Magnus Berggren Dan Brändström Marie Ehrling Lars-Gunnar Mattsson

Watson kliver Hur många in i sjukvården 8 universitet behöver Sverige? 6 IVAAKTUELLT NR 5 2016. GRUNDAD 1930

MEDALJÖRER Magnus Berggren Dan Brändström Marie Ehrling Lars-Gunnar Mattsson

Det orange loket som slog USA med häpnad Svenska skolraset startade i början av 1990-talet IVA Opinion Bygget av snabbtåg kommer att rulla igång enaste årens debatt om höghastig- Stockholm i 300 kilometer i timmen. En hetsbanor för tåg känns som en enda triangel där det beräknas bo runt tio mil- lång déjà vu. Svenska politiker har joner människor vid seklets mitt. Både alltid svårt att fatta beslut om stora Alliansen och de rödgröna pläderade för infrastrukturprojekt. Oavsett om höghastighetsbanor i sina valmanifest. Sdet gäller bilvägar, järnvägar, brobyggen eller Två år och ett antal utredningar senare långa tunnlar. är läget att moderaterna säger nej, med Man har tvekat, backat, kovänt och hänvisning till den höga investerings- ställt in många planerade byggen. kostnaden på 230 miljarder kronor, Storsatsningar på infrastruktur har ofta enligt Trafikverket. Enligt Trafikverket förhalats och försenats i årtionden. Och leder projektet till en samhällsförlust på om nej-sägarna alltid vunnit hade vi inte 250 miljarder kronor. Liberalerna drog i haft någon Öresundsbro, Botniabana nödbromsen för snabbtåg redan i våras eller tunnlar söder och norr om Stock- med hänvisning till risken för skenande holm. Och heller ingen motorväg norr kostnader. om Göteborg. Faktiskt heller inte järnväg alls, även om det var länge sedan, eller För några veckor sedan presenterade tunnelbana i Stockholm. regeringen sitt förslag: höghastighets- banan ska byggas. Men i etapper. Första Uteblivna satsningar och förseningar delen blir den så kallade ostlänken, mel- är helt logiska. Det beror på kostnader- lan Järna och Linköping. Sedan ska banor na. Det är dyrt att bygga ny infrastruktur byggas ut i den takt som statens finanser BJÖRN O. NILSSON och det går inte med säkerhet att säga tillåter. Något slutår, för när hela bygget om de miljardinvesteringar det alltid av snabbtågstriangeln ska vara klart, vill »Det är den typen handlar om kan bära sina kostnader i regeringen inte spika. Arbetet med ostlän- framtiden, ens i en samhällsekonomisk ken drar igång nästa år, enligt planerna. av visionära projekt beräkning. Och det finns ju alltid en Trots helt riktiga invändningar är jag alternativkostnad som måste beaktas i fortsatt övertygad om att höghastighets- som Sverige behö- beslutet. Istället för att bygga höghastig- banor för snabbtåg verkligen kommer hetsbanor för snabbtåg kan vi använda att byggas. Hela ”triangeln”. Det är den ver. Ett gemensamt pengarna till att rusta upp, bygga ut och typen av visionära projekt som Sverige underhålla det befintliga järnvägsnätet. behöver. Ett gemensamt framtidsprojekt framtidsprojekt Då kan förhoppningsvis tåg komma och som knyter samman urbana miljöer i som knyter sam- gå punktligt, industrin köra tungt gods i Götaland och Svealand. Och det är ingen normal fart och pendlare i storstadsre- tillfällighet att kommunalråd i södra Sve- man urbana miljöer gionerna slippa stå hela vägen till jobbet. rige har tävlat om att få snabbtågstationer Inför valet 2014 såg det ut att finnas en när sträckningen diskuterats. i Götaland och bred politisk enighet om att Sverige ska Snabbtåget har inte gått. Tvärtom. Byg- bygga framtidens järnväg med tåg som get, det är jag övertygad om, kommer att Svealand.« susar fram mellan Göteborg, Malmö och rulla igång och visionen bli verklighet.

»Samma »Man kan säga att »Varje område genera- Finland just nu är ett som kvinnor tion som land av överutbildade får utrymme 14 på är ett steg skapade underpresterare. Vi flumskolan har råvaror och kockar, procent av för jämställd- de 117 000 per- heten.« skapade flummet inom men det viktigaste receptet, soner som jobbar den svenska industrin.« spetstekniken, har föråldrats.« Susanne Eberstein, ordförande i riks- på Ericsson, banksfullmäktige, skriver sedelhis- Anders Kinnander, professor på Chal- Bengt Holmström, årets Nobelpristagare i eko- andra kvartalet mers, pekar I DN på ”det genuina nomi, i Helsingin Sanomat, om utvecklingen i toria med sin namnteckning på nya 2016, är anställda 100- och 500-lappen. Intervjuas i DI. ointresset” för produktion i Sverige. sitt födelseland. i Sverige.

2 IVA AKTUELLT IVA Innehåll

6 Överraskande besked om nytt universitet 17 IVA:s fyra Sverige får sitt femtonde universitet nästa år när regeringen satsar guldmedaljörer 2016 90 miljoner för att göra Malmö högskola till universitet. Ett besked som En renässansman, en erfaren ledare, överraskat högskolevärlden. en ledande forskare och en industriell marknadsförare. Möt IVA:s fyra guldme- 8 Superdator ska hjälpa till att ställa diagnos daljörer 2016: Dan Brändström, Marie Artificiell intelligens och maskininlärning är på väg in i svensk sjukvård. Inte Ehrling, Magnus Berggren och Lars- för att ersätta personal, men för att komplettera den. Gunnar Mattsson. Tekniken, med IBM:s superdator Watson som det mest kända exemplet,

kan frigöra resurser och se till att vården blir mer jämlik, oavsett var i landet Watson kliver Hur många in i sjukvården 8 universitet behöver Sverige? 6 du bor och vilken läkare du träffar. Utmaningar på vägen är ekonomiska och IVAAKTUELLT NR 5 2016. GRUNDAD 1930 organisatoriska, inte medicinska.

28 Långt och kraftigt resultatfall för svenska skolan MEDALJÖRER Magnus Berggren Oavsett hur man mäter har de svenska skolresultaten fallit kraftigt sedan Dan Brändström Marie Ehrling början av 1990-talet. Det visar en genomgång som Magnus Henrekson Lars-Gunnar Mattsson gjort av internationella och nationella kunskapsmätningar. Att det saknas data för jämförelser över tid i Sverige gör analyser längre bak i tiden svåra. Det orange loket som slog USA med häpnad Svenska skolraset startade i början av 1990-talet

30 SCA klyvs i skog och hygien Omslagsbild: Daniel Roos Tvål, våtservetter och tjänster blir tunga framgångsfaktorer för ett av bolagen när skogskoncernen SCA delas i två. Men först måste bolagsstämman nästa år rösta ja till att skog och hygien klyvs.

34 Loket som brädade allt i USA I januari 1967 fick SJ sina första Rc-lok, de lok som ännu i dag, ett halvt sekel senare, är de vanligaste på svenska järnvägar. De nya loken hade utvecklats i 30–33 Noterat från IVA. ett för sin tid typiskt samarbete mellan det statliga affärsverket SJ och Asea. Nya ledamöter Ett samarbete som bland annat ledde till flera stora exportorder från USA. Globalisering påverkar alla bolag

18 22 24 26 32 8 34

IVA AKTUELLT ges ut av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Besöksadress: Grev Turegatan 16. Postadress: Box 5073, SE-102 42 Stockholm. Telefon växel: 08-791 29 00. Fax: 08-611 56 23. Webbplats: www.iva.se Ansvarig utgivare: Björn O. Nilsson, 08-791 29 71, e-post: [email protected] Chefredaktör: Lars Nilsson, 08-791 29 17, e-post: [email protected] AD: John Bark. Layout: Johan Holm, Mediagnos. Redaktionen e-post: [email protected] Prenumeration e-post: [email protected] Annonser: Falk Media. E-post: [email protected] Tryck: V-Tab, Vimmerby 2016. Upplaga: 7 000 exemplar. ISSN: 1401-1999 Allt material publiceras och lagras även elektroniskt. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel ej.

IVA AKTUELLT 3 IVA AKTUELLT

IVA-TÄVLING Nominera Sveriges smartaste industri Den 5 december koras www.smartindustri.nu. Nomi- möta digitaliseringens utma- den första vinnaren i IVA:s neringar har börjat strömma in. ningar är stor. Hela åtta av tio FORUM OCH tävling Smart industri. För att deltagare svarade att det inte UNGDOMSTÄVLING vinna ska företaget ha utnyttjat Frågan om digitaliseringen är tillräckligt. Samtidigt ökar IVA projektet Smart industri består digitaliseringens möjligheter av svenska företag, speciellt digitaliseringen kraven på inno- av en företagstävling, regionala forum och ökat sin produktivitet, de små och medelstora, är vation. Men nio av tio företag och en innovationstävling riktad till utnyttjat resurser effektivare glödhet. Det framgick tydligt menade att dagens organisa- ungdomar. Forum och ungdomstävling- en genomförs med början under 2017. eller utvecklat nya affärer och på Automation Summit i tioner är för slimmade eller Företagstävlingen riktar sig till affärsmodeller. Första priset är Göteborg den 4 oktober där ligger farligt nära att inte skapa företag som utvecklas med digital en studieresa utomlands som IVA-projektet ”Smart industri” tillräcklig innovationskraft. teknik – både de med egen produk- utformas efter det vinnande var medarrangör. De drygt De här frågorna kommer tion och de som levererar tjänster till företagets inriktning och öns- hundra deltagande företagen också att tas upp på de regio- producerande företag. Nominering sker på www.smartindustri.nu. kemål. fick under heldagskonferensen nala forum som projektet kom- Företag och organisationer är Det är fortfarande möjligt att ta del av spännande exempel mer att organisera i hela landet engagerade i projektet, bland andra nominera företag till tävlingen. på digitalisering. De svarade under nästa år. Då kommer Ericsson, Sandvik, Siemens, Teknik- Den 10 november är sista också på mentometerfrågor: också den andra omgången av företagen, AB Volvo och Automa- tion Region. Projektledare är Johan dagen att anmäla sitt eget eller Oron för att dagens svenska tävlingen Smart industri att Carlstedt. något annat värdigt företag på ledarskap ska räcker till för att genomföras. Dylanmän på KI hyllar nobelpristagaren Tiderna förändras. Årets Nobelpristagare i litteratur heter Bob Dylan. Ett oväntat och lite överraskande val av Svenska Akademien som satt fart på den litterära debatten här hemma. MÅRTENSSON GUSTAV FOTO: Några som jublar och tar emot beskedet med glädje är Dylanmännen på KI. En grupp forskare på Karolinska institutet, som IVA Aktuellt tidigare uppmärksammat, för att de smyger in Dylan-citat i sina medicinska artiklar. De har en intern tävling om vem som kan trycka in flest citat av låtskriva- ren i sina artiklar. Eddie Weitzberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, är lyrisk över sångpoeten. – Jag är varm i hela krop- Fem Dylanmän som citerar nobelpristagaren flitigt i sina ariklar. Dn som citerat mest till pensionen vinner en lunch. pen, jag har alltid tyckt att han Från vänster till höger Jonas Frisén, Konstantinos Meletis, Jon Lundberg, Kenneth Chien och Eddie Weitzberg. borde få det och det är en stor dag för kulturen. Men frågan han i en kommentar på KI:s – Det står lika mellan mig, – Ja, i sådana fall I was so är om han dyker upp under webb. Eddie Weitzberg och Jonas much older then I’m younger utdelningen av priset, han är ju Frisén. than that now från låten ”My lite svår. Jag tänker på låtraden Jon Lundberg professor back pages”. Man är liksom i ”Is your love in vain” där han vid institutionen för fysiologi Är det någon rad eller text liten, men vet allt. Och så är det sjunger I have dined with kings, och farmakologi, ett annat stort som särskilt gör Bob Dylan så snyggt språk, säger han i sin I’ve been offered wings, and I’ve Dylan-fan säger så här om den till en värdig Nobelprista- kommentar på KI:s webb. never been too impressed, säger interna tävlingen: gare? LARS NILSSON

4 IVA AKTUELLT IVA AKTUELLT

TEKNIKSPRÅNGET Får förlängt förtroende Tekniksprånget, IVA:s initiativ för att få fler ungdomar att SÖDERLUND TOMMY FOTO: genomföra högre tekniska utbildningar, förlängs till och med år 2019. Regeringen avsat- te i höstbudgeten 11 miljoner kronor för ytterligare två år. – Det är oerhört glädjande och ett kvitto på att projektet är framgångsrikt, säger Alexandra Ridderstad, verk- samhetschef för Tekniksprånget. Tekniksprånget ger ungdomar som gått ut gymnasiet en möjlighet att få fyra månaders betald praktik hos några av Sveriges mest spännande arbetsgivare. Praktikprogram- met är öppet för avgångselever under 21 år som är behöriga att söka en ingenjörsutbildning. Sedan starten hösten 2012 har totalt 2 700 tekniksprånga- Delegationen från IVA besökte nystartade IT-företaget Pickit i Visby och Gotland Grönt Centrum i re fått chansen att övningsköra Roma. Där berättade företaget Moving Floor om sin innovation – självrengörande golv för djur. som ingenjör. Cirka 230 arbetsgivare runt om i Sverige tar TEKNIKRESA TILL GOTLAND emot praktikanter. 80 procent av ungdomarna som genom- fört programmet går vidare till ingenjörsstudier. Starkt driv och KI-FORSKARE Hjälper Netflix med blodanalys entreprenörsskap KI-forskaren Kirsty Spalding, ska göra Teknikresan gick i år till Gotland och temat var hållbarhet. I delegationen, som leddes ett test av blodspår av preses Leif Johansson, ingick ett tjugotal personer från näringsliv, myndigheter och som ska visa om akademi från hela Sverige. den livstidsdömde Steven Avery, i doku- mentärserien ”Making a mur- Resan var inspirerad av land, som är en del av Uppsala Gotlands bryggeri, Pickit och derer” som visas på Netflix, IVA-ledamoten Peter Larssons universitet, inledde studiere- Swedish Composite var några av är oskyldigt dömd eller inte. utredning ”Hållbara Gotland” san. Bland annat presenterades företagen delegationen besökte. Kirsty Spalding konstaterade som lämnades till regeringen Sveriges största forskningspro- På Gotland Grönt Centrum att Steven Avery sitter i fäng- i juni 2016. I fokus stod möten gram inom turism som under- fanns lokala lantbruksentrepre- else trots att inget ordentligt med universitetet, och entre- söker hur kryssningsfartygens nörer för att presentera innova- test av blod har gjorts. Hon tog prenörer i såväl mindre företag besök på Gotland kan bli fler tioner som självrengörande golv kontakt med Averys advokat. som större mer etablerade och samtidigt mer hållbara. för djur samt det senaste inom – Jag mejlade till henne att bolag. modern skogshantering och ”jag tror vi kan avgöra med ra- – Drivkraften och entre- – Genom Teknikresan har lammnäring. dioaktiv koldatering huruvida prenörskapet på Gotland har jag lärt känna Gotland bättre blodet är planterat eller inte”. lyst igenom hela resan. Vi har och sett den energi och krea- – Jag är imponerad över den Hon återkom inom en halvtim- träffat en rad lokala näringslivs- tivitet som finns här. Jag har drivkraft som finns på Gotland, me, säger hon till SvD aktörer och det har även varit blivit inspirerad att jobba mer långt utanför den välbekanta IVA Aktuellt har tidigare spännande att se betydelsen av med regionen genom univer- besöksnäringen. Entreprenör- skrivit om Kirsty Spalding och Campus Gotland som spelar en sitetet - det är lätt att vara stolt skapet på Gotland imponerar, testet. Hon har använt meto- viktig roll för regionen, säger rektor när vi besöker Campus såväl inom förädlade livsmedel den i sin forskning på hjärn- Björn O. Nilsson, vd på IVA Gotland. säger Eva Åkesson, som inom teknikområdet, vävnad och om fettceller. Ett besök på Campus Got- rektor på Uppsala universitet. säger Leif Johansson.

