VÄNERLAXENS FRIA GÅNG
REMISSVERSION VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV TVÅ LÄNDER, EN ÄLV
Den kanske viktigaste resursen i Värmland och Hedmark är naturen i sig själv. Den är en förutsättning för biologisk mångfald, god livsmiljö och näringslivsutveckling. Att ta hänsyn till naturmiljön och biologisk mångfald är nödvändigt för att även framtida generationer ska få glädje av den. Laxen och öringen är känsliga för miljöförändringar och kan därför ses som indikatorer på ett väl fungerande vattenekosystem.
Projektet har utrett förutsättningarna för att återintroducera Vänerlaxen i Klarälven, Trysileva och Femundselva med biflöden. Den viktigaste slutsatsen är att det är möjligt att bygga upp en av Skandinaviens största laxpopulationer i det svensk-norska älvsystemet med fortsatt hög vattenkraftproduktion. Genomförande av de föreslagna åtgärderna för- väntas resultera i stora förbättringar i vattenmiljön, stärka ekosystemtjänsterna och skapa betydelsefull landsbygdsutveckling, från Trysilområdet i norr till Vänern i söder.
EKOLOGISK STATUS OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN REMISSVERSION LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN Telefon: +46 10 224 70 00 e-post: [email protected]
FYLKESMANNEN I HEDMARK Telefon: +47 62 55 10 00 e-post: [email protected]
REDAKTIONSTEXT Natis atiatem possitiusa quidel et fuga. Equidip ienimod exerferitem qui voloritatupelecabo. Et vernate vel molupta plia quasper epelenis eos cus atem istinve. Redaktörer: Pär Gustafsson, projektledare, Länsstyrelsen Värmland
Mikael Hedenskog, i ryggen (limning) försvinner ytan Den här projektledare, Länsstyrelsen Värmland Tore Qvenild, projektledare, Fylkesmannen i Hedmark Produktion: Bulldozer kommunikationsbyrå, Karlstad Tryckeri: Elanders Sverige AB, Mölnlycke Udaere parum: exceptatet alitiost, inus prat. Udaerepe parum: exceptatet alitiadsafost, inus prat. DEL 1 INNEHÅLL
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG
Förord...... X Vikt och längd...... XXX Sammanfattning och Summering av resultat och åtgärder...... X Lekvandring, lekplatser åtgärdsförslag Organisation och genomförande...... X och tidpunkt...... XXX Vänerlaxen som indikator på ett Inledning och bakgrund...... X Uppväxt, smoltifiering väl fungerande ekosystem...... XXX och utvandring...... XXX Vänerlaxen och dess livsmiljö...... XXX SAMMANFATTNING Del 1 Tillväxt, könsmognad och Laxens ekologiska och genetiska status...... XXX Lagstiftning och miljöpolitik...... X uppehållstid i Vänern före Beståndsutveckling...... XXX Kraftverkens tillstånd första lekvandring...... XXX Vänerlaxens lekvandring och villkor...... X Genetik...... XXX och reproduktion...... XXX Nagoyaplanen...... X Smoltutsättningar...... XXX Den utlekta fiskens (keltens) och smoltens Ramdirektivet för vatten...... X Fisksjukdomar...... XXX nedvandring...... XXX Miljöbalken (1998:88)...... X Gyrodactylus salaris och BKD...... XXX Natura 2000...... X Del 2 Andra hotade och skyddsvärda arter...... XXX Artskyddsförordningen...... X Fiskesamfunnet i Femund-/Trysil-/Klarälven- Ekologisk status enligt ramdirektivet Nationella miljömål...... X resultater fra båtelfiske i perioden för vatten...... XXX Riksintresseområden och 2011 - 2013...... X Några jämförelser mellan vild fiskstammar av riksintresse...... X Uppströmsvandring av vuxen och odlad fisk...... XXX Förbud mot vatten- lax och öring i Klarälven...... X Några jämförelser mellan lastbilstransporter kraftutbyggnad...... XX Produktion av vild laxsmolt i Klarälven...... X och fiskvägar förbi dammarna...... XXX Åtgärdsprogram för hotade arter...... XX Nedströmsvandring av vildfödd laxsmolt...... X Förväntade klimatförändringar och fisk...... XXX Fiskeförvaltning...... XX Interaktioner mellan ung lax och harr...... X Förvaltning av fisken och fisket...... XXX Älven och dess avrinningsområde...... XX Biotopkartering av Klarälvens biflöden...... X Hur leva upp till den moderna Göta älv - Nordens längsta Vann- og habitatkvalitet – er det fortsatt lagstiftningen och miljöpolitiken?...... XXX vattendrag...... XX levelig for laksen i Norge?...... X Förslag till åtgärdsprogram...... XXX Femundselva...... XX Vilken potential för laxproduktion har Baskrav för fiskpassager i Klarälven Trysilelva...... XX Femund-/Trysil-/Klarälven?...... X och Trysilelva med biflöden...... XXX Klarälven...... XX Tiltak for å reetablere toveis konnektivitet Fiskpassager och ekologiska flöden vid Biflöden till Femundelva, for vandrende fiskearter forbi 11 kraftverken i Klarälven och Trysilelva...... XXX Trysilelva och Klarälven...... XX elvekraftverk i Klarälven i Sverige Fiskpassager och ekologiska flöden Vänern - Europas tredje största sjö...... XX og Trysilelva i Norge...... X vid specifika kraftverk...... XXX Övriga större sjöar i huvudfåran...... XX Potentiell laxsmoltproduktion i Klarälvens Lastbilstransporter av lax och öring...... XXX Vattenföring och temperatur – torrlagda naturfåra vid Höljes kraftverk...... X Pipelines för nedströmsvandrande lax klimatförändringar?...... XX Åtgärdsförslag för förbättrad och öring...... XXX Geologi, vattenkemiska förhållanden, nedströmspassage vid Edsforsens Biotoprestaurering i Klarälven, försurning och kalkning...... XX kraftstation i Klarälven samt beteende Trysilelva och Femundselva...... XXX Ett produktivt vattendrag...... XX hos utvandrande kelt Dammutrivningar, fiskpassager, Fiskarternas utbredning...... XX (utlekt lax och öring)...... X ekologisk flöden och biotoprestaurering Ett populärt fiskevatten...... XX Förbättringsåtgärder vid i biflödena...... XXX Älvsystemets utbyggnad...... XX Forshagafällan...... X Stödutplanteringar och återintroduktion Vattendragskonventionen 1905...... XX Elektrisk fiskbarriär/avledare av klarälvslax och -öring...... XXX Kraftverken...... XX Forshaga...... X Genetik...... XXX Upptransporterna startade 1931...... XX Fiskevårdsplan Klarälven med biflöden...... X Gyrodactylus salaris...... XXX 1969-avtalet...... XX Genetisk analys av klarälvslax BKD...... XXX De första planerna från Forshaga avelsfiske (2011-2012)...... X Förstudie om reduktion av kraftverk på smoltfällor...... XX Genetisk föräldraskapsanalys av på älvsträckan Edsforsen – Skymnäs...... XXX Fredningen av Strängsforsen...... XX vildfödd lax i Klarälven...... X Övriga undersökningar och uppföljning...... XXX Generella ekologiska effekter av Risiko for spredning av Gyrodactylus salaris Hur mycket lax skulle älvsystemet kunna dammbyggnader, kraftverk och fra Vänern og Klarälven til norske producera om åtgärdsförslagen vattenreglering...... XX vassdragved reetablering av laks genomförs?...... XXX Klarälvslax och öring...... XX i Trysil- / Femundselva...... X Sportfisket efter lax i älven Övriga vandrande fiskarter...... XX Riskanalys och konsekvensutredning – idag och i framtiden...... XXX Strandmiljöerna och dess avseende förekomst av bakterien Sammanfattande fauna och flora...... XX Renibacterium salmoninarum (Rs) i konsekvensbeskrivning...... XXX Rödlistade arter...... XX samband med möjliggörande av fri Prioriteringar och tidsplan...... XXX Översvämningsmygg...... XX vandring eller upp-/nedtransport av laxfisk Finansiering av föreslagna åtgärder...... XXX Flottning och flottledsrensningar...... XX Vänern/Klarälven/Trysilälven)...... X Förslag för att reducera förlusten av Ny statusklassning och Fisketurisme i Femund-/Trysilvassdraget- muligheter vattenkraftproduktion till följd av bedömning av ekologisk status...... XX og begrensninger ved fiskpassager och ekologiska flöden...... XXX Vänerlaxen...... XX reetablering av Vänerlaks i Norge...... X Några förväntningar om Övriga stammar av lax och öring...... XX Sportfiskets och Vänerlaxens värden...... X vattenkraftproduktionen i framtiden Klarälvslaxens och öringens Fiskevårdsområden I Samverkan, och förslag till svenska planeringsmål utbredning och vandringar...... XX Klarälven(FISK)...... X för miljöförbättrande åtgärder Laxfisket i älven...... XX Effekter av vattenreglering på i vattenkraftverk...... XXX Laxfisket i Vänern...... XXX strandvegetation i Klarälvens Nyttan kontra kostnader av föreslagna Forshaga centralfiske – avrinningsområde...... X åtgärder...... XXX en indikator på utvecklingen...... XXX Rapport från delprojekt med juridiskt Förbehåll...... XXX Vänerlaxens livshistoria...... XXX arbete i projektet Vänerlaxens fria gång...... X Vägen vidare...... XXX
3 | | 3 FÖRORD
REMISSVERSION Första fasen av projektet ”Vänernlaxens fria gång» avslutas med har varit brett med ett stort antal delprojekt som framförallt tagit fram denna rapport. Vår uppmaning är att arbetet snabbt förs vidare ny kunskap om älven, laxen och olika i fas 2. Det viktiga arbetet med att ta till vara på Vänerlaxen i typer av åtgärder. Resultaten från Klarälven, Trysilelva och Femundselva med biflöden för framtida dessa undersökningar redovisas i Del 2. Den avslutande delen utgörs av generationer har bara börjat. Jämfört med tidigt 1800-tal återstår en sammanfattning och diskussion i dag bara några procent av laxbeståndet. Även om utvecklingen med bl. a. förslag till åtgärdspro- varit positiv under senare år är det angeläget att återuppbygga gram, konsekvensbeskrivning och kostnadsuppskattningar. det vilda beståndet av Vänerlax. De många resultat som projektet kommit fram till utgör värdefullt Under våren 2010 togs kontakter mel- tillväxt och företagande. underlag för en kunskapsbaserad och lan Norges och Sveriges regeringar ge- Den politiska överenskommelsen åtgärdsinriktad förvaltning av Väner- nom respektive lands miljöministrar om mellan regeringarna innebar startskottet laxen och övrig biologisk mångfald. möjligheten till ett svensk-norskt sam- för ett gränsöverskridande samarbete Förslaget till åtgärdsprogram är i möjli- arbete med syfte att bygga upp laxbe- och följdes av en gemensam ansökan gaste mån baserat på bästa möjliga ståndet i det gemensamma älvsystemet. om medel från EU-programmet Interreg teknik. Den viktigaste slutsatsen är Skälen var bl.a. att Vänerlaxen är ett av Sverige – Norge. Programmets syftar att det är tekniskt, ekonomiskt och mycket få sötvattenslevande laxbestånd till att stödja projekt mellan länderna biologiskt möjligt med en hög grad av i Europa och att dess uppväxt- och lek- för att stärka regionens attraktivitet vattenkraftproduktion samtidigt som områden kraftigt reducerats till följd av och konkurrenskraft. Innovation, Klarälven, Trysilelva och Femundelva mänsklig påverkan d.v.s. vattenkraftut- kunskapshöjning och konkurrenskraft kan bli ett av Skandinaviens bästa byggnad på både svensk och norsk sida. inom näringsliv, teknik och samhälls- laxvattendrag. Dessutom saknades en överblick av hur utveckling ska stärkas samtidigt som Projektet har inte haft uppdrag att en uppbyggnad av laxstammen skulle livsmiljön ska lyftas genom att skapa en värdera målsättningar, rekommen- kunna ske, inklusive genomförbarhet region där människor vill bo, verka och dationer och åtgärder som kan stå i och kostnader, vilket skulle kunna bely- vistas. Ansökan beviljades och Vänerlax- motsats till eller försvåra genomför- sas genom ett samarbetsprojekt länderna projektet pågick under perioden 1 jan andet av föreslagna åtgärder. Kost- emellan. Båda ländernas förpliktelser 2011 - 31 aug 2014 med Länsstyrelsen nadsfördelning och genomförande av gentemot EU:s miljöpolitiska beslut i Värmlands län och Fylkesmannen i de olika delarna av det omfattande (t.ex. Ramdirektivet för vatten 2000/60/ Hedmark som projektägare. åtgärdsprogrammet bör behandlas EG samt Art- och habitatdirektivet Del 1 av denna rapport är till stor separat i förhållande till gällande 92/43/EEG) fordrar även det ett del en kunskapssammanställning om lagstiftning och överordnade politiska gemensamt gränsöverskridande projekt Vänerlaxen, övrig biologisk mångfald, målsättningar. De största åtgärderna liksom att belysa och tydliggöra frågans älvsystemet och vattenkraftutbyggnaden berör kraftbolag varför ett effektivt betydelse för landsbygdsutveckling, som fanns före projektet. Projektet samarbete med dessa är önskvärt.
För styrgruppen Karlstad, xxxx 2014 Hamar, xxxx 2014
Kenneth Johansson Sigbjørn Johnsen (sign) Landshövding Fylkesmann
4 | | 5 ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE
I den slutliga rapporten kommer rubriken SUMMERING (omfattande några sidor) att finnas här. REMISSVERSION ORGANISATION OCH tenmyndigheten, senare Länsstyrelsen Anna Grenholm Kammarkollegiet, Umeå universitet, möten samt rapporter och resultat i Värmlands län, kapitlet om GENOMFÖRANDE i Norrbottens län Rysjøen grunneierlag Naturvårdsverket, Klarafors AB, Lant- från fältverksamheten. Även omvärlds- statusklassning och bedömning av Planeringsprocessen inför projektet Stefan Stridsman Leif Nordnes mäteriet, Sveriges meteorologiska och information av betydelse för projektet ekologisk status, Sven-Åke Berglind, omfattade samtal, möten och seminari- Karlstads universitet Sportfiskarna hydrologiska institut, Länsstyrelsen har lagts ut på hemsidan. Länsstyrelsen i Värmlands lan, kapitlet um mellan svenska och norska orga- Eva Bergman Peter Belin, senare även Mikael Tuneld i Västra Götalands län, Norconsult, Vem eller vilka som skrivit de olika om effekter på strandmiljöerna och nisationer. Därefter fattade dåvarande Miljødirektoratet SportfiskeAkademin Forshaga Smith & Root Inc., Anchor QEA delrapporterna som ingår i slutrap- dess fauna och flora, rödlistan och landshövdingen i Värmlands län och Hanne Hegseth Torbjörn Lundberg samt The National Oceanic and porten framgår av respektive delrap- översvämningsmygg. Jens Andersson, dåvarand fylkesmannen i Hedmark Norsk institutt for naturforskning Svensk-norska kalkningskommittén Atmospheric Administration. port (del 2). Projektledarna (redak- Länsstyrelsen i Värmlands län, kapitlet beslut om ansökan till Interreg Sverige Jon Museth Mats Rydström Projektet har sedan våren 2011 törerna) har skrivit övriga delar med om geologi och vattenkemiska förhål- – Norge med redogörelse om projektets Sveriges Lantbruksuniversitet Tolga kommune använt sig av en egen hemsida, www. undantag av följande: landen (svenska delen) och Stefan syfte, mål, organisation, budget och Stefan Palm Jo Esten Trøan vanerlaxensfriagang.se. Syftet med Örjan Larsson, Länsstyrelsen i Palm, Sveriges lantbruksuniversitet aktivitetsplan. Torsby kommun hemsidan har varit att sprida infor- Värmlands län, har skrivit delar - SLU Aqua, har skrivit kapitlet om Finansiärer bakom projektet har Adjungerade medlemmar har vid flera Thomas Stjerndorff mation om projektet, till exempel av kapitlen om lagstiftning och genetik. varit Europeiska regionala utvecklings- tillfällen deltagit i projektgruppsmötena. Trysil elvelag BA presentationer och protokoll från juridik. Grete Algesten, Länsstyrelsen fonden, Länsstyrelsen i Värmlands Projektledare har varit Mikael Snorre Grønnæss län, Fylkesmannen i Hedmark, norska Hedenskog och Pär Gustafsson, Trysil fellesforening for jakt og fiske staten (IR-midler), Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmlands län och Dag Arne Berget Hagfors kommun, Klarälvens vattenråd, Tore Qvenild, Fylkesmannen i Trysil kommune Eda kommun, Forshaga kommun och Hedmark. Projektadministratörer har Ole Martin Norderhaug Karlstad kommun. i Sverige varit Anette Berg, Anna-Lena Varådalens grunneierlag Projektet organiserades genom en den Hartog och Jurga Johansson, Leif Nordnes styrgrupp, en projektgrupp och en Länsstyrelsen i Värmlands län. I Värmlands fiskevattenägarförbund referensgrupp omfattande 16 svenska, Norge har Svanhild Emilsen varit William Dickson 11 norska och en svensk-norsk projektadministratör. organisation. För att informera och föra dialog med, Adjungerande medlemmar har vid hämta in kunskap samt i möjligaste mån flera tillfällen deltagit i mötena med Styrgrupp ta in önskemål om projektaktiviteter styrgruppen, projektgruppen och Länsstyrelsen i Värmlands län bildades en referensgrupp med följande referensrensgruppen. Under projektet Eva Ericsson, senare Kenneth Johansson medlemmar: har det genomförts åtta styrgrupps- Fylkesmannen i Hedmark möten, sex projektgruppsmöten och Sylvia Brustad, senare Sigbjørn Johnsen, Referensgrupp fem referensgruppsmöten. Möte har ersättare Anne Kathrine Fossum Eidsiva energi AS också hållits med miljöminister Lena Havs- och vattenmyndigheten Trond Taugbøl, senare Runar Myhrer Ek. Förutom de formenliga mötena Fredrik Nordwall, ersättare Sofia Brock- Rueslåtten har ett stort antal enskilda möten mark Engerdal fjellstyre genomförts med organisationer inom Miljødirektoratet Morten Aas såväl som utanför den formella pro- Øyvind Walsø Engerdal kommune jektorganisationen. Projektet har även Vannregionmyndigheten i Glomma Reidar Aasgaard, senare Lars Erik genomfört två studieresor till USA för Arne Magnus Hekne Hyllvang att studera problem och lösningar på Vattenmyndigheten Vasterhavet Fiskevårdsområden I Samverkan fiskvandringsproblematiken samt pre- Sandra Brantebäck Klarälven senterat projektet på såväl nationella Lars Emilsson, Hans Nordberg som internationella konferenser och Projektgruppen har haft som uppdrag Forshaga kommun seminarium. att genomföra de av styrgruppen god- Lars Emilsson Myndigheter och forskningsinstitu- kända aktiviteterna. Fortum tioner som inte ingick i den formella Birgitta Adell, senare Marco Blixt projektorganisationen men som ändå Projektgrupp Hagfors kommun deltog aktivt i delar av projektarbetet Länsstyrelsen i Värmlands län Anna Sjörs var: Jordbruksverket, Statens veteri- Mikael Hedenskog, Pär Gustafsson, Karlstad kommun närmedicinska anstalt, Mattilsynet, Grete Algesten Sara Genell Veterinærinstituttet, Norges vass- Fylkesmannen i Hedmark Klarälvens vattenråd drags- og energiverk, Norsk institutt Tore Qvenild Anna Sjörs for Vannforskning, Høgskolen i Fiskeriverket, senare Havs- och vat- Munkfors kommun Hedmark, Universitetet i Bergen,
| 7 INLEDNING OCH BAKGRUND
REMISSVERSION INLEDNING OCH BAKGRUND förstördes många historiska lekområden finns två kraftverk i huvudfåran och Gränsvattendraget Klarälven/Trysilel- och laxen hindrades från att nå stora ett i tillflödena. Jämfört med de stora va/Femundselva har sin upprinnelse i delar av sina lek- och uppväxtområden. norrländska och för kraftändamål sjön Femunden i Norge och utgör ca Det klart största kraftverket i älven, utbyggda vattendragen avviker dock 400 km av Nordens längsta vattendrag Höljes, anlades 1961. Då denna Femund-/Trysil-/Klarälven genom att (Göta älv) med ett avrinningsområde utbyggnad även berörde norskt territo- (delar av) vattensystemet fortfarande som täcker 10 % av Sveriges yta. Delar rium var den tvungen att godkännas av hyser vilda lax- och öringpopulationer av älven och dess närområde utgör båda ländernas myndigheter i enlighet med förhållandevis stora outbyggda lek- Natura 2000-områden, nationalparker, med 1929 års vattendragskonvention. och uppväxtområden, framförallt på riksintresseområden (bland annat för Under förarbetena var det stort fokus på den norska sidan. Även harren är starkt naturvård och rörligt friluftsliv) samt de redan existerande kraftverken i älven påverkad av alla vandringshinder och hyser flera hotade arter och miljöer. och de negativa konsekvenser detta bestånden är fragmenterade och statio- Laxbeståndet i älven betraktas idag medfört för laxen (St. prop. nr. 110 nära (Petersson et al. 1990, Kjøsnes som en genetiskt särpräglad glacialrelikt 1960-61). Både bland fiskbiologer och et al. 2004). Andra i vattendraget laxstam som i och med landhöjningen bland allmänheten i framförallt Norge förekommande utpräglat vandrande efter istiden blev kvar i den sjö som fanns ett stort motstånd mot anläg- och hotade fiskarter med stort behov idag utgörs av Vänern. Klarälvslaxen är gandet av Höljes, då uppfattningen var av kontinuitet i vattendraget är bland i ett globalt perspektiv en av mycket få att detta skulle betyda slutet för laxen i annat asp och ål. sötvattenslevande storvuxna laxstammar, Trysil och Engerdal. Anläggandet av vattenkraftverk utan som ända sedan istidens slut vandrat Även på norsk sida fanns ett stort fungerande fiskpassager, hård beskatt- fram och tillbaka mellan Vänern intresse för att bygga ut älven ytterligare. ning av beståndet, föroreningar och och sina huvudsakliga lekområden i Under 1950-talet utarbetades planer för flottningsrensning har lett till att de Klarälven, Trysilelva och Femundselva. magasin i sjöarna Rogen, Femunden vilda populationerna av lax och öring Älven har ytterligare drygt 20 fiskarter och Isteren med flera kraftverk idag utgör spillror. av vilka flertalet har ett mer eller mindre nedströms. Kampen om utbyggnaden Under vårvintern 2010 träffade Norges uttalat behov av att vandra uppströms blev lång och hård men år 1973 skyd- och Sveriges miljöministrar en skriftlig och nedströms. Lake, asp och ål är dade till slut Stortinget denna del av överenskommelse om ett nytt samarbete Figur 1. Laxfiske i Sandkilfossen vid riksgränsen. Foto: Trysil kommune. även upptagna på den svenska rödlistan älven mot vidare vattenkraftsutbyggnad kring Vänerlaxen och det svensk-norsk (Bjelke 2010). (Verneplan I). vattendraget. Projektet fick liksom i Älvens hydro-/geomorfologi är Som en följd av Höljesutbyggnaden avtalet från 1969 namnet ”Vänerlaxens speciell med en kombination av forsar, enades de båda länderna den 22 juli fria gång” där ”fria vandringsvägar” är ett tendirektiv med dess förpliktelser om väl fungerande ekosystem: (1) Dess Syften: strömmar, näs, brinkar, strandrevlar, 1969 om ett samarbetsavtal benämnt centralt begrepp. Med ”fria vandrings- att uppnå god ekologisk status (eller i livsmiljö utgörs av vitt skilda ekosystem, • att utreda älvens potential för lax- korvsjöar, meanderlopp och deltan. ”Vänerlaxens fria gång”. Syftet var att vägar” avses åtgärder för att nå så effektiv undantagsfall potential) till år 2021. från Vänern till stora älvar och bäckar. och öringproduktion – idag och i Till dessa miljöer finns många arter via olika försök utreda konsekvenserna passage (uppströms och nedströms) förbi Ramdirektivet för Vatten (2000/60/ (2) Dess ursprungliga livsmiljö omfat- framtiden knutna och Klarälven är ett av Nordens av Höljes och de övriga kraftverken. kraftverken som möjligt för att återställa EG) har uppmärksammat att ”Vatten tade en mycket stor del av det norska • att genom ekologiska och genetiska artrikaste och mest intressanta vatten- Då utvecklingen hos laxbeståndet vattendragets konnektivitet och skapa är ingen vara vilken som helst utan ett och svenska avrinningsområdet – undersökningar öka kunskapen om drag för strandorganismer, med ett stort efter anläggandet av Höljes kraftverk väl fungerande ekosystem. Högeffektiva arv som måste skyddas, försvaras och Vänern, Klarälven, Trysilelva, Femun- laxen och öringen samt dess livsmiljö antal mer eller mindre hotade arter ur mycket snabbt nådde kritiskt låga nivåer fiskpassager bedöms vara en förutsättning behandlas som ett sådant”. Syftet med delva med biflöden. (3) Den fordrar • att utreda vilka åtgärder som är nöd- ett nationellt perspektiv. Flera arter hamnade dock istället fokus på att rädda för att säkerställa bland annat lax- och direktivet är att förhindra ytterligare god vattenkemisk kvalité. (4) Den vändiga för att långsiktigt säkra laxens omfattas av nationella åtgärdsprogram det som var möjligt. Projekttiteln till öringbestånden långsiktigt genom återe- försämringar i yt- och grundvatten, fordrar fria vandringsvägar, uppströms fortlevnad och öka populationernas för dess långsiktiga bevarande och deras trots enades man därför om att skjuta tablering på beståndens forna reproduk- samt skydda och förbättra status och nedströms. (5) Den ställer höga numerär livsmiljöer är hotade av mänskliga upp frågan om fiskpassager till förmån tionsområden i de svenska och norska hos akvatiska ekosystem och andra krav på vattendragens morfologiska • att utreda ekologisk status och viktiga aktiviteter. för andra åtgärder, till exempel utsätt- delarna av älven. vattenberoende ekosystem (våtmarker, tillstånd. (6) Den är av stort värde ur ett påverkanskällor samt föreslå åtgärder För Klarälvens del anlades de första ning av smolt i både övre och nedre En stor skillnad jämfört med det svämskogar m fl). Arbetet ska bygga ekosystemperspektiv. kraftverksdammarna vid Deje (1904), delarna av älven på svensk sida. tidigare bilaterala avtalet från 1969 på försiktighetsprincipen, att före- Eftersom denna rapport handlar om Mål: Munkfors (1906), Forshult (1912), Den svenska delen av älven inklusive är att det idag dels finns betydligt byggande åtgärder bör vidtas och att vild lax och öring av Klarälvsursprung • Återuppbyggnad av det vilda lax- och Forshaga (1912) och Krakerud (1921). biflöden är idag utbyggd och reglerad mer kunskap och erfarenhet om förorenaren ska betala. kommer begreppen Klarälvslax och öringbeståndet i Femund-/Trysil-/ Efter Krakerud följde anläggandet av med ca 30 kraftverksdammar och ca 40 fiskpassagelösningar och biologi, och Vänerlaxen är också upptagen i EU:s Klarälvsöring hädanefter att syfta på vild Klarälven samt i Vänern kraftverk vid Skymnäs (1939), Skoga regleringsdammar. I stort sett samtliga dels finns nationella miljömål, ny art och habitatdirektiv, vilket under- sådan, såvida inte annat anges. • Fria vandringsvägar för lax, öring och (1943) och Edsforsen (1948). På norsk saknar villkor om fiskvägar och minimi- nationell lagstiftning och flera nya stryker vikten av bevarande på ett Mot ovanstående bakgrund har det andra vandrande fiskarter sida, i Trysilelva, uppfördes Sagnfossens tappning. Nio av kraftverken är belägna internationella förpliktelser som både långsiktigt sätt. aktuella Vänerlaxprojektets viktigaste • God ekologisk status eller potential kraftverk (1943) och Lutufallets kraft- i Klarälvens huvudfåra och i den norska Sverige och Norge har anslutit sig till. Klarälvslaxen kan av flera anled- syften och målsättningar varit följande: enligt EU:s ramdirektiv för vatten verk (1963). Till följd av utbyggnaden delen av älven, Trysilelva/Femundselva, Centralt i detta arbete står EU:s vat- ningar ses som en symbolart för ett • Hållbar och utvecklad sportfisketu-
8 | | 9 INLEDNING OCH BAKGRUND
REMISSVERSION DEL 1
Figur 2. En grundläggande målsättning med projektet är att återskapa vandringsvägar för Vänerlaxen till och från de stora oreglerade strömmarna och forsarna i Femundselva. Bilden visar en strömsträcka vid Elvbrua, Engerdal. Foto: Tore Qvenild
rism för främjande av den lokala fiskar och strandinsekter) biologi och fisksamhälle, vattenregleringens effekter näringslivsutvecklingen nuvarande status. Rapportens första del på strandvegetation och åtgärdsförslag innehåller även historiska beskrivningar avseende miljöanpassad vattenreglering, Rapportens upplägg och disposition om laxens och öringens utbredning samt fiskpassager och biotoprestaurering. I För att uppfylla projektets syften och i fångster i älv och sjö. flera fall är delrapporterna sammanfat- förlängningen dess mål har många olika Del 2 redovisar de delprojekt som tande redogörelser av större huvudrap- aktiviteter pågått. I rapporten har dessa pågått mer eller mindre parallellt porter som tagits fram inom projektet. separerats i två delar: under hela projektperioden, och som Arton delrapporter är skrivna på svenska Del 1 innehåller redogörelser baserade i huvudsak omfattat fältundersök- och fem på norska. De delrapporter eller på insamling, analys och utvärdering ningar under perioden 2011-2014. kapitel som författats av andra än Läns- av befintlig information och data för i Delprojekten har genomförts antingen styrelsen och Fylkesmannen speglar inte huvudsak perioden fram till och med i Länsstyrelsen i Värmlands läns eller i nödvändigtvis ett ställningstagande från projektets start (2011). Exempel på Fylkesmannen i Hedmarks regi, oftast Länsstyrelsens respektive Fylkesmannens ämnesområden är lagstiftning och på uppdrag av projektägarna och i sida. Respektive delrapportförfattare miljömål, älvens vattenkemiska, morfolo- samarbete med andra svenska och ansvarar själva för språkriktigheten. giska, hydrologiska och ekologiska status, norska organisationer. Delprojekten Del 3 utgör en sammanfattning av fångster av lax och öring, kraftverken har i många fall utgjorts av tillämpad resultaten samt åtgärdsförslag base- och dess miljöpåverkan, laxens och andra forskning och till exempel handlat om rade på projektets olika aktiviteter och arters (till exempel andra vandrande laxens vandringar och genetik, älvens målsättningar.
10 | | 11 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION LAGSTIFTNING OCH MILJÖPOLITIK miljöskyddsområde. undantagna koncessionsplikten. möjlighet att bidra med kunskap och på pågående verksamhet. Dessa vatten • och energi främjas så att ett kretslopp När planer finns på att utnyttja ett Möjligheten att bilda miljöskydds- Tillstånd gavs av Kgl. res. den 30 juni engagemang. Därigenom skapas insikt har pekats ut som Kraftigt modifierade uppnås. vattendrag för vattenkraft påverkas område enligt miljöbalken har, såvitt är 1961. I samband med övergången till och förståelse om att vi alla har ansvar vatten (KMV), och där ska samhällse- många intressen, och när det gäller känt, hittills inte använts i något fall. aktiebolag 1991 blev Hedmark Energi för vatten som är den viktigaste resursen konomiskt rimliga åtgärder genomföras Enligt miljöbalken får vattenverksamhet de miljörelaterade, som till exempel Det fanns tidigare en skyddsform av AS tvingade att söka koncession på i samhället. och målet blir då God ekologisk poten- bedrivas endast om dess fördelar från bevarandeperspektiv, biologisk mångfald motsvarande slag i miljöskyddslagen, förvärvet av Fylkesselskapets fallrättig- Kunskap om våra vatten samman- tial (GEP). Skillnaden blir därmed att allmän och enskild synpunkt överväger och fiske, betyder en utbyggnad ofta även om förutsättningarna för skydd heter. I koncession meddelad den 24 ställs för att kunna bedöma vilken i naturliga vatten kan alla nödvändiga kostnaderna samt skadorna och olägen- stora förändringar. De flesta domar för inte var riktigt desamma. Den skydds- maj 1991 ingick villkor om ”landskaps- status vattnet har utifrån vattenkvalitet, åtgärder genomföras så att GES kan heterna av den. En vattenverksamhet kraftverken i Klarälven och Trysilelva är formen kom bara att användas i två förhållanden”, men inget specifikt om vattentillgång och miljöförhållanden uppnås, då de inte har negativ påverkan ska utföras så att den inte försvårar meddelade enligt äldre lagstiftning som, fall, nämligen för Ringsjön i Skåne och fiske. för de organismer som lever i och vid på samhällsviktiga funktioner. I KMV annan verksamhet som i framtiden kan utifrån de intressen som gjorde sig gäl- Laholmsbukten. Föreskrifter för ett Nedan redovisas de huvudsakliga vatten. Målet är att alla vatten ska blir målsättningen lägre då de åtgärder antas beröra samma vattentillgång och lande vid tiden för domarnas tillkomst, skyddat område fick enligt den tidigare lagar, förpliktelser och direktiv som uppnå miljökvalitetsnormen god status. som försvårar pågående verksamheter som främjar allmänna eller enskilda var starkt exploateringsinriktad och tog lagstiftningen inte innebära ändring i projektets mål vilar på. För de vatten som inte uppnår målet inte kan genomföras. ändamål av vikt. Detta krav gäller om lite hänsyn till övriga värden som t ex meddelade tillstånd. Den begränsningen ska åtgärder genomföras. Vissa vatten Ökade kunskaper om fisken och vattenverksamheten kan utföras på detta naturen, fisken och fisket. Under de har numera bortfallit. Med hänsyn Nagoyaplanen har lägre miljökrav på grund av att dess miljö och införandet ramdirek- sätt utan oskälig kostnad. Den som vill senaste åren har det dock från sam- bl.a. härtill framstår bildandet av ett Ekosystemen är gränsöverskridande och samhällsviktig verksamhet får tillåtas tivet i svensk lagstiftning har inneburit bedriva en vattenverksamhet som kan hällets sida, i både Sverige och Norge, miljöskyddsområde för t.ex. Klarälvens organismer behöver röra sig naturligt ha en viss påverkan. Gemensamt för att synen på vandringsmöjligheternas skada fisket är skyldig att utan ersätt- växt fram allt starkare fordringar på en avrinningsområde som ett intressant över nationsgränser. I en global, strate- alla vatten är att vi ska nyttja vatten- betydelse för fisk och andra organismer ning vidta och för framtiden underhålla bättre miljöanpassning av vattenkraften, alternativ till de mer resurskrävande gisk plan, Nagoyaplanen (2010), fast- resurserna varsamt och säkerställa att har förändrats. I direktivet betonas behövliga anordningar för fiskens fram- via till exempel fiskvägar och naturliga instituten återkallelse och omprövning ställdes 20 delmål med åtgärder för att vattenmiljöerna inte försämras. värdet av biologisk mångfald och det komst eller fiskets bestånd, släppa fram flödesregimer. för att åstadkomma miljöförbätt- stoppa förlusten av biologisk mångfald. Alla sjöar och vattendrag ska uppnå akvatiska ekosystemets struktur och vatten för ändamålet samt iaktta de vill- I detta kapitel redogörs för de juridiska rande åtgärder vid vattenkraftverken i EU:s strategi för biologisk mångfald är God ekologisk status (GES). Enligt funktion. Ekosystemets status ska vara kor eller förelägganden i övrigt som på fundamenten för energiutnyttjande av Klarälven. ett led i genomförandet av Nagoyapla- direktivet ska nuvarande ekologisk god eller hög för de arter som idag finns grund av verksamheten kan behövas till älven samt de olika lagar, direktiv och Vattenverksamhetsutredningen har i nen. Strategins övergripande mål är att status klassificeras (Havs- och Vatten- och de som slagits ut som en följd av skydd för fisket i det vatten som berörs föreskrifter som reglerar detta. sitt delbetänkande Ny tid ny prövning – stoppa förlusten av biologisk mångfald myndighetens föreskrifter om klas- mänskliga aktiviteter. I princip innebär av vattenverksamheten eller i angräns- förslag till ändrade vattenrättsliga regler och ekosystemtjänster senast år 2020, sificering, 2013), där bedömningen detta att vattendragets funktion som ande vattenområde. Om nyttan av en Kraftverkens tillstånd och villkor (SOU 2013:69) föreslagit ett system även på global nivå, och i möjligaste baseras på biologiska undersökningar i kontinuerlig vandringsväg för fisk och ifrågasatt anordning eller ett villkor eller Enligt 1918 års svenska vattenlag med ny prövning av bl.a. tillstånd som mån återställa dessa (Miljömålsportalen första hand. Som stöd bedöms även den andra organismer behöver återupprättas ett föreläggande inte skäligen kan anses (1918:812) skulle det finnas sex vatten- har prövats före miljöbalkens ikraftträ- 2014). vattenkemiska livsmiljön, samt flöden eller säkras. motsvara den kostnad som verksamhets- domstolar som utfärdade tillstånd för dande. Förslaget innebär i princip och den fysiska miljön (hydromorfo- utövaren därigenom skulle förorsakas, vattenkraft. Klarälven låg under Väster- att länsstyrelsen ska kunna förelägga Ramdirektivet för vatten logiska kvalitetsfaktorer såsom vand- Miljöbalken (1998:808) kan verksamhetsutövaren befrias från en bygdens vattendomstol, varifrån alla de verksamhetsutövare att inom viss tid EUs Ramdirektiv för vatten (2000/60/ ringshinder, flöden, strukturer i fåror Miljöbalken syftar till att främja en håll- sådan skyldighet. gamla tillstånden och villkoren för kraft- ansöka om tillstånd för fortsatt drift av EG) trädde i kraft år 2000. Härigenom och strandzoner). För att uppnå god bar utveckling som innebär att nuvaran- verken har utfärdats. Delar av den äldre verksamheten och/eller bibehållande förbinder sig medlemsländerna att ta ekologisk status måste därför goda de och kommande generationer kan leva Natura 2000 vattenlagen ersattes av Vattenlagen av anläggningen, om verksamheten fram mål, åtgärdsprogram och förvalt- förutsättningar finnas i den akvatiska i en hälsosam och god miljö. Den ska Natura 2000 är ett nätverk av skyddade (1983:291), vilken i sin tur upphävdes drivs med stöd av tillstånd enligt äldre ningsplaner för respektive lands sjöar, livsmiljön. Biologiska undersökningar tillämpas så att områden i hela EU, och målet är att hej- 1998 då en del av reglerna infogades lagstiftning eller äldre rättigheter. Om vattendrag, grundvatten och kustvatten. saknas dock i många vatten och de • människors hälsa och miljön skyddas da utrotningen av arter och livsmiljöer i Miljöbalken (1998:808). Därmed detta förslag, med eventuella juste- Sverige implementerade vattendirektivet som finns har ofta till syfte att övervaka mot skador och olägenheter oavsett (Naturvårdsverket 2003).EU: s med- övertogs vattendomstolarnas verksamhet ringar, leder till lagstiftning kan det i genom Vattenförvaltningsförordningen kalkningens effekter eller övergödnings- om lemsstater är skyldiga att se till att gynn- av miljödomstolar, och senare av mark- syfte att genomföra miljöförbättringar år 2004 (2004:660). I Norge antogs problem. I dessa fall får en rimlighets- • dessa orsakas av föroreningar eller sam bevarandestatus bibehålls – eller och miljödomstolar. även finnas skäl att använda institutet Vannforskriften (15.12.2006 nr 1446) avvägning göras så att klassificeringen annan påverkan, återställs för Natura 2000-arterna och Bestämmelserna om omprövning ny prövning framför omprövning eller genom Kongelig resolusjon och trädde i av ekologisk status stämmer överens • värdefulla natur- och kulturmiljöer naturtyperna. För att uppnå detta ska och återkallelse i 24 kap. miljöbalken är återkallelse. kraft 2007. med de hydromorfologiska parame- skyddas och vårdas så att staterna vidta nödvändiga bevarandeåt- exempel på sådana särskilt föreskrivna På den norska sidan finns två Syftet med direktivet är att allt trarna. Statusbedömningen görs enligt • den biologiska mångfalden bevaras gärder. Målet att upprätthålla gynnsam fall då inskränkningar i rättigheter kraftverk i huvudfåran – Sagnfossen vattenanknutet arbete ska samordnas för en fem-gradig skala: hög, god, måttlig, • mark, vatten och fysisk miljö i övrigt bevarandestatus kopplar i sin tur till enligt ett rättskraftigt tillstånd kan ske, och Lutufallet. Sagnfossens kraftverk att samla och effektivisera arbetet, där otillfredsställande och dålig status. används så att en från ekologisk, målet om att bevara biologisk mångfald under förutsättning att vissa närmare stod klart 1945 (ombyggdes 2009). I målet är att säkra en hållbar förvaltning Vissa vatten är påverkade av samhälls- social, inom EU (artikel 2.1 i Habitatdirekti- föreskrivna förutsättningar är uppfyllda. koncessionen (d.v.s. tillstånd) från 2002 av våra vattenresurser. Arbetet sker viktiga funktioner (såsom produktion • kulturell och samhällsekonomisk vet), vilket i sin tur förväntas bidra till Ett annat sådant exempel är föreskrifter är Fylkesmannen i Hedmark delegerat avrinningsområdesvis, vilket ställer av vattenkraft) där hydromorfologiska synpunkt långsiktigt god hushållning det överordnade målet beträffande hela enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om ansvaret för att förelägga om miljökrav. högre krav på samarbete över kommun-, förändringar (flödesförändringar, vand- tryggas, och samhällsutvecklingen inom EU; att skyddsåtgärder, begränsningar och Lutufallets kraftverk anlades mellan läns- och landsgränser. En central punkt ringshinder, rensning av vattendrag) har • återanvändning och återvinning lik- uppnå en hållbar utveckling. andra försiktighetsmått för verksam- 1962-64 av Hedmark fylkeskommune. i arbetet är samverkan på lokal nivå, lett till att det inte går att uppnå god som annan hushållning med material, Natura 2000 omfattar bl a Habitatdi- heter inom ett av regeringen bildat På den tiden var kommunala kraftverk där alla medborgare och aktörer ska ges ekologisk status utan att kraftigt inverka råvaror rektivet respektive (direktiv 2006/105/
12 | | 13 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION EG) om bevarande av livsmiljöer, vilda • Sikar, siklöja (bilaga 5 till art- och rensning av stränder och bottnar: vilket innebär att de kan uppnås genom djur och växter. I Förordningen om habitatdirektivet ) • - Flodpärlmussla att använda verktyg såsom lagstiftning områdesskydd § 16 definieras gynnsam • Stensimpa (bilaga 2 till art- och habi- • - Flodkräfta (miljöbalken, fiskerilagstiftning etc.) bevarandestatus: tatdirektivet B) • - Mikroskapania eller direkta fysiska åtgärder finansie- Alla Natura 2000 områden har status • - Ävjepilört rade av offentliga eller privata medel. av riksintresse. Med bevarandestatus för Därutöver finns inom den svenska • - Utter Generationsmålet är övergripande målet en livsmiljö avses summan av de faktorer delen av Klarälvens avrinningsom- för miljöpolitiken och innebär att vi som påverkar enlivsmiljö och dess typiska råde åtminstone följande rödlistade Nationella miljömål till nästa generation ska lämna över ett arter och som på lång sikt kan påverka och i artskyddsförordningens bilaga Sveriges riksdag har fattat beslut om samhälle där de stora miljöproblemen dess naturliga utbredning, struktur 1 upptagna arter som är missgynnade ett antal miljökvalitetsmål. Miljömålen är lösta. De 16 miljökvalitetsmålen anger och funktion samt de typiska arternas av dammar, reglerad vattenföring eller är inte bindande men utgör styrmedel det tillstånd i den svenska miljön som överlevnad på lång sikt. En livsmiljös miljöarbetet ska leda till. Ett av dessa bevarandestatus anses gynnsam när är Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. 1. dess naturliga eller hävdbetingade ”Levande sjöar och vattendrag” preci- utbredningsområde och de ytor den seras så att med målet avses bl.a. att: täcker inom detta område är stabila • sjöar och vattendrag har minst god eller ökande, ekologisk status eller potential och 2. den särskilda struktur och de särskilda god kemisk status i enlighet med för- funktioner som är nödvändiga för att Figur 3. Klarälvslaxen är särskilt skyddsvärd ur ett europeiskt perspektiv och omfattas därför av ordningen (2004:660) om förvaltning den skall kunna bibehållas på lång det bindande Habitatdirektivet, bilaga 2. Foto: Länsstyrelsen i Värmland av kvaliteten på vattenmiljön, sikt finns och sannolikt kommer att • oexploaterade och i huvudsak opåver- finnas under en överskådlig framtid vattendrag av fennoskandisk typ samt lax och Höljan är laxen utpekad enligt habi- kade vattendrag har naturliga vatten- samt att, på biogeografisk nivå. För Klarälven och tatdirektivet. Övriga fiskarter i Klaräl- flöden och vattennivåer bibehållna, 3. bevarandestatusen hos dess typiska laxen ska uppnå och bibehålla gynnsam vens avrinningsområde som omfattas av • sjöar och vattendrags viktiga ekosys- arter är gynnsam. bevarandestatus bör bl. a. nedanstående habitatdirektivet är stensimpa och asp temtjänster är vidmakthållna, förutsättningar uppfyllas: (Länsstyrelsen, opubl.). • sjöar och vattendrag har strukturer Med bevarandestatus för en art avses Harren, sikarna och siklöjan är klas- och vattenflöden som ger möjlighet summan av de faktorer som påverkar • Bibehållna eller förbättrade förhål- sade som Natura 2000-arter i habitat- till livsmiljöer och spridningsvägar för den berörda arten och som på lång sikt landen avseende vattenföring och direktivets femte bilaga, vilket innebär vilda växt- och djurarter som en del i kan påverka den naturliga utbredningen flödesdynamik. ”arter av gemenskapsintresse för vilka en grön infrastruktur och mängden hos dess populationer. En • Ingen eller obetydlig påverkan av insamling i naturen och exploatering • naturtyper och naturligt förekom- arts bevarandestatus anses gynnsam när fragmentering (dämmen och andra kan bli föremål för förvaltningsplaner”. mande arter knutna till sjöar och vat- vandringshinder), kanalisering, invall- Det finns ännu inte någon förvaltnings- tendrag har gynnsam bevarandestatus 1. uppgifter om den berörda artens ning, flottledsrensning mm. plan för dessa arter. och tillräcklig genetisk variation inom populationsutveckling visar att arten på • Fria vandringsvägar i anslutande och mellan populationer, lång sikt vattensystem. Artskyddsförordningen • hotade arter har återhämtat sig och 2. kommer att förbli en livskraftig del av • Laxen måste ha tillgång till outbyggda Genom artskyddsförordningen har en livsmiljöer har återställts i värdefulla sin livsmiljö, vattendrag där upp- och nedvandring väsentlig del av bestämmelserna i EU:s sjöar och vattendrag 3. artens naturliga eller hävdbetingade inte hindras och i dessa vattendrag habitatdirektiv genomförts i svensk utbredningsområde varken minskar måste dessutom lämpliga lek- och lagstiftning. Följande fiskarter som finns Utgångspunkten för restaurering av eller uppväxtområden finnas. i Vänern, Klarälven och/eller dess biflö- vattendrag är uppfyllelse av de delar 4. sannolikt kommer att minska inom den är listade i artskyddsförordningens av generationsmålet Levande sjöar och en överskådlig framtid, och Hotbilder, ex: bilaga 1. vattendrag som syftar till att bevara 5. det finns och sannolikt kommer att • Reglering av vattenföring och återfå biologiska värden. De typer fortsätta att finnas en tillräckligt stor • Fragmentering av vattendraget • Asp (även bilaga 2 och 5 till art- och av restaureringsåtgärder som ingår i livsmiljö för att artens populationer • Kanalisering, fördjupning och invall- habitatdirektivet) delmålet är fysiska, hydrologiska och skall bibehållas på lång sikt. ning för att förhindra översvämningar • Flodnejonöga (bilaga 5 till art- och biologiska åtgärder i vattendrag och habitatdirektivet) strandzon. Inom Klarälvens avrinnings- Enligt bevarandeplanen är syftet med Förutom Klarälvens övre del finns • Harr (bilaga 5 till art- och habitatdi- område finns många objekt som är na- Natura 2000-området Klarälven, övre ytterligare sju Natura 2000-områden rektivet ) tionellt särskilt värdefulla eller nationellt delen att upprätthålla gynnsam bevaran- med limniska motiv inom Klarälvens • Lax (bilaga 2 och 5 till art- och habi- Figur 4. Natura 2000-områden och riksintresseområden för naturvården och friluftslivet (vissa värdefulla för naturvården, fiskevården destatus för naturtypen naturligt större avrinningsområde (figur 4). I Femtan tatdirektivet ) utpekanden ligger omlott och syns därför inte). och kulturmiljövården, till exempel hu-
14 | | 15 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION område finns ett eller flera nationella miljömål som visar vad regeringen vill uppnå. Målen följs upp genom indikatorer som ger ett underlag för att bedöma trender i förhållande till målen. Mål är antingen knutna till ett önskat miljötillstånd eller till en påverkan av miljötillstånden. Ett område är Miljömålet Sötvatten vilket preciseras som att:
• Mångfalden av livsmiljöer i sötvatten bör bevaras eller återställas till 2020. Som en del av detta ska den genetiska mångfalden och viktiga ekologiska funktioner och tjänster säkerställas . • Alla vattenresurser ska ha god ekolo- gisk och kemisk status till 2021. Ett representativt urval av naturresur- sen vatten bör skyddas för framtida generationer, och skyddsvärdena i skyddade områden, skyddade vattenvägar och nationella laxälvar och laxfjordar ska upprätthållas eller återställas .( Prop 1S parlamentet till 2013). Figur 6. Klarälvens enda kvarvarande forssträcka, den ca 3,5 km långa Strängsforsen, är skyddad mot vattenkraftutbyggnad och av riksintresse för • Förlusten av de hotade arterna i naturvården och friluftslivet. Foto: Tony Sahlberg. sötvatten bör stoppas, och tillståndet för arterna i nedgång måste förbättras och älvsträckor i andra vattendrag. Ett av Värmlands riksintresseområden områdena för naturvård och det rörliga till 2020. Till denna typ av riksintresseområden för naturvård utgörs av Klarälvens fors- friluftslivet (Fiskeriverket 2006). Klar- • Alla populationer av djur och växter hör också Natura 2000-områdena. sträcka, meandersträckan och en i söder älvslaxen och -öringen samt harren är som kan beskattas i sötvatten ska för- Att ett område är av riksintresse för sjöfylld sprickdal (Klarälvendalen – Sun- av riksintresse ur bevarandesynpunkt valtas ekosystembaserat och beskattas ett visst ändamål innebär att detta ska nemodalen (Figur 6). Förutsättningarna (Petersson et al. 1990, Fiskeriverket uthålligt till 2020. ges företräde framför andra allmänna för bevarande av de unika sjövandrande 1998). Med detta avses ”ursprunglig • De vilda populationer , inklusive och enskilda intressen när frågor om lax- och öringstammarna samt den fiskstam med sådana egenskaper att genetisk mångfald , av anadroma markanvändning avgörs. Det viktiga stationära harren och öringen är bl. a. den har mycket stort skyddsvärde ur laxfiskar ,ska förekomma i livskraftiga för bedömningen av ett område är om att fri uppvandring av lax och öring från allmän synpunkt med få motsvarigheter populationer . riksintressevärdena kan skadas påtagligt Vänern skapas med fiskvägar och att i landet”. • Betydande negativa konsekvenser för och om konkurrerande riksintressen i Klarälvens övre forssträcka samt vissa den naturliga mångfalden i sötvat- samma område finns. biflöden biotopvårdas och återställs som Förbud mot vattenkraftutbyggnad Figur 5. Nationellt särskilt värdefulla respektive nationellt naturmiljöer, kulturmiljöer och fisk/ Naturvårdens riksintresseområden är lek- och uppväxtområden (Länsstyrelsen Vattenkraftverk samt vattenreglering fiskemiljöer inom Klarälvens avrinningsområde. (En del områden överlappar varandra och syns ten av främmande organismer bör därför inte på denna bild). undvikas . skyddade enligt 3 kap 6 § miljöbalken i Värmlands län 1988a). Det geografiska eller vattenöverledning för kraftändamål och utgör huvuddragen i och de mest läget, i Sverige och i Skandinavien, är får inte utföras i Klarälven mellan Kärr- Riksintresseområden och värdefulla i ett svenskt perspektiv. För vad som tillsammans med bestånden av backstrand och Edebäck enligt 4 kap 6 vudfåran samt laxförande biflöden som hållen inom och mellan populationer. fiskstammar av riksintresse att ett område ska vara av riksintresse laxartad fisk gör sträckan värdefull ur § miljöbalken. Trysilelva blev skyddad Höljan, Femtan och Tåsan (Figur 5). • Ekosystemen har förmåga att klara Riksintresseområdena regleras i 3 kap för friluftslivet ska det ha stora frilufts- sportfiskesynpunkt. I Klarälvdalen finns mot vattenkraftutbyggnad genom Ver- Ett annat miljökvalitetsmål är ”Ett av störningar samt anpassa sig till miljöbalken - de grundläggande hushåll- livsvärden sett i ett nationellt perspektiv en mycket stor potential för utveckling neplan I av Stortinget den 6 april 1973. rikt växt- och djurliv” vilket preciseras så förändringar, som ett ändrat klimat, ningsbestämmelserna. på grund av särskilda natur- och av en sportfiskebaserad, säsongsförläng- att med målet avses bl.a. att: så att de kan fortsätta leverera ekosys- Riksdagen har i 4 kap miljöbalken kulturkvaliteter, variationer i landskapet ande turism. Korttidsregleringen av Åtgärdsprogram för hotade arter • Bevarandestatusen för i Sverige temtjänster och bidra till att motverka angivit vilka områden som är av riksin- och god tillgänglighet för allmänheten. vattenföringen försämrar dock avsevärt Cirka fem procent av Sveriges djur- naturligt förekommande naturtyper klimatförändringen och dess effekter. tresse i sin helhet med hänsyn till natur- Området kan vara av särskilt stort sportfiskets möjligheter (Länsstyrelsen och växtarter är hotade av utrotning. och arter är gynnsam och för hotade och kulturvärden. Det gäller ett stort intresse om det hyser unika och hotade 1988b). Arterna och deras livsmiljöer ska bevaras arter har statusen förbättrats samt att Norge har mål för miljöpolitiken med antal områden, bl a nationalälvarna eller sårbara naturtyper eller arter. Fritidsfisket omfattas av riksintresse- inom en generation till år 2020. Särskil- tillräcklig genetisk variation är bibe- 11 olika områden där det för varje
16 | | 17 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION da åtgärder behövs för att klara de mest Detaljerade kartor och regler framgår av procent) och Västra Götalands län om harr, öring och sik, liksom området hotade arterna. Därför har regeringen FIFS (2004:37). (33 procent) har de största andelarna mellan Galthåen och Galtsjøen, den ca gett Naturvårdsverket och Länsstyrelser- Motsvarande ansvar för förvaltning av (Göta älvs vattenvårdsförbund 1995). I 400 m långa Galtstrømmen. na i uppdrag att ta fram åtgärdsprogram lax, havsöring och röding i Norge ligger området ingår fyra norska fylken samt Från utloppet av Galtsjøen till Try- för hotade arter (Naturvårdsverket under Klima- og miljødepartementet, 67 svenska och 18 norska kommuner. sils kommungräns (ca 35 km) heter 2014). Åtgärdsprogram tas fram för Miljødirektoratet, Fylkesmannen samt Några av de tätorter som huvudfåran vattendraget Femundselva. På den 25 arter eller biotoper som inte kan bevaras kommunerna. passerar är Trysil (Innbygda), Syssle- km långa sträckan mellan Galtsjøen och genom generella naturvårdsåtgärder De viktigaste rättsliga instrumenten bäck, Munkfors, Karlstad, Vänersborg, Snerta växlar älven mellan strömmar, utan är i behov av specifika insatser för finns i i Lakse- og innlandsfiskelagen Kungälv och Göteborg. I huvudfåran forsar, höljor och lugnflytande parti- sin överlevnad (Blank och Svensson där lax, öring och röding i princip är finns två kraftverk i Norge (Trysilelva) er. Sträckan hyser gott om öring och 2013). Av de nationella åtgärdsprogram- fredade. Grundregeln att det inte är och 13 kraftverk i Sverige (nio i Klar- harr. Älven mellan Snertas utlopp och men för hotade arter i och vid sötvatten tillåtet att fiska efter dessa arter utan älven och fyra i Göta älv). Sennsjøen (16 km) växlar mellan sel berör följande Vänern och Klarälven speciellt tillstånd. Syftet med Lakse- De största vattendragen inom Göta och strömmar med harr som domi- (vissa är nu avslutade): utter, skräntärna, og innlandsfisklagen är att säkerställa älvs avrinningsområde är Klarälven/ nerande art. Delar av sträckningen är nissöga, strandsandjägare, flodkräfta, skyddet för och förfogandet av de natur- Trysilelva/Femundselva, Gullspångs- starkt påverkad av flottledsrensningar. flodpärlmussla, bladfotingar i efemära liga populationerna. Huvudprincipen älven, Byälven, Norsälven och Uppe- De strömrika partierna är därför både vatten (linsräka), klådris, ävjepilört och är att det kan fiskas på dessa arter under rudsälven. De största sjöarna inom grunda och breda och har en homogen hårklomossa. Planer finns för storrö- förutsättning att det finns ett överskott. Klarälvens, Trysilelvas och Femundselvas bottenstruktur med få stora block och få ding, asp och lax. Av särskild betydelse Om denna princip är uppfylld bedöms avrinningsområde är Vänern (5 650 ståndplatser för stor fisk. för Klarälvens mest unika arter är de normalt utifrån fångst och övervakning km2), Femunden (203 km2), Visten (63 förhållandevis höga, långa och parallella under de föregående åren. km2), Rogen (35 km2), Isteren (29 km2), Trysilelva sandrevlar (älvvallar) som bildats av Sølensjøen (22 km2), Tisjön (23 km2), Från kommungränsen Engerdal/Trysil höga vårfloder strax nedströms näsens ÄLVEN OCH DESS Letten (16 km2) och Höljesmagasinet till riksgränsen byter vattendraget namn spetsar. AVRINNINGSOMRÅDE (16 km2). till Trysilelva (85 km). Gränsen går nå- Följande uppgifter är, om inget got uppströms den grunda och fiskrika Fiskeförvaltning Göta älv annat anges, sammanställningar av Sennsjøen. Sennsjøen räknas som ett Ansvaret för den offentliga förvalt- - Nordens längsta vattendrag hydrologiska utredningar (SMHI viktigt övervintringsområde för harr och ningen av lax och öring i Sverige ligger Göta älv (731 km) är Sveriges största 2014), biotopkarteringar, provfiske- öring. Genom Elvdalen från Sennsjøen under Miljödepartementet, Havs- och vattendrag med avseende på vatten- undersökningar och författarnas egna till Eidehølen (10 km) har älven bevarat vattenmyndigheten, Länsstyrelserna föring (medelflöde 565 3m /s) (SMHI kunskaper. Urvalet av vattendrag utgörs mycket av sin ursprungliga prägel. Älv- samt kommunerna och regleras inom 2014) (Figur 7). Göta älvs källflöden av de som idag hyser Vänerlax (SERS fåran är här djupt nedskuren med strida Fiskelagen (1993:787) samt med Fiske- utgörs av bäckar på Näsfjället i Roge- 2014), eller har gjort det (se Beskrivning strömmar, djupa sel och stora höljor. riverkets (numera Havs- och vattenmyn- nområdet, Härjedalen/norra Dalarna, av Vänerlaxen) och/eller bedömts ha Sträckningen vidare ned till Jordet (14 digheten) föreskrifter (FIFS 2004:37). med flera toppar över 1200 m ö.h. gjort det (Tabell 1). Beskrivningarna är km) är strömmande med harr och öring. Framförallt är det den sistnämnda som Fjällbäckarna rinner ner till sjön Rogen således främst inriktade på sådant som Stora delar av sträckningen präglas av reglerar fiskets bedrivande i Vänern och och sedan till den norska sjön Femun- är av särskilt värde för och påverkar lax flottledsrensning, och älvprofilen är skyddet för naturproducerad lax och den och vidare till Femundselva och (och öring), till exempel förekomst av grund och bred. Sträckan är delvis res- öring i Vänern, exempelvis: Trysilelva. Vid riksgränsen byter älven strömmar och forsar, vandringshinder, taurerad med utläggning av stora kluster namn till Klarälven, vilken rinner vidare rensningspåverkan och vattenreglering. av block enligt gällande ”Biotopplan for • För lax och öring som har fettfenan genom Värmland och ut i Vänern. Hedmark” (Hamarsland et al. 2000). kvar gäller fångstförbud. (all odlad lax Från Vänerns utlopp vid Vänersborg Femundselva Delar av sträckningen mellan Jordet och och öring har klippt fettfena och hos benämns vattendraget Göta älv. Runt Huvudvattendraget ändrar namn flera Innbygda (ca 15 km) är bred, ensartad öring även bukfena). Hisingen delar sig älven i två grenar gånger på sin väg från Femunden till och grund med rester av gamla ledarmar • Fiske efter lax och öring är förbjud- innan de mynnar i havet (Älvborgsfjor- Vänern. Älvsträckan mellan sjöarna och stenledare. I samband med tidigare et under tiden 20 maj-15 oktober den, Kattegatt) (Göta älvs vattenvårds- Femunden och Isteren kallas Gløta (2 timmerflottning blev flera bakävjor i Klarälven. Dispens finns för visst förbund 2005). Vattendragets totala km, fallhöjd 17 m). Bortsett från några avstängda med så kallade skådammar, sportfiske i Klarälven. fallhöjd från sjön Rogen till mynningen sel är älven grovblockig, djup och strid. något som lokalt har ändrat de biolo- • Utanför Klarälven får inget laxfiske i Kattegatt är 757m. Isterfossen ligger vid utloppet av sjön giska förhållandena. Nedströms Jordet ske 20 maj - 15 september. Göta älvs avrinningsområde utgör Isteren och är välkänd för sitt fina harr- breder älven ut sig och bryts av flera öar • Vid dörj- utter- och trollingfiske får cirka en tiondel av Sveriges totala yta och öringbestånd. Strykpartiet från och holmar vid Øren. Från Innbygda högst 10 beten per båt användas. och ca 15 % av området ligger i Norge. Isterfossen och ned i Galthåen är ca 250 ändrar älven karaktär och blir lugnfly- • Minimimått på lax och öring i Vä- I Sverige är avrinningsområdet fördelat m långt med ett fall på 1,6 meter. Detta Figur 7. Göta älvs avrinningsområde med de största biflödena samt sjöarna Rogen tande med finsediment och gräsbeväxta nern är 60 cm. på sex län, varav Värmlands län (43 näringsrika strömområde hyser gott och Femunden inom Klarälvens, Trysilelvas och Femundselvas avrinningsområde. älvstränder ned till Koloa (16 km).
18 | | 19 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Fiskfaunan domineras av gädda och sik. lades ut i huvudfåran. Bottensubstratet i i form av älvarmar, sjöar, vikar och På sträckningen från Koloa till Lutufal- den nedre delen är finare än i den övre. korvsjöar. Till den södra delen av let (20 km) ökar vattenhastigheten igen Omedelbart norr om Vingängsjön finns Klarälven rinner bland annat Rannån, och på denna sträcka finns två kraftverk, ett större deltaområde med flätade flod- Kvarnån och Enån. På meandersträckan Sagnfossen och Lutufallet. Båda två för- fåror i grusigt material (delvis restau- från Vingängsjön till Vänern dominerar orsakar uppdämning av älven som ger rerat). Även längre uppströms finns flera lugnvattenarter som löja, mört, abborre lugnflytande partier uppströms kraftver- flätade flodfåror och öar. Fiskfaunan i och stäm. ken. I dessa magasin finns rikligt med norra Klarälven utgörs bland annat av gädda, sik, harr, abborre och lake. I de strömlevande arter som harr, lax, öring Biflöden till Femundelva, strömrika partierna mellan Sagnfossen och stensimpa. Större biflöden som Trysilelva och Klarälven och Plassen dominerar harren. Forsarna mynnar i Klarälvens stryk, strömmar Sømåa slingrar sig långsamt genom och strömmarna närmast riksgränsen och forsar mellan Höljes och Syssle- den 13 kilometer långa Sømådalen. (cirka 2,5 km) är torrlagda till följd av bäck är Höljan, Tåsan och Lettan. Hela Landskapet är präglat av jordbruk, regleringen vid Lutufallet-anläggningen strömsträckan, liksom Klarälven i sin men det finns också långa partier som och istället går vattnet i en konstgjord helhet, är påverkad av års- och korttids- är förhållandevis opåverkade. Älven är kanal. reglering från Höljes, Tåsans och Lettens populär bland sportfiskare med möjlig- kraftverk (Petersson et al. 1990). heter till stor öring och harr. Biflödet Klarälven Sträckan mellan Vingängsjön och Hola mellan Langsjøen och Storsjøen är Norra och mellersta Klarälven rinner Edebäck (cirka 80 km fågelvägen) cirka 20 km långt. Överst i vattendraget genom en lång smal sprickdal vars utgörs av ett utpräglat bundet mean- ligger Storsjøen och Nordersjøen. geologiska värde är internationellt derlopp (cirka 50 meanderbågar) med Från utloppet ur Sølensjøen faller uppmärksammad. Sprickdalen som är lugnflytande vatten. Bottnarna är Sølna hela 52 m ner till Femundselva (4 grunden för Klarälvdalens historiska sandiga och sträckan har stort värde ur km). Sølna är dock inte stridare än att geologiska utveckling har genom vatte- geologisk synpunkt, för insektsfaunan det finns en viss utväxling med harren nerosion fördjupats till sin nuvarande och som vandringsled för Vänerlaxen- i Femundselva. Engera är ett kalkrikt 2 typiska V-form. Sprickdalen är fylld och öringen. Biflödena Fämtan, Likan, km långt biflöde till Trysilelva med en med fjordsediment och i biflödenas Halgån och Värån rinner till Klarälven del bebyggelse och jordbruk som rinner mynningsområden finns glacifluviala längs denna sträcka. från sjön Engeren. deltan. På dalgångens sluttningar finns Strax söder om Edebäck ligger Edsfor- Biflödet Grøna dränerar stora delar terrassbranter, terrasshyllor, raviner och sens kraftverk, vilket är det åttonde i av området mellan Innbygda och Støa sanddyner (Länsstyrelsen i Värmlands ordningen från Vänern räknat. Därefter vid riksgränsen, och är det näst största län 1988). följer ytterligare fyra kraftverksdammar - biflödet till huvudälven. Den norska Klarälvens nordligaste del utgörs Skoga, Forshult, Krakerud och Skymnäs delen kan delas in i fem vattendrag: sedan i början av 1960-talet av en – vilket tillsammans ger fem kraftverk Västra Grøna, Östra Grøna, Flera, konstgjord sjö, Höljesmagasinet. på en sträcka av cirka 17 km. Samtliga Tannåa och Grøna (nedre delarna). Alla Nedströms dammbyggnaden och Höljes dämmer in betydande strömsträckor fem är mer eller mindre påverkade av kraftverk tar en cirka 6 km lång torrlagd varav ett (Forshult) även torrlägger tidigare flottning och rensning. Västra älvsträcka vid. Kraftverkskanalen, som en inte obetydlig forssträcka (SMHI Grøna har en relativt god vattenkva- rinner genom Höljes samhälle, övergår 2014). Till denna sträcka rinner större litet och har gott om grov sten, de övre i ett kilometerlångt strömmande parti biflöden som Noret-Grundan, Uvån delarna av vattendraget är mestadels ner till Klarälvens sista outbyggda fors, och Lovisebergsälven. lugnflytande med fiskarter som gädda, Strängsforsen, vilken är blockrik och har Även sträckan från Skymnäs till abborre, mört och lake. I strömmarna en relativt brant lutning (Petersson et Vänern (cirka 75 km) är lugnflytande, längre ned dominerar öring och harr. al. 1990). djup, (mer eller mindre) meanderande Østre Grøna är präglad av surt, humöst Nedströms Strängsforsen till Vingäng- och rinner över sandbottnar. Här finns vatten, vilket även påverkar fiskbestån- sjön strax söder om Sysslebäck (cirka 25 tre kraftverksdammar - Munkfors, Deje, dens sammansättning. Övre delen av km) övergår Klarälven till strömmar och och Forshaga. Den allra nedersta delen vattendraget har bestånd av gädda, lake strykområden. Älvsträckan från Båtstad av Klarälven utgörs av ett delta (ca 30 och abborre, medan sträckorna längre till Vingängssjön har flottningsrensats km2) som Karlstad och Skoghall är ned hyser bestånd av småvuxen öring. men delvis biotoprestaurerats i början byggt på och som mynnar ut i Katt- Biflödet Flera har en god vattenkvalitet, av 2000-talet. Restaureringen bestod i fjorden och Hammaröfjärden (Vänern) vilket anses bero på grundvattenut- huvudsak av att öppna avstängda sidofå- (Ibsén et al 2011). Deltat medför att strömning. De övre delarna av älven har Figur 8. Trysilelva vid Elvdalen ned mot gränsen till Trysil. Foto Bård Løken. ror/-områden, men även sten och block det finns många stadsnära vattenmiljöer ett gott bestånd av öring och harr.
