlöshet som resultatet av en långdragen process ser till exempel hemlöshet som resultatet av en långdragen process som bland annat kan kopplas till fattigdom, arbetslöshet och som bland annat kan kopplas till fattigdom, arbetslöshet och välfärdsförsämringar: välfärdsförsämringar:

Arbetslöshet leder normalt sett inte till att den arbetslöse hamnar på gatan Arbetslöshet leder normalt sett inte till att den arbetslöse hamnar på gatan direkt och de flesta arbetslösa hamnar inte heller där. Men om de gör det direkt och de flesta arbetslösa hamnar inte heller där. Men om de gör det beror det på en serie händelser utsträckta över tid, t ex utförsäkring från A- beror det på en serie händelser utsträckta över tid, t ex utförsäkring från A- kassa, användandet av besparingar, avstängning från socialbidrag, vräkning, kassa, användandet av besparingar, avstängning från socialbidrag, vräkning, boende hos släktingar och bekanta och slutligen hemlöshet. Det är rimligt att boende hos släktingar och bekanta och slutligen hemlöshet. Det är rimligt att anta att välfärdsförsämringar skapar en grupp personer i riskzonen för anta att välfärdsförsämringar skapar en grupp personer i riskzonen för utslagning dvs. en grupp som utgör hemlöshetens rekryteringsunderlag utslagning dvs. en grupp som utgör hemlöshetens rekryteringsunderlag (Swärd 2000 s 284). (Swärd 2000 s 284).

Under 1990-talet presenterades flera nya undersökningar. En del Under 1990-talet presenterades flera nya undersökningar. En del av dem riktade in sig på hur strukturella samhällsförändringar av dem riktade in sig på hur strukturella samhällsförändringar skapat en ny grogrund för hemlöshet då de ofta drabbat redan skapat en ny grogrund för hemlöshet då de ofta drabbat redan utsatta grupper värst (Halldin, Åhs & Sundgren 1997) medan utsatta grupper värst (Halldin, Åhs & Sundgren 1997) medan andra pekade på det ökande antalet vräkningar, stora hyreshöj- andra pekade på det ökande antalet vräkningar, stora hyreshöj- ningar och hyresvärdarnas förändrade attityd (Flyghed & Stenberg ningar och hyresvärdarnas förändrade attityd (Flyghed & Stenberg 1993, Flyghed 1995). Ett intresse riktades också mot härbärgen och 1993, Flyghed 1995). Ett intresse riktades också mot härbärgen och den sekundära bostadsmarknaden och frågan om deras framväxt den sekundära bostadsmarknaden och frågan om deras framväxt bidrog till att upprätthålla hemlösheten istället för att motarbeta bidrog till att upprätthålla hemlösheten istället för att motarbeta den (Sahlin 1996). Flera forskare var kritiska mot Socialstyrelsens den (Sahlin 1996). Flera forskare var kritiska mot Socialstyrelsens och ESO:s tvärsnittsräkningar av hemlösa och menade att de gav och ESO:s tvärsnittsräkningar av hemlösa och menade att de gav en felaktig bild av gruppen. Med utgångspunkt i en fallstudie en felaktig bild av gruppen. Med utgångspunkt i en fallstudie utförd i Malmö 1991–1997 menade till exempel Swärd (2000 s 281) utförd i Malmö 1991–1997 menade till exempel Swärd (2000 s 281) att hemlöshet sällan är ett permanent tillstånd utan något man rör att hemlöshet sällan är ett permanent tillstånd utan något man rör

35 35 sig in i och ut ur och som kan knytas mer till situationer än till sig in i och ut ur och som kan knytas mer till situationer än till personer. Han fann istället tre typiska grupper av hemlösa: de personer. Han fann istället tre typiska grupper av hemlösa: de människor som är hemlösa under en kortare tid för att sedan människor som är hemlösa under en kortare tid för att sedan komma tillbaka på bostadsmarknaden, de som pendlar ut och in i komma tillbaka på bostadsmarknaden, de som pendlar ut och in i hemlöshet eller mellan den primära och sekundära bostadsmark- hemlöshet eller mellan den primära och sekundära bostadsmarknaden och vårdmarknaden, samt en liten grupp som blir kvar i naden och vårdmarknaden, samt en liten grupp som blir kvar i hemlöshet under långa sammanhängande perioder. hemlöshet under långa sammanhängande perioder. År 1999 hade hemlöshetsfrågan uppnått en sådan dignitet i År 1999 hade hemlöshetsfrågan uppnått en sådan dignitet i samhällsdebatten att regeringen beslutade att tillsätta en speciell samhällsdebatten att regeringen beslutade att tillsätta en speciell hemlöshetskommitté. Kommitténs uppdrag var att i samarbete hemlöshetskommitté. Kommitténs uppdrag var att i samarbete med olika samhällsintressen försöka förstå den nya hemlöshetens med olika samhällsintressen försöka förstå den nya hemlöshetens orsaker och samband och stimulera debatt och diskussion kring orsaker och samband och stimulera debatt och diskussion kring frågan. Kommittén skulle också komma med ett förslag till hur frågan. Kommittén skulle också komma med ett förslag till hur hemlösheten kunde förebyggas och hur samhället skulle kunna hemlösheten kunde förebyggas och hur samhället skulle kunna erbjuda bättre hjälp till hemlösa. Den hade dessutom en pott erbjuda bättre hjälp till hemlösa. Den hade dessutom en pott pengar att dela ut till olika verksamheter och aktiviteter kring pengar att dela ut till olika verksamheter och aktiviteter kring hemlöshet. Det förslag som presenterades två år senare siktade hemlöshet. Det förslag som presenterades två år senare siktade framförallt in sig på behovet av att bygga nya hyresbostäder, ett framförallt in sig på behovet av att bygga nya hyresbostäder, ett avskaffande av den så kallade sekundära bostadsmarknaden och avskaffande av den så kallade sekundära bostadsmarknaden och en ändring i Socialtjänstlagen så att rätten till en fast bostad skulle en ändring i Socialtjänstlagen så att rätten till en fast bostad skulle innefattas i rätten till bistånd (SOU 2001:95). innefattas i rätten till bistånd (SOU 2001:95).

Medialiseringen av hemlösheten Medialiseringen av hemlösheten

Något som förmodligen påverkat bilden av den nya hemlösheten Något som förmodligen påverkat bilden av den nya hemlösheten är den medialisering av frågan som skett under 1990-talet. Hem- är den medialisering av frågan som skett under 1990-talet. Hem- löshetsfrågan började då få mycket uppmärksamhet i massmedia, löshetsfrågan började då få mycket uppmärksamhet i massmedia, både i nyhetsrapporteringen och genom några större annonskam- både i nyhetsrapporteringen och genom några större annonskampanjer. Man skulle kunna säga att hemlösheten under 1990-talet panjer. Man skulle kunna säga att hemlösheten under 1990-talet framträdde som en viktig mediaberättelse som fortgående skildra- framträdde som en viktig mediaberättelse som fortgående skildrades i olika medier. Forskning kring massmedias betydelse i kon- des i olika medier. Forskning kring massmedias betydelse i kon- struktionen av samhällets sociala problem pekar på att de bilder struktionen av samhällets sociala problem pekar på att de bilder av problemen som förmedlas i massmedia ofta utgörs av förenkla- av problemen som förmedlas i massmedia ofta utgörs av förenkla- de och stereotypa skildringar (Spector & Kitsuse 1977, Gusfield de och stereotypa skildringar (Spector & Kitsuse 1977, Gusfield 1984, Hilgartner & Bosk 1988 och Gamson & Modigliani 1989). 1984, Hilgartner & Bosk 1988 och Gamson & Modigliani 1989). Bärarna av problemen framställs som avvikande och ställs mot det Bärarna av problemen framställs som avvikande och ställs mot det som uppfattas som ”normalt”. Vanligt folks åsikter, expertis och som uppfattas som ”normalt”. Vanligt folks åsikter, expertis och sakkunskap förmedlas på ett sätt som bygger på i förväg konstrue- sakkunskap förmedlas på ett sätt som bygger på i förväg konstrue- rade tolkningsalternativ. Fokuseringen på vissa frågor (och ute- rade tolkningsalternativ. Fokuseringen på vissa frågor (och ute- slutande av andra) innebär också att problemen exploateras av slutande av andra) innebär också att problemen exploateras av andra som av olika anledningar vill dra nytta av uppmärksamhe- andra som av olika anledningar vill dra nytta av uppmärksamhe- ten, till exempel politiker som vill visa att de är handlingskraftiga ten, till exempel politiker som vill visa att de är handlingskraftiga

36 36 eller företag och kända personer som vill demonstrera att de är eller företag och kända personer som vill demonstrera att de är socialt engagerade (jfr Pollack 2001). socialt engagerade (jfr Pollack 2001). Ett uttryck för medialiseringen av hemlösheten under 1990-talet Ett uttryck för medialiseringen av hemlösheten under 1990-talet var det ökande antalet annonskampanjer, artistgalor, stödkonser- var det ökande antalet annonskampanjer, artistgalor, stödkonser- ter, julfester och andra jippon till förmån för hemlösa.1 En tolkning ter, julfester och andra jippon till förmån för hemlösa.1 En tolkning av hemlöshet som kom att få stor betydelse för samhällets bild av av hemlöshet som kom att få stor betydelse för samhällets bild av den nya hemlösheten och bli stilbildande även för andra hemlös- den nya hemlösheten och bli stilbildande även för andra hemlös- hetsorganisationer var Stockholms Stadsmissions kampanjer (se hetsorganisationer var Stockholms Stadsmissions kampanjer (se Swärd 2001). Den första av dessa kampanjer genomfördes i mars Swärd 2001). Den första av dessa kampanjer genomfördes i mars 1992 i samarbete med en reklambyrå. Den byggde på fyra bilder 1992 i samarbete med en reklambyrå. Den byggde på fyra bilder av utslagna hemlösa, ”trashanksporträtt”, som bland annat publi- av utslagna hemlösa, ”trashanksporträtt”, som bland annat publicerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen. I annon- cerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen. I annon- serna ingick också texter som skildrade uteliggarmisärer. Enligt en serna ingick också texter som skildrade uteliggarmisärer. Enligt en studie av kampanjen var syftet med kampanjen inte i första hand studie av kampanjen var syftet med kampanjen inte i första hand att samla in pengar utan att bilda opinion för hemlösa och peka på att samla in pengar utan att bilda opinion för hemlösa och peka på hjälpbehovet (Lindh 1993). En liknande kampanj genomfördes i hjälpbehovet (Lindh 1993). En liknande kampanj genomfördes i november samma år. Vid detta tillfälle visades också filmsekven- november samma år. Vid detta tillfälle visades också filmsekven- ser i flera TV-kanaler. Kampanjerna fortsatte sedan under hela 90- ser i flera TV-kanaler. Kampanjerna fortsatte sedan under hela 90- talet. Även om de erhöll flera utmärkelser fick de också en hel del talet. Även om de erhöll flera utmärkelser fick de också en hel del kritik för att ha bidragit till att skapa en ofullständig bild av hem- kritik för att ha bidragit till att skapa en ofullständig bild av hem- lösa som trashankar, uteliggare och en större grupp än vad till lösa som trashankar, uteliggare och en större grupp än vad till exempel Socialstyrelsens kartläggningar kommit fram till (DN D01 exempel Socialstyrelsens kartläggningar kommit fram till (DN D01 921023). Kritikerna ansåg att kampanjerna var alltför individin- 921023). Kritikerna ansåg att kampanjerna var alltför individin- riktade och bortsåg från hemlöshetsproblemet som socialpolitisk riktade och bortsåg från hemlöshetsproblemet som socialpolitisk fråga. Swärd (2001) drar paralleller till filantropin kring sekelskif- fråga. Swärd (2001) drar paralleller till filantropin kring sekelskiftet 1900 och menar att kampanjerna använde trashanksbilden av tet 1900 och menar att kampanjerna använde trashanksbilden av hemlösa eftersom den var pedagogiskt överlägsen (jfr även Ibarra hemlösa eftersom den var pedagogiskt överlägsen (jfr även Ibarra & Kitsuse 1993): & Kitsuse 1993):

[Det finns] en gammal tradition att porträttera nöd genom bilder på extremt [Det finns] en gammal tradition att porträttera nöd genom bilder på extremt utsatta människor– ”trashankar”– som är framgångsrik och inte kräver så utsatta människor– ”trashankar”– som är framgångsrik och inte kräver så mycket pedagogik eller investeringar i förklaringar. I denna tradition ingår de mycket pedagogik eller investeringar i förklaringar. I denna tradition ingår de gamla jultidningarna och julböckerna som ofta hade beskrivningar av fattiga gamla jultidningarna och julböckerna som ofta hade beskrivningar av fattiga och av nöd och misär, fattigvårdens tradition med julgåvor till de fattiga och och av nöd och misär, fattigvårdens tradition med julgåvor till de fattiga och det kristna kärleksbudskapet […] Det innebär att vi sedan lång tid berättat det kristna kärleksbudskapet […] Det innebär att vi sedan lång tid berättat porträtterad-nöd-historier på ett visst sätt och enligt en given dramaturgi porträtterad-nöd-historier på ett visst sätt och enligt en given dramaturgi (Swärd 2001 s 65f). (Swärd 2001 s 65f).

1 Se bl. a. DN, B01, 000409, DN Söndag 12-19 990110, DN C02 991224. 1 Se bl. a. DN, B01, 000409, DN Söndag 12-19 990110, DN C02 991224. 37 37 Hemlöshet och hemlöshetsrelaterade frågor i Stockholm under Hemlöshet och hemlöshetsrelaterade frågor i Stockholm under 1990-talet 1990-talet

Den kartläggning av hemlösheten som Socialstyrelsen genomförde Den kartläggning av hemlösheten som Socialstyrelsen genomförde 1993 uppskattade att hälften av landets hemlösa levde i Stock- 1993 uppskattade att hälften av landets hemlösa levde i Stock- holm. Trots att andelen minskat till en fjärdedel 1999 indikerade holm. Trots att andelen minskat till en fjärdedel 1999 indikerade det att Stockholm hade speciella förutsättningar i jämförelse med det att Stockholm hade speciella förutsättningar i jämförelse med resten av landet. Även om många av de hemlöshetsfenomen som resten av landet. Även om många av de hemlöshetsfenomen som beskrivits ovan utspelades i ett nationellt sammanhang hade de beskrivits ovan utspelades i ett nationellt sammanhang hade de ofta stockholmsanknytning. Men det fanns också några näralig- ofta stockholmsanknytning. Men det fanns också några näralig- gande lokala frågor i Stockholm som rörde tiggeri, så kallad gande lokala frågor i Stockholm som rörde tiggeri, så kallad ”nolltolerans” och privatisering av socialtjänst. Frågorna angick ”nolltolerans” och privatisering av socialtjänst. Frågorna angick Situation Sthlm både som rapportör av sociala frågor och som Situation Sthlm både som rapportör av sociala frågor och som involverad i socialt arbete med människor tidvis ägnade sig åt involverad i socialt arbete med människor tidvis ägnade sig åt missbruk, brott och tiggeri.2 missbruk, brott och tiggeri.2 Under den vecka i april 1993 som Socialstyrelsens samlade in Under den vecka i april 1993 som Socialstyrelsens samlade in sina uppgifter rapporterade Stockholms myndigheter och organi- sina uppgifter rapporterade Stockholms myndigheter och organisationer in 3 140 hemlösa.3 Politiker och tjänstemän inom Stock- sationer in 3 140 hemlösa.3 Politiker och tjänstemän inom Stock- holms stad förklarade stadens höga andel med att en storstads- holms stad förklarade stadens höga andel med att en storstads- miljö som Stockholm innehöll hårdare missbruk och attraherade miljö som Stockholm innehöll hårdare missbruk och attraherade utslagna människor genom sin möjlighet till anonymitet. En utslagna människor genom sin möjlighet till anonymitet. En seglivad utsaga som nylanserades i samband med kartläggningen seglivad utsaga som nylanserades i samband med kartläggningen var att den nya hemlösheten var en konsekvens av avinstitutiona- var att den nya hemlösheten var en konsekvens av avinstitutiona- liseringen av psykvården, den så kallade psykiatrireformen, och liseringen av psykvården, den så kallade psykiatrireformen, och att det var människor som tidigare vistats på institution som nu att det var människor som tidigare vistats på institution som nu blivit hemlösa. blivit hemlösa. Under resten av 90-talet räknade Stockholms stad regelbundet Under resten av 90-talet räknade Stockholms stad regelbundet kommunens hemlösa. I en räkning som Socialförvaltningens FoU- kommunens hemlösa. I en räkning som Socialförvaltningens FoU- enhet genomförde 1997 (Finne 1999) uppskattades antalet till 3 015 enhet genomförde 1997 (Finne 1999) uppskattades antalet till 3 015 varav mellan 150–300 troddes vara uteliggare. Kartläggningen varav mellan 150–300 troddes vara uteliggare. Kartläggningen kom sedan att under flera år fungera som faktaunderlag för de- kom sedan att under flera år fungera som faktaunderlag för debatten om hemlösheten i Stockholm. 1997 förekom återigen utta- batten om hemlösheten i Stockholm. 1997 förekom återigen utta- landen om att antalet hemlösa med psykiska problem ökat efter landen om att antalet hemlösa med psykiska problem ökat efter psykiatrireformen. 42 procent av Stockholms hemlösa ansågs ha psykiatrireformen. 42 procent av Stockholms hemlösa ansågs ha psykiska problem. Ett tyngre och hårdare missbruk skulle också psykiska problem. Ett tyngre och hårdare missbruk skulle också ha lett till att antalet utslagna hemlösa ökat samt att andelen ha lett till att antalet utslagna hemlösa ökat samt att andelen

2 Följande avsnitt bygger framförallt på nyckelordssökningar av artiklar 2 Följande avsnitt bygger framförallt på nyckelordssökningar av artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden 1990-2002 samt rapporter och publicerade i Dagens Nyheter under perioden 1990-2002 samt rapporter och dokument publicerade av Stockholms stad. dokument publicerade av Stockholms stad. 3 Detta avsnitt bygger framförallt på DN A05 930907, C02 971010, C02 971024, 3 Detta avsnitt bygger framförallt på DN A05 930907, C02 971010, C02 971024, C02 980610, C02 980925, C03 981007, C01 981105, C03 990707, A09 001101, A08 C02 980610, C02 980925, C03 981007, C01 981105, C03 990707, A09 001101, A08 001102, A09 020124. 001102, A09 020124. 38 38 hemlösa kvinnor ökat. 80 procent av stadens hemlösa uppgavs ha hemlösa kvinnor ökat. 80 procent av stadens hemlösa uppgavs ha missbruksproblem. I samband med kartläggningen etablerades en missbruksproblem. I samband med kartläggningen etablerades en bild av Stockholms hemlösa som fall av så kallade ”dubbeldiagno- bild av Stockholms hemlösa som fall av så kallade ”dubbeldiagnoser” d v s som både psykiskt sjuka och missbrukare. FoU-enhetens ser” d v s som både psykiskt sjuka och missbrukare. FoU-enhetens räkning byggde på formulär som besvarades av socialtjänsten, räkning byggde på formulär som besvarades av socialtjänsten, sjukvården och olika icke-offentliga organisationer i Stockholm sjukvården och olika icke-offentliga organisationer i Stockholm som bedrev hemlöshetsverksamhet. År 1999 uppskattades antalet som bedrev hemlöshetsverksamhet. År 1999 uppskattades antalet hemlösa till 2 792 och 2000 till 2 273. hemlösa till 2 792 och 2000 till 2 273. Debatten kring den nya hemlösheten och resultatet av de kom- Debatten kring den nya hemlösheten och resultatet av de kommunala kartläggningar som gjordes verkade få Stockholms politi- munala kartläggningar som gjordes verkade få Stockholms politiker att mer medvetet ta sig an frågan. Efter FoU-enhetens räkning ker att mer medvetet ta sig an frågan. Efter FoU-enhetens räkning 1997 fick till exempel Stadsledningskontoret i uppdrag att under- 1997 fick till exempel Stadsledningskontoret i uppdrag att under- söka möjligheterna att göra bostäder av offentliga byggnader som söka möjligheterna att göra bostäder av offentliga byggnader som stod tomma (senare bestämde man sig emellertid för att lägga ut stod tomma (senare bestämde man sig emellertid för att lägga ut den större delen av boende för hemlösa på entreprenad). Samtidigt den större delen av boende för hemlösa på entreprenad). Samtidigt lovade det dåvarande socialborgarrådet att halvera hemlösheten lovade det dåvarande socialborgarrådet att halvera hemlösheten fram till 2000. År 1998 utökades stadsdelsförvaltningarnas ansvar fram till 2000. År 1998 utökades stadsdelsförvaltningarnas ansvar för hemlösa och deras boende från sex månader till två år vilket för hemlösa och deras boende från sex månader till två år vilket bland annat innebar att många hemlösa försvann från den kom- bland annat innebar att många hemlösa försvann från den kom- munövergripande så kallade Byrån för bostadslösa (BFB) för att bli munövergripande så kallade Byrån för bostadslösa (BFB) för att bli klienter i stadsdelsförvaltningarnas socialtjänster. klienter i stadsdelsförvaltningarnas socialtjänster. BFB:s verksamhet var speciellt organiserad som en ”rehabiliter- BFB:s verksamhet var speciellt organiserad som en ”rehabiliter- ingstrappa” där klienten steg för steg skulle slussas fram till ett ingstrappa” där klienten steg för steg skulle slussas fram till ett eget boende och en egen försörjning, och där ett upphörande av eget boende och en egen försörjning, och där ett upphörande av missbruket var en grundläggande förutsättning för att kunna missbruket var en grundläggande förutsättning för att kunna avancera i systemet. Under 90-talet fick BFB kritik både för sitt sätt avancera i systemet. Under 90-talet fick BFB kritik både för sitt sätt att hantera klienterna och för att den hade svårt att hålla sina att hantera klienterna och för att den hade svårt att hålla sina budgetramar. År 2000 organiserades den därför om i ett antal lag budgetramar. År 2000 organiserades den därför om i ett antal lag av socialarbetare som nu skulle möta klientens löpande behov och av socialarbetare som nu skulle möta klientens löpande behov och inte satsa lika hårt på rehabilitering. Samtidigt rensades en nivå av inte satsa lika hårt på rehabilitering. Samtidigt rensades en nivå av mellanchefer bort. Stockholms stad gjorde också andra satsningar mellanchefer bort. Stockholms stad gjorde också andra satsningar för att komma tillrätta med hemlösheten, bland annat genom att för att komma tillrätta med hemlösheten, bland annat genom att öka antalet boenden och tjänstemän som sysslade med hemlös- öka antalet boenden och tjänstemän som sysslade med hemlös- hetsfrågor. År 1998 fick Stockholms stad borgerlig majoritet och ett hetsfrågor. År 1998 fick Stockholms stad borgerlig majoritet och ett nytt socialborgarråd tillsattes. Hemlöshetsfrågan stod högt på den nytt socialborgarråd tillsattes. Hemlöshetsfrågan stod högt på den nya majoritetens agenda och bland annat infördes en så kallad nya majoritetens agenda och bland annat infördes en så kallad ”tak-över-huvudetgaranti” där Stockholms stad garanterade att ”tak-över-huvudetgaranti” där Stockholms stad garanterade att ingen som vistades i kommunen skulle behöva sakna sängplats så ingen som vistades i kommunen skulle behöva sakna sängplats så länge han eller hon inte var drogpåverkade. Samtidigt menade länge han eller hon inte var drogpåverkade. Samtidigt menade FoU-enhetens tjänstemän att det fanns indikationer på att myn- FoU-enhetens tjänstemän att det fanns indikationer på att myndigheterna till följd av neddragningar inom socialtjänsten och digheterna till följd av neddragningar inom socialtjänsten och sjukvården började tappa kontakten med vissa grupper av hemlö- sjukvården började tappa kontakten med vissa grupper av hemlö-

39 39 sa som istället fick söka sig till frivilliga organisationer för att få sa som istället fick söka sig till frivilliga organisationer för att få stöd och hjälp. stöd och hjälp. En av de frågor som debatterades flitigt i Stockholm under En av de frågor som debatterades flitigt i Stockholm under andra halvan av 90-talet och som hade kopplingar till hemlöshets- andra halvan av 90-talet och som hade kopplingar till hemlöshets- frågan var hur man skulle förhålla sig till människor som ägnade frågan var hur man skulle förhålla sig till människor som ägnade sig åt tiggeri.4 Frågan hade flera beröringspunkter med Situation sig åt tiggeri.4 Frågan hade flera beröringspunkter med Situation Sthlms verksamhet. Att sälja tidningen uppfattades av många som Sthlms verksamhet. Att sälja tidningen uppfattades av många som ett alternativ till tiggeri och flera hemlösa som tidigare stått och ett alternativ till tiggeri och flera hemlösa som tidigare stått och tiggt pengar av förbipasserande var nu försäljare. En ny politik i tiggt pengar av förbipasserande var nu försäljare. En ny politik i hemlöshetsfrågan skulle direkt komma att påverka flera av de hemlöshetsfrågan skulle direkt komma att påverka flera av de grupper som försäljarna rekryterades ur. Tiggerifrågan hamnade grupper som försäljarna rekryterades ur. Tiggerifrågan hamnade på dagordningen sedan Stockholms Lokaltrafik (SL) bestämt sig för på dagordningen sedan Stockholms Lokaltrafik (SL) bestämt sig för att driva en hård linje gentemot tiggare i tunnelbanan och på att driva en hård linje gentemot tiggare i tunnelbanan och på pendeltåg. Med hänvisning till att tiggare var ett hot mot ordning pendeltåg. Med hänvisning till att tiggare var ett hot mot ordning och säkerhet i trafiken började SL:s personal att avvisa dem. I april och säkerhet i trafiken började SL:s personal att avvisa dem. I april 1997 polisanmäldes för första gången en person som tiggt pengar 1997 polisanmäldes för första gången en person som tiggt pengar av tunnelbaneresenärer för förargelseväckande beteende. SL av tunnelbaneresenärer för förargelseväckande beteende. SL började också informera resenärerna om att det inte var tillåtet att började också informera resenärerna om att det inte var tillåtet att ge pengar till tiggare i tunnelbanan, på pendeltågen eller på ge pengar till tiggare i tunnelbanan, på pendeltågen eller på bussarna. Den hårda linjen väckte blandade känslor hos stockhol- bussarna. Den hårda linjen väckte blandade känslor hos stockhol- marna och utsattes för en hel del kritik. Men den applåderades marna och utsattes för en hel del kritik. Men den applåderades samtidigt av flera representanter för det lokala näringslivet och samtidigt av flera representanter för det lokala näringslivet och många politiker och tjänstemän. Även på BFB fanns liknande många politiker och tjänstemän. Även på BFB fanns liknande tankegångar. Byrån ville bland annat gå ut på gatorna och säga till tankegångar. Byrån ville bland annat gå ut på gatorna och säga till folk att inte ge pengar till tiggare utan låta socialtjänsten ta hand folk att inte ge pengar till tiggare utan låta socialtjänsten ta hand om dem istället. BFB hade också idéer om att arbeta tillsammans om dem istället. BFB hade också idéer om att arbeta tillsammans med det så kallade City i samverkan för att bland annat hitta spon- med det så kallade City i samverkan för att bland annat hitta sponsorer till det kampanjmaterial som skulle behövas. City i samverkan sorer till det kampanjmaterial som skulle behövas. City i samverkan var ett samarbete mellan olika affärsidkare, SL, Stockholms stad var ett samarbete mellan olika affärsidkare, SL, Stockholms stad och polisen som startats 1997 och hade till syfte att förbättra och polisen som startats 1997 och hade till syfte att förbättra säkerhet och trivsel i centrala Stockholm. säkerhet och trivsel i centrala Stockholm. Den hårdare attityden mot tiggeriet lutade sig framförallt mot Den hårdare attityden mot tiggeriet lutade sig framförallt mot tre argument. Det första var att människor känner sig otrygga och tre argument. Det första var att människor känner sig otrygga och besvärade av tiggare. SL framförde bland annat att tiggare antas- besvärade av tiggare. SL framförde bland annat att tiggare antas- tade resenärerna, och att man inte kunde komma undan när man tade resenärerna, och att man inte kunde komma undan när man var instängd i en vagn. En kriminalinspektör vid tunnelbanepoli- var instängd i en vagn. En kriminalinspektör vid tunnelbanepoli- sen som intervjuades i DN (C01 990507) menade att gamla männi- sen som intervjuades i DN (C01 990507) menade att gamla männi- skor var speciellt utsatta: skor var speciellt utsatta:

4 Detta avsnitt bygger framförallt på DN C02 980408, C01 980409, C02 981204, 4 Detta avsnitt bygger framförallt på DN C02 980408, C01 980409, C02 981204, C01 981205, C06 981220, B02 981230, C02 990423, C01 990507, C01 990507, C07 C01 981205, C06 981220, B02 981230, C02 990423, C01 990507, C01 990507, C07 990606, A02 990814, C04 991218, C06 000320, C02 000427, C06 000806, A09 990606, A02 990814, C04 991218, C06 000320, C02 000427, C06 000806, A09 000118, A09 001215. 000118, A09 001215. 40 40 De blir rädda när det kommer någon som kanske inte ser så speciellt trevlig De blir rädda när det kommer någon som kanske inte ser så speciellt trevlig ut och ber om pengar. Och de vet att om de säger nej kanske han blir arg, men ut och ber om pengar. Och de vet att om de säger nej kanske han blir arg, men säger de ja så går han. Då kan det vara en pensionär som känner sig tvungen säger de ja så går han. Då kan det vara en pensionär som känner sig tvungen att ge bort sin sista femma och sedan få äta kattmat själv. att ge bort sin sista femma och sedan få äta kattmat själv.

Det andra argumentet var att tiggarna använde de pengar de tiggt Det andra argumentet var att tiggarna använde de pengar de tiggt ihop till att finansiera ett missbruk. Detta var det argument som ihop till att finansiera ett missbruk. Detta var det argument som fördes fram av Stockholms socialborgarråd för att motivera Stock- fördes fram av Stockholms socialborgarråd för att motivera Stock- holms stads restriktivare hållning mot tiggare och dessutom holms stads restriktivare hållning mot tiggare och dessutom avgörande för BFB:s negativa attityd. avgörande för BFB:s negativa attityd. Det tredje argumentet var att ingen skulle behöva stå utan för- Det tredje argumentet var att ingen skulle behöva stå utan för- sörjning i det svenska välfärdssystemet och att ingen människa sörjning i det svenska välfärdssystemet och att ingen människa tvingades till tiggeri. ”Med det trygghetssystem som finns upp- tvingades till tiggeri. ”Med det trygghetssystem som finns upp- byggt i Sverige ska ingen behöva gå ut och tigga för sin försörj- byggt i Sverige ska ingen behöva gå ut och tigga för sin försörj- ning”, menade bland annat Dagens Nyheter i en ledare (A02 ning”, menade bland annat Dagens Nyheter i en ledare (A02 990814). 990814). År 1999 presenterade FoU-enheten en rapport om tiggeriet (Bei- År 1999 presenterade FoU-enheten en rapport om tiggeriet (Bei- jer 1999). Den byggde på uppgifter från socialtjänsten, sjukvården, jer 1999). Den byggde på uppgifter från socialtjänsten, sjukvården, olika organisationer, polisen och intervjuer med tiggare som olika organisationer, polisen och intervjuer med tiggare som samlats in mellan 1997 och 1999. I rapporten talas om en ”tiggeri- samlats in mellan 1997 och 1999. I rapporten talas om en ”tiggeri- våg” med början 1997 som en följd av neddragningar inom sjuk- våg” med början 1997 som en följd av neddragningar inom sjuk- vården och socialtjänsten under 90-talet. I en intervju i DN (C06 vården och socialtjänsten under 90-talet. I en intervju i DN (C06 000427) för den tjänsteman som skrivit rapporten fram en teori om 000427) för den tjänsteman som skrivit rapporten fram en teori om att Stadsmissionens kampanjer och den ökade uppmärksamheten att Stadsmissionens kampanjer och den ökade uppmärksamheten för hemlöshetsfrågan i massmedia skapat en bild av att myndig- för hemlöshetsfrågan i massmedia skapat en bild av att myndigheterna inte längre klarar av att ta hand om alla medborgare och heterna inte längre klarar av att ta hand om alla medborgare och att följden av detta var en allmänt ökad vilja att ge pengar till att följden av detta var en allmänt ökad vilja att ge pengar till tiggare. Antalet tiggare uppskattades till cirka 115 personer i tiggare. Antalet tiggare uppskattades till cirka 115 personer i Stockholm. Liksom i kartläggningarna av hemlösa framträdde en Stockholm. Liksom i kartläggningarna av hemlösa framträdde en bild av denna grupp som hemlösa (två av tre) missbrukare (fyra av bild av denna grupp som hemlösa (två av tre) missbrukare (fyra av fem) och, i viss utsträckning, ”dubbeldiagnoser” (en av fem). fem) och, i viss utsträckning, ”dubbeldiagnoser” (en av fem). Mot bakgrund av FoU-enhetens rapport föreslog Socialtjänst- Mot bakgrund av FoU-enhetens rapport föreslog Socialtjänst- förvaltningen att 2000 producera en folder som skulle delas ut till förvaltningen att 2000 producera en folder som skulle delas ut till allmänheten i syfte att minska tiggeriet. Situation Sthlm erbjöds att allmänheten i syfte att minska tiggeriet. Situation Sthlm erbjöds att medverka men avböjde och menade att resurserna istället borde medverka men avböjde och menade att resurserna istället borde läggas på bostäder och avgiftningsplatser för hemlösa missbrukare läggas på bostäder och avgiftningsplatser för hemlösa missbrukare (Aftonbladet 990423 s 17). Förslaget ledde till en omfattande debatt (Aftonbladet 990423 s 17). Förslaget ledde till en omfattande debatt om huruvida Socialtjänsten skulle uppmana människor att inte ge om huruvida Socialtjänsten skulle uppmana människor att inte ge pengar till tiggare. Trots kritiken fullföljde Socialtjänsten sina pengar till tiggare. Trots kritiken fullföljde Socialtjänsten sina planer och strax före jul började en folder med titeln Tiggeriet år planer och strax före jul började en folder med titeln Tiggeriet år 2000– fakta och insatser att distribueras genom SL och olika myn- 2000– fakta och insatser att distribueras genom SL och olika myndigheter. I foldern fanns en kort redogörelse för rapporten, en lista digheter. I foldern fanns en kort redogörelse för rapporten, en lista med adresser och telefonnummer till olika myndigheter och med adresser och telefonnummer till olika myndigheter och organisationer och ett utdrag från intervjuer med några tiggare. organisationer och ett utdrag från intervjuer med några tiggare.

41 41 Foldern avslutades med påpekandet att det är kommunen som Foldern avslutades med påpekandet att det är kommunen som med utgångspunkt i Socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för med utgångspunkt i Socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Dessutom fanns ett personligt budskap från hjälp de behöver. Dessutom fanns ett personligt budskap från socialborgarrådet där hon bland annat hävdar att ”ingen människa socialborgarrådet där hon bland annat hävdar att ”ingen människa tvingas till tiggeri för att få ihop pengar till mat och uppehälle” tvingas till tiggeri för att få ihop pengar till mat och uppehälle” och hur tak över huvudetgarantin lett till att ”alla som ansökt om och hur tak över huvudetgarantin lett till att ”alla som ansökt om plats på härbärge och uppfyllt reglerna har fått plats”. Hon menar plats på härbärge och uppfyllt reglerna har fått plats”. Hon menar också att man genom att ge pengar till tiggare riskerar att fördjupa också att man genom att ge pengar till tiggare riskerar att fördjupa deras missbruk och att många av dem som tigger är bättre betjänta deras missbruk och att många av dem som tigger är bättre betjänta av professionellt stöd (Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad av professionellt stöd (Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad 2000). 2000). Tiggerifrågan hade en nära koppling till en annan av de frågor Tiggerifrågan hade en nära koppling till en annan av de frågor som dominerade debatten i Stockholm under slutet av 1990-talet, som dominerade debatten i Stockholm under slutet av 1990-talet, nämligen den som rörde den så kallade ”nolltoleransen” och nämligen den som rörde den så kallade ”nolltoleransen” och ”upprensningen” av offentliga platser i stadskärnan. Även denna ”upprensningen” av offentliga platser i stadskärnan. Även denna fråga berörde Situation Sthlms försäljare och blev ett återkomman- fråga berörde Situation Sthlms försäljare och blev ett återkomman- de ämne i tidningens sociala rapportering (se t ex Situation Sthlm de ämne i tidningens sociala rapportering (se t ex Situation Sthlm nr 24).5 Idén kom ursprungligen från New York och lanserades nr 24).5 Idén kom ursprungligen från New York och lanserades under 1997 av länspolismästaren i Stockholms län som en tänkbar under 1997 av länspolismästaren i Stockholms län som en tänkbar modell även för Stockholm. Under våren 1998 genomförde polisen modell även för Stockholm. Under våren 1998 genomförde polisen i Stockholm en försöksperiod där den koncentrerade sig på att i Stockholm en försöksperiod där den koncentrerade sig på att ingripa mot ”mindre brott som begås dagligen i det offentliga ingripa mot ”mindre brott som begås dagligen i det offentliga rummet”. Under hösten prövades samma strategi mot brott och rummet”. Under hösten prövades samma strategi mot brott och förseelser på tunnelbanan och andra färdmedel inom kollektivtra- förseelser på tunnelbanan och andra färdmedel inom kollektivtra- fiken. Samtidigt började liknande tankegångar att föras fram av fiken. Samtidigt började liknande tankegångar att föras fram av Stockholms affärsidkare som med hänvisning till samma New Stockholms affärsidkare som med hänvisning till samma New York-modell började tala om privatfinansierad ”sanering” och York-modell började tala om privatfinansierad ”sanering” och privat bevakning genom vaktbolag. Även inom den kommunala privat bevakning genom vaktbolag. Även inom den kommunala socialpolitiken började det talas om en nolltolerans mot olika socialpolitiken började det talas om en nolltolerans mot olika sociala problem och ansiktslyftningar av offentliga platser. New sociala problem och ansiktslyftningar av offentliga platser. New York-modellen och nolltoleransen fick snabbt en likaledes impor- York-modellen och nolltoleransen fick snabbt en likaledes impor- terad motreaktion i Reclaim the streets, en löst organiserad alterna- terad motreaktion i Reclaim the streets, en löst organiserad alterna- tivrörelse som började arrangera illegala gatufester i centrala tivrörelse som började arrangera illegala gatufester i centrala Stockholm. Stockholm. I februari 2000 beslutade Stockholms kommunfullmäktige att I februari 2000 beslutade Stockholms kommunfullmäktige att utreda vilka möjligheter det fanns att lägga ut delar av social- utreda vilka möjligheter det fanns att lägga ut delar av social- tjänsten på entreprenad.6 Frågan berörde de organisationer som tjänsten på entreprenad.6 Frågan berörde de organisationer som

5 Detta avsnitt bygger framförallt på DN C02 980115, A06 980420, C01 980828, 5 Detta avsnitt bygger framförallt på DN C02 980115, A06 980420, C01 980828, C02 981010, C03 981020, C02 981102, C01 981105, C02 981204, C05 990920, C02 C02 981010, C03 981020, C02 981102, C01 981105, C02 981204, C05 990920, C02 000219, B04 000428. 000219, B04 000428. 6 Detta avsnitt bygger framförallt på DN C05 000305, C05 000306, C07 000617, 6 Detta avsnitt bygger framförallt på DN C05 000305, C05 000306, C07 000617, A06 000717, A11 001027, A08 010119, A09 010207, A02 010211, A11 010320, A06 000717, A11 001027, A08 010119, A09 010207, A02 010211, A11 010320, 42 42 redan fungerade som alternativ för hemlösa eftersom en sådan redan fungerade som alternativ för hemlösa eftersom en sådan reform skulle kunna komma att innebära att de i större utsträck- reform skulle kunna komma att innebära att de i större utsträck- ning än tidigare skulle ta över delar av socialtjänstens verksamhet ning än tidigare skulle ta över delar av socialtjänstens verksamhet för människor ur denna grupp. Trots den starka kritik som försla- för människor ur denna grupp. Trots den starka kritik som försla- get ådrog sig från flera håll började flera stadsdelsförvaltningar get ådrog sig från flera håll började flera stadsdelsförvaltningar omedelbart att sätta igång en upphandling med privata entrepre- omedelbart att sätta igång en upphandling med privata entrepre- nörer. I slutet av mars 2001 beslutade kommunfullmäktige om att nörer. I slutet av mars 2001 beslutade kommunfullmäktige om att prova med att delvis privatisera uppgifter som utförs av Social- prova med att delvis privatisera uppgifter som utförs av Social- tjänsten. tjänsten. Ett par dagar före jul 2001 upphävdes beslutet av en dom i Läns- Ett par dagar före jul 2001 upphävdes beslutet av en dom i Läns- rätten som slog fast att handläggningen av ett enskilt ärende inte rätten som slog fast att handläggningen av ett enskilt ärende inte går att dela upp så att myndighetsutövningen avskiljs från andra går att dela upp så att myndighetsutövningen avskiljs från andra delar. Rätten ansåg att det inte fanns något stöd i Socialtjänstlagen delar. Rätten ansåg att det inte fanns något stöd i Socialtjänstlagen eller dess förarbeten för utläggning av socialtjänst på entreprenad eller dess förarbeten för utläggning av socialtjänst på entreprenad annat än i administrativa frågor som löneutbetalningar, lokalfrå- annat än i administrativa frågor som löneutbetalningar, lokalfrå- gor och personalärenden. Stockholms stad beslöt sig emellertid för gor och personalärenden. Stockholms stad beslöt sig emellertid för att driva frågan vidare. att driva frågan vidare.

Sammanfattning Sammanfattning

När Situation Sthlm startades hade hemlösheten i Sverige efter en När Situation Sthlm startades hade hemlösheten i Sverige efter en period av nedgång åter vuxit till en sådan omfattning att det period av nedgång åter vuxit till en sådan omfattning att det började talas om en ny hemlöshet. Det som satte sin prägel på började talas om en ny hemlöshet. Det som satte sin prägel på frågan under 1990-talet var framförallt de tvärsnittsundersökning- frågan under 1990-talet var framförallt de tvärsnittsundersökning- ar av hemlösa som regelbundet genomfördes och den uppmärk- ar av hemlösa som regelbundet genomfördes och den uppmärk- samhet hemlöshet fick i massmedia. Undersökningarnas förknip- samhet hemlöshet fick i massmedia. Undersökningarnas förknip- pande av hemlöshet med missbruk och psykisk sjukdom och pande av hemlöshet med missbruk och psykisk sjukdom och Stadsmissionens kampanjer bidrog till att ge hemlösheten ett tras- Stadsmissionens kampanjer bidrog till att ge hemlösheten ett tras- hanksansikte. För Stockholms del hade lokala frågor som rörde hanksansikte. För Stockholms del hade lokala frågor som rörde tiggeri, nolltolerans och privatisering av socialtjänsten berörings- tiggeri, nolltolerans och privatisering av socialtjänsten berörings- punkter med Situation Sthlms verksamhet. Regimbytet till en punkter med Situation Sthlms verksamhet. Regimbytet till en borgerlig majoritet 1998 kom också att förändra Stockholms stads borgerlig majoritet 1998 kom också att förändra Stockholms stads hemlöshetspolitik. En stadsdelsreform bidrog dessutom till för- hemlöshetspolitik. En stadsdelsreform bidrog dessutom till för- ändringar då den spred en stor del av ansvaret från den kommu- ändringar då den spred en stor del av ansvaret från den kommu- növergripande Byrån för bostadslösa till stadsdelsförvaltningarnas növergripande Byrån för bostadslösa till stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst. De första fem åren av Situation Sthlm kan därför sägas socialtjänst. De första fem åren av Situation Sthlm kan därför sägas ha varit en period av intensiv lokal debatt och politik kring hem- ha varit en period av intensiv lokal debatt och politik kring hem- löshet och andra problem som rörde vissa av de grupper tidning- löshet och andra problem som rörde vissa av de grupper tidningens försäljare rekryterades ur. Den fick betydelse både för tidningens försäljare rekryterades ur. Den fick betydelse både för tidning-

A09 010405, A08 010412, A02 010415, A11 011222. Entreprenörer skulle kunna A09 010405, A08 010412, A02 010415, A11 011222. Entreprenörer skulle kunna sköta utredning, rådgivning, behandling, uppföljning, tillsyn, överklaganden sköta utredning, rådgivning, behandling, uppföljning, tillsyn, överklaganden etc. (jfr Kommunfullmäktige, Stockholms stad 2001). etc. (jfr Kommunfullmäktige, Stockholms stad 2001). 43 43 ens innehåll och försäljarnas livsvillkor, och påverkade samhällets ens innehåll och försäljarnas livsvillkor, och påverkade samhällets utbud av resurser såväl som de lokala myndigheternas attityd till utbud av resurser såväl som de lokala myndigheternas attityd till verksamheten. verksamheten.

44 44 5. METOD OCH GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGS- 5. METOD OCH GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGS- PUNKTER PUNKTER

Det finns egentligen inte några konventioner för hur redovisning- Det finns egentligen inte några konventioner för hur redovisningen av metoden skall se ut i en kvalitativ studie (Miles & Huberman en av metoden skall se ut i en kvalitativ studie (Miles & Huberman 1998 s 439). Eftersom det finns många olika ansatser finns det i 1998 s 439). Eftersom det finns många olika ansatser finns det i praktiken lika många förväntningar på metodkapitlets innehåll. praktiken lika många förväntningar på metodkapitlets innehåll. Det finns exempel där redovisningen inskränkt sig till en halv Det finns exempel där redovisningen inskränkt sig till en halv sida, likaväl som att den upptagit hälften av rapportinnehållet. Ett sida, likaväl som att den upptagit hälften av rapportinnehållet. Ett rimligt minimikrav är att forskaren berättar hur han eller hon gått rimligt minimikrav är att forskaren berättar hur han eller hon gått tillväga på ett sådant sätt att det är möjligt för läsaren att bedöma tillväga på ett sådant sätt att det är möjligt för läsaren att bedöma resultatens giltighet (jfr Wolcott 1992 s 44). resultatens giltighet (jfr Wolcott 1992 s 44). Strukturen för den här undersökningens metodkapitel är base- Strukturen för den här undersökningens metodkapitel är baserad på några rekommendationer av Miles & Huberman (1998 s rad på några rekommendationer av Miles & Huberman (1998 s 439) och kommer att innehålla följande: 439) och kommer att innehålla följande:

• Val som har gjorts i samband med datainsamlingen • Val som har gjorts i samband med datainsamlingen • Metodologiska verktyg som har använts och beskrivningar • Metodologiska verktyg som har använts och beskrivningar av hur datainsamlingen gått till av hur datainsamlingen gått till • Översikt över analysstrategier • Översikt över analysstrategier • Epistemologiska ställningstaganden • Epistemologiska ställningstaganden • Teoretisk ram • Teoretisk ram

Det centrala studieobjektet för min undersökning är gatutidningen Det centrala studieobjektet för min undersökning är gatutidningen Situation Sthlm. Det består både av en tidning som regelbundet Situation Sthlm. Det består både av en tidning som regelbundet publiceras och säljs i Stockholm, och organisationen Situation publiceras och säljs i Stockholm, och organisationen Situation Sthlms olika verksamheter som ryms i en gemensam lokal i Stock- Sthlms olika verksamheter som ryms i en gemensam lokal i Stock- holm. Sedan starten 1995 har organisationen flyttat mellan flera holm. Sedan starten 1995 har organisationen flyttat mellan flera lokaler. Vid tiden för mitt fältarbete var den inhyst i en lokal på lokaler. Vid tiden för mitt fältarbete var den inhyst i en lokal på Döbelnsgatan i Stockholm. Lokalen, liksom organisationen, var Döbelnsgatan i Stockholm. Lokalen, liksom organisationen, var indelad i tre huvudavdelningar: redaktion, administration och indelad i tre huvudavdelningar: redaktion, administration och distribution (som också innefattade försäljning och arbetsprojekt). distribution (som också innefattade försäljning och arbetsprojekt). De personer som vid denna tidpunkt var verksamma i organisa- De personer som vid denna tidpunkt var verksamma i organisationen kan delas upp i två huvudgrupper: avlönade och anställda tionen kan delas upp i två huvudgrupper: avlönade och anställda medarbetare och försäljare som sålde tidningen på provision. Det medarbetare och försäljare som sålde tidningen på provision. Det fanns även en mindre grupp så kallade arbetspraktikanter som var fanns även en mindre grupp så kallade arbetspraktikanter som var försäljare och som utförde avlönade sysslor i något av organisatio- försäljare och som utförde avlönade sysslor i något av organisationens arbetsprojekt. nens arbetsprojekt. Undersökningsperioden sträcker sig från 1995, då organisatio- Undersökningsperioden sträcker sig från 1995, då organisationen bildades, fram till och med våren 2001. Forskningsarbetet nen bildades, fram till och med våren 2001. Forskningsarbetet inleddes under hösten 1999 och fältarbetet genomfördes i huvud- inleddes under hösten 1999 och fältarbetet genomfördes i huvudsak mellan hösten 1999 och hösten 2001. En översikt av de inter- sak mellan hösten 1999 och hösten 2001. En översikt av de inter-

45 45 vjuer och observationer som genomfördes i samband med under- vjuer och observationer som genomfördes i samband med under- sökningen finns i appendix 1. sökningen finns i appendix 1.

Viktiga val Viktiga val

Utgångspunkten för min undersökning var att ta reda på hur det Utgångspunkten för min undersökning var att ta reda på hur det gått till när Situation Sthlm tog plats i det lokala hemlöshetsfältet. gått till när Situation Sthlm tog plats i det lokala hemlöshetsfältet. Jag behövde därför data om varför organisationen såg ut som den Jag behövde därför data om varför organisationen såg ut som den gjorde, hur den hade förändrats sedan starten, och hur den förhöll gjorde, hur den hade förändrats sedan starten, och hur den förhöll sig till sin omgivning. Jag ville också ta reda på i vilken utsträck- sig till sin omgivning. Jag ville också ta reda på i vilken utsträck- ning den var affärsdrivande och företrädande, vilka idéer som ning den var affärsdrivande och företrädande, vilka idéer som fanns om det sociala arbetet och hur det såg ut i praktiken. fanns om det sociala arbetet och hur det såg ut i praktiken. Hur skulle jag gå tillväga för att få veta något om detta? Mitt Hur skulle jag gå tillväga för att få veta något om detta? Mitt första problem var att mycket lite var känt om gatutidningar och första problem var att mycket lite var känt om gatutidningar och än mindre om Situation Sthlm. En litteratursökning visade att det än mindre om Situation Sthlm. En litteratursökning visade att det vid tiden för min undersöknings början bara gjorts ett par tidigare vid tiden för min undersöknings början bara gjorts ett par tidigare studier av gatutidningar i andra länder (se Swithinbank 1997, studier av gatutidningar i andra länder (se Swithinbank 1997, Green 1998). Ingen av dem hade emellertid någon större relevans Green 1998). Ingen av dem hade emellertid någon större relevans för de sammanhang jag ämnade studera.1 Det stod klart att jag för de sammanhang jag ämnade studera.1 Det stod klart att jag genom eget arbete, på plats i organisationen och i interaktion med genom eget arbete, på plats i organisationen och i interaktion med dess medarbetare och andra, skulle vara tvungen att samla in dess medarbetare och andra, skulle vara tvungen att samla in större delen av de data som jag skulle komma att behöva. större delen av de data som jag skulle komma att behöva. Att undersökningen var en fallstudie gav några hållpunkter. Att undersökningen var en fallstudie gav några hållpunkter. Arbetet skulle i huvudsak komma att bestå av en empirisk under- Arbetet skulle i huvudsak komma att bestå av en empirisk under- sökning av Situation Sthlm i sitt konkreta sammanhang och bygga sökning av Situation Sthlm i sitt konkreta sammanhang och bygga på en kombination av olika datakällor (jfr Robson 1996 s 52). Vilka på en kombination av olika datakällor (jfr Robson 1996 s 52). Vilka datakällor var tänkbara? Till mitt förfogande hade jag naturligtvis datakällor var tänkbara? Till mitt förfogande hade jag naturligtvis själva tidningen som publicerats sedan 1995. Det fanns därför en själva tidningen som publicerats sedan 1995. Det fanns därför en möjlighet att studera eventuella förändringar i innehållet och möjlighet att studera eventuella förändringar i innehållet och försöka sätta det i samband med förhållanden i organisationens försöka sätta det i samband med förhållanden i organisationens omgivning. Men de datakällor som låg närmast till hands var omgivning. Men de datakällor som låg närmast till hands var självklart Situation Sthlms verksamhet i Stockholm, organisationens självklart Situation Sthlms verksamhet i Stockholm, organisationens medarbetare och försäljare och olika aktörer i omvärlden som den medarbetare och försäljare och olika aktörer i omvärlden som den på något sätt hade beröringspunkter med. En annan ingång skulle på något sätt hade beröringspunkter med. En annan ingång skulle kunna vara att studera några andra gatutidningar och jämföra kunna vara att studera några andra gatutidningar och jämföra dem med Situation Sthlm. Ytterligare en datakälla var olika doku- dem med Situation Sthlm. Ytterligare en datakälla var olika dokument som producerats inom organisationen och i omvärlden (till ment som producerats inom organisationen och i omvärlden (till exempel bidragsbeslut). Med tanke på att det i stort sett inte fanns exempel bidragsbeslut). Med tanke på att det i stort sett inte fanns några tidigare studier eller dokumentation att gå på framstod det några tidigare studier eller dokumentation att gå på framstod det

1 Längre fram i undersökningsperioden publicerades en bok om The Big Issue 1 Längre fram i undersökningsperioden publicerades en bok om The Big Issue som innehöll mycket användbar information men inte några samhällsveten- som innehöll mycket användbar information men inte några samhällsveten- skapligt grundade problematiseringar (Swithinbank 2001). skapligt grundade problematiseringar (Swithinbank 2001). 46 46 ändå som bäst att börja från början och, genom att använda de ändå som bäst att börja från början och, genom att använda de olika tänkbara datakällorna på ett komplementärt sätt, bygga upp olika tänkbara datakällorna på ett komplementärt sätt, bygga upp en grundkunskap om verksamheten, medarbetarna och omgiv- en grundkunskap om verksamheten, medarbetarna och omgivningen och förändringarna som skett sedan organisationen grun- ningen och förändringarna som skett sedan organisationen grundades, och sedan sätta in detta i en begreppslig och analytisk ram dades, och sedan sätta in detta i en begreppslig och analytisk ram (jfr Lofland & Lofland 1995 s 2, Robson 1996). (jfr Lofland & Lofland 1995 s 2, Robson 1996). Med tanke på de datakällor som stod till förfogande och under- Med tanke på de datakällor som stod till förfogande och under- sökningens induktiva och explorativa karaktär framstod en kvan- sökningens induktiva och explorativa karaktär framstod en kvantitativ ansats inte som särkilt lämpad, även om undersökningen titativ ansats inte som särkilt lämpad, även om undersökningen för den skull kunde tänkas få inslag av både kvantitativa data och för den skull kunde tänkas få inslag av både kvantitativa data och metoder. I första hand skulle det bli frågan om en kvalitativ un- metoder. I första hand skulle det bli frågan om en kvalitativ un- dersökning där jag genom fältarbete i form av observationer, dersökning där jag genom fältarbete i form av observationer, intervjuer, litteraturstudier och insamlandet av olika dokument intervjuer, litteraturstudier och insamlandet av olika dokument skulle skaffa mig ett intryck av verksamheten, dess medarbetare skulle skaffa mig ett intryck av verksamheten, dess medarbetare och dess historia, och sedan börja nysta upp trådarna. Eftersom jag och dess historia, och sedan börja nysta upp trådarna. Eftersom jag inte kände till särskilt mycket om undersökningsobjektet samtidigt inte kände till särskilt mycket om undersökningsobjektet samtidigt som det sammanhang jag var intresserad av föreföll komplext som det sammanhang jag var intresserad av föreföll komplext skulle viktiga delar av undersökningen förmodligen bli deskripti- skulle viktiga delar av undersökningen förmodligen bli deskriptiva. Tidningens olika verksamheter och arbetsmetoder måste till va. Tidningens olika verksamheter och arbetsmetoder måste till exempel kartläggas och beskrivas. Då min undersökning inleddes exempel kartläggas och beskrivas. Då min undersökning inleddes under hösten 1999 och organisationen inledde sin verksamhet 1995 under hösten 1999 och organisationen inledde sin verksamhet 1995 skulle jag till stor del bli tvungen att förlita mig på retrospektiva skulle jag till stor del bli tvungen att förlita mig på retrospektiva intervjuer och den eventuella dokumentation som fanns. Denna intervjuer och den eventuella dokumentation som fanns. Denna förutsättning betydde också att jag själv skulle kunna styra insam- förutsättning betydde också att jag själv skulle kunna styra insam- lingen av data om tiden fram till undersökningsperiodens början lingen av data om tiden fram till undersökningsperiodens början medan datainsamlingen fram till undersökningsperiodens slut medan datainsamlingen fram till undersökningsperiodens slut skulle vara mer beroende av vad som då skulle inträffa. skulle vara mer beroende av vad som då skulle inträffa.

Förberedelser och tillträde Förberedelser och tillträde

En viktig förberedelse för fältarbetet var att läsa samtliga nummer En viktig förberedelse för fältarbetet var att läsa samtliga nummer som publicerats av tidningen. Det kändes viktigt att komma påläst som publicerats av tidningen. Det kändes viktigt att komma påläst inte bara för att det skulle underlätta i samtalen med medarbetar- inte bara för att det skulle underlätta i samtalen med medarbetarna utan dessutom för att det skulle bidra till att vinna deras rena utan dessutom för att det skulle bidra till att vinna deras respekt. Under hösten 1999 läste jag därför igenom nummer 1–33, spekt. Under hösten 1999 läste jag därför igenom nummer 1–33, kategoriserade innehållet och upprättade en sökbar databas. Jag kategoriserade innehållet och upprättade en sökbar databas. Jag fyllde sedan på med nya nummer efterhand som de kom ut. fyllde sedan på med nya nummer efterhand som de kom ut. Tillsammans med en kollega genomförde jag några inledande Tillsammans med en kollega genomförde jag några inledande intervjuer med några av organisationens nyckelmedarbetare och intervjuer med några av organisationens nyckelmedarbetare och skaffade ett första intryck av den dagliga verksamheten. En rap- skaffade ett första intryck av den dagliga verksamheten. En rapport från denna inledande studie publicerades senare i en antologi port från denna inledande studie publicerades senare i en antologi om hemlöshet som tillkom på initiativ av regeringens hemlöshets- om hemlöshet som tillkom på initiativ av regeringens hemlöshets- kommitté (Magnusson & Meeuwisse 2000). Det var aldrig några kommitté (Magnusson & Meeuwisse 2000). Det var aldrig några 47 47 problem med att få tillgång till organisationen. Inför den inledan- problem med att få tillgång till organisationen. Inför den inledande delstudien ringde jag helt enkelt upp chefredaktören och de delstudien ringde jag helt enkelt upp chefredaktören och berättade vad jag ville göra. Han tyckte det var en bra idé. Att vara berättade vad jag ville göra. Han tyckte det var en bra idé. Att vara föremål för forskning kunde dessutom stärka Situation Sthlms föremål för forskning kunde dessutom stärka Situation Sthlms legitimitet. Organisationens medarbetare verkade också nöjda med legitimitet. Organisationens medarbetare verkade också nöjda med den bild av verksamheten som rapporten senare gav. När jag den bild av verksamheten som rapporten senare gav. När jag berättade att jag ville gå vidare med en större undersökning fanns berättade att jag ville gå vidare med en större undersökning fanns det heller inte några invändningar. Jag hade egentligen aldrig det heller inte några invändningar. Jag hade egentligen aldrig några accessproblem och bortsett från några enstaka undantag fick några accessproblem och bortsett från några enstaka undantag fick jag hela tiden så mycket insyn i verksamheterna som jag bad om. jag hela tiden så mycket insyn i verksamheterna som jag bad om. Mitt intryck var hela tiden att jag hade ett slags temporärt med- Mitt intryck var hela tiden att jag hade ett slags temporärt medlemskap eller en så kallad insider-identitet i organisationen utan att lemskap eller en så kallad insider-identitet i organisationen utan att behöva delta i några aktiviteter, och att detta gällde både framför behöva delta i några aktiviteter, och att detta gällde både framför och bakom scenen (jfr Adler & Adler 1998 s 379). Samtidigt stod och bakom scenen (jfr Adler & Adler 1998 s 379). Samtidigt stod det klart att det fanns vissa utrymmen bakom scenen dit mitt det klart att det fanns vissa utrymmen bakom scenen dit mitt medlemskap inte sträckte sig. medlemskap inte sträckte sig.

Datainsamlingsmetoder Datainsamlingsmetoder

Datainsamlingen i fallstudier bygger oftast på en kombination av Datainsamlingen i fallstudier bygger oftast på en kombination av tre övergripande metoder: observationer, intervjuer och doku- tre övergripande metoder: observationer, intervjuer och dokumentstudier. Medan observationer och framförallt intervjuer är mentstudier. Medan observationer och framförallt intervjuer är mer påträngande och innebär direkt interaktion mellan forskaren mer påträngande och innebär direkt interaktion mellan forskaren och forskningsobjektet är dokumentstudier mindre påträngande och forskningsobjektet är dokumentstudier mindre påträngande och bara delvis beroende av fältarbete. Ofta används observationer och bara delvis beroende av fältarbete. Ofta används observationer och dokumentstudier för att understödja intervjudata. Både och dokumentstudier för att understödja intervjudata. Både observationer och intervjuer kan göras mer eller mindre ostruktu- observationer och intervjuer kan göras mer eller mindre ostruktu- rerade. Då datainsamling i den kvalitativa forskningsprocessen rerade. Då datainsamling i den kvalitativa forskningsprocessen ofta bedrivs i upprepade rundor är den generella tendensen att ofta bedrivs i upprepade rundor är den generella tendensen att den börjar ostrukturerad och blir alltmer strukturerad. den börjar ostrukturerad och blir alltmer strukturerad.

Observationer Observationer

Mot bakgrund av datainsamlingens explorativa karaktär verkade Mot bakgrund av datainsamlingens explorativa karaktär verkade en på förhand utformad observationsguide inledningsvis vara en på förhand utformad observationsguide inledningsvis vara mindre lämplig. Jag ville istället sträva efter en deltagande roll i mindre lämplig. Jag ville istället sträva efter en deltagande roll i hopp om att medarbetare och försäljare snart skulle sluta bry sig hopp om att medarbetare och försäljare snart skulle sluta bry sig speciellt om min närvaro och inte anpassa sitt beteende för att de speciellt om min närvaro och inte anpassa sitt beteende för att de kände att de hade ögonen på sig. Samtidigt ligger det i den delta- kände att de hade ögonen på sig. Samtidigt ligger det i den deltagande observationens ansats att forskaren genom sin närvaro gande observationens ansats att forskaren genom sin närvaro påverkar situationen, frågan är hur. Eftersom detta inte går att påverkar situationen, frågan är hur. Eftersom detta inte går att undvika får man försöka vara reflexiv, och till exempel i efterhand undvika får man försöka vara reflexiv, och till exempel i efterhand 48 48 fråga sig om ett händelseförlopp sett annorlunda ut om man inte fråga sig om ett händelseförlopp sett annorlunda ut om man inte varit där. I och med att observationsstudierna hela tiden kombine- varit där. I och med att observationsstudierna hela tiden kombine- rades med intervjuer och personliga samtal lärde vi snart känna rades med intervjuer och personliga samtal lärde vi snart känna varandra och strategin fungerade därför ganska väl. Vartefter varandra och strategin fungerade därför ganska väl. Vartefter olika tentativa mönster började framträda började jag försöka olika tentativa mönster började framträda började jag försöka fokusera observationerna kring dessa mönster. När jag började fokusera observationerna kring dessa mönster. När jag började förstå hur viktigt spelet om regler och bestraffningar mellan förstå hur viktigt spelet om regler och bestraffningar mellan medarbetare och försäljare kunde jag till exempel välja att hålla medarbetare och försäljare kunde jag till exempel välja att hålla mig i distributionsavdelningen när jag visste att medarbetarna mig i distributionsavdelningen när jag visste att medarbetarna väntade på att en försäljare som brutit mot reglerna skulle komma väntade på att en försäljare som brutit mot reglerna skulle komma in. in. Eftersom de inledande observationernas syfte var att se vad som Eftersom de inledande observationernas syfte var att se vad som var på gång i organisationens dagliga verksamheter, och framför- var på gång i organisationens dagliga verksamheter, och framför- allt i det sociala arbetet med försäljarna, valde jag att utgå från allt i det sociala arbetet med försäljarna, valde jag att utgå från några grundläggande observationsfrågor som systematiskt riktade några grundläggande observationsfrågor som systematiskt riktade uppmärksamheten mot ett antal deskriptiva dimensioner (jfr uppmärksamheten mot ett antal deskriptiva dimensioner (jfr Robson 1996 s 200): Robson 1996 s 200):

Hur ser rummet ut? Hur ser rummet ut? Vilka personer är närvarande? Vilka personer är närvarande? Vad håller de på med? Vad håller de på med? Vad säger de? Vad säger de? Vilka handlingar utför de? Vilka handlingar utför de? Vad försöker de att uppnå? Vad försöker de att uppnå? Vilka känslor uttrycker de? Vilka känslor uttrycker de? Inträffar det något speciellt? Inträffar det något speciellt?

I efterhand försökte jag sedan med utgångspunkt i mina anteck- I efterhand försökte jag sedan med utgångspunkt i mina anteckningar och minnesintryck rekonstruera observationstillfället i form ningar och minnesintryck rekonstruera observationstillfället i form av berättelser, till exempel som den text som skildrar samtalet av berättelser, till exempel som den text som skildrar samtalet mellan en avstängd försäljare och en medarbetare i kapitel 8. På så mellan en avstängd försäljare och en medarbetare i kapitel 8. På så sätt ville jag bland annat bilda mig en uppfattning om det sociala sätt ville jag bland annat bilda mig en uppfattning om det sociala arbetets praktik och vilket genomslag hjälp-till-självhjälps- och arbetets praktik och vilket genomslag hjälp-till-självhjälps- och empowerment-ideologin hade. empowerment-ideologin hade. I de allra flesta observationer registrerade jag mina intryck ge- I de allra flesta observationer registrerade jag mina intryck genom att anteckna stödord, men i vissa fall, som till exempel obser- nom att anteckna stödord, men i vissa fall, som till exempel observationer av lokaler och yttre rum användes en liten digital video- vationer av lokaler och yttre rum användes en liten digital video- kamera. kamera.

Intervjuer Intervjuer

Att intervjua organisationens medarbetare och andra verkade vara Att intervjua organisationens medarbetare och andra verkade vara ett flexibelt och lättanpassat sätt att snabbt få fram information om ett flexibelt och lättanpassat sätt att snabbt få fram information om

49 49 verksamheterna, ta reda på medarbetarnas arbetsuppgifter och verksamheterna, ta reda på medarbetarnas arbetsuppgifter och attityder. Ett alternativt tillvägagångssätt kunde ha varit en enkät attityder. Ett alternativt tillvägagångssätt kunde ha varit en enkät men med tanke på att det rörde sig om en ganska liten grupp men med tanke på att det rörde sig om en ganska liten grupp personer verkade det enklast att fråga dem direkt. Jag ville inte personer verkade det enklast att fråga dem direkt. Jag ville inte börja lika ostrukturerat som med observationerna. Det var ändå börja lika ostrukturerat som med observationerna. Det var ändå vissa aspekter som jag på förhand visste att jag var intresserad av vissa aspekter som jag på förhand visste att jag var intresserad av och behövde data om och som dessutom hade hänt under den del och behövde data om och som dessutom hade hänt under den del av undersökningsperioden som låg innan mitt fältarbete började. av undersökningsperioden som låg innan mitt fältarbete började. Det rörde bland annat inledande kontakter med myndigheter och Det rörde bland annat inledande kontakter med myndigheter och andra organisationer, och turerna kring organisationens olika andra organisationer, och turerna kring organisationens olika bidrag. Min intervjustrategi var därför att definiera ett visst intres- bidrag. Min intervjustrategi var därför att definiera ett visst intres- seområde och sedan låta samtalet flyta ganska fritt. seområde och sedan låta samtalet flyta ganska fritt. En sådan intervjuteknik brukar kallas för fokuserande intervju En sådan intervjuteknik brukar kallas för fokuserande intervju och har sitt ursprung i de båda sociologerna Paul Lazarsfeld och och har sitt ursprung i de båda sociologerna Paul Lazarsfeld och Robert Mertons undersökningar av radiolyssnare i början av 1940- Robert Mertons undersökningar av radiolyssnare i början av 1940- talet. Undersökningarna var ett beställningsjobb från den federala talet. Undersökningarna var ett beställningsjobb från den federala myndigheten Office of Facts and Figures som ville testa genomslaget myndigheten Office of Facts and Figures som ville testa genomslaget för radioprogram som hade till syfte att stärka medborgarnas för radioprogram som hade till syfte att stärka medborgarnas krigsmoral (se Merton 1990). krigsmoral (se Merton 1990). Fokuserande intervjuer skiljer sig från andra intervjutekniker på Fokuserande intervjuer skiljer sig från andra intervjutekniker på flera sätt. Respondenterna har varit delaktiga i en speciell process, flera sätt. Respondenterna har varit delaktiga i en speciell process, i det här fallet Situation Sthlms utveckling under de första fem åren. i det här fallet Situation Sthlms utveckling under de första fem åren. Forskaren har redan i förväg en föreställning och vissa provisoris- Forskaren har redan i förväg en föreställning och vissa provisoris- ka kunskaper om processen, och har därför redan kommit fram till ka kunskaper om processen, och har därför redan kommit fram till vilka saker som kan vara viktiga att ta upp. I den här undersök- vilka saker som kan vara viktiga att ta upp. I den här undersök- ningen har den teoretiska ramen haft stor betydelse för vad jag ningen har den teoretiska ramen haft stor betydelse för vad jag frågat om under intervjuerna. Med detta som utgångspunkt har frågat om under intervjuerna. Med detta som utgångspunkt har jag kunnat definiera de samtalsämnen som skall avhandlas och jag kunnat definiera de samtalsämnen som skall avhandlas och fokusera intervjuerna på respondenternas subjektiva beskrivning- fokusera intervjuerna på respondenternas subjektiva beskrivningar (Merton 1990 s 2f). ar (Merton 1990 s 2f). Att vara så pass strukturerad att man redan från början vet vad Att vara så pass strukturerad att man redan från början vet vad det är man skall fråga efter underlättar dessutom konkretiseringen det är man skall fråga efter underlättar dessutom konkretiseringen av respondenternas svar. Man frågar till exempel om hur respon- av respondenternas svar. Man frågar till exempel om hur respondenten gjorde i en viss situation och ber om konkreta exempel. denten gjorde i en viss situation och ber om konkreta exempel. Man kan också sondera respondentens svar genom att till exempel Man kan också sondera respondentens svar genom att till exempel repetera och summera vad han eller hon sagt och fråga om man repetera och summera vad han eller hon sagt och fråga om man uppfattat saken rätt (jfr Robson 1996 s 234). Det gör det samtidigt uppfattat saken rätt (jfr Robson 1996 s 234). Det gör det samtidigt svårare för respondenten att undvika eventuella obehagliga svårare för respondenten att undvika eventuella obehagliga aspekter eller hasta förbi någonting som han eller hon inte är så aspekter eller hasta förbi någonting som han eller hon inte är så intresserad av att tala om. Den kvalitativa ansatsen att organisera intresserad av att tala om. Den kvalitativa ansatsen att organisera datainsamlingen i rundor gör att effekten av denna teknik ökar datainsamlingen i rundor gör att effekten av denna teknik ökar efter hand. efter hand.

50 50 Eftersom undersökningsperioden började 1995 var jag till stor Eftersom undersökningsperioden började 1995 var jag till stor del tvungen att förlita mig på intervjudata om de förändringar del tvungen att förlita mig på intervjudata om de förändringar som skett fram till 1999 då jag inledde mitt fältarbete. En hel del som skett fram till 1999 då jag inledde mitt fältarbete. En hel del intervjuer kom därför att bli retrospektiva med de problem som en intervjuer kom därför att bli retrospektiva med de problem som en sådan typ av intervju kan medföra. Inte minst handlade de om hur sådan typ av intervju kan medföra. Inte minst handlade de om hur jag skulle frammana olika händelser och situationer, och de reak- jag skulle frammana olika händelser och situationer, och de reaktioner som respondenterna hade då utan att strukturera situatio- tioner som respondenterna hade då utan att strukturera situationen alltför mycket (jfr Merton 1990 s 24). Jag försökte hantera detta nen alltför mycket (jfr Merton 1990 s 24). Jag försökte hantera detta problem genom att börja med att berätta vilken händelse jag var problem genom att börja med att berätta vilken händelse jag var intresserad av, till exempel när medarbetarna uppträdde som intresserad av, till exempel när medarbetarna uppträdde som företrädare för försäljare gentemot myndigheter, och sedan låta företrädare för försäljare gentemot myndigheter, och sedan låta respondenterna berätta fritt. Under tiden antecknade jag olika respondenterna berätta fritt. Under tiden antecknade jag olika frågor som jag ville ställa och återvände till dem när respondenten frågor som jag ville ställa och återvände till dem när respondenten talat klart. talat klart. Alla intervjuer spelades in på minidisk och transkriberades i Alla intervjuer spelades in på minidisk och transkriberades i efterhand. efterhand.

Mindre påträngande metoder Mindre påträngande metoder

Tredje benet i kvalitativa fallstudier är de mindre påträngande Tredje benet i kvalitativa fallstudier är de mindre påträngande (unobtrusive) metoderna, framförallt dokument- och litteraturstu- (unobtrusive) metoderna, framförallt dokument- och litteraturstudier. Som jag redan nämnt fanns det knappt någon litteratur om dier. Som jag redan nämnt fanns det knappt någon litteratur om gatutidningar att tillgå. Eftersom Situation Sthlm ända sedan gatutidningar att tillgå. Eftersom Situation Sthlm ända sedan starten varit indragen i olika bidragsprocesser fanns det desto mer starten varit indragen i olika bidragsprocesser fanns det desto mer dokument i form av bidragsansökningar och beslut, verksamhets- dokument i form av bidragsansökningar och beslut, verksamhets- och projektbeskrivningar. Min undersökningsstrategi var att i så och projektbeskrivningar. Min undersökningsstrategi var att i så stor utsträckning som möjligt försöka understödja observations- stor utsträckning som möjligt försöka understödja observations- och intervjudata med dokument. Till denna typ av metod hör och intervjudata med dokument. Till denna typ av metod hör också genomgången av den stora mängd data som fanns i form av också genomgången av den stora mängd data som fanns i form av de cirka 45 nummer av Situation Sthlm som publicerades under de cirka 45 nummer av Situation Sthlm som publicerades under undersökningsperioden. Som jag beskriver mer i detalj i kapitlet undersökningsperioden. Som jag beskriver mer i detalj i kapitlet om tidningens utformning och innehåll har jag kategoriserat om tidningens utformning och innehåll har jag kategoriserat innehållet och upprättat en databas över det. Med utgångspunkt i innehållet och upprättat en databas över det. Med utgångspunkt i databasen gjorde jag sedan en innehållsanalys som jag bland annat databasen gjorde jag sedan en innehållsanalys som jag bland annat använde till att avgöra hur mycket av tidningens innehåll som använde till att avgöra hur mycket av tidningens innehåll som handlade om hemlöshet, och till att analysera tidningens bild av handlade om hemlöshet, och till att analysera tidningens bild av hemlösa och hemlöshet. Med ledning av resultatet försökte jag hemlösa och hemlöshet. Med ledning av resultatet försökte jag sedan att bland annat bedöma i vilken utsträckning Situation Sthlm sedan att bland annat bedöma i vilken utsträckning Situation Sthlm kan sägas tillämpa någon av de två gatutidningsmodeller som kan sägas tillämpa någon av de två gatutidningsmodeller som beskrivs i kapitel 3. beskrivs i kapitel 3.

51 51 Kausalitet och förklaring Kausalitet och förklaring

Som kommer att framgå nedan utgår undersökningen från att det Som kommer att framgå nedan utgår undersökningen från att det finns vissa sociala mönster som regelbundet uppträder i det finns vissa sociala mönster som regelbundet uppträder i det mänskliga samhällets historia. En sådan utgångspunkt betyder att mänskliga samhällets historia. En sådan utgångspunkt betyder att jag behöver både en kausal förklaringsmodell och empiriska data jag behöver både en kausal förklaringsmodell och empiriska data som visar att varje storhet eller händelse passar in i ett sådant som visar att varje storhet eller händelse passar in i ett sådant mönster Det räcker alltså inte med att bara producera en förklar- mönster Det räcker alltså inte med att bara producera en förklar- ing. Jag behöver dessutom göra noggranna deskriptiva redogörel- ing. Jag behöver dessutom göra noggranna deskriptiva redogörel- ser för kausalitetens verkan (jfr Miles & Huberman 1998 s 429). ser för kausalitetens verkan (jfr Miles & Huberman 1998 s 429). Kausala förklaringar förknippas vanligtvis med statistisk korre- Kausala förklaringar förknippas vanligtvis med statistisk korre- lation men man skulle också kunna hävda att kvalitativa studier i lation men man skulle också kunna hävda att kvalitativa studier i vissa fall är mer lämpade för att upptäcka och förstå kausalitet, vissa fall är mer lämpade för att upptäcka och förstå kausalitet, åtminstone mellan de sociala fenomen som studeras här. Med en åtminstone mellan de sociala fenomen som studeras här. Med en kvalitativ ansats kan man till exempel direkt på platsen studera kvalitativ ansats kan man till exempel direkt på platsen studera hur olika händelser påverkar utvecklingen, och hur studieobjektet hur olika händelser påverkar utvecklingen, och hur studieobjektet förändras. På så sätt kan man få kunskaper inte bara om att stu- förändras. På så sätt kan man få kunskaper inte bara om att studieobjektet förändrats mellan två mätpunkter utan också om själva dieobjektet förändrats mellan två mätpunkter utan också om själva förändringsprocessens dynamik, hur och varför det skett i just förändringsprocessens dynamik, hur och varför det skett i just detta fall. Jag föreställer mig att det finns ett ”mjukt” kausalitets- detta fall. Jag föreställer mig att det finns ett ”mjukt” kausalitets- begrepp där samband inte är lagbundna i den strikta meningen att begrepp där samband inte är lagbundna i den strikta meningen att något måste inträffa i varje fall (A orsakar alltid B). En förändring något måste inträffa i varje fall (A orsakar alltid B). En förändring kan i detta sammanhang dessutom aldrig isoleras till en enskild kan i detta sammanhang dessutom aldrig isoleras till en enskild orsaksvariabel utan måste fogas in i en kontext (Lofland & Lofland orsaksvariabel utan måste fogas in i en kontext (Lofland & Lofland 1995 s 136ff). Även om det finns konkreta data att tillgå är det 1995 s 136ff). Även om det finns konkreta data att tillgå är det också en fråga om operationaliseringar av teoretiska begrepp och också en fråga om operationaliseringar av teoretiska begrepp och därmed förknippat med validitets- och reliabilitetsproblem. När därmed förknippat med validitets- och reliabilitetsproblem. När det gäller sociala fenomen kan man aldrig med säkerhet säga att det gäller sociala fenomen kan man aldrig med säkerhet säga att det finns kausala samband, även om det framstår som troligt. det finns kausala samband, även om det framstår som troligt. Kausaliteten uttrycks istället bäst som hypoteser om möjliga Kausaliteten uttrycks istället bäst som hypoteser om möjliga samband (A verkar kunna leda till B) (Lofland & Lofland 1995 s samband (A verkar kunna leda till B) (Lofland & Lofland 1995 s 138f). 138f). I en kvalitativ undersökning sker datainsamlingen sällan I en kvalitativ undersökning sker datainsamlingen sällan slumpmässigt, forskaren utesluter vissa variabler, relationer och slumpmässigt, forskaren utesluter vissa variabler, relationer och data och inkluderar andra. Han eller hon måste redan från början data och inkluderar andra. Han eller hon måste redan från början arbeta medvetet med utgångspunkt i en teoretisk ram för att få arbeta medvetet med utgångspunkt i en teoretisk ram för att få fram de data som behövs för att analysen skall fungera. Man kan fram de data som behövs för att analysen skall fungera. Man kan därför säga att den kvalitativa datainsamlingen är teoristyrd och därför säga att den kvalitativa datainsamlingen är teoristyrd och inte behöver vara inriktad på representativitet. Redan från början inte behöver vara inriktad på representativitet. Redan från början reduceras med andra ord data i samband med att forskaren väljer reduceras med andra ord data i samband med att forskaren väljer vissa teoretiska utgångspunkter, vissa frågeställningar, ett visst fall vissa teoretiska utgångspunkter, vissa frågeställningar, ett visst fall och vissa verktyg. Datainsamling och analys pågår i praktiken och vissa verktyg. Datainsamling och analys pågår i praktiken under hela undersökningsperioden och olika metoder används vid under hela undersökningsperioden och olika metoder används vid

52 52 olika tidpunkter. Fördelen med en sådan ansats att forskaren hela olika tidpunkter. Fördelen med en sådan ansats att forskaren hela tiden har möjlighet att anpassa metoden när han eller hon fått nya tiden har möjlighet att anpassa metoden när han eller hon fått nya insikter och förstått sitt undersökningsobjekt bättre. Denna möjlig- insikter och förstått sitt undersökningsobjekt bättre. Denna möjlig- het stärker inte minst undersökningens interna validitet. Vad som het stärker inte minst undersökningens interna validitet. Vad som kan göra ansatsen besvärlig är att man måste hålla på att kategori- kan göra ansatsen besvärlig är att man måste hålla på att kategorisera data samtidigt som man samlar in nya data baserat på de sera data samtidigt som man samlar in nya data baserat på de mönster som framträder. Miles & Huberman (1998 s 431) kallar mönster som framträder. Miles & Huberman (1998 s 431) kallar denna ansats för analytiskt induktiv. Utgångspunkten är just att denna ansats för analytiskt induktiv. Utgångspunkten är just att det finns regelbundna sociala mönster som går att upptäcka. För det finns regelbundna sociala mönster som går att upptäcka. För att få dem att framträda används ett så kallat iterativt tillväga- att få dem att framträda används ett så kallat iterativt tillväga- gångssätt där forskaren genom upprepade rundor av fältarbete gångssätt där forskaren genom upprepade rundor av fältarbete och teoretisk förankrad reflektion utvecklar en förståelse av och teoretisk förankrad reflektion utvecklar en förståelse av mönstrens mening tills det verkar som om en slags mättnadspunkt mönstrens mening tills det verkar som om en slags mättnadspunkt har uppnåtts. Genom detta inkrementella och flexibla tillväga- har uppnåtts. Genom detta inkrementella och flexibla tillväga- gångssätt blir undersökningens slutsatser valida i den meningen gångssätt blir undersökningens slutsatser valida i den meningen att de framstår som ”sannolika, vettiga och förmodligen riktiga” att de framstår som ”sannolika, vettiga och förmodligen riktiga” (Miles & Huberman 1998 s 431). Ett exempel från min undersök- (Miles & Huberman 1998 s 431). Ett exempel från min undersök- ning är när jag genom intervju- och observationsdata och teoretisk ning är när jag genom intervju- och observationsdata och teoretisk reflektion fick fram en viss mening i det sociala arbete som utför- reflektion fick fram en viss mening i det sociala arbete som utför- des i organisationen. Från att inledningsvis egentligen inte känt till des i organisationen. Från att inledningsvis egentligen inte känt till någonting om verksamheten kunde jag genom att fördjupa vissa någonting om verksamheten kunde jag genom att fördjupa vissa framträdande mönster arbeta mig fram till ett antal centrala framträdande mönster arbeta mig fram till ett antal centrala påståenden om den. Ett av de mönster som framträdde tidigt var påståenden om den. Ett av de mönster som framträdde tidigt var till exempel att manliga medarbetare var tuffa mot försäljarna till exempel att manliga medarbetare var tuffa mot försäljarna medan kvinnliga medarbetare var snälla. Verifierandet av detta medan kvinnliga medarbetare var snälla. Verifierandet av detta mönster i flera rundor av fältarbete ledde så småningom till mönster i flera rundor av fältarbete ledde så småningom till påståendet att organisationens sätt att bedriva socialt arbete påståendet att organisationens sätt att bedriva socialt arbete byggde på en könsstereotypisk uppdelning av medarbetarnas byggde på en könsstereotypisk uppdelning av medarbetarnas roller. roller.

Datainsamling i upprepade rundor Datainsamling i upprepade rundor

Som jag redan har varit inne på börjad analysen av Situation Sthlm Som jag redan har varit inne på börjad analysen av Situation Sthlm redan med förberedelserna och vid det första fältarbetet. Jag och redan med förberedelserna och vid det första fältarbetet. Jag och min forskarkollega ställde frågor, observerade, antecknade, spela- min forskarkollega ställde frågor, observerade, antecknade, spelade in, reflekterade och drog redan då olika slutsatser. Grundfrågan de in, reflekterade och drog redan då olika slutsatser. Grundfrågan var: vad är det som pågår här och hur går det till? Allting började var: vad är det som pågår här och hur går det till? Allting började med tentativt identifierande av olika mönster– sådana som vi med tentativt identifierande av olika mönster– sådana som vi letade efter, och nya som vi upptäckte– som vi nästan direkt letade efter, och nya som vi upptäckte– som vi nästan direkt började kategorisera, förfina, sätta i samband med varandra och började kategorisera, förfina, sätta i samband med varandra och förklara med teoretiska begrepp. I de följande rundorna av fältar- förklara med teoretiska begrepp. I de följande rundorna av fältar- bete lät jag organisationens medarbetare kronologiskt beskriva bete lät jag organisationens medarbetare kronologiskt beskriva

53 53 organisationens framväxt och utveckling och gjorde generella organisationens framväxt och utveckling och gjorde generella observationsstudier av de olika verksamheterna. Jag började sedan observationsstudier av de olika verksamheterna. Jag började sedan ta upp de olika teman och mönster jag tyckte mig kunna urskilja ta upp de olika teman och mönster jag tyckte mig kunna urskilja och genomförde nya observationer som koncentrerades speciellt och genomförde nya observationer som koncentrerades speciellt på dessa mönster och teman. Ett exempel är det mönster kring på dessa mönster och teman. Ett exempel är det mönster kring spelet om bestraffning av de tidningsförsäljare som brutit mot spelet om bestraffning av de tidningsförsäljare som brutit mot någon av de regler för försäljning som fanns, och som jag tyckte någon av de regler för försäljning som fanns, och som jag tyckte framträdde i distributionsavdelningens dagliga verksamhet. För framträdde i distributionsavdelningens dagliga verksamhet. För att prova mitt intryck och utveckla det närmare genomförde jag i att prova mitt intryck och utveckla det närmare genomförde jag i nästa runda intervjuer med de medarbetare som hade som sin nästa runda intervjuer med de medarbetare som hade som sin arbetsuppgift att bestraffa försäljare samtidigt som jag i nya obser- arbetsuppgift att bestraffa försäljare samtidigt som jag i nya observationer på distributionsavdelning intresserade mig speciellt för vationer på distributionsavdelning intresserade mig speciellt för det vardagliga talet om bestraffningar och olika händelser som var det vardagliga talet om bestraffningar och olika händelser som var relaterade just till detta mönster. relaterade just till detta mönster. Nystandet satte igång och det ena ledde vidare till det andra. Nystandet satte igång och det ena ledde vidare till det andra. Olika huvudspår förde mig vidare både inom och utom organisa- Olika huvudspår förde mig vidare både inom och utom organisationen samtidigt som jag, i den utsträckning det var möjligt, tionen samtidigt som jag, i den utsträckning det var möjligt, började samla in dokument som kunde bestyrka mina intervju- började samla in dokument som kunde bestyrka mina intervju- och observationsdata. och observationsdata.

Analys Analys

När det gäller undersökningens slutsatser fanns det flera problem, När det gäller undersökningens slutsatser fanns det flera problem, de flesta av dem generiska i kvalitativa studier. Ett av dem var de flesta av dem generiska i kvalitativa studier. Ett av dem var naturligtvis den stora och detaljrika mängd rådata som ackumule- naturligtvis den stora och detaljrika mängd rådata som ackumule- rats. Svårigheterna gällde inte minst att hitta rätt generaliserings- rats. Svårigheterna gällde inte minst att hitta rätt generaliserings- nivå och inte drunkna i detaljrikedom. Gräver man tillräckligt nivå och inte drunkna i detaljrikedom. Gräver man tillräckligt djupt finner man alltid någonting nytt och intressant. Eftersom jag djupt finner man alltid någonting nytt och intressant. Eftersom jag var ute efter att framhäva hur vissa strukturella förhållanden var ute efter att framhäva hur vissa strukturella förhållanden förändrade organisationen i en viss riktning finns det en uppenbar förändrade organisationen i en viss riktning finns det en uppenbar risk att jag fäst mig vid vissa händelser i organisationens historia risk att jag fäst mig vid vissa händelser i organisationens historia och inte ägnat andra händelser tillräcklig uppmärksamhet. Det och inte ägnat andra händelser tillräcklig uppmärksamhet. Det finns också en risk att jag uteslutit viktiga data som inte kunde finns också en risk att jag uteslutit viktiga data som inte kunde inordnas i den begreppsliga ramen, för att inte tala om risken att inordnas i den begreppsliga ramen, för att inte tala om risken att jag genom min teoristyrda ansats missförstått de kausala förhål- jag genom min teoristyrda ansats missförstått de kausala förhål- landena mellan olika strukturella förhållanden, sociala processer landena mellan olika strukturella förhållanden, sociala processer och organisationens förändring. Jag försökte att minska dessa och organisationens förändring. Jag försökte att minska dessa risker genom att, inom rimliga gränser, använda så många obero- risker genom att, inom rimliga gränser, använda så många oberoende datakällor och mått som möjligt (så kallad triangulering) och ende datakällor och mått som möjligt (så kallad triangulering) och understödja de slutsatser som bygger på intervju- och observa- understödja de slutsatser som bygger på intervju- och observationsdata till exempel med olika dokument. En sådan typ av data tionsdata till exempel med olika dokument. En sådan typ av data

54 54 brukar anses som stabilare än de som kanaliserats genom forska- brukar anses som stabilare än de som kanaliserats genom forskaren. ren. En metod som var viktig för mig var att diskutera kategorise- En metod som var viktig för mig var att diskutera kategorise- ringar, tolkningar och slutsatser med andra forskare för att därige- ringar, tolkningar och slutsatser med andra forskare för att därige- nom testa om de verkade vettiga (jfr Adler & Adler 1998 s 381). nom testa om de verkade vettiga (jfr Adler & Adler 1998 s 381). Under den tid som undersökningen pågick träffades bland an- Under den tid som undersökningen pågick träffades bland annat de forskare som ingick i forskningsprogrammet Nya organisa- nat de forskare som ingick i forskningsprogrammet Nya organisationer (se kapitel 1) regelbundet och redogjorde för sina pågående tioner (se kapitel 1) regelbundet och redogjorde för sina pågående arbeten. Självklart diskuterade jag hela tiden mina intryck med arbeten. Självklart diskuterade jag hela tiden mina intryck med flera av Situation Sthlms medarbetare för att se i vilken utsträck- flera av Situation Sthlms medarbetare för att se i vilken utsträck- ning de motsvarades av medarbetarnas egna erfarenheter. En ning de motsvarades av medarbetarnas egna erfarenheter. En viktig referenspunkt var också de data från andra gatutidningar viktig referenspunkt var också de data från andra gatutidningar som jag samlade in i en parallell undersökning av den transnatio- som jag samlade in i en parallell undersökning av den transnationella gatutidningsrörelsen (Magnusson, pågående). Flera av de nella gatutidningsrörelsen (Magnusson, pågående). Flera av de mönster som framträtt i undersökningen av Situation Sthlm kunde mönster som framträtt i undersökningen av Situation Sthlm kunde jag känna igen från andra gatutidningar, till exempel den lokala jag känna igen från andra gatutidningar, till exempel den lokala omgivningens svårighet att acceptera att ett affärsdrivande företag omgivningens svårighet att acceptera att ett affärsdrivande företag och en social verksamhet för hemlösa kunde rymmas i en och och en social verksamhet för hemlösa kunde rymmas i en och samma organisation. samma organisation. Den löpande analysen, som till exempel utvann mening ur de Den löpande analysen, som till exempel utvann mening ur de data som samlades in i form av olika mönster, handlade framför- data som samlades in i form av olika mönster, handlade framför- allt om reducering och kategorisering av data. Teoretiska begrepp allt om reducering och kategorisering av data. Teoretiska begrepp som genereras på denna nivå kan emellertid inte förklara någon- som genereras på denna nivå kan emellertid inte förklara någon- ting utan måste i sin tur sättas in i en teoretisk ram. Ett exempel ting utan måste i sin tur sättas in i en teoretisk ram. Ett exempel från min undersökning är det mönster som framträdde i form av från min undersökning är det mönster som framträdde i form av myndigheternas och lokala hemlöshetsorganisationers stängning myndigheternas och lokala hemlöshetsorganisationers stängning av Situation Sthlm (se kapitel 9). Stängning är då ett begrepp som av Situation Sthlm (se kapitel 9). Stängning är då ett begrepp som är empiriskt genererat. Men vad beror det på? Med utgångspunkt i är empiriskt genererat. Men vad beror det på? Med utgångspunkt i den teoretiska ramen förklaras stängningen bland annat som en den teoretiska ramen förklaras stängningen bland annat som en konsekvens av organisationers resursberoende och organisations- konsekvens av organisationers resursberoende och organisations- fältets korporativa struktur (jfr Van Maanen 1979 s 39f). fältets korporativa struktur (jfr Van Maanen 1979 s 39f).

