Psykologyrkets Utveckling I Sverige Arbets- Och Organisationspsykologi
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Psykologyrkets utveckling i Sverige Seniorpsykologer berättar Arbets‐ och Organisationspsykologi Birgitta Svanberg och Ulla‐Britt Selander Psykolog i arbetsmarknadsverket på 1900‐talet Sven‐Lennart Lindlöf En psykologs yrkesbana Johan Lothigius Mönstring – en mönsterverksamhet? Kristina Pollack Militärpsykologins historia ur mitt eget perspektiv Seniorpsykologerna inom Sveriges Psykologförbund i samarbete med Psykologihistoriska Sällskapet © Sveriges Psykologförbund 2015 3 Innehåll Innehåll ......................................................................................................................................................... 3 Inledning ............................................................................................................................................... 3 Författarpresentationer ......................................................................................................................... 5 Psykolog i arbetsmarknadsverket på 1900-talet Birgitta Svanberg och Ulla-Britt Selander ........................ 7 Arbetspsykologins grunder ................................................................................................................... 7 Framväxt av Psykotekniska institut ...................................................................................................... 7 Arbetspsykologins framväxt under efterkrigstiden ............................................................................... 9 Psykologer utvecklar metoder för stöd till Arbetsförmedlingen ......................................................... 12 Arbetsmarknadsinstitut (Ami) ............................................................................................................ 15 Speciella resurser för funktionshindrade vid Ami - s ......................................................................... 23 Arbetslivstjänster ( ALT ) .................................................................................................................. 24 Utvecklingen under 2000-talet ........................................................................................................... 25 En psykologs yrkesbana Sven-Lennart Lindlöf .......................................................................................... 27 Mönstring – en mönsterverksamhet? Johan Lothigius ............................................................................... 32 Inledning ............................................................................................................................................. 32 Starten på 60-talet ............................................................................................................................... 32 Behörighet och praktik ....................................................................................................................... 33 Arbete på allvar .................................................................................................................................. 36 Till huvudkontoret .............................................................................................................................. 38 Kvalitetsarbete .................................................................................................................................... 41 Avslutning .......................................................................................................................................... 42 Personförteckning ................................................................................................................................... 44 Förkortningar .......................................................................................................................................... 44 Inledning Föreningen Seniorpsykologer inom Sveriges Psykologförbund har initierat ett projekt där pens- ionerade psykologer beskriver sitt arbetsliv. De olika berättelserna speglar förutsättningarna för psykologarbete under andra hälften av 1900-talet, hur samhälleliga förändringar och idéer har påverkat yrkesrollen och hur psykologerna själva har format sina arbetsuppgifter. Berättelserna utgör personliga dokument över hågkomsterna. De är sammanställda områdesvis inom det kli- niska (del 1), arbetspsykologiska (del 2) och pedagogiska området (del 3). Dessutom finns ytter- ligare en avdelning med berättelser som inte kan kategoriseras på ovan nämnda sätt men som dels beskriver psykologers arbetssituation under en period när yrket knappast fanns, dels psyko- logarbete i anknytning till psykologutbildning och forskning (Ett ämne – två världar del 4). 