20 | | 21 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Längre ned mot Røtoset är Flera lugn- Ossjøen och rinner ut i Klarälven 3 km grovblockig och brant, men öring och flytande med förutom öring också harr, nordväst om Höljes. Älven är oreglerad lax bedöms kunna vandra ca 12 km upp gädda och lake. Delar av älven är starkt men bitvis starkt påverkad av tidi- i ån. Laxungar påträffades vid elfiske i påverkad av tidigare timmerflottning. gare flottledsrensningar med en räcka nedre delen 2013. Övre delen av Tannåa mellan Tannå- dammanläggningar och kanaliserade Örån är ett litet, brant och oreglerat neset och Knutsjødammen består av älvsträckningar (norsk sida). Restaure- vattendrag som mynnar i Strängsforsen. strömsträckor med gott om öring och ringar efter flottningen har genomförts Cirka 600 m från Klarälven finns en harr. Grøna har svaga fiskbestånd som och vattendraget har mycket öring, både fors/fall (8 m) som bedöms som defini- domineras av öring och harr. Älven har i strömpartierna och i de mer lugnfly- tivt vandringshinder. Viss rensningspå- i övrigt gädda, elritsa och stensimpa. tande partierna. Älven kalkas via tre verkan. Öring och lax har fångats vid Själva Grøna är påverkad av tidigare kalkdoserare och vattendraget har därför elfiske. timmerflottning och har på många en stabil vattenkvalitet med relativt Tåsan avvattnar de reglerade sjöarna ställen en bred och grund älvprofil. Ca högt pH och hög kalciumhalt. Överst Tisjön, Fageråssjön, Örsjön och Eggsjön 8,5 km från norska gränsen förgrenas i vattendraget ligger Høljesjøen som vid Dalagränsen och mynnar i Klar- Stora Tandån med vattendraget Sittan har abborre och öring. Rysjøen (0,93 älven vid Strängsforsen. Vattendraget är (Sverige, Dalarna). Halva sträckan är km2) rinner också ut i Höljan på norsk mycket starkt regleringspåverkat genom svagt strömmande och resterande ström- sida. Även Rysjøen kalkas med gott Tåsans kraftverk och nolltappning till Figur 9. Del av Strängsforsen i Klarälven. mande-forsande. Stora Tandån är fri resultat och öring på 1 - 2 kg är vanligt. älvfåran är vanligt förekommande. Ca Foto: Håkon B. Sundet. från vandringshinder och orensad-för- Vid elfiske har det fångats laxungar i 2,5 km upp i Tåsan ligger Digerfallet siktigt rensad. Tillgången på död ved är den svenska delen av vattendraget, från (27 m) som är ett definitivt vandrings- med svenska mått mätt god. Öring och mynningen i Klarälven till gränsen mot hinder. Biotoprestaurerad i begränsad harr har fångats vid elfiske. Norge (17 km från Klarälven) samt i omfattning. Bland annat förekomst av Lutua mynnar i Trysilelva från öster biflödet Hynnan. lax, öring och harr. vid Lutnes. Älven har en god vattenkva- Vid riksgränsen finns ett vattenfall Lettan är i likhet med Tåsan ett litet med abborre, gädda och harr men som bedöms som svårpasserat för lax mycket starkt regleringspåverkat vatten- också ett svagt öringbestånd. Rester av och öring. Harr finns i Höljan upp till drag som mynnar i Strängsforsen, bland ett nedlagt kraftverk hindrar fortfarande ett mindre fall beläget cirka 8 km från annat med nolltappning till älvfåran. fiskens vandringar. Harr- och öring- mynningen i Klarälven. Fiskvandringen Fallhöjden är hög och cirka 1,2 km från bestånden har länge varit svaga, men från Klarälven till Höljan påverkas med Klarälven ligger (Lettstupen, 40 m) som före kraftverket byggdes ska det ha gått stor sannolikhet av torrfåran och regle- bedöms som vandringshinder för lax upp stor öring i älven. Lötån (Dalarna), ringen vid Höljes kraftverk. Höljans och öring. Kraftigt rensat i den nedre som inte är inventerad, har potential att uppväxtområden biotoprestaurerades i delen, där öring fångats i låga tätheter. Figur 10. Vy över Klarälvens dalgång från kunna bli ett laxvattendrag i framtiden. mitten av 1990-talet på en sträcka av 12 Näckån mynnar strax uppströms Syss- Branäsbergets topp, strax nedströms Vingängssjön. Foto: Tony Sahlberg. Varåa/Varån är cirka 20 km lång och km och 2009 lades lekgrus ut med hjälp lebäck och dess vattenföring påverkas mynnar ut i den nordvästra armen av av helikopter, från Kvarnbäcken till av Näcksjöns reglering. Öring och lax Höljesmagasinet på den svenska sidan. riksgränsen (12 km). Hynnan avvattnar från Klarälven bedöms kunna ta sig Älven är starkt påverkad av flottnings- myrområden runt Västersjön och ca 5 km upp i ån, till en fors/fall (40 rensning med en bred och flat älvprofil Östersjön och mynnar i Höljans nedre m). I den nedersta delen har anlagts en som ibland nästan torkar ut vid låg del. Nedre delen av Hynnan domineras kammartrappa i ett brant avsnitt som vattenföring. Detta präglar fiskbe- strömmande vatten. Begränsad rens- är påverkat av vägbygge, rensning med stånden som domineras av småabborre ningspåverkan och ett vandringshinder mera. Fiskvägen behöver ses över och och i strömmarna finns ett svagt ström- (bäverdamm). Lax och öring har fångats sannolikt justeras. Näckån är kalkad stationärt och småvuxet öringbestånd. vid elfiske. och i begränsad omfattning biotopre- I nedre delen av Varån finns även harr Havsvallen är cirka 6 km lång och staurerad. I den nedre delen har lax och (muntligt Hans Nordberg, ordförande mynnar i Höljesmagasinet. Vatten- öring fångats vid elfiske, i för området Norra Finnskoga fiskevårdsområdesför- draget är oreglerat, sjöfattigt och relativt höga tätheter. ening). Varån är oreglerad och det fjärde starkt påverkat av flottledsrensning. Likan är ett cirka 25 km långt, kalkat största biflödet till Femundselva/ Trysi- Tre dammbyggnader (0,4-3,5 m) utgör och sjöfattigt vattendrag som mynnar i lelva/Klarälven. Eskildsåa som mynnar vandringshinder. Öring, och sannolikt Klarälvens meandersträcka vid Likenäs. Figur 11. Grøna kännetecknas av många i Varåa något uppströms riksgränsen är harr, förekommer i Havsvallen. Vattendraget är förgrenat (Långlikan förgreningar, här Vestergrøna upp mot Østby. vattenfattig och präglad av surt, humöst Kvarnån är ett litet och sjöfattigt / Tvärlikan) och rinner samman cirka Grøna är det största biflödet på norsk sida och har sin upprinnelse i Sälenfjällen. Foto: vatten, och är nästan helt fisktom. vattendrag som mynnar i Höljes 10 km uppströms utloppet i Klar- Tore Qvenild. Hølja/Höljan startar söder om samhälle. Ån är genomgående älven. Liksjön i Tvärlikan regleras från
22 | | 23 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION
Medel- Avrinnings- och öring. Därutöver finns ytterligare vatten- Reglerings- område Sjö (%) Skog (%) föring grad (%) fyra stora forsar/fall som bedöms som (km2) (m3/s) vandringshinder. Källsjön Fämten i
Sømåa m fl 494 3 29 6,8 0 Dalarna regleras för utvinning av vatten- Sølna 394 14 12 6,8 0 kraft i Klarälven. Uppväxtområden har biotoprestaurerats på en sträcka Engera 402 5 46 7,2 0 av cirka 20 km och ”upptröskling” Storflena 192 0 54 3,5 0 har genomförts vid två f.d. flottnings- Grøna/Tandån m fl 630 1 70 10,0 0 dammar för att möjliggöra fiskvandring. Lutua 153 4 82 2,2 0 Öring i hela vattendraget, lax upp till Femundselva/Trysilelva 5430 8 44 90,1 0 Mjölnarbacken. Havsvallen 53 0 98 0,7 0 Värån är starkt påverkad av reglering Varåa/Varån 407 1 62 6,6 0 och fragmentering med två kraftverks- Hølja/Höljan 284 1 84 4,1 0 dammar och en handfull dammbygg- Kvarnån 17 0 88 0,3 0 nader som är vandringshinder. Två Örån 26 3 97 0,4 0 ”tubade” älvsträckor om en totallängd Tåsan 471 11 77 7,3 74 på cirka 2,8 km är berövade en stor del Lettan 158 13 84 2,3 265 av vattenföringen. Uppväxtområden i den nedre delen i viss mån restaurerade. Näckån 26 5 94 0,5 19 Älven är kalkpåverkad. Harr och lax Vingån 37 0 96 0,5 0 förekommer upp till rensad fors/fall Likan m fl 112 1 94 1,6 0 cirka 800 m från Klarälven medan öring Fämtan 287 3 84 4,5 0 finns i stora delar av vattendraget. Värån 139 6 75 2,1 17 Stöen är ett brant och oreglerat Stöen 18* uppgift saknas 0,3* 0* vattendrag som mynnar i Klarälvens Halgån 325 3 79 5,4 12 meandersträcka i höjd med Stöllet. Götån 49 1 93 0,6 0 Åfåran är klassad som ”omgrävd” och Figur 12. Höljan är ca 17 km lång på den svenska sidan och laxförande ända upp till riksgränsen. Foto: Helena Malmestrand Acksjöälven 30 4 94 0,4 31 består av strömmande vatten upp till Noret-Grundan m fl 229 10 81 3,0 16 första sannolika vandringshinder (fors/ förekommer i den nedre delen, öring i dammbyggnader finns men vatten- det mest fragmenterade och reglerade Årosälven/Uvan m fl 1671 10 81 23,1 69 fall, 40 m). Öring har fångats vid elfiske. hela älven. föringen bedöms som oreglerad. Svagt vattendragssystemet med 10 kraft- Lovisebergsälven m fl 106 10 86 1,4 28 Vångan är cirka 4,5 km lång och Götån är cirka 13 km lång och strömmande–strömmande vatten verk, ca 30 dammar samt sju torrfåror mynnar i Klarälvens meanderlopp Enån 54 4 95 0,7 0 mynnar i Klarälvens meandrande del dominerar och rensningspåverkan är i (Värmlandssidan). nära Halgåns mynning. Ån präglas av Kvarnbäcken 25 0 92 0,3 0 strax norr om Ekshärad. Vattnet är allmänhet obefintlig-ringa. Målområde Svartån rinner genom Grässjön-Råda- omväxlande strömtyper och substrat. mestadels svagt strömmande-ström- för kalkning, öring och ål fångade vid sjön och mynnar i Årosälven uppströms Vågsjöån 23* uppgift saknas 0,3* 0* Oreglerad vattenföring och bedömd mande och oreglerat. En dammbyggnad elfiske. Råda kraftverk. Ån är cirka 25 km lång Ranån 89 9 89 1,2 55 som orensad. Inga vandringshinder finns och den är belägen längst upp vid Hinnan är cirka 1,3 mil lång och och vattenföringen är oreglerad. Ån är Kvarntorpsån 226 18 73 2,6 54 förekommer. Öring. Götsjön. Nästan helt orensat. Götån är rinner ut i Busjön.Tre bäverdammar kalkpåverkad och omkring 80 % av Klarälven 11814 8 64 178,0 23 Halgån mynnar i Klarälvens mean- målområde för kalkning med öring som bedöms utgöra definitiva vandrings- sträckan utgörs av svagt strömmande – * Uppskattade värden derlopp cirka 15 km norr om Ekshärad. ett motiv. hinder i bäcken där svagt strömmande – forsande vatten. Det finns tre damm- Tabell 1. Uppgifter om hydrologi och markanvändning för de vattendrag (SMHI 2014) som hyser Större biflöden är Lill-Halgån, Kölan Acksjöälven (4 km) mynnar i Klar- strömmande vatten dominerar. Bedömd byggnader varav två i strömfåran och en (SERS 2014), har hyst eller bedömts ha hyst Vänerlax (se kapitlet om Vänerlaxen). och Sjöbäcken. Kraftverk är beläget älvens meandrande del vid Bergsäng. som oreglerad och orensad. Öring uppe vid Bosjön. Rensningspåverkan är vid det av sprängning och rensning En rensad fors/fall cirka 400 m från fångad vid elfiske. Tvärgrundan (ca 10 måttlig. Förutom öring förekommer ål vattenkraftproduktion i Klarälven. ett naturligt vandringshinder (fall, 7 påverkade Brattfallet (10 m högt, cirka Klarälven bedöms som vandringhinder. km) rinner samman med Grundan. Ån och flodpärlmussla. Omfattande fiskevårdande åtgärder har m). Sträckan hit upp utgörs av ström- 3 km från Klarälven). Den utbyggda Älven är kalkpåverkad och till viss är oreglerad, bedömd som orensad och Hagälven är cirka 10 km lång och genomförts: tre fiskvägar förbi dammar mande-forsande vatten med kraftig älvsträckan är cirka 1 km och under del biotoprestaurerad efter flottning. utgörs till 95 % av svagt strömmande – rinner från Stor-Ullen till Värmullen vid och rensade forsar samt biotoprestau- rensningspåverkan. stora delar av året är vattenföringen Acksjön regleras till förmån för kraft- forsande vatten. Kalkat vattendrag med Hagfors. Ån är kalkningspåverkad och rering av uppväxtområden (cirka 15 Fämtan kalkas och har sina käll- mycket låg här. Ytterligare fem damm- verken i Klarälven. Öring finns i hela öring. omkring 40 % utgörs av svagt ström- km). Den nedersta fiskvägen behöver områden i Dalarna med mynning i byggnader finns i systemet. Älven älven, lax längst ned. Årosälven-Uvån är det klart största mande-forsande vatten. Vattenföringen justeras. Lax (nedströms första fisk- Klarälvens meandersträcka strax norr domineras av svagt strömmande-for- Noret-Grundan är ett relativt stort (MQ 23,1,m3/s) och längsta (huvud- är reglerad (Stor-Ullen) för nedströms trappan) och öring i för området höga om Ambjörby. Cirka 1,2 km från sande vatten. Halgån är flottningsrensad vattendrag vars huvudfåra mäter ungefär fåran cirka 9 mil vattenvägen) tillflödet liggande kraftverk. Öring fångad vid tätheter. Tvärlikan är 6,2 km lång och Klarälven finns en kraftigt rensad och men biotoprestaurerades på en sträcka 17 km. Den rinner genom Moss- till Femundselva-Trysilelva-Klarälven. elfiske. Gällälven är kalkad och hyser ett rinner från Liksjöarna till Likan. Cirka rätad fors/fall (Mjölnarbacken, 50 m) av ca 20 km under sommaren 2014. bergsjön/Busjön och mynnar mellan Källflödena är belägna strax väster svagt bestånd av flodpärlmussla och öring. 400 m sammanflödet med Likan finns som sannolikt är vandringshinder för lax Lax och harr (Tony Sahlberg muntligt) Skoga och Edsforsens kraftverk. Tre om Malung i Dalarna. Det är också Den är reglerad för nedströms
24 | | 25 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION kalkpåverkad och avvattnar Lakene- Avrinningsområde 46 880 km2 Max längd 150 km djur- och växtliv är dock anpassat till sjön för att mynna i Klarälven strax Sjöandel 35,70% Strandlinjelängd 2007 km större vattenståndsförändringar än vad uppströms Skymnäs kraftverk. Vatten- Medelarea 5 650 km2 Siktdjup 4-6 m regleringen innebär. Vattenståndsfluk- föringen är reglerad via tre dammar Medelvolym 153 km3 Omsättningstid 8-9 år tuationer bidrar till exempel med att varav en har ett kraftverk. Lugnflytande Största djup 106 m Reglering, vanligen 0,7-0,8 m förhindra igenväxning vilket är viktigt vatten dominerar och strömmar/forsar för fågellivet men igenväxningen Medeldjup 27 m Öar, >25 m2 12 285 st utgör cirka 10 %. Öring har fångats vid drabbar också friluftslivet och boende Maxbredd 81 km Höjd över havet 45 m elfiske. Väjån (6 km) är också kalkpå- genom att framkomligheten minskar. verkad och utgör det största biflödet Tabell 2. Uppgifter om Vänern (SMHI 2014). Sedan 2008 tillämpas en ny tappnings- till Lakenesjön. Rensningspåverkan strategi, bland annat för att försöka är mestadels måttlig och flera bäver- ligger cirka 1,4 km från mynningen i är att bevara den biologiska mångfalden, hålla nere de högsta vattenstånden. Den dammar/fall utgör vandringshinder. Klarälven. Ingen öring har fångats vid men även möjligheter till nyttjande, ändrade regleringen med lägre vatten- Öring och ål fångade vid elfiske. de två elfisken som finns registrerade. rekreation och friluftsliv. De skyddsfor- stånd och minskade vattenståndsfluk- Enån (11 km) rinner från sjön mer som finns i Vänern är nationalpark, tuationer innebär sannolikt att igen- Stor-En till Klarälven mellan Munkfors Vänern - Europas tredje största sjö naturreservat och fågelskyddsområden. växningen av vass, buskar och träd ökar och Skymnäs kraftverk. Ån är oreglerad Vänern är Sveriges största sjö och med Sjön har ett omfattande yrkes- och ytterligare. En ny alternativ reglerings- och till viss del biotoprestaurerad efter sina 5 650 km2 vattenyta (tabell 2, sportfiske, många fritidsbåtar och är strategi är dock under framtagande. flottledsrensning. Cirka 5 km upp i ån figur 14) överträffas den i Europa bara viktig för bad- och friluftslivet. Vattenkvalitén i de centrala delarna av finns ett vandringshinder som bedömts av Ladoga och Onega i Ryssland. Den Större vattendrag som rinner till Vänern har under de senaste åren varit Figur 13. Årosälven-Uvån är det största biflödet till Klarälven och vars källflöden är belägna strax väs- som naturligt och definitivt (Ena såg; försörjer omkring 800 000 personer Vänern är Klarälven, Gullspångsälven, relativt stabil. Totalhalterna av närings- ter om Malung. Samtliga strömsträckor i huvudfåran på Värmlandssidan är mer eller mindre torrlagda eller indämda på grund av vattenkraftreglering. Här en av Uvåns torrlagda naturfåror, den nedströms fors/fall 9 m). Av denna sträcka utgörs med dricksvatten, har havsliknande Upperudsälven, Byälven, Norsälven, ämnena fosfor och kväve har sedan 1980- Naindammen. Foto: Tony Sahlberg. cirka 800 m av strömmar och forsar. miljöer med kala klippor och skär, stora Tidan och Lidan. Vänerns enda utlopp talet sjunkit konsekvent och varit stabila Öring har fångats vid elfiske. sandstränder och grunda vikar. Här är Göta älv vilken är landets vattenri- under 2000-talet. Mängden organiskt Kvarnbäcken är cirka 6 km lång och finns sammanlagt ca 22 000 öar, holmar kaste älv med en medelvattenföring på material i vattnet (TOC) är idag mer liggande kraftverk och cirka 4 km lång Bredsjöälven rinner från Bredsjön mynnar i Klarälven strax söder om och skär. Exempel på andra miljötyper 550 m3/s mätt vid mynningen i Göte- än halverad jämfört med 40 år tillbaka. vid mynningen i Uvån vid Geijersholm. i Dalarna och mynnar i sjön Nain i Munkfors. Omkring 15 % utgörs av är artrika strandängar, lövsumpskogar borg (SMHI 2014). Under de senaste 30 åren har utsläppen En tredjedel av sträckan består av svagt Värmland. Den är cirka 1,6 km lång svagt strömmande– strömmande vatten. och stora fågel- och våtmarksområden. Vänern är reglerad genom den damm av miljögifter till Vänern minskat avse- strömmande – forsande vatten. Öring och utgörs till 2/3-delar av svagt ström- Cirka 2,5 km från Klarälven finns en En del av Vänern är skyddade mot och det vattenkraftverk som finns värt. Föroreningar från tidigare utsläpp påvisad vid elfiske. mande-strömmande vatten. Älven är fors/fall (8 m) som bedöms som natur- exploatering eller andra ingrepp. Syftet vid Vargön vid sjöns utlopp. Vänerns finns dock fortfarande kvar i sedimenten I den 3,1 km långa Knoälven finns kraftigt rensad i hela sin sträckning. ligt, definitivt vandringshinder. Enligt ett kraftverk cirka 1,2 km från dess Lövån är ca 4,5 km lång och mynnar, fiskevårdsområdet finns öring i bäcken. mynning i sjön Uppämten vid Gustavs- liksom Bredsjöälven, i Nain. Vatten- Vågsjöån (7 km) avvattnar Vågsjö- fors. Torrfåran är cirka 400m. Omkring föringen är reglerad för kraftutvinning i arna och har sitt flöde genom en tjärn, 40 % utgörs av svagt strömmande– nedströmsliggande vattendrag. Omkring Nottjärn, innan den rinner ut i Klarälven strömmande vatten. Vattendraget är 30 % utgörs av svagt strömmande– söder om Munkfors. Älven är påverkad kalkpåverkat, mestadels måttligt rensat strömmande vatten. Vattendraget är av kalkning i Vågsjöarna. Ån är inte flott- och reglerat från Mussjön och Knon. kalkpåverkat och betydligt rensningspå- ningsrensad och enda vandringshindret Musån är ett långt (cirka 27 km) långt verkat. Tranebergsälven (1,7 km) rinner är en gammal kvarndamm i den nedre vattendrag som rinner från Rump- mellan Deglunden och Dragsjön består delen. Därtill finns ytterligare sju mindre sjön, via Mussjön och mynnar i sjön till cirka 60 % av svagt strömmande– hinder (fall, bäverdammar, vägtrumma). Knon. Vattendraget är kalkpåverkat strömmande vatten och är kraftigt Öring har fångats vid elfiske. och reglerat för nedströmsliggande flottningsrensad. Deglunden utgör Ranån (cirka 11 km) avvattnar Rann- kraftverk. Omkring 60 % utgörs av regleringsdamm för nedströms belägna sjön och har sitt utlopp i Klarälven vid svagt strömmande – forsande vatten. kraftverk. Ransäter söder om Munkfors. Cirka 300 Dammbyggnad finns vid utloppen av Klammaälven är kalkpåverkad och ca m strömvatten finns nedströms första Rumpsjön och Mussjön. Ån är måttligt 8 km lång, men med ett naturligt vand- naturliga definitiva vandringshinder (fors/ påverkad av flottningsrensning. Öring ringshinder ca 2 km uppströms älvens fall 10 m). Öring har fångats vid elfiske. och ål har fångats vid elfiske. Örsjö- utlopp i Upplunden. Denna sträcka Kvarntorpsån (cirka 6 km) avvattnar bäcken är ca 3,7 km lång och mynnar i utgörs till ca 50 % av svagt ström- tre större sjöar där Visten är den största, sjön Knon. Omkring 70 % av bäcken mande-strömmande vatten och har i och mynnar i Klarälven strax norr utgörs av strömmar och forsar. Bäcken huvudsak bedömts som orensad-försik- om Forshaga. Lugnflytande sträckor är måttligt påverkad av flottningsrens- tigt rensad. dominerar, och endast 200 m utgörs ning. Öring är påvisad vid elfiske. Lovisebergsälven (6,3 km) är av strömmande vatten. Strömsträckan Figur 14. Vänern – ett svenskt innanhav. Foto: Lars Furuholm.
26 | | 27 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION och i marken i avrinningsområdet. Fisk men även 1966 och 1967 uppmättes uppvisar fortfarande förhöjda halter av närapå liknande flöden. Översvämningen kvicksilver, dioxin och PCB. 1995 kulminerade den 2 juni med en Beståndsstatus för flertalet av vattenföring på 760 m3/s vid Nyberg- Vänerns fiskarter bedöms som gott, sund (Holmqvist 2000). På svensk sida men kunskapsbrist råder kring flera är den hittills högsta noteringen i älven av beståndens storlek och genetiska från maj 1959 då vattenföringen vid sammansättning. Nätprovfisken äger Edsforsen uppmättes till 1 020 m3/s. Som rum med jämna intervall på några jämförelse kan nämnas att den maximala utvalda platser och ekolods-räkning av vattenföringen under översvämningarna pelagiska fiskarter som siklöja och nors 1995 och 2000/2001 uppmättes till 948 sker regelbundet. Bestånden av nors respektive 503 m3/s vid samma station har minskat de senaste åren och är nu (www.vattenwebb.smhi.se). strax under medel för perioden 1995- Flödestoppen på våren kommer oftast 2012. Rekryteringen har dock varit god ett par veckor tidigare i de nedre delarna under 2011 och 2012. Siklöjan finns av vattendraget jämfört med till exempel i hela Vänern och utifrån ekolods-räk- vid utloppet av Femunden. Höstfloden ningar bedöms bestånden av siklöja ha blir sällan särskilt stor och den lägsta Figur 17. Fjällområdet i älvens norra ände har toppar upp till 1755 m ö. h. (Mellom Sølen). Foto ökat under de senaste åren. Ett annat vattenföringen under året inträffar Figur 15. Femunden - den näst största sjön i Femund-/Trysil-/Klarälven-systemet. Bård Løken. Foto: Tore Qvenild. underlag för bedömning av fiskarternas vanligvis i månadsskiftet mars/april före utveckling är yrkesfiskets årliga fångster Höljesmagasinet (15,88 km2) (SMHI på meteorologiska parametrar och snösmältningen. och statistik (Nilsson 2014). 2014), som ligger i Värmlands allra vattenflöde (Persson et al. 2014). Här Klimatanalys Värmland (Persson et nordligaste del, är en konstgjord sjö prognosticeras förändringar i klimatet al. 2014) förutspår att dynamiken och Övriga större sjöar i huvudfåran som dämmer in och torrlägger stora som får konsekvenser både för vatten- förekomsten av vatten kan förändras Rogen (757 m ö.h.) är en relativt stor områden av Klarälvens, Varåns och föring och för vattentemperatur. eftersom ett förändrat klimat innebär (35,26 km2) och grund sjö som ligger i Havsvallens forsar och strömmar (figur skillnader i årstidernas karaktär, Härjedalen och delar av Norge. Sjöarna 15). Omfattande vattenkraftproduk- Vattenföring speciellt med avseende på temperatur och vattendragen i Rogenområdet hyser tion gör att regleringsamplituden är Säsongvariationen i vattenföring drivs och nederbörd. Säsongvariationen en rik fiskfauna med öring, röding, harr, hela 34 m. Under senvintern och våren till stor del av nederbördsmönster och i vattenföring drivs till stor del av sik, abborre, gädda och lake i varierad är i regel sjön helt avsänkt och flera av lagring av vatten som snö, i mark eller i nederbördsmönster och lagring av omfattning mellan vattendragen. Rogen de forna forsarna framträder. Dammen sjöar. I avrinningsområdets nordligaste vatten som snö, i mark och i sjöar. I ett är inte reglerad för vattenkraftändamål. och sjön blockerar vandringen för områden, vilka har längre köldperioder, klimat med högre temperaturer än idag Femunden (662 m ö.h.) är med fisk från Klarälven till Trysilelva och lagras betydande mängder vatten under kan denna säsongsvariation förändras sina 203,48 km2 Norges tredje största Femundselva, och utgör ett partiellt vintern i form av snö. Stora delar av och bli mindre tydlig, samtidigt som sjö. Den består av två djupa bassänger vandringshinder för nedströmsvand- vattendraget (ca 80 %) ligger mellan höga flöden kan uppträda vintertid. åtskilda av ett grunt parti i de centrala rande fisk. Flera fiskarter förekommer 650 och 1000 m ö.h. Detta medför en Den vanliga säsongdynamiken med en delarna av sjön. Sjöns största djup är i sjön, t ex abborre, mört, gädda, lake parallell snösmältning i olika delar av flödestopp på våren kan försvagas eller 150 m och medeldjupet är 30 m. Åtta och mört. vattendraget där snömagasinen smälter försvinna helt mot slutet av seklet. fiskarter förekommer i Femunden; under en relativt kort period när tempe- Perioderna med låg vattenföring blir öring, röding, sik, harr, gädda, abborre, VATTENFÖRING OCH TEMPERATUR raturen stiger under vår och försommar. längre och vattenföringen under denna lake och elritsa. Från norra delen av – KLIMATFÖRÄNDRINGAR? Beroende på var i vattendraget man period i medeltal lägre jämfört med Figur 16. Den konstgjorda Höljessjön är reglerad 34 m och på vintern, då magasinet är avsänkt, Femunden leds en begränsad mängd tidigare. Förändringarna orsakas av framträder den gamla älvfåran tydligt. Foto: Tore Qvenild. Klimatet i älvens avrinningsområde tittar kulminerar vårfloden oftast under vatten via en timmerränna över påverkas av relativt stora höjdskillnader maj eller i början av juni, vid mynning- ökad nederbörd under vintern och med till Glommavassdraget. I övrigt är samt att älven rinner genom inlandet. en i Karlstad som regel i slutet av maj. mindre mängd vatten som lagras i form Femunden oreglerad. Årsnederbörden varierar från 600 mm Sommarmånaderna juli och augusti är av snö beroende på högre temperaturer. Tabell 3. Översikt över avrinningsområdet med medelvattenföring i olika delar av vattendraget 2 (data från SMHI och NVE Vannatlas). Isteren (649 m ö.h.) är 28,78 km vid Vänern (Persson et al. 2014) till den nederbördsrikaste tiden på året men Det gör att flödet ökar under vintern stor och har ett max/medeldjup på 31 drygt 800 mm i de norska fjällen i den även höstmånaderna visar relativt höga samtidigt som snösmältningen på våren Avrinningsområdets areal Medelvattenföring (km2) (m3/s) respektive 7,4m och har alltid betrak- nordvästra delen av avrinningsområdet nederbördsmängder. minskar eller uteblir vissa år. Avdunst- tats som en särskilt fiskrik sjö. Den är ningen under vår och höst ökar eftersom Femunden, utlopp 1 794 25,7 (Holmqvist 2000). Den norska delen av Det finns en rad stora sjöar i den övre grund med stora partier som inte är området utgör ca 46 % av avrinningsom- delen av älven. Dessa verkar flödesdäm- temperaturen ökar och växterna därmed Riksgränsen 5 432 83,8 djupare än 3-5 m. Isteren hyser öring, rådet vid utloppet i Vänern (tabell 3). pande och ger en relativt hög vattenföring har en längre säsong. Detta kan leda till Klarälven, utlopp Vänern 11 820 171 sik, harr, lake, abborre, gädda och SMHI har på uppdrag från Länssty- under sommaren och hösten. Det största att mindre mängd av nederbörden når Göta älv, utlopp Göteborg 50 200 571 elritsa. Sjöns vattennivå är oreglerad. relsen gjort en klimatanalys inriktad registrerade flödet på norsk sida var 1995, vattendragen.
28 | | 29 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION till 2012, +0,05 °C per år. Det mildare Har Vänern blivit varmare? perioder. Klimatanalys Värmland klimatet speglas också i en kortare SLU har registrerat vattentemperaturen (Persson et al. 2014) visar en fortsatt isläggning på Femunden (figur 18). vid tre stationer i Vänern under perio- ökning i årsmedeltemperaturen för länet Under perioden 1954-2012 har istäcket den 1973-2012 (figur 20). Utifrån detta till 9 °C i slutet av seklet (variation från reducerats med 0,42 dagar per år. dataset har alla stationer och mätningar 7 till 12 °C). Det regionala mönster som I Femund-/ Trysilelva finns mätse- med ett provtagningsdjup på 0,5 m, kan ses i dagens klimat, med varmare rier för vattentemperatur i utloppet av 5 m och 10 m från juni, augusti och förhållanden längs Vänern och svalare i Femunden (NVE) och för Lutufallets oktober plockats ut. Medeltemperaturen de mer höglänta områdena i norr, kan kraftverk (Eidsiva Vannkraft AS, NVE). för de utvalda månaderna är 13,02 °C alltså kvarstå eller öka i framtiden. Det är en god korrelation mellan tempe- med en statistiskt signifikant ökning raturen från Femunden och Lutufallet av medeltemperaturen under perioden GEOLOGI, VATTENKEMISKA där vattnet vid Lutufallet är 2,20 °C (figur 19). Detta ger en ökning av FÖRHÅLLANDEN, FÖRSURNING varmare än i Femunden 131 km längre vattentemperaturen på 0,036 °C per år OCH KALKNING upp i vattendraget. och ligger i samma storleksordning som De norra delarna av avrinningsområdet För Klarälven finns vattentempera- Mjøsa i Norge (Løvik et al. 2013). runt de stora sjöarna i Norge ligger turer registrerade från Höljes, från Höje huvudsakligen inom det så kallade vid Munkfors och från Kaplanådran Vattentemperaturen i biflödena sparagmitområdet och består främst i Karlstad. På sommaren ökar älvens Projektet har registrerad vattentempe- av kraftigt vittrad kvartsrik sandsten. medeltemperatur med 2,39 °C på den raturen i Varån 2011-2013 och i Lutua Runt Femunden finns också blottad 146 km långa sträckan från Femunden 2011. Varån blir snabbare uppvärmd bergrund (bland annat Røadekket). till Höljes. Vid Höje har älven blivit och i uppvärmningsfasen på våren ligger Sydost om Femunden och i ett brett ca 5,6 °C varmare på den 317 km temperaturen högt över huvudälvens bälte väster om Engeren och på västra långa sträckan från Femunden och vid medan den i avkylningsfasen är relativt sidan av dalen ner mot Jordet finns det mynningen i Vänern (Kaplanådran lika. Under perioden 15 jun – 30 sep så kallade Kvitvoladekket bestående av i Karlstad) har vattentemperaturen i 2011, 2012 och 2013, var Varåa i medel en ljus, kvartsrik sparagmit (sandsten). medel stigit med 7,11 °C jämfört med 1,43, 2,40 respektive 2,28 °C varmare Från omkring Jordet och längre söderut Femunden. Ökningen på den 400 km än huvudälven vid Lutufallet. övergår berggrunden till i huvudsak Figur 18. Isen lägger sig på Femunden. Foto: Bård Løken. långa sträckan är linjär och tempera- Varån nådde i 2011 och 2013 tempe- Trysil-granit, Trysil-porfyr och Try- turen stiger med 0,18 °C per 10 km. raturer > 20 °C. Under 2011 uppmättes sil-sandsten. Har Femund-/Trysil-/Klarälven malperiod”. I rapporten Klimatanalys dess närhet till Vänern hade den högsta Eftersom korrelationen är hög mellan 43 dygn med temperaturer över 16 °C Jordarterna domineras av morän av blivit varmare? Värmland (Persson et al. 2014) framgår årsmedeltemperatur på 5,8 °C, och Höl- temperaturerna på alla stationer jämfört och 17 dygn över 18 °C. Under 2013 varierande tjocklek. Större sand-och SMHI använder perioden 1961-1990 att Värmlands län haft en årsmedeltem- jes 2,2 °C. Motsvarande för Femunden med Femunden innebär detta sannolikt var motsvarande förhållanden 40 dygn grusavlagringar finns främst i dalbott- som referensperiod, så kallad ”nor- peratur på 4,4 °C, där Karlstad med (Drevsjø) var 0,19 °C (Eklima, met.no). att även älven har följt samma utveck- med temperaturer över 16 °C och 26 narna, inklusive i Tufsingdalen, Enger- I översikten över årsmedeltempera- ling som i Femunden, d.v.s. den har dygn över 18 °C. 2012 var en kallare dalen, Elvdalen och längs huvudälven turen i Sverige 1860-2012 (www.smhi. under de senaste decennierna blivit sommar och temperaturer över 16 från Engerneset ner till svenska gränsen. se/klimatdata) syns det att fördelningen varmare. °C registrerades endast under kortare I områden kring de stora sjöarna i norra mellan varma och kalla år stämmer väl delen av avrinningsområdet domi- överens med Värmland. Den senaste nerar Rogenmorän, d.v.s. långsträckta, 20-årsperioden framstår som ovanligt oregelbundna åsar som mestadels består varm. För perioden 1991-2012 var av blockrik morän med längsgående årsmedeltemperaturen för länet 5,3 sträckning. Vissa bergsområden, till °C, d.v.s. det har blivit 0,9 °C varmare. exempel Sølen och bergen på den östra Under samma period var lufttempera- och västra sidan av Engerdalen har turen i Drevsjø 0,93 °C, d.v.s. en ökning mycket blockfält, och bland annat i på 0,74 °C (Eklima, met.no). Tufsingdalen och längs Trysilelva från Den senaste 20-årsperioden har alltså Innbygda till Plassen finns betydande varit ovanligt varm. Kan detta speglas i åsar. Stora myrområden finns i hela vattendragets temperatur? avrinningsområdet. Vid utloppet ur Femunden har det Femund/Trysilelva är måttlig humuspå- skett mätningar av vattentemperaturen verkad med en ökande koncentrationen Figur 19. Den islagda perioden i Femunden har blivit kortare mellan åren 1954-2012 sedan 1984, (figur 19). För perioden humusinslag ju längre nedströms man (pers.obs. Klas Femundshytten), medan vattentemperaturen 15 jun – 30 sept under perioden 15 jun-30 sep har en signifikant ökning kommer. I de stora sjöarna Femunden, 1985-2012 har ökat (data från NVE). av medeltemperaturen skett från 1985 Figur 20. Medeltemperaturen i Vänern för alla stationer i djupintervallet 0,5 m – 10 m (data från SLU). Isteren och Sølensjøen sker en ned-
30 | | 31 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION för reproduktionen. Både Grøna med svenska tillrinningsområdet utgörs av på vattenkemin i det helt okalkade Tannåa och Lutua visade våren 2011 skog eller myrmarker. Det är inte förrän referensvattendraget Vingån. I detta tillfredsställande pH och alkalinitet Klarälven kommit så långt nedströms vattendrag sjunker pH regelbundet (Hindar 2011). Höljan och Varåa som till Deje som andelen lera och silt ned till ca 4,8. Alkaliniteten vid dessa är humösa, kalkfattiga vattendrag ökar, och där jordbruksmarker finns i tillfällen är 0. Medelvärdet för pH sedan med tidvis låga pH-värden, särskilt någon större omfattning. mätningarna påbörjades 2002 är 5,2. i samband med snösmältningen. På Den svenska delen av Klarälvens För alkalinitet är medelvärdet -0,023 grund av detta har intensiv kalkning tillrinningsområde har under lång tid mekv/l. Det går heller inte att se någon skett av Höljan under en lång tid, både påverkats av sur nederbörd. trend mot förbättrade värden. Det är med hjälp av doserare och via sjökalk- Själva Klarälven är dock välbuffrad därför möjligt att den återhämtning som ning (Höljessjön och Rysjøen). I Varåa och visat sedan mätningarna startade har skett i biflödena nu har avstannat. kan vattenkvaliteten, särskilt under 1968 ett medel-pH på 6,6, och under Såväl Lötån som Tandån är eller har snösmältningen, vara mindre bra och 2000-talet 6,68. Lägsta uppmätta pH är varit kalkade genom Länsstyrelsen i kalkning av sjöar i dess tillrinningsom- 5,68 (Almar, januari 1969). Det finns Dalarnas kalkningsprogram. Tandån råde är därför planerad som en åtgärd en ökning i pH med ca 0,2 enheter rinner strax före den rinner över gränsen för att uppnå tillfredsställande vatten- mellan början av 90-talet och tiden före. mot Norge genom ett område med kvalitet för lax. Alkaliniteten och kalciumkoncentra- basiska bergarter, vilket gör att vatten- På svensk sida består bergrunden tionen följer samma mönster. Om detta kemin i Norge ser mycket bättre ut på generellt av sura bergarter, som beror på minskad försurande belastning den sidan om gränsen än på den svenska granit och/eller gnejs. Det finns dock eller en påverkan från kalkning i de sidan. Kalkningen i Tandån är dock för undantag. Genom Värmland går ett tillrinnande vattendragen är dock svårt nuvarande vilande, men sedimenterad bälte med hyperit (en form av diabas) att säga. Den kalk som använts har kalk påverkar fortfarande vattenkemin. som löper från Skråckarberget i stort innehåll av magnesium och man Lötån kalkas fortfarande. nordvästra Värmland ned till Kristine- kan därför inte jämföra halterna på ett Kalkningsverksamheten i tillflödena hamn i sydöst. Det påverkar Klarälvens bra sätt för att se kalkningspåverkan. i Värmland är stor, och sker genom Figur 21. Våtmarkskalkning mot försurning av sjöar och vattendrag nordväst om Höljes. Foto: Sandra Woronin. avrinningsområde i ett parti väster Vattnets buffertkapacitet (alkaliniteten) att kalka sjöar, våtmarker och med om Sysslebäck och även nedströms har i genomsnitt legat på 0,11 mekv/l hjälp av doserare. 29 av de tillrin- Munkfors. Utöver hyperiten finns även vilket anses som ett välbuffrat vatten. nande vattendragen kalkas. I 11 av brytning av humus och avfärgning av stora delar av Femundsmarka emellertid med 0,2 till 0,3 pH-enheter från tidigt förekomster av andra basiska bergarter Lägst uppmätt värde 0,028 är mekv/l, dem har lax konstaterats, varav 8 har vattnet. Längre ner i älven ökar andelen större än den bedömt kritiska belast- 1980-tal fram till 2006. Kalciumkon- kring Geijersholm. I dessa områden är uppmätt under maj 1977. Kalciumkon- konstaterad förekomst av ensomrig lax; skog i avrinningsområdet och älven får ningen (Skjelkvåle et al. 1997) varför centrationen i älven ligger på ca 2,5 mg försurningsproblematiken också mindre. centrationen har i medeltal legat på 2,8 Höljan, Tåsan, Näckån, Värån, Femtan, ett tillskott från flera mer humusrika kalkning startade i många av sjöarna Ca/l. Biflödet Engera har en relativt hög Jordarterna i tillrinningsområdet har mg/l. Acksjöälven och Kvarnån. Det är dock biflöden. Sjöar i närliggande områden i avrinningsområdet. Sedan dess har koncentration av kalk (ca 8 mg Ca/l) svag buffringsförmåga och består till TOC-halterna (organiskt kol) har bara i Höljan man helt säkert kunnat slå med årlig provtagning visar en ökande tillskottet av vätejoner minskat markant och bidrar därmed till att öka koncen- största delen av morän. Isälvsavlagringar uppmätts sedan 1987 och har sedan fast att faktisk lek sker. halt organsikt kol (TOC) från 1986 till och provtagningar har visat att tillför- trationen något i huvudälven. eller postglaciala sediment finns ofta år 2000 börjat variera. Före 2001 låg i dag (Hindar 2011). Ett fenomen som seln av icke-marint svavel har minskat Studier inom ramen för ”Vänerlaxens i anslutning till huvudfåran och vid medelhalten på 6,7 mg/l, medan det ETT PRODUKTIVT VATTENDRAG kan bero på ett minskat nedfall av surt med över 50 % under perioden 1995- fria gång” har visat pH-värden vid en del tillflöden. Klarälven för under från och med 2001 ligger på 9,4 mg/l. Fiskarternas utbredning regn. Under 2012 var TOC i huvud- 2010 (Wright 2012). Detta har lett till Laksøya (7 km uppströms riksgränsen) långa sträckor ett meandrande lopp, Dessutom förekommer extrema toppar Vänern och dess tillrinnande älvar älven vid Laksøya i Trysil i genomsnitt att samtliga kalkningsprojekt i området i intervallet 6,46 till 7,07 under 2012 där den skurit ned genom djupa äldre med värden mellan 20-45 mg/l mera uppstod efter den senaste istiden för 4,3 mg/l. kommer fasas ut under 2014 (Garmo och 2013 års snösmältningsperiod lager och på vissa ställen även bildat frekvent. Detta beror troligen på att ca 10 000 år sedan. Strax efter startade De geologiska förhållandena i och Austnes 2012). (Hindar 2012, 2013). Vattnet bedöms korvsjöar. Älven hade från början ett variationen i nederbördsmängderna är även dagens sötvattenslevande fiskarter området gör att flera av sjöarna och Själva huvudvattendraget är naturligt välbuffrat med en alkalinitet inom inter- östligare lopp. Loppet ändrades till det mycket kraftigare efter ca år 2000 än sin kolonisering av de nya landområde- vattendragen inom avrinningsområdet välbuffrat vilket präglar den allmänna vallet 0,134 till 0,234 mekv/l och Ca- nuvarande då isälvsavlagringarna vid tiden före. na. Under den första avsmältningsfasen har låg buffertkapacitet, d.v.s. de är vattenkemiska statusen. Nivåerna för koncentrationerna i området ligger på Edebäck, Råda och Brattforsheden blev Även om nedfallet av svavel har bildades öster om den kvarvarande känsliga för tillskott av sur nederbörd. pH, alkalinitet och kalcium är stabila mellan 2,10 till 4,36 mg Ca/l. Alumi- så stora att älven tvingades ta ett nytt minskat mycket finns försurningspro- glaciären en sötvattenssjö kallad Baltis- Den norska delen av älven ligger dock och ligger på en relativt hög nivå. Lägsta niumkoncentrationerna är generellt lopp. På grund av sedimenttransporten blematiken kvar. Detta kan bero på ka issjön och vissa köldtoleranta arter inom ett område som inte har påver- uppmätta pH är 6,25 vid Elvbrua låga och bedöms inte skapa problem för i älven har det vid mynningen i Vänern att det långvariga sura nedfallet tömt kunde då börja vandra in österifrån till kats särskilt mycket av surt regn, både (augusti 1981). År 2006 var median- fisken. vid Karlstad bildats ett stort deltaom- de redan svagt buffrade markerna på de isfria delarna av södra Sverige. I takt på grund av att innehållet av sura värdena för alkalinitet 0,100 mekv/l Av de biflöden som kan bli aktuella råde. Rester av sådana deltan kan ses neutraliserande ämnen, och att skogs- med avsmältningen steg vattennivån komponenter i nederbörden i allmänhet vid Elvbrua och högre än 0,150 mekv/l och vara lämpliga för lax och öring även vissa andra ställen längs med Klar- bruk också har en försurande inverkan. och för ca 9600 år sedan fick issjön minskar i en syd - nord gradient, och vid de andra provpunkterna. I linje på norsk sida är det bara Höljan och älven, som vid Edebäck, Norra Råda, Denna ökar med uttag av även trädens förbindelse med västerhavet varvid att området har relativt lite nederbörd. med den allmänna förbättringen av Varåa som har en vattenkemisk status Övre Ullerud, Deje och Grava. grenar och rotssystem. Problematiken Yoldiahavet bildades (efter musslan Under 1995 var tillförseln av surt regn i försurningsläget registrerades en ökning som skulle kunna vara problematisk Den absoluta merparten av det kan bland annat visas genom att titta Yioldia arctica).
32 | | 33 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION
På grund av smältvatten från isen var Siken har med stor sannolikhet systemet men jämför man antalet arter Svenskt namn Norskt namn Latinskt namn Förekomst vattnet kallt och salthalten låg. Röding vandrat upp i Klarälven och vidare upp idag med Cederströms inventering från är dock en art som både förekommer i Trysilelva (Østbye et al. 2004) och är 1895, d.v.s. före kraftverkens tillkomst, Abborre Abbor Perca fluvialtilis Vanligt förekommande i hela älven
långt norrut och som trivs vid låga idag tämligen allmän i framförallt de saknas observationer av flera arter, till Gädda Gjedde Esoc lucius Vanligt förekommande i hela älven temperaturer. Tillsammans med långsamflytande partierna av älven på exempel asp och nors. Slutsatsen är hornsimpan var den därför sannolikt norsk sida. Andra vanliga arter är harr att kraftverkens tillkomst sannolikt Öring Ørret Salmo trutta Vanligt förekommande i hela älven Vanligt förekommande i hela älven upp till Lutufloen samt i Varåa upp till Tørrbergs- bland de första invandrarna, som följde och öring och generellt sett kan man begränsat utbredningen av vissa arter. Benlöja Laue Alburnus alburnus jøen iskanten och vandrade upp där det var säga att öringen framförallt återfinns i Längst upp i Klarälven mot Höljes ökar Vanligt förekommande i hela älven upp till Lutufloen, Varåa, samt diverse lokaler i Mört Mort Rutilus rutilus möjligt. Rödingen är vanligt förekom- de övre delarna av Femund/Trysilelva, artantalet och här har runt 16 arter Trysil Vanligt förekommande upp till Deje krv, i biflöden uppströms samt från Höljes och mande på olika platser i Femund-/ medan harren är vanligare längre ned påträffats i modern tid. Anledningen Lake Lake Lota lota uppströms (minskande) Trysilelvas avrinningsområde även om (Kjøsnes et al. 2004). är troligtvis att den långa kraftverksfria Gers Hork Gymnocephalus cernuus Vanligt förekommande i hela älven upp till Höljes krv den saknas i själva älven. Även lax och Även lake är vanligt förekommande sträckan mellan Edsforsen och Höljes öring som vandrat in i Yoldiahavet och på den norska sidan men på senare tid erbjuder fler, större och sammanhäng- Lax Laks Salmo salar Förekommande upp till Höljes, utsatt som rom på den norska delen 2012 och 2013 som tål saltvatten och låga tempera- har det kommit rapporter om att den ande habitat, till exempel bättre livsmil- Harr Harr Thymallus thymallus Vanligt förekommande upp till Skymnäs krv, samt från Edsforsen och uppåt turer vandrade uppåt i älvarna på ett minskat i flera delar av älven (Morten jöer för strömlevande arter som harr, sik tidigt stadium. Aas, muntligen). I Lutufloen nedströms och simpor. Stäm Gullbust Leuciscus leuciscus Oregelbundet förekommande i hela älven upp till Trysilelva (Lutufloen) Den snabba landhöjningen efter Lutufallet kraftverk finns också benlöja Vanligt förekommande upp till Forshaga krv, vid Höljes samt i Femund-/Trysilelva upp Bergsimpa Steinsmett Cottus poecilopus att isens tyngd släppte gjorde åter den och stäm (Qvenild och Nashoug 1998). Ett populärt fiskevatten till Isteren Förekommande upp till Forshaga, vanligt förekommande vid Höljes och i Femund-/ Sik Sik Coregonus sp. dåtida Östersjön till en sötvattenssjö, Benlöja förekommer också Varåa/ I de stora sjöarna Femunden, Isteren Trysilelva Förekommande upp till Forshaga krv, uppströms Skoga krv till Höljes samt i Femund-/ med utlopp i Skagerrak i höjd med Varån upp till Tørrbergsjøen (Holt-Se- och Sølensjøen bedrevs förr ett bety- Elritsa Ørekyte Phoxinus phoxinus Göteborg. Sjön bildades för omkring eland, muntligen). Bäcknejonöga kan dande fiske, omkring vilka det också Trysilelva Förekommande upp till Forshaga krv samt vid Höljes samt i älven på norsk sida upp Bäcknejonöga Bekkeniøye Lampetra planeri 8500 år sedan och kallas Ancylussjön påträffas i de nedre delarna av Trysilelva utvecklades egna ”fiskelägen”. Här till Sennsjøen
(efter snäckan Ancylus fluviatilis). (Andersen 1968), åtminstone upp till samlades människor under olika delar Braxen Brasme Abramis brama Vanligt förekommande upp till Skoga krv För 8000 år sedan täckte Ancylus- Øygrunnet 2 km uppströms Senn- av året till ett säsongsbetonat och viktigt sjön förutom hela Östersjön, även sjöen. Bergsimpa finns i hela Trysilelva, fiske efter framförallt röding och sik. Nors Krøkle Osmerus eperlanus Vanligt förekommande upp till Forshaga krv delar av östra Sverige och stora delar i Femundselva (Andersen 1968, Aas Runt fisket byggdes boplatser upp med Sarv Sørv Scardinius erythrophthalamus Förekommande upp till Munkfors krv av Finland. Eftersom både vattnet 2007) samt i biflödena Lutua och hus, båthus och redskapsbodar i vilka var högre, och jorden plattare i och Grøna (Nashoug, muntligen). Mört, redskapen förvarades mellan säsongerna. Björkna Flire Blicca bjoerkna Förekommande upp till Munkfors krv med att landhöjningen inte riktigt som anses vara en senare invandrare, Dessa fiskelägen har sina rötter ända Faren Brasmeflire Abramis ballerus Förekommande upp till Forshaga krv. Arten är inte funnen i Norge. hade kommit igång på allvar kunde är relativt vanlig i sjöarna runt Trysil. tillbaka till 1500-1600 – talet (Qvenild Asp Asp Aspius aspius Förekommande upp till Forshaga krv samt Rådasjön nu många olika fiskarter ta sig långt Totalt kan 14 naturligt invandrade 2010). Allt eftersom fler bosatte sig upp i älvarna. Detta är sannolikt den fiskarter påträffas i Trysil/Femundselva. längs vattendraget ökade fisket. Sutare Suter Tinca tinca Förekommande upp till Forshaga krv viktigaste perioden för spridningen av Av introducerade arter finns spridda Sedan långt tillbaka i tiden har älvens Gös Gjørs Sander lucioperca Förekommande upp till Forshaga krv samt mellan Forshult och Edsforsens krv. sötvattenslevande fiskarter, arter som förekomster av både regnbåge och kana- nordligaste delar (Trysilelva – Femund- sedan spred sig vidare in i Norge. densisk bäckröding (Hindar et al. 1996, selva) varit känd för sin fiskrikedom. Id Vederbuk Leusiscus idus Vanligt förekommande upp till Forshaga krv samt vid Höljes Vänern hyser idag 34 reproducerande Hesthagen et al. 2013). Iacob Sømme karakteriserade vatten- Hvitfinnet Stensimpa Cottus gobio Förekommande upp till Forshaga krv samt vid Höljes fiskarter (tabell 4). Det innebär att På den svenska sidan och med draget som Østlandets fiskrikaste och ferskvannsulke cirka 65 % av Sveriges sötvattensle- närheten till Vänern är fiskarternas antal mest mångsidiga älv för sportfiske. Ål Ål Anguilla anguilla Förekommande upp till Forshaga krv samt flera sjöar uppströms (utsättning sker) av naturliga skäl högre. Cirka 24 av ”Uten å gå andre distrikters interesser vande fiskarter finns i sjön. Flera arter Flodnejonöga Elveniøye Lampetra fluviatilis Förekommande upp till Forshaga är särskilt unika, bland annat finns de 34 arter som förekommer i Vänern for nær, kan man godt bruke atskillige Sporadiskt förekommande i vissa svenska sjöar, vanligt förekommande i sjöar på Röding Røye Salvelinus alpinus glacialrelikter som lax och hornsimpa. har fångats eller observerats i Klaräl- superlativer om fisket i de trakter vi her norska sidan
Rödlistade fiskarter som förekommer vens nedre delar (nedströms Forshaga er kommet fram til”, skriver Sømme i Nissöga Sandsmett Cobitis taenia Vänern. Ingen säker observation i Norge. i Vänern är asp, lake, vimma och ål. kraftverk). Enligt senare undersökningar ”Ørretboka” (Sømme 1941). Den rika Till de vanligaste arterna i Vänern hör via båtelfiske och strömprovfiskenät tillgången på bytesfisk resulterade i Ruda Karuss Carassius carassius Vänern
norsen (Värmlands landskapsfisk) och minskar artantalet kraftigt uppströms både hög tillväxt och storlek hos t.ex. Siklöja Lagesild Coregonus albula Vänern siklöjan. Flera av Vänerns tillflöden Forshaga kraftverk. På sträckan Forshaga öringen. Vid sidan av öring var och är är viktiga lekområden för nors, bl.a. - Edsforsen förekommer idag mellan röding en betydelsefull art för sportfis- Småspigg Nipigget, stingsild Pungitius pungitius Vänern Klarälven. 5-15 arter, lite olika antal beroende på kare i dessa trakter, också den relativt Storspigg Trepigget stingsild Gasteroteus aculeatus Vänern Många av Vänerns arter finns även kraftverkssträcka. Framförallt är det storvuxen. Detsamma kan sägas om i Femund-/Trysil-/Klarälven men uppströms Munkfors och vid Skymnäs harren, gäddan, laken och abborren. Hornsimpa Hornulka Triglopsis quadricornis Vänern (glacialrelikt) generellt sett minskar antalet ju längre som artantalet sjunker. Givetvis har Speciellt bra och kända fiskeplatser efter Färna Stam Squalius cephalus Vänern (Dalbosjön). Arten är inte funnen i Norge upp i älven man kommer. I Femunden naturliga forsar och fall begränsat öring, harr och sik är Isterfossen vid förekommer 8 arter (Qvenild 2010). arternas historiska spridning uppåt i utloppet av sjön Isteren liksom området Tabell 4. Förekommande fiskarter i Vänern, Klarälven, Trysilelva och Femundselva med biflöden.
34 | | 35 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION mellan Galthåen och Galtsjøen, den ca kombinerade jakt-och fiskeexpeditioner. att enbart Engerdal Fjellstyre årligen efter öring och harr i de outbyggda I en sammanställning av Fiskeriverket med en ny trämassefabrik anlades även 400 m långa Galtstrømmen. Även flera Under 1950-talet var fisket i älven sär- sålde cirka 11 000 fiskekort under de vattendragen Varån och Höljan. Längs 2005 skattades sportfiskets totala fångst en damm tvärs över hela älven 1886- biflöden är kända för att erbjuda ett bra skilt intensivt och var av stor betydelse bästa åren på 1990-talet. den aktuella sträckan av Klarälven finns till ca 1000 ton per år och antalet sport- 1888 (Degerman 2004). Detta ledde till fiske efter öring och harr, till exempel för lokalbefolkningen. I samband med Även i mer modern tid har det gjorts flera campingplatser och hyrstugor fiskedagar på Vänern till ca 453 000 st oro och klagomål både från svenskt och Sømåa och Sølna. tidiga planer på anläggandet av kraftverk omfattande utredningar om fiskets bety- Mellan kraftverken i Skoga och (Fiskeriverket 2005). Även om dessa norskt håll över att fisket skulle påverkas Liksom många andra norska älvar i älven genomfördes därför omfattande delse i Engerdal (Aas 1992a, Aas1992b, Edsforsen bedrivs ett betydande siffror bygger på en begränsad enkät- negativt. Mot slutet av 1800-talet blev har även Femund-/Trysilelva haft undersökningar av fisket i älven (Øvre- Aas och Kaltenborn 1993, Aas 1994, sportfiske efter gös (från Busjön) undersökning kan man ändå konsta- det allt mer fokus på att vattenkraften kräsna engelsmän på besök. Besök bø 1953, Rosseland 1948, Løkensgard Berget 2000, Dervo et al. 2014, Museth och harr. Visst harrfiske bedrivs även tera att sportfisket är av en betydande även kunde utnyttjas till produktion av som inte sällan resulterade i livslånga 1953). Man konstaterade att det enbart et al. 2010, Qvenild & Nashoug 1992, precis nedströms Skymnäs kraftverk. omfattning. elektricitet, och det första kraftverket i relationer. Vid Galten höll till exempel på sträckan Isterhue till Jordet fångades Qvenild & Nashoug 1998). Data från Fiskekortsförsäljningen har ökat och Det kanske mest omskrivna fisket älven stod färdigt i början av 1900-talet advokatbröderna Smith från London 25 ton fisk per år, främst öring och harr 1992 visar att lokalbefolkningen bara uppgick 2013 till cirka 40 000 kr/ på senare år är ändå trollingfisket efter (Deje). till under perioden 1892-1940 (figur (Øvrebø 1953). Totalt för hela älvsys- under detta år fångade cirka 24 ton år. Nästan hela kortförsäljningen lax och öring. Under 1998 och 2009 22) (Qvenild 2010). Även för norska temet uppgick avkastningen till 75 ton fisk. Det som främst skiljer den lokale avser Klarälven (Klarälven Hagfors genomförde Fiskeriverket invente- Vattendragskonventionen 1905 fiskare har älven varit av stor betydelse (sik: 30 ton, öring: 16 ton, harr: 10 ton fiskaren från turistfiskaren är den förras fiskevårdsområdesförening). ringar av antalet trollingbåtar i Vänern. Den 7 juni 1905 upplöstes unionen och Fridtjof Nansen besökte till exempel och röding: 5 ton). Älven lockade även rätt att använda nät och utter, redskap Både uppströms men framförallt Slutsatsen var att trollingfisket står för mellan Norge och Sverige genom ett ofta Trysilelva/Femundselva på hans många sportfiskare vilket illustreras av som fortfarande är mycket populära nedströms Forshaga kraftverk sker idag en större andel landad lax och öring beslut i Stortinget. Sverige ville dock bland lokalbefolkningen. I Trysil är det ett sportfiske efter både lax och öring jämfört med yrkes- och fritidsfisket. inte automatiskt godkänna beslutet Figur 22. De två advokatbröderna Richard och Charlie Smith höll till på Smithsetra också lokalbefolkningen som är mest (läs mer om laxfisket i Forshaga under Fisketrycket har dessutom ökat. Resul- och Sveriges Riksdag ansåg att det först vid Galten mellan 1892-1940. (Foto Norsk skogmuseum). aktiva och som även fångar mest fisk i ”Laxfisket i älven idag”) men även harr tatet visade till exempel att antalet aktiva skulle förhandlas fram ett avtal om älven (Qvenild och Nashoug 1992). och gädda är populära arter. I Klarälven trollingbåtar per dag ökat med cirka 25 diverse olika olösta frågor, bland annat Älven är både lättfiskad, lättillgänglig Karlstad erbjuds ett stadsnära sportfiske % mellan de båda undersökningstillfäl- hur användningen av de gemensamma och inte minst relativt lång med efter många arter. Uppströms E18-bron lena. Trollingfisket har även inneburit vattendragen skulle ske. Sverige krävde ett antal fina fiskeplatser. Många av upp till Almar är fisket efter gädda, ökad fisketurism i regionen (Andersson under förhandlingen vetorätt mot alla sportfisketuristerna är svenskar och den lax och öring av störst omfattning. et al. 2010) med flera deltidsarbetande norska vattendragsregleringar som kun- svenske fiskeförfattaren Olof Jakobsson Nedströms E18-bron dominerar mete trollingguider. Satsningar i form av de få negativa konsekvenser för Sverige, skriver bland annat ”att det inte finns efter id, braxen och gös (Urban Nyqvist, ramper, logi och hamnar anpassade och motsvarande norsk vetorätt mot många älvar som är så fiskvänliga muntligt). För närvarande driver för fisketurism har genomförts på flera svenska regleringar. De två regeringarna med fluga och som håller så mycket Sportfiskarna ett arbete med att utveckla platser runt Vänern från såväl föreningar förpliktade sig samma år i den så kallade fisk” (Jakobsson 1994). Vidare menar fisket på sträckan. Förr fiskades mycket och kommuner som privata företag. Vattendragskonventionen att avhålla sig Jakobsson att ”det är få älvar som kan lake vid leken i och utanför Klarälven från vattendragsregleringar i gränsö- erbjuda närmare tio mil fiskevatten på (Degerman 2004) och fisket efter nors ÄLVSYSTEMETS UTBYGGNAD verskridande älvar som skulle medföra samma fiskekort” (Jakobsson 2001). i Klarälven har länge varit omfattande, Redan på 1500-1600-talet användes ”betydande hinder” för eller ”betydande I den konstgjorda Höljessjön på även om det har minskat på senare vattnets kraft för att till exempel driva störningar” utan den andra partens svensk sida är trollingfisket efter grov år (Nilsson 2014). På cirka 70 % av kvarnar, sågverk och stångjärnshammare samtycke. 11 maj 1929 undertecknade gädda betydande, i likhet med pimpel- älvsträckan gäller fritt handredskaps- i nedre Klarälven. Sällan användes dock norska och svenska myndigheter en fisket efter abborre under senvin- fiske (Sara Asker, Karlstad kommun, hela älvbredden och fisken kunde därför utvidgad Vattendragskonvention för att tern-våren, då sjön är avsänkt (muntligt muntligt). ta sig förbi. På kartor från 1700-talet underlätta möjligheten att reglera gräns- Hans Nordberg, Norra Finnskoga Historiskt sett har Vänern med dess kan man till exempel se sågverk och överskridande älvar (Ibsen et al. 2011). fiskevårdsområdesförening). Fisket efter mångfald av arter och relativt höga tillhörande dammar som spärrar av näst Konventionerna ska ses i ljuset av att harr och öring i Klarälvens strömmar produktion naturligtvis utgjort en intill hela bredden men där så kallade Höljes kraftverk, vid norska gränsen, och forsar mellan Höljes och Sysslebäck enorm resurs för befolkningen och ”kungsådror” hölls öppna så att fisken utgjort ett definitivt vandringshinder (cirka 30 km) är omfattande, viktigt utvecklingen runt sjön. Fisket efter till skulle kunna passera. Under början av för alla fiskarter i Klarälven, Trysilelva för bygden och en av de allra största exempel siklöja och gös har varit, och 1800-talet anlades allt fler industrier och Femundselva sedan det stod färdigt turismgrenarna i området. Förutom är fortfarande, mycket viktigt för de längs älven och Munkfors, Deje och 1962 (Petersson et al. 1990). Klarälvsöring och lax finns även stor dryga 70 aktiva licensierade yrkesfis- Forshaga fanns vid den här tiden förut- strömstationär öring (så kallad Finnsko- karna på Vänern. Under 2011 fångade om sågverk och kvarnar även järnverk, Kraftverken gaöring). Årligen säljs fiskekort för cirka dessa drygt 600 ton fisk till ett värde, i glashyttor och trämassefabriker (Nor- Fallhöjden mellan Femunden och Vä- 550 000 kr. Fisket i Klarälven har ökat första försäljningsledet, på ca 25 mkr, berg 1977). I takt med industrins behov nern är 617 m och avståndet cirka 400 under senare år och svarar också för den varav gös och siklöja stod för ca 70 % av vattenkraft startade utbyggnaden av km. Medelvattenföringen vid Femun- klart största delen av fiskekortsförsälj- (Nilsson 2014). Men Vänern är utan forsarna på den svenska sidan på allvar dens utlopp i Femundselva är 35,8 m3/s ningen. Harrfisket i Klarälven är det tvekan även vattensystemets populäraste under mitten av 1800-talet. Damm- och vid Klarälvens utlopp i Vänern som lockar mest. Av biflödena till Klar- sjö för sport- och fritidsfiske efter arter byggnader uppfördes vid Deje omkring 161,5 m3/s (SMHI 2014). Trysilelvas älven förekommer ett visst sportfiske som lax, öring, gädda, gös och abborre. 1830 (Widegren 1867) och i samband och Klarälvens huvudfåror byggdes ut
36 | | 37 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Utbyggnads- Färdigställt Netto- Energi GWh/ med 11 kraftverk under perioden 1904 Sträcka Avstånd Kraftverk vattenföring Effekt (MW) Fiskväg (år) fallhöjd (m) år - 1965 (Petersson et al. 1990) (figur idag (m3/s) 22). Nio kraftverk anlades i Klarälven Vänern - Forshaga 24 Forshaga 1912 130 5 4,9 38 Fiskväg ombyggd till fälla och två i Trysilelva. Av älvarnas totala Forshaga - Deje 13 Deje 1904 180 10,4 14,4 91 Fiskväg utriven
fallhöjd är 194 m (32 %) utbyggt för Deje - Munkfors 38 Munkfors 1906 165 16,8 21,7 144 Fiskväg utriven vattenkraftproduktion (figur 24). Den Munkfors - Skymnäs 18,5 Skymnäs 1939 190 10,9 17 102 Nej totala vattenkraftproduktionen i dessa Skymnäs - Forshult 1,4 Forshult 1912 190 12,4 18,7 112 Fiskväg utriven kraftverk uppgår till cirka 1,3 TWh/år (tabell 5). Klarälven svarar för cirka 2,6 Forshult - Krakerud 4,1 Krakerud 1921 165 11,4 14,6 96 Fiskväg utriven % av den svenska vattenkraftproduk- Krakerud - Skoga 9,3 Skoga 1943 170 9,7 13,4 76 Nej tionen och Trysilelva för cirka 0,1 % av Skoga - Edsforsen 2,7 Edsforsen 1948 165 7,4 9,4 50 Nej
den norska (Svensk Energi 2014). Edsforsen - Höljes 140 Höljes 1961 170 88 132 521 Nej Höljes är det i särklass största Höljes - Lutufallet 15 Lutufallet 1965 120 14 14,4 52 Ja kraftverket (521 GWh/år) i huvud- fåran, följt av Munkfors (144 GWh/ Lutufallet - Sagnfossen 14,5 Sagnfossen 1943 75 9,5 6,2 32 Ja år) och Forshult (112 GWh/år). Höljes 280,5 195,5 267 1339 kraftverk dämmer upp flera strömmar och forssträckor i Klarälven, Varån och Tabell 5. Uppgifter om kraftverken i Klarälvens och Trysilelvas huvudfåror (Petersson et al. 1990, www.vattenkraft.info). Havsvallen och bildar Höljesmagasinet, eller Höljessjön (15,9 km2) (SMHI (Uddeholms aktiebolag 1972). Den totala Fageråssjön till Klarälven (fallhöjd ca 135 st (se figur 26) (Länsstyrelsen cirka 2014). Vid Höljes kraftverk tillämpas kraftproduktionen i biflödena är 274 270 m, längd ca 17 m). 2014, opubl manuskript). Samtliga är flerårs-, års- och korttidsreglering GWh/år (Uddeholms aktiebolag 1972). Fiskvägar för uppströmsvandring partiella eller definitiva vandringshinder (Petterson et al. 1990). Regleringsampli- De ursprungliga ström- och fors- finns endast vid de båda kraftverken i för öring eller mört. Trettio objekt tuden är cirka 34 m och på vårvintern sträckorna i den nedre Klarälven mellan Trysilelva. Fiskvägar för nedströmsvand- utgörs av kraftverksdammar, 40 av är i regel Höljessjön helt avsänkt. Samt- Forshaga och Edsforsens kraftverk ring saknas vid samtliga kraftverk. regleringsdammar och 65 av spegel- liga kraftverk i huvudfåran utom Höljes (fallhöjd ca 90 m, längd ca 120 km) Fingaller, som hindrar fisk att dras ner dammar, hålldammar, sågdammar, är så kallade strömkraftverk, det vill säga är i det närmaste totalt indämda eller i turbinerna där de ofta skadas eller kvarndammar eller bruksdammar. De verken har ingen egen magasinering torrlagda till följd av vattenkraftutbygg- dödas (Calles et al. 2013), saknas vid senare gruppen är i regel mindre och av vatten och kan därför inte produ- naden. Motsvarande gäller t ex området samtliga kraftverk. Någon anpassad belägna i mindre vattendrag högre upp cera större effekt än vad som svarar vid riksgränsen till Höljes (fallhöjd ca vattenreglering för att underlätta fiskens i avrinningsområdet än kraftverksdam- mot (på den svenska sidan reglerade) 88 m, längd ca 20 km Klarälven/ca 6 nedvandring sker heller inte, med marna och regleringsdammarna. Denna tillrinningen. km Havån/ca 3 km Havsvallen), Uvåns undantaget för 2013, då vatten spilldes grupp är till stor del belägna uppströms Fem av de svenska kraftverken ligger huvudfåra från Kvien till Klarälven (fall- i timmerrännorna i samband med ett första definitiva naturliga vandrings- i området kring Råda inom ett avstånd höjd ca 150 m, längd ca 30 km), Lettan smoltutvandringsförsök. hinder för öring och lax (räknat från om endast cirka 17,5 km från varandra från Letten till Klarälven (fallhöjd ca Antalet svenska dammbyggnader i Klarälven). Endast en handfull damm- (Edsforsen, Skoga, Krakerud, Forshult och 190 m, längd ca 8 km) samt Tåsan från Klarälvens avrinningsområde uppgår till byggnader finns registrerade i Trysi- Skymnäs). Även Forshaga och Deje kraft- lelva och Femundselva med biflöden verk ligger nära varandra (cirka 13 km). (Ragnhild Skogsrud, Fylkesmannen i Största kraftverken i biflödena är Hedmark muntligt). Tåsans (100 GWh/år) och Lettens kraft- verk (65 GWh/år). Lettans kraftverk Upptransporterna startade 1931 reglerar sjön Letten (16 km2) medan På grund av utbyggnaden av vattendra- Tåsans kraftverk reglerar Fageråssjön get uppstod omedelbart vandringspro- (3,8 km2), Tisjön, Eggsjön (3,3 km2) blem för fisken. Den norska fiskeriin- och Örsjön med flera sjöar. Vid dessa spektören Landmark medverkade till kraftverk tillämpas flerårs-, års- och att det efter begäran av disponenten vid korttidsreglering av vattenföringen Dejefors Bruk byggdes en fisktrappa vid (Petersson et al. 1990). Deje för att fisken skulle ta sig upp och Uvån (MQ 18,2 m3/s) med biflöden, vidare i systemet (Berg 1986). Många som är det största svenska tillflödet till Klarälven, är utbyggt med 10 kraftverk. Figur 24. Trysilelvas, Femundselvas och Klar- Normalårsproduktionen för kraftverken älvens falltrappa från Femunden till Vänern Figur 23. Kraftverken (i rött) i Klarälven och Trysilelva. i Uvån uppgår till cirka 104 GWh/år med de 11 kraftverken.
38 | | 39 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION (1969-avtalet). Resultatet och slutsatsen från detta ströms Höljes saknar reproduktivt 1969-avtalet möte var att undersökningsperioden värde upphör tillsvidare transporten Konsekvenserna för laxbeståndet och nu kunde anses som avslutad. På en av lekfisk till detta område. Det bör biologin i allmänhet från anläggandet studieresa genom Klarälvsdalen 29-30 sökas en 10-årsdispens från Storting- av Höljes damm och kraftverk drabba- september 1988 diskuterade svenska och ets bestämmelser kring detta. de i hög grad Norge och måste därför norska myndigheterna de genomförda • För en snabb återhämtning av Klar- godkännas av båda ländernas myndig- undersökningarna och vad som kunde älvens självreproducerande popu- heter enligt vattendragskonventionen göras utifrån dess resultat. Man enades lationer skall all lax och öring som daterad 11 maj 1929. I förarbetena till efter resan om att inrätta en arbets- fångas i Deje, utöver det som behövs Höljestilståndet låg fokus på den stora grupp för utarbetande av en slutrapport för smoltproduktion, transporteras kraftverksutvecklingen i vattendraget med rekommendationer. Rapporten till den övre sträckan på svensk sida och de negativa effekter detta hade ”Vänerlaxens Fria Gång” slutfördes den (Edsforsen – Höljes). för Vänerlaxen. I detta sammanhang 30 oktober 1990 (Petersson et al. 1990). • År 1994 skall det göras en samman- hävdade ledningen för NVE (nu Norges De viktigaste slutsatserna var: fattning av erfarenheterna från och vassdrags og energidirektorat) följande: med 1990 beträffande uppsteg, trans- ”Det er mye som tyder på at bygging av • Utsättning av Gullspångslax och port och effekter av åtgärder på den kraftverk i Klara nedenfor Höljes gradvis Gullspångsöring i Klarälven bör norska sidan och på den övre svenska har redusert fisket av Vänerlaks i Norge, avslutas för att bevara de olika arterna sträckan. og at det kvantum som fraktes opp i och stammarna så opåverkade som • År 1998 görs en slutlig bedömning vassdraget både av den grunn og for å möjligt rent genetiskt. av om trappor/upptransport och avtal bedre reproduksjonen, burde økes. Dette • På grund av den höga dödligheten av inför framtiden. spørsmålet må imidlertid etter Hoved- utvandrande smolt som passerar ge- styrets mening tas opp som egen sak helt nom Höljesmagasinet och nedströms Arbetsgruppen enades alltså om att uavhengig av foreliggende søknad.” (St. liggande kraftverk har utsättning av upptransporten av lax och öring prp. nr. 110 1960-61). smolt från Vänerlax och Väneröring skulle fortsätta till området uppströms I samband med behandlingen av uppströms Höljes ingen effekt. Edsforsen för att besätta de återstående Höljesutbyggningen i Stortinget 30 • Utsättningen av smolt i Klarälvens lek-och uppväxtplatserna i Strängsfor- juni 1961 beslutade Stortinget att detta mynning bör ökas gradvis i enlighet sen-området. På norska sidan skulle det skulle följas upp. Norge och Sverige med beslut av Västerbygdens Vatten- däremot inte sättas ut någon mer lekfisk kom i februari 1964 överens om att domstolens den 15 mars 1974 och på grund av hög dödlighet genom Höl- Figur 25. Höljes damm och kraftverk ligger längst upp i norra Värmland och är den klart största och viktigaste kraftproducenten i vattendraget. denna fråga bäst skulle lösas genom avtalet mellan Uddeholm Kraft och jes och övriga kraftverk. År 1992 bad Stora landområden, strömmar och forsar i Klarälven, Trysilelva, Varån och Havsvallen torrlades och indämdes till följd av utbyggnaden. direkta inofficiella diskussioner mellan Kammarkollegiet/Fiskeriverket. därför Direktoratet för Naturförvaltning Foto: Jan Tomperi. de båda ländernas fiskerimyndigheter. • Frågan om fisktrappor tas upp till en det norska Miljödepartementet att ta Det första mötet hölls i Göteborg slutlig utvärdering av tio år. initiativ för att stoppa upptransporten laxar hade dock svårt att passera genom gehör och man arbetade vidare med idén. lax förbi vandringshindren. De första 11 juni 1964. Mötet följdes upp av en • Då lax som sätts ut i området upp- av lax. Sverige blev i juli 1993 meddela- trappan och ta sig förbi kraftverket, Kammarkollegiet begärde att ägaren försöken med transport utfördes mellan studieresa längs sträckan Karlstad till dessutom hade det under tiden tillkom- till Dejefors skulle åta sig att fånga 15 till 22 juli 1931 då 36 laxar och 40 Femunden i september 1964 samt två mit flera kraftverk högre upp i älven. uppvandrande lax och transportera den öringar lastades ombord i ovala ekfat uppföljningsmöten. De båda delegatio- Fisktrappor installerades dock vid både uppströms och förbi Edsforsen. Väster- och med lastbil kördes från Dejefors nerna enades om ett utkast till avtal som Deje, Munkfors, Forshult och Skymnäs bygdens vattendomstol fastslog den 23 60 km uppför älven till Skoga färjeläge i huvudsak följdes i det så kallade 1969- men ingen fungerade riktigt bra. maj 1933 bestämmelser om upp- (Aagaard 1939). ”Problemet var löst” avtalet mellan de två länderna. I avtalet Klagomålen fortsatte att strömma in transporten vid Dejefors (Berg 1986), kunde Aagaard slå fast. Utsättnings- «Vänerlaxens fria gång» undertecknat in och under en inspektion. Under en vilka var tidsbegränsade till 10 år. platsen justerades därefter och fisken den 22 juli 1969 kom man överens om inspektion av förhållandena vid Dejefors, Västerbygdens vattendomstol fastställde släpptes istället vid Edebäck ovanför att ersätta frågan om laxtrappor med Munkfors, Forshult och Krakerud i en ny dom den 14 maj 1943 systemet Edsforsen ca 120 km norr om Karlstad. ett antal åtgärder (utsättning av smolt kom den norska fiskeriinspektör Birger med upptransport och gav tillsvidare Därifrån var det fri vandring i cirka 100 i både övre och nedre delarna av älven) Aagaard upp med ett förslag om att dispens för att bygga laxtrappa i Deje- km till de bästa lekplatserna på svensk och försök (t.ex. märkning av smolt och transportera lax upp förbi vandringshin- fors så länge som transporterna pågick. sida (området runt Strängsforsen) och vuxen lax). dren med lastbil (Aagaard 1939). Detta Villkoret har därefter lyfts i en mängd ytterligare 100 km till de norska lekom- Norska Direktoratet för Naturförvalt- var ett såpass radikalt förslag att den senare domar för de olika kraftverken rådena. Efter det att Höljes kraftverk ning tog i mitten av 80-talet ett initiativ Norska vattenmyndigheten funderade och dispensen har varje gång förlängts. byggdes 1961 justerades rutinerna till att sammanfatta de försök och på om Aagaard ”hade en liten eller stor Före domslutet 1933 fanns ett för upptransport så att 80 % av laxen studier som utförts och ett första möte skruv lös”. Förslaget vann dock tillslut svenskt-norskt avtal om att transportera skulle sättas ut på den norska sidan Figur 26. Antal svenska kraftverksdammar, regleringsdammar och övriga dammbyggnader inom hölls i Örebro den 21-22 mars 1985. Klarälvens avrinningsområde.