Social förändringsdynamik Social förändringsdynamik

Undersökningens teoretiska ram diskuteras utförligt i nästa kapi- Undersökningens teoretiska ram diskuteras utförligt i nästa kapitel. Som avslutning på detta kapitel vill jag ändå ta upp en grund- tel. Som avslutning på detta kapitel vill jag ändå ta upp en grund- läggande teoretisk fråga. läggande teoretisk fråga. En viktig utgångspunkt för undersökningen var att jag ville för- En viktig utgångspunkt för undersökningen var att jag ville för- stå det skeende där en ny organisation som Situation Sthlms tog stå det skeende där en ny organisation som Situation Sthlms tog plats som en social förändringsprocess. I grund och botten fanns plats som en social förändringsprocess. I grund och botten fanns ambitionen att utforska mjuka orsakssamband som hade sitt ambitionen att utforska mjuka orsakssamband som hade sitt upphov i en kombination av olika faktorer och som inte nödvän- upphov i en kombination av olika faktorer och som inte nödvän-

55 55 digtvis uteslöt andra tänkbara orsaker. Undersökningen behövde digtvis uteslöt andra tänkbara orsaker. Undersökningen behövde därför en teori om sociala förändringsprocesser. Teorin behövde därför en teori om sociala förändringsprocesser. Teorin behövde förmodligen innehålla ett antal olika förändringsfaktorer som förmodligen innehålla ett antal olika förändringsfaktorer som tillsammans bildade en preliminär social förändringsdynamik. tillsammans bildade en preliminär social förändringsdynamik. I en uppsats om metodologisk–teoretiska frågor i samhällsve- I en uppsats om metodologisk–teoretiska frågor i samhällsve- tenskap skisserar den amerikanske sociologen Neil Smelser (1968 s tenskap skisserar den amerikanske sociologen Neil Smelser (1968 s 205ff) fyra typer av kriterier för bedömningen av sociala föränd- 205ff) fyra typer av kriterier för bedömningen av sociala föränd- ringsteorier: ringsteorier:

1. Ett första kriterium är att det finns strukturella förutsättningar 1. Ett första kriterium är att det finns strukturella förutsättningar för förändring. Kärnan i detta kriterium är att strukturen både för förändring. Kärnan i detta kriterium är att strukturen både är ett hinder och en möjlighet för utveckling. Vilken av dessa är ett hinder och en möjlighet för utveckling. Vilken av dessa två funktioner strukturen har för undersökningsobjektet beror två funktioner strukturen har för undersökningsobjektet beror inte minst på de maktförhållanden som råder. För den aktör inte minst på de maktförhållanden som råder. För den aktör som befinner sig långt ned i makthierarkin är samhällsstruktu- som befinner sig långt ned i makthierarkin är samhällsstruktu- ren oftast ett hinder medan den är befrämjande för de aktörer ren oftast ett hinder medan den är befrämjande för de aktörer som rör sig i pyramidens topp. som rör sig i pyramidens topp. 2. Ett andra kriterium är att det måste vara någonting som sätter 2. Ett andra kriterium är att det måste vara någonting som sätter fart på förändringsprocessen. Att strukturen befrämjar en för- fart på förändringsprocessen. Att strukturen befrämjar en för- ändring är inte tillräckligt för att den skall sätta igång. Det soci- ändring är inte tillräckligt för att den skall sätta igång. Det sociala sammanhang som studeras måste utsättas för någon typ av ala sammanhang som studeras måste utsättas för någon typ av tryck som har tillräcklig kraft för att inleda förändringsproces- tryck som har tillräcklig kraft för att inleda förändringsproces- sen. Detta tryck kan komma från olika externa och interna käl- sen. Detta tryck kan komma från olika externa och interna käl- lor. lor. 3. Ett tredje kriterium är att vissa resurser måste mobiliseras för 3. Ett tredje kriterium är att vissa resurser måste mobiliseras för att förändringen skall kunna ske. Även om strukturen är för- att förändringen skall kunna ske. Även om strukturen är för- ändringsbefrämjande och ett visst förändringstryck har byggts ändringsbefrämjande och ett visst förändringstryck har byggts upp återstår frågan om förändringens riktning. Riktningen be- upp återstår frågan om förändringens riktning. Riktningen beror på det sätt som olika resurser mobiliseras och hur de om- ror på det sätt som olika resurser mobiliseras och hur de om- sätts i social handling. Poängen i detta sammanhang är att de sätts i social handling. Poängen i detta sammanhang är att de resurser som mobiliseras och sättet de används på får konse- resurser som mobiliseras och sättet de används på får konsekvenser i form av förändrade sociala mönster. kvenser i form av förändrade sociala mönster. 4. Ett fjärde kriterium är den sociala kontroll som utövas av 4. Ett fjärde kriterium är den sociala kontroll som utövas av omgivningen. Resursmobiliseringen leder i det här samman- omgivningen. Resursmobiliseringen leder i det här sammanhanget ofta till att den stöter på olika former av motstånd från hanget ofta till att den stöter på olika former av motstånd från andra aktörer. Hur dessa aktörer agerar bestämmer på så sätt andra aktörer. Hur dessa aktörer agerar bestämmer på så sätt åtminstone delvis den sociala förändringens riktning och re- åtminstone delvis den sociala förändringens riktning och resultat. sultat.

En dynamisk social förändringsteori bör alltså, enligt Smelser, En dynamisk social förändringsteori bör alltså, enligt Smelser, innehålla oberoende faktorer som har att göra med strukturella innehålla oberoende faktorer som har att göra med strukturella förutsättningar, de krafter som sätter igång förändringsprocessen, förutsättningar, de krafter som sätter igång förändringsprocessen,

56 56 hur mobiliseringen av resurser sker och hur den sociala kontrollen hur mobiliseringen av resurser sker och hur den sociala kontrollen inverkar på processen. inverkar på processen. I min undersökning har jag försökt att inkludera samtliga dessa I min undersökning har jag försökt att inkludera samtliga dessa typer av orsaksfaktorer. Mycket kortfattat består de strukturella typer av orsaksfaktorer. Mycket kortfattat består de strukturella förutsättningarna dels av den del av det svenska politiska syste- förutsättningarna dels av den del av det svenska politiska systemet som utgörs av korporativa organisationsfält, dels av de natio- met som utgörs av korporativa organisationsfält, dels av de nationella och transnationella nätverk som finns kring gatutidnings- nella och transnationella nätverk som finns kring gatutidnings- verksamhet. Det externa tryck som lett till att Situation Sthlm verksamhet. Det externa tryck som lett till att Situation Sthlm bildats och tagit plats härleds till olika förändringar i det svenska bildats och tagit plats härleds till olika förändringar i det svenska välfärdssamhället och i den korporativa politiken. Det finns även välfärdssamhället och i den korporativa politiken. Det finns även ett internt tryck som genom organisationens tillväxt byggs upp ett internt tryck som genom organisationens tillväxt byggs upp under processen. När det gäller resursmobiliseringen skedde den under processen. När det gäller resursmobiliseringen skedde den längs de strukturer som nämnts ovan. Slutligen kan den inledande längs de strukturer som nämnts ovan. Slutligen kan den inledande stängningen av Situation Sthlm härledas till myndigheter och andra stängningen av Situation Sthlm härledas till myndigheter och andra organisationer i det hemlöshetspolitiska fältet. Lagda tillsammans organisationer i det hemlöshetspolitiska fältet. Lagda tillsammans bildar dessa oberoende faktorer en social dynamik för föränd- bildar dessa oberoende faktorer en social dynamik för föränd- ringsprocessen kring Situation Sthlm. ringsprocessen kring Situation Sthlm.

57 57 58 58 6. NY ORGANISATION SÖKER SIN PLATS 6. NY ORGANISATION SÖKER SIN PLATS

I kapitel 2 introducerade jag hypotesen att Situation Sthlm fram- I kapitel 2 introducerade jag hypotesen att Situation Sthlm fram- trädde i samband med förändringar i välfärdssamhället. Eftersom trädde i samband med förändringar i välfärdssamhället. Eftersom jag är intresserade av villkoren för organisationens reursmobilise- jag är intresserade av villkoren för organisationens reursmobilise- ring ligger det nära till hands att försöka förstår och förklara dem ring ligger det nära till hands att försöka förstår och förklara dem med utgångspunkt i någon av de vanligt förekommande teorierna med utgångspunkt i någon av de vanligt förekommande teorierna om sociala rörelser, och det resursmobiliseringsbegrepp som om sociala rörelser, och det resursmobiliseringsbegrepp som används där (se t ex Melucci 1992, MacCarthy & Zald 1994). Av används där (se t ex Melucci 1992, MacCarthy & Zald 1994). Av skäl som kommer att dikuteras nedan har jag valt en annan ansats. skäl som kommer att dikuteras nedan har jag valt en annan ansats. I den europeiska forskningstraditionen om sociala rörelser anses I den europeiska forskningstraditionen om sociala rörelser anses varje större samhällsförändring resultera i framväxten av nya varje större samhällsförändring resultera i framväxten av nya sociala rörelser som artikulerar politiska krav och/eller fungerar sociala rörelser som artikulerar politiska krav och/eller fungerar som en medierande nivå mellan staten och olika samhällsgrupper som en medierande nivå mellan staten och olika samhällsgrupper (Mayer 1995). På något sätt finns det– om vi följer det spåret- ett (Mayer 1995). På något sätt finns det– om vi följer det spåret- ett indirekt samband mellan Situation Sthlm och de alternativa sociala indirekt samband mellan Situation Sthlm och de alternativa sociala rörelser som växt fram sedan 1960-talet. En tidning som säljs av rörelser som växt fram sedan 1960-talet. En tidning som säljs av hemlösa på gatan och som lägger en del av vinsten på socialt hemlösa på gatan och som lägger en del av vinsten på socialt arbete med hemlösa hade troligtvis aldrig sett dagens ljus om inte arbete med hemlösa hade troligtvis aldrig sett dagens ljus om inte dessa rörelser burit fram frågor om massarbetslöshet, nyfattigdom, dessa rörelser burit fram frågor om massarbetslöshet, nyfattigdom, miljöproblem och social rättvisa i den offentliga debatten och satt miljöproblem och social rättvisa i den offentliga debatten och satt sina spår i människors medvetande. Samtidigt har Situation Sthlm sina spår i människors medvetande. Samtidigt har Situation Sthlm starka kommersiella inslag och har hittills inte gjort sig känd som starka kommersiella inslag och har hittills inte gjort sig känd som en politisk proteströrelse, och ansatsen verkar därför passa mindre en politisk proteströrelse, och ansatsen verkar därför passa mindre bra som teoretisk utgångspunkt för undersökningen. bra som teoretisk utgångspunkt för undersökningen. Den amerikanska resursmobiliseringsteorin växte fram i sam- Den amerikanska resursmobiliseringsteorin växte fram i samband med analysen av medborgarrättsrörelsen och de proteströ- band med analysen av medborgarrättsrörelsen och de proteströ- relser som uppstod på 1960-70-talet. Den koncentrerar analysen på relser som uppstod på 1960-70-talet. Den koncentrerar analysen på den specifika rörelsens framväxtvillkor, utvecklingsdynamik och den specifika rörelsens framväxtvillkor, utvecklingsdynamik och organisationsstruktur (ibid. s 182) och undersöker sambandet organisationsstruktur (ibid. s 182) och undersöker sambandet mellan rörelsens framträdande och tillgången till resurser, något mellan rörelsens framträdande och tillgången till resurser, något som i sin tur är kopplat till den så kallade politiska möjlighets- som i sin tur är kopplat till den så kallade politiska möjlighets- strukturen. Ofta ses det till och med som den sociala rörelsens strukturen. Ofta ses det till och med som den sociala rörelsens huvuduppgift att mobilisera resurser till en samhällsgrupp. I detta huvuduppgift att mobilisera resurser till en samhällsgrupp. I detta sammanhang släpper man alltså det stora perspektivet och Situa- sammanhang släpper man alltså det stora perspektivet och Situa- tion Sthlm skulle primärt uppfattas och studeras som ett lokalt sätt tion Sthlm skulle primärt uppfattas och studeras som ett lokalt sätt att mobilsera resurser till en begränsad grupp hemlösa. att mobilsera resurser till en begränsad grupp hemlösa. Amerikansk resursmobiliseringsteori faller tillbaka på pluralis- Amerikansk resursmobiliseringsteori faller tillbaka på pluralis- mens tankar om hur olika intresseorganisationer konkurrerar med mens tankar om hur olika intresseorganisationer konkurrerar med varandra om samhällets resurser, och sociala rörelser skiljer sig i varandra om samhällets resurser, och sociala rörelser skiljer sig i detta perspektiv följaktligen inte från andra organiserade intres- detta perspektiv följaktligen inte från andra organiserade intressen. Gränsen mellan en social rörelse och formell organisation är sen. Gränsen mellan en social rörelse och formell organisation är ofta flytande. Ibland ses rörelsen som ett förstadium till formell ofta flytande. Ibland ses rörelsen som ett förstadium till formell

59 59 organisering och antas följa en utveckling mot centralisering, organisering och antas följa en utveckling mot centralisering, byråkratisering och professionalisering. Det var också detta som byråkratisering och professionalisering. Det var också detta som forskarna uppfattade som det nya inslaget i 60- och 70-talens forskarna uppfattade som det nya inslaget i 60- och 70-talens amerikanska sociala rörelser (Mayer 1995 s 177). amerikanska sociala rörelser (Mayer 1995 s 177). En sådan ansats riskerar emellertid att statens dominerande roll En sådan ansats riskerar emellertid att statens dominerande roll i resurstilldelningen underskattas (jfr Schmitter 1977, Rhodes 1988, i resurstilldelningen underskattas (jfr Schmitter 1977, Rhodes 1988, Crouch & Dore 1990, Rothstein 1992, Magnusson 1997, SOU Crouch & Dore 1990, Rothstein 1992, Magnusson 1997, SOU 1999:121). Eftersom jag ville lyfta fram de korporativa inslagen i 1999:121). Eftersom jag ville lyfta fram de korporativa inslagen i den process jag är intresserad av passade den därför mindre bra den process jag är intresserad av passade den därför mindre bra för mina syften. för mina syften. De vanligaste teorierna om sociala rörelser verkade alltså inte De vanligaste teorierna om sociala rörelser verkade alltså inte kunna förklara de villkor för nya organisationers utveckling, kunna förklara de villkor för nya organisationers utveckling, anpassning och förändring som jag är intresserad av att undersöka anpassning och förändring som jag är intresserad av att undersöka närmare. Det hindrar samtidigt inte att frågan om hur organisatio- närmare. Det hindrar samtidigt inte att frågan om hur organisationer mobiliserar sina resurser är central för förståelsen av deras ner mobiliserar sina resurser är central för förståelsen av deras struktur och utveckling. Istället för att utgå från en teori om sociala struktur och utveckling. Istället för att utgå från en teori om sociala rörelser vill jag försöka sätta in mitt undersökningsobjekt i en mer rörelser vill jag försöka sätta in mitt undersökningsobjekt i en mer generell kontext som består av en syntes av begrepp från några generell kontext som består av en syntes av begrepp från några olika samhällsvetenskapliga teorier. Jag kommer i det följande olika samhällsvetenskapliga teorier. Jag kommer i det följande beskriva dessa begrepp närmare. beskriva dessa begrepp närmare.

Resursberoende Resursberoende

Den organisationsteoretiska så kallade beroendeskolans (conting- Den organisationsteoretiska så kallade beroendeskolans (conting- ency theory) ansats handlar just om förhållandet mellan organisa- ency theory) ansats handlar just om förhållandet mellan organisationens och omgivningens struktur och har sitt ursprung bland tionens och omgivningens struktur och har sitt ursprung bland annat i Joan Woodwards (1967 [1965]) banbrytande bok Industriell annat i Joan Woodwards (1967 [1965]) banbrytande bok Industriell Organisation. Woodwards undersökning, som genomfördes i en Organisation. Woodwards undersökning, som genomfördes i en brittisk industriregion under 1950-talet, följdes senare upp av den brittisk industriregion under 1950-talet, följdes senare upp av den så kallade Astonskolan, en grupp forskare vid Aston University i så kallade Astonskolan, en grupp forskare vid Aston University i Birmingham som bland annat intresserade sig för hur den specifi- Birmingham som bland annat intresserade sig för hur den specifika organisationsstrukturen bestämde organisationens storlek och ka organisationsstrukturen bestämde organisationens storlek och tvärtom (Pugh & Hickson 1976). tvärtom (Pugh & Hickson 1976). Ett grundläggande antagande inom resursberoendeskolan är att Ett grundläggande antagande inom resursberoendeskolan är att alla organisationer är beroende av sin omgivning och därför alla organisationer är beroende av sin omgivning och därför tvungna att interagera med den. Det faktum att nya organisationer tvungna att interagera med den. Det faktum att nya organisationer ännu saknar resurser som kan trygga deras existens på längre sikt ännu saknar resurser som kan trygga deras existens på längre sikt gör ofta att de är ännu mer beroende av omgivningen än andra, gör ofta att de är ännu mer beroende av omgivningen än andra, redan etablerade organisationer. Tillgången till resurserna kon- redan etablerade organisationer. Tillgången till resurserna kontrolleras till stor del av andra aktörer i omgivningen. Det är därför trolleras till stor del av andra aktörer i omgivningen. Det är därför bara genom att interagera med dessa aktörer och inom dessa bara genom att interagera med dessa aktörer och inom dessa strukturer som den nya organisationen kan mobilisera de resurser strukturer som den nya organisationen kan mobilisera de resurser

60 60 den behöver för att överleva och utvecklas. Eftersom de inte själva den behöver för att överleva och utvecklas. Eftersom de inte själva kan kontrollera resurserna kan resursmobiliseringsprocessen vara kan kontrollera resurserna kan resursmobiliseringsprocessen vara både problematisk och osäker om de andra aktörerna väljer att både problematisk och osäker om de andra aktörerna väljer att göra motstånd. De sociala processerna kring en ny organisation göra motstånd. De sociala processerna kring en ny organisation kan därför delvis förstås i termer av hur den kommer över mot- kan därför delvis förstås i termer av hur den kommer över mot- ståndet och får tillgång till de resurser den behöver. ståndet och får tillgång till de resurser den behöver. Pfeffer & Salancik (1978 s 260) talar om en yttre ”social kontroll” Pfeffer & Salancik (1978 s 260) talar om en yttre ”social kontroll” av organisationer som kan utövas i den utsträckning aktörer i av organisationer som kan utövas i den utsträckning aktörer i organisationens omgivning är i besittning av vissa av de resurser organisationens omgivning är i besittning av vissa av de resurser organisationen vill ha och som den inte kan finna någon annan- organisationen vill ha och som den inte kan finna någon annanstans, att dessa resurser inte kan kontrolleras av organisationen, att stans, att dessa resurser inte kan kontrolleras av organisationen, att organisationen inte kan utöva den verksamhet den vill utan dessa organisationen inte kan utöva den verksamhet den vill utan dessa resurser och att den inte har några egna resurser som kan ge den resurser och att den inte har några egna resurser som kan ge den inflytande över de andra aktörerna. Det viktiga för min egen inflytande över de andra aktörerna. Det viktiga för min egen undersökning är att det rör sig om en dynamisk interaktion där undersökning är att det rör sig om en dynamisk interaktion där förutsättningarna kan förändras genom att organisationen försöker förutsättningarna kan förändras genom att organisationen försöker mobilisera andra resurser, eller genom att omgivningens motstånd mobilisera andra resurser, eller genom att omgivningens motstånd av någon anledning minskar. Den sociala kontrollen över organi- av någon anledning minskar. Den sociala kontrollen över organisationen kan därför vara starkare eller svagare. Samtidigt är det sationen kan därför vara starkare eller svagare. Samtidigt är det som organisationen uppfattar som sin omgivning inte någon som organisationen uppfattar som sin omgivning inte någon objektiv verklighet utan en bild som konstrueras och rekonstrueras objektiv verklighet utan en bild som konstrueras och rekonstrueras i samband med den nya organisationens resursmobilisering och i i samband med den nya organisationens resursmobilisering och i samspel med de andra aktörerna och deras skiftande förväntning- samspel med de andra aktörerna och deras skiftande förväntning- ar. ar. För Pfeffer & Salancik (1978) har omgivningens motstånd och För Pfeffer & Salancik (1978) har omgivningens motstånd och den nya organisationens svårigheter att mobilisera resurser alltså den nya organisationens svårigheter att mobilisera resurser alltså ett samband med hur organisationen uppfattar den och i vilken ett samband med hur organisationen uppfattar den och i vilken utsträckning den anpassar sig till den. Detta är ett dilemma efter- utsträckning den anpassar sig till den. Detta är ett dilemma eftersom den framtida anpassningsförmågan kan tänkas minska i som den framtida anpassningsförmågan kan tänkas minska i samma utsträckning som den nya organisationen anpassar sig till samma utsträckning som den nya organisationen anpassar sig till vissa strukturer och yttre förväntningar. Inkorporeringen i en viss vissa strukturer och yttre förväntningar. Inkorporeringen i en viss struktur sker på bekostnad av handlingsutrymme och kontroll struktur sker på bekostnad av handlingsutrymme och kontroll över verksamhetens inriktning. Organisationen kan hantera detta över verksamhetens inriktning. Organisationen kan hantera detta dilemma genom att medvetet försöka dölja vissa saker om sig dilemma genom att medvetet försöka dölja vissa saker om sig själv, motsätta sig olika yttre krav, sprida resursberoendet så långt själv, motsätta sig olika yttre krav, sprida resursberoendet så långt det är möjligt eller manipulera omgivningens föreställningar på ett det är möjligt eller manipulera omgivningens föreställningar på ett sätt som ökar organisationens legitimitet. Organisationens strävan sätt som ökar organisationens legitimitet. Organisationens strävan efter att undvika beroende samtidigt som den vill försäkra sig om efter att undvika beroende samtidigt som den vill försäkra sig om en stabil tillgång till resurser som tryggar dess existens kan därför en stabil tillgång till resurser som tryggar dess existens kan därför leda till motsägelsefulla beteenden. leda till motsägelsefulla beteenden. För att undersöka hur aktörer och strukturer i omgivningen För att undersöka hur aktörer och strukturer i omgivningen påverkar nya organisationers resursmobilisering krävs en modell påverkar nya organisationers resursmobilisering krävs en modell

61 61 för de sociala processer i omgivningen som kan tänkas spela en för de sociala processer i omgivningen som kan tänkas spela en roll för den specifika organisation man vill studera. roll för den specifika organisation man vill studera.

Organisationsfält och institutionell isomorfi Organisationsfält och institutionell isomorfi

Vissa organisationer kan sägas höra samman därför att de verkar Vissa organisationer kan sägas höra samman därför att de verkar på samma område. Ett så kallat organisationsfält består av en grupp på samma område. Ett så kallat organisationsfält består av en grupp organisationer som anses höra ihop och som har samlats inom ett organisationer som anses höra ihop och som har samlats inom ett gemensamt intresseområde (jfr Stinchcombe 1987 och Meyer & gemensamt intresseområde (jfr Stinchcombe 1987 och Meyer & Scott 1992). Ett organisationsfält är ”topografiskt” i den meningen Scott 1992). Ett organisationsfält är ”topografiskt” i den meningen att det institutionellt avgränsar ett organisationslandskap i sam- att det institutionellt avgränsar ett organisationslandskap i sam- hället med en likformighet som skiljer sig från andra omkringlig- hället med en likformighet som skiljer sig från andra omkringlig- gande fält. Företag som tillverkar liknande produkter eller tillhan- gande fält. Företag som tillverkar liknande produkter eller tillhan- dahåller liknande tjänster kan sägas utgöra ett sådant fält. dahåller liknande tjänster kan sägas utgöra ett sådant fält. Fältets sammansättning bestäms dels av hur det omgivande Fältets sammansättning bestäms dels av hur det omgivande samhällets normer och värderingar ser ut, dels av tillgången till samhällets normer och värderingar ser ut, dels av tillgången till kollektiva resurser (Evan 1966). Inom fältet utvecklas en praxis i kollektiva resurser (Evan 1966). Inom fältet utvecklas en praxis i form av regler och konventioner som stratifierar det socialt och form av regler och konventioner som stratifierar det socialt och som anger ramarna för medlemmarnas handlingsutrymme (Ben- som anger ramarna för medlemmarnas handlingsutrymme (Ben- son 1982, Knoke & Kuklinski 1993). De överlappande men ofta son 1982, Knoke & Kuklinski 1993). De överlappande men ofta hierarkiska interorganisatoriska relationerna innebär att vissa hierarkiska interorganisatoriska relationerna innebär att vissa organisationer kan ha större inflytande över fördelningen av organisationer kan ha större inflytande över fördelningen av resurserna och den politik som genomsyrar dess uppgiftsstruktur. resurserna och den politik som genomsyrar dess uppgiftsstruktur. I en uppsats om varför organisationer liknar varandra hävdar I en uppsats om varför organisationer liknar varandra hävdar Powell & DiMaggio (1983) att när organisationsfältet väl etablerats Powell & DiMaggio (1983) att när organisationsfältet väl etablerats utvecklas också en strukturell likformighet mellan de ingående utvecklas också en strukturell likformighet mellan de ingående organisationerna. Anledningen till att de kommer att likna var- organisationerna. Anledningen till att de kommer att likna varandra är att de existerar under liknande strukturella betingelser andra är att de existerar under liknande strukturella betingelser och att de strävar efter att anpassa sig till de existensvillkor dessa och att de strävar efter att anpassa sig till de existensvillkor dessa innebär. Författarna lanserar begreppet institutionell isomorfi för att innebär. Författarna lanserar begreppet institutionell isomorfi för att beskriva denna process. Det handlar inte bara om marknadsan- beskriva denna process. Det handlar inte bara om marknadsan- passning i syfte att säkra marknadsandelar och ekonomiska passning i syfte att säkra marknadsandelar och ekonomiska resurser utan också om mobiliserandet av resurser i form av resurser utan också om mobiliserandet av resurser i form av politiskt inflytande, legitimitet och social bärkraft. Det blir enklare politiskt inflytande, legitimitet och social bärkraft. Det blir enklare och lättare för den enskilda organisationen att interagera med de och lättare för den enskilda organisationen att interagera med de andra organisationerna, att attrahera duktiga medarbetare, bli andra organisationerna, att attrahera duktiga medarbetare, bli erkänd som legitim och aktad och passa bättre in i olika förvalt- erkänd som legitim och aktad och passa bättre in i olika förvalt- ningskategorier som ger tillgång till offentliga bidrag (ibid. s 153). ningskategorier som ger tillgång till offentliga bidrag (ibid. s 153). Powell & DiMaggio menar att utvecklingen mot institutionell Powell & DiMaggio menar att utvecklingen mot institutionell isomorfi kan ske genom tre olika och analytiskt åtskilda sociala isomorfi kan ske genom tre olika och analytiskt åtskilda sociala mekanismer som i praktiken kan samverka: mekanismer som i praktiken kan samverka:

62 62 1. En politisk1 isomorfi, som har med organisationens politiska 1. En politisk1 isomorfi, som har med organisationens politiska inflytande och behov av legitimitet att göra. Denna typ av inflytande och behov av legitimitet att göra. Denna typ av isomorfi utvecklas som ett resultat av de förväntningar som isomorfi utvecklas som ett resultat av de förväntningar som finns på den enskilda organisationen både från de andra or- finns på den enskilda organisationen både från de andra organisationerna i fältet och mer generella krav från det omgi- ganisationerna i fältet och mer generella krav från det omgivande samhället. vande samhället. 2. En härmande isomorfi, när den enskilda organisationen är 2. En härmande isomorfi, när den enskilda organisationen är osäker på omgivningen och de andra organisationerna i fäl- osäker på omgivningen och de andra organisationerna i fäl- tet. Att härma en legitim och framgångsrik organisations- tet. Att härma en legitim och framgångsrik organisationsform är då ett sätt att hantera osäkerheten och som innebär form är då ett sätt att hantera osäkerheten och som innebär låg risk och kostnad. låg risk och kostnad. 3. En normativ isomorfi, som har att göra med hur vissa orga- 3. En normativ isomorfi, som har att göra med hur vissa organisationsformer sprids och reproduceras av starka professio- nisationsformer sprids och reproduceras av starka professioner. ner.

Det är framförallt den härmande och den politiska isomorfin som Det är framförallt den härmande och den politiska isomorfin som intresserar mig i detta sammanhang och jag kommer fortsätt- intresserar mig i detta sammanhang och jag kommer fortsätt- ningsvis att lämna den normativa isomorfin därhän. ningsvis att lämna den normativa isomorfin därhän. När fältet bildas inleds en process som innebär att de organisa- När fältet bildas inleds en process som innebär att de organisationer som varit med från början anpassar sig till varandra och får tioner som varit med från början anpassar sig till varandra och får en ganska likartad organisationsform. Organisationer som kom- en ganska likartad organisationsform. Organisationer som kommer nya till fältet utsätts för ett tryck mot att anpassa sig till fältets mer nya till fältet utsätts för ett tryck mot att anpassa sig till fältets konventionella organisationsform(er). Anpassningen kan gå konventionella organisationsform(er). Anpassningen kan gå ganska snabbt eller ske efter en inledande period av motstånd. ganska snabbt eller ske efter en inledande period av motstånd. Som jag redan varit inne på är resursberoendet en viktig faktor i Som jag redan varit inne på är resursberoendet en viktig faktor i detta sammanhang. Beroendet av fältets resurser leder till en detta sammanhang. Beroendet av fältets resurser leder till en utveckling mot isomorfi. Ju mer beroende en ny organisation är, utveckling mot isomorfi. Ju mer beroende en ny organisation är, desto sannolikare är det att den kommer att uppvisa ”rätt” organi- desto sannolikare är det att den kommer att uppvisa ”rätt” organisationsform. Men det är inte bara resursberoendet som driver sationsform. Men det är inte bara resursberoendet som driver organisationen mot isomorfi. Det kan också vara så att den avviker organisationen mot isomorfi. Det kan också vara så att den avviker från de andra organisationerna i fältet. Nedan kommer jag till från de andra organisationerna i fältet. Nedan kommer jag till exempel att visa på olika sätt som Situation Sthlm avvek från de exempel att visa på olika sätt som Situation Sthlm avvek från de andra organisationerna i det lokala hemlöshetsfältet. Ju mer andra organisationerna i det lokala hemlöshetsfältet. Ju mer avvikande organisationen är, desto mer kommer den att behöva avvikande organisationen är, desto mer kommer den att behöva anpassa sig på ett sätt som ger legitimitet och motsvarar de andra anpassa sig på ett sätt som ger legitimitet och motsvarar de andra organisationernas förväntningar. Ett sätt som ligger nära till hands organisationernas förväntningar. Ett sätt som ligger nära till hands är då att härma de organisationer som är framgångsrika i fältet. är då att härma de organisationer som är framgångsrika i fältet. På fältnivå uttrycks utvecklingen mot institutionell isomorfi i en På fältnivå uttrycks utvecklingen mot institutionell isomorfi i en minskad variation och mångfald i organisationsformer. Graden av minskad variation och mångfald i organisationsformer. Graden av isomorfi har ett samband med fältets interna maktstruktur. Ju mer isomorfi har ett samband med fältets interna maktstruktur. Ju mer fältet är beroende av en enda stor resursgivare för sin existens, fältet är beroende av en enda stor resursgivare för sin existens,

1 Powell & DiMaggio (1983) använder begreppet coercive för att beskriva 1 Powell & DiMaggio (1983) använder begreppet coercive för att beskriva denna typ av isomorfi. denna typ av isomorfi. 63 63 desto högre grad av isomorfi kommer det att uppvisa. De andra desto högre grad av isomorfi kommer det att uppvisa. De andra organisationerna tvingas då anpassa sig till den starkaste organi- organisationerna tvingas då anpassa sig till den starkaste organisationens förväntningar och krav. Hypotesen förstärks ytterligare sationens förväntningar och krav. Hypotesen förstärks ytterligare om denna organisation är staten då staten också kontrollerar de om denna organisation är staten då staten också kontrollerar de institutionella regler som omger fältets aktiviteter. institutionella regler som omger fältets aktiviteter. Givet att det ligger i en ny organisations intresse att anpassa sig Givet att det ligger i en ny organisations intresse att anpassa sig genom att härma andra legitima och framgångsrika organisationer genom att härma andra legitima och framgångsrika organisationer kommer dess utveckling mot isomorfi samtidigt att gå snabbare ju kommer dess utveckling mot isomorfi samtidigt att gå snabbare ju färre alternativa organisationsformer det finns att härma. Även om färre alternativa organisationsformer det finns att härma. Även om den nya organisationen inledningsvis försöker att göra motstånd, den nya organisationen inledningsvis försöker att göra motstånd, hävda en alternativ organisationsform, följa en egen bana och hävda en alternativ organisationsform, följa en egen bana och kanske experimentera med flera olika sätt att vara kommer den, så kanske experimentera med flera olika sätt att vara kommer den, så länge den vill komma åt fältets resurser, ändå att ganska snabbt länge den vill komma åt fältets resurser, ändå att ganska snabbt utvecklas mot isomorfi. utvecklas mot isomorfi.

Korporativa organisationsfält Korporativa organisationsfält

Korporativ politik har ofta som mål att intervenera i samhällslivet Korporativ politik har ofta som mål att intervenera i samhällslivet genom att upprätta relationer mellan myndigheter och olika genom att upprätta relationer mellan myndigheter och olika samhällsgrupper. Man skulle kunna säga att ett korporativt orga- samhällsgrupper. Man skulle kunna säga att ett korporativt orga- nisationsfält bildas när politiska initiativ och debatt uppstår kring nisationsfält bildas när politiska initiativ och debatt uppstår kring en viss samhällsfråga. Frågan drar till sig olika aktörer, oftast i en viss samhällsfråga. Frågan drar till sig olika aktörer, oftast i form av organiserade grupper av något slag, som har ett intresse i form av organiserade grupper av något slag, som har ett intresse i den. Rothstein (1992) har till exempel visat hur flera av de vikti- den. Rothstein (1992) har till exempel visat hur flera av de viktigaste moderna svenska politiska organisationsfälten har fått den gaste moderna svenska politiska organisationsfälten har fått den institutionella formen av organisationsfält med en viss politisk institutionella formen av organisationsfält med en viss politisk autonomi (jfr även med Aldrich & Whetten 1981, Lauman & autonomi (jfr även med Aldrich & Whetten 1981, Lauman & Knoke 1987, Lundquist 1991, Smith 1993). Knoke 1987, Lundquist 1991, Smith 1993). Ett korporativt samarbete om politiken mellan staten och vissa Ett korporativt samarbete om politiken mellan staten och vissa utvalda och privilegierade organisationer kan idealtypiskt kon- utvalda och privilegierade organisationer kan idealtypiskt kontrasteras mot den pluralistiska modellen där alla organisationer, trasteras mot den pluralistiska modellen där alla organisationer, inklusive statens egna, anses kunna delta i politiken på lika villkor. inklusive statens egna, anses kunna delta i politiken på lika villkor. Med begreppet politik menar jag då den process där olika kollekti- Med begreppet politik menar jag då den process där olika kollektiva frågor hamnar på dagordningen, debatteras, förhandlas och va frågor hamnar på dagordningen, debatteras, förhandlas och beslutas om, samt försök att införliva beslut i praktisk verksamhet. beslutas om, samt försök att införliva beslut i praktisk verksamhet. Detta behöver inte nödvändigtvis ske i den nämnda sekvensen och Detta behöver inte nödvändigtvis ske i den nämnda sekvensen och riktningen. Även om processen kan renodlas av analytiska skäl riktningen. Även om processen kan renodlas av analytiska skäl blandas den i praktiken ofta ihop med andra sociala processer som blandas den i praktiken ofta ihop med andra sociala processer som samtidigt pågår. samtidigt pågår. Statens dominerande roll är grundvalen för ett korporativt or- Statens dominerande roll är grundvalen för ett korporativt organiserat politiskt system. Statens organisationer medierar inte ganiserat politiskt system. Statens organisationer medierar inte bara mellan intressen utan deltar aktivt som starka aktörer med bara mellan intressen utan deltar aktivt som starka aktörer med

64 64 egna intressen i den politiska processen. Men den korporativa egna intressen i den politiska processen. Men den korporativa staten består av mer än bara en tjänstemannaelit, den involverar staten består av mer än bara en tjänstemannaelit, den involverar också många intressegrupper direkt i själva styrandet. I utbyte mot också många intressegrupper direkt i själva styrandet. I utbyte mot expertis och tillgång till politikens målgrupper sanktionerar staten expertis och tillgång till politikens målgrupper sanktionerar staten intresseorganisationers rätt att tala i vissa frågor, och överlåter en intresseorganisationers rätt att tala i vissa frågor, och överlåter en viss del av politikens införlivande till dessa organisationer (Ham & viss del av politikens införlivande till dessa organisationer (Ham & Hill 1984, Smith 1992, Crouch & Dore 1990). Hill 1984, Smith 1992, Crouch & Dore 1990). Både de korporativa fälten och de flesta av de organisationer Både de korporativa fälten och de flesta av de organisationer som ingår i dem bildas vid en viss tidpunkt och mot bakgrund av som ingår i dem bildas vid en viss tidpunkt och mot bakgrund av de samhällsvillkor som råder då. De speglar därför sociala möns- de samhällsvillkor som råder då. De speglar därför sociala möns- ter som är kopplade till den övergripande samhällsutvecklingen ter som är kopplade till den övergripande samhällsutvecklingen (Hirsch 1975, Benson 1982, Mann 1987). Fälten präglas på så sätt av (Hirsch 1975, Benson 1982, Mann 1987). Fälten präglas på så sätt av historiska omständigheter som tar sig uttryck i allmänt vedertagna historiska omständigheter som tar sig uttryck i allmänt vedertagna uppfattningar om vissa organisationers identitet och vilka deras uppfattningar om vissa organisationers identitet och vilka deras domäner och uppgifter i samhället är (Schmitter 1977, Meyer & domäner och uppgifter i samhället är (Schmitter 1977, Meyer & Scott 1992, Warren et al 1974). Scott 1992, Warren et al 1974). Myndighetsorganisationen kan emellertid skilja sig från andra Myndighetsorganisationen kan emellertid skilja sig från andra organisationer i fältet genom att den kan ha existerat under en organisationer i fältet genom att den kan ha existerat under en längre tid och därför består av avlagrade organisationsformer, längre tid och därför består av avlagrade organisationsformer, skapade i ett historiskt kretslopp av ”problem–organisation–nya skapade i ett historiskt kretslopp av ”problem–organisation–nya problem–ny organisation” (Meyer 1985). Fältets historia och de problem–ny organisation” (Meyer 1985). Fältets historia och de förväntningar som finns på det är avgörande för vilka typer av förväntningar som finns på det är avgörande för vilka typer av organisationer som kan få tillträde och vilka konventioner de i så organisationer som kan få tillträde och vilka konventioner de i så fall måste följa (jfr Smith 1993). När de institutionaliserats har vissa fall måste följa (jfr Smith 1993). När de institutionaliserats har vissa korporativa fält därför visat en tendens att vara stängda för vissa korporativa fält därför visat en tendens att vara stängda för vissa organisationstyper, för att låna ett begrepp från den sociologiska organisationstyper, för att låna ett begrepp från den sociologiska forskningen kring professioner, och ovilliga att dela med sig av sin forskningen kring professioner, och ovilliga att dela med sig av sin rätt att medverka i politiken och tala i samhällsdebatten. rätt att medverka i politiken och tala i samhällsdebatten. En korporativ modell för politiskt samarbete har varit en av det En korporativ modell för politiskt samarbete har varit en av det svenska välfärdssamhällets viktigaste politiska institutioner svenska välfärdssamhällets viktigaste politiska institutioner (Kuhnle & Selle 1992, Lundström & Svedberg 1998) och har i (Kuhnle & Selle 1992, Lundström & Svedberg 1998) och har i praktiken fungerat som organisationsfält som gått på tvären över praktiken fungerat som organisationsfält som gått på tvären över välfärdssamhällets sektorer. Organisationerna har tillhandahållit välfärdssamhällets sektorer. Organisationerna har tillhandahållit staten den målgruppsexpertis som ansetts som nödvändig för ett staten den målgruppsexpertis som ansetts som nödvändig för ett lyckat införlivande av politiska beslut. I statens perspektiv har lyckat införlivande av politiska beslut. I statens perspektiv har detta sätt att organisera politiken framförallt motiverats av beho- detta sätt att organisera politiken framförallt motiverats av behovet av legitimitet för den förda politiken, möjligheterna till flexibi- vet av legitimitet för den förda politiken, möjligheterna till flexibilitet och tillgång till målgruppen i införlivandeledet. Det har också litet och tillgång till målgruppen i införlivandeledet. Det har också varit ett sätt att förmå särintressen att ta på sig ett ansvar för varit ett sätt att förmå särintressen att ta på sig ett ansvar för allmänintresset (Rothstein 1992 s 91ff, Magnusson 1997 s 28f). För allmänintresset (Rothstein 1992 s 91ff, Magnusson 1997 s 28f). För organisationerna har samarbetet motiverats av behovet av att få organisationerna har samarbetet motiverats av behovet av att få resurser, att finna legitimitet för särintresset och få tillgång till en resurser, att finna legitimitet för särintresset och få tillgång till en arena för politiskt inflytande. arena för politiskt inflytande.

65 65 I sin tidiga form utgjordes det korporativa samarbetet av rådgi- I sin tidiga form utgjordes det korporativa samarbetet av rådgi- vande organ till myndigheterna och korporativt sammansatta vande organ till myndigheterna och korporativt sammansatta styrelser och domstolsliknande organ. Rothstein (1992) förankrar styrelser och domstolsliknande organ. Rothstein (1992) förankrar den korporativa modellens historia i politiska initiativ som bland den korporativa modellens historia i politiska initiativ som bland annat den statliga Arbetarförsäkringskommittén (1888) och Nya annat den statliga Arbetarförsäkringskommittén (1888) och Nya arbetareförsäkringskommittén (1893). Även om kommittéernas arbetareförsäkringskommittén (1893). Även om kommittéernas förslag avslogs inkluderade de inrättandet av korporativt sam- förslag avslogs inkluderade de inrättandet av korporativt sammansatta rådgivande organ. När arbetsförmedlingar ett tiotal år mansatta rådgivande organ. När arbetsförmedlingar ett tiotal år senare började inrättas i vissa svenska kommuner och städer senare började inrättas i vissa svenska kommuner och städer försökte man återigen med en korporativt sammansatt styrelse och försökte man återigen med en korporativt sammansatt styrelse och de så kallade Arbetsförmedlingskonferenserna mellan 1906–1912 de så kallade Arbetsförmedlingskonferenserna mellan 1906–1912 blev sedan de första institutionaliserade korporativa samarbetena. blev sedan de första institutionaliserade korporativa samarbetena. När Socialstyrelsen bildades 1912 var dess huvudsyfte att integre- När Socialstyrelsen bildades 1912 var dess huvudsyfte att integre- ra den nya arbetarklassen i samhället och göra dess särintresse till ra den nya arbetarklassen i samhället och göra dess särintresse till ett allmänintresse, och ett korporativt sammansatt socialt råd ett allmänintresse, och ett korporativt sammansatt socialt råd inrättades. Rothstein menar att det var i institutioner som dessa inrättades. Rothstein menar att det var i institutioner som dessa som idén om korporativt samarbete ”slog rot i den svenska politi- som idén om korporativt samarbete ”slog rot i den svenska politiken” (ibid. s 88). Den korporativa modellen för politisk represen- ken” (ibid. s 88). Den korporativa modellen för politisk representation blev sedan allt vanligare och ideologin bakom den har tation blev sedan allt vanligare och ideologin bakom den har ibland benämnts "Saltsjöbadsandan" efter uppgörelsen om arbets- ibland benämnts "Saltsjöbadsandan" efter uppgörelsen om arbets- fred mellan LO och SAF i Saltsjöbaden 1938 efter statens tillbaka- fred mellan LO och SAF i Saltsjöbaden 1938 efter statens tillbaka- trädande.2 trädande.2 Samtidigt som det svenska välfärdssamhället växte fram insti- Samtidigt som det svenska välfärdssamhället växte fram insti- tutionaliserades ett antal korporativa samarbeten i form av politis- tutionaliserades ett antal korporativa samarbeten i form av politiska allianser mellan staten och vissa organisationer. I detta sam- ka allianser mellan staten och vissa organisationer. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att inte alla allianser fick organi- manhang är det viktigt att påpeka att inte alla allianser fick organi- sationsfältets form. De har också fungerat genom bland annat sationsfältets form. De har också fungerat genom bland annat organisationernas direkta representation i olika statliga kommitté- organisationernas direkta representation i olika statliga kommitté- er och i, till exempel, de statliga företagens styrelser. Genom er och i, till exempel, de statliga företagens styrelser. Genom allianserna fick vissa organisationer en exceptionell och privilegie- allianserna fick vissa organisationer en exceptionell och privilegierad position i det svenska samhället och kom att tillhöra politikens rad position i det svenska samhället och kom att tillhöra politikens viktigaste aktörer (SOU 1999:121 s 11). viktigaste aktörer (SOU 1999:121 s 11).

2 Flera forskare har försökt att förstå den svenska korporativa modellen, varav 2 Flera forskare har försökt att förstå den svenska korporativa modellen, varav de mest framträdande kanske varit Heckscher (1948/51) och Rothstein (1992). de mest framträdande kanske varit Heckscher (1948/51) och Rothstein (1992). I likhet med bland andra Elvander (1966), Ruin (1974), Wennerberg (1978), I likhet med bland andra Elvander (1966), Ruin (1974), Wennerberg (1978), Olofsson (1979), Lundquist (1991) och Forsberg (1996) och den svenska Olofsson (1979), Lundquist (1991) och Forsberg (1996) och den svenska Demokratiutredningen (SOU 1999:121) har de undersökt hur de svenska Demokratiutredningen (SOU 1999:121) har de undersökt hur de svenska organisationerna har kunnat vara så starka i förhållande till staten och vilka organisationerna har kunnat vara så starka i förhållande till staten och vilka konsekvenser det kan tänkas ha för demokratin eller tvärtom varför staten är konsekvenser det kan tänkas ha för demokratin eller tvärtom varför staten är så stark och lägger sig i till exempel avtalsförhandlingarna och vilka konse- så stark och lägger sig i till exempel avtalsförhandlingarna och vilka konsekvenser det kan få för demokratin. De har också intresserade för det legitimi- kvenser det kan få för demokratin. De har också intresserade för det legitimi- tetsproblem som skapas när organisationerna fungerar som en medierande tetsproblem som skapas när organisationerna fungerar som en medierande länk för den statliga politiken dels i form av kollektiv representation av länk för den statliga politiken dels i form av kollektiv representation av medborgare, dels som införlivare av statlig politik (jfr Magnusson 1997 s 29). medborgare, dels som införlivare av statlig politik (jfr Magnusson 1997 s 29). 66 66 I samband med välfärdssamhällets förändring har samarbetet I samband med välfärdssamhällets förändring har samarbetet också förändras. Myndigheterna upprättar allt fler kontraktsbase- också förändras. Myndigheterna upprättar allt fler kontraktsbase- rade beställar–utförarrelationer till organisationerna. Samarbetet rade beställar–utförarrelationer till organisationerna. Samarbetet koncentreras till politikens införlivandeled och organisationerna koncentreras till politikens införlivandeled och organisationerna får allt fler uppgifter som leverantörer av offentlig service. Ut- får allt fler uppgifter som leverantörer av offentlig service. Ut- vecklingen har begränsat organisationernas möjligheter till poli- vecklingen har begränsat organisationernas möjligheter till politiskt inflytande då denna typ av entreprenörsuppdrag sällan tiskt inflytande då denna typ av entreprenörsuppdrag sällan föregås av någon politisk förhandling utan i princip handlar om föregås av någon politisk förhandling utan i princip handlar om försäljning av målgruppsexpertis och tillträde (Selle 1996, Mag- försäljning av målgruppsexpertis och tillträde (Selle 1996, Mag- nusson 1998, Lundström & Svedberg 1998). nusson 1998, Lundström & Svedberg 1998). När det gäller det politiska samarbete som tidigare bedrevs När det gäller det politiska samarbete som tidigare bedrevs inom ramen för den korporativa modellen kan man kanske rent av inom ramen för den korporativa modellen kan man kanske rent av tala om en drift mot polyarki3 där särintressena på ett annat sätt än tala om en drift mot polyarki3 där särintressena på ett annat sätt än tidigare nu är tvungna att konkurrera med varandra, ägna sig åt tidigare nu är tvungna att konkurrera med varandra, ägna sig åt lobbying och skapa opinion också utanför de korporativa organi- lobbying och skapa opinion också utanför de korporativa organi- sationsfälten. Denna utveckling har också gjort det politiska sationsfälten. Denna utveckling har också gjort det politiska systemet känsligare för, och är kanske till och med delvis ett systemet känsligare för, och är kanske till och med delvis ett resultat av, politikens tilltagande transnationalisering. Den har resultat av, politikens tilltagande transnationalisering. Den har medfört att det nationalstatliga ledarskapet ifrågasatts, att organi- medfört att det nationalstatliga ledarskapet ifrågasatts, att organisationerna allt oftare ingår i transnationella nätverk och att inter- sationerna allt oftare ingår i transnationella nätverk och att internationella organisationer har blivit giltiga arenor för politisk nationella organisationer har blivit giltiga arenor för politisk förhandling även mellan lokala intressen (jfr SOU 1999:11). Som förhandling även mellan lokala intressen (jfr SOU 1999:11). Som jag kommer att återvända till nedan har också den korporativa jag kommer att återvända till nedan har också den korporativa politikens betydelse för organisationernas resurstilldelning delvis politikens betydelse för organisationernas resurstilldelning delvis minskat på grund av denna utveckling. Transnationella nätverk minskat på grund av denna utveckling. Transnationella nätverk och kontakter med det privata näringslivet har öppnat upp alter- och kontakter med det privata näringslivet har öppnat upp alternativa resurskällor. nativa resurskällor. Trots driften mot polyarki fortsätter samtidigt den korporativa Trots driften mot polyarki fortsätter samtidigt den korporativa politiken, inte minst på lokal nivå. Även om stat och kommun inte politiken, inte minst på lokal nivå. Även om stat och kommun inte längre i samma utsträckning som tidigare kan legitimera och längre i samma utsträckning som tidigare kan legitimera och beskydda vissa organisationers privilegierade ställning och där- beskydda vissa organisationers privilegierade ställning och där- med försvåra andra organisationers deltagande är den korporativa med försvåra andra organisationers deltagande är den korporativa strukturen seg (SOU 1999:121 s 43ff). Eftersom politiken fortfaran- strukturen seg (SOU 1999:121 s 43ff). Eftersom politiken fortfarande införlivas med hjälp av lokala organisationer kanaliseras en hel de införlivas med hjälp av lokala organisationer kanaliseras en hel del offentliga medel till organisationer som staten anser som del offentliga medel till organisationer som staten anser som legitima, viktiga och duktiga aktörer i fältet. Det är därför fortfa- legitima, viktiga och duktiga aktörer i fältet. Det är därför fortfa-

3 Ett pluralistiskt samhällsskick där det teoretiskt sett inte finns någon grupp 3 Ett pluralistiskt samhällsskick där det teoretiskt sett inte finns någon grupp som saknar möjligheter att påverka den politiska beslutsprocessen, där en som saknar möjligheter att påverka den politiska beslutsprocessen, där en grupp inte skall kunna dominera över andra och där samhällets maktresurser, grupp inte skall kunna dominera över andra och där samhällets maktresurser, även om de kan vara ojämnt fördelade, ändå är allmänt spridda. I en polyarki även om de kan vara ojämnt fördelade, ändå är allmänt spridda. I en polyarki har offentliga myndigheter inte någon unik position utan ses som grupper har offentliga myndigheter inte någon unik position utan ses som grupper som andra och deltar i den politiska processen på samma villkor. Politiken är som andra och deltar i den politiska processen på samma villkor. Politiken är en marknadsplats där vad en grupp kan åstadkomma beror på dess resurser en marknadsplats där vad en grupp kan åstadkomma beror på dess resurser och förmåga att göra sin röst hörd (Ham & Hill 1984 s 28). och förmåga att göra sin röst hörd (Ham & Hill 1984 s 28). 67 67 rande möjligt, och kanske till och med nödvändigt, för nya svens- rande möjligt, och kanske till och med nödvändigt, för nya svenska organisationer att överleva och utvecklas med, i första hand, ka organisationer att överleva och utvecklas med, i första hand, offentliga bidrag. Man kan kanske därför tala om en fas i det offentliga bidrag. Man kan kanske därför tala om en fas i det svenska välfärdssamhällets utveckling där de korporativt sam- svenska välfärdssamhällets utveckling där de korporativt sammansatta organisationsfälten lever kvar vid sidan av och utmanas mansatta organisationsfälten lever kvar vid sidan av och utmanas av en transnationell pluralistisk struktur som hela tiden försöker av en transnationell pluralistisk struktur som hela tiden försöker att bryta in i den nationella politikens organisering. att bryta in i den nationella politikens organisering.

Relationella och autonoma resurser Relationella och autonoma resurser

Även om de korporativa organisationsfälten utsatts för påfrest- Även om de korporativa organisationsfälten utsatts för påfrest- ningar av krafter som transnationalisering, privatisering och ningar av krafter som transnationalisering, privatisering och utkontraktering har de fortsatt att utgöra ett strukturellt hinder utkontraktering har de fortsatt att utgöra ett strukturellt hinder och samtidigt en möjlighet för organisationer som gjort anspråk på och samtidigt en möjlighet för organisationer som gjort anspråk på att bedriva verksamhet inom vissa områden. Det har, som jag att bedriva verksamhet inom vissa områden. Det har, som jag tidigare sagt, varit mycket svårt för en ny organisation att komma tidigare sagt, varit mycket svårt för en ny organisation att komma någonstans utan tillgång till de resurser som kanaliserats via någonstans utan tillgång till de resurser som kanaliserats via fälten. Å andra sidan har tillträde till fälten inneburit att organisa- fälten. Å andra sidan har tillträde till fälten inneburit att organisationens fortsatta existens varit relativt tryggad. tionens fortsatta existens varit relativt tryggad. Med utgångspunkt i en av sociologen Charles Tillys teorier i Med utgångspunkt i en av sociologen Charles Tillys teorier i boken Durable Inequality (1998) skulle man kunna säga att fälten är boken Durable Inequality (1998) skulle man kunna säga att fälten är stratifierade just efter kontrollen över resurser. Den myndighet stratifierade just efter kontrollen över resurser. Den myndighet som leder samarbetet kontrollerar samtidigt större delen av fältets som leder samarbetet kontrollerar samtidigt större delen av fältets resurser. Genom myndigheternas maktpositioner i fälten innebär resurser. Genom myndigheternas maktpositioner i fälten innebär den korporativa modellen att staten kan exploatera organisationer- den korporativa modellen att staten kan exploatera organisationerna (ibid. s 117ff). För att försvara sin privilegierade position försö- na (ibid. s 117ff). För att försvara sin privilegierade position försö- ker de organisationer som fått tillträde till fältet och tillgång till ker de organisationer som fått tillträde till fältet och tillgång till dess resurser samtidigt försvara sig mot och dra nytta av detta, dess resurser samtidigt försvara sig mot och dra nytta av detta, genom att utestänga nya organisationer som på något sätt avviker genom att utestänga nya organisationer som på något sätt avviker från fältets regler och konventioner. Detta beteende kallar Tilly för från fältets regler och konventioner. Detta beteende kallar Tilly för att hamstra fördelar (opportunity hoarding), den sociala process som att hamstra fördelar (opportunity hoarding), den sociala process som inleds när en grupp slår vakt om sin privilegierade tillgång till en inleds när en grupp slår vakt om sin privilegierade tillgång till en värdefull, förnyelsebar och monopoliserbar resurs, som dessutom värdefull, förnyelsebar och monopoliserbar resurs, som dessutom stödjer och förstärker den sociala struktur som gör tillgången till stödjer och förstärker den sociala struktur som gör tillgången till den möjlig (ibid. s 151f). den möjlig (ibid. s 151f). För en ny organisation som också är av en ny organisationstyp För en ny organisation som också är av en ny organisationstyp finns alltså ett motstånd som måste forceras. Hur är det möjligt för finns alltså ett motstånd som måste forceras. Hur är det möjligt för nya organisationer att ta sig in i fältet? Hur gör de för att bli nya organisationer att ta sig in i fältet? Hur gör de för att bli accepterade av fältets aktörer? Ovan har jag redogjort för den accepterade av fältets aktörer? Ovan har jag redogjort för den institutionella isomorfi som leder till att organisationen börjar institutionella isomorfi som leder till att organisationen börjar anpassa sig genom att härma andra och framgångsrika organisa- anpassa sig genom att härma andra och framgångsrika organisationer i fältet. Genom sin dominans intar myndigheterna här en tioner i fältet. Genom sin dominans intar myndigheterna här en

68 68 speciell roll. Om myndigheten godkänt den nya organisationen till speciell roll. Om myndigheten godkänt den nya organisationen till exempel genom att ge den ekonomiska bidrag eller genom att göra exempel genom att ge den ekonomiska bidrag eller genom att göra den till en politisk samarbetspartner har organisationens plats i den till en politisk samarbetspartner har organisationens plats i fältet, per definition, blivit legitim oavsett hur andra organisatio- fältet, per definition, blivit legitim oavsett hur andra organisationer i fältet ställer sig till detta. Försöken till stängning kan då bara ner i fältet ställer sig till detta. Försöken till stängning kan då bara vara av en sådan art att de andra inte riskerar att mista sina egna vara av en sådan art att de andra inte riskerar att mista sina egna resurser. Det motsatta, att den nya organisationen tar sig in genom resurser. Det motsatta, att den nya organisationen tar sig in genom att mobilisera de andra organisationernas stöd mot myndigheten att mobilisera de andra organisationernas stöd mot myndigheten är ett mindre troligt händelseförlopp, eftersom varje ny legitim är ett mindre troligt händelseförlopp, eftersom varje ny legitim organisation i fältet sannolikt innebär att resurserna för de redan organisation i fältet sannolikt innebär att resurserna för de redan etablerade minskar. Enbart detta förhållande utgör antagligen ett etablerade minskar. Enbart detta förhållande utgör antagligen ett tillräckligt motiv för att organisationerna i fältet åtminstone inled- tillräckligt motiv för att organisationerna i fältet åtminstone inledningsvis skall hålla sig kallsinniga gentemot nykomlingar. ningsvis skall hålla sig kallsinniga gentemot nykomlingar. I undersökningen av Situation Sthlms försök att bli legitim i det I undersökningen av Situation Sthlms försök att bli legitim i det lokala hemlöshetsfältet framgick det till exempel tydligt hur lokala hemlöshetsfältet framgick det till exempel tydligt hur Stockholms stads socialtjänstförvaltning, som kontrollerade en stor Stockholms stads socialtjänstförvaltning, som kontrollerade en stor del av de lokala hemlöshetsresurserna, spelade en nyckelroll som del av de lokala hemlöshetsresurserna, spelade en nyckelroll som gatekeeper. Samtidigt återstår frågan om varför myndigheterna gatekeeper. Samtidigt återstår frågan om varför myndigheterna väljer att legitimera vissa nya och oprövade organisationer i fälten väljer att legitimera vissa nya och oprövade organisationer i fälten och exkluderar andra. Varför anses vissa nya organisationer som och exkluderar andra. Varför anses vissa nya organisationer som betydelsefullare än andra? betydelsefullare än andra? Undersökningen visade att vissa öppna nätverk var användbara Undersökningen visade att vissa öppna nätverk var användbara för att mobilisera resurser i form av identitet och status. Nätverken för att mobilisera resurser i form av identitet och status. Nätverken gick på tvären över en rad olika nationella och transnationella gick på tvären över en rad olika nationella och transnationella organisationsfält och fungerade som en bakdörr till det lokala organisationsfält och fungerade som en bakdörr till det lokala fältet. Situation Sthlm kunde till exempel dra nytta av ett gatutid- fältet. Situation Sthlm kunde till exempel dra nytta av ett gatutid- ningsnätverk, kontakter med företag, enskilda politiker, och ningsnätverk, kontakter med företag, enskilda politiker, och massmedia. Denna resurs fick organisationen att framstå som bra massmedia. Denna resurs fick organisationen att framstå som bra och betydelsefull, och som en aktör som kunde tillföra fältet värde. och betydelsefull, och som en aktör som kunde tillföra fältet värde. Ett användbart sätt att kategorisera den typ av resurser som Ett användbart sätt att kategorisera den typ av resurser som kontrollerades av fältet och de öppna resurser som fanns i nätver- kontrollerades av fältet och de öppna resurser som fanns i nätver- ken är Tillys (1998 s 25f) distinktion mellan autonoma och relatio- ken är Tillys (1998 s 25f) distinktion mellan autonoma och relationella resurser. Tilly kategoriserar egentligen här samhällets resur- nella resurser. Tilly kategoriserar egentligen här samhällets resurser i allmänhet men det möter inte några problem att tillämpa ser i allmänhet men det möter inte några problem att tillämpa distinktionen inom de korporativa organisationsfältens begränsa- distinktionen inom de korporativa organisationsfältens begränsa- de område. Autonoma resurser är sådana resurser som tryggar de område. Autonoma resurser är sådana resurser som tryggar organisationernas materiella existens och som i mindre utsträck- organisationernas materiella existens och som i mindre utsträck- ning är beroende av andra aktörers beteende eller åsikter. Det kan ning är beroende av andra aktörers beteende eller åsikter. Det kan gälla ekonomiska tillgångar, lokaler eller teknisk utrustning. De gälla ekonomiska tillgångar, lokaler eller teknisk utrustning. De relationella resurserna är sådana resurser som i första hand får sitt relationella resurserna är sådana resurser som i första hand får sitt värde i relation till andra aktörer, som till exempel status, identitet, värde i relation till andra aktörer, som till exempel status, identitet, respekt och anseende. respekt och anseende.

69 69 I datamaterialet kunde jag se att Situation Sthlm inledningsvis, I datamaterialet kunde jag se att Situation Sthlm inledningsvis, och med framgång, mobiliserade relationella resurser men hade och med framgång, mobiliserade relationella resurser men hade svårt att mobilisera autonoma resurser. Det verkade däremot som svårt att mobilisera autonoma resurser. Det verkade däremot som om organisationen kunde mobilisera olika relationella resurser för om organisationen kunde mobilisera olika relationella resurser för att skaffa den legitimitet i det lokala hemlöshetsfältet som var att skaffa den legitimitet i det lokala hemlöshetsfältet som var nödvändig för att få tillgång till dess autonoma resurser. Genom nödvändig för att få tillgång till dess autonoma resurser. Genom att utnyttja de relationella resurserna lyckades organisationen att utnyttja de relationella resurserna lyckades organisationen bygga upp en stark identitet, omgivningens respekt och ett anse- bygga upp en stark identitet, omgivningens respekt och ett anseende vilket i nästa led gjorde att den på nytt kunde närma sig ende vilket i nästa led gjorde att den på nytt kunde närma sig fältet, denna gång med ny auktoritet. fältet, denna gång med ny auktoritet. Men även om relationella resurser kunde ge Situation Sthlm en Men även om relationella resurser kunde ge Situation Sthlm en viss ställning i samhället och därmed påverka stängningen var viss ställning i samhället och därmed påverka stängningen var detta inte nog för att organisationen skulle kunna läggas tillrätta i detta inte nog för att organisationen skulle kunna läggas tillrätta i fältet. Själva detta fälts sociala struktur och praktik innebar också fältet. Själva detta fälts sociala struktur och praktik innebar också viktiga begränsningar och ställde krav på organisatorisk anpass- viktiga begränsningar och ställde krav på organisatorisk anpass- ningsförmåga. ningsförmåga. Fältets inre begränsningar och förväntningar kan uppfattas som Fältets inre begränsningar och förväntningar kan uppfattas som en uppsättning ordningsregler och ett antal organisatoriska kon- en uppsättning ordningsregler och ett antal organisatoriska konventioner som växt fram genom dess praxis. Nykomlingar som ventioner som växt fram genom dess praxis. Nykomlingar som Situation Sthlm ställs inför vissa ordningsregler som innebär att Situation Sthlm ställs inför vissa ordningsregler som innebär att avvikande och provocerande organisationsformer, ideologier, avvikande och provocerande organisationsformer, ideologier, arbetsmodeller och ideologier inte betraktas som något som skulle arbetsmodeller och ideologier inte betraktas som något som skulle ge organisationen möjlighet eller rätt att spela en roll. En viktig ge organisationen möjlighet eller rätt att spela en roll. En viktig regel i fältet var till exempel att myndigheternas samarbetspart- regel i fältet var till exempel att myndigheternas samarbetspartners skulle vara frivilliga organisationer grundade i medlemsföre- ners skulle vara frivilliga organisationer grundade i medlemsföre- ningar som representerade en viss målgrupp eller ett visst politiskt ningar som representerade en viss målgrupp eller ett visst politiskt intresse och inte ett privat företag. En affärsdrivande verksamhet, intresse och inte ett privat företag. En affärsdrivande verksamhet, även om den sysslade med social verksamhet, skulle inte få tillå- även om den sysslade med social verksamhet, skulle inte få tillå- telse att göra anspråk på samma offentliga resurser som de frivilli- telse att göra anspråk på samma offentliga resurser som de frivilliga organisationerna och försök i den vägen skulle uppfattas som ga organisationerna och försök i den vägen skulle uppfattas som ett övertagande snarare än som ett deltagande. Frivilliga organisa- ett övertagande snarare än som ett deltagande. Frivilliga organisationer tilläts till exempel inte heller att offentligt utmana den tioner tilläts till exempel inte heller att offentligt utmana den professionella socialarbetarkåren eller framhålla att den egna professionella socialarbetarkåren eller framhålla att den egna organisationens verksamhet var bättre än den kommunala social- organisationens verksamhet var bättre än den kommunala social- tjänstens. Ytterligare en ordningsregel var att bara organisationer tjänstens. Ytterligare en ordningsregel var att bara organisationer som anpassade sig till konventionerna hade rätt att tala med som anpassade sig till konventionerna hade rätt att tala med auktoritet i de frågor som ansågs ligga inom dess domäner. De auktoritet i de frågor som ansågs ligga inom dess domäner. De skulle dessutom bedriva en verksamhet som kompletterade skulle dessutom bedriva en verksamhet som kompletterade myndigheternas sociala arbete. Okonventionella organisationer myndigheternas sociala arbete. Okonventionella organisationer blev bland annat stängda genom en tröghet i de byråkratiska blev bland annat stängda genom en tröghet i de byråkratiska system som bestämde över fältets resursfördelning. Myndigheter- system som bestämde över fältets resursfördelning. Myndigheter- na tillämpar de regler som styrde hur mottagarorganisationen na tillämpar de regler som styrde hur mottagarorganisationen

70 70 borde se ut, vad den fick söka pengar för och vilken typ av resul- borde se ut, vad den fick söka pengar för och vilken typ av resultatet den borde generera. tatet den borde generera. Sammanfattningsvis kan man säga att fältets stängning har ett Sammanfattningsvis kan man säga att fältets stängning har ett samband med arten av den nya organisationens avvikelse från samband med arten av den nya organisationens avvikelse från ordningsregler och konventioner. Ju mindre villig organisationen ordningsregler och konventioner. Ju mindre villig organisationen är att foga sig och ju mer okonventionell den är, desto besvärligare är att foga sig och ju mer okonventionell den är, desto besvärligare blir den process där den läggs tillrätta. blir den process där den läggs tillrätta.

Emuleringen av gamla organisationsformer och nystartade Emuleringen av gamla organisationsformer och nystartade organisationers metaforiska anpassningsformer organisationers metaforiska anpassningsformer

Det är en vanlig iakttagelse att organisationer som är radikala, Det är en vanlig iakttagelse att organisationer som är radikala, revolutionära, och vill förändra sin omvärld efter en tid förlorar revolutionära, och vill förändra sin omvärld efter en tid förlorar sin inledande energi och glider in i vardagsrutiner4. Nya organisa- sin inledande energi och glider in i vardagsrutiner4. Nya organisationers etablering i samhället har ofta beskrivits antingen som en tioners etablering i samhället har ofta beskrivits antingen som en utveckling mot ett byråkratiskt stelnande enligt ”oligarkins järn- utveckling mot ett byråkratiskt stelnande enligt ”oligarkins järn- hårda lag” eller en som en process där ett karismatiskt ledarskap hårda lag” eller en som en process där ett karismatiskt ledarskap rutiniseras, medlemmarnas inspiration och uppoffringsvilja tryter rutiniseras, medlemmarnas inspiration och uppoffringsvilja tryter och vardagens triviala problem tränger sig på. och vardagens triviala problem tränger sig på. ”Oligarkins järnhårda lag” myntades av den tyske sociologen ”Oligarkins järnhårda lag” myntades av den tyske sociologen Robert Michels i samband med en studie av politiska partier som Robert Michels i samband med en studie av politiska partier som han genomförde i början av 1900-talet (Michels [1911] 1983). han genomförde i början av 1900-talet (Michels [1911] 1983). Michels tyckte sig kunna se hur en elit tog grepp om organisatio- Michels tyckte sig kunna se hur en elit tog grepp om organisationen och sammansmälte med andra eliter i det politiska systemet. nen och sammansmälte med andra eliter i det politiska systemet. En central drivkraft i denna process var elitens egenintresse. En central drivkraft i denna process var elitens egenintresse. Michels menade att alla nya organisationer så småningom byrå- Michels menade att alla nya organisationer så småningom byrå- kratiseras och professionaliseras (ibid. s 45ff). En alltmer differen- kratiseras och professionaliseras (ibid. s 45ff). En alltmer differen- tierad organisation ställer allt högre krav på samordning och tierad organisation ställer allt högre krav på samordning och förvaltning. Ett behov av arbetsfördelning uppkommer och kraven förvaltning. Ett behov av arbetsfördelning uppkommer och kraven på effektivitet och beslutsdelegering skapar ett behov av heltids- på effektivitet och beslutsdelegering skapar ett behov av heltids- anställda professionella medarbetare med uppgift att sköta för- anställda professionella medarbetare med uppgift att sköta för- valtningen. Detta innebär samtidigt att de andra medlemmarna får valtningen. Detta innebär samtidigt att de andra medlemmarna får mindre inflytande och kontroll över de beslut som fattas inom mindre inflytande och kontroll över de beslut som fattas inom organisationen. En social distans och en skillnad i kunskap upp- organisationen. En social distans och en skillnad i kunskap upp- står mellan de heltidsanställda och de andra, där de heltidsanställ- står mellan de heltidsanställda och de andra, där de heltidsanställ- da genom sina bättre kunskaper och kontroll över organisationen da genom sina bättre kunskaper och kontroll över organisationen kan sägas bilda organisationens elit (ibid., se även Olofsson 1995). kan sägas bilda organisationens elit (ibid., se även Olofsson 1995). Det faktum att medlemmarna i eliten har gemensamma arbets- Det faktum att medlemmarna i eliten har gemensamma arbetsuppgifter leder till en stark gruppidentifikation och att den med uppgifter leder till en stark gruppidentifikation och att den med tiden blir allt enhetligare, menar Michels. Den lever under samma tiden blir allt enhetligare, menar Michels. Den lever under samma

4 Olsson 1998 talar t ex om en mognadsfas. 4 Olsson 1998 talar t ex om en mognadsfas. 71 71 betingelser som eliter i andra organisationer, får gemensamma betingelser som eliter i andra organisationer, får gemensamma intressen med dem och integreras på så sätt i samhällseliten. intressen med dem och integreras på så sätt i samhällseliten. Michels idé betyder att organisationens utveckling och expansi- Michels idé betyder att organisationens utveckling och expansiva tillväxt förr eller senare når ett stadium då sidor av organisatio- va tillväxt förr eller senare når ett stadium då sidor av organisationen som varit gynnsamma under den inledande tiden börjar bli en nen som varit gynnsamma under den inledande tiden börjar bli en belastning. Då hamnar organisationen ofta i en kris som kan leda belastning. Då hamnar organisationen ofta i en kris som kan leda till en strukturomvandling där medlemmarnas sociala relationer till en strukturomvandling där medlemmarnas sociala relationer formaliseras i en professionell arbetsdelning. Nya medlemmar formaliseras i en professionell arbetsdelning. Nya medlemmar rekryteras på meriter och gamla medlemmar som inte kan leva rekryteras på meriter och gamla medlemmar som inte kan leva upp till de ökade förväntningarna på professionalism blir överflö- upp till de ökade förväntningarna på professionalism blir överflö- diga. Ideologisk gemenskap ersätts med byråkratisk rationalitet. diga. Ideologisk gemenskap ersätts med byråkratisk rationalitet. Ett annat vanligt synsätt på nya organisationer anknyter till Max Ett annat vanligt synsätt på nya organisationer anknyter till Max Webers tankar om det karismatiska ledarskapets betydelse. Ut- Webers tankar om det karismatiska ledarskapets betydelse. Ut- vecklingen kopplas i Webers teori till grundarens/ledarens per- vecklingen kopplas i Webers teori till grundarens/ledarens personliga egenskaper. En nutida företrädare för detta synsätt är sonliga egenskaper. En nutida företrädare för detta synsätt är Charles Handy. I förarbetet till sin bok The New Alchemists (1999) Charles Handy. I förarbetet till sin bok The New Alchemists (1999) valde Handy ut några nya framgångsrika organisationer och valde Handy ut några nya framgångsrika organisationer och intervjuade deras grundare/ledare för att se om de hade någon- intervjuade deras grundare/ledare för att se om de hade någon- ting gemensamt. Han hävdar att det rörde sig om personer med en ting gemensamt. Han hävdar att det rörde sig om personer med en förmåga att skapa något unikt med utgångspunkt i sin egen förmåga att skapa något unikt med utgångspunkt i sin egen fantasi, men att de också varit beroende av stödjande nätverk för fantasi, men att de också varit beroende av stödjande nätverk för att komma igång. Enligt Handy hade intervjupersonerna speciella att komma igång. Enligt Handy hade intervjupersonerna speciella egenskaper, som hängivenhet och envishet, och de beskrivs som egenskaper, som hängivenhet och envishet, och de beskrivs som passionerade och målinriktade inför uppgiften. Med sin verksam- passionerade och målinriktade inför uppgiften. Med sin verksamhet ville de göra något som lämnade ett tydligt avtryck i samhället. het ville de göra något som lämnade ett tydligt avtryck i samhället. Både Michels lag och det weberianska synsättet på organisatio- Både Michels lag och det weberianska synsättet på organisationers utveckling bygger på praxiserfarenheter, och de vetenskapli- ners utveckling bygger på praxiserfarenheter, och de vetenskapliga förklaringarna har ofta varit varianter på dessa två teman. Ett ga förklaringarna har ofta varit varianter på dessa två teman. Ett knepigt problem med att använda ”oligarkins järnhårda lag” som knepigt problem med att använda ”oligarkins järnhårda lag” som förklaringsmodell är emellertid att man måste förklara stelnandet förklaringsmodell är emellertid att man måste förklara stelnandet genom att påstå att det bottnar i en lagbunden egenskap som är genom att påstå att det bottnar i en lagbunden egenskap som är immanent i alla organisationer. Det skulle därför vara alla organi- immanent i alla organisationer. Det skulle därför vara alla organisationers öde att slutligen bli oligarkier oavsett när, var och hur de sationers öde att slutligen bli oligarkier oavsett när, var och hur de framträder. Även teorin om det karismatiska ledarskapet förklarar framträder. Även teorin om det karismatiska ledarskapet förklarar utvecklingen med immanenta egenskaper och avleder därmed utvecklingen med immanenta egenskaper och avleder därmed intresset från de sociala processer som omger framträdandet. intresset från de sociala processer som omger framträdandet. Organisationens uppkomst och förändring kommer dessutom Organisationens uppkomst och förändring kommer dessutom uppfattas som direkt kopplad till grundarens personlighet och uppfattas som direkt kopplad till grundarens personlighet och individuella drivkrafter, och svårfångade förändringskrafter som individuella drivkrafter, och svårfångade förändringskrafter som till exempel ”entreprenörsanda”. till exempel ”entreprenörsanda”.

72 72 Emuleringsmekanismen Emuleringsmekanismen

Ett sätt att förklara dynamiken i organisationers utveckling som Ett sätt att förklara dynamiken i organisationers utveckling som däremot inte utgår från några immanenta egenskaper, är att se den däremot inte utgår från några immanenta egenskaper, är att se den som en dynamisk social process som påverkas av sociala faktorer. som en dynamisk social process som påverkas av sociala faktorer. Vissa forskare hävdar att nya organisationers form har ett direkt Vissa forskare hävdar att nya organisationers form har ett direkt samband med ett institutionellt tryck från omgivningen. Både samband med ett institutionellt tryck från omgivningen. Både organisationsformen och de verksamheter som bedrivs i organisa- organisationsformen och de verksamheter som bedrivs i organisationen uppfattas då som anpassade till omgivningens krav i syfte tionen uppfattas då som anpassade till omgivningens krav i syfte att ge organisationen legitimitet i det organisationsfält den gör att ge organisationen legitimitet i det organisationsfält den gör anspråk på att verka i (jfr Meyer & Rowan 1977, Ahrne 1990). anspråk på att verka i (jfr Meyer & Rowan 1977, Ahrne 1990). En viktig fråga är hur en ny organisation lär sig vad den är och En viktig fråga är hur en ny organisation lär sig vad den är och hur dess olika verksamheter skall bedrivas. En nystartad organi- hur dess olika verksamheter skall bedrivas. En nystartad organisation härmar olika och ofta motstridiga idéer, metoder och mo- sation härmar olika och ofta motstridiga idéer, metoder och modeller som cirkulerar i omvärlden och som den råkat komma i deller som cirkulerar i omvärlden och som den råkat komma i kontakt med utan att egentligen riktigt veta vad de skall ha dem kontakt med utan att egentligen riktigt veta vad de skall ha dem till. I processen lär den sig att vissa av dessa sätt att vara och arbeta till. I processen lär den sig att vissa av dessa sätt att vara och arbeta är mer gångbara än andra, åtminstone om den vill överleva på lite är mer gångbara än andra, åtminstone om den vill överleva på lite längre sikt. En viktig aspekt av härmandet av omgivningen är längre sikt. En viktig aspekt av härmandet av omgivningen är också att det samtidigt reproducerar olika mönster för social också att det samtidigt reproducerar olika mönster för social interaktion som de innehåller. interaktion som de innehåller. Detta handlar inte om en anpassningsprocess som av nödvän- Detta handlar inte om en anpassningsprocess som av nödvän- dighet måste sluta i fullständig strukturlikhet. Om så var fallet dighet måste sluta i fullständig strukturlikhet. Om så var fallet skulle alla organisationer se lika ut. Det faktum att det finns en rik skulle alla organisationer se lika ut. Det faktum att det finns en rik och varierande organisationsflora visar orimligheten i en sådan och varierande organisationsflora visar orimligheten i en sådan hypotes. Härmandet och utvecklingen mot isomorfi innebär därför hypotes. Härmandet och utvecklingen mot isomorfi innebär därför inte att den nya organisationen till slut kommer att bestå helt och inte att den nya organisationen till slut kommer att bestå helt och hållet av gamla och reproducerade former och mönster. Genom att hållet av gamla och reproducerade former och mönster. Genom att härma framgångsrika organisationer lär den sig hur den genom en härma framgångsrika organisationer lär den sig hur den genom en begränsad anpassning kan få tillgång till de önskade resurserna begränsad anpassning kan få tillgång till de önskade resurserna utan att behöva slösa med så mycket energi (jfr Meyer & Scott utan att behöva slösa med så mycket energi (jfr Meyer & Scott 1992). 1992). Dynamiken i denna process låter sig fångas väl av Tillys (1998) Dynamiken i denna process låter sig fångas väl av Tillys (1998) emuleringsbegrepp. Emulering handlar om härmandet av etable- emuleringsbegrepp. Emulering handlar om härmandet av etablerade organisationsformer och/eller transplanterandet av redan rade organisationsformer och/eller transplanterandet av redan existerande sociala relationer och kan ses som den mekanism som existerande sociala relationer och kan ses som den mekanism som anpassar den nya organisationen till det fält den vill verka i och anpassar den nya organisationen till det fält den vill verka i och som därvid reproducerar dess strukturer. som därvid reproducerar dess strukturer. Emulering handlar i det här sammanhanget om att försöka här- Emulering handlar i det här sammanhanget om att försöka här- ma genom att likna, imitera och låna en sedan tidigare välkänd ma genom att likna, imitera och låna en sedan tidigare välkänd struktur som medlemmarna i den nya organisationen redan har en struktur som medlemmarna i den nya organisationen redan har en avsevärd erfarenhet av. Emuleringen kan med andra ord också avsevärd erfarenhet av. Emuleringen kan med andra ord också uttryckas som en medveten strategi från den nya organisationens uttryckas som en medveten strategi från den nya organisationens ledning. Samtidigt kan emuleringen få konsekvenser i att vissa ledning. Samtidigt kan emuleringen få konsekvenser i att vissa 73 73 allmänna föreställningar om verksamhetens mening, sociala allmänna föreställningar om verksamhetens mening, sociala rutiner, förbindelser med omgivningen, och inte minst, vissa rutiner, förbindelser med omgivningen, och inte minst, vissa sociala kategorier som till exempel manligt/kvinnligt, professio- sociala kategorier som till exempel manligt/kvinnligt, professionell/klient etc. också importeras i organisationen (ibid. s 59). nell/klient etc. också importeras i organisationen (ibid. s 59). Organisationer emulerar gamla och välkända organisationsfor- Organisationer emulerar gamla och välkända organisationsformer därför att de lättare låter sig överflyttas än nya och okända mer därför att de lättare låter sig överflyttas än nya och okända (ibid. s 96). Emuleringen underlättar också den nya organisatio- (ibid. s 96). Emuleringen underlättar också den nya organisationens sammanfogande med organisationsformer som redan är nens sammanfogande med organisationsformer som redan är aktiva i organisationsfältet. En variant av emuleringen som påver- aktiva i organisationsfältet. En variant av emuleringen som påver- kar organisationen att utvecklas i konventionell riktning är de kar organisationen att utvecklas i konventionell riktning är de individuella medarbetarna i organisationen och de synsätt och individuella medarbetarna i organisationen och de synsätt och värderingar som de burit med sig in i den nya organisationen. värderingar som de burit med sig in i den nya organisationen. Strukturer som både genomsyrar det omgivande samhället och de Strukturer som både genomsyrar det omgivande samhället och de miljöer medarbetarna kommer från kommer därför sannolikt att miljöer medarbetarna kommer från kommer därför sannolikt att framträda i liknande former i den nya organisationen. framträda i liknande former i den nya organisationen. Tilly är i huvudsak intresserad av hur emuleringen bidrar till att Tilly är i huvudsak intresserad av hur emuleringen bidrar till att reproducera kategoriska ojämlikheter i samhället. Jag vill bygga reproducera kategoriska ojämlikheter i samhället. Jag vill bygga vidare på hans tankegång och tillägga att emuleringen också vidare på hans tankegång och tillägga att emuleringen också reproducerar ideologier. Liksom härmandet av organisationsfor- reproducerar ideologier. Liksom härmandet av organisationsformer får konsekvenser i form av vissa sociala mönster och kategori- mer får konsekvenser i form av vissa sociala mönster och kategorier inom organisationen samt föreställningar om verksamhetens er inom organisationen samt föreställningar om verksamhetens mening, får det också som konsekvens att den nya organisationen mening, får det också som konsekvens att den nya organisationen samtidigt reproducerar ideologiska mönster som organisations- samtidigt reproducerar ideologiska mönster som organisationsformen innehåller. I människobehandlande organisationer kan det formen innehåller. I människobehandlande organisationer kan det till exempel handla om uppfattningar om sociala problem, synen till exempel handla om uppfattningar om sociala problem, synen på målgruppen och hur den skall behandlas. Samtidigt är den nya på målgruppen och hur den skall behandlas. Samtidigt är den nya organisationen genom sitt resursberoende beroende av att uppvisa organisationen genom sitt resursberoende beroende av att uppvisa en viss ideologisk isomorfi med potentiella resursgivare och de en viss ideologisk isomorfi med potentiella resursgivare och de organisationer som utgör det organisationsfält den vill verka i. Om organisationer som utgör det organisationsfält den vill verka i. Om den avviker från de konventionella organisationsformerna uppstår den avviker från de konventionella organisationsformerna uppstår en spänning mellan det som organisationen vill vara och det som en spänning mellan det som organisationen vill vara och det som omgivningen vill att den skall vara. Om de ideologiska mönstren omgivningen vill att den skall vara. Om de ideologiska mönstren avviker alltför mycket från det omgivande samhället och fältet avviker alltför mycket från det omgivande samhället och fältet finns därför ett yttre tryck på den nya organisationen att emulera finns därför ett yttre tryck på den nya organisationen att emulera mer konventionella ideologiska inslag. mer konventionella ideologiska inslag. Som kommer att framgå nedan emulerade Situation Sthlm till Som kommer att framgå nedan emulerade Situation Sthlm till exempel vissa ideologiska mönster när organisationen härmade exempel vissa ideologiska mönster när organisationen härmade The Big Issue. Organisationens sociala arbete med de hemlösa The Big Issue. Organisationens sociala arbete med de hemlösa försäljarna skulle präglas av hjälp-till-självhjälp och empowerment. försäljarna skulle präglas av hjälp-till-självhjälp och empowerment. Under den första tiden fick organisationen samtidigt kontakt med Under den första tiden fick organisationen samtidigt kontakt med en mängd ideologiska mönster av diverse ursprung. I den praxis en mängd ideologiska mönster av diverse ursprung. I den praxis som så småningom växte fram kom den speciella gatutidningside- som så småningom växte fram kom den speciella gatutidningsideologin att blandas med andra mönster i produktionen av en mer ologin att blandas med andra mönster i produktionen av en mer

74 74 lokalt präglad ideologi med större gångbarhet i organisationsfältet. lokalt präglad ideologi med större gångbarhet i organisationsfältet. Samtidigt kan man se hur den ideologi som omgav det sociala Samtidigt kan man se hur den ideologi som omgav det sociala arbetet också varierade mellan medarbetarna beroende på deras arbetet också varierade mellan medarbetarna beroende på deras personlighet och tidigare erfarenheter. Detta mönster finns ut- personlighet och tidigare erfarenheter. Detta mönster finns uttryckt i kapitel 8 som sex påståenden om Situation Sthlms sociala tryckt i kapitel 8 som sex påståenden om Situation Sthlms sociala arbete. arbete.

Nya organisationers inledande anpassningsformer Nya organisationers inledande anpassningsformer

Även om emuleringsmekanismen kan bidra till att kasta ett förkla- Även om emuleringsmekanismen kan bidra till att kasta ett förkla- rande ljus över Situation Sthlms förändring under de första fem rande ljus över Situation Sthlms förändring under de första fem åren tydde mina undersökningsdata på att jag behövde göra en åren tydde mina undersökningsdata på att jag behövde göra en distinktion mellan det inledande skedet och det senare skede då distinktion mellan det inledande skedet och det senare skede då organisationen lades tillrätta i fältet. Att Situation Sthlm emulerade organisationen lades tillrätta i fältet. Att Situation Sthlm emulerade The Big Issue var uppenbart redan från början. Detta var något som The Big Issue var uppenbart redan från början. Detta var något som grundarna medvetet valt. Samtidigt verkar det inledande skedets grundarna medvetet valt. Samtidigt verkar det inledande skedets resursmobilisering ha lett till ett mer planlöst och irrande emuler- resursmobilisering ha lett till ett mer planlöst och irrande emuler- ande av olika organisationsformer. En distinktion måste därför ande av olika organisationsformer. En distinktion måste därför göras mellan emuleringen i den inledande relationella resursmo- göras mellan emuleringen i den inledande relationella resursmobiliseringen och den emulering som skedde i samband med att biliseringen och den emulering som skedde i samband med att organisationen började få tillgång till autonoma resurser och organisationen började få tillgång till autonoma resurser och läggas till rätta fältet. För att lyfta fram de nyanser i den inledande läggas till rätta fältet. För att lyfta fram de nyanser i den inledande emuleringen som jag fann hos Situation Sthlm vill jag därför intro- emuleringen som jag fann hos Situation Sthlm vill jag därför introducera några metaforer för olika anpassningsformer. ducera några metaforer för olika anpassningsformer. Metaforerna är inspirerade av Karl E Weicks (1977, jfr även Metaforerna är inspirerade av Karl E Weicks (1977, jfr även Brunsson 1989) försök att finna alternativa sätt att se på effektivitet Brunsson 1989) försök att finna alternativa sätt att se på effektivitet i organisationer. Avsikten är att finna några intressanta och okon- i organisationer. Avsikten är att finna några intressanta och okonventionella begrepp att beskriva organisationens inledande emule- ventionella begrepp att beskriva organisationens inledande emulering med. Därför har jag både lånat några av Weicks metaforer och ring med. Därför har jag både lånat några av Weicks metaforer och lagt till några egna. Liksom Weick ser jag teoretiska begrepp i lagt till några egna. Liksom Weick ser jag teoretiska begrepp i första hand som hjälpmedel i ett systematiskt artikulerande av första hand som hjälpmedel i ett systematiskt artikulerande av praxiserfarenheter i vettiga, benämningsbara och namngivna praxiserfarenheter i vettiga, benämningsbara och namngivna delar. Man behöver till exempel inte alls använda de ofta före- delar. Man behöver till exempel inte alls använda de ofta före- kommande rationella begreppen ”effektivitet”, ”produktivitet”, kommande rationella begreppen ”effektivitet”, ”produktivitet”, ”innovationsförmåga” etc. ”innovationsförmåga” etc. Praxiserfarenheter kring nystartade organisationer kan lika gär- Praxiserfarenheter kring nystartade organisationer kan lika gär- na beskrivas med hjälp av helt andra tankebilder. I det här sam- na beskrivas med hjälp av helt andra tankebilder. I det här sammanhanget beskriver metaforerna olika anpassningsformer i den manhanget beskriver metaforerna olika anpassningsformer i den nystartade organisationen som gynnar dess anpassningsförmåga. nystartade organisationen som gynnar dess anpassningsförmåga. Genom att använda metaforer som bläckfiskig, glupsk, monstruös, Genom att använda metaforer som bläckfiskig, glupsk, monstruös, godtrogen och hycklande vill jag göra det möjligt att tala om och godtrogen och hycklande vill jag göra det möjligt att tala om och reflektera över Situation Sthlms inledande organisationsutveckling reflektera över Situation Sthlms inledande organisationsutveckling

75 75 utan läsaren för den skull skall uppfatta anpassningsformerna som utan läsaren för den skull skall uppfatta anpassningsformerna som immanenta. immanenta. Bläckfiskigheten syftar på den nystartade organisationens brist på Bläckfiskigheten syftar på den nystartade organisationens brist på synkronisering. Likt bläckfiskens åtta armar är den nya organisa- synkronisering. Likt bläckfiskens åtta armar är den nya organisationens olika verksamhetsdelar löst kopplade till en gemensam tionens olika verksamhetsdelar löst kopplade till en gemensam kropp och rör sig oftast med ett minimum av koordination. Men kropp och rör sig oftast med ett minimum av koordination. Men på något sätt lyckas den i alla fall ta sig framåt och överleva. De på något sätt lyckas den i alla fall ta sig framåt och överleva. De olika delarna agerar på egen hand samtidigt som organisationen olika delarna agerar på egen hand samtidigt som organisationen som helhet ännu har en ganska dålig uppfattning om vad den som helhet ännu har en ganska dålig uppfattning om vad den håller på med och hur den skall gå tillväga. Ofta är genomström- håller på med och hur den skall gå tillväga. Ofta är genomström- ningen av medarbetare hög medan den inre organisationen är ningen av medarbetare hög medan den inre organisationen är spontan och under ständig förändring. spontan och under ständig förändring. De olika delarna agerar ofta utan kommunikation eller samord- De olika delarna agerar ofta utan kommunikation eller samordning med varandra och utan något gemensamt mål vilket krånglar ning med varandra och utan något gemensamt mål vilket krånglar till alla aktiviteter och skapar motsättningar. Den stora variationen till alla aktiviteter och skapar motsättningar. Den stora variationen i organisationens handlingsmönster ger samtidigt organisationen i organisationens handlingsmönster ger samtidigt organisationen en hög grad av dynamik och flexibilitet. En organisationsdel kan en hög grad av dynamik och flexibilitet. En organisationsdel kan anpassa sig medan en annan del hittar på något annat. Eftersom anpassa sig medan en annan del hittar på något annat. Eftersom det ännu inte finns någon ledningsstruktur kan organisationen det ännu inte finns någon ledningsstruktur kan organisationen inkorporera olika motsägelsefulla element utan att det behöver inkorporera olika motsägelsefulla element utan att det behöver äventyra dess existens och prova nya vägar utan att bli straffad för äventyra dess existens och prova nya vägar utan att bli straffad för detta beteende lika hårt som en organisation som lagts till rätta detta beteende lika hårt som en organisation som lagts till rätta skulle bli. skulle bli. Glupskheten syftar på den nya organisationens ”matsökande”. Glupskheten syftar på den nya organisationens ”matsökande”. Eftersom den är hungrig och inte vet när den kan äta nästa gång Eftersom den är hungrig och inte vet när den kan äta nästa gång irrar den, ofta slumpmässigt och utan mål runt och rotar och irrar den, ofta slumpmässigt och utan mål runt och rotar och slukar det mesta som kommer i dess väg utan att bry sig så mycket slukar det mesta som kommer i dess väg utan att bry sig så mycket om det är ätbart eller inte. Matsökandet sker över vidsträckta och om det är ätbart eller inte. Matsökandet sker över vidsträckta och sinsemellan ofta orelaterade områden. Organisationen vet ännu sinsemellan ofta orelaterade områden. Organisationen vet ännu inte riktigt vad som är bra och dåligt, nyttigt och onyttigt. Det inte riktigt vad som är bra och dåligt, nyttigt och onyttigt. Det innebär att den också sväljer en hel del hälsofarlig föda och kan till innebär att den också sväljer en hel del hälsofarlig föda och kan till och med ganska snabbt bli både sjuk och överviktig. I sin strävan och med ganska snabbt bli både sjuk och överviktig. I sin strävan efter att överleva och expandera inkorporerar organisationen efter att överleva och expandera inkorporerar organisationen instinktivt och utan urskillnad alla resurser den stöter på. Detta instinktivt och utan urskillnad alla resurser den stöter på. Detta beteende stärks av den lösa kopplingen mellan delarna, där bläck- beteende stärks av den lösa kopplingen mellan delarna, där bläck- fiskens dåligt synkroniserade armar griper efter föda att stoppa i fiskens dåligt synkroniserade armar griper efter föda att stoppa i sig utan att ha en aning om vad de andra armarna redan fått tag i sig utan att ha en aning om vad de andra armarna redan fått tag i eller slängt bort. Efter en tid kommer reaktioner i form av miss- eller slängt bort. Efter en tid kommer reaktioner i form av miss- nöjda och försummade samarbetspartners, motstridiga aktiviteter, nöjda och försummade samarbetspartners, motstridiga aktiviteter, interna splittringar etc. vilket ofta leder till kriser. Glupskheten är interna splittringar etc. vilket ofta leder till kriser. Glupskheten är den kanske viktigaste aspekten av den inledande emuleringen då den kanske viktigaste aspekten av den inledande emuleringen då detta leder till en ansamling av redan existerade och beprövade detta leder till en ansamling av redan existerade och beprövade idéer, metoder och organisationsformer. idéer, metoder och organisationsformer.