IVA AKTUELLT 5 IVA: UTBILDNING OCH FORSKNING

Malmö blir 15:e uni versitetet Sverige får sitt femtonde universitet nästa år när regeringen satsar 90 miljoner på att Malmö högskola blir universitet. Ett besked som överraskat högskolevärlden.

TEXT: SIV ENGELMARK enast Sverige fick ett uni- universitet. Beskedet som lämnades i forskningsprofil passar med det vi versitet var 2005. Då var ett pressmeddelande från utbildnings- lyfter fram i forskningspropositionen. det Mitthögskolan som blev departementet i juni kom därför som Vi behöver ett universitet till i södra Mittuniversitetet. Sedan en överraskning för sektorn, även för Sverige, säger Karin Röding. dess har inte frågan varit det aktuella lärosätet. För Malmö högskola innebär upp- Saktuell. Men nu är det dags igen. I – Det kom plötsligt. Jag fick reda på graderingen att de får rätt att utfärda januari 2018 får Malmö högskola uni- det ett och ett halvt dygn innan det doktorsexamen inom alla områden. En versitetsstatus. blev offentligt. Högskolan har haft högskola måste däremot ansöka om – Malmö ligger i en expansiv region som mål att bli universitet ända sedan att få ge doktorsexamen inom ett visst med bara ett universitet. Det är den starten och försökt få universitets- område. Universitetsstatusen betyder största högskolan i Sverige, med fler status under åren, men det är först nu också att lärosätet får mer pengar Kerstin forskarutbildningsämnen än någon som regeringen vill det, säger Malmö för forskning. Anslaget höjs med 90 Tham. annan högskola. De var redo, men vi högskolas rektor Kerstin Tham. miljoner kronor 2018 vilket framgår av behöver tillföra resurser. Det gör vi budgeten som lades fram i september. i budgetpropositionen, säger Karin Utbildningsdepartementet förklarar – Vi förväntar oss ytterligare 100 Röding som är statssekreterare på omsvängningen med att beslutet har miljoner de närmaste åren, utifrån utbildningsdepartementet. vuxit fram under arbetet med forsk- jämförelser med de nyare universite- ningspropositionen. Forskningsprofilen ten, säger Kerstin Tham. Så sent som i fjol sa statsminister på Malmö högskola passar väl in med de Pengarna behövs för att öka ande- Karin Stefan Löfven i en intervju att det inte områden regeringen vill prioritera. len forskning och forskningsanknyt- Röding. var aktuellt att högskolan skulle bli – Bitarna faller på plats. Deras ningen i utbildningen.

6 IVA AKTUELLT SVENSKA UNIVERSITET Behöver Sverige Uppsala universitet 1477 Lunds universitet 1666 fler universitet? Karolinska institutet 1923 (Mediko-kirurgiska institutet grundas 1810) MINOO AKHTARZAND Kungliga tekniska högskolan 1927 ordförande i styrelsen för Södertörns (Teknologiska institutet bildas 1827) högskola: Chalmers tekniska högskola 1937 – Sverige har både behov och möjlighet att (Chalmerska slöjdskolan invigs 1829) ha fler universitet för att behålla sin attrak- Handelshögskolan i Sthlm 1946 tionskraft som innovations- och forsknings- (Grundas 1909) land. Södertörns högskola har definitivt Göteborgs universitet 1954 förutsättningar att bli universitet. Högsko- (genom sammanslagning av Göteborgs lan har redan forskning och utbildning på högskola och Medicinska högskolan universitetsnivå och finns i ett område i södra Stockholm med grundade 1891 respektive 1949) stort behov att lyfta utbildningsnivån och skapa möjligheter för Stockholms universitet 1960 personer från studieovana miljöer. Vi ansökte om att få univer- (Stockholms högskola bildas 1878) sitetsstatus redan 2002. Att Malmö blir universitet är en positiv Umeå universitet 1965 överraskning som jag hoppas skapar möjligheter även för andra Linköpings universitet 1975 högskolor som uppfyller kraven att bli det. Luleå tekniska universitet 1997 (Högskoleenheten i Luleå bildas 1971) DAN BRÄNDSTRÖM Sveriges lantbruksuniversitet 1977 ordförande i Linnéuniversitetets (Veterinärhögskolan, Lantbrukshögskolan styrelse: och Skogshögskolan bildas 1914, 1932 och 1914) – Beskedet att Malmö högskola blir univer- Karlstads universitet 1999 sitet var förvånande. Vi får ett universitet till Örebro universitet 1999 rakt över disk när man tror att det är omöjligt Linnéuniversitetet 1999 att ens diskutera frågan. Jag blev förvånad (Växjö universitet bildat 1999 och slogs samman över att man bara meddelar det i ett press- med Högskolan i Kalmar 2010, och byter då namn) meddelande dagen efter invigningen av Max Mittuniversitetet 2005 IV i Lund. Det kom så överraskande att man häpnade. Jag för- står att det kan finnas politiska skäl att göra Malmö högskola till ett universitet. De har byggt upp en bra verksamhet och Skåneregionen har lobbat för denna fråga.

ANDERS FLODSTRÖM chef för utbildning vid EIT Digital, tidigare universitetskansler: Malmö blir 15:e uni versitetet – Vi kommer inte att klara att konkurrera internationellt – om det är det vi vill – om alla hög- – Vi behöver stärka utbild- tetsstatus hos fler högskolor. skolor ska byggas ut till fullvärdiga universitet. ningens kvalitet och forsk- – Så kan det vara. Men det Ett nytt universitet måste ha ett gap att fylla. ningen liksom forsknings- finns inte på kartan att ytterli- De kan komplettera eller förnya det som finns anknytningen i exempelvis gare högskolor kommer ifråga på något område. Och om någon högskola lärarutbildningen. Vi kommer för universitetsstatus inom ska bli universitet skulle Malmö vara också mitt val. Högskolan att behöva rekrytera profes- överskådlig tid. Det finns ingen finns i en dynamisk region med stort behov av högutbildade sorer och postdoktorer och annan högskola av samma människor och forskning. Det finns en kärna av solid akademisk även fler doktorander inom till storlek och med samma omfatt- kompetens och ett områdesutbud som jag gillar. exempel utbildningsvetenskap ning av forskarutbildning som och migrationsforskning. Malmö, säger Karin Röding. n STINA GESTRELIUS styrelseledamot i Universitetets särskil- Malmö högskola har lyckats da verksamheter vid Lunds universitet: bättre än andra lärosäten med LANDETS STÖRSTA HÖGSKOLA – Vi behöver ett universitet i Malmö. Högsko- att rekrytera studenter från lan är större än flera befintliga universitet och studieovana miljöer. Så mycket Malmö högskola bildades 1998. jag är förtjust i de tvärvetenskapliga ansat- Från början fanns vårdutbildning, som 70 procent av studenterna lärarhögskola samt ingenjörsutbildning. serna vid dess institutioner. De arbetar över är första generationen akademi- Odontologiska fakulteten tillkom efter fakultetsgränserna på ett modernt sätt som ker i familjen. Med universitets- sex månader. I dag är högskolan landets traditionella universitet inte gör och komplet- status hoppas de kunna locka största med cirka 1 800 anställda och terar de äldre universiteteten just genom att de arbetar annor- 12 000 helårsstudenter. Forskningen också studenter från Danmark. är främst inriktad på de sju områden lunda. Malmö har tvingat institutionerna att vara fakultetsö- – Det är positivt för studen- där högskolan får ge doktorsexamen: vergripande från början. Det tvärvetenskapliga arbetet kan ge terna att få en examen från odontologi, biomedicinsk vetenskap, spännande effekter. ett universitet, säger Kerstin hälsa, vård och välfärd, nya medier, offentligheter och gestaltningsformer, Tham. idrottsvetenskap, utbildningsveten- Frågan är om inte regeringen skap samt migration, urbanisering och nu väcker hoppet om universi- samhällsomvandling.

IVA AKTUELLT 7 IVA: ARTIFICIELL INTELLIGENS I SJUKVÅRDEN

TEXT: ANDERS THORESSON FOTO: TT-SCANPIX Artificiell intelligens och maskininlärning är på väg in i svensk sjuk- vård. Inte för att ersätta personal, men för att komplettera den. Tekniken, med IBM:s superdator Watson som det mest kända exemplet, kan frigöra resurser och se till att vården blir mer jämlik, oavsett var i landet du bor och vilken läkare du träffar. Utmaningar på vägen är ekonomiska och organisatoriska, inte medicinska.

8 IVA AKTUELLT Hjälpa sjukvården elementärt för Watson »

IVA AKTUELLT 9 IVA: ARTIFICIELL INTELLIGENS I SJUKVÅRDEN FOTO: SHUTTERSTOCK FOTO:

Så mycket vård som möjligt för pengarna

atson fick i början senaste vetenskapliga rönen om bästa – Det kan vara ett sätt att få bort en av augusti stora behandling. Som en konsekvens stora hel del av ”snormottagningarna” från rubriker. Igen. Den variationer i bland annat metod och landets vårdcentraler, och därmed fri- här gånger efter att resultat. göra resurser åt andra åkommor. Men ha lyckats hitta en det krävs kanske att de kopplas till in- individanpassadW behandling för en ja- Anders Ekholm är vice vd på dividen, så att en person som ofta får pansk cancerpatient. Kvinnans läkare Institutet för framtidsstudier och var diagnosen urinvägsinfektion fångas hade under månader gått bet. IBM:s tidigare analyschef på Socialdeparte- upp och bokas in för en läkartid. superdator behövde tio minuter för att mentet. Han menar att det på pappret I somras presenterade McKinsey en komma fram till vilken typ av leukemi går att tänka sig tre lösningar på den rapport där konsultfirman räknat på den hon drabbats av. här situationen. potentiella nyttan med en digitaliserad Till sin hjälp hade Watson den Det går att skjuta till mer pengar. vård i Sverige. Potentialen för 2025 är samlade kunskapen från 20 miljoner Det går att jobba mer med priorite- en årlig besparing på runt 25 procent, vetenskapliga artiklar om cancer och ringar. motsvarande 180 miljarder kronor. svar från labprover som läkarna gjort Det går att maximera nyttan av – Det krävs givetvis investeringar, på kvinnan. Utifrån den samlade varje satsad krona. men eftersom de fördelas på så många bilden gick det att lägga pussel som Men eftersom det i många medi- olika aktörer har vi valt att fokusera på föreslog en annan typ av behandling. cinska fält saknas kompetens räcker bruttobesparingen, säger Pia Hardy på Torbjörn Hägglöf. det inte bara med mer pengar. Det McKinsey. Men när Torbjörn Hägglöf, tales- finns helt enkelt inte fler personer att person på IBM, får frågan om vad han anställa. Prioriteringar är ett annat al- Enligt rapporten kan en utökad tycker är det häftigaste som Watson ternativ. Men det leder till både etiskt digitalisering medföra positiva ef- lyckats med väljer han inte någon och politiskt komplexa frågor. fekter i många olika delar av vården. enskild framgångssaga. Han väljer Det behövs därför också en rejäl dos Sjukdoms- och olycksfall kan förebyg- istället helheten: av den sista ingrediensen: Se till att gas. Kvaliteten på vården kan förbätt- – Det här är ett helt nytt sätt att det blir så mycket vård som möjligt för ras. Tillgängligheten öka. Ge vård- Anders bedriva vård, i och med att all känd pengarna. personalen bättre arbetsmiljö. Och ge Ekholm. kunskap används, säger han. – Vi kan industrialisera och auto- enskilda patienter verktyg att själva En läkare har ingen möjlighet att hål- matisera vården inom en lång rad av sköta delar av sin hälsa. la lika mycket information i huvudet. områden. Och det behövs både enkla Tekniken som hon tittat på tillsam- I hela världen står vården inför stora och avancerade system för att vi ska mans med sina kollegor går att dela in utmaningar. få rejäl effekt, säger Anders Ekholm i tre övergripande kategorier. Lösning- En åldrande befolkning, höga och och exemplifierar med verktyg som ar för uppkoppling står tillsammans Elisabeth ökande kostnader, kompetensbrist kan hjälpa patienter att själva ställa för en besparingspotential på 81 mil- Winsjansen. och en långsam spridning av de vardagliga diagnoser: jarder. Lösningar för automatisering i