40 | | 41 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION de om ett formellt samtycke till att ut- kraftverk. Som en naturlig följd isgång, vandringshinder för uppvand- i början av 1970-talet hade regeringen bestånd av Vänerlax- och öring kunnat strandvegetation (se Renöfält et al. sättningar av lax till sträckan uppströms uppstod en diskussion om olika rande harr, ansamling av skräp i fällan beslutat att undanta Vindelälven, existera idag. 2013). Höljes skulle upphöra från och med åtgärder för att öka överlevnaden av etc. Eftersom tiden för smoltens Kalixälven, Piteälven och Torneälven GENERELLA EKOLOGISKA De flesta fiskarter vandrar i mer eller säsongen 1993. I slutet av sommaren smolt. Fram till nu hade det varit ett utvandring inte var helt känd kunde från utredningen. Klarälven var dock EFFEKTER AV DAMMBYGGNADER, mindre omfattning under någon fas 1988 och till och med säsongen 1992 starkt fokus på upptransport av lax det även bli problem att samordna en redan starkt präglad av kraftutbyggnad. KRAFTVERK OCH i livet. Drivkrafter bakom vandring- avbröts upptransporterna på grund av för att få fram lekfisk till lekområdena fälla med flottningens behov. Vad som Snart bantades planen till ett VATTENREGLERING arna är evolutionära anpassningar till BKD-utbrott i Klarälvens avrinnings- längs de norra delarna av älven, en därefter hände med planerna är okänt, kraftverk i Strängsforsen med en Sötvattenekosystem anses vara bland de förbättrad födotillgång och tillväxt, område. I realiteten har därför ingen fråga som även landshövding Rolf men anteckningar från arbetsgruppens effekt på 45 MW och energiproduk- mest hotade i världen idag och till stor reproduktion, undvikande av besvär- transport av vuxen lax skett till Norge Edberg arbetat med. Arrangemanget möten tyder på att projektet hade ett tion motsvarande 205 GWh per år. del beror detta på den stora störning liga fysiska förhållanden samt artens sedan 1988. fungerade någorlunda tillfredsställande svagt stöd från Fiskeristyrelsen och Strängsforsen kom att klassas som som vattenkraften genom fragmen- spridning. Vandringshinder i form av fram till dess att kraftverket i Höljes att finansieringen var problematisk, ett av de mest ekonomiskt lönsamma tering och flödespåverkan medför för dammar och kraftverk omöjliggör i De första planerna på smoltfällor byggdes, men efter det blev utveck- utöver de stora biologiska och tekniska kraftprojekten, men utredningen vattendragens ekosystem (WWF 2010). hög utsträckning detta. Även förutsätt- Före anläggandet av Höljes kraft- lingen dramatisk. År 1973 tog därför utmaningarna. visade också att området mellan Vattenreglering förändrar ofta ett ningar för att upprätthålla beståndens verk sattes det, förutom en period landshövdingen kontakt med Fylkes- I slutrapporten för 1969-avtalet tas Höljes och Vingängssjön hade mycket vattendrag på ett fundamentalt sätt när genetiska variation minskar om vand- på 1930-1940-talet, inte ut några mann Erling Anger i Hedmark om frågan om möjligheten att fånga smolt högt bevarandevärde ur fiske- och det gäller dynamik, konnektivitet och ringsmöjligheterna begränsas. Därmed större mängder yngel eller smolt och den andra sidan av problemet, det vill upp igen. Reidar Grande, Direkto- turismsynpunkt. Fisket blev särskilt funktionalitet vilket oundvikligen påver- minskar också fiskpopulationernas den laxpopulation som fanns i älven säga de hinder som fanns för smoltens ratet för naturförvaltning, undersökte framhävt, bland annat eftersom den kar ekosystemet (Malm Renöfält 2013). förmåga att återhämta sig från miljö- upprätthölls framförallt genom naturlig nedströmsvandring. möjligheterna med en smoltfälla vid tidigare Höljesutbyggnaden kraftigt Ofta ignoreras ekosystemets behov och stress eller ställa om för att klara av nya reproduktion uppströms kraftverken. Problemställningen var den som tidi- Lutufallets kraftverk (Petersson et al. hade reducerat tillgången på lax och vattendragen ”stängs av och på som miljöförutsättningar som till exempel Då pågick timmerflottningen för fullt gare nämnts: före Höljesutbyggnaden 1990). Bedömningen var att det var öring i både Klarälven och Trysilelva. omsorgsfullt utarbetade rörledningar” ett varmare klimat. där betydande mängder spillvatten gav vårfloden mycket överskottsvatten tekniskt möjligt att bygga en smoltfälla Strängsforsen placerades i grupp 3 - (Richter och Postel 2004). Lax, ål, insjövandrande öring, harr, släpptes förbi kraftverken, speciellt men i och med anläggandet av Höljes- även om den dåvarande flottningen vilken i efterhand kommit att kallas för De hydrologiska och morfologiska flodnejonöga, asp, id och nors är på våren i och med vårfloden. Detta i magasinet släpptes inte mer vatten än lyftes fram som ett problem. Den ”gruppen för kontroversiella projekt förändringarna omsätts i påverkan på exempel på arter som drabbats hårt av kombination med relativt låga fallhöj- vad som gick genom turbinerna, och föreslagna lösningen skulle dock bara och stridande motparter” (Ibsen et al. de akvatiska ekosystemen. Förutom de dammar och vattenkraftutbyggnad. der och stora turbiner ansågs medföra smolten tvingades i större utsträck- kunna sila av ca 25 % av vattnet vilket 2011). direkta effekterna av dammar (barri- Stora delar av arternas naturliga utbred- att en hel del av smolten överlevde ning än tidigare gå genom turbinerna. innebar en låg effektivitet. Mölnbacka-Trysil och Uddeholm ärer) omvandlas vattensystemen från ningsområden kan således störas som en nedvandringen. Försök med utsättning av märkta smolt ansökte om utbyggnad av Strängs- att vara mångformiga till mer homo- följd av dammbyggnader, torrläggning Efter anläggandet av Höljes kraftverk på den norska sidan visade också på Fredningen av Strängsforsen forsen 1975. Ett kraftverksmagasin gena miljöer. Strömsatta partier med eller överdämning. Begränsas deras förändrades situationen. Ur St.prp. en extremt låg överlevnad och det var Kraftutbyggnaden i Klarälven nådde skulle dämma in 9 km strömvatten heterogena habitat däms över eller vandringsmöjligheter kan individer, nr 110 (1960-61) kan man dock läsa egentligen bara 1967 då vårfloden var sin kulmen i mitten av 1960-talet då och nedströms kraftverket skulle älven torrläggs vilket gör att strömvattenkrä- populationer, stammar och rent av ”Effekten av regleringen på vatten- exceptionellt hög som återfångster Höljesdammen och Höljes kraftverk kanaliseras på en 2 km lång sträcka. vande arter försvinner eller reduceras i arter försvinna från vissa vattensystem. föringen nedströms Höljes antas att vid kunde registreras på svensk sida färdigställdes. Nedströms Höljes kraft- Vattendomstolen fann ansökan lovlig antal. Primär- och sekundärproduktion Många bestånd av vandrande laxfiskar rådande förhållanden sakna betydelse (Petersson et al. 1990). verk tar en cirka 6 km lång torrlagd och stöttade primärt projektet, men det samt omsättning av organiskt material har försvunnit i Sverige och ålen har för laxen”. Fiskeriintendent Tage Ros I ett brev tog Edberg upp möjlighe- älvsträcka vid. Kraftverkskanalen, som var regeringen som skulle fatta det slut- påverkas negativt vilket innebär att stängts ute från stora delar av sin var emellertid av en annan uppfattning. terna att bygga en smoltfälla på den rinner genom Höljes samhälle, övergår liga beslutet. Diskussionen blev lång systemets biologiska produktionspoten- uppväxtmiljö i sötvatten. För de mindre Eftersom det efter Höljesmagasinet norska sidan för att sedan transportera i ett kilometerlångt stryk till Klarälvens och pågick i 10 års tid. Utifrån hänsyn tial sänks. kända vandrarna kan förlusten av vand- tillkomst nu fanns möjlighet att hålla smolten nedströms Höljes. Planerna sista outbyggda fors, Strängsforsen till landskapets värde, sportfisket och Bottenfauna- och fisksamhällen ringsmöjligheter och potentiella habitat tillbaka vårfloden till dess att magasinet var specificerade för området norr om vilken är blockrik och har en brant lut- turismen var bland annat Statens plan- förändras. Riktning och omfattning också vara stora (Näslund et al 2013b). var fyllt resulterade detta i mindre Innbygda, alternativt vid Bufloen vid ning. Nedströms Strängsforsen övergår verk, Länsstyrelsen, Torsby kommun, beror av lokala förhållanden, reglerings- Dämning förvandlar strömmande spillvatten i kraftverken nedströms Flenas utlopp, vid Håen nedströms Klarälven till strömmar och strykom- Svenska Naturskyddsföreningen och intensitet m.m. Över huvud taget är vatten till lugnvatten och påverkar starkt och sämre överlevnad för utvandrande Sennsjøen eller vid Sagnfossen råden till Vingängsjön strax söder om lokala grupperingar motståndare förändringarna av floran och faunan de fiskarter och fisksamhällen som finns. smolt och utlekt fisk. Flottningen kraftverk. Förslaget togs väl emot av Sysslebäck, en älvsträcka på cirka 25 till utbyggnadsplanerna (Ibsen et al. omfattande när det gäller artsamman- Även mycket låga dammbyggnader kan förändrades också i den mening att de norska myndigheterna varför det km. Detta är den enda sträckan på 2011). Landshövding Rolf Edberg och sättning, tätheter av organismer och ha stor inverkan på fisksamhällena och timret nu kunde samlas upp i Höljes- bildades en arbetsgrupp. svensk sida med relativt orörda lek- och fiskeriintendent Tage Ros var nyckel- produktionsförutsättningar. Därmed så kallade spegeldammar kan ha stor magasinet och släppas vidare först när Dåvarande (statliga) fiskeriin- uppväxtområden men också på denna personer i kampen för Strängsforsens förändras också den biologiska mång- negativ påverkan på laxreproduktion man samlat ihop en viss mängd. genjören Sven Andersson tog på sig sista sträcka fanns långt gångna planer bevarande. Fortfarande 1986 tillhörde falden (Näslund et al 2013a). i dammen genom den lägre vatten- Ett av villkoren angående Höljes att utarbeta en plan, men av okänd på att anlägga ytterligare 1-2 kraftverk Strängsforsen de sträckor som var Poff et al. (2010) gjorde en mycket hastigheten och förekomsten av andra var att den största delen av den anledning avslog Fiskeristyrelsen (VBB 1973, Ibsen et al 2011). aktuella för utbyggnad, men ett år omfattande litteratursammanställ- fiskarter. Fiskfaunans sammansättning upptransporterade laxen skulle sättas förslaget att anlita Andersson för detta Den så kallade Sehlstedtska utred- senare blev forsen skyddad enligt ning om effekter på ekosystemet på förändras i vattendraget upp- och ut på norsk sida. Det blev dock strax uppdrag. Arbetsgruppen var medveten ningen analyserade förutsättningar och (dåvarande) Naturresurslagen (Vedung flödesförändringar. De fann att den nedströms dammen. Ofta syns nega- uppenbart att smolt som producerats om de stora tekniska utmaningarna konsekvenser av fortsatt vattenkraftut- 2001). Utan detta regeringsbeslut att absolut största effekten av föränd- tiva effekter av dammar på fiskfaunan i Norge skulle få betydande problem när det gällde att kombinera effektiv byggnad i Klarälven och ett antal stora undanta Strängsforsen från kraftut- ringar av vattenflödet är minskningar nedströms, främst genom den vatten- vid passagen av Höljes damm och fångst med att t.ex. att få fram timmer, Norrlandsälvar (SOU 1974:22), men byggnad hade knappast Klarälvens hos makroevertebrater, fisk, och reglering som sker. Generellt minskar
42 | | 43 DEL 1
REMISSVERSION strömfiskar även här till förmån för arter Före utbyggnaden fanns lek-och upp- Tåsan (Fiskeriverket 1998). Genom som lever i lugnvatten. Påverkan av växtområden för lax och öring både det stora Höljesmagasinets tillkomst dämning är även visat på bottenfaunan på den norska sidan, delvis på den har de tidigare kraftiga vårflödena i det både i dammen och nedströms genom kvarvarande övre svenska strömsträckan närmaste upphört. Andra tillflöden att strömlevande arter generellt miss- (Vingängsjön – Höljes), på de nedre med betydande regleringspåverkan är gynnas (Degerman et al 2013). strömsträckorna samt i vissa biflöden. till exempel Uvån, Lovisebergsälven och Passage genom turbiner medför Idag återstår bara en liten del. Mellan Värån (VISS 2014). direkta skador och ökad dödlighet hos Edsforsen och Skymnäs räknar man till fisk. Dessutom kan fiskar fördröjas vid exempel med att minst 25 ha produktiv Förluster av smolt och utlekt fisk besvärliga nedströmspassager vilket areal har förlorats. Allra värst blev det (kelt) vid nedvandring ytterligare kan öka dödligheten eller efter anläggandet av Höljes kraftverk då Generellt sett sker smoltförluster stoppa vandringen. För utpräglat totalt 20 km av älvens reproduktions- vid nedvandring främst genom dels vandrande arter som ål och laxfiskar område för lax, öring och harr förstör- predation från exempelvis gädda, gös är dödligheten oftast hög. Skador och des (St.prp. nr. 110 1960-61, Svärdsson och lake, särskilt i kraftverksmagasinen, dödlighet orsakas inte bara av direkta 1985). Dammbyggnaden innebar att och dels genom mekaniska skador och träffar av turbinbladen utan kan också fiskens vandring mellan Klarälven, Try- tryckfall i kraftverkens turbiner eller uppstå som en indirekt följd av passagen silelva och Femundselva med biflöden vid passage via utskoven. På detta tema genom kraftverket och skapa en fördröjd helt blockerades. Till följd av vatten- finns genom åren flera dokumenterade dödlighet, till exempel via tryckfalls- kraftutbyggnaden bedöms totalt över utläggningar som rör de olika kraft- skador. Idag finns inte tillräckligt med 1000 hektar reproduktionsområde för verksprojekten, men särskilt Höljes. Till dokumentation för att man skall anse lax och öring i Klarälven, Trysilelva och exempel de fiskexperter som uttalade sig att någon form av turbinpassage av fisk Femundselva vara otillgängliga eller ha i denna fråga före anläggandet av Höljes är lämplig (Calles et al. 2013). förstörts antingen pga. att de är belägna kraftverk (1961) och som förutsåg uppströms dammar, torrlagda eller att dammen och kraftverket avsevärt Klarälvslax och öring indämda (exklusive biflöden). skulle komma att öka mortaliteten hos Utbyggnaden av dammar och kraftverk I ett tidigt försök att mildra effekterna utvandrande smolt (St. prep. nr. 110, i Klarälven och Trysilelva har varit myc- av kraftverken anlades fisktrappor vid Petersson et al. 1990). ket omfattande och fått genomgripande både Deje, Munkfors, Forshult och I samband med det svensk-norska konsekvenser för ekologin i hela älven Skymnäs kraftverk redan i början av avtalet från 1969, närmare bestämt med biflöden från Vänern till Femun- 1900-talet. Längst ned i älven fanns under perioden 1962-1989, genom- den. Stora lax- och öringproducerande också Forshaga kraftverk men eftersom fördes flera försök med märkt smolt områden i Femund-/Trysil-/Klarälven inte hela älven var överbyggd kunde för att studera utvandringsframgången gick till exempel förlorade genom an- fisken passera. Trapporna fungerade (Petersson et al. 1990). Under perioden tingen att kraftverken utgjorde vand- dock dåligt och fisken har därför fångats 1962-1984 sattes nästan 16 000 2-åriga ringshinder för lekfisk, att de dämde i Deje (från 1993 i Forshaga) och med märkta smolt av Klarälvslax och Klarälv- upp produktiva områden eller skapade lastbil transporterats upp till lekom- söring ut i den svenska delen av älven. torrfåror nedströms. råden på norsk och svensk sida sedan Av dessa är nära 1 100 rapporterade De ursprungliga ström- och fors- 1931. Fiskvägar för uppströmsvandring som återfångade (7,0 %) varav 8,5 % av sträckorna i den nedre Klarälven mellan finns idag endast vid de båda kraft- de återfångade fångades i älven. Forshaga och Edsforsens kraftverk verken i Trysilelva och under perioden På den norska sidan sattes 6 300 (fallhöjd ca 90 m, längd ca 120 km) med upptransport av lax registrerades märkta smolt (5000 Klarälvslax, 1000 är i det närmaste totalt indämda eller lax i båda kraftverkens trappor. Fisk- Gullspångslax och 300 Gullspång- torrlagda till följd av vattenkraftutbygg- vägar för nedströmsvandring saknas vid söring) ut mellan 1965 och 1977. Av naden. Motsvarande gäller t ex området samtliga kraftverk. Även fingaller, som dessa återfångades 72 st (1,1 %) där vid riksgränsen till Höljes (fallhöjd ca hindrar fisk att dras in i turbinerna där samtliga återfångster i Norge, 56 st 88 m, längd ca 20 km Klarälven/ca 6 de ofta skadas eller dör (Calles et al. (0,9 %) var som smolt. På den svenska km Havån/ca 3 km Havsvallen), Uvåns 2013), saknas vid samtliga kraftverk. sidan återfångades 10 märkta smolt och huvudfåra från Kvien till Klarälven (fall- Någon anpassad vattenreglering för att endast 6 stycken (0,09 %) som vuxna. höjd ca 150 m, längd ca 30 km), Lettan underlätta fiskens nedvandring eller All smolt var odlad fisk som odlades från Letten till Klarälven (fallhöjd ca uppvandring sker heller inte. fram i norska och svenska odlingar. 190 m, längd ca 8 km) samt Tåsan från Klarälvens vattenföring är i sin helhet Återfångsterna visade en särskilt hög Fageråssjön till Klarälven (fallhöjd ca påverkad av års- och korttidsreglering dödlighet vid Höljes men även från 270 m, längd ca 17 m). från kraftverken vid Höljes, Lettan och de svenska reproduktionsområdena
44 | | 45 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Antal % nedströms Höljes till Vänern var förlus- genom turbinerna). Att dödligheten var nedströms Höljes återfångades 26 i Kraftverk åter- åter- terna stora. ”Metoder för att underlätta liten på de oreglerade kontrollsträck- Vänern (4,5 %) medan märkningar fångade fångade för smoltvandring måste därför under- orna uppströms Edsforsen och mellan av Törnquist (1940) visade en högre Edsforsen 0 0 % sökas” avslutar 1969-avtalets slutrap- kraftverken nedströms Edsforsen kan återfångst- % i Vänern. Även om det Skoga 1 5 % port (Petersson et al. 1990). tyda på att förlusterna var låga under finns många felkällor pekar detta mot Krakerud 9 43 % Trots stora förluster bedömdes förindustriell tid. att överlevnaden minskat något efter det Forshult 9 43 % smoltens överlevnad fortfarande som Under smoltens utvandringstid är att fisken måste passera åtta kraftverk Skymnäs 0 0 % Munkfors 1 5 % tillräcklig för att rekommendera fortsatt vattenflödet i älven vanligtvis lägre än istället för fem. Med etableringen av Deie 1 5 % utsättning av lekfisk på svenskt område. den maximala slukförmågan i de flesta Höljes reducerades fiskens överlevnad Forshaga 0 0 % Mot denna bakgrund ter sig följande av kraftverken (Norrgård 2011). Sanno- ytterligare vilket indikeras av att av Totalt 21 100 % citat i Norrgård (2011) som något likt delvis därför att vattenflödet kan de 1209 märkta fiskar som sattes ut märkligt ”The management authorities regleras effektivare nu jämfört med tiden uppströms Höljes återfångades 29 fiskar Tabell 6. Fördelningen av de 21 återfångs- have for some time assumed that the före anläggandet av det stora Höljes- i Vänern (2,4 %). terna vid de olika kraftverken efter 1974- downstream losses in this river system magasinet. Konsekvensen av minskat Utsättningarna under 1974 kan ge en utsättningen. are negligible (Anonymous 1998)”. Med spillvatten blir att smolten under fler mer detaljerad inblick i flaskhalsarna i tanke på de starka invändningar som år tvingas gå igenom turbinerna. Även systemet. Av de 21 återfångade (tabell 6) genomsnittlig vikt på 3,7 kg vilket var flera fiskbiologer hade mot framförallt om förlusten på ett enskilt kraftverk kan som rapporterats vid kraftverken åter- en fördubbling av vikten vid utsättning. anläggandet av Höljes samt resultaten av vara så låg som 6 % kan den ackumu- fanns de allra flesta vid Krakerud och Sålunda ser vi att fiskens storlek kan öka märkningsförsöken förefaller det osan- lerade förlusten som sagt bli avsevärd Forshult (86 %). Det kan dock finnas markant vid upprepad lek, en händelse nolikt att förvaltande myndigheter inte (84 %) (se även ”Nedströmsvandring av stora skillnader i de fysiska möjlighe- som nuförtiden är sällsynt. skulle ha varit medvetna om problemet vildfödd laxsmolt” i del 2). terna att upptäcka död fisk i de olika för utvandrande smolt. Även den vuxna lax och öring som anläggningarna vilket blir tydligt i och Övriga vandrande fiskarter I en mer nutida utvandringsstudie har lekt i älven och ska återvända med att det saknas redovisning av död Utöver lax och öring finns ytterligare genomförd av Karlstads universitet ner till Vänern har en svår uppgift. fisk från Höljes. Detta trots att Höljes, minst 9 kända fiskarter i vattendraget 2009 försågs 97 vildfödda smolt med Uppsteget och fångsten av lekfisk i baserat på ovan anförda resonemang som klassas som vandringsbenägna med akustiska sändare och följdes från Klarälven visar en tydlig nedåtgående och data, sannolikt kan anses vara den stort behov av kontinuitet i vattenmil- Strängsforsenområdet ner till Forshaga. trend i takt med att älven byggdes ut högsta mortalitetsfaktorn i systemet. jön. Med detta menas arter som måste Studien visade på mycket små förluster (Piccolo et al. 2011). Tidigare märk- För övriga anläggningar indikerar den ha fria vandringsmöjligheter för att på de oreglerade sträckorna, förlusterna ningsexperiment bekräftar också detta. tekniska granskningen av de fysiska kunna genomföra hela sina livscyklar skedde nästan enbart vid passagerna Försök genomförda av Törnquist (1940) förhållandena att återfångsterna kan (Näslund et al 2013). Dessa är harr, ål, förbi kraftverken och i Krakerudsmaga- under åren 1936-1937 visade att av ge en korrekt bild av Krakerud och sik, asp, flodnejonöga, gös, id, stäm och sinet. (Norrgård 2011, Bergman et al. den märkta fisken (500 st) återfångades Forshult som de största flaskhalsarna nors. 2013). Den ackumulerade mortaliteten 61 i fisket (12,2 %), antingen i älven nedströms Höljes. Harr (Thymallus thymallus) är i första på hela sträckan och genom 8 kraftverk (6,6 %) eller i Vänern (5,6 %). I och Som en sammanfattning av hand knuten till större strömvatten Figur 27. Skogaforsen (överst) och Skymnäsforsen (nederst) före utbyggnad. (med tillstånd av (Edsforsen – Forshaga) uppgick till hela med att så många som 28 fiskar togs i 1974-utsättnignarna kan man säga inom vilka omfattande vandringar har Norra Råda Hembygdsförening) 84 % (under 2009 spilldes lite vatten Vänern måste en stor del ha överlevt att den upptransporterade laxen sökte registrerats, även om det också finns förbi kraftverken vilket fick till följd upptransport, lekvandring, lek och sig uppåt efter utsättning och hittade resultat som tyder på ett mer stationärt att de flesta smolt sannolikt passerade nedvandring. Ytterligare fyra av de uppenbarligen lekplatser eftersom fisken beteende (Andersen 1968, Kjøsnes et Figur 28. Skogaforsen (vänster) och Skymnäsforsen (höger) efter utbyggnad med kraftstation. Foto: vattenkraft.info. märkta fiskarna registrerades i Deje två som återfångats sent på säsongen och al. 2004, Qvenild 2009, Museth et al. år efter den första märkningen och var i början på det följande året visade 2010). Den växlar också mellan vatten- alltså på väg uppströms för en andra fysiska tecken på att vara utlekt (t.ex. drag och sjömiljöer. Utbyggnaden och lek. 14 fiskar dog vid kraftverken på avmagrad). Av den fisk som gav sig regleringen av älven och biflöden har väg neråt. Redan vid denna tid, med ut på vandring nedströms avled en begränsat harrens vandringsmöjlig- bara fem kraftverk i älven, orsakade betydande del vid passagen förbi Höljes, heter och bestånden är av allt att döma alltså kraftverken en hög dödlighet men även Forshult och Krakerud stod genetiskt fragmenterade (Heggenes et på den nedvandrande utlekta fisken. för stora förluster. Några få fiskar tog al. 2006). I Femund-/ Trysilelva har De flesta togs i Krakerud som då låg sig dock ända ner till Vänern där datat märkningar visat att harren kan företa överst (13 i Krakerud, en i Munkfors). tyder på att om de väl gör det kan de få omfattande vandringar (Andersen Återfångstrapporterna är inte kompletta en betydande tillväxt. Av de åtta åter- 1968, Kjøsnet et al. 2004). Den men indikerar att ”Grålaxen” (öringen) fångade finns data från sju återfångster älvstationära öringen i Femund-/Trysil- drabbades hårdast. från slutet av juli till början av december vassdraget visar ett liknande vandrings- Märkningar utförda mellan 1964-1987 året efter märkning och utsättning i mönster som harren (Kjøsnes et al. visade att av 579 fiskar som sattes ut älven. Fiskarna hade vid återfångsten en 2004, Qvenild 2009).
46 | | 47 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Före vattenkraftutbyggnaden kunde Klarälvens nedre delar - till en serie upp som vid i Galten i Femundselva flesta aspar måste företa lekvandringar harr (och strömstationär öring) vandra lugnvatten med kraftverksdammar utan (Helland 1902). Det finns också från sjön upp till vattendragen för lek. tämligen fritt i vattendraget från den forsar och strömmar, försvinner dock beskrivningar om att den förekom i Arten leker i Klarälven vid Forshaga svenska till den norska sidan (Løkens- mycket av harrens naturliga habitat Sølna: ”Ferskvandsaal skal være fisket i (Peter Belin muntligt). Cederström gard 1964, Andersen 1968). Detta var (Näslund et al 2013). Lugnvattenarter nedre Sølna, i alt 2 Eksemplarer, som (1895) rapporterade om asp i Rådasjön vandringar som i hög grad skedde på som t ex gädda, gös och abborre ökar Stor-Ouden i sin Tid skal ha faat paa (Uvåns nedre del, cirka 80 km från försommaren, och som man antog var reducerar harrbestånden (se Degerman Mark” (Bull 1916). I Trysilelva, från Klarälvens mynning i Vänern). Asp är näringsvandringar (födosök). Öring et al 2013). Innbygda och vidare nedströms, fanns inte känd från Rådasjön i modern tid och harr försvann dock nästan helt i Även om vandrings- eller genetiska till och med ett reglerat ålfiske (Snorre (Tony Sahlberg muntligt), vilket tyder Lutufallet efter att Höljesutbyggnaden studier saknas på svensk sida är utbytet Grønnæss muntligt) och det fångades på att arten är utslagen inom detta påbörjades och före utbyggnaden mellan delpopulationerna sannolikt ål ända uppe i Landsjøen, längst upp område. Aspens vandringsväg från av Lutufallet kom i gång (perioden mycket begränsat på grund av att i Grønas vattensystem. Efter utbygg- Vänern till Rådasjön är ju sedan länge 1958-62), och under de svensk-norska dammarna utgör vandringshinder naden blev ålen ovanligare, framförallt blockerad av kraftverksdammarna i diskussionerna inför 1969-avtalet (jfr Heggenes et al. 2006). Lennart i de övre delarna av Femundselva. I ett Klarälven och vid Rådasjöns utlopp. upplyste Tage Ros om att dessa arter Libäck (muntligt), ordförande i Dalby protokoll med 40 års fiskestatistik från Den är upptagen på rödlistan som nära hade gått tillbaka som en följd av fiskevårdsområdesförening, är av Sølna från första hälften av 1900-talet hotad (Bjelke 2010). kraftutbyggnaden. Magne Bekkelund, uppfattningen att harrfisket i Klarälven finns inte en enda ål med i en total- Nors (Osmerus eperlanus) kan leka i Trysil Fellesforening for Jakt og Fiske, blivit mycket sämre under den senaste fångst på över 12 500 fiskar och idag grunda strandområden eller gå upp i Figur 29. Högre sandrevel (älvvall) vid Klarälven söder om Ekshärad, inom Ginbergsängens natur- upplyste även han om att harr och öring 30-årsperioden och menar att det är en saknas ål uppströms Höljes (Qvenild åarna för lek. Uppvandring av lekande reservat, som tills nyligen utgjort livsmiljö för bl.a. strandsandjägare, silverlöpare och daggvide. gick starkt tillbaka efter Höljesutbygg- effekt av korttidsregleringen. 2010). Ålyngelledare saknas idag vid nors är också känd från många av Foto: S-Å Berglind. naden, vilket även bekräftats av lokala Ålen (Anguilla anguilla) växer upp i samtliga kraftverk och det ålfiske som Vänerns tillflöden, bland annat i Klar- fiskare (Snorre Grønnæss, muntligt). sötvatten och leker i marin miljö. De förekommer idag på svensk sida är älven nedströms Forshaga kraftstation. Utöver dessa finns ytterligare minst och kvalitet. Detta bedöms i sin tur vä- Harren har efter Höljesutbyggnaden ålar som lämnar sötvatten kan ha svårt baserat på utsättningar. Sik (Coregonus sp.) är en mångformig 10 kända fiskarter i vattendraget som sentligen bero på den nuvarande formen nästan helt försvunnit på en sträcka att hitta en säker passage ner till havet, Flodnejonöga (Lampetra fluvia- art med omtvistad artklassificering. klassas som vandringsbenägna med av vattenreglering. av två mil av de nordligaste delarna av då de följer flödet av vatten nedströms. tilis) är en långvandrare (Näslund et Siken finns i hela vattendraget och normalt behov av kontinuitet i vatten- Betydelsen av högre sandrevlar Klarälven (numera Höljessjön), Varån I de flesta vattendrag leder detta i regel al 2013) som behöver vandra mellan uppvisar omfattande vandringar. Den miljön. Med detta menas arter som Genom att Klarälven huvudsakligen och Havsvallen (Svärdsson 1985). till kontakt med dammar och vatten- reproduktionsområden i sötvatten har koloniserat Femunden längst upp i kan vara stationär om det förekommer rinner i nord-sydlig riktning, med stora Direkt efter utbyggnaden fanns kraftverk, där ålarna antingen försenas, och uppväxtområden i stora sjöar eller älven genom att vandra upp från Vänern naturliga barriärer, men om det före- skillnader i vintertemperatur mellan de dock ett mycket omfattande fiske efter skadas eller dör i sina försök att passera. havet. Uppvandring kan ske under (Østbye et al. 2005) kommer fria vandringsvägar kommer norra och södra delarna, passerar den harr och öring nedanför dammen i För ål är dödligheten oftast hög (Calles et både höst och vår men leken sker under Gös (Sander lucioperca) är en fisk arter att förflytta sig inom eller mellan fler växt- och djurgeografiska zoner än Höljes, särskilt i kraftverkskanalen al. 2013). Ålen är upptagen på rödlistan vår–sommar. De svenska bestånden har som i första hand både tillväxer och vattenförekomster (Näslund et al 2013). något annat svenskt vattendrag (Palm & (Løkensgard 1964). Märkningsförsök som starkt hotad (Bjelke 2010). minskat avsevärt i antal, bland annat reproducerar sig i lugnvattenmiljöer. Dessa är abborre, benlöja, braxen, Lindroth 1936). Detta avspeglas bl.a. i på de nedre sträckorna av Trysilelva Går man långt tillbaka i tiden saknas som en följd av vattenkraftutbyggnad Gös förekommer i Klarälven, där dess elritsa, faren, gädda, lake, mört, röding att Klarälven hör till de älvar i Norden mellan Sagnfossen och Lutufallet uppgifter om att ål skulle ha funnits i (dammar-vandringshinder). I Sverige vandringar har blockerats av kraftverks- och sutare. som rymmer flest arter av strandskalbag- har visat att harren i dag är mycket älvsystemet. Axel Smith nämner den till återfinns arten i mindre omfattning i dammarna. Den förekommer också i gar (Andersen & Hanssen 2005). stationär (Museth et al 2010). exempel inte bland fiskarterna i Trysil Vänern och Vättern. Efter utbyggnaden flera sjöar inom avrinningsområdet, Strandmiljöerna och dess fauna Klarälven har länge varit internatio- Höljesutbyggnaden hindrade inte (Smith 1784). Ursprungligen var inte av vattenkraften i älvarna runt Vänern delvis på grund av utplanteringar. och flora nellt ryktbar genom geomorfologiska bara harrens vandringar utan förstörde heller Klarälven tillgänglig för ålen, men försvann stora lek- och uppväxtom- Även id (Leuciscus idus) och stäm Den strandlevande faunan och floran studier av framförallt Sundborg (1956, även 20 km av älvens reproduktions- med hjälp av slussarna i forsarna vid råden för flodnejonögat. Utbyggnaden (Leuciscus leuciscus) företar omfattande längs Klarälven är förhållandevis väl 1957), som bl.a. analyserade processerna område för både lax, öring och harr (St. Trollhättan i Göta älv vandrade den upp gjorde därför att beståndet i Vänern vandringar inom vattendrag. De före- känd genom flera inventeringar. Av de av naturlig erosion och sedimentation av prp. nr. 110 1960-61, Svärdsson 1985). i Vänern, och från omkring 1820 var försvagades kraftigt (Nilsson 2014). kommer i Vänern och Klarälven. Deras omkring 40 rödlistade strandarter som sand längs älvens tio mil långa, bundna Det visade sig att dessa arter mycket den vanligt förekommande i stora delar Kunskapen om lekplatser i tillrin- vandringar har blockerats av kraftverks- påträffats har några sin huvudsakliga meanderlopp från Vingängdeltat i norr snabbt ersattes av gädda, abborre och av Klarälvens vattensystem (Scheele ningarna är dåligt känd, men den har dammarna i Klarälven, och möjligen svenska förekomst längs Klarälven. till Edebäck i söder. Av särskild bety- lake. Fiskerättsägare i Höljesmagasinet 1854, Cederström 1895, Helland 1902, under en period på våren varit frekvent även flera biflöden till Klarälven. Minst fyra arter av specialiserade delse för älvens mest unika arter är de förde statistik över nätfisket 1963-1964. Hagman 1925). Villkoren om ålyngel- förekommande i gäddmagar i Klarälven Utöver dessa finns det ytterligare strandskalbaggar förefaller ha försvunnit förhållandevis höga, långa och parallella I totalt 11 561 nät fångades endast 37 ledare vid alla kraftverken i Klarälven (nedströms Forshaga kraftverk) vilket fiskarter som med stor sannolikhet miss- och flera andra har minskat kraftigt. sandrevlar (älvvallar) som bildats strax öringar och 45 harrar (notat 12.10.64 vittnar ytterligare om att ålen och tyder på att den leker här (Johnny Norr- gynnats av dammarna och kraftverken Även bestånden av flera rödlistade nedströms näsens spetsar (figur 29). från Magne Bekkelund, Lutnes). ålfisket var betydelsefullt långt in på gård, muntligt). i Klarälven med biflöden: strömvat- strandväxter samt backsvala har gått Dessa har skapats vid höga vårfloder På den svenska sidan finns harr idag i 1900-talet. Asp (Aspius aspius) är en stor karpfisk tenfiskarna bäcknejonöga, bergsimpa tillbaka under senare decennier. Den genom älvens erosion av sand i branter begränsad omfattning upp till Fors- I de lugnflytande norska delarna av som jagar siklöja, nors och andra och stensimpa (Degerman et al. 2013) främsta anledningen till arternas på norra sidan av näsen varefter sanden haga samt mellan flera kraftverk upp älven var ål förhållandevis vanligt före småfiskar ute i öppna Vänern. Aspen påverkas negativt av indämningar, tillbakagång är att deras huvudsakliga sedimenterat på sydsidan där strömhas- till Höljes. När älvens strömsträckor Höljesutbyggnaden (Qvenild 2010). leker i slutet av april i strömsatta torrläggningar och vandringshinder livsmiljöer – högre sand- och grusrevlar tigheterna avtar. däms in och fallprofilen avtrappas – likt Ålfångster finns registrerade så långt områden, vanligen i större tillflöden. De (Näslund et al. 2013). respektive nipor – har minskat i areal Byggandet av regleringsmagasinet
48 | | 49 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION nederbörd tillsammans med reglering med flöden och förekomst av översvämnings- fyllda sommarmagasin (inklusive reglerade myggor (Nilsson och Renöfält 2009). källsjöar), men den närmare bakgrunden Traditionell vattenkraftreglering, med till dessa års långa perioder med högvatten snabbt fyllda vattenmagasin under är ännu inte känd. våren, innebär en risk att ”överflödsvat- Fyra andra av de strandskalbaggar som ten” under sommarperioden inte kan Palm & Lindroth fann vid Klarälven hållas kvar i landskapet uppströms utan 1933 – älvstrandlöpare Bembidion måste släppas nedströms. När vattnet petrosum, månstrandlöpare B. lunatum, sedan sjunker undan från låglänta mjälgrävare Dyschirius angustatus och strandområden bildas stillastående, dvärgstrandlöpare Perileptus areolatus varma, temporära vattensamlingar som – har inte återfunnits under senare utgör idealiska utvecklingsmiljöer för decennier, och bedöms vara försvunna mygglarver. Två långsiktigt hållbara (Berglind et al. 1997). Andra speci- åtgärder för att motverka uppkomsten aliserade sandrevelarter, däribland av höga sommarflöden kan vara att 1) silverlöpare Bembidion argenteolum, i regleringsmagasin ha en buffert för brokig spegellöpare B. litorale och större sommarregn, dvs släppa igenom Figur 30. Utvecklingen för den största lokala populationen av strandsandjägare vid Klarälven brokstrandlöpare B. semipunctatum, har mer av vårfloden och därmed ha en under åren 2006-2013. Mätt som största antalet observerade larvhål av 2:a- och 3:e-sta- försvunnit från långa sträckor av älven lägre vattennivå än den ekonomiskt dielarver per besök under juli-augusti. Under åren 2009-2012 uppträdde långa perioder av Figur 31. Timmerflottning i Trysilelva. Foto: Norsk skogmuseum höga sommarflöden, vilket innebar försämrad reproduktion och larvöverlevnad, och en snabb och uppträder idag med till synes mer mest optimala under sommaren, samt minskning av populationen. eller mindre små och isolerade popula- 2) vid behov sänka vattennivån under tioner (Berglind et al. 2010 och opubl.). sommaren vid kraftverk som ligger vid Höljes åren 1957-1962, innebar att som gjordes av Palm & Lindroth (1936, För backsvala Riparia riparia har antalet tation av sand, har ytterligare bidragit ArtDatabanken har Naturvårdsverkets nedströms områden med myggproblem. älvens vintervattenstånd kunde hållas 1937). Under tre veckor i juni 1933 fann bohål längs meanderloppet minskat från till igenväxning och habitatförlust. Förr uppdrag att ta fram Sveriges så kallade Den ”genomspolning” med kallt vatten högre och vårfloden kapas jämfört med de hela 981 skalbaggsarter längs älvens 553 till 245 mellan 1989-2013, d.v.s. bidrog också strandbete av tamdjur till rödlista. Rödlistade arter i Sverige 2010 som normala, tidiga vårfloder för med innan. En studie av vattenföringen vid strandnära delar från Karlstad i söder till en tillbakagång med 55 % (Mangsbo att hålla stränderna mera öppna. Vidare är den tredje svenska rödlistan som sig, anses också motverka ackumulering- Edsforsens kraftverk, som byggdes 1949 Femunden i norr. En av arterna, strands- 2013a). För daggvide Salix daphnoides har slitaget under senare år tilltagit på baseras på de internationellt vedertagna en av dött organiskt material som utgör och är beläget strax nedströms meander- andjägaren Cicindela maritima, har under konstaterades efter en inventering längs det minskande antalet öppna sandrevlar, kriterierna från Internationella Na- lämplig föda för mygglarverna (Nils- loppet, visar att vårflodstoppen minskat senare år varit föremål för riktade åtgärder hela Klarälven år 2012 att många av de i takt med den ökade friluftsturismen. turvårdsunionen (IUCN). Kriterierna son & Renöfält 2009). Som beskrivs med i snitt ca 30 % efter regleringen, att genom ett nationellt åtgärdsprogram 40 befintliga lokalerna var individfattiga Alla dessa faktorer har bidragit till att syftar till att kvantifiera den relativa närmare i andra kapitel i föreliggande den hölls högre under timmerflottningen (Berglind 2005). Efter att arten fram till och att föryngring skett på endast nio strandsandjägaren och andra strandarter utdöenderisken. Hotade arter benämns rapport, är högre vårflodstoppar även fram till 1990, att vattenföringen under 1950-talet påträffats på fyra lokaler längs av lokalerna de senaste åren, d.v.s. 20 har minskat successivt längs Klarälven, de som kategoriserats som Akut hotad viktiga för att återskapa livsmiljöer för vintern varit betydligt högre efter regle- Klarälvens nedre del, återstod 2008 tre % (Mangsbo 2013b). Även ävjepilört liksom i andra vattendrag (Andersen & (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar hotade strandarter och vattenflöden ringen och särskilt under de senaste dryga lokala populationer på tre närbelägna Persicaria foliosa, som är starkt skyddad Hanssen 2005). Den enskilt vikti- (VU). Till rödlistade arter hör, förutom för utvandrande lax- och öringsmolt. tio åren, samt att antalet växlingar mellan sandrevlar söder om Ekshärad i älvens mel- genom EU:s art- och habitatdirektiv, gaste faktorn bedöms dock vara den de hotade, också de som kategoriserats Nämnas bör vidare att vattenregleringen högre och lägre flödesnivåer ökat markant lersta del. För att skapa en mera livskraftig bedöms ha minskat (Mangsbo 2013c). nuvarande formen av vattenreglering, som, Nära hotad (NT), Nationellt ut- under flottningsepoken fram till 1991 i efter regleringen (Malm Renöfält 2012). population här, utfördes restaureringsåtgär- vilken uppvisar stora likheter med den död (RE) och Kunskapsbrist (DD). De högre grad överensstämde med den na- Sammantaget har alltmer av Klarälvens der med hjälp av en grävmaskin. Maskinen Livsmiljöerna försvinner som orsakat att en nära släkting till arter som däremot kategoriserats som turliga än den nuvarande regleringen (se vatten magasinerats för kraftproduktion skrapade fram två större sandrevlar som var Gemensamt för flertalet av de arter strandsandjägaren nyligen dött ut i Livskraftig (LC) är varken hotade eller ”Ny statusklassning och bedömning av under senare år, vilket har varit negativt i hög grad igenväxta med gråal, björk och som dött ut eller minskat är att de USA (Knisley & Fenster 2005). Särskilt rödlistade. Antalet rödlistade sötvattens- ekologisk status”). Forshaga kommun, för de geomorfologiska processerna i svartvide. Därtill sattes informationsskyltar förekommer på högre öppna sandrev- konsekvenserna av långa perioder med och strandarter inom Klarälvens avrin- som haft problem med förekomster av vattendraget (Malm Renöfält 2012). Det upp för att informera turister och närbo- lar som byggts upp ovanför eller i nivå höga sommarflöden på hotade strandar- ningsområde uppgår till 68 st (tabell 7). myggor i Deje sedan 2009, menar också har också varit negativt för de arter som ende om arten och dess hotsituation. Åren med älvens normala högvattenstånd. På ter är betydligt mera negativa i dagens 43 arter missgynnas av fragmentering, att en naturligare vattenreglering skulle är anpassade till naturligt öppna stränder 2009-2012 uppträdde dock långa perioder grund av vattenreglering har de naturligt läge, med en smal öppen strandzon, än indämning, torrläggning, reglering och/ resultera i färre sommaröversvämning- med bl.a. högre sand- och grusrevlar, med höga sommarflöden som medförde säsongsregelbundna vattennivåfluktua- vad som skulle varit fallet under forna eller rensning (muntligt S-Å Berglind, ar och minskad myggkläckning på de eftersom resultatet har blivit ökad igen- att bl.a. strandsandjägarens sandrevlar tionerna blivit mindre, med följd att den naturliga förhållanden då det fanns re- Länsstyrelsen i Värmlands län). låglänta områdena kring Pannkakan och växning och därmed en smalare öppen stod helt eller nästan helt under vatten. tidigare breda öppna strandzonen vuxit trättmöjligheter högre upp. Följden blir Av ovanstående arter omfattas t ex Ådrans älvskogar vid Klarälven (Olsson strandzon. Följden blev att de två individfattigaste igen alltmer, och utan att motsvarande att arternas larver dör och att de vuxna ävjepilört, utter, flodpärlmussla och 2014). Ett annat förslag i syfte att minska populationerna snabbt dog ut, medan nya sandrevlar bildats (Malm Renöfält djuren inte kan fortplanta sig. flodkräfta av habitatdirektivet (direktiv myggproblemen på kort sikt är att få bort Strandsandjägaren och andra den tredje och största uppvisade en snabbt 2012, se även Malm Renöfält et al. 2010 2006/105/EG). tuvorna som förekommer i översväm- specialiserade strandarter minskande trend med bara en larv obser- med referenser). En successiv ökning av Rödlistade arter ningsområdena med hjälp av hävd. Även Ur ett entomologiskt perspektiv är Klaräl- verad under 2013. De höga flödena var antalet konstruerade erosionsskydd, som Rödlistan redovisar arters risk att dö Översvämningsmygg för det av översvämningsmygg plågade ven främst känd genom en undersökning sannolikt en följd av förhållandevis riklig medfört minskad erosion och sedimen- ut från ett visst geografiskt område. Det finns ett samband mellan höga Nedre dalälvsområdet föreslås ändrad
50 | | 51 DEL 1 DEL 1
Tabell 7. Rödlistade arter inom Klarälvens avrinningsområde.
Missgynnad av fragmentering, indämning, Grupp Vetenskapligt namn Svenskt namn Rödliste kategori reglering, rensning Blötdjur Margaritifera margaritifera flodpärlmussla EN X Däggdjur Lutra lutra utter VU X Fiskar Anguilla anguilla ål CR X Aspius aspius asp NT X REMISSVERSION Lota lota lake NT X Fåglar* Acrocephalus arundinaceus trastsångare NT° i stora brötar. Omkring 1850 byggde Actitis hypoleucos drillsnäppa NT X Alcedo atthis kungsfiskare VU X man en ledare vid Forshult och gjorde Anas querquedula årta VU stensprängningar i Krakerudsforsen. Aythya ferina brunand NT Båda dessa forsar blev sedan enligt Aythya marila bergand VU hovjägmästare Falk ”nästan rena från Botaurus stellaris rördrom NT timmer som vid gamla förhållandet ej Calidris alpina schinzii sydlig kärrsnäppa CR kunnat ske med största flod”. Calidris pugnax brushane VU Chlidonias niger svarttärna VU Först på 1830-talet började bifloderna Crex crex kornknarr NT rensas upp till flottleder och man byggde Gallinago media dubbelbeckasin** NT hålldammar och ledare. Dynamiten Gavia stellata smålom NT togs inte i bruk förrän år 1870. Innan Haliaeetus albicilla havsörn NT dess måste man spränga antingen med Locustella naevia gräshoppsångare NT° Melanitta fusca svärta NT° svartkrut, vilket dock inte hade någon Motacilla flava flava sydlig gulärla VU hög sprängverkan eller också begagna Numenius arquata storspov VU sig av metoden med ”bränning”. Vid Podiceps auritus svarthakedopping NT lågt vatten eldade man då på stenarna Porzana porzana småfläckig sumphöna VU och öste sedan på vatten så att stenarna Halvvingar Sigara hellensii bäckbuksimmare VU sprängdes sönder. I mitten av 1950-talet Kräftdjur Astacus astacus flodkräfta CR X Kärlväxter Bidens radiata grönskära VU X då det började finnas schaktningstrak- Cardamine parviflora strandbräsma EN X Figur 32. Orensat avsnitt i Götån, norr om Ekshärad. Vattenmiljön är omväxlande och kontakten torer tillgängliga, bulldozers, använde Crassula aquatica fyrling NT X mellan vatten- och landmiljön god. Foto: Länsstyrelsen i Värmlands län. flottningsföreningen sådana och genom- Elatine hexandra skaftslamkrypa EN X förde omfattande rensningar både på Elatine orthosperma nordslamkrypa VU X svenska och norska delen av älven. Helosciadium inundatum krypfloka EN X vattenreglering, återupptagen hävd och timmerbilar inklusive släp. Hösten Genom isgång under vårfloden Limosella aquatica ävjebrodd NT X bekämpning med Bti vara viktiga motåt- 1991 lades flottningen på Trysilelva/ Lycopodiella inundata strandlummer NT X hade på många platser lagts upp stora Lythrum portula rödlånke NT X gärder (Lundqvist et al. 2013). Klarälven ned då Stora Skog beslutade sten- och grusöar som kunde ligga mitt Myricaria germanica klådris EN X FLOTTNING OCH att allt flottgods skulle transporteras på i älven och där virket fastnade. Flott- Persicaria foliosa ävjepilört NT X FLOTTLEDSRENSNINGAR lastbil och järnväg. Den 27 november ningsföreningen hade rätt att vidmakt- Salix daphnoides subsp. daphnoides äkta daggvide VU X Den storskaliga virkesflottningen star- 1997 avlyste regeringen Klar/Trysilelva hålla älven, till bredd och djup utan Scirpus radicans bågsäv NT X tade i och med utvecklingen av sågverk som allmän flottled, för övrigt den sista att höra vattendomstolen och kunde Lavar Claurouxia chalybeioides labyrintlav NT och massafabriker under 1800-talet. i landet. Klarälvens Flottningsförening Leptogium cyanescens gråblå skinnlav VU X sålunda utan större formaliteter genom- Parmeliella parvula dvärgblylav CR X Eftersom de stora skogsområdena i regel upplöstes vid årsstämman på Hedegårds föra vissa rensningar. Porpidia hydrophila strandblocklav NT X fanns i inlandet och industrier och ham- Pensionat i Ekshärad den 27 mars 1998 Fram till mitten av 1960-talet Ramalina thrausta trådbrosklav EN nar låg vid kusterna var Femund-/Try- (källa: Värmlands museum). flottades samtliga biflottleder som då Mossor Dichelyma capillaceum hårklomossa NT X sil-/Klarälven en lämplig transportled. Bo Lundén (1986), före detta hade en total längd av cirka 100 mil, Hamatocaulis vernicosus käppkrokmossa NT Flottningen över svensk-norska gränsen flottningschef, har skrivit ”Flottningen varav 30 mil på norska delen. Sedan Hygrohypnum subeugyrium stor skogsbäckmossa VU X reglerades i en författning redan 1766 på Klarälven” från vilket följande är Myrinia pulvinata svämmossa VU X Höljesdammen kom till 1962 gäller Philonotis calcarea kalkkällmossa NT men för bättre samordning bildades hämtat: ”Troligen har flottning pågått det bara att forcera slutrensningen ned Scapania apiculata timmerskapania EN X omkring 1830 en sammanslutning som i Klarälven sedan början av 1600-talet. till riksgränsen. Från Höljesdammen Scapania carinthiaca mikroskapania EN X kallades ”Herrar timmerhandlare på I början av 1700-talet började man har flottningen sedan kunnat ske Skalbaggar Anthicus sellatus större snabbagge NT X Clara elf och däri fallande vattendrag”. flotta bjälkar och sågtimmer för vidare med en reglerad och ganska måttlig Bagous brevis VU X Denna organisation blev upphovet till transport över Vänern till Vänersborg vattenföring”. Bembidion argenteolum silverlöpare NT X Klarälvens Flottningsförening, KFF, och Lilla Edet samt till sågverk vid Bembidion petrosum älvstrandlöpare VU X De allra flesta vattendragen av någon Bembidion semipunctatum brokstrandlöpare NT X som bildades 1893. Mellan åren 1959 Munkfors, Deje och Forshaga med flera betydelse har rätats och rensats för Chlaenius nigricornis guldgrön sammetslöpare NT X och 1991 administrerades flottningen platser. Från Trysil torde virke endast flottning, vattenkraftutnyttjande och för Cicindela maritima strandsandjägare** VU X inklusive den norska sidan av KFF. undantagsvis ha flottats ned genom vattenbortledning. När man rensat och Donacia dentata NT Trysilelva/Klarälven var den största Värmland före 1800-talets början. sprängt i vattendragen är det de stora Dyschirius angustatus mjälgrävare NT X flottleden i Värmland med en totallängd Under 1800-talet gick flottningen på stenarna och blocken som försvunnit Elaphrus uliginosus bred groplöpare NT på mer än 40 mil. Under flottningens 1800-talet i allmänhet ganska bra. Parocyusa crebrepunctata DD X (figur 33-34). I och med detta har Perileptus areolatus dvärgstrandlöpare** NT X storhetstid på 1950-talet var mer än Det var bara de större forsarna som vattenhastigheten i vattendraget ökat. Plateumaris rustica NT X 1800 personer sysselsatta med flottning utgjorde besvärliga hinder. Sådana forsar Den ökade vattenhastigheten medför Tachyusa scitula NT X på älven. Rekordåret 1957 flottades en var exempelvis de vid Krakerud och att finare partiklar som grus och sand Sländor Semblis phalaenoides storfläckig kungsnattslända NT X virkesmängd som motsvarar 26 700 Forshult. Timret brukade där binda sig spolats ned i lugnvattenområden. Steklar Andrena marginata guldsandbi VU X * För fåglar gäller observationer med häckningskriterium. ** Förmodat utdöd (S-Å Berglind, muntligt)
52 | | 53 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Tabell 8. Biotopvårdande åtgärder och fiskvägar/dammutrivningar i Klarälven, Trysilelva och kvarvarande fors- och strömsträckorna, Femundselva med tillflöden (Nashog 2004, Länsstyrelsen i Värmlands län, opublicerat). främst mellan Sysslebäck och Höljes,
Vattendrag Biotoprestaurering Fiskväg/dammutrivning men även i nära anslutning till de åtta kraftverksdammarna, från Edsforsen i Femundselva 6 km norr till Forshaga i söder. Strängsforse- Trysilelva 3 km nområdet, som delvis är biotoprestau- Elta 1,5 km rerad, bedömdes i regel som orensad
Hølja 4 km – kraftigt rensad medan älven närmast kraftverken vanligtvis var kraftigt Engeråa 1 km rensad – omgrävd. I svenska biflöden till Övriga norska biflöden 1 km Klarälven bedömdes 18 % av den totala Klarälven (Strängsforsenområdet) 20 km inventerade vattendragssträckan vara
Höljan 12 km försiktigt rensade, 10 % kraftigt rensade och 4 % omgrävda. Av arealen ström- Tåsan 15 km mande och forsande vatten var 62 % Näckån 2 km 1 st påverkad av rensning (Se även ”Biotop- Likan 15 km 3 st kartering av Klarälvens biflöden” i del 2).
Femtan 25 km 3 st Flottningsrensning har påverkat lax- och öringbestånden samt annan biolo- Enån 15 km 2 st gisk mångfald i Klarälven med biflöden 120 km 9 st på ett negativt sätt (Almer och Larsson, 1974, Nordberg, 1977, Fiskeriverket 1998, Länsstyrelsen 2012). Figur 33. Flottningsrensning med bulldozer. Foto Johan Brun. Finare partiklar har skakats ned under försvann, död ved hölls inte längre bottnarnas övre skikt av sten. I många kvar, bottnarna armerades (stenpälsen) Biotopvårdsåtgärder områden har det bildats hårda ”arme- och fint material som lekgrus och Med syfte att i första hand förstärka rade” bottenmattor av grov sten och organiskt material (födobasen) spolades den naturliga reproduktionen av öring block, ”stenpäls”, som kan täcka finare undan. Sammantaget har detta gett och/eller lax har biotoprestaurering partiklar nere i bottnarna. mindre födounderlag för fisk, mindre efter flottning genomförts i Klarälven, De största och minsta partiklarna har produktiv yta, färre ståndplatser och Trysilelva och Femundselva med biflö- således försvunnit och bottnarna blir lekområden (Fiskeriverket och Natur- den. Därutöver har ett tiotal fiskvägar därmed allt mer ensartade. Detta leder vårdsverket 2008). och dammutrivningar genomförts i de i sin tur till att vattenströmmen blir allt Flottning bedrevs i den allmänna svenska biflödena (tabell 8). Biotop- mer kanaliserad och alltmer rätlinjig. En huvudflottleden och de allmänna åtgärderna har inte varit heltäckande sådan vattenström minskar utbytet av biflottlederna, vilka utgjordes av och behov av restaurering kvarstår syre i bottnarna och lämpliga livsmiljöer Varån, Höljan, Tåsan, Letälven, Likan, i både huvudfåra och biflöden (s(se för djur och växter minskar. Ju mer Femtan, Värån, Halgån, Uvån med ”Fiskevårdsplan Klarälven med biflöden” laminär ström och ensartad botten, biflöden och Gröcksälven (Noret- i del 2). På norska sidan är älven delvis desto färre hålrum för bottendjur och Grundan) . Även i en stor mängd restaurerad med utläggning av sten och desto art- och individfattigare botten- andra svenska mindre vattendrag inom block enligt gällande ”Biotopplan for fauna (Raddum et al. 2006) och färre avrinningsområdet bedrevs flott- Hedmark” (Hamarsland et al. 2000). fiskar (Cowx och Welcomme 1998). ning och flottledsrensning (enskilda Den snabbare vattenströmmen flottleder). Även Femundselva och NY STATUSKLASSNING ökar också risken för översvämningar Trysilelva är påverkade av flottledsrens- OCH BEDÖMNING AV nedströms samtidigt som vattendragen ning i sin helhet, liksom biflöden som EKOLOGISK STATUS får låg sommarvattenföring. När den till exempel Hølja, Grøna och Lutua Under 2013 gjordes en revidering av stora stenen togs bort minskade djupet (Hamarsland 2001, Hagman 1925). den befintliga statusklassningen av Sve- och bredden vilket givit en mindre Vid biotopkartering av Klarälven i riges och Norges vattenförekomster, och produktiv yta samtidigt som kontakten båt från Karlstad till Höljes bedömdes bedömningar av ekologisk status finns med strandzonen minskat. När ungefär 2,5 mil av den cirka 27 mil tillgängligt i databaser för respektive strukturerna togs bort ökade vatten- långa älvsträckan vara rensningspå- land (www.viss.lansstyrelsen.se; www. hastigheten och dessa två faktorer verkad (Länsstyrelsen, opublicerat). Figur 34. Kraftigt flottningsrensat avsnitt i Vingån, söder om Sysslebäck. Vattenmiljön är ensartad och kontakten mellan vatten- och landmiljön är vann-nett.no; figur 35a-b). Kartan visar avskuren av rensmassorna. Foto: Länsstyrelsen i Värmlands län. tillsammans medförde att höljor Påverkan gällde nästan uteslutande de förslaget till ny klassning av ekologisk
54 | | 55 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION men spill sker under högvattenperioder. Biflödet Höljan tillför vatten i nedre a) b) delen av sträckan, men utgör bara 4 % av tidigare naturlig vattenföring i Klarälvens övre delar. Denna sträcka har också dålig ekologisk status på grund av flödesförändringar. Resterande sträckor i huvudfåran (27 st) har måttlig status, till stor del på grund av flödes- förändringar, bristande kontinuitet och Hög status morfologiskt tillstånd. God status Det förhållandevis grunda och branta Måttlig status Strängsforsenområdet mellan Höljes Otillfredsställande tatus s och Sysslebäck (ca 30 km) samt den en meandrande delen av älven från Dålig status Vingängsjön till Edebäck (ca 85 km) är Figur 36. Fritt strömmande daglig medelvattenföring (grön linje), reglerad daglig medelvatten- särskilt känslig för regleringspåverkan. föring under flottningsperioden (blå linje), samt reglerad daglig medelvattenföring efter flott- De flöden som krävs för att upprätthålla ningsperioden (röd linje) vid Edsforsens kraftverk, Klarälven. Vattenföringen anges i kubikmeter strukturer och funktioner på meander- per sekund. Den stora skillnaden mellan de två perioderna (under och efter flottning) är att vattenföringen höjts ytterligare under vintern och sänkts ytterligare under vår och sommar. sträckan har minskat kraftigt med regle- ringen. I figur 36 visas den naturliga vattenföringen i älven vid Edsforsen, samt den reglerade vattenföringen under och efter flottningsperioden. Tydligt är att vårflodstoppen minskat efter reglering från i snitt runt 375 m3/s till i snitt runt 250 m3/s efter att flottningen upphört. En annan tydlig Figur 35. Förslag till ekologisk status i sjöar och vattendrag inom Klarälvens avrinningsområde på a) norsk sida (Femunden, Trysilelva), skillnad är att vattenföringen vintertid samt b) svensk sida nedströms Trysilelva. (jan-april) hålls högre efter reglering än tidigare. Skillnaden är ännu tydligare status. Inom Klarälvens avrinningsom- Femund-/Trysil-/Klarälvens källflöden som finns, men sedan laxen inte längre efter flottningen avslutats. råde (Sverige och Norge) finns totalt ligger i Härjedalen och Rogen-sys- finns på norska sidan klassificeras den Figur 37 visar flödet under perioden 504 ytvattenförekomster (173 sjöar och temet i relativt opåverkade fjällmiljöer att ha ”dålig ekologisk status”. 1910-2009. Flödet har delats in i 331 vattendrag). Indelning av vattenfö- och rinner sedan in i Norge till sjön Vid riksgränsen faller vattnet sedan ekologiskt viktiga komponenter. Efter rekomster ser olika ut i de två länderna Femunden. Källflödena är dock relativt ner i Höljesdammen, som är den enda reglering har inga perioder med extrema då man i Norge bland annat har gjort försurningskänsliga, men bedöms nu ha damm som har någon större magasine- lågflöden noterats. Anledningen till vattenförekomster av mindre tillrinning- en vattenkvalité nära naturtillstånden. ringskapacitet i huvudfåran. Dammen detta är troligen att vintervattenföringen Figur 37. Flödesregimen vid Edsforsen mellan åren 1910 – 2009. I figuren delas flödet in i ar. I Sverige har indelning skett efter I vissa områden kan också ett intensivt regleras med ca 34 m under året där hålls högre efter reglering. Lågflöden 2 ekologiskt viktiga komponenter. Extrema lågflöden definieras som flöden som understiger 10 storlek på sjö (> 1 km ) och vattendrag skogsbruk med stora uttag av biomassa, vatten tappas ut under vintermåna- (low flows) definieras som de flöden % av dagliga flöden under perioden. Lågflöden definieras som de flöden som understiger 50 2 (tillrinningsområde > 10 km ). bidra till en ökad försurning (Natur- derna när energibehovet är stort, för som understiger 50 % av alla dagliga % av alla dagliga flöden under perioden. Små översvämningar definieras som de flödes som Sammantaget har drygt 60% av vårdsverket, 2014). att sedan snabbt fyllas under vårfloden flöden under perioden och markeras återkommer med ett intervall på två år och stora översvämningar definieras som ett flöde som vattenförekomsterna på norsk sida Genom Norge flyter Femundselva/ till nära dämningsgräns. Denna typ av återkommer med ett tioårsintervall. Alla flöden som överstiger 50% av de dagliga flödena i figuren med mörkgrön färg. Dessa under perioden, men som inte definieras som mindre eller större översvämningar definieras som god eller hög status, medan motsva- Trysilelva i omväxlande strömmande reglering leder till stor påverkan och flöden har blivit vanligare efter regle- högflödespulser. rande andel är 18% i de svenska och mer lugnflytande partier. Två sjön blir urlakad på näringsämnen då ring. Små översvämningar har blivit vattenförekomsterna. delsträckor i nedre Trysilelva är påver- det saknas produktion och habitat i de sällsyntare efter reglering, och under antalet förändringar mellan olika flöden. mellan olika flöden och att hastigheten Utpekande av Kraftigt modifierade kade av flottledsrensningar och två viktiga strandzonerna. Ekologisk status den senaste tioårsperioden förekommer Dessa ökade från i snitt 57 per år under med vilken dessa växlingar sker, är att vatten samt analys av åtgärder som strömkraftverk vilket leder till habitat- är bedömd som dålig i Höljesdammen. inget sådant flöde. Stora översväm- perioden före 1950 till i snitt 119 per år erosionen ökar. Detta kan vara en bidra- krävs för att uppnå GEP pågår som ett förluster och bristande konnektivitet. Förutom stora negativa effekter av ningar är ovanliga, och förekommer vid perioden efter (så kallade reversals; figur gande orsak till att viktiga habitat i form nationellt projekt. För närvarande är 26 Vattendraget på norsk sida är i sin regleringsamplituden sakna också lax tre tillfällen före reglering och vid tre 38). Detta är typiskt då ett vattendrag av t.ex. sandrevlar minskat i omfång. vattenförekomster i Värmland utpekade helhet relativt opåverkat och hyser stora uppströms dammen. Ursprungsfåran tillfällen efter reglering. regleras, och behovet av elproduktion i Snabba flödesförändringar kan även vara som KMV inom Klarälvens avrinnings- naturvärden. Huvudfåran bedöms ha nedströms Höljesdammen är under En annan flödeskomponent som har hög grad styr vattenföringen i vattendra- stressande för den akvatiska faunan (se område (17 vattendrag och 9 sjöar). god ekologisk status beträffande de arter stora delar av året inte vattenförande, förändrats mycket efter regleringen är get. Effekten av att vattnet ofta växlar Malm Renöfält och Ahonen 2013).
56 | | 57 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION SMHI har beräknat Hydrologisk Bristande kontinuitet (förekomst (Pursiainen et al. 1998), i Ryssland finns Widengren (1863, cit. i Ros 1966) regim enligt de nya bedömnings- av onaturliga vandringshinder) och restbestånd kvar i sjöarna Onega, Lad- artbestämde sedermera en av dem till grunderna (HaV, 2013) med hjälp av påverkan på vattendragens morfologi oga, Segozero och Vygozero (Ozerov et blanklax (Salmo salar) och fann ”ingen modellerade flödes/vattennivå-data. (rensning, påverkade strandzoner) utgör al. 2010, www.biodiv.krc.karelia.ru) och anledning att bibehålla eller uppställa Analysen visar att regleringsproblemet är också stora miljöproblem i vatten inom i Nordamerika finns ytterligare några Wenerformen såsom en från den stort i hela Klarälvens avrinningsområde Klarälvens avrinningsområde söder om stammar kvar (se Thorstad et al. 2009). egentliga havslaxen skild art”. Studier av på den svenska sidan. Av 22 biflöden riksgränsen (Figur 39 b och c). Inom Sett ur ett globalt perspektiv hyser blanklaxens fjäll gav ytterligare bevis på nedströms Höljesdammen är tio regle- avrinningsområdet söder om Höljes- alltså Vänern två av en handfull kvar- detta (Lilljeborg 1891 cit. i Ros 1966). ringspåverkade i olika stor omfattning, dammen har 118 vandringshinder varande stammar av storvuxen sötvat- Den andra arten menade Widen- vilket utgör ca 75 % av tillrinnande identifierats som behöver åtgärdas, samt tenslax. Ansvaret för att skydda dem blir gren var öring Salmo trutta L. Att vatten till huvudfåran nedströms 175 hektar vattendrag som behöver följaktligen mycket stort. De är även den geografiska spridningen av denna Höljesdammen. Det största biflödet restaureras (efter t.ex. flottledsrensning) klassade som riksintressen ur bevarande- kunskap till en början var begränsad Uvån (MQ ca 18,2 m3/s), är kraftigt för att uppnå GES/GEP. synpunkt och sötvattenslax generellt är framgår då Amund Helland fortfarande påverkat av dammar och reglering. Vid upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv år 1902 beskriver ”den Saakaldte vener- 38 dammar och kraftverk i Klarälven VÄNERLAXEN som skyddsvärda och i behov av förvalt- laxen i Tryssilelven” som öring – och med biflöden är regleringspåverkan Som en av mycket få sjöar i världen hy- ningsplaner. Det finns dessutom två små liknade den vid Mjøsas sjövandrande betydande och det finns behov av miljö- ser Vänern storvuxna bestånd av så kal�- stammar av storvuxen vänervandrande ”Hunnerørret” (Helland 1902). Senare anpassade flöden för att uppnå GES/ lad glacialrelikt lax, det vill säga lax (Sal- öring (Salmo trutta) i de två nämnda genetiska studier av Vänerlaxen har Figur 3 8. Antal förändringar mellan högre och lägre flödesnivåer före och efter reglering. GEP. Dessa nuvarande regleringar kan mo salar) som i och med landhöjningen älvarna, även dessa är mycket skydds- också bekräftat detta (Palm et al. 2012) i vissa fall påverka relativt omfattande efter senaste istiden blev avstängd från värda och av riksintresse. varför vi idag kan säga att stammarna vattenområden. sina tidigare uppväxtmiljöer i Östersjön Skillnaderna mellan lax och öring i av lax i Vänern tillhör arten Salmo salar och sedan dess tillbringar hela sitt liv Vänern, Femund-/Trysil-/Klarälven var som med största sannolikhet har sina i sötvatten. Vänerlaxens övergång från länge oklar och än idag råder viss förvir- närmsta släktingar hos östersjölaxen. Vi havs- till sötvattenslevande startade då ring kring benämningen Vänerlax. Trots vet också att stammarna av öring tillhör landhöjningen snörde av en del av An- att det sedan länge varit klarlagt att det arten Salmo trutta, där var och en cylussjön, sedermera Östersjön, och Vä- är två arter och två olika stammar pratar uppvisar olika miljöformer, ofta unika nern bildades. Vänerns östersjöursprung man ofta fortfarande om Vänerlax som för sin respektive hemälv. Det för både kan även spåras i laxens genetik där ett samlingsbegrepp för lax och öring lax och öring gemensamma släktnamnet likheterna är större mellan Vänerlax och från både Klarälven och Gullspångs- Salmo har sitt ursprung i det latinska dagens laxbestånd i sydöstra Östersjön älven, vilket ur en taxonomisk synvinkel ordet för lax. Möjligtvis härstammar det (Baltikum och Finska viken) än med alltså inte är helt korrekt. Ytterligare i sin tur från salir – som betyder ungefär den egentliga Atlantlaxen (Ståhl 1987, förvirrande var att Vänerns öring förr ”att ta språng”. Även laxens artepitet – Nilsson et al. 2001, Palm et al. 2012) benämndes av fiskarena som ”grålax”, salar - som betyder ”löpare” indikerar Detta visar att Vänerlaxen med största ”tvärstjärt” (i Gullspångstrakten) och att laxen sannolikt fick sitt namn på sannolikhet har ett med östersjölaxen ”vårlax” (Klarälvens mynningsområde) - grund av sin förmåga att vandra långt gemensamt postglacialt ursprung. sannolikt på grund av att den påbörjade och ta språng upp i höga forsar (Jonsson I dag finns två vilda laxstammar kvar i sin lekvandring före den egentliga laxen och Jonson 2011). Vänern - Klarälvslax och Gullspångslax (Törnqvist 1940). – vilka har sina lekområden i Klarälven Taxonomiska brister, begreppsför- Övriga stammar av lax och öring respektive Gullspångsälven. Trots att de virring och lokala namn har gjort att Historiskt sett har flera av Vänerns genetiska förändringarna i flera fall varit frågan om vilka av Vänerns tillrin- tillrinnande vattendrag utgjort lekom- påtagliga finns ännu tydliga skillnader nande vattendrag som laxen egentligen råde för lax och vänervandrande öring. mellan de två och är att betrakta som utnyttjat, eller att dra slutsatser av tidiga Sven Runnström kartlade de olika genetiskt distinkta (läs mer under kapit- fångster i sjö och älv, blir problematiska. laxbestånden i Vänerns olika tillflöden let om Genetik). Visar till exempel statistik från Dejefors genom fjällanalyser (Runnström 1940) Förekomsten av lax i Vänern kan jäm- under den första halvan av 1800-talet och tillsammans med övrig informa- föras med den generella förekomsten fångster av lax eller öring, eller båda tion (t.ex. Almer & Larsson 1974) kan av sötvattenslax i världen. I Norge finns två? De tidiga fiskbiologerna försökte man konstatera att lax funnits i fem till två småväxta stammar, i Byglandsfjor- utreda artfrågan och vad gäller Klarälven Vänern mynnande älvar (figur 41). Ef- den (Dahl 1927, Barlaup et al. 2009) började man under senare halvan av tersom kartläggningen verkar ha startat och i Namsen (Berg 1953, Thorstad 1800-talet att separera fångsterna av under första halvan av 1900-talet kan Figur 39. Vatten inom Klarälvens avrinningsområde söder om gränsen som har hydromorfologiska miljöproblem. a) Flödesförändringar, b) bristande et al. 2009). Finland har ett bestånd i ”lax” i Dejefors till två arter (Nilsson det dock inte uteslutas att några bestånd kontinuitet och c) morfologisk påverkan. Saiima (som upprätthålls via odling) 1855, Hardin 1861, se Ros 1966). redan då var utdöda till följd av t.ex.