4 Författarna beskriver sin väg till psykologyrket som då de började sin yrkesbana saknade en sammanhållen psykologutbildning som grund. Ingången i yrket varierar därför i hög grad lik- som de ämnen dåtidens unga psykologer läste. Kampen för en sammanhållen psykologutbild- ning fördes av Psykologförbundet och finns beskriven i Bengt Göranssons skrift ”Profession på väg. Markering och etablering” (Psykologförbundet 1997). ). En ämneskombination av psyko- logi, pedagogik och sociologi (eller statistik) kom i en första förordning 1959 och stadfästes 1964. Psykologförbundet hade i uppgift att ”certifiera” psykologerna, dels med en B-behörighet (biträdande psykolog) som erhölls efter fil.kand och praktisk tjänstgöring och dels A-behörighet (självständig psykolog) som följde på lic.examen. För att komplettera grundutbildningen inför- des en tvåårig vidareutbildning efter grundutbildningen. Psykologexamen tillkom 1972, den statliga legitimationen 1978 och ett sammanhållet femårigt psykologprogram 1982. Berättelserna avspeglar den situation som det innebar att komma som en ny yrkesgrupp och kräva plats och gehör för psykologiska kunskaper, en kamp som alla psykologer fick utkämpa. Det gällde att klara av motsättningar till annan personal som kunde känna sig hotad både vad gällde monopol på kunskaper och intressen att bevaka, inte minst i fråga om status. Psykologi var för många något mystiskt och ovederhäftigt, ibland till och med hotfullt, vilket också satte sin prägel på uppfattningen om psykologer. Det finns gemensamma teman i flertalet berättelser trots att de är hämtade från helt olika verk- samheter. Till en del beror detta på att många av de beskrivna arbetsplatserna funnits inom den offentliga sektorn. Det är teman som handlar hur psykologerna utvidgade sina insatser mot nya arbetsfält, hur aktiv kampen var för att få personer med funktionshinder att accepteras, hur man arbetade mot att öka insyn och delaktighet i utredningar och behandlingar och hur organisat- ionsförändringar kom att påverka arbetet och psykologernas egen situation. Ett annat tema är de konflikter inom psykologkåren som uppstod när nya psykologiska metoder introducerades och hur de så småningom assimilerades. Det gällde t.ex. olika former av gruppmetoder som ifråga- sattes av de som försvarade den traditionella inriktningen med individbaserade bedömningar och behandlingar. Ett annat exempel är beteendeterapeutiska metoder som stred mot gängse psykoanalytiskt orienterade teorier. Vi får alltså ta del av en yrkeskårs framväxt och utveckling från den tid då få visste vad psyko- logi var och vad en psykolog kunde användas till. En ytterligare tanke med att presentera dessa berättelser är att ge nya psykologer en historik så att nuvarande erfarenheter av psykologyrket kan förstås utifrån den utveckling som skett under årtionden. De erfarenheter som speglas är en 5 rik provkarta på hur enskilda psykologer, men också i grupp, påverkat sin egen arbetssituation och i hög grad spridit psykologisk kunskap till sin omgivning. Även de psykologer som varit med under denna period har glädje av att läsa, kanske med igen- kännande leenden. De som hittills har läst brottstycken av texterna har alla börjat minnas och berätta egna erfarenheter. Det betyder att det finns många fler berättelser. Därför önskar vi att ännu fler vill dokumentera sitt arbetsliv, både de som avslutat sitt yrkesliv och de som är mitt upp i det. Texterna har i ringa grad redigerats. För sammanställning och förord till de olika avsnitten sva- rar en redaktion som har bestått av Ulla-Britt Selander, v. ordförande i Seniorpsykologerna samt professorerna Siv Boalt Boëthius och Gunn Johansson som representanter för Psykologihisto- riska Sällskapet. Redaktionen Författarpresentationer Ulla-Britt Selander. Leg psyk. och specialist i Arbets- och Organisationspsykologi. Började på 60-talet som konsult på PA-rådet i Stockholm med urval och anlagsundersökningar. Sedan 1980 arbetat på Arbetsmarknadsverket med yrkesinriktad rehabilitering bl.a. som chef för ett arbets- marknadsinstitut och som chefpsykolog på Arbetsmarknadsstyrelsen fram till 2005. Mångåriga insatser för specialistordningen, bl.a. som sekreterare i Specialistrådet. Vice ordförande i Se- niorpsykologerna. Birgitta Svanberg. Leg. psyk. Från 1968 arbetat på Psykotekniska Institutet i Stockholm med anlagsundersökningar och metodutveckling. 1980 anställd inom Arbetsmarknadsverket. Har varit chef för ett par arbetsmarknadsinstitut, strategikonsult och chefsutvecklare på länsarbets- nämnden i Stockholm, psykologsamordnare, utbildningsledare, chefsutvecklare och internkon- sult på AMS. Ulla-Britt Selander och Birgitta Svanberg, tar i ”Psykolog i Arbetsmarknadsverket under 1900- talet” sin utgångspunkt i Leipzig i det sena 1800-talet, dit man kan spåra arbetspsykologins rötter. Via andra världskrigets mer praktiskt inriktade utveckling landar berättelsen ganska snabbt i den svenska