Bilagor Till Dokumentation Av Förstudie Kring Samgående

Till GS i Svenska xxx-förbundet,

Beslutet på RIM är nu taget; Svenska Landhockeyförbundet utesluts ur RF och beslutet träder i kraft den 1 januari 2021.

Innan den 1 januari 2021 behöver vi, för att vår idrott fortsatt ska vara en del av RF och idrottsrörelsen, hitta en ny hemvist åt våra föreningar. Vi vill hitta en plats, ett förbund, där våra föreningar kan få ro att bedriva och utveckla sin verksamhet utan att längre behöva bry sig om ett SFs mödor med att nå storlekskrav etc.

Vi, våra föreningar och medlemmar, vill vara en del av RF och idrottsrörelsen och det vi strävar efter nu är att få till en lösning! Vi vill med detta brev ställa en officiell, om än en förutsättningslös fråga: Är ni villiga att samtala med oss om en eventuell samverkan?

Läs gärna vidare i det bifogade brevet.

Vi hoppas på att ni är intresserade av en dialog med oss men oavsett ser vi gärna att ni återkopplar till undertecknad så vi vet att ni mottagit vår förfrågan!

--- Best regards / Med vänlig hälsning, Monika Stylin Generalsekreterare/ Svenska Landhockeyförbundet Secretary General / Swedish Hockey Association Tel: +46 721 558144

www.landhockey.se

Göteborg 2019-06-07

Det här är svensk landhockey Landhockey räknas som en av världens största idrotter och har varit en del av OS-programmet sedan slutet av 1920-talet.

Landhockey spelas utomhus på konstgräs (91x55 m) med särskilda landhockeymål. De senaste 15 åren har det dock främst bedrivits verksamhet i Indoor Hockey i Sverige. Det internationella landhockeyförbundet valde att satsa på spelformen vilket gav ett internationellt genomslag och som då passade oss ganska väl. I samma veva försvann nämligen flera av de planer i Sverige vi nyttjat till landhockey och de ersattes med för fotbollen mer lämpade planer med längre konstgräs. Det faktum att det är färre spelare på plan i indoor hockey (6 jämfört med de 11 som krävs för utomhusspel) har också spelat in i vårt beslut om en medveten och strategisk satsning på indoor hockey. Indoor hockey spelas i vanliga sporthallar (40x20), med handbollsmål.

Idag finns en stor vilja och önskan om att spela landhockey utomhus igen. Det är också kring utomhusspel som det internationella förbundet bedriver stor utvecklingsverksamhet och där de tagit fram ett koncept med en ny spelform - Hockey5s. Hockey5s spelas utomhus på konstgräs, på en halv plan (55x41), med sarg runt planen och är dessutom en del av programmet för Youth Olympic Games.

Svenska Landhockeyförbundet har under åren byggt upp en stabil grund att stå på. Från att ha varit en del av Bandyförbundet valdes Svenska Landhockeyförbundet in som eget specialidrottsförbund i RF 1977. Inom Landhockeyförbundet växte sedan Innebandyförbundet sig stora och de i sin tur valdes in som eget SF 1985. Under åren har antalet medlemmar och föreningar varierat men det stora genomslaget för idrotten i Sverige har uteblivit. Det har trots det hela tiden funnits starka ideella krafter som drivit arbetet framåt för svensk landhockey och under 2000-talet har förbundet till och från även haft anställd personal.

Svenska Landhockeyförbundet består idag av 13 föreningar och 3 SDF. Vi finns främst i storstadsregionerna - Stockholm, Göteborg samt Lund. Vi har ca 500 aktiva licenserade spelare och desto fler medlemmar. Könsfördelningen bland våra utövare är så gott som helt jämn och vi har spelare i alla åldrar men med ett övertag av “yngre vuxna”. Många av våra nuvarande utövare har börjat spela landhockey i tonåren, efter att ha slutat med en annan idrott. Inom landhockeyn har de funnit en plats där de kunnat gå från junior- till seniorspel och i flera fall också vidare till landslagsspel. Vi har genom tiderna haft landslag för både herrar och damer på senior- och juniornivå, med en 6:e plats på indoor-VM som främsta merit 2015. Men den kanske främsta prestationen stod ett av klubblagen för så sent som i vintras då Partille SCs herrlag vann Europacupen (indoor).

Vi arbetar kontinuerligt med strategi- och visionsdokument. Vår utvecklingsplan för Idrottslyftet har en stark betoning på nya former för träning och tävling samt utbildning av ledare. Förbundets styrelse är relativt ung åldersmässigt med en kvinnlig ordförande och en i övrigt helt jämn könsfördelning bland de sex ledamöterna. Vi använder oss av arbetsgrupper för våra olika verksamhetsområden (admin, bredd, elit, tävling, utbildning) där varje grupp har en direktlänk via ledamöterna in till styrelsen. I över tio års tid har vi varje år i samband med förbundsstämman genomfört en utvecklingskonferens dit alla föreningar inbjudits att deltaga. Så gott som alla föreningar har slutit upp på dessa träffar där diverse utvecklings- och framtidsfrågor behandlats. Vi ser att det är av största vikt att föreningarna är delaktiga i både stora som små frågor för att det verkligen ska ge genomslag på hemmaplan.

Förbundets kansli finns inhyrt hos Västsvenska Innebandyförbundet, i lokaler vi delar tillsammans med andra idrottsförbund, i centrala Göteborg. Vi har en tillsvidareanställd generalsekreterare på 100% samt ytterligare en person som projektanställd som arbetar uteslutande med Idrottslyftet.

När det gäller ekonomi och intäkter så har Svenska Landhockeyförbundet från RF erhållit SF-stöd (750 000 kr år 2019) men också Idrottslyft (967 000 kr) och Landslagsstöd (110 000 kr). Beslutet på RIM innebär att vi även under 2020 kommer att få SF-stöd men vi kommer troligen stå utan övriga stöd. De största posterna rörande utgifter speglar intäkterna och är för kansli/personal, landslag samt Idrottslyft där Idrottslyftet fått bära en stor del av utvecklingsarbetet för förbundet.

Den ovissa och svaga ekonomin är helt klart en av landhockeyns svagare sidor, likaså de geografiska avstånden mellan föreningarna. Det finns ett glapp mellan bredd och elit och det är svårt att locka yngre spelare till idrotten. Vi väljer dock hellre att titta på möjligheterna såsom att landhockey är två idrotter i en; vi kan spela både inomhus och utomhus och året om, om vi så vill. Vi ser de geografiska avstånden som att det finns nya områden att etablera sig i, med nya målgrupper att nå. Landhockey är en OS-idrott och världens tredje största idrott. Det innebär att den internationella arenan är enorm och det är lätt för våra utövare och medlemmar att ta sig ut i världen och samtidigt ha landhockeyfamiljen i ryggen vart man än vänder sig. Den inkluderande sammanhållningen och den struktur vi byggt upp vill vi bära med oss och kanske kan vi tillsammans med er skapa en ny hemvist och framtid för svensk landhockey!

Remissvar – Kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU

Uppgiftslämnare:

Martin Söderberg Fredrik Haraldson Tillförordnad Ordförande Generalsekreterare Svenska Amerikansk Fotbollförbundet Svenska Amerikansk Fotbollförbundet

Johnny Stormats Thomas Claesson Ordförande Generalsekreterare Svenska Baseboll & Softbollförbundet Svenska Baseboll & Softbollförbundet

Eva Viding Bussell Anna-Karin Söderquist Ordförande Ordförande Svenska Biljardförbundet Svenska Castingförbundet

Tariq Zuwak Carolina Håkanson Ordförande Generalsekreterare Svenska Cricketförbundet Svenska Cricketförbundet

Hasse Abrahamson Niclas Bentzer Ordförande Generalsekreterare Svenska Kälksportförbundet Svenska Kälksportförbundet

Jonas Gustafson Jamie Spörndli Ordförande Generalsekreterare Svenska Racerbåtförbundet Svenska Racerbåtförbundet

Förslag gällande anslutningsformer Övergripande Vi anser inte att den framtagna modellen kommer att främja en öppnare idrottsrörelse. Det är inte dagens anslutningsformer som motverkar en öppen idrottsrörelse, utan det största hindret utgörs av medlemmarnas inställning att skydda sina egna ekonomiska medel. Med den föreslagna modellen finns ett uttalat mål att samtliga förbund ska växa och i förlängningen erhålla fullt ekonomiskt stöd. Det handlar dock fortfarande om samma ekonomiska pott där alla fortfarande vill ha sin del, oavsett om de är en egen idrott eller del av ett fleridrottsförbund. RF påpekar att det ekonomiska bidraget bara är en del av värdet i ett medlemskap vilket är korrekt, men för många förbund utgör det samtidigt basen i deras verksamhet. Utredningen pekar inte på några fördelar eller incitament för de stora förbunden att ta sig an ett eller flera mindre förbund och därigenom skapa en större administrativ organisation på eventuell bekostnad av sin egen kärnverksamhet. Vi ser därför inte hur detta kommer att leda till en större öppenhet för samarbete och gemensam utveckling.

Förslag 1a: Medlemskap och medlemsnytta I grunden är vi positiva till att skilja på medlemskap och medlemsnytta, alla kan inte få tillgång till allt och inte lika mycket. Men stöden bör snarare fördelas enligt logiken var de gör störst nytta för idrottsrörelsen. På vilket sätt är det logiskt att ge mer pengar till de förbund som redan har mycket pengar?

Förslag 1b-1c: Storlekskriterier för medlemskap Att det krävs någon form av storlekskrav för att bli medlem håller vi med om. Vi anser dock att gränsen ska vara 25 föreningar eller 1 500 medlemmar. Antalet medlemmar är en mer relevant siffra än antalet föreningar. Vi röstar nej till förslaget om att förbund med över 50 föreningar och 3000 medlemmar ska få fullt ekonomiskt stöd. Vi motsätter oss kraftigt idén att dela in medlemmarna i större eller mindre förbund och utifrån detta fördela stöden. Det är för oss liktydigt med att dela in förbunden i ett A- och ett B- lag, som på inget sätt gynnar idrotten i stort. De förbund som är medlemmar i RF ska inte delas in i olika kategorier baserat på storlek. Förslaget blir dessutom motsägelsefullt när de små förbunden som ska växa och bli starka inte erhåller fullt ekonomiskt stöd.

Vi har full förståelse för en fördelningsprincip som bygger på storlek. Men fördelningen av medel baseras på förbundens storlek redan nu och vi ser ingen poäng med att införa ytterligare ett tröskelvärde mitt i skalan, som enbart syftar till att fördela mer medel till de medlemmar som redan har en bättre ekonomisk situation. Med en sådan modell riskerar idrottsrörelsen inom kort att bli en så kallad stängd liga för enbart de stora och starka förbunden. Enligt vår mening är det obegripligt att en ordentlig konsekvensanalys av detta förslag inte har gjorts under utredningen. Vad händer med de mindre förbunden som får kraftigt minskade anslag och som inte vill eller lyckas bli upptagna i ett större förbund? Vad händer med de större förbunden som vägrar att ta emot ett mindre förbund? Vår egen konsekvensanalys pekar på att det lagda förslaget skulle vara förödande för oss mindre förbund. Ett flertal av oss befinner oss i en positiv utvecklingsfas. Utan ett verksamhetsstöd blir det oerhört svårt att växa och utveckla verksamheten i förbunden. På vilket sätt är det bra för idrottsrörelsen att de mindre förbunden nekas verksamhetsstöd för att arbeta med sin idrottsliga verksamhet och istället får en form av projektstöd för att växa organiskt, eller genom att gå samman med ett annat förbund? Om målsättningen är att alla förbund ska växa borde samtliga förbund få ta del av verksamhetsstödet, och de förbund som vill växa har istället möjlighet att få ytterligare ett stöd för just detta.

Utredningen har stort fokus på att storlek är detsamma som kvalitet. Det är en inställning som vi inte delar. Det finns många mindre förbund som levererar god kvalitet på sin verksamhet till nöjda medlemmar och samtidigt utvecklar verksamheten i riktning mot Strategi 2025. Ett starkt förbund kan inte enbart likställas med antalet anslutna föreningar eller medlemmar. Det bör finnas andra parametrar som bättre visar om ett förbund ska anses vara starkt eller inte. Många förbund har till exempel arbetat för att ha starka föreningar snarare än att ha många föreningar. En stark förening med bra verksamhet är alltid bättre än fem föreningar med bristfällig verksamhet och engagemang. RS bör som utgångspunkt i arbetet med villkor och kriterier för anslutningsformer och fördelning av medel hitta mer kvalitativa mått att utgå ifrån för att bedöma ett förbunds verksamhet än enbart kvantitativa. Vi anser att det finns mer relevanta kriterier än antalet föreningar, till exempel att förbundet har en verksamhetsutvecklingsplan, arbetar aktivt med strategi 2025, arbetar med att certifiera sina föreningar eller liknande. Att utgå enbart från storleken på ett förbund säger ingenting om dess verksamhet. Vi ser en risk med att använda antalet föreningar och medlemmar som ett kriterium för att erhålla fullt stöd genom att det kommer att uppmuntra till fortsatta problem med medlemsregistren i IdrottOnline. Förbund som ligger på gränsen mellan större och mindre kommer att se som sitt uppdrag att uppfylla de kvantitativa kriterierna och bortse från de kvalitativa. Det kan inte ha varit uppdragsgivarens syfte med utredningen.

Vi har också den mycket aktuella diskussionen om att engagemanget i föreningar stadigt minskar. Utredning på utredning visar på att människor inte engagerar sig i föreningar i samma utsträckning längre. Att hitta människor som vill idrotta är inget större problem men att få dem att engagera sig ideellt i en föreningsstyrelse är betydligt svårare. Här är det ingen större skillnad mellan de olika idrotterna och förbunden. Varför ska vi i detta läge återgå till att fokusera på antal föreningar och inte det faktum att all idrott räknas, oavsett storlek? Om RF under de kommande åren fokuserar på att belöna de förbund som uppnår en viss storlek och att utesluta förbund som inte uppfyller dessa kriterier kommer vi successivt att urvattna mångfalden i idrottsrörelsen och enbart premiera stora idrotter. På vilket sätt kommer då idrottsrörelsen i längden fortsätta vara relevant för samhället? Vi motsätter oss inte att förbund kan uteslutas på grund av att de inte uppfyller de stadgemässiga kraven. Men vi kan inte ställa oss bakom en princip som med stor sannolikhet kommer att leda till att förbund krymper och utesluts för att de ansågs som mindre värda för att de inte hade 50 föreningar. I barn- och ungdomsidrotten talar vi om allas rätt att vara med. Att inte toppa lagen och inte sätta någon på bänken för att den inte är tillräckligt bra. Är det inte precis det vi gör här? De stora idrotterna som har ekonomiska resurser att uppfylla samtliga krav går rakt in i startelvan medan de mindre idrotterna får sitta på bänken. Efter att i match efter match fått sitta på bänken finns ingen glädje kvar till att försöka utvecklas. Idrotten ger upp och lämnar. Vi har därmed förlorat hela poängen med idrottsrörelsen och visionen Svensk idrott - världens bästa! Hur ska vi kunna motivera hela idrottsrörelsens relevans och betydelse för svenska folket om vi själva särbehandlar de olika idrotterna?

RF är en paraplyorganisation för svensk idrott. Därmed bör formerna för anslutning, fortsatt medlemskap och stödformer i så stor utsträckning som möjligt utformas så att det blir rättvist för de olika förbunden. Skapar den föreslagna modellen starkare förbund? Till viss del, ja. De förbund som hamnar i kategorin större förbund kommer kunna växa sig starkare med mer resurser. De förbund som placeras i kategorin mindre förbund är det omöjligt att uttala sig om, eftersom modellen för fördelning av resurser är högst oklar.

Att förändra anslutningsformer och införa en kategorisering utan att ha gjort en ordentlig konsekvensanalys för hur idrottens mångfald kommer att påverkas är ytterst oansvarigt. Om en sådan indelning ändå röstas igenom av RIM måste den genomföras på ett rättssäkert sätt så att alla förbund som åtminstone balanserar på någon av gränserna har genomlysts. De stickprovskontroller som RF har genomfört visar att det finns många förbund som har ett stort antal icke godkända föreningar i sina register, och det vore både orimligt och odemokratiskt att införa denna nya indelning utan att säkerställa att alla förbund hamnar i rätt kategori redan från början.

Förslag 2-5 Det nya kriteriet att en organisation som söker medlemskap i RF ska ha varit etablerad i minst tre år anser vi är bra. Det ger en legitimitet och stabilitet hos den organisationen. Vi anser också att förslaget om att ett nytt förbund får ett anpassat stöd de två första åren är bra. Vi anser dock inte att detta ska införas i enlighet med Förslag 1 som skapar två nivåer av medlemskap baserat på ett storlekskrav på 50 föreningar och 3 000 medlemmar. Ett nytt förbund kan erhålla någon form av anpassat stöd men kategoriseringen ska inte baseras på storlek, utan av Nytt förbund kontra Förbund som varit medlemmar mer än två år.

Att införa ett idrottsnätverk ser vi som positivt. Det ger en mer sammanhållen idrottsrörelse som ger möjligheter att utbyta erfarenheter och kunskap.

Att avveckla anslutningsformen samarbetsförbund är också ett bra förslag. De som är eller har varit samarbetsförbund har sällan haft ett lyckat samarbete.

Förslag gällande kriterier för medlemskap Förslag 6-9 Det är bra med en tydligare definition av begreppet idrott även om den fortfarande är oklar. Vi förstår dock att det är oerhört svårt att formulera en tydlig definition.

Vi instämmer i de fyra områden som anges för att definieras som idrott.

Vi anser att det är bra att införa en definition av närbesläktad idrott, samt att båda förbunden inför RIM har fått uttala sig om hur de ställer sig till att samverka eller inte.

Vi stöttar förslaget att en ny organisation ska ha varit etablerad i minst tre år innan ansökan. Se dock tidigare kommentar om anpassat stöd till nya organisationer under de första två åren, under avsnittet för Förslag 2-5.

Övriga medskick Medskick 1: Justering av röstlängd Röstlängden bör ses över men inte i syfte att behålla eller förstärka nuvarande balans utan för att skapa en mer demokratisk idrottsrörelse. Som röstlängden ser ut idag är det fullt möjligt att en majoritet av förbunden röstar nej till förslaget i anslutningsutredningen men att den går igenom ändå eftersom de större förbunden har fler röster. Vi efterlyser därför en annan fördelningsmodell som möjliggör en mer rättvis röstningsprocess än i nuläget.

Medskick 2: Klargörande av samverkan av ansökande förbund och närbesläktade medlemmar inför stämmobeslut Vi stöttar detta förslag

Medskick 3: Stöd från SOK/POK oavsett medlemskap i RF Vi stöttar detta förslag

Medskick 4: Nya rutiner för att följa upp medlemskriterier Vi anser att det är mycket bra att införa rutiner för att följa upp om förbunden uppnår och följer de fastslagna kriterierna och åliggandena. Vi efterlyser dock ett större fokus på kvalitet och inte enbart kvantitet. Det är kvaliteten på förbundet, föreningarna och verksamheten som är viktig. Gemensamt för de mindre förbund som under de senaste åren har blivit granskade är att vi upplever att det har varit bra för vår verksamhet. Vi välkomnar därför att en sådan granskning görs för samtliga förbund.

Medskick 5: Medlemskap för föreningar utanför SF Detta är en komplex fråga som är svår att svara ja eller nej på, i synnerhet med tanke på de eventuella konsekvenser som de aktuella förslagen kan föra med sig om de genomförs. Vi anser dock att en utredning kan göras av RF som ett första steg, för att därefter kunna utvärdera om det är något som ska införas.

Övriga kommentarer

Vi är överlag positiva till anslutningsutredningen och tycker att det har framkommit flera bra förslag som vi tror kommer att stärka idrottsrörelsen som helhet. Men kärnan i utredningen är att de små idrotterna inte anses kompetenta nog att utvecklas och växa på egen hand, utan RF måste kliva in och visa vägen genom diverse åtgärder. Paradoxalt nog kommer dessa åtgärder inte leda till att motivera och hjälpa idrotterna i sitt arbete utan istället begränsa dem kraftigt i sina ansträngningar. Vi förstår inte hur RF tänker när de å ena sidan hävdar att ett förbund ska kunna växa organiskt när de å andra sidan tar bort stora delar av den ekonomiska stöttning som skulle möjliggöra denna tillväxt. En av slutsatserna i utredningen är att ”anslutningsformer behöver bygga på att incitament skapas för samverkan och organisering mellan idrotter. Detta leder till en mer effektiv och ansvarsfull fördelning av stöd, vilket i slutändan ger mer resurser till föreningen.” I utredningen finns dock inga som helst incitament eller fördelar beskrivna med att flera förbund går ihop, annat än att de blir större, vilket utredningen förutsätter leder till en automatisk förbättring av deras verksamhet. Vad hände med inställningen att specialidrottsförbunden är experter på sin egen idrott? För de mindre förbunden finns incitamentet att de blir av med sina ekonomiska bidrag om de inte uppfyller storlekskraven, vilket i princip tvingar dem att gå samman med ett annat förbund om de inte har möjlighet att växa organiskt på egen hand. Det är ytterst tveksamt om enbart ekonomiska parametrar är en bra grund för en stark idrottsverksamhet. Det måste finnas en överenskommelse hos båda förbunden att ett samgående är det bästa alternativet för att utveckla verksamheten och bedriva den absolut bästa idrotten för sina utövare. För de större förbunden finns inga incitament alls. Vad har de att vinna på att gå ihop med annan idrott? Förutom själva processen som ett samgående innebär blir det också mer administration att bedriva flera idrotter inom förbundet och det finns stora risker för maktkamper och misstro mellan de olika idrotterna. På förbundsstyrelsenivå är det kanske möjligt att se fördelar med ett samgående, men att ute i föreningarna kunna påvisa vad den organisatoriska förändringen har för fördelar kommer att bli oerhört svårt.

Istället för att dela in förbunden i ett A- och B-lag och tvinga förbunden i B-laget att sluta sig samman som juridiska personer borde RF snarare skapa plattformar för samarbete. Ett ökat samarbete mellan förbunden skulle gynna idrottsrörelsen genom förbättrad effektivitet och bättre utnyttjande av resurser. Vi välkomnar i högsta grad en större samverkan mellan förbunden, genom att t ex koordinera administrativa tjänster och projektledning.

Vi små förbund har knappa ekonomiska och personella resurser. Vi vänder på varje krona för att bedriva en så bra verksamhet som möjligt. I remissen nämns ett stöd för förbund som vill växa organiskt eller genom att gå samman med ett annat förbund, men att hur formerna för detta stöd ska se ut ännu inte går att besvara. Det är en enorm skillnad på att samarbeta med ett annat förbund och att gå ihop med ett annat förbund. Det är en juridisk process som tar tid och resurser. Tid och resurser som då kommer att tas från själva den idrottsliga verksamheten. Många av specialidrottsförbunden, både de stora och de små, har också en lång historik. Att då kräva att dessa förbund upphör att existera eller kapitalt förändrar sin verksamhet genom att organisera sig i en annan form tillsammans med en eller flera andra idrotter är inget som sker i handvändning eller skulle uppskattas av våra föreningar och medlemmar.

Utredningarna lämnar oss med en rad frågor som saknar svar. Hur stort kommer det så kallade utvecklingsstödet för att växa att vara? Under hur lång tid vi får att ta del av stödet? Kommer det att vara starkt styrt eller har förbundet själv möjlighet att bestämma över hur stödet bäst ska användas för att just förbundets egen verksamhet ska växa och bli så bra som möjligt? Finns det personella resurser och kompetens på RF inom ekonomi och juridik som kan stötta förbund vid nedläggning och sammanslagning?

Säg att Baseboll & Softbollförbundet och Kälksportförbundet väljer att gå samman för att uppfylla kraven för att få fullt stöd. Det är en process som tar större delen av år 2020. Ingen av idrotterna utvecklas nämnvärt under året eftersom de inte får något verksamhetsstöd och majoriteten av deras tid och resurser läggs på sammanslagningen. Men de har övertygat sina medlemmar att det här är den bästa vägen för förbunden att gå och att de därför måste prioritera detta. Båda förbunden har dubbla årsmöten för att lägga ner respektive förbund, de tar fram gemensamma stadgar, hittar människor från båda de tidigare förbunden som vill arbeta i förbundsstyrelsen, de har ett bildandemöte, tar fram dokument och bestämmelser för hur förbundet nu ska fungera och fördela sina resurser mellan de olika idrotterna, etc. De har alltså gjort det som föreskrivs i utredningen -men på RIM 2021 väljer stämman att rösta nej till deras medlemsansökan. Förbundet hamnar därmed möjligtvis i idrottsnätverket och har gjort hela denna utdragna process i onödan. Hur ska de förklara det för sina medlemmar?

Remiss – Förslag om ändring i RF:s stadgar och reglementen Med hänvisning till ovanstående kommentarer på anslutningsutredningen föreslår vi att RF:s stadgar 10 kap 2§ punkt 5 ändras till: Förbundet ska ha minst 25 medlemsföreningar eller minst 1 500 medlemmar.

Med hänvisning till ovanstående kommentarer på anslutningsutredningen motsätter vi oss förslaget att införa §4 Kategorisering av SF i 10 kap RF:s stadgar.

Remissvar – Riksidrottsförbundets stödformer

Uppgiftslämnare:

Martin Söderberg Fredrik Haraldson Tillförordnad Ordförande Generalsekreterare Svenska Amerikansk Fotbollförbundet Svenska Amerikansk Fotbollförbundet

Johnny Stormats Thomas Claesson Ordförande Generalsekreterare Svenska Baseboll & Softbollförbundet Svenska Baseboll & Softbollförbundet

Eva Viding Bussell Anna-Karin Söderquist Ordförande Ordförande Svenska Biljardförbundet Svenska Castingförbundet

Tariq Zuwak Carolina Håkanson Ordförande Generalsekreterare Svenska Cricketförbundet Svenska Cricketförbundet

Hasse Abrahamson Niclas Bentzer Ordförande Generalsekreterare Svenska Kälksportförbundet Svenska Kälksportförbundet

Jonas Gustafson Jamie Spörndli Ordförande Generalsekreterare Svenska Racerbåtförbundet Svenska Racerbåtförbundet

Vi är i grunden positiva till utredningens förslag och uppskattar intentionerna att skapa enklare och tydligare system för stöd. Vi förstår att det har varit en komplex utredning där det inte är lätt att hitta en bra lösning som passar den spretiga verksamhet som är svensk idrott. Det är mycket möjligt att RF kommer att avsätta stora resurser på att hjälpa förbunden i deras arbete, men i utredningen är det snarare fokus på att direkt ta bort allt ekonomiskt bistånd, utan någon varning eller möjlighet till förbättring och utveckling.

Att principerna är öppna och mer klara är bra, men vi vet inget om dem. Vad är det ni föreslår, vad är det ni ber oss ta ställning till? Vi förstår självklart att det inte går att redovisa några exakta siffror men modellen för hur medlen kommer att fördelas borde vara klar och presenteras för förbunden innan de kan ta ställning i frågan.

Det skrivs att verksamhetsstödet kommer att växa på bekostnad av de andra stöden. Men det ges inga uppgifter om hur stora de olika stöden kommer att vara eller hur medlen kommer att fördelas. Hur ska vi kunna rösta ja och försvara det inför våra föreningar när vi inte har en aning om konsekvenserna.

Nedan går vi igenom de olika delarna i stödutredningen med våra synpunkter.

RS ansvar Att RS får i uppdrag att utforma och fastställa regelverk för de olika stödformerna är bra. Så länge det görs i linje med strategier och inriktningar beslutade av stämman och sker med stor transparens.

Ramar och principer Att förtydliga allt som har med stöden att göra ser vi som mycket positivt. Att samtliga stöd benämns enligt den statliga bidragsgivningsnormens terminologi skapar tydlighet. Att det ska vara enkelt att förstå stödens syfte och utfallet av fördelningen ställer vi oss självklart bakom. Liksom att stöden ska fasas in enligt samma principer. Att göra stöden mer långsiktiga gällande syfte, regelverk och nivåer är bra. Ett större grundstöd, på bekostnad av projektstöden anser vi vara bra eftersom det ger en större trygghet och långsiktighet.

Styrning Gällande styrningen av medlen med tvååriga beslut och utvärderingar håller vi med utredningen. Dock med undantaget att vi anser att projektstöden bör kunna sökas varje år.

Vi ser det som positivt att RF, DF och SF tillsammans utvärderar regelverken och principerna. Det är dock viktigt att fokus ligger på utveckling och förbättring istället för på straffskalor om förbunden inte når ända fram på vissa områden.

Kriterier och parametrar Självklart ska inget annat stöd utgöra en parameter i ett annat stöd. Lika självklart är det att när beräkningsparametrar används ska parametrar som direkt kan hänföras till stödets ändamål vara dominerande. Vi ser det också som positivt att inte enbart kvantitativa mått ligger till grund för de olika stöden utan att även kvalitativa mått används, t ex verksamhetsplaner.

Införande och förändrade villkor Vi håller med om förslagen för hur det nya systemet ska införas. Men om den indelning i större och mindre förbund som presenteras i anslutningsutredningen införs är det av yttersta vikt att det görs rättssäkert. Det är oskäligt att ett förbund som har 60 medlemsföreningar idag inte blir granskade på samma sätt som ett förbund som hade 45 medlemsföreningar år 2017. Statistiken från RF efter genomlysningar och stickprov visar att samtliga förbund har föreningar som inte uppfyller de fastslagna kriterierna och åliggandena. Vi motsätter oss kraftigt förslaget på att införa ett storlekskriterium för att få ta del av stöd men om detta förslag ändå presenteras för stämman kan det inte införas förrän samtliga föreningar inom alla förbund har genomlysts, eller åtminstone de förbund som balanserar på någon av gränserna.

Angående de förslag som presenteras i fall de ekonomiska villkoren skulle förändras har vi inga synpunkter på.

Villkor för stöd Att verksamhetsstöd och projektstöd ska villkoras för användandet i enlighet med stödens ändamål är bra. Det får dock inte vara alltför stor styrning av medlen eftersom SF själva bäst vet hur medlen kommer till störst nytta inom den egna organisationen.

Stöd till DF, IF och SOK Vi har inget att motvända mot de förslag som ges för DF, IF och SOK. Gällande DF är det bra att de inte kan söka projektstöd från sin egen organisation.

Stöd till fleridrottsförbund Vi förstår inte varför Korpen särskiljs från övriga fleridrottsförbund. Vi förstår inte heller varför Korpens arbete med externa organisationer är viktigare än andra SF:s arbete med externa organisationer. Korpen har länge varit andra SF:s rektangel, men vad händer med Korpens särställning nu när alla SF skapar sin egen rektangel? Vad gör då Korpen som andra SF inte gör? Vi anser att det finns andra fleridrottsförbund som har ett särskilt och minst lika viktigt uppdrag inom idrottsrörelsen som bör premieras på samma sätt, t.ex. Skolidrottsförbundet. Att ge Korpen uppdragsersättning framför Skolidrottsförbundet blir som att prioritera vuxna framför barn. Oavsett vilken uppdragsersättning som ges till fleridrottsförbunden måste det vara transparent varför de får ersättning.

Stöd till SF Vi stöder förslaget om organisations-, verksamhets- och projektstöd till SF. Nyckelordet är dock kan i förslagets skrivelse. Vi anser att alla SF ska erhålla organisations- och verksamhetsstöd, under förutsättning att förbundet uppfyller kraven i stadgarna, oavsett storlek. I anslutningsutredningen föreslås att endast SF med över 50 föreningar ska erhålla verksamhetsstöd. Vi anser inte att en kategorisering i större och mindre förbund skall införas. Det är att dela in förbunden i ett A- och ett B- lag, som på inget sätt gynnar idrotten i stort. De förbund som är medlemmar i RF ska inte delas in i olika kategorier baserat på storlek. Förslaget blir dessutom motsägelsefullt när de små förbunden som ska växa och bli starka inte erhåller fullt ekonomiskt stöd. Utan verksamhetsstöd blir det i princip omöjligt för verksamheten att växa organiskt, vilket utredningen ändå hävdar är vad som förväntas av de mindre förbunden.

I grunden är vi positiva till att skilja på medlemskap och medlemsnytta, alla kan inte få tillgång till allt och inte lika mycket. Vi håller med om att det ekonomiska stödet ska innehålla mer långtgående villkor än medlemskapet. Men att konsekvent utesluta alla förbund med färre än 50 föreningar från stödformerna är inte lyckat. Stödet bör snarare fördelas enligt logiken var gör det störst nytta för idrottsrörelsen. Det kan innebära att mindre förbund som är i mest behov av att utveckla sin verksamhet kan erbjudas speciella stöd.

Alla förbund ska erbjudas ett tillräckligt stort organisationsstöd för att fortsatt kunna leva upp till villkoren i stadgarna. Storleken på organisationsstödet bör vara lika stort för samtliga SF, oavsett storlek. Alla har samma krav att förhålla sig till.

Det bör absolut markeras mot de SF som inte uppfyller åliggandena i 11 kap 4 §. Men istället för att ta bort hela det ekonomiska stödet bör det finnas ett mellansteg, t ex först en skriftlig varning eller delvis indraget bidrag. Självklart ska det åtgärdas men ska det vara ett straff eller ett stöd som ska till?

Angående SF:s möjligheter att söka projektstöd anser vi att det är bra med långsiktigheten. Projektstöden bör dock kunna sökas varje år, eftersom en bra idé plötsligt kan dyka upp.

Verksamhetsplan I vårt remissvar till anslutningsutredningen efterfrågar vi mer kvalitativa metoder som underlag för stöd än bara rent kvantitativa. Förslaget på en verksamhetsplan ser vi därför som positivt. Inom Idrottslyftet har vi ju arbetat enligt den formen de senaste åren. Det är dock viktigt att den administrativa bördan inte blir för stor. Mer tid och pengar ska läggas på idrotten än på administrationen.

Uppföljning av SF:s åligganden Vi välkomnar en tydligare uppföljning av SF. Det är dock viktigt att denna uppföljning gäller samtliga SF och inte bara de mindre.

Verksamhetsstöden – alla förbund ska erhålla verksamhetsstöd Under förutsättning att förbundet uppfyller stadgekraven ska alla förbund erhålla verksamhetsstöd. Det ska inte vara förbehållet förbund som har fler än 50 föreningar. Vi motsätter oss kraftigt förslaget i anslutningsutredningen att förbund ska delas in i större och mindre och utifrån det fördela stöden. Det ska bara finnas en form av medlemskap i RF. Vi har full förståelse för en fördelningsprincip som bygger på storlek. Fördelningen av medel baseras på förbundens storlek redan nu. Att det nuvarande systemet inte är perfekt håller vi med om, men vi ser ingen anledning till att införa ett tröskelvärde mitt i skalan. Med en sådan modell riskerar idrottsrörelsen inom kort att bli en så kallad stängd liga för enbart de stora och starka förbunden.

De fyra områden som föreslås för verksamhetsstöd är bra. Enligt anslutningsutredningen ska dock SF med färre än 50 föreningar och 3 000 medlemmar inte beviljas något verksamhetsstöd. Detta motsätter vi oss kraftigt. Vi har också fått uppgifter från RF att samtliga SF, under förutsättning att vi skickar in planer och rapporter, har rätt till verksamhetsstödet för elitidrott. Om så är fallet att SF även om de kategoriseras som mindre har rätt till vissa former av verksamhetsstöd måste det förtydligas från RS sida.

Att verksamhetsstödet ska växa på bekostnad av organisationsstödet är okej så länge inte organisationsstödet försummas. Organisationsstödet måste alltid stå i paritet med SF:s åligganden i RF:s stadgar.

Vi anser absolut att SF inom ramen för barn- och ungdomsidrott fortsatt ska ges pengar för strukturomvandling. Vi är många förbund som har påbörjat vår resa men vi är inte i mål ännu. Det återstår t ex en hel del arbete med resan ”En ny syn på tävling och träning”.

Organisationsstödet – vad innebär det egentligen? Alla SF ska få ett organisationsstöd. Samtliga förbund har ju samma åligganden i stadgarna.

I stödutredningen står det att organisationsstöd kan beskrivas som ett generellt stöd till en ideell organisation, där stödet inte avgränsas till särskilda verksamheter och har i syfte att stödja olika gruppers organisering i demokratiska former. Stödet kan också användas till kanslikostnader. Organisationsstöd är inte ändamålsstyrt utan det står respektive stödmottagare att själv disponera och fördela sitt stöd efter eget bevåg efter devisen ”Tack för att ni finns.” Vidare står det att det är rimligt att ett organisationsstöd i första hand ska syfta till att efterleva de demokratiska åligganden som regleras i stadgarna och i högre grad än tidigare bör följas upp. En uppföljning som inte följer vad pengarna nyttjas till utan att SF har ett fungerande medlemsregister, har en antidopingplan och att idrottsrörelsens värderingar efterlevs tex. I anslutningsutredningen (tabell 1, sid 16) står det att mindre förbund kan erhålla ett mindre organisationsstöd (demokratistöd) för att upprätthålla en demokratisk ordning i förbundet. Vi tolkar det som att organisationsstödet finns till för att förbunden ska kunna uppfylla de krav som finns i stadgarna och att alla SF oavsett storlek kan få organisationsstöd. I stödutredningen på sidan 44 står det dock att det ska löna sig för mindre SF att gå ihop med ett annat SF för att uppnå tillräcklig storlek för organisationsstödet. Skillnaden att ligga under 50 föreningar jämfört med över ska vara kännbart ekonomiskt. Vad är det alltså som gäller? Spelar storleken roll för om SF ska få ta del av organisationsstödet eller inte? Vi anser att samtliga SF borde få ett lika stort organisationsstöd eftersom det är samma stadgekrav på alla SF oavsett storlek.

I anslutningsutredningen (tabell 1, sid 16) står det att mindre SF kan få ett Utvecklingsstöd för att växa organiskt eller genom samverkan. I förslag till princip på sid 27 i stödutredningen står det att organisationsstödet ska premiera förflyttning mot större organisatoriska enheter. En av principerna som läggs som förslag i stödutredningen är att samtliga stöd ska benämnas enligt den statliga bidragsgivningsnormens terminologi. Organisationsstödet bör därför inte i enlighet med den beskrivning som ges i utredningen vara ett stöd för att växa. Ett stöd för att växa är en annan form av stöd som bör ges till de mindre förbunden utöver organisationsstödet.

Uppdragsersättning till SF Så länge det görs med full transparens och utifrån tydliga ramar anser vi att SF som genomför uppdrag för hela eller stora delar av idrottsrörelsen kan beviljas uppdragsersättning.

Jämställdhet Vi anser definitivt att SF ska ges möjlighet att söka projektstöd för jämställdhetsarbete. Det är ett mycket viktigt område. Att däremot helt ta bort det ekonomiska stödet till de SF som efter 2021 inte uppfyller de stadgemässiga kraven på representativitet håller vi inte med om. Vi anser att det borde finns ett mellansteg, t ex i form av en skriftlig varning eller delvis indraget bidrag. SF ska självklart uppfylla stadgekraven på jämställdhet men är det ett straff eller stöd som ska till? För SF där andelen aktiva tillhörande ett kön är mer än 90% är utbudet litet för att hitta personer med rätt kompetens till förbundsstyrelse med mera. De blir då tvungna att kvotera in kvinnor för att leva upp till kraven. Istället för en bestraffning ser vi hellre att om SF som har en stor övervikt av aktiva inom ett kön visar på att de arbetar aktivt med frågan bör de få hjälp med detta istället för att bestraffas.

Att stöd som direkt kan appliceras på individ ska villkoras lika till bägge könen alternativt fördelas så att merparten tilldelas det kön med sämst förutsättningar håller vi delvis med om. Det finns dock fler parametrar än kön, även om kön ska väga väldigt tungt. Kostnader måste också få spela en roll. Om t ex damlandslagets VM arrangeras i Sverige och herrlandslagets VM i USA måste stöden få fördelas så att kostnaderna täcks på bästa sätt.

RS bör genomföra analyser ur ett inkluderingsperspektiv på samtliga stödformer, inte enbart en jämställdhetsanalys. RS ska ställa sig frågan hur stödformerna ska utformas så att alla som inte utgör norm inom aktuellt område erbjuds ökade möjligheter.

Angående att SF vid projektansökningar ska analysera sin projektidé utifrån kön och jämställdhet vore det önskvärt om RF kunde erbjuda ett enkelt verktyg som SF kan använda. För att helt kunna ta ställning till denna frågeställning behöver vi veta vilken nivå analysen förväntas ha.

Paraidrott Vi håller med om att SF som övertar paraidrott från Parasportförbundet ska ha möjlighet till ett särskilt projektstöd. Vi anser dock att även SF som startar upp paraidrott ska ges möjlighet att söka projektstöd, oavsett om det sker en övergång från Parasportförbundet eller ej.

Självklart ska SF som organiserar paraidrott ges möjlighet till verksamhetsstöd. Vi förutsätter att även SF som kategoriseras som mindre och därmed egentligen inte har rätt till verksamhetsstöd har rätt till stöd gällande paraidrott. Vi ska ha en inkluderande idrott där kostnader inte får stå i vägen.

Angående att verksamhetsstödet oavsett bidragsmottagare ska ta hänsyn till paraidrottens särskilda utmaningar håller vi med om så länge hänsyn inte tas på bekostnad av någon annan. Ett SF som bedriver paraidrott ska självklart få stöd för det men inte i den formen att ett SF som inte har paraidrott bestraffas.

Stöd till IF Vi anser inte att ungdomsidrotten ska ges ett ökat stöd på bekostnad av barnidrotten. Generellt ligger inte lösningen i ökade stöd till målgruppen utan i ökade stöd till SF att erbjuda barn och unga en så bra verksamhet som möjligt.

Vi anser att det är bra att IF kan söka stöd hos RF oavsett om SF har verksamhet inom detta område eller inte. I utredningen står det dock att SF som saknar t ex central barn- och ungdomsverksamhet inte ska få något stöd för detta. Hur görs denna bedömning? Det finns ett antal förbund som kämpar för att få igång en ungdomsverksamhet och det är ett långsiktigt arbete som innehåller många parametrar. Om stödet helt försvinner innebär det ett hårt slag för detta arbete där antalet aktiviteter kraftigt kommer att minska. Det är inte positivt för varken SF eller IF.

Remiss – Förslag om ändring i RF:s stadgar och reglementen Med hänvisning till ovanstående kommentarer på stödutredningen motsätter vi oss förslaget att införa §4 Kategorisering av SF i 10 kap RF:s stadgar.

Sammanfattning - Översyn av kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU

Sammanfattning

Utredningen om framtida kriterier och anslutningsformer i RF och SISU har genomförts parallellt med stödutredningen och beslutades på stämman 2017. Syftet med utredningen är att se över dagen kriterier och anslutningsformer samt ge förslag på eventuella förändringar.

Under strategiarbetet mellan 2015 och 2017 var öppenhet för nya idrotter ett av områdena som diskuterades. Det fanns också på Riksidrottsforum 2016 en positiv syn på att idrottsrörelsen ska vara öppen för nya idrotter samtidigt som många menade att det inte behöver innebära fler medlemsförbund, utan beror på former och förutsättningar för medlemskap.

Utmaningar som identifierats

Idag finns det enbart en form för medlemskap i RF vilket betyder att samtliga medlemmar har rätt till samma stöd, även om stödet är viktat mot bland annat förbundets storlek. Denna modell skapar hinder för att få in nya idrotter. Att skilja på medlemskap och medlemsnytta/stöd är ett sätt att minska tröskeln för att rösta in nya idrotter in i RF och SISU.

Flera förbund har svårt att nå upp till de krav som ställs på medlemskapet. En viktig faktor för att lyckas är förbundets storlek. Större förbund har i högre utsträckning resurser att både nå uppsatta krav och arbeta med utvecklingsfrågor. Med andra ord är det vanligare att små SF inte når upp till de krav som idrottsrörelsen gemensamt ställer på sina medlemmar, även om det finns flera goda exempel på motsatsen. Utredningens förslag bygger på att skapa ”rätt” incitament för ökad samverkan och organisering mellan idrotter. Detta leder till en mer effektiv och ansvarsfull fördelning av stöd, vilket i slutändan ger mer resurser till föreningen.

De kriterier som upprättas för medlemskap i RF ska spegla de avgränsningar som idrottsrörelsen vill göra gentemot andra organisationer och företeelser, dvs. vad ska ett förbund vara för att bli medlem i RF. Det finns idag en utmaning när det gäller att tolka och avgränsa kriterierna. Ett exempel är vad idrottsrörelsen menar med att bedriva idrott.

Sid 2/4

Utredningen tydliggör kriterier för medlemskap utan att låsa in sig i allt för snäva definitioner som frångår samhällsutvecklingen

Vad utredningen vill uppnå

Utredningen förslag om framtida anslutningsformer ska bidra till.

- En öppen idrottsrörelse o Inkludera idrotter/föreningar/utövare o Utövare som idrottar i förening ska i största mån tillhöra idrottsrörelsen - Starka medlemsförbund o Uppfylla idrottsrörelsens åligganden o Arbeta för att utvecklas mot strategi 2025 o Omställningsförmåga och samverkan mellan idrotter

Process för att utveckla en öppen idrottsrörelse med starka förbund För att uppnå en öppen idrottsrörelse och samtidigt skapa starka förbund, föreslår utredningen en process uppdelat i tre steg (se figur 1). Målet är att samtliga förbund som är medlemmar i RF ska vara starka nog att uppnå de åligganden som medlemskapet för med sig, samt ha resurser för utvecklingsarbete mot den gemensamma strategin.

Figur 1: Förenklad utvecklingsprocess i ett förbund

Idrottsnätverk Mindre förbund Större förbund

•Förbund som inte är •Medlemsförbund inom •Medlemsförbund inom medlemmar i idrottsrörelsen idrottsrörelsen Idrottsrörelsen •25-49 föreningar och •Minst 50 föreningar och •Visar intresse av att vara minst 1500 medlemmar 3000 medlemmar en del av idrottsrörelsen. •Anpassat stöd tilll SF •Fullt stöd till SF och IF •Fullt stöd till IF

Sid 3/4

Idrottsrörelsen. Förbundet ska både vilja och bedömas kunna bli en del av Idrottsrörelsen i framtiden. Antingen genom att utveckla sin egen verksamhet eller genom samverkan med ett befintligt förbund.

Mindre medlemsförbund Utgångspunkten i arbetet med mindre förbund är att växa. Ett förbund kan växa organiskt eller genom att gå samman med ett annat förbund. Förbundets stöd är då anpassat för denna process och målet är att inget förbund ska ha färre än 50 föreningar, detta gäller både nya förbund och befintliga. Förbundets föreningar har samma möjlighet som föreningar i större förbund att söka ekonomiskt stöd och utvecklingsstöd från RF, DF och SISU.

Större medlemsförbund Utgångspunkten i processen som helhet är att alla medlemsförbund ska arbeta mot att bli stora. Förbund med 50 föreningar och 3000 medlemmar har möjlighet att erhålla ekonomiskt stöd. RF:s stöd i form av personella resurser utgår här från att arbeta med förbundets idrottsliga utveckling.

Tydliggör kriterier för medlemskap Parallellt med de förslag som utredningen lägger kopplat till den process som beskrivs ovan, är ambitionen också att tydliggöra kriterierna före medlemskap. Framförallt handlar det om att tydliggöra begreppet idrott och närbesläktad idrott.

Läsanvisning

Utredningen kommer att diskuteras på Riksidrottsforum den 10-11 november. För att vara väl förberedd inför diskussionerna, prioritera att läsa sid 7-20 i utredningen. Där finns utredningens samtliga nio förslag.

Sid 4/4

Kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU

Diarienummer 645/18-02

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Inledning

För att idrottsrörelsen ska utvecklas och vara relevant krävs inte bara internt utvecklingsarbete utan också att den är öppen för idrotter som inte finns inom rörelsen idag. Det gäller nya idrotter men även den föreningsidrott som funnits länge som finns utanför RF. Idrottsrörelsens utveckling i linje med strategi 2025 är helt beroende av SF vilja att ta gemensamt ansvar för en öppen idrottsrörelse.

Öppenhet är också en samhällspolitisk fråga. Idrottsrörelsen är självständig gentemot stat och kommun, men samtidigt möjliggörs verksamheten till stor del genom bidrag från stat, kommun och landsting/regioner. Om rörelsen vill behålla, och i framtiden öka det samhälleliga stödet, behöver den vara lyhörd för politikens syn på inkludering av idrotter. En sluten rörelse som är sig själv nog och exkluderar idrotter kommer inte vara relevant i framtiden.

Denna översyn av kriterier, villkor och anslutningsformer till RF och SISU lägger ett antal förslag för att nå en öppnare idrottsrörelse med många föreningar och starka förbund. Det innebär nödvändigtvis inte fler förbund. Förslagen ska leda till att alla som idrottar i förening i Sverige ska vara med i RF. Ambitionen är att skapa incitament för samverkan mellan idrotter och en ansvarsfull hantering av stöd.

Efter att lagt ned mycket arbete på att tydliggöra kriterier för medlemskap landar utredningen i en tydlig insikt. Hur skarpa kriterier den än kan åstadkomma, kommer det ändå alltid vara ett subjektivt politiskt beslut av en stämma om en idrott ska finnas inom idrottsrörelsen.

Nyckelfrågan som utredningen inte kan lösa är förbundens ansvar för principen om öppenhet. Ska idrottsrörelsen i framtiden vara öppen för fler föreningar men samtidigt ha starka förbund måste SF vara beredda att samverka med varandra och även gå samman. Mindre SF behöver utvecklas för att skapa stabilitet och utvecklingskraft. Detta kan göras genom att självständigt växa eller genom att bli en del av ett annat förbund. Större förbund behöver ta ansvar för att öppna upp och välkomna mindre SF att inkluderas inom sin organisation. På så sätt kan fler föreningar rymmas inom idrottsrörelsen.

Arbetet med översynen har pågått mellan september 2017 och oktober 2018 och letts av Lotta Kellander och Erik Söderberg, ledamöter i RS/FS. En referensgrupp med representanter från SF och distrikt har konsulterats under arbetets gång. Översynen har också diskuterats på SF-dialoger och distriktledningskonferenser hösten 2017 och våren 2018 och ett särskilt möte har hållits med de mindre SF inom RF.

Efter att utredningen lämnar sitt förslag till RS/FS i oktober 2018 fortsätter konsultationsprocessen fram till RIM 2019 då framtida regler ska beslutas.

Sid 2/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Innehållsförteckning

1 Inledning 2 Beskrivning av uppdraget 5 Disposition 6 Sammanfattning och utredningens förslag 7 Bakgrund 7 Förslag om framtida anslutningsformer 8 Förslag om framtida kriterier för medlemskap 18 Övriga medskick 21 Konsekvenser av förslagen 23 Avslutande summering 25 Utredningens resultat 27 Bakgrund 27 Metod 28 Del 1: Dagens kriterier, villkor och anslutningsformer 29 Anslutningsformer i RF och SISU 29 Kriterier och villkor för medlemskap 32 Kriterium 1: Förbundet ska bedriva och administrera idrott 34 Kriterium 2: Förbundet ska vara en ideell förening 40 Kriterium 3: Förbundets verksamhet ska stå i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund 44 Kriterium 4: Förbundet får inte bedriva/administrera idrottslig verksamhet som är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet SF 46 Kriterium 5: Förbundet ska ha minst 25 medlemsföreningar med minst 1 500 medlemmar 50 Reflektioner och slutsatser från del 1 52 Del 2: Vad innebär medlemskap i RF 57 Riksidrottsförbundets roll och erbjudande 57 Specialidrottsförbundens roll och åtaganden 60 Avslutande reflektioner från del 2 64 Del 3: Krav och förväntningar från samhället 65 Avslutande reflektioner från del 3 67 Del 4: Medlemskap i studieförbundet SISU Idrottsutbildarna 68 Medlemmar 69 Det statliga stödet 69 Avslutande reflektioner från del 4 70

Sid 3/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilagor 71 Bilaga 1: Organisering av arbetet 71 Bilaga 2: Metodbeskrivning 72 Bilaga 3: Processplan och möteslogg 75 Bilaga 4: Möte med Danmarks idrottsförbund och Norges idrottsförbund 77 Bilaga 5: Vad är idrott inom idrottsforskning? 81 Bilaga 6: SISU Idrottsutbildarnas vision, verksamhetsidé och värdegrund samt uppdrag 95 Bilaga 7: Förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet 97 Bilaga 8: Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen 100 Bilaga 9: Översyn av stödformer i relation till mål 2025 105

Sid 4/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Beskrivning av uppdraget

Denna rapport avser att utreda frågan om medlemskap i Riksidrottsförbundet (RF) och SISU idrottsutbildarna (SISU). På Riksidrottsmötet 2017 lade Riksidrottsstyrelsen (RS) och Förbundsstyrelsen (FS) en proposition till RF respektive SISU, att göra en grundlig genomlysning av kriterier och villkor för medlemskap. RF- och SISU-stämman beslutade:

”att uppdra till RS och FS att göra en översyn av kriterier, villkor och anslutningsformer till RF och SISU, och till RF-stämman respektive SISU- stämman 2019 framlägga förslag till nya regler att tillämpas vid denna stämma.”

Inom ramen för uppdraget identifierade RS/FS fyra områden som utredningen behöver ta sig an i sitt arbete med översynen. Dessa områden är också viktiga för att i nästa steg kunna lägga fram förlag på framtida kriterier, villkor och anslutningsformer.

- Definitionen av vad som är idrott (1 kap) behöver tydliggöras. - Former för anslutning av idrottsorganisationer. Det finns otydligheter med vad som är ”nära besläktad” verksamhet inom till RF redan anslutet SF. Släktskapskriteriet måste både analyseras och ges en tydligare villkorsram. - Mindre SF:s förutsättningar och villkor för medlemskap. Detta innefattar såväl rationella administrativa lösningar som alternativa anslutningsformer. - Kriterier och villkor för medlemskap i SISU i relation till medlemskap i RF.

Avgränsningar Följande avgränsningar har utredningen gjort och bör kännas till av läsaren:

- Utredningen gör inte en bedömning av vilka förbund (såväl inom som utanför organisationen) som uppfyller dagens kriterier för medlemskap. - Utredningen gör inte en bedömning av vilka förbund (såväl inom som utanför organisationen) som uppfyller de kriterier och villkor för medlemskap som föreslås i utredningen. - Utredningen tittar inte på medlemskap och anslutningsformer på distriktsnivå.

Sid 5/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Disposition

Rapporten inleds med utredningens mest centrala kapitel, dvs. sammanfattning och utredningens förslag. Tanken är att denna del ska kunna läsas fristående utan att ta del av hela rapporten. Utredningens resultat är sedan uppdelad i fyra delar - dagens kriterier och anslutningsformer, vad innebär medlemskap i RF, krav från omvärlden och till sist SISU idrottsutbildarna.

Sammanfattning och utredningens förslag (sida 7–26): Utredningen redogör för de förslag som lämnas till RS/FS. Förslagen presenteras också med en problematisering och en beskrivning av vad utredningen vill åstadkomma, för att sätta förslagen i ett större sammanhang.

Del 1: Dagens kriterier och anslutningsformer (sida 29–56): Utredningen beskriver dagens anslutningsformer tillsammans med de kriterier och villkor som är fastställda i RF:s stadgar. Dagens kriterier problematiseras utifrån flera olika angreppssätt utifrån bland annat omvärldsbevakning, forskning och tidigare beslut om medlemskap. Denna del av utredningen är också den mest omfattande.

Del 2: Vad innebär ett medlemskap i RF (sida 57–64): Utredningen beskriver vilken medlemsnytta som bidrar till att en organisation vill bli medlemmar i RF. I denna del beskrivs också vilket ansvar och vilka åligganden som ett medlemsförbund har gentemot RF och sina föreningar.

Del 3: Krav från omvärlden (sida 65–67): Utredningen beskriver vilka förväntningar det offentliga har på idrottsrörelsen. Med det offentliga menas här samhällets, statens och kommunernas förväntningar på en övergripande nivå.

Del 4: Medlemskap i studieförbundet SISU Idrottsutbildarna: (sida 68–70): Utredningen beskriver SISU:s historik, verksamhet och kriterier för medlemskap. Här förs även en diskussion om hur medlemskapet i SISU kan tänkas se ut i framtiden i relation till medlemskapet i RF.

Sid 6/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Sammanfattning och utredningens förslag

I denna del redogör utredningen för de förslag som lämnas till RS/FS. Förslagen bygger på de resultat och iakttagelser som rapporten fört fram i del 1–4. Avsnittet har delats upp för att först presentera förslag om framtida anslutningsformer, därefter förslag om framtida kriterier och sist övriga förslag. Förslagen om framtida anslutningsformer presenteras med en problematisering och beskrivning av vad utredningen vill åstadkomma. Syftet är att sätta förslagen i ett större sammanhang.

Bakgrund

Den svenska idrottsrörelsen bygger på sina medlemmar i form av förbund, föreningar och till sist den enskilda individen som är medlem i en förening. Vilka idrotter som ska ingå i rörelsen är därför en ständigt aktuell fråga. Slutar vi ställa oss den frågan med jämna mellanrum riskerar idrottsrörelsen att tappa sin betydelse.

Under strategiarbetet mellan 2015 och 2017 var ett av områdena som diskuterades öppenhet för nya idrotter. Det fanns också på Riksidrottsforum 2016 en positiv syn på att idrottsrörelsen ska vara öppen för nya idrotter samtidigt som många menade att det inte behöver innebära fler medlemsförbund, utan beror på former och förutsättningar för medlemskap.

År 2011 genomfördes en översyn av kriterierna för medlemskap i RF. Då sänktes det så kallade storlekskriteriet från 50 föreningar och 3 000 medlemmar till 25 respektive 1 500. Dessutom togs villkoret om geografisk spridning bort. Syftet med denna förändring var att lätta på kraven för att kunna öppna upp för fler idrotter och samtidigt behålla befintliga förbund med få föreningar. Sedan 2011 har två förbund röstats in, några nya idrotter har tillkommit inom befintliga förbund och inga förbund har behövt lämna idrottsrörelsen.

Trots den sänkning i storlekskriteriet som gjordes 2011 har idrottsrörelsen haft svårt att nå det syfte som avsågs med förändringen, att visa öppenhet för nya idrotter och medlemmar. Det kan tänkas finnas flera anledningar till det. Till viss del finns fortfarande en uppfattning bland medlemsförbund att kriterierna för medlemskap behöver förtydligas. Vad idrott är för idrottsrörelsen är ett exempel. Men det finns också en oro att det, med fler nya idrotter och förbund, kommer skapas en ekonomiskt ohållbar situation för befintliga medlemsförbund. Sammantaget upplevs det som att idrottsrörelsen har svårt att vara öppen för nya idrotter. Utmaningen kan till stor del härledas till två punkter: Anslutningsformer behöver leda till en ansvarsfull och hållbar fördelning av stöd. Kriterierna för medlemskap behöver tydliggöras.

Sid 7/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Förslag om framtida anslutningsformer

Förslagen om framtida anslutningsformer för medlemskap, presenteras först med en problematisering av dagens anslutningsformer samt en beskrivning av vad utredningen vill uppnå med förslagen. Utgångspunkten för denna beskrivning är medlemskapet i RF.

Problematisering

Att vara medlem i RF och SISU skapar ett flertal värden för en idrott, både på förbundsnivå, dess föreningar och utövare. Medlemskapet ger legitimitet för idrotten, stöd för att utveckla verksamheten samt ett ekonomiskt bidrag för SF och föreningar. Det ekonomiska stödet för ett förbund ska inte underskattas, men behöver samtidigt ses som ett av många värden som ett medlemskap ger.