76 76 Monstrositeten syftar på organisationsformen som en ny varia- Monstrositeten syftar på organisationsformen som en ny variation i organisationsfältet. Fälten har ofta starka normer för hur de tion i organisationsfältet. Fälten har ofta starka normer för hur de organisationer som ingår i det skall se ut och hur de skall bedriva organisationer som ingår i det skall se ut och hur de skall bedriva verksamhet, och som nya organisationer förväntas leva upp till. En verksamhet, och som nya organisationer förväntas leva upp till. En ny organisation som inte uppfyller normerna uppfattas därför som ny organisation som inte uppfyller normerna uppfattas därför som vanskapt. Den är en mutant, en avvikande organisationsform vars vanskapt. Den är en mutant, en avvikande organisationsform vars existensberättigande och anpassningsförmåga till omgivningen existensberättigande och anpassningsförmåga till omgivningen ännu är oprövad. Om organisationen överlever eller inte beror på ännu är oprövad. Om organisationen överlever eller inte beror på tidpunkten för dess framträdande och vilka ovanliga, annorlunda tidpunkten för dess framträdande och vilka ovanliga, annorlunda och/eller nya (gynnsamma) förhållanden som föreligger då. och/eller nya (gynnsamma) förhållanden som föreligger då. Eftersom den typ av organisationer som diskuteras här ofta är Eftersom den typ av organisationer som diskuteras här ofta är beroende av offentliga ekonomiska bidrag är dess attraktionskraft beroende av offentliga ekonomiska bidrag är dess attraktionskraft på bidragsgivarna starkt påverkad av trender inom den offentliga på bidragsgivarna starkt påverkad av trender inom den offentliga politiken. En ny organisationsform har alltså större chans att politiken. En ny organisationsform har alltså större chans att överleva om dess aspirationer råkar ligga inom ett politiskt tren- överleva om dess aspirationer råkar ligga inom ett politiskt tren- digt område eftersom det finns en öppnare attityd till sådana digt område eftersom det finns en öppnare attityd till sådana monster bland politiker och tjänstemän. Inte minst kan deras monster bland politiker och tjänstemän. Inte minst kan deras inkorporering i politiken ge ett intryck av att beslutsfattarna gör inkorporering i politiken ge ett intryck av att beslutsfattarna gör någonting nytt. någonting nytt. Godtrogenheten syftar på att den nystartade organisationen tror Godtrogenheten syftar på att den nystartade organisationen tror alla om gott. En aspekt av godtrogenheten är att i stort sett vem alla om gott. En aspekt av godtrogenheten är att i stort sett vem som helst kan bli medarbetare utan några speciella meriter eller som helst kan bli medarbetare utan några speciella meriter eller kvalifikationer. Det räcker oftast med att ta en plats och visa ett kvalifikationer. Det räcker oftast med att ta en plats och visa ett intresse. Det gör organisationen känslig för både inkompetens, intresse. Det gör organisationen känslig för både inkompetens, lycksökare och andra som vill utnyttja den för egna syften. Detta lycksökare och andra som vill utnyttja den för egna syften. Detta kommer förr eller senare att slå tillbaka på verksamheten genom kommer förr eller senare att slå tillbaka på verksamheten genom att medlemmar till exempel inte gjort, klarat av de arbetsuppgifter att medlemmar till exempel inte gjort, klarat av de arbetsuppgifter de tagit på sig eller sysslat med annat. En annan aspekt av godtro- de tagit på sig eller sysslat med annat. En annan aspekt av godtrogenheten är att organisationen som ännu saknar erfarenhet av genheten är att organisationen som ännu saknar erfarenhet av samarbete tror motparten om gott, att saker och ting fungerar samarbete tror motparten om gott, att saker och ting fungerar enligt regelboken och att alla behandlas lika. Så småningom enligt regelboken och att alla behandlas lika. Så småningom upptäcker de att politiken för det mesta även innehåller ett dolt upptäcker de att politiken för det mesta även innehåller ett dolt spel, hur motparterna har dolda agendor bakom sitt agerande och spel, hur motparterna har dolda agendor bakom sitt agerande och hur samarbets- och bidragsstrukturer i praktiken kan ha inslag av hur samarbets- och bidragsstrukturer i praktiken kan ha inslag av både nepotism, korruption och klientelism. Innan dess har organi- både nepotism, korruption och klientelism. Innan dess har organisationen emellertid gått på ett antal minor och godtrogenheten har sationen emellertid gått på ett antal minor och godtrogenheten har förmodligen börjat förvandlas till cynism. förmodligen börjat förvandlas till cynism. En annan sida av bläckfiskigheten är det hycklande som den En annan sida av bläckfiskigheten är det hycklande som den samtidigt för med sig. Bristen på synkronisering mellan delarna samtidigt för med sig. Bristen på synkronisering mellan delarna innebär att en organisationsdel ofta inte vet vad en annan gör eller innebär att en organisationsdel ofta inte vet vad en annan gör eller har sagt. En del kan alltså säga en sak medan en annan del kan har sagt. En del kan alltså säga en sak medan en annan del kan säga det motsatta, en del kan göra en sak medan en annan del kan säga det motsatta, en del kan göra en sak medan en annan del kan handla på ett motsatt sätt. Det innebär att organisationen, betrak- handla på ett motsatt sätt. Det innebär att organisationen, betrak-

77 77 tad som en helhet ofta kan säga en sak och göra en annan och tad som en helhet ofta kan säga en sak och göra en annan och tvärtom. Även hycklandet leder till en hög grad av flexibilitet tvärtom. Även hycklandet leder till en hög grad av flexibilitet genom att den nya organisationen kan hålla många och motstridi- genom att den nya organisationen kan hålla många och motstridiga bollar i luften samtidigt, variera motparter och prova olika ga bollar i luften samtidigt, variera motparter och prova olika förhållnings- och tillvägagångssätt samtidigt, sätta tilltro till något förhållnings- och tillvägagångssätt samtidigt, sätta tilltro till något samtidigt som den misstror det. Organisationen blir med andra samtidigt som den misstror det. Organisationen blir med andra ord mycket dynamisk eftersom den kan anpassa sig utan att ge ord mycket dynamisk eftersom den kan anpassa sig utan att ge upp sin anpassningsförmåga. upp sin anpassningsförmåga. Genom sitt illa synkroniserade och självständiga beteende kan Genom sitt illa synkroniserade och självständiga beteende kan organisationsdelarna ständigt anta nya konstellationer och byta organisationsdelarna ständigt anta nya konstellationer och byta skepnad. Bläckfiskigheten och hycklandet är därför nyttiga an- skepnad. Bläckfiskigheten och hycklandet är därför nyttiga anpassningsformer som både underlättar utveckling och omvandling passningsformer som både underlättar utveckling och omvandling samtidigt som de ger utlopp för all den energi som snabbt ansam- samtidigt som de ger utlopp för all den energi som snabbt ansam- las i nya organisationer. las i nya organisationer. I kapitel 9 kommer jag att återkomma till emuleringsmekanis- I kapitel 9 kommer jag att återkomma till emuleringsmekanismen och anpassningsformerna i en diskussion av Situation Sthlms men och anpassningsformerna i en diskussion av Situation Sthlms organisationsutveckling. organisationsutveckling.

78 78 7. TIDNINGENS UTFORMNING OCH INNEHÅLL 7. TIDNINGENS UTFORMNING OCH INNEHÅLL

En av den affärsdrivande gatutidningsmodellens viktigaste prin- En av den affärsdrivande gatutidningsmodellens viktigaste principer var att tidningen i första hand skulle vara kommersiellt ciper var att tidningen i första hand skulle vara kommersiellt bärkraftig. Detta innebar bland annat att den inte kunde handla så bärkraftig. Detta innebar bland annat att den inte kunde handla så mycket om hemlöshet då tidningsköpare i allmänhet var mindre mycket om hemlöshet då tidningsköpare i allmänhet var mindre intresserade av detta ämne. Innehållet skulle istället bestå av intresserade av detta ämne. Innehållet skulle istället bestå av sådant material som attraherade en bred läsekrets, till exempel sådant material som attraherade en bred läsekrets, till exempel intervjuer med kändisar och reportage från nöjesbranschen. intervjuer med kändisar och reportage från nöjesbranschen. Organisationens företrädarroll tonades ned till förmån för pro- Organisationens företrädarroll tonades ned till förmån för produktion, distribution och försäljning. Målet var att sälja så många duktion, distribution och försäljning. Målet var att sälja så många tidningar och annonser som möjligt. Därigenom skulle tidningen tidningar och annonser som möjligt. Därigenom skulle tidningen göra en vinst som kunde bekosta organisationens olika sociala göra en vinst som kunde bekosta organisationens olika sociala projekt för försäljarna. När Situation Sthlm startades tillämpades projekt för försäljarna. När Situation Sthlm startades tillämpades redan den affärsdrivande modellen av många andra gatutidningar redan den affärsdrivande modellen av många andra gatutidningar utan att det konkreta innehållet i tidningarna för den skull var utan att det konkreta innehållet i tidningarna för den skull var likartat. Innehållsmässigt speglade tidningarna också den lokala likartat. Innehållsmässigt speglade tidningarna också den lokala situationen och begränsades i praktiken av de tillgängliga resur- situationen och begränsades i praktiken av de tillgängliga resurserna. serna. När Situation Sthlm började med sin verksamhet var den affärs- När Situation Sthlm började med sin verksamhet var den affärs- drivande inriktningen ett av de inslag som gjorde att organisatio- drivande inriktningen ett av de inslag som gjorde att organisationen inte passade in. De andra lokala organisationer som arbetade nen inte passade in. De andra lokala organisationer som arbetade med hemlösa var antingen medlemsbaserade frivilliga organisa- med hemlösa var antingen medlemsbaserade frivilliga organisationer och självhjälpsgrupper som på olika sätt företrädde hemlösa tioner och självhjälpsgrupper som på olika sätt företrädde hemlösa och talade för dem, eller moderniserade välgörenhetsorganisatio- och talade för dem, eller moderniserade välgörenhetsorganisatio- ner med en inmutad rätt på detta område. För att passa in i detta ner med en inmutad rätt på detta område. För att passa in i detta sällskap borde Situation Sthlm till exempel representera målgrup- sällskap borde Situation Sthlm till exempel representera målgrup- pen i politik och opinionsbildning eller utföra ett socialt arbete pen i politik och opinionsbildning eller utföra ett socialt arbete som låg i linje med myndigheternas politik. som låg i linje med myndigheternas politik. Av undersökningsmaterialet framgår det att det inte alltid rådde Av undersökningsmaterialet framgår det att det inte alltid rådde enighet bland Situation Sthlms medarbetare om vilken väg organi- enighet bland Situation Sthlms medarbetare om vilken väg organisationen borde välja. Det har funnits medarbetare som ansett att sationen borde välja. Det har funnits medarbetare som ansett att tidningen borde handla mycket mer om hemlöshet än vad den har tidningen borde handla mycket mer om hemlöshet än vad den har gjort och vara ett politiskt organ i kampen för hemlösas sak. Men gjort och vara ett politiskt organ i kampen för hemlösas sak. Men diskussionen om innehållet har också dragit åt motsatt håll med diskussionen om innehållet har också dragit åt motsatt håll med medarbetare som förespråkat en högre grad av kommersialisering, medarbetare som förespråkat en högre grad av kommersialisering, inte minst för att komma tillrätta med svårigheterna att sälja inte minst för att komma tillrätta med svårigheterna att sälja annonser. Den övergripande bild av tidningens innehåll som annonser. Den övergripande bild av tidningens innehåll som framträdde i min undersökning var att den hade affärsdrivande framträdde i min undersökning var att den hade affärsdrivande inslag samtidigt som det fanns en viss ambition att företräda inslag samtidigt som det fanns en viss ambition att företräda hemlösa i samhällsdebatten. Även om innehållet framförallt hemlösa i samhällsdebatten. Även om innehållet framförallt styrdes av principen om allmänt läsvärde fanns det trots allt styrdes av principen om allmänt läsvärde fanns det trots allt material som tog upp hemlöshetsfrågor. material som tog upp hemlöshetsfrågor.

79 79 Genom att analysera innehållet i tidningen vill jag i detta kapitel Genom att analysera innehållet i tidningen vill jag i detta kapitel undersöka hur Situation Sthlm har förhållit sig till den ovanliga undersöka hur Situation Sthlm har förhållit sig till den ovanliga affärsdrivande modellen och den företrädar/välgörenhetsmodell affärsdrivande modellen och den företrädar/välgörenhetsmodell som bättre motsvarade de lokala förväntningarna på organisatio- som bättre motsvarade de lokala förväntningarna på organisationen. I den utsträckning organisationen, med utgångspunkt i de nen. I den utsträckning organisationen, med utgångspunkt i de data som används här, levt upp till företrädarrollen vill jag också data som används här, levt upp till företrädarrollen vill jag också se hur det uttryckts i tidningens innehåll, vilken bild av hemlösa se hur det uttryckts i tidningens innehåll, vilken bild av hemlösa och hemlöshet som då förmedlats, och hur den förhåller sig till och hemlöshet som då förmedlats, och hur den förhåller sig till vedertagna föreställningar, som till exempel trashanksbilden, i vedertagna föreställningar, som till exempel trashanksbilden, i detta sammanhang. Innan jag går vidare vill jag emellertid kort detta sammanhang. Innan jag går vidare vill jag emellertid kort redogöra för innehållsanalysens viktigaste metodologiska och redogöra för innehållsanalysens viktigaste metodologiska och teoretiska utgångspunkter. teoretiska utgångspunkter.

Data och metod Data och metod

Undersökningen av innehållet i tidningen bygger på ett sökande Undersökningen av innehållet i tidningen bygger på ett sökande efter återkommande mönster i samtliga de nummer som utgivits efter återkommande mönster i samtliga de nummer som utgivits under undersökningsperioden (nr 1, augusti 1995 till 41, under undersökningsperioden (nr 1, augusti 1995 till 41, juli/augusti 2000). För att kunna identifiera olika mönster har jag juli/augusti 2000). För att kunna identifiera olika mönster har jag läst igenom varje nummer, kodat innehållet, skapat en databas och läst igenom varje nummer, kodat innehållet, skapat en databas och sedan använt den för att se om några övergripande och longitudi- sedan använt den för att se om några övergripande och longitudi- nella mönster framträdde i form av återkommande teman. När en nella mönster framträdde i form av återkommande teman. När en tematisk mättnad uppnåtts ställde jag samman temana till en profil tematisk mättnad uppnåtts ställde jag samman temana till en profil av tidningens innehåll under undersökningsperioden.1 av tidningens innehåll under undersökningsperioden.1 Varje nummer gavs en egen registerpost med kategorierna: Varje nummer gavs en egen registerpost med kategorierna: ”år/nr”, ”ledare”, ”fasta avdelningar”, ”feature” (specialartiklar), ”år/nr”, ”ledare”, ”fasta avdelningar”, ”feature” (specialartiklar), ”artiklar om hemlöshet”, ”bilder”, ”annonser” och ”övrigt”. När ”artiklar om hemlöshet”, ”bilder”, ”annonser” och ”övrigt”. När det gäller de fasta avdelningarna och featureartiklarna samt hur det gäller de fasta avdelningarna och featureartiklarna samt hur stor del av tidningens innehåll som utgjordes av bilder noterade stor del av tidningens innehåll som utgjordes av bilder noterade jag även hur många sidor de tog i anspråk. I ”Övrigt”-kategorin jag även hur många sidor de tog i anspråk. I ”Övrigt”-kategorin har jag bland annat noterat förändringar inom redaktionen. Ett har jag bland annat noterat förändringar inom redaktionen. Ett exempel på en typisk post visas på nästa sida. exempel på en typisk post visas på nästa sida. När olika teman väl började framträda gick jag tillbaka till varje När olika teman väl började framträda gick jag tillbaka till varje nummer och kontrollerade hur gränserna mellan dem höll. På det nummer och kontrollerade hur gränserna mellan dem höll. På det sättet kunde jag till exempel skilja mellan teman som ”den lilla sättet kunde jag till exempel skilja mellan teman som ”den lilla människans vanmakt” och ”utanförskap och motstånd”. Dessa människans vanmakt” och ”utanförskap och motstånd”. Dessa teman skulle kunna ha slagits samman till ett enda, till exempel teman skulle kunna ha slagits samman till ett enda, till exempel ”utanförskap”. Jag valde att göra en tematisk distinktion mellan ”utanförskap”. Jag valde att göra en tematisk distinktion mellan

1 Arbetssättet knyter teoretiskt närmast an till en av grundteserna i grounded 1 Arbetssättet knyter teoretiskt närmast an till en av grundteserna i grounded theory som säger att datainsamlingen skall vägledas av de teoretiska idéer theory som säger att datainsamlingen skall vägledas av de teoretiska idéer som man får när man granskar och kodar data (jfr Svensson & Starrin 1996 s som man får när man granskar och kodar data (jfr Svensson & Starrin 1996 s 107, Strauss & Corbin 1998). 107, Strauss & Corbin 1998). 80 80 ofrivilligt och frivilligt utanförskap eftersom det innehållsmässigt i ofrivilligt och frivilligt utanförskap eftersom det innehållsmässigt i det senare fallet oftast rörde sig om framgångshistorier. det senare fallet oftast rörde sig om framgångshistorier.

År/nr: 1996/4 År/nr: 1996/4

Ledare: Innehållsdeklaration Ledare: Innehållsdeklaration

Fasta avdelningar: Fasta avdelningar: Insändaren: Tankar kring dagens narkotikapolitik (1) Insändaren: Tankar kring dagens narkotikapolitik (1) Månadens gästskribent: Mattias Gardell, samhällsvetare (1) Månadens gästskribent: Mattias Gardell, samhällsvetare (1) Kultur: Film & sånt, Teater & böcker, Konsthantverk, Teater Plasma (reportage), Recensioner Kultur: Film & sånt, Teater & böcker, Konsthantverk, Teater Plasma (reportage), Recensioner (5) (5)

Feature: Feature: 1. Han ser filmen i vitögat. Intervju med Mikael Lypinski, 20, elev på filmhögskolan i Lódz, 1. Han ser filmen i vitögat. Intervju med Mikael Lypinski, 20, elev på filmhögskolan i Lódz, Polen (2) Polen (2) 2. Trondheim. Reportage (5) 2. Trondheim. Reportage (5) 3. Sergels torg– ett Sverige i miniatyr. Reportage (4) 3. Sergels torg– ett Sverige i miniatyr. Reportage (4) 4. Ett paradis på åtta kvadrat. Reportage om person som bor på campingplats i Sthlm (2) 4. Ett paradis på åtta kvadrat. Reportage om person som bor på campingplats i Sthlm (2) 5. Ensam, modig & hemlös: Intervju med Egon Kvarnström, hemlös (3) 5. Ensam, modig & hemlös: Intervju med Egon Kvarnström, hemlös (3) 6. Nöje: Odenplan: Biljardhallar, Krogar, Fik, Skivbörser, Frisörer, Nattbussar, Hotell (6) 6. Nöje: Odenplan: Biljardhallar, Krogar, Fik, Skivbörser, Frisörer, Nattbussar, Hotell (6) 7. Charlotta Cederlöf– kvicksilver och alabaster, intervju med författare (4) 7. Charlotta Cederlöf– kvicksilver och alabaster, intervju med författare (4) 8. Serie: Serietajm 8. Serie: Serietajm 9. Skinnskalle...: Reportage (6) 9. Skinnskalle...: Reportage (6)

Artiklar om hemlöshet: Ensam, modig & hemlös: Intervju med Egon Kvarnström, hemlös, se Artiklar om hemlöshet: Ensam, modig & hemlös: Intervju med Egon Kvarnström, hemlös, se Feature 5! Feature 5!

Bilder: Omslag: Suddig gul bild av hund på snötäckt gräsmatta, Totalt cirka 14 sidor bilder Bilder: Omslag: Suddig gul bild av hund på snötäckt gräsmatta, Totalt cirka 14 sidor bilder

Annonser: Annonser: Det nødvendige seminarium Det nødvendige seminarium Tröjforum Tröjforum Gröna budet Gröna budet Norstedts tryckeri AB Norstedts tryckeri AB

Övrigt: Övrigt: SS tackar företag och föreningar SS tackar företag och föreningar Situation Sthlm behöver dig. Söker samarbetspartner Situation Sthlm behöver dig. Söker samarbetspartner Borges borta som red chef, Kindgren red chef Borges borta som red chef, Kindgren red chef

Andra viktiga data för detta kapitel utgörs av sådant som kom Andra viktiga data för detta kapitel utgörs av sådant som kom fram i de intervjuade medarbetarnas berättelser om tidningens fram i de intervjuade medarbetarnas berättelser om tidningens utveckling sedan starten. utveckling sedan starten. Oavsett hur mycket av de två gatutidningsmodellerna som Situ- Oavsett hur mycket av de två gatutidningsmodellerna som Situ- ation Sthlm kan sägas innehålla har tidningen deltagit i och påver- ation Sthlm kan sägas innehålla har tidningen deltagit i och påver- kat både den offentliga debatten om och bilden av hemlö- kat både den offentliga debatten om och bilden av hemlö- sa/hemlöshet. Bara genom sin blotta existens och de hemlösa sa/hemlöshet. Bara genom sin blotta existens och de hemlösa försäljarnas närvaro i gatubilden har organisationen varit med och försäljarnas närvaro i gatubilden har organisationen varit med och

81 81 påverkat samhällets bild av hemlösa och hemlöshet. En viss del av påverkat samhällets bild av hemlösa och hemlöshet. En viss del av innehållet har behandlat hemlöshetsfrågor och varje nummer innehållet har behandlat hemlöshetsfrågor och varje nummer innehåller ett par sidor där försäljarna själva framträder. Med innehåller ett par sidor där försäljarna själva framträder. Med utgångspunkt i en form av innehållsanalys som bland annat utgångspunkt i en form av innehållsanalys som bland annat sociologen Sven-Åke Lindgren (1993) använder i sin studie om sociologen Sven-Åke Lindgren (1993) använder i sin studie om bruket av droger som samhällsproblem har jag undersökt hur bruket av droger som samhällsproblem har jag undersökt hur hemlöshets och hemlöshetsrelaterat innehåll i tidningen givit hemlöshets och hemlöshetsrelaterat innehåll i tidningen givit mening åt hemlöshetsfrågan. Bilden av hemlösa och hemlöshet mening åt hemlöshetsfrågan. Bilden av hemlösa och hemlöshet konstrueras i detta perspektiv av de texter och bilder om hemlösa konstrueras i detta perspektiv av de texter och bilder om hemlösa och hemlöshet som förekommer i tidningen. Hur beskriver de och hemlöshet som förekommer i tidningen. Hur beskriver de problemens orsaker, konsekvenser och moraliska kännetecken? problemens orsaker, konsekvenser och moraliska kännetecken? Vilka metaforer och exempel används? Vilka metaforer och exempel används?

Tidningens upplaga och utformning Tidningens upplaga och utformning

Situation Sthlms försäljningsstatistik visade redan från början en Situation Sthlms försäljningsstatistik visade redan från början en stadigt uppåtgående utvecklingstrend. Med en upplagetopp på stadigt uppåtgående utvecklingstrend. Med en upplagetopp på cirka 22 000 exemplar under vintern 1997/98 var den till exempel cirka 22 000 exemplar under vintern 1997/98 var den till exempel vid detta tillfälle den största månadstidningen i Stockholm. Mer än vid detta tillfälle den största månadstidningen i Stockholm. Mer än hälften av tidningen såldes i norra delen av Stockholm. Vissa hälften av tidningen såldes i norra delen av Stockholm. Vissa nummer har sålt betydligt bättre än andra. Det gäller bland annat nummer har sålt betydligt bättre än andra. Det gäller bland annat julnumren men också sådana som orsakat debatt, till exempel ett julnumren men också sådana som orsakat debatt, till exempel ett nummer där ett reportage om holländsk narkotikapolitik ingick. nummer där ett reportage om holländsk narkotikapolitik ingick. En marknadsföringskampanj i början av 1998 ledde också till en En marknadsföringskampanj i början av 1998 ledde också till en märkbar ökning. Fram till 1998 bygger upplagesiffrorna på Situa- märkbar ökning. Fram till 1998 bygger upplagesiffrorna på Situa- tion Sthlms egen bokföring av de tidningar som sålts till försäljarna. tion Sthlms egen bokföring av de tidningar som sålts till försäljarna. Det är först från och med 1998 när tidningen registrerades av Det är först från och med 1998 när tidningen registrerades av Svensk tidningsstatistik (TS) som upplagestatistiken är tillförlitlig. Svensk tidningsstatistik (TS) som upplagestatistiken är tillförlitlig. År 1998 var den genomsnittliga upplagan 11 700 exemplar per År 1998 var den genomsnittliga upplagan 11 700 exemplar per månad. År 1999 var den 17 400 exemplar per månad och 2000 20 månad. År 1999 var den 17 400 exemplar per månad och 2000 20 100 exemplar per månad. Som en jämförelse kan nämnas att under 100 exemplar per månad. Som en jämförelse kan nämnas att under 1999 hade intressetidningarna Svensk Golf och Sköna hem en 1999 hade intressetidningarna Svensk Golf och Sköna hem en upplaga på 289 300 respektive 115 000 exemplar per månad och upplaga på 289 300 respektive 115 000 exemplar per månad och månadstidningarna Café och Slitz 42 200 resp. 62 300 exemplar per månadstidningarna Café och Slitz 42 200 resp. 62 300 exemplar per månad (Svensk tidningsstatistik, www.tsrs.se). månad (Svensk tidningsstatistik, www.tsrs.se). Under undersökningsperioden bestod tidningen, med undantag Under undersökningsperioden bestod tidningen, med undantag för nummer 1 och ett par dubbelnummer, av 48 sidor i A4-format. för nummer 1 och ett par dubbelnummer, av 48 sidor i A4-format. Efter en kort inledande period av experimenterande med formgiv- Efter en kort inledande period av experimenterande med formgiv- ning och innehåll fick den en relativt fast form. Innehållet blev ning och innehåll fick den en relativt fast form. Innehållet blev alltmer uppdelat i tre huvuddelar: fasta avdelningar som åter- alltmer uppdelat i tre huvuddelar: fasta avdelningar som åter- kommer i varje nummer, så kallat featurematerial bestående av kommer i varje nummer, så kallat featurematerial bestående av speciella reportage och intervjuer, och försäljarnas egna sidor. I ett speciella reportage och intervjuer, och försäljarnas egna sidor. I ett

82 82 genomsnittligt nummer stod featurematerialet för cirka hälften av genomsnittligt nummer stod featurematerialet för cirka hälften av innehållet och fasta avdelningar och övrigt material för cirka en innehållet och fasta avdelningar och övrigt material för cirka en fjärdedel var. fjärdedel var. Tidningen trycktes i svartvitt förutom omslaget som först tona- Tidningen trycktes i svartvitt förutom omslaget som först tonades i en färg för att sedan tryckas i fyrfärg. I decembernumret 1999 des i en färg för att sedan tryckas i fyrfärg. I decembernumret 1999 trycktes även ett antal insidor i färg och från och med aprilnumret trycktes även ett antal insidor i färg och från och med aprilnumret 2000 trycktes hela tidningen i färg. I genomsnitt bestod cirka en 2000 trycktes hela tidningen i färg. I genomsnitt bestod cirka en femtedel av innehållet av bilder. Oftast är det illustrationer till femtedel av innehållet av bilder. Oftast är det illustrationer till texten men ibland förekom även fristående bildmaterial. texten men ibland förekom även fristående bildmaterial. De fasta avdelningarna behandlade oftast kulturhändelser eller De fasta avdelningarna behandlade oftast kulturhändelser eller var kortare texter om olika företeelser i Stockholm, ibland i formen var kortare texter om olika företeelser i Stockholm, ibland i formen av krönikor och kåserier. I de flesta nummer porträtterades även av krönikor och kåserier. I de flesta nummer porträtterades även en person som sysslade med någonting intressant. Det fanns en en person som sysslade med någonting intressant. Det fanns en insändarsida och av och till förekom spalter som "Fråga juristen" insändarsida och av och till förekom spalter som "Fråga juristen" och ”Försvunna personer”. Featurematerialet bestod av reportage och ”Försvunna personer”. Featurematerialet bestod av reportage och intervjuer och hade i de allra flesta fall inte ett hemlöshetste- och intervjuer och hade i de allra flesta fall inte ett hemlöshetste- ma. I varje nummer fanns en längre intervju med någon känd ma. I varje nummer fanns en längre intervju med någon känd person. I början av år 2000 skedde en avgränsning av huvuddelar- person. I början av år 2000 skedde en avgränsning av huvuddelar- na och en redaktionell arbetsdelning där varje del fick sin egen na och en redaktionell arbetsdelning där varje del fick sin egen redaktör. Först i tidningen kom sedan två fasta avdelningar kalla- redaktör. Först i tidningen kom sedan två fasta avdelningar kallade ”Utan hem” med i huvudsak kortare artiklar som rörde hem- de ”Utan hem” med i huvudsak kortare artiklar som rörde hem- löshet och andra sociala problem och ”Cahoots” (eng. i maskopi) löshet och andra sociala problem och ”Cahoots” (eng. i maskopi) med kortare kulturartiklar. Sedan följde featuredelen och sist ”I med kortare kulturartiklar. Sedan följde featuredelen och sist ”I Gatuplanet”– försäljarnas egna sidor. På näst sista sidan fanns den Gatuplanet”– försäljarnas egna sidor. På näst sista sidan fanns den avslutande ”5 minuter med…”, en kortare intervju som alltid avslutande ”5 minuter med…”, en kortare intervju som alltid slutade med avskedsfras. Vissa krönikor och återkommande inslag slutade med avskedsfras. Vissa krönikor och återkommande inslag rensades också bort. I jämförelse med tidningens innehåll före 2000 rensades också bort. I jämförelse med tidningens innehåll före 2000 fick hemlöshetsfrågan mer utrymme än tidigare. fick hemlöshetsfrågan mer utrymme än tidigare. När Situation Sthlm startade var innehållet, precis som hos The När Situation Sthlm startade var innehållet, precis som hos The Big Issue, även riktat till arbetslösa. Till årsskiftet 1996/97 publice- Big Issue, även riktat till arbetslösa. Till årsskiftet 1996/97 publicerades till och med en bilaga om arbete och studier i samarbete med rades till och med en bilaga om arbete och studier i samarbete med Stockholms stad. Detta fungerade sämre i den svenska kontexten Stockholms stad. Detta fungerade sämre i den svenska kontexten och inslaget försvann i stort sett efter nummer 11. En tänkbar och inslaget försvann i stort sett efter nummer 11. En tänkbar orsak som fördes fram av Situation Sthlms medarbetare i intervju- orsak som fördes fram av Situation Sthlms medarbetare i intervjuerna är att människor i Sverige inte är konstant arbetslösa på erna är att människor i Sverige inte är konstant arbetslösa på samma sätt som i Storbritannien, utan ofta går ut och in i olika samma sätt som i Storbritannien, utan ofta går ut och in i olika arbetsmarknadsåtgärder. arbetsmarknadsåtgärder.

Innehåll Innehåll

Som jag redan nämnt är ett vanligt sätt att skaffa en uppfattning Som jag redan nämnt är ett vanligt sätt att skaffa en uppfattning om innehållet i texter att läsa igenom och registrera dem, söka om innehållet i texter att läsa igenom och registrera dem, söka

83 83 efter återkommande teman och sedan försöka renodla och ge efter återkommande teman och sedan försöka renodla och ge exempel. Genom genomläsningen av nummer 1–41 av Situation exempel. Genom genomläsningen av nummer 1–41 av Situation Sthlm och upprättandet av innehållsregistret kunde jag urskilja Sthlm och upprättandet av innehållsregistret kunde jag urskilja några framträdande och återkommande teman som i olika omfatt- några framträdande och återkommande teman som i olika omfattning funnits med sedan starten. Ett sådant tema är storstads- och ning funnits med sedan starten. Ett sådant tema är storstads- och stockholmsanknytningen, ett annat den lilla människans vanmakt, ett stockholmsanknytningen, ett annat den lilla människans vanmakt, ett tredje är utanförskapet och motståndet och ett fjärde kritiken mot tredje är utanförskapet och motståndet och ett fjärde kritiken mot myndigheter och ”systemet”. Man kan också tala om ett femte stilis- myndigheter och ”systemet”. Man kan också tala om ett femte stilistiskt tema i form av en absurdism som genomsyrar delar av materi- tiskt tema i form av en absurdism som genomsyrar delar av materialet. Nedan kommer jag att ge olika exempel på dessa teman. alet. Nedan kommer jag att ge olika exempel på dessa teman. Ledarmaterialet behandlas i ett separat avsnitt. Ledarmaterialet behandlas i ett separat avsnitt.

Stockholm storstaden Stockholm storstaden

Artiklarna med ett storstads- och stockholmstema handlar många Artiklarna med ett storstads- och stockholmstema handlar många gånger om udda stockholmsmiljöer. Redan i nummer ett finns till gånger om udda stockholmsmiljöer. Redan i nummer ett finns till exempel en artikel om husbåtsboende längs stadens kajer och en exempel en artikel om husbåtsboende längs stadens kajer och en annan om Stockholms skogskyrkogård. Många av artiklarna på annan om Stockholms skogskyrkogård. Många av artiklarna på detta tema handlar just om yttre miljöer. Mellan nummer 15 till 23 detta tema handlar just om yttre miljöer. Mellan nummer 15 till 23 skildras till exempel livet på Malmskillnadsgatan, Rörstrandsga- skildras till exempel livet på Malmskillnadsgatan, Rörstrandsga- tan, S:t Eriksgatan, Svandammsvägen, Västerlånggatan, Långhol- tan, S:t Eriksgatan, Svandammsvägen, Västerlånggatan, Långhol- men och kring stadens tullar. I ett nummer (19) skildras hund- men och kring stadens tullar. I ett nummer (19) skildras hund- kapplöpningsbanan i Skarpnäck, i ytterligare andra Södra Årsta- kapplöpningsbanan i Skarpnäck, i ytterligare andra Södra Årsta- lundens koloniträdgårdsförening (18) och minareten i Björns lundens koloniträdgårdsförening (18) och minareten i Björns trädgård (40). I nummer 26 inleds en artikelserie kallad ”Stock- trädgård (40). I nummer 26 inleds en artikelserie kallad ”Stock- holm i förändring” om staden från sekelskiftet fram till idag. Ett holm i förändring” om staden från sekelskiftet fram till idag. Ett nummer innehåller ett reportage från postterminalen i Klara (34) nummer innehåller ett reportage från postterminalen i Klara (34) och ett annat om gamla Stockholmsbiografer (36). Artiklarna har och ett annat om gamla Stockholmsbiografer (36). Artiklarna har ofta ett lite nostalgiskt anslag och antyder en speciell ”stockholms- ofta ett lite nostalgiskt anslag och antyder en speciell ”stockholms- gemenskap”. gemenskap”. Kända personer som intervjuas har nästan alltid en koppling till Kända personer som intervjuas har nästan alltid en koppling till Stockholm eller åtminstone till livet i storstaden. Det gäller till Stockholm eller åtminstone till livet i storstaden. Det gäller till exempel intervjun med ishockeymålvakten Tommy Söderström exempel intervjun med ishockeymålvakten Tommy Söderström (33). Här handlar det inte bara om djurgårdaren Söderström utan (33). Här handlar det inte bara om djurgårdaren Söderström utan också om arbetargrabben som jobbade på Atlas Copco i Sickla, också om arbetargrabben som jobbade på Atlas Copco i Sickla, blev stor i NHL men aldrig kunde finna sig tillrätta och längtade blev stor i NHL men aldrig kunde finna sig tillrätta och längtade tillbaka till sina rötter. tillbaka till sina rötter. Texten anknyter ofta direkt till stadens yttre rum. Ett bra exempel Texten anknyter ofta direkt till stadens yttre rum. Ett bra exempel är anslaget i en intervju med deckarförfattaren Olof Svedelid (21): är anslaget i en intervju med deckarförfattaren Olof Svedelid (21):

”Lugnet på Café Nova vid Järntorget i Gamla stan störs bara av ”Lugnet på Café Nova vid Järntorget i Gamla stan störs bara av enstaka lastbilar som mullrar förbi ned mot Slussplan efter avslu- enstaka lastbilar som mullrar förbi ned mot Slussplan efter avslu-

84 84 tade morgonleveranser. Här inne är det varmt och lätt att glömma tade morgonleveranser. Här inne är det varmt och lätt att glömma de tunga molnskyarna därute. Som den vana flanör han är har han de tunga molnskyarna därute. Som den vana flanör han är har han prydligt hängt sitt paraply på en stolsrygg intill. Olof Svedelid prydligt hängt sitt paraply på en stolsrygg intill. Olof Svedelid dricker lite ur kaffekoppen. Trots att klockan bara är tio har han dricker lite ur kaffekoppen. Trots att klockan bara är tio har han redan hämtat hem posten från boxen på postkontoret. Ett arran- redan hämtat hem posten från boxen på postkontoret. Ett arran- gemang han ordnat för att tvingas ut varje morgon, även om gemang han ordnat för att tvingas ut varje morgon, även om regnet störtar ned eller kylan kramar termometern ned mot minus regnet störtar ned eller kylan kramar termometern ned mot minus tjugo. Han går ut tre–fyra gånger om dagen och tar aldrig samma tjugo. Han går ut tre–fyra gånger om dagen och tar aldrig samma väg, men promenaderna från hemmet vid Österlånggatan leder väg, men promenaderna från hemmet vid Österlånggatan leder många gånger runt om Gamla stan. När han är i Stockholm, vill många gånger runt om Gamla stan. När han är i Stockholm, vill säga. Han har rest mycket och gör det fortfarande.” säga. Han har rest mycket och gör det fortfarande.”

Ett liknande exempel återfinns i en intervju med en annan författa- Ett liknande exempel återfinns i en intervju med en annan författa- re, Bodil Malmsten (16). re, Bodil Malmsten (16).

”Hon växte upp med den ena foten i den jämtländska glesbygden, ”Hon växte upp med den ena foten i den jämtländska glesbygden, den andra i en herrgård utanför Stockholm; cykeln lämnade hon den andra i en herrgård utanför Stockholm; cykeln lämnade hon under tonåren olåst utanför porten till ett hyreshus i Vällingby. under tonåren olåst utanför porten till ett hyreshus i Vällingby. Staden är hennes rum och palett och både London, New York, Staden är hennes rum och palett och både London, New York, Dublin och Paris– och naturligtvis allra mest Stockholm– har stått Dublin och Paris– och naturligtvis allra mest Stockholm– har stått kuliss i hennes texter.” kuliss i hennes texter.”

Och i inledningen till en intervju med den framgångsrike uppfin- Och i inledningen till en intervju med den framgångsrike uppfin- naren Håkan Lans (35): naren Håkan Lans (35):

”Han växte upp i Gamla Stan och minns fortfarande telefonnumret ”Han växte upp i Gamla Stan och minns fortfarande telefonnumret till barndomshemmet […] När Håkan Lans var sex år flyttade till barndomshemmet […] När Håkan Lans var sex år flyttade familjen Klara Norra Kyrkogata 15. De första skolåren avnjöts i familjen Klara Norra Kyrkogata 15. De första skolåren avnjöts i Klaraskolan […] Gymnasietiden tillbringades på Elkrafttekniska Klaraskolan […] Gymnasietiden tillbringades på Elkrafttekniska linjen på Thorildplans gymnasium […] Han placerades på Linné- linjen på Thorildplans gymnasium […] Han placerades på Linné- gatan 15, hos Försvarets forskningsanstalt, FOA”. gatan 15, hos Försvarets forskningsanstalt, FOA”.

På detta sätt och oavsett vem den intervjuade personen är och vad På detta sätt och oavsett vem den intervjuade personen är och vad han eller hon sysslar med, inleds de flesta av featureintervjuerna han eller hon sysslar med, inleds de flesta av featureintervjuerna med en stockholmsanknytning präglad av en uppräkning av med en stockholmsanknytning präglad av en uppräkning av platser och adresser, och lite nostalgi. platser och adresser, och lite nostalgi.

Den lilla människans vanmakt Den lilla människans vanmakt

Perspektivet i artiklarna är ofta den lilla vanmäktiga människans, Perspektivet i artiklarna är ofta den lilla vanmäktiga människans, hon som skickas fram och tillbaka mellan olika myndigheter, som hon som skickas fram och tillbaka mellan olika myndigheter, som hamnat utanför och kanske blivit osynlig, som är svag och som hamnat utanför och kanske blivit osynlig, som är svag och som

85 85 inte kan göra sin röst hörd. Bakom skildringarna av hennes liv och inte kan göra sin röst hörd. Bakom skildringarna av hennes liv och problem finner man ofta en ton av grundläggande solidaritet. Det problem finner man ofta en ton av grundläggande solidaritet. Det gäller naturligtvis de artiklar och intervjuer som direkt tar upp gäller naturligtvis de artiklar och intervjuer som direkt tar upp hemlöshet och som jag beskriver närmare i avsnittet om bilden av hemlöshet och som jag beskriver närmare i avsnittet om bilden av hemlösa/hemlöshet, men också artiklar som till exempel hemlösa/hemlöshet, men också artiklar som till exempel ”Julporträtt. Hur firar du julen i år?” i nummer 3. I artikeln tillfrå- ”Julporträtt. Hur firar du julen i år?” i nummer 3. I artikeln tillfrå- gas fyra personer om hur de kommer att fira julen. Tidningen har gas fyra personer om hur de kommer att fira julen. Tidningen har valt att fråga programledaren Ingvar Oldsberg, en sjuksköterska valt att fråga programledaren Ingvar Oldsberg, en sjuksköterska på en akutmottagning, en komminister och en prostituerad. De på en akutmottagning, en komminister och en prostituerad. De intervjuades svar återges utan kommentarer. Kontrasten mellan intervjuades svar återges utan kommentarer. Kontrasten mellan Ingvar Oldsbergs familjejul och den hårt belastade akutmottag- Ingvar Oldsbergs familjejul och den hårt belastade akutmottag- ningen, för att inte tala om den prostituerades önskan att få fira jul ningen, för att inte tala om den prostituerades önskan att få fira jul på Sabbatsbergs avgiftningsklinik, är iögonfallande. Utan att öppet på Sabbatsbergs avgiftningsklinik, är iögonfallande. Utan att öppet fördöma någon formar valet av intervjupersoner och deras yrken fördöma någon formar valet av intervjupersoner och deras yrken ändå en kritisk kommentar till vissa svaga gruppers utsatthet och ändå en kritisk kommentar till vissa svaga gruppers utsatthet och det svenska välfärdssamhällets brist på gemenskap. Ett liknande det svenska välfärdssamhällets brist på gemenskap. Ett liknande perspektiv återfinns i artikeln ”Besök Stockholms öfre värld”, ett perspektiv återfinns i artikeln ”Besök Stockholms öfre värld”, ett reportage från ”de rikas nattklubbar” (nr 30). Texten skildrar reportage från ”de rikas nattklubbar” (nr 30). Texten skildrar artikelförfattarens intryck utan några speciella värderingar. Istället artikelförfattarens intryck utan några speciella värderingar. Istället är själva förekomsten av ett reportage om den rika överklassens är själva förekomsten av ett reportage om den rika överklassens helgnöjen i en tidning som säljs av hemlösa i sig en ironisk kom- helgnöjen i en tidning som säljs av hemlösa i sig en ironisk kommentar till samhällsklimatet. mentar till samhällsklimatet.

Utanförskap och motstånd Utanförskap och motstånd

Många av dem som intervjuas i featureartiklarna står för ett slags Många av dem som intervjuas i featureartiklarna står för ett slags utanförskap och motstånd genom att vara människor som går mot utanförskap och motstånd genom att vara människor som går mot strömmen, som går sin egen väg eller gör motstånd mot ”syste- strömmen, som går sin egen väg eller gör motstånd mot ”systemet” och struntar i konventioner. Det gäller till exempel erotik- met” och struntar i konventioner. Det gäller till exempel erotik- värdinnan Ylva-Marie Thomson (3), författaren och komikern värdinnan Ylva-Marie Thomson (3), författaren och komikern Jonas Gardell (5), datorföretaget Laptops PR-kvinna Helen Wellton Jonas Gardell (5), datorföretaget Laptops PR-kvinna Helen Wellton (7), författaren och musikern Ulf Lundell (11), reklamfilmaren och (7), författaren och musikern Ulf Lundell (11), reklamfilmaren och videoregissören Jonas Åkerblom (20) och musikerna Petter (32), videoregissören Jonas Åkerblom (20) och musikerna Petter (32), Thåström (34) och Caroline af Ugglas (37). Andra intervjupersoner Thåström (34) och Caroline af Ugglas (37). Andra intervjupersoner är kända och halvkända musiker, DJ:s, författare, regissörer, är kända och halvkända musiker, DJ:s, författare, regissörer, konstnärer, designers och aktivister ur Stockholms alternativa konstnärer, designers och aktivister ur Stockholms alternativa kretsar. Listan kan göras lång. I de flesta nummer förekommer en kretsar. Listan kan göras lång. I de flesta nummer förekommer en sådan intervjuperson. sådan intervjuperson. Utanförskap och motstånd färgar ofta andra ämnen än de som Utanförskap och motstånd färgar ofta andra ämnen än de som rör sociala problem och kändisar. I nummer 5 intervjuas till exem- rör sociala problem och kändisar. I nummer 5 intervjuas till exempel Thomas Karlsson, grundare av Dragon Rouge, ett esoteriskt pel Thomas Karlsson, grundare av Dragon Rouge, ett esoteriskt ordenssällskap som anklagats för djävulsdyrkan. Men artikelför- ordenssällskap som anklagats för djävulsdyrkan. Men artikelför-

86 86 fattaren är inte kritisk. Ockultism, drömkontroll, astralresor och fattaren är inte kritisk. Ockultism, drömkontroll, astralresor och manipulativ magi avhandlas på ett vardagligt och sakligt sätt och manipulativ magi avhandlas på ett vardagligt och sakligt sätt och utan sensationslystnad. I en annan artikel i samma nummer utan sensationslystnad. I en annan artikel i samma nummer skildras Hare Krishna-rörelsens jordbrukskollektiv utanför Järna skildras Hare Krishna-rörelsens jordbrukskollektiv utanför Järna på ett liknande sätt. I ett reportage i nummer 8 beskrivs den så på ett liknande sätt. I ett reportage i nummer 8 beskrivs den så kallade Crackergruppen, några människor som ägnar sig åt att kallade Crackergruppen, några människor som ägnar sig åt att knäcka kopieringsskyddet i datorprogram och som sedan sprider knäcka kopieringsskyddet i datorprogram och som sedan sprider dem gratis via Internet. Gruppens medlemmar och deras verk- dem gratis via Internet. Gruppens medlemmar och deras verksamhet skildras på ett respektfullt sätt och artikelförfattaren samhet skildras på ett respektfullt sätt och artikelförfattaren förklarar omsorgsfullt begreppen i det speciella crackerspråket. förklarar omsorgsfullt begreppen i det speciella crackerspråket. Att det rör sig om en brottslig verksamhet verkar tala till cracker- Att det rör sig om en brottslig verksamhet verkar tala till cracker- nas fördel. I katt- och råttaleken med mjukvaruföretagen och nas fördel. I katt- och råttaleken med mjukvaruföretagen och polisen framställs de som rebeller med en stark hederskodex. I polisen framställs de som rebeller med en stark hederskodex. I nummer 34 intervjuas den excentriske modernisten Elis Ernst nummer 34 intervjuas den excentriske modernisten Elis Ernst Eriksson i samband med en aktuell galleriutställning av hans verk. Eriksson i samband med en aktuell galleriutställning av hans verk. Motståndstemat går också igen i andra artiklar, till exempel i en Motståndstemat går också igen i andra artiklar, till exempel i en artikel om civil olydnad (25), i en artikel om hur en demonstration artikel om civil olydnad (25), i en artikel om hur en demonstration av ”Reclaim the city”-rörelsen bemötts med polisvåld (33) och i en av ”Reclaim the city”-rörelsen bemötts med polisvåld (33) och i en artikel om den utomparlamentariska transnationella rörelsen på artikel om den utomparlamentariska transnationella rörelsen på Internet (37). Internet (37).

Kritik mot myndigheter och ”systemet” Kritik mot myndigheter och ”systemet”

Ett tema som återkommer i Situation Sthlm är kritiken mot ”syste- Ett tema som återkommer i Situation Sthlm är kritiken mot ”systemet”, politiker och myndigheter inom den sociala sektorn, och met”, politiker och myndigheter inom den sociala sektorn, och framförallt de myndighetspersoner som på något sätt kan betrak- framförallt de myndighetspersoner som på något sätt kan betraktas som den lilla vanmäktiga människans motståndare. De politi- tas som den lilla vanmäktiga människans motståndare. De politiker och tjänstemän som har ansvar för Stockholms hemlösa utsätts ker och tjänstemän som har ansvar för Stockholms hemlösa utsätts naturligtvis för ett speciellt intresse. Frågorna är ofta raka och naturligtvis för ett speciellt intresse. Frågorna är ofta raka och enkla: ”Vem har ansvaret?”, ”Vem skall få lägenheterna?”, ”Under enkla: ”Vem har ansvaret?”, ”Vem skall få lägenheterna?”, ”Under din tid som minister har hemlöshetsproblemet aldrig varit en egen din tid som minister har hemlöshetsproblemet aldrig varit en egen punkt på dagordningen, varför?”. I nummer 10 intervjuas till punkt på dagordningen, varför?”. I nummer 10 intervjuas till exempel den dåvarande socialministern Margot Wallström på exempel den dåvarande socialministern Margot Wallström på detta tema. detta tema. Stockholms stads resursförvaltnings rapport ”Hemlösa i Stock- Stockholms stads resursförvaltnings rapport ”Hemlösa i Stock- holm” bidrog till att stockholmspolitikerna började tala offentligt holm” bidrog till att stockholmspolitikerna började tala offentligt om satsningar för att lösa problemen. Situation Sthlm började då om satsningar för att lösa problemen. Situation Sthlm började då direkt att ställa frågor om konkreta insatser, till exempel i nummer direkt att ställa frågor om konkreta insatser, till exempel i nummer 12, där det dåvarande socialborgarrådet i Stockholm, Lena Ny- 12, där det dåvarande socialborgarrådet i Stockholm, Lena Ny- berg, frågades ut, och följde sedan upp med nya artiklar som till berg, frågades ut, och följde sedan upp med nya artiklar som till exempel i nummer 14 där man konfronterade Nyberg med bristen exempel i nummer 14 där man konfronterade Nyberg med bristen på resultat. Hon skyller ifrån sig på stadsdelsnämnderna och i på resultat. Hon skyller ifrån sig på stadsdelsnämnderna och i

87 87 nummer 15 är det dem tidningen granskar. Nybergs efterträdare, nummer 15 är det dem tidningen granskar. Nybergs efterträdare, moderaten Kristina Axén Olin och hennes nolltolerans mot narko- moderaten Kristina Axén Olin och hennes nolltolerans mot narko- tika och hemlöshet, har utvecklats till en huvudmotståndare i tika och hemlöshet, har utvecklats till en huvudmotståndare i hemlöshetsfrågor. En intervju i nummer 23, då den nytillträdda hemlöshetsfrågor. En intervju i nummer 23, då den nytillträdda Axén Olin avkrävs en programförklaring, följs upp av en artikel Axén Olin avkrävs en programförklaring, följs upp av en artikel om nolltolerans i nästa nummer. Intervjun kompletteras med om nolltolerans i nästa nummer. Intervjun kompletteras med frågor som ställts av gatuförsäljare när Axén Olin besökt Situation frågor som ställts av gatuförsäljare när Axén Olin besökt Situation Sthlms lokaler, till exempel ”Tjänar ni på att vi bor på gatorna?”, Sthlms lokaler, till exempel ”Tjänar ni på att vi bor på gatorna?”, ”Hur är din plan för att städa upp soppan dina tidigare kollegor ”Hur är din plan för att städa upp soppan dina tidigare kollegor ställt till med?” ställt till med?” I nummer 32 ställs samhällets socialtjänst till svars. Att social- I nummer 32 ställs samhällets socialtjänst till svars. Att social- tjänsten tillhör motståndarsidan görs klart redan i artikelns in- tjänsten tillhör motståndarsidan görs klart redan i artikelns in- gress: gress:

”Ett par månader kvar till vintersolståndet; Hemlöshet, tiggeri och ”Ett par månader kvar till vintersolståndet; Hemlöshet, tiggeri och missbruk kommer återigen i fokus. Frivilligorganisationernas roll missbruk kommer återigen i fokus. Frivilligorganisationernas roll har aldrig varit så viktig som nu, trots att politikerna bedyrar att har aldrig varit så viktig som nu, trots att politikerna bedyrar att dessa bara är ett komplement. Men ett komplement till vad? dessa bara är ett komplement. Men ett komplement till vad? Situation Sthlm har vridit och vänt på den så hårt kritiserade Situation Sthlm har vridit och vänt på den så hårt kritiserade socialtjänsten. Alla från klienter, socialsekreterare via berörda socialtjänsten. Alla från klienter, socialsekreterare via berörda politiker till generaldirektörer får ge sin syn på problemet. Det politiker till generaldirektörer får ge sin syn på problemet. Det handlar om bristande resurser, dålig samordning, tolkningar av handlar om bristande resurser, dålig samordning, tolkningar av lagen och en oförmåga att ta ansvar för de brister som berörda lagen och en oförmåga att ta ansvar för de brister som berörda parter tydligt kan se. Välkommen till socialtjänsten i Stockholm parter tydligt kan se. Välkommen till socialtjänsten i Stockholm 1999: Var god och ta en kölapp och sitt ner, det blir snart din tur att 1999: Var god och ta en kölapp och sitt ner, det blir snart din tur att få hjälp, eller inte...” få hjälp, eller inte...”

Vanliga föreställningar om ”systemets” struktur och aktörer går Vanliga föreställningar om ”systemets” struktur och aktörer går igen i artikelns vinkling: Socialstyrelsens generaldirektör svävar igen i artikelns vinkling: Socialstyrelsens generaldirektör svävar på målet och skyller ifrån sig nedåt. Där skyller man ifrån sig på målet och skyller ifrån sig nedåt. Där skyller man ifrån sig uppåt och klagar på bristande resurser. Forskare pekar på brister i uppåt och klagar på bristande resurser. Forskare pekar på brister i den nya socialtjänstlagen och tjänstemännen säger att man tillsatt den nya socialtjänstlagen och tjänstemännen säger att man tillsatt en utredning. Insprängd i detta skildrar en tvåbarnsmamma i egna en utredning. Insprängd i detta skildrar en tvåbarnsmamma i egna ord hur hon blivit dåligt behandlad och förnedrad av socialtjäns- ord hur hon blivit dåligt behandlad och förnedrad av socialtjäns- ten. I samma nummers ledare kritiseras myndigheternas stelbent- ten. I samma nummers ledare kritiseras myndigheternas stelbenthet och brist på nya grepp. het och brist på nya grepp. I den fasta avdelningen ”Utan hem” i nummer 34 granskas stif- I den fasta avdelningen ”Utan hem” i nummer 34 granskas stiftelsen Hotellhem och bostadsföretaget Skarpnäck care i samband telsen Hotellhem och bostadsföretaget Skarpnäck care i samband med kritik mot stiftelsens härbärgesverksamhet. I en jämförelse med kritik mot stiftelsens härbärgesverksamhet. I en jämförelse över tid kommer allt oftare fler röster om ett problem till tals i över tid kommer allt oftare fler röster om ett problem till tals i reportagen, till exempel i en artikel om situationen för hemlösa och reportagen, till exempel i en artikel om situationen för hemlösa och missbrukare i stadsdelen Vantör i nummer 32. Besparingseffekter missbrukare i stadsdelen Vantör i nummer 32. Besparingseffekter kommenteras av personal på missbrukssektionen i Vantör, en kommenteras av personal på missbrukssektionen i Vantör, en

88 88 lärare i socialrätt på Socialhögskolan i Stockholm, stadsdelsdirek- lärare i socialrätt på Socialhögskolan i Stockholm, stadsdelsdirek- tören i Vantör, Stockholms socialborgarråd, en handläggare på tören i Vantör, Stockholms socialborgarråd, en handläggare på Socialdepartementet och en avdelningschef på Länsstyrelsen. Socialdepartementet och en avdelningschef på Länsstyrelsen.

Absurdismen Absurdismen

I de tidiga numren av Situation Sthlm är ledarna mer eller mindre I de tidiga numren av Situation Sthlm är ledarna mer eller mindre beskrivningar av tidningens innehåll och de fasta spalterna ger beskrivningar av tidningens innehåll och de fasta spalterna ger begripliga och konkreta kommentarer till sitt ämne. Ledaren i begripliga och konkreta kommentarer till sitt ämne. Ledaren i nummer 7 färgas emellertid av ett absurt och mer svårbegripligt nummer 7 färgas emellertid av ett absurt och mer svårbegripligt stilistiskt anslag. Absurdismen kommer sedan under en tid att bli stilistiskt anslag. Absurdismen kommer sedan under en tid att bli ett av kännetecknen för samhällskommentaren i tidningens ledare ett av kännetecknen för samhällskommentaren i tidningens ledare och krönikor. Fram till nummer 14 har till exempel språk och och krönikor. Fram till nummer 14 har till exempel språk och ämne i krönikan ”reflektion kolon” varit konkret och lättfattligt. ämne i krönikan ”reflektion kolon” varit konkret och lättfattligt. Men i detta nummer blir språket absurt och innehållet samtidigt Men i detta nummer blir språket absurt och innehållet samtidigt svårare att förstå: svårare att förstå:

”Adel, präster, borgare och bönder. Bryt taffeln i öppen morgon- ”Adel, präster, borgare och bönder. Bryt taffeln i öppen morgon- rock med en brandbomb. Bakfull– ögonen dräktiga av vinter och rock med en brandbomb. Bakfull– ögonen dräktiga av vinter och väntan. På TV visas ett märkligt drama där bilar hela tiden körs väntan. På TV visas ett märkligt drama där bilar hela tiden körs ned i en vak. Människor kommer och går. Begravningar. Dop. I ned i en vak. Människor kommer och går. Begravningar. Dop. I början visades en stening. Paranoia– som sjukdom betraktat– tycks början visades en stening. Paranoia– som sjukdom betraktat– tycks plötsligen utrotad; ingenting är längre för grymt för att hoppas. plötsligen utrotad; ingenting är längre för grymt för att hoppas. Från konditoriet syns en rymdman. I en tom pizzakartong i ränn- Från konditoriet syns en rymdman. I en tom pizzakartong i ränn- stenen utanför baren halvligger Gert Fylking– iförd skottsäker väst stenen utanför baren halvligger Gert Fylking– iförd skottsäker väst och sock-i-plast– och gör en snabbenkät, ett lättsamt reportage av och sock-i-plast– och gör en snabbenkät, ett lättsamt reportage av den så kallade ”schas”-mopedens utrotning. Själv ville jag bara den så kallade ”schas”-mopedens utrotning. Själv ville jag bara kunna ta den på två hjul, genom kurvan vid 26-an. På TV är en kunna ta den på två hjul, genom kurvan vid 26-an. På TV är en man framme vid vaken nu och skriker ner i det gapande ishålet. man framme vid vaken nu och skriker ner i det gapande ishålet. Fåglar lyfter från ett träd. En kvinna i vit klänning stannar till vid Fåglar lyfter från ett träd. En kvinna i vit klänning stannar till vid hans sida. De ropar båda ner i vaken. Under eftertexterna försvin- hans sida. De ropar båda ner i vaken. Under eftertexterna försvin- ner hon ut mot öppet vatten. Utanför bilskroten står lokalidioten ner hon ut mot öppet vatten. Utanför bilskroten står lokalidioten och skrapar med foten, mest för att uppfylla kvoten. Vem trodde och skrapar med foten, mest för att uppfylla kvoten. Vem trodde att Nalle Puh runkade?” att Nalle Puh runkade?”

Läsaren kan inte säkert säga vad krönikören haft i tankarna med Läsaren kan inte säkert säga vad krönikören haft i tankarna med dessa formuleringar. Kanske rör det sig om korta kommentarer till dessa formuleringar. Kanske rör det sig om korta kommentarer till enskilda TV-program? Samtidigt anar man en samhällsironi där enskilda TV-program? Samtidigt anar man en samhällsironi där det som sker på TV-rutan reflekterar ett sjukt mediasamhälle. De det som sker på TV-rutan reflekterar ett sjukt mediasamhälle. De osammanhängande meningarna gör att texten blir absurd. Tekni- osammanhängande meningarna gör att texten blir absurd. Tekni- ken liknar faktiskt den som användes av surrealisterna under ken liknar faktiskt den som användes av surrealisterna under 1920–30-talen där man till exempel kunde ta en tidning, tidskrift 1920–30-talen där man till exempel kunde ta en tidning, tidskrift eller bok och klippa ut och klistra ihop utan någon speciell ord- eller bok och klippa ut och klistra ihop utan någon speciell ord-

89 89 ning. Utan förlagan som mall blev textens ursprungliga mening ning. Utan förlagan som mall blev textens ursprungliga mening omöjlig att rekonstruera. Samtidigt fick den ett nytt, surrealistiskt omöjlig att rekonstruera. Samtidigt fick den ett nytt, surrealistiskt sammanhang. sammanhang. Ett annat exempel på absurdismen är den återkommande kröni- Ett annat exempel på absurdismen är den återkommande kröni- kan Qwertyuiop. Namnet är, för det första, det längsta ord som kan Qwertyuiop. Namnet är, för det första, det längsta ord som går att läsa i en rad på tangentbordet. I texten skildras karaktären går att läsa i en rad på tangentbordet. I texten skildras karaktären ”Giffarns” öden och äventyr. Även om det inte framgår någon- ”Giffarns” öden och äventyr. Även om det inte framgår någon- stans av texten anspelar det yttre skeendet på personer och hän- stans av texten anspelar det yttre skeendet på personer och hän- delser under den tid när tidningens medarbetare ofta satt i Tid- delser under den tid när tidningens medarbetare ofta satt i Tid- skriftsverkstadens lokaler i Stockholm och arbetade. Som författare skriftsverkstadens lokaler i Stockholm och arbetade. Som författare står, för det andra, Archie Gemmill, vilket är det verkliga namnet står, för det andra, Archie Gemmill, vilket är det verkliga namnet på en skotsk fotbollsspelare som gjort sig känd för sitt hårda spel. I på en skotsk fotbollsspelare som gjort sig känd för sitt hårda spel. I nummer 16 förekommer Giffarn för första gången: nummer 16 förekommer Giffarn för första gången:

”Giffarn tillhörde en art som höll till längst ned i den kulturella ”Giffarn tillhörde en art som höll till längst ned i den kulturella näringskedjan. Polotröja. Svar på tal– levde helst sitt liv i en näringskedjan. Polotröja. Svar på tal– levde helst sitt liv i en manchestermjuk sepiatonad slummer i affischtryckeriet. I kafeteri- manchestermjuk sepiatonad slummer i affischtryckeriet. I kafeteri- an vid stämpelklockan köpte han en lott. Kortet gnistrade i mag- an vid stämpelklockan köpte han en lott. Kortet gnistrade i mag- netremsan. Klick– han var inne. Mary– en älvlik pergamentsfärgad netremsan. Klick– han var inne. Mary– en älvlik pergamentsfärgad Edith Södergran-själ– satt som vanligt i telefonen och viskade tyst. Edith Södergran-själ– satt som vanligt i telefonen och viskade tyst. Hon hoppade till när hon kände hans närvaro i rummet. Hon hoppade till när hon kände hans närvaro i rummet. – Godkväll! – Godkväll! Ingen svarade Giffarn. Ingen svarade Giffarn. Quark eller Pagemaker? Quark eller Pagemaker? Inget svar nu heller. Inget svar nu heller. – Har någon sett ett fax från Stockholm? Från kulturhuvudstad 98? – Har någon sett ett fax från Stockholm? Från kulturhuvudstad 98? Som vanligt svarade ingen. Giffarn var konstnärlig ledare för en Som vanligt svarade ingen. Giffarn var konstnärlig ledare för en kasperteater som för länge sedan tillfrågats om att medverka i ett kasperteater som för länge sedan tillfrågats om att medverka i ett litet lustspel på en naturistcamping i Farsta strand. Nu hade de litet lustspel på en naturistcamping i Farsta strand. Nu hade de förlorat kontakten.” förlorat kontakten.”

Vid några tillfällen färgar också absurdismen valet av ämne för Vid några tillfällen färgar också absurdismen valet av ämne för featurematerialet, till exempel i nummer 32 då UFO-sekten Raëls- featurematerialet, till exempel i nummer 32 då UFO-sekten Raëls- ka religionen, grundad av en fransk motorsportjournalist 1976, ka religionen, grundad av en fransk motorsportjournalist 1976, porträtteras. Här finns också en stockholmsanknytning i den porträtteras. Här finns också en stockholmsanknytning i den grupp anhängare som försöker värva nya medlemmar på Sergels grupp anhängare som försöker värva nya medlemmar på Sergels torg varje lördag. torg varje lördag.

Bra och dåligt i hemlöshetsfrågan Bra och dåligt i hemlöshetsfrågan

Från och med nummer 11 (1997) börjar redaktionen uttrycka Från och med nummer 11 (1997) börjar redaktionen uttrycka tydliga åsikter om hemlöshet och den sociala situationen i Stock- tydliga åsikter om hemlöshet och den sociala situationen i Stock-

90 90 holm i en ledarspalt. Detta fortsätter fram till de redaktionella holm i en ledarspalt. Detta fortsätter fram till de redaktionella förändringarna i början av 2000 då ledarspalten avvecklas. förändringarna i början av 2000 då ledarspalten avvecklas. Vilka åsikter uttrycks i ledarna? Som framgick i föregående av- Vilka åsikter uttrycks i ledarna? Som framgick i föregående avsnitt är sympatin för dem som av olika skäl står utanför och snitt är sympatin för dem som av olika skäl står utanför och motstånd mot ”systemet” viktiga ställningstaganden för Situation motstånd mot ”systemet” viktiga ställningstaganden för Situation Sthlms redaktion och den genomsyrar materialet. Den går igen i de Sthlms redaktion och den genomsyrar materialet. Den går igen i de åsikter som framförs i tidningens ledare. Det är emellertid inte alla åsikter som framförs i tidningens ledare. Det är emellertid inte alla ledare som ger uttryck för en åsikt. En del, speciellt i de tidiga ledare som ger uttryck för en åsikt. En del, speciellt i de tidiga numren, är rena innehållsdeklarationer medan absurdismerna gör numren, är rena innehållsdeklarationer medan absurdismerna gör budskapet i en del andra svårt att begripa. I övrigt har ledarna ett budskapet i en del andra svårt att begripa. I övrigt har ledarna ett tydligt genomgående mönster där redaktionen är kritisk mot tydligt genomgående mönster där redaktionen är kritisk mot ”dom där uppe”, alltså myndigheter, tjänstemän och politiker. De ”dom där uppe”, alltså myndigheter, tjänstemän och politiker. De anklagas för att vara rigida, inte veta hur det ser ut i verkligheten anklagas för att vara rigida, inte veta hur det ser ut i verkligheten och för att avge tomma politiska löften. I nummer 14 skriver till och för att avge tomma politiska löften. I nummer 14 skriver till exempel redaktionen: exempel redaktionen:

”I en gammal soldathandbok från femtiotalet finns en mening– i ”I en gammal soldathandbok från femtiotalet finns en mening– i den boken handlar det om ”orientering medels karta”– som den boken handlar det om ”orientering medels karta”– som ganska väl sammanfattar politikernas rådande hållning till hem- ganska väl sammanfattar politikernas rådande hållning till hem- lösheten: ”om verkligheten och kartan inte stämmer överens gäller lösheten: ”om verkligheten och kartan inte stämmer överens gäller kartan””. kartan””.

I nummer 15 framställs tjänstemän och deras handläggningsruti- I nummer 15 framställs tjänstemän och deras handläggningsruti- ner som ett hinder i den politiska processen: ner som ett hinder i den politiska processen:

”Det finns en grov missuppfattning om både problemets orsak och ”Det finns en grov missuppfattning om både problemets orsak och lösning. Politiker och ansvariga verkar i många fall blinda och lösning. Politiker och ansvariga verkar i många fall blinda och påvisar en bristande förståelse för slutresultatet. En anledning till påvisar en bristande förståelse för slutresultatet. En anledning till det kan kanske bero på de problem med verklighetsuppfattningen det kan kanske bero på de problem med verklighetsuppfattningen som tycks bli en del av ämbetet; informationen som ligger till som tycks bli en del av ämbetet; informationen som ligger till grund för besluten är ofta tolkade tredjehandsuppgifter som grund för besluten är ofta tolkade tredjehandsuppgifter som tillrättalagts och filtrerats genom tjänstemän och handläggare.” tillrättalagts och filtrerats genom tjänstemän och handläggare.”

Några särskilda frågor där redaktionen retat sig på vad de anser Några särskilda frågor där redaktionen retat sig på vad de anser vara beslutsfattarnas okunskap och stelbenthet är den svenska vara beslutsfattarnas okunskap och stelbenthet är den svenska narkotikapolitiken och nolltoleransen, den politiska ambitionen att narkotikapolitiken och nolltoleransen, den politiska ambitionen att ”utrota” sociala problem. Man menar att en sådan politik leder till ”utrota” sociala problem. Man menar att en sådan politik leder till klappjakt på bland annat hemlösa och missbrukare. I ledaren till klappjakt på bland annat hemlösa och missbrukare. I ledaren till nummer 20 skriver redaktionen till exempel: nummer 20 skriver redaktionen till exempel:

”Resultatet av den svenska modellen har blivit att man söndrar ”Resultatet av den svenska modellen har blivit att man söndrar och härskar: man stöter ut och osynliggör och till sist intalar sig att och härskar: man stöter ut och osynliggör och till sist intalar sig att problemet inte längre existerar […] Den form av harm reduction problemet inte längre existerar […] Den form av harm reduction

91 91 som det dock borde finnas anledning att studera närmare är sättet som det dock borde finnas anledning att studera närmare är sättet på vilket man [i Amsterdam] närmar sig missbrukarna. För att på vilket man [i Amsterdam] närmar sig missbrukarna. För att göra det krävs ett nytt synsätt och en attitydförändring som gör att göra det krävs ett nytt synsätt och en attitydförändring som gör att de människor man vill nå uppfattar handlingen som något posi- de människor man vill nå uppfattar handlingen som något positivt, ett ärligt försök.” tivt, ett ärligt försök.”

När Stockholms socialborgarråd Kristina Axén Olin vid ett tillfälle När Stockholms socialborgarråd Kristina Axén Olin vid ett tillfälle sagt sig ha en nolltolerans när det gäller sociala problem består sagt sig ha en nolltolerans när det gäller sociala problem består ledaren i nummer 24 bara av ett enda kort budskap: ledaren i nummer 24 bara av ett enda kort budskap:

”Varför tolerera nolltolerans? ”Varför tolerera nolltolerans? Varför tolerera att andra nolltolereras? Varför tolerera att andra nolltolereras? Vem vill egentligen tolerera att andra nolltolereras? Vem vill egentligen tolerera att andra nolltolereras? (På grund av Stockholms rådande nolltolerans har redaktionen (På grund av Stockholms rådande nolltolerans har redaktionen anammat samma ambitionsnivå och lämnar läsaren att reflektera anammat samma ambitionsnivå och lämnar läsaren att reflektera över ovanstående).” över ovanstående).”

I ledarna kritiseras också nedskärningar i socialtjänsten och vår- I ledarna kritiseras också nedskärningar i socialtjänsten och vår- den, och den övervältring av verksamhet på frivilliga organisatio- den, och den övervältring av verksamhet på frivilliga organisationer som man anser har skett. De frivilliga organisationerna är ner som man anser har skett. De frivilliga organisationerna är visserligen ofta ett bättre alternativ än myndigheterna men så visserligen ofta ett bättre alternativ än myndigheterna men så borde det inte vara, menar redaktionen, som också anser att borde det inte vara, menar redaktionen, som också anser att utläggandet av verksamhet som tidigare bedrivits i offentlig regi utläggandet av verksamhet som tidigare bedrivits i offentlig regi på organisationerna skapar en olycklig konkurrens mellan dem. på organisationerna skapar en olycklig konkurrens mellan dem. Av ledarmaterialet framgår det att Situation Sthlm ser det som Av ledarmaterialet framgår det att Situation Sthlm ser det som sin uppgift att försöka påverka de rådande förhållandena genom sin uppgift att försöka påverka de rådande förhållandena genom att dels berätta om hur det förhåller sig ”i verkligheten”, dels att dels berätta om hur det förhåller sig ”i verkligheten”, dels sprida ett budskap om solidaritet, samförstånd och samarbete över sprida ett budskap om solidaritet, samförstånd och samarbete över politiska gränser. I ledaren i nummer 9 skriver redaktionen bland politiska gränser. I ledaren i nummer 9 skriver redaktionen bland annat: annat:

”Vi försvarar pluralismen/ så länge ni/ samtycker/ i stora styck- ”Vi försvarar pluralismen/ så länge ni/ samtycker/ i stora stycken/ –vårt mål är ett totalt/ undvikande av polemik och schismer.” en/ –vårt mål är ett totalt/ undvikande av polemik och schismer.”

I ledarna framhåller redaktionen framhåller ofta att myndigheter- I ledarna framhåller redaktionen framhåller ofta att myndigheternas arbetssätt är gammalmodiga och daterade och efterlyser ett nas arbetssätt är gammalmodiga och daterade och efterlyser ett nytänkande som bygger på att se orsakerna bakom problemen. nytänkande som bygger på att se orsakerna bakom problemen. Man förespråkar småskaliga lösningar med individuell anpass- Man förespråkar småskaliga lösningar med individuell anpass- ningsförmåga, till exempel i nummer 32: ningsförmåga, till exempel i nummer 32:

”Dessutom är man i administrationen kvar i den stenålder man ”Dessutom är man i administrationen kvar i den stenålder man alltför länge stannat kvar i […] Kan man med bibehållen trovär- alltför länge stannat kvar i […] Kan man med bibehållen trovär- dighet fortsätta att koreografera hemlösa enligt samma dammiga dighet fortsätta att koreografera hemlösa enligt samma dammiga

92 92 fattigvårdsmanus, samtidigt som fiberoptiken ringlar in i snart fattigvårdsmanus, samtidigt som fiberoptiken ringlar in i snart sagt varje liten bod? Ligger problemet med att skapa nya, annor- sagt varje liten bod? Ligger problemet med att skapa nya, annorlunda, oväntade lösningar på hemlöshetsproblemet i administra- lunda, oväntade lösningar på hemlöshetsproblemet i administrationen som sådan? Förmodligen är det så. […] Det måste till nytt tionen som sådan? Förmodligen är det så. […] Det måste till nytt blod, nya tankar, nya idéer, nya sätt att söka lösningar på de blod, nya tankar, nya idéer, nya sätt att söka lösningar på de problem man jobbar med. […] Att bara halta fram längs den problem man jobbar med. […] Att bara halta fram längs den upptrampade stigen kommer i det långa loppet visa sig inte vara upptrampade stigen kommer i det långa loppet visa sig inte vara tillräckligt.” tillräckligt.”

Och i nummer 21: Och i nummer 21:

”Vad som framförallt behövs för att hjälpa de hemlösa är mer ”Vad som framförallt behövs för att hjälpa de hemlösa är mer individuellt utformade behandlingsplaner. Visst, att bygga nya individuellt utformade behandlingsplaner. Visst, att bygga nya och bättre härbärgen och lågtröskelboenden är inte oviktigt ur ren och bättre härbärgen och lågtröskelboenden är inte oviktigt ur ren överlevnadssynpunkt, men det är dock ingen lösning på proble- överlevnadssynpunkt, men det är dock ingen lösning på problemet.” met.”

Tidningens profil Tidningens profil

Att innehållet i tidningen ofta handlar om storstadsfenomen och Att innehållet i tidningen ofta handlar om storstadsfenomen och Stockholm är självklart med tanke på att det är en stockholmstid- Stockholm är självklart med tanke på att det är en stockholmstid- ning riktad till läsare bosatta i Stockholm. Detta tema är alltså en ning riktad till läsare bosatta i Stockholm. Detta tema är alltså en medveten redaktionell linje som går igen i valet av ämnen för medveten redaktionell linje som går igen i valet av ämnen för artiklar och intervjupersoner. Stockholmsanknytningen återkom- artiklar och intervjupersoner. Stockholmsanknytningen återkom- mer i artiklarnas och intervjuernas inledning där fenome- mer i artiklarnas och intervjuernas inledning där fenome- net/händelsen/intervjupersonen ramas in av geografiska platser i net/händelsen/intervjupersonen ramas in av geografiska platser i Stockholm, ofta med historiska tillbakablickar och uppräkning av Stockholm, ofta med historiska tillbakablickar och uppräkning av gatuadresser. gatuadresser. Ett annat viktigt tema är den lilla vanmäktiga människan, något Ett annat viktigt tema är den lilla vanmäktiga människan, något som inte minst genomsyrar artiklar som handlar om svaga grup- som inte minst genomsyrar artiklar som handlar om svaga gruppers livsvillkor. Av vinklingen av intervjuer med myndighetsper- pers livsvillkor. Av vinklingen av intervjuer med myndighetspersoner och politiker att döma verkar artikelförfattarna ofta företrä- soner och politiker att döma verkar artikelförfattarna ofta företrä- da den lilla människans perspektiv. En annan aspekt av detta tema da den lilla människans perspektiv. En annan aspekt av detta tema är att reportagen ibland ger röst inte bara åt hemlösa utan även åt är att reportagen ibland ger röst inte bara åt hemlösa utan även åt andra svaga grupper som till exempel missbrukare. andra svaga grupper som till exempel missbrukare. Den lilla vanmäktiga människantemat är emellertid mindre Den lilla vanmäktiga människantemat är emellertid mindre framträdande i tidningens featureintervjuer. Där är temat istället framträdande i tidningens featureintervjuer. Där är temat istället ofta medvetet utanförskap och motstånd mot konventioner. ofta medvetet utanförskap och motstånd mot konventioner. Artikelförfattarna har en viss tendens att romantisera denna typ av Artikelförfattarna har en viss tendens att romantisera denna typ av utanförskap, något som ibland också smittar av sig på hemlöshe- utanförskap, något som ibland också smittar av sig på hemlöshe- tens utanförskap. En annan aspekt av temat är den redaktionella tens utanförskap. En annan aspekt av temat är den redaktionella förkärleken för alternativkultur framför etablerade kulturinstitu- förkärleken för alternativkultur framför etablerade kulturinstitu-

93 93 tioner. Samtidigt finns en spänning mellan denna profilering av tioner. Samtidigt finns en spänning mellan denna profilering av tidningen och sökandet efter ett kommersiellt innehåll. Det har tidningen och sökandet efter ett kommersiellt innehåll. Det har bland annat inneburit att de personer som intervjuas i allt högre bland annat inneburit att de personer som intervjuas i allt högre utsträckning är etablerade kändisar. utsträckning är etablerade kändisar. Ett fjärde tema är kritiken mot ”systemet”. I princip har all text i Ett fjärde tema är kritiken mot ”systemet”. I princip har all text i tidningen som på något sätt berör myndigheter en grundläggande tidningen som på något sätt berör myndigheter en grundläggande kritisk hållning. I undersökningsmaterialet kommer emellertid kritisk hållning. I undersökningsmaterialet kommer emellertid kritiken tydligast fram på ledarsidorna. Där beskylls myndigheter kritiken tydligast fram på ledarsidorna. Där beskylls myndigheter för brist på verklighetsförankring, flexibilitet och nytänkande, och för brist på verklighetsförankring, flexibilitet och nytänkande, och för att inte ta hänsyn till individuella förutsättningar i sina hand- för att inte ta hänsyn till individuella förutsättningar i sina hand- läggningsrutiner. Den kritiska hållningen finner hela tiden under- läggningsrutiner. Den kritiska hållningen finner hela tiden under- stödjande stoff i försäljarnas direkta och löpande erfarenheter. stödjande stoff i försäljarnas direkta och löpande erfarenheter. Absurdismen kan i första hand karaktäriseras som en journalis- Absurdismen kan i första hand karaktäriseras som en journalis- tisk stil även om försäljarnas erfarenheter i flera fall tillhandahåller tisk stil även om försäljarnas erfarenheter i flera fall tillhandahåller dokumentärt material för absurda skildringar av livet som hemlös. dokumentärt material för absurda skildringar av livet som hemlös. Den färgar framförallt de återkommande krönikorna men ibland Den färgar framförallt de återkommande krönikorna men ibland även ledarna. även ledarna. Av profilen kan man dra slutsatsen att redaktionen haft ett patos Av profilen kan man dra slutsatsen att redaktionen haft ett patos för social rättvisa. Teman som ”den lilla vanmäktiga människan”, för social rättvisa. Teman som ”den lilla vanmäktiga människan”, ”utanförskap och motstånd” och ”kritiken mot systemet” ger en ”utanförskap och motstånd” och ”kritiken mot systemet” ger en bild av ett speciellt redaktionellt intresse i sociala frågor och av ett bild av ett speciellt redaktionellt intresse i sociala frågor och av ett ställningstagande för individer och grupper som av någon anled- ställningstagande för individer och grupper som av någon anledning hamnat snett. ning hamnat snett.

Bilden av hemlöshet Bilden av hemlöshet

Vilken bild av hemlösa/hemlöshet ger innehållet i Situation Sthlm Vilken bild av hemlösa/hemlöshet ger innehållet i Situation Sthlm 1-41 och hur överensstämmer den med tidningens profil? Som 1-41 och hur överensstämmer den med tidningens profil? Som redan poängterats är Situation Sthlm av flera skäl inte en tidning redan poängterats är Situation Sthlm av flera skäl inte en tidning som i första hand handlar om hemlösa/hemlöshet. En kvantitativ som i första hand handlar om hemlösa/hemlöshet. En kvantitativ kategorisering av innehållet i de nummer som ingick i undersök- kategorisering av innehållet i de nummer som ingick i undersök- ningsmaterialet visade också att det, bortsett från gatuförsäljarnas ningsmaterialet visade också att det, bortsett från gatuförsäljarnas egna sidor, i genomsnitt bara var cirka åtta procent av materialet egna sidor, i genomsnitt bara var cirka åtta procent av materialet som handlade om hemlöshet. Med denna begränsning i minnet som handlade om hemlöshet. Med denna begränsning i minnet kan man samtidigt konstatera att de teman som färgade innehållet kan man samtidigt konstatera att de teman som färgade innehållet i övrigt också smittade av sig på hur hemlösa och hemlöshet i övrigt också smittade av sig på hur hemlösa och hemlöshet skildrades. skildrades. De första numren av Situation Sthlm innehåller ganska lite om De första numren av Situation Sthlm innehåller ganska lite om hemlöshet. Några artiklar behandlar ämnen som till exempel hemlöshet. Några artiklar behandlar ämnen som till exempel härbärgen och missbruk medan de fasta avdelningarna, av skäl härbärgen och missbruk medan de fasta avdelningarna, av skäl som angetts ovan, under denna period framförallt var inriktade på som angetts ovan, under denna period framförallt var inriktade på arbetsmarknadsfrågor. I nummer 8 introducerades "I gatuplanet" arbetsmarknadsfrågor. I nummer 8 introducerades "I gatuplanet"

94 94 som försäljarnas egna sidor. Det rörde sig inte om tips och infor- som försäljarnas egna sidor. Det rörde sig inte om tips och information till hemlösa utan om ett forum där försäljarna kunde mation till hemlösa utan om ett forum där försäljarna kunde ventilera sina åsikter och ”tala” till landets medborgare och be- ventilera sina åsikter och ”tala” till landets medborgare och be- slutsfattare. slutsfattare. ”I gatuplanet” liknar The Big Issues avdelning ”Streetlights” (med ”I gatuplanet” liknar The Big Issues avdelning ”Streetlights” (med underrubriken: ”hemlösas röst i massmedia”) där hemlösa kan underrubriken: ”hemlösas röst i massmedia”) där hemlösa kan publicera artiklar och dikter. Ett inlägg i nummer 8 är till exempel publicera artiklar och dikter. Ett inlägg i nummer 8 är till exempel riktat till Sveriges statsminister och innehåller några allmänna råd riktat till Sveriges statsminister och innehåller några allmänna råd om att lyssna på folket och om hur man bör styra landet: om att lyssna på folket och om hur man bör styra landet:

”Nu vill jag veta vad du vill styra Sverige till? Ska vi hamna på ”Nu vill jag veta vad du vill styra Sverige till? Ska vi hamna på samma nivå som Atlantis? Vi ska väl i alla fall inte behöva ha en samma nivå som Atlantis? Vi ska väl i alla fall inte behöva ha en folkomröstning om vi ska ha det bra eller dåligt. Se möjligheterna, folkomröstning om vi ska ha det bra eller dåligt. Se möjligheterna, inte begränsningarna. Man löser inte problemen genom att lag- inte begränsningarna. Man löser inte problemen genom att lag- stifta utan man tar reda på orsakerna till problemet/problemen. stifta utan man tar reda på orsakerna till problemet/problemen. Logiskt tänkande. Om man blir politiker så undrar jag varför man Logiskt tänkande. Om man blir politiker så undrar jag varför man blir det? Det är väl bättre att vara omtyckt av allmänheten än att blir det? Det är väl bättre att vara omtyckt av allmänheten än att umgås i en liten svär [sic] som dikterar och styr på allmänhetens umgås i en liten svär [sic] som dikterar och styr på allmänhetens bekostnad. Vad tycker du? Har du någon sorts ”guts” i dig börja bekostnad. Vad tycker du? Har du någon sorts ”guts” i dig börja lyssna på vad allmänheten vill så mår både du och vi bättre! […] lyssna på vad allmänheten vill så mår både du och vi bättre! […] Avslutningsvis ett par goda råd i dessa tider: prioritering, respekt, Avslutningsvis ett par goda råd i dessa tider: prioritering, respekt, disciplin och sänkta hyror. Livet är en dans på rosor, men dansa disciplin och sänkta hyror. Livet är en dans på rosor, men dansa inte för hårt, det finns taggar på stjälkarna.” inte för hårt, det finns taggar på stjälkarna.”

Avsändaren är Dag Rejving, en av de försäljare som varit med Avsändaren är Dag Rejving, en av de försäljare som varit med längst i verksamheten. I ett annat nummer (nr 31) presenterar han längst i verksamheten. I ett annat nummer (nr 31) presenterar han sig själv som en man som haft familj, hus och egen firma men som sig själv som en man som haft familj, hus och egen firma men som efter äktenskapsproblem och en ogrundad psykisk sjukdomsdia- efter äktenskapsproblem och en ogrundad psykisk sjukdomsdia- gnos lämnade allt. Han fick sjukbidrag och reste till USA, men fick gnos lämnade allt. Han fick sjukbidrag och reste till USA, men fick återvända på grund av problem med försäkringskassan. ”Hemma återvända på grund av problem med försäkringskassan. ”Hemma i Sverige gick jag till det sociala och sa: Hej, kan ni hjälpa mig med i Sverige gick jag till det sociala och sa: Hej, kan ni hjälpa mig med en lägenhet? Sen dess har de sociala myndigheterna sparkat på en lägenhet? Sen dess har de sociala myndigheterna sparkat på mig fast jag alltid försökt göra som de sagt”. Rejving har i prakti- mig fast jag alltid försökt göra som de sagt”. Rejving har i praktiken fungerat som medredaktör för ”I gatuplanet” och ofta uttryckt ken fungerat som medredaktör för ”I gatuplanet” och ofta uttryckt sina åsikter i ett slags ledare. Tillsammans med två andra försälja- sina åsikter i ett slags ledare. Tillsammans med två andra försälja- re, Raine och Mirre, bildar han så småningom en kärngrupp som re, Raine och Mirre, bildar han så småningom en kärngrupp som under en lång period står för det mesta av ”I gatuplanets” materi- under en lång period står för det mesta av ”I gatuplanets” material. al. I nummer 18 börjar ”Raines dagbok” och gatuförsäljaren Raine I nummer 18 börjar ”Raines dagbok” och gatuförsäljaren Raine skriver om sitt liv under påskveckan 1998. Han bor i en ockuperad skriver om sitt liv under påskveckan 1998. Han bor i en ockuperad lägenhet utan ström. På måndagen efter en långsam helg går han lägenhet utan ström. På måndagen efter en långsam helg går han till ”skyddet”, frivården. På tisdag får han frukost på en mack, till ”skyddet”, frivården. På tisdag får han frukost på en mack, säljer några tidningar på sin plats vid Hornstull och skriver lite om säljer några tidningar på sin plats vid Hornstull och skriver lite om

95 95 en påhittad UFO-landning på Långholmen. Natten till långfreda- en påhittad UFO-landning på Långholmen. Natten till långfreda- gen sover han i ett cykelrum men blir utjagad. På påskafton säljer gen sover han i ett cykelrum men blir utjagad. På påskafton säljer han några fler tidningar och på påskdagen äter han en hamburga- han några fler tidningar och på påskdagen äter han en hamburga- re på MacDonald’s. Annandag påsk diskuterar han sin belägenhet re på MacDonald’s. Annandag påsk diskuterar han sin belägenhet med receptionisten på Medelhavsmuseet. Dagboken avslutas med med receptionisten på Medelhavsmuseet. Dagboken avslutas med några allmänna synpunkter på regeringens socialpolitik: några allmänna synpunkter på regeringens socialpolitik:

”Nu är jag inte så insatt i politik, men visst finns det för många ”Nu är jag inte så insatt i politik, men visst finns det för många enskilda och grupper som jobbar hårt på att skapa ett 2/3-dels enskilda och grupper som jobbar hårt på att skapa ett 2/3-dels samhälle i Sverige. Vissa är överlevare andra inte. Jag tror att samhälle i Sverige. Vissa är överlevare andra inte. Jag tror att många av de som inte är det, i fall dom hamnar i krisläge, är rädda många av de som inte är det, i fall dom hamnar i krisläge, är rädda för att dom står i tur att kastas bort, om dom är för justa mot för att dom står i tur att kastas bort, om dom är för justa mot utslagna människor. Hjälper dom med bostad, arbete, sluta supa utslagna människor. Hjälper dom med bostad, arbete, sluta supa och knarka o s v. Visst–visst, permanenta utslagningen inom vissa och knarka o s v. Visst–visst, permanenta utslagningen inom vissa grupper, så är det bara en tidsfråga innan ett lämmeltåg av männi- grupper, så är det bara en tidsfråga innan ett lämmeltåg av männi- skor börjar bosätta sig i skogarna, ängarna och större parkerings- skor börjar bosätta sig i skogarna, ängarna och större parkerings- platser runt stan. Skulle ni vilja ha hela Nackaskogen full av platser runt stan. Skulle ni vilja ha hela Nackaskogen full av husvagnar, tält och kojor?” husvagnar, tält och kojor?”

I fortsättningen skriver Raine en sida om sina erfarenheter och I fortsättningen skriver Raine en sida om sina erfarenheter och åsikter till varje nummer. I nummer 30 har dagboken tillfälligt lyfts åsikter till varje nummer. I nummer 30 har dagboken tillfälligt lyfts ut från försäljarnas sidor och illustrerats med bilder som tagits av ut från försäljarnas sidor och illustrerats med bilder som tagits av en av tidningens fotografer. Bilderna visar hur Raine säljer tiden av tidningens fotografer. Bilderna visar hur Raine säljer tidningar i tunnelbanan, hur han lagat sin ena sko med gladpack, när ningar i tunnelbanan, hur han lagat sin ena sko med gladpack, när han antecknar i sin anteckningsbok, och när han dricker kaffe han antecknar i sin anteckningsbok, och när han dricker kaffe tillsammans med Dag Rejving. tillsammans med Dag Rejving. I nummer 29 presenterar Mirre sig själv som en skicklig schack- I nummer 29 presenterar Mirre sig själv som en skicklig schack- spelare men också som en person som saknar förmåga att slutföra spelare men också som en person som saknar förmåga att slutföra saker. Han har haft olika tillfälliga jobb och älskar musik: saker. Han har haft olika tillfälliga jobb och älskar musik:

”Jag saknar musiken. Jag skulle behöva en gitarr. Då skulle jag få ”Jag saknar musiken. Jag skulle behöva en gitarr. Då skulle jag få in pengar genom att spela i tunnelbanan. Jag började plocka ut en in pengar genom att spela i tunnelbanan. Jag började plocka ut en repertoar förut, med låtar som inte spelas allt för ofta men folk repertoar förut, med låtar som inte spelas allt för ofta men folk ändå gärna vill höra. Tyvärr sålde min förra tjej min Telecaster för ändå gärna vill höra. Tyvärr sålde min förra tjej min Telecaster för fem tusen, ungefär tio tusen mindre än den var värd.” fem tusen, ungefär tio tusen mindre än den var värd.”

Mirre är inte säker på att han vill ha en egen bostad längre: Mirre är inte säker på att han vill ha en egen bostad längre:

”Jag vill ha friheten att kunna röra på mig. Det skulle vara ganska ”Jag vill ha friheten att kunna röra på mig. Det skulle vara ganska ombonat att ha en husvagn att sova i […] Eller så skulle jag kunna ombonat att ha en husvagn att sova i […] Eller så skulle jag kunna inreda en folkvagnsbuss, då har jag både ett hem och ett trans- inreda en folkvagnsbuss, då har jag både ett hem och ett trans- portmedel. Sen är det bara mobiltelefon som behövs. Toaletter och portmedel. Sen är det bara mobiltelefon som behövs. Toaletter och duschar finns ju över allt. Och så skulle jag kunna läsa in gymnasi- duschar finns ju över allt. Och så skulle jag kunna läsa in gymnasi-

96 96 et, humanistisk utbildning, kanske gå på universitetet, samtidigt et, humanistisk utbildning, kanske gå på universitetet, samtidigt som jag skulle vilja utbilda mig till civilingenjör”. som jag skulle vilja utbilda mig till civilingenjör”.

Flera av de andra försäljare som berättar om sina liv i korta ”för- Flera av de andra försäljare som berättar om sina liv i korta ”för- säljarprofiler” (till exempel i nummer 26, 27, 30 & 32) tecknar en säljarprofiler” (till exempel i nummer 26, 27, 30 & 32) tecknar en likartad bakgrund. De berättar om hur de har levt ett svenssonliv, likartad bakgrund. De berättar om hur de har levt ett svenssonliv, fått relationsproblem och med tiden blivit hemlösa. En försäljare fått relationsproblem och med tiden blivit hemlösa. En försäljare berättar också om hur han efter en period av depressioner fått berättar också om hur han efter en period av depressioner fått sociala problem som han anser ha missförståtts av socialen. Ge- sociala problem som han anser ha missförståtts av socialen. Ge- nom hjälp-till-självhjälpsprojektet har han fått möjlighet till eget nom hjälp-till-självhjälpsprojektet har han fått möjlighet till eget boende. En kvinnlig försäljare i 40-årsåldern berättar hur hon efter boende. En kvinnlig försäljare i 40-årsåldern berättar hur hon efter några goda år glidit in i missbruk, fått barnen omhändertagna och några goda år glidit in i missbruk, fått barnen omhändertagna och hamnat i ”vårdsvängen” men nu är på väg mot en stabilare situa- hamnat i ”vårdsvängen” men nu är på väg mot en stabilare situation. I senare nummer förändras försäljarprofilernas innehåll från tion. I senare nummer förändras försäljarprofilernas innehåll från att vara korta livsberättelser om orsakerna till hemlösheten till att att vara korta livsberättelser om orsakerna till hemlösheten till att berätta om någon enstaka händelse som de varit med om. berätta om någon enstaka händelse som de varit med om. Dag Rejvings åsikter har ibland formen av korta dikter, deviser Dag Rejvings åsikter har ibland formen av korta dikter, deviser eller aforismer. I ett par nummer publiceras även några dikter eller aforismer. I ett par nummer publiceras även några dikter skrivna av signaturen Kjelle S. Hans budskap är moraliserande skrivna av signaturen Kjelle S. Hans budskap är moraliserande och handlar om samhällets och de ”vanliga” medborgarnas brist och handlar om samhällets och de ”vanliga” medborgarnas brist på handlingskraft och empati när det gäller utslagna människor, på handlingskraft och empati när det gäller utslagna människor, till exempel i dikterna ”Pennalism” (nr 32) och ”Luffare” (nr 33): till exempel i dikterna ”Pennalism” (nr 32) och ”Luffare” (nr 33):

Pennalism Pennalism För den svage För den svage kan pennalism kan pennalism vara ett vapen vara ett vapen Men du. Akta dej Men du. Akta dej För att använda vapnet För att använda vapnet För ofta För ofta Det kan bli backslag Det kan bli backslag Med kraftig rekyl Med kraftig rekyl

Luffare Luffare Vi är många Vi är många Vi har tiggt oss fram Vi har tiggt oss fram Förnedrat oss Förnedrat oss Men vi är ändå stolta Men vi är ändå stolta Kanske kommer vi Kanske kommer vi Från ett annat solsystem Från ett annat solsystem Är utsända ambassadörer Är utsända ambassadörer Från planeten Sirius? Från planeten Sirius? Och då ser ni "normala" människor Och då ser ni "normala" människor På oss På oss Med mycket kritiska ögon Med mycket kritiska ögon Vaddå ra? Är ni Vaddå ra? Är ni Fotbollsdomare allihop? Fotbollsdomare allihop?

