, ,

.!('Jv..... :; .. , ~ e 1264

1979 Nummer 1

Den viktiga BASTJANSTE sid 4- 8 Sovjetunionens svar på USAF:s A-10 'Thunderbolt 2' betr attack-fpl för direkt­ understöd benämns 'Ram J' eller T-54. Är under pro­ duktion. Fpl är ensitsigt och utrustat med två R-13-300 motorer. Opere­ rar i Mach 0.9-området. På tio balkar kan lastas ca 5 ton bomber/raketer eller beväpnas med rb AS-8/ A-10; för självförsvar med AA-8. Räckvidden är ca 1900 km. Fpl:s längd = 14 m, spännvidden 14,5. ­ Uppgifter + bild ur 'Avia­ tion Week' mars -79.

LEDARE: Quo Vadis? FV inför 90-talet* 3 FV:s bastjänst* 4-8 Föraravgångar till civilflyget* 9 FV i ÖB:s perspektivplan 1* 10-16 Bra gjort 17 När FV:s helikoptrar griper in 18-19

~P'E S trI Värmekameran spårar vattenläckor 20-21 Hur bemästra vattenplaning* 22-27 Debattforum: Flottiljläkarrollen 28-30 Landet runt 31-33 Utmaningen - flest flugna flygplan 34-35 Sovjets flygväsende - historik 36-39

Foto första-sidan: Rune Rydh

~kJII 9"'omgås m d Ma l! ura PEr!O" I Quo Vadis? FV inlör 90-lalel

edan flera år pågår en - för många utomstående knappast känd - kraftig minskning av flygvapnet. Den ena divisionen efter den andra försvinner till S synes omärkligt. Som exempel kan nämnas att flygvapnet hade 33 jaktdivi­ sioner medio 50-talet. I dag har vi 14. Och enligt gällande planering skall vi ha åtta divisioner utrustade med Jakt-Viggen. 1;{ Flottiljindragningarna har i stället rönt desto större uppmärksamhet. Senast riksdagsbeslutet rörande F1 i Västerås. 1;{ Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen att stoppa utvecklingen av A38/SK38. Mot denna bakgrund verkar det kanske i förstone inte förvånande, att flygvap­ nets unga piloter söker sig över till civil flygtjänst. Flygbolagens behov av ersätt­ ning för de som anställdes strax efter kriget och som nu pensioneras har sedan länge förutsetts av flygvapnet. Förslag om bl a en civil flygskola har sent omsider börjat utredas av statsmakterna. Någon kan tycka att flygvapnet - med flygarspråk - är på väg in i en kraftig superstall. 1;{ Flera av de dystra profetiorna har dock inte slagit in. 1;{ Flygplan­ frågan kan ännu få en lösning. 1;{ Divisionsraset är på väg att hejdas. Ekonomin är ännu inte låst. En växande opinion för ett starkt gränsförsvar - flotta och flyg ­ börjar göra sig gällande. Flygvapnet tillförs ny materiel - Jakt- och Spanings-Viggen samt radarstatio­ ner. Stridsledning.sorganisationen rustas upp och bassystemet står inför en rejäl förnyelse. Chefen för flygvapnet söker med kraft förbättra personalens villkor. En rad ·intressanta och ansvarskrävande uppgifter väntar således alla dem ­ män som kvinnor - som vill satsa sin ambition och begåvning på att utforma nittio­ talets flygvapen. •

Redaktionen beklagar att detta FL YGvapenNYTT-nummer blivit försenat. Orsaken har bl a berott på tekniska omställningsbesvär. Dessa är nu lösta. Nr 2 utkommer därför programenligt, om ca en månad. Flygvapnets •• BASTJ ST en systemlänk som blir allt viktigare ------.r---..-..-"'-"-"----<-;;::::.--::::;:::;.-;::::;:.,-==--;::.:~~.,:::::;------

...... --.. ~_; ·~ A..///i..;·::./i!.'·..·.. · ~ - - -- ~- ...... ,c,'..:,'.... ' ~ ,r-:,...... v"'"~ /:' ,..vI ....,.:.:.x::;/:?i,','." ~, ~ -..r ~---'-' .:',...... U * I FLYGvapenNYTT nr 2/1975 redovisades ett :.-' ~'U '. ~ antal synpunkter om vår basfilosofi och dess ut­ J t ~ veckling mot bakgrund av förändringen i hotbilden. --...... ,...,~ ~ 1 i ~; D:ssa synpunkter äger fortfarande full giltighet. * 1 4 P Dar konstaterades att: 'j ~'1~ I' A • Det svenska flygbassystemet har en egen profil f, Aj ,' med ett stort antal flygbaser väl utspridda över i '/~t& ~: " landet - innehållande många alternativa start­ ~ {11 och landningsmöjligheter...... ', .. ..,.... 11J f ~ . Den stora utspridningen innebär att det finns :~~>j;.;:\?':" " :': t1,?A lU r mån~a delm~/, .. vil~et skapar s.vårigheter. för en ..iH)~.Y I"::' J :'1 v- ~ angripare saval Vid bekampnmg som Vid upp ~ .:J:KNL;:::,:::;:\N l A. I l följning av hur man lyckas. 1Jj'tffifl~ I~ • ~~~ ::;t:r;;,~~t~~~a~~ ~=~;; :;~~~n~;~~~::;rd:~~ ;;:J! f~~ . ~t~~~~y~;~;J~::;~:~;i~;i;;;~;~~~:;~s;~; ~ stridsledning och luftbevakning minskar risker­ na för överraskande anfall mot våra flygbaser. • Våra berghangarer bidrar till att ge systemet ökad uthållighet. • Bassystemet innehåller - genom sin utform­ ning - en stor utvecklingspotential, som gör det möjligt att möta morgondagens hotsituation till Av major TOMAS WARMING relativt sett låga kostnader. * * *

4 "0' '

t -o ' -. .',

årbarheten hos en flygbas i • • För det tredje måste lednings-, • Effektivare maskering i kombina­ krig beror på hur de olika del­ betjän i ngs- och underhållsfu nktio­ tion med flygplanskenmål. S funktionerna i systemet över­ nerna överleva, så att bassystemet • Ökade sj ukvårdsresu rser. lever bekämpning och har förmåga skall kunna medverka till att flyg­ till reorganisering. operationerna skall kunna genom­ Flygattackförmågan i hotbilden föras under lång tid. har ökat Det är nu möjligt för en an­ En svag länk i denna kedja ger UtveCklingen gripare att på stor bredd hota alla utslag i minskad totaleffektIför­ inom flygplanom rådet har - trots delfunktioner och vitala resurser i ett svarsförmåga. den språngvis höjda teknologiska flygvapensystem såsom flygplan, nivån - syftat till att göra flygplanen banor, lednings-, betjänings- och mer lättbetjänade samt enklare att underhållsfunktioner. De senare i Under ett antal underhålla. Detta skulle kunna leda form av personal, anläggningar, år har studier bedrivits med syfte att till slutsatsen, att det med moderna materiel och förråd . Alla dessa funk­ förbättra alla funktionerna i vårt flygplansystem ford ras färre mark­ tioner finns utspridda i ett basom­ bassystem, så att vi nu och i framti­ personal för att hålla flygplanen i råde. Men de är beroende av var­ den skall kunna möta de hotformer luften. andra såsom länkarna i en kedja. som bedöms kunna påverka vår si­ Det ökade antalet delsystem i var­ • • För det första måste flygplanen tuation. je flygplan har dock fått till följd , att överleva medan de är på marken. De åtgärder som befunnits lön­ det blir större volym av utbytesen­ För det andra måste flygplanen samma och som efterhand införs heter och reservkomponenter som kunna starta; ges möjlighet att ge­ ger oss bl a: skall hanteras. Detta kräver en väl nomföra sina uppdrag under eller utvecklad verkstadsorganisation. efter ett fientligt flyganfall mot en • Flera banor. Ser man sedan på den komplexa flygbas. • Stort antal väl utspridda klargö­ hotsituationen mot en flygbas finner Efter genomförda egna flygföre­ ringsplatser. man, att vi i framtiden - trots att tag måste man kunna säkerställa • Rörligt klargöringssystem och man söker rationalisera inom vissa landning. För att kunna göra detta därtill anpassad servicefunktion. funktioner - måste räkna med en måste vi utnyttja alla våra alternativa • Förbättrad ledningsfunktion. personalutökning. Härvid är det banor och skapa ett ökat oberoende • Nyutvecklad ammunitionsröj­ främst i basförbandens krigsorgani­ genom effektivammunitionsröjning nings- och banreparationsfunk­ sation som en utökning fordras för och banreparation . tion. att lösa uppgifter inom andra under- ~

• Maskerad Viggen pill klargöringsplats. I krig omplaceras nationalitetsbeteckningarna.

.­ Vägbaser • .... Tankbil,' klargörings­ vagn med dragford9n på klargÖringsplats, ".,... T h: Fpl ' 37 'Viggen' startar från vägbas. "

,

stödsfunktioner - t ex ammuni­ krav - få bastjänsten att kunna fun­ tionsröjning, ban reparation och gera i det framtida systemet? markförsvar. En väsentlig faktor är, att materiel Hotsituationen påverkar belast­ och anläggningar kan anskaffas och ningen inom alla basorganisatio­ organisatoriskt införas i systemet nens tjänsteg renar. Alla organ isa­ inom den tidsrymd som redovisats i tionsklossar måste vara väl anpas­ tagna beslut om systemutveckling. sade för sina uppgifter. Miljön torde Om alltför stora avvikelser och kräva en ökad specialisering. Detta obalanser uppstår i denna process, kan innebära att personal inte kan riskerar man att personalen mister dubbelutnyttjas för flera uppgifter, tilltro till planerarna i våra staber. vilket i viss mån varit mÖjligt i nu­ Detta kan i sin tur avspegla sig i varande situation. minskad motivation och risk för bristande tilltro till systemets för­ måga i den tidigare redovisade svå­ Hur skall man rare hotmiljön. - med alla här redovisade ökade • En annan tung faktor är hur vår

.... Ny tran.sportvagn · för . hantering av fpl-vaPen. - T h: .!=Pl 35 'Draken' taxar upp från berg­ hangar~ .. - en måsle '

Beredskapsaggregat ~ och klargöringsvagn med . respektive drag­ fordon. ­ Nedan:Fpl 3S;Draken' landar; ~ på krigsbaslvanlig bilväg.

utbildningsorganisation kan lösa ligger i hur man kan inrikta för­ uppgiften att förmedla en mer om­ bandsproduktionen i fred . Med för­ fattande kunskapsvolym till olika ni­ bandsproduktion menas här flyg­ våer i basorganisationen. Härvid tidsproduktion (dvs utbildning av ställs stora krav på att utbildningen flygförare) samt bas- och strilför­ är så avvägd , att dels företrädare för bandsutbild n i ng. I flygtidsprod uk­ olika tjänstegrenar kan samverka tion ingår som en viktig del stations­ med varandra mot ett gemensamt tjänsten för basförbanden , vilken till mål, dels att organisationen kan mö­ stora delar utövas lika i fred som i ta kravet att verka med ett fåtal be­ krig , Det återstår dock ett antal funk­ fattningshavare i händelse aven tioner i bastjänsten som endast övas kuppsituation - där flygsystemets vid ett fåtal tillfällen - och då kan­ initialeffekt kan anses vara avgö­ ske inte i full omfattning, m h t be­ rande för försvarets verkansmöjlig­ gränsningar i fredssystemet. Vi upp­ heter och därmed för vårt lands sä­ lever således nu vissa brister i da­ kerhet. gens system. Dessa kan riskera att Möjligheterna att skapa förutsätt­ öka i framtiden, , , om inte åtgärder ningar för en väl avvägd utbildning vidtas i tid. Tar man även i betrak- ~

Nästan färdig maske- ~ ring ' ,' av klargörings­ plats;seH framifrån.~ Svensk krigsbasfiloso~ är v~fldsunik. En oum~ bärlig ' länk i vårt flyg­ systemtänkande.

7 , " -.

tande den hårdnande stridsmiljön för flygförarna i framtiden , kan detta komma att innebära ett ökat behov av flygtid för praktisk övning.

Vstår således inför ett dilemma. Utgående från hotbilden ökar kraven på de olika delsystemen. Detta samtidigt som fredsorganisationen utsätts för minskningar och utvecklingen 'I nom arbetsmiljöområdet leder till be· gränsning av den tillgängliga vecko­ arbetstiden. Möjligheterna att komma ur detta dilemma kan vara att ånyo se över målsättning eller organisation. Om kraven på snabb beredskaps­ hÖJning och tidig insats med flyg­ förbanden kan tonas ned, kan priori­ tering göras till förmån för flygtids­ produktionen. Och detta med viss­ • Enbart färgkamouflage pil fpioch platta ger ett första skyl. het om att basförbanden med väl ut­ bildade befäl snabbt kan utbilda och öva den värnpliktiga personalen i förmåga att snabbt få både system­ samband med mobilisering . Om det­ effekt och uthållighet. I varje länk ta är fallet, torde kanske t o m vissa i bassystemets kedja ingår personal reduceringar kunna göras i dagens med stor kunskap och initiativför­ fredso rganisation . måga. Det är av vikt att vi ser till att arbetsuppgifter och resurser blir så •• Ar kravet i stället att flygför­ avvägda, att personalens kvalitE~er banden skall kunna verka tidigt och kan bibehållas och vidareutvecklas. säkerställa att försvarsmakten ges En fortsatt utveckling av bastjänsten möjlighet till att mobilisera, då kan med en ökad inriktning mot reella en konstruktiv översyn av vår freds­ möj I igheter ti II förbättrad förbands­ organisation behöva göras. Denna utbildning bör ge alla en ökad sti­ inriktning - att kunna verka med mulans och skapa en stark tilltro kort varsel - är den som även fram­ till våra system. • gent torde uppfattas som mest tro­ Tomas WarmingiFS värdig och krigsavhållande Skenmal/fpl-attrapper vilseleder en an­ Det uppstår således ett behov av gripares spaning och försvårar hans en ökad utbildningstid för alla funk­ bekämpning av vara krigsbaser. tioner inom saväl flyg- som basför­ banden. En lös ning på sikt kan va ra • Okamouflerade fpl på marken är lättupp täckta mål. att öka personalbehovet för fredsut­ bildningsverksamheten inom vissa tjänstegrenar. En annan att skilja på flygtids- och basförbandsproduk­ tion.

"\i:rt flygvapen är nu mitt uppe I en generations­ växling. 37-systemet, tillsammans med utvecklade bas-, stril- och led­ ningssystem, ger oss utomordentli­ ga möjligheter att verka krigsavhål­ lande. Helt friktionsfritt går dock in­ te denna omdaning. Bastjänsten framstår emellertid som en allt vikti­ gare system länk. Den fordrar ett konstruktivt nytänkande inom flera funktioner. En modernt krigsbassvstem Inom bassystemet betyder varje arbetsinsats väldigt mycket för vår avgörande för motståndskraften

8 -.

~---_ . - ....----_.-,-..:...- ---­ * * SAS och LIN har under det senaste decenniet till 95 proc rekryterat sina piloter bland flygvapnets förarper­ sona/. För flygbolagen har detta varit gynnsamt. De egna utbildningskostnaderna har blivit låga. För flygvapnet däremot har avgångarna till civil luftfart blivit ett allt större bekymmer. * * * Slut på föraravgångarna till civil lumarl ? •

egeringen har nu tillsatt en tid inte räcker till för att vidmakthålla fredsställande att behciva genomgå utredning med uppgift att kvaliteten hos de förare som avses militär utbildning för att nå ett civilt R föreslå hur civilflygets behov för krigsdivisionerna. Den begrän­ yrke. Nuvarande rekryteringsväg har av trafikflygare skall tillgodoses. Ut­ sade flygtidstillgång som är inbyggd vidare praktiskt taget uteslutit kvin­ redningen är föranledd av att det i t ex 37-systemet, räcker nämligen nor från trafikflygaryrket. Utred­ kommersiella flygets rekryterings­ blott för flygvapnets eget utbild­ ningsarbetet kommer sålunda att behov förväntas öka kraftigt under ningsbehov. Detta visade flygvap­ beröra betydelsefulla personalpoli­ 1980-talet, samtidigt som utbild­ nets befälsutredning (MTU) redan tiska frågor. ningen av förare i det krympande 1971. MTU påpekade för regeringen De militära förarna torde även flygvapnet minskat. En civil grund­ att fortsatta avgångar till civil luftfart framdeles bl a genom sin flygerfa­ utbildning av trafikflygare måste skulle medföra så allvarliga följder, renhet komma att ha en konkur­ skapas Det s k pilotutbildningsut­ att divisionernas möjligheter att lösa renskraftig ställning gentemot civilt redningen torde vara vä lkommen sina krigsuppgifter inte längre skul­ utbildade piloter, även om en ut­ fran bade militärflygets som civilfly­ le te sig trovärdiga. byggd civil utbildning gcirs mycket gets sida. Pilotutbildningsutredningen skall kvalificerad. Skall rekryteringen av Nuvarande ordning - att det civi­ göra en kartläggning av den civila trafikflygare från flygvapnet kunna la trafikflyget huvudsakligen rekry­ luftfartens behov av trafikflygare begränsas, måste därför även andra terar sina piloter bland färdigutbil­ och komma med förslag hur detta åtgärder övervägas. Detta ankom­ dade krigsflygförare - innebär en skall tillgodoses. mer också på pilotutbildningsutred­ form av överrekrytering till flygvap­ Utredningen skall lämna förslag ningen. net Utbildningen av krigsflygförare om bl a trafikflygarutbildningens måste nämligen avpassas så att av­ uppläggning , behörighetskrav för •• Pilotutbildningsutredningen är gangarna ti II trafi kflyget i gö rl igaste tillträde, dimensionering, organisa­ en s k enmansutredning med eko­ mån täcks in. Detta är dyrt för flyg­ tion, huvudmannaskap och lokalise­ nomidirektören i televerket Sven­ vapnet, vilket CFV vid upprepade ring. I fråga om finansiering anges i Roland Letzen som ordförande. tillfällen påpekat i flera år. Samhälls­ utredningens direktiv att försvars­ Sekreterare är avdelningsdirektören ekonomiskt sett är det också ora­ makten, flygbolagen och det civila i FRI , Ulf Cederwall. Bercirda myn­ tionellt att kvalificerade och dyrbara utbildningsväsendet skall bidra till digheter och flygbolag bidrar med stridsflygplan används till utbildning att verksamheten får kostnadstäck­ experter liksom svensk pilotfcire­ för civila flygets behov. ning. ning . CFV:s expert är Svante Lilje­ dahl, C FS/Utb. - Utredningen •• Problemet är emellertid inte •• Bland flygvapnets förarperso­ skall vara klar under varen 1979. bara ekonomiskt Det måste vid för­ nai torde somliga se positivt på de Den förutsätts samråda med liknan­ tidsavgångar till civilflyget sättas av relativt goda mÖjligheterna att gå de kommitteer i Danmark och Nor­ så mycket flygtid för nyutbildnlng av över till anställning vid flygbolagen . ge. • .krigsflygförare, att resterande flyg­ Samtidigt är det principiellt otill­ Ulf Cederwall