Idag finns det enbart en form för medlemskap i RF vilket betyder att samtliga medlemmar har rätt till samma stöd, även om stödet är viktat mot bland annat förbundets storlek. Att det enbart finns en form av medlemskap, tillsammans med det ekonomiska stödsystemet, skapar hinder för att få in nya idrotter. Den modell vi idag har för medlemskap bli då alltför laddad. Utmaning: Dagens anslutningsformer skapar hinder för att öppna upp för nya idrotter. Slutsats: Att skilja på medlemskap och medlemsnytta är ett sätt att minska tröskeln för att rösta in nya idrotter in i RF och SISU.

En annan utmaning för idrottsrörelsen är de åligganden och uppdrag som ett förbund förbinder sig till vid medlemskap i RF. Flera förbund har svårt att nå upp till de krav som ställs på medlemskapet. En viktig faktor för att lyckas är förbundets storlek. Större förbund har i högre utsträckning resurser att både nå uppsatta krav och arbeta med utvecklingsfrågor. Med andra ord är det vanligare att små SF inte når upp till de krav som idrottsrörelsen gemensamt ställer på sina medlemmar, även om det finns flera goda exempel på motsatsen.

De två resonemangen kan tyckas motsägelsefulla, dvs. att å ena sidan vara mottaglig för fler idrotter (och potentiellt fler små förbund), och å andra sidan arbeta för att varje förbund ska leva upp till de krav som tillkommer med medlemskapet. Sambandet bygger på att skapa ”rätt” incitament för ökad samverkan och organisering mellan idrotter. Utmaning: Dagens anslutningsformer och stödstruktur skapar starkare incitament för idrotter att arbeta enskilt än tillsammans. Slutsats: Anslutningsformer behöver bygga på att incitament skapas för samverkan och organisering mellan idrotter. Detta leder till en mer effektiv och ansvarsfull fördelning av stöd, vilket i slutändan ger mer resurser till föreningen.

Sid 8/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Vad utredningen vill uppnå

Med utgångspunkt från den problematisering som beskrivs ovan, ser utredningen två övergripande områden som förslag om framtida anslutningsformer ska bidra till.

En öppen idrottsrörelse Starka medlemsförbund - Inkludera - Uppfylla idrottsrörelsens idrotter/föreningar/utövare åligganden - Utövare som idrottar i - Arbeta för att utvecklas mot förening ska i största mån strategi 2025 tillhöra idrottsrörelsen - Omställningsförmåga och samverkan mellan idrotter

En öppen idrottsrörelse Idrottsrörelsen har i över 100 år haft en särställning när det gäller att driva och utveckla svensk föreningsidrott. Den kraft som idrottsrörelsen genererar, stöds också i hög grad av samhället vilket bland annat tar sig uttryck genom statens stöd till idrotten.

Stödet bygger i förlängningen på att idrottsrörelsen är inkluderande, oavsett bakgrund, ålder, kön, geografi eller socioekonomisk status. Stödet bygger också på att idrottsrörelsen, i takt med samhällsutvecklingen, är öppen för en mångfald av idrotter och kan stödja den idrott som bedrivs just nu. Öppenhet för idrotter leder i förlängningen till fler föreningar och utövare som bedriver just föreningsidrott. Om idrottsrörelsen inte lever upp till detta uppdrag, riskerar RF att inte längre vara intressant för samhället. Idrottsrörelsen ska sträva efter att inkludera idrotter/föreningar/utövare. De som idrottar i förening ska i största mån tillhöra idrottsrörelsen.

Starka medlemsförbund Att vara en öppen idrottsrörelse betyder inte att alla idrotter behöver ha samma stöd eller att varje idrott behöver bestå av ett eget förbund. Tvärtom är det viktigt att skapa anslutningsformer som möjliggör och främjar samverkan mellan olika idrotter, särskilt om idrotterna har något gemensamt (ett släktskap). Genom att arbeta smartare tillsammans frigörs i slutändan mer stöd till föreningar och utövare.

Medlemskapet i RF bygger på att förbund uppfyller de åligganden som idrottsrörelsen, via RF-stämman, har kommit överens om1. Samtliga medlemsförbund ska också driva och utveckla sin verksamhet mot de gemensamma

1 Åligganden består av 13 punkter som ett SF ska uppfylla (se sida 60).

Sid 9/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

strategier som idrottsrörelsen har beslutat om på Riksidrottsmötet.

Vad är ett starkt medlemsförbund? Det finns givetvis många variabler och perspektiv som ligger till grund för vad som kan klassas som ett ”starkt förbund” inom idrottsrörelsen. Utredningen utgår från två områden som delvis hör ihop: - Att uppfylla de åligganden som idrottsrörelsen har fastställt - Kraft att arbeta med förbundets, och dess föreningars utveckling i linje med idrottsrörelsens gemensamma strategiarbete Som utredningen beskriver i del 2 (sida 57–64) är det vanligare att större förbund har möjlighet att uppfylla dessa två perspektiv. Större förbund har generellt sett mer resurser att lägga på utvecklingsarbete i relation till administration. Även om det givetvis finns exempel på det motsatta.

En utgångspunkt för att lyckas med uppdraget är starka medlemsförbund. I det sammanhanget måste förbund ha en god omställningsförmåga och kunna anpassa sig till samtiden. Vi ser idag att särskilt mindre förbund har svårt att uppfylla dagens åligganden. För större förbund finns möjlighet att dela upp ansvarsfördelningen inom förbundet och mindre arbete behöver läggas på administration i relation till utvecklingsarbete.

Anslutningsformer och stöd ska underlätta samverkan mellan idrotter. Medlemsförbund ska ha en god omställningsförmåga och kunna anpassa sig efter medlemmars och samhällets behov. Alla medlemsförbund och dess föreningar ska uppfylla idrottsrörelsens åligganden samt ha förutsättningar att driva och utvecklas mot strategi 2025. Anslutningsformer leder då till en ansvarfull hantering av samhällsstöd och når på så vis i största möjliga mån idrottens föreningar och utövare.

Sid 10/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Process för att uppnå syftet

För att uppnå en öppen idrottsrörelse och samtidigt skapa starka förbund, föreslår utredningen en process uppdelat i tre steg (se figur 1). Utgångspunkten i denna processbeskrivning är medlemskapet i RF. Målet är att samtliga förbund som är medlemmar i RF ska vara starka nog att uppnå de åligganden som medlemskapet för med sig och ha resurser för utvecklingsarbete mot den gemensamma strategin.

Figur 1: Förenklad utvecklingsprocess i ett förbund

Idrottsnätverk Mindre förbund Större förbund

Idrottsnätverk Genom att inrätta ett så kallat Idrottsnätverk kan RF upprätta en formell kontakt med de förbund (idrotter) som inte är medlemmar inom idrottsrörelsen idag. Syftet är att bygga en relation mellan utomstående förbundet och RF genom utbyte av information och erfarenheter. RF:s förväntningar av de förbund som tillhör nätverket är att de har möjlighet att växa och utvecklas i riktning med Idrottsrörelsen. En utgångspunkt är därför att förbundet både vill och bedöms kunna bli en del av Idrottsrörelsen i framtiden. Antingen genom att utveckla sin egen verksamhet eller genom samverkan med ett befintligt förbund.

Utredningen föreslår att formen för detta forum hålls just som ett nätverk snarare än en anslutningsform. För att skapa en rörlig struktur föreslås att RF:s generalsekreterare tar beslut och godkänner ett förbund in i nätverket. Förbund som visar ett intresse att vara med i idrottsrörelsen, men som Typ av inte är medlemmar. Vill och bedöms kunna bli en del av Idrottsrörelsen i förbund framtiden Att i framtiden bli medlem i RF. Målsättning

Utbyta erfarenheter och kunskap mellan idrottsrörelsen och andra Arbetssätt förbund. Lära av varandra och hitta eventuella kopplingar till befintliga förbund. Formell kontakt med idrottsrörelsen samt en årlig mötesplats med Stöd inbjudna förbund.

Sid 11/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

föreningar, detta gäller både nya förbund och befintliga. Förbundets föreningar har samma möjlighet som föreningar i större förbund att söka ekonomiskt stöd och utvecklingsstöd från RF, DF och SISU. Typ av Medlemsförbund 25–49 föreningar, minst 1 500 medlemmar. förbund Att utvecklas, växa och organisera sig mot att bli ett större förbund och Målsättning uppfylla kraven för fullt stöd. Att utvecklas i linje med idrottsrörelsens gemensamma strategiarbete. Utgångspunkten är att stötta dessa förbund till att bli större och starkare Arbetssätt (ett anpassat stöd). Detta sker delvis genom att stödja förbund i en process för sammanslagning. Anpassat stöd från RF för att upprätthålla åligganden och växa (organiskt Stöd eller gå samman). Förbundets föreningar har möjlighet att söka ekonomiskt stöd och utvecklingsstöd från RF, DF och SISU.

Större medlemsförbund Utgångspunkten i processen som helhet (figur 1, sida 11) är att alla medlemsförbund ska arbeta mot att bli stora. Förbund med 50 föreningar och 3000 medlemmar har möjlighet att erhålla ekonomiskt stöd. RF:s stöd i form av personella resurser utgår här från att arbeta med förbundets idrottsliga utveckling. Typ av Medlemsförbund 50 föreningar, minst 3 000 medlemmar. förbund Förbundet, dess föreningar och medlemmar utvecklas i linje med Målsättning idrottsrörelsens gemensamma strategiarbete. Arbete med förbundets utveckling i riktning mot idrottsrörelsens Arbetssätt gemensamma strategiarbete. Förbundet har möjlighet att erhålla ekonomiskt stöd. RF:s stöd utgår från Stöd att arbeta med förbundets utveckling.

En viktig utgångspunkt i förslaget är att denna process också kan gå åt det motsatta hållet. Förbund som med tiden minskar i antal medlemmar och föreningar kan gå från att vara ett större förbund till ett mindre förbund. På samma sätt kan ett förbund också uteslutas ur RF2 och istället bli en del av idrottsnätverket om förbundet blir färre än 25 föreningar eller 1500 medlemmar. Förflyttningen mellan nätverk och mindre förbund sker förslagsvis genom ansökan om medlemskap och omröstning på RF-stämman. Förflyttningen mellan mindre och större förbund sker utifrån styrelsebeslut med regelstöd i stadgarna.

Förbundens medlemsnytta Tabell 1, visar hur stödet i modellen skiljer sig mellan förbunden i olika storlek. Förbund som deltar i Idrottsnätverk är inte med i tabellen, då stödet inte är av samma karaktär. I tabellen är det framförallt två viktiga delar som läsaren ska uppmärksamma.

2 Ett förbund som inte uppfyller kriterier för medlemskap kan uteslutas ur Riksidrottsförbundet efter omröstning på RF-stämman (efter förslag av RS).

Sid 12/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

För det första – när det gäller utvecklingsstöd från RF, visar tabellen att mindre förbund kan ta del av ett anpassat stöd. RF:s arbete med dessa förbund kommer då utgå från målsättningen om att förbunden ska växa. RF kommer därmed ha ett annat angreppsätt i stödet till dessas förbund gentemot större förbund. Exakt hur kan inte utredningen svara på.

Tabellen har samma premisser gällande det ekonomiska stödet, som för mindre förbund är anpassade efter att arbeta med förbundets utveckling mot att växa. Hur det ekonomiska stödet ska se ut i detalj eller hur stort det anpassade ekonomiska stödet är, svarar inte utredningen på.

För det andra – vad gäller stödet till föreningar, så ska det ekonomiska stödet inte skilja sig beroende på vilken förbund föreningen tillhör, åtminstone de stöd som fördelas av RF, DF och SISU.

Avslutningsvis är det viktig att tolka dessa förslag som vägledande principer. Ett medlemsförbund måste såklart också uppfylla RF:s åligganden och andra krav för att ta del av ett ekonomiskt stöd. Stödutredningen som genomförs parallellt, tar fram mer detaljerade förslag kopplat till de ekonomiska stöden (och som går i linje med dessa förslag).

Tabell 1: Övergripande beskrivning av förbundets medlemsnytta. Medlemsnytta för förbund Förbund med 25–49 Förbund med 50 föreningar och minst föreningar och 3000 1500 medlemmar medlemmar Medlemsnytta för förbund Rösträtt JA JA Utvecklingsstöd (RF) JA (Anpassat stöd) * Fullt stöd Utbildning och process-stöd (SISU) JA JA Idrottens digitala struktur (IdrottOnline) JA JA Ekonomiskt stöd till förbund Organisationsstöd JA (Anpassat stöd)** JA Verksamhetsstöd NEJ JA Projektstöd Kan söka Kan söka Stöd till föreningar Bildning och utbildning från SISU JA JA Utvecklingsstöd från DF JA JA Möjlighet till ekonomiskt stöd (RF/DF) JA JA Idrottens digitala struktur (IdrottOnline) JA JA * Arbetet utgår från målsättningen om att förbunden ska växa, organiskt eller genom samverkan med andra förbund. RF kommer därmed ha ett annat angreppsätt i arbetet med dessas förbund gentemot större förbund. **Förbundet kan erhålla ett mindre organisationsstöd (demokratistöd) för att upprätthålla en demokratisk ordning i förbundet.

Sid 13/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Skapar denna process en öppen idrottsrörelse? Utredningen menar att denna process skapar en öppenhet för nya idrotter i två led. För det första öppnar idrottsrörelsen upp för att lyssna in och samverka med förbund som befinner sig utanför idrottsrörelsen idag. Denna form kan i förlängningen bidra till att mindre idrotter/grenar hittar en naturlig ingång till ett befintligt förbund.

Till det är nya förbund oftast små, och röstas in med begränsad medlemsnytta och ekonomiskt stöd (se tabell 1). Genom att skilja på medlemskap och medlemsnytta blir det enklare att välkomna nya idrotter utan att skapa en ekonomiskt ohållbar situation.

Skapar denna process starkare förbund? Genom denna process skapar idrottsrörelsen incitament för mindre förbund att växa genom sammanslagning eller exempelvis bli en gren inom ett förbund. Dels genom att minska det ekonomiska stödet för mindre förbund, dels genom att vara ett stöd (med personella och ekonomiska resurser) för förbund att gå samman.

I denna argumentation likställer vi större förbund med starkare förbund. Det finns givetvis många andra delar som är viktiga för att administrera och bedriva idrott. Utredningen menar ändå att förbundets storlek är en viktig parameter för att lyckas fullt ut. Med färre förbund totalt sett, kan mer stöd erhållas till utvecklingsarbete.

Skapar denna process fler eller färre förbund? Utredningen upplever i första hand att idrottsrörelsen har möjlighet att vara mer öppen för nya idrotter genom denna modell. På kort sikt kan processen bidra till fler små förbund inom idrottsrörelsen, eftersom att det blir enklare att rösta in nya förbund utan att skapa en ekonomiskt ohållbar situation.

På längre sikt menar utredningen att denna process kommer minska antalet förbund, genom att minska det ekonomiska stödet för mindre förbund och samtidigt stötta förbund att gå samman. Det parallella arbetet med bidragssystemen blir i detta avseende viktigt. Avgörande för en sådan process är då också att de större förbunden tar ett ansvar i form av att välkomna idrotter.

Kan förbund uteslutas? Likt dagens villkor för medlemskap bygger denna process på att medlemsförbund kan uteslutas. Det kan tänkas att den vanligaste anledningen är minskad storlek i förbundet gällande föreningar och medlemmar. Men även att bedriva verksamhet som frångår idrottsrörelsens vision och värdegrund kan vara grund för uteslutning. Uteslutning föreslås fortsatt ske genom beslut på RF-stämman efter förslag från RS.

Ett förbund med färre än 25 föreningar eller 1500 medlemmar har möjlighet att vara en del av idrottsnätverket och därigenom ha en närmare kontakt med RF och hitta samverkansformer för att bli större. Genom denna process menar utredningen också att det är enklare för RS att föreslå och stämman att ta beslut om uteslutning.

Sid 14/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Utredningens förslag

Utredningens förslag gällande anslutningsformer bygger på fem punkter där ändringar föreslås. Utredningen föreslår till RS och FS att:

1. Tydliggöra skillnaden mellan medlemskap och medlemsnytta. 2. RF-stämman beslutar om medlemskap och styrelsen beslutar om förbundet uppnår kriterier för fullt stöd 3. Nya förbund röstas in med anpassat stöd 4. Inrätta ett idrottsnätverk inom idrottsrörelsen 5. Avveckla anslutningsformen samarbetsförbund

Förslag 1: Tydliggöra skillnaden mellan medlemskap och medlemsnytta Utredningen föreslår att idrottsrörelsen skapar två nivåer för medlemskap. Första steget i storlekskriteriet gäller för att besluta om förbundets medlemskap3. Med andra ord inval av nya förbund samt uteslutning av befintliga förbund. Det andra steget gäller för att besluta om vilket stöd förbundet ska ha möjlighet att ta del av från RF.

- Steg 1: Utredningen föreslår att storlekskriteriet behålls till 25 föreningar och 1 500 medlemmar för att kunna bli medlem i idrottsrörelsen. - Steg 2: Utredningen föreslår ett krav för förbund på 50 föreningar och 3 000 medlemmar för att ha möjlighet att ta del av fullt ekonomiskt stöd.

Utredningen föreslår med detta att bibehålla storlekskriteriet för medlemskap på samma nivå för att kunna vara öppen för små och nya/fler idrotter. Mindre förbund (25–49 föreningar och färre än 3 000 medlemmar) föreslås ha möjlighet att ta del av ett begränsat stöd vad gäller ekonomiska resurser och utvecklingsstöd från RF. Denna förändring påverkar inte förbundets föreningar, som har samma rätt till stöd från RF, DF och SISU oberoende storleken på förbundet. Större förbund (fler än 50 föreningar och 3000 medlemmar) föreslås ha möjlighet att ta del av fullt stöd4. Se sida 11–13 för en längre beskrivning av förslagets förutsättningar.

Syftet med förslaget har flera utgångspunkter. Förändringen möjliggör öppenhet för nya idrotter utan att skapa en ekonomisk oro eller ohållbar förändring för befintliga medlemsförbund. Men ambitionen är också att arbeta smartare utifrån de resurser som idrottsrörelsen tilldelas inom statens stöd till idrotten. Att minska resurserna för små idrotter, skapar incitament att arbeta tillsammans och gå ihop som gemensamt förbund. Målet är i slutändan att alla idrotter ska organisera sig så att

3 Utredningen utgår här från de kriterier som gäller utifrån RF:s stadgar för en förening att vara medlem i ett SF samt för en person att vara medlem i en förening. En beskrivning av medlemskapet för en förening och en medlem finns att läsa på sida 31 och 32. 4 Stödberättigande bygger även på andra krav än storlek som inte redogör för här.

Sid 15/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

förbundet uppfyller kraven för fullt stöd. Utredningen föreslår därför att förbund kan erhålla projektstöd för att stötta förbund att gå samman (oavsett förbundets storlek idag).

Förslag 2: RF-stämman beslutar om medlemskap och Riksidrottsstyrelsen beslutar om förbundet uppnår kriterier för fullt stöd Utredningen föreslår att RF-stämman, under Riksidrottsmötet, fortsatt beslutar om ansökande organisationers medlemskap i RF. Huruvida ett förbund uppnår kriterier för stöd, beslutas av Riksidrottsstyrelsen och bygger på riktlinjer för medlemskap i stadgarna (se förslag 1). Beslutet om förbundet uppnår kriterier för stöd gäller både för befintliga SF och nya förbund efter den introduktionsfas som föreslås i förslag 3.

Syftet med förslaget är att fortsatt ge medlemsförbund mandat att besluta om hur idrottsrörelsen utvecklas framöver. Att styrelsen tar beslut om stöd bygger sedan på att det finns regelstöd för det i stadgarna.

Förslag 3: Nya förbund röstas in med anpassat stöd I anslutning till förslag 1, föreslår utredningen att nya medlemsförbund röstas in utifrån två premisser. Dels röstas förbundet in med ett anpassat stöd som beskrivits i förslag 1. Både vad gäller stöd från RF och ekonomiskt stöd. Detta oberoende av förbundets storlek vid inval.

Dels införs en introduktionsperiod om två år för att säkerställa att förbundet går i samklang med idrottsrörelsens vision, värdegrund och regelverk. Detta gäller både helt nya förbund och i de fall befintliga förbund ansöker om att dela på sig. De två första delarna i figur 2 visar denna process.

Syftet med förslaget är att skapa en stegvis introduktion in i idrottsrörelsen för förbundet. Att bli invald med ett anpassat stöd för nya förbund, markerar också att drivkraften för medlemskap inte enbart kan vara ekonomiskt stöd till förbundet.

Figur 2: Beskrivning av förslag 2 och 3.

Beslut om Introduktionsfas i 2 år Beslut om fullt stöd medlemsskap

• RIM-beslut • Anpassat stöd under • Styrelsebeslut • Utgår från kriterier för introduktionsfasen oavsett • Utgår från kriteier för stöd i medlemsskap i stadgarna storlek på förbundet stadgarna •Mist 50 föreningar och 3000 medlemmar

Sid 16/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Förslag 4: Inrätta ett idrottsnätverk inom idrottsrörelsen Utredningen föreslår att RF inrättar ett nätverk för att hålla en formell kontakt med förbund (idrotter) utanför RF. Förslaget beskrivs också i kapitlets inledning, sida 11– 12. Utredningen föreslår att formen för detta forum hålls just som ett nätverk snarare än en anslutningsform.

Utredningen föreslår att det är RF:s generalsekreterare som godkänner ett förbund in i nätverket. Kriterierna för att bli en del av nätverket ska gå i samklang med kriterierna för medlemskap i RF. Utredningen kan inte fastställa i detalj hur mycket resurser ett sådant arbetssätt kommer ta i anspråk. Men förslaget bygger på en formell kontaktperson och en årlig mötesplats.

En förflyttning mellan idrottsnätverket och att vara medlemsförbund sker fortsatt genom ordinarie ansökan om medlemskap och omröstning på RF-stämman. Omvänt kan ett förbund som blivit utesluten ur RF på grund av storlekskriteriet, ges möjlighet att vara en del av idrottsnätverket.

Syftet är att idrottsrörelsen ska ha en nära dialog med förbund (idrotter) som är utanför idrottsrörelsen, för utbyte av information och erfarenheter. Genom ett sådan forum kan RF erbjuda förenklat stöd och sprida idrottsrörelsens spelregler (såsom demokrati, delaktighet och glädje i alla åldrar). RF får också en tydligare bild av efterfrågan att vara en del av idrottsrörelsen från andra förbund. RF:s förväntningar av nätverket kommer vara att förbundet vill växa och utvecklas i riktning med Idrottsrörelsen. En utgångspunkt är därför att förbundet både vill och bedöms kunna bli en del av Idrottsrörelsen i framtiden. Antingen genom att utveckla sin egen verksamhet eller genom samverkan med befintliga förbund.

Förslag 5: Avveckla formen samarbetsförbund Utredningen föreslår att formen samarbetsförbund avvecklas. Anledningen är att de förbund som har eller är ett samarbetsförbund idag, inte upplever att relationen mellan parterna fungerar eller skapar den dynamik som lösningen var tänkt att skapa. De förbund som idag är samarbetsförbund har likt tidigare möjlighet att söka medlemskap i Riksidrottsförbundet.

Syftet med förslaget är helt enkelt att renodla anslutningsformerna till vad som upplevs fungera och ger ett värde för förbunden.

Sid 17/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Förslag om framtida kriterier för medlemskap

Förslagen om framtida kriterier för medlemskap presenteras först med en kort problematisering av dagens kriterier.

Problematisering

De kriterier som upprättas för medlemskap i RF ska spegla de avgränsningar som idrottsrörelsen vill göra gentemot andra organisationer och företeelser, dvs. vad ska ett förbund vara för att bli medlem i RF. Idag består kriterierna av 5 områden. Ett medlemsförbund ska 1 bedriva idrott, 2 bedriva en idrott som inte redan är antagen (eller släkt med), 3 vara en ideell förening, 4 bedriva idrott utifrån idrottsrörelsens verksamhet, vision och värdegrund, 5 ha tillräckligt många medlemmar och föreningar.

Även om kriterierna har en skarpare formulering än ovan, finns idag en utmaning när det gäller att tolka och avgränsa vad idrottsrörelsen verkligen menar med fastslagna kriterier. Kanske det mest grundläggande kriteriet för medlemskap är att varje medlemsförbund ska bedriva och administrera idrott. Utmaningen som då uppstår är vad idrottsrörelsen menar med just idrott. Samtidigt kan just den subjektiva bedömningen anses vara nödvändigt för att idrottsrörelsen ska kunna följa samhällsutvecklingen.

En efterfrågan från medlemsförbund har varit att tydliggöra de kriterier som medlemskapet bygger på. Främst gäller det vad vi inom idrottsrörelsen upplever att idrotter är och bör vara. Men till det ingår också vad närbesläktad idrott är.

Utmaning: Kriterier för medlemskap upplevs idag som svårbedömda. Slutsats: Tydliggör kriterier för medlemskap utan att låsa in sig i allt för snäva definitioner som frångår samhällsutvecklingen.

Utredningens förslag

Utredningens förslag bygger på fyra punkter där ändringar föreslås gällande kriterier för medlemskap i RF. Utredningen föreslår till RS och FS att:

6. Tydliggöra kriteriet om att förbundet ska administrera och bedriva idrott 7. Tydliggöra kriteriet om att inte bedriva idrottslig verksamhet som är nära besläktad med redan antagen verksamhet 8. Ansökande organisation ska vara etablerad i minst 3 år 9. Behåll kriterier oförändrade för medlemskap i SISU idrottsutbildarna

Sid 18/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Förslag 6: Tydliggöra kriteriet om att förbundet ska administrera och bedriva idrott Utredningen föreslår att komplettera första kriteriet i stadgarna med en definition på vad idrottsrörelsen menar med begreppet idrott. Följande definition läggs till för vad idrottsrörelsen betraktar som idrott:

Med idrott avses organiserad fysisk aktivitet med möjlighet till tävling. Den fysiska prestationen har mer än försumbar betydelse och deltagandet styrs av regler som formulerats av idrottens organisation. Idrottsrörelsen lägger särskild vikt på följande fyra områden.

• Fysisk aktivitet: Det fysiska momentet är av mer än försumbar betydelse för själva aktiviteten, prestationen och resultatet. • Träning: Idrotten består av organiserad träning som ger fysisk, mental, social och kulturell utveckling. • Tävling: Idrotten har definierade tävlingsregler som bestäms och ägs av idrottens organisation. • Välmående: Idrotten bygger på att ha roligt, må bra och prestera mera. Hälsa, trivsel och välbefinnande är normgivande.

Syftet med denna förändring är att tydliggöra vad idrottsrörelsen menar att idrott är och bör vara. Detta för att göra det enklare för både ansökande förbund och medlemsförbund i bedömningen av denna fråga.

Förslag 7: Tydliggöra kriteriet om att inte bedriva idrottslig verksamhet som är nära besläktad med redan antagen verksamhet Utredningen föreslår att komplettera kriteriet om närbesläktad idrott med en definition på vad idrottsrörelsen lägger i begreppet närbesläktad idrott:

Idrott som har en eller flera beröringspunkter i utförande eller den kontext den verkar inom. Viktiga beröringspunkter i bedömningen av närbesläktad idrottslig verksamhet är:

• Idrottsmiljö/redskap/utrustning: Idrotten utövas inom samma, liknande eller oftast närliggande idrottsmiljö samt med samma eller liknande redskap/utrustning. • Idrottslig utövning: Idrottens träning och tävling innehåller inslag som i stor utsträckning liknar varandra. • Föreningsstruktur: Majoriteten av idrottens föreningar är samtidigt medlemmar i ett annat befintligt förbund.

Sid 19/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Undantaget i denna definition är fleridrottsförbund som arbetar på ”tvären” och erbjuder flera idrotter utifrån ett specifikt sammanhang i fokus5. Definitionen på närbesläktad idrott utgår då istället från idrottsligt sammanhang:

• Idrottsligt sammanhang: Idrottens föreningar riktar sig i stor utsträckning till samma målgrupp eller sammanhang som ett befintligt fleridrottsförbund.

Syftet med denna förändring är att tydliggöra vad idrottsrörelsen menar att närbesläktad idrott är och bör vara. Detta för att göra det enklare för både ansökande förbund och medlemsförbund i bedömningen av detta kriterium. Utredningen vill samtidigt vara tydlig med att denna fråga även fortsättningsvis kommer vara högst subjektiv. Det finns ingen objektiv sanning om vad som är besläktad eller är liknande idrottsverksamhet. Vare sig det handlar om nya förbund eller för att hålla ihop befintliga förbund. Men utredningen upplever fortfarande kriteriet som viktigt, då det främjar arbetet att skapa större förbund.

Förslag 8: Ansökande organisation ska vara etablerad i minst 3 år Utredningen föreslår ett nytt kriterium att den organisation som söker medlemskap i RF ska ha varit etablerad i minst 3 år. Med etablerad avses att förbundet ska ha bildats genom antagande av stadgar. Förbundet ska också ha genomfört verksamhet och årsmöten i enlighet med stadgarna och upprättat årsredovisningar. Detta gäller då även befintliga förbund som delar på sig och skapar ett eller flera nya förbund i samband med den delningen.

Syftet med förslaget är att säkra upp att det finns en stabilitet och långsiktighet inom ansökande förbund innan de blir medlemmar i RF.

Förslag 9: Behåll kriterier oförändrade för medlemskap i SISU idrottsutbildarna Utredningen föreslår att ingen ändring görs gällande kriterier för medlemskap i SISU. Den fråga som varit mest aktuell, är huruvida ett förbund kan vara medlemmar i SISU, utan att vara medlemmar i RF. Utredningen menar att med SISU:s uppdrag, att som studieförbund bedriva bildning- och utbildningsverksamhet, är det viktigt att behålla möjligheten för andra organisationer att vara medlem i SISU, än medlemsförbund i RF.

Syftet med förslaget är att fortsatt bedriva en öppen och bred verksamhet med folkbildning i fokus. Att vara öppen mot olika förbund är en del av styrkan och den grund som det ekonomiska bidraget från staten bygger på.

5 Utredningen har inte tagit fram en egen definition på fleridrottsförbund. Men utgångspunkten för dessa förbund är att de arbetar på ”tvären” och erbjuder flera idrotter utifrån ett specifikt sammanhang i fokus.

Sid 20/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Övriga medskick

Utredningen ser också andra åtgärder som indirekt kopplar an till idrottsrörelsens anslutningsformer och kriterier för medlemskap. Utredningen vill skicka med dess tankar till RS och FS.

Tydliggör hur ansökande förbund och medlemsförbund ställer sig till samverkan vid beslut om närbesläktade idrotter Närbesläktad idrott har för utredningen varit det svåraste kriteriet att ta ställning till och ge förslag på. Utan kriteriet kan idrottsrörelsen bestå av ett mångdubblat antal förbund. Samtidigt som kriteriet potentiellt stänger ute förbund som upplevs kunna kan vara en del av idrottsrörelsen idag.

Utredningen föreslår därför ett förtydligande vid RIM-beslut om medlemskap i samband med kriteriet om nära släktskap med befintligt förbund. I de fall RS föreslår avslag utifrån kriteriet nära släktskap med redan antaget förbund behöver det framgå: 1. vilket eller vilka förbund som RS upplever att det ansökande förbundet bedriver nära besläktad idrott med 2. hur parterna ställer sig till en samverkan (hopslagning) mellan förbunden.

Det finns potentiellt sätt fyra olika ställningstaganden för punkt 2 – att båda vill samverka, ingen vill samverka, enbart ansökande förbund respektive anslutet förbund vill samverka.

Syftet är att tydliggöra kriteriet om nära släktskap inför ett RIM-beslut. Den information som ska framgå i punkt 1 och 2 ger RF-stämman ett mer tydligt beslutsunderlag inför omröstningen. Denna tilläggsinformation tar inte helt bort risken att ansökande förbund hamnar i ett ”moment 22” – dvs. att anses vara ett närbesläktat förbund men där de närbesläktade medlemsförbunden inte vill ingå i ett samarbete. Principen om SF:s egna självbestämmande är viktig men krockar samtidigt med principen om öppen idrottsrörelsen och SF:s ansvar för denna. Det blir slutligen upp till stämman att ta beslut utifrån den information som givits i varje enskilt fall.

Röstlängd på stämman De förändringar som utredningen föreslår påverkar i slutändan hur många förbund som kommer vara medlemmar i RF och SISU i framtiden. En sådan process behöver också ta röstlängden på RF-stämman i beaktande. Detta för att förhindra en snedvridning av medlemmarnas röster. Ett scenario är att fler små förbund inledningsvis kommer in i RF och påverka röstlängden. Röstlängden behöver således ses över. Detta arbete ligger utanför utredningen.

Sid 21/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Organisationer med olympisk medverkan Utredningen gör ingen skillnad när det gäller ansökan om medlemskap från förbund som ingår i det olympiska eller paralympiska programmet. Med andra ord hanteras dessa förbund som andra förbund.

Inom ramen för det samordnade elitidrottsstödet kan dock RF, SOK och Sveriges Parasportförbund besluta om kompetensstöd från RF samt ekonomiskt stöd från Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté om förbundet bedöms ha en eller flera idrottare på högsta världsnivå. Förslaget går på så vis i linje med stödutredningen och det samlade elitidrottsstödet6.

Inför nya rutiner för att följa upp om medlemsförbund uppnår och följer fastslagna kriterier och åligganden. Utredningen föreslår att RF ges i uppdrag att tydligare följa upp att medlemsförbund uppnår kriterier för medlemskap och åligganden i stadgarna. I förlängningen ska styrelsen också kunna ge tydligare förslag på åtgärder om kriterier och åligganden inte efterlevs. Syftet är att på en mer kvalitativ nivå säkerställa att samtliga förbund lever upp till sina åligganden och beslutade kriterier för medlemskap. Ett exempel här är storlekskriteriet där föreningar inte ska vara nerlagda eller vilande.

Utred möjligheten att forma ett medlemskap för föreningar utan hemvist i SF Under arbetes gång har frågan om och hur en förening kan vara kopplad till idrottsrörelsen utan att vara knuten till ett SF kommit upp från flera olika aktörer. Främst är det flera distrikt som idag ser ett behov utifrån föreningsstrukturen på lokal nivå. Oftast handlar det om föreningar som arbetar utifrån en specifik social kontext där koppling till ett SF många gånger känns främmande.

Utredningen upplever att denna fråga är för komplex för att behandla inom givna ramar. En sådan struktur skulle utmana dagens demokratiska ordning och hur ansvarsfördelningen ser ut inom Idrottsrörelsen. Denna utredningen pekar samtidigt på vikten av att välkomna alla föreningar in i idrottsrörelsen. Utredningen upplever att frågan behöver belysas och ansatsen bör vara att se över möjligheten att hitta anpassningar så att idrottsrörelse bir attraktiv.

6 Riksidrottsförbundet genomför just nu en utredning för att se över det samlade elitidrottsstödet.

Sid 22/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Konsekvenser av förslagen

De förslag och övriga medskick som utredningen föreslår, kommer medfölja förändringar för specialidrottsförbund och idrottsrörelsen i sin helhet. Övergripande tror utredningen att förslagen på sikt kommer leda till en ökad öppenhet samt större och därmed starkare förbund. Följande förändringar ser vi som ytterligare konsekvens av förslagen:

Projektstöd till sammanslagning Utredningen föreslår att förbund som har en ambition att gå samman, kan ansöka om projektstöd för ett sådan arbete. En konsekvens av förslaget är att RF behöver budgetera och bemanna för ett stöd till förbund som vill gå samman. Detta ser utredningen som en viktig förändring men som inte är formulerat som ett eget förslag.

Uteslutning 5 förbund har idag färre 25 medlemsföreningar och 1500 medlemmar. RF kommer att föreslå uteslutning av de förbund som vid RIM inte når upp till storlekskriteriet och beslut tas av RF-stämman. Om förbund utesluts kommer de kunna ansöka om att vara en del av idrottsnätverket till vidare.

Eftersom utredningen föreslår oförändrade kriterier för medlemskap i SISU, kommer ovanstående 5 förbund fortfarande kunna vara medlemmar i SISU. Medlemmar i SISU kommer fortfarande kunna medverka på gemensamma mötesplatser såsom RIM och RIF.

Anpassat stöd för mindre förbund 4 förbund har idag färre än 50 medlemsföreningar och 3000 medlemmar. RF kommer ett ge dessa förbund ett anpassat stöd i enlighet med beslut om stöd till mindre förbund. Ett viktigt medskick i sammanhanget är att kriterier och krav för ekonomiskt stöd särskilt behandlas i stödutredningen som också titta på andra variabler för hur och i vilken omfattningen ett förbund har möjlighet att ta del av ekonomiskt stöd.

Avtal med sammarbetsförbund 2 förbund har idag så kallade samarbetsförbund kopplade till sin verksamhet. De föreningar som enbart är medlemmar i ett så kallat samarbetsförbund inte att kunna ges stöd på så sätt som nu är möjligt. Samarbetsavtalet kan finnas kvar men ger inte några rättigheter från RF:s och SISU:s sida.

Förbund som delar på sig Även om det övergripande syftet är att idrottsrörelsen ska vara mer öppen, medför förslagen en viss tröghet i systemen. Detta för att samtidigt behålla en stabilitet. Förslagen innebär att ett medlemsförbund som delar på sig och där en eller flera av parterna bildar helt nya förbund eller där ett förbund på annat sätt nybildas, kommer dessa att:

Sid 23/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

- Vänta 3 år för att kunna ansöka om medlemskap (då förbundet ska vara etablerat och verkat för idrotten i tre år) - Vänta 2 år till för att ha möjlighet att ta del av fullt stöd.

Röstlängden De förändringar som utredningen förslår kan på kort eller lång sikt påverka antalet medlemmar i RF respektive SISU. Om antalet förbund till exempel skulle öka blir konsekvensen utifrån nuvarande röstfördelningsmodell att de största förbunden skulle få ännu mindre inflytande vid stämman till förmån för de allra minsta förbunden. Det är viktigt att följa röstlängdens sammansättning och vara beredd att vidta förändringar för att inte skapa en alltför stor demokratisk obalans.

Ekonomiska resurser läggs på förbund utanför RF (via idrottsnätverket) Det idrottsnätverk som utredningen föreslår kommer innebära att RF använder ekonomiska och personella resurser i arbetet med förbund utanför organisationen. Utredningen kan inte fastställa i detalj hur mycket resurser ett sådant arbetssätt kommer ta i anspråk. Men förslaget bygger i första hand på en formell kontaktperson och en årlig mötesplats.

Stöd till utövare utanför RF Ett av utredningen medskick som ligger inom ramen för det samlade elitidrottsstödet, är att utövare med satsning mot OS kan ta del av stöd även om förbundet inte är medlemmar i RF. Detta innebär att RF kan fördela medel som ligger utanför medlemmarnas intresse. RF behöver reglera detta för att säkerställa att stöd inte fördelas utanför idrottsrörelsens värdegrund samt särskilt hantera frågan om till exempel antidopingarbetet.

Ta ställning i frågan om nära besläktad idrott I ett av utredningens medskick föreslås att RS tydligt ska ange vilket eller vilka förbund ett ansökande förbund har nära släktskap med (om så är fallet). En konsekvens utifrån medskicket är också att de medlemsförbund som anses vara nära besläktade också svara på hur man ställer sig till en samverkan (hopslagning) mellan förbunden.

Sid 24/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Avslutande summering

Avslutningsvis kan utredningens förslag delas upp i två områden. 1. De konkreta ändringar som kopplar till kriterier för medlemskap 2. De strukturella förändringar som kopplat till anslutningsformer

Förslaget på framtida kriterier för medlemskap presenteras i punktlistan nedan. I jämförelse med dagens kriterier är förändringarna relativt små och bygger framförallt på ett förtydligande av flera punkter. Ett nytt kriterium föreslås (punkt 6) som syftar till att säkerställa stabilitet i ansökande förbund. Utöver detta är det inget ytterligare kriterium som utredningen upplever skulle tydliggöra avgränsningen mot andra förbund, utan att skapa andra utmaningar vid beslut av medlemsansökan.

Kriteriet om släktskap upplever utredningen som det svåraste kriteriet att förhålla sig till. Gränsen för att idrotter är nära besläktade är svår att bedöma. Men utan ett sådan kriterium skulle idrottsrörelsen kunna bestå av oändligt många förbund, då det exempelvis inte skulle finnas någon begränsning för förbund att föröka sig genom delning.

1. Förbundet ska administrera och bedriva idrott • Se RF:s definition på idrott (ny)

2. Förbundet ska vara en ideell förening

3. Förbundets verksamhet ska stå i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund enligt 1 kap

4. Förbundet får inte bedriva/administrera idrottslig verksamhet som är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet SF • Se RF:s definition för nära besläktad verksamhet (ny)

5. Förbundet ska ha minst 25 medlemsföreningar och minst 1 500 medlemmar

6. Förbundet ska vara etablerade och verkat för idrotten i minst 3 år (ny)

De större förändringarna som utredningen föreslår hänger samman med anslutningsformerna. Ett mål som utredningen har haft är att skapa en mer öppen idrottsrörelse. Genom att tydligare anpassa vilket ekonomiskt stöd och vilken medlemsnytta förbundet kan få minskas trösklarna och medlemskapet öppnas upp för nya förbund (idrotter).

Det andra målet bygger på att skapa starkare förbund. Utredningen föreslår att incitamenten för att arbeta tillsammans behöver bli tydligare. Både i form av vilket stöd mindre förbund får tillgång till, samt stöd för att realisera en sammanslagning av förbund. Att vara öppen för nya idrotter behöver på så vis i förlängningen inte

Sid 25/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

betyda fler medlemsförbund.

Avslutningsvis bygger utredningens förslag också på den översyn av stödformer som utreds parallellt. Flera av de mål som utredningen vill uppfylla kopplar an till den ekonomiska stödstruktur som medlemsförbunden väljer att leva efter.

Sid 26/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Utredningens resultat

I föregående kapitel presenterades de förslag som lämnas till RS/FS. Förslagen som presenterades bygger på de resultat och iakttagelser som förs fram i kommande delar av rapporten. Texten inleds först med en kort bakgrundsbeskrivning och en förenklad metodbeskrivning.

Bakgrund

Villkoren för medlemskap i RF har genom åren setts över ett flertal gånger. Senast 2011 beslutade RF-stämman om delvis förändrade villkor utifrån den utredning som tillsattes 20097. Att öppna dörren för fler idrottsförbund möjliggjordes dels genom att sänka storlekskriteriet med hälften (till 25 föreningar med sammantaget minst 1500 medlemmar) och dels genom möjligheten för fler bredd-/motions- /kategoriförbund att få medlemskap.

Även i idrottspropositionen 2009 (2008/09:126 Statens stöd till idrotten) uttalas att RF måste ha en generös inställning till att acceptera nya medlemmar, och att olika SF även i fortsättningen visar en öppenhet mot nya idrotter, grenar och stilar.

Efter RF-stämman 2011 har flera förbund ansökt om att få medlemskap i RF och SISU. I några fall handlar det om verksamheter som kanske inte av alla betraktas som idrott. I ett andra fall rör det idrotter som är besläktade med verksamheter inom befintliga SF. Just dessa två villkor i 10 kap. 2 § RF:s stadgar, d.v.s. definitionen av idrott och att förbundet inte får bedriva/administrera nära besläktad verksamhet, är svåra att klart bestämma.

Härutöver har flera SF, med stöd i 11 kap. 1 § RF:s stadgar och efter RS godkännande, organiserat sig i underförbund eller liknande. Därtill finns idag en ordning med så kallade samarbetsförbund8, vilka genom ett av RS godkänt samarbetsavtal med ett befintligt SF erhåller administrativa och ekonomiska möjligheter för den direkta idrottsliga verksamheten i föreningarna.

Under strategiarbetet mellan 2015 och 2017 var ett av områdena som diskuterades just ”Öppenhet för nya idrotter”. Nya idrotter växer fram och etablerats i Sverige. Vissa idrotter som tidigare var små utvecklas och andra tidigare starka idrottsgrenar har en relativt liten verksamhet idag. Frågan om att idrottsrörelsen vill vara öppen

7 http://www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman-2011/protokoll_med_bilagor_-__- _uppsala_2011.pdf?w=900&h=900 8 Definitionen av ett sammarbetsförbund är idag otydlig och saknar ett klart regelverk. Svenska Islandshästförbundet är ett exempel på ett samarbetsförbund då förbundet idag har ett av RS godkänt samarbetsavtal med Svenska Ridsportförbundet.

Sid 27/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

för att nya idrotter inkluderas i idrottsrörelsen diskuterades bland annat på Riksidrottsforum 2016.

Det fanns på Riksidrottsforum och i remissvaren en positiv syn på att svensk idrott ska vara öppen för nya idrotter men många menar att det inte behöver innebära fler medlemsförbund. Många förbund ansåg att det är viktigt att tydliggöra kriterierna för att vara medlem i RF och SISU och att vad som är idrott måste definieras.

Metod

Under arbetets gång har flera metoder använts i översynen av dagens kriterier och villkor. I följande punktlista beskrivs på övergripande nivå de metoder som används. En längre metodbeskrivning finns att läsa som bilaga.

- Omvärldsbevakning o Möte med Danmarks (DIF) och Norges (NIF) idrottsförbund. o Enkät till ENGSO9, genomgång av andra länders kriterier och villkor. o Genomgång av internationella organisationers definition av idrott. - Intervjuer med SF och ansökande förbund o Intervjuer med fem medlemsförbund och två ansökande förbund, fokus på hur förbund förhåller sig till släktskapskriteriet med dess för- och nackdelar. - Analys av tidigare beslut gällande medlemskap i RF och SISU o Hur dagens fem kriterier har tillämpats (år 1987–2017). - Analys av offentliga aktörer o Genomgång av de offentligas syn på idrottsrörelsen. o Genomgång av villkor och förbehåll i statsanslaget. o Diskussion med företrädare på socialdepartementet. - Intern analys o Bakgrund till dagens kriterier och anslutningsformer. o Genomgång av SF:s arbete med RF:s åligganden. - Akademi o Beställd forskningsrapport av Håkan Larsson (professor på GIH). Beskriver vad som betraktas som idrott ur ett forskningsperspektiv. - Dialoger/workshop o Möten med referensgrupp. o Arbetspass vid SF-dialoger. o Arbetspass vid distriktsledningskonferens.

9 ENGSO är paraplyorganisation för Europas nationella idrottsorganisationer med 34 medlemmar.

Sid 28/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Del 1: Dagens kriterier, villkor och anslutningsformer

I den första delen av utredningen beskrivs dagens anslutningsformer tillsammans med de kriterier och villkor som är fastställda i RF och SISU:s stadgar. Först beskrivs anslutningsformerna i RF och SISU. Därefter går utredningen igenom de kriterier och villkor som är fastställda för medlemskap utifrån olika angreppssätt. Utredningen har valt att titta 30 år tillbaka i tiden och de ansökningar om medlemskap som gjorts från 1987 och framåt.

Anslutningsformer i RF och SISU

I RF:s stadgar finns enbart en typ av medlemskap där samtliga SF är medlemmar under samma premisser. En organisation blir medlem efter beslut av RF-stämman som genomförs under Riksidrottsmötet10. På samma sätt är det också RF-stämman som beslutar om uteslutning av förbund. Då det enbart finns en anslutningsform är det också samma kriterier som gäller för samtliga ansökande förbund. Sedan 1987 är det 14 SF som tillkommit och 0 förbund som uteslutits ur RF.

Även om det enbart finns en typ av medlemskap inom RF och SISU, finns det samtidigt flera sätt som ett SF kan organisera sig på. Ett SF har möjlighet att ta in nya idrotter/grenar som tillhör eller är ”nära besläktade” med förbundet i fråga. Detta kan ske genom att den nya idrotten blir en del av den ordinarie verksamheten eller hanteras enligt ett särskilt avtal mellan medlemsförbundet och det förbund utanför RF som administrerar den specifika idrotten.

Vad gäller de krav som ställs på respektive SF, är de fastställda i stadgarna. I första hand är det de 13 åligganden som finns med i stadgarnas 11 kapitel. Men även regler för hur så kallade idrottsAB får tecknas11.

10 Riksidrottsmötet (RIM) hålls vart annat år, senast i maj 2017. 11 I del 2 beskrivs specialidrottsförbundens krav och åligganden mer utförligt.

Sid 29/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Underförbund En del SF har valt att, efter godkännande av RS, organisera sin verksamhet i så kallade underförbund. Specialidrottsförbundet är då medlem i RF och underförbunden, som egna juridiska personer, medlemmar i det aktuella förbundet. Syftet med denna uppdelning är att administrativt hålla ihop förbundet och dess resurser, samtidigt som underförbunden själva ansvarar för och äger sin idrottsliga utveckling. Skillnaden gentemot att vara en organisation, är att underförbunden är egna juridiska personer med en egen styrelse. Föreningar är medlemmar i både underförbundet och specialidrottsförbundet.

Ett SF kan utesluta ett underförbund som exempelvis bryter mot RF:s eller SF:ets stadgar eller om underförbundet inte bedriver någon verksamhet. Det finns också olika varianter av denna organisering som inte alltid är formade utifrån egna juridiska personer. Hur ekonomin har fördelats inom SF med underförbund skiljer sig också. En del förbund har en framtagen fördelningsprincip där huvuddelen av förbundets ekonomiska resurser fördelas ut mellan underförbunden. I andra SF ligger de mesta ekonomiska resurser kvar centralt.

Samarbetsförbund Ett idrottsförbund kan också vara kopplat till RF genom samarbetsavtal med ett SF. Kopplingen till RF uppstår när RS godkänner samarbetsavtalet och ger samarbetsförbundens föreningar möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd samt ta del av ett visst administrativt stöd12.

Avtalet om samarbete formuleras mellan SF och samarbetsförbundet och kan variera i sin utformning mellan olika avtal. Samarbetet ger som huvudregel inte medlemsföreningarna i samarbetsförbunden rösträtt vid SF:s årsmöte Avtalet mellan parterna är tidsbestämt och kan avslutas utifrån avtalets reglering.

Associerad medlem RF-stämman 1995 beslutade, efter en utredning om anslutningsformerna, att inför ett begränsat medlemskap, så kallat associerat medlemskap. Begränsat medlemskap kunde beviljas förbund som inte uppfyllda dåvarande storlekskriterium om 50 medlemsföreningar med minst 3000 medlemmar och finnas representerat inom minst 10 DF. Associerad medlem hade inte rösträtt vid RF-stämman. Möjligheten till begränsat medlemskap avskaffades efter beslut av RF- stämman 2011.

12 Storleken på stödet kan skilja sig åt mellan olika avtal.

Sid 30/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Förändringar i anslutningsformer

Frågan om medlemskap i RF har varit föremål för utredningar flera gånger och utredningarna har ibland resulterat i beslut om vissa justeringar i villkoren för medlemskap. Det har även under i vart fall en period funnits fler än en anslutningsform.

Fram till och med RF-stämman 1995 fanns en möjlighet för RF-stämman att besluta om villkorligt medlemskap, vilket innebar att medlemskapet prövades på nytt vid nästa ordinarie RF-stämma. Villkorligt medlemskap innebar i övrigt samma rättigheter och skyldigheter för det nya förbundet som för övriga SF. 1995 togs möjligheten till villkorligt medlemskap bort. Då infördes istället en möjlighet till ett begränsat (associerat) medlemskap. Begränsat medlemskap användes bara i mycket begränsad omfattning och 2011 avskaffades denna möjlighet.

SF:s organisering i underförbund är inte reglerat i RF:s stadgar utan är primärt en fråga för respektive SF att hantera och reglera inom sig. Utgångspunkten är att SF ska bestå av de föreningar som enligt 8 kap. 1 § upptagits som medlemmar. SF har rätt att efter RS godkännande ha en annan ordning, vilken till exempel kan innebära att det inom ett SF finns underförbund i vilka föreningarna är medlemmar.

Samarbetsförbund regleras inte heller i RF:s stadgar utan framstår mer ha uppstått oreglerat genom olika överenskommelser. I RF:s föreskrifter om statliga lokalt aktivitetsstöd ges medlemsförening i samarbetsförbund möjlighet att söka och erhålla LOK-stöd. I och med att ansökan om LOK-stöd har styrts till IdrottOnline har det uppstått allt mer behov av olika former av stöd till medlemsföreningarna i samarbetsförbunden. För att kunna ansöka om LOK-stöd måste föreningen ha en hemsida inom IdrottOnline vilket innebär att föreningen måste läggas upp som medlemsförening i systemet. Föreningen måste även kunna få support att hantera sin hemsida. Medlemsföreningar i samarbetsförbund har över den senaste tioårsperioden fått möjlighet till allt mer stöd från RF.

Föreningens medlemskap i SF

I RF:s stadgar13 anges de villkor som en idrottsförening måste uppfylla för att kunna beviljas medlemskap i ett SF. Dessa villkor måste även vara uppfyllda under hela den tid som föreningen är medlem i förbundet.

Villkoren i RF:s stadgar gäller för alla idrottsföreningar och är därför generellt utformade. Utöver de generella villkoren i RF:s stadgar har vare SF möjlighet att i sina stadgar uppställa ytterligare villkor för medlemskap i just det aktuella

13 RF:s stadgar 8 kap. 1 §.

Sid 31/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

förbundet. Sådana ytterligare villkor kan till exempel handla om krav på utbildade instruktörer, antal föreningsmedlemmar eller krav på god hästhållning. När en förening beviljats medlemskap i ett SF finns i RF:s stadgar14 generella åligganden som föreningen har att följa. Även när det gäller föreningens åligganden finns möjlighet för respektive SF att besluta om ytterligare åligganden som föreningen måste uppfylla.

Om en medlemsförening inte uppfyller villkoren för medlemskap eller de åligganden som åvilar föreningen kan detta, som en yttersta konsekvens, leda till att föreningen utesluts ur SF:et.

Individens medlemskap i en förening

I RF:s stadgar15 anges de grundläggande villkoren för en fysisk persons medlemskap i förening och när medlemskapet upphör. En grundläggande princip inom idrottsrörelsen är en stor öppenhet i förhållande till just medlemskapet, varför villkoren för medlemskap är uttryckta i en motsatsskrivning. I stadgarna anges att endast den person som kan antas motarbeta föreningens ändamål eller intressen får nekas medlemskap i föreningen. Denna skrivning innebär därmed att alla andra som utgångspunkt ska beviljas medlemskap.

Medlemskap i en idrottsförening innebär vissa grundläggande rättigheter, såsom rätt till information och att delta i sammankomster som ordnas för medlemmar. Medlemskapet innebär också vissa skyldigheter, såsom att följa föreningens stadgar och beslut samt betala de avgifter som föreningen beslutat om.16

Medlemskap i en idrottsförening är inte detsamma som att ha rätt till deltagande i den idrottsliga verksamheten. Det är godtagbart för en förening att i sin verksamhet rikta sig till en viss åldersgrupp, ett visst kön eller till utöver med viss ambitionsnivå eller idrottslig förmåga. På motsvarande sätt behöver en medlem inte delta i en aktivitet för att vara eller betraktas som medlem.

Kriterier och villkor för medlemskap

I RF:s stadgar anges de kriterier och villkor som gäller för ett förbunds beviljande av medlemskap i RF17. Om det finns särskilda skäl kan medlemskap, efter förslag av RS, beviljas trots avvikelse från villkoren i punkterna 4 och 518. SF som är medlemmar i

14 RF:s stadgar 8 kap. 5 §. 15 RF:s stadgar 8 kap. 6 §. 16 RF:s stadgar 8 kap. 7 §. 17 RF:s stadgar 10 kap. 2 § 18 I efterföljande kapitel går utredningen närmare igenom varje kriterium

Sid 32/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

RF kan beviljas medlemskap i SISU genom beslut av SISU:s förbundsstyrelse (FS). Annan riksorganisation än SF kan erhålla medlemskap genom beslut av SISU- stämman om villkoren nedan (medlemskap i SISU) är uppfyllda19.

Medlemskap i RF 1. Förbundet ska bedriva och administrera idrott. 2. Förbundet ska vara en ideell förening. 3. Förbundets verksamhet ska stå i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund enligt 1 kap. 4. Förbundet får inte bedriva/administrera idrottslig verksamhet som är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet SF. 5. Förbundet ska ha minst 25 medlemsföreningar med minst 1 500 medlemmar. Medlemskap i SISU 1. Förbundet administrerar/bedriver idrottslig verksamhet. 2. Förbundets verksamhet står i samklang med SISU:s ändamål och verksamhet enligt 1 kap. 1 §.

Uteslutning

SF som inte uppfyller villkoren för medlemskap eller som inte efterlever RF:s stadgar, eller som gjort sig skyldigt till ekonomiska oegentligheter som allvarligt skadat idrottens anseende kan, efter förslag av RS, uteslutas genom beslut av RF- stämman.20 SF/MO som inte uppfyller villkoren för medlemskap eller som inte efterlever SISU:s stadgar kan, efter prövning av FS, uteslutas genom beslut av SISU- stämman.21

Förändringar i kriterier för medlemskap

Följande förändringar har gjorts i de regler som avser medlemskap sedan 1987. - 1995 o Möjlighet till begränsat medlemskap infördes. o Möjligheten till villkorligt medlemskap avskaffades. - 2011 o Storlekskriteriet halverades från 50 föreningar och 3000 medlemmar, till 25 respektive 1 500. o Att förbundet ska ha spridning av föreningar inom minst 50 % av distrikten togs bort. o Möjligheten till begränsat medlemskap avskaffades.

19 SISU:s stadgar 7 kap. 2 § 20 RF:s stadgar 10 kap. 3 § 21 SISU:s stadgar 7 kap. 3 §

Sid 33/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Kriterium 1: Förbundet ska bedriva och administrera idrott

Kanske det mest grundläggande kriteriet för medlemskap inom RF och SISU är att varje medlemsförbund ska bedriva och administrera idrott. Samtidigt är just definitionen av idrott bred och svår att avgränsa.

Den definition som RF idag tillämpar finns i RF:s stadgar, Idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund (kap 1). En slutsats är att RF:s beskrivning av idrott ger utrymme för tolkning. Ett exempel är vad som betraktas som fysisk aktivitet. Samtidigt är det svårt att med enkelhet bestämma var gränsen går för att betraktas som fysisk aktivitet.

Beskrivning av idrott i RF:s stadgar Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera.

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling.

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar och unga vuxna 13–25 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 25 år …

Resultat

Utredningen tar här fasta på vad som betraktas som idrott utifrån olika perspektiv samt hur begreppet definieras och avgränsas. Utredningen har här en bred analysram med ett politiskt och juridiskt perspektiv tillsammans med omvärldsspaning från europeiska länder, forskning och andra relevanta aktörer. Den huvudsakliga frågan är vad som betraktas som idrott och hur idrott definieras.

Politiskt perspektiv

I förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet (1999:1177) är idrottsverksamhet definierad som ”prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott i vilken det ingår ett centralt moment av

Sid 34/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

fysisk aktivitet” 22. Regeringen lyfter fram att bidraget ska stödja verksamhet som23:

1. bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott, 2. bedrivs ur ett barnrättsperspektiv, bland annat genom att öka barns och ungdomars inflytande över och ansvar för sitt idrottande, 3. gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion, 4. bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främjar en god hälsa hos alla människor, 5. syftar till att ge flickor och pojkar respektive kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet, 6. utvecklar samverkan mellan organisationer som arbetar med idrottsverksamhet, skolan och andra som bedriver arbete för att främja fysisk aktivitet och goda motionsvanor, 7. främjar integration och god etik, och 8. aktivt motverkar dopning inom idrotten.