10 IVA AKTUELLT Så mycket vård som möjligt för pengarna

vården för 72 miljarder. Och lösningar las inom Sveus, ett nationellt samar- blodet och fungerar som ett besluts- för avancerad dataanalys, dit bland betsprojekt mellan bland annat ett underlag när patienten ställer in sin annat lösningar som Watson hör, står antal landsting, specialistföreningar dosering. för 29 miljarder. och kvalitetsregister. Potentialen i den sista katagorin ser – Med hjälp av en simulator för Niclas Skyttberg är chefsläkare kanske låg ut. Men det finns en förkla- fetmaoperationer får läkaren och på S:t Görans sjukhus i Stockholm. ring: McKinseys rapport bygger helt och patienten ett diskussionsunderlag Han konstaterar att det finns en stor hållet på bevisad besparingspotential, som bland annat baserar sig på kön, bredd i hur komplexa de här systemen på teknik som i faktisk verksamhet visat vikt, sjukdomar, utbildning och andra är. I ena änden finns Watson, men de sig fungera och spara pengar. faktorer. Ut kommer en prognos över enklare är vanligare. De bygger på Och eftersom systemen för avance- förväntat resultat och eventuella kom- samma typer av flödesscheman som rad dataanalys inte hunnit användas plikationer, säger Anders Ekholm. används för att fatta beslut i dag, men under särskilt lång tid än är också den genom att automatisera användning- bevisade effekten begränsad. Ett annat exempel hittar man på en av dem ökar patientsäkerheten. Men alla är överens om att po- Bollnäs sjukhus, där Elisabeth Wins- – En typ av stöd som finns är ordi- tentialen för det som ofta kallas för jansen är sjukhuschef: nationsverktyg som exempelvis kan ”beslutsstöd” är stor. Tekniken kan – Vi har inlett ett försök där hjärt- ta hänsyn till en patients njurfunktion utifrån journalanteckningar, provsvar sviktspatienter får hem en personvåg när läkaren skriver ut medicin och var- och den samlade medicinska kunska- som kopplas till en app i en pekplatta. na för en dosering som inte är lämplig. pen lista tänkbara diagnoser. Den kan En snabb viktuppgång är en varnings- Men även om det här är teknik som utifrån samma bakgrundsinformation signal, som bland annat kan kräva finns i vården i dag finns det en önskan föreslå lämpliga terapier, när diagno- förändringar i medicineringen. Det här om mer. Martin Wohlin är överläkare sen väl är ställd. Men det handlar inte är alltså en lösning som kan undvika att på akutmottagningen vid Uppsala bara om till synes avancerade tillämp- patienter måste läggas in på sjukhus, Akademiska sjukhus: ningar för specialistvården. eftersom patienten har en kontinuerlig – Vi har tillgång till patientjourna- Watson har blivit symbol för den koll på sin sjukdom och kan undvika de len och allt som står i den, i form av här typen av verktyg, men det finns akuta situationerna, säger hon. sjukdomshistorik, labprover och så många mindre avancerade system Elisabeth Winsjansen tror att fler vidare. Men tekniken hjälper oss inte som också kan göra stor nytta. Och patientgrupper kan få en förbättrad att dra några slutsatser, säger han och som redan börjat användas runt om i livskvalitet med liknande lösningar. fortsätter: vården. Ett exempel är journalsystem Hon pekar på insulinpumpar för dia- – På en akutmottagning handlar som flaggar patienter som matchar betespatienter som ett exempel: väldigt mycket om att utesluta livsho- kriterier för vissa hjärt-kärlsjukdomar, – Tack vare dem kan patienter få tande tillstånd. Där kan tekniken vara så att läkaren inte ska missa varnings- en bättre koll på sin egen behandling. till stor hjälp, för att hitta de väldigt signalerna. Ett annat verktyg utveck- Pumpen visar aktuell sockernivå i diskreta eller de väldigt ovanliga sym- » IVA AKTUELLT 11 IVA: ARTIFICIELL INTELLIGENS I SJUKVÅRDEN FOTO. MARTHA HOELZER/FEATURE PHOTO SERVICE PHOTO HOELZER/FEATURE MARTHA FOTO.

»Ett vanligt tankefel är att jämföra tekniken med de bästa läkarna. Men är de bättre än den genomsnittlige läkaren blir det en förbättring för de flesta av patienter.«

tomen. Det går ju ofta bra när läkarna förbättring för en majoritet av patien- ytterligare ett. Det viktiga att komma » möter det vanliga. Det är när vi stöter terna, säger Anders Ekholm. ihåg är att det inte är tekniken som på det ovanliga som det blir problem, När det gäller de mer patientnära ställer diagnosen, utan vi läkare. Och säger Martin Wohlin. lösningarna, som vågen Elisabeth det finns nog inte ens företag som är Att ställa rätt diagnos är alltså ett Winsjansens medarbetare delar ut beredda att ta det ansvaret som följer område där tekniken kan hjälpa till. till utvalda hjärtsviktspatienter, finns med att ställa diagnos, säger Martin Att välja rätt behandling ett annat. också en annan drivkraft: Patienter Wohlin. som inte upplever att vården har bra Utmaningarna är istället organisa- En siffra som återkommer i svar börjar leta på annat håll. toriska och ekonomiska till sin natur. Pia intervjuerna är 17. Det är så många år Det går att se en parallell till tekni- För även om teknikutvecklingen går Hardy. det tar innan den bästa behandlingen kanvändning i näringslivet i stort, där tydligt åt ett håll – mer och bättre – också är den som faktiskt används. begreppet bring your own device har möter den hinder i hur svensk vård är Med datoriserade beslutsstöd skulle använts i många år. Det används för organiserad. det istället vara möjligt att få ut de att beskriva anställda som tycker att – Den är väldigt decentraliserad, senaste evidensbaserade alternati- konsumentlösningar fungerar bättre med många landsting och andra ven i hela landet med ett knapptryck. än de som arbetsgivaren tillhandahål- aktörer med sina egna, avgränsade Tekniken skulle därmed kunna göra ler och därför börjar använda dem ansvarsområden. Men det finns ingen Niclas vården mer likvärdig. Inte bara de istället. som ”äger” hela vårdkedjan för en pa- Skyttberg. med de bästa läkarna får rätt diagnos – Om vi inte tillhandahåller tjänster tient. Det är en väldigt tuff utmaning snabbt och därefter en korrekt och som möter patienternas behov kom- när man ska digitalisera en verksam- individanpassad behandling. En an- mer de att fortsätta leta information het, säger Pia Hardy. nan fördel med ett datorbaserat stöd på egen hand, och då inte alltid hitta är att den inte fattar dåliga beslut på de vetenskapliga svaren på sina frågor, Men det handlar inte bara om att grund av att den blivit trött. Inte heller säger Elisabeth Winsjansen. det saknas ett tydligt beslutsmandat. har en dator omedvetna preferenser Förhoppningarna och förväntning- Det handlar också om pengar. Martin för vilket behandlingsalternativ som arna på teknikens effekter i vården är Martin Wohlin på Uppsala Akade- Wohlin. ska väljas. alltså högt ställda. Det finns givetvis miska sjukhus: – Även läkarkompetens följer en frågetecken, men de handlar i ytterst – Investeringarna i vården har varit normalfödelningskurva. Många har begränsad omfattning om det medi- oförändrade procentuellt under tio otur och träffar en läkare som inte är cinska. Den teknik som börjar använ- års tid. Det finns inga ekonomiska särskilt duktig på den diagnos man das i sjukvården är validerad – och det muskler för att göra den typen av har. Ett vanligt tankefel är att jäm- finns som sagt alltid en människa som investeringar som behövs. När man le- föra tekniken med de bästa läkarna. står för beslutsfattandet. ver i en tillvaro där målet är att minska Gabriel Men är systemen bara bättre än den – Beslutsstöd finns på så många kostnaderna varje år, för att hålla Wikström. genomsnittlige läkaren blir det en ställen i samhället, det här är bara budget, skapar man en miljö där det är

12 IVA AKTUELLT Onkologerna Michael Kelley och Neil Specter vid Veterans Affairs använder Watson för att hitta rätt behandlingsmetoder för 10000 amerikanska krigsvetera- ner som drabbats av cancer.

väldigt svårt att driva förändring och Ett sätt att förbättra situationen andra branscher har revolutionerats att innovera, säger han. skulle enligt Niclas Skyttberg vara att först när helt nya aktörer klivit in. Nyligen publicerade Myndigheten förändra både synen på och funktionen Tesla och elbilar är ett exempel. Mar- för vård- och omsorgsanalys rap- i journalsystemen. I dag är de i första tin Wohlin och Elisabeth Winsjansen porten Lång väg till patientnytta – en hand ett verktyg för dokumentation i är inne på samma spår: uppföljning av nationella riktlinjers efterhand. Men de skulle också kunna – Det krävs bättre samarbeten mel- inverkan på vården i ett decentraliserat vara ett verktyg för beslutsfattande. lan sjukvård, industri och forskare. system. I rapporten konstateras att – Mycket av vården som ges i Sve- Ett drömscenario vore ett samarbete ”långt ifrån all vård baseras på bästa rige är regelstyrd. Det finns nationella med IBM, där vi får möjlighet att tillgängliga kunskap” och vidare att riktlinjer för behandlingsprogram. undersöka hur Watson kan användas det ”saknas robusta strukturer och Problemet är att följsamheten är låg, på en akutmottagning, säger Martin processer för att ta vidare, implemen- säger han och fortsätter: Wohlin. tera och följa upp nationella riktlinjer i – Ett exempel är blodförgiftning. – Vi i vården behöver ge utrymme vårdens vardag”. Kort sagt: Gamla be- Där vet vi att det skulle gå att rädda för dem som sitter på e-lösningarna. handlingsmetoder används, trots att ett antal liv varje år om riktlinjerna Vi behöver kommunicera mer med det finns nyare som fungerar bättre. följdes på ett bättre sätt. dem och öppna dörrarna så att de får En av de saker som läkaren ska ta testa sin teknik i klinisk verksamhet, En månad senare presenterade ställning till i undersökningen är en säger Elisabeth Winsjansen. regeringen direktiven för utredningen eventuellt misstanke om infektion, Ökad följsamhet till nationella kun- något som i sin tur kan vara ett tecken Att utvecklingen kommer gå åt skapsstöd i hälso- och sjukvården. på just blodförgiftning. Men det är det hållet är alla överrens om. Martin Utredningen, som ska vara klar inte alltid läkaren kommer ihåg att Wohlins svar på hur framtiden ser ut senast den 1 mars nästa år, kan sägas göra och dokumentera det övervägan- är en retorisk fråga: vara ett steg på vägen. I uppdraget det. – Vem skulle säga att Google har ingår bland annat att utreda hur kun- – Tänk om journalsystemet antingen gjort det svårare att hitta information? skapsstöd kan förbättra vården. kunde leta efter tecken på infektion i Självklart behöver vården spe- Gabriel Wikström, ansvarig minis- de anteckningar som görs. Eller rent av cialiserade verktyg för att gallra och ter, sa i samband med beslutet om ställa frågan rakt ut till läkaren, ”Miss- hitta det som är relevant, menar han. direktiven: tänker du en infektion?”. På det sättet Anders Ekholm har en liknande syn: – Vilken vård du får ska inte bero på skulle det går att bygga system som – Om politiker menar allvar med en vem du är eller var du bor. Så är det ökar följsamheten till vårdprogram- bättre och mer jämlik vård, då måste tyvärr inte i dag. För att komma åt det men, vilket skulle ge hälsovinster. man ha den här typen av system på problemet tror jag att en nyckel är de Vad mer ska till för ett tekniken ska plats. Det går inte att samla alla lan- kunskapsstöd och riktlinjer som finns kunna kliva in i vården och infria sina dets läkare i Globen och se till att de inom hälso- och sjukvården. löften? Anders Ekholm pekar på hur kan samma sak. n

IVA AKTUELLT 13 IVA: ARTIFICIELL INTELLIGENS I SJUKVÅRDEN

Galjonsfigur för beslutssystem

TEXT: BM har en lång tradition av att upplärda för sina särskilda tillämp- – Det blir ett sätt för läkare att er- ANDERS THORESSON bygga datorer som utmanar ningar. När de installeras hos kunder- bjuda alternativa behandlingsmetoder FOTO: människor. 1996 vann Deep na läggs information om bland annat om de konventionella inte fungerar, TT-SCANPIX/ Blue som första dator ett schack- läkemedelslistorna för det specifika SETH WENIG och för forskare att hitta lämpliga parti mot regerande världsmäs- landet till. deltagare till sina studier. Itaren Garry Kasparov. Ett år senare Det fjärde sättet som Watson kan besegrades Kasparov i en hel match, Den mest omskrivna är Watson hjälpa till med ligger ytterligare ett spelad över sex partier. Oncology, en datoriserad cancerspe- steg närmare forskningen. Genom att Och 2011 slog Watson två amerikan- cialist. analysera publicerade artiklar kommer ska stormästare i Jeopardy. – Den hjälper inte till med att ställa Watson med förslag på hur forskningen IBM såg givetvis redan från början diagnos, men att välja rätt behandling. kan ta nästa steg, vilka frågor som är kommersiella tillämpningar för en För att göra det använder Watson rimliga att söka svaret på härnäst. dator med de här egenskaperna. information om patienten, det aktu- Sedan vinsten i Jeopardy har Watson ella forskningsläget men också var i Hur kan en dator utföra alla de utvecklats vidare, krympt i fysisk världen behandlingen planeras, för här komplexa uppgifterna? storlek och lärt sig hantera medicinsk att kunna ta hänsyn till vilka metoder – Genom att systemet har fått kog- information. som används just där, säger Torbjörn nitiva färdigheter, en förmåga att hitta – Det är ett område som fullständigt Hägglöf. strukturer i ostrukturerat material, exploderar. Om några år förutspås det Men Watson kan också hjälpa till säger Torbjörn Hägglöf. ske en fördubbling var 73:e dag. Ingen med att ställa diagnos, genom att Konkret innbär det att Watson ma- människa i världen kan ta till sig all utifrån genetiken hos en viss patients tas med miljontals sidor vetenskapliga ny kunskap och utnyttja den i vården, cancerceller dra slutsatser om sjuk- artiklar. Med hjälp av teknik för att säger Torbjörn Hägglöf, talesperson domen. bland annat analysera mänskligt språk på IBM. En annan intressant tillämpning är kan systemet hitta relevanta kopp- Men det en människa inte klarar, att hitta personer till kliniska studier lingar i informationsberget. det klarar ibland tekniken. Det här är av nya mediciner. Här kan Watson För att göra det mer begripligt häm- ett sånt fall. hjälpa till genom att hitta kopplingar tar vi ett exempel från träningslägret Det finns i dag ett antal medicinska mellan individer och kliniska pröv- Watson låg på inför Jeopardy. varianter av Watson, olika varianter ningar som pågår runt om i världen. En ledtråd i frågesporten löd: ”I maj

14 IVA AKTUELLT När Watson 2011 slog två stormästare i Jeopardy fick det stor uppmärksamhet. Men Watson har inte utvecklats för att vinna tävlingar i tv, utan för att hjälpa människan i till exempel sjukvården. Datorns förmåga att processa stora mängder information är vida överlägsen den mänskliga hjärnans.