9 Av major Lars Winberg

1:r 1:r Överbefälhavaren är ansvarig för och leder per­ om grund för hela perspektiv­ spektivplaneringen. Men försvarsgrenarna deltar i stor planearbetet Iigger de anvis­ S ningar som regeringen lämna­ omfattning - dels med underlag i form av ideer, för­ de ÖB I november 1977. De inne­ band och kostnadsberäkningar, dels genom medver­ håller ett antal helt avgörande styr­ kan i gemensamma krigsförloppsstudier och analyser. ningar och förutsättningar, där de Flygvapnets syn i perspektivplaneringen, dess utblick vi ktigaste behan d lar: mot sekelskiftet år 2000, kan i starkt komprimerat skick • säkerhetspolitiska grunder; presenteras enligt följande. 1:\ 1:\ 1:\ • ekonomiskt studieintervall; • alternativa uppgifter för försva­ 08:s perspektivplan del l presenteras här (sid 10-16) i två artiklar. Då bildmaterialet ret; är gemensamt har av layout-tekniska skäl artiklarna placerats ovan - resp nedanför det­ • den allmänna värnplikten. ta , som därmed tjänar som skiljemur. • Den ena, som speciellt tar fram flygvapnets , roll i detta sammanhang, har lagts ö verst - med bredare spalter och i något större stil. En av de absolut viktigaste fra­ • Den andra, som författats av försvarsstaben och som har en mer övergripande karak­ gorna som regeringen behandlar i tär, återfinns nedtill - i smalare spalter och med något mindre stil. • Med denna bruksanvisning hoppas Red att läsaren lättare skall finna läsrytmen. sina anvisningar är vilka uppgifter som försvaret ska kunna lösa i fram­ tiden. Regeringen konstaterar, att det - med en förlängning av nuva­ rande försvarsram och med de tren­ der man nu ser vad gäller kostnads­ utvecklingen - inte kommer att vara möjligt att på sikt behålla de Utblickmot uppgifter försvaret har i dag M a o Politikerna medger nu öp­ sekelskiftet pet, att man i framtiden är beredd att ta större säkerhetspolitiska ris­ ker. - Detta måste anses vara ett sensationellt medgivandel Hur ska då ett försvar, byggt på en förlängning eller en minskning av

del 1" är att i ett tidsperspek­ tiv av 15 - 20 år framåt i tiden belysa den roll försvarsmakten - under skilda ekonomiska förutsättningar och med varie­ rande inriktning - kan spela i en framtida svensk säkerhets­ politik. - Dessutom är syftet att pröva olika försvarsmakts­ utformningars förmåga att möta skilda framt ida konflikt­ situationer. När det gäller den miltiärtek­ niska utvecklingen är super­ makterna ledande. Deras strä­ van är att bevara balansen dem emellan. Det pågår därför en ständig kamp om medel och motmedel Denna utveckling * * Efter ett års studier presenterade Över­ FLYGvapenNYTT nr 1/78 får konsekvenser för våra för­ befälhavaren i februari sin "perspektivplan presenterades översikt­ svarsbetingelser, men ger även nya möjligheter för vårt för­ del 1 ". I denna artikel presenteras - starkt I ligt regeringens "Anvis­ svar. ningar för perspektivplane­ förkortat - innehållet i planen. Det är viktigt ringen avseende det militära att komma ihåg att del 1 av perspektivplanen försvarets utveckling efter ar är en ideskiss - en utblick mot sekelskiftet 1982". Vidare beskrevs ar­ tek­ - och inte ett slutligt förslag till hur försva­ betsgången . - Os har n u niska utvecklingen leder inom överlämnat sin "Perspektiv­ områden till förändrade förut­ ret skall vara uppbyggt på 1990-talet. * * plan del 1" till regeringen sättningar för vårt försvar. Den Denna plan är den första i en förbättrade spanings- och led­ serie av planer. Nästa - " Per­ ningsförmågan samt den öka­ spektivplan del 2" - kommer de vapen verkan gor att en an­ att redovisas i mitten av 1980. gripare lättare kan bekämpa Av överstelöjtnant Lars Göran Rydkvist Syftet med "Perspektivplan oss. Vi måste anpassa oss till

10 nuvarande ekonomi, vara sam man­ satt? Vilka uppgifter ska det kunna lösa? Flygvapnet i ÖB:s

R egeringen har perspektivplan 1 va lt att beskriva två olika säkerhets­ politiska utvecklingar i vår omvärld . - 1) Den första bygger på att ut­ vecklingen går mot sådana relatio­ fa tt ning ställa huvudmotståndaren få en god förvarning. - Regeringen ner mellan stormakterna, att det är inför ett fullbordat faktum. Den tor­ kallar denna situation för " grundide mycket liten sannolikhet för att de främst kunna bli aktuell i flank­ 2". dessa ska komma att engagera sig i områden. T ex i Skandinavien. På den mell ersta och låga ekono­ en storkonflikt i Centraleuropa. De Regeringen kallar denna situation miska nivån ska alltså försvarsmak­ konflikter som i ett sådant läge kan för "grundide 1" ten antingen utformas för att möta tänkas uppstå bygger på förutsätt­ 2) Den andra säkerhetspoliti ska angrepp av överraskande karraktär ningen, att endera maktblocket fin­ utvecklingen förutsätter, att det i enl "grundide l " eller ett konven­ ner sina positioner försämrade i så­ framtiden kommer att vara fullt möj­ tionellt storanfall efter relativt god dan grad, att det tar risken att ge­ ligt att stormakterna kan komma att förvarn ing en l " grund ide 2" . Det är nomföra en överraskande operation engagera sig i ett konventionell t bara på en övre ekonomisk nivå som för att skaffa sig förbättrade positio­ storkrig i Europa Sådana situatio­ försvaret ska kunna klara båda upp­ ner. En framstöt av det här slaget ner förutsätts dock växa fram under gifterna - eller som det i stud ie­ syftar till att genom dess snabbhet relativt lång tid, vi lket framför allt sammanhang o fta heter: " balanse­ och beg rä nsade geog rafiska om- innebär att vårt försvar antas kunna ras mot de båda grundideerna" . •

4------a~~.._ FIYgplan? ---~-J!>- ~~~=-- ---_:__------

,------År 1992 _ j Stridsvagnar? ~ Robotar? _-~ ~

Läget i världen, Är 1987 if hz t ' Ytattack? Europa, Norden7

Ar1979 1980 1981 1982 1987 1990 2000

detta likaväl som vi själva mås­ Ett angrepp mot Sverige uppfattas som ganska statiskt. ubåtarna i Kola-området, lik­ te utnyttja motsvarande möj­ kommer troligen inte som en Så kan även den stabila situ­ som WP:s förutsättningar att ligheter. blixt från klar himmel. Det mås­ ationen i Norden uppfattas. kunna påverka NATO :s sjöför­ Detta leder ti ll at t vi måste te först uppstå en ökad spän­ bindelser från Nordamerfka till möta utvecklingen på olika sätt ning mellan supermakterna. Vi • • De militärstrategiska för­ Europa. - såsom: har dock under de senaste 30 hållandena förändras emeller­ Detta talar så ledes för att det • risk för upptackt minskas åren vant oss vid ett relativt tid . Supermakternas militära nordiska området under tiden genom passiva åtgärder i stabilt läge i Europa. Risken för intresse för det nordligaste fram till sekelskiftet får en form av maskering, vi lsele­ krig bedöms därför vara rela­ Europa ökar. Av särskilt in tres­ ökad strategisk betydelse. dande atgärder och ut­ tivt liten. Detta förhållande se är de sovjetiska kärnvapen­ Denna utveckling är oroande. • spridning, • vapenverkan minskas ge­ nom fysiskt skydd , rörlighet och spridning ; • att öka vå ra bekämpnings­ möjligheter genom att satsa på precisionsvapen och på vapen med lång räc kvidd. Försvarsmakten Den viktigaste slutsatsen är dock att den tekniska utveck­ lingen ökar förutsättningarna för en angripare att med utnytt­ i den svenska jande av modern teknik ge­ no mföra överraksande an­ grepp. Ett sådant angrepp tor­ de bli möjligt att genomföra di­ rekt ur fredsgrupperingen . säkerhetspolitiken

11 möta överraskande angrepp. Men ska kunna hållas låg till förmån för det är viktigt att komma ihåg, att den den dagliga utbildningsverksamhe­ Vilka konse­ typ av angrepp som regeringen för­ ten. Men vi måste ha en sådan sam­ kvenser får då dessa två grundideer utsätter i "g rundiden 1" inte antas mansättning på våra förband att vi för utformningen av ett framtida komma utan någon som helst för­ kan utveckla relativt hög effekt in­ flygvapen? varning. Det är alltså inte frågan om nan allmän mobilisering hunnit ge­ Vi kan först konstatera att flyg­ en blixt från en klar himmel. Vi bör nomföras - dvs med fredsorganisa­ stridskrafterna med den kontinuer­ alltid kunna räkna med en viss poli­ tionens resurser. liga utbildningen och med förmågan tisk förvarning i form av ökande Den patagligaste konsekvensen ti ll snabb kraftsamling har en ut­ spänning i vår omvärld. Det här be­ av detta blir, att det kan behövas en präglad inbyggd förmåga att kunna tyder att insatsberedskapen normalt ökning av andelen kontinuerligt

Den NORDISKA BALANSEN

.. Att döma av de värderingar som gjorts pli -Den mellan FinLand och Sov· svensk sida har man ingen anledning all rakna jetunionen ingångna V88·pak­ med all grundpelaren i den svenska säkerhets· ten som Finland samvetsgrant poittiken - alliansfrihet i fred och neutraLLtet i iakttar, möjLLgg6r ell mtlitärt krig - skall ändras. Det är heller inte sannolIkt samarbete mellan de bdda län· English summary att (orsvarets karaktär kommer all ändras i derna i en kriSSLtuation, som väsentlig grad. Trots att den befolkningsmässi· noggrant definieras i pakten . Swedish Supreme Commander's ga och ekonomiska tyngdpunkten LLgger i Mel· Gemen sammo kngsouningar "Perspective Plan": lan· och Sydsverige, verkar det inte som om de under fredstId eller "knande For air defenee 01 important areas, norra områdena kommer att (orsvagas mili· samarbete på det mLlitära om­ not only fighter aireraft units are in­ tärt... (Norska (orsvarsutrednIngen 1978) rådet skulle daremot inte över· eluded but also anti-aireraft units With ensstdmma med Fmlands in­ greater altitude eoverage than today ternationella stallning .. and with allweather capablIity. Ce rtain sueh anti-aireraft unlts wou ld be in­ (Finske (orsvarsmtnistern 1978) eluded in the new "Fire Brigade" uniK The air defenee would inelude a I new type 01 multi-role aireraft ('JAS \ New') for fighter. attack and reeonna­ issanee missions. Great emphasis will VSB= Vänskaps·. sa marbets· be put on survivability on the ground och biståndspakten in order to be ab le to carry out eon­ -Om det svenska centrated attacks on an aggressor In (orsvaret (orsvagas eritieal phases 01 an invasion. New väsentligt, kan det teehnology will permit smaller and leda till en ompröv­ fighter aireraft to be developed and it ning av den norska IS possible that the performanee requ­ baspolitiken. irements on the flying platform eould Svenskt (orsuar är be redueed in favour of the weapon också viktigt (or ba­ systems charaeteristies. This would lansen i Norden. make it possible to adapt the aireraft to och den skulle rub· simple bases with reduced dependen­ bas i sådana fall · ee on ground support. - Sueh a mul­ (Chefen (or (dr. ti -role combat alfcraft is ineluded in all .suarskommando .. Sarsklit kan betonas att Sveri­ possible future defenee struetures di­ Sör·Norge 1978) ges tradttlOnella allia nsfri het seussed in the repor!. från {inldndsk synpunkt är en gynnsam faktor. S veriges star· ko och mångsidiga (orsvar slÖ· der dess neutralitetspolitik, -- ... J~ som har en avsevärd betydelse Danmark och Norge tillåter i fred inte permanent statione· 'l (or att läget skall (orblI stabilt i \ hela Norden.­ rade trupper från andra \ J NATO· länder eller kärnvapen \, ( (Finska parlamentariska (or· på sitt område \ svarskommitten 1976)

Ett starkt svenskt försvar är en utvecklingen har ÖB utarbetat nomiska intervallet skulle be­ ligen att innebära en minSk­ väsentlig förutsättning för att och prövat skilda försvars­ tyda att en i stort sett oföränd­ ning av försvarets organisation en nordisk stabilitet skall kun­ maktsstrukturer inom tre olika rad eller något minskad andel och antalet anställda i försva­ na bibehållas på låg spän­ ekonomiska intervaller. De av samhällets samlade resur­ ret eller i försvarsindustrin. nlngsnivä ekonomiska förutsättningarna ser skulle tas i anspråk av fö r­ Med dessa samlade förut­ hade angetts i regertngens an­ svarsmakten. En utveckling sättningar som grund har nio visningar. Dessa förutsättning­ mot den mellersta och den olika strukturer studerats. Med hänsyn ar innebär, att en utveckling nedre delen av det ekonomiska Strukturerna har olika operatiV till den strategiska och tekniska mot den övre delen av det eko­ intervallet kommer ofrånkom­ Inriktni ng beroende på om de

12 fredstjänstgörande personal jämfört te vi komma ihåg att det handlar om I det överraskande angreppet in­ med i dag, främst för basförbanden. ett flygsystem som tänks ersätta JA nebär detta, att flygsystemet måste Detta beror, förutom själva grund­ 37 i slutet av 1990-talel. Det är därför vara av sådan kvalitet att det under iden, på att hotet mot bassystemet i varken möjligt eller önskvärt att nu i kort tid kan ge en angripare stora framtiden säkerligen blir sådant, att detalj definiera ett sådant flygplan. förluster. Detta såväl under hans det blir nödvändigt att tidigt kunna Inriktningen har därför varit att med försök att med bomb- och attackflyg disponera resurser för bl a fältarbe­ ledning av grundidens krav, den bekämpa viktiga förband och kom­ ten och ammunitionsröjning. tekniska och ekonomiska utveck­ munikationer m m, som under hans lingen samt den framtida hotbilden försök til l styrketillväxt över havet •• Vilket flygsystem passar då försöka ange de viktigaste kraven och genom luften med transportflyg bäst In i "grundide 1" ? - Först mås­ som måste ställas på flygsystemet. och helikoptrar. ~

Försvarsmaktsstrukturernas uppbyggnad Konflikttyper 6 Ekonomiskt Grundide och strukturer Intervall vapen ­ ~(II; Övre delen Allsidigt försvar 14 miljarder • Verkan mot: Såväl överraskande begränsade operationer som kr per år angrepp som syftar till kontroll över hela eller stora delar av landet • Hög grundberedskap och förmåga till snabba och successiva beredskapshöjningar

1 2 Grundide 1 (G 1) Grundide 2 (G2) Överraskande anfall Storanfall • Verkan främst mot: • Verkan främst mot: (Vi har Inte (Vi har Överraskande, begränsade Angrepp som syftar 1111 kontroll mobiliserat) mobiliseratl operationer över hela eller stora delar av landet Grundideer • Hög grundberedskap, snabba • Successiva beredskapsförstärk­ beredskapshöjningar ningar

Operativ inriktning Den första grundidiln ansluter närmast till konfli kttyp 3 oCh innebär för vårt försvar: :1 :2 :1 :2 Viktigast: Avhålla angriparen från att över­ Prioritering av: Prioritering av: Prioritering av: Prioritering av: raskande ta del av Sverige - t ex för genom­ • Snabbt om- Mobiliserande • Snabbt om- • Utgangsgrup­ marsc h. Det ska ta för läng tid för angriparen grupperbara •och tillförda för­ grupperbara perade och till­ att na detta mal. stridskrafter band stridskrafter förda förband För angriparen: Supermakterna antas inte • Verkan mot • Verkan mot • Verkan mot • Verkan mot vara beredda att binda resurser och hand­ styrketillförsel­ styrkeuppbygg­ styrkellllförsel­ styrkeuppbygg­ lingsmölligheter under längre tid . Deras möj­ och uppbyggnad nad och utred­ och uppbyggnad nad och utbred­ ligheter att inledningsvis genomföra stora in­ ning _n~!L ______vasionsföretag ar begransade. - Ett overras­ kande anfall mot Sverige, i syfte att utnyttja mindre del av värt land i samband med militär Mellersta ( M~ operation mot den andra supermakten , är där­ delen V emot möjligt. Värnplikt: Värnplikt: Värnplikt: Värnplikt: Den andra grundfden ansluter närmast ti ll minskat vpl-uttag oförändrad kort1ldsutb oförändrad konflikttyp 4 och 5 och innebär för vårt för­ (85 % ianspråktas) (6000 vpl svar: korttldsutb) Försvarsmaktens huvuduppgift är att avhålla fran angrepp genom att få supermakterna att ------anse att InvaS ion mot Sverige skulle kräva allt­ Nedre för stora styrkor och medför al ltför stora för­ delen :2 luster. 9 miljarder ® ® CD För angriparen: Supermakterna antas be­ kr per år Värnplikt: Värnplikt: Värnplikt: Värnplikt: döma omfattande militära operationer utan minskat vpl-uttag oförändrad minskat vpl-uttag oförändrad kärnvapen möjliga. Anfall mot Sverige i syfte (lO % ianspråktas) (lO % ianspraktas) nå kontroll över hela eller stora delar av Sveri­ ge är tänkbart.