2009 beslutade riksdagen om regeringens proposition 2008/09:126 om Statens stöd till idrotten. I propositionen framgår bland annat att staten anger de mål och syften som staten har med sin bidragsgivning och att idrotten även i fortsättningen själv ska lägga fast målen för sin verksamhet.

RF:s avslagsmotiveringar beskrivs i propositionen att de har varierat. I några fall har ansökande organisation bedrivit en verksamhet som ansetts likna verksamhet som bedrivs av ett medlemsförbund. I andra fall avslogs ansökningarna med hänvisning till att verksamheten i fråga inte anses utgöra en idrott. I flertalet fall har verksamheten varit alltför begränsad. Därutöver finns aktörer som arbetar för att få statligt stöd i egenskap av att vara en idrottsorganisation utan att vara medlem i RF, exempelvis Samernas Svenska Idrottsförbund.

Internationell utblick

Precis som i Sverige, är kriteriet att bedriva idrott ett villkor i de europeiska länder som utredningen har haft kontakt med. Samtidigt är just definitionen av idrott flytande och beskrivs oftast ur ett samhällsperspektiv, att organisera sig kring en (fysisk) aktivitet. ”Sport is the practice of physical training for competition and cultivation of health”24 är ett exempel. Slutsatsen är att definitionen av idrott oftast är relativt öppen och tolkningsbar.

22 Hela förordningen finns att läsa som bilaga 23 Det är viktigt att komma ihåg att statliga direktiv enbart avser den bidragsberättigade delen av idrottsrörelsen. Bortsätt bidrag (där det kan finnas ett statligt intresse) är det fortfarande idrottsrörelsen som fastställer sina regler och villkor. 24 National Olympic and Sports Association of Iceland

Sid 35/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

NORGE När det gäller att administrera och bedriva idrott anger Norges Idrottsförbund (NIF) i sina stadgar att sökande förbund ska ha ett nationellt ansvar för idrotten. Därtill ska organisationen också överrenstämma med NIF vision och värdegrund för att anses administrera idrott (§ 1-2)25. Definitionen av idrott är angiven som:26 - Fysisk aktivitet med tävling, träning och/eller motion - Aktivitetet med tävling efter godkända regeler - Aktiviteter som bygger på NIF godkännda etiska normer

DANMARK I Danmark ska ett ansökande förbund funnits i minst 5 år. Organisationen ska också vara upptagen i en internationell federation. Förbundets verksamhet ska vara av fysisk karaktär och avse att främja individens fysiska, psykiska och sociala utveckling och måste i allmänhet betraktas som idrottslig karaktär. I begreppet idrottslig karaktär är det underförstått att den primära verksamheten som utövas, utgör fysisk aktivitet, antingen tekniskt fysisk, kraftintensiv eller konditionskrävande, även om användningen av motorkraft inte nödvändigtvis utesluter medlemskap27.

Alla nationella förbund, som administrerar idrott som ingår i OS-programmet, kan emellertid alltid vara medlem som SF. Om en idrott tappar olympisk medverkan, tappar förbundet också sitt medlemsskap om de andra kriterierna inte uppfylls.

Samhällsperspektiv

Utöver medlemsorganisationer i ENGSO har även andra idrotts- och samhällsaktörer sin syn på vad idrott är. FN och EU har en snarlik definition som bygger på att idrott är fysisk aktivitet som bidrar till fysisk kondition, mentalt välmående och social interaktion28.

GAISF (Global Association of Sports Federation) har en annan ansats där organisationen listar en rad saker som idrott inte får innehålla. Idrott ska exempelvis inte vara beroende av tur, inte vara skadlig för någon levande varelse eller medföra en oproportionerlig risk för de aktivas hälsa. Till det har GAISF fem kategorier som man delar in sina medlemsförbund i, nämligen fysisk, tanke,

25 Lovhefte, maj 2016 - Norges idrettsförbund 26 Egen översättning från Norska idrettsförbund 27 Beskrivning från möte med Danmarks Idrottsförbund (DIF) 28 UN Sport & Development - https://www.sportanddev.org/en/learn-more/what-sport-and- development/what-sport-0 EPAS - https://www.coe.int/t/dg4/epas/resources/texts/Rec(92)13rev_en.pdf

Sid 36/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

motoriserad, koordination och djurbaserad.29

Beslut från domstol Såväl svenska domstolar som EU-domstolen har i olika rättsfall behandlat frågan om vad som är idrott då begreppet har varit av betydelse för målet. Utredningen har tittat närmare på framför allt två beslut (ett från EU-domstol och ett från kammarrätten) där frågan behandlats30. I båda besluten har ett par egenskaper bedömts vara väsentliga för att en aktivitet ska anses utgöra idrott.

För att en aktivitet ska betraktas som idrott, krävs det att verksamheten innehåller fysisk aktivitet och att det fysiska momentet är av mer än försumbar betydelse. Att utövarens fysiska form kan ha betydelse för dennes prestationer är inte i sig tillräckligt för att verksamheten ska anses vara en idrott. I besluten anges också att verksamhet som är att beteckna som rekreation och nöje inte är att likställa med idrott, även om den visar sig vara fördelaktiga för mentalt och fysiskt välbefinnande.

Idrott och forskning

Utredningen har tagit hjälp av Håkan Larsson (Professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap) för att klarlägga begreppet Idrott. Texten nedan redogör för rapportens slutsatser. Rapporten i sin helhet (Vad är idrott inom idrottsforskning?) finns att läsa i bilaga 5.

Vilka slutsatser kan man då dra av ovanstående problematisering av idrottsbegreppet? Låt mig inleda diskussionen med att återkoppla till Andersson och Gustavssons kritik av den starka betoningen inom idrottsrörelsen på vad idrott ”är”. I min tolkning av Anderssons och Gustavssons kritik ryms antagandet att idrott snarare bör ses som en social konstruktion, det vill säga ett fenomen som i ett specifikt socialt sammanhang skapats av människor för specifika syften. Över tid förändras såväl det sociala sammanhanget som de syften med vilka idrott förknippas. Därför förändras även innebörden av begreppet idrott. Det finns således ingen idrott som är beständig över tid, utan idrotten – och idrottandet – förändras, anpassas till sammanhang och människors önskemål. Därför måste en diskussion om vad idrott ”är” kompletteras med en diskussion om vad idrott bör vara, åtminstone för att den ska kunna platsa bland av RF sanktionerade verksamheter.

Min problematisering av idrottsbegreppet har påvisat hur svårt det är att formulera en sammanhållen idrottsdefinition; en definition som håller i alla lägen och som alltså inte utgår från något specifikt sammanhang. Detta kan ses som ett tecken på att idrott är, just, en social konstruktion. Den vanligaste gemensamma nämnaren i de olika försöken att konstruera idrott är att verksamheten ska involvera någon form av fysisk aktivitet.

29 Definitionen är hämtad då GAIFS hette SportAccord - https://web.archive.org/web/20121205004927/http://www.sportaccord.com/en/members/defi nition-of-sport. 30 EU-domstolen mål C-90/16 samt Kammarrätten i Stockholm mål 3369-3371-17

Sid 37/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Frågan är då om den konstruktionen kan gälla för all idrottsverksamhet? Nyligen har e- sport dykt upp som ett exempel på en ny verksamhet med ambitioner att inkluderas under RF:s paraply. Inkluderar då e-sport fysisk aktivitet? Det kan säkert diskuteras, men låt oss anta att den inte gör det, i varje fall inte i tillräcklig utsträckning för att motsvara ”all form av rörelse som ger ökad energiförbrukning”. I så fall kvalificerar e-sport inte som idrott. Men det finns kanske andra verksamheter som i dagsläget platsar i RF där utövandet inte involverar så mycket fysisk aktivitet? Ta till exempel skytte eller dart. Inte heller dessa verksamheter inkluderar någon nämnvärd grad av fysisk aktivitet. Men innefattar de då något annat som kvalificerar dem som idrotter? Idrotter som skytte och dart brukar benämnas ”precisionsidrotter” och har antagligen inkluderats eftersom det finns en skicklighetsaspekt avseende fysisk precisionsförmåga som gör dem kvalificerade. Kan man då tänka på samma sätt om e-sport? Möjligen. Utan tvekan finns det en skicklighetsaspekt involverad i spelet. Men då skulle kanske exempelvis även Sveriges Schackförbund kvala in. Frågan blir då om skicklighetsaspekten i schack kan beskrivas som fysisk skicklighet.

Ovanstående resonemang bygger hur som helst i grund och botten på att konstruktionen inkluderar tävling, det vill säga att skicklighetsaspekten är förknippad med prestation och tävling. I kontrast till detta är det tveksamt att tänka sig att verksamheter som inte involverar fysisk aktivitet skulle kunna tas för motion. Slutsatsen blir således att tävlingsaktiviteter som involverar ringa eller endast låg grad av fysisk aktivitet kan ses som idrott, men detsamma gäller inte för motionsaktiviteter. Den fysiska aktivitetsaspekten blir således mera betydelsefull i en konstruktion som inte inkluderar tävling, vilket påvisar den – implicit – överordnade betydelse som tävlingsaspekten har i vår samtida förståelse av idrottsbegreppet.

Vart leder då denna diskussion? Jag är böjd att instämma med historikerna K. Arne Blom och Jan Lindroth som i inledningen till sin bok Idrottens historia framhåller att:

… ingen [idrottsdefinition] har vunnit allmännare erkännande i forskarvärlden. Inte heller internationellt förekommer någon vetenskaplig definition med större genomslagskraft. Det finns därför anledning att ställa frågan om det är möjligt att i någon enda formidabel formulering fånga det mångfasetterade idrottsfenomenet. (Blom & Lindroth, 1995, s. 13)

Blom och Lindroth är inne på en aspekt som jag tror är betydelsefull, det vill säga att idrott är ett mycket mångfasetterat fenomen. Kanske är det inte ens ett fenomen. Och därför går det inte att fånga i en definition. Att vi idag har ett brett och inkluderande idrottsbegrepp finner sannolikt sin förklaring i att ett sådant har gett ”det etablerade idrottssamhället obegränsade expansionsmöjligheter” (Blom & Lindroth, 1995). Att under lång tid ha anammat en sådan strategi ställer naturligtvis till med problem när strategin av någon anledning behöver förändras.

Min slutsats blir att det är svårt att försöka definiera vad idrott är utan någon tanke på kontextualisering (var, när och i vilket syfte?). Det existerar helt enkelt inte ett idrottsfenomen som man kan hänvisa till i alla lägen. Eller annorlunda uttryckt, idrott har ingen essens, det vill säga en kärna eller en gemensam nämnare som binder samman allt som i olika sammanhang benämns som idrott. Därmed blir det sannolikt mera fruktbart för RF att bestämma sig för vad idrott ska (bör) vara här, det vill säga i ett RF- sammanhang. Med detta följer att det kan finnas idrott eller idrottsliknande verksamheter även utanför RF som av specifika anledningar inte kan beredas plats i RF.

Sid 38/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Tidigare bedömning

Tre förbund har sedan 1987 nekats medlemskap på den grund att förbundet inte anses bedriva och administrera idrott. Kroppskulturförbundet, tidigare under namnet Bodybuildningförbundet, har vid flera tillfällen nekats medlemskap i RF med motiveringen att bodybuilding inte är idrott när det utövas i tävlingsform. Vidare har RS i yttrandet över ansökan förtydligat att träningsformen inför tävling i bodybuilding kan inordnas inom ramen för de förbund som bedriver styrketräning.

Även Bridgeförbundet har vid flera tillfällen nekats medlemskap i RF med motiveringen att bridge inte kan betraktas som idrott. 1999 uppdrog RF-stämman till RS att, med anledning av Bridgeförbundets ansökan, utreda om och hur definitionen av begreppet idrott i RF:s stadgar kunde moderniseras. Utredningen genomfördes och vid RF-stämman 2001 framförde RS att det inte fanns anledning att ändra definitionen, vilket också blev stämmans beslut.

Frisksportförbundet ansökte 2013 om medlemskap i RF. RS lyfte fram i sitt yttrande att förbundet har ett annat huvudsakligt ändamål än idrott. Frisksportförbundet vill enligt sina stadgar samla människor i alla åldrar att verka för den helhetssyn som frisksportens idéer omfattar.

Slutsats

Den definition av idrott som RF använder sig av går till stor del i linje med forskning, offentliga aktörer och hur andra länder väljer att definiera idrott. En anledning till det är att definitionen i sig är bred, utan allt för tydliga avgränsningar. Även forskningen menar att det inte finns en ensam definition utan idrottsrörelsen behöver sätta upp sin egna definition för att beskriva vad idrott är inom RF.

De tre vanligaste momenten som förs fram för att definiera idrott är fysisk aktivitet/motion, träning och organiserad tävling. Det är också avsaknad av dessa moment som RS har lagt störst vikt vid i sina yrkanden om avslag.

I några fall ser vi även försök till att avgränsa och konkretisera. I rättsfall från EU- domstol har den fysiska aktiviteten behövt vara mer än försumbar. GAISF har skapat en punktlista för att avgränsa vad som betraktas som idrott. Men sammantaget är dessa avgränsningar inte heltäckande, utan snarare vägledande.

Avslutningsvis är definitionen av idrott är svår att avgränsa och kan variera utifrån sammanhang. Vad som betraktas som idrott har därmed också utrymme att förändras över tid. En bred definition går också till stor del i linje med statens intresse. Statens intresse ligger främst i att idrottsrörelsen är inkluderande och möjliggör att många röra på sig.

Sid 39/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Kriterium 2: Förbundet ska vara en ideell förening

Enligt RF:s stadgar ska medlemmar i RF vara en ideell förening. Kriteriet är i sig tydligt och innebär att samtliga förbund som är medlemmar i RF, bedriver sin verksamhet i den juridiska formen ideell förening. Samma villkor gäller för ansökande förbund.

Kriteriet är både format efter idrottsrörelsens grundstruktur och idrottens verksamhetsidé. Utredningen avser inte att ifrågasätta eller ändra på denna struktur. Det är i sig en större fråga för RS att om så utreda.

Resultat

Utredningen fokuserar här på att beskriva de beslut som lett fram till att idrottsrörelsens verksamhet bedrivs i föreningsform. Därtill beskrivs även hur kriteriet har använts i tidigare bedömning för ansökande organisationer. I korthet diskuteras också hur frågan hanteras i andra länder.

Historiskt perspektiv

Inom idrotten bildades de första idrottsföreningarna och idrottsförbunden runt det förra sekelskiftet. Sveriges Riksidrottsförbund har verkat som den svenska idrottsrörelsens samlande organisation sedan 1903. RF:s organisation utvecklades som en klassisk folkrörelse där lokala föreningar förenade i distrikts- och specialförbund knöts samman under en gemensam riksledning.

Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad vilar i allt väsentligt på associationsformen ideell förening, liksom övriga folkrörelseorganisationer. Alla medlemsorganisationer från den lilla idrottsföreningen till det stora Svenska Fotbollförbundet är ideella föreningar.

Historiskt har samhället, såväl staten som kommunerna, stöttat den föreningsdrivna idrotten, inte bara ekonomiskt, utan också genom att till exempel subventionera anläggningar och ge skattemässiga fördelar. Det faktum att människor sluter sig samman i ideella föreningar för att tillsammans (och utan eget vinstsyfte) ägna sig åt ett allmännyttigt ändamål, ger ett mervärde för både individer och för samhället som helhet.

Idrotten strategiarbete från 2013

På RF-stämman 2013 lade RS ett förslag om att inleda en strategisk diskussion om hur idrottsrörelsen ska utveckla verksamheten med den ideella föreningen som grund och stärka föreningarna. RF-stämman beslutade enligt förslaget att ett arbete

Sid 40/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

skulle genomföras i nära samarbete med SF i syfte att utveckla och förnya föreningarna.

Ny verksamhetsidé Under den tvååriga processen drogs bland annat slutsatsen att idrottsrörelsens gemensamma vision och värdegrund är och kommer att vara relevanta för idrottsrörelsen även i framtiden och ska ligga fast. Däremot var SF överens om att idrottsrörelsens verksamhetsidé behövde förnyas och förtydligas för att stärka identiteten och beskriva vad rörelsen står för idag.

I RS förslag till RF-stämman 2015, som föregicks av en bred diskussion och en remissrunda, konstaterades att:

”Även om aktiviteterna och engagemanget är det som driver idrottsrörelsen, är det föreningen som grundstruktur, samt kopplingen mellan bredd- och elitidrott som gör idrottsrörelsen unik gentemot andra aktörer som erbjuder idrottsverksamhet.”

I den nya verksamhetsidén som beslutades på RF-stämman 2015 är föreningsbegreppet centralt. I remissvaren ställde sig de allra flesta SF bakom verksamhetsidén där det konstateras att vi bedriver idrott i föreningar vilket sedan också beslutades. Verksamhetsidén lyder:

”Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.”

Statsbidraget och föreningsformen

RF har fått uppgiften av regeringen att fungera i myndighets ställe, vilket innebär att RF fördelar statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer.31

I den så kallade bidragsförordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet fastställs att bidrag kan lämnas till idrottsverksamhet som bedrivs i förening eller förbund som är anknutna till RF.

”2 § Med idrottsverksamhet avses i denna förordning prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott i vilken det ingår ett centralt moment av fysisk aktivitet. Med organisation avses i denna förordning föreningar och förbund som är anknutna till Sveriges Riksidrottsförbund. Förordning (1999:1177).”

31 Lag (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.

Sid 41/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Föreningsdriven verksamhet och bolag

Skillnaden mellan bolag och förening brukar ibland betecknas av att det grundläggande avtalet om samverkan (bolagsordning, bolagsavtal, stadgar etc.) måste ändras ifall antalet delägare, medlemmar ska kunna växla. Bolaget kan sägas vara en sluten association, till skillnad från en förening, som i det här sammanhanget ska vara en öppen association, vilket innebär att medlemsantalet (antalet ”delägare”) ska kunna växla utan att samverkansavtalet (stadgarna) måste ändras32.

SF:s och IF:s närstående bolag Såväl SF som föreningar har i flera fall en struktur med närstående bolag kopplade till sin föreningsform. Ett SF kan till exempel bilda ett bolag för ett större evenemang som lämpar sig bättre att genomföra i bolagsform än i föreningsform. En ideologisk diskussion om bodelning mellan företag och förening fördes bland annat på RF-stämman 2013 inom ärendet om Idrotts-AB. Ärendet gällde just föreningar som bolagiserar sin elitverksamhet, men diskussionen handlade om idrottsrörelsens grund som ideell organisation.

I RS proposition till RF-stämman 2013 anfördes att:

”Denna bodelning (mellan föreningen och företaget) är än mer aktuell idag när den privata delen av idrottsverksamheten, främst egen träning, utanför RF-idrotten växer. Samtidigt har en del av den högsta elitverksamheten i några idrotter utvecklats till att kräva allt större resurser och har numera en sådan omsättning att verksamheten blivit svår att skilja från vinstsyftande företag.

Det som är viktigt att betona i detta sammanhang är att bodelningen mellan ideella föreningar och företag måste vara tydlig. Antingen bedrivs en verksamhet i en ideell förening, med de för- och nackdelar som det innebär eller så drivs den i ett bolag med bolagets för- och nackdelar. Man kan så att säga inte både ha kakan och äta den. För RS är det därför självklart att den ideella föreningen ska få samhällsstöd medan bolag inte ska få det.33”

Sammanfattningsvis behöver RF möjliggöra att de verksamhetsdelar inom idrottsrörelsen som kräver det, ska kunna utvecklas i en bättre lämpad associationsform. Idrottsrörelsens organisationer behöver även för att utvecklas, samverka med andra organisationer. I Strategi 2025 betonas just samverkan med andra aktörer i ett av de prioriterade strategiska områdena Idrott i förening. Dock

32 Svensk idrotts organisation och uppbyggnad – ur ett associationsrättsligt perspektiv, C Pallin, 2004 med revidering 2012, v 0,2,s 3 33 http://www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman-2013/rs-forslag_del_2-_lulea_2013.pdf?w=900&h=900

Sid 42/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

behöver det i alla sammanhang vara tydligt att det är just ideella föreningen som är medlem i idrottsrörelsen och tar del av det statliga stödet.

Internationell utblick

Den rådande juridiska formen runt om i Europa, är att motsvarigheten till SF drivs som ideell förening (non governmental organisation). I Norge som ett exempel, har det inte varit någon diskussion om förändring av detta. Likt Sverige kan deras motsvarighet till SF ha fler underliggande juridiska personer eller aktiebolag kopplad till sig. Men den huvudsakliga organisationen är ideell förening. I Danmark har frågan om att öppna upp för fler associationsformer behandlats på Danmarks idrottsförbunds stämma i två omgångar, men fått avslag.

Tidigare bedömning

Från 1987 fram till idag har kriteriet inte använts som grund för att neka ett förbund medlemskap i RF. Anledningen är att alla ansökande förbund har varit just ideella föreningar.

Slutsats

Idrottsrörelsen har både historiskt och i nutid varit tydlig med att rörelsen drivs i grunden som en ideell verksamhet. De beslut som fattades under 2015 års RF- stämma har varit vägledande för RF:s arbete. Frågan om att ta bort eller ändra detta kriterium är därför större än denna utredning. Samtidigt har vikten av flexibilitet och samverkan lyfts upp som viktiga delar för idrottsrörelsens framtid. Flera föreningar och SF har också bolag kopplade till sitt förbund eller sin förening. Viktigt i sammanhanget är då tydligheten i vad som tillhör de ideella och vad som tillhör de kommersiella arbetet i de medlemsförbund som verkar inom Idrottsrörelsen.

Sid 43/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Kriterium 3: Förbundets verksamhet ska stå i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund

Den verksamhetsidé, vision och värdegrund som RF-stämman beslutar om (och som framgår i stadgarna) gäller för hela idrottsrörelsen. Det betyder att både nuvarande och ansökande SF ska arbeta mot och dela de grunder som stämman beslutat om. Men vad som innebär att stå i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund är samtidigt en tolkningsfråga.

Det finns delar i detta kriterium som är enklare att bedöma. Idrotten ska34 vara öppen för alla, vilket gör att idrottsförbund som är bildade utifrån en annan agenda (exempelvis etnicitet eller religion) inte uppfyller kriteriet. Men i många andra fall är frågan svårare att bedöma.

Resultat

Utredningen beskriver först hur kriteriet har använts i bedömningen av tidigare ansökningar om medlemskap. Därtill beskrivs också hur kriteriet har följts upp bland medlemsförbund.

Hur görs bedömningen

Bedömningen av om ett ansökande förbunds verksamhet står i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund tar sin utgångspunkt i förbundets formella styrdokument såsom stadgar och olika typer av föreskrifter. Vidare granskas förbundets verksamhet och verksamhetsstruktur med utgångspunkt i förbundets tävlingsregler samt den övergripande organiseringen av verksamheten. Om oklarheter finns ombeds förbundet att ytterligare beskriva dessa som en komplettering till ansökan.

Hur följs detta kriterium upp över tid

I RF stadgar står det inskrivet att RS ska ”verka för att verksamhetsidén, visionen och värdegrunden enligt 1 kap. efterlevs”. Detta görs bland annat genom att RF granskar och godkänner de stadgar som SF beslutar om. RS har därmed rätt att granska SF:s antagna stadgar och tävlingsregler samt att påkalla ändring om dessa strider mot RF:s stadgar eller de principer RF:s stadgar grundar sig på35.

Utöver granskning av stadgarna, sker ingen systematisk kontroll av att förbundens

34 enligt 1 kap. RF:s stadgar. 35 enligt 5 kap. RF:s stadgar.

Sid 44/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

verksamhet står i samklang med RF. Att SF följer beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund förutsätts och RF hanterar istället frågor i den mån de uppstår.

När det gäller underförbund (med egen juridisk person) är det upp till respektive SF att se till så underförbundets stadgar och operativa verksamhet, går i linje med sin egen och RF:s stadgar.

Internationell utblick

Likt Sverige är detta ett kriterium som också används av andra europeiska länder. Både i Norge och Danmark står det inskrivet att ansökande förbund måste följa de formella och etiska regler som DIF respektive NIF har inrättat. På samma sätt har andra europeiska länder liknande regler för medlemskapet.

Tidigare bedömning

Två förbund har nekats medlemskap med hänvisning till detta kriteriet sedan 1987. Dartförbundet har nekats medlemskap i RF vid sju tillfällen. RS yttranden har tagit sin grund i att det förekommit samband mellan alkohol och idrottsutövningen inom dartsporten. Exempelvis har det förekommit sponsring från pubar och restauranger där idrotten utövades respektive att det i vissa distriktsserier var tillåtet att förtära alkohol i samband med utövning. Förbundet har under perioden arbetat med att skapa en verksamhet med avstånd från alkohol och i linje med idrottens värdegrund, vilket 2009 resulterade i ett bifall till ansökan om medlemskap.

I RS yttrande över Frisksportförbundets ansökan 2013 framhölls, utöver att förbundet har en annat huvudsakligt ändamål än idrott, att förbundet enligt sina stadgar har ett ändamål som inte fullt ut överensstämmer med den öppenhet som RF:s stadgar föreskriver i sin värdegrund.

Slutsats

Att ställa krav på den verksamhetsidé och värdegrund som en ansökande organisation har, kan ses som ett naturligt kriterium för att hålla ihop idrottsrörelsen. Att arbeta mot samma vision och mål är viktigt för att skapa en stark rörelse. I en förlängning är det också en försäkring för att det statliga stödet som fördelas vidare till SF, går till de värden och visioner som RF och hela rörelsen värnar om.

Sid 45/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Kriterium 4: Förbundet får inte bedriva/administrera idrottslig verksamhet som är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet SF

Idrottsrörelsen består idag av betydligt fler idrotter/grenar än antal SF. Var gränsen ska gå för att organisera en idrott som ett eget SF är svårbedömt. Det som är närbesläktad idrott för den utomstående, uppfattas ofta som främmande för den insatte.

Ambitionen med detta kriterium har varit att både hålla ihop befintliga förbund samt att styra nya idrotter (utanför organisationen) att söka sig till befintliga förbund med nära koppling. Anledningen är i slutändan att inte skapa för många och små administrativa enheter inom idrottsrörelsen.

I de fall RS föreslagit avslag utifrån släktskapskriteriet har RS också (oftast) pekat på vilken eller vilka SF som påminner om verksamheten samt framfört att RF gärna bistår i arbetet med att hitta lämpligt samarbete med befintligt förbund.

Resultat

Utredningen beskriver här verksamheten för SF som består av ”nära besläktade idrotter” och vilka för- och nackdelar de upplever. Här görs även en internationell utblick för att beskriva hur andra länder hanterar denna fråga. Slutligen beskrivs också hur detta kriterium har tillämpats i tidigare bedömningar om medlemskap.

Samverkan mellan nära besläktade idrotter

Inom idrottsrörelsens 71 SF drivs och samverkar nära besläktade idrotter ständigt på olika nivåer. I vissa fall tas det helt för givet och i andra fall är skillnaden mellan idrotterna/grenarna ständigt närvarande. I samtal med olika SF36 återkommer ett nyckelord som avgör synen på samverkan. Det handlar om kulturskillnader och hur väl dessa respekteras och hanteras mellan idrotterna inom ett SF.

På samma tema kan anledningen till att vilja vara ett ”eget förbund” till stor del kopplas till identitet och att få ett större ekonomiskt stöd (vilket är fallet med dagens stödsystem). Sammantaget skapar det ett större handlingsutrymme att nyttja de stöd som erhålls för att arbeta med sin idrott. Tabell 2 visar på de nackdelar eller den oro som har uppkommit i samtal med olika SF och ansökande förbund.

36 Utredningen har träffat Gymnastik, Ridsport, Skridsko, Flygsport, Budo och kampsport, Islandshäst (samarbetsförbund), Cheerleeding (samarbetsförbund).

Sid 46/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Tabell 2: Upplevda oro för att ingå i samma SF Område Oro Ekonomi - Att basstödet blir mindre om fler idrotter delar på det. /Resurser - Hur mycket personella resurser en idrott får av förbundet - Ekonomisk fördelning mellan idrotterna (landslagsstöd mm) - Fördelningen av ekonomiskt stöd till föreningar Kulturskillnader - Idrotten missförstås inom förbundet /identitet - Kontrollen över beslut för idrotten läggs i andra händer - Förlorad identitet genom att bli en del av något större (ex Cheerleeding blir gymnastikföreningar) - Förlorad identitet genom namnbyte Organisatorisk - Idrotten måste ändra sin kultur och arbetssätt gentemot struktur föreningar - Idrotten måste anpassa regler efter förbundet - Idrotten måste släppa den struktur som arbetats upp

Hantera olikheter En fungerande samverkan mellan närbesläktade idrotter bygger på att administrativt samla resurser och arbeta mot idrottens övergripande mål, men att fortfarande kunna ha kvar kulturella skillnader. Det finns givetvis ingen standardlösning, utan SF har valt att hantera denna utmaning på olika sätt. Ett sätt har varit att skapa så kallade underförbund (juridiska enheter) för idrotterna inom ett SF. På så sätt tydliggörs ansvaret mellan olika idrotter samtidigt som förbundet kan arbeta med den övergripande utvecklingen för samtliga idrotter. En viktig fördel som framhålls är att förbundet blir tillräckligt stort för att centralt kunna anställa personal som jobbar med idrottsövergripande frågor, istället för att en resurs ska arbeta med samtliga frågor på förbundet.

Tabell 3: Fördelar som beskrivs med att ingå i samma SF Område Fördelar Storleken - - Möjlighet att anställa personal med ”rätt kompetens” Antal anställda (kommunikatörer, ekonomer, pedagoger, barn och ungdomsansvarig) Storlek - - Uppnå de krav på antal föreningar/utövare i RF:s stadgar Antal föreningar - Större inflytande gentemot andra SF Organisatorisk - Ny idrott kan nyttja den grund som ett SF står på struktur (”stödapparaten är uppbyggd”) - Kunna jobba på ledden med flera idrotter (ex med Tränare/ledare, jämställdhet, trygghet etc.) - Minska kostnader vid inköp av tjänster/varor

Några SF har också samarbetsavtal med en eller flera idrotter (som regleras via ett avtal). I dessa fall är gränsdragningen mellan idrotterna tydlig, där samarbetsförbundet arbetar med sin egen utveckling men där deras föreningar kan ansöka om LOK-stöd och ett visst administrativt stöd av RF. Avtalet är tidsbestämt och samverkansförbundet har ingen rösträtt eller beslutsrätt i specialidrottsförbundet. Erfarenheten från dessa avtal är dock att båda sidorna i

Sid 47/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

detta samarbete upplever att formen funkar dåligt.

Internationell utblick

I den enkät som skickats ut till ENGSO, märks det att denna fråga är svår att ge ett tydligt svar på. Alla paraplyorganisationer behöver förhålla sig till denna fråga, men exakt hur skiljer sig åt. Inget förbund beskriver att det har ett verktyg (eller variabeln) för att avgöra om en idrott är närbesläktad med en annan idrott utan frågan behandlas på samma sätt som i Sverige. Det vill säga genom att göra en bedömning i frågan med de för- och nackdelar en bedömning för med sig. Hur underbyggd denna bedömning är kan tänkas skilja sig mellan olika länder.

NORGE Norge arbetar aktivt för att nya idrotter ska bli en del av befintliga förbund. Syftet är att undvika att skapa nya mindre förbund37. Målet är inte att ”slå ihop” idrotter utan att ”arbeta ihop”. Med de sagt handlar det om att få ihop en balaserad administrativ struktur som sista punkten beskriver nedan, utnyttjar befintliga medel på ett försvarbart och lämpligt sätt. Formellt kan en idrott endast godkännas som ett nytt förbund om: - Idrotten skilljer sig klart från andra befintliga idrotter - Ansökande förbund inte är medlemmar i samma internationella organisation som befintliga förbund - Godkännandet kan betraktas som ett försvarbart och lämpligt utnyttjande av idrottens resurser

DANMARK Sedan 2000 har fem nya förbund tillkommit och över 20 idrotter har kommit till som gren i befintliga förbund. Endast ett specialförbund inom varje sport eller någon jämförbar sport kan vara medlem i DIF. Att göra den gränsdragningen har i vissa fall har varit svår. Men då frågan i sista hand är en politisk fråga för representantskapet38, har DIF inte bedömt det som nödvändigt att tydligare ange vad som menas med närbesläktad idrott.

En stor del av arbete sker samtidigt innan frågan kommer upp till representantskapet. DIF arbetar aktivt att med dialog hitta ett naturligt sammarbete och väg för att nya idrotter ska bli en del av befintliga ”närbesläkade” förbund. Likt den svenska idrottsrörelsen har detta inte alla gånger varit enkelt.

37 Ett exempel är Amerikaska idrottförbundet där bland annat amerikans fotboll, cheerleedning och lacrosse ingår 38 Danmarks idrottsförbunds röstningsförfarande.

Sid 48/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Tidigare bedömning

I RS yttrande över Bobollförbundets medlemsansökan anförde RS att det fanns förutsättningar för ett närmande mellan Bobollförbundet och Basebollförbundet, kanske till ett framtida slagbollförbund. RS yttrade sig på ett liknande sätt över Brännbollsförbundets ansökan några år senare. De båda förbundens ansökningar avslogs av RF-stämman.

Svenska Kickboxningsförbundets medlemsansökan avslogs av RF-stämman och i RS yttrande anfördes släktskap med Budoförbundet eller Taekwondoförbundet. Western Riders Association of Sweden respektive Islandshästförbundet har nekats medlemskap efter att RS i yttrande över ansökan särskilt pekat på likheter med Ridsportförbundet.

Cheerleadingförbundets verksamhet har av RS befunnits ha nära släktskap Gymnastikförbundets verksamhet, på samma sätt som Armborstunionens ett släktskap med Skyttesportförbundet och Bågskytteförbundet. Detsamma gällde Armsportförbundets verksamhet som av RS befunnits ha nära släktskap med verksamheten inom Brottningsförbundet.

Slutsats

Att “nära besläktade idrotter” organiserar sig tillsammans är inget nytt. Att överbrygga kulturskillnader är kärnfrågan, det handlar om att ”arbeta ihop”, inte ”slås ihop”. Detta kriterium kopplar också till storlekskriteriet (kriterium 5) där samverkan mellan idrotter skapar större förbund än om de hade varit självständiga. I slutändan kan det tänkas att RF har ett ansvar i denna fråga att förmedla och säkerställa en trygghet has de förbund som har tankar på att gå samman. Det kan exempelvis handla om att ge ett ekonomiskt bidrag till denna process.

Denna fråga är lika närvarande internationellt. Norge är ett av de länder som tydligt arbetat mot större förbund där flera idrotter eller grenar tillhör samma organisation. Norge har också haft ett kriterium om det är ekonomiska försvarbart att en idrott bildar ett eget förbund.

Sid 49/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Kriterium 5: Förbundet ska ha minst 25 medlemsföreningar med minst 1 500 medlemmar

Storlekskriteriet kan beskrivas som en gräns för att ansökande förbund också har en stadig grund av medlemmar att arbeta mot. Detta är både en utgångspunkt för att organisationen ska fylla en funktion och minskar risken för tillfälliga förbund som inte överlever över tid. Men vad som är en tillräckligt stor grund av medlemmar är en subjektiv fråga.

2011 halverades kriteriet om antal medlemsföreningar och medlemmar till 25 respektive 1500, samt ett minskat krav på geografisk spridning. En anledning till förändringen var att försöka öppna upp för fler och nya idrotter.

Resultat

I resultaten beskrivs hur andra länder förhåller sig till storlekskriteriet. Därtill görs en beskrivning av vilka förutsättningar som små SF har att driva sin verksamhet och utvecklas mot målen 2025. Slutligen beskrivs också hur RF har följt upp kriteriet över tid.

Internationell utblick

Nästan alla ENGSO-organisationer som svarat på utredningens enkät har någon form av storlekskriterier för sina medlemmar. Men då länderna är olika stora så är det svårt att prata om ett genomsnitt. Exempelvis har Island ett krav på 5 föreningar och 250 utövare och Tyskland ett krav på 10 000 utövare.

NORGE Nya idrotter som söker medelmskap i NIF måste ha varit verksam i norge i minst 3 år och ha minst 1 500 medlemmar. Kravet står inte med i NIF:s stadgar utan fastställt inför Idrettstinget39 då förbund kan väljas in. NIF har ingen kriterium för antal föreningar.

DANMARK I Danmark ska ett specialidrottsförbund ha minst 2000 medlemmar och 15 föreningar. Samtidigt har DIF idag flera (redan invalda) medlemsförbund som inte uppnår kraven, men som inte har uteslutits. Likt RF har Danmark också en regel att dessa kriterier inte behöver uppnås, om det finns anledningar till detta som kan motiveras.

39 Norges motsvarighet till Riksidrottsmötet

Sid 50/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Hur följs detta kriterium upp över tid?

Idag är det varje SF själva som har ansvaret att veta hur många medlemmar och föreningar som är aktiva. RF har därmed inte gjort en systematisk granskning av antalet föreningar och medlemmar. Kriteriet har därmed varit av större vikt vid ansökningsförfarandet än för befintliga SF. År 2017 genomfördes en granskning av mindre SF, där resultaten visat att några förbund inte når upp till kriteriet om 25 föreningar.

Tidigare bedömning

Vid en genomgång av avslagsgrunderna för medlemssökande förbund under tidsperioden 1987 till 2015 utgör bristande storlekskriterium avslagsgrund i 44 % (27/61) av ärendena40. Det finns även exempel på förbund som vid sin första ansökan om medlemskap inte uppfyllt storlekskriteriet men vid en ansökan några år senare utökat sin verksamhet så att storlekskriteriet då uppfyllts. Exempel på en sådan utveckling kan ses inom Svenska Klätterförbundet och Svenska Draghundsportförbundet

Slutsats

Storlekskriteriet handlar i slutänden om hur många medlemmar ett förbund behöver ha för att vara i behov av en förbundsstruktur och tilldelas resurser. Som medlem i RF får ett SF ekonomiska medel och andra stöd som inte kan anses motiverade om allt för få medlemmar är anslutna. Var gränsen ska gå är tillslut nyckelfrågan.

Samtidigt ser vi att kriteriet inte har använts för uteslutning av förbund med exempelvis färre än 25 föreningar. Orsaken kan dels härledas till mätproblem, men i viss mån handlar det (sannolikt) om motståndet/oviljan att utesluta idrotter.

En viktig fråga i sammanhanget är vilken storlek (utifrån medel och personal) ett SF behöver vara för att kunna utveckla sin verksamhet mot målen 2025. Ett SF:s resurser i form av statligt stöd bygger i slutändan på antal föreningar och utövare. Omvänt är det viktig att ställa frågan hur litet ett förbund kan vara och fortfarande göra anspråk på ekonomiskt stöd.

40 Vid RF-stämman 2011 ändrades det så kallade storlekskriteriet på så sätt att kravet på antal medlemsföreningar halverades från 50 till 25 föreningar, kravet på antalet medlemmar halverades från 3000 till 1500 samt att kravet på geografisk spridning togs bort ur stadgarna. Storlekskriteriet måste därför förstås utifrån både tidigare och nuvarande storlikskriterium.

Sid 51/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Reflektioner och slutsatser från del 1

Den första delen avslutas här med reflektioner utifrån dagens kriterier och anslutningsformer. De viktigaste reflektionerna som beskrivs i texten är:

Anslutningsformer - Att det enbart finns en typ av medlemskap (tillsammans med den ekonomiska strukturen) skapar hinder för att få in nya idrotter. - Att skilja på medlemskap och ekonomiskt stöd skulle förenkla för anslutning av nya idrotter, tillväxt av idrotter i befintliga SF samt uteslutning. - Ekonomisk osäkerhet, kulturskillnader och rädsla för att förlora mandat över sin idrott, är de starkaste orsakerna för att inte vilja arbeta som gemensamt SF (dvs. att välkomna nya idrotter respektive bli en del av ett befintligt SF) - Det saknas idag incitamentet för att idrotter ska vilja arbeta gemensamt under samma SF.

Kriterier - Dagens kriterier är betydelsefulla, men kan behöva kompletteras. Exempel på kompletterande kriterier finns bland annat från de nordiska grannländerna. - Det finns en hög grad av subjektiv bedömning i dagens kriterier. Detta är samtidigt svårt att helt undgå och tolkningsutrymmet kan till viss del ses som en styrka för att idrottsrörelsen inte ska låsa in sig i allt för snäva definitioner. - Bedömning huruvida befintliga förbund uppnår kriterierna för medlemskap skiljer sig mot ansökande förbund.

Anslutningsformer

En första utgångspunkt är att det enbart finns en form av medlemskap i RF. Antingen är du medlem med de förmåner och villkor som finns, eller så är du utanför organisationen. Detta innebär också att samtliga kriterier för medlemskap är densamma för alla. Kortfattat kan följande för- och nackdelar framhållas med den utgångspunkten.

Fördelar med en anslutningsform - Tydligt för befintliga och ansökande förbund (samma förmåner och villkor) - Tydlig demokratisk struktur (samtliga medlemmar har rösträtt) - Enklare regelverk och administration för RF (samma principer gäller för alla)

Nackdelar med en anslutningsform - Hämmar inträde för mindre/nya idrotter (delvis p.g.a. ekonomisk struktur) - Ställer samma krav på mindre och större SF - Stark gräns mellan att vara innanför och utanför organisationen - Stort steg till uteslutning av SF

Sid 52/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Alternativa anslutningsformer

Utan att här ta ställning, så skulle idrottsrörelsen kunna bygga på flera nivåer av medlemskap (likt tabell 4). Avgörande för vilken ”nivå” ett SF hamnar i skulle exempelvis kunna utgå från storlek. Olika nivåer av medlemskap skulle kunna styra om ett SF har rösträtt, rätt till ekonomiska bidrag eller rätt till andra stöd från RF. En nackdel med denna struktur är att medlemskapet skulle bygga på ännu fler avgränsningsproblem. Även den demokratiska ordningen skulle kunna försvåras.

Tabell 4: Exempel på alternativ anslutning till RF Medlemskap Medlemskap Medlemskap Små SF Medel SF Stora SF Förbund Rösträtt JA JA NEJ Tillgång till ekonomiskt grundstöd JA NEJ NEJ Möjlighet att söka utvecklingsstöd JA JA JA Föreningar Rätt att ansökan om bidrag (ex lok JA JA JA och idrottslyft) Medlemmar Ingår i idrottsrörelsen administrativa JA JA JA system (IdrottOnline)

Underförbund, samarbetsförbund och grenar – tre sätt att samverka mellan olika idrotter

Medlemskap för nya förbund är ett sätt att få in nya idrotter i idrottsrörelsen. Men även tillväxten i befintliga SF kan ses som minst lika viktigt. De flesta SF har flera idrotter/grenar inom sitt förbund. Denna ordning känns ibland självklar och skaver för andra. Oftast handlar det om skillnader i kultur, vilket resultaten tidigare beskrivit. Nedan beskrivs de olika organisatoriska sätt som SF hanterar samverkan mellan idrotter idag.

Uppdelning Verksamhet Grenar Samverkan mellan idrotter/grenar sker direkt i förbundet som är organiserad som en enhet. Ett SF kan ta in nya Idrotter som grenar utan godkännande av RF. Underförbund Genom att dela upp sin verksamhet i underförbund, tydliggör ett SF gränsen mellan de olika idrotterna. Detta har varit ett sätt för vissa SF att skapa samverkan men med ökad bestämmanderätt inom den enskilda idrotten. Ett SF kan ta in nya idrotter som underförbund utan godkännande av RF. Samarbetsförbund Avtal mellan SF och externt förbund, vilket ger föreningar i den ”nya” idrotten rätt att söka vissa bidrag. Denna struktur har till stor del uppfattats som otillräcklig för båda parter och har inte lett till integration i de befintliga förbunden.

Sid 53/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Sammantaget har Idrottsrörelsen svårt att integrera nya idrotter in i befintliga SF. Några förbund har gjort det med framgång, men den generella bilden kvarstår. En viktig orsak är att incitamentet varit allt för litet. Befintliga SF ser snarare en ekonomisk risk med att ta in en idrott. Samtidigt som nya idrotter också ser en risk att ”förlora” sin kultur genom ett medlemskap i ett befintligt SF. Denna utmaning är en viktig del i utredningen, där incitamenten för att gå samman behöver stärkas.

Kriterier för medlemskap

Dagens kriterier för medlemskap kan både betraktas som sunda och enkla att förhålla sig till. Förenklat ska ett SF bedriva Idrott (som inte redan bedrivs), vara av en betydande storlek och arbeta efter de normer och former som idrottsrörelsen utgår ifrån. Parallellt med att kriterierna är enkla, är de också subjektiva vilket ger ett visst tolkningsutrymme vid beslut. Tolkningsutrymmet kan ses som nödvändigt för att idrottsrörelsen inte ska låsa in sig i allt för snäva definitioner och för att kunna följa samhällsutvecklingen.

På samma sätt som tolkningsutrymmet kan ses som positivt, uppstår samtidigt en utmaning vid bedömningen av nya idrotter. Främst handlar det om vad som är idrott och närbesläktad idrott. Likt resultaten visar är detta också de kriterier som är svårast att avgränsa. Detta påverkar till viss del bedömningen vilket beskrivs i kommande stycke.

Bedömning av ansökande förbund Fyra av fem villkor i RF:s stadgar har vid minst två tillfällen lagts till grund för ett beslut om nekat medlemskap. Det villkor som oftast lagts till grund för ett nekande beslut är storlekskriteriet. Detta kan förklaras av att många små förbund ansökt om medlemskap men kan möjligen också bero på att detta villkor är objektivt till sin karaktär och därför enklast att åberopa.

Undantaget storlekskriteriet och kriteriet om ideell förening, finns som tidigare nämnts ett utrymme för en subjektiv bedömning. Ju större utrymmet blir för den subjektiva bedömningen, desto svårare har det varit att pröva en ansökan utifrån kriteriet. Detta kan delvis förklara varför det kriterium med störst subjektivt utrymme (kriteriet om släktskap), är den punkt där RF-stämman och RS tydligast haft olika uppfattningar.

Bedömning av befintliga SF Även om kriterier för medlemskap också gäller befintliga förbund, kan vi konstatera att frågan om ett befintligt SF uppfyller villkoren för medlemskap sällan ställts. Tydligast gäller det storlekskriteriet där SF som inte klarat kriteriet undgått uteslutning. En slutsats är att stadgarna tydligare kan beskriva att kriterierna även gäller för befintliga förbund. Men i slutändan är det också en principfråga för RS och stämman, att föreslå och rösta om uteslutning.

Sid 54/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Alternativa kriterier för medlemskap

Utifrån de resultat som presenteras, framkommer en del andra kriterier som används i andra länder. Dessa presenteras här utan att utredningen tar ställning till dem:

Ansökande organisation kan ej vara en del av samma internationella förbund som ett befintligt förbund Detta kriterium har använts i Norge och avser att hålla ihop och inte ta in allt för lika idrotter som egna förbund. Det betyder att två idrotter som tillhör samma internationella organisation också är inom samma nationella förbund. Detta betyder inte att en idrott kunnat bli ett eget SF enbart för att den internationella strukturen ser ut så.

Ansökande organisation ska vara upptaget i ett internationellt förbund Kriterier framhäver idrotter som har en utvecklad och internationell mognad.

Ansökande organisation måste ha funnits i 3 år Kriteriet är hämtat från Norge respektive Danmark och motverkar att allt för unga och oorganiserade förbund väljs in.

Ansökande organisation ska anses ha ett nationellt erkännande Likt ovanstående kriterier syftar detta till att ansökande förbund ska ha en viss legitimitet och mognad.

Olympisk status ger (oavsett andra kriterier) preliminärt medlemskap Denna ordning är hämtad från Danmark. Kriteriet är också tydligt med att ett avsteg från olympisk status också innebär avslut av medlemskap i de fall kriteriet varit avgörande.

Ansökande organisation ska uppvisa en medlemsstruktur där både män och kvinnor är medlemmar Kriteriet har inte hämtats från något annat land utan framkommit i diskussioner. Kriteriet ska läsas som en konkretisering av värdegrunden och ett exempel där även andra värden skulle kunna läggas till.

Det ska anses vara en försvarbar kostnad att bil ett eget förbund Det sista kriteriet är snarare ett förhållningssätt för att tydliggöra och ge beslutande organ ökat stöd för att inte dela på befintliga förbund eller ta in allt för lika eller små idrotter som egna SF

Sid 55/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Definition av idrott En slutsats från resultaten är att definitionen av idrott inte fullt ut kan användas som ett avgränsande kriterium som utesluter en subjektiv bedömning. Hur avgränsningen än görs kommer det finnas en gråzon. Även utifrån ett forskningsperspektiv är denna fråga svår. Håkan Larsson menar att det inte finns en specifik definition utan Idrottsrörelsen måste själva definiera vad som är idrott utifrån sitt egna perspektiv. De vanligaste momenten som förs fram för att definiera idrott är:

- En fysisk aktivitet/motion - Bedrivs med mer eller mindre organiserad träning - Utgörs av organiserad tävling - En god värdegrund (ha roligt, må bra etc.)

Det är också dessa moment som RS har refererat till vid yrkan för avslag (med hänvisning till RF:s stadgar). Men var gränsen går för fysisk aktivitet är svårt att avgöra, precis som skillnaden mellan organiserad idrott och rekreation.

Definition av närbesläktad idrott En lika stor utmaning är att definiera vad som är närbesläktad idrott. Tre alternativ beskrivs under i punktform. Samtliga alternativ har sina nackdelar och är svåra att enskilt luta sig mot i bedömningen av ansökande förbund.

- Idrottslig utövning: att det finns stora likheter mellan idrotter vad gäller utövande. - Anläggning och idrottsmiljöer: att idrotter utövas på samma eller närliggande idrottsmiljö. - Internationell struktur: om två idrotter har samma internationella struktur, så är de närbesläktade - Föreningsstruktur: om ett förbunds föreningar också i stor utsträckning bedriver en idrott som är upptagen i ett befintligt SF.

Sid 56/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Del 2: Vad innebär medlemskap i RF

I denna del av rapporten förs en diskussion kring RF:s övergripande syfte såväl som vilken roll SF har gentemot idrottsrörelsen och sina föreningar. Syftet är dels att klargöra vilka incitament som bidrar till att en organisation vill bli medlemmar i RF och SISU. Därtill beskrivs vad varje SF är ålagda att förvalta gentemot sina föreningar och vilka krav som finns mot RF.

Riksidrottsförbundets roll och erbjudande

En övergripande fråga när det gäller medlemskap i RF, är vilken nytta en idrott ser med att tillhöra Riksidrottsförbundet, dvs vilken roll och syfte har organisationen. RF erbjudande till SF bör styra hur medlemskapet ser ut. I tabell 5 och 6 sammanfattas de värden som ett medlemskap idag erbjuder. Dessa värden kan delas upp i två olika områden: samhörighet och stöd.

Samhörighet (legitimitet, sammanhang, demokrati och påverkan)

Samhörighet handlar om vikten av att vara en del av en större helhet. RF har en unik position över svensk idrott och betraktas därför som ett riktmärke för vad som betraktas som idrott i Sverige. Som medlem i RF får förbunden både politisk acceptans samt ett starkare varumärke och position i samhället på nationell, regional och lokal nivå. Det kan exempelvis ge en enklare tillgången till idrottshallen eller att kommunen tar hänsyn till idrottens behov.

Medlemsförbund är också en del i ett sammanhang där övergripande kollektiva beslut tas för idrottens värdegrund, riktning och demokratiska struktur. RF har som uppdrag att samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor. Att dela och få stöd i dessa frågor av RF och idrottsrörelsen, stärker varje enskilt förbund.

Genom delade värderingar uppstår också en gemensam extern påverkan. RF har som uppdrag att företräda svensk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt. Som en del i idrottsrörelsen blir varje förbund en starkare kraft i påverkan och förändring mot den värdegrund som rörelsen står bakom.

Sid 57/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Tabell 5: Värden att vara en del av RF och SISU som kopplar till samhörighet Värde Specialidrottsförbund Förening Legitimitet - Stärkt varumärke, status, - Enklare kontakt med signalvärde, politisk acceptans, Kommun position i civilsamhälle, - Legitimitet och kvalitetsstämpel (följer idrottens signalvärde värderingar), stolthet - Större kännedom Sammanhang - Samhörighet med andra förbund - Tydligare krav på stadgar - Gemensamma beslut om och regler i relation till värderingar, policys, andra föreningar inom verksamhetsinriktning idrotten. - Avgränsar oss mot de vi inte tillhör Demokrati - demokratiskt uppbyggd rörelse med - Tydligare krav på ideella förtecken demokratisk ordning i - Ordning och reda genom struktur relation till andra och stadgar mm föreningar inom idrotten. Extern - Starkare opinionsbildare - Påverkan gentemot andra påverkan - Delad värdegrund idrotter inom Idrottsrörelsen

Stöd (administration, ekonomi och utveckling)

Det stöd som förbund får tillgång behöver delas upp i olika områden. Till att börja med blir förbundet och dess föreningar en del av RF:s administrativa struktur som idrottsrörelsen verkar inom. Det gäller både IdrottOnline, men också andra funktioner som involverar arbetet med idrotten, såsom ekonomi, juridik, riksidrottsnämnden, dopingfrågor med mera.

Det kanske mest konkreta stödet är det ekonomiska stöd som medlemsförbund får tillgång till, tillsammans med de stöd som föreningar kan söka41. RF har som uppdrag att fördela statens anslag till idrottsrörelsen. I rådande stödsystem får varje SF ett ekonomiskt grundbidrag för driften av sin verksamhet. Förbund har även möjlighet att ta del av medel från exempelvis Idrottslyftet och elitidrottsstödet.42 På samma sätt har idrottsförbundens föreningar möjlighet att söka bidrag för sin verksamhet. Det handlar både om LOK-stöd, Idrottslyftet och anläggningsstöd.

Till sist har RF som uppdrag att stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna. Varje SF har möjlighet att nyttja olika former av utvecklingsstöd för sin verksamhet. Det gäller bland annat arbetet mot den vision idrottsrörelsen har och den strategi som är gemensamt framtagen.

41 Parallellt med denna utredning pågår en städutredning som har till uppgift att göra en översyn och komma med förslag på nya regelverk för de ekonomiska stöden. 42 Samtliga SF får idag medel inom Idrottslyftet

Sid 58/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

På samma sätt gäller det föreningar som (framförallt) på regional nivå tar del av det stöd som distriktsförbunden erbjuder.

Tabell 6: Värden att vara en del av RF och SISU som kopplar till stöd Värde Specialidrottsförbund Förening Administrativt - Möjliggör stöd i olika frågor, från - Stöd i utbildning och stöd juridik, ekonomi, och administrativa utveckling tjänster Ekonomiskt - Erhålla offentliga medel via RF och - Bidrag/Ekonomiskt stöd stöd SISU till IF Utvecklings- - Arbeta med Vision, värdegrund, - Kompetens och resurs stöd strategi för lokal - Tillgång till forskning och annan föreningsutveckling kunskap - Tillgång till Sisu- - Samlad idrottslig kompetens och verksamhet nätverk

Ekonomiskt stöd

Det ekonomiska stödet (i form av stadsanslag) är kanske det mest konkreta värdet som ett medlemskap för med sig. Det statliga stödet står i genomsnitt för ca 30 % av förbundens omsättning och ca 50 % om vi utgår från medianvärdet43.

För en del SF är det ekonomiska stödet därför avgörande för att kunna anställa personal. Av de 20 förbund där den statliga bidraget överstiger 70 % av förbundets omsättning, är det 14 stycken som har 0–2 anställda44. Många förbund är därmed också sårbara för förändringar eller minskat bidrag, utan annan organisatorisk förändring förbundet.

43 Centrum för idrottsforskning: Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017 44 Egen uträkning. Bygger på förbundens omsättning och anställda under 2016.

Sid 59/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Specialidrottsförbundens roll och åtaganden

I RF stadgar45 listas de formella åligganden som ett SF åtar sig att efterleva (se nedan). I denna del beskrivs de krav som ställs på SF:s verksamhet idag med utgångspunkt i stadgarna och strategi 2025.

SF åligganden SF ska: 1. bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, 2. enligt av RS utfärdade anvisningar pröva och avgöra fråga om upptagning av ny förening samt uteslutning av förening, 3. till RS insända beslutad ändring av SF:s stadgar och tävlingsregler, 4. i sina stadgar och i normalstadgar för SDF föreskriva att styrelser och valberedningar ska bestå av kvinnor och män, 5. aktivt arbeta för en dopingfri verksamhet inom förbundet och sina medlemsföreningar samt upprätta plan för antidopingarbetet, 6. på begäran av RS, RIN, DoN eller DopK lämna uppgifter samt avge yttranden, 7. snarast underrätta DopK om det av internationellt specialidrottsförbund (ISF) eller på annat sätt har underrättats om en misstänkt förseelse mot dopingreglerna samt samarbeta med berörda organ vid utredning av sådan misstanke, 8. utöva prövningsrätt i ärenden enligt i 14 och 15 kap. samt iaktta SF:s skyldigheter enligt Idrottens Antidopingreglemente och Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet, 9. i förekommande fall fastställa normalstadgar för SDF, 10. fortlöpande till RF anmäla föreningar avförda från medlemsförteckningen, 11. till RF insända de uppgifter avseende SF:s medlemsföreningar som RS har bestämt, 12. upprätta röstlängd för SF- och SDF-möten att gälla för den tid som anges i SF:s stadgar, och 13. årligen senast sex månader efter räkenskapsårets slut till RF inlämna verksamhetsberättelse med årsredovisning/årsbokslut.

Vissa åligganden är av mer administrativ karaktär såsom att sända in olika typer av handlingar eller underlag eller fastställa formella dokument. Andra åligganden är av mer organisatorisk karaktär såsom att utöva prövningsrätt enligt 14 och 15 kap. RF:s stadgar eller att upprätta en plan för antidopingarbetet.

Olika åligganden följs upp av RF i olika omfattning och på olika sätt. Under 2016 och 2017 har RF till exempel följt upp att SF har godtagbara rutiner för att säkerställa att medlemsföreningarna i förbundet uppfyller villkoren för medlemskap. Resultaten visar att vissa SF har mycket bra rutiner medan andra SF behöver arbeta

45 RF stadgar, 11 kap 4 § Åtaganden (sid 23)

Sid 60/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

med att stärka sina rutiner.

De åtaganden som anges i RF:s stadgar åligger alla SF och är därmed inte frivilliga att följa. Allvarliga åsidosättanden av åtaganden kan leda till att ett uteslutningsärende inleds, om rättning inte sker

Operativa åtaganden på specialidrottsförbund

Den första punkten i SF åligganden, SF ska bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, öppnar upp för tolkning av vad detta faktiskt innebär. I verksamhetsidén står det att vi är en idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund som genomsyrar hela idrottsrörelsen, såväl bredd som elit. Strategi 2025 tydliggör detta arbete.

I den sista delen av kapitlet beskriver utredningen kortfattat några av de områden som ett SF åtar sig i sitt arbete med att bedriva idrottslig verksamhet utifrån RF- stämmans verksamhetsidé.