1898 firade Portugal 400-årsdagen av Torbjörn Hägglöf är noga med att BESLUTSSTÖD PÅ TRE NIVÅER att denna upptäcktsresande kom fram poängtera att det aldrig kommer att Beslutsstöd finns, grovt räknat, i tre olika varianter, till Indien.” vara Watson som ställer diagnos. säger Anders Ekholm på Institutet för framtidsstudier: En mening som ”Vasco da Gama Men hur ska en läkare kunna känna – De riktigt enkla är de som är en tumregel. Feber landsteg vid Kappad den 27 maj 1498” tilltro till de diagnosalternativ som har man över 38 grader. Men det är en gräns som är ett ser ointressant ut som ledtråd till sva- Watson presenterar om de bygger på populationsgenomsnitt. Problemet med den typen av tumregler är att de individuella variationerna är stora. ret. Bara ordet maj är en gemensam bakgrundsinformation så omfattande Nästa steg är därför tumregler på mer avgränsade nämnare. att läkaren själv inte har möjlighet att demografiska grupper. Här är Sveus-simulatorn (se hu- överblicka den? vudartikeln) ett exempel. Den tredje typen är de som Men givetvis är det frågan ”Vem Svaret är transparens. Hur en träff- fungerar på individuell nivå, och matchar patientdata mot stora mängder vetenskaplig litteratur, med både var Vasco da Gama?” som ger poäng. lista hos någon av nätets sökmotorer diagnoser och behandlingsalternativ. För att komma fram till det har Watson sammanställs vet vi inte. De läkare en mängd matematiska modeller. En som använder Watson får däremot hittade samband i tiden: 400-årsdagen resonemangen presenterade för sig. av 1498 firas 1898. En annan förstår att – Både läkare och patient kan ta del BESLUTSSTÖD SOM FINNS I DAG ”kom fram” och ”landsteg” i det här av hela logiken bakom Watsons för- Beslutsstöd i vården kan bland annat öka patientsä- sammanhanget är att betrakta som slag. Det är väldigt viktigt för att alla kerheten och se till att vården blir mer jämlik över hela synonymer. En tredje upptäcker att inblandade ska känna förtroende för landet. Syftet med dem är bland annat att se till att fler läkare följer de nationella vårdprogram som finns. Kappad ligger i Indien. Resultatet blir systemet, säger Torbjörn Hägglöf. Spännvidden i de beslutsstöd som är i drift i vården att Watson får fram Vasco da Gama är stor. Bland de mer spektakulära och avancerade som den bästa kandidaten. Nästa steg i Watsons utveckling är finns Watson Oncology som hjälper cancerläkare runt Men det räcker inte att mata datorn att ge tekniken synförmåga. om i världen att hitta rätt behandlingsmetod till sina patienter. Till de allra enklaste finns journalsystem som med information. I nästa steg lär ex- – Det finns en växande brist på med en färgkodning gör läkaren uppmärksam på even- perter ut hur Watson ska dra slutsatser patologer. När Watson kan analysera tuella provsvar som avviker från det normala. I spannet från den. Det började med en basal bilder blir det möjligt att låta tekniken däremellan finns bland annat mjukvara som hjälper förståelse och sedan lär sig systemet göra en grovgallring bland bilderna läkare att skriva ut rätt medicin i rätt dos, med hänsyn tagen till den enskilda patientens förutsättningar. mer och mer med tiden. Nu sitter från radiologiska undersökningar och expertgrupper en gång i månaden och välja ut den som en människa behöver tränar systemet. titta närmare på. n

IVA AKTUELLT 15 TEKNIKSPRÅNGET.SE

Vill du testa ett spännande jobb? Övningskör som ingenjör!

Sök senast 16 november på tekniksprånget.se IVA: MEDALJÖRER

Medaljörer med den äran En renässansman, en erfaren ledare, en ledande forskare och en industriell marknadsförare. Möt IVA:s fyra guldmedaljörer 2016: Dan Brändström, Marie Ehrling, Magnus Berggren och Lars-Gunnar Mattsson. »

IVA AKTUELLT 17 IVA MEDALJÖRER: DAN BRÄNDSTRÖM

STOR GULDMEDALJ

Professor Dan Brändström för sina utomordentliga insatser och djupa engagemang för svensk och europeisk forskning och högre utbildning. Han är en sann humanist och samhällsvetare med gediget intresse och engagemang för naturvetenskap, teknik och medicin. Som skicklig och erfaren ämbetsman, drivande och visionär utredare och orädd och frejdig debattör har han bidragit till genomgripande förändringar av forskningens finansiering och organisering.

Renässansman som vill veta mer om allt Statsvetare. Förvaltare. Utredare. Ledare. Folkbildare. Själv tycker Dan Brändström att ”Gränslös” är ett passande epitet på honom. Hans livs- uppgift består i att ständigt riva gränser mellan olika samhällsområden. En modern renässansmänniska som drivs av sin egen nyfikenhet. – Jag är egentligen en väldigt intresserad person, intresserad av i stort sett allt. Och det var kanske därför jag inte blev kvar vid någon forskar- stol, för då blir man som regel så inne i ett fack, säger han. » TEXT: JOAKIM RÅDSTRÖM FOTO: DANIEL ROOS

18 IVA AKTUELLT Renässansman som vill veta mer om allt

IVA AKTUELLT 19 IVA MEDALJÖRER: DAN BRÄNDSTRÖM

»Ett litet land som Sverige har naturligtvis inte råd att ha kraftfulla forsknings- miljöer överallt. Därför måste man hitta nischer för nya enheter, där de kan göra goda insatser inom ett begränsat område.«

an Brändström växte den från mamma, men den sociala bildades. Och han grundade stiftelsen upp i ett arbetarhem i förmågan har jag nog fått från far. Forska!Sverige. Västerbotten, i den lilla För han var allt i byn Ekträsk; han var Ofta har Dan Brändström kombine- byn Ekträsk, med en far banken som gick till kunderna, han rat stark drivkraft med stor sakkun- som var banarbetare skötte om tvättstugan och han var skap och goda politiska kontakter Doch en mor som var hemmafru med byålderman. – som när han kom att bli huvudsekre- återkommande extrajobb på Konsum När han väl hade bestämt sig för att terare i den högnivågrupp som utarbe- och som städerska på gamla sanatoriet lämna Ekträsk för studier föll valet tade och genomdrev förslaget till det i Hällnäs. på lärdomsstaden Uppsala, för att numera högt respekterade European – Men jag fick mycket stimulans studera till lärare i historia, samhälls- Research Council, ERC. under min barndom, framför allt av kunskap och svenska. Men det första – Jag gick upp till statsminister min mor, som var väldigt intresserad ämne han kom in på var statskunskap. Göran Persson och sade till honom av böcker, teater och film. Men hon – Och då blev man ju intresserad ”Vet du, det enda som egentligen är fick väl aldrig möjligheten att hålla på av det. Det som skulle ha blivit ett viktigt för Sverige att lära ut till Europa med det under sin uppväxt. Så hon var biämne till historia blev mitt huvud- är forskningspolitik. Därför är det så mån om att jag skulle få chansen att ämne i livet, säger Dan Brändström. viktigt att du ställer upp på att driva göra det hon inte fick. frågan om inrättandet av ett euro- Av betydelse i sammanhanget är Därutöver studerade han bland peiskt forskningsråd.” Och Persson förmodligen också att Ekträsk var en annat historia och nationalekonomi i blev även mycket starkt stödjande i järnvägsort, med dagliga genomresor Uppsala, fram till examen 1965. Hjär- slutskedet av denna process. och med många olika personer boende tat fanns dock kvar i Norrland, och Han har också varit chef inom forsk- där i omgångar. Sam Nilsson, tidigare när han fick höra att Umeå universitet ningsfinansiering, och satt 1993–2006 TV-chef , liksom Saltsjöbadsavtalets skulle grundas samma år sökte han som verkställande direktör för Riks- arkitekt Arnold Sölvén, är två kända kontakt med den nya professorn i bankens jubileumsfond. Under denna söner från bygden. Förutom järnvägen statskunskap i Umeå, Pär-Erik Back, period gick sedan båda de stolta var en stor inkomstkälla i Ekträsk ki- som efter en lång lunch och samtal föräldrarna bort. selgurfabrik, där många arbetare dess- med Brändström lät anställa den unge – De fick vara med om min under- värre kom att dö i stendammslunga. studenten som assistent. bara resa, ända fram tills jag blev chef – Jag var ju den förste anställde, den för Riksbankens jubileumsfond. Studieintresse hemifrån, och vana som betroddes med att ta hand om vid många människor från stations- nycklarna och som bar in stolar och För att förstå hans betydelse för samhälle. Dan Brändström beskrivs bord när studenterna skulle komma svensk, och europeisk, forskningspo- dessutom ofta – bland annat i motive- på morgonen i september 1965. litik gäller det att inse hur komplext ringen till Stora guldmedaljen – som Denna roll – pionjärskap, förmågan detta område är. Välmeriterade och ”nyfiken, varm och personinriktad”. att vara tidigt ute i olika samman- svårstyrda forskare slåss om forsk- Är det egenskaper han själv aktivt har hang – går igen hos Dan Brändström. ningsmedel under tappert adminis- odlat fram? Bland annat var han med och satte trerande prefekter och rektorer. ”Att – Nej, det tror jag är en läggnings- upp det nya forskningsrådssyste- leda forskare är som att valla katter”, fråga från början. Är det så att jag har met 2001, då Vetenskapsrådet, FAS brukar det heta. Reformer behövs – haft någon studietalang så har jag fått (numera Forte), Formas och Vinnova men när de genomförs kritiseras de

20 IVA AKTUELLT DAN BRÄNDSTRÖM Ålder: 75 år. Utbildning: Fil mag i statskunskap från Upp- sala; disputerad i samma ämne 1972 vid Umeå universitet. 1982 docent vid Umeå universitet. Karriär: Universitetslektor, studierektor, prefekt och rektor vid Socialhögskolan i Umeå. Kanslichef vid Regionstyrelsen i Umeå högskoleregion. 1982 universitetsdirektör vid Umeå universitet. 1993–2006 verkstäl- lande direktör för Riksbankens jubileumsfond. Återkommande forskningspolitisk utredare åt regeringen. Ordförande- och ledamotsuppdrag i bland annat Folkuniversitetets förbundssty- relse, Natur & Kultur, Vetenskap & Allmänhet, Hanaholmen, finsk-svenska Märkesåret och European Foundation Center. I dag ordförande i Linnéuniversitetets styrelse och Wenner-Gren Stiftelserna. Utmärkelser: Ledamot av IVA 1996, ledamot av Vetenskapsakademien 1999 och hedersledamot av Vitterhetsakademien 2005. Hedersledamot av Academia Europaea och hedersdoktor vid Humboldtuniversitetet i Ber- lin. 1992 Umeå universitets förtjänstmedalj. År 2000 H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i serafimerordens band. 2001 professors namn av regeringen. 2007 IVAs tacktecken. 2012 Kungl. Vitterhetsakademiens medalj i guld. för att de kommer för ofta eller är var väldigt negativa till att bilda ett medelstilldelning skulle vara ett felaktigt genomförda. För att inte tala universitet i Umeå; man pratade om mäktigt ”intermediärt organ”. Av detta om de stridigheter, tjuvnyp och rykten ”akademin i storskogen”. Men tack blev dock intet: Alliansregeringen, som som sprids när det blåser till storm i och lov fanns det också akademiker i tillträdde 2006, avsåg egentligen inte den akademiska världen. Uppsala och Stockholm som tyckte det att genomföra utredningens förslag. Dan Brändström har inte varit fre- var berättigat att sprida utbildningen – Sverige har ju diskuterat detta dad från detta, ofta centralt placerad till andra delar av Sverige. ideligen under flera år, men inte i olika utredningar eller på lärosäten Det handlar dock om att etablera kommit till skott. Det har fallit på att eller forskningsfinansiärer som han starka forskningsmiljöer inom begrän- staten inte är villig att ge universiteten varit. ”Akademiskt skvaller är det gott sade fält, anser han – och att erkänna de basresurser som man har i en del om i Sverige” sade han till exempel att det finns gränser för universitetsut- andra länder, som Finland. till Sveriges Radio 2015 när det blåste byggnaden: Att sätta upp en mer sammanhål- kring Linnéuniversitetet (som han – Ett litet land som Sverige har ju len ”kunskapspolitik” anser Dan då liksom nu var ordförande för, och naturligtvis inte råd att ha kraftfulla Brändström, tillsammans med IVA, som kom till genom sammanslagning forskningsmiljöer överallt. Därför borde bli ett av huvudmotiven höstens av Växjö universitet och Högskolan i måste man hitta nischer för nya forskningsproposition. Då hoppas han Kalmar). enheter, där de kan göra goda insatser att universiteten blir mer självständiga Men kanske har han förmått vara inom ett begränsat område. även ifråga om användning av forsk- tillräckligt långsiktig, visionär eller ningsmedlen. öppensinnad för att överleva striderna Brändström har länge vurmat Han lägger till: och se bortom dem? för universitetens självständighet – Även den trista skandalen på – Att bygga ett universitet tar ifråga om finansiering. Han menar Karolinska institutet talar för att man väldigt, väldigt lång tid, säger Dan att svenska staten alltför enögt sett måste gå i den här riktningen. Att man Brändström. Det har ju tagit femtio år universiteten som utbildningsan- är så beroende av externa medel att att bygga Umeå universitet, och det är stalter och mest fokuserat på den så man nästan inte har någon professor väl först nu det är etablerat. kallade studentpengen som grund för anställd på egna basanslag – det är ju universitetens finansiering. inte rimligt. Debatten kring stora etablerade I den så kallade ”RUT 2”-ut- lärosäten kontra de regionala hög- redningen pläderade Brändström Universitetens självständighet och skolor som bildats under de senaste därför för att befria universiteten starka forskningsmiljöer kan sägas vara årtiondena kan Brändström för övrigt från finansieringsstress kopplad till ledord för Dan Brändström. Till detta utan och innan. Men samtidigt som söktryckets upp- och nedgångar mel- kan läggas de öppna forskningssam- han har lett ett antal mindre högskolor lan terminerna. Lösningen var ett arbeten och – strukturer som han har utan stark forskningstradition ser han förslag till ett samlat anslag för såväl varit med och satt upp – och som han gärna att Sverige satsar på världsle- grundutbildning som forskning/fors- hoppas överlever bortom de alltmer dande forskning. Hur går det ihop? karutbildning. Pengarna skulle betalas stängda internationella gränserna. Brändström bekräftar att konflikten ut när lärosätet uppfyllde ett antal – Ja, visst är det dystert, det som finns, och exemplifierar med bildan- kvalitetskriterier, såsom andelen dis- händer i vår omvärld, säger han, renäs- det av Umeå universitet. puterade lärare och samverkan med sansmannen från Ekträsk. Men man – Det var ju väldigt många som andra lärosäten. Ansvarigt för denna får inte ge upp hoppet, absolut inte. n » IVA AKTUELLT 21 IVA MEDALJÖRER: MARIE EHRLING

