NUMMER 4 1995

Ar kärlekspassionen bara en förberedelse för männens äventyr? Varför stannar kvinnorna hemma och väntar ? Ar det han som tar initiativet även bland dagens unga kvinnor och män - precis som i dans bandsmusikens texter ? Och hur ser mönstret ut iförhållanden mellan kvinnor? I väntan på kärleken Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av För- Magnusson, Anna Sjödahl och Else- Adress: Kvinnovetenskaplig tidskrift eningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. Marie Staberg. Kungsgatan 95, 903 31 Umeå Tel 090-13 55 90, 13 57 30. Författarna ansvarar själva för innehållet Referensgrupp: Eva Borgström, Mona Elias- Fax 090-13 04 01. i sina artiklar. För insända ej beställda son, Johanna Esseveld, Anita Göransson, manuskript ansvaras ej. Birgitta Holm, Ulla Tebelius och Gert- Grafisk form: Leif Thollander. rud Aström. Ansvarig utgivare: Sylvia Benckert. Vinjetter: Maria Persson. Redaktörer: Gerd Lindgren och Carin Matin- Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer berg-Zackari. med fyra nummer om året. Prenumerera Tryckt på miljövänligt papper hos genom att sätta in 230 kr på pg 88 41 78- Centraltryckeriet, LTmeå. Amnesredaktör för detta nummer: Annelie 5. Stödprenumerationer å 250 kr eller ISSN 0348-8365. Bränström Öhman mer är mycket välkomna. © Författarna och Kvinnovetenskaplig Redaktionskommitté: Eva Aniansson, Sylvia Förteckning över tidigare utkomna tema- tidskrift. Benckert, Annelie Bränström Ohman, nummer kan beställas från redaktionen. Gunilla Domellöf, Lena Eskilsson, Eva

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Utbildningsdepartementet.

Nr 4 1995 Årg 16

Från redaktionen 1

ANDERS ÖHMAN Äventyraren, passionen och kvinnan 3

ANNELIE BRÄNSTRÖM ÖHMAN Kvinnan, kärleken och Lord Byrons förbannelse 14

INGRID BOSSELDAL Skillnad mellan ideal och praktik i förälskelsen 25

GUNILIA DOMELLÖF Den erotiska frigörelsen i Karin Boyes roman Kris 37

KARIN STRAND Genom vatten och eld 47

KATARINA SJÖBERG Variationsrikedomen stor i hawaiiansk samlevnad 56

Medverkande 66 Debatt 67 Våra förmödrar 75 Kåseriet 76 Recensioner 79 Från läsarna 87 Vad händer 87 I

Cindy Sherman, Untitled Film Still # 11, 1978 (från utställningen på Malmö konsthall, hösten 1995).

Från redaktionen

Någon gång i livet har vi alla gått i väntan på resa på världshaven. Rollfördelningen kan kärleken. Väntandet på den stora kärlekens med rätta benämnas klassisk. I relationen mel- ankomst eller en förlorad kärleks återkomst är lan den väntande kvinnan och den äventyrlige den förbindande röda tråden mellan en rad mannen finns de till synes orubbliga grund- av vår kulturs stora berättelser. Väntandet som stenarna i vår västerländska kärleksuppfatt- sådant är en allmängiltig existentiell belägen- ning. het, vare sig det är Gud eller Godot, tomten Temat för 1995 års sista nummer av Kvin- eller kärleken, vi tror oss vänta på. Men när vi novetenskaplig tidskrift är alltså kärlek. Vi har talar om kärlek är det onekligen så att det är valt att ge numret titeln "I väntan på kärleken" kvinnorna som väntar. I filmer, romaner, för att ge en fingervisning om var tyngdpunk- schlagertexter och tv-serier vimlar det av frus- ten ligger. Man kan säga att väntandets pro- trerat, tappert, ursinnigt och tålmodigt vän- blematik sammanfattar den konflikt mellan tande kvinnor. Det är kvinnor som ger väntan- kärlekens ideal och dess praktiska vardags- det ett ansikte, som gör väntandet till en livs- verklighet som flertalet av skribenterna bely- stil -ja, nästan en konstart för sig. ser i sina artiklar. Ocli det är ingalunda något nytt. I vår euro- Frågan om passionens plats i vardagen var peiska kulturs gryning sätter sig Penelope utgångspunkten för Anders Ohman och Annel.ie resolut vid vävstolen, när hennes make Bränström Öhman, litteraturforskare och äkta Odysseus ger sig ut på sin mångåriga äventyrs- makar, när de inledde det samtal som resulte- 2 rade i den "diptyk" om skönlitteraturens rosexuella tvåsamhetens skepnad. I detta och älskande män och kvinnor, som står att läsa flera andra avseenden, den publika drag- här. Anders Ohman visar i sin artikel hur kär- ningskraften inte minst, liknar dansbandsmu- lekspassionen ofta för mannen har fyllt funk- siken forna tiders väckelsemusik och uppfyller tionen av en språngbräda från vardagen och delvis samma behov. ut i det okända, in i äventyrens lockande värl- Men hur ser kärleken ut i de relationer som dar. I litteraturen har äventyraren nästan all- överskrider de biologiska könsgränserna? I tid en trofast väntande kvinna, som han förr Katarina Sjöbergs artikel om icke-heterosexuel- eller senare återvänder till. Den väntande la samlevnadsformer på Hawaii, fram tonar bil- kvinnan står i fokus för Annelie Bränström den av ett samhälle där den sexuella identite- Ohmans artikel om den kvinnliga passionsro- ten inte betraktas som oskiljaktligt förbunden manen. Där blir väntandet en kreativ strategi, med det biologiska könet. Istället för två kön, ett medvetet skapande av en kärlekens kvinn- framträder plötsligt minst fyra - en variations- liga estetik. rikedom som för våra västerländska ögon kan De könskonservativa relationsmönster som te sig snudd på visionär. skönlitteraturen gestaltar återspeglas även Gunilla Domellöfs artikel om Karin Boyes bland verklighetens unga män och kvinnor i brott mot samtidens könsmoral i romanen Sverige på 1990-talet. Sociologen Ingrid Bossel- Kris (1934), placerar diskussionen om det dal visar i sin undersökning hur det heterosex- heterosexualiserade kärleksbegreppet i ett uella parförhållandet redan från det första spi- kulturhistoriskt perspektiv. Den erotiska frigö- rande förälskelsestadiet präglas av genussyste- relse som Boye förespråkar blir en del i hen- mets maktstruktur. Höga jämställdhetsideal nes radikala kritik av den borgerliga enhets- till trots, väntar kvinnan ännu på att mannen kulturen. ska ta initiativet i kärleken. När han redan är Under vinjetten Våra förmödrar berättar på väg bort, håller hon ännu på att inrätta sitt Marie Louise Ramnefalk om en annan sorts kär- liv för att ge honom plats. lek. I 1300-talets England, präglat av digerdöd Den handlingskraftige mannen och den och krig, blev Julian av Norwich en betydande väntande kvinnan är huvudfigurer också i teolog och mystiker. Sedan biskopen invigt dansbandsmusikens texter. Denna så typiskt henne till livet som eremit skulle hon aldrig svenska musikgenre analyseras av litteraturve- under sin livstid lämna sin cell invid kyrkan S:t taren och musikern Karin Strand, som menar Julian i Norwich. Till eftervärlden har hon att dansbanstexterna spelar en ofta förbisedd lämnat färgstarka berättelser som förenar roll när det gäller att befästa könsstereotypa känsla och intellekt i en gudsbild som är både värderingar. I texterna ägnas kärleken en när- faderlig och moderlig. mast religiös dyrkan - i den, självskrivet, hete- 3

ANDERS ÖHMAN

Äventyraren, passionen och kvinnan

Äventyraren är en man som bryter upp frän tryggheten och ger sig ut i världen för att söka efter det okända. Äventyraren representerar rastlöshet, uppbrott och förändring, medan lians väntande kvinna - ty en sådan finns alltid — står för den stabilitet och kontinuitet till vilken han så småningom återvänder.

Äventyret signalerar uppbrott och föränd- var äventyret något som drabbade en person ring. Äventyret är själva motsatsen till trygghet utan dennes egen förskyllan. En äventyrare och kontinuitet, allt det som kan inbegripas i som exempelvis Odysseus var ett passivt offer ordet vardag. Vardagen är handlingar som för gudarnas, ödets och slumpens spel. I den upprepas så ofta att de till slut knappt känns antika romanen, t ex Daphnis och Chloe, var det igen som handlingar. Vardagen förknippas både mannen och kvinnan som råkade ut för med det kvinnliga; det dagliga pysslandet sådana äventyrligheter som att lida skepps- med hemmet och barnen. Äventyraren är där- brott, bli bortrövade av pirater, insatta i fäng- 3 emot nästan alltid en man. Äventyrets hand- else etc. På I 100-talet förändras emellertid lingar är ofta storslagna och märkbara, och förhållningssättet till äventyret. Själva ordet leder till att saker och ting förändras. äventyr härrör från latinet och betyder unge- Motsättningar mellan manligt och kvinn- fär "överraskande händelser som drabbar en ligt tycks konstrueras över polerna äventyr person". Det nya på 1100-talet är att dessa och vardag. Många forskare menar att kvin- överraskande händelser aktivt uppsöks av nan står naturen nära och karakteriseras av oförvägna män. Det finns inget man hellre en mera cyklisk tidsuppfattning, medan man- åtrår än att oväntade saker ska inträffa med nen representerar kulturens linjära tidsupp- ens person. fattning, och att sådana skillnader näranog är Nerlich hävdar att den förändrade inställ- eviga.1 För kvinnan är därför vardagen något ningen till äventyret signalerar en rad viktiga djupt meningsfullt. Vardagliga handlingar är förändringar i den västerländska kulturen. mättade med mening i kraft av att de uppre- Från att ha betraktat stabilitet och ordning pas. Att stanna i vardagen är för mannen inte som viktiga värden i livet, innebar den även- bara att ha tråkigt, utan det är att bli ifrågasatt tyrsideologi som växte fram under medelti- i sin manlighet. Därför är mannens flykt från den att man började acceptera och eftersträva vardagen in i äventyret också ett sätt att befäs- ekonomiska, sociala, kulturella och mentala ta och bekräfta sin manliga identitet. Vad förändringar. Kaos var inte längre något att innebär då äventyret? Hur förhåller sig även- frukta (som de antika tragöderna gjorde), tyret till vardagen? utan uppfattades som det viktigaste steget in i en ny ordning. Inte heller var det okända längre skrämmande, utan blev tvärtom något Äventyrets idé grunden positivt. Man lämnade avsiktligt den kända för modern civilisation vardagen till förmån för det okända, ty man Den tyske litteraturvetaren och filologen kände begär efter det nya. På samma vis för- Michael Nerlich menar i sin studie av äventy- höll det sig med slumpen, som man före rets ideologi, att det är de föreställningar vi medeltiden sökte undvika genom att blidka knyter till äventyret som utgör grunden för gudarna med offer. I äventyrsideologin blev den moderna civilisationen.2 Före 1100-talet slumpen den kanske viktigaste beståndsdelen. 4

Det var slumpen som kunde förändra indivi- för den manlige äventyraren. Kvinnan var den dens situation och göra det möjligt för denne som lämnades hemma vid uppbrottet och att komma i kontakt med det nya och okända. flykten ut i det okända och hon var den till vil- Slutligen medförde även hyllandet av det ken äventyraren förhoppningsvis sedan åter- okända ett erkännande av den andre, dvs vände. Kvinnan som den väntande i vardagen. andra raser, andra språk och andra kulturer. Här finns ett problemkomplex som rör man- Inte nödvändigtvis på ett tolerant vis, utan nens och kvinnans roll i skapandet av den snarare genom att tillägna sig och införliva moderna civilisationen. den andre med sig själv, antingen fredligt Enligt Nerlich är det alltså mannen som eller genom våld. lägger grunden till moderniteten. Det är den Skälen till uppkomsten av äventyrsideolo- manlige äventyraren som bejakar förändring- gin var från början mycket konkreta och ma- en, slumpen och instabiliteten i övertygelsen teriella, menar Nerlich. Anhängarna av även- om att det kan leda till en ny, annorlunda och tyrsideologin var de delar av ridclerskapet som bättre värld, medan kvinnan utgör ett konser- saknade egendomar och förläningar och som verande element i sitt värnande om den gam- tvingades ut i världen för att söka lyckan. För la invanda världens trygghet och stabilitet. att både legitimera och dölja denna prosaiska Men är inte en sådan uppdelning i en manlig strävan skapades den mycket seglivade före- och kvinnlig sfär alltför schablonmässigt ställningen om det ädla äventyret som, i takt enkel, och stryker den inte alla våra fördomar med att det ideologiska inslaget blev alltmer om manligt och kvinnligt medhårs? Är det betydelsefullt, ornamenterades med både inte så att kvinnan har en viktig plats i äventy- magiska och sagoaktiga inslag. Det är Nerlichs rets ideologi, och finns det inte ett samband tes att äventyrsideologin fortsatte att spela en mellan äventyret och den vardag som kvinnan viktig roll även efter riddartidens och den representerar? höviska kulturens nedgång. Borgerskapets I sin klassiska studie, Kärleken och västerlan- köpmän övertog ideologin från ridderskapet i det, antyder den schweiziske idéhistorikern jakten på nya marknader och större vinster, Denis de Rougemont ett sådant samband.5 och under 1700-talet var det vetenskapsmän- Han hävdar att samtidigt som äventyrsideolo- nen, konstnärerna och de intellektuella som gin växer fram vid de medeltida hoven upp- anammade ideologin. Det är viktigt att kom- står även en livskraftig kärleksideologi. Denna ma ihåg att det är fråga om en ideologi, dvs atl ideologi kan vi i de Rougemonts efterföljd det rör våra föreställningar om verkligheten. kallatnstanismen efter den gamla sagan om Trots att exempelvis köpmännen under 1500- Tristan och Isoide, det första och kanske främ- och 1600-talen odlade myten om sig själva sta uttrycket för ideologin.'1 Vad är det då som som äventyrare vilka utsatte sig för stora faror karakteriserar tristanismen? och strapatser, var de hela tiden angelägna Till en början måste man konstatera att om att minimera slumpen och skaffa sig ga- Tristan uppfyller alla kriterier på en äventyra- rantier i mötet med det okända, bl a genom re. Efter att ha blivit berövad sin far och mor, att sluta sig samman i olika gillen och skrån. och sitt arv, blir Tristan bortförd av norska köpmän. Av en slump hamnar han i Cornwall där han snart vinner sin morbrors, kung Marcs, Nämner kvinnan vänskap och respekt. Han befriar Cornwall bara i förbifa rten från Irlands och jätten Morholts förtryck, och Om Nerlich någon gång nämner kvinnan i till slut får han uppdraget att hämta hem sin undersökning är det bara i förbifarten, kung Marcs blivande gemål, Isoide den blon- som när han noterar att både Daniel Defoe da. På båtresan tillbaka till Cornwall råkar de och Jonathan Swift menade att äventyret inte emellertid av misstag dricka den kärleksdryck gick att kombinera med kvinnor och barn.4 som preparerats för att Isoide och kung Marc Andå är det uppenbart att kvinnan hade stor ska fatta tycke för varandra.7 Isoide och Tris- betydelse som ett slags närvarande frånvaro tan blir genast förälskade, men det är en för- 5 bjuden kärlek som tvingar de älskande till lis- re, kung Arthurs hustru, som tvingar Lancelot ter och finter för att stjäla sig till korta stunder ut på äventyr för att söka den heliga Graal.^ av hemliga kyssar och älskog. Man ertappar Mannen kan med hjälp av kärlekspassio- dem emellertid, och vid ett tillfälle tvingas de nen rucka på den gamla ordningen och kasta att rymma tillsammans in i Morois' stora skog. sig in i äventyret som erbjuder möjligheter till Det dröjer inte länge förrän de tröttnar på en ny ordning, ny kunskap och materiella för- skogslivet och lyckas övertyga kung Marc att delar. Man kan alltså se det som att mannen deras kärlek aldrig varit brottslig. Så fortsätter "drar nytta" av kvinnan i kärlekspassionen; de att träffas i smyg ända tills de genom svek hon blir den mot vilken han tar spjärn för att och missförstånd dör i varandras armar. våga språnget ut i det okända. Frågan är emel- Tristans och Isoides kärlek är en kärlek som lertid om inte kvinnan gör något liknande. I skyr allt vardagligt umgänge, menar de Rouge- passionen sätter även hon allt på spel, och i mont. Istället söker den upp allt som hindrar väntan på äventyrarens hemkomst ligger ock- kärleken från att förverkligas. Det är alltså inte så en förväntan om förändring. Både för kvin- lycka som är dess mål, utan det är en kärlek som nan och mannen innebär passionen och även- tycks sträva efter att bli passion i ordets ur- tyret en äventyrstid, för att tala med Michail sprungliga betydelse av lidande och sjukdom. Bachtin, dvs en tid mellan tiderna då de bio- Finns det inget som hindrar kärleken från att grafiskt bestämda sammanhangen för tillfället förverkligas och bli vardaglig, måste hinder ska- upphävs och allt kan hända.9 pas för att stegra passionen och lidandet, såsom Tristan gör när han i skogen lägger det dragna Väntan tycks konstituera svärdet mellan sig och Isoide. Denis de Rou- kvinnans väsen gemont menar att i detta begär efter passionen grundläggs den västerländska föreställningen Det är dock farligt att generalisera. I olika att det bara är genom lidande vi kan vinna kun- tider och i olika texter spelar äventyraren och skap. Det är emellertid inte bara kunskap pas- kvinnan olika roller. I exempelvis Roland- sionsmyten kretsar kring, menar jag. Passionen sången från slutet av 1000-talet är kvinnan så med sina hinder och sin otrohet skapar ju även till den grad förbunden med äventyraren att oordning och en flykt undan stabilitet och väntan tycks konstituera hela hennes väsen, trygghet, dvs allt som har smak av vardag. vilket utgör en stor skillnad jämfört med den Därför är också passionsmyten nära förbunden vida mer aktiva Isoide. När greve Roland har med äventyrets ideologi, och det är ingen till- dött i sin hjältemodiga kamp mot saracenerna fällighet att båda uppstår i den höviska riddar- med huvudet "vänt mot de otrognas land", kulturen på 1100-talet. som den äventyrare han är, återvänder kung Karl till Frankrike och måste meddela nyhe- ten till den väntande jungfru Alde: Passionen blott en förberedelse för äventyret Nu frågade hon: "Var är den ädle Roland som Här finns en förbindelse mellan den manlige lovat mig att ta mig till sin hustru?" äventyraren och kvinnan som ännu inte utfor- Då tyngs kungens sinne av sorg och smärta. skats i alla dess aspekter. Det verkar således Han gråter, och han drar i sitt skägg. som om mannen förberedde sig för äventyret "Nu frågar du efter en som fallit i kampen. Men jag skall ge dig ett värdigt vederlag: i passionen för kvinnan. Det är som om pas- Ludvig, min egen son, en präktig husbonde, sionen bekräftar att det inte längre finns och han skall ärva riket efter mig." någon stabilitet och trygghet; att allt är satt i Då svarade Alde: "Det var sällsamt tal. gungning. Det är ju också för att "glömma" Gud förbjude, hans änglar och hans helgon, Isoide som Tristan ger sig ut i världen och att jag skall leva efter Rolands död." uppsöker äventyr, och i de med Tristansagor- Hon bleknade och föll ner vid kungens fötter. na samtida Arthur-legenderna är det passio- Hon var helt död. Gud vare henne nådig! 0 nen mellan riddaren Lancelot och Guineve- Och krigarna från Frankrike brast i gråt.' 6 I äventyrets ideologi ingår det självfallet att barndom var bekant med Coleridge, och dess- ingen "präktig husbonde" kan ersätta en djärv utom var gift med en annan av den engelska äventyrare. Det är ett av skälen till att Alde romantikens förgrundsgestalter, Percy Bysshe måste dö. Shelley. Relationen mellan Walton och hans syster är också betydelsefull. Hon är gift och har familj, vilket han inser att han aldrig kom- Shelley analyserar mer att kunna skaffa sig. Systern represente- äventyrets ideologi rar alltså den vardag som Walton övergivit, Går man emellertid närmare vår egen tid blir men som han ändå håller kontakt med förhållningssättet till äventyret och äventyra- genom att det är till henne han förmedlar ren betydligt mera ambivalent. Fortsättning- sina upplevelser. en av denna essä vill jag därför ägna åt att I det ogästvänliga islandskapet påträffar undersöka två texter där man kan se hur även- expeditionen en clag den kringirrande Victor tyrets roll ifrågasätts och problematiseras. Frankenstein. Så småningom berättar denne Den första texten är unik i det att det troligen sin historia för Walton, som i sin tur återger är den första text som behandlar äventyraren den i sina brev till systern. Frankensteins som är skriven av en kvinna, nämligen Mary berättelse utgör ett varnande exempel för Shelleys Frankenstein eller den möderne Promete- äventyraren och är det som slutligen får Ro- heus, utgiven 1818. bert Walton att återvända hem, utan att ha Huvudpersonen i Shelleys roman, veten- lyckats med det han föresatt sig. skapsmannen Victor Frankenstein, uppvisar både likheter och skillnader gentemot 1100- Flykten från vardagen talets äventyrare. Vi kommer ihåg att Nerlich slår tillbaka mot äventyraren menade att äventyrets ideologi övertogs av de intellektuella under 1700-talet, men med Victor Frankensteins berättelse handlar om skillnaden att den intellektuelles äventyr var både besatthet och upptäckariver. Han kom- rationellt och inte som tidigare omgivet av mer från en idyllisk och välmående familj, saga och magi. Själva förhållningssättet är men när modern dör går lian helt upp i sina dock likadant. Victor Frankenstein, exempel- studier och experiment. Han lämnar hemmet vis, lämnar sin familj och sin trolovade för atl och sin fästmö för att studera vid universitetet komma i kontakt med det okända och möjli- i en stad många mil bort. Frankenstein umgås gen lyckas utvinna ny kunskap. dock inte med andra studenter utan isolerar Den viktigaste skillnaden är emellertid inte sig snart helt med sitt arbete. Under tre års tid att Shelleys roman gestaltar den möderne träffar han nästan inte någon annan männis- äventyraren, som strävar efter att komma ka, och det är knappt att han ens hör av sig livets hemlighet på spåren, utan att den även med brev till sin familj. Istället drömmer han utgör en kritisk analys av äventyrets ideologi. om den ära som ska tillkomma honom då han Romanen böljar med en annan äventyra- lyckats med sitt projekt att på egen hand kun- res, Robert Waltons, expedition i norra isha- na skapa nytt liv. Då han äntligen, genom sto- vet för att upptäcka nya okända kontinenter. ra ansträngningar och med hjälp av slumpen, Det föresvävar Walton att han kanske kom- lyckas i sina föresatser blir han förfärad. Ty mer att finna ett nytt Eden, om han vågar sig det han har skapat är ett monster inför vars tillräckligt långt in bland ismassorna. Walton anblick han endast känner avsky och vämjel- se. framhåller i brev till sin syster att han ända sedan han var en liten pojke drömt om att få I detta agerar han åter i enlighet med även- ge sig ut i det okända. Det som mest inspire- tyrets ideologi. Istället för att ägna sin skapel- rade honom var några rader ur den romantis- se daglig omvårdnad, ta hand om det nya ke poeten Samuel Coleridges dikt The Ancient livet, stöter han bort denne och förvandlar Mariner, en upplysning som inte är oviktig i honom till något namnlöst främmande, ett sammanhanget eftersom Mary Shelley i sin monster. Det blir därför också den roll mon- 7

Nina Ericson, Min älskare, lejonmannen, 1988/95. 8

stret kommer att få i romanen, åtminstone för Monstret ges röst i romanen och får berätta Victor Frankenstein. Monstret kommer i sin historien ur sitt perspektiv. Romanen är kom- tur att, som utstött och främmande, ta hämnd ponerad som kinesiska askar, med berättelser på sin skapare. Hämnden drabbar i första inneslutna i berättelser, och längst in bland hand Frankensteins familj. Monstret mördar dessa berättelser återfinner vi monstrets. Victors yngre bror, vilket leder till jungfrun Monstrets berättelse handlar om övergiven- [ustines avrättning som Victor på grund av het, om att vara den främmande Andre, men skamkänslor för monstret inte förmår avstyra. även om värdet av denna främmande blick på Det dödar även hans bäste vän, Henry Clerval, den kända kulturen. Det är nämligen så att och slutligen, på bröllopsnatten, Victors hus- monstret lär sig att tala och blir bildad genom tru Elisabeth. att leva utanför flyktingfamiljen De Laceys stu- Mordet på Elisabeth är betydelsefullt. ga i skogen. Den unge mannen i familjen, Elisabeth kan man säga är urtypen för clen Felix, undervisar sin älskade Safie (även hon väntande kvinnan. I tre års tid har hon, utan en främling i den europeiska kulturen) om att någon gång ha träffat Victor, väntat på att Europas historia, och monstret tjuvlyssnar. han ska ha lyckats i sitt sökande efter ny kun- Monstret får bl a höra talas om erövringen av skap och äntligen komma hem. När Victor i Amerika och den blodiga slakten på indianer. desperation över sin krympande familj hastigt Han lär sig alltså att se den västerländska kul- bestämmer att de ska gifta sig, mördas hon turens grymhet mot det som är främmande, innan äktenskapet hinner fullbordas, efter- men han lär sig också att uppskatta det goda i som Victor befinner sig någon annanstans på västerlandets civilisation; de demokratiska spaning efter monstret. idealen, familjens sammanhållning. På många nivåer är Shelleys roman en kri- I och med att läsaren får ta del av monstrets tik av äventyrets ideologi. Det kanske mest egen historia, blir dennes handlingar, mor- spännande är hur hon ställer vardagens vär- den på Frankensteins familjemedlemmar, om den gentemot äventyrets, och visar hur flyk- inte acceptabla så dock förståeliga. Även möj- ten från vardagen riskerar att slå tillbaka mot ligheten att genom monstrets ögon se den äventyraren själv. Frankenstein kapar banden egna kulturen fungerar kritiskt distanseran- till familjen och det "lilla" livet för att uppsöka de. På så vis blir också monstret ett slags även- skapandet i ensamhet i sin jakt efter det nya tyrare. Han saknar hemhörighet och biogra- och okända. Därigenom är faran stor att re- fisk bestämning och kan därigenom bidra sultatet av ett sådant asocialt skapande ham- med ny kunskap om det invanda och etable- nar i ett vacuum utanför alla sammanhang. rade. Det förblir något främmande, monstruöst, Det finns således en ambivalens hos Mary som aldrig kan införlivas i kretsen av nära och Shelley själv angående äventyrarens roll. Vår kära. Det förvandlas till något som hotar var- västerländska kultur har behövt och behöver dagen med undergång och ödeläggelse. Och äventyraren för att utvecklas och förändras, finns det inte längre något hem att återvända samtidigt som det är livsfarligt när äventyra- till, någon älskande som väntar, blir äventyra- ren helt och hållet överger de sammanhang ren lik en rymdfarare söm slungas ut i univer- från vilka han har utgått. Det är som om Mary sums oändliga iskyla. Shelley på en och samma gång ville försvara modernitetens landvinningar och varna för att äventyraren kan, om äventyret förblir en Shelley ambivalent manlig isolerad företeelse, bli vår undergång. till äventyrarens roll Victor Frankensteins sista ord i slutet av roma- Till skillnad från Victor överger emellertid nen får understryka ambivalensen. Han ber inte Mary Shelley sin skapelse. Det djupt ori- Robert Walton dra lärdom av den historia ginella med Frankenstein, och som gör att kri- han berättat och tona ner sin ärelystnad och tiken mot äventyrets ideologi fördjupas, är att återvända hem, men så avbryter han sig och hon inte låter monstret förbli främmande. utbrister: "Men varför säger jag detta? Mina 9 egna förhoppningar har grusats, men kanske vilket var ett perspektiv som den så föraktade någon annan kan lyckas".11 Detta kan vara en romanen var den mest lämpade att förmedla. obotlig äventyrares sista ord, men det kan Man kan alltså hävda att Mary Shelley kritise- också vara en idé om ett annat sätt att söka rade äventyrets ideologi med hjälp av både äventyret på. Att språnget ut i det okända för vardagens värden och romanens form. att söka nya världar och ny kunskap inte nöd- vändigtvis behöver innebära en förnekelse av vardagen och de sociala sammanhangen. Söker inte kärlekens fullbordan utan passionen och lidandet Det finns ytterligare en aspekt av Franken- stein som förtjänar att kommenteras.1'- Un- I och med att romanen efter romantiken blev dertiteln är ju "den möderne Prometheus", vil- 1800-talets dominerande litterära genre, kan ket i sig signalerar att boken rymmer en kritik man kanske tycka att äventyrets ideologi nu av äventyrets ideologi. Prometheus-myten var spelat ut sin roll. Ändå vill jag hävda att den mycket omhuldad av de engelska romantiker- än idag har stor betydelse för den manliga na vid den tid Mary Shelley skrev sin roman. identiteten. Det har dock blivit svårare att För de manliga romantiska poeterna repre- överge familj och vardag för att ge sig ut i det senterade Prometheus mänsklighetens befria- okända. Den renodlade äventyraren är för- re ur okunskap och träldom. Prometheus var svunnen, men istället har vi kvar en slags frus- den gud som vågade trotsa de andra gudarna trerad äventyrare. Det är en gestalt som jag vill och skänka den förslavade mänskligheten undersöka med hjälp av en nuförtiden tämli- elden, ljuset och kunskapen. Det var en roll gen bortglömd roman från slutet av 1800- som romantikerna kunde identifiera sig med. talet, Bernhard Meijers självbiografiska berät- De var visionärerna, profeterna, vilkas dikter telse Excelsior! En fantasts historia från 1888. skulle väcka det slumrande folket. Marys Bernhard Meijer var en av de mest radikala make, P B Shelley, skrev ett versdrama, Den företrädarna för åttitalsrörelsen eller Det befriade Prometeheus (1821), som slutade med unga Sverige, vilken brukar inräkna mera folkets befrielse genom kärleken mellan namnkunniga personer som August Strind- Prometheus och hans kvinnliga del Asia. berg och Gustaf af Geijerstam. I huvudsak var Folket kommer dock aldrig till tals i dramat. Meijer verksam som journalist och lexikograf, De utgör ett staffage som uteslutande reage- även om det var författare han strävade efter rar på gudarnas handlingar. att bli. Excelsior! blev dock den enda roman Det är mot bakgrund av en sådan abstrakt som han publicerade under sitt liv. Det finns idealistisk hållning man också kan läsa många intressanta aspekter i Meijers roman, Frankenstein. De manliga romantikerna lät inte minst vad gäller romanens status som bara folket omtalas i sina dikter, det fick sällan självbiografisk berättelse, men här vill jag kon- en egen röst. För romantikerna var det även centrera mig på det som har drag av äventy- poesin som var den yppersta litterära formen, rets ideologi. 13 medan romanen var något prosaiskt, vardag- Huvudpersonen i romanen, Meijers alter ligt och föraktligt. Men det är med denna var- ego Ragnar Möller, har två stora ideal i livet. dagens litterära genre framför andra som den Det ena är sanningslidelsen, att ständigt ge knappt nitton år gamla Mary Shelley gjorde akt på och vara sann mot sig själv, det andra är sitt första framträdande i litteraturen, och att bli Sveriges främste författare. Dessa ideal hon visade med all tydlighet att det just är i kommer snart att samverka i Ragnars liv; det romanen som olika perspektiv tillåts få röst är genom att förmedla sina sanna erfarenhe- och komma till tals. Därigenom blev även ter som han ska nå positionen som upphöjd valet av litterär form en kritik av äventyrets författare. Det återstår dock att finna den tän- ideologi. Mary Shelley visade att befrielsen dande gnistan för skapandet, och det är ingen inte kunde komma utifrån, ur isolering och tvekan om att det är hos kvinnorna Ragnar upphöjd ensamhet, utan måste växa fram i måste söka den. Det är som om författarska- vardagen i nära relationer mellan människor, pet, som i mycket uppvisar äventyrets alla kän- 10 netecken, måste förberedas i kontakt med kvinnan, på samma sätt som riddaren förbe- redde sig på resan ut i det okända. Den första kvinna Ragnar inleder ett för- hållande med är sin hyresvärdinna under stu- dietiden i Lund. Hon heter Dagmar von Döhnen och är gift, men har rykte om sig att vara "lössläppt". Ragnar börjar spinna fantasi- er kring henne och förbinder genast dessa med skapandet: "Ragnar önskade ingenting högre än ett riktigt romantiskt kärleksäfven- tyr, ett sådant som kunde ge fart åt hans poe- tiska llygt och ämne åt hans diktning." Dag- mar är en ganska jordnära kvinna och sedan hon i sin tur blivit förälskad i Ragnar, tvingas han på olika sätt söka freda sig mot hennes inviter. Det är ju passionen och lidandet Rag- nar söker, inte kärlekens fullbordan. Han försöker därför "uppfostra" Dagmar till att tygla sin sexualitet, anpassa sig till kon- venansen och omfatta hans höga romantiska ideal, samtidigt som han utkämpar en väldig "själskamp" inom sig mellan att ge efter för sin åtrå eller att stoiskt avstå. Det är den själs- Nina Ericson, Triptyk, 1995. kampen han tänker utnyttja till ämne för sin kommande roman. Som sista utväg för att Var det pligten, som bjöd honom att för lifvet bin- underblåsa passionen, när denna börjar tyna da sig vid denna flicka? Eller var det endast en svag- bort, lyckas Ragnar övertala Dagmar att ta sig het i karaktären, ett fegt eftergifvande för omstän- digheternas makt, kanske rent af ett bevis därpå att an ett fosterbarn. Därefter känner han sig fri författardriften hos honom ej var af den äkta sor- att resa till Stockholm för att söka lyckan. När ten, då den lätt kunde låta sig kufvas, i stället for att Ragnar sitter på tåget drömmer han om hur nära sig på alla de öfrige känslornas bekostnad och bli han ska utnyttja passionshistorien med Dag- härre öjver hela hans jag. 14 mar för att skriva in sig i litteraturhistorien. Han inser visserligen att han gjort sig skyldig till egoism i sitt handlande gentemot henne, Rädd för vardagens men denna insikt är i själva verket en källa till äktenskapliga trygghet njutning för honom, då det är med vunnen Att vara författare är således att exploatera kunskap om denna konflikt han ska framträ- alla andra känslor, drifter och talanger i full- da i litteraturen. följandet av författarskapet. Att vara författare Historien med Dagmar gör honom dock innebär, i enlighet med äventyrets ideologi, inte till författare, och med nästa kvinna han att våga språnget ut i det okända där överras- möter, Lilli, blir det svårare att pröva passio- kande händelser väntar en. Äktenskapet kom- nen eftersom hon inte som Dagmar är gift. mer därför att hota äventyret med alltför Det existerar alltså inga hinder för kärleken mycket vardag och alltför mycken hänsyn till att fullbordas, vilket för Ragnar framstår som relationer. skrämmande. Gifter han sig med Lilli är det Trots denna tvekan gifter sig Ragnar med kanske ett tecken på att han inte är en riktig Lilli, mycket p g a det han kallar konvenan- äventyrare - att hans författarådra är svag - sens krav, men gör klart för Lilli att han sätter och att han istället väljer att låta sig uppslukas sitt författarkall främst samt förväntar sig full- av vardagen. Han tänker om sitt dilemma: ständig öppenhet emellan dem. Till en bör- 11

jan njuter Ragnar av familjelivet och atmosfä- använda för sin utlandsresa. Det planerade ren i hemmet. Lilli, däremot, börjar alltmer självmordet blir dock problematiskt för känna sig som hinder i vägen för Ragnars Ragnar. Visserligen längtar han efter hennes dröm om att bli författare, i synnerhet som offer, det är kanske hennes död som kan för- hon blivit gravid. Lilli är dock övertygad om vandla honom till en stor konstnär, men sam- att detta kommer att förändras, då hon är tidigt kan han inte låta bli att känna skuld- säker på att hon snart kommer att dö. När känslor. Det faktum att han är medveten om hon har sagt det åt Ragnar, erfar han för för- att hon tänker offra sitt liv för hans skull gör sta gången att han älskar henne. Hennes honom till inget mindre än en mördare. eventuella död har äntligen fört in ett hinder Slutligen gör Lilli ett misslyckat självmords- i deras relation, något som både kan stegra försök men efter det, sedan Ragnar försäkrat passionen och utgöra incitamentet till förfat- henne om sin kärlek, lever de ett relativt lyck- tarskapet. Ragnar förklarar henne sin kärlek, ligt liv med varandra. Lilli ger liv åt en dotter men Lilli genomskådar honom. Hon säger: och Ragnar känner för en stund att han har något att leva och arbeta för. En kort tid efter jag vet nog att du skall sörja mig /.../ sörja mig barnets födelse insjuknar Lilli i tuberkulos mycket, men du skall på samma gång känna dig och dör, vilket på ett "naturligt" vis löser glad och fri! Detta yttrande slog honom. Det var Ragnars skuldkomplex. som hade han blivit gripen på bar gärning vid begående av ett brott. Med ens stod det nämligen Ragnar är förvisso sorgsen över hennes klart för honom att han redan, vid tanken pä han- död, men kan inte låta bli att komma in på nes död, haft en känsla som af glädje /.../. 15 tanken om en offerdöd. Hennes bortgång ska förändra honom och fylla honom med den Då Lilli inte dör någon naturlig död, börjar kraft han behöver för att bli författare: hon planera sitt självmord med många maka- bra detaljer, bl a iordningställer hon den Han var ej längre upprörd. Det var honom en njut- resväska som Ragnar efter hennes död ska ning alt tänka sig in i denna stora kärlek, som skul- 12

le föra hans lif in på nya banor, befrukta hans fan- nar att äventyrets ideologi är central, står vis- tasi, befria hans ande. Denna kärlek skulle ge serligen förankrad i vardagen, men har en honom de länge saknade vingarna! Det blef bortvänd sida. Det är en sida som alltid söker honom klart att han innerst erfor den ljufva käns- efter någonting nytt, okänt och föränderligt. lan af befrielse från ett tryck. Han skulle till sist ock- Det är en sida som vägrar att helt hänge sig åt så bli skönlitterär författare! 16 vardagen, samtidigt som den inte längre vågar språnget ut i det okända. Därför ägnar den sig Ragnars optimism räcker dock bara ett litet åt halvheter. Den ersätter passion med otro- tag. Snart förebrår han sig för att ha känt gläd- je över Lillis död, och tvivlet på om han klarar het och sökandet efter det okända med flyk- ten in i arbetet. Dagens äventyrare har därför att bli författare återvänder. Romanen slutar i en både frånvarande och förvirrad blick. ett totalt misslyckande. Ragnar söker förgäves vinna en ny kvinna som kan ge honom "ving- En fråga kvarstår dock, nämligen kvinnans ar", den lilla dottern dör i sjukdom och Rag- roll för skapandet av dagens äventyrare. För nar klarar inte att skriva sin roman. (På en visst är det väl så att kvinnor älskar äventyrare? metatextlig nivå kan man emellertid säga att Bernhard Meijer lyckades med sin roman,

även om den fick dåliga recensioner och blev NOTER hans enda.) ' Se t ex Karen Davies, Women and Time. Weaving the Excelsior! är en upprörande bok, men fång- Strands ofEveryday Life, diss, Lund 1989. ar de väsentliga dragen i äventyrets ideologi. - Michael Nerlich, Ideology of Adventure. Studies in Modern Consciousness 1100-1750, vol 1-2, Univ of Minnesota Här finns önskan om passionen (kärleksoffret Press, Minneapolis, 1987. och lidandet) som en förberedelse för språng- 3 Se Tomas Hägg, Den antika romanen, Carmina, Stock- et ut i det okända, här finns rädslan för att låta holm, 1980. sig uppslukas av vardagens trygga enformig- 4 Nerlich. Ideology of Adventure, s 275. 5 het, och här finns föreställningen om äventy- Denis de Rougemont, Kärleken och västerlandet, Natur och kultur, Stockholm, 1963. ret som enda möjlighet till förändring, ut- '' För begreppet tristanism se t ex Thomas Bredsdorff, veckling och vinnande av nya positioner. Det Tristans born, Gyldendal, Kobenhavn, 1982. unika med Excelsior! är emellertid det halv- 7 Denna redogörelse följer Joseph Bédiers sammanställ- gångna i Ragnars projekt. Det är som om han ning från 1900 av sagans många olika varianter. I vissa inte själv klarade av att slita sig från vardagen. versioner saknas exempelvis förevändningen med kär- leksdrycken. Se Joseph Bédier, Tristan och Isoide, Fo- Han finner njutning i den fullbordade rela- rum, Stockholm, 1975. tionen till sin kvinna och han uppskattar den 8 I en modern fantasy-roman, Marion Bradley Zimmers trygga lunken i det harmoniska hemmet. Och Avalons dimmor, återberättas Arthur-legenderna än en istället för att låta blicken löpa utåt mot okän- gång. Det är historien om hur en matriarkal folklig da kontinenter, vänder sig Ragnars blick stän- religion gradvis trängs undan av patriarkatet och kris- tendomen. Det mest spännande i denna roman är det digt inåt för att rannsaka de egna känslornas konsekventa kvinnoperspektivet. Berättaren vägrar att virrvarr och dolda motiv. Ragnar är alltså en följa med på och gestalta männens äventyr utan skil- frustrerad äventyrare. Han drömmer hela drar istället vad kvinnorna gör under tiden vid hoven. tiden om att ge sig av, men är alltför rotad i '' Michail Bachtin, "Kronotopen", Det dialogiska ordet, vardagens mylla av relationer och komplexa Anthropos, Gråbo, 1988, s 17-25. '" Rolandsangen. I gjendiktning ved Helge Nordahl, Asche- psykologiska härvtrådar. houg, Oslo, 1990, s 136 (min översättning). '1 Mary Shelley, Frankenstein or The Modem Prometheus, Oxford Univ Press, Oxford 1980, s 218 (min översätt- Frustrerad äventyrare ersätter ning). 12 passionen med otrohet Det finns naturligtvis fler intressanta tolkningsaspekter i romanen, vilket inte minst den rikhaltiga litteraturen om Mary Shelleys roman visar, men här koncentrerar På så vis är den misslyckade Ragnar Möller en jag mig på äventyrets tematik. De böcker jag inspirerats värdig representant för 1900-talets äventyrare. av är Anne K Mellor, Mary Shelley. Her Life, Her Fiction, Dagens manliga identitet, för vilken jag me- Her Monsters, Routledge, New York, 1988, Chris Bal- dick, In Frankenstein 's Shadow: Myth, Monstrosity and 13

Nineteenth-century Writing, Oxford Univ Press, Oxford, time in western civilization, change is regarded as a 1987. På svenska finns Ronny Ambjörnssons utmärkta positive value, and adventure entails the active kapitel om Frankenstein i Mansmyter, Carlssons, 1990. search for change and the unknown. What Nerlich 1: ^Jag är för närvarande sysselsatt med skriva en bok om doesn't consider, however, is the role of woman in en variant av den självbiografiska romanen, apologin. this transformational process. By relating the theo- Det är i detta sammanhang jag kommit att intressera ry of adventure-ideology with the theory of the mig för Bernhard Meijer. 14 ideology of love, as it was developed by Denis de Bernhard Meijer, Excelsior! En fantasts historia I-II, Stockholm, 1888, del I s 266, (min kursivering). Rougemont, it is possible to find a connecting link 13 Meijer, Excelsior!, del I s 326. between man and woman. One aspect of the ideo- 16 Meijer, Excelsior!, del II s 60 f. logy of love as it emerged in the middle ages, was that it obviously prepared the male for adventure. I.ove as passion is synonomous with suffering and disorder, and everything that is opposite to the LITTERATUR routine of everyday life. Ambjörnsson, Ronny, Mansmyter, Carlssons, Stockholm, 1990. 1 then examine two nineteenth-century novels from the viewpoint of adventure-ideology, and the Bachtin, Michail, Det dialogiska ordet, Anthropos, Gråbo, ideology of love. In the first novel, Mary Shelley's 1988. Frankenstein or the Modern Prometeheus, I lind a high Baldick, Chris, In Frankenstein 's Shadow: Myth, Monstrosity awareness of the importance of adventure-ideology and Nineteenth-century Writing, Oxford University Press, in forming the relations between the everyday and Oxford, 1987. the extraordinary, between common knowledge Bédier, Joseph, Tristan och Isoide, Forum, Stockholm, 1975. and new knowledge, and between man and woman. Mary Shelley definitely criticizes adventu- Bradley Zimmer, Marion, Aiialons dimmor, Norstedts, Stockholm 1989. re-ideology from a woman's perspective, but she is Bredsdorff, Thomas, 'Fristans b0m, Gyldendal, K0ben- also ambivalent. havn, 1982. The second novel I examine was written in 1888 Davies, Karen, Women and Time. Weaving the Strands of by the swedish author Bernhard Meijer, and is fair- Everyday Life, diss, Lund 1989. ly unknown today. In this novel I find the basic cha- I lägg, Tomas, Den antika romanen, Carmina, Stockholm, racteristics of the male identity in the twentieth 1980. century, an identity which I call the frustrated Meijer, Bernhard, Excelsior! En fantasts historia I-II, Stock- adventurer. holm, 1888. Mellor, Anne K, Mary Shelley. Her Life, Her Fiction, Her Monsters, Routledge, New York, 1988. Nerlich, Michael, Ideology of Adventure. Studies in Modem. Conscicmsness 1100-1750, vol 1-2, University of Minne- sota Press, Minneapolis, 1987. Anders Öhman Institutionen för litteraturvetenskap Rolandsangen. I gjendiktning ved Helge Nordahl, Asche- Umeå universitet houg, Oslo, 1990. S-901 87 Umeå Rougemont, Denis de, Kärleken och västerlandet, Natur och kultur, Stockholm 1963. Shelley, Mary, Frankenstein or The Modern Prometheus, Ox- ford University Press, Oxford, 1980.

