Flygvapennytt 1979-1

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Flygvapennytt 1979-1 , , .!('Jv..... :; .. , ~ e 1264 1979 Nummer 1 Den viktiga BASTJANSTE sid 4- 8 Sovjetunionens svar på USAF:s A-10 'Thunderbolt 2' betr attack-fpl för direkt­ understöd benämns 'Ram J' eller T-54. Är under pro­ duktion. Fpl är ensitsigt och utrustat med två R-13-300 motorer. Opere­ rar i Mach 0.9-området. På tio balkar kan lastas ca 5 ton bomber/raketer eller beväpnas med rb AS-8/ A-10; för självförsvar med AA-8. Räckvidden är ca 1900 km. Fpl:s längd = 14 m, spännvidden 14,5. ­ Uppgifter + bild ur 'Avia­ tion Week' mars -79. LEDARE: Quo Vadis? FV inför 90-talet* 3 FV:s bastjänst* 4-8 Föraravgångar till civilflyget* 9 FV i ÖB:s perspektivplan 1* 10-16 Bra gjort 17 När FV:s helikoptrar griper in 18-19 ~P'E S trI Värmekameran spårar vattenläckor 20-21 Hur bemästra vattenplaning* 22-27 Debattforum: Flottiljläkarrollen 28-30 Landet runt 31-33 Utmaningen - flest flugna flygplan 34-35 Sovjets flygväsende - historik 36-39 Foto första-sidan: Rune Rydh ~kJII 9"'omgås m d Ma l! ura PEr!O" I Quo Vadis? FV inlör 90-lalel edan flera år pågår en - för många utomstående knappast känd - kraftig minskning av flygvapnet. Den ena divisionen efter den andra försvinner till S synes omärkligt. Som exempel kan nämnas att flygvapnet hade 33 jaktdivi­ sioner medio 50-talet. I dag har vi 14. Och enligt gällande planering skall vi ha åtta divisioner utrustade med Jakt-Viggen. 1;{ Flottiljindragningarna har i stället rönt desto större uppmärksamhet. Senast riksdagsbeslutet rörande F1 i Västerås. 1;{ Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen att stoppa utvecklingen av A38/SK38. Mot denna bakgrund verkar det kanske i förstone inte förvånande, att flygvap­ nets unga piloter söker sig över till civil flygtjänst. Flygbolagens behov av ersätt­ ning för de som anställdes strax efter kriget och som nu pensioneras har sedan länge förutsetts av flygvapnet. Förslag om bl a en civil flygskola har sent omsider börjat utredas av statsmakterna. Någon kan tycka att flygvapnet - med flygarspråk - är på väg in i en kraftig superstall. 1;{ Flera av de dystra profetiorna har dock inte slagit in. 1;{ Flygplan­ frågan kan ännu få en lösning. 1;{ Divisionsraset är på väg att hejdas. Ekonomin är ännu inte låst. En växande opinion för ett starkt gränsförsvar - flotta och flyg ­ börjar göra sig gällande. Flygvapnet tillförs ny materiel - Jakt- och Spanings-Viggen samt radarstatio­ ner. Stridsledning.sorganisationen rustas upp och bassystemet står inför en rejäl förnyelse. Chefen för flygvapnet söker med kraft förbättra personalens villkor. En rad ·intressanta och ansvarskrävande uppgifter väntar således alla dem ­ män som kvinnor - som vill satsa sin ambition och begåvning på att utforma nittio­ talets flygvapen. • Redaktionen beklagar att detta FL YGvapenNYTT-nummer blivit försenat. Orsaken har bl a berott på tekniska omställningsbesvär. Dessa är nu lösta. Nr 2 utkommer därför programenligt, om ca en månad. Flygvapnets •• BASTJ ST en systemlänk som blir allt viktigare ------.r---..-..-"'-"-"----<-;;::::.--::::;:::;.-;::::;:.,-==--;::.:~~.,:::::;------ ...........--.. ~_; ·~ A..///i..;·::./i!.'·..·.. · ~ - - -- ~- .... .. ,c,'..:,'.... ' ~ ,r-:,......v"'"~ /:' ,..vI ....,.:.:.x::;/:?i,','." ~, ~ -..r ~---'-' .:',.. ... .. U * I FLYGvapenNYTT nr 2/1975 redovisades ett :.-' ~'U '. ~ antal synpunkter om vår basfilosofi och dess ut­ J t ~ veckling mot bakgrund av förändringen i hotbilden. --...............,...,~ ~ 1 i ~; D:ssa synpunkter äger fortfarande full giltighet. * 1 4 P Dar konstaterades att: 'j ~'1~ I' A • Det svenska flygbassystemet har en egen profil f, Aj ,' med ett stort antal flygbaser väl utspridda över i '/~t& ~: " landet - innehållande många alternativa start­ ~ {11 och landningsmöjligheter. ....... ', .. ..,.... 