»När jag tittar på bilder som har tagits på mig officiellt, ser jag ofta bister och allvarlig ut, och det beror ju på att jag har haft bistra och allvarliga saker att berätta.«

Ärlighet och lugn i de stora kriserna

TEXT: ugn, samlad, lojal och Hur många kriser klarar en män- iskor som råkar ut för saker på ett JOAKIM RÅDSTRÖM kontrollerad. Samma niska? eller annat sätt. Men jag är en ganska adjektiv återkommer gång – De flesta människor lyfter sig när metodisk och strukturerad person. FOTO: på gång i beskrivningen av Och de som känner mig väl skulle nog DANIEL man hamnar i kriser, säger Marie ROOS Marie Ehrling. Vidare, att Ehrling. Man klarar faktiskt mer än säga att jag är en person som ofta är på Lhon ”har en stor förmåga att hantera man tror. Det gäller att behålla lugnet, gott humör. och ta kontroll vid kriser och i svåra och verkligen fundera över hur man situationer”och ”utstrålar trygghet ska agera. Det är nästan det viktigaste, Hon kan beklaga att mediebilden och auktoritet”. att man håller sig lugn, sansad och att av henne har fokuserat på den något – Men jag har starkt engagemang man är ärlig och transparent. ”bistra” karaktären: och temperament också. Det vet de – Utåt sett, när jag tittar på alla som arbetat med mig. Och de vet att Hur har du hamnat i dessa situa- bilder som har tagits på mig officiellt, jag samtidigt ställer höga krav på min tioner? är det väldigt ofta jag ser bister och

omgivning, säger Marie Ehrling. – Kriser uppstår; det är inget man allvarlig ut, och det beror ju på att jag söker. Men har man tagit ansvar – har haft bistra och allvarliga saker att Inte oväntat står hennes stora antingen som ledande chef eller som berätta. Men jag vill naturligtvis också insatser som ledare i fokus när hon numera i mitt fall genom styrelsear- gärna prata om saker som är framåt- nu belönas med Guldmedalj. Hon var bete – då får man vara beredd att ta riktade och positiva. den långsiktiga företagsledaren i bak- det ansvaret. Då måste man kliva fram grunden som plötsligt hamnade i me- när det verkligen gäller. Du har investerat en stor del dias absoluta mittpunkt när hon som Marie Ehrling framhåller också att av din yrkeskarriär på svenska vice koncernchef för SAS uttalade hennes ”lugn” inte innebär att hon ”kronjuveler” som SAS och Telia sig om terrorattackerna i New York inte visar känslor. Som i en ärlig och (tidigare TeliaSonera). Är det ett 2001. Och igen samma höst efter den personlig intervju i Sydsvenskan efter medvetet val? tragiska olyckan på flygplatsen Linate att hon utsetts till Årets Affärskvinna – Nej. Jag sökte jobb på många i Milano – SAS värsta någonsin. Och 2002, då hon berättade att hon företag, och hamnade på SAS. Det var igen, i samband med SAS stora kar- gråtit flera gånger efter World Trade i början av 80-talet och jag var ganska tellskandal. Och igen, som styrelse- Center-attacken och den svåra Lina- ung. Och där blev jag i 20 år. Som ordförande för Telia Company, som teolyckan i Italien, där 118 människor många gånger i livet så var det inte så anklagas för omfattande mutbrott i miste livet. att det var ett medvetet val. Men jag Centralasien. – Jag är inte en person som står kände mig på en gång väldigt hemma oberörd. Ofta handlar det om männ- i SAS.

22 IVA AKTUELLT GULDMEDALJ Civilekonom, ekon. dr. hc Marie Ehrling för för sina stora insatser som ledare och genom betydelsefullt styrelsearbete i svenskt näringsliv. Hon har med stor integritet främjat förändring- ar, som starkt präglar ett modernt ledarskap.

Marie Ehrling har både på SAS och sitt styrelsearbete djupt engagerad i Telia drivit svåra förändringspro- i andra företag såsom Securitas, MARIE EHRLING cesser. En nog så tuff uppgift i dessa Nordea och Axel Johnson. Ålder: 61 år. koncerner med lång historia och med – Jag har alltid velat jobba där det Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm år 1976. snåriga ägarkonstellationer. händer mycket, där det finns en Karriär: År 1977–1979 finansanalytiker på Fjärde AP-fonden. Därefter informationssekreterare vid Finans- och Utbildnings- framtidstro förenad med sunda vär- departementet. Sedan anställd i 20 år på flygbolaget SAS, bland – Min ledstjärna hela tiden när deringar och där man vill jobba med annat som vice koncernchef till 2002. 2003–2006 vd för Telia- man jobbar med förändringsarbete förändring. Sonera Sverige AB. I dag styrelseordförande för Telia Company AB och Securitas AB, samt vice styrelseordförande i Nordea är att man ska knyta framtiden också Själv har hon stått stadig som en Bank AB och Axel Johnsonkoncernen. Ordförande i Advisory till företagets historia. Det är något fura genom kriser och förändringar. Board på Handelshögskolan i Stockholm. värdefullt, och det finns en stolt- Det, om något, bör vara något ”som Utmärkelser: 1998 och 2001 utsedd till Årets Ruter Dam. 2002 het hos människor som har jobbat starkt präglar ett modernt ledar- utsedd av Veckans Affärer till Näringslivets mäktigaste kvinna. 2012 H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i högblått där länge. Den stoltheten ska man skap”, som guldmedaljsmotivering- band. 2013 utsedd till den mäktigaste kvinnan i IT-Sverige av uppmuntra. en lyder. n tidningen Computer Sweden. 2014 ekonomie hedersdoktor vid Marie Ehrling är dessutom genom Handelshögskolan i Stockholm.

IVA AKTUELLT 23 IVA MEDALJÖRER: MAGNUS BERGGREN

GULDMEDALJ Professor Magnus Berggren för sin innovativa och ny- skapande forskning inom organisk elektronik. Han ligger i spetsen för utvecklingen inom området ”elektroniska papper” och skapat förutsättningar för att få elektronik, till exempel sensorer och displayer, att kunna tryckas på papper och kartong. På senare år har han i sin forskning rört sig mot biologiska tillämpningar. Bryter barriärer i akademisk miljö

TEXT: SIV n del börjar tidigt. Magnus 25 jobbar med kommersialisering I dag utvecklar man tryckt elektro- ENGELMARK Berggren var inte mer än på forskningsinstitutet Acreo, vägg i nik i lokalerna. Sensorer, bildskärmar FOTO: 30 år när han blev erbju- vägg. och hela kretsar som kan tryckas DANIEL den att dra igång labbet på papper och kartong. Här finns ROOS för organisk elektronik i Labbet är inrymt i en industribygg- kemilabb och renrum. Och på andra ENorrköping. Uppdraget var att bygga nad från 1890 vid Motala ström. Här sidan Motala ström har man precis upp något helt nytt. fanns tidigare en textilfabrik. Smygen invigt ett nytt labb, finansierat av Knut – Jag blev curlad in i systemet av under de höga fönstren lutar ner och Alice Wallenbergs stiftelse, för att universitets dåvarande dekan Mille mot golven – ett spår av den gamla trycka tunna komponenter på papper Millnert, berättar han. verksamheten. Kondensvatten kunde och plast. I januari 1999 gick starten. Då var rinna av och samlas upp så att inga Forskarna har sina skrivbord i ett de två. I dag är de 85 personer, varav pölar bildades på golvet. öppet landskap.

24 IVA AKTUELLT »När vi om fem år kan reglera exempelvis växters tillväxt är det dags att prata med skogsindustrin.«

– Det är oprövat i akademisk miljö. – När vi sett att det funkade började på högstadiet och gymnasiet. När han Vi vill bryta barriärer, säger Magnus vi med nästa utmaning, att få tekniken började läsa på universitet blev det Berggren. att funka i människokroppen. Vi för- i Linköping, inspirerad av professor Uppenbarligen har det fungerat söker göra sensorer och komponenter Ingemar Lundström. ganska bra. Forskningen har genom i tryckt elektronik som kan leverera Forskarkarriären har gått som på åren presenterats i en mängd artiklar neurotransmittorer och andra bioke- räls. Genom åren har det regnat forsk- i de mest välrenommerade tidskrif- miska substanser till kroppen. ningspengar över Magnus Berggren, terna. Två, tre bolag har knoppats av. från Stiftelsen för Strategisk Forskning, Dessutom har flera företag tecknat Målet är att med hjälp av en liten Vinnova, Vetenskapsrådet, Knut och licenser för att få använda metoder elektronisk jon-pump och sensorer Alice Wallenbergs stiftelse och EU. som utvecklats i labbet. blixtsnabbt skicka substanser för att – Labbet har säkert 50 olika konton. – Vi har alltid jobbat nära Acreo, ef- häva svåra sjukdomstillstånd, som Vi är jätteväl finansierade och är oer- tersom vi har ett stort intresse att få ut ett epileptiskt anfall som är på väg att hört tacksamma för det. produkter. Det handlar väl i grunden bryta ut, eller kronisk smärta. om att vilja bidra till ett bättre sam- Forskarna har redan, i samarbete Det stora antalet publikationer un- hälle, säger Magnus Berggren. med kollegor vid KI, i djurförsök visat derlättar. Magnus Berggren har publi- att pumpen kan skicka ut kroppsegna cerat mer än 180 artiklar, varav många Han har hela tiden haft dialog med signalsubstanser som motverkar i tidskrifter med hög genomslagskraft företag i närheten. kronisk smärta. Och tillsammans med som Nature och Science. – Många bra idéer har kommit i forskare i Marseille har de i försök på Högst rankar han den allra första i kontakt med industrin, säger han och hjärnvävnad kunnat häva ett epilep- Nature, vars resultat så småningom exemplifierar med ett besök hos Tetra tiskt anfall. Det avgörande är att de gav en teknik för att uppnå valfria fär- Pak där han försökte sälja in idén med verksamma ämnena kan levereras så ger i ljuskällor baserade på organiska tryckt elektronik på förpackningarna. snabbt att anfallet inte hinner bryta ut. ljus-emitterande dioder, OLED. Tetra Pak kunde mycket väl tänka Något forskarna nyligen lyckats med. – Jag satt i labbet och såg hur färgen sig det, men det fick inte kosta mer än – Vi har visat att vi kan leverera hos en OLED kunde styras med den ett öre per kartong. rätt substans, rätt mängd och frisätta pålagda spänningen och förstod att – Jag gick hem och tittade i Elfa-ka- substanser inom 20–40 millisekun- det jag upptäckt var något nytt. Jag talogen. Där fanns inget som kostade der. Resultaten publiceras i Science ringde min handledare Olle Inganäs så lite. Men det satte igång en process Advances i oktober. som sa att ”det här ÄR helt nytt”. Och och snart kunde vi trycka en ID-kod Det nyaste området är elektronik då, när man förstår att man har skapat för ett öre. Det fick oss att tänka nytt. i växter, där Norrköpingsforskarna helt nya kunskaper, då är man fast. n Vi kanske inte ska göra exakt vad samarbetar med kolleger vid Umeå företagen säger, men lyssna på deras Plant Science Centre. De har med problemställningar, säger han. hjälp av halvledande polymerer MAGNUS BERGGREN kunnat skapa digitala kretsar inne i Ålder: 47 år. Hade det varit lika lätt att arbeta levande växter. Utbildning: Mastersexamen i fysik 1991 och doktorsexamen i tillämpad fysik 1996 vid så inriktat på kommersialisering – Vi har precis börjat och vet inte Linköpings universitet. på en annan institution? ännu vad vi ska ha resultaten till. Karriär: Postdoktor vid Bell Labs, New – Nja. Alla här inne är fostrade i an- Vi tittar i Elfa-katalogen igen. Vad Jersey 1996–1997. Docent 1998 och profes- dan. Det är en relativt ung institution. finns? Vad kan vi göra i plantan? När sor i organisk elektronik 2002 vid Linköpings universitet. Vd Thin Film Electronics och chef Här finns inga gamla professorer som vi om fem år kan reglera exempelvis för gruppen tryckt elektronik vid forskningsin- kan vara proppar i systemet. Nu är jag växters tillväxt är det dags att prata stitutet Acreo 1997–2002. Chef för strategiska i den fasen att jag själv måste fundera, med skogsindustrin, säger Magnus forskningsområdet materialforskning vid Lin- så att jag inte blir en propp i systemet. Berggren köpings universitet 2013. Ledamot i KVA 2011. Utmärkelser: Framtidens Forskningsledare Det första stora målet i labbet var att Det är alldeles uppenbart att han Ingvar Award, SSF 2001. Göran Gustafsson- lyckas trycka elektroniska komponen- har kul på jobbet. Intresset för områ- priset 2006. Wallenberg Scholar 2012. Marcus ter på papper. det har funnits sedan fysiklektionerna Wallenbergpriset 2014.