SUMMARY This artiele deals with adventure-ideology and its role in the formation of male identity. Adventure- ideology is therefore crucial in determining rela- tions beteween men and women. According to Michael Nerlich, who has studied the emergence of adventure-ideology, this ideology is a corner-sto- ne of modernity in Western Europé. For the first 14

ANNELIE BRÄNSTRÖM ÖHMAN

Kvinnan, kärleken och Lord Byrons förbannelse

Kan kvinnor skriva om kärlek ulan att själva bli kärlekens offer ? Lord Byrons ord om kärleken som kvinnans allt har jagat kvinnliga författare som en förbannelse ända in i våra dagar. I den kvinnliga passionsromanen får den klassiska bilden av den väntande kvinnan ett nytt utseende. Väntandet blir en konstart, en estetisk överlevnadsstrategi.

Som feministisk litteraturforskare med ett pro- lopes utsikt, beramad fönsterutsikt , förblivan- fessionellt intresse för kärleken och dess litte- de i väntan, hemma vid det vetbara. rära gestaltningar, har jag ibland känt att jag borde ikläda mig någon form av mental Kärlek och vetenskap skyddsutrustning. Något i stil med den mun- dering som den redbara FBI-agenten och Av hävd har rörelsen utåt, upprätthållandet av rättsläkaren Dana Scully i den amerikanska tv- distans, åtminstone i vetenskapliga samman- serien Arkiv X ikläder sig inför varje obduk- hang, värderats högre än fasthållandet av när- tion av en människokropp förtärd av utom- heten, bruket av den personliga erfarenhe- jordiska krafter. Skyddsglasögon, handskar, ten. Närhetens perspektiv förväxlas med när- stänkförkläde - stilett och bensåg. Allt för att synthetens förkrympta synfält. En kärnfull inte bli ännu ett i raden av offer för Lord sammanfattning av denna problematik ger Byrons förbannelse - "att brinna och förbrin- den amerikanske filosofiprofessorn Robert C 1 na", kärleken är kvinnans allt. Att uppslukas, Solomon i sin bok Kärlek i vår tid när han dis- att förlora distansen, bemäktigas av den främ- kuterar hur kvinnor och män skriver när de mande kraften. Dana Scully försvarar sin pro- skriver om kärlek: fessionella auktoritet med en annan skydds- mask: den rationella kunskapens krav på att Kvinnor skriver fortfarande om att älska och de fysiska bevis måste frambringas för att det irra- besvikelser som därav följer, medan män predikar tionella, "paranormala", vetandet ska vinna om kärlekens gudomliga natur och skriver böcker i legitimitet. Hennes manlige kollega Fox Mul- egenskap av experter, djupa tänkare, psykiatrer der blir istället den stolte bäraren av den tra- eller helgon - aldrig bara i egenskap av män.- ditionellt kvinnliga kunskapsformen, intuitio- I förstone är det frestande att ge Solomon nen, som han med mannens lika traditionella rätt. Att skriva "om att älska" är att gå in i pågå- storhetsanspråk riktar mot himlens höjd, uni- ende tid, närvaro och närhet, att underordna versums oändlighet - the Truth is Out There, sig känslan, upphäva distansen. Att "predika" Sanningen finns därute, är hans valspråk, och uttala sig om kärleken som "expert" är att hans djärvt uttagna kompassriktning. Kvin- träda ut, hävda överblick och auktoritet. Och nans förbehåll, återhållsamhet. Mannens tros- mycket riktigt är det så att det genom histori- vissa, jagberusade hängivelse, gränslösa rörel- en i stort sett bara är män som med universel- sevidd. Eko av andra röster, fjärran tider, la sanningsanspråk tagit sig för att berätta vad Odysseus seglande beständigt, med horison- kärlek är - och lått intellektuell heder därav. ten som enda begränsning för sin färd. Pene- Listan kan göras lång: från Catullus och fram 15 till Stendhal, Denis de Rougemont, Erich Trots att den handlar om kärleken är denna lilla Fromm, Michel Foucault, Roland Barthes, volym ingen roman, och framförallt är den inte Franscesco Alberoni och flera med dem. De underhållande som en roman. Det är rätt och slätt 4 kvinnor som skrivit om kärleken som "exper- en exakt och vetenskaplig beskrivning(...). ter" är däremot försvinnande få. I lär är inte rätta platsen att utreda varför, men faktum är Det intellektuella trestegshopp som vi bevitt- att flertalet av de kvinnor som vunnit veten- nar på dessa rader är värt all beundran. Ett - skaplig auktoritet för vad de skrivit om kärlek vänds det egna nederlaget till seger genom att rört sig på det samhällsvetenskapliga forsk- det klena läsarintresset tas till intäkt för ningsfältet.3 Till skillnad från männen alltså, bokens exklusivitet ("to the happy few", som som framförallt gjort sig bemärkta som kär- Stendhal senare skulle beteckna sin mål- leksexperter inom filosofiska och humanistis- grupp). Tu - en samtida litterär huvudkon- ka discipliner. kurrent och tillika kvinna, Mme de Staél, Tvärtemot Robert C Solomon vill jag hävda avfärdas i en bisats, utan att nämnas vid annat att män väldigt ofta skriver om kärlek "bara i namn än en romantitel. Tre-statusen på det egenskap av män". Förvisso är det så att män i egna verket höjs enligt gungbrädesprincipen vårt samhälle nästan aldrig, oavsett ämne eller genom att presenteras som en negation till ambition, anses skriva "bara i egenskap av allt vad Mme de Staéls Corinne och andra män". Precis som kvinnor nästan alltid, oav- romaner representerar. Hans tyngd och hen- sett ämne och ambition, i första hand anses nes lättviktighet. skriva i egenskap av kvinnor. Detta har att Även om kvinnorna inte numerärt domine- göra med de kulturella förväntningar som för- rade romanförfattarnas skara på 1800-talet, så knippas med alla litteraturens genrer, de ve- var genrens läsekrets starkt kvinnodomine- tenskapliga likaväl som de skönlitterära, och rad. Stendhals nonchalans, för att inte säga som förespeglar oss att kvinnor skriver "kvinn- förakt, mot samtidspubliken, är inte bara soli- ligt" medan män helt enkelt skriver. Går man tärens akt av självförsvar. I lika hög grad är det bakom förväntningarna ser man att män i kär- möjligt att avläsa som ett mandomsprov, en lekslitteraturen förbluffande ofta talar helt revanschstrategi för posthum upprättelse av öppet i egen sak. De personliga erfarenheter- en avvisad älskares förlorade heder. Att bli na upphöjs utan omsvep till filosofiska san- man genom att sätta kvinnorna på plats. ningar och försäkras om vetenskaplig legiti- mitet genom att ständigt bekräftas av nya Och visst, Stendahls strategi gick hem. Ge- generationer bröder i anden. nom brödraskapets försorg har han försäkrats om ett permanent chambre separée i littera- Stendahls trestegshopp turhistorien. Nya generationer av bröder, och en och annan syster, träder alltjämt fram för Konststycket är att tala i egen sak och få det att att betyga hans status. När Om kärleken kom ut framstå som allas sak. Ett utmärkt exempel på i svensk nyöversättning 1992 stod Horace en sådan bedrift ger den nyss nämnde Sten- Engdahl redo att i sitt förord utdela ett antal dahl och hans Filosofiska essäbok Om kärleken, uppmuntrande ryggklappar till sin 1800-tals- som publicerades första gången 1822. Boken frände. Män och män emellan kan det sägas blev lindrigt sagt ett försäljningsfiasko, men högt att det inte helt "rätt och slätt" är veten- Stendahl lät sig icke nedslås. Han skrev om skap det handlar om: "Den kvinna vars köld vi och lade till och planerade en ny upplaga, där alltså har att tacka för boken var en milanesisk han för säkerhets skull redan i förordet gjor- adelsdam, som Stendhal haft oförsiktigheten de klart att han inte räknade med någon läsar- att förälska sig i 1818." Några kvinnor torde framgång. Han förutskickade att "knappt fyra väl knappast inkluderas i Engdahls införståd- av hundra läsare som har läst Corinne " skulle da^"? Också i relation till publikgunstlingen komma att läsa och förstå hans bok. Svårbe- Mme de Staél gör Engdahl Stendhals sak till gripligheten försvarar han med att hänvisa till sin: "Han var lycklig att skriva mot opinionen, verkets vetenskaplighet: 16 att vara något som Mme de Staél aldrig våga- nedstigen från drömmarnas rike, ägnar den de, nämligen feminist."5 Så var sista fjädern väntande kvinnan kärleken en närmast sakral plockad av hönan. dyrkan. För henne är kärleken allt redan i sin frånvaro - kanske framförallt i sin frånvaro. Lord Byrons förbannelse

Fallet Stendhal är inte unikt, kanske bara Kvinnliga passionsromaner ovanligt tydligt. Kvinnor förväntas tala i egen Så långt skulle vi alltså kunna ge Lord Byron sak, i kvinnosak, men har mycket sällan haft rätt: för den väntande kvinnan i litteraturen råd att göra det i vetenskapliga sammanhang. är kärleken allt. Men börjar man titta lite när- Män påstås tala i allas sak, men fortfar att tala mare på hur kvinnorna och deras romanhjält- i egen manlig sak. När jag talar om Lord By- innor från sin väntans horisont förhåller sig rons förbannelse är det detta jag menar: män till kärleken så kompliceras bilden. Under kan skriva om kärlek likaväl som krig med loppet av 1900-talet dyker det upp ett flertal samma lugna upphöjdhet (objektivitet, bru- böcker av kvinnliga författare som problema- kar det kallas i vetenskapliga sammanhang). tiserar kärleken på ett helt nytt sätt. Man kan När kvinnor skriver om kärlek ser det däre- kalla dem kvinnliga passionsromaner, efter- mot, från männens perspektiv, ut som om alla som de handlar om kvinnor som drabbats av gränser luckras upp. Kvinnorna uppslukas av passion - eller väntar på att bli det. Tematiskt kärleken, sjunker som i kvicksand. Att hålla ansluter de mer eller mindre tydligt till det distans är lika fåfängt som att jaga fatt sin klassiska mönstret för gestaltningar av kär- egen skugga. Hon är redan där, är alltid där: lekspassioner i vår kultur, det som gäller från kvinnan ör kärlek. Sålunda talar Lord Byrons Tristan och Isoide fram till nutida publiksuccé- I)on Juan: er som Robert James Wallers Broarna i Ma- dison County. Grovt skisserat ser det ut så här: Sin kärlek mannen har till bisak bara, men den är kvinnans allt. På land och våg en kvinna och en man blir passionerat föräl- har han för livets skilda värv att svara, skade i varandra på en plats som i tid och rum han kyrkan har och Alexanderståg, är - och förblir - tydligt avgränsad från varda- förvärv och ämbeten och makt och fara, gens livssammanhang. Passionens undantags- som fylla växelvis hans fria håg; ställning, dess hinder att förverkligas, utgör han har så mången uppgif t - men som kvinna dess existensvillkor. Konfrontationen med var- 6 har man blott en: att brinna och förbrinna. dagen leder alltid till passionens död - och påfallande ofta även till kärleksparets andliga Frågan jag nu vill ställa är hur kärleken ser ut eller tom bokstavligt fysiska död. från kvinnornas perspektiv. Hade Lord Byron De kvinnliga passionsromanerna skiljer sig något fog för sin sak, gör kärleken obevekligt dock från de klassiska varianterna på ett par kvinnan till offer? Vi kan börja med det enkla avgörande punkter: det är inte kärlekspassio- konstaterandet att det är till skönlitteraturen nen utan väntandet, inte kärleksparet utan - och framförallt till romanen - kvinnorna den väntande kvinnan som står i handlingens går när de vill sätta kärlekens problem under centrum. Marguerite Duras beskrivning av debatt. Bortom genrevalet skiljer sig vägarna den koloniala erans alla väntande vita kvinnor åt, men ett inslag förblir i det närmaste kon- i romanen Älskaren skulle kunna utgöra pro- stant långt in på 1900-talet. Det är bilden av totypen för hela genren: den väntande kvinnan, som likt huvudperso- nen i Annie Ernaux roman Sinnenas tid gjort De väntar. De klär sig för ingenting. De ser på sig sin kärleksväntan till heltidssysselsättning: själva. I skuggan av dessa villor speglar de sig för en "Sen september förra året har jag inte gjort tid som ska komma, de tror sig leva i en roman, de annat än väntat på en man: att han skall ringa har redan sina långa klädkamrar fulla av klänning- mig eller komma till mig."' Oavsett om man- ar som de inte vet vad de ska göra med, sparade lik- s nen är frånvarande, bortrest, eller ännu inte som tiden, dess långa följd av dagar i vän tan. 17

Trine Folmoe, Vannbcereske, olja, 1992. 18

I de kvinnliga passionsromanerna försiggår bemöttes med kallsinne alternativt oförståen- väntandet nästan alltid i ensamhet, ofta i det de. House of Incest var Anais Nins första publi- egna hemmet. Väntandet är därmed redan cerade skönlitterära verk utanför det stora till sitt ursprung självuppfyllande, dess väsen dagboksprojektet. Blodförmörkelse var Rut Hil- bär drag av narcissism. Vardagen som omger larps första roman, som hon gav ut på eget den väntande kvinnan hålls på säker distans förlag sedan Bonniers, som tidigare givit ut genom att alla vardagliga bestyr ritualiseras. tre av hennes diktsamlingar, backat ur. Den väntande kvinnan utsmyckar sig istället Sinsemellan mycket olikartade, förenas för att klä på sig, hon pyntar istället för att stä- Nins och Hillarps romaner av det experimen- da. I citatet sätter Duras också fingret på den tella förhållandet till romanen som genre och litterariserade verklighetsuppfattning som är kärleken som ämne. I symbolisk bemärkelse representativ för genren - "de tror sig leva i hade romanen under 1800-talet blivit en litte- en roman". Väntandet blir till estetik, till litte- raturens vardagsrumsgenre, en möjligheter- ratur. nas öppna genre inte minst för de många Tiden är inte linjär, kronologisk för den kvinnor som tog den i bruk - som författare som väntar. Det är en tid som, för att låna en och som läsare. När Nin och Hillarp skriver träffande formulering av Kerstin Ekman, här- sina romaner ser möblemanget helt annor- stammar från "den gamla kvinnovärld där lunda ut. Med kraft av den modernistiska este- inga klockor tickar och där tiden mäts i åter- tik de båda anammar låter de först vardags- komster".51 Tiden står inte still, men den går rumsväggarna blåsa omkull i passionens inte heller. Den ackumeleras, som Duras skri- stormvirvlar - för att därefter kunna möblera ver, "dess långa följd av dagar i väntan" skjuter om och inrätta ett exklusivt eget kvinnorum. bara den ena dagen framför den andra, som vagnarna i ett tåg. Det är en tid som förflyter Litterariserad passion utan att förbrukas, eftersom den bygger på ett slags uppskjutandets princip.10 Rumsmetaforiken har en särskild giltighet för Marguerite Duras är en av de författare Anais Nins gestaltning av kärleken, inte bara i som de senaste decennierna med stor fram- House of Incest, utan i hela hennes författar- gång skrivit vad jag här vill beteckna som skap. Typisk är denna passage som står att läsa kvinnliga passionsromaner. Möjligen är det så på de inledande sidorna i den första publice- att tiden nu kommit ikapp denna genre, att rade dagboksvolymen: förlagen, kritikerna och läsekretsen vågar ta till sig dess budskap på ett sätt som var omöj- Jag hade en känsla av att jag gjorde förberedelser för kärleken som skulle komma. Som när man ligt i den socialt och politiskt turbulenta perio- spänner upp baldakiner, rullar ut ceremoniella den mellan och efter världskrigen, när flera mattor, som om jag först måste skapa en underbar av de mest spännande romanerna i genren värld att hysa den i, att ta emot denna hedersgäst i publicerades. Typiskt är att många av roma- på ett värdigt sätt.11 nerna, liksom deras författare, mer eller min- dre föll i glömska tills de återupptäcktes av en Citatet beskriver Nins känsla inför inflyttning- ny feministiskt medveten läsargeneration på en i huset i Louveciennes, strax utanför Paris, 70- och 80-talen. Elizabeth Smart, Djuna Bär- som hon och maken Hugo Guiler hyrde i bör- lies, Jean Rhys är några av de mest kända för- jan av 1930-talet. Hennes känsla inför huset, fattarna i genren som alla fått åtnjuta status byn, hela miljön, är renodlat litterär. Inred- som kultförfattare på sin ålders höst. ningen av husets alla rum och skrivandet av Till denna exklusiva krets kan man också dagboken är estetiska verksamheter, parallel- räkna de två författare som jag här ska disku- la metoder för att "skapa en underbar värld" tera, nämligen Anais Nin och Rut Hillarp. att hysa kärleken i. Betoningen av det skapan- Anais Nins House of Incest (1936) och Rut de momentet är betydelsefull. För Anais Nin Hillarps Blodförmörkelse (1951) är två säregna, är kärleken i första hand en skapelse, vars ges- lyriskt surrealistiska romaner som i sin samtid talt hon själv tror sig kunna prägla. När "kär- 19 leken som skulle komma" äntligen kommer så kvinnan måste upphäva gränsen mellan sub- är det stilenligt i skepnad av författaren Henry jekt och objekt, införliva den Andras ansikte Miller och hans hustru June. Det märkliga och röst med sin egen, för att själv kunna göra ménage å trois som Nin nu involveras i får ett kärleken till ämne för sitt författarskap. omedelbart avtryck i dagboken, men blir ock- så det direkta incitamentet till skrivandet av Psykoanalysen ett hot House of Incest. mot Nins litterära projekt Från början till slut är det fråga om en litte- rariserad passion. Nin beskriver i dagboken Mötet mellan kvinnorna eller, om man så vill, hur hon och Miller förenas i sin ömsesidiga kvinnans möte med sig själv, äger rum i en fly- fysiska och litterära attraktion för June. För tande tidsdimension där rummen saknar väg- båda blir hon det klassiska kvinnliga objektet, gar och kärleken är ett varmt levande flöde. den Andra: Väntandet är en organisk process, det är ha- vandeskapets tillblivelsetid och myternas cyk- Henry skrev så realistiskt, så direkt om June. Jag liska tid. Tidsåldrar virvlar upp och förbi lika kände att hon inte kunde utforskas på det sättet. lätta som damm tillsammans med sjunkna Jag skrev surrealistiskt. Jag tog hennes drömmar, kulturers vrakgods och förföriska rekvisita - myten om June, hennes fantasiers- juveler, parfymer, kostbara tyger, f kontrast Skillnaden i gestaltningsval går emellertid till clenna tyngdlösa och, i god mening, tidlö- djttpare än de estetiska överväganden som sa värld ställs "incestens hus". Det är ett sjuk- Nin redovisar. För Miller krävs ingen omväg domshärjat hus, en blandning av fängelse och för att göra en kvinna till sitt litterära kärleks- hospital, där väggarna sluter tätt om rummen objekt. Kvinnan är per definition kärlekens och allting inklusive tiden står stilla. Män- objekt litteraturhistorien igenom. Säkerligen niskorna här är tidens fångar, fastfrusna i sin hade Nin också redan konfronterats mecl den väntan på den omöjliga kärlekens förverkli- hårt drivna objektifiering av kvinnan som de gande. Kärleken mellan man och kvinna ma- samtida manliga surrealisterna åstadkommit. terialiseras här genom sin perverterade vrång- Den rörelsefrihet som den surrealistiska bild, det incestuösa begäret, som gör systrar metoden erbjöd henne i förhållande till de och bröder, fäder och döttrar till kärlekens realistiska berättarkonventionerna var således livstidsfångar. villkorlig. Hon kunde utnyttja den för att själv, Det ligger nära till hands att se "incestens som man kan tolka dagbokstexten, undersöka hus" som en metafor för Freuds psykoanalys den älskade - och älskande - kvinnan som med dess gallerverk av tabun och heterosexu- myt, som fantasi och som dröm. Men som ella tvångstankar. När Anais Nin själv i början kvinna tvingas hon samtidigt ut på ettgungfly, av 1930-talet började gå i psykoanalys hos dok- där inga fasta gränser mellan jaget och den tor Allendy, sedermera hos Otto Rank, upp- Andra kan upprätthållas. levde hon sina fantasier och sexuella dröm- 1 House of Incest tematiseras denna gestalt- mar tvångsmässigt infösta i alltför trånga fål- ningsproblematik i mötet mellan det kvinnliga lor. Av båda analytikerna uppmanades hon författarjaget och den mystiska skönheten att lägga sitt skrivande, sin dagbok, åt sidan Sabina. De två kvinnornas identiter pendlar för att inte äventyra analysens goda slutresul- oavbrutet mellan och in i varandra, ömsom för- tat. Psykoanalysen, som ju kan ses som den stärkande, ömsom upphävande jagens grän- teoretiska inspirationskällan till den surrealis- ser/jag hennes ansikte, hon min legend" skri- tiska estetiken, kom alltså att utgöra ett kon- ver Nin och låter de dubbelexponerade identi- kret hot mot Nins litterära projekt. Där måste teterna suggerera ett gemensamt mytiskt ur- hon återigen ikläda sig objektets, patientens, sprung. Lite längre fram förklarar hon att tvångströja, istället för att bli sin egen berät- "DETTA ÄR BOKEN DU SKREV OCH DU ÄR telses suveräna subjekt. KVINNAN SOM ÄR JAG".13 En möjlig tolk- På de allra sista sidorna i House of Incest ning av detta dunkla utrop är att Nin menar att kommer denna konflikt till tydligt uttryck i 20

Nina Ericson, Barbie Cff Ken, 1995. 21

konfrontationen mellan "paralytikern" och röd tråd på den metalitterära nivån. Här ut- dansösen, kvinnan som dansande finner en spelas ett drama i dramat mellan mannen och egen väg ut ur "incestens hus". "Paralytikern" kvinnan, en kamp på liv och död om det rätta ter sig som ett nidporträtt av psykoanalytikern svaret på frågan Vad är kärlek ? Sökandet efter som Jesus, förkunnaren av den moderna kär- svaret blir samtidigt ett sökande efter en litte- leksvetenskapens frälsningslära. Han är en rär form, ett språk att gestalta kärleken genom. självutnämnd profet, omtalad som den mö- Relationen mellan kvinnan och mannen är derne Kristus, och han utger sig för att vara till det yttre ett äktenskap, men framstår mer den ende som kan visa den sanna vägen ut. som en bisarr tvågalenskap. I mental bemär- Dansösen, som till att börja med ser ut att ha kelse handlar det om en nedstigning i kärle- berövats sina lemmar och sinnen, dansar sig kens inferno, krets för krets. Deras ömsesidiga fri från paralytikerns ord, dansar sig ut ur förbannelse är att de är så till den grad besal- huset och tillbaka till kroppen - tills hon själv ta av att finna den perfekta avbilden av Man- antar en kristusliknande skepnad, sin egen nen, Kvinnan, Passionen, att de aldrig kom- och de efterföljande kvinnornas frälsare.14 mer att nå varandra. Följaktligen är deras respektive porträtt målade med grova pensel- streck, de är bilder, typer, snarare än levande Hillarp söker efter personer. ett språk, för kärleken Mannen tituleras "trolleriprofessor" och fram- (...) Ni måste var sjuk. Har ni feber? ställs som något av en korsning mellan Dra- - Nej, det är bara blodförmörkelse. De svarta blod- cula, Markis de Sade och Victor Frankenstein. kropparna äter upp de röda och vita.1;> Han är en kärlekens svartkonstnär, som med allehanda magiska trick och sadistiska experi- För kvinnan i Rut Hillarps Blodförmörkelse är ment försöker bryta ner både kvinnan och kärleken en sjukdom, en "blodförmörkelse" kärleken till vetenskapligt exakta formler. Det som utplånar all motståndskraft och egen vil- är en händelse som ser ut att vara en tanke att ja. Men den är också ett existentiellt tillstånd en av de samtida kritikerna, Ake Janzon, inle- - ett "condition feminine" - vars främsta kän- der sin recension av boken med att associera netecken är väntandet. I baksidestexten be- till Lord Byron. Han menar att den "homme skriver Hillarp själv sin roman som "historien fatal" som Hillarp porträtterar skulle ha gjort om en kvinna som väntar och ser det förflut- den demoniskt beryktade Byron grön av nas bilder stiga upp, tills hon är färdig för en avund."1 Och onekligen är det så: han är när- uppgörelse, en slutgiltig bild av den väntade". mast en karikatyr av vad man brukar mena Tankegången erinrar om förloppet i Nins med den "byronske" mannen - älskaren, indi- roman - väntandet på kärleken blir start- vidualisten, äventyraren, den borne hjälten punkten för en kreativ självförståelseprocess, alla kategorier. som utmynnar i ett omvärderande av den Kvinnan å sin sida är en mönstergill perso- egna självbilden. Det är i det ögonblicket som nifikation av kvinnan som, med sagde Byrons den väntande kvinnan och "den väntade" sam- ord, har kärleken som sitt "allt". Hon är den manfaller i en och samma bild, jag och hon. Så emblematiska väntande kvinnan, hennes an- sker också på slutraderna i Hillarps roman, i sikte växlar skepnad mellan alla de klassiska en surrealistisk sekvens där kvinnan lyfter upp myternas kvinnor som lidit, förstummats och telefonluren och hör sin egen röst. gått i döden för kärleks skull - Eurydike, En given förbindelselänk mellan Nin och Isoide, Penelope, Brynhilde. I sin offerroll är Hillarp är just deras gemensamma fascination hon "trolleriprofessorns" förhäxade byte, för det surrealistiska projektet. För dem båda men lika sant är att säga att hon är trollkarlens förefaller kombinationen av kärleken som lärling, adepten som en gång ska bli sin mäs- ämne och surrealismen som metod ha alstrat tares undergång. Genom att underkasta sig en likartad konflikt. I Hillarps roman kan man hans vilja kan hon också genomskåda hans nysta fram den som en omsorgsfullt inflätad konster. Hennes egen skaparkraft växer fram 22 ur väntandets tomrum: "Väntan är skapande nya älskarinna, hon som också i dagligt tal är som hunger."1' Hon blir en kärlekens hunger- den Andra, och inser att de båda två är fjättra- konstnär, som livnär sig av mannens skugga, de i samma väntans vanmakt: "Då vet jag att följer den väg hans fotspår leder — tills hon jag är hon."20 Stundens insikt visar sig också utvecklat en egen gångart. bilda ett verksamt serum mot sjukdomen, Mannen ser sig däremot som den originel- blodförmörkelsen. Blodet ljusnar åter till rött; le nyskaparen. I "väntans laboratorium" iscen- kärlekens mörka, förgörande kraft omvandlas sätter han sitt stora alkemiska experiment där till skaparkraft. Som en första symbolisk fri- kvinnans kropp och själ utgör råmaterialet hetshandling beslutar sig kvinnan för att döda och den rena känslan, befriad från relation mannen, plågoanden: "Jag köpte en revolver, och person, den åtrådda slutprodukten: ordnade mina skäl: han hade i sanning förtjä- nat döclen."21 Skottet faller, om i dröm eller I väntans laboratorium underkastas kvinnan i för- verklighet är osäkert. Efteråt finner kvinnan minskad skala de stora lidandena i mötet med Mannen. I otålighetens retort, i förvirringens prov- vägen till mannens kärlekslaboratorium, där rör, i misstankens ugn, sönderfaller hon i sina pri- står provrören med olika känslodestillat sida mära element, återvänder till råmaterialet för arv- vid sida med försöksdjurens burar - kaniner synden. Och hon lägger sin lera ännu mjuk och och kvinnor om vartannat. Bakom laborato- fuktig i mina händer, i Mannens skapande hän- riet finner hon ett annat rum, ett kärlekens der.18 verkliga väntrum, där de kvinnor som är resul- tatet av mannens mindre lyckade experiment Mannens skapelsevision skulle kunna vara en vistas: "Där satt de och drömde eller vilade på drift med de manliga surrealisternas konst- låga divaner, de var alla nakna och förlorade i projekt och den djupt reaktionära kvinnosyn sig själva, inneslutna i sin väntan, såg inte som många av dem företrädde i sin konstnär- varandra."22 liga praktik. Tillvägagångssättet kan illustre- Likheten är slående med de väntande kvin- ras med André Bretons berömda dikt "L'uni- nor som Marguerite Duras skulle skriva om i on libre" (1931), som blev stilbildande med Älskaren långt senare. Men det finns också ett sin virvelstorm av metaforer som besjöng den tydligt släktska]) med den stympade dansösen älskade kvinnans kropp. I slutet av dikten är i slutet av Honse of Incest. Hos både Nin och hon inte stort mer än en fint fördelad sub- Hillarp är det fråga om en bild av den för- stans, jämnt utspädd över djur-, växt- och mi- stummade kvinnliga skaparkraften, den som - neralriket med några ögonhår och tånaglar för att återkalla Duras ord - "tror sig leva i en kvar inom det mänskligas domäner. "Det evigt roman", men som låter mannen avgöra i vil- kvinnligas" nygamla essens.19 ken genre den ska skrivas. Skottet som avlos- Den bibliska lerklump som Hillarp placerar sas i Ilillarps roman är framförallt ett start- i mannens händer är bemängd med traditio- skott för kvinnan att ta berättelsen i sina egna nens tyngd. Kärleksrelationen mellan man händer, även om måltavlan är mannen i sin och kvinna är genom skapelseberättelsen från "byronska" skepnad. Förbindelselänken mel- begynnelsen inskriven i den patriarkala makt- lan honom och "paralytikern" i Nins roman är ordningen. Mannen blir kvinnans herre och deras anspråkstagande av kärleken - och kvin- Gud, hon den formbara leran i hans händer. nan - i den ena eller andra vetenskapens eller Han är skaparen, älskaren - hon är kärleken, konstartens namn. Genom att ge sig den stora materialet. Han talar, skriver - hon är. Vad manliga berättelsen om kärlek i våld, skriver kvinnan måste göra för att själv kunna skapa sig både Hillarp och Nin ut ur den. Det är en är att vända på kulturens stora berättelse; hon befrielsestrategi med brustet slutackord, men måste ge leran en röst. den har en egen kvinnlig röst. Strategin sam- manfattas bäst med Rut Hillarps ord trettio år Fjättrade i väntans vanmakt senare, när hon i en dikt låter Penelope - ur- moder för alla väntande kvinnor - tala ur sin Brytpunkten i Blodförmörkelse inträffar när den ålders vishet: "Odysseus blir alltmer en galge kvinnliga jagpersonen tvingas träffa mannens 23

/som hon hänger sin stolthet på,/en skugga "'En liknande tankegång framförs av Kalhleen Blake i som rostar i stallet".2'! Mannen var förevänd- boken Love and the Woman (hiestion in Victorian Litera- ningen för väntandet, men aldrig dess inne- ture. The Art of Self-Postponement, Sussex & New Jersey 1983. Hon menar ätten rad kvinnliga 1800-talsförfatta- håll. Innehållet är historien om kvinnans vän- re medvetet odlade en slags "självuppskjutandets konst" tan, berättelsens långa väv. som en överlevnadsstrategi i litteraturen likaväl som i levande livet.Väntandet på kärleken blev för dem en livsstil mer än ett påtvingat andrahandsval. Blake ser i Epilog: dessa författares avstående från kärlek en lika radikal potential som hos de samtida medsystrar som i eman- ... och skällde tu då aldrig bliva ettfV i vänder för cipationens namn bejakade den fria kärlekens idé. en kort stund tillbaka (ill FBI-agenterna Dana 11 Anais Nin, Dagbok 1: 1931-1934, (sv övers Britt Aren- Scully och Fox Mulder. Scully återvänder till ander) Sthlm 1982, s 14. jorden efter att ha kidnappats av utomjor- 12 Ibid, s 121. 13 dingar.24 Hon är vid liv, men i djup koma. Det Anai's Nin, House of Incest (1936). Här fortsättningsvis visar sig att hon bokstavligen har bemäktigats citerad efter Swallow Press/ Ohio University Press ut- gåva, Athens 1989, s 23 och 28. Citaten lyder i original: av den främmande kraften: hon har utsatts "I her face and she my legend", "THIS IS TIIE BOOK för ett medicinskt experiment som förgiftat YOU WROTE AND YOU ARE THE WOMAN I AM". blodet med främmande strukturer. Hon brin- 14 Ibid, s 70 ff. ner, är på god väg att förbrinna, innan hon kul Hillarp, Blodförrnörkelse, eget förlag, Sthlm 1951, s mot alla odds vaknar igen - febern stillnar, 140. 16 Åke Janzon, "Blodförmörkelse", BLM 1951 s 704 f. blodet klarnar. Mulder står vid hennes sjuk- Hillarp a a, s 5. säng, han återlämnar hennes guldkors som 18 Ibid, s 6. han hållit och bevarat under hennes astrala 19 Se t ex Modem utländsk lyrik från Baudelaire till Biermann, utfärd. Hon fattar hans hand och säger:"Jag red Göransson och Räftegård, Sthlm 1975, s 146 ff. 20 hade styrkan i din tro." Han ler, förstår. Luf- Hillarp, a a, s 68. 21 Ibid, s 137. Det är intressant att notera att det 1951, ten vibrerar, för en sekund smälter allt sam- samma år som Blodförmörkelse publicerades, utkom en man till ett olösligt helt. Kärleken och veten- annan roman i Sverige med besläktad tematik, nämli- skapen, kärleken till vetenskapen. En gräns gen Harriet Hjorths Den tomma famnen. Hjorths roman har korsats i natten. är mer psykologiskt realistisk än Hillarps, men det yttre handlingsförloppet har många beröringspunkter: det destruktiva äktenskapet, det identitetsbekräftande mötet med en annan kvinna och slutligen också — skot- tet. I diskussionen av det kvinnliga väntandet är I Ijorths NOTER roman i sin genre lika radikal som 1 lillarp. Hjorth skri- 1 Jfr Lord Byron, Don Juan (1822). Här citerat efter ver: "Denna väntans ångest. Denna väntans paralysi, som Världslitteraturen, Sthlm 1925, s 49. endast kvinnan kan fatta" (s 5). 2 Robert C Solomon, Kärlek i vår tid (1988, sv övers 1992), 22 Hillarp, a a, s 144. s 57. 23 Rut Hillarp, Penelopes väv, Lidingö, 1985, s 42. Två svenska exempel från de senaste åren är statsveta- 24 Det avsnitt av Arkiv X (orig titel The X-feles)som åsyftas ren Anna GJönasdottirs Love Power and Political Interests här ingår i den andra serieomgången som visas i sven- (1991) och sociologen Carin Holmbergs avhandling ska TV4 hösten 1995. Avsnittet bär undertiteln "One Det kallas kärlek. En socialpsykologisk studie om kvinnors Breath" och är skrivet av Glen Morgan och James Wong. underordning och mäns överordning bland unga jämställda par (1993) som i sin tur är starkt influerad av den äldre norska kollegan Hanne Haavinds arbeten. LITTERATUR 4 Stendhal, Om kärleken (övers M von Zweigbergk), Sthlm Blake, Kathleen, Love and the Woman Qiiestion in Victorian 1992, s 229. Literature. The Art of Self-Postponement, Sussex & New 5 Ibid, s 11. Jersey 1983. 6 Lord Byron, a a, s 49. Bréton, André, "L'union libre" (1931) i Modern utländsk 7 Annie Ernaux, Sinnenas tid (1992) sv övers Katja Wal- lyrik från Baudelaire till Biermann (red Göransson och dén, Sthlm 1993, s 9.1 den franska originalutgåvan bär Räftegård), Sthlm 1975. romanen den för sammanhanget betydligt mera träf- Byron, George Gordon Lord, Don Juan (1822) i Världs- fande titeln "Passion simple" - ren passion. litteraturen, Sthlm 1925. 8 Marguerite Duras, Älskaren (1984), sv övers Madeleine Duras, Marguerite, Älskaren (1984), Sthlm 1986. Gustafsson, Sthlm 1986, s 19. Ekman, Kerstin, "Försoningen", Kvinnovetenskaplig tid- 9 Kerstin Ekman, "Försoningen", s 6, KvT 2-3:1995. skrift 2-3:1995. 24

Ernaux, Annie, Sinnenas tid (1992), Sthlm 1993. SUMMARY Hillarp, Rut, Blodförmörkelse, eget förlag, Sthlm 1951. The traditional image of the woman who loves is Penelopes väv, Lidingö 1985. the woman who waits. Lord Byron's famous words Hjorth, Harriet, Den tomma famnen, Sthlm 1951. about love as a woman's whole existence, still today Holmberg, Carin, Det kallas kärlek.En socialpsykologisk stu- works as a curse for all women who writes about die om kvinnors underordning och mäns överordning bland love in dilferent genres. How are you going to wri- unga jämställda par, diss Gbg 1993. Janzon, Åke, "Blodförmörkelse", Bonniers Litterära Maga- te about what you yourself are? In this artide the sin, 1951. relation between gender, love and authorship is Jönasdottir, Anna G, Love Pouier and Political Interests, Öre- discussed from several perspectives. The male 19th bro 1991. century writer Stendhal illustrates an illusory Nin, Anais, Dagbok 1:1931-1934, Sthlm 1982. "objective" approach on the subject of love, which House of Incest (1936), Athens 1989. is still held as an ideal. A revisory female approach Solomon, Robert C, Kärlek i vår tid (1988), Sthlm 1992. is here represented by the modernist novels House Stendhal, Om kärleken (1822), Sthlm 1992. of Incest (1936) by Anais Nin and Blodförmörkelse Waller, Robert James, Broarna i Madison County, Sthlm (1951) by Rut Hillarp. In these novels, which both 1993. can be labelled female novels of passion, love and women's love-waiting is explored in a radical new

ANDRA KÄLLOR mode. Waiting becomes an aesthetics, an art of sur- Arkiv X (The X-files): "One Breath" av Glen Morgan och vival in life as well as in literature. James Wong, Ten Thirteen Productions /20th Century Fox Television, 1995. Annelie Bränström Ohman Litteraturvetenskapliga institutionen Umeå universitet S-901 87 Umeå

tan 15. KARLSTAD: Karlstad Bok- Yxkullsgatan 33. Bokmagasinet, Här hittar Du café, Bergslagsgatan 2 B. LINKÖ- Hornsgatan 80. Akademibok- PING: Linköpings Bokcafé, Ost- handeln Frescati. Rosa Rum- götagatan 18 B. LUND: Gleerup- met, Sveavägen 57. Föreningen ska Universitetsbokhandeln, Bokhandeln, Hornsgatan 151. GÄVLE: Alternativboden Lyktan, Stortorget 2. Boklådan, Botulfs- Presscenter, Hamngatan 37. Kyrkogatan 14. GÖTEBORG: Anti- gatan 5. Tidskriftsbutiken, Mår- Söderbokhandeln, Götgatan 37. quaria Bok & Bild AB, Kristine- tentorget 3. MALMÖ: Gregers Bokhandeln Konstig, Kulturhu- lundsgatan 7. Röda Rummet, Antikvariat o Boklåda, Helm- set. Press Specialisten, Svea- Storgatan 15. Gumperts Bok- feldtsgatan 5. Café Nutiden, vägen 52. Bokhandeln i Djurs- handel, Norra Hamngatan 26. Davidshallsgatan 4. Internatio- holm. SUNDSVALL: Tidspegeln, Wettergrens Bokhandel, Ave- nell Press Stop, Södergatan 20. hörnet Sjög/Bankg. UMEÅ: Aka- nyn 21. Syndikalistiskt Forum, OSLO: Tronsmo Bokhandel, Kr demibokhandeln, Universum, Heurlins Plats 15. Eckersteins Augusts Gt 19. STOCKHOLM: Åkerbloms Universitetsbokhan- Universitetsbokhandel, Södra Bokpalatset, Birger Jarlsgatan del, Rådhustorget. UPPSAIA: Röda Larmgatan 11. Bokhandeln Ani- 16. Nya Akademibokhandeln, Rummet, Dragarbrunnsgatan ara, Linnégatan 49. Pressbu- Mäster Samuelsgatan 32. He- 56, Uppsala Bokcafé, Kungs- tiken, Drottninggatan 58. Göte- dengrens Bokhandel, Stureplan gatan 41. Lundequistska Bok- borgs Studentbokhandel, Göta- 4. Kuijl & Söner, Sveavägen 41. handeln, Östra Agatan 31. Stu- bergsgatan 17. JÖNKÖPING: Röda Akademibokhandeln, Norrtulls- dentbokhandeln, Sysslomansga- Stjärnan, Erik Dahlbergsgatan gatan 8. Ströms Tobaksbokhan- tan 7. Wahlbergs Tidningar o 12. KARLSHAMN: Antikvariat del, Östgötagatan 33. Kvinno- Tobak, Drottninggatan 2. Bode Carlshamn, Ronnebyga- bokhandeln Medusa, Wollmar 25

INGRID BOSSELDAI.

Skillnad mellan ideal och praktik i förälskelsen

Det fin ns en tydlig diskrepans mellan idealbilden av förälskelse och de egna erfarenheterna. Samtidigt märks en skillnad mellan kvinnors och mäns förväntningar. Hon vän tar pä att han ska ta initiativet, och även fortsätt nings- vis är del ha n som sätter upp ramarna för relationen. Hon anpassar sig utan att han ens är medveten om det.