11J f ~ . Den stora utspridningen innebär att det finns :~~>j;.;:\?':" " :': t1,?A lU r mån~a delm~/, .. vil~et skapar s.vårigheter. för en ..iH)~.Y I"::' J :'1 v- ~ angripare saval Vid bekampnmg som Vid upp ~ .:J:KNL;:::,:::;:\N l A. I l följning av hur man lyckas. 1Jj'tffifl~ I~ • ~~~ ::;t:r;;,~~t~~~a~~ ~=~;; :;~~~n~;~~~::;rd:~~ ;;:J! f~~ . ~t~~~~y~;~;J~::;~:~;i~;i;;;~;~~~:;~s;~; ~ stridsledning och luftbevakning minskar risker­ na för överraskande anfall mot våra flygbaser. • Våra berghangarer bidrar till att ge systemet ökad uthållighet. • Bassystemet innehåller - genom sin utform­ ning - en stor utvecklingspotential, som gör det möjligt att möta morgondagens hotsituation till Av major TOMAS WARMING relativt sett låga kostnader. * * * 4 "0' ' t -o ' -. .', årbarheten hos en flygbas i • • För det tredje måste lednings-, • Effektivare maskering i kombina­ krig beror på hur de olika del­ betjän i ngs- och underhållsfu nktio­ tion med flygplanskenmål. S funktionerna i systemet över­ nerna överleva, så att bassystemet • Ökade sj ukvårdsresu rser. lever bekämpning och har förmåga skall kunna medverka till att flyg­ till reorganisering. operationerna skall kunna genom­ Flygattackförmågan i hotbilden föras under lång tid. har ökat Det är nu möjligt för en an­ En svag länk i denna kedja ger UtveCklingen gripare att på stor bredd hota alla utslag i minskad totaleffektIför­ inom flygplanom rådet har - trots delfunktioner och vitala resurser i ett svarsförmåga. den språngvis höjda teknologiska flygvapensystem såsom flygplan, nivån - syftat till att göra flygplanen banor, lednings-, betjänings- och mer lättbetjänade samt enklare att underhållsfunktioner. De senare i Under ett antal underhålla. Detta skulle kunna leda form av personal, anläggningar, år har studier bedrivits med syfte att till slutsatsen, att det med moderna materiel och förråd . Alla dessa funk­ förbättra alla funktionerna i vårt flygplansystem ford ras färre mark­ tioner finns utspridda i ett basom­ bassystem, så att vi nu och i framti­ personal för att hålla flygplanen i råde. Men de är beroende av var­ den skall kunna möta de hotformer luften. andra såsom länkarna i en kedja. som bedöms kunna påverka vår si­ Det ökade antalet delsystem i var­ • • För det första måste flygplanen tuation. je flygplan har dock fått till följd , att överleva medan de är på marken. De åtgärder som befunnits lön­ det blir större volym av utbytesen­ För det andra måste flygplanen samma och som efterhand införs heter och reservkomponenter som kunna starta; ges möjlighet att ge­ ger oss bl a: skall hanteras. Detta kräver en väl nomföra sina uppdrag under eller utvecklad verkstadsorganisation. efter ett fientligt flyganfall mot en • Flera banor. Ser man sedan på den komplexa flygbas. • Stort antal väl utspridda klargö­ hotsituationen mot en flygbas finner Efter genomförda egna flygföre­ ringsplatser. man, att vi i framtiden - trots att tag måste man kunna säkerställa • Rörligt klargöringssystem och man söker rationalisera inom vissa landning. För att kunna göra detta därtill anpassad servicefunktion. funktioner - måste räkna med en måste vi utnyttja alla våra alternativa • Förbättrad ledningsfunktion. personalutökning. Härvid är det banor och skapa ett ökat oberoende • Nyutvecklad ammunitionsröj­ främst i basförbandens krigsorgani­ genom effektivammunitionsröjning nings- och banreparationsfunk­ sation som en utökning fordras för och banreparation . tion. att lösa uppgifter inom andra under- ~ • Maskerad Viggen pill klargöringsplats. I krig omplaceras nationalitetsbeteckningarna. .­ Vägbaser • .... Tankbil,' klargörings­ vagn med dragford9n på klargÖringsplats, ".,... T h: Fpl ' 37 'Viggen' startar från vägbas. " , stödsfunktioner - t ex ammuni­ krav - få bastjänsten att kunna fun­ tionsröjning, ban reparation och gera i det framtida systemet? markförsvar. En väsentlig faktor är, att materiel Hotsituationen påverkar belast­ och anläggningar kan anskaffas och ningen inom alla basorganisatio­ organisatoriskt införas i systemet nens tjänsteg renar. Alla organ isa­ inom den tidsrymd som redovisats i tionsklossar måste vara väl anpas­ tagna beslut om systemutveckling. sade för sina uppgifter. Miljön torde Om alltför stora avvikelser och kräva en ökad specialisering. Detta obalanser uppstår i denna process, kan innebära att personal inte kan riskerar man att personalen mister dubbelutnyttjas för flera uppgifter, tilltro till planerarna i våra staber. vilket i viss mån varit mÖjligt i nu­ Detta kan i sin tur avspegla sig i varande situation. minskad motivation och risk för bristande tilltro till systemets för­ måga i den tidigare redovisade svå­ Hur skall man rare hotmiljön. - med alla här redovisade ökade • En annan tung faktor är hur vår .... Ny tran.sportvagn · för . hantering av fpl-vaPen. - T h: .!=Pl 35 'Draken' taxar upp från berg­ hangar~ .. - en måsle ' Beredskapsaggregat ~ och klargöringsvagn med . respektive drag­ fordon. ­ Nedan:Fpl 3S;Draken' landar; ~ på krigsbaslvanlig bilväg. utbildningsorganisation kan lösa ligger i hur man kan inrikta för­ uppgiften att förmedla en mer om­ bandsproduktionen i fred . Med för­ fattande kunskapsvolym till olika ni­ bandsproduktion menas här flyg­ våer i basorganisationen. Härvid tidsproduktion (dvs utbildning av ställs stora krav på att utbildningen flygförare) samt bas- och strilför­ är så avvägd , att dels företrädare för bandsutbild n i ng. I flygtidsprod uk­ olika tjänstegrenar kan samverka tion ingår som en viktig del stations­ med varandra mot ett gemensamt tjänsten för basförbanden , vilken till mål, dels att organisationen kan mö­ stora delar utövas lika i fred som i ta kravet att verka med ett fåtal be­ krig , Det återstår dock ett antal funk­ fattningshavare i händelse aven tioner i bastjänsten som endast övas kuppsituation - där flygsystemets vid ett fåtal tillfällen
Recommended publications
  • Fran .JRI-Itfflli-Ien Tillvigge
    o Jaktflygplan Fran .JRI-ITFFlLI-IEn tiLLVIGGE .0__ • ~ J 1~ PhOnlx 122 Anlal: 9 + 3 st I Ilansl: 191 ~30 Molar: 185 hk BMW radmol0r L: 6.85 m Spy: 9.20 m H: 2.8 m FV-nr: udda nr i se nen 5131-5149 (5141 havererade lore 1926). Aven tre originat-Phb­ nix med nr 947.965.975 (Phonlx 22 1) Anm: 7 st J l overfordes tilt F5 1928 och fick nr 060-066. en jubileumsbok som denna skulle det leda for I ngt att narmare beskriva aUa de flygpIan­ typer, 80m varit - och fortfarande ar - i bruk i Flygvapnet ~ " 4 under de femtio aren fran 1936. J 2 Nieuport 29 C-1 Kapitlet har darfor delats upp i tva avsnitt, dar det fOrsta Anlal: 9 st Illanal: 1925-30 Molar: 300 hk Hispano-Suiza radmolor utgor en komplett bildfOrteckning aver anskaft'ade flygplanty­ L: 6.44 m Spy: 9.70 m H: 2.26 m FV -nr: 33 (323). 35 (325).39 (327). 311 . 313. 315. 317, 319. 32 1 per for de olika flygslagen under 50-arsperioden. Darmed rone­ Anm: nr 501-507 vid Ljungbyhed fattas ocksa de flygplantyper, som anskafTades fOre 1936 och for vilka nybildade Kungl Flygforvaltningen (KFF) tick averta det tekniska ansvaret under den aterstaende brukstiden i Flyg­ J 3 Fokker CV-D Anlal: ­ vapnet. Anm: Planet anvant .om S6A Det andra avsnittet ar en kortfattad beskrivning av ett antal utvalda flygplan fran propellerepoken respektive jetepoken som pil olika satt kan sagas ha bildat "skola" i flygplan- och flygindustriutvecklingen under de gangna femtio aren.
