Manga I Svenska Folkbibliotek
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Manga i svenska folkbibliotek En studie av manga med särskilt fokus på utlåningsstatistik, definition av begreppet manga, dess kontext samt dess genrer. Mattias Johnsson Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2014, nr 647 Författare/Author Mattias Johnsson Svensk titel Manga i svenska folkbibliotek - En studie av manga med särskilt fokus på definition av begreppet manga, dess kontext, genrer samt utlåningsstatistik English Title Manga in Swedish public libraries - A Study of Manga, with particular Focus on the Definition of Manga, its Context, Genres and Lending Statistics Handledare/Supervisor Anne-Christine Norlén Abstract This study is performed as an Archive, Library and museum master’s thesis in two years studies. The overall aim is to investigate and analyze what the term Manga means in a library and information science context. The concept of Manga has different meanings depending on whether we start from a Japanese or a Swedish context. Manga is integrated in the Japanese society while Manga often is associated with youth culture or a separate genre in Sweden. The first issue is to examine how the Manga literature lending statistics looks in Swedish public libraries in the years 2000-2011, which is illustrated through text and graphics. A dramatic increase in Manga literature lending statistics occurred 2004 which culminated in the year of 2009. From this statistics the study also investigates which genres are represented in the Swedish public libraries. This diversity of genres and subgenres in Manga literature is sharply reduced to a few genres in Swedish public libraries where romance, comedy, action, fantasy and adventure are dominant. The second question dealt with how to define and use the term Manga? I suggest that Manga can be sorted into the concepts of Manga Literature, Manga aesthetics and Manga culture with the intention of nuance and specify the subject areas content and discussion.The third issue in this examination is dealing with how Manga literature can conveniently be placed? What are the contextual components in Manga and how do they relate to each other? Ämnesord Manga, folkbibliotek, intermedialitet, Japan Key Words Manga, Public Libraries, Intermedial, Japan 2 Innehållsförteckning Inledning .............................................................................................. 5 Bakgrund och tidigare forskning.......................................................................... 6 Mangans historia i Japan ............................................................................................. 6 Svensk forskning ......................................................................................................... 8 Internationell forskning ............................................................................................. 11 Syfte och frågeställningar .................................................................................. 12 Teoretiska utgångspunkter och metodval .......................................................... 13 Genredefinition ......................................................................................................... 13 Intermedialitet ........................................................................................................... 14 Metodtriangulering ................................................................................................... 18 Kreativ metod ........................................................................................................... 20 Material .............................................................................................................. 21 Undersökning och analys .................................................................. 23 Mangalitteraturens utlåningsstatistik i svenska folkbibliotek ................................... 23 Mangagenrer i svenska folkbibliotek ........................................................................ 26 Klassificering av intermediala dokument ................................................................. 31 Begreppsdefinition av manga............................................................................. 32 Mangalitteratur, mangaestetik och mangakultur ....................................................... 37 Mangalitteraturens två kontexter ....................................................................... 44 Folkbibliotekskontexten ............................................................................................ 44 Den moderna japanska visuella kulturens kontext .................................................... 45 Modern japansk visuell kultur i Tokyo .............................................................. 47 Den moderna japanska visuella kulturens ekosystem ............................................... 51 Mangagenrer i Japan ................................................................................................. 53 Sammanfattning ................................................................................................. 55 Avslutande diskussion ....................................................................... 57 Resultat............................................................................................................... 57 Reflektioner av undersökningen ........................................................................ 58 Förslag till vidare forskning ............................................................................... 60 Käll- och litteraturförteckning ........................................................ 61 Otryckt material ................................................................................................. 61 I uppsatsförfattarens ägo .................................................................................... 61 Elektroniskt material ................................................................................................. 61 Tryckt material ................................................................................................... 62 Bilagor ................................................................................................ 65 Ordlista ............................................................................................................... 65 Intermediala mediers klassifikation i genrer och subgenrer .............................. 66 Mangalitteraturens utlåningsstatistik under åren 2000-2011 ............................. 67 3 Figurförteckning Figur 1. Det intermediala perspektivets benämning av olika medietyper. Figur 2. Antal mangaförfattare i svenska folkbibliotek. (Efter statistik från Sveriges författarfond) Figur 3. Mangalitteraturens utlåningsstatistik i svenska folkbibliotek mellan åren 2000-2011. Figur 4. Visar mangalitteraturens genrer som existerar i svenska folkbibliotek. Figur 5. Visar de mest utlånade mangaförfattarna i svenska folkbibliotek, deras centrala verk samt respektive författares toppnotering av utlån under året 2009. Figur 6. Modellkonstruktion som illustrerar förslag på klassificering av intermediala medietypers indelning av genrer och subgenrer. Figur 7. Helsida från mangan Candy Candy från mitten av 1970-talet. Denna helsida visar hur det kan se ut när flera bilder smälter samman. Bilden visar även användning av diffusa dekorationer i form av ”stjärnliknande” objekt samt bubblor. Figur 8. Helsida från en av den moderna mangalitteraturens första verk, New Treasure Island av Osamu Tezuka. Visar en utzooming av huvudpersonen Pete. Figur 9. Helsida från en av den moderna mangalitteraturens första verk, New Treasure Island av Osamu Tezuka. Visar en inzooming av hunden Pan från huvudpersonen Petes öga. Figur 10. Exempel på mangaestetik, illustrerad under en mangateckningskurs på ett svenskt folkbibliotek, av Elvira sju år. Figur 11. Affisch som informerar och uppmanar om ”Anti-Terrorism” från Tokyos tunnelbana. Figur 12. Studiens konstruerade modell av den moderna japanska visuella kulturens ekosystem. 4 Inledning Den här studien kommer att undersöka hur seriefenomenet manga hanteras i svenska folkbibliotek. De frågor som uppsatsen försöker besvara är: Hur skiljer sig klassificeringen av mangalitteratur i svenska folkbibliotek från japansk och internationell klassificering? Hur ser utlåningsstatistiken för mangan ut i svenska folkbibliotek? För att kunna svara på dessa frågor måste vi undersöka och förstå vad manga är för något. Hur ser mangans historia ut och vad har vi för relation till manga i Sverige? Serier från Sverige, övriga Europa samt USA har funnits tillgängliga i en större omfattning i Sverige sedan 1900-talets andra hälft men fanns även tidigare än så, både i handeln och i hemmet. I svenska folkbibliotek fick serier successivt en allt mer naturlig plats ju längre in på 1900-talet man kommer. Mellan 1950- och 1970-talen var serieupplagorna i Sverige som störst och kulmen nåddes år 1973. Under 1990-talet minskade serieutgivningen drastiskt i Sverige delvis på grund av konkurrens från kabel-TV och internet.1 Manga hör till den japanska serietraditionen, vilken i stort sett inte existerat i Sverige under 1900-talet. Mangalitteratur började tryckas i större upplagor vid millennieskiftets början vilket kan ha varit en bidragande faktor till att serieupplagorna i Sverige expanderade. Idag har mangalitteratur vanligtvis en egen fysisk hyllplacering i svenska folkbibliotek. I vår samtid finns hundratals olika mangor tillgängliga i svenska folkbibliotek och svenska