Barn- och ungdomsidrott Barn- och ungdomsverksamheten är för majoriteten av alla SF, det största området för idrotten. Det är också den del som för mest resurser från statligt håll. Idrottslyftet, som tillsammans med LOK-stödet är den största satsningen från statligt håll, går enbart till barn- och ungdomsidrott. Att ta del av dessa medel kräver motprestationer i form av hur resurserna hanteras, både strategiskt och administrativt. Kraven kopplar både i arbetet mot RF och gentemot de föreningar som tar del av satsningar.

Tabell 7: SF:s arbete med barn- och ungdomsfrågor Arbete Rapportering till RF - Ta fram en utvecklingsplan för sitt SF:s barn- och - Förbundet ska lämna in planer, ungdomsidrott med syftet att få fler att börja, stanna rapporter och övrigt underlag kvar och vilja idrotta i förening hela livet. som begärs in av RF på utsatt - Aktivt arbeta utifrån utvecklingsplanen för att utveckla tid (Utvecklingsplan som barn- och ungdomsidrotten. godkänts av RF, delrapport och - Informera IF om utvecklingsplanen och de områden slutrapport årligen, som är möjliga för IF att söka medel inom. jävdokument). - Hantera administration med ansökningar från IF, följa - Förbundet ska särredovisa upp och hantera i applikationen Idrottsmedel. Idrottslyftets utvecklingsstöd i - Säkerställa att föreningar uppfyller de åtaganden som sin bokföring. ställs gällande mottagande av Idrottslyftsmedel

(rapportering, återbetalning m. m.). - Delta på obligatoriska konferenser som beslutas av RF (i dagsläget två gånger per år).

Sid 61/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Utbildning Varje SF har också ett ansvar att tillgodose sina föreningar och aktiva med idrottsspecifika utbildningar och utbildningsmaterial. För att utbildningarna ska vara relevanta och attraktiva, så är det ett fortlöpande arbete att uppdatera innehåll utifrån forskning och ny kunskap som tillkommer. Ett viktigt steg i arbete tär också att marknadsföra och anordna utbildningarna samt säkerställa att det finns utbildare.

Tabell 8: SF:s arbete med utbildningsfrågor Arbete Rapportering till RF - Ta fram utbildningar - Rapportering i - Producera utbildningsmaterial utbildningsmodulen - Marknadsföring - Lära upp utbildare - Anordna utbildningar - Administrera utbildningar

Tävling SF har det övergripande ansvaret för idrottens tävlingsverksamhet även om det finns SDF som har lokala eller regionala tävlingar/serier. För ett SF innebär ansvaret att hantera sanktioner, licenser, serier, mästerskap, rankingar med mera. I stor utsträckning är detta ett administrativt arbete även om det såklart finns variationer mellan olika SF. Utöver detta ansvarar SF för tävlingsreglerna och att hantera de fall då reglerna överträds. För att kunna genomföra tävlingar behövs också, i de flesta fall, domare, tävlingsledare, funktionärer etcetera. Dessa ska ha rätt utbildning och det ligger på SF att säkerställa att sådan utbildning finns att gå för dem som vill arrangera tävlingar.

Tabell 9: SF:s arbete med tävling Arbete Rapportering till RF - Ta fram tävlingsregler - Skicka in tävlingsregler när det - Administration kring sanktioner, licenser, serier, efterfrågas av RS mästerskap, rankingar med mera - Ansöka om mästerskapstävlingar till RF för godkännande av RS - Utbilda domare och tävlingsledare (eller liknande)

Elitidrott I första hand har SF ansvaret för att utveckla landslagsverksamheten. Det kräver resurser, både ekonomiska och personella. Men också aktiviteter som gör att de aktiva kan förbättra sina prestationer och bli mer konkurrenskraftiga. Exempelvis läger, internationella tävlingar/mästerskap och utbildningar. SF som har RIG och/eller NIU-verksamhet behöver säkerställa dess kvalité i dialog med RF:s Elitidrottsavdelning.

Sid 62/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Tabell 10: SF:s arbete med elitidrott Arbete Rapportering till RF - Utveckla sin landslagsverksamhet i syfte att nå fler - Redovisa sina resultat för att internationella framgångar kunna få landslagsstöd - Sköta all administration kopplad till landslags- och/eller - Teckna avtal med både RF och nationella elitverksamhet. Exempelvis anmälan till huvudmannen internationella tävlingar och mästerskap, anordna (kommun/skola) vad gäller RIG landslagsläger, säkerställa ledare med rätt kompetens. - Ta fram utvecklingsverktyg som kravprofil, utvecklingstrappa och långsiktig plan. - Ha en kontinuerlig dialog med RF:s Elitidrottsavdelning - För dem som har RIG krävs att SF utser en RIG-ansvarig - För dem som har NIU krävs det att tillstyrka samt kvalitetssäkra den

Hinder för att hantera åtaganden

Att hinna med de åligganden som arbetet för med sig är en utmaning för vissa SF. Redovisningen ovan visar på att arbetet sträcker sig inom ett flertal områden och kompetenser. I sammanhanget är det intressant att fundera över vilka resurser som ett förbund behöver ha för att uppnå kraven i RF:s stadgar. Vi kan också vända på frågan, vilka strukturella utmaningar finns för att fullfölja sitt uppdrag. Tre områden går särskilt att diskutera.

Förbundets storlek (resurser) Förbundets storlek (i form av antal anställda) är kanske den parameter som är viktigast i sammanhanget. Det går att argumentera för att förbund med få resurser och lite personal, har större utmaningar att nå upp till RF:s åligganden och den bredd av kompetens som krävs, även om det finns flera exempel på förbund som visar det motsatta. Även om ett mindre förbund arbetar mot färre föreningar och utövare, gör det en liten skillnad i det arbete och den kompetens som krävs.

Antal utövare/föreningar Ett förbund med många föreningar/utövare har av sin natur fler ärenden på sitt bord. Men större förbund har vanligtvis också mer resurser till sitt förfogande. Det går på så vis att argumentera för det motsatta, att fler utövare/föreningar skapar bättre förutsättningar för ett SF.

Verksamhetens spridning (antal idrotter) Verksamhetens spridning kan till viss del skapa mer arbete för förbundet. Idrotter som håller till på olika platser och med skilda tävlingssystem kan skapa mer arbete än om förbundet enbart riktar sig till en idrott. Samtidigt är mycket av arbete densamma oavsett idrott i ett förbund och fler idrotter betyder fler utövare och därmed mer resurser vilket föregående stycke beskriver.

Sid 63/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Avslutande reflektioner från del 2

Medlemskapet i RF ger flera värden på olika nivåer. Att vara en del av ett större sammanhang och med de få politisk acceptans och starkare position i civilsamhället, tillhör de indirekta. Tillgång till statsanslag och stöd i frågor som rör den egna verksamheten är mer konkret för ett förbund. Det finns också ett lika självklart och direkt värde för de föreningar och medlemmar som blir en del av idrottsrörelsen via sitt förbund. Både genom förbundets och distriktets resurser.

Möjligheten att ta del av statsanslag är givetvis en viktig del av medlemskapet och ska inte förminskas46. Många SF är beroende av dessa medel utifrån hur idrotterna är organiserade idag. Men den ekonomiska aspekten ska heller inte ses som det enda värdet. Flera förbund vittar just om vikten av legitimitet som är betydelsefullt för föreningar och utövare till idrotten.

Åligganden I resultaten ovan, har utredningen argumenterat för tre områden som kan tänkas skapa utmaningar i förbundets arbete. Förbundets resurser, antal föreningar/utövare och verksamhetens bredd. Samtliga dessa variabler skiljer sig också stort mellan förbunden idag. Det finns förbund som har:

- 0 till över 100 anställda - Ca 20 till över 1000 föreningar - från 1 till över 30 idrotter/grenar samlade i förbundet (beroende på räknesätt)

Förbundets resurser (ex. i form av antal anställda) upplevs i denna utredning som den viktigaste faktorn för vilket arbete ett SF kan bedriva. Många föreningar och flera kulturer inom förbundet kan också leda till utmaningar, men skapar i sig möjlighet till mer resurser.

46 Parallellt med denna utredning pågår stödutredningen som utreder och ger förslag på hur det ekonomiska stödet ska fördelas i framtiden.

Sid 64/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Del 3: Krav och förväntningar från samhället

Syftet med denna del är att beskriva vilka förväntningar det offentliga har på idrottsrörelsen. Även om Idrottsrörelsen är en självständig organisation så utgör stödet från samhället en viktig grund. Både i form av det statliga stödet och i de stöd som kommuner bidrar med. Samhällets förtroende och förväntningar är således viktigt för idrottsrörelsens utveckling.

Samhällets förväntningar

Diskussionen kring vilka krav och förväntningar samhället kan ha på idrotten varierar över tid. Dels handlar det om vilka samhällsutmaningar som finns och vad man tänker sig att idrotten kan bidra till i lösningen av dessa utmaningar. Den allmänna uppfattningen är ofta att idrotten spelar en viktig roll i samhället och bidrar till barn och ungas fostran och människors hälsa.

De flesta förväntar sig också att idrotten ska leva upp till goda ideal och mål som att exempelvis alla ska vara lika välkomna i den idrottsliga gemenskapen, oavsett bakgrund. Att man bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete där tjejer, killar, kvinnor och män ges lika förutsättningar. Eller om samhällsutmaningen är att många barn är stillasittande så ser man att idrotten har en viktig roll att spela i att få dem aktiva.

Samhällets krav/förväntningar är ofta knutna till samhällsutmaningar. Politiken, som vill lösa dessa utmaningar, kommer att ställa krav eller ha förväntningar på att idrotten bidrar. Det viktiga som också brukar betonas är att det sker i god dialog mellan idrotten och beslutsfattarna.

En diskussion som emellanåt uppkommer är att det även finns andra organisationer som bidrar till en bättre hälsa. Även spontana och oorganiserade motionsaktiviteter, friluftsliv och skolans utbildning i idrott och hälsa utgör exempel på verksamheter som kan stärka den svenska befolkningens allmänna hälsotillstånd. Idrotten är en del av samhället som betyder mycket för barn, unga och vuxnas hälsa.

Statens förväntningar

I ideella rörelser kommer engagemanget underifrån och bygger på frivillighet. Staten har därför genom åren kunnat acceptera en låg grad av styrning i stödet till idrotten under förutsättning att idrottsrörelsen har bedrivit en bra verksamhet som utvecklas i takt med tiden och samhällsutvecklingen. År 2018 uppgår stödet till idrottsrörelsen till nästan två miljarder kronor med inriktningen motion och idrott för att främja en god folkhälsa, stödja en fri och självständig idrottsrörelse och ge flickor och pojkar, kvinnor och män, positiva upplevelser av idrott som

Sid 65/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

underhållning.

Statens stöd till idrottsrörelsen kan därför ses som att båda parter har rättigheter och skyldigheter. Ibland har detta beskrivits som det implicita kontraktet. Detta har formaliserats genom till exempel regleringsbrev. Dock har detta genom åren även kompletterats med uttalanden eller specifika uppdrag där staten ”förväntar sig” att idrotten kan bidra. Riksidrottsförbundet är därmed både den frivilligt organiserade idrottsrörelsens samlingsorganisation och offentlig myndighet på idrottsområdet.

Att idrotten bidrar till samhället är en uppfattning som är stark hos de flesta och det är viktigt att idrotten visar på de samhällsnyttiga effekter som idrottsrörelsen bidrar med. Idrottens samhällsnytta spänner över många områden, allt från hälsoekonomi och självkänsla till besöksnäring och integration. Idrottsrörelsens ställning som en självständig och demokratisk folkrörelse har genom åren betonats men vid vissa tillfällen har staten gett särskilda uppdrag eller ställt specifika krav eller uttalat önskemål.

Under utredningen har samtal förts med regeringstjänstemän samt politiska företrädare. Återkommande förväntningar som förts fram är att idrottsrörelsen ska vara öppen för föreningsdriven idrott som finns utanför RF samt att RF:s definition av idrott ska innehålla fysisk aktivitet.

Kommunernas förväntningar

Det kommunala stödet till idrottsrörelsen är viktigt för att möjliggöra utveckling av idrott för alla under hela livet. Det kommunala stödet består inte bara av kontanta bidrag. I de flesta kommuner är stödet i form av idrottsanläggningar ännu viktigare. Stödet från kommunerna, inte minst i form av tillgång till idrottsanläggningar, är ofta helt avgörande för de lokala idrottsföreningarna.

Inte heller kommunerna driver att de ska tycka till om idrottsrörelsens organisering utan låter föreningarna själva styra sin verksamhet utifrån vissa givna ramar. Kommunernas stöd till idrotten bygger till stor del på liknande ”krav” som RF har på bidragsberättigade organisationer, dvs. demokratiska värderingar, genomförda årsmöten, fullgoda handlingar etc. Några kommuner ställer därtill något mer långtgående krav när det gäller bidragsfördelning eller hallfördelning.

Sid 66/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Avslutande reflektioner från del 3

Idrottsrörelsen är en viktig del av samhället och dess utveckling. Idrotten bidrar till minskat stillasittande och skapar interaktion mellan människor. Att uppnå de förväntningar som staten och kommuner har, är samtidigt lika viktigt för idrottsrörelsen. Utan samhällets engagemang tappar idrottsrörelsen sin styrka.

Förväntningar på idrottsrörelsen - Samhällets krav/förväntningar är ofta knutna till samhällsutmaningar. Politiken, som vill lösa dessa utmaningar, kommer att ha förväntningar på att idrotten bidrar. - Den allmänna uppfattningen är att idrotten är en viktig samhällsaktör och viktig för att lösa samhällsutmaningar. - Idrottsrörelsens styrka ligger i att genom sin dagliga verksamhet bidra till en bättre folkhälsa och värna om demokratiska värderingar.

Förväntningar på organisering - Det offentliga har traditionellt värnat idrottens självständighet och att idrotten själva väljer hur man organiserar sig. - Från statligt håll finns idag ingen kritik över hur idrottsrörelsen är formerad eller vilka idrotter som tillhör organisationen. - Det finns samtidigt förväntningar om att idrottsrörelsen bedriver en verksamhet som utvecklas i takt med tiden och samhällsutvecklingen. Att alla ska vara välkomna i den idrottsliga gemenskapen, oavsett bakgrund är också en förutsättning.

Sid 67/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Del 4: Medlemskap i studieförbundet SISU Idrottsutbildarna

Den 23 september 1985 bildades Svenska Idrottsrörelsens Studie och Utbildningsorganisation (SISU). Flera idrotter hade sedan tidigare en samverkan med ett studieförbund, men då främst på regional och lokal nivå och inte som en samlad kraft med hela idrottsrörelsen.

SISU Idrottsutbildarnas uppdrag inom idrottsrörelsen är att verka för och bidra till idrottens utveckling genom bildning och utbildning. SISU:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. SISU:s medarbetare arbetar i alla Sveriges kommuner och bidrar till föreningarnas utveckling.

Grunden för SISU:s verksamhet är folkbildningsarbetet där den lokala närvaron är en viktig förutsättning för att nå ut till den mängd föreningar och medlemmar som finns över hela landet och med kvalité. Verksamhet i lärgrupp, där den lilla gruppen möts, är den dominerande verksamhetsformen och utgör 80–90 procent av SISU:s totala verksamhet sett till utbildningstimmar och deltagare47. Arbetet är avgränsat till SISU:s medlemmar.

SISU har som studieförbund även uppdraget att förhålla sig till de mål och syften som staten formulerat för folkbildningen. SISU:s nuvarande vision, verksamhetsidé och värdegrund fastställdes av SISU-stämman 2003. Visionen lyder ”Vi är där när idrotten lär” och Verksamhetsidén formuleras enligt nedan.48

”SISU Idrottsutbildarna ska vara en eftertraktad resurs för idrotten som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet till konkurrenskraftiga priser. ”

I mål 2025 och strategisk plan 2018–2021 betonas återkommande vikten av bildning och utbildning. I takt med att idrottsrörelsen har genomfört strategiarbetet och fastställt mål finns det behov av att se över vad som ska styra Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. Denna översyn pågår under 2018 och en ny vision, verksamhetsidé och värdegrund planeras fastställas av SISU-stämman i maj 2019.

47 Övriga verksamhetsformer är idag Föreningsbesöket, Processarbete, Kurs, Föreläsningar och Kulturarrangemang 48 En längre beskrivning av SISU:s vision och värdegrund finns att läsa i bilaga 6

Sid 68/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Medlemmar

SISU består idag av Riksidrottsförbundets 71 SF tillsammans med tre ytterligare medlemsorganisationer (MO). Sedan starten har SISU haft medlemsorganisationer som inte varit medlemmar i RF. Detta var organisationer som före SISU bildades och fick ett utbildningsstöd av distriktsidrottsförbunden. På så vis var också steget naturligt för dessa MO att bli medlem i SISU. Gruppen MO har över tid endast förändrats i ringa omfattning, där Bridgeförbundet är det senaste av förbund som tillkommit.

Medlemskriterier Ett SF som är medlem i RF kan beviljas medlemskap i SISU Idrottsutbildarna genom beslut av FS. En riksorganisation (MO) utan inträde i RF kan erhålla medlemskap om förbundet:

1. bedriver/administrerar idrottslig verksamhet 2. förbundet är en ideell förening och 3. verksamhet står i samklang med SISU:s ändamål och verksamhetsidé

RF:s kriterier om storlek och närbesläktad idrott finns inte med i kriterierna för SISU49.

Fördelning av röster och ombud SF:s röstetal fördelas i enlighet med av FS upprättad röstlängd, som grundas på upprättad röstlängd för RF-stämman. MO erhåller samma röstetal som SF av motsvarande storlek (föreningsantal). Röstlängden gäller till dess FS upprättar ny röstlängd. SF/MO får utse det antal ombud som motsvarar antalet fastställda röster. Ersättare för ombud får utses.

Det statliga stödet

SISU Idrottsutbildarna är en ideell förening som av riksdag och regering anförtrotts myndighetsuppdrag som innebär att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Det innebär två tillhörigheter; en inom folkbildningen och en inom idrotten. SISU:s arbete utgår från statens mål med folkbildningen om att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Staten stödjer SISU:s folkbildande verksamhet utifrån fyra syften50:

1. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

49 Se sida 33 för RF:s kriterier om medlemskap 50 Se bilaga 8 för statens förordning till stöd för folkbildning

Sid 69/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

2. Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. 3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor samt höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. 4. Bidra till att bredda intresset för delaktigheten i kulturlivet.

En bred verksamhet som utgår från en mångfald av människor kan beskrivas som en viktig förutsättning för statens syfte med anslaget. SISU når, genom de lokala idrottsföreningarnas utbredning över landet och bland olika målgrupper i samhället, personer i alla samhällsgrupper och har ett starkt fokus på utbildning i demokrati och ledarskap. SISU Idrottsutbildarna är det studieförbund som har flest unga deltagare av de elva studieförbunden.

Avslutande reflektioner från del 4

I ett ställningstagande om hur en framtida medlemsstruktur ska se ut är den första frågan att ta ställning till om SISU Idrottsutbildarna ska ha en helt överensstämmande medlemsstruktur med Riksidrottsförbundet eller om SISU Idrottsutbildarna ska ges möjlighet att öppna upp för ytterligare medlemsorganisationer.

Ett perspektiv är att renodla verksamheten så att inga övriga organisationer (MO) är medlemmar än de som tillhör RF. Fördelen med en sådan struktur är att uppdraget och arbetet tydliggörs för ansvariga aktörer (SISU-riks och SISU-distrikt) och organisationen kan anses mindre spretig. Samtidigt utgör de tre medlemsorganisationerna utanför RF inte något direkt hinder för arbete idag.

Ett annat perspektiv är det motsatta. I linje med statens intentioner och idrottens strategiska mål (strategi 2025) går det att argumentera för att idrottsrörelsen via SISU har en möjlighet att också knyta kontakter med organisationer som finns i en nära koppling till idrottsrörelsen. Det kan vara organisationer som på sikt önskar bli medlemmar i Riksidrottsförbundet som i en relation med SISU Idrottsutbildarna ges möjlighet att utvecklas för att senare kunna ta nästa steg in i RF.

Att ha en öppen syn på medlemskapet ger därmed SISU en större möjlighet att leva upp till de mål och syften som staten ställer på folkbildningen. Kunskap och erfarenheter som genom åren byggts upp inom områdena demokrati, ledarutveckling, föreningsutveckling och mångfaldsarbete är kompetenser som idag efterfrågas och behoven är stora. Idrottsrörelsen och SISU har här, så väl lokalt som regionalt och centralt, möjligheter att vara en ännu starkare kraft i samhällsutvecklingen.

Sid 70/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilagor

Bilaga 1: Organisering av arbetet

Ledamot från RS/FS leder utredningen. Den operativa ledningen av arbetet och en beredningsgrupp har sin bas på RF/SISU:s kansli. Utöver denna grupp kan ytterligare resurser tillsättas i form av externa eller interna analyser som krävs inom utredningens ramar.

En referensgrupp bestående av SF och distrikt, med syfte att stämma av strategiska vägval i arbetet tillsätts på RS/FS septembermöte 2017. Ordinarie mötesplatser används för avstämning med SF:s och distriktens ledningar som SF-dialoger, chefsträffar, distriktsmöten och idékonferens.

Beställare: - RS/FS Ansvarig i styrelsen: - Lotta Kellander (ordförande) - Erik Söderberg. Ledning och samordning: - Malin Järf Beredningsgrupp: - Jonnie Nordensky (sekreterare) - Elin Johansson (juridik) - Tina Sahlén (intressepolitik) - David Gustafsson (idrott) Referensgrupp: - Ingela Nilsson Gymnastik - Helena Carlsson, Ridsport - Christer Östholm, Västra Götaland - Thomas Bergman, Golf - Sture Espwall, Akademiska - Mats Almlöf, Rodd - Anders Caspar, Sörmland - Anders Larsson, Ishockey - Ella Torstensson, Landhockey - Kristian Peders, Sportdykning

Sid 71/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 2: Metodbeskrivning

Från staten har arbetet delats upp i tre faser. Under den första perioden genomfördes en gedigen datainsamling för att vända och vrida på dagens kriterier och anslutningsformer. Därefter har slutsatser från resultaten diskuterats med både den referensgruppen. Slutligen togs förslagen fram utifrån de diskussioner som utredningen har haft med referensgruppen.

Figur 3: Processplan för utredningen Datainsamling och Slutsatser och Förslag på kriterier, resultat rekommendationer villkor och anslutningsformer

• Dagens kriterier, villkor • Reflektioner och • Rekommendationer till och anslutningsformer slutsatser RF/SF • Vad innebär • Diskussion mot 2025 • Utgångspunkt från fas 2 medlemskap i RF och och Idrotten vill (Slutsatser och SISU • Besvara direktivets 4 rekommendationer) • Krav från övergripande frågor omvärlden/samhället

Under arbetets första del datainsamling och resultat har ett flertal metoder används. Här beskrivs de viktigaste för arbetet.

Internationell jämförelse I arbete har utredningen haft mötet med Norges och Danmarks motsvarighet till RF samt en enkät utskickad till ENGSO. En beskrivning av mötet med Norge och Danmark finns att läs som bilaga. Likaså de frågor som skickades till ENGSO.

Analys av tidigare beslut om medlemskap Utredningen har gått igenom samtliga beslut som medlemskap från 1087 och framåt som RIM har bearbetat. I analysen har utredningen både tittat på beredningens förslag och stämmans beslut.

Möte med SF och organisationer utanför RF Utredningen har träffat flera SF för att prata om deras syn på kriterierna. Huvudfrågan som har diskuterats är släktskapskriteriet, där både SF och ansökande förbund har fått ge sin syn på detta kriterium.

Genomgång av krav och åligganden Utredningen har gjort en intern genomgång av de arbete som ett förbund genomför inom ramen för att administrera och bedriva idrott. Utredningen har också särskilt tittat på de åligganden som är fastställda i stadgarna.

Sid 72/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Beställd rapport – vad är idrott Utredningen har beställt en rapport från Håkan Larsson med en beskrivning av hur forskningen utifrån olika forskningsfält definierar idrott. Hela rapporten finns med som bilaga.

Analys av offentliga aktörer Utredningen har gjort en kvalitativ beskrivning av de offentliga aktörernas roll och åtaganden gentemot idrottsrörelsen. Inom det arbete har också förordningen om stadsbidrag till idrotten beskrivits. Denna förordning finns också med som bilaga.

Dialoger/workshop Under arbetets gång har utredningen också kunnat vara med på SF-dialoger och distriktskonferenser som RF håller i. Under de tillfällena har workshops hållits för att diskutera viktiga frågor för utredningen. Vad som ingår i begreppet idrott är en sådan fråga som diskuterats.

Omfattning och avgränsningar

Figuren visar en tidig skiss på vilka frågor som utredningen har haft ambition att analysera.

Figur 4: Sammanfattning av utredningens uppdrag.

I arbetet har några aktiva avgränsningar gjorts som utredningen inte kommer undersöka

- Utredningen kommer inte belysa medlemskap och anslutningsformer i distrikt. Utredningen kommer fokusera på det nationella ledet i idrottens organisation.

Sid 73/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

- Utredningen kommer inte göra en bedömning av vilka förbund, såväl inom som utanför organisationen, som uppfyller de kriterier och villkor för medlemskap som råder idag. - Utredningen kommer inte göra en bedömning av vilka förbund, såväl inom som utanför organisationen, som uppfyller de kriterier och villkor för medlemskap som föreslås i utredningen.

Metodkritik

En viktig del som läsaren ska beakta är att utredningen i störst utsträckning har arbetats fram av tjänstemän på Riksidrottsförbundet. Styrkan i det har varit att den arbetsgrupp som arbetar med utredningen har god insyn i olika processer och rätt nätverk/ingångar för att genomföra de olika metoderna. Samtidigt finns det alltid en risk för en viss bias. De förslag och åsikter som RF:s tjänstemän har, formas givetvis av det vardagliga arbetet. Arbetsgruppen har försökt hanterat detta genom att involvera andra förbund i arbete, genom intervjuer, workshops och den referensgrupp som varit en del av utredningen.

I den internationell utblicken har utredningen valt att lägga störst fokus på de nordiska grannländerna. Fördelen med de är att det organisatoriskt ser relativt lika ut mellan länderna och kan därför på ett enkelt sätt förstå och applicera varandras idéer. Samtidigt kan det tänkas att andra länder, bortom Sveriges närhet, har mer olika idéer och tankar kring et medlemskap. Utredningen har dock gjort bedömningen att förslagen måste vara anpassade efter den grund vi står. Med de sagt är det fördelaktigt att omvärldsbevaka de platser som delvis liknar de svenska systemet och förhållningssättet gällande föreningsstruktur med mera.

Sid 74/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 3: Processplan och möteslogg

Tabellen under visar på de möten som under projektplanen har planerats in och fastställts.

Tabell 11: Processplan Datum Möte / deadline Syfte

12–13 juni Styrelsemöte Beslut om ansvariga i styrelsen 22 juni Utskick medverkan i råd och Uppmana SF och distrikt referensgrupper att nominera till råd och referensgrupper 30 juni Fastställande av GS-beslut beredningsgrupper kansliet 21 augusti Telefonmöte Lotta K, Erik S Direktiv och processplan 23 aug Distriktschefsträff Information om upplägg för utredningarna 30 augusti Beredningsgruppsmöte Ramar, roller, direktiv

5 sep Presidiemöte Diskussion om direktiv och medverkande i Referensgrupper 11 sep Beredningsgruppsmöte Analyser inkl. tidplaner 22 sep Styrelsemöte Beslut direktiv och referensgrupper Analyser tillsätts (tidsramar fastställs per analys) Tydliggörande av referensgruppens roll och ramar 23–24 sep Distriktledningskonferens Info, förankring 26 sep Beredningsgruppsmöte 4–5 okt SF/Distrikt, Chefsträff Info, förankring medskick 18 okt 13–16 14 nov Presidiemöte Diskussion 15, 16, 22 nov SF-dialog Info, arbetspass 2018 14–15 jan Styrelsemöte 24 januari Referensgruppsmöte Diskussion 27–28 feb Styrelsemöte Förslag 14 mars Referensgruppsmöte 28 mars 17 - 19 Möte med mindre SF:en (de Diskussion (Bosön) med 1 röst på stämman) 11,12,18 april SF-dialoger 25 april Styrelsemöte

Sid 75/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

23 april Referensgruppsmöte 13–16 25 maj Styrelsemöte 26–27 maj Distriktledningskonferens 22 aug Styrelsemöte 12 sep 10–16 Referensgruppsmöte 3–4 okt Styrelsemöte

Möteslogg

Bilagan visar en enklare möteslogg över de aktörer som utredningen har varit i kontakt med under arbetes gång. Personer/funktioner på RF har inte räknats in i denna logg.

Aktör Mötesform Referensgruppsmöte Möten under processens gång Danmarks Idrottsförbund (DIF) Möte i Danmark Norges Idrottsförbund (NIF) Möte i Norge Islandshästförbundet Skype-möte med förtroendevalda Gymnastikförbundet Möte med GS Cheerleadingförbundet Möte med förtroendevalda Flygsportförbundet Möte med GS och förtroendevalda Budo- och kampsportsförbundet Möte med GS och förtroendevalda Skridskoförbundet Möte med GS och anställda Ridsportförbundet Möte med GS Möte med så kallade mindre SF (19 SF) Förankring och förenklad workshop SF-dialoger Förankring och förenklad workshop Distriktsledningskonferens Förankring och förenklad workshop Håkan Lasson (Professor på GIH) Möte och beställd rapport Socialdepartementet Kontinuerliga avstämningar Stödutredningen Kontinuerliga avstämningar

Sid 76/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 4: Möte med Danmarks idrottsförbund och Norges idrottsförbund

Danmarks idrottsförbund (DIF)

Mötet hölls den 16 januari 2018

Är Danmarks Paraplyorganisation för idrottsföreningarna och den olympiska kommittén i Danmark. DIF arbetar med att främja dansk idrott, deras förbund och föreningar. DIF initierar aktiviteter som säkerställer spridningen av idrott över ålder, utbildningnivå, kön och socioekonomisk status i enlighet med individens behov och önskemål, samt arbetar mot IOK och Danmarks deltagande i OS. DIF:s representantskap beslutar om medlemskap.

Kriterier för att bli ett förbund

För att bli medlem i DIF ska ett förbund anses vara nationell organisation för idrotten och funnits i minst 5 år. Ett förbund kan bli invalt i DIF även om något kriterium inte är uppfyllt, om särskilda orsaker finns. En organisation som inte uppfyller villkoren kan tas av DIF: s styrelse som kvalifikationsförbund, om det finns en idrottslig grund för detta. Dessa har en talan men ej rösträtt i DIF. Styrelsen för DIF kan också besluta om att organisationen utesluts om kriterierna för att organisationen valdes in, inte längre efterlevs.

Bedriva idrott Föreningens verksamhet måste vara av fysisk karaktär och avser att främja individens fysiska, psykiska och sociala utveckling och måste i allmänhet betraktas som idrottslig karaktär.

I begreppet idrottslig karaktär är det underförstått att den primära verksamheten som utövas av organisationens medlemmar utgör fysisk aktivitet, antingen tekniskt fysisk, kraftintensiv eller konditionskrävande, även om användningen av motorkraft inte nödvändigtvis utesluter medlemskap. Organisationen måste vara upptagen till en internationell federation.

Alla nationella förbund, som bedriver idrottsgrenar som ingår i OS-programmet, kan emellertid alltid vara medlem som SF. Om en idrott tappar olympisk medverkan, tappar förbundet också sitt medlemsskap om de andra kriterierna inte uppfylls.

Nära besläktade Endast specialförbund inom varje sport eller någon jämförbar sport kan vara medlem i DIF. Att göra den gränsdragningen i vissa fall har varit svår. Ett exempel är på idrotter som är självständiga idag Havkajak/Stand up padling där DIF ser att det finns en koppling mellan idrotterna. Eftersom inträde i sista hand är en politisk

Sid 77/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

fråga för representantskapet, har DIF inte funnit det nödvändigt att klargöra förhållandet.

Storlekskriteriet Medlemmar i DIF ska ha minst 2000 medlemmar uppdelade i minst 15 föreningar. Samtidigt är det ca 20 förbund som inte uppnår detta kriterium idag, som redan är invalt.

Ideell förening Samtliga förbund måste vara ideella föreningar. I de senaste 15 åren har representantskapet diskuterat medemsskap för företag två gånger - men båda gånger avvisades det förslaget.

Stå i samklang med Specialförbundets regler måste innehålla tävlingsregler som uppfyller kraven i de minimivillkor som DIF fastställt för detta ändamål. Reglerna godkänns av DIF. Förbundet måste i nationella och internationella former bygga på föreningsregeler som inte begränsar möjligheten till medlemskap.

Har DIF föreningar som samlar flera mindre sporter? Nej - men DIF har utvecklat en "liten" organisation - kallad KUF, där mindre federationer samarbetar med konsulthantering, sekreterartjänster, kontorslokaler etc.

Federationer får inte delta i sportaktiviteter som är nära besläktade med SF som redan är anställda. Hur hanterar DIF denna utmaning? Detta drivs med dialog. DIF har inte upplevt att förbund vill splittras. Dock har de upplevt förbund som inte vill slås ihop (trots att de är väldigt små). Baseball/softball, ridning/Islandshästar (islandshästar har idag ett assosiationsavtal) är sådana exempel.

Summering Danmarks idrottsförbund (DIF) ser i stort samma utmaningar när det gäller medlemskap som Sverige. Framförallt finns en utmaning att möta de idrotter som centralt anses vara små och närbesläktade med andra idrotter. Danmarks kriteriet liknar på många sätt Sveriges kriterier. Det finns en viss subjektiv del vilket upplevs som nödvändigt.

Ett nytt arbetssätt som Danmark har arbetet med är så kallad trendhubb. Detta är ett sätt att formalisera kontakten med nya idrotter och vara ett stöd och rådgivning för dess utveckling. Hubben ska arbeta för att få in nya idrotter i befintliga förbund.

Sid 78/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Norges idrottsförbund (NIF)

Mötet hölls den 16 januari 2018

Bedriva och administrera idrott Sökande förbund ska ha nationellt ansvar för den sökande idrotten. Till de ska organisationen också överrenstämma med NIF, syftesbestämmelser (§ 1-2) att arbeta för att alla människor ges möjlighet att bedirva idrott. Idrott består av: - Fysisk aktivitet med tävling, träning och/eller motion - Aktivitetet med tävling efter godkända regeler - Aktiviteter med som bygger på NIF godkännda etiska normer

I den diskussion som fördes menar Norge att den fysiska aktiviteten ska ha konsekvens på resultatet. Antingen utifrån precision eller fyisk.

Nära besläktade Norge arbetar aktivt för att nya idrotter ska bli en del av befintilga förbund och därmed minska små administrativa enheter51. Målet är inte att ”slå ihop” idrotter utan att ”arbetar ihop” (dvs. flera kulturer under samma administrativa ledning). Formellt kan en idrott endast godkännas som ett nytt förbund om52: - Idrotten skilljer sig klart från andra befintliga idrotter - Sökande förbund ej är medlammar internationellt med ett befintligt för bund - Godkännandet säkrar en försvarbar och lämplig utnyttjande av idrottens resurser

Storlekskriteriet Nya idrotter som söker medelmskap i NIF måste ha varit verksam i norge i minst 3 år och ha minst 1 500 medlemmar. Kravet står inte med i NIF:s stadgar utan fastställt till Norges motsvarighet till RIM. NIF har ingen kriterium för antal föreningar.

Ideell förening Samtliga förbund som är medelmmar i NIF är ideella föreningar.

Stå i samklang med värdegrund Likt sverige ska ansöknade förbunds överrensstämma med NIF:s övergripande syftesbesrivning och värderingar.

51 Ett exempel är Amerikaska idrottförbundet där exempelvis amerikans fotboll, cheerleedning och lacrosse ingår 52 Lovhefte, maj 2016 - Norges idrettsförbund

Sid 79/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Stöd för medlemmar NIF:s stöd påminner om Sverige där varje förbund erhåller ett ekonomiskt grundstöd samt möjlighet till aktivitetsstöd. NIF erbjuder även stöd för administrativa och utvecklande tjänser, såsom stöd för bokförig, juridik, IT, utbildning, anläggning, elitidrott samt utveckingsprocesser.

Särförbundsallisanser Inom NIF och de mindre förbunden har det disutteras om Särförbundsallisanser där små förbund tydligare går samman för att dela på administrativa uppgifter. Frågan är inte utredd med diskutteras.

Slutsats NIF är på många sätt likt Riksidrottsförbundet gällande organisering och verksamhetsplan. NIF ställer ockås snarlika kriterier och krav på ansökande förbund. Samtidigt finns en tydligt ställningstagande vad gäller frågan om nya förbund respektive nya grenar (i befintliga förbund). Även då det ges möjlighet för nya idrotter att ansöka om medlemskap, är kulturen sådan att detta sker i väldigt låg utsträckning. NIF arbetar istället aktivt för att nya idrotter ska bli nya grenar i redan befintliga förbund. Tydligaste argumentet är att antagande av nya förbund måste ske genom en lämpligt utnyttjande av idrottens resurser. Att verka för fler fristående förbund går oftast emot detta kriterium.

Sid 80/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 5: Vad är idrott inom idrottsforskning?

Håkan Larsson, Professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)

Inledning Vad är egentligen idrott? Frågan är speciell. Den är kort och enkelt formulerad, men det har visat sig svårt, för att inte säga omöjligt, att besvara den kortfattat. I idrottssammanhang är frågan dessutom ovanlig. Där ter det sig istället ofta självklart vad som är – och inte är – idrott. Det har helt enkelt sällan funnits behov att ställa frågan. Om den har ställts, så har det främst skett implicit eller indirekt, till exempel i samband med att olika verksamheter önskar upptas i Riksidrottsförbundet (RF), som i fallet med bodybuilding. Frågan om vad idrott är har desto oftare ställts i akademiska sammanhang. Här har jag själv deltagit i samtal om vad idrott är och inte är i trettio års tid. Men nu ställs frågan alltså på allvar även inom idrottsrörelsen, vilket kan ses som ett trendbrott.

Att ställa frågor om något brukar kallas för problematisering. Det innebär inte nödvändigtvis att det föreligger ett problem, utan helt enkelt att något är outrett. Problematisering utgör en helt central beståndsdel av all vetenskaplig verksamhet. När idrott problematiseras i akademiska sammanhang handlar det ofta om vad som ska kvalificera som ”idrottsforskning”, eller vilket innehåll som platsar i en ”idrottsutbildning” (Stråhlman, 2005). Problematiseringen bottnar också i ekonomiska aspekter avseende vad som ska finansieras av medel som är vikta för idrottsforskning respektive -utbildning. På det idrottspolitiska området bottnar en problematisering av idrott sannolikt ofta i samma problematik: har en viss verksamhet rätt till samhälleligt stöd med medel som är vikta för idrott?

Föreliggande text utgör en del av en av RF initierad utredning om vad som kan ses som idrott, en utredning som relaterar till vilka verksamheter och verksamhetsformer som ”platsar” i RF. Det kan tyckas märkligt att en problematisering av den här typen uppstår nu, drygt hundra år efter organisationens tillkomst. Detta har uppmärksammats tidigare. År 1985 skrev idrottspedagogerna Johnny Andersson och Kjell Gustavsson följande i en bok om idrottens mening:

Det märkligaste med idrottsrörelsen är kanske att den ”bara blivit” vad den är. Den nuvarande ordningen har till synes automatiskt accepterats. Detta förhållande visar sig också i att den moderna idrotten antagit sin form utan att detta kommit till uttryck i några djupgående ideologiska debatter. (Andersson & Gustavsson, 1985, s. 13)

Boken skrevs med anledning av det då nyligen antagna Idrott 80. Idéprogram för idrottsrörelsen under 80-talet med sikte på år 2000. Idrott 80 har sedan länge ersatts av Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram, men gissningsvis skulle en analys av Idrotten vill ha gett samma slutsatser som Andersson och Gustavsson

Sid 81/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

drog av sin analys av Idrott 80: Vår granskning visar att Idrott 80 till stor del är en framskrivning av nuvarande förhållanden istället för ett idéprogram om idrottens plats och funktion i en tänkt framtid. Idrott 80 svarar mer på frågan: Hur kommer idrotten troligen att bli i framtiden? Istället för att svara på den mer fundamentala frågan: Hur bör idrotten vara i framtiden? (ibid., s. 232)

Andersson och Gustavsson noterar en egenhet i idrottspolicys, nämligen en obenägenhet att ta ställning till vad idrott bör vara. Idrottspolicys tenderar istället att handla om vad idrott ”är” eller, som i citatet ovan, vad den kommer att bli i framtiden. Detta har troligen bidragit till de svårigheter som RF-företrädare idag upplever med att avgöra vilka nya verksamheter och verksamhetsformer som kan beredas plats under RF:s paraply. Både Idrott 80 och Idrotten vill innefatta (breda) definitioner av idrott, men idrottsbegreppet problematiseras inte, vilket hade krävts för att göra det möjligt att skilja ut idrott från icke-idrott. Policydokumenten verkar istället utgå från en ambition att idrott ska kunna omfamna det mesta, kanske så att ambitionen om ”en sammanhållen idrottsrörelse” ska kunna leva kvar.

Idrottsrörelsens önskan att fastställa vad idrott ”är” respektive idrottsforskarnas förslag att istället ta ställning till vad idrott ”bör vara” bottnar möjligen också i skilda perspektiv. De flesta idrottsforskare utgår från att idrott utgör vad som brukar kallas en social konstruktion, det vill säga ett fenomen som uppstått mot bakgrund av specifika samhälleliga intentioner och omständigheter. Utifrån ett sådant perspektiv har idrott ingen essens bortom vad människor bestämmer att det ska vara i ett visst sammanhang. Det existerar ingen idrott ”i sig”. Idrott fungerar således inte som ett naturfenomen som, så att säga, existerar bortom människors handlingar och tankar om fenomenet. Tvärtom, förekomsten av idrott bygger på människors gärningar, intentioner och förhoppningar. Därför blir det mera meningsfullt att söka svar på hur idrott bör vara. Huruvida fysisk aktivitet är ett nödvändigt inslag i konstruktionen av ”idrott” blir då en normativ fråga. Samma sak gäller tävlingsinslag, hälsoinslag och annat som kan tänkas ingå i ”idrott”.

Uppenbarligen har utvecklingen nu nått dithän att det behövs ett normativt perspektiv på idrott; ett perspektiv som inkluderar en problematisering av idrott. Allt kan inte vara idrott. Syftet med denna text är att erbjuda en problematisering av idrottsbegreppet gestaltad ur idrottsforskningens perspektiv. Texten är disponerad i tre delar plus en avslutande diskussion med slutsatser. De tre delarna behandlar 1) begreppet idrott, dess historiska framväxt och innebörder; 2) vad idrott innebär i idrottsforskningen och 3) vilken roll idrottsforskare har, i förhållande till hur de definierar idrott.

Begreppet idrott Ordet idrott kan spåras långt tillbaka i tiden, men dess betydelse har skiftat. Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) var ordet i fornsvenskan en sammansättning av förledet ”id”, som betydde ”åter” eller ”ånyo” (alltså med samma innebörd som förledet i ”idissla”) och efterledet ”trott”, som betydde ”kraft”, ”uthållighet”. Ordet

Sid 82/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

föll så småningom i glömska, men återupptäcktes på 1600-talet i och med ett ökat intresse för fornnordisk kultur och litteratur. Först ännu något senare, enligt Wiktionary (Idrott) under 1850-talet, började ordet få sin moderna innebörd då det introducerades som ett nordiskt alternativ till det engelsk-franska ordet ”sport”. Denna tolkning har också ett visst stöd av framställningen i SAOB. Idrott/sport ställdes vid denna tid i opposition till gymnastik (läs: Linggymnastik). Först i och med Linggymnastikens fall i mitten av 1900-talet kom gymnastik att inkluderas i idrott (Lindroth, 2004).

Enligt den norske idrottsfilosofen Sigmund Loland (2000) handlade idrott från början om ”kraftfulle og beundringsverdige ferdigheter i virksomheter som var løst knyttet til eller uavhengige av hverdagslige og nødvendige gjøremål” (s. 4). Med denna innebörd blir idrott per definition något ”onyttigt”, det vill säga det har litet eller inget att göra med arbetet för att bära upp livets nödtorft. Det var ett sätt att ”visa sig på styva linan” i lekfulla och rekreativa sammanhang. Faktum är att denna syn på idrott också kan tänkas spegla det vetenskapliga ointresse som länge var förknippat med idrott. Det tog lång tid för idrottsforskning och idrottsvetenskap som akademiskt ämne att på allvar etableras i universitets- och högskolevärlden. Detta har blivit möjligt först i och med att idrottandet har kommit att förknippas med nyttigheter, som till exempel hälsa och barnuppfostran (Larsson, 2013).

Ordet idrotts etymologi påminner om dess engelska motsvarighet: ”sport”. Enligt Online Etymology Dictionary kan det engelska ordet sport härledas till det gammalfranska ordet ”desport” (eller ”deport”, jfr. modern spanskas ”deporte”, sport). Inom engelskan kom det från 1400-talet att betyda ”pleasant pastime” (trevligt tidsfördriv) eller ”activity that offers amusement or relaxation” (aktivitet som erbjuder nöje och avslappning). Först under 1500-talet knöts ordet mera påtagligt till någon form av fysisk ansträngning: ”game involving physical exercise” (spel som involverar fysisk träning). Det kom även att förknippas med maskulinitet. ”To be a good sport” kunde under 1800-talet betyda ungefär ”att vara en bra kille”. Det var först under 1800- och 1900-talen som begreppen sport och idrott kom att få innebörder som tangerar varandra.

I samtida jämförelser mellan idrott och sport lyfts ofta rörelsedimensionen (fysisk aktivitet) respektive tävlingsdimensionen fram. Idrott involverar rörelse, men behöver inte inkludera tävling, medan sport handlar om tävling, men behöver inte involvera rörelse (ungefär som i frågesport). Kanske är det därför som idrott i mediala sammanhang snarare kallas för sport, som i TV:s och radios sportsändningar eller i dagstidningarnas sportsidor. Här är det tävling som står i fokus. Liknande jämförelser kan göras med andra ord som används i svenskan. Dans kan vara idrott, men inte all dans. Det verkar bero på i vilket sammanhang – och på vilket sätt – det dansas. Den sortens dans som ryms under RF:s paraply kallas för danssport (som i Svenska danssportförbundet). På motsvarande sätt kan ridning vara idrott, men inte all ridning. Den ridning som ryms under RF:s paraply bedrivs i Svenska ridsportförbundets regi. Även friluftsliv kan ses som idrott, särskilt om den inkluderar fysiskt aktiv förflyttning. Friluftsliv ingår dessutom i många

Sid 83/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

idrottsutbildningar. Naturvårdsverket definierar friluftsliv som ”vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling” (min emfas). Så sett kan friluftsliv ses som idrott (eftersom den inkluderar rörelse), men knappast som sport (som inkluderar tävling).53

Idrott jämförs också ofta med lek, ett ord som enligt ordboken betyder ”aktivitet som bedrivs enbart i nöjessyfte och ofta kollektivt” (Svenska ordboken, Lek), och som därigenom kan tyckas ligga nära idrott, åtminstone i den gamla historiska meningen ”onyttiga kraftfulla och beundranssvärda aktiviteter”. I idrottssammanhang är det vanligt att man ”leker lekar”, men liksom i skolan äger dessa lekar ofta rum med en pedagogisk baktanke, vilket nog snarast diskvalificerar dem som lek i egentlig mening. I klassiska verk som Johan Huzingas Homo Ludens (1945) och Roger Caillois Men, Play and Games (1961) är lek nämligen i första hand frivillig, spontan och saknar uttalade mål, ett synsätt som knappast alls går att relatera varken till pedagogiska verksamheter eller till moderna idrottsdefinitioner eftersom de utgår från att verksamheten har – just – ett mål.

Den idrottsdefinition som RF presenterar i Idrotten vill lyder: ”Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera” (RF, 2009). En tidigare version lydde: ”Idrott är fysisk aktivitet som människor utövar för att få motion och rekreation och/eller uppnå tävlingsresultat” (Idrott 80; RF, 1981; denna definition används alltjämt av Nationalencyklopedin, Idrott). Båda dessa definitioner involverar ”fysisk aktivitet”, men utgår från målet med den fysiska aktiviteten, det vill säga något som någon gör ”för att …”. På så sätt blir den fysiska aktiviteten således medlet för något annat. I GIH:s definition blir denna instrumentella syn på fysisk aktivitet än tydligare: ”all fysisk aktivitet genomförd med målet att främja fysisk och psykisk hälsa, rekreation, tävlingsprestation och estetisk upplevelse” (min emfas).

De flesta idrottsdefinitioner utgår från fysisk aktivitet, nämligen ”all form av rörelse som ger ökad energiförbrukning” (farledare.se; en definition som kan härledas till Världshälsoorganisationens definition av physical activity). Men den fysiska aktiviteten utgör sällan målet med verksamheten, utan medlet. Fysisk aktivitet utgör en funktion i något annat som utgör verksamhetens mål. Detta större – målet med idrott – definieras med utgångspunkt i människors avsikter med att röra sig. Fysisk aktivitet blir ”idrott” först när människor rör sig ”för att …”, i Idrotten vill:s fall för att ha roligt, må bra och prestera mera. Med detta följer att idrott blir idrott först när man känner till deltagarnas avsikter med sitt deltagande i en specifik verksamhet. På så sätt går idrott alltså inte att definiera objektivt utan endast via deltagarnas uppfattningar.

Av resonemanget ovan följer att det finns två dimensioner av begreppet idrott som kan användas i särskiljande syfte,

53 I antologin Friluftssport och äventyrsidrott leker redaktörerna Klas Sandell, Johan Arnegård och Erik Backman (2011) med denna syn på friluftsliv.

Sid 84/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

a) om verksamheten inkluderar fysisk aktivitet (dvs. rörelse som ger ökad energiförbrukning), och b) om deltagarnas avsikt med sin fysiska aktivitet är att ha roligt, må bra eller uppnå tävlingsresultat.

Således, om verksamheten inte inkluderar fysisk aktivitet = inte idrott; om avsikten handlar om annat än att ha roligt, må bra och prestera mera = inte idrott.

En eventuell debatt om idrottsbegreppets innebörder torde alltså handla dels om huruvida en viss aktivitet inbegriper (en tillräcklig grad av) fysisk aktivitet eller ej, dels om vilka avsikter deltagarna har med sitt deltagande. Den första dimensionen (fysisk aktivitet) kan man möjligen nå viss konsensus om, även om den lätt faller på teknikaliteter (man kan sätta upp ett visst mått på den energiförbrukning som krävs för att en aktivitet ska kunna ses som fysisk aktivitet), men den andra dimensionen (avsikten med deltagandet) är svårhanterad som utgångspunkt för exempelvis åtskillnad mellan idrott och icke-idrott. Vilka avsikter deltagarna har med sitt deltagande kan nämligen variera, även bland dem som deltar i en och samma verksamhet. En del kanske upplever att de ”idrottar” när de exempelvis deltar i pensionärsdansen på tisdagseftermiddagar – vare sig de rör sig för att ha roligt, må bra eller prestera mera, men många gör det antagligen inte. Sannolikt skulle det behövas någon helt annan form av definition för att den ska kunna användas för att på ett tydligt sätt skilja idrott från icke-idrott.

”Idrott” inom idrottsforskning ”Idrottsforskning” har kommit att bli en betydelsefull del av verksamheten på en rad universitet och högskolor, i Sverige såväl som internationellt. Det första steget mot en idrottsforskning i modern mening i Sverige togs när en professur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien 1941 tillsattes vid Gymnastiska Centralinstitutet, GCI (dagens GIH). Väl att märka användes inte idrott i professurens benämning, utan det då vanliga ordet ”kroppsövning”, som inkluderade såväl gymnastiska som idrottsliga övningar (eftersom [Ling]gymnastikens och idrottsrörelsens företrädare länge var bittra fiender). Den akademiska benämningen på fysiologiforskningen som växte fram vid GCI/GIH har varit ”arbetsfysiologi”, ” läran om kroppens anpassning till kroppsarbete och de fysiologiska reaktionerna därvid” (Nationalencyklopedin, Arbetsfysiologi). Termen ”idrottsfysiologi” var sekundär i förhållande till benämningen arbetsfysiologi. När GIH nyligen utlyste en ny professur i idrottsvetenskap fick den en inriktning benämnd arbetsfysiologi.

Benämningarna arbetsfysiologi och idrottsfysiologi verkar emellertid ha gått utmärkt att använda parallellt, utan att detta har lett till förvirring. Sannolikt hänger det samman med att det är arbetet/fysiologin/den fysiska aktiviteten som står i fokus. Det spelar så att säga ingen roll var arbetet utförs, dess effekter på människokroppen är desamma oavsett sammanhang. Denna iakttagelse verkar gälla i princip all medicinsk och naturvetenskaplig forskning. Sådan forskning har

Sid 85/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

inte människors avsikter med sin fysiska aktivitet eller i vilket socialt sammanhang aktiviteterna genomförs som sitt primära fokus. Det som står i fokus är istället den fysiska aktiviteten och dess kroppsliga funktion.

Centrum för idrottsforskning (CIF) är ett statligt organ som, bland annat, har i uppgift att fördela statens medel till idrottsforskning. CIF:s idrottsdefinition ligger mycket nära RF:s respektive GIH:s tidigare nämnda definitioner: ”alla de fysiska aktiviteter individen medvetet utför i syfte att behålla och förbättra hälsa och prestationsförmåga, nå tävlingsresultat och rekreation”. Denna definition kompletteras med upplysningar om vad som enligt CIF kan anses ha ”idrottsrelevans”. CIF:s definition av idrottsrelevans inom fysiologi/medicin/biomekanik lyder så här:

Forskningen ska ta sin utgångspunkt i fysiska aktiviteter eller träning [och] ska handla om de kroppsliga funktioner som har betydelse för fysisk prestation och/eller hälsa samt effekter av och mekanismer vid fysisk aktivitet eller träning.

Här märks tydliga kopplingar till RF:s idrottsdefinition. Forskningen ska utgå från fysisk aktivitet (medel) och syfta till prestation (uppnå tävlingsresultat) respektive hälsa (få motion). Men i sträng mening handlar forskningen inte om idrott, utan om kroppsliga funktioner. Idrottsrelevans inom traumatologi/rehabilitering/ortopedi definieras på följande sätt:

Forskningen ska ta sin utgångspunkt i prevention och behandling av idrottsrelaterade skador. Forskningen kan handla om mekanismer vid skador samt metoder inom prevention, diagnostik och behandling.

Här hamnar idrottsdefinitionen mera i bakgrunden. Forskningen ska utgå från idrottsrelaterade skador och syfta till prevention och behandling. Inte heller denna typ av forskning handlar i sträng mening om idrott. Det är först när sociala och kulturella aspekter vägs in i definitionen, vilket sker i CIF:s definition av idrottsrelevans inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, som forskningen kan sägas handla om idrott:

Idrottsrelevans har humanistiska och samhällsvetenskapliga studier av verksamheter som benämns som idrott och som i samhället och av utövarna uppfattas som idrott. I vissa fall kan det vara relevant att tänja på denna definition, till exempel då studieobjektet utgörs av någon form av rörelsekultur som normalt sett inte benämns som idrott, men som kan rymmas under definitionen av idrott ovan.

I sträng mening är det således endast den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen som handlar om idrott. Utgångspunkten för resonemanget är emellertid att något benämns eller uppfattas som idrott och därigenom hamnar även detta synsätt i samma problematik som jag lyfte fram i det förra avsnittet:

Sid 86/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Vilka avsikter deltagarna har med sitt deltagande kan variera, även bland de som deltar i en och samma verksamhet. Därför fungerar inte den definitionen som utgångspunkt för ett ställningstagande om skillnaden mellan idrott och icke-idrott.

Men vilka andra sätt att angripa problematiken finns det? Finns de inom idrottsforskning? I den i idrottsutbildningssammanhang ofta använda boken Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder lyfter Hassmén & Hassmén (2008) fram några idrottsdefinitioner, eller egentligen sportdefinitioner, som kan jämföras med RF:s definition:

”An outdoor or indoor game, competition, or activity needing physical effort and skill and is usually carried on according to rules.” Longman Dictionary of Contemporary English, 1987

“… an umbrella term that includes all kinds of exercise, sport, and physically active pursuits.” European Federation of Sport Psychology, FEPSAC, 1996

“A … notoriously slippery concept.” Young, 1995

“… rule-bound, structured and competitive gross motor activities characterized by prowess, chance and strategy.” Biddle, 1995, p. xv

Samtliga dessa definitioner, bortsett från Youngs, präglas av sportbegreppets koppling till tävling. Därför passar de troligen inte in i den strävan som den svenska idrottsrörelsen har haft med sin idrottsdefinition, det vill säga att inkludera flera aspekter av fysisk aktivitet än de tävlingsmässiga.

Det finns andra sätt att närma sig problematiken. Ovan kunde jag konstatera att den medicinska och naturvetenskapliga forskningen, åtminstone i ett CIF- perspektiv, närmar sig idrott utifrån vilken funktion fysisk aktivitet har på kroppen, medan den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen närmar sig idrott utifrån hur verksamheten benämns och vad som av utövarna uppfattas som idrott. Men finns det då inte samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning som utgår från ett funktionellt – eller funktionalistiskt, som det kallas inom forskningen – perspektiv? Jo, det gör det, men då handlar det inte om vilken funktion fysisk aktivitet har på kroppen, utan om vilken funktion idrott har i samhället.

Exempel på sådana funktionalistiska perspektiv presenteras i Handbook of Sport Studies (Coakley & Dunning, 2000). Det finns två övergripande inriktningar av funktionalism, dels en inriktning som kan beskrivas som politiskt neutral, det vill säga, den utgår inte från något strukturellt förhållande av över- och underordning, dels en riktning som utgår från ett förhållande av över- och underordning. I den första inriktningen kan ”funktionen” handla om a) ”that social institutions and cultural values are functional responses to the needs of individuals” (Loy & Booth, 2000, s. 9), b) ”solutions for minimizing inherent social strains” (ibid.) och c) ”practices that satisfy the needs of the social system” (ibid., s. 10). Alla dessa

Sid 87/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

inriktningar kan appliceras på idrott, det vill säga att idrott a) utgör ett svar på individers behov (t ex när det gäller behovet av rörelse), b) bidrar till att överbrygga sociala spänningar (t ex när det gäller integration) och c) bidrar till att tillgodose det sociala systemets (samhällets) behov (t ex behovet av – massmedial – underhållning). Faktum är att alla dessa argument för idrott också har använts i den politiska debatten för idrott. Men, de säger inget om vad idrott är. Dessutom har de kritiserats för att vara konservativa, det vill säga att de tar det existerande samhället som oproblematisk utgångspunkt.

För att utmana den konservativa funktionalismen utgår den andra inriktningen således från ett strukturellt förhållande av över- och underordning. Två vanliga varianter på temat är kritisk (marxistisk) respektive feministisk funktionalism. Den kritiska funktionalismen framhåller att idrott är ett uttryck för och samtidigt bidrar till att upprätthålla en kapitalistisk ordning där några få tjänar på det arbete som flertalet lägger ner – till exempel på idrott (Rigauer, 2000). Delvis utgår Andersson & Gustavsson (1985) från ett sådant kritiskt perspektiv i sin tidigare nämnda bok Har idrotten någon mening? Den feministiska funktionalismen framhåller att idrott samtidigt både är ett uttryck för och bidrar till att upprätthålla en manlig norm. I idrottssammanhang kan det handla om att idrottsverksamheter bidrar till att upprätthålla föreställningar om mäns överlägsenhet. Ett svenskt exempel på forskning med sådana utgångspunkter är Eva Olofssons klassiska doktorsavhandling Har kvinnorna en sportslig chans? från 1989. Olofsson konstaterade att ”idrott är skapad av och för män”. Både kritiska och feministiska argument har använts för att problematisera idrottens roll i samhället, men inte heller denna forskning säger så mycket om vad idrott är.

