Till GS i Svenska xxx-förbundet, Beslutet på RIM är nu taget; Svenska Landhockeyförbundet utesluts ur RF och beslutet träder i kraft den 1 januari 2021. Innan den 1 januari 2021 behöver vi, för att vår idrott fortsatt ska vara en del av RF och idrottsrörelsen, hitta en ny hemvist åt våra föreningar. Vi vill hitta en plats, ett förbund, där våra föreningar kan få ro att bedriva och utveckla sin verksamhet utan att längre behöva bry sig om ett SFs mödor med att nå storlekskrav etc. Vi, våra föreningar och medlemmar, vill vara en del av RF och idrottsrörelsen och det vi strävar efter nu är att få till en lösning! Vi vill med detta brev ställa en officiell, om än en förutsättningslös fråga: Är ni villiga att samtala med oss om en eventuell samverkan? Läs gärna vidare i det bifogade brevet. Vi hoppas på att ni är intresserade av en dialog med oss men oavsett ser vi gärna att ni återkopplar till undertecknad så vi vet att ni mottagit vår förfrågan! --- Best regards / Med vänlig hälsning, Monika Stylin Generalsekreterare/ Svenska Landhockeyförbundet Secretary General / Swedish Hockey Association Tel: +46 721 558144 www.landhockey.se Göteborg 2019-06-07 Det här är svensk landhockey Landhockey räknas som en av världens största idrotter och har varit en del av OS-programmet sedan slutet av 1920-talet. Landhockey spelas utomhus på konstgräs (91x55 m) med särskilda landhockeymål. De senaste 15 åren har det dock främst bedrivits verksamhet i Indoor Hockey i Sverige. Det internationella landhockeyförbundet valde att satsa på spelformen vilket gav ett internationellt genomslag och som då passade oss ganska väl. I samma veva försvann nämligen flera av de planer i Sverige vi nyttjat till landhockey och de ersattes med för fotbollen mer lämpade planer med längre konstgräs. Det faktum att det är färre spelare på plan i indoor hockey (6 jämfört med de 11 som krävs för utomhusspel) har också spelat in i vårt beslut om en medveten och strategisk satsning på indoor hockey. Indoor hockey spelas i vanliga sporthallar (40x20), med handbollsmål. Idag finns en stor vilja och önskan om att spela landhockey utomhus igen. Det är också kring utomhusspel som det internationella förbundet bedriver stor utvecklingsverksamhet och där de tagit fram ett koncept med en ny spelform - Hockey5s. Hockey5s spelas utomhus på konstgräs, på en halv plan (55x41), med sarg runt planen och är dessutom en del av programmet för Youth Olympic Games. Svenska Landhockeyförbundet har under åren byggt upp en stabil grund att stå på. Från att ha varit en del av Bandyförbundet valdes Svenska Landhockeyförbundet in som eget specialidrottsförbund i RF 1977. Inom Landhockeyförbundet växte sedan Innebandyförbundet sig stora och de i sin tur valdes in som eget SF 1985. Under åren har antalet medlemmar och föreningar varierat men det stora genomslaget för idrotten i Sverige har uteblivit. Det har trots det hela tiden funnits starka ideella krafter som drivit arbetet framåt för svensk landhockey och under 2000-talet har förbundet till och från även haft anställd personal. Svenska Landhockeyförbundet består idag av 13 föreningar och 3 SDF. Vi finns främst i storstadsregionerna - Stockholm, Göteborg samt Lund. Vi har ca 500 aktiva licenserade spelare och desto fler medlemmar. Könsfördelningen bland våra utövare är så gott som helt jämn och vi har spelare i alla åldrar men med ett övertag av “yngre vuxna”. Många av våra nuvarande utövare har börjat spela landhockey i tonåren, efter att ha slutat med en annan idrott. Inom landhockeyn har de funnit en plats där de kunnat gå från junior- till seniorspel och i flera fall också vidare till landslagsspel. Vi har genom tiderna haft landslag för både herrar och damer på senior- och juniornivå, med en 6:e plats på indoor-VM som främsta merit 2015. Men den kanske främsta prestationen stod ett av klubblagen för så sent som i vintras då Partille SCs herrlag vann Europacupen (indoor). Vi arbetar kontinuerligt med strategi- och visionsdokument. Vår utvecklingsplan för Idrottslyftet har en stark betoning på nya former för träning och tävling samt utbildning av ledare. Förbundets styrelse är relativt ung åldersmässigt med en kvinnlig ordförande och en i övrigt helt jämn könsfördelning bland de sex ledamöterna. Vi använder oss av arbetsgrupper för våra olika verksamhetsområden (admin, bredd, elit, tävling, utbildning) där varje grupp har en direktlänk via ledamöterna in till styrelsen. I över tio års tid har vi varje år i samband med förbundsstämman genomfört en utvecklingskonferens dit alla föreningar inbjudits att deltaga. Så gott som alla föreningar har slutit upp på dessa träffar där diverse utvecklings- och framtidsfrågor behandlats. Vi ser att det är av största vikt att föreningarna är delaktiga i både stora som små frågor för att det verkligen ska ge genomslag på hemmaplan. Förbundets kansli finns inhyrt hos Västsvenska Innebandyförbundet, i lokaler vi delar tillsammans med andra idrottsförbund, i centrala Göteborg. Vi har en tillsvidareanställd generalsekreterare på 100% samt ytterligare en person som projektanställd som arbetar uteslutande med Idrottslyftet. När