58 | | 59 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION och Røgden/Röjdan (Skaraberget denna population ut på 1950-talet som som fiskade mycket i Varåa på 1930- 1992) samt i Rotna nära Mokvern- en följd av vattenkraftsutbyggnaden talet kan till exempel inte komma ihåg fossen (Skaraberget 1992). Jämfört (Ros 1981). En mer detaljerad beskriv- att någon lax fångats. med Klarälven var laxfångsterna i ning av Vänerns olika populationer ges I figur 42 visas de lokaler (Femund- Norsälven måttliga. Fångststatistik från av Ros (1966, 1981). selva, Trysilelva och Klarälven med senare delen av 1800-talet visar fångster biflöden) som hyser, bevisligen har hyst motsvarande ca 1,5 % av det som Klarälvslaxens och öringens eller bedömts ha hyst Klarälvslax och togs i Klarälven under samma period utbredning och vandringar Klarälvsöring. Att äldre uppgifter om (Norberg 1977). Som en följd av anläg- Vänerlaxens och -öringens vandringar Vänerlax och öring enbart finns för gandet av bruk och trämassafabriker är tämligen väl dokumenterade genom tre-fyra svenska biflöden kan bero på att under 1800-talet i Norsälvens nedre historiska beskrivningar samt genom (1) man förr inte alltid gjorde, kunde, eller delar samt vattenkraftsutbyggnaden märkningar och elfiskeundersökningar hade någon anledning att särskilja dessa under 1900-talet dog stammen ut under i modern tid. Uppgifter från 1200-talet bestånd från lokala, att (2) Vänerfisken 1950-talet (Norberg 1977, Ros 1981). och framåt visar att laxen och öringen vandrade upp för lek i många av tillflöde- Byälven hade både en laxstam och från Vänern varit utpräglade långvand- na sent under säsongen och/eller att (3) en vänervandrande öringstam (Runn- rare och att de förekommit och fiskats dammbyggnader anlades tidigt i många ström 1940, Almer & Larsson 1974, efter från Forshaga i söder till Femund- biflöden vilka hindrade fiskens vandring- Ros 1981) som enligt uppgift vandrade selva i norr, och har utan tvekan utgjort ar. Det är dock rimligt att anta att de 10 till Jössefors (Arvika) men återfångster en mycket stor och viktig naturtillgång. biflöden som det fångats laxungar i under finns rapporterade så långt upp som Fram till mitten av 1700-talet antas den senaste 20-årsperioden, också hyste i Magnor i norska Vrangselva (Viker på goda grunder älven i sin helhet lax/laxungar före utbyggnaden av dammar uteskole 1985). Statistik för åren fortfarande ha varit tillgänglig för lax och kraftverk. 1881-1886 visar att fisket i Byälvens och öring. Vad gäller norska biflöden omnämns nedre delar motsvarade ca 7 % av Historiskt har även flera biflöden Grøna och Tannåa som viktiga biflöden Figur 40. Vild Klarälvslax, Foto: Länsstyrelsen Värmland fångsterna i Klarälven vid samma tid dokumenterade förekomster av lax och för grålax och blanklax (Smith 1784, (Norberg 1977). Om det var frågan vänervandrande öring. Lakenesjön Törnquist 1940, Lillevold 1989, 2007). indämningar och reglering. om lax och/eller öring är dock oklart. (Råda socken) via Lovisebergsälven En märkt öring vandrade 20 kilometer Vid sidan av Klarälven är Gull- Öringen och laxen i Byälven antas ha hyste blanklax och grålax enligt Ceder- upp i Grøna till Østby hösten 1937 där spångsälven/Letälven den älv som försvunnit som en följd av framförallt ström (1895): ”Laxarene uppgingo från den fångades i kraftverket (Törnquist verkar ha haft de största bestånden av vattenkraftsutbyggnaden. Klarelfen till dess på 1700-talet Lovise- 1940). Fisket i Tannåa var av sådan lax med fångster motsvarande ca 25 % Även Borgviksån ska ha haft en bergs bruksdam anlades, som hindrade betydelse att det beskattades, och fisket av Klarälvens under 1800-talets senare laxstam före vattenkraftutbyggnaden fiskens fria gång. Bruket är nedlagt, men ska ha varit bra långt in på 1800-talet. del (Norberg 1977). Sannolikt var det men av oklar omfattning (Almer & dammen qvarstår. Då emellertid lax ”Ole Persen Flermoen født 1827 har frågan om två olika stammar av lax, Larsson 1974). Tidan, Lidan, Uppe- fortfarande finnes i sjön, synes denna tjena fortalt om en skinning de hadde utmed dels den storvuxna Gullspångslaxen rudsälven, Borgviksån och Åmålsån som stamhåll för laxarterna, som sannolikt Tandåa og som de hadde i ukebytte med som framförallt lekte runt Gullspång hade också små populationer av hava lekplatser i tillflytande vattendrag”. Galåsen, at en gang han skulle se om och den mer småvuxna så kallade Vänervandrande öring där ett fåtal Även Höljan hyste lax enligt Hagman den, hørte han det dundre i skinningen ”Gröningen” som lekvandrade från fiskar fortfarande vandrar upp i några (1925) och Havsvallen enligt Törnquist på lang lei av storkultene som gikk der. Vänern och ända upp till Letälven av dessa vattendrag, till exempel Tidan. (1940). Den gang fikk han for øvrig så mye laks (Norberg 1977). Ursprungligen var I stort sett är dock de ursprungliga Hagman (1925) räknar också upp at han ikke klarte å komme seg heim om Gullspångsälven laxförande ända upp i bestånden borta (Almer & Larsson blanklaxen som en av de förekommande kvelden, men måtte stanse ute natten Svartälven och Timsälven (uppströms 1974, Ros 1981). arterna i den svenska delen av ån over.” (Lillevold 2007). sjön Möckeln) men redan på 1600– I utloppet av Vänern, i övre delarna (Varån) och under en inspektionsresa Det fanns en uppfattning om att 1700-talet stängdes älven av och laxens av Göta älv i höjd med Vargön fanns till Varåa 1935 nämner Fiskerise- grålaksen i större utsträckning än vandring begränsades. tidigare ett nedströmslekande bestånd kreterare Syverin Sunde att det togs blanklax vandrade upp i biflödena, Även Norsälven hade ett laxbestånd av Väneröring (Törnquist 1940, Ros Vänerlax vid Flekken, cirka 20 km upp men uppgifter från 1700-talet tyder som åtminstone fram till 1700-talets 1981). Populationen var flergångsle- i älven (Sunde 1922-1943). Att Varån på att det gick upp blanklax i Tannåa slut vandrade upp mot och genom kande och fisken var enligt uppgift ansågs vara en laxälv bekräftas av att och vidare ända in i Tandån på svenska sjön Fryken och vidare upp i Fryks- både storvuxen och kunde bli mycket Varån tillhörde de älvar där laxen var sidan. ”Uti twär-Elfwerne brukas et dalen (Norberg 1977). Det finns även gammal. Genom återfångster av två fredad (Törnquist 1940). Den norska slags fiske, hwarmed Blank- och örlax rapporter om att lax från Norsälven märkta individer kunde Törnquist sidan av Varån (Varåa) ansågs dock inte isynnerhet fångas” (Eriksson 1991). Figur 41. Älvar runt Vänern som har eller har haft bestånd av lax- och/eller Vänervandrande öring. Grönt = bestånd finns kvar, rött = bestånd utdöda. Tidan har ett mycket svagt bestånd av återfångades så långt upp på den norska uppskatta åldern till 16 respektive 17 år. vara en älv där man kunde förvänta sig Att Grøna/ Tannåa var en laxälv sjövandrande öring. sidan som i Røgdenvassdraget/Röjdån Liksom många andra stammar dog även att fånga lax. Per Rønningen (muntligt) bekräftas också av att älven tillhörde de
60 | | 61 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION vattendrag där laxen var fredad. Detta Forshaga centralfiske – en indikator för skydd sträckte sig in på svensk sida utvecklingen”). ”sedan det visat sig att vänerlaxen vandrar Enligt de traditionella elfiskeunder- genom Siktån inn i Kopparbärgs län och sökningarna är Klarälvens tätheter av det kunde förmodas att den framtränger laxungar avsevärt lägre jämfört med till denna ås källsjö, Tandsjön i Lima andra stora älvar som till exempel Torne socken” (Törnquist 1940). Avståndet älv, Kalix älv, Vindelälven, Gullspångs- mellan Trysilelva och Tandsjön är cirka älven och Mörrumsån (SERS 2014a) 30 km. (figur 45). Detta förhållande kan bero Ett tingsprotokoll från Lima den 9 på flera enskilda och samverkande februari 1674 visar att skatt i gråskinn faktorer, till exempel lekfiskpopulatio- (ekorrskinn) för fisket i svenska Tandån nens storlek, lek- och uppväxtområ- förr lämnats till kungen i Norge denas storlek och kvalité samt att yttre (Uppsala ULA 1674): ”Befallningz- omständigheter som till exempel kort- mannen Milander angaf huruledhes tidsreglering minskar älvens kapacitet att owfan Tandå by, ligger på Cronones för att producera lax. allmenningh emellan lima och frijsdahl År 2006 genomfördes båtelfiske ett fiskeställe dher som fångas lax och Biur för första gången i Klarälven. Fisket af limha Sochneboer, för hwilke de bordhe utfördes mellan Sysslebäck och Höljes giöra en lithen skatt til Cronon, som tillfö- (Carlstein et al. 2006). I genomsnitt rendhe då det legat undher Norrige, det af Figur 43. Laxunge från Strängsforsenområdet 2008. Foto: Peter Andersson. fångades cirka 0,5 st laxar och 0,1 st dhe gifwit til de Kongunger, uthj Gråskin. öringar per minut båtelfiske. Således Sochneboerne tilstodho så fordom hafwa (Bjarne Brøten, muntligt). Återfångster Klarälven uppströms Edsforsens kraft- fångades klart mer lax än öring vid waret, at Noriges Konung der af en ringa av märkt leklax från Vänern gjordes verk för naturlig reproduktion i Klaräl- båtelfiske medan förhållandet var det skatt i gråskin opburet.” 1965 (1 st), 1966 (2 st) och 1974 (1 st). vens kvarvarande strömmar samt vissa motsatta vid vadelfisket (se ovan). Hösten 1935 var Törnquist på en Arne Getz upplyser vidare i ett brev biflöden. Vid elfiskeundersökningar har Laxungar fångades ned till relativt stora inspektion vid Flermoen och Rörbäck- till Fylkesmannen i Hedmark daterat laxungar påträffats från Båtstad i norr snäs och fick då veta att det hade fångats 28 oktober 1985 om sina laxfångster i till Sysslebäck i söder. flera laxar i älven denna höst. Törnquist Langsjøen upströms sjön Isteren. Han Från 1960-talet fram till början av fick också återfångst av märkt öring anger 1942 som ett speciellt bra år 1990-talet genomfördes flera elfiske- som lekte i biflödet Flera 1937. Och vilket kan stämma eftersom det under undersökningar i Klarälven. Totalt 1938 fångades lax ännu längre upp än i sommaren 1942 transporterades ca fångades endast en handfull laxungar. Rörbäcksnäs. 1000 lax uppströms Edsforsen – det Under samma period har även elfisken Axel Smith (1784) beskriver även klart högsta antalet under perioden genomförts nedströms dammar i flera Lutua som en viktig laxälv. Det finns 1933-1958 (Petersson et al. 1990). biflöden samt i Höljan, varvid några dock en brant fors långt ned i vatten- Överst i Sømåa ligger Hodalsjøene enstaka laxungar fångats. Trots de draget, så den laxförande sträckningen och i en beskrivning av fisket här heter mycket svåra fiskeförhållanden som ”Den mest ettertraktede er ørreten. Figur 44. Tätheter av lax per 100 m2 fångade bör ha varit max 3,5 km. Det var heller det: ofta råder i Klarälven står det klart att Av den finnes det to arter. Wännerlaksen laxungetätheterna under denna period vid elfiske i Strängsforsenområdet i Klarälven inte ovanligt att få Vänerlax i sjön 1991-2012. som er stålblank med mørke flekker og Engeren. Av märkt lax utsatt vid Jordet var mycket låga (Fiskeriverket 1998). ligner på vanlig laks. [..] De største fiskene i Trysilelva 1965 återfångades en lax i Under perioden 1991-2012 har 85 av begge arter er ca 8 kg.” Engeren och en i Lille Engeren. Det (Bakken elfiskeundersökningar i Klarälvens, ska också ha vandrat upp lax till Sølna 1991). De förhållandevis omfattande mellan Sysslebäck och Båtstad, genom- vid Sølensjøen. Den 26 juli 1946 står beskrivningarna om Vänerlax i detta förts (SERS 2014). Medelfångsten för det till exempel att läsa i fångstpro- biflöde, och frånvaron av upplysningar öring är 2,8 st 0+ och 0,7 st >0+ /100 2 tokollen för Sølnroa vid utloppet av från Gløta och Femunden, kan tyda på m och för lax 0,5 st 0+ och 0,4 st >0+ 2 Sølnsjøen: ”1 ørret 15 mrk, gråsort uten att Vänerlaxen valde att vandra in i det /100 m . Tätheterna av öring men en eneste gylden kolör, Wännerlaks?” varmare vattendraget Sømåa, i stället även lax har ökat under perioden (figur (Qvenild 2010). för att följa det kallare vattendraget mot 44). Tänkbara anledningar kan vara de Av märkt lax utsatt vid Jordet 1965 sjön Femunden. biotoprestaureringar som under 2004 Figur 42. Lokaler (Femundselva, Trysilelva och Klarälven med biflöden) som hyser, bevisligen har Sedan 1988 sker inte längre några genomfördes i Klarälvens huvudfåra Figur 45. Medeltätheter av (a) lax och (b) återfångades tre i Sølensjøen och tre i 2 hyst eller bedömts ha hyst Klarälvslax och -öring. Ju större teckenstorlek ett biflödes namn är upptransporter av lax och öring till samt att upptransporterna av lekfisk har öring per 100 m fångade vid elfiske i Torne skrivet med, desto större är vattendraget (Tre grupper: MLQ > 1 m3/s, MLQ 1-5 m3/s, >5 m3/s). Sølna. Det var heller inte ovanligt att älv, Kalix älv, Vindelälven, Klarälven, Gull- Norge, istället återutsätts all lekfisk ökat under perioden (se ”Fångsterna i Kraftverken i Klarälven och Trysilelva i röd text. fiskarena i sjön Isteren fick Vänerlax spångsälven och Mörrumsån.
62 | | 63 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION elfiske har öring fångats vid 57 tillfällen Höljan, Fämtan, Halgån, Värån och (90 %) och lax vid 17 tillfällen (27 %) Acksjöälven. (figur 46). Medelfångsten för hela Idag finns även laxungar även i Varån/ undersökningsperioden var för öring Varåa samt i Trysilelva efter att romut- 8,0 st 0+ och 6,5 st >0+ / 100 m2, och sättningar (gjorts med lyckats resultat för lax 0,4 st 0+ och 1,0 st >0+ / 100 m2. (se ”Vann- og habitatkvalitet – er det fort- Tätheterna av flersomriga laxungar satt levelig for laksen i Norge?” i del 2). Figur 49. Illustration av medeltida laxfiske i (>0+)i Höljan har ökat under perioden. Trysil/Klarälven (www.istid.kulturkoppra.se) Höljan har kalkats mot försurning sedan Laxfisket i älven Figur 46. Tätheter av lax per 100 m2 fångade 1990 och biotoprestaurerades i mitten Det finns relativt mycket dokumenterat 1600-talet fanns ett fast fiske även vid vid elfiske i Höljan (inklusive biflödet Hynnan) på 1990-talet. Inga undersökningar har om betydelsen och omfattningen av Munkfors och sedan 1700-talets mitt 1989-2013. gjorts för att avgöra hur stor andel av laxfisket i älven. De första historiska vid Forshaga (Norberg 1977). öringfångsterna som utgörs av vand- noteringarna om laxfiske i Klar/Trysi- Den dåvarande prosten i Filipstad, rande respektive strömstationära fiskar. lelva går så långt tillbaka som år 1202 Erland Hofsten (1651-1717), nämnde Höljans öringtätheter är klart lägre än och rör laxfiske i Sandkilsfossen (vid i sin ”Beskrifning över Wermeland” flera populationskarakteristika för svenska nuvarande riksgränsen) (Ernvik 1983) viktiga laxfisken i Storälwfen (Klarälven insjövandrande (64,4 st/100 m2) och samt från år 1227 i Deje. Laxfiskets - Dejeforsen, Forshaga, Hammarbruket strömstationära öringpopulationer (25,6 betydelse styrks även av att Magnus och Munkfors). Han berättade också st/100 m2) (Beier et al. 2007). Ladulås år 1282 beskattar fiskena i att laxen kunde fångas ända upp till de Frånsett Höljan och dess tillflöde Klarälven och samtliga större laxfisken översta delarna av älvdalen. Om laxen Hynnan har laxungar påträffats vid runt Vänern (Degerman 2004). Senare, skrev han vidare: ”Denna söker sig om elfiske i ytterligare nio biflöden till vid ting år 1347, överlät kung Magnus våren til rinnande watn, och emedan Klarälven (SLU 2014). I dessa biflöden Eriksson fisket i älven upp till Munkfors folcket vet hans tid, ty äro the strax tilredz Figur 47. Tätheter av lax per 100 m2 fångade har även öringungar påträffats. Samtliga till Allvastra-, Varnhem-, Gudhems- och på hwarjehanda sätt honom at fånga. vid elfiske nedströms första vandringshinder i Kvarnån, Tåsan, Örån, Näckån, Likan, Femtan, biflöden mynnar mellan Edsforsens och Riseberga kloster (Almer & Larsson Thetta sker med not och nät uti siöerna, Värån, Halgån och Acksjöälven under perio- Höljes kraftverk. Medelfångsten för hela 1974, Norberg 1977). hwar med the, när lyckan wil wara god, den 1989-2013. undersökningsperioden var här för öring Generellt sett tillhörde de bästa laxfis- göra ymnige partien. När thet lider något 6,5 st 0+ och 7,7 st >0+ / 100 m2, och kena inte allmogen utan främst kungar, bättre fram på wåren, wid pass sidst i djup (1,5-2 m). Sannolikt avspeglar det för lax 0,6 st 0+ och 1,3 st >0+ / 100 m2 biskopar, domkyrkor och kloster samt en Maj månad och först i Junio, tå begynner förhållandet skillnader i metodik och de (figur 47) Tätheten av laxungar har en del adelsmän. I Värmland var det framför Laxen at stiga åt strömmerna, hwaräst olika habitat som undersöktes (grundare positiv utveckling. De flesta biflödena allt Skara domkyrka och dekanat samt åtskilliga maner äro at fånga honom, vatten nära strandzon vs djupare vatten kalkas mot försurning och har varit vissa kloster och adelsmän som skaffade synnerligen med kar och häckar, som the längre ut i älvfåran) (Carlstein et al. föremål för biotopvårdande åtgärder sig andelar i laxfiskena. Det finns även redskapen kallas.” (Degerman 2004, 2005, Carlstein et al. 2006). efter flottledsrensning. bevarade brev om Riseberga klosters Kjellgren 1956). Vid tiden för lekvandring från Vänern Fångsterna av laxungar i biflödena har förvärv av jord vid Skivedsforsen, ”ett av Figur 48. Utbredningen av laxungar (0+ och >0+) enligt elfiskeundersökningar i Klarälven med Efter att fisket mellan 1750 och samlas lax och öring nedanför Forshaga tilltagit och lax är nu registrerad i stora medeltidens bästa laxfisken”. Riseberga biflöden under perioden 1989 – 2013. 1905 tillhört olika brukspatroner och kraftverk. Här finns en del mindre delar av Höljan (cirka 17 km) och i de kloster bytte till exempel till sig en bolag övergick fiskerätten till Dejefors områden som möjligen skulle kunna nedre delarna av Kvarnån, Tåsan, Örån, jordäga med laxfiske vid Skivedsforsen Kraft- och Fabriksaktiebolag (Stenberg fungera för reproduktion och uppväxt. Näckån, Likan, Femtan, Värån, Halgån av Johannes Laas. Även riddaren Lars och fiskegårdar hade anlagts uppfördes som så kallade skattelaxar från allmogen 1954). Fortfarande finns i gällande För att ta reda på om någon lax och/ och Acksjöälven (figur 48) (SERS Magnusson bytte till sig jord vid Skiveds- bostäder och redskapsbodar varvid (Broberg 1964). År 1551 fastställdes vattendomar formuleringar som eller öring produceras genomfördes en 2014). forsen av Birger Abborre, där Riseberga fiskelägen uppstod. detta fiske och Klarälvens laxfiske blev tillskriver kraftbolaget en viss del av elfiskeundersökning 1997 men varken Årsungar av lax (0+) rör sig som kloster sedan länge innehaft fiskerätt. Laxen var den klart viktigaste fisken för en egendom tillhörande ”Gud, Konung- fångsten. Enligt gällande föreskrifter lax- eller öringungar fångades (SERS regel inte långt under den första Allmogen och invånarna i Skiveds by såväl inköp som export och ingen fiskart en och Sveriges Krona” (Almer & Larsson (FIFS 2004:37) är fisket efter vild lax 2014). Det saknas även undersökningar sommaren medan det är känt att äldre (Forshaga) garanterades dock ”fortsatt var så livligt eftertraktad under medel- 1974). År 1628 skänktes laxfiskena och öring idag förbjudet i Vänern och i både Klarälven och biflöden för att laxungar (>0+) vandrar upp i mindre rätt” att fiska med ett begränsat antal och Vasatid. Under just Gustav Vasas i Forshaga och Deje bort av Gustav Klarälven upp till Forshaga varför det avgöra hur stor andel av öringfångsterna biflöden för tillväxt (Erkinaro 1995). notar i Forshagaforsen. Även laxfisket tid vid makten lade Kronan beslag på II Adolf som tack för insatser under i praktiken inte sker något lagligt fiske som utgörs av vandrande respektive Att döma av elfiskeresultaten (0+ och/ i Deje var omtalat och tillhörde från alla fiskerättigheter inklusive klosterfis- 30-åriga kriget (Degerman 2004) men efter vild lax och öring nedströms Fors- strömstationära fiskar. eller >0+) i dessa biflöden, avståndet 1349 Nydala kloster som erhållit rätt till kena. Fisket bedrevs därefter antingen även som inbyte mot egendom. haga. På svensk sida uppströms Forshaga Av biflödena till Klarälven har från Klarälven till elfiskelokalen samt notdragning i ”Howilde aa”, sannolikt i Kungens eller hans underlydandes di- Det tidiga fisket i nedre delen av älven tillhör dock fisket markägare och/eller Höljan det klart största tillgängliga och avståndet från lämpliga lekbottnar och den del av Klarälven som omfattar rekta regi eller uppläts till allmogen mot bedrevs framförallt genom fasta fisken de lokala Fiskevårdsområdesförening- lämpliga uppväxtområdet för lax och uppväxtområden i Klarälven till elfis- sträckan nedströms Dejeforsen och sjön en del av fångsten som ersättning. Det i Dejeforsen, med not vid Skived och arna längs älven. Där är fisket efter lax öring från Klarälven (se ”Fiskevårdsplan kelokalen bedöms åtminstone följande Lusten (Ernvik 1961 cit. i Norberg finns bevarade räkenskaper från år 1532 Forshagaforsen samt med not, nät och inte förbjudet men reglerat genom t.ex. Klarälven med biflöden” i del 2). Vid vattendrag vara lekområden för lax: 1977). På fiskeplatser, där fiskeverken som till exempel visar att lax inkrävdes katsor i älvmynningen. Sedan mitten av fredningstider.
64 | | 65 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION av detta fiske fångade fisken utgjorts av ”enkätundersökning” som det ”Danske fiskets kvantitet och betydelse, som till kunna motsvara ca 3500 lax/öring per lax torde vara säkert. (...) det måste till Kanselli” skickade ut i april 1743 (Røge- exempel Magnus Ladulås beskattning år. Widegren nämner också de rika och med vara bra litet sannolikt, att fisk i berg 2004). Enkäten skickades ut till av fisket i älven eller uppgifter från laxförekomsterna högre upp i älven, vikt överstigande 1-2 kg som blivit fångad regeringstjänstemän i Danmark, Norge, ärkebiskop Olaus Magnus som år 1555 upplysningar han fått av professor vare sig i detta fiske eller annorstädes i Färöarna och Island där de beordrades skriver att det i Vänerns älvar fångades Rasch i Oslo. Klarälven, varit bofasta i älven». att svara på ett antal frågor. År 1745 en stor mängd lax och att fisket var I mitten av 1800-talet blev den Förutom via dessa fasta fisken blev svarar sockenprästen Morten M. Leigh ”mycket inbringande” (Almer & Larsson svenska delen av älven allt hårdare laxen i Trysilelva fångad med både not, bland annat att ”de svenske bønder haver 1974). Dels finns uppgifterna om utnyttjad. Den industriella använd- nät, ljuster men även på mete. Det ohngefehr for nogle og 20 aar siden, faktiska fångstantal där de allra första ningen av vattenkraft i sågverk och mest betydelsefulla notfisket bedrevs i med deris saakaldede stiing eller bygning angivelserna kommer från bevarade andra industrier ökade och flottningen en vik vid ”Næsvigen oppe ved Gaarden overstenget Trysselelven, og saaledes hindret räkenskaper från Gustav Vasas tid då gav allt starkare avtryck på älven i och Næs, några bösskott norr om kyrkan”. På at laxen icke har faaet sin oppgang i det år 1532 ska ha fångats 1 728 laxar med kanaliseringar och rensningar. hösten var det också vanligt att man Trysselelven som den fra gammel tiid hafft, i Kungens eget fiske vid Deje (Broberg Båttrafiken på älvens nedre delar ökade satte ut ledarmar som fångade fisken saa ere bønderne j Tryssel derved foraar- 1964). Detta var givetvis endast en del och industriföroreningar satte också sin i en fälla, så kallade ”skinninger”. I saget en stor skade og icke saa liden avgang av vad som verkligen fångades om man prägel på älven. Från 1800-talets mitt biflödet Grøna finns det till exempel paa deris næring og ophold, og omskiønt skulle lägga samman alla fisken. och framåt börjar man dock föra mer flera platser där ordet ”skinning ingår. derpaa ofte har været klaget, saa har dog I Norrgård et al. (2011) framgår att sammanhängande statistik över antal Det vanligaste fisket i huvudälven dermed intet været udrettet.” under 1700-talet kunde fångster på fångad fisk, när den fångades och var. Figur 50. Vid Långflon/Sandkilfossen på gränsen till Norge användes förr ett hoppfiske (korgfis- ke) efter lax och öring (Törnquist 1940). Foto: Trysil bibliotek arkiv. bedrevs dock med nät. Det pågick Under första halvan av 1700-talet uppemot 50 000 lax ha varit möjliga Även denna period är dock förenad med även ett fiske på utlekt lax när laxen fanns även en tvist om fisket vid och dåvarande landshövdingen i luckor och gör heller ingen skillnad på hösten påbörjade sin vandring Sandkilsfossen (figur 50-51). År 1752 Värmland Johan Didrik af Wingård på lax och öring. Från Deje finns till ner mot Vänern. Då fångades fisken delades detta fiske mellan folket i beskriver i sin 5-årsberättelse från 1828 exempel årlig statistik från och med med ledarmar och fällor som ibland Aspberget och Lutnes i Norge, tvisten att fångsterna vid Dejefors och Forshaga 1854 medan totalfångsten i älven endast kunde spärra av älvens hela bredd. På blossade dock upp på nytt år 1776 uppgick till 16 – 20 000 laxar per år periodvis finns registrerad 1869 och sommaren under laxens lekvandring (Petersson et al. 1990). Av handlingarna och ibland ”derutöfver”. Den engelska 1871 (Se Almer & Larsson 1974 samt var det dock olagligt att spärra av älven framgår än en gång att fisket på norsk naturforskaren Llewellyn Lloyd som Norberg 1977). Trots detta kan man helt, med hänsyn till fiskarena längre sida avtagit redan under 1700-talet på under en tid var bosatt i Norra Råda utläsa att laxfångsterna i Deje efter uppströms. grund av olika svårigheter för fisken beskriver i en bok från 1854 att fisket i 1850 var som störst under åren 1850 Av äldre beskrivningar och dokument att ta sig till Norge. Förhållanden som Deje inbringade 10 – 20 000 laxar per – 1860 och uppgick då till mellan ca framgår att laxfisket i älven bedrivits av förvärrades under 1800-talet då fisket i år och att under vissa perioder kunde 20 – 30 ton, vilket skulle motsvara ca sådan omfattning och betydelse att det Vänern och i laxfiskena i Deje hade sina uppemot 800 laxar fångas på en enda 7 000 – 14 000 fångade fiskar baserat till och med lett till olika rättstvister. bästa tider och beskattningen var hård. dag (Lloyd 1854). på en antagen medelvikt på 3 kg (Lloyd De första dokumenterade konflik- Att lax- och öringfisket en gång var Även fiskeriintendent Hjalmar 1854). Detta stämmer också relativt väl terna härrör sig från 1690 då det i ett omfattande och betydelsefullt i hela Widegren vittnar om det omfattande med ovan redovisade källor över antalet häradsprotokoll redogörs för en tvist älven får anses som klarlagt och otve- laxfisket i nedre Klarälven under första fångad lax och öring i Deje. om ”laxewärken” (=ledarm som tvingar tydigt. Dock var fisket i de övre och halvan av 1800-talet och anger fångsttal Under 1800-talets andra hälft mins- fisken in i fångstredskapet) i Klarälven norska delarna sannolikt absolut som mellan 8000 och 30 000 laxar per år kade fångsterna i älven, först i Deje och vid Dalby. Från 1720-talet finns det från bäst före tillkomsten av både damm- (Widegren 1867, Piccolo et al. 2011). därefter i älven som helhet (Almer & Figur 51. Gammalt träsnitt från laxfiskeriet i Sandkilfossen. Foto: Norsk skogmuseum. Trysilområdet ett dokumenterat starkt byggnader och de fasta fiskenas tid, Även laxfisket högre upp i älven kunde Larsson 1974, Norberg 1977). Förutom missnöje med allt mindre laxfångster, d.v.s. före mitten av 1800-talet. ge rika fångster och Smith (1784) under några bra år runt 1875 då älvens Även i Norge var laxfisket av stort skedde genom att det på älvens västra där orsaken ansågs vara indämningar nämner att under ljusterfiske i Trysilelva totala fångst uppgick till ca 50 ton (ca värde, åtminstone fram till första halvan sida fanns en så kallad ”Laxe-Byg- och fångstinrättningar längre ned i älven Fångster då och nu kunde man ”i een Baad finde et halvt 16 000 fiskar) pendlade årsfångsterna av 1700-talet. Axel C. Smith som var ning” som enligt beskrivningen var en på svensk sida, vilka hindrade laxens Att veta exakt hur mycket lax och öring Hundrede”. Smith nämner även att det fram till förra sekelskiftet mellan 5 sockenpräst i Trysil beskrev i sin bok fångstanordning med ledarmar som vandring till Norge. Detta missnöje är som fångades i älven förr i tiden är inte i Trysil i början av 1700-talet levde en (Deje) – 20 (hela älven) ton. ”Beskrivelse over Trysil Præstegjeld i före in fisken i en fälla. Dessutom fanns utförligt beskrivet i Smith (1784) där enkelt. Dels är de tidiga fångsterna inte man som kallades ”Laxekonge”, vilken Allt eftersom och på grund av den Aggershus Stift i Norge” (Smith 1784) det i forsen en anordning som fångade han även skriver att ”ved en Herregaard separerade mellan lax och öring, det på en natt skulle ha ljustrat 70 laxar. tilltagande industrialiseringen på den utförligt om laxfiskets betydelse i Trysil en del av den lax som hoppade uppåt een Miils Vej ovenfor Carlstad var det et finns luckor i redovisningen mellan år Almer & Larsson (1974) nämner svenska sidan sjönk värdet av laxfisket i och Sandkilfossen på gränsen mellan i forsen. Smith nämner också att det meget betydelig Fiskerie, hvor laksen ble och fångstplatserna varierar. När det även att enligt Widegren kunde man de övre delarna av älven inklusive den Sverige och Norge. Bland annat skriver fanns liknande konstruktioner längre fanget ved hjelp av de over Elven opførte gäller äldre fångstuppgifter från Klaräl- förr fånga uppemot 70 laxar per dag norska sidan. Medan man till exempel han att laxfisket i Sandkilfossen delades upp i älven uppströms Sandkilsfossen. Gjerder, Bygninger eller Stængsler”. ven - Trysilelva finns det dock flera mer med nät i Trysilelva samt med ljuster i Deje kunde fånga 16-20 000 lax per mellan bönderna på norsk och svensk Om fisket vid just Sandkilsfossen under Ytterligare en handling som visar att eller mindre styrkta handlingar att tillgå. uppemot 50 laxar på en natt i närheten år fångades det i Munkfors endast ett sida genom att de fick tillgång till hela 1900-talets början även skriver Hagman det fanns en betydlig irritation över Dels finns de mer generella beskriv- av riksgränsen. Med en antagen 10-tal och högre upp i älven ska det forsen men under olika år. Detta fiske (1925) följande: «att åtminstone en del det svenska laxfisket i älven är den ningarna och citat som vittnar om fångstperiod om 50 dagar skulle detta inte ha fångats någon lax alls (Norberg
66 | | 67 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION 1977). Amund Helland (1902) skriver beslöt därför att göra ett tillsynsbesök ton sjunker fångsterna snabbt ner mot man under perioden 1940-50 satte ut bistår bland annat med information om fiskevårdsområdesförening) samt till exempel att laxfisket i Trysil runt längs älven i de båda länderna (Berg 2-3 ton under 1920 – 30-talet. Därefter uppemot 1 miljon laxyngel i älven kan fiskevatten i kommunen, försäljning av mellan Almar (Skåre) och E18 i Karl- förra sekelskiftet var försumbart. År 1986) under vilket man upptäckte ett sker en viss återhämtning och fångsterna också ha påverkat fångsterna positivt. fiskekort, bokning av fiskeguidning och stad (Urban Nyqvist, muntligt). 1860-1870 fångades bara en tiondel stängsel som hindrade laxens uppvand- i älven tangerar 10-ton under några få Dagens älvfiske efter lax och öring båtuthyrning, fångstrapportering samt Laxfisket i Vänern (10-12 lax per år med en vikt på ca ring. Vandringshindret togs bort och år på 40- och 50-talet. Därefter sjunker inskränker sig framförallt till sträckan spinn- och flugfiskeutrustning. Intill Sedan långt tillbaka har lax och öring 6 kg) av vad som fångats tidigare efter det inbringade det norska fisket fångsterna igen och under 1970-talet nedströms Forshaga kraftverk (ca 2 Sportfiskecentret finns också Forshaga- vid tiden för fiskens lekvandring fångats och under något år fångades inte en under sommaren 1871 ”10 000 daler” fångas endast mellan 0,3-2 ton lax km) samt mellan Deje och Forshaga forsens camping. utanför Klarälvens mynning i Vänern enda lax. Hetting (1871) nämner (Hetting 1872). och öring, dessa fångstsiffror överens- kraftverk (ca 13 km). Fisket nedströms De laxar och öringar som efter och utgjort en viktig resurs för befolk- att problemet med det dåliga fisket År 1905, precis efter starten av älvens stämmer även väl med yrkesfiskets låga kraftverket sker på de vilda och odlade fångst i Forshaga centralfiske och efter ningen, både som födokälla och för och alla vandringshinder på svensk utbyggnad för vattenkraft (Deje 1904), fångster under samma period. laxar och öringar som stiger från Vänern sortering inte transporteras uppströms försäljning. Till en början bestod fångst- sida togs upp i Stortinget redan 1845 fångades i hela älven ca 10 ton lax och Den tidiga vattenkraftsutbyggnaden, i samband med lek men som inte kom- Edsforsen för lek och heller inte metoderna framförallt av notdragning men utan resultat. År 1865 tog dock öring (Norberg 1977) vilket skulle flottningsrensning och hårt fisketryck mer längre upp på grund av kraftverks- behövs till avelsprogrammen inom och så kallade katsor (Almer & Larsson fiskeriinspektör Hetting åter upp frågan motsvara ca 3300 fiskar räknat på en påverkade bestånden negativt men dammen. Allt upptag av lax och öring kompensationsodlingen lyfts över 1974). En katsa påminner om en ryssja med den svenske fiskeriintendenten medelvikt på 3 kg. Efter tillkomsten andra faktorer som ledde till stora i Klarälven upp till första vandringhin- Forshagadammen. Dessa blir därmed byggd av timmer, pålar, ris och sten och Widegren. av vattenkraftverken under början av naturliga variationer i årsklassernas dret (Forshaga) är förbjudet enligt FIFS fiskbara på den ca 13 km långa sträckan med ledarmar som förde fisken in i ett År 1867 fångades 300 laxar på den 1900-talet sjönk fångsterna, sannolikt storlek och tillväxt var säkerligen också 2004:37. En del av de odlade fiskar som mellan Forshaga – Deje i enlighet med fast ”fångstrum”. Fisket i och utanför norska sidan (Berg 1986) och ett så som en följd av att fiskens reproduk- av stor betydelse. Till exempel kan det passerar sträckan nedströms kraftverket fiskevårdsområdets regler. Under 2012 älvmynningarna blev med tiden allt mer stort antal hade inte fångats under de tionsområden blev otillgängliga eller relativt kalla klimatet under perioden är dock undantagna förbudet via den släpptes 733 öringar och laxar över omfattande och efter det att fiskarena senaste 40-50 åren. Under 1869 och dämdes in. Norberg (1977) gör ett 1900-1930 (Persson et al. 2014) ha dispens som Forshagaforsens Fiske- dammen (Fortum 2013). Fisket bedrivs under 1700-talet spärrat av i stort sett 1870 var dock de norska fångsterna försök att sammanfatta älvfångsterna påverkat laxproduktionen negativt. vårdsområde samt dess samverkande främst nära Deje kraftverk av gymna- hela mynningen med sina redskap åter nere på mycket låga nivåer. Man efter 1905 och från att ha legat på ca 15 Ett varmare klimat efter 1930 samt att organisationer söker varje år till Länssty- sieelever från Forshaga Akademin. infördes restriktioner för mynningsfisket relsen medges. Dispensen omfattas av Hur mycket av den uppsläppta fisken till förmån för fisket längre upp i älven Figur 52. Före Höljesutbyggnaden fiskade man gärna vid Varåforsen i Klarälven. Här prövar en holländsk turist fiskelyckan. Foto: G Rosén. särskilda villkor, t.ex. minimimått samt som fångas är dock oklart eftersom (Norberg 1977). vilken fisk som får tas upp. Dispensen FVOF:s regler saknar krav på fångstrap- Fram till år ca 1860-70 var fisket med möjliggör ett mycket populärt fiske efter portering. Försäljningen av fiskekort not och katsor fortsatt de huvudsakliga lax och öring som även lockar en stor och gymnasiekort (Forshagaelever) fångstmetoderna. I mitten av 1800- mängd internationella gästfiskare från uppgår till cirka 20 000 kr per år (Lars talet började man dock fiska mer aktivt t.ex. Danmark och Tyskland. Enligt Emilsson, muntligt Torp-Forshaga ute på själva Vänern och man kan från statistik från perioden 2001-2010 fiskevårdsområdesförening). den här tiden även börja tala om ett (lax- och öringfisket i Forshaga pågår i Sportfisket på den Klarälvsfisk som yrkesfiske efter lax och öring. Bland de regel under perioden maj-september) transporterats upp för lek i Klarälvens första metoderna man använde sig av fångades 3 304 fiskar, varav 2 590 laxar strömmar och forsar mellan Höljes var långrev och så kallat svirvelfiske, en och 714 öringar. 2 092 var Klarälvslax och Vingängsjön (cirka 30 km) är form av dragrodd eller mycket enkel och 495 Gullspångslaxar. När det gäller relativt betydande. Antalet landade trolling där man släpade drag eller öringen var förhållandet det motsatta laxar uppgår till uppskattningsvis naturligt bete fästat i tvinnat hästtagel – 567 Gullspångsöringar och 146 Klar- 20-50 st per år (fiske efter så kallade (Nilsson 1855, Almer & Larsson 1974). älvsöringar. Tittar man på de senaste tre vinterståndare inräknat) (muntligt Fisket var relativt effektivit och fångster åren (2011-2013) fångades i medeltal Hans Nordberg, ordförande i Norra på uppemot 20-30 laxar per dag finns 305 laxfiskar per år i Forshagafisket. Finnskoga fiskevårdsområdesförening dokumenterade. En tillsyningsman Av den fisken var ca 50 % oklippt/ och Lasse Söderlund, ordförande i för fisket skrev även år 1881 att ”med vild Klarälvslax och ca 2 % oklippt/vild Sysslebäcks fiskevårdsområdesför- svirvel har fångats minst 30 000 laxar Klarälvsöring och skall enligt dispens- ening). Detta skulle då motsvara ca uti stora sjön” (Norberg 1977), vilket regler och FIFS omedelbart återut- 3-8 % av den lax som årligen trans- med en antagen medelvikt på 3 kg sättas. Övrig fångst består av odlad porterats upp för lek (i medeltal har skulle inneburit 90 ton lax/öring. Med Gullspångslax och Gullspångsöring. ca 640 laxar transporterats upp per tanke på den omfattning av båtar detta Forshagafisket regleras via dispens, år under de senaste 5 åren). Fisket hade krävt samt brist på ytterligare fiskerättsbevis samt fiskekortsförsäljning saknar dock rapporteringskrav och dokumentation verkar sifforna något och renderar intäkter till regionen. därmed statistik på hur mycket som osannolika. Den riktigt stora ökningen Den totala fiskekortsförsäljningen egentligen fångas. Ett visst sportfiske av fisketrycket på lax och öring både uppgår till cirka 260 000 kr per år (se efter lax och öring från Vänern bedrivs i mynningsområdet och ute i sjön Sportfiskets och Vänerlaxens värden). även i Klarälven mellan Edsforsens startade dock runt 1860 och berodde Forshagaforsens sportfiskecenter, som och Skoga kraftverk (muntligt Tony framförallt på att fiskarena vid den här ligger i direkt anslutning till älven, Sahlberg, sekreterare Klarälven Hagfors tiden började använda laxnät. Näten
68 | | 69 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION lades till exempel på grunda bankar 100 000 – 200 000 laxyngel per år men ingen lax eller öring att fiska på. Enligt första vandringshindret (FIFS 2004:37). 20 km från mynningen i Vänern. På grund av förmodad hög predation utanför Hammarön och mellan åren mellan 1920–40 ökade utsättningarna en beräkning från SLU (Johansson Skyddet innebär att den som får en vild Efter sortering mellan stammar körs i Höljesmagasinet och förluster vid 1869-78 fångades på detta sätt ca 27 med nästan det dubbla och under några opubl.) baserat på trollingtävlingar på lax eller öring omedelbart ska släppa fisken med tankbil ca 70 km förbi åtta passage genom kraftverken i älven var ton lax per år och öring i Hammarösjön år på 40-talet sattes ca 800 000 – 1 000 Vänern fångade trollingfiskarna ca 45 tillbaks den. Klippning av fettfenan och kraftverk och släpps ut i norra Klar- dock återfångsterna av märkt smolt från och mellan 1879-1887 ökade fångsterna 000 laxyngel ut i Klarälven (Norberg ton lax och öring under 2013. Den fångstförbudet på oklippt fisk är sannolikt älven uppströms Edsforsens kraftverk. Norge såpass låga att man i praktiken till drygt 45 ton per år i samma område 1977, Petersson et al. 1990). Utsätt- nivån är ungefär samma som under en av de viktigaste åtgärderna som skett Syftet är att den utsläppta fisken ska lade ner verksamheten efter 1993. Med (Almer & Larsson 1974). Nätfisket ningarna hade möjligen betydelse för slutet av 90-talet (Piccolo et al. 2011). för att bevara bestånden av vild fisk. leka på lekområdena söder om Höljes- ett avbrott mellan 1988 – 1993 på spred sig sedan till även andra delar av fisket blev tillfälligtvis bättre. Under Under 2011 fångades ca 15 ton lax dammen (en sträcka på cirka 3 mil) och grund av BKD-utbrott i två regn- Vänern och runt år 1900 effektiviserades 1940- och 1950-talet noteras några av de och öring via yrkesfisket på Vänern, Forshaga centralfiske – en dess avkommor vandra ut som smolt i bågsodlingar inom Klarälvens avrin- fisket ytterligare då man började med bästa fångståren för yrkesfiskarna sedan där nedgången främst beror på att man indikator på utvecklingen Vänern några år senare, växa upp och ningsområde transporteras sedan 1993 uppbojade och högre nät i ytan istället 1920. Men troligtvis hade även föränd- riktat in sig på andra arter som till Till och från sedan 1930-talet har de vandra tillbaka till Klarälven vid tiden lekfisk fångad i Forshaga centralfiske för som tidigare bottengarn. rade klimatförhållanden på 1930-talet exempel gös. Trollingfisket fångade som kvarvarande populationerna av lax för lek. Transporterna startade under endast till sträckan Edsforsen - Höljes. Fångsterna av lax och öring ökade (Persson et al. 2014) också en positiv nämnt ovan ca 45 ton under 2013 och och öring under sin lekvandring från 1930-talet då man bedömde att de Under BKD-avbrottet 1990-1993 sattes snabbt och från 1880-talet finns inverkan på fisket. det övriga fisket, t.ex. det registrerade Vänern fångats i en fiskfälla i de nedre anlagda fisktrapporna vid kraftverken istället ca 260 000 simfärdiga yngel från uppgifter om årliga fångster på över Under 1960 och 1970 talet fortsatte husbehovsfisket, fångade ca 3 ton under delarna av Klarälven för att därefter inte var tillräckligt effektiva för att nå friskförklarade föräldrar ut i huvudfåran 120 ton utanför Hammarö och totalt dock nedgången och mellan 1962 och 2011 (Nilsson 2014). Sammanlagt antingen ingå i aveln eller transporteras tillräckliga kvantiteter fisk till reproduk- varje år (Fiskeriverket 1998). 135 ton i hela sjön (motsvarande 1972 fångades endast några få ton lax innebär det att Vänerns avkastning uppströms för lek (figur 55). Förr fanns tionsområdena uppströms Edsforsen. Före 1993 gjordes ingen åtskillnad 45 000 fiskar med en antagen medel- och öring per år ute i Vänern. Botten- från lax och öring idag ligger på ca 65 fällan vid Deje kraftverk men efter 1991 Mellan 1959 och 1988 har det med på vild och odlad fisk eftersom man vikt på 3 kg), den senare dock inne- noteringen kom 1971 då endast 0,5 ton ton per år. Direkta jämförelser mellan flyttades avelsfisket nedströms och idag vissa avbrott även transporterats fisk inte kunde avgöra skillnaden. Den fisk fattande alla Vänerns då kvarvarande fångad lax och öring registrerades och dagens fångster och historiska blir dock fångas fisken vid Forshaga kraftverk ca till Norge för utsättning i Trysilelva. som fram till dess transporterats upp stammar av lax och öring. Rapporten yrkesfisket efter lax och öring var under haltande eftersom basen för det nutida ” Laxfond för Vänern ” har med stöd den följande 10-årsperioden i stort sett fisket enbart utgörs av odlad fisk och att av äldre uppgifter uppskattat att den nedlagt (Almer & Larsson 1974). Även inriktningen hos yrkesfiskarna skiftar. totala laxfångsten i Vänernsystemet om antalet fiskeansträngningar natur- Grundat på tidpunkterna för laxstam- inklusive Vänern, under vissa år på ligtvis påverkar tonnaget fångad fisk marnas ungefärliga försvinnande, 1800-talet kunde vara så mycket som sammanfaller utvecklingen av yrkesfiskets avelsfiskets och odlingsverksamhetens 200 ton. Av detta beräknas 120-150 fångster väl med utbyggnaden av vatten- start samt införandet av fettfeneklipp- ton ha utgjorts av fisk av Klarälvsstam kraften som i Vänerns älvar startade i ning på odlad fisk kan man grovt dela (Petersson et al. 1990). början av 1900-talet och som i stort sett upp de kommersiella samt sportfiskade Från toppnoteringarna under var avslutad 1965. fångsterna i Vänern i fyra perioder: 1800-talets senare hälft sjönk det Från och med 1980 ökade dock det • Före 1905: fångsterna utgjordes kommersiella fiskets fångster av lax kommersiella fiskets fångst av lax och endast av vild fisk från alla Vänerns och öring i Vänern till mellan 5 - 10 öring i Vänern igen och under 1980- stammar ton per år under de första 20 åren på och 1990-talet fångades ca 50 ton per • 1905 – 1960: fisket skedde på ett 1900-talet (Almer & Larsson 1974). år (Piccolo et al. 2011). Detta berodde blandbestånd av merparten vild fisk Minskningarna berodde sannolikt på dock inte på ökad naturlig produktion i från kvarvarande stammar men till en kombination av kraftigt reducerad Vänerns älvar utan var en direkt effekt av viss del även på odlad fisk (yngelut- naturlig reproduktion som en följd av den kompensationsodling och utsättning sättningar). vattenkraftens snabba utbyggnad och av laxsmolt (Klarälvs- och Gullspång- • 1960 – 1993: fisket bedrevs på ett hårt fisketryck under samma period. sursprung) som startade 1960 och som blandbestånd av en okänd andel vild Redan 1888 beskrev oroade fiskeriin- fortgår än idag (utsättning av odlad fisk från Klarälven och Gullspångsäl- tendenter laxfiskets utveckling i Vänern öringsmolt startade 1982) (läs mer under ven samt odlad fisk (smoltutsättningar) som ”hänsynslöst” och att följden var rubriken ”Smoltutsättningar”). • 1993 – nutid: efter fredning av den minskade fångster i både Klarälven och Under de senaste 30 åren har sport- vilda laxen och öringen samt införan- Gullspångsälven (Almer & Larsson fisket på Vänern växt fram som en lika det av fettfeneklippning av odlad fisk 1974, Norberg 1977). stor eller större nyttjare av Vänerns består uttaget enbart av odlad fisk av I takt med fiskets minskande fångster lax- och öringbestånd som yrkesfisket. Klarälvs- och Gullspångsursprung. i både sjö och älv och senare även på Svirvelfisket på Vänern var som nämnts grund av minskad naturlig produk- tidig föregångare till dagens moderna Sedan 1993, då obligatorisk fettfeneklipp- tion startades runt 1905 ett avelsfiske trolling, ett fiske som kan sägas startade ning infördes på odlad laxsmolt och i Klarälven för att odla fram laxyngel samtidigt som utsättningarna av odlad separering från de vilda bestånden blev för stödutsättning. Till en början låg smolt kom igång under 80- och framfö- möjlig, är den naturproducerade laxen utsättningsmängderna i Klarälven på rallt 90-talet. Före det fanns egentligen skyddad från allt fiske i Vänern upp till Bild 55. Forshaga kraftverk med fiskens möjliga vandringsvägar upp mot fiskväg och fälla (streckad röd linje) samt de två ingångarna till fiskvägen
70 | | 71 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION upptransporterad fisk som i sin tur gett odlade fisken, vilket även analyser av upphov till olika mängd avkomma och Klarälvslaxens genetik visat (se kapitel återvandrande fisk, mellanårsvariation om Genetik i del 1 samt delrappor- i överlevnaden mellan olika livsstadier terna om ”Genetik” i del 2). Den smolt samt variation i fiskfällans öppethål- som producerats av den odlade fisken lande, funktion och effektivitet. i naturen har alltså delvis ett odlat ursprung med annat selektionstryck än i Transporter av lekfisk uppströms naturen. Denna fisk har dock utsatts för Edsforsen samma naturliga selektionstryck mellan Sedan 1980 har det transporterats olika livsstadier i älven som övriga, och upp ca 18 000 Klarälvslaxar och ca när denna smolt återvänt till Forshaga 8000 Klarälvsöringar för naturlig lek som vuxen har den betraktats som vild uppströms Edsforsen vilket ger ett (vildfödd). medelvärde på ca 600 laxar och ca 270 Från och med 2012 transporteras öringar under de senaste 30 åren (åren dock bara den vilda stammen av med stoppad transport pga. BKD un- Figur 56: Totalt antal upptransporterad lax respektive öring från Forshaga till Klarälvens svens- Klarälvslax samt vild och odlad Klar- dantagna). Siffrorna innefattar då både ka del (sträckan Edsforsen – Höljes) mellan 1980 och 2013. Ofyllda punkter anger att endast älvsöring. Anledningarna till föränd- Figur 53. Utveckling av antalet fångade vilda Klarälvslaxar i Forshaga centralfiske under perio- vildfödd Klarälvslax transporterades upp dessa år. den 1996 – 2013. vildfödd och odlad fisk. Om man utgår ringen är att genetetiska analyser visat från den vilda produktionen är femårs- att den odlade Klarälvslaxen har en medelvärdet för perioden 2009-2013 ca något större genetisk avvikelse än den 620 laxar och 70 öringar. Under 2013 vilda (se kapitlet om Genetik i del 1 transporterades 1052 vildfödda Klarälv- samt delrapporterna om ”Genetik” i slaxar och 148 vildfödda Klarälvsöringar del 2), att den odlade laxen uppvisat till lekområdena i norra Klarälven, ett avvikande lekbeteende jämfört vilket är den högsta noteringen sedan med den vilda (se ”Uppströmsvandring transporterna av separerad vild/odlad av vuxen lax och öring i Klarälven” i del fisk inleddes 1996 (figur 53). 2) samt att utvecklingen för den vilda Siffrorna ska dock jämföras med tiden fisken varit positiv. Att då fortsätta att före vattenkraftsutbyggnad, flottnings- genetiskt blanda upp den vilda fisken rensning och hårt fiske (första halvan med odlad bedöms i nuläget inte vara av 1800-talet) då som nämnts uppemot lämpligt för ett långsiktigt bevarande. 30 000 vildfödda laxar och öringar Detta gjorde att Länsstyrelsen i fångades enbart i nedre Klarälven varje samråd med genetikforskarna vid SLU år (totalpopulationen var sannolikt Figur 57. Andelen vildfödd klarälvslax och klarälvsöring i transporterna uppströms Edsforsen beslutade att transporten av odlad betydligt större än så). 1998-2013. Under 2012 och 2013 transporterades endast vildfödd Klarälvslax. klarälvslax tillsvidare skulle upphöra Fram till och med 2011 transporte- Figur 54. Utveckling av antalet fångade vilda Klarälvsöringar i Forshaga centralfiske under rades såväl vild som odlad Klarälvslax perioden 1996 – 2013. och öring till lekområdena uppströms Edsforsen. Bedömningen har varit att de vilda populationerna av både lax och utgjorde därför en blandning av vild därför ses som en indikator på hur dessa öring krävt ett tillskott av odlad fisk för och odlad fisk med okänd fördelning bestånd utvecklats (Figur 53 och 54). att smoltproduktionen ska bli tillräck- där den odlade med okänd frekvens Under de senaste 5 åren (2009-2013) ligt hög för att antalet återvandrare från kunnat reproducera sig med den vilda. har i medeltal ca 720 vildfödda laxar Vänern ska kunna upprätthållas. Det Från och med 1996 blev det i och med och ca 75 öringar fångats i fällan varje tas även in en del vild fisk i avelspro- fettfeneklippningens införande 1993 år och som framgår av figuren finns en grammet vilket gör att den odlade emellertid möjligt att separera fångsten positiv trend för båda arterna men med smolten har en genetisk uppsättning i Forshaga mellan naturproducerad ansenlig mellanårsvariation, framförallt som utgör en blandning av ursprungligt och odlad Klarälvslax/öring. För första hos laxen. Som framgår av figuren finns Klarälvsmaterial och odlat. Ursprunget gången sedan 1961 kunde man nu börja en positiv trend för både vild lax och till den odlade smolten är från början följa utvecklingen av de vilda popu- öring men med ansenlig mellanårsva- vild fisk men pga. många generationer lationerna, och fångsterna av vild lax riation, framförallt hos laxen. Detta i odling kan såväl genetisk drift som och öring i centralfisket i Forshaga kan kan bero på både skillnader i antal ett lägre antal föräldrar påverkat den Figur 59. Vild Klarälvslax i lekdräkt, fångad under båtelfiske i norra Klarälven 2013. Foto: Oskar Calson.
72 | | 73 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION från och med 2012. beståndets utveckling. med den postglaciala landhöjningen, genetiska andelen i populationen sjönk När det gäller Klarälvsöringen är Både lax och öring är kända för deras vars maxlängd sällan överstiger 250 mm i takt med kraftutbyggnaden samt på det mycket positivt att antalet fångade starka, strömlinjeformade kroppar som (Barlaup et al. 2009). ”Namsblanken” är grund av ett hårt fisketryck även på vildfödda öringar i Forshaga central- gör det möjligt att vandra i starkt ström- en motsvarande älvstationär dvärgform laxar av mindre storlek (minimimått fiske under de senaste åren visat en mande vatten, passera forsar och vandra som lever hela sitt liv i älven Namsen i var ännu inte infört). Som framgår av stor ökning. Trots detta är beståndet långa sträckor. Utseendemässigt är laxen Norge (Thorstad et al. 2009). figuren 60 ökade dock medelvikterna fortfarande på en såpass låg nivå att och öringen ofta så lika att det även för När det gäller laxens historiska igen under 1980-1990-talen vilket ett tillskott av odlad fisk bedöms som en expert kan vara svårt att se skillnad, medelvikt saknas styrkta uppgifter före skulle kunna vara ett resultat av att man nödvändigt. Klarälvsöringen har dock framförallt på ung fisk. Men skillnader år 1900. Fångster och vikter redovisas under 1970-talet satte ut en begränsad enligt de genetiska studier som gjorts, finns och framförallt karaktäriseras laxen oftast som lax och öring sammanslaget mängd korsningar mellan Klarälvslax i väsentligt högre grad än laxen lyckats av ett, relativt kroppstorleken, mindre och dokumentationen har tidsluckor. och Gullspångslax i Klarälven (Fiskeri- bibehålla sin genetiska integritet (se huvud, bredare bröstfenor, smalare och Det finns dock flera mer eller mindre verket 1998) samt att man vid den här kapitlet om ”Genetik” i del 1). längre stjärtspole samt en mer urgröpt säkra källor att tillgå som anger hur tiden även storskaligt började sätta ut Andelen vild Klarälvslax och Klarälv- stjärtfena än öringen. Dessa egenskaper stor fisk som fångats historiskt. Till odlad laxsmolt i kompensationssyfte. En söring i transporterna illustreras i figur avslöjar i sin tur att laxen är något mer exempel anger Smith (1784) att de annan anledning kan vara att den vilda 57 och har sedan 1998 i medeltal varit anpassad till ett liv i starkt strömmande största laxar som fångades i Trysil på laxen fredades och minimimått infördes 43 % respektive 8 %. Utvecklingen för älvar jämfört med öringen, som oftare 1700-talet vägde ungefär 6 kg men Figur 60. Medelviktens utveckling hos Klarälvslaxen (vild + odlad) under 1900- och 2000-ta- på fisket i både sjö och älv (statistiken Klarälvslaxen har gått mot en allt högre hittas i mer sjöliknande miljöer och där de flesta hade en vikt på mellan let. Mellan 1996 och 2011 innehåller heldragen linje ingen lax >5,5 kg, streckad linje (2011) för medelvikt särskiljer inte på vild och andel vildfödd fisk vilket naturligtvis även har en betydligt större benägenhet 3,5–4,5 kg. Den engelska naturfors- innehåller lax >5,5kg (se text) (data från Törnqvist 1940, Fiskeriverket 1998 samt från Forsha- odlad lax förrän under senare delen av ga centralfiske 1998-2011). beror på att antalet vildfödda fiskar att bli strömstationär. karen Lloyd (1854) nämner att medel- 90-talet). i fångsten ökat medan den utsatta vikten för ”laxen” som fångades i Deje Som tidigare nämnts fanns under mängden odlad smolt nedströms Vikt och längd låg mellan 2,5-3 kg medan Aagard en gång under sin livstid kan peka mot (>1900) finner man att laxens medel- 1990- och 2000-talet en strategi för Forshaga legat mer stabilt. Eftersom Evolutionära anpassningar har ge- (1939) anger att det i gamla tider fång- att medelvikten hos laxen en gång varit vikt i början av förra seklet var ungefär upptransporterna av Klarälvslax till det sedan 2012 inte transporteras odlad nom årtusenden anpassat atlantlaxen ades stor lax men att det på 1930-talet högre. I märkningsstudien av Törn- lika som idag, mellan 3,5-4 kg. Under lekområdena uppströms Edsforsen som Klarälvslax är andelen för 2012 och i Femund/Trysil/Klarälven till dess sällan fångades laxar större än 5 kg. quist (1940) och senare märkningar av de första 70-80 åren av 1900-talet innebar att individer >5,5 kg undan- 2013 100 %. miljö och kroppsstorleken är en av Vidare citerar Almer och Larsson leklax som har återvandrat till Vänern minskade dock medelvikten drastiskt togs från transport. Anledningen var dessa. De senaste århundradena har (1974) fiskeriintendent Widegren som visar till exempel att vikten hos lax för att under 70-talet ligga på ca 2 kg. att dessa på grund av deras storlek Vänerlaxens livshistoria mänskliga aktiviteter som till exempel i sin tur refererar till professor Rasch mellan första och andra lek kunde öka Antalet laxar som fångades vid den här ansågs vara hybrider med Gull- Variationer i livshistorier, beteenden och vattenkraftsutbyggnad och som nämnts i dåvarande Oslo som menar att vissa med hela 250 %. tidpunkten var mycket få och andelen spångslax. Senare analyser och även fysiologiska karaktärer hos olika popula- ovan utsättning av odlad lax och öring exemplar av den lax som förr fångades Om man begränsar sig till perioder flergångslekare sannolikt försumbar. analyser inom projektet har dock visat tioner av lax och öring är ofta tätt kopp- dessutom påverkat fisken ytterligare och Trysilelva kunde väga mellan 8,5–17 med dokumenterade vikter där man Minskningen skulle kunna bero på att att den genetiska skillnaden mellan lade till miljön där de lever. Om miljön format laxen till den vi känner idag. kg. Om det var lax eller öring som även separerat mellan lax och öring den långvandrande och mer storvuxna Klarälvslax över och under 5,5 kg är skiljer sig åt mellan olika geografiska Rent morfologiskt liknar Klarälvslaxen fångades är dock inte helt säkert, men områden eller om den förändras över tid sin släkting Östersjölaxen men blir inte med tanke på att den vänervandrande kommer också fiskarnas livshistoria och riktigt lika storvuxen. Medelvikten på Klarälvsöringen stod för merparten av yttre karaktärer att variera. Om skill- den lekfisk som fångats i Forshaga cen- fångsterna i de nedre delarna av älven naderna är stora och pågår under lång tralfiske under 2000-talet uppgår till 3,8 medan lax fångades framförallt högre tid kan selektionstrycket på fisken ge kg (vild + odlad, hanar + honor), vilket upp (Almer & Larsson 1974) är det i upphov till betydande skillnader mellan kan jämföras med medelvikten för upp- alla fall inte otänkbart att fångstupp- olika populationer (Jonsson och Jonsson vandrande leklax i Torneälven på 7,9 gifterna från de norra delarna av älven 2011). Miljöfaktorer som vattentem- kg i Torneälven (Palm et al. 2014) eller utgjordes av lax. peratur, flöde och djup, bottensubstrat, Mörrumsån med en medelvikt för leklax Osäkerheten i dokumentation och is, vandringshinder, näringstillgång mm på nära 9 kg (Östergren et al. 2014). källor till trots kan man inte helt bortse påverkar naturligtvis fisken och dess Exemplar på uppemot 8 kg fångas dock ifrån de historiska uppgifterna. Med karaktärsdrag. Men även biologiska regelbundet i centralfisket i Forshaga. tanke på den positiva korrelation som faktorer som fisktäthet och konkur- Den andra av de glacialrelikta dessutom normalt finns mellan laxens rens påverkar eftersom sparsamt med laxstammarna i Vänern, Gullspångs- individstorlek och lekvandringens utrymme för en enskild individ, som laxen, har en storlek som närmar sig distans (Jonsson & Jonsson 2011) går en följd av till exempel höga tätheter, de havslevande laxarnas (maxvikt ca det inte att utesluta att det förr fanns kan påverka tillväxt och storlek (Horton 20 kg). En ytterlighet när det gäller större exemplar av Klarälvslax än idag et al. 2009). Storlek och tillväxt är i anpassning är den s.k. ”Blegen”, en och att medelvikten därmed också sin tur avgörande faktorer för fiskens dvärgform av atlantisk lax som stängdes var högre. Även det faktum att en del Figur 61. Längd-vikt förhållandet hos a) vild och b) odlad Klarälvslax (hanar + honor) fångad i Forshaga centralfiske 2011 (Nvild = 576, Nodlad = 77). reproduktiva framgång och därmed hela in i Bygglandsfjorden i Norge i och Klarälvslaxar förr sannolikt lekte fler än I figurerna ingår lax över 5,5 kg (se text).
