Halspastillen Som Förbjöds –– En Undersökning Av Attitydförändringen Till Doping Inom Idrotten På 70-Talet I Sverige
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Malmö högskola Lärarutbildningen ”Idrottsvetenskap” Examensarbete 10 poäng Halspastillen som förbjöds –– en undersökning av attitydförändringen till doping inom idrotten på 70-talet i Sverige The Banned Throat Pastille - a study on the change of attitude towards drugs in sports during the seventies in Sweden Elle Frie Idrottsvetenskap 120 poäng Handledare: David Hoff ”Idrott & Samhälle” Höstterminen 2004 Examinator: Bo Carlsson 2 Sammanfattning Min studie har haft sin utgångspunkt i att undersöka vilket förhållande idrottsutövarna, svenska samhället samt idrottsintressenter hade till doping, under 70-talet, innan dopingdebatten och dopingmotståndet kom igång på allvar. Jag har som syfte med min studie att belysa attitydförändringen till doping som skedde under detta decennium i Sverige. Studieresultatet är grundat på de intervjuer som jag utfört samt den litteraturstudie som ligger till grund för min kunskapsbakgrund. Eftersom mina intervjupersoner var utspridda runt om i Sverige valde jag att göra telefonintervjuer. För att få ett brett svarsresultat valde jag att intervjua en före detta idrottsutövare, en idrottsfilosof, en idrottskrönikör samt en aktiv verksamhetsperson vid antidopingrörelsen. Mitt syfte var att jag, genom intervjuerna, skulle få en större inblick i hur de uppfattade attityden till doping då och hur attityden förändrades i samband med att antidopingrörelsen kom igång. Studieresultaten visar de faktorer som påverkade attitydförändringen. Utifrån mina intervjuer och litteraturstudien har jag kommit fram till följande faktorer: 1) amatörregeln avskaffades 2) professionaliseringen ger nationella gallionsfigurer 3) kunskapen av preparatens effekter och biverkningar blev allmänt kända, 4) regelverk kring doping ger dopingfall 5) samhället ändrade karaktär under 70-talet 6) den kommersiella idrotten växte fram. Nyckelord: Attitydförändring, Anabola Steroider, Sverige 3 4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.............................................................3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING................................................5 1 INLEDNING .........................................................................7 1.1 PROBLEMFORMULERING.....................................................................7 1.2 SYFTE........................................................................................................7 1.3 FRÅGEFORMULERING ..........................................................................7 2 METOD.................................................................................9 2.1 EMPIRI.......................................................................................................9 2.2 URVAL OCH BORTFALL .......................................................................11 2.3 BEARBETNING........................................................................................12 2.4 FÖRFÖRSTÅELSE....................................................................................13 2.5 ETIK ...........................................................................................................13 3 KUNSKAPSBAKGRUND & TEORI....................................14 3.1 HISTORISK BAKGRUND........................................................................14 3.2 TEORI.........................................................................................................15 3.2.1 SAMHÄLLSPERSPEKTIV............................................................................15 3.2.2 SOCIOLOGISKA TEORIER – WEBER...........................................................16 3.3 ETIK OCH MORAL ..................................................................................18 3.4 LITTERATURGENOMGÅNG .................................................................19 3.5 PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER.......................................20 4 RESULTAT AV UNDERSÖKNING.....................................22 4.1 BAKGRUND..............................................................................................22 4.1.1 REAKTIONER PÅ DOPINGARBETET ............................................................24 4.2 SYNEN OCH INSTÄLLNINGEN TILL DOPING I SVERIGE...............25 4.2.1 PÅVERKANDE FAKTORER..........................................................................26 5 DISKUSSION........................................................................32 6 AVSLUTNING......................................................................40 KÄLLFÖRTECKNING .............................................................42 BILAGA 1 ENKÄTINTERVJU – CLAUDIO TAMBURRINI ...................................44 BILAGA 2 INTERVJUGUIDE – HÅKAN