97 97 Lämnar man försäljarnas egna sidor och tittar närmare på hur Lämnar man försäljarnas egna sidor och tittar närmare på hur hemlöshet skildras i tidningens andra delar återspeglar de första hemlöshet skildras i tidningens andra delar återspeglar de första numrens artiklar de viktigaste beståndsdelarna i den allmänna numrens artiklar de viktigaste beståndsdelarna i den allmänna bilden av hemlösa/hemlöshet: uteliggare, missbruk, härbärgen bilden av hemlösa/hemlöshet: uteliggare, missbruk, härbärgen och frivilliga organisationers verksamhet inom området. I nummer och frivilliga organisationers verksamhet inom området. I nummer två beskrivs till exempel Frälsningsarméns uppsökande team som två beskrivs till exempel Frälsningsarméns uppsökande team som nattetid åker runt i staden med kaffe och mackor i bagaget. Arti- nattetid åker runt i staden med kaffe och mackor i bagaget. Arti- kelförfattaren beskriver frälsningssoldaterna som vardagshjältar kelförfattaren beskriver frälsningssoldaterna som vardagshjältar och berömmer deras ödmjuka sätt att möta människor på deras och berömmer deras ödmjuka sätt att möta människor på deras egna villkor: egna villkor:

”Om man ser dessa två herrar spatsera omkring på stan och sprida ”Om man ser dessa två herrar spatsera omkring på stan och sprida välgärningar, inser man snart att de uppfyller andra roller än bara välgärningar, inser man snart att de uppfyller andra roller än bara som De barmhärtiga samariterna; det finns någonting djupt som De barmhärtiga samariterna; det finns någonting djupt familjärt i deras kontakt med uteliggarna, någonting som knyter familjärt i deras kontakt med uteliggarna, någonting som knyter tillförsikt”. tillförsikt”.

De båda frälsningssoldaterna berättar för reportern om hur utelig- De båda frälsningssoldaterna berättar för reportern om hur utelig- gargruppen förändrats: ”Förr fanns bara de gamla alkoholisterna. gargruppen förändrats: ”Förr fanns bara de gamla alkoholisterna. Nu har gruppen uppblandats med mentalpatienter och bland- Nu har gruppen uppblandats med mentalpatienter och bland- missbrukare”. Journalisten bekräftar deras uppfattningar genom missbrukare”. Journalisten bekräftar deras uppfattningar genom att referera till en kartläggning av hemlösa gjord av Stockholms att referera till en kartläggning av hemlösa gjord av Stockholms socialförvaltnings FoU-enhet. Längre fram i artikeln läggs ännu en socialförvaltnings FoU-enhet. Längre fram i artikeln läggs ännu en grupp till den ”nya” hemlösheten: grupp till den ”nya” hemlösheten:

”Men den kvällen då jag färdades tillsammans med frälsningssol- ”Men den kvällen då jag färdades tillsammans med frälsningssol- daterna mötte jag också människor som inte skiljde sig alltför daterna mötte jag också människor som inte skiljde sig alltför mycket från kreti och pleti, människor som lätt kunde varit min mycket från kreti och pleti, människor som lätt kunde varit min bästa vän eller storebror. Vissa av dem skulle jag aldrig ens gissat bästa vän eller storebror. Vissa av dem skulle jag aldrig ens gissat var hemlösa: unga, sobra och framför allt inte ärrade uteliggare”. var hemlösa: unga, sobra och framför allt inte ärrade uteliggare”.

I nummer 3 är det Stadsmissionens tur. Ett artikelcitat har brutits ur I nummer 3 är det Stadsmissionens tur. Ett artikelcitat har brutits ur texten och förstorats upp: texten och förstorats upp:

”På Stadsmissionsgården, mitt i Stockholm, finns en fristad för ”På Stadsmissionsgården, mitt i Stockholm, finns en fristad för hemlösa män och kvinnor. Här finns mat, värme och personal att hemlösa män och kvinnor. Här finns mat, värme och personal att anförtro sig åt för den som önskar. De flesta som kommer till anförtro sig åt för den som önskar. De flesta som kommer till daghärbärget har lång tid av drogmissbruk bakom sig. Trots det är daghärbärget har lång tid av drogmissbruk bakom sig. Trots det är integritet och respekt för personen det viktigaste personalen kan integritet och respekt för personen det viktigaste personalen kan ge. Antalet människor som söker sig hit har ökat de senaste åren. ge. Antalet människor som söker sig hit har ökat de senaste åren. 1993 hade man ca 40 000 besök.” 1993 hade man ca 40 000 besök.”

98 98 I nästa nummer (nr 4) återges en uteliggares livssituation. Artikeln I nästa nummer (nr 4) återges en uteliggares livssituation. Artikeln handlar om en man i femtioårsåldern, förtidspensionär och amfe- handlar om en man i femtioårsåldern, förtidspensionär och amfe- taminmissbrukare: taminmissbrukare:

”Han utstrålar vänlighet, och rör sig smidigt med en stolt hållning. ”Han utstrålar vänlighet, och rör sig smidigt med en stolt hållning. Det är svårt att förstå att han använt droger under så lång tid.” Det är svårt att förstå att han använt droger under så lång tid.”

Mannens bakgrund och tidigare familjeförhållanden beskrivs som Mannens bakgrund och tidigare familjeförhållanden beskrivs som en social misär. Artikelförfattaren reflekterar bland annat över en social misär. Artikelförfattaren reflekterar bland annat över miljön i ett garage där mannen ibland sover: miljön i ett garage där mannen ibland sover:

”Det är smutsigt och dålig luft från bilarna. Jag kan inte i min ”Det är smutsigt och dålig luft från bilarna. Jag kan inte i min vildaste fantasi tänka mig hur man överhuvudtaget kan få en vildaste fantasi tänka mig hur man överhuvudtaget kan få en minuts sömn i den ödsliga gången.” minuts sömn i den ödsliga gången.”

Sedan fokuseras hemlöshetstemat mer på hemlösas egna perspek- Sedan fokuseras hemlöshetstemat mer på hemlösas egna perspektiv, och ofta handlar det om att ge dem en röst i den offentliga tiv, och ofta handlar det om att ge dem en röst i den offentliga debatten kring hemlöshet. I nummer 13 får till exempel tre försäl- debatten kring hemlöshet. I nummer 13 får till exempel tre försäl- jare ge sina synpunkter på hur 25 miljoner kronor som Stockholms jare ge sina synpunkter på hur 25 miljoner kronor som Stockholms stad vill avsätta till hemlöshetsproblemet skall användas. Artikeln stad vill avsätta till hemlöshetsproblemet skall användas. Artikeln inleds emellertid med att de tre får berätta om hur de bemöts av inleds emellertid med att de tre får berätta om hur de bemöts av myndigheter och frivilligorganisationer, hur det är att bo på myndigheter och frivilligorganisationer, hur det är att bo på härbärge, hur de märkt av psykiatrireformen och hur allmänhe- härbärge, hur de märkt av psykiatrireformen och hur allmänhe- tens attityd hårdnat. Samtidigt som de är skeptiska mot myndig- tens attityd hårdnat. Samtidigt som de är skeptiska mot myndigheter vill de till exempel inte heller att frivilliga organisationer heter vill de till exempel inte heller att frivilliga organisationer skall ta över ansvaret. När det gäller de pengarna menar en av de skall ta över ansvaret. När det gäller de pengarna menar en av de tre att man bör tillsätta en arbetsgrupp som kan göra myndighe- tre att man bör tillsätta en arbetsgrupp som kan göra myndigheterna mer flexibla och få dem att arbeta mer på klientens villkor: terna mer flexibla och få dem att arbeta mer på klientens villkor:

”Tillsätt en utredningsgrupp av kompetent folk, få en utvärdering ”Tillsätt en utredningsgrupp av kompetent folk, få en utvärdering på det hela, gör en arbetsplan som Socialtjänsten kan gå efter. Och på det hela, gör en arbetsplan som Socialtjänsten kan gå efter. Och den får inte vara bunden av regler– det skall finnas marginal på den får inte vara bunden av regler– det skall finnas marginal på båda sidorna, för det är en fråga om att handla individuellt […] för båda sidorna, för det är en fråga om att handla individuellt […] för annars kan de inte mjuka upp de här råskinnen som finns på stan. annars kan de inte mjuka upp de här råskinnen som finns på stan. Jag har tänkt på det där själv, det är svårt att lära mig saker.” Jag har tänkt på det där själv, det är svårt att lära mig saker.”

I nummer 15 får läsaren några ögonblicksbilder från den hemlöse I nummer 15 får läsaren några ögonblicksbilder från den hemlöse narkomanen Hannus vardag. Några av bilderna föreställer honom narkomanen Hannus vardag. Några av bilderna föreställer honom med tom blick på gatan, i färd med att få hjälp med en sil, sittande med tom blick på gatan, i färd med att få hjälp med en sil, sittande i en trappa; närbilder på hans svullna hand och härjade ansikte. i en trappa; närbilder på hans svullna hand och härjade ansikte. Läsaren får veta att Hannu är 38 år, har varit hemlös och missbru- Läsaren får veta att Hannu är 38 år, har varit hemlös och missbrukare i cirka tio år, är trött på missbruket, vill lägga av och hoppas kare i cirka tio år, är trött på missbruket, vill lägga av och hoppas på öppenvården. Han berättar lite om sin vardag: på öppenvården. Han berättar lite om sin vardag:

99 99 ”Jag bor på natthärbärge, går upp på morgonen. Står som ett ”Jag bor på natthärbärge, går upp på morgonen. Står som ett frågetecken på utanför på gatan vid sju. Jag åker tunnelbana en frågetecken på utanför på gatan vid sju. Jag åker tunnelbana en stund, funderar på vad jag skall göra. Sedan ska jag skaffa fram stund, funderar på vad jag skall göra. Sedan ska jag skaffa fram pengar och köpa lite alkohol för att komma igång. Jag kör vidare, pengar och köpa lite alkohol för att komma igång. Jag kör vidare, skaffar fram mer pengar, köper knark.” skaffar fram mer pengar, köper knark.”

Ytterligare ett exempel är ett uppslag i nummer 36 där fyra hemlö- Ytterligare ett exempel är ett uppslag i nummer 36 där fyra hemlö- sa ger sin syn på varför det fortfarande– med anspelning på sa ger sin syn på varför det fortfarande– med anspelning på julevangeliet– är kö till härbärget trots mänsklighetens framsteg på julevangeliet– är kö till härbärget trots mänsklighetens framsteg på många andra områden. många andra områden. Ibland kontrasteras hemlösas och myndighetspersoners upp- Ibland kontrasteras hemlösas och myndighetspersoners uppfattningar om hemlöshet mot varandra i samma artikel. Det gäller fattningar om hemlöshet mot varandra i samma artikel. Det gäller till exempel i artikeln ”Lång väg upp från gatan” (nr 21). Artikeln till exempel i artikeln ”Lång väg upp från gatan” (nr 21). Artikeln är den första i ”Utan hem”-serien. Journalistens solidaritet med är den första i ”Utan hem”-serien. Journalistens solidaritet med den lilla människan är tydlig. Berättelser om enskilda livsöden den lilla människan är tydlig. Berättelser om enskilda livsöden varvas med olika myndighetspersoners och forskares resonemang varvas med olika myndighetspersoners och forskares resonemang om hemlöshet. Redan i ingressen ges ett tydligt anslag: om hemlöshet. Redan i ingressen ges ett tydligt anslag:

”För att få hjälp måste man finna sig i att själv ta konsekvenserna ”För att få hjälp måste man finna sig i att själv ta konsekvenserna av andras beslut utan att själv ha speciellt mycket att säga till om. av andras beslut utan att själv ha speciellt mycket att säga till om. Det är inte sällan konsekvenserna skapar mer problem än de löser Det är inte sällan konsekvenserna skapar mer problem än de löser eller sätter den hemlöse i ett moment 22.” eller sätter den hemlöse i ett moment 22.”

I slutet tar journalisten ställning och kommenterar: I slutet tar journalisten ställning och kommenterar:

”Frågan är bara vem som ser till att riktlinjerna efterlevs; när ”Frågan är bara vem som ser till att riktlinjerna efterlevs; när direktiven väl lämnat stadshuset kan politikerna svära sig fria och direktiven väl lämnat stadshuset kan politikerna svära sig fria och stadsdelarna försvara sig med att de inte har pengar. Det är ytter- stadsdelarna försvara sig med att de inte har pengar. Det är ytterligare exempel på en återvändsgränd där Stockholms hemlösa ligare exempel på en återvändsgränd där Stockholms hemlösa hamnar i kläm och tvingas ta konsekvenserna av någon annans hamnar i kläm och tvingas ta konsekvenserna av någon annans tillkortakommanden.” tillkortakommanden.”

En liknande ansats har en artikel i nummer 22 där både hemlösa En liknande ansats har en artikel i nummer 22 där både hemlösa och myndighetspersoner berättar om konflikter kring hemlösas och myndighetspersoner berättar om konflikter kring hemlösas sovplatser. sovplatser. I en del nummer förekommer fristående bildmaterial som illu- I en del nummer förekommer fristående bildmaterial som illustrerar hemlöshet. I flera nummer annonserar till exempel tidning- strerar hemlöshet. I flera nummer annonserar till exempel tidningens hjälp-till-självhjälpsprojekt efter bidrag genom att visa en bild ens hjälp-till-självhjälpsprojekt efter bidrag genom att visa en bild av en ”bag lady”. Mellan nummer 12 och 26 består även halva av en ”bag lady”. Mellan nummer 12 och 26 består även halva ledaruppslaget av en bild vars innehåll oftast kommenterar hem- ledaruppslaget av en bild vars innehåll oftast kommenterar hem- löshet: en närbild på en portkodsdosa (nr 12), en fet naken jultomte löshet: en närbild på en portkodsdosa (nr 12), en fet naken jultomte med ett hjärta över underlivet och ett citat från julevangeliet: och med ett hjärta över underlivet och ett citat från julevangeliet: och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i

100 100 en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget (Lukas 2:7, en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget (Lukas 2:7, Situation Sthlm nr 13). Det genomgående temat i dessa bilder är Situation Sthlm nr 13). Det genomgående temat i dessa bilder är annars en frusen, rastlös ensamhet i Stockholms yttre rum; en annars en frusen, rastlös ensamhet i Stockholms yttre rum; en ensam människa under en bro (nr 15), på ”Plattan” (nr 17), en ensam människa under en bro (nr 15), på ”Plattan” (nr 17), en kanin i en skokartong och en skylt med texten: vem vill ha mig? kanin i en skokartong och en skylt med texten: vem vill ha mig? (nr 22), fotspår i snön (nr 24), en folktom nattlig tunnelbaneper- (nr 22), fotspår i snön (nr 24), en folktom nattlig tunnelbaneper- rong (nr 25). På ett heluppslag i färg i nummer 35 återges en rong (nr 25). På ett heluppslag i färg i nummer 35 återges en klassisk målning av Jesusbarnet i krubban med texten: ”2000 år klassisk målning av Jesusbarnet i krubban med texten: ”2000 år senare är det fortfarande fullt på härbärget”. senare är det fortfarande fullt på härbärget”. Forskningens bilder av hemlöshet fick ganska lite utrymme i de Forskningens bilder av hemlöshet fick ganska lite utrymme i de nummer som ingick i undersökningsmaterialet. Några enstaka nummer som ingick i undersökningsmaterialet. Några enstaka forskare förekommer visserligen som en bland flera röster i en del forskare förekommer visserligen som en bland flera röster i en del reportage men bara två, kriminologen Janne Flyghed (nr 8 & 26) reportage men bara två, kriminologen Janne Flyghed (nr 8 & 26) som bland annat forskat om vräkning, och hemlöshetsforskaren som bland annat forskat om vräkning, och hemlöshetsforskaren Hans Swärd (nr 12) har presenterat sina resultat närmare. Den Hans Swärd (nr 12) har presenterat sina resultat närmare. Den undersökning som Flyghed presenterar är från början av 1990-talet undersökning som Flyghed presenterar är från början av 1990-talet och har, enligt artikeln, som huvudpoäng att omkring 700 hushåll och har, enligt artikeln, som huvudpoäng att omkring 700 hushåll är omöjliga att lokalisera ett år efter de blivit vräkta. Närmare 60 är omöjliga att lokalisera ett år efter de blivit vräkta. Närmare 60 procent har kontakt med socialtjänsten efter vräkningen, men tio procent har kontakt med socialtjänsten efter vräkningen, men tio procent förblir spårlöst borta. Det är troligt att denna grupp består procent förblir spårlöst borta. Det är troligt att denna grupp består av uteliggare som lever i en mycket svår social situation, anser av uteliggare som lever i en mycket svår social situation, anser Flyghed. I en annan artikel berättar Swärd hur han under mitten Flyghed. I en annan artikel berättar Swärd hur han under mitten av 1990-talet intervjuade hemlösa för att försöka förstå hur deras av 1990-talet intervjuade hemlösa för att försöka förstå hur deras individuella livshistorier är sammanlänkade med samhällsutveck- individuella livshistorier är sammanlänkade med samhällsutveck- lingen. I artikeln beskriver han hur han bland annat fann att lingen. I artikeln beskriver han hur han bland annat fann att fattigdomen var en viktig faktor. Förändringar i välfärdssamhället fattigdomen var en viktig faktor. Förändringar i välfärdssamhället har försvagat det sociala skyddsnätet, menar Swärd. Arbetslöshet har försvagat det sociala skyddsnätet, menar Swärd. Arbetslöshet och fattigdom kan då tillsammans med andra problem som upp- och fattigdom kan då tillsammans med andra problem som upp- står starta en kedjereaktion som leder till hemlöshet. står starta en kedjereaktion som leder till hemlöshet. Samtidigt framstår samhällets hjälp dåligt anpassad till denna Samtidigt framstår samhällets hjälp dåligt anpassad till denna grupps behov. Han är kritisk mot systemet med stora härbärgen grupps behov. Han är kritisk mot systemet med stora härbärgen eftersom han anser att de permanentar en hemlöshetskultur som eftersom han anser att de permanentar en hemlöshetskultur som hindrar hemlösas återgång till bostadsmarknaden. I nummer 35 hindrar hemlösas återgång till bostadsmarknaden. I nummer 35 intervjuas även Ulla Beijer på Stockholms stads FOU-enhet som intervjuas även Ulla Beijer på Stockholms stads FOU-enhet som undersökt hemlösa kvinnors villkor och behov. Beijer hävdar i undersökt hemlösa kvinnors villkor och behov. Beijer hävdar i artikeln att trots att kvinnliga hemlösa utgör 25 procent av Stock- artikeln att trots att kvinnliga hemlösa utgör 25 procent av Stock- holms hemlösa har deras problem osynliggjorts i den patriarkala holms hemlösa har deras problem osynliggjorts i den patriarkala ordning som dominerar samhället. ordning som dominerar samhället.

Sammanfattning Sammanfattning

Undersökningen av innehållet i Situation Sthlm nummer 1–41 Undersökningen av innehållet i Situation Sthlm nummer 1–41 visade att material med allmänt läsvärde hade prioriterats framför visade att material med allmänt läsvärde hade prioriterats framför 101 101 material om hemlösa och hemlöshet. Förutom ”I gatuplanet” material om hemlösa och hemlöshet. Förutom ”I gatuplanet” handlade i genomsnitt bara cirka 8 procent av materialet direkt om handlade i genomsnitt bara cirka 8 procent av materialet direkt om hemlöshet. Samtidigt har det funnits ett speciellt redaktionellt hemlöshet. Samtidigt har det funnits ett speciellt redaktionellt patos för social rättvisa och ett intresse för marginaliserade grup- patos för social rättvisa och ett intresse för marginaliserade grupper och individer i frågor som haft ett både direkt och indirekt per och individer i frågor som haft ett både direkt och indirekt samband med hemlöshet. Detta speglas i tre av de fem temana i samband med hemlöshet. Detta speglas i tre av de fem temana i profilen, nämligen ”den lilla vanmäktiga människan”, ”utanför- profilen, nämligen ”den lilla vanmäktiga människan”, ”utanför- skap” och ”motstånd mot systemet”. Efter den redaktionella skap” och ”motstånd mot systemet”. Efter den redaktionella omorganiseringen 2000 blev detta tydligare samtidigt som hem- omorganiseringen 2000 blev detta tydligare samtidigt som hem- löshetsfrågan började få mer utrymme i spalterna. Man kan därför, löshetsfrågan började få mer utrymme i spalterna. Man kan därför, trots dominansen av material med allmänt läsvärde, se en viss trots dominansen av material med allmänt läsvärde, se en viss tendens till en växande företrädarroll. tendens till en växande företrädarroll. Den bild av hemlösa och hemlöshet som tidningen förmedlade Den bild av hemlösa och hemlöshet som tidningen förmedlade låg ganska väl i linje med de teman som konstituerade tidningens låg ganska väl i linje med de teman som konstituerade tidningens profil i övrigt. Försäljarnas egna sidor gav en delvis annorlunda profil i övrigt. Försäljarnas egna sidor gav en delvis annorlunda bild än featurematerialet. De försäljare som gav uttryck för sina bild än featurematerialet. De försäljare som gav uttryck för sina åsikter såg sig själva som sanningssägare i hemlöshetsdebatten, åsikter såg sig själva som sanningssägare i hemlöshetsdebatten, som rebeller i ett stelnat samhällssystem och som människor som som rebeller i ett stelnat samhällssystem och som människor som bar sitt utanförskap med stolthet. Det fanns också inslag av luffar- bar sitt utanförskap med stolthet. Det fanns också inslag av luffar- romantik med beskrivningar av hemlösa som frihetssökande romantik med beskrivningar av hemlösa som frihetssökande vandrare. De försäljare som framträdde med sina livshistorier och vandrare. De försäljare som framträdde med sina livshistorier och anklagade ”systemet” för bristande stöd, berättade om ett normalt anklagade ”systemet” för bristande stöd, berättade om ett normalt liv som av någon anledning gått snett, ofta på grund av relations- liv som av någon anledning gått snett, ofta på grund av relationsproblem inom familjen. Alla försök att komma tillbaka motarbeta- problem inom familjen. Alla försök att komma tillbaka motarbeta- des sedan av myndigheterna och allmänhetens ogina attityd. des sedan av myndigheterna och allmänhetens ogina attityd. På andra platser i tidningen framtonade en mer dyster verklig- På andra platser i tidningen framtonade en mer dyster verklighet befolkad av uteliggare och missbrukare, härbärgesliv och het befolkad av uteliggare och missbrukare, härbärgesliv och vanmakt inför det maktfullkomliga ”systemet”. I detta samman- vanmakt inför det maktfullkomliga ”systemet”. I detta sammanhang fungerade hemlösa och hemlöshet som välfärdssamhällets hang fungerade hemlösa och hemlöshet som välfärdssamhällets dåliga samvete, en påminnelse om det förlorade goda samhället dåliga samvete, en påminnelse om det förlorade goda samhället och bristen på mänsklig solidaritet. Hemlöshet lyftes ibland fram och bristen på mänsklig solidaritet. Hemlöshet lyftes ibland fram som ett socialt problem som i samband med förändringar i väl- som ett socialt problem som i samband med förändringar i väl- färdssamhället tagit en ny vändning och kommit att inkludera fler färdssamhället tagit en ny vändning och kommit att inkludera fler grupper än tidigare. grupper än tidigare. Väger man samman de olika bilderna presenterades hemlöshet Väger man samman de olika bilderna presenterades hemlöshet totalt sett som ett komplext problem av både strukturella faktorer totalt sett som ett komplext problem av både strukturella faktorer och individuella förhållanden. Men bilden av hemlösa och hem- och individuella förhållanden. Men bilden av hemlösa och hem- löshet kan ändå beskrivas som konventionell till sitt innehåll. löshet kan ändå beskrivas som konventionell till sitt innehåll. Även om tidningen gav uttryck för ett motstånd mot behandlingen Även om tidningen gav uttryck för ett motstånd mot behandlingen av hemlösa var det ett motstånd som till exempel aldrig utmanade av hemlösa var det ett motstånd som till exempel aldrig utmanade

102 102 samhällets rådande maktförhållanden eller ifrågasatte hur hem- samhällets rådande maktförhållanden eller ifrågasatte hur hem- löshetsfrågor formulerades i den offentliga debatten.2 löshetsfrågor formulerades i den offentliga debatten.2 Med utgångspunkt bara i tidningens innehåll skulle man kunna Med utgångspunkt bara i tidningens innehåll skulle man kunna dra slutsatsen att Situation Sthlm är ett kommersiellt tidningsföre- dra slutsatsen att Situation Sthlm är ett kommersiellt tidningsföre- tag med vissa sociala ambitioner. I själva verket har organisationen tag med vissa sociala ambitioner. I själva verket har organisationen tagits emot som ännu ett alternativ i Stockholms icke-offentliga tagits emot som ännu ett alternativ i Stockholms icke-offentliga sociala stödutbud för hemlösa och det är denna sida av verksam- sociala stödutbud för hemlösa och det är denna sida av verksamheten som är ämnet för nästa kapitel. heten som är ämnet för nästa kapitel.

2 I en inflytelserik teori om samhällets konstruktion av hemlöshetsfrågan 2 I en inflytelserik teori om samhällets konstruktion av hemlöshetsfrågan (Spector & Kitsuse 1977) hävdas att samhällets sociala problem utvecklas (Spector & Kitsuse 1977) hävdas att samhällets sociala problem utvecklas stegvis. I det första steget upptäcks problemet av någon aktör som sedan stegvis. I det första steget upptäcks problemet av någon aktör som sedan försöker fästa samhällets uppmärksamhet på det. När det gäller hemlöshets- försöker fästa samhällets uppmärksamhet på det. När det gäller hemlöshets- frågan skulle man kunna säga att den är en gammal samhällsfråga som frågan skulle man kunna säga att den är en gammal samhällsfråga som inleder en ny karriär på 1990-talet. Efter att ha fått förnyad legitimitet i inleder en ny karriär på 1990-talet. Efter att ha fått förnyad legitimitet i samhällsdebatten hamnar den på myndigheternas agenda och blir på nytt samhällsdebatten hamnar den på myndigheternas agenda och blir på nytt föremål för riktad politik och konkreta insatser. Införlivandet av politiken och föremål för riktad politik och konkreta insatser. Införlivandet av politiken och konsekvenserna av insatserna leder till en ny omgång av uppmärksamhet i konsekvenserna av insatserna leder till en ny omgång av uppmärksamhet i form av missnöje och klagomål på det sätt som frågan skötts, och nya alterna- form av missnöje och klagomål på det sätt som frågan skötts, och nya alternativa aktiviteter utvecklas. Peyrot (1984) menar att dessa alternativa aktiviteter tiva aktiviteter utvecklas. Peyrot (1984) menar att dessa alternativa aktiviteter tillhör det sociala problemets ”andra generation”. Aktiviteterna uppstår ur, tillhör det sociala problemets ”andra generation”. Aktiviteterna uppstår ur, utgår från och bygger vidare på den första generationens problemkontext. utgår från och bygger vidare på den första generationens problemkontext. Det kan röra sig om sociala rörelser men också om framträdandet av alterna- Det kan röra sig om sociala rörelser men också om framträdandet av alternativa begränsade lösningar i form av till exempel nya organisationer. I denna tiva begränsade lösningar i form av till exempel nya organisationer. I denna bemärkelse kan Situation Sthlm, med utgångspunkt i tidningens innehåll, bemärkelse kan Situation Sthlm, med utgångspunkt i tidningens innehåll, sägas har framfört andragenerationssynpunkter på hemlöshetsfrågan. sägas har framfört andragenerationssynpunkter på hemlöshetsfrågan. 103 103 104 104 8. DET SOCIALA ARBETET 8. DET SOCIALA ARBETET

En intensiv förmiddag på Situation Sthlm En intensiv förmiddag på Situation Sthlm

När ett nytt nummer av Situation Sthlm anländer från tryckeriet till När ett nytt nummer av Situation Sthlm anländer från tryckeriet till organisationens lokaler tas det alltid emot av en förväntansfull organisationens lokaler tas det alltid emot av en förväntansfull skara försäljare och medarbetare. Det är kanske den intensivaste skara försäljare och medarbetare. Det är kanske den intensivaste förmiddagen i månaden och den tidpunkt då flest människor förmiddagen i månaden och den tidpunkt då flest människor befinner sig i huset. Följande beskrivning bygger på mina anteck- befinner sig i huset. Följande beskrivning bygger på mina anteckningar under en sådan förmiddag den 29 mars, 2000. ningar under en sådan förmiddag den 29 mars, 2000.

Ett tjugotal försäljare hänger i fiket eller står i solen ute på trottoaren och Ett tjugotal försäljare hänger i fiket eller står i solen ute på trottoaren och röker. Nästan alla i personalen är också på plats. Då och då ansluter sig röker. Nästan alla i personalen är också på plats. Då och då ansluter sig rökarna i personalen till gruppen på gatan. Det råder en stämning av spänd rökarna i personalen till gruppen på gatan. Det råder en stämning av spänd förväntan. Försäljarnas småprat handlar mest om försäljningsarbetet, vilket förväntan. Försäljarnas småprat handlar mest om försäljningsarbetet, vilket ställe man står på och vem som brutit mot reglerna. En försäljare berättar om ställe man står på och vem som brutit mot reglerna. En försäljare berättar om ett jobb på en kycklingfarm som flera av de andra också verkar ha provat på. ett jobb på en kycklingfarm som flera av de andra också verkar ha provat på. Det är en farmare utanför Stockholm som brukar annonsera efter folk som Det är en farmare utanför Stockholm som brukar annonsera efter folk som kan ta kycklingarna ur burarna och lasta dem. Man får inte ha dåliga nerver. kan ta kycklingarna ur burarna och lasta dem. Man får inte ha dåliga nerver. Kycklingarna skiter och pissar men blir märkligt lugna när man vänder dem Kycklingarna skiter och pissar men blir märkligt lugna när man vänder dem upp och ner, säger han. ”Man får 650 spänn och en kartong ägg!” Några nya upp och ner, säger han. ”Man får 650 spänn och en kartong ägg!” Några nya ansikten dyker upp och registrerar sig som försäljare, bland annat en mycket ansikten dyker upp och registrerar sig som försäljare, bland annat en mycket ung kille i dunjacka och hans haltande kompis. Det verkar som om de känner ung kille i dunjacka och hans haltande kompis. Det verkar som om de känner en del av försäljarna sedan tidigare. Ett par gamla försäljare som inte synts till en del av försäljarna sedan tidigare. Ett par gamla försäljare som inte synts till på länge kommer också in. En lång kille i 40-årsåldern med grön gabardin- på länge kommer också in. En lång kille i 40-årsåldern med grön gabardin- kostym och rock hoppar in på kryckor. Två kvinnor är där. En av dem är en kostym och rock hoppar in på kryckor. Två kvinnor är där. En av dem är en rutinerad försäljare som tillägnat sig den manliga jargongen. Den andra håller rutinerad försäljare som tillägnat sig den manliga jargongen. Den andra håller sig för sig själv och verkar ha kommit för att träffa projektledaren. sig för sig själv och verkar ha kommit för att träffa projektledaren. Man väntar också på att sopbilen skall komma. Föraren skall övertalas att Man väntar också på att sopbilen skall komma. Föraren skall övertalas att ta med sig en massa kartonger med gamla tidningar. Han brukar ställa upp. ta med sig en massa kartonger med gamla tidningar. Han brukar ställa upp. Så fort en lastbil kör förbi riktas allas blickar mot gatan. Plötsligt parkerar en Så fort en lastbil kör förbi riktas allas blickar mot gatan. Plötsligt parkerar en postlastbil framför entrén. Han skall lasta av till posten som ligger granne postlastbil framför entrén. Han skall lasta av till posten som ligger granne med Situation Sthlm. Försäljarna blir lite oroliga över att postlastbilen står i med Situation Sthlm. Försäljarna blir lite oroliga över att postlastbilen står i vägen. Där skall ju sopbilen stå. ”Säg till honom att flytta sig!” Sopbilen vägen. Där skall ju sopbilen stå. ”Säg till honom att flytta sig!” Sopbilen anländer samtidigt som postlastbilen kör iväg men parkerar ändå på andra anländer samtidigt som postlastbilen kör iväg men parkerar ändå på andra sidan gatan. Föraren har en liten vagn som han tar kartongerna på och stuvar sidan gatan. Föraren har en liten vagn som han tar kartongerna på och stuvar in i komprimatorn samtidigt som han talar lite med de försäljare som står in i komprimatorn samtidigt som han talar lite med de försäljare som står utanför och röker. utanför och röker. Sopbilen kör iväg och det blir lugnt igen. Tiden går utan att den nya tid- Sopbilen kör iväg och det blir lugnt igen. Tiden går utan att den nya tidningen anländer. ”Har tidningen kommit än?” De otåliga försäljarna går ningen anländer. ”Har tidningen kommit än?” De otåliga försäljarna går omkring och trampar. Alla har druckit sitt kaffe och ätit sina mackor. Nu omkring och trampar. Alla har druckit sitt kaffe och ätit sina mackor. Nu väntar de bara. väntar de bara. När lastbilen till slut dyker upp strax efter 11.30 stiger ett jubel bland för- När lastbilen till slut dyker upp strax efter 11.30 stiger ett jubel bland för- säljarna i fiket. Föraren börjar lasta ur och försäljarna bildar en langningsked- säljarna i fiket. Föraren börjar lasta ur och försäljarna bildar en langningskedja. Mannen i gabardinkostymen och dunjackans kompis är de enda som inte ja. Mannen i gabardinkostymen och dunjackans kompis är de enda som inte hjälper till. Gabardinmannen äter frukost och läser tidningen medan den hjälper till. Gabardinmannen äter frukost och läser tidningen medan den andre sitter och läppjar på ett glas saft. andre sitter och läppjar på ett glas saft.

105 105 Tidningen levereras i kartonger som fördelas till tre ställen. En del skall in i Tidningen levereras i kartonger som fördelas till tre ställen. En del skall in i ett lagerrum till höger, en del skall in på försäljningskontoret och en del skall ett lagerrum till höger, en del skall in på försäljningskontoret och en del skall staplas längre in i lokalerna. Ytterligare en trave skall lastas in i en bil för att staplas längre in i lokalerna. Ytterligare en trave skall lastas in i en bil för att köras till en försäljningsdepå hos Återvinnarna. En försäljare utrustad med en köras till en försäljningsdepå hos Återvinnarna. En försäljare utrustad med en pirra kör de kartonger som skall längre in. ”Ställ inte för många på varandra”. pirra kör de kartonger som skall längre in. ”Ställ inte för många på varandra”. Två försäljare som står i lagerrummet pladdrar oavbrutet medan de stuvar in Två försäljare som står i lagerrummet pladdrar oavbrutet medan de stuvar in kartongerna. Till slut hörs någon ryta till: ”Men håll snattran nån gång!”. Alla kartongerna. Till slut hörs någon ryta till: ”Men håll snattran nån gång!”. Alla drar på munnen. drar på munnen. När ungefär hälften av kartongerna är inne börjar langningskedjan lösas När ungefär hälften av kartongerna är inne börjar langningskedjan lösas upp. Försäljarna driver iväg, börjar prata med varandra, bläddra i det nya upp. Försäljarna driver iväg, börjar prata med varandra, bläddra i det nya numret. ”Hur många har du där nere nu?” ”Vet inte, ett sextiotal ungefär”. numret. ”Hur många har du där nere nu?” ”Vet inte, ett sextiotal ungefär”. ”Vi måste ha flera här!”. En något glesare langningskedja tar form och till slut ”Vi måste ha flera här!”. En något glesare langningskedja tar form och till slut är alla tidningarna inne. ”35 000 tidningar på sjutton minuter”, säger en är alla tidningarna inne. ”35 000 tidningar på sjutton minuter”, säger en försäljare triumferande och pekar på sitt armbandsur. En av arbetspraktikan- försäljare triumferande och pekar på sitt armbandsur. En av arbetspraktikanterna upptäcker emellertid att en försäljare och hans medhjälpare ställt en hel terna upptäcker emellertid att en försäljare och hans medhjälpare ställt en hel del kartonger uppochner och man blir tvungen att trava om dem. del kartonger uppochner och man blir tvungen att trava om dem. Nu börjar kommentarerna om det nya numret höras. ”Titta vilket glassigt Nu börjar kommentarerna om det nya numret höras. ”Titta vilket glassigt nummer, bara färgbilder”, ”Det bästa hittills”. Alla vill se omslaget för att se nummer, bara färgbilder”, ”Det bästa hittills”. Alla vill se omslaget för att se om det fungerar som blickfång vid försäljningen. Det nya numret handlar om om det fungerar som blickfång vid försäljningen. Det nya numret handlar om häxor och bilden på förstasidan föreställer ett kvinnoansikte med stirrande häxor och bilden på förstasidan föreställer ett kvinnoansikte med stirrande gröna ögon. Det verkar få godkänt. När alla tidningskartonger kommit på gröna ögon. Det verkar få godkänt. När alla tidningskartonger kommit på plats köar försäljarna upp utanför distributionskontoret. Efter en halvtimme plats köar försäljarna upp utanför distributionskontoret. Efter en halvtimme har de köpt drygt 700 tidningar och försvunnit därifrån. När killen i dunjack- har de köpt drygt 700 tidningar och försvunnit därifrån. När killen i dunjack- an köpt sina tidningar vaknar hans kompis till liv och de båda försvinner ut. an köpt sina tidningar vaknar hans kompis till liv och de båda försvinner ut. Bara gabardinmannen sitter kvar och fikar en stund till. Sedan blir det helt Bara gabardinmannen sitter kvar och fikar en stund till. Sedan blir det helt tomt och tidningen stänger för lunch. tomt och tidningen stänger för lunch.

Vid lunchtid är de flesta försäljare på väg ut till sina anvisade Vid lunchtid är de flesta försäljare på väg ut till sina anvisade ställen i Stockholms innerstad och förorter. Den dag då ett nytt ställen i Stockholms innerstad och förorter. Den dag då ett nytt nummer kommer ut går det inte att röra sig i Stockholm utan att nummer kommer ut går det inte att röra sig i Stockholm utan att man någon gång stöter på dem. De står utanför tunnelbaneupp- man någon gång stöter på dem. De står utanför tunnelbaneupp- gångar och köpcentrum och håller upp en tidning för att fånga gångar och köpcentrum och håller upp en tidning för att fånga förbipasserandes blickar. Kanske ropar de också: ”Stöd hemlösa, förbipasserandes blickar. Kanske ropar de också: ”Stöd hemlösa, köp Situation Sthlm!” köp Situation Sthlm!” Försäljarna var redan från början organisationens ansikte utåt. Försäljarna var redan från början organisationens ansikte utåt. Genom sin närvaro på gatorna marknadsförde de framgångsrikt Genom sin närvaro på gatorna marknadsförde de framgångsrikt både tidningen, sig själva och, i förlängningen, hemlöshetsfrågan. både tidningen, sig själva och, i förlängningen, hemlöshetsfrågan. Men vad gjorde Situation Sthlm för dem förutom att ge dem en Men vad gjorde Situation Sthlm för dem förutom att ge dem en möjlighet till försörjning genom arbete? I likhet med The Big Issue möjlighet till försörjning genom arbete? I likhet med The Big Issue ville Situation Sthlm ge ett speciellt stöd till de försäljare som ville ville Situation Sthlm ge ett speciellt stöd till de försäljare som ville gå vidare i livet, skaffa en egen bostad, ett jobb på den öppna gå vidare i livet, skaffa en egen bostad, ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, bryta sitt missbruk etc. I takt med att organisa- arbetsmarknaden, bryta sitt missbruk etc. I takt med att organisationens resurser förbättrades växte också ett mer organiserad tionens resurser förbättrades växte också ett mer organiserad socialt arbete fram. socialt arbete fram. I det här kapitlet kommer jag att undersöka hur detta arbete såg I det här kapitlet kommer jag att undersöka hur detta arbete såg ut. Som jag diskuterat fanns det olika förväntningar på organisa- ut. Som jag diskuterat fanns det olika förväntningar på organisationen. I The Big Issues sätt att arbeta ingick en hjälp-till- tionen. I The Big Issues sätt att arbeta ingick en hjälp-till-

106 106 självhjälpsidé med utgångspunkt i den affärsdrivande inriktning- självhjälpsidé med utgångspunkt i den affärsdrivande inriktning- ens möjligheter till arbete.1 ens möjligheter till arbete.1

The Big Issue London hade varit förebilden när arbetet med Situation Sthlm The Big Issue London hade varit förebilden när arbetet med Situation Sthlm började under våren 1994. The Big Issues framgångar beror inte bara på att de började under våren 1994. The Big Issues framgångar beror inte bara på att de säljer 150 000 tidningar i veckan bara i London, utan även på att den hjälp de säljer 150 000 tidningar i veckan bara i London, utan även på att den hjälp de erbjuder sina försäljare genom olika projekt, till exempel utbildning, arbets- erbjuder sina försäljare genom olika projekt, till exempel utbildning, arbetspraktik, missbruksrådgivning och boendehjälp. Också vi hade planer på att praktik, missbruksrådgivning och boendehjälp. Också vi hade planer på att starta liknande projekt om intresse och behov skulle visa sig finnas (Situation starta liknande projekt om intresse och behov skulle visa sig finnas (Situation Sthlm 1999:30 s 27). Sthlm 1999:30 s 27).

Det fanns samtidigt lokala förväntningar på att stödverksamheten Det fanns samtidigt lokala förväntningar på att stödverksamheten skulle bedrivas utan anknytning till arbete och i form av en demo- skulle bedrivas utan anknytning till arbete och i form av en demokratisk medlemsorganisation, en självhjälpsgrupp baserad på kratisk medlemsorganisation, en självhjälpsgrupp baserad på frivilliga insatser eller enligt en mer traditionell välgörenhetsmo- frivilliga insatser eller enligt en mer traditionell välgörenhetsmo- dell. Hur skulle Situation Sthlm kunna anpassa sin verksamhet dell. Hur skulle Situation Sthlm kunna anpassa sin verksamhet utan att för den skull tappa sin gatutidningsidentitet? utan att för den skull tappa sin gatutidningsidentitet? De empiriska data som ligger till grund för kapitlet har framför- De empiriska data som ligger till grund för kapitlet har framför- allt samlats in genom deltagande observation i Situation Sthlms allt samlats in genom deltagande observation i Situation Sthlms lokaler och på Stockholms gator eller i fokuserande intervjuer med lokaler och på Stockholms gator eller i fokuserande intervjuer med medarbetare, försäljare och olika samarbetspartners och motparter medarbetare, försäljare och olika samarbetspartners och motparter i det omgivande samhället. Några uppgifter härstammar från i det omgivande samhället. Några uppgifter härstammar från dokument som producerats av Situation Sthlm (till exempel regler dokument som producerats av Situation Sthlm (till exempel regler för försäljning, registreringsformulär etc.) samt från artiklar som för försäljning, registreringsformulär etc.) samt från artiklar som tidningen hade publicerat. Jämförelser med andra gatutidningar tidningen hade publicerat. Jämförelser med andra gatutidningar har gjorts med hjälp av data som samlats in i en jämförande studie har gjorts med hjälp av data som samlats in i en jämförande studie av gatutidningar (Magnusson, pågående). av gatutidningar (Magnusson, pågående).

En tillbakablick En tillbakablick

Ända från första början har Situation Sthlms mål varit att ge hemlö- Ända från första början har Situation Sthlms mål varit att ge hemlö- sa en chans att tjäna pengar genom att sälja tidningen. Försäljaren sa en chans att tjäna pengar genom att sälja tidningen. Försäljaren köpte tidningen för halva försäljningspriset och fick behålla mel- köpte tidningen för halva försäljningspriset och fick behålla mellanskillnaden. Då fanns det emellertid inte någon vinst som kunde lanskillnaden. Då fanns det emellertid inte någon vinst som kunde bekosta några andra sociala projekt. bekosta några andra sociala projekt. När det första numret skulle ges ut hade medarbetarna bara När det första numret skulle ges ut hade medarbetarna bara lyckats rekrytera ett fåtal försäljare. Under hösten sålde fyra–fem lyckats rekrytera ett fåtal försäljare. Under hösten sålde fyra–fem försäljare runt tretusen av de tio tusen exemplar som hade tryckts försäljare runt tretusen av de tio tusen exemplar som hade tryckts upp. Produktionen och distributionen skedde då i en telefonlös upp. Produktionen och distributionen skedde då i en telefonlös lokal i Vasastan. Efter en tid miste man lokalen och fick fortsätta lokal i Vasastan. Efter en tid miste man lokalen och fick fortsätta

1 Se även intervjuer med grundarna i Aftonbladet 1995-05-08 s 19, 1995-08-09 s 1 Se även intervjuer med grundarna i Aftonbladet 1995-05-08 s 19, 1995-08-09 s 13, Göteborgsposten 1995-03-13 s 28, 1996-02-28 s 45, Svenska Dagbladet 1995- 13, Göteborgsposten 1995-03-13 s 28, 1996-02-28 s 45, Svenska Dagbladet 1995- 01-20 s 20, 1995-02-28 s 51, 1996-12-13 s 25. 01-20 s 20, 1995-02-28 s 51, 1996-12-13 s 25. 107 107 jobba hemma istället. Tidningen monterades på Tidskriftsverksta- jobba hemma istället. Tidningen monterades på Tidskriftsverksta- den, en förening med lokaler och teknisk utrustning där kulturtid- den, en förening med lokaler och teknisk utrustning där kulturtidskrifter med små resurser kunde hyra in sig. Försäljarna fick då skrifter med små resurser kunde hyra in sig. Försäljarna fick då köpa sina tidningar i det så kallade Kullagret, en verksamhet där köpa sina tidningar i det så kallade Kullagret, en verksamhet där arbetslösa ungdomar renoverade möbler, cyklar och andra bruks- arbetslösa ungdomar renoverade möbler, cyklar och andra bruks- föremål, vid Björns Trädgård på Söder. Efter ett bråk mellan några föremål, vid Björns Trädgård på Söder. Efter ett bråk mellan några försäljare och Kullagrets personal blev Situation Sthlm husvill igen. försäljare och Kullagrets personal blev Situation Sthlm husvill igen. Under en period under vintern 1995/96 distribuerades därför Under en period under vintern 1995/96 distribuerades därför tidningen utanför tunnelbaneuppgången vid Björns Trädgård. tidningen utanför tunnelbaneuppgången vid Björns Trädgård. Under natten lagrades den i ett fotolabb på Bondegatan. I februari Under natten lagrades den i ett fotolabb på Bondegatan. I februari 1996 hittades en ny lokal på baksidan av Kungliga tennishallen på 1996 hittades en ny lokal på baksidan av Kungliga tennishallen på Lidingövägen. Lidingövägen. Vid denna tidpunkt fanns 12–15 regelbundna försäljare. I no- Vid denna tidpunkt fanns 12–15 regelbundna försäljare. I november/december samma år flyttades verksamheten vidare till vember/december samma år flyttades verksamheten vidare till Roslagsgatan på Norrmalm. Det centrala läget gjorde att tillström- Roslagsgatan på Norrmalm. Det centrala läget gjorde att tillström- ningen av försäljare ökade något. År 1999 var det dags igen och ningen av försäljare ökade något. År 1999 var det dags igen och Situation Sthlm flyttade tillbaka till Vasastan och en stor lokal med Situation Sthlm flyttade tillbaka till Vasastan och en stor lokal med centralt läge på Döbelnsgatan. centralt läge på Döbelnsgatan. År 1997, när organisationens sociala arbete med försäljarna bör- År 1997, när organisationens sociala arbete med försäljarna bör- jade utvecklas till en egen verksamhetsdel, fanns ett trettiotal jade utvecklas till en egen verksamhetsdel, fanns ett trettiotal registrerade försäljare. Antalet växte sedan kraftigt och var vid registrerade försäljare. Antalet växte sedan kraftigt och var vid tiden för min undersökning cirka 250. Omsättningen bland försäl- tiden för min undersökning cirka 250. Omsättningen bland försäl- jarna hade då varit stor. Sedan 1997 hade cirka 700 försäljare haft jarna hade då varit stor. Sedan 1997 hade cirka 700 försäljare haft någon kontakt med verksamheten. Men bara ungefär två av tio någon kontakt med verksamheten. Men bara ungefär två av tio stannade kvar under någon längre tid. Den enskilda aktivitetsni- stannade kvar under någon längre tid. Den enskilda aktivitetsni- vån varierade också kraftig. Den största arbetsinsatsen gjordes av vån varierade också kraftig. Den största arbetsinsatsen gjordes av en kärna av försäljare på runt 30 personer som sålde tidningen en kärna av försäljare på runt 30 personer som sålde tidningen dagligen. De övriga försäljarna arbetade mer sporadiskt. Enligt dagligen. De övriga försäljarna arbetade mer sporadiskt. Enligt medarbetarna saknade alla försäljare vid denna tidpunkt egen medarbetarna saknade alla försäljare vid denna tidpunkt egen bostad, och en del var uteliggare i kortare eller längre perioder. bostad, och en del var uteliggare i kortare eller längre perioder. Det fanns försäljare i alla åldrar från 25 till 65, men de flesta var i Det fanns försäljare i alla åldrar från 25 till 65, men de flesta var i 30-40 årsåldern. En stor andel av dem, kanske upp mot åttio 30-40 årsåldern. En stor andel av dem, kanske upp mot åttio procent, uppgavs ha missbruksproblem av något slag. De allra procent, uppgavs ha missbruksproblem av något slag. De allra flesta var män och det fanns bara ett fåtal kvinnor. flesta var män och det fanns bara ett fåtal kvinnor. Även om hemlösheten förenade försäljarna kan man knappas Även om hemlösheten förenade försäljarna kan man knappas påstå att det rörde sig om en homogen grupp utan snarare om en påstå att det rörde sig om en homogen grupp utan snarare om en samling mycket olika individer. Självklart hade de mycket olika samling mycket olika individer. Självklart hade de mycket olika personliga förutsättningar för att göra jobbet. För många av dem personliga förutsättningar för att göra jobbet. För många av dem var det till exempel ett tillfälligt påhugg för att få ihop några var det till exempel ett tillfälligt påhugg för att få ihop några kronor, medan några försäljare i kärngruppen hade en hygglig kronor, medan några försäljare i kärngruppen hade en hygglig månadsinkomst. Här fanns också de som såg möjligheten att tjäna månadsinkomst. Här fanns också de som såg möjligheten att tjäna pengar som ett sätt att skaffa sig ett mer drägligt liv medan andra pengar som ett sätt att skaffa sig ett mer drägligt liv medan andra använde sig av inkomsterna för att finansiera sitt missbruk. När använde sig av inkomsterna för att finansiera sitt missbruk. När

108 108 det gällde försäljarnas inkomst hade skattemyndigheterna än så det gällde försäljarnas inkomst hade skattemyndigheterna än så länge inte visat något intresse för att göra den skattepliktig, och länge inte visat något intresse för att göra den skattepliktig, och det förekom att vissa försäljare fick socialbidrag samtidigt som de det förekom att vissa försäljare fick socialbidrag samtidigt som de sålde tidningen. sålde tidningen. Distributionen av tidningen var den kontaktyta som stod till Distributionen av tidningen var den kontaktyta som stod till förfogande när det gällde det sociala arbetet. Den som ville sälja förfogande när det gällde det sociala arbetet. Den som ville sälja tidningen var tvungen att registrera sig och sedan regelbundet tidningen var tvungen att registrera sig och sedan regelbundet återkomma för att köpa nya tidningar så länge han eller hon ville återkomma för att köpa nya tidningar så länge han eller hon ville fortsätta med jobbet. Liksom på många andra gatutidningar fortsätta med jobbet. Liksom på många andra gatutidningar sköttes därför distributionen och det sociala arbetet i direkt an- sköttes därför distributionen och det sociala arbetet i direkt anslutning till varandra. slutning till varandra. Att försäljningsorganisationen och det sociala arbetet var sam- Att försäljningsorganisationen och det sociala arbetet var sam- manflätade innebar också vissa problem. Medarbetarna måste manflätade innebar också vissa problem. Medarbetarna måste bland annat växla mellan rollen som arbetsgivare och rollen som bland annat växla mellan rollen som arbetsgivare och rollen som socialarbetare. Gick det till exempel att stänga av en försäljare för socialarbetare. Gick det till exempel att stänga av en försäljare för misskötsel och samtidigt behålla hans eller hennes förtroende i det misskötsel och samtidigt behålla hans eller hennes förtroende i det stödjande arbetet? På längre sikt fanns hotet om direkta intresse- stödjande arbetet? På längre sikt fanns hotet om direkta intresse- konflikter som en följd av detta dilemma. För vissa mer utvecklade konflikter som en följd av detta dilemma. För vissa mer utvecklade gatutidningsverksamheter som till exempel The Big Issue Scotland i gatutidningsverksamheter som till exempel The Big Issue Scotland i Glasgow, där man hade delat upp funktionerna, hade de bland Glasgow, där man hade delat upp funktionerna, hade de bland annat lett till starka spänningar mellan de sociala projektens annat lett till starka spänningar mellan de sociala projektens medarbetare och försäljningschefen där chefen ville ha försäljare medarbetare och försäljningschefen där chefen ville ha försäljare på gatan för att tjäna pengar men socialarbetarna ville få in dem i på gatan för att tjäna pengar men socialarbetarna ville få in dem i andra verksamheter eller på behandling (Magnusson, pågående). andra verksamheter eller på behandling (Magnusson, pågående). Men Situation Sthlm hade ännu inte ställts inför detta dilemma. Men Situation Sthlm hade ännu inte ställts inför detta dilemma. För att ge utrymme åt sociala kontakter i lokalerna hade Situa- För att ge utrymme åt sociala kontakter i lokalerna hade Situa- tion Sthlms distributionskontor lagts i anslutning till ett fik och ett tion Sthlms distributionskontor lagts i anslutning till ett fik och ett litet kök där försäljarna kunde uppehålla sig. Det fanns även ett litet kök där försäljarna kunde uppehålla sig. Det fanns även ett speciellt samtalsrum, ett arbetsrum, två rymliga toaletter och speciellt samtalsrum, ett arbetsrum, två rymliga toaletter och några rum som fungerade som tvättstuga och behandlingsrum. I några rum som fungerade som tvättstuga och behandlingsrum. I dessa lokaler kunde försäljarna umgås, sköta sin hygien, träffa dessa lokaler kunde försäljarna umgås, sköta sin hygien, träffa projektets medarbetare och lösa eventuella problem. Behandlings- projektets medarbetare och lösa eventuella problem. Behandlings- rummet var avsett för behandlingsinsatser av mobila sjukvårds- rummet var avsett för behandlingsinsatser av mobila sjukvårds- team. Försäljarna hade också tillgång till nätverksanslutna datorer team. Försäljarna hade också tillgång till nätverksanslutna datorer som några av dem använde sporadiskt. Med undantag för de som några av dem använde sporadiskt. Med undantag för de dagar då ett nytt nummer levererades och de speciella försäljar- dagar då ett nytt nummer levererades och de speciella försäljar- mötena som hölls varje månad tittade försäljarna oftast bara in en mötena som hölls varje månad tittade försäljarna oftast bara in en kort stund och tog en kopp kaffe i samband med att de köpte nya kort stund och tog en kopp kaffe i samband med att de köpte nya tidningar. tidningar. Under undersökningsperioden sköttes det sociala arbetet av en Under undersökningsperioden sköttes det sociala arbetet av en heltidsanställd och en deltidsanställd medarbetare vilkas personli- heltidsanställd och en deltidsanställd medarbetare vilkas personliga bakgrund jag kommer att gå in på närmare nedan. Det mesta av ga bakgrund jag kommer att gå in på närmare nedan. Det mesta av det dagliga distributionsarbetet, inklusive registrering av nya det dagliga distributionsarbetet, inklusive registrering av nya

109 109 försäljare och bokföring, hade emellertid överlåtits till ett par före försäljare och bokföring, hade emellertid överlåtits till ett par före detta försäljare som på detta sätt fick arbetspraktik. Dessutom detta försäljare som på detta sätt fick arbetspraktik. Dessutom fanns ytterligare en heltidsanställd person med ansvar för ett fanns ytterligare en heltidsanställd person med ansvar för ett speciellt arbetsprojekt vid sidan av Självhjälpsprojektet. Även i speciellt arbetsprojekt vid sidan av Självhjälpsprojektet. Även i detta projekt sköttes den dagliga verksamheten av en arbetsprakti- detta projekt sköttes den dagliga verksamheten av en arbetsprakti- serande före detta försäljare. Medarbetarna kunde därför i ganska serande före detta försäljare. Medarbetarna kunde därför i ganska stor utsträckning ägna sig åt andra arbetsuppgifter. stor utsträckning ägna sig åt andra arbetsuppgifter.

Distribution och försäljning Distribution och försäljning

Under undersökningsperioden låg Situation Sthlms upplaga på Under undersökningsperioden låg Situation Sthlms upplaga på 18–20 000 exemplar i månaden. Tillsammans sålde försäljarna då 18–20 000 exemplar i månaden. Tillsammans sålde försäljarna då 600–800 tidningar om dagen. Under en observation som jag 600–800 tidningar om dagen. Under en observation som jag genomförde på distributionskontoret i början av februari 2000 genomförde på distributionskontoret i början av februari 2000 redovisades till exempel en försäljning av 766 tidningar och en redovisades till exempel en försäljning av 766 tidningar och en omsättning på 12 815 kronor. De flesta försäljare köpte sina tid- omsättning på 12 815 kronor. De flesta försäljare köpte sina tidningar på morgonen. Vissa av dem kom in flera gånger om dagen ningar på morgonen. Vissa av dem kom in flera gånger om dagen och fyllde på, ofta mellan 10–50 tidningar om gången. och fyllde på, ofta mellan 10–50 tidningar om gången. Situation Sthlm och många andra gatutidningar har samma sy- Situation Sthlm och många andra gatutidningar har samma system för registrering av försäljare och regler för försäljning som stem för registrering av försäljare och regler för försäljning som ursprungligen utvecklades av The Big Issue och som sedan spridits ursprungligen utvecklades av The Big Issue och som sedan spridits till andra gatutidningar bland annat via INSP. När en ny försäljare till andra gatutidningar bland annat via INSP. När en ny försäljare registreras får han eller hon dels information om organisationen registreras får han eller hon dels information om organisationen reglerna, dels lämna några enkla uppgifter om sig själv och sin reglerna, dels lämna några enkla uppgifter om sig själv och sin situation. Försäljaren förbinder sig att följa reglerna genom att situation. Försäljaren förbinder sig att följa reglerna genom att skriva under ett dokument och får sedan en ID-bricka, ofta med skriva under ett dokument och får sedan en ID-bricka, ofta med foto, och ett mindre antal gratis tidningar för att komma igång. foto, och ett mindre antal gratis tidningar för att komma igång. Brott mot någon av reglerna innebär avstängning under kortare Brott mot någon av reglerna innebär avstängning under kortare eller längre tid. eller längre tid. Det dagliga arbetet på Situation Sthlms distributionskontor och Det dagliga arbetet på Situation Sthlms distributionskontor och arbetsledningen av försäljarna sköttes, som jag redan nämnt, av arbetsledningen av försäljarna sköttes, som jag redan nämnt, av före detta försäljare. Efter en period som drogfria och skötsamma före detta försäljare. Efter en period som drogfria och skötsamma hade de erbjudits att bli arbetspraktikanter med fullt ansvar för hade de erbjudits att bli arbetspraktikanter med fullt ansvar för distributionen och fördelningen av försäljningsplatser. distributionen och fördelningen av försäljningsplatser. Med tiden hade ett omfattande nät av försäljningsplatser brett ut Med tiden hade ett omfattande nät av försäljningsplatser brett ut sig över Storstockholm. Platserna i innerstaden var de mest lukra- sig över Storstockholm. Platserna i innerstaden var de mest lukra- tiva och därför mest eftertraktade. Samtidigt ankom det på arbets- tiva och därför mest eftertraktade. Samtidigt ankom det på arbetspraktikanterna att kombinera rätt plats med rätt person. praktikanterna att kombinera rätt plats med rätt person.

Jag har listor på försäljningsställen. Jag ser på personen. Jag känner ju till dom Jag har listor på försäljningsställen. Jag ser på personen. Jag känner ju till dom flesta ställena inne i stan och jag känner till buslivet runt omkring också. Så flesta ställena inne i stan och jag känner till buslivet runt omkring också. Så jag ställer ju inte vissa personer där och vissa där utan jag försöker få det att jag ställer ju inte vissa personer där och vissa där utan jag försöker få det att funka. Jag måste göra en bedömning där. Skall jag till exempel ställa en kille funka. Jag måste göra en bedömning där. Skall jag till exempel ställa en kille

110 110 vid Slussen vid torget där nere. Det är ganska hårt där. Det är många som ska vid Slussen vid torget där nere. Det är ganska hårt där. Det är många som ska till Stadsmissionen, det är mycket langning där, spritlangning och mycket till Stadsmissionen, det är mycket langning där, spritlangning och mycket hemlöst folk som rör sig där. Det kan vara jobbigt att jobba där och då måste hemlöst folk som rör sig där. Det kan vara jobbigt att jobba där och då måste man vara lite hård. Det är mycket berusade personer där på Slussen. En sån man vara lite hård. Det är mycket berusade personer där på Slussen. En sån bedömning då måste man se att det skall vara en kille eller två killar där som bedömning då måste man se att det skall vara en kille eller två killar där som kan säga ifrån. De fulla personerna på gatorna, dom skall alltid gå fram och kan säga ifrån. De fulla personerna på gatorna, dom skall alltid gå fram och prata och jiddra och bråka och störa. Då måste det finnas killar som kan ta för prata och jiddra och bråka och störa. Då måste det finnas killar som kan ta för sig och säga ifrån. Stick härifrån. Så att man inte ställer nån som inte vågar. sig och säga ifrån. Stick härifrån. Så att man inte ställer nån som inte vågar. Sen finns det killar som är lite udda som man får ställa ute i förorterna och ta Sen finns det killar som är lite udda som man får ställa ute i förorterna och ta det lite lugnt så att dom inte stressar upp sig. Det är mycket stress. Jag det lite lugnt så att dom inte stressar upp sig. Det är mycket stress. Jag försöker kombinera rätt ställe med rätt person (arbetspraktikant, Situation försöker kombinera rätt ställe med rätt person (arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000). Sthlm, 2000).

I praktiken verkade arbetspraktikanterna tillämpa ett informellt I praktiken verkade arbetspraktikanterna tillämpa ett informellt system där försäljarna avancerade från sämre till bättre försälj- system där försäljarna avancerade från sämre till bättre försälj- ningsplatser i takt med att förtroende för dem ökade. ningsplatser i takt med att förtroende för dem ökade.

Dom får jobba på sitt ställe tills det blir något ledigt. Jag jobbade tre år som Dom får jobba på sitt ställe tills det blir något ledigt. Jag jobbade tre år som försäljare. Jag började då på ett sämre ställe. Jobbar man varje dag och det, då försäljare. Jag började då på ett sämre ställe. Jobbar man varje dag och det, då får man ett erbjudande. Då fick jag [erbjudande om att stå på en lukrativ får man ett erbjudande. Då fick jag [erbjudande om att stå på en lukrativ plats] och det nappar man ju på. Har man jobbat flera år och så kanske en plats] och det nappar man ju på. Har man jobbat flera år och så kanske en kille slutar och går in i det andra projektet som vi har, då blir den platsen kille slutar och går in i det andra projektet som vi har, då blir den platsen ledig (arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000). ledig (arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000).

De sociala projektens ideologi och praktik De sociala projektens ideologi och praktik

Hur såg de medarbetare som jobbade i Självhjälpsprojektet själva Hur såg de medarbetare som jobbade i Självhjälpsprojektet själva på sitt arbete och vad sysslade de med i praktiken? Både i de på sitt arbete och vad sysslade de med i praktiken? Både i de opinionsbildande texter de publicerade i tidningen och det som de opinionsbildande texter de publicerade i tidningen och det som de sade i intervjuerna anknöt medarbetarna både till hjälp-till- sade i intervjuerna anknöt medarbetarna både till hjälp-till- självhjälps- och till empowerment-elementen i gatutidningsideolo- självhjälps- och till empowerment-elementen i gatutidningsideologin. I intervjuerna talade Situation Sthlms medarbetare till exempel gin. I intervjuerna talade Situation Sthlms medarbetare till exempel om vikten av att utforma det sociala stödet till försäljarna enligt om vikten av att utforma det sociala stödet till försäljarna enligt hjälp-till-självhjälpsprincipen. Man föreställde sig då att hemlös- hjälp-till-självhjälpsprincipen. Man föreställde sig då att hemlös- heten inneburit att försäljarna av olika sociala skäl förlorat sitt heten inneburit att försäljarna av olika sociala skäl förlorat sitt självförtroende och skulle kunna bygga upp det igen genom att självförtroende och skulle kunna bygga upp det igen genom att utföra ett arbete. Hjälp-till-självhjälp fördes fram som den enda utföra ett arbete. Hjälp-till-självhjälp fördes fram som den enda hållbara vägen bort från hemlösheten och som det enda sättet att hållbara vägen bort från hemlösheten och som det enda sättet att arbeta med försäljarna med bibehållen respekt för deras männi- arbeta med försäljarna med bibehållen respekt för deras männi- skovärde. I resten av detta kapitel tänker jag börja med att se på skovärde. I resten av detta kapitel tänker jag börja med att se på innehållet i de opinionsbildande texterna och sedan, med ut- innehållet i de opinionsbildande texterna och sedan, med ut- gångspunkt i intervju- och observationsdata, göra sex påståenden gångspunkt i intervju- och observationsdata, göra sex påståenden om de sociala projektens ideologi och praktik. om de sociala projektens ideologi och praktik.

111 111 Opinionsbildningen i tidningen Opinionsbildningen i tidningen

Från och med nr 27 har projektets medarbetare regelbundet publi- Från och med nr 27 har projektets medarbetare regelbundet publicerat texter om Självhjälpsprojektet i tidningen. De har handlat om cerat texter om Självhjälpsprojektet i tidningen. De har handlat om idéerna bakom projektet, vad det kunnat erbjuda försäljarna och idéerna bakom projektet, vad det kunnat erbjuda försäljarna och vilka regler som gällt, hur projektet utvecklats och om vad det vilka regler som gällt, hur projektet utvecklats och om vad det bidragit till för enskilda gatuförsäljare. Dessutom har spalten ofta bidragit till för enskilda gatuförsäljare. Dessutom har spalten ofta innehållit kritik av samhällets insatser för hemlösa och glimtar ur innehållit kritik av samhällets insatser för hemlösa och glimtar ur ”verkligheten”. Problem som ventilerats har till exempel varit att ”verkligheten”. Problem som ventilerats har till exempel varit att missbruksvården är ”näst intill obefintlig och felorganiserad”, att missbruksvården är ”näst intill obefintlig och felorganiserad”, att socialtjänsten inte hjälper aktiva missbrukare och nekar dem som socialtjänsten inte hjälper aktiva missbrukare och nekar dem som ville bli av med sitt missbruk att påverka de åtgärder de blir ville bli av med sitt missbruk att påverka de åtgärder de blir föremål för, att avgiftningskliniker läggs ner och att människor föremål för, att avgiftningskliniker läggs ner och att människor nekas plats för att de inte är ”tillräckligt dåliga”, att socialstyrelsen nekas plats för att de inte är ”tillräckligt dåliga”, att socialstyrelsen försöker ge sken av färre antal hemlösa genom att tillämpa nya försöker ge sken av färre antal hemlösa genom att tillämpa nya definitioner och att nästan varje försök att skapa nya boenden för definitioner och att nästan varje försök att skapa nya boenden för hemlösa stoppas på grund av omkringboendes oro och protester. hemlösa stoppas på grund av omkringboendes oro och protester. Ibland har kritiken formulerats som retoriska frågor: Ibland har kritiken formulerats som retoriska frågor:

Är det meningen att missbrukare först ska bli så sjuka att de nästan är döende Är det meningen att missbrukare först ska bli så sjuka att de nästan är döende innan de får vård? Ska de medvetet ta överdoser och riskera livet? Ska innan de får vård? Ska de medvetet ta överdoser och riskera livet? Ska alkoholister supa sig till skrump- eller fettlever och få vård först då de är i alkoholister supa sig till skrump- eller fettlever och få vård först då de är i behov av dialys. Varför ska det vara så svårt? (nr 31) behov av dialys. Varför ska det vara så svårt? (nr 31)

I tidningen försökte medarbetarna med andra ord fästa läsarnas I tidningen försökte medarbetarna med andra ord fästa läsarnas uppmärksamhet på samhällets tillkortakommanden när det gäller uppmärksamhet på samhällets tillkortakommanden när det gäller hemlöshetsfrågan, och ofta angivit orsakerna i termer av okunnig- hemlöshetsfrågan, och ofta angivit orsakerna i termer av okunnighet, intolerans och bristande ansvarskänsla. Ibland har olika het, intolerans och bristande ansvarskänsla. Ibland har olika myndigheter givits uppfordrande uppmaningar om bättring: myndigheter givits uppfordrande uppmaningar om bättring:

Behovet av en medicinskt kunnig person har länge varit stort, många av våra Behovet av en medicinskt kunnig person har länge varit stort, många av våra försäljare lider av somatiska åkommor som de av olika anledningar aldrig försäljare lider av somatiska åkommor som de av olika anledningar aldrig tagit itu med. Sjukvården bör tänka om när det gäller hur man bemöter tagit itu med. Sjukvården bör tänka om när det gäller hur man bemöter hemlösa – många av våra försäljares berättelser vittnar om intolerans och stor hemlösa – många av våra försäljares berättelser vittnar om intolerans och stor okunnighet om deras villkor (nr 27) okunnighet om deras villkor (nr 27)

Enligt socialtjänstlagen ska de åtgärder som görs för en individ planeras i Enligt socialtjänstlagen ska de åtgärder som görs för en individ planeras i samråd med klienten och andra organisationer och föreningar. Det är hög tid samråd med klienten och andra organisationer och föreningar. Det är hög tid att de börjar följa den egna lagstiftningen (nr 30) att de börjar följa den egna lagstiftningen (nr 30)

Ibland har medarbetarna påmint allmänheten om vad de ansett Ibland har medarbetarna påmint allmänheten om vad de ansett vara alla medborgares ansvar: vara alla medborgares ansvar:

Det är av vikt att politiker satsar resurser på samhällets svaga grupper, men Det är av vikt att politiker satsar resurser på samhällets svaga grupper, men ännu viktigare är att vi rannsakar våra egna attityder gentemot de hemlösa. ännu viktigare är att vi rannsakar våra egna attityder gentemot de hemlösa. Hur skulle det kännas att få en förre [sic] detta hemlös missbrukare till Hur skulle det kännas att få en förre [sic] detta hemlös missbrukare till

112 112 granne? Hur skulle du reagera om det byggdes ett hem för hemlösa i närhe- granne? Hur skulle du reagera om det byggdes ett hem för hemlösa i närhe- ten av dig? (nr 33) ten av dig? (nr 33)

Det har gjorts försök att förklara varför människor tigger och Det har gjorts försök att förklara varför människor tigger och fortsätter att missbruka. Underförstått har dessa resonemang fortsätter att missbruka. Underförstått har dessa resonemang byggt på erfarenheter som medarbetarna fått genom sina kontak- byggt på erfarenheter som medarbetarna fått genom sina kontakter med försäljarna. De förklaringar som presenterats har rört sig ter med försäljarna. De förklaringar som presenterats har rört sig både på en strukturell och på en individuell nivå, tillexempel: både på en strukturell och på en individuell nivå, tillexempel:

Det är ingen hemlighet att de flesta som tigger är missbrukare, de tigger på Det är ingen hemlighet att de flesta som tigger är missbrukare, de tigger på grund av att nästan all narkomanvård har försvunnit. Idag är det otroligt grund av att nästan all narkomanvård har försvunnit. Idag är det otroligt svårt för en hemlös missbrukare att få plats på avgiftningen, ännu svårare är svårt för en hemlös missbrukare att få plats på avgiftningen, ännu svårare är att förmå socialtjänsten att betala för en individanpassad rehabilitering (nr 29) att förmå socialtjänsten att betala för en individanpassad rehabilitering (nr 29)

För det mesta är missbrukare rädda människor och rädslan breder ut sig över För det mesta är missbrukare rädda människor och rädslan breder ut sig över deras liv, /…/ Drogerna fungerar som ett motgift mot rädslor. Och så länge deras liv, /…/ Drogerna fungerar som ett motgift mot rädslor. Och så länge en människa som missbrukar inte vågar möta livet på livets villkor kommer en människa som missbrukar inte vågar möta livet på livets villkor kommer han eller hon att välja motgiftet. Det värsta med livet som aktiv missbrukare han eller hon att välja motgiftet. Det värsta med livet som aktiv missbrukare är att det blir ännu mer komplicerat att leva med mer rädsla och mer skuld- är att det blir ännu mer komplicerat att leva med mer rädsla och mer skuld- känslor. För att dessa känslor inte ska ta överhanden behövs det mer motgift. känslor. För att dessa känslor inte ska ta överhanden behövs det mer motgift. (nr 32) (nr 32)

Sex påståenden om Situation Sthlms sociala arbete Sex påståenden om Situation Sthlms sociala arbete

När jag först började titta närmare på Situation Sthlms sociala När jag först började titta närmare på Situation Sthlms sociala projekt fanns det inte någon dokumentation eller några arbetsin- projekt fanns det inte någon dokumentation eller några arbetsin- struktioner att utgå ifrån. The Big Issue fanns visserligen som en struktioner att utgå ifrån. The Big Issue fanns visserligen som en förebild men även i detta fall saknades dokumentation. Av det förebild men även i detta fall saknades dokumentation. Av det som Självhjälpsprojektet publicerat i Situation Sthlm kunde jag dra som Självhjälpsprojektet publicerat i Situation Sthlm kunde jag dra en del slutsatser om medarbetarnas perspektiv på sitt arbete, men en del slutsatser om medarbetarnas perspektiv på sitt arbete, men det fanns inte mycket att hämta när det gällde hur saker och ting det fanns inte mycket att hämta när det gällde hur saker och ting fungerade i praxis. Det stod klart att jag måste börja från början, se fungerade i praxis. Det stod klart att jag måste börja från början, se hur saker och ting gick till och prata med medarbetarna, försäljar- hur saker och ting gick till och prata med medarbetarna, försäljar- na och människor i organisationens omgivning. na och människor i organisationens omgivning. I mina inledande intervjuer med medarbetarna var det svårt att I mina inledande intervjuer med medarbetarna var det svårt att få fram en sammanhängande bild av det sociala arbetet och hur de få fram en sammanhängande bild av det sociala arbetet och hur de såg på det. Jag fick istället på induktiv väg försöka pussla ihop min såg på det. Jag fick istället på induktiv väg försöka pussla ihop min egen bild med hjälp av olika exempel på möten med försäljare och egen bild med hjälp av olika exempel på möten med försäljare och olika aktörer i omgivningen. I samband med att vi pratade om olika aktörer i omgivningen. I samband med att vi pratade om arbetet och genom att jag i en serie deltagande observationer arbetet och genom att jag i en serie deltagande observationer kunde följa den dagliga praktiken och jämföra den med vad kunde följa den dagliga praktiken och jämföra den med vad medarbetarna sagt började jag förstå mer. Så småningom började medarbetarna sagt började jag förstå mer. Så småningom började jag urskilja vissa återkommande mönster i deras arbete som kunde jag urskilja vissa återkommande mönster i deras arbete som kunde avgränsas och fördjupas i fortlöpande intervjuer, observationer avgränsas och fördjupas i fortlöpande intervjuer, observationer

113 113 och analys. Mönstren kan uttryckas i sex påståenden om Situation och analys. Mönstren kan uttryckas i sex påståenden om Situation Sthlms sociala arbete under undersökningsperioden: Sthlms sociala arbete under undersökningsperioden:

1. Medarbetarnas arbete i Självhjälpsprojektet var ad-hoc- 1. Medarbetarnas arbete i Självhjälpsprojektet var ad-hoc- betonat och styrdes framförallt av försäljarnas behov för betonat och styrdes framförallt av försäljarnas behov för stunden. stunden. 2. Arbete spelade en praktisk och ideologisk roll i det sociala 2. Arbete spelade en praktisk och ideologisk roll i det sociala arbetet med försäljarna. arbetet med försäljarna. 3. Det sociala arbetet med försäljarna handlade ofta om att fö- 3. Det sociala arbetet med försäljarna handlade ofta om att fö- reträda dem i kontakter med myndigheter och andra mot- reträda dem i kontakter med myndigheter och andra motparter. parter. 4. Reglerna för försäljning och avstängning av försäljare som 4. Reglerna för försäljning och avstängning av försäljare som brutit mot dem stod i centrum för maktspelet inom Själv- brutit mot dem stod i centrum för maktspelet inom Själv- hjälpsprojektet. hjälpsprojektet. 5. Självhjälpsprojektets sätt att bedriva socialt arbete för försäl- 5. Självhjälpsprojektets sätt att bedriva socialt arbete för försäl- jarna var starkt knutet till medarbetarnas personliga bak- jarna var starkt knutet till medarbetarnas personliga bakgrund och erfarenheter och byggde på en könsstereotypisk grund och erfarenheter och byggde på en könsstereotypisk uppdelning av medarbetarnas roller. uppdelning av medarbetarnas roller. 6. Medarbetarna hade ännu inte funnit ett fungerande sätt att 6. Medarbetarna hade ännu inte funnit ett fungerande sätt att förhålla sig till drogmissbruk bland försäljarna. förhålla sig till drogmissbruk bland försäljarna.

I det följande kommer jag att diskutera dessa mönster mer i detalj I det följande kommer jag att diskutera dessa mönster mer i detalj och exemplifiera dem med hjälp av intervjucitat och utdrag ur och exemplifiera dem med hjälp av intervjucitat och utdrag ur observationsprotokoll. observationsprotokoll.

1. Det sociala arbetet var ad-hoc-betonat och styrdes av försäljarnas behov 1. Det sociala arbetet var ad-hoc-betonat och styrdes av försäljarnas behov för stunden för stunden

Sedan starten hade Självhjälpsprojektet successivt byggt upp ett Sedan starten hade Självhjälpsprojektet successivt byggt upp ett kontaktnät och vissa arbetsrutiner. Vid tiden för min undersök- kontaktnät och vissa arbetsrutiner. Vid tiden för min undersök- ning kunde det framförallt erbjuda försäljarna arbete och med- ning kunde det framförallt erbjuda försäljarna arbete och med- mänskligt stöd. I mina intervjuer med Självhjälpsprojektets mänskligt stöd. I mina intervjuer med Självhjälpsprojektets medarbetare framhöll de ofta betydelsen av den naturliga vardag- medarbetare framhöll de ofta betydelsen av den naturliga vardagliga kontakten med försäljarna. Både intervjuerna med medarbe- liga kontakten med försäljarna. Både intervjuerna med medarbetarna och försäljarna och observationerna av det vardagliga arbetet tarna och försäljarna och observationerna av det vardagliga arbetet gav en bild av ett socialt arbete av ad-hoc-karaktär, som följde och gav en bild av ett socialt arbete av ad-hoc-karaktär, som följde och anpassades efter de problem och behov som framstod som mest anpassades efter de problem och behov som framstod som mest angelägna för stunden. Medarbetarna träffade dagligen försäljare angelägna för stunden. Medarbetarna träffade dagligen försäljare som kom till lokalerna och stod till förfogande om någon skulle be som kom till lokalerna och stod till förfogande om någon skulle be om hjälp. I viss utsträckning besökte de också försäljarna på deras om hjälp. I viss utsträckning besökte de också försäljarna på deras försäljningsplatser. Ad-hoc-karaktären gjorde att insatserna i första försäljningsplatser. Ad-hoc-karaktären gjorde att insatserna i första hand koncentrerades på de försäljare som tillhörde den kärna på hand koncentrerades på de försäljare som tillhörde den kärna på

114 114 cirka 30–40 personer, de allra flesta män, i 30–40-årsåldern som cirka 30–40 personer, de allra flesta män, i 30–40-årsåldern som regelbundet sålde tidningen och som ofta befann sig i lokalerna regelbundet sålde tidningen och som ofta befann sig i lokalerna vid någon tidpunkt på dagen. Enligt medarbetarnas uppgifter vid någon tidpunkt på dagen. Enligt medarbetarnas uppgifter saknade alla i denna grupp egen bostad. En del av dem var utelig- saknade alla i denna grupp egen bostad. En del av dem var uteliggare i kortare eller längre perioder och många hade missbrukspro- gare i kortare eller längre perioder och många hade missbruksproblem. blem. Försäljarna kunde behöva husrum över natten, kläder och medi- Försäljarna kunde behöva husrum över natten, kläder och mediciner, stöd vid besök på socialbyrån, sjukhuset, frivården, på ciner, stöd vid besök på socialbyrån, sjukhuset, frivården, på rättegång, på begravning, hjälp med överklaganden av myndig- rättegång, på begravning, hjälp med överklaganden av myndig- hetsbeslut, att få en avgiftningsplats eller plats på ett behandlings- hetsbeslut, att få en avgiftningsplats eller plats på ett behandlingshem, att hitta praktikplats eller arbete etc. De resurser som Själv- hem, att hitta praktikplats eller arbete etc. De resurser som Själv- hjälpsprojektet hade till sitt förfogande, förutom de resurser som hjälpsprojektet hade till sitt förfogande, förutom de resurser som fanns i lokalerna samt en begränsad summa pengar som donerats fanns i lokalerna samt en begränsad summa pengar som donerats av olika företag och privatpersoner, var ett nätverk av organisatio- av olika företag och privatpersoner, var ett nätverk av organisationer, föreningar, experter, politiker etc. och med tiden också allt ner, föreningar, experter, politiker etc. och med tiden också allt bättre kunskaper om hur lokalpolitiken och socialvården fungera- bättre kunskaper om hur lokalpolitiken och socialvården fungerade. Medarbetarnas beskrivningar av sättet att arbeta gav ett in- de. Medarbetarnas beskrivningar av sättet att arbeta gav ett intryck av att det i hög utsträckning handlade om att vara ihärdig, tryck av att det i hög utsträckning handlade om att vara ihärdig, flexibel och fantasirik, om att ringa runt och tjata, övertyga, över- flexibel och fantasirik, om att ringa runt och tjata, övertyga, över- tala, tigga, trycka på, och kanske i någon mån skrämma: tala, tigga, trycka på, och kanske i någon mån skrämma:

Om någon har ont, då ringer man mobila teamet som får komma hit och Om någon har ont, då ringer man mobila teamet som får komma hit och undersöka honom i lugn och ro. Om någon vill sluta knarka, då ringer man undersöka honom i lugn och ro. Om någon vill sluta knarka, då ringer man avgiftningen, och ringer och tjatar på plats varje morgon om det är fullt. /…/ avgiftningen, och ringer och tjatar på plats varje morgon om det är fullt. /…/ Och i går hade jag till exempel fem personer, tre killar och ett par, som Och i går hade jag till exempel fem personer, tre killar och ett par, som behövde någonstans att sova. Och för alla löste vi det på olika sätt. Varför behövde någonstans att sova. Och för alla löste vi det på olika sätt. Varför tvingas vi göra på det sättet? Jo för att Stockholms stad inte har tillräckligt tvingas vi göra på det sättet? Jo för att Stockholms stad inte har tillräckligt med platser att erbjuda människor, utan vi får trolla fram platser. En fick sova med platser att erbjuda människor, utan vi får trolla fram platser. En fick sova på vandrarhem, två stycken betalade vi hälften av vandrarhemmet för och de på vandrarhem, två stycken betalade vi hälften av vandrarhemmet för och de kommer förmodligen att få hyra en stuga. Den siste blev nekad all form av kommer förmodligen att få hyra en stuga. Den siste blev nekad all form av hjälp från socialen och då fick jag återigen ringa till högste chefen för bo- hjälp från socialen och då fick jag återigen ringa till högste chefen för bo- stadslösa och lägga fram våra synpunkter på socialsekreterarens beslut, och stadslösa och lägga fram våra synpunkter på socialsekreterarens beslut, och fem minuter innan vi skulle gå hem så ändrade de sig och bokade en plats för fem minuter innan vi skulle gå hem så ändrade de sig och bokade en plats för honom på planeringshemmet. Det är så vi jobbar och det tar väldig tid honom på planeringshemmet. Det är så vi jobbar och det tar väldig tid (projektledare). (projektledare).

Sedan Situation Sthlm fått ett eget så kallat 90-konto, ett postgi- Sedan Situation Sthlm fått ett eget så kallat 90-konto, ett postgi- rokonto som står under Stiftelsen för insamlingskontrolls (SFI) rokonto som står under Stiftelsen för insamlingskontrolls (SFI) övervakning, hade stödet även kommit att innefatta ett visst övervakning, hade stödet även kommit att innefatta ett visst ekonomiskt bistånd som kunde användas till direkta hjälpinsatser. ekonomiskt bistånd som kunde användas till direkta hjälpinsatser. Men vad krävdes för att få pengar?2 Men vad krävdes för att få pengar?2

2 Postgirots så kallade 90-konto kan bara innehas av insamlingsorganisationer 2 Postgirots så kallade 90-konto kan bara innehas av insamlingsorganisationer som uppfyller SFI:s krav rörande kostnader för insamlingsverksamheten, som uppfyller SFI:s krav rörande kostnader för insamlingsverksamheten, andelen inkomster som går till ändamålet och sunda, etiskt korrekta mark- andelen inkomster som går till ändamålet och sunda, etiskt korrekta mark- 115 115 Om det kommer någon och pratar med oss och säger ”jag har inga pengar” så Om det kommer någon och pratar med oss och säger ”jag har inga pengar” så OK, när kommer nästa socialbidrag? Sedan frågar vi vad de behöver pengar OK, när kommer nästa socialbidrag? Sedan frågar vi vad de behöver pengar till. Är det boende så ringer vi efter boende, då blir det på faktura. Det kan till. Är det boende så ringer vi efter boende, då blir det på faktura. Det kan vara till dusch. Vissa får inte sälja förrän de varit och duschat på T-centralen. vara till dusch. Vissa får inte sälja förrän de varit och duschat på T-centralen. Köpa nya kallingar och strumpor och så där. Tandläkarbesök har vi betalat Köpa nya kallingar och strumpor och så där. Tandläkarbesök har vi betalat jättemycket. Mediciner, i 98 procent av fallen har vi redan papper på vad jättemycket. Mediciner, i 98 procent av fallen har vi redan papper på vad pengarna skall gå till (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). pengarna skall gå till (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

Den möjlighet att ge ett ekonomiskt bistånd som 90-kontot innebar Den möjlighet att ge ett ekonomiskt bistånd som 90-kontot innebar hade gjort medarbetarna rädda för att bli manipulerade av försäl- hade gjort medarbetarna rädda för att bli manipulerade av försäl- jarna. jarna.

Det är en jobbig grej att ha pengarna här inne. Försäljarna har upptäckt det så Det är en jobbig grej att ha pengarna här inne. Försäljarna har upptäckt det så vi får mer och mer förfrågningar. Det är ju inte våra pengar så vi säger ja till vi får mer och mer förfrågningar. Det är ju inte våra pengar så vi säger ja till det mesta de behöver. Än så länge har vi inte blivit blåsta men det kommer det mesta de behöver. Än så länge har vi inte blivit blåsta men det kommer förmodligen. Vi brukar oftast säga till folk att vi inte har kontanter här när de förmodligen. Vi brukar oftast säga till folk att vi inte har kontanter här när de frågar. Vill de ha pengar kan de komma och hämta dem på eftermiddagen frågar. Vill de ha pengar kan de komma och hämta dem på eftermiddagen (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

2. Arbete spelade en praktisk och ideologisk roll i det sociala arbetet med 2. Arbete spelade en praktisk och ideologisk roll i det sociala arbetet med försäljarna försäljarna

Grundbulten i Situation Sthlms hjälp-till-självhjälpsstrategi var att Grundbulten i Situation Sthlms hjälp-till-självhjälpsstrategi var att ge hemlösa en möjlighet att tjäna pengar på att sälja en tidning. Ett ge hemlösa en möjlighet att tjäna pengar på att sälja en tidning. Ett visst ekonomiskt oberoende sågs som en grundläggande förutsätt- visst ekonomiskt oberoende sågs som en grundläggande förutsätt- ning för att försäljarna skulle kunna ta kontroll över sina liv. ning för att försäljarna skulle kunna ta kontroll över sina liv. Medarbetarna menade att arbetet var mycket betydelsefullt efter- Medarbetarna menade att arbetet var mycket betydelsefullt eftersom de ansåg att det kunde fylla många olika sociala funktioner. som de ansåg att det kunde fylla många olika sociala funktioner. Det bidrog till förbättrad ekonomi vilket i sin tur ansågs leda till Det bidrog till förbättrad ekonomi vilket i sin tur ansågs leda till mindre tiggande och stjälande, och till en mer ”normal” livstillva- mindre tiggande och stjälande, och till en mer ”normal” livstillva- ro som kunde ge stärkt självförtroende, ökad livslust och motivera ro som kunde ge stärkt självförtroende, ökad livslust och motivera försäljaren att försöka förbättra sin sociala situation: försäljaren att försöka förbättra sin sociala situation:

Den första konsekvensen som arbetet medför för de här människorna är att de Den första konsekvensen som arbetet medför för de här människorna är att de låter bli att tigga och att de låter bli att prostituera sig och att de låter bli att låter bli att tigga och att de låter bli att prostituera sig och att de låter bli att bedriva kriminell verksamhet. /…/ Man låter bli att göra inbrott i källare bedriva kriminell verksamhet. /…/ Man låter bli att göra inbrott i källare eftersom man inte behöver det, man har en inkomst, man har ett arbete. Det eftersom man inte behöver det, man har en inkomst, man har ett arbete. Det är första konsekvensen. En annan konsekvens är att de här människorna är första konsekvensen. En annan konsekvens är att de här människorna börjar se sig som medborgare, som en del av samhället. De kommer in till oss börjar se sig som medborgare, som en del av samhället. De kommer in till oss och berättar om vilket trevligt bemötande de fått av människor runt omkring och berättar om vilket trevligt bemötande de fått av människor runt omkring sig, och i många fall så räcker det med att de börjar umgås med vettiga sig, och i många fall så räcker det med att de börjar umgås med vettiga människor så verkar det liksom dra igång en process. /…/ Vad Situation människor så verkar det liksom dra igång en process. /…/ Vad Situation Sthlm gör för en hemlös är i första hand att ge dem ett ökat självförtroende Sthlm gör för en hemlös är i första hand att ge dem ett ökat självförtroende och de får en livslust som de kanske inte haft tidigare. De får lust att prova på och de får en livslust som de kanske inte haft tidigare. De får lust att prova på nadsföringsmetoder. Bakom SFI står arbetsmarknadens centralorganisationer nadsföringsmetoder. Bakom SFI står arbetsmarknadens centralorganisationer och Föreningen auktoriserade revisorer (FAR). och Föreningen auktoriserade revisorer (FAR). 116 116 nya saker och de får inblick i ett annat liv. Ett arbete, en arbetsplats, att nya saker och de får inblick i ett annat liv. Ett arbete, en arbetsplats, att människor kommer hit varje dag för deras skull och jobbar i samma takt som människor kommer hit varje dag för deras skull och jobbar i samma takt som dem: de står och säljer hela dagarna, och vi står och sköter vårt här inne och dem: de står och säljer hela dagarna, och vi står och sköter vårt här inne och är ute och hälsar på dem ibland (projektledare). är ute och hälsar på dem ibland (projektledare).

Den inre tjänsten gavs bara till försäljare som medarbetarna Den inre tjänsten gavs bara till försäljare som medarbetarna ansåg motiverade att sluta missbruka och som visat att de ”gick att ansåg motiverade att sluta missbruka och som visat att de ”gick att lita på”. Om försäljaren klarade av att sköta praktikarbetet var det lita på”. Om försäljaren klarade av att sköta praktikarbetet var det meningen att de skulle få hjälp med att komma vidare till annan meningen att de skulle få hjälp med att komma vidare till annan praktik, arbete eller utbildning utanför Situation Sthlm. Fram till praktik, arbete eller utbildning utanför Situation Sthlm. Fram till och med undersökningsperiodens slut hade emellertid inte någon och med undersökningsperiodens slut hade emellertid inte någon arbetspraktikant ännu tagit detta steg. arbetspraktikant ännu tagit detta steg. För att komma på fråga för arbetspraktik måste försäljaren ha För att komma på fråga för arbetspraktik måste försäljaren ha uppnått ett visst förtroende bland medarbetarna, skött sitt arbete uppnått ett visst förtroende bland medarbetarna, skött sitt arbete och hållit sig drogfri. Det måste dessutom finnas en ledig plats. och hållit sig drogfri. Det måste dessutom finnas en ledig plats.

Man håller sig drogfri och man jobbar som försäljare ett tag. Då kanske de Man håller sig drogfri och man jobbar som försäljare ett tag. Då kanske de fattar förtroende för en. Det är det går ut på. Är man drogfri så kanske man fattar förtroende för en. Det är det går ut på. Är man drogfri så kanske man får lite större förtroende /…/ Jobbar man varje dag och så, då får man ett får lite större förtroende /…/ Jobbar man varje dag och så, då får man ett erbjudande (försäljare/arbetspraktikant). erbjudande (försäljare/arbetspraktikant).