är inriktade mot överraskande, I strukturerna förekommer ter organiseras främst inom höjdtäckning än för närvaran­ begränsat angrepp eller stor­ en del nya ideer. De Ökade möj­ armen som har fÖrutsatts vara de och med allväderskapacitet anfall. Likaså har det skilt mel­ ligheterna för en angripare att tillgängliga utan att mobilise­ ingår fÖr skydd . lan strukturer som varit mate­ genomföra överraskande an­ ring anbefallts. riellt eller personellt inriktade. grepp, har lett fram till att fÖr­ För snabb koncentrering av Oberoende av operativ Inrikt­ svarsmakten kan behöva för­ dessa förband ingår en relativt ning har i strukturerna ingåen­ bättra mobiliseringssystemet. stor flygtransportorganisation . E n nytypav de förband utrustats med ma­ Dessutom har prövats en ide. i Luftvärnsrobotförband utrus­ flygplan (JAS) har skisserats teriel av god teknisk kvalitet. vilken ett antal bataljonsenhe­ tade med robotar med större med egenskaper som gör det ~

13 Bassystemet utformas i detta fall vecklingen pekar i denna riktning. att tvingas ta hänsyn till våra för­ efter den inriktning som nyligen Iden rymmer också kostnadsmässi­ bands samlade effekt. Genom att vi lagts fast av CFV som grund för bas­ ga fördelar vad gäller totalkostna­ har förband som kan verka under systemets utveckling. derna för utveckling, anskaffning lång tid , kan hans sammanlagda för­ Strilsystemets utformning i och drift. Osäkerheter finns givetvis luster bli stora även om effekten i " grundide 1" bygger i huvudsak på på den tekniska och utbildnings­ den enskilda duellsituationen inte de stri Isystemstud ier som genom­ mässiga sidan. Fortsatta studier ska behöver vara lika hög som i "g rund­ förts de senaste åren. öka vå r kunskap på dessa punkter. ide 1" Karaktäristiskt för " grundide 2" •• "Grund ide 2" ställer i många är, förutom den relativt langa för­ stycken helt andra krav på flygva­ varningstiden, alt krigsförloppen För flygstrids­ penförbanden. Det finns dock en antas ta lång tid . En angripare förut­ krafternas del är det uppenbart, att viktig ide som är lika aktuell i båda sätts ha som mål att ockupera hela ett sadant krigsförlopp kommer att grundideerna. Vi har funnit att eller stora delar av Sverige. Det är då ställa alldeles särskilt stora krav pa mycket talar för ett flygsystem av viktigt att försvaret i sin helhet har vart flygbassystem , Vi har funnit. att JAS-typ, dvs ett enhetsflygplan som förmåga att verka under lång tid. endast ett bassystem som bygger pa kan lösa jakt-, attack- och spa­ Angnparen måste vara medveten de ideer som skisserades för B3LA i ningsuppgifter. Den tekniska ut­ om att han under lång tid kommer attackstud ien har möj I ig het att i

Nytt flygsystem - ideskiss

att systemet skall kunna koncentreras mot in­ vasionsföretag i för angriparen kritiska ske­ den. Teknikens utveckling gör att mindre och lät­ tare lIygplan kan utvecklas, samtidigt som va­ pensystemets egenskaper kan komma att minska kraven på vapenbäraren - flygplanet. Flygplanet kan anpassas till enkla baser, t ex landsvägar. Beroendet av markutrustning re­ Flyg.yttem. - En ny typ av enhetsllygplan duceras och bränselförbrukningen kan med jakt-, attack- och spaningsuppgifter ingår minskas. Basorganisationen kan därför göras i ett nytt flygsystem ("JAS ny"). Förmågan att mindre och tå större rörlighet. - Detta flyg­ överleva bekämpning på marken är viktig för system ingår i al/a strukturer.

lämpligt att användas för olika tidigare skisserade utveckling­ som inriktats mot överraskan­ sa även relativt begransade uppgifter såsom Jakt, Attack en . Detta kraver en anpassning de angrepp har en bättre fö r­ uppgifter i en framtida saker­ och Spaning. Stor vikt har av va rt taktiska uppträdande, måga i olika säkerhetspolitiska hetspolitik. Trovärdigheten av lagts på att utforma systemet vilket kan påverka krigsför­ situationer. vår förmåga att fullfölia den så att det har god förmåga att bandens organisation. deklarerade neutralitetspoliti­ överleva bekämpning på mar­ Slutligen kan konstateras att • I den nedre delen av det ken kan därmed komma att ken. ingen av de strukturer som ekonomiska Intervall et blir ifrågasättas. studerats i det mellersta inter­ denna obalans naturligen än Amfibieförband av ny typ för vallet är balanserad mot de mer markerad. Härtill kommer strid i skargardsområden har krav som utvecklingen ställer. också att fö rs va rsstrukturerna S tudien har 11kasa skisserats. Stor vi kt har Ställs strukturerna inför situa­ inte heller har en rimlig förma­ visat, att i den övre delen av aven lagts vid den marina tioner som de inte är inriktade ga att möta de typer av an­ det ekonomiska intervallet är minkrigföringen. Förband ut­ mot, har de brister. Dessa grepp mot vii ka de i första det möjligt att utforma en för­ rustade med robotar med lang framträder framförallt hos hand utformats. De ekonomis­ svarsmakt med förmåga att rackvidd har skisserats. strukturer som inriktats mot att ka resu rserna i detta intervall möta ett b rett register av kon­ En ändring av framtida krigs möta anfall efter förberedelser är alltså helt otillrackliga för att flikttyper och angreppsfall. karaktär kan bli följden av den och mobilisering. Strukturer försvarsmakten skall kunna lö­ Ett sådant försvar skulle kunna

14 framtiden under långa krigsförlopp det framtida flygsystemet som är I perspektivplaneringen ingår inte ge handlingsfrihet med flygförban­ speciellt viktiga. bara nya ideer om krigsorganisatio­ den. Det flygplan vi ska ha i denna Men beroende på den ideskapan­ nens förband . Även nya utformning­ grundide måste alltså kunna opere­ de karaktären i den första delen av ar av fredsorganisationen ska prö­ ra från ett utspritt, yttäckande bas­ perspektivplaneringen samt de be­ vas. Kostnadsutvecklingen ger an­ system uppbyggt kring banor av gränsade kunskaper vi nu har om ledning att undersöka en fredsorga­ länsvägstandard . I luften behöver framtida flygsystem , har de olika nisation med stora enheter för ra­ detta flygplan inte nödvändigtvis ha systemideerna tills vidare givits den tionellast möjliga förbandsproduk­ samma effekt som det som erfordras sammanfattande beteckningen JAS tion . Detta leder till att framtidens i det överraskande angreppet. Effek­ NY. Kommande systemstudier får flygvapen kan komma att bestå av ten måste dock ligga på sådan nivå, sedan ge oss sådana kunskaper att färre och annorlunda organ iserade att flygsystemet utgör ett klart hot vi närmare kan sortera ideerna i fredsförband . Vi kallar dessa ti Ils vi­ mot angriparen och ger oss rim liga lämpliga olika system. dare " sektoradministration ny" och mÖjligheter t ill överlevnad i luften. För strilsystemet kommer " grund­ " fredsadministration ny". - Det är i ide 2" att innebära en ökad satsning detta samman hang värt att notera, • Det är alltså mÖjligt att utgående på radarstationerna både vad gäller att även armen och marinen kan från de olika krav som grundideerna deras antal och förmåga att under komma att behöva genomföra för­ ställer ange vissa egenskaper hos lång tid motstå bekämpning. ändringar i fredsorganisationen. ~

Marinen - Armen

Ovan: En ny typ av amfibieförband för strid i skärg{Jrdsomrflden har skisserats. I dessa ingflr bl a kustjägare, robotar och minor. Vapenut­ vecklingen medför att de marina förbanden kan koncentrera sin eld­T h: Alternativa utvecklingslin­ kraft frfln undandragna och spridda grupperingar. jer för ett nytt stridsfordon.

spela den roll i svensk säker­ samlade uppoffringar för att nå Beväpnat skolflygplan en möjlighet? hetspolitik som utvecklingen ett slutligt krigsmål i Skandi­ Regeringens proposition om forskning och utveckling av i vår omvärld motiverar. navien. Den allmänna värnplik­ militära lIygplan har nu lagts fram. I en kommentar till ten har stor betydelse för för­ centerns utspel om den s k "Åslingen" säger försvars­ Frågan om den allmänna svarsvi ljan och för försvars­ minister Lars De Geer bl a: värnpliktens omfattning har maktens förankring i samhäl­ "Enligt propositionen skall ÖB till hösten i sin nästa haft en väsentlig betydelse i let. Den bör därför upprätthål­ programplan redovisa hur han avser att omsätta nuva­ arbetet. Erfarenheterna från las så långt möjligt. rande attack- och skolflygplan inom ramen för 1977 års den meii€irsia deien av dei eko­ försvarsbeslut. BI a skall ÖB därvid studera olika alter­ nom iska intervallet är, att en Enligt ÖB:s uppfattning bör nativ till anskaffning av beväpnade skolllygplan. En lös­ begränsad minskning av värn­ därför allmän värnplikt bibehål­ ning som innebär ett beväpnat skolffygplan - enklare pliktsuttaget - och därmed las i det fortsatta studiearbetet och billigare än B3LA/A 38 - är således inte utesluten, motsvarande ökad satsning i ekonomiska ramar som unge­ förutsatt att planet har ett militärt värde. Om den svenska på materiella resurser - inte färligen motsvarar mellan­ lIygindustrin kan lämna konkurrenskraftiga erbjudanden haft avgörande inflytande nivån . • på detta område, bör självfallet anskaffningen ske inom pa de'l totala fö rsvarsetfekten , Lars Göran Rydkvisl/FsI landet." • om man ser till en angripares ET/FöD

15 PERSPEKTIVPLAN DEL 1 MILJARDER (Pfts!agelcbf ·77) I de krigsför­ loppsstud ier som genomförts har 15 nio försvarsmaktssam mansättni ng­ b 21DIV ar (strukturer) värderats, varav en på den höga ekonomiska nivån och fy­ ra på va rdera den mellersta och låga nivån . Anled ningen till att antalet di­ visioner varierar kraftigt på en och M 16-20DIV samma nivå är, att de fyra struktu­

rerna på den mellersta och den låga 10 nivån representerar olika avväg­ ningar mellan försvarsgrenarna. De _ 7 -15DIV är därigenom exempel på olika prin­ ciper till olika tillämpningar av den 1982·07: allmänna värnplikten. 18 ,5 DIV I de fall allmän värnplikt av dagens (SK 60 TILLKOMMER) omfattning har tillämptas blir ut­ rymmet för flyg- och sjöstridskrafter begränsat. Även armen får då, sär­ 1982 1992 2002 skilt på den låga ekonomiska nivån, svårigheter att halla en nödvändig materiell standard . Tillämpas den allmänna värnplikten pa ett sådant sätt att t ex enbart 70 proc av års­ klassen utbi ldas, ökar utrymmet för materielomsättning Utrymmet för flyg- och sjöstridskrafter ökar sam­ ti digt som det blir mÖjligt att halla armens materiella standard på en önskvärd nivå . • • OB anser att allmän värnplikt av dagens omfattning ar Viktig för försvarets trovärd ig het och att änd­ ringar i dagens system kan få allvar­ liga konsekvenser på omvärldens syn på var vilja och förmåga att för­ sva ra oss. Flygvapnet delar uppfatt­ ningen att det finns en viktig kopp­ ling mellan försvarsvilja och allmän vä rnplikt, men anser också att detta i och för sig inte behöver innebära att den allmänna värnpliktens principer I framtiden behöver tillämpas exakt som i dag. Omvärldens tilltro till var vilja och förm aga måste kopplas till en bedömning av resp strukturs samlade effekt. lOBs sammanfattande värdering av strukturerna konstateras. att det enbart är ett fö rsvar pa den höga ekonomiska nivan som kan spela den roll som OB anser utvecklingen I va r omvärld motiverar. Det är vart att notera, att vä rderingen av de atta strukturerna balanserade mot ende­ ra grundiden visar pil. en viss fördel för strukturer utformade att möta överraskande angrepp. Dessa har en bättre förmaga i flera situationer. FOA:s skriftserie "FOA orienterar om" (nr 12/78) handlar helt om försvarets långsiktspla­ Strukturerna utformade mot storan­ nering. Med den särställning som försvaret Intar bland samhällsfunktionerna är de redo­ visade problemen givetvis ganska unika. Eller för all återge FOA-chefen Nils-Henrik falI kraver omfattande förberedelser Lundqulsts något drastiska formulering: " Om det (försvaret) är rätt planerat skall det inte och mobilisering för att kunna ver­ behöva träda i funktion ; om det däremot måste träda i funktion, sil kan orsaken vara att det ka. Detta innebär att de är påtagligt har varit något fel på dess politiska eller funktonella planering". - Den 54-sldlga skriften ­ svaga i angrepp av överraksande föredömligt redigerad av Birger Gripstad - Innehåller massor av kvalificerad Informa­ tion, varvad med lällsamma illustrationer. T ex som ovan - visandes studier på olika karaktär. • nivåer. Lars WinberglFS

16 Flygvapnets räddningshelikoptrar har Insatser utförda av flygvapnets räddningshelikoptrar. ~ ~ den gångna vintern varit hårt engagera­ de. Det minst sagt bistra klimatet har svårt drabbat folk på land och till sjöss. Flygräddning Sjöräddning Olyckstillbuden har varit många, rädd­ nlngsuppdragen och sjuktransporterna Sjuktransport Div spaning legio. • Speciellt flitigt I elden har be­ Datum Militär I Civil Civil sättningarna på F17:s räddningsheli­ koptrar I Ronneby varit. Larm om hjälp Ant Antal Flygtid Ant Antal Flygtid Antal IFlygtid Ant Flygtid har kommit alla tider på dygnet. Och larm räddade tim larm räddade tim patienter !Im larm tlm männen I "Q 92/93/99" har Inte tvekat att ställa upp. Deras ageranden har refe­ Dec -78 2 1 1,5 5 19 7,4 7 21,4 1 2,0 rerats I massmedier. Rosor har strötts för Jan -79 1 2* 15,5 10 61 ** 18,6 8 16,7 4 5,0 deras orädda sätt att gripa In . • Rädd­ Febr 1 1 1,5 5 8 7,5 22 38,4 6 69,3 ningen av 59 ryska besättningsmän pil Mars - - - 3 7 2,9 4 9,2 8 11,3 nyårsdagsmorgonen har speciellt fastnat Summa: 4 4 18,5 23 95 36,4 41 85,7 19 87,6 I minnet. "Ett djärvt och skickligt rädd­ ningsarbete under ytterst svåra väderbe­ Totalt 10 8 45,7 69 83 139,8 56 124,7 13 19,3 tIngelser" uttryckte sig Sjöräddnings­ 1978: sällskapet när det belönade F17-besätt­ ningarna. Mycket "Bra Gjort" tyckte . 2 omkomna " 1 omkommen också föreningen f d Skeppsgossar, när den belönade samma manskap. Tvll ningar bl a räddat ytterligare 22 slo­ upp och satt I säkerhet över 100 per­ mycket fina utmärkelser som eventuellt män; från ett brinnande polskt fartyg.• soner i livsfara till havs. Ett 50-tal patient­ kan komma att kompletteras med en Totalt under Ilrets fyra första månader transporter kompletterar bilden sillende. tredje. I väntan därpIl har dessa besätt­ har FV:s räddningshelikoptrar vinschat Red.

F17:s hkp-grupp, Ronneby

FÖRARE: NAVIGATÖRER: FA'RDMEKANIKER: Kapten Lars Blomberg (gruppch) Kapten Eric Lundberg 1. flygtekniker Eric Påhlsson Börje Göransson (stIch) Leif Klaveness -- Ake Fryxell Herman Pålsson Harry Sjöström -- Lars-Eric Segerbratt Leif Claesson Yngve Nyberg --- Nils-Erik Dahlgren Sören Eriksson Flygtekniker Jan Pettersson Lage Bäckström -- Ake Folkesson Börje Adetorp + Vpl-ytbärgare (ej fast anställda) Roland Thorstensson Räddade 59 i snöstorm

Navigatör landade skadad kamrat • Kn I. Enocsson • Kn H. Hagman

35-årige flygnavigatören, lysningsförhållandena med orienterad, bl a därför att flygplanet. Hagman kunde un­ k/kapten INGVAR E­ upfällda hjälmvisir. Under upp­ kartan förlorats i vinddraget. der planen bara urskilja banan NOCSSON (F13M/Malm­ tagningen splittrades huven av Rotetvåan ledde flygningen som ett ljust streck i synfältet. släH) genomförde 78-11-30 ett föremål som bedöms ha till utgångsläge för landning Han och Enocsson hjäl ptes åt en dramatisk landning, traffat snett framför och till på F15 och meddelade flygtra­ vid sättningen som skedde i som väl motsvarar en vänster om föraren. Kn Hag­ fikledningen det inträffade. Ef­ stark markvind rakt från höger, "Bra-gjort-gärning". Kap­ man träffades i ansiktet av ter landningsinstruktioner flög 35-40 km/h. Bromsverkan var ten Enocssons ingripande plexiglassplitter och skadade Enocsson ett extra varv runt god i banans mitt men dålig medförde aH han räddade båda ögonen Kn Enocsson fältet. Detta för att förbereda längs kanterna. såväl den svårt skadade skadades inte. Ögonskadorna sig för landningen och för att Efter sättningen bromsade föraren, k/kapten HANS gjorde det omöjligt för kn ge kn Hagman tid att om möj­ Hagman medan Enocsson HAGMAN (43 år), som flyg­ Hagman att se. Han bedömde ligt återfå synförmågan, vilket skötte noshjulsstyrningen och planet (SK 60) och sig att han inte borde lämna fpl om denne försökte genom att tor­ körde flygplanet till uppställ­ själv. - Detta är händelse­ detta kunde undvikas. ka bort blod med pappersnäs­ ningsplats. Där väntade ambu­ förloppet: Flygnavigatör Enocsson, dukar. Samtidigt säkrade E­ lans som förde Hagman till som inte hade förarutbildning, nocsson sin stol. vars utlös­ sjukhus. Där fick han kvarligga övertog manövreringen. Men ningshandtag blivit hängande för ögonoperation. Utgången han kunde inte föra spaken delvis utlöst pga rikoschett­ är fortfarande inte klar. På Ett tillämpat attackföretag ut­ framåt förrän han tagit bort en träff. vänster öga har kn Hagman i fördes mot Noran-målet. Un­ hindrande plexiglasbit. Trots Föraren, kn Hagman, lyc­ dag knappast någon syn. der upptagningen efter an­ vindbrus som kraftigt störde kades ta ut ställ och klaffar Förutom huven skadades fallet träffades rotechefens radiotelefonin lyckades han samt gav Enocsson direktiv om flygplanets högra vinge, vänst­ flygplan i rote nr 2 av ett eller meddela rotetvåan att de var rätta farter. Farten under pla­ ra stabilisator och vanstra flera rikoschetterande föremål. träffade och anmoda denne att nen hölls medvetet något hög­ motors kompressor. • Såväl kn Enocsson som fö­ leda flygningen till landning re än normalt för att kompen­ FS/Fh' raren kn Hagman, flög pga be- Själv var kn Enocsson des- sera för eventuella skador på

17 När flygvapnets räddnings-

Foto: Stieg Eldh Rune Hedgren Den gångna vintern i Skåne skall sent glömmas. Upp­ repade snöstormar spred kaos. Försvarsmakten ställde stora resurser till hjälpförfogande. Räddande änglar blev ofta flygvapnets Vertol-helikoptrar.