IVA AKTUELLT 25 IVA MEDALJÖRER: LARS-GUNNAR MATTSSON

Vill se samarbete, och konkurrens TEXT: ars-Gunnar Mattsson är Sedan drabbades Sverige av oljekri- engagerat sig som forskare vid Han- JOAKIM RÅDSTRÖM bekymrad över klimatet ser, varvskris, tekokris. delshögskolans nya Mistra Center for och utvecklingen i världen. – Det var en industriell kris, där man Sustainable Markets (Misum). Några FOTO: Han har samtidigt en stor lade ned i stort sett hela varvsindustrin. dagar innan intervjun arrangeras en DANIEL ROOS portion humor, imiterar Man diskuterade också rätt mycket vad filmvisning av dokumentären ”This Lhemdialekten östgötska och skäm- det var som skapade konkurrenskraft, Changes Everything” om klimatef- tar om sig själv. Matsson vill se mer men det fanns knappast någon före- fekten. Mattsson är en av paneldelta- samarbete i världen. Men också mer tagsekonomisk forskning om det då. garna som diskuterar filmen efteråt. konkurrens. Ett motsatsförhållande, – Jag är inte så lite skraj för det här kan det tyckas. Industrin började då intressera sig med klimatförändringen och att den – Nej, konkurrens och samarbete för marknadsföring, att bli mer kund- politik som drivs inte når målen, säger hänger ihop. I Sovjet hade de varken och marknadsorienterad. En professur han med oro. I filmen togs det, som konkurrens eller samarbete. Men i marknadsföring tillsattes vid unga vanligt, för givet att marknaderna det som är typiskt för marknadseko- Linköpings högskola, med Mattsson förstörde klimatet. Men både finan- nomier är att både konkurrens och som förste innehavare. Och tillsam- siella marknader och produkt- och samarbete ökar, säger han. mans med akademin drev näringslivet tjänstemarknader kan förhoppnings- Lars-Gunnar Mattssons fält inklu- 1974 fram det så kallade Marknads- vis utvecklas så att de blir avgörande derar systemförsäljning, globalisering tekniskt Centrum (MTC). för en mer hållbar värld. av företag och marknader, tjänstein- – Under 70- och 1980-talen var Så lever kriserna granne med hop- novationer och ICT, inom ramen för MTC väldigt betydelsefullt, säger pet hos Lars-Gunnar Mattsson. På industriell internationell marknadsfö- Lars-Gunnar Mattsson. Man fick samma sätt som konkurrens ligger ring. ”Industriell” betecknar i det här väldigt stor uppslutning från företags- nära samarbete. n sammanhanget närmast ”business ledare för det. to business”. I dag är internationell marknadsföring ett väletablerat Det är nu länge sedan 1970-talet LARS-GUNNAR MATTSSON ämne med gott anseende. I början av och de stora omskrivna kriserna. Ålder: 81 år. 1970-talet, när han började intressera Men svensk industri känner återigen Utbildning: Disputerad (ekonomie doktor) sig för området var det snudd på icke- av hårdnad internationell konkur- vid Handelshögskolan i Stockholm 1969. 1973 existerande. Svensk ekonomi gick som rens, som när Astra Zeneca lade ner den förste professorn i industriell marknads- föring vid Linköpings högskola. 1975 professor tåget efter andra världskriget. Många forskning och utveckling i Södertälje i företagsekonomi vid Uppsala universitet. företag var produktionsorienterade och när Ericsson hotar att lägga ner 1980 professor i företagsekonomi vid HHS. och saknade djupare kännedom om tillverkning i Borås och Kumla. 1998–2002 innehavare av Peter Wallenbergs kundernas utvecklingsbehov. professur i internationell marknadsföring vid Behöver vi kanske en ny våg av samma lärosäte. Från 2002 och framåt aktiv professor emeritus, sedan 2015 vid Mistra Cen- Den närmaste motsvarigheten medveten marknadsföring? ter for Sustainable Markets (Misum) på HHS. till industriell internationell mark- – Ja, jag tror det. Eftersom det har Karriär: En av de första fakultetsmedlemmar- nadsföring hörde till vad som kallades hänt, och händer, så mycket kring na i European Institute for Advanced Studies ”distributionsekonomi”. bland annat globalisering, teknikut- in Management (EIASM) i Bryssel 1971. Aktiv i styrelsen för Marknadstekniskt Centrum (MTC) – Så distribution, och omvandling veckling, ombytliga ägarstrukturer från 1974 och framåt. Ledare för IVAs och MTCs av handel, var det vi lärde oss. Inte och svenska ägares mindre långsiktiga projekt ”Marknadsföring för Konkurrenskraft”, egentligen någonting om ”interna- engagemang. som startades 1979. 1976–1993 ledamot av tionell”, och inte speciellt mycket Framför allt menar han att kunska- Incentives vetenskapliga råd. Utmärkelser: Ahlsellpriset 1979. Det Söder- om producentvaror heller, utan det perna om marknadernas och mark- bergska handelspriset 1990. Hedersdoktor vid handlade om konsumentvaror, säger nadsföringens betydelse för hållbarhet Svenska Handelshögskolan i Vasa och Finska Lars-Gunnar Mattsson. måste öka väsentligt. Därför har han Handelshögskolan i Helsingfors.

26 IVA AKTUELLT »Jag är inte så lite GULDMEDALJ skraj för det här Professor Lars-Gunnar Mattsson för sin centrala roll i att utveckla industriell internationell mark- nadsföring som akademiskt ämnesområde. Han har bland annat genom sitt långa engagemang i med klimatför- Marknadstekniskt Centrum bidragit till att föra ändringen och ut kunskapen till praktisk användning i industrin. att den politik som drivs inte når målen.«

IVA AKTUELLT 27 IVA INSIKT

MAGNUS HENREKSON, PROFESSOR I NATIONALEKONOMI OCH VD FÖR INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING Svårt att veta när det svenska skolraset började

Oavsett hur man mäter har Diskussionen kom att intensifieras i samband med att den senaste internationella kunskapsmätningen inom ramen för PISA-pro- de svenska skolresultaten jektet presenterades i slutet av 2013 och visade på ett kraftigt ras fallit kraftigt sedan början av bland svenska elever. Svenska 15-åringar presterade då för första gången under OECD-genomsnittet i såväl matematik, läsförstå- 1990-talet. Det visar en genom- else som naturvetenskap. Särskilt alarmerande var det dramatiska gång som Magnus Henrekson fallet i läsförståelse, där Sverige höll ställningarna rätt väl så sent som 2006. gjort av internationella och Fallet i de internationella mätningarna anges också som en avgörande anledning till att den svenska regeringen våren 2015 nationella kunskapsmätningar. Att det saknas tillsatte en skolkommission med uppdrag ”att lämna förslag som data för jämförelser över tid i Sverige gör analy- syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervis- ningen och en ökad likvärdighet i skolan”. ser längre bak i tiden svår. I slutet av 2016 väntas resultaten komma från de nya PISA- och TIMSS-undersökningar som genomfördes under 2015. För att vär- dera och dra välgrundade slutsatser från de kommande resultaten edan lång tid tillbaka pågår en intensiv diskussion om behöver dessa jämföras med resultaten i tidigare undersökningar. kvaliteten i den svenska grund- och gymnasieskolan. Åt- De sammanställningar som finns har antingen några år på nacken minstone sedan progressiva pedagogiska idéer började eller så är de partiella. Det finns därför behov av en uppdaterad få genomslag i läroplanerna från 1960-talet och framåt kartläggning av alla relevanta mätningar av utvecklingen i den har det uttryckts skilda åsikter om hur väl skolan fung- svenska skolan. Syftet med Sebastian Jävervalls och min IVA- Serar och om trenden är uppåt- eller nedåtgående. Ett viktigt skäl rapport, ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” är att fylla det till att insatta personer kunnat komma till vitt skilda slutsatser om behovet. hur den svenska skolan utvecklas är olika syn på vad skolans uppdrag är och därmed vilka resultat som ska mätas och utvärderas. verige presterade förhållandevis väl i mätningarna strax Ett annat skäl är att det inte finns något mått som gör det möjligt före och kring sekelskiftet. Svenska elever presterade att jämföra resultaten över tid i den svenska skolan. klart bättre än medelvärdet i både PISA och TIMSS på Det var först i och med de internationella kunskapsmätningarna högstadiet. Svenska elever i årskurs 4 var dessutom bäst som Sverige fick ett mått på elevers prestationer och kunskaper. Nu av samtliga länder i 2001-års PIRLS-mätning av läskun- möjliggjordes jämförelser med andra länder. Efterhand som samma Snighet. Under 2000-talet faller sedan svenska högstadie- och test kommit att genomföras flera gånger blev det också möjligt att gymnasieelevers resultat i samtliga delmoment och undersök- jämföra resultaten över tid. Internationella kunskaps- och färdig- ningar utom en, vilket tyder på en både trendmässig och omfat- hetsmätningar med ambitionen att skapa jämförbarhet både mellan tande försvagning av det svenska skolsystemet. Försämringen är länder och över tid började utvecklas tidigt på 1960-talet. Sedan stor både i absoluta och relativa tal. Samtidigt finns starka belägg mitten av 1990-talet finns jämförbara tester för ett stort antal länder för en betydande betygsinflation genom att de genomsnittliga i matematik och naturvetenskap och sedan millennieskiftet även på avgångsbetygen trendmässigt ökar, samtidigt som resultaten i de nivån och utvecklingen av elevers läsförståelse. internationella undersökningarna faller. Numera finns två olika organisationer som till stor del testar Den nedåtgående trenden är ett resultat av försämrade kun- samma slags kunskaper. International Association for the Evalua- skaper över hela linjen – från de mest högpresterande till de med tion of Educational Achievement (IEA) genomför TIMSS-under- svagast resultat. Genomgående är fallet störst i slutet av perioden. sökningen i matematik och naturvetenskap, PIRLS-undersökning- Fallet i läskunnighet och naturvetenskap i PISA är särskilt stort en i läsförståelse samt ICCS-undersökningen i samhällsvetenskap. OECD genomför PISA-undersökningen i matematik, naturvetenskap och läsförståelse samt numera också ett test av kreativitet och problemlösningsförmåga. TIMSS genomförs vart fjärde år »En stor andel av nybörjarstuden- sedan 1995, PIRLS vart femte år sedan 2001 och PISA vart tredje år sedan år 2000. ICCS har hittills genomförts en gång. TIMSS ge- terna på både KTH och Chalmers nomförs i årskurs 4, årskurs 8 samt på gymnasienivå i matematik på avancerad nivå, PIRLS i årskurs 4, ICCS i årskurs 8 medan PISA har utomordentligt svaga resultat genomförs i årskurs 9. OECD har också börjat mäta den vuxna befolkningens färdigheter i matematik och läsförståelse (PIAAC- på det diagnostiska provet i mate- undersökningen). matik trots höga gymnasiebetyg.« Mycket har sagts om utvecklingen i den svenska skolan; tydliga indikationer på sjunkande resultat finns från mitten av 00-talet.

28 IVA AKTUELLT är särskilt stor i matematik. De svenska resultaten låg 2012 en hel standardavvikelse under genomsnittet för de fem procent bästa i OECD och en försvinnande liten andel av de svenska eleverna når upp till genomsnittet för de fem procent bästa i de länder som presterar allra bäst.

IMSS mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och årskurs 8. I TIMSS-mätningen FOTO. ROBERT EKEGREN/TT-SCANPIX ROBERT FOTO. Svårt att veta när det 2011 presterade amerikanska elever både i toppen och i botten bättre än de svenska, vilket kan jämföras med 1995 års resultat för årskurs 8 då svenska elever pre- Tsterade bättre än de amerikanska över hela skalan. De svaga resultaten i de kognitiva testen i PISA och TIMSS uppvägs heller inte av svenska skolraset började goda resultat i det digitala PISA-testet av kreativitet och problem- lösningsförmåga år 2012. Sverige ligger under OECD-snittet och placerar sig på plats tjugo av 28 OECD-länder. Singapore, Taiwan och Kina presterar också klart bättre än Sverige. Dessa tre länder ligger tillsammans med Japan och Korea i topp. Intrycket av att kunskapsfallet är stort bland de bästa eleverna förstärks av studien TIMSS Advanced, en studie som mäter kunskapsnivån i matematik och fysik hos sistaårseleverna på teknisk-naturvetenskapliga gymnasielinjer. Sverige presterar i topp vid den första jämförelsen år 1995. I 2008 års studie har Sveriges resultat fallit utomordentligt kraftigt i såväl matematik som i fysik, både absolut och relativt andra länder. Bara en elev på hundra nådde avancerad nivå i matematik och 71 procent nådde inte medelgod nivå. Det enda test där Sverige presterar relativt väl (femte plats bland 35 länder) är i en undersökning i årskurs 8 från 2009 som mäter elevers kunskaper, attityder och värderingar såväl som samtida och framtida engagemang i samhällsfrågor och demokrati. Den kunskapsnivå eleverna har i årskurs 9 visar sig avgörande för nivån när samma grupp sedan testas som vuxna. Detta fångas av resultatskillnader mellan olika åldersgrupper i OECD:s PIAAC- undersökning för vuxna och vid en jämförelse av resultaten i PISA och PIAAC för de åldersgrupper som gjort båda testen. De förkunskapsprov i matematik som ges till nybörjare på KTH och Chalmers ger möjligheter att för ämnet matematik få en upp- fattning om utvecklingen på betydligt längre sikt – sedan början på 1970-talet vid Chalmers respektive slutet på 1990-talet vid KTH. Resultatet från dessa tester visar på stora skillnader i förkunska- per mellan studenterna beroende på när de gått i grundskola och gymnasium.

å KTH inleds nedgången vid millennieskiftet medan Chalmers resultat börjar falla brant redan 1992. På KTH sker också en tydligare återhämtning under de sista åren. En möjlig förklaring till de förbättrade resultaten vid KTH skulle kunna vara att studenterna gått igenom Pgymnasiet med 2011 års läroplan (kursstrukturen ändrades och ett nytt betygsystem infördes). Det är dock allt för tidigt att säga något om detta. En stor andel av nybörjarstudenterna på både KTH och Chal- mers har utomordentligt svaga resultat på det diagnostiska provet i matematik trots höga gymnasiebetyg. Detta är illavarslande på flera sätt. För det första antyder det att betygen inte är ett bra mått bland de mest lågpresterande och den största delen av fallet sker på vilken kunskapsnivå som uppnåtts. För det andra visar det att vid den sista PISA-mätningen. De niondeklassare som deltog i det är möjligt att gå tretton år i svensk skola, varav de sista tre åren 2012 års PISA-mätning är de enda som följt 1994 års läroplan, i ett matematikintensivt gymnasieprogram, få höga betyg och vilken innebar stora förändringar vad gäller ämnesinnehåll, ändå ha mycket begränsade kunskaper i ämnet betygssystem och lärarens roll. PISA-resultaten i framför allt läs- Vår genomgång ger en i stort sett entydig bild: oavsett hur vi kunnighet och naturvetenskap tyder på att dessa förändringar har mäter har de svenska skolresultaten fallit kraftigt sedan början av drabbat de svagaste eleverna hårdast. 1990-talet. Huruvida nedgången inleddes redan tidigare är starkt Samtidigt är det viktigt att betona att fallet till en icke oväsentlig omdebatterat; de genomgångar som görs av äldre data indikerar del drivs av kunskapsförsämringar bland de allra bästa elev- att forskare är splittrade i frågan. Förklaringen är bristen på data erna. I PISA-matematik för årskurs 9 är till exempel den relativa och särskilt att det saknas mått som utvecklats med syfte att över försvagningen som störst i den högsta percentilgruppen. Detta tid kunna jämföra resultaten i den svenska skolan. n framgår också av att en allt mindre andel av de svenska eleverna når de högre kunskapsnivåerna och av fallande resultat för de fem Fotnot: Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall är författare till IVA-rapporten procent bästa eleverna. Försämringen bland de fem procent bästa ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?”.

IVA AKTUELLT 29 IVA NOTERAT

IVA-SEMINARIUM Hygienprodukter växer så det knakar Biografi om Tvål, våtservetter och tjänster blir tunga framgångsfakto- ledamot nr 1 rer för ett av bolagen när skogskoncernen SCA delas i två. Men först måste bolagsstämman nästa år rösta ja till att Beundrad uppfinna- re, hyllad företagsledare skog och hygien klyvs. och den förste svensk som fick Nobelpriset i fysik. Dessutom icke- disputerad och den ende svenska naturvetenskapliga pristagare som studerat vid ett tekniskt lärosäte (Chalmers). Gustaf Dalén är ett ikoniskt industrisnille i berättelsen om hur de stora svenska teknik- företagen växte fram under andra halvan av 1800-talet och 1900-ta- lets första år. Skriftstäl- laren Anders Johnson har skrivit den första stora moderna biografin om denne gigant med världsrykte, som tog över 100 patent under sin levnad. Mest känd är han kanske för sina automatiska AGA-fyrar Magnus Groth, SCA:s koncernchef, berättade vid ett IVA-seminarium att bolagets styrelse planerar att dela SCA i två delar. och den kultförklarade Skogen kommer fortfarande att vara en viktig del för koncernen, men hygien är det som växer snabbast. AGA-spisen. Lika känt är inte att Länge har SCA framgångsrikt Sex procent av Sveriges yta varje enskild marknad finns. Gustaf Dalén var med skapat värde genom att följa täcks av SCA-ägda skogar och – Vi ska expandera och vinna. och grundade IVA år fibern från skog till blöja. Förvärv efterfrågan på skogsprodukter är Det är inget att ge på. Många av 1919, samma år som han och avyttring av bolag har också god. Det är också tron på fram- våra varumärken kan ta mark- själv fyllde femtio. Han bidragit till att skogskoncernen tiden vilket bland annat visas av nadsandelar överallt. Men tillväx- var en av de fyrtio ur- omsätter 115 miljarder kronor och att nära åtta miljarder kronor nu ten ska hela tiden vara lönsam. sprungliga ledamöterna, har 44 000 anställda. investeras i Östrands massafabrik fick ledamotsnummer 1 Men styrelsen, uppbackade i Timrå. Tvål och våtservetter hör till och valdes in i avdelning av storägarna, vill att koncernen de hygienprodukter som ökar 1 (maskinteknik). Han delas och blir två självständiga, Det blivande hygienbolaget, snabbast globalt sett. Det gör sägs ha varit mycket en- börsnoterade bolag. där Magnus Groth blir vd, är också tjänster kopplade till exem- gagerad i bränslefrågor – Skogsdelen växer bra, men redan från start global bransch- pelvis mjukpapper vars behållare och satt i flygtekniska hygien betydligt snabbare, sa ledare. kan förses med sensorer som kommittén. Han var Magnus Groth, SCA:s koncern- – En halv miljard människor talar om när det är dags att fylla vice preses 1923–1925 chef, vid ett IVA-seminarium. använder dagligen någon produkt på. och blev hedersledamot från SCA. Vårt fokus är konsu- – Detta växer så det knakar, sa 1934, bara några år Hygienprodukter står mentprodukter. Vi har 23 procent Magnus Groth, som emellertid innan han dog 1937. numera för 86 procent av av den globala marknaden för inte kunde berätta vad det nya Anders Johnsons bok omsättningen. Och den traditio- inkontinensskydd och nästan lika hygienbolaget ska heta. Namn är ett lättläst, faktatungt nella tillverkningen av fin- och mycket när det gäller storförbruk- saknas fortfarande. Men att hu- praktverk baserat på tidningspapper har företaget gjort ning av mjukpapper. vudkontoret hamnar i Stockholm tidigare delvis outfors- sig av med. Det blivande hygienbolaget är däremot lika bestämt som att kade källor och innehål- – Men skogsbolaget, som även i fortsätter att satsa tungt på ett det kvarvarande SCA fortsätter ler några tidigare opubli- framtiden kommer att heta SCA, tjugotal marknader. Kina och att ha Sundsvall som bas. cerade bilder. fortsätter att vara ett stort företag. Ryssland hör till dem. Planer för PÄR RÖNNBERG LARS NILSSON

30 IVA AKTUELLT IVA NOTERAT: NYA LEDAMÖTER

Martin Lorentzon, född 1969, är en av grundarna till både Spotify och Tradedoubler. Spotify har i dag över 100 miljoner användare i 60 länder. Företaget har förändrat musikbranschen och dess affärsmodell i grunden. Lorentzon

FOTO: ORLANDO G. BOSTRÖM G. ORLANDO FOTO: har fått en rad utmärkelser, bland annat utsågs han till teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 2015. Han är ledamot i Te- lias styrelse och aktiv i IVA-projektet Prins Daniels Fellowship. Martin Lorentzon är civilingenjör från Chalmers.

Susanne Ås Sivborg, född 1959, är sedan september 2008 general- direktör på Patent- och registre- ringsverket, PRV. Under årens lopp har hon arbetat mycket nära forsknings- och utveck- lingsorganisationerna på AstraZe- neca och Electrolux. Susanne Ås Sivborg har bred kunskap om privat och statlig verksamhet, samt intresse för forskningsrelaterad verksamhet. Genom styrelseuppdrag inom staten, inte minst KTH:s styrelse, har Susanne Ås Sivborg kommit närmare den akademiska forskningsvärlden. Hon var regeringens samordnare för Life Science under 2014. Hon är civilingenjör från KTH. MARIA RANKKA, VD FÖR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

Ellis Rubinstein är sedan 2002 vd för the New York Academy of »Vi vill vara näringslivets Sciences. Han var även chefredaktör för tidskriften Science mellan 1993 och borgmästare i Stockholm« 2002, och är sedan ett antal år flitigt anlitad rådgivare för bland annat Hur känns det att bli invald som Hur hanterar regionen växtvärken? FN. Ellis Rubinstein har ett stort ledamot av IVA? – Att tunnelbanan ska byggas ut för engagemang för ungdomars intresse – Det känns givetvis hedrande. Är första gången på flera decennier är för naturvetenskap, teknik, ingen- imponerad av mycket av IVA:s kun- mycket bra. Men vi behöver ännu mer jörskunskap och matematik (STEM) nande och verksamhet. infrastrukturinvesteringar för att klara och är bland annat initiativtagare till Global STEM Alliance. tillväxten. Bostadsmarknaden är den Tillsammans med Sveriges unga akademi har han etablerat en tydlig koppling mellan Sverige och Global STEM Alliance. Vad hoppas du bidra med till riktigt stora flaskhalsen och där tycker akademien? jag inte att vi är lika duktiga. – Att all den kunskap som finns inom Arnold Lee Swindlehurst, född IVA också får genomslag utanför IVA- Vad behöver göras för att landets 1960, är för närvarande Associate huset. I den delen tror jag att jag kan tillväxtmotor inte ska hacka? Dean för forskning och forskarut- bidra. – Situationen på bostadsmarknaden bildning vid Henry Samueli School of Engineering, University of är ett akut tillväxthinder som försäm- California at Irvine. Vad gör Stockholms Handelskam- rar matchningen på arbetsmarknaden. Förutom sin akademiska karriär, har mare egentligen? Vi vet att omkring vart femte företag professor Swindlehurst också arbetat – Vi är en organisation för företag i regionen hade kunnat växa mer om inom högteknologisk industri, och företagare. Vi vill vara näringsli- det inte vore för bostadskrisen. Men bland annat som Vice President of vets borgmästare i hela huvudstads- vi behöver också enklare regler för Research på ArrayComm. Han är en av de ledande forskarna inom MIMO-system (Multiple Input regionen. Vi arbetar för tillväxt och arbetskraftsinvandring, programme- Multiple Output) för trådlös kommunikation. Under 1996-97 att regionen ska vara internationellt ring och datavetenskap i skolan och var Arnold Lee Swindlehurst gästforskare på Uppsala univer- konkurrenskraftig. mycket annat. sitet och KTH.

För några år sedan gick ni ut med Stockholm brukar pekas ut som Anders Vinberg, född 1949, hade en kampanj och sa att Stockholm ett Silicon Valley i Europa. Hur mellan 2003 och 2016 en nyck- växer med två SL-bussar om bra är regionen på innovation och elroll som Technical Fellow hos Microsoft i Seattle. dagen. Hur klarar huvudstaden nya teknikföretag? Han tillhör en drygt handfull perso- det? – Vi har väldigt många styrkor och ner som tillsammans med ledningen – Stockholm är Europas snabbast fantastiskt innovativa bolag här, men stått för den framtida utvecklingen växande huvudstad. Det ställer bland konkurrenskraft är färskvara. Många inom företaget. Anders Vinberg tog annat krav på investeringar i infra- andra platser gör också bra saker och sin civilingenjörsexamen på KTH struktur och bostäder. Vi omfamnar jag är orolig för att vi inte är tillräckligt 1974. Efter examen arbetade han ett par år som analytiker på Control Data tillväxten, men är också noga med att ”på tå” givet den globala konkurrens- Corporation i Sverige, men flyttade sedan till Kalifornien där lyfta fram det som måste bli bättre för situationen. han började sin framgångsrika karriär inom den amerikanska att tillväxten ska bli uthållig. LARS NILSSON dataindustrin.

IVA AKTUELLT 31 IVA NOTERAT

HELENA STJERNHOLM PÅ FRUKOSTMÖTE IVA-ledamot nobelpristagare IVA-ledamoten Bengt Holmström tar Viktigt att välja rätt emot 2016 års eko- nomipris till Alfred Nobels minne. Han är finländsk nationalekonom, personer till styrelsen född i Helsingfors. Han inledde sina studier vid Helsingfors universitet. Globaliseringen påverkar branscher och bolag på olika sätt. Bengt Holmström bor sedan flera årtionden i USA och är professor Men ingen undgår effekterna. vid MIT. Tidigare har han verkat – Det måste man förhålla sig till, sa Helena Stjernholm, vid bland annat Yale och Stanford. Tillsammans med engelsmannen Industrivärdens vd. Oliver Hart, som han delar priset med, har han rett ut de teoretiska grundvalarna för kontrakt. För- Digitalisering hör till hoppningen är vi i framtiden ska en av de trender som bli lite bättre på att skriva kontrakt. är viktiga att integrera Han är utländsk ledamot av IVA i bolags affärslogik och sedan år 2005. verksamhet. Samma FOTO: PÄR RÖNNBERG PÄR FOTO: sak gäller för hållbar- het. – Digitaliseringen slår igenom överallt. Transportsektorn är ett exempel, sa Helena Stjernholm, vid ett fru- kostmöte på IVA. Den globala utvecklingen påverkar alla bolag oavsett om de är gamla traditionella eller startade under senare Flyktingar blev tid. dynamisk duo Saeid Esmaeilzadeh och – En del små nya bo- Ashkan Pouya tvingades lag siktar på den globala som barn fly från Iran till Sverige. marknaden direkt. Så- De två vännernas första tid i lan- dant fanns inte för några det präglades av utanförskap och decennier sedan. hemlängtan. Men de bestämde sig för att ta tillvara på alla nya För Industrivärden möjligheter i det nya landet. är långsiktigt aktivt Berättelsen om den dynamiska ägande, utan alltför duons entreprenöriella resa från stor hänsyn till enstaka ett misslyckat kemiexperiment på Stockholms universitet har nu kvartalsrapporter, vä- Helena Stjernholm menar att digitalisering påverkar alla bolag, oavsett om de är traditionella eller startade nyligen. Detsamma gäller för globaliseringen. blivit boken ”Miljardmakarna” sentligt. I dag driver de tillsammans före- – Men även om vi är tagsgruppen Serendipity, som har långsiktiga, så måste vi svårare att skapa avkast- relserna mycket viktigt. tiga nordiska bolag. ett sammanlagt marknadsvärde på drygt fyra miljarder kronor. analysera hur omvärl- ning. Industrivärdens inne- – Vi jämför utveck- dens förändring påver- – Jag är tveksam till hav omfattar så skilda lingen för våra bolag kar våra bolag. minusränta. Något så- verksamheter som AB med hur det går på Första IVA- dant fanns inte tidigare i Volvo, Skanska och ICA. börsen i stort. Men det kvinnan avliden Hon påpekade att skolböckerna. Men branschbland- viktiga är att vi ökar sub- Professor det är viktigt att, när Det aktiva långsik- ningen, där också bygg, stansvärdet på bolagen. emerita Irma väl analyserna finns tiga ägandet som är stål, bank och telekom Vi förvaltar ju andras Åstrand, IVA:s på bordet, fokusera på Industrivärdens signum ingår är helt enkelt en pengar. första kvinnliga ledamot, har det man verkligen kan innebär att man läg- nödvändighet om ägan- Helena Stjernholm avlidit. Hon blev påverka. ger krut på arbetet i det ska bestå av stora leder själv Industrivär- 89 år. Efter läkar- – Det gäller att iden- valberedningar och i bolag som dessutom är dens investeringsavdel- utbildning i USA, utnämndes hon tifiera möjligheter och de delägda bolagens svenska. ning som, påpekade till professor i arbetsfysiologi 1974 och var under åren 1987 till 1992 lägga kraften där man är styrelser. hon, har goda resurser. chef för Arbetsmiljöinstitutet. konkurrenskraftig och – Vi är minoritetsä- Den geografiska – Men vi tillför också Mest känd är hon kanske för det kan vinna. gare, visserligen den begränsningen med- kunskap, erfarenhet och så kallade Åstrandtestet. Det är Ränteläget, med noll största, i de åtta stora för på samma gång att engagemang i de före- ett de mest använda arbets- fysiologiska testerna i världen; eller minusränta, gör svenska bolag som finns Industrivärdens 20 tag där vi är verksamma, maximal syreupptagningsför- det visserligen billigt att i vår portfölj. Därför är medarbetare har god sa hon. måga kan beräknas med hjälp av låna. Samtidigt blir det valet av personer till sty- överblick över alla vik- PÄR RÖNNBERG hjärtfrekvens.

32 IVA AKTUELLT IVA NOTERAT Sagt&gjort

CHRISTER FUGLESANG adjungerad professor i rymdfysik … …vid KTH har utsetts till ledamot i Kungl. Ve- tenskapsakademien, KVA. Sveriges förste astronaut är i dag föreståndare för KTH:s centrum för rymd- forskning och bedriver forskning inom strålning IVA på rymdstationer samt partikelfysik. Christer för humaniora och för Fuglesang ger också en framstående förtjänst kurs som heter Human om vetenskap. Christer Space Flight, där han tar Fuglesang blev svensk IFG I HONGKONG upp de aspekter som finns ledamot av IVA 2013, men inom bemannad rymdfart. valdes redan 2009 in som Han blir medlem i klassen utländsk ledamot. Den världsledande drönarproducenten DJI var ett av företagen som IFG spanade in i slutet av september när gruppen genomförde sin årliga utlandsresa. Den gick till Hongkong och den kinesiska gränsstaden Shenzhen, ibland kallad Kinas Silicon Valley. De tretton deltagarna fick träffa Sveriges generalkonsul Helena Storm som gav värdefulla inblickar i regionen. Sedan följde ANNA EKSTRÖM ett tiotal studiebesök, alla med fokus på att fördjupa kunskapen om regionens ekosystem kring jur kand… forskning, utveckling och innovation. Bland besöken kan nämnas University of Hong Kong, Hong …har utsetts till ny gym- Kong Science and Technology Park, Lenovo, Huawei samt stadens Shenzhens etableringskontor nasie- och kunskapslyfts- Invest Shenzhen. minister. Närmast kommer hon från jobbet som gene- raldirektör för Skolverket IVA (en tjänst hon tillträdde i maj 2011) och leder 2015 års Skolkommission. Anna Ekström har bland INNOVATION I annat varit planeringschef SKOGSNÄRING I i Statsrådsberedningen Näringsdepartementet och mellan 1997 och 1998. 2001 blev hon ordförande KANADA Mellan åren 1998 och 2001 för Saco. var hon statssekreterare i

RIKARD SÖDERBERG professor… … på Chalmers har valts in som “Fellow of ASME”, som är den högsta medlemsnivån inom The American Society of Mechanical Engineers, ASME. Att bli invald på För att få nya, konkreta och internationella intryck valde IVA-projekt, Innovation i skogsnäringen, den här nivån innebär ett att resa till Kanada. Landet har drabbats av en mycket kraftig nedgång vad gäller tryckpapper och betydande erkännande den kollapsade husmarknaden i USA efter 2008. Detta ledde till ett mycket starkt förändrings- för hans forskning och tryck med mängder av åtgärder. Vad blev resultatet av dessa, ville projektet veta? Vilka idéer insatser inom robust fordonsindustrin världen kan vi återanvända? Finns det gemensamma frågor där vi kan arbeta tillsammans? Bland annat konstruktion och tole- över. Rikard Söderberg besöktes företag som Kruger, branschinitiativ som Bio-pathways, Glen Mason, Assistant Deputy ransanalys. I motiveringen är prefekt på Institutio- Minister på Natural Resources Canada (NRC.) Med på resan var bland andra representanter från heter det bland annat att nen för produkt- och projektets styrgrupp: Lennart Rådström (KSLA/IVA), Peter Wågström (NCC), Carina Håkansson hans metoder har använts produktionsutveckling vid (Skogsindustrerna), Ingrid Bodin (Preem) samt Mats Johnson huvudprojektledare, Innovation i på ett effektivt sätt inom Chalmers. skogsnäringen.

IVA – SEMINARIEPROGRAM HÖSTEN 2016 1 november: Människan är lagom stor - om Ekholm, Investor, om amerikanska valet, 14 december: MIPS-teknik räddar storskalningar i biologi och teknik, Luleå. Stockholm . cyklister från allvarliga hjärnskador, 8 november: Elens roll i framtida hållbara 21 november: Integration – kompetens Stockholm. energisystem, Stockholm. för svensk konkurrenskraft, Stock- 14 november: Ny vindar i den finska sko- holm. Alla seminarier är öppna för allmänheten gen, Stockholm. 22 november: Framtidens material – både och streamas. Aktuell information och 18 november: Frukostmöte med Börje guld och gröna skogar, Stockholm. anmälan på iva.se

IVA AKTUELLT 33 IVA HISTORIA

Svenskt lok gick som tåget i USA I januari 1967 fick SJ sina första Rc-lok, de lok som ännu i dag, ett halvt sekel senare, är de vanligaste på svenska järnvägar. De nya loken hade utvecklats i ett för sin tid typiskt samarbete mellan det statliga affärsverket SJ och Asea. Ett samarbete som bland annat ledde till flera stora exportorder till USA sedan Rc-loket segrat i tävlan mot en större och starkare motståndare.

TEXT: ERIK MELLGREN FOTO: TRAFIKVERKET, AMTRAK

et ser inte ut som ett rikanska lok som köpts in fungerade inte på förhand. Asealoket hade fyrtio procent lok. Det ser ut som som tänkt på den kurvtäta och hårt slitna lägre motoreffekt än det franska. Dessut- lådan loket kom i. ” banan. Sedan ett av loken spårat ur hade om vägde det bara hälften så mycket, vilket Informationsche- högsta tillåtna hastighet sänkts till 145 borde ge sämre adhesion, ”väggrepp”, mot fen hos det statliga kilometer i timmen, långt från den express- rälsen. ”Djärnvägsbolaget Amtrak hade inte mycket fart som Amtrak planerat. Därför hade Det stod snart klart att det franska loket till övers för det lok som man lånat in från företaget i stället sökt sig till europeiska hade samma svårigheter med den låga svenska SJ, för att testa längs sträckan tillverkare. Nu stod valet mellan Rc-loket standarden på banan som de amerikanska Washington – New York – Boston hösten och ett franskt lok. Men inte nog med att haft och testkörningen avbröts i förtid. 1976. Ett Asea-tillverkat Rc-lok, modifierat det svenska loket hade utseendet emot Desto bättre gick det för det svenska för att passa den amerikanska järnvägs- sig. Dess medtävlare hade redan dragit Rc-loket. Under den snörika vintern var sträckans elsystem och uppväxlat för att snabbtåg mellan Paris och Toulouse i farter Asealoket ibland det enda som kunde hålla kunna köras i upp till 200 kilometer i tim- på upp till 220 kilometer i timmen. igång tågtrafiken mellan New York och men. Washington, vilket fick Amtrak att be Asea Bakgrunden var att Amtrak, som bildats Matchen mellan de två testloken, som och SJ om förlängning av provperioden några år tidigare, ville köra snabbtåg på fått smeknamnen ”Swedish Meatballs” ända in på våren 1977. linjen. Men de nya stora och tunga ame- respektive ”French Fries”, verkade avgjord Ett skäl till framgången var tyristor-

34 IVA AKTUELLT

MEDALJER UR ARKIVET, 2012

1978. I USA gick Rc-loken under namnet AEM7. Ef- 1967. Det första Rc-loket i en serie på tjugo levere- ter en lyckad testperiod beställde det amerikanska rades till SJ. Det följdes snart av fler. Genom åren järnvägsbolaget Amtrak 30 lok av Asea. byggdes loken i sju olika versioner.

Den variant som visade sig överlägsen »Förutom USA såldes byggde på en ny princip där järnvägsnä- tets växelström likriktades med halvle- Maria Strømme. modifierade Rc-lok till dare. Systemet med likströmsmotorer Norge, Österrike och Iran.« gav högre total verkningsgrad samtidigt som motorerna var mindre och lättare. Lagom okunskap Dessutom gick det att relativt enkelt att tekniken. Tack vare den kunde Rc-loken anpassa tekniken för järnvägsnät med an- gav nytt material accelereras steglöst och mjukt till inställd dra nätspänningar eller frekvenser. Innan hastighet, vilket gjorde dem mindre be- de första provloken ens hunnit levereras 2012 fick Uppsalaprofessorn Maria nägna att slira. Asea hade också utvecklat hade Asea redan offererat lok till både Strømme IVA:s guldmedalj för sina ”grund- läggande och tillämpande forskningsin- ett sensorsystem som utifrån vibrationer Indien och Sovjet baserade på samma satser inom nanoteknologi och för hennes i hjulaxlarna kände av när det var risk att princip. omfattande entreprenörskap inom fysik drivhjulen skulle slira och anpassade ef- När SJ ett par år senare upphandlade de och medicin”. fekten därefter. På så sätt kunde motor- första nya standardloken, Rc-loken, hade När Maria Strømme för tolv år sedan utsågs styrkan utnyttjas optimalt. Ett annat skäl halvledartekniken hunnit ännu längre. till professor i nanoteknologi och funktionella var de moderna boggierna som klarade Från början hade Asea skaffat sig sitt material vid Uppsala universitet blev hon att hantera rälsens ojämnheter. De var en halvledarkunnande genom ett licensavtal också Sveriges dittills yngsta professor i ett vidareutveckling av de boggier som tagits med General Electric. Nu var det svenska teknikämne. Då hade hon och hennes medarbetare redan i flera år använt verktyg och fram för de svenska Rapidloken. De hade företaget istället ledande på en ny typ av metoder från materialfysiken för att studera bland annat utvecklats genom simulering- halvledarkomponent, tyristorn, ett slags problemställningar inom läkemedelsutveck- ar på en analog dator som Asea egentligen styrbar diod. På de flesta tidigare ellok ling. Till exempel hur man kan modifiera skaffat för sin kärnkraftsverksamhet. hade motorströmmen reglerats med ett nanostrukturen hos redan godkända läkeme- delsbärare och få fram helt nya egenskaper. antal fasta lägen, nu blev regleringen Ett av de internationellt mest uppmärk- Utlånet av det svenska loket betalade sig steglös. sammade resultaten från hennes forskar- med ränta.1978 beställde Amtrak 30 lok, grupp är det ”omöjliga” materialet Upsalite, baserade på Rc-tekniken, från Asea och 1967 levererades det första Rc-loket i en amorf form av magnesiumkarbonat med företagets samarbetspartner General Elec- porer i nanometerskala som har en extremt en serie på tjugo till SJ. Det följdes snart av hög förmåga att suga upp vatten. Upptäck- tric. All elutrustning tillverkades i Sverige fler. Genom åren byggdes loken i sju olika ten ligger till grund för företaget Disruptive medan loken, som kallades AEM7, monte- versioner, inberäknat sex lok som gjordes Materials i Uppsala. rades i USA. Efterhand beställde Amtrak i specialutförande för malmbanan. De är och flera privata operatörer sammanlagt 65 tyngre och växlade för lägre hastighet än Upsaliten hittades som lok av samma typ. de vanliga Rc-loken. Flera lok har blivit en gulvit gel i botten på I slutet av 1950-talet hade SJ börjat söka ombyggda, ibland flera gånger om. För- ett kvarglömt reaktorkärl efter en ersättare till sina gamla rödbruna utom till USA såldes modifierade Rc-lok till D-lok, dåtidens vanligaste elektriska lok. Norge, Österrike och Iran. När hon i juli i fjol pratade i radions De hade först utvecklats i samband med 1988, samma år som Asea fusionerades Sommarprogram tog hon Upsalite som elektrifieringen av västra stambanan på med Brown Boveri Corporation, levere- exempel på hur man som forskare kan få nya 1920-talet. Efterhand hade de förbättrats rade man det sista av sammanlagt 366 oväntade upptäckter genom att veta lagom med starkare motorer och kunde klara beställda Rc-lok till SJ. Sedan dess har lite. I tidigare forskning hade man sedan länge kommit fram till att det var omöjligt tyngre laster och högre hastigheter. Men olika fusioner och utförsäljningar gjort att att framställa amorft magnesiumkarbonat. grundkonstruktionen var ålderstigen, loktillverkningen inte längre finns kvar i Något som Uppsalaforskarna inte kände till, bland annat hade D-loken på samma sätt Sverige. Samtidigt har även SJ förändrats när de gjorde sitt experiment där Upsaliten som dåtidens ånglok koppelstänger som och en stor andel av Rc-loken har förts hittades som en gulvit gel i botten på ett kvarglömt reaktionskärl. överförde kraften till drivhjul monterade i över till statliga godstågsföretaget Green Samtidigt gav hon radiolyssnarna en ett ramverk. Cargo. n entusiastisk skildring av de nya möjligheter Nu ville SJ få fram ett nytt standardlok som hon såg i nanotekniken. Hon talade med drivhjulen placerade i boggier. Bog- om hur den kan ge bättre batterier, nya gielok skulle gå jämnare, klara snävare målsökande behandlingar av cancertumö- Det blev 366 Rc-lok rer, ortopediska implantat med ytor som är kurvor och ge mindre slitage på rälsen. mer anpassade till människokroppen samt Men det var inte bara Sverige som be- Tyristorstyrt ellok utvecklat och tillverkat av Asea effektivare solceller. Flera av exemplen hövde nya lok vid denna tid. Ett modernt på uppdrag av SJ. Flera exportversioner, bland annat har nära anknytning till det hennes egen ellok skulle kunna ge goda exportmöj- AEM7 som såldes till USA. forskargrupp arbetar med. Tillverkat antal: 366. Maria Strømme har ett flertal patent och ligheter för industrin. Något som säkert har fått flera prestigefyllda utmärkelser och spelade in när Asea 1959 på ett bräde fick Tillverkningsår: 1967–1988. uppdrag. Hon invaldes i IVA 2011 och är för beställning på sex försökslok i tre olika Längd: cirka 15,5 meter. närvarande akademiens vice preses. utföranden. Vikt: 77 ton – 80 ton beroende på version.

IVA AKTUELLT 35 POSTTIDNING B Returadress: IVA, Box 5073, SE-102 42 Stockholm

Färgstarka möten.

Vår hörsal, Wallenbergsalen, gör det möjligt för dig att Belysningen är mycket flexibel och kan styras i sektioner, skapa rätt känsla och atmosfär i din presentation och för färgskala och ljustemperatur efter behag. mötet som helhet. Vi har alltid tekniker på plats för att säkerställa kvalitet, Lokalen är en ljus och välkomnande mötesmiljö med som stöd för talare och förstås för dig som kund. arkitektritad inredning i nordisk stil. Vridbara fåtöljer med fasta mikrofoner vid varannan plats gör det enklare för Så kom och upplev ditt nästa möte i en färgstark, modern dialog och interaktivitet. och historisk miljö. Och väldigt centralt.

Den stora bildväggen mäter 4 x 2 meter och består av ett antal kuber där flera bilder kan visas samtidigt. Skärmen fungerar lika bra för powerpoint-bilder som för filmer i HD-format. Lokalen är också utrustad med kameror för webbsändning och videokonferens.

Titta in på vår hemsida: www.ivakonferens.se eller kontakta oss på: [email protected] GREV TUREGATAN 16, STOCKHOLM Vi är stolta medlemmar i Svenska Möten. 08–791 30 00