I början av 2000 startades ännu ett arbetsträningsprojekt vid sidan I början av 2000 startades ännu ett arbetsträningsprojekt vid sidan av Självhjälpsprojektet. Projektet kallades för Steg 1 och finansie- av Självhjälpsprojektet. Projektet kallades för Steg 1 och finansierades av Socialdepartementet. Namnet till trots utgjorde det i rades av Socialdepartementet. Namnet till trots utgjorde det i själva verket ett andra eller tredje steg på den tänkta vägen mot själva verket ett andra eller tredje steg på den tänkta vägen mot den öppna arbetsmarknaden. Steg 1 var ett slags arbetskraftuthyr- den öppna arbetsmarknaden. Steg 1 var ett slags arbetskraftuthyr- ningsföretag som byggde på samma grundläggande föreställning ningsföretag som byggde på samma grundläggande föreställning om arbetets socialt rehabiliterande roll som Självhjälpsprojektet. om arbetets socialt rehabiliterande roll som Självhjälpsprojektet. En man i 35-årsåldern projektanställdes på heltid för att sköta En man i 35-årsåldern projektanställdes på heltid för att sköta verksamheten. Han hade varit egen företagare och tidigare jobbat verksamheten. Han hade varit egen företagare och tidigare jobbat som flyttkarl och i byggbranschen. Steg 1 projektet flyttade in i som flyttkarl och i byggbranschen. Steg 1 projektet flyttade in i Situation Sthlms lokaler. Redan efter en månad hade man fått flera Situation Sthlms lokaler. Redan efter en månad hade man fått flera uppdrag, bland annat tomtröjning och byggarbete som utfördes av uppdrag, bland annat tomtröjning och byggarbete som utfördes av de tre försäljare som vid denna tidpunkt ställt sig till förfogande. de tre försäljare som vid denna tidpunkt ställt sig till förfogande. Ytterligare en försäljare tillbringade en timme om dagen för att Ytterligare en försäljare tillbringade en timme om dagen för att ringa runt och undersöka olika företags intresse för tjänsten. ringa runt och undersöka olika företags intresse för tjänsten. Så småningom kläcktes idén om att göra i ordning olika postut- Så småningom kläcktes idén om att göra i ordning olika postut- skick till företag till exempel i samband med reklamkampanjer. skick till företag till exempel i samband med reklamkampanjer. Gentemot sina kunder höll Steg 1 normala marknadspriser och Gentemot sina kunder höll Steg 1 normala marknadspriser och förlitade sig istället på att företagen skulle välja dem därför att det förlitade sig istället på att företagen skulle välja dem därför att det samtidigt innebar att de visade ett socialt engagemang. De som samtidigt innebar att de visade ett socialt engagemang. De som arbetade inom projektet var timavlönade men utbetalningen arbetade inom projektet var timavlönade men utbetalningen skedde med månadsintervall och i efterskott. Dessutom drogs skedde med månadsintervall och i efterskott. Dessutom drogs pengar av för att betala a-kassa. pengar av för att betala a-kassa.

117 117 Om det skulle hända någonting med Steg 1 eller Situation Sthlm så kan de ha Om det skulle hända någonting med Steg 1 eller Situation Sthlm så kan de ha en egen försörjning [genom a-kassan]. De kan visa att de har en tryggad en egen försörjning [genom a-kassan]. De kan visa att de har en tryggad försörjning, det räknas ju som inkomst. Har de inte betalningsanmärkningar försörjning, det räknas ju som inkomst. Har de inte betalningsanmärkningar på hyror och sånt har de rätt att hyra lägenheter. Att de får betala a-kassa med på hyror och sånt har de rätt att hyra lägenheter. Att de får betala a-kassa med de pengar de tjänar är det hittills ingen som sagt något om (projektledare Steg de pengar de tjänar är det hittills ingen som sagt något om (projektledare Steg 1). 1).

De försäljare som arbetade med postutskicken tjänade 75–85 De försäljare som arbetade med postutskicken tjänade 75–85 kronor i timmen men det fanns ännu inte några krav på individu- kronor i timmen men det fanns ännu inte några krav på individuell produktivitet eller lönsamhet i verksamheten. ell produktivitet eller lönsamhet i verksamheten.

Jag räknar inte med att det här skall gå med vinst utan jag räknar med att det Jag räknar inte med att det här skall gå med vinst utan jag räknar med att det skall gå back hela tiden. Det är för att jag inte vill utsätta de här personerna skall gå back hela tiden. Det är för att jag inte vill utsätta de här personerna som jobbar för någon stressfaktor. Det blir det om jag säger till dem att de får som jobbar för någon stressfaktor. Det blir det om jag säger till dem att de får si och så mycket betalt för varje grej ni gör. Då får man in en stressfaktor i si och så mycket betalt för varje grej ni gör. Då får man in en stressfaktor i arbetsmomentet och det är inte bra för de här personerna. De får en timlön arbetsmomentet och det är inte bra för de här personerna. De får en timlön istället. Fördelen med den här personalen, både de som har alkoholproblem istället. Fördelen med den här personalen, både de som har alkoholproblem och de som har narkotikaproblem är att det finns inga som är så bra arbets- och de som har narkotikaproblem är att det finns inga som är så bra arbets- myror när de håller sig nyktra och drogfria. De har en fruktansvärd energi i myror när de håller sig nyktra och drogfria. De har en fruktansvärd energi i kroppen som de måste få ut på något sätt. De jobbar jättebra. Timlön utan kroppen som de måste få ut på något sätt. De jobbar jättebra. Timlön utan stress är något som man kan förändra under resans gång när man märker att stress är något som man kan förändra under resans gång när man märker att personerna blir stabilare, tycker att de har en bra situation, en trygghet personerna blir stabilare, tycker att de har en bra situation, en trygghet (projektledare Steg 1). (projektledare Steg 1).

Liksom Självhjälpsprojektets distribution och fik var Steg 1- Liksom Självhjälpsprojektets distribution och fik var Steg 1- verksamheten också en möjlighet för försäljare som ville gå vidare verksamheten också en möjlighet för försäljare som ville gå vidare från tidningsförsäljning till andra arbetsuppgifter. Ansvaret för från tidningsförsäljning till andra arbetsuppgifter. Ansvaret för den dagliga Steg 1-verksamheten togs till exempel ganska snabbt den dagliga Steg 1-verksamheten togs till exempel ganska snabbt över av en försäljare som investerade all sin energi och tid i pro- över av en försäljare som investerade all sin energi och tid i projektet. jektet.

Han ville ta med sig jobb hem till och med! Han är också bra för att motivera Han ville ta med sig jobb hem till och med! Han är också bra för att motivera de andra killarna. Jag tror att de har lättare att ta direktiv från en kille som är de andra killarna. Jag tror att de har lättare att ta direktiv från en kille som är deras jämbördige än om de fick dem från någon annan. Så han har en arbets- deras jämbördige än om de fick dem från någon annan. Så han har en arbets- ledande funktion kan man säga. Så länge det är OK för honom är det bra för ledande funktion kan man säga. Så länge det är OK för honom är det bra för min del. Jag tror att man kan höja ansvarsnivån successivt. Men det är min del. Jag tror att man kan höja ansvarsnivån successivt. Men det är individuellt. De måste komma själva och säga: nu vill jag att vi gör så här. När individuellt. De måste komma själva och säga: nu vill jag att vi gör så här. När de börjar komma med egna initiativ, då vet jag att jag kan lägga på dem lite de börjar komma med egna initiativ, då vet jag att jag kan lägga på dem lite mer ansvar (projektledare Steg 1). mer ansvar (projektledare Steg 1).

Den projektansvariges närvaro i den dagliga projektverksamheten Den projektansvariges närvaro i den dagliga projektverksamheten blev överflödig och han övergick istället till att informera om blev överflödig och han övergick istället till att informera om projektet och marknadsföra de tjänster det erbjöd. Då Situation projektet och marknadsföra de tjänster det erbjöd. Då Situation Sthlm inte saknade andra arbetsuppgifter innebar detta att han Sthlm inte saknade andra arbetsuppgifter innebar detta att han ganska snabbt också fick uppgifter både i Självhjälpsprojektets ganska snabbt också fick uppgifter både i Självhjälpsprojektets verksamhet och i organisationens administration. verksamhet och i organisationens administration.

118 118 3. Det sociala arbetet handlade ofta om att företräda försäljarna i deras 3. Det sociala arbetet handlade ofta om att företräda försäljarna i deras kontakter med myndigheter och andra motparter kontakter med myndigheter och andra motparter

I mina intervjuer med Självhjälpsprojektets projektledare gav han I mina intervjuer med Självhjälpsprojektets projektledare gav han flera exempel på vad han uppfattade som rättsövergrepp och flera exempel på vad han uppfattade som rättsövergrepp och myndighetsmissbruk mot försäljarna. En berättelse han ofta myndighetsmissbruk mot försäljarna. En berättelse han ofta återkom till handlade om en medelålders manlig försäljare med återkom till handlade om en medelålders manlig försäljare med diabetes som Självhjälpsprojektet försökte hjälpa att få en bostad. diabetes som Självhjälpsprojektet försökte hjälpa att få en bostad. Projektledaren följde med mannen till socialbyrån och hade med Projektledaren följde med mannen till socialbyrån och hade med sig ett läkarintyg, och ett intyg från Arbetsförmedlingen som sig ett läkarintyg, och ett intyg från Arbetsförmedlingen som visade att mannen var arbetssökande. Enligt projektledaren sade visade att mannen var arbetssökande. Enligt projektledaren sade socialsekreteraren att man inte kunde hjälpa mannen eftersom han socialsekreteraren att man inte kunde hjälpa mannen eftersom han var missbrukare och hade ”fått så många chanser”, och hänvisade var missbrukare och hade ”fått så många chanser”, och hänvisade istället till natthärbärgen. Projektledaren förklarade då att han istället till natthärbärgen. Projektledaren förklarade då att han tyckte att detta var ett olämpligt alternativ eftersom mannen tyckte att detta var ett olämpligt alternativ eftersom mannen behövde en bostad där han kunde laga mat och förvara sina behövde en bostad där han kunde laga mat och förvara sina insulinsprutor, och att man enligt Socialtjänstlagen skall ta hänsyn insulinsprutor, och att man enligt Socialtjänstlagen skall ta hänsyn till medicinska behov. Socialsekreteraren skulle då ha sagt att till medicinska behov. Socialsekreteraren skulle då ha sagt att villkoret var att mannen genomgick ett treårigt behandlingspro- villkoret var att mannen genomgick ett treårigt behandlingspro- gram enligt en viss modell. Eftersom mannen inte ansåg sig ha gram enligt en viss modell. Eftersom mannen inte ansåg sig ha missbruksproblem var han inte intresserad av detta. Projektleda- missbruksproblem var han inte intresserad av detta. Projektleda- ren intygade att mannen inte en enda gång setts onykter under ren intygade att mannen inte en enda gång setts onykter under arbetstid under det halvår han arbetat som försäljare, men föreslog arbetstid under det halvår han arbetat som försäljare, men föreslog att urinprov skulle lämnas som en slags garanti. Men mannen fick att urinprov skulle lämnas som en slags garanti. Men mannen fick avslag på sin ansökan om bostad med motiveringen att han avböjt avslag på sin ansökan om bostad med motiveringen att han avböjt ett erbjudande om öppenvårdskontakt med en alkoholpoliklinik ett erbjudande om öppenvårdskontakt med en alkoholpoliklinik trots att detta egentligen var vad han själv och projektledaren trots att detta egentligen var vad han själv och projektledaren föreslagit från början. Projektledaren hjälpte sedan mannen att föreslagit från början. Projektledaren hjälpte sedan mannen att överklaga beslutet och ordnade ett möte med en politiskt ansvarig överklaga beslutet och ordnade ett möte med en politiskt ansvarig för socialtjänsten i Stockholm. En bostad till mannen ordnades för socialtjänsten i Stockholm. En bostad till mannen ordnades därefter. därefter. Att företräda försäljare gentemot olika myndigheter och agera Att företräda försäljare gentemot olika myndigheter och agera som deras ombudsmän var en av de viktigaste uppgifterna för som deras ombudsmän var en av de viktigaste uppgifterna för medarbetarna i Självhjälpsprojektet. Möjligheten att ta med sig medarbetarna i Självhjälpsprojektet. Möjligheten att ta med sig någon till ett möte med en myndighetsperson, att låta ett ombud någon till ett möte med en myndighetsperson, att låta ett ombud föra ens talan, finns lagstadgad i Förvaltningslagen 1986:223 § 9: föra ens talan, finns lagstadgad i Förvaltningslagen 1986:223 § 9:

9 § Den som för talan i ett ärende får anlita ombud eller biträde. Den som har 9 § Den som för talan i ett ärende får anlita ombud eller biträde. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten begär det. ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten begär det. Visar ett ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han Visar ett ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han olämplig på något annat sätt, får myndigheten avvisa honom som ombud olämplig på något annat sätt, får myndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i ärendet. eller biträde i ärendet. En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller biträde får överklagas En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller biträde får överklagas särskilt och då i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten särskilt och då i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. avgör ärendet.

119 119 Rätten att låta någon annan föra ens talan finns för att skydda Rätten att låta någon annan föra ens talan finns för att skydda den enskilde medborgaren från maktmissbruk och för att säker- den enskilde medborgaren från maktmissbruk och för att säker- ställa att även den som av olika skäl har svårt att föra sin egen ställa att även den som av olika skäl har svårt att föra sin egen talan skall kunna tillgodogöra sig samhällets stöd. I intervjuerna talan skall kunna tillgodogöra sig samhällets stöd. I intervjuerna betonade medarbetarna samtidigt att företrädarskapet inte gick ut betonade medarbetarna samtidigt att företrädarskapet inte gick ut på att överta försäljarens eget ansvar eller ”dalta” med dem. De på att överta försäljarens eget ansvar eller ”dalta” med dem. De talade istället om hur viktigt det var att försäljarna uppnådde talade istället om hur viktigt det var att försäljarna uppnådde oberoende och självrespekt av egen kraft och hur det var just det oberoende och självrespekt av egen kraft och hur det var just det egna ansvaret och den egna aktiviteten kunde skänka livet mening egna ansvaret och den egna aktiviteten kunde skänka livet mening och värdighet. och värdighet.

Lite fult sagt så försöker vi göra så lite som möjligt, vi försöker få killarna att Lite fult sagt så försöker vi göra så lite som möjligt, vi försöker få killarna att ta tag i sina egna liv och sköta mycket själva. /…/ Det är inte meningen att ta tag i sina egna liv och sköta mycket själva. /…/ Det är inte meningen att folk som kommer hit skall sätta sig på soffan och sova.. Visst kan de göra det folk som kommer hit skall sätta sig på soffan och sova.. Visst kan de göra det om de har haft en jobbig natt, och det har många, men syftet med tidningen är om de har haft en jobbig natt, och det har många, men syftet med tidningen är att aktivera killarna och tjejerna här. Inte att erbjuda en viloplats, för det finns att aktivera killarna och tjejerna här. Inte att erbjuda en viloplats, för det finns tillräckligt många sådana tycker vi (manlig medarbetare, Situation Sthlm, tillräckligt många sådana tycker vi (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). 2000).

Vi som jobbar här är ganska unga och vi är inte sprungna ur den här proggrö- Vi som jobbar här är ganska unga och vi är inte sprungna ur den här proggrö- relsen, den här vänsterrörelsen som ganska många frivilligorganisationer är relsen, den här vänsterrörelsen som ganska många frivilligorganisationer är färgade av tycker jag, och där jag tycker att man daltar för mycket med de här färgade av tycker jag, och där jag tycker att man daltar för mycket med de här människorna. Jag tycker att en del människor skall man dalta med, de som är människorna. Jag tycker att en del människor skall man dalta med, de som är psykiskt sjuka är det väldigt synd om, men en del människor som har psykiskt sjuka är det väldigt synd om, men en del människor som har missbrukat sedan fjortonårsåldern är faktiskt helt funktionsdugliga, och de är missbrukat sedan fjortonårsåldern är faktiskt helt funktionsdugliga, och de är i sin mest produktiva ålder och därför tycker jag att de bör göra något åt sin i sin mest produktiva ålder och därför tycker jag att de bör göra något åt sin situation. Och vi försöker motivera dem till det (manlig medarbetare, Situa- situation. Och vi försöker motivera dem till det (manlig medarbetare, Situa- tion Sthlm, 2000). tion Sthlm, 2000). Medarbetarna ansåg att de åtagit sig något som liknade en civil Medarbetarna ansåg att de åtagit sig något som liknade en civil bevakningsuppgift och som kunde jämföras med massmedias bevakningsuppgift och som kunde jämföras med massmedias tredje uppgift. Samtidigt kände de att företrädarskapet väckte tredje uppgift. Samtidigt kände de att företrädarskapet väckte irritation bland företrädare för socialtjänsten: irritation bland företrädare för socialtjänsten:

Jag känner ibland att socialtjänsten kanske känner sig trampad på tårna när vi Jag känner ibland att socialtjänsten kanske känner sig trampad på tårna när vi går in och ändrar på deras beslut, och en del socialassistenter gillar ju inte oss. går in och ändrar på deras beslut, och en del socialassistenter gillar ju inte oss. Jag pratade med en i går som la på luren i örat på mig. Det är väl de som Jag pratade med en i går som la på luren i örat på mig. Det är väl de som begår fel, de gillar inte oss för att vi synar dem, och tyvärr är det väldigt begår fel, de gillar inte oss för att vi synar dem, och tyvärr är det väldigt många./…/Ofta blir relationen mellan socialsekreteraren och klienten väldigt många./…/Ofta blir relationen mellan socialsekreteraren och klienten väldigt infekterad och klienten upplever det som det är fråga om en personlig infekterad och klienten upplever det som det är fråga om en personlig vendetta mot honom, det som man sysslar med från socialens sida. Och vendetta mot honom, det som man sysslar med från socialens sida. Och ibland så kan vi hålla med om det, och då går vi in och gör något. Och då ibland så kan vi hålla med om det, och då går vi in och gör något. Och då handlar det om prestige för den här socialsekreteraren och socialkontoret handlar det om prestige för den här socialsekreteraren och socialkontoret (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

Medarbetarnas kunskaper om människors rättigheter och skyldig- Medarbetarnas kunskaper om människors rättigheter och skyldig- heter och myndigheternas roll framstod emellertid som ganska heter och myndigheternas roll framstod emellertid som ganska fragmentarisk. De talade till exempel om hur de använt Social- fragmentarisk. De talade till exempel om hur de använt Social-

120 120 tjänstlagen mot myndighetsföreträdare men bara med utgångs- tjänstlagen mot myndighetsföreträdare men bara med utgångs- punkt i enskilda försäljare individuella ärenden. De använde sig punkt i enskilda försäljare individuella ärenden. De använde sig inte av någon av de kommentarer och handledningar till lagen inte av någon av de kommentarer och handledningar till lagen som finns publicerade. som finns publicerade. Den mest framträdande typen av företrädarskap var när en Den mest framträdande typen av företrädarskap var när en medarbetare följde med en försäljare och talade för honom eller medarbetare följde med en försäljare och talade för honom eller henne under ett möte med socialtjänsten. Av forskningsetiska skäl henne under ett möte med socialtjänsten. Av forskningsetiska skäl har jag inte medverkat vid något sådant möte utan istället bett har jag inte medverkat vid något sådant möte utan istället bett medarbetare, försäljare och socialtjänstemän berätta om dessa medarbetare, försäljare och socialtjänstemän berätta om dessa möten i efterhand. Hur förberedde sig medarbetarna inför möte- möten i efterhand. Hur förberedde sig medarbetarna inför möte- na? na?

Jag följer ju inte med en kille om det är första gången han kommer in. Om han Jag följer ju inte med en kille om det är första gången han kommer in. Om han kommer in en dag och skriver in sig och två dar senare att jag skall följa med kommer in en dag och skriver in sig och två dar senare att jag skall följa med till soc. Man skapar ett förtroende. Vi brukar prata med varandra och då till soc. Man skapar ett förtroende. Vi brukar prata med varandra och då brukar jag alltid sluta med att säga att om det är någonting du behöver hjälp brukar jag alltid sluta med att säga att om det är någonting du behöver hjälp med så säg till. Vad som helst. Eller också säger de själva att de skall till soc med så säg till. Vad som helst. Eller också säger de själva att de skall till soc och då frågar jag om de vill att jag skall följa med. Ja, gärna, säger de. Varför och då frågar jag om de vill att jag skall följa med. Ja, gärna, säger de. Varför skall du dit, säger jag. Då börjar han dra sin historia. Tycker jag att det skall du dit, säger jag. Då börjar han dra sin historia. Tycker jag att det verkligen är någonting som de behöver, att de blivit illa behandlade…jag verkligen är någonting som de behöver, att de blivit illa behandlade…jag känner ju missbrukare ganska länge så jag vet ju ungefär hur de fungerar. känner ju missbrukare ganska länge så jag vet ju ungefär hur de fungerar. Ofta handlar de om att man har olika åsikter om behandlingsformer man Ofta handlar de om att man har olika åsikter om behandlingsformer man blivit erbjuden eller en schism angående utbetalning av socialbidraget. Vi blivit erbjuden eller en schism angående utbetalning av socialbidraget. Vi försöker räta ut problemen. Ofta får killarna inte socialbidrag för de missbru- försöker räta ut problemen. Ofta får killarna inte socialbidrag för de missbrukar och då försöker vi få socialtjänsten att ordna en planering så att de kan kar och då försöker vi få socialtjänsten att ordna en planering så att de kan komma in på avgiftning till att börja med. Försöker övertyga socialtjänsten komma in på avgiftning till att börja med. Försöker övertyga socialtjänsten om att bekosta ytterligare en avgiftning eller behandling /…/ Jag förbereder om att bekosta ytterligare en avgiftning eller behandling /…/ Jag förbereder mig genom att fråga var de kommer ifrån, vilka behandlingar, vilken social- mig genom att fråga var de kommer ifrån, vilka behandlingar, vilken social- tjänst de tillhör. De vanligaste enklaste frågorna. Vad har du för socialdi- tjänst de tillhör. De vanligaste enklaste frågorna. Vad har du för socialdi- strikt? När fick du pengar sist? Var sov du inatt? När man kommer till strikt? När fick du pengar sist? Var sov du inatt? När man kommer till socialtjänsten brukar de inte lyssna. Jag kan uttrycka mig som dem men socialtjänsten brukar de inte lyssna. Jag kan uttrycka mig som dem men eftersom jag tillhör en förening och är drogfri, representerar någonting större eftersom jag tillhör en förening och är drogfri, representerar någonting större än mig själv, då brukar de lyssna lite mer /…/ Första gången jag möter en än mig själv, då brukar de lyssna lite mer /…/ Första gången jag möter en kille så antecknar jag saker. De som vi kan påverka, i vissa fall går inte det, till kille så antecknar jag saker. De som vi kan påverka, i vissa fall går inte det, till exempel en kille som inte får socialbidrag för han knarkat så länge och han exempel en kille som inte får socialbidrag för han knarkat så länge och han vägrar behandling, då kan vi inte göra så mycket för honom. Då lägger jag det vägrar behandling, då kan vi inte göra så mycket för honom. Då lägger jag det åt sidan. Då måste han komma till insikt själv (manlig medarbetare, Situation åt sidan. Då måste han komma till insikt själv (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). Sthlm, 2000).

Några gemensamma nämnare för medarbetarnas strategi i mötet Några gemensamma nämnare för medarbetarnas strategi i mötet med myndigheter var dels att de ofta hade en idé om hur försälja- med myndigheter var dels att de ofta hade en idé om hur försälja- ren kunde försöka lösa sina problem, dels att de betonande hur ren kunde försöka lösa sina problem, dels att de betonande hur försäljaren skött sitt arbete. Underförstått i kontakten var också att försäljaren skött sitt arbete. Underförstått i kontakten var också att stödet till försäljaren skulle ges i form av ett partnerskap mellan stödet till försäljaren skulle ges i form av ett partnerskap mellan Självhjälpsprojektet och myndigheten. Självhjälpsprojektet och myndigheten.

Jag kanske säger att jag har en idé om hur det här skulle kunna gå tillväga. Jag kanske säger att jag har en idé om hur det här skulle kunna gå tillväga. Lägger fram min idé och så får socialtjänsten tänka på vad jag har sagt. Så Lägger fram min idé och så får socialtjänsten tänka på vad jag har sagt. Så

121 121 säger jag att vi har byggt fram det här, vill ni stödja det här i form av kanske säger jag att vi har byggt fram det här, vill ni stödja det här i form av kanske praktik. Vi har betalat boendet och han har visat att han varit på tidningen praktik. Vi har betalat boendet och han har visat att han varit på tidningen varje dag, sålt tidningen varje dag, skött sig, men han behöver hjälp med sitt varje dag, sålt tidningen varje dag, skött sig, men han behöver hjälp med sitt missbruk. Boendet är redan betalt brukar jag alltid poängtera för att de skall missbruk. Boendet är redan betalt brukar jag alltid poängtera för att de skall fatta. Sedan lägger jag fram en mall och säger: det här får han av oss om ni gör fatta. Sedan lägger jag fram en mall och säger: det här får han av oss om ni gör det här. Den här lilla grejen gör ni så gör vi det här. Sedan brukar det ta några det här. Den här lilla grejen gör ni så gör vi det här. Sedan brukar det ta några möten, det beror på vilken socialtjänst det är, men oftast blir det OK vi kör på möten, det beror på vilken socialtjänst det är, men oftast blir det OK vi kör på det här, vi provar (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). det här, vi provar (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

Vara tyst till att börja med. Låta dem prata i första hand. Försöka se vad Vara tyst till att börja med. Låta dem prata i första hand. Försöka se vad skillnaden verkligen är. För det är först när man är på socialkontoret med skillnaden verkligen är. För det är först när man är på socialkontoret med klienten som man ser vad skillnaden är. Innan dess har man bara hört klienten som man ser vad skillnaden är. Innan dess har man bara hört klientens sida. När man är på socialkontoret får man höra hur de resonerar klientens sida. När man är på socialkontoret får man höra hur de resonerar också och då försöker jag lägga orden på munnen på socialassistenten. Man också och då försöker jag lägga orden på munnen på socialassistenten. Man försöker prata deras språk. Den strategi som jag har är att lyssna framförallt försöker prata deras språk. Den strategi som jag har är att lyssna framförallt och fråga om jag kan komma in med ett eget förslag. Säga att vi alltid finns till och fråga om jag kan komma in med ett eget förslag. Säga att vi alltid finns till hands om det skulle uppstå problem. Jag försöker få dem att känna att det är hands om det skulle uppstå problem. Jag försöker få dem att känna att det är de som använder sig av oss som en stödpartner. Jag försöker alltid få det att de som använder sig av oss som en stödpartner. Jag försöker alltid få det att framstå som att vi kräver väldigt mycket av våra klienter. De är själva mycket framstå som att vi kräver väldigt mycket av våra klienter. De är själva mycket krävande. Skulle man visa minsta tecken på slapphet eller flummighet på krävande. Skulle man visa minsta tecken på slapphet eller flummighet på arbetsplatsen så backar de ofta. Om man säger att man kör en ganska hård stil arbetsplatsen så backar de ofta. Om man säger att man kör en ganska hård stil med killarna, de gillar att höra sådana saker. Vi gör det för att få igång en med killarna, de gillar att höra sådana saker. Vi gör det för att få igång en dialog. När jag går med beror det oftast på att dialogen är helt bruten och att dialog. När jag går med beror det oftast på att dialogen är helt bruten och att det inte existerar någon kommunikation (manlig medarbetare, Situation Sthlm, det inte existerar någon kommunikation (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). 2000).

Medarbetarnas dokumentation av de olika ”fall” där de hjälpt Medarbetarnas dokumentation av de olika ”fall” där de hjälpt någon försäljare bestod mest av handskrivna anteckningar som någon försäljare bestod mest av handskrivna anteckningar som dels gjorts under samtal med försäljaren och handlade om vad dels gjorts under samtal med försäljaren och handlade om vad försäljaren hade för problem, vad som hänt tidigare etc., dels försäljaren hade för problem, vad som hänt tidigare etc., dels under möten och telefonsamtal med till exempel socialsekreterare. under möten och telefonsamtal med till exempel socialsekreterare. Ibland användes också bandspelare. Dokumentationen förvarades Ibland användes också bandspelare. Dokumentationen förvarades inte på någon bestämd plats utan var personligt arkiverad. Det inte på någon bestämd plats utan var personligt arkiverad. Det skedde ändå med en viss systematik: skedde ändå med en viss systematik:

Det mesta sparar jag. När jag är på ett möte sparar jag anteckningarna. Jag har Det mesta sparar jag. När jag är på ett möte sparar jag anteckningarna. Jag har det mesta i ett litet block som jag skriver stödord i och så. Jag har ett arkiv när det mesta i ett litet block som jag skriver stödord i och så. Jag har ett arkiv när det gäller in- och utgående fax och epost. All kommunikation jag har med det gäller in- och utgående fax och epost. All kommunikation jag har med socialen dokumenterar jag. Det förvaras kanske inte på bästa sätt men… socialen dokumenterar jag. Det förvaras kanske inte på bästa sätt men… (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

Hur uppfattade socialtjänsten kontakten med medarbetarna? Jag Hur uppfattade socialtjänsten kontakten med medarbetarna? Jag försökte besvara frågan genom att be medarbetarna namnge olika försökte besvara frågan genom att be medarbetarna namnge olika socialtjänstemän (socialsekreterare och enhetschefer, såväl positiva socialtjänstemän (socialsekreterare och enhetschefer, såväl positiva och negativa) som de haft kontakt med och intervjuade sedan ett och negativa) som de haft kontakt med och intervjuade sedan ett urval ur denna grupp. Socialtjänstemännen var vid kontakttillfäl- urval ur denna grupp. Socialtjänstemännen var vid kontakttillfäl- lena verksamma vid socialtjänstenheter som hade kontakt med lena verksamma vid socialtjänstenheter som hade kontakt med olika grupper av klienter som till exempel hemlösa eller missbru- olika grupper av klienter som till exempel hemlösa eller missbru-

122 122 kare, framförallt i behandlingssteget. Ombudsrätten utnyttjas då kare, framförallt i behandlingssteget. Ombudsrätten utnyttjas då och då och socialtjänstemän är i allmänhet ganska vana vid sådana och då och socialtjänstemän är i allmänhet ganska vana vid sådana möten. möten. Som framgår av medarbetarnas beskrivningar ovan fanns det en Som framgår av medarbetarnas beskrivningar ovan fanns det en implicit uppfattning om socialtjänsten som mindre medveten om implicit uppfattning om socialtjänsten som mindre medveten om hur det var i verkligheten och vad försäljare/klienter behövde för hur det var i verkligheten och vad försäljare/klienter behövde för att komma på fötter igen. Medarbetarna talade alltså inte bara för att komma på fötter igen. Medarbetarna talade alltså inte bara för försäljarna utan uppträdde också som experter på deras situation försäljarna utan uppträdde också som experter på deras situation och hur den bäst kunde lösas. I intervjuerna med medarbetarna och hur den bäst kunde lösas. I intervjuerna med medarbetarna beskrevs socialtjänstemännen ofta som motståndare och ett hinder beskrevs socialtjänstemännen ofta som motståndare och ett hinder för försäljarnas rehabilitering. De sågs mindre som professionella för försäljarnas rehabilitering. De sågs mindre som professionella socialarbetare och mer som byråkrater i ett stelnat system styrt av socialarbetare och mer som byråkrater i ett stelnat system styrt av rigida synsätt. Men eftersom de hade kontroll över vissa nödvän- rigida synsätt. Men eftersom de hade kontroll över vissa nödvän- diga resurser som Situation Sthlms försäljare var i behov av måste diga resurser som Situation Sthlms försäljare var i behov av måste de kontaktas och manipuleras. de kontaktas och manipuleras. Men medarbetarna hade inte något stöd för sin expertroll bland Men medarbetarna hade inte något stöd för sin expertroll bland de socialtjänstemän i Stockholm som jag intervjuade. De uppfattade socialtjänstemän i Stockholm som jag intervjuade. De uppfattade istället Situation Sthlms medarbetare som blåögda och lättmani- de istället Situation Sthlms medarbetare som blåögda och lättmani- pulerade amatörer med en överdriven ideologisk övertygelse och pulerade amatörer med en överdriven ideologisk övertygelse och brist på långsiktighet. Det fanns också en uppfattning om att brist på långsiktighet. Det fanns också en uppfattning om att hemlöshetsproblemet i praktiken såg ut som det alltid gjort men hemlöshetsproblemet i praktiken såg ut som det alltid gjort men att det under de senaste åren funnits ”politiska intressen” av att att det under de senaste åren funnits ”politiska intressen” av att föra fram det, att organisationer som Situation Sthlm fått oförtjänt föra fram det, att organisationer som Situation Sthlm fått oförtjänt mycket uppmärksamhet och att de inte var tillräckligt ifrågasatta. mycket uppmärksamhet och att de inte var tillräckligt ifrågasatta. Att socialtjänstemännen ville hävda sin professionalitet och er- Att socialtjänstemännen ville hävda sin professionalitet och erfarenhet gentemot Situation Sthlm var kanske inte så överraskande. farenhet gentemot Situation Sthlm var kanske inte så överraskande. Ett annat av deras argument handlade om hur Situation Sthlm Ett annat av deras argument handlade om hur Situation Sthlm förstört socialtjänstens arbete då gamla klienter avbrutit åratal av förstört socialtjänstens arbete då gamla klienter avbrutit åratal av tidigare behandling när de börjat sälja tidningen. tidigare behandling när de börjat sälja tidningen.

Den här mannen har kostat socialtjänsten, jag skulle tro, utan problem över en Den här mannen har kostat socialtjänsten, jag skulle tro, utan problem över en miljon. Den planering som vi haft med den här mannen. Det är en kille som miljon. Den planering som vi haft med den här mannen. Det är en kille som har missbruksproblem. Det enda som vi velat ha för den här mannen är helt har missbruksproblem. Det enda som vi velat ha för den här mannen är helt enkelt att han skall få så mycket stöd som möjligt för att vara drogfri. Till slut enkelt att han skall få så mycket stöd som möjligt för att vara drogfri. Till slut hamnade han hos Situation Sthlm och jobbar där och säger sig må jättebra. hamnade han hos Situation Sthlm och jobbar där och säger sig må jättebra. Men jag har sett honom på stan ett par gånger nerdrogad. Jag har noll procent Men jag har sett honom på stan ett par gånger nerdrogad. Jag har noll procent tro på att Situation Sthlm hjälper den här mannen. Den stjälper honom (manlig tro på att Situation Sthlm hjälper den här mannen. Den stjälper honom (manlig socialsekreterare, 2000). socialsekreterare, 2000). Det fanns också avgörande motsättningar när det gällde hanter- Det fanns också avgörande motsättningar när det gällde hanter- ingen av försäljarnas/klienternas eventuella drogmissbruk. Par- ingen av försäljarnas/klienternas eventuella drogmissbruk. Par- ternas positioner framstod som ganska låsta i detta sammanhang. ternas positioner framstod som ganska låsta i detta sammanhang. Medan Situation Sthlms medarbetare ansåg att en egen bostad var Medan Situation Sthlms medarbetare ansåg att en egen bostad var en förutsättning för att försäljaren skulle kunna sluta med sitt en förutsättning för att försäljaren skulle kunna sluta med sitt missbruk, ansåg socialtjänstemännen att försäljaren måste sluta missbruk, ansåg socialtjänstemännen att försäljaren måste sluta

123 123 missbruka innan han eller hon kunde hantera en egen bostad. missbruka innan han eller hon kunde hantera en egen bostad. Generellt sett var missbruksproblemet mycket mer centralt för Generellt sett var missbruksproblemet mycket mer centralt för socialtjänsten än för Situation Sthlm. Medarbetarna föreställde sig socialtjänsten än för Situation Sthlm. Medarbetarna föreställde sig en process där en alltmer ordnad livssituation skulle leda till ett en process där en alltmer ordnad livssituation skulle leda till ett gradvis nedtrappande av missbruket medan socialtjänstemännen gradvis nedtrappande av missbruket medan socialtjänstemännen ansåg att drogberoende omöjliggjorde alla andra typer av insatser ansåg att drogberoende omöjliggjorde alla andra typer av insatser och att det därför måste klaras av först. och att det därför måste klaras av först. Ett vanligt perspektiv bland de intervjuade socialtjänstemännen Ett vanligt perspektiv bland de intervjuade socialtjänstemännen var att polarisera Situation Sthlm mot vad de kallade ”klientorgani- var att polarisera Situation Sthlm mot vad de kallade ”klientorganisationer”, det vill säga organisationer som bildats och drivs av sationer”, det vill säga organisationer som bildats och drivs av socialtjänstens och andra myndigheters klienter. Vid tiden för socialtjänstens och andra myndigheters klienter. Vid tiden för mina intervjuer var KRIS (Kriminellas revansch i samhället) mina intervjuer var KRIS (Kriminellas revansch i samhället) favoriten bland klientorganisationerna och användes ofta som en favoriten bland klientorganisationerna och användes ofta som en positiv kontrast mot organisationer som uppfattades negativt. positiv kontrast mot organisationer som uppfattades negativt.

Frivilliga organisationer som drivs av klienter för klienter har en annan Frivilliga organisationer som drivs av klienter för klienter har en annan inriktning än de övriga organisationer som ibland, tyvärr, upplevs som oss inriktning än de övriga organisationer som ibland, tyvärr, upplevs som oss professionella har en inriktning som inte stämmer långsiktigt med de värde- professionella har en inriktning som inte stämmer långsiktigt med de värde- ringar som välfärdssamhället Sverige haft i så många år. Vi pratar om kort- ringar som välfärdssamhället Sverige haft i så många år. Vi pratar om kortsiktiga insatser– pengar, pengar, pengar– men man tittar aldrig längre än en siktiga insatser– pengar, pengar, pengar– men man tittar aldrig längre än en månad. En människa som varit ute i tio år, problemet löses inte med en månad. En människa som varit ute i tio år, problemet löses inte med en månads bidrag. För mig som socialarbetare att betala 3 000 kronor är en månads bidrag. För mig som socialarbetare att betala 3 000 kronor är en droppe i havet. Vi pratar om långsiktighet och det är en stor skillnad på droppe i havet. Vi pratar om långsiktighet och det är en stor skillnad på frivilliga organisationer som är skapade av klienter, drivs av klienter, för frivilliga organisationer som är skapade av klienter, drivs av klienter, för klienter som till exempel KRIS. En hel del av de klienter driver organisationer klienter som till exempel KRIS. En hel del av de klienter driver organisationer som är drogfria och det är väldigt fint. Att KRIS blev till är så fantastiskt då som är drogfria och det är väldigt fint. Att KRIS blev till är så fantastiskt då man tänker på att människor som kostat samhället oerhört mycket pengar man tänker på att människor som kostat samhället oerhört mycket pengar idag står på en annan sida, är drogfria och vill hjälpa andra kriminella och idag står på en annan sida, är drogfria och vill hjälpa andra kriminella och missbrukare (manlig socialsekreterare, 2000). missbrukare (manlig socialsekreterare, 2000).

Problemet med Situation Sthlm, som socialtjänstemännen såg det, Problemet med Situation Sthlm, som socialtjänstemännen såg det, var att organisationen på grund av sin amatörmässighet i socialt var att organisationen på grund av sin amatörmässighet i socialt arbete och sina ideologiska utgångspunkter bidrog till upprätt- arbete och sina ideologiska utgångspunkter bidrog till upprätt- hållandet av en ”narkomankultur”. Den var ”medberoende”, som hållandet av en ”narkomankultur”. Den var ”medberoende”, som socialtjänstemännen uttryckte det. socialtjänstemännen uttryckte det.

I det läget då samhället inte ger reella möjligheter till en förändring så växer I det läget då samhället inte ger reella möjligheter till en förändring så växer just de här verksamheterna, det tycker vi oss se tydligt att de medberoende just de här verksamheterna, det tycker vi oss se tydligt att de medberoende organisationerna som integreras i drogkulturen och att det ger som resultat organisationerna som integreras i drogkulturen och att det ger som resultat att organisationerna inte söker upp oss. De går runt, de snurrar därute, vi ser att organisationerna inte söker upp oss. De går runt, de snurrar därute, vi ser dem (manlig enhetschef, 2000). dem (manlig enhetschef, 2000).

De som sysslade med socialt arbete i ”medberoende” organisatio- De som sysslade med socialt arbete i ”medberoende” organisationer ansågs inte vara professionella, sakna kunskap och ha alldeles ner ansågs inte vara professionella, sakna kunskap och ha alldeles för kortsiktiga perspektiv på klienternas problem. Att organisatio- för kortsiktiga perspektiv på klienternas problem. Att organisationer som Situation Sthlm erbjöd en verksamhet där människor med ner som Situation Sthlm erbjöd en verksamhet där människor med olika sociala problem, missbruksproblem och psykisk sjukdom olika sociala problem, missbruksproblem och psykisk sjukdom

124 124 kunde delta utan att det ställdes krav på någon form av behand- kunde delta utan att det ställdes krav på någon form av behandling såg socialtjänstemännen som negativt. ling såg socialtjänstemännen som negativt.

Om man är icke-professionell kan man tänka kortsiktigt och kortsiktighet i Om man är icke-professionell kan man tänka kortsiktigt och kortsiktighet i socialt arbete är dåligt. Om en person är i aktivt missbruk och får ett par socialt arbete är dåligt. Om en person är i aktivt missbruk och får ett par hundralappar, de pengarna går till plattan och till knark. Det är sällan dessa hundralappar, de pengarna går till plattan och till knark. Det är sällan dessa personer går till ICA och köper mat. Vi har gjort en undersökning av våra personer går till ICA och köper mat. Vi har gjort en undersökning av våra klienter där de säger: ”jag behöver bara en hundralapp av er för att ta lite klienter där de säger: ”jag behöver bara en hundralapp av er för att ta lite tabletter, sedan klarar jag mig själv. På vilket varuhus jag vill kan jag ta ut vad tabletter, sedan klarar jag mig själv. På vilket varuhus jag vill kan jag ta ut vad jag vill för då är jag inte rädd för polis eller vakt eller annat”. Inkörsporten i jag vill för då är jag inte rädd för polis eller vakt eller annat”. Inkörsporten i missbruket är att ge dem lite pengar. Sedan är de fast i det där föråldrade missbruket är att ge dem lite pengar. Sedan är de fast i det där föråldrade sättet att leva. Det är icke-demokratiskt att låta dina barn missbruka för att de sättet att leva. Det är icke-demokratiskt att låta dina barn missbruka för att de kan inte delta i demokratin, de kan inte ta ansvar för sina liv. Det är inte bara kan inte delta i demokratin, de kan inte ta ansvar för sina liv. Det är inte bara Situation Sthlm, det finns en arsenal av medberoende organisationer. Våra Situation Sthlm, det finns en arsenal av medberoende organisationer. Våra klienter får gå dit, ta sitt stöldgods, vänta på nästa station, de köper och bryter klienter får gå dit, ta sitt stöldgods, vänta på nästa station, de köper och bryter och så vidare. Dessa organisationer påstår sig ge värme och kärlek åt dessa och så vidare. Dessa organisationer påstår sig ge värme och kärlek åt dessa personer och det kanske de gör men konsekvensen är att personer som personer och det kanske de gör men konsekvensen är att personer som missbrukar hålls kvar i sitt missbruk. Är det så att välfärdssamhället monte- missbrukar hålls kvar i sitt missbruk. Är det så att välfärdssamhället monte- rats så pass ned så att vi anser att det är OK att det får finnas ett skikt perso- rats så pass ned så att vi anser att det är OK att det får finnas ett skikt personer som gå runt och missbruka? (manlig socialsekreterare, 2000) ner som gå runt och missbruka? (manlig socialsekreterare, 2000)

En del av de här frivilliga medberoende, möjliggörande organisationerna som En del av de här frivilliga medberoende, möjliggörande organisationerna som finns idag tittar kortsiktigt och det är ett fundamentalt problem /…/ Så länge finns idag tittar kortsiktigt och det är ett fundamentalt problem /…/ Så länge de inte är klientorienterade organisationer som inte kan den här problemati- de inte är klientorienterade organisationer som inte kan den här problemati- ken med missbruk och psykiska störningar som ofta är i kombination med ken med missbruk och psykiska störningar som ofta är i kombination med varandra så tror jag att de har mycket att lära sig. Det vore värdefullt för dem varandra så tror jag att de har mycket att lära sig. Det vore värdefullt för dem att kunna ta reda på vad vissa problem handlar om (kvinnlig socialsekreterare att kunna ta reda på vad vissa problem handlar om (kvinnlig socialsekreterare 2000). 2000).

Flera av de intervjuade socialtjänstemännen talade också om hur Flera av de intervjuade socialtjänstemännen talade också om hur medarbetarna på Situation Sthlm var så ideologiskt förblindade att medarbetarna på Situation Sthlm var så ideologiskt förblindade att ”de verkliga problemen”, som till exempel drogmissbruket, och ”de verkliga problemen”, som till exempel drogmissbruket, och klientens personliga ansvar kom i skymundan för strukturella klientens personliga ansvar kom i skymundan för strukturella förklaringar och solidariteten med den lilla svaga människan. De förklaringar och solidariteten med den lilla svaga människan. De menade också att det ofta var detta som ställde till problem i menade också att det ofta var detta som ställde till problem i kontakterna mellan parterna. kontakterna mellan parterna.

Det finns en benägenhet att säga att det är någon annans fel. Det gör det ofta Det finns en benägenhet att säga att det är någon annans fel. Det gör det ofta när man missbrukar överhuvudtaget, det är någon annans fel. Eller i kontak- när man missbrukar överhuvudtaget, det är någon annans fel. Eller i kontakterna med socialtjänsten: man blir behandlad illa, man har inte fått någon terna med socialtjänsten: man blir behandlad illa, man har inte fått någon bostad. Det är yttre omständigheter där andra inte riktigt gjort vad de borde bostad. Det är yttre omständigheter där andra inte riktigt gjort vad de borde som är orsaken till att man fortsätter sitt missbruk. En organisation som som är orsaken till att man fortsätter sitt missbruk. En organisation som Situation Sthlm är lite mer benägen att köra just den här typen av analys /…/ Situation Sthlm är lite mer benägen att köra just den här typen av analys /…/ Om man tittar på hur man betraktar myndigheter, hur de hemlösa skriver, så Om man tittar på hur man betraktar myndigheter, hur de hemlösa skriver, så är det väldigt mycket klagoperspektivet. Det är någon annans fel. Man har är det väldigt mycket klagoperspektivet. Det är någon annans fel. Man har inte fått bostad. Man pratar väldigt lite om drogen och jakten (manlig enhets- inte fått bostad. Man pratar väldigt lite om drogen och jakten (manlig enhetschef, 2000). chef, 2000).

125 125 Situation Sthlms medarbetare uppfattades också som ovanligt Situation Sthlms medarbetare uppfattades också som ovanligt påstridiga och svåra att ha att göra med och socialtjänstemännen påstridiga och svåra att ha att göra med och socialtjänstemännen ansåg att de inte upprätthöll överenskomna åtaganden. ansåg att de inte upprätthöll överenskomna åtaganden.

[Medarbetaren] gick mycket in i rollen som ombud. Han faxade och skrev till [Medarbetaren] gick mycket in i rollen som ombud. Han faxade och skrev till vår byråchef och till mig och ville ta med bandspelare och spela in möten och vår byråchef och till mig och ville ta med bandspelare och spela in möten och mycket sådant. För den [klientens] del var det bra. Han hade behov av att få mycket sådant. För den [klientens] del var det bra. Han hade behov av att få mycket uppmärksamhet och någon som gick i 180 för hans del gentemot de mycket uppmärksamhet och någon som gick i 180 för hans del gentemot de onda myndigheterna. Problemet var att jag vid flera tillfällen försökte ge onda myndigheterna. Problemet var att jag vid flera tillfällen försökte ge [medarbetaren] konkreta uppdrag att hjälpa den här personen men det rann [medarbetaren] konkreta uppdrag att hjälpa den här personen men det rann ut i sanden (kvinnlig socialsekreterare, 2000). ut i sanden (kvinnlig socialsekreterare, 2000). Enligt socialtjänstemännen gjorde medarbetarnas påstridighet i Enligt socialtjänstemännen gjorde medarbetarnas påstridighet i kombination med deras ideologiska övertygelse och blåögda kombination med deras ideologiska övertygelse och blåögda amatörism att de riskerade att bli manipulerade av försäljar- amatörism att de riskerade att bli manipulerade av försäljar- na/klienterna. na/klienterna.

Då var det tydligt att [klienten] hade ett behov av att någon skulle vara svart Då var det tydligt att [klienten] hade ett behov av att någon skulle vara svart och någon skulle vara vit. För det mesta var [medarbetaren] den vita och jag och någon skulle vara vit. För det mesta var [medarbetaren] den vita och jag den svarta. Sedan hände det ibland att [medarbetaren] blev den svarta. Det den svarta. Sedan hände det ibland att [medarbetaren] blev den svarta. Det innebar att det blev väldigt stort utspelsutrymme för den här personen och innebar att det blev väldigt stort utspelsutrymme för den här personen och det var inte bra (kvinnlig socialsekreterare, 2000). det var inte bra (kvinnlig socialsekreterare, 2000).

I sin extrema variant kan det vara så att man är så inne i rollen som någon I sin extrema variant kan det vara så att man är så inne i rollen som någon som försvarar så att man gör det där det kanske är alldeles uppenbart att den som försvarar så att man gör det där det kanske är alldeles uppenbart att den här personen till exempel har en paranoid läggning där man skyller allting på här personen till exempel har en paranoid läggning där man skyller allting på någon annan. Ett sånt tydligt mönster som vem som helst skulle kunna se om någon annan. Ett sånt tydligt mönster som vem som helst skulle kunna se om man inte var ideologiskt förblindad och står på de svagas sida gentemot de man inte var ideologiskt förblindad och står på de svagas sida gentemot de stora stygga kommunalinstanserna (manlig enhetschef, 2000). stora stygga kommunalinstanserna (manlig enhetschef, 2000).

De intervjuade socialtjänstemännens bild av Situation Sthlm var De intervjuade socialtjänstemännens bild av Situation Sthlm var inte alltid så entydig som de citat som presenteras ovan ger sken inte alltid så entydig som de citat som presenteras ovan ger sken av. Det fanns också en viss reflektion över socialtjänstens begräns- av. Det fanns också en viss reflektion över socialtjänstens begräns- ningar och starka maktposition, och behovet av kritiska motorga- ningar och starka maktposition, och behovet av kritiska motorga- nisationer. De intervjuade mjukade ofta upp sin kritik genom att nisationer. De intervjuade mjukade ofta upp sin kritik genom att inflika små fraser av uppskattning och hopp om framtiden i sina inflika små fraser av uppskattning och hopp om framtiden i sina svar, om än med en viss paternalistisk underton. svar, om än med en viss paternalistisk underton.

Man har den lille svage individen, ungefär som massmedia ofta har, som slåss Man har den lille svage individen, ungefär som massmedia ofta har, som slåss mot det stora stygga systemet. Där man direkt funktionsmässigt pinkar in sig mot det stora stygga systemet. Där man direkt funktionsmässigt pinkar in sig på hur man skall föra snacket. Och där har man naturligtvis en funktion i att på hur man skall föra snacket. Och där har man naturligtvis en funktion i att kritisera, att peka på dåligt samarbete och annat, att sätta nageln i ögat. Det kritisera, att peka på dåligt samarbete och annat, att sätta nageln i ögat. Det tycker jag är viktigt för att vi vet att det är ett politiskt lågprioriterat område tycker jag är viktigt för att vi vet att det är ett politiskt lågprioriterat område att hjälpa utsatta människor och ännu mer lär det bli. Det är utmärkt men det att hjälpa utsatta människor och ännu mer lär det bli. Det är utmärkt men det blir ett ideologiskt överslag (manlig enhetschef, 2000). blir ett ideologiskt överslag (manlig enhetschef, 2000).

126 126 Samma reflekterande fanns också när det gällde själva företrä- Samma reflekterande fanns också när det gällde själva företrä- darskapet i kontakten mellan Situation Sthlms försäljare och social- darskapet i kontakten mellan Situation Sthlms försäljare och social- tjänstemän: tjänstemän:

Vi ser positivt på att man kan vara ombud för klienter. Vi inser också vår Vi ser positivt på att man kan vara ombud för klienter. Vi inser också vår maktposition. Vi har en oerhörd maktposition. Det är naturligtvis viktigt att maktposition. Vi har en oerhörd maktposition. Det är naturligtvis viktigt att man får stöd av någon annan och att vi blir ifrågasatta (manlig enhetschef, man får stöd av någon annan och att vi blir ifrågasatta (manlig enhetschef, 2000). 2000).

Sammanfattningsvis var kritiken mot det sätt Situation Sthlm Sammanfattningsvis var kritiken mot det sätt Situation Sthlm bedrev socialt arbete stark bland de intervjuade socialtjänstemän- bedrev socialt arbete stark bland de intervjuade socialtjänstemän- nen. Organisationen ansågs upprätthålla en ”narkomankultur”. nen. Organisationen ansågs upprätthålla en ”narkomankultur”. Medarbetarna beskrevs som alltför påstridiga och deras förslag till Medarbetarna beskrevs som alltför påstridiga och deras förslag till insatser som alltför kortsiktiga. insatser som alltför kortsiktiga.

4. Reglerna för försäljning och avstängning av försäljare stod i centrum 4. Reglerna för försäljning och avstängning av försäljare stod i centrum för maktspelet för maktspelet

Under en av mina observationsstudier av Självhjälpsprojektets Under en av mina observationsstudier av Självhjälpsprojektets verksamhet blev jag vittne till hur ett par ville diskutera varför de verksamhet blev jag vittne till hur ett par ville diskutera varför de stängts av som försäljare: stängts av som försäljare:

Ett par dyker upp i fiket och plötsligt är dörren mellan fiket och resten av Ett par dyker upp i fiket och plötsligt är dörren mellan fiket och resten av lokalerna stängs fort. Paret är i 40-årsåldern och anses uppenbarligen som lokalerna stängs fort. Paret är i 40-årsåldern och anses uppenbarligen som ”krångligt”. Det har varit avstängda men nu har mannen börjat sälja igen. ”krångligt”. Det har varit avstängda men nu har mannen börjat sälja igen. Kvinnan är fortfarande avstängd sedan hon attackerat en annan person som Kvinnan är fortfarande avstängd sedan hon attackerat en annan person som också sålde tidningar på gatan. Hon ber att få tala med projektledaren. också sålde tidningar på gatan. Hon ber att få tala med projektledaren. ”Jag vill börja sälja igen” säger den kvinnliga försäljaren till projektledaren. ”Jag vill börja sälja igen” säger den kvinnliga försäljaren till projektledaren. Han bemöter henne ganska auktoritärt och tufft men verkar inte upprörd. Han bemöter henne ganska auktoritärt och tufft men verkar inte upprörd. ”Du är fortfarande avstängd”. ”Du är fortfarande avstängd”. ”Varför det?” ”Varför det?” ”Därför att du så ofta säljer onykter och för att du använde våld mot den där ”Därför att du så ofta säljer onykter och för att du använde våld mot den där flickan”. flickan”. ”Det har jag aldrig gjort”. ”Det har jag aldrig gjort”. ”Ja, men jag var ju där och höll i dig. Du slog ju tidningarna ur händerna på ”Ja, men jag var ju där och höll i dig. Du slog ju tidningarna ur händerna på henne”. henne”. ”Hon skall inte stå där!” ”Hon skall inte stå där!” ”Vem har bestämt det?” ”Vem har bestämt det?” ”JAG!” ”JAG!” ”Jag vill inte diskutera det här med dig”. ”Jag vill inte diskutera det här med dig”. ”Du är en skithög!” ”Du är en skithög!” ”Tack skall du ha”. ”Tack skall du ha”. Kvinnan mumlar ned i bordet: ”Jag vill ha ett nytt leg. Vafan kom jag helt i Kvinnan mumlar ned i bordet: ”Jag vill ha ett nytt leg. Vafan kom jag helt i onödan?” onödan?”

(Utdrag ur observationsanteckningarna, Situation Sthlm 11 februari, 2000) (Utdrag ur observationsanteckningarna, Situation Sthlm 11 februari, 2000)

127 127 Utöver det sociala stödet till försäljarna ansvarade Självhjälps- Utöver det sociala stödet till försäljarna ansvarade Självhjälps- projektet för distributionen och försäljningen av tidningen. En stor projektet för distributionen och försäljningen av tidningen. En stor del av de administrativa uppgifterna i detta arbete sköttes av del av de administrativa uppgifterna i detta arbete sköttes av arbetspraktikanterna. I detta sammanhang fungerade medarbetar- arbetspraktikanterna. I detta sammanhang fungerade medarbetarna ofta som arbetsgivare/arbetsledare. Med utgångspunkt i denna na ofta som arbetsgivare/arbetsledare. Med utgångspunkt i denna roll utövade de kontroll över försäljarna utifrån mer marknads- roll utövade de kontroll över försäljarna utifrån mer marknads- mässiga grunder och balansgången mellan dessa två roller skapa- mässiga grunder och balansgången mellan dessa två roller skapade en del spänningar gentemot försäljarna och konflikter i verk- de en del spänningar gentemot försäljarna och konflikter i verksamheten. samheten. De människor som kom till Situation Sthlm och var intresserade De människor som kom till Situation Sthlm och var intresserade av att börja sälja tidningen personbedömdes och fick skriva under av att börja sälja tidningen personbedömdes och fick skriva under ett avtal. De var också tvungna att underteckna ett annat avtal som ett avtal. De var också tvungna att underteckna ett annat avtal som innehöll vissa regler och förbud. Det var bland annat endast tillåtet innehöll vissa regler och förbud. Det var bland annat endast tillåtet att sälja tidningen på den plats man anvisats och försäljaren måste att sälja tidningen på den plats man anvisats och försäljaren måste bära en synlig ID-bricka med foto som visade att han eller hon bära en synlig ID-bricka med foto som visade att han eller hon godkänts av Situation Sthlm som försäljare. Försäljare fick inte godkänts av Situation Sthlm som försäljare. Försäljare fick inte uppträda störande eller hotfullt mot allmänheten, inte sälja tid- uppträda störande eller hotfullt mot allmänheten, inte sälja tidningen på bussar, pendeltåg eller tunnelbana och inte heller på ningen på bussar, pendeltåg eller tunnelbana och inte heller på restauranger, kaféer, affärer etc. Det var dessutom förbjudet att restauranger, kaféer, affärer etc. Det var dessutom förbjudet att ”tigga, samla burkar eller hålla på med annan inkomstbringande ”tigga, samla burkar eller hålla på med annan inkomstbringande verksamhet” samtidigt som man sålde tidningen, och att uppträda verksamhet” samtidigt som man sålde tidningen, och att uppträda onyktert eller drogpåverkad. I avtalet stod det slutligen att hot om onyktert eller drogpåverkad. I avtalet stod det slutligen att hot om våld eller våld mot Situation Sthlms personal medförde ”omedelbar våld eller våld mot Situation Sthlms personal medförde ”omedelbar permanent avstängning”. Dessa regler och förbud överensstämde permanent avstängning”. Dessa regler och förbud överensstämde med The Big Issues Code of Conduct för gatutidningsförsäljare och med The Big Issues Code of Conduct för gatutidningsförsäljare och tillämpades av alla gatutidningar som var medlemmar i INSP. tillämpades av alla gatutidningar som var medlemmar i INSP. Tillsammans med arbetspraktikanterna kontrollerade medarbetar- Tillsammans med arbetspraktikanterna kontrollerade medarbetarna regelbundet försäljarna på deras försäljningsplatser och ryckte na regelbundet försäljarna på deras försäljningsplatser och ryckte ut om någon ringde och klagade på en försäljares uppträdande. ut om någon ringde och klagade på en försäljares uppträdande. Brott mot någon av reglerna bestraffades oftast med avstängning Brott mot någon av reglerna bestraffades oftast med avstängning och ID-brickan togs tillbaka. och ID-brickan togs tillbaka. När jag såg närmare på turerna kring avstängningar framträdde När jag såg närmare på turerna kring avstängningar framträdde en komplicerad process som också visade på ett djupare mönster i en komplicerad process som också visade på ett djupare mönster i relationen mellan medarbetare och försäljare. I en intervju jag relationen mellan medarbetare och försäljare. I en intervju jag gjorde med projektledaren beskrev han hur han stängt av ett annat gjorde med projektledaren beskrev han hur han stängt av ett annat försäljarpar eftersom det inte hållit sig till sin anvisade plats och försäljarpar eftersom det inte hållit sig till sin anvisade plats och dessutom inkräktat på andra försäljares platser. dessutom inkräktat på andra försäljares platser.

Det var den här killen Conny [fingerat namn] som var här igår och härjade. Vi Det var den här killen Conny [fingerat namn] som var här igår och härjade. Vi har fått veta av två försäljare att han gått omkring och sålt lite överallt och har fått veta av två försäljare att han gått omkring och sålt lite överallt och varit påverkad av någonting. Jag har inte sett det själv. Jag såg honom sälja varit påverkad av någonting. Jag har inte sett det själv. Jag såg honom sälja tidningar på tunnelbanan för ett år sen. Jag hade lite av det där kvar i huvu- tidningar på tunnelbanan för ett år sen. Jag hade lite av det där kvar i huvu- det plus att människor som jag litar hundra procent på, de människor som det plus att människor som jag litar hundra procent på, de människor som inte konkurrerar med honom om platsen– så dum är jag inte– så att jag inte konkurrerar med honom om platsen– så dum är jag inte– så att jag stängde av honom tills vidare. Hans tjej stängde jag av en vecka […] Han ville stängde av honom tills vidare. Hans tjej stängde jag av en vecka […] Han ville 128 128 komma hit och köpa tidningar igår och jag sa att det inte går. Jag pratade med komma hit och köpa tidningar igår och jag sa att det inte går. Jag pratade med honom, han verkade ta det så där. Jag kommer inte att stänga av honom för honom, han verkade ta det så där. Jag kommer inte att stänga av honom för gott […] Det handlar om hans eget ansvar. Hans tjej satt och grät där jätte- gott […] Det handlar om hans eget ansvar. Hans tjej satt och grät där jätte- mycket för att han hade blivit avstängd och för att han skulle börja sno och mycket för att han hade blivit avstängd och för att han skulle börja sno och åka in igen. Men Conny har blivit avstängd två, tre gånger det här året. Han åka in igen. Men Conny har blivit avstängd två, tre gånger det här året. Han vet varför han blir avstängd. Det är faktiskt endast upp till honom själv att vet varför han blir avstängd. Det är faktiskt endast upp till honom själv att avgöra. Jag tycker inte synd om honom, inte ett dugg. Man måste skilja på avgöra. Jag tycker inte synd om honom, inte ett dugg. Man måste skilja på vad som är rätt och fel. Han har inget behov av att sitta och bete sig som han vad som är rätt och fel. Han har inget behov av att sitta och bete sig som han gör. Om jag låter honom fortsätta sälja kommer det att sluta med att de andra gör. Om jag låter honom fortsätta sälja kommer det att sluta med att de andra försäljarna slår honom. Det är tre försäljare som berättat för mig att de är försäljarna slår honom. Det är tre försäljare som berättat för mig att de är jättesura på honom. Han var nära att få stryk här igår. Jag har svårt att känna jättesura på honom. Han var nära att få stryk här igår. Jag har svårt att känna några riktiga känslor. Jobbar man för mycket blir man ganska kall. Jag några riktiga känslor. Jobbar man för mycket blir man ganska kall. Jag pratade med honom en halvtimme och jag hälsade honom tillbaka hit för han pratade med honom en halvtimme och jag hälsade honom tillbaka hit för han är välkommen att vara här hela tiden. Behöver du hjälp med socialtjänsten är välkommen att vara här hela tiden. Behöver du hjälp med socialtjänsten eller någonting som vi kan hjälpa dig med? Vi har jobbat jättemycket med eller någonting som vi kan hjälpa dig med? Vi har jobbat jättemycket med Conny […] Det arbetet får inte bli lidande bara för att han inte säljer tidning- Conny […] Det arbetet får inte bli lidande bara för att han inte säljer tidningen. Men om det går in i skallen [på honom] det vet jag inte, men jag har i alla en. Men om det går in i skallen [på honom] det vet jag inte, men jag har i alla fall sagt det (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). fall sagt det (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000).

På pappret tillämpade Självhjälpsprojektet en enkel straffskala där På pappret tillämpade Självhjälpsprojektet en enkel straffskala där brott mot någon regel, bortsett från våld och hot om våld mot brott mot någon regel, bortsett från våld och hot om våld mot personalen, bestraffades med en veckas avstängning från försälj- personalen, bestraffades med en veckas avstängning från försälj- ning första gången, en månads avstängning andra gången och sex ning första gången, en månads avstängning andra gången och sex månader tredje gången. Som historien om Conny som först stäng- månader tredje gången. Som historien om Conny som först stäng- des av ”tills vidare” illustrerar verkade straffskalan i praktiken des av ”tills vidare” illustrerar verkade straffskalan i praktiken tillämpas lite olika beroende på situationen, den enskilde försälja- tillämpas lite olika beroende på situationen, den enskilde försälja- ren och vem som tagit beslutet. ren och vem som tagit beslutet.

Vi har en straffskala däruppe som säger en vecka först, två veckor sedan. Den Vi har en straffskala däruppe som säger en vecka först, två veckor sedan. Den straffskalan är ganska så verkningslös för vissa människor, så när en männi- straffskalan är ganska så verkningslös för vissa människor, så när en männi- ska misskött sig två gånger så är det jag som fattar beslut. Det är väldigt ska misskött sig två gånger så är det jag som fattar beslut. Det är väldigt sällan vi [medarbetarna och arbetspraktikanter] pratar om det. Skulle vi sitta sällan vi [medarbetarna och arbetspraktikanter] pratar om det. Skulle vi sitta här uppe och prata om det skulle det aldrig gå. När du stänger av en männi- här uppe och prata om det skulle det aldrig gå. När du stänger av en männi- ska så måste du stänga av honom omgående (manlig projektledare, Situation ska så måste du stänga av honom omgående (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). Sthlm, 2000).

I vissa fall togs besluten om avstängning självsvåldigt av medar- I vissa fall togs besluten om avstängning självsvåldigt av medarbetaren i stridens hetta. betaren i stridens hetta.

Jag var skitförbannad så jag sa till honom att det är lika bra han kommer på Jag var skitförbannad så jag sa till honom att det är lika bra han kommer på måndag så får han veta hur lång tid hans avstängning är. Om jag skulle sagt måndag så får han veta hur lång tid hans avstängning är. Om jag skulle sagt som jag kände i den stunden där uppe: Minst två år eller värre: Du får aldrig som jag kände i den stunden där uppe: Minst två år eller värre: Du får aldrig komma tillbaka (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). komma tillbaka (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000).

Det är samtidigt viktigt att betona att avstängda försäljare fortfa- Det är samtidigt viktigt att betona att avstängda försäljare fortfarande hade tillgång till den övriga verksamheten i Självhjälpspro- rande hade tillgång till den övriga verksamheten i Självhjälpspro- jektet. I praktiken verkade det emellertid som om de oftast höll sig jektet. I praktiken verkade det emellertid som om de oftast höll sig undan under avstängningen. undan under avstängningen.

129 129 Självsvåldigheten och medarbetarnas/arbetspraktikanternas Självsvåldigheten och medarbetarnas/arbetspraktikanternas olika sätt att tillämpa reglerna i praktiken skapade en viss antago- olika sätt att tillämpa reglerna i praktiken skapade en viss antagonism inte bara mellan medarbetare och försäljare utan också nism inte bara mellan medarbetare och försäljare utan också mellan medarbetarna. Det kunde också hända att den som av- mellan medarbetarna. Det kunde också hända att den som av- stängts av en medarbetare försökte få avstängningen upphävd av stängts av en medarbetare försökte få avstängningen upphävd av en annan. en annan.

Har vi skrivit upp regler där det står att du blir avstängd första gången en Har vi skrivit upp regler där det står att du blir avstängd första gången en vecka och sedan andra gången en månad och tredje gången sex månader då vecka och sedan andra gången en månad och tredje gången sex månader då håller jag det. Men [han] kan stänga av en människa på obegränsad tid. Vi har håller jag det. Men [han] kan stänga av en människa på obegränsad tid. Vi har ingenting som kallas för det. Det är klart att jag blir mer pålitlig inför försäl- ingenting som kallas för det. Det är klart att jag blir mer pålitlig inför försäl- jarna (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). jarna (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

Som före detta försäljare kunde arbetspraktikanterna i sin tur få Som före detta försäljare kunde arbetspraktikanterna i sin tur få sitta i mellan i konflikter och slets mellan rollen som kamrat och sitta i mellan i konflikter och slets mellan rollen som kamrat och rollen som arbetsledare, mellan empati och auktoritet. rollen som arbetsledare, mellan empati och auktoritet.

Det är upp till dom om dom tycker att jag är en skit för att jag stänger av dom. Det är upp till dom om dom tycker att jag är en skit för att jag stänger av dom. Det går inte jag och grämer mej på. Dom vet ju reglerna. Det är klart att jag Det går inte jag och grämer mej på. Dom vet ju reglerna. Det är klart att jag skulle också kunna bli sur på nån. Men man kan ju inte bli personligt sur, skulle också kunna bli sur på nån. Men man kan ju inte bli personligt sur, man vet reglerna. Det är klart att det kan hetta till men det får man räkna med man vet reglerna. Det är klart att det kan hetta till men det får man räkna med (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000). (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000).

Att många av försäljarna var aktiva missbrukare ställde till speci- Att många av försäljarna var aktiva missbrukare ställde till speciella problem eftersom de förbundit sig att inte uppträda påverka- ella problem eftersom de förbundit sig att inte uppträda påverka- de när de sålde tidningen. Drogfriheten var också varit viktig för de när de sålde tidningen. Drogfriheten var också varit viktig för den bild av verksamheten som Situation Sthlms ville förmedla till den bild av verksamheten som Situation Sthlms ville förmedla till omvärlden. I praktiken var man tvungen att acceptera att en del omvärlden. I praktiken var man tvungen att acceptera att en del försäljare var påverkade så länge de klarade att sköta försäljningen försäljare var påverkade så länge de klarade att sköta försäljningen på ett acceptabelt sätt, och regeltexten gavs en speciell innebörd: på ett acceptabelt sätt, och regeltexten gavs en speciell innebörd:

Det står i våra regler ”inte uppträda onyktert eller drogpåverkad”. Det Det står i våra regler ”inte uppträda onyktert eller drogpåverkad”. Det betyder inte att vi skriver att du inte får vara drogpåverkad. När vi skrev betyder inte att vi skriver att du inte får vara drogpåverkad. När vi skrev reglerna, eller la upp reglerna i den form de är idag då förklarade jag medi- reglerna, eller la upp reglerna i den form de är idag då förklarade jag medicinskt en heroinist som inte fått vård men inte flummar längre han måste ha cinskt en heroinist som inte fått vård men inte flummar längre han måste ha sitt heroin på grund av att han blir dödssjuk annars. Om han inte har någon- sitt heroin på grund av att han blir dödssjuk annars. Om han inte har någon- stans att bo, sjukvården vill inte ta emot honom, han lägger inte av. Därför går stans att bo, sjukvården vill inte ta emot honom, han lägger inte av. Därför går det inte att kräva drogfrihet, men dom får inte flumma. Det är att använda så det inte att kräva drogfrihet, men dom får inte flumma. Det är att använda så pass mycket att de blir påverkade (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, pass mycket att de blir påverkade (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). 2000). För de aktiva missbrukarna som stängdes av tillämpades i prakti- För de aktiva missbrukarna som stängdes av tillämpades i praktiken ett mer flytande sanktionssystem som kopplades till andra ken ett mer flytande sanktionssystem som kopplades till andra stödjande insatser: stödjande insatser:

En vecka, det är om du står och säljer berusad på din plats. Då brukar vi En vecka, det är om du står och säljer berusad på din plats. Då brukar vi snacka om killen om han skall fortsätta och droga eller kröka. Så länge han snacka om killen om han skall fortsätta och droga eller kröka. Så länge han skall hålla på med droger då får han inte köpa tidningen här. Så det är hårt. Vi skall hålla på med droger då får han inte köpa tidningen här. Så det är hårt. Vi

130 130 har ingen vecka eller så på det där utan vi brukar alltid snacka med honom att har ingen vecka eller så på det där utan vi brukar alltid snacka med honom att han skall gå in på behandling. Han får inte sälja när han är inne i en period då han skall gå in på behandling. Han får inte sälja när han är inne i en period då han missbrukar. Då sätter vi stopp för då stöder vi bara hans missbruk han missbrukar. Då sätter vi stopp för då stöder vi bara hans missbruk (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000). (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000).

Medarbetarna motiverade den mjukare interna attityden utifrån Medarbetarna motiverade den mjukare interna attityden utifrån ett politiskt ställningstagande, och i polaritet mot myndigheternas ett politiskt ställningstagande, och i polaritet mot myndigheternas sätt att hantera missbrukare och hemlösa. sätt att hantera missbrukare och hemlösa.

Vi kräver av våra försäljare att de skall följa reglerna och stå nyktra och inte Vi kräver av våra försäljare att de skall följa reglerna och stå nyktra och inte drogpåverkade. Det kan man ju inte kräva till hundra procent. För det går drogpåverkade. Det kan man ju inte kräva till hundra procent. För det går aldrig. En människa som har tryckt i sig heroin en dag kan ju ha heroinet i aldrig. En människa som har tryckt i sig heroin en dag kan ju ha heroinet i kroppen i tre, fyra dagar. Men man kan ju i alla fall be de här killarna att de kroppen i tre, fyra dagar. Men man kan ju i alla fall be de här killarna att de inte tar en sil strax innan de skall jobba. Det kanske inte låter som himla fint i inte tar en sil strax innan de skall jobba. Det kanske inte låter som himla fint i Sverige med det klimat vi har och den syn vi har på droger och missbrukare, Sverige med det klimat vi har och den syn vi har på droger och missbrukare, men vi lever i en sådan verklighet och vi är inte rädda för verkligheten här på men vi lever i en sådan verklighet och vi är inte rädda för verkligheten här på Situation Sthlm, utan vi möter de här killarna när de är påtända. Till skillnad Situation Sthlm, utan vi möter de här killarna när de är påtända. Till skillnad från Socialtjänsten som inte hjälper en människa som är aktiv missbrukare från Socialtjänsten som inte hjälper en människa som är aktiv missbrukare (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000).

Även för försäljare som brutit mot reglerna genom att sälja tid- Även för försäljare som brutit mot reglerna genom att sälja tidningen på tunnelbanan verkade det i praktiken finnas en speciell ningen på tunnelbanan verkade det i praktiken finnas en speciell straffskala: straffskala:

Om man säljer på tunnelbanan är det automatiskt en månad. Andra gången Om man säljer på tunnelbanan är det automatiskt en månad. Andra gången blir det på obestämd tid. Då kan det vara allt mellan sex månader och ett år. blir det på obestämd tid. Då kan det vara allt mellan sex månader och ett år. Det är ett beslut som gäller för att få ordning på tunnelbaneförsäljningen Det är ett beslut som gäller för att få ordning på tunnelbaneförsäljningen (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000). (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000).

När jag frågade medarbetarna om avstängningar betonade de När jag frågade medarbetarna om avstängningar betonade de oftast sin arbetsledarroll, men de hade samtidigt svårt att finna en oftast sin arbetsledarroll, men de hade samtidigt svårt att finna en position mellan denna roll och den stödjande roll som de också position mellan denna roll och den stödjande roll som de också ansåg sig ha. Deras dilemma var att samtidigt som de argumente- ansåg sig ha. Deras dilemma var att samtidigt som de argumente- rade för hur disciplinen brukade upprätthållas genom en strikt rade för hur disciplinen brukade upprätthållas genom en strikt tillämpning av reglerna ville de inte riskera att ett för hårt straff tillämpning av reglerna ville de inte riskera att ett för hårt straff skulle driva bort försäljaren från verksamheten. skulle driva bort försäljaren från verksamheten.

Vi har ju killar som sålt i flera år. De kanske busar till ibland. Det vet vi är Vi har ju killar som sålt i flera år. De kanske busar till ibland. Det vet vi är försäljare som vi har men vi måste ändå straffa dom lite grann. Dom måste ju försäljare som vi har men vi måste ändå straffa dom lite grann. Dom måste ju veta att vi har regler. Det är upp till var och en hur vi bedömer det här veta att vi har regler. Det är upp till var och en hur vi bedömer det här (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000). (manlig arbetspraktikant, Situation Sthlm, 2000).

I vissa fall förenades de olika rollerna i resonemang om hur en I vissa fall förenades de olika rollerna i resonemang om hur en hård attityd var nödvändig i arbetet med att få försäljarna på hård attityd var nödvändig i arbetet med att få försäljarna på fötter. I jämförelse med den roll projektledaren hade haft gentemot fötter. I jämförelse med den roll projektledaren hade haft gentemot hemlösa i sitt tidigare arbete på Stadsmissionens härbärgen uppgav hemlösa i sitt tidigare arbete på Stadsmissionens härbärgen uppgav han till exempel att han ställde betydligt mer krav på Situation han till exempel att han ställde betydligt mer krav på Situation Sthlms försäljare. Han talade om sitt tuffa bemötande gentemot Sthlms försäljare. Han talade om sitt tuffa bemötande gentemot 131 131 försäljarna som mer värdigt och relationerna därför som mer försäljarna som mer värdigt och relationerna därför som mer jämlika än på härbärget: jämlika än på härbärget:

Jag är mycket, mycket tuffare här. Men samtidigt mer respektfull. /…/ För Jag är mycket, mycket tuffare här. Men samtidigt mer respektfull. /…/ För det här att sitta och ge människor saker och ting, det tycker inte jag är värdigt. det här att sitta och ge människor saker och ting, det tycker inte jag är värdigt. Jag tycker att det är förnedrande både för mig och för den som tar emot. /…/ Jag tycker att det är förnedrande både för mig och för den som tar emot. /…/ Jag har en känsla av att man på något sätt genom den verksamhet som Jag har en känsla av att man på något sätt genom den verksamhet som frivilligorganisationerna bedriver kanske cementerar en del av problemen. frivilligorganisationerna bedriver kanske cementerar en del av problemen. Det är inte fel att det finns härbärgen, det måste ju finnas när det inte finns Det är inte fel att det finns härbärgen, det måste ju finnas när det inte finns någon annanstans att sova. Men det är inte lösningen (manlig projektledare, någon annanstans att sova. Men det är inte lösningen (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). Situation Sthlm, 2000).

Men han mjukade samtidigt upp sina resonemang genom att tala Men han mjukade samtidigt upp sina resonemang genom att tala om hur man måste ta hänsyn till försäljarnas problem, att det inte om hur man måste ta hänsyn till försäljarnas problem, att det inte gick att ställa orealistiskt höga krav på dem, och att man måste gick att ställa orealistiskt höga krav på dem, och att man måste vara beredd att hjälpa även aktiva missbrukare. vara beredd att hjälpa även aktiva missbrukare. Både mina intervjuer och observationer gav sammanfattningsvis Både mina intervjuer och observationer gav sammanfattningsvis intrycket av att avstängningar och talet om avstängningar utgjorde intrycket av att avstängningar och talet om avstängningar utgjorde en central del av den dagliga verksamheten och var viktiga i en central del av den dagliga verksamheten och var viktiga i relationen mellan medarbetare, arbetspraktikanter och försäljare. relationen mellan medarbetare, arbetspraktikanter och försäljare. Bestraffandet av någon försäljare som misskött sig var ett åter- Bestraffandet av någon försäljare som misskött sig var ett åter- kommande inslag i arbetet och ett ständigt återkommande ämne i kommande inslag i arbetet och ett ständigt återkommande ämne i samtalen i kaféet. I alla motsättningar och konflikter mellan samtalen i kaféet. I alla motsättningar och konflikter mellan försäljare och medarbetare fanns det underförstådda hotet om att försäljare och medarbetare fanns det underförstådda hotet om att bli avstängd. I många situationer hade det varit lätt för medarbe- bli avstängd. I många situationer hade det varit lätt för medarbetarna att stänga av försäljaren för att sätta honom eller henne på tarna att stänga av försäljaren för att sätta honom eller henne på plats. Sanktionerna mot de försäljare som bröt mot reglerna til- plats. Sanktionerna mot de försäljare som bröt mot reglerna til- lämpades i praktiken inte på något enhetligt sätt utan varierade lämpades i praktiken inte på något enhetligt sätt utan varierade beroende på vilken regel försäljaren brutit mot och, vem han eller beroende på vilken regel försäljaren brutit mot och, vem han eller hon var och vem som tagit beslutet om avstängning. hon var och vem som tagit beslutet om avstängning.

5. Sättet att utföra socialt arbete var knutet till medarbetarnas personliga 5. Sättet att utföra socialt arbete var knutet till medarbetarnas personliga bakgrund och erfarenheter och byggde på en könsstereotypisk uppdelning bakgrund och erfarenheter och byggde på en könsstereotypisk uppdelning av roller av roller

År 1997 närmade sig upplagan 10 000 men den ökade redaktio- År 1997 närmade sig upplagan 10 000 men den ökade redaktionella arbetsbördan innebar samtidigt att medarbetarna började få nella arbetsbördan innebar samtidigt att medarbetarna började få svårt att ta det sociala ansvar gentemot försäljarna som de ville. svårt att ta det sociala ansvar gentemot försäljarna som de ville. Fyra heltidsanställda medarbetare delade på alla arbetsuppgifter: Fyra heltidsanställda medarbetare delade på alla arbetsuppgifter: det redaktionella arbetet, ekonomin, annonsförsäljningen, bi- det redaktionella arbetet, ekonomin, annonsförsäljningen, bi- dragsansökningar, distributionen och arbetet med försäljarna. dragsansökningar, distributionen och arbetet med försäljarna. Resursbristen upplevdes som akut. I en återblick två år senare Resursbristen upplevdes som akut. I en återblick två år senare skriver redaktionen: skriver redaktionen:

132 132 Några av försäljarna – som med tiden kommit att bli alltfler – hade vi lärt Några av försäljarna – som med tiden kommit att bli alltfler – hade vi lärt känna så väl att deras förtroende för oss var större än för någon annan. Vi såg känna så väl att deras förtroende för oss var större än för någon annan. Vi såg deras skriande behov av hjälp och gjorde så mycket vi kunde, men hade deras skriande behov av hjälp och gjorde så mycket vi kunde, men hade egentligen varken kunskaperna eller tiden (Situation Sthlm, 30 s 24–27). egentligen varken kunskaperna eller tiden (Situation Sthlm, 30 s 24–27).

Som jag redan varit inne på var det från början meningen att det Som jag redan varit inne på var det från början meningen att det sociala arbetet med försäljarna skulle utgöra en av hörnstenarna i sociala arbetet med försäljarna skulle utgöra en av hörnstenarna i Situation Sthlms verksamhet. Känslan av otillräcklighet, att bara Situation Sthlms verksamhet. Känslan av otillräcklighet, att bara kunna erbjuda försäljarna arbetsinkomster men inte mycket mer, kunna erbjuda försäljarna arbetsinkomster men inte mycket mer, ledde därför så småningom till ett beslut om att försöka hitta ledde därför så småningom till ett beslut om att försöka hitta ytterligare en person som skulle ansvara speciellt för arbetet med ytterligare en person som skulle ansvara speciellt för arbetet med försäljarna. försäljarna. Efter sommaren 1997 anställdes en manlig student i 25- Efter sommaren 1997 anställdes en manlig student i 25- årsåldern. Han hade inte någon formell utbildning i socialt arbete årsåldern. Han hade inte någon formell utbildning i socialt arbete men erfarenhet från några års frivilligt arbete på Stadsmissionens men erfarenhet från några års frivilligt arbete på Stadsmissionens härbärgen för hemlösa i Stockholm. Hans uppgift på Situation härbärgen för hemlösa i Stockholm. Hans uppgift på Situation Sthlm var att sköta distributionen och den kontakt med försäljarna Sthlm var att sköta distributionen och den kontakt med försäljarna som den innebar, men han skulle också börja bygga upp någon som den innebar, men han skulle också börja bygga upp någon form av social stödverksamhet för försäljarna med utgångspunkt i form av social stödverksamhet för försäljarna med utgångspunkt i hjälp-till-självhjälpsprincipen. Studentens nya arbetskamrater hjälp-till-självhjälpsprincipen. Studentens nya arbetskamrater hade fullt upp med andra uppgifter och kunde ge honom mycket hade fullt upp med andra uppgifter och kunde ge honom mycket lite stöd. lite stöd.

Jag satt här i flera veckor och visste inte vad jag skulle göra. Jag visste inte var Jag satt här i flera veckor och visste inte vad jag skulle göra. Jag visste inte var jag skulle vända mig, hur jag skulle kunna arbeta socialt med försäljarna, hur jag skulle vända mig, hur jag skulle kunna arbeta socialt med försäljarna, hur man beter sig på ett socialkontor, ingenting (manlig projektledare Situation man beter sig på ett socialkontor, ingenting (manlig projektledare Situation Sthlm, 1999). Sthlm, 1999).

Med utgångspunkt i de knappa resurser som stod till förfogande Med utgångspunkt i de knappa resurser som stod till förfogande vid denna tidpunkt bestämde han sig för att försöka erbjuda vid denna tidpunkt bestämde han sig för att försöka erbjuda försäljarna ett socialt stöd som kunde fungera som ett första steg i försäljarna ett socialt stöd som kunde fungera som ett första steg i en utvecklingskedja bort från hemlöshetslivet. en utvecklingskedja bort från hemlöshetslivet.

Vi har inte resurser för att vara en hel utvecklingskedja, vi är det första steget Vi har inte resurser för att vara en hel utvecklingskedja, vi är det första steget i den här kedjan. Sedan måste det komma andra insatser – då pratar jag om i den här kedjan. Sedan måste det komma andra insatser – då pratar jag om bostäder, om ekonomiskt bistånd, och om utbildning och varaktigt arbete. De bostäder, om ekonomiskt bistånd, och om utbildning och varaktigt arbete. De sakerna kan inte vi, även om vi lyckats ordna både varaktigt arbete och sakerna kan inte vi, även om vi lyckats ordna både varaktigt arbete och boende åt några personer. Men i de flesta fallen måste det ske genom social- boende åt några personer. Men i de flesta fallen måste det ske genom social- tjänsten eftersom de sitter på resurserna och faktiskt också bär ansvaret tjänsten eftersom de sitter på resurserna och faktiskt också bär ansvaret (manlig projektledare, Situation Sthlm, 1999). (manlig projektledare, Situation Sthlm, 1999).

Han började med att ta kontakt med andra organisationer som Han började med att ta kontakt med andra organisationer som sysslade med hemlöshet och andra verksamheter som på något sysslade med hemlöshet och andra verksamheter som på något sätt berörde försäljarna. Han informerade dem om Situation Sthlm sätt berörde försäljarna. Han informerade dem om Situation Sthlm och tog reda på vilka resurser som fanns tillgängliga. Han besökte och tog reda på vilka resurser som fanns tillgängliga. Han besökte också härbärgen och behandlingshem och deltog i olika möten. också härbärgen och behandlingshem och deltog i olika möten.

133 133 Han tog kontakt med olika myndigheter, bland annat för att Han tog kontakt med olika myndigheter, bland annat för att försöka etablera ett samarbete i syfte att kunna erbjuda försäljare försöka etablera ett samarbete i syfte att kunna erbjuda försäljare vidareutbildning eller arbetsträning. vidareutbildning eller arbetsträning. Men det var först efter ett år, när organisationen lyckades ro Men det var först efter ett år, när organisationen lyckades ro hem några stora bidrag till Självhjälpsprojektet som arbetet börja- hem några stora bidrag till Självhjälpsprojektet som arbetet börja- de lossna på allvar. Ytterligare en person, en kvinna i trettioårsål- de lossna på allvar. Ytterligare en person, en kvinna i trettioårsål- dern som gick på öppenvårdsbehandling för ett tidigare drog- dern som gick på öppenvårdsbehandling för ett tidigare drogmissbruk, kunde anställas i projektet med hjälp av ett arbetsmark- missbruk, kunde anställas i projektet med hjälp av ett arbetsmark- nadsstöd. Hon var utbildad mentalskötare och hade tolv års nadsstöd. Hon var utbildad mentalskötare och hade tolv års yrkeserfarenhet från arbete med äldreomsorg, cancervård och yrkeserfarenhet från arbete med äldreomsorg, cancervård och psykiatrisk vård med inriktning på missbruk. I samband med sin psykiatrisk vård med inriktning på missbruk. I samband med sin behandling hade hon bestämt sig för att sluta inom vården och behandling hade hon bestämt sig för att sluta inom vården och gått till arbetsförmedlingen för att söka nytt jobb. I en pärm hade gått till arbetsförmedlingen för att söka nytt jobb. I en pärm hade hon sett att Situation Sthlm sökte ALU-arbetare. Vid denna tid- hon sett att Situation Sthlm sökte ALU-arbetare. Vid denna tidpunkt visste hon mycket lite om organisationen men hade sett punkt visste hon mycket lite om organisationen men hade sett försäljarna på gatan. Med tanke på sin egen erfarenhet trodde hon försäljarna på gatan. Med tanke på sin egen erfarenhet trodde hon att hon skulle kunna hjälpa till, och att hennes tidigare missbruk att hon skulle kunna hjälpa till, och att hennes tidigare missbruk skulle göra henne trovärdig och respekterad bland försäljarna. skulle göra henne trovärdig och respekterad bland försäljarna. Genom sitt arbete inom missbrukarvården hade hon också tidigare Genom sitt arbete inom missbrukarvården hade hon också tidigare haft yrkesmässig kontakt med flera av dem. haft yrkesmässig kontakt med flera av dem.

I grundkänslan så vet jag hur det är. När jag har samtal med killarna så går I grundkänslan så vet jag hur det är. När jag har samtal med killarna så går jag direkt in på grundkänslan, så jag kan avväpna dom rätt så fort från den jag direkt in på grundkänslan, så jag kan avväpna dom rätt så fort från den där tuffa attityden. Dom vet att det inte är nån idé att ha det. Till mej kan man där tuffa attityden. Dom vet att det inte är nån idé att ha det. Till mej kan man inte säja hur som helst. Jag vet för mycket (kvinnlig medarbetare, Situation inte säja hur som helst. Jag vet för mycket (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). Sthlm, 2000).

Senare tillkom även två manliga försäljare som gjorde arbetsprak- Senare tillkom även två manliga försäljare som gjorde arbetspraktik som ansvariga för fik och distribution i Självhjälpsprojektet tik som ansvariga för fik och distribution i Självhjälpsprojektet samt den man som anställdes som projektledare för Steg 1. samt den man som anställdes som projektledare för Steg 1. Medarbetarnas olika bakgrund och skillnader i yrkes- och livser- Medarbetarnas olika bakgrund och skillnader i yrkes- och livser- farenheter gjorde att de hade ganska olika ideal för hur projektet farenheter gjorde att de hade ganska olika ideal för hur projektet skulle fungera. Det gällde inte minst värdet av den kvinnliga skulle fungera. Det gällde inte minst värdet av den kvinnliga medarbetarens egna erfarenheter av missbruk. Medan hon själv medarbetarens egna erfarenheter av missbruk. Medan hon själv ansåg att det var just denna aspekt som gjorde henne trovärdig ansåg att det var just denna aspekt som gjorde henne trovärdig och respekterad av försäljarna hade Självhjälpsprojektets projekt- och respekterad av försäljarna hade Självhjälpsprojektets projektledare motsatt uppfattning och ville först att hon skulle dölja den. ledare motsatt uppfattning och ville först att hon skulle dölja den.

Du skall inte gå och säja så mycket att du är en gammal missbrukare säjer Du skall inte gå och säja så mycket att du är en gammal missbrukare säjer han, men jag brukar strunta i det. Han blev rädd för det. Om jag är ärlig kan han, men jag brukar strunta i det. Han blev rädd för det. Om jag är ärlig kan folk bli rädda i och med att det är skambelagt /…/ När man gått en tolv- folk bli rädda i och med att det är skambelagt /…/ När man gått en tolv- stegsbehandling kan en drogfri missbrukare hjälpa en annan missbrukare. stegsbehandling kan en drogfri missbrukare hjälpa en annan missbrukare. Om jag har det i mitt bakhuvud så måste jag faktiskt vara ärlig mot dom här Om jag har det i mitt bakhuvud så måste jag faktiskt vara ärlig mot dom här killarna och säja som det är. Jag är lika som dom. Varenda morgon när jag killarna och säja som det är. Jag är lika som dom. Varenda morgon när jag vaknar väljer jag bara att göra nåt annat. Så länge jag talar om för dom att det vaknar väljer jag bara att göra nåt annat. Så länge jag talar om för dom att det inte är nån skillnad, jag kan välja idag att dra härifrån och köpa lite grejor, det inte är nån skillnad, jag kan välja idag att dra härifrån och köpa lite grejor, det

134 134 är så. När dom vet de blir dom trygga (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, är så. När dom vet de blir dom trygga (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). 2000).

Projektledaren, å sin sida, fruktade att försäljarna kunde utnyttja Projektledaren, å sin sida, fruktade att försäljarna kunde utnyttja hennes öppenhet, och att den skulle leda till en förlust av respekt hennes öppenhet, och att den skulle leda till en förlust av respekt snarare än tvärtom. snarare än tvärtom.

Jag tror att de tappar mer respekt för henne. I ett samtal när en människa mår Jag tror att de tappar mer respekt för henne. I ett samtal när en människa mår dåligt… har man haft problem kanske man har ett vidare perspektiv på hur dåligt… har man haft problem kanske man har ett vidare perspektiv på hur den människan känner sej, kanske förstår henne bättre. Man kan säja: jag vet den människan känner sej, kanske förstår henne bättre. Man kan säja: jag vet hur det är. Om det kan vara nån hjälp så är det bra men å andra sidan kan hur det är. Om det kan vara nån hjälp så är det bra men å andra sidan kan man hamna i den situationen att man kommer hit en dag och så kommer det man hamna i den situationen att man kommer hit en dag och så kommer det en försäljare som är packad eller påtänd. Då säjer man: ska du säja som varit en försäljare som är packad eller påtänd. Då säjer man: ska du säja som varit pundare själv, du håller säkert på fortfarande. Det är den situationen som jag pundare själv, du håller säkert på fortfarande. Det är den situationen som jag inte vill att hon skall hamna i. Hon har berättat det här [för försäljarna] fast inte vill att hon skall hamna i. Hon har berättat det här [för försäljarna] fast jag sa till henne från början att hon inte skulle göra det (manlig projektledare, jag sa till henne från början att hon inte skulle göra det (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). Situation Sthlm, 2000).

Projektledaren och den kvinnliga medarbetaren hade också olika Projektledaren och den kvinnliga medarbetaren hade också olika uppfattning om värdet av utbildning och yrkeserfarenhet inom det uppfattning om värdet av utbildning och yrkeserfarenhet inom det sociala området. Medan den kvinnliga socialarbetaren såg sig själv sociala området. Medan den kvinnliga socialarbetaren såg sig själv som lämplig inte bara som före detta missbrukare med förmåga till som lämplig inte bara som före detta missbrukare med förmåga till empati med försäljarna utan också som utbildad och erfaren inom empati med försäljarna utan också som utbildad och erfaren inom vården, tonade projektledaren ned betydelsen av detta. I en inter- vården, tonade projektledaren ned betydelsen av detta. I en intervju jag gjorde med honom menade han att professionellt socialt vju jag gjorde med honom menade han att professionellt socialt arbete var överskattat och att det egentligen inte krävdes något arbete var överskattat och att det egentligen inte krävdes något mer än att man var listig och tuff för att arbeta i Självhjälpsprojek- mer än att man var listig och tuff för att arbeta i Självhjälpsprojek- tet. tet.

Någon som passar bra här och dirigera gubbarna det skulle vara nån som haft Någon som passar bra här och dirigera gubbarna det skulle vara nån som haft en flyttfirma, det är bättre än socialarbetare. Och det är så jag har jobbat. Jag en flyttfirma, det är bättre än socialarbetare. Och det är så jag har jobbat. Jag har varit ganska hård mot killarna, krävt ganska mycket, kallas ibland för har varit ganska hård mot killarna, krävt ganska mycket, kallas ibland för fascist. Och det är för att jag vet att daltar man för mycket så tar dom här fascist. Och det är för att jag vet att daltar man för mycket så tar dom här killarna över dej. Jag har jobbat på ett härbärge innan så jag vet ungefär hur killarna över dej. Jag har jobbat på ett härbärge innan så jag vet ungefär hur missbruket gör dom här killarna till manipulativa varelser. Därför har vi sagt missbruket gör dom här killarna till manipulativa varelser. Därför har vi sagt hela tiden att det är jag som bestämmer allt. Det låter jävligt hemskt men det hela tiden att det är jag som bestämmer allt. Det låter jävligt hemskt men det är enbart för att slippa att man bollar med folk (manlig projektledare, Situa- är enbart för att slippa att man bollar med folk (manlig projektledare, Situa- tion Sthlm, 2000). tion Sthlm, 2000).

Han menade att han genom erfarenheterna från Stadsmissionen och Han menade att han genom erfarenheterna från Stadsmissionen och Situation Sthlm lärt sig att en hård och auktoritär stil med starka Situation Sthlm lärt sig att en hård och auktoritär stil med starka normer och klara gränser var det enda framkomliga sättet att jobba normer och klara gränser var det enda framkomliga sättet att jobba med försäljarna, framförallt när det gällde dem som var aktiva med försäljarna, framförallt när det gällde dem som var aktiva missbrukare, annars skulle man snart vara i deras våld. missbrukare, annars skulle man snart vara i deras våld.

När jag började jobba här hade försäljarna ingen respekt för mej i ordets rätta När jag började jobba här hade försäljarna ingen respekt för mej i ordets rätta mening eftersom jag var nykomling och inte visste hur man jobbade. Dom mening eftersom jag var nykomling och inte visste hur man jobbade. Dom lyssnade inte på mej. Fick dom ett nej från mej, till exempel att låna tidningar, lyssnade inte på mej. Fick dom ett nej från mej, till exempel att låna tidningar,

135 135 då kunde dom kanske komma tillbaka och ringa från nånstans och prata med då kunde dom kanske komma tillbaka och ringa från nånstans och prata med [någon annan medarbetare]. Sen kom de tillbaka och sa att [en annan medar- [någon annan medarbetare]. Sen kom de tillbaka och sa att [en annan medarbetare] sagt att jag ska få låna tidningar. För då har dom manipulerat [den betare] sagt att jag ska få låna tidningar. För då har dom manipulerat [den medarbetaren] och sagt att de skulle få låna tidningar. Då kändes det som om medarbetaren] och sagt att de skulle få låna tidningar. Då kändes det som om hon stod över mej när det gällde den här frågan så då böjde jag mej. Ibland så hon stod över mej när det gällde den här frågan så då böjde jag mej. Ibland så var dom fulla till exempel och dom visste att jag var väldigt nitisk och dom var dom fulla till exempel och dom visste att jag var väldigt nitisk och dom visste att jag var på lunch. Då chansade dom på att gå dit när jag inte var där visste att jag var på lunch. Då chansade dom på att gå dit när jag inte var där /…/ Jag vet att det är det bästa sättet: Att få personer som bestämmer över /…/ Jag vet att det är det bästa sättet: Att få personer som bestämmer över dig. Jag har hämtat med mej det här från Stadsmissionen där jag jobbade dig. Jag har hämtat med mej det här från Stadsmissionen där jag jobbade tidigare. Där lärde jag mej att ett svar är ett svar och att har man fått nej från tidigare. Där lärde jag mej att ett svar är ett svar och att har man fått nej från en person så ska man inte kunna gå till någon annan och fråga om det. I alla en person så ska man inte kunna gå till någon annan och fråga om det. I alla fall när det gäller missbrukare. Vi pratar om tillfällen där människor varit fall när det gäller missbrukare. Vi pratar om tillfällen där människor varit påtända, försökt stjäla någonting, gjort nåt dumt. Handlar det om nåt annat, påtända, försökt stjäla någonting, gjort nåt dumt. Handlar det om nåt annat, till exempel att det kommer en kille och säjer så här till mej: Jag vill bli till exempel att det kommer en kille och säjer så här till mej: Jag vill bli inskriven och jag säjer nej till honom, då kan man ju gå till [en annan medar- inskriven och jag säjer nej till honom, då kan man ju gå till [en annan medarbetare]. Det kan man ju göra, det är ju en annan sak. Men dom människor betare]. Det kan man ju göra, det är ju en annan sak. Men dom människor som får nej från mej… jag sitter där med [medarbetarna och arbetspraktikan- som får nej från mej… jag sitter där med [medarbetarna och arbetspraktikanterna] och oftast håller dom med mej. Det där får han bestämma, det där får terna] och oftast håller dom med mej. Det där får han bestämma, det där får du fråga honom /…/ Om vi anser att en människa är full eller om en männi- du fråga honom /…/ Om vi anser att en människa är full eller om en männi- ska stått och sålt tidningar på tåget, upprepat det många gånger, och vi måste ska stått och sålt tidningar på tåget, upprepat det många gånger, och vi måste till med ett kraftigt straff. Då ska man inte kunna gå omkring och smöra in sig till med ett kraftigt straff. Då ska man inte kunna gå omkring och smöra in sig hos andra. Jag har jobbat med missbrukare i fem år. Jag ser inte nåt annat hos andra. Jag har jobbat med missbrukare i fem år. Jag ser inte nåt annat bättre sätt att lösa det /…/ det handlar om att kunna ta ett beslut och stå fast bättre sätt att lösa det /…/ det handlar om att kunna ta ett beslut och stå fast vid det (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). vid det (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000).

Bilden av försäljarna som ”manipulativa” och ”opålitliga” drog- Bilden av försäljarna som ”manipulativa” och ”opålitliga” drogmissbrukare användes också av projektledaren som ett argument missbrukare användes också av projektledaren som ett argument för att hålla dem utanför Självhjälpsprojektets beslutsprocesser. för att hålla dem utanför Självhjälpsprojektets beslutsprocesser.

[Försäljarna] har väldigt lite, ingenting att säga till om. Det har sina förklar- [Försäljarna] har väldigt lite, ingenting att säga till om. Det har sina förklar- ingar. Vi jobbar med människor som oftast inte haft ett jobb, är väldigt ingar. Vi jobbar med människor som oftast inte haft ett jobb, är väldigt opålitliga när det gäller att hålla tider. När det gäller pengar är det svårt att opålitliga när det gäller att hålla tider. När det gäller pengar är det svårt att förlita sig för mycket på dom. Skulle vi försöka inlemma fler försäljare i förlita sig för mycket på dom. Skulle vi försöka inlemma fler försäljare i organisationen här uppe så har i alla fall jag en känsla för att det ganska snart organisationen här uppe så har i alla fall jag en känsla för att det ganska snart skulle bli kaos. Ingen av våra försäljare är drogfria i stort sett. Vi har de som skulle bli kaos. Ingen av våra försäljare är drogfria i stort sett. Vi har de som inte tar droger och har lagt av men sjuttio, åttio procent är aktiva missbrukare inte tar droger och har lagt av men sjuttio, åttio procent är aktiva missbrukare fortfarande. Vi har stormöten en gång i månaden då vi läser igenom tidning- fortfarande. Vi har stormöten en gång i månaden då vi läser igenom tidningen. Det känns för mig som det är på den nivån vi skall förhålla oss med en. Det känns för mig som det är på den nivån vi skall förhålla oss med försäljarna när det gäller [inflytande över verksamheten] (manlig projektleda- försäljarna när det gäller [inflytande över verksamheten] (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). re, Situation Sthlm, 2000).

Den kvinnliga medarbetaren tyckte att ett alltför tufft och aukto- Den kvinnliga medarbetaren tyckte att ett alltför tufft och aukto- ritärt sätt att bemöta försäljarnas ”misskötsel” och ”manipulativa” ritärt sätt att bemöta försäljarnas ”misskötsel” och ”manipulativa” sätt riskerade att skapa onödig antagonism och menade att det var sätt riskerade att skapa onödig antagonism och menade att det var bättre att vara förstående och gå mer varsamt fram. I hennes ögon bättre att vara förstående och gå mer varsamt fram. I hennes ögon hade försäljarnas beteenden mer komplexa orsaker som bland hade försäljarnas beteenden mer komplexa orsaker som bland annat bottnade i deras marginaliserade position i samhället och annat bottnade i deras marginaliserade position i samhället och mentala ohälsa. mentala ohälsa.

136 136 Det är väldigt slagna människor. Jag har försökt att förklara för [projektleda- Det är väldigt slagna människor. Jag har försökt att förklara för [projektledaren] att rycka [deras] tidningar och så [när de misskött sig], det är att slå dom ren] att rycka [deras] tidningar och så [när de misskött sig], det är att slå dom igen. Att ta in dom, prata med dom och fråga varför. Stanna kvar en stund, igen. Att ta in dom, prata med dom och fråga varför. Stanna kvar en stund, vila och gå ut och sälj igen. Att man är justare (kvinnlig medarbetare, Situation vila och gå ut och sälj igen. Att man är justare (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). Sthlm, 2000).

Därför var det viktigt att arbeta ”psykologiskt” med försäljarna, Därför var det viktigt att arbeta ”psykologiskt” med försäljarna, ansåg den kvinnliga medarbetaren. ansåg den kvinnliga medarbetaren.

Vi har lite olika arbetsuppgifter och jag tar väldigt mycket den psykologiska Vi har lite olika arbetsuppgifter och jag tar väldigt mycket den psykologiska biten. Pratar, frågar om syskon och så där. Vad ska vi göra? Ska vi söka upp biten. Pratar, frågar om syskon och så där. Vad ska vi göra? Ska vi söka upp dom? Jag brukar ofta säja rakt ut: Ditt sätt att leva det går fan inte! Nu måste dom? Jag brukar ofta säja rakt ut: Ditt sätt att leva det går fan inte! Nu måste det bli nån förändring. Det är inte så mycket lirkande. Jag kan till exempel det bli nån förändring. Det är inte så mycket lirkande. Jag kan till exempel säja till en kille…han kommer in och säjer att livet är så jobbigt. Ja, men du säja till en kille…han kommer in och säjer att livet är så jobbigt. Ja, men du knarkar ju! Jag är på det sättet konkret. När jag är konkret så kan jag få till knarkar ju! Jag är på det sättet konkret. När jag är konkret så kan jag få till svar: Men måste du vara så ärlig? Ja, jag är ärlig. Det är så. Och då kommer svar: Men måste du vara så ärlig? Ja, jag är ärlig. Det är så. Och då kommer man in på en diskussion som ligger under ytan. Då har jag tvingat mig in. Du man in på en diskussion som ligger under ytan. Då har jag tvingat mig in. Du förstår du måste in på avgiftning för du kommer att dö (kvinnlig medarbeta- förstår du måste in på avgiftning för du kommer att dö (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). re, Situation Sthlm, 2000).

Vid tiden för min undersökning hade medarbetarna delat upp Vid tiden för min undersökning hade medarbetarna delat upp arbetet så att projektledaren i praktiken kommit att ta hand om de arbetet så att projektledaren i praktiken kommit att ta hand om de administrativa arbetsuppgifterna och den kvinnliga medarbetaren administrativa arbetsuppgifterna och den kvinnliga medarbetaren om den sociala omsorgen. I praktiken skötte projektledaren också om den sociala omsorgen. I praktiken skötte projektledaren också de disciplinerande arbetsuppgifterna, som till exempel avstäng- de disciplinerande arbetsuppgifterna, som till exempel avstäng- ning. Fördelningen byggde på en polarisering mellan de båda där ning. Fördelningen byggde på en polarisering mellan de båda där projektledaren var tuff och auktoritär medan den kvinnliga projektledaren var tuff och auktoritär medan den kvinnliga medarbetaren var snäll, mjuk och förstående. medarbetaren var snäll, mjuk och förstående.

Det har blivit lite good guy/bad guy helt omedvetet och jag tycker det är synd Det har blivit lite good guy/bad guy helt omedvetet och jag tycker det är synd att det är så för att jag är också hård men på ett annat sätt fast jag har justare att det är så för att jag är också hård men på ett annat sätt fast jag har justare spelregler (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). spelregler (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

Polariseringen mellan roller hade också satt sina spår i försäljarnas Polariseringen mellan roller hade också satt sina spår i försäljarnas relationer till medarbetarna och bidrog till att förstärka dem. relationer till medarbetarna och bidrog till att förstärka dem. Något tillspetsat kan man kanske säga att de gick till projektleda- Något tillspetsat kan man kanske säga att de gick till projektledaren för att få skäll och till den kvinnliga medarbetaren för att få ren för att få skäll och till den kvinnliga medarbetaren för att få tröst. Omvänt gick de till projektledaren när de behövde en för- tröst. Omvänt gick de till projektledaren när de behövde en för- kämpe mot myndigheterna och till den kvinnliga medarbetaren kämpe mot myndigheterna och till den kvinnliga medarbetaren när de ville försöka manipulera verksamheten, till exempel påver- när de ville försöka manipulera verksamheten, till exempel påver- ka ett beslut om avstängning. ka ett beslut om avstängning.

Jag har blivit den som skall säja dom tråkiga sakerna till killarna, få ordning. Jag har blivit den som skall säja dom tråkiga sakerna till killarna, få ordning. Jag har blivit en hammare och hon… jag är piskan och hon är moroten Jag har blivit en hammare och hon… jag är piskan och hon är moroten (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000). (manlig projektledare, Situation Sthlm, 2000).

137 137 Ett annat sätt att diskutera medarbetarnas roll- och arbetsför- Ett annat sätt att diskutera medarbetarnas roll- och arbetsför- delning är hur den ”tycks vara fast i en kulturell stereotypi av kön delning är hur den ”tycks vara fast i en kulturell stereotypi av kön som bygger på en enkel uppdelning av ”kvinnligt” och ”manligt” som bygger på en enkel uppdelning av ”kvinnligt” och ”manligt” (Månsson 2000). I medarbetarnas beskrivningar av sina inbördes (Månsson 2000). I medarbetarnas beskrivningar av sina inbördes roller och arbetsuppgifter förekom ofta motsatspar som utgick från roller och arbetsuppgifter förekom ofta motsatspar som utgick från denna polarisering, till exempel: denna polarisering, till exempel:

Manligt Kvinnligt Manligt Kvinnligt piska morot piska morot tuff snäll tuff snäll hård mjuk hård mjuk respekt ingen respekt respekt ingen respekt disciplin psykologi disciplin psykologi organisation omvårdnad organisation omvårdnad

Varför kom den manlige projektledaren att stå för auktoriteten och Varför kom den manlige projektledaren att stå för auktoriteten och den kvinnliga medarbetaren för inlevelsen? Utan att gå närmare in den kvinnliga medarbetaren för inlevelsen? Utan att gå närmare in på en diskussion om könsstereotypifiering här kan man ändå på en diskussion om könsstereotypifiering här kan man ändå konstatera att det sociala arbetet i Självhjälpsprojektet bedrevs konstatera att det sociala arbetet i Självhjälpsprojektet bedrevs enligt en manlig norm. Projektledaren axlade rollen som auktoritär enligt en manlig norm. Projektledaren axlade rollen som auktoritär patriark i övertygelsen av att det var en fast, manlig hand som patriark i övertygelsen av att det var en fast, manlig hand som behövdes för att hålla försäljarna i styr och projektet på rätt köl, behövdes för att hålla försäljarna i styr och projektet på rätt köl, och den kvinnliga medarbetaren blev patriarkens motpol: den och den kvinnliga medarbetaren blev patriarkens motpol: den förstående och förlåtande ”mamman”. förstående och förlåtande ”mamman”.

Det är så det har blivit och det är klart; jag är kvinna och han är man, och jag Det är så det har blivit och det är klart; jag är kvinna och han är man, och jag blir mer som en mamma för dem /…/ Det är nog så att det måste finnas en blir mer som en mamma för dem /…/ Det är nog så att det måste finnas en som ställer skåpet och den andre putsar. Att jag går dit och säger: OK, du som ställer skåpet och den andre putsar. Att jag går dit och säger: OK, du duger ändå. Avstängningar brukar han få bestämma men jag brukar gå in duger ändå. Avstängningar brukar han få bestämma men jag brukar gå in sedan och säja det där tycker inte jag är juste och då brukar det bli ett samar- sedan och säja det där tycker inte jag är juste och då brukar det bli ett samarbete. Nånstans låter jag honom ha det (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, bete. Nånstans låter jag honom ha det (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). 2000).

Även försäljarna uppfattades utifrån samma manliga norm; Även försäljarna uppfattades utifrån samma manliga norm; egenskaper som aggressivitet och opålitlighet lyftes fram i medar- egenskaper som aggressivitet och opålitlighet lyftes fram i medarbetarnas beskrivningar av sina relationer till försäljarna, och den betarnas beskrivningar av sina relationer till försäljarna, och den förhållandevis lilla andelen kvinnliga försäljare beskrevs som förhållandevis lilla andelen kvinnliga försäljare beskrevs som känsligare och mer utsatta och därför mindre lämpade för den känsligare och mer utsatta och därför mindre lämpade för den hårda gatumiljön än män. hårda gatumiljön än män. När jag frågade medarbetarna om varför det var så få kvinnliga När jag frågade medarbetarna om varför det var så få kvinnliga försäljare visade också svaret på skillnaden mellan ett ”manligt” försäljare visade också svaret på skillnaden mellan ett ”manligt” och ett ”kvinnligt” perspektiv: projektledaren ansåg att man och ett ”kvinnligt” perspektiv: projektledaren ansåg att man behövde värna speciellt om kvinnorna. Han menade att de löpte behövde värna speciellt om kvinnorna. Han menade att de löpte större risk för att bli trakasserade när de sålde tidningar, till exem- större risk för att bli trakasserade när de sålde tidningar, till exempel genom att behandlas som prostituerade av män, och att det var pel genom att behandlas som prostituerade av män, och att det var därför som de var svårare att värva som försäljare. Den kvinnliga därför som de var svårare att värva som försäljare. Den kvinnliga

138 138 medarbetaren hade en helt annan förklaring. Hon trodde att medarbetaren hade en helt annan förklaring. Hon trodde att kvinnor inte ville visa att de var hemlösa eftersom de då riskerade kvinnor inte ville visa att de var hemlösa eftersom de då riskerade att någon förbipasserande kunde stanna och börja fråga dem om att någon förbipasserande kunde stanna och börja fråga dem om deras privatliv. Eftersom hemlösa kvinnor enligt den kvinnliga deras privatliv. Eftersom hemlösa kvinnor enligt den kvinnliga medarbetaren ofta fråntagits eller lämnat bort sitt barn skämdes de medarbetaren ofta fråntagits eller lämnat bort sitt barn skämdes de djupt och ville undvika att prata om det. djupt och ville undvika att prata om det. Sammanfattningsvis hade Situation Sthlms sociala arbete tagit Sammanfattningsvis hade Situation Sthlms sociala arbete tagit form med utgångspunkt i medarbetarnas personliga bakgrund och form med utgångspunkt i medarbetarnas personliga bakgrund och erfarenheter, och i en könsstereotypisk rollfördelning mellan erfarenheter, och i en könsstereotypisk rollfördelning mellan medarbetarna. medarbetarna.

6. Medarbetarna hade inte funnit ett fungerande sätt att förhålla sig till 6. Medarbetarna hade inte funnit ett fungerande sätt att förhålla sig till försäljares drogmissbruk försäljares drogmissbruk

I flera olika avsnitt har jag varit inne på drogmissbrukets roll för I flera olika avsnitt har jag varit inne på drogmissbrukets roll för Situation Sthlm. Det har rört försäljarnas missbruk, organisationens Situation Sthlm. Det har rört försäljarnas missbruk, organisationens retorik kring missbruk och missbrukets roll i kontakterna med retorik kring missbruk och missbrukets roll i kontakterna med socialtjänsten, men också hur missbruket tas upp i tidningen. socialtjänsten, men också hur missbruket tas upp i tidningen. I det här kapitlet har jag bland annat tagit upp hur synen på I det här kapitlet har jag bland annat tagit upp hur synen på missbrukets roll skilde sig mellan de medarbetare och socialtjäns- missbrukets roll skilde sig mellan de medarbetare och socialtjäns- temän jag intervjuade. Medan medarbetarna menade att missbru- temän jag intervjuade. Medan medarbetarna menade att missbruket trappades ned gradvis i takt med att försäljaren började sälja ket trappades ned gradvis i takt med att försäljaren började sälja tidningen och fick en bostad menade socialtjänstemännen att det tidningen och fick en bostad menade socialtjänstemännen att det första steget måste vara behandling av missbruket med drogfrihet första steget måste vara behandling av missbruket med drogfrihet som resultat. Innan försäljaren var drogfri kunde han eller hon som resultat. Innan försäljaren var drogfri kunde han eller hon bara få ett mycket grundläggande bistånd. Medarbetarna ansåg att bara få ett mycket grundläggande bistånd. Medarbetarna ansåg att socialtjänsten var rigid och fäste sig för mycket vid drogfrihet. socialtjänsten var rigid och fäste sig för mycket vid drogfrihet. Socialtjänstemännen i sin tur ansåg att medarbetarna var för Socialtjänstemännen i sin tur ansåg att medarbetarna var för oerfarna och lät sig utnyttjas av missbrukare, vilket i deras mening oerfarna och lät sig utnyttjas av missbrukare, vilket i deras mening fick konsekvensen att Situation Sthlms verksamhet i praktiken fick konsekvensen att Situation Sthlms verksamhet i praktiken bidrog till att upprätthålla en missbrukarkultur. Den term social- bidrog till att upprätthålla en missbrukarkultur. Den term social- tjänstemännen använde för att beskriva detta var ”medberoende”. tjänstemännen använde för att beskriva detta var ”medberoende”. Jag har också tagit upp den regel för Situation Sthlms försäljare Jag har också tagit upp den regel för Situation Sthlms försäljare som säger att de inte får uppträda ”onyktert eller drogpåverkade”, som säger att de inte får uppträda ”onyktert eller drogpåverkade”, hur Situation Sthlm givit en bild av att försäljarna är drogfria när de hur Situation Sthlm givit en bild av att försäljarna är drogfria när de säljer tidningar, och hur försäljarnas beteende i praktiken ibland säljer tidningar, och hur försäljarnas beteende i praktiken ibland motsagt detta. Som medarbetarna tolkade den betydde regeln i motsagt detta. Som medarbetarna tolkade den betydde regeln i praxis att försäljarna inte fick uppträda påverkade. praxis att försäljarna inte fick uppträda påverkade.

Vi kräver av våra försäljare att de skall stå nyktra och inte vara påverkade Vi kräver av våra försäljare att de skall stå nyktra och inte vara påverkade men det kan man inte kräva till hundra procent, för det går ju aldrig. En men det kan man inte kräva till hundra procent, för det går ju aldrig. En människa som tryckt i sig heroin en dag, han har ju heroinet i kroppen i tre, människa som tryckt i sig heroin en dag, han har ju heroinet i kroppen i tre, fyra dagar. Man kan ju i alla fall be dom här killarna att dom inte tar en sil fyra dagar. Man kan ju i alla fall be dom här killarna att dom inte tar en sil

139 139 strax innan dom ska jobba. Med det klimat och den syn på droger som vi har i strax innan dom ska jobba. Med det klimat och den syn på droger som vi har i Sverige idag kanske det inte låter så himla fint men vi lever i en sån verklighet Sverige idag kanske det inte låter så himla fint men vi lever i en sån verklighet (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). (manlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

Slutligen tog jag upp hur projektledaren använde beskrivningar Slutligen tog jag upp hur projektledaren använde beskrivningar som ”manipulativ” och ”opålitlig” om de försäljare som var som ”manipulativ” och ”opålitlig” om de försäljare som var drogmissbrukare för att motivera en tuff attityd och det minimala drogmissbrukare för att motivera en tuff attityd och det minimala försäljarinflytandet i Självhjälpsprojektets beslutsprocess. försäljarinflytandet i Självhjälpsprojektets beslutsprocess. Samtidigt som missbruket genomsyrade så mycket av den dag- Samtidigt som missbruket genomsyrade så mycket av den dagliga aktiviteten inom Självhjälpsprojektet och det talades så mycket liga aktiviteten inom Självhjälpsprojektet och det talades så mycket om det, verkade medarbetarna sakna en tydlig inställning till om det, verkade medarbetarna sakna en tydlig inställning till försäljarnas missbruk och ett systematiskt sätt att hantera det på. I försäljarnas missbruk och ett systematiskt sätt att hantera det på. I första hand verkade de uppfatta missbruket som den enskilde första hand verkade de uppfatta missbruket som den enskilde försäljarens problem och inte som ett övergripande problem för försäljarens problem och inte som ett övergripande problem för Situation Sthlm. Man kan kanske tala om en ambivalent inställning: Situation Sthlm. Man kan kanske tala om en ambivalent inställning: samtidigt som medarbetarna ville hjälpa missbrukande försäljare samtidigt som medarbetarna ville hjälpa missbrukande försäljare till behandling och såg socialtjänstens rigida attityd som det till behandling och såg socialtjänstens rigida attityd som det största hindret för detta brydde de sig inte lika mycket om det största hindret för detta brydde de sig inte lika mycket om det missbruk som pågick i den egna verksamheten, åtminstone så missbruk som pågick i den egna verksamheten, åtminstone så länge försäljarna inte bad om hjälp eller misskötte sitt arbete. länge försäljarna inte bad om hjälp eller misskötte sitt arbete. Vid tiden för min datainsamling uppskattade medarbetarna att Vid tiden för min datainsamling uppskattade medarbetarna att de flesta av försäljarna i den aktiva kärngruppen av 30–40 perso- de flesta av försäljarna i den aktiva kärngruppen av 30–40 personer var aktiva drogmissbrukare av något slag. Flera av försäljarna ner var aktiva drogmissbrukare av något slag. Flera av försäljarna var heroinmissbrukare. Även om de inte fick sälja tidningen när de var heroinmissbrukare. Även om de inte fick sälja tidningen när de var (synligt) drogpåverkade fanns det inte några hinder för dem var (synligt) drogpåverkade fanns det inte några hinder för dem att vistas i Situation Sthlms lokaler. Ett antal av dessa försäljare att vistas i Situation Sthlms lokaler. Ett antal av dessa försäljare hade sålt tidningar i flera år utan att sluta missbruka och utan att hade sålt tidningar i flera år utan att sluta missbruka och utan att ha gått vidare in i andra arbetsprojekt. ha gått vidare in i andra arbetsprojekt. En del försäljare menade att medarbetarna borde ha tagit tag i En del försäljare menade att medarbetarna borde ha tagit tag i situationen då de ansåg att de tunga missbrukarnas närvaro i situationen då de ansåg att de tunga missbrukarnas närvaro i verksamheten skapade ett fientligt och kallt klimat. De ansåg verksamheten skapade ett fientligt och kallt klimat. De ansåg också att man förde tidningsköparna bakom ljuset eftersom peng- också att man förde tidningsköparna bakom ljuset eftersom pengarna gick till droger och inte till mat och bostad. I en av de inter- arna gick till droger och inte till mat och bostad. I en av de intervjuer med försäljare som gjorts av Erik Finne vid Stockholms stads vjuer med försäljare som gjorts av Erik Finne vid Stockholms stads socialtjänstförvaltnings FoU-enhet talade respondenten om detta socialtjänstförvaltnings FoU-enhet talade respondenten om detta problem: problem:

Just nu är det bara heroin som gäller, och det känns så jävla, det känns ibland Just nu är det bara heroin som gäller, och det känns så jävla, det känns ibland som att man lurar kunderna också när man står och säljer bara för att få ihop som att man lurar kunderna också när man står och säljer bara för att få ihop till den här skiten. Det känns inget bra faktiskt alls. Då ska man hålla hårdare till den här skiten. Det känns inget bra faktiskt alls. Då ska man hålla hårdare i tidningen så att dom som går som missbrukare sorteras bort någorlunda i i tidningen så att dom som går som missbrukare sorteras bort någorlunda i alla fall. Det har blivit mer och mer heroinister som har börjat sälja tidningen. alla fall. Det har blivit mer och mer heroinister som har börjat sälja tidningen. Det är kanske dumt av mig att säga men så är det. Det känns inget bra alls, för Det är kanske dumt av mig att säga men så är det. Det känns inget bra alls, för att det blir inte samma vänskap som det var förut, det blir kallare och kallare att det blir inte samma vänskap som det var förut, det blir kallare och kallare här nere. För en heroinist han har bara sig själv som huvudperson, jag, jag, här nere. För en heroinist han har bara sig själv som huvudperson, jag, jag,

140 140 jag. Det finns ingen vänskap här nere, man går in på varandras områden och jag. Det finns ingen vänskap här nere, man går in på varandras områden och stjäl kunder av varandra och försöker sno varandras områden så gott det går. stjäl kunder av varandra och försöker sno varandras områden så gott det går. Där måste personalen hålla emot mycket hårdare än vad de gör /…/ Jag Där måste personalen hålla emot mycket hårdare än vad de gör /…/ Jag tycker man lurar kunderna för det är inte det dom ger pengar till egentligen. tycker man lurar kunderna för det är inte det dom ger pengar till egentligen. En del kanske gör det, är medvetna om det och vill göra det, en del skulle inte En del kanske gör det, är medvetna om det och vill göra det, en del skulle inte göra det alls om dom bara visste hur det gick till. Dom [medarbetarna] måste göra det alls om dom bara visste hur det gick till. Dom [medarbetarna] måste försöka få bort heroinisterna härifrån på något sätt, få dom att skärpa till sig försöka få bort heroinisterna härifrån på något sätt, få dom att skärpa till sig för att få jobba kvar. Det är inget kul att jobba här nere, det blir mindre och för att få jobba kvar. Det är inget kul att jobba här nere, det blir mindre och mindre roligt att vara här. Förut kunde man snacka länge, nu kommer dom mindre roligt att vara här. Förut kunde man snacka länge, nu kommer dom bara hit och hämtar tidningarna så sticker man igen. Jag skulle nog vara lite bara hit och hämtar tidningarna så sticker man igen. Jag skulle nog vara lite hårdare om jag var chef för försäljarna /…/ Jag tror [medarbetarna] ser hårdare om jag var chef för försäljarna /…/ Jag tror [medarbetarna] ser ganska mycket men släpper efter. Dom är för unga och oerfarna (manlig ganska mycket men släpper efter. Dom är för unga och oerfarna (manlig försäljare, Situation Sthlm, 1998). försäljare, Situation Sthlm, 1998).

Samtidigt som den bild som försäljaren gav av konsekvenserna av Samtidigt som den bild som försäljaren gav av konsekvenserna av en ambivalent attityd till drogmissbruk inom verksamheten en ambivalent attityd till drogmissbruk inom verksamheten kanske färgades av att han kände sig speciellt nere och negativ vid kanske färgades av att han kände sig speciellt nere och negativ vid intervjutillfället, stämde den också med socialtjänstemännens intervjutillfället, stämde den också med socialtjänstemännens påstående att Självhjälpsprojektet i praktiken upprätthöll en del påstående att Självhjälpsprojektet i praktiken upprätthöll en del försäljares missbruk. I hans ögon hade Självhjälpsprojektets försäljares missbruk. I hans ögon hade Självhjälpsprojektets medarbetare inte situationen under kontroll vilket utnyttjades av medarbetare inte situationen under kontroll vilket utnyttjades av missbrukande försäljare. missbrukande försäljare. Sammanfattningsvis kan man beskriva medarbetarnas inställ- Sammanfattningsvis kan man beskriva medarbetarnas inställ- ning till drogmissbruk bland försäljarna som ambivalent och ning till drogmissbruk bland försäljarna som ambivalent och individualiserande. En mindre grupp aktiva tunga missbrukare individualiserande. En mindre grupp aktiva tunga missbrukare hade parallellt med sitt försäljningsarbete kunnat fortsätta med sitt hade parallellt med sitt försäljningsarbete kunnat fortsätta med sitt missbruk och inte gått vidare till något arbetsprojekt. missbruk och inte gått vidare till något arbetsprojekt.

Sammanfattning Sammanfattning

Även om gatutidningsideologin var tydlig i Situation Sthlms sociala Även om gatutidningsideologin var tydlig i Situation Sthlms sociala arbete hade det också kommit att präglas av medarbetarnas arbete hade det också kommit att präglas av medarbetarnas personligheter och individuella bakgrund. Bara en av medarbetar- personligheter och individuella bakgrund. Bara en av medarbetarna hade egentligen någon yrkesmässig erfarenhet och utbildning i na hade egentligen någon yrkesmässig erfarenhet och utbildning i socialt arbete. I praktiken verkade medarbetarna– förmodligen i socialt arbete. I praktiken verkade medarbetarna– förmodligen i likhet med många professionella socialarbetare– arbeta ganska likhet med många professionella socialarbetare– arbeta ganska metodologiskt omedvetet och ibland med stereotypa uppfattning- metodologiskt omedvetet och ibland med stereotypa uppfattningar både om socialt arbete och om målgruppen. Det sociala arbetet ar både om socialt arbete och om målgruppen. Det sociala arbetet hade växt fram och utformats som en ad-hoc-verksamhet med hade växt fram och utformats som en ad-hoc-verksamhet med utgångspunkt i enskilda försäljares behov. Det fanns ännu inte utgångspunkt i enskilda försäljares behov. Det fanns ännu inte någon långsiktig målsättning för vad medarbetarna ville bygga någon långsiktig målsättning för vad medarbetarna ville bygga upp och uträtta. Det utspelade sig istället dag för dag och därför, upp och uträtta. Det utspelade sig istället dag för dag och därför, som konsekvens, med en stark individuell inriktning. Mycket kom som konsekvens, med en stark individuell inriktning. Mycket kom

141 141 därför att handla om att företräda försäljare som bad om hjälp i därför att handla om att företräda försäljare som bad om hjälp i kontakter med myndigheter och andra. kontakter med myndigheter och andra. Både intervjuer och observationer pekade på hur Situation Både intervjuer och observationer pekade på hur Situation Sthlms sociala arbete i praktiken kommit att styras av en manlig Sthlms sociala arbete i praktiken kommit att styras av en manlig norm och byggde på en könsstereotypisk uppdelning av roller och norm och byggde på en könsstereotypisk uppdelning av roller och arbetsuppgifter. En manlig medarbetare fungerade som patriark. arbetsuppgifter. En manlig medarbetare fungerade som patriark. Han ansåg att det var viktigt att vara auktoritär gentemot försäl- Han ansåg att det var viktigt att vara auktoritär gentemot försäl- jarna eftersom deras bakgrund gjorde dem manipulativa och jarna eftersom deras bakgrund gjorde dem manipulativa och opålitliga. Hans arbetsuppgifter dominerades av ”hårda” sysslor opålitliga. Hans arbetsuppgifter dominerades av ”hårda” sysslor som administrativt arbete och disciplinering av försäljare som som administrativt arbete och disciplinering av försäljare som misskött sig. Kvinnliga medarbetare fick en komplementär roll misskött sig. Kvinnliga medarbetare fick en komplementär roll med ”mjuka” arbetsuppgifter och var ett slags ”morsor” för med ”mjuka” arbetsuppgifter och var ett slags ”morsor” för försäljarna, de som stod för omsorgen om försäljarna och gav dem försäljarna, de som stod för omsorgen om försäljarna och gav dem tröst. Samma könsstereotypi präglade synen på försäljarna där de tröst. Samma könsstereotypi präglade synen på försäljarna där de manliga försäljarna sågs som mer lämpade för det hårda gatulivet manliga försäljarna sågs som mer lämpade för det hårda gatulivet än de känsligare kvinnliga försäljarna. än de känsligare kvinnliga försäljarna.

142 142 9. DYNAMIK OCH NYA FORMER 9. DYNAMIK OCH NYA FORMER

En viktig utgångspunkt för min undersökning var att Situation En viktig utgångspunkt för min undersökning var att Situation Sthlm hade varit tvungen att anpassa sig till den lokala omgiv- Sthlm hade varit tvungen att anpassa sig till den lokala omgivningen för att få tillgång till de nödvändiga resurserna. Detta ningen för att få tillgång till de nödvändiga resurserna. Detta grundläggande existensvillkor gjorde att organisationen utveckla- grundläggande existensvillkor gjorde att organisationen utvecklade olika dynamiska anpassningsformer med vars hjälp den lärde de olika dynamiska anpassningsformer med vars hjälp den lärde sig hur den skulle vara för att inte gå under. I kapitel 6 formulera- sig hur den skulle vara för att inte gå under. I kapitel 6 formulera- de jag denna anpassningsförmåga som några metaforer som jag de jag denna anpassningsförmåga som några metaforer som jag delvis lånade från Weick (1977): bläckfiskighet, glupskhet, monst- delvis lånade från Weick (1977): bläckfiskighet, glupskhet, monstrositet, godtrogenhet och hycklande. I detta kapitel tänker jag rositet, godtrogenhet och hycklande. I detta kapitel tänker jag börja med att använda dem för att lyfta fram olika aspekter av börja med att använda dem för att lyfta fram olika aspekter av Situation Sthlms inledande organisationsutveckling som jag har Situation Sthlms inledande organisationsutveckling som jag har varit intresserad av att undersöka och berätta om. varit intresserad av att undersöka och berätta om. Intervjuerna med medarbetarna var dessutom bra exempel på Intervjuerna med medarbetarna var dessutom bra exempel på ytterligare en Karl Weick-metafor, nämligen pladdrandet. Det var ytterligare en Karl Weick-metafor, nämligen pladdrandet. Det var uppenbart att pladdrande (i detta fall inför intervjuarens frågor) uppenbart att pladdrande (i detta fall inför intervjuarens frågor) fortfarande hjälpte dem att förstå vad deras organisation var, hur fortfarande hjälpte dem att förstå vad deras organisation var, hur omvärlden uppfattade den och vad som förväntades av den. omvärlden uppfattade den och vad som förväntades av den. Pladdrandet skapade inte bara utrymme för nödvändig reflek- Pladdrandet skapade inte bara utrymme för nödvändig reflektion utan också för att organisationen skulle lära sig vad som var tion utan också för att organisationen skulle lära sig vad som var bra och dåligt för den, vilka vägar som ledde vidare och vilka som bra och dåligt för den, vilka vägar som ledde vidare och vilka som var enkelriktade, vem som var vän och vem som var fiende. var enkelriktade, vem som var vän och vem som var fiende.

Glupskheten: kantig och motstridig Glupskheten: kantig och motstridig

I det inledande skedet kan emuleringen metaforiskt beskrivas som I det inledande skedet kan emuleringen metaforiskt beskrivas som en organisatorisk glupskhet. Den var bland annat förbunden med en organisatorisk glupskhet. Den var bland annat förbunden med bläckfiskigheten då den gav organisationen en kantighet som bläckfiskigheten då den gav organisationen en kantighet som bidrog till en inledande friktion gentemot det lokala fältet. bidrog till en inledande friktion gentemot det lokala fältet. Ett uttryck för glupskheten som framkom i undersökningen av Ett uttryck för glupskheten som framkom i undersökningen av det sociala arbetet (se kapitel 8) var att organisationen hade satt i det sociala arbetet (se kapitel 8) var att organisationen hade satt i sig olika motstridiga synsätt och arbetsmodeller som den försökte sig olika motstridiga synsätt och arbetsmodeller som den försökte få att samsas i den praktiska verksamheten. Visserligen härmade få att samsas i den praktiska verksamheten. Visserligen härmade organisationen The Big Issue men under den inledande tiden organisationen The Big Issue men under den inledande tiden saknade medarbetarna egna erfarenheter av socialt arbete och saknade medarbetarna egna erfarenheter av socialt arbete och kunde därför i praktiken bara svara som individer gentemot kunde därför i praktiken bara svara som individer gentemot försäljarnas påstötningar. Även längre fram då ett par medarbetare försäljarnas påstötningar. Även längre fram då ett par medarbetare anställdes speciellt för att sköta de sociala projekten visar mina anställdes speciellt för att sköta de sociala projekten visar mina data hur de arbetade på olika sätt och hade ganska olika grundsyn data hur de arbetade på olika sätt och hade ganska olika grundsyn på socialt arbete. I praktiken hade de en självständig relation till på socialt arbete. I praktiken hade de en självständig relation till sina kollegor, det sociala projektet och organisationen som helhet. I sina kollegor, det sociala projektet och organisationen som helhet. I

143 143 min undersökning framkom det också att det i vissa avseenden min undersökning framkom det också att det i vissa avseenden fanns stora skillnader i deras synsätt på målgruppen även om de fanns stora skillnader i deras synsätt på målgruppen även om de gjorde sitt bästa för att försöka rationalisera detta i efterhand. gjorde sitt bästa för att försöka rationalisera detta i efterhand.

Monstrositeten: passar inte in Monstrositeten: passar inte in

Det var flera saker som indikerade att Situation Sthlm uppfattades Det var flera saker som indikerade att Situation Sthlm uppfattades som ett monster både i det svenska organisationsfältet i allmänhet som ett monster både i det svenska organisationsfältet i allmänhet och i det lokala hemlöshetsfältet i synnerhet. En av de viktigaste och i det lokala hemlöshetsfältet i synnerhet. En av de viktigaste anledningarna var kombinationen av kommersiell tidningspro- anledningarna var kombinationen av kommersiell tidningsproduktion med socialt arbete med hemlösa inom samma organisato- duktion med socialt arbete med hemlösa inom samma organisatoriska enhet. Till skillnad från andra svenska (frivilliga) organisa- riska enhet. Till skillnad från andra svenska (frivilliga) organisationer, kooperativ och brukarstyrda organisationer med inriktning tioner, kooperativ och brukarstyrda organisationer med inriktning på socialt arbete var hemlösa vare sig medlemmar, klienter eller på socialt arbete var hemlösa vare sig medlemmar, klienter eller drivande utan deltog bara som tidningsförsäljare. Bortsett från en drivande utan deltog bara som tidningsförsäljare. Bortsett från en handfull före detta försäljare som tagit steget till att bli interna handfull före detta försäljare som tagit steget till att bli interna arbetspraktikanter sköttes all annan verksamhet av professionella arbetspraktikanter sköttes all annan verksamhet av professionella medarbetare. Arbetet i den redaktionella delen av verksamheten medarbetare. Arbetet i den redaktionella delen av verksamheten skilde sig inte på något anmärkningsvärt sätt från arbetet på andra skilde sig inte på något anmärkningsvärt sätt från arbetet på andra kommersiella tidningars redaktioner. Även försäljningsdelen var i kommersiella tidningars redaktioner. Även försäljningsdelen var i grund och botten en affärsverksamhet där Situation Sthlm fungera- grund och botten en affärsverksamhet där Situation Sthlm fungerade som grossist och hemlösa som återförsäljare. Eftersom de var de som grossist och hemlösa som återförsäljare. Eftersom de var tvungna att själva köpa tidningar som de sedan sålde vidare med tvungna att själva köpa tidningar som de sedan sålde vidare med förtjänst kan försäljarna liknas vid egna företagare. Även om förtjänst kan försäljarna liknas vid egna företagare. Även om organisationen så småningom startade sociala projekt för att organisationen så småningom startade sociala projekt för att kunna möta försäljarnas behov av stöd, var relationen till mål- kunna möta försäljarnas behov av stöd, var relationen till mål- gruppen i grund och botten en kontraktsbaserad marknadsrela- gruppen i grund och botten en kontraktsbaserad marknadsrela- tion. Blandningen av kommersiell och social verksamhet och den tion. Blandningen av kommersiell och social verksamhet och den ovanliga relationen till målgruppen störde de etablerade aktörer- ovanliga relationen till målgruppen störde de etablerade aktörer- na. Deras första reaktion var att det var något som inte stod rätt till na. Deras första reaktion var att det var något som inte stod rätt till med Situation Sthlm. Detta bekräftades av att den inte passade in i med Situation Sthlm. Detta bekräftades av att den inte passade in i de bidragssystem som finansierade fältets verksamheter. de bidragssystem som finansierade fältets verksamheter. När Situation Sthlm startades avvek organisationen från de När Situation Sthlm startades avvek organisationen från de andra också när det gällde synen på hemlösa, vilket som var det andra också när det gällde synen på hemlösa, vilket som var det bästa stödet för de försäljare som ville komma bort från hemlöshet, bästa stödet för de försäljare som ville komma bort från hemlöshet, hur de skulle kunna komma in på arbetsmarknaden, göra något åt hur de skulle kunna komma in på arbetsmarknaden, göra något åt sitt missbruk etc. Här menade Situation Sthlm till exempel att en sitt missbruk etc. Här menade Situation Sthlm till exempel att en egen bostad var den primära förutsättningen för lösandet av andra egen bostad var den primära förutsättningen för lösandet av andra sociala problem och att drogfrihet inte behövde ha högsta prioritet. sociala problem och att drogfrihet inte behövde ha högsta prioritet. Åsikten att hemlösa, om de fick en inkomst genom tidningsförsälj- Åsikten att hemlösa, om de fick en inkomst genom tidningsförsälj- ning, skulle kunna lösa sina problem mer eller mindre av egen ning, skulle kunna lösa sina problem mer eller mindre av egen kraft och inte behövde hjälp av professionella socialarbetare kraft och inte behövde hjälp av professionella socialarbetare

144 144 delades vid tiden för organisationens bildande inte av myndighe- delades vid tiden för organisationens bildande inte av myndigheterna och andra hemlöshetsorganisationer. terna och andra hemlöshetsorganisationer.

De hade en helt annan syn på hemlösa. Att de var personer som var gravt De hade en helt annan syn på hemlösa. Att de var personer som var gravt psykiskt och fysiskt sjuka med ett enormt stort missbruk, ”inte återanpass- psykiskt och fysiskt sjuka med ett enormt stort missbruk, ”inte återanpass- ningsbara” (Kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). ningsbara” (Kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000).

De redan etablerade aktörerna trodde inledningsvis varken på De redan etablerade aktörerna trodde inledningsvis varken på idén att hemlösa skulle kunna stå på gatan och sälja tidningar eller idén att hemlösa skulle kunna stå på gatan och sälja tidningar eller att det fanns en kommersiell tidningsmarknad på gatan. Många att det fanns en kommersiell tidningsmarknad på gatan. Många ansåg att det enda sättet att distribuera och sälja en tidning var ansåg att det enda sättet att distribuera och sälja en tidning var genom en affär eller genom prenumeration. En tidning som trodde genom en affär eller genom prenumeration. En tidning som trodde att den skulle kunna avyttra i stort sett hela sin upplaga på Stock- att den skulle kunna avyttra i stort sett hela sin upplaga på Stock- holms gator sågs därför också som ett monster på massmedia- holms gator sågs därför också som ett monster på massmedia- marknaden. marknaden.

Det största problemet var att folk inte förstod vad jag pratade om. Det var inte Det största problemet var att folk inte förstod vad jag pratade om. Det var inte att dom var skeptiska eller avvaktande för att jag var ung och tjej, dom att dom var skeptiska eller avvaktande för att jag var ung och tjej, dom förstod faktiskt inte vad jag pratade om. Dom ställde frågor som: ”Ska dom förstod faktiskt inte vad jag pratade om. Dom ställde frågor som: ”Ska dom hemlösa sälja den här? Det går inte, hur ska det gå till? Var ska dom stå? Vem hemlösa sälja den här? Det går inte, hur ska det gå till? Var ska dom stå? Vem ska ta hand om dom? Vem ska övervaka dom?” Folk kunde inte föreställa sig ska ta hand om dom? Vem ska övervaka dom?” Folk kunde inte föreställa sig bilden av hemlösa som står på gatan och säljer en tidning. Dom kunde inte se bilden av hemlösa som står på gatan och säljer en tidning. Dom kunde inte se att hemlösa skulle sälja tidningen, stå på en plats och att folk skulle gå fram att hemlösa skulle sälja tidningen, stå på en plats och att folk skulle gå fram och köpa den. ”Ingen människa som har vett och förnuft vill köpa en tidning och köpa den. ”Ingen människa som har vett och förnuft vill köpa en tidning på gatan. Tidningar prenumererar man på och får i brevlådan. Vem ska läsa på gatan. Tidningar prenumererar man på och får i brevlådan. Vem ska läsa en tidning som dom får på gatan eller hittar på en parkbänk? Ska man gå en tidning som dom får på gatan eller hittar på en parkbänk? Ska man gå fram med pengar till en hemlös?” (Kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, fram med pengar till en hemlös?” (Kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2000). 2000).

Flera av de företrädare för andra organisationer som jag intervjua- Flera av de företrädare för andra organisationer som jag intervjuade betraktade inledningsvis gatutidningskonceptet med skepsis de betraktade inledningsvis gatutidningskonceptet med skepsis och tyckte vid denna tid bland annat att Situation Sthlms medar- och tyckte vid denna tid bland annat att Situation Sthlms medarbetare var alltför oerfarna och naiva för att hantera hemlösa miss- betare var alltför oerfarna och naiva för att hantera hemlösa missbrukare. brukare.

När dom dök upp kände vi: jaha, skall det bli nåt nytt sånt där flum. Vi När dom dök upp kände vi: jaha, skall det bli nåt nytt sånt där flum. Vi tackade nej [till samarbete] härifrån för att vi trodde inte att det skulle tackade nej [till samarbete] härifrån för att vi trodde inte att det skulle fungera. Jag var skeptisk. Jag hade redan hunnit jobba några år med det här fungera. Jag var skeptisk. Jag hade redan hunnit jobba några år med det här och blivit lite cynisk. Jag såg tidningsförsäljningen som ett sätt att få in pengar och blivit lite cynisk. Jag såg tidningsförsäljningen som ett sätt att få in pengar till droger och slippa gå till soc och var orolig för att det skulle ytterligare till droger och slippa gå till soc och var orolig för att det skulle ytterligare permanenta boendet på härbärgen och missbruket (härbärgesföreståndare, permanenta boendet på härbärgen och missbruket (härbärgesföreståndare, 2002). 2002).

Till detta kan läggas ytterligare en aspekt, nämligen tron på att det Till detta kan läggas ytterligare en aspekt, nämligen tron på att det skulle gå att finansiera delar av verksamheten genom stöd från det skulle gå att finansiera delar av verksamheten genom stöd från det privata näringslivet. När Situation Sthlm bildades hade social privata näringslivet. När Situation Sthlm bildades hade social sponsring ännu inte fått något större genomslag i det svenska sponsring ännu inte fått något större genomslag i det svenska

145 145 näringslivet. I den utsträckning företag sponsrade någon verk- näringslivet. I den utsträckning företag sponsrade någon verksamhet var den oftast sportanknuten. samhet var den oftast sportanknuten. Det som var annorlunda med organisationen och ett latent hot Det som var annorlunda med organisationen och ett latent hot mot fältets normala ordning var alltså idén att låta hemlösa för- mot fältets normala ordning var alltså idén att låta hemlösa för- sörja sig genom att sälja tidningar som de själva varit tvungna att sörja sig genom att sälja tidningar som de själva varit tvungna att köpa och låta sociala sponsorer vara med och finansiera detta. köpa och låta sociala sponsorer vara med och finansiera detta. Genom att pröva detta grepp vid en tidpunkt när hemlöshetsfrå- Genom att pröva detta grepp vid en tidpunkt när hemlöshetsfrå- gan började få fäste i den offentliga debatten var organisationen gan började få fäste i den offentliga debatten var organisationen samtidigt något av en favorit för politiker och andra samhällsde- samtidigt något av en favorit för politiker och andra samhällsde- battörer som genom att använda den i sin retorik kunde ge ett battörer som genom att använda den i sin retorik kunde ge ett intryck av att vara progressiva och nytänkande. intryck av att vara progressiva och nytänkande. Till exempel sade flera av de personer inom Stockholms stads Till exempel sade flera av de personer inom Stockholms stads politiska ledning som jag intervjuade att Situation Sthlm var en politiska ledning som jag intervjuade att Situation Sthlm var en ”efterlängtad” aktör i hemlöshetsfältet och att tjänstemännen ”efterlängtad” aktör i hemlöshetsfältet och att tjänstemännen skulle fokusera på organisationens sätt att "tänka ett steg till" skulle fokusera på organisationens sätt att "tänka ett steg till" genom att hjälpa hemlösa vidare i arbetsprojekt och inte haka upp genom att hjälpa hemlösa vidare i arbetsprojekt och inte haka upp sig på byråkratiska regler eller själva organisationsformen som sig på byråkratiska regler eller själva organisationsformen som sådan. Ett öppet förhållningssätt till nya sätt att arbeta med socialt sådan. Ett öppet förhållningssätt till nya sätt att arbeta med socialt arbete i Stockholm gjorde också att politikerna avvisade invänd- arbete i Stockholm gjorde också att politikerna avvisade invänd- ningar mot Situation Sthlm som bland annat framfördes av Social- ningar mot Situation Sthlm som bland annat framfördes av Social- tjänsten. De menade att myndigheterna borde vara mer ödmjuka tjänsten. De menade att myndigheterna borde vara mer ödmjuka inför den kritik som Situation Sthlm uttryckte. inför den kritik som Situation Sthlm uttryckte. De rikspolitiker jag intervjuade talade om hur gränsen mellan De rikspolitiker jag intervjuade talade om hur gränsen mellan frivilliga organisationer och socialt inriktade företag kunde suddas frivilliga organisationer och socialt inriktade företag kunde suddas ut i nya organisationer som Situation Sthlm. De ansågs inte heller ut i nya organisationer som Situation Sthlm. De ansågs inte heller att organisationsformen borde vara något hinder för samhällets att organisationsformen borde vara något hinder för samhällets stöd: stöd:

Det är det gamla samhällets sätt att organisera sig och inte Situation Sthlm som Det är det gamla samhällets sätt att organisera sig och inte Situation Sthlm som är problemet. Vi har lagt upp en massa regler för bidrag och stöd och annat är problemet. Vi har lagt upp en massa regler för bidrag och stöd och annat som utgår från hur det sett ut tidigare. När det dyker upp nya mönster, nya som utgår från hur det sett ut tidigare. När det dyker upp nya mönster, nya konstellationer så passar dom inte in. Då kan man fråga sig om det är fel på konstellationer så passar dom inte in. Då kan man fråga sig om det är fel på det sätt man ser på bidragsvärlden eller på hur en organisation som Situation det sätt man ser på bidragsvärlden eller på hur en organisation som Situation Sthlm är. Där kanske den affärsdrivande delen förutsätter den andra och Sthlm är. Där kanske den affärsdrivande delen förutsätter den andra och tvärtom. Jag har svårt att se att Stockholm som område i världen skulle klara tvärtom. Jag har svårt att se att Stockholm som område i världen skulle klara sitt arbete med hemlösa utan organisationer som Situation Sthlm. Dom, i sin sitt arbete med hemlösa utan organisationer som Situation Sthlm. Dom, i sin tur, skulle inte klara sig om de bara var beroende av att få stöd från samhället. tur, skulle inte klara sig om de bara var beroende av att få stöd från samhället. Dom är också beroende av att dom drivs av människor som verkligen brinner Dom är också beroende av att dom drivs av människor som verkligen brinner för det dom gör men också av att privata företag och människor stöttar med för det dom gör men också av att privata företag och människor stöttar med pengar. Det förutsätter varandra (kvinnligt statsråd (s), 2000). pengar. Det förutsätter varandra (kvinnligt statsråd (s), 2000).

Även om det fanns vissa likheter mellan tjänstemännens och Även om det fanns vissa likheter mellan tjänstemännens och politikernas uppfattningar om Situation Sthlm, till exempel att de politikernas uppfattningar om Situation Sthlm, till exempel att de var eniga om att tidningen och det sociala arbetet förmodligen var var eniga om att tidningen och det sociala arbetet förmodligen var komplementära verksamheter samtidigt som de i praktiken ver- komplementära verksamheter samtidigt som de i praktiken ver-

146 146 kade vara mest intresserade av det sociala arbetet, var det skillna- kade vara mest intresserade av det sociala arbetet, var det skillnaderna i perspektiv som framträdde tydligast i mina intervjuer. Den derna i perspektiv som framträdde tydligast i mina intervjuer. Den viktigaste av dessa skillnader var hur tjänstemännen beskrev viktigaste av dessa skillnader var hur tjänstemännen beskrev organisationen som en motpart som skulle rättas in i bidragssy- organisationen som en motpart som skulle rättas in i bidragssystemet medan politikerna talade om organisationen som en källa stemet medan politikerna talade om organisationen som en källa till ny kunskap om hemlösa och konsekvenserna av den förda till ny kunskap om hemlösa och konsekvenserna av den förda hemlöshetspolitiken. hemlöshetspolitiken. Med tanke på att kontakterna mellan Situation Sthlm och tjäns- Med tanke på att kontakterna mellan Situation Sthlm och tjäns- temännen oftast handlade om bidrag och ansökningar var det temännen oftast handlade om bidrag och ansökningar var det kanske inte så konstigt att de färgades av en viss byråkratisk kanske inte så konstigt att de färgades av en viss byråkratisk paternalism från tjänstemännens sida. Nystartade organisationer paternalism från tjänstemännens sida. Nystartade organisationer kontaktade myndigheterna därför att de ville ha bidrag och måste kontaktade myndigheterna därför att de ville ha bidrag och måste därför kategoriseras och inordnas i ett bidragssystem för att kunna därför kategoriseras och inordnas i ett bidragssystem för att kunna jämföras med och vägas mot andra organisationer. Politikerna, jämföras med och vägas mot andra organisationer. Politikerna, däremot, hade ofta själva tagit kontakt med Situation Sthlm för att däremot, hade ofta själva tagit kontakt med Situation Sthlm för att de blivit intresserade av de nya idéerna. Flera av de politiker jag de blivit intresserade av de nya idéerna. Flera av de politiker jag intervjuade använde regelbundet Situation Sthlm som en förebild i intervjuade använde regelbundet Situation Sthlm som en förebild i sin politiska retorik. De uppgav också att organisationen var en sin politiska retorik. De uppgav också att organisationen var en viktig aktör i hemlöshetsfrågan och en röst som de lyssnade till. viktig aktör i hemlöshetsfrågan och en röst som de lyssnade till. Flera av dem hade också ställt upp och gjort Situation Sthlm per- Flera av dem hade också ställt upp och gjort Situation Sthlm personliga tjänster. sonliga tjänster.

Bläckfiskigheten: lösa delar och motstridiga viljor Bläckfiskigheten: lösa delar och motstridiga viljor

När Situation Sthlms bildades bestod organisationen av ett litet och När Situation Sthlms bildades bestod organisationen av ett litet och löst sammansatt arbetskollektiv, först kring tidningens grundare löst sammansatt arbetskollektiv, först kring tidningens grundare och sedan kring en liten men ganska solid och bestående kärna av och sedan kring en liten men ganska solid och bestående kärna av medarbetare. Andra medarbetare gick ut och in i takt med att de medarbetare. Andra medarbetare gick ut och in i takt med att de fick olika arbetsmarknadsbidrag och projektpengar, medan ytter- fick olika arbetsmarknadsbidrag och projektpengar, medan ytterligare andra försvann när de kom in på någon utbildning eller ligare andra försvann när de kom in på någon utbildning eller hittade ett annat arbete. hittade ett annat arbete. I början improviserades verksamheten fram från dag till dag och I början improviserades verksamheten fram från dag till dag och de olika medarbetarna arbetade utan någon annan övergripande de olika medarbetarna arbetade utan någon annan övergripande plan än att få fram material till tidningen och att hålla organisatio- plan än att få fram material till tidningen och att hålla organisationen vid liv. Inriktningen anpassade efter dagliga behov och efter nen vid liv. Inriktningen anpassade efter dagliga behov och efter olika hinder och möjligheter som kom i dess väg. Ett bra exempel olika hinder och möjligheter som kom i dess väg. Ett bra exempel på detta var att de medarbetare som gjorde det första numret av på detta var att de medarbetare som gjorde det första numret av tidningen, trots att det redan från början var klart att den skulle tidningen, trots att det redan från början var klart att den skulle säljas av hemlösa, inte hade funderat på hur de skulle få tag på säljas av hemlösa, inte hade funderat på hur de skulle få tag på försäljare förrän i samband med att den första upplagan skulle försäljare förrän i samband med att den första upplagan skulle levereras från tryckeriet. Den bästa idé de då kunde komma på var levereras från tryckeriet. Den bästa idé de då kunde komma på var att cykla runt i Stockholm och sätta upp lappar på platser där de att cykla runt i Stockholm och sätta upp lappar på platser där de

147 147 trodde att hemlösa brukade gå förbi. På detta sätt lyckades de trots trodde att hemlösa brukade gå förbi. På detta sätt lyckades de trots allt komma i kontakt med en handfull intresserade personer. allt komma i kontakt med en handfull intresserade personer. Under den första tiden bestod det sociala arbetet av improviserade Under den första tiden bestod det sociala arbetet av improviserade insatser när en försäljare bett om hjälp, och vävdes samman med insatser när en försäljare bett om hjälp, och vävdes samman med det redaktionella arbetet. det redaktionella arbetet. I samband med att organisationen utvecklades till något mer I samband med att organisationen utvecklades till något mer permanent än kollektivet fanns också en tilltagande tendens mot permanent än kollektivet fanns också en tilltagande tendens mot en uppdelning av aktiviteterna i administration och redaktion, och en uppdelning av aktiviteterna i administration och redaktion, och senare distribution och sociala projekt. Tendensen förstärktes av senare distribution och sociala projekt. Tendensen förstärktes av organisationens förbättrade resurser och byten till allt större organisationens förbättrade resurser och byten till allt större lokaler och möjlighet till fysisk separation av verksamhetsdelarna i lokaler och möjlighet till fysisk separation av verksamhetsdelarna i olika rum. Delarna började då snabbt att fungera som självständi- olika rum. Delarna började då snabbt att fungera som självständi- ga enheter med allt mindre kontakt i det dagliga arbetet. I inter- ga enheter med allt mindre kontakt i det dagliga arbetet. I intervjuerna berättade till exempel redaktionsmedlemmar att de visste vjuerna berättade till exempel redaktionsmedlemmar att de visste mycket lite om tidningens ekonomi och administrationens kon- mycket lite om tidningens ekonomi och administrationens kontakter med omvärlden medan de medarbetare som skötte det takter med omvärlden medan de medarbetare som skötte det sociala arbetet beskrev sin verksamhet som självständig gentemot sociala arbetet beskrev sin verksamhet som självständig gentemot den övriga organisationen. den övriga organisationen. Delarnas självständighet innebar att de oftast kunde följa sina Delarnas självständighet innebar att de oftast kunde följa sina egna idéer och behov utan att bry sig om att koordinera dem med egna idéer och behov utan att bry sig om att koordinera dem med resten av verksamheten. The Big Issue visade sig till exempel inte resten av verksamheten. The Big Issue visade sig till exempel inte alls vara samma ideal för alla medarbetare. Vilken roll skulle alls vara samma ideal för alla medarbetare. Vilken roll skulle Situation Sthlm egentligen spela för hemlösa? Situation Sthlm egentligen spela för hemlösa? Den första tiden kännetecknades av motstridiga viljor när det Den första tiden kännetecknades av motstridiga viljor när det gällde inriktningen. En ständig källa till motsättningar var till gällde inriktningen. En ständig källa till motsättningar var till exempel tidningens redaktionella innehåll. De handlade oftast om exempel tidningens redaktionella innehåll. De handlade oftast om i vilken utsträckning tidningen skulle företräda hemlösa och i i vilken utsträckning tidningen skulle företräda hemlösa och i vilken utsträckning den skulle ha en affärsdrivande inriktning. vilken utsträckning den skulle ha en affärsdrivande inriktning. Motsättningarna kulminerade 1997 då flera av de medarbetare Motsättningarna kulminerade 1997 då flera av de medarbetare som gick på företrädarlinjen lämnade tidningen, polisanmälde den som gick på företrädarlinjen lämnade tidningen, polisanmälde den ekonomiska förening som fanns i botten (Polismyndigheten i ekonomiska förening som fanns i botten (Polismyndigheten i Stockholms län 0201-Ki55007-97), rapporterade vad de ansåg vara Stockholms län 0201-Ki55007-97), rapporterade vad de ansåg vara oegentligheter i föreningen till Länsstyrelsen (Länsstyrelsen i oegentligheter i föreningen till Länsstyrelsen (Länsstyrelsen i Stockholms län 6151-97-13 467), och deltog i offentlig debatt om Stockholms län 6151-97-13 467), och deltog i offentlig debatt om organisationen i Dagens Nyheter (970430, A6, 970516 A6, 970526 organisationen i Dagens Nyheter (970430, A6, 970516 A6, 970526 A6). Både Polisen och Länsstyrelsen lade emellertid ned ärendet. A6). Både Polisen och Länsstyrelsen lade emellertid ned ärendet. Senare bildades en annan fraktion av medarbetare som föresprå- Senare bildades en annan fraktion av medarbetare som föresprå- kade en högre grad av kommersialisering men även dessa perso- kade en högre grad av kommersialisering men även dessa personer kom så småningom att under konfliktartade omständigheter ner kom så småningom att under konfliktartade omständigheter lämna tidningen. De medarbetare som gått segrande ur dessa lämna tidningen. De medarbetare som gått segrande ur dessa konflikter har tillhört organisationens stabila kärngrupp och stått konflikter har tillhört organisationens stabila kärngrupp och stått för en medelväg. för en medelväg.

148 148 Godtrogenheten: öppen och välvilligt inställd Godtrogenheten: öppen och välvilligt inställd

Organisationens inledande fragmentering och höga omsättning av Organisationens inledande fragmentering och höga omsättning av medarbetare, liksom dess öppenhet och flytande struktur gjorde medarbetare, liksom dess öppenhet och flytande struktur gjorde den dynamisk och anpassningsbar men samtidigt sårbar och lätt den dynamisk och anpassningsbar men samtidigt sårbar och lätt att utnyttja. Eftersom den inte hade några pengar till löner var den att utnyttja. Eftersom den inte hade några pengar till löner var den i början beroende av att medarbetarna kunde kvalificera sig för i början beroende av att medarbetarna kunde kvalificera sig för någon form av bidrag, till exempel ett arbetsmarknadsstöd till någon form av bidrag, till exempel ett arbetsmarknadsstöd till arbetslösa. Detta gjorde det möjligt för arbetslösa personer som arbetslösa. Detta gjorde det möjligt för arbetslösa personer som fattat ett intresse för tidningen att gå in på redaktionen, anmäla sitt fattat ett intresse för tidningen att gå in på redaktionen, anmäla sitt intresse och sätta igång med någon uppgift. De flesta togs emot intresse och sätta igång med någon uppgift. De flesta togs emot med öppna armar. med öppna armar. Ibland kunde godtrogenheten få negativa konsekvenser. Flera Ibland kunde godtrogenheten få negativa konsekvenser. Flera av de annonssäljare som anställts sedan de lovat ökade annonsin- av de annonssäljare som anställts sedan de lovat ökade annonsin- täkter genererade till exempel aldrig några inkomster till tidning- täkter genererade till exempel aldrig några inkomster till tidningen. I nummer 30 av Situation Sthlm raljerar redaktionen själviro- en. I nummer 30 av Situation Sthlm raljerar redaktionen själviro- niskt över sitt öde: niskt över sitt öde:

En av många som slog pannan blodig i jakten på annonsörer var han som En av många som slog pannan blodig i jakten på annonsörer var han som tidigare jobbat på krogen och nu skulle vända sig till sina gamla stammisar– tidigare jobbat på krogen och nu skulle vända sig till sina gamla stammisar– enligt egen utsago businessmän av hög kaliber– och med enkelhet skaka fram enligt egen utsago businessmän av hög kaliber– och med enkelhet skaka fram en sju–åtta annonser. Samma minimala utfall fick nästa annonsförsäljare, en sju–åtta annonser. Samma minimala utfall fick nästa annonsförsäljare, vilket inte var så konstigt om man kallar en potentiell annonsör vid namn vilket inte var så konstigt om man kallar en potentiell annonsör vid namn Peggy för ”Piggy” och frågar om hon döptes efter grisen i Mupparna. Peggy för ”Piggy” och frågar om hon döptes efter grisen i Mupparna. Obetydligt bättre gick det för han med en hatt lika stor som prognosen. Han Obetydligt bättre gick det för han med en hatt lika stor som prognosen. Han började med slips och krogluncher, klev ner på mikromat, hängde av sig slips började med slips och krogluncher, klev ner på mikromat, hängde av sig slips och hatt innan han tog ett extrajobb med att köra ut tidningar på morgnarna och hatt innan han tog ett extrajobb med att köra ut tidningar på morgnarna och till slut gav upp. Eller storskojaren som med vårt namn i ryggen försökte och till slut gav upp. Eller storskojaren som med vårt namn i ryggen försökte sjoxa både annonser och sponsring. När dealarna inte gick igenom slutade det sjoxa både annonser och sponsring. När dealarna inte gick igenom slutade det ibland med att han sökte jobb hos de tilltänkta annonsörerna (Situation Sthlm, ibland med att han sökte jobb hos de tilltänkta annonsörerna (Situation Sthlm, 30 s 26). 30 s 26).

Det visade sig också att olika medarbetare saknade kompetens Det visade sig också att olika medarbetare saknade kompetens men dolde detta för de andra. Som en följd av detta råkade verk- men dolde detta för de andra. Som en följd av detta råkade verksamheten då och då i kris. Medarbetare försvann plötsligt och samheten då och då i kris. Medarbetare försvann plötsligt och lämnade det område han eller hon ansvarat för i kaos med svikna lämnade det område han eller hon ansvarat för i kaos med svikna förtroenden och brutna löften till samarbetspartners till följd. förtroenden och brutna löften till samarbetspartners till följd. Samtidigt har organisationen haft en förmåga att läka och komma Samtidigt har organisationen haft en förmåga att läka och komma igen efter dessa händelser, hitta nya medarbetare och bygga upp igen efter dessa händelser, hitta nya medarbetare och bygga upp nya förtroenden. nya förtroenden. En annan sida av organisationens godtrogenhet som haft mer En annan sida av organisationens godtrogenhet som haft mer direkta konsekvenser för dess resursmobilisering är att den inled- direkta konsekvenser för dess resursmobilisering är att den inledningsvis förutsatte att omgivningen skulle vara välvilligt inställd. ningsvis förutsatte att omgivningen skulle vara välvilligt inställd. Som citatet från min intervju med en härbärgesföreståndare på Som citatet från min intervju med en härbärgesföreståndare på sidan 145 indikerar var den istället ofta avvisande inför Situation sidan 145 indikerar var den istället ofta avvisande inför Situation Sthlms närmanden. Medarbetarna verkade först ha tagit det för Sthlms närmanden. Medarbetarna verkade först ha tagit det för 149 149 givet att det berodde på att motparten inte kände till någonting om givet att det berodde på att motparten inte kände till någonting om verksamheten. I kontakterna med andra aktörer och potentiella verksamheten. I kontakterna med andra aktörer och potentiella bidragsgivare började de emellertid lära sig spelet och blev med bidragsgivare började de emellertid lära sig spelet och blev med tiden alltmer luttrade och desillusionerade. Taktik- och strategi- tiden alltmer luttrade och desillusionerade. Taktik- och strategi- planering började föregå den spontana ärlighet som utmärkte den planering började föregå den spontana ärlighet som utmärkte den inledande attityden. Från att ha förväntat sig positiv respons inledande attityden. Från att ha förväntat sig positiv respons började medarbetarna alltmer räkna med ett dolt spel i kulisserna. började medarbetarna alltmer räkna med ett dolt spel i kulisserna. Ett illustrativt exempel är förändringarna i det sätt Situation Ett illustrativt exempel är förändringarna i det sätt Situation Sthlms medarbetare uppfattade Statens kulturråd (SKR) under Sthlms medarbetare uppfattade Statens kulturråd (SKR) under handläggningen av en större bidragsansökan. I de beskrivningar handläggningen av en större bidragsansökan. I de beskrivningar om kontakterna med SKR som medarbetare gav i intervjuerna var om kontakterna med SKR som medarbetare gav i intervjuerna var det tydligt hur deras inledningsvis mycket positiva attityd blev det tydligt hur deras inledningsvis mycket positiva attityd blev alltmer cynisk i takt med att problemen började hopa sig. I början alltmer cynisk i takt med att problemen började hopa sig. I början av handläggningsprocessen ansträngde de sig för att tillmötesgå av handläggningsprocessen ansträngde de sig för att tillmötesgå minsta krav. Men de blev med tiden alltmer övertygade om att minsta krav. Men de blev med tiden alltmer övertygade om att ansökningsärendet avgjordes på annat sätt. ansökningsärendet avgjordes på annat sätt. Det kanske tydligaste utslaget av cynismen var reaktionerna när Det kanske tydligaste utslaget av cynismen var reaktionerna när SKR flera gånger returnerade ansökan. SKR flera gånger returnerade ansökan.

Kulturrådet lämnade aldrig upp utvecklingsplanen till beslut. Dom höll hela Kulturrådet lämnade aldrig upp utvecklingsplanen till beslut. Dom höll hela tiden på och sa åt oss och ändra och ändra. Så prövade vi att lämna in den två tiden på och sa åt oss och ändra och ändra. Så prövade vi att lämna in den två gånger utan att ändra och den kom tillbaka med nya krav på ändringar. Det gånger utan att ändra och den kom tillbaka med nya krav på ändringar. Det var uppenbart att dom inte hade läst den. Dom såg inte att det inte var någon var uppenbart att dom inte hade läst den. Dom såg inte att det inte var någon skillnad och då konstaterade vi att det inte var någon idé att hålla på (kvinn- skillnad och då konstaterade vi att det inte var någon idé att hålla på (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2001). lig medarbetare, Situation Sthlm, 2001).

Då Situation Sthlms medarbetare inledningsvis hade svårt att förstå Då Situation Sthlms medarbetare inledningsvis hade svårt att förstå vad som pågick tog de kontakt med ett före detta statsråd som vad som pågick tog de kontakt med ett före detta statsråd som fattat intresse för verksamheten för att be om råd. Det före detta fattat intresse för verksamheten för att be om råd. Det före detta statsrådet ringde i sin tur upp SKR:s ordförande, som var en statsrådet ringde i sin tur upp SKR:s ordförande, som var en partikamrat, beskrev sina intryck av organisationen och vilket partikamrat, beskrev sina intryck av organisationen och vilket problem de hade, varpå ordföranden ingrep i handläggningen, problem de hade, varpå ordföranden ingrep i handläggningen, och Situation Sthlm beviljades bidrag. och Situation Sthlm beviljades bidrag.

Hycklandet: yttre retorik och inre verksamhet Hycklandet: yttre retorik och inre verksamhet

Ett generellt intryck från min undersökning är hur dåligt doku- Ett generellt intryck från min undersökning är hur dåligt doku- menterad verksamheten var i början, och hur svårt det kunde vara menterad verksamheten var i början, och hur svårt det kunde vara för mig att lokalisera dokumentation, om den överhuvudtaget för mig att lokalisera dokumentation, om den överhuvudtaget existerade. Trots att de olika bidragsgivarna var kända verkade existerade. Trots att de olika bidragsgivarna var kända verkade organisationen till exempel inte ha något samlat grepp om sina organisationen till exempel inte ha något samlat grepp om sina pengar. Mina önskemål om att få se på bidragsansökningar och pengar. Mina önskemål om att få se på bidragsansökningar och budgetar föll ofta på att ingen visste var dokumenten fanns eller budgetar föll ofta på att ingen visste var dokumenten fanns eller på att min informatör misslyckande med att ställa samman de på att min informatör misslyckande med att ställa samman de 150 150 uppgifter som behövdes till en datorutskrift. Handlingar som rört uppgifter som behövdes till en datorutskrift. Handlingar som rört en och samma bidragsansökan fanns inte samlade på en plats. I en och samma bidragsansökan fanns inte samlade på en plats. I flera fall fick jag därför vända mig till bidragsgivaren för att få flera fall fick jag därför vända mig till bidragsgivaren för att få tillgång till dokument trots att de ursprungligen producerats av tillgång till dokument trots att de ursprungligen producerats av Situation Sthlm. Situation Sthlm. Vid första anblicken är det lätt att vara negativ och kritisk till Vid första anblicken är det lätt att vara negativ och kritisk till detta sätt att sköta verksamheten men samtidigt skall man komma detta sätt att sköta verksamheten men samtidigt skall man komma ihåg att det också är ett tecken på anpassningsförmåga. I det ihåg att det också är ett tecken på anpassningsförmåga. I det inledande resursmobiliserandet är det viktigt hur organisationen inledande resursmobiliserandet är det viktigt hur organisationen framstår utåt, gentemot dem som tillhandahåller resurser. Den framstår utåt, gentemot dem som tillhandahåller resurser. Den bild organisationen förmedlar av sig själv måste vara bilden av en bild organisationen förmedlar av sig själv måste vara bilden av en stabil och duktig organisation under kontroll av en ledning med stabil och duktig organisation under kontroll av en ledning med relativt tydliga mål. Den yttre bilden motsvarar därför sällan den relativt tydliga mål. Den yttre bilden motsvarar därför sällan den nya organisationens verkliga bläckfiskighet och skörhet. Situation nya organisationens verkliga bläckfiskighet och skörhet. Situation Sthlms sätt att hantera dokumentation var ofta att producera de Sthlms sätt att hantera dokumentation var ofta att producera de dokument som efterfrågades, till exempel vid bidragsansökning, dokument som efterfrågades, till exempel vid bidragsansökning, redovisning av använda anslag etc. Dokumentationen upprättades redovisning av använda anslag etc. Dokumentationen upprättades alltså först då och i detta syfte. Det innebar att organisationen alltså först då och i detta syfte. Det innebar att organisationen redan efter några år hade producerat mängder av dokument som redan efter några år hade producerat mängder av dokument som utformats vid olika tidpunkter, till olika mottagare och av olika utformats vid olika tidpunkter, till olika mottagare och av olika skäl utan att det funnits något original, och utan att de nödvän- skäl utan att det funnits något original, och utan att de nödvän- digtvis stämde överens med varandra. Organisationen hade på digtvis stämde överens med varandra. Organisationen hade på detta pragmatiska sätt spridit ett otal versioner av inriktning, detta pragmatiska sätt spridit ett otal versioner av inriktning, budget etc. beroende på vad den ville åstadkomma för tillfället och budget etc. beroende på vad den ville åstadkomma för tillfället och beroende på vem som skulle läsa det. beroende på vem som skulle läsa det. Att säga en sak och göra en annan, eller att framställa organisa- Att säga en sak och göra en annan, eller att framställa organisationen på ett sätt som inte stämmer med vad som pågår i prakti- tionen på ett sätt som inte stämmer med vad som pågår i praktiken var förmodligen nödvändigt inte bara för att kunna överleva ken var förmodligen nödvändigt inte bara för att kunna överleva utan för att få den bläckfiskiga verksamheten att fungera. Inled- utan för att få den bläckfiskiga verksamheten att fungera. Inled- ningsvis gjorde Situation Sthlms resursunderskott att den ofta var ningsvis gjorde Situation Sthlms resursunderskott att den ofta var beroende av att kunna anpassa bilden av verksamheten efter beroende av att kunna anpassa bilden av verksamheten efter resursgivarnas förväntningar och krav. Det kan också ha varit så resursgivarnas förväntningar och krav. Det kan också ha varit så att den bläckfiskiga och glupska organisationen innehöll oförenli- att den bläckfiskiga och glupska organisationen innehöll oförenli- ga element som gjorde att behovet av att visa upp en enhetlig bild ga element som gjorde att behovet av att visa upp en enhetlig bild utåt inte gick att förena med vad faktiskt som pågick i verksam- utåt inte gick att förena med vad faktiskt som pågick i verksamheten, om medarbetarna överhuvudtaget kände till allt som heten, om medarbetarna överhuvudtaget kände till allt som pågick. Ett exempel på detta som kom fram i undersökningen av pågick. Ett exempel på detta som kom fram i undersökningen av Självhjälpsprojektet var den ambivalens inför försäljarnas drog- Självhjälpsprojektet var den ambivalens inför försäljarnas drogmissbruk som beskrivs i kapitel 8. Situation Sthlm innehöll redan missbruk som beskrivs i kapitel 8. Situation Sthlm innehöll redan från början delar och idéer som emulerats från The Big Issue, som från början delar och idéer som emulerats från The Big Issue, som till exempel den Code of Conduct som försäljarna förband sig att till exempel den Code of Conduct som försäljarna förband sig att följa. Den innehöll bland annat en regel om att försäljarna inte fick följa. Den innehöll bland annat en regel om att försäljarna inte fick uppträda onyktert eller drogpåverkade när de sålde tidningen. uppträda onyktert eller drogpåverkade när de sålde tidningen.

151 151 Försäljarnas drogfrihet när de jobbade var också ett viktigt in- Försäljarnas drogfrihet när de jobbade var också ett viktigt inslag i Situation Sthlms retorik och framhölls som ett viktigt socialt slag i Situation Sthlms retorik och framhölls som ett viktigt socialt resultat av verksamheten och ett bidrag till samhället. Mina inter- resultat av verksamheten och ett bidrag till samhället. Mina intervjuer med projektarbetarna visade att det i praktiken fanns en vjuer med projektarbetarna visade att det i praktiken fanns en uppmjukad intern tolkning av denna regel som betonade försälja- uppmjukad intern tolkning av denna regel som betonade försälja- rens faktiska uppträdande och inte om han eller hon var drogpå- rens faktiska uppträdande och inte om han eller hon var drogpå- verkad eller inte. Tolkningen hade betydelse både för hur försäl- verkad eller inte. Tolkningen hade betydelse både för hur försäl- jarna kunde bestraffas för att ha brutit mot reglerna och gjorde det jarna kunde bestraffas för att ha brutit mot reglerna och gjorde det också möjligt för projektarbetarna att visa att de stod på försäljar- också möjligt för projektarbetarna att visa att de stod på försäljar- nas sida. I praktiken fanns det alltså dels ett yttre behov att fram- nas sida. I praktiken fanns det alltså dels ett yttre behov att fram- ställa försäljarna som drogfria, dels ett inre behov att laborera med ställa försäljarna som drogfria, dels ett inre behov att laborera med detta begrepp för att få verksamheten att flyta. detta begrepp för att få verksamheten att flyta. Flera undersökningsdata visar att organisationen inledningsvis Flera undersökningsdata visar att organisationen inledningsvis råkade ut för en lokal stängning. Den hade därför svårt att mobili- råkade ut för en lokal stängning. Den hade därför svårt att mobilisera autonoma resurser till huvuduppgiften. Det sätt som den då sera autonoma resurser till huvuduppgiften. Det sätt som den då anpassades på för kunna överleva är ytterligare ett exempel på anpassades på för kunna överleva är ytterligare ett exempel på hycklandet som framgångsrik anpassningsform. hycklandet som framgångsrik anpassningsform. Genom att medarbetarna under den första tiden formellt sett var Genom att medarbetarna under den första tiden formellt sett var arbetslösa var de berättigade till individuella arbetsmarknadsstöd. arbetslösa var de berättigade till individuella arbetsmarknadsstöd. Den vanligaste formen var ett stöd som riktades speciellt till Den vanligaste formen var ett stöd som riktades speciellt till arbetslösa ungdomar. I de retrospektiva intervjuer jag gjorde med arbetslösa ungdomar. I de retrospektiva intervjuer jag gjorde med medarbetare som tillhörde kärngruppen uppgav i stort sett alla medarbetare som tillhörde kärngruppen uppgav i stort sett alla hur arbetsmarknadsstöd vid åtminstone något tillfälle hade gjort hur arbetsmarknadsstöd vid åtminstone något tillfälle hade gjort det möjligt för dem att arbetavidare i väntan på organisationsbi- det möjligt för dem att arbetavidare i väntan på organisationsbi- drag etc. Paradoxalt nog hade organisationen överlevt därför att drag etc. Paradoxalt nog hade organisationen överlevt därför att medarbetarna var unga, arbetslösa, saknade arbetslivserfarenhet medarbetarna var unga, arbetslösa, saknade arbetslivserfarenhet och därför var berättigade till ett arbetsmarknadsstöd och inte att och därför var berättigade till ett arbetsmarknadsstöd och inte att organisationen hade som målsättning att göra en insats för hemlö- organisationen hade som målsättning att göra en insats för hemlö- sa i Stockholm genom att erbjuda dem arbete som tidningsförsälja- sa i Stockholm genom att erbjuda dem arbete som tidningsförsälja- re. re. Inledningsvis förekom det också en del andra insatser i form av Inledningsvis förekom det också en del andra insatser i form av frivilligt arbete och tillskott ur medarbetarnas och deras familjers frivilligt arbete och tillskott ur medarbetarnas och deras familjers privata kassor. I mina intervjuer har till exempel vissa medarbeta- privata kassor. I mina intervjuer har till exempel vissa medarbetare hävdat att kostnaderna för produktionen av det första numret re hävdat att kostnaderna för produktionen av det första numret (hyres- och tryckkostnader) täcktes helt och hållet av privata (hyres- och tryckkostnader) täcktes helt och hållet av privata pengar. pengar.

Resursmobilisering och isomorfi Resursmobilisering och isomorfi

Som framgått ovan spelade anpassningsformerna en viktig roll för Som framgått ovan spelade anpassningsformerna en viktig roll för organisationens inledande utveckling. De försåg den med en organisationens inledande utveckling. De försåg den med en anpassningsförmåga som gjorde det möjligt för den att pröva sig anpassningsförmåga som gjorde det möjligt för den att pröva sig

152 152 fram och lära sig vad som var gångbart, vad som förväntades av fram och lära sig vad som var gångbart, vad som förväntades av den och var det fanns lämpliga resurser. den och var det fanns lämpliga resurser. Men för att överleva på längre sikt var organisationen beroende Men för att överleva på längre sikt var organisationen beroende av en stabil tillgång till autonoma resurser. Resursmobiliseringen av en stabil tillgång till autonoma resurser. Resursmobiliseringen handlade bland annat om att dra nytta av olika nätverk, hitta handlade bland annat om att dra nytta av olika nätverk, hitta samarbetspartners och ta sig in i olika bidragsstrukturer. Det rörde samarbetspartners och ta sig in i olika bidragsstrukturer. Det rörde sig om en utveckling mot isomorfi där organisationen förändrades sig om en utveckling mot isomorfi där organisationen förändrades för att bättre passa in. för att bättre passa in. I det följande kommer jag att först att se närmare på vilka Situa- I det följande kommer jag att först att se närmare på vilka Situa- tion Sthlm uppfattat som samarbetspartners, hur denna uppfatt- tion Sthlm uppfattat som samarbetspartners, hur denna uppfattning förändrats under undersökningsperioden och vilken roll den ning förändrats under undersökningsperioden och vilken roll den spelat i resursmobiliseringen. Jag kommer sedan att beskriva hur spelat i resursmobiliseringen. Jag kommer sedan att beskriva hur organisationen drog nytta av relationella resurser i öppna nätverk organisationen drog nytta av relationella resurser i öppna nätverk och hur den anpassades för att kunna komma in i bidragssystemet och hur den anpassades för att kunna komma in i bidragssystemet och få en given plats i det lokala organisationsfältet. och få en given plats i det lokala organisationsfältet.

Listan över samarbetspartners Listan över samarbetspartners

Samarbete med andra är ett sätt att tillföra den nya organisationen Samarbete med andra är ett sätt att tillföra den nya organisationen resurser. En förutsättning för att samarbete skall fungera hyggligt resurser. En förutsättning för att samarbete skall fungera hyggligt är att de som samarbetar har en liknande världsbild. Detta är en är att de som samarbetar har en liknande världsbild. Detta är en viktig dimension av emuleringsmekanismen och utvecklingen mot viktig dimension av emuleringsmekanismen och utvecklingen mot institutionell isomorfi. Inledningsvis var Situation Sthlm mer institutionell isomorfi. Inledningsvis var Situation Sthlm mer explorativ i sitt matsök, irrade över vidsträckta områden och explorativ i sitt matsök, irrade över vidsträckta områden och slukade allt som den kom över medan intresset senare föreföll att slukade allt som den kom över medan intresset senare föreföll att riktas alltmer mot det lokala hemlöshetsfältets begränsade (men riktas alltmer mot det lokala hemlöshetsfältets begränsade (men näringsrika) meny. Organisationens glupska, monstruösa, bläck- näringsrika) meny. Organisationens glupska, monstruösa, bläck- fiskiga, godtrogna och hycklande sätt att emulera ersattes av en fiskiga, godtrogna och hycklande sätt att emulera ersattes av en mer riktad och medveten emulering av framgångsrika organisa- mer riktad och medveten emulering av framgångsrika organisationer i den närmaste omgivningen och påverkade organisationens tioner i den närmaste omgivningen och påverkade organisationens utveckling mot lokal isomorfi. utveckling mot lokal isomorfi. Ett sätt att ge en bild av denna process är att titta på vilka orga- Ett sätt att ge en bild av denna process är att titta på vilka organisationen själv angivit som samarbetspartners, vad samarbetet nisationen själv angivit som samarbetspartners, vad samarbetet bestått av och hur definitionen av en samarbetspartner förändrats bestått av och hur definitionen av en samarbetspartner förändrats över tid. över tid. Redan från det första numret publicerade tidningen Situation Redan från det första numret publicerade tidningen Situation Sthlm listor över sina samarbetspartners. Liksom i så många andra Sthlm listor över sina samarbetspartners. Liksom i så många andra sammanhang kom idén från The Big Issue. Avsikten var både att ge sammanhang kom idén från The Big Issue. Avsikten var både att ge dessa aktörer gratis exponering i tidningen som tack för deras stöd dessa aktörer gratis exponering i tidningen som tack för deras stöd och att skapa relationella resurser i form av gott anseende och och att skapa relationella resurser i form av gott anseende och legitimitet för den egna organisationen. legitimitet för den egna organisationen.

153 153 Listorna innehåller namn på samarbetspartners och/eller så Listorna innehåller namn på samarbetspartners och/eller så kallade företagsprenumeranter men ger inte någon indikation om kallade företagsprenumeranter men ger inte någon indikation om samarbetets frekvens, styrka eller innehåll. Uppgifter om detta har samarbetets frekvens, styrka eller innehåll. Uppgifter om detta har erhållits genom intervjuer med medarbetarna. erhållits genom intervjuer med medarbetarna. De namn som förekommer på listorna är både stora och stabila De namn som förekommer på listorna är både stora och stabila bidragsgivare och små och stora företag och organisationer som bidragsgivare och små och stora företag och organisationer som kan ha gjort en engångsinsats till exempel i samband med en kan ha gjort en engångsinsats till exempel i samband med en marknadsföringskampanj. Företagsprenumerationer är en möjlig- marknadsföringskampanj. Företagsprenumerationer är en möjlig- het som erbjuds för företag och andra som vill stödja tidningens het som erbjuds för företag och andra som vill stödja tidningens verksamhet. Förutom tidningen får de sin företagslogo publicerad verksamhet. Förutom tidningen får de sin företagslogo publicerad i varje nummer. Priset för en sådan prenumeration är betydligt i varje nummer. Priset för en sådan prenumeration är betydligt högre än vad ett års lösnummer kostar den vanliga tidningsköpa- högre än vad ett års lösnummer kostar den vanliga tidningsköpa- ren på gatan. Under 2001 låg priset för en företagsprenumeration ren på gatan. Under 2001 låg priset för en företagsprenumeration på 8 000 kronor fram till och med augusti och sedan på 10 000 på 8 000 kronor fram till och med augusti och sedan på 10 000 kronor, vilket gav Situation Sthlm en intäkt på runt en miljon kronor, vilket gav Situation Sthlm en intäkt på runt en miljon kronor det året. Företagsprenumerationerna tillför därför tidning- kronor det året. Företagsprenumerationerna tillför därför tidningen kapital och, eftersom företagsprenumeranternas namn och en kapital och, eftersom företagsprenumeranternas namn och logotyp publiceras i tidningen, viss legitimitet. logotyp publiceras i tidningen, viss legitimitet. För att se förändringar i listorna över tid valde jag ut ett num- För att se förändringar i listorna över tid valde jag ut ett nummer från varje verksamhetsår med början i det första numret som mer från varje verksamhetsår med början i det första numret som kom ut i augusti 1995. Sedan följer nummer 6, 1996, 10, 1997 och kom ut i augusti 1995. Sedan följer nummer 6, 1996, 10, 1997 och 14, 1998 som kom ut innan Situation Sthlm blev månadstidning 14, 1998 som kom ut innan Situation Sthlm blev månadstidning medan nummer 25, 36 och 47 är februarinumret de efterföljande medan nummer 25, 36 och 47 är februarinumret de efterföljande tre åren. Genom att använda februarinumret har nya årsprenume- tre åren. Genom att använda februarinumret har nya årsprenume- ranter kommit med (januarinumret görs i december). Jag har också ranter kommit med (januarinumret görs i december). Jag har också tagit med nummer 51, juni, 2001 som är det sista nummer som tagit med nummer 51, juni, 2001 som är det sista nummer som inkluderats i databasen. Eftersom det rör sig om ett urval har inkluderats i databasen. Eftersom det rör sig om ett urval har några viktiga tillfälliga sponsorer inte kommit med. Det rör sig några viktiga tillfälliga sponsorer inte kommit med. Det rör sig bland annat om Coca Cola som under en kort period lät en del av bland annat om Coca Cola som under en kort period lät en del av försäljningsintäkterna från en- och en halvlitersflaskor tillfalla försäljningsintäkterna från en- och en halvlitersflaskor tillfalla Situation Sthlm samt Benetton och Indiska som stött organisationen Situation Sthlm samt Benetton och Indiska som stött organisationen ekonomiskt genom annonsering. Datamaterialet finns samman- ekonomiskt genom annonsering. Datamaterialet finns samman- fattat i tabell 1 och 2 (se sidan 156). fattat i tabell 1 och 2 (se sidan 156). I nummer 1 (s 47) listas 26 olika företag och organisationer som I nummer 1 (s 47) listas 26 olika företag och organisationer som givit Situation Sthlm någon form av stöd för att komma igång. Åtta givit Situation Sthlm någon form av stöd för att komma igång. Åtta av dem är i mediabranschen (varav sex välkända skivbolag). av dem är i mediabranschen (varav sex välkända skivbolag). Andra företag är det svenska kroppsvårdsföretaget The Body Shop Andra företag är det svenska kroppsvårdsföretaget The Body Shop vars engelska motsvarighet redan stödde The Big Issue London, vars engelska motsvarighet redan stödde The Big Issue London, modeföretaget Esprit, och en lokal budfirma. The Body Shop och modeföretaget Esprit, och en lokal budfirma. The Body Shop och Esprit gav tillsammans med Hyresgästföreningen också sitt stöd Esprit gav tillsammans med Hyresgästföreningen också sitt stöd genom företagsprenumeration. Ytterligare andra partner som genom företagsprenumeration. Ytterligare andra partner som listas är företag som på olika sätt är inblandade i själva tidnings- listas är företag som på olika sätt är inblandade i själva tidningsproduktionen, The Big Issue, det europeiska samarbetsorganet i produktionen, The Big Issue, det europeiska samarbetsorganet i

154 154 hemlöshetsfrågor FEANTSA, Forum Syd som handlägger bidrag hemlöshetsfrågor FEANTSA, Forum Syd som handlägger bidrag till samarbetsprojekt mellan frivilliga organisationer i Sverige och till samarbetsprojekt mellan frivilliga organisationer i Sverige och Sidas mottagarländer, och en känd nattklubb i Stockholm. Sidas mottagarländer, och en känd nattklubb i Stockholm. I nummer 6 dyker de första lokala organisationerna i hemlös- I nummer 6 dyker de första lokala organisationerna i hemlös- hetsfältet upp på listan i form av Stadsmissionen och Frälsningsar- hetsfältet upp på listan i form av Stadsmissionen och Frälsningsar- mén. Av de totalt 41 namnen på listan i detta nummer är fem mén. Av de totalt 41 namnen på listan i detta nummer är fem utländska organisationer som på något sätt sysslar med hemlös- utländska organisationer som på något sätt sysslar med hemlös- het. Vid denna tidpunkt hade förhandlingar med olika potentiella het. Vid denna tidpunkt hade förhandlingar med olika potentiella bidragsgivare inletts. I nummer 6 finns därför Stockholms stad, bidragsgivare inletts. I nummer 6 finns därför Stockholms stad, Statens kulturråd och EU för första gången med på listan. Fortfa- Statens kulturråd och EU för första gången med på listan. Fortfa- rande är emellertid nästan 90 procent av de samarbetspartners rande är emellertid nästan 90 procent av de samarbetspartners som listas privata företag och utländska organisationer. som listas privata företag och utländska organisationer. I nummer 10 har namnen på listan över samarbetspartners I nummer 10 har namnen på listan över samarbetspartners minskat till 25 medan stödprenumeranterna blivit en mindre. I minskat till 25 medan stödprenumeranterna blivit en mindre. I nummer 14, det sista numret innan Situation Sthlm blir månadstid- nummer 14, det sista numret innan Situation Sthlm blir månadstid- ning från och med mars 1998, har listan åter börjat växa och inne- ning från och med mars 1998, har listan åter börjat växa och inne- håller nu 33 samarbetspartners (varav åtta utländska) och 12 håller nu 33 samarbetspartners (varav åtta utländska) och 12 stödprenumeranter. Liksom i nummer 8 är nio av tio listade stödprenumeranter. Liksom i nummer 8 är nio av tio listade samarbetspartners privata företag eller utländska organisationer. samarbetspartners privata företag eller utländska organisationer. Listan i nummer 25 innehåller 39 samarbetspartners varav fem är Listan i nummer 25 innehåller 39 samarbetspartners varav fem är svenska och nio är utländska aktörer i hemlöshetsfältet. Antalet svenska och nio är utländska aktörer i hemlöshetsfältet. Antalet företagsprenumerationer har mer än fördubblats och är nu 30 företagsprenumerationer har mer än fördubblats och är nu 30 stycken. stycken. Under det följande året sker ett tydligt trendskifte där antalet Under det följande året sker ett tydligt trendskifte där antalet listade samarbetspartners minskar medan företagsprenumeratio- listade samarbetspartners minskar medan företagsprenumeratio- nerna ökar. Mellan februari 1999 och februari 2000 minskar antalet nerna ökar. Mellan februari 1999 och februari 2000 minskar antalet listade samarbetspartners med cirka 30 procent. Samtidigt ökar listade samarbetspartners med cirka 30 procent. Samtidigt ökar antalet företagsprenumerationer med 70 procent. Kvar på listan antalet företagsprenumerationer med 70 procent. Kvar på listan över samarbetspartners är företag som skänkt mat och kläder till över samarbetspartners är företag som skänkt mat och kläder till Självhjälpsprojektet samt ett par reklambyråer, ett IT-företag och Självhjälpsprojektet samt ett par reklambyråer, ett IT-företag och en lokal budfirma. Till skillnad från tidigare är cirka en tredjedel en lokal budfirma. Till skillnad från tidigare är cirka en tredjedel av tidningens listade samarbetspartners organisationer och myn- av tidningens listade samarbetspartners organisationer och myndigheter i fältet. Här finns bland annat Stockholms stads social- digheter i fältet. Här finns bland annat Stockholms stads social- tjänstförvaltning, Socialdepartementet och regeringens hemlös- tjänstförvaltning, Socialdepartementet och regeringens hemlös- hetskommitté, samt lokala hemlöshetsverksamheter som Stadsmis- hetskommitté, samt lokala hemlöshetsverksamheter som Stadsmis- sionens härbärge Nattugglan, Stockholms stads mobila team, den sionens härbärge Nattugglan, Stockholms stads mobila team, den frivilliga lokala organisationen Återvinnarna och IOGT-NTO som frivilliga lokala organisationen Återvinnarna och IOGT-NTO som bedrivit ett kamratstödjarprojekt för tidningens försäljare. Antalet bedrivit ett kamratstödjarprojekt för tidningens försäljare. Antalet utländska samarbetspartners på listan har också minskat och utländska samarbetspartners på listan har också minskat och begränsas nu till de organisationer och myndigheter som är in- begränsas nu till de organisationer och myndigheter som är inblandade i Självhjälpsprojektet. Även om utländska gatutidningar blandade i Självhjälpsprojektet. Även om utländska gatutidningar och gatutidningsorganisationer inte längre förekommer på listan och gatutidningsorganisationer inte längre förekommer på listan fortsätter samarbetet inom ramen för INSP vars logo och syfte fortsätter samarbetet inom ramen för INSP vars logo och syfte

155 155 publiceras på annan plats i varje nummer. Ytterligare ett år senare publiceras på annan plats i varje nummer. Ytterligare ett år senare förstärks trenden och antalet samarbetspartners på listan reduce- förstärks trenden och antalet samarbetspartners på listan reduceras till endast tio medan företagsprenumerationerna ökar till 81. ras till endast tio medan företagsprenumerationerna ökar till 81. Utvecklingen håller i sig fram till juninumret 2001. Antalet lista- Utvecklingen håller i sig fram till juninumret 2001. Antalet listade samarbetspartners är då 12 medan företagsprenumerationerna de samarbetspartners är då 12 medan företagsprenumerationerna stigit till 105 stycken. De företag, myndigheter och organisationer stigit till 105 stycken. De företag, myndigheter och organisationer som listats för att de gjort en insats för Situation Sthlm består då i som listats för att de gjort en insats för Situation Sthlm består då i stort sett av de stora bidragsgivarna, tryckeriet, fastighetsägaren, stort sett av de stora bidragsgivarna, tryckeriet, fastighetsägaren, en konsult som förmedlar företagssponsring, tre företag som är en konsult som förmedlar företagssponsring, tre företag som är inblandade i tidningens hemsida på nätet och bredbandsupp- inblandade i tidningens hemsida på nätet och bredbandsupp- kopplingen, och Roberts Coffee, den trogna smörgås- och kaffe- kopplingen, och Roberts Coffee, den trogna smörgås- och kaffe- brödleverantören sedan flera år. På listan över företagsprenume- brödleverantören sedan flera år. På listan över företagsprenume- ranter förekommer nu en del namn på myndigheter och organisa- ranter förekommer nu en del namn på myndigheter och organisationer med ett intresse i hemlöshetsfältet som till exempel bostads- tioner med ett intresse i hemlöshetsfältet som till exempel bostads- företag, fackföreningar, politiska partier, polisen och organisatio- företag, fackföreningar, politiska partier, polisen och organisationer inom missbrukarvården. De utgör fortfarande inte mer än en ner inom missbrukarvården. De utgör fortfarande inte mer än en tredjedel av Situation Sthlms samarbetspartners mätt på detta sätt. tredjedel av Situation Sthlms samarbetspartners mätt på detta sätt. Förändringarna finns sammanfattade i tabell 1 och 2 nedan. Förändringarna finns sammanfattade i tabell 1 och 2 nedan.

Tabell 1. Antal samarbetspartners och företagsprenumeranter enligt de listor som publiceras i Tabell 1. Antal samarbetspartners och företagsprenumeranter enligt de listor som publiceras i varje nummer av Situation Sthlm 1995–2001. varje nummer av Situation Sthlm 1995–2001.

Samarbetspartners Företagsprenumeranter Samarbetspartners Företagsprenumeranter Nummer 1, 1995 263 Nummer 1, 1995 263 Nummer 6, 1996 41 6 Nummer 6, 1996 41 6 Nummer 10, 1997 25 5 Nummer 10, 1997 25 5 Nummer 14, 1998 33 12 Nummer 14, 1998 33 12 Nummer 25, 1999 39 30 Nummer 25, 1999 39 30 Nummer 36, 2000 28 51 Nummer 36, 2000 28 51 Nummer 47, 2001 10 81 Nummer 47, 2001 10 81 Nummer 51, 2001 12 105 Nummer 51, 2001 12 105

Tabell 2. Antal svenska och utländska samarbetspartners som varit aktiva inom hemlöshets- Tabell 2. Antal svenska och utländska samarbetspartners som varit aktiva inom hemlöshets- fältet enligt de listor som publiceras i varje nummer av Situation Sthlm 1995–2001 (uttryckt i fältet enligt de listor som publiceras i varje nummer av Situation Sthlm 1995–2001 (uttryckt i procent). procent).

Samarbetspa- Varav svenska Varav Samarbetspa- Varav svenska Varav rtners i fältet utländska rtners i fältet utländska Nummer 1, 1995 12% 0 100% Nummer 1, 1995 12% 0 100% Nummer 6, 1996 22% 45% 55% Nummer 6, 1996 22% 45% 55% Nummer 10, 1997 40% 50% 50% Nummer 10, 1997 40% 50% 50% Nummer 14, 1998 39% 38% 62% Nummer 14, 1998 39% 38% 62% Nummer 25, 1999 42% 50% 50% Nummer 25, 1999 42% 50% 50% Nummer 36, 2000 39% 64% 36% Nummer 36, 2000 39% 64% 36% Nummer 47, 2001 40% 100% 0 Nummer 47, 2001 40% 100% 0 Nummer 51, 2001 33% 100% 0 Nummer 51, 2001 33% 100% 0

156 156 I snitt har myndigheter och organisationer aldrig utgjort mer än I snitt har myndigheter och organisationer aldrig utgjort mer än en femtedel av Situation Sthlms listade samarbetspartners. Istället en femtedel av Situation Sthlms listade samarbetspartners. Istället verkar det i första hand ha varit företag som sysslade med tid- verkar det i första hand ha varit företag som sysslade med tidningsproduktion i någon form, IT-företag, modeföretag, reklamby- ningsproduktion i någon form, IT-företag, modeföretag, reklamby- råer och restauranger som organisationen officiellt betraktat som råer och restauranger som organisationen officiellt betraktat som sina viktigaste samarbetspartners. Av intervjumaterialet kan man sina viktigaste samarbetspartners. Av intervjumaterialet kan man dra slutsatsen att innehållet i dessa kontakter har handlat om stöd dra slutsatsen att innehållet i dessa kontakter har handlat om stöd i form av till exempel krediter för olika produktionskostnader, i form av till exempel krediter för olika produktionskostnader, hjälp med marknadsföringskampanjer, donationer i form av hjälp med marknadsföringskampanjer, donationer i form av kläder till försäljarkåren och mat till försäljarkaféet. Ser man till kläder till försäljarkåren och mat till försäljarkaféet. Ser man till listan över företagsprenumerationer har den med tiden utökats listan över företagsprenumerationer har den med tiden utökats med bostadsbolag, fackföreningar och politiska partier, det vill med bostadsbolag, fackföreningar och politiska partier, det vill säga organisationer som har ett politiskt intresse i hemlöshetsfrå- säga organisationer som har ett politiskt intresse i hemlöshetsfrå- gan men inte nödvändigtvis är särskilt aktiva i hemlöshetsfältet. gan men inte nödvändigtvis är särskilt aktiva i hemlöshetsfältet. De samarbetspartners som varit aktiva i fältet har oftast varit De samarbetspartners som varit aktiva i fältet har oftast varit stora bidragsgivare som EU (genom Europeiska socialfonden), stora bidragsgivare som EU (genom Europeiska socialfonden), staten (Statens kulturråd, Socialdepartementet, Hemlöshetskom- staten (Statens kulturråd, Socialdepartementet, Hemlöshetskom- mittén), kommunen (nuvarande Stockholms stads socialtjänst- mittén), kommunen (nuvarande Stockholms stads socialtjänst- nämnd) och de dominerande lokala frivilliga organisationerna nämnd) och de dominerande lokala frivilliga organisationerna Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Samtliga utländska samarbets- Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Samtliga utländska samarbetspartners har antingen varit andra gatutidningar, samarbetsorgani- partners har antingen varit andra gatutidningar, samarbetsorgani- sationer för gatutidningar eller partners inom ramen för Själv- sationer för gatutidningar eller partners inom ramen för Själv- hjälpsprojektet. hjälpsprojektet. Efter 1999 skedde en kraftig minskning av antalet listade samar- Efter 1999 skedde en kraftig minskning av antalet listade samarbetspartners och en lika kraftig ökning av antalet företagsprenu- betspartners och en lika kraftig ökning av antalet företagsprenu- meranter. Trendbrottet hade flera orsaker, inte minst den intensifi- meranter. Trendbrottet hade flera orsaker, inte minst den intensifi- erade insäljningen av företagsprenumerationer som inleddes i erade insäljningen av företagsprenumerationer som inleddes i september 1999. Situation Sthlm förändrade också definitionen av september 1999. Situation Sthlm förändrade också definitionen av samarbete. Inledningsvis verkar listorna i första hand ha publice- samarbete. Inledningsvis verkar listorna i första hand ha publicerats för att ge Situation Sthlm status och legitimitet. När organisa- rats för att ge Situation Sthlm status och legitimitet. När organisationen börjat läggas tillrätta listades framförallt framgångsrika tionen börjat läggas tillrätta listades framförallt framgångsrika organisationer i det lokala fältet och andra samarbetspartners som organisationer i det lokala fältet och andra samarbetspartners som på ett konkret sätt försåg organisationen med resurser. på ett konkret sätt försåg organisationen med resurser. Även om förändringarna till viss del var resultatet av en med- Även om förändringarna till viss del var resultatet av en medveten ledningsstrategi ger listorna och dess utveckling samtidigt veten ledningsstrategi ger listorna och dess utveckling samtidigt stöd för hypotesen att Situation Sthlm gått från en mobilisering av stöd för hypotesen att Situation Sthlm gått från en mobilisering av relationella resurser till autonoma resurser. För att tas upp på relationella resurser till autonoma resurser. För att tas upp på listan räckte det inledningsvis med att samarbetspartnern hade listan räckte det inledningsvis med att samarbetspartnern hade bidragit med en relationell resurs av något slag medan det senare bidragit med en relationell resurs av något slag medan det senare krävdes att Situation Sthlm hade fått tillgång till autonoma resur- krävdes att Situation Sthlm hade fått tillgång till autonoma resurser. Förändringarna visar också en utveckling från flytande och ser. Förändringarna visar också en utveckling från flytande och tillfälliga till stabila och långvariga samarbetspartners. Med ut- tillfälliga till stabila och långvariga samarbetspartners. Med ut- gångspunkt i förändringarna på listorna blev den skara som gångspunkt i förändringarna på listorna blev den skara som

157 157 räknades som samarbetspartners alltså allt mindre och mer lokal räknades som samarbetspartners alltså allt mindre och mer lokal för att så småningom endast omfatta stora och stabila bidragsgiva- för att så småningom endast omfatta stora och stabila bidragsgivare, fastighetsägaren, tryckeriet och de företag som står för Situation re, fastighetsägaren, tryckeriet och de företag som står för Situation Sthlms hemsida på nätet. Företagen styrdes över till företagspre- Sthlms hemsida på nätet. Företagen styrdes över till företagspre- numerationer och kvar som samarbetspartners blev de lokala numerationer och kvar som samarbetspartners blev de lokala organisationer och myndigheter inom som försåg tidningens organisationer och myndigheter inom som försåg tidningens försäljare med social service, härbärgesplatser, arbetspraktikplat- försäljare med social service, härbärgesplatser, arbetspraktikplat- ser, sjuk- och hälsovård. Så, paradoxalt nog, även om de lokala ser, sjuk- och hälsovård. Så, paradoxalt nog, även om de lokala aktörerna i fältet bara utgjorde en liten del av de aktörer i omgiv- aktörerna i fältet bara utgjorde en liten del av de aktörer i omgivningen som Situation Sthlm definierat som sina samarbetspartners ningen som Situation Sthlm definierat som sina samarbetspartners är det över tiden just de lokala organisationerna som blivit kvar är det över tiden just de lokala organisationerna som blivit kvar och visat sig vara de viktigaste och mest stabila. och visat sig vara de viktigaste och mest stabila. De relationella resurser som den nystartade Situation Sthlm hade De relationella resurser som den nystartade Situation Sthlm hade tillgång till bidrog mer till organisationens status än dess materi- tillgång till bidrog mer till organisationens status än dess materiella överlevnad. Genom att visa att de stöddes av och stödde ella överlevnad. Genom att visa att de stöddes av och stödde andra, mer etablerade och ansedda organisationer i omvärlden andra, mer etablerade och ansedda organisationer i omvärlden kunde Situation Sthlm öka sitt eget anseende. Som jag redan nämnt kunde Situation Sthlm öka sitt eget anseende. Som jag redan nämnt var det just denna aspekt och inte att det egentligen pågick något var det just denna aspekt och inte att det egentligen pågick något konkret samarbete som inledningsvis ansågs som ett av huvud- konkret samarbete som inledningsvis ansågs som ett av huvud- syftena med listan. En av mina intervjupersoner berättade till syftena med listan. En av mina intervjupersoner berättade till exempel hur tidningen vid ett tillfälle listat en organisation som exempel hur tidningen vid ett tillfälle listat en organisation som samarbetspartner sedan en medarbetare en gång ringt ett samtal samarbetspartner sedan en medarbetare en gång ringt ett samtal dit. dit.

Öppna nätverk och vägen till stora bidrag Öppna nätverk och vägen till stora bidrag

När den lokala resursmobiliseringen gick trögt kunde organisatio- När den lokala resursmobiliseringen gick trögt kunde organisationen dra nytta av det transnationella nätverk av gatutidningar den nen dra nytta av det transnationella nätverk av gatutidningar den kommit i kontakt med genom The Big Issue. Situation Sthlm blev kommit i kontakt med genom The Big Issue. Situation Sthlm blev snabbt en viktig medlem i INSP och samarbetade med FEANTSA, snabbt en viktig medlem i INSP och samarbetade med FEANTSA, ett europeiskt samarbetsorgan för nationella hemlöshetsorganisa- ett europeiskt samarbetsorgan för nationella hemlöshetsorganisa- tioner. Genom detta nätverk kom man också i kontakt med det så tioner. Genom detta nätverk kom man också i kontakt med det så kallade Social Venture Network (SVN), en transnationell organisa- kallade Social Venture Network (SVN), en transnationell organisation som verkade för socialt företagande och som kom att spela en tion som verkade för socialt företagande och som kom att spela en viktig roll när Situation Sthlm så småningom kunde ta steget från viktig roll när Situation Sthlm så småningom kunde ta steget från relationella till autonoma resurser och ta plats i det hemlöshets- relationella till autonoma resurser och ta plats i det hemlöshets- fältet. fältet. Eftersom Situation Sthlm lånade sin verksamhetsidé från The Big Eftersom Situation Sthlm lånade sin verksamhetsidé från The Big Issue kunde organisationen också dra nytta av den engelska tid- Issue kunde organisationen också dra nytta av den engelska tidningens uppmärksamhet och anseende. Genom The Big Issue ningens uppmärksamhet och anseende. Genom The Big Issue kunde Situation Sthlms medarbetare få råd och hjälp med andra kunde Situation Sthlms medarbetare få råd och hjälp med andra kontakter inom gatutidningsvärlden. När gatutidningsnätverket kontakter inom gatutidningsvärlden. När gatutidningsnätverket

158 158 skulle formaliseras 1997 trädde också en av Situation Sthlms skulle formaliseras 1997 trädde också en av Situation Sthlms medarbetare in som medlem i den internationellt sammansatta medarbetare in som medlem i den internationellt sammansatta arbetsgruppen och senare som styrelseledamot. arbetsgruppen och senare som styrelseledamot. Det var mot bakgrund av de internationella kontakterna i INSP Det var mot bakgrund av de internationella kontakterna i INSP som Situation Sthlm under 1998 fick ett mindre projektbidrag av som Situation Sthlm under 1998 fick ett mindre projektbidrag av den svenska biståndsorganisationen Forum Syd för att samarbeta den svenska biståndsorganisationen Forum Syd för att samarbeta med en gatutidning i Sydafrika. Projektet hade som mål att genom med en gatutidning i Sydafrika. Projektet hade som mål att genom olika insatser öka den sydafrikanska gatutidningens upplaga för olika insatser öka den sydafrikanska gatutidningens upplaga för att på så sätt öka intäkterna och attrahera fler annonsörer. Situation att på så sätt öka intäkterna och attrahera fler annonsörer. Situation Sthlms uppdrag var att höja tidningsredaktionens kompetens och Sthlms uppdrag var att höja tidningsredaktionens kompetens och förbättra kontakterna med sponsorer, annonsörer och myndighe- förbättra kontakterna med sponsorer, annonsörer och myndigheter. Bidraget användes huvudsakligen till möten mellan företräda- ter. Bidraget användes huvudsakligen till möten mellan företräda- re för de båda gatutidningarna och till att bekosta inköp av nya re för de båda gatutidningarna och till att bekosta inköp av nya datorer, upprättandet av ett LAN, ett internetabonnemang och en datorer, upprättandet av ett LAN, ett internetabonnemang och en webbsajt i Sydafrika (Forum Syd projektnr. 1998-457). webbsajt i Sydafrika (Forum Syd projektnr. 1998-457). Den viktigaste relationella resursen verkar emellertid ha varit de Den viktigaste relationella resursen verkar emellertid ha varit de kontakter organisationen fick genom Social Venture Network (SVN). kontakter organisationen fick genom Social Venture Network (SVN). SVN-nätverket visade sig vara en bakdörr till Stockholms hemlös- SVN-nätverket visade sig vara en bakdörr till Stockholms hemlös- hetsfält. När The Big Issue startade var det med hypotesen att det hetsfält. När The Big Issue startade var det med hypotesen att det fanns företag som hade ett intresse för socialt företagande och fanns företag som hade ett intresse för socialt företagande och stödja Situation Sthlm. Initiativet till The Big Issue togs också av stödja Situation Sthlm. Initiativet till The Big Issue togs också av ägaren till The Body Shop och företaget försåg tidningen med ägaren till The Body Shop och företaget försåg tidningen med huvudparten av dess etableringskapital. The Big Issue blev sedan huvudparten av dess etableringskapital. The Big Issue blev sedan en av de aktivare medlemmarna i det engelska SVN. När The Big en av de aktivare medlemmarna i det engelska SVN. När The Big Issue tog initiativ till ett internationellt gatutidningsnätverk var det Issue tog initiativ till ett internationellt gatutidningsnätverk var det därför självklart att upprätta en relation med SVN. På så sätt kom därför självklart att upprätta en relation med SVN. På så sätt kom också Situation Sthlm nästan direkt att bli medlem i SVN. Det också Situation Sthlm nästan direkt att bli medlem i SVN. Det svenska SVN-nätverket har varit ganska litet, med 20–25 företag svenska SVN-nätverket har varit ganska litet, med 20–25 företag som regelbundet deltagit i olika möten. I mitt intervjumaterial som regelbundet deltagit i olika möten. I mitt intervjumaterial berättar en av Situation Sthlms medarbetare hur SVN-kontakterna berättar en av Situation Sthlms medarbetare hur SVN-kontakterna ändå var en av de viktigaste orsakerna till att organisationen ändå var en av de viktigaste orsakerna till att organisationen fortsatte att arbeta trots det inledande motståndet. De gav tillgång fortsatte att arbeta trots det inledande motståndet. De gav tillgång till viktiga relationella resurser som kunde öppna dörrar i närings- till viktiga relationella resurser som kunde öppna dörrar i närings- liv, stat och kommun, och företagare som var intresserade diskus- liv, stat och kommun, och företagare som var intresserade diskus- sionspartners och som kunde erbjuda en positiv, stödjande inställ- sionspartners och som kunde erbjuda en positiv, stödjande inställ- ning till verksamhetsidén. ning till verksamhetsidén. Genom SVN fick Situation Sthlm till exempel kontakt med Koope- Genom SVN fick Situation Sthlm till exempel kontakt med Koope- rationens utvecklingsinstitut (KOOPI)1 som i sin tur satte organisa- rationens utvecklingsinstitut (KOOPI)1 som i sin tur satte organisa-

1 Kooperationens utvecklingsinstitut (KOOPI) skall ”bidra till den kooperativa 1 Kooperationens utvecklingsinstitut (KOOPI) skall ”bidra till den kooperativa sektorns tillväxt, stärka den etablerade kooperationen och följa utvecklingen sektorns tillväxt, stärka den etablerade kooperationen och följa utvecklingen av kooperativa områden, bland annat inom den sociala ekonomin” och främja av kooperativa områden, bland annat inom den sociala ekonomin” och främja kooperativa värderingar (självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, kooperativa värderingar (självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet)(www.koopi.se). rättvisa och solidaritet)(www.koopi.se). 159 159 tionen i kontakt med Stockholms stads dåvarande arbets- och tionen i kontakt med Stockholms stads dåvarande arbets- och utbildningsförvaltning (ARUF) som under en kortare period under utbildningsförvaltning (ARUF) som under en kortare period under 1996 gav tidningen bidrag för att publicera en skrift riktad till 1996 gav tidningen bidrag för att publicera en skrift riktad till arbetslösa. När ARUF sedan lades ned skickades Situation Sthlm arbetslösa. När ARUF sedan lades ned skickades Situation Sthlm vidare till Resursnämnden för skola och socialtjänst (ReN, senare vidare till Resursnämnden för skola och socialtjänst (ReN, senare Socialtjänstnämnden, SotN). Med ReN inledde Situation Sthlm ett Socialtjänstnämnden, SotN). Med ReN inledde Situation Sthlm ett samarbete som 1998 resulterade i att den beviljade ett projektbi- samarbete som 1998 resulterade i att den beviljade ett projektbidrag om 300 000 kronor till Självhjälpsprojektet då verksamheten drag om 300 000 kronor till Självhjälpsprojektet då verksamheten bedömdes som ett komplement till socialtjänstens insatser för bedömdes som ett komplement till socialtjänstens insatser för hemlösa. Samma summa beviljades för 1999. Under 1999/2000 hemlösa. Samma summa beviljades för 1999. Under 1999/2000 blev Stockholms stad alltmer inblandad i Situation Sthlms problem blev Stockholms stad alltmer inblandad i Situation Sthlms problem med att hålla projektet flytande. Under hösten 1999 stöddes pro- med att hålla projektet flytande. Under hösten 1999 stöddes projektet med ytterligare 75 000 kronor i samband med en flytt till nya jektet med ytterligare 75 000 kronor i samband med en flytt till nya lokaler. I januari 2000 beslutade Stockholms stads kommunstyrelse lokaler. I januari 2000 beslutade Stockholms stads kommunstyrelse efter framställan av SotN om ett investeringsbidrag till de nya efter framställan av SotN om ett investeringsbidrag till de nya lokalerna på 300 000 kronor. Utöver ett reguljärt projektbidrag på lokalerna på 300 000 kronor. Utöver ett reguljärt projektbidrag på 650 000 kr under samma år gick SotN vid två tillfällen in med 650 000 kr under samma år gick SotN vid två tillfällen in med ”akutinsatser” på 50 000 respektive 200 000 kronor för att rädda ”akutinsatser” på 50 000 respektive 200 000 kronor för att rädda projektet. År 2000 erhöll tidningen, utöver investeringsbidraget, projektet. År 2000 erhöll tidningen, utöver investeringsbidraget, alltså 900 000 kronor från Stockholms stad till Självhjälpsprojektet. alltså 900 000 kronor från Stockholms stad till Självhjälpsprojektet. För 2001 rekommenderade OFU ett nytt verksamhetsbidrag om För 2001 rekommenderade OFU ett nytt verksamhetsbidrag om 900 000 kronor (Stockholms stads socialtjänstförvaltning Dnr 900 000 kronor (Stockholms stads socialtjänstförvaltning Dnr 1494/2000). Under de första två åren av samarbete investerade 1494/2000). Under de första två åren av samarbete investerade alltså Stockholms stad 2 475 000 kronor i organisationen (i snitt alltså Stockholms stad 2 475 000 kronor i organisationen (i snitt cirka 100 000 kr per månad). cirka 100 000 kr per månad). Genom SVN fick Situation Sthlm också kontakt med sina första Genom SVN fick Situation Sthlm också kontakt med sina första företagssponsorer, The Body Shop, Benetton, Esprit och Indiska, som företagssponsorer, The Body Shop, Benetton, Esprit och Indiska, som sedan stödde organisationen genom att regelbundet annonsera i sedan stödde organisationen genom att regelbundet annonsera i tidningen. tidningen. Ytterligare några relationella resurser som var viktiga i Situation Ytterligare några relationella resurser som var viktiga i Situation Sthlms resursmobiliseringsprocess har varit organisationens Sthlms resursmobiliseringsprocess har varit organisationens framtoning som ett nytt välfärdsinitiativ och hur detta skapat ett framtoning som ett nytt välfärdsinitiativ och hur detta skapat ett anseende i det svenska samhället. Som jag nämnt ovan bemöttes anseende i det svenska samhället. Som jag nämnt ovan bemöttes organisationen redan inledningsvis av en positivare attityd från organisationen redan inledningsvis av en positivare attityd från politiker än från tjänstemän och flera politiker både på riksnivå politiker än från tjänstemän och flera politiker både på riksnivå och på lokal nivå började snabbt använda Situation Sthlm som ett och på lokal nivå började snabbt använda Situation Sthlm som ett positivt exempel i sin politiska retorik. Situation Sthlm passade bra positivt exempel i sin politiska retorik. Situation Sthlm passade bra som förebild i den offentliga debatten om socialt entreprenörskap som förebild i den offentliga debatten om socialt entreprenörskap och social ekonomi. Även i massmedia fick organisationen med och social ekonomi. Även i massmedia fick organisationen med några få undantag positiv uppmärksamhet redan från början. några få undantag positiv uppmärksamhet redan från början. Genom denna typ av uppmärksamhet blev Situation Sthlm ganska Genom denna typ av uppmärksamhet blev Situation Sthlm ganska snabbt ett känt varumärke med en distinkt identitet. snabbt ett känt varumärke med en distinkt identitet.

160 160 Ett annat exempel på de relationella resursernas betydelse för Ett annat exempel på de relationella resursernas betydelse för tillgången till autonoma resurser är den process som ledde till ett tillgången till autonoma resurser är den process som ledde till ett av Situation Sthlms större verksamhetsbidrag genom ett partner- av Situation Sthlms större verksamhetsbidrag genom ett partnerskap med Statens kulturråd (SKR), Europeiska socialfonden (ESF) skap med Statens kulturråd (SKR), Europeiska socialfonden (ESF) och Arbetsmarknadsverket (AMV). och Arbetsmarknadsverket (AMV). År 1996 arbetade Situation Sthlms husvilla redaktion tillfälligt i År 1996 arbetade Situation Sthlms husvilla redaktion tillfälligt i Tidskriftsverkstaden, en ideell förening av kulturtidskrifter som Tidskriftsverkstaden, en ideell förening av kulturtidskrifter som samarbetade om de tekniska resurser som behövdes för tidnings- samarbetade om de tekniska resurser som behövdes för tidningsproduktion och som finansierades av SKR och medlemstidskrif- produktion och som finansierades av SKR och medlemstidskrif- ternas årsavgifter. Redaktionsmedlemmarna hade lärt känna ternas årsavgifter. Redaktionsmedlemmarna hade lärt känna Tidskriftsverkstaden i Stockholms dåvarande ordförande som Tidskriftsverkstaden i Stockholms dåvarande ordförande som hade sänt dem vidare till SKR. Kort därefter började Situation hade sänt dem vidare till SKR. Kort därefter började Situation Sthlm erhålla ett tidskriftsbidrag. Då det verkade finnas ett intresse Sthlm erhålla ett tidskriftsbidrag. Då det verkade finnas ett intresse hos SKR att stödja organisationen med ett större bidrag än vad hos SKR att stödja organisationen med ett större bidrag än vad tidskriftsstödet medgav inleddes en dialog mellan parterna om ett tidskriftsstödet medgav inleddes en dialog mellan parterna om ett så kallat utvecklingsbidrag. För att kunna beviljas ett sådant så kallat utvecklingsbidrag. För att kunna beviljas ett sådant utvecklingsbidrag var Situation Sthlm tvungna att upprätta en utvecklingsbidrag var Situation Sthlm tvungna att upprätta en utvecklingsplan. I samband med detta inleddes en handlägg- utvecklingsplan. I samband med detta inleddes en handlägg- ningsprocess som kom att dra ut på tiden. ningsprocess som kom att dra ut på tiden. Under tiden tog en handläggare från Europeiska socialfonden Under tiden tog en handläggare från Europeiska socialfonden (ESF) kontakt med organisationen för att uppmana den att söka ett (ESF) kontakt med organisationen för att uppmana den att söka ett annat bidrag. Det lokala ESF-kontoret hade fått påstötningar från annat bidrag. Det lokala ESF-kontoret hade fått påstötningar från Bryssel om att det inte delade ut tillräckligt med pengar ur ett Bryssel om att det inte delade ut tillräckligt med pengar ur ett målprogram för arbetslösa, (mål 3) till så kallade ”employment- målprogram för arbetslösa, (mål 3) till så kallade ”employment- projekt” (www.esf.se/esf/mal31995.html). Handläggarna gick då projekt” (www.esf.se/esf/mal31995.html). Handläggarna gick då aktivt ut och sökte upp organisationer vars verksamhet de ansåg aktivt ut och sökte upp organisationer vars verksamhet de ansåg ligga inom ramen för programmet och uppmanade dem att kom- ligga inom ramen för programmet och uppmanade dem att komma in med en ansökan. Situation Sthlms verksamhet kunde eventu- ma in med en ansökan. Situation Sthlms verksamhet kunde eventuellt passa in antingen under delprogrammet Horizon vars syfte var ellt passa in antingen under delprogrammet Horizon vars syfte var att ”underlätta för arbetshandikappade att få sysselsättning” eller att ”underlätta för arbetshandikappade att få sysselsättning” eller Integra vars syfte var att ”underlätta för marginaliserade grupper Integra vars syfte var att ”underlätta för marginaliserade grupper att få sysselsättning” (Europeiska Unionen, Europeiska socialfon- att få sysselsättning” (Europeiska Unionen, Europeiska socialfonden 2001). Man valde till sist Horizon, definierade de hemlösa den 2001). Man valde till sist Horizon, definierade de hemlösa försäljarna som ”arbetshandikappade” och sorterade in projektet försäljarna som ”arbetshandikappade” och sorterade in projektet under programtemarubriken Empowerment, ett av de teman som under programtemarubriken Empowerment, ett av de teman som prioriterades i Sverige. Avsikten med detta programtema var att prioriterades i Sverige. Avsikten med detta programtema var att målgruppen skulle delta både i projektets upplägg och i genomfö- målgruppen skulle delta både i projektets upplägg och i genomfö- rande. Situation Sthlm blev ett av de totalt 120 projekt som sedan rande. Situation Sthlm blev ett av de totalt 120 projekt som sedan fick horizonpengar. fick horizonpengar. Det var framförallt av två skäl som Situation Sthlm valde att Det var framförallt av två skäl som Situation Sthlm valde att nappa på ESF:s erbjudande. Att döma av mina intervjuer verkade nappa på ESF:s erbjudande. Att döma av mina intervjuer verkade egentligen inte något av dem ha med målen för employment- egentligen inte något av dem ha med målen för employment- programmet att göra. För det första satt organisationen med en programmet att göra. För det första satt organisationen med en

161 161 nyskriven utvecklingsplan samtidigt som SKR:s handläggning nyskriven utvecklingsplan samtidigt som SKR:s handläggning drog ut på tiden. För det andra var bidragsbeloppet i ansökan till drog ut på tiden. För det andra var bidragsbeloppet i ansökan till SKR ungefär lika stort som det ESF medgav. På Situation Sthlm SKR ungefär lika stort som det ESF medgav. På Situation Sthlm tänkte sig dessutom medarbetarna att en ESF-ansökan kunde tänkte sig dessutom medarbetarna att en ESF-ansökan kunde användas till att sätta press på SKR att komma till skott. Ett pro- användas till att sätta press på SKR att komma till skott. Ett problem var naturligtvis att SKR varit intresserad av själva tidnings- blem var naturligtvis att SKR varit intresserad av själva tidningsproduktionen medan ESF i första hand intresserade sig för verk- produktionen medan ESF i första hand intresserade sig för verksamhetens sociala sida. samhetens sociala sida. När Situation Sthlm tittade närmare på ESF:s kriterier fann man När Situation Sthlm tittade närmare på ESF:s kriterier fann man också att fonden bara finansierade 41,84 procent av projektkostna- också att fonden bara finansierade 41,84 procent av projektkostna- derna och att det bland annat krävdes en medfinansiär verksam derna och att det bland annat krävdes en medfinansiär verksam inom svensk offentlig sektor. inom svensk offentlig sektor.

Sitter man med två stora ansökningar och en av dom behöver en offentlig Sitter man med två stora ansökningar och en av dom behöver en offentlig medfinansiär, och man har en sån så är den naturliga slutsatsen att sätta ihop medfinansiär, och man har en sån så är den naturliga slutsatsen att sätta ihop dom (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2001). dom (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2001).

Sagt och gjort, företrädare för SKR och ESF sammanfördes för att Sagt och gjort, företrädare för SKR och ESF sammanfördes för att ta ställning om möjligheterna till samfinansiering. En tredje part ta ställning om möjligheterna till samfinansiering. En tredje part blev AMV som kunde tänka sig att finansiera personal genom blev AMV som kunde tänka sig att finansiera personal genom lönebidrag och praktikplatser. Att AMV kom med berodde på lönebidrag och praktikplatser. Att AMV kom med berodde på personliga kontakter mellan handläggare som tidigare arbetat personliga kontakter mellan handläggare som tidigare arbetat tillsammans när delar av den svenska EU-administrationen legat tillsammans när delar av den svenska EU-administrationen legat inom AMV:s verksamhet. Dessa kontakter underlättades också av inom AMV:s verksamhet. Dessa kontakter underlättades också av Situation Sthlms tidigare samarbete med AMV i samband med de Situation Sthlms tidigare samarbete med AMV i samband med de individuella arbetsmarknadsstöden. Genom AMV:s medverkan individuella arbetsmarknadsstöden. Genom AMV:s medverkan slapp Situation Sthlm dessutom göra en egen ekonomisk insats i slapp Situation Sthlm dessutom göra en egen ekonomisk insats i projektet. projektet. En ny process med förhandlingar om projektplan och budget En ny process med förhandlingar om projektplan och budget inleddes. Situation Sthlm samlade de olika parterna till ett möte där inleddes. Situation Sthlm samlade de olika parterna till ett möte där rollfördelningen inom projektet diskuterades. Bland annat var det rollfördelningen inom projektet diskuterades. Bland annat var det inte helt klart hur sociala projekt skulle kunna passa in i SKR:s inte helt klart hur sociala projekt skulle kunna passa in i SKR:s målsättningar med utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. Situation målsättningar med utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. Situation Sthlm drev en linje som gick ut på att hela verksamheten, inklusive Sthlm drev en linje som gick ut på att hela verksamheten, inklusive tidningsproduktionen, var ett socialt projekt och att det inte gick tidningsproduktionen, var ett socialt projekt och att det inte gick att skilja de båda verksamhetsdelarna åt. Till slut kunde parterna att skilja de båda verksamhetsdelarna åt. Till slut kunde parterna enas om att delarna var komplementära och gjorde en informell enas om att delarna var komplementära och gjorde en informell överenskommelse om en föreställd fördelning där SKR:s pengar överenskommelse om en föreställd fördelning där SKR:s pengar skulle användas till tidningsproduktion medan ESF-pengarna skulle användas till tidningsproduktion medan ESF-pengarna skulle användas till social verksamhet. skulle användas till social verksamhet. Utöver finansieringspartnerskapet krävde ESF dessutom ett så Utöver finansieringspartnerskapet krävde ESF dessutom ett så kallat ”transnationellt partnerskap” mellan projekt inom samma kallat ”transnationellt partnerskap” mellan projekt inom samma delprogram i minst tre andra EU-länder. Dessa partners skulle delprogram i minst tre andra EU-länder. Dessa partners skulle

162 162 sökas via en databas som vid denna tidpunkt ännu inte var upp- sökas via en databas som vid denna tidpunkt ännu inte var upp- rättad. rättad. Projektet inleddes formellt i september 1997 men det skulle Projektet inleddes formellt i september 1997 men det skulle dröja en tid innan några pengar betalades ut. Efter två månader dröja en tid innan några pengar betalades ut. Efter två månader betalade ESF ut i stort sett hela sitt bidrag (totalt projektbidrag från betalade ESF ut i stort sett hela sitt bidrag (totalt projektbidrag från ESF= 1 130 225 kronor). Av någon anledning dröjde emellertid ESF= 1 130 225 kronor). Av någon anledning dröjde emellertid SKR med sin del. Går man igenom SKR:s handlingar finner man SKR med sin del. Går man igenom SKR:s handlingar finner man bland annat en odaterad förbindelse om medfinansiering av bland annat en odaterad förbindelse om medfinansiering av Självhjälpsprojektet genom ett bidrag på totalt 1 084 627 kronor Självhjälpsprojektet genom ett bidrag på totalt 1 084 627 kronor (under förutsättning av riksdagens godkännande) och ett brev (under förutsättning av riksdagens godkännande) och ett brev daterat i april 1999 där Situation Sthlm undrar när SKR tänker göra daterat i april 1999 där Situation Sthlm undrar när SKR tänker göra en delutbetalning för räkenskapsåret 1999. Uppenbarligen fortsatte en delutbetalning för räkenskapsåret 1999. Uppenbarligen fortsatte handläggningsproblemen då Situation Sthlm i ett annat brev en handläggningsproblemen då Situation Sthlm i ett annat brev en månad senare på begäran översände dokumentationen av finansi- månad senare på begäran översände dokumentationen av finansieringen av projektet samt en budget för 1999. Det dröjde sedan eringen av projektet samt en budget för 1999. Det dröjde sedan ytterligare tre månader innan SKR fattat beslut och en första ytterligare tre månader innan SKR fattat beslut och en första utbetalning på 274 462 kronor för verksamhetsåret 1999 kunde utbetalning på 274 462 kronor för verksamhetsåret 1999 kunde göras (Statens kulturråd Dnr 662/99-43). Någon dokumentation av göras (Statens kulturråd Dnr 662/99-43). Någon dokumentation av Situation Sthlms mellanhavanden med SKR före oktober 1998 då Situation Sthlms mellanhavanden med SKR före oktober 1998 då rådet meddelade organisationen att det beslutat om ett bidrag på rådet meddelade organisationen att det beslutat om ett bidrag på 250 000 kronor i produktionsstöd för budgetåret 1998 finns inte 250 000 kronor i produktionsstöd för budgetåret 1998 finns inte tillgänglig. I beslutet från 1998 nämns inte heller att bidraget utgör tillgänglig. I beslutet från 1998 nämns inte heller att bidraget utgör en delfinansiering av ett EU-projekt (Statens kulturråd Dnr S en delfinansiering av ett EU-projekt (Statens kulturråd Dnr S 699/97-43:129C). 699/97-43:129C). Senare under hösten 1997 blev databasen för programmets pro- Senare under hösten 1997 blev databasen för programmets projekt klar och det var dags att leta upp de transnationella partners jekt klar och det var dags att leta upp de transnationella partners som programstödet krävde. Det visade sig vara lättare sagt än som programstödet krävde. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Eftersom svenska ESF-kontoret definierat hemlösa som gjort. Eftersom svenska ESF-kontoret definierat hemlösa som arbetshandikappade för att kunna ge Situation Sthlm pengar ur det arbetshandikappade för att kunna ge Situation Sthlm pengar ur det delprogram som var avsett för detta bestod databasen i stort sett delprogram som var avsett för detta bestod databasen i stort sett bara av handikapporganisationer. Efter nya förhandlingar beslu- bara av handikapporganisationer. Efter nya förhandlingar beslu- tades att tidningen skulle få söka sina partner i integraprogram- tades att tidningen skulle få söka sina partner i integraprogram- mets databas, det vill säga det delprogram man först valt bort för mets databas, det vill säga det delprogram man först valt bort för Situation Sthlms del. Eftersom reglerna krävde minst tre samar- Situation Sthlms del. Eftersom reglerna krävde minst tre samarbetspartners i olika EU-länder förstod man att det behövdes en betspartners i olika EU-länder förstod man att det behövdes en grupp på fyra för att minska risken att bli av med bidraget om ett grupp på fyra för att minska risken att bli av med bidraget om ett av partnerprojekten av någon anledning skulle haverera. Man av partnerprojekten av någon anledning skulle haverera. Man matade in sökordet ”hemlös” och väntade på resultatet. Av de matade in sökordet ”hemlös” och väntade på resultatet. Av de tänkbara projekt med hemlösa som listades valde man ut tre tänkbara projekt med hemlösa som listades valde man ut tre stycken som bedrevs på vad man ansåg vara de geografiskt mest stycken som bedrevs på vad man ansåg vara de geografiskt mest lättillgängliga platserna: Ett kommunalt socialt projekt riktat till lättillgängliga platserna: Ett kommunalt socialt projekt riktat till hemlösa i Gijon i Spanien, ett projekt som bedrevs av den katolska hemlösa i Gijon i Spanien, ett projekt som bedrevs av den katolska socialtjänsten i Stuttgart, Tyskland och ett bostadsprojekt med socialtjänsten i Stuttgart, Tyskland och ett bostadsprojekt med

163 163 äldre hemlösa i Utrecht i Nederländerna som bedrevs i samarbete äldre hemlösa i Utrecht i Nederländerna som bedrevs i samarbete mellan en kommunal myndighet och några frivilliga organisatio- mellan en kommunal myndighet och några frivilliga organisationer. Redan i december 1997 samlades representanter för gruppen ner. Redan i december 1997 samlades representanter för gruppen för första gången. Ingen deltagare verkar ha haft någon aning om för första gången. Ingen deltagare verkar ha haft någon aning om vari partnerskapet skulle bestå eller vad det skulle leda till. Pro- vari partnerskapet skulle bestå eller vad det skulle leda till. Pro- grammets riktlinjer hade inte givit någon ledning annat än att grammets riktlinjer hade inte givit någon ledning annat än att kräva att en ”transnationell budget” skulle upprättas av varje kräva att en ”transnationell budget” skulle upprättas av varje partner och ingå i projektansökan. partner och ingå i projektansökan.

Vi hade en transnationell budget som vi inte hade någon aning om vad den Vi hade en transnationell budget som vi inte hade någon aning om vad den innebar. Vi visste inte hur mycket vi skulle göra. Vi hade inte en aning om innebar. Vi visste inte hur mycket vi skulle göra. Vi hade inte en aning om vad vi skulle använda den till. Vi bara räknade med att vi antagligen skulle vad vi skulle använda den till. Vi bara räknade med att vi antagligen skulle komma att göra fyra resor om året. Då kommer vi behöva hotell, göra dom komma att göra fyra resor om året. Då kommer vi behöva hotell, göra dom och dom grejorna och producera någon sorts resultat. Det var ren formalia och dom grejorna och producera någon sorts resultat. Det var ren formalia (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2001). (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2001).

Även om ett utbytesprogram aldrig fanns med i den ursprungliga Även om ett utbytesprogram aldrig fanns med i den ursprungliga projektplanen genererade mötena och besöken i olika verksamhe- projektplanen genererade mötena och besöken i olika verksamheter trots allt nya idéer och tankar. För Situation Sthlms del resulte- ter trots allt nya idéer och tankar. För Situation Sthlms del resulterade erfarenheterna från olika arbetsprojekt i Gijon och Stuttgart rade erfarenheterna från olika arbetsprojekt i Gijon och Stuttgart till exempel i att man bestämde sig för att starta Steg 1-projektet. till exempel i att man bestämde sig för att starta Steg 1-projektet.

Det fanns inget uttalat syfte från början. Vi gjorde det bara för att vi var Det fanns inget uttalat syfte från början. Vi gjorde det bara för att vi var tvungna att göra det. Sen visade det sig vara intressant och lärorikt (kvinnlig tvungna att göra det. Sen visade det sig vara intressant och lärorikt (kvinnlig medarbetare, Situation Sthlm, 2001). medarbetare, Situation Sthlm, 2001).

Tillsammans beviljade ESF, SKR och AMV (enligt besluten) sam- Tillsammans beviljade ESF, SKR och AMV (enligt besluten) sam- manlagt 2 701 340 kronor till Självhjälpsprojektet varav en del manlagt 2 701 340 kronor till Självhjälpsprojektet varav en del pengar av någon anledning fortfarande inte var rekvirerade hösten pengar av någon anledning fortfarande inte var rekvirerade hösten 2001. År 2000 tog emellertid projektet officiellt slut även om den 2001. År 2000 tog emellertid projektet officiellt slut även om den fortsatta finansieringen till viss del täcktes av fördröjda bidragsut- fortsatta finansieringen till viss del täcktes av fördröjda bidragsutbetalningar och ökade kommunala bidrag. Vid undersökningens betalningar och ökade kommunala bidrag. Vid undersökningens slut saknades fortfarande en ekonomisk redovisning av program- slut saknades fortfarande en ekonomisk redovisning av program- bidraget. De personer som skött tidningens ekonomi och administ- bidraget. De personer som skött tidningens ekonomi och administration under programperioden fanns inte längre kvar i verksam- ration under programperioden fanns inte längre kvar i verksamheten och bokföringen var i oordning. heten och bokföringen var i oordning.

Organisationsfältets ordning och vägen till de lokala bidragen Organisationsfältets ordning och vägen till de lokala bidragen

Inledningsvis fanns det ett byråkratiskt motstånd mot Situation Inledningsvis fanns det ett byråkratiskt motstånd mot Situation Sthlms bidragsansökningar som hade sin grund både i organisa- Sthlms bidragsansökningar som hade sin grund både i organisationens monstrositet och i den lokala hemlöshetsfrågans korpora- tionens monstrositet och i den lokala hemlöshetsfrågans korporativa struktur. Även om Stockholms stads socialtjänstförvaltning så tiva struktur. Även om Stockholms stads socialtjänstförvaltning så småningom bestämde sig för att Självhjälpsprojektet komplettera- småningom bestämde sig för att Självhjälpsprojektet komplettera-

164 164 de socialtjänsten och därför var berättigad till att söka bidrag hade de socialtjänsten och därför var berättigad till att söka bidrag hade den fortfarande invändningar mot organisationsformen som bara den fortfarande invändningar mot organisationsformen som bara delvis motsvarade bidragssystemets regler. delvis motsvarade bidragssystemets regler. Situation Sthlm var ett affärsdrivande tidningsföretag, med en Situation Sthlm var ett affärsdrivande tidningsföretag, med en redaktion av professionella medarbetare som sysslade med jour- redaktion av professionella medarbetare som sysslade med journalistik, layout och redigering och inte alls med socialt arbete. nalistik, layout och redigering och inte alls med socialt arbete. Tidningen såldes på gatan av försäljare som i princip arbetade som Tidningen såldes på gatan av försäljare som i princip arbetade som egenföretagare. Samtidigt skilde den sig från vanliga företag på egenföretagare. Samtidigt skilde den sig från vanliga företag på det sättet att den bara rekryterade försäljare som var hemlösa och det sättet att den bara rekryterade försäljare som var hemlösa och som den på detta sätt gjorde en social insats för. Den ville också som den på detta sätt gjorde en social insats för. Den ville också använda vinsten från försäljningen– då lönerna var betalda– och använda vinsten från försäljningen– då lönerna var betalda– och andra ekonomiska bidrag till sociala projekt. Betraktad med andra ekonomiska bidrag till sociala projekt. Betraktad med utgångspunkt i verksamhetens sociala sida påminde organisatio- utgångspunkt i verksamhetens sociala sida påminde organisationen därför mer om en frivillig organisation i den filantropiska nen därför mer om en frivillig organisation i den filantropiska traditionen. Dessa båda verksamhetsdelar samexisterade dessut- traditionen. Dessa båda verksamhetsdelar samexisterade dessutom i en och samma ekonomiska förening istället för att vara om i en och samma ekonomiska förening istället för att vara organisatoriskt och ekonomiskt separerade till exempel i ett organisatoriskt och ekonomiskt separerade till exempel i ett företag och en förening/stiftelse. I det dagliga arbetet fungerade företag och en förening/stiftelse. I det dagliga arbetet fungerade organisationen som ett konventionellt tidningsföretag under organisationen som ett konventionellt tidningsföretag under normala marknadsförhållanden. Samtidigt var den en demokratisk normala marknadsförhållanden. Samtidigt var den en demokratisk medlemsförening med delsyftet att hjälpa hemlösa och påminde medlemsförening med delsyftet att hjälpa hemlösa och påminde såtillvida om andra frivilliga organisationer i Stockholm som såtillvida om andra frivilliga organisationer i Stockholm som sysslade med socialt arbete och arbetsprojekt. sysslade med socialt arbete och arbetsprojekt. Utöver detta var det också en fråga om politisk representativitet. Utöver detta var det också en fråga om politisk representativitet. Kunde en organisation som Situation Sthlm verkligen representera Kunde en organisation som Situation Sthlm verkligen representera och hjälpa hemlösa på samma sätt som frivilliga organisationer när och hjälpa hemlösa på samma sätt som frivilliga organisationer när verksamhetens kärna var kommersiell? På denna nivå rörde det verksamhetens kärna var kommersiell? På denna nivå rörde det sig om en identitetsfråga: I vilken utsträckning fungerade organi- sig om en identitetsfråga: I vilken utsträckning fungerade organisationen som ett medel för några unga mediaentreprenörers sationen som ett medel för några unga mediaentreprenörers drömmar om att förverkliga sig själva och i vilken utsträckning var drömmar om att förverkliga sig själva och i vilken utsträckning var den ett socialt projekt för Stockholms hemlösa? den ett socialt projekt för Stockholms hemlösa? Att Situation Sthlm gjorde anspråk på att höra ihop med de Att Situation Sthlm gjorde anspråk på att höra ihop med de andra organisationerna i hemlöshetsfältet stod klart när organisa- andra organisationerna i hemlöshetsfältet stod klart när organisationen började söka bidrag av Stockholms stad. Men organisatio- tionen började söka bidrag av Stockholms stad. Men organisationens blandning av motsägelsefulla element gjorde att den hade nens blandning av motsägelsefulla element gjorde att den hade svårt att rymmas i någon av bidragskategorierna. Det var till svårt att rymmas i någon av bidragskategorierna. Det var till exempel knappast tänkbart att Stockholms stad skulle kunna ge ett exempel knappast tänkbart att Stockholms stad skulle kunna ge ett affärsdrivande företag samma typ av verksamhetsbidrag som den affärsdrivande företag samma typ av verksamhetsbidrag som den gav till frivilliga organisationer. Ansökningarna måste ändå gav till frivilliga organisationer. Ansökningarna måste ändå handläggas på något sätt. handläggas på något sätt. Stockholms stads socialtjänstnämnds organisations- och före- Stockholms stads socialtjänstnämnds organisations- och före- ningsutskott (OFU) var den myndighet som skötte bidragsansök- ningsutskott (OFU) var den myndighet som skötte bidragsansök- ningarna. Enligt riktlinjerna fick OFU bara bevilja bidrag till ningarna. Enligt riktlinjerna fick OFU bara bevilja bidrag till

165 165 ”organisationer som bedrev frivilligt socialt arbete som hade en ”organisationer som bedrev frivilligt socialt arbete som hade en välfärdsinriktning förenlig med socialtjänstens mål och inrikt- välfärdsinriktning förenlig med socialtjänstens mål och inriktning”. Bidraget kunde sökas av ”organisationer vilka bedriver ning”. Bidraget kunde sökas av ”organisationer vilka bedriver verksamhet som utgör komplement eller alternativ till stadens verksamhet som utgör komplement eller alternativ till stadens egna insatser för människor i utsatta situationer. Därvid prioriteras egna insatser för människor i utsatta situationer. Därvid prioriteras verksamhet som är direkt individstödjande och som organiserar verksamhet som är direkt individstödjande och som organiserar och aktiverar människor vilka av olika anledning behöver särskilt och aktiverar människor vilka av olika anledning behöver särskilt stöd för att klara ett självständigt och människovärdigt liv” eller är stöd för att klara ett självständigt och människovärdigt liv” eller är av förebyggande art. Bidrag kunde också ges till organisationer av förebyggande art. Bidrag kunde också ges till organisationer som prövade eller utvecklade nya metoder inom de områden som som prövade eller utvecklade nya metoder inom de områden som prioriterades, till exempel stöd- råd och hjälpverksamhet för äldre, prioriterades, till exempel stöd- råd och hjälpverksamhet för äldre, missbrukare, psykiskt eller fysiskt funktionshindrade, barn och missbrukare, psykiskt eller fysiskt funktionshindrade, barn och ungdomar i riskzon och andra utsatta grupper.2 Det ställdes också ungdomar i riskzon och andra utsatta grupper.2 Det ställdes också speciella krav på bidragsmottagarens organisationsform. Den fick speciella krav på bidragsmottagarens organisationsform. Den fick inte vara ett bolag eller vara en enskild person utan borde vara inte vara ett bolag eller vara en enskild person utan borde vara organiserad som en ideell (icke vinstdrivande) medlemsförening organiserad som en ideell (icke vinstdrivande) medlemsförening uppbyggd enligt demokratiska principer. Den fick inte vara en uppbyggd enligt demokratiska principer. Den fick inte vara en ekonomisk förening med syfte att ”tillvarata medlemmarnas ekonomisk förening med syfte att ”tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga eller ekonomiska intressen”. Samtidigt kunde yrkesmässiga eller ekonomiska intressen”. Samtidigt kunde undantag göras för ekonomiska föreningar som bedrev en verk- undantag göras för ekonomiska föreningar som bedrev en verksamhet som bedömdes som ”synnerligen angelägen” och om den samhet som bedömdes som ”synnerligen angelägen” och om den var organiserad i ”former som innebär ett reellt brukarinflytande” var organiserad i ”former som innebär ett reellt brukarinflytande” (ibid.). (ibid.). Situation Sthlm passade både in och inte in i rollen som motta- Situation Sthlm passade både in och inte in i rollen som mottagarorganisation. Till viss del drev den verksamhet som kunde ses garorganisation. Till viss del drev den verksamhet som kunde ses som ett komplement och ett alternativ till myndighetsinsatserna som ett komplement och ett alternativ till myndighetsinsatserna för en särskilt utsatt grupp människor i Stockholm. Men samtidigt för en särskilt utsatt grupp människor i Stockholm. Men samtidigt var den en affärsdrivande ekonomisk förening vars huvudsyfte var den en affärsdrivande ekonomisk förening vars huvudsyfte var att framställa och sälja en kommersiell tidning. Vinsten skulle var att framställa och sälja en kommersiell tidning. Vinsten skulle visserligen användas till sociala projekt men i vilken utsträckning visserligen användas till sociala projekt men i vilken utsträckning fanns Situation Sthlm för de anställdas yrkesmässiga eller ekono- fanns Situation Sthlm för de anställdas yrkesmässiga eller ekonomiska intressen, och kunde organisationen verkligen sägas syssla miska intressen, och kunde organisationen verkligen sägas syssla med frivilligt socialt arbete? Och hur var det med hjälpverksam- med frivilligt socialt arbete? Och hur var det med hjälpverksam- heten och brukarinflytandet? Hemlösas deltagande skulle ju i heten och brukarinflytandet? Hemlösas deltagande skulle ju i huvudsak bara bestå av att de hade ensamrätt på att sälja tidning- huvudsak bara bestå av att de hade ensamrätt på att sälja tidningen. Det här var funderingar om Situation Sthlm som rörde sig i en. Det här var funderingar om Situation Sthlm som rörde sig i tjänstemännens huvuden. tjänstemännens huvuden.

2 www.sot.stockholm.se/utomorganisationer/riktlinjer.htm. 2 www.sot.stockholm.se/utomorganisationer/riktlinjer.htm. 166 166 De hade som vana att sortera in mottagarorganisationerna i tre De hade som vana att sortera in mottagarorganisationerna i tre kategorier: kategorier:

1. Något mindre ideella föreningar som är baserade på ”länk- 1. Något mindre ideella föreningar som är baserade på ”länk- perspektivet”, till exempel självhjälpsgrupper. perspektivet”, till exempel självhjälpsgrupper. 2. Stora, traditionella och ofta professionella hjälporganisatio- 2. Stora, traditionella och ofta professionella hjälporganisatio- ner som Stadsmissionen, Frälsningsarmén, Rädda barnen och So- ner som Stadsmissionen, Frälsningsarmén, Rädda barnen och So- ciala missionen. ciala missionen. 3. Nya organisationer som ofta drivs av yngre, välutbildade, 3. Nya organisationer som ofta drivs av yngre, välutbildade, kompetenta personer som ställer sina krafter till förfogande i kompetenta personer som ställer sina krafter till förfogande i något gott syfte och som försörjer sig på detta. något gott syfte och som försörjer sig på detta.

Situation Sthlm hamnade i kategori 3 som fick hysa alla nya organi- Situation Sthlm hamnade i kategori 3 som fick hysa alla nya organisationer som inte kunde sorteras in under kategori 1 eller 2. När sationer som inte kunde sorteras in under kategori 1 eller 2. När jag bad en handläggare ge ett exempel på en annan organisation i jag bad en handläggare ge ett exempel på en annan organisation i kategori 3 som liknade Situation Sthlm nämnde han New Life, en kategori 3 som liknade Situation Sthlm nämnde han New Life, en transnationell frireligiös organisation som etablerat sig i Stock- transnationell frireligiös organisation som etablerat sig i Stock- holm. De likheter han såg handlade då om organisationsföreträ- holm. De likheter han såg handlade då om organisationsföreträ- darnas ålder och utbildning och organisationernas transnationella darnas ålder och utbildning och organisationernas transnationella drag snarare än ideologi och sättet att organisera verksamheten. drag snarare än ideologi och sättet att organisera verksamheten. Nej, Situation Sthlm såg definitivt inte ut som de organisationer Nej, Situation Sthlm såg definitivt inte ut som de organisationer handläggarna var vana att ge pengar till. Mixen av affärsdrivande handläggarna var vana att ge pengar till. Mixen av affärsdrivande verksamhet och sociala projekt inom ramen för en ekonomisk verksamhet och sociala projekt inom ramen för en ekonomisk förening motsvarade inte någon av de organisationsformer man förening motsvarade inte någon av de organisationsformer man föreställt sig när riktlinjerna skapades. I sin handläggning verkade föreställt sig när riktlinjerna skapades. I sin handläggning verkade tjänstemännen därför framförallt koncentrera sig på att dra en tjänstemännen därför framförallt koncentrera sig på att dra en tydlig, helst juridisk, gräns mellan Situation Sthlms båda verksam- tydlig, helst juridisk, gräns mellan Situation Sthlms båda verksamhetsdelar för att förhindra att ett eventuellt ekonomiskt stöd skulle hetsdelar för att förhindra att ett eventuellt ekonomiskt stöd skulle kunna finna vägen in i den affärsdrivande delen av verksamheten. kunna finna vägen in i den affärsdrivande delen av verksamheten. Trots svårigheterna bestämde sig OFU för att ge organisationen Trots svårigheterna bestämde sig OFU för att ge organisationen bidrag. Samtidigt stod det klart att det skulle bli förenat med bidrag. Samtidigt stod det klart att det skulle bli förenat med speciella krav på ekonomisk redovisning. speciella krav på ekonomisk redovisning.

Från kommunens sida har vi gjort väldigt klart att vi stöder [hjälp-till- Från kommunens sida har vi gjort väldigt klart att vi stöder [hjälp-till- självhjälps]projektet och inte tidningen ekonomiskt. Men det är komplicerat självhjälps]projektet och inte tidningen ekonomiskt. Men det är komplicerat att skilja på delarna i praktiken. Jag tycker vi har varit väldigt klara där. Jag att skilja på delarna i praktiken. Jag tycker vi har varit väldigt klara där. Jag har begärt att få in särredovisning där jag ser den totala budgeten och sedan har begärt att få in särredovisning där jag ser den totala budgeten och sedan får dom fördela kostnader mellan projektet, andra projekt och själva det får dom fördela kostnader mellan projektet, andra projekt och själva det redaktionella (handläggare, Socialtjänstnämndens organisations- och före- redaktionella (handläggare, Socialtjänstnämndens organisations- och före- ningsutskott, 2000). ningsutskott, 2000).

År 1997 då Situation Sthlm var villig att tillmötesgå kravet på År 1997 då Situation Sthlm var villig att tillmötesgå kravet på separat bokföring började Självhjälpsprojektet erhålla så kallat separat bokföring började Självhjälpsprojektet erhålla så kallat projektstöd av Stockholms stad. Om verksamheten genererade bra projektstöd av Stockholms stad. Om verksamheten genererade bra resultat och stabiliserade sig skulle organisationen efter några år resultat och stabiliserade sig skulle organisationen efter några år

167 167 kunna avancera till nästa steg i bidragshierarkin och få ett mer kunna avancera till nästa steg i bidragshierarkin och få ett mer kontinuerligt verksamhetsbidrag (något som Situation Sthlm fick kontinuerligt verksamhetsbidrag (något som Situation Sthlm fick från och med 2001). Organisationen fick då status som fast samar- från och med 2001). Organisationen fick då status som fast samarbetspartner till myndigheten och som viktig aktör i fältet. betspartner till myndigheten och som viktig aktör i fältet. Men även om Stockholms stad bestämde sig för att stödja Situa- Men även om Stockholms stad bestämde sig för att stödja Situa- tion Sthlm trots monstrositeten fortsatte handläggarna att försöka tion Sthlm trots monstrositeten fortsatte handläggarna att försöka förmå organisationen att juridiskt avskilja tidningen från de förmå organisationen att juridiskt avskilja tidningen från de sociala projekten för att bättre motsvara riktlinjerna: sociala projekten för att bättre motsvara riktlinjerna:

Från en byråkratisk synvinkel skulle det vara bättre om man gjorde en Från en byråkratisk synvinkel skulle det vara bättre om man gjorde en bodelning så att tidningen sköttes som en ekonomisk förening och projektet bodelning så att tidningen sköttes som en ekonomisk förening och projektet som en ideell förening (handläggare, Socialtjänstnämndens organisations- och som en ideell förening (handläggare, Socialtjänstnämndens organisations- och föreningsutskott, 2001). föreningsutskott, 2001).

Samarbetet med Socialtjänstförvaltningen och inkluderandet i Samarbetet med Socialtjänstförvaltningen och inkluderandet i bidragsstrukturen bidrog till att göra Situation Sthlm till en legitim bidragsstrukturen bidrog till att göra Situation Sthlm till en legitim partner. Snart ansågs organisationen vara en av de mest inflytelse- partner. Snart ansågs organisationen vara en av de mest inflytelserika lokala aktörerna på området. I en intervju jag gjorde med en rika lokala aktörerna på området. I en intervju jag gjorde med en handläggare på förvaltningen 2000 sade han till exempel: handläggare på förvaltningen 2000 sade han till exempel:

Om man skall bilda en arbetsgrupp om hemlöshet i någon speciell fråga så Om man skall bilda en arbetsgrupp om hemlöshet i någon speciell fråga så finns det ju ett antal icke-myndigheter och där har Situation Sthlm en given finns det ju ett antal icke-myndigheter och där har Situation Sthlm en given plats (handläggare, Stockholms stad socialtjänstnämnd, 2000). plats (handläggare, Stockholms stad socialtjänstnämnd, 2000).

Till sist är det viktigt att påpeka att tidningen Situation Sthlm var Till sist är det viktigt att påpeka att tidningen Situation Sthlm var en viktig resurs i sig. Trots de inledande svårigheterna lyckades en viktig resurs i sig. Trots de inledande svårigheterna lyckades medarbetarna publicera och sälja nya nummer av tidningen. medarbetarna publicera och sälja nya nummer av tidningen. Framgången kan ses som en relationell resurs då den bidrog till att Framgången kan ses som en relationell resurs då den bidrog till att ge organisationen en identitet och ett bra rykte både lokalt och ge organisationen en identitet och ett bra rykte både lokalt och internationellt. Genom sin speciella försäljningsorganisation, internationellt. Genom sin speciella försäljningsorganisation, kändisintervjuer och artiklar färgade av ett patos för social rättvisa kändisintervjuer och artiklar färgade av ett patos för social rättvisa blev tidningen Situation Sthlm under en period till och med tren- blev tidningen Situation Sthlm under en period till och med tren- dig. Man skulle kanske kunna säga att den hjälpte organisationen dig. Man skulle kanske kunna säga att den hjälpte organisationen att skapa sig ett namn. Den har också varit en autonom resurs i att skapa sig ett namn. Den har också varit en autonom resurs i den bemärkelsen att den genererat inkomster i form av försälj- den bemärkelsen att den genererat inkomster i form av försälj- nings-, annons- och sponsorintäkter. nings-, annons- och sponsorintäkter.

Sammanfattning Sammanfattning

I det här kapitlet har jag försökt att ge exempel på hur Situation I det här kapitlet har jag försökt att ge exempel på hur Situation Sthlm utvecklades genom att på olika sätt anpassa sig till resurs- Sthlm utvecklades genom att på olika sätt anpassa sig till resurs- strukturerna. I hög utsträckning rörde det sig om en förmåga att strukturerna. I hög utsträckning rörde det sig om en förmåga att skifta utseende beroende på vad man ville åstadkomma för stun- skifta utseende beroende på vad man ville åstadkomma för stunden och på vem motparten för ögonblicket var. Den yttre framto- den och på vem motparten för ögonblicket var. Den yttre framto-

168 168 ningen låg ibland långt från verksamhetens huvudsyfte. I början ningen låg ibland långt från verksamhetens huvudsyfte. I början fick organisationen till exempel vissa bidrag genom att framstå fick organisationen till exempel vissa bidrag genom att framstå som en plattform för arbetslösa unga journalister. När Stockholms som en plattform för arbetslösa unga journalister. När Stockholms stad senare bestämde sig för att stödja den framstod den i första stad senare bestämde sig för att stödja den framstod den i första hand som en social verksamhet med hemlösa som låg inom social- hand som en social verksamhet med hemlösa som låg inom social- tjänstens intresseområde, och den affärsdrivande delen av verk- tjänstens intresseområde, och den affärsdrivande delen av verksamheten tonades ner. samheten tonades ner. En gemensam nämnare i de olika exempel jag återgivit är att En gemensam nämnare i de olika exempel jag återgivit är att relationella resurser användes till att mobilisera autonoma resur- relationella resurser användes till att mobilisera autonoma resurser. Man skulle därför kunna säga att Situation Sthlm resursmobili- ser. Man skulle därför kunna säga att Situation Sthlm resursmobilisering bestod av två steg. Genom ett inledande hamstrande av sering bestod av två steg. Genom ett inledande hamstrande av öppna relationella resurser kunde organisationen bygga upp en öppna relationella resurser kunde organisationen bygga upp en stark identitet och knyta inflytelserika kontakter i öppna nätverk. stark identitet och knyta inflytelserika kontakter i öppna nätverk. Med hjälp av dessa resurser kunde den göra en förnyad framstöt Med hjälp av dessa resurser kunde den göra en förnyad framstöt mot det lokala hemlöshetsfältet, denna gång med framgångsrikare mot det lokala hemlöshetsfältet, denna gång med framgångsrikare resultat. resultat.

169 169 170 170 10. NY ELLER GAMMAL? 10. NY ELLER GAMMAL?

I avhandlingen för jag vid flera tillfällen fram tesen att anpass- I avhandlingen för jag vid flera tillfällen fram tesen att anpassningen gjort Situation Sthlm alltmer isomorf med (strukturellt lik) ningen gjort Situation Sthlm alltmer isomorf med (strukturellt lik) de ”gamla” organisationerna i fältet. Jag har också hävdat att de ”gamla” organisationerna i fältet. Jag har också hävdat att härmandet har varit en viktig del i denna process och pekat på hur härmandet har varit en viktig del i denna process och pekat på hur detta lett till att organisationen reproducerat omgivningens sociala detta lett till att organisationen reproducerat omgivningens sociala mönster. I denna avslutning vill jag ställa samman undersökning- mönster. I denna avslutning vill jag ställa samman undersökning- ens olika belägg för denna tes i en sammanfattande diskussion. ens olika belägg för denna tes i en sammanfattande diskussion. När Situation Sthlm bildades 1995 var det för att bli en svensk När Situation Sthlm bildades 1995 var det för att bli en svensk motsvarighet till The Big Issue. Inom ramen för de begränsade motsvarighet till The Big Issue. Inom ramen för de begränsade resurser den nystartade organisationen hade tillgång till försökte resurser den nystartade organisationen hade tillgång till försökte medarbetarna först att emulera alla delar av den engelska gatutid- medarbetarna först att emulera alla delar av den engelska gatutidningens organisationsform och dess inriktning på ett säljande ningens organisationsform och dess inriktning på ett säljande innehåll i tidningen. Innehållet skulle bara i mindre utsträckning innehåll i tidningen. Innehållet skulle bara i mindre utsträckning utgöras av opinionsbildning och rapportering i hemlöshetsfrågor. utgöras av opinionsbildning och rapportering i hemlöshetsfrågor. Företagsformen skulle vara affärsdrivande, försäljningen provi- Företagsformen skulle vara affärsdrivande, försäljningen provi- sionsbaserad och det sociala arbetet bedrivas som arbets- och sionsbaserad och det sociala arbetet bedrivas som arbets- och utbildningsprojekt. Precis som i England var det tänkt att även utbildningsprojekt. Precis som i England var det tänkt att även arbetslösa som inte var hemlösa skulle kunna bli försäljare. Orga- arbetslösa som inte var hemlösa skulle kunna bli försäljare. Orga- nisationen ville dessutom hellre samarbeta med privata företag än nisationen ville dessutom hellre samarbeta med privata företag än med myndigheter. med myndigheter. Att döma av stängningen av fältet som organisationen inled- Att döma av stängningen av fältet som organisationen inledningsvis stötte på (se kapitel 6 och kapitel 8), fanns det inte någon ningsvis stötte på (se kapitel 6 och kapitel 8), fanns det inte någon given plats för en sådan organisation. I denna skepnad betraktades given plats för en sådan organisation. I denna skepnad betraktades den som ett organisatoriskt monster och lyckades dåligt med den den som ett organisatoriskt monster och lyckades dåligt med den lokala resursmobiliseringen. lokala resursmobiliseringen. Vid undersökningsperiodens slut ansågs Situation Sthlm ha bli- Vid undersökningsperiodens slut ansågs Situation Sthlm ha blivit en av de viktigaste hemlöshetsaktörerna i Stockholm. Under vit en av de viktigaste hemlöshetsaktörerna i Stockholm. Under denna femårsperiod hade organisationen anpassat sig till en denna femårsperiod hade organisationen anpassat sig till en korporativ resursstruktur, blivit bidragsberoende och uppknuten korporativ resursstruktur, blivit bidragsberoende och uppknuten till Stockholms stads socialförvaltning och de lokala myndigheter- till Stockholms stads socialförvaltning och de lokala myndigheternas hemlöshetspolitik. nas hemlöshetspolitik. En berättelse om en ny, intressant organisation som efter en start En berättelse om en ny, intressant organisation som efter en start som lovar någonting helt nytt dras in i en process som gör att de som lovar någonting helt nytt dras in i en process som gör att de nya formerna och idéerna förändras och blir alltmer konventio- nya formerna och idéerna förändras och blir alltmer konventionella leder lätt in i en moralisk diskurs. Anpassningen av den nella leder lätt in i en moralisk diskurs. Anpassningen av den ursprungliga, tänkta gatutidningsformen och gatutidningsideolo- ursprungliga, tänkta gatutidningsformen och gatutidningsideologin till lokala konventioner kan uppfattas som ett nederlag. Man gin till lokala konventioner kan uppfattas som ett nederlag. Man kan, till exempel, se det som att organisationen hyvlas ned och kan, till exempel, se det som att organisationen hyvlas ned och sätts på plats eller som att den säljer sig. Det är inte en värdering sätts på plats eller som att den säljer sig. Det är inte en värdering som stöds av min undersökning. Tvärtom tycker jag att den visar som stöds av min undersökning. Tvärtom tycker jag att den visar hur Situation Sthlm lyckades behålla sina kärnverksamheter samti- hur Situation Sthlm lyckades behålla sina kärnverksamheter samti-

171 171 digt som organisationen hittade ett sätt att vara som gav den digt som organisationen hittade ett sätt att vara som gav den korporativa fördelar. Den blev både ny och gammal på samma korporativa fördelar. Den blev både ny och gammal på samma gång. gång. Vilken grad och vilka former av anpassning var nödvändiga för Vilken grad och vilka former av anpassning var nödvändiga för att Situation Sthlm skulle kunna få en given plats i det lokala att Situation Sthlm skulle kunna få en given plats i det lokala hemlöshetsfältet? Även om den inordnades i den korporativa hemlöshetsfältet? Även om den inordnades i den korporativa strukturen lyckades organisationen behålla sin identitet som strukturen lyckades organisationen behålla sin identitet som gatutidning och kunde fortsätta att ge ut en tidning som såldes av gatutidning och kunde fortsätta att ge ut en tidning som såldes av hemlösa på gatan. Verksamheten handlar fortfarande i allra högsta hemlösa på gatan. Verksamheten handlar fortfarande i allra högsta grad om detta. Det rör sig således om en anpassningsprocess där grad om detta. Det rör sig således om en anpassningsprocess där organisationen utvecklat en viss nödvändig nivå av isomorfi som organisationen utvecklat en viss nödvändig nivå av isomorfi som gör att den inte längre framstår som ett latent hot mot fältets gör att den inte längre framstår som ett latent hot mot fältets etablerade ordning, eller mot de ”gamla” organisationernas posi- etablerade ordning, eller mot de ”gamla” organisationernas positioner. Ett annat perspektiv på processen är att se den som ett tioner. Ett annat perspektiv på processen är att se den som ett bevis för den korporativa strukturens elasticitet i samhällsföränd- bevis för den korporativa strukturens elasticitet i samhällsföränd- ringar och på att fältet har också en förmåga att anpassa sig och att ringar och på att fältet har också en förmåga att anpassa sig och att absorbera nya organisationsformer. absorbera nya organisationsformer. Vilken typ av organisation var Situation Sthlm tvungen att bli för Vilken typ av organisation var Situation Sthlm tvungen att bli för att passa in i fältet? Försäljningsintäkter och social sponsring att passa in i fältet? Försäljningsintäkter och social sponsring visade sig inte kunna utgöra den ekonomiskt autonoma bas som visade sig inte kunna utgöra den ekonomiskt autonoma bas som organisationen tänkt sig att vila på. Det låg därför nära till hands organisationen tänkt sig att vila på. Det låg därför nära till hands att vända sig till de offentliga bidragssystemen i mobiliserandet av att vända sig till de offentliga bidragssystemen i mobiliserandet av ytterligare resurser. Detta innebar att Situation Sthlm var tvungen ytterligare resurser. Detta innebar att Situation Sthlm var tvungen att anpassa sig till rådande bidragssystem och däri inkapslade att anpassa sig till rådande bidragssystem och däri inkapslade förväntningar på verksamheten. Detta var också den typ av re- förväntningar på verksamheten. Detta var också den typ av resursmobilisering som förväntades av en organisation som ville sursmobilisering som förväntades av en organisation som ville syssla med socialt arbete. Efter att ha fått ett inledande projektstöd syssla med socialt arbete. Efter att ha fått ett inledande projektstöd av Socialtjänstförvaltningen erhöll Situation Sthlm ett kontinuerligt av Socialtjänstförvaltningen erhöll Situation Sthlm ett kontinuerligt verksamhetsbidrag. Ur myndighetens synvinkel innebar detta att verksamhetsbidrag. Ur myndighetens synvinkel innebar detta att organisationen betraktades som en etablerad del av dess sociala organisationen betraktades som en etablerad del av dess sociala arbete och den blev snabbt beroende av detta stöd. Som framgår i arbete och den blev snabbt beroende av detta stöd. Som framgår i kapitel 8 hade till exempel inte Självhjälpsprojektet överlevt utan kapitel 8 hade till exempel inte Självhjälpsprojektet överlevt utan det. När ansökningsförfaranden och bidragsutbetalningar krång- det. När ansökningsförfaranden och bidragsutbetalningar krång- lade och när verksamheten hotade att gå i konkurs gick förvalt- lade och när verksamheten hotade att gå i konkurs gick förvalt- ningen in med de extra resurser som var nödvändiga för att trygga ningen in med de extra resurser som var nödvändiga för att trygga verksamhetens kontinuitet. verksamhetens kontinuitet. Men vad krävdes för att Situation Sthlm skulle accepteras som Men vad krävdes för att Situation Sthlm skulle accepteras som mottagarorganisation? mottagarorganisation? Förändringarna i välfärdssamhället och inflytandet från new Förändringarna i välfärdssamhället och inflytandet från new public management-filosofi hade, som diskuterades i kapitel 2, fått public management-filosofi hade, som diskuterades i kapitel 2, fått direkta återverkningar i de korporativa relationerna mellan staten direkta återverkningar i de korporativa relationerna mellan staten och de fria organisationerna. Den politiska alliansen, bland annat i och de fria organisationerna. Den politiska alliansen, bland annat i form av de så kallade folkrörelserna, hade varit en viktig bak- form av de så kallade folkrörelserna, hade varit en viktig bak-

172 172 grund till välfärdssamhällets framväxt. Samarbetet hade delvis grund till välfärdssamhällets framväxt. Samarbetet hade delvis bestått av ett överlåtande av vissa myndighetsuppgifter på organi- bestått av ett överlåtande av vissa myndighetsuppgifter på organisationerna men var också en form av politiskt, demokratiskt sationerna men var också en form av politiskt, demokratiskt samarbete i utformandet och införlivandet av välfärdspolitik. samarbete i utformandet och införlivandet av välfärdspolitik. Senare framträdde en rad aktivist- och klientorganisationer vars Senare framträdde en rad aktivist- och klientorganisationer vars samhällsuppgift ansågs vara att utkräva gruppers politiska rättig- samhällsuppgift ansågs vara att utkräva gruppers politiska rättig- heter. Några av de främsta av dessa organisationer var R- heter. Några av de främsta av dessa organisationer var R- förbunden som var medlemsbaserade och demokratiskt uppbygg- förbunden som var medlemsbaserade och demokratiskt uppbyggda riksförbund. Under denna period fanns det både ett yttre stöd da riksförbund. Under denna period fanns det både ett yttre stöd och en bred uppslutning i samhället kring dessa organisationers och en bred uppslutning i samhället kring dessa organisationers medverkan i den politiska beslutsprocessen. medverkan i den politiska beslutsprocessen. I kapitel 6 var jag inne på hur relationerna mellan staten och I kapitel 6 var jag inne på hur relationerna mellan staten och organisationerna förändrats i riktning mot ett beställar– utförar- organisationerna förändrats i riktning mot ett beställar– utförar- förhållande. På det sociala området innebar förändringarna också förhållande. På det sociala området innebar förändringarna också att organisationerna alltmer uppfattas som stödverksamheter till att organisationerna alltmer uppfattas som stödverksamheter till den kommunala socialtjänsten. Av min undersökning framgår det den kommunala socialtjänsten. Av min undersökning framgår det till exempel hur Stockholms stads socialtjänstförvaltnings bidrags- till exempel hur Stockholms stads socialtjänstförvaltnings bidragssystem anpassats till detta synsätt. För att få bidrag bör organisa- system anpassats till detta synsätt. För att få bidrag bör organisationernas verksamhet vara ett komplement eller alternativ till tionernas verksamhet vara ett komplement eller alternativ till socialtjänsten. De bör syssla med särskilt stöd eller förebyggande socialtjänsten. De bör syssla med särskilt stöd eller förebyggande arbete och vara ideella medlemsföreningar. Inte någon gång arbete och vara ideella medlemsföreningar. Inte någon gång nämns politiskt arbete eller rättighetstänkande som en bidragsbe- nämns politiskt arbete eller rättighetstänkande som en bidragsbe- rättigad inriktning. rättigad inriktning. Ser man närmare på vilka Stockholms stads socialförvaltnings Ser man närmare på vilka Stockholms stads socialförvaltnings viktigaste samarbetspartners inom hemlöshetsområdet var under viktigaste samarbetspartners inom hemlöshetsområdet var under undersökningsperioden finner man moderniserade välgörenhets- undersökningsperioden finner man moderniserade välgörenhets- organisationer som Frälsningsarmén och Stadsmissionen vars verk- organisationer som Frälsningsarmén och Stadsmissionen vars verksamheter i första hand var inriktade på att driva härbärgen, dag- samheter i första hand var inriktade på att driva härbärgen, dag- verksamheter och uppsökande verksamhet. Istället för en rättig- verksamheter och uppsökande verksamhet. Istället för en rättig- hetsutkrävande och opinionsbildande aktivism var dessa organi- hetsutkrävande och opinionsbildande aktivism var dessa organisationers kampanjarbete inriktat på att samla in pengar till den sationers kampanjarbete inriktat på att samla in pengar till den egna verksamheten. Av min undersökning framgår också att egna verksamheten. Av min undersökning framgår också att socialtjänstförvaltningen accepterade Situation Sthlms hjälp-till- socialtjänstförvaltningen accepterade Situation Sthlms hjälp-till- självhjälpsbaserade sociala arbete i bidragshandläggningen men självhjälpsbaserade sociala arbete i bidragshandläggningen men systematiskt försökte påverka organisationen så att den skulle tona systematiskt försökte påverka organisationen så att den skulle tona ned eller helt avskilja de affärsdrivande inslagen. ned eller helt avskilja de affärsdrivande inslagen.

Förändringens uttryck i praktiken Förändringens uttryck i praktiken

Situation Sthlm har alltså förändrats i riktning mot de ”gamla” Situation Sthlm har alltså förändrats i riktning mot de ”gamla” organisationerna och anpassat sig till fältets ordning samtidigt organisationerna och anpassat sig till fältets ordning samtidigt som den behållit sin grundläggande gatutidningsidentitet. Det här som den behållit sin grundläggande gatutidningsidentitet. Det här

173 173 kan avläsas på tre områden: Innehållet i tidningen (kapitel 7), det kan avläsas på tre områden: Innehållet i tidningen (kapitel 7), det sociala arbetet (kapitel 8) och organisationsutvecklingen (kapitel sociala arbetet (kapitel 8) och organisationsutvecklingen (kapitel 9). Med utgångspunkt i The Big Issue-modellen har förändringen 9). Med utgångspunkt i The Big Issue-modellen har förändringen bestått av en anpassning i riktning mot en organisationsform vars bestått av en anpassning i riktning mot en organisationsform vars resursmobilisering är anpassad till den lokala korporativa bidrags- resursmobilisering är anpassad till den lokala korporativa bidragsstrukturen, och vars verksamhet liknar fältets ”gamla” organisa- strukturen, och vars verksamhet liknar fältets ”gamla” organisationer. tioner.

Tidningen Tidningen

Under hela undersökningsperioden prioriterade tidningens re- Under hela undersökningsperioden prioriterade tidningens redaktion det allmänna läsvärdet före opinionsbildning och rappor- daktion det allmänna läsvärdet före opinionsbildning och rapportering om hemlöshet. Bara en begränsad del av innehållet har varit tering om hemlöshet. Bara en begränsad del av innehållet har varit hemlöshetsrelaterat. Även om tidningen då och då innehöll an- hemlöshetsrelaterat. Även om tidningen då och då innehöll annonser som ville fästa läsarens uppmärksamhet på hemlöshets- nonser som ville fästa läsarens uppmärksamhet på hemlöshets- problemet drev den egentligen aldrig någon kampanj i hemlös- problemet drev den egentligen aldrig någon kampanj i hemlös- hetsfrågan. Men man kan heller inte säga att innehållet var helt hetsfrågan. Men man kan heller inte säga att innehållet var helt och hållet kommersialiserat. Det patos för social rättvisa som och hållet kommersialiserat. Det patos för social rättvisa som framträdde i den profil av innehållet som presenterades i kapitel 7 framträdde i den profil av innehållet som presenterades i kapitel 7 visar att det funnits en redaktionell ambition att vara systemkritisk visar att det funnits en redaktionell ambition att vara systemkritisk och ett alternativ på mediamarknaden. Det har emellertid inte och ett alternativ på mediamarknaden. Det har emellertid inte medfört att tidningen tagit någon egen position i debatten. De medfört att tidningen tagit någon egen position i debatten. De redaktionella inläggen har i stort sett följt de frågor som varit på redaktionella inläggen har i stort sett följt de frågor som varit på dagordningen i den lokala debatten. dagordningen i den lokala debatten. I slutet av undersökningsperioden skedde en omorganisering av I slutet av undersökningsperioden skedde en omorganisering av redaktionen och en omstrukturering av tidningens innehåll. I redaktionen och en omstrukturering av tidningens innehåll. I samband med detta gavs hemlöshetsfrågan mer utrymme både i samband med detta gavs hemlöshetsfrågan mer utrymme både i de fasta avdelningarna och i featurereportagen. de fasta avdelningarna och i featurereportagen. Under hela undersökningsperioden pågick en kamp inom orga- Under hela undersökningsperioden pågick en kamp inom organisationen där medarbetarna antingen ville förändra innehållet så nisationen där medarbetarna antingen ville förändra innehållet så att tidningen skulle vara en röst för hemlösa, eller så att det skulle att tidningen skulle vara en röst för hemlösa, eller så att det skulle bli mer kommersiellt. I praktiken arbetades innehållet fram som en bli mer kommersiellt. I praktiken arbetades innehållet fram som en kompromiss mellan företrädarmodellen och den affärsdrivande kompromiss mellan företrädarmodellen och den affärsdrivande modellen, med en viss övervikt mot den senare. Tidningen har på modellen, med en viss övervikt mot den senare. Tidningen har på så sätt kunna upprätthålla ett seriöst och gatsmart rykte. Att denna så sätt kunna upprätthålla ett seriöst och gatsmart rykte. Att denna balans motsvarar den lokala omgivningens förväntningar stöds av balans motsvarar den lokala omgivningens förväntningar stöds av att upplagan hela tiden ökat. att upplagan hela tiden ökat. En annan indikation på hur tidningen försökte anpassa sig när En annan indikation på hur tidningen försökte anpassa sig när den sökte sin plats är att den från och med nummer 11 (1997) den sökte sin plats är att den från och med nummer 11 (1997) började publicera ledare. Efter en trevande inledning blev ledarna började publicera ledare. Efter en trevande inledning blev ledarna alltmer inriktade på att kritisera myndigheter och politiker, och på alltmer inriktade på att kritisera myndigheter och politiker, och på

174 174 opinionsbildning i hemlöshetsfrågan. I samband med omorganise- opinionsbildning i hemlöshetsfrågan. I samband med omorganiseringen 2000 försvann ledarna. ringen 2000 försvann ledarna. Ett synsätt som Situation Sthlm tog till sig i samband med emule- Ett synsätt som Situation Sthlm tog till sig i samband med emule- randet av The Big Issue-modellen var tron på hemlösas kapacitet randet av The Big Issue-modellen var tron på hemlösas kapacitet och möjligheter att själva förändra sina liv genom arbete. Vid och möjligheter att själva förändra sina liv genom arbete. Vid denna tidpunkt var det ett synsätt som inte delades av de andra denna tidpunkt var det ett synsätt som inte delades av de andra organisationerna i fältet. Men de bilder av hemlösa och hemlöshet organisationerna i fältet. Men de bilder av hemlösa och hemlöshet som sedan trädde fram i tidningens innehåll vilar ändå på de som sedan trädde fram i tidningens innehåll vilar ändå på de stereotyper som växte fram i det svenska samhället under 1900- stereotyper som växte fram i det svenska samhället under 1900- talet och som ofta förekommer i svensk massmedia. Även om talet och som ofta förekommer i svensk massmedia. Även om kritiken mot samhällets sätt att sköta hemlöshetsfrågan ibland kritiken mot samhällets sätt att sköta hemlöshetsfrågan ibland riktade in sig på strukturella problem spred tidningen samtidigt riktade in sig på strukturella problem spred tidningen samtidigt bilden av hemlösa som trashankar. Den kan därför också sägas ha bilden av hemlösa som trashankar. Den kan därför också sägas ha anpassat sig till de stereotyper som genomsyrade den lokala anpassat sig till de stereotyper som genomsyrade den lokala debatten under 1990-talet. debatten under 1990-talet.

Det sociala arbetet Det sociala arbetet

I kapitel 3 beskrev jag hur The Big Issue-modellen innehöll en I kapitel 3 beskrev jag hur The Big Issue-modellen innehöll en speciell gatutidningsideologi baserad på en hjälp-till-självhjälp- speciell gatutidningsideologi baserad på en hjälp-till-självhjälp- sprincip och empowerment-ideer. Denna ideologi var också tänkt att sprincip och empowerment-ideer. Denna ideologi var också tänkt att prägla Situation Sthlms sociala arbete. I min undersökning försökte prägla Situation Sthlms sociala arbete. I min undersökning försökte jag se i vilken utsträckning medarbetarnas tankar om sitt arbete jag se i vilken utsträckning medarbetarnas tankar om sitt arbete innehöll andra idéer och vilket genomslag ideologin hade haft i innehöll andra idéer och vilket genomslag ideologin hade haft i praktiken. Resultatet finns redovisat i kapitel 8. Jag fann då att praktiken. Resultatet finns redovisat i kapitel 8. Jag fann då att organisationens sociala arbete också hade inslag av paternalism. organisationens sociala arbete också hade inslag av paternalism. Medarbetarnas beskrivningar och deras praktiska arbete visade att Medarbetarnas beskrivningar och deras praktiska arbete visade att det fanns en ambivalens mellan solidariteten med försäljarna och det fanns en ambivalens mellan solidariteten med försäljarna och paternalismen i ideologi och praktik. När de berättade om sitt paternalismen i ideologi och praktik. När de berättade om sitt arbete talade medarbetarna till exempel ofta om sin stödjande roll arbete talade medarbetarna till exempel ofta om sin stödjande roll och hur de hjälpte försäljarna att ta kontroll över sina liv. Samti- och hur de hjälpte försäljarna att ta kontroll över sina liv. Samti- digt framhöll de hur försäljarna, därför att de var hemlösa, miss- digt framhöll de hur försäljarna, därför att de var hemlösa, missbrukare etc., var opålitliga och behövde ledas av en fast (och brukare etc., var opålitliga och behövde ledas av en fast (och manlig) hand. Ett annat område där ambivalensen kom till uttryck manlig) hand. Ett annat område där ambivalensen kom till uttryck var medarbetarnas svårigheter att ta ställning till försäljarnas var medarbetarnas svårigheter att ta ställning till försäljarnas drogmissbruk. drogmissbruk. I praktiken innehöll en normal arbetsdag stödjande arbete som I praktiken innehöll en normal arbetsdag stödjande arbete som till exempel att företräda försäljarna i deras utkrävande av olika till exempel att företräda försäljarna i deras utkrävande av olika rättigheter. Men medarbetarna utförde också disciplinerande rättigheter. Men medarbetarna utförde också disciplinerande arbetsuppgifter och uttryckte ofta misstänksamhet gentemot arbetsuppgifter och uttryckte ofta misstänksamhet gentemot försäljarna. Medarbetarnas makt över försäljarna understöddes av försäljarna. Medarbetarnas makt över försäljarna understöddes av ett sanktionssystem mot dem som misskötte sig. På det hela taget ett sanktionssystem mot dem som misskötte sig. På det hela taget

175 175 hade försäljarna i praktiken mycket litet inflytande över verksam- hade försäljarna i praktiken mycket litet inflytande över verksamhetens utformning och var ofta utlämnade till medarbetarnas hetens utformning och var ofta utlämnade till medarbetarnas välvilja. välvilja. En annan iakttagelse är att Självhjälpsprojektet i praktiken En annan iakttagelse är att Självhjälpsprojektet i praktiken präglades av en patriarkalisk lednings- och maktstruktur och präglades av en patriarkalisk lednings- och maktstruktur och dominerades av en stark och auktoritär manlig projektledare. dominerades av en stark och auktoritär manlig projektledare. Medarbetarnas arbetsuppgifter var dessutom uppdelade enligt Medarbetarnas arbetsuppgifter var dessutom uppdelade enligt stereotypiska könsegenskaper där en man var tuff och konsekvent stereotypiska könsegenskaper där en man var tuff och konsekvent och sysslade med ”hårda” arbetsuppgifter som rörde organisation och sysslade med ”hårda” arbetsuppgifter som rörde organisation och disciplin och en kvinna var snäll och förstående och sysslade och disciplin och en kvinna var snäll och förstående och sysslade med ”mjuka” arbetsuppgifter som rörde psykologi och omsorg. med ”mjuka” arbetsuppgifter som rörde psykologi och omsorg. Samma manliga norm och könsstereotypi tillämpades i synen på Samma manliga norm och könsstereotypi tillämpades i synen på de manliga försäljare som sågs som latent aggressiva och opålitli- de manliga försäljare som sågs som latent aggressiva och opålitli- ga. Kvinnliga försäljare beskrevs som känsligare och mindre ga. Kvinnliga försäljare beskrevs som känsligare och mindre lämpade för den hårda gatumiljön. lämpade för den hårda gatumiljön. Varifrån kom paternalismen och den patriarkala ordningen? En Varifrån kom paternalismen och den patriarkala ordningen? En del av svaret är naturligtvis att dessa strukturer återkommer i det del av svaret är naturligtvis att dessa strukturer återkommer i det svenska samhället och dess kultur. Genom att medarbetarna i svenska samhället och dess kultur. Genom att medarbetarna i Självhjälpsprojektet rekryterades från en organisation av den Självhjälpsprojektet rekryterades från en organisation av den ”gamla”, traditionellt uppbyggda typen och från den offentliga ”gamla”, traditionellt uppbyggda typen och från den offentliga missbrukarvården reproducerades också de ordningar, synsätt och missbrukarvården reproducerades också de ordningar, synsätt och det arbetssätt som förekom inom dessa organisationer. Det var det arbetssätt som förekom inom dessa organisationer. Det var inom sådana typer av organisationer som medarbetarna hade gjort inom sådana typer av organisationer som medarbetarna hade gjort sina erfarenheter av hemlösa och fått sin bild av vad socialt arbete sina erfarenheter av hemlösa och fått sin bild av vad socialt arbete är och hur det utförs. Medarbetarna behandlade Situation Sthlms är och hur det utförs. Medarbetarna behandlade Situation Sthlms försäljare på ungefär samma sätt som de behandlat klienter och försäljare på ungefär samma sätt som de behandlat klienter och patienter på sina tidigare arbetsplatser. Det paternalistiska och patienter på sina tidigare arbetsplatser. Det paternalistiska och patriarkala inflytandet förstärktes dessutom av att dessa mönster patriarkala inflytandet förstärktes dessutom av att dessa mönster också fanns i de organisationer som var legitima och framgångsri- också fanns i de organisationer som var legitima och framgångsri- ka i fältet. ka i fältet. Man kan ändå säga att Situation Sthlm på detta område lyckades Man kan ändå säga att Situation Sthlm på detta område lyckades hitta en form där den kunde behålla sin grundläggande idé om att hitta en form där den kunde behålla sin grundläggande idé om att tillhandahålla försörjning genom försäljningsarbete och låta tillhandahålla försörjning genom försäljningsarbete och låta medarbetarna, på ett stödjande sätt, företräda enskilda försäljare medarbetarna, på ett stödjande sätt, företräda enskilda försäljare gentemot olika myndigheter. Även i de bidragsfinansierade gentemot olika myndigheter. Även i de bidragsfinansierade sociala projekten en kunde verksamheten behålla hjälp-till- sociala projekten en kunde verksamheten behålla hjälp-till- självhjälpsprincipens inriktning på arbete. självhjälpsprincipens inriktning på arbete.

Organisationsutvecklingen Organisationsutvecklingen

Av undersökningen framkom det hur Situation Sthlm gjorde bruk Av undersökningen framkom det hur Situation Sthlm gjorde bruk av ett antal anpassningsformer för att bemästra den inledande av ett antal anpassningsformer för att bemästra den inledande bristen på legitimitet och osäkerheten på omgivningen (se kapitel bristen på legitimitet och osäkerheten på omgivningen (se kapitel 8). På detta sätt försökte organisationen dels hantera de olika 8). På detta sätt försökte organisationen dels hantera de olika 176 176 förväntningar den trodde fanns, dels hitta en form som främjade förväntningar den trodde fanns, dels hitta en form som främjade resursmobiliseringen. Detta innebar att den försökte anpassa sig resursmobiliseringen. Detta innebar att den försökte anpassa sig till flera olika sammanhang samtidigt. till flera olika sammanhang samtidigt. Min undersökning av Situation Sthlms samarbetspartners indike- Min undersökning av Situation Sthlms samarbetspartners indikerade att anpassningen blev allt mer koncentrerad på det lokala rade att anpassningen blev allt mer koncentrerad på det lokala fältet. Från början fanns Situation Sthlm med i påtagliga transna- fältet. Från början fanns Situation Sthlm med i påtagliga transnationella sammanhang. Men ju längre fram i undersökningsperio- tionella sammanhang. Men ju längre fram i undersökningsperio- den man kommer, desto mer utgör olika myndigheter och lokala den man kommer, desto mer utgör olika myndigheter och lokala hemlöshetsorganisationer den omgivning som organisationen i hemlöshetsorganisationer den omgivning som organisationen i första hand orienterar sig i. Undersökningen visar också att det var första hand orienterar sig i. Undersökningen visar också att det var svenska myndigheter som var de stora bidragsgivarna. Även om svenska myndigheter som var de stora bidragsgivarna. Även om det förekom social sponsring från vissa privata företag kan man, i det förekom social sponsring från vissa privata företag kan man, i kronor räknat, säga att Situation Sthlm lyckades mindre bra med kronor räknat, säga att Situation Sthlm lyckades mindre bra med den ursprungliga idén om att mobilisera resurser från näringslivet. den ursprungliga idén om att mobilisera resurser från näringslivet. Här är det viktigt att konstatera att även om organisationen mura- Här är det viktigt att konstatera att även om organisationen mura- des in i fältets korporativa bidragsstruktur kunde den, trots myn- des in i fältets korporativa bidragsstruktur kunde den, trots myndigheternas påtryckningar, behålla sin affärsdrivande sida och digheternas påtryckningar, behålla sin affärsdrivande sida och sponsringen från näringslivet. sponsringen från näringslivet. Liksom många andra svenska frivilliga organisationer kunde Liksom många andra svenska frivilliga organisationer kunde Situation Sthlms utveckling ta fart först sedan organisationen Situation Sthlms utveckling ta fart först sedan organisationen kommit in i det offentliga bidragssystemet. Det var först då som kommit in i det offentliga bidragssystemet. Det var först då som den kunde utveckla det sociala arbetet med försäljarna och expan- den kunde utveckla det sociala arbetet med försäljarna och expandera. Som jag redan diskuterat medförde anpassningen till det dera. Som jag redan diskuterat medförde anpassningen till det korporativa fältets bidragssystem att vissa sidor av organisationen korporativa fältets bidragssystem att vissa sidor av organisationen lyftes fram medan andra tonades ned. Det handlade bland annat lyftes fram medan andra tonades ned. Det handlade bland annat om en budgetteknisk delning och separat redovisning av affärs- om en budgetteknisk delning och separat redovisning av affärs- drivande verksamhet och sociala projekt och en anpassning av drivande verksamhet och sociala projekt och en anpassning av synsätt på hemlöshet och hemlösa och sättet att bedriva socialt synsätt på hemlöshet och hemlösa och sättet att bedriva socialt arbete med människor i denna grupp. arbete med människor i denna grupp. Undersökningen visade att det inte fanns någon plats för Situa- Undersökningen visade att det inte fanns någon plats för Situa- tion Sthlms ursprungliga organisationsform i det lokala fältet. tion Sthlms ursprungliga organisationsform i det lokala fältet. Svårigheterna på hemmaplan gjorde att organisationen först Svårigheterna på hemmaplan gjorde att organisationen först utvecklades längs andra vägar och mobiliserade relationella utvecklades längs andra vägar och mobiliserade relationella resurser i de transnationella nätverk som fanns tillgängliga för en resurser i de transnationella nätverk som fanns tillgängliga för en gatutidning. På lokal nivå lyckades den ändå mobilisera vissa gatutidning. På lokal nivå lyckades den ändå mobilisera vissa resurser genom att framhålla en annan sida av sin verksamhet än resurser genom att framhålla en annan sida av sin verksamhet än den som gäller hemlöshet, nämligen att fungera som en plattform den som gäller hemlöshet, nämligen att fungera som en plattform för unga, arbetslösa människor som ville skaffa sig erfarenhet av för unga, arbetslösa människor som ville skaffa sig erfarenhet av tidningsbranschen. tidningsbranschen.

177 177 Åter till analysen av social förändring Åter till analysen av social förändring

Avslutningsvis vill jag återvända till Smelsers (1968) diskussion Avslutningsvis vill jag återvända till Smelsers (1968) diskussion om sociala förändringsteorier som jag redogjorde för i kapitel 5, om sociala förändringsteorier som jag redogjorde för i kapitel 5, och försöka ge en helhetsbild av den sociala dynamiken kring och försöka ge en helhetsbild av den sociala dynamiken kring Situation Sthlms förändring mot vad jag kallar anpassning. Situation Sthlms förändring mot vad jag kallar anpassning. Situation Sthlm framträdde på en ny och öppen yta som skapa- Situation Sthlm framträdde på en ny och öppen yta som skapades av de förändringar i välfärdssamhället som skedde under des av de förändringar i välfärdssamhället som skedde under 1980- och 90-talen. Ytan präglades emellertid av strukturella 1980- och 90-talen. Ytan präglades emellertid av strukturella villkor som organisationen var tvungen att anpassa sig till för att villkor som organisationen var tvungen att anpassa sig till för att kunna mobilisera de nödvändiga resurserna. Det visade sig till kunna mobilisera de nödvändiga resurserna. Det visade sig till exempel att det lokala hemlöshetsfält som organisationen ville exempel att det lokala hemlöshetsfält som organisationen ville verka i hade en korporativ struktur och där idéerna om en affärs- verka i hade en korporativ struktur och där idéerna om en affärs- drivande verksamhet och social sponsring vid denna tidpunkt inte drivande verksamhet och social sponsring vid denna tidpunkt inte fick något genomslag. Fältets dominerande mönster var istället fick något genomslag. Fältets dominerande mönster var istället samarbetet mellan Stockholms stads socialtjänstförvaltning och samarbetet mellan Stockholms stads socialtjänstförvaltning och några traditionella frivilliga organisationer av välgörenhetstyp. några traditionella frivilliga organisationer av välgörenhetstyp. Dessa villkor utgjorde inledningsvis ett hinder för organisationens Dessa villkor utgjorde inledningsvis ett hinder för organisationens resursmobilisering. Genom betonandet av likheter med de gamla resursmobilisering. Genom betonandet av likheter med de gamla organisationerna och nedtonande av skillnaderna anpassade sig organisationerna och nedtonande av skillnaderna anpassade sig Situation Sthlm till fältet. Den korporativa strukturen blev då en Situation Sthlm till fältet. Den korporativa strukturen blev då en möjlighet, bland annat genom att det försåg organisationen med möjlighet, bland annat genom att det försåg organisationen med autonoma resurser och andra rättigheter som tillmäts myndighe- autonoma resurser och andra rättigheter som tillmäts myndigheternas samarbetspartner. ternas samarbetspartner. För att överleva var Situation Sthlm beroende av legitimitet i den För att överleva var Situation Sthlm beroende av legitimitet i den omgivning den hade för avsikt att mobilisera sina resurser i. Man omgivning den hade för avsikt att mobilisera sina resurser i. Man kan säga att organisationen var tvungen att ha en viss rätt till de kan säga att organisationen var tvungen att ha en viss rätt till de resurser den gjorde anspråk på. För att bli legitim var den tvungen resurser den gjorde anspråk på. För att bli legitim var den tvungen att försöka motsvara de förväntningar som fanns på en lokal att försöka motsvara de förväntningar som fanns på en lokal organisation som ville vara verksam i hemlöshetssammanhang. organisation som ville vara verksam i hemlöshetssammanhang. Som en ny och oprövad organisationsform var Situation Sthlm Som en ny och oprövad organisationsform var Situation Sthlm samtidigt osäker på omgivningens reaktioner och försökte motsva- samtidigt osäker på omgivningens reaktioner och försökte motsvara förväntningarna genom att emulera element från organisationer ra förväntningarna genom att emulera element från organisationer som redan uppfattades som legitima och framgångsrika. Det var som redan uppfattades som legitima och framgångsrika. Det var dessa faktorer som satte fart på förändringen och gjorde att orga- dessa faktorer som satte fart på förändringen och gjorde att organisationen utvecklades mot isomorfi. nisationen utvecklades mot isomorfi. Även om de nödvändiga strukturella förutsättningarna och in- Även om de nödvändiga strukturella förutsättningarna och in- citamenten var närvarande krävdes det också vissa resurser för att citamenten var närvarande krävdes det också vissa resurser för att Situation Sthlm verkligen skulle kunna förändras. Eftersom organi- Situation Sthlm verkligen skulle kunna förändras. Eftersom organisationen alltmer kom att mobilisera dem från det lokala fältets sationen alltmer kom att mobilisera dem från det lokala fältets korporativa bidragsstruktur var det i tilltagande utsträckning den korporativa bidragsstruktur var det i tilltagande utsträckning den lokala omgivningens och det lokala fältets förväntningar som blev lokala omgivningens och det lokala fältets förväntningar som blev avgörande för förändringens riktning. Genom att emulera andra avgörande för förändringens riktning. Genom att emulera andra

178 178 organisationer i fältet lärde sig Situation Sthlm hur en legitim organisationer i fältet lärde sig Situation Sthlm hur en legitim organisation skulle vara. Emuleringen reproducerade samtidigt organisation skulle vara. Emuleringen reproducerade samtidigt vissa av fältets sociala mönster i den egna organisationen (t ex vissa av fältets sociala mönster i den egna organisationen (t ex attityden till socialt arbete och hemlösa). I denna anpassningspro- attityden till socialt arbete och hemlösa). I denna anpassningsprocess lärde sig organisationen dessutom vilka förväntningar som cess lärde sig organisationen dessutom vilka förväntningar som myndigheterna och de andra organisationerna hade på en korpo- myndigheterna och de andra organisationerna hade på en korporativ partner. rativ partner. Genom organisationens inmurande i den korporativa bidrags- Genom organisationens inmurande i den korporativa bidragsstrukturen fick både myndigheten och fältet som helhet en viss strukturen fick både myndigheten och fältet som helhet en viss kontroll över Situation Sthlm. Som legitim hemlöshetsaktör fick kontroll över Situation Sthlm. Som legitim hemlöshetsaktör fick organisationen till slut både rätt till ekonomiska bidrag och rätt att organisationen till slut både rätt till ekonomiska bidrag och rätt att uttala sig med auktoritet i frågan. Eftersom denna rätt samtidigt uttala sig med auktoritet i frågan. Eftersom denna rätt samtidigt kunde dras in, kan man säga att organisationen genom sin re- kunde dras in, kan man säga att organisationen genom sin resursmobilisering samtidigt underordnades fältets hegemoni och sursmobilisering samtidigt underordnades fältets hegemoni och blev en del av myndigheternas lokala hemlöshetspolitik. blev en del av myndigheternas lokala hemlöshetspolitik. Det är i denna sociala förändringsdynamik som Situation Sthlm Det är i denna sociala förändringsdynamik som Situation Sthlm utvecklat en isomorfi med ”gamla” organisationer i fältet. Det har utvecklat en isomorfi med ”gamla” organisationer i fältet. Det har inneburit att den för Sverige nya gatutidningsorganisation som inneburit att den för Sverige nya gatutidningsorganisation som inledningsvis emulerades från The Big Issue blandades med lokala inledningsvis emulerades från The Big Issue blandades med lokala strukturer, förväntningar och traditioner som sedan bröts mot strukturer, förväntningar och traditioner som sedan bröts mot varandra i verksamheten. Situation Sthlm utvecklades till att bli en varandra i verksamheten. Situation Sthlm utvecklades till att bli en ny och gammal organisation på samma gång. ny och gammal organisation på samma gång.

179 179 180 180 APPENDIX: FÖRTECKNING ÖVER FÄLTARBETEN, APPENDIX: FÖRTECKNING ÖVER FÄLTARBETEN, INTERVJUER, OBSERVATIONER ETC. INTERVJUER, OBSERVATIONER ETC.

Under undersökningsperioden gjordes sex rundor av fältarbete i Under undersökningsperioden gjordes sex rundor av fältarbete i Situation Sthlms verksamhet. Vid dessa tillfällen genomfördes både Situation Sthlms verksamhet. Vid dessa tillfällen genomfördes både intervjuer, observationer och dokumentinsamling. Förutom de intervjuer, observationer och dokumentinsamling. Förutom de intervjupersoner och observationstillfällen som specificeras här intervjupersoner och observationstillfällen som specificeras här genomfördes även, när tillfälle gavs, ett antal kortare intervjuer genomfördes även, när tillfälle gavs, ett antal kortare intervjuer med försäljare, observationer av försäljare på gatan och aktiviteter med försäljare, observationer av försäljare på gatan och aktiviteter i näraliggande verksamheter samt undersökningar av miljön kring i näraliggande verksamheter samt undersökningar av miljön kring ett antal försäljningsplatser. Jag har dessutom haft tillgång till de ett antal försäljningsplatser. Jag har dessutom haft tillgång till de intervjuer med försäljare som gjorts av Erik Finne på Stockholms intervjuer med försäljare som gjorts av Erik Finne på Stockholms stads socialförvaltnings FOU-enhet (opublicerade). stads socialförvaltnings FOU-enhet (opublicerade).

Fältarbeten, Situation Sthlm Fältarbeten, Situation Sthlm

1999 5/11 1999 5/11 2000 7-11/2, 29-31/3, 3-5/5, 18-20/9 2000 7-11/2, 29-31/3, 3-5/5, 18-20/9 2001 3-5/10 2001 3-5/10

Intervjuer med Situation Sthlms medarbetare och arbetsprakti- Intervjuer med Situation Sthlms medarbetare och arbetspraktikanter kanter

Projektledare, Hjälp-till-självhjälpsprojektet. Projektledare, Hjälp-till-självhjälpsprojektet. Medarbetare, Hjälp-till-självhjälpsprojektet. Medarbetare, Hjälp-till-självhjälpsprojektet. Projektledare, Steg 1. Projektledare, Steg 1. Redaktionschef. Redaktionschef. Ekonomiansvarig. Ekonomiansvarig. Medarbetare 1. Medarbetare 1. Medarbetare 2. Medarbetare 2. Medarbetare 3. Medarbetare 3. Arbetspraktikant 1. Arbetspraktikant 1. Arbetspraktikant 2. Arbetspraktikant 2. Arbetspraktikant 3. Arbetspraktikant 3.

181 181 Övriga intervjuer Övriga intervjuer

Tjänstemän Tjänstemän

Handläggare, Stockholms stads socialtjänstförvaltnings förenings- Handläggare, Stockholms stads socialtjänstförvaltnings förenings- och organisationsutskott. och organisationsutskott. 2 socialsekreterare, 1 enhetschef, Byrån för Bostadslösa, Stock- 2 socialsekreterare, 1 enhetschef, Byrån för Bostadslösa, Stock- holms stads socialtjänstförvaltning. holms stads socialtjänstförvaltning. Handläggare, Stockholms stads socialtjänstförvaltning. Handläggare, Stockholms stads socialtjänstförvaltning. Enhetschef, Stockholms stads socialtjänstförvaltning. Enhetschef, Stockholms stads socialtjänstförvaltning. Socialsekreterare, sdn Vantör. Socialsekreterare, sdn Vantör. Socialsekreterare, missbruksenheten sdn Bromma. Socialsekreterare, missbruksenheten sdn Bromma. Socialsekreterare, utredningsenheten, sdn Östermalm. Socialsekreterare, utredningsenheten, sdn Östermalm. Handläggare, Länsstyrelsen, Stockholms län. Handläggare, Länsstyrelsen, Stockholms län. Handläggare, Socialdepartementet. Handläggare, Socialdepartementet. 2 handläggare, Statens kulturråd. 2 handläggare, Statens kulturråd. 2 handläggare, Forum syd. 2 handläggare, Forum syd. Enhetschef och medarbetare, Stockholms stadsmission. Enhetschef och medarbetare, Stockholms stadsmission. Härbärgesföreståndare och medarbetare, Frälsningsarmén. Härbärgesföreståndare och medarbetare, Frälsningsarmén.

Politiker Politiker

Statsråd Statsråd Socialborgarråd, Stockholm. Socialborgarråd, Stockholm. F d socialborgarråd, Stockholm. F d socialborgarråd, Stockholm. Oppositionspolitiker, Stockholm. Oppositionspolitiker, Stockholm. Ordförande, regeringens hemlöshetskommitté. Ordförande, regeringens hemlöshetskommitté.

Övriga Övriga

2 reklambyråanställda. 2 reklambyråanställda. Anställd Svensk tidningsstatistik. Anställd Svensk tidningsstatistik. 3 personer anställda på företag som på något sätt har samarbetat 3 personer anställda på företag som på något sätt har samarbetat med Situation Sthlm. med Situation Sthlm.

Datainsamling i andra gatutidningar Datainsamling i andra gatutidningar

Under undersökningsperioden inledde jag hösten 2000 en trans- Under undersökningsperioden inledde jag hösten 2000 en transnationell studie av gatutidningar som givit möjligheter till vissa nationell studie av gatutidningar som givit möjligheter till vissa jämförelser mellan Situation Sthlm och andra gatutidningar. I detta jämförelser mellan Situation Sthlm och andra gatutidningar. I detta 182 182 arbete har jag hittills genom intervjuer, observationer och doku- arbete har jag hittills genom intervjuer, observationer och dokumentinsamling försökt att skaffa mig en helhetsbild av de tidning- mentinsamling försökt att skaffa mig en helhetsbild av de tidningar jag studerat. Jag har också samlat berättelser om omständighe- ar jag studerat. Jag har också samlat berättelser om omständighe- terna kring olika gatutidningars bildande och inledande verksam- terna kring olika gatutidningars bildande och inledande verksamhet. I samband med en internationell konferens för gatutidningar het. I samband med en internationell konferens för gatutidningar organiserad av The International Network of Street Newspapers (INSP) organiserad av The International Network of Street Newspapers (INSP) hade jag möjlighet att genomföra en serie intervjuer med repre- hade jag möjlighet att genomföra en serie intervjuer med representanter för gatutidningar i hela världen. I den transnationella sentanter för gatutidningar i hela världen. I den transnationella studien har jag hittills genomfört fältarbeten på följande gatutid- studien har jag hittills genomfört fältarbeten på följande gatutidningar och projekt: ningar och projekt:

The Big Issue Scotland, Glasgow, Skottland The Big Issue Scotland, Glasgow, Skottland Spare Change, Boston, USA Spare Change, Boston, USA Street Spirit, Street Sheet, Poor Magazine, Media Alliance, Berkeley Street Spirit, Street Sheet, Poor Magazine, Media Alliance, Berkeley Emergency Food & Housing Project, San Francisco, USA. Emergency Food & Housing Project, San Francisco, USA. Flaszter, Budapest, Ungern Flaszter, Budapest, Ungern Hus Forbi, Köpenhamn, Danmark Hus Forbi, Köpenhamn, Danmark The Big Issue Cape Town, Kapstaden, Sydafrika The Big Issue Cape Town, Kapstaden, Sydafrika No Borders (ett INSP-lett projekt i syfte att starta gatutidningar i No Borders (ett INSP-lett projekt i syfte att starta gatutidningar i Östeuropa och som finansierades av den brittiska regeringen). Östeuropa och som finansierades av den brittiska regeringen).

Urval av webblänkar Urval av webblänkar www.bigissue.co.uk. The Big Issue www.bigissue.co.uk. The Big Issue www.sf-homeless-coalition.org. Coalition On Homelssness, San www.sf-homeless-coalition.org. Coalition On Homelssness, San Francisco Francisco www.homelessempowerment.org. Homeless Empowerment www.homelessempowerment.org. Homeless Empowerment csf.colorado.edu/homeless. International Homeless Discussion List csf.colorado.edu/homeless. International Homeless Discussion List and Weblinks Home Page and Weblinks Home Page www.speakeasy.org/nasna. North American Street Paper Association www.speakeasy.org/nasna. North American Street Paper Association www.nationalhomeless.org. National Coalition for the Homeless www.nationalhomeless.org. National Coalition for the Homeless www.vcn.com/~wch. Wyoming Coalition for the Homeless www.vcn.com/~wch. Wyoming Coalition for the Homeless www.feantsa.org. Fédération Européennes d’Associations Nationales www.feantsa.org. Fédération Européennes d’Associations Nationales Travaillant avec les Sans-Abri (FEANTSA). Travaillant avec les Sans-Abri (FEANTSA). www.street-paper.org. International Network of Street Newspapers. www.street-paper.org. International Network of Street Newspapers.

183 183 184 184 REFERENSER & KÄLLOR REFERENSER & KÄLLOR

Adler, Patricia A & Adler Peter. 1998. ”Observational Techniques”. I Denzin, Adler, Patricia A & Adler Peter. 1998. ”Observational Techniques”. I Denzin, Norman K & Lincoln, Yvonna S (red). Handbook of Qualitative Research. Norman K & Lincoln, Yvonna S (red). Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks: Sage. Thousand Oaks: Sage. Aftonbladet 950508 Plus s 19, 950809 s 13, 990423 s 17. Aftonbladet 950508 Plus s 19, 950809 s 13, 990423 s 17. Ahrne, Göran. 1990. Agency and Organization. Towards an Organizational Theory Ahrne, Göran. 1990. Agency and Organization. Towards an Organizational Theory of Society. London: Sage. of Society. London: Sage. Aldrich, Howard & Whetten, David A. 1981. “Organization-sets, Action-sets, Aldrich, Howard & Whetten, David A. 1981. “Organization-sets, Action-sets, and Networks. Making the Most of Simplicity”. I Nystrom, Paul C & and Networks. Making the Most of Simplicity”. I Nystrom, Paul C & Starbuck, William H (red). Handbook of Organizational Design. London: Starbuck, William H (red). Handbook of Organizational Design. London: Oxford University Press. Oxford University Press. Alfvén, Andrew. 1913. Ungkarlshotell och natthärbärgen i Stockholm. Några Alfvén, Andrew. 1913. Ungkarlshotell och natthärbärgen i Stockholm. Några av huvudstadens främsta pesthärdar. Social Tidskrift 3 s 7–37. av huvudstadens främsta pesthärdar. Social Tidskrift 3 s 7–37. Avramov, Dragana. 1995. Homelessness in the European Union. FEANTSA. Avramov, Dragana. 1995. Homelessness in the European Union. FEANTSA. Beijer, Ulla. 1999. Tiggeri– ett nygammalt fenomen. FoU-rapport 1999:29. Beijer, Ulla. 1999. Tiggeri– ett nygammalt fenomen. FoU-rapport 1999:29. Stockholm: FoU-enheten, Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: FoU-enheten, Socialtjänstförvaltningen. Benson, J Kenneth. 1982. “A Framework for Policy Analysis”. In Rogers, Benson, J Kenneth. 1982. “A Framework for Policy Analysis”. In Rogers, David & Whetter, David (red) Interorganizational Coordination. Ames: Iowa David & Whetter, David (red) Interorganizational Coordination. Ames: Iowa University Press. University Press. Berge, Anders. 1995. Socialpolitik och normgivning i Sverige 1871–1913. Arkiv Berge, Anders. 1995. Socialpolitik och normgivning i Sverige 1871–1913. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia 63/64 s 68–94. för studier i arbetarrörelsens historia 63/64 s 68–94. Bergmark, Åke. 2001. Den lokala välfärdsstaten? Decentraliseringstrender Bergmark, Åke. 2001. Den lokala välfärdsstaten? Decentraliseringstrender under 1990-talet. Välfärdstjänster i omvandling. SOU 2001:52. Stockholm: under 1990-talet. Välfärdstjänster i omvandling. SOU 2001:52. Stockholm: Liber. Liber. Blom, Conny. 1992. Tiggare, tidstjuvar, lättingar och landstrykare. Studier av Blom, Conny. 1992. Tiggare, tidstjuvar, lättingar och landstrykare. Studier av attityder och värderingar i skrån, stadgar, ordningar och lagförslag gällande den attityder och värderingar i skrån, stadgar, ordningar och lagförslag gällande den offentliga vården 1533–1664. Lund: Lund University Press. offentliga vården 1533–1664. Lund: Lund University Press. Bokholm, Sif. 2000. En kvinnoröst i manssamhället. Agda Montelius samfund Bokholm, Sif. 2000. En kvinnoröst i manssamhället. Agda Montelius samfund 1850–1920. Stockholm: Stockholmia. 1850–1920. Stockholm: Stockholmia. Brunsson, Nils. 1989. The Organization of Hypocrisy. Chichester: John Wiley. Brunsson, Nils. 1989. The Organization of Hypocrisy. Chichester: John Wiley. Bryant Salomon, Barbara. 1976. Black Empowerment. Social Work in Oppressed Bryant Salomon, Barbara. 1976. Black Empowerment. Social Work in Oppressed Communities. New York: Columbia University Press. Communities. New York: Columbia University Press. Crouch, Colin & Dore, Ronald. 1990. “Whatever happened to Corporatism?” I Crouch, Colin & Dore, Ronald. 1990. “Whatever happened to Corporatism?” I Crouch, C & Dore, R (red) Corporatism and Accountability. Oxford: Crouch, C & Dore, R (red) Corporatism and Accountability. Oxford: Clarendon. Clarendon. Dagens Nyheter (DN). 1992: 1023 D01. 1993: 0907 A05. 1997: 0430 A06, 0516 Dagens Nyheter (DN). 1992: 1023 D01. 1993: 0907 A05. 1997: 0430 A06, 0516 A06, 0526, A06,1010 C02, 1024 C02. 1998: 0115 C02, 0408 C02, 0409 C01, A06, 0526, A06,1010 C02, 1024 C02. 1998: 0115 C02, 0408 C02, 0409 C01, 0420 A06, 0610 C02, 0814 A02, 0828 C01, 0925 C02, 1007 C03, 1010 C02, 1020 0420 A06, 0610 C02, 0814 A02, 0828 C01, 0925 C02, 1007 C03, 1010 C02, 1020 C02 C03, 1102 C02, 1105 C01, 1204 C01 C02, 1220 C06, 1230 B02. 1999: 0110 C02 C03, 1102 C02, 1105 C01, 1204 C01 C02, 1220 C06, 1230 B02. 1999: 0110 söndag 12–19, 0423 C02, 0507 C01, 0606 C07, 0707 C03, 0920 C05, 1218 C04, söndag 12–19, 0423 C02, 0507 C01, 0606 C07, 0707 C03, 0920 C05, 1218 C04, 1224 C02. 2000: 0118 A09, 0002 C02, 0305 C05, 0306 C05, 0320 C06, 0409 1224 C02. 2000: 0118 A09, 0002 C02, 0305 C05, 0306 C05, 0320 C06, 0409 B01, 0427 C02, 0428 B04, 0617 C07, 0717 A06, 0806 C06, 1027 A11, 1101 A09, B01, 0427 C02, 0428 B04, 0617 C07, 0717 A06, 0806 C06, 1027 A11, 1101 A09, 1102 A08, 1215 A09. 2001: 0119 A08, 0207 A09, 0211 A02, 0320 A11, 0405 1102 A08, 1215 A09. 2001: 0119 A08, 0207 A09, 0211 A02, 0320 A11, 0405 A09, 0412 A08, 0412 A02, 1222 A11. 2002: 0124 A09. A09, 0412 A08, 0412 A02, 1222 A11. 2002: 0124 A09. DiMaggio, Paul J & Powell Walter W. 1983. The Iron Cage Revisited: DiMaggio, Paul J & Powell Walter W. 1983. The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism an Collective Rationality in Organizational Institutional Isomorphism an Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review vol 48, April, s 147–160. Fields. American Sociological Review vol 48, April, s 147–160. Elvander, Nils. 1966. Intresseorganisationerna i dagens Sverige. Lund: Gleerup. Elvander, Nils. 1966. Intresseorganisationerna i dagens Sverige. Lund: Gleerup.

185 185 Europeiska unionen, Europeiska socialfonden. 2001. Employment Stockholms Europeiska unionen, Europeiska socialfonden. 2001. Employment Stockholms län 1997–2000. län 1997–2000. Fattigvårdslagstiftningskommittén. 1915. Förslag till lag om fattigvården m fl Fattigvårdslagstiftningskommittén. 1915. Förslag till lag om fattigvården m fl författningar/afgifna av utsedda kommitterade. Stockholm: författningar/afgifna av utsedda kommitterade. Stockholm: Fattigvårdslagstiftningskommittén. Fattigvårdslagstiftningskommittén. Finne, Erik. Opublicerade intervjuer med Situation Sthlms försäljare. Finne, Erik. Opublicerade intervjuer med Situation Sthlms försäljare. Stockholms stads FoU-enhet (otryckt källa). Stockholms stads FoU-enhet (otryckt källa). Finne, Erik. 1999. Statistik över missbrukare, hemlösa och psykiskt störda i Finne, Erik. 1999. Statistik över missbrukare, hemlösa och psykiskt störda i Stockholm 1997. FoU-rapport 1999:12. Stockholm: FoU-enheten, Stockholm 1997. FoU-rapport 1999:12. Stockholm: FoU-enheten, Socialtjänstförvaltningen. Socialtjänstförvaltningen. Flyghed, Janne. 1995. Vräkt till hemlöshet? Vräkningar i Sverige 1982–1994. Flyghed, Janne. 1995. Vräkt till hemlöshet? Vräkningar i Sverige 1982–1994. Socialvetenskaplig Tidskrift 2, 99–116. Socialvetenskaplig Tidskrift 2, 99–116. Flyghed, Janne & Stenberg, Sten-Åke. 1993. Vräkt i laga ordning. Flyghed, Janne & Stenberg, Sten-Åke. 1993. Vräkt i laga ordning. Konsumentverket rapport 1993/94:1. Konsumentverket rapport 1993/94:1. Forsberg, Pia. 1996. Välfärd, arbetsmarknad och korporativa institutioner. Forsberg, Pia. 1996. Välfärd, arbetsmarknad och korporativa institutioner. Trygghetsrådet SAF–PTK. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds Trygghetsrådet SAF–PTK. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet. universitet. Forsell, Emilia. 1998. Anhörigas organisering. Stockholm: Socialstyrelsen. Forsell, Emilia. 1998. Anhörigas organisering. Stockholm: Socialstyrelsen. Gamson, William A & Modigliani, A. 1989. A. Media Discourse and Public Gamson, William A & Modigliani, A. 1989. A. Media Discourse and Public Opinion on Nuclear Power: A Constructionist Approach. American Journal Opinion on Nuclear Power: A Constructionist Approach. American Journal of Sociology; 95 juli, s 1–37. of Sociology; 95 juli, s 1–37. Glennerster, Howard & LeGrand, Julian L. 1994. The Development of Quasi Glennerster, Howard & LeGrand, Julian L. 1994. The Development of Quasi Markets in Welfare Provision. Discussion Paper WSP/102, May 1994. Welfare Markets in Welfare Provision. Discussion Paper WSP/102, May 1994. Welfare State Programme, Suntory-Toyota International Centre for Economics and State Programme, Suntory-Toyota International Centre for Economics and Related Disciplines. London: London School of Economics. Related Disciplines. London: London School of Economics. Green, Norma Fay. 1998.” Chicago’s Street Wise at the Crossroads: A Case Green, Norma Fay. 1998.” Chicago’s Street Wise at the Crossroads: A Case Study of a Newspaper to Empower the Homeless in the 1990s”. I Danky, Study of a Newspaper to Empower the Homeless in the 1990s”. I Danky, James P & Wiegand, Wayne A. (red). Print Culture in a Diverse America. James P & Wiegand, Wayne A. (red). Print Culture in a Diverse America. Urbana: University of Illinois Press. Urbana: University of Illinois Press. Gusfield, Joseph R. 1984. The Culture of Social Problems. Drinking and Driving. Gusfield, Joseph R. 1984. The Culture of Social Problems. Drinking and Driving. Chicago: University of Chicago Press. Chicago: University of Chicago Press. Göteborgsposten 950313 s 45. Göteborgsposten 950313 s 45. Haberman, Ulla. 1995. Tillid og kontroll i forholdet mellem den offentliga sektor, Haberman, Ulla. 1995. Tillid og kontroll i forholdet mellem den offentliga sektor, frivilliga organisationer og frivilligheden. Odense: Center för frivilligt socialt frivilliga organisationer og frivilligheden. Odense: Center för frivilligt socialt arbejde. arbejde. Halldin, Jan, Åhs, Stig & Sundgren, Magnus. 1997. Hemlösheten i Stockholm Halldin, Jan, Åhs, Stig & Sundgren, Magnus. 1997. Hemlösheten i Stockholm med fler kvinnor och psykiskt sjuka. En social och socialmedicinsk med fler kvinnor och psykiskt sjuka. En social och socialmedicinsk utmaning. Socialmedicinsk Tidskrift 10, 452–460. utmaning. Socialmedicinsk Tidskrift 10, 452–460. Ham, Christopher & Hill, Michael. 1984. The Policy Process in the Modern Ham, Christopher & Hill, Michael. 1984. The Policy Process in the Modern Capitalist State. Guildford: Wheatsheaf. Capitalist State. Guildford: Wheatsheaf. Handy, Charles. 1999. The New Alchemists. London: Hutchinson. Handy, Charles. 1999. The New Alchemists. London: Hutchinson. Hanks, Sinead & Swithinbank, Tessa. 1997. The Big Issue and Other Street Hanks, Sinead & Swithinbank, Tessa. 1997. The Big Issue and Other Street Papers. A Response to Homelessness. Environment and Urbanization, 9:1, s Papers. A Response to Homelessness. Environment and Urbanization, 9:1, s 149–158. 149–158. Heckscher, Gunnar. 1951. Staten och organisationerna. Stockholm: Kooperativa Heckscher, Gunnar. 1951. Staten och organisationerna. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. förbundets bokförlag. Henriksen, Lars. 1995. De frivillige. Köpenhamn: Socialministeriet. Henriksen, Lars. 1995. De frivillige. Köpenhamn: Socialministeriet. Herttig, Nils. 2000. ”Hemlösa i Västeuropa. Om paradoxer, trender och Herttig, Nils. 2000. ”Hemlösa i Västeuropa. Om paradoxer, trender och traditioner i politik och statistik”. I Runquist, Weddig & Swärd, Hans (red). traditioner i politik och statistik”. I Runquist, Weddig & Swärd, Hans (red). Hemlöshet. En antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Hemlöshet. En antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlssons. Carlssons.

186 186 Hilgartner, Stephen & Bosk, Charles L. 1988. The Rise and Fall of Social Hilgartner, Stephen & Bosk, Charles L. 1988. The Rise and Fall of Social Problems: A Public Arenas Model. American Journal of Sociology, vol 94, no 1 Problems: A Public Arenas Model. American Journal of Sociology, vol 94, no 1 p 53–78. p 53–78. Hirdman, Yvonne. 1989. Att lägga livet tillrätta. Studier i svensk folkhemspolitik. Hirdman, Yvonne. 1989. Att lägga livet tillrätta. Studier i svensk folkhemspolitik. Maktutredningens publikationer. Stockholm: Carlssons. Maktutredningens publikationer. Stockholm: Carlssons. Hirsch, Paul M. 1975. Organizational Effectiveness and the Institutional Hirsch, Paul M. 1975. Organizational Effectiveness and the Institutional Environment. Administrative Science Quarterly, vol 20 s 327–344. Environment. Administrative Science Quarterly, vol 20 s 327–344. Holgersson, Leif. 1977. Socialvården: en fråga om människosyn. Stockholm: Holgersson, Leif. 1977. Socialvården: en fråga om människosyn. Stockholm: Samarbetskommittén för socialvårdens målfrågor: Tiden. Samarbetskommittén för socialvårdens målfrågor: Tiden. Hood, Christopher. 1990. De-Sir Humphreyfying the Westminster Model of Hood, Christopher. 1990. De-Sir Humphreyfying the Westminster Model of Bureaucracy: A New Style of Governance? Governance, 3 s 205–214. Bureaucracy: A New Style of Governance? Governance, 3 s 205–214. Ibarra, Peter R & Kitsuse, John I. 1993. ”Vernacular Constituents of Moral Ibarra, Peter R & Kitsuse, John I. 1993. ”Vernacular Constituents of Moral Discourse: Interactionist Proposal for the Study of Social Problems”. I Discourse: Interactionist Proposal for the Study of Social Problems”. I Miller, G & Holstein, J A. Constructionist Controversies: Issues in Social Miller, G & Holstein, J A. Constructionist Controversies: Issues in Social Problem Theory. New York: Aldine de Gruyter. Problem Theory. New York: Aldine de Gruyter. Inghe, Gunnar & Inghe, Maj-Britt. 1967. Den ofärdiga välfärden. Stockholm: Inghe, Gunnar & Inghe, Maj-Britt. 1967. Den ofärdiga välfärden. Stockholm: Tidens förlag. Tidens förlag. Johansson, Håkan. 1998. Att organisera välfärden. Institutionella nyordningar i de Johansson, Håkan. 1998. Att organisera välfärden. Institutionella nyordningar i de svenska välfärdssystemen under 1990-talet. Meddelanden från svenska välfärdssystemen under 1990-talet. Meddelanden från Socialhögskolan, 1998: 10. Lund: Socialhögskolan. Socialhögskolan, 1998: 10. Lund: Socialhögskolan. Johansson, Göran. 1998. Det lilla extra. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Johansson, Göran. 1998. Det lilla extra. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Johnson, Norman. 1990. “Problems for the Mixed Economy of Welfare”. I Johnson, Norman. 1990. “Problems for the Mixed Economy of Welfare”. I Ware, Allan & Goodin, Robert.E (red)..Needs and Welfare. London: Sage. Ware, Allan & Goodin, Robert.E (red)..Needs and Welfare. London: Sage. Jordansson, Birgitta. ””Goda människor från Göteborg”. Fattigvård och Jordansson, Birgitta. ””Goda människor från Göteborg”. Fattigvård och välgörenhet under 1800-talet”. I Taussi Sjöberg, Marja & Vammen, Tine välgörenhet under 1800-talet”. I Taussi Sjöberg, Marja & Vammen, Tine (red). På tröskeln till välfärden. Välgörenhetsreformer och arenor i Norden (red). På tröskeln till välfärden. Välgörenhetsreformer och arenor i Norden 1800–1930. Stockholm: Carlssons. 1800–1930. Stockholm: Carlssons. Karlsson, Magnus. 1997. Självhjälpsgrupper i Sverige. En introduktion. Karlsson, Magnus. 1997. Självhjälpsgrupper i Sverige. En introduktion. Sköndalsinstitutets skriftserie 9. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Sköndalsinstitutets skriftserie 9. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Katz, Alfred. 1993. Self-help in America. A Social Movement Perspective. Social Katz, Alfred. 1993. Self-help in America. A Social Movement Perspective. Social Movements Past and Present. New York: Twayne. Movements Past and Present. New York: Twayne. Knoke, David & Kuklinski, James H. 1993. “Network Analysis: Basic Knoke, David & Kuklinski, James H. 1993. “Network Analysis: Basic Concepts”. I Thompson, Grahame (red). 1993. Markets, Hierarchies and Concepts”. I Thompson, Grahame (red). 1993. Markets, Hierarchies and Networks. The Coordination of Social Life. London: Sage. Networks. The Coordination of Social Life. London: Sage. Kuhnle, Stein & Selle Per (red). 1992. Government and Voluntary Organizations. Kuhnle, Stein & Selle Per (red). 1992. Government and Voluntary Organizations. Aldershot: Avebury. Aldershot: Avebury. Kommunfullmäktige, Stockholms stad. 2001. Socialtjänst på entreprenad, Kommunfullmäktige, Stockholms stad. 2001. Socialtjänst på entreprenad, tilläggsförslag. tilläggsförslag. www2.stockholm.se/politik/dokument/01/kslista/010221/d00-0653.htm. www2.stockholm.se/politik/dokument/01/kslista/010221/d00-0653.htm. Kommunförbundet. 1999. Konkurrens för fortsatt välfärd? Om förekomst, Kommunförbundet. 1999. Konkurrens för fortsatt välfärd? Om förekomst, omfattning, effekter och erfarenheter av konkurrensutsättning och alternativa omfattning, effekter och erfarenheter av konkurrensutsättning och alternativa driftsformer. Stockholm: Kommentus. driftsformer. Stockholm: Kommentus. Lauman Edward O & Knoke, David. 1987. The Organizational State. Madison: Lauman Edward O & Knoke, David. 1987. The Organizational State. Madison: University of Wisconsin Press. University of Wisconsin Press. LeGrand, Julian L. 1992. Quasi-Markets in Welfare. The Economic Review. LeGrand, Julian L. 1992. Quasi-Markets in Welfare. The Economic Review. November, s 11–13. November, s 11–13. Lewis, Jane. 1996. ”What Does Contracting Out Do To Voluntary Lewis, Jane. 1996. ”What Does Contracting Out Do To Voluntary Agencies?” I Billis, David & Harris, Margaret (red). Voluntary Agencies. Agencies?” I Billis, David & Harris, Margaret (red). Voluntary Agencies. Challanges of Organization and Management. Houndmills: Macmillan. Challanges of Organization and Management. Houndmills: Macmillan. Levy Simon, Barbara. 1994. The Empowerment Tradition in American Social Levy Simon, Barbara. 1994. The Empowerment Tradition in American Social Work. A History. New York: Columbia University Press. Work. A History. New York: Columbia University Press.

187 187 Lindgren, Sven-Åke. 1993. Den hotfulla njutningen. Stockholm: Symposion Lindgren, Sven-Åke. 1993. Den hotfulla njutningen. Stockholm: Symposion graduale. graduale. Lindh, Bengt. 1993. Effektiv reklam. Beskrivning av vilken effekt reklamen haft för Lindh, Bengt. 1993. Effektiv reklam. Beskrivning av vilken effekt reklamen haft för 13 olika företag. Stockholm: Dagspressens marknadsinformation. 13 olika företag. Stockholm: Dagspressens marknadsinformation. Lindström, Lars. 1993. Socialtjänsren och den hemlöse alkoholisten. Social Lindström, Lars. 1993. Socialtjänsren och den hemlöse alkoholisten. Social Forskning 1, s 29–45. Forskning 1, s 29–45. Lofland, John & Lofland, Lyn H. 1995. Analyzing Social Settings. A Guide to Lofland, John & Lofland, Lyn H. 1995. Analyzing Social Settings. A Guide to Qualitative Observation and Analysis. Belmont: Wadsworth Publishing Qualitative Observation and Analysis. Belmont: Wadsworth Publishing Company. Company. Lorentzen, Håkon. 1993. Frivillighetens integrasjon. Staten og de frivillige Lorentzen, Håkon. 1993. Frivillighetens integrasjon. Staten og de frivillige velferdsprodusenterna. Oslo: Institutt for Samfunnsforskning. velferdsprodusenterna. Oslo: Institutt for Samfunnsforskning. Lorentzen, Håkon, Andersen, Rolf & Brekke, Jan Paul. 1995. Ansvar for andre. Lorentzen, Håkon, Andersen, Rolf & Brekke, Jan Paul. 1995. Ansvar for andre. Oslo: Universitetsforlaget. Oslo: Universitetsforlaget. Lundström, Tommy & Svedberg, Lars. 1998. Svensk frivillighet i Lundström, Tommy & Svedberg, Lars. 1998. Svensk frivillighet i internationell belysning– en inledning. Socialvetenskaplig Tidskrift 5, 2–3 s internationell belysning– en inledning. Socialvetenskaplig Tidskrift 5, 2–3 s 106–127. 106–127. Lundström, Tommy. 1995. Frivilligt socialt arbete under omprövning. Lundström, Tommy. 1995. Frivilligt socialt arbete under omprövning. Socialvetenskaplig Tidskrift 2, 1 s 39–59. Socialvetenskaplig Tidskrift 2, 1 s 39–59. Lundquist, Lennart. 1991. Förvaltning och demokrati. Lund: Studentlitteratur. Lundquist, Lennart. 1991. Förvaltning och demokrati. Lund: Studentlitteratur. Lundquist, Tommie. 1992. Den disciplinerade dubbelmoralen: Studier i den Lundquist, Tommie. 1992. Den disciplinerade dubbelmoralen: Studier i den reglementerade prostitutionens historia i Sverige 1859–1918. Meddelanden från reglementerade prostitutionens historia i Sverige 1859–1918. Meddelanden från Historiska institutionen, 23. Göteborg: Historiska institutionen. Historiska institutionen, 23. Göteborg: Historiska institutionen. Länsstyrelsen i Stockholms län. 6151-97-13467 (otryckt källa). Länsstyrelsen i Stockholms län. 6151-97-13467 (otryckt källa). MacCarthy, John, Zald, Mayer N. 1994. ”Resource Mobilization and Social MacCarthy, John, Zald, Mayer N. 1994. ”Resource Mobilization and Social Movements: A Partial Theory”. I Zald, Mayer N, MacCarthy, John (red). Movements: A Partial Theory”. I Zald, Mayer N, MacCarthy, John (red). Social Movements in a Organizational Society. New Brunswick: Transaction Social Movements in a Organizational Society. New Brunswick: Transaction Publishers. Publishers. Magnusson, Jan. 1997. Frivilliga organisationer och korporativ politik. En fallstudie Magnusson, Jan. 1997. Frivilliga organisationer och korporativ politik. En fallstudie av Folkhälsoinstitutets, RFSUs, RFSLs och Noaks arks samarbete om av Folkhälsoinstitutets, RFSUs, RFSLs och Noaks arks samarbete om hivförebyggande samhällsinsatser. Meddelanden från Socialhögskolan 1997:5. hivförebyggande samhällsinsatser. Meddelanden från Socialhögskolan 1997:5. Lund: Socialhögskolan. Lund: Socialhögskolan. Magnusson, Jan. 1998. Den korporativa hivpolitiken. Socialvetenskaplig Magnusson, Jan. 1998. Den korporativa hivpolitiken. Socialvetenskaplig Tidskrift, vol 5, 2–3, s 222–242. Tidskrift, vol 5, 2–3, s 222–242. Magnusson, Jan. Pågående. Den transnationella gatutidningsrörelsen. Pågående Magnusson, Jan. Pågående. Den transnationella gatutidningsrörelsen. Pågående forskningsprojekt vid Socialhögskolans forskningsavdelning, Lunds forskningsprojekt vid Socialhögskolans forskningsavdelning, Lunds universitet. universitet. Magnusson, Jan & Meeuwisse, Anna. 2000. ”Gatutidningen Situation Sthlm. Magnusson, Jan & Meeuwisse, Anna. 2000. ”Gatutidningen Situation Sthlm. Ny organisation i en förändrad välfärdsstat. I Runquist, Weddig & Swärd, Ny organisation i en förändrad välfärdsstat. I Runquist, Weddig & Swärd, Hans (red). Hemlöshet. En antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Hans (red). Hemlöshet. En antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlssons. Stockholm: Carlssons. Magnusson, Thomas. 1993. ”Fattigvårdsproblemet och folkskolefrågan”. I Magnusson, Thomas. 1993. ”Fattigvårdsproblemet och folkskolefrågan”. I Johansson, Egil & Nordström, Stig G (red). Utbildningshistoria 1992. Johansson, Egil & Nordström, Stig G (red). Utbildningshistoria 1992. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria. Mann, Michael. 1987. The Sources of Social Power vol 1. Cambridge: Cambridge Mann, Michael. 1987. The Sources of Social Power vol 1. Cambridge: Cambridge University Press. University Press. Mayer, Margaret. 1995. “Social Movement Research in the United States: Mayer, Margaret. 1995. “Social Movement Research in the United States: European Perspective”. I Lyman, Stanford M (red). Social Movements. European Perspective”. I Lyman, Stanford M (red). Social Movements. Critiques, Concepts, Case Studies. Houndmills: Macmillan. Critiques, Concepts, Case Studies. Houndmills: Macmillan. Meeuwisse, Anna. 1997. Vänskap och organisering. En studie av Fountain House Meeuwisse, Anna. 1997. Vänskap och organisering. En studie av Fountain House rörelsen. Lund: Arkiv. rörelsen. Lund: Arkiv.

188 188 Meeuwisse, Anna. 1999. ”Egenorganisering för stärkt medborgarskap och Meeuwisse, Anna. 1999. ”Egenorganisering för stärkt medborgarskap och ökat inflytande. Om alternativ till patient- och klientskap”. I SOU 1999:113. ökat inflytande. Om alternativ till patient- och klientskap”. I SOU 1999:113. Medborgarnas erfarenheter. Demokratiutredningens forskarvolym V. Medborgarnas erfarenheter. Demokratiutredningens forskarvolym V. Stockholm: Fakta info direkt. Stockholm: Fakta info direkt. Meeuwisse, Anna & Sunesson, Sune. 1998. Frivilliga organisationer, socialt Meeuwisse, Anna & Sunesson, Sune. 1998. Frivilliga organisationer, socialt arbete och expertis. Socialvetenskaplig Tidskrift, vol 5, 2–3, s 172–193. arbete och expertis. Socialvetenskaplig Tidskrift, vol 5, 2–3, s 172–193. Melucci, Roberto. 1992. Nomader i nuet: sociala rörelser och individuella behov i Melucci, Roberto. 1992. Nomader i nuet: sociala rörelser och individuella behov i dagens samhälle. Göteborg: Daidalos. dagens samhälle. Göteborg: Daidalos. Merton, Robert, Fiske, Marjorie & Kendall, Patricia L. 1990. The Focused Merton, Robert, Fiske, Marjorie & Kendall, Patricia L. 1990. The Focused Interview. A Manual of Problems and Procedures. New York: The Free Press. Interview. A Manual of Problems and Procedures. New York: The Free Press. Meyer, John W & Rowan, Brian. 1977. Institutionalized Organizations: Formal Meyer, John W & Rowan, Brian. 1977. Institutionalized Organizations: Formal Structure As Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83 (2) s Structure As Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83 (2) s 340–363. 340–363. Meyer, John W & Scott, W Richard. 1992. Organizational Environments. Ritual Meyer, John W & Scott, W Richard. 1992. Organizational Environments. Ritual and Rationality. Newbury Park: Sage. and Rationality. Newbury Park: Sage. Meyer, Marshall W. 1985. Limits to Bureaucratic Growth. Berlin: Walter de Meyer, Marshall W. 1985. Limits to Bureaucratic Growth. Berlin: Walter de Gruyter. Gruyter. Michels, Robert. 1983 [1911]. Organisationer och demokrati. Uppsala: Ratio. Michels, Robert. 1983 [1911]. Organisationer och demokrati. Uppsala: Ratio. Miles, Matthew B & Huberman, Michael. 1994. Qualitative Data Analysis. An Miles, Matthew B & Huberman, Michael. 1994. Qualitative Data Analysis. An Expanded Sourcebook. Thousand Oaks: Sage. Expanded Sourcebook. Thousand Oaks: Sage. Montgomery, Arthur. 1951. Svensk socialpolitik under 1800-talet. Stockholm: Montgomery, Arthur. 1951. Svensk socialpolitik under 1800-talet. Stockholm: Kooperativa förbundet. Kooperativa förbundet. Månsson, Sven-Axel. 2000. ”Kön i teori och praktik”. I Meeuwisse, Anna, Månsson, Sven-Axel. 2000. ”Kön i teori och praktik”. I Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans. Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Sunesson, Sune & Swärd, Hans. Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och kultur. Natur och kultur. Nilsson, Göran B. 1965. ”Svensk fattigvårdslagstiftning 1853–71”. I Berggren, Nilsson, Göran B. 1965. ”Svensk fattigvårdslagstiftning 1853–71”. I Berggren, Håkan & Nilsson, Göran B. Liberal socialpolitik 1853–1884. Två studier. Studia Håkan & Nilsson, Göran B. Liberal socialpolitik 1853–1884. Två studier. Studia historica Uppsaliensia, 17. Stockholm: Scandinavian University Books. historica Uppsaliensia, 17. Stockholm: Scandinavian University Books. Nordfeldt, Marie. 1994. Frivilliga organisationers insatser för hemlösa. Nordfeldt, Marie. 1994. Frivilliga organisationers insatser för hemlösa. Sköndalsinstitutets skriftserie, 3. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Sköndalsinstitutets skriftserie, 3. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Nordfeldt, Marie. 2000. ”De frivilliga organisationernas roll för hemlösa”. I Nordfeldt, Marie. 2000. ”De frivilliga organisationernas roll för hemlösa”. I Runquist, Weddig & Swärd, Hans (red). Hemlöshet. En antologi om olika Runquist, Weddig & Swärd, Hans (red). Hemlöshet. En antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlssons. perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlssons. Norlander, Kerstin. 1995. ”Den kollektivistiska husmoderligheten. Södra Norlander, Kerstin. 1995. ”Den kollektivistiska husmoderligheten. Södra KFUK och fabriksarbeterskorna i Stockholm 1887–1930”. I Taussi Sjöberg, KFUK och fabriksarbeterskorna i Stockholm 1887–1930”. I Taussi Sjöberg, Marja & Vammen, Tine (red). På tröskeln till välfärden. Välgörenhetsreformer Marja & Vammen, Tine (red). På tröskeln till välfärden. Välgörenhetsreformer och arenor i Norden 1800–1930. Stockholm: Carlssons. och arenor i Norden 1800–1930. Stockholm: Carlssons. Olofsson, Gunnar. 1979. Mellan klass och stat. Lund: Arkiv. Olofsson, Gunnar. 1979. Mellan klass och stat. Lund: Arkiv. Olofsson, Gunnar. 1995. Klass, rörelse, socialdemokrati: essäer om arbetarrörelsens Olofsson, Gunnar. 1995. Klass, rörelse, socialdemokrati: essäer om arbetarrörelsens sociologi. Lund: Arkiv. sociologi. Lund: Arkiv. Olsson, Lars-Erik. 1998. Entreprenörer och agitatorer i frivilliga Olsson, Lars-Erik. 1998. Entreprenörer och agitatorer i frivilliga organisationers tjänst. Socialvetenskaplig Tidskrift, vol 5, 2–3, s 146–163. organisationers tjänst. Socialvetenskaplig Tidskrift, vol 5, 2–3, s 146–163. Papakostas, Apostolis. 1995. Arbetarklassen i organisationernas värld. En Papakostas, Apostolis. 1995. Arbetarklassen i organisationernas värld. En jämförande studie av fackföreningars sociala historiska förutsättningar i Sverige jämförande studie av fackföreningars sociala historiska förutsättningar i Sverige och Grekland. Stockholm Studies in Sociology N.S. 2. Stockholm: Almqvist och Grekland. Stockholm Studies in Sociology N.S. 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell. & Wiksell. Petersson, Birgit. 1983. Den farliga underklassen. Studier i fattigdom och Petersson, Birgit. 1983. Den farliga underklassen. Studier i fattigdom och brottslighet i 1800-talets Sverige. Stockholm: Almqvist & Wiksell. brottslighet i 1800-talets Sverige. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Peyrot, Mark. 1984. Cycles of Social Problem Development: The Case of Drug Peyrot, Mark. 1984. Cycles of Social Problem Development: The Case of Drug Abuse. The Sociological Quarterly, vol 25, no 1 p 83–96. Abuse. The Sociological Quarterly, vol 25, no 1 p 83–96.

189 189 Pfeffer, Jeffrey & Salancik, Gerald R. 1978. The External Control of Pfeffer, Jeffrey & Salancik, Gerald R. 1978. The External Control of Organizations. A Resource Dependence Perspective. New York: Harper & Row. Organizations. A Resource Dependence Perspective. New York: Harper & Row. Polismyndigheten i Stockholms län. 0201-Ki55007-97 (otryckt källa). Polismyndigheten i Stockholms län. 0201-Ki55007-97 (otryckt källa). Pollack, Ester. 2001. En studie i medier och brott. Stockholm: Institutionen för Pollack, Ester. 2001. En studie i medier och brott. Stockholm: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet. journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet. Pugh, Derek S & Hickson, David J. 1976. Organizational Structure in its Context. Pugh, Derek S & Hickson, David J. 1976. Organizational Structure in its Context. The Aston Programme. Farnborough: Saxon House. The Aston Programme. Farnborough: Saxon House. Qvarsell, Roger. 1993. ”Välgörenhet, filantropi och frivilligt socialt arbete– en Qvarsell, Roger. 1993. ”Välgörenhet, filantropi och frivilligt socialt arbete– en översikt”. I SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och översikt”. I SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Rapport av Socialtjänstkommittén. Stockholm: Fritzes. kunskapsöversikt. Rapport av Socialtjänstkommittén. Stockholm: Fritzes. Rhodes, Roderick Arthur William, 1988. Beyond Westminster and Whitehall. Rhodes, Roderick Arthur William, 1988. Beyond Westminster and Whitehall. London: Unwin & Hyman. London: Unwin & Hyman. Riksbanken jubileumsfond. Dnr 1998-0302:01 (otryckt källa). Riksbanken jubileumsfond. Dnr 1998-0302:01 (otryckt källa). Robson, Colin. 1996. Real World Research. A Resource for Social Scientists and Robson, Colin. 1996. Real World Research. A Resource for Social Scientists and Practioner–Researchers. Oxford: Blackwell. Practioner–Researchers. Oxford: Blackwell. Rothstein, Bo. 1992. Den korporativa staten. Stockholm: Norstedts. Rothstein, Bo. 1992. Den korporativa staten. Stockholm: Norstedts. Ruin, Olof. 1974. Participatory Democracy and Corporativism: The Case of Ruin, Olof. 1974. Participatory Democracy and Corporativism: The Case of Sweden. Scandinavian Political Studies, vol 9 s 172–184. Sweden. Scandinavian Political Studies, vol 9 s 172–184. Sahlin, Ingrid. 1996. På gränsen till bostad. Avvisning, utvisning, specialkontrakt. Sahlin, Ingrid. 1996. På gränsen till bostad. Avvisning, utvisning, specialkontrakt. Lund: Arkiv. Lund: Arkiv. Sahlin-Andersson, Kerstin. 2000. National. International and Transformational Sahlin-Andersson, Kerstin. 2000. National. International and Transformational Constructions in New Public Management. Score Rapportserie 2000:4. Constructions in New Public Management. Score Rapportserie 2000:4. Stockholm. Stockholm. Salonen, Tapio. 1997. Övervältringar från socialförsäkringar till socialbidrag. Salonen, Tapio. 1997. Övervältringar från socialförsäkringar till socialbidrag. Meddelanden från socialhögskolan 1997:8. Lund: Socialhögskolan. Meddelanden från socialhögskolan 1997:8. Lund: Socialhögskolan. Schmitter, Philippe C. 1977. Modes of Interest Mediation and Models of Schmitter, Philippe C. 1977. Modes of Interest Mediation and Models of Societal Change in Western Europe. Comparative Political Studies, vol 10, no Societal Change in Western Europe. Comparative Political Studies, vol 10, no 1 p 7–38. 1 p 7–38. Selle, Per. 1996. Frivillige organisasjoner i nye omgjevnader. Bergen: Alma Mater. Selle, Per. 1996. Frivillige organisasjoner i nye omgjevnader. Bergen: Alma Mater. Selznik, Phillip. 1966. TVA and the Grass Roots. New York: Harper Torchbooks. Selznik, Phillip. 1966. TVA and the Grass Roots. New York: Harper Torchbooks. Situation Sthlm 1995–2000, nr 1–41. Situation Sthlm 1995–2000, nr 1–41. Sjögren, Mikael. 1997. Fattigvård och folkuppfostran. Liberal fattigvårdspolitik Sjögren, Mikael. 1997. Fattigvård och folkuppfostran. Liberal fattigvårdspolitik 1903–1918. Stockholm: Carlssons. 1903–1918. Stockholm: Carlssons. Sjögren, Mikael. 1999. ”Mellan privat och offentligt. Föreningen för Sjögren, Mikael. 1999. ”Mellan privat och offentligt. Föreningen för välgörenhetens ordnande i Stockholm kring sekelskiftet 1900”. I Janfelt, välgörenhetens ordnande i Stockholm kring sekelskiftet 1900”. I Janfelt, Monika (red). Den privatoffentliga gränsen. Det sociala arbetets strategier och Monika (red). Den privatoffentliga gränsen. Det sociala arbetets strategier och aktörer i Norden 1860–1940. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. aktörer i Norden 1860–1940. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Skoglund, Anna-Maria. 1992. Fattigvården på den svenska landsbygden år 1829. Skoglund, Anna-Maria. 1992. Fattigvården på den svenska landsbygden år 1829. Stockholm: Stockholms universitet. Stockholm: Stockholms universitet. Smelser, Neil. 1968. Essays in Sociological Explanation. Englewood Cliffs: Smelser, Neil. 1968. Essays in Sociological Explanation. Englewood Cliffs: Prentice Hall. Prentice Hall. Smith, Martin J. 1993. Pressure Power & Policy. New York: Smith, Martin J. 1993. Pressure Power & Policy. New York: Harvester/Wheatsheaf. Harvester/Wheatsheaf. Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. 2000. Tiggeriet år 2000– fakta och Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. 2000. Tiggeriet år 2000– fakta och insatser. http://www.sot.stockholm.se. insatser. http://www.sot.stockholm.se. Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. 2000. Dnr 1494/2000 (otryckt Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. 2000. Dnr 1494/2000 (otryckt källa). källa). SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Rapport SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Rapport av Socialtjänstkommittén. Stockholm: Fritzes. av Socialtjänstkommittén. Stockholm: Fritzes. SOU 1999:11. Bör demokratin avnationaliseras? Demokratiutredningens skrift SOU 1999:11. Bör demokratin avnationaliseras? Demokratiutredningens skrift 21. 21.

190 190 SOU 1999:121. Avkorporativisering och lobbyism. Demokratiutredningens SOU 1999:121. Avkorporativisering och lobbyism. Demokratiutredningens forskarvolym 13. forskarvolym 13. SOU 2001:95. Att motverka hemlöshet. En sammanhållen strategi för samhället. SOU 2001:95. Att motverka hemlöshet. En sammanhållen strategi för samhället. Stockholm: Fritzes. Stockholm: Fritzes. Spector, Malcolm & Kitsuse, John I. 1977. Constructing Social Problems. Menlo Spector, Malcolm & Kitsuse, John I. 1977. Constructing Social Problems. Menlo Park: Cummings Publishing Company. Park: Cummings Publishing Company. Starrin, Bengt & Jönsson, Leif R. 2000. ”Socialtjänsten och klienterna”. I Starrin, Bengt & Jönsson, Leif R. 2000. ”Socialtjänsten och klienterna”. I Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red). Socialt arbete. En Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur & kultur. grundbok. Stockholm: Natur & kultur. Statens kulturråd. DNR 662/99-43, DNR 699/97-43:129C (otryckt källa). Statens kulturråd. DNR 662/99-43, DNR 699/97-43:129C (otryckt källa). Stinchcombe, Arthur. 1986. Stratification and Organization. Studies in Rationality Stinchcombe, Arthur. 1986. Stratification and Organization. Studies in Rationality and Social Change. Cambridge: Cambridge University Press. and Social Change. Cambridge: Cambridge University Press. Stinchcombe, Arthur. 1987. “Social Structure and Organizations”. I March, Stinchcombe, Arthur. 1987. “Social Structure and Organizations”. I March, James D. Handbook of Organizations vol 1. New York: Garland. James D. Handbook of Organizations vol 1. New York: Garland. Strauss, Anselm & Corbin, Juliet. 1998. “Grounded Theory Methodology”. I Strauss, Anselm & Corbin, Juliet. 1998. “Grounded Theory Methodology”. I Denzin, Norman K & Lincoln, Yvonna S (red). Handbook of Qualitative Denzin, Norman K & Lincoln, Yvonna S (red). Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks: Sage. Research. Thousand Oaks: Sage. Sundkvist, Maria. 1994. De vanartade barnen. Möten mellan barn, föräldrar och Sundkvist, Maria. 1994. De vanartade barnen. Möten mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903–1925. Uppsala: Hjelm. Norrköpings barnavårdsnämnd 1903–1925. Uppsala: Hjelm. Sunesson, Sune. 1991. ” Cooptation and Counterculture. The Ambigiuous Sunesson, Sune. 1991. ” Cooptation and Counterculture. The Ambigiuous Strategies of the Organizations of the Oppressed”. I Albrecht, Gunter & Strategies of the Organizations of the Oppressed”. I Albrecht, Gunter & Otto, Hans-Uwe (red). Social Prevention and the Social Sciences. Berlin: Walter Otto, Hans-Uwe (red). Social Prevention and the Social Sciences. Berlin: Walter de Gruyter. de Gruyter. Sunesson, Sune, Blomberg, Staffan, Edebalk, Per-Gunnar, Magnusson, Jan, Sunesson, Sune, Blomberg, Staffan, Edebalk, Per-Gunnar, Magnusson, Jan, Meeuwisse, Anna, Petersson, Jan, Salonen, Tapio. 1998. The Flight From Meeuwisse, Anna, Petersson, Jan, Salonen, Tapio. 1998. The Flight From Universalism. European Journal of Social Work, vol 1, nr 1 s 19–29. Universalism. European Journal of Social Work, vol 1, nr 1 s 19–29. Svedberg, Lars. 1999. ”A Scandinavian Voluntary Tradition in Svedberg, Lars. 1999. ”A Scandinavian Voluntary Tradition in Transformation. The Case of Sweden”. I Amnå, Erik, Lundström, Tommy Transformation. The Case of Sweden”. I Amnå, Erik, Lundström, Tommy & Svedberg, Lars. Three Essays on Volunteerism and Voluntary Organizations. & Svedberg, Lars. Three Essays on Volunteerism and Voluntary Organizations. Working Report Series 10. Stockholm: Ersta Sköndal University College. Working Report Series 10. Stockholm: Ersta Sköndal University College. Svenska akademin. 1986. Svenska akademins ordlista över svenska språket. Svenska akademin. 1986. Svenska akademins ordlista över svenska språket. Stockholm: Norstedts förlag. Stockholm: Norstedts förlag. Svenska Dagbladet 950120 s 20. Svenska Dagbladet 950120 s 20. Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt. 1996. Kvalitativa studier i teroi och Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt. 1996. Kvalitativa studier i teroi och praktik. Lund: Studentlitteratur. praktik. Lund: Studentlitteratur. Swärd, Hans. 1998. Hemlöshet. Fattigdomsbevis eller välfärdsdilemma? Lund: Swärd, Hans. 1998. Hemlöshet. Fattigdomsbevis eller välfärdsdilemma? Lund: Studentlitteratur. Studentlitteratur. Swärd, Hans. 2000. Utvecklingen av den svenska hemlösheten under 1990 Swärd, Hans. 2000. Utvecklingen av den svenska hemlösheten under 1990 talet. I SOU 2000:37 Välfärdens förutsättningar. Arbetsmarknad, demografi och talet. I SOU 2000:37 Välfärdens förutsättningar. Arbetsmarknad, demografi och segregation. Stockholm: Fritzes. segregation. Stockholm: Fritzes. Swärd, Hans. 2001. Porträtterad nöd. Berättelser om hemlösa. Swärd, Hans. 2001. Porträtterad nöd. Berättelser om hemlösa. Socialvetenskaplig tidskrift 2001, vol 8 1–2 s 54–76. Socialvetenskaplig tidskrift 2001, vol 8 1–2 s 54–76. Swithinbank, Tessa. 2001. Coming Up From the Streets. The Story of The Big Swithinbank, Tessa. 2001. Coming Up From the Streets. The Story of The Big Issue. London: Earthscan. Issue. London: Earthscan. Sällskapet för öm och sedlig modersvård. Revisionsberättelse 1855. Sällskapet för öm och sedlig modersvård. Revisionsberättelse 1855. Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek (otryckt Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek (otryckt källa). källa). Taussi Sjöberg, Marja & Vammen, Tine (red). På tröskeln till välfärden. Taussi Sjöberg, Marja & Vammen, Tine (red). På tröskeln till välfärden. Välgörenhetsreformer och arenor i Norden 1800–1930. Stockholm: Carlssons. Välgörenhetsreformer och arenor i Norden 1800–1930. Stockholm: Carlssons.

191 191 Thörn, Kerstin. 1995. ”Föreningen för välgörenhetens ordnande och Thörn, Kerstin. 1995. ”Föreningen för välgörenhetens ordnande och bostadsfrågan”. I Taussi Sjöberg, Marja & Vammen, Tine (red). På tröskeln bostadsfrågan”. I Taussi Sjöberg, Marja & Vammen, Tine (red). På tröskeln till välfärden. Välgörenhetsreformer och arenor i Norden 1800–1930. Stockholm: till välfärden. Välgörenhetsreformer och arenor i Norden 1800–1930. Stockholm: Carlssons. Carlssons. Thörn, Kerstin. 1997. En bostad för hemmet. Idéhistoriska studier i bostadsfrågan Thörn, Kerstin. 1997. En bostad för hemmet. Idéhistoriska studier i bostadsfrågan 1889–1929. Idéhistoriska skrifter 20. Umeå: Institutionen för idéhistoria. 1889–1929. Idéhistoriska skrifter 20. Umeå: Institutionen för idéhistoria. Tilly, Charles. 1998. Durable Inequality. Berkeley: University of California Tilly, Charles. 1998. Durable Inequality. Berkeley: University of California Press. Press. Trydegård, Gun-Britt. 2001. “Välfärdstjänster till salu. Privatiseringar och Trydegård, Gun-Britt. 2001. “Välfärdstjänster till salu. Privatiseringar och Alternativa driftsformer under 1990-talet”. I SOU 2001:52 Välfärdstjänster i Alternativa driftsformer under 1990-talet”. I SOU 2001:52 Välfärdstjänster i omvandling. Stockholm: Fritzes. omvandling. Stockholm: Fritzes. Walan, Bror. 1969. ”De utomkyrkliga väckelserörelserna under senare hälften Walan, Bror. 1969. ”De utomkyrkliga väckelserörelserna under senare hälften av 1800-talet”. I Pontopiddan Thyssen, A (red). Väckelse och kyrka i nordiskt av 1800-talet”. I Pontopiddan Thyssen, A (red). Väckelse och kyrka i nordiskt perspektiv. Nordiska studier över brytningarna mellan kyrklig ordning och religiös perspektiv. Nordiska studier över brytningarna mellan kyrklig ordning och religiös folkrörelse under 1800-talet. Köpenhamn: Gad. folkrörelse under 1800-talet. Köpenhamn: Gad. Van Maanen, John. (red). 1979. Qualitative Methodology. Beverly Hills: Sage. Van Maanen, John. (red). 1979. Qualitative Methodology. Beverly Hills: Sage. Warren, Roland L, Rose, Stephen M & Bergunder, Anne F. 1974. The Structure Warren, Roland L, Rose, Stephen M & Bergunder, Anne F. 1974. The Structure of Urban Reform. Lexington: Lexington Books. of Urban Reform. Lexington: Lexington Books. Weick, Karl E. 1977. ”Re-punctuating the Problem”. I Goodman, Paul & Weick, Karl E. 1977. ”Re-punctuating the Problem”. I Goodman, Paul & Pennings, Johannes (red). New Perspectives on Organizational Effectiveness. Pennings, Johannes (red). New Perspectives on Organizational Effectiveness. San Francisco: Jossey-Bass. San Francisco: Jossey-Bass. Weiner, Gena. 1995. De räddade barnen: om fattiga barn, mödrar och fäder och Weiner, Gena. 1995. De räddade barnen: om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900–1940. Uppsala: Hjelm. deras möte med filantropin i Hagalund 1900–1940. Uppsala: Hjelm. Wennerberg, Ulf. 1978. “Lekmannastyrelserna: gisslan eller argusöga?” I Wennerberg, Ulf. 1978. “Lekmannastyrelserna: gisslan eller argusöga?” I Tarschys, Daniel (red). Vem håller i rodret? Stockholm: Liber. Tarschys, Daniel (red). Vem håller i rodret? Stockholm: Liber. Wijkström, Filip. 1998. Different Faces of Civil Society. Stockholm: Wijkström, Filip. 1998. Different Faces of Civil Society. Stockholm: Handelshögskolan. Handelshögskolan. Williams, Fiona.1989. Social Policy. A Critical Introduction. Cambridge: Polity Williams, Fiona.1989. Social Policy. A Critical Introduction. Cambridge: Polity Press. Press. Wolcott, Harry F. 1992. ”Posturing in Qualitative Inquiery”. I LeCompte, Wolcott, Harry F. 1992. ”Posturing in Qualitative Inquiery”. I LeCompte, Margaret, Millroy, Wendy & Preissle, Judith. The Handbook of Qualitative Margaret, Millroy, Wendy & Preissle, Judith. The Handbook of Qualitative Research in Education. San Diego: Academic Press. Research in Education. San Diego: Academic Press. Woodward, Joan. 1965. Industriell Organisation. Stockholm: Prisma. Woodward, Joan. 1965. Industriell Organisation. Stockholm: Prisma. Östberg, Franceska. 1998. Den nya frivilligheten. I Nordisk Sosialt Arbeid, vol Östberg, Franceska. 1998. Den nya frivilligheten. I Nordisk Sosialt Arbeid, vol 18, nr 1 s 2–9. 18, nr 1 s 2–9.

Webblänkar Webblänkar www.esf.se/esf/mal31995.html. Europeiska socialfondens sverigekontor. www.esf.se/esf/mal31995.html. Europeiska socialfondens sverigekontor. www2.stockholm.se/politik/dokument/01/kslista/010221/d00-0653.htm www2.stockholm.se/politik/dokument/01/kslista/010221/d00-0653.htm Kommunfullmäktige, Stockholms stad. Kommunfullmäktige, Stockholms stad. www.koopi.se. Kooperativa institutet. www.koopi.se. Kooperativa institutet. www.sot.stockholm. se. Tiggeriet år 2000– fakta och insatser. www.sot.stockholm. se. Tiggeriet år 2000– fakta och insatser. Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. www.sot.stockholm.se/utomorganisationer/riktlinjer.htm. www.sot.stockholm.se/utomorganisationer/riktlinjer.htm. Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. www.street-papers.org. International Network of Street Papers (INSP). www.street-papers.org. International Network of Street Papers (INSP). www.tsrs.se. Svensk tidningsstatistik. www.tsrs.se. Svensk tidningsstatistik.

192 192 SUMMARY SUMMARY

New organizations emerge in times of social change. Their sur- New organizations emerge in times of social change. Their sur- vival depends on their ability to mobilize resources in an envi- vival depends on their ability to mobilize resources in an environment defined by an old order, and thus they must adapt to it. ronment defined by an old order, and thus they must adapt to it. Since new organizations learn how to adapt by mimicking already Since new organizations learn how to adapt by mimicking already successful organizations, their structure tend to become increas- successful organizations, their structure tend to become increasingly similar to the structure of those organizations. ingly similar to the structure of those organizations. This thesis tells the story of the emergence of Situation Sthlm, a This thesis tells the story of the emergence of Situation Sthlm, a Swedish street paper that was started in 1995. It was a part of a Swedish street paper that was started in 1995. It was a part of a global movement of street papers and represented an organiza- global movement of street papers and represented an organizational type that had been unknown in Swedish society so far. Its tional type that had been unknown in Swedish society so far. Its uniqueness was based on the fact that the paper was sold on the uniqueness was based on the fact that the paper was sold on the street by homeless vendors, and on the combination of newspaper street by homeless vendors, and on the combination of newspaper production and sales with social work. production and sales with social work. There are two models for the organisation of street papers, the There are two models for the organisation of street papers, the business model and the charity model. A street paper based on the business model and the charity model. A street paper based on the former model strives to make a general interest paper and con- former model strives to make a general interest paper and concentrates on sales. Profits are used to run social programs for the centrates on sales. Profits are used to run social programs for the vendors. A street paper based on the latter model concentrates on vendors. A street paper based on the latter model concentrates on social work and representing homeless people in public opinion social work and representing homeless people in public opinion and debate. In practice, elements of both models are usually found and debate. In practice, elements of both models are usually found in the actual street paper organization. Street papers usually hold in the actual street paper organization. Street papers usually hold on to help-to-selfhelp ideology, a perspective on social work that is on to help-to-selfhelp ideology, a perspective on social work that is rooted in the philanthropic organizations that were started in the rooted in the philanthropic organizations that were started in the 19th century, and nowadays, also influenced by empowerment 19th century, and nowadays, also influenced by empowerment ideas similar to those that was first put forward by the settlement ideas similar to those that was first put forward by the settlement movement at the turn of the 20th century and, later, by the civil movement at the turn of the 20th century and, later, by the civil rights movement. rights movement. In the beginning, Situation Sthlm tried to mimic the successful In the beginning, Situation Sthlm tried to mimic the successful British business model street paper The Big Issue. But the ambition British business model street paper The Big Issue. But the ambition to cater to the needs of Stockholm’s homeless, and the need to to cater to the needs of Stockholm’s homeless, and the need to mobilize local resources soon forced the organization to change in mobilize local resources soon forced the organization to change in order to fit in with already established local organizations. order to fit in with already established local organizations. The study of Situation Sthlm deals with three questions that re- The study of Situation Sthlm deals with three questions that relates to organizational mimicry as a mechanism of social change. lates to organizational mimicry as a mechanism of social change. Question 1 and 2 relate to the street paper as an organizational Question 1 and 2 relate to the street paper as an organizational type while question 3 relates to the conditions of resource mobili- type while question 3 relates to the conditions of resource mobilization that is set by the organization’s resource dependence and zation that is set by the organization’s resource dependence and the neocorporative structure of the local organizational field. the neocorporative structure of the local organizational field.

193 193 1. What kind of material has been published in the paper, to 1. What kind of material has been published in the paper, to what extent does it reflect a business model, and to what ex- what extent does it reflect a business model, and to what extent does it reflect a charity model? tent does it reflect a charity model? 2. What ideas and what practice can be found in Situation 2. What ideas and what practice can be found in Situation Sthlm’s social work, and how does it correspond to the street Sthlm’s social work, and how does it correspond to the street paper ideology’s help-to-selfhelp principle? paper ideology’s help-to-selfhelp principle? 3. How did Situation Sthlm mobilize resources, how did it de- 3. How did Situation Sthlm mobilize resources, how did it develop and change, and how can this process be theoretically velop and change, and how can this process be theoretically explained? explained?

According to Stinchcombe (1986), new organizations emerge According to Stinchcombe (1986), new organizations emerge because structural arrangements in society have made it possible because structural arrangements in society have made it possible to engage in certain activities. Since new organizations adapt to to engage in certain activities. Since new organizations adapt to current resource structures they tend to be different than organi- current resource structures they tend to be different than organizations that were started under other social circumstances. A mass zations that were started under other social circumstances. A mass of similar new organizations tends to emerge during a structurally of similar new organizations tends to emerge during a structurally favourable period. favourable period. The emergence is also conditioned by the availability of a social The emergence is also conditioned by the availability of a social space that is recognized by a lack of organizational activity (Pa- space that is recognized by a lack of organizational activity (Pa- pakostas 1995). Just like the organizational structure, these spaces pakostas 1995). Just like the organizational structure, these spaces are historically defined, linked to social change and provide a are historically defined, linked to social change and provide a foothold for new organizations. foothold for new organizations. Situation Sthlm was started at a time when the Swedish public Situation Sthlm was started at a time when the Swedish public sector was influenced by “NPM”, new public management phi- sector was influenced by “NPM”, new public management phi- losophy. The demand for non-public welfare providers seemed to losophy. The demand for non-public welfare providers seemed to open up a space for new organizations. It proved, however, to be a open up a space for new organizations. It proved, however, to be a space conditioned by a neocorporative model of co-operation space conditioned by a neocorporative model of co-operation between the public and the voluntary sector. between the public and the voluntary sector. In my thesis, conditions of change are theoretically seen as in the In my thesis, conditions of change are theoretically seen as in the perspective given by Smelser’s (1968) criteria for theories of social perspective given by Smelser’s (1968) criteria for theories of social change. Such a theory must account for the structural conditions of change. Such a theory must account for the structural conditions of change, the social forces that set it in motion, what the necessary change, the social forces that set it in motion, what the necessary resources are, and the conditions of social control pertaining to the resources are, and the conditions of social control pertaining to the process in question. process in question. In trying to assemble such a theory of change, the thesis at- In trying to assemble such a theory of change, the thesis at- tempts to synthesize a number of theoretical perspectives and tempts to synthesize a number of theoretical perspectives and concepts. These include the resource dependence perspective put concepts. These include the resource dependence perspective put forward by Pfeffer & Salancik (1978), the theories of neocorporative forward by Pfeffer & Salancik (1978), the theories of neocorporative organizational fields in the Swedish political system as discussed by, organizational fields in the Swedish political system as discussed by, for instance, Heckscher (1951) and Rothstein (1992), DiMaggio and for instance, Heckscher (1951) and Rothstein (1992), DiMaggio and Powell’s (1983) concept of institutional isomorphism as well as Powell’s (1983) concept of institutional isomorphism as well as Tilly’s (1998) concept of emulation and the distinction between Tilly’s (1998) concept of emulation and the distinction between autonomous and relational resources. The thesis also borrows some autonomous and relational resources. The thesis also borrows some

194 194 ideas from Weick (1977) to construct a number of metaphorical ideas from Weick (1977) to construct a number of metaphorical forms in a discussion of the adaptive pattern that was found in the forms in a discussion of the adaptive pattern that was found in the initial stages of Situation Sthlm’s development. initial stages of Situation Sthlm’s development. The empirical chapters of the thesis present data from three ar- The empirical chapters of the thesis present data from three ar- eas of Situation Sthlm’s operations: The publication, the social eas of Situation Sthlm’s operations: The publication, the social work, and the organizational development. The data were col- work, and the organizational development. The data were col- lected between 1999-2002 through complementary use of inter- lected between 1999-2002 through complementary use of inter- views, observations and unobtrusive methods, and covers the views, observations and unobtrusive methods, and covers the period between 1995-2000. period between 1995-2000. The study shows that only a very limited part of the publication The study shows that only a very limited part of the publication dealt with issues of homelessness. Still, the editorial profile dealt with issues of homelessness. Still, the editorial profile showed a particular interest in social issues. The images of home- showed a particular interest in social issues. The images of homeless people did not differ from society’s general stereotypes. How- less people did not differ from society’s general stereotypes. How- ever, at the end of the period under study Situation Sthlm reorgan- ever, at the end of the period under study Situation Sthlm reorgan- ized its editorial department. More space was then assigned to ized its editorial department. More space was then assigned to issues of homelessness, although it was never a question about issues of homelessness, although it was never a question about political campaigning. Based on the publication, Situation Sthlm political campaigning. Based on the publication, Situation Sthlm took a middle path between the business model and the charity took a middle path between the business model and the charity model thus adapting the original organizational model to the local model thus adapting the original organizational model to the local circumstances. circumstances. The study of the social work practice of the street paper opera- The study of the social work practice of the street paper operation showed that it basically consisted of ad-hoc and case advocacy tion showed that it basically consisted of ad-hoc and case advocacy activities. The inclusion in a working environment was seen as the activities. The inclusion in a working environment was seen as the main method in rehabilitating the vendors. The ideas and practices main method in rehabilitating the vendors. The ideas and practices of the social workers appeared to differ depending on their indi- of the social workers appeared to differ depending on their indi- vidual background and experience, and included elements of vidual background and experience, and included elements of paternalism as well as gender stereotypes. The social workers also paternalism as well as gender stereotypes. The social workers also had an ambivalent attitude towards drug abuse among the ven- had an ambivalent attitude towards drug abuse among the vendors. The suspension of vendors that were accused of misbehaving dors. The suspension of vendors that were accused of misbehaving was also an important part of the everyday interaction between was also an important part of the everyday interaction between social workers and vendors. Both in ideas and in practice the social social workers and vendors. Both in ideas and in practice the social work thus mixed an empowerment perspective’s idea of solidarity work thus mixed an empowerment perspective’s idea of solidarity with vendors with the paternalistic perspective often found in with vendors with the paternalistic perspective often found in philanthropic charities as well as public social work agencies. philanthropic charities as well as public social work agencies. The study of the organizational development investigated the The study of the organizational development investigated the process of organizational change by looking at resource mobiliza- process of organizational change by looking at resource mobilization and different forms of adaptation. The data called for a dis- tion and different forms of adaptation. The data called for a distinction between the period directly after the foundation of Situa- tinction between the period directly after the foundation of Situa- tion Sthlm and the kind of adaptation that followed later. At first tion Sthlm and the kind of adaptation that followed later. At first Situation Sthlm managed its resource dependence by developing a Situation Sthlm managed its resource dependence by developing a number of adaptive forms that can be metaphorically expressed as number of adaptive forms that can be metaphorically expressed as octopoidness, gluttony, monstrosity, credulity, and hypocrisy. The octopoidness, gluttony, monstrosity, credulity, and hypocrisy. The original organizational model did not fit with the structures of the original organizational model did not fit with the structures of the

195 195 local field and the organization used these forms to survive in a local field and the organization used these forms to survive in a larger environment while trying to find out what was needed to larger environment while trying to find out what was needed to enter the local field. Looking for public funding, Situation Sthlm enter the local field. Looking for public funding, Situation Sthlm started to emulate successful organizations in the field in order to started to emulate successful organizations in the field in order to develop a limited but necessary similarity, downplaying its busi- develop a limited but necessary similarity, downplaying its business side and displaying its charity side. ness side and displaying its charity side. At the end of the period of study Situation Sthlm had managed At the end of the period of study Situation Sthlm had managed to advance to be one of the most important non-public organiza- to advance to be one of the most important non-public organizations working with homeless people in Stockholm. During the five tions working with homeless people in Stockholm. During the five years that had passed since the organization first entered the scene years that had passed since the organization first entered the scene it had made the necessary adaptations to the neocorporative local it had made the necessary adaptations to the neocorporative local resource structure, developed a dependency on public funding resource structure, developed a dependency on public funding and had been integrated in the local government’s homelessness and had been integrated in the local government’s homelessness policy. policy. The story about a new and exciting organization that, after a The story about a new and exciting organization that, after a promising start, was forced into a process of change, making its promising start, was forced into a process of change, making its fresh forms and ideas increasingly conventional is easily set in a fresh forms and ideas increasingly conventional is easily set in a moral discourse. The adaptation of the original and different moral discourse. The adaptation of the original and different organizational form and ideology of a street paper to the local organizational form and ideology of a street paper to the local neocorporative conditions can be perceived as a defeat. This nor- neocorporative conditions can be perceived as a defeat. This nor- mative conclusion is not supported by the thesis. On the contrary, mative conclusion is not supported by the thesis. On the contrary, it demonstrates that Situation Sthlm was successful in preserving it demonstrates that Situation Sthlm was successful in preserving its core activities as a street paper while, at the same time, gaining its core activities as a street paper while, at the same time, gaining the neocorporative advantages. the neocorporative advantages. It is within this dynamic of social change that Situation Sthlm has It is within this dynamic of social change that Situation Sthlm has developed an institutional isomorphism with the old organizations developed an institutional isomorphism with the old organizations in the local field. The novel street paper organization emulated in the local field. The novel street paper organization emulated from The Big Issue was mixed with local structures, expectations from The Big Issue was mixed with local structures, expectations and traditions, clashing with each other in its operations and and traditions, clashing with each other in its operations and ideology. To survive Situation Sthlm had to become both new and ideology. To survive Situation Sthlm had to become both new and old. old.

196 196 Lund Dissertations in Social Work Lund Dissertations in Social Work

1. Svensson, Kerstin (2001) I stället för fängelse. En studie av vårdande 1. Svensson, Kerstin (2001) I stället för fängelse. En studie av vårdande makt, straff och socialt arbete i frivård. Lund: Socialhögskolan, Lunds makt, straff och socialt arbete i frivård. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. universitet. 2. Jönsson, Håkan (2001) Det moderna åldrandet. 2. Jönsson, Håkan (2001) Det moderna åldrandet. Pensionärsorganisationernas bilder av äldre 1941-1955. Lund: Pensionärsorganisationernas bilder av äldre 1941-1955. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Socialhögskolan, Lunds universitet. 3. Haberman, Ulla (2001) En postmoderne helgen? – om motiver til 3. Haberman, Ulla (2001) En postmoderne helgen? – om motiver til frivillighed. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. frivillighed. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. 4. Jarhag, Sven (2001) Planering eller frigörelse? En studie om 4. Jarhag, Sven (2001) Planering eller frigörelse? En studie om bemyndigande. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. bemyndigande. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. 5. Tops, Dolf (2001) A Society With or Without Drugs? Continuity and 5. Tops, Dolf (2001) A Society With or Without Drugs? Continuity and Change in Drug Policies in Sweden and the Netherlands. Lund: Change in Drug Policies in Sweden and the Netherlands. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Socialhögskolan, Lunds universitet. 6. Monetssino Parra, Norma (2002) Zigenarfrågan. Intervention och 6. Monetssino Parra, Norma (2002) Zigenarfrågan. Intervention och romantik. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. romantik. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. 7. Nieminen Kristofersson, Tuija (2002) Krisgrupper och spontant stöd. 7. Nieminen Kristofersson, Tuija (2002) Krisgrupper och spontant stöd. Om insatser efter branden i Göteborg 1998. Lund: Socialhögskolan, Om insatser efter branden i Göteborg 1998. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Lunds universitet. 8. Laanemets, Leili (2002) Skapande av feminitet. Om kvinnor i 8. Laanemets, Leili (2002) Skapande av feminitet. Om kvinnor i missbrukarbehandling. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. missbrukarbehandling. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. 9. Magnusson, Jan (2002) Ny situation – ny organisation. Gatutidningen 9. Magnusson, Jan (2002) Ny situation – ny organisation. Gatutidningen Situation Sthlm 1995-2000. Lund: Socialhögskolan, Lunds Situation Sthlm 1995-2000. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. universitet.

197 197 198 198