Nedan t v: Vpl ytbärgare Lars Fredriksson, färdmek Ake FV har ID flygräddningshelikoptrar HKP 4 (Boeing VertoI107). F21 / Luleå har Folkesson, nav Leif Klaveness, ff Stig Skoglund + grp-ch 2 (U 95+97), Fl5/ Söderhamn 2 (O 91+95), FI7 det. Berga/ Visby 3 (H 96+ Lars Blomberg. - Nedan: Hämtning av hjärtsjuk. Fr v: 97+98) & FI7IRonneby 3 (O 92+93+99). - Ronneby-helikoptrarna betjänas Kn Sören Eriksson, I.fle Nils-Erik Dahlgren samt kn av 18 besättningsmän + nagra vpl-ytbärgare och ett antal marktekniker. Harry Sjöström.

Bra

Den 17 mars blåste det nästan full storm i södra Östersjön. Det polska lastfartyget "Koronova" fick förSkjutning i trälas­ ten. Var på väg att slå runt. Nödsignaler ut­ sändes. Det gällde minu­ ter. Ronneby-helikoptern "O 99" ställde genast upp. Fyra skadade vinschades upp. De för­ des till Lunds lasarett. övriga 13 överfördes till livräddningskryssaren " Sigurd Golje". Foto : Ove Jonsson Lars Strandberg helikoptrar griper

in ... FV:s räddningshelikoptrar har haft en ovanligt bråd tid denna vinter. Sjuktransporter har bl a varit legio. Under dec-mars har inte mindre än 41 patienter flygtranspor­ terats. Liv har räddats.

Flygvapnets stora räddningshelikoptrar är specialutrus­ I februari belönade föreningen f d Skeppsgossar hkp-besättningarna i Ronne­ tade för Sjukvårdstransporter. Plats finns för flera bår­ by och Visby för rådigt och resolut ingripande vid dramatiska sjöräddningar. patienter. Läkare och sköterska kan medfölja. Dialyspa­ - Fr v: Kn Lars Blomberg (Kal/inge), f1e Nils-Erik Dahlgren (Kal/inge), Gösta tienter kan bl a omhändertas. Dropp kan ges. Besätt­ Aghed (ordf), Sten Haglund (brandmästare), !te Yngve Rosval/ (Berga/Visby) ningarna har utbildats och tränats i akutsjukvdrd. och kn Leif Alm (Berga/Visby).

gjort

Nyåret gick in med ful/ orkan över Östersjön och Skåne. 35 se­ kundmeter, -20°, ispiskande snöglopp. En mardröm för sjö­ folk. Två sovjetiska fartyg, " Ostrov Sibiryakova" & " Slav­ ny", blev manövrerodugliga och vräktes upp mot land vid Stens­ huvud. Besättningarna svävade i uppenbar livsfara. Vatten­ massor väl/de in . Nedisningen gick snabbt. Livbåtarna kunde in­ te nyttjas. Då anlände två Ronne­ by-helikoptrar. 59 'man' (varav tio kvinnor) + två hundar fick en spännande räddning. När flygvopJ • Kapten Ake Olofsson (1 F13) lämnar SF 37.an efter vattenläck-fotograferingen.

Ovan: En av de fyra läckorna markerad pa värme­ fotografiet. - T h: Filmtolkaren kn Spaarf disku­ terar utprickningen pa stadsplanen med driftsing Sondel!. Nedan: Faktum konstateras.

å eftermiddagen den 6 mars märkte man på gatukontoret i P Luleå, att vattenståndet i hög­ reservoaren plötsligt sjönk. Helt omotiverat. Och självklart oroande. Man befarade en läcka nägonstans. Man rekvirerade omgående ett 3D-tal personer, som okulärt sattes att söka felet. Även tryckmätarsök­ nlng gjordes Men inget påtagbart Materiel för militärt bruk kan även vara bra och kunde redovisas. Alla extra an­ * * strängningar förblev resultatlösa. nyttiga i civila sammanhang. Det har vi skattebetalare Två dagar förflöt, allt under det att tacksamt kunnat konstatera lite då och då. Svensk hög­ ca 7000 m 3 vatten bara flöt bort. Per kvalificerad teknologi för primärt militära ändamål har dygn. Den gäckande vattenläckan således kunnat nyttjas för allmänna syften - givande blev en mara för gatukontorets per­ spin-off-effekter som gagnat vårt land. Exempel på en sonal På tredje dagen föddes dock en dylik effekt är flygplan 37 Viggens nya värmekamera, snilleblixt hos gatukontorets drifts­ som spaningsversionen är utrustad med. Nyligen spa­ chef, Axel Sondel/. Eftersom han ti­ rade den såväl mycken tid som stora pengar åt Luleå digiare tjänstgjort som flygfältsin­ kommun. Detta är bakgrunden: genjör och de goda kontakterna * * * * med flygflottiljen på Kalix fCinns kvar, tog han sig för att ringa F21. Han utljöt sina och stadens bekym­ mer. vilket resulterade i att han blev kopplad till l:a divisionen Och se, Värmekameran slumpen förde honom i kontakt med kapten Ol/e Spaarf. från F13/ Norrköping. Denne var nämligen händelsevis på F21-besök tillsam­ mans med några förare och Viggar. fann vattenläckorna Sondeli erinrade sig att spa-

Foto. Stig Eidegren/NK, SF 37 Viggen/F13, Ivar BlixtlF21. 20 ~et griper in: • Anita Larsson på Luleå gatukontor överräcker tack-tartorna till F1 3 & F21.

nings-Viggen var utrustad med na­ gon slags värmekamera. ·'Skulle man inte eventuellt kunna tänka sig att. framkastade han "Jo­ men-viss!'· , tyckte kn Spaarf, som lovade undersöka saken och åter­ komma efter föredragning av ären­ det för berörda chefer. En stund se­ nare var saken " biff" . Detta var ännu ett bra tillfälle att pröva fl ygvapnets nya kamerautrustn ing . Ärendet beslöts att expedieras inom ramen Under de tre läckdygnen rann ca TV och lokalpressen bevakade för en övning. Och polismyndig­ 20.000 m3 (ca 20 milj liter) värdefullt nyheten bra "Angradions" P3 gick heten gav tillstånd att spaningsöver­ vatten bort Och under denna tid in i dagsprogrammet och förvarna­ flyga Lulea . fick 30-40 man Jobba på övertid. de allmänheten om Viggen-flyg­ Minsann inte billigt. - Men när flyg­ turerna. Alla samarbetade som sy­ • Spanings-Viggen gjorde tva över­ vapnet griper in blir det resultat. nes föredomligt. Och so m sp in­ flygningar. Hela kommunen, staden Snabbt och billigt. Tacka dock off-effekt på spin-off-effekten har med omnejd, finkammades med AGA:s värmekamera för det, denna Luelås Energiverk gjort förfrågan värmekameran. På ca 40 min var do­ gång Viggen och flygvapnet verk­ om hjälp med kartläggning av fjärr­ kumenteringen avklarad. Filmerna ställde bara den samhälliga insat­ värmenätet. Att vänta är nu ocksä framkallades och studerades. Med sen . En självklarhet att hjälpas åt. att civilförsvaret hor av sig • hjälp aven va ttenledningskarta kon­ ICh staterades.. inte en utan fyra tydliga läckor pa olika ställen samt några delvis 'öppna' brandposter. 5 1/2 timme senare hade gatukonto­ rets folk lokaliserat alla läckorna på ort och ställe. (Dvs så när som på en. Man råkade i brådskan fel översätta Viggen·'spin off' en kamerabild och hamnade ett stycke bredvid läckan.) - Grävning­ ar och reparationer vidtog. Och Lu­ leå fi ck s a s sitt vatten tillbaka. hiälpte Luleå kommun

Foto: Lars OqvistlNSD 21 Varning för ------.-­ VATTEN PIANIMG Vattenplaning är ett besvä­ rande fenomen som DU kan råka ut för praktiskt taget un­ der alla årets månader - van­ ligast dock under höst, vin­ ter och vår. På förekommen anledning ges härmed all mark- som förarpersonal in ­ formation om hur man bäst undviker denna skaderisk och hur man bemästrar en iråkad dylik situation. et vi i dagligt tal kallar vat­ fä rdriktn ing, och b) en sidkraft (Fs) tenplaning, innebär att ett tvärs hjulets färdriktn ing. Tas hela D roterande gummihjul mister frikt ionskraften ut till bromsning kontakten med underlaget pga att blir hjulets möjligheter alt uppta vatten, slask eller ånga bildar ett • friktionskoefficienten, sid krafter liten. (Fig 3.) " smörjande" skikt mellan däck och • friktionskraften. Det kan i samband med vatten­ underlag. Effekten blir att föraren planing vara adekvat att tala om be­ helt eller delvis förlorar förmågan att Friktionskoefficienten utgör kvo­ greppet bromskrafttal. Detta tal ut­ styra sitt flygplan. ten mellan friktio nskraften och den gör kvoten mellan summan av normalkraft som i detta fall påverkar Va ttenplan ing är ett sam lingsbe­ bromskraften (F b) och den hyd ro­ ett bromsat gummihjul. (Fig 1.) Den grepp för tre olika fysikaliska ske­ maximalt uttagbara friktionskoeffi­ mekan iska kraftens horisontella enden , nämligen: cienten är fartberoende på såväl komponent (H ) (fig 4a ) - samt nor­ torrt som vått underlag . Fartberoen­ b • Dynamisk vattenplaning. malkraften pa hjulet (N). • Viskös vattenplaning. det är dock större på ett underlag • Gummireversion. belagt med vatten. (Fig 2. ) ,U = F + ~ Innan vi tränger djupare in i verk­ B b Vid en given hast ighet har frik­ -N""--­ ligheten bakom dessa skeenden, tio nskraften (F) en viss maximal skall vi studera några centrala be­ storlek. Kraften skall fördelas på: a) Vid torr bana är den hydromeka­ grepp i dessa sammanhang: en bromskraft (Fbl motsatt hjulets niska kraften självklart lika med

22 - ... -=: ...... ~.. ..~ ~~~~-- ~._~.J . ~ . - ~--'--~ _. - -- - ­------­

Av byrådirektör GÖRAN KARLSTRÖM, FMV-F:FLPS

v 1.0 c~~==::===:===:;, . """"'~::::::::::-_;.._;~_~:...__:.._~(~:· to:r:rt underlag

rt= .E ,r- N F= IlxN ,vän underlag

./ .' I . ~----"------"";;""--r---"";;""---';"'-----r--"'" V[km/h:] .:: 100 200 F/g 1: F~iktionskoefficienten . Ffg 2: Principiellt diagr.am över friktionskoefficientens fartber~nde .

noll (H=O), varför bromskrafttalet tigheten uppbyggda vattentrycket då är lika med friktionskoefficienten . är större än däckets tryck mot un- ~ DynamiSk vat­ tenplaning. - Ett gummihjul som v v rullar på ett underlag täckt av ett < vattenskikt, möter ett motstånd från detta. Vattnets massa och ytspän­ ning ger en tröghet hos vattenmas­ san , vilket hjulet måste övervinna i sin framfart. Ett vattentryck byggs då upp i den kil som formas mellan däck och underlag. Om det av has-

a = Vattenkil b = Längden kontaktytan däck/ underlag KONTAKT H = Vattenskiktets tjocklek Fig 3: Schematisk bild över friktionskraftens Flg 4a: Principiell bild över den hydrorne­ uppdelning. 'o/~ kaniska kraftens uppdelning.

23 v o

. H . -/H H' ]" ((t_'lJ)3f2 In 1+- + -R' (2+- ) ' - 1- - lin (-.;::..'-..:.,'H"'-. ­ [ R r R . 1+" ' p .p p 1 ~-,dJr p

d "ii =;110 p . o v' g w V '; . vatte~dJupet (mängd vatten över underlagets h~sta pun.kt). ' o R = underlagets medelproflldjup. , , p lp =" ytförliAllancfet mön.ter/~äckyta. derlaget. " planar" däcket på vatten­ n = >antal räfflor i däcket. filmen. Vid fullt utbildad vattenpla­ d = däckets diameter: ning "planar" hela däckets kontakt­ yta mot underlaget. Redan vid lägre w == däckbredden. hastig heter påverkas delar av kon­ ,,;,. '\jJ (n+ I) . P taktytan, så att denna kontinuerligt . ~\ . n+'Ij) T minskar. (Fig 4b.) = däckets m&nsterdjup. PT Vid fullständigt utbildad va tten­ planing roterar hjulet långsamt. Det p ='0,23 tv' 1.5 'Fjr;r g kan t o m förekomma att hjulet rote­ w.. wd. .P... rar baklänges. Orsaken härtill är, att F = ,lasten på hindstä!lsbenet. den resu Iterande hyd romekan iska ~ Z kraftens riktning inte går genom = nominellt däcktryck hjulaxeln utan framför denna. Här­ PI " ," igenom åstadkoms ett motsatt rik­ " tat vridmoment på hjulet. (Fig 4a.)

Den enklaste formeln får ses som ställshjulen hos fpl 32, 35 och 60 är v ett specialfall ("snickarformel") av enligt denna formel: en mer komplicerad: \ Fpl 32: 195 km/h V = 63 lIP' Fpl 35 220 km/ h krit V' i Fpl 60 145 km/ h

2 Pi(kp/cm ) = däcktrycket. Hjulen på nosstället planar pga sina lägre däcktryck redan vid: Vkrit(km/h) = hastighet för fullt ut­ Fpl 32 185 km/h bildad vattenplaning. Fpl 35 185 km/h Fpl60 120 km/ h Fig 4b: Kontaktytan däck/ underlag tartbe­ Den and ra formel n (se rutan roende. ovan) är mer exakt och hänsyn tas Den kritiska farten för huvud­ förutom till däcktrycket även till

•• I litteraturen förekommer ett ~. par olika formler för beräkning av - den fart vid vilken vattenplaning in­ träffar. Det bör påpekas, att formler­ .-­ H[mm] na endast beräknar den fart vid vil­ (vattendiup) ken fullt utbildad vattenplaning in­ .' mm 5 mm träffar. De beskriver inte bromskraft­ 8 ...... , talets direkta fartberoende. Broms­ ...... " ..... -"'."f ... krafttalet minskar kraftigt vid våta 7 -..;, , banor. Det har sjunkit till hälften av ...... det värde man uppmätt vid torr bana ';. 6 ...... redan vid ca 50 proc av den fart då 5 fullt utbildad vattenplaning inträffar . 4

' 3

.- 2 Ap ,,'0,5 mm·~ --· ) 1,2 mm ' (- -~ ) Pr = däckets monsterdjup

24 V[kmJh]

inte kan avledas tillräckligt snabbt via däckmönstret och underlagets truktur. Viskös vattenplaning kan uppträda redan vid låga hastigheter. då i samband med slät banytstruktur och slitna däck. Gummireversion uppträder då ett hjul har varit låst eller bromsats hårt så länge att gummit i däcket pga friktionsvärmen har ombildats och blivit flytande, Vattnet i däckets kontaktyta med banan övergår till ånga, vilken innestängs av det fly­ L------~------~--_,------~------~----~~~Lm __ tande gummit. Därmed utgör gum­ mit en effektiv tätning runt kon­ ' ~ Fig 6: Teoretiskt beräknad rul/sträckä för fpl 35 på torr bana"Ja) resp ps 'bana (b) därfpl taktytan , vattenplanat Angans tryck kan bli så stort att det förmår bära upp hela däcket och avskilja det från kontakt med under­ laget. Även gummireversion kan in­ • Mängd vatten på banan, • För flygplan 37 är dock formlerna träffa vid låga hastig heter «50 • Däckets geometri, inte tillämpliga, Detta beror på att km/h). Släpps bromsen, börjar hju­ • Antalet räfflor i däcket, huvudstället har tandemhjul, vilket let återigen att rotera .- gummire­ • Däckmönstrets djup. formlerna inte tar hänsyn till Den versionen upphör. • Banans struktur. fart då vattenplaning inträffar är högre för tandem hjul än för enkel­ I fig 5 åskådliggörs hur farten, då hjul/boggihjul fullt utbildad dynamisk vattenpla­ ning inträffat, varierar med ovan an­ givna faktorer. Figuren visar, att far­ E ffekterna av ten för fullt utbildad vattenplaning vattenplaning omfattar: beräknad med den enklare formeln Den viskösa endast gäller vid relativt stora vat­ vattenplaningen uppkommer pga • Minskad sidstabilitet. tendjup (> 10 mm). att slask med dess höga viskositet • Minskad bromsverkan, Som nämnts har effekterna ett inbördes beroende - ökad broms­ kraft medför minskad sidstabilitet på hala banor. Detta måste alla förare vara uppmärksamma på i samband H med landning på hala banor i kraf­ tig sidvind. Flygplanet kan då "dri­ a ' fpl·35 ... va " av banan. Noshjulet har pga läg­ ...... , ...... re däcktryck större benägenhet att i ... vattenplana än huvudhjulen . Med vatten eller slask på banan innebär ~ detta att noshjulsstyrningen kan bli ineffektiv, 5; Vid dynamisk vattenplaning är far- ~ 4

j :1

,1,

r--±·o-.----r~,..,.....-r-..";,,,;---r-,--.----r--'7,· '3...,OO,----r-...;--r-....[km/h) 20 '

F/g, S: Teoretisk vattenplaningshllstighet för fpl 32 (t v), resp fp/ 35 (ovafj) som funktion:, av , vattendjupet, på banan och banans mede/profildjup (R J. . '. ,. " , p .. ;