74 | | 75 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Tabell 9. Medellängd (mm) och medelvikt (g) för vild och odlad Klarälvslax fångad i Forshaga då i större antal än den odlade, vilket innehålla fler romkorn per kg kropps- centralfiske 2011. I tabellen ingår lax >5,5 kg (se text). med reservation för det begränsade vikt jämfört med dess Östersjölevande underlagsmaterialet skulle kunna stödja släktingar (jf Petersson et al. 1990). Medellängd (mm) Medelvikt (g) studierna som visat att det finns en viss Återvandringen till Vänern efter Klarälvslax totalt 697,7 4773,6 genetisk skillnad mellan vild och odlad avslutad lek startar vanligtvis under Vild totalt 700 4796 Klarälvslax. november men vissa individer övervint-
Odlad totalt 680,5 4606,5 Könskvoten hos Klarälvslaxen låg rar i älven och vandrar ut efterföljande enligt Runnströms undersökning av lax vår (se även ”Uppströmsvandring av Vild (hane) 704,1 4814,9 som lekvandrade mellan 1912-1921 vuxen lax och öring i Klarälven” i del 2). Vild (hona) 693,3 4765,5 på ca 60 % honor, vilket även överens- Klarälvslaxen är liksom övriga laxar av Odlad (hane) 686,9 4644,4 stämde väl med vad man vid den här arten Salmo salar så kallat iteropar vilket
Odlad (hona) 674,9 4573,2 tiden också observerade hos Östersjö- innebär att den, om den får chansen, laxen och även med vad som anses gälla kan leka flera gånger under sin livstid. generellt för atlantlax idag (Jonsson I Klarälven är möjligheterna till detta såpass liten att den inte motiverar homing-beteende vilket innebär att de & Jonsson 2011). Dagens könskvot, små med tanke på de 8 kraftverk som den potentiellt stora förlusten av rom i samband med lek återvandrar till i baserad på laxfångster i centralfisket måste passeras på laxens nedvandring till lekområdena (se delrapporterna stort sett samma plats som de föddes i Forshaga mellan 1999 och 2013, efter avslutad lek. I en märkningsstudie om ”Genetik” i del 2). Sedan 2012 på. Avståndet från uppväxtområden indikerar att kvoten har jämnats ut och av Törnquist (1940), då det fanns fem transporteras därför även lax >5,5 kg till lekområdena varierar men ofta är idag fångas i det närmaste lika många kraftverk i älven för laxen att passera, uppströms för lek. Den nya strategin de flesta laxälvar relativt korta. Det honor som hanar (53 % respektive 47 kunde man se att ca 5 % av de märkta gör att den upptransporterade laxens finns dock exempel på att atlantisk lax %, SD=±5,3). Den tidigare könsbe- laxarna som återfångades var på väg upp medelvikt påverkas vilket innebär företar lekvandringar på uppåt 90- stämningen utfördes på grundval av för lek en andra gång. Dagens situation att direkta jämförelser med tidigare 180 mil (Jonsson & Jonsson 2011). hanarnas underkäkskrok, vilken kan med nära dubbelt så många kraftverk medelvikter (då ingen lax över 5,5 kg Klarälvslaxen (och även öringen) kan vara mer eller mindre framträdande. gör sannolikt att Klarälvslaxen av idag transporterades upp) blir svårare. sägas kvalificera sig bland dessa sällsynta Det finns därför, som även Runnström i praktiken kan betraktas som semelpar Under 2011 genomfördes inom långvandrare eftersom den historiskt har själv påpekar, en viss risk att hanar kan (engångslekare) (se även ”Åtgärdsför- ramen för Vänerlaxens Fria Gång vandrat uppemot 40 mil mellan Vänern ha misstagits för honor som därmed slag för förbättrad nedströmspassage vid registrering av vikt och längd på samt- och de övre delarna av Trysilelva. blev överrepresenterade. Dagens metod Edsforsens kraftstation i Klarälven samt liga vilda och odlade klarälvslaxar som Enligt historiska fångstuppgifter innefattar förutom identifiering av beteende hos utvandrande kelt (utlekt lax fångades i Forshaga centralfiske (tabell registrerade i Deje startade Klarälvslaxen yttre karaktärer även att man med och öring)” i del 2). 9). Som framgår av tabellen och figur sin lekvandring upp i älven i början av handen känner på fiskens buk efter 61 är laxens medelvikt högre idag än juli. Klarälvsöringen, den då så kallade romsäckarna och utifrån detta avgör Figur 62. Säsongsmässig variation i fångst av lax (överst) och öring (nederst) till Forshaga Uppväxt, smoltifiering före 2012. För att illustrera effekten Grålaxen, steg betydligt tidigare och könstillhörigheten. centralfiske 2013. och utvandring och för att jämförelserna med äldre hade sin topp i maj/juni för att sedan Efter fångst, sortering och transport Allmänt för lax och öring kräver den data ska bli relevanta visas i figur 60 successivt minska i antal under juli uppströms Edsforsen ska den vilda laxen vattenhastigheten ligga mellan ca 0,35 en större hona har fler romkorn. Data befruktade rommen ett högt vattenflöde laxens tidigare kända medelvikter med och augusti (Runnström 1940). Detta vandra ca 100 km innan den når sina - 0,8 m/s, djupet vara mellan 15-75 cm för specifikt klarälvslaxen saknas men genom substratet som för med sig syre och utan fisk över 5,5 kg. Om man stämmer fortfarande väl med de fångster huvudsakliga lekområden i norra delen och substratet utgöras av sten och grus i genomsnitt brukar man för öster- och tranporterar bort restprodukter. exkluderar alla individer över 5,5 kg i som registrerats i Forshaga under både av Klarälven. Tidigare märkningsstudier mellan ca 5 – 80 mm (Armstrong et al. sjölax räkna med att en hona som regel Höga nivåer av finsediment i substratet 2011 års data uppgår medelvikten till ca 1990- och 2000-talet (Fiskeriverket har visat att Klarälvslaxen kan vandra ca 2003, Naturvårdsverket och Fiskeriver- innehåller ca 1350 romkorn per kilo kan minska överlevnaden och kan också 4,1 kg för vild och odlad sammanslaget. 1998, fångstdata Forshaga central- 7-11 km per dygn vilket skulle göra att ket 2008) för att passa för laxlek. kroppsvikt (Christensen och Larsson skada rommen genom nötning och Inkluderas individerna över 5,5 kg i fiske 2012, 2013). Figur 62 illus- den inom loppet av ca två veckor når Öringen har likartade krav men leker 1979, Dannewitz et al. 2013). Då senare även hindra de nykläckta ynglen 2011 års data ökar medelvikten till nära trerar den säsongsmässiga variationen sina lekområden (Törnquist 1940). i större utsträckning än laxen även i medelvikten hos Klarälvslax fångad i från att komma upp ur bottnarna (Jons- 4,8 kg (streckad linje i figuren). Baserat i antalet fångade Klarälvslaxar och Själva leken för både lax och öring äger mindre vattendrag med lägre vatten- centralfisket i Forshaga under de senaste son & Jonsson 2011). Rommen kläcker på 2011 års data har alltså medelvikten Klarälvsöringar av vilt respektive odlat generellt sett rum under oktober-no- hastighet (från ca 0,15 m/s). Större 10 åren är ca 3,8 kg skulle antalet under vårvintern, exakt när beror både ökat under de senaste ca 15 åren även ursprung i Forshaga centralfiske under vember vilket alltså skiljer sig från de individer klarar i allmänhet av starkare romkorn per laxhona vara ca 5000 st. på när rommen befruktades och på om man beräknar medelvikten utan 2013 och visar tydligt den skillnad som flesta andra fiskarter där majoriteten ström och att leka i grövre substrat. Om de senaste årens ökning av vikten temperaturen i älven (antalet dygns- individer över 5,5 kg. Figur 61 illus- finns mellan lax och öring. Förutom leker under våren/sommaren. Öringen Detta mönster finns även i Klarälven hos Klarälvslaxen ligger kvar innebär grader). Efter kläckning och under de trerar förhållandet mellan längd och den säsongsmässiga skillnaden i uppsteg både vandrar upp (se figur 62) och leker där merparten av de laxungar som det att antalet romkorn per hona, med första veckorna efter att rommen kläckt vikt för odlad respektive vild klarälvslax mellan lax och öring kan man i figuren dock vanligtvis tidigare än laxen. Även fångas vid elfiske fångas i huvudfåran utgångspunkt i 2011-års fångstdata, är gömmer sig ynglen nere i substratet och fångad i Forshaga centralfiske 2011. se en avvikelse i tid vad gäller uppvand- om laxen kan leka på djupare och områ- medan öring oftare fångas i biflödena ca 6200 st. Det finns även uppgifter lever på sin gulesäck. När den reserven ringens start och omfattning mellan vild den med kraftigare ström än öringen har (SERS 2014). som menar att romkornens storlek hos är tömd kryper de upp ur bottnarna och Lekvandring, lekplatser och tidpunkt och odlad lax. Den vilda laxen verkar den sina preferenser när det gäller djup, Antalet romkorn per lekvandrande just Klarälvslaxen skulle vara mindre, börjar istället leva på små insekter. Lax och öring har ett starkt så kallat stiga något tidigare på säsongen och substrat och flöde etc. Generellt sett bör laxhona är beroende av dess vikt där och därmed att varje hona skulle En stor del av den naturliga
76 | | 77 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION Mariestad och menar att laxen, liksom öringen, vandrar ”vida omkring i Vänern”. Detta gäller dock leklax på väg ut från älven efter avslutad lek och kan inte helt jämföras med smoltens vand- ringsbeteende. Dock visar återfångster av vuxen lax som märkts och satts ut som smolt i Forshaga under de senaste 20 åren att fisken spridit sig över i stort sett hela Vänern, med en viss förskjut- ning mot Värmlandssidan (återfångst- data SLU 2014). Om detta speglar det verkliga vandringsmönstret och uppväxtlokalerna eller om det speglar Figur 64. Klarälvslaxens ålder vid utvandring som smolt. olikheter i fisketryck mellan olika delar av sjön är oklart. Runnström kom i sin rapport fram 1 samt i ”Sammanfattning och årgärds- Det antal år som Klarälvslaxen uppe- till att merparten av laxarna stannade förslag”), vilket kan ha resulterat i en håller sig ute i Vänern mellan smoltifie- tre år i älven innan utvandring vilket snabbare tillväxt hos fisken. ring och utvandring och lekvandringen även stöds av SLU:s fjällanalyser på Tillväxt, könsmognad och upp i älven vid könsmognad illustreras smolt fångad 2007 och 2009 (SLU uppehållstid i Vänern i figur 65. Enligt Runnström och Aqua, opubl. data) (figur 64). Trots före första lekvandring Fiskeriverkets rapport (Fiskeriverket det begränsade antalet undersökningar Efter utvandringen från älven som smolt 1998) av märkt smolt återfångad i kan en viss förskjutning märkas mot att övergår laxen och öringen till nästa fas Forshaga centralfiske som vuxen börjar en högre andel av laxen stannar färre i sin livscykel och blir sjölevande, en en liten andel av laxarna att återvända år i älven idag jämfört med tidigare. tillväxtfas som sträcker sig ända fram efter två år ute i sjön medan huvuddelen Runnström kom 1940 fram till att 20,1 till dess att den blir könsmogen och återkommer efter tre år. En mindre del % av laxen utvandrade som två-åringar påbörjar sin återvandring till älven. För stannar fyra år och Runnström fann och ingen som ett-årig, medan datat Klarälvslaxens del livnär sig den mindre även en ytterligare liten andel som Bild 63. Klarälvssmolt överst och parr (inte utvandringsklar laxunge) underst (Foto Oscar Askling). från 2007 och 2009 visar på en i fisken till en början gärna på storspigg tillbringade hela fem år ute i Vänern princip fördubblad andel två-åringar (Gasterosteus aculeatus L.) men i takt innan de startade sin lekvandring. Det där även en liten andel vandrar ut som med att den växer blir bytesfiskarna kan jämföras med Gullspångslaxen dödligheten hos fisken inträffar under en förvandling och en anpassning till Informationen om det antal år som ett-åringar. större och utgörs främst av siklöja där uppemot 30 % av fisken stannar den fösta sommaren, d.v.s. under den ett liv i sjö eller hav – den så kallade Klarälvslaxen lever i älven innan de Medellängden på den utvandrande (Coregonus albula) och nors (Osmerus fem år i sjön före det att lekvandringen period som fisken övergår från yngel till smoltifieringen. Anpassningen innebär smoltifierar och vandrar ut i Vänern är laxsmolten från Klarälven var enligt eperlanus) (Nilsson 2014). påbörjas (Fiskeriverket 1998). Jämför en fas då fisken kallas parr (parr-fasen att fiskens såväl yttre anatomi som inre relativt begränsad. För att hitta den mest Runnström (1940) 184 mm vilket kan Vad gäller laxens spridning ute i man perioderna 1912-21 till 1991-1997 känns ingen på att fisken får mörka fysiologi förändras. Fisken smalnar av genomgripande studien av Klarälvslaxen jämföras med längden på utvandrande Vänern efter det att den vandrat ut och kan man i figuren se en viss förskjutning vertikala streck på kroppen, figur 63). och blir silverblank med mörk rygg som får man gå tillbaka till 1940 då Sven vild laxsmolt från Klarälven idag som fram till dess att den återvänder för lek mot att Klarälvslaxen i genomsnitt till- För det första kan det vara problem ett kamouflage under sitt kommande Runnström publicerade sin rapport ligger på ca 158 mm (Karlstads univer- finns relativt begränsad kunskap. Gene- bringar en kortare tid i sjön. Inkluderar att överhuvudtaget övergå till att äta pelagiska liv i hav eller sjö och fisken ”Vänerlaxens ålder och tillväxt” (1940). sitet, opubl. data). Minskningen i längd rellt sett lever Klarälvslaxen framförallt man dessutom perioden 1998-2012 fast föda efter att gulesäcken är tömd. anpassar sig till att tåla saltvatten. När Förutom Runnströms genomgång finns skulle kunna vara ett resultat av att laxs- pelagiskt där den jagar de nämnda blir denna förändring mycket tydlig. Finns inte insekter i rätt storlek och smoltifieringen är klar har fisken blivit en del information även i Fiskeriverkets molten utvandrar vid en tidigare ålder bytesfiskarna men är inte så vanlig i de Andelen lax som tillbringar tre år i i tillräcklig omfattning svälter fisken en s.k. smolt (d.v.s. utvandringsklar rapport ”Lax och öringfisket i Vänern” idag jämfört med tidigare. Runnström grundare och södra delarna av Vänern sjön har då sjunkit från dryga 70 % till ihjäl. Överlever de den första kritiska laxunge, figur 63) och startar då sin (1998) samt via fjällanalyser genom- (1940) observerade till exempel att de (Dalbosjön). Klarälvsöringen däremot knappt 15 % - i så fall en dramatisk fasen och i takt med att fisken växer vandring nedströms. Vanligtvis påbörjas förda av SLU på laxsmolt fångad 2007 som vandrade ut som just två-åringar hittas oftare mer strandnära, inte sällan förändring i Klarälvslaxens livshistoria. förändras födovalet till allt större byten denna utvandring under våren/försom- och 2009 (SLU Aqua, opubl.). hade en medellängd på ca 150 mm. inne i skärgården, ett beteende som Jämförelsen mellan tidsperioderna blir som insektslarver, sjelden kräftdjur av maren. I dag saknas detaljerad kunskap När det gäller den ålder vid vilken Om Klarälvslaxens genomsnittliga också är generellt för sjövandrande dock något osäker eftersom det i Runn- betydning i elv och sniglar. Stora indi- om överlevnaden från rom till smolt laxen vandrar ut som smolt använde sig ålder vid smoltifiering och utvandring öringpopulationer (Jonsson & Jonsson ströms material inte framgår om de vider kan tillslut även övergå till att äta för just Klarälvslax och öring. Det finns Runnström av fjällanalyser från nära sjunkit kan det tyda på att älvens givna 2011). laxar som analyserades var odlade eller småfisk. Även denna period är känslig generella mått på överlevnaden baserat 300 vuxna leklaxar fångade i Deje. omständigheter har förändrats, t.ex. Törnquist (1940) anger i sin rapport naturproducerade. Det material som om inte födobasen är tillräcklig. på studier i andra älvar där överlevnaden Antalet år i älven kunde läsas av på som följd av den konstaterat högre ”Märkning av Vänerlax” att åter- finns att tillgå för perioden 1991-2012 Efter att ha levt de första levnads- ofta anges som 1–3 % beroende på fjällen genom den stora tillväxtskillnad medeltemperaturen idag (se kapitlet fångster av Klarälvslax utsatt i Klarälven härstammar enbart från odlad märkt åren i älven som parr genomgår fisken omständigheterna (ICES 2013). som finns före och efter utvandring. om ”Vattenföring och temperatur” i del nedströms Deje skett ända nere runt smolt av Klarälvslax utsatt i Forshaga
78 | | 79 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION och återfångad i Forshaga vid tiden för under de senaste 20 åren med en så pass Olika temperaturförhållanden under de geografiska avstånd anses de genetiska (Ståhl & Ryman 1987; Palm et al. när populationen behöver anpassa sig till dess lekvandring som vuxen. Förskjut- stor förskjutning mot färre levnadsår i tre perioderna kan också vara en förkla- olikheterna ofta återspegla händelser i 2012). en föränderlig miljö, och utgör i regel ningen i antalet tillväxtår i sjön mellan sjön före lekvandring. Möjligtvis kan ring, jfr det som tidigare diskuterats samband med senaste istiden. För laxen Den utpräglade driften hos laxfisk att samtidigt ett tecken på att populationen 1912-21 och 1991-1997 kan därför vara den bero på att utsättningsmängderna för smolt. Enligt SLU kan ett likartat i Östersjön finns exempelvis tydliga återvända till sitt födelseområde för lek inte är fullständigt reproduktivt isolerad. ett resultat av en skillnad mellan vild av odlad smolt var väsentlig högre under mönster med tidigare återvandring även skillnader mellan de nordliga bestånden är knappast en tillfällighet. Genom att I en population av begränsad storlek och odlad lax. Längden på en naturligt 90-talet än under 2000-talet. En högre ses hos laxen i Östersjön (Alfred Sand- i Bottniska viken och de östliga i Finska individerna återvänder finns möjlighet förloras genetiskt variation tack vare producerad smolt idag är till exempel ca biomassa lax och öring i sjön innebar ström, muntl.) Viken och Baltikum, samtidigt som all för populationen att utveckla lokala slumpmässig s.k. genetisk drift. Även 170 mm (184 mm enligt Runnström) därmed sannolikt högre födokonkurrens Figur 66 indikerar även att till- lax från Östersjöområdet skiljer sig från särdrag som påverkar fiskens förmåga inaveln ökar vilket kan påverka överlev- jämfört med drygt 220 mm för de som och lägre tillväxt. Om könsmognaden är växten, räknat i procent biomassaö- den vid svenska västkusten och i övriga att överleva och reproducera sig i sin nads- och reproduktionsförmågan nega- odlades och märktes under 1990- och tillväxtberoende skulle en lägre konkur- kning per dygn i sjön hos laxsmolt Europa (t.ex. Verspoor et al. 2007). hemmiljö. Sådana ärftligt betingade tivt (s.k. inavelsdepression). Hastigheten 2000-talet. rens och snabbare tillväxt under 2000- utsatt i Klarälven och återfångad som Liknande regionala skillnader finns även skillnader (s.k. lokala anpassningar) med vilken inaveln ökar och genetisk Däremot är det svårare att förklara talet kunnat ge tidigare könsmognad vuxen i Forshaga centralfiske, var lägre mellan öringar från olika delar av artens kan omfatta beteenden samt morfo- variation förloras beror på det genetiskt den skillnad som verkar ha uppstått och därmed tidigare återvandring. under 90-talet jämfört med 00-talet. utbredningsområde (Bernatchez 2001). logiska och fysiologiska egenskaper. effektiva antalet individer (Ne) vilket Liknande data för vild lax saknas men Dessa storskaliga mönster beror sanno- Enligt tidiga studier av Runnström oftast är betydligt lägre än det totala om teorin med tidigare könsmognad likt på att arterna, som nämnts tidigare, (1940) samt senare sammanställningar antalet föräldradjur (NT) i populationen på grund av högre tillväxt stämmer bör efter senaste istiden återkoloniserade (Fiskeriverket 1998, Öst 1998) finns (t.ex. Allendorf & Luikart 2007). detta även ha påverkat den vilda fisken tidigare istäckta områden från flera olika exempelvis skillnader mellan laxen och Hos laxfiskar finns dock alltid en på ett motsvarande vis. Ökningen i ”istidsrefugier” där de under lång tid öringen från Klarälven, Gullspångsälven liten andel av individerna som vandrar medelvikt hos Klarälvslaxen mellan hade levt isolerade och där markanta och Norsälven i tillväxthastighet, ålder upp för lek i annat vattendrag än där 90-talet och 2000-talet som visas i ärftliga olikheter hunnit utvecklas. och storlek vid smoltifiering, antalet år de är födda. Även denna ”felvand- figur 59 indikerar också att tillväxten En viktig förklaring till de genetiska som tillbringas i sjön, tid för lekvand- ring” har sina biologiska poänger. Den kan vara högre nu än tidigare. skillnader som finns även på kortare ring samt medelstorlek som vuxen. spelar rimligen en viktig roll för artens Runnströms data från 1940 visar avstånd, som mellan olika tillrinnande Sannolikt utgör åtminstone delar av förmåga att sprida sig och (åter)koloni- att medellängden hos uppvandrande vattendrag runt samma sjö, är annars att dessa skillnader lokala anpassningar. sera nya områden. Om inte ett visst s.k. lax var i princip lika som idag. Medel- både lax som öring i hög grad åter- Bland annat har klara och konsistenta genflöde via felvandrare förekom skulle längden uppgick 1912-1921 till 69,7 vänder till sitt födelsevattendrag för att medelviktsskillnader kunnat observeras dessutom den genetiska variationen i cm, 1995-2012: 68,7 cm för odlad lax reproducera sig. Som en konsekvens blir mellan smolt av klarälvs- och gull- många lokala populationer minska och (opubl. återfångstdata) och 2011: 70,7 individer från samma vattendrag nära spångslax uppvuxna på samma odlingar, inaveln öka alltför mycket. En hög grad cm för vild lax (Fortum 2011, opubl.). släkt medan de blir mindre släkt med vilket tyder att det finns en ärftligt av genetiskt utbyte kan å andra sidan Om antalet tillväxtår i Vänern samtidigt artfränder i andra områden. Denna typ betingad tillväxtskillnad mellan dessa begränsa möjligheterna till lokal anpass- har minskat under de senaste 100 åren av släktskapsskillnader mellan lokala båda laxstammar (Öst 1998). ning. Att exempelvis sätta ut större Figur 65. Antal år i sjön före lekvandring hos Klarälvslax under perioderna 1912-21, 1991- borde detta innebär att laxens årliga populationer har kunnat konstateras En betydande del av all genetisk mängder genetiskt avvikande individer 1997 samt 1998-2012. (TS =tillväxtsäsonger). tillväxt har ökat. med hjälp av s.k. genetiska markörer i mångfald inom en art finns dock inom från en annan miljö kan leda till dåligt Figur 67 visar en jämförelse av en mängd studier av diverse organismer, enskilda populationer i form av variation anpassad hybridavkomma, med nedsatt klarälvslaxens längd efter olika år i sjön inklusive av lax och öring från olika mellan individer. Denna individvariation överlevnad och reproduktion i popu- före uppvandring mellan Runnströms vattendrag och odlingar runt Vänern är viktig som ”evolutionärt råmaterial” lationen som följd. Vad som utgör en data och data från återfångad märkt optimal grad av genetiskt utbyte mellan fisk i Forshaga centralfiske 1995-2012. lokala populationer av laxfisk varierar En fisk som idag vandrar upp efter två sannolikt från fall till fall och mellan år i sjön är i princip lika lång som en olika arter. En rimlig utgångspunkt är fisk var efter tre år i sjön runt 1920. dock att evolutionen funnit en lämplig Tillväxten per år verkar alltså vara högre balans mellan inavel och ”utavel” som idag jämfört med tidigare. Återigen återspeglar sig i hur ofta felvandring finns dock en viss osäkerhet i jämfö- äger rum under naturliga förhållanden relsen baserat på andelen vild/odlad fisk (Allendorf & Waples 1996). i Runnströms undersökning. Sammantaget är alltså den genetiska mångfald som finns inom och mellan Genetik lokala populationer inom samma art De närbesläktade arterna lax (Salmo viktig att ta hänsyn till och bevara, om salar) och öring (Salmo trutta) är för än av delvis olika anledningar. Skillna- Figur 66. Specifik tillväxt i procent biomassaökning per dygn i Vänern mellan utvandring som svenskt vidkommande uppdelade i ett derna mellan populationer är viktiga smolt och lekvandring tillbaka till Klarälven (tillväxt baserad på smolt utsatt i Forshaga och stort antal genetiskt distinkta lokala po- då de kan återspegla ärftligt betingade återfångad i Forshaga centralfiske som vuxen 1995-2012). N=132. pulationer eller ”stammar”. Över längre Figur 67. Klarälvslaxens längd efter olika antal år i sjön vid uppvandring. egenskapsskillnader, medan variationen
80 | | 81 DEL 1 DEL 1
Baltikum/Finska viken
Gullspångsälven
REMISSVERSION Klarälven inom populationer (mellan indi- det i början av 1960-talet sattes ut jämt- Bottniska viken vider) behövs inför framtida genetiska ländsk kallsjööring i älven (Petersson et anpassningar. al.1990). Strax därefter inleddes smol- tutsättningar med gullspångslax och Svenska västkusten Vildfödd och odlad – varför olika? -öring. Under 1970-talet genomfördes Av flera anledningar förväntas fisk också korsningar mellan klarälvslax och född i odling skilja sig från sina vilda gullspångslax och mellan klarälvsöring släktingar. Fiskar påverkas i hög grad av och gullspångsöring som sedan sattes den omgivande miljön, och skillnader ut som smolt (Petersson et al.1990). mellan odlad och vildfödd fisk kan upp- Utöver dessa avsiktliga korsningar har stå i många egenskaper som påverkar det också funnits en konstant risk för individernas beteenden, överlevnad och oavsiktlig genetisk sammanblandning Emån/Mörrumsån reproduktiva framgång. Utöver miljöpå- tack vare att kompensationsodlingen av verkan på olika egenskaper förväntas gullspångsstammarna och klarälvsstam- även genetiska skillnader uppstå mellan marna sedan åtskilliga decennier sker odlad och vild fisk. Vid odling är det ex- parallellt i Klarälven (Palm et al. 2012). empelvis människan som avgör vilka ha- Under tidigare år har dessutom antalet nar och honor som paras samman vilket föräldrafiskar som använts i odling och innebär att fiskens aktiva partnerval sätts som transporterats upp för lek i Klaräl- ur spel. Trots att antalet kramade föräld- ven varit oroväckande lågt. rafiskar vid odling idag oftast är högre För att undersöka genetisk status än under tidigare år, är den genetiskt hos dagens stammar av lax och öring effektiva populationsstorleken (se ovan) från Klarälven (och Gullspångsälven) Figur 68. ”Släktskapsträd” för lax från vattendrag i olika delar av Östersjöområdet, svenska i odling i regel lägre än ute i naturen. genomfördes nyligen en mer omfat- västkusten och Vänern baserat på sju mikrosatelliter och parvisa genetiska avstånd. Figur 70. Genetisk variation i stickprov av lax från Vänern, svenska västkusten och olika delar av I odling är miljön dessutom radikalt tande genetisk kartläggning baserad på Östersjöområdet (blå staplar) respektive hos öring (röda staplar) med olika ursprung inom Sveri- annorlunda den i älven, och tack vare vävnadsprover från nutida och äldre ge. Antalet stickprov bakom respektive stapel anges inom parentes. Samma genetiska markörer regelbunden utfodring och avsaknad av vävnadsmaterial (Palm et al. 2012). I har använts som i figur 68 och 69. Västerbotten predatorer är överlevnaden från ägg till korthet visade resultaten från studien att smolt avsevärt högre. En hög överlevnad genetiska förändringar sedan 1960-talet från andra geografiska områden. förklaring till den låga variationsgraden ”Konnevesi” (odlad) i odling är oftast önskvärt då huvudsyf- hade ägt rum inom stammarna från För lax finns en intressant likhet hos klarälvslax är förluster av genetisk tet är att producera en stor mängd fisk Klarälven, särskilt för lax. Samtidigt var mellan Vänerbestånden och de i sydöstra variation tidigare under 1900-talet tack Dalarna för utsättning eller försäljning. dessa förändringar mindre än de som Östersjön (Baltikum och Finska viken), vare få föräldrar i odling och det vilda Gullspångsälven Den betydligt lägre dödligheten i kunde ses hos de båda gullspångsstam- vilken tyder på ett gemensamt postgla- (Palm et al. 2012). Att laxen i Klarälven odling innebär dock att det naturliga marna över samma tidsintervall. Hos cialt ursprung. Även tidigare studier skulle ha uppvisat en låg grad av gene- ”Mjörn” Hedströmmen (odlad) (Västmanland) urvalet som annars alltid sker ute i dagens (odlade och vildfödda) klarälvslax har visat att laxen i Vänern är genetiskt tisk variation redan före vattenkrafts- Västernorrland naturen till stor del sätts ur spel. Samti- skattades andelen ”ursprungliga gener” mer lik laxen i Östersjön än den i västra utbyggnaden framstår däremot som digt förekommer ändå viss dödlighet, till 80-95%, vilket motsvarar ett genflöde Atlanten (Ståhl 1987, Nilsson et al. osannolikt eftersom antalet lekvand- vilket ger utrymme för andra selek- från gullspångslax av 1-3% per genera- 2001). För öring finns endast data från rande laxar (och öringar) under historisk tionstryck än i naturen. Exempelvis tion, medan motsvarande genomsnittliga svenska populationer inkluderade i det tid var betydligt högre i Klarälven än i finns många studier som visat att odlad mängd genflöde från gullspångsöring till genetiska släktskapsträdet. Det är dock övriga laxvattendrag kring Vänern. laxfisk av födseln är mindre skygg och klarälvsöring uppskattades till 0‑1%. noterbart att differentieringen mellan Sammantaget är klarälvslaxen idag Klarälven mer aggressiv än sina vildfödda släk- Trots att de genetiska förändringarna Klarälvens och Gullspångsälvens öringar mer genetiskt påverkad av människan Bråviken tingar, vilket är en fördel när det gäller i flera fall varit påtagliga återstår ännu är påtaglig (figur 69). än klarälvsöringen, både när det gäller Dalälven/Ljungan att konkurrera om föda i en miljö där tydliga skillnader mellan stammarna I studien av Palm et al. (2012) obser- inslag av ”gullspångsgener” och tidigare Ätran (uppströms) predatorer saknas, men som samtidigt från Klarälven och Gullspångsälven. verades en låg grad av genetisk varia- förluster av genetisk variation. Samti- Bohuslän-Halland kan utgöra en stor nackdel ute i naturen. Således är det befogat att betrakta tion hos klarälvslax i jämförelse med digt kan stammarna ses som i hög Vänerstammarna som genetiskt gullspångslax, och denna skillnad fanns grad genetiskt ursprungliga (inte minst Kävlingeån Gotland Genetisk status hos lax och öring Mjörn Bråviken Lygnern distinkta och skyddsvärda. De kvarva- redan under 1960-talet. Av figur 70 öringen), åtminstone så långt tillbaka (Västergötland) Åvaån Emån/Mörrumsån (Halland) från Klarälven rande skillnaderna syns bland annat i framgår att mängden genetisk variation som detta går att överblicka. Hur stam- Dagens stammar av lax och öring med genetiska ”släktskapsträd” för lax och hos klarälvslax är påtagligt låg även i marnas ”genetik” såg ut längre tillbaka Figur 69. ”Släktskapsträd” för öring från olika delar av Sverige baserat på 10 mikrosatelliter sitt ursprung från Klarälven har genom öring (figur 68 och 69), där nutida och jämförelse med lax i andra geografiska än tidiga 1960-talet är dock oklart. och parvisa genetiska avstånd. Ovaler i rött markerar havsvandrande populationer medan blått åren påverkats genetiskt av olika mänsk- äldre stickprov från 1960-talet är inklu- områden, medan något likande mönster Älven är lång, och tidigare kunde fisken markerar sjö- eller strömvattenlevande öringar. liga aktiviteter. Bland annat vet man att derade tillsammans med populationer inte kan ses hos öring. En trolig vandra närmare 40 mil uppströms till
82 | | 83 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION lekområden långt in i Norge. Samtidigt älven, och som sannolikt omfattar en fiskodlingstekniken och 1960-1965 med flera) gäller utsättningskyldigheten Klarälvslax från Gullspångslax och och idag har antalet sjunkit ytterligare fanns lekområden även på betydligt flertal olika egenskaper som på olika vis startade den kompensationsodlings- 150 000 smolt per år, för Gullspångs Klarälvsöring från Gullspångsöring i till ca 50 000 smolt per år. Från och närmare avstånd från Vänern. Det är påverkar fiskens förmåga till fram- verksamhet och utsättning av laxsmolt kraftverk (M3836-04) 25 000 smolt per fisket klipps även höger bukfena hos med runt år 2000 och fram till idag därför inte osannolikt att det, precis gångsrik nedvandring, uppvandring och (Klarälvs- och Gullspångsursprung) som år samt för Vänerns reglering i Göta älv Gullspångslaxen och vänster bukfena uppgår därmed det totala antalet utsatta som i exempelvis Gullspångsälven (Ros reproduktion. kan sägas fortgår än idag (utsättning av (VA 55/74) 1300 smolt per år. För de hos Klarälvsöringen. smolt per år (kompensation via vatten- 1981), ursprungligen kan ha funnits odlad öringsmolt startade 1982). Till en övriga en gång laxförande älvarna runt Vissa villkor i domarna ska utformas domar + Laxfonden) i Vänern med flera lokala varianter av lax och öring SMOLTUTSÄTTNINGAR början sattes knappt 30 000 odlad smolt Vänern saknas idag domar med krav enligt anvisningar från fiskerimyndig- tillflöden till ca 225 000 st. med delvis olika vandringstid (och Utsättningar av rom, yngel och smolt av Klarälvslax ut per år i Klarälven och/ på kompensation utan är istället ofta heten eller utarbetas i samråd mellan morfologi m.m.) som var anpassade från odling har på många platser i eller direkt i Vänern men under 70-talet utlösta via t.ex. fiskeavgiftsmedel. fiskerimyndigheten, verksamhetsut- FISKSJUKDOMAR för vandring till och från den del av Sverige (och Norge) och under lång tid ökade utsättningarna till nära 100 000 Kompensationsutsättningarna för övaren och fiskhälsokontrollen (idag Generellt sett har Sverige ett mycket älvsystemet där de var födda. Dagens varit ett sätt att kompensera fisket i sjö per år (varav ca 40 % Klarälvslax) i både Klarälven och Gullspångsälven är Fiskhälsan). Tidigare låg ansvaret för bra fiskhälsoläge, kanske ett av det bästa klarälvslaxar och -öringar utgör i så fall och älv för de skador som orsakats av takt med att man blev allt bättre på att sedan 1965 samlade i Klarälven, d.v.s. att ta fram de årliga anvisningarna inom EU, vad gäller de allvarligare antagligen genetiska blandningar av dammar, vattenkraftverk och vatten- bemästra odlingsproblemen, t.ex. sjuk- även Gullspångslax och öring sätts ut hos Fiskeriverket i Örebro men efter smittsamma fisksjukdomarna . Sverige sådana lokala ursprungsvarianter. reglering, så även i Vänern och dess domar. Under mitten på 90-talet ökade i Klarälven. Anledningen är att man i bildandet av Havs- och vattenmyn- har därför som ett av få länder i EU Ur genetiskt perspektiv är viktiga tillflöden. I takt med fiskets minskande utsättningsvolymerna till nära 200 000 slutet av 1960-talet (då Klarälvslaxen digheten har arbetet med de fiskrelate- tilldelats så kallade tilläggsgarantier för frågor inför framtiden att i möjligaste fångster i både Vänern och älvarna runt kompensationsodlade smolt (både Klar- nådde sina lägsta fångstnivåer) hade rade villkoren och frågorna vad gäller samtliga aktuella virusinfektioner samt mån minska graden av onaturligt hög förra sekelskiftet startades runt 1905 älvslax/öring och Gullspångslax/öring) tankar på att använda Gullspångslax Klarälvens vattendomar flyttats över njursjukdomen BKD. Det innebär att vi genetisk påverkan från den gullspångs- ett avelsfiske i Klarälven för att odla per år (figur 58). för att bygga upp Klarälvens laxbe- till Länsstyrelsen i Västra Götaland. kan ställa krav på frihet för dessa sjuk- fisk som odlas i Klarälven. Samtidigt fram laxyngel för stödutsättning. Till De nuvarande kompensationsnivå- stånd genom utsättningar av hybrider Länsstyrelserna i Västra Götaland och domar vid handel med andra EU-länder måste mängden vuxen fisk som flyttas en början låg utsättningsmängderna erna för Vänern är fastställda i ett antal mellan Gullspång och Klarälvsfisk Värmland har enats om att dela ansvaret liksom vid införsel från tredje land, upp för lek (och verkligen leker) i Klarälven på 100 000 – 200 000 vattendomar för Vänerns tillrinningar (ca 8000 sattes ut mellan 1971-1974, för anvisningarna medan ansvaret för vilket minskar riskerna för spridning vara tillräckligt hög för att förhindra laxyngel per år men mellan 1920–1940 där antalet smolt bygger på uppfatt- Fiskeriverket 1998). Dessutom ansågs tillsyn av villkoren ligger på den Läns- av allvarliga sjukdomar både för svensk framtida fortsatta förluster av genetisk ökade utsättningarna med nästan det ningar om vad älvarna skulle ha produ- det riskfritt då inga lekområden fanns styrelse där verksamheten är förlagd, i fiskodling och för den vilda fisken. Det variation och tillåta framtida anpass- dubbla och under några år på 40-talet cerat utan kraftverk där fördelningen nedströms Forshaga där en hybridise- detta fall hos Länsstyrelsen i Värmlands goda fiskhälsoläget har uppnåtts genom ningar. Tillgång till genetisk variation är sattes ca 800 000 – 1 000 000 laxyngel lax/öring bygger på antaganden om ring annars skulle kunna äga rum. län. Exempel på anvisningar kan vara att Sverige sedan länge (innan EU-in- inte minst viktig för att stammarna ska ut i Klarälven (Norberg 1977, Petersson älvarnas historiska andelar (grovt räknat Utsättningen av korsningar upphörde fördelningen av arter och stammar i trädet) haft en restriktiv införselpolitik kunna (åter)anpassa sig till de specifika et al. 1990). 70 % lax, 30 % öring). För kraftverken men verksamheten med Gullspångsfisk avelfisket, när smolten ska sättas ut samt vad gäller odlad fisk samt att staten förhållanden som råder i olika delar av Under 1950-talet utvecklades i Klarälven (Vattendom: VA 50/86 i Klarälven fortsatte. Dels eftersom man vilken fisk som ska transporteras upp för och fiskodlingsnäringen varit överens 1980 började gruppmärka Gullspångs- naturlig lek i Klarälvens övre delar. om, och också gemensamt finansierat, laxen genom fenklippning och därmed Utöver den smolt som sätt ut via kontroll- och bekämpningsprogram för kunde särskilja laxstammarna och på kompensationsverksamheten har allvarliga fisksjukdomar (Fiskhälsan FH grund av att det fanns stora problem sedan 1987 även smolt satts ut direkt i AB 2014). Sverige har, för inlandszo- med att fånga tillräckligt med avelsfisk Vänern via stiftelsen Laxfond Vänern. nen, tillerkänts frihet för samtliga de i Gullspångsälven. Tankar på att flytta Syftet med fonden var ursprungligen virusinfektioner som är aktuella inom Gullspångsfisken från Klarälven har att se till att Vänerlaxen bevarades och EU och har ett godkänt kontrollpro- dock funnits länge (Petersson et al. kunde reproducera sig i en naturlig gram för den bakteriella sjukdomen 1990) och är något som bör utredas på miljö. Samtidigt fanns ett mål om att BKD. Även i Norge råder ett mycket nytt. Om inte förr så vid ett framtida utveckla turism och upplevelseindustrin gott fiskhälsoläge. öppnande av fria vandringsvägar i i Vänerregionen där ett bra laxfiske När en smittsam fisksjukdom Klarälven kommer en flytt att bli helt skulle spela en central roll. Som en uppkommer beror det oftast på en nödvändig. viktig del i fondens verksamhetsplan försämring av vattenkvaliteten eller att All kompensationsodlad klarälvs- fanns därför inköp och utsättningar av fiskens fysiologiska status har förändrats fisk odlas idag i verksamhetsutövaren smolt. Från 1987 fram till 1995 sattes i (till exempel att fiskens stressnivå ökat). Fortums anläggningar i Gammelkroppa fondens regi mellan 150 000 – 200 000 Det finns många olika bakterier, svampar och Nykroppa och transporteras med lax- och öringsmolt per år ut i Vänern och parasiter i vattenmiljön som när tankbil till Forshaga för utsättning, en vilket innebar att den totala utsätt- rätt tillfälle ges förökar sig snabbt och sträcka på ca 80 km. Från 1991 infördes ningsvolymen (kompensationsodlad + kan orsaka sjukdomar. Framförallt är även nationella regler för Vänern att Laxfonden) kulminerade under 90-talet fisksjukdomar kopplade till fiskodlings- all odlad smolt ska fettfeneklippas för med nära 400 000 utsatta smolt. verksamhet. Miljön i en odling med ofta att man vid återfångsten som vuxna Av ekonomiska anledningar har onaturligt höga tätheter innebär auto- lekfiskar ska kunna skilja dem från Laxfondens andel i den totala volymen matiskt högre risker för spridning och vildproducerad fisk (genomfördes 1993 successivt minskat, under andra halvan utbrott inom odlingen och därmed en Figur 58. Antalet kompensationsutsatta smolt fördelat på Klarälvs- och Gullspångsfisk under perioden 1961-2012. i Klarälven). För att lättare särskilja av 90-talet till ca 100 000 smolt per år risk för spridning till vilda bestånd. De
84 | | 85 DEL 1 DEL 1
REMISSVERSION flesta svenska odlingar är idag anslutna till salaris. bestånd som t.ex. Vänerlax. Det tas av OIE (World Organisation Fiskhälsan vilket innebär att de antingen BKD är av särskild relevans för dock prover på den vilda och odlade for Animal Health) och är uttryckligen omfattas av ett frivilligt och/eller obligato- projektet eftersom den dels finns i avelsfisk (Klarälvsfisk + Gullspångsfisk) omnämnd i EU-lagstiftningen. Para- riskt kontrollprogram för fisksjukdomar systemet och dels att dess spridning som fångas i Forshaga centralfiske siten finns i populationen av Öster- och krav på daglig hälsokontroll av fisk kan påverkas av transport och/eller och som används inom kompensa- sjölax som dock till skillnad mot den vid odling (DFS 2006:8). I Norge måste öppnandet av fria vandringsvägar. tionsodlingen av lax- och öringsmolt i norska atlantlaxen visat sig vara relativt alla fiskodlingar ha tillstånd (koncession) BKD är en bakteriesjukdom och anses enlighet med Klarälvens vattendomar. motståndskraftig. I Norge har parasiten i vilka det ställs krav på god fiskhälsa och vara ett fiskhälsoproblem i Sverige som Provtagningen har pågått i ca 20 år där slagit ut många laxbestånd och stora regelbundna kontroller. först och främst drabbar laxfisk av alla uppskattningsvis ca 4000 fiskar (med resurser används för både bekämpning Idag finns fem tillståndsgivna fiskod- åldrar inom vattenbruket men har utgångspunkten 50 avelshonor per och förebyggande åtgärder. Norge lingar av varierande omfattning inom sällsynt även påvisats på vild fisk. BKD stam/art x 20 år) provtagits. Samman- har till exempel fristatus för G.salaris Trysil-/Klarälvens avrinningsområde och påvisades i Sverige första gången 1985 lagt har BKD påträffats hos tre indi- vilket innebär hårda restriktioner Vänern: och under de efterföljande åren spreds vider (1994, 1995 samt 2009) vilket kring införsel av fisk från länder utan • Vänerns Laxodling: Sättfisk och mat- sjukdomen snabbt till odlingar både motsvarar en prevalens på 0,5 % under fristatus, däribland Sverige. fisk, ca 126 ton regnbåge. längs kusten och i inlandet. Bakterien respektive år med konstaterat fall samt • Ekens skärgård (Vänern): Ingen sprids både vertikalt (föräldrar – rom) en incidens på <0,1 %. De positiva verksamhet sedan 2008, tillstånd för och horisontellt (mellan individer) fynden är gjorda på lekmogen fisk som ca 200 ton regnbåge finns. och kan i odling orsaka hög dödlighet fångats och hanterats innan provtag- • Gustavalax: Matfiskodling med regn- (5-80%). ning vilket gett ökad kortisonfrisätt- båge och öring, odlingen ligger i sjön Sjukdomen förekommer även i en ning (via stress) och därmed kan ha Knon som via ca 40 km vattendrag mer kronisk form där fisken inte visar orsakat en akutisering av sjukdomen. och sjöar har förbindelse med Klaräl- yttre tecken på sjukdom men trots Förekomsten av BKD är alltså låg ven. detta kan vara latenta smittbärare och men eftersom dagens provtagnings- • Grøna (biflöde till Trysilelva): upp- infektera mer mottagliga individer. metod inte är tillämpbar på lekfisk som födning av ett hundratal regnbågar BKD är en anmälningspliktig sjukdom transporteras uppåt i systemet finns en för egen konsumtion. Denna odling med tillhörande kontrollprogram i viss risk att fisk med BKD, under årens är under avveckling. odling. Påträffas BKD leder detta lopp, transporterats uppåt i systemet. • Snerta (biflöde till Femundselva): till destruktion av fiskbesättningen i Utifrån vad Länsstyrelsen känner till Sättfiskodling för öring och röding fråga och sanering av odlingen. Någon har det dock inte skett något akut som drivs av Engerdal Fjellstyre. effektiv behandling av eller förebyg- utbrott av BKD hos varken den Använder älvegen rom. gande medicinering för BKD finns för upptransporterade lekfisken eller den närvarande inte (SVA 2014). Sverige stationära fisken uppströms Edsforsen. Även fiskhälsoläget i Trysil-/Klarälvens har tilläggsgarantier för utrotning av Tvärtom har fångsten av vild lax och avrinningsområde får idag anses som BKD (enligt 2010/221/EU) och norska öring i Forshaga centralfiske ökat under gott. De svenska odlingarna genomgår myndigheter har släppt sin fristatus den period som transporterna pågått. regelbundna kontroller via Fiskhälsan eftersom BKD inte anses som ett Huruvida utbrott ändå har förekommit och även i Norge sker regelbunden problem för vilda fiskbestånd. I Sverige och om detta i så fall haft en begrän- provtagning. På senare år finns inga och Norge finns mycket få konstate- sande effekt på populationerna av lax rapporter om allvarligare sjukdoms- rade utbrott i vilda populationer. och öring är dock okänt. utbrott i varesig Sverige eller Norge. Förekomsten av BKD i odling Eftersom provtagningsmetod för Utsättning av regnbåge i sjöar och inom Klarälvens avrinningsområde levande fisk saknas kan en framtida vattendrag är dessutom sedan många år har påvisats en gång i Vänern (1989), ökad upptransport av vild lax och öring förbjuden i Norge vilket minskat risken samt under sent 80-tal och i början på eller fri vandring i systemet innebära en för spridning av sjukdomar. 90-talet i några regnbågsodlingar som ökad risk för spridning av BKD. Det Även fisk som lever fritt i sjöar och ligger i vattenområden tillrinnande finns idag även vissa smittskyddsmäs- vattendrag påverkas av olika sjukdomar till Vänern. Därutöver har bakterien siga hinder för återvandrande fisk från (både naturligt förekommande och påträffats i odlingar uppströms Fors- Norge till Sverige beroende på Sveriges införda). Kännedomen om förekomst haga vid två tillfällen, 1988 i Sunnemo fristatus för BKD och Norges avsaknad och utbredning av fisksjukdomar hos laxodling samt i Rådasjön 1989 (SVA av en sådan. vild fisk är dock i allmänhet dålig. 2014). Den andra fiskhälsofrågan med De två vi har bäst kunskap om är Provtagning i vilda bestånd är koppling till projektet gäller laxpa- njursjukdomen BKD (Bacterial Kidney svår eftersom metoden är dödlig och rasiten Gyrodactylus salaris. G.salaris Disease) och laxparasiten Gyrodactylus därmed inte tillämpbar för skyddsvärda betraktas som en allvarlig patogen
86 | | 87 REMISSVERSION
DEL 2
Fiskesamfunnet i Femund-/Trysil-/Klarälven- Genetisk analys av klarälvslax resultater fra båtelfiske i perioden från Forshaga avelsfiske (2011-2012)...... X 2011 - 2013...... X Genetisk föräldraskapsanalys av Uppströmsvandring av vuxen vildfödd lax i Klarälven...... X lax och öring i Klarälven...... X Risiko for spredning av Gyrodactylus salaris Produktion av vild laxsmolt i Klarälven...... X fra Vänern og Klarälven til norske Nedströmsvandring av vildfödd laxsmolt...... X vassdrag ved reetablering av laks Interaktioner mellan ung lax och harr...... X i Trysil- / Femundselva...... X Biotopkartering av Klarälvens biflöden...... X Riskanalys och konsekvensutredning Vann- og habitatkvalitet – er det fortsatt levelig avseende förekomst av bakterien for laksen i Norge?...... X Renibacterium salmoninarum (Rs) Vilken potential för laxproduktion har i samband med möjliggörande av Femund-/Trysil-/Klarälven?...... X fri vandring eller upp-/nedtransport Tiltak for å reetablere toveis konnektivitet av laxfisk Vänern/Klarälven/ for vandrende fiskearter forbi 11 Trysilälven)...... X elvekraftverk i Klarälven i Sverige Fisketurisme i Femund-/Trysilvassdraget- og Trysilelva i Norge...... X muligheter og begrensninger ved Potentiell laxsmoltproduktion i Klarälvens torr- reetablering av Vänerlaks i Norge...... X lagda naturfåra vid Höljes kraftverk...... X Sportfiskets och Vänerlaxens värden...... X Åtgärdsförslag för förbättrad Fiskevårdsområden I Samverkan, nedströmspassage vid Edsforsens Klarälven (FISK)...... X kraftstation i Klarälven samt beteende hos Effekter av vattenreglering på utvandrande kelt (utlekt lax och öring)...... X strandvegetation i Klarälvens Förbättringsåtgärder vid Forshagafällan...... X avrinningsområde...... X Elektrisk fiskbarriär/avledare Forshaga...... X Rapport från delprojekt med juridiskt arbete i Fiskevårdsplan Klarälven med biflöden...... X projektet Vänerlaxens fria gång...... X
88 | | 89 FISKESAMFUNNET I FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN FISKESAMFUNNET I FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN
REMISSVERSION
Fiskesamfunnet i Femund-/Trysil-/Klarälven konservert i etanol for senere analyser for eventuell forekomst av Gyrodactylus Resultater fra båtelfiske i perioden 2011 - 2013 salaris). Författare och institution:Jon Museth, John Gunnar Dokk & Kjetil Olstad (Norsk institutt for naturforskning, NINA) Resultater Fiskeartenes dominansforhold i ulike deler av elva Femund-/Trysilelva Båtelfiske er en relativt ny metode i Skandi- for overvåking av fiskesamfunnet i strekningen Femundsenden til Lutu- Fangstene av ulike arter under båtel- navia for å undersøke fiskesamfunn i store store elver og erfaringene med denne fallet (nær riksgrensen) med hovedmål fiske varierte betydelig mellom ulike elver. Vi vil takke “Vänerlaxens fria gång” for metoden er god (Maret et al. 2007, å gi en beskrivelse av fiskesamfunnet i partier av elva (Figur 1). Fangstene av å gjennomføre forsøk med denne metoden i Neebling & Quist 2011, Koupal et al. ulike deler av elva. Samme år ble det ørret og harr var jevnt over relativt lave Femund-/Trysil-/Klarälven. Flere personer har 2013). Metoden er også blant annet gjennomført en grundigere kartlegging i de øvre deler av Femund-/Trysilelva deltatt under båtelfiske og disse fortjener brukt i Danmark (Menezes 2012) og i av Klarälven fra Höljes til Vingängsdel- (Femundsenden – Sennsjøen, Figur en stor takk for innsatsen: Olav Berge, Frode Sverige (Bergquist et al. 2005). Metoden taet for å få bedre kunnskap om status 1a), men med noe høyere fangster av Næstad (Høgskolen i Hedmark), Oskar Calson, er tidligere forsøkt i Klarälven (Carlstein og tetthet av ville laksunger på denne harr enn ørret. Strekningen fra Jordet – Richard Gow og Teemu Collin (Länsstyrelsen et al. 2006). strekningen (Museth et al. 2013). Dette Innbygda (Figur 2b) skilte seg ut med i Värmland). I Klarälven har det vært store utford- ble også gjennomført i 2013 (Museth de klart høyeste fangstene av ørret. Her ringer knyttet til å vurdere tettheten m.fl. 2014). I 2012 og 2013 ble det ble det fanget ca. en ørret per minutt Innledning av lakseunger på strekninger av elva samlet inn lakseunger for undersøkelse under båtelfiske og dette vurderes som Femund-/Trysil-/Klarälven er et stort med naturlig rekruttering. Tradisjonelt av Gyrodactylus salaris (se kap. «Risiko fra moderate til gode tettheter av ørret. vassdrag og elvas karakter endrer seg be- elfiske har gitt svært lave fangster (i for spredning av Gyrodactylus salaris fra På denne strekningen var fangstene av traktelig på sin vei fra Rogen/Femunden gjennomsnitt ca. 1-2 lakseunger per 100 Vänern og Klarälven til norske vass- Bilde 1: Elfiskebåt av typen CATARAFT som er tilpasset bruk i strømsterke og grunne elver. harr relativt lave og om lag halvparten i nord til Vänern i sør. Fiskesamfunnet m2, SERS 2014), og det har vært stor drag ved reetablering av laks i Trysil- / Denne båten ble benyttet i 2012 og 2013 (foto: Børre K. Dervo). av ørretfangsten. Dette var den eneste på den om lag 400 km lange elvestrek- usikkerhet knyttet til om dette skyldes Femundselva») strekningen i hele vassdraget hvor ørret ningen er en funksjon av de ulike arte- at tetthetene faktisk er svært lave, og/ Hovedmålsettingen med dette delpro- og steinete strekninger av elva med høy hertz) ble kontinuerlig justert etter var dominerende art. På de nedre delene nes innvandringsmuligheter etter den eller om en stor del av lakseungene ikke sjektet har derfor vært å: vannhastighet slik at alle habitattyper vannets ledningsevne. Dette sikret at av Femund-/Trysilelva (Innbygda – siste istid, spredning av mennesker og fanges ved bruk av denne metodikken • Gi en oppdatert beskrivelse av fiske- undersøkes. den akutte dødeligheten til fisk fanget Rundfloen, Figur 1c) var harr domine- de fysiske/kjemiske/biologiske forhold på grunn av elvas størrelse (dvs. de står samfunnet i ulike deler av vassdraget Prinsippene for gjennomføringen av under båtelfiske var meget lav (< 1 %). rende i fangstene og det ble fanget ca. (for nærmere beskrivelse av vassdraget, på dype og/eller strømsterke partier som (dominansforhold og bestandsstruk- båtelfiske var imidlertid de samme for Utgangseffekten lå i intervallet 1,5 – 2,5 en harr per minutt båtelfiske. På denne se Del 1). ikke er tilgjengelige ved vadbart elfiske). tur) begge båtene: Foran baugen på båtene Ampere. Under fisket ble båten kjørt strekningen var fangstene av ørret svært Dagens kunnskap om fiskesamfunnet I tillegg har det vært et stort behov for å • Øke kunnskapen om hvilke områder er det anbragt to anoder med stålvaiere medstrøms og litt raskere enn aktuell lave. i vassdraget baserer seg på tidligere kartlegge hvilke deler av elva som i dag av Klarälven som i dag produserer vill festet til justerbare svingarmer. Under strømhastighet. Fiskene som ble svime- I tillegg til harr og ørret ble det fanget undersøkelser, opplysninger fra fiskere faktisk produserer ville lakseunger: Er laks. det elektriske fisket fungerer båtenes slått under elektrofisket ble håvet opp av gjedde, ørekyt, steinsmett og sik under (rapporterte fangster) og opplysninger produksjon knyttet til kun strykstrekninger • Øke kunnskapen om tettheten av skrog som katode. Når strømmen slås to personer som stod i forkant av båten båtelfisket, men harr og/eller ørret var fra lokalkjente. Det er totalt registrert eller er det også produksjon av lakseunger laksunger på svensk side av vassdraget på oppstår et elektrisk felt rundt hver (bilde 1). Fanget fisk ble overført til to dominerende på stasjoner. 13 ulike fiskearter fra den norske delen på mer stilleflytende deler av elva? Dette anode. Strømmen sendes ut via en 7,5 vannfylte baljer med friskt elvevann på av elva, inklusive laks (Qvenild 2010). er kunnskap som er avgjørende for Metode og materiale kW generatordrevet pulsator. Strøm- hver side av båten. All fanget fisk ble Klarälven Fra den svenske delen av elva er det å vurdere potensialet for produksjon Båtelfiske i Femund-/Trysil-/Klarälven feltet har en maksimal horisontal og artsbestemt og lengdemålt i naturlig I de øvre delene av Klarälven (Strängs- registrert 24 ulike arter (se Del 1). Det av vill laks i Klarälven i framtiden ble gjennomført på ulike strekninger i vertikal rekkevidde på henholdsvis 5 og utstrakt stilling til nærmeste millimeter, forsen – Sysslebäck, figur 1d) var harr foreligger ikke overvåkingsdata fra (se delrapport ”Vilken potential för perioden 2011 – 2013. Målsettingen 3 meter. Det ble benyttet pulserende og mesteparten av fisken ble satt tilbake dominerende fiskeart i fangstene og vassdraget som beskriver fiskeartenes laxproduktion har Femund-/Trysil-/ ved de ulike undersøkelsene varierte. likestrøm (DC), og spenning (opp til til elva etter avsluttet fiske (unntaket faktisk høyere enn på den beste strek- dominansforhold i ulike deler av elva. Klarälven?”). For nærmere beskrivelse av metodikk, 1000 volt) og pulsfrekvens (7,5-120 var et utvalg av lakseunger ble avlivet og ningen i Norge (data fra 2011 benyttes). Implementeringen av EUs Vannram- I regi av “Vänerlaxens fria gång” er fangster og undersøkelsesområder vises medirektiv i både Norge og Sverige, det gjennomført båtelfiske i vassdraget det til ulike delrapporter (se tabell 1). Tabell 1. Oversikt over de gjennomførte båtelfiskeundersøkelsene i Femund-/Trysil-/Klarälven i perioden 2011 – 2013. og gjennom dette kravet som stilles til både på norsk og svensk side. I 2011 ble Selve gjennomføringen av båtelfiske beskrivelse og overvåking av fiskesam- det gjennomført undersøkelser i Klar- var relativt likt ved de ulike undersøkel- År Strekning Periode Effektiv fisketid Fangst Referanse 30. August – 2. 18 fiskearter, 793 ind. Museth et al. 2011 Klarälven: Strängforsen – Almarholmen/Skårer 295 min funn i ulike typer vannforekomster, älven fra Strängforsen til Forshaga med sene. I 2011 ble det benyttet en 18 fot September (2.7 ind. minutt-1) 2012 10 fiskearter, 831 ind. Museth et al. har satt søkelyset på de metodiske hovedfokus å beskrive fiskesamfunnet lang aluminumsbåt, men denne ble 2012 Klarälven: Höljes – Vingängsdeltaet (sør for Sysslebäck) 19. – 21. September 317 min utfordringene knyttet til kunnskapsinn- og å avdekke hvilke strekninger av elva erstattet av en mindre båt (konstruert (2.6 ind. minutt-1) 2013 14. – 18. Juni, 4. – 5. 7 fiskearter, 603 ind. 2012 Femund-/Trysilelva: Røsgjoltvelta - Rundfloen 650 min - henting om fiskesamfunn i store elver som produserer ville lakseunger (Museth som en “rafting båt”) i 2012 og 2013 September (0,92 ind. minutt-1) (Museth et al. 2013). I Nord Amerika et al. 2012). Året etter ble det gjennom- (se bilde 1). Fordelen med sistnevnte 8 fiskearter, 931 ind. Museth et al. 2013 Klarälven: Kärrbackstrand - Skyllbäcksholmen 3. – 6. September 445 min er det utviklet spesialbygde elfiskebåter ført båtelfiske i Femund-/Trysilelva på båt er at den kan benyttes på grunne (2.1 ind. minutt-1) 2014
90 | | 91 FISKESAMFUNNET I FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN FISKESAMFUNNET I FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN
REMISSVERSION2,0 a) Femund-/Trysilelva: Øvre (Femundsenden - Sennsjøen) 1,5
1,0 Her ble det fanget 1.9 harr per minutt på de midtre delene ble det fanget ål, tross for at fangstene av harr ≥ 30 cm er bestandsstruktur til alle arter. I tillegg forekomstene skal ha avtatt de senere 0,5 båtelfiske og dette er nesten dobbelt så niøye (nejonöga), flire (björkna) og lake. relativt høye (Figur 3). gir undersøkelsene et “øyeblikksbilde” i årene (Morten Aas, pers. medd.). Dette 0,0 mye som i nedre deler av Femund-/Try- Det ble ikke påvist laxunger nedstrøms tid og de ulike artenes habitatbruk kan ser ut til å være en generell trend i vass- b) Femund-/Trysilelva: Midtre (Jordet - Innbygda) 1,5 silelva (Figur 1d). Dette vurderes som Forshaga. Tettheten av laksunger i Klarälven variere gjennom året. Det foreligger dragene på Østlandet, og kan muligens 1,0 høye tettheter av harr. Laks (juveniler) Tre år med båtelfiske i Klarälven har vist helle ikke sammenlignbare før-data på ha sin forklaring i økt vanntemperatur 0,5 var den arten det ble fanget nest mest av Bestandsstruktur til harr og ørret at det først og fremst er strykpartiene i dominansforhold på ulike strekninger de senere årene (se ”Klimatförändringar 0,0 c) Femund-/Trysilelva: Nedre (Innbygda - Rundfloen) (0,6 per minutt båtelfiske) tett etterfulgt Observert lengdefordeling til ørret de øvre delene av elva som produserer av elva – så det er vanskelig å vurdere och fisk”, i del 1) . 1,5 av ørret (0,5 per minutt båtelfiske (Figur fanget i øvre deler av Klarälven og i laksunger. Metodikken har variert en del utviklingstrekk, f.eks.: Har det blitt Et annet noe overraskende funn var 1,0 1d). Det ble også fanget noe gullbust Femund-/Trysilelva viser at bestand- fra år til år, men vi har dekket strekning- mindre lake og sik i systemet? at observerte tettheter av harr og ørret i 0,5 (stäm), ørekyt (elritsa) og steinsmett strukturen er relativt lik (Figur 2). Det en Strängsforsen – Sysslebäck samtlige Kartleggingen på norsk side viste de øvre delene av elva på norsk side var 0,0 (bergsimpa) på denne strekningen. er to trekk ved disse lengdefordelingene år. På denne strekningen var fangst per at det ble fanget om lag like mye harr relativt lave. Dette kan skyldes relativt d) Klarälven Øvre (Strängforsen - Sysslebäck) 1,5 I de midtre delene av Klarälven som er verdt å merke seg: 1) Tilnær- minutt båtelfiske i 2011, 2012 og 2013 som ørret i de øvre delene av Femund-/ tøffe fysiske forhold (lav vannføring 1,0 (Varnäs camping – Deie, figur 1e) met fravær av ørret under 8 cm (dvs. henholdsvis 0,60, 0,51 og 0,55. Dette er Trysilelva (Femundsenden – Sennsjøen), vinterstid, isganger m.m.), lav effekti- 0,5 endret artssammensetningen i fangstene årsunger), og lite innslag av større ørret relativt stabile fangster, men lengdefor- ørret var dominerende i de midtre vitet ved båtelfiske og/eller hardt fiske. 0,0 Antall per minutt båtelfiske (CPUE) e) Klarälven Midtre (Varnäs Camping - Deje) markant karakter med laue (löja) som (≥ 40 cm) til tross for godt med ørret delingen indikerer at det er relativt stor delene (Jordet – Innbygda) og harr Områdene av elva som er klassifisert 1,5 dominerende fiskeart, men innslaget av i lengdeintervallet 20-30 cm. Det ble variasjon i årsklassestyrken (Figur 4), klart dominerende i de nedre delene som de beste gyte- og oppvekstområ- 1,0 gullbust (stäm) og mort (mört) var bety- tatt ut et uvalg av ørret (n = 35) fra den og det er verdt å merke seg at årsunger (Innbygda – Rundfloen). Observert dene for laks (se delrapport. om ”Vilken 0,5 delig i fangstene. På denne strekningen norske delen av elva. Disse viste normalt av laks trolig er underrepresentert i forhold mellom antall harr og ørret potential för laxproduktion har Femund-/ 0,0 f) Klarälven Nedre (Forshaga - Almarholmen/Skårer) var arter som harr, ørret og laks (kun god vekst fram til seks års alder (ca. 5 fangstene i alle år (pga. lav fangbarhet er relativt likt de resultatene som Trysil-/Klarälven?”) er partier av elva ett individ) nær sagt helt fraværende i cm årlig tilvekst). Eldste ørret i prøve- ved båtelfiske). Laks født i 2009 og ble funnet i en tidligere merkestudie med relativt høy vannhastighet og mye 1,5 fangstene. I tillegg ble det fanget abbor, materialet var sju år gammel og dette spesielt 2011 synes å være relativt sterke (Kjøsnes et al. 2004), selv om det her tilgjengelig skjul (relativt grov stein). 1,0
0,5 vederbuk (id), gjedde, brasme (braxen), indikerer relativt høy dødelighet. årsklasser. Årsklasse 2011 er den desi- ble fanget omtrent like mye harr og Disse overlapper i relativt liten grad
0,0 gjørs (gös) og sørv (sarv) på denne Observert lengdefordeling til harr dert sterkeste årsklassen som er registrert ørret i de midtre delene av elva (Jordet med de beste “harrstrekningene” som er HarrLaks/Lax Ørret/ÖringSik Steinsmett/BergsimpaGullbust/StämØrekyt/ElritsaLaue/LöjaMort/MörtAbbor/AbborreVederbuk/IdGjedde/GäddaBrasme/BraxenGjørs/GösSørv/SarvÅl Elveniøye/FlodnejonögaFlire/BjörknaLake strekningen. På strekningen nedstrøms fanget i øvre deler av Klarälven og i løpet av undersøkelsene og disse antas – Innbygda). En forklaring kan være mer stilleflytende “glattstrøm” områder. Forshaga (Forshaga – Almarholmen, i Femund-/Trysilelva viser at alle å vandre ut som smolt våren/forsomme- at harr er kjent for å være langt mer Det er spesielt strekningen fra utløpet av figur 1f) var laue (löja) tallmessig enda årsklasser er tilstede i fangstene, men ren 2014. Laks født i 2010 og 2012 ser fangbar ved stangfiske enn ørret (Nort- Sennsjøen til Innbygda som er klassifi- Art mer dominerende, men antall arter i innslaget av årsunger av harr (6-11 ut til å representere svake årsklasser. Spe- hcote 1995) og at man stangfiske derfor sert som det beste gyte- og oppvekstom- fangsten økte (15 arter påvist under 47 cm) var betydelig høyere på svensk enn sielt årsklasse 2010 framstår som svært kan overvurdere mengden harr i forhold rådene for laks, og dette er områder som Figur 1. Antall individer av ulike fiskearter fang- minutters effektivt båtelfiske) (Figur norsk side. Også for harr er innslaget av svak (Figur 4). Lengdefordelingen som til andre arter. i dag er dominert av ørret. et per minutt båtelfiske på ulike strekninger av Femund-/Trysil- /Klarälven. (I denne frams- 1f). I tillegg til artene som ble fanget stor fisk (≥ 40 cm) relativt beskjedent til viser adskilte årsklasser av laks indikerer Totalt er det kjent 12 fiskearter fra Båtelfiskeundersøkelsene påsvensk tillingen er data fra Klarälven i 2011 benyttet). også at laksen smoltifiserer som treåring- denne strekningen (se hovedrapport – side viser også hva vannhastighet har er (eventuelt delvis som toåringer). «fiskarternas utbredning»), men bare 6 å si for sammensetningen av fiskesam- 0,05 0,16 Sverige (n = 135) f. 2009 0,14 Sverige (n = 510) 0,14 2011 ble påvist i denne undersøkelsen. Det funnet. I de de øvre delene av Klar- 0,04 0,12 0,12 Diskusjon ble fanget overraskende lite av arter som älven er det laksefiskene harr, laks og 0,10 f. 2011 f. 2010 0,10 0,03 0,08 I dette delprosjektet har vi forsøkt å gjedde og sik, og abbor ble ikke påvist. ørret som dominerer, men straks man 0,08 0,06 kartlegge fiskesamfunnet i den mer Dette er arter som vanligvis fanges rela- kommer til mer stilleflytende områder 0,04 0,02 0,06 0,02 enn 400 km lange Femund-/Trysil-/ tivt effektivt under båtelfiske (Museth er det karpefisk som laue, gullbust og 0,04 0,00 0,01 Klarälven. Undersøkelsen på svensk side et al. 2013). En forklaring kan være at mort som dominerer i fangstene. Vi 2012 0,02 0,14 0,12 f. 2011 i 2011 og på norsk side i 2012 hadde båtelfiske ble gjennomført utenom selve har tre år med data fra de øvre delene 0,00 0,00 0,10 0 10 20 30 40 50 0 10 20 30 40 50 som formål å beskrive fiskesamfunnet sommersesongen, relativt tidlig (juni) av Klarälven og observert dominans- 0,08 f. 2012 0,05 0,14 i hele vassdraget. I alt 19 fiskearter ble og sent (september) i sesongen, og disse forhold var som følger i samtlige år: 1) Norge (n = 127) Norge (n = 177) 0,06 0,12 0,04 0,04 f. 2010 påvist. Selv om båtelfiske vurderes å artene kan ha stått på dypere partier Harr, 2) Laks, 3) Ørret, 4) Steinsmett, Antall per minutt båtelfiske 0,02 0,10 0,00 være en relativt effektiv metode er det av elva på undersøkelsestidspunktene. 5) Gullbust. Båtelfiske gir nødvendigvis
0,03 Antall per minutt per minutt båtelfiske 0,08 0,14 2013 verdt å merke seg at effektiv fisketid Det må også nevnes at innsatsen på de ikke det perfekte bilde av artssammen- Antallper minutt båtelfiske (CPUE) 0,12 0,06 f. 2011 (fisketid med strøm i vannet) i Klarälven mer stilleflytende delene av Femund-/ setningen i elva, men disse resultatene 0,02 0,10 0,04 0,08 f. 2012 i 2011 var på kun 4,9 timer og på 10,8 Trysilelva var relativt begrenset. Niøye viser at båtelfiske gir konsistente data 0,01 0,06 0,02 timer (fordelt på to perioder i juni og skal finnes opp til Sennsjøen, men også på dominansforhold, og vi forventer 0,04 0,00 0,00 0,02 september) i Norge i 2012 (mye tid gikk denne foretrekker stilleflytende partier at større endringer i artssammenset- 0 10 20 30 40 50 0 10 20 30 40 50 0,00 0 50 100 150 200 250 med til forflytning mellom ulike elveav- hvor det ble fisket lite. Gullbust, mort ningen vil fanges opp ved båtelfiske Lengdeklasse (cm) Lengdeklasse (cm) Lengdeklasse (mm) snitt). Undersøkelsene gir sannsynligvis og laue begrenser seg til de nedre partier som metode. Som i Norge ble det et godt bilde på dominansforholdene i hvor det ikke ble fisket. Heller ikke fanget overraskende lite sik og lake, og Figur 2. Lengdefordeling til ørret fanget under Figur 3. Lengdefordeling til harr fanget under Figur 4. Lengdefordeling til laks fanget ved bå- båtelfiske i øvre deler av Klarälven i 2012 båtelfiske i øvre deler av Klarälven i 2012 telfiske i Klarälven på strekningen Strängforsen ulike deler av elva, men innsatsen er for lake ble påvist. Den er antatt å være vi kan ikke utelukke at disse har hatt (øverst) og i Femund-/Trysilelva i 2012. (øverst) og i Femund-/Trysilelva i 2012. – Sysslebäck i årene 2011, 2012 og 2013. liten til å gi et godt bilde på status og vanlig forekommende i vassdraget, men en negativ bestandsutvikling de senere
92 | | 93 FISKESAMFUNNET I FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN FISKESAMFUNNET I FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN
REMISSVERSION
årene. Manglende før-data gjør at dette konkluderte med at videre metodeut- laks på svensk side eller reetablering på Heggenes J. 1996. Habitat selection by Utvikling i fisket i perioden 2002-2009 The life and migrations of the Atlantic imidlertid blir spekulasjoner. vikling var nødvendig. norsk side vil ha store konsekvenser for brown trout (Salmo trutta) and young - NINA Rapport 564: 24 pp. salmon. In: Aas Ø, Einum S, Klemetsen Vi kan selvsagt ikke utelukke at det er Et svært interessant resultat fra disse tettheten av harr. Atlantic salmon (S. salar) in streams: A & Skurdal J, eds. Atlantic Salmon produksjon av ville laksunger på stille- undersøkelsene er at det er påvist bety- Vår vurdering er at tettheten av laks static and dynamic hydraulic modelling. Museth J, Dokk JG, Kraabøl M. 2012. ecology. Oxford: Blackwell, pp. 1–32. flytende deler av Klarälven, men elfis- delig variasjon i årsklassestyrke, og dette og ørret er lav, og at elva i framtida bør Regulated Rivers: Research and Mana- Kartlegging av fiskesamfunnet i Klaräl- keundersøkelsene viser relativt entydig ser ut til å sammenfalle med mengden kunne produsere betydelig mer laks og gement 12: 155–169. ven ved bruk av elfiskebåt høsten 2011 at det er strykpartiene som er viktig for laks som er transportert oppstrøms ørret enn hva som er tilfellet i dag. Det - NINA Minirapport 380. 9 s. produksjon av laks. Noe overraskende er Edsforsen. Laks født i 2010 er den konkluderes med at bestanden på svensk Heggenes J, Bagliniere JL, Cunjak RA. det allikevel at det ikke ble fanget laks- desidert svakeste årsklassen av laks som side fortsatt befinner seg på den lineære 1999. Spatial niche variability for young Museth J. 2013. Kartlegging av tettheten unger nedstrøms Forshaga i 2011, da er dokumentert i denne undersøkelsen delen av “stock-recruitment kurva”, Atlantic salmon (Salmo salar) and av laksunger i øvre del av Klarälven ved det trolig gyter laks her pga. lav effekti- og sammenfaller med transport av svært og transport av flere gytefisk vil derfor brown trout (Salmo trutta) in hetero- bruk av elfiskebåt høsten 2012. - NINA vitet på fisketrappa. Lite optimale gyte- få gytelaks i 2009 (kun 198 gytefisk). resultere i økt produksjon av smolt. For geneous streams. Ecology of Freshwater Minirapport 444: 10 s. + vedlegg. Norsk og oppvekstforhold, og et komplekst Også 2012 årsklassen er relativt svak, å kunne bygge opp produksjonen av Fish 8: 1–21. institutt for naturforskning (NINA), fiskesamfunn med tilstedeværelse av men sterkere enn 2009, og dette året ble vill laks framstår det som svært viktig Lillehammer. predatorer (f.eks. gjedde, gjørs m.fl.) det opptransportert 872 laks. Laks født i å etablere effektive opp- og nedstrøms Johansson U, Gow R, Fjälling A, Deger- kan medføre svært høy dødelighet på 2009 og spesielt 2011 synes å være rela- vandrings-/transportløsninger ved man E, Hedenskog M. 2012. Kartlägg- Museth J. 2013. Kartlegging av tettheten laksunger i dette området. tivt sterke årsklasser og i disse årene ble kraftverkene og dammene i Klarälven. ning av fisksamhället i Klarälven med av laksunger i øvre del av Klarälven ved De høyeste tetthetene av laksunger det opptransportert 1473 og 1260 laks. De lave tetthetene av laks i Klarälven strömöversiktsnät hösten 2011. Rapport bruk av elfiskebåt høsten 2012. - NINA ble påvist i området ved Kärrbackstrand Antall gytefisk er ikke trolig ikke den kombinert med høy kraftverksrelatert från interregprosjektet ”Vänerlaxens fria Minirapport 493: 12 s. + vedlegg. Norsk og Skyllbäcksholmen (Museth 2013). eneste faktoren som forklarer variasjon i dødelighet til utvandrende laksesmolt gång”. institutt for naturforskning (NINA), Dette stemmer godt overens med tele- tetthet av ungfisk. Temperatur og vann- gjør at situasjonen for vill Klarälvslaks Lillehammer (in prep.) metristudier utført av KAU – som fant føring gjennom året forventes å påvirke vurderes som svært alvorlig og på lengre Kjøsnes AJ, Museth J, Nashoug O, ansamling av gytefisk i nettopp disse årsklassestyrken, og dette bør studeres sikt kritisk. Qvenild T. 2004. Studier av vandrings- Museth J, Johnsen SI, Kraabøl M, Dokk områdene (se kap. ”Uppströmsvandring nærmere i årene framover. mønster hos harr og ørret i Femund/ JG, Skurdal J. 2013. The EU Water av vuxen lax och öring i Klarälven” i del Alle naturlig bestander av Atlantisk Referenser Trysilvassdraget 1999-2003. Fylkesman- Framework Directive and the monito- 2). laks sameksisterer med ørret (Thorstad Bergquist B, Axenrot T, Carlstein M, nen i Hedmark, miljøvernavdelingen. ring of fish populations in large rivers Det ble fanget fra 0,51 – 0,66 et al. 2011), og det generelle bildet Degerman E. 2005. Utveckling av kvan- Rapport nr. 2-04. 22 s. and lakes. Vann 2013 (2) s. 205-216 (in laksunger per minutt båtelfiske i årene er en viss habitatsegregering mellom titativ metodik för båtelfiske i större Norwegian with English abstract). 2011-2013 på de beste områdene i de to artene: Laksunger okkuperer vattendrag – pilotprojekt. Slutrapport Koupal KD, Peterson BC, Schoenebeck Klarälven (Strängsforsen – Syssle- dypere og strømsterke partier, mens – Miljöövervakningsprojekt: Avtalsnum- CW. 2013. Assessment of a rotenone Qvenild T. 2010. Fiske I Hedmark. bäck). Dette vurderes som relativt lave ørret okkuperer grunnere og mer mer 216 0540 (NV Dnr: 721-1413- application event at Mormon Island TUN Forlag. tettheter av laksunger. Til sammenlig- sakteflytende partier av elva (Heggenes 05Mn). West lake in Central Nebraska. Tran- ning var fangstene i lakseelva Namsen 1996, Heggenes et al. 1999, Bremset sactions of the Nebraska Academy of Neebling TE, Quist MC. 2011. Compa- i Nord-Trøndelag (Midt-Norge) i og Heggenes 2001). En nyere studie Berg OK, Bremset G, Puffer M, Han- Sciences 33: 1–6. rison of Boat Electrofishing, Trawling, gjennomsnitt 3,15 laksunger per minutt har vist at habitatbruken til laks i liten sen K. 2013. Selective segregation in and Seining for Sampling Fish Assem- båtelfiske, og på de beste strekningene grad påvirkes av tilstedeværelse av intraspecific competition between Maret TR, Ott DS, Herlihy AT. 2007. blages in Iowa’s Nonwadeable Rivers. ble det fanget 7 laks per minutt båtel- ørret, mens man på den annen side juvenile Atlantic salmon (Salmo salar) Electrofishing effort required to to esti- North American Journal of Fisheries fiske. Lengdefordelingen til fangede ser at habitabruken til ørret påvirkes and brown trout (Salmo trutta). Eco- mate biotic condition in southern Idaho Management 31: 390-402. laksunger viser at fangbarheten til av tilstedeværelsene av laks (Berg et logy of Freshwater Fish. doi: 10.1111/ rivers. – North American Journal of årsunger (0+) av laks ved båtelfiske var al. 2013). Ut i fra dette kan man anta eff.12107. Fisheries Management 27: 1041-1052. Northcote TG. 1995. Comparative lav sammenlignet med eldre laksunger at reetablering av laks til Norge, med Menezes RF, Borchsenius F, Svenning biology and management of Arctic (≥ 1+). Dette er i tråd med erfaringene påfølgende høye tettheter av laksunger, Bremset G, Heggenes J. 2001. Competiti- JC, Søndrergaard M, Lauridsen TL, and European grayling (Salmonidae, fra båtelfiske i andre laksevassdrag kan føre til noe reduserte tettheter ørret ve interactions in young Atlantic salmon Thymallus). Reviews in fish biology and (Bremset et al. 2012). Sammenlignet i enkelte områder. Vi vet imidlertid ikke (Salmo salar L.) and brown trout Landkildehus F, Jeppesen E. 2012. fisheries 5(2): 141-194. med tradisjonelt elfiske er midlertid om habitat og/eller skjul er flaskehalsen (Salmo trutta L.) in lotic environment. Variation in fish community structure, båtelfiske en overlegen metode for å for ørretproduksjonen i vassdraget i Nordic Journal of Freshwater Research richness, and diversity in 56 Danish Sers, B. (Redaktor). 2014. Svenskt overvåke årsklassestyrke og tetthet av dag. Når det gjelder harr viser resul- 75: 127–142. lakes with contrasting depth, sixe, and ElfiskeRegiSter – Sveriges lantbruksuni- laks i Klarälven. Laksunger fanges kun tatene at den trives best og har de trophic state: does the method matter? versitet (SLU), Institutionen for sporadiske med denne metoden i Klar- høyeste tetthetene på noe mer saktefly- Carlstein M, Boberg J, Bruks A. 2006. Hydrobiologia. DOI 10.1007/s10750- akvatiska resurser. http://www.slu.se/ älven. Det ble parallelt med båtelfisket i tende strekninger enn strykpartiene vi Beståndsuppskattningar och inventering 012-1025-0. elfiskeregistret 2011 gjennomført forsøk med spesial- vurderer vil ha høyest verdi som gyte- og av laxfisk i Klarälven 2006. Rapport konstruerte elvegarn, men disse fanget oppvekstområde for laks. Det er derfor från F.A.S.T – Fiskeresursgruppen, Museth J, Johnsen SI, Grønnæss S, Thorstad E, Whoriskey F, Rikardsen AH, ikke laks og Johansson et al. (2012) liten grunn til å tro at økt tetthet av Älvdalen Utbildningscentrum. Qvenild T. 2010. Gjerfloen Fluefiske. Aarestrup K. 2011. Aquatic nomads:
94 | | 95 UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
Uppströmsvandring av vuxen lax och öring i Klarälven År Öring Vild lax Odlad lax (Wolfbrandt 2014). I många tidigare