det gäller ekonomi och intäkter så har Svenska Landhockeyförbundet från RF erhållit SF-stöd (750 000 kr år 2019) men också Idrottslyft (967 000 kr) och Landslagsstöd (110 000 kr). Beslutet på RIM innebär att vi även under 2020 kommer att få SF-stöd men vi kommer troligen stå utan övriga stöd. De största posterna rörande utgifter speglar intäkterna och är för kansli/personal, landslag samt Idrottslyft där Idrottslyftet fått bära en stor del av utvecklingsarbetet för förbundet. Den ovissa och svaga ekonomin är helt klart en av landhockeyns svagare sidor, likaså de geografiska avstånden mellan föreningarna. Det finns ett glapp mellan bredd och elit och det är svårt att locka yngre spelare till idrotten. Vi väljer dock hellre att titta på möjligheterna såsom att landhockey är två idrotter i en; vi kan spela både inomhus och utomhus och året om, om vi så vill. Vi ser de geografiska avstånden som att det finns nya områden att etablera sig i, med nya målgrupper att nå. Landhockey är en OS-idrott och världens tredje största idrott. Det innebär att den internationella arenan är enorm och det är lätt för våra utövare och medlemmar att ta sig ut i världen och samtidigt ha landhockeyfamiljen i ryggen vart man än vänder sig. Den inkluderande sammanhållningen och den struktur vi byggt upp vill vi bära med oss och kanske kan vi tillsammans med er skapa en ny hemvist och framtid för svensk landhockey! Remissvar – Kriterier, villkor och anslutningsformer gällande medlemskap i RF och SISU Uppgiftslämnare: Martin Söderberg Fredrik Haraldson Tillförordnad Ordförande Generalsekreterare Svenska Amerikansk Fotbollförbundet Svenska Amerikansk Fotbollförbundet Johnny Stormats Thomas Claesson Ordförande Generalsekreterare Svenska Baseboll & Softbollförbundet Svenska Baseboll & Softbollförbundet Eva Viding Bussell Anna-Karin Söderquist Ordförande Ordförande Svenska Biljardförbundet Svenska Castingförbundet Tariq Zuwak Carolina Håkanson Ordförande Generalsekreterare Svenska Cricketförbundet Svenska Cricketförbundet Hasse Abrahamson Niclas Bentzer Ordförande Generalsekreterare Svenska Kälksportförbundet Svenska Kälksportförbundet Jonas Gustafson Jamie Spörndli Ordförande Generalsekreterare Svenska Racerbåtförbundet Svenska Racerbåtförbundet Förslag gällande anslutningsformer Övergripande Vi anser inte att den framtagna modellen kommer att främja en öppnare idrottsrörelse. Det är inte dagens anslutningsformer som motverkar en öppen idrottsrörelse, utan det största hindret utgörs av medlemmarnas inställning att skydda sina egna ekonomiska medel. Med den föreslagna modellen finns ett uttalat mål att samtliga förbund ska växa och i förlängningen erhålla fullt ekonomiskt stöd. Det handlar dock fortfarande om samma ekonomiska pott där alla fortfarande vill ha sin del, oavsett om de är en egen idrott eller del av ett fleridrottsförbund. RF påpekar att det ekonomiska bidraget bara är en del av värdet i ett medlemskap vilket är korrekt, men för många förbund utgör det samtidigt basen i deras verksamhet. Utredningen pekar inte på några fördelar eller incitament för de stora förbunden att ta sig an ett eller flera mindre förbund och därigenom skapa en större administrativ organisation på eventuell bekostnad av sin egen kärnverksamhet. Vi ser därför inte hur detta kommer att leda till en större öppenhet för samarbete och gemensam utveckling. Förslag 1a: Medlemskap och medlemsnytta I grunden är vi positiva till att skilja på medlemskap och medlemsnytta, alla kan inte få tillgång till allt och inte lika mycket. Men stöden bör snarare fördelas enligt logiken var de gör störst nytta för idrottsrörelsen. På vilket sätt är det logiskt att ge mer pengar till de förbund som redan har mycket pengar? Förslag 1b-1c: Storlekskriterier för medlemskap Att det krävs någon form av storlekskrav för att bli medlem håller vi med om. Vi anser dock att gränsen ska vara 25 föreningar eller 1 500 medlemmar. Antalet medlemmar är en mer relevant siffra än antalet föreningar. Vi röstar nej till förslaget om att förbund med över 50 föreningar och 3000 medlemmar ska få fullt ekonomiskt stöd. Vi motsätter oss kraftigt idén att dela in medlemmarna i större eller mindre förbund och utifrån detta fördela stöden. Det är för oss liktydigt med att dela in förbunden i ett A- och ett B- lag, som på inget sätt gynnar idrotten i stort. De förbund som är medlemmar i RF ska inte delas in i olika kategorier baserat på storlek. Förslaget blir dessutom motsägelsefullt när de små förbunden som ska växa och bli starka inte erhåller fullt ekonomiskt stöd. Vi har full förståelse för en fördelningsprincip som bygger på storlek. Men fördelningen av medel baseras på förbundens storlek redan nu och vi ser ingen poäng med att införa ytterligare ett tröskelvärde mitt i skalan, som enbart syftar till att fördela mer medel till de medlemmar som redan har en bättre ekonomisk situation. Med en sådan modell riskerar idrottsrörelsen inom kort att bli en så kallad stängd liga för enbart de stora och starka förbunden. Enligt vår mening är det obegripligt att en ordentlig konsekvensanalys av detta förslag inte har gjorts under utredningen.