Många och långa brev, tusentals dagbokssidor skillnader baserade på kön idag uppfattas som och eviga samtal med väninnor. Alla bär de illegitima så ligger dessa mönster inte i öppen sitt tydliga vittnesbörd: i mina och väninnor- dager. nas liv har förälskelse och kärlek varit centra- la teman. Vem vi tyckt oss vara, hur vi känt oss Den maskulina dominansen och den feminina och vad vi gjort har ofta verkat hänga intimt underordningen har bytt namn och blivit osynlig. samman med känslorna för Honom (för det Nu heter det kärlek, val, enighet, lojalitet, nödvän- ! har det oftast varit) i hans många skiftande dighet, trivsel, logik, osv.' skepnader. Statsvetaren Anna GJönasdöttir och socio- Enligt Haavind ser kvinnan på förhållandet logerna Hanne Haavind och Carin Holmberg utifrån sin underordnade position. Hon upp- är några av de forskare som har diskuterat fattar inte, till skillnad från mannen, kärlek betydelsen av att studera kärlek och det hete- som något som gör henne försvagad och till rosexuella parförhållandet för att få en ökad slav under sin natur, utan som att hon upp- förståelse för hur patriarkatet reproduceras. nått målet med förhållandet. Hon har, som Trots att det saknas formella hinder för jäm- Jönasdöttir uttrycker det, blivit sociosexuellt ställdhet i de skandinaviska länderna är både bekräftad. Att sköta den dagliga servicen, er- samhället och det heterosexuella parförhål- bjuda honom "love-power", ser kvinnan inte, landet fortfarande strukturerat utifrån manlig enligt Haavind, som en påtvingad plikt utan överordning och kvinnlig underordning. En som något hon gör för att kärleksförhållandet viktig orsak till detta är, menar de, att det är i ska kunna realiseras. kärleksförhållandet som mannen och kvin- Vilka sociala mekanismer som upprätthåller nan får sina könsidentiter bekräftade. den hierarkiska könsordningen inom unga Jönasdöttir menar att mötet mellan könen i jämställda par är något som Carin Holmberg ett parförhållande är ett möte mellan kvinnor har studerat empiriskt.4 Hon har då funnit att som socio-sexuella varelser och män som per- kvinnor och mäns sätt att visa kärlek är köns- sonliga auktoriteten1 Kvinnorna erbjuder män- specifikt och att det inte går att skilja från de nen sin kärlek (love-power) i utbyte mot att bli hierarkiska skillnader som finns mellan kvin- sociosexuellt bekräftade. Och männen an- nor och män i samhället. De processer som vänder sig av denna kärlek (som Jönasdöttir ser konstruerar kön och makt i en parrelation som en socialt producerad kraft) för att bibe- kan svårligen skiljas "från det som är parrela- hålla sina positioner i den offentliga sfären. tionens grundval - det som kallas kärlek".5 Haavind menar som Jönasdöttir att den som I min egen studie har jag undersökt en del studerar parförhållanden kommer att finna av detta som kallas kärlek, nämligen förälskel- patriarkala mönster.2 Men eftersom sociala se.6 Härigenom har jag, till skillnad från 26

Holmberg, kunnat undersöka hur den manli- sorts utopi. Och det uppstod alltså en tydlig ga överordningen och den kvinnliga under- diskrepans mellan deras beskrivning av föräl- ordningen i relationen grundläggs - och skelse; idealbilden; och deras personliga erfa- osynliggörs - redan innan de konstituerat ett renheter. parförhållande. De egna upplevelserna var mer komplexa Jag har dessutom kompletterat Holmberg än idealbilden och innehöll inte bara det i och Haavinds interaktionistiska perspektiv, rosenrött målade begynnelsestadiet utan ock- med människors föreställningar om förälskel- så mörkare perioder av tvivel och oro samt konflikter och krav på kompromisser.9 Infor- För den enskilde individen är förälskelsen manterna gjorde ingen tydlig distinktion mel- en unik känsla, omfattande en person som lan dessa perioder utan beskrev allt som föräl- också den upplevs som unik. Samtidigt är för- skelse. Det fanns inte heller någon linjär ut- älskelse en förutsättning för vår samhälleliga veckling från den ena känslan och upplevel- föreställning om kärlek och familjebildning. sen till den andra. Istället verkar de olika Mellan detta samhällsideal och den förälska- "faserna" ha existerat mer eller mindre paral- de individens 'unika' känsla är det omöjligt lellt. att dra en gräns, eftersom individen tolkar sin upplevelse med hjälp av de föreställningar Känslomässig jämlikhet som finns på det samhälleliga planet. Fanns i idea lbilden av förälskelse det inte någon samhällelig föreställning om förälskelse, skulle det sannolikt inte heller Fin- Alla intervjupersoner talar utan att tveka om nas några människor som påstod sig vara för- förälskelse som något som skiljer sig från älskade.7 andra känslor. De säger sig också ha varit för- Att både studera människors föreställning- älskade en, flera eller många gånger i sina liv. ar om och upplevelser av förälskelse blev för För att uttrycka kvalitativa nyanser av känslor mig ett sätt att studera samspelet mellan kär- använder de tre olika begrepp - att vara in- leksideologi och praktik. Ett viktigt syfte var tresserad av, förälskad alternativt kär i eller att dessutom att undersöka om män och kvinnor älska någon. Intresse beskrivs som positiva föreställer sig och upplever förälskelse på oli- fantasier, oftast ensidiga. Förälskelse som nå- ka sätt och vilken betydelse detta i så fall kan got mer intensivt och i en person man har en få för deras sätt att förhålla sig till varandra relation till. Kärlek, slutligen, som det som när de blir förälskade. förälskelsen ibland kan övergå i; något mer vardagsbaserat och utan den starka idealise- ringen av den andra.10 Skillnad mellan Uppdelningen i tre olika begrepp tolkar jag ideal och verklighet som ett uttryck för hur idealföreställningen De personer som jag intervjuade fick inled- byggs upp. Det som inte överenstämmer med ningsvis välja en eller ett par förälskelser i sina bilden av förälskelse kallas för något annat, liv och beskriva dem så detaljerat som möj- för intresse eller kärlek. ligt.8 Först därefter förde vi en mer generell Förälskelse i sin ideala form framställs som diskussion. en extraordinär positiv känsla - en kick, en Syftet med uppläggningen var att förhindra berusning, en stark bekräftelse av det egna förutfattade meningar. Jag tänkte att om in- jaget - och ett extraordinärt positivt tillstånd- formanterna först mot slutet av intervjun fick ett uppslukande möte mellan två människor. definiera vad de menade med förälskelse, så I denna ideala form är förälskelsen ömsesidig. skulle de kunna ge en bredare bild, baserad Den är ett möte mellan två människor som också på det de berättat. Så blev det dock inte. går upp i varandra och upplever en total tillit. Istället gav de, så fort de fick möjlighet att Det allra mest framträdande draget i infor- lämna det självupplevda, uttiyck för en myck- manternas idealbild är att förälskelse inte hör et positivt färgad idealbild av förälskelse; en vardagen till. 27

Det är inte det här som många dagar går åt till i Och i den här förälskelsen så började det väldigt människors liv; att jobba, äta, sova, prata, handla. positivt. Jag gick då i nästan en och en halv månad Förälskelse är nånting upplyft, nåt speciellt. i en ständig lyckokänsla. Vad jag än gjorde - om jag (Madeleine) så skulle tenta statistik på statsvetenskapliga institu- tionen... och det var fantastiskt. För då kändes det; just här och nu, där jag är, är det bäst att vara, för jag är den här känslan. (Paula) Detta påverkar också upplevelsen av vardagen och av sådant som tidigare värderats högt. Allt utom förälskelsen blir sekundärt. När det för- Männen förväntas älskade paret är skilt åt är både kvinnan och ta initiativet mannen helt uppfyllda av drömmar om den Bilden av förälskelse är alltså likartad hos andra och när de är tillsammans manifesterar både kvinnor och män. När de lämnar denna de gärna det extraordinära genom att göra mer abstrakta diskurs och istället konkret dis- ovanliga saker, som till exempel att dricka kuterar interaktionen mellan sig och sin part- champagne till frukost. ner är det dock inte längre möjligt att bortse I form av idealbilden är förälskelse ett mål i från kön. sig. Samtidigt visar graderingen av känslor att Enligt informanterna är det fortfarande intervjupersonerna ser förälskelse som ett led mannen som förväntas ta det "första steget". i en process. Utvecklingen in i ett parförhål- Det är han som ska ringa och bjuda på mid- lande förväntas ske genom att känslorna suc- dag och ta den första fysiska kontakten, 'jag cessivt förändras. skulle aldrig få för mig att be om telefonnum- Både kvinnor och män definierar förälskel- mer eller nåt sånt", säger Helena. se på ungefär samma sätt. Men när de fram- håller vad som är särskilt positivt uppträder Att jag vill liksom inte jaga honom. Jag vill känna könsskillnader. Kvinnorna lyfter i högre grad den säkerheten att om han hör av sig, så vet jag att fram de känslor som rör samhörigheten med- han är intresserad. an männen betonar sina drömmar och fanta- sier om den de är förälskade i. Även männen känner att de förväntas ta initi- I informanternas idealbild finns det drag av ativet. Men det gör de bara om de fått något det kärleksideal, "sammanflödande kärlek", sorts tecken. som enligt Anthony Giddens är på väg att tränga undan det tidigare romantiska kärleks- ...dom /kvinnorna/ tar initiativ vid första kontakten, idealet.11 Sökandet efter en speciell person därför att jag blir inte intresserad av nån som är avspisande. Så där har man /dvs hon/ kanske tagit håller på att ersättas av sökandet efter en spe- ett första steg och det där telefonsamtalet /som han ciell relation baserad på ömsesidig närhet, där ringer/är snarare andra steget. (Mats). både man och kvinna, inte längre bara kvin- nan, vårdar kärleken och öppnar sig för Kvinnornas berättelser ger stöd för den upp- varandra och där intimitet och jämlikhet i det fattningen: känslomässiga givandet och tagandet är en förutsättning. ...ofta har jag väl känt att det har varit jag som har Min undersökning visar att parterna inte fått lägga fram situationen i alla fall. Bädda för det. bara tolkar varandra och relationen utifrån Men, det är rätt känsligt det där. Ibland får man ju en könslig tolkningsram, så som Haavind och försöka se till att det ändå är mannen som tror att Holmberg menar, utan också utifrån sin ide- det är han som tagit initiativet. (Paula) albild av förälskelse. Parförhållandet blir då inte bara det sätt på vilket de kan få sin könsi- Andra berättar hur de planerar och lägger dentitet bekräftad, utan också en del av dröm- upp strategier, bland annat för hur de ska men om det förälskade idealtillståndet. Ett råka stöta på mannen de är intresserade av, ideal som i sin tur - inledningsvis — definierar och för att alltid finnas tillgängliga om han känslan. skulle ringa eller komma förbi. 28

Illustration: Christina Alvner 29

Under ytan spelas alltså ett spel där både vas en jävligt stark förälskelse för att jag skulle ge man och kvinna med mer eller mindre subti- upp det frivilligt. Jag önskar det blev så /.../ det är la medel meddelar ett intresse för varandra. fantastiskt att vara förälskad, så det vill jag mer än Hon kan vara aktiv genom att iscensätta den gärna. Men samtidigt ... i dag är jag på ett helt annat sätt medveten om mina känslor. (Mats). situation där mannen förväntas agera, men hon agerar inte öppet utan ser till att finnas tillgänglig när han tar det första steget. Det gemensamma projektet

Alla berättade om förälskelser som lett till Kvinnorna känner sig osäkra längre eller kortare förhållanden. Det har allt- och männen instängda så handlat om en övergång från "ensamhet" till "tvåsamhet", vilket innebär att organise- Intervjupersonerna beskriver den allra första ringen av vardagen och planeringen inför tiden av förälskelse som övervägande positiv. framtiden nu ska sammanjämkas med den Efterhand har det dock tillkommit olika typer andra. Två individuella projekt ska samordnas av problem. inom ett gemensamt. Idealbilden förutsätter att förälskelsen är ömsesidig och jämlik och att både kvinnan Enligt Margareta Hydén pågår det en stän- och mannen i samma grad vill ge sig hän. När dig interaktion mellan det gemensamma pro- föreställningen inte överensstämmer med verk- jektet och parternas individuella projekt, där ligheten kommer känslor av oro och maktlös- det gemensamma inledningsvis får större het. Det gäller i synnerhet kvinnorna. De be- betydelse än de individuella. rättar att osäkerheten skapar tårar, ångest och During the uniting phase, the two parties are vanföreställningar. Madeleine avslöjar t ex att required to abandon some of their individuality in hon ständigt ifrågasatte motiven och känslor- the name ofjoint action. The individuals may låter na hos mannen hon var förälskad i: be compelled to give up a part of this union - this time, in the name of individuality. 3 Jag var hemsk. Fruktansvärd. /.../ Jag kunde inte få nog med bekräftelser, kändes det som, för att jag De kvinnliga informanterna i min undersök- skulle kunna tro på att han var kär i just mig och vil- ning ger många exempel på förälskelser där le ha mig för att jag var jag och allt det här. de satt sina vardagsrutiner ur spel, bland annat för att alltid finnas tillgänglig om man- Asa säger att förälskelse är "det mest farliga nen velat få tag på dem. På klassiskt maner man kan utsätta sig för". har de suttit och väntat vid telefonen och und- Man är ju oerhört känslig. /.../ Detaljer får sån vikit att bestämma något med någon annan betydelse: är han inte glad just då så känns det som för att inte riskera att vara upptagen när han om det är mig det är fel på. Man blir så där själv- vill träffas. Synnöve säger t ex att hon i stort rannsakande också. Och ... nej, det är verkligen anpassade sig efter mannens önskemål. Om livsfarligt att vara förälskad. /.../ ... man öppnar sig hon hade något inbokat en kväll när han före- för nån som man inte riktigt känner och som man slog att de skulle ses, så tänkte hon att... väntar sig nån... och det sen inte lunkar och man sen inte blir förstådd. Det är oerhört jobbigt. ...det var kanske inte så viktigt att jag principiellt måste ha kvar det. Jag kunde göra det nån annan Flera män berättar istället om känslor av dag. Och det tror jag att det gjorde jag nog hela instängdhet och rädsla för att tappa kontrol- tiden i större utsträckning än han då. len över sina liv. Något liknande uttrycker Kristina: Vad jag är rädd för är att jag ska behöva välja ifrån nu. För det liv jag lever nu trivs jag utmärkt med. ...jag förlorade mig själv rätt mycket. Jag gav upp Jag kan sova när jag vill och äta när jag vill och resa jävligt mycket. Inte så mycket som jag kan peka på om jag vill. Och jag är inte trött på det än. Det är så där, men jag gav upp jävligt mycket för att nåt som jag tycker är så behagligt, att det skulle krä- genomföra det här. 30 Även i männens berättelser finns exempel på Männen sätter upp hur de åsidosatt vardagliga göromål och ramarna för relationen intressen. Men de kompromissar inte på sam- ma sätt som kvinnorna. Under intervjuerna och i samband med ana- Männen verkar dessutom lämna det extra- lysen av dem har jag försökt förstå interaktio- ordinära förälskade tillståndet tidigare än nen mellan de två förälskade och mellan kvinnorna för att kunna återuppta egna akti- deras individuella respektive gemensamma viteter. Eftersom männen inledningsvis har projekt. Det har jag gjort genom att särskilt haft initiativet tycker inte kvinnorna att de lyssna efter hur de beskriver den andra, Yilkil kan säga att de vill träffa honom oftare. De är förändringar de, som en konsekvens av föräl- rädda för att framstå som efterhängsna. När skelsen och parrelationen, säger sig ha ge- han inte ringer eller kommer lika ofta som nomfört i sina liv respektive avkrävt den andra förut blir de besvikna. att göra, 0111 och hur de påverkade varandra, vad de i efterhand är förvånade över eller ång- ..det var nog det jobbigaste jag varit med om på rar samt vilka erfarenheter de säger sig ha dra- många år. Fy fan när jag bara gick där och väntade git av förälskelsen och förhållandets inled- på telefonen. |ag gick där och gjorde ingenting ning. och var så uppfylld. Och det berodde på att jag var Det handlar då inte bara om vad informan- så osäker. Så kändes det inte dom första veckorna, när man kände sig säker på...inte säker, men när terna berättar, utan också om hur de berättar 14 man ändå visste att han hör av sig sen. Utan det var det. sen det här att man inte visste var man hade Hanne Haavind uppmanar oss att söka efter honom då nånstans. (Helena) mönster som är vanliga i många parförhållan- den.1:> På så vis blir det möjligt att avslöja att Kvinnorna beskriver hur de försökt fortsätta handlingar och livsval som individerna fram- leva i idealbilden av förälskelse, samtidigt som ställer som unika och rationella i själva vet ket den skiljer sig alltmer från verkligheten. Kon- bygger på manlig överordning och kvinnlig sekvensen blir att de många gånger gör ännu underordning. Hon anser att den som söker färre saker utanför förhållandet än tidigare mönster i kvinnors och mäns agerande bör och i än högre utsträckning sitter hemma och koncentrera sig på samspelet och inte på ab- väntar vid telefonen. strakta jämförelser. Det har också varit min Detta menar jag också kan förklara de köns- strävan, även om jag här lyfter fram just skill- skillnader som finns mellan vad informanter- naderna mellan kvinnornas och männens na betonade som positivt och negativt i en för- erfarenheter och sätt att resonera. Av utrym- älskelse, dvs varför kvinnorna är mer rela- messkäl kan jag inte redogöra för alla berät- tionsorienterade och pratar om det de kan telser, utan exemplifierar med Äsa och Ste- göra tillsammans med sin partner, medan fans historier. männen också ser åtskillnaden som något Äsa berättar om sin hittills enda pojkvän. positivt; som en stund att drömma och fanti- Han var den första man som hon varit intres- sera. Lite hårdraget skulle olikheterna kunna serad av som velat träffa henne igen. förklaras med att åtskillnaden och drömman- De lär känna varandra på försommaren det blir positivt för männen eftersom de inte och upplever en förälskad sommar tillsam- behöver avboka saker för att träffa kvinnan. mans. Redan innan de träffas är det bestämt De kan njuta av sina fantasier om henne så att han ska flytta till en annan del av Sverige länge det känns bra och sedan, när längtan på hösten, vilket han också gör. Äsa säger att blir för stark, lyfta telefonluren och föreslå en detta håller honom tillbaka i relationen till träff. De har alltså en viss kontroll över hän- henne. Han ville bl a inte utåt visa att de var delseutvecklingen, vilket kvinnorna känner tillsammans, vilket hon fann sig i trots att hon att de saknar. egentligen öppet ville få visa sin kärlek och Konflikten mellan ideal och praktik är följ- samhörighet med honom. aktligen inte lika påtaglig för männen. 31

Det blev på hans villkor, jag fick liksom inte vara Kvinnorna beskriver männen genom att tillsammans. /—/... när vi träffade folk så var det jämföra dem med sig själva. De konstaterar att inte självklart att vi var ett par utan det var snarare de inte hade samma behov av att prata som så att vi...på honom var det som om vi var kompisar han, var gladare, sämre på att argumentera, eller så. mer kompromissvilliga eller inte lika bestäm- da. De hade inte lika fasta rutiner eller krävde När hon berättar att deras förhållande inte för mycket bekräftelse. skulle fortsätta till hösten säger hon att det "var väl självklart tyckte han och det tyckte väl Kvinnorna är försiktiga med att uttrycka sig jag också...men det tyckte jag inte alls var själv- nedvärderande om männen. I den mån de klart". Det är ett tydligt exempel på skillnaden anför klagomål så skyndar de att själva ta på mellan vad hon sa till honom och vad hon sig skulden, skylla på att han var deprimerad egentligen kände. eller bara bagatellisera problemet. Deras be- skrivningar är fyllda av rollövertaganden och När han flyttar finns inget uttalat mellan identifikation med det manliga perspektivet. dem om fortsättningen. Han vill inte komma Männen beskriver likartade situationer, men till Malmö och hälsa på, vilket hon försvarar ur en annan synvinkel. med att han hade ont om pengar och var de- primerad. Han avstyr också hennes besök lie- Stefan berättar om en förälskelse han upp- ra gånger. De inställs, enligt Asa, bryskt och levde i tjugoårsåldern. Han skildrar sin flick- med kort varsel. vän som "försiktig och oerfaren" och att "hon Deras "förhållande" fortsätter ändå under ville tramsa runt med sina tjejkompisar". Han ett och ett halvt år. Under långa perioder träf- tyckte inte att hon var tillräckligt seriös med fas de inte alls, men vid några tillfällen kom- förhållandet, vilket han också sa åt henne. mer han och hälsar på. De bildar åter, för en Hon kunde inte fortsätta göra exakt som hon ville kortare tid, ett förälskat par. /.../ Det är en förhandlingssituation och en Asa ger en mycket motsägelsefull beskriv- anpassning som måste ske i ett förhållande som ning av mannen. Dels berättar hon om alla hon nog inte riktigt kände till där i bötjan. gånger han sårat henne, dels försvarar hon honom med att han haft det svårt och säger Inledningsvis var det hon som avgjorde for- att han i grund och botten är en rak och ärlig merna för deras relation, men efterhand blev person. Mot slutet av intervjun ger hon ut- det mer och mer han som bestämde. I början tryck för sin kluvenhet: var hon ofta tillsammans med sina väninnor, men när hon hade flyttat till honom i Skåne Nu, när jag berättar om honom så låter allt så him- gick hon helt upp i deras relation. la kasst men /.../ jag har faktiskt frågat mig själv, vad är det egentligen som jag tycker om hos Efter ett drygt år tog det slut. Under ett par honom, eftersom det är rätt mycket som jag inte års tid bodde hon i en annan stad. Han berät- tycker om. Rent hur han ser ut och hans röst - den tar att han under den tiden sårade henne gillar jag ju väldigt mycket. Och...ja, så kommer djupt: såna där: han är en god far - men samtidigt, inget av det har ju riktigt med mig att göra. Eller - jo, Det var väl det här au jag kom hem till henne och han har humor och han bryr sig om såna som är så pratade vi med varandra och så låg vi med svaga. Jo, det finns mycket med honom som jag varann sen kanske och sen gick jag därifrån. Det tycker om. Han är också en otroligt årlig människa. var kanske ett visst utnyttjande från min sida, som jag inte visste om då. Jag trodde vi båda var med på Det som är typiskt inte bara i Asas berättelse det. Jag trodde att vi både vill ha de här, bara ligga är att kvinnorna låter männen sätta upp ra- med varandra i princip. Men att hon ville inte rik- marna för relationen. Trots att de i flera fall tigt det. Jag tror att hon ville bli ihop med mig där. inte varit nöjda med relationen verkar de ändå bara i begränsad utsträckning ha uttalat Efter ett par år tog de upp förhållandet igen några direkta önskemål eller krav. Initiativet i och nu bor de tillsammans. Stefan säger att relationen har legat hos männen. han aldrig varit så förälskad i henne som när 32 de bestämde sig för att börja 0111 på nytt. En kar det som ett uttryck för att kvinnorna väx- viktig orsak var att han insåg att hon var hans lar mellan sitt eget perspektiv och mannens. bästa vän. Samtidigt menar han att den tid de De kan se att de många gånger satt relatio- inte var tillsammans var viktig för honom. nen och mannen före sig själva och sina egna Han hade behövt få vara"fri ett tag och leka önskemål. Men om de betraktar förhållandet rommen" av sig. ur mannens perspektiv tycker de att de haft Stefan är inte unik. Männen i undersök- överdrivna krav på uppmärksamhet. I några ningen verkar inte ha ifrågasatt sin rätt att for- fall misstänker de att de pressade mannen för ma flickvännen och förhållandet utifrån sin hårt, vilket bör sättas i relation till deras före- egen vilja. Några större kompromisser med ställningar 0111 att en kvinna inte får uttala flickvännernas önskemål beskriver de heller öppna förväntningar på en partner. inte. De verkar överhuvudtaget inte ha upp- Helena säger att "istället för att jag då kan- levt den spänning mellan egna förväntningar ske hade vart kall några månader eller nån ocli partnerns, som kvinnorna ger uttryck för. månad eller så, så började jag ställa krav. När männen beskriver sina flickvänner påpe- Också att jag böljade så att säga ... bli sur när kar de gärna sådant som de ville ändra på: vi inte kunde träffas". Dessa krav tror hon led- de till att pojkvännen drog sig undan, efter- Ja, man tolererar mycket mer i början, sånt som som han ännu inte var riktigt färdig med ett man egentligen är känslig för. Som man normalt tidigare förhållande. När hon diskuterar rela- är känslig för. Men man tänker att det där kan jag tionen mer utifrån sitt eget perspektiv försva- säkert ändra på. (Lars) rar hon sig med att han tidigare hade gett sig- naler om att de skulle träffas ofta och att hon Männen växlar inte perspektiv på samma sätt så gärna velat att deras förhållande skulle bli som kvinnorna. I synnerhet verkar de inte ha mer etablerat. Om sitt eviga väntande vid tele- reflekterat så mycket över hur kvinnorna upp- fonen säger hon att "det retar mig fortfaran- fattat dem i början av förhållandet. De blir de", men att hon förmodligen skulle göra förvånade över flickvännens reaktioner och likadant igen. önskar att hon mer tydligt sagt hur hon ville Asa säger att när hon någon gång gav ut- ha det. tryck för sin besvikelse över att det var pojk- Margareta Hydén nämner tillit, omsorg vännen som bestämde när, var och om de ocli makt som viktiga faktorer för en äkten- skulle träffas, så tog han antingen väldigt illa skaplig relation."' Enligt mina berättelser har vid sig eller talade'om att hon hade orimliga kvinnorna upplevt mindre tillit än männen förväntningar på honom. Enda möjligheten samtidigt som de erbjudit större omsorg. Här att fortsätta förhållandet var, enligt Asa, att finns också ett mönster av asymmetriskt roll- inte pressa honom. övertagande där män har makten att definie- Oavsett om kvinnorna menar att de drev ra vad som är rätt och fel, och där kvinnorna männen från sig genom att ställa krav som anpassat sig utan att pojkvännen uttryckligen dessa inte ville eller kunde leva upp till, så begärt det eller ens varit medvetna 0111 att ifrågasätter de sin egen rätt att formulera kvinnorna gjort det.17 krav. När männen talar om sådant de ångrar så Självklart för männen beskriver de andra motsättningar. De befin- att ställa krav och påverka ner sig i en slags manlig paradox. Eftersom de inte har gjort några perspektivskiften har de Några av kvinnorna ångrar att de inte ställt inte kunnat förutse flickvännens önskemål - i tillräckligt tydliga krav på männen. Samtidigt synnerhet som hon inte givit uttryck för några ångrar flera av dem att de ställt för stora sådana. Följaktligen har de haft svårt att förstå krav.18 hennes missnöje. Vid första anblicken ser det ut som en para- Stefan och Lars ångrar att de gjort sina dox, men det är det inte om man i stället tol- flickvänner illa genom att ha försökt förändra 33 dem eller själv prioriterat annat före förhål- nerna har alltså varit asymmetriskt. 9 Kvinnor- landet. De säger att de inte förstod att de såra- na har gjort rollövertaganden i högre ut- de dem. sträckning än männen och därigenom kun- Mats och Ulf ångrar att de inte avslutade nat anpassa sig också till fordringar som män- sina relationer tidigare än de gjorde. Mats på nen inte tycker sig ha uttalat. grund av att flickvännen var missnöjd men inte ville säga vad det var som var fel och Ulf på grund av ati han kände sig instängd i för- Kvinnorna anammar hållandet. Ulf tycker inte att han ställde några männens smak krav utan menar att det var flickvännen som bestämde: I vilken mån påverkas intressen och värde- ringar av partnern? Enligt min undersökning Ja, det kan jag ju säga att hon har ju mycket mer har utbytet inte varit ömsesidigt. Kvinnorna regler. Jag får inte göra nånting i stort sett, då sva- har varit mer öppna för männens synsätt än rar hon med att bli sur, medan hon i stort sett får vice versa. göra vad som helst mot mig. Det är klart att såna saker som han var intresserad Trots det bitvis heterogena intrycket inom av och som han tyckte var bra...han lyssnade myck- könen finns uppenbara skillnader mellan et på musik, en viss sorts musik, som jag också lyss- könen. Männen gör få perspektivskiften. De nade på då, som jag hört hos honom. Nya grupper som han tyckte om, så kollade man om det kom en ser på flickvännen, sig själva och förhållandet ny skiva. Och vissa filmer blev hundra gånger ur sitt eget perspektiv. Några av dem beklagar intressantare, eftersom han tyckte dom var jätte- att de inte kunnat se med kvinnornas ögon. bra. (Åsa)

...jag tror det var mycket att hon tyckte att hon Här framträder ett mönster där det varit män- fanns inte. Och jag hade inte tänkt på den där grej- nen som "gett" och kvinnorna som "tagit en. "Du får säga till. Jag kan inte alltid ... Jag kan inte känna dina tankar." (Ulf) emot".

Männen kommenterar i mycket ringa omfatt- Hon var nog väldigt oklar om vad hon ville om all- ting. Hon gick i nån slags vakuum och visste inte ning hur de tror att flickvännerna uppfattat vart hon var på väg, medan jag hade väldigt klart dem och de använder inte sådana uttryck som vad jag tyckte i alla frågor, så jag var väldigt svår att att det är de själva som inbillar sig saker eller påverka då. Men hon var nog väldigt lättpåverkad att de ställer för stora krav på bekräftelse. De när det gäller sånt här, framförallt musik- och bok- är inte heller oroliga för att deras egna önske- smak. Hon var nog väldigt, om man uttrycker sig mål ska äventyra förhållandet. Lars, som har väldigt schablonmässigt så var hon väldigt ... Hon berättat hur han på olika sätt försökte förän- låg på en enkel nivå. Det var liksom bestsellerlitte- dra sin (lickvän, medger dock att han "borde ratur och trackslistan i princip. Jag tror jag fick ha hållit tand för tunga lite mer." henne att läsa seriösare böcker och lyssna på lite mer annorlunda musik. (Stefan) Men det lunkade nog mer så i praktiken att jag sa vad jag tyckte, så började hon lipa, så fick jag modi- Att kvinnorna tagit till sig pojkvännens smak fiera det lite. och intressen tolkar jag som en strävan efter att komma honom närmare. Genom att lära Kraven är ofta outtalade eller bara antydda, sig uppskatta samma saker som han har de och anpassningen sker i det tysta. Dessa outta- försökt skapa en större samhörighet. lade krav verkar för kvinnornas del framför- Mönstret stämmer överens med tidigare allt ha handlat om sådant som gäller den exempel på att mannens tolkningsföreträde gemensamma relationen, medan det för män- inte blir uppenbart eftersom kvinnan från nens del har handlat om att utveckla sitt indi- början tillägnat sig hans synsätt.20 Hon har viduella projekt. Rollövertagandet i relatio- identifierat sig med förhållandet och mannen 34 i större utsträckning än vad han har identifie- Giddens hävdar att vi idag befinner oss i en rat sig med henne och förhållandet vilket har brytningstid mellan de två kärleksidealen ro- skapat ett mönster av kvinnlig underordning mantisk kärlek och sammanflödande kärlek, och manlig överordning. och att det framförallt är kvinnorna som strä- var efter en ökad jämlikhet i det känslomässi- ga givandet och tagandet. Han konstaterar Brytningstid mellan romantisk också att det finns en diskrepans mellan ideal och samman/lödande kärlek och 'verklighet' och att ett viktigt hinder i Både kvinnor och män är präglade av ideal- vägen är de djupa psykologiska och ekono- bilden av förälskelse. De håller fast vid den miska skillnader som idag finns mellan kö- nen. En förutsättning för fortsatt utveckling även om den inte stämmer överens med deras mot mer jämlika kärleksrelationer är att kvin- egna erfarenheter. Att dessa avvikit från ideal- norna får en ökad autonomi. bilden förklaras med att det varit fel på de egna eller partnerns känslor eller på de per- Giddens tror att kvinnorna är på god väg att sonliga omständigheter som någon av dem genomföra en intimsfärens revolution. Holm- just då befunnit sig i - inte med att det kanske berg och Haavind menar att de medverkar till var "fel" på idealet eller att det kanske inte är att skapa sin egen underordning. omsättbart i verkliga livet... För den som vill se en utveckling mot ökad jämställdhet mellan män och kvinnor kan Den här konflikten mellan ideal och prak- mina resultat antingen tolkas positivt eller tik kan delvis ses som ett uttryck för hur det negativt. A ena sidan visar de att även i en för- könsneutrala idealet konfronteras med ett älskelse blir männen överordnade och kvin- manssamhälle strukturerat kring mäns makt norna underordnade. A andra sidan finns över kvinnor.-11 förälskelsen blir detta särskilt tecken på att både kvinnor och män reflekte- tydligt i föreställningarna om vem som kan rat över sina upplevelser på ett sätt som pekar formulera öppna krav och vem som bör an- mot en förändring i riktning mot sammanflö- passa sig. dande kärlek.

Woman needs to love and to be loved in order to Man har ju inte stått upp för sina behov. Det har be socio-existentially empowered, in order to be a man ju inte. Och man har inte erkänt för sig själv person. Btil she is without effectivc control över vilka behov man har, när man ständigt ska bygga how or in what forms she can legitimately use her upp rollen av självständig och individualistisk. capacity; she lacks the authority to determine the (Paula) conditions of love in society and what its products should be like. -- En annan gång vill jag ta hänsyn på ett annat sätt! De här sakerna jag har gjort, att jag har försökt få Förklaringen räcker dock inte till för att också liden att räcka till för mycket. Försökt både äta förstå varför idealbilden inte revideras i mötet kakan, dvs behälla kompisarna och sa, och ha med den könade vardagen. Varför drömmer kakan genom att ha ett fullt ut förhållande. /.../ alla om att bli förälskade igen? Det är en fråga Jag tror att ju starkare, just det här jag sa innan, att som varken Holmberg, Haavind eller Jönas- båda parterna i ett förhållande måste ha ett rikt liv dottir egentligen på allvar diskuterar. De kon- som de är nöjda med även utanför förhållandet. För om det inte är sa får du en obalans där det bara centrerar sig istället på konflikten mellan är ena parten som måste vika sig hela tiden. samhällets officiella jämställdhetsideal och de (Stefan). parrelationer som utgör patriarkatets struktu- rella bas. NI I 1 KLI En delvis annorlunda förklaring erbjuder 1 Jönasdöttir, Anna G, Love Power and Political Interests, Giddens som menar att drömmen om kärlek Örebro studies, Örebro, 1991. och sex dels blivit en del av det reflexiva pro- - Haavind, Hanne, "Förändringar i förhållandet mellan jektet att skapa en egen identitet, dels överta- kvinnor och män", Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3/1985. git den roll som tidigare religionen spelade.-"' Ibid. 35

4 1 lolmberg, Carin, Det kallas kärlek. Anamma förlag, rätta sitt agerande utifrån detta. Rollövertagandet blir Göteborg 1993. då asymmetriskt (s 55 ff). 18 5 Ibid, s 221. Jag har valt att ta med dessa avsnitt om krav och påver- 6 Bosseldal, Ingrid, "Förälskelse - som ideal och prak- kan, trots att jag inte direkt av det informanterna berät- tik", Sociologiska institutionen, Lund 1994. tar kan utläsa vad som är påverkan under själva föräl- ' Jfr Forsman, Ingrid, "Kärlek som livsmening och kul- skelsen och vad som är påverkan under en längre del turmönster" i Bergryd, Ulla (red), Den sociologiska fan- av relationen. Mitt motiv till att ha det med är att jag tasin, Rabén&Sjögren, Stockholm 1987. tycker det tydligt belyser inställningen till de förhand- 8 Min studie är baserad på en kvalitativ intervjuunder- lingar som sker inom förhållandet och att flera av sökning jag gjort med sex kvinnor och fem män. Samt- informanterna ger uttryck för att den största påverkan liga informanter är heterosexuella och mellan 25 och sker under förälskelsen, när man är som mest uppfylld 35 år. De har inga inbördes förhållanden, är alltså inte av den andra. par eller före detta par. '-'Jfr Holmberg, Carin, Det kallas kärlek. Anamma förlag, 9 För begreppet begynnelsestadium, se vidare Alberoni, Göteborg 1993. 20 Francesco, Förälskelse och kärlek, Bokförlaget Korpen, Jfr Holmberg, Carin, Det kallas kärlek. Anamma förlag, Göteborg 1988. Göteborg 1993, 111 Sådant som behandlar andra kärlekskänslor, t ex kär- 1 laavind. Hanne, "Förändringar i förhållandet mellan lek till föräldrar eller Gud, kommer jag inte att redovi- kvinnor och män" i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3/1985. sa eller diskutera här, eftersom det ligger vid sidan av 21 Jfr Jönasdöttir, Anna G, Love Power and Political Interests, det som jag fokuserar på, nämligen känslorna mellan Örebro studies, Örebro 1991. två personer som förälskat sig i varandra — ömsesidigt I laavind, Hanne, "Förändringar i förhållandet mellan eller ensidigt. kvinnor och män" i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3/1985, 11 Giddens, Anthony, The transformation of intimacy. Sexua- Holmberg, Carin, Det kallas kärlek. Anamma förlag, lity, Love and Eroticism in Modern Societies. Polity Press, Göteborg 1993. 22 Cambridge 1992. Jönasdöttir, Anna G, Love Power and Political Interests, 12 Giddens (1992) kallar denna typ av förhållande för Örebro studies, Örebro 1991:221. "pure relation" . En tanke som även Weber framfört (refererad i Bertils- '•'llydén, Margareta, Wornan Battering as Marital Art. The son, Margareta, "Love's labour lost? A sociological Construction of a Violettt Maniage. Stockholm Studies in view" i Mike Featherstone (red), The Body., SAGE, Social Work 7, Stockholm, 1992:37. London 1991): "When God is dead, the religion of ero- 14Jfr Haavind, Hanne, "Förändringar i förhållandet mel- tic love will be the one and only means of salvation in lan kvinnor och män" i Kvinnovetenskaplig tidskrift, the modern world". Men han varnar också, enligt Ber- 3/1985 och 3/1992 samt Holmberg, Carin, Det kallas tilsson, för att vi istället för att göra kärleken i en per- kärlek. Anamma förlag, Göteborg 1993. son till ett mål, förvandlar den andra personen till ett 15 Haavind, Hanne, "Förändringar i förhållandet mellan medel för att uppleva sexuella erfarenheter, orgasmer kvinnor och män" i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3/1985. och personliga sensationer. Övergången från den reli- '®Hydén, Margareta, Wornan Battering as Marital Act. The giösa kärleken till den erotiska kärleken, gör då, enligt Construction of a Violent Marriage. Stockholm Studies in Weber, att vi riskerar förlora både meningen med livet Social Work 7, Stockholm 1992. och friheten inom det. ''Jfr Holmberg, Carin, Det kallas kärlek. Anamma förlag, Göteborg 1993. Holmberg menar att män har tolkningsföreträde LITTERATUR när det gäller definitionen av rättigheter och skyldig- Alberoni, Francesco, Förälskelse och kärlek, Bokförlaget heter inom ett förhållande och att männens definition Korpen, Göteborg, 1988. ges extra tyngd i diskussioner genom att den motsvaras Bertilsson, Margareta, "Love's labour lost? A sociological av allmänt omfattade samhälleliga värderingar. view" i Mike Featherstone (red), The Body. SAGE, "För att uttrycka detta i symboliskt interaktionistiska London, 1991. termer så kan vi anta att det finns en överensstämmel- Bosseldal, Ingrid, "Förälskelse som ideal och praktik", se mellan de tolkningar som män gör och den genera- Sociologiska institutionen, Lund 1994. liserade andre, genom den generaliserade andres Forsman, Ingrid, "Kärlek som livsmening och kulturmön- patriarkala slagsida och att det i sin tur leder till att ster, i Bergryd, Ulla (red). Den Sociologiska fantasin, mäns tolkningar framstår som mer riktiga, mer i över- Rabén & Sjögren, Stockholm, 1987. ensstämmelse med vedertagna föreställningar om Giddens, Anthony, The transformation of intimacy. Sexuality, verkligheten, än kvinnors. " (Holmberg, 1993:64) Love and Eroticism in Modern Societies, Polity press, Cam- Holmberg menar vidare att den som definierar en bridge, 1992. situation inte behöver göra rollövertaganden i samma Haavind, Hanne, "Förändringar i förhållandet mellan utsträckning som den underordnade. Den som saknar kvinnor och män", Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, 1985. makt att definiera situationen måste däremot försöka Haavind, Hanne, "Vi måste söka efter könets förändrade sätta sig in i den andres handlande och tolkningar och betydelse", Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, 1992. 36

Holmberg, Carin, Det kallas kärlek, Anamma förlag, Göte- ferences between men and women's ideas of, and borg, 1993. experiences from, falling in love? And, in that case, Hydén, Margareta, Woman Battering as Marital Act. The how does that influence the constitution of a hete- Construction of a Violent Marriage, Stockholm Studies in rosexual relation of love? Social Work 7, Stockholm, 1992. The artide is based on qualitative interwievs with Jönasdöttir, Anna G, Love Power and Political Interests. Öre- six women and five men. The analysis of the inter- bro studies, Örebro, 1991 wievs shows that the informants share a common ideal about falling in love, bul that their personal experiences are gender-specific. The moment the SUMMARY informants have tried to transform their ideal into In modern society we expect conple relationships eveiyday-life practice they have failed. The reason to be based on love, preceded by a lime of infatna- for this is that they have tried to transform a gen- tion. This emotion is likely to be percepted as uni- der-neutral ideal in to a gender-divided reality. que, at the same time it is part of our society's idea about love and couple relationship. This artide compares ideas of falling in love with Ingrid Bosseldal personal experiences of falling in love. What do Karhögstorg 4C people mean by "falling in love"? Are there any dif- S-223 59 Lund

KÖN & MAKT I FORSKNINGEN

Häften för kritiska studier och Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet inbjuder härmed ograduerade feministiska forskare till konferensen

Feminismen i akademin - en historia om makt i Stockholm den 31/5-1/6 1996

Konferensen, som understöds av FRN, har två teman: 1. Makt och utbildningspolitik. 2. Tvärvetenskap: möjligheter och begränsningar inom feministisk forskning.

Intresseanmälan skickas till adress Feminism/Häften Tomtebogatan 34, 113 38 Stockholm 37

GUNILIA DOMELI.ÖF

Den erotiska frigörelsen i Karin Boyes roman Kris

Karin Boyes roman Kris handlar om en ung kvin nas uppror mot samhälle, ky rka, skola och familj. Den berättar också om kärleken till en annan kvinna. Genom att betona kvinnors relationer till varandra och till sitt arbete bryter Karin Boye med samtidens könsmoral och gestaltar en utveckling från äktenskapsmoral till livshängivelse.