25 dräneringstiden, Det är viktigt att se till , att goda möjligheter för dräne­ ring av banan skapas! Därför skall man på vintern inte endast ploga banan utan även områden på bägge -.-­ sidor om denna, så att smältvattnet lättare kan rinna bort. Vidare mins­ kar man risken för att skevheter bil ­ das i banan vid tjallossn i ng och där­ med också risken för att stora lokala ----­ = makrostruktur vattensamlingar bildas På våra breddgrader uppnår den ~-­= mikrostruktur vid regn bildade sammanhangande vattenmangden på en landningsba­ • na sal lan mer an 1 mm djup. Lokalt v kan' dock stora och djupa pölar bil­ F/g 8:,Teoretisk effekt p~ ' v~ta banor av god makro- och mikrostruktur. das, Kraftig sidvind försvårar dra­ neringen av banans lovart-sida, var­ för vattendjupet dar kan vara större ten inte (då vattenplaning inträffar) givits är följande faktorer de som har än ovan angivet varde, Bör darför nödvändigtvis densamma som den störst betydelse vid risk för vatten­ beaktas noga I då vattenplaningen upphör, Vid planing: prov har man uppmätt skillnader: dessa båda farter på 25 km/ h, Därför • Fordonets fart. bör förarna, då banförhållandena • Vatten (slask)-skiktets tjocklek, medför risk för vattenplaning, brom­ • Däcktrycket. D äcktrycket är sa aerodynamiskt så länge som möj­ • Underlagets struktur, (som formlerna anger) betydelse­ ligt. Därigenom minskas det område • Däckmönstret. fullt för såval dynamisk som viskös där vattenplaning för noshjulet kan vattenplaning, Ju högre trycket är i Fordonets fart är avgörande Vid inträffa, däcken, desto mindre blir risken för risk att råka ut för dynamisk vatten­ Bromskrafttalet avtar gradvis un­ att hamna i vattenplaning, Ett däck planing, Understiger farten det kri­ der förstadiet till vattenplaningen, med högt tryck möjliggör högre tiska km-talet kan inte fullt utbildad Vid fullständig vattenplaning blir: bromstal på våta banor an ett däck dynamisk vattenplaning inträffa, ,Il B -; 0.05. Man kan anta att med lägre tryck, Normalkraften på Viskös planing och gummireversion hjulet - flygplanets vikt - påverkar kan dock inträffa redan vid mycket rullsträckan ungefär fördubblas i de endast i liten omfattning den kritiska låga farter « 50 km/ h), fall då fullständig vattenplaning in­ vatten plan i ngshastigheten ' träffar, Detta sett i jämförelse med rullsträckan på en torr bana av sam­ Vattenskiktets tjocklek på banan Underlagets struktur kan uppde­ ma underlag, (fig 6), Uppmätta sträc­ påverkar även starkt risken för att las i: vattenplaning inträffar, Därför bör kor visar att rullsträckan t o m kan • Mikrostruktur bli tre gånger så lång! banorna noggrantdräneras. För god dränering fordras en bombering • Makrostruktur. (välvning) av banan på 1,5 proc. Mätningar i England har visat, att en Med mikrostruktur förstås ytrå­ ökning av banans bombering utöver heten på underlaget. Makrostruktur F aktorer vä­ utgör underlagets grovstruktur, (Fig 1,5 proc bara obetydligt påverkar sentligaförvattenplaningsrisken. ­ 7). M ikrostruktur har sin betydelse I enlighet med vad som tidigare an­ genom att den förmår bryta igenom ytspänningen i den vattenfilm som uppstår mellan dack och underlag , En god mikrostruktur på banan minskar risken för viskös vattenpla­ ning och höjer bromskrafttalet (~IB)' Is tackt av ett tunt vattenskikt ut­ makro­ mikro­ medelprofil gör exempel på en banbeläggning struktur struktur djup som ger upphov till mycket dålig mikrostruktur, Banan blir då extremt hal. grov god > 1, O mm En grov makrostruktur har relativt många och grova "kanaler" mellan stenarna i underlaget. Sådan struk­ tur har därmed god möjlighet att slät dålig

26 i kontaktytan mellan däck och un­ derlag

•• För att minska risken för vatten­ planing och höja bromskrafttalet, har man på bl a Arlanda åtgärdat både makro- och m i krostru ktu ren på banan. Man har låtit slipa trans­ versiella spår (3 mm djupa och 10 mm breda) i banan resp bearbetat betongen mellan spåren med en maskindriven hammare (Groving: Scoring). Effekten aven ändring i banans makrostruktur medför att ,u är mer B fartberoende än vad en ändring i mikrostrukturen medför. Dvs genom F/g 9: SAAB-SCAN/A:s (riktionsmätbil. att belägga banan med ett underlag av makrostruktur kan man avsevärt • höja den fart vid vilken vattenpla­ ning inträffar, (fig 8) ' riktigt sätt. Genom köp av friktions­ mätbilar (fig 9) får flottiljerna nu ett ~ bra instrument att uppmäta broms­ DäCkmönstret krafttal som nära överensstämmer har sin största betydelse i samband med de som förarna upplever på så­ med banor med dålig makrostruk­ väl torra, isbelagda som våta banor tur. Vid god makrostruktur sker drä­ Viktigt är att banfriktionen mäts där neringen i kontaktytan mellan däck flygplanets huvudhjul beräknas rul­ och underlag huvudsakligen via un­ la, dvs på bägge sidor om mittlinjen. derlagets struktur. På en relativt slät Våta banor måste respekteras av bana sker denna dränering till stor förarna. Våta banor kan medföra att del via däckmönstret. Är man med­ man förlorar kontrollen, över sitt veten om att banan har en dålig flygplan vi d rullning på marken efter makrostruktur, är det viktigt att byta landning. Speciellt bör du beakta däcken innan mönsterdjupet är följande regler: nedslitet. Ett mönsterdjup på 3 mm på en slät betongbana höjer vatten­ • Undvik landningar vid kraftiga planingshastigheten med '"'-' 20 proc regnskurar; Jämfört med 1 mm mönsterdjup. • Landa på märket - undvik plus­ Den typ av däckmönster som ef­ landningar; fektivast d ränerar bort vatten eller • Bromsa aerodynamiskt så länge slask utgörs av long itudinella räfflor som möjli9t; i däcket - typ flygplandäck. Fördel­ • Använd bromsskärm eller rever­ aktigt är ett litet antal räfflor i däcket, sering; då många och därmed små räfflor • Bromsa mjukt med hjulbrom­ kan sluta sig i däckets kontaktyta sarna. med underlaget och därmed försvå­ • Mäthju/et sett (rån bagageluckan. ra d räneri ngen.

~tgä'de, fö, att minska riskerna för vattenpla­ ning, - Det effektivaste sättet att minska ri skerna för vattenplaning är att förhindra att slask eller samman­ hängande vattenmassor bildas på bansystemet. Ett alert och bra un­ derhåll är därför helt nödvändigt l Förarna blir vid vattenplaning oftast överraskade av den dåliga broms­ verkan. De skulle - om de i förväg känt till de rätta förhållandena ­ planerat sin landning annorlunda. Det är därför väsentligt att uppmät­ ningen av banfriktionen sker på ett

27 Deba.ftOl'lIm

lygläkaren som flygmedicinsk dan dessa presumtiva flygrisk-sol­ specialist. tillika pilotens hus­ dater hade lyckats passera alla tidi­ Flygläkarens roll gare gallringsstationer innan de F läkare och biktfader, debute­ rade ca 1918 i den ameri kanska kom till förbanden . kom det att röra krigsmakten. Amerikanerna hade sig om mycket intrikata ställ n ings­ i vapensystemet taganden. kommit till västfronten med "värl­ dens bästa flygvapen " . De blev djupt •• Det psykologiska o,;:~,anderta­ chockerade när de såg hur snabbt gandet av den flygande personalen en flygare bröts ned av stridens på­ döma en kamrat för feghet. när den­ kräver inte bara medicinsk kunnig­ frestningar och utan att något gjor­ ne i verkligheten hade varit sjuk. het utan även ett stort mått av takt­ des för att hejda förfallet. Hjälplöst Det rådde tveksamhet huruvida känsla. Flygtjänst under krig är för­ utlämnad åt sitt öde fick pil oten fort­ flygläkaren själv skulle va ra pilot el­ slitande. Alla tecken till psykisk labi­ sätta tjänsten till dess han en dag ler inte. Visserligen skulle en flyglä­ litet och konfliktbenägenhet måste dukade under i en luftstrid. Ameri­ kare med full flygträning lättare observeras mycket noggrant. efter­ kanerna insåg då att flygförarna be­ kunna förstå vissa av piloternas svå­ som det inte bara nedsätter veder­ hövde speciell medicinsk tillsyn. li­ righeter. men å andra sidan riskera­ börandes motståndskraft utan kaväl som flygplanen behövde sina de man då att hans flygintresse ev också äventyrar andras liv. Hand­ utbildade tekniker. De började mål­ skulle gå ut över den tid han skulle läggningen av den stridsutmattade medvetet specialutbilda ett litet ur­ ägna åt sin medicinska ve rksamhet. piloten. som är i grov psykisk oba­ val militärläkare i flygmedicin och De tyska förbandens flygläkare lans och som kan företa sig de mest knöt dessa till de flygande förban­ hade följande huvuduppgifter: den. " The Medical Officer" skulle oväntade handlingar. kräver första­ else och inlevelseförmaga hos flyg­ studera flygtjänstens inverkan på pi­ A) Den slutgiltiga uttagningen av läkaren. loten. va ra hans läkare och rådgiva­ flygande personal. Bedömningen av flygande perso­ re och samtidigt en förbindelselänk B) Psykol ogiska omhändertagandet nals stridsvarde och deras behov av mellan föraren. hans chef och högre av flygande personal. vila. medicinskt omhändertagande militärmedicinsk instans. Arrange­ e) Bedömningen av flygande per­ eller avkoppling fran flygtjänsten var manget gav god utdelning. Haveri­ sonals stridsvärde. den tredje viktiga funktionen. Det frekvensen sjönk. den flygande per­ D) Rådgivande rörande diverse första tecknet på nedslitning hos en sonalens moral och stridsvärde höj­ tekniska flygproblem . flygförare är ofta oförmågan att des. Systemet spred sig snabbt. Un­ koppla av och varva ned på fritid . der andra världskriget hade alla Eftersom man aldrig kunde garan­ stormakternas flygande förband tera att alla med b ristande psykisk Flygläkaren fick redan pa detta sta­ flygläkare. och fysisk uthållighet hade gallrats dium Ingripa och avgöra om föraren bort vid antagningen eller under ut­ ifraga skulle ha permission. sändas bildningen. hände det att sådana till konvalescenthem. kurort eller sjukhus. Luftwaffe. olämpliga individer genomgick flyg­ l. Flygläkaren hade att bedöma - Tyska flygvapnet försåg under träning och sedan kom ut till för­ tjänstbarheten efter olycksfall (fram­ kriget varje flygande enhet med en banden . Vid bedömning av deras förallt vid skallskador). efter strids­ egen flygläkare. För att få tillfälle att lämplighet f:ck förbandets flygläkare skador och efter ögon- och öron­ smälta in i kamratkretsen blev dessa en mycket specifikt viktig roll. Eme- sjukdomar. Allt detta krävde breda läkare så sällan som möjligt flyttade allroundkunskaper samt goda flyg­ till andra enheter. De knöts till flyg ­ medicinska insikter. Om flygläkaren förbandet och ombaserade alltid var för förSiktig. ställde han för tillsammans med sina besättningar. många flygare på marken. Var han Flygläkarna höll sinsemellan god för djärv, riskerade han kamraters li v kontakt och bytte informationer och och oersättlig materiel. ideer. vilket bidrog till den tyska Eller: flygmedicinens snabba utveckling •• I många fall var flygläkaren inte före och under andra världskriget. bara äldst ifråga om ålder och erfa­ Flygläkarna va ldes med stor om­ renhet vid sitt förband utan även den sorg: han skulle inte vara för ung officer med langsta tjänstgoringsli­ och oerfaren och inte för gammal den vid enheten . Han kände varje och bekväm. Framförallt skulle han "Är flygande man - hans sätt att flyga. hans mili­ lära sig att bilda sig egna omdömen tära och privata h istoria. Han hade och att arbeta självständigt. Han ofta tillräckligt med flygerfarenhet skulle visa intresse för flygning och pe'rsonalen själv för att kunna bedöma piloten ur flygarna. Han skulle kunna anpassa denna synvinkel. Flygläkarens bety­ sig men även ha förmågan att för­ delse blev särskilt uppenbar. när di­ fäkta sina egna medicinska stånd­ offrad 'på -den visionscheferna stupade en efter en pu n kter gentemot m i litära åsi kter. och flygläkaren då. bättre än nå­ Inte så sällan kunde medicinska och gon annan officer. var den som militära synpunkter gå isär. T ex pOlitiska kunde informera den nye chefen om kunde en flygare. som inte var om­ hans personals egenskaper. tyckt på förbandet . sändas iväg Många förslag till förbättringar till flygläkaren i förhoppningen att bekvämlighetens av installationer i flygplanen kom denne skulle finna fel som gjorde från flygläkarna. Flygläkaren , som vederbörande till ett fall för avpolle­ dagligen var närvarande vid den tering. I andra fall kunde ett förband altare?" operativa verksamheten. kunde

28 orum ibland t o m upptäcka brister i flyg ­ ti ll räckligt höga krav - kunde dra som kräver läkarens medverkan, plan konstruktionen tidigare än till sig sådana sökande som inte t ex katastrofmedicinska ingri­ konstruktören själv eller den kon­ skulle söka en tjänst dar standarden panden och därvid vara väl för­ sulterande fysiologen . var låg. Dessutom ansåg man att trogen med fiendens presumtiva man inte kunde ha låga krav på flyg­ stridsmetoder (inkl ABC-strids­ läkaren , när man hade höga krav på medel) som kan tänkas bli insat­ ta mot hans baser." RAF . - den flygande personalen 2. För att kunna svara upp mot dessa Det brittiska flygvapnet gav 1947 ut krigets krav måste flygläkaren utbil­ en redovisning över psykiska das redan i fred , Att etablera den åkommor bland RAF:s flygande per­ 4. Svenska personliga kontakten med den flyg­ sonal under andra världskriget. I vapnet. - Bland flygläkarens krigs­ ande personalen tar tid och är inget rapporten värderas den roll som de uppgifter står omvårdnaden om den som kan anstå till efter mobilise­ brittiska flygläkarna spelade när det flygande personalen i främsta rum­ ringen Redan den fredsmässiga gällde att spåra och behandla psy­ met. Det är kanske en överdrift att flygtjansten är så riskfylld och på­ kiska stressreaktioner bland besätt­ påstå att vart lands mil itära öde frestande, att piloten behöver sin ningarna. läkarinsatsen skattades hänger pä ett halvt tusenta ls strids­ speciella medicinska ti ll syn - lika mycket högt och man sträckte sig sa flygare. Man kan dock med rätta pa­ odiskutabelt som flygp lanet behöver längt som till omdömet: "The squa­ stå att de är flygvapnets dyrbaraste sin mekaniker. dron medical officer is the most im­ ti llgång. Varje förare representerar portant doctor in the Air Force." en betydande kapitalinvestering •• Fram till 1966 hade förbanden Den brittiske 'Medical Officer' ingick som fran stridsekonomisk synpunkt halvtidsanställda flygläkare. Det aret som ordinarie medlem i flygförban­ måste utnyttjas så effektivt som möj­ det. ligt. Flygläkaren är därför en viktig Även hos RAF lades stor vikt vid del av vapensystemet. uttagningen av flygläkarna. Man var läkarens krigsuppgifter har av vår (och är än) mycket mån om att få främste flygläkare Arne Frykholm rätt män. De skulle snabbt kunna fo rm ulerats så här: "Har vi råd ruinera smälta in i kamratkretsen samt stän­ A) " Flyg läkaren skall som ord inari e digt och överall t - i mässar, om­ förbandsmedlen (Medical Offi­ ett vapensystem kläd n i ngsru m, o rdersalar, hangarer cer) i nga i det stridande förban­ och gymnastiksalar - umgås och det (divisionen) och följa dess blanda sig med flygarna. Detta var som kostat personal i alla dess aktiviteter. nödvändigt, eftersom förmågan att i B) Han skall hälla nära kontakt i tid upptäcka stressymptom helt ba­ medicinska medicinsk t-psyko­ mi Ijarder1" serar sig på den personliga känne­ logiska personaifragor med det dom flygläkaren har om varje man. befäl/den officer som beslutar "You will notice only if you know om förbandets stridsinsats. you r men wei l. " Man betraktade e) Han skall pa ett sakkunnigt och flygläkaren som en ovärderl ig länk togs det första steget mot nedrust­ me llan besättningarna och deras kompetent sätt pa ett tidig t sta­ ningen i och med alt de fast anställ­ chefer. dium kunna notera när flygande da flottilj läkarna ersattes av tim- el­ personal visar tecken på strids­ ler arvodesanställda läkare, av vilka trötthet eller utmattning och man inte krävde flygmedicinsk kom­ 3. USAF. ­ därigenom försätter flygsäkerhe­ petens. Arne Frykholm , ansåg om Amerikanerna har den längsta erfa­ ten ell er stridsmoralen i fara. I detta: renheten av flygläkaren som del i ett sådana fall har han att I nara " Foreträdare för totalforsvarstän­ vapensystem De ansåg att flyg läka­ samarbete med respektive befäl kand et har ofta velat göra gällande, ren fö rst och främst skall vara läka­ insätta adekvat behandling. att det moderna kriget knap past re. Han ska ll ha god medicinsk ut­ D) Han skall vara beredd att ta ett kommer alt ställa krav pa exklusivt bi ldning och en mer än genomsnitt­ mycket stort ansvar i de fall där d ifferentierade m i I itärmed ici nska li g förmåga att vinna sina patienters stridsinsatsen bedöms tveksam specialiteter. fordringarna skall förtroende. En stor del av förtroen­ el ler meningslös pga de bedöm­ kunna ti ll godoses av den fredsmäs­ det frän flygande personalens sida ningar han ur flygmedicinsk siga sjukvården och ordinarie medi­ hänger på flygläkarens förmåga att synpunkt gjort betr personalens ci nal personal . Beträffande flyg läka­ tala flygarens sprak. något som en­ stridsvärde. rens uppgift vill jag dock bestämt dast kan förvärvas genom att läka­ E) Han skall finnas tillgänglig under reservera mig mot ett sådant reso­ ren själv deltar i flygtjänsten. Delta­ den tid förbandet är Insatt i strid nemang. Vi kommer dyrt att få beta­ gandet anses erforderligt även för - Han skall ge samma omvård­ la om flygförbanden utrustas med ur att läkaren genom egen erfarenhet nad åt andra förbands flygande flygmedicinsk synpunkt outbildad, skall kunna sätta sig in i flygtjäns­ personal som baseras på hans inkompetent el ler okvalificerad per­ tens fysiska och psykiska påfrest­ baser och hålla kontakt med sonal Flygvapnet kraver redan i fred ningar. dessa enheters flygläkare. kvalificerad specialutbildning av En faktor av stor betydelse är läka­ F) Han skall övervaka markstyrkans flyg läkare förenat med meningsfull a rens personlighet. Han skall vara in­ arbetsmi ljö och rutin, så att inte praktiska arbetsuppgifter knutna till tresserad av Jobbet, av flygning, av heller denna utomordentligt vik­ de operativa flygfcirbandens verk­ idrott, vara en " good mixer". Över tiga mänskliga länk i vapensys­ samhet för att grundlägga den per­ huvud taget stäl lde man mycket temet klickar av medicinska skäl . sonal- och miljökännedom som är stora krav när man utsåg flygläkare . G) Han skall vara beredd att biträda oundgängligen nödvändig för lö­ Man ansåg, att man - om man hade för lösande av andra uppgifter sande av krigsuppgifterna. Jag stä l- ~

29 "Air National Guard"

I dessa bistra tider med minskade något för Sverige? anslag för försvaret, skulle inte FV kunna använda delar av sitt anslag pa ett annorlunda sätt? Basera nag­ ra nedläggningshotade divisioner verke t. Flygsidans personal skulle Administrationen borde till största på civila flygplatser som Arlanda, kunna utgöras av ett litet antal fast delen skötas av närmsta flottilj . En diviSIOn enl ovan borde i freds ­ Sturup och Landvetter. Använd de anställda och av f d FV-piloter, som tid dygnet om/året om bl a kunna befintliga civi la anläggningarna och övergått till civilt arbete. Nyanställda upprätthålla incidentberedskap. I organen för bränsleförsörjning, ser­ styrmän i SAS, lämpl igen andre-pilo­ vice. uppställning av flygplan. trafik­ ter på DC-9, skulle en dag i veckan krig borde divisionen kunna använ­ ledning, väderservice m m. tjänstgöra i FV och övriga dagar das i invationsförsvaret, understöd av markstridskrafter och för enklare Bassidans personal skulle kunna disponeras av SAS. Någon 2-3 da­ jaktuppdrag m m. • hel- och deltidsanställas och vissa gars period per månad skulle ev på tjanster kunde köpas av Luftfarts- fr iv il li g väg disponeras av FV. FlO Reino EngqvisI, SAS S':ar:------­ Försvarsanslagen krymper konti­inklusive dito i simufator. Utbild­ligt ske. FV:s ekonomi medger inte nuerligt. Flygvapnet (FV) maste ningskravet är omfattande. Därför att äldre 'överskottsmateriel' be­ prioritera. maste fö rarna vara heltidsanställda. hElIIs i drift. Hotbilden (/ dag och i morgon) Men de förväntade stora avgang­Insändarförslaget (a tt utnyttia ci­ nödvändiggör ett starkt och mo­arna till t ex SAS tvingar troligen FV vila flygplatser och resurser) möi­ dernt, svenskt stridsllygsystem för att framdefes utnyttia f d fast an­liggörs inte utan tillskott av perso­ att önskad försvarseffekt skall upp­stälfda. Målet för sådana piloter nal och utrustning. Därtill har FV nås. Modern materiel stälfer stora måste dock anpassas/sättas lägre inte ekonomiska resurser. I FV:s krav på markpersonalens utbild­än för fast anställda. minskande organisation måste allt ning och tekniska kunnande. Servi­För att kunna hålla så stor del ev extra utrymme satsas på kva­ ce och underhåll måste fungera som möiligt av den moderna mate­litetskomponenter. perfekt. rielen i tjänst, har FV tvingats till Av dessa skäl finns tyvärr inte nu För att kunna ta ut full effekt ur organisationsminskningar. Aven eller framdeles utrymme för ett vara ensitsiga system -stridsflyg­utbyte av äldre, oekonomisk och svenskt "flyghemvärn". • plan, krävs kontmuerlig flygträning ineffektiv materiel maste kontinuer- 01''' K-G Widen, FSjC

~ ler mig mycket skeptisk till nuva­ lens hälso- och Sj ukvard. En I ri ks­ När det gäller materielens driftsa­ rande fredsorganisation av militär­ dagens principbeslut varen 1978. kerhet skyr man varken ansträng­ sjukvården , som mot protest på­ kommer dock även dessa läkare att ningar eller kostnader Frägan om tvingades flygvapnet och som resu l­ försvinna och den flygande persona­ männ iskans/pi lotens driftsäkerhet terar i att vara ordinarie forbandslä­ len fra mgent att stå helt utan läka­ daremot tycks vara oväsentligt i för­ kare under diskutabel varuförteck­ re! Personalens hälsovård skall om­ hallande till kravet att " alla skall ges ning saluför flygmed icin å 8. 10.12 händerhas av de civila hälsoräden. samma förmaner". kr eller mera per kapita och presta­ Vid Sjukdom o d hanvisas flygarna. Om alla skall ha samma förmaner. tion. Specerihandlarens hedervärda likso m alla anställda. till den kom­ är da alla beredda att svara upp mot yrkesutövn ing i all ära. men när den munala sJukvårdskon. Har vi verkli­ samma krav? Är alla villiga att en tillämpas på flygmedicin i sadana gen rad att på detta sätt ruinera ett regnig vinternatt på kommando ge former som f n sker, kan man förut­ vapensystem som har kostat mil­ sig ut över ett mörkt hav i överljuds­ sätta att flygläkaren i krig kommer jarder? fart på några tiotals meters höjd?-­ att utgöra den svagaste länken inom Om det bara rörde sig om pengar, Är vem som helst kapabel att bära 7 kngsmaktens starkaste och dyraste sku Ile man kunna rycka på axlarna å 8 gånger sin egen vikt i en luft­ vapensystem' , at denna excentriska nyck att spara st ri d? Den fl ygande personalen har i alla tusenlappar genom att låta millio­ •• De exeptionella krav som ex ­ ar önskat sig en heltidsengagerad nerna rulla vind för vag. Man kan ju trema arbetsuppgifter i en extrem egen läkare med god psykolog isk alltid betrakta det som en extrava­ miljÖ ställer måste kompenseras blick, som är tekniskt allmänbildad gant form av masochism, som vi i med motsvarande speciell omsorg och intresserad, fl ygmilitärt utbildad detta självplageriets förlovade land om dessa människorl Det borde vara och helst flygkunnig. Om sa behövs kan kosta på oss. uppenbart. borde i hans roll som husläkare även Men det rör sig om mer än miljar­ Att under förebärande av allehan­ inga med iCinsk omsorg om flygar­ der. Det rör sig om människoliv l da undanflykter - såsom kostnads­ nas familj . Flygvapnet har under sin krigsbefn­ skal, jämlikhetsprinciper eller ratio­ ade existens förlorat dubbelt fler pi­ naliseringssträvanden beröva loter än RAF under slaget om Eng­ fö rbandens flygförare den expertis •• Även o m det nuvarande för­ land: Vi förlorar varje år nästan en som svarar för denna tillsyn, är att bands-, tjänste- och anvisningsla­ division fl ygplan pga haverier. Hälf­ bokstavi igen offra vår flygande per­ karsystemet dalig t motsvarar flyg­ ten av dessa haverier är att tillskriva sonal på den politiska bekvämlig­ vapnets behov, så finns det i alla fa ll den mänskliga faktorn, dvs beror på hetens altare. • en deltidsläkare vid resp förband piloten och hans sätt att fungera. Flj-Iäk Here B. Paul som sköter den flygande persona­ • Författaren jämför FV över 50 ~r med några •• Detta förekommer inte i något flygvapen 30 månaders krig. - Redch anm. - Redch anm. .~ '­ .:.:; ~ I~ "-:-:­ "1'., :-:;- ',. ~ , . ':'!" -...... "J -" ''''. - ,.,

.... ' .~ to, " ~.: " h~ .. "'~ : . ~. ~ ...... ,.~, .... '~...... ~ - - ..::. -. .. '!:­ En "färdskrivare" som kan mäta och registrera praktiskt taget allt som flygplanet gör under ett flygpass installeras nu i Viggens jaktversion, JA Jakt-Viggen 37, "Färdskrivaren" skall öka flygsäkerheten och minska underhållskostnaderna. Egentligen utgörs den av ett mätsystem, som är baserat på en mini­ dator och registrerar ett stort antal signaler från utrustas med givare och utrustningar i flygplanet. Förkortat kal­ las systemet för RUF, vilket alltså uttytt är: Regi­ streringssystem för Underhåll och Flygsäkerhet. 'färdskrivaren' KUF RUF registrerar bl a även tillfäl­ nuell utvärdering av flygekipa­ liga fel som uppträder under gets förehavanden. flygning, men som är borta när Vid automatisk utvärdering planet landat. Det är något skrivs felsignalerna ut i klar­ man länge saknat och som text. Dessutom görs en "trend­ orsakat många tidsödande och analys", som visar om t ex kostsamma provflygningar. angivna gränsvärden håller på I flygplanet finns en kassett­ att överskridas. I den manuella bandspelare, som via 37 :ans utvärderingen spelas alla regi­ centraldator registrerar mät­ strerande mätdata från ett värdena från givare på olika flygpass över på minidatorns platser i flygplanet. På marken skivminne för att man snabbt finns minidator, skivminne, skall komma åt den inspelade bandstation, bildskärmstermi­ informationen. Mätdata kan nal, radskrivare och grafisk presenteras på bildskärm eller ~ bildskärmsterm inal. via skrivare. Man kan bl a gra­ fiskt följa hela flyg passet eller •• I flygplanet registreras delar av detta, t ex landningen. upp emot 600 olika signaler. Det kan gälla tryck, temperatur • • Tidigare har man haft ge­ och varvtal i motorn, G-påkän­ nerella normer (flygtid etc) för praktisk användning. Det var på andra tänkbara orsaker som ningar, fart, höjd, position , in­ underhållsåtgärderna. Med sålunda installerat i ett av Sa­ indikerats på bandet. För­ dikeringslampor, omkopplare RUF får nu varje enskilt flyg­ ab-Scanias provflygplan som hoppningsvis skall RUF i fort­ m m. När kassetten är fulIspe­ plan och varje särskild motor havererade i höstas. Kassetten sättningen inte behöva använ­ lad eller om något speciellt in­ lagrade samtliga mätdata som med mätdata kunde återfinnas das för att utvärdera haverier. träffar, plockar man u r kasset­ är av intresse för underhållet. efter haveriet. Den användes i Det har tillkommit för att före­ ten ur flygplanet och spelar av Det betyder att man säkrare haveriutredningen. Av bandet bygga sådana. Och kan RUF den i minidatorn. Minidatorn är kan bedöma när ett flygplan fick man ut vilka funktioner därmed förhindra ett enda ha­ programmerad så att man kan skall tas in för översyn. som fungerat. Därigenom kun­ veri , har försvaret tjänat in sys­ göra en automatisk eller ma- RUF har redan kommit till de utredningen koncentreras temet flera gånger om . • F MI/- lflj(/

1978/79 års fältarbetskurs för Rekordmånga på fältarbetarkurs flygplananskaffning. Mj S flygfältsingenjörer inom Hög­ Persson (Fst) orienterade om kvarteret, Milo O och B genom­ moderna flygplan - räckvid­ fördes sent i fjol höstas. Kur­ der i olika laternativ samt va­ sen var förlagd till F13. Kurs­ penverkan. anordnande myndighet var mi­ Flygfältsingenjör Gunnar lostab O med flyginspektören, Thunblad , som varit knuten till öv 1. Nils Palmgren som ku rs­ nal beredskapshöjande åtgär­ visningsövningar genom C Bai Bang-projektet i Vietnam chef. der inom flygfältsarbetskom­ F13:s försorg, nämligen före­ under två år, höll ett mycket Antalet deltagande flygfälts­ paniet vid olika beredskaps­ visning av berghangaren och intressant föredrag med om ingenjörer uppgick till ca 140 steg - från lystring till allmän verksamheten där, förevisning diverse förhållanden kring - rekord under ingenjörsföre­ mobilisering, samt för stabs­ av rörlig klargöring samt en byggnationen. ningens 18-åriga historia. Från personalen det nya rapporte­ flyguppvisning med 'Viggen'. Vid den gemensamma mid­ staber och förband hade ett ringssystemet. Undervisningen Sammanhållande programle­ dagen lämnade hedersgäster­ 60-tal representanter infunnit genomfördes i form av applika­ dare för förevisningarna var na, militärbefälhavaren i milo sig. Det sammanlagda deltaga­ toriska exempel med övlt Lid­ baschefen F13, övlt Stig Dell­ O, genit G Eklund, och dåva­ rantalet rörde sig alltså om ca brink och mj Bengtsberg som borg, med biträde av skickl iga rande statssekreteraren i för­ 200 man. ledare. Frågeställningarna i de medarbetare ur bas- och flyg­ svarsdepartementet G Nord­ applikatoriska exemplen löstes enheter. De väl förberedda öv­ beck orienteringar i försvars­ Förkursen , som samlat ca 30 stabs- och basvis. Genom att ningarna genomfördes för­ frågan med tonvikten lagd på nya flygfältsingenjörer (även samtliga staber och baser var tjänstfullt och bedöms ur ut­ värdet av frivillig försvarsverk­ detta rekord), leddes av övlt K väl representerade av såväl bildningssynpunkt värdefulla. sam het. Lidbrink (Milo O) och omfatta­ flygfältsingenjörer i olika be­ Utöver ovan angivna pro­ Mycket tack vare C F13:s de orienteringar om basbatal­ fattningar som av aktiv perso­ grampunkter lämnades som tillmötesgående med personal jonens organisation och upp­ nal bedöms utbildningen ha vanligt orienteringar m m i och lokaler, förplägnad och gifter samt om flygbasers upp­ haft stort värde från allmän be­ skilda ämnen. Ov 1. Tore Pers­ transporter kunde kursen ge­ byggnad. redskapssynpunkt. son (FS) redogjorde för CFV:s nomföras effektivt och utan Huvudtemat för tvådagars­ Under förmiddagspasset perspektiv- och programpla­ friktioner. • kursen var för basernas perso- 10 - 27 genomfördes tre före­ nering med olika alternativ för Övlr Rune Eriksson

31 F21 dominerade vinter-FVM

Arets flygvapenmästerskap i fljpol Hovsgård/F4 (120,8 p) vinteridrott genomfördes i må­ följd av met Lindström/F10 nadsskiftet jan - febr och i (136,0 p). - Lagtävlan vanns F15:s regi. Antalet anmälda var av F21 (707,4 p), tvåa kom F4 som vanligt stort. Samtliga (727,2 p) och trea blev F13 FV-förband och skolor var re­ (808,6 p). (F15 deltog - enl presenterade. praxis - inte i fälttävlan, efter­ som man som arrangerande • Första dagen genomfördes myndighet möjligen kan ha skidmästerskapet på 15 km fördel vid punktorienteringen med 130 deltagare.~ Denna pga lokalkännedom.) gren var planerad att genomfö­ ras i Bollnäs-terrängen men • Tredje dagen genomfördes fly1tades (pga snöbrist) till skidskyttestafett 3x8 km. Un­ Ljusne, som ligger i kustban­ der natten snöade det ymnigt det utanför Söderhamn. Sträng och trots stor insats av snösko­ kyla (-25°) rådde på morgo­ ter och spårpatrull fick tävling­ nen, vilket medförde att starten en genomföras i ett "mjukt" fick uppskjutas två timmar. och relativt svåråkt spår. Tem­ Tävlingen kunde sedan ge­ peraturen låg på behagliga -8 nomföras planenligt, dock grader med tidvis kraftiga snö­ med temperaturer mellan -17 byar och -12 grader. Stafetten (3-mannalag) bör­ Favoriterna f j Westin och It jade med skjutning och fortsat­ Lintzen (båda från F21) ledde te sedan direkt med skidor 4 klart vid varvningen ef1er 10 km. Vid varvning tilldelades de km med en inbördes tidsskill­ som skjutit bomskott "straff­ nad på tre sekunder. I mål ha­ rundor" (varje bomskott med­ de f j Westin drygat ut för­ förde ca 1 min extra åktid). Ef­ språnget något. Han vann med ter ytterligare ett skjutmoment knappa sex sekunder. - Lag­ plus skidor 4 km och ev "straff­ tävlan vanns klart av F21 på ti­ den 3.58,17. F4 belade andra rundor" skedde växling. plats (4.16,21) och F16 den För F21 deltog It Lintzen, fte tredje (4.29.19). Johansson (femma pa 15 km) och f j Westin Detta gjorde F21 • Andra dagen genomfördes till klara favoriter. - När Lint­ fälttävlan, bestående av skidor zen efter första sträckan, trots 15 km med punktorientering "straffrundor", växlade som samt kpistskjutning vid två förste man och Johansson på skjutstationer. Temperaturen andra sträckan hade snabbas­ hade under natten stabiliserat te tiden, så visste alla att F21 sig på -10 grader. Men en skulle vinna. Westin, som fick hård nordostlig vind (35 km/h den snabbaste tiden totalt, 50 år en bok med byar upp till 50 km/h) säkrade alltså genom sin do­ Fl gjorde tavlingsförhållandena minans segern åt F21 även i Flygvapnets andra huvudflygdag äger rum på F1/Väs­ väl så svåra som under första denna gren. Tvåa kom F4 (6 dagens kyla. Flera vanligtvis min efter) och trea blev F16 (13 terås den 23-24 augusti. Då firar Kungl Västmanlands goda skyttar sköt bort sig i den min efter). Hemmaförbandet flygflottilj sitt 50-årsjubileum.• Egentligen skulle F1 ­ hårda vinden. Fj Westin (F21) F15 hamnade först på 10:e i likhet med F1/2/3/4/5 - i år blivit 53 år. Men försvars­ visade även i denna gren sin plats; man sköt bort sig tråkigt beslutet av 1925 var ett nedrustningsbeslut och valet av överlagsenhet och vann med nog. • förläggningsplats förhalades. Tankar fanns på Uppsala. totalpoängen 118,8. Tvåa kom Mj Lars Unger Då dock Västmanlands regemente samtidigt skulle läg­ gas ned ändrades planerna. Uppsättningen av "Första Nytillkomna film- och ITV-program Flygkåren" fick vänta några år. 1929 kunde dock F1 (så benämnd efter 1936) starta sin verksamhet i Väs­ FV 78-127 "FV-kavalkad -78" terås-trakten. Hässlö-fältet blev dock inte färdigställt Programtid. 16 min förrän året därpå.• Om 30-talet, beredskapsåren samt Sony 3/4" kassett, färg efterkrigstidens övergång till 'readrift' och tjänsten FV 79-132 "Flyg ptJ lek och allvar" fram till i dag berättar fängslande en nyskriven bok ­ Programtid: 9 min vars omslagsbild presenteras ovan. F1-boken är i A5­ Sony 3/4" kassett, färg-el 16 mm färgfilm format och omfattar ca 500 sidor. Den är bunden i ge­ FV 79-133 "Flygstabens organisation och arbets­ diget linneband och är rikt illustrerad; flera färgbilder uppgifter" ingår. Priset är 75 kr och kan beställas av: F1 Historie­ FV 79-134 "Med IACE till USA 1978" kommitte, Fack, 720 06 Västerås, Postgironumret är: Programtid: 20 min 4359673-3.• Denna 50-årsbok kan ironiskt nog även Sony 3/4" kassett, färg sägas bli den symboliska slutpunkten för F1:s hela FV 79-135 Nyhetskassett nr 11: historia. Ty 1983 slås grindarna till forna Första Flyg­ "FV och framtiden" kåren igen för alltid. Flottiljen upphör då tyvärr att exi­ AMF 4410 "Anfall i mörker" stera. Hässlö-fältet kommer dock att kvarstå som krigs­ Speltid: 14 min bas. 16 mm färgfilm