NYBERG. ..............................................45 BILAGA 3 INTERVJUGUIDE – LINDA HAGLUND..............................................47 BILAGA 4 INTERVJUGUIDE – ÅKE STOLT .......................................................49 5 6 1. Inledning 1.1Problemformulering Idag säger sig de flesta vara emot doping och hyser avsky mot dem som använder preparaten. För trettio år sedan var vetskapen om det som idag kallas för doping mycket liten. Det talades främst om medel som till exempel amfetamin vars syfte var att flytta fram trötthetströskeln. Att manliga idrottsmän använde sitt eget könshormon som preparat för att bygga upp sin kropp ansågs vara helt okey. Vetskapen om anabola steroiders effekter och bieffekter var begränsad framförallt bland ”vanligt” folk men även bland idrottsutövarna, tränarna och läkarna. Ricky Bruch, en av landets största diskuskastare från 70-talet, betonar just den naiva synen i sin självbiografi. I kvällsposten 1986 kunde det läsas: ”Preparaten har samma effekt på muskeluppbyggnaden som exempelvis en halspastill har dvs. ingen” (Bruch, 1990:66). Dopingpreparatet anabola steroider spred sig och användes av flera stora idrottsmän och kvinnor på 70-talet. Intressant anser jag det vara att belysa förändringsprocessen bland idrottsutövare, svenska samhället samt idrottsintressenter, under 70-talet, från den naiva inställningen till doping tills det att man uppmärksammade preparatens innebörd och biverkningar. Vad var det som satte fart på dopingdebatten och varför bildades antidopingrörelsen? 1.2 Syfte Jag har som syfte med min studie att belysa attitydförändringen till doping som skedde under 1970–talet i Sverige. Målet med min studie är att visa på utvecklingen från den tidigare naiva synen till då man började se de bakomliggande farorna gällande doping. 1.3 Frågeformulering I min studie har jag haft följande frågor som utgångspunkt. Vilka faktorer hade betydelse för attitydförändring gällande doping som skedde på 70-talet? Vilken syn och inställning hade idrottsutövarna, svenska samhället samt idrottsintressenter till doping innan dopingdebatten och dopingmotståndet kom igång på allvar? Vad var det som fick idrottarna, tränarna, läkarna och svenska folket att ändra sin inställning till doping? Det 7 kan vara tänkvärt att undersöka vilka faktorer som hade störst betydelse för attitydförändringen till doping och förstå vilken betydelse den framväxande antidopingrörelsen hade i detta avseende. 8 2. Metod Min studie är ett resultat av en kvalitativ undersökning. För att kunna belysa de olika faktorerna som har haft betydelse för attitydförändringen till doping som skedde under 1970-talet valde jag att göra djupintervjuer av en före detta idrottsutövare, en idrottsforskare, en idrottsjournalist samt en aktiv verksamhetsperson vid antidopingrörelsen. Jag har valt att använda mig av två olika typer av kvalitativa intervjuer: telefonintervjuer och ”enkätintervjuer”, (frågeformulär med öppna frågor). Mina intervjuer har karaktäriserats av vilken person jag har intervjuat och vilken metod jag har valt att använda mig av. 2.1 Empiri Min empiri består till största del av telefonintervjuer. Telefonintervjuer har jag gjort med följande personer: Linda Haglund, Håkan Nyberg, samt Åke Stolt. Idag blir det allt vanligare att använda sig av telefonintervjuer vid undersökningar (Jacobsen, 1993). Jag valde att använda mig av denna typ av intervju främst av ekonomiska skäl, eftersom intervjupersonerna bor på olika ställen i Sverige. Telefonintervjuer är snabba och praktiska och fungerade smidigt eftersom tiden var relativt knapp. Den största skillnaden mellan vanliga intervjuer och telefonintervjuer är att intervjuaren och intervjupersonen inte har någon direkt kontakt där man kan se varandra i ögonen – vilket ofta kan säga mycket mer än med ord, samt att alla kroppsgester som armviftning, nickning etc. inte syns. En brist med att använda sig av telefonintervjuer kan även vara att man går miste om en stor del av den omedvetna kommunikationen (Jacobsen, 1993). Telefonintervjuerna bidrar till att vi skapar våra egna bilder om den andre och i vilken omgivning denne befinner sig i. Förvisso visste jag en del om mina intervjupersoner men jag känner dem inte personligen vilket försvårar intervjun i och med att kroppsspråk utgår (Jacobsen, 1993). Jag har valt att göra halvstrukturerade telefonintervjuer, eftersom denna metod ger intervjupersonen frihet att besvara frågorna med egna ord samtidigt som jag som intervjuare kan styra samtalet genom en redan förberedd intervjuguide. Mina halvstrukturerade telefonintervjuer innefattade en låg grad av standardisering med en något högre grad av strukturering, med vilket menas att frågorna är utformade och ställs i en viss ordning men att intervjupersonen har möjlighet att svara fritt (Hartman, 2004). Jag valde 9 denna form eftersom jag ville få intervjupersonens egna tolkningar och tankar om frågorna.