Den feministiska receptionsforskningen har kulturdebatten, dels i den svenska mellan- klargjort hur politiska och filosofiska fråge- krigsdebatten där Karin Boye var en central ställningar i kvinnors texter i samtidskritik gestalt och opinionsbildare. Genom att relate- och forskning framställts som förskjutningar ra kärleksskildringen i romanen till de över- av personliga och privata problem. Ju mer väl- gripande frågorna om en ny moral och en ny utbildad, intellektuell och självständig en människosyn kan jag placera in romanen i kvinnlig författare och kulturdebattör är, des- tidens omvärdering av värden och ideal. to angelägnare har det varit för kritikerna att föra över intresset från kvinnans tankar till hennes kropp och karaktär. Kritikerna avvisade Boyes modernism 1 Karin Boyes fall har litteraturkritiken ensi- digt inriktats på henne som könsvarelse. Kon- När Kris kom ut 1934 avvisade den borgerliga trollen av den kvinnliga sexualiteten framstår huvudstadspressen alla ansatser till ett moder- fortfarande som en konstant i kvinnors nistiskt skrivsätt. De ledande litteraturkritikerna underordning. Regleringen av kvinnlig sexua- lade en personlighetsvärdering av författaren litet är i sin tur beroende av den påförda hete- till grund för den estetiska bedömningen. rosexuella normen. Så länge en skarp mot- Anders Osterling, som anmälde romanen i sättning mellan "manlig" och "kvinnlig" sexua- Svenska Dagbladet, ifrågasatte trovärdigheten hos litet uppfattas som naturgiven kan den använ- den "överspända kvinnotyp" som står i centrum das som metafor för att tillskriva olika feno- för handlingen.'' Han beskriver henne som en men en bestämd mening. Den lesbiska femi- sjuk, hysterisk, livsoduglig individ, intensivt själv- nismen har stått för ett radikalt återerövrande upptagen både som kristen och som icke-kris- av kvinnors sexualitet. Ett sådant återvinnan- ten. Kärleksupplevelsen, "den skirt förandligade de får i den kultursituation som råder både en historien med Siv", övertygar inte om sin bety- djup politisk innebörd och avgörande bety- delse och kan därför enligt hans mening inte delse för hur mening skapas i en text.' fungera som vändpunkt i romanen. Jag har tidigare skrivit om Karin Boyes verk- I monografin Drabbad av renhet diskuterar samhet som kritiker, kulturdebattör, prosa- Margit Abenius den "överspända stilen" från modernist och kulturradikal i mellankrigsti- helt andra utgångspunkter. Den oerhörda dens brytningsperiod.- I den här framställ- spänning som byggs upp relateras till det jäm- ningen ska jag med romanen Kris som exem- förelsevis obetydliga som sker, förkunnelsen i pel visa hur bilden av Karin Boyes författar- romanen kontrasteras mot de vaga ord den skap som präglat av privat splittring, personlig mynnar ut i. Hon kritiserar kompositionssät- kamp och slutligt nederlag har växt fram. Jag tet, där olika stilarter blandas utan att förfat- kommer därefter att teckna en bakgrund till tarinnan funnit en enhetlig stil, som smälter erostemat i Kris, dels i den samtida europeiska samman brottstyckena till en konstnärlig hel- 38 het. Eftersom Abenius värderar romanen Modernismen en proteströrelse inom ramen för en idealistisk humanism an- ser hon att endast ett harmoniskt strukturerat I nyare forskning om nordisk litteratur karak- konstverk kan symbolisera en (gudomligt) teriseras modernismen som ett uppbrott från ordnad värld. Följaktligen avvisar hon moder- gällande normer. Det var ett kulturskifte som nismens fragmentestetik. ägde rum mellan 1909 och 1924 när det tradi- Abenius lägger tonvikten på det självbio- tionella formspråket inte tycktes användbart 6 grafiska i romanen, där Karin Boye beskriver för att uttrycka den nya tidens erfarenhet. en troskris som hon gick igenom drygt tio år Den tyske filosofen Friedrich Nietzsche tidigare. Abenius anser att tidsperspektivet ( 1844-1900) har spelat en avgörande roll för och de mellanliggande erfarenheterna skapat den europeiska modernismens grundläggan- ett drag av brustenhet i romanen, så att be- de föreställningar. Han framstår som en para- kännelsen av homosexualiteten framstår som digmatisk "modernist" främst genom sin his- halv. Kris visar enligt biografen vilka gränser torietolkning - han insisterar på att någon- Ivirin Boye skulle ha velat hålla sig inom och ting väsentligt för en tradition har kommit till vilka faror som hotade henne genom att hen- ett slut och att något nytt har tagit sin början. nes erotiska begär var så häftigt att det bröt Det absoluta i brottet med det förflutna gör igenom alla förskansningår. att inga av de föreställningar som utgjorde den föregående kulturens premisser längre Abenius uppfattar Karin Boyes liv och livså- kan åberopas. Kulturens högsta värden hade skådning som oförlöst. Upproret och valet av devaluerat sig själva, samtiden fick ställa sin traditionslösheten ser hon som betingat av sak på "intet". Karin Boyes personlighet. De olika försöken att finna lösningen på "en mörk gåta av svår- Men Nietzsche nöjer sig inte med den ne- orienterad drift och själssjukdom" bedöms gativa formuleringen av tidkrisen. I sitt förfat- dock som misslyckade. Den erotiska avvikelsen tarskap söker han sig tillbaka till antiken för gick enligt Abenius "för djupt ner i personlig- att undersöka de historiska villkor och de heten för att det skulle lyckas henne att finna föreställningar som gjorde den attiska trage- den livsform och den människa som hade din möjlig. I tragedin är ännu inte det vilda kunnat hjälpa henne igenom gåtans skam" och driftstyrda dionysiska elementet avskilt fram till harmonisk mognad.4 I aktuella litte- från det harmoniska och förnuftsmässiga raturhistoriska framställningar betecknas allt- apolloniska elementet. Med platonismen och jämt sökandet efter den egna personlighetsgå- senare kristendomen infördes en världsåskåd- tans lösning som drivkraften till Karin Boyes ning, som monopoliserade perspektivet på skrivande. Ett exempel utgör framställningen sanning och moral. Nietzsche kritiserar försö- i Den svenska litteraturen, del V (1989). ket att anlägga ett universellt perspektiv på liv Handboksförfattaren skriver att den självbio- och verklighet. Han betonar också vad det grafiska romanen Kris berättar om en kamp i innebär för tolkningen av konst om filosofis- kropp och själ, som slet sönder Karin Boye vid ka, moraliska och metafysiska förklarings- hennes uppbrott från den kristna tron. "Att grunder åberopas i motsats till den attiska tra- bejaka sin bisexuella drift, som var stark och gedin, som visade fram ett händelseförlopp förtärande, och samtidigt bibehålla sin mora- och övertygade åskådarna enbart genom styr- liskt idealistiska resning" beskrivs i Abenius kan i den egna visionen.' efterföljd som Karin Boyes djupaste livspro- blem. Nederlaget är också detsamma: Den platonske Eros

Manlig stridbarhet och kampvilja ville hon bära i Nietzsches uppfattning av den mänskliga sitt vapen men fick se sig besegrad av sin egen sen- naturen som i grunden dionysisk spelade en sualism och vekhet. viktig roll för uppgörelsen med 1800-talets föreställningar om människans natur. Det är inte en slump att två tidiga kvinnliga moder- 39 nister, Edith Södergran och Karin Boye, om den får en påminnelse - komma ihåg vad öppet ansluter sig till Nietzsclies livstro. den en gång sett. Kunskap består i själens Olof Enckell skriver i sin studie Esteticism återförening med urbilderna, eidos eller idea, och nietzscheanism i Edith Södergrans lyrik (1949) ting som setts. Uppspaltningen mellan sub- att Eros hos Edith Södergran är en nietzsche- jekt och objekt, liksom mellan själ och kropp, ansk "gudomlighet". Han anser att hon även har båda sitt ursprung i att Platon ställer upp kan ha inspirerats av en i Finland mycket seendet som kunskapsmodell. uppmärksammad bok, Rolf Lagerborgs Den Mot Platons dialog, som var filosofens platoniska kärleken (1915), när hon förvandlat metod att nå insikt om det Skönas idé och för- den platonske Eros till den skapargud, som medla den till andra, ställer Freud med den hon besjunger i sin diktning. analytiska dialogen upp en annan kunskaps- I Lagerborgs bok beskrivs Eros som den modell. Hos Platon är det sinnligt erotiska grekiske manlige kärleksguden. Platon be- enbart utgångspunkten för sanningssökan- stämmer begreppsmässigt Kärleken som den det. Själen frigörs sedan från sexualdriften. kraft vilken driver själen framåt mot San- Hos Freud är begäret efter kunskap däremot ningen eller Skönheten. Filosofens erotiska på ett avgörande sätt knutet till kroppen och dragning till en annan man, som i sin skönhet sexualiteten. pekar vidare mot den översinnliga skönheten, inleder sanningssökandet. Frigjord från det Eftersläpning sinnligt-kroppsliga stiger sedan själen uppåt inom, litteraturkritiken för att att skåda Skönhetens idé. Luce Irigaray och Julia Kristeva har upp- Psykoanalysen var före 1920-talet mest känd i märksammat oss på hur den grekiska filosofin fackkretsar i Norden. Under 1920-talet spreds förbinder sanningssökande med erotik i en den bland en bredare allmänhet för att om- kunskapsmodell baserad på ett enhetstänkan- kring 1930 på ett avgörande sätt prägla debat- de, där manlig homosexualitet och manlig ten om uppfostran, kristendom, sexualmoral födelsesymbolik ingår som strukturella drag. och modernismen inom konst och litteratur. Sexualitet och sexuella metaforer spelar en I Sverige dominerade fortfarande en idea- central roll i de filosofiska texterna. Den hie- listisk humanistisk tradition. Den personlig- rarkiska dikotomin mellan manligt och kvinn- hetsfilosofi, som skalden och historikern Erik ligt är avläsbar i idealiseringen av enhet, iden- Gustaf Geijer (1783-1847) utformat under ro- titet och evighet och avvisandet av mångfald, mantiken, låg fast. Människans natur ansågs skillnad, föränderlighet och död. Logos utgör vara biologiskt determinerad, det andliga var den enda källan till förnuft, ljus, språk och noga avgränsat från det materiella, själen från mening.8 kroppen, det "höga" från det "låga". Varken Tidigare grekiska filosofer hade utgått från på psykologins eller religionens område fanns spänningsförhållandet mellan två motsatta utrymme för uppfattningen att människan principer - de som Nietzsche benämner den skulle vara utlämnad åt irrationella krafter. apolloniska och den dionysiska - och reflekte- Den svenska traditionen utgjorde en effektiv rat över på vilket sätt världen var ett resultat av motpol till den form av existen stänkande som förbindelsen mellan dessa principer. Med Pla- Nietzsche representerar och som inspirerade ton får emellertid filosoferandet sin bas i det nietzsclieläsaren Freud till den skandalösa ljusa, manliga, förnuftiga elementet, medan dekonstruktionen av en idealistisk människo- det kvinnliga blir källan till allt det som grum- syn. lar den klara tanken, antingen det betecknas Den idealistiska humanismen ingick samti- som det irrationella, känslor eller kroppsliga digt i en estetisk enhetskultur, som i Sverige drifter. inte utmanades av någon alternativ konstupp- Ögat, solen och ljuset är grundpelarna i fattning förrän på slutet av 1920-talet. De litte- Platons kunskapsteori. Själen har en gång rära smakdomarna med den borgerlige, kul- tidigare skådat sanningen och kan därför - turkonservative Fredrik Böök (1883-1961) 40 som centralgestalt hade givit litteraturkritiken verklig. Den blir därför inte värd att ägna som genre en stark ställning i kulturlivet. någon större uppmärksamhet, vilket samti- Böök satte undersökningen av människonatu- dens diktning med sin längtan bort från värn- ren framför intresset för böckerna och lade plikten i jordelivet till själens hem i idéernas en personlighetsvärdering av författaren till fläckfria rike bär vittne om. grund för den estetiska bedömningen av ver- Med en direkt hänvisning till samtidens ket. Böök fungerade som grindvakt mot revo- omvärdering av värden och ideal skriver lutionära tendenser, antingen de förelåg på Karin Boye att den äger rum utan att det finns psykologins eller politikens område. Samti- några yttersta mål eller slutgiltiga riktlinjer. digt som en nyorientering ägde rum inom Visserligen hindrar redan formade föreställ- den svenska litteraturen utmärktes alltså litte- ningar och uppställda moraliska ideal män- raturkritiken av en betydande eftersläpning. niskor från att ge sig ut på upptäcktsresa i verklighetens värld. Men Karin Boye beteck- nar nyorienteringen som ofrånkomlig. I cen- Eu ropas civilisa tion trum för det nya upptäckarintresset ställer vid en korsväg hon människan själv - "gåtfull, tusenformad, 1930 fanns det en uttalad medvetenhet bland skiftande, ett halvt okänt väsen med mycket europeiska konstnärer och intellektuella om dimmiga gränslinjer". att den västerländska kulturen befann sig i ett Karin Boye framställer det förflutnas tro på tillstånd av kris. Humanismens och upplys- absoluta, metafysiska värden - det Nietzsche ningens begrepp om verkligheten, den mänsk- kallar platonismens hävdande av en perspek- liga naturen, språk och historia var starkt ifrå- tivoberoende sanning och moral - som en gasatta. Det moderna förnuftsbaserade och en önskedröm, vilken bara kan uppfyllas i fanta- gång emancipatoriska projektet hotades av sin. På gränsen mellan en kultur, vars bäran- krafter, över vilka man inte hade någon slut- de värderingar inte längre har giltighet, och giltig kontroll. Valet tycktes stå mellan att en ny kultur, vars värderingar ännu inte for- komma till rätta med dessa tidigare förträng- mulerats, placerar hon människan själv som da krafter eller förgöras. det främsta målet för nya upptäckter. Plato- 1930 lämnar Karin Boye Clartés redaktion nismen kan inte längre vara grund för kultur- för att starta en bredare kulturtidskrift. Clar- livet utan konsten måste i förnyad kontakt téisterna ville koncentrera sig på politisk och med verkligheten ställas i livets tjänst. ekonomisk samhällsanalys medan Karin Boye Bilden av människan med full kontroll över var av den övertygelsen att en samhällsförän- sig själv - "den förnuftiga och blida gudom, dring i socialistisk riktning aldrig skulle bli som var upplysningsfilosofins hopp" - är alltså bestående om den inte förenades med en enligt Karin Boye en fantasiföreställning. I andlig/kulturell omvälvning. När tidskriften "Psykoanalys och världsåskådning" presenterar Spektrums första nummer föreligger på hösten Carl Muller-Braunschweig ett alternativ till en 1931 skriver hon programessän och översätter människosyn grundad på abstrakta ideal och och redigerar en introducerande artikel om en på förhand uppställd normalitet. Den nya psykoanalys och världsåskådning. psykologin har som målsättning att människan I "Dagdrömmeriet som livsåskådning" kriti- i stället så långt som möjligt ska kunna utveckla serar Karin Boye främst den platonskt/kristna sina egna inneboende möjligheter. idealismen och den extrema rationalism, som Killin Boye fullföljer genom valet av arti- bär upp detta system. Hon betecknar det pla- keln den syn på psykoanalysen som en ratio- tonska tankesystemet, vilket i nyplatonsk form nell metod för att utforska människan, som ständigt lever upp i nya former, som dag- företräddes av författare och intellektuella drömmen. Underordningen av sinnevärlden med anknytning till Clarté. Hon avgränsar sig under idévärlden utgör enligt Karin Boye själ- därmed från den uppfattningen av psykoana- va grunden för samtidens kulturuppfattning. lysen som utmärker den svenska primitivistis- Platonikern vill inte erkänna världen som ka eller vitalistiska sexual mystiken. 41

Karin Boye, Lilith med faun, akvarell (foto: May och Hans Mehlin).

I spektrumessän "Om litteraturkritik" vida- sig från de dominerande. Psykoanalysens syn reutvecklar hon kritiken av den borgerliga på symbolskapandet är utgångspunkten. Den svenska enhetskulturen. Litteraturkritikernas nya kunskapsmodell, som Karin Boye lyfter försök att finna en objektiv måttstock för att fram, knyts till det faktum att diktens verkan i kunna sätta betyg på litteratur visar enligt lika hög grad beror på läsaren som på diktver- Karin Boye att de missuppfattat sin uppgift. ket. Läsarna vill hellre veta vilken insikt kritikern Psykoanalysen har visat att varje människas vunnit på läsningen. Den vikt Karin Boye till- symbolspråk kommit till och fungerar efter mäter litteraturtolkningen kan förstås mot bestämda lagar, skriver Karin Boye. Det finns bakgrund av den priviligierade plats Nietz- beröringspunkter mellan olika individers per- sche tilldelar konsten, när det gäller att förstå sonliga språk. Läsandet innebär alltså en möj- innebörden av värdetransformation och möj- lighet att uppfatta en annan människas säreg- ligheten av en tolkning, som inte vilar på mo- na språk och på så sätt utvidga sin kunskap raliska, metafysiska eller filosofiska förkla- om den gemensamma världen. Ibland skapas ringsgrunder. en alldeles speciell gemenskap mellan en för- Aspekten på ett konstverks förmåga att ver- fattare och en läsare - det är som om de såg ka enbart i kraft av själva gestaltningen utveck- verkligheten genom glas av samma slag. Bil- las ytterligare i essän "Språket bortom logi- der, liknelser och händelser har samma käns- ken". Här beskriver Karin Boye en läsart och lovärde och samma plats i världsbilden för förståelseform, som på viktiga punkter skiljer båda. Orden tycks ha samma symbolvärde för 42 dem. Också när en sådan direkt gemenskap Tidsåldrar har gått sedan Miltons /.../ människo- inte föreligger kan läsaren övertygas av ett par böjde knä, "han blott för Gud - för Gud i ho- 10 känslosammanhang genom att det framstår nom hon". som nödvändigt i alla sina detaljer. Konstens verklighetsframställning är aldrig I den recension som blev startskottet för den en fråga om fotografi, framhåller Karin Boye. s k Krusenstjernafejden beskriver Karin Boye Också för en realistisk författare gäller det all- hur samhällsförändringen har frigjort kär- tid att visa på något väsentligt, ett problem lekslivet från dess samband med familjebild- 11 som förefaller centralt. Konstnären vill ge- ningen. Litteraturkritikernas angrepp på nom konstverket överföra sin syn på livet på den erotiska frispråkigheten i inledande delar läsaren. För att lyckas med det måste hon eller av Agnes von Krusenstjernas romanserie Frök- han överge schablonerna och så ärligt som narna von Pakten , liksom deras försök att tiga möjligt söka gestalta sitt ämne på sitt eget spe- ihjäl senare delar, beror enligt Karin Boye på ciella symbolspråk. att de inte vågar se familjeinstitutionens upp- Essän "Rädslan och livet" behandlar över- lösning och med den hela det moralsystem, gången från upplevelsen av säkerhet och som utkristalliserats kring den. identitet i världen till upplevelsen av att vara Karin Boye beskriver i andra anmälningar på drift i ett kaotiskt flöde utan fixa punkter hur Eros tröstlösa förnedring i samtidskultu- och urskiljbara mönster.9 Karin Boye ställer ren hänger samman med den ensidiga intel- upp livstron mot de konservativas syn på kul- lektualismen och degraderingen av de väldiga turvärdena som från ovan givna tvångsförord- irrationella krafter, som tänkandet ännu inte 12 ningar. Hon hävdar att den fortgående ska- kartlagt. pelsen inom allt levande främjas av att män- niskor vågar se och uppleva också det som de Ung kvinna söker sin tidigare inte har sett och upplevt. Att stå i för- och kärlekens identitet bindelse med en verklighet, som man inte till fullo känner men ändå kan göra till sin, be- "Vad är moral, på vilken grund bygger den tecknar hon som en fruktbar attityd. För att och på vilken grund borde den bygga" är den kunna leva så måste människan känna tillit till fråga som Karin Boye gestaltar i Kris. Det är sin egen och andras okända urgrund. Ur det en roman om en ung kvinnas subjektstillbli- motsatta beteendet, rädsla, kommer den le- velse. Hon blir till som självständig individ ge- vande döden, själens sterilitet. nom uppbrottet från det perspektiv och den auktoritet vilka tidigare varit de enda som gi- vit mening åt verklighet och innehåll åt ord. Från äktenskapsmoral Romanen handlar om att bli en upprorsman i till livshängivelse en tid då samhälle, kyrka, skola och familj till- sammans bildade De Maktägandes Förbund 1932-36 arbetade Karin Boye som litteratur- mot Uppror. anmälare i tidningarna Arbetet och Sociat-Demo- kraten. I sin behandling av kvinnliga författare Uppbrottet från den rådande moraliska ord- och kulturdebattörer uppmärksammar hon ningen sker genom att Karin Boye på nytt gör deras kamp för erotisk frigörelse och varnar filosofen till erotiker. Eros tecknas i romanen läsarna för att tro att litteraturen speglar efter den antika förebilden som det självständiga några för kvinnan naturliga anlag. I stället går sanningssökandets gudom. Den erotiska drag- ningen till den sköna gestalten inleder huvud- det att avläsa hur kvinnlighetsidealen hänger personens sökande efter sanning och skönhet. samman med den roll kvinnan vid det histo- riska tillfället spelar i familj och samhälle. Att Förändringen som genomförs i romanen i samtidsromaner försöka dölja tidens kaos ligger i att den förälskade själen inte befriar med falsk romantik bottnar enbart i rädslan sig från det sinnliga - den kvinnliga materien - för att tankarna ska kunna födas och färden för en förändring av familjelivet, skriver Karin uppåt till idévärlden taga sin början. Karin Boye i en recension. 43

Boye betonar i stället sanningssökandets för- ga normer. Genom att beskriva livet som svä- ankring i den sinnliga kärleken och tillmäter vande mellan polerna Vit och Svart återinför den betydelse för kunskapsprocessen. Bilden nämligen Karin Boye den apolloniska, tolkan- av själen befriad från sina bojor, anden skild de principen i den dionysiska principens från kroppen, byter hon ut mot en beskriv- tjänst i romanen. Svart är eld och begär, hat ning av psyket med dess klyvning i medvetet och grymhet, begynnelsens kraft, den som tar och omedvetet, och den horisontella rörelsen språnget. Vit står som ett hinder, det sega Nej, mot himmelska höjder ersätts av en vertikal som stänger vägen. Vit är död utan Svart, men rörelse mot andra i en jordisk verklighet. utan Vit är Svart bara formlös urstorm. I stället för det förväntade, speglingen av en Livsbetingelserna för den unga kvinnan naturgiven kvinnlig identitet och en patriar- Malin Först i berättelsens centrum påverkas kal kulturs konstruktion av sexualitet och dess dock av att Apollon, rationalitetens, intellek- normalisering av erotisk dominans, möter tets och filosofins gudom under historiens läsaren skildringen av en ung kvinnas sökan- gång gjort sig självständig på den dionysiska de efter både sin och kärlekens identitet. San- världsviljans bekostnad. Detta gestaltas i ningssökandet blir en upptäcktsresa in i det romanen av Vits huvudpjäs i livets schackspel, okända. en metallisk röst från ovan, som fyller hela Den erotiska frigörelsen i Kris består i att universum och anbefaller lydnad och försa- huvudpersonen inte definierar sig själv en- kelse. Gud, prästen, familjefadern, läkaren bart i en sexuell relation till en man. Rela- och rektorn inkarnerar alla rösten. Vit garde- tioner mellan kvinnor tillmäts däremot avgö- rar sig också med flickans mor, den världs- rande betydelse. Berättelsen visar att en an- främmande, kuvade, som gör gemensam sak nan kvinnas stöd blir avgörande för huvud- med personerna i offentlighetssfären. personens handlande, vilket andra männis- När Malin klyvs i två jag, där det ena predi- kor i omgivningen fördömer. Huvudperso- kar underkastelse och självutplåning och det nens bejakande av en i lag förbjuden känsla andra bara desperat söker utlopp för all in- för en annan kvinna är ett led i frigörelsen till stängd ångest, sker henne ett under. Hennes självständig individ. Genom att betona kvin- ögon väcks till nytt liv när hon bejakar sin kär- nors relationer till varandra och till sitt arbete lek till den vackra klasskamraten Siv. Svart bryter Karin Boye med samtidens könsmoral bryter igenom flickans rädsla och förstening. och ger sexualiteten vikt och betydelse för Den erotiska dragningen till Siv blir ut- den kvinnliga människan och hennes hand- gångspunkten för det kunskapsprojekt som lingar. Malin nu gör till sitt. 1 stället för att begära sto- Berättelsen framställs i tre dialoger. Dia- ra ting för sig själv beslutar hon sig för att vin- logformen är ett sätt att avbryta en monolog na sitt liv - det nakna livet avklätt all ära och eller en linearitet, och Karin Boye använder lycka - som ett byte. Hennes första upptäckt tekniken för att bygga upp föreställningen om är att hon har en röst och att den är besläktad brottet mellan en gammal kultur och en ny. med allmaktsrösten från ovan. Malin, som ti- Dualismen mellan själ och kropp tematise- digare omtalats i tredje person, framträder nu ras i den inledande dialogen om vilken norm i texten som ett talande subjekt : som ska avgöra en "sund" idealbildning. Teo- logen åberopar en fast etisk grund och medi- cinaren sin empiriska kunskap. Humanisten I natt gick Gud under. har däremot råkat i trångmål genom nya upp- Kanske det var ett tomt namnskal som gick under. täckter om människans natur och vet inte om Men namnskalet drog makter som var dödens. tidigare värden kan stå kvar oförändrade eller Jag kastar det. om de måste förändras. Jag ser tingen. De erkänner inte sina namn. Jag Dialogens fortsättning visar att teologen kastar deras namn. och medicinaren har lika stor anledning som Jag står alldeles ny på stranden av ett hav, och humanisten att ifrågasätta sina fasta och färdi- samvetet är inte längre mitt. Jag kastar det. 44

rrine Folmoe, Gylden dag, 1992, olja,

Viljan till liv har gjort mig naken. Viljan till liv har förvandla en död och registrerande blick till gjort mig seende. Vad som än kommer skall jag möta en levande och omskapande.13 I den platon- med nakna, seende ögon. ska idéns ställe har den älskades bild blivit ur- bild för skönhet och mening i ting och natur. I den andra dialogen fokuseras förhållandet Framväxten av Malins nya jag är oskiljaktigt mellan kultur och natur. Malin har tidigare från den älskade, mot vilken hela hennes bara betraktat naturen som fylld av symboler längtan riktas. Siv får aldrig veta att hon är för en andlig värld. Nu ser hon bilden av Siv i föremål för Malins kärlek. Ändå ska Malin allt som växer och utvecklar sig under våren. aldrig mista Siv. Avslutningsvis skildras detta Hon blir själv delaktig i nyskapelsen. genom att Siv blir en symbol i Malins psyke, Med hänvisning till Kellgrens dikt "Den nya ett träd, som växer inom henne. skapelsen" drar Karin Boye en parallell mel- Malin kommer till insikt om att ingen kan lan Malins förändrade seende och 1700-tals- äga det högsta och vackraste. Men hon vet diktens beskrivning av kärlekens förmåga att också att den som har sett och fattat det kan 45 växa ut till likhet med vad han har sett och fat- i nordisk litteratur", Modernismen i skandinavisk tat. Orden och beteckningarna är inte det av- litteratur, Lien, Asmund (red), Trondheim, 1991. 7 görande. För en av Malins lärarinnor ger Pippin, Robert B, "Nietzsche and the Origin of Kellgrens dikt en bild av det förtärande ljuset, the Idea of Modernism", Inquiry, Vol 26, No 1, March 1983. då det bryter en själ i bitar och fogar samman 8 Soleim, Vigdis, "Kunskap och fallisk makt: Platon dem till nytt liv. För den kollega hon samtalar och Iransk feminism", Kvinnovetenskaplig tidskrift med är dikten bara tomma ord, mycket buller nr 4, 1983. för ingenting. 9 Spektrum 1932. Det avslutande samtalet förs mellan tolv 10 Arbetet, 15.12.1932. vanliga läsare. Den monolog som därmed av- 11 Recensionen skrevs i Social-Demokraten den 28 bryts är den litteraturkritik, som dominerade i januari samma år som Kris publicerades. samtiden. "Blid person" tolkar berättelsen om 12Domellöf 1986, Kapitel III, Karin Boye som kriti- Malin Först genom att sätta den i relation till ker. sitt eget sökande. Uppgörelsen med den ''Engdahl, Horace, "Jag-vi-du" (Kellgren), Den ro- rådande moralen, "den högre etiska verklig- mantiska texten, Stockholm 1986. heten" har en annan innebörd för "Blid per- son" än de övriga läsarna: LITTERATUR Abenius, Margit, Drabbad av renhet: en bok om Karin Boyes tiv och diktning, Stockholm, 1950. När jag har sett en vacker slöja trasas sönder för Boye, Kill in, Kris, Stockholm, 19.34. mina ögon, då har jag alltid tänkt: den verklighet, Broström,Torben, "Modernismens gennembrud i nor- som har vävt och använt den, måste ju vara förmer. disk litteratur", Modernismen i skandinavisk litteratur som Och bakom slöjan har jag aldrig funnit vad jag sök- historisk fenomen og teoretisk problem. I Jen, Asmund (red), te - aldrig någonsin - men när jag uppgav det, Trondheim, 1991. Den svenska litteraturen, del V, Modernister och arbetardiktare fann jag andra ting, som gav djupare klang och 1920-1950, Lönnroth, Lars, och Delblanc, Sven (red), sötare mognad än min fantasi hade haft förmåga Stockholm 1989. att måla ut för sig. Domellöf, Gunilla, "loss är en mångfald levande". Karin Boye som kritiker och prosamodernist, Umeå, 1986. Malin 2 i romanen, hon som gör upp med "Karin Boye och den revolutionära humanismen", Kul- turradikalismen: det moderna genombrottets andra fas, slavmoral och askes, säger att hon slåss för att Nolin, Bertil (red), Stockholm, 1993. segra. Hon vänder sig till sina stridskamrater, F.nckell, Olof, Esteticism och nietzscheanism i Edith Söder- de som tvingats till uppror, och säger att om grans lyrik. Studier i finlandssvensk modernism (1), Hel- hon faller var detta inte hennes livs mening. I singfors, 1949. stället vill hon att vi frågar efter de stridandes Engdahl, Horace, Den romantiska texten, Stockholm, 1986. del i hälsan, i glädjen, i segern - det är den Kaminsky, Amy, Reading the Body Politic. Eeminist Criticism and Latin American Women Writers, Univ of Minnesota gåva, som går vidare. Press, Minneapolis, 1993. Lagerborg, Rolf, Den platoniska kärleken, Stockholm, 1915. Pippin, Robert B, "Nietzsche and the Origin of the Idea of Modernism, Inquiry, Vol 26, No. 1, March 1983. NOTER Soleim, Vigdis, "Kunskap och fallisk makt: Platon och 1 För en utförligare diskussion se Kaminsky, Amy, fransk feminism", Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 4. 1987. Reading the Body Politic, Univ of Minnesota Press, Spektrum 1931-1932. 1993. - Domellöf, Gunilla, '7 oss åren mångfald levande." Karin Boye som kritiker och prosamodernist, Umeå, SUMMARY 1986, och "Karin Boye och den revolutionära Feministic literary reception research has shown humanismen", Kulturradikalismen, Nolin, Bertil how political and philosophical issues in women's (red), Stockholm, 1993. texts have been regarded literary as transformed 3 Svenska Dagbladet 18.12. 1934. personal and private problems. The more well-edu- 4 Abenius, Margit, Drabbad av renhet, 3:e nppl 1956, cated, intellectual and independent awoman writer s 355. is, the more urgent it has been for critics to move 5 Den svenska Utteraturen s 37. the focus of interest from ber thoughts and ideas to 6 Broström, Torben, "Modernismens gennembrud her body and character. 46

Even in the case of Karin Boye, literary critics have same time it is a tale of her quest for her own identi- one-sidedly focnsed on her gender identity. Even ty, and for the identity of love. Her eyes are opened today's literary studies on Karin Boye see the quest to a new Life when she recognizes and accepts her for a solution to her own enigmatic personality as feelings for another young woman. Before, she tes the prime driving force of her literary work. seen nature only as filled with spiritual symbols. The reviews in the capital conservative press rejec- Now, she sees the image of her beloved in all that liv- ted all attempts at a modernistic way of writing when es and grows, and she herself is part of the new crea- Karin Boye's novel Kris (Crisis) was first published tion. in 1934. Anders Osterling reviewed it in Svenska The story shows that the support by another Dagbladet, questioning the credihility of the protago- woman is eruciål for the protagonists actions. By nist, "a highly-strung woman". Margit Abenius, in focusing on women's relations with other women her monography Drabbad av renhet (Stricken vvith and to their work, Karin Boye violated the sexual purity), discusses the novel from a quite differenl morality of her time, and advocated ways of living angle. She dislikes the mixed styles of the composi- together based on the new knowledge of man. tion. Since she maintains that only a harmoniously structured work of art can symbolize an ordered world, she deprecates the disorderly aesthetics of Gunilla Domellöf modernism. Department of Information and Culture Kris is a novel about a young woman's rebellion Umeå University against society. chttrch, school and family. At the S-901 87 Umeå 47

KARIN STRAND

Genom vatten och eld

Mannen är handlingskraftig och kvinnan passiv i dansbandsmusikens texter. Deras kärlek är av den stillsamt romantiska arten där det inte förekommer några erotiska anspelningar. Tvåsamheten hyllas med överjordiska toner som tangerar väckelserörelsens musik.

Dansbandstexten är en litteraturform som i ga är att texterna hör samman med en musik förening med musik, dans och livsstil utgör en som har en enorm genomslagskraft och kon- för vårt land typisk kulturyttring som ingen sumeras av ett stort antal människor. När de svensk tycks vara helt oberörd av. Musiken har lyssnar på, dansar till och sjunger med i låtar- karaktäriserats på alla upptänkliga sätt, från na tar de i viss mån till sig de budskap som tex- "smörjmedel för den stora svenska köttmark- terna förmedlar. Musikens och massmedias naden" till "vår tids folkmusik".' Gör man an- makt är stor när det gäller att befästa och språk på att vara en bildad person med god reproducera värderingar. smak är det lätt att avfärda denna kulturform, Texterna som jag bygger min analys på är dess musik ocli dess anhängare på "kvalitativa valda från samlingsalbumet "Onskedansen", grunder". Dansbandsrörelsen är dock ett mass- som enligt förlaget innehåller de 50 mest fenomen. Det finns ett par tusen verksamma önskade dansbandslåtarna mellan 1962 och dansband i Sverige, varav en tredjedel är hel- 1991.''Jag har ur detta material valt ut och tidsorkestrar.- De spelar upp till dans för mer analyserat ett tjugotal texter utifrån frågorna än en halv miljon svenskar varje vecka. "Vad handlar dessa texter om?" samt "Hur Genrens popularitet manifesteras också i veri- framställs respektive kön i dessa händelseför- tabla vallfärder till dansgalor och så kallade lopp?" Vad jag söker fånga med dessa frågor 5 dansveckor runt om i landet.' Sett ur detta är den världsbild som texterna ger uttryck för perspektiv är det både naivt och förmätet att genom sina fiktiva rollinnehavare, dvs de män bagatellisera denna kulturyttrings betydelse. och kvinnor som framför sångerna. Sångar- Som litteraturvetare och musiker vill jag se nas könstillhörighet är därmed också av in- populär vokalmusiktext som ett uttryck för tresse för undersökningen. En tredje fråga tendenser och förändringar i samhället och blir alltså om det finns några skillnader mel- hävda musikens roll som ideologisk indikator. lan vad en man respektive en kvinna får ge 7 Med denna övertygelse som utgångspunkt uttryck åt i dansbandsmusiken. Eftersom det har jag studerat dansbandstexten som ett här är texter som vi lyssnar på, i stället för att exempel på en litterär genre.4 Texterna tycks läsa, har jag behandlat dem som muntlig litte- nämligen vara utformade efter ett visst genre- ratur.'^ Jag har i min undersökning inte tagit medvetande, vare sig detta är avsiktligt eller hänsyn till kompositör eller textförfattare, omedvetet utfört. Dels är de påfallande enhet- utan behandlar texterna enbart som uttryck liga till stil, form, tematik och idépolitik, dels för en genre. framstår de som "riktade" till en särskild pub- lik. Detta stärker min övertygelse om att tex- terna är betydelsebärande och förmedlar vissa Den heliga tvåsamheten 5 budskap. Ty det väsentliga i förståelsen av Inte oväntat är det kärlekstematiken som textens genrevillkor är inte huruvida åhörar- dominerar i dansbandstexterna, vilket är ett na alltid lyssnar aktivt på innehållet. Det vikti- karaktäristiskt drag för sentimental diktning 48

Cindy Sherman, UntitledFilm Still # 14, 1978 (från utställningen på Malmö konsthall hösten 1995). 49

över huvud taget, och mycket vanligt i de fles- gränslösa kärleken. Denna diminutiva kom- ta vokala populärmusikgenrer. Det speciella munikationsakt får förstås som att "himmelri- för kärleken i dansbandstexterna, sett ur ett ket" (i överförd betydelse) är tillgängligt för modernt textligt perspektiv, är emellertid den var och en som är öppen för den mänskliga höga värderingen av stilla lycka och livslånga kärleken. band. Denna "vuxna" hållning som värderar Ett paradexempel på tematiken kring två- ansvar och trohet - till skillnad från rockmusi- samhetens helighet är texten De sista ljuva kens ideal om frihet och uppror - finner sin åren. Denna sång är något av dansbandsmusi- motsvarighet i den amerikanska countrymusi- kens kronjuvel, som 1988 slog det dåvarande ken. Countrymusiken är dansbandsmusikens rekordet på Svenkstoppen med sina 53 veckor själsfrände i den stora världen. Båda är de tys- på listan. Låten kan ses som en hyllningssäng ta majoriteternas musik som kämpar för livs- till monogamin: lika heligt som äktenskapet rum i en mediavärld där de högljudda mino- är äktenskapslöftet, och i detta fall är det bok- riternas rockmusik dominerar. Nyckelordet i stavligt - idealet är att bevara den äktenskapli- countryn är emellertid Längtan, medan mot- ga friden livet ut. Sången är en duett mellan svarande i dansbandsmusiken torde vara Triv- en man och en kvinna. I den första versen sel. sjunger mannen: Trivsel och tvåsamhet utgör grundpelarna i de flesta texter i mitt material. Att vara till- När nattens mörker falnar och stillar sig till ro sammans och dela livets upp- och nedgångar då kryper jag intill dig som så många gånger förr ses i texten som det finaste tillvaron kan erbju- Jag har en vän att älska och att dela livet med ifrån tårar och förtvivlan till att alltid vara glad da. Tillsammans kan man också bekämpa mörker och ensamhet. Denna syn på kärle- Kvinnan sjunger i påföljande vers att livet inte ken som närmast helig tangerar ofta religiösa har varit lätt alla gånger, men styrkan finns i dimensioner. Någon gudstro uttalas inte, att "ha en vän som du". Refrängen - som men däremot omskrivs Kärleken som en ställ- sjungs gemensamt — lyder: företrädande högre makt. En sådan tro på Eros kommer till uttryck i En sång om Kärlek Så låt de sista ljuva åren bli de bästa i vårt liv som sjungs av en man: Den lycka som vi känner låt den stanna livet ut Och når jag kommer fram till dagen då mitt hjärta Det fmns en sång som gömmer på en längtan slutar slå Det finns en tro där drömmarna tar slut Då ska du tänka på de stunder som var vackrast i och allt som lever uppfylls av förväntan vårt liv. En ändlös väg vi aldrig gått förut I nästa vers kommenterar de ålderstecknen (refräng:) hos varandra, men försäkrar ändå att känslor- En sång om kärlek över alla gränser, små enkla ord som alla kan förstå na inte har förändrats: Det stora ljus vi anar och som känns här ska lysa upp den väg som vi ska gå [Hon:] Din kind är märkt av tiden och ej så len som då en gång [Han:] Ditt hår har stänk av silver, så märkt av Texten är genomsyrad av associationer till tro tidens gång och andlighet. Här kan man tematiskt spåra [Båda:] Men trots att vi förändras finns ändå något släktskapet med väckelsemusik och andliga kvar sånger, som sedan folkrörelsernas tid har ett som tiden aldrig rår på: det är känslorna vi har. starkt fäste i den svenska folksjälen. Den änd- lösa vägen, det stora ljuset, kärlek över alla Sensmoralen är lika tydlig som den är tema- gränser - alla är de liknelser som förekommer tiskt pekoral: man kan leva för de vackra min- i den religiösa litteraturen. Som en kontrast nena. Vi ska visserligen alla dö, men innan till dessa storslagna bilder nämns de "små dess kan vi se till att göra de sista åren till de enkla ord", som antas kunna förmedla den bästa i våra liv. 50

Den livslånga kärleken mellan man och kvin- är otänkbart i dessa texter. Därför utgår jag na får en långt framskjuten position, den är från att det är en kvinna som besjungs, även i rent av en förutsättning för ett lyckligt liv. de fall den manlige sångaren enbart riktar sig Texten tar inte upp förnedrande ålderskräm- till "dig". por utan använder vackra omskrivningar. Det mest uttalade sexuella budskapet åter- Oviljan att befatta sig med obehagliga känslor finns i sången Inget kan stoppa oss nu . I första är påfallande i denna genre. I den mån svåra versen beskriver mannen hur han just träffat känslor och upplevelser behandlas sker det en kvinna på ett dansställe och försöker locka med viss distanserande glättighet, eller som med henne på nattliga äventyr, I refrängen ovan nämnts med sköna liknelser. 1 den här kommer första inviten: världen finns ingen dödsångest. Sången En vän du kan väcka mitt i natten är För i natt, i natt, är det du är det jag också en hyllning till parförhållandet. Den och vi följer så lätt minsta motståndets lag hävdar att den som har en vän kan "nästan gå mot en himmel som har nummer sju, på vatten" och "vinna segrar som ofta inte inget stoppar oss nu Så i natt, i natt, kom och ge kom och ta, vinns". Den som har en livskamrat är alltså i kom och dansa med mig, du är allt jag vill ha det närmaste osårbar. Även här finns associa- Ingenting som vi gör är tabu, tioner till religiösa metaforer. inget stoppar oss nu Texten Kärleken går utan omsvep rakt in på kärlekens nyckelroll: I andra versen anspelar den fiktive rollinne- havaren på carpe diem-motivet, och avfärdar Kärleken är det finaste vi har, den ska vi vara rädda om så finns den alltid kvar tankar på plikt och moral med att "i morgon Kärleken är den lästa punkt vi har är en annan dag". Mannen är övertygad om Var rädd om dig, min kära, så finns lyckan alltid att de kommer att ångra sig om de inte genast kvar ger sig hän. Sticket före första refrängen lyder:9 Kärleken i det monogama förhållandet är livets grundförutsättning i dansbandstextens När du rör mig händer något inuti värld. Stabila, traditionella värden kanske är och du gör mig vild och exalterad viktigare än någonsin i en tid då familjen som Om du hör mig har jag nå't att säga Stanna här hos mig institution undergår en snabb förändring. För den som har lyssnat myckel på rockmusik Omskrivningar av sexualiteten framstår nog dessa erotiska anspelningar som Dansbandstextens skildring av uppvaktning mycket oskyldiga, men i förhållande till andra och kärleksförklaring utgår från den svärmis- dansbandstexter är det sexuella budskapet ka romantiken. Oftast är det en man som påfallande. Blommor är klassiska symboler för ljuv beskriver sin kärlek. 1 dessa lovsjungande tex- romantik i konstens och litteraturens historia. ter finns ingen konflikt eller dialog, och kär- Även i dansbandstexten är dessa metaforer leken är sällan eller aldrig obesvarad. Men det från växtriket vanliga: uppvaktningen går ofta är bara den romantiska kärleken som kom- ut på att mannen vill ge sin älskade blom- mer till uttryck. Erotiska känslor och hand- mor. Tio tusen röda rosor är en sådan text: lingar beskrivs vanligen i form av antydningar eller omskrivningar. Tio tusen röda rosor vill jag skänka dig Spänningen mellan könen i dansbandstex- tio tusen röda rosor i ett fång ten bygger på strikt polariserade könsroller, Du ska ta dem som ett sommarminne ifrån mig där kvinnan oftast framställs som en passiv Tio tusen röda rosor och min sång partner till mannen. Han är aktiv och initia- tivrik, medan hon intar en väntande position. Med tanke på blommornas antal får man anta Något annat än heterosexuella förbindelser att de inte är bokstavligt menade; det vore 51 praktiskt orimligt och torde förfela sin ver- Uttrycket "där peppar'n växer" är en gammal kan! I stället är det här fråga om en avsiktlig omskrivning för helvetet, som med åren tap- överdrift, en storslagen bild för mannens star- pat sin språkliga laddning. När det används ka kärlek till kvinnan. Denna blomstermetafo- som ett kraftuttryck visar det på en för genren rik, där röda rosor symboliserar den sinnliga typisk försiktighet med att använda kraftut- kärleken, är en väletablerad och allmänt ve- tryck. Mannens utfall mildras också av det dertagen bild och är således lätt tillgänglig för genomgående tilltalet "min vän", vilket emel- varje lyssnare. Som kontrast till denna "enkla" lertid kan uppfattas som en faderlig/nedsät- symbol står ett poetiskt språk och en sublim, tande hållning till kvinnan. för att inte säga överdriven metafor. Denna T Genom vatten och eld är det en kvinna som spänning mellan högt och lågt kan ge en bild har ordet: av de stora gesterna, den stora kärleken i den Att du är du det rår du inte för lilla världen, för den vanliga människan. och att du föddes till en stor charmör Livet med dig är inte alltid lätt, Otrohet betraktas olika störst är kärleken beroende på kön Mannen är alltså född till hjärtekrossare och De flesta dansbandslåtar beskriver ett tillstånd kan inte ställas till svars för sina handlingar. av ro och harmoni i tvåsamhetens hamn, men Kvinnan tillstår i och för sig att livet med jag har ändå hittat två texter som behandlar honom inte alltid är lätt men tillägger med en temat otrohet. 1 Dra dit peppar'n växer beskri- ironisk/humoristisk ton att "störst är kärle- ver en man situationen: ken". Syftar satsen på mannens kärlek, vilken tycks stor nog att kunna delas mellan flera? Du har lekt med mig en kort stund, Eller uttrycker den hennes äktenskapspolitis- du har bollat mig omkring ka paroll? Men nu så ser jag klart, min vän Texten beskriver vidare hur hon har satt sig du menar ingenting på en trädgren för att tänka, och att hon ännu inte är beredd att komma ner. Men i refräng- Kvinnan som apostroferas är tydligen en per- en lugnar hon mannen genom att försäkra: son som leker med andras känslor, och man- nen tycker att han har blivit behandlad som Genom vatten och eld, genom tårar och skratt en leksak. Han har varit förd bakom ljuset, jag vill vandra med dig, över berg över dal varje men ser äntligen klart. I refrängen uppdagas dag, varje natt att kvinnan bedriver otrohet av stora mått: Genom vatten och eld, genom mörker och ljus jag vill sväva på moln och drömma mig bort i ett Du har en annan i Landskrona, en i Växjö, en i lycksaligt rus Lund Ja du borde förstå att för dig kan jag gå genom och du som sa jag var den ende, men man lär sig vatten och eld sina läxor Du har någon i Karlskrona och en till i Östersund I andra versen återupptar hon tråden om Här har du inget mer att hämta, du kan dra dit mannens liv som kvinnotjusare: peppar'n växer Ar man tillsammans får man ta och ge Mannen tolererar inte hennes beteende och lägger man ihop kan ett och ett bli tre ber henne helt enkelt "dra dit peppar'n väx- jag får jämt höra vad andra ser, er". störst är kärleken

Det finns säkert många andra Hon har förstått att det finns någon eller som har samma ideal några andra kvinnor med i bilden men väljer Men jag säger det rent ut, min vän att blunda och tro sin man. Samtidigt vill hon din kärlek blev för sval att han ska hjälpa till att upprätthålla bilden 52 av ett lyckligt äktenskap: "om du bedyrar att är en isolerad - om än besjälad - del av en det ej finns fler/så kanske jag kommer ner". kvinna. Hon tar livets svårigheter med jämnmod, Ett exempel på dylikt kroppsdelsfrosseri är helt enkelt genom att vägra befatta sig med rekordettan på svensktoppen: Två mörka ögon. dem. I sticket före sista refrängen presenteras 1 refrängen presenteras kvinnans väsentliga hennes livsfilosofi: delar bit för bit:

Lyckan den kommer och lyckan den går Två mörka ögon och leendet du gav mig men aldrig förlorar du mig och ingenting var längre som förut Livet är uppåt och livet är ner Den varma känslan som bor nånstans inom dig men aldrig förlorar du mig förändrade mitt liv på en minut Två mörka ögon och kärlekslågor tändes Kvinnan slätar över och avpersonifierar man- som värmde mig och lyste upp min väg nens otrohet. Det är "livet" som är nyckfullt, Den blick du gav mig, så underbar den kändes inte mannen, vilket gör problemet till ett all- den sommaren för länge sen då jag fann kärleken mänt livsvillkor snarare än ett äktenskaps- brott. Hon överser alltså med mannens affä- Kvinnan delas systematiskt upp i olika enheter: rer och kämpar för att upprätthålla fasaden av två ögon, ett leende, en varm känsla. De frag- ett lyckligt äktenskap. mentariska upplysningarna om hennes yttre ger De båda sangerna visar alltsa att villkoren ingen vägledning om helhetsbilden av henne. är olika för kvinnor och män. 1 båda fallen är Lyssnaren får inte veta någonting om hennes det kvinnan som får fly undan, antingen "dit inre egenskaper, hon utför heller ingenting, peppar'n växer" på mannens inrådan, eller utan hon besitter bara passivt dessa attribut. på eget initiativ till en trädgren. I båda fallen Eftersom texten enbart är fokuserad på man- står mannen kvar i händelsernas centrum. nens upplevelser framstår det heller inte som Anmärkningsvärd är den positiva ton som självklart att deras förhållande är ömsesidigt. präglar båda texterna och förstärks genom ar- Påfallande är de olika varianter på passiv- tisternas röster. När kvinnan sjunger att "livet form som förekommer i texten. "Kärlekslågor med dig är inte alltid lätt" låter hon ändå tändes" i stället för "vi blev kära i varann", "det munter och kärleksfull. Intrycket av mannen fanns en sång på dina läppar" i stället för "du blir på så vis närmast smickrande, och man sjöng en sång". Dessa omskrivningar kan bero anar att han är en "sjutusan till karl". Även på någon sorts poetisk ambition, men effek- mannen sjunger med glad och hurtig röst, ten blir snarast distanserande. Dessutom för- trots att han känner sig kränkt. Här märks stärker dessa passivformer kvinnans ställning i den ovilja till konfrontation och upplevelse av texten: de omöjliggör en aktiv, handlande roll smärta som utmärker idylldiktning i allmän- för henne. het och dansbandstexten i synnerhet. Samma avpersonifierade beskrivning fin- ner vi i Leende guldbruna ögon, som även den framförs av en man. Refrängen lyder: Den reducerade kvinnan Mannen i dansbandstexten framställs ofta som Leende guldbruna ögon handlingskraftig till skillnad från kvinnan, som har jag förälskat mig i tilldelas en passivare roll. Dessutom är det all- just dina guldbruna ögon tid hennes yttre som skildras - ofta på ett sätt så blå kan det aldrig mer bli som reducerar henne till enstaka kroppsdelar. I andra versen har ögonen blivit subjekt: Framförallt är det ögonen som står i cent- rum. Ögonen sägs visserligen vara själens spe- Ögon som lockar och leker, gel, och de förtjänar genom detta symbolvär- och som kan få mig att tro de särskild uppmärksamhet. I den här katego- Mjukt såsom sammet de smeker rin av texter får man dock en känsla av att dom utstrålar lugn och ger ro ögonen inte tillhör någon särskild person; de 53

Koncentrationen är oerhörd pä dessa ögon Ordvalen avslöjar värderingar och man får över huvud taget inget intryck av i synen på kvinnor och män att de tillhör en person; de svävar fritt, när- Strukturen i den sammantagna textväven mast spöklikt. Inte desto mindre besitter de utgörs av ett tydligt segregerat könsmönster, egenskaper som torde uppfylla de traditionel- som medför olika villkor för könen. Köns- la, dubbla förväntningarna på kvinnan: att politiken påbjuder i dessa texter traditionella samtidigt locka/vara sexuell och ge ro/vara roller för respektive kön, där mannen fram- trygg och vårdande. står som den aktive, medan kvinnan är hans Ett annat sätt att reducera kvinnor är att passivare partner. Jämlikheten i dansbands- framställa dem som en anonym grupp. Kvin- texten tycks främst bestå i att båda parter är norna, eller snarare "likkorna", utgör tillsam- lika intresserade av giftermål och romantik. mans en ansiktslös massa med kollektiv ambi- Därigenom har mannen och kvinnan också tion att behaga mannen. En sådan reduktion, samma underförstådda livsmål. utspelad i exotisk miljö, presenteras av en Kvinnan hyllas för sitt utseende medan man i Till mitt eget Blue Hawaii: mannens yttre aldrig - säger aldrig - kom- Då reser jag till söderns land menteras. Han definieras istället utifrån sina till varm och solig strand handlingar och sina ord, vilket till viss del kan Jag surfar över vågorna förklaras med att texterna ofta framförs av ett som tar mig in till land manligt berättarjag. Dock står samma segre- där flickorna dom dansar gerade mönster även att finna i texter med en hula hula natten lång implicit berättare. 1 takt med vindens melodi En annan viktig skillnad är ordvalen i be- sjunger vi en sång skrivningen av kvinnor och män. Ordet "kvin- na" förekommer inte i en enda av de texter Här möter vi huvudpersonen vid söderns jag undersökt, i stället används ord som strand i en manlig paradistillvaro. Flickorna "flicka", "jänta" och "lilla vän", vilket antyder tycks ingå i det exotiska landskapet, och de att hon är väldigt ung. Mannen beskrivs däre- används närmast som rekvisita. Vers två: mot alltid som man. Till skillnad från flickan Dom binder en fin blomsterkrans framstår han alltså som myndig. och hänger runt min hals Flickans faktiska eller symboliska lägre Där under sköna palmerna ålder kan ses i överförd betydelse som en be- jag bjuder upp till dans roendeställning, en omyndighet intellektuellt Vi vandrar tätt intill varann och mognadsmässigt. Effekten kan vara spän- i kvällens solnedgång ningsskapande, både i litterärt hänseende Och ukulelen spelar upp och med avseende på brukssituationen: en havets egen sång mogen kvinnas kärlek till en man i samma ålder erbjuder måhända inte romantiska asso- Eftersom flickorna ovan beskrivs som ett kol- ciationer eller spänningsmoment nog. Faktisk lektiv kan man undra vilka som avses i kvälls- eller symbolisk åldersskillnad är vanlig i popu- promenaden, och vem mannen egentligen lärkulturens framställning av romantiska för- bjuder upp till dans. lopp. Enligt litteraturforskaren Yngve Lind- Texten använder välkända grepp för att ung är den faktiska åldersskillnaden i den så skissera en exotisk miljö. Här finns ord som är kallade kiosklitteraturen ofta en direkt förut- fyllda av omedelbara associationer till paradi- sättning för kärlek.10 söar, semester och äventyr: ukulele, palmer, hula-hula, soliga stränder. Orden är laddade, men ändå tillgängliga för vilken charterrese- Triviallitteraturen hyllar tvåsamheten när som helst. Den höga värderingen av kärleken i ett mono- gamt förhållande är en annan gemensam nämnare. Mannen och flickan ska leva lyckli- 54 ga i alla sina dagar. Denna fixering vid roman- hälle där gamla könsroller allt mer luckras tisk allians finner även den sin motsvarighet i upp. Genrens budskap skulle mot en sådan populärlitteraturen. I dansbandstexten ideali- bakgrund manifestera ett behov av att värna seras kärleken/äktenskapet och framställs 0111 och att söka rädda dessa stereotypa roller. som livets trygga bas och egentliga mening. Ett sådant synsätt förklarar publikens — och då Här skönjs en konservativ livshållning som kanske framför allt den äldre generationens - rimmar väl med könspolitiken. Framställ- behov att fylla det tomrum som ifrågasättan- ningen av romantisk tvåsamhet som något det skapar. beständigt och eftersträvansvärt kan som tidi- gare nämnts verka lockande i en kaotisk tid där skilsmässofrekvensen ständigt ökar. Text- NOTER en erbjuder en vision om trygg gemenskap, 1 Per Andersson, "Kärleken ska segra", Månadsjournalen beständiga värden och tvåsamhetens hållbar- 9/1993 resp Inger Fehne Rybrink, "Vi behöver nya dansband", Scen och Salong 1/1990. het. - Bo Thunberg, Vikingarna: Berättelsen om hela folkets dans- Dansbandstextens fixering vid en gemen- band, Karlstad, 1992, s 146. skap med överjordiska dimensioner, dess 3 Se exempelvis recensionerna av sommarens dansgalor höga värdering av den mänskliga kärleken i t är jag lov 4/1994. 4 Artikeln bygger på min C-uppsats i litteraturvetenskap, gör att den tematiskt ligger nära yttringar av "Onskedansen: tematik och könspolitik i dansbands- väckelse och religiös kult. Känslan av lovsång texten". är tydlig i många låtar, vilket förstärks av Musikvetarna är ofta av annan åsikt. Många anser att innerligheten och optimismen i sångarnas ge- texten i populärmusik är av "underordnad semantisk staltning. Rent musikaliskt finns ett släktskap betydelse". Se till exempel Per-Erik Brolinson & Hol- ger Larsen, ...And Roll: Aspekter på text och vokal gestalt- med väckelserörelsens musik. Det märks i själ- ning, Stockholm, 1981. va melodierna som i likhet med väckelsemusi- (l Onskedansen, Frituna Produktion AB, 1993. ken utmärks av pråliga tonartsbyten och ' Manliga sångare dominerade under den period som tryggt klivande rytm. jag undersökte. På senare år har andelen kvinnliga artister ökat markant. En analys av enbart 1990-talstex- Precis som den religiösa vokalmusiken går ter skulle alltså visa en jämnare könsfördelning. dansbandstexten ofta rakt in på de stora frå- 8 Jag har lyssnat på skivan och själv skrivit ned texterna. gorna i livet, dock utan att någonsin befatta Jag har dock anpassat texten till skriftspråk, och när jag sig med ångest och smärta. Sexuella anspel- har varit osäker har jag kontrollerat med tryckta förla- ningar förekommer mycket sparsamt. Kär- gor. Vad gäller terminologin använder jag mig av musi- kaliska begrepp för textens uppbyggnad. "Strof' syftar leken i dansbandsmusikens värld tycks vara av till enskild versrad, "vers" är den textmassa som sam- den romantiska arten, vilket ligger i linje med manhör med den musikaliska versen. Med "refräng" det trivsel- och trygghetsideal som präglar des- avses den text som hör till den musikaliska refrängen. sa texter. Här ges inget utrymme för någon "Stick" är ett textligt och musikaliskt utvikande parti, form av spänning, adrenalinhöjande effekt som varken hör hemma i vers eller refräng.Ofta place- ras sticket före den sista (och i regel tonartshöjda) eller affekt. refrängen. Texten presenterar i detta avsnitt låtens peripeu eller insikt. '"Yngve I.indung, Äventyr och kärlek: Om kiosklitteraturen, De sista ljuva åren ? Arlöv, 1980, s 46 ff. Det är lätt att stanna vid observationen att dansbandstexten förmedlar och befäster för- LITTERATUR legade könsroller. Dess popularitet tyder på Ambjörnsson, Ronny, Familjeporträtt: Essäer om familjen, att en stor del av svenska folket och då i syn- kvinnan, barnet och kärleken i historien, Stockholm, 1978. nerhet fyrtiotalisterna, vilka utgör den största Andersson, Per, "Kärleken ska segra", Månadsjournalen, konsumentgruppen, medvetet eller omedve- 9/1993. Björnberg, Alf, En liten sång som alla andra: Melodifestivalen tet tilltalas av budskapet i dessa texter. 1959-1983, diss, Göteborg, 1987. Ur ett 1990-tals perspektiv är denna ten- Brolinson, Per Erik och Larsen, Holger, ...And roll: dens tacksam att betrakta som ett backlash- Aspekter på text och vokal gestaltning, . Stockholm, 1981. symtom. Det kan vara en reaktion på ett sam- "Splish Splash: Några aspekter på studiet av 55

populärmusiktexter", Tidskrift för litteraturvetenskap, The texts reveal a distinctly segregated gender 2/1982. pattern entailing different roles and terms for Dansband Hits 1, "På begäran", Music Scandinavia AB, women and men. Gender politics impose a tradi- uo, 1992. tional division of roles, where the man is active and Dansband Ilits 2, "På begäran", Music Scandinavia AB, the woman is passive. She is distinguished for her uo, 1994. looks, lie for his actions and words. Fehne Rybrink, Inger,"Vi behöver nya dansband", Scen och Salong 1/1990. It is easy to stop at the observation that dance "Det behövs fräckare musik", Scen och Salong 1/1990. band song lyrics transmit and further consolidate "Dansbandens töntstämpel måste bort", Scen och antiquated and stereotype sex roles. However, they Salong 4/1990. may also indicate the these roles are actually crack- Fornäs, Johan, "Populär musik", Häften för kritiska studier, ing up and are being called in question. The popu- 4/1994. larity of the genre may be due to the public's wish Får Jag Lov 4/1994. to defend and preserve the old order. Gaunt, David och Löfgren, Orvar, Myter om svensken, Stockholm, 1984. Karin Strand Gentele, Jeanette, "Jag vill skildra vanliga svenskar", Svenska Dagbladet 901004. Historiegränd 2 K Linderoth, Göran, "Dansbandskultur skildras i film", S-907 33 Umeå Dagens Nyheter 900319. Lindung, Yngve, Äventyr och kärlek: Om kiosklitteraturen, Arlöv, 1980. Lönnroth, Lars, Den dubbla scenen: Muntlig diktning från Eddan till Abba , Stockholm, 1978. Nilsson, Mats, Dans: Från långdans till bugg, Stockholm, NÄSTA NUMMF.R: 1990. Thörnberg, Pelle, "Varför nöjer ni er?", Får Jag Lov 3/1994. Organisation och ledarskap Thunberg, Bo, Vikingarna: Berättelsen om hela folkets dans- band , Karlstad, 1992. Kan företagsledning ses som en konstruktion av Wretö, Tore, Det förklarade ögonblicket: Studier i västerländsk manlighet? Hur ska vi förklara och förstå den idyll från Theokritos till Strindberg, Uppsala 1977. homosociala attraktionen mellan män? Och hur kan vi tolka offentliganställda kvinnors tal om jäm- DISKOGRAFI ställdhet? Mer om detta och mycket annat från Onskedansen, 1993, Frituna Produktion AB, Stockholm. den feministiska organisationsforskningsfronten kan du läsa i första numret av Kvinnovetenskaplig tidskrift för 1996. SUMMARY The liigh appreciation of love in a monogamous relationship is the underlying theme in the lyrics of dance-band songs. Matrimony is depicted as desi- Jag beställer rable as well as durable, which may comfort the prenumeration 230 kr public in these times when the divorce rate is stea- dibly going np. nr 1/96, 65 kr (+ porto) By its thematic concentration on reconciliation in a relationship with divine proportions, the song lyrics often börder on religious dimensions. Like namn religious vocal music, the lyrics often go straight into the big issues in life, yet refrain from proble- adress mizing anxiety and pain. From a strictly musical angle, there is also an affinity with the music of reli- gious revivalism. postadress Sexual innuendos are very sparse in these texts about love. Love in the world of dance-band song Skicka kupongen till Kviimovetenskaplig tid- lyrics is sweet and romantic, which is in accordance skrift, Kungsgatan 95, 903 31 Umeå. Fax with the ideals of comfort and security characteri- 090-13 04 01, tel 090-13 55 90. zing the genre. 56

KATARINA SJÖBERG

Variationsrikedomen stor i hawaiiansk samlevnad

På Big Island, Hawaii, finns inga skarpa gränser mellan hetero-, homo- eller bisexuellt beteende. Alla kan välja den sexuella läggning och sociala roll som passar dem bäst. Familjebanden är mycket starka. Släkt och vänner hjälper till för att även "homosexuella " förhållanden ska fungera.

Vare sig det rör sig om manligt eller kvinnligt till kvinnor som företrädesvis profilerar det sexuellt beteende och oavsett forskningstradi- som brukar benämnas som kvinnliga sidor, tion är det gemensamma för den forskning vårdande, ömmande, tröstande. som behandlar sexualitet att ringa hänsyn Genom att låta intervjupersonerna träda tagits till den variationsrikedom som finns vad fram i den kontext som omger dem och ge- gäller sexuell identitet och social roll. Det nom att separera sexuell identitet och social finns olika uppfattningar om innebörden i roll på ett tydligt sätt ges möjlighet att se varia- bisexualitet, heterosexualitet, och homosexu- tionsrikedomen, vad människors idéer om alitet.1 Det finns ju t ex både maskulint och homosexuellt beteende egentligen innefattar feminint manligt homosexuellt beteende och och vilka samband de sätter mellan sociala maskulint och feminint kvinnligt homosexu- och sexuella förehavanden. Med detta som ellt beteende, det vill säga att det finns perso- utgångspunkt är det också möjligt att under- ner som bejakar det som i respektive samhälle söka intervjupersonernas egen definition av "normalt" förknippas med deras biologiska sexualitet och social roll, hur de definierar sig kön och sociala roll, lika väl som det finns de själva, inte bara i sin hawaiianska vardagslivs- som inte gör det. Dessutom finns hela skalan kontext utan också i förhållande till storsam- däremellan. hällets normer och värderingar. På så vis kan Det som är kännetecknande för clet hawaii- vi förstå hur de manövrerar inom ramen för anska samhället är en variationsrikedom vad storsamhällets modell. gäller sexuell identitet och social roll och föl- Kvinnor och män som har sex med perso- jaktligen en öppen inställning till relationer ner av samma kön brukar gå under beteck- som går under benämningen "homosexuel- ningen "homosexuella". Vad gäller Hawaii la". Många homosexuella ser Hawaii som en som helhet, accentueras frågan om det är tillflyktsort, vissa ser till och med Hawaii som fruktbart att använda begreppet homosexua- ett paradis i detta avseende.- litet överhuvudtaget. Same-sex relationship är Det material jag använder är hämtat från en tänkbar term, men som jag ser det är inte deltagande observationer och intervjuer med heller den särskilt fruktbar.4 Bland "homosex- människor i en liten by på ön Big Island.' uella kvinnor" på Big Island förefaller det vara Tonvikten i arbetet ligger vid olika former för så att deras same-sex-förhållanden förutsätter "kvinnlig homosexualitet". I uttrycket/begrep- en manlig och kvinnlig part, både vad gäller pet kvinnlig sexualitet innefattar jag allt från sexuella och sociala konventioner. Det encla kvinnor som med västerländska mått mätt som är "same" är det biologiska könet. Detta närmast motsvarar ett manligt "machoideal" utgör en viktig faktor i det som bildar grun- 57 den till den distinktion som dessa kvinnor gör stod de som de kvinnligaste av kvinnor. Rent mellan sig själva och dem som kommer från biologiskt är de kvinnor och de ser sig också andra delar av världen. själva som kvinnor, men de har valt andra kvinnor som partners. Jag träffade också L N T och M. De framstod för mig, till sitt yttre Vem är kvinna och vem är man ? och till sitt sätt, som män, trots att de rent bio- De kvinnor som jag mött och intervjuat under logiskt är kvinnor. Detta till trots ser de sig min vistelse på Big Island ger intryck av att som män och uppfattas av alla andra som vara starka, tuffa och beslutsamma och många män. Jag lärde också känna O A F och B och av dem är skickliga fiskare och "idrottsmän". deras partners, samtliga kvinnor. Dessa kvin- De ger sig ut på riskfyllda fiskeexpeditioner nors sociala roller och sexuella identiteter för att skaffa mat åt sina barn, de är aktiva framstod inte så tydligt urskiljbara som de inom olika organisationer för hawaiianskt tidigare nämnda, åtminstone inte för mig och självstyre. De frågor som de för fram rör bl a inte till en början. markrättigheter, byggnadslov, fiskerättighe- Jag träffade också K, en pojke med, som ter och arbetsförhållanden. Mitt eget intryck man uttrycker det, "ett flickaktigt beteende" av den hawaiianska kvinnan svarar i mångt och som i intervjuerna jämförs med en mahu i och mycket mot den bild som socialantropo- området, en man som dog på sextiotalet. logen Kajsa Ekholm Friedman ger. Som Mahu är en hawaiiansk benämning som ofta exempel tar hon i sitt arbete upp en kvinna förknippas med homosexualitet och kan över- som... sättas med effeminitet, dvs feminint beteende hos män.'' Vaije by förväntas ha sin egen mahu.' ...är medelålders [och] berättar att hon under en I sin beskrivning av denne mahu gör inter- period jagade getter längre ner längs kusten.Hon vjupersonerna en klar distinktion mellan sex- tog båten, siktade in dem, gick i land, drev dem ut uell identitet och social roll. De definierar mot klipporna så att någon av dem föll i vattnet - och vips var hon ute i sin båt igen och fick tag på honom företrädesvis utifrån hans sociala roll geten innan han tagit sig i land. Band honom vid och berättar att han var skicklig på matlag- båten och förde hem honom, som mat åt barnen. ning och bula-dans men saknade intresse för kvinnor. Dessutom uppfattas han som ett Ekholm Friedman fortsätter: 'jag känner mig moraliskt föredöme, vilket skulle tyda på att som en vekling i deras sällskap".5 det finns en klar uppfattning av vad mahu står Mitt material från Big Island uppvisar flera för bland de intervjuade.8 Så är det inte alltid. mer eller mindre urskiljbara sexuella katego- Om en pojke uppvisar ett flickaktigt beteende rier och sociala roller och det kan utan alltför och av omgivningen dessutom anses visa föl- stor överdrift sägas att studien visar på att lik- litet intresse för pojkaktiviter, umgås för lite heter (skillnader) inom respektive kön är med jämnåriga pojkar och för mycket med minst lika stora som mellan de båda könen. flickor, ägnar allt för mycket tid åt skolarbete Övervikt åt ett kvinnligt beteende lios män och läxläsning och inte är intresserad av vare och ett manligt beteende hos kvinnor uppfat- sig fiske eller sport, dä ligger det nära till tas oftast inte som särskilt problematiskt. hands att se honom som mahu. Så sker också Detta innebär också att könstypiska aktiviteter i intervjuerna, där jämförelsen med mahu och roller inte är särskilt accentuerade även och det som mahu står för, det vill säga det om de finns. Mottot tycks vara att var och en feminina, ses som en potential när det gäller beter sig såsom det passar den bäst. att tillsätta en malm-position. Möjlighet för en På Big Island träffade jag t ex M-J som ser ut person att inta mahuposition kommer inte som en man, har en röst som en man, av barn bara an på ett feminint beteende. Som Robert uppfattas som man men är en kvinna, rent Levy påpekat finns det feminina män som biologiskt. Hon ser sig också som en kvinna inte klassificeras som mahu.9 Det tycks 111 a o och uppfattas så av alla andra som hon kän- vara andra faktorer som är utslagsgivande. ner. Jag träffade B D P och S. För mig fram- Aven om just den mahu som omnämns av 58 byborna i huvudsak beskrivs i positiva ordalag synen på andra "homosexuella". Kvinnan ifrå- så betyder inte detta att en mahu alltid upp- ga anser att de utifrån kommande saknar den- fattas positivt. 1 dagens hawaiianska samhälle na förankring och ser därför inte deras bete- ser det inte ut att finnas någon klar uppfatt- ende som legitimt på samma sätt som hon ning om vad malm-rollen egentligen innefat- anser att hennes eget beteende är det. De tar. Termen "da kine" (såna) anspelar i inter- skäms över sin homosexuella läggning, vilket vjuerna både på homosexuellt beteende och hon inte gör själv. Att skämmas över sin sexua- transvestiter, s k "drags". "Drag-queen" är där- litet är något som inte hör hemma på Hawaii, emot en synonym för mahu. Mina informan- åtminstone inte om man häller sig till de ter betonade att en mahu är en person med regler och normer som enligt denna kvinna speciell lyskraft, vilket jag själv kunde konsta- styr den hawaiianska kontexten. Utlänningar- tera i samband med ett besök på en gayklubb na vet inte hur de ska bete sig och det är där- tillsammans med lesbianer från området. Där för som de bryter mot reglerna. var många drags, men det var först vid ankom- Kvinnan fortsätter: sten av en man som såg ut som en Vouge- kopia som termen mahu användes. "Titta en Vi kallar dem [de andra] för "Amazonerna". De är mahu", sa min informant. "Han är en riktig vulgära och utmanade. En gång när vi var bjudna mahu". Men alla de andra då, undrade jag, på fest hos en Amazon, jag tog en väninna med, en som precis hade "kommit ut", och som inte var så vad kallas de? "De är bara da kine du vet, men van. sä stod de där, utan kläder, helt nakna. Hon han, han är mahu, han är drag queen". blev skräckslagen. De tänker bara på sex. Att ha sex med sa många som möjligt. Om de själv är dyke kan de ha sex med en annan dyke.1' Det är äckligt. Hawaiianer skäms inte över sin sexualitet Här ger kvinnan klart uttryck för att sexuella relationer för hennes del innefattar mycket Vilken roll spelar då mahu för dagens hawaii- mer än bara sex. Att vara/leva betyder för anska "homosexuella"? För att skilja sitt eget hennes del att också ha en klar uppfattning homosexuella beteende från utlänningarnas om hur sexuella relationer ska se ut och vad talar mina intervjupersoner om mahu eller som gäller beträffande "vem man kan ha sex aikane, som betecknar män med en sexuell, med". Hon ser relationer/förhållanden som social och politisk funktion knuten till hovet uppvisar en skillnad vad gäller parternas sexu- 10 eller byahövdiligen. Denna distinktion blir ella identitet och sociala roll som det enda rät- extra tydlig vid diskussioner om begreppet ta och riktiga. I detta avseende har hon upp- "komma ut" (det vill säga att inte försöka döl- rättat en likhet mellan homosexuella och he- ja sin sexualiet inför omvärlden). terosexuella relationer. På frågan varför det är så viktigt att parterna inte uppvisar samma Egentligen passar det inte oss hawaiianer: vi behö- sexuella identitet och sociala roll svarar hon: ver inte "komma ut". Att vara homosexuell är ''Vei du inget om mahu och aikane? Dom något naturligt för oss. hos oss finns aikane och så ägnade sig inte åt sånt. Dom vet hur det ska se har vi mahu: såna som dom [de andra, icke hawaii- ut." aner], har inte det och de skäms över sin homo- sexualitet. Det gör inte vi. För den citerade kvinnans del verkar det inte finnas något tvivel om att "sånt" har man På ett rent praktiskt plan fungerar koppling- aldrig ägnat sig åt i den hawaiianska kulturtra- en till mahu och aikane för kvinnan i citatet ditionen, dvs sex med en person som har sam- som ett berättigande för "homosexuell" livsfö- ma sexuella identitet och sociala roll som man ring. Den underlättar för henne att komma själv har. Enligt den här kvinnan skulle det allt- till rätta med sin sexuella identitet och sociala så finnas klara regler och normer på den punk- roll. Citatet visar också på en tendens att se ten, bryter man mot dem är det äckligt. förankringen som en legitimering av det egna beteendet på samma gång som det påverkar 59

partner gjorde. Omgivningen lärde henne att slå tillbaka Vad beträffar den unga kvinnans egen upp- Ett annat exempel som anknyter till hawaii- fattning om sin sexuella identitet så verkar ansk vardagslivskontext rör ett lesbiskt par hon lite tvehågsen. I vissa intervjuer uppger som jag umgås med nästan dagligen under hon att hon kan tänka sig att leva med en man min vistelse på Big Island. Vi fiskar och badar och i andra uppger hon att hon inte alls kan tillsammans, går på fest och träffar andra par tänka sig en man. Hon är emellertid klar över som lever i liknande förhållanden, liksom att hon gärna vill ha barn, men är inte riktigt även släktingar och andra bekanta till dem. säker på hur det ska gå till. Adoption verkar I just detta förhållande är en av parterna vara en möjlighet, ett heterosexuellt förhål- väldigt ung och personer i hennes omgivning lande en annan. anser inte att hennes sexuella identitet är rik- I en kontext där alternativen är svagt föran- tigt fastställd. De spekulerar över varför hon krade finns möjligheten att välja vad som bäst överhuvudtaget stannar kvar hos den kvinna passar en själv. Det finns m a o ingen press hon nu lever med. Hennes partner är en från omgivningen som gör att denna kvinna mycket fysiskt våldsam kvinna med ett krimi- måste ifrågasätta sin sexualitet, hon tillåts leva nellt register. I början av deras förhållande efter egna känslor och värderingar och i sina slog hon ofta den unga kvinnan. Det har hon tankar ger hon också utrymme för ett möjligt fortsatt med, men nu har den yngre kvinnan heterosexuellt förhållande. lärt sig slå tillbaka. Hennes partner har i sin tur aldrig betvivlat sin egen sexuella läggning och hennes sociala Hon är rädd för att ge sig iväg. Hon | hennes part- roll är också väldigt klar. I deras förhållande ner] kommer att söka upp henne om hon sticker är det hon som har haft försörjningsbördan, och då får hon stryk. Vi har sagt till henne att slå något hon ser som en självklarhet. Hon har tillbaka när hon får stryk. Vi visar henne. Just nu är arbetat på flera olika ställen, senast i ett bage- det ok. Hon [hennes partner] var full och körde ri. Just nu är hon arbetslös, så för tillfället och välte med sin bil så nu har hon ont i armen. lever de på socialbidrag. Det äi' ju bra för då blir det mera jämlikt förstår du. Hon har förbjudit sin nuvarande partner att arbeta. I början av deras förhållande, då Även om omgivningen tycker att den unga hon själv jobbade som chaufför på en budfir- kvinnans sexuella identitet ännu inte är fast- ma, tog hon med sig sin partner i bilen. Som ställd, så råder det inget tvivel om att hennes svar på frågan varför de gjorde det säger hon: sociala roll är utpräglat kvinnlig, dvs den mot- "jag ville veta var hon höll hus under tiden varar stereotypen för kvinnligt beteende. Hon som jag var borta". passar upp, svarar för hushållet och är noga Den här kvinnan motsvarar den människo- med att vara till lags. Hon ger också ett väldigt typ som brukar klassificeras som "macho". feminint intryck, är väldigt vacker med ett Sina förebilder söker hon i tuffa, aggressiva behagligt mjukt sätt. Hennes sociala roll i män, som gillar att dominera sina kvinnor på kombination med just hennes ungdom kan ett "handfast" sätt och hon drar sig alltså inte kanske ses som utslagsgivande för spekulatio- för att ta till våld. Hon ser ut som en man rent nerna kring hennes sexuella identitet. Hen- fysiskt, hennes sätt att föra och klä sig är man- nes partner ställer sig inte heller främmande ligt. Under hela min vistelse såg jag henne inför utsikten att den unga kvinnan någon aldrig i kjol eller klänning, och hon deklare- gång i framtiden kommer att föredra att leva rade klart att hon inte ägde vare sig kjolar, med en man : klänningar, eller blusar. Hon berättar att hon har tre förhållanden Nu när jag ska i fängelse har jag sagt åt henne att bakom sig. Anledningen till uppbrotten varie- hon inte ska vänta på mig, hon är så ung och vem rar mellan olika intervjuer. Ibland rör det sig vet hon kanske väljer en man, precis som min förra 60 om svartsjuka, ibland om likgiltighet, ibland eller farmor som uppfostrar sitt barnbarn som rör det sig om ekonomi. sitt eget. Men som hon själv säger: "så snart Hon var snål, allt jag tjänade ville hon ha och sen hon [hanaimamman] fick klara besked så har köper hon bara kläder och smink för pengarna. hon lugnat ner sig". 12 Sånt står jag inte ut med. Hanaimamman som bor i samma område som den äldre av systrarna säger i en intervju Vid ett intervjutillfälle säger hon: 'Jag var nog att hon önskat att hennes "dotter" var som alla för våldsam. Det blev mycket stryk." I mångt andra: 'jag har talat med henne, hon lyssnar och mycket är det här en kvinna som kan inte, det är inte lönt, Det är som det är. Jäg sägas svara mot en stereotyp bild av den ha- har förstått". Dessutom säger hon: waiianska mannen som våldsam och aggres- siv, inte minst med tanke på att hon är känd Den typen som hon bor med nu är inget bra för hos polisen just för sitt våldsamma uppträdan- henne. Hon har dåligt inflytande. Hon [hennes de. Hennes sociala roll är klart manlig, och partner] och h ennes syster har alltid varit sa där hon kan knappast beskrivas som bisexuell våldsamma. Kanske vore det lättare om hon bodde eller heterosexuell. Hon säger sig tidigt ha bli- med någon annan. vit klar över att hon inte var som "alla andra": Det som är utmärkande för de här exemplen Min yngre syster brukade reta mig, men se hur det är att det finns en otvungenhet och naturlig- gick, hon är som jag, hon är också dyke. het i dessa kvinnors val av livsstil och att valet är känslobaserat. Det är förhållningssätt som Den yngre systern bor i ett annat område och är möjliga i en kontext där variationsrikedo- jobbar inom turistnäringen. Jag har haft till- men är stor och där man från omgivningens fälle att träffa henne ett par, tre gånger. Även sida anser att "homosexuellt" beteende base- hon bor tillsammans med en annan kvinna. rat på känslor fungerar som alternativ till Deras förhållande är något år gammalt och heterosexuell livsföring. sedan ett år tillbaka har de hand om ett sys- terbarn till den av parterna som tagit på sig "Mer ojämlikt ansvaret för matlagning, städning och andra att få stryk av en man " hushållsgöromål. Också i detta förhållande har våld förekommit och även här har omgiv- Ett annat fall rör också ett lesbiskt par vars ningen ställt upp och hjälpt till med "försvars- hushåll jag delade under en period. De bor i strategier". För tillfället verkar det ha lugnat ett hus i närheten av en kaffeplantage som till- ner sig och den allmänna meningen är att det hör den ena kvinnans hanai-mamma. Dessa beror på att den av parterna som i början av två kvinnor har också klart segregerade ar- förhållandet tog emot stryk nu har börjat slå betsuppgifter. Den ena står för de lättare hus- tillbaka. Båda kvinnorna har andra förhållan- hållsgöromålen medan den andra sköter den med kvinnor bakom sig, men deras sexu- tyngre sysslor såsom reparationer av hus, fis- ella identitet och sociala roll har varit oförän- kebåt, bilar etc. När jag vistades hos dem fick drad. Dessa två kvinnor har funderat på gif- jag tillfälle att i deras sällskap gå på gayklubb, termål, men har ännu inte tagit steget fullt ut. hälsa på hos släktingar och bekanta samt be- Båda två uppger att för deras vidkommande söka deras respektive arbetsplatser. Den ena har det aldrig, åtminstone inte efter puberte- av kvinnorna arbetar med att hjälpa hawaiia- ten, funnits något tvivel om hur de vill leva. ner att söka jobb eller socialbidrag, den andra Att ha sex med en person av deras eget kön kvinnan är skolbusschaufför. känns rätt för dem båda. För den av parterna Den ena kvinnan har ett heterosexuellt för- som har hand om hushållsgöromålen fanns hållande bakom sig. Hon lämnade mannen det i början ett visst motstånd mot hennes sex- eftersom han slog henne. För tillfället sitter uella läggning hos framförallt hennes hanai- han i fängelse efter att ha misshandlat den mamma, vilket är beteckningen på en mormor kvinna som hon valt som partner. 61

Trine Folmoe, Korpus, olja, 1991. 62

Den nuvarande partnern drar sig inte heller lande. Hon tyckte det var motbjudande att för att ta till våld. Hon har två barn i tonårsål- utvecklas till kvinna. Att få bröst tyckte hon dern som tills nyligen har bott hos dem. Nu har var vidrigt, och sin första menstruation upp- de istället hand om ett brorsbarn, vars far begick levde hon som en chock. "Ingen hade förvar- självmord och vars mor bor på en annan ö. nat mig, jag trodde att jag skulle dö, blod I den här kvinnans fall är omgivningen inte överallt". Ett tag funderade hon på ett opera- heller riktigt på det klara med hennes sexuel- tivt ingrepp som en gång för alla skulle göra la identitet. "Hon har ju tidigare varit gift med henne till man: en man och vem vet, hon kanske återgår till honom, eller någon annan man". Jag var bara tolv år och det var L [hanai-pappan], Själv är hon närmast tvärsäker, vilket fram- som föreslog det. Jag var en pojkfiicka förstår du går av följande uttalande: och en dag sa han: åk till Japan, där kan dom fixa det. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att leva med en man igen. Egentligen har jag alltid vetat det. Min Det kan ju tyckas att L var positiv till sin dot- första stora förälskelse var en tjej som var fjorton, ters sexuella läggning. Så upplever hon det själv var jag bara tolv. Jag har egentligen aldrig gil- emellertid inte själv: lat män. Jag gifte mig med en man för att få barn. Jag älskar barn och familjen betyder allt för mig. Han skämtade och egentligen var det ganska elakt. Jag var otrogen med kvinnor hela tiden. Han visste Han visste ju att A [hanai-mamman], försökte få inget. Jag är femme och det är jag stolt över. Mina mig att gå i klänningar och andra flickkläder. Jag barn är jag glad för och jag tror att min dotter kom- vet att hon inte tycker om att jag bor med en annan mer att bli som jag.13 kvinna men jag tror mest det är för att jag bor med D. Min bror var ju gift med henne. Jag har haft Lesbisk livssföring framstår m a o för den här andra kvinnor som hon [A] gillat. kvinnan inte bara som ett fungerande alterna- tiv till att leva heterosexuellt, utan snarare I en intervju med hennes hanai-mamma som som det enda alternativet. Hon tycker sig bor i det område där paret har sitt "beach dessutom se lesbiska tecken hos sin dotter. house", ett hus som de upplåtit till mig under Hon anser att känslorna bör bestämma valet en period av min vistelse, framkommer det att av livsstil och visar stor tolerans inför det fak- det varit svårt för henne att acceptera "dot- tum att hennes lesbiska partner slår henne: terns" sexuella läggning:

Det är inte jämförbart med att få stryk av en man. Det var meningen att jag skulle få pojken [M:s Det är så ojämlikt. Han är mycket starkare än man bror], men hans pappa vägrade lämnade honom. själv är. Slår man tillbaka blir man slagen sönder Jag fick ta flickan och, du vet ju hur det är. Det är och samman. Mellan kvinnor är det annorlunda, ju bra om de kan klara av det mesta själva och jag mera jämlikt på nått sätt: vi kan prata om det efter- har väl uppmuntrat henne, talat om för henne att åt och det känns bra. Förresten händer det inte så hon är bra på fiske att hon är som en hel karl. Vi ofta nu förtiden. Vårt förhållande är jämlikt vi behövde all hjälp vi kunde få och M hon var ju så delar på allt och så kan vi prata om allt. Vi pratar stark och duktig på karlgöra, fixa bilen, båten, kyl- samma språk. Om jag säger nej är det nej, inte kan- skåpet och sånt. ske, eller ja. Släkt och vänner försöker få Trots att det här är en kvinna som tidigare förhållandet att fungera levt med en man som hon också har barn med, så uppfattar hon sig definitivt inte som vare sig Att hanai kan ha betydelse för utveckling av bi- eller heterosexuell. Hon ser klara fördelar (homo) sexuell identitet och social rollidenti- med att vara lesbisk: "Vi pratar samma språk, fikation återkom i intervjuerna. Intervjuper- mellan kvinnor är det mera jämlikt". sonernas kopplingar rörde främst det faktum Hennes partner delar hennes åsikt trots att att hanai-mamman och -pappan företrädesvis hon aldrig haft något heterosexuellt förhål- såg fördelar med att uppfosta dessa barn till så 63

självständiga personer som möjligt: "så att de barnen blev orolig när kvinnan dröjde och kan ta hand om allt själva, hushåll, mat, städ- gick ut för att söka rätt på henne. Han blev ning, reparera och fixa saker som går sönder rasande när han fann henne på en fest. Som - här går saker sönder hela tiden". I förläng- min informant skrattande uttryckte det: "It's ningen innebär detta att dessa barn ofta blir Hawaiian love". Och männen, iakttagarna? Ja, lika förtrogna med manliga som med kvinnli- de visade sig vara släktingar och de fanns till ga sysslor. Av citatet ovan kan det tyckas ha hands för att se till att inget allvarligt inträffa- spelat en viss roll. M själv delar delvis denna de. uppfattning: Familjen bildar basen Jag var ju bra på sånt som killar gör och det fick jag även för nationen uppmuntran för. Det var ju tur annars hade jag kanske aldrig varit med D. Hawaiianska mäns våldsamhet och aggressivi- tet uppgavs av liera av mina kontakter vara en Fältmaterialet visar dels att man från omgiv- möjlig förklaring till att kvinnor väljer att leva ningens sida har en öppen attityd till "homo- med kvinnor istället för med män — även de sexuellt" beteende, dels att man från omgiv- som utsatts för våld i sina förhållanden till ningens sida är aktiv för att få förhållandena kvinnor. De kvinnor som brukar våld mot sin att fungera. Om någon part uppträder för partner känner skuld och söker hjälp, oftast våldsamt lägger man sig i och hjälper till, av någon nära anhörig eller någon i den när- dock på ett något annorlunda sätt än vad som maste omgivningen. Som exempel kan näm- gäller för heterosexuella förhållanden. nas en kvinna, med flera förhållanden bakom Det går inte att förneka att det finns våld- sig. Hennes egen förklaring till de många samma inslag i hawaiianska parförhållande uppbrotten ligger just i hennes "häftiga" och här utgör inte "homosexuella" förhållan- humör: den något undantag.14 Av intervjumaterialet att döma har flera kvinnor internaliserat en Jag blir urförbannad och bang innan jag vet ordet bild av hawaiianska män som aggressiva och av har jag slagit till. K som jag bor med 1111, hon har våldsamma, på samma gång som de ser sig vett att inte reta upp mig, hon går undan. Det är ju tur för annars hade hon väl lämnat mig för länge själva som icke våldsamma. Dessa kvinnors sen. Vi har flyttat hem till min mamma, så nu har bild av hawaiianska män kan belysas med föl- jag flera som håller på henne [K], . . Du vet, den jande uttalande: där lille killen [en liten pojke på tre år] som du brukar se här, hans föräldrar har det ganska tas- När jag var ung varnade min mamma mig för att kigt, så jag ser till ungen ibland. Han är jättegullig gifta mig med en hawaiian: gift dej aldrig med en och han är till jättehjälp. hawaiian för då får du massor av stryk. Intervjupersonen söker alltså hjälp bl a Att "licking" (stryk), som de säger på Big genom att flytta hem till sin mamma. Det är Island, är något som förekommer går helt en lösning som förutsätter starka familjeband enkelt inte att förneka. Utanför huset i det och en öppen och fördomsfri attityd från område som jag har som bas under min fält- omgivningens sida. I en sådan kontext ser studie hörs en natt ett väldigt oväsen, en man man inte heller några hinder för "homosexu- går hårdhänt åt en kvinna. Några män sitter ella" som föräldrar. Flera av mina kontakter på verandans trappa och iakttar det hela. har egna barn som lever med dem och det Kvinnan och hennes barn gråter. När jag på- finns också många som tar hand 0111 släkting- följande dag får tillfälle att förhöra mig om ars barn under längre eller kortare perioder. episoden, får jag veta att kvinnan gett sig i väg I detta avseende följer de mönstret för "oha- för att köpa öl åt sin man. Då affären var na", vilket är den traditionella hawaiianska stängd gick hon till en fest som hölls i närhe- familjestrukturen, som innefattar en mycket ten. Mannen som stannat hemma för att se till vidare krets än den som är förhärskande i den 64 västerländska kärnfamiljsmodellen. Den bil- dar basen inte bara för familjen utan även för Skiljer mellan social roll nationen. I boken From A Native Daughter: och sexuell identitet Colonialism åf Sovereignty, diskuterar hawaiian- skan Haunani-Trask en kvinnlig attityd i Eftersom det är människorna själva som hawaiianers nationssträvan som bygger på bestämmer regler och normer för sitt sexuella samma principer som bildar grunden för beteende, räcker det inte med att enbart utgå "obana" och där nationen ses som en förläng- från samhällskonstruktionen, det vill säga att ning av familjen.1:1 fixera sig kring uttrycksformer för sexuellt Att ta hand om och uppfostra släktingars beteende och social rollidentifikation inom barn, oftast sina egna barnbarn, är fast förank- ramen för det som "kulturen" tillhandahåller. rat i mönstret för traditionell hawaiiansk Det teoretiska perspektivet måste också inne- familjestruktur. De uppfostras till att behärska fatta uttrycksformer som är känslobaserade. såväl manliga som kvinnliga sysslor. När bar- Genom att lägga fokus på variationsrikedo- net inte har det kön som föräldern önskat sig men och göra en åtskillnad mellan social roll får det - i det här fallet en flicka - överta den och sexuell identitet samt låta personerna trä- identitet och sociala roll som föräldern efter- da fram i den kontext som omger dem finns frågar: möjlighet att se vad människors idéer om sex- ualitet egentligen innefattar och vilka sam- band de själva sätter mellan sociala och sexu- Det är ju bra om de kan klara av de mesta själva och ella förehavanden. jag har väl uppmuntrat henne, talat om för henne att hon är bra på fiske att hon är som en hel karl. Ar det fruktbart att använda sig av begrep- pet homosexualitet vad gäller personer som har sex med andra personer av samma kön? Vi ser i det här citatet att man faktiskt inte Enligt intervjupersonerna består parförhål- bara tillåtitit gränsöverskridande aktiviteter, landen av individer vars sexuella och sociala utan också uppmuntrat till det. Den främsta roller inte är knutna till det biologiska könet. prioriteten ligger i att flickan ska kunna skaffa I en vardagslivskontext där variationsrikedo- mat på egen hand och på det hela taget klara men vad gäller sexuellt beteende och social av det mesta själv. roll är stor, där omgivningen ställer upp på att Dessa exempel från fältstudien visar fram- få "homosexuella" förhållanden att fungera, förallt på en öppen inställning till "homosex- och där man inte anser det nödvändigt att uellt" beteende. Biologin ses inte som bestäm- upprätta gränser för vad som är hetero-homo- mande för personers sexualitet eller sociala eller bisexuellt beteende, finns ett stort roll. Exemplen visar också att det inte finns utrymme för att handla efter mottot att alla några skarpa gränser mellan homo-, hetero- bejakar beteenden som passar dem bäst. De eller bisexualitet eller för vilka sysslor som är gör som de känner och ägnar sig åt de aktivi- manliga och vilka sysslor som är kvinnliga. teter som de föredrar.1' Och det är här som västerlänningar får pro- blem. Detta gäller inte minst mahu och iden- NOTER tifiering av mahu som verkar ske i tidig 1 16 Möjligvis med undantag av Det abnorma könslivet ålder. Mahu tycks dessutom inte bara täcka (Hirschfeld, M 1952). in kvinnliga aspekter, utan de kvinnliga aspek- 2 Se t ex Heckathons artikel "Gay in Paradise" (1992). terna är övervägande. Hos västerlänningar 3 Underlaget för artikeln innefattar dels litteraturstudier finns helt enkelt ingen terminologi för att ut- och dels en kortare fältstudie i början av 1994. Studien ingår som en del i en serie större projekt som pågått trycka vad mahu står för. under en tioårsperiod på avdelningen för socialantro- pologi i Lund. Materialet som bildar underlaget till denna artikel är främst baserat på djupintervjuer med 22 personer men vilar även på information om omgiv- ningens reaktioner och inställningar. De frågor som belyses är preliminärt formulerade och tyngdpunkten 65

ligger på den kvalitativa metoden. Intervjupersonerna Heckathorn, John, "Gay in Paradise". Honolulu, nr 10,1992. har alla hawaiianskt ursprung och de säger sig alla sym- Hirschfeld, M, Det abnorma könslivet. Pantheon, Stocholm, patisera med idéer om en självständig hawaiiansk na- 1952. tion. De är dessutom knutna till varandra på olika sätt, Levy, Robert, Tahitians. Chicago University Press, Chica- antingen genom släktskap eller genom ingifte, eller på go, 1973. så vis att de bor eller har bott i samma område. De lever Morris, Robert, "Same-sex Friendship in Hawaiian Lore: alla i parförhållanden. Constructing The Canon." OceanicHomosexualities, 1991. 4 Morris (1993), använder sig av denna terminologi. Pukui, Mary Kawena & Samuel, H Elbert, Nmi Pocket Ha- 5 Kajsa Ekholm Friedman 1994:7. waiian Dictionary. University of Hawaii Press, Honolulu, '' Vanligtvis har mahu översatts med transvetism, ibland 1992. hermafrodit (Pukui & Elbert 1975). Mahu har emel- Träsk, Haunanai, Kay, From A Native Daughter: Coltmialism lertid flera olika betydelser, bland dessa kan nämnas and Soxiereignty In Hawaii. Common Courage Press, Mon- "äta", "förångas", "plan", "svag", "tystlåten" (Pukui & roe, Main, 1993. Elbert 1975). Huruvida termen mahu också kan använ- das som beteckning på homosexualitet är oklart; i det hawaiianska materialet finns inte mycket som tyder på SUMMARY att mahu implicerar homosexualitet. This artide deals with male and female sex and 7 RLevy 1973 s 133. gender roles in a native Hawaiian context, focusing 8 Se även K Ekholm Friedman (1994). particularly on lesbians. The article's point of de- 9 RLevy 1973. parture is that it is the individual who decides the Begreppet mahu brukar översättas med "en man med norms and rules for his/her sexual and social ett feminint beteende", trots att mahu egentligen mot- behaviour, implying an inequadecy with models svarar det som bland vissa nordamerikanska indianer where the focus is on different "cultural" and "socie- går under benämningen "berdache". En tills nu förbi- tal" forms for modelling such behaviour. One im- sedd kategori, "aikane" var män knutna till den hawaii- portant aspect, often neglected in studies dealing anska noblessen med sexuella, politiska och sociala with such questions, connects to the way people funktioner. Bland dem fanns flera som fungerade som actually feel and how this is practised on a life- mellanhänder mellan utländska sjöfarare och hawaiia- basis. Focusing on varieties in sex and gender role nerna... (Dennis 1992: 13). 11 modelling, separating social roles and sexual iden- Dyke" står i detta uttalande för den kvinna som funge- rar som man. "Dyke" kan emellertid också användas tities, and allowing people to appear in the context som definition på lesbianer alla kategorier, motsvarig- that they live in, makes it possible to explore their het till svenskans "flata". ideas concerning sexual identities and social roles. 12 Hanai" motsvaras närmast av termen adoption, dock In addition, this perspective also allows for an finns stora skillnader varför termen adoption inte kan understanding of the connection people make bet- sägas täcka in vad hanai egentligen står för (se Ekholm ween sexual and social behaviour more generally. Friedman 1994). Against this background, the artide discusses 13 Femme står här för den av kvinnorna som fungerar som "kvinna". questions concerning the present use of the con- 14 Den stereotypa bilden av den hawaiianska mannen är cept of homosexuality among intellectuals and sci- väldigt "macho". Detta kan, som jag ser det, kopplas till entists. The material from the Big Island, Hawaii de förändringar som skett sedan Hawaii inkorporera- implies that ideas about sexual identities and social des med USA vilket fick drastiska konsekvenser för den roles are rooted in beliefs building on assumptions hawaiianske mannen. that people who live together/have sex with one 15 Haunani-Trask 1993:111. another, take on different sexual identities and so- 16 Se även Levy (1973). cial roles, regardless of biological sex. This way of 17 För värdefullt stöd och insiktsfulla kommentarer på perceiving sex and gender role modelling can be materialet tackar jag doceni Johanna Esseveld och fil seen as rooted in a tradition where the acceptance kand Diana Mulinari, Sociologiska institutionen. Lunds of sexual and social varieties is high, giving people universitet. opportunities to act and perform according to fee- lings as an accepted alternative to the norms and vallies stipulated by the society they live in. LITTERATUR Dennis, Aikane, "Accounts of Hawaiian Same-sex Rela- tionships in The Journals of Captain Cook's Third Voyage." linth Sides Now. Gay l.esbian, Bisexual Organi- Katarina Sjöberg sation August, 1993. Sociologiska institutionen Ekholm Friedman, Kajsa, "De fyra könen", opublicerad Lunds universitet artikel, presenterad vid filosoficirkeln i Lund, vårter- Box 114 minen 1994. S- 221 00 Lu nd 66

Medverkande i detta nummer:

Ingrid, Bosseldal Är doktorand i sociologi vid Lunds universitet. Hon är också frilansande kulturjournalist.

Annelie Bränström Ohman är kulturskribent och doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Hon arbetar med en avhandling om det svenska 1940-talets kvinnliga modernister, med fokus på poeter- na Rut Hillarp, Elsa Grave och Maria Wine.

Gunilla Domellöf, il 1 dr och universitetslektor vid instititutionen för information och kultur, Umeå univer- sitet. Hon sammanställer för närvarande det av RJ finansierade projektet "Mätt med främmande mått. Mönsterundersökning av samtidsreception och kvinnliga författares skrivsätt i valda romaner från 1930- 1935". Hon arbetar även med en studie av litteraturkritiken i Tidevarvet.

Katarina Sjöberg är knuten till sociologiska institutionen vid universitetet i Lund. Hon disputerade på avhandlingen Mr Ainu; Guttural Mobilization and the Practice of Ethnicity in a Hierarchical Culture och har fortsatt att forska om etnicitets- och identitetsfrågor bland ursprungsbefolkningar i bl a Japan, Kanada, Hawaii och Sverige.

Karin Strand är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Hon arbetar med en undersökning om hur könsroller manifesteras och reproduceras i populäi musiktexter med särskild inriktning på "dansbandslyrik".

Anders Ohman disputerade 1990 på en avhandling om den sociala äventyrsromanen i Sverige i mitten av 1800-talet, Äventyrets tid. Han har under flera år undervisat i kulturhistoria och kulturella studier vid Kul- turarbetarlinjen i Umeå. Sedan ett par år tillbaka har han en tjänst som universitetslektor och forskaras- sistent vid institutionen för litteraturvetenskap, Umeå universitet. För närvarande är han sysselsatt med en bok om apologin som romangenre i svensk litteratur. 67

(1989). Del perspektiv på femi- överordning t ex i form av våld nistisk kvinnovåldsforskning jag och våldtäkt är kulturellt accep- kommer att presentera - en för- tabelt". ståelse av kvinnomisshandel som Ett av de centrala problemen en social process - har vuxit med Lundgrens forskning är att fram ur arbetet med Woman hon generaliserar utifrån ett Battering as Marital Ad och Kvin- mycket speciellt material. Hen- nomisshandel. inom äktenskapet - nes ämnesområde är religionsve- mellan det omöjliga och det möjliga.' tenskap. I sitt arbete om våld och Debatt kärlek i en specifik kristen miljö i Norge fann hon män och kvin- Ar äktenskapligt kvinnovåld nor som uppfattade männens Mot en förståelse kulturellt acceptabelt ? bruk av våld mot sina hustrur av kvinnomisshandel Redan när det gäller den för som en av Gud ålagd uppgift, som en social process familjevåldsforskning grundläg- och som en händelse som ingick som ett normalt inslag i det gande frågan om våldshandling- 1 När Eva Lundgren i en recen- ars legitimitet, framträder en av äktenskapliga samlivet. Lund- sion i Kvinnovetenskaplig tidskrift skillnaderna mellan Lundgrens grens informanter gjorde sina nr 3-4, 1993 tillkännager att hon och min förståelse av äktenskap- tolkningar av männens vålds- finner min avhandling Woman ligt kvinnovåld. Jag menar att bruk inom ramen för ett subkul- Battering as Marital Art undermå- våld inom äktenskapet i det mo- turellt meningssystem som kan lig och misstänkliggör dess kvin- derna Sverige betraktas som en kallas karismatiskt kristet. Ytterst nopolitiska värde, är det inte moraliskt tvivelaktig handling. 1 sin få människor i Norden lever i en bara fråga om en enskild person recension framhåller Lundgren sådan kulturell miljö, ändå gene- som meddelar att hon läst en att "misshandel kan tvärtom för- raliserar Lundgren från dessa bok hon inte tycker om. Det är stås som en kulturellt acceptabel beskrivningar till icke-kristna en nytillträdd professor i ett lika- och tillåten handling". och även till andra grupper av kristna. Ett genomgående drag i så nytt akademiskt ämne - socio- Som stöd för uppfattningen logi med inriktning på våld mot hennes arbete är att hon vänder au kvinnomisshandel är kultu- kontexten ryggen, lika väl som kvinnor - som uttalar sig om den rellt accepterad i Sverige, åbero- andra svenska avhandling som de individuella och livshistoriska par Lundgren i sin recension ett sammanhang som intervjuerna producerats inom det forsk- uppmärksammat svenskt mass- ningsfält hon givits förtroendet härrör från. I Det får da vcere grän- våldtäktsmål, där den åtalade ser for kj0nn ställer hon frågan: att utveckla. Lundgrens recen- Billy Butt "hävdade att ett nej sion ger en antydan om vad för "Er materialet fortsatt for ek- från en kvinnonuin betyder ja". stremt til å väre et fruktbart un- slags forskning hon anbefaller Vidare menar hon att (advoka- och ämnar utveckla, samt vilken derlag for en kjönns- og viten- ten) "Pelle Svensson inte tycks skapsteoretisk diskurs?" Hon sva- forskning hon avvisar. Vad som ha några problem att samla både dock inte framgår är de likheter rar att "just därför att det är så kvinnor och män kring synsättet extremt och konstitueras som en som finns mellan Lundgrens au kvinnor ljuger om misshan- och min forskning och heller livslång process är det religiösa del och incest". Lundgren argu- sexualiserade våldet väl ägnat att inte någonting om de grundläg- menterar för att även våldtäkt ät- 5 gande skillnaderna. 1 KvT nr utgöra ett sådant underlag". Se- en tillåten och kulturellt accep- dan ägnar hon sig inte vidare åt 3/94 inbjuder redaktionen till 3 terad handling i Sverige. Hon att undersöka sambandet mellan en diskussion om med vilka refererar till "en regional svensk metoder och teorier vi kan for- det extrema och det allmängilti- undersökning bland ungdomar ga, utan övergår till att tala i ge- ska och generalisera om vad som - flickor och pojkar - där 90 pro- försiggår i parrelationen. Jag nerella termer från en hög ab- cent menar att flickor får skylla straktionsnivå. Här kan det röra tror att en jämförelse mellan sig själva om de blir våldtagna av min och Eva Lundgrens forsk- sig om "kjonnskampens estetikk sina pojkvänner" samt åberopar og samspill mellom kropp og ning kan tjäna som bidrag i en sin iakttagelse att "kvinnan med sådan diskussion. symbol". Eller: "Kj0nnskulturel- öppen mun och beslöjad blick le rammer og underliggende Denna artikel bygger på Eva återfinns överallt i reklamen". kjonnsgrenser - eller begrepps- Lundgrens recension, samt på Det dessa kvinnor uttrycker, me- skillet konstitusjon/regulativi- hennes böcker / Herrens vold nar Lundgren, är "att vara kvin- tet". Det är fortfarande fråga om (1985),Gud och alla andra karlar na är att vara sexuellt tillgänglig könskamp och könskultur inom (1990), Del får da vare grenser for och längta efter fallosemblemet" en speciell kontext - Lundgren kj0nn (1993), och La de små barn [....] "Vilket är det kulturella talar om det som om det gäller komme til meg (1994) samt arti- budskapet" frågar sig Lundgren, alla. Hennes arbete ger uttryck keln Våldets normaliseringsprocess " om inte att en öppen manlig 68 för föreställningen att majorite- under de två år vi hade kontakt, som ett resultat av något som ten av människorna i Skandi- och tre levde som "särbo". Vål- skett mellan henne och hennes navien har samma syn på det det var den främsta orsaken till man, eller som något som har att manliga äktenskapliga våldets skilsmässan. Den förståelse som göra med vad för slags människa legitimitet och skänker det sam- mina informanter vidarebefor- just hennes man är. Kvinnomiss- ma innebörd, som en liten drade var att våld inom äktenska- handel har sina rötter i ett vidare grupp fundamentalistiskt kristna pet i Sverige idag inte är en tillå- socialt sammanhang. Detta bety- på Norges västkust. ten och kulturellt accepterad der att den misshandlade kvin- När jag började studera våld handling. Tvärtom är våld en tvi- nan inte är ensam. Erfarenheten inom familjen var jag influerad velaktig äktenskaplig handling. Det av förtryck är något hon delar av den renodlat "strukturella" är inte fråga om en handling med andra kvinnor. syn på våld mot kvinnor och som omedelbart och tveklöst Här skiljer sig inte Eva Lund- barn som Lundgren föresprå- leder till skilsmässa, men äkten- grens och min analys åt. Vi delar kar. |ag tog del av engelska och skapligt våld utgör heller inte grundförståelsen av kvinnomiss- amerikanska feministers arbe- någon moraliskt legitim, förvän- handel som ett samhälleligt fe- ten, vilka kopplade ihop före- tad och önskad handling, som nomen - för att omedelbart skil- komsten av kvinnovåld med soci- stärker två makars relation. ja oss åt igen. Lundgren anläg- al, sexuell, ekonomisk och poli- Som jag ser det, är kvinno- ger ett renodlat så kallat "struk- tisk ojämlikhet mellan könen. I våldsforskningens viktigaste upp- turellt" perspektiv på kvinnoför- dessa arbeten poängterades spe- gift att utveckla begrepp och tryck och kvinnomisshandel. ciellt att i samhällen där förtryck analysredskap för att belysa feno- Hon ställer detta i motsats till ett av kvinnor accepteras, är en menets karaktär av tvetydighet, individualpsykologiskt perspek- misshandlande man inte att be- motsägelsefullhet och paradox. tiv. trakta som en awikare. Han ät- Som en konsekvens av detta me- Det lockande med renodlat en aktör inom ett patriarkalt sys- nar jag, au det är viktigt att for- "strukturella" föreställningar om tem med kvinnoförtryck på dag- mulera enskilda projekt som rik- ett universellt kvinnoförtryck är ordningen. Det är inte förvånan- tar sökarljuset mot situationer att de förklarar så mycket och så de att Lundgren så starkt anam- där tvekan och motsägelsefull- väl på en och samma gäng. De mat detta resonemang, det sva- het kan förväntas komma i da- ger en generell förklaring såväl rar mot det meningsinnehåll gen. Kvinnomisshandel inom äkten- till mäns förtryck av kvinnor som hennes informanter tillskrev de skapet - mellan det omöjliga och det till dess beständighet och enskil- våldshandlingar de gjort sig skyl- möjliga fokuserar två sådana frå- da uttryck. Varje otrevlig mans diga till, respektive blivit offer geställningar, med syfte att nedlåtande behandling av en för. Att bruka våld mot sin hus- kvinna får här sin förklaring. Det tru är en uppgift Gud ålägger - belysa hur kärlek och våld kan "strukturella" tänkandet - hur mannen, det är en händelse som kopplas samman inom ramen mycket värdefull förståelse av är ett normalt inslag i äktenska- för det äktenskapliga samlivet, kvinnors situation det än rym- pet. - undersöka vilka faktorer som mer - har dock en tendens att När det gällde mina informan- bidrar till att kärlek och våld inte överskugga komplexiteten i den ter i mitt avhandlingsarbete Wo- låter sig förenas. sociala verklighet kvinnor och man Baltering as Marital Act - tju- män lever i. Inte sällan leder det go män och tjugo kvinnor som därför till att såväl problemfor- levde tillsammans i äktenskap Kulturellt mönster muleringar som tolkningen av med upprepad kvinnomisshan- Det är inte rimligt att betrakta sociala problem förenklas. So- del - var förhållandet annorlun- kvinnomisshandel inom äkten- ciala fenomen som kön och klass da. De omfattade helt enkelt skapet som ett uttryck för en kommer då att betraktas som inte den syn på äktenskapligt enskild mans personliga lägg- faktiska företeelser, oberoende våld Lundgrens informanter ning eller som ett resultat av av kulturella tolkningsmönster. givit uttryck för. Deras vardagsliv hans okontrollerbara aggressiva Lundgren försöker formulera utspelades i en förort till Stock- impulser. När en man misshand- den stora berättelsen om kvinno- holm, i äktenskapliga förhållan- lar sin hustru är det en del av det misshandel, som tar ett univer- den där våldshandlingar inte mönster av kvinnoförtryck som sellt grepp om sitt ämne och utan vidare sågs som ett godtag- kännetecknar vår kultur. Under levererar en generell förklaring bart inslag i samlivet. Kopp- historiens gång har detta kultu- till hur det manliga förtryckarkö- lingen mellan kärlek och våld rella mönster antagit en mängd net och det kvinnliga förtryckta visade sig inte alls så oproblema- olika former. Det är viktigt att könet konstitueras, oavsett kon- tisk och enkel att den lät sig för- den misshandlade kvinnan har text och historiska samman- klaras av en enda faktor: patriar- insikt i detta. Det är viktigt för hang. Den stora berättelsen kräver katets diktatur. Så många som henne att se att det hon varit att berättaren ger avkall på allt hälften av paren separerade utsatt för inte kan förstås enbart som har med komplexitet att 69 göra, och i allt mer drastiska med andra, etc. Det är inte "sam- skygglappar mot en komplex exempel bekräftar patriarkatets hällsstrukturen" som orsakar att verklighet. Det är en sluten värld ställning genom att utpeka kvin- han slår henne. Han slår henne Lundgren beskriver inom ra- nan som objekt för mannen. därför att han vill att hon ska men för en "strukturell" förståel- Något av det mest problematiska ändra sitt beteende till något se av kvinnomisshandel. Innan- med denna typ av beskrivningar som passar honom bättre. När för råder ondskan. Utanför är är att de tenderar att tillhanda- det däremot gäller att förstå vad tomhet. Ondskan kan uppträda i hålla just den patriarkala ideolo- det är som hänt, placerar bägge många former. Det gäller att lära gi de försöker bekämpa. "Se, vad parter in det som hänt i ett kul- känna var och en, menar hon. män är starka och kompetenta, turbestämt sammanhang som Det gäller att se sambandet dem kvinnor är svaga och klarar ing- gör det möjligt för dem att dra emellan, det gäller att se helhe- enting." I stället för att tillhanda- slutsatser om vad våldshandling- ten i "den sexualiserade vålds- hålla det sprängstoff som var en betyder för dem och deras verkligheten". avsikten, riskerar dessa beskriv- äktenskap. Kvinnomisshandel, våldtäkt, ningar att utgöra en konserve- Genom att uppfatta vålds- incest och prostitution utgör rande kraft. handlingen som del av ett kultu- några av det sexuella våldets ut- När den stora berättelsen tar rellt mönster är det möjligt att få trycksformer, men även sådant kvinnomisshandel som exempel en bättre bild av vad som skett som förolämpningar och rek- på förekomsten av ett generellt och en förståelse att förhålla sig lambilder med kvinnor. förtryck av kvinnor, stängs såväl till, men det innebär inte att vi Allt från sin tillblivelse har den manlige misshandlaren som automatiskt kan förstå orsaken kvinnoforskningen uttalat två den kvinna han misshandlar in i till varje enskild handling. När vi parallella och delvis besläktade ett system som tilldelar någon ser sambandet mellan en indivi- mål med sin verksamhet. Det annan än dem det handlande duell handling och ett kollektivt ena har varit att synliggöra kvin- subjektets roll. Det är "samhälls- handlingsmönster förändras vår nors erfarenheter, levnadsvillkor strukturen" som utgör subjekt i syn på den individuella hand- och levnadsförlopp. Det andra denna berättelse som gör bägge lingen, men orsaken till varje har varit att påvisa betydelsen av till offer: Mannen till offer för individuell handling måste sökas kön som generellt organiseran- den mansroll som placerat ho- i sin speciella kontext. På mot- de princip i kultur, samhälle och nom i en överordnad position; svarande sätt måste varje enskild vetenskap. Lundgren markerar kvinnan till offer såväl för man- misshandlande man upphöra sin tillhörighet inom feministisk nens våldsutövning som för en med sitt våldsamma beteende forskning. Hennes senare arbe- underordnad kvinnoroll. Frågan utifrån sin egen förståelse av sig ten - som La de små barn komme om mannens individuella och själv, sitt liv och äktenskap. til meg- har dock mer och mer personliga ansvar tenderar att En handling som är moraliskt kommit att präglas av en oförmå- försvinna på ett helt orimligt tvivelaktig ger utrymme för en ga att röra sig inom ramen för sätt: Det är trots allt inte "sam- rad tolkningar, som alla kan vara det teoretiska perspektiv hon hällsstrukturen" som slår, det är "möjliga" i ett svenskt kulturellt utgår ifrån och hennes veten- den enskilde mannen. Ingen perspektiv. En helhetsförståelse skapliga ambitioner har kommit hänvisning till en förtryckande av ett fenomen av ett sådant slag att överskuggas av hennes ideo- mansroll kan befria honom från förutsätter såväl en förståelse av logiproduktion. ansvar för denna handling. För det mönster av kvinnoförtryck Lundgrens förståelse av kön den misshandlade kvinnan gäl- som är en del av vår kultur, som är inte längre tydligt kulturellt ler motsvarande förhållande. en förståelse av fenomenet i sina baserad, den har övergått till att Det är i hennes liv våldet äger individuella former. Utan att grundas på biologisk determi- rum, inte i "samhället" - även kunna ge en bild av ett feno- nism. I Lundgrens värld är fallos om hon i förtvivlan kan önska att mens variation, komplexitet och ond och stark, livmoder är god väldet befunnit sig utanför hen- motsägelsefullhet blir en hel- och svag. Med en sådan förståel- ne själv. hetsförståelse tom och innehålls- se av kön är det förklarligt att I den stora berättelsen om ett lös. Lundgren inte har några pro- generellt kvinnoförtryck spelar blem med att låta ett antal (tio) den enskilde en underordnad manliga medlemmar av en norsk Rigida teoretiska ramar roll. I sina livshistorier är det de religiös sekt utgöra prototyp för enskilda människorna som inne- Den som läser Lundgrens vikti- kvinnomisshandlare i allmän- har subjektställning och huvud- gaste arbeten i en följd, drabbas het. Fallos är ond, oavsett vem roll. En handling har bara en av en tilltagande känsla av in- hans bärare är, eller i vilket soci- individuell orsak. En man kan slå stängdhet. Hennes forskning har alt sammanhang denne bärare sin hustru därför att han uppfat- alltmer kommit att präglas av befinner sig. Inte oväntat är tar henne som tjatig, krävande, orörlighet och en teoriblocke- Lundgren föraktfullt inställd till kontrollerande, slarvig, flirtar ring som förser henne med psykologisk kunskap, och ironi- 70 serar gärna över hur vi i Sverige Ar kvinnor• viljelösa ? Män slår sig till manlighet. I är "upptagna av att beskriva allt i samma process slår de kvinnor- siffror och individualpsykologi". 1 boken Det får da vcere grenser for na till kvinnlighet: Eva Lundgren använder genom- kj0nn diskuterar Lundgren den gående begreppet sexualiserat "kulturella könskonstituering- Hun konstituerer sitt kjonn ved å till- våld när hon talar om kvinno- en" och "könsdikotomiseringen" passe seg mannens norm for kvinne- misshandel, oavsett om kvinnan Enligt hennes uppfattning ska- lighet, f0rst som en strategi for å få utsatts för sexuella övergrepp par mannen sin egen maskulini- slutt på volden, etter hvert i håp om eller inte. Begreppet "sexualise- tet genom att kontrollera, isole- å overleve, for til slutt å "d0" psykisk rat våld" härstammar från det ra och omskapa kvinnan till en - eller fysisk. Etter hvert internalise- norska forskningsprogram om förkrympt varelse, underkastad rer kvinnen mannens kvinnelighets- kvinnomisshandel som startade mannen. Detta könskonstitue- norm. I dette perspektivet kan vi si at 1985. Det kom att användas i två ringsprojekt menar hon är väl- mishandlingsprocessen represente- betydelser. Dels för att beteckna dens overordnede projekt . 0 För att rer et kj0nnskonstitueringsprojekt for det våld som var könsrelaterat bli man behöver en man en eller begge parter, der mannen har episte- såväl vad gällde offer (en kvin- flera kvinnor att plåga. När man- mologisk primat og i stor grad na) och gärningsman (en man), nen slår kvinnan på plats känner anvender konstitusjonelle regler for som till sin allmänna samhälleli- han sig som man och han fullföl- sitt prosjekt.1"' ga karaktär (kvinnoförtryck). jer det hela med en våldtäkt. Men också för att beteckna vålds- Han får då en "kick" och sin I Lundgrens värld visar kvin- händelser som inbegriper sexu- manlighet konstituerad. nor inget motstånd, ingen kraft ella handlingar (våldtäkt) eller Som grund för dessa resone- som bär utåt. Kvinnor anpassar sådana våldshändelser där våldet mang använder sig Lundgren av sig. Kvinnor formulerar inga riktas mot kvinnans underliv och egna projekt, kvinnor ändrar 1 två av sina intervjuer med norska könsorgan. ' Det är denna senare ingenting, revolterar aldrig. religiösa sektmedlemmar. Hos betydelse som närmast motsva- Viljelöst låter de sig dödas psy- läsaren infinner sig åter igen frå- rar ett mer vardagligt användan- kiskt eller fysiskt. De kommer att gor om avgränsning och genera- de av begreppet. uppfatta våldet som "normalt". liserbarhet. För vilka män gäller När Lundgren använder be- Det är näst intill obegripligt att dessa resonemang? För de inter- en sådan förståelse av kvinnan greppet låter hon dessa två bety- vjuade två, för norska religiösa delser glida samman. Det "sexu- och det kvinnliga kunnat etable- män i allmänhet, för norska aliserade våldet" får då stå som ras i Sverige i mitten av 1990- män? För skandinaver, européer samlingsnamn för samtliga typer talet. i allmänhet, för afrikaner? Lund- av våldshandlingar en man kan gren resonerar inte om sådana utsätta en kvinna för. Lundgren Våldets normaliseringsprocess menar att det finns en koppling frågeställningar. Hon talar om mellan sexualitet och de vålds- "könskulturella normer" och Lundgren menar, att "i ett miss- handlingar män utsätter kvinnor "djupare plan", och resoneman- handelsförhållande kan vi förstå för. Män får en erotisk upplevel- get förefaller att gälla åtminsto- utveckling och vidmakthållande se av att bruka våld, de får en ne vår västerländska kulturkrets: av våld som en process: våldspro- erotisk "kick" av att slå, och våld- cessen".13 Kännetecknande för täkt ingår som en del av vålds- Med kjonnskonstituering menet vi våldsprocessen är att väldet nor- handlingen, även om misshand- her at mannen - i dette tilfellet - maliseras av den som misshand- lade kvinnor själva inte definie- aktivt och passivt etablerer seg i en lar och den misshandlade. s rar det så.' Det är detta slag av posisjon det han uppfyller et sett Den process i vilken våld grad- kvinnovåld, av henne definierat grundvilkår for å bli anerkjent som vis blir ett normalt drag i varda- som "det sexualiserade våldet" mann i egne 0jne, at han har passe- gen och som leder fram till att hon vill ägna sina studier. På tet visse grunnleggende tester, til- våldet accepteras och försvaras hennes program står att söka fredsstiller avgj0rende kriterier og kallar jag med ett analytiskt be- "etter hovedtendenser og grov- handier i overenstemmelse med grepp "normalisering". strukturer, under og bak det kjwnnsregler og forventninger til Att göra en beskrivning av en komplexe og detaljerte biidet, atferd på et ganske dypt kulturelt och process innebär att göra en be- for ikke å gå vill i det 'postmo- psykologisk plan - altså ikke bare ove- skrivning av hur ett fenomen för- 1 derne' virvar".' Här skiljer vi oss rensstemmende med regler og krite- ändras över tid, samt hur denna åt igen. Det är just den kom- rier på et relativt overflatisk plan. At förändring går till. En av de mest plexa och detaljerade bilden av vold kan bli et sentralt middel i citerade analyserna av nedbryt- kvinnomisshandel jag vill teck- kj0nnskonstitueringen, henger ningsprocessen för en misshand- na. antakkelig blant annet sammen med lad kvinna är Leonore Walkers at vold ber0rer dype psykologiske og beskrivning av våldscykeln. Wal- kulturelie lag i mannslivet." ker menade att det våld kvinnor 71 utsätts för av sina äkta män bäst Djävulens verk, och Djävulen hon blir överfallen av en okänd kan beskrivas som en process i måste drivas ut med hjälp av kvinna, en kvinna hon känner, tre faser som ständigt upprepas slag, med hjälp av att kvinnan en okänd man eller av sin make. - uppladdningsfasen, uttöm- spolas i iskallt vatten, låses in Lundgrens analys utgör en lika ningsfasen samt avspänningsfa- eller pryglas med läderremmar. tydlig illustration till tesen att sen, alla med sina olika känne- Detta är mannens uppgift. våldsanvändning som socialt tecken. När denna våldscykel Ingendera parten kallar detta handlande är kringgärdat av soci- upprepas om och om igen sker för misshandel. Tvärtom förefal- ala regler som drar upp gränser- en personlighetsförändring hos ler bägge parter skrämmande na för dess legitimitet. Dessa legi- kvinnan. Hon lär sig att bli hjälp- eniga om att det är mannens timitetens gränser bestämmer lös.Walkers kritiker menar att uppgift att med våldsmedel driva våldshandlingens art samt slår hon har förbisett det faktum att ut Djävulen. fast vad för slag av våld som är misshandlade kvinnor uppfattats möjligt för en person att utöva i som hjälplösa när de på olika ett visst sammanhang.19 sätt försökt att la sig ur sin situa- tion, men inte fått det stöd från omvärlden som de behöver. Det- Kvinnomisshandel ta är inte detsamma som hjälp- som en social process löshet.'6 Många av de satsningar på kvin- Lundgrens resonemang på- noforskning som gjorts - som minner om Walkers. men Lund- tillskapande av Centrum för gren går ett steg längre. Där kvinnoforskning vid flera univer- Walker talar om "inlärd hjälplös- sitet och de specialinrättade het" talar Lundgren om att hen- tjänsterna för kvinnoforskning nes kvinnliga informanter bryts vid HSFR - har kunnat komma ner till den grad att de till slut till stånd därför att öronmärkta uppfattar våldet som ett "nor- pengar har ställts till förfogande malt inslag i vardagen". Proble- från regeringen. Det existerar met — eller tragedin snarare - är en fruktbar allians mellan kvin- att Lundgrens empiri inte ger noforskare och kvinnliga politi- underlag för en processbeskriv- Cindy Sherman, UntitledFilm ker, och det är från politikerna ning av typ "våldets gradvisa nor- Still # 14, 1978 (från utställ- stödet kommer, inte från univer- malisering". Det djupt nedslåen- siteten. ningen på Malmö konsthall de med Lundgrens informanters Kvinnomisshandelsforskning redogörelse för det grova våld hösten 1995). utgör inte något undantag här- männen utsätter kvinnorna för vid lag. är just avsaknaden av en sådan Lundgrens informanter lever Kvinnovåldsforskare har fram- process. Hade mannens vålds- som partners i äktenskap och fört åsikten att akademisk femi- bruk tidigare kommit att uppfat- som medlemmar i ett samfund nism bör skapa kunskap som är tas som "onormalt" hade det som kan kallas karismatiskt kris- nyttig för den feministiska prak- kunnat finnas en spricka i den tet. Det är i detta sociala sam- tiken."" En sympatisk inställning, stabila och entydiga tolknings- manhang som mannens vålds- men om den blir ett självända- ram som vet att framställa våldet bruk förstås och får sin inne- mål är dess värde som forsk- som ett nödvändigt medel för att börd. Parternas tolkningsarbete ningsstrategi tveksam. stoppa Djävulens framfart. har inte karaktären av tvekan Det är inte så att jag är an- Lundgrens kvinnliga infor- eller föränderlighet, tvärtom hängare av den rationella veten- manter berättar för henne alt de förefaller det vara ytterligt stabilt skapssyn som hyllar objektivitet blir slagna för att de är envisa och entydigt. Inom ramarna för och menar att vetenskapligt ar- och upproriska, för att de är en gemensam förståelse av vad bete inte har något att göra med deprimerade och inåtvända, för sexualitet är och vad manlighet våra liv och kön, våra erfarenhe- att de visar för mycket sexuell respektive kvinnlighet är, brukar ter och livshistorier. Men om vi lust eller för att de drar sig mannen våld mot kvinnan i menar allvar med vårt krav att undan sexuellt samliv.1' 18Såväl Guds namn. kvinnoforskning ska utgöra en männen som kvinnorna uppfat- En händelse kan inte tolkas självklar del av den vetenskapliga tar dylika känslor och sätt att annat än i sitt sociala samman- vardagen vid våra universitet, då uppträda som något oönskat, hang. Lundgrens texter utgör en kan vi inte välja Lundgrens väg som något som inte stämmer tydlig illustration till denna tes. och undersöka en komplex verk- med någondera partens uppfatt- En händelse som innebär att en lighet genom att utgå från ett få- ning om vad som är positiv kvinna utsätts för våld, får helt tal grundantaganden som låser kvinnlighet. Sådana känslor är olika innebörd beroende på om vårt tänkande i på förhand utstå- 72 kade banor. Komplexitet kan 3/92, där hon beskriver hur de spektiv, till studier som betraktar vara frustrerande och svår att personliga villkoren för kvinnor dem som samspelande varelser, handskas med, men är nödvän- och män förändras i takt med stadda i ständiga förhandlingar dig att bära. Förmågan att hand- samhället. Haavinds grundtes är om vad det betyder att vara man skas med denna komplexitet ut- att vi alla deltar i löpande för- respektive kvinna. gör en nödvändig förutsättning handlingar om vad det innebär Ett sådant centralt förhand- för förståelsen av den förfärliga att vara kvinna eller man. För att lingstema är frågan om fördel- verklighet som våldsutsatta kvin- göra det möjligt att förstå varia- ningen av ansvar mellan mannen nor lever i. Dessutom är det en tion och gemensamma drag i och kvinnan för vad som sker förutsättning för att den feminis- hur kvinnor utvecklas, har hon under och i anslutning till vålds- tiskl inriktade forskningen ska skapat en analytisk modell i fyra handlingen. När en mans våld- kunna upprätthålla en legitimi- steg som rör olika aspekter av samma maktutövning mot en tet — såväl i forskarvärlden som i kvinnors liv. Hon använder den- kvinna i äktenskapet upprepas, allmänhetens ögon. na modell i syfte att beskriva och är detta en handling som är oför- Det är främst tre aspekter av förstå personliga förändringar enlig med de kulturella föreställ- kvinnomisshandel som jag me- hos olika kvinnor i ett samhälle ningarna om vad kärlek och nar är grundläggande för förstå- där villkoren för att vara kvinna äktenskap är. När detta ändå elsen av fenomenet, aspekter samtidigt håller på att omvand- sker, hotas äktenskapet samtidigt som är centrala även när det gäl- las. Hennes analysmodell bygger som våldshandlingen utgör en ler att formulera en kunskap på tanken att det finns en tänkt manifestation av hans makt och som kan utgöra underlag för för- rörelse fram och tillbaka mellan en social degradering av honom. ändring. Jag menar att dessa fyra aspekter i kvinnors berättel- Han har tillgripit tvivelaktiga aspekter inte på ett tillfredstäl- ser om sina liv: medel för att tilltvinga sig överlä- lande sätt låter sig belysas inom ge. Vem hon är och vem han är, ramen för det feministiska per- - De sociala och kulturella villkoren samt vilka möjligheter hon och spektiv som det li i tills utvecklats så som de upplevs och förstås av han har att åstadkomma en för- inom kvinnomisshandelsforsk- berättaren som relevanta för ändring, följer den könsdelade ningen. Jag vill utveckla ett ferni- henne. kod som utformar parternas intentioner mot varandra. nistiskt processperspektiv som ett - De aktuella relationerna till and- alternativ, för att ra män och till andra kvinnor, För de av mina informantpar med tonvikt på hur man själv som fortsatte att leva tillsam- - fokusera fenomenets karaktär och andra är involverade. mans, föll det inom kvinnans av moraliskt tvivelaktig handling - Egna specifika intentioner och ansvarsområde att få honom att - studera betydelsen av kön i ett därpå följande handlingsmön- förstå att han inte kunde fortsät- föränderligt samhälle ster i riktning mot utnyttjande, ta med sitt våldsamma beteende. - studera misshandlade kvinnors motarbetande, undvikande, pre- Det var hennes tolkning av att livshistoria och självförståelse - stationer, resignation i förhål- bägges reaktioner på våldet tyd- bortom offerrollen lande till andra. de på ett gemensamt arbete i - Möjligheter och begränsning- riktning mot försoning och för- Enligt min mening erbjuder det ar för att framstå som kvinna för bättring, som gav berättelserna feministiska perspektiv som hit- sig själv och andra på sätt som är dess inre sammanhang och tills dominerat kvinnomisshan- giltiga uttryck för vem- man är och befrämjade äktenskapets fortbe- delsforskningen en alltför stel som vinner andras bekräftelse. 2 stånd. En viktig faktor som ver- och sluten ram för att kunna kade i riktning mot äktenskapets belysa det mångtydiga och olo- Haavinds tankegångar har varit vidmakthållande var den an- giska, det mångfacetterade och viktiga för mig i arbetet med att svarsbefrielsens retorik med vars paradoxala i mänskligt liv. Sam- utveckla ett feministiskt process- hjälp våldshändelsen omtalades. bandet mellan kärlek och våld perspektiv för studiet av kvinno- Genom att vare sig förneka eller inom ramen för det äktenskapli- våld. Att förstå kvinnors och direkt tillstå att han utfört vålds- ga samlivet är inte okomplicerat mäns konstruktion av sin egen handlingen befriades mannen - och enkelt och kräver därför en oftast med hustruns hjälp - från person, sitt själv, sitt liv och 2 mer sammansatt ram för att låta äktenskap, i ett samliv som rym- ansvar för sitt handlande. " sig belysas. mer hans våldsamma maktutöv- ning, blir i detta perspektiv möj- Narrativisering ligt. Det blir också möjligt att Att studera betydelsen av kön i ett skifta fokus från studiet av kvin- Att förstå en händelse man själv föränderligt samhälle nor och män som från varandra deltagit i, innebär bland annat "Vi måste söka efter könets för- fristående enheter, möjliga att att denna händelse sätts i rela- ändrade betydelse" skriver Han- skildra med utgångspunkt från tion till det egna livet och i det ne Haavind i en artikel i KvT ni separata kvin no- och mansper- här fallet även till det egna 73

äktenskapet. Därigenom narrati- av röster. Hur dessa berättelser problem" kan vara en misshand- viseras händelsen. Det vill säga, ter sig och hur de kan ha påver- lad kvinna. Omformuleringar den får en mening och en inne- kat varandra är inte något man som dessa har varit viktiga för att börd samt blir till del av en kan veta på förhand. Det är göra omvärlden uppmärksam på berättelse 0111 den egna livshisto- något som måste ge sig utifrån den misshandlade kvinnans livs- rien. Detta är en grundläggande konkreta analyser av paren och situation. Tyvärr har de fört med tankefigur som gäller alla slag av deras berättelser om våldshän- sig att kvinnan gradvis förvand- händelser. Inom samhällsveten- delser. För mitt avhandlingsar- lats till en kliché. 1 de bästa av skap och medicin har man bete valde jag att så långt det var avsikter har hon reducerats till under de sen'is te åren alltmer möjligt att intervjua såväl man- en suddig, ofta arrangerad tid- kommit att intressera sig för nen och kvinnan för sig, men ningsbild. Stor och väldig avbil- berättelser (narrativ) och berät- också paret gemensamt. Detta das mannen, stående upprätt tandet som kunskaps- och kom- för att kunna belysa konstruktio- med en hand beredd till slag. munikationsform.21 Från littera- nen av en gemensam berättelse, Under honom hukar sig kvin- turvetenskapen har metoder men också för att få en uppfatt- nan med ett förvridet ansikte och tankegångar hämtats för att ning om hur berättelserna på- delvis täckt av en hårmassa i förstå hur människor i olika soci- verkade varandra. oordning. ala och kulturella sammanhang Jag delar inte Lundgrens upp- Offret. Den misshandlade. En använder sig av berättelser och fattning att huvudmålsättningen rollfigur. En symbol, en mans- berättandet. med analysarbetet i en forsknings- samhällets martyr. Som sådan Kvinnoforskningens målsätt- process är "att 1'orskaren i en bety- har hon varit viktig i kvinnokam- ning att synliggöra kvinnors erfa- delse skall lyckas förstå materia- pen. Alla Sveriges kvinnor är renheter, levnadsvillkor och livs- let/texten/informanten 'bättre' henne ett stort tack skyldig. Med förlopp ligger väl i linje med de än vederbörande förstår sig sitt liv har hon exemplifierat hur tankegångar som utvecklas inom själv"."' Jag förstår inte meningen illa det är ställt med jämlikheten ramen för narrativ teori och med att göra sig mödan att låta i ett av världens mest jämlika län- metodik. Jag ser här ett gemen- människor delge sig sina erfaren- der. Men hon borde ha rätt till samt fält som är fruktbart att heter, 0111 dessa erfarenheter mer. Till sitt liv. Till sin individu- utveckla. sedan ska omtalas av någon som alitet. Hon borde ha rätt till en När det gäller en händelse som "vet hur det egentligen är". identitet som inte baseras på den äktenskapligt kvinnovåld, kom- Lundgren iakttar här en könsskill- mannen utsett åt henne när han pliceras den narrativa teorins nad i förhållande till sina infor- gjorde henne till våldsoffer. Hon grundläggande tankefigur av att manter. Männen var föga intres- borde ha rätt till sitt eget namn, det är flera personer som agerar serade av att omtalas av någon till sitt eget liv, rätt att vara kvin- under våldshändelsen, och det i som "vet hur det egentligen är": na i sig själv. Hon borde ha rätt olika positioner. Där är kvinnan alt vara en kvinna som har erfa- och mannen. Där kan finnas vitt- Tillsammans med kvinnorna hand- renheter av att ha varit utsatt för nen, såsom barn, grannar, släk- lar det om att göra en delvis dold våld - men som inte definieras kunskap synlig. Men med männen tingar och vänner, som i sin tur av dessa händelser eller som blev det redan tidigt i intervjuproces- känns igen främst i sin egenskap intar olika positioner i förhållan- sen klart att de inte var intresserade de till paret. Där återfinnes kan- av någon gemensam kunskapsut- av våldsoffer. Detta ser jag som ske också polis och sociala myn- veckling, utan de skulle upplysa mig en av den feministiska kvin 110- digheter. Det är rimligt att tänka om hur det var."'' våldsforskningens främsta upp- sig att samtliga dessa personer gifter. formulerar olika berättelser, vil- Mitt kunskapsintresse är det Den feministiska kvinnovålds- ket betyder att samma händelse- omvända. Det är den misshandla- forskningen i Sverige har i allt- kan komma att få olika utförande de kvinnan och den misshandlan- för hög utsträckning kommit att och innebörd beroende på vem de mannens förståelse jag vill ta utveckla och styras av rigida teo- som är berättaren. del av. Jag är inte ute efter att retiska ramar som endast tillåter pådyvla materialet / texten / in- Dessa olika berättelser utveck- forskaren att tänka i vissa, på för- las dock inte oberoende av va- formanten min förförståelse, eller hand utstakade, banor. Ett så- randra - därför att de olika be- min uppfattning om vad de egent- dant forskningsperspektiv riske- rättarna har kontakt med varan- ligen tänker eller borde tänka. rar att utveckla en teoriblocke- dra. Narrativiseringen av en vålds- ring som sätter skygglappar mot händelse som äger rum inom Bortom offerrollen andra ideér och tolkningsmöjlig- äktenskapet, med hustrun som De senaste årens sociala defini- heter. Därmed riskeras utarm- offer och den äkta mannen som tionsprocess har fått oss att bli ning och problem med att upp- gärningsman, sker inte i form av uppmärksamma på att ett "lä- rätthålla en legitimitet. Allmän- en monolog, utan som en dialog, genhetsbråk" kan vara kvinno- heten litar på att vi forskare gör eller rent av i form av en hel kör misshandel och att ett "familje- ärliga lörsök att beskriva världen 74 utan förutfattade meningar, och Om vi ska kunna förstå feno- ' Det får da vcere grenser for kj0nn, s utan att vi på förhand bestämt menet kvinnovåld inom äkten- 208. oss för hur det är. Forskningens skapet, om vi ska kunna veta hur 8 aas 226-229. legitimitet är starkt beroende av vi ska hjälpa dess offer och kun- 9 aas 172. att detta förhållande upprätthäl- na bekämpa fenomenet som så- 10 Det får da vcere grenser for kj0nn s les. Men allmänhetens tillit kom- dant, måste vi studera dess socia- 203. mer endast att bestå om forskar- la process i sin helhet, såväl som " aas 205. samhället verkar i enlighet med 1 sina enskilda delar och sociala 12 a a s 201. de värden som förknippas med sammanhang. " "Våldets normaliseringsprocess. ett ansvarsfullt och hederligt Två parter - två strategier" i vetenskapligt arbete. Margareta Hydén JÅMFO rapport nr 14, 1989, s 114. Det perspektiv på kvinnomiss- 14 aas 114. handel som jag här velat presen- Ir' Walker, L The Battered Woman, tera centreras kring förståelsen NOTER Harper and Row, New York 1979. av en social process som ett sam- ' Woman Battering as Marital Act. The 16 Bowker, L H, "A Battered Wo- hälleligt fenomen, vilket äger rum Construction of a Violent Marriage. man 's Problems Are Social, Not under vissa betingelser och som Scandinavian University Press, Psychological" i Gelles, R och Lo- tolkas inom ramarna för specifi- Oslo, 1994. seke, D (red) Current Controversies ka kulturella regler. Kvinnomiss- Kvinnomisshandel inom äktenskapet. on Family Violence. Sage Publ, News- handelns sociala process är bun- Mellan det omöjliga och det möjliga. bury Park, CA 1993. den till tid och dess innebörd för- Liber Utbildning, 1995. 1' Lundgren, E,Det får da vare grenser ändras på så sätt att kvinnomiss- För den som är intresserad vill jag for kj0nn s 111-116. Universitets- handel för hundra år sedan inte även nämna följande arbeten: forlaget, Oslo 1993. betyder samma sak som idag. "Woman Battering as Marital Act: 18 aas 115-119, s 226. I dagens Sverige är våld mot Interviewing and Analysis in Con- 1(1 För vidare resonemang på detta kvinnor betraktat som en tvivel- text" i Kohler Riessman, C, tema, se Hydén, M, Woman Batter- aktig äktenskaplig handling. Miss- Qualitative Studies in Social Work ing as Marital Act. The Construction handel är ingenting en kvinna Research, 95-112. Sage publ, of a Violent Marriage, s 26. Scan- räknar med att bli utsatt för som Thousand Oaks, CA, 1994. dinavian University Press, Oslo följd av kärleken till en man. "Woman Battering and Father- 1994. Misshandel inom äktenskapet är Daughter Incest Disclosure: Dis- 20 Liz Kelly, föreläsning i Folkets Hus heller inte en händelse som courses of Denial and Acknow- i Stockholm 28 januari 1995. självklart upplöser ett äktenskap. ledgement" 1994, Disamrse and " Haavind, 11, 'Vi måste söka efter Gränserna för våldshandlingars Soäely, 5, s 543-565. könets förändrade betydelse" Kvin- legitimitet är oklara och tvetydi- "Det upprepade våldet mot kvin- norvetenskaplig tidskrift nr 3, 1992 s ga- = nor i äktenskapet",Socialvetenskaplig 16-33. Våldshandlingens karaktär av tidskrift, nr 1, 1994, 193-205. 22 Hyden, M och McCarthy, I "Wo- tvivelaktig handling ger stort tolk- "Det blir aldrig som man tänkt sig man Battering and Father-Daugh- ningsutrymme, såväl för förövaren, - erfarenheter från forskning om ter Incest Disclosure: Discourses som för offret och eventuella vitt- kvinnomisshandel" i Eriksson, B-E of Denial and Acknowledgement" nen. Den betyder något för och Näsman, E, Samhällsvetenskap Discourse and Society, i, 1994, s 543- parets äktenskap. En handling av och vardagsetik, s 92-111. Liber Ut- 565. denna karaktär ställer frågor om bildning, Stockholm, 1994. Hydén, M, "Det upprepade våldet skuld och ansvar i fokus, liksom "Verbal Aggression as Pre-History mot kvinnor i äktenskapet och frå- frågor som gäller fara och skydd. ofWoman Battering" 1995,Journal gan om manlig ansvarsbefrielse". of Family Violence, 10, s 55-71. Händelsen är uppbyggd av tre- Socialvetenskaplig tidskrift, nr 1, faser, en förhistoria, en våldsakt 2 Recension av Woman Battering as 1994 s 193-205. och ett efterspel. För att förstå Marital Act i Kvinnovetenskaplig tid- 23 Hydén, L-C och I lydén, M (red) våldshändelsen, och inte minst skrift nr 3-4, 1993 s 112. Berättelsen i samhällsvetenskaplig och hur den kan upprepas, är det 3 aas 112. medicinsk forskning (under utgiv- viktigt att känna till hela detta 4 1 Herrens vold , Cappelens Forlag, ning). förlopp och hur de olika faserna Oslo, 1985. 24 "Att uppenbara det dolda" Kvinno- länkas i varandra. Av betydelse Gud och alla andra karlar , Natur vetenskaplig tidskrift, nr 3, 1992 s 9. är också att följa kvinnan bortom och Kultur, Stockholm, 1990 25 a a s 9. offeirolkn. Av betydelse är också 5 Det får da vcere grenser for kj0nn s 22, att förstå händelsens betydelse Universitetsförlaget, Oslo 1993. bortom parets perspektiv: Vad 6 Forskningsprogram om kvinnemiss- betyder det exempelvis att ha handling, Norges allmennviten- Replik från Eva Lund- äktenskapligt kvinnovåld som skaplige forskningsråd, Rapport gren i nästa nummer. uppväxtmiljö? nr 1-7" 1985-1992. 75

dant som hennes förstånd skådande själv kan plattas ut till undrar över. Den senmedeltida ingenting. västkyrkans tradition av symbo- ler och tänkesätt tillhandahöll Räddas till livet ett rikt, färgstarkt språk för exi- stentiella erfarenheter. Den läsa- av sina visioner ren som uppbådar ett uns tåla- Uppenbarelserna inramas av en mod med teologisk retorik kan berättelse om någon som är ho- VÅRA FÖRMÖDRAR lätt se hur anslående och inta- tad till livet genom sjukdom. gande hon är. Det är dramatiskt. Hennes Samtidigt kan man i en del ef- kropp stelnar, blicken skymmer, Medeltida mystiker tervärldskommentarer också mär- och andan tryter, hon tror hon med färgstarkt språk ka hur hon, liksom hennes samti- ska dö, och en präst håller upp da, har sina svårsmälta drag för ett krucifix. Då kommer den för- just nu finns ett stort intresse för ättlingar sexhundra år senare. sta visionen, som blir vändpunk- medeltid och för mystik. An- ten mot hälsa och liv. tagligen är vi trötta på något i vår Sjukdomsskildringen är nog på- Genomskinliga tablåer egen tid och söker annat. taglig och utförlig liksom syner- 1 1300-talets Europa var det Julian av Norwich undfick i maj na, men samtidigt stiliserad. Alla ännu mer utpräglat så, att gamla 1373 en rad syner, uppenbarel- möjliga stadier är tre, och de steg- förhållningssätt inte räckte till, ser. De finns nu-dtecknade i en ras som i sagor, det hela ser människor tvingades ut i nya ytt- kortare, ursprungligare version legendartat ut. Den 'Julian" som re och inre erfarenheter. Diger- och en längre, senare, mer teo- vi ser i texten är en jordmån, ur död och krig härjade som bekant, logiskt genomarbetad.1 vilken det kommer syner, bilder. och kyrkliga och värdsliga insti- Hon är sjuk och dör nästan, hon tutioner vacklade. Det var en lid Och därvid såg jag plötsligt det röda räddas till livet. Vi bevittnar en för mystiker. blodet rinna ner från under kronan, skapelseakt, som blir en fräls- Vad söker vi, och vad kan vi varmt och fritt och ymnigt flödande, ningsakt. Både ramen och bild- finna hos dem? en levande ström, precis som det var sviten ger uppenbarelsernas vä- vid det tillfälle när törnekronan sentliga budskap om död och trycktes på hans välsignade huvud.2 uppståndelse. Stor leolog och mystiker Men den här ramberättelsen Mest betydande i England under Sexton syner följer och ur dem har lite för okritiskt tolkats som 1300-talet var Julian av Norwich. vecklar sig insikter om hur tillva- enkel biografisk redogörelse, och Hon har prisats som stor teolog ron innerst är beskaffad. det har spekulerats psykologise- och mystiker, hennes prosa på Bilderna är på en gång påtag- rande om Julians person och liv. folkspråket ger henne en viktig liga och transparenta. De lagras Egentligen vet man inte mycket plats i engelsk litteratur- och över varandra, de glider dröm- om henne, men somliga sentida språkhistoria, och under 1900- spelsaktigt ihop och isär, insikter skribenter har så gärna velat se talet har hon tilldragit sig allt stiger upp och omger som orna- henne som en av oss, en egentli- större intresse. I Norwich blev ment. l.ite av synliggjord and- gen vanlig kvinna, olärd, helst hennes eremitcell återuppbyggd ning är det över bildräckan, eller änka som förlorat man och barn invid kyrkan S:t Julian, hon har visuell medvetandeström. Del är i digerdöden. Kan vi bäst tycka inspirerat författare som T S lätt att associera till glasmålning- om henne om hon blir lättill- Eliot, Iris Murdoch och W H ar eller ännu mer eteriskt: luft- gänglig? Auden, och studiegrupper bildas scenerier, alldeles genomskinli- kring hennes nedtecknade uppen- ga tablåer. Vackert, tilltalande barelser, Showings. Dock har hon för modern litteratursyn, eller Utövade själavård al cl rig kanoniserats som officiellt hur? Jrån sin cell helgon, och i vidare kretsar är Samtidigt: sådana här visio- För hennes livsform hör väl till hon trots all bevisad högaktning ner, ofta av Kristus, som medelti- det verkligt svårbegripliga för relativt okänd. da kvinnliga mystiker hade, nutida, socialt lagda människor. Julian framstår som så sympa- omtolkas lätt nu i freudianska Hon var alltså reclusa, anako- tisk — allsidig och helgjuten. termer som "egentligen" erotis- ret, en sorts eremit som levde på Känsla och intellekt hör ihop, ka, sexuella, korsfästelsescener en gång isolerad och mitt i hon har en gudsbild som är kan bli "sadism" och maso- gemenskapen. Hon hade en cell både faderlig och moderlig, och chism" - precis som mystikernas invid kyrkan S:t Julian - därav hon tar emot sina friska visioner askes riskerar att helt simpelt ses det namn hon går under, som är med stor öppenhet och ställer som anorexia. Och det som var ett mansnamn - och cellen hade samtidigt envisa frågor om så- det verkligt väsentliga för den ett fönster in mot kyrkan och ett 76 som vette utåt staden. Genom bytt mot mellanmänskliga band. Då skall du veta, kärlek menade han. det ena följde hon kyrkans guds- Till och med i kyrkornas predik- I kärlek har han gjort allting, tjänstliv, genom det andra kun- stolar talas inte mycket om vad kärleken fanns före vår början, de hon utöva själavård. En tjä- Gud nu vill människan, utan och kärleken varar utan slut. narinna hjälpte till med praktis- mer om hur människan kan an- Om du minns detta skall du förstå ka bestyr. Själv skulle hon inte i vända Gud för tröst och lind- kärleken mer och mer. livstiden lämna sitt boställe, se- ring. I denna kärlek är vårt liv. dan hon en gång blivit invigd av Antagligen tjänar alldeles jor- biskopen genom en formlig be- disk kärlek nu ofta som reli- Marie Louise Ramnefalk gravningsceremoni. gionssurrogat, den får bli den Denna invigda och reglerade totala livstolkningsram som reli- 1 Julians av Norwich uppenbarelser, ensamma livsform utgjorde ett gion annars är. "Showings", finns att läsa på mo- stånd för sig i samhället. Staden Och vi avstår gärna från avstå- dern engelska i en utgåva av Norwich, med kanske sjuttiotu- endet. Vi överlämnar oss åt det Edmund Colledge och James Walsh i serien The Classics of Western Spi- sen invånare vid mitten av 1300- mångahanda, åt distraktionen, rituality, Paulist Press, New York talet (före pesten) hade minst och tror att när vi lägger till 1978 samt i en utgåva av Clifton ett fyrtiotal eremiter av detta något i våra liv, så lägger vi bara Wolters, Julian o/No)wirh, Revelations slag, och staden var stolt över till. Förströelse drar oss mot ytan of Divine Ijwe, Penguin, London dem. av oss. 1966. Marie Louise Ramnefalk har Anakoreter var förstås, redan Somliga blir nostalgiska inför skrivit inledningen ull den svenska då, kritiserade från somliga håll medeltiden. Andra intresserar utgåvan Uppenbarelser av den gudomli- för att de bara tänkte på sin egen sig också för de medeltida men ga kärleken, översättning av Tryggve Lunden, Gunilla Lundberg-Björk själs frälsning och inte brydde vill gärna liksom nita dit dem och Sture Lundberg, Artos, Skel- sig om medmänniskorna till- som kufiska och få bekräftat att lefteå 1991. räckligt mycket. Fast genom sin man själv ändå har rätt. Eller 1 Min översätUring. med tiden allt större andliga man gör om det avlägsna till erfarenhet, sin egen förankring i något bekant. Det kan bli som en djupare livsstruktur, kunde en sådan där Hollywoodfilm, där faktiskt anakoreten också göra nunnor har läppstift och blixtlås samhällelig nytta. Hon eller han och älskar någon på jordiskt väl- kunde bistå med själavård till bekant vis. behövande medmänniskor, inte Vi har vunnit mycken kunskap ge praktisk hjälp men i bästa fall som de inte hade. Vi har förlorat hopp och inre helande till män- kunskap som för dem var själv- niskor i förtvivlan och misströs- klar. Vi kan låta bli att fylla igen tan. allt vi inte begriper av dem, hålla Och genom själva sitt exempel öppet. Vi förstår inte oss själva kunde hon eller han övertyga heller. De kan belysa oss. om att mycket av det som män- KÅSERIET niskor brukar bekymra sig om här i världen inte är hela verklig- Himmelsk kärlek heten; den tar inte slut med I en lyrisk berättelse om Julian av egendom, relationer, hälsa, väl- Norwich, Julian såg Gud (Artos gång. 1992), ville jag vara lojal mot En resa till världen Men samhällsnytta och med- hennes seende och uttryckssätt mänsklighet var inte huvudsyfte och tala om hennes lid, livsform Äntligen på väg! Sedan i januari utan biprodukt - till böneliv och och syner alldeles rent och en- hade vi planerat resan. Sökt vilja att leva för Gud. kelt, på elementärt och renskalat pengar för att kunna åka, betalat Och det är förstås på tvärs mot språk. Efter att bildsviten böljat in anmälningsavgiften och se- all sekulariserad normalitet nu, färdigt får hon själv summera, dan väntat och väntat på att få all vår relationsbesatthet och om en annan sorts kärlek än den besked om vi skulle komma familjefixering, vårt välfärdsin- de flesta filmer och romaner nu med, om vi skulle få visum, om riktade socialarbetarsamvete, handlar ont: konferensen överhuvudtaget våra slag av kärleksideal och vår skulle bli av. På planet hamnade syn på vad medmänsklighet är. Länge efter att Julian sett jag bredvid en kvinna från Da- "Älska och arbeta" är Freuds det som Gud visat henne larna. Hon hade deltagit i ett påbud för mental hälsa, en seku- undrade hon vad han menade. kvinnoprojekt i sin kommun och lariserad motsvarighet till det Många år efteråt skulle nu berätta för kvinnor medeltida "ora et labora", bed sade det i henne: Jaha, från hela världen hur hon och och arbeta. Gudsförhållandet är du vill veta vad Gud menade? de andra projektdeltagarna ha- 77 de arbetat för att öka kvinnors de program, precis som en OS- len. Jag reste för att få veta vad inflytande. Hon utstrålade pre- invigning, alla dessa barn och kvinnorna från tredje världens cis samma spända förväntan som ungdomar som med fullständig länder har att säga. Vilka är de- jag kände inom mig. Vad hade vi precision genomförde exakt ras erfarenheter, vilka är deras gett oss in i? Vad skulle vi få upp- likadana rörelser. A andra sidan visioner och strategier? Jag lyss- leva? Ar det möjligt att uppnå alla dessa kvinnor, alla dessa fan- nade och jag lärde mig mycket. 1 något genom att åka till en en- tastiska kläder och klumpen i en workshop om kvinnornas partistat på andra sidan jordklo- bröstet som gjorde att tårarna situation i Kambodja fördes en tet? Framför mig hade jag ett började rinna när den jättelika diskussion kring möjligheterna FN-dokument på 150 sidor, fyllt flaggan med NGO-emblemet lyf- att förbjuda landminor. En kvin- med parenteser kring allt från te från gräsmattan rakt upp i na från väst menade att delta var meningar till stycken som FNs den blå himlen med hjälp av en omöjligt eftersom landminorna förhandlare hittills inte kunnat enorm ballong. Visst måste vi är ett alltför billigt och effektivt enas kring. Nu var det sista chan- tusentals kvinnor från alla värl- vapen. En av de kambodjanska sen, i Beijing skulle slutförhand- dens hörn kunna rubba män- kvinnorna replikerade: "Det lingarna ske. Hur många paren- nens makt. finns inget som är omöjligt, det teser skulle finnas kvar 0111 två tar bara lite längre tid att ge- veckor? Skulle Vatikanen och de Vårt hotell låg i utkanten av nomföra." muslimska fundamentalisterna Beijing och varje morgon klock- lyckas urvattna dokumentet an halv åtta hämtades vi upp av Hur orkar de? De kvinnliga po- totalt? en buss som tog oss de knappa litiker från Rwanda och Burundi sex milen till Huario, en förstad som jag mötte i en workshop där Det var varmt när vi landade. till Beijing med 250 000 invånare jag som enda vit kvinna ändå Vi var nervösa och undrade hur och platsen för NGO-konferen- kände mig välkommen. Hur or- många blanketter vi skulle behö- sen. Området var stort, ungefär kar de arbeta för demokrati, för va fylla i innan vi släpptes in i lan- 40 hektar fyllda av skolbyggna- kvinnors rättigheter att delta det. Hade jag verkligen räknat der, hotell, tält och kongress- och påverka när deras land drab- mina dollar och resecheckar hall. Överallt pågick seminarier, bats av folkmord, när de själva rätt? Visst hade jag sett till att workshops, paneler och kultur- har förlorat familjemedlemmar plocka ur Amnestys rapport om evenemang, från nio på morgo- och vänner i krig som är värre än mänskliga rättigheter i Kina nen till halv elva på kvällen. vad vi någonsin kan föreställa innan jag stängde igen min väs- Under de nio dagar som konfe- oss? Men de står där, raka i ryg- ka? Passkontrollören tittade gan- rensen pågick blev konferenska- gen och talar om vikten av kvin- ska oengagerat i mitt pass och talogen allt mer tummad och nors deltagande och vilka strate- viftade förbi mig. Bagaget hade fylld med markeringar för de gier som kvinnliga politiker mås- redan börjat rulla in på bandet seminarier och andra aktiviteter te använda sig av för att få män- och innan vi visste ordet av så som jag bara inte fick missa. Hur nen att lyssna. Om hur viktigt stod vi ute i ankomsthallen. Vad skulle man kunna välja när det det är att lära sig männens språk, enkelt det gick! Vägen från flyg- pågick ett hundratal aktiviteter att inte utmana med sina kläder platsen in till Beijing var kantad parallellt? utan klä sig i dräkt och blus för av färgglada vimplar och flaggor. att ge ett seriöst intryck. Jag hör Det var i alla fall ingen hemlig- min egen röst när jag står i klass- het att två stora kvinnokonferen- Visioner och strategier rummet hemma i Sverige och ta- ser snart skulle inledas. På vissa från tredje världens kvinnor lar om kvinnors situation i politi- ställen såg vi stora banderoller Det första seminariet gav mig ken. Ar maktordningen mellan med mottot för NGO Forum on den devis som jag sedan levde kvinnor och män verkligen så Women - "Equality, Development efter under resten av konferen- här lika, trots de otroliga skillna- and Peace". sen. En svart amerikansk kvinna der som finns mellan våra län- som arbetade med hälsofrågor der? Visst visste jag det innan jag avslutade sitt anförande med åkte till Beijing. Jag har skrivit Kvinnokonferens orden: "Glöm aldrig bort att vi om det, jag har undervisat om istället för OS alla har två öron men en mun, det, men jag har inte känt det i kroppen som jag gjorde denna Invigningen skedde på Olympic och att det betyder att vi måste heta dag i Huario, i ett rum fyllt Stadion i Beijing. Kineserna gick lyssna dubbelt så mycket som vi med svarta kvinnor i underbart miste om de olympiska spelen, talar." Hos mig som vit, medel- vackra klänningar samt en blek men fick istället 25 000 kvinnor klass, heterosexuell akademiker västerländska iklädd shorts och från hela världen på läktarna. Vi gick hennes budskap rakt in i t-shirt. fick se allt som Kina kunde visa hjärtat. Jag hade inte rest till upp i akrobatik, dans och musik. kvinnokonferensen i Kina för att På konferensens andra dag Jag kände mig omtumlad. A ena ge världens kvinnor receptet på gick vi i vår första demonstra- sidan detta mycket välregissera- den svenska jämställdhetsmodel- tion, och den skulle följas av fler. 78

Det var de koreanska och kine- drade tillsammans upp mot det diska institutet för kvinno- och siska kvinnorna som krävde upp- afrikanska tältet. När Winnie könsforskning, A Tool for rättelse för de kvinnor som un- Mandela lyfte sin näve och ropa- Change - Women's Studies and der andra världskriget blev offer de "Amandla" och svarades av ett Gender Research in the Nordic för de japanska soldaternas sexu- hundratal kvinnor inne i det Countries. Drude Dahlerup från ella övergrepp, deras system med sprängfyllda tältet så kunde jag Danmark, Carita Peltonen och så kallade sexslavar. Ett hundra- själv inte låta bli att ropa med. Liisa Huusu från Finland, Tove tal kvinnor gick på två rader bä- Samtidigt tänkte jag på den bild Beate Pederson från Norge och randes ett långt, vitt tygstycke av Winnie Mandela som svenska jag försökte tillsammans visa på emellan sig. Demonstrationen media har gett. Står hon verkli- den nordiska kvinnoforskning- var helt tyst, och viskande fråga- gen för kvinnokamp? Ar inte ens betydelse när det gäller att de vi en koreansk kvinna om de hon en korrumperad maktmän- stärka kvinnors ställning i alltid brukar demonstrera på del niska? Den sydafrikanska kvinna Norden. här sättet. Hon svarade: "Nej, vi som jag köpte en klänning av - liar aldrig demonstrerat tidigare." ett försök att konkret få med mig Återigen hade vi tagit vår egen lite av den afrikanska styrkan - Iranska åsiktspoliser demonstrations- och yttrandefri- ville ha Winnie Mandela till Men kontrollen då? Att vi var het för given. Även om vi inte Sydafrikas nästa president. And- tvungna att gå igenom säkerhets- fick demonstrera utanför områ- ra har säkert andra åsikter. kontroller innan vi kom in på det, bland invånarna i Huiaro, Varje kontinent hade sitt eget konferensområdet uppfattade vi nådde våra budskap ut i världen tält med utställningar och aktivi- som ett skydd för vår egen säker- via det enorma massmediaupp- teter. De nordiska länderna het. Men vi vet att Amnesty, de båd som alltid dök upp vid dessa hade även sitt eget rum, Nordic exil-tibetanska kvinnorna, de les- tillfällen. Under hela konferen- Room, som mötesplats för de biska grupperna och journalis- sen cirkulerade även namnlistor. nordiska deltagarna. Där hölls terna var övervakade och blev Jag vet inte hur många jag skrev även så kallade "briefings" med trakasserade vid vissa tillfällen. på, men de var många och hand- representanter från de nordiska Detta är fruktansvärt och inget lade framför allt om krav på för- ländernas officiella FN-delega- att försvara, men det jag hade bättringar av kvinnors villkor i tioner. En av nackdelarna med hoppats att journalisterna kun- krigshärjade områden. Fredsar- att NGO-konferensen var för- nat skildra något annat än sin bete var en fråga som stod i lagd utanför Beijing var avstån- egen verklighet. Kvinnokonfe- fokus på konferensen och min det till FN-konferensen. Jag tror renserna handlade om hela värl- egen okunskap kring hur våld- att vi alla var uppfyllda av nya dens kvinnor. Jag skulle ha ön- täkter används systematiskt i insikter och ny kunskap som vi skat att de frågor som stod i cen- många krig, inte enbart i forna ville förmedla till de officiella trum på NGO Forum on Women Jugoslavien , förbyttes i kunskap, delegationerna för att få dem att - sexualiserat våld, mänskliga, ilska och sorg. driva vissa frågor hårdare. politiska och ekonomiska rättig- Många av oss tror jag också upp- heter, fred, hållbar utveckling levde en viss maktlöshet i vår med mera med mera - också Makt - och maktlöshet strävan att som representanter hade fokuserats i medias bilder. Det var inte bara de organiserade för kvinnoorganisationer, grup- Den kontroll som vi drabba- aktiviteterna som gjorde NGO- per och nätverk vara med och des av kom främst från ett annat konferensen till en oförglömlig påverka när världens stater gjor- håll än det kinesiska.Jag deltog i upplevelse. Överallt fanns utställ- de upp om kvinnors rättigheter. fem eller sex seminarier som ningar, försäljning av hantverk. 1 Samtidigt är ju processen myck- behandlade olika frågor ur ett mitten av området fanns en stor et långt gången när förhandlar- muslimskt perspektiv. Spänn- öppen plats med bord, stolar och na sätter sig vid förhandlingsbor- vidden var stor, allt från mycket färgglada parasoller - som skyd- det. Jag tror ändå att den dialog kritiska röster som menade att dade både mot sol och regn - där som vi vid två tillfällen fick möj- islam bär på ett inneboende spontana möten uppkom hela lighet att föra med de svenska kvinnoförtryck till högläsning ur officiella delegaterna var värde- tiden. En eftermiddag när solen Koranen. Den gemensamma full för både de och oss, kanske gassade som värst satt vi i skug- nämnaren för alla dessa semina- främst för det långsiktiga arbetet gan, drack läsk och pratade med rier, förutom anknytningen till i Sverige för att försöka luckra en kvinna från Sydafrika. Plötsligt islam, var de iranska männen. På reste hon sig upp och skrek upp maktordningen mellan kvin- nor och män. alla de seminarier där jag deltog Winnie, Winnie! Myckel riktigt, fanns minst en man med video- där kom Winnie Mandela gåen- De nordiska kvinnorna arran- kamera som filmade alla som var de, omgiven av en liten grupp liv- gerade även seminarier och and- kritiska till det fundamentalistis- vakter. Snabbt bildades en pro- ra aktiviteter. Själv deltog jag i en ka budskapet. Att jag finns regis- cession efter henne, och vi van- workshop anordnad av det nor- trerad någonstans i den iranska 79 regimens arkiv känns obehagligt NGO-kansliet i New York gjorde tionen. Liksom flera av sina kol- men är ingenting i jämförelse det möjligt för kvinnor som leger i den manliga delen av den med den rädsla som bland annat aldrig varit längre än några mil radikala åttitalsrörelsen var han de kurdiska kvinnor, med svens- från sin hemby, än mindre suttit skeptisk till det kvinnoförtryck- kt medborgarskap, som reste i ett flygplan, att delta i NGO ande äktenskapet, och han före- med oss upplevde. Vid vissa till- Forum on Women. språkade jämlikhet mellan kö- fällen vågade de inte bära sina "Vad fick ni veta när ni var i nen. Man har emellertid skäl att namnbrickor eftersom de ville Kina?" frågade journalisten när misstänka att denna sympati för skydda sin identitet. Flera av vi vid hemkomsten blev intervju- kvinnosaken hos Strindberg och deras väninnor med släktingar ade i lokaltidningen. Jag tror andra åttitalister hade egoistiska kvar i Iran hade blivit hotade av inte att jag fick veta något nytt - i motiv. iranska regeringsrepresentanter. alla fall inget som jag inte kun- Anslutningen till emancipa- Men de stod upp och genom- nat ta reda på hemma om jag tionstanken kan ses som ett in- förde sin egen workshop om verkligen hade ansträngt mig. slag i den allmänna kritiken av kvinnorna i Kurdistan, och jag Däremot fick jag känna mina samhället. Så länge kvinnans fri- fick en liten insikt i hur det är att kunskaper och min feministiska görelse endast riktade sig mot vara förtryckt och förföljd. övertygelse in på bara huden. den förhatliga äktenskapsinstitu- Jag tackar min lyckliga stjärna tionen kunde kvinnan räkna för att bojkottstanken inte stan- med åttitalisternas stöd. För- Gräsrötter eller elit ? nade många dagar i mitt huvud. hällandet blev annorlunda när "Kvinnokonferensen i Kina. den Vill du läsa FN dokumentet eller kvinnan i sitt konkreta handlan- var väl bara för välbärgade kvin- ta del av annan information de gjorde anspråk på jämlika vill- nor som redan har inflytande" är kring konferenserna, använd kor. Bemötandet av Victoria Be- en vanlig kommentar som mött Internet. nedictssons romaner kan utgöra mig sedan jag kom hem från Adressen är: ett bra exempel. När hon i roma- Beijing. Exemplet med Winnie http://www.iisd.ca/linkages/wo nen Pengar lämnade ut sina erfa- Mandela kan ju peka på detta, men.html renheter från ett förtryckande och vem var den mest uppmärk- och förkvävande konvenansäk- sammade deltagaren på NGO- Malin Rönnblom tenskap var det ett användbart konferensen? Jo, Hillary Clin- stoff i radikalernas händer. Men ton, hustru till USAs president. då hon senare övergav den själv- Visst var det många politiker, biografiska genren och prövade byråkrater och akademiker där. sina vingar i fiktionen genom att Kvinnor som har möjlighet att skildra ett möjligt kärleksförhål- skaffa resurser för att delta, pre- lande mellan man och kvinna, cis som vår grupp på fem forska- blev hennes roman av Edvard re från Umeå universitet. Jag vill Brändes, Georg Brändes bror, inte påstå att dessa kvinnor inte stämplad som "dameroman", dvs har kämpat får att nå sin posi- en förljugen, romantiserad pig- tion, men det är en annan sak. roman. Den viktigaste frågan för mig är huruvida en liten grupp elitkvin- nor ska avgöra andra kvinnors Kvinnohatet förbundet framtid. De som förhandlade med, maktens alla aspekter om FN-dokumentet är självklart Till skillnad från flera andra en elit, och det är svårt att veta idealistiska åttitalsradikaler lever hur mycket "gräsrotskvinnor" Strindberg i ett nära förhållande har kunnat påverka sina länders Djärvt grepp till kvinnoemancipationen i slu- delegationer. Hur är det förres- över Strindbergs tet av 1870-talet. Det är då som ten med Sveriges ståndpunkter han och Siri von Essen flyttar ihop ur det perspektivet? författarskap för att leva i enlighet med jämlika Gräsrotskvinnorna var ingen och radikala ideal, såsom skilda majoritet, men de fanns där. Margaretha Fahlgren, Kvinnans sovrum och skilda ekonomier. Det Den kambodjanska bondkvin- ekvation. Kön, makt, rationalitet i är denna närhet som gör hans nan som fått ett ben avslitet av Striyulbergs författarskap, Carls- utfall mot kvinnan så infektera- en landmina, den indiska män- sons. Stockholm, 1994. de och bittra när han i mitten av niskorättsaktivisten och hemvår- 1880-talet förvandlar sig till den darna från Sundsvall. Projektet 1 början av f 880-talet var August svenska litteraturens mest fram- "Skicka en syster till Beijing" som Strindberg fortfarande en av an- stående kvinnohatare. bland annat administrerades av hängarna till kvinnoemancipa- Den stora förtjänsten med 80

Margaretha Fahlgrens undersök- av kvinnan som Strindberg har, linjerna mellan jaget och den ning är att hon visar hur nära för- men även sedan skilsmässan är andre suddas ut". Istället är det bundet kvinnohatet hos Strind- ett faktum vägrar Strindberg att Axel som till sist blir den verklige berg är med makten i alla dess se hennes verkliga jag. Det är dåren. aspekter, makten över samhället, endast på distans, eller som text, Skälet till att skillnaden mel- makten över kroppen och förnuf- kvinnan kan motsvara den bild lan Axels jag och Maria som den tet. Det är också befriande att han gör sig av henne. andra suddas ut är, skriver Fahl- hon, trots mängden Strindbergs- Därför är också åttitalsverken gren med ett resonemang häm- entrepenörer inom svensk litte- mer intressanta att behandla uti- tat från Freud och psykoanaly- raturforskning, vågar ta ett så från ett genusperspektiv, än de sen, den transferens eller överfö- djärvt grepp över Strindbergs visserligen vackra men mer dun- ring som Axel gör i förhållande författarskap. Hennes studie kelt symbolistiska och abstrakta till Maria. Det vill säga, att det spänner således från En dåres för- senare dramerna. Det märks ock- manliga jaget både profilerar sig svarstal i slutet av 1880-talet till så i Fahlgrens analyser. Hon styr- mot och identifierar sig med sin de sena verken i slutet av 00- ker förvisso sin tes, att Strindberg kvinnliga motpart, t början av talet. Därigenom har hon verkli- försöker att försona sig med romanen är detta inget problem gen möjlighet att studera hur kvinnan genom att idealisera för Axel. Han har den objektive- Strindberg brottas med och slut- och därmed marginalisera hen- rande bilden av Maria som upp- ligen för sig själv löser proble- ne, med analytiska nedslag i de höjd madonna och jungfru, dvs met med kvinnans ekvation. senare verken. Men det är i ka- gränserna mellan man och kvin- I slutet av 1880-talet är det pitlen om åttitalsverken som na är tydligt åtskilda. I och med uppenbart att kvinnan för Fahlgrens närläsningar är mest att Maria faller från sin piedestal Strindberg representerar ett på- detaljerade och infallsrika. Det uppluckras emellertid gränserna tagligt hot mot manligheten och hindrar dock inte att jag har kri- och bilderna blir alltmer subjek- makten i samhället. 1 verk som tiska synpunkter på en del av tiva. Det är således egna upple- En dåres försvarstal, Fodren och Fahlgrens resonemang och an- velser av omedvetna drifter och Fröken julie söker Strindberg att greppssätt. För att tydliggöra perversioner som formar bilden på alla plan bekämpa kvinnans mina invändningar inriktar jag av henne. anspråk på att göra sig hörd i mig här på att behandla kapitlet Därför förmår inte Axel be- samhället. Just därför att han om En dåres försvarstal, hälla den överlägsna, distansera- konkret känner sig hotad av de positionen, menar Fahlgren. kvinnan blir tonläget i hans tex- Framställningen blir alltmer sub- Strindbergs svar på kolet ter från denna tid i det närmaste jektiv och kaotisk, och slutar i ett från kvinnofrigörelsen hysteriskt, samtidigt som de ger sammanbrott där jaget ser döden uttryck åt en rousseanskt färgad FM dåres försvarstal skrevs 1887-88 som enda utväg. Fahlgren skri- längtan efter en tid då kvinnan och är Strindbergs uppgörelse ver: visste sin "naturliga" plats och med sin första hustru, Siri von patriarkatet satt i orubbat bo. Essen. Det är uppenbart att ro- Det är en "dåre" som talar i roma- manen är självbiografisk, trots att nens slut; det finns inga rationella huvudpersonerna försetts med argument att använda utan det som Attitalsverken intressantast namnen Axel och Maria. Fahl- återstår är den våldsamma vredens ur genusperspektiv gren anser att romanen måste och rädslans vokabulär. Och det är I Strindbergs senare verk som betraktas som ett direkt svar på en person i underläge som talar, för Påsk, Ett drömspel och Spöksonaten hotet från den kvinnliga emanci- utan Maria upplever sig Axel ta ste- är hotet inte längre påtagligt var- pationen. Det är ett hot som i get ut i tomrummet där döden fram- för bilden av kvinnan blir en grunden skakar om mansrollen, står som en lockelse. annan. Det blir åter möjligt för och därigenom visar manlighets- Strindberg alt mytologisera och begreppets ambivalens och kom- idealisera kvinnan, på grund av plexitet. Författaren döljer sig bakom försvarstalets retorik att han nu har henne på avstånd. Utgångspunkten för Axels be- Kvinnan blir konstnärens musa rättelse i romanen är att bemöta Det är visserligen lovvärt att Fahl- och den möjliga vägen till kun- hustruns anklagelser om att han gren skiljer mellan Strindberg skap och försoning med livet. skulle vara galen. Därav dåren i som författare och Axel som be- Fahlgren visar hur Strindberg romanens titel. Axel tar på sig rättare, ty romanen måste läsas söker att forma den betydligt dårens mask för att visa att det i just som en roman och inte som yngre hustrun Harriet Bosse själva verket är Maria som är den en "ren" självbiografi. Men efter- efter de ideala kvinnobilder han vansinniga. Nu hävdar Fahlgren som hela hennes undersökning samtidigt skapar i sina dramer. att Axels projekt misslyckas. Han går ut på att frilägga könsproble- Harriet Bosse själv finner sig inte trasslar in sig i sin historias kom- matiken i Strindbergs författar- länge i att leva upp till den bild plicerade härvtrådar och "skilje- skap. implicerar hon att Axels 81 sammanbrott också är Strind- ändlösa inferno", säger Axel: digt kretsar kring den problema- bergs, och det menar jag är att För min del tvekar jag inte ett ögon- tiska kvinnan och den manliga gå i Strindbergs fälla. Fahlgren blick att uttala domen skyldig över identiteten. Fahlgrens undersök- försummar helt enkelt att reflek- detta monster, som vållat min förti- ning är därför ett viktigt bidrag tera över den form, försvarstalet, diga död. till genusforskningen. Den be- som Strindberg valt att stöpa sin handlar en period när mannens berättelse i. För mig signalerar detta inte "tom- maktposition på allvar ifrågasat- Försvarstalet, eller apologin, het" och "död" som Fahlgren häv- tes av den framväxande kvinno- har en lång genrehistoria och dar, utan snarare ett hämndlystet rörelsen, och är därför väsentlig dess viktigaste retoriska känne- triumfatoriskt skuldbeläggande av för förståelsen av mannens och tecken är urskuldandet. Urskul- kvinnan. kvinnans vidare öden i moderni- dandets retorik är ytterligare en Det ger också ett annat per- teten. mask, förutom dårens, bakom spektiv på Strindbergs roll i det vilken Strindberg kan skydda sig hela. Han behöver aldrig riskera och behålla distansen till sin att förlora distansen och kon- Anders Ohman berättelse. I essän "Själamord", trollen över sin berättelse, samti- som även Fahlgren citerar, skri- digt som han uppnår sitt syfte att ver Strindberg om behovet att lämna ut de mest skamliga detal- säga sanningen men pekar sam- jerna ur sitt samliv. En dåres för- tidigt på svårigheten att vara san- svarstal är alltså inget samman- Svenska konstnärspar ningssägare. F.n strategi för san- brott för Strindberg, vare sig det inom samma ram ningssägaren, menar han med gäller hans manliga identitet en referens till Hamlet, är att eller hans individuella psyke. Ingamaj Beck & Barbro anta dårens mask. Problemet är Det var nog alltid andra som blev Waldenström (red). Dubbelpor- emellertid att, liksom för Ham- offer i Strindbergs dramer, ty trätt. Konstnärspar i seklets början. let, riskerar denna mask att bli själv gick han ständigt vidare till Natur och kultur, Stockholm sanningssägarens verkliga ansik- nya diktverk och nya kvinnor. 1995. te. Detta problem kan Strind- Det säger också något väsentligt berg lösa med hjälp av urskul- om den manliga identiteten, 1 den feministiskt orienterade dandets retorik. I skydd av ur- som inte är lika smickrande som forskningen om kvinnliga konst- skuldandet kan han nå fram till ett sammanbrott men som kan- närer uppmärksammades tidigt det han mest av allt eftersträvar, ske är mera sant. civilståndets betydelse för deras nämligen att skaffa sig en scen livstrategier. I vissa fall kunde ett där han kan bekänna det mest äktenskap underlätta eller t o m intima både från sitt samliv med Förvanskar teorierna vara förutsättning för ett konst- Siri von Essen och de ambivalen- närskap, i andra var det tvärtom ta känslor och drifter han själv En annan invändning har jag ett hinder eller en komplikation. erfarit. Men genom att urskulda mot Fahlgrens sätt att använda En speciell situation uppstår sig och lägga skulden på kvinnan sig av olika teorier. Ofta har des- dessutom i äktenskap eller i kär- slipper han förknippas med den sa ingen genomgripande konse- leksrelationer, där bägge är svaghet som den bekännande kvens för hennes analyser, utan konstnärer. Sådana relationer alltid riskerar. används mest för att illustrera resonemang hon för, vilket ofta finns dokumenterade sedan Det existerar således ytterliga- förvanskar teorierna. Ett exem- 1600-talet. Allteftersom empirisk re en nivå, författarens eller den pel är hennes användning av forskning och teoribildning ut- implicite berättarens, att ta hän- Peter Brooks The Melodramatic vecklats har kunskaperna om syn till i analysen av En dåres for- Imagination för att förklara över- och komplexiteten i konstnärli- svarstal. Gör man det framstår drifterna i En dåres försvarstal. ga partnerskap breddats och för- inte Axel som en "person i under- Hos Fahlgren blir den melodra- djupats. Där den kvinnliga par- läge" som ser "döden som enda matiska föreställningsvärlden en- ten från början var utgångs- utväg". Här berättas istället om en bart en psykisk kategori, och det punkt för forskning bar parrela- person som befinner sig i ett är svårt att känna igen Brooks tionen med dess många sociala sådant tillstånd. Och skulden för teori som också kopplar melo- och konstnärliga implikationer detta lägger både Axel, och för- dramat till en social, moralisk först från mitten av 1980-talet fattaren, naturligtvis på kvinnan. och etisk nivå. Det är dessutom hamnat i fokus. I intervjuer med Det ger ett helt annat perspektiv nästan omöjligt att tänka på En europeiska och amerikanska på berättelsen och pä Axels sista dåres försvarstal som en melodra- kvinnliga modernister redan i ord i romanen, som jag här cite- matisk roman. början av 1970-talet satte Cindy Nemser fingret på äktenskapet rar efter Oslo-manuskriptet. All- Trots dessa invändningar är och dess betydelse för deras liv deles innan de sista radernas "må Fahlgrens bok en värdefull stu- och konst [Art talk, 1975). döden rycka mig bort från detta die av ett författarskap som stän- 82

hör hemma. Tyvärr saknas en en avslutande sammanfattning. Likhetstecken mellan redovisning av denna kontext i Begreppet äktenskaplig pakt, kreativitet och manlig sexualitet förordet. Redaktörerna hänvisar som tas upp i inledningen, åter- i stället till icke namngivna skri- kommer bara hos Ingamaj Beck En avgörande impuls inom konst- benter som tidigare "fokuserat och Jessica Kempe, vilket gör vetenskap har just intresset för på sociala och familjepolitiska deras bidrag mer givande att modernismen och dess grupp- begränsningar men inte förstått läsa. Vilken var den underliggan- bildningar varit. Med utställning- rikedomen och kreativiteten i de inre överenskommelse, som en Andra hälften av avantgardet ett kärleksförhållande". Läsaren konstituterade äktenskapet? 1980 i Milano (i Sverige 1981) lyf- förväntar sig att boken ska bjuda Beck ser hur Carl Larsson och te Lea Vergine fram kvinnornas på detta, men de flesta av upp- deltagande och deras bidrag till Karin Bergöö redan vid förlov- satserna saknar teoretiska fråge- framväxandet av olika inrikt- ningen uppfattar sitt äktenskap ställningar eller nya infallsvink- ningar. Intressant är modernis- som en väg att komma ur ett lar. Det finns inte heller några men i sig, med dess avståndsta- gemensamt, men personligt dif- relevanta övergripande teoretis- gande från borgerliga traditio- ferentierat, livstrångmål - att ka verk i litteraturanvisningarna, ner och dess diskussion om kvin- slippa misslyckas konstnärligt. t ex om kreativitet, sexualitet, noemancipation och alla former Karin Bergöö befrias från att ta konstnärskap, estetik, kanske för av frigörelse, sexuell som konst- steget ut i en konstnärskarriär, att författarna med få undantag närlig, samtidigt som det inom Carl Larsson från strävan efter verkar sakna kunskaper inom den konstnärliga diskursen sat- karriär som salongsmålare och området. tes likhetstecken mellan kreativi- monumentalmålare. 1 stället byg- tet och manlig sexualitet. Ett Boken tar upp sju "porträtt", ger de upp en gemensam lycklig exempel på hur detta knyts sam- skrivna av sju författare: Ingamaj värld kring hemmet i Sundborn, man framgår i den nya litteratu- Beck (Karin och Carl Larsson), förevigad i Carl Larssons akvarel- ren om medlemmarna i den Gunnel Forsberg Warringer ler, som reproducerades och engelska Bloomsburygruppen, (Tekla och Karl Nordström), spriddes i hans böcker. Becks där vänskap, flexibla sexuella Lena Boéthius (Hanna och analys hallar tyvärr p g a alltför relationer, kreativitet, estetik Georg Pauli), Agneta Elers-Jarle- många felaktiga historiska fakta, och hushållsgemenskap sätts in i man (Ester och John Bauer), inte heller kan Carl Larssons övergripande sammanhang. Maria Lind (Sigrid Hjertén och självbiografiska Jag okritiskt an- Isaac Griinewald), Jessica Kem- vändas som källa. Och hur hade Några av gruppens parrelatio- pe (Olga och Carl Milles) samt livet gestaltat sig om de inte fått ner återfinns i Significant Others. Cecilia Sjöholm (Greta Knutson sju barn, något som en förlov- Creativity åf Intimate Partnership och Tristan Tzara). Varje upp- ningskyss ej kunde utlova? De redigerad av Whitney Chadwick sats har också en underrubrik, kunde lika gärna ha blivit barn- & Isabelle de Courtivron (1993). som karakteriserar analysen, t ex lösa som paret Milles, där pak- De behandlar inte bara äkten- "en bro över mörka vatten", ten, enligt Kempe, bygger på skap, utan även fria förbindelser "kamratskap och samförstånd" asexualitet och gemensamt av personer mellan skilda eller eller "melankoli och virtuositet", konstnärligt renhetsideal. Kem- samma kön, i fasta förbindelser rubriker som med fordel kunde pe, som bygger sin analys på re- eller tillfälliga, samt hur den inti- ha stått överst. dovisade biografiska verk, tillför ma relationen påverkat deras resonemanget en intressant verk. Andra exempel på intresset Bokens underrubrik är där- vinkling genom sin analys av för konstnärspar är Riitta Kont- emot inte helt relevant. Tre av huset och Olga Milles verk samt tinens bok Konstnärspar (1991), paren gifte sig redan på 1880- utställningen Invasion, som ut- där hon ur finländsk aspekt tar talet, ett på 1920-talet och endast fördes av konsthögskoleelever upp tio äktenskap (flera var gifta tre i början av 1900-talet. De in- på Millesgården 1993, där de med icke-finska personer) och ledde alltså sina äktenskap visuellt blottlade husets psykolo- den på Berns Kunstmuseum under skilda tidsepoker, vilket giska strukturer. 1990 visade utställningen Kunst- har betydelse både ur äktenskap- lerpaare - Kiinstlerfreunde. lig och konstnärlig synvinkel. Mest okänd för en nutida svensk publik är Greta Knutson, 1 ilken överenskommelse även om hon presenterats i arti- Inga nya infallsvinklar konstituerade äktenskapen ? klar och uppsatser och en retro- spektiv utställning på Thielska Det är i denna forskningstradi- De olika bidragen har skilda ka- galleriet. Mer känd är Tristan tion som det av Ingamaj Beck raktärer. Några är rent deskripti- och Barbro Waldenström redi- Tzara, och ibland framstår äk- va, där parens bakgrund som gerade första renodlade svenska tenskapet med honom som det ogifta kort tecknas och deras liv, exemplet, antologin Dubbelport- som i svenska ögon motiverar främst konstnärliga praktik, där- rätt. Konstnärspar i seklets början, hennes plats i konsthistorien. efter skildras kronologiskt med Sjöholm kallar honom för Tzara, 83 medan Knutson får heta Greta! alltså en juridisk fakultet, vid Där Nussbaum talar om kom- Deras äktenskap i en internatio- Chicago University. mensurabi litet talas här om jäm- nell miljö konstitueras också av Hon började sin karriär som förbarhet vilket är något annat att det inleds 1925, en tid där aristotelesforskare, vidgade stu- och trivialare (två saker kan för- individen mer än paret är sub- diet till Platon och de grekiska ståss jämföras även om de inte jekt, och det slutar i skilsmässa. tragöderna och la särskild vikt kan mätas med en gemensam vid deras syn på mänskolivets måttstock); där hon talar om var- bräcklighet och de tragiska kon- seblivning, talas här 0111 förnim- Otillräckligt bearbetat flikter vår sårbarhet och dödlig- melse; där hon med all makt skil- forskningsområde het vållar. Resultatet blev The jer feelings från emotions återges I de två äktenskap som upphör Fragility of Goodness (1986). 1 ett bådadera med 'känsla'. Inskjut- har männen varit ledande gestal- slag gjorde boken henne världs- na förklaringar av facktermer är ter inom avantgardet, bägge fru- berömd, ännu inte fyrtioårig. felaktiga eller missvisande. Nuss- arna har haft borgerlig bak- Hon har sedan följt upp den gre- baums ibland kontroversiella grund och bägge paren har fått kiska och romerska tankens his- översättningar av Aristoteles ett barn. Inledningen kunde ha toria i en nästan lika fyllig studie återges inte; istället anförs (ofta kompletterats med resonemang av hellenistisk etik, The Therapy of obskyra) tolkningar av andra kring liknande jämförelser mel- Desire (1994). personer, vilket gör hennes an- märkningar svåra att förstå. lan de olika paren. Carl Milles Volymerna utmärks av att ana- byggde t ex sitt hem som ett stor- lysen bedrivs på skönlitteratur li- En god stilist griper efter en vulet monument över sig själv ka mycket som på facklitteratur fackterm för att vanligt språk som guds jämlike med en mer samt att frågor som brukar be- inte räcker till. Del ska översät- asketisk ateljébyggnad för Olga traktas som "rent stilistiska" ges taren respektera. 'Commensu- Milles medan Sundborn med en argumentativ och ofta moral- rability' är nämnt. 'Metricity' är Karins hjälp blev ett monument filosofisk tolkning. Nussbaum ett annat fäll; hade Nussbaum över Carl Larsson som konstnär älskar Henry James; och Dic- menat 'measure' hade hon an- och pater familias. Olga Milles kens, Beckett, Proust... har varit vänt det ordet. 'Singleness' är i vidmakthöll sitt måleri, Karin hennes samtalspartners i långa nödfall 'etthet' men aldrig 'en- Larsson integrerade sina konst- uppsatser som uppblandade het' som är 'unity'. 'Universal' närliga talanger i hemmet. Carl med fackfilosofi har samlats i är något så klassiskt som ett uni- Larsson och John Bauer var den digra mellanboken I.ove's versale. Osv, osv. Översättaren publikt populära, ingen av hus- Knowledge (1990). borde förklara sådana ord, inte trurna fullföljde sin bana. Skill- Dessutom har hon skrivit fli- ersätta dem med (avlägsna) när- nader i t ex tidsepok, klass, ålder, tigt och omfångsrikt i antologier mevärden. rikedom, familjebakgrund, sexu- och tidskrifter. Tre sådana upp- Vid sidan av sådant blir det en alsyn, konstart kunde ha kors- satser har nu tillsammans med småsak att 'social democracy' lästs och diskuterats. en från Love's Knowledge samlats nästan säkert betyder 'social de- Bokens största behållning är och översatts av Zagorka Zivko- mokrati' och inte 'socialdemo- att den inom samma pärmar för- vic som även har gjort en in- krati', även om Nussbaum gärna enar konstnärspar och därmed ledning. sammanför de nordiska välfärds- pekar ut ett svenskt otillräckligt staternas inte alltigenom s-märk- bearbetat forskningsområde. ta program med den form av de- Översättningen mokrati Aristoteles förordade. Barbro Werkmäster Översättaren har uppenbart haft Nog är sagt för att motivera brått; syftningsfel är vanliga; här rådet att slänga Känslans skärpa och var är halva satser överhoppa- tankens inlevelse i papperskorgen de; att något är en förment [puta- och begära tillbaka pengarna Nussbaum på svenska tive] beståndsdel blir att det är en från förlaget. Däremot tillråds Martha Nussbaum, Känslans "allmänt accepterad" be- läsning av Nussbaum i original. skärpa tankens inlevelse, Stehag, ståndsdel; en referens till Putnam Stockholm 1995. blir en till (Richard eller Amé- lie?) Rorty; att något alltid är fallet Varseblivningsfilosofi Martha C Nussbaum är grecist, blir att något ofta är fallet; på ett Fyra av hennes viktigaste men i litteraturvetare och filosof med ställe förväxlas implicit med modern filosofi långt ifrån origi- inriktning på etik och politik. explicit; 'minor premise', alltså nella idéer är att med Aristoteles Hennes lärostol vid Brown Uni- en syllogisms undersats, blir 'sam- insistera på att gensvar ingår i versity var i "Philosophy, Clas- mansatt premiss'; elegant engels- varseblivning; att en aristotelisk sics, and Comparative Litera- ka görs till byråkratisk svenska; ett "dygdeetik" eller snarare lära om ture". Fr o in denna höst är hon långt nyansrikt citat från Henry arete är ett tänkvärt alternativ till professor vid the Law School, James stympas och misshandlas. utilitarism och kantsk pliktetik; 84 att en stor men oskarp skillnad mig se att du har ont genom att i inte vad smärta är. Har hon alls råder mellan känsla (feeling) ett analogislut förbinda dina gri- sett smärta eller själv haft ont har och emotion; samt att emotio- maser och beteenden med den hon inte känt igen det som smär- ner men inte känslor är tankege- sorts fasansfullhet jag upplever ta. Men att se eller ha i någor- nomsyrade och därmed bl a när jag lägger handen på en lunda full betydelse är att se eller underställda logikens lagar. varm kokplatta, där säger trion ha och känna igen, en igenkän- Den första av de fyra teserna Aristoteles - Wittgenstein - Nuss- ning som börjar som habitue- är förmodligen den grundläg- baum att den redogörelsen ring, går över i vana och i lycko- gande. Den tar upp mycket av kvarlämnar minst två mysterier. samma fall blir alltmer reflekte- uppsatsen "The Discernment of Det ena är hur jag på så smal bas rad och därmed alltmer ifråga- Perception", här översatt med som mitt eget fall kan dra slutsat- satt och nyanserad. "Urskillningen i förnimmelsen". ser om hur du som i så mycket är Nussbaum har energiskt för- Att 'perception' är varseblivning olik mig känner och upplever. sökt utveckla denna kontroversi- och 'discernment' något i stil Det andra är lim' jag kan ha lärt ella, otydliga och spännande med 'omdömesgillhet' framgår mig att det jag erfar i huden kal- lära. Dess utmärkande drag redan av uppsatsens första mot- las 'smärta'. tycks vara att den hävdvunna to, hämtat från Wittgensteins Rätt redogörelse, menar trion, kunskapsteoretiska frågan 'Vil- berömda diskussion av vad det är att mitt beteende när jag har ken är varseblivningars materiel- är att se 11 ägo I som något, samt av bränt mig är en urreaktion; la bas?' ersätts av den meningsar- att uppgiften är att klargöra mina föräldrar ser den utan slut- tade frågan 'Vad är det att varse- Nikomachiska etikens ord en te bli?'' som utvecklad antas bli 1 ledningar och utan "inkänning" aisthesei he krisis: huvudorden är e d; de talar mindre om för mig 'Vad är det att se något som aisthesis [varseblivning] och krisis att ont är vad jag har än ilar till något?'. Det vanligaste svaret på [urskillning med glidning åt ur- min hjälp, gör vad de kan för att kunskapsfrågan, alltså 'Sinnes- val, avgörande, beslut, domslut]. lindra svedan osv. Därefter, inte intryck!', är nonsens som svar på En ledande tanke är att då vi var- dessförinnan, kan jag från vad meningsfrågan. Den mest lovan- seblir, ges inga "neutrala" sin- jag erfar tala 0111 att jag har ont de utredning jag känner till av nesintryck. Vi lär oss att se, att även 0111 jag framgångsrikt un- vad det är att varseblivande ur- höra, att avsmaka; och i denna dertrycker smärtbeteendet. skilja andras smärta är dock en inlärning (som är träning i kon- Detta är lite av vad Wittgen- wittgenstein-tolkning av Peter sten att känna igen en stol som 4 stein menar då han synnerligt Winch. en stol, ett skatsnatter som ett icke-behaviouristiskt säger att en I de flesta varseblivningar för- skatsnatter, pepparsmak som "inre process" kräver yttre krite- nimmer jag inget alls, 0111 en för- smak av just peppar) ingår kon- rier. I Philosophische Untersuch- nimmelse är något jag introspek- sten att svara på vissa sätt; gen- ungen II. x - xi som Nussbaum an- tivt erfar. Aristoteles, Wittgen- svaret bidrar till att utforma spelar på tillägger han något stein och Nussbaum tänker sig igenkänningen. hon läser in även hos Aristoteles: inte att var gång jag ser en skata Repliken ligger nära till hands jag har inte tillfullo ett smärtbe- har jag en inre upplevelse att att detta MÅSTE vara fel, att vi grepp utan en intränad benä- rapportera. De skulle också stå INTE KAN svara innan vi har genhet att skynda till andras kallsinniga till den själfullhet känt igen det vi svarar på, att var- hjälp då jag tycker mig se att de som inbillar sig att jag inte kan se je gensvar, just såsom gensvar, har ont eller utan en likaledes din smärta utan sveda i 111ig själv. NÖDVÄNDIGTVIS har något intränad benägenhet att förvän- I den mån 'förnimmelse' nöd- föregående att studsa från. ta mig andras bistånd då de ser vändigt associerar till något Mycket av Nussbaums teoretiska att jag har ont. Där en cartesian introspektivt erfaret, är det inte filosofi är försök att undermine- e d skulle säga att sådana benä- vad trion är intresserad av. För ra detta MÅSTE, detta KAN genheter är en följd av att någon att få någon reda i ett kaos som INTE, detta NÖDVÄNDIGTVIS. ser att NN har ont, där säger vår inte finns i den engelska texten Att detta är hennes problem trio att gensvar krävs för att be- och vållas av att 'perception' inte döljs i den svenska översättning- härska begreppet: den som inte får vara varseblivning fif flar över- en. har blivit tränad till en gnutta bi- sättaren. Där det står att du sak- Det vanligaste exemplet, smär- stående gensvar saknar kunskap nar god praktisk kunskap ifall ta, diskuteras inte i uppsatsen om vad smärta är. din varseblivning (av t ex smär- men väl i Nussbaums kommen- Det är alltså inte så att betrak- ta) inte innehåller ett visst gen- tar till Aristoteles' De Motu Ani- tarens gensvar kräver kunskap. svar, får vi veta att "förnimmel- malium från 1976 och titt och tätt Tvärtom! Den kunskap det här sen" måste innehålla "gensvar i Fragility, särskilt i kap 13." Där är fråga om kräver gensvar; gen- eller känslighet" (min kursiv), som många filosofer i framför allt svaret är en begreppsligt nöd- vore det fråga om ömsinthet e d. cartesiansk och brittisk-empiris- vändig del av kunskapen. Ger Normal varseblivning är av en- tisk tradition påstår att jag lär varseblivaren inte det, vet hon skilda ting i deras sammanhang. 85

Jag ser skatboet i päronträdet, mänsklig ypperlighet, långt ifrån inte är eller behöver vara miso- hör snattret, känner gråpäronets alltid av vad vi idag kallar mora- gyn. Uppsatsen har färre tysta smak och de multnande lövens liskt slag. Där det står 'dygd' har förutsättningar än de två föregå- doft. Jag varseblir 111 vissa per- engelskan inte sällan 'excellen- ende och bör kunna läsas av en- spektiv, medveten om att de kan ce' eller 'human excellence'. var. Detsamma gäller den avslu- förändras och sannolikt bör för- Aristoteles var klar över att en tande uppsatsen med den upp- ändras för att jag ska få en bättre arete inte är något man är född seendeväckande svenska titeln och rättvisare bild av det jag har med och inte heller något man "Socialdemokrati enligt Aristo- sinnena riktade på. Om jag är lätt skaffar sig. Den kräver att teles" och den åtskilligt klokare fullt klok, drömmer jag inte om man tränar sig att vara på ett visst originaltiteln "Aristotelian So- att någonsin se det ur inget per- sätt, låt oss säga att vara san- cial Democracy". I ingetdera fal- spektiv alls eller, vilket kommer ningsenlig då det är opportunt let har jag brytt mig 0111 att kon- på ett ut, under evighetens syn- att ljuga och störande för ens trollera översättningen; den är vinkel: min varseblivning är med självaktning att ens för sig själv begriplig även om engelskan är nödvändighet mänsklig, dvs änd- medge att man friserar sina upp- tydligare, elegantare och lättare. lig och begränsad men ständigt gifter. I "Virttte Revived", här kompletterbar och inte statio- kallad "Vana, passion och reflek- när. tion i den aristoteliska traditio- Känsla versus emotion nen" ställs arete mot å ena sidan Annorlunda är det inte i den Boken kräver en uppdelning utilitarism, å andra sidan kantia- moraliska varseblivningen. Ung- mellan känslor och emotioner nism. Artikeln är hämtad ur domens första samlevnader bru- samt en koppling mellan emo- Times Literary Supplement och kar misslyckas: det var så mycket tioner och förnuft. skriven för dem som har följt de man inte var varse och inte hel- Mycket grovt är en känsla en senaste tjugu årens moralfiloso- ler ville bli varse hos sig själv, så sensation eller sinnesförnimmel- fiska debatt. Majoriteten av dem mycket man inte såg och inte se, medan en emotion är en som öppnar den svenska vo- heller ville se hos den andra, och själsrörelse som inte uttöms av lymen torde inte få ut stort mer båda varseblev i schabloner och i en känsla eller ens domineras av av de summariska resone- hopp om stora ting som an- känslomässighet. Kontrastera fy- mangen än att Nussbaum är kri- tingen skulle ske ens egna åtgär- sisk smärta mot svartsjuka! Smär- tisk mot traditionell moral- der förutan eller ofelbart skulle tan är i viss mening objektslös: filosofi. Hennes skäl finns inte i inträffa om bara man själv och den är inte av något. Svartsjukan uppsatsen. Bättre syns varför partnern bjöd till ordentligt. har däremot ett objekt, i Othel- hon av de arete-varianter som har Efterhand lär man sig i bästa fall los fall Cassio eller Desdemona llorerat under senare årtionden att sträva efter att bli en mänska eller bägge. En smärta har inte väljer en "icke-kommunitaris- för vilken inget, gott som ont, nödvändigtvis ett tankeinslag; tisk", men en fyllig bakgrund ha- går förlorat. Då börjar man se tvärtom driver stark smärta ut de behövts. Vilket inte är klank att liksom man inte kan leva varje tanke utan att fördenskull på henne utan en undran över utan principer kan man inte hel- sluta vara smärta. En svartsjuka vilka det svenska urvalet är avsett ler leva strikt efter principer. måste ha ett tankeinslag: den för. Varje icke-trivial situation skiljer definieras delvis som tanken att sig i viktiga avseenden från sina Titeln på den andra arele-\tpp- "objektet", dvs Cassio eller Des- föregångare. Ser man dess en- satsen har på svenska blivit "Dygd demona, har gjort den svartsjuke skildheter låter den sig kanske och relativism". Nussbaum har kal- förfång, företrädesvis erotiskt; inte föra in under någon regel. lat den "Non-Relative Virtues", Othello är väsentligt upptagen Även då den kan "subsumeras" vilket är mindre pretentiöst och av tankar av typen att Cassio och finns ingen regel för regel- bättre täcker innehållet. Hennes Desdemona älskar varandra, att tillämpningen. God och urskilj- fråga är om Aristoteles' lista på hon, hans brud, har gjort ho- ningsrik moraliska varseblivning förträffligheter speglar det andro- nom till hanrej osv; och hade är oupplösligt förenad med gott centriska atenska slavägarsamhäl- varje sådan tanke försvunnit vo- omdöme, med god krisis. let och dess kvinnoförakt, eller re ingen svartsjuka kvar, "bara" om de allmänna principer han vitglödgat ursinne e d. Smärtan har följt i konstruktionen kan är man sannerligen medveten Dygdeläran omvandlas till principer för en om. En svartsjuka kan däremot Läran om det goda omdömet intersubjekliv och interkulturell förträngas som allt annat som förbinds med den tanke som lista över ting som gör ett män- har med tankeliv att göra: i nog går djupast i Nussbaums niskoliv värt att leva.6 Othellos situation kan man mör- da den "trolösa" utan att känna praktiska filosofi, hennes variant Föga överraskande försvarar något alls.' av Aristoteles' dygdelära. Det Nussbaum åsikten att listan, ske- hon liksom lärofadern mest tän- net till trots, inte är eller behö- Detta är bara början på en lis- ker på är grekiskans arete som är ver vara kulturellt relativ och ta av skillnader mellan smärta 86 och svartsjuka samt i förläng- De kan rationellt skärskådas och är logik. Löftesrikt ser det dock ningen en lista av skillnader mel- kritiseras som vilka andra trosfö- ut. Nussbaum är en betydande lan känslor och emotioner. reställningar som helst. De kan filosof. Lasta inte henne för att Varje rad behöver förtydligas stå i logisk konflikt inbördes det syns så dåligt i denna över- och förfinas, episodiska känslor eller med andra föreställningar sättning! skiljas från dispositionella, avgö- hos hysaren. De kan logiskt inne- randen träffas i huruvida den sluta föreställningar som konsti- Mats Furberg smärta jag glömmer av har upp- tutivt ingår i ytterligare emotio- hört eller är där hela tiden, ner. Vårt emotionella till skill- NOTER oklarheter röjas upp kring i vad nad från vårt känslomässiga liv ' Grovt: 'avgörandet vilar hos varse- mån tandvärk har tanden som är något som kan vara rationellt blivningen'. objekt, osv, osv, osv. Nog är kan- och irrationellt. Omvänt och 2 Kapitlet hade nog introducerat ske ändå sagt för att övertyga kanske ännu viktigare är vårt ra- hennes tänkande bättre än "Dis- läsarna om vettigheten i att skilja tionella liv inte av sin rationalitet cernment". Utan förtrogenhet med "känslor" som typiskt är objekts- förhindrat att vara emotionellt. 'The Golden Rowl blir det långa och lösa, icke-kognitiva samt nödvän- Ar idén riktig, vilket hon är uselt översatta citatet och funde- digtvis förnumna från "känslor" långtifrån först att tro, ja, då blir ringarna kring Maggie Ververs som är begreppsmässigt be- följderna vittgående. Dem över- resonemang hart när obegripliga. stämda av sina objekt, har tanke- låter jag åt den eftertänksamma Hur många svenskar har Henry Ja- innehåll och inte behöver vara läsaren och tar upp en sista tråd. mes på nattduksbordet? förnumna. Othellos svartsjuka var ogrun- 1 Inom halvgammal feministfilosofi Nussbaum är inte nämnvärt dad och i den meningen irratio- florerande idéer om "epistemolo- intresserad av den förra typen, nell. Men anta att den hade haft giska" (fint ska det va!) angrepps- 'feelings'. Däremot är hon mäk- fog för sig! Bleve den därmed sätt ger den tradition hon ansluter ta upptagen av den senare, dvs rationell? Väl endast om svartsju- sig till inte mycket för, i mitt tycke av 'emotions' som hon inte vill ka är s a s en legitim emotion: med rätta. blanda med feelings. Skulle ti- rationalitet är ett värdebegrepp. Vid 1 "Eine Einstellung zur Seele" (1981), telorden 'känslans skärpa' på sidan om den faktuella frågan omtryckt i hans Trying to Make engelska bli ungefär 'the keen- 'Ar denna emotion här grundad Sense (Oxford 1987) och uppföljd ness [eller rigour?] of feeling', in- eller ogrundad?' står då den vär- i hans Simone Weil: 'The Just Ba- te 'emotion', skulle hon knap- demässiga 'Ar den emotionen lance' (Cambridge 1989). Nuss- past acceptera dem ens som ett överhuvud en emotion värd att baum är inte är förtjust i vare sig oxymoron. Ty sådana ordsam- ha?'. Ar svaret nej är det oför- Weil eller Winch. manställningar har poäng nuftigt att ha emotionen. Svar på 5 Är vi filosofer av facket så dåliga endast för den som fattar att de den förra frågan är uppenbart på engelska att vi behöver en för- är motsägelsefulla. inte svar på den senare. svenskning av texter otillgängliga En stor del av bl a The Therapy för lekmän? Varje översättning av of Desire är studier av hur den se- en någorlunda knepig text måste Förnuft och emotion nare frågan kan angripas. Inte innebära förskjutningar. Vem Vitsen med uppdelningen i käns- all rationalitet är för Nussbaum översättarens inledning vill nå är lor och emotioner är denna: 0111 målrationell, alltså en förnuftig- dunkelt: "Den interna moraliska emotioner nödvändigtvis har het som endast sysslar med turen är så att säga ett spel med de tankeinnehåll, finns inget skäl lämpligaste medel för att nå ett okända parametrarna hos de egna tro att de står utanför förnuftets icke-ifrågasatt mål. Intressantare förmågorna" — aha! domvärjo.8 Othellos svartsjuka är rationalitet försöker ta reda på '' Märk än en gång att listan inte be- typexempel på en oförnuftig om själva målen är förnuftiga el- gränsas till vad vi idag skulle kalla emotion. Hos Nussbaum förut- ler oförnuftiga. Här är en av de moraliska förträffligheter! Märk sätter den ju inte falska trosföre- yttersta motsättningarna mellan också att den inte gör anspråk på ställningar utan innesluter dem. s k kommunitarister och icke- att klargöra relationerna mellan Då det går upp för nioren att de kommunitarister. Nussbaum är "dygderna" ifråga och värden! är falska, ersätts hans svartsjuka en av dem som menar att det går ' En god filosofisk undersökning av av våldsam självdestruktivitet. att argumentera kring målens svartsjuka som emotion och av Men svartsjukan är sin kos. förnuftighet. "Othello" gör Stanley Cavell i sin stora Shakespeare-studie Disown- Nussbaum hävdar inte att Ännu förefaller mig skälen för ing Knowtedge (Cambridge 1987), emotioner "blott" är vissa typer tron att sådana argument är bär- uppföljd i Naomi Schemans av trosföreställningar. Givetvis är kraftiga svagare än skälen för dis- "Othello's Doubt / Desdemona's de emotioner! Men emotioner tinktioner mellan känslor och Death", båda kommenterade i kräver bland annat trosföreställ- emotioner och skälen för att min I stället for vetande? (Stock- ningar. Dessa är sanna eller fals- emotioner innesluter den hårda holm 1994). ka, grundade eller ogrundade. kärna i förnuftsbegreppet som 87 s En delning som inte lämnar käns- met/rymden. som analytiskt in- trätt av Venny Soldan i samma lor på den cartesianska kroppens strument när hon diskuterar de katalog och utförligare i KvT nr sida och emotioner på den cartesi- kvinnliga konstnärerna inom 1, 1991. anska själens: ingen sådan kropp impressionismen (Vision and Dif Barbro Werkmäster kan ha ont och ingen sådan själ ference, 1988). Precis som hos de vara svartsjuk! Inte heller är upp- kvinnliga konstnärerna har rum- delningen en dikotomi, en fadel- met hos kvinnliga författare ning; mellan känslor och emotio- karakteriserat personer, känslor, ner finns hunger, törst och andra relationer, livssituationer. Rum- "aptiter". met återfinns i många samman- hang i modern tid, alltifrån pro- jektet Womanhouse i Los Angeles 1973 till Ann-Sofi Si- dens videoinstallationer på 90- talet. För konstnärerna finns dock ett specifikt rum, som särskiljer yrket - ateljén - och som har fått VAD HÄNDER spela en väsentlig roll som teck- en för yrkesidentitet, frihet, klu- venhet. Konstnärer som Anna Redaktionen Oppermann, Anna Sjödahl och flyttar till Uppsala Charlotte Gyllenhammar har 1 februari i 996 flyttar Kvinno- även fört ut problematiken pub- FRÅN LÄSARNA vetenskaplig tidskrift till Uppsala, likt/privat (ateljé/hem) i instal- där Gabriella Ahmansson och lationer. Just den problematiken Ulrika fohnsen tar över redaktör- tas också upp i Kvinnor som konst- Konstnärer kan aldrig skapet med Mona Eliasson som närer (red Anna Lena Lindberg ansvarig utgivare. I redaktionen bortse från rummet och Barbro Werkmäster, 1975) i ingår dessutom Cecilia Almlöv, Annika Nordins intervju med Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3, Hedvig Ekerwald, Margaretha Gunilla Palmstierna och Aina 1995 ägnas helt åt rummet. Fahlgren, Gun Heirner, Inger Helgesens sociologiska under- Bland de många intressanta hu- Jonsson, Denise Malmberg, Anna- sökning, där männen gärna har vudartiklarna saknar jag någon Karin Malmström-Ehrling, Ulrika ateljén i hemmet medan kvin- som tar upp rummet ur bild- Nilsson och Kerstin Westerlund- norna vill ha ateljén utanför konstnärligt perspektiv. Från slu- Shands. Redaktionen tar gärna hemmet. tet av 1960-talet har både konst- emot synpunkter och förslag! närer och forskare problematise- Ateljén ägnas i KvT.s tema- Skicka ett e-mail till ulrika.john- rat det rumsliga ur ett feminis- nummer "Platsen i rummet" en sen cfr.uu.se eller slå en signal tiskt perspektiv. Rummet åter- kröniketext av Brit-Marie An- till tel 018-18 22 74. finns inte bara i bildvärlden, t ex drén. Tyvärr finns inga hänvis- som avbildat rum, symbol, meta- ningar i litteraturlistan till kvinn- for eller tecken, utan också kon- liga forskare som behandlat Konferens efterlyser kret i konstnärernas livssituation ämnet. Eftersom artikeln publi- som ateljé och utställningsrum ceras i en kvinnovetenskaplig färgstarka utställningar för att inte tala om det fysiska tidskrift är det önskvärt att texter En första inbjudan gick ut i som- "rum" som verket utgör. Ja, ända av kvinnor inte blir bortglömda. ras och många förslag har redan sedan 40-talet har konstnärerna För att nämna några närlig- kommit in till konferensen om sprängt ramarna, trängi ut ur gande exempel saknar jag t ex nordisk kvinno- och könsforsk- gallerierna och ut i naturen. De mina egna texter "Disktrasa i ning i Oslo 21-23 november har gestaltat rum, byggnader brons" i Kvinnor och skapande, 1996. Fortfarande finns utrymme och landskap, men också svept 1983, "Av bild - själv bild - bild för fler seminarier, arbetsgrup- in hus och andra byggnadsverk. själv" i Konsthistorisk Tidskrift nr per eller paneldebatter. Arrangö- De kan i sitt konstskapande 4, 1991. I den senare tar jag bl a rerna efterlyser också utställning- aldrig bortse från rummet. upp Asta N0rregaards ateljébild, ar som kan hjälpa till att ge kon- Särskilt för kvinnor har i deras något som också Anne Wic li- ferensen en färgstark framto- bilder rummet varit starkt sym- strom gör i Kvinner ved staffeliet ning. Programförslag skickas till bolladdat. Den engelska konst- 1983 och i katalogen till De drogo Nordiska insdtutet för kvinno- historikern Griselda Pollock an- till Paris 1988. En annan svensk forskning, Universitetet i Oslo, vänder just rummet, space, både forskare, Margareta Gynning, Postboks 1156 Blindern, N-0317 det fysiska och det mentala rum- har behandlat Hanna Paulis por- Oslo före 30 januari 1996. Invitation TOAPPLYFORGRANTSFROM THE VOLVO RESEARCH FOUNDATION AND THE VOLVO EDUCATIONAL FOUNDATION

THE PURPOSE OF THE FOUNDATIONS is to promote research and education by providing funds for research projects. Each year the Foundations have at their disposal the joint sum of around SEK 8 million for these funds. The forthcoming period is extended by six months, due to a change of budget year. Therefore, the Foundations have a joint sum of SEK 12 million at their disposal for grants to be awarded for the period July i, 1996 to December 31, 1997. As from January 1998 the grants awarded will run per calendar year. Four areas have been given priority for research during the forthcoming project period. These areas are:

1. QUALITY PRODUCTION AND ORGANIZATIONAL /INDIVIDUAL COMPETENCE, 2. MECHATRONICS, 3. INTELLIGENT TRAFFIC SYSTEMS AND TRAFFIC SAFETY, AND 4. MANUFACTURING SYSTEMS AND INFORMATION TECHNOLOGY.

More detailed information about the project areas can be obtained from the Secretary to the Board of the Foundations. Long-term projects of up to three or four years in length will be given priority. A Scientific Advisory Council will assess the applications and submit recommen- dations for the award of grants to the Board of the Foundations.

GUIDELINES FOR APPLICATIONS

Applications should be made in English on special forms that can be obtained from the Secretary to the Board of the Foundations:

Volvo Research and Volvo Educational Foundation c/o Rosmari Gustafsson Äpplekullevägen 4, S-428 36 Kållered, S W E D E N Telephone/telefax +46 31 795 52 61

The deadline for the applications for the forthcoming project period (July 1,1996-december 31,1997) is Monday, January 15,1996. Organisationer och arkiv för kvinnliga forskare och kvinnoforskare i Norden

SVERIGE Forum for kvindeforskning Institutionen för kvinnovetenskap vid Jämställdhetscentrum Högskolan i Karlstad Danmarks Laererh0jskole Göteborgs universitet Box 9501 Emdrupvej 101 Bengt Lidnersgatan 7 650 09 Karlstad DK-2400 K0benhavn NV 412 56 Göteborg tel 054-83 85 39, 83 85 03 tel 031-773 19 44, 773 45 15 NORGE ISLAND Kvinnohistoriska samlingarna Dokumentationstjenesten for litteratur Göteborgs universitetsbibliotek Kvennasögusafn Islands om kvinner Box 5096 c/o Anna Sigurdardöttir Universitetsbiblioteket 402 22 Göteborg Hjardarhaga 26 Universitetet i Bergen tel 031-773 10 00 IS-107 Reykjavik N-5007 Bergen

Forum för kvinnliga forskare Ahugahöpur um islenskar Senter for humanistisk kvinneforskning och kvinnoforskning i Linköping kvennarannsöknir Universitetet i Bergen Linköpings universitet Håsköla Islands Herman Fossgt. 12 581 83 Linköping IS-101 Reykjavik N-5007 Bergen tel 013-28 22 39 DANMARK Sekreteriatet for kvinneforskning Kvinnovetenskapligt forum Center for Kvindeforskning Norges forskningsråd Lunds universitet K0benhavns Universitet Pb. 2700, St. Hanshaugen Box 117 Amager N-0131 Oslo 221 00 Lund Njalsgade 106 tel 046-10 97 78 DK-2300 K0benhavn S Senter for kvinneforskning Universitetet i Oslo Forum för kvinnovetenskapliga studier SAMKVIND Postboks 1040, Blindern Mitthögskolan K0benhavns Universitet N-0315 Oslo 3 Box 860 Linnésgaede 25 851 24 Sundsvall DK-1361 K0benhavn K Senter for kvinneforskning Universitetet i Trondheim Centrum för kvinnoforskning KVINFO N-7055 Dragvoll Högskolan i Luleå Nyhavn 22 971 87 Luleå DK-1051 K0benhavn K Senter for kvinneforskning tel 0920-91 00 00 Universitetet i Troms0 Gruppen for medicinsk kvindeforskning Breivika Centrum för kvinnoforskning, Institut for Socialmedicin N-9037 Troms0 Stockholms universitet Blegdamsvej 3 10691 Stockholm DK-2200 K0benhavn N tel 08-16 22 22 och 790 68 64 FINLAND Center for kvindestudier i Odense Delegationen för jämlikhetsärenden Föreningen Forum för kvinnliga forskare Campusvej 55 PB 267 och kvinnoforskning i Stockholm DK-5230 Odense M FIN-00 171 Helsingfors Rum B4114, Stockholms universitet 10691 Stockholm Kvinder på tvaers Christina-Institutet tel 08-16 29 51 Roskilde universitetscenter PB 4 Postbox 260 FIN-000 14 Helsingfors universitet Kvinnovetenskapligt forum DK-4000 Roskilde Umeå universitet Kvin noforskningsenhe te n 901 87 Umeå Kvindeforum i Aalborg vid Tammerfors universitet tel 090-16 60 43 Aalborg Universitetscenter Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet Fibigerstraede 2 PB 607 Centrum för kvinnoforskning DK-9220 Aalborg Ö FIN-33 101 Tammerfors Uppsala universitet Srtjohannesgatan 21 CEKVINA Sällskapet för kvinnoforskning i Finland 753 12 Uppsala Universitetet i Aarhus Tammerfors universitet/Centrum för tel 018-18 22 75 Finlandsgade 26 kvinnoforskning DK-8200 Aarhus N PB 607 Kvinnovetenskapligt forum FIN-33 101 Tammerfors Högskolan i Örebro Kvindehistorisk Samling i Aarhus Box 9233, 701 30 Örebro Stadsbiblioteket Institutet för kvinnoforskning tel 019-30 10 00 DK-8000 Aarhus C Åbo akademi FIN-00 5 00 Åbo Forum för kvinnliga forskare Kvindemuseet i Danmark Högskolan i Gävle-Sandviken Domkirkeplads 5 Box 6052 DK-8000 Aarhus C 800 06 Gävle tel 026-64 85 00 Nr 4 innehåller bl a:

Anders Ohman: Äventyraren, passionen och kvinnan

Annelie Bränström Ohman: Kvinnan, kärleken och Lord Byrons förbannelse

Ingrid Bosseldal: Skillnad mellan ideal och praktik i förälskelsen

Gunilla Domellöf: Den erotiska frigörelsen i Karin Boyes roman Kris

Karin Strand: Genom vatten och eld

Katarina Sjöberg: Variationsrikedomen stor i hawaiiansk samlevnad

Pris 65 skr