NUMMER 4 1995 Ar kärlekspassionen bara en förberedelse för männens äventyr? Varför stannar kvinnorna hemma och väntar ? Ar det han som tar initiativet även bland dagens unga kvinnor och män - precis som i dans bandsmusikens texter ? Och hur ser mönstret ut iförhållanden mellan kvinnor? I väntan på kärleken Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av För- Magnusson, Anna Sjödahl och Else- Adress: Kvinnovetenskaplig tidskrift eningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. Marie Staberg. Kungsgatan 95, 903 31 Umeå Tel 090-13 55 90, 13 57 30. Författarna ansvarar själva för innehållet Referensgrupp: Eva Borgström, Mona Elias- Fax 090-13 04 01. i sina artiklar. För insända ej beställda son, Johanna Esseveld, Anita Göransson, manuskript ansvaras ej. Birgitta Holm, Ulla Tebelius och Gert- Grafisk form: Leif Thollander. rud Aström. Ansvarig utgivare: Sylvia Benckert. Vinjetter: Maria Persson. Redaktörer: Gerd Lindgren och Carin Matin- Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer berg-Zackari. med fyra nummer om året. Prenumerera Tryckt på miljövänligt papper hos genom att sätta in 230 kr på pg 88 41 78- Centraltryckeriet, LTmeå. Amnesredaktör för detta nummer: Annelie 5. Stödprenumerationer å 250 kr eller ISSN 0348-8365. Bränström Öhman mer är mycket välkomna. © Författarna och Kvinnovetenskaplig Redaktionskommitté: Eva Aniansson, Sylvia Förteckning över tidigare utkomna tema- tidskrift. Benckert, Annelie Bränström Ohman, nummer kan beställas från redaktionen. Gunilla Domellöf, Lena Eskilsson, Eva Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Utbildningsdepartementet. Nr 4 1995 Årg 16 Från redaktionen 1 ANDERS ÖHMAN Äventyraren, passionen och kvinnan 3 ANNELIE BRÄNSTRÖM ÖHMAN Kvinnan, kärleken och Lord Byrons förbannelse 14 INGRID BOSSELDAL Skillnad mellan ideal och praktik i förälskelsen 25 GUNILIA DOMELLÖF Den erotiska frigörelsen i Karin Boyes roman Kris 37 KARIN STRAND Genom vatten och eld 47 KATARINA SJÖBERG Variationsrikedomen stor i hawaiiansk samlevnad 56 Medverkande 66 Debatt 67 Våra förmödrar 75 Kåseriet 76 Recensioner 79 Från läsarna 87 Vad händer 87 I Cindy Sherman, Untitled Film Still # 11, 1978 (från utställningen på Malmö konsthall, hösten 1995). Från redaktionen Någon gång i livet har vi alla gått i väntan på resa på världshaven. Rollfördelningen kan kärleken. Väntandet på den stora kärlekens med rätta benämnas klassisk. I relationen mel- ankomst eller en förlorad kärleks återkomst är lan den väntande kvinnan och den äventyrlige den förbindande röda tråden mellan en rad mannen finns de till synes orubbliga grund- av vår kulturs stora berättelser. Väntandet som stenarna i vår västerländska kärleksuppfatt- sådant är en allmängiltig existentiell belägen- ning. het, vare sig det är Gud eller Godot, tomten Temat för 1995 års sista nummer av Kvin- eller kärleken, vi tror oss vänta på. Men när vi novetenskaplig tidskrift är alltså kärlek. Vi har talar om kärlek är det onekligen så att det är valt att ge numret titeln "I väntan på kärleken" kvinnorna som väntar. I filmer, romaner, för att ge en fingervisning om var tyngdpunk- schlagertexter och tv-serier vimlar det av frus- ten ligger. Man kan säga att väntandets pro- trerat, tappert, ursinnigt och tålmodigt vän- blematik sammanfattar den konflikt mellan tande kvinnor. Det är kvinnor som ger väntan- kärlekens ideal och dess praktiska vardags- det ett ansikte, som gör väntandet till en livs- verklighet som flertalet av skribenterna bely- stil -ja, nästan en konstart för sig. ser i sina artiklar. Ocli det är ingalunda något nytt. I vår euro- Frågan om passionens plats i vardagen var peiska kulturs gryning sätter sig Penelope utgångspunkten för Anders Ohman och Annel.ie resolut vid vävstolen, när hennes make Bränström Öhman, litteraturforskare och äkta Odysseus ger sig ut på sin mångåriga äventyrs- makar, när de inledde det samtal som resulte- 2 rade i den "diptyk" om skönlitteraturens rosexuella tvåsamhetens skepnad. I detta och älskande män och kvinnor, som står att läsa flera andra avseenden, den publika drag- här. Anders Ohman visar i sin artikel hur kär- ningskraften inte minst, liknar dansbandsmu- lekspassionen ofta för mannen har fyllt funk- siken forna tiders väckelsemusik och uppfyller tionen av en språngbräda från vardagen och delvis samma behov. ut i det okända, in i äventyrens lockande värl- Men hur ser kärleken ut i de relationer som dar. I litteraturen har äventyraren nästan all- överskrider de biologiska könsgränserna? I tid en trofast väntande kvinna, som han förr Katarina Sjöbergs artikel om icke-heterosexuel- eller senare återvänder till. Den väntande la samlevnadsformer på Hawaii, fram tonar bil- kvinnan står i fokus för Annelie Bränström den av ett samhälle där den sexuella identite- Ohmans artikel om den kvinnliga passionsro- ten inte betraktas som oskiljaktligt förbunden manen. Där blir väntandet en kreativ strategi, med det biologiska könet. Istället för två kön, ett medvetet skapande av en kärlekens kvinn- framträder plötsligt minst fyra - en variations- liga estetik. rikedom som för våra västerländska ögon kan De könskonservativa relationsmönster som te sig snudd på visionär. skönlitteraturen gestaltar återspeglas även Gunilla Domellöfs artikel om Karin Boyes bland verklighetens unga män och kvinnor i brott mot samtidens könsmoral i romanen Sverige på 1990-talet. Sociologen Ingrid Bossel- Kris (1934), placerar diskussionen om det dal visar i sin undersökning hur det heterosex- heterosexualiserade kärleksbegreppet i ett uella parförhållandet redan från det första spi- kulturhistoriskt perspektiv. Den erotiska frigö- rande förälskelsestadiet präglas av genussyste- relse som Boye förespråkar blir en del i hen- mets maktstruktur. Höga jämställdhetsideal nes radikala kritik av den borgerliga enhets- till trots, väntar kvinnan ännu på att mannen kulturen. ska ta initiativet i kärleken. När han redan är Under vinjetten Våra förmödrar berättar på väg bort, håller hon ännu på att inrätta sitt Marie Louise Ramnefalk om en annan sorts kär- liv för att ge honom plats. lek. I 1300-talets England, präglat av digerdöd Den handlingskraftige mannen och den och krig, blev Julian av Norwich en betydande väntande kvinnan är huvudfigurer också i teolog och mystiker. Sedan biskopen invigt dansbandsmusikens texter. Denna så typiskt henne till livet som eremit skulle hon aldrig svenska musikgenre analyseras av litteraturve- under sin livstid lämna sin cell invid kyrkan S:t taren och musikern Karin Strand, som menar Julian i Norwich. Till eftervärlden har hon att dansbanstexterna spelar en ofta förbisedd lämnat färgstarka berättelser som förenar roll när det gäller att befästa könsstereotypa känsla och intellekt i en gudsbild som är både värderingar. I texterna ägnas kärleken en när- faderlig och moderlig. mast religiös dyrkan - i den, självskrivet, hete- 3 ANDERS ÖHMAN Äventyraren, passionen och kvinnan Äventyraren är en man som bryter upp frän tryggheten och ger sig ut i världen för att söka efter det okända. Äventyraren representerar rastlöshet, uppbrott och förändring, medan lians väntande kvinna - ty en sådan finns alltid — står för den stabilitet och kontinuitet till vilken han så småningom återvänder. Äventyret signalerar uppbrott och föränd- var äventyret något som drabbade en person ring. Äventyret är själva motsatsen till trygghet utan dennes egen förskyllan. En äventyrare och kontinuitet, allt det som kan inbegripas i som exempelvis Odysseus var ett passivt offer ordet vardag. Vardagen är handlingar som för gudarnas, ödets och slumpens spel. I den upprepas så ofta att de till slut knappt känns antika romanen, t ex Daphnis och Chloe, var det igen som handlingar. Vardagen förknippas både mannen och kvinnan som råkade ut för med det kvinnliga; det dagliga pysslandet sådana äventyrligheter som att lida skepps- med hemmet och barnen. Äventyraren är där- brott, bli bortrövade av pirater, insatta i fäng- 3 emot nästan alltid en man. Äventyrets hand- else etc. På I 100-talet förändras emellertid lingar är ofta storslagna och märkbara, och förhållningssättet till äventyret. Själva ordet leder till att saker och ting förändras. äventyr härrör från latinet och betyder unge- Motsättningar mellan manligt och kvinn- fär "överraskande händelser som drabbar en ligt tycks konstrueras över polerna äventyr person". Det nya på 1100-talet är att dessa och vardag. Många forskare menar att kvin- överraskande händelser aktivt uppsöks av nan står naturen nära och karakteriseras av oförvägna män. Det finns inget man hellre en mera cyklisk tidsuppfattning, medan man- åtrår än att oväntade saker ska inträffa med nen representerar kulturens linjära tidsupp- ens person. fattning, och att sådana skillnader näranog är Nerlich hävdar att den förändrade inställ- eviga.1 För kvinnan är därför vardagen något ningen till äventyret signalerar en rad viktiga djupt meningsfullt. Vardagliga handlingar är förändringar i den västerländska kulturen. mättade med mening i kraft av att de uppre- Från att ha betraktat stabilitet och ordning pas. Att stanna i vardagen är för mannen inte som viktiga värden i livet, innebar den även- bara att ha tråkigt, utan det är att bli ifrågasatt tyrsideologi som växte fram under medelti- i sin manlighet. Därför är mannens flykt från den att man började acceptera och eftersträva vardagen in i äventyret också ett sätt att befäs- ekonomiska, sociala, kulturella och mentala ta och bekräfta sin manliga identitet. Vad förändringar. Kaos var inte längre något att innebär då äventyret? Hur förhåller sig även- frukta (som de antika tragöderna gjorde),