Antal 34 sent 28 studier har man endast använt erfaren Författare och institution: Larry Greenberg, Olle Calles, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo och Eva Bergman 2011 Längd 47-81 (72±7) 46-81 (66±9) Naturresurs rinnande vatten, Biologi, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, Karlstads Universitet fisk, d. v. s. fiskar som fångas i en fälla Antal 28 28 tidigt 33 sent vars funktion studeras, eftersom det är 2012 Längd 49-74 (60+7) 63-91 (75±6) lättare att få tag på dessa fiskar. Oerfarna Antal 29 tidigt 29 sent 2013 Längd 50-96 (74±7) laxar, d. v. s. fiskar som aldrig har varit i fällan, fångades i Vänern (se stycket Sammanfattning lax (50 % mot 12 %). Odlad fisk (21 kraftverk) har effektiviteten och resul- Tabell 1. Antal och längd (cm; medelvärde + SD) på lekfisk som märktes de olika åren. ovan). Erfaren lax, 62-85 cm långa (74 Under 2011-2013 studerade vi vuxen %) uppvisade oftare ett oregelbundet tatet av åtgärden inte utvärderats veten- ± 6 cm), fångades i fällan och sattes ut lax och öring på sin lekvandring upp- vandringsbeteende (irrade omkring) skapligt i någon större omfattning (men studier fångades antingen i ryssjor i vikt bör utgöra ≤ 2 % av fiskens kropps- ca 4 km nedströms Forshagafällan efter ströms i Klarälven med hjälp av radiote- jämfört med den vilda laxen (6 %) se rapporten av Petersson et al. 1990). sjön med hjälp av en yrkesfiskare (2012 vikt (Brown et al 1999, Jepsen et al märkning. Tjugo av dessa märktes med lemetri. Studier av uppströmsvandring och en större andel vild lax (87 %) Med andra ord saknas kunskap om och 2013) eller togs från fiskfällan i 2005). All märkt fisk längdmättes innan radiosändare (ATS, se ovan) den 28 från Klarälvens mynning till kraftverket uppvisade ett så kallad stationärt eller hur många av de uppflyttade fiskarna Forshaga (2013). Fisken som fångades de sattes tillbaka. Av de 16 märkta juni. och fiskfällan i Forshaga visade att ”holding” beteende än odlad lax (50 % som bidrar till lek och om det finns en i sjön märktes från 19 juni till 6 (2012) fiskarna 2012 sattes tio tillbaka direkt i All märkt fisk följdes med tre statio- fiskfällans fångsteffektivitet varierade ). En jämförelse mellan tidigt och sent skillnad i lekframgång mellan odlad och respektive 8 (2013) juli. Sammanlagt sjön medan sex kördes upp i älven och nära loggrar (ATS R4500S) i Klarälv- mellan år. Under 2012, ett år med höga uppflyttad vild lax visade att andelen vild fisk. Misstankar har även funnits 16 (2012) respektive 20 (2013) laxar av släpptes nedströms Gubbholmen, ca 3 deltats mynning och ytterligare tre på flöden, var fångsteffektiviteten 18 % fallbacks var högre för tidigt (39 %) än om att fällan i Forshaga inte har fångat vilt ursprung fångades i ryssjor utanför km uppströms älvens mynning. År 2013 kraftverket i Forshaga 2012 och fyra och under 2013, ett år med lägre flöden, för sent (10 %) uppflyttad lax. Andel alla uppströmsvandrande lekfiskar, och Klarälvens östra mynning (Hammarö- sattes alla de 20 märkta fiskarna tillbaka 2013. Under 2012 pejlades fisken också var fångsteffektiviteten högre. Fångs- fallbacks var lägre för öring än för tidigt det finns ingen egentlig utvärdering av sjön). Dessa fiskar märktes med externa direkt i sjön. Fisken var mellan 61 och manuellt 36 gånger från 20 juni 2012 teffektiviteten under 2013 berodde uppflyttad lax. fällans funktion och effektivitet. radiosändare (ATS F2120, med morta- 79 cm långa 2012 (medel + 1 standard fram till 27 november 2012 (när sista på tidigare erfarenhet av fiskfällan, Syftet med dessa studier var att följa litetssignal efter 8 timmar utan rörelse). avvikelse: 71 ± 5 cm) och mellan 57 och fisken vandrat ner från Forshaga), vilket Inledning där fångsteffektiviteten för fiskar utan vuxen lekfisk, framför allt lax, under Varje radiosändare hade en unik frek- 86 cm långa 2013 (73 ± 5). motsvarar i snitt ungefär var fjärde dag. Bakgrund erfarenhet av fiskfällan (fångades i sjön) dess uppströmsvandring i Klarälven. vens (mellan 151.000 - 151.640 MHz) Under 2013 jämfördes beteende Under 2013 pejlades de märkta fiskarna var högre (78 %) än för fiskar med erfa- Idag kan såväl vild som odlad lax och Detta inkluderar 1) uppströmsvandring och vägde 16 g, vilket är klart under hos lax med och utan erfarenhet av vid 23 tillfällen från 2 juli 2013 fram till renhet (45 %; tidigare fångade i fällan). öring endast vandra drygt två mil upp- från Klarälvens mynning till kraftverket rekommendationen att radiosändarens att ha simmat in i fiskfällan i Forshaga 3 september 2013 med ett intervall på Dessutom vandrade 45 % av de erfarna ströms Klarälven från Vänern till Fors- och fiskfällan i Forshaga (kraftverk cirka tre dagars mellanrum. fiskarna inte uppströms efter förflytt- haga, där den första kraftverksdammen 1) samt 2) uppströmsvandring från ningen, vilket är betydligt högre än de finns. Här fångas lekfisken och en del av Edsforsen (kraftverk 8) till lekområ- Figur 1. Karta över Klarälven och Vänern som visar kraftverksdammarna (feta streck) och place- Uppströmsvandring från Edsforsen 10 % oerfarna fiskar som inte vandrade fiskarna transporteras vidare uppströms dena. När det gäller uppströmsvandring ringen av loggrarna (streckade linjer). Cirkeln visar det primära lekområdet för lax i huvudfåran. till lekområdena uppströms. Laxens positionering i älven med lastbil och släpps ut uppströms mot Forshaga ville vi studera lekfiskens Radiotelemetriska studier av lekvand- var delvis förknippat med förhållandet kraftverksdamm nummer åtta (Eds- beteende nedströms fällan i Forshaga ring utfördes under tre år, dock med mellan turbinutflöde och spillflöde. forsen), för att kunna reproducera sig samt uppskatta fällans effektivitet. För några skillnader mellan år. År 2011 Under 2012 hade man högst andel lax längst den cirka 14 mil långa sträckan lekfisken uppströms Edsforsen ville jämfördes odlad och vild lax (Tabell 1). vid spilluckorna när spillet var som mellan Edsforsen och nästa kraftverks- vi identifiera var laxen och öringen År 2012 studerades både vild öring och störst, och under 2013 förflyttade sig damm (Höljes). Vid fiskfällan i Forsha- leker samt studera deras beteende vid vild lax. Dessutom jämfördes vild lax laxen till området framför spilluckorna ga har man under perioden 1990-2007 uppströmsvandring. Dessutom ville vi som flyttades förbi Edsforsen tidigt på när turbinutflödet var noll. fångat cirka 2300 lax och öring tillsam- jämföra beteendet vid uppströmsvand- säsongen med vild lax som flyttades se- Lekvandringsstudier längs den ofrag- mans per år, vilket inkluderar både vild ring hos vild och odlad lax samt tidigt nare på säsongen. Det sista året, 2013, menterade sträckan mellan Edsforsens och odlad fisk från två olika stammar och sent uppvandrande vild lax. jämfördes tidigt och sent uppflyttade kraftverk och Höljes kraftverk visade att (Gullspång och Klarälven) (Piccolo et laxar. All fisk fångades i fiskfällan i Fors- Material och metoder lax huvudsakligen lekte i huvudfåran i al. 2012). Det antal som årligen fångas haga, märktes med externa radiosända- Uppströmsvandring från Vänern till nedre delarna av Strängsforsenområdet i Forshaga idag kan jämföras med de re, längdmättes och kördes samma dag Forshaga medan öringen huvudsakligen lekte i ca 20 000-30 000 lax och öring som upp för utsättning ovan Edsforsen. biflödena, främst i Höljan. Vandrings- fångades (endast Klarälvsstam) per år i Två olika studier av Forshaga fiskfällans Totalt märktes 181 laxar och 28 beteendet skiljde mellan vild och odlad Klarälven under 1800-talets första hälft, funktion utfördes, 2012 respektiv 2013. öringar (Tabell 1). Fisken märktes lax, där de flesta av de vilda laxarna (82 vilket var innan det fanns ett etablerat Flödessituationen skilde sig mellan åren, mellan mitten av augusti till början av %) simmade direkt till lekplatserna, storskaligt yrkesfiske i Vänern (Piccolo med högre flöden 2012 (årsmedelflöde oktober 2011, mitten av juni till slutet 3 3 medan endast 29 % av de odlade uppvi- et al. 2012). 231 m /s, maximumflöde 541 m /s och av augusti 2012 (tidiga 27 juni – 11 juli; 3 sade ett liknande beteende. Dessutom Trots att systemet med att transpor- flöde under juni-september 266 m /s) sena 4 juli – 23 augusti), samt mitten av 3 var andelen som simmade nedströms tera upp fisk i systemet mer eller mindre än 2013 (årsmedelflöde 143 m /s, max- juni 2013. Totalt sett varierade storleken 3 och hamnade nedströms Edsforsens pågått ända sedan 1930-talet (då imumflöde 393 m /s och flöde under på laxen mellan 47 och 96 cm under de 3 kraftverksdam (kallade fallbacks) kraftbolagen tills vidare befriades från juni-september 138 m /s). tre åren och för öring mellan 49 och 74 betydligt högre för odlad lax än för vild villkoret att anlägga fisktrappor vid varje Fisken som användes under dessa
96 | | 97 UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
cm (Tabell 1). Efter utsättning följdes tog sig in i fisktrappan men simmade Under 2013 lyckades 14 av de 20 var noll (Figur 5). Även en ökning av fiskarna med hjälp av 8 loggrar som var ut igen (skedde bara 2013), 4) Fiskar oerfarna fiskarna (65 %) som fångades spill under senare delen av september utplacerade på olika platser längs älven, som simmade uppströms till Forshaga i Vänern hitta in i fällan (Figur 3). Om resulterade i en förflyttning av lax till från Edebäck till strax nedströms Höljes dammen men tog sig aldrig in i varken man räknar bort de två fiskar som aldrig spilluckorna, men antalet fiskar kvar i kraftverk (Figur 1). Dessutom pejlades trappan eller fällan. vandrade uppströms var fångsteffekti- området kring Forshaga var få. Observa- fisken manuellt var 3-6 dag tills efter lek Under 2012 märktes 16 laxar i viteten 78 % (14 av 18 fiskar). För de tioner för 2013 gällde både erfaren och i mitten av november. Vänern varav 11 simmade uppströms fiskar som fångades i fiskfällan och se- oerfaren lax (d. v. s. de betedde sig på till Forshaga. Det tog fisken i genom- dan satts ut nedströms Forshaga, d. v. s. samma sätt). Resultat snitt 27 dagar att simma upp efter att erfarna fiskar, var fångsteffektiviteten 25 Forshagafällan: Fiskens beteende och de sattes ut. Fiskarna spenderade i snitt % (5 av 20 fiskar; Figur 3). Fyrtiofem Lekvandring uppströms Edsforsen fällans effektivitet 47 dagar i området strax nedströms procent (9 av 20) av de erfarna fiskarna Enligt vår telemetristudie var de Det fanns fyra olika beteenden hos Forshagadammen. Av dessa 11 fiskar vandrade inte, vilket är betydligt högre viktigaste lekområden för lax beläg- laxen: 1) fiskar som aldrig vandrade fångades två i fällan, vilket motsvarar än de 10 % (2 av 20 fiskar) oerfarna na längst en ca 5 km lång sträcka i uppströms mot fällan, 2) fiskar som 18 % effektivitet (Figur 2). Fiskar som fiskar som inte vandrade (Figur 3). Om Figur 4. Förhållandet mellan turbinutflöde, spillflöde och närvaron av lax vid spilluckorna vid de nedre delarna av Strängsforsen. fångades i fällan, d. v. s. tog sig upp för sattes ut i älven vandrade inte i samma man räknar bort de fiskarna som inte dammen i Forshaga, 2012. Obs att ingen lax nådde kraftverket innan den 28 juni, och ingen lax Specifikt lekte laxen huvudsakligen på fisktrappan (Denilrännan) och in till utsträckning som de som släpptes direkt vandrade blir fångsteffektiviteten för fanns kvar efter den 6 oktober. två områden i Strängsforsen (Figur 1), uppsamlingsbassängen, 3) fiskar som i Vänern (Figur 2). erfarna fiskar 45 % (5 av 11 fiskar). ett nedströms bron vid Kärrbackstrand Under 2013 spenderade de fyra erfarna och ett kring Skyllbäcksholmen. All lax, laxarna som simmade in i trappan utan med undantag för en vild och en odlad att fångas i fällan i genomsnitt 18 dagar individ, lekte i huvudfåran. Dessa två i Forshaga. Av de oerfarna (n=14) och fiskar använde biflödet, Höljan, nära erfarna (n=5) laxar som simmade in i norska gränsen. Öring lekte huvudsak- fällan spenderade de oerfarna i snitt 6,6 ligen i biflödena. Sammantaget lekte och de erfarna 6,0 dagar i Forshaga, fem öringar i huvudfåran, elva i Höljan, vilket inte var en signifikant skillnad en i Likan och en i Tåsan. Dessutom
(t-test, t17 = 2,11, P = 0,88). Under den fastnade en individ i torrfåran vid Höl- period som studien ägde rum var fällan jes; de övriga dog innan lek eller blev avstängd mellan den 18 juli – 8 augusti, fallbacks. En fallback definierades som vilket medförde att fisk under denna en individ som simmade nedströms och period inte kunde simma in i fällan. hamnade nedanför Edsforsens kraftverk Om man räknar bort tiden då fällan efter upptransport från Forshaga inför Figur 2. Beteendet för de 16 laxar som fångades i sjön 2012 och sedan sattes ut antingen i sjön (n=10) eller i älven (n=6). För fiskar som vandrade uppströms i älven hade de antingen var avstängd spenderade de erfarna i lek. Denna definition skiljer sig från simmat in i fällan eller hamnat vid dammen i Forshaga utan att simma in i fällan. snitt 4,8 dagar vid Forshaga och de tidigare definitioner som syftar på upp- oerfarna ca 3,5 dagar, vilket inte var en Figur 5. Förhållandet mellan turbinutflöde, spillflöde och närvaron av lax vid turbinutflödet vid strömsvandrande fisk som har simmat dammen i Forshaga, 2013. Pilarna visar när laxarna förflyttade sig till spilluckorna. Obs att få signifikant skillnad (t-test, 17t = 2,11, P erfarna och oerfarna fiskar fanns kring dammen innan 2013-07-07 (< 2) samt efter 2013-08- igenom en fiskväg för att sedan hamna = 0,58). Däremot kunde man se att då 16 (< 3). nedströms dammen via t ex spill eller fällan åter igen öppnades simmade fem genom turbiner (Boggs et al. 2004). laxar (oerfarna) in i fällan, inte vid något Vi identifierade fyra huvud- annat tillfälle under säsongen simmade sakliga vandringsbeteenden efter så många fiskar in på samma dag. utsättning uppströms Edsforsen: (a) Det visade sig att laxens positionering direkt uppströms rörelse (80 km) till i älven i viss utsträckning berodde på lekplatserna, (b) ett irrande beteende förhållandet mellan turbinflöde och som bestod av flera uppströms och spillflöde. Under 2012 ändrades inte nedströms rörelser före lek, (c) en turbinutflödet markant och högst andel uppströms och nedströms rörelse, vilket lax återfanns vid spilluckorna när spillet slutligen resulterar i en fallback, och (d) var som störst (Figur 4). Under 2013 direkt fallback. Vandringsbeteendet för fanns det stora förändringar i både vild och odlad lax, baserat på studien turbinutflöde och spillflöde. Laxen stod från 2011, skiljde sig signifikant (2011; Figur 3. Beteendet hos de 20 oerfarna (fångades i sjön och sattes ut i sjön) och 20 erfarna vid turbinerna när turbinflödet var χ = 18,3, p <0,0001). De flesta av de laxar (fångades i Forshagafällan och sattes ut 4 km nedströms fällan). För fiskar som vandrade Figur 6. Procent vilda och odlade laxar som visar olika vandringsbeteende under upp- 22 uppströms i älven klassificerades beteendena som: fisken fångades i fällan; fisken simmade in i störst men förflyttade sig till spilluck- strömsvandring under 2011: (a) direkt uppströms, (b) irrande, med flera uppströms och ned- vilda laxarna (82,4 %) simmade direkt fisktrappa utan att bli fångade i fällan; fisken simmade fram till dammen i Forshaga utan att ens orna under senare delen av juli och ströms rörelser före lek, (c) en uppströms och nedströms rörelse, vilket resulterar i en fallback, till lekplatserna, medan endast 28,6 % simma in i fisktrappan. början av augusti när turbinutflödet och (d) direkt fallback. N= 34 vilda och 28 odlade fiskar. av de odlade uppvisade ett liknande
98 | | 99 UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
beteende (Figur 6). Andelen fallbacks en låg fångsteffektivitet blev bekräftade, nedströms Forshaga damm är komplexa negativt fiskens motivation av att var 50 % för odlad lax och 11,8 % för eftersom endast två fiskar gick in i och fisken kan ta olika vägar fram till vandra uppströms, särskilt i början på vild lax. En högre andel odlad fisk (21,4 fällan, vilket motsvarar en effektivitet dammen, vilket kan kräva flera fiskfällor säsongen när motivationen att vandra %) uppvisade ett oregelbundet vand- av 18 %. Andra året av studien var ett för att möta alla flödessituationer. uppströms tros var svagare än senare ringsbeteende (irrade) jämfört med den år med lägre flöden. Under detta år var Som väntat, lekte inte lax och under säsongen. Ytterligare en indika- vilda laxen (5,9 %). fångsteffektiviteten betydligt högre än öring på samma platser. Laxen lekte tion på att fisken som fångats i fällan är En större andel vild lax (86,7 %, 26 året innan, med en fångsteffektivitet huvudsakligen i huvudfåran, i de stressade såg vi i våra resultat med den av 30 fiskar) uppvisade ett så kallad av 78 % (14 av 18) för oerfaren och nedre delarna av Strängsforsen medan erfarna laxen i studien av fiskfällan i stationärt eller ”holding” beteende 45 % för erfaren (5 av 11) fisk. Att dra öringen huvudsakligen lekte i biflö- Forshaga. I den studien, som utfördes jämfört med odlad lax (50 %, 7 av 14 slutsatser från två års studier är svårt dena (Törnqvist 1940). Vidare var tidigt på säsongen (fisken märktes den fiskar ). Uppvisandet av holding-bete- och särskilt när skillnaden är stor mellan fallback-frekvensen betydligt högre 28 juni), vandrade bara 55 % av de ende tolkades som att lek var pågående åren, men trots det, indikerar våra för lax än för öring. Tidpunkten för erfarna fiskar uppströms efter att de (se Östergren et al. 2011 som beskriver resultat och allmänna observationer att att flytta upp lax hade betydelse för flyttats 4 km nedströms Forshaga; de perioden direkt efter lek). Holding-be- det finns utrymme för förbättringar av lekvandringen. Fallback-frekvensen övriga 45 % höll sig i älven och kom teendet hos vild lax varade längre än för fällan som t.ex. manipulationer med för laxar som flyttades upp tidigt på aldrig upp till Forshagaområdet igen. odlad lax (Figur 7). Dessutom visade lockvatten eller spillvatten och öppet- säsongen var betydligt högre än för sena Ett sätt att testa betydelsen av stress Figur 7. Antal dagar (medel + SE) som vilda och odlade laxar stannade på lekområdet, d. v. s. tidigt uppflyttad fisk längre holding-be- hållandet av fällan. uppflyttade laxar. Detta kan indikera för uppströmsvandring skulle vara att uppvisade holding-beteende. Data från 2011. teende (medel 56,2 dagar) jämfört med En åtgärd man bör fundera över är att man skulle begränsa uppflyttningen jämföra beteendet hos utsatta fiskar sent uppflyttad fisk (medel 22,3 dagar; att förändra hur lockvattnet till fällan till senare delen av säsongen men en som har spenderat olika mycket tid i Figur 8). fungerar i syfte att öka effekten av det. sådan lösning vore problematisk; antalet uppsamlingsbassängen vid Forshaga. Om man tittar på år 2011 och 2012 En sådan åtgärd kompliceras av att lock- lekfiskar som fångas i Forshaga varje Det fanns skillnader i lekvandring och jämför tidig och sen lax fanns det vattnet idag kommer underifrån och år är begränsat och att bara flytta fisk för vild och odlad lax, vilket har också en signifikant skillnad i andel fallbacks bildar en ”bubbelpool” precis nedströms sent skulle minska antalet ytterligare. visats av tidigare studier på havsvand- mellan tidigt (38,7 %) och sent (13,4 Denil-rännan. En annan möjlighet som Dessutom kan ett sådant selektivt urval rande laxpopulationer (Jonsson et al., %) uppflyttad lax (Figur 9). Under kanske kan användas i kombination ha genetiska konsekvenser. Ett sannolikt 1990, Økland et al., 1995, Thorstad 2013 studerades bara fallbacks (inte med bra lockvatten är att använda sig bättre alternativ skulle kunna vara att et al., 1998). Cirka 82 % av den vilda lek) för sent uppflyttad lax och då var av ljus som attraktion. Tidigare studier bygga en fiskväg vid Edsforsen eller vid laxen simmade från utsättningsplatsen andelen fallbacks 3,4 %. Sammantaget (Wickham 1973; Larinier & Travade flera av dammarna så att fiskarna som direkt till lekplatserna, medan bara 29 för 2011-2013 var andelen fallbacks för 1999; Kemp et al. 2008) som undersökt har hamnat nedströms Edsforsen har % av de odlade uppvisade ett liknande sent uppflyttad lax 10,4%. Det fanns fiskens attraktion till ljus, hävdar att ljus möjlighet att simma uppströms igen beteende. Även andelen fallbacks var ingen skillnad mellan längd eller kön kan attrahera fisk och andra akvatiska och därmed har en fortsatt möjlighet att högre för odlad lax (50 %) än för vild för de som blev fallbacks och för de organismer. Studier har t.ex. visat hur bidra till reproduktion. Man kan även lax (12 %). Dessutom uppvisade odlade Figur 8. Antal dagar (medel + SE) som tidig uppflyttade och sen uppflyttade laxar samt öring som inte blev fallbacks. Det fanns en man kan använda ljus och mörker för fundera på om flytting av utsättnings- laxar (21 %) ett mera oregelbundet stannade på lekområdet, d. v. s. uppvisade holding-beteende. signifikant skillnad i fallbackfrekvens att minska antalet fiskar som passerar en lokalen längre uppströms skulle kunna vandringsbeteende jämfört med den mellan tidig lax och tidig öring 2012, damm via kraftverksturbiner (Nestler et minska fallbacks. Det är emellertid vilda laxen (6 %). Sådant beteende har där öringen inte blev fallback i samma al. 1995; Ploskey et al. 1995; Greenberg osäkert om det skulle fungera med observerats tidigare för odlad lax som utsträckning som laxen (Figur 9). et al. 2012). Att belysa fiskfällan så att tanke på att en del fiskar hamnade har rymt från odlingskassar (Økland ingångarna till fällan blir upplysta skulle nedströms flera kraftverksdammar, et al., 1995, Thorstad et al. 1998). Diskussion potentiellt kunna öka fällans effektivitet, t.o.m. nedströms Forshaga. Thorstad et al. (1998) spekulerade att Syftet med studierna i denna rapport då både ljus och lockvattnet lockar Ett helt annat sätt att angripa odlade fiskar som inte har präglats till har varit att kartlägga situationen i fisken in i fällan. Ännu en åtgärd är att problemet med fallbacks är att under- lekområdena har ingen signal för att Klarälven idag för både uppströmsvand- spilla vatten så nära fällan som möjligt, söka varför andelen fallbacks är större stanna när de kommer till ett lekom- rande vuxen lax, och även öring till när man måste spilla vatten. Ytterligare i början av säsongen än senare. En råde. Dessa skillnader mellan odlad och viss del. Alla studierna har observerat en åtgärd för att öka totalfångsten av lax möjlig förklaring för denna säsongs- vild lax indikerar att bidraget från odlad problem som kräver olika åtgärder för i fiskfällan är att arbeta för att fällan inte skillnad skulle kunna handla om stress lax till laxpopulationen i Klarälven nog att förbättra situationen för fisken. ska stängas pga. hög temperatur. Detta i samband med uppflyttning av laxarna är begränsat, och att man kan ifrågasätta Fångsteffektiviteten vid fällan i Fors- skulle kunna åstadkommas t.ex. genom uppströms i kombination med en värdet av att transportera fisk av odlat haga studerades under två år med olika att kyla vattnet i uppsamlingsbassängen. förmodad svagare lekvandringsmoti- ursprung uppströms. Sedan 2012 har flödessituationer och med olika inrikt- Man bör också fundera över behovet av vation tidigt på säsongen. Laxen som man slutat flytta odlad lax uppströms av ningar och omfattning på studierna. att anlägga en eller flera fiskfällor till. fångas i fällan i Forshaga hålls kvar i denna anledning. Figur 9. Ödet för tidig och sen uppflyttade laxar samt öring. Fiskarna har lekte i huvudfåran eller Första året baserades på 16 fiskar och Särskilt vid högt vattenflöde är man uppsamlingsbassängen upp till en vecka biflödet, blivit fallbacks eller dött före lek. Sammanställning är baserad på en sammanslagning av data från 2011 och 2012. N= 31 för tidig lax, 67 för sen lax och 27 för öring (eftersom en var ett år med höga flöden. Misstan- tvungen att spilla långt ifrån turbinut- innan de flyttas. Denna hantering kan öring fastnade i Höljes torrfåra och har därför exkluderats). karna om att höga flöden skulle medföra flödet. Strömförhållanden kring ön skapa ökad stress som kan påverka
100 | | 101 UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN UPPSTRÖMSVANDRING AV VUXEN LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
Referenser system at a major pumped-storage Økland F, Heggberget TG, Jonsson B. Boggs CT, Keefer ML, Peery CA, Bjornn hydropower dam. In: Waterpower ’95. 1995. Migratory behavior of wild and TC. 2004. Fallback, reascension, and Proceedings of the International Confe- farmed Atlantic salmon (Salmo salar) adjusted fishway escapement estimates rence on Hydropower, American Society during spawning. Journal of Fish Biolo- for adult chinook salmon and steelhead of Civil Engineers, San Francisco, CA, gy 46, 1-7. at Columbia and Snake River Dams. pp. 152–161. Transactions of the American Fisheries Östergren, J, Lundqvist, H, Nilsson, J. Society 133, 932-949. Petersson, Å, Mehli, SA, Qvenlid, T, Sjö- 2011. High variability in spawning ström, T., Karlsson, R. 1990. Tryselelva/ migration of sea trout, Salmo trutta, in Brown RS, Cooke SJ, Anderson WG, Klarälven: Norsk-svenska avtalet 1969 two northern Swedish rivers. Fisheries McKinley RS. 1999. Evidence to chal- om ”Vänerlaxens fria gång”. Utvärdering Management & Ecology 18, 72-82. lenge the “2% rule” for biotelemetry. och förslag. Rapport från Fiskeristyrel- North American journal of fisheries sen, Fiskenämnden i Värmlands län, management 19, 867-71. Direktoratet for naturforvaltning och Fylkesmannen i Hedmark. 30 oktober Greenberg L, Calles O, Andersson J, Eng- 1990. qvist T. 2012. Effect of trash diverters and overhead cover on downstream Piccolo J, Norrgård J, Greenberg L, Sch- migrating brown trout smolts. Ecologi- mitz M, Bergman E. 2012. Conservation cal Engineering 48, 25-29. of endemic landlocked salmonids in regulated rivers: a case-study from Lake Jepsen N, Schreck C, Clements S, Thorstad Vänern, Sweden. Fish and Fisheries 13: EB. 2005. A brief discussion on the 2 418-433. % tag/bodymass rule of tumb. Aquatic telemetry: advances and applications. Ploskey G, Nestler J, Weeks G, Schilt C. Proceedings of the Fifth Conference on 1995. Evaluation of an integrated fish Fish Telemetry held in Europe. Ustica, protection system. In: Waterpower ’95. Italy, 9-13 June 2003. Rome, FAO/ Proceedings of the International Confe- COISPA. 2005. 295 sidor. rence on Hydropower, American Society of Civil Engineers, San Francisco, CA, Jonsson B, Jonsson N, Hansen LP. 1990. s. 162–171. Does juvenile experience affect mig- ration and spawning of adult Atlantic Thorstad, EB, Heggberget, TG, Økland salmon? Behavioral Ecology and Socio- F. 1998. Migratory behaviour of adult biology 26, 225-30. wild and escaped farmed Atlantic sal- mon, Salmo salar L., before, during and Kemp PS, Gessel MH, Williams JG. after spawning in a Norwegian river. 2008. Response of downstream migrant Aquaculture Research 29, 419-428. juvenile Pacific salmonids to accelera- ting flow and overhead cover. Hydro- Törnquist, N. 1940. Märkning av biologia 609, 205–217. Vänerlax. Meddelanden från Statens undersöknings- och försöksanstalt för Larinier M, Travade F. 1999. The deve- sötvattensfisket. No. 17. lopment and evaluation of downstream bypasses for juvenile salmonids at small Wolfbrandt, J. 2014. Beteende hos hydroelectric plants in France. In: lekvandrande lax i Klarälven– utvär- Odeh, M. (Ed.), Innovations in Fish dering av en fiskfälla. Examensarbete, Passage Technology. American Fisheries Biologi, Karlstads universitet, Löpnum- Society, Bethesda, MD, USA, s. 25–42. mer 14:01
Nestler JM, Ploskey GR, Weeks G, Wickham DA. 1973. Attracting and Schneider T. 1995. Development of an controlling coastal fish with nightlights. operational, full-scale fish protection Trans. Am. Fish. Soc. 102, 816–825.
102 | | 103 PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
Produktion av vild laxsmolt i Klarälven bygga en enkel modell för att använda dessa smoltproduktionsuppskattningar Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård, John Piccolo, Biologi, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, Karlstads Universitet. tillsammans med andra uppgifter på t.ex. överlevnad och storlek på juve- nila årsklasser av lax, information om Sammanfattning genom att använda Klarälvsspecifika ringar i älvens habitat, förbättringsåtgär- mängd och storlek på uppkörd lekfisk Att förstå tidpunkt, varaktighet och och litteraturvärden för modellparame- der vad gäller fiskens passagemöjlighet, samt information om mängden lek- och storlek på smoltvandringen är en trarna. Modellscenarier indikerar att det eller förändringar flödesregim. Detta produktionshabitat i älven. Utifrån nyckelfaktor för att framgångsrikt krävs en ökning från 30 % till minst innebär ett risktagande vad gäller en dessa uppgifter ville vi analysera olika kunna förvalta eller rehabilitera ett 80 % för antingen smoltens överlevnad långsiktigt hållbar förvaltning mot en scenarier och konsekvensen för laxpopu- laxbestånd. Kunskap om smoltvandring under nedströmsvandringen eller för långsiktig hållbarhet av det vilda laxbe- lationens storlek i Klarälven. Samman- och smoltproduktionen möjliggör en lekfiskfångsten i Forshagafällan om man ståndet riskerar att bli chansartad. taget, med denna studie, ville vi: förståelse för dödligheten i vattendraget vill bibehålla en fortsatt populationstill- Trots en mängd ny kunskap om smol- 1. Undersöka när och hur länge smolt- och i sjön, vilket i sin tur möjliggör en växt hos den vildfödda laxen. Om man tens fysiologi och vandringsbeteende (se vandringen varar. prioritering av olika förvaltningsåtgär- kan höja överlevnaden för både smol- Thorstad 2012), är det fortfarande en 2. Uppskatta smoltproduktionens der som t.ex. reglering av flödet och tens nedströmsvandring och lekfiskens stor utmaning att noggrant genomföra storlek. restaurering av lek och uppväxtmiljöer. uppströmsvandring till 80 % kan man bra mätningar av smoltproduktionen. 3. Uppskatta smoltpopulationens ut- Målet i detta projekt var att utveckla en nå nivåer på upp till 4500 återvändande Detta beror huvudsakligen på att det veckling för några olika scenarier, där fungerande smoltövervakningsmetod lekfisk. är svårt att fånga smolt – de är goda vi i modellen varierar överlevnaden för Klarälven, och att dessutom beskriva simmare som tenderar att vandra vid för fisken både vid upp- och ned- tidpunkt, varaktighet och omfattning Inledning högflöden i den del av vattendraget ströms vandring. för smoltvandringen. Vi utvecklade Bakgrund där vattenhastigheten är som störst en metod med en ryssja som tidigare För att effektivt förvalta vandrande (Svendsen et al. 2007; Williams et al. Material och metoder använts i Vindelälven och Torne älv laxbestånd är kunskap om dödlighet i 2012). Smolt är känsliga för föränd- Smolt har fångats på tre olika platser i och såg att smoltvandringen inleds i olika livsskeden avgörande. Även om ringar i turbulens och de kan snabbt Klarälven under åren 2011-2014 (Figur början av maj och fortsätter tills slutet laxförvaltning tidigare fokuserat på flytta sig vertikalt i vattenkolumnen, 1). År 2011 fiskade vi med en roterande av juli. Pilotstudien 2012 pågick under rekrytering av vuxen lekfisk (Ricker inklusive runt ingången till fiskfällor skruvfälla (Figur 2), först vid Skåre och 25 fiskedagar, 8 maj till 2 juli, och det 1954, Hillborn et al. 1999, Jonsson (Enders et al. 2009). Den vanligaste sedan i kraftverkskanalen i Munkfors. fångades 162 laxsmo1t med en fälleffek- and Jonsson 2011), innebär mätning av smoltfällan, en roterande skruvfälla, Figur 1. Karta över studieområdet för smoltfångst. Den roterande skruvfällan var placerad År 2012-2014 fiskade vi med en smol- tivitet på 17 %. Under 2013 fångades tätheten av yngre fisk att man kan ur- har i större älvar oftast en effektivitet, nedströms Forshaga och uppströms Munkfors kraftverk 2011. Ryssjan var placerad uppström tryssja uppströms bron i Edebäck (Figur under 78 fiskedagar, 2 maj till 25 juli, skilja när under livscykeln dödligheten dvs. hur stor andel av populationen den Edsforsens kraftverk 2012-2014. Se text för exakta koordinater. 3, 4). Fiskena under fältsäsongerna med samma metod över 700 laxsmolt, sker och därmed få bättre underlag för fångar, på långt under 10 %, ofta bara 2011 och 2012 är att betrakta som pi- och under 2014 var motsvarande siffra olika förvaltningsåtgärder som fiskvägar 2-3 % (Volkhardt et al. 2007). Detta lotstudier, men 2013 och 2014 satsade 1423 laxsmolt på 67 fiskedagar mellan 1 eller habitatrestaurering (Volkhardt kan vara tillräckligt när man ska göra Figur 2. Roterande skruvfälla placerad vid Skårebron i Karlstad 2011. vi ensidigt på ett fiske med smoltryssjan maj och 23 juli. Fångsteffektiviteten på et al. 2007, Muir and Williams 2012, populationsbestämningar av riktigt stora under en längre sammanhängande ryssjan var i genomsnitt 19 % 2013 och Williams et al. 2014). I Klarälven har laxpopulationer (eg. Stillahavslax) som period. 7 % 2014 vilket leder till en uppskatt- mängden återvändande vildfödd lekfisk ändå ger robusta uppskattningar. När ning av 3800 respektive 19800 laxsmolt ökat sedan 1996 (Piccolo et al. 2012, relativt små smoltmängder vandrar i en Roterande skruvfälla som passerat under de dagar fällan var i Magnusson et al. 2013). Orsaken till stor älv, vilket är vanligare hos Atlantlax, En skruvfälla (Thedinga et al., 1994) drift. Ryssjan fiskade inte under 7 dagar denna ökning kan vara antingen en blir dessa låga effektiviteter otillräckliga utan ledarmar låg placerad i Skåre, pre- 2013 och 17 dagar 2014 på grund av ökning av antalet producerade vildfödda för säkra smoltuppskattningar med cis vid Skårebron i Karlstad (59.399127, en hög flödestopp i maj 2013 respektive smolt eller minskad dödlighet i Vänern, hjälp av fångst-återfångststudier. Då 13.504760), mellan den 26 april och maj-juni 2014, vilket inte möjliggör eller en kombination av dessa faktorer. behövs metoder som ger högre åter- den 25 maj 2011. Efter detta flyttades en tillförlitlig uppskattning av den Utan en uppskattning av produktionen fångst för att kunna göra en tillförlitlig den till kraftverkskanalen vid Munkfors totala smoltproduktionen. För att med av vildsmolt är det omöjligt att förstå smoltuppskattning. kraftstation (59.848638, 13.546817), större säkerhet beräkna omfattningen av orsaken till ökningen i Forshagafällan Syftet med denna studie var att där den låg mellan den 9 juni och den smoltmigrationen behövs ytterligare ut- av vild lekfisk. Vidare var tidpunkten testa några olika metoder för att fånga 10 juli. veckling av metoden med smoltryssjan, och varaktigheten för smoltvandringen nedströmsvandrande smolt för att hitta Skruvfällan tömdes dagligen och eller en kombination av olika smolt- okänd i Klarälven men Norrgård et al en fungerande metod. I förlängningen all fisk artbestämdes, vägdes och fällor. I syfte att sätta gränsvärden för (2013) indikerar att smoltutvandring ville vi kunna föreslå en metod för längdmättes. För att uppskatta fällans potentiell smoltproduktion utvecklade sker under juni-juli. Avsaknaden av att i framtiden kontinuerligt kunna effektivitet i Skåre använde vi oss av vi en livshistoriebaserad mekanistisk kunskap om smolttäthet gör det svårt uppskatta den årliga smoltproduk- ett känt antal odlade smolt som sattes modell av Klarälvens laxpopulation att utvärdera effektiviteten av restaure- tionen i Klarälven. Dessutom ville vi ut nedströms Forshaga. Personal vid
104 | | 105 PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
Smoltryssja i Edebäck fiskodlingen informerade oss dagligen m långa järnstolpar med en diameter på uppskattning av mängden smolt som Värde Källa om vilken stam och hur mycket smolt 20 mm. Dessa drevs ner i bottensubstra- vandrat 2013 och 2014. Parameter Under 2012 fiskade vi från 8 maj till 1 de satte ut, och vi kunde sedan notera tet för hand med stor kraft. Ett beslag Vi utvecklade en åldersstrukturerad Medelvikt (kg) 3,7 Lekfisk i Forshaga 2000-2009 juli (enlig överenskommelse med Vild- Christensen och Larsson (1979), Dannewitz et Antal romkorn/kg fiskvikt 1350 deras återfångst i skruvfällan i Skåre. förankrat i botten möjliggjorde att man smoltproduktionsmodell med hjälp av al. (2013), K. Jarmuzewski, Fortum, muntl. mark i Värmland) och smolt fångades Den låga effektiviteten av skruvfällan kunde dra ner ledarmen mot botten uppmätta data från den vilda lekfisken Överlevnad rom till 0+ 0,075 Gibson (1993) hela tiden ryssjan var i vattnet utom i Skåre med avseende på odlad smolt med hjälp av ett rep. (antal återvändande och storlek) som de sista dagarna i juni och då avbröts Överlevnad 0+ till 1+ 0,66 Elliott (1994), B. Jonsson muntl. ledde oss till beslutet att flytta fällan Smoltfällan tömdes och rengjordes fångats i fällan i Forshaga 2000-2013 fisket. Sammanlagt fångades ca 162 till Munkfors i ett försök att fånga vild varje dag och all fisk bedövades, samt med hjälp av litteraturvärden för Överlevnad 1+ till 2+ 0,66 Elliott (1994), B. Jonsson muntl. smolt under de 25 dagar som ryssjan smolt lite senare under säsongen 2011. artbestämdes, vägdes och mättes. På antal ägg per kg lekhona, överlevnad Andel 2+ smolt 0,5 Klarälven 2013 smolt fjällanalys fiskade (Figur 5 överst). Effektiviteten lax och öring gjordes en smoltstatusbe- från ägg-smolt och smolt-adult stadier Överlevnad 2+ till 3+ 0,66 Elliott (1994), B. Jonsson muntl. var ca 17 % 2012 och grundades på 109 Smoltryssja stämning, fjäll, och DNA-prov togs och (Tabell 1). Modellen användes för att Uppväxthabitat 3 774 293 m2 Se ”Biotopkartering och Lekbeståndsmål” märkta smolt och en återfångst av 19. Under 2012-2014 var en smoltryssja smolten märktes med ett streamermärke projicera antalet vuxna fiskar som borde Smoltens medellängd var 165 mm och Maximal smolt produktion 3/100 m2 Uusitalo et al. (2005) placerad i Edebäck (Figur 1 och 4; (med unikt identifikationsnummer) återkomma till Forshaga under perioden medelvikten 38,0 g. Antalet vandrande 60.064055, 13.559949). Vi använde innan den kördes med bil uppströms 2005-2050. Vi modellerade fyra olika Uppväxthabitatets bärförmåga 114 000 ((3 774 293 m2/100) * 3). smolt uppskattades till 1150 under de två olika smoltryssjor under fältsäsong- ca tre km för att sättas ut i älven igen. scenarier: 1) ingen förändring från Överlevnad smolt till vuxen 0,3 Behnke (2007), Seelbach et al. (1994) 25 fiskade dagarna. Under perioden va- en 2012, en mer tjocktrådig (10 mm, Återfångsten av märkt fisk noterades dagens system, 2) inkluderat en åtgärd rierade flödet mellan 130 och 335 3m /s knutlös; 8-24 maj) och en mer tunntrå- och användes för att räkna ut fällans som höjde Forshaga fällans effektivitet Tabell 1. Konstanter som använts som modellparametrar för att modellera smoltscenarierna (medelvärde 211 m3/s), och temperatu- dig (10 mm, med knut; 8 juni-1 juli). effektivitet (Volkhardt et al. 2007) 80 %, 3) inkluderat en åtgärd i Edfor- i denna rapport. Värdena är noterade som antingen specifika för Klarälven 2000 och framåt ren var mellan 11 och 16 oC. eller från litteraturen. Dessa parametrar kan ändras om man vill använda modellen för andra Ryssjan med grövre trådtjocklek klarade sens som sänkte den totala smoltdöd- scenarier. Under 2013 utökades fiskeperioden så inte av de höga flödena, mycket skräp Uppskattning av smoltproduktion ligheten till 20 %, samt 4) åtgärdat både att vi fiskade mellan den 2 maj och 25 i älven pluggade igen ryssjan så att den Uppskattning av smoltmängden i Forshagafällan och Edsforsen (scenario juli och hela tiden användes ryssjan med fick lyftas ur vattnet under långa perio- älven gjordes genom en fångst-åter- 2 och 3). tunn trådtjocklek. Sammanlagt fångades der. Ryssjan med tunnare trådtjocklek fångst studie, där smolt som fångades 727 laxsmolt på 84 fiskande dagar fungerade bättre, så 2013 och 2014 i ryssjan märktes och släpptes ut ca 7 Resultat under 2013, och generellt var fångsterna använde vi en nyinköpt ryssja med den km uppströms ryssjan (Volkhardt et al. Skruvfälla i Skåre och Munkfors 2011 högst mellan 10 maj till 10 juli (Figur tunnare trådtjockleken. Under 2013 2007). Fångsteffektiviteten av flytande Arbetet med skruvfällan 2011 gav inga 5 mitten). Effektiviteten var ca 19 %, låg ryssjan i älven mellan den 2 maj till fällor (eg. roterande skruvfällor) varierar stora fångster, varken när den låg i Skåre baserat på 492 märkta smolt och 92 25 juli förutom en vecka i maj (23- med flöde i mindre vattendrag. Därför eller i Munkfors. Vår förhoppning när vi återfångade smolt. Smoltens medellängd 28 maj) då flödet var för högt för att görs ofta uppskattningar av smoltabun- placerade fällan i Skåre var att vi skulle var 159 mm och medelvikten 30,0 g. ryssjan skulle kunna fungera och under dansen med periodspecifika fälleffek- kunna få ett bra effektivitetsmått direkt Totalt 3800 smolt uppskattades ha 2014 låg den i vattnet 1 maj till 23 juli tiviteter. Effektiviteten i vår ryssja var genom att fånga odlad smolt i samband passerat under de 78 fiskade dagarna. förutom 17 dagar i slutet av maj (22 dock inte relaterad till flödet 2013 och med att den sattes ut. Det visade sig Under perioden varierade flödet mellan maj – 8 juni). Fällan bestod av en ryssja 2014 var fångsterna väldigt små under att fällans effektivitet var så låg (0,06 <100 och ca 375 m3/s (medelvärde 196 och två ledarmar som vardera var 40 m stora delar av tiden efter flödestoppen %) där den var placerad att vi drog m3/s), och temperaturen var mellan 6 långa (Figur 3). Ledarmarna och fällan så därför använde vi medeleffektiviteten slutsatsen att vi inte kunde använda den och 20 oC. förankrades i bottensubstratet med 6-7 över hela fångstperioden när vi gjort en roterande skruvfällan i nedre Klarälven Under 2014 fiskade vi mellan den som metod för att uppskatta smoltpro- 1 maj och 23 juli och även 2014 Figur 3. Skiss av smoltryssjan med olika mått markerade. duktionen i älven. Däremot fångades användes ryssjan med tunn trådtjocklek. många andra arter, inte bara lax och Sammanlagt fångades 1423 laxsmolt på öring (Tabell 2). Vattentemperaturen 67 fiskande dagar 2014, och generellt varierade mellan 9 och 13 oC under var fångsterna högst mellan 18-22 maj fångstperioden och medelflödet var 155 (Figur 5 nederst). Den 22 maj fångades m3/sec. 158 smolt på bara 5 fiskade timmar, När den roterande skruvfällan vilket motsvarar över 700 smolt på placerades i Munkfors kraftverkskanal ett dygn. Effektiviteten var ca 7 %, fångade den sammanlagt 16 laxsmolt baserat på 819 märkta smolt och 59 och några andra arter (Tabell 2). återfångade. Smoltens medellängd Vattentemperaturen varierade mellan var 152 mm och medelvikten 29,9 g. 13 och 16 oC och medelflödet var 180 Sammanlagt 19753 smolt uppskattas ha m3/sec. passerat under 67 fiskade dagar. Flödet Figur 4. Placering av ryssjan vid Edebäck (övre bilden). Älven är ca 210 m bred. Den grovmaskiga varierade mellan 84 och 651 m3/s smoltryssjan placerad i Edebäck, när den fiskar effektivt (nedre vänstra bilden), samt smoltrys- 3 sjan när den har satt igen i samband med ett högflöde 2013 (nedre högra bilden). (medelvärde 217 m /s) och tempera- turen var mellan 5 och 22 oC.
106 | | 107 PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
Munkfors tidpunkten och varaktigheten av smolt- under perioden 18-22 maj beräknades Art/Stam Skåre 2011 Edebäck 2012 Edebäck 2013 Edebäck 2014 2011 vandringen i Klarälven. Vi har sett stora nästan 16 000 smolt ha passerat, men
Vild lax 2 * 16 162 727 1429** skillnader i smoltfångst mellan åren, även under 2013 vandrade en del smolt K-lax 33 t.ex. var den maximala fångsten under redan i maj. Eftersom vi ännu inte har G-lax 18 en och samma dag 37 smolt 2013 men kunnat fiska med önskad effektivitet vid Vild öring 2 16 82 *** 44**** uppskattningsvis över 750 smolt 2014. högflödena finns en fortsatt osäkerhet K-öring 24 För att uppskatta den totala smoltpro- på om och hur stor mängd smolt som G-öring 29 duktionen krävs dock ytterligare för- vandrar vid denna relativt korta flöde- Harr 8 3 bättringar av ryssjan och metodiken för stopp. Utan bättre kunskap om detta Abborre 34 2 att även kunna fiska i högre flöden, även är det svårt att ge bra råd vad gäller Gärs 1 1 1 om det troligen inte är möjligt att fiska spillvattensstrategier. Om smoltvand- Nejonöga 39 1 med denna typ av ryssja under de allra ringen är utan större toppar men med Benlöja 3 högsta flödena. Under 2012 användes lång varaktighet (som 2013) bör man Nors 10 den roterande skruvfällan i Munkfors ha en förvaltningsstrategi där man ökar Lake 1 6 1 för att fånga smolt till en märknings- spillvattenmängden vid kraftverken Mört 16 7 114 55 studie under den period när smoltrys- under en lång tid, ca 15 maj till 15 juli, Braxen 2 sjan inte kunde användas på grund av om man skall erhålla den förmodade Sik 31 12 höga flöden. Flytande fällor är mindre nyttan. Om man istället har en stor Stäm 19 57 88 känsliga för höga flöden än ryssjan, och vandringstopp i maj som det var 2014, Ål 1 Gädda 4 23 36 20 det skulle kunna vara framgångrikt att när det vanligvis spills en del vatten TOTALT 216 50 kombinera flytande fällor med ryssjan (Figur 9), kan den rekommenderade * Fångades 15 maj *** Varav 2 kelt i syfte att få en bättre uppfattning om spillperioden vara kortare. ** Varav 5 kelt **** Varav 1 kelt och 3 lekfisk mängden vandrande smolt även under Arbetet med att använda en smol- de högsta flödena och därmed kunna tryssja för att övervaka en sjövand- Tabell 2. Total fångst i skruvfällan i Skåre och Munkfors 2011 samt i smoltryssjan i Edebäck göra säkrare uppskattningar av smolt- rande population av Atlantlax är lite 2012, 2013 och 2014. produktionen. av ett pionjärarbete. Basmetodiken Smoltvandringen i många vatten- har utvecklats för havsvandrande lax drag med Atlantlax beskrivs ofta som de senaste 10 åren i Torneälven och Modellering av smoltproduktion populationen på likartat vis eftersom att den största delen smolt vandrar på Vindelälven, men används ännu inte i Smoltmodelleringen visar att 1) sanno- båda scenarierna påverkar antalet mindre än en månad (Thorstad et al. större omfattning på andra platser. Både likheten att bevara en självförsörjande lekfisk, och därmed antalet ägg, på 2012). I Klarälven pågick den längre Torne älv och Vindelälven är betydlig vild laxpopulation ökar om man anting- samma sätt. Ytterligare simuleringar (minst 3 månader) 2013 då det inte större vattendrag med större laxpopu- en ökar mängden lekfisk (ökade fångster (inga figurer) visar att om Forshagafäl- fanns någon tydlig smoltvandringstopp. lationer än Klarälven, och i dessa älvar i Forshagafällan) eller överlevnaden på lans effektivitet eller smoltöverlevnaden Under 2014 fångades stora mängder fiskar man inte under högflödesperioder nedströmsvandrande smolt (en effektiv ensam ökas behöver dessa ökas till minst smolt under början av en flödestopp i då vattenhastigheten överstiger 1 m/s smoltfälla i Edsforsen, 2) att åtgärder 75 % för att populationen inte ska dö slutet av maj och när ryssjan lades i igen (Pers kom T. Hasselborg). Eftersom vid både Forshaga och Edsforsen behövs ut under den simulerade tidsperioden. fångades mycket lite smolt under resten laxpopulationerna i dessa två vattendrag för att få en stor ökning av lekfisk 3) I scenario 4 (Figur 8), som inkluderar av säsongen. Med mer kunskap om är så stora uppgår antalet fångade smolt en del av de litteratur- och fältbaserade förbättringar i både Forshagafällans variationerna under smoltvandringspe- likväl till en sådan nivå att det möjliggör parametrarna behöver förfinas. effektivitet och smoltöverlevnaden, rioden kan man komma att bedöma att goda skattningar av smoltproduktionen. I scenario 1, dvs. utan förändring växte populationen till 4 380 lekfiskar. även situationen i Klarälven är sådan att I en älv som Klarälven, med en mindre från dagens system och med både en Populationen begränsas då av täthets- största delen av smolten går i maj, men laxpopulation och färre smolt, innebär smoltöverlevnad och en effektivitet i beroende processer (dvs. begränsad det krävs fler års studier innan detta kan avbrott i fisket under högflöden att man Forshagafällan på 30 %, predikterades tillgång på lek- och uppväxtområden) bekräftas. Tidigare har det beskrivits inte kan fastställa smoltproduktionen att populationen skulle dö ut till år som begränsar smoltproduktionen. att det finns en smoltvandringstopp tillfredsställande. I Klarälven vore det 2035 (Figur 6). Man bör dock observera Modellen förutsäger att för att ytterli- kring midsommar i Klarälven, men våra önskvärt med en övervakningsmetod att modellprognosen inte passar med gare öka populationsstorleken behövs studier visar att en del av perioden för som täcker hela utvandringsperioden. observerade data från 2006-2013, vilket bättre eller ytterligare tillgång på lek- smoltvandring i Klarälven sker tidi- Figur 5. Smoltfångst (antal) och flöde i Klarälven (m3/s) 2012 (överst), 2013 (mitten) och 2014 Under 2013 fiskade vi i flöden upp till tyder på att en eller flera parametrar är och uppväxthabitat. gare än man tidigare trott (Norrgård (nederst). 2012: Under perioden 8-24 maj 2012 användes en tjocktrådig ryssja och från den 8 0,9 m/s, och under 2014 till 1,1 m/s. för låga. et al. 2013). Under 2014, när isen var juni till 1 juli 2012 en tunntrådig. Den tunntrådiga klarade bättre av förhållandena i älven. Den Under 2014 gjordes försök att gradvis Diskussion 8 maj och 1 juli 2012 var fångsten 0 smolt. 2013: Under hela perioden 3 maj till 25 juli 2013 I scenario 2 och 3, när Forshagafällans borta redan i april, fångades laxsmolt höja fångstarmarna under högflöden för effektivitet respektive smoltöverlev- Genom denna studie har vi utvecklat användes en tunntrådig ryssja. 2014: Under hela perioden användes en tunntrådig ryssja. Röda i Edebäck i relativt stor mängd redan pilar i figuren markerar när ryssjan inte varit i vattnet. Högsta värden (22/5 2014) är omräknat att kunna fiska även i högflödesperioder naden ökar till 80 % (Figur 7), ökar en övervakningsmetod för att klarlägga den 2 maj då fällan sattes ut, och bara från 5 timmars fiske (158 smolt). Observera att y-axlarna har olika skala de tre åren. perioder, om än med lägre effektivitet.
108 | | 109 PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
utveckla nya övervakningsmetoder i detta så snart som möjligt i Klarälven. nya älvsystem, i de flesta fall utvecklas Märkning av parr i samband med metodiken successivt genom att pröva elfiskeundersökningar skulle kunna sig fram med erfarenhet från tidigare förbättra skattningar av ägg-smoltöver- år och andra vattensystem (Williams et levnaden och bidra med att identifiera al. 2005). Framgångsrika övervaknings- flaskhalsar i populationens livscykel. program, som t.ex. i Alaska, Colum- Märkningsstudier av vild smolt har biafloden, Torne älv och Vindelälven, använts och bör fortsätta användas för visar dock att produktionsberäkningar att förbättra skattningar av dödligheten fyller en mycket viktig del i förvalt- både vid dammarna och i Vänern. För ningen av vattendragen (Uusitalo et närvarande är laxens dödlighet i Vänern al. 2005). Information och skattningar en av de viktigaste kunskapsluckorna att av den vilda smoltproduktionen torde Figur 8. Modellering av scenario 4 med effekten av både ökad effektivitet av Forshagafällan (30 fylla för en framgångsrik laxförvaltning Figur 6. Scenario 1, med effektiviteten i Forshagafällan och smoltöverlevnaden satt till 30 %. vara viktig när förvaltande myndigheter till 80 %) och smoltöverlevnad (30 till 80 %). i Klarälven. ska prioritera bland olika potentiella Eftersom man kan kritisera modellen åtgärder som t.ex. spill av vatten vid för att ha för höga överlevnadspa- kraftverk, restaurering av uppväxtha- rametrar för laxens första år gjorde bitat, och fiskpassageförbättringar. vi ett modelleringsscenario med en De enkla beräkningar av fångst-åter- sammanlagd ägg-smoltöverlevnad på fångst vi genomförde gav en betydligt 1 % (istället för 3 %). Vidare satte vi lägre uppskattning av antalet smolt smoltvandringsöverlevnaden på 60 än vad som är biologiskt rimligt för år % (eftersom 2014 år data visar att 2013, men inte för 2014 (i och med att mycket smolt kan vandra under maj), vi lyckades fånga en del av smoltvand- och en effektivitet på Forshagafällan ringstoppen i maj 2014). I modelle- på 80 % (vilket var en realitet 2013; ringsscenarierna 2 och 3, där modell- Wolfbrandt 2014). Modelleringens prognosen passar någorlunda med prediktioner passar de observerade observerade data från Forshagafällan, är fångsterna väl (Figur 10), och skulle ge smoltproduktionen beräknad till 17 000 en smoltproduktionsuppskattning på under 2013. Under 2013, när vi hade 8800 smolt under 2013. Detta scenario en välfungerande säsong med smol- Figur 9. Flöde (medelvärde och SD) i Klarälven 2001-2012. Perioder med ett flöde över 180 ligger närmre vår egen uppskattning av tryssjan beräknade vi att enbart 3 800 m/s (röd linje), dvs. maximal turbinkapaciteten vid de flesta kraftverken, leder till att man spiller smoltmängden (3 800; exklusive flöde- vatten i spilluckorna. Observera att spill kan förekomma även vid andra perioder när man av olika smolt skulle passerat fällan under de anledningar inte kör turbinerna för fullt. stoppen i maj) baserad på fångst-åter- 78 dagarnas drift, vilket är långt under fångstberäkning från ryssjan 2013 än de 17 000 som modellen uppskattade. scenario 2 eller 3. Vidare ligger vår åldersspecifika dödligheten (ägg-vuxen), Fällan fiskade inte under 6 dagar i maj under hela studieperioden, än 2009 då uppskattning av nästan 20 000 smolt och därigenom effektiviteten av habi- 2013, och med kunskap om situationen det inte spilldes (Norrgård et al. 2012). 2014 nära modellens prediktion av 24 tatrestaurering och fiskeförvaltning. 2014 är det inte osannolikt att en så I syfte att öka noggrannheten i 800. Detta belyser vikten av att utveckla Storskaliga och långsiktiga PIT-märk- stor mängd smolt passerade under dessa modellens prediktioner bör man förfina övervakningsmetodiken så att även ningsprogram i Columbiafloden har dagar, eg. 13 000. Under 2014 uppskat- de ingående parametrarna. Ett sätt att högflödesperioder kan innefattas. Det t.ex. avsevärt förbättrat förståelsen för tades smoltvandringen under perioden göra detta är genom att ha en fortsatt bör poängteras att även små ändringar åldersspecifik dödlighet, effektivitet hos Figur 7. Modellering av scenario 2 och 3, med effekten av ökad effektivitet av Forshagafällan 1-22 maj till drygt 17 000 smolt, vilket smoltövervakning samt ett utökat märk- i överlevnaden under juvenila stadier från 30 till 80 % (överst), och effekten av ökad smoltöverlevnad från 30 till 80 % (nederst). åtgärder som smoltutsättningar och visar att det är möjligt att en stor del av ningsprogram som även omfattar vild kan påverka modellens prediktioner smolttransporter (Muir and Williams produktion vandrar redan i maj. Om parr. Även skattningar av åldersstruk- kraftigt. T.ex. har en förändring på 1 turen i laxpopulationen med hjälp av 2012, Holsman et al. 2012). Dessutom Genom att beräkna sambandet mellan organiskt material (träd, löv, markve- stora mängder smolt vandrar i maj varje % under ”ägg-yngel”-stadiet mycket t.ex. båtelfisken, mer detaljerad data om har dessa studier kunnat följa populatio- flöde (vid Höljes kraftverk) och vatten- getation etc.) vid flödestoppar är dock år, när man vanligen spiller mycket högre påverkan än en förändring på 1 % äggstorlek och mängd för olika storlek- nens demografiska utveckling i relation nivå, i kombination med information problematiskt och svåra att förutse. vatten (Figur 9), är det möjligt att över- under ”smolt-vuxen”-stadiet. Klarälvs- sklasser av honor bör samlas in (Gibson till kraftverk och klimatförändringar, från Fortums driftcentral angående Flödestoppen i Klarälven under slutet levnaden av smolt kan vara högre än 30 specifik kunskap om juvenila stadier 1993; Jonsson och Jonsson 2011). vilket potentiellt gynnar en långsiktig predikterade flöden, kunde vi planera av maj 2014 var den högsta på många %. De studier som gjorts om smoltöver- är därför av största vikt för att kunna Dessutom kan man ta fjällprov på fisken hållbar förvaltning. Eftersom det tar nödvändiga åtgärder i tillräcklig tid för år med flöden på över 500 m3/s, vilket levnaden vid kraftverkspassagen är både förfina modellen så att men effektivt som transporteras upp till lekområdena. flera år innan sådana märkningsstu- att säkerställa en så kontinuerlig drift av medförde att vi inte kunde fiska hela 2009 och 2013 genomförda i juni, och kan förvalta populationen. Detta kan avsevärt förbättra skattning- dier ger resultat är det viktigt att det ryssjan som möjligt. Snabba flödes- perioden. Man måste vara medve- överlevnaden var högre 2013, då det En annan förklaring till vår låga arna av smoltproduktionen och den görs ansträngningar för att genomföra förändringar och ökad transport av tens om att det är en lång process att spilldes vatten vid 75 % av kraftverken uppskattning av smoltmängden skulle
110 | | 111 PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN PRODUKTION AV VILD LAXSMOLT I KLARÄLVEN
REMISSVERSION
Jonsson B och Jonsson N. 2011. Ecology Svendsen JON, Eskesen AO, Aarestrup K. Wolfbrandt J 2014. Beteende hos of Atlantic salmon and brown trout: Koed A och Jordan AD. 2007. Evidence lekvandrande lax i Klaräven – utvär- habitat as a template for life histories for non-random spatial positioning of dering av en fiskfälla. Mastersuppsats i (Vol. 33). Springer. migrating smolts (Salmonidae) in a Biologi. Karlstads Universitet. Karlstad. small lowland stream. Freshwater Biolo- 18s. Magnusson H, Gustafsson P, och gy, 52: 1147-1158. Hedenskog M. 2013. Lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven. Vänern Thorstad EB, Whoriskey F, Uglem I, årskrift. Vänerns vattenvårdsförbund Moore A, Rikardsen AH och Finstad B. rapport nr 77 2013. 2012. A critical life stage of the Atlantic salmon Salmo salar: behaviour and Muir WD och Williams JG. 2012. Im- survival during the smolt and initial proving connectivity between freshwater post‐smolt migration. Journal of Fish Figur 10. Modellscenario vid en hög smoltöverlevnad (80 %) istället för hög ägg-smoltöverlev- and marine environments for salmon Biology, 81: 500-542. nad. migrating through the lower Snake and Columbia River hydropower system. Uusitalo L, Kuikka S, och Romakkaniemi kunna bero på att vår uppskattning av Referenser Ecological Engineering, 48: 19-24. A. 2005. Estimation of Atlantic salmon ryssjans effektivitet är för hög, särskilt Behnke RJ. 2007. About trout: the best smolt carrying capacity of rivers using 2013, och inte relaterad till variationer i of Robert J. Behnke from Trout magazi- Norrgård JR, Greenberg LA, Piccolo expert knowledge. ICES Journal of flödet. Vid tidigare smoltproduktionsbe- ne. Globe Pequot. JJ, Schmitz M och Bergman E. 2013. Marine Science: Journal du Conseil, 62: räkningar baserade på fångst-återfångst Multiplicative loss of landlocked salmon 708-722. i t.ex. Emån har man indikationer på Elliott JM 1994. Quantitative ecology Salmo salar L. smolts during downstre- att fällornas effektivitet överskattats and the brown trout (p. 286). Oxford: am migration through multiple dams. Volkhardt GC, Johnson SL, Miller BA, beroende på att fällorna alltid har en viss Oxford University Press. River Research and Applications, 29: Nickelson TE och Seiler DE. 2007. Rota- selektivitet (pers kom O. Calles), detta 1306–1317. ry screw traps and inclined plane screen torde dock till stor del kunna undvikas Enders EC, Gessel MH och Williams traps. Salmonid field protocols hand- och beräkningsjusteras om man JG. 2009. Development of successful Ricker WE. 1954. Stock and recruit- book: techniques for assessing status and använder flera fällor av olika modell. fish passage structures for downstream ment. Journal of the Fisheries Board of trends in salmon and trout populations. För att sluta livscykeln och kunna migrants requires knowledge of their Canada, 11: 559-623. American Fisheries Society, Bethesda, producera en livshistoriebaserad modell behavioural response to accelerating Maryland, 13: 235-266. behövs även en ökad kunskap om flow. Canadian Journal of Fisheries and Piccolo JJ, Norrgård JR, Greenberg den totala dödligheten (naturliga och Aquatic Sciences, 66: 2109-2117. LA, Schmitz M och Bergman E. 2012. Williams JG, Armstrong G, Katopodis i fisket) under fasen smolt-vuxen i Conservation of endemic landlocked C, Larinier M och Travade F. 2012. Vänern (Piccolo et al. 2012). Dagens Gibson RJ 1993. The Atlantic salmon salmonids in regulated rivers: a case‐ Thinking like a fish: a key ingredient fångstuppskattningar av odlad fisk in fresh water: spawning, rearing and study from Lake Vänern, Sweden. Fish for development of effective fish passage ligger på 75 ton (ca 18000 fiskar). production. Reviews in Fish Biology and Fisheries, 13: 418-433. facilities at river obstructions. River Re- Även med avsevärda förbättringar av and Fisheries, 3: 39-73. search and Applications, 28: 407-417. passagemöjligheterna (modellscenario Skalski JR, Smith SG, Iwamoto RN, 4), är det osäkert om och när man kan Hilborn R,. Bue BG och Sharr S. 1999. Williams JG och Hoffmann A. 1998. Use Williams JG, Smith SG, Fryer JK, nå en så hög produktion av vild smolt Estimating spawning escapements of passive integrated transponder tags Scheuerell MD, Muir WD, Flagg TA, som kan möjliggöra ett fiske (med from periodic counts: a comparison of to estimate survival of migrant juvenile Casillas E. 2014. Influence of ocean and fångstuttag) på ett långsiktigt hållbart methods. Canadian Journal of Fisheries salmonids in the Snake and Columbia freshwater conditions on Columbia Ri- bestånd av Klarälvslax. Det kan dock and Aquatic Sciences, 56: 888–896. rivers. Canadian Journal of Fisheries and ver sockeye salmon Oncorhynchus nerka finnas större möjlighet om man också Aquatic Sciences, 55. 1484-1493. adult return rates. Fisheries Oceano- genomför fortsatta habitatrestaureringar Holsman KK, Scheuerell MD, Buhle E, graphy, 23: 210-224. i norra Klarälven och börjar nyttja och Emmett R. 2012. Interacting effects Seelbach PW, Dexter JL och Ledet ND. norska lekområden. Detta bör utredas of translocation, artificial propagation, 1994. Performance of steelhead smolts Williams JG, Smith SG, Zabel RW, Muir ytterligare innan man med säkerhet kan and environmental conditions on the stocked in southern Michigan warmwa- WD, Scheuerell MD, Sandford BP och uttala sig. marine survival of Chinook salmon ter rivers. Michigan Department of Achord S. 2005. Effects of the fede- from the Columbia River, Washington, Natural Resources, Fisheries Research ral Columbia River power system on USA. Conservation Biology, 26: 912- Report 2003. salmon populations. NOAA Technical 922. Memorandum, NMFS-NWFSC, 63
112 | | 113 POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK
REMISSVERSION
Potentiell laxsmoltproduktion i Klarälvens torrlagda flöden vintertid vara issörpa/bottenfrys- laxens möjlighet att snabbt hitta upp i användes i en hydraulisk modell (HEC- ning, vilket minskar överlevnaden av naturfåran och en tänkt framtida fiskväg RAS) med tvärsektioner var 10:e meter. naturfåra vid Höljes kraftverk fiskungar. förbi Höljesdammen för vidare vandring HEC-RAS använder en numerisk Påverkan av flottledsrensningar har upp till Trysilelva och Femundselva lösning av den endimensionella energie- Författare: Stefan Stridsman*, Niclas Hjerdt** och Mikael Hedenskog***. stor inverkan på habitatkvalitén och har beaktats. Rapporten har utarbetats kvationen för att beräkna vattenstånd *Länsstyrelsen i Norrbottens län, **Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, ***Länsstyrelsen i Värmlands län vattendragets produktionsförmåga. under 2014 inom ramen för projektet och strömhastigheter. Tre flödesscenarier Restaurering i nordiska vattendrag har Vänerlaxens fria gång. Hydralikstu- simulerades i sidoområdena: 2, 6 och 12 3 Bakgrund höga minimiflöden vara avgörande för djup och substrat (Fiskeriverket och ofta gynnat fiskfaunan, framförallt lax, dier och tappningar har finansierats m /s. Flödena antogs vara konstanta vid En av vattenkraftregleringens extremaste att goda laxbestånd ska kunna upprätt- Naturvårdsverket 2008, Armstrong öring och harr men även bottenfaunan av Fortum (tappningar 2007) och varje simulering i tid och rum. Genom effekter uppstår när s k nolltappning hållas (Bakken et al 2012). De flesta et al 2003). Laxungar finns i regel i (Fiskeriverket och Naturvårdsverket Naturvårdsverket. empiriska samband från hydraulisk tillämpas, men metoder för att motver- svenska dammar saknar bestämmelser starkare strömmar och forsar (Karl- 2008). Rensade områden kan i många geometri (Leopold et al., 1964) genera- ka sådana miljöskador har utarbetats om vandringsvägar och ”miljöanpas- ström 1977), och i högre tätheter i fall restaureras hydrologiskt och morfo- Material och metoder liserades resultaten från beräkningarna världen över. Ett miljöanpassat (reglerat) sade” flöden, och de som finns är i regel stora vattendrag i främst södra Sverige, logiskt så att mycket gynnsamma förhål- Från Höljesdammen (reglerad MLQ av vattenytans utbredning. 3 3 flöde har definierats som det flöde som statiska och uppgår i regel till ca 5% av än öring (SERS 2014a). Produktion landen (ström, djup och bottensubstrat) 32,8 m /s och MQ 95,7 m /s, SMHI Naturfåran och sidoområdena karak- ”speglar den magnitud, timing och MQ, men det finns undantag (Malm av lax och öring i ett vattendrag kan återskapas för t ex lax. Ett rensat och Vattenwebb 2014) gjordes provtapp- täriserades vid nolltappning och prov- kvalitet av vattenflöde som behövs för Renöfält och Ahonen 2013). I t ex styras av biotiska och abiotiska vari- reglerat vattendrag gynnas mer av både ningar 2007 med tre olika flöden till tappningar från Höljesdammen med att upprätthålla fungerande ekosystem Mörrumsån finns en minimitappning abler, geografiska läge och vattendragets fysisk och hydrologisk restaurering än naturfåran (se figur 2), varvid vatten- avseende på bottensubstrat, rensning/ i sjöar, vattendrag och estaurier och de från sjön Åsnen på 7 m3/s under peri- karaktär. Tidigare analyser av lutningen vad som skulle åstadkommits med den föring, bredd, djup och strömhastighet upprensade sten-/blockvallar, beskugg- människor som är beroende av dessa” oden 6 juli-15 oktober vilket motsvarar påverkan på tätheten av laxungar i ena eller andra åtgärden (Malm Renöfält mättes (Hjerdt et al 2007). 2008 utför- ning, död ved och indämda sträckor. (Brisbane Declaration 2006). Holistiska MLQ (7,41 m3/s, SMHI 2014) samt en vattendrag i Bottenviken visade att de och Ahonen 2013). des två högre provtappningar (Hjerdt Naturfåran delades in i 15 delsträckor metoder för ”miljöflöden” utgår från att tappning på 9 m3/s under perioden 16 högsta tätheterna av laxungar fanns Klarälven nedströms Höljesdammen et al 2008). Vattenföringen mättes i uppströms och sju delsträckor ekosystemet ska utvecklas uthålligt och oktober-5 juli. Detta innebär minimi- vid 0,1-0,9 % lutning, utan tydlig är som regel torrlagd på en sträcka av naturfåran uppströms och nedströms nedströms Höljan (figur 1) utifrån 3 att hela ekosystemet och flödesvariabi- tappning om ca 27% respektive 35% koppling mellan tätheten av ensomriga ca 6 km (”naturfåran”) p g a vatten- biflödet Höljan (MLQ 0,44 m /s, MQ deras karaktär. Planering av biotopre- 3 liteten ska beaktas, och när det gäller av årsmedelvattenföringen (25,6 m3/s). och äldre laxungar (Karlström opubl.). kraftsreglering. Det i förhållande 4,08 m /s, SMHI Vattenwebb 2014) staurering utgick från rensningarnas 3 vattenkraftsreglering är detta synsättet I England anses “Good Practice” vara Optimal strömhastighet och vattendjup till Klarälven (MLQ 32,8 m /s) lilla med akustisk Doppler-strömprofilerare omfattning med inriktning på att 3 ”bästa miljöteknik” (Malm Renöfält och att flödet i en torrfåra är minst 23 % av för lax och öring är 0,2-0,9 m/s resp vattendraget Höljan (MLQ 0,4 m /s) (RD Instruments 1996, Oberg och optimera laxsmoltproduktion. Exempel Ahonen 2013). MQ (Robson et al 2011). Data från t ex 0,25-0,75 m (Armstrong et al 2003, bidrar till att ca 2 km (nedersta delen av Mueller 2007). på restaurering är återutläggning av sten En vanlig arbetsmetod för miljöan- Mörrumsån visar att det krävs förhål- Degerman 2008), men i Klarälven finns naturfåran) inte är fullständigt torrlagd. Den våta arean i naturfårans och block samt öppnande av avstängda 3 passade reglerade flöden är Building landevis hög vattentappning för att många laxungar på 1,5-2 meters djup Längs naturfåran finns p g a rensningar delsträckor (se nedan) vid 9,2 m /s sidoområden. 3 Block Methodology (Tharme och King locka upp lekvandrande lax (se Malm (se Fiskesamfunnet i Femund-/Trysil-/ fyra sidoområden som avstängts av och 20,2 m /s från Höljesdammen Klassning av potentiellt lek- och 1998, King et al. 2008). Den första Renöfält och Ahonen 2013). Klarälven). sten- och blockvallar. 0-tappningen beräknades med foton från helikopter, uppväxtområde för lax skedde per byggklossen består av ett miniflöde för För att underlätta flottning rensades Analyser i Norrbotten och Väster- från Höljesdammen och den höga vilka importerades i ArcGIS (2014) delsträcka vid tappningarna från 3 3 vattendraget. Den andra byggklossen många svenska älvar på stenar och block botten visar att ensomriga laxungar vattenföringen i kraftverkskanalen i och rektifierades efter grundortofoto Höljesdammen om 2,9 m /s (+2,5 m /s 3 3 är flöden för att upprätthålla geomor- (Törnlund och Östlund 2002, Törnlund finns i högre tätheter i områden med förhållande till låga vattenflödet från (Lantmäteriet 2014). Efter rektifiering från Höljan), 5,8 m /s (+2,9), 9,2 m /s 3 3 fologiska processer och fårans struktur. 2006), men genom restaurering kan mindre stenar. Nyckelområden för Höljan gör att naturfåran kan vara ett digitaliserades vattenytan i polygoner (+1,6), 13,1 m /s (+4,6) och 20,2 m /s Därefter adderas flöden för att tillgodose den rensade älvens morfologi justeras. reproduktion och produktion av partiellt vandringhinder för fisk som och våta area hos polygonerna beräk- (+4,4) enligt SLUS:s inventeringsmodell livsmiljöbehov, reproduktionsbehov Flödesmotståndet i fåran ökar genom t ensomriga laxungar är grynnor (grunda har för avsikt att vandra upp i Höljan nades av programmet (tabell 3). Vid i indexvattendraget Sävarån (Molin och spridningsbehov för organismer. ex återutläggning av sten, block och död och stråkande områden). En mix av och ett definitivt hinder för fisk som tillfället för Lantmäteriets ortofoto över 2010, modifierad efter Halldén et al 3 Målsättningen för sådana ”miljöflöden” ved, och det kan även påverkas genom grynnor och relativt strömhårda forsar avser vandra till Trysilelva-Femundselva. området 2007-06-03 rann ca 1,59 m /s 2002) (tabell 1). Även sidoområdena kan t ex vara att uppfylla EU:s vatten- öppnande av sidofåror som genom av mindre storblockig karaktär ger Därför är naturfårans ekologiska status från Höljan (SMHI Vattenwebb 2014) Bertefallet, Nabben Övre och Nabben direktiv, eller att gynna fiskproduk- uppschaktade stenvallar avstängts från speciellt goda förutsättningar för alla klassad som Dålig med avseende på vilket möjliggjorde direkt digitalisering Nedre klassades vid flödesobservationer 3 tionen. En vattenförande fåra har alltid huvudfåran. Detta påverkar samband årsklasser och laxreproduktion (Karl- vattenflödesförändringar enligt ramdi- av vattenytan vid detta flöde i ArcGIS i fält (ca 2, 5 och 20 m /s). Också högre naturvärden och större ekologisk mellan vattenbredd, -djup, -hastighet ström opubl). Enligt norska studier är rektivet för vatten (se Ny statusklassning och arealberäkning i programmet. fältobservationer vid 0-tappning, betydelse än en torrfåra, och en avsevärd och vattenföring (Hjerdt et al 2007). hålrummen mellan stenar och block den och bedömning av ekologisk status). Med hjälp av de uppmätta våta areorna foton/filmer vid nolltappning/tapp- återhämtning av ekosystemet skulle Praktiska utvärderingar av restaurering parameter som bäst förklarar tätheten Denna rapport redogör för SMHI:s kunde den våta arean för övriga flöden ningar och rapporterna om hydraliken sannolikt ske om en miljöanpassad i flottningsrensade vattendrag i norra av laxungar (Finstad et al 2009, Forseth studier av faktiska och simulerade flöden i naturfåran beräknas med en enkel i naturfåran (Hjerdt et al 2007) och tappning skulle införas (Renöfält och Sverige har visat att strömhastigheten et al 2013). Genomströmningen av i naturfåran och de avstängda sidoom- regressionsmodell. sidofårorna (Hjert och Eklund 2010) Ahonen 2013). minskar till förmån för ökad bredd och vatten i bottnarna, har också betydelse. rådena vid Höljes (Hjerdt et al 2007, För att skatta hydrauliska förhål- till grund för klassningen. Då behovet Minimivattenföring i värdefulla djup, samt att variationen ökar (Nilsson Ju mer finpartikulärt material som finns Hjerdt och Eklund 2010) samt Länssty- landen i sidoområdena höjdkarterades av biotoprestaureringsåtgärder visade laxfiskvatten bör vara 30-40% av medel- et al 2005, 2007). i bottnarna desto mindre flöde och relsens och f d Fiskeriverkets bedöm- de i fält (Sehalic 2009), och inmätta sig vara omfattande avsåg klassningen vattenföringen (MQ) (Naturvårdsverket Ett områdes lämplighet som lek- och lägre överlevnad hos rommen (McNeil ning av ekologiska flöden, restaurering punkter användes för att skapa en höjd- av laxbiotoper endast förhållandena och Fiskeriverket 2008), och även för uppväxtområde för lax styrs bland annat och Ahnell 1964). En annan faktor och potentiell laxsmoltproduktion i modell av dessa (Hjerdt och Eklund efter (planerade) biotoprestaureringar. flera stora norska älvar anses relativt lutning, vattenföring, strömhastighet, för laxfiskproduktionen kan vid låga dessa områden. Även den lekvandrande 2010). 1309 höjdpunkter mättes och Habitatklasserna i naturfåran och
114 | | 115 POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK
REMISSVERSION
Potentiell Medelvatten- Produktions- Potentiell produktion sidoområdena indexerades enligt klass Vattendrag produktion sin ursprungliga karaktär då de endast föring (m3/s) areal (ha) per 100 m2 CI 3=1, klass 2=0,5, klass 1=0,25 och klass per 100 m2 i ringa grad är påverkade av rensningar. 0=0. Simijoki (Fi) 38 254 2,12 1,65 5,24 Av Häradskartan framgår att naturfåran Uppväxt- och lekområdens potential Torneälven (Fi+Sv) 390 4997 4,6 3,8 6,5 mellan Bertefallet och Grävingsmon var som produktionsområden för lax har Kalixälven 290 2570 2,86 1,77 4,42 betydligt bredare i slutet av 1800-talet dels bedömts enligt f.d. Fiskeriverkets Råneälven 46 384 1,92 0,86 4,89 än den är idag (Lantmäteriet 2014). Det utredningskontor tidigare inventeringar Åbyälven 10 84 2,21 0,95 3,81 bekräftar att denna älvsträcka är kraftig av laxbiotoper i älvar i Norrbotten och Byskeälven 40 560 2,85 1,53 5,7 rensad/omgrävd och att de ”avstängda Västerbotten, och dels enligt ICES Sävarån 12 21 2,3 1,43 7,62 sidoområdena” som syns i dag tidigare (2013) produktionsberäkningar av Vindelälven 173 1242 2,79 1,27 2,08 varit en del av huvudfåran. potentiell laxproduktion i vattendrag Öreälven 35 105 2,07 0,95 3,52 Rensningspåverkan i naturfåran mynnande i Östersjön. Lögdeälven 18 104 3,13 0,96 10,77 nedströms Höljan är kraftig-omgrävd Potentiell smoltproduktion för Öster- Medel alla 2,69 1,52 5,46 på 2/3 av sträckan och försiktig på 1/3
sjöns vildlaxförande älvar har redovisats Medel <50 m3/s 2,37 1,48 5,05 av sträckan (nedersta delen). Uppströms (ICES 2013), och medelvärdet för Höljan är ca 90% av naturfåran kraftigt Medel >50 m3/s 3,42 2,12 7,19 tio vattendrag i Bottenviken är 2,7 rensningspåverkad och 10% omgrävd Klarälven 172 322* 5 laxsmolt per 100 m². Till grund för (närmast Höljans inlopp). Både beräkningen ligger Simojoki (Finland), Tabell 2. Potentiell produktion (95% CI) av laxsmolt per 100 m² för vattendrag i Bottenviken uppströms och nedströms Höljan finns Torneälven (Finland/Sverige), Kalix-, samt Klarälven och tidigare beräknad potentiell smoltproduktion (data från ICES WGBAST report längsgående mycket stora vallar uppe Råne-, Åby-, Byske-, Vindel-, Öre- och 2013 och SMHI). på strandkanten och vid den tidigare Lögdeälven samt Sävarån. För dessa älvstrandens kanter. Dessa uppschaktade varierar den beräknade potentiella vallar består av stenar, block och grus. I smoltproduktionen mellan 1,9 – 4,6 De större älvarna (Torne-, Kalix- och halten organiskt material är ganska låg. synnerhet nedströms Höljan finns stora smolt/100m² med en 95 % CI av 0,9 Vindelälven), med tillrinning från Medianhalterna av totalmängden orga- inslag av grus i dessa vallar. – 10,8 smolt/100 m² (tabell 2). Vid fjällen, har stora likheter med Klarälven niskt kol (TOC) var 5,1 mg/l i Torne- Bottensubstratet i naturfåran beräkning av medelvärdet av smoltpro- utom humushalten som är lägre för älvens nedre del. Vattnets konduktivitet uppströms Höljan består mest av block duktionen för de största älvarna (>50 dessa vatten. För t ex Torneälven som (mått på mängden fria joner i vattnet) och stenar, med grövre fraktioner m³/s) erhålls en något högre smoltpro- kanske är den mest humösa är median- ökar i regel nedströms i en älv. I Tornes närmast dammen. Mindre än 5% är duktion, 3,42 än vattendrag med lägre värdet av CODMn lägre än 10 mg/l, och Muonios huvudfåror är konduktivi- grus. Nedströms Höljan är substratet medelvattenföring (<50m³/s). Den oftast under 5 mg/l, vilket innebär att teten vanligtvis 2-6 mS/m, vilket är den något finare med dominans av sten och beräknade potentiella smoltproduk- karaktäristiska nivån för näringsfattiga block, men med inslag av grus (5-50%) Klass 0 Klass 1 Klass 2 Klass 3 tionen har för t ex Torneälven ökat med Tabell 3. Humushalter mätt som permang- naturvatten (Länsstyrelsen i Norrbottens och sand (<5%). Två ”spegeldammar” mer än fyra gånger (d v s underskattats) anatförbrukning (KMnO4) i några svenska län 2001) (tabell 3). i naturfåran uppströms Höljan påverka under de senaste fem åren och ligger nu vattendrag under tidigt och sent 1900-tal. en sammanlängd sträcka om ca 0,8 Tämligen goda lekmö- på 5 smolt/100m². Samma potentiella Resultaten från 1916-1925 analyserades av Resultat km. Beskuggningen är normal och Lekmöjligheter Inga synliga lekområden jligheter Goda-mycket goda J.V.Eriksson och senare data av SLU. Provtag- 2 Lekområde saknas men rätt strömförhållanden men inte optimala lekmöjligheter smoltproduktion, d v s 5 st/100 m , ningsstationerna ligger nära varandra men är Omfattande maskinschakt har genom- förekomst av död ved ringa längs hela Goda-mycket goda har uppskattats gälla för Klarälven av inte identiska vid de två inventeringarna. förts för att rensa älven och stänga av naturfåran. Uppväxtområde Inte lämpligt Möjliga men inte goda Tämligen goda uppväxtområden Fiskeriverket med flera myndigheter områden i syfte att förhindra in- Bottensubstratet i Bertefallet (Petersson et al 1990). Vattendrag Tidsperiod KMnO4 Antal transport av timmer i sidogrenar och domineras av block och stenar, med Figur 1. Klarälvens torrlagda naturfåra sträcker sig från Höljesdammen till sammanflödet med Klassningarna och smoltproduktions- år (mg/l) obs. grunda partier. Sannolikt har rens- inslag av grus. Området bedöms som kraftverkskanalen. Sträckan är indelad i 22 delsträckor efter deras huvudsakliga karaktär. Domneån 1916-1925 61.3 51 Begränsningarna i nord-sydlig riktning hos de avstängda sidoområdena av älven (Bertefallet, beräkningarna har förutsatt att flott- ningsarbetena förstärkts i ”modern tid”. opåverkat-ringa påverkat av flottleds- 1966-2001 71.4 375 Hela naturfåran har schaktats och den Nabben Övre, Nabben Nedre och Grävingsmon) är markerade med svarta sträck. Biflödet Höljan ledsrensade områden är restaurerade, d Klarälven 1916-1923 23.4 37 rensningar. Beskuggningen är relativt ansluter till Klarälven vid delsträcka 14-15. v s att block och sten har återutlagts i 1965-2000 28.4 426 ursprungliga karaktären har påverkats hög och förekomsten av död ved ringa. älvfåran, att uppväxt- och lekområden Ljusnan 1916-1923 30.3 37 kraftigt. Större block har flyttats från Substratet i Nabben Övre domineras av har återskapats och att sidoområdena 1969-2001 36.0 356 naturfåran upp på land eller strandkant små och stora stenar och block. Grus Ljungan 1916-1923 23.6 36 och finare sedimentfraktioner har ge- har öppnats så att strömvatten erhålls 1969-2001 25.6 389 förekommer också. Beskuggningen Tabell 1. Klasser för lek och uppväxt för öring/lax (Molin 2010, Halldén et al 2002). året om. Indalsälven 1916-1923 19.9 35 nom spilltappningar i naturfåran trans- är relativt hög och förekomsten av 1969-2001 18.1 364 porterats nedströms. Höljesdammen död ved ringa. Området bedöms som Klass 0 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Skellefteälven 1916-1923 16.2 31 kan ha eliminerat den naturliga tillför- opåverkat av rensning. Nabben Övre 1969-2001 17.3 382 Inga synliga lekområden Tämligen goda lekmöjligheter Goda-mycket goda Lekområde Lekmöjligheter saknas seln av grus från områden uppströms, och Nabben Nedre är likartade med men rätt strömförhållanden men inte optimala lekmöjligheter Piteälven 1916-1923 13.2 34 1969-2001 14.6 412 vilket i så fall medfört att bottensubstra- dominans av sten och block med inslag Goda-mycket goda Abiskojokk 1916-1923 6.2 19 Uppväxtområde Inte lämpligt Möjliga men inte goda Tämligen goda tet blivit successivt grövre. av grus. Grävingsmon domineras av uppväxtområden 1969-2000 5.2 226 Sidoområdena har i hög grad behållit mindre block och sten och har många
116 | | 117 POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK
REMISSVERSION
Delsträcka 1-6 2,9 m3/s 5,8 m3/s 9,2 m3/s 13,1 m3/s 20,1 m3/s
vattenhastighet (m/s) 0,30 (0,22-0,36) 0,45 (0,35-0,52) 0,58 (0,46-0,67) 0,71 0,91
vattendjup (m) 0,28 0,32 0,35 0,37 0,40
Delsträcka 8-13 2,9 m3/s 5,8 m3/s 9,2 m3/s 13,1 m3/s 20,1 m3/s
vattenhastighet (m/s) * 0,44 (0,29-0,50) 0,59 (0,41-0,66) 0,73 0,97
vattendjup (m) * 0,29 0,37 0,40 0,44
* ingen mätning pga problem med utrustningen.