Uppenbarligen finns samma problem med att definiera idrott inom idrottsforskningen som inom idrotten. Men idrottsforskares försök att fånga vad idrott är bottnar sällan i ett behov av att definiera vad idrott är i största allmänhet, utan vad idrott är här, det vill säga i en viss studie. En klassisk sådan operationalisering (en operationell definition = en konkret definition av ett abstrakt begrepp) inom idrottsforskningen är Göran Patrikssons (1979): ”Med idrott avses institutionaliserad fysisk aktivitet med större eller mindre inslag av tävling, där den fysiska prestationsförmågan har stor betydelse och deltagandet styrs av regler som formulerats av de officiella idrottsorganisationerna” (citerad av Blom & Lindroth, 1995, s. 12). Denna definition kan knappast läsas som en allmän idrottsdefinition, utan syftar just till att ge läsaren av Patrikssons studie en indikation på vad som har undersökts i den aktuella studien.

Operationella definitioner av det slag som Patriksson formulerade har annars varit ovanliga. Desto vanligare då att forskarna definierat den utforskade verksamheten via dess organisatoriska lokalisering, till exempel som hemmahörande i en idrottsförening eller som del av skolämnet idrott och hälsa. Men vad händer om forskningen berör aktiviteter som är endast löst organiserade, eller som spänner över flera olika organisationsformer? Lars-Magnus Engström har i en uppföljningsstudie om drygt 2000 svenskas motionsvanor från 1968 och framåt

Sid 88/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

använt en definition där människor motionerar om de ”frivilligt minst en gång i veckan ägnar sig åt någon aktivitet som lägst motsvarar snabb promenadtakt” (Engström, 2011, s. 4f). En sådan operationell definition når inte upp till konventionella hälsorekommendationer (då krävs mer fysisk aktivitet). Den motsvarar istället en tanke om vad som krävs för att man ska kunna säga att människor deltar i kroppsövningskulturen. En individ som tar en rask promenad, spelar badminton eller går på gymmet en gång i veckan rör sig sannolikt inte i tillräcklig utsträckning i förhållande till hälsorekommendationerna, men hen kan anses delta i kroppsövningskulturen.

Det är emellertid tveksamt om operationella definitioner som ovan nämnda kan bidra särskilt mycket för att formulera en allmän idrottsdefinition. Det verkar helt enkelt som om det krävs ett annat angreppsätt på problematiken. Innan jag tar mig an den frågan ska jag presentera några tankar om vilken roll idrottsforskare verkar ha i förhållande till idrott. Kanske kan det sprida ytterligare lite ljus över problematiken.

Idrottsforskare – vilken roll har de? Av framställningen ovan har det framgått att det inom idrottsforskningen finns flera olika sätt att närma sig och förhålla sig till fenomenet idrott. I medicinska och naturvetenskapliga sammanhang bedrivs forskning om fenomen som har betydelse för idrottsdeltagande, till exempel kroppsliga funktioner. Detta innebär, som nämndes, att forskningen i sträng mening inte handlar om idrott utan snarare om fysisk aktivitet och den fysiska aktivitetens betydelse för prestation och hälsa. Därför finns det inom idrottsforskning, eller i fallet med GIH och andra lärosäten med verksamhet inom idrottsvetenskap, också ett intresse för att studera fenomen som knappast kan benämnas som idrott, som aktiv arbetspendling (hur människor tar sig till och från arbetsplatsen) och förekomsten av (eller bristen på) fysisk aktivitet på arbetsplatser. Sådana aktiviteter kan dock benämnas som motion eller träning och i den meningen faller de mera naturligt inom ramarna för idrottsforskning/idrottsvetenskap.

I förhållande till idrott kan nog medicinsk och naturvetenskaplig idrottsforskning snarare än forskning om idrott kallas forskning för idrott (eller möjligen mot idrott, exempelvis om det skulle visa sig att det förekommer träningspraktiker som visar sig vara ohälsosamma). Men forskare inom medicin och naturvetenskap ägnar sig sällan åt att problematisera vad idrott är och kan (eller borde) vara och därför frammanar kommunikation mellan idrottsrepresentanter och forskningsrepresentanter för denna inriktning sällan några spänningar. Idrotten tas, så att säga, för givet på samma sätt som den tas för givet inom idrotten. Desto mera betydelsefullt är det för dessa forskare att reda ut vilken sorts fysisk aktivitet det handlar om och vilka egenskaper den har för människokroppen.

Med den humanistiska och samhällsvetenskapliga idrottsforskningen ter det sig annorlunda. Här handlar forskningen, med utgångspunkt i CIF:s definition av idrottsrelevans, om ”studier av verksamheter som benämns som idrott och som i

Sid 89/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

samhället och av utövarna uppfattas som idrott.” Men denna definition verkar inte täcka in allt som den humanistiska och samhällsvetenskapliga idrottsforskningen intresserar sig för. Därför finns i CIF:s riktlinjer tillägget: ”I vissa fall kan det vara relevant att tänja på denna definition, till exempel då studieobjektet utgörs av någon form av rörelsekultur som normalt sett inte benämns som idrott, men som kan rymmas under definitionen av idrott ovan.” Exempel på sådana studieobjekt kan vara Linggymnastik och andra historiska fenomen som existerade innan det vi idag kallar ”idrottsrörelsen” kom till. Men det kan möjligen också finnas idrottsliknande fenomen i samtiden där deltagarna inte upplever sig delta i idrott (exempel på detta kan vara vissa friluftslivs- eller dansverksamheter, vilka också då och då finansieras av CIF). Däremot är det inte så troligt att det finns fenomen i samtiden där deltagarna upplever sig delta i idrott men där dessa verksamheter inte skulle kunna täckas in av idrottsforskningen – helt enkelt eftersom den övergripande definitionen stipulerar att allt är idrott som ”av utövarna uppfattas som idrott”. E-sport, till exempel, skulle då kunna utgöra ett rimligt studieobjekt. En sådan vidlyftig definition, vilken utgår från utövarnas subjektiva uppfattningar, passar dock antagligen inte idrottsrörelsens syften eftersom den inte kan användas för att skilja idrott från icke-idrott på ett objektivt sätt.

I vilket fall som helst konstaterar jag att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning handlar om forskning om idrott, men kanske inte lika tydligt om forskning för idrott, som fallet var med den medicinska och naturvetenskapliga forskningen. CIF:s definition av idrottsrelevans när det gäller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kompletteras med följande formulering:

Med idrottsrelevans avses vidare att kunskapsbildningen ska syfta till att problematisera och utveckla idrottsverksamheter, exempelvis avseende prestation, tillgänglighet och mångfald.

Här öppnar sig, tror jag, ett utrymme för spänningar mellan idrottsrepresentanter och forskningsrepresentanter på ett helt annat sätt än vad som var fallet med företrädare för medicinsk och naturvetenskaplig forskning. Uttrycket ”problematisera” tolkas ibland som att ”det finns problem”, men handlar, som nämndes i textens inledning, egentligen om att reda ut något som är outrett. Att ”problematisera och utveckla idrottsverksamheter, exempelvis avseende prestation, tillgänglighet och mångfald” kan handla om att det finns behov av att reda ut exempelvis varför idrottsvärlden i så hög utsträckning präglas av starka könsmönster (dvs. att olika idrotter domineras av ett av könen, eller att olika positioner inom idrottshierarkin är besatta av individer av ett visst kön). Medan medicinska och naturvetenskapliga forskare i huvudsak problematiserar idrottsverksamheter ur ett prestationsperspektiv, något som rimmar med många idrottsrepresentanters ambitioner, kan humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare peka på att det finns behov av att förändra idrottsverksamheter eftersom de, i sin nuvarande utformning, bidrar exempelvis till exkludering.

Med utgångspunkt i resonemanget ovan konstaterar jag att det främst är forskare

Sid 90/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

inom humaniora och samhällsvetenskap som genom sin forskning kan bidra till att undersöka och problematisera – reda ut – vad idrott är, även om det samtidigt kan bidra till spänningar eftersom idrottsforskare med en sådan inriktning inte självklart tar utgångspunkt i de perspektiv som dominerar på idrottsfältet, ungefär som i den kritiska respektive feministiska funktionalistiska forskning som nämndes tidigare. Det har nu blivit dags att diskutera just hur idrott kan definieras och kanske framför allt vilka utgångspunkter ett försök till idrottsdefinition skulle kunna utgå från.

Diskussion och slutsatser Vilka slutsatser kan man då dra av ovanstående problematisering av idrottsbegreppet? Låt mig inleda diskussionen med att återkoppla till Andersson och Gustavssons kritik av den starka betoningen inom idrottsrörelsen på vad idrott ”är”. I min tolkning av Anderssons och Gustavssons kritik ryms antagandet att idrott snarare bör ses som en social konstruktion, det vill säga ett fenomen som i ett specifikt socialt sammanhang skapats av människor för specifika syften. Över tid förändras såväl det sociala sammanhanget som de syften med vilka idrott förknippas. Därför förändras även innebörden av begreppet idrott. Det finns således ingen idrott som är beständig över tid, utan idrotten – och idrottandet – förändras, anpassas till sammanhang och människors önskemål. Därför måste en diskussion om vad idrott ”är” kompletteras med en diskussion om vad idrott bör vara, åtminstone för att den ska kunna platsa bland av RF sanktionerade verksamheter.

Frågan är då om den konstruktionen kan gälla för all idrottsverksamhet? Nyligen har e-sport dykt upp som ett exempel på en ny verksamhet med ambitioner att inkluderas under RF:s paraply. Inkluderar då e-sport fysisk aktivitet? Det kan säkert diskuteras, men låt oss anta att den inte gör det, i varje fall inte i tillräcklig utsträckning för att motsvara ”all form av rörelse som ger ökad energiförbrukning”. I så fall kvalificerar e-sport inte som idrott. Men det finns kanske andra verksamheter som i dagsläget platsar i RF där utövandet inte involverar så mycket fysisk aktivitet? Ta till exempel skytte eller dart. Inte heller dessa verksamheter inkluderar någon nämnvärd grad av fysisk aktivitet. Men innefattar de då något annat som kvalificerar dem som idrotter? Idrotter som skytte och dart brukar benämnas ”precisionsidrotter” och har antagligen inkluderats eftersom det finns en skicklighetsaspekt avseende fysisk precisionsförmåga som gör dem kvalificerade. Kan man då tänka på samma sätt om e-sport? Möjligen. Utan tvekan finns det en skicklighetsaspekt involverad i spelet. Men då skulle kanske exempelvis även Sveriges Schackförbund kvala in. Frågan blir då om skicklighetsaspekten i schack kan beskrivas som fysisk skicklighet.

Sid 91/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Vart leder då denna diskussion? Jag är böjd att instämma med historikerna K. Arne Blom och Jan Lindroth som i inledningen till sin bok Idrottens historia framhåller att:

Min slutsats blir att det är svårt att försöka definiera vad idrott är utan någon tanke på kontextualisering (var, när och i vilket syfte?). Det existerar helt enkelt inte ett idrottsfenomen som man kan hänvisa till i alla lägen. Eller annorlunda uttryckt, idrott har ingen essens, det vill säga en kärna eller en gemensam nämnare som binder samman allt som i olika sammanhang benämns som idrott. Därmed blir det sannolikt mera fruktbart för RF att bestämma sig för vad idrott ska (bör) vara här, det vill säga i ett RF-sammanhang. Med detta följer att det kan finnas idrott eller idrottsliknande verksamheter även utanför RF som av specifika anledningar inte kan beredas plats i RF.

Litteratur Andersson, J. & Gustavsson, K. (1985). Har idrotten någon mening? En kritisk granskning. Stockholm: Liber.

Birrell, S. (2000). Feminist theories for sport. In J. Coakley & E. Dunning (red), Handbook of Sport Studies, ss. 61-76. London: SAGE.

Sid 92/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Blom, K.A. & Lindroth, J. (1995). Idrottens historia. Från antika arenor till modern massrörelse. Stockholm: SISU.

Caillois, R. (1961). Men, Play and Games. Urbana and Chicago: University of Illinois Press.

Coakley, J. & Dunning, E. (red) (2000). Handbook of Sport Studies. London: SAGE.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU.

Huizinga, J. (1945). Den lekande människan: Homo Ludens. Stockholm: Natur och kultur.

Larsson, H. (2013). Idrottsvetenskap – läran om … idrott? I H. Bolling & L. Yttergren (red). 200 år av kroppsbildning. Gymnastiska Centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan 1813-2013. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, ss. 239- 263.

Lindroth, J. (2004). Ling – Från storhet till upplösning. Studier i svensk gymnastikhistoria 1800-1950. Stockholm/Stehag: Symposion.

Loland, S. (2000). Idrett som akademisk fag: gra gunnlagproblemer til praktisk politikk. Opublicerad rapport. Karlstads Universitet.

Loy, J.W. & Booth, D. (2000). Functionalism, sport and society. In J. Coakley & E. Dunning (red), Handbook of Sport Studies, ss. 8-27. London: SAGE.

Olofsson, E. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet. RF (2009). Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm:

Riksidrottsförbundet. Rigauer, B. (2000). Marxist theories. In J. Coakley & E. Dunning (red), Handbook of Sport Studies, ss. 28-47. London: SAGE.

Sandell, K., Arnegård, J. & Backman, E. (red) (2011). Friluftssport och äventyrsidrott. Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig tid. Lund: Studentlitteratur.

Stråhlman, O. (2005). Idrott – mål eller medel. Några kritiska nedslag i idrottsforskningen. Göteborg: Göteborgs universitet.

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) idrott (tryckår 1933).

Elektroniska källor Centrum för idrottsforskning.

Sid 93/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

https://centrumforidrottsforskning.se/sv/forskningsfinansiering/cifs- definition-av-idrottsrelevans/. Hämtad 2018-03-02.

Online Etymology Dictionary, sport. www.etymonline.com/word/sport. Hämtad 2018-03-02. FaR-ledare.se (FaR, fysisk aktivitet på recept). http://www.farledare.se/aktiviteter/definition-av-fysisk-aktivitet). Hämtad 2018-03-02.

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. http://www.gih.se/Utbildning/Vara- utbildningar/Vara-amnen/. Hämtad 2018-03-02.

Nationalencyklopedin, idrott respektive arbetsfysiologi. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/idrott. Hämtad 2018-03-02.

Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Friluftsliv/Friluftslivets-varden/. Hämtad 2018-03-02.

Svenska Akademien, Svensk ordbok, lek. https://svenska.se/tre/?sok=lek&pz=2. Hämtad 2018-03-02. Svensk Idrott. www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott/dokument/undersidor/bidrag- och-stod/lok/foreskrifter-lok-from-20170101.pdf. Hämtad 2018-03-02.

World Health Organisation. www.who.int/topics/physical_activity/en.com. Hämtad 2018-03-02.

Wiktionary, den fria ordboken, idrott. https://sv.wiktionary.org/wiki/idrott. Hämtad 2018-03-02.

Sid 94/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 6: SISU Idrottsutbildarnas vision, verksamhetsidé och värdegrund samt uppdrag

SISU idrottsutbildarnas nuvarande vision, verksamhetsidé och värdegrund beslutades av SISU-stämman 2003.

Vision Vi är där när idrotten lär

Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en eftertraktad resurs för idrotten som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet till konkurrenskraftiga priser.

Värdegrund • Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé Idrotten vill. Det är den idémässiga bas vi har som utgångspunkt i rollen som idrottens utbildningsorganisation. • Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra, men också lära varandra. • Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. • Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i medlemsorganisationernas (MO) lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO. • Den samhällsfinansierade folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning, med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår från idrotten och dess behov. • Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare, men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. • Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet, vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med en lokal anpassning, samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. • En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande

Sid 95/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

SISU Idrottsutbildarnas uppdrag (Beslutad på SISU-stämman 2017) SISU Idrottsutbildarnas uppdrag SISU Idrottsutbildarna (SISU) är idrottens studie- och utbildningsorganisation och ska verka för och bidra till idrottens utveckling genom bildning och utbildning. SISU:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. SISU:s medarbetare arbetar i alla Sveriges kommuner och bidrar till föreningarnas utveckling.

Till SISU Idrottsutbildarnas uppgifter hör att: • Fördela och följa upp statens anslag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet utifrån regeringens riktlinjer och i linje med idrottsrörelsens strategi och mål. • I samverkan med RF skapa förutsättningar för idrottsrörelsens utvecklingsarbete strategier och mål. • Med bildnings- och utbildningsinsatser bidra till idrottens och individers utveckling utifrån behov och förutsättningar • Skapa idrottsövergripande mötesplatser. • Ansvara för att idrottens gemensamma ledarutbildningar erbjuds och genomförs. • Tillhandahålla pedagogiska metoder och utbildningsmaterial för bildnings och utbildningsverksamhet.

Sid 96/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 7: Förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet

Tillämpningsområde

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om sådant statsbidrag till idrottsverksamhet som avses i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.

Definitioner 2 § Med idrottsverksamhet avses i denna förordning prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott i vilken det ingår ett centralt moment av fysisk aktivitet.

Med organisation avses i denna förordning föreningar och förbund som är anknutna till Sveriges Riksidrottsförbund. Förordning (2009:1589).

3 § Med barn och ungdomar avses i denna förordning personer mellan 7 och 25 år.

Syftet med statsbidraget 4 § Statsbidraget ska stödja verksamhet som

Statsbidrag får även stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Vid prövning av om statsbidrag i detta syfte ska beviljas ska i relevanta delar de syften som anges i första stycket beaktas. Förordning (2012:116).

Förutsättningar för statsbidrag 5 § I enlighet med de syften som anges i 4 § får statsbidrag lämnas enligt denna förordning för att

Sid 97/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

1. utveckla intresse för idrott hos barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning och främja möjligheterna till allsidig träning efter vars och ens fysiska och psykiska förutsättningar, 2. utveckla kvaliteten i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet utifrån ett barnrättsperspektiv och i idrottsverksamhet i övrigt så att verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration, 3. möjliggöra förberedelser inför och deltagande i internationell tävlingsverksamhet, 4. skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottsutövning med utbildning vid riksidrottsgymnasier, eller 5. aktivt motverka dopning inom idrotten. Förordning (2009:1589).

6 § Statsbidrag får beviljas

1. organisationer på central, regional eller lokal nivå som arbetar med idrottsverksamhet, 2. Sveriges Olympiska Kommitté för förberedelser inför och deltagande i internationell tävlingsverksamhet, och 3. huvudmän som är ansvariga för utbildning vid riksidrottsgymnasier. Förordning (2009:1589).

Beslut om statsbidrag 7 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av Sveriges Riksidrottsförbund.

Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen och komma in till Sveriges Riksidrottsförbund senast den dag Riksidrottsförbundet bestämmer.

Redovisning 8 § En organisation eller annan som har tagit emot bidrag enligt denna förordning ska lämna

1. Sveriges Riksidrottsförbund de redovisningshandlingar, verksamhetsberättelser och andra uppgifter som Riksidrottsförbundet bestämmer, och 2. Centrum för idrottsforskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan de uppgifter som centrumet behöver för att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten. Förordning (2009:1589).

9 § Sveriges Riksidrottsförbund ska i sin årsredovisning lämna en samlad redovisning av vilka som har fått bidrag, med vilka belopp och för vilka ändamål. Riksidrottsförbundet ska dessutom till regeringen senast den 15 maj varje år lämna en sammanfattande redogörelse för vad bidragen har använts till och en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidraget. Förordning (2009:1589).

Sid 98/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Återbetalning och återkrav 10 § Har upphävts genom förordning (2012:116).

11 § Mottagaren av ett statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om

1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt, 2. bidraget inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 3. mottagaren inte lämnar sådana handlingar och andra uppgifter som avses i 8 § 1. Förordning (2009:1589).

12 § Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 11 §, får Sveriges Riksidrottsförbund besluta att helt eller delvis kräva tillbaka bidraget. Förordning (2009:1589).

Förvaltningslagens tillämpning 13 § Vid Sveriges Riksidrottsförbunds handläggning av ärenden enligt denna förordning tillämpas följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):

- 11 och 12 §§ om jäv, - 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter, - 20 § om motivering av beslut, och - 21 § om underrättelse av beslut. Förordning (2009:1589).

Överklagande 14 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2012:116).

Sid 99/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 8: Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen

Innehåll Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel. 2 § Folkhögskolor och studieförbund bedriver utbildnings-, bildnings- och kulturverksamhet. Studerandeorganisationer inom folkhögskolan bevakar de studerandes intressen.

3 § Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver utbildnings- och bildningsverksamhet.

4 § Folkbildningsrådet är en ideell organisation, där organisationer som företräder folkhögskolor och studieförbund är medlemmar. Enligt organisationens stadgar har Folkbildningsrådet i uppgift att sprida kunskap om folkbildningen och bevaka folkhögskolan som utbildningsform i utbildningssystemet. I dokument som antagits av organisationen ger Folkbildningsrådet anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen och intyg. Förordning (2017:275).

Förutsättningar för statsbidrag 5 § Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan.

Folkbildningsrådet beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem.

6 § Statsbidrag enligt denna förordning får också lämnas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet.

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem.

7 § För att statsbidrag ska lämnas för en verksamhet ska verksamheten ha den inriktning som anges i 1 §.

Sid 100/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. 8 § För att få statsbidrag ska folkhögskolor och studieförbund dessutom uppfylla de villkor som anges i 9-11 §§ respektive 12 §.

Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 9 §/Upphör att gälla U:2018-08-01/ En folkhögskola ska ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor.

Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, ska årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre. Trots detta får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre person som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Kraven på resultat av lärande på allmän kurs på grundskolenivå ska motsvara de krav som ställs på motsvarande utbildning inom grundskolan. Folkhögskolan ska till en studerande, som efter genomförd allmän kurs på grundskolenivå bedöms kunna tillgodogöra sig studier på gymnasial nivå, utfärda intyg om godkänt resultat från allmän kurs på grundskolenivå från folkhögskola.

Kraven på resultat av lärande på allmän kurs på gymnasial nivå ska motsvara de krav som ställs på motsvarande utbildning inom gymnasieskolan. Folkhögskolan ska till en studerande, som efter genomförd allmän kurs på gymnasial nivå uppnår de krav som ställs för grundläggande behörighet till högskolestudier enligt högskoleförordningen (1993:100) eller yrkeshögskolestudier enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, utfärda intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folkhögskola. Förordning (2017:275).

9 §/Träder i kraft I:2018-08-01/ En folkhögskola ska ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Folkhögskolan ska ha en ordning för hantering av studeranderättsliga frågor. Folkhögskolan ska även ha en ordning för att ta tillvara de studerandes intressen i övrigt. Förordning (2018:738).

10 §/Upphör att gälla U:2018-08-01/ Undervisningen ska vara avgiftsfri. 10 §/Träder i kraft I:2018-08-01/ Undervisningen ska vara avgiftsfri för de studerande. Förordning (2018:738).

11 §/Upphör att gälla U:2018-08-01/ En folkhögskola ska ha en studeranderättslig organisation som tar till vara de studerandes intressen.

11 §/Träder i kraft I:2018-08-01/ En folkhögskola ska anordna allmänna kurser främst avsedda för studerande som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. Allmänna kurser ska årligen utgöra minst 15 procent av folkhögskolans verksamhet.

Sid 101/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

1. Folkhögskolan ska för allmän kurs ställa krav på resultat av lärande som motsvarar de krav som ställs på motsvarande utbildning inom grundskolan respektive gymnasieskolan, 2. utfärda intyg om godkänt resultat från allmän kurs på grundskolenivå från folkhögskola till en studerande som efter genomförd allmän kurs på grundskolenivå bedöms kunna tillgodogöra sig studier på gymnasial nivå, och 3. utfärda intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folkhögskola till en studerande, som efter genomförd allmän kurs på gymnasial nivå uppnår de krav som ställs för grundläggande behörighet till högskolestudier enligt högskoleförordningen (1993:100) eller yrkeshögskolestudier enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

Till en plats på allmän kurs som finansieras med statsbidrag enligt denna förordning får folkhögskolan anta den som har fyllt 18 år eller ska fylla 18 år under det kalenderår kursen börjar. Förordning (2018:738).

Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 12 § Ett studieförbund ska ha en ansvarig styrelse. Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier ska utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet ska det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning.

Beslut om statsbidrag 13 § Beslut om statsbidrag ska innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning.

Uppföljning och redovisning 14 § Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt de riktlinjer som regeringen meddelar.

15 § Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 1 § och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska lämnas. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska, i enlighet med de riktlinjer som regeringen meddelar, lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering.

Folkbildningsrådet ska granska kvaliteten i utbildningen inom de allmänna kurserna och folkhögskolornas eget kvalitetsarbete när det gäller denna utbildning inklusive utfärdande av intyg. Kvalitetsgranskningen ska genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys. Förordning (2017:275).

Sid 102/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Återkrav 1. 16 § Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts.

Revision 17 § Staten ska ges möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska ersätta staten för kostnaderna för denna revision.

Förvaltningslagens tillämplighet 18 §/Upphör att gälla U:2018-07-01/ I ärenden enligt denna förordning tillämpas förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser i - 11 och 12 §§ om jäv, - 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter, - 20 § om motivering av beslut, och - 21 § om underrättelse av beslut.

18 §/Träder i kraft I:2018-07-01/ Vid handläggningen av ärenden enligt denna förordning tillämpas följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900): - 5 § om legalitet, objektivitet och proportionalitet, - 10 § om partsinsyn, - 16-18 §§ om jäv, - 23 § om utredningsansvaret, - 24 § om när man får lämna uppgifter muntligt, - 25 § om kommunikation, - 31 § om dokumentation av beslut, - 32 § om motivering av beslut, och - 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till. Förordning (2018:884).

Överklagande 19 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Övergångsbestämmelser 2015:218 1. Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2015. 2. Förordningen tillämpas första gången för bidrag för 2016. 3. Genom förordningen upphävs förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen.

Sid 103/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

2017:275

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017. 2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången på intyg från utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2017.

Sid 104/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

Bilaga 9: Översyn av stödformer i relation till mål 2025

Översynen av stödformer i relation till mål 2025 har genomförts parallellt med anslutningsutredningen54. Syftet med översynen är att göra en översyn av samtliga stöd från RF och komma fram till förslag på ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå.

Som en del av RF-stämmans beslut 2015, att ställa sig bakom RS förslag avseende strategi för Svensk Idrotts framtid, ingick att analysera nuvarande stödsystem och beskriva effekter av detsamma. En av utgångspunkterna i detta arbete var, och har varit, att effektiv styrning mot målen även kräver ekonomisk styrning. De intervjuer samt arbetet i stort som genomfördes bekräftar den bilden. Inte minst utifrån det faktum att antalet stöd och stödformer både ökat i antal och i kronor de senaste åren.

På Riksidrottsforum i Falun 2016 fick 202 representanter från idrottsrörelsen tycka till om hur angeläget ett mer målstyrt stöd är för svensk idrott i framtiden. På en tiogradig skala med 0 som inte alls angeläget till 10 som mycket angeläget låg snittet på 7,2 vilket indikerar att det finns en majoritet för att åtminstone undersöka saken närmare och se vilka möjligheter som finns. Medskicket var också att SF som arbetar för att nå målen ska premieras ekonomiskt.

Frågeställningar

Följande frågor har varit viktiga att besvara och väva in i förslagen till ramar och principer

• Hur ska SF, IF och distrikt få stöd till organisation, verksamhet och projekt? • Hur ska stöden skapa förutsättningar för att uppnå mål? Eller ska stöden ges för att organisationen nått olika mål? • Ska några stöd likt nuvarande situation bygga på vilka andra stöd man får? Eller bör stöden snarare utifrån sitt syfte isoleras och beräknas utifrån parametrar som kan hänföras till detta syfte? • Hur ska stöden medverka och stimulera till strukturförändringar? • Är det givet enligt tidigare praxis att samtliga medlemsförbund skall erhålla stöd?

Vidare har översynen präglats av att ge förslag på ramar och principer som kan leda till stödformer som karaktäriseras av följande:

54 att uppdra till RS att genomföra en översyn av samtliga stöd i nära samverkan med SF, och att uppdra till RS att till RF-stämman 2019 återkomma med ett förslag till beslut om ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå.

Sid 105/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

• Ett tydligt och enkelt regelverk • Förutsägbarhet som möjliggör långsiktig planering • Öppenhet och möjlighet att granska orsak och verkan • En uppdelning baserad på vad som ska stödja organisation, verksamhet respektive projekt

Vad översynen vill uppnå

Ambitionen utifrån översynen är att ramarna och principerna ska vara av övergripande karaktär och enbart i det direkta stödet till IF vara mer detaljerade. Vidare är översynen, med respekt för det pågående samordningsarbetet av elitstödet med SOK och SPK, restriktiva kring att låsa fast principer som skulle kunna störa samordningsarbetet.

Översynen har även gjort tolkningen att uppdraget inte stannar vid 2025, utan att översynen även tar höjd för det som kommer därefter och ger förslag på ramar och principer som sträcker sig förbi 2025.

Med utgångspunkt från de frågeställningar som listats ovan och de medskick som gjorts av SF, RS och anslutningsutredningen har översynen gett förslag på närmare 60 ramar och principer som via beslut på stämman 2019, ska ge RS ledning när ett nytt ekonomiskt stödsystem ska utformas i detalj och beslutas av RS efter stämman.

Ramarna och principerna ska skapa ett ekonomiskt stödsystem som präglas av:

o Måluppfyllelse o Enkelhet och tydlighet o Förutsägbarhet o Transparens o Flexibilitet

Därutöver ges projektstöd i förhållande till strategi 2025 och aktuella verksamhetsinriktningar. Som grund för bidragen ska en förbundsutvecklingsplan finnas där SF berättar om sin verksamhet, sina prioriteringar och sitt bidrag till den samlade idrottsrörelsen. Översynen föreslår även en striktare uppföljning avseende stadgeuppfyllelse med särskild tonvikt på SF:s åligganden enligt 11 kap 4§. Vidare föreslår översynen även ett nytt stöd, en uppdragsersättning, som tar sikte på uppdrag som enskilda SF kan genomföra till gagn för hela eller delar av

Sid 106/107

Kriterier villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 2018-09-19

idrottsrörelsen. Slutligen menar översynen, då de detaljerade bidragsbesluten, framgent ska fattas av RS att RS måste kontinuerligt tillsammans med SF se över ramar och principer för det ekonomiska stödet under den kommande 6års- perioden fram till 2025.

Sid 107/107

Sammanfattning - Översyn av stödformer

Sammanfattning

Översynen av stödformer i relation till mål 2025 har genomförts parallellt med anslutningsutredningen och beslutades om på stämman 2017. Syftet med översynen är att göra en översyn av samtliga stöd från RF och komma fram till förslag på ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå.

Som en del av RF-stämmans beslut 2015, att ställa sig bakom RS förslag avseende strategi för svensk idrotts framtid, ingick att analysera nuvarande stödsystem och beskriva effekter av detsamma. En av utgångspunkterna i detta arbete var, och har varit, att effektiv styrning mot målen även kräver ekonomisk styrning. De intervjuer samt arbetet i stort som genomfördes bekräftar den bilden. Inte minst utifrån det faktum att antalet stöd och stödformer både ökat i antal och i kronor de senaste åren.

Vad översynen vill uppnå

Ambitionen utifrån översynen är att ramarna och principerna ska vara av övergripande karaktär och enbart i det direkta stödet till IF vara mer detaljerade. Översynen anser att de detaljerade besluten om regelverk innehållande specifika villkor, kriterier och parametrar för stöden ska beslutas av RS. Stämman ska ge förutsättningarna och sätta ramarna, men RS ska ta ansvar för den ekonomiska fördelningen fullt ut. Vidare är översynen, med respekt för det pågående samordningsarbetet av elitstödet med SOK och SPK, restriktiva kring att låsa fast principer som skulle kunna störa samordningsarbetet.

Översynen har även gjort tolkningen att uppdraget inte stannar vid 2025, utan att

Sid 2/4

översynen även tar höjd för det som kommer därefter och ger förslag på ramar och principer som sträcker sig förbi 2025.

Med utgångspunkt från de frågeställningar som RS direktiv gav och de medskick som gjorts av SF, RS och anslutningsutredningen har översynen gett förslag på 63 ramar och principer som via beslut på stämman 2019, ska ge RS ledning när ett nytt ekonomiskt stödsystem ska utformas i detalj och beslutas av RS efter stämman.

Ramarna och principerna ska skapa ett ekonomiskt stödsystem som präglas av, måluppfyllelse, enkelhet och tydlighet, förutsägbarhet, transparens och flexibilitet

För SF föreslås att det ekonomiska stödet särskiljs från medlemskapet och fördelas med ett tvåårsperspektiv i enlighet med aktuella verksamhetsinriktningar. Stödet ges i form av dels ett organisationsstöd som premierar större SF (>50 SF) och knyts hårdare till stadgeuppfyllelse dels fyra olika verksamhetsstöd (barn och ungdom, elit, vuxna och paraidrott) med olika villkor, kriterier och parametrar. Därutöver ges projektstöd i förhållande till strategi 2025 och aktuella verksamhetsinriktningar. Som grund för bidragen ska en förbundsutvecklingsplan finnas där SF berättar om sin verksamhet, sina prioriteringar och sitt bidrag till den samlade idrottsrörelsen.

För DF föreslås att det ekonomiska stödet knyts tydligare till DF:s basverksamhet, öppnar upp möjligheten till regionalt stöd och i övrigt ger distrikten resurser för att stärka arbetet med Strategi 2025.

För IF föreslås att all dokumenterad barn och ungdomsverksamhet ska kunna ges stöd. Även den som inte sker exakt i enlighet med nuvarande LOK-stödsregler. Vidare bör stödet fokuseras på ungdomsidrotten framför barnidrotten och att särskilt stöd ges till områden där idrotten idag är svag.

Slutligen menar översynen, då de detaljerade bidragsbesluten, framgent ska fattas av RS att RS måste kontinuerligt tillsammans med SF och DF se över ramar och principer för det ekonomiska stödet under den kommande 6års-perioden fram till 2025. Detta gäller även om stödet föreslås ha en övergångsperiod på två (2020- 2021) år där SF och DF garanteras visst ekonomiskt stöd i förhållande till tidigare år.

Sid 3/4

Läsanvisning

Rapporten Översyn av stödformer är innehållsrik då rapporten bland annat redogör för hur den statliga bidragsgivningen fungerar, hur det ekonomiska stödet från RF idag ser ut och vad tidigare utredningar har innehållit. Det innebär att bakgrundsdelen upptar stora delar av kapitel 2 - 8 och att övriga kapitel utgör själva resultatdelen.

Till Riksidrottsforum i Ronneby är det framförallt viktigt för läsaren att förstå intentionerna i de föreslagna ramarna och principerna. Det innebär att läsaren bör fokusera på i tur och ordning följande kapitel och delar av kapitel: Kapitel 1 sätter in ramar och principer i ett sammanhang och förklarar i korta ordalag varför det har varit ett viktigt arbete att göra och varför det är viktigt att göra förändringar.

Kapitel 9 ger sedan läsaren en möjlighet att följa de slutsatser som översynen gett och resulterar i föreslagna ramar och principer. Framförallt är det angeläget att läsa inledningen av kapitel nio kombinerat med de fyra första avsnitten som ger läsaren en bild av de övergripande ramarna och principerna. Övriga avsnitt läses därefter med avsnitten om Stöd till SF och till Stöd till IF som extra angelägna då de innehåller de största förändringarna utifrån gällande former för stödsystemet.

Slutligen listar kapitel 10 alla ramar och principer och Kapitel 11 ger en schematisk överblick av tänkt modell vilket tillsammans bildar en kortversion av översynens förslag.

Sid 4/4

Översyn av stödformer RS 2018-10-03--04

Dnr: 647/18-02

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Innehållsförteckning

1 Rapportens upplägg 4 1 Inledning 5 2 Uppdraget 7 Definitioner 8 Tolkning av uppdraget 9 3 Översynens arbete och tillvägagångssätt 11 4 Statlig bidragsgivning 12 5 Ekonomiskt stöd från RF 17 Stöd som omfattas av direktivet 17 Stödets fördelning 18 Stödet uppdelat enligt bidragstyper 19 6 Strategi 2025 21 7 Anslutningsutredningen 24 8 Tidigare utredningar 26 Strategirådets utvärdering (2018) 26 Lok-stödsutredningen (2013) 28 SF-stödutredningen (2011) 29 9 Diskussion och förslag 31 RS ansvar 32 Övergripande ramar och principer 33 Styrning 35 Organisationer som erhåller stöd 36 Jämställdhet 39 Paraidrott 43 Stöd till IF 45 Stöd till SF 48 Stöd till DF 52 Stöd till SOK och SPK 53

Sid 2/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Stöd till fleridrottsförbund 55 Kriterier och Parametrar 57 Införande av nytt system 60 Förändrade ekonomiska villkor 62 Efter 2025 63 10 Ramar och principer 64 11 Bilder av den ekonomiska stödmodellen 67 12 Fortsatt arbete 69 Mål med stödet 69 Parametrar 69 Utveckling av administration/IT-system 70 Plan för införande 70 Uppföljning av stöden 71 BILAGA 1 - Direktiv för översyn av stödformer i relation till mål 2025 73 BILAGA 2 Sammanfattning av möten 79 BILAGA 3 Riktlinjer för återrapportering 85 BILAGA 4 – Stöd som omfattas av översynen 86 BILAGA 5 Definition av bidragstyper 94 BILAGA 6 Kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU 96

Sid 3/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Rapportens upplägg

INLEDNING Kapitel 1 Sammanfattar ramar och principer i en övergripande berättelse. BAKGRUND Kapitel 2 Redovisar det centrala i direktivet (bilaga 1) som Riksidrottsstyrelsen (RS) beslutat om samt preciserar översynens tolkning av uppdraget. Kapitel 3 ger en beskrivning av översynens arbete och tillvägagångssätt. Kapitel 4 Går igenom statlig bidragsgivning. Kapitel 5 innehåller en översiktlig genomgång av det ekonomiska stödet som RF fördelar och ingår i översynen. Kapitel 6 avhandlar strategi 2025 samt den strategiska planen för 2018 - 2021 och kopplingen till det ekonomiska stödet. Kapitel 7 visar relationen mellan den av stämman beslutade ”anslutningsutredningen” och översynen. Kapitel 8 går igenom två tidigare utredningar om ekonomiskt stöd samt aktuell utvärdering av Idrottslyftet.

RESULTAT Kapitel 9 redovisar slutsatser och förslag av översynen. Kapitel 10 listar samtliga föreslagna ramar och principer. Kapitel 11 visar schematiska bilder över det föreslagna ekonomiska stödsystemet Kapitel 12 blickar framåt i det fortsatta arbetet som ska tas vid efter beslutade ramar och principer, exempelvis uppföljningsinsatser.

Sid 4/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

1 Inledning

Idrottsrörelsen är mitt inne i en förändringsresa som i en första etapp sträcker sig till 2025. Vi ska få ännu fler att känna sig välkomna och få chansen att utvecklas i den nya idrott som växer fram över hela Sverige. Alla ska uppleva framgång, känna sig motiverade och få möjlighet att lära sig nya saker i våra föreningar. Det kommer krävas gemensamma insatser, stark tro på den uttalade strategin och effektivt nyttjande av våra gemensamma resurser.

Allt annat lika har Riksidrottsförbundet (RF) möjlighet att stimulera idrottsrörelsen med 10 miljarder kr under åren 2020 - 2025. En svindlande summa där ett par procents förändring kan utgöra skillnad. Genom smartare val och styrning ska vi åstadkomma detta. En styrning som stärks av att stämman 2019 fattar beslut om hållbara ramar och principer för ett ekonomiskt stödsystem som Riksidrottsstyrelsen (RS) förvaltar och förädlar till gagn för idrotten.

Med ambitionen att få ut största möjliga idrottsnytta av den komplexa materia som det ekonomiska stödsystemet består av vilar ansvaret på RS. De ska navigera i en föränderlig idrottsvärld där resursläget kan förändras, där nya behov och utmaningar uppstår allt mer frekvent. Idrottens struktur är i rörelse och med intentionerna i stadgarna och med stämmans beslut som grund finns alla möjligheter för RS att leda och företräda i syfte att stödja och utveckla. Utvecklingsresan har bara börjat och för de som följer med på förändringsresan finns stora möjligheter att förverkliga visionen om Idrott hela livet.

Ett förverkligande som stimuleras genom att det ekonomiska stödet blir mer långsiktigt och förutsägbart, kopplar till måluppfyllelse och strukturförnyelse och är lättförståeligt och transparent. Idrottsföreningen får pengar för att skapa förutsättningar, distrikten får pengar för att stödja föreningar och förbunden får pengar för att skapa de goda strukturerna för den idrottsliga verksamheten.

Pengar som i högre grad än tidigare fördelas utifrån ett framåtsyftande perspektiv med beaktande av relevant historik. Tron på att verksamheter om de ges chansen kan växa blir en del av det nya systemet.

Sid 5/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Riksidrottsförbundet å sin sida med distrikten framför sig ska stödja, leda och företräda i riktning mot de gemensamma målen. Vi ska hävda vårt oberoende gentemot stat och marknad och argumentera för ytterligare fria resurser där idrottens ändamål får styra.

All aktivitet oavsett idrott är värdefull. Det är utvecklingen av den ombytta idrottsverksamheten och som ska leda oss mot Idrott hela livet. Strategin är vägledande och de som orkar vara ihärdiga kommer också belönas. Sammantaget ett ekonomiskt system som möjliggör flexibilitet gentemot bidragsmottagarna utifrån den allt mer föränderliga omvärld vi lever i. Snabba och kloka beslut där det behövs och långsiktighet där så krävs.

Sid 6/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

2 Uppdraget

Vid 2017 års riksidrottsmöte beslutade RF-stämman att:

uppdra till RS att till RF-stämman 2019 återkomma med ett förslag till beslut om ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå.1

På stämman beslutades även om nya jämställdhetsmål och en handlingsplan för Parasport. I bilagan för jämställdhetspropositionen2 och angivandet av nya jämställdhetsmål kan följande utläsas:

När det gäller stadgeändringen föreslås en införandeperiod från RF-stämman 2017 till RF-stämman 2021. Under införandeperioden vill RS fokusera på frågan och avser i sitt stimulansstöd särskilt prioritera jämställdhet. De SF som idag inte uppfyller jämställdhetskraven kommer att prioriteras i fördelningen av stimulansstöd för jämställdhetsarbete. Flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter och villkor att utöva och leda idrott. Det kräver att resurserna fördelas likvärdigt och rättvist till flickors och pojkars samt kvinnors och mäns idrottande.

I handlingsplanen3 för paraidrotten finns följande delar med • En egen beräkningsgrund för ekonomiskt stöd till paraidrott – med målet att nå en större andel idrottare med funktionsnedsättning – utarbetas där arbetet inkluderas i den översyn av stödformer som RS föreslår. • RS efter beredning med hjälp av parasportförbundet och SF fastställer utformning av stödet till parasporten.

1 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman2017/13.05.1-proposition_oversyn-av-stodformer-i-relation- till-mal-2025_v1.0.pdf?w=900&h=900

2 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman2017/13.16-proposition_nya-jamstalldhetsmal-och-formell- reglering-i-stadgar_v1.0.pdf?w=900&h=900

3 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman2017/13.06.1-proposition_handlingsplan-for-idrott-for- personer-med-funktionsnedsattning_v1.0.pdf?w=900&h=900

Sid 7/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Samtliga dessa beslut vävdes in i det direktiv (bilaga 1) som RS skrev för uppdragets räkning. Uppdraget är att:

Översynen skall via RS till RF-stämman 2019 återkomma med ett förslag till beslut om ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå.4

Som första anhalt i det arbetet levereras en rapport samt underlag till Riksidrottsforum till RS/FS oktobermöte.

Definitioner

Översynen väljer inledningsvis att definiera ett antal begrepp som återkommer i rapporten för att underlätta för läsaren. Rapportens slutsatser behandlar främst ramar och principer.

Ramar Avgränsningar av det ekonomiska stödsystemet. Exempelvis reglerar vilka stöd som ingår i systemet.

Principer Allmänna regler som utgör normen för förfarandet som det ekonomiska stödsystemet eftersträvar att följa. Exempelvis vad som stödsystemet ska premiera.

Villkor Något som måste uppfyllas för att något annat skall tillåtas eller kunna genomföras. Exempelvis att ett förbund måste vara medlem för att erhålla ekonomiskt stöd.

Kriterier krav som bör uppfyllas för att en företeelse ska accepteras. Är snarlikt villkor med distinktionen att villkor är ska-krav medan kriterier är bör-krav. Exempelvis att projektets målgrupp bör bestå av både kvinnor och män.

Parametrar En storhet (siffra) som betraktas som konstant i förhållande till sin omgivning. Exempelvis antal aktiv i idrott per SF som används för att beräkna delar av dagens SF-stöd.

4 Uppdraget, liksom övriga delar av direktivet, är mer detaljerat beskrivet i bilaga 1

Sid 8/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Regelverk En formell uppsättning regler som avgränsar och definierar stödsystemet i detalj. Exempelvis nuvarande LOK-stödsregler5

Tolkning av uppdraget

Översynen har tolkat att i uppdraget ingår att leverera ett ”färdigt” förslag på ramar och principer till RS i oktober för vidare diskussion på Riksidrottsforum i Ronneby i november. Allt med ambitionen att till stämman 2019 i Jönköping ha ett stödsystem klart som gör det möjligt för SF och IF att nå de utpekade ambitionerna samt för DF/SISU-d att stödja i samma riktning avseende de av RF-stämmans beslutade mål för strategi 2025 och den strategiska planen för åren 2018 - 2021.

Därutöver ligger i uppdraget att, om möjligt vara mer detaljerade kring exempelvis mål med stöden, vilka parametrar stöden skall byggas på, vad det ställer för krav på utveckling av administration/IT-system, en plan för införandet samt hur uppföljning av stöden skall genomföras och hur ofta. Ambitionen utifrån översynen är att ramarna och principerna ska vara av övergripande karaktär och enbart i det direkta stödet till IF vara mer detaljerade. Det gör att, förutom i undantagsfall behandlas inte direkta kriterier/parametrar för enskilda stöd eller detaljer kring uppföljningsinsatser. Vidare är översynen, med respekt för det pågående samordningsarbetet av elitstödet med SOK och SPK, restriktiva kring att låsa fast principer som skulle kunna störa samordningsarbetet. Däremot ska självklart elitstöd följa samma övergripande principer som resten av stödformerna.

Däremot anser översynen att det är centralt att vissa villkor för stödsystemet och enskilda stöd framgår direkt av principerna. Finansiella principer utgår alltid från 2018 års nivå på stödet för att underlätta förståelsen och för att ha en 0-nivå att arbeta ifrån.

Vidare gör översynen tolkningen att uppdraget inte stannar vid 2025, utan att översynen även tar höjd för det som kommer därefter. Inte så att stödsystemet låses för all framtid, men att översynen ger förslag på ramar och principer som

5 http://www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott/dokument/undersidor/bidrag-och- stod/lok/foreskrifter-om-statligt-lokalt-aktivitetsstod-beslutad-2018-08-22.pdf

Sid 9/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

sträcker sig förbi 2025.

Till sist, men definitivt inte minst, har översynen tagit uppdraget att formulera ramar och principer på största allvar.

Sid 10/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

3 Översynens arbete och tillvägagångssätt

Översynen har arbetat i enlighet med det direktiv som förelåg och de tolkningar som gjorts har inom ramen för referensgruppens arbete varit omfattande och utgjort fundamentet i arbetet med översynen. Arbetet har skett enligt följande steg

1. Informera och kompetensutveckla referensgruppen i RF:s ekonomiska stöd, statlig bidragsgivning samt vilka utomstående ramar och principer som påverkar arbetet. 2. Analysera (mycket har gjorts tidigare) och diskutera stöden i referensgrupp, beredningsgrupp samt andra kanslikonstellationer. 3. Arbeta igenom stöd för stöd parallellt i beredningsgrupp och referensgrupp genom att arbeta igenom respektive organisationsnivå, SF, DF och IF, för sig. Detta har dels gjort på aktuella träffar, men även via ”läxor” som referensgruppen haft mellan mötena 4. Diskutera de av direktivet givna frågeställningar samt de frågeställningar som dykt upp i samband med analyser av stöden och i referensgruppen 5. Testat förslag på ramar och principer som dels uppstått i referensgruppen, dels via beredningsgruppen. 6. Genomfört studiebesök i Danmark.

I bilaga 2 återges en sammanfattning av referensgruppens möte samt SF-dialoger och distriktsträff.

Sid 11/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

4 Statlig bidragsgivning

RF erhåller idag ett statligt anslag på 1 962 711 tkr6 efter att regeringen beslutade att tilldela RF ett extra anslag på 10 MSEK inom ramen för Idrottslyftet 28 juni 2018. Utifrån detta anslag åligger det RF att fördela majoriteten av dessa pengar vidare till SF, DF, IF, SOK samt anordnarkommuner för Riksidrottsgymnasier. Detta ansvar har fullt ut vilat på RF sedan 1 januari 2000 och RF är därmed att betrakta som att vara i myndighets ställe. RF ges således mandat av regeringen att säkerställa att pengar betalas ut på ett enligt förvaltningslagen korrekt sätt. I det avseende skiljer sig därför inte RF från de ca 30 övriga aktörer7 (myndigheter, förbund och regeringskansliet) som fördelar pengar till idéburna organisationer. I sammanhanget är det därför viktigt att RF:s bidragsgivning överensstämmer med statens syften och intentioner med bidragen.

Det är även eftersträvansvärt att olika bidragsgivare inte har för stora olikheter mellan de olika bidragssystemen. Ett exempel är en likartad terminologi avseende typ av bidrag. Statlig bidragsgivning använder sig mestadels av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag vilket utförligt definieras i bilaga fyra. Nedan ges en kortversion av dessa typer.

• Organisationsbidrag kan beskrivas som ett generellt bidrag till en ideell organisation, där bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter och har i syfte att stödja olika gruppers organisering i demokratiska former. • Verksamhetsbidrag kan definieras som ett riktat bidrag till en viss eller till flera angivna verksamheter och kan ha flera olika slags syften och mål beroende på ändamål. • Projektbidrag kan sägas vara ett riktat bidrag till ett projekt, dvs. till en i tiden avgränsad verksamhet och kan ge organisationer möjlighet att arbeta med utveckling eller förnyelse av verksamheter eller aktiviteter.

Det finns däremot inga lagstiftade principer för statsbidrag till det civila samhället utan snarare ger politiken för det civila samhället viss vägledning. Följande

6 https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18875 7 https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet/stod-och-bidrag/

Sid 12/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

utgångspunkter8 bör vara styrande i utformandet av olika bidragssystem • Bidragssystemen bör kunna variera och anpassas efter olika verksamhetsområdens behov, och därmed även se olika ut, men en enhetlig terminologi i bidragssystemen bör eftersträvas. • Bidragsnivåerna bör följas upp regelbundet i syfte att eftersträva att andelen organisationsbidrag och liknande generella bidrag ökar i förhållande till mer detaljstyrda bidrag, såsom projekt- och verksamhetsbidrag, inom respektive bidragssystem. Det bör dock finnas utrymme för flexibilitet med hänsyn till varje bidragssystems och områdes karaktär. • De större och mer permanenta bidragen till det civila samhällets organisationer bör normalt grundas på förordningar. • Övergripande syfte bör anges för alla bidrag till det civila samhällets organisationer. • Mätbara mål bör finnas för alla bidrag med undantag för organisationsbidragen, för vilka målen inte i lika hög grad är mätbara. • Bedömningar av resultat och effekter ska göras för alla bidrag med undantag för organisationsbidragen, där mer övergripande utvärderingar istället bör genomföras. • Krav på god ekonomisk redovisning ska ställas på alla bidragsmottagande organisationer. • Krav på återrapportering kan variera beroende på bidragsform. • Oberoende utvärderingar bör genomföras för alla bidrags- och ersättningssystem.

För RF:s vidkommande ingår redan delar av dessa utgångspunkter i de mer specifika regeringsbeslut som styr RF:s bidragsgivning. I första hand förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet9 som innehåller föreskrifter för statsbidrag till idrottsverksamhet. Förordningen ringar in RF:s förvaltningsuppgifter och preciserar statens syften med statsbidraget till idrotten. Tillsammans med regleringsbrevet

8 Prop. (2009/10:55) En politik för det civila samhället, s.44bet. 2009/10:KrU7 Rskr. 2009/10:195. 9 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/forordning-19991177-om-statsbidrag-till_sfs-1999-1177

Sid 13/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

som ger de finansiella villkoren och de riktlinjer10 som medföljer regleringsbrevet presenterar staten hur mycket pengar RF får för att fördela, till vilka områden/organisationer som är möjliga att fördela och vilka effekter som bidraget förväntas leda till. Pengarna ska även användas till Riksidrottsförbundets egna verksamhet och förvaltning

Förordningens syfte är att likställa med ”Idrotten Vill” då det statliga syftet är en spegling av den verksamhetsidé som idrottsrörelsen fattat beslut om. Staten har inga andra synpunkter än att den ”goda” idrotten som ”Idrotten Vill” ger uttryck för också ska ges möjligheter till stöd. På senare år har enda förändringen av större karaktär varit att elitidrotten fått en mer tydlig koppling i förordningen då det 2010, efter att dåvarande regering 2009 i överenskommelse med RF initierade en samlad elitsatsning11, fördes in följande text:

”Statsbidrag får även stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Vid prövning av om statsbidrag i detta syfte ska beviljas ska i relevanta delar de syften som anges i första stycket beaktas.”

Innan 2009 var det ytterst tveksamt om RF kunde lägga 212 MSEK på elit- och landslagsverksamhet, förutom bidraget till SOK och SPK för OS och Paralympics. I och med beslutet 2009 legitimerades detta dock på en helt annan nivå och RF har sedan dess fördelat särskilda stöd för landslagsverksamhet. För enligt förordningen får RF lämna stöd för att

10 Regeringsbeslut: Riktlinjer för budgetåret 2018 avseende statens bidrag till idrotten S2017/07245/FS, se även bilaga två 11 http://www.mynewsdesk.com/se/riksidrottsforbundet/pressreleases/rf-och-regeringen- oeverens-om-ny-samlad-elitsatsning-265578

Sid 14/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

3. möjliggöra förberedelser inför och deltagande i internationell tävlingsverksamhet, 4. skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottsutövning med utbildning vid riksidrottsgymnasier, eller 5. aktivt motverka dopning inom idrotten. Förordning (2009:1589).

De fem ovanstående punkterna har även sin motsvarighet, åtminstone historiskt, i regleringsbrevet som berättar hur mycket pengar som ska gå till olika ändamål. Punkt ett motsvarar LOK-stöd (bidrag till lokal barn- och ungdomsverksamhet), punkt två i stora delar Idrottslyftet, punkt tre OS och Paralympics, punkt fyra bidrag till riksidrottsgymnasier och punkt 5 antidopingarbete. Allt eftersom tiden passerat är det numera bara punkt fyra och fem som utifrån statens perspektiv har direkt koppling till anslagets storlek. Övriga delar är inbakade i regleringsbrevets anslagspost nio, Verksamhet av gemensam natur, och innehåller då inte detaljstyrning från staten avseende hur mycket pengar som ska kanaliseras till de olika ändamålen. Viktigt att poängtera är dock att staten likväl pekar ut områden och ändamål, men att RF fått större förtroende att avgöra hur mycket resurser som respektive område ska tarva.

Viss ytterligare indikation på vad som är viktigt ges även i de riktlinjer som berättar på vilket sätt och vad som årligen ska återrapporteras till regeringen. Under senare år har det ställts större krav på jämställdhetsredovisning, hur stödet används för att hålla tillbaka kostnader hos barn- och ungdomsidrotten, arbetet i segregerade områden och arbetet för att öka deltagandet bland män, kvinnor, pojkar och flickor med utländsk bakgrund. Samtliga riktlinjer redovisas i Bilaga 2.

Sammanfattningsvis är det således centralt att RF, utifrån statens perspektiv med respekt för RF:s oberoende, har en bidragsgivning som sammanfaller med övrig statlig bidragsgivning, följer gängse lagar och principer. Översynen har försökt att sammanfatta den statliga bidragsgivningen utifrån de dokument som föreligger och ett koncentrat av vad regleringsbrev, förordning och riktlinjer för rapportering säger skulle kunna lyda:

Att bidragsgivningen ska bidra till att vara en idrottsrörelse som erbjuder en bra och utvecklande miljö som främjar möjligheterna till allsidig träning efter vars och ens fysiska och psykiska förutsättningar. Idrottsrörelsen medverkar till att minska

Sid 15/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

segregation, erbjuder likvärdiga villkor och förutsättningar för alla grupper och samlar många barn och ungdomar i en kvalitativt bra, trygg, säker och dopingfri miljö. Därutöver får pengar användas för elit och elitförberedande verksamhet där regeringens ambition utifrån riktlinjerna är ringa.

RF har därmed stora möjligheter utifrån statens nuvarande styrning att diktera och styra sin egen bidragsgivning i allt ifrån vilka idrottsorganisationer som ska ta del av stödet till exakt vilka åtgärder som ska betonas och premieras. Frihet under ansvar så länge som staten anser att syftet med statsbidraget uppfylls.

Sid 16/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

5 Ekonomiskt stöd från RF

RF har i princip fördelat statsbidrag sedan 1910-talet och under åren fram till idag har stödet både växt i kronor och ören, men även i olika stödformer. Från att ha fördelat enstaka projektstöd till idrottsorganisationer i början till att idag fördela ett antal olika stöd (organisations-, verksamhets- och projektstöd) till SF, DF, IF, SOK och även kommuner har RF:s roll som bidragsgivare ökat och komplicerats. Anledningen till ökningen var framförallt det beslut som riksdagen fattade 1996 avseende det särskilda vinstdelningssystemet från AB Svenska Spel12 . Det innebar att idrottsrörelsen fick ta del av medel som genererats från de s k värdeautomaterna och efter 2004 fick idrottsrörelsen ta del av hela Svenska Spels överskott. Finansiellt sett betydde detta att anslaget till RF mellan åren 1997 - 2008 ökade från 535 MSEK till 1 840 MSEK vilket också utökade antalet stödformer. Idag är anslaget, vilket tidigare nämnts, 1 963 MSEK och kopplingen till Svenska Spels överskott är sedan ett antal år tillbaks borta. Numera kanaliseras samtliga resurser direkt från statskassan.

Stöd som omfattas av direktivet

Av dessa 1 963 MSEK fördelas en stor del ut som stöd till de olika idrottsorganisationerna samt kommuner med riksidrottsgymnasium. För denna översyn är det strax under 1,6 miljarder (1 592 108 000 kr) som är i blickfånget och omfattas av RS direktiv.

Tabell 1 RF:s ekonomiska stöd 2018

STÖD Bidragsdel LOK-stöd 585 185 000 SF-stöd matematisk del 297 000 000 Kompensationsstöd 13 285 000 Internationellt stimulansstöd 2 000 000 Idrotten Vill Stimulansstöd 17 715 000 Idrottslyftet inklusive skolsatsning och segregerade områden13

12 Prop. 1995/1996:169, Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. 13 Skolsatsningen på 30 MSEK omfattas inte av direktivet och inräknas ej i denna tabell.