    [Show full text]
  • Le Heinkel HD 23 Par Jean-Louis BLENEAU
    Le Heinkel HD 23 Par Jean-Louis BLENEAU Au milieu des années 1920 l’Empire du Japon, qui participait pourtant aux Commissions Interalliées chargées de faire respecter le Traité de Versailles, passait pourtant des commandes de matériel de guerre en Allemagne. Il est intéressant de comprendre pourquoi à travers le cas particulier d’un des prototypes développé chez Heinkel pour la Marine Impériale. Ernst Heinkel et le Japon : Né à la périphérie de Stuttgart, Ernst Heinkel (24/1/1888 – 30/1/1958) débutât dans la construction aéronautique en 1911 chez L.V.G. Au début de la Première Guerre mondiale, après un rapide passage chez Albatros, où il dessina le B.II, il prit la tête de l’usine Hansa- Brandenburg et se spécialisa dans la construction d’hydravions. A l’automne 1915 la Hansa und Brandenburgische Flugzeugwerke, pour donner sa raison sociale exacte, était la plus importante entreprise allemande de construction aéronautique. Signé le 28 juin 1919, le Traité de Versailles interdisait à l’Allemagne toute forme d’aviation civile ou militaire (Article 198) et prohibait durant six mois à compter de sa mise en application la fabrication ou l’importation de cellules ou de moteurs. Le traité n’entra en application que le 10 janvier 1920, ce qui donna à Heinkel, revenu dans sa ville natale de Grunbach, le temps de dessiner pour la firme Caspar Werke quelques versions évoluées de ses Hansa-Brandenburg. Certains de ces appareils furent produits en petite série en Suède par Svenska Aero AB, mais l’association entre Caspar et Heinkel fut de courte durée : En décembre 1922 Ernst Heinkel créait sa propre entreprise et s’installait dans le Hall 3 de l’ancien Seeflugzeug-VersuchsKommando (SVK, unité de recherche sur les avions marins), à Warnemünde, prés de Rostock.
    [Show full text]
  • *S2-S3-SI-S5 HANSA TILL SALU - KONTAKT KONTAKTS Kontakt Fr.0.M
    KONTAKTGRUPPEN för f lyghistorisk f orskning Swedish Aviation Historical Research Group I;;"s,. "" ,' i.,, ' *S2-S3-SI-S5 HANSA TILL SALU - KONTAKT KONTAKTS Kontakt fr.0.m. nr 12/13 (1973) t.0.m. nr 64 (1983) säljes till högstbjudande dock lägot 900:-. FOTOSERVICE TILL SALU - FLYGHISTORISKT MANADSBLAD Rolf Larsson 1972 nr 4.8-9, 10, 12. Torneågatan 4 1973-1974, 1976-1982 kompletta argangar 163 27 Spånga 1975 nr 1, 5-12 med dubletter nr 8-9 o 10. Flyghistorisk Revy 1976 (engelsk text) Ovanstående säljes till högstbjudande dock lägst 700:-. KONTAKTS FOTOSERVICE står över i detta nummer men återkommer i KONTAKT 68 med ett rikhaltigt och in- Bengt Hansson tressant utbud. Brahegatan 11 263 O0 HOGANAS Tel: 0421492 35 Samtidigt meddelas att de fortfarande finns en del bilder kvar från tidigare utbud. En förteckning över dessa får MEDLEMS- Du mot svarsporto till ovan angivna adress. ERBJUDANDE! Den som beställt bilder på ett vykort av Ubåt 137 har glömt OVER LAND OCH HAV (Boken om F1 1) att uppge sitt namn! Hör av Dig till KONTAKTS FOTO- VILSE I VITT (F Cornelius 1981) SERVICE som i övrigt tillönskar en Glad Fotosommar! "DEN FLYGANDE VIKINGEN" (1945) (Boken om Bernt Balchen) SAMLAR- Pris per bok endast: 55:- Observera att angivna priser innefattar porto och MARKNADEN emballage, varför de ar särskilt fördelaktiga. Gör så har om Du vill utnyttja denna speciella KGL GLTR FLYGFLOTTILJ F9 1940 - 69 medlemsförman: D.V.S. BOKEN OR F9:S HISTORIR FINNS FORTFR~ANDEKVAR I ETT RINDRE RNTRL San in aktuellt belopp med angivande av vilken OCH KAN BESTRLLHS DIREKT HOS BOKENS eller vilka böcker som avses på postgiro nummer: FLRFRTTARE TILLIKT( KONTAKT~EDLER~EN 4476094-0.
    [Show full text]
  • Svenska Flygvapnets Förband Och Skolor Under 1900-Talet (Pdf)
    SVENSKA FLYGVAPNETS FÖRBAND OCH SKOLOR UNDER 1900-TALET Christian Braunstein SVENSKA FLYGVAPNETS FÖRBAND OCH SKOLOR UNDER 1900-TALET Christian Braunstein FÖRORD I samband med den minskning av det tidigare invasions- konst-ruerade och svensktillverkade. Saab har utvecklats till försvaret som skett under de senaste åren är det viktigt att ett av de främsta företagen i världen vad avser tillverkning 1900-talets försvarsmakt dokumenteras. Därför utgav Sta- av moderna strids-flygplan. tens försvarshis-toriska museer (SFHM) år 2003 ”Sveriges arméförband under 1900-talet” av Christian Braunstein. Att vårt lilla land under 1950-talet kunde bygga ut sitt flyg- Som namnet anger behandlar denna publikation enbart ar- vapen till det fjärde största i världen, säger en del om den mén och nu har turen kommit till det svenska flygvapnet. sam-stämmighet avseende försvarsviljan som efter andra världs-kriget rådde hos det svenska folket. SFHM som har ansvaret för bevarandet av de svenska mark- och luftstridskrafternas historia och verksamhet genom -Ar Ett stort antal böcker har under det senaste decenniet utgi- mémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linkö- vits om olika flygflottiljer och olika stridsflygplan. Här har ping är glada över att nu även kunna presentera ”Svenska intentionerna varit att framställa ett lättillgängligt mindre flyg-vapnets förband under 1900-talet” av samme författare. uppslagsverk om flygvapnet och dess förband och skolor. Flygvapnet är ju den yngsta försvarsgrenen men också kan- Vi är tacksamma för den hjälp som givits projektet av Svensk ske den som upplevt störst förändringar under det gångna Flyghistorisk Förening både vad avser bildmaterial och fak- seklet. Utvecklingen från ”Tummelisan” på 1920-talet till tauppgifter.
    [Show full text]
  • Bildspel: Hasse Bruno F2 Fana F2 Vapen Skylt Hägernäs Vaktlokalen Vid F 2, Hägernäs Vinterflygskolan Vid Hägernäs Flygstation 1920
    Foton från F2 Kamratförening överlämnade till FHT flygvapengrupp av Torbjörn Armandsson Bildspel: Hasse Bruno F2 fana F2 vapen Skylt Hägernäs Vaktlokalen vid F 2, Hägernäs Vinterflygskolan vid Hägernäs flygstation 1920. Flygplanet som defilerar är en Thulin typ G, som levererades 1917. Edman och Krook (vackra Jacob enligt Flory) vid en Albatros BII med 120 hk motor. Befäl med gäster på Frejas däck, 1921. Ombord på Freja. Fr.v. A von Bornstedt, Wickström, Edman, Krook, Einar Christell, Sundin, Ramström och dr Stenberg. Löjtnant von Segebaden mellanlandar på Hägernäs på väg till Norge, där han så tragiskt omkom i en flyguppvisning i konstflygning den 6 mars 1921. Vingen bröts av i en roll. Vinjettbild i Arvid Falkes fotoalbum från 1921, avfotografering. Sundin och Ramström tar en fika ombord på Freja. Vinterflygskolan 1921. Tidningsklipp, text i tidningsnotisen: FLYGNING STOCKHOLM-GÖTEBORG RUNT KUSTEN PÅ 7 TIMMAR OCH 20 MINUTER. 1. Besättningen å flygbåten nr 22, t.v. Föraren löjtnant A von Bornstedt, chef för Göteborgs flygstation och expeditionens ledare samt t.h. Spanaren Tidningsklipp, text i tidningsnotisen: FLYGNING STOCKHOLM-GÖTEBORG RUNT KUSTEN PÅ 7 TIMMAR OCH 20 MINUTER. 1. Besättningen å flygbåten nr 22, t.v. Föraren löjtnant A von Bornstedt, chef för Göteborgs flygstation och expeditionens ledare samt t.h. Spanaren Fk (Mj) Einar Christell på väg med varmvatten för att tina upp flygmotorerna. Bild från F 2:s UOFS fotoutställning 1969 i samband med 40-årsjubileet. Denna fotoutställning finns numera på Malmens flygmuseum. Kapten Flory på skridskor vintern 1922. Bild från F 2:s UOFS fotoutställning 1969 i samband med 40-årsjubileet.
    [Show full text]