Tabell 4. Vattnets genomsnittliga hastighet och djup i naturfårans delsträckor vid provtappningar från Höljesdammen (max- och minvärden inom parentes) under rensade, d v s orestaurerade förhållanden (efter Hjerdt et al 2007).
m. Vattenhastigheten och djupet på (tabell 6). Strömhastigheten var lägre, t i de övre sträckorna är detta viktigt. delsträckorna 8-13 var påfallande lika. ex 0,22 m/s jämfört med 0,32-0,50 m/s I naturfåran finns fyra delsträckor Den lokala vattenhastighetens och i Nabben Övre/ Nedre och Bertefallet med klart lägre lutning (< 0,1%) – 7 djupets variation var däremot avsevärd. vid ett flöde på 10 3m /s. Vid 10 m3/s (indämd), 13 (indämd), 14 (delvis Inom 100 m2 kunde hastigheten variera är vattendjupet i Grävingsmon 0,38 m indämd) och 22. Sträcka 7 är en mellan 0,45 och 1,2 m/s och djupet jämfört med 0,39-0,50 m i de övriga tre spegeldamm som anlagts med sten/ mellan 0,28 och 0,82 m, och varia- områdena. trätröskel som skapar lugnvatten tionen ökade generellt med ökad vatten- Den våta ytan ökade med vatten- uppströms. Område 13 och 14 har föring (se Hjerdt et al 2007). Mätningar föringen i alla sidoområden, men störst kraftigt påverkats av rensningar vilket av djup och vattenhastighet nedströms variation återfanns i Grävingsmon. medfört att områdena fått en något Höljan var mycket begränsade, men Den stora yta som präglar detta område lägre lutningsgradient delvis på grund av följande resonemang kan ändå nöjaktigt kräver en större vattenföring för att anlagda stentrösklar. Dessa sträckor bör beskriva dessa förhållanden: Naturfåran fyllas. I jämförelse fylls övre områden restaureras så att högre vattenhastighet nedströms Höljan har i genomsnitt vid relativt låg vattenföring. Vid 10 återskapas. en lägre lutning (0,3%) än uppströms m3/s är den våta ytan i Grävingsmon ca Sträckorna ovan Höljan som har Höljan (0,5%) (snitt för hela sträckan 4 ggr så stor som den våta ytan i övriga en högre lutningsgradient och har 0,4%) (Hjerdt et al 2007). Sett till områden (ca 8 ha mot 1,2-2,2 ha). påverkats genom rensningsarbeten då strömbild (fors/stark ström) liknar de Nabben Nedre har ett större område större block och sten schaktats upp på förhållandevis korta delsträckorna 15, med relativt hög strömhastighet, medan stränderna och bildat vallar. Restaure- 19 och 21 nedströms Höljan sannolikt hastigheten i övriga områden var lägre ringsåtgärder utförs på dessa områden delsträckorna 1-6 och 8-13 ovan Höljan och varierade i större grad. genom utläggning av sten och block för med avseende på djup och vattenhas- För att återskapa den naturliga återskapande av en naturlig älvmiljö. tighet medan variationen torde vara älvmiljön måste de flottledsrensade I dessa områden är återställning av något mindre på 15,19 och 21 beroende områdena restaureras. En generell åtgärd lekområden mycket viktig och avgö- på något finare substrat. Övriga flackare för sträckan är utläggning av stenar och rande för produktion av lax och öring. sträckor (ström-svag ström) nedströms block. Hur mycket och på vilket sätt De övriga områdena, förutom de med Figur 2a-b. Klarälvens naturfåra vid (a) delsträcka 2-3 och (b) och delsträcka 21 (vattenföring Figur 3a-d. Sidoområdena av Klarälven (a) Höljan (<0,3%) – d v s 16-18, 20 och massorna ska läggas ut styrs av vatten- lägre lutningsgradienter, har en varie- 3 från Höljan ca 1,3 m /s, SMHI 2014). Foto: (a) Jan Tomperi och (b) Mikael Hedenskog. Bertefallet, (b) Nabben Övre, (c) Nabben 22 – har sannolikt något lägre vatten- föringens storlek och de lokala förhål- rande bottenstruktur som domineras Nedre och (d) Grävingsmon. Foto: Mikael Hedenskog. hastigheter och större djup. landena på platsen. Där lutningen är av mindre sten – mindre block. Inom När vattenföringen gick från 2,9 till högre bör de starkaste strömmarna ”slås vissa områden, exempelvis 17 och 18, 20,2 m3/s ökade den våta arealen från ca isär” och kraftigare strukturer skapas förekommer inslag av grus i bottensub- 14,4 hektar till ca 19 hektar uppströms med stora block i grupper, grundtrösklar stratet vilka kommer utgöra viktiga trädbevuxna åsar som skapar en hete- sidoområdet (medelca 100 m mot ca snabbare än medelvattendjup och våt Höljan (tabell 5a-b). När vattenföringen och mindre höljor. Där lutningen är lekområden för främst lax och öring. rogen miljö. 35-50 m för övriga). Beskuggningen är area (tabell 4). nedströms Höljan gick från 1,6 till 24,6 lägre och substratet finare bör främst De högsta lutningarna återfinns på Grus och mindre stenar förekommer relativt hög och förekomsten av död ved När flödet i naturfårans övre del m3/s ökade den våta arealen från ca 7,8 grövre substrat utläggas i grupper. En delsträckorna 2, 4, 6, 8, 12 och 15. relativt rikligt. Området är i sin övre ringa. (delsträcka 1-6) ökade från 2,9 m3/s hektar till ca 12,9 hektar. annan generell åtgärd är att återskapa Dessa områden håller en hög klass som del kraftigt rensat. Lutningen är relativt Vid flödesökning i naturfåran, både till 20,1 m3/s ökade medelvattenhas- Bland sidoområdena avvek lekplatser. Detta bör ske i områden med uppväxtområden för främst äldre lax- låg med en plan tvärsnittsprofil som uppströms och nedströms Höljan tigheten från 0,30 m/s till 0,91 m/s Grävingsmon markant när det gäller lägre strömhastighet och inslag av grövre och öringungar. gör Grävingsmon till det klart bredaste ökade medelströmhastigheten betydligt och medeldjupet från 0,28 m till 0,40 strömhastighet, vattendjup och area substrat som ”låser fast” gruset. Speciellt De fyra sidoområdena öppnas helt
118 | | 119 POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK
REMISSVERSION
a Q Höljesdammen 2,9 5,8 9,2 13,1 20,2 Bertefallet 2 m3/s 6 m3/s 10 m3/s Nabben Nedre 2 m3/s 6 m3/s 10 m3/s
Delsträcka strömhastighet (m/s) 0,18 0,23 0,32 strömhastighet (m/s) 0,28 0,41 0,50
1 11242 12096 12700 13183 13800 vattendjup (m) 0,20 0,35 0,47 vattendjup (m) 0,21 0,38 0,50
2 7942 8561 9000 9351 9800 våt areal (ha) 1,3 1,6 1,7 våt areal (ha) 0,9 1,1 1,2
3 5954 6276 6500 6677 6900 Nabben Övre 2 m3/s 6 m3/s 10 m3/s Grävingsmon 5 m3/s 10 m3/s 15 m3/s
4 3731 4394 4900 5326 5900 strömhastighet (m/s) 0,20 0,31 0,38 strömhastighet (m/s) 0,18 0,22 0,26
5 6232 7021 7600 8076 8700 vattendjup (m) 0,20 0,35 0,39 vattendjup (m) 0,34 0,38 0,38
6 16354 19003 21000 22671 24900 våt areal (ha) 1,5 1,9 2,2 våt areal (ha) 6,3 8,0 9,3
7 24533 27125 29000 30524 32500 Tabell 6. Vattenhastighet, djup och våt yta vid olika simulerade flöden i sidoområdena Bertefallet, Nabben Övre, Nabben Nedre och Grävingsmon, 8 12352 13487 14300 14956 15800 den senare vid rensade d v s orestaurade förhållanden (efter Hjerdt och Eklund 2010). 9 9662 10501 11100 11581 12200
10 19647 20913 21800 22505 23400 eller delvis beroende på vattenföring. inventeringar av habitat i Norr- och
11 8658 9212 9600 9908 10300 Sidoområdena utgör potentiellt mycket Västerbotten (Karlström opubl.) i lax- viktiga områden för ungfiskproduktion, och öringförande älvar som är klassade 12 2329 2923 3400 3818 4400 och i dessa ska lekområden anläggas. av ICES som ”vildlaxälvar”(ICES 13 9020 10106 10900 11550 12400 Sidoområdena kan nyttjas för lek av 2013). 14 6841 7515 8000 8393 8900 främst öring men även lax. De restau- I tabell 7 redovisas beräknad smolt- Summa 144499 159134 169800 178518 189900 reras genom att schakta bort sten- och produktion för respektive delsträcka
b Q Höljesd+Höljan 1,6 5,4 8,3 10,8 17,7 24,6 blockvallarna som skiljer dessa från med en produktionspotential på 5 naturfåran. Stenmaterialet läggs främst smolt per 100 m² (Peterson et al 1990) Delsträcka ut i naturfåran varvid vattenytan höjs inkluderat indexvärdet för habitatklass- 15 2000 2306 2437 2400 2686 2900 och vatten styrs in i sidoområdena ning och vattenföring. Den beräknade 16 10200 11440 11911 12200 12790 13200 samtidigt som den omgrävda-kraftigt smoltproduktionen utifrån Peterssons 17 8400 10703 11594 12800 13346 13700 rensade naturfåran bli mer heterogen bedömning på sträcka 1-22 uppgår till
18 11400 16894 19320 21800 24473 26400 vad avser djup, strömhastighet och ca 4 900 st vid en vattenföring av 2,9 substrat. m3/s och 13 100 smolt vid en vatten- 19 3400 5327 6168 7500 7987 8300 Död ved läggs främst ut och förankras föring av 20,2 m3/s. 20 26700 32136 34435 34600 38894 42100 med block på sträckor med lägre lutning I tabell 8 redovisas beräknad smolt- 21 2000 2911 3372 3200 4368 5400 och finare substrat i naturfåran och produktionen för sidoområdena med en 22 13900 14675 15093 14100 15859 17200 sidoområdena. produktionspotential av 5 smolt per 100
Summa 78000 96391 104330 108600 120404 129200 Hela naturfåran och de fyra avstängda m² och viktat för habitatklassning och sidoområdena bedöms vara potentiella vattenföring. Den beräknade produk- Tabell 5a-b. Våt areal (m2) per delsträcka i naturfåran uppströms (a) respektive nedströms (b) produktionsområden för lax, öring och tionen uppgår då till ca 2 000 smolt vid Höljan vid rensade d v s orestaurerade förhållanden beräknade med flygbilder i Arc GIS. harr. Områdets lutning och botten- en vattenföring av 2 m³/s och 6 700 struktur varierar på sträckan. Områden smolt vid en vattenföring av 12 m³/s. med låg lutning, speciellt område 22, Den beräknade totala smoltproduk- har en liten potential som uppväxt- tionen i naturfåran och sidoområdena område för lax och öring. De övriga utgående från 5 st per 100 m², uppgår sträckorna med låg lutningsgradient till 10 000 (8000+2000) smolt vid (7,13,14) har också en lägre potential en vattenföring av ca 6 m³/s varav som uppväxtområde men bedöms efter ca 2 m³/s i sidoområdena. Motsva- restaurering bli viktiga för främst harr rande beräkning för 20 m3/s varav 12 men även lax och öring. De områden m3/s i sidoområdena ger 19 800 (13 Figur 5a-c. Klarälvens sidoområden (a) som har högst potential för lax- och 100+6700) smolt. Beräkningarna förut- Bertefallet (okulärt uppskattad vattenföring ca 2 m3/s), (b) Nabben Övre (5 m3/s) och (c) öringreproduktion är 9, 10, 11, 17, 18, sätter att de kraftigt rensade delsträck- Grävingsmon (20 m3/s). Vid fototillfället”spill- 19 och 21. orna i naturfåran som är belägna i tappades” ca 91 m3/s från Höljesdammen Mängden vatten som släpptes vid höjd med sidoområdena bibehåller sin (Fortum, flödesstatistik) vilket tillsammans provtappningarna har indexerats så våta areal, trots att en viss mängd av Figur 4 a-f. Klarälvens naturfåra uppströms Höljan vid delsträcka 5 under provtappning om (a) med flödet från Höljan (ca 15 3m /s, SMHI 2,9 m3/s, (b) 9,2 m3/s och (c) 17,7 m3/s från Höljesdammen. Klarälvens naturfåra nedströms 2014) gjorde att viss mängd vatten rann över att 20,2 – 9,2 m³/s =1 och 5,8 m³/s detta vatten avleds till sidoområdena, Höljan vid delsträcka 21 under provtappning om (d) 5,4 m3/s, (e) 10,8 m3/s och (f) 24,6 m3/s från och trängde igenom stenvallarna och vatten- =0,75 samt 2,9 m³/s = 0,5. Indexe- på grund av att utläggning av stora Höljesdammen och Höljan. Foto: Jan Tomperi (a-b, d-e) och Dag Cederborg (c,f). fyllde sidoområdena. Foto: Mikael Hedenskog. ringen grundar sig på genomförda mängder sten och block bland annat
120 | | 121 POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK
REMISSVERSION
Diskussion a.Provtapp- Smoltproduktion (antal) per område i naturfåran från Höljes kraftverksdamm ner till Höljan Sa omr ning Höljes 1-14 Ekosystem knutna till rinnande vatten, (m³/s) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 både i älvfåran och på stranden, har under
2.9 281 199 149 93 156 409 153 309 242 491 216 58 113 43 2911 årtusenden anpassats till vattendragens flödesvariationer. Ekologiskt viktiga flöde- 5.8 454 321 235 165 263 713 254 506 394 784 345 110 189 70 4804 skomponenter utgörs främst av frekven- 9.2 635 450 325 245 380 1050 363 715 555 1090 480 170 273 100 6830 sen, varaktigheten, ”timingen” och föränd- 13.1 659 468 334 266 404 1134 382 748 579 1125 495 191 289 105 7178 ringshastigheten hos så kallade basflöden 20.2 690 490 345 295 435 1245 406 790 610 1170 515 220 310 111 7633 (främst grundvatten), extrema lågflöden, högflödespulser och större översvämningar Smoltproduktion (antal) per område i naturfåran nedströms Höljans (se Malm Renöfält och Ahonen 2013). b.Prov- utlopp till kraftverkets utloppskanal Sa omr Sa omr Sötvattenekosystem anses vara bland de tappning 15-22 1-22 Höljes(m³/s) mest hotade i världen, och till stor del 15 16 17 18 19 20 21 22 anses detta bero på den störning som 2.9 58 143 268 422 133 803 73 92 1992 4903 vattenkraften genom fragmentering och 5.8 91 223 435 725 231 1291 126 141 3265 8068 flödespåverkan medför (WWF 2010). Tabell 7a-b. Beräknad smoltproduktion Av de relationer som beskriver natur- 9.2 120 305 640 1090 375 1730 160 176 4596 11426 för delsträckorna 1-22 vid olika flöden Figur 6. Naturlig tillrinning till Höljesdammen (1999-2011) (statistik från Fortum). fåran vid Höljes hydrauliska geometri 13.1 134 320 667 1224 399 1945 218 198 5106 12284 utifrån 5 st per 100/m² efter restau- rering och indexering för habitatklass syns att hastigheten ökar snabbast med 20.2 145 330 685 1320 415 2105 270 215 5485 13118 och flöde. flödet, medan fårans bredd och djup ökar betydligt långsammare. leder till ökad våt bredd (Nilsson et al restaurering (avlägsna stenvallarna och november 1999-2012 (SMHI 2014). Resultatet från modellen för den våta 2005, 2007). lägga ut stenmaterialet i främst den Detta ger totalt 22,7 m3/s i naturfåran arealen i naturfåran nedströms Höljan Vid flöden från 20 m3/s och mer rensade naturfåran) som goda-mycket nedströms Höljan. från SMHI-studien 2007 (Hjerdt et al kommer allt det sten- och blockmaterial goda lek- och uppväxtområden för lax Det ovanstående ger en total 2007) överenstämmelser inte helt med som idag skiljer de fyra sidoområdena och öring (klass 3). En smoltproduktion smoltproduktion i hela naturfåran inkl nu föreliggande modell. Modellerna åt från naturfåran utläggas i naturfåran på 5 st per 100 m2 skulle ge en total sidofåror på ca 22 200 st smolt per år får anses visa nöjaktig överensstäm- och återställas till rinnande vatten, (d v smoltproduktion i dessa områden om vid ett flöde på 20 3m /s (+2,7 m3/s från melse vid flöden mellan ca 5 och 18 s naturfåran och sidoområdena kommer 2180 st. Denna smoltproduktion ska Höljan). Om inga restaureringar utförs m3/s men vid det högsta (24,6 m3/s) återställas till att bli en fåra). En således läggas till den produktion som på dessa kraftigt rensade/omgrävda respektive lägsta flödet (1,6 m3/s) visar uppskattning av den våta ytan vid dessa redovisas ovan. avsnitten av Klarälven ska den beräk- nu föreliggande modell lägre respektive sten- och blockvallar vid observationer Vid ett antagande om att det i fram- nade potentiella smoltproduktionen högre arealer. Detta kan förklaras av i fält och simulerade flöden ger vid ett tiden erhålls en tappning från Höljes- reduceras med en faktor på 0,5 för att 1,6 m3/s-flödet uppskattats med en flöde i naturfåran om 20 m3/s följande: dammen om 20 m3/s (= något under naturfåran. I de fyra sidoområdena hydrologisk modell och är därför är Bertefallet 460 m x 15 m = 0,69 ha, naturlig MLQ, ca 25 m3/s) under stora erhålls då ingen smoltproduktion då mer osäkert än de på plats uppmätta Figur 7. ”Nolltappningar” och ”spilltappningar” från Höljesdammen till Klarälvens naturfåra under flödena, att endast tre lägre flöden Nabben Övre 470 m x 10m = 0,47 ha, delar av sommarhalvåret och man ska dessa förblir torrlagda. perioden 2004-2012 (statistik från Fortum).”Spilltappning” skedde under 13% av tiden. Nabben Nedre 400 m x 10 m = 0,4 ha beräkna den potentiella smoltproduk- En reglerad ”miljöanpassad” vatten- användes i den ursprungliga modellen och Grävingsmon 1400 m x 20 m = tionen i naturfåran kan man räkna med föring ska inte vara statisk utan bör (=extrapolering för högre flöden med 2,8 ha (för Grävingsmon tillkommer ett tillskott om 2,7 m3/s från Höljan, avspegla den naturliga variationen under den modellen därför ger osäkra resultat) 2,26 m3/s från Höljan): Totalt 4,36 vilket motsvarar medianvärdet för året (se Inledning). Den naturliga tillrin- och att vattenföringen i kraftverkska- ha. Samtliga områden bedöms efter Höljanflödet under perioden 1 maj-30 ningen till Klarälven vid Höljes är lägst nalen påverkar den våta arean i den under vinterhalvåret och högst under nedre delen av naturfåran olika vid olika april-första halvan av juni (figur 6). provtappningar. Smoltproduktion (antal) per sidområde Vattenföring Mot bakgrund av vad som fram- En viktig funktion med det föreslagna (m³/s) Summa sido- kommit i denna rapport föreslås en miljöflödet är, förutom laxfiskproduk- Bertefallet Nabben nedre Nabben övre Grävingsmo områden ”miljöanpassad” vattentappning från tion i fåran nedströms Höljesdammen, 0 0 0 0 0 0 Höljesdammen till naturfåran och dess att lekfisk snabbt ska hitta upp i natur- 2 338 238 375 1100 2050 sidoområden som redovisas i figur 8. fåran, och in och igenom en framtida
6 775 525 950 3450 5700 Till dessa reglerade ”miljöflöden” ska tänkt fiskväg förbi Höljesdammen upp till de norska delarna av älven. Det före- 12 850 625 1100 4125 6700 läggas ”spilltappningar” som skett i naturfåran (figur 7) och som kommer slagna flödet antas uppfylla de kraven. Tabell 8. Beräknad smoltproduktion i sidoområdena vid olika flöden utifrån 5 st per 100/m² efter ske i framtiden, om än sannolikt i något Klarälvens naturfåra nedströms restaurering och indexering för habitatklass och flöde. mindre omfattning. Figur 8. Förslag till ekologisk flödesreglering från Höljesdammen till naturfåran. Höljan har elfiskats vid två tillfällen
122 | | 123 POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK
REMISSVERSION
(delsträcka 19). Då fångades abborre, den totala våta ytan i dessa områden till är viktigt att följa upp responsen både Armstrong, J.D., Kemp, P.S., Kennedy, Carlstein M, Boberg J och Bruks A. 2006. Forseth, T., Fiske, P., Barlaup, B., Gjøsæ- bergsimpa, elritsa och harr. Median- ca 29 ha. Det är svårt att kvantifiera den i den abiotiska och biotiska miljön vid G.J.A., Ladle, M. & Milner, N.J. 2003. Beståndsuppskattningar och inventering ter, H., Hindar, K & Diserud O. 2013. flödet från Höljan för perioden 1 juli-30 förväntade harrproduktionen här, men Höljes och vid behov justera flödet för Habitat requirements of Atlantic salmon av laxfisk i Klarälven 2006. F.A.S.T Fis- Reference point based management of november till denna fåra är som tidigare ett riktvärde kan utgöras av båtelfisket att optimera nyttan. and brown trout in rivers and streams. keresursgruppen, Älvdalens utbildnings- Norwegian Atlantic salmon popula- nämnts 2,6 m3/s. Vad kan då nuvarande som Carlstein et al (2006) gjorde i Klar- Det föreslagna miljöflödet, på 21 m3/s Fisheries research 62, 143-170. centrum, Box 54, 796 22 ÄLVDALEN. tions. Environmental laxsmoltproduktion vara på denna älven vid Gråa. Enligt fångst-återfångst- i årsmedel, skulle innebära ett produk- 13 s exkl bilagor. Conservation 40 (4): 356 –366. sträcka? Mot ovanstående bakgrund och metoden uppgick biomassan av harr till tionsbortfall på ca 105 GWh/år (bilaga Arthington, A. H., Bunn, S. E., Poff, N. det faktum att vinterflödena generellt är 49 kg/ha, vilket skulle motsvara ca 1400 1). ”Miljöflödet” skulle dock kunna L. och Naiman, R. J. 2006. The chal- Copp G.H. 1990 Effect of regulation on Halldén A., Liliegren Y. & Lagerkvist G. klart lägre (SMHI 2014) samtidigt som kg per år i områdena ovan. driva ett nytt kraftverk vid Höljes- lenge of providing environmental flow 0+ fish recruitment in the Great Ouse, a 2002. Biotopkartering – Vattendrag. sträckans lutning generellt (och därmed Sett till senare års uppgifter och dammen som anläggs till en kostnad om rules to sustain river ecosystems. Ecolo- lowland river. Regulated Rivers: Resear- Metodik för kartering av biotoper i och vattenhastigheten) är låg (<0,3%) (=risk undersökningar bör utöver lax, öring ca 300 MSEK, och som skulle produ- gical Applications, 16: 1311–1318. ch and Management, 5, 251–263. i anslutning till vattendrag. Meddelande för bottenfrysning) antas att laxsmolt- och harr följande förekommande cera ca 81 GWh/år. Produktionsför- nr 2002:55. Jönköpings Länsstyrelse. produktionen är mycket låg och i fiskarter i Klarälven uppströms Edsfor- lusten skulle då sjunka till ca 24 GWh/ Bakken, T. H., Zinke, P., Melcher, A., Clarke k och Scruton D. 2002. Evalua- huvudsak begränsad till de delsträckor sens kraftverk etableras i naturfåran vid år. På liknande sätt har man t ex gjort Sundt, H., Vehanen, T., Jorde, K. och ting efforts to increase salmonid produc- Halleraker, J. H., Sundt, Y. H., Alfredsen, som har högst lutning, d v s 15, 19 och Höljesdammen: abborre, bergsimpa, vid Stornorrfors kraftverk (Calles et al Acreman, M. 2012. Setting environmen- tive capacity through habitat enhance- K. T. och Dangelmaier, G. 2007. Appli- 21. Vid en vattenföring om 2,6 m3/s bäcknejonöga, elritsa, gädda, mört, 2013). tal flows in regulated Rivers: Implemen- ment in the low diversity/production cation of multiscale environmental flow uppgår dessa sträckors totala area till stensimpa och stäm(se Fiskesamfunnet För Sverige finns underlag från ting the EU Water Framework Directive systems of Newfoundland, canada. I: methodologies as tools for optimized ca 8000 m2, vilket ger ca 200 laxsmolt i Femund-/Trysil- och Klarälven, SERS SMHI om potentialen för ökad (EU WFD) in Norway. Sintef Energy Proc of the 13th international salmonid management of a Norwegian regulated per år (efter indexering för flöde=0,5 2014) vattenkraftsproduktion (Andre- Report TR A7246. habitat enhancement workshop (Ed M national salmon watercourse. River Re- och habitatklass=1). Till detta ska läggas Förutom fisk, vilken övrig biologisk asson et al 2007). Beroende på val o Grady); sid 160-182. Central fisheries search and Applications, 23: 493–510. ev laxsmoltproduktion för övriga fyra mångfald skulle kunna etablera sig på av drivande global klimatmodell och Bain, M. B., Finn, J. T. och Booke, board, Ireland, 267 sidor. delsträckor (delsträcka 22 antas inte sikt nedströms Höljesdammen efter utsläppsscenario varierade ökningen H. E. 1988. Streamflow Regulation Harby, A. och Bogen, J. (red). 2012. smoltproducerande vid detta låga flöde hydrologisk och fysisk restaurering? med mellan +5 till +21 TWh per år and Fish Community Structure. Degerman E, Niskakoski K och Sers B. Rapport nr. 1 - 2012. Miljøkonsekvenser då denna sträcka är regleringspåverkad Strandvegetationen längs Klarälvens (+7 till +32 % av nuvarande svensk Ecology, 69: 382–392. http://dx.doi. 1997. Betydelsen av minimivatten- av raske vannstandsendringer. Norges av vattenföringen i kraftverkskanalen) steniga stränder på sträckan Höljes-Syss- vattenkraftproduktion). org/10.2307/1940436 föring sommartid för lax (salmo salar) vassdrags- og energidirektorat. http:// vilken uppskattas till 100 smolt, d v s lebäck har nyligen undersökts (Renöfält, och öring (salmo trutta) på västkusten. webby.nve.no/publikasjoner/rapport_ totalt 300 smolt per år antas i nuläget under bearbetning). Man fann då 105 Referenser Bednarek, A.T. 2001. Undamming Information från Sötvattenslaboratoriet, miljoebasert_vannfoering/2012/miljoe- produceras i naturfåran nedströms arter. Vid Sysslebäck fann man 40-45 Acreman, M., Aldrick, J., Binnie, C., Rivers: A Review of the Ecological Im- Drottningholm. (1): 41-54. basert2012_01.pdf 20130826 Höljan. taxa av bottenfauna varav fem rödlis- Black, I., Cowx, H., Dawson, H., pacts of Dam Removal. Environmental Så långt det är möjligt bör föreslagna tade/ovanliga arter (Rådén et al 2012). Dunbar, M, Extence, C., Hannaford, J., Management, 27(6): 803–814. Dyhouse G., Hatchett J., Benn J., 2003. Hjerdt N och Eklund D. 2010. Hydra- flödesförändringar under året från Naturfåran bör på sikt kunna erbjuda Harby, A., Jarrit, N., Old, G., Peir- Floodplain modeling using HEC-RAS. liska modellberäkningar i Klarälvens Höljesdammen ske långsamt. Ju lägre ett hållbart sportfiske efter främst lax, son, G., Webb., J. och Wood, P. 2009. Beier U, Degerman E, Sers B, Bergquist First torrfåra vid Höljes kraftverk. SMHI. den ursprungliga vattenföringen är öring och harr. Sportfiske efter lax Environmental flows from dams: the B och Dahlberg M. 2007. Bedömnings- Edition, Haestad Press, 696 s. 2010/1140/204. 2010-30. 28 sidor. desto långsammare bör sänkningen vara och öring i rinnande vatten tillhör de water framework directive. Engineering grunder för fiskfaunans status i rinnande (Halleraker et al. 2007, Harby et al. kategorier sportfiske som har den högsta Sustainability, 162 (1): 13–22. vatten - utveckling och tillämpning av Degerman E. 2008. Ekologisk restau- Hjerdt N, Jonsson C och Gustafsson 2012). ekonomiska omsättningen, och vid VIX. Fiskeriverkets sötvattenlaboratori- rering av vattendrag. Fiskeriverket C. 2008. Vattenföringsmätningar i Öring antas produceras med före- Forshagaforsen i Klarälven har lax- och Andersson, E., Nilsson, C. och Johansson, um. Finfo 2007:5. 59 sidor. och Naturvårdsverket. Redaktör Erik Klarälvens torrfåra vid tappningar slagen tappningsregim i Höljesområdet. öringfiskets ekonomiska värde beräknats M. E. 2000. Effects of river fragmen- Degerman. från Höljes kraftverksdamm. SMHI. Mot bakgrund av vildlaxförande älvar till cirka 0,8-1,6 MSEK/år (se Sportfis- tation on plant dispersal and riparian Bunn, S. E. och Arthington, A. H. 2008/2075/204. Rapport nr 94. 4 sidor. i Bottenviken (Karlström opubl) antas kets och Vänerlaxens värden…). flora. Regulated Rivers: Research and 2002. Basic Principles and Ecological Finstad, A.G., Einum, S., Ugedal, O. & att öringsmoltproduktionen vid Höljes Landskapsbilden kommer att Management, 16: 83–89. Consequences of Altered Flow Regimes Forseth, T. 2009. Spatial distribution Hjerdt N, Andersén M, Jonsson C och kommer uppgå till 10% av uppskattad förbättras avsevärt om nu föreslagna for Aquatic Biodiversity. Environmental of limited resources and local density Eklund D. 2007. Hydralik i Klarälvens laxsmoltproduktion, d v s ca 2220 st åtgärder genomförs vid naturfåran vid Andreasson, J., Hellström, S. S., Rosberg, Management, 30(4): 492–507. regulation in juvenile Atlantic salmon. torrfåra vid tappningar från Höljes (22 200 st x 0,1). Höljesdammen. J., och Bergström, S. 2007. Översiktlig Journal of Animal Ecology kraftverksdamm. SMHI Hydrologi. Nr Harr kommer att med stor sanno- Vid planering och genomförande av kartpresentation av klimatförändringars Calles Olle, Degerman E, Wickström 78: 226-235. 109, 2007. 53 sidor. likhet att produceras inom det nu restaureringsåtgärder får inte åtgärder påverkan på Sveriges vattentillgång. H, Christiansson J, Gustafsson Stina aktuella området vid Höljes, och i första som riskerar att skada Höljesdammen, Underlag till klimat- och sårbarhetsut- och Näslund I. 2013. Anordningar för Fiskeriverket informerar 1998. Lax- och Halldén A, Liliegren Y, Lagerkvist G. hand i delsträckorna 7, 9-11, 13-14, vägar och rallycrossbanan utföras. redningen. SMHI hydrologi nr 106. 30 upp- och nedströmspassage av fisk förbi öringfisket i Vänern, 1998:8 (3-62). 2002. Biotopkartering - vattendrag. 16-18, 20 samt 22 och de fyra sidoom- Särskilda skyddsåtgärder är sannolikt sidor. vattenanläggningar. Underlag till väg- Gratton, C och Vander Zanden, J. Biotopkartering – vattendrag. Metodik rådena och de områden som idag utgörs nödvändigt för att förhindra att vatten ledning om lämpliga försiktighetsmått 2009. Flux of aquatic insect produc- för kartering av biotoper i och i anslut- av stenvallar och som avskiljer sidoom- tränger in till rallycrossområdet. ArcView. 2014. http://www.esri.com/ och bästa möjliga teknik för vattenkraft. tivity to land: comparison of lentic ning till vattendrag. Reviderad i decem- rådena från naturfåran. Vid en tappning Tillämpningen av det föreslagna software/arcgis Havs- och vattenmyndigheten, rapport and lotic ecosystems. Ecology, 90(10): ber 2002. Länsstyrelsen i Jönköpings om 20 m3/s från Höljesdammen uppgår miljöflödet bör vara adaptiv, d v s det nr 2013:14. 2689–2699. län. Meddelande 2002:55. 145 sidor.
124 | | 125 POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION I KLARÄLVENS TORRLAGDA NATURFÅRA VID HÖLJES KRAFTVERK
REMISSVERSION
Irz P., Odion M., Argillier C. & Pont nels and Some Physiographic Implica- av älvar som använts för flottning – en rapport 2013:12. 63 s. pen för fiskevårdsåtgärder i Luleälvens D. 2006. Comparison between the fish tions, US Geological Survey, Washing- vägledning för restaurering. Naturvårds- RD Instruments. 1996. Acoustic vattensystem. Fiskeriverket utrednings- communities of lakes, reservoirs and ton, DC, Professional Paper 252. verkets Rapport 5649. Doppler Current Profiler Principles of kontoret Luleå. rivers: can natural systems help define Operation: A Practical Primer, Second the ecological potential of reservoirs? Leopold, L.B., Wolman, M.G., Mil- Nielsen J. 1995. Fiskenes krav till vand- Edition. Tharme, R. E. och King, J. M. 1998.De - Aquatic Sciences, 68, 109–116. ler, J.P., 1964. Fluvial Processes in löpenes fysiska forhold. Miljöprojekt velopment of the Building Block Metho- Geomorphology. Freeman, San Francis- nr 293, Miljöstyrelsen, Danmark, 129 Robson, A., I.G. Cowx & J.P. Harvey, dology for instream flow assessments, ICES 2013. Report of the Baltic Sal- co, CA. 522 pp. sidor. 2011. Impact of run-of-river hyd- and supporting research on the effects mon and Trout Assessment Working ro-schemes upon fish populations. Pha- of different magnitude flows on riverine Group (WGBAST). ICES CM 2010/ Lucas, M. C. och Baras, E. 2001. Mig- Nilsson C, Lepori F, Malmqvist B, se 1 Literature review. Sniffer (Scotland ecosystems. Water Research Commission ACOM:08 ration of Freshwater Fishes. Oxford: Tornlund E, Hjerdt N, Helfield JM, & Northern Ireland Forum for Environ- Report No. 576/1/98. 452 pp. Blackwell Science. Palm D, Ostergren, J, Jansson R, Brannas mental Research, 71 s. Jansson, R., Nilsson, C. och Renöfält, B. E, Lundqvist H, 2005. Forecasting Törnlund, E. 2006 (b). Investments 2000 A. Fragmentation of riparian floras Länsstyrelsen i Norrbottens län. 2001. environmental responses to Restora- Rådén R, Larsson H, Johansson J, Johans- and Changing Labour Productivity in in rivers with multiple dams. Ecology, Torne älvs tillstånd och belastning. tion of rivers used as log floatways: An son K och Christensen N. 2012. Bot- Timber floating: the Case of Tributaries 81: 899–903. ISSN 0283-9636 interdisciplinary challenge. Ecosystems tenfauna i Värmlands län 2012. Del 1. in Northern Sweden, 1930-1960. Scan- 8 (7): 779-800Oberg K och Mueller D Bilaga 1. Medins biologi AB. 133 sidor. dinavian Economic History Review. Jonsson, J., Deleu, P. och Malmqvist, Löfgren, S. 2003. Mer humus i svenska S. 2007. Validation of Streamflow Mea- Volume 54. No: 1: 22-46. B. 2012 A. Persisting effects of river vatten. Fakta Skog Nr. 15, 2003. SLU. surements Made with Acoustic Doppler Sehlin B. Inmätning av Klarälvens torrfå- regulation on emergent aquatic insects Current Profilers. ra nedanför Höljes kraftverk. SMHI Törnlund, E. & L. Östlund. 2002. and terrestrial invertebrates in upland Maynard, C. M. och Lane, S. N. 2012. Rapport M 2009-43. Floating Timber in Northern Sweden. forests. River Research and Applications Reservoir compensation releases: impact Paulrud A, och Laitila, T (2013) A The Construction of Floatways and (doi:10.1002/rra.2559). on the macroinvertebrate community of cost-benefit analysis of restoring the Em Sers B. (Redaktör). 2014. Svenskt Transformation of Rivers. Environment the Derwent River, Northumberland, River in Sweden: valuation of angling ElfiskeRegiSter – Sveriges lantbruks- and History. Vol. 8. Nr. 1: 85-106. Jonsson, J., Strasevicius, D. och Malm- UK—A longitudinal study. River Re- site characteristics and visitation frequ- universitet (SLU), Institutionen för qvist, B. 2012 B. Influences of river search and Applications, 28: 692–702. ency. Applied Economics, 2013, vol. 45, akvatiska resurser. http://www.slu.se/ VISS. 2014. http://www.viss.lanssty- regulation and environmental variables DOI: 10.1002/rra.2557. issue 16, pages 2255-2266. elfiskeregistret relsen.se/Waters.aspx?waterEUID=- on upland bird assemblages in nort- SE676209-132349 hern Sweden. Ecological Research 27: McNeil, W.J. & W.H. Ahnell, 1964. Suc- Perä I. 2006. Kartering av repro- SMHI. 2014. http://vattenwebb.smhi. Wohl, E. och Merritt, D. 2005. Pre- 945–954. cess of pink salmon spawning relative to duktionsarealer för lax i vattendrag i se/modelarea/ diction of mountain stream morpho- size of spawning bed materials. US Fish Norrbotten och Västerbotten.Fiskeriver- logy. Water Resources Research, 41: Karlström, Ö. 2002. Kartering av and Wildlife Service, Special Scientific ket rapport. Utredningskontoret Luleå. Smokorowski, K. E., Metcalfe R. A., Finu- W08419,oi:10.1029/2004WR003779. produktionsarealer för lax i vattendrag Report no 469, 15 s. 2006-05-16. can S. D., Jones, N., Marty J., Power, M., I Norrbotten och Västerbotten (opu- Pyrce, R. S. och Steele, R. 2011. Ecosys- Wood, P. J. och Armitage, P. D. 1997. bl.).Karlström Ö. 1977. Biotopval och Molin, J. 2008. Linking habitat Poff, N. L., Richter, B. D., Arthington, A. tem level assessment of environmentally Biological effects of fine sediment in besättningstäthet hos lax- och öringung- characteristics and juvenile density to H., Bunn, S. E., Naiman, R. J., Kendy, based flow restrictions for maintaining the lotic environment. Environmental ar i svenska vattendrag. Information quantify Salmo salar & Salmo trutta E., Acreman, M., Apse, C., Bledsoe, B. P., ecosystem integrity: a comparison of a Management, 21: 203–217. från Sötvattenslaboratoriet 6:1977. smolt production in River Sävarån, Freeman, M. C., Henriksen, J., Jacob- modified peaking versus unaltered river. Northern Sweden. Examensarbete 30 son., R. B., Kennen, J. G., Merrit, D. Ecohydrology. 4: 791–806. World Wide Fund for Nature. 2010. King, J. M., Tharme, R. E., och de hp. Ht-2007. Institutionen för Vilt, Fisk M., O´Keefe, J. K., Olden, J. D., Rogers, Living Planet Report. http://wwf.panda. Villiers, M. S. 2008. Environmental och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet K., Tharme, R. E. och Warner, A. 2010. Speierl O, Hoffman K H, Klupp R, org/about_our_earth/all_publications/ flow assessments for rivers: manual for (SLU), 901 83 Umeå. The ecological limits of hydrologic Schadt J och Voelkl W. 2002. Fish living_planet_report/living_planet_re- the Building Block Methodology. Water alteration (ELOHA): new framework communities and habitat diversity: the port_timeline/2010_lpr2/ 20130317 Research Commission. Report No. TT Molin, J., Kagervall, A. and Rivinoja, P. for developing regional environmental effect of river restoration measures on 354/08. K. (2010), Linking habitat characteris- flow standards. Freshwater Biology, 55, the Main and rodach. Nat. landschaft Ågren, S. 2009. Enumerating Atlan- tics with juvenile density to quantify 147–170. 77(4):161-171. tic salmon smolt production in River Lantmäteriet. 2014. http://www.lantma- Salmo salar and Salmo trutta smolt Vindelälven based on habitat availabi- teriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-infor- production in the river Svarån, Sweden. Renöfält Malm Birgitta och Ahonen Jani. Stewardson M., 2005. Hydraulic lity and parr densities. - Consequences mation/Flyg--och-satellitbilder/Flygbil- Fisheries Management and Ecology, 2013. Ekologiska flöden och ekologiskt geometry of stream reaches. Journal of of using different density estimation der/GSD-Ortofoto/ 17: 446–453. doi: 10.1111/j.1365- anpassad vattenreglering. Underlag till Hydrology 306: 97-111. methodsSveriges lantbruksuniversitet 2400.2010.00743. vägledning om lämpliga försiktighets- 2010:1. Fakulteten för skogsveten- Leopold L.B. och Maddock T, 1953. The mått och bästa möjliga teknik för vat- Stridsman, S och Nilsson, K.E. 1998. skap,Institutionen för vilt, fisk och Hydraulic Geometry of Stream Chan- Nilsson, C. (red.), 2007. Återställning tenkraft. Havs- och vattenmyndighetens Verksamhetsrapport för samrådsgrup- miljö,Examensarbete i biologi.
126 | | 127 BILAGA 1 TILL POTENTIELL LAXSMOLTPRODUKTION...
REMISSVERSION
Bilaga 1 till Potentiell laxsmoltproduktion i Klarälvens torrlagda naturfåra vid Höljes kraftverk Nytt kraftverk i Höljes spillfåra
Författare: Johan Östberg, Norconsult
En mintappning på med ett årsmedel- kostnaden ingår då ett djupintag och Installerad effekt blir mellan 20 och 25 flöde på ca 21 m3/s, med variation en tunnel vilket gör att priset blir högt. MW. mellan 10 och 50 m3/s, är tänkt att gö- Det är ju ett väldigt djupt om man Vid beräkning av produktionen har ras i Höljes spillfåra. För att ta till vara skall bygga fångdamm av spontkasun ett spill på 1,9 m3/s i årsmedel antagits energin kan ett minikraftverk byggas för och tiden man har på sig vid avsänkt för dagens förhållanden av vatten som denna tappning. magasin är mycket kort. Vatten måste inte kan tas om hand i turbinen eller Det placeras nedströms Höljes damm hämtas under magasinets sänknings- magasineras. Med ett nytt kraftverk i på vänster sida av spillfåran och vattnet gräns då det skall tappas i spillfåran spillfåran med en slutförmåga på bortåt släpps ut i fåran så nära dammen som vid alla magasinsnivåer. Den plats för 50 m3/s sätts flödespillet till 0. De få möjligt. Det ansluts till Höljes magasin ett ytterligare aggregat som finns i den högflödesår då flödesspill kan före- på en nivå under dämningsgräns via en befintliga stationen kan inte utnyttjas då komma försummas. tunnel. En tunnel väljs för att inte göra nivån på denna är avpassad för dagens Nuvärdet för kostnaderna i tabell 1 några arbeten i själva dammkroppen. utloppskanal vilken har en nivå som är har uppskattats med årskostnaderna Detta bör undvikas då Höljes damm 20 m lägre än spillfårans översta del. enligt tabell 2 och med investeringskost- är klassad som en konsekvensklass 1+ Ett aggregat i den befintliga stationen naden för det nya kraftverket i Höljes damm vilket betyder att ett damm- kommer då att ligga för lågt i förhål- och med en grov uppskattning av de brott i denna damm får mycket svåra lande till utloppet. underhålls investeringar som krävs för konsekvenser. Kraftverket får en nominell maximal att driva det gamla kraftverket vidare i Kostnaden för byggande av tunnel, fallhöjd på cirka 65 m och en medel- 40 år. Underhållsinvesteringar är sådant intag med fingrind, kraftverkshus fallhöjd på ca 55 meter när förluster i som byte av turbin, generator, kontrol- och all elektromekanisk utrustning intag och vattenvägar räknats bort och lutrustning, transformator och ställverk. uppskattas till cirka 300 MSEK. I den hänsyn tas till magasinsnivåns variation.
Fallhöjd Fallhöjd Nuvärde Nuvärde Nuvärde Produktion brutto netto produktion kostnader 2) vinst GWh/år m årssnitt 1) m MSEK MSEK MSEK Höljes nuvarande 88 75 540 5040 1697 3343 Höljes nuvarande vid 21 m3/s i mintappning i årsmedel 88 75 435 4060 1443 2617 Höljes nytt med en tappning på 21 m3/s i årsmedel 68 55 81 756 528 228 Summa produktion vid mintappning 21 m3/s i årsmedel 516 4816 Skillnad mot nuvarande kraftverk -24 -224 274 -498 1) Hänsyn tas till olika magasinsnivåer och förluster i vattenvägen (tunneln) 2) Kostnaderna inkluderar löpande drift och underhållskostnader och investerings- kostnader för större åtgärder
Tabell 1: Nuvärdet av produktion och kostnader beräknat med antagande om ett elpris på 40 öre/kWh, 5 % kalkylränta, 2 % inflation och för 40 år. Negativa värden på sista raden visar på en minskning gentemot dagens förhållanden.
Kostnader En uppskattning av årskostnader för drift av kraftverket i Höljes i dag och kostnaderna för det befintliga kraftverket och ett nytt mindre kraftverk i spillfåran när en mintappning införs i spillfåran. Skatt Nät MSEK/ DoU MSEK/ Summa MSEK/år år år MSEK/år Höljes nuvarande 50 9 8 67 Höljes nuvarande vid 21 m3/s i mintappning i årsmedel 39,8 8,3 8 56,1 Höljes nytt med en tappning på 21 m3/s i årsmedel 6,7 1,4 1,6 9,7 Summa kostnader med två kraftverk när mintappning införts 46,5 9,7 9,6 65,8 Skillnad mot med nuvarande kraftverk -3,5 0,7 1,6 -1,2
Tabell 2: En uppskattning av de årliga driftkostnaderna för Höljes före och efter att mintappning införs och att ett nytt mindre kraftverk byggs för att producera med mintappningsvattnet. Negativa värden på sista raden visar på en minskning gentemot dagens förhållanden.
128 | | 129 NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT
REMISSVERSION
Nedströmsvandring av vildfödd laxsmolt Material och metoder 11 och 16 oC. All fisk längdmättes och passagen genom Krakerudsdammen Insamling och märkning av fisk vägdes till närmaste mm och gram och Lusten. Detektionsavståndet vid Eva Bergman och Johnny Norrgård. Biologi, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, Karlstads Universitet. Vild smolts kraftverkspassage innan de märktes med akustiska sändare stationerna testades genom att drifta Under tiden 4 till 16 juni 2013 togs med unika identiteter (Thelma Biotel förbi loggern på ett bestämt avstånd 120 vilda laxsmolt som fångades i AS, Trondheim, Norge, modell LP-7.3, med båt och med en nedsänkt sändare. Sammanfattning är det viktigt att man först skaffar sig det sista kraftverket. Det är också känt smoltryssjan i Edebäck undan för luftvikt 1,2 g, ca 60 dagars batteritid). Detektionsavståndet varierade mellan Vild smolt fångades i en smoltryssja i kunskap om storleken och överlevnaden att vild fisk är bättre på att undvika vandringsstudien. Temperaturen under Sändarna vägde mellan 1,8 % till 5,4 % 25-300 m. Vid stationer med litet Edebäck under maj-juni 2013, märktes i olika livsstadier. I en utbyggd älv är det predatorer (Einum and Fleming 2001) insamlingsperioden varierade mellan av fiskvikten. Märkningsproceduren var detektionsavståndet placerades upp till med akustiska sändare och följdes från av stor vikt att veta hur stora förlusterna så även därför är det av intresse att veta 13,5 och 14,5 oC. All fisk längdmättes densamma som ovan. fyra mottagare för att ge tillförlitliga fyra utsättningsplatser i Klarälven på av smolt är på deras nedströmsvandring hur stor vandringsframgång vild smolt och vägdes till närmaste mm och gram Dessutom märktes 100 odlade smolt data. Fisken följdes också med manuell sin vandring nedströms ända ner till från uppväxtområdena och ut till havet/ har jämfört med odlad i den nedre innan de märktes med akustiska sändare från Forstums fiskodling i Gammel- pejling (VEMCO Inc. VR100, 180 och Vänern. Det fanns ytspill och oftast ock- sjön. I Klarälven måste smolten idag outbyggda delen av Klarälven. med unika identiteter (VEMCO Ltd, kroppa. Denna fisk märktes och sattes 90 graders hydrofoner). så bottenspill vid alla kraftverk utom två passera åtta kraftverk på sin väg från Syftena med dessa studier var 1) att Canada V5, luftvikt 0,65 g, 49 dagars ut vid två olika perioder; 3-8 maj och I telemetristudier följer man fiskens under hela undersökningsperioden. Re- uppväxtområdena i norra Klarälven till studera nedströmsvandring av vild laxs- batteritid, Figur 1). Sändarna vägde 29 maj-1 juni, med samma sändare som vandring genom att registrera varifrån sultatet visade att 30 % av fisken klarade Vänern. Hur väl klarar de denna vand- molt från uppväxtområdena till Vänern mellan 0,6 % till 4,3 % av fiskvikten. den vilda fisken. sändarnas signaler kommer. Tekniken i sig förbi Forshaga kraftverk och 29 % ring med så många hinder på vägen? och 2) att jämföra vild och odlad smolt Studier har visat att Atlantlaxsmolt är sig, ger inga direkta svar på om t.ex. en hela vägen ut till Vänern. I en liknande År 2009 genomfördes en fältstudie från utsättningsplatsen för odlad smolt opåverkade av märken på mellan 2,4 Utsättning och pejling fisk blivit prederad eller inte. Eftersom studie 2009, då inget vatten spilldes vid där vild laxsmolt märkta med akustiska till Vänern. Vad gäller vild smolts % till 4,3 % av fiskvikten (Connors Vild smolts kraftverkspassage vi inte exakt vet vad som händer en sidan av turbinerna, klarade sig 16 % sändare följdes på sin vandring från nedströmsvandring från uppväxtområ- et al., 2002), och upp till ca 5 % har Vi valde att jämföra älvsträckor med och fisk som inte längre registreras vid hela vägen förbi Forshaga kraftverk. Sysslebäck till Forshaga. Den beräknade dena till Vänern ville vi studera förluster rapporterats för Chinooklax (Adams et utan kraftverk. Sträckan mellan Edsfor- loggerstationerna har vi valt att använda Förutom förluster vid kraftverkspassager överlevnaden förbi de åtta kraftverken av vild laxsmolt på deras vandring och al., 1998). Fisken sövdes med Benzocain sen och Forshaga har 8 kraftverk (ca 100 termen förlust och vandringsframgång förekom det även förluster på älvsträck- beräknades till endast 16 % (Norrgård jämföra utbyggda områden med längre (Sigma-Aldrich, www.sigmaaldrich. km; kraftverk (KRV) 1 - 8). Sträckan när vi beskriver vad som händer fisken i or utan kraftverk, på sträckan mellan et al. 2013). Under perioden som outbyggda älvsträckor. Efter en över- com) tills gälsslagsfrekvensen var lång- mellan Ransby och Edsforsen (ca 80 studien. Termen förlust används när en Skoga-Krakerud (Rådadammen) var studien genomfördes var flödet i älven enskommelse med Fortum Generation sam och oregelbunden (1-3 min). Ett km; KRV 8 - KRV 9) saknar kraftverk fisk inte längre registreras av loggrarna, förlusten 17 % och i sjön Lusten 28 %. sådant att inget, eller väldigt lite vatten AB fanns under hela studieperioden ett ca 1 cm långt snitt gjordes i buken och liksom sträckan mellan Forshaga och eller om en fisk vid upprepade tillfällen På referenssträckorna (sträckor utan spilldes. Eftersom man kan tänka sig att ytspill (minst 30 cm) vid sex av de åtta sändaren fördes försiktigt in (Norrgård Vänern (ca 25 km; Vänern - KRV 1) registreras i lugnflytande habitat med kraftverk och sjöhabitat) var förlusterna mängden spill påverkar den vandrande kraftverk som smolten måste passera. et al. 2013). Snittet förslöts med två och fungerar som referenssträckor. vegetation, som normalt associeras med små (< 7 % smolt), särskilt om man tar smoltens överlevnad i samband med Vid de övriga (Forshult och Krakerud) separata suturer (Vicryl, Ethicon Ltd, Ytterligare två referenssträckor är två lite hög tillgång på predatorer, i samband hänsyn till hur långsträckta dessa områ- kraftverkspassagerna är det angeläget var det inte möjligt med ytspill. Resul- Sweden). Operationstiden (inklusive längre sträckor mellan kraftverk; mellan med manuell pejling. Termen vandrings- den var (< 0,22 % smolt/km). med fler studier. Om flera studier taten diskuteras i relation till 2009 års sövning) varade mellan 3-5 min. Innan KRV 3 – 4 (19 km) samt mellan KRV 2 framgång beskriver fisk som passerat Vandringsframgången mellan utsätt- genomförs med olika mycket spill kan resultat då inget eller mycket lite vatten operationen steriliserades all utrustning i – 3 (38 km). Vi väntade oss stora förlus- en eller flera loggerstationer. Vidare ningsplatsen för odlad smolt nedströms man få en uppfattning om betydelsen av spilldes vid kraftverken. Vad gäller 70 % etanol. All märkt smolt lämnades ter av fisk, så för att vara säker på att ha stryks fiskar som uppvisar ett onormalt Forshaga och Vänern studerades för vild spill. Denna kunskap kan användas för jämförelsen mellan vild och odlad smolt att återhämta sig under 28-35 tim- tillräckligt med fisk i hela den studerade beteende som att t.ex. simma uppströms och odlad smolt under maj-juli 1012. Tre rekommendationer om spill i samband ville vi studera deras vandringsframgång mar i 200-250 liter stora plastsumpar, älvsträckan sattes fisk ut på flera platser längre sträckor (sannolikt prederad) grupper av smolt jämfördes; en grupp tidigt med smoltvandringen. Det var just från Forshaga till Vänern. Våra fråge- maximalt 12 fiskar sumpades per sump. längs älven; 1) vid Ransby nedströms (Pollock et al. 1989). utsatta odlade smolt (eg. normal utsätt- det som var tanken med studien som ställningar var: Vid transport till utsättningslokalerna lekområdena och Vingängsjön (ca 200 När vi gjort jämförelser med 2009 ningstid), en grupp sent utsatt odlad smolt rapporteras här; att upprepa 2009 års 1. Hur stor var vandringsframgången . användes transporttankarna försed- km från Vänern), 2) uppströms Edsfor- fick vi slå ihop värdena på vandrings- (eg. utsatt när den vilda smolten gick) studie men med ett spill vid kraftverken hos vild laxsmolt på olika sträckor i da med syrepump. Innan utsättning sens kraftverk (KRV 8, ca 120 km från framgången vid några kraftverk eftersom och en grupp vild smolt. Vandringsfram- under perioden då smolten följdes på Klarälven? inspekterades varje fisk. Vänern), 3) nedströms Munkfors kraft- vi inte hade lika många loggerstationer gången för den vilda smolten var 89 %, sin nedströmsvandring. a. Totalt uppväxtområden – Forshaga Smoltstatusen uppskattades enligt en verk (KRV 3, ca 80 km från Vänern), 2009 som 2013. Upplösningen på data- vilket var signifikant högre än för den Det är inte bara kraftverken - Vänern 4-gradig skala från 0 (parrmärken och och 4) nedströms Forshaga (KRV 1, 25 materialet blev grövre när vi tvingades odlade smolten. För tidigt utsatt odlad som utgör en potentiell fara för b. Mellan utbyggda respektive icke inte silverfärgad) till 3 (fullt silverfärgad km från Vänern). slå samman vandringsframgången förbi smolt var vandringsframgången 22 % och nedströmsvandrande smolt. Även utbyggda delsträckor och utan synliga parrmärken) (Birt and Fisken följdes mellan 5 juni och 23 Forshult och Skymnäs, likson Deje och för sent utsatt 11 %. predation från bl. a. gädda påverkar c. Förbi varje kraftverk Green, 1986; Sigholt et al., 1995). juli 2013. Totalt sattes 63 loggrar ut Forshaga kraftverk. troligen hur mycket smolt som når 2. Hur fort vandrar smolten längs . olika (VEMCO Inc., VR-2W, 180 kHz) Inledning Vänern. Eftersom man sätter ut odlad sträckor i Klarälven? Jämförelse mellan vild och odlad på 23 stationer längs hela älvsträckan Jämförelse mellan vild och odlad När man arbetar för att bevara en hotad smolt i Klarälven och flera studier a. Totalt Ransby – Forshaga – Vänern smolt från uppväxtområdena till Vänern. smolt art eller population är det viktigt att med odlad smolt har visat på totala b. Mellan utbyggda respektive icke Vild smolt fångades i smoltryssjan Genom att placera loggerstationer Vi studerade älvsträckan från den man förstår vilket av artens livsskeden förluster mellan Forshaga och Vänern utbyggda delsträckor i Edebäck samt med en roterande både uppströms och nedströms varje normala utsättningsplatsen nedström som utgör ”flaskhalsen”, dvs. vilket/ på 15-100% för olika utsättningar (Lans 3. Hur stor var vandringsframgången skruvfälla (Thedinga et al. 1994). Under kraftverk kunde vi utvärdera förlus- Forshaga till Vänern. Fisken följdes mel- vilka livsskede(n) behöver mest en et al. 2011; opublicerat mtrl) är det av hos vild respektive odlad laxsmolt tiden 23 maj till 16 juni 2012 samlades terna vid varje enskilt kraftverk. lan 3 maj och 19 juli 2012 med hjälp av åtgärd för att populationen ska kunna intresse att se om även vild smolt har från utsättningsplatsen för odlad 52 laxsmolt in. Temperaturen under Dessutom placerades loggrar så att vi 36 loggrar upp vid 17 stationer mellan öka i storlek. För att kunna avgöra detta så låg vandringsframgång nedströms smolt i Forshaga till Vänern? insamlingsperioden varierade mellan kunde studera förlusterna av smolt vid Forshaga och Vänern (VEMCO Inc.,
130 | | 131 NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT
REMISSVERSION
Vandringsframgång och hastighet Den beräknade totala vandringsfram- gången med Kaplan-Meiermodellen från Ransby till Vänern var 29 % (Figur 4). Om man jämför förlusterna mellan olika loggerstationer såg vi att de största förlusterna förekom på sträckorna Skoga-Krakerud (dvs Rådadammen), Krakeruds KRV, Skymnäs KRV samt Figur 3. Antal smolt som hade smoltstatus 2 respektive 3 i smoltgrupperna som sattes ut på de fyra olika utsättningsplatserna 2013; Ransby, Öjenäs, Munkfors, och Forshaga. nedströms Deje där en del smolt väljer vägen via sjön Lusten (Figur 5 överst). Om man också tar hänsyn till hur långa de olika sträckorna var, var förlusterna på de fyra referenssträckorna låga medan Figur 1. Akustisk sändare (V6 Vemco) och mottagare. Foto: Olle Persson och Johnny Norrgård förlusterna på sträckor med kraftverk eller mer sjölika habitat var höga (Figur VR-2W, 69 kHz). Detektionsavståndet vandrar t enheter från början av komplikationer vid operationen, dessa 5 nederst). vid stationerna testades som ovan och studien: ströks från analysen. Vid studien 2013 Den kumulativa vandringsfram- upp till fyra mottagare placerades vid ströks 23 fiskar ur analysen eftersom de gången från Ransby till nedströms stationer med litet detektionsavstånd. (Ekvation 1) inte uppvisade någon fortsatt migra- Forshaga 2013 var högre (30 %) än Även 2012 följdes fisken med manuell tionsvilja vid utsättningen. 2009 då den bara var 16 % (Chi2-test, pejling (VEMCO Inc. VR100, 360 och Och d(x) är antalet förluster vid tiden x Vandringshastigheten beräknades 2 X 1=6,19; P=0,01; Figur 6). Förlusten 90 graders hydrofoner). och n(x) är antalet individer som befin- mellan de olika loggerstationerna och vid de enskilda kraftverken (observera Vi använde tre grupper av laxsmolt: ner sig i risk vid tiden x, d.v.s. individer dessa grupperades sedan som antingen att vissa kraftverk summerats eftersom 1) Tidig odlad smolt, dvs. laxsmolt exkluderas som antingen redan förlorats kraftverkspassage eller referenspassage. det var gjort så 2009, det gäller Fors- utsatt i samband med ordinarie ut- eller tagits bort (=individer som inte För varje fisk beräknades ett medel- Figur 4. Kumulativ vandringsframgång (överlevnad; enligt Kaplan-Maier-metoden) hos vild smolt hult+Skymnär och Deje+Forshaga) sättning (början av maj; 50 st.), uppfyllde kriterierna att aktivt vandra) värde och vandringshastigheten testades på deras nedströmsvandring från uppväxtområdena till Vänern. De streckade linjerna utgör 95 varierade mellan 11 och 36 % 2009 2) Sen odlad smolt, dvs laxsmolt ut- innan tiden x. Vandringsframgången parvis. % konfidensintervall. och mellan 2 och 28 % 2013. Förlus- satt när den viltfödda smolten vandrar 2009 och 2013 jämfördes med ett log- terna var högre 2009 än 2013 vid alla (maj-juni; 50 st.), och 3) viltfödd rank test (Pollock et al. 1989). Resultat kraftverkspassager förutom vid Fors- smolt (maj-juni; 52 st.). Beräkningen av vandringsframgång Vild smolts kraftverkspassage hult+Skymnäs kraftverk (Figur 7). Även baserades på skenbar överlevnad, dvs. vi Basdata vid de flesta sträckor utan kraftverk var Dataanalys antog att fisken var både levande och Längden på smolten var 158 mm (±1,4 förlusterna högre 2009, undantaget Statistiska analyser har gjorts med aktivt vandrande när den passerade SE) och vikten 31,2 g (±1,04 SE) och är den första referenssträckan mellan SPSS Windows (version 20; SPSS en loggerstation. Vid beräkningen av det fanns ingen skillnad i varken längd Vingängsjön och Edebäck där 3 % (1 Inc., Chicago, IL, USA). Vi använde förlusterna vid kraftverkspassager ströks eller vikt på fisken som sattes ut på de fisk) förlorades 2013. Eftersom vi hade parametriska tester när varianserna var även de förluster som skett på referens- olika lokalerna (1-vägs ANOVA, P=ns; fler loggerstationer 2013 än 2009 är det homogena och materialet normalför- sträckor mellan kraftverken. Vid studien Figur 2). Smoltstatusen varierade mellan inte lika många sträckor i figurerna 5 delat, i annat fall använde vi icke-pa- 2012 hade tre av de vilda fiskarna 2-3 på all smolt och inte heller denna överst och 7. rametriska tester. Benferronikorrek- noteringar om klämskada och fjällsläpp skilde sig åt på smolten som sattes ut på Smolten hade en högre vandrings- tion användes om upprepade tester som härstammade från fällan, och ytter- de olika lokalerna (Chi-2 test, P=NS; hastighet på referenssträckor (3,5 BL/s gjordes. Konditionsfaktor beräknades ligare två hade noteringar om svårare Figur 3). +0,19 medelvärde + SE) än när de enligt Fulton (1904). simmade förbi kraftverken (2,7 BL/s Uppskattning av smoltens vand- +0,20 medelvärde + SE ; Parat t-test, ringsframgång gjordes med Kaplan- t43=2,02, P=0,002; Figur 8). Meier modellen (Pollock et al., 1989, men se också Castro-Santos och Haro, Jämförelse odlad och vild smolt 2003; Serrano et al., 2009, Norrgård Forshaga-Vänern et al. 2013). Denna analys tillåter Basdata att fisk tillkommer till analysen vid Figur 5. Förluster respektive förlust/km (dvs hänsyn taget till avstånd mellan loggerstationerna) Medellängden på smolten var 235 mm olika tillfällen igenom hela analysen av smolt vid enskilda älvsträckor. Varje sträcka avgränsas av två loggerstationer. Vita staplar är (± 3,24 SE) för den tidigt utsatta odlade (ekvation 1). Funktionen S(t) är sträckor utan kraftverkspassage, grå staplar är sjöliknande habitat och blå är kraftverkspassa- Figur 2. Längd (mm) och vikt (g) hos vild smolt som sattes ut vid de fyra olika utsättningsplatser- ger. Observera att y-axeln har olika skala i de två delfigurerna. smolten, 254 mm (± 3,13 SE) för den sannolikheten för att en individ na 2013; Ransby, Öjenäs, Munkfors, och Forshaga. Felstaplarna avser standard error. sent utsatta odlade smolten och 169 mm
132 | | 133 NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT
REMISSVERSION
Vandringsframgång predation eller vara s.k. sekundär Nästan 90 % av den vilda smolten mortalitet orsakad av skador som passerade loggerstationerna ända ut till smolten ådragit sig vid en uppströms Vänern, medan motsvarande siffror för liggande kraftverkspassage. Om det är tidigt och sent utsatt odlad smolt var 22 predation eller sekundär mortalitet kan respektive 12 %. Vandringsframgången vi dock inte urskilja utan ytterligare var således signifikant högre hos den studier av predationstrycket. Nedströms vilda smolten än hos den odlade oavsett Deje kraftverk simmade huvuddelen av Figur 9. Längd (mm) och vikt (g) hos odlad och vild smolt som sattes ut nedströms Forshaga om smolten hade satts ut tidigt eller 2012. Felstaplarna avser standard error (SE). smolten in till sjön Lusten istället för att sent (Chi-2 test, X2= 59,08; P=0,0001; följa älven. Förlusten av smolt i Lusten Figur 11). En stor andel (32-36 %) av var 28 % medan den var 0 % i själva den odlade smolten påbörjade aldrig sin älvsträckan. Lokala fiskare bekräftar vandring, och ytterligare en stor del av förekomst av gädda, gös och lake i förlusten var koncentrerad till sträck- både Rådadammen och Lusten varför an mellan Sanna och Grava, då 32 % man kan anta att predationsrisken är Figur 6. Kumulativ vandringsframgång (överlevnad; Kaplan-Meier-metoden) hos vild respektive 28 % av den tidigt och sent stor, vilket överensstämmer med andra smolt på deras nedströmsvandring från uppväxtområdena till Vänern. De streckade utsatta odlade smolten förlorades. studier som visar en ökad predation på linjerna utgör 95 % konfidensintervall. smolt i lugns, sjölika habitat (Olsson et Diskussion al. 2001; Olsson et al. 2009). Vild smolts kraftverkspassage Figur 10. Antal smolt bland tidigt odlade, sent odlade och vilda som hade smoltstatus 2 respek- Mortaliteten på älvsträckorna var Den totala vandringsframgången på 29 % tive 3. högre 2009 än 2013, och om man antar 2013 var högre än 2009 då endast 16 % att predationstrycket var lika 2009 och tog sig ända till Forshaga. År 2009 2013 så kan skillnaden i förluster tolkas spilldes i princip inget vatten under som en högre sekundär mortalitet 2009 undersökningsperioden medan det orsakad av att all smolt passerade via 2013 fanns ytspill under hela undersök- turbinerna. Den kumulativa sekundära ningsperioden vid alla kraftverk utom mortaliteten torde öka i takt med varje två. Detta antyder att det är positivt passage genom turbiner, eftersom fisken Figur 7. Förluster 2009 och 2013 vid enskilda älvsträckor och kraftverk. Alla sträckor för smoltens vandringsframgång med t.ex. löper risk att skadas rent fysiskt med kraftverkspassage är märkta med KRV övriga sträckor saknar kraftverkspassager. ytspill. Det är emellertid viktigt att och bli desorienterad och därmed bli ett Deje+Forshaga kraftverk inkluderar också förluster i sjön Lusten eftersom dessa inte påpeka att det även 2013 är ett stort lättare byte för predatorer. kunde urskiljas 2009 pga av loggerstationernas placering. bortfall av smolt, vilket sannolikt beror Smolten vandrade snabbare på refe- på att det är många kraftverk fisken renssträckorna än kraftverkssträckorna, måste passera (Norrgård et al. 2013). vilket överensstämmer med resultaten Om man studerar förlusterna vid de från 2009 (Norrgård et al. 2013). enskilda kraftverken och även relaterar Även om det var en signifikant skillnad till vad vi vet om det totala spillet (yt- mellan referenssträckor och kraftverks- och bottenspill) vid de olika kraftverken sträckor så var skillnaderna mindre är det dock mer oklart i vilken ut- Figur 11. Kumulativ vandringsframgång (överlevnad) hos tidigt odlade, sent odlade respektive 2013 än 2009 (Norrgård et al. 2013). vild smolt. De tunt streckade linjerna utgör 95 % konfidensintervall. sträckning man kan sluta sig till att det En förklaring till detta kan vara att är förekomsten av spill eller höjd över spillet under 2013 ökade vandringshas- tröskeln vid ytspillet som orsakat den stora timmerslussen, och vid Deje är mellan Skoga och Krakerud (Råda- tigheten generellt jämfört med 2009 då ingången till timmerrännan bred, vilket dammen) samt på sträckorna uppströms Figur 8. Vandringshastighet hos smolten uttryckt som kroppslängd/sekund (bodylengths BL/s) bättre vandringsframgången. Kraftverk det inte var något spill alls. vid referenssträckor (REF) och kraftverkssträckor (KRV). Felstaplarna avser standard error (SE). som t.ex. Forshult och Krakerud hade troligen bidrog till de relativt sett lägre Edsforsen, uppströms och nedströms inte något spill alls (förutom 1-2 cm förlusterna vid dessa två kraftverk. Sam- Munkfors och mellan Forshaga och Jämförelse odlad och vild smolt i en bottenlucka vid Krakerud under mantaget antyder detta dels att spillet Vänern. Framför allt är förlusterna Forshaga-Vänern (+ 1,54 SE) för den vilda smolten. På längd, F2,151 =155,3; P=0,0001 för vikt). motsvarande sätt var medelvikten 139,8 Smoltstatusen var 2 eller 3 på all smolt en vecka i slutet av undersökningspe- har betydelse, men också att de specifika anmärkningsvärt höga vid passage Vandringsframgången för vild fisk har g (+ 5,24 SE), 164,1 g (+ 7,69 SE) och från de tre grupperna men det fanns rioden), men hade liknande förluster förutsättningarna vid varje kraftverk genom Rådadammen och Lusten. inte tidigare studerats i nedre Klarälven 39,0 g (+ 1,31 SE) för de tre grupperna flest smolt med smoltstatus 3 i den sent som Skoga och Forshaga där man haft är av stor betydelse, vilket är känt från Eftersom dessa sträckor generellt också och våra resultat visade att den vilda fis- (Figur 9). Både med avseende på längd utsatta odlade smolten och minst i den ytspill och även bottenspill under hela andra typer av passagestudier (Calles et är mycket längre än kraftverkspassa- ken hade avsevärt högre vandringsfram- och vikt var den vilda smolten minst och tidigt utsatta. Skillnaden mellan de tre respektive delar av säsongen. Vidare var al. 2013). gesträckorna har vi beräknat förlusten gång än den odlade smolten. Tidigare den sena odlade smolten störst (1-vägs grupperna var signifikant (Chi-2 test, förlusterna relativt låga i Edsforsen och Smolt förlorades även på sträckor per km. Förlusterna på sträckorna utan studier har visat att i snitt når endast Deje. I Edsforsen spilldes vatten i den som saknar kraftverkspassager; t.ex. kraftverkspassager kan bero på antingen hälften av den märkta odlade smolten ANOVA, F2,151 =273,1; P=0,0001 för P=0,001; Figur 10).