Sid 17/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Idrottslyftet 506 000 000 Segregerade områden 11 573 000 DF-stöd inklusive Gotlandsstöd 32 100 000 Landslagsstöd SF 40 000 000 Landslagsstöd projekt 30 000 000 Bids till internationella idrottsevenemang 3 500 000 Stöd till SOK för olympiska spel 41 000 000 Stöd till SPK för paralympiska spel 12 750 000 SUMMA 1 592 108 000

Lite beroende på hur man räknar finns det minst nio olika stödformer som om de dissekeras med god vilja kan sägas utgöra åtminstone 16 olika då kompensationsstödet fördelas utifrån olika premisser, SF-stödet innehåller två typer av projektstöd samt att Idrottslyftet både innehåller en särskild anläggningsdel samt olika beräkningsgrunder för bidragsmottagarna SF och DF. Precis som direktivet konstaterat är det många av dessa stöd som står i samband med varandra och ofta utgör ett stöd därmed grunden för ett annat stöd. I kombination med att antalet stödformer ökat försvårar det för i synnerhet SF att få en överblick och förståelse för hur stöden samverkar och vad som premieras. I bilaga 3 finns en generell beskrivning av varje enskilt stöd.

Stödets fördelning

Samtidigt visar erfarenheterna att det inte är givet vilket ändamål som vissa stöd svarar mot. Eller vilken typ av stöd som egentligen avses. Med utgångspunkt ifrån de statliga definitionerna på organisations-, verksamhets- och projektstöd (Bilaga 4) ser fördelningen av RF:s ekonomiska stöd till de mottagande organisationerna ut enligt diagram 1.

Sid 18/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Diagram 1 Fördelning av RF:s ekonomiska stöd 2018

IF erhåller en majoritet av pengarna kanaliserat som LOK-stöd och Idrottslyftmedel. Över tid har denna del minskat något då en allt större del av Idrottslyftmedel har övergått till utvecklingsstöd för SF och DF samt att SF fått större ekonomiskt stöd avseende sin landslagsverksamhet. SOK och SPK:s ekonomiska stöd i detta sammanhang är enbart stöd för de olympiska och paralympiska spelen och utgör ett verksamhetsstöd enligt den statliga definitionen.

Stödet uppdelat enligt bidragstyper

Fördelat på de olika typerna av stöd ser stödet för SF, DF och IF ut enligt diagram 2.

Diagram 2 Uppdelning på typer av stöd för SF, DF och IF.

IF erhåller inget organisationsstöd i strikt bemärkelse även om LOK-stödet skulle

Sid 19/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

kunna argumenteras för att åtminstone leva upp till kriteriet om fritt användande. Detta då det idag inte ställs några krav på vad intäkten ska nyttjas till i föreningen. Däremot är LOK-stödets syfte tydligt till vilken målgrupp och vilka effekter som bidraget ska bidra till.

DF erhåller inget projektstöd idag, vilket stämmer med syftet för dessa pengar men både sett historiskt och sett till andra stöd som inte omfattas av direktivet (ex segregerade områden) har DF haft möjligheten att söka projektstöd. SF slutligen erhåller sin största del som organisationsstöd även om det i RF:s egen terminologi för SF-stödet benämnt delar som verksamhetsstöd. Då det står SF fritt att nyttja pengarna samt att det ursprungligen benämnts som ett organisationsstöd kategoriseras det här som ett organisationsstöd. Likt förra avsnittet avslöjade har RF stora möjligheter att själva bestämma hur fördelningen ska se ut. Staten reglerar enbart i få fall inriktningen samt nivån på stödet, men RF bestämmer självständigt till vilken organisation och på vilket sätt stödet ska kanaliseras.

Sid 20/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

6 Strategi 2025

I direktivet för utredningen fastslås att:

RF-stämmans beslutade mål för strategi 2025 och den strategiska planen för åren 2018 - 2021 bör åtföljas av ett stödsystem som gör det möjligt för SF och IF att nå de utpekade ambitionerna samt för DF/SISU-d att stödja i samma riktning. Detta baserat på att rätt styrda ekonomiska stöd torde ytterligare stimulera alla nivåer inom idrottsrörelsen att arbeta i riktning mot målen.

Innebörden är att det ekonomiska stödsystemet och stödformerna ska understödja den strategiska inriktningen för svensk idrott fram till 2025. Det handlar om att underlätta för idrottens olika organisationer att med hjälp av statens stöd fatta kloka beslut för sin verksamhet i linje med idrottens målsättningar. Egentligen är detta inget nytt då statens stöd, i enlighet med det implicita kontraktet14 mellan stat och idrottsrörelse, alltid haft Idrottsrörelsens verksamhetsidé som målbild, om än beskrivit i olika termer. Det som är nytt är att RS pekar mot att denna inriktning ska bli än mer tydlig och ge utslag i fördelning av pengar. För att förstå vad denna styrning kan innebära behöver strategi 2025 samt den strategiska planen 2018 - 202115 åskådliggöras. I strategi 2025 är det fyra strategiska områden som är utpekade och fem övergripande mål. Därutöver togs vid stämman 2017 beslut om fem utvecklingsresor, där varje resa är en långsiktig strävan mot målen 2025. De fyra områdena och målen lyder:

Livslångt idrottande • Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. • Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt Idrottens värdegrund är vår styrka

14 Idrottsstödsutredningen myntade begreppet för att förklara att staten och företrädare för idrottsrörelsen vill samma sak. https://www.regeringen.se/49bb97/contentassets/8c90eac531c04dd7909a71a599f27b82/f oreningsfostran-och-tavlingsfostran---en-utvardering-av-statens-stod-till-idrotten-hela- dokumentet-sou-200859 15 http://www.strategi2025.se/globalassets/riksidrottsforbundet- 2025/dokument/verktyg/strategisk-plan-2018-21.pdf

Sid 21/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund Idrott i förening • Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening Idrotten gör Sverige Starkare • Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.

Dessa områden är dock för övergripande för att ge översynen tydliga signaler om vilken typ av verksamhet som ska stödjas och premieras. I den strategiska planen för 2018 - 2021 ges dock mer detaljerade beskrivningar av önskat läge för 2025 samt vad som SF, IF samt RF ska åstadkomma. Då DF är RF:s regionala organisations anses de åstadkomma det RF gör, men på regional och lokal nivå. Detta ska åstadkommas nom ramen för de beslutade utvecklingsresorna:

• Ny syn på träning och tävling. • Den moderna föreningen engagerar. • Inkluderande idrott för alla. • Jämställdhet för en framgångsrik idrott. • Ett stärkt ledarskap.

Inom varje resa finns det beskrivningar på insatser som bedöms behövas för att ge de långsiktiga effekter som krävs, både för strategi 2025 och åren som följer.

En sammanfattning av de insatser som främst beskrivs där ett ekonomiskt stöd kan göra skillnad syns i tabell 2. Insats RF är enbart ifyllt där det tydligt framgår av dokumentet en koppling till ekonomiskt stöd.

Sid 22/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Tabell 2 Insatser i den strategiska planen Utvecklingsresa Insats SF/IF Insats RF Ny syn på träning • Utveckla former och • Förändra ekonomiskt och tävling strukturer för träning och stöd så att det tävling för alla inom idrotten premierar jämställdhet, leder till idrott hela livet och ger starkare internationell elit Den moderna • Stärka människors vilja och föreningen kompetens att leda och arbeta ideellt i en förening Inkluderande idrott • Utveckla • Satsning för att få fler för alla träning/tävling/mötesformer ändamålsenliga efter människors förmåga anläggningar och och möjlighet att delta idrottsmiljöer med hög • Sänka kostnader och andra tillgänglighet trösklar för deltagande i • Mer idrott, rörelse och idrott rörelseförståelse i anslutning till skoldagen • Förbättra möjligheten att idrotta med funktionsnedsättning • Stödja arbetet med att inkludera nyanlända i föreningar. Jämställdhet för en • Genomföra förändringar så • Integrera framgångsrik idrott att pojkar och flickor, jämställdhetsaspekten i kvinnor och män har samma ledning, styrning, möjligheter att delta uppföljning, stöd och utvecklingsarbete och beslut. Ett stärkt ledarskap • Säkerställa att ledar- och • Tillhandhålla stöd i syfte tränarutbildningar relaterar att stärka ledarskapet till mål 2025 • Stärka ledare och tränarens kompetens

Därutöver nämner den strategiska planen ett antal olika förutsättningar som identifierats som extra viktiga. Av dessa är det delen om anläggningar och idrottsmiljöer som direkt har en koppling till det ekonomiska stödet i nuläget.

Sid 23/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

7 Anslutningsutredningen

Parallellt med översynen av stödformer har en utredning om kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU genomförts. Även detta var ett utredningsuppdrag som gavs vid stämman 2017.

Utredningen är relevant även för översynen av stödformerna då medlemskapet i RF idag är ett villkor för att erhålla stöd på förbundsnivå och har varit det enligt praxis så länge RF fördelat statsstöd. Enligt förordningen får RF enbart fördela pengar till:

Innebörden är att RF har möjlighet att fördela statsstöd till idrottsorganisationer som är anknutna till Sveriges Riksidrottsförbund16. Det är RF som har tolkningsföreträde om vilka dessa organisationer är och idag likt ovan nämnt är medlemskapet centralt för att erhålla stöd. Distriktsförbunden erhåller även stöd och faller då inom ramen för anknuten organisation då DF är RF:s regionala organisation. RF skulle därmed kunna fördela pengar till andra organisationer som idag inte är medlemmar i RF om RF anser att organisationen är anknuten till RF.

Anslutningsutredningen, som sammanfattas i bilaga 6, vill säkerställa att idrottsrörelsen ska vara öppen och att starka förbund ska skapas. Ett steg i detta är att föreslå en utvecklingsprocess för förbund enligt figur 1.

16 Förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet, Definitioner 2§

Sid 24/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Figur 1: Förenklad utvecklingsprocess i ett förbund

Idrottsnätverk Mindre förbund Större förbund

Utvecklingsprocessen är ett sätt att råda bot på idrottsrörelsens svårigheter med att verkligen visa öppenhet för nya idrotter och medlemmar. Bland de skäl som uppgetts historiskt är att med nya idrotter och därmed förbund blir det svårare ekonomiskt för de redan invalda då påsen med pengar är detsamma. Bara fler som ska dela.

Utredningen beskriver även att de åligganden17 som ett förbund förbinder sig till vid medlemskap i RF är en stor utmaning. Flera förbund har svårt att nå upp till de krav som ställs på medlemskapet och utredningen konstaterar att det delvis beror på storleken på SF och deras ekonomi. Generellt sett har de minsta SF sin största intäkt kopplat till medlemskapet i RF. Utredningens resonemang för att lyckas hitta kopplingen mellan att både vara öppen för mindre och nya idrotter och samtidigt ställa berättigade krav är att både anslutningsformer och stödstrukturer behöver skapa starkare incitament för idrotter att arbeta tillsammans. Detta gäller inte minst det ekonomiska stödet.

17 RF:s stadgar 11:e kap 4§

Sid 25/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

8 Tidigare utredningar

Aldrig tidigare har det gjorts en utredning eller översyn av RF:s ekonomiska stöd med denna omfattning. De arbeten som har gjorts har oftast handlat om en enskild stödform och i många fall har dessa arbeten inte varit föremål för stämmans granskning. Därvidlag finns det inga direkta arbeten att ta stöd av. Under senare år har det mesta arbetet på RF-kansliet avseende stödformerna istället kretsat kring Idrottslyftet och landslagsstödet där justeringar gjorts årligen av RS. Med det sagt finns det dock arbeten som genomförts och har bäring på denna översyn. Dels LOK- stödet som förändrades vid stämman 201318 och SF-stödet som beslutades om 201119 där det genomfördes större processer med både SF och DF-representanter i referensgrupper. Därutöver finns det utredningar längre bak i tiden som inte bedöms vara aktuella för denna översyn. Däremot bedöms strategirådets utvärdering av Idrottslyftet, utkom 2018, vara högintressant för översynen. Tillsammans täcker LOK-stödsutredningen, SF-stödsutredningen samt Strategirådets utvärdering närmare 90 % av det ekonomiska stödet räknat i kronor och ören. Nedan följer kortare sammandrag av dessa arbeten.

Strategirådets utvärdering20 (2018)

Strategirådet fick i uppdrag att undersöka Idrottslyftets leveranssystem, det vill säga organiseringen och administrationens ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet utifrån vilka värden Idrottslyftet är tänkt att skapa. Detta gjordes med utgångspunkt i fyra värden: effektivitet, likvärdighet, rättssäkerhet samt kostnadseffektivitet. Strategirådets viktigaste slutsatser som de själva beskriver det är:

18 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman2013/remiss_om_framtida_lok-stod.pdf?w=900&h=900

19 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman2011/rs-forslag_del_2_-_uppsala_2011.pdf?w=900&h=900

20 Utvärdering av Idrottslyftet 2018, Strategirådet AB, Olov Wolf-Watz och Ramböll Management Consulting AB, Sanna Rehn och Martina Klasson

Sid 26/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Programmets effektivitet i bidraget till strategin: • Idrottslyftet har en konstruktion som gör det möjligt att bidra till strategiarbetet men brister i strategin omöjliggör ett starkt strategiskt avtryck. • För att öka effektiviteten behöver RF uttolka strategin – vad är det önskade läget och vad behöver hända på kortare sikt för att det önskade läget ska kunna realiseras? Idrottslyftet kan inte bidra samlat till strategin om syftet inte tydliggörs. Idrottslyftet behöver därefter styras utifrån hur programmet sammantaget ska bidra till strategin. Den fortsatta utvecklingen av SF:s utvecklingsplaner måste anpassas efter den förtydligade strategin. • För att öka effektiviteten behöver distrikten få en mer enhetlig roll där de agerar samlat i arbetet med de liknande utmaningar de möter.

Programmets likvärdighet och rättssäkerhet: • Det finns risker med den decentraliserade modellen som rör rättssäkerheten i programmet. En risk rör fel som kan uppstå när aktörer saknar resurser för att lösa de uppgifter som åligger dem. Den andra är dubbelredovisning i distrikten när de äskar medel flera gånger för samma insats. • Likvärdigheten säkras genom att programmet är byggt för att säkerställa att samtliga SF har samma möjligheter att delta. Detta bidrar dock till att andra värden, såsom effektivitet, rättssäkerhet och kostnadseffektivitet hotas.

Programmets kostnadseffektivitet • Varje aktör behöver lägga resurser på administration knuten till sitt åtagande i programmet. Den decentraliserade styrningsmodellen där många aktörer har en uppgift i programmets genomförande driver därför administrativa kostnader. Det är relativt kostsamt för små SF att möta de krav som ställs på rutiner, rapportering, och redovisning. Samtidigt innebär modellen att RF lägger ned mest arbete med de minsta SF som också har minst chans att bidra till strategins mål. • För att öka kostnadseffektiviteten behöver RF ompröva fördelningen av mandat och uppgifter i programmet.

Sid 27/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Lok-stödsutredningen (2013)

Vid stämman 2011, efter år av motioner rörande LOK-stödet, beslutades att uppdra till RS att genomföra en total översyn av LOK-stödet för beslut på RF-stämman 2013. Den utredning som kom till stånd skulle föreslå ett nytt regelverk för LOK- stödet och att utredningen skulle omfatta:

• Utredningen ska ta hänsyn till och beakta den tidigare utredningen Streck för miljoner och LOK-stödsnämndens avgöranden och praxis samt ska i sitt arbete samråda med utredningen om Idéarbetet – Idrottsföreningen i framtiden. • Utredningen ska utforma sitt förslag till bidragsregler så att det är förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett barnrättsperspektiv bör därför ligga till grund för regelverket. • Utredningen ska vid utformningen av regelverket beakta att LOK-stödet sk vara rimligt att kontrollera utan att kontrollsystemet kostar för mycket.

Utredningen försökte greppa över frågor som tidigare har diskuterats flitigt på bland annat Riksidrottsmöten (RIM), däribland frågor som rör åldersgräns, jämställdhet, lagidrott kontra individuella idrotter, eventuella ledarbidrag etc. Utredningen berörde både detaljfrågor och övergripande frågor där de senare är de som utredningen valde att fokusera på.

Det utredningen fann var bland annat att idrotten verkade ha samma karaktär under den 8 årsperiod som utredningen valde att fokusera på. Att de idrotter som hade mycket LOK-stöd 2004 fortfarande hade det 2012, att idrotter med få tjejer 2004 hade få tjejer 2012 etc. Givet att utredningen, via direktivet, även skulle se bidraget som ett stimulansbidrag snarare än ett kostnadstäckningsbidrag gjorde att de skarpa förslagen på förändringar stannade vid två. Utdrag från utredningens sammanfattning löd:

LOK-stödet kan heller inte ta hänsyn till vad olika idrotter kostar då det är omöjligt att beräkna och skapa jämförbarhet mellan våra 69 SF och över 150 olika idrottsgrenar. Den differentiering som skulle vara möjlig att genomföra är en uppdelning i åldersgrupper, som tidigare motioner till RIM föreslagit. För att differentiering ska fungera som signalvärde till föreningarna om vilka grupper som

Sid 28/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

ska premieras krävs dock en ordentlig skillnad mellan olika åldersgrupper. Det är likväl angeläget att arbeta med idrott in i vuxenvärlden. Att åldersspannet förändras till 7 - 25 år istället för differentiering och likformas med Idrottslyftets målgrupp är därmed utredningens uppfattning.

Det ovanstående har även gjort att utredningen valt att fokusera mer mot möjligheten att lyfta fram barnrättsperspektivet genom LOK-stödet – bland annat genom att uppmuntra och öka fokus på ledare inom föreningslivet. En åtgärd som indirekt ger en kvalitativ effekt, och som ligger i linje med Idrottslyftet som är den mest kvalitativa satsningen som finns inom barn och ungdomsidrotten.

Dessa förslag klubbades sedermera igenom vid stämman 2013 då åldersgränsen höjdes till 25 år samt att bidraget för sammankomster slopades till förmån för ett ledarbidrag där två ledare eller flera premierades.

SF-stödsutredningen (2011)

Redan 2006 initierade RS ett processarbete kring en översyn av bidragssystemet till till SF. Arbetet fortlöpte under två år och vid stämman 2009 i Visby lade RS fram ett förslag på grundmodell. Efter stämman beslutade RS om en utredning som skulle; lämna förslag på hur grundmodellen kunde utvecklas, lämna förslag på kriterier/förutsättning gällande de SF som inte uppfyller storlekskriterier i RF:s stadgar samt lämna förslag på kriterier/förutsättningar gällande kategoriförbunden/fleridrottsförbunden. Denna utredning resulterade i den modell som idag används inom ramen för SF-stödet omfattande 330 MSEK.

Att processarbetet kom till stånd berodde på att dåtidens fördelningsmodell ansågs vara för fast och konstant, med långsam omräkning. Förändringar inom ett SF vad gällde exempelvis kvantitativa delar ger en marginell och inte särskilt påtaglig effekt oavsett om det handlar om tillväxt, stagnation eller minskning. Förbund likt golfförbundet och innebandyförbundet som växt kraftigt på medlemssidan från 80- talet och framåt gavs exempelvis förhållandevis lite pengar i jämförelse med jämstora SF. Värt att notera från det arbetet är att tre uppmaningar genomsyrade arbetet:

Sid 29/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• Sträva efter en enkel, tydlig och mätbar modell! • Undvik att öka administrationen och antalet möten! • Styr (öronmärk) så lite som möjligt!

Vidare pekade processarbetet på respektive SF måste leva upp till och arbeta med de mål och inriktningar som överenskommits på RF-stämman exempelvis jämställdhetsarbete samt att bidragsnivån borde ligga fast under tre år.

Utredningen som tog vid detta arbete fullföljde inte allt som processarbetet hade föreslagit. Grundmodellen, med några justeringar, levde kvar medan krav på måluppfyllelse och långsiktighet i bidragsnivån slopades i den slutgiltiga versionen. Däremot tog utredningen istället höjd för ett tydligare stimulansstöd som processarbetet inte förde fram som ett reellt förslag då en majoritet av SF avslog iden om speciella utvecklingsinsatser eller projekt vid ett av processmötena.

Därutöver uttalade RS vid sin proposition till stämman att RS vill verka för att bland annat ”släktskapskriteriet” ska tillämpas på så sätt att mindre SF bör rekommenderas att söka samarbete med redan anslutet närliggande SF.

Sid 30/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

9 Diskussion och förslag

Ytterst handlar denna översyn om att skapa ett system som ska fördela nästan 10 miljarder SEK (1,6 miljarder x 6 år) under perioden 2020 – 2025 givet att det statliga stödet är intakt. Översynen har en stark tro på att det är möjligt att skapa förändring i linje med strategin om dessa resurser används på ett klokt sätt. Övergripande är målsättningen att de föreslagna förändringarna ska bidra till uppfyllelse av idrottsrörelsens gemensamma mål. Detta genom att ett stödsystem i framtiden präglas av högre grad av:

• Måluppfyllelse • Enkelhet och tydlighet • Förutsägbarhet • Transparens • Flexibilitet

Eller annorlunda uttryckt

Figur 2 Från triangel till rektangel.

Ett system där bidraget till gemensamma strategin och förflyttningen från triangel till rektangel blir normerande. Resultatet ska bli mer tid för idrott, fokus på idrottsrörelsens mål och mer framåtblickande för fler aktiva i rörelsen.

Detta kapitel avser att ringa in de föreslagna ramarna och principerna för det framtida ekonomiska stödsystemet. Kapitlet inleds med att belysa RS ansvar och därefter presentera de övergripande ramarna och principerna och styrningen av desamma. I efterkommande delar ge mer detaljerade principer för vissa enskilda stödformer och/eller till vissa organisationer. Avslutningsvis ingår avsnitt som

Sid 31/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

behandlar hur ett nytt system ska införlivas, vad som sker om statens anslag till idrotten höjs eller sänks och vad som sker efter 2025. Samtliga föreslagna ramar och principer återges sedan i tabellform i kapitel tio.

Översynens förslag på ramar och principer i följande avsnitt görs alltid enligt

nedan i de kommande avsnitten.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT…

• …. • ….

RS ansvar

Det är stämman som önskat att RS ska återkomma med beslut om ramar och principer för det ekonomiska stödet. I detta ligger ett förtroende från förbunden att de mer detaljerade bidragsbesluten som helhet framgent kan ligga på RS att avgöra. Stämman ska enligt stadgarna besluta om ekonomisk plan samt verksamhetsinriktning för den kommande tvåårsperioden. RS ska i enlighet med stadgarna verkställa RF-stämmans beslut samt handha och ansvara för RF:s medel där statens stöd till idrotten ingår. Idag är både SF-stödet och LOK-stödet föremål för mer detaljerade beslut på stämman vilket har etablerats som idrottens praxis snarare än ett utslag för stadgarnas vilja eller praxis för hur stadsbidrag oavsett område fördelas. Däremot fattar RS idag beslut om övriga stöd utan stämmans särskilda beslut.

Översynen anser att det är centralt att RS fortsättningsvis utifrån de av stämman beslutade ramarna och principerna, tillsammans med verksamhetsplan och verksamhetsinriktning, ges möjlighet att besluta om faktiska kronor och ören för samtliga stöd som fördelas av RF. Det inkluderar även LOK-stöd och SF-stöd trots att praxisen idag är en annan. Skälet till den föreslagna förändringen är att det är RF som ansvarar för statens stöd till idrotten och behöver kunna fatta ”myndighetsbeslut” som kräver en annan detaljkännedom och flexibilitet än det är möjligt att skapa på stämman. Dessutom om RS ska kunna ansvara för idrottens strategiarbete och långsiktiga visionsarbete behöver RS kunna styra stöd till rätt verksamheter i enlighet med beslutade verksamhetsinriktningar. Översynens

Sid 32/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

mening är att principfrågorna inklusive ramar ska ligga hos stämman och detaljfrågor avseende regelverk inklusive villkor för stöden, kriterier/parametrar för stöden samt uppföljningsinsatser bör vara en fråga för RS. För att denna ordning ska kunna accepteras krävs att stöden utformas med tydliga principer som grund, att besluten blir långsiktiga och att RS är transparanta i sin bidragsgivning. Detta förklaras närmare i avsnittet om styrning

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • RS ska ges frihet att utforma regelverk för stödformerna utifrån de av stämman beslutade ramar och principer för stödsystemet. (RS fördelar allt stöd.)

Övergripande ramar och principer

Dagens stödsystem är en blandning av ett antal olika typer av stöd. RF fördelar både organisationsstöd, verksamhetsstöd och projektstöd utan att egentligen benämna och tydliggöra vilka stöd som hör hemma var. Utan det krävs en genomgång av varje stöd för att göra denna klassificering och även då kan det fortfarande vara otydligt vad det exakta syftet är. För att förhålla sig till den statliga nomenklaturen avseende bidragsgivning och vara i linje med hur andra aktörer, exempelvis myndigheter, benämner sina bidrag och stöd behövs det definitioner av hur olika typer av stöd gestaltar sig.

Sett över tid är den statliga ambitionen med all sin bidragsgivning att andelen organisationsstöd och verksamhetsstöd ska öka på bekostnad av projektstöden då de allmänt anses mer förutsägbara och stabila vilket är viktigt för de allra organisationerna inom civilsamhället. Projektstöden kan dock krävas i de fall då innovation och nytänkande måste till. Det kan handla om satsningar på särskilda målgrupper, spets- och forskningsprojekt mm. Översynen anser att RS bör ha kvar möjligheten att kunna fördela projektstöd inom olika områden. De projektstöd som särskilt lämpar sig för att bedrivas i projektform, exempelvis bidrag till förstudier, ansökan för internationella idrottsevenemang och internationellt arbete i form av kandidaturer som är tidsbegränsade av naturen bör finnas kvar. RS bör även ha möjligheten utifrån strategi 2025 att fokusera på särskilda områden som måste förstärkas på SF och IF-nivå i syfte att skapa utveckling. Jämställdhet och införande av nya paraidrott i befintliga SF kan vara exempel på sådana verksamheter som

Sid 33/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

behöver tillfällig ekonomisk stöttning för att landa väl.

I vissa fall kan det även vara aktuellt att arbeta med en fjärde bidragsform som snarast är att betrakta som ersättning för ett visst uppdrag och det är uppdragsersättning som bland annat används av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Denna form av stöd används då myndigheter likt MSB önskar att ideella organisationer ska lösa vissa samhällsuppgifter. För RF:s vidkommande handlar det inte om att upphandla tjänster för RF såsom MSB i princip gör utan snarare markera att visst stöd kan ges till SF eller DF som har särskild roll inom idrottsrörelsen. Ett stöd som på ett helt annat sätt regleras i ett avtal RF och förbundet emellan. Korpen och Parasportförbundet kan sägas ha denna typ av stöd idag. Korpen utifrån sin historiska roll som hemvist för de nationella organisationerna och Parasport utifrån rollen som ”Kompetenscentrum” för paraidrott. Det kan också argumenteras för att SOK och Parasportförbundet, via SPK, har ersättning för att genomföra uppdrag för idrottens räkning i och med det olympiska och paralympiska uppdraget. Uppdragsersättningen grundas då mer på vad RS anser att uppdraget kostar än givna fördelningsparametrar. Översynen anser att det är rimligt att denna typ av stöd kan ges av RF om det gagnar hela idrottsrörelsen, men det behöver också regleras i avtal avseende tid, omfattning och nivå på stödet. Det sistnämna är viktigt för transparensen gentemot alla bidragsmottagare.

Oavsett stödform är det väsentligt, vilket även staten framhåller, att stöden i stor utsträckning blir förutsägbara och stabila. Innebörden är att det ska finnas möjlighet att erhålla stöd för längre perioder än ett år, att det finns möjlighet att få tidigt besked, att stöden inte förändras avseende syfte och regelverk för ofta och att det relativt sett enkelt går att räkna ut sitt stöd. Undantaget projektstödet. Även om staten tar årliga beslut om tilldelningen till RF via regleringsbrevet anser översynen att det är fullt möjligt att ge åtminstone SF och DF mer långsiktiga beslut än ett år. Detta har prövats för perioden 2018 – 2019 och ingenting tyder på att de beslut som togs ska behöva revideras i någon större utsträckning. Det kan dock aldrig finnas en garanti då regleringsbrevet skulle kunna visa både ändringar i nivå och innehåll mellan det ena och andra året. Detta löses dock genom en sedvanlig reservation då regleringsbrevet alltid är överordnat vad gäller nivån på det samlade anslaget.

Sid 34/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Kopplat till stabiliteten är det även angeläget att RF med fog kan säga att stödet används till det ändamål det är beviljat för. I dagens stödsystem finns inte alltid det kravet. LOK-stödet genereras visserligen enbart av aktiviteter genomförda av barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, men IF har sedan full frihet att nyttja pengarna såsom de önskar i föreningen. Översynen anser, även om det finns stora svårigheter att kontrollera framförallt föreningsstödet, att det är viktigt att verksamhetsstöd och projektstöd till samtliga organisationer villkoras avseende användandet. Pengarna ska användas för det ändamål de beviljats för. Införandet av en statlig terminologi och användande av de definitionerna säkerställer att detta villkor införs automatiskt. Det är viktigt att poängtera att det organisationsstöd som fördelas inte är ändamålsstyrt på samma sätt utan att det står respektive stödmottagare att själva disponera och fördela sitt stöd efter eget bevåg efter devisen ”Tack för att ni finns”.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • Samtliga stöd som existerar eller införs ska alltid benämnas i enlighet med den statliga bidragsgivningens terminologi. • Stöden ska bygga på långsiktighet gällande syfte med stöden, regelverk och nivåer. • Stödens syfte ska vara enkla att förstå. • Utfallet av fördelningen ska vara enkelt att förstå. • Alla nya stöd som införs av RF ska automatiskt fasas in med samma principer om inte regleringsbrevet säger annorlunda. • Projektstöden ska utgöra en mindre del av det totala stödet och inte överskrida 2018 års andelsnivå. • Verksamhetsstöd och projektstöd ska villkoras för användandet i enlighet med stödens ändamål.

Styrning

Med hänsyn till att stämman avhålls vartannat år, att RF:s verksamhetsinriktningar samt ekonomiska plan är tvååriga samt att stödformerna ska bidra till måluppfyllelse 2025 på kort sikt och skapa förutsättningar för Idrott hela livet på lång sikt är det rimligt att stödformerna har ett tvåårsperspektiv. Innebörden är att RS bör fatta tvååriga bidragsbeslut avseende de stöd som fördelas innan nytt verksamhetsår. Detta ger framförallt SF men även DF en större möjlighet att

Sid 35/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

planera sin verksamhet. I första hand handlar detta om att RS fattar beslut om ekonomiskt stöd för perioden 2020 - 2021, därefter för 2022 - 2023 och slutligen om 2024 - 2025. Därefter utvärderas den framtida modellen med beaktande av Strategi 2025. För att säkerställa att detta görs är det även viktigt att Riksidrottsmötet 2025 behandlar de av stämman 2019 beslutade ramar och principer för stödformer. Inte minst för att se hur det nya stödsystemet fungerat och redan nu signalera om att RS vill ha transparens och öppenhet kring det finansiella. En del av detta bör även vara att RS kontinuerligt rådgör med SF och DF hur det ekonomiska stödet fungerar.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • RS ska fatta tvååriga beslut om stöden till och med 2025. • Regelverket för stöden ska bekräftas vartannat år av RS. • RS ska, inför varje tvåårigt beslut, tillsammans med SF och DF utvärdera regelverk, ramar och principer. • Riksidrottsmötet 2025 ska, oavsett typ av utvärdering av stödformerna och resultat av densamma, behandla de ramar och principer om ekonomiskt stöd som beslutades 2019.

Organisationer som erhåller stöd

Idag kanaliseras det olika typer av stöd och bidrag till SF, DF och IF samt SOK. Även vissa anordnarkommuner av RIG erhåller stöd av RF. RIG-bidragen omfattas dock inte av denna översyn utan lämnas därhän. Översynen ser det självklart att de ovan nämnda organisationerna fortsatt ska ta del av ekonomiskt stöd. Däremot inte sagt att samtliga organisationer ska få ta del av alla stödformer.

Med den traditionella synen på vad stat, kommun och landsting ska bidra med till civilsamhället är det rimligt att förbundsnivån som idag har flest olika stödformer rimligen även bör ha det framöver då de blir bärare av Strategi 2025 och de huvudsakliga möjliggörarna för att just deras idrott/idrotter kan jobba i enlighet med strategin. Det är angeläget att de stöd som SF erhåller verkligen gör nytta i SF:s centrala arbete och även syftar till att stödja verksamhet som finns och har relevans för SF. Här kan det vara aktuellt att SF både kvalitets- och kvantitetsmässigt måste upp till rätt nivå för att erhålla stöd. Exempelvis, med utgångspunkt från dagens

Sid 36/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

stödformer, ska det vara viss nivå på landslagsverksamheten för att erhålla elitstöd, viss nivå på barn och ungdomsverksamheten för att erhålla Idrottslyftsstöd och viss omfattning på verksamheten för att erhålla SF-stöd. Medlemskap i RF bör ej vara liktydigt med ekonomiskt stöd vilket idag är fallet. Samma slutsats har anslutningsutredningen dragit och även de har konstaterat att idag är det mer fördelaktigt utifrån regelverket att vara flera mindre förbund än ett stort baserat på det grundstöd som existerar i SF-stödet och även ger genomslag i Idrottslyftet.

Utöver traditionella stöd såsom organisations-, verksamhets- och projektstöd bör SF, likt avsnittet övergripande ramar och principer anger, ha möjlighet att erhålla en uppdragsersättning i de fall som SF påtar sig ett ansvar som hela eller delar av idrottsrörelsen gagnas av. Korpen och Parasportförbundet har tidigare nämnts som potentiella och direkta kandidater för ett sådant stöd, men det utesluter inte att andra SF kan komma ifråga om liknande övergripande idrottsuppgifter behöver lösas och att detta inte genomförs i RF:s regi.

Däremot anser översynen att det inte är lika självklart att DF och IF får möjlighet att erhålla pengar via samtliga stöd och stödtyper. Beträffande DF ses det som givet att DF är mottagare av ett organisationsstöd och ett verksamhetsstöd för att kunna vara den lokala och regionala stödfunktionen för SF:s idrotter och agera RF:s förlängda arm ut i landet. Däremot eftersom DF är RF:s regionala organisation och att styrningen bör ske utifrån andra premisser än konkurrens om resurser mellan DF bör projektstöd inte existera till DF. Då RF och DF alltmer knyts till varandra blir det både märkligt och förmodligen också kontraproduktivt att DF ska söka projektstöd hos sin ”egen” organisation. Översynens mening är att DF kan och bör styras på annat sätt och genom mer förutsägbara organisations- och verksamhetsstöd. Snarare är det så att RS bör peka ut DF, områden eller insatser som särskilt krävs för att lyckas med strategiarbetet istället för att detta ska sökas. Det kan handla om att några DF ges ett större anläggningsstöd på grundval att behovet är större än i andra DF och RS bör kunna identifiera sådana insatser tillsammans med DF utan ett projektförfarande.

Avseende IF är grundidén att IF alltid ska ha möjlighet att få visst stöd för sin verksamhet. Företrädelsevis för sin barn- och ungdomsverksamhet vilket även förordningen och den nationella idrottspolitiken ger starkt stöd för. Detta stöd bör finnas oavsett om föreningens förbund erhåller centrala medel för sin verksamhet

Sid 37/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

eller inte. Exempelvis så skulle ett SF som mer eller mindre saknar central barn- och ungdomsverksamhet inte erhålla några pengar direkt till SF:et i Idrottslyftet, medan de IF i aktuellt SF som uppvisar verksamhet skulle kunna få ansöka om idrottslyftmedel ändå. Andemeningen är att de IF som är medlemmar i ett SF anslutet till RF alltid ska kunna söka pengar för sin verksamhet då det alltid finns ett värde av lokal verksamhet oavsett omfattning. En aktiv medlem oavsett idrott är lika viktig. Kärnan i IF:s stöd ska bygga på verksamhetens omfattning och karaktär vilket gör att verksamhetsstöd och projektstöd är prioriterade för IF.

Organisationsstöd per definition bör inte utgå till IF av det statliga anslaget då fokus ligger på aktiviteten och utvecklandet av barn och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott. Det föreslagna verksamhetsstödet kan dock redovisningsmässigt ha lägre krav och därmed påminna om organisationsstöd i den dimensionen. En anledning till detta ställningstagande är att IF:s organisation och demokratiska former enligt översynen bör finansieras huvudsakligen lokalt av medlemmar. Vidare anses spännvidden mellan IF vara såpass stora att ett organisationsstöd blir svårt att beräkna.

Utöver 71 SF, 19 DF och fler än 10 000 IF, via LOK-stödet, ges även SOK stöd från RF. SOK erhåller stöd för administration och deltagande på de olympiska spelen. En uppgift som är till gagn för ett stort antal idrotter och förbund. Stödet äskas av SOK och bygger i princip på historiska beslut med viss uppräkning då SOK påvisar ökade kostnader. Översynen menar att nuvarande ordning är acceptabel, men skulle kunna utvecklas så att RF som bidragsgivare kan förstärka hur idrottsrörelsen ser på det uppdrag som genomförs. Att inom ramen för det samordnade elitstödet utarbeta principer för vad SOK ska göra för de pengar de erhåller. För även om statens ambitioner är ringa på elitidrottsområdet ser idrotten annorlunda på frågan. Elitframgångar ses både som eftersträvansvärt och utgör ett av de målen i Strategi 2025. Det är därför viktigt att RF för idrottens räkning preciserar vad resurserna ska användas till avseende de olympiska spelen. Det är även viktigt att erkänna SOK:s roll som demokratisk idrottsorganisation, inte minst i samverkan med de stora internationella idrottsorganisationerna. Därmed bör organisationen ges ett organisationsstöd i likhet med övriga centrala idrottsorganisationer. RF bör verka för att bidra till organisationens fortlevnad.

Parasportförbundet bör särskiljas på samma sätt utifrån sitt paralympiska uppdrag.

Sid 38/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

De ingår dock som eget SF och omfattas således av SF-principerna för uppdragsersättning. Diskussionen fördjupas i avsnittet om olympiskt och paralympiskt deltagande. Tabell 3 visar översiktligt hur de olika organisationerna har möjlighet att ta del av stöden.

Tabell 3 Vilka organisationer erhåller vilka stöd

Typ av stöd/ Organisationsstöd Verksamhetsstöd Projektstöd Uppdrags- Organisation ersättning IF NEJ JA JA NEJ DF JA JA NEJ Vissa SF JA JA JA Vissa SOK JA NEJ NEJ JA

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • SF kan erhålla organisations-, verksamhets- och projektstöd • DF ska erhålla organisations- och kan erhålla verksamhetsstöd. • IF kan erhålla verksamhets- och projektstöd oberoende om dess SF erhåller stöd inom samma område. • SF som genomför uppdrag för hela eller stora delar av idrottsrörelsen kan beviljas uppdragsersättning. • DF som genomför uppdrag som spänner över fler DF kan få ett ökat anslag via omfördelning av det totala distriktsstödet. • SOK ska erhålla organisationsstöd samt uppdragsersättning.

Jämställdhet

Utöver att stämman beslutade att om en översyn av stödformerna beslutade stämman om nya jämställdhetsmål. I bilagan21 för jämställdhetspropositionen och angivandet av nya jämställdhetsmål kan följande utläsas:

När det gäller stadgeändringen föreslås en införandeperiod från RF-stämman 2017 till RF-stämman 2021. Under införandeperioden vill RS fokusera på frågan och avser

21 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman2017/13.16-proposition_nya-jamstalldhetsmal-och-formell- reglering-i-stadgar_v1.0.pdf?w=900&h=900

Sid 39/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

i sitt stimulansstöd särskilt prioritera jämställdhet. De SF som idag inte uppfyller jämställdhetskraven kommer att prioriteras i fördelningen av stimulansstöd för jämställdhetsarbete. Flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter och villkor att utöva och leda idrott. Det kräver att resurserna fördelas likvärdigt och rättvist till flickors och pojkars samt kvinnors och mäns idrottande.

I grund och botten handlar det om att göra bidragen jämställda och att ha ett jämställdhetsperspektiv på både verksamhet och resurser. I centrum för idrottsforsknings (CIF) fördjupande analys22 avseende jämställdhet menar CIF att det råder en obalans i resursfördelningen. CIF:s analys visar att den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. I rapporten har CIF kunnat visa att tjejer i övre tonåren i högre utsträckning lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt) och detta gör, enligt CIF, att det uppstår en könsmässig snedfördelning av de offentliga bidragen.

Översynen menar att tryck måste sättas i jämställdhetsfrågan utöver det ovan nämnda stimulansstödet. Det är angeläget att SF likväl som DF ska kunna visa i sin verksamhet en strävan gentemot idrottens jämställdhetsmål. Det ingår i medlemskapet i RF. De förbundsutvecklingsplaner som översynen föreslår införa som en grund för bland annat ekonomisk fördelning ska tydligt beakta jämställdhetsaspekten och bidra till att jämställdhetsmålen nås. Stämman har ju redan fattat beslut om krav på SF:s representation i styrelse och valberedning som träder i kraft i juni 2021. Enligt översynen är detta som ett tvingande villkor där ”brott” mot stadgarna per automatik renderar i uteblivet ekonomiskt stöd. SF riskerar även uteslutning om de stadgemässiga kraven inte uppfylls.

Det är i sammanhanget lättare att sätta direkta krav på SF och DF. Inte minst eftersom RF har möjlighet att enklare följa upp samtliga bidrag som lämnas till SF och DF utan en för stor kontrollapparat. Framförallt är det rimligt att ställa direkta krav på den verksamhet SF själva äger. Det blir då naturligt att exempelvis landslagsstödet villkoras lika till bägge könen alternativt används för att bidra i högre grad till det underfinansierade könet. Här vet vi att de kommersiella

22 https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2018/05/Resurser- representation-och-riktig-idrott-2017.pdf

Sid 40/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

förutsättningarna kan skilja sig markant i vissa SF och det är angeläget att inte statens resurserna ytterligare späder på denna olikhet. Om ett SF med både ett dam- och ett herrlandslag erhåller landslagsstöd ska det således fördelas lika, vilket många SF redan idag gör, eller fördelas så att landslaget med sämst förutsättningar innan det statliga stödet ges merparten av pengarna.

Översynen menar att detta kan användas på stöd där stödet är direkt kopplat till individ. Framförallt landslagsstödet likt ovan nämnt, men även andra former av projektstöd kan och bör villkoras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Aktuellt exempel är projektstödet på 2,5 MSEK som fördelas till SF för omvärldsbevakning landslag där SF uppmanas att arbeta med målgrupper som både är män och kvinnor.

Självklart ska även krav ställas på IF hur de ska hantera sina resurser. Det kan handla om att exempelvis villkora anläggningsstöd till bägge könen eller att både pojkar och flickor ska delta i projektfinansierade insatser. Ett direkt sätt att bidra till mer jämställd idrott på föreningsnivån är att styra projektstöden, dagens Idrottslyft, så att en jämställd fördelning mellan pojkar och flickors idrottande uppstår. De projektstöd som fördelas ska både avseende pengarnas storlek och omfattning av projekt vara likvärdigt. Det är angeläget att inga insatser genomförs där snedvridning av statens resurser inträffar.

De största resurserna fördelas dock till IF via LOK-stödet idag. Översynen föreslår inte här någon förändring i hur mycket pengar som genereras av en pojke respektive flicka utan har valt att differentiera på ålder och antal aktiviteter för att sätta fokus på att behålla både pojkar och flickor längre inom idrotten. CIF: s analys visade att det är färre flickor än pojkar som fortsätter idrotta i den föreningsdrivna idrotten. Med det i minnet råder det dock en obalans redan i ingången till idrotten. Sett till 2016 års registrerade aktiv i idrott23 för de födda 2009 och 2010 (6- och 7- åringar) är 54 % pojkar och 46 % flickor och pojkarna är större utsträckning, om än knappt, aktiva i fler idrotter. Resurstilldelningen blir därmed en spegling av dessa siffror. Översynen anser dock att det är genom att förändra synen på idrotten,

23 Med ”aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter.

Sid 41/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

agera normkritiskt och skapa nya tävling- och träningsformer (exempelvis högre grad av flexibilitet) som denna obalans framförallt kan avhjälpas och detta anser översynen att andra resurser ska stimulera. Exempel är verksamhet- och projektstöd inom ramen för befintligt Idrottslyft. Stöd som ges till både SF, DF och IF.

Begränsningen i antalet aktiviteter kan däremot indirekt sägas utgöra en viss jämställdhetspåverkande aktion då pojkar i större utsträckning än flickor deltar i de idrotter, framförallt lagidrotter, där träningsintensiteten är som högst. Med ett tak på antal aktiviteter så sprids resurserna ut vilket torde gynna idrottens sammansättning.

I övrigt anser översynen att det är givet att RS säkerställer att alla stöd genomgår en jämställdhetsanalys. Exempelvis kan detta ske med utgångspunkt ifrån den handledning24 som nationella sekretariatet för genusforskning arbetat fram inom ramarna för regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i Myndigheter, JiM.1 Materialet togs fram 2014 och kan särskilt appliceras på olika former av projektstöd där hela ansökningsprocessen kan analyseras. Denna analys ska genomföras av RS och vävas in i de regelverk som sedermera ska reglera respektive stöd. Innan det är på plats ser översynen det som givet att SF i sina projektansökningar oavsett område analyserar sin projektidé utifrån kön och jämställdhet. Beroende på område och storleken på stödet kan detta vara mer eller mindre omfattande.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • SF ska ges möjlighet för 2020 - 2021 att söka projektstöd för jämställdhetsarbete. • Efter 2021 ska de SF som inte uppfyller de stadgemässiga kraven på representativitet förlora hela sitt ekonomiska stöd. • Stöd som direkt kan appliceras på individ ska villkoras lika till bägge könen alternativt fördelas merparten till det kön med sämst förutsättningar. • RS ska genomföra jämställdhetsanalyser av befintliga och nya stödformer.

24 https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2018/02/Sa-gor-du- Jamstalld-bidragsgivning.pdf

Sid 42/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• SF ska vid projektansökningar analysera sin planerade projektidé utifrån kön och jämställdhet.

Paraidrott

Även paraidrotten var föremål för diskussion och beslut på stämman. I stämmobeslutet avseende paraidrotten fanns förutom antagande av handlingsplanen25 ett tillägg där RF uppdras till att dimensionera nivå och tempo för handlingsplanens genomförande efter vad det ekonomiska läget tillåter. En signal om att det inte rakt upp och ner går att köra igång alla aktiviteter innan de ekonomiska förutsättningarna finns där. Översynens tolkning innebär att om inga nya pengar dyker upp finns ändå möjligheten att omfördela inom nuvarande ramar. Handlingsplanen innehåller likväl direkta skrivningar, se nedan, om det ekonomiska stödet vilket vävts in i översynen.

• En egen beräkningsgrund för ekonomiskt stöd till paraidrott – med målet att nå en större andel idrottare med funktionsnedsättning – utarbetas där arbetet inkluderas i den översyn av stödformer som RS föreslår. • RS efter beredning med hjälp av parasportförbundet och SF fastställer utformning av stödet till parasporten.

Redan idag finns det ett par olika beslut som utgör en egen beräkningsgrund för Paraidrotten. Dels den sedan länge borttagna åldersgränsen (idrottare med funktionsnedsättning har ingen övre åldersgräns avseende bidraget) för LOK-stöd dels den särskilda modell som skapats i samband med att SF börjat ta över idrotter från Parasportförbundet. I övrigt behandlas paraidrotten i särskild ordning avseende både antagning och anslag till RIG samt elitidrottstipendierna.

Det är dock ingen specifik beräkningsgrund som direkt pekar mot målet att nå en större andel. I viss mån kan det argumenteras att den särskilda modellen

25 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-riksidrottsmotet/dokument/tidigare- riksidrottsmoten/rf-stamman2017/13.06.1-proposition_handlingsplan-for-idrott-for- personer-med-funktionsnedsattning_v1.0.pdf?w=900&h=900

Sid 43/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

åtminstone för de två SF, bordtennis och simning som övertagit verksamhet i närtid, säkerställer att vissa resurser inom Idrottslyftet går till denna verksamhet. För att förstärka detta bör det handla om att ge dels Parasportförbundet ett särskilt uppdrag, vilket mer eller mindre handlingsplanen redan bestämt, dels säkerställa att vissa resurser öronmärks för arbetet med denna diskrimineringsgrund. Detta i likhet med jämställdhetsfrågan där stimulansstödet under ett antal år redan satt fokus på frågan.

Under tiden som arbetet med handlingsplanen fortskrider anser översynen att Parasportförbundet ska ges rollen som ”Kompetenscentrum” för paraidrott och säkerställas resurser för det uppdraget. Uppdraget ska vara tidsbegränsat då det inte är fastslaget än hur ett framtida kompetenscentrum exakt ska se ut. I nuläget skulle det dock vara resursslöseri att inte nyttja den kompetens som finns i Parasportförbundet. RS har även tilldelat förbundet stimulansstöd de senaste åren för att axla den rollen. Översynen menar att Parasportförbundet inte ska söka detta stöd i konkurrens med övriga SF utan tillsammans med RF överenskomma var uppdraget börjar och slutar. Vidare då Parasportförbundet även är mottagare av det paralympiska stödet föreslås att Parasportförbundet i dessa delar undantas från direkta jämförelser med övriga SF utan ges uppdrag och ersättning för att vara kompetenscentrum och paralympisk företrädare. Utöver detta har Parasportförbundet likt övriga SF möjlighet att ta del av övriga stöd. Detta bör gälla till dess att en utredning kommit till stånd där uppdraget om placeringen av ett kompetenscentrum prövas. En sådan utredning bör genomföras inom ramen för den beslutade handlingsplanen.

Då handlingsplanen vidhåller vikten av att inkludera paraidrotter i andra SF och Parasportförbundet själva har samma ambition är det angeläget att de som övertar verksamhet från Parasportförbundet fortsatt ges stöd för detta. Det är samtidigt viktigt att paraidrotten som redan är inkluderade i befintliga förbund och föreningar ges särskilt stöd. Fram till nu har LOK-stödet haft särskilda regler för målgruppen och det föreslås fortsätta i form av verksamhetsstöd till IF. Därutöver bör även det verksamhetsstöd som fördelas till SF och DF ta hänsyn till paraidrottens särskilda utmaningar och resurskrav. Det kan handla om att ge SF som idag har omfattande paraverksamhet ett större verksamhetsstöd än de som saknar paraverksamhet. Inte minst för att motivera SF att arbeta ännu mer med denna målgrupp. För DF kan det handla om att säkerställa att DF i sin egen bidragsgivning uppmärksammar och

Sid 44/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

underlättar för paraidrotten.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • Möjligheten ska finnas till särskilt projektstöd (övergångsstöd) för SF som övertar paraidrott från Parasportförbundet. • SF som organiserar paraidrott ska ges möjlighet att få verksamhetsstöd för detta. • Verksamhetsstödet oavsett bidragsmottagare ska ta hänsyn till Paraidrottens särskilda utmaningar. • Parasportförbundet ska ges en särställning i det ekonomiska stödsystemet som omprövas vartannat år av RS allt eftersom handlingsplanen för Paraidrott utvecklas. • RS tillsammans med Parasportförbundet ska utreda kompetenscentrumets hemvist.

Stöd till IF

Tidigare har det konstaterats att IF bör ha möjligheter att få bidrag för sin verksamhet både genom verksamhetsstöd och projektstöd. Översatt till dagens bidragssystem är det LOK-stödet och Idrottslyftet som framförallt ger IF den möjligheten. Översynen vill behålla konstruktionen LOK-stödet som det grundläggande stödet till föreningen då det alltjämt är en viktig inkomstkälla för föreningen och att målgruppen barn och ungdomar är centrala både i dåtid, nutid och framtid. Det är dessutom den åldersgrupp som staten framförallt ser att anslaget ska tilldelas. Utifrån ett nytt ”verksamhetsstöd” till IF är det framförallt måluppfyllelsen och signalvärdet som översynen fokuserat på. Det är centralt att verksamhetsstödet går i linje och understödjer strategi 2025. Tydlig linje i strategin är att idrottsrörelsen vil bli fler och att barn och idrottsrörelsen måste erbjuda en ny syn på träning och tävling. En varierad verksamhet som appellerar till framförallt ungdomars behov då nedgången i föreningsdriven idrott är som störst ifrån 11- årsålder.

Tidigare utredningar om LOK-stödet har ofta konstaterat att LOK-stödet ska vara ett stimulansstöd och inte ett kostnadstäckningsstöd. Ren krasst kan det vara svårt att få IF att helt förändra sin verksamhet i förhållande till vad stödet säger. Effekten kan vara svår att utläsa då LOK-stödet enbart utgör en mindre del av den vanliga

Sid 45/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

föreningens intäkter. Likväl anser översynen att det är angeläget att markera för IF var de största insatserna bör ligga och vad som ska premieras. Strategi 2025 bygger på att fler oavsett ålder idrottar i förening och även om en stor andel ungdomar deltar i föreningsidrotten är det likväl färre än andelen barn som idrottar. För att markera att idrottsrörelsen ser ungdomars idrottande som extra angeläget bör den gruppen erhålla extra stöd. En annan princip som översynen anser är viktig är att idrott oavsett ambitionsnivå är lika bra. Det viktigaste är att så många som möjligt erbjuds verksamhet i en förening. Översatt till ett verksamhetsstöd till IF ska antalet barn och ungdomar premieras före antalet genomförda aktiviteter. Det kan handla om att införa en parameter där antalet aktiviteter per vecka, idrott och individ begränsas. Ett syfte är också att markera för IF att det i yngre åldrar bör finnas möjligheter att hålla på med fler idrotter.

Vidare anser översynen att samtliga föreningar som bedriver dokumenterad barn- och ungdomsverksamhet bör ha möjlighet att få stöd. En form av stöd som är baserat på antalet barn och ungdomar som regelbundet bedriver idrott i förening. Detta öppnar även upp möjligheten för de idrotter som inte alltid bedrivs i enlighet med traditionella verksamhetslogiker som gemensamma en-timmessamlingar med närvarande tränare och ledare. Vid stämman 2017 motionerade Svenska Skateboardförbundet om ”mätbar spontanidrott”26 och argumenterade för att spontanidrott och drop-in verksamhet dels rimmade illa med dagens bidragsregler dels gjorde det svårare att jämföra idrotter med varandra och påvisa storleken på verksamheten. Översynen menar att föreningar som kan påvisa att det genomförs verksamhet i föreningsregi ska kunna erhålla ett visst stöd utan att redovisa enskilda aktiviteter. Det bör gynna idrotter såsom Skateboard med andra verksamhetslogiker. Det centrala i strategi 2025 är inte formen för aktiviteten utan att aktivitet sker och för detta bör IF kunna söka stöd för. Ny syn på träning och tävling sammanfaller i detta synsätt.

Utöver det stöd som har mycket gemensamt med dagens LOK-stöd anser översynen att det är väsentligt att dagens politiska signaler tas på allvar då de samstämmer med den bild av idrotten som RF har. I all väsentlighet handlar det om den

26 http://www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott-riksidrottsmotet/dokument/rf- stamman-2017/motioner/motion-nr-06---skateboardforbundet---matbar- spontanidrott.pdf?w=900&h=900

Sid 46/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

socioekonomiska delen där det med tydlighet framgår att både grupper av människor och områden på grund av bland annat ekonomisk utsatthet inte är representerade inom idrotten.

Ett sätt att aktivt arbeta med detta är att avsätta medel för att stärka upp verksamhet i segregerade områden vilket delvis redan gjorts i regleringsbrevet för både 2017 och 2018 då 14 MSEK per år anslagits för att ge föreningar oavsett område möjlighet att arbeta gentemot utsatta grupperingar avseende ekonomiska förutsättningar. Denna typ av stöd bör få fortsätta oavsett om regeringen via regleringsbrevet utpekat skickar med pengar för sådan verksamhet. Det är angeläget att IF bereds möjligheten att engagera barn och ungdomar från områden där ekonomi, kultur och traditioner många gånger omöjliggör eller åtminstone försvårar deltagande i idrottsrörelsen.

Föreningsstödet idag utgörs ju även av Idrottslyftet där IF har möjlighet att söka stöd för många olika typer av aktiviteter. Dels via DF, dels via föreningens SF. Denna typ av stöd bör även framgent finnas. IF måste ha möjlighet att utveckla sin verksamhet i enlighet med den beslutade strategin och RS måste ha möjlighet att styra vilka områden som ska förstärkas med resurser inom ramen för regleringsbrevet. Översynen anser att IF ska ha möjlighet att förbättra sina förutsättningar för idrottande vilket kan innebära satsningar på anläggningar och ledare i olika former. Stöd som idag i varierande grad kan sökas av IF inom ramen för Idrottslyftet. Detta föreslås fortsätta med betoning på att ge föreningarna bättre förutsättningar att verka i sin omgivning för mer och bättre idrott.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • Alla IF som har dokumenterad barn – och ungdomsverksamhet, oavsett aktivitetsform, ska ges möjlighet att erhålla stöd. • Ungdomsidrotten ska ges ett högre stöd än barnidrotten. • Fler individer som idrottar ska bli viktigare än antalet aktiviteter som genomförs. • Ett riktat verksamhets- och/eller projektstöd ska införas för att utjämna socioekonomiska klyftor för ökat deltagande i idrottsrörelsen. • IF ska erbjudas möjligheteten att söka projektstöd för att skapa förutsättningar för mer och bättre idrott.

Sid 47/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Stöd till SF

I Riksidrottsförbundets stadgar, elfte kapitlet, regleras SF:s förutsättningar och krav. Paragraf fyra listar vad SF ska leva upp till för att motsvara de stadgemässiga kraven för medlemskapet. SF ska bland annat bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, enligt av RS utfärdade anvisningar pröva och avgöra fråga om upptagning av ny förening samt aktivt arbeta för en dopingfri verksamhet inom förbundet och sina medlemsföreningar. Kapitel elva och paragraf fyra lägger grunden för vad det är att verka som ett förbund tillhörande RF. Av det skälet och med beaktandet av definitionen av organisationsstöd anser översynen att det är rimligt att ett organisationsstöd i första hand ska syfta till att efterleva de demokratiska åligganden som regleras i stadgarna och i högre grad än tidigare bör följas upp. En uppföljning som inte följer vad pengarna nyttjas till utan att SF har ett fungerande medlemsregister, att de har en antidopingplan och att idrottsrörelsens värderingar efterlevs till exempel. Innebörden rent finansiellt blir att SF som inte uppfyller stadgekraven inte heller erhåller något stöd. Det innebär också att ett organisationsstöd sannolikt är lägre än det SF-stöd som finns idag då SF-stödet idag är en blandning av ett organisationsstöd och ett verksamhetsstöd utan direkt styrning varken mot tydlig verksamhet eller demokratiuppdraget.

I anslutningsutredningen är en av de centrala frågorna självklart hur villkoren för medlemskap ser ut. Vilka krav ska ställas för både befintliga och nya medlemsförbund? Och ska alla SF vara ”fullvärdiga” medlemmar med rätt till både personellt och ekonomiskt stöd från RF? Anslutningsutredningen har konstaterat vilket även översynen tangerat att det sannolikt krävs viss volym på verksamheten och ekonomin för att det enskilda förbundet ska vara livskraftigt och kunna stötta sina medlemsföreningar. Dels med tanke på de krav på ordning och reda som åläggs varje SF dels med tanke på kraften i utvecklingsinsatser för att möta morgondagen och fortsätta vara en attraktiv idrott.

Det sammantaget gör att anslutningsutredningen föreslår att SF i ännu högre grad bör samarbeta och i vissa fall kanske gå samman för att stärka den centrala kraften i vissa förbund. Översynen ansluter sig till dessa idéer och vill genom det ekonomiska stödsystemet verka för att detta sker. Ekonomiskt sett kan det innebära att ett antal SF som idag erhåller ekonomiskt stöd inte får det imorgon då kraften är för

Sid 48/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

liten i nuläget för att pengarna ska ge effekt i aktuella förbund. SF bör istället, via samtal och ekonomiska incitament, uppmuntras att fusionera med andra SF i liknande situationer eller gå samman med ett större förbund som kan införliva idrotten i sin verksamhet. Det viktiga är att respektive förening får en organisatorisk hemvist som kan stimulera den idrottsliga utvecklingen.

Översynen menar således att det är väsentligt i all mening att villkoren för medlemskap och ekonomiskt stöd skiljs åt. RF ska vara öppen för nya förbund och organisationer oavsett storlek i enlighet med strategi 2025, men det kan aldrig innebära garanterade bidrag.

Förutom att SF som uppfyller villkoren ska ha rätt till ett organisationsstöd krävs det framöver även verksamhetsstöd och projektstöd för att stimulera SF i riktning mot de gemensamt uppsatta målen i Strategi 2025. Verksamhetsstödet ska vara grunden för det totala stödet då det är verksamheten som ska premieras och lyftas fram. Översynen menar att det är angeläget att SF ges ett långsiktigt och tydligt verksamhetsstöd inom ett par områden som kan härledas från både Strategi 2025, förordningen, riktlinjer för statens bidragsgivning och kärnverksamheten i merparten av SF. Starka förbund skapar bra förutsättningar.

Verksamhet för barn och ungdomar är givet då statsanslaget och förordningen i mångt och mycket bygger på att premiera verksamhet för denna målgrupp. För de allra flesta idrottsföreningar är även dessa målgrupper det huvudsakliga fokuset vilket gör att det onekligen är en kärnverksamhet för de allra flesta SF. För SF har medlen i Idrottslyftet varit det huvudsakliga statliga stödet för att bedriva barn- och ungdomsverksamhet från centralt håll. Ett stöd som både varit till för att kunna administrera projektansökningar och driva centrala projekt och satsningar. De senaste två åren har SF:s andel av stödet ökat markant då SF fått möjlighet att använda delar av föreningsstödet inom Idrottslyftet för att åstadkomma strukturella förändringar i sin/sina idrotter. Det har ansetts nödvändigt att göra sådan omfördelning för att kunna möta upp de utmaningar som omgärdar Strategi 2025. Översynen håller med om att det fortfarande krävs att SF jobbar med strukturer för sin träning- och tävlingsverksamhet för att åstadkomma förändring. Det bör dock finnas en utfasning för detta och att resurser så småningom förs tillbaka ner på föreningsnivån.

Sid 49/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Detta kan åstadkommas genom att dels färre SF än idag ges centralt stöd till barn- och ungdomsverksamheten dels att stödsystemet på sikt återför resurser till direkt gagn för föreningsledet. Det förstnämnda menar översynen är naturligt då ett SF som har ringa verksamhet i aktuella åldrar inte givet ska erhålla centrala resurser för att utveckla föreningsverksamheten. Kraften och tillväxten bör komma från föreningarna innan den administrativa överbyggnaden tillkommer. De föreningarna som bedriver verksamhet ska dock enligt tidigare förslag inte gå miste om möjlighet att söka stöd. Dock inte nödvändigtvis direkt från deras SF. Det sistnämna menar översynen borde vara en självklar effekt av ett mångårigt centralt strukturarbete. Om SF haft möjligheter under 2017, 2018 och 2019 borde inte SF behöva mer än ytterligare en tvåårsperiod för att jobba med övergripande strukturfrågor som sedan behöver följas upp med resursförstärkningar hos IF. Därmed anser översynen att relationen mellan centrala pengar till SF för barn och ungdomsverksamhet och föreningspengar över tid ska förändras så att föreningsdelen succesivt ökar.

I likhet med barn och ungdom är även elitverksamhet en kärnverksamhet i nästan alla SF. Rätt använd ger den incitament för att utveckla idrotten via exempelvis elitidrottsevenemang och nya träningsmetoder. Den inspirerar, engagerar och skapar även förebilder i de fall där verksamheten sköts på ett schysst och sunt sätt. Elitidrotten har dock en mycket kortare bidragshistorik, åtminstone avseende RF:s bidragsgivning och riktade stöd till området. Elitidrotten bör därmed fortsätta ges stöd.

Utöver dessa två kärnverksamheter blickar strategi 2025 mot Idrott hela livet och inkludering på ett helt annat sätt än tidigare. Det föranleder översynen dels utifrån handlingsplanen för Parasport föreslå ett nytt verksamhetsområde, inkludering av funktionsnedsatta, dels att vuxenidrott också särskiljs som ett eget verksamhetsområde inom ramen för stödet. För överskådlig framtid kommer anser översynen dock att barn- och ungdomsidrotten är det mest prioriterade området.

Tidigare har det konstaterats att andel projektstöd inte bör öka, utan snarare minska till förmån för övriga stödtyper. Det innebär dock inte att de ska försvinna helt. Olika former av projektstöd bör på ett eller annat sätt bibehållas då det ger RS möjligheter att utifrån idrottsrörelsens övergripande mål peka på de mest fokuserade områdena där utvecklingen måste ske. Här ryms bland annat jämställdhetsprojekt för att nå de kvantitativa jämställdhetsmålen och därmed

Sid 50/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

fullgöra stadgekraven till 2021.

I resonemanget kring samordningen av elitidrotten med SOK och SPK har det även konstaterats att det även framgent bör finnas möjlighet att söka projektstöd för landslagsverksamheten då utvecklingsprojekt som annars inte genomförs bör kunna finansieras denna väg.

Två befintliga stöd i övrigt som har bäring mot strategin och åtminstone initialt bör fortsätta verka är det internationella stimulansstödet och stödet till ansökningar för internationella idrottsevenemang. Slutligen finns det anledningar att bibehålla någon form av övergångsstöd när SF övertar paraidrotter från Parasportförbundet. Det har visat sig nödvändigt att ge SF möjlighet till anpassning vid övertagande av verksamhet. Den bärande iden är att projektstödens ändamål utifrån aktuella verksamhetsinriktningar kan och ska förändras för att vara aktuella och att det är RS som ska fatta dessa beslut med tvååriga mellanrum.

För att det ekonomiska stödsystemet totalt sett ska präglas av långsiktighet och förutsägbarhet är det viktig att de allra flesta stödformer har ett långsiktigt perspektiv. I det långsiktiga perspektivet ingår att SF arbetar med förbundsutvecklingsplaner som beskriver förbundets verksamhet, fokusområden och prioriteringar i stort. Detta inte minst eftersom ett nytt bidragssystem i enlighet med direktivet har som syfte att optimera användningen av idrottsrörelsens resurser för att nå målen 2025. Det blir då än viktigare att förstå hur SF resonerar kring deras bidrag till strategiarbetet. En sådan plan föreslås därmed vara ett grundläggande villkor för att kunna ta del av det ekonomiska stödet.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • Villkoren för medlemskap och ekonomiskt stöd ska skilja sig åt • Det ekonomiska stödet innehåller mer långtgående villkor än medlemskapet. • Ett organisationsstöd ska införas där minsta bidragssumman ska göra att SF som uppfyller villkoren för stödet kan efterleva RF:s stadgar. • Organisationsstödet ska premiera förflyttning mot större organisatoriska enheter. • SF som inte uppfyller SF:s åligganden enligt 11 kap 4§ ska inte erhålla något ekonomiskt stöd.

Sid 51/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• Tydligare uppföljning ska genomföras avseende SF:s åliggande enligt 11 kap 4§. • Fyra olika verksamhetsstöd ska införas för följande områden; Elitidrott, barn- och ungdomsidrott, vuxenidrott och paraidrott. • Verksamhetsstödet ska växa på bekostnad av organisationsstödet. • Inom ramen för stödet till barn- och ungdomsidrott ska det fortsatt ges pengar för ”strukturomvandling” 2020 - 2021. • SF ska ha möjlighet att söka projektstöd med tvåårsintervaller där RS med ett tvåårsperspektiv beslutar om vilka inriktningar som ska premieras i förhållande till Strategi 2025 och aktuella verksamhetsinriktningar. • En förutsättning för ekonomiskt stöd är att SF ska presentera en plan för sin verksamhet.

Stöd till DF

DF är RF:s regionala organisation och ska i huvudsak genom sitt basuppdrag verka för att lokalt och regionalt genomföra den verksamhet som RF-stämman beslutar om. För detta krävs det självfallet stöd. Historiskt sett har synen på DF bidragsmässigt varit densamma som för SF. D v s de blir ”konkurrenter” om samma medel och olika typer av nyckeltal har använts för att ställa organisationerna emot varandra. Detta lär på ett sätt fortsätta framgent då resurserna är ändliga. Översynen anser dock att RS i högre grad än tidigare ska värdera var någonstans i landet som vissa insatser ska bedrivas och finansieras. Detta för att komma närmare ambitionen att varje förening oavsett hemort ska kunna erbjudas samma stöd och support. Väl medveten om att distrikten opererar i klart skiftande finansiella strukturer då RF-anslaget i de flesta distrikt inte står för merparten av intäkterna måste stöden från RF ta hänsyn till detta och ge likartade förutsättningar. Det kan handla om att säkerställa att det finns visst stöd, expertfunktioner, i alla delar av landet genom att regionalisera vissa uppgifter och funktioner som bekostas av centrala resurser. I sådana fall ett verksamhetsstöd som pekas ut av RS i dialog med berörda DF. Det kan även handla om att RS indikerar särskilda geografiska områden och tillstöter extra medel.

DF:s serviceuppgift generellt och specifikt avseende strategi 2025 måste i högre grad markeras genom det ekonomiska stöd som ges. Inom ramen för strategi 2025

Sid 52/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

finner översynen att det organisationsstöd som DF erhåller ska bidra till att ”Idrotten gör Sverige starkare”. Det intressepolitiska arbetet på lokal nivå, inte minst kopplat till ekonomiskt stöd från kommuner och landsting är avgörande för den framtida idrotten. Avseende verksamhetsstödet bör DF ha stöd för de utvecklingsresor som direkt bidrar till de strategiska områdena. Då utvecklingsresorna inte med säkerhet är relevanta för hela strategiperioden menar översynen att RS, i likhet med hanteringen av SF:s projektstöd, avgör vilka områden som DF erhåller stöd för i ett tvåårsperspektiv.

Slutligen är det inte rimligt likt tidigare beskrivet att DF söker projektstöd hos RF utan snarare fördelas det verksamhetsstöd till de områden som anses bidra till Strategi 2025 där RS prioriterar insatser.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • DF ska erhålla ett organisationsstöd som tillsammans med regionala ersättningar möjliggör att basuppdraget kan hanteras likartat. • Verksamhetsstöd ska ges till DF för att understödja SF:s och IF:s arbete med strategi 2025 fram till 2025 där RS beslutar i tvåårsintervaller. • Ett regionalt verksamhetsstöd till DF ska införas där RS på ett tvåårsperspektiv gör bedömningar om vilka funktioner som ska bekostas centralt.

Stöd till SOK och SPK

Fram till 2011 så hade SOK och SPK egna anslagsposter i regleringsbrevet där RF enbart transfererade pengar vidare till de bägge organisationerna utifrån vad posterna sa. För 2010, senaste året med egna anslagsposter, värderade staten att det svenska deltagandet i OS respektive Paralympics skulle stöttas med 23 MSEK respektive 6 MSEK. I SOK:s fall ingick det förutom förberedelser och deltagande bidrag för administration som under merparten av 2000-talet uppgick till 3 MSEK enligt regleringsbrevet. Efter 2011 bakades anslagsposten in i den betydligt större anslagspost nio, verksamhet av gemensam natur, där RF har möjlighet att själva bestämma fördelning till olika ändamål. Viss styrning förekommer dock i texten till anslagsposten som markerar några områden som förtjänar statens stöd, däribland det olympiska och paralympiska uppdraget. Allt sedan dess har RS haft uppdraget att bestämma storleken på stödet till SOK och SPK. Storleken på stödet sedan 2005

Sid 53/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

syns i diagram 3.

Diagram 3 Stöd till Sveriges Olympiska kommitté och Sveriges Paralympiska kommitté för att genomföra och delta på OS och Paralympics.

Diagrammet visar att detta stöd över tid ökat, men motsvarar ändå inte de bägge organisationernas äskanden som de senaste åren alltid uppgått till ett större belopp än RS avsatt i budgeten. Då bland annat stödet till SF avseende landslagsverksamhet inte ökat sedan den samlade elitsatsningen infördes anser översynen även att detta stöd måste granskas. Inte för att begränsa stödets storlek, om det inte visar sig nödvändigt, utan för att ställa det i relation till övrig verksamhet. Det handlar i slutändan om att skapa en samsyn om vilka resurser som ska bekostas av vilka medel.

I tidigare avsnitt har det angetts att Parasportförbundet bör erhålla en uppdragsersättning för det paralympiska uppdraget. I det avsnittet är det dock inte preciserat för vad som Parasportförbundet ska erhålla pengar för. Samma sak gäller för SOK och det olympiska uppdraget även om en föreslagen princip lyder ”SOK kan erhålla organisationsstöd och uppdragsersättning”. Översynen, likt ovan nämnt, menar att RS tillsammans med berörda organisationer, vilket inkluderar SF, måste överenskomma om var OS respektive det paralympiska uppdraget börjar och slutar. Det är idag svårt att veta för SF hur det specifika mästerskapet finansieras i förhållande till andra mästerskap. Att deltagande omfattas av statligt stöd anser översynen är glasklart. Även viss administration och organisations krävs för uppdraget, men var någonstans går gränsen? Översynen menar här att ett första

Sid 54/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

steg för att bringa klarhet i detta är att använda sig av en skriftlig överenskommelse, som sträcker sig bortom det budgetäskande som sker idag, där det olympiska och paralympiska uppdraget beskrivs och där RF, SOK, SPK och SF är överens.

Idag finns det redan en modell som utgår ifrån äskanden och redovisningar från SOK och SPK där RS tar årliga beslut om stödets storlek. Preciseringen av vilka delar som bekostas har blivit mycket tydligare de senaste åren och rapporteringskrav27 och arbetsordning28 har förfinats åtskilligt genom RS-beslut. Översynen anser emellertid att denna modell kan förfinas ytterligare och att SF i högre grad än idag känner till modellen. Det är angeläget att SF är trygga med RS fördelning av resurser och att SF vet exakt vilka kostnader som de ”slipper” i och med deltagandet i de olympiska och paralympiska spelen. Översynens förslag är att denna fråga hanteras inom ramen för det samordnade elitstödet för att hitta formerna för en tydligare uppdragsersättning. Utöver detta anser översynen att SOK i likhet med RF:s medlemsförbund, där Parasportförbundet är ett av dem, kan erhålla ett organisationsstöd för att upprätthålla den olympiska demokratin.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • RS ska via arbetet i det samordnade elitstödet avtala om en transparent modell för uppdragsersättning till SOK och SPK för perioden 2020 - 2025.

Stöd till fleridrottsförbund

I likhet med Parasportförbundet har övriga fleridrottsförbund inom ramen för SF- stödets kompensationsstöd som ser olika ut och därmed också en viss särställning i nuvarande stödsystem. Fleridrottsförbunden definieras här utifrån tidigare anslutningsutredningar som pekar ut fem fleridrottsförbund utifrån att de inte ”äger” någon egen idrott utan genomför aktiviteter för särskilt utpekade målgrupper. Parasportförbundet har i tidigare avsnitt getts en särställning enligt översynen utifrån handlingsplanen. Beträffande övriga fleridrottsförbund är inte deras särskilda beslut kopplade till specifika handlingsplaner eller beslut på

27 RS 2012-11-09 Rapporteringskrav för SOK och SPK/SHIF 28 RS 2017-11-28—29 Ekonomiskt anslag till OS och Paralympics

Sid 55/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

stämman. Stämman har visserligen uttalat att fleridrottsförbunden har en annan organisationslogik och därmed bör kompenseras, men inte på vilket sätt och hur mycket. Denna del ifrågasätter översynen som anser att samtliga fleridrottsförbund absolut kan jämföras med övriga SF även om de är inriktade på särskilda målgrupper. Beträffande Akademiska idrottsförbundet, Dövidrottsförbundet och Skolidrottsförbundet ser inte heller översynen en direkt anledning till att fortsätta kompensera dessa förbund.

Då översynen föreslår att kopplingen i SF-stödet till landslagsstödet tas bort finns inte incitamentet att kompensera dessa SF för uteblivna möjligheter att konkurrera i elitstödsparametern. Det nya stödsystemet har isolerade stödformer och då kan dessa SF konkurrera med övriga SF. Dövidrottsförbundet som enligt tidigare beslut får kompensation för Deaflympics bör inte heller kompenseras i den allmänna modellen. Snarare är det den samordnade elitsatsningen som måste bestämma om Deaflympics är en tävling som uppfyller kriterierna enligt deras förmenande och i sådana fall ska rendera stöd. Det går här att argumentera för att andra större internationella evenemang såsom World Games och Universiaden inte har ett särskilt stöd.

Beträffande Korpen som även erhållit kompensation för uteblivet elitstöd är situationen något annorlunda. Dels att beslutet från RS att kompensera Korpen innehåller både restriktioner för Korpen som organisation, dels ett visst uppdrag för hela idrottsrörelsens räkning. Uppdraget är idag otydligt formulerat och inte speciellt känt. Dessutom har Korpen till skillnad från alla andra SF ett stort antal s k nationella organisationer som bedriver idrott anknutna till sig. Vilket har varit ett bärande argument genom åren för Korpens förhållandevis höga statsstöd. Översynen menar att en organisation som Korpen kan göra stor nytta i det pågående strategiarbetet om Korpen verkligen arbetar med att, likt bilaga 3 beskriver ”att ta ansvar för att stimulera utveckling av bredd- och motionsidrott samt initiera samverkan och överenskommelser med andra SF” samt ”ta ansvar för att initiera samverkan och överenskommelser med andra SF kring företagsidrotten”.

Av flera skäl, inte minst transparens gentemot övriga SF, måste detta stödet till Korpen regleras varvid översynen menar att även här kan uppdragsersättning tillämpas. För Korpen är ett SF som kan vara en direkt konkurrent till många andra

Sid 56/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

SF, men också ett komplement till många SF vars utövare kan finna en många gånger mer kravlös och enklare form av idrott i Korpen än det SF som äger ”idrotten”. För att korpen ska få ta del av ett särskilt stöd måste det avtalas fram och följas upp kontinuerligt. Korpen kan även likt övriga SF erhålla stöd via stödsystemet i övrigt.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • Korpen ska erhålla en uppdragsersättning där RS beslutar i tvåårsintervaller.

Kriterier och Parametrar

Ett stödsystem består normalt sett av villkor, krav för att erhålla stödet, uppföljning, krav för att bibehålla stödet och redovisa utfall och däremellan kriterier/parametrar som bestämmer på vilket sätt stödet ska fördelas och till vad. Exempel på detta finns redan i nuvarande stödsystem där SF-stödet villkoras till de som är medlemmar, att stödet bibehålls om SF redovisar officiell SF-statistisk och i övrigt följer stadgarna och slutligen bestäms stödets storlek av beräkningsparametrar (LOK-stöd, aktiv i idrott m.fl.). I denna översyn kommer inte dessa element behandlas i detalj förutom i enstaka fall. Verksamhetsstödet till IF är ett sådant exempel där översynen redan nu anser att delar av stödet ska kanaliseras till specifik målgrupp som är ungdomar (13 år och äldre). I övrigt anser översynen att det är RS som ska bestämma exakta kriterier för ansökan och parametrar för beräkning utifrån de beslutade ramarna och principerna. Detsamma gäller krav på redovisning som delvis var ett sätt att urskilja de olika bidragstyperna, men behandlas huvudsakligen i kapitel 12 som handlar om RS fortsatta arbete.

Avseende beräkningsparametrar är situationen något annorlunda, även om de inte heller kommer att beskrivas i detalj. För en av de främsta anledningarna till att genomföra en översyn av stödformer var just beräkningsparametrarna. För i takt med att statsanslaget vuxit och att fler stödformer inrättats och tagits beslut om vid olika tidpunkter och utifrån olika premisser har de också vävts samman avseende beräkningsparametrar. Det tydligaste exemplet är Idrotttslyftet, f d Handslaget, som i sin linda kommunicerades delvis som ett förstärkt SF-stöd och DF-stöd för att då blidka kritiken mot att anslagen inte höjdes. Varken SF- eller DF-stödet hade inte räknats upp på flera år och plötsligt ökade anslaget från staten, om än inte helt fria

Sid 57/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

pengar utan ändamålsstyrda. Det gjorde att en naturlig parameter att använda som en av beräkningsparametrarna även i Handslaget och sedermera Idrottslyftet var de redan befintliga organisationsstöden. Högt SF/DF stöd gav således högre Idrottslyft och lågt SF/DF-stöd gav lägre Idrottslyft. Översynen anser att det absolut kan finnas viss korrelation, men parametern kan knappast sägas vara speciellt nära anknutet till Idrottslyftets syfte och måluppfyllelse. Framförallt hos SF där SF-stödet idag har landslagsresultat som påverkar fördelningen till barn och ungdomsidrotten. Snarare har det historiskt sett varit ett bekvämt sätt att fördela pengar på då parametern redan fanns på plats och accepterades av SF på stämman. Detta kan dock inte vara ett framtida val om det ekonomiska systemet ska präglas av styrning till rätt ändamål.

Översynen anser vidare att parametrar som används för att beräkna stöd bör vara tillförlitliga och vara parametrar som beskriver det område som stöden är avsett för. Om stödet ska gå till barnidrotten bör parametrar som handlar om barn ingå, om stödet ska gå till landslagsverksamheten bör parametrar innehållande landslagsverksamheten ingå och kraftigt dominera parametersättningen. För att ta ett tydligt exempel bör inte LOK-stödets utfall i form av erhållna pengar nyttjas som en parameter för att fördela pengar till SF avseende barn- och ungdomsverksamheten. Däremot kan antalet deltagare eller antal aktiviteter användas då det är ett mått på aktivitet och inte per definition ett ekonomiskt utfall. I vissa fall kan närbesläktade parametrar (indikatorer) användas för att beskriva området om det saknas direkt relaterade parametrar. Exempelvis så skulle antalet föreningar kunna användas för att fördela ett stöd till SF avseende vuxenidrotten även om det inte är helt fastställt om samtliga föreningar de facto huserar vuxenidrottsverksamhet. Det bör rimligtvis indikera att ju fler IF ett SF har, desto fler IF med vuxenverksamhet har SF:et med undantag för Skolidrottsförbundet som inte har verksamhet för denna målgrupp.

Översynen menar även att det är viktigt att RS hittar en balans i stödsystemet och lägger tonvikten på lättförståeliga parametrar för att beräkna huvuddelen av stöden, men också öppnar upp möjligheten att vara framåtsyftande i sin fördelning. Projektstöden är definitionsmässigt framåtriktade och handlar om att förändra ett nuläge till ett utvecklat bättre läge, men även delar av verksamhetsstödet bör ha med fördelning som delvis bygger på inkomna planer. Framförallt i de verksamhetsområden där det är svårt att hitta relevanta mätetal och jämföra SF

Sid 58/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

och DF med varandra. För SF skulle paraidrotten kunna vara ett sådant område där det inte finns ett gemensamt verksamhetssystem som kan utläsa hur många idrottare med funktionsnedsättning som finns i de respektive förbunden. I sådana fall är det mer relevant att använda ett annan, mindre matematiskt, angreppssätt för att möjliggöra fördelningen av pengar. För DF behövs sannolikt en mix av parametrar och bedömning nyttjas för att fördela pengar till DF:s arbete med strategi 2025.

Beträffande ekonomiskt utfall anser även översynen att det inte blir mer ”rättvist” för mottagande organisationer bara för att beräkningen skett ner på exakta kronor och ören. I stöd som fördelas per aktivitet kan det finnas en poäng i att varje aktivitet och/eller deltagare ger en viss summa pengar, men när det handlar om stöd till SF, DF och SOK bör det jobbas med större tal och mindre exakthet. Landslagsstödet, etableringsstödet, stödet till rörelsesatsningen och de allra flesta projektstöd fördelar i princip utifrån närmaste 10 000-krona och avrundar stödet. Detta föreslås gälla över hela linjen.

Principen om avrundning bör även användas för SF och DF avseende beräkningsparametrar. Innebörden är att det, enligt översynen, inte är stor skillnad på exempelvis ett SF som har 10 275 aktiv i idrott eller 11 273 aktiv i idrott. De olika förbunden har sannolikt ungefär samma arbete framför sig när de ligger nära varandra avseende parametrar för stöden. Snarare är det olika poängskalor, likt i nuvarande landslagsstöd, som bör nyttjas även för resterande stöd. Detta för att också markera att det inte finns en exakthet i ett fördelningssystem utan det bygger på att hitta jämförbarhet mellan organisationer och hitta en bra fördelning däremellan. En exakthet i parametern lurar oss att tro att det är stora skillnader mellan förbund som likväl kan ligga nära varandra verksamhetsmässigt. Det ökar även förutsägbarheten.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • Inga stöd ska utgöra en parameter i ett annat stöd. • I de fall som beräkningsparametrar används ska parametrar som direkt kan hänföras till stödets ändamål dominera utfallet. • Delar av verksamhetsstödet ska fördelas utifrån framåtsyftande parametrar (exempelvis planer) • Ekonomiskt stöd till SF, DF och SOK ska alltid beräknas i jämna 10 000 kr

Sid 59/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• I de fall som beräkningsparametrar används ska intervall användas före exakta tal.

Införande av nytt system

Ett nytt system är tänkt att sjösättas 2020 och därefter verka till och med 2025 enligt de regelverk som RS omgående beslutar om efter stämman 2019. Om systemet visar sig fungera tillfredsställande och ge den avsedda effekten bör det även permanentas efter 2025. Oavsett tidsperiod behöver även systemet trimmas in för att ge stödmottagarna möjlighet att ställa om sin verksamhet och anpassa sig till en ny fördelning. Framförallt för SF, där det statliga stödet utgör ofta utgör en betydande del av SF:s omsättning, kan ett nytt system få stora konsekvenser. Diagrammet nedan visar relationen mellan omsättning och andel av omsättningen som utgörs av andra intäkter än statligt stöd. Fotbollförbundet är exkluderat i diagrammet då de har närmare fyra gånger så hög omsättning som närmaste SF och diagrammet blir svårtolkat. Fotbollförbundet är dock en av få SF där övriga intäktskällor står för en övervägande majoritet av förbundets intäkter. Som synes står de statliga stöden ofta för en betydande del av förbundens intäkter. Över tid består ungefär 1/3 av förbundens samlade intäkter av statligt stöd och ca 30 SF får mer än hälften av sina intäkter från RF.

Diagram 4 Relation mellan SF omsättning och andel som finansieras av andra intäktskällor än statligt stöd. Y-axeln visar i % hur stor andel av förbundets verksamhet som finansieras ”själv” och x-axeln visar hur stor omsättning SF har.

Sid 60/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Även för DF och IF är självklart det statliga stödet viktigt även om det generellt sett är av mindre betydelse än för SF. För en medelförening utgör det statliga stödet i form av LOK-stöd och Idrottslyft ungefär 12 % enligt United Minds29. Översynen anser här att IF:s verksamhetsstöd som nu och även framgent bör präglas av aktivitetsgrad klarar av en omställning från ett system till ett annat över dagen. Eftersom föreningens verksamhet av hävd varierar mellan åren är IF tämligen vana att hantera varierande bidragsströmmar. Därmed föreslår översynen ingen särskild övergångsperiod för stödet som fördelas till IF. Om RS preliminära beräkningar inför eventuella förändringar skulle påverka LOK-stödet kraftigt bör dock RS överväga att införa en övergångsperiod. För DF däremot bör ungefär samma system som för SF användas. Inte minst eftersom stödet till SF och DF ofta omvandlats i personella resurser där eventuella förändringar kräver omställningstid.

Då översynen anser att det ekonomiska stödet ska beräknas i tvåårscykler bör även övergångsperioden följa detta. Självfallet med reservation för utfallet av regleringsbrevet och att RS enbart kan garantera stöd ett år i taget. Tidigare övergångsperioder har ofta varit treåriga, jämför nya SF-stödets införande 2012 – 2014, och då har ofta ett nytt system fasats in parallellt med att ett gammalt kvarstått under perioden. Denna ordning menar översynen komplicerar enbart övergången då det blir svårt att hålla två system igång samtidigt. Framförallt då antalet stödformer är många fler än när tidigare beslut fattades. Tvärtom behövs det klara och tydliga övergångsregler som efter 2021 inte längre existerar då det enbart är det nya systemet som gäller. Inriktningen är därför att säkra upp viss finansiering för de SF som uppfyller villkoren för organisationsstöd och för samtliga DF. Med utgångspunkt ifrån det matematiska SF-stödet, DF-stödet samt Idrottslyftet ges organisationerna en viss trygghet för 2020 och 2021. Övriga nuvarande stöd omfattas inte av ”garantin” då flertalet är projektstöd som definitionsmässigt inte är säkra pengar och landslagsstödet behandlas i detalj av beredningsgruppen för det samordnade elitstödet. Därefter gäller det nya systemet fullt ut.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT

29 http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statistik/2017-idrotten-i- siffror---rf.pdf sid 11

Sid 61/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• SF som uppfyller villkoren för organisationsstöd ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande matematiska SF-stöd 2020 samt minst 80 % 2021. • SF som uppfyller villkoren för verksamhetsstöd för barn- och ungdomsidrott ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande beräknade utvecklingsstöd för Idrottslyftet 2020 samt minst 80 % 2021 • DF ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande DF-stöd 2020 samt minst 80 % 2021. • DF ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande beräknade utvecklingsstöd för Idrottslyftet 2020 samt minst 80 % 2021. • Från 2022 ska det ekonomiska stödsystemet gälla fullt ut.

Förändrade ekonomiska villkor

Översynen har tidigare beskrivit RF:s anslag för 2018 och refererat till denna summa i sitt arbete. Utifrån den ramen fördelas 1 592 108 000 kr i stöd 2018. 2019 års nivå är än så länge preliminär, men om inget särskilt inträffar är summan intakt. Med utgångspunkt ifrån den nivån är det betydelsefullt för RS:s årliga bidragsbeslut att reglera på vilket sätt stödens penganivå får fluktuera mellan åren. Då RS fattar tvååriga beslut handlar detta avsnitt om förändringar mellan år ett och år två. För annars ska RS ha rätten, att ändra nivån på stödet för nästkommande tvåårsperiod. Troligen kommer detta mest påverka projektstöden som enligt det nya systemet kan vara utbytbara i större utsträckning.

Då RS ska ta ansvar för RF:s ekonomi är det viktigt att RS har det mandatet. Exempelvis om ett framtida organisationsstöd till SF omfattar 200 MSEK 2020 och anslaget från staten minskar kan organisationsstödet som mest minska till 190 MSEK 2021.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • Vid höjt anslag ska RS besluta om hur detta anslag ska fördelas med inskränkningen att ingen stödform kan minska i kronor och ören. • Vid sänkt anslag ska RS besluta om hur detta anslag ska fördelas med inskränkningen att ingen stödform kan minskas med mer än 5 % såtillvida inte anslaget minskar med större procentandel.

Sid 62/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Efter 2025

Grundidén är att de ramar och principer som etablerats och beslutats om vid stämman 2019 ska få leva vidare. Självklart inte oreflekterat utan idén är att stämman 2025, efter genomförd utvärdering, beslutar om ramar och principer en gång till. Översynens bedömning är att de ramar och principer som gäller för perioden 2020 – 2025 mest sannolikt kan leva vidare om inget dramatiskt inträffar.

ÖVERSYNEN FÖRESLÅR ATT • RS ska kontinuerligt tillsammans med SF och DF se över ramar och principer för det ekonomiska stödet under kommande 6års-period. • RS ska föreslå uppdaterade ramar och principer för perioden 2026 – 2031 vid stämman 2025

Sid 63/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

10 Ramar och principer

RS ansvar - RS ska ges frihet att utforma regelverk för stödformerna utifrån de av stämman beslutade ramar och principer för stödsystemet. (RS fördelar allt stöd.) Övergripande ramar och principer - Samtliga stöd som existerar eller införs ska alltid benämnas i enlighet med den statliga bidragsgivningens terminologi. - Stöden ska bygga på långsiktighet gällande syfte med stöden, regelverk och nivåer. - Stödens syfte ska vara enkla att förstå. - Utfallet av fördelningen ska vara enkelt att förstå. - Alla nya stöd som införs av RF ska automatiskt fasas in med samma principer om inte regleringsbrevet säger annorlunda. - Projektstöden ska utgöra en mindre del av det totala stödet och inte överskrida 2018 års andelsnivå. - Verksamhetsstöd och projektstöd ska villkoras för användandet i enlighet med stödens ändamål. Styrning - RS ska fatta tvååriga beslut om stöden till och med 2025. - Regelverket för stöden ska bekräftas vartannat år av RS. - RS ska, inför varje tvåårigt beslut, tillsammans med SF och DF utvärdera regelverk, ramar och principer. - Riksidrottsmötet 2025 ska, oavsett typ av utvärdering av stödformerna och resultat av densamma, behandla de ramar och principer om ekonomiskt stöd som beslutades 2019. Organisationer som erhåller stöd - SF kan erhålla organisations-, verksamhets- och projektstöd - DF ska erhålla organisations- och kan erhålla verksamhetsstöd. - IF kan erhålla verksamhets- och projektstöd oberoende om dess SF erhåller stöd inom samma område. - SF som genomför uppdrag för hela eller stora delar av idrottsrörelsen kan beviljas uppdragsersättning. - DF som genomför uppdrag som spänner över fler DF kan få ett ökat anslag via omfördelning av det totala distriktsstödet. - SOK ska erhålla organisationsstöd samt uppdragsersättning. Jämställdhet - SF ska ges möjlighet för 2020 - 2021 att söka projektstöd för jämställdhetsarbete. - Efter 2021 ska de SF som inte uppfyller de stadgemässiga kraven på representativitet förlora hela sitt ekonomiska stöd. - Stöd som direkt kan appliceras på individ ska villkoras lika till bägge könen alternativt fördelas merparten till det kön med sämst förutsättningar. - RS ska genomföra jämställdhetsanalyser av befintliga och nya stödformer. - SF ska vid projektansökningar analysera sin planerade projektidé utifrån kön och jämställdhet. Paraidrott - Möjligheten ska finnas till särskilt projektstöd (övergångsstöd) för SF som övertar paraidrott från Parasportförbundet. - SF som organiserar paraidrott ska ges möjlighet att få verksamhetsstöd för detta.

Sid 64/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

- Verksamhetsstödet oavsett bidragsmottagare ska ta hänsyn till Paraidrottens särskilda utmaningar. - Parasportförbundet ska ges en särställning i det ekonomiska stödsystemet som omprövas vartannat år av RS allt eftersom handlingsplanen för Paraidrott utvecklas. - RS tillsammans med Parasportförbundet ska utreda kompetenscentrumets hemvist. Stöd till IF - Alla IF som har dokumenterad barn – och ungdomsverksamhet, oavsett aktivitetsform, ska ges möjlighet att erhålla stöd. - Ungdomsidrotten ska ges ett högre stöd än barnidrotten. - Fler individer som idrottar ska bli viktigare än antalet aktiviteter som genomförs. - Ett riktat verksamhets- och/eller projektstöd ska införas för att utjämna socioekonomiska klyftor för ökat deltagande i idrottsrörelsen. - IF ska erbjudas möjligheteten att söka projektstöd för att skapa förutsättningar för mer och bättre idrott. Stöd till SF - Villkoren för medlemskap och ekonomiskt stöd ska skilja sig åt - Det ekonomiska stödet innehåller mer långtgående villkor än medlemskapet. - Ett organisationsstöd ska införas där minsta bidragssumman ska göra att SF som uppfyller villkoren för stödet kan efterleva RF:s stadgar. - Organisationsstödet ska premiera förflyttning mot större organisatoriska enheter. - SF som inte uppfyller SF:s åligganden enligt 11 kap 4§ ska inte erhålla något ekonomiskt stöd. - Tydligare uppföljning ska genomföras avseende SF:s åliggande enligt 11 kap 4§. - Fyra olika verksamhetsstöd ska införas för följande områden; Elitidrott, barn- och ungdomsidrott, vuxenidrott och paraidrott. - Verksamhetsstödet ska växa på bekostnad av organisationsstödet. - Inom ramen för stödet till barn- och ungdomsidrott ska det fortsatt ges pengar för ”strukturomvandling” 2020 - 2021. - SF ska ha möjlighet att söka projektstöd med tvåårsintervaller där RS med ett tvåårsperspektiv beslutar om vilka inriktningar som ska premieras i förhållande till Strategi 2025 och aktuella verksamhetsinriktningar. - En förutsättning för ekonomiskt stöd är att SF ska presentera en plan för sin verksamhet. Stöd till DF - DF ska erhålla ett organisationsstöd som tillsammans med regionala ersättningar möjliggör att basuppdraget kan hanteras likartat. - Verksamhetsstöd ska ges till DF för att understödja SF:s och IF:s arbete med strategi 2025 fram till 2025 där RS beslutar i tvåårsintervaller. - Ett regionalt verksamhetsstöd till DF ska införas där RS på ett tvåårsperspektiv gör bedömningar om vilka funktioner som ska bekostas centralt. Stöd till SOK och SPK - RS ska via arbetet i det samordnade elitstödet avtala om en transparent modell för uppdragsersättning till SOK och SPK för perioden 2020 - 2025. Stöd till fleridrottsförbund - Korpen ska erhålla en uppdragsersättning där RS beslutar i tvåårsintervaller. Kriterier och Parametrar - Inga stöd ska utgöra en parameter i ett annat stöd.

Sid 65/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

- I de fall som beräkningsparametrar används ska parametrar som direkt kan hänföras till stödets ändamål dominera utfallet. - Delar av verksamhetsstödet ska fördelas utifrån framåtsyftande parametrar (exempelvis planer) - Ekonomiskt stöd till SF, DF och SOK ska alltid beräknas i jämna 10 000 kr - I de fall som beräkningsparametrar används ska intervall användas före exakta tal. Införande av nytt system - SF som uppfyller villkoren för organisationsstöd ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande matematiska SF-stöd 2020 samt minst 80 % 2021. - SF som uppfyller villkoren för verksamhetsstöd för barn- och ungdomsidrott ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande beräknade utvecklingsstöd för Idrottslyftet 2020 samt minst 80 % 2021 - DF ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande DF-stöd 2020 samt minst 80 % 2021. - DF ska erhålla minst 90 % av sitt nuvarande beräknade utvecklingsstöd för Idrottslyftet 2020 samt minst 80 % 2021. - Från 2022 ska det ekonomiska stödsystemet gälla fullt ut. Förändrade ekonomiska villkor - Vid höjt anslag ska RS besluta om hur detta anslag ska fördelas med inskränkningen att ingen stödform kan minska i kronor och ören. - Vid sänkt anslag ska RS besluta om hur detta anslag ska fördelas med inskränkningen att ingen stödform kan minskas med mer än 5 % såtillvida inte anslaget minskar med större procentandel. Efter 2025 - RS ska kontinuerligt tillsammans med SF och DF se över ramar och principer för det ekonomiska stödet under kommande 6års-period. - RS ska föreslå uppdaterade ramar och principer för perioden 2026 – 2031 vid stämman 2025

Sid 66/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

11 Bilder av den ekonomiska stödmodellen

I detta avsnitt visas ett par bilder som relaterar till de förslag som återges. Detta för att visualisera stödmodellen och sammanfatta stödsystemet.

Tabell 4 Vilka organisationer erhåller stöd och vilket typ av stöd

Vilken organisation SF DF IF SOK/SPK får vilket stöd

Organisationsstöd JA JA NEJ JA

Verksamhetsstöd JA JA JA NEJ

Projektstöd JA NEJ JA NEJ

Uppdragsersättning JA, få NEJ NEJ JA

Tabell 5 vilka områden ges stöd

Vilket "område" SF DF IF SOK/SPK ges stöd

SF:s åliggande, Demokratiskt Basverksamhet Organisationsstöd kap 11, 4§ uppdrag

Barn/Unga, Vuxna, Strategi 2025, "LOK-stöd" Verksamhetsstöd Elit, Regionalt stöd Paraidrott

Beslutas av RS "Idrottslyftet" Projektstöd vartannat år

Parasportförbundet = SOK = OS, kompetenscentrum, SPK = Uppdragsersättning Korpen= nationella Paralympics organisationer

Sid 67/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Figur 3 Stöd till IF, DF och SF

Organisationsstöd Verksamhetsstöd Projektstöd Uppdragsersättning

Sid 68/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

12 Fortsatt arbete

Översynen anser att parallellt med att ramar och principer diskuteras och så småningom resulterar i ett tydligt beslut på stämman krävs det ett fortsatt arbete med stödsystemet. En förhoppning som översynen har är att ett nytt system ska kunna tas i bruk redan till verksamhetsåret 2020 vilket kräver ett arbete från flera håll. Det är angeläget att RS senast i september månad, gärna tidigare, kan fatta beslut om bidragsfördelningen för 2020 - 2021. Det innebär att detaljerade regelverk för det nya stödsystemet inkluderat de olika stödformerna måste arbetas fram parallellt med beslutsprocessen om ramar och principer. Därmed utesluter tidsperspektivet att det detaljerade arbetet först börjar när Riksidrottsmötet 2019 är till ända. Det måste påbörjas tidigare.

Översynen föreslår att arbetet startar direkt efter RS-mötet 3 - 4 oktober 2018 och att arbetet involverar SF och DF. I all väsentlighet bör den vägledning30, att ge statligt stöd till civila samhället, som ekonomistyrningsverket gav ut 2015 kunna nyttjas som grund i detta arbete. Det blir även viktigt att dra lärdom av de erfarenheter som Danmarks idrottsförbund haft i sitt övergångsarbete. Följande delar anser översynen direkt ska beaktas i RS fortsatta arbete.

Mål med stödet

Översynen har angett att övergripande är målsättningen en uppfyllelse av idrottsrörelsens gemensamma mål som till 2025 präglas av Strategi 2025. Detta behöver konkretiseras för respektive stödform för att uppnå ökad styrning av resurserna. Det kan handla om att sätta konkreta projektmål för exempelvis jämställdhet eller förtydliga på vilket sätt ett organisationsstöd får användas.

Parametrar

Det ekonomiska utfallet föreslås likt tidigare nämnt domineras av olika mätbara parametrar då detta är en stor del i att göra systemet förutsägbart och transparent.

30 https://www.esv.se:4443/contentassets/5d9d94ca91cb495b874abbdfa1e01c5f/2015-43- att-ge-statligt-stod-till-civila-samhallets-organisationer.pdf

Sid 69/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Då det är flera stödformer som ska inrymmas i ett stödsystem blir det angeläget att behandla stödformerna dels var och en för sig dels samlat för att undvika att stöden bygger på varandra och att den totala bilden stimulerar de övergripande målen. Ett sätt att starta detta arbete är att förutsättningslöst genomföra flera simuleringar där olika parametrar vägs mot varandra. Viktigt att denna del får ta tid i anspråk och inte bara genomförs som en konsekvens av övriga beslut om regelverket

Utveckling av administration/IT-system

Översynen har inte genomfört en direkt analys av hur eventuella ramar och principer skulle påverka nuvarande administrativa system. Principellt ska ramar och principer för ett stödsystem kunna fungera utan att ytterligare utveckling sker avseende det administrativa systemet. Översynen är ju dock medveten om att tillvaron både för RF och bidragsmottagarna underlättas avsevärt om den tekniska utvecklingen sker i samklang med det ekonomiska. Inte minst för att underlätta för likartad inrapportering och möjliggörandet av en bra uppföljning av stöden. RF IT bör således involveras direkt för att framförallt säkerställa att tre funktioner är kompatibla med översynens ramar och principer. Funktionerna är:

• Möjlighet att inhämta och behandla personuppgifter från IF och SF i syfte att använda summerad information (aktiv i idrott, föreningar etc.) som parametrar. • Möjlighet att behandla projektstöd från ansökan till utbetalning oavsett område. • Möjlighet att införa begränsningar (ålder/antal) i inrapportering av aktiviteter.

Plan för införande

Översynen har i förslaget till ramar och principer förutsatt att stödsystemet som helhet är i bruk till verksamhetsåret 2020. Ett sätt att möjliggöra detta är att föreslå att ett visst SF- och DF-stöd ska garanteras för de två första åren innan systemet får full genomslagskraft. Det förutsätter även vilket nämnts ovan att den parallella processen med att skapa regelverk startar omgående. Senast vid RS-mötet i juni 2019 måste RS ges möjlighet att reagera på samtliga stödformers regelverk och se

Sid 70/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

preliminära utfall av stödsystemet. Översynen vill här inte ange en specificerad plan med detaljerade tidpunkter utan anser att det måste vila på RS att avsätta erforderliga resurser för att säkerställa leverans till RS-mötet i juni. Medskicket som översynen vill ge är att avsätta tid för att samråda med SF och DF samt skapa hög involvering av berörda medarbetare på RF-kansliet. Detta gäller i synnerhet initialt för att snabbt kunna rama in de mer komplexa frågorna avseende exakt resursfördelning och uppföljningsinsatser.

Uppföljning av stöden

Uppföljning kan i allmänna ordalag sägas ha ett antal olika syften vilket inte är givna på förhand. För stödsystemet i stort skulle nedanstående syften kunna utgöra en grund.

• Säkerställa att stöden använts korrekt i förhållande till syfte (kontroll) • Undersöka om stöden gett effekt i förhållande till mål och syfte (styrning) • Möjliggöra utveckling av stöden (utveckling)

Därmed inte sagt att uppföljningen behöver se likartad ut för samtliga stödformer. Snarare är det så att uppföljningen behöver anpassa efter stödets karaktär. Likt tidigare nämnt bör ett organisationsstöd inte följas ner på kronor och ören-nivå utan det är den allmänna bilden av SF och DF som får utgöra uppföljningsgrunden. Följer SF stadgar och åligganden bör det rimligtvis betraktas som att organisationsstödet används korrekt i förhållande till syftet. Däremot kan projektstöden följas upp mer exakt avseende både pengar och verksamhet då projektstödet per definition ska innebära förflyttning av verksamhet. Här ger den statliga terminologin vägledning i omfattning på redovisning och därmed uppföljning av olika typer av stöd.

I likhet med övriga delar så ska självklart uppföljningsdelarna diskuteras parallellt. Inte minst eftersom att om uppföljningsinsatserna planeras väl så ger det RS goda förutsättningar att undan för undan utveckla stöden och effekten av desamma.

Det översynen ser framför sig är att stöden generellt sett behöver redovisas och följas upp årligen, med en större insats vartannat år då stöden föreslås vara tvååriga. Beträffande resurser så är det inte översynens ambition att antalet

Sid 71/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

uppföljningsresurser ska öka över tid utan snarare att RF:s kansli jobbar på ett delvis annorlunda sätt. I föreningsstödet finns det redan upparbetade arbetssätt avseende att kontrollera stöd och där handlar det snarast om att förändra vad nuvarande LOK-stödsgrupp fokuserar på. Inom ramen för projektstöden i stort handlar det om att ännu mer tydligt ge uppdrag och mandat åt sakkunniga att följa hela bidragskedjan från ansökan till beslut till uppföljning.

Enheten uppföljning och utvärdering bör designa uppföljningsprocessen och därmed ingå i de konstellationer som diskuterar regelverken för stöden framgent. Vidare är det viktigt enligt översynen att ta in referenser på uppföljningssystem från bidragsmyndigheter såsom MUCF (myndigheten för civilsamhälles – och ungdomsfrågor), Folkhälsomyndigheten, Skolverket och Konsumentverket. Myndigheter som, i likhet med RF, fördelar olika typer av stöd och därmed behöver jobba fokuserat med uppföljningsinsatser.

Sid 72/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

BILAGA 1 - Direktiv för översyn av stödformer i relation till mål 2025

Bakgrund En grundläggande förutsättning för ett effektivt stödsystem för föreningar och förbund, är att idrottsrörelsens självständighet från staten bevaras. Att idrottsrörelsen i hög grad själv får bestämma hur pengarna ska användas ger oss möjlighet att forma verksamheten mot målen 2025. Därför är det viktigt att det offentliga stödet till idrotten även i fortsättningen innehåller få öronmärkningar.

Som en del av RF-stämmans beslut 2015 att ställa sig bakom RS förslag avseende strategi för svensk idrotts framtid ingick att analysera nuvarande stödsystem och beskriva effekter av detsamma. En av utgångspunkterna i detta arbete var, och har varit, att effektiv styrning mot målen även kräver ekonomisk styrning. De intervjuer samt arbetet i stort som genomfördes bekräftar den bilden. Inte minst utifrån det faktum att antalet stöd och stödformer både ökat i antal och i kronor de senaste åren.

Idag fördelar Riksidrottsförbundet på årlig basis följande stöd (siffror inom parantes avser 2017 års fördelning och inkluderar i vissa fall även RF:s administration och hantering av stöden).

• LOK-stöd till IF (600 MSEK) • SF-stöd till SF inkluderat kompensationsstöd, Idrotten Vill- stimulansstöd och ett internationellt stimulansstöd (330 MSEK) • Idrottslyftet till SF, IF och DF/SISU-d, inklusive särskilt anslag till segregerade områden (564 MSEK) • DF-stöd till distriktsförbund inklusive särskilt Gotlandsstöd (32 MSEK) • Landslagsstöd till SF (45 MSEK)

Sid 73/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• Landslagsstöd projekt till SF (26,1 MSEK)

Andra stöd som utredningen skall analysera är stödet från RF via CIE till bids, stödet till SOK och SPK som utgår från RF. Andra stöd som inte omfattas av översynen är stödet till RIG, etableringsstödet till SF, DF och IF, stödet för segregerade områden samt stödet för arbetsmarknadsåtgärder. Detta utifrån att dessa stöd är särskild riktade insatser från regeringen. RS fördelade under 2017 också ett engångsstöd om 10 MSEK som förstärkte stimulansstödet ur idrottslyftets centrala projektmedel. bör vi besluta om de skall beröras eller inte av denna översyn.

Analysen visar att många av dessa stöd korrelerar med varandra och ofta utgör ett stöd därmed grunden för ett annat stöd. I kombination med att antalet stödformer ökat försvårar det för i synnerhet SF att få en överblick och förståelse för hur stöden samverkar och vad som premieras. Samtidigt visar analysen att det inte är givet vilket ändamål som vissa stöd ämnar svara mot.

Parallellt med denna analys har den strategiska planen växt fram och beslutats och i den konstateras att idrotten och idrottsrörelsen står inför en rad utmaningar framöver. Det är dock inte tydligt hur de nuvarande stöden riktas för att stimulera idrottsrörelsen att möta dessa utmaningar. Som en del av detta arbete diskuterades frågor om ekonomiskt stöd på Riksidrottsforum i Falun 2016. Där fick 202 representanter från idrottsrörelsen tycka till om hur angeläget ett mer målstyrt stöd är för svensk idrott i framtiden. På en tiogradig skala med 0 som inte alls angeläget till 10 som mycket angeläget låg snittet på 7,2 vilket indikerar att det finns en majoritet för att åtminstone undersöka saken närmare och se vilka möjligheter som finns. Medskicket var också att SF som arbetar för att nå målen ska premieras ekonomiskt.

Det är viktigt att poängtera är att ett mera målstyrt stöd inte per automatik innebär subjektiva bedömningar som grund för stödens fördelning. Relevanta nyckeltal avseende idrottens storlek och verksamhet ska fortsatt användas där det lämpar sig. Snarare gäller det att hitta system som via kvantitativa och/eller kvalitativa parametrar bäst bedömer respektive mottagares möjligheter att nå givna mål och dessutom utgör incitament för att arbeta i målens riktning. Ett allt mer omfattande stödsystem behöver också i större utsträckning än tidigare kvalitetssäkras via tydliga regelverk och uppföljning för att säkerställa intentionerna med stöden.

Sid 74/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Vidare bör en översyn ha som syfte att optimera användningen av idrottsrörelsens resurser för att nå målen.

RF-stämman beslutade utifrån RS förslag till stämman följande:

att uppdra till RS att genomföra en översyn av samtliga stöd i nära samverkan med SF, och att uppdra till RS att till RF-stämman 2019 återkomma med ett förslag till beslut om ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå.

Syfte Syftet med utredningen är att göra en översyn av samtliga stöd från RF och komma fram till förslag på ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå. Utredningen ska lämnas över till RS/FS som tar arbetet vidare. Arbetsgången i sin helhet framgår i figur 1.

Figur 1: Övergripande arbetsprocess för utredningen fram till RIM 2019

Leverabler Utredningen ska leverera:

• En rapport till RS/FS oktober 2018 • Ett underlag baserat på rapporten som efter beslut av RS/FS tas vidare till Riksidrottsforum 2018

Uppdrag Översynen skall via RS till RF-stämman 2019 återkomma med ett förslag till beslut om ramar och principer för ekonomiskt stöd till IF, distrikt, SF och övriga organisationer på nationell nivå. Översynen ska även se över följande: Mål med stödet, vilka parametrar som stödet

Sid 75/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

skall utgöras av, vad det ställer för krav på utveckling av administration/IT-system, en plan för införandet samt hur uppföljning av stöden skall genomföras och hur ofta. Följande frågor bland annat blir viktiga att svara på: • Hur ska SF, IF och distrikt få stöd till organisation, verksamhet och projekt? • Hur ska stöden skapa förutsättningar för att uppnå mål? Eller ska stöden ges för att organisationen nått olika mål? • Ska några stöd likt nuvarande situation bygga på vilka andra stöd man får? Eller bör stöden snarare utifrån sitt syfte isoleras och beräknas utifrån parametrar som kan hänföras till detta syfte? • Hur ska stöden medverka och stimulera till strukturförändringar? • Är det givet enligt tidigare praxis att samtliga medlemsförbund skall erhålla stöd? I de fall översynen kommer längre än ramar och principer skall respektive stödform karaktäriseras av följande: • Ett tydligt och enkelt regelverk • Förutsägbarhet som möjliggör långsiktig planering • Öppenhet och möjlighet att granska orsak och verkan • En uppdelning baserad på vad som ska stödja organisation, verksamhet respektive projekt

Metod och tidplan Ansvarig från styrelsen leder arbetet och har för sin avstämning en av styrelsen tillsatt referensgrupp utifrån inkomna nomineringar från SF och distrikt. Arbetet på kansliet kommer att ledas av GS som tillsätter ansvarig från ledningsgruppen som har en beredningsgrupp.

Beredningsgruppen på kansliet har till uppgift att arbeta fram underlag och konsekvensanalyser utifrån arbetet. Detta kommer att ske genom tillsättandet av arbetsgrupper för de olika stödformerna och olika faser i översynen.

Förutom referensgruppen så kommer arbetet att ske i nära samverkan med samtliga SF och distrikt dels i form av avstämningar på ordinarie SF- dialoger/distriktsträffar och dels vid behov i form av särskilda SF-träffar för översynen. Översynen kommer att behöva jobba nära flera andra beredningsgrupper och då främst beredningsgruppen för samordning av elitstödet

Sid 76/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

och beredningsgruppen översyn av anslutningsformer.

Förutom att arbete med dialog och träffar med SF och distrikten så kommer arbetet att nyttja enkätundersökningar under arbetets gång.

Övergripande tidplan och hållpunkter Översynen skall vara klar med ett utlåtande till RS den 1/12 2018 för att detta sedan skall hinna gå ut på remiss till SF och distrikt och därefter ett slutligt förslag från styrelsen till RF-stämman under april 2019.

Områden av särskild vikt Att få en tydlig koppling mellan ramar och principer för ekonomiskt stöd och målen för strategi 2025. Det är av särskild vikt att skapa en hög involvering från SF och distrikt i arbetsprocessen samt att den präglas av öppenhet och tillit.

Avgränsningar Översynen skall om möjligt inte lägga förslag till RF-stämman kring enskilda stöds regelverk eller kriterier. RF-stämman skall ta ställning till ramar och principer för ekonomiskt stöd. Nästa steg om regler och anvisningar skall besluta av RS.

SISU:s distriktsstöd har varit föremål för en översyn under 2017 och kommer att beslutas av styrelsen i september 22/9. Därav kommer primärt inte denna del av stödet till distrikten omfattas av översynen. Däremot kan översynens principer eller riktlinjer i det slutliga förslaget komma att påverka en kommande förändring av detta distriktsstöd.

Organisering av arbetet Ansvarig i styrelsen: Tommy Ohlström och Anita Edlund

Referensgrupp: Tommy Ohlström, Ordförande Anita Edlund, RS/FS Patrik Oscarsson, RF/SISU-kansliet Peter Eriksson, Sekreterare Eva Sundmalm, Gymnastik

Sid 77/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

Roger Ödebrink, Smålands idrottsförbund Ola Silvdahl, Triathlonförbundet Eva Bjernudd, Korpen Svenska otionidrottsförbundet Karin Lundgren, Friidrottsförbundet Patrik Modin, Parasportförbundet Anki Ekkvist, Tennisförbundet Gunnar Håkansson, Golfförbundet Virpi Alajarva, Budo och kampsportförbundet Daniel Johnson, Fotbollförbundet Per Westling, Motorcykel och snöskoterförbundet Doris Högne Rydheim, Stockholms idrottsförbund Lena Wallin-Kantzy, Basketförbundet Tomas Engholm, Innebandyförbundet

Ledning och samordning: Patrik Oscarsson, RF/SISU-kansliet

Beredningsgrupp: Patrik Oscarsson, Peter Eriksson, Alexander Simeonidis, Malin Andersson, Lina Wahlgren, Mattias Hjelmberg.

Sid 78/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

BILAGA 2 Sammanfattning av möten

Referensgruppen har haft tio möten under perioden oktober 2017-september 2018. Två SF-dialoger samt en distriktsträff har även nyttjats för att diskutera valda delar av arbetet. Nedan återges en kort sammanfattning av de möten som företagits i referensgruppen samt övriga träffar som ger en uppfattning om vilka delar som diskuterats och problematiserats i översynen.

17 oktober 2017 referensgrupp • Genomgång av befintliga ramar och principer för arbetet och aktuella stöd. Inkluderat statens krav och regler. • Diskussion om vilka bidragstyper som kan relateras till 2025 målsättningar

7 november 2017 referensgrupp • Redovisning av läxa avhandlades följande frågor: Vilka organisationer ska ha bidrag? vilka bidrag ska de ha? Och till vad ska bidraget nyttjas till? • Diskussion kring påstående om det ekonomiska stödet: o Ska samtliga medlemsförbund i RF erhålla ekonomiskt stöd? o Ska SF i sin centrala verksamhet nå RF:s kvantitativa jämställdhetsmål för att överhuvudtaget kunna erhålla ekonomiskt stöd? o Ska det finnas ett LOK -stöd för äldre även om inga nya medel tillförs? o Ska det anslås extra resurser för arbetet med Parasport även om inga nya medel tillförs? o Ska det ekonomiska stödet till SF och DF vara intakt under minst tre år? o Ska SF som arrangerar nationella tävlingar under 13 år eller deltar i internationella tävlingar under 13 år inte erhålla ekonomiskt stöd. o Ska SF som samverkar med andra SF gynnas ekonomiskt? • Diskussion kring storlek av stödet till IF och SF utifrån följande ålders- och målgrupper; barn, ungdom - bredd, ungdom – elitförberedande, vuxna – bredd, vuxna – elit, äldre – bredd, äldre – tävling.

November 2017 SF-dialoger

Sid 79/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• Information om arbetet hittills • Korta reflektioner (JA/NEJ) kring de påståenden som referensgruppen diskuterade 7 november • Diskussion och gradering av följande påståendem o En stor del av det stöd som RF delar ut ska öronmärkas för att nå målen 2025! o SF/DF borde erhålla en större andel av det statliga stödet än IF! o SF/DF borde själva få bestämma över användningen av alla pengarna! o En stor del av stödet ska gå till landslagsverksamhet! • Diskussion kring storlek av stödet till IF och SF utifrån följande ålders- och målgrupper; barn, ungdom - bredd, ungdom – elitförberedande, vuxna – bredd, vuxna – elit, äldre – bredd, äldre – tävling.

4 december 2017 referensgrupp • Redovisning av läxa där uppgiften var att fördela i % hur SF och DF kostnader fördelas på olika verksamhetsområden samt om möjligt hur SF respektive DF-stödet fördelas på samma verksamhetsområden. • Redovisning av vilka möjligheter/skyldigheter RF har att fördela stöd till grupper med särskilda behov med särskilt fokus ekonomisk utsatta. • Diskussion om LOK-stödet med följande frågor: Skall LOK-stödet finnas kvar som stödform? Om så skall det baseras på aktiviteter eller antal deltagare, eller en mix som idag? Om LOK-stödet skall differentieras vilka förslag ser ni då som lämpliga? ålder – kön – geografi – socioekonomi – etc.

17 januari 2018 referensgrupp • Summering av höstens arbete. • Redovisning av läxan där följande frågor ingick o Volym på LOK-stödet till IF totalt sett? o Ålder för LOK-stödet och ev differentiering? o Annan differentiering än ålder? o Beräkningsgrund och kriterier för ett nytt framtida LOK-stöd? • Diskussion om ”spontanidrott” utifrån Skateboardförbundets motion. • Diskussion kring vad ett framtida organisationsstöd till SF ska beräknas utifrån?

Sid 80/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

22 februari 2018 referensgrupp • Redovisning av läxan som hade följande utgångspunkt: Om vi antar att det finns exakt lika mycket pengar imorgon: o Hur mycket ska fördelas som organisationsstöd, verksamhetsstöd och projektstöd? Svara för både DF och SF. o Av dessa pengar hur mycket ska fördelas som elitstöd? Svara enbart för SF. o Av de fördelade elitstödspengarna hur mycket ska fördelas som organisationsstöd till landslag, verksamhetsstöd till landslag och projektstöd till landslag. Svara enbart för SF. • Genomgång av stöd till SF som omfattas av särskilda beslut, fleridrottsförbunden som har kompensationsstöd samt fotbollförbundet som slår i 10 %- taket avseende SF-stödet. • Genomgång av anslutningsutredningen och deras resultat hittills. • Diskussion kring vilka verksamheter som SF bör ha ett verksamhetsstöd för.

14 mars 2018 referensgrupp • Redovisning av läxan som hade följande frågor: o Vilka är de tre mest prioriterade verksamheterna/områdena som alla distrikt ska kunna leverera till era föreningar? o Vilken roll ska distrikten (DF/SISU-d) spela i ett framtida idrottslyft? o Om finansieringen till barn och ungdomsidrotten via Idrottslyftet är intakt (525 MSEK), hur stor andel av dessa pengar ska fördelas direkt till förening (antingen via SF/DF/RF) • Diskussion avseende distriktsstödet; Vad skulle krävas för att SF skall ”lita på” att distriktens fältpersonal utför det utvecklingsarbete som SF vill få till i sina föreningar? Och är de skilda ekonomiska villkoren i distrikten eller den skiftande kompetensen i distrikten det största problemet i dag? • Diskussion kring Idrottslyftet som resulterade i läxan till kommande möte.

April 2018 SF-dialoger (utkast på principer skickades ut innan mötet) • Information om arbetet hittills • Följande principer diskuterades: o Verksamhetsstödet oavsett organisatorisk nivå tar hänsyn till Paraidrottens särskilda utmaningar.

Sid 81/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

o Ett tydligt riktat verksamhets- och/eller projektstöd införs för att utjämna socioekonomiska klyftor för deltagande i idrottsrörelsen. o IF kan erhålla verksamhets- och projektstöd och det även inom områden där SF ej erhåller stöd. o Ett tydligt organisationsstöd, som är lägre än dagens SF-stöd införs, där minsta bidragssumman ska göra att SF som uppfyller villkoren för stödet kan efterleva RF:s stadgar och regler.

2 maj 2018 referensgrupp (utkast på principer skickades ut innan mötet) • Redovisning från SF-dialoger i april (se ovan). • Redovisning av läxan avseende utskickade ramar och principer (ett första råmaterial innehållande ett 25-tal ramar och principer). • Redovisning av läxan avseende Idrottslyftet; Vilken typ av insatser/områden bör föreningsdelen av Idrottslyftet bekosta? Och Vilka villkor ska SF uppfylla för att få ta del av Idrottslyftets utvecklingsstöd? • Diskussion om Idrottslyftet med följande frågor: o Hur mycket får Idrottslyftets administration kosta? Totalt % av stödet. o Vilken roll ska SF ha i ett framtida Idrottslyft? . Ska alla SF bygga upp en egen administration för att fördela medel? . Ska SF jobba mer med strukturförändringar och ”beställa IF utveckling”?

26 maj 2018 distriktsledningskonferens • Information om arbetet hittills • Diskussion om följande ramar och principer o Verksamhetsstöd ges till DF för att arbeta med utvecklingsresorna o Ett regionalt stöd införs där RS på ett treårsperspektiv gör bedömningar om vilka funktioner som kan/bör bekostas centralt o Fler Individer som regelbundet idrottar blir viktigare än färre som idrottar ofta (tak för antal sammankomster per vecka) o Verksamhetsstödet för IF innehåller en fast del i en trappa utifrån antal aktiva barn och unga och en rörlig del utifrån antal deltagare/aktiviteter

Sid 82/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

11 juni 2018 referensgrupp (studiebesök Danmarks idrottsförbund) • Information om demokrativillkorsutredningen.31 • Redovisning från distriktsledningskonferens (se ovan). • Redovisning av läxa med följande fråga: För vilka aktiviteter bör Sveriges Olympiska kommitté och Sveriges Paralympiska kommitté erhålla statsanslag? • Information från Danmarks idrottsförbund avseende deras nya stödsystem ”mere idraet for pengere”. • Information från danska Basketfonden avseende deras arbete kring att skapa nya föreningar i områden där basketen ej existerat. • Presentation och diskussion om utredningsrapportens upplägg • Diskussion om IF i idrottslyftet med följande fråga: Ta ställning till listan över tänkbara områden för föreningsstödet inom idrottslyftet och försök prioritera från 1-8, Komplettera med egna områden. o Nya tävlingar/träningsformer o Hålla nere kostnader o Behålla viss målgrupp (13-18 år) o Jämställdhet o Material o Parasport o Anläggningar o Socio ek utsatta områden

23 augusti 2018 referensgrupp • Återkoppling från studiebesöket i danmark och danskarnas egna reflektioner kring deras övergång till nytt system o Positiv tilgang fra forbundene…. o ….men hos mange er der mangel på viden om hvad det reelt går ud på o Misforståelse om de 90 pct. garanti o Begejstrede for at vi ser på potentiale fremfor fordelingsnøgle o Det giver mening – flest gode erfaringer, få kritiske røster o Små forbund oplever disciplinanalysen som krævende

31 http://www.sou.gov.se/demokrativillkorsutredningen/

Sid 83/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

o Fokus på det, der kan skabe økonomi o Vi skal holde meget mere end 5 møder pr. forbund o Forbundene tænker også taktisk – hvad skal vi have DIF ind over, hvad kan vi selv o Det muliges kunst • Redovisning av kommentarer avseende utkast på rapport • Diskussion kring kriterier för stöden med följande frågeställningar o Ta ställning till hur Ni ser på fördelning av medel i organisationsstöd och verksamhetsstöd skall de fördelas utifrån inlämnade planer från SF/distrikt eller skall det fördelas utifrån statistiska underlag? o Hur ser Ni på fördelning av SF:s verksamhetsstöd utifrån inlämnade planer eller utifrån statistik, Ange er syn på var och en av de verksamhetsstöden nedan? . Barn och ungdomsverksamhet . Parasport . Idrott för vuxna

17 september 2018 referensgrupp • Redovisning av kommentarer avseende utkast på rapport 2.0 • Genomgång av samtliga ramar och principer • Diskussion om vilka ramar och principer som särskilt behöver diskuteras med SF och DF i Ronneby på RIF. • Diskussion om vad som blir viktigt att göra från RF:s sida i relation till SF och distrikt i perioden från RIF till RIM.

Sid 84/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

BILAGA 3 Riktlinjer för återrapportering

Sid 85/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

BILAGA 4 – Stöd som omfattas av översynen

Följande stöd omfattas av översynen

• LOK-stöd till IF • SF-stöd till SF inkluderat kompensationsstöd, Idrotten Vill-stimulansstöd och ett internationellt stimulansstöd • Idrottslyftet till SF, IF och DF/SISU-d, inklusive särskilt anslag till segregerade områden • DF-stöd till distriktsförbund inklusive särskilt Gotlandsstöd • Landslagsstöd till SF • Landslagsstöd projekt till SF • Stöd till bids för internationella evenemang • Stöd till SOK för olympiska spel • Stöd till SPK för paralympiska spel

Nedan följer en kort beskrivning av respektive stöd

LOK-stöd LOK-stödet omfattar idag 600 MSEK varav ca 15 MSEK används för att administrera och kontrollera verksamheten. Stödet ges till de föreningar som bedriver verksamhet i åldrarna 7-25 år. Stödets storlek bestäms utifrån antalet deltagare på respektive aktivitet samt om det är en eller flera ledare närvarande. LOK-stödets senaste beslutade förändringar på stämman gjordes vid stämman 2013.

För aktuella och fullständiga LOK-stödsföreskrifter se http://www.svenskidrott.se/ImageVaultFiles/id_71137/cf_394/LOK-st-dsf- reskrifter_fr-n_20160201.PDF

SF-stöd (matematisk del) Den del av SF-stödet som fördelas utifrån nyckeltal fördelas till samtliga 71 specialidrottsförbund. För 2018 omfattar detta 297 MSEK vilket utgör 90 % av det totala SF-stödet. Övriga 10 % används för övriga tre delar (kompensation, Idrotten Vill och internationellt). Den matematiska delen har ett bidragstak så att inget SF erhåller mer än 10 % av beräkningssumman. I dagsläget är det enbart

Sid 86/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

fotbollförbundet som slår i detta tak och deras ”överskott” fördelas på övriga SF.

SF-stödet fördelas utifrån: • En basdel till samtliga SF som ökas för de SF som har fler än 25 IF (för 2018 68 stycken SF) • En storleksdel utifrån antalet medlemmar ”aktiv i idrott” • En verksamhetsdel utifrån tre olika typer av verksamhet: genererat LOK- stödsbelopp, antalet utbildningstimmar och genererat landslagsstöd

SF-stödet förändrades till verksamhetsåret 2012 efter beslut på stämman 2011. Det var dock först 2015 som förändringen var helt genomförd då perioden 2012 - 2014 var övergångsår till nytt system.

SF-stöd - kompensation Ett kompensationsstöd infördes 2012 för att mildra konsekvenserna av 2011 års beslut om SF-stödet. Under åren 2012 - 2014 användes det i enlighet med det primära syftet. Det sekundära syftet som fortsatt att gälla även fram till idag 2018 har varit att dels kompensera fleridrottsförbunden (Akademisk, Dövidrott, Korpen, Parasport och Skolidrott) dels säkerställa att nya SF erhållit ett ”skäligt” stöd vid inträde i RF.

För 2018 gäller följande (fördelning i MSEK 2018): • Akademiska Idrottsförbundet 0,17 MSEK, Skolidrottsförbundet 0,27 MSEK och Korpen 0,53 MSEK erhåller kompensation som substitut för avsaknat elitstöd (kan ej tillgodoräkna sig något landslagsstöd vilket inverkar negativt på SF-stödet). • Dövidrottsförbundet erhåller 1 MSEK enligt tidigare RS-beslut från 2005 som stöd till Deaflympics. • Parasportförbundet erhåller 0 MSEK för 2018, men kan enligt RS-beslut från 2016 kompenseras om förbundets matematiska understiger 8,5 MSEK • Utöver de 0,53 MSEK erhåller Korpen 11,32 MSEK som kompensation baserat på historiska beslut som idag mäts som antal korporationsstarter hos nationella organisationer

Korpen har sedan deras inträde i RF 1975 haft en särställning i bidragssammanhang och initialt gavs de samma stöd som det största förbundet i RF. Efter hand har detta

Sid 87/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

stöd gradvis minskats till nuvarande nivå som bygger på en ”rimlig” nedtrappning från tidigare nivåer i kombination med att Korpen förbinder sig att göra vissa saker i förhållande till övriga idrottsrörelsen.

Korpens egen beskrivning av sin roll inom idrottsrörelsen: • att vara öppna för medlemskap för olika typer nationella organisationer/korporationer med motionsidrott som verksamhet. • att ta ansvar för att stimulera utveckling av bredd- och motionsidrott samt initiera samverkan och överenskommelser med andra SF. • att som kategoriförbund för företagsidrott ta ansvar för att initiera samverkan och överenskommelser med andra SF kring företagsidrotten Det här gör Korpen inom ramen för den del som genererar korporationsstarter: • Föreningar i Nationella organisationer, idrotts-/fritidsförbund på arbetsplatser och andra korporationer, arrangerar motionsidrott. Det här avstår Korpen med att bedriva för att inte konkurrera med övriga SF: • Korpens föreningar bedriver inte verksamhet för barn under 16 år med undantag för vissa fleridrottsprojekt som inte kan anses konkurrera med andra SF. T.ex. motionsidrott för ”feta barn” eller fritidsgårdsliknande aktiviteter där ungdomar erbjuds att prova olika idrotter. • Korpföreningar som vill erbjuda en specialidrott för barn under 16 år uppmanas att ansluta sin förening till aktuellt SF.

SF-stöd Idrotten Vill Förutom kompensationsdelen ingår även två projektbaserade stöd inom den del som RS förfogar över. Idrotten Vill-delen syftar till att ge stimulans och utveckling av vissa verksamheter inom SF vid sidan av fördelningsmodellen samt att det ska kunna tillgodose behovet av kvalitetssäkring av bidragsmodellen. 17,7 MSEK fördelades för 2018 till 42 SF. Centralt har varit projekt kopplat till de utvecklingsresor som ska leda fram till målen 2025.

SF-stöd Internationellt Det andra projektbaserade stödet är det till internationellt utvecklingsarbete vilket även fanns innan nya SF-stödet tillkom. 2 MSEK fördelades till 36 SF för arbete inom tre olika områden • Framtagande av strategi- och handlingsprogram i syfte att nå eller bibehålla viktiga positioner i europeiska och internationella organisationer

Sid 88/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• Genomförande av aktiviteter med syfte att uppnå en ökad jämställdhet i representationen i europeiska och internationella organisationer • Genomförande av aktiviteter och utbildningsprogram som syftar till att kunna påverka arbetet med Good Governance, vilket bland annat omfattar arbetet med demokratiska processer, transparens och anti-korruption. • Genomförande av satsning på enskild individ att nå en viktig position i en europeisk eller internationell organisation.

Idrottslyftet Sedan 2007/2008 finns det särskilda pengar till barn och ungdomsverksamheten inom ramen för satsningen Idrottslyftet. Dess föregångare handslaget startade 2004 och markerade då en milstolpe eftersom särskilda medel för barn-och ungdomsverksamheten som inte direkt var aktivitetsstyrda (LOK-stöd) fördelades via RF. Utan ambitionen från staten har varit att rikta pengar till kvalitativa insatser till gagn för barn och ungdomar. Idag 2018 omfattar Idrottslyftet 506 MSEK som fördelas till SF, DF och IF. Därutöver är 11,6 MSEK avsett för segregerade områden vilket tillkommit i 2018 års regleringsbrev samt RF:s administration, särskilda projekt och förvaltning på ca 16,4 MSEK

Idrottslyftets syfte är idag att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7 – 25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten. Detta syfte är gällande fram till och med 2019 och går i linje med idrottsrörelsens strategi 2025.

Idrottslyftet fördelas som utvecklingsstöd till SF och DF samt föreningsstöd till IF som kanaliseras både via SF och DF. Därutöver fördelar även DF ett anläggningsstöd till IF. IF söker stödet av respektive organisation, dels sitt eget SF dels sitt hemmahörande DF beroende på vilken typ av stöd som IF önskar.

För 2018 erhåller DF 70 MSEK och SF 190 MSEK i utvecklingsstöd. IF kan ansöka om 80 MSEK i anläggningsstöd och 166 MSEK i föreningsstöd. För fördelningen till DF och SF finns det flera olika fördelningsmodeller och nyckeltal som delvis förlorat sin detaljstyrning då RS inför 2017 gjorde det möjligt för både SF och DF att själva, utifrån inskickad verksamhetsplan, avgöra hur stor andel som skulle gå till utvecklingsstöd eller föreningsstöd. Nedan följer därmed enbart en punktlista med ingående parametrar för respektive organisation då %-satser inte längre är gällande

Sid 89/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

förutom avseende totalen.

Fördelning till SF och SF:s föreningar • Grundbidrag • Andel av SF-stödet • Andel av LOK-stödet • Andel av LOK-stödsföreningar • Andel av ”aktiv i idrott” 7 – 25 år • Tillväxt i antal deltagartillfällen i åldersgruppen 13 - 16 år

Fördelning till DF och DF:s föreningar • Grundbidrag • Andel av befolkningen i åldern 7 - 25 år • Andel av SISU-stödet • Andel av LOK-stödet • Andel av LOK-stödsföreningar • Andel av ”aktiv i idrott” 7- 25 år

Anläggningsstöd till IF • Andel av DF-stödet • Andel av befolkningen i åldern 7 - 25 år • Andel av LOK-stödet

För segregerade områden finns än så länge ingen vedertagen fördelningsprincip.

DF-stöd DF-stödet har under de senaste 30 åren sett mer eller mindre likadant ut. Faktum är att stödet under lång tid låg helt stilla innan det ökade från 26 MSEK till 30 MSEK 2016. Därutöver erhåller Gotlandsdistriktet ett särskilt stöd på 2,1 MSEK årligen som ett slag resebidrag för öns föreningsliv. I likhet med SF-stödet är det en form av organisationsstöd som inte är direkt riktat till specifik verksamhet utan mer ett allmänt bidrag för DF att nyttja på det sätt de själva önskar.

DF-stödet fördelas utifrån: • Ett grundbidrag till som är lika stort för samtliga DF.

Sid 90/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

• Ett ”verksamhetsbidrag” utifrån tre olika typer parametrar: andel föreningar, andel kommuner och andel LOK-stöd där andel kommuner står för den minsta andelen.

Landslagsstöd 2009 infördes ett landslagsstöd då den samlade elitsatsningen drogs igång. Initialt fördelades det antingen 200 000 eller 600 000 kr till samtliga SF med landslagsverksamhet beroende på storlek på förbundet. Därefter har modellen förfinats och med vissa justeringar mellan åren 2010 – 2018 kan SF erhålla landslagsstöd för de idrotter/landslag som deltar i internationella mästerskap på seniornivå. Dock krävs att vissa trösklar övervinns; Idrotten har minst 10 deltagande nationer vid senaste VM eller motsvarande och den har implementerade utvecklingsverktyg (kravprofil, utvecklingstrappa och en långsiktig plan för talangutveckling) på fastställd nivå. För 2016 är kravet att alla verktyg är på nivån ”påbörjad” eller högre med minst ett verktyg på ”genomförd men ej fullt implementerad” nivå. Landslagsstödet för en idrott kan inte vara större än 35% av idrottens egen budget/kostnad beräknad som ett snitt över de senaste två åren.

Tre faktorer – vilket resultat idrotten gör, i vilken konkurrens resultaten görs och till vilken kostnad – används för att fastställa idrottens nivå. Alla idrotter/landslag inom ett SF som klarar begränsningskraven genererar en peng till sitt SF.

För 2018 fördelades 40 MSEK där Parasportförbundet erhöll 4 MSEK enligt särskilt RS-beslut som är kopplat till den av stämman beslutade handlingsplanen för Parasport.

Landslagsstöd projekt Ett projektstöd för landslagsverksamhet som infördes 2016 under namnet extra landslagsstöd. Stödet söks årligen av de SF som har internationellt landslagsverksamhet. Det är möjligt att erhålla projektstöd utan att ha landslagsstöd, ex Racerbåtförbundet som tilldelades 0 kr i landslagstöd 2018, men 30 000 kr i landslagsstöd-projekt. Vägande principer för stödet är:

• Stödet bör gå till insatser som inte tidigare är planerade och budgeterade – ska stödja det som inte annars varit möjligt för SF att genomföra, det vill säga insatser som ligger utanför ordinarie verksamhet. Till ordinarie

Sid 91/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

verksamhet hör bland annat läger, tävling, cuper och turneringar. • Stödet kan erhållas på årsbasis men bör helst ha ett längre perspektiv och sikta på insatser som ger effekter på längre sikt. • Stödet bör ges till insatser som kan betecknas som utvecklande och/eller innovativa, d v s inte mera av det som redan görs. • Det får gärna finnas någon form av överförbarhet till andra idrotter. • Det bör finnas någon form av motfinansieringsprincip där SF också går in med andra (egna) insatser.

Stöd till bids Som en del av arbetet i att erhålla fler internationella idrottsevenemang erbjuder RF ekonomiskt stöd för förstudier, bids och pilotprojekt för internationella idrottsevenemang. Det är ett projektstöd som går att söka löpande under året och där 3,5 MSEK är avsatta för ändamålet. Vid ansökan bedöms följande kriterier:

• Arrangören ska presentera sin evenemangsstrategi i en långsiktig plan för sitt arbete med internationella evenemang. • Ekonomisk bärighet – arrangörens arbete med finansieringsplan och budget. • Uppbackning av värdkommun/-region och eventuella samarbetspartners. • Internationell och nationell uppmärksamhet i form av bland annat TV- sändning, och internationella besökare. • Evenemangets status och nivå, antalet deltagande utländska nationer samt aktiva och ledare.

Stöd till SOK och SPK Stöd till olympiska och paralympiska spel via staten har funnits i varierad omfattning under många år. Det är dock först på senare år, 2011, som RF till fullo har kunnat bestämma storleken på stödet då stödet blev en del av anslagsposten Verksamhet av gemensam natur. Innan det visade regleringsbrevet hur mycket RF skulle betala ut till respektive organisation. Efter denna förändring pekar regeringen enbart på att medel ska fördelas, men inte hur mycket vilket stycken i regleringsbrevet visar:

I anslagsposten har medel beräknats för… …samt administration, förberedelser och

Sid 92/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

deltagande i olympiska spel och Paralympics.

Tidigare fanns det även ett särskilt talangstöd till organisationerna som försvann i samband med den samlade elitsatsningen. Idag äskar SOK och SPK medel från RF utifrån en tvåårskalkyl och för 2018 har SOK och SPK tilldelats 41 respektive 12,75 MSEK. För nästkommande period 2019 - 2020 har bägge organisationerna höjt sina äskanden.

Sid 93/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

BILAGA 5 Definition av bidragstyper

Ett organisationsbidrag kan beskrivas som ett generellt bidrag till en ideell organisation, där bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter och har i syfte att stödja olika gruppers organisering i demokratiska former. Bidraget kan också användas till kanslikostnader.

I organisationsbidrag fördelas anslagna medel oftast efter en förutsägbar fördelningsmodell. Den kan innehålla en fast del och rörliga parametrar såsom antal medlemmar samt medlemsföreningar inom organisationen, vilket utgör grund för hur mycket medel som ska fördelas. I granskningen bedömer ni först om organisationen svarar upp emot syfte och villkor för bidraget. Verksamhetens kvalitet är därmed inte i huvudsakligt fokus för granskningen, så länge organisationen uppfyller syfte och villkor.

• SF och DF -stödet är användningsmässigt ett organisationsstöd då det inte finns krav på återrapportering av bidraget. Däremot framställs varken SF eller DF-stödet som ett demokratibidrag utan snarare som ett ”heltäckande” bidrag. Anledningen till det sistnämnda är att det historiskt sett varit det enda bidraget till SF. Precis som DF-stödet varit det enda till DF.

Verksamhetsbidrag kan definieras som ett riktat bidrag till en viss eller till flera angivna verksamheter som föreningen bedriver och kan ha flera olika slags syften och mål beroende på ändamål.

Gränserna mellan verksamhetsbidrag och organisationsbidrag kan däremot vara flytande. Ibland kan ett verksamhetsbidrag i den praktiska tillämpningen mer hanteras som ett organisationsbidrag, ibland som ett projektbidrag. Ett verksamhetsbidrag, som ju är ett riktat bidrag till en viss eller flera angivna verksamheter, liknar dock oftast ett organisationsbidrag, vilka kan gå till ordinarie verksamheter.

• Landslagsstöd och Utvecklingsstöd inom Idrottslyftet är typexempel på verksamhetsstöd. Det är utpekade verksamheter, men pengarna är inte detaljstyrda.

Projektbidrag kan sägas vara ett riktat bidrag till ett projekt, dvs. till en i tiden avgränsad verksamhet och kan ge organisationer inom civilsamhället möjlighet att arbeta med utveckling eller förnyelse av verksamheter eller aktiviteter.

Projektbidrag följer delvis en annan logik i granskningen och bedömningen. Här är styrningen från myndigheten mycket tydligare mot mål, aktiviteter och resultat. Granskningen sker mot uppsatta mål och villkor men här görs också mer kvalitativa bedömningar av verksamheten i projekten, och projektbidragen skiljer sig på så sätt

Sid 94/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

från organisationsbidragen. En annan skillnad mot organisationsbidragen är också att projektbidragen söks i konkurrens. Det kan innebära att flera organisationers projektansökningar kan svara upp emot villkoren och prövas mot ett bifall men i en kvalitativ prövning ändå få avslag. Oftast görs en distinktion mellan villkor och kriterier. Villkor kan sägas vara ska-krav medan kriterier är bör-krav. En granskning mot villkor görs för att bedöma om organisationen är behörig att prövas för ett bidrag, dvs. att den lever upp till de formella villkoren. Därefter får dessa organisationers projektansökningar värderas efter ett antal uppsatta kvalitativa kriterier.

• Delar av stimulansstödet och Landslagsstöd-projekt är typexempel på projektstöd.

Generellt så är ett organisationsstöd relativt sett rätt kravlöst och följer devisen ”Tack för att ni finns” medan projektstödet å andra sidan både kräver en större insats kopplat till en ansökningsprocess, men även hårdare krav på redovisning och effekt. En enkel illustration visas nedan.

Sid 95/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

BILAGA 6 Kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU

Utredningen om framtida kriterier och anslutningsformer i RF och SISU har genomförts parallellt med stödutredningen32. Syftet med utredningen är att se över dagen kriterier och anslutningsformer samt ge förslag på eventuella förändringar.

- Anslutningsformer behöver leda till en ansvarsfull och hållbar fördelning av stöd. - Kriterierna för medlemskap behöver tydliggöras.

Utmaningar som identifierats

Utredningen har tagit fasta på tre utmaningar som särskilt har varit fokus i utredningen.

Utmaning 1 Idag finns det enbart en form för medlemskap i RF vilket betyder att samtliga medlemmar har rätt till samma stöd, även om stödet är viktat mot bland annat förbundets storlek. Att det enbart finns en form av medlemskap, tillsammans med det ekonomiska stödsystemet, skapar hinder för att få in nya idrotter. Den modell vi idag har för medlemskap bli då alltför laddad.

32 ”att uppdra till RS och FS att göra en översyn av kriterier, villkor och anslutningsformer till RF och SISU, och till RF-stämman respektive SISU-stämman 2019 framlägga förslag till nya regler att tillämpas vid denna stämma.”

Sid 96/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

- Utmaning: Dagens anslutningsformer skapar hinder för att öppna upp för nya idrotter. - Slutsats: Att skilja på medlemskap och medlemsnytta är ett sätt att minska tröskeln för att rösta in nya idrotter in i RF och SISU.

Utmaning 2 Flera förbund har svårt att nå upp till de krav som ställs på medlemskapet. En viktig faktor för att lyckas är förbundets storlek. Större förbund har i högre utsträckning resurser att både nå uppsatta krav och arbeta med utvecklingsfrågor. Med andra ord är det vanligare att små SF inte når upp till de krav som idrottsrörelsen gemensamt ställer på sina medlemmar, även om det finns flera goda exempel på motsatsen.

- Utmaning: Dagens anslutningsformer och stödstruktur skapar starkare incitament för idrotter att arbeta enskilt än tillsammans. - Slutsats: Anslutningsformer behöver bygga på att incitament skapas för samverkan och organisering mellan idrotter. Detta leder till en mer effektiv och ansvarsfull fördelning av stöd, vilket i slutändan ger mer resurser till föreningen.

Utmaning 3 De kriterier som upprättas för medlemskap i RF ska spegla de avgränsningar som idrottsrörelsen vill göra gentemot andra organisationer och företeelser, dvs. vad ska ett förbund vara för att bli medlem i RF. Det finns idag en utmaning när det gäller att tolka och avgränsa vad idrottsrörelsen verkligen menar med fastslagna kriterier. Ett exempel är vad idrottsrörelsen menar med att bedriva idrott.

- Utmaning: Kriterier för medlemskap upplevs idag som svårbedömda. - Slutsats: Tydliggör kriterier för medlemskap utan att låsa in sig i allt för

Sid 97/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

snäva definitioner som frångår samhällsutvecklingen

Vad utredningen vill uppnå

Med utgångspunkt från den problematisering som beskrivs ovan, ser utredningen två övergripande områden som förslag om framtida anslutningsformer ska bidra till.

Process för att lyckas med uppdraget För att uppnå en öppen idrottsrörelse och samtidigt skapa starka förbund, föreslår utredningen en process uppdelat i tre steg (se figur 1). Målet är att samtliga förbund som är medlemmar i RF ska vara starka nog att uppnå de åligganden som medlemskapet för med sig, samt ha resurser för utvecklingsarbete mot den gemensamma strategin.

Figur 1: Förenklad utvecklingsprocess i ett förbund

Idrottsnätverk Mindre förbund Större förbund

Sid 98/99

Översyn av stödformer, RS 2018-10-03--04

information och erfarenheter. RF:s förväntningar av de förbund som tillhör nätverket är att de har möjlighet att växa och utvecklas i riktning med Idrottsrörelsen. En utgångspunkt är därför att förbundet både vill och bedöms kunna bli en del av Idrottsrörelsen i framtiden. Antingen genom att utveckla sin egen verksamhet eller genom samverkan med ett befintligt förbund.

Mindre medlemsförbund Utgångspunkten i arbetet med små förbund är att växa. Ett förbund kan växa organiskt eller genom att gå samman med ett annat förbund. Förbundets stöd är då anpassat för denna process och målet är att inget förbund ska ha färre än 50 föreningar, detta gäller både nya förbund och befintliga. Förbundets föreningar har samma möjlighet som föreningar i större förbund att söka ekonomiskt stöd och utvecklingsstöd från RF, DF och SISU.

Sid 99/99

1.1 Ansökan Förstudien avser samgående mellan följande förbund: Svenska Amerikansk Fotbollförbundet, Svenska Baseboll och Softbollförbundet samt Svenska Landhockeyförbundet

Vilket förbund har huvudsanvaret? Svenska Amerikansk Fotbollförbundet (SAFF) tillsammans med Svenska Landhockeyförbundet (SLHF) och Svenska Baseboll och Sofbollförbundet (SBSF). SAFF är mottagare av eventullt ekonomiskt stöd.

Ansvarig personer på respektive förbund (namn och mail):Fredrik Haraldson, [email protected], Thomas Claesson, [email protected] Monika Stylin, [email protected]

Ansökan avser följande tidsperiod: Från dagens datum fram till 20:e februari Huvudsaklig inriktning på förstudien: Utredningsarbete och förarbete för samgående mellan förbunden

Aktiviteter som ska genomföras inom ramen för förstudien: Aktivitet Beskrivning Kostnad

Mötesplatser (styrelse, GS) Arbetsmöten med 3-4 30000 kr personer/SF, den 9 nov samt 2-3 andra datum för att se till gemensam målbild/riktning för samgående.

Mötesplats (GS-gruppen) * Planering av innehåll till 10000 kr mötet den 9 november samt 2-3 andra datum. * Ekonomisk planering *Organisationsutredning

Mötesplats (IF, SDF) Förankringsarbete och 25000 kr informationsarbete till medlemma över normal verksamhet

Organisationsutredning Tillsammans med extern 60000 kr organisationsexpert utreda framtida organisation “Det moderna förbundet”. Se vidare förklaring nedan Arbetstäckning Framförallt SLHF behöver 60000 kr arbetstäckning under utredningsarbetet då förarbetet beräknas vara tidskrävande och påverka de normala arbetsuppgifterna.

Sökt belopp: 185000 kr

Om kostnader innefattar arvoden/lön ange vilken/vilka personer samt organisation som berörs:  Organisationskonsult – extern organisationsexpert som ska titta på de tre organisationerna utifrån och organisatoriskt hjälpa till att forma det nya moderna förbundet.

För att beslut om samgående ska röstas igenom av våra medlemmar på kommande årsmöte anser vi det är av stor vikt att vi ska kunna presentera ramarna för den nya organisationsstrukturen redan vid kommande årsmöte i mars. Risken är annars stor att förslagen inte går igenom. Att veta huvuddragen i den nya organisationsstrukturen har också stor bäring på hur kommande gemensamma stadgar utformas och det är därför viktigt att ha det på plats tidigt i processen även om organisationsarbetet kommer fortsätta även efter förstudien.

 Arvode för arbetstäckning. Erästtning för arbetskraft som behöver täcka upp det dagliga arbetet i alla tre förbunden samt eventuell ersättning till referensgrupp/styrelsegrupp för förlorad arbetsinkomst. Förstudie kring samgående Möte 9 november 2019 • Inledning och presentation • Presentation av förbunden • Varför är vi här • Nya stödformer med utfall • Framtida organisation - exempel Agenda • Tidslinje • Målbild med processen • Arbetsgrupper • Nästa steg • Avslut Deltagare

SAFF SLHF SBSF

Fredrik Haraldson - Generalsekreterare Monika Stylin - Generalsekreterare Thomas Claesson – Generalsekreterare

Minette Rogner - Ordförande Björn Isberg - Hedersordförande Johnny Stormats - Ordförande

Jan Burell - Kassör Ylva Mellin - Framtidsgruppen Lars Sundin - Kassör

Lars Samuelsson - Ledamot Aimee Mackenzie - Ledamot Peter Malm - Ledamot

Tobias Stenström - Föreningsutvecklare

Thomas Bergström - RF Förväntningar

• Syftet med den här dagen är att tillsammans diskutera förutsättningar för ett eventuellt samgående • Målsättningen är att vi har en samsyn på processen gällande tidsplan, arbetssätt och roller 2018/2019 SLHF SAFF SBSF Föreningar 13 57 29

Distrikt 3 5 4

Licensierade 404 3 151 1 035 spelare Förbunden i siffror Eget kapital +414 tkr +105 tkr + 1 188 tkr

Omsättning 1, 8 mkr 6-10 mkr 3,5-4 mkr

Anställda 1,5 (just nu, 1 4 + 1 1,5 efter årsskiftet) Idrotten i siffror SLHF SAFF SBSF 2018 Aktiv i idrott 1265 13 263 2596

Andel män 51% 87% 75%

Antal föreningar 13 59 28

Antal 12 685 150 503 37 921 Förbunden i deltagartillfällen (LOK) siffror Medlemsavgift 500 kr/IF 500 kr juniorförening 1 000 kr/IF 100 kr/Skol-IF 2000 kr senior

Försäkrings- 150 kr/person Lagavgifter mellan 350/100 kr/pers /licensavgift 9000-52000 kr Totalt SF-stöd 1 685 tkr 5 088 tkr 2 357 tkr

SF-stöd utan 1 644 tkr 4 300 tkr 2 117 tkr projekt SLHF SAFF SBSF Östra distriktet Norra Distriktet Norra BSF Uppsala, Örsundsbro, Jämtland, Sundsvall, Luleå och Umeå, Skellefteå, Sundsvall, Åkersberga (2), Nacka, Solna Umeå Rättvik, Leksand och Gävle

Västra distriktet Mellersta Distriktet Mellersta BSF Lerum, Partille (2), Göteborg, Avesta, Falun, Gävle, Uppsala, Enköping, Karlskoga, Halmstad Örebro, Västerås, Eskilstuna, Norrköping, Lekeberg, Norrköping (2), Linköping och Nyköping, Uppsala och Vadstena Örebro

Södra distriktet Stockholms Distriktet Stockholms BSF Lund, Älmhult Märsta, Södertälje, Tyresö, Alby (3), Kungsängen, Föreningar Upplands-Bro, Väsby, Sollentuna, Sundbyberg och Stockholm Nynäshamn, Täby, Stockholm (6) (3)

Västra Distriktet Södra BSF Borås, Karlstad, Jönköping, Skövde (2), Bromölla, Göteborg (2), Karlskoga, Lidköping, Sölvesborg, Göteborg, Skövde, Nässjö Jönköping, Malmö och Tranås

Södra Distriktet Karlshamn, Karlskrona, Ekeby, Eslöv, Halmstad, Hässleholm, Kristianstad, Malmö, Lund (2), Staffanstorp, Ystad

Åldersindelning, nationella serier

SLHF SAFF SBSF

Senior (Nationell serie, spelar om SM) Senior (Superserien, div 1, div 2) herr och dam Senior (Elitserien, Regionserien) Baseboll och Softbollserien

Junior (U19, nationell serie, spelar om JSM) U19 (Nationell serie, spelar om SM) U19 (Nationell serie i baseboll, Spelas om SM i både Baseboll och Softboll)

U16 mix (serieindelning utifrån U17 (Spelar ej om SM, geografiskt indelade serier) U15 (Turneringar under året, USM inom deltagande lag, ej SM) Baseboll. Killar och tjejer spelar Baseboll tillsammans)

U13 mix (geografisk U15 (Spelar ej om SM, geografiskt indelade serier) U12 (Turneringar under året, spelar ej om SM. indelning utifrån deltagande lag, helst inom distriktet) Killar och tjejer spelar Baseboll tillsammans)

U10 mix (geografisk U13 (Spelar inom distriktet) indelning utifrån deltagande lag, helst inom distriktet) U11 Landslagsverksamhet

SAFF SLHF SBSF

Juniorlandslag, Ungdomslandslag Juniorlandslag U- Damlandslag, Herrlandslag indoor, U21 Juniorlandslag Seniorlandslag U-17 19 indoor dam U-19 Baseboll (Herr)

Juniorlandslag, Herrlandslag, indoor, U21 Flaggfotbollslandslag Juniorlandslag U- Seniorlandslag Damlandslag indoor Herr herr 18 Softboll (Dam)

Flaggfotbollslandslag RIG/NIU Dam Seniorlandslag NIU Softboll (Herr) Internationellt

SAFF SLHF SBSF Medlemmar i International Federation of Medlemmar i International Hockey Medlemmar i World Baseball Softball American Football, IFAF Federation, FIH Confederation, WBSC Medlemmar i IFAF Europe Medlemmar i European Hockey Medlemmar i European Softball Federation, EHF Federation, ESF Medlemmar i Confederation of European Baseball , CEB Recognised member i IOK, SOK Full member i IOK, SOK Full member i IOK, SOK Ingen internationell representant 1 internationell representant 2 internationella representanter Kongress varje år IFAF. IFAF Europe ingen Kongress vartannat år FIH och EHF Kongress varje år ESF, CEB. Vartannat år kongress WBSC Övrig info

SAFF SLHF SBSF Ordförande väljs på ett år, ledamöter Ordförande och ledamöter (6st) väljs på Ordförande väljs på ett år, ledamöter (8st) på två år två år (6st) på två år Har Disciplinnämnd Har Disciplinnämnd Har juridisk kommitté Årsmöte varje år Årsmöte varje år Årsmöte varje år Distrikten har rösträtt på ÅM Distrikt och föreningar har rösträtt på ÅM Distrikt och föreningar har rösträtt på ÅM Amerikansk fotboll och flaggfotboll Indoor och landhockey Baseboll, softboll och slowpitch Kansli på Idrottens Hus Kansli i Göteborg Kansli på Idrottens Hus Egen digital utbildningsplattform - IUP Ratificerat "Gender balance charter", #EquallyAmazing Första HBTQ-certifierade förbundet Framtidsgrupp RIM 2011 – storlekskravet på förbunden halverades

RIM 2017 – Mötet beslutade att ge RS i uppdrag att göra en översyn av kriterier, villkor och anslutningsformer Varför är vi här? RIF 2018 – Förslag på nya kriterier, villkor och anslutningsformer samt nya ekonomiska stödformer diskuterades

RIM 2019 – Beslut kring medlemskap i tre steg, Idrottsnätverk, mindre förbund, större förbund samt nytt ekonomiskt stödsystem. • Förbund med färre än 50 föreningar eller färre än 3000 medlemmar får kraftigt reducerat ekonomiskt stöd • Det nya ekonomiska stödsystemet kommer främst gagna stora förbund med stor barn- och ungdomsverksamhet Konsekvenser • Kortsiktigt ekonomiskt stöd för förbund av besluten på som vill gå samman • Två förbund uteslöts ur RF med RIM verkställande 1 januari 2021 • Flera förbund diskuterar för närvarande sammanslagning Organisationsstöd

Nytt ekonomiskt Verksamhetsstöd Barn och ungdom, Elitstöd, Paraidrott, stödsystem Vuxenidrott

Projektstöd • Totalt 250 miljoner kr • Varje SF erhåller 500 000 kr i grundbelopp. Stora SF erhåller dubbelt grundbelopp. • Förutom dubbelt grundbelopp, även en rörlig del baserat på tre parametrar: • Genomsnitt av antal föreningar föregående år och året dessförinnan avrundat till närmaste Organisationsstöd 100-tal. • Genomsnitt av antal aktiva i idrott föregående år och året dessförinnan avrundat till närmaste 10 000-tal. • Genomsnitt av antal registrerade utbildningstimmar föregående år och året dessförinnan avrundat till närmaste 500-tal. • Totalt 220 miljoner kr • SF måste ha minst 15 föreningar som bevisligen bedriver kontinuerlig (+10 sammankomster per förening) barn- och ungdomsidrottsverksamhet. • Varje SF erhåller 300 000 kr i grundbelopp. • Därutöver erhåller dessa ett rörligt stöd baserat på fyra parametrar: Verksamhetsstöd • Genomsnitt av antal LOK-föreningar som redovisat mer än 100 deltagartillfällen Barn och Ungdom föregående år och året dessförinnan. • Genomsnitt av antal aktiviteter föregående år och året dessförinnan • Genomsnitt av antal aktiv i idrott 7-25 år föregående år och året dessförinnan • Kvalitativ bedömning av SF:s förbundsutvecklingsplan (Från 2022 och framåt) Ekonomiskt stöd utan projektpengar

2019 2020 2021 2022 2023 SAFF 4 308 tkr 3 499 tkr 3 310 tkr 3 085 tkr 3 085 tkr SLHF 1 782 tkr 1 618 tkr 120 tkr 0 0 SBSF 2 111 tkr 1 949 tkr 1 840 tkr 1 328 tkr 1 328 tkr Beräknat bidrag vid eventuellt samgående - stöd utan projektpengar

2019 2020 2021 2022 2023 SAFF + 6 091 tkr 5 117 tkr 3 430 tkr 3 136 tkr 3 136 tkr SLHF

SAFF + SLHF + 7 963 tkr 7066 tkr 5 270 tkr 3 555 tkr 3 555 tkr SBSF

2020-2021 beräknat på Organisationsstöd, Verksamhetsstöd BoU, Elit och Vuxen 2022-2023 beräknat på Organisationsstöd, Verksamhetsstöd BoU och Elit (SAFF) Tidslinje arbetsgrupp - Fas 1-2

4-Beslut kring 2- 6-Propositioner 1-Ansökan om 2-Arbetsmöte 9 3-Arbetsmöte part eller 3-part 5-Arbetsmöte 7-Årsmöten - färdiga - februari 8-Fas 3 förstudie november december – januari/februari mars 2020 2020 Januari/februari Framtida • 3 blir 1, 2 blir 1 eller ingen organisation sammanslagning Framtida organisation (ex)

Samlingsorganisation Huvudförbund

Dagens SF Underförbund Underförbund

Egna SDF per SF SDF SDF SDF SDF Framtida organisation (ex)

Gemensamt SF förbund

Gemensamma SDF SDF distrikt

IF Föreningar Föreningar Föreningar Föreningar Framtida organisation (ex)

Samlingsorganisation Huvudförbund

Dagens SF Underförbund Underförbund Underförbund

Gemensamma SDF SDF SDF distrikt Framtida organisation (ex)

Samlingsorganisation Huvudförbund

Ledningsgrupp per Sportgrupp Sportgrupp Sportgrupp Sportgrupp idrott

Gemensamma SDF SDF SDF SDF SDF Framtida organisation (ex)

Samlingsorganisation Huvudförbund

Dagens SF Underförbund Underförbund Underförbund

Föreningar IF IF IF Framtida organisation (ex)

Samlingsorganisation Huvudförbund

Föreningar IF IF IF Slutsatser framtida organisation

• Första steget är att utreda och besluta om 3 ska bli en, 2 ska bli en eller ingen sammanslagning • Extern konsult ska titta på organisationsmodeller • Moderna förbundet • Samtidigt som vi utreder den organisatoriska strukturen utreder vi den demokratiska ordningen Sammanfattning, förutsättningar

SBSF

• Uteslutna ur RF, beslut träder i • Är idag ett stort förbund, med • Är idag ett litet förbund, kraft 1 jan 2021. risk att bli litet med risk att bli uteslutet men • Vill vara kvar i RF, kan endast med förhoppning om att växa. lösas genom samgående med annat förbund. Gruppdiskussioner

Inom varje idrott diskutera: • Vad är viktiga medskick utifrån din idrott och organisation i den fortsatta processen? • Skriv ner minst tre medskick Gruppdiskussioner

Inom din nya gruppering som blandas: • Berätta varför det här medskicket är viktigt utifrån din idrott • Övriga deltagare ställer frågor för att förstå bättre varför det är viktigt • Hur viktigt är det här medskicket att hantera i en förstudie? Frågeställning

• Utifrån dina förväntningar, det du har sett och hört under dagen: vad har varit intressant för den fortsatta processen eller är det något som du har oro för? Nästa steg

• Kommande möten • GS-gruppen • Beslutandegrupp • RF´s roll • Förslag till beslut i januari Förstudie kring samgående Möte 12 december 2019 Intäkter Utgifter Gemensam ekonomi Analys Spökbudget

Agenda Framtida gemensamt Administrativa kansli 12 dec kostymen Utbildning - IUP

Enkätundersökning Vad är viktigt för Föreningsperspektivet föreningarna vid sammanslagning? Intäkter 2019

INTÄKT SLHF SAFF SBSF TOTAL

Totala bidrag RF 1 640 tkr 5 158 tkr 2 471 tkr 9 269 tkr

Föreningsavgifter 6,5 tkr 68,5 tkr 29 tkr 104 tkr

Licens/lagavgifter 60 tkr 1 675 tkr 447 tkr 2 181 tkr

Sponsorer 75 tkr 125 tkr 76 tkr 275 tkr

Övriga bidrag 0 134 tkr 0 134 tkr

Spelaravgifter 0 1 406 tkr 354 tkr 1 760 tkr

Administrativa avgifter (övergång, utbildning 0 140 tkr 45 tkr 185 tkr mm)

Övriga intäkter 0 310 tkr 745 tkr 1 055 tkr

14 963 tkr

(Delvis uppskattade siffror) Utgifter 2019

UTGIFTER SLHF SAFF SBSF TOTAL

Kansli/personal 686 tkr 3 100 tkr 843 tkr 4 629 tkr

Landslag 122 tkr 3 000 tkr 1 148 tkr 4 270 tkr

Försäkringar 35 tkr 475 tkr 34 tkr 535 tkr

Styrelsen 45 tkr 125 tkr 90 tkr 160 tkr

Utbildning 18 tkr 650 tkr 75 tkr 743 tkr

Barn och ungdom/IL 600 tkr 1 700 tkr 177 tkr 2 477 tkr

Evenemang 140 tkr 150 tkr 540 tkr 830 tkr

Information 4 tkr 15 tkr 10 tkr 29 tkr

Övriga utgifter 85 tkr (+ återbet IL 270 tkr) 775 tkr 670 tkr 1 530 tkr

15 203 tkr

(Delvis uppskattade siffror) Bidrag

RS fattade beslut enligt följande: att - RS ger GS i uppdrag att återkomma med förslag på långsiktig hantering (2025) av SF som går samman till RS möte i januari 2020.

Delar av brödtexten till utlåtande syns nedan: I de fallen kan det när projektstödet tar slut bli en viss ekonomisk smäll för den nya organisationen. Detta eftersom det nya organisationsstödet tagit fasta på att steget från ett mindre SF till ett större SF skulle vara betydande och att det skulle gynnas ekonomiskt av att gå samman. Detta gäller fortfarande om två mindre SF slår sig samman då de får dubbelt grundbelopp och även ett rörligt stöd vilket inte sker om de är två olika organisationer. Ett större SF har dock det dubbla grundbeloppet per automatik och erhåller inget extra grundbelopp om det slår sig samman med ett mindre SF. Utan det erhåller enbart ett rörligt tilläggsbelopp som med dagens modell inte kan kompensera att det mindre SF i samgåendet förlorar sitt grundbelopp fullt ut. Till viss del beroende på vilka SF som slår sig samman så kan även verksamhetsstödet till Barn- och ungdomsidrotten också påverkas negativt. Detta har Amerikanska Fotbollförbundet också uppmärksammat genom sin skrivelse till RS där de önskar att det nya ekonomiska stödsystemet, enligt intentionerna från RIM, ger långsiktigt stöd till förbund som går samman. Av dessa skäl önskar GS få möjlighet att återkomma till RS möte i januari 2020 med ett förslag på hur stödet till SF som går samman ska hanteras långsiktigt, i första hand t o m 2025. Ekonomi – diskussion, analys

Vad händer med respektive Vad händer med respektive utgift intäkt vid samgående? vid samgående? • Samma/osäker ändring • Bidrag – se separat redovisning • Sponsorer – Beroende på avtal med Svenska Spel • Övriga bidrag – bidrag för arbetskraft • Spelaravgifter – efter verksamhet • Övriga intäkter - ?

• Bör adderas: Analys av respektive Föreningsavgifter Licens/lagavgifter intäkt vid Administrativa intäkter sammanslagning Samma/osäker ändring • Landslag – efter verksamhet • Utbildning • Evenemang • Övriga utgifter • Barn och ungdom - bidragsstyrt

• Möjlighet till besparing • Kansli/personal - se separat bild • Försäkringar - väntar på svar Analys av utgift vid från Folksam • Styrelsen - bör minska något beroende på organisation sammanslagning • Information • Övriga utgifter Dagsläge (tillsammans) 3 Generalsekreterare Administrativa 1 Utbildningsansvarig kostymen 1+0,5+0,5 (kansli) Förenings/förbundsutvecklare 1 Förbundsadministratör Sammanlagt 7 tjänster Administrativa kostymen - funktioner

Krav/Förvaltning Väldigt bra att ha/Utv Önskvärt/Utv

Demokratiska uppdraget Utökad föreningsservice Kommunikation

Rapport mot RF Utbildning Media (TV, web)

Viss föreningsservice Föreningsutveckling Omvärlds Diskussionspunkt Antidoping Elit/Landslag Marknad

Bokföring/Administration RIG/NIU-ansvarig

B-U ansvarig

Tävling/Evenemangsansvarig

Juridik Framtid (sammanslaget)

Administrativa kostymen (kansli)

Diskussionspunkt Spökbudget - gemensamma kostnader

Kravnivå Bra att ha nivå K-ställe Summa K-ställe Summa Kansli 1 500 tkr (2 anställda) Kansli Styrelse 100 tkr Styrelse 100 tkr Försäkring 500 tkr Försäkring 500 tkr Landslag Landslag Barn och ungdom 1 500 tkr (1 anställd) Barn och ungdom 1500 tkr (1 anställd) Evenemang 200 tkr Evenemang 830 tkr Utbildning Utbildning 800 tkr (1 anställd) Information Information 15 tkr Övriga kostnader Övriga kostnader Summa Summa Samarbete mellan SAFF, SBBF, SVEMO

Ersätter nuvarande utbildningsmodul i IOL

Intäkter IUP

Utbildningsbank - gemensam

Framtida ägande • http://idrottensaffarer.se/kronikor/2019/12/oenighet-runt- utvecklingsprojekt Min förening är medlem i: Föreningsperspektivet

• Presentation av enkätundersökningen • Slutsatser Hur viktigt är det för er förening att: SAFF: Hur viktigt är det för er förening att: SBSF: Hur viktigt är det för er förening att: SLHF: Hur viktigt är det för er förening att: Föreningsperspektivet Viktigaste medskicken från föreningarna

1. Starkt förbund • Ha prestigelös hållning där samtliga parters intressen tillgodoses, där de aktivas bästa är i fokus och där föreningarnas bästa får styra organisationsformen • Leta synergier i ambitioner, utmaningar och värderingar • Bygg rejält starkt från början, skapa en bra grund och struktur • Viktigast är att barn och ungdomar kan röra sig och ha roligt, att få bredden att växa

2. Administration • Synergieffekter gällande administration och utbildning • Arbeta för att admin, ekonomi, marknadsföring samutnyttjas • Gemensamma årsmöten • Fortsatt stöttning till föreningarna genom bibehållen administration

3. Idrottsspecifikt • Separata utskott för varje idrott, bibehållen fokus på vardera idrotten • Idrottsspecifik ledning • Idrottslig verksamhet separerad, behålla idrotternas identitet • Central samordnare (för landhockey) • Amerikansk förankring Föreningsperspektivet

Möjligheter Hot 1. Marginalisering och prioritering 1. Större och starkare • Fokus på en idrott, de andra inte lika viktiga • Mindre påverkan på sin egen idrott • Förstärkt plattform för våra "udda" idrotter • Svårt prioritera alla • Större tillsammans, större bredd, fler medlemmar • Olika idrotter • Större del av svensk idrott, tyngd, slagkraft • Tappar varumärken • Ensam kan aldrig bli lika starkt som tillsammans • Tar tid att profilera idrotterna och att arbete med kulturen – leder inte till tillväxt • Revirtänk och maktpositionering 2. Tillgänglighet och synergier

• Ökad tillgänglighet och bemanning, starkare kansli 2. Ekonomi • Samordningsfördelar, gemensam administration • Konflikt om ekonomisk fördelning • Gemensamma projekt ex marknadsföring, rekrytering • Större kostnader för IF för utgifter som "andra" orsakar • Samarbete med andra sporter och ledare • Mindre resurser totalt, lägre bidrag

3. Kompetens och utveckling 3. Övrigt • Inga hot, klubbarna påverkas inte av sammanslagningen • Tillsammans bidra till sunda värderingar • Protektionism, stolthet, gamla värderingar • Ökad kompetens, erfarenhetsutbyte, lärdomar • Svårt att "skilja sig", hellre växa själv än sammanslagning • Samarbete kring barn och ungdomsfrågor • Gynna multiidrottande, fler lär känna idrotterna Framtida händelser i förbunden 2020-2022

SAFF SLHF SBSF

Junior-VM 2020 i USA, troligtvis kvalificerade Junior-EM indoor (jan) samt landhockey Baseboll Senior EM-Kval (Moskva) 2020 (juli) 2021, herr och dam

Dam-VM 2021 i Finland, kvalificerade Senior-EM landhockey (aug) 2021, herr Ev Baseboll Senior EM (Spanien) 2021 Ev Baseboll Senior EM-Kval 2022

Inga stora mästerskap (EM,VM) planerade i Sverige 2020-2022 Inga mästerskap (EM, VM) planerade i Sverige Softboll BalticOpen 2020 (Skövde) Damer – Senior, junior 2020-2022. och Herrar senior.

Nordiska mästerskapen för juniorlandslag 2020 i Danmark Inga (internationella) kongresser planerade i Softboll Senior EM 2020 – Damer Nordiska mästerskapen för Ungdomslandslag 2021 i Sverige Sverige 2020-2022 Softboll Senior EM 2022 - Damer

SM-finaler Herr,Dam i juli varje år SM Landhockey i maj varje år Baseboll junior EM-Kval 2021 SM-final U19 i oktober varje år SM Indoor hockey i mars varje år

Finnkamper varje år Inomhus SM-Softboll årligen jan/feb

Inga internationella kongresser planerade i Sverige 2020- 2022

Inga mästerskap planerade till Sverige 2020-2022. Tidslinje – fas 1,2

GS-gruppen

Beslutandegrupp Nästa steg RF´s roll

Förslag till beslut i januari

Dokumentation Förstudie kring samgående Möte 29 januari 2020 • Fram till årsmötet • Efter årsmötet Dagens • Inledning • Strategi 2020 agenda • Målbild • Organisationsutredning/ • Propositioner, strategi demokratisk ordning • Kommunikation, • Kansli och personal påverkan • Övrigt (vem gör vad, • Arbetsfördelning avslut) • Samgående ansökan

• Beslut från SAFF: •Att sammanslagning mellan SAFF, SBSF och SLHF ska ske •Att förutsättningarna för sammanslagningen presenteras på extra Strategi inför årsmöte i november 2020 årsmötena Gemensam strategi för alla tre förbunden?

Propositioner? Gemensam 1. Vilket beslut ser vi ska fattas på årsmötet? målbild, vad ska vi göra inför Diskutera varje SF var för sig. årsmöten? Kommunikation • Vad behöver vi göra för att • https://www.svemoplay.se/ informera och påverka våra och watch/33259 medlemmar? påverkansarbete inför årsmöten mot våra medlemmar • Diskutera i blandade grupper. • I stor grupp diskuterar vi när och hur Vad ska samgående ansökan leda till?

Ansökan Viktiga medskick samgående Roller

Diskutera i blandade grupper Tidslinje – fas 1,2

Arbetsmöte juni Arbetsmöte oktober Extra Årsmöten mars Arbetsmöte april Arbetsmöte maj 2020 – Arbetsmöte 2020 – årsmöte/konferens Fas 4 2020 2020 2020 konsultutredning september 2020 propositioner klara november 2020 klar Synpunkter på det strategiska arbetet 2020?

Strategiskt Tidsplan arbete 2020

Diskutera i blandade grupper • Är uppdraget tydligt? • Är avgränsningarna ok? • Är målsättningen tydligt? • Tidsplan Organisationsutredning • Möten

Diskutera i varje SF var för sig • Administrativ kostym • Vad behöver vi börja med? Kansli och • Tidsplan personal • Roller

Diskutera i helgrupp Avslut • Tidsplan • Har vi uppnått syfte och mål? • Vad är det viktigaste vi har kommit fram till idag enligt dig?