32 FLYGDAGAR & UTSTÄLLNINGAR

Tid Organisation Plats Flyguppvisning OS -13 Husqvarna motorklubb/ Drättinge-banan, Rote AJ 37 VM-motorcross Husqvarna OS -20 Int Dragrace Mantorp Ro te AJ 37 OS-20 Stockholms fl ygklubb Skå-Edeby En 3SF OS-20 HylIInge motorsäll­ Knutstorp En SK 60 skap En SK 61 OS-27 Malmö segelflygklubb Skövde En SK 60 En SK 61 OS -27 Boras flygklubb Bo rås En AJ 37 OS-19 - 27 Sydostmässan Kalmar MarkutstälIn. 06-09-10 F6, huvudflygdag Karlsborg 6-grp SK 60 En SK 61 Grp AJ 37 En HKP 3 • Flyghistoria i USA. En Messerschmitt Bf. 190 p~ National Air & Space En SF 37 Museum i Washington. Rote AJ 37 Grp AJ 37 En 3SC En HKP 4 Trupp FJS Unik museiresa lill USA 06-16 Anderstorps Racing Anderstorp 6-grp SK 60 ment Museum på Eglin (med Club/VM Formell En SK 61 I höst kommer Svensk Flyghistorisk Förening möjlighet till bad i Mexikanska 06 -16 Åhus-mässan Åhus 6-grp SK 60 (SFF) att anordna en Gulfen) samt Pensacola och 06-17 Västra Gästrike Storvik Rote AJ 37 USA-resa till olika det stora marinflygmuseet. Re­ fl ygklubb san avslutas på Harlingen. flygmuseer och andra 06-30 Expo Norr Östersund Fpl 3S m m? Tilläggsresan fortsätter från '-- flyghistoriska begiven­ Harlingen till flygstaten fram­ 07-08 SM Dragrace Pitea En 3SC heter. Resan kommer för alla andra: Arizona. Där be­ 07-08 Flygfesterna Mohed Rote AJ 37 att äga rum i månads­ söks bl a Davies Monthan Air 07-22 Karlskoga Motorklubb Karlskoga En AJ 37 skiftet september/okto­ Force Base som är en upp­ ber. Detta för att medge ställningsplats för tusentals 07-28 CISM-masterskap Karlsborg En SK 60 militärflygplan och Pi ma Air fallskarmshoPP En SK 61 ett besök på Confede­ rate Air Force' årliga Museum. Las Vegas med låg­ 07-29 Int Dragrace Manto rp En AJ 37 flygning i Grand Canyon med flyguppvisning på Har­ 08- 11 Nollamässan/ Umeå Grp SK 60 veteran flygplan står också pa Försvarets Dag En HKP 4 lingen i Texas. Resan programmet liksom besök i är givetvis öppen även 08-19 Int Dragrace Bulltofta 6-grp SK 60 Los Angeles och San Fran­ för andra än SFF-med­ sisco. 08-19 Ludvika flygklubb Ludvika En/grp 3SC lemmar för ALLA Planläggningen kan eventu­ 08-2S - 26 F1, huvudflygdag Västerås 6-grp SK 60 med flygintresse. ellt komma att modifieras nå­ En SK 61 got. Grundresans längd blir 16 Resan kommer att läggas upp En HKP 3 dagar. Avresa sker fran Arlan­ med två alternativ. Dels en Rote AJ 37 da den 22 september. Tilläggs­ Grp 3SC grundresa för alla deltagare, resan tar ytterligare en vecka. En HKP 4 dels en tilläggsresa som anslu­ Inkvarteringen blir huvudsak­ Trupp FJS ter på grundresan. I grundre­ ligen på motell (typ 'Holiday 09-28 F12 san besöks bl a Bradley Air Kalmar 6-grp SK 60 Inn') Rote AJ 37 Museum norr om New York. Grundresan kommer att kos­ Air & Space Museum i Wa­ 09-29 HkpS, 20 år Boden En 350 ta ca 6.000 kr, medan tilläggs­ shington inkl samlingarn i Sil­ En S 37 resan går på ytterligare ca ver Hill (där bl a finns bevarad En HKP 4 2.000. I priset ingår flyg Arlan­ En SK SO och uppställd en skänkt, da-New York tir samt flyg och svensk 29:a, 'Flygande Tun­ buss inom USA, övernattning­ na'), US Air Force Museum i ar med frukost och vissa ge­ Day ton, US Air Force Arma- mensamma måltider. SFF . räk­ nar med att bjudas på några av inträdena för de 'Special Gui­ ded Tours', som planeras av föreningen. Denna unika specialmusei­ Nva Team 60 resa kostar visserligen en hel Flygvapnets uppvisningsgrupp del slantar, men är likväl verk­ Team 60 fr F5 (6 SK 60) förevisar ligen mycket prisvärdi Ett så­ sig sex gånger i sommar. Den dant här tillfälle kanske aldrig nya besättningen består av, fr v: återkommer. Kontaktman, pla­ Kn Tommy Pålsson (6:a), kn nerare och med på resan som Nils-Olov Lindberg (2:a), kn "flyghistorisk" reseledare är Benny Laismark (4:a), kn Lars Lennart Berns, sekreterare i Göran Olsson (3:a), kn Anders Wahlström (5.·a) samt knäståen­Svensk Flyghistorisk Förening. de gruppchefen, kn Jan Ake Han nås enklast på telefon Brandmyr. 0~614579 . • Red.

33 UTMANINGEN Här är rekordet som står sig!

Det är med viss tvekan jag bud visat en be tydande över­ ställer upp i den här kon­ lägsenhet över konkurrenter­ kurrensen, eftersom jag na. Men regeringen g ick inte kanske kan betraktas som med pa anskaffning aven tysk proffs. Jag fick ju den "krigsmaskin" , eftersom Tysk­ osedvanliga förmånen att i land inte fick ha dylika. Man egenSkap av provflygare sag till att den svenska fabri­ och "typväljare" få kuska ken som skulle tillverka p la­ jordklotet runt för att jäm­ nen, AB Sve nsk Flygindustri i föra och välja för flygvap­ Limhamn, bl ev nedlagd. Två år net lämpliga typer under senare blev anskaffn ing av Ju. en period då flygvapnet 86 ordnad på högre ort och var ungt och mänga nya tillverkning ordnad med tysk typer skulle anskaffas och hjälp vid en nyuppförd fabrik i -...... -....: ...... då all anskaffning skedde i --... Tro ll hättan. Provflygning av Ju, form av licens- eller di­ 86 blev därför inget urval utan rektköp. . - ren rutin . Försök att hitta en 1928 satre N.S. tyskt hbldrekord. konkurrent lyckades inte. Mar­ tin Bomber va r ännu omoder­ nare och betr de tyska He. 111 kallade dem för " Flugzeuge fur och 00.17, fram höll tyskarna Nils Söderbergs Höhenforschung" hade in gen alla möjliga olägenheter . jaktprovflygare och jag fick Nästan likadant var det med fungera som sadan för jaktpla­ Gloster 'G ladiator' (J 8) Valet Redan flygkompaniet pa Mal­ nen HD 37, 38 och 43. Men hade s a s gjorts vid skrivbor­ men hade många typer. dari­ Heinkel var hela tiden pa si n det. Nar jag hösten 1936 kom bland fl ygkompaniets stolt het. vakt. När hans kunskapare for­ ti ll Gloster, var typen redan den vid FVM konstruerade och 125 varnade om ett besök av den fastställd. Min uppgift blev tillverkade J 23, som med all ierade kontroll kom missIo­ närmast att prova ryggsp,nne­ framgang deltog i ILUG 1923. nen drogs fl ygplanen kvi ckt in i genskaperna, vilket Gloster in­ Vid fortsatta typprov med J 23 der att ordna gasreglaget med Skogen. te var roade av eftersom RA F råkade provfl ygplanet under motsatt rörelseriktning vand e För Svenska Aero. som inte inte krävt det Jag var besviken ett dykprov ut för ett vingbrott. man sig Inte ri kti gt vid. Det var hade nagon provfl ygare, blev bl a på dess prestanda. Då jag varvid föraren It Axel Norberg otrevligt vid körn Ing pa mar­ det inflygning av Jaktfal k 1 och va ren 1937 fick tillfalle att flyga omkom (15 mars 1924) Fall­ ken, men sa snart man var I 2, 'Skolfalken' och 'Ovnings­ de nya amerikanska jaktflyg­ skarm ar användes annu inte. luften spelade det Ingen ro ll. falken' (J5, J6, SK 8 och O 8). plan som deltog i Fighter Fpl-typen kassera des. Där­ Resan var ett misslyckande Systemet att använda fl ygva­ Competition (äve nsom Fokker ef ter skulle atminstone provfly­ fra n min sida sett Jag ville ha penförare för provflygning av D XXI - alla var lag vi ngade gare av nya typer ha fa llskarm . Gloster 'Gamecock' som jakt­ för flygvapnet avsedda flyg ­ monoplan), föreslog jag att Jag b le v tillfragad om jag vil­ plan . Men Koch och flystyreI­ plan blev utsatt för Icke oberät­ den annu inte bestalIda tredje Ie bi l provflygare. Om! Det blev sen ansag att de knappa medel tigad kritik. Men det fann s in­ divisionen J 8 skulle bytas ut en del äventyr redan fran bo r­ FV disponerade inte rackte get val. mot Seve rsky P-35. Den hade jan. J 23 konstruerades om och mer än till li censtill ve rkning av 1936 års försvarsbeslut med­ fördelen framfö r Cu rtiss P-36 blev J 24 med starkare motor Fokker D V, som valdes både forde åtskillig nyanskaffning. att den kunde förses med ski­ och förstar kt med bl a faner­ som spaningsplan (S 6) och Valet av Junkers Ju. 86 (B 3) dor Li kväl tog det tva ar innan kladd i st f dukkladd vinge. Vid (v isserl igen med sma vingar) var ganska markli gt De n var vi fick P-35 (J 9) ett dykprov kl övs hela stjart­ som jaktplan I (S 6A eller J 3B.) en utveckling av K 85 . som Efter tyska angreppet mot part iet och det var dags att Det var Inte mycket till jaktplan flygstyrelsen tva ar tid igare fo ­ Tjeckoslovakien i mars 1938 hoppa Men det gick inte att fa och utdömdes snart som sa.­ reslagit till anskaffning som beviljade rtksdagen extra an­ upp den tunga packen ti ll Hei­ dant. Men det drÖjde ända till bomb-, torped- och fjärrspa­ slag for förstärkning av flyg­ necke-fallskarmen Men vi 1930/31 innan nya kunde an­ nIngsplan. sedan avgivet an ­ vapnets beredskap. Jag fi ck kom ner i ovrigt helbrägda. Ty­ skaffas, J 6 och J 7. uppdrag att i Tyskland, Italien, pen kasserades de fin itivt VI ­ En provflygares mest kvalifi­ 1937 var N.S. I USA fbr for­ Frankri ke, Holland, England dare mi nns jag motorsto ppet i cerade jobb anses troligen ha ndlingar om direktkbp av forsöka finna i första hand to r­ starten vid fö rsta flyg ningen va ra inflygning aven ny typ, att laktfpf Har ses N. S (I mitten, ped - och fjärrspaningsplan fasandes) med representanter nere i Turin med vart första ta upp den i luften fö r första for Vought. - N.S. anser de t In­ sa mt kust- och fartygsbasera­ bombplan Fi at BR samt svensk gången. Men i rege l är det fö rst te rekommentabelt att vara de marlnspan ingsplan. Resul- ~ fallskärmsdebut (Irvin) vid ett sen are proble men kommer, tVingad att gora fp/-kap utom­ lands. flatspinnprov med den t ex vid förlangda spinnprov svenskbyggda Phönix. med o lika TP-Iagen ell er dyk­ Det nya flygvapnet av 1926 ning till sluthastighet. Jämfört sku lle rustas upp med nya jak t­ med senare tiders flygplan var och spanlngs- och ev nya dessa okompl icerade och de skolflyg plan. En kommission rörde sig inom val utforskade sa ndes ut under ledn ing av sty­ hastighetsomraden. Men visst resmannen for CVM. Pe ter var det alltid spännande med Koch, m ed m ig som provflyga­ inflygning aven ny typ, för att re av land fpi och Wlgert av se om den höll måttet Jag fi c k sjöflygplan. Efter en rundresa till fälle till Inflygning aven rad Tyskland- Tjeckoslovakien ­ nya typer. Föru tom förut­ Italien - Frankrike - Eng land ­ namnda J 24 och J 24B, som Holland kunde jag införa 17 ingen annan suttit i vare sig fö­ nya typer i flygdagboken Det re eller se nare, blev det en del va r enkl a flygplan pil den tid en sadana uppdrag medan jakt­ och efter någon minuts flygplanfragan låg i stöpsle­ orientering kunde man ge sig ven. Heinkel, som egentligen ivag . Tilltaget i romanska län­ Inte fick tillverka jaktplan utan

34 UTMANINGEN - Tyvärr bara 60 ...

FLYGvapenNYTT:s 'Lan­ flyga Moth SK 11 och vice ver­ FV-typer till 60 . Mina flygning­ det runt-artiklar' beträffan­ sa. ar hade mest haft karaktären de flugna flygplantyper, De större skördarna av nya av relati vt korta flyg pass. Detta har även lockat mig att typer kom dock under min inte minst vad galler de fem plocka fram flygdag­ tjänst på Försökscentralen, åren som ljungbyhedslärare. böckerna. Och utan att ti­ åren 1940-45. Enl en minnes­ När den aktiva flygtjänsten digare tänkt närmare på bild från den tiden hade vi t ex upphörde 1950 hade jag därför saken, så syns det som om under en period inte mindre än inte samlat ihop mer än drygt även jag skulle tillhöra de sammanlagt 14 flygplan av 3.000 flygtimmar. Antalet flyg­ där lyckliga, som haft för­ sammanlagt elva typer Och ningar var däremot över månen att få spaka ett jäm­ vid en titt i flygdagbbckerna 12.000. • Eric Boberg förelsevis stort antal olika stämmer detta väl överens med flygplantyper. Om ej re­ bokföringen för juni - juli 1942. De flugna typerna framgår av tabellen . Antafet versioner av kordmånga. FC . som vid den tiden ännu samma flygpfantyp anges i före­ 9 SK OH Moth Trainer bodde kvar i de gamla lokaler­ Något 'reaflyg' eller någon kommande fall med sil/ra inom (2 , sjö) na intill den nuva rande infar­ ljudbang blev det inte för min parentes: J Seversky EP1 ten till centrala flygverkstaden, del. Detta tycker jag mig dock 10 SK Raab Katzenstein RK.26 hade det dåligt ställt med 11 SK OH Moth Tiger (3, bl a inte ha anledning att sakna, då 1 P Sparmmans övningsjagare sjöfpl) hangarutrymmen. Därför var 2 TP Junkers W33 och W34 jag i stället har umgänget med J Fiat CR.42 flertalet av de 14 flygplanen (2, sjö) så många trivsamma äld re 12 SK Focke Wulf Stieglitz uppställda i en rad ända bort 3 B Junkers Ju 86 (2) flyg plan att minnas. Vilken 14 SK North American (2) mot dåvarande skjutbanan S Hansa Brandenburg glädje och vilken stimulans i S Fiseler Storch (2) (senare flygplanförrådet) i 4 SK Heinkel HD 24 arbetet erfor man inte med var­ 15 SK Klemm 35 B Hawker Hart (2) västra kanten av Malmen-fältet. 16SK NurduynAY-16 je ny bekantskapi J Heinkel S Caproni Ca.313 5 B Norhrop Och utöver dessa våra egna 17 BIS SAAB 17 (3) Redan på vår flygskola S Heinkel HE 5/s och 5/t (2) flygplan fl ög vi också de flyg­ 18 BST SAAB 18 (3) 1932-33 var flygplansortimen­ TP Junkers Ju.52 plan som uppmonterades eller 20 J Falco I tet rätt så stort. För min egen P Handley Page Hampden underhölls vid den centrala 21 J SAAB 21 6 SK Heinkel HD.36 (2) del blev det tio olika typer/ ver­ 22 J FFVS 22 verkstaden (CVM) B Seversky 2PA sioner. vara v halva antalet va r 25 SK Bucker Bestman S Fokker CV-D och -E sjöflygplan. Den första nya ty­ Med de ytterligare flygplan­ 50 SK SAAB 91 Safir (4, sjö) pen kom redan dagarna när­ typer, som jag fick göra be­ P Focke Wulf FW.58 Weihe mast efter första ensamflyg­ kantskap med före och efter 7 P SAAB L-10 (2) 101 G Glidflygplan 101 ningen, då de elever som FC-tiden, summerar jag antalet 8 SK Skolfalk 102 Se Segelflygplan 102 grundskolats på Moth SK9 fick i tjänsten som förare flugna J Gloster Gladiator (2) 103 Se Segelflygplan 103

tatet blev 11 nya typer i flyg­ trakten med Breguet. Fokker hel hoper civila flygplanlyper (155). versionerna oräknade. dagboken och tre ty per valda och Dornier gått om intet. fick BI a när det gällde rådgivn ing Jag har undvikit att ta upp för anskaffning , He.115 (T 2), vi erbjudande köpa ett större för flygklubbarnas anskaffning olika versioner och gjort det He.114 (S 12) och så småning­ antal Caproni. Då, mitt under av flygplan för allmänt bruk, för bara i sådana fall då de uppvi­ om Caproni Ca. 310 (B 16). Min kriget. hade vi inget annat val. bogsering, skogsbrandbevak­ sa väsentliga olikheter (t ex J medhjälpare Edh~n och jag gil­ Tyvärrl (En belägenhet som i n­ ning, amatbrbygge etc och vis­ 24 som var ett monoplan och J lade inte riktigt Caproni. Vi sat­ te borde få upprepasi ...) sa försök till standardisering. 246 som var ett b iplan med te den sist på listan över tänk­ samma flygkropp). Men grän­ bara fjärrspaningsplan. Men Som generalsekreterare för Sammanlagt har det således serna är oftast flytande. • sedan i tur och ordning kon- KSAK fick Jag tillfälle flyga en blivit ganska många typer Nils SiJderberg

FLYGKOMPANIET: 1936 -37 USA Martin B. 10B, (Seversky P-35=J 9), Curtlss P-36 J, 120 Albatros (SK 1), Tummeliten (Ö 1), 160 Albatros (Ö 2), S 18, S 21125 Vought V-143 J, Ryan ST Sk, Seversky BT-8 Sk, (S 1), Dront (Ö 4), Hispano-Dront (Ö 5), Breguet XIV, Macchi M.7, Phönix ConsolIdated Sk, (NA 16 BT-9=SK 14) (J 1), J 23, J 24 monoplan, J 24B biplan, Bristol Fighter (Ö 6), AW ' SIskin', Tyskland (Junkers Ju. 86=B 3), Heinkel HD. 51 J, HD. 72 Sk, Gloster 'Grouse' (Ö 3), Avro 504N (SK 3A), Heinkel HD.35 (SK 5), Nieuport Udet Flamingo Sk, Focke Wulf Stösser ÖJ, 29 (J 2) I = 19 (FW Welhe= P 6) England Gloster Gauntlet J, (Gloster Gladiator= J 8) FLYGVAPNET: Holland Fokker D XXI J 1= 12 1938 Tyskland Heinkel He. 270 FS, (HD.114=S 12), He.115=T 2), Sk-fpl: 4, 6, 6A, 7, 8, 9, 11, 11S (12 = P 3), 14, 15, 15S, 16, 25, 50 I = 14 He. 112 J, Dornler 00.17 FS, Arado 95 T Ö-fpl: 7, 8 I = 2 Italien (Caproni 310 T, FS senare=B 16), Cant Z 506 T, S-fpl: 2, 3, 4, 5, 6, 6S (6A ~ J 3), 7,12,14, 17S, 31 = 11 Caproni Ca.134 B, Romeo 41 J, Romeo 43 MS, J-fpl: 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 20, 21, 22 = 10 Nardi 305 ÖJ B-fpl: 1, 2, 3, 4, 5, 6,16,17, 18A = 9 Frankrike Liore et Olivler leo 45 FS T-fpl: 2 - Tp-fpl: 1, 2A, 3, 4, 5, 45, 46 - P-fpl: 1,2,3,6 = 12 Holland Fokker G.1 FS och B 1= 11 Summa ~ 58 1940 italien (Reggiane 2000= J 20), Ambrosini SAl 107 ÖJ -42 Finland Tampere Pyry ÖJ PROV OCH TYPVAL FÖR FLYGVAPNET I UTLANDET: -47 England (Spitfire XIX=S 31) I =2. S:a 48 Anm J 8. S. T. FS . MS. OJ. SK beteck nar resp jakt. bomb. spaning. torped . li arr· Totalt: 125 spanmg marinspaning. övn ingsjakt skolflygplan CIVILA FLYGPLAN (General aviatlon): 1926 Tjeckos!. Avla BH.26 S, Avia 33 J, Aero S resp J Italien Ansaido S, Flat CR.20 J Aerocommander 500 (USA 63), ASJA 'Viking' L och S, Bucker Jung­ Frankrike BIerlot Spad J, Potez 25 S, Hanriot Sk, Caudron Sk man, Jungmelster, Student, OH Pussmoth, Hornet Moth, Student, Dor­ England Gloster Gamecock J, Avro Tutor Sk, Gosport Sk, nier 27 STOL, Champion, Gardan Horizon, Helnkel Europa He.64, Hello Bristol Boarhound S, Hawker Woodcock J, Hawker Courlr L-28 STOL, Jodel Club, Junkers Junior, Klemm 25, Klemm 107, Horsley S, MFI 9, MFI 'Vipan', Monospar ST 25, Pilatus PC 6 'Porter' STOL, Piper (Svenskt) AFI Junkers R.42 (S-505) I = 17 J 4 'Cub', Pacer, Super Cub, Trlpacer, Colt, Twln Comanche (USA 63), 1928 Tyskland Inflygn av Helnkel HD.37 J, HD.38 J, HD.43 J, Republic See Bee (USA 45), Schelbe Sperling (Tyskl57), SAN Ambas­ -32 Raab-Katzensteln Tigerscwalbe Sk, Schwalbe Sk sadeur, SAN Mousquetaire, ZUn 12, Avro Avlan, Cessna 140, 150. Sca 30 (Ungersk) Banhldl Gerle Sk I = 6 Totalsumma: 155

35 En .- historisk tillbakabliCk på

Den nya d.oktrinen - som det s k "Lend-Ieas~ " - pro­ ' fastställdes av Stalin 193? > grammet. '.' {;{ .,.7 I FLYGvapenNYTT nr 4/78 beskrevs Sovjet­ . gick ut på att anskaffa dels lät­ Totalt under 2. världskriget .. .' unionens militärflyg av I dag. Som utlovat följer tare f!ygplar:ltyper för offensiva flög sovjetiskt flyg cirka fyra " här en kort historisk resume i text och bild av insatser (främst som direktun· miljoner flygplaniöretag, varav ca 50 proc avsågdirekiiJnder­ flygutvecklingen i detta stora delstatsland. Som derstod åt markstridskrafter­ stöd och_en tredjedel jaktupp­ bekant upprepar sig historien. Därför kan det vara na), dels jaktflygplan för att . skydda markstridskrafternas drag. Endast 2 proc ; .gällde såväl intressant som berikande med en förklaran­ operationer. strategisk bombfällning. För de tillbakablick, som dock av utrymmesskäl inte Under vinterkriget 1939 - 40 attackinsatser 'producerades ·· . gör ansprak på att vara heltäckande. {;{ '.z {;{ mot Finland visade sig åfer­ bJ a Pe-2, 11-2 OGh 11-4 samt för -. igen 'de stora bombftygplanen jaktinsatser LaGG-l och -3. ' vara olämpliga för den typ av Samtliga.' dessa'-..flygplarityper · flygunderstöd so mmarkstrids­ htlverkades i stort antal. Framträdande etterkirgs­ Reda;, 1908 uppges ryssen 1932 i tjänst först i bombver­ krafterna b~hövde ~ Den nya konstruktörer var Mikojan och Igor ' Sikorsky ha KonstrUeJat sion, senare i tra·nsportversion. flygdoktrinen blev sedan i ~urevich , vilka tillsammans . .' flygplän . I maj 19B konstru­ Vid konstruktionen av detta ' stod vägledånde fö'r' flygplans­ producerat en ... lång rad av . erade ~ byggde och· prov!lög flygplan hade Tupolev en se­ ansk'Mfningen under 2. värfds­ MiG-jaktplan, _ från MiG-1 .· Sikorsky defförsta t-lermotori­ dermera lika välkänd konstruk­ krigetoch efterkrigstiden fram (1940), MiG-3 och MiG-5 ga flygplanet i vä(lden. Den tör Iljushfn anställd sorTi med· ' till våra dagar. (1943), MiG-15 (1948). MiG-l?, ryskaJlygindustrin u.tvecklades hjalpare -19 (50-talet) fram till dagens ganska snabbt under 191 O~ta­ Under . första hälften av •• Vid Tysklands overras­ let. Vid l . världskrigets utbrott 1930-talE~t gällde en sovjetisk . kande invasion i Sovjeturiio­ MiG-21 .'23 . -25 och MiG-2? var 16 flygplan· och motor­ flygdoktrin, som innebar en nen ijuni 1941 blev totalt 1.200 •• Efter 2. värl(jskrigats slut fabriker etablerade med över satsning på stora bombflyg­ sovjetiska flygplan ' utsla.gna prioritefade Sovjetunionen bl a 10.000 anställda. I februari plan och transportflygplan. De . redan· under.de första timm'ar­ anskaffningen av kärnvapen­ bärande strate.giska bomb­ 191 t ~ hadefsarens Ryssla~d sistnämnda var avsedda för bl " na avkrigeL De sammanlagda flygplan som motvikt t~ 11 den merän 1.000 flygpl~n, av vilka a- flygtransport av de .snabbt sovjetiska förlusterna under ett ca 6€l0 kunde .hållasoperattva expanderande sovjetiska fall­ fåtal.dygn i krigets l:nlednings­ amerikanska k-apaciteten på d!';!tta område. : Det tekniska Många av dessa flygplan .~ var skärmstrupperna. Det spvjetis­ skede uppgick till mer än 5.000 emellertid inte av rysk utan av ka deltagandet i spanska in­ flygplan. De ansträngningar kunnandet för Konstruktion av . fransk konstruktion: byggda på bördeskriget (med början som :maste tiU för ati'bl a ersät­ tyngre flygplan fanns hos Tu­ licens i Ryssland. . 1936) åstadkom en ändring i ta flygplanfo'rlusterna resulte­ polev. I samband med att tre amerikanska bombflygplan av KOJ tid efter revolutionen d.en sovjetiska -flygdoktrinen. rade gansk_a snart j en kraftig etabl~rades .'Olika institut ~ för De sovjetiska bombflygplanen .... uppgång i den sovjetiska ilyg­ typ B-29 nödJar:ldade i -Sovjet­ flygfQfskning liksom akade­ visade sig vara ineffektiva och planproduktionen. 1943 steg unionen .1944 och blev " interc nerade",' fick Tlrpolev uppdra: mier· för utbildning av flygin­ tillfogades svära- förluster. De leverenstakten av i~ygplan. till genjQrer, bl ·8 ZhukOvskij-aka· hade dessutom bristande till­ ca 35.000 per är. linder 1'943 get att kopiera dem. Den första exakta kopian av.B-29 med be e demin. Beroendet åv utlän~dsk gänglighet pga storfelfre­ började ocksa ca 14.000 fiyg ­ teknologi var emllertid stort. kvens. ­ plan tillföras från USA under teckningen Tu-4 " BULL" var Det ledde såsmåningom tillatt klar för flygning: redari -i mars e ett f·lygmilitärt samarbete med t945. Senare produktion om ' TyskLand igångsattes 1922. t,attade den medeltunga Tu-16 " BADGi::R " 19.54 och den Samarbetet ~ bestod :i att tyska c flygplantillverkare fr.tk anlägga tunga nj 95 "BEAR" 1955. fabriker i Sovjetuni onen 'och . 1948 tillkom El'n särskild för­ tyska flygskolor fi ~ k bedriva svarsgrEin för luftförsvaret av. sin v.erksamhet där.. Tyska'rna hemorten (PVOStrany). 1960 bidrög i gengäld ~ill utveck­ Wlkom ytterligare en försvars­ lingen av dflt sovjetiska fly.g­ gren, Strategiska robottrup­ teknologiska kunnandet Och perna. .De strategiska. bomb­ till a,tt öka den flygindustriella flygplanens anial och betydel­ kapa:eiteten samt Indirekt till se syns.'ha necfgått ef.terhand att skapa den dåtida sovjetiska ;lom s\rategi)ka robotar f1ygdoktrinen-.. När Hitler ·tog (ICBM , MRBM; SLBM) ökat i över 'makten i Tyskland 1933, antal, precisio'n. och· '· effekL blev' det ett ·snabbt stopp ' på Denna trend betr str~tegiska detta.nära samarbete. vapenbärare blev särskHt fram ~ trädande under KrustJev-åreil ••' En av de sedan 1920-talet 1:953 - 64. Men trenden har välkända flygplankonstruktö­ ~ven sedan d~Ss besfått och rerri~lär Tu'polev. Bl a tillkom toranlet(en sfandig modernie under 20-talet en av hans sering och kapacitetsökning. konstruktioner, det, fyrmotori­ I nom SALT-avtälsramefl. • ga flygplanefANT-6: Detta kom :H .G A

36 SovJetunionens officiella emblem _ Flög en J·yss '.-eda" 1884? Bröderna Wright betraktas vanligen som de första som flög med ett maskindrivet flygplan som var tyngre än luften. Fransmännen påstår att det var Gle'ment Ader, 1897. Men ryssarna hävdar att äran tillkommer Aleksander Mosjaiskij (1), som lär ha flugit redan 1884, 19 år före Wright. Mosja/skij (1825 - 1890), som var officer i den kejserliga ma­ rinen, arbetade rent vetenskapligt med sina försök med segelflygplan och drakar, som han lät dra upp i luften med hjälp av hästar (2). Han hade så stor framgång med sina experiment med modellplan, drivna av urverk eller gummirep, att krigsministeriet 1878 beviljade medel till en flyg­ apparat i full skala. Skrovet blev 15 m långt och vardera vingen mätte 14 x 11 m. De två ång­ maskinerna byggdes i London. Den ena på 20 hk drev propellern framtill, den andra på 10 hk drev två propellrar som var placerade i öppningar i vingarna. Hela maskinen vägde 950 kg! (3). Aven om starten försiggick från en avsats (4), var de 32 hk inte på långt när tillräckliga för att hålla den tunga farkosten i luften. Det blev ett långt men okontrollerat hopp, varpå ' maskinen lade sig på marken med en suck. • Red.

Den ryske flygkonstruktören Igor Ivanovitsj SIKORSKY (som senare blev världsberömd i USA för sina många helikopterskapelser) började sin lysande karriär i Tsar­ Ryssland på tidigt 1900-tal. Det stora genombrottet kom 1913, då han konstruerade världens första 4-motoriga flygplan. Efter div modifieringar m m kom typen att byg­ gas i ca 80 ex för tsarens armeflygväsende. Bombinsat­ serna under VK1 var ansenliga, " Luftskeppseskadern" var fruktad. Över 400 bombföretag gjordes mot tyskarna. I sanning imponerande för sin tid. - Sedan kom revolu­ tionen ... Sikorsky bytte verksamhetsmiljö. Men hans ide om stora bomb- och tp-fpl kom att leva kvar i det nybil­ dade Sovjetunionen.

Ovan: Slkorskys försia ftygrtktlga fpl, 5.3 (1910). Molor: Anzanl 35 hkr. - T v: "lIja Mu­ romenis" 1916 I Ples­ kau. Igors 3:dje 4-mo­ loriga bombfpl, som 1914 flög 16 personer. Enormt. 4 Argus-molor om lolall 544 hk.

T'l )lCf:'J1bfU f)(j:\l å{l/Jc)ll poaf4Uf" "H.lb.q My/IVMfl(

u fl. u.' cJ>.."(Il" (t 19 10 ,'. ) 11/ 011/ flOP /U/Hill Cll. \ fO. fl'm(/ lI.ue.I If(/.\!H(),'(} i10. l b ltl.J'H.J f..:W ) III-I.I".

37 T v: Ryske pllotas­ I I l' set Kaukov vid sin licenstillverka­ de NI.uport 11 med de I.arryska landskokarderna

T h , En NIeuport 17 med revolutIons­ Styrkornas clrkel­ roda ",nmarke­ ring,

T h' ~ mO'0r1g8 Tu pol.,. An,:I T8 fardig "I slapp mCCltf:'rild 1,1110;' "~I

Fp lann~ 'a und' la el

..- ., FJ Itk 'kOvS jak!!pl l!i tillkom 1930 men 13nn k~a' anoa 11111941

T ~ Pohk3rpo, lu,!fP • Iyp 2~ 'l'astrebo I lfj 'Id' vc)'flu~e m~n hade viSS framgan; avs Spanlf>r OCh F rr land som mol la Danerna 1935

l h , !l lu hIn lacklpi IL Shlwrrro" ~

T V SOvlet lic un, d €'r \lK 2 rlo;,o fpl'lyD ' fr an vas! Ha' P,6J Kl',gcob' ra Iran USA (H dt' darr 1'1

l h T"pOI9., latta bomb/pi TII 1 var o;tle kllv! OCh om, tyc k! ',,, " J akolev$ lax!!p! Jak-3 ur Norman­ d le-Niemen; rysk laktdl. mod l1 ivllll­ ga fransman

T y MiG -3c or ur 2:a ;t. jaklregemenl.I

T v: SukhOIS lel­ !orsok 1946, Su-9 Refucerades dock P90 11khelen med tyske Mo 262. T h : 1946 Jlog Miko, 10n/ Gurevlch' s forsta jeljaktfpl. MIG-9 Producera­ des under en overgångslId, Under det finsk-ryska vinterkriget 1939 -40 assisterade ett frivilligt, svenskt flygförband (F19) de finska bröder­ na. 12 fpl sköts ned. BI a (t v) ett tp/bombfpl TB-3 (It Två minnen från Fly-tiden Karlssons offer) och (ovan) lätta bombfpi Tupolev 8B-2 (fk Theiers offer). - F19 hade 8 J 8 + 3 B 4. Ryskt F2 .. besök Sovjet lick under VK2 14.833 Ipl Iran de västaflierade ("Lend-Lease"); Idw USA bl a 48 "Catalina" PBY-6A. ­ Den g aug -45 kom en rysktillverkad 'Catalina' PBY-5/ GST till Sverige/ F2. Skulle hämta "hem" en 'flykting', en 00.24. Sa skedde 5 dagar senare. ­ Sveriges utlämnande av tyska mili­ tärer och Ipl till Sovjet är än i dag en 'het potatis'. Avtalet m m omges av Ir/'Jgetecken. Blev hemligstämplat pJ 50M Tull inge-Iandni ng I maj -49 flydde en sovjetisk löjtnant till Sverige med ett jaktlpl. typ Lavochkin La­ 11. (Byggt -45; 3 st 23 mm kulsprutor; 674 km/ h.) Fpl kraschlandade Vid F1 8/ Tullinge. Men skadorna blev inte värre än att det kunde analyseras flygtekniskt. Sverige hade jetlpl J 29 'Tunnan' p/'J gång, men man visste all även Sovjet börjat anskallning av såväl jakt- som bomblpi i jetutlöra nde Den beslagtagna tyska flygtekniken blev lör Sovjet en lyckosam hjälpgumma.

Några böcker om Sovjetunionens Ilygväsende

Du som vill studera sovjetiskt flyg av i går och i gens Sovjet-flyg läses blist I " Soviet Air Po wer", dag lite djupare än vad FV-Nytt kunnat pre­ se blid t v. Författare: Sweetman & Gunston. För­ sentera, rekommenderas att ta del av utbudet lag: Salamander. Utgivare: Curlew Publlshing. flygböcker. Flera finns förvisso att välja mellan. Drygt A4-format, 190 sidor. Boken är mycket Här omnämns tre. Alla dock på engelska. • En Initierad och djupanalyserande. Bra komplette­ är amerikansk och i ganska enkelt utförande: rad av 100-tals färgbilder och massor av rit­ "So viet Air Forces". AS-format. Författare är f d ningar + andra bliderllllustratloner. Kan livligt RAF-piloten Colin Munro. Utgivare: Sport Car rekommenderas till alia - militärer, Journalister! Press. Distributör: Crown Publlshers!New York. skribenter + entusiaster. Pris I England: 6 pund. 120 sidor, ca 45 kr. - Bättre är "Russian civil & Minst dubbelt dyr i svensk bokhandel. (En för­ kortat poputgåva, 65 sidor, fanns I kioskerna. military Aircra /1 1884-1969". Författare: No­ Ca 15 kr. Heter "Soviet War Planes".) warra & Duval. Utgivare: Fountaln Press Ltd! Billigast får Du böcker genom att rekvirera från London. Drygt A4-format, 290 sidor. Pris ca AERO-PRODUCTlON, Box 27167, 10252 Sthlm. • 150 kr, men svår att finna. En guldgruva dock. J.Ch (Bilderna på sid 38 är lånade därifrån.) • Om da­

39 Ma88korsband

FÖRSVARSMAKTEN T,,~p P"rlll Flygstaben l b l .J o L I l; l : ~ :.J U 104 50 Stockholm

SW- ISSN 0015-4792

Slor flygdag 10 juni - 6/Karlsborg