134 | | 135 NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT NEDSTRÖMSVANDRING AV VILDFÖDD LAXSMOLT
REMISSVERSION
som sätts ut nedströms Forshaga kraft- I. 2013. Anordningar för upp- och Norrgård J, Greenberg L, Piccolo JJ, Sch- Thedinga JF, Murphy ML, Johnson SW, verk Vänern (Norrgård et al. 2014 a, nedströmspassage av fisk vid vattenan- mitz M, Bergman E. 2013. Multiplica- Lorenz JM, Koski KV. 1994. Determina- Norrgård 2014; opublicerat mtrl), vilket läggningar – Underlag till vägledning tive loss of landlocked Atlantic Salmon tion of salmonid smolt yield with rota- är högre än i denna studie då bara ca 20 om lämpliga försiktighetsmått och bästa Salmo salar L. smolts during downstre- ry-screw traps in the Situk River, Alaska, % nådde Vänern. De tidigare studiernas möjliga teknik för vattenkraft. Havs- am migration through multiple dams. to predict effects of glacial flooding. variation (15-100%) för odlad smolt och vattenmyndighetens rapport, 114 s. Regulated Rivers and Applications, North American Journal of Fisheries kan bero på hur fisken varit matad 29:1306-1317, doi: 10.1002/rra.2616 Management 14: 837-851. (Lans et al. 2011, Bergman et al. 2013, Castro-Santos T, Haro A. 2003. Quanti- Norrgård et al. 2014 b) där fisk som fått fying migratory delay: a new application Norrgård JR, Ludvigsson A, Bergman mindre mat eller mindre fet mat haft of survival analysis methods. Canadian E. 2014 a. Predation by northern högre vandringsframgång. Den odlade Journal of Fisheries and Aquatic Scien- pike Esox lucius on hatchery-released fisken i denna studie hade fötts upp ces 60: 986–996. Atlantic salmon Salmo salar and brown på en födoregim rekommenderad av Connors KB, Scruton D, Brown JA, trout Salmo trutta smolts in the River fodertillverkaren. Vad gäller skillnaden McKinley RS. 2002. The effects of Klarälven, Sweden. Manuscript. i vandringsframgång mellan vild och surgically implanted dummy radio odlad fisk kan den bero på att vild smolt transmitters on the behaviour of wild Norrgård JR, Schmitz M, Bergman E, är bättre på att undfly predatorer än vad Atlantic salmon smolts. Hydrobiologia Greenberg L. 2014 b. Effects of fee- odlad smolt är (Einum och Fleming 483: 231-237. ding regimes and early maturation 2001). Studier av predationstrycket i on migratory behavior of landlocked nedre Klarälven visar att det finns en Einum S, Fleming IA. 2001. Impli- hatchery-reared Atlantic salmon Salmo relation mellan gäddförekomst och cations of Stocking: Ecological Inte- salar smolts. Manuscript Under revision, smoltförluster, men även utsättningstid i ractions Between Wild and Released J Fish Biology. relation till förekomst av alternativa by- Salmonids. Nordic Journal of Freshwa- ten som t.ex. lekande nors och nejonöga ter Research 75:56-70. Olsson IC, Greenberg LA, Eklöv AG. kan påverka vandringsframgången för 2001. Effect of an artificial pond on den odlade fisken (Norrgård et al. 2014 Fulton TW. 1904. The rate of growth migrating brown trout smolts. North a). of fishes. Fisheries Board of Scotland, American Jopurnal of Fisheries Manage- Annual Report 22 (part 3): 141–241. ment 21:498-506. Referenser Adams NS, Rondorf DW, Evans SD, Jepsen N, Schreck C, Clements S, Thorstad Olsson IC, Eklöv A, Degerman E. 2009. Kelly JE. 1998. Effects of surgically and EB. 2005. A brief discussion on the 2% Effekter av våtmarker och kraftverk på gastrically implanted radio transmitters tag/bodymass rule of tumb. Aquatic havsöringsmolt (Salmo trutta L.) och ål on growth and feeding behavior of telemetry: advances and applications. (Anguilla anguilla L.). Rapport Länssty- juvenile Chinook salmon. Transactions Proceedings from the Fifth Conferen- relsen i Skåne Län, nr 36, 61s. of the American Fisheries Society 127: ce of Fish Telemetry held in Europe. 128-136. Ustica, Italy, 9-13 June 2003. Spedicato Pollock KH, Winterstein SR, Bunck CM, MT, Lembo G, Marmulla G (eds). Curtis PD. 1989. Survival analysis in tele- Bergman E, Piccolo JJ, and Greenberg Rome, FAO/COISPA 295p. metry studies: the staggered entry design. L. 2013. Raising brown trout (Sal- Journal of Wildlife Management 53: 7-15. mo trutta) with less food – effects on Lans L, Greenberg LA, Hultman J, Calles smolt development and fin damage. O, Schmitz M, Bergman E. 2011. The Serrano I, Rivinoja P, Karlsson L, Larsson Aquaculture research, 44:1002-1006. effects of ration size on migration by S. 2009. Riverine and early marine sur- doi:10.1111/j.1365-2109.2011.03086.x hatchery-reared Atlantic salmon and vival of stocked salmon smolts, Salmo brown trout. Ecology of freshwater fish salar L., descending the Testebo River, Birt TP, Green JM. 1986. Parr–smolt 20:548-557. Sweden. Fisheries Management and transformation in female and sexu- Ecology 16: 386-394. ally mature male anadromous and Norrgård JR. 2014. Migration and non-anadromous Atlantic salmon, Sal- quality of landlocked Atlantic salmon Sigholt T, Staurnes M, Jakobsen HJ, Ås- mo salar. Canadian Journal of Fisheries smolt - Implications for conservation gård T. 1995. Effects of continuous light and Aquatic Sciences 43: 680–686. and management. Karlstad Universlty and short-day photoperiod on smolting, Studies. Doktorsavhandling. seawater survival and growth in Atlantic Calles O, Degerman E, Wickström H, salmon (Salmo salar). Aquaculture 130: Christiansson J, Gustafsson S, Näslund 373–388.
136 | | 137 INTERAKTIONER MELLAN UNG LAX OCH HARR INTERAKTIONER MELLAN UNG LAX OCH HARR
REMISSVERSION
Interaktioner mellan ung lax och harr som fungerade som gömsle för fisken. minuter. Efter försökets slut avlivades, Försöken genomfördes mellan den 30 vägdes och längdmättes försöksfisken. Eva Bergman, Anna Hagelin, Larry Greenberg. Biologi, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, Karlstads Universitet. september och den 21 oktober 2013. All fisk acklimatiserades i minst 21 Mätvariabler dagar innan de användes i något försök. Fiskens beteende observerades utifrån de Sammanfattning inte lika välstuderad som laxen och man ville studera var: Under acklimatiseringen vandes fisken filmer som spelades in under försökets Figur 1. Simaktivitet (median + 25 och 75% I ett laboratorieexperiment jämfördes vet inte lika mycket om hur harrens 1. Hur stor är aktiviteten hos lax respek- vid vatten, dygnsrytm, temperatur samt gång. Vi noterade följande aktiviteter: kvartil) uttryckt som andel tid som fisken konkurrensförmågan hos lax och harr konkurrensbeteende mot laxen ser ut. tive harr? ägnade åt cruising-simning. mat; fisken matades med röda mygg- 1) aktivitet, som beskrevs utifrån andel med avseende på aktivitet, födosök och Klarälven/Trysilälven/Femundsälven a. Hur påverkas aktiviteten om arter- larver (Chironomider; ca 1 % av sin tid fisken spenderade för att simma, aggression. Resultaten visade att harr har en divers fiskfauna och laxen är inte na är tillsammans? kroppsvikt per dag) varje kväll. Både lax så kallat ”cruising”, samt andel tid när är mer aktiv både med avseende på hur den enda lax-artade fisken i ekosystemet 2. Hur stor är födosökseffektiviteten hos och harr uppvisade ett aktivt födobete- fisken spenderade inaktiv på botten, 2) mycket den simmar, hur många attacker utan där finns även harr och öring. lax respektive harr? ende i förvaringsakvarierna. födosök, dvs. hur många fiskar som tog och hur mycket den jagar andra fiskar Öringen dominerar i älvens övre delar a. Hur påverkas födosökseffektiviteten ett byte, och 3) aggressiva beteenden, än lax. Däremot är det ingen skillnad från Isterfossen till Jordet, men det om arterna är tillsammans? Experimentell design dvs. antalet jakter (jagar respektive blir mellan arterna vad gäller födosök. finns också gott om harr (Kjøsnes et al. 3. Hur stor är aggressiviteten hos lax Experimentet designades för att kunna jagad) samt antalet attacker (attackerar Figur 2. Inaktivitet (median + 25 och 75 % Vidare visade resultaten att lax påver- 2004). På den nedre norska sträckan respektive harr? studera konkurrenseffekten både inom respektive blir attackerad). Jakt innebär kvartil) uttryckt som andel tid som fisken var kades av harr så att lax åt mindre och dominerar harr, och även i stora delar av a. Hur påverkas aggressionen om en art och mellan arterna. Arterna att en individ följt efter en annan (ingen inaktiv på botten. blev mer jagad tillsammans med harr än älven på svensk sida finns gott om harr arterna är tillsammans? observerades var för sig och tillsammans tid är dock mätt) till skillnad från at- ensam. Harr påverkades inte av lax på (Kjøsnes et al. 2004; Museth 2014). med kontroll för täthet (Tabell 1), tackerad då det rör sig om ett utfall. 25 och 47 % av tiden och den enda motsvarande sätt. Resultaten tyder på Lax har varit försvunnen från de norska Material och metoder vilket innebär fem olika behandling- Eftersom våra uppmätta värden inte behandlingsskillnaden låg mellan hög att harr är den starkare konkurrenten delarna av älven i flera årtionden, men Experimentanläggning och fisk ar. Behandlingarna slumpades både var normalfördelade har vi använt och låg täthet. Det fanns en skillnad under de förutsättningarna som rådde i har återintroducerats under 2012 och Vi använde 0+ odlad lax och harr i med avseende på i vilken ordning och median, 25- respektive 75-procentig mellan de olika behandlingarna så att experimentet. 2013 genom romutsättningar i liten försöket. Laxen var Klarälvslax från i vilken ränna de skulle genomföras kvartil samt gjort statistiska tester med laxen var mindre aktiv när de var 4 än skala. Konkurrensen mellan lax och Fortums fiskodling i Gammelkroppa i. Alla behandlingar upprepades nio icke-parametrisk statistik. När vi velat när de var 2 (Kruskal Wallis P<0,03; harr är relativt outforskad, även om det och harren var från Bröderna Olssons Inledning gånger och inga fiskar användes mer än jämföra lax och harr har vi använt 2 vs 4 fiskar P=0,0001; 4 vs 2+2 fiskar finns studier om interaktioner mellan fiskodling i Bollnäs. Laxen hämtades När man vill kartlägga en populations en gång. Mann Whitneys U-test, och för att se P=NS; 2 vs 2+2 fiskar P=NS; Figur 2). harr och öring (Greenberg et al 1999) den 5 september 2013 och var 56,4 mm potential i ett ekosystem är det viktigt om en art påverkar sig själv eller den Harren var inaktiv och låg stilla mellan och lax och öring (Berg et al. 2014; och vägde 1,7 g, och harren hämtades att ta hänsyn till flera olika livsstadier. Antal fiskar Antal fiskar andra arten mest har vi använt Kruskal 8 och 25 % av tiden och det fanns Harwood et al. 2001; Stradmeyer et al. den 26 augusti och 4 september 2013 För att förstå varför biomassan eller Lax 2 4 Wallis envägsanova. P-värden över 0,05 ingen skillnad mellan behandlingarna 2008). och var 93,9 mm och 5,3 g. Fisken antalet individer i en population i ett Harr 2 4 betraktas som icke signifikanta och (Kruskal Wallis P=NS; Figur 2). Laxen Syftet med den här undersökningen transporterades i luftade tankar till Lax och harr 2+2 givet livsstadium ser ut på ett visst sätt anges som ”NS”. var mer inaktiv än harren när arterna var att experimentellt studera hur Karlstads universitet där de placerades i är det viktigt att också studera mekanis- var ensamma, men inte när de var konkurrensförmågan ser ut för ung lax akvarier i tätheter mellan 1,5-2 cm fisk/l Tabell 1. Experimentell design för konkurrens- merna bakom observationerna. Det kan försök mellan 0+ lax och harr. Resultat tillsammans (Mann Whitney U-test, t.ex. finnas flera olika flaskhalsar av både och harr samt om konkurrensförmågan vatten. Temperaturen hölls konstant o Simaktivitet 2 fiskar P<0,01; 4 fiskar P<0,01; 2+2 abiotisk (temperatur, substrat, ström- förändras tillsammans med den andra vid 13 C, dygnsrytmen hölls vid 11 Fisken, som hade svultit under minst 12 Laxen simmade (cruising) mellan fiskar P=NS; Figur 2). hastighet etc.) och biotisk (konkurrens, arten. Detta kan vara till nytta för att timmar ljus och 13 timmar mörker och timmar, valdes slumpmässigt från förva- 20 och 34 % av tiden och det fanns predation etc.) karaktär som en individ förstå vad som kan hända när man åter- akvarierna hade kontinuerlig vattenge- ringsakvarierna och flyttades direkt till ingen skillnad i simaktivitet mellan de Födosök behöver passera under sin uppväxttid. introducerar lax i ett system där bland nomströmning. strömakvarierna. Alla fiskar acklimatise- olika behandlingarna, dvs. om det var Harren fångade mellan 6 och 8 av de tio Konkurrens om föda eller gömslen har annat harr lever. Hur blir de potentiella Själva experimentet genomfördes i tre rades i strömrännorna under en timme två, fyra laxar eller både lax och harr bytena under försöket, oavsett behand- stor betydelse för uppväxande laxung- interaktionerna mellan lax och harr 7 m långa strömrännor i akvarieanlägg- innan observationerna påbörjades. (Kruskal Wallis P=NS; Figur 1). Harren ling (Kruskal Wallis P>0.05; Figur 3). ar (Finstad et al. 2007; Griffiths et al när de delar uppväxtområden? Hur ningen på Karlstads universitet. Ström- Varje försök filmades under 30 min; 10 simmade mellan 25 till 45 % av tiden Laxen fångade också mellan 6 och 8 by- 2004) och deras möjligheter att överleva konkurrerar de om föda och interagerar rännorna består av tre olika habitat, en minuter innan matning, 10 min under och mindre i försöken med 4 harrar än ten av de tio bytena så länge det bara var till smoltstadiet då de lämnar uppväxt- i en miljö där de inte kan söka föda ”riffle” (175 x 65 cm), en ”run” (185 x matning och 10 minuter efter matning. när de var två eller tillsammans med lax i strömrännan (Figur 3). För laxen habitaten. eller skydd i ett ”eget” mikrohabitat? 95 cm) och en ”pool” (175 x 135 cm), Vid matningen släpptes en chironomid lax (Kruska Wallis alla behandlingar var det en signifikant skillnad mellan de Harr och lax har liknande krav på Konkurrerande arter delar ofta på sig där alla habitat har ett fönster längs per minut ner i akvariet i mitten av vat- P=0,01; 2 vs 4 fiskar P=0,003; 4 vs 2+2 olika behandlingarna så att de fångade levnadsmiljö och födobehov (Curry- längs någon nischdimension, men ena sidan så att fisken kan observeras. tenkolumnen i början av försöksarenan. fiskar P=0,034; 2 vs 2+2 fiskar P=NS; flest byten när det var fyra laxar och Lindhal 1985). Deras mikrohabitat vad händer om arterna tvingas samsas Våra försök genomfördes i ca hälften av 2 Detta matningsintervall var tillräckligt Figur 1). Harren simmade mer än laxen minst byten tillsammans med harren överlappar även om det också finns vissa om samma uppväxtområde? Eftersom run-habitatet (0,85-0,92 m ). Vatten- lång för att fiskens förmåga att ta näst- när arterna var ensamma, men inte när (Kruska Wallis P < 0,0001; 2 vs 4 fiskar skillnader, till exempel brukar harren provfisken med elfiskebåt visat att det djupet varierade mellan 22-26 cm och kommande byte inte skulle begränsas av de var tillsammans (Mann Whitney P=0,004; 4 vs 2+2 fiskar P=0,0001; 2 inte gömma sig under stenar vilket finns gott om harr i de övre delarna av vattenhastigheten var 7,4 cm/s + 0,4 fiskens hanteringstid av bytet (van Zwol U-test, 2 fiskar P<0,05; 4 fiskar P<0,01; vs 2+2 fiskar P=0,004). När arterna var laxen gör, och harren utnyttjar också Klarälven fokuserade experimentet på (SD). Botten var täckt med ett 10 cm et al. 2012, Watz et al. 2014). Sam- 2+2 fiskar P=NS). tillsammans åt harren signifikant fler ofta ett annat djup än laxen (Greenberg, att jämföra konkurrensförmågan hos lax tjockt lager med grus (kornstorlek 4-8 manlagt släpptes 10 byten i under 10 Laxen var inaktiv på botten mellan byten än laxen (Mann Whitney U-test, Svendsen och Harby, 1996). Harren är och harr. De frågeställningar vi specifikt mm) samt en större sten och en lerkruka
138 | | 139 INTERAKTIONER MELLAN UNG LAX OCH HARR INTERAKTIONER MELLAN UNG LAX OCH HARR
REMISSVERSION
P=NS; Figur 5). Harren både attacke- Referenser rade och blev attackerad mer än laxen Berg OK, Bremset G, Hanssen K, Puffer (Mann Whitney U-test, P<0,01-0,05 i M. 2014. Selective segregation in samtliga jämförelser), men det var ingen intraspecific competition between juve- signifikant skillnad mellan de olika nile Atlantic salmon (Salmo salar) and behandlingarna (Kruskal Wallis P=NS; brown trout (Salmo trutta). Ecology Figur 5). of Freshwater Fish. DOI: 10.1111/ eff.12107 Diskussion Både födosök och aggression är vanliga Berg S, Jørgensen J. 1991. Stocking mått som används när man ska under- experiments with 0+ and 1+ trout parr, söka konkurrensförmågan hos olika Salmo trutta L. of wild and hatchery Figur 3. Födosöksbeteende (median + 25 och 75 % kvartil) hos lax och harr uttryckt som antal origin: 1. Post-stocking mortality and gånger en fisk fångade ett byte under försökets gång. fiskarter. Födosök och att få tillgång till föda är centralt för att en population ska smolt yield. Journal of Fish Biology 39, tillväxa och skillnaden i en fisks förmåga 151-170. att fånga byten när de är ensamma eller tillsammans med en annan art kan visa Curry-Lindah K. 1985. Våra fiskar. om arterna påverkar varandra. Även Norstedt & söner. Stockholm. olika mått på aggression används ofta för att se hur arter påverkar varandra i Finstad AG, Einum S, Forseth T, en konkurrenssituation. Figur 5. Aggressionsbeteende (median + 25 och 75 % kvartil) uttryckt som antal tillfällen en Ugedal O. 2007. Shelter availabili- fisk attackerar (överst) respektive blir attackerad (nederst). Våra resultat visade att lax och harr åt ty affects behaviour, size-dependent lika bra när de var ensamma. Även Watz and mean growth of juvenile Atlantic et al. (2014) visade att lax och harr har arterna inte påverkade varandras tyder på att harrpopulationen är större salmon. Freshwater Biology 52(9): likartad sannolikhet att fånga byten när aktivitet. Harren var mer aktiv än laxen än laxpopulationen (Museth et al. 2012, 1710–1718. DOI: 10.1111/j.1365- de är ensamma. När arterna testades när arterna var ensamma men det fanns Museth 2013). Det finns områden kring 2427.2007.01799.x tillsammans i våra försök påverkades lax ingen skillnad mellan deras aktivitet när Kärrbäckstrand och nedströms Strängs- av harr så att den åt betydligt mindre de var tillsammans. Tidigare studier har forsen, men också lite vid Skylbäcks- Greenberg L. 1999. Effects of predation tillsammans med harr än när den visat att lax och öring är mer aktiva i holmen, som har mer hålrum än i andra and discharge on habitat use by brown var ensam. Däremot påverkades inte större grupper än i små (Enefalk 2014, delar av övre delen av Klarälven (Kapitel trout, Salmo trutta, and grayling, Thy- harr av lax, vilket tyder på att harren Gustafsson et al. 2012, Orpwood et al. Habitatkartering), och dessa är troligen mallus thymallus, in artificial streams. är den starkare konkurrenten i våra 2006, Ward et al. 2009) medan harren viktiga för laxen som uppväxtområden Arch. Hydrobiol. 145: 433-446. experiment. uppvisade det omvända i denna studie. men mindre så för harr (Greenberg, Både lax och harr är arter som kan Vi använde odlad fisk i våra försök, Svendsen & Harby 1996). Även om det Greenberg L, Svendsen P, Harby A. 1996. uppvisa aggressivt beteende både mot vilket medför att man kan behöva vara är väldigt grova uppskattningar verkar Availability of microhabitats and their Figur 4. Aggressionsbeteende (median + 25 och 75 % kvartil) uttryckt som antal tillfällen en artfränder och andra arter (Hughes försiktig innan man drar för långtgå- det vara i de områdena som båtelfisket use by brown trout (Salmo trutta) and fisk jagar (överst) respektive blir jagad (nederst). 1992; Salonen och Peuhkuri 2006). ende slutsatser utifrån resultaten. Det funnit mest lax (Museth et al. 2012, grayling (Thymallus thymallus) in the Det finns också studier på lax som visar finns flera andra studier som visar att Museth 2013). Dock skall man vara River Vojmån, Sweden. Regul River. odlad fisk kan påverka vild fisk negativt, försiktig med att dra för långtgående 2 fiskar P=NS; 4 fiskar P=NS; 2+2 fiskar mer i behandlingen med både lax och att de ibland kan hitta strategier för att 12:287–303. men dessa studier handlar om att man slutsatser utifrån en laboratoriestudie, P<0,01). harr (Kruskal Wallis P= 0,04; Figur undvika aggressiva beteenden (Höjesjö, antingen sätter ut odlad fisk eller att där ett begränsat storleksomfång har Griffiths SW, Collen P, Armstrong JD. 4 nederst) än när laxen var själv. I en Armstrong och Griffiths, 2005). Våra odlad fisk av misstag kommer ut i använts och där harren var betydligt 2004. Competition for shelter among Aggression direkt jämförelse mellan hur mycket resultat visade att ingen art påverkade system där vild fisk redan finns (t ex större än laxen. Dessutom finns det inga over-wintering signal crayfish and Laxen jagade inte någon annan fisk harr och lax blev jagade, var det bara i den andra vad gäller antalet aggressiva Berg & Jørgensen 1991). experimentella studier om konkurrens juvenile Atlantic salmon. Journal of och blev då heller inte jagad när den experimenten med både lax och harr utfall. Däremot påverkades lax av harr Vårt experiment jämför lax och harr mellan andra storlekar av lax och harr Fish Biology 65(2): 436–447. DOI: var enda arten, medan harren jagade som laxen blev jagad och då blev den på så sätt att laxen blev jagad av harren ensam och tillsammans i syfte att avgöra eller i fält, som vi kan använda som stöd 10.1111/j.0022-1112.2004.00460.x andra fiskar vid flera tillfällen i alla tre jagad lika mycket som harren (Mann när arterna var tillsammans. Laxen den inbördes konkurrensförmågan. Vi för att harren är den starkare konkur- Harwood AJ, Metcalfe NB, Armstrong JD, behandlingarna (Figur 4 överst). Det var Whitney U-test P=NS). I alla andra fall påverkade inte harren vad gäller att fann att harren påverkade laxen mer renten. Vidare genomfördes denna Griffiths SW. 2001.Spatial and tempo- ingen skillnad mellan behandlingarna i var det harren som jagade eller jagades. jaga eller bli jagad. Även detta tyder på än laxen påverkade harren, vilket tyder studie med ett ganska fint (4-8 mm) ral effects of interspecific competition hur mycket harren jagade andra fiskar Laxen attackerade väldigt sällan att harren är den mest dominanta och på att harren är den starkare konkur- bottenmaterial, vilket kan ha gynnat between Atlantic salmon (Salmo salar) eller hur mycket den blev jagad (Kruskal någon annan fisk och blev inte heller starkare konkurrenten. renten om arterna tvingas samexistera. harren, eftersom laxungar gömmer sig i and brown trout (Salmo trutta) in winter. Wallis, P=NS i båda fallen). Däremot attackerad särskilt mycket, inte ens när När det gäller arternas aktivitet kunde I Klarälvens övre svenska delar finns hålrum (Finstad et al. 2007; Griffiths et Canadian Journal of Fisheries and Aqua- blev laxen jagad (av harren) signifikant harren fanns närvarande (Kruskal Wallis vi inte dra några slutsatser eftersom både lax och harrungar, men båtelfisken al. 2004). tic Sciences;Jun2001, 58: 1133-1140.
140 | | 141 INTERAKTIONER MELLAN UNG LAX OCH HARR INTERAKTIONER MELLAN UNG LAX OCH HARR
REMISSVERSION
Hughes NF. 1992. Ranking of feeding van Zwol A, Neff BD, Wilson CC. 2012. positions by drift-feeding Arctic grayling The effect of competition among three (Thymallus arcticus) in dominance hie- salmonids on dominance and growth rarchies. Canadian Journal of Fisheries during the juvenile life stage. Ecology of and Aquatic Sciences 49: 1994-1998. freshwater fish 21;533-540.
Höjesjö J, Armstrong JD, Griffiths SW. Ward DM, Nislow KH, Folt CL. 2009. 2005. Sneaky feeding by salmon in Increased population density and supp- sympatry with dominant brown trout. ressed prey biomass: relative impacts Animal behavior 69(5): 1037–1041. on juvenile Atlantic salmon growth. doi.org/10.1016/j.anbehav.2004.09.007 Transactions of the American Fisheries Society 138(1):135-143. Kjøsnes AJ, Museth J, Nashoug O, Qvenild T. 2004. Studier av vandrings- Watz J, Bergman E, Piccolo JJ, Greenberg mønster hos harr og ørret i Femund/ LA. 2014. Prey capture rates of two Trysilvassdraget 1999-2003. Fylkesman- species of salmonids (Salmo trutta and nen i Hedmark, miljøvernavdelingen. Thymallus thymallus) in an artificial Rapport nr. 2-2004. 22 s. stream: effects of temperature on their functional response. Marine and Fres- Museth J, Dokk JG, Kraaböl M. 2012. hwater Behaviour and Physiology. doi. Karltegging av fiskesamfunnet i Klaräl- org/10.1080/10236244.2014.900210 ven ved bruk av elfiskebåt hösten 2011. NINA Minirapport 380.
Museth J. 2013. Kartlegging av tettheten av laksunger i övre del av Klarälven ved bruk av elfiskebåt hösten 2012. NINA Minirapport 444.
Orpwood JE, Griffiths SW, Armstrong JD. 2006. Effects of food availability on temporal activity patterns and growth of Atlantic salmon. Journal of Animal Ecology 75(3):677-685,
Salonen A, Peuhkuri N. 2006. The effect of captive breeding on aggressive behaviour of European grayling, Thy- mallus thymallus, in different contexts. Animal Behaviour 72(4): 819–825. doi. org/10.1016/j.anbehav.2005.12.012
Stradmeyer L, Höjesjö J, Griffiths SW, Gilvear DJ, Armstrong JD. 2008. Competition between brown trout and Atlantic salmon parr over pool refuges during rapid dewatering. Journal of Fish Biology, 72: 848-860.
142 | | 143 BIOTOPKARTERING AV VATTENDRAG – KLARÄLVENS TILLFLÖDEN BIOTOPKARTERING AV VATTENDRAG – KLARÄLVENS TILLFLÖDEN
REMISSVERSION
Biotopkartering av vattendrag – Klarälvens tillflöden att nå projektmålen är att beskriva och projektet bestod av GPS för att lagra revideringar av de tidigare bedömning- kartlägga den fysiska vattenmiljön. kordinater, mobiltelefon för att möjlig- arna utföras. Värmland 2014 Målsättningarna med det här delpro- göra kontakt och digitalkamera för att Digitaliseringen utfördes i ArcMap Författare: Richard Gow, Mikael Hedenskog, Pär Gustafsson. Institution: Länsstyrelsen Värmland. jektet var att beskriva den fysiska miljön fotografera utvalda objekt. Ytterligare med stöd från Länsstyrelsens GIS-enhet. i Klarälvens tillflöden på svensk sida hjälpmedel var måttband, kartor och Då databasen kvalitetssäkrats och alla genom befintligt biotopkarteringsma- protokoll av vattenbeständigt papper GPS-koordinater överförts till den digi- Sammanfattning förekommer många fina vattendragsmil- 2009). Samtidigt finns många verk- terial och kompletterande biotopkar- samt bilar för transport. tala kartan startade digitaliseringsarbetet År 2011 startade InterReg-projektet jöer med höga naturvärden, men också samheter som påverkar och hotar dessa tering, samt att presentera, visualisera Vid inventeringen fotvandrades i den ekonomiska kartan med att dela in ”Vänerlaxens fria gång”, ett samarbete många som är negativt påverkade av värden t.ex. vattenkraftproduktion, och tillgängliggöra informationen för vattendragen motströms och karte- vattendragen i de olika sträckorna. Varje mellan Sverige och Norge som ska t.ex. dammar och rensning. skogsbruk och jordbruk, som t.ex. har bästa möjliga användbarhet och att ringen skedde från vattendragens ena sträcka och vandringshinder fick ett undersöka och redovisa vilka åtgärder I den fullständiga rapporten redovisas medfört förorening, reglering, uppdäm- skapa hållbarhet genom att möjliggöra sida. Vattenbiotopen undersöktes unikt ID, sammansatt av vattendragets som behövs för att återuppbygga det 101st tillflöden i Klarälvens huvudav- ning, fragmentering, kanalisering och uppdateringar eftersom informationen genom en indelning av olika sträckor utloppskoordinater och sträcknumret, vänervandrande vildlekande beståndet rinningsområde. Varje tillflöde presen- rensning. är insamlad från en föränderlig miljö. som huvudsakligen baserades på för att de lätt ska kunna identifieras av lax i Klarälven/Trysilelva med tillflö- teras genom vattenkartor, fiskkartor, För att på ett ändamålsenligt sätt En separat rapport om den fysiska strömförhållanden. Andra parametrar och för att möjliggöra koppling till den. Projektet ska även redovisa vilka sammanställningar för vattenbiotoper kunna arbeta med skydd och restau- miljön på norsk sida kommer också som föranledde sträckavgränsning var databasen. Genom digitaliseringen av åtgärder som krävs för att Klarälven ska och vandringshinder. En digital version rering av värdefulla vattenmiljöer i att produceras. Tillsammans kommer vandringshinder för fisk, dammar, sträckorna erhölls sträcklängden som uppnå god ekologisk status eller poten- av rapporten har utformats, där alla Värmland län togs problematiken rapporterna leverera en gedigen bild indämda sträckor, torrfåror, förändring senare användes i olika be-räkningar i tial. En viktig del för att nå målen är att 101 vattendrag presenteras genom egna kring vattenmiljön upp i miljömåls- av Trysilelvas/Klarälvens tillrinnande i rensningsgrad för rensade partier, databasen. beskriva och kartlägga den nuvarande hemsidor. Från en dator, surfplatta arbetet. I de regionala miljömålen för vattendragsmiljöer. raviner, kulverterade partier och kvill- För att få ut värden som beskriver ett fysiska vattenmiljön. eller en modern mobiltelefon finns alla angavs därför under miljökvalitetsmålet Några viktiga uppgifter som skulle områden samt sidofåror som inventerats helt vattendrag (eller hela inventeringen) Länsstyrelsen startade ett biotop- kartor och sammanställningar tillgäng- ”Levande sjöar och vattendrag” att: kunna utläsas i rapporten var informa- som egna sträckor. Sjöar, tjärnar och används längdviktade medelvärden, som karteringsprojekt år 2005 som en liga. Det finns även möjligheter att ”Senast 2010 ska en inventering av tion om bottensubstrat, strömförhål- större indämda sträckor inventerades är ett relativt mått på i vilken utsträck- del i arbetet med miljökvalitetsmålet producera egna sammanställningar och nyckelbiotoper i vatten samt en bedöm- landen, vattenvegetation, skuggning, inte varför sträckavgränsningar gjordes ning typerna för de olika parametrarna ”Levande sjöar och vattendrag”. I de analyser eftersom rådata finns tillgäng- ning av restaureringsbehov ha genom- förekomst av död ved, öringbiotoper, även vid dessa. Vandringshinder för fisk förekommer. Organismers vandrings- regionala miljömålen för länet angavs ligt för varje vattendrag. Information av förts i alla vattendrag med ett avrin- nyckelbiotoper, vandringshinder för undersöktes noggrant, där information och spridningsmöjligheter påverkas av då att inventering av nyckelbiotoper den här typen är färskvara, men genom ningsområde större än 10 km2”. Mellan fisk, fragmentering, kulturlämningar som typ av vandringshinder, passer- vandringshinder och för att få ett över- i vatten samt bedömning av restau- hemsidorna kan informationen uppda- 2005-2010 genomfördes därför ett stort och andra strukturelement, samt var barhet och användning angavs. siktligt mått på ingrepp i vattendragen reringsbehov skulle genomföras i alla teras och förbättras kontinuerligt. biotopkarteringsprojekt, där över 290 och i vilken omfattning ingrepp har Som regel fotograferades nyckelbiotoper används här fragmenteringsgrad, vilken vattendrag med ett avrinningsområde mil av Värmlands vattendrag invente- gjorts i form av rensningar, invallning, och vandringshinder men även andra utgår från artificiella definitiva vand- på mer än 10 km2 senast 2010. Utöver Syfte och bakgrund rades. Syftet med biotopkarteringspro- indämning m.m. objekt av intresse för inventeringen, såsom ringshinder för öring som har påträffats storleksavgränsningen har inventeringen Klarälven/Trysilelva har sina källor i jektet var att samla in information om körskador, avverkningar, sidofåror och vid biotopkarteringen. Fragmenterings- också inriktats på vattendrag med höga Härjedalens fjällandskap i Jämtlands län länets vattendrag och deras närmiljö för Material och metoder signalarter eller för att visa vattendragets graden är den längsta sammanhängande kända naturvärden. Som en del i arbetet och på sin väg söderut rinner vattendra- att få en samlad bild av olika bioto- Inventeringen har utförts med utgångs- karaktär. Vid varje sträckavgränsning, vattendragssträckan, exklusive sidofåror med ”Vänerlaxens fria gång” har befint- get genom Norge innan vattnet rinner pers omfattning och för att beskriva punkt från den metod som utarbetats sidofåra, potentiell nyckelbiotop och och mellanliggande sjöar, utan artifi- ligt biotopkarteringsmaterial använts in i Sverige igen, där älven sträcker sig påverkan i och kring vattendragen. av Länsstyrelsen i Jönköping (2002) och vandringshinder togs GPS-koordinater. ciella definitiva vandringshinder. och kompletterats med en utökad från norra Värmland till mynningen Resultaten från karteringen kommer anpassats för Värmlands län (Woronin På kartan ritades även symboler för biotopkartering under 2011 och 2012 i Vänern. Avrinningsområdet är ca bl.a utgöra underlag för tillsyn, et al 2006). Inventeringen omfattar vandringshinder, strukturelement, nackar, Resultat och diskussion för att redovisa en mer högupplöst bild 11 800 km2 varav ca 5200 km2 ligger restaurering, naturskydd, skötsel, bedömningar av vattenbiotoper och höljor och fotolöpnummer in. Lugnflytande vatten dominerar längst av Klarälvens tillflöden på svensk sida. i Norge. Omkring 6600 km2 finns naturvärdesbedömning, statusklass- vandringshinder i vattendrag. Den Insamlad data lagras i en accessda- 37 % av den totala inventerade vat- Biotopkarteringen har flera syften. i Sverige fördelat på ca 4930 km2 i ning, inventering, bevarandeplaner, huvudsakliga inventeringen utfördes tabas. Databasen innehåller inmat- tendragssträckan följt av strömmande Resultaten kan exempelvis utgöra Värmland, ca 1350 km2 i Da-larna miljömålsarbete, miljömålsuppföljning mellan 2005-2010, men kompletterades ningsformulär samt möjlighet att göra vatten med 33%. Block var den typ av underlag för restaurering, skydd, skötsel och ca 320 km2 i Jämtland. Skogsmark och miljöövervakning. mellan 2011-2012. Inventeringen var sammanställningar för hela avrinnings- bottensubstrat som förekommer mest samt naturvärdesbedömningar av dominerar omgivningen i nästan hela År 2011 startade InterReg-pro- till en början främst inriktad vattendrag områden, enskilda vattendrag eller (36%) följt av sand (18%). Ringlande vattendragsmiljöer. Resultaten kan också avrinningsområdet. jektet ”Vänerlaxens fria gång”. Ett med höga kända naturvärden och till utvalda sträckor. Efter dataläggning av vattendragslopp var vanligast förde- avslöja status och potential för enskilda I Klarälvens avrinningsområde finns samarbete mellan Sverige och Norge viss del vattendrag i samma områden all information gjordes en kvalitetssäk- kommande med 68% av den invente- arter, t.ex. lax och öring. Informationen höga naturvärden bl.a. genom hotade som ska undersöka och redovisa vilka som dessa. Urvalet gjordes bland annat ring för att minimera antal felaktiga rade vattendragssträckan följt av rakt omfattar uppgifter om olika biotopva- och sällsynta arter såsom flodpärlmussla åtgärder som behövs för att bygga med hjälp av den sammanställning som uppgifter och för att öka tillförlitlig- lopp med 26% medan meandrande riabler, påverkan, potentiella nyckelbio- (Margaritifera margaritifera), flodkräfta upp det vänervandrande vildlekande Länsstyrelsen Värmland gjorde över vär- heten. I princip innebar det att alla lopp enbart återfanns vid ca 7 %. toper och vandringshinder. Information (Astacus astacus), Atlantisk lax (Salmo beståndet av lax i Klarälven/Trysilelva defulla sjöar och vattendrag 2005. En av parametrar kontrollerades så att de Drygt 16 km rann genom tydligt som är viktig för laxen, öringen och salar) och svämmossa (Myrinia pulvi- med tillflöden. Projektet ska även projektets målsättningar var att kvalitet var korrekt ifyllda genom sorteringar nedskurna raviner men denna siffra andra organismers framtid. nata) (Berglind et al 2010), dessutom redovisa vilka åtgärder som krävs för skulle gå före kvantitet varvid stor vikt och rimlighetsanalyser. Genom att kan vara aningen missvisande eftersom Resultaten visar på en stor variation ingår flera vattendrag i det europeiska att Klarälven ska uppnå god ekologisk lades på att utbilda fältpersonalen. studera mätvärden, foton och skisser större raviner faller utanför metodikens både inom och mellan vattendrag. Det nätverket Natura 2000 (Johansson et al status eller potential. En viktig del för Den fältutrustning som utnyttjades i av vandringshindren kunde vid behov definitioner.
144 | | 145 BIOTOPKARTERING AV VATTENDRAG – KLARÄLVENS TILLFLÖDEN BIOTOPKARTERING AV VATTENDRAG – KLARÄLVENS TILLFLÖDEN
REMISSVERSION
Strömtyp Strax över hälften av vattendragens % av den sammanlagda längden hade Rensning/påverkan av strömmande och forsande vatten Fragmentering innebär att miljön delas presenterad i rådata-form (excel-filer). sammanlagda längd hade en påväxt som 5-50 % beskuggning. Det största antalet 1% upp i fragment mellan vilka genetiskt Det finns möjligheter att producera täcker 5-50 % av bottensubstratet. Den vat-tendrag som ingått i inventeringen utbyte blir svårt. Fragmenteringsgraden sina egna sammanställningar, analyser 8% 30% Ingen rensning vanligaste vattenvegetationstypen utgjor- har varit förhållandevis små och runnit 38% är ett mått på den längsta sammanhäng- och presentationer. Du kan exempelvis Försiktigt rensning 37% Lugnflytande des av rotade och/eller amfibiska övervat- genom skogsmark vilket borde föranlett Kraftig rensning ande vattendragssträckan utan artificiel- undersöka en del av ett vattendrag, 32% Svagt strömmande tenväxter såsom starr och säv. Förekom- en högre grad av beskuggning än vad Omgrävd la definitiva vandringhinder för öring jämföra olika vattendrag, sammanställa Strömmande sten av död ved var liten till måttlig; 41 resultaten visar. 31% i förhållande till vattendragets totala alla vattendrag inom en kommun, eller Forsande % av den inventerade vattendragslängden Vattendragens lämplighet som öring- längd. 63 % av de inventerade vatten- så kanske du bara är intresserad av 23% hade upp till 6 stockar per 100 m och 35 biotop undersöktes med avseende på lek- dragen hade fragmenteringsgrad 0. Res- platser som har fina öringbiotoper eller Figur 1 % hade mellan 6-25 stockar per 100 m. och uppväxtområden samt ståndplatser. terande 37 % var fragmenterade med en gamla stenbroar. Ett digitalt skikt med Skuggningsgraden längs de inventerade Lekmöjligheter saknades längs 55 % Figur 4 fragmenteringsgrad mellan 1-70. Till de vandringshinder för fisk finns också i ett vattendragen var förhållandevis låg; 42 av den inventerade vattendragssträckan värst drabbade vattendragen hör Värån, internetbaserat GIS-program på http:// medan endast 4 % hade goda eller Typ av artificiella vandringshinder Uvan och Lettan. viss.lansstyrelsen.se/. mycket goda lekmöjligheter. Uppväxt- Då inventeringen gett stora mängder 3.Hållbarhet: Eftersom informa- områden saknades vid 41 % av den totala 8% data redovisas varje vattendrag var för tionen är insamlad från en föränderlig Bottenmaterial 8% sträckan medan 27% hade tämligen goda Dammar sig i den fullständiga rapporten med miljö är kvalitén en färskvara. Om en 35 uppväxtområden. Endast vid 9 % av den 14% Vägtrummor sammanställda data för vattenbiotoper damm brister eller om ett vattendrag Annat inventerade vattendragslängden förekom 70% och vandringshinder. Där finns även re-staureras finns det möjlighet att 30 Sprängt berg mycket goda uppväxtområden. Över två olika typer av kartor för varje uppdatera den specifika informationen. 25 hälften av den totala sträckan saknade vattendrag. Den ena kartan typen av All rådata, alla sammanställningar och 20 antingen ståndplatser helt eller endast karta: ”Vattenkartan” visar sträckor, anteckningar finns även samlade i en enstaka ståndplatser för större fiskar att Figur 5 sidofåror, strömriktning, strömförhål- databas (Microsoft Access). Databasen 15 finns på Länsstyrelsen i Värmlands län, Andel i % uppehålla sig. lande, vandringshinder, rensning och 10 Totalt noterades 385 potentiella nyck- potentiella nyckelbiotoper. Den andra ur vilka uppgifter kan erhållas efter 5 elbiotoper i de inventerade vattendragen Passerbarhet för öring av artificiella vandringshinder typen: ”Fiskkartan” visar sträckor, förfrågan. Även ett digitalt kartskikt där översilade klippor (97 st.) förekom 3% sidofåror, strömriktning, vandring- med samtliga sträckor, vandringshinder, 0 mest frekvent. Ytterligare objekt som har hinder samt lekområden, ståndplatser sidofåror och potentiella nyckelbiotoper Lera Häll regi-strerats i karteringen är kulturläm- 26% och uppväxtområden för öring. har sammanställts. 2012 rapporterades Sand Grus Sten Block ningar, t.ex. stenbro eller rest av (35 st.) Definitiva Kartorna kan användas var för sig eller all data även in till den nationella Findetritus Partiella Grovdetritus och övriga strukturelement t.ex. ström- 71% tillsammans. biotopkarteringsdatabasen. Passerbara nacke (459 st.). En digital version av rapporten har Vissa år utfördes inventeringen Figur 2 Förutom information om vattenbio- utformats, där all ovan nämnd infor- under regniga somrar med stundtals toper omfattar biotopkarteringsprojektet Figur 6 mation samt rådata finns för alla 101 höga flöden och andra år under torra uppgifter om olika påverkan, såsom vattendrag. Varje vattendrag presenteras somrar och låga flöden. Bedömningen rensning, diken och vandringshinder. genom en egen hemsida. av bottensubstrat och öringbiotoper Öringbiotoper Rensning i vattendragen bidrar till att Det finns flera fördelar med att försvårades ibland på grund av djupt livsmiljöer för vattenlevande organismer presentera resultaten i digital form och/eller grumligt vatten. I vissa Goda/Mycket goda ståndplatser försämras eller försvinner. 10 % av den 1.Tillgänglighet: Från en dator, extremfall påverkades även bedöm- Tämligen goda ståndplatser totala inventerade vattendragsträckan surfplatta eller en modern mobilte- ningen av rensning. Möjliga ståndplatser bedömdes vara kraftigt rensad, 4 % var lefon finns kartor och information Forsande och strömmande sträckor Ståndplatser saknas omgrävd och 18 % var försiktigt rensad. om vattendragen tillgängliga via har blivit mer utsatta för rensning Goda/Mycket goda uppväxtområden 67 % var opåverkat av rensning. Vidare internetupp-koppling. Formatet PDF genom flottningsepoken och anläggning Tämligen goda uppväxtområden analys visade dock att 62 % av den är kompatibelt med de flesta digitala av kraftverk och dammar. För att få en Möjliga uppväxtområden forsande och strömmande arealen hade enheterna. Om du exempelvis ska klarare bild av rensningsgraden i de mer Uppväxtområden saknas blivit utsatt för rensning (Figur 4). undersöka eller fiska i ett vattendrag utsatta områdena utfördes en analys Goda/Mycket goda lekmöjligheter I flertalet av de inventerade vatten- kan information laddas ner för just det för forsande och strömmande sträckor. Tämligen goda lekmöjligheter dragen finns vandringshinder för fisk. vattendraget du befinner dig vid, på Det visade sig att 38 % av arealen var Inte synliga lekmöjligheter Vid inventeringen registrerades totalt 404 plats om så önskas. opåverkat och att 62 % var påverkat av Lekmöjligheter saknas vandringshinder varav 167 artificiella 2.Användbarhet: Skolor, kommuner, rensning, d.v.s. betydligt mer än genom-
0 10 20 30 40 50 60 70 och 237 naturliga. Den vanligaste typen föreningar, företag, andra verksamheter snittet. Den här analysen genomfördes Andel i % av artificiella och naturliga hinder var och privatpersoner kan få användning också som ett exempel på hur man dammar (116 st.) respektive forsar och för denna rapport eftersom all infor- kan fördjupa sig i materialet genom att Figur 3 fall (154 st) (figur 5, 6). mation från biotopkarteringen finns kombinera olika variabler.
146 | | 147 BIOTOPKARTERING AV VATTENDRAG – KLARÄLVENS TILLFLÖDEN
REMISSVERSION
Referenser Berglind, S-Å., Enfjäll K., Mangsbo D., & Nilsson T (2010). Hotade arter i Värm- land. Länsstyrelsen i Värmlands län.
Johansson, T., Hjältén, J., de Jong, J. & von Stedingk, H. 2009. Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer – funktio- nella metoder för att bevara och bedöma biologisk mångfald i skogslandskapet. Världsnaturfonden WWF, Solna. ISBN 978-91-89272 -17-0
Länsstyrelsen i Jönköpings län (2002). Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande 2002: 55 Woronin, S., Lagerkvist, G., Hedenskog, M. (2006) Biotopkartering – vatten- drag i Värmlands län. Inventering av vattenbiotoper och vandringshinder i värdefulla vattendrag sommaren 2005
148 | | 149 VANN- OG HABITATKVALITET – ER DET FORTSATT LEVELIG FOR LAKSEN I NORGE? VANN- OG HABITATKVALITET – ER DET FORTSATT LEVELIG FOR LAKSEN I NORGE?
REMISSVERSION
Vann- og habitatkvalitet – er det fortsatt levelig for Vibertboksene ble sjekket månedlig til klekkingen var over. Den påfølgende laksen i Norge? høsten etter utplanting/utsetting ble det gjennomført el-fiske for å registrere Håkon Berg Sundet* og John Gunnar Dokk**, *Fylkesmannen i Hedmark, Postboks 4034, 2306 Hamar, **Norsk institutt for naturforskning, Fakkel- tetthet av lakseunger i tilknytning til gården, 2624 Lillehammer. lokalitetene hvor rognen og yngelen ble satt ut. I 2013 ble Vibertboksene sjekket Sammanfattning Innledning i Varåavassdraget for å undersøke om kun en gang (tidlig i august). Vassdragene våre er i stor grad påvirket Det er dokumentert at laksen brukte dette var et tilstrekkelig tiltak for å Resultat av vår atferd. Gjennom tømmerfløting, noen av de norske sidevassdragene optimalisere vannkvaliteten. Vannkjemi damkonstruksjoner og sur nedbør er tidligere (ref. kapittel i denne rappor- Trysilelva og sidevassdragens fysiske ten). Som hovedvassdraget er også Metode Vannprøvene fra 2011 viser at kalkingen kvaliteter, vannkjemi og vanntempe- disse både fysisk og kjemisk påvirket Vannkjemi av Varåa-vassdraget i perioden 1991- ratur etc. påvirket. Målsettingen med blant annet gjennom tømmerfløting- For å få data på vannkvaliteten i hoved- 2000 fortsatt hadde en effekt (Hindar, dette delprosjektet var å få oppdatert en, damkonstruksjoner og sur nedbør. vassdraget og sidevassdraget Varåa ble 2011). Imidlertid ble snøsmeltingsperio- kunnskapen om vannkvaliteten i Hvordan dette spiller inn på vannkjemi, det etablert tre overvåkningsstasjoner; den dokumentert å være utfordrende da hovedvassdraget og enkelte av de større vanntemperatur etc. i forhold til laksens en i hovedvassdraget og to i Varåa. Det pH i en kortere periode var under 6,0 sidevassdragene: Er vannkvaliteten krav var ukjent. Dette er essensiell ble tatt prøver i månedene mars til juni (se tabell 1). Tørrbergsjøen, Vestsjøen og tilfredsstillende for Vänerlaksen? En del kunnskap å ha når lakseproduksjon på i 2011-2013 for stasjonene i Varåa og Flekken ble derfor høsten 2012 kalket, ved hjelp av helikopter, med henholds- kjemiske parametre relatert til forsuring norsk side skal reetableres. Målsettingen i 2012 og 2013 i hovedvassdraget. I Figur 1. Rogn i Vibertboks. ble undersøkt både i hovedvassdraget og med dette delprosjektet var derfor å få tillegg ble det tatt vannprøver i de fire Den 2.4.2013 ble Vibertboksene fylt med om lag 1 000 øyerogn og gravd direkte ned i vis 30, 27 og seks tonn NK3 kalk. Av i Varåa før og etter kalking. For å vurde- oppdatert kunnskap om vannkvaliteten innsjøene Tørrbergsjøen, Fønsjøen, elvebunnen. Vanndypet Vibertboksene ble liggende på varierte fra 50 cm til 180 cm. På en av de 13 prøvene som ble tatt våren 2013 Vibertboksene, for hver lokalitet, ble det festet to lange, hvite elektrikerstrips. Disse stakk opp av viste kun to av dem pH-verdier under re laksens respons på vannkvaliteten ble i hovedvassdraget og enkelte av de større Flekksjøen og Vestsjøen i mars 2011 og elvegrusen og gjorde det lettere å finne igjen boksene. De ulike lokalitetene for planting av rogn 6,0. Verdiene for ANC var høye og det vintrene 2012 og 2013 gjort forsøk sidevassdragene. april 2013. Disse innsjøene ligger alle ble også stadfestet med GPS. med utplanting av rogn fra Vänerlaks på I den siste tiden har man fått ny i nedbørsfeltet til Varåa. Vannprøvene godt over kritisk grense (µ20 ekv/l) i øyerognstadiet. Overlevelsen fra rogn til kunnskap om kultiveringstiltak for ble analysert av Norsk institutt for hele undersøkelsesperioden (Hindar og yngel og videre vekst ble fulgt opp i de fisk (se for eksempel Anon., 2010). vannforskning for en rekke parametere, andre generasjons oppdrettet Klar- I 2012 ble det lagt en temperaturmåler Skancke, 2013). påfølgende vekstsesongene. Prosjektets målsetting er å erstatte blant annet pH og vannets syrenøytra- älvslaks. Rognen var desinfisert og av typen Hobo Pendant i en av Vibert- Trysilelva er godt bufret fra naturens Hovedvassdraget hadde en god utsetting av smolt i de nedre deler liserende kapasitet (ANC). ANC er et mellomlagret i Engerdal fjellstyre sitt boksene på hver lokalitet. Denne logget side. Verdiene for pH og kalsium var vannkjemi. Sidevassdraget Varåa hadde med naturlig produsert smolt i hele bedre mål for forsuringsfølsomheten anlegg på Snerta før den ble satt ut. temperaturen 24 ganger i døgnet. høyere og mer stabile sammenlignet perioder med kritisk lave pH-verdier. vassdraget. I reetableringsfasen kan til fisk enn pH. ANC bør ideelt ligge > Vibertboksene (figur 1) som ble brukt I tillegg til rognutplanting ble det i med verdiene for Varåa (Hindar og Med kalking i nedbørsfeltet ble disse det imidlertid være nødvendig å gjøre 20 µekv/l, noe mindre om det er mye var plastikkbokser (15 cm x 9 cm x 6 juni 2012 satt ut 12 000 yngel fordelt Skancke, 2013). periodene redusert. kultiveringstiltak. Forsøk i de senere år organiske syrer. cm). Den 22.2.2012 ble det lagt om lag på to lokaliteter i hovedvassdraget og to Rognutplanting og yngelutsetting Overlevelsen fra rogn til yngel var god med utplanting av rogn direkte i elve- 600 øyerogn i hver Vibertboks og fem i sidevassdraget Engeråa. (> 79 %) på samtlige stasjoner bortsett grusen har gitt gode resultater (Barlaup Rognplanting og yngelutsetting av disse ble igjen plassert i en større kasse For å evaluere rognplantingen ble det Generelt var utplantingslokalitetene fra en stasjon som var plassert slik at fint og Moen, 2001; Lehmann et al., 2010). Rognplanting brukes som kultiverings- (60 cm x 40 cm x 21 cm) sammen med gjort registreringer av overlevelse fra dominert av moderate stryk. Substratet substrat i rognboksene førte til omfat- Denne metoden reduserer kultivering- metode for laks i Norge, spesielt i regu- grus. Disse kassene ble så gravd ned og utleggingen og til yngelen forlot Vibert- er dominert av grus (10-50 mm), samt tende dødelighet. Sommeren 2013 ble spåvirkningen betydelig. Rognutplan- lerte vestlandsvassdrag (Skoglund m.fl., sikret på to tilsynelatende egnede plasser boksene. Overlevelsen fra øyerognsta- innslag av noe større stein (>20 cm) det registrert både 0+ og 1+ laksunger, ting har ikke tidligere vært utprøvd på 2012). De vanligste metodene for dette i Trysilelva. I Varåa ble Vibertboksene diet og til klekking ble funnet ved å og blokk. Sand og fin grus forekom- noe som indikerer en tilfredsstillende Østlandet. Vi ville gjøre forsøk med er enten å grave rognen direkte ned i plassert direkte i elvegrusen. Lokalitetene telle antall egg som ikke var klekket på mer flekkvis, spesielt i bakevjer og bak vannkvalitet. Veksten til lakseungene var denne metoden for å se om utplanting elvegrusen, eller å legge den i kasser som ble valgt i samråd med lokalkjente og forsommeren etter utlegging. I 2012 blokker. god og minst like god som de naturlig av rogn fra vill fisk vil være en god igjen plasseres i elvebunnen (Barlaup og Tore Wiers, som er forsker ved UNI ble rognen fulgt tett opp, dette for å Det ble påvist både død rogn og rekrutterte lakseungene på svensk side i metode for å reetablere bestandene av Moen, 2001). Bruk av Withlock-Vibert Miljø og har lang erfaring med metoden. lære mest om utviklingen; enkelte av død klekket yngel i Vibertboksene. Strängsforsen. K-laks og K-ørret på norsk side bokser (heretter kalt Vibertbokser) gir Rognplantingen har vist seg å være Ved å prøve ut denne kultiverings- en god mulighet til å fordele rognen Tabell 1: Gjennomsnittsverdier, samt minimums- og maksimumsverdier, av pH og ANC (vannets syrenøytraliserende kapasitet) for de lokalitetene i Trysilelva og Varåa hvor det ble tatt vannprøver i perioden mars-juni i 2011-2013. en metode med et potensial som gjør metoden i dette delprosjektet ville effektivt. Rognen settes ut når den at man på en kostnadseffektiv måte man få svar på to spørsmål: Er vann- er på øyerogn-stadiet. Erfaringer fra 2011 2012 2013 med liten kultiveringspåvirkning kan kvaliteten og fysiske kvalitetselementer tilsvarende prosjekt i en rekke vassdrag utplassere et større antall rogn i elve- i hovedvassdraget og i sidevassdrag i tilsier at dette også er en god og robust Lokalitet pH ANC (µekv/l) pH ANC (µekv/l) pH ANC (µekv/l) grusen. Overlevelsen fra rogn til yngel dag gode nok for laksen, og er denne metode (Gabrielsen m.fl., 2007). Denne Varåbrua 6,36 (5,92-6,86 151 (98-261) 6,24 (5,71-6,86) 130 (81-233) 6,29 (5,85-6,93) 127 (81-232) kan, om rognutsettingen gjøres på gode kultiveringsmetoden hensiktsmessig metoden gjør det også lett å registrere Varåa, nedre 6,27 (5,79-6,97) 138 (92-234) 6,09 (5,56-6,48) 112 (74-162) - -
habitater, sammenlignes med naturlig i dette vassdraget? Det ble også gjort eggoverlevelsen i etterkant. Laksøya, Trysilelva - - 6,97 (6,46-7,07) 209 (183-261) 6,91 (6,60-7,06) 167 (159-179) rekruttert fisk. forsøk med oppkalking av innsjøene Rognen som skulle legges ut kom fra
150 | | 151 VANN- OG HABITATKVALITET – ER DET FORTSATT LEVELIG FOR LAKSEN I NORGE? VANN- OG HABITATKVALITET – ER DET FORTSATT LEVELIG FOR LAKSEN I NORGE?
REMISSVERSION
Overlevelsen fra rogn på øyerognsta- kritisk lav i snøsmeltingsperioden. påvise gjennom ungfiskundersøkelsene. Konklusjon Eidfjordvassdraget i 2009. LFI Miljø diet til klekking varierte både mellom I perioden 1992-2000 ble innsjøene En av årsakene til dette kan være høy Hovedvassdraget har en god og tilfreds- rapport nr. 177. Vibertboksene og mellom lokalitetene. i nedbørsfeltet til Varåa kalket. I denne vannføring og vanskelige forhold for stillende vannkjemi. Selv med kalking i Variasjonen i overlevelse mellom de perioden ble nedbørsfeltet tilført vel 100 el-fiske i 2012. Men det kan heller ikke nedbørsfeltet viser vannprøvene at det Skoglund, H., Barlaup, B. T., Gabrielsen, enkelte boksene lå mellom 43 % og 100 tonn kalk årlig. Disse kalkingene hadde utelukkes at fisk som ikke er klekket fortsatt er perioder med for lav pH i S.-E., Lehmann, G. B., Halvorsen, G. H., %. Variasjonen mellom lokalitetene lå fremdeles en positiv påvirkning på vann- og tilbragt den første levetiden i elven Varåavassdraget. Imidlertid ble det på- Wiers, T., Skår, B., Pulg, U. og Vollset, K. mellom 55 % og 99 % (gjennomsnitt kvaliteten, og det ble derfor besluttet har den samme tilknytning til denne vist at lakseunger fra rognutplantingene W. (2012). Fiskebiologiske undersøkeler pr. lokalitet og år, se tabell 2). Enkelte å kalke opp igjen noen av innsjøene i lokaliteten som mer naturlig rekrutterte både i 2012 og 2013 hadde overlevd i i Eidfjordvassdraget – sluttrapport for bokser ble ikke gjenfunnet, trolig som nedbørsfeltet. Vannprøvene fra 2013 fisk har. Det ble fisket og observert vassdraget. Dette indikerer at de kritiske perioden 2004-2012. LFI Uni Miljø, følge av at de er skylt bort under flom viste en bedring av vannkvaliteten, men lakseunger nedstrøms kraftverksdammen periodene ikke er for lange, verken i Rapport nr. 203. eller blitt tildekket av sedimenter. fortsatt var det enkelte episoder med ved Sagnfossen sommeren 2013 (S. 2012 eller i 2013. I forbindelse med utsetting av rogn kritisk lav pH under snøsmeltingsperi- Grønnæss pers. medd.). Dette er en Rognplanting har vist seg å være og yngel ble det gjennomført ungfiskun- oden (Hindar og Skancke, 2013). Den indikasjon på at en del av lakseungene en god metode for å reetablere en dersøkelser på de aktuelle lokalitene syrenøytraliserende kapasiteten (ANC) har forflyttet seg eller driftet betydelig laksebestand på norsk side.. En av i oktober både i 2012 og 2013. Den responderte positivt på kalkingen. nedstrøms. Da det ikke ble satt ut rogn utfordringene med metoden kan være utsatte yngelen ble ikke påvist ved ovenfor Sagnfossen i 2012, må disse må vanskelige is- og temperaturforhold når el-fiske. I 2012 påviste man heller ikke Rognplanting og yngelutsetting stamme fra yngelutsettingene oppstrøms. et stort antall med rogn skal settes ut på lakseunger på lokalitene for rognutleg- Resultatene fra rognplantingen viser at Det er usannsynlig at 0+ klekket fra øyerognstadiet i riktig tid. ging. I 2013 ble det imidlertid påvist metoden har fungert tilfredsstillende. utsatt rogn vil vandre motstrøms over lakseunger fra begge utsettingene ved Det har generelt sett vært god overle- lange større avstander når de er så små. Referanser Varåbrua. Fire 0+ lakseunger ble her velse fra utleggingen av rogn til yngelen Dette betyr at den utsatte yngelen har Anonym (2010). Status for norske lakse- påvist, og disse var mellom 57 mm og har forlatt Vibertboksene. I det tilfellet sluppet seg mer enn fem mil nedstrøms. bestander i 2010. Rapport fra Vitenska- 67 mm (gjennomsnitt 61 mm). En 1+ der eggdødeligheten var høy, Laksøya Vekstmønster til laksen som ble påvist pelig råd for lakseforvaltning, nr. 2. lakseunge ble også fanget og denne var i 2012, skyldtes dette til slamming på under ungfiskundersøkelsene på norsk 115 mm lang. Ved Halvorsøya ble to 1+ grunn av det ugunstig strømbildet. Det- side er tilnærmet likt som naturlig Barlaup, B. T. og Moen, V. (2001). Plan- påvist, disse var 117 mm og 132 mm te resulterte i at Vibertboksene ble fylt rekruttert laks på svensk side av vass- ting of salmonid eggs for stock enhan- lange. Ved Engeroset ble det fanget fem med sand og finmateriale som igjen førte draget (se delrapport om Båtelfiske). cement – a review of the most com- 0+ og disse var mellom 58 mm og 64 til høy dødelighet. Hvor mye rogn som bør plantes ut monly used methods. Nordic Journal of mm lange (gjennomsnitt 62 mm). Vår erfaring – med overlevelse fra og hvor stor produksjon av smolt man Freshwater Research, 75: 7-19 79 % og oppover fra utplantingen av kan forvente på norsk side avhenger av Diskusjon rognen til yngelen forlater grusen – størrelsen og kvaliteten på tilgjengelige Gabrielsen, S.-E., Barlaup, B. T., Skog- Vannkjemi stemmer godt overens med overlevelsen oppvekstarealer. Både hovedvassdraget lund, H., Wiers, T., Lehmann, G. B., Et av målene med dette delprosjektet til naturlig rekruttert fisk på dette stadiet og sidevassdragene er habitatkartlagt. Sandven, O. R. og Gladsø, J. A. (2009). var å undersøke vannkvaliteten, både i (Anon., 2010). Kartleggingen viser at det er betydeliger Utlegging av rogn som alternativ hovedvassdraget og Varåa, under snøs- Gjennom ungfiskundersøkelsene ble arealer som er egnet for produksjon av kultiveringsmetode i Vikja og Dalselva meltingen, som er den perioden hvor det påvist at noen av lakseungene holdt laks, spesielt i hovedvassdraget, men også – resultater fra undersøkelser i perioden vannet er surest. Resultatene viste god seg i nærheten av utsettingsområdet i i sidevassdragene (se delrapport ”Vilken 2002-2008. LFI Unifob Miljøforskning, vannkvalitet i hovedvassdraget. I Varåa den første levetiden. Yngelen som ble potential för laxproduktion har Femund-/ Rapport nr. 153. viste imidlertid målingene at pH kan bli satt ut i 2012 har imidlertid ikke latt seg Trysil-/Klarälven?”). Hindar, A. (2011). Reetablering av Vä- nerlaksen i Trysilvassdraget – forsurings- Antall Overlevelse situasjonen og behovet for kalking. Elv Lokalitet 2012 2013 2012 2013 NIVA Rapport L.NR. 6269-2011.
Trysilelva Halvorsøya 3 000 (K) 10 000 (V) 96 % 92 % Hindar, A. og Skancke, L. B. (2013). Trysilelva Laksøya 3 000 (K) - 55 % - Vannkjemisk overvåkning i Varåa og Trysilelva Engeroset - 30 000 (V) - 99 % Trysilelva våren 2013. Notat. Varåa Varåbrua 3 000 (V) 3 000 (V) 921 % 90 %
Varåa Varåa, nedre 3 000 (V) 3 000 (V) 79 % -2 Lehmann, G., Wiers, T., Gabrielsen,
1 Bare én av Vibertboksene ble gjenfunnet i 2012. 2 Ikke kontrollert S.-E., Sandven, O.R., Skoglund, H. og Barlaup, B.T. (2010). Kultiveringsplan Tabell 2: Antall lakserogn som er plantet ut i Trysilelva og Varåa i 2012 og 2013. K = rogn lagt i Vibertbokser som Eidfjordvassdraget: Rognplanting og igjen ble plassert i kasser. V = rogn lagt i Vibertbokser plassert direkte i elvebunnen (n = 43). registreringer av utvandrende smolt i
152 | | 153 VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN? VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN?
REMISSVERSION
De hotade sötvattenslevande laxbe- delarna av Klarälvens huvudfåra mellan vattenkikare. Respektive parameter Vilken potential för laxproduktion har Femund- stånden i Vänern omfattas ännu inte utloppet i Vingängssjön och Strängsfor- klassificerades enligt förekomstklasserna av MSY och saknar även förvaltnings- sens nedre delar karterades högupplöst 0-5, där 0 = saknas, 1 = mindre än 5 /Trysil-/Klarälven? planer. Men eftersom ett av målen med via transektmätningar sommaren 2013 % av yttäckningen sett uppifrån (ringa Biotopkartering och beräkning av lek/gytebeståndsmål ”Vänerlaxens Fria Gång” är ett hållbart och omfattade en total längd på ca 30 förekomst), 2 = 5-25% av yttäckningen laxfiske baserat på naturlig rekrytering km. Sträckan Strängsforsen – Höljes (låg), 3 = 25 - 50% av yttäckningen Jon Museth (NINA), Pär Gustafsson (Länsstyrelsen Värmland), John Gunnar Dokk (NINA), Stein I. Johnsen (NINA). är det naturligt att närma sig principen bedömdes som för svår och oåtkomlig (måttlig), 4 = 50-75% av yttäckningen om biologiska referenspunkter och för att inventera med transektmetoden (riklig), 5 = >75% (mycket riklig). lekbeståndsmål även inom Klarälvslax- och är klassificerad utifrån traditionell Bredden på älven vid varje transekt Inledning beräknade att Norge och Sverige kunde stort det hållbara uttaget är, vilket alltså ens förvaltning. Implementeringen av kartering via båt 2011 (ca 10,5 km). bedömdes dels okulärt samt kontrol- Femund-/Trysil-/Klarälven var ur- producera 240 000 respektive 50 000 är skillnaden mellan antalet laxhonor som EU:s ramdirektiv för vatten har också Sträckan mellan Höljes och Höljans lerades i efterhand i ArcView. Vatten- sprungligen en av Skandinaviens mest smolt (Petersson et al. 1990). vandrar upp i älven och lekbeståndsmålet. satt extra fokus på naturlig rekrytering, inflöde inventerades med transektme- djupet uppmättes med vadarstav med produktiva laxälvar med årliga fångster Vattendraget är alltså inte vad det en Under år med låg uppvandring av lax utsättning av odlad lax kommer till toden under 2012 (ca 2,5 km). Arealbe- markerad centimeterskala och vatten- av vandrande lax och öring från Vänern gång varit, men vad är potentialen för kan konsekvensen bli att regleringen av exempel inte leda till den ekologiska räkningar samt bedömning av habitat- hastigheten uppmättes med elektro- upp till 30 000 individer (Petersson et lax i Femund-/Trysil-/Klarälven idag fisket är strikt eller att älven inte öppnas statusen i vattendragen ökar. klass i Höljes torrfåra (Höljans inflöde magnetisk flödesmätare (Valport 801). al. 1990, Piccolo et al. 2011 ). Omfat- och vad skulle den kunna bli i fram- för fiske alls. En förvaltning med ett Det har tidigare gjorts försök att - Höljesdammen) är gjorda utifrån prov- Insamlat data för respektive parameter tande vattenkraftutbyggnad med totalt tiden, om vandringsproblemen för laxen strikt regelverk kan också ses som en beräkna antalet laxhonor som är tappningar utförda 2010 (ca 3,5 km) (se i varje punkt låg sedan som grund för 11 kraftverk i huvudälven har lett till att åtgärdas, både upp- och nedströms, och investering i de kommande årens fiske, nödvändigt för att utnyttja lek- och delrapport ”Potentiell laxsmoltproduktion beräkningar av ett medelvärde för hela laxens förmåga att fritt röra sig mellan restaureringsåtgärder sätts in? I denna varför det är relativt lätt att kommuni- uppväxthabitaten i älven (Petersson et i Klarälvens torrlagda naturfåra...” . transekten, detta värde har därefter fått födosöksområdena och dess lek-och rapport försöker vi besvara denna fråga. cera detta med berörda intressenter. al. 1990). Ny kunskap och metodik Övriga torrfåror bedömdes utifrån representera sträckan/ytan till transekten uppväxtområden på den norska och Förvaltning efter principen att nyttja Huvudsyftet med den norska laxför- för sådana beräkningar gör det dock kartmaterial och platsbesök. närmast nedströms. Arealen mellan svenska sidan av älven har upphört - den ett definierat överskott, eller en så kallad valtningen, som har sin grund i Natur- naturligt att göra detta igen för att få en transekterna beräknades genom ESRI® ekologiska konnektiviteten i älvsystemet biologisk referenspunkt, är vanligt i mangfoldloven samt Laks – og innlands- aktuell och så bra grund som möjligt för Transekter ArcMap 9.3.1. är bruten. Dessutom skapade utbygg- många större fiskerier i världen (Rice fiskelover(Forseth et al. 2013) är: att beräkna vattendragets potential för Genom att låta mätningar utförda på naden både uppdämning av tidigare och Connolly 2007, Forseth et al. 1. Att bevara mångfalden av popula- laxproduktion i framtiden. flera punkter i en transekt, på en given Hålrumsmätning strömpartier och minskat vattenflöde 2013). Principen är dock mer sällan tioner och deras livsmiljöer genom sträcka med homogen habitatkaraktär, Under lax- och öringungarnas födo- nedströms flera av kraftverksdammarna, använd i förvaltningen av rekrea- skydd och hållbart nyttjande. Metodik representera ytan mellan två transekter sök är det viktigt att snabbt kunna ha vilket gjort att ursprungliga livsmiljöer tionsfiske i sötvatten. Ökat fokus på 2. Förvalta bestånden så att avkastning- Biotopkartering kan man få en relativt god uppskattning möjlighet att gömma sig från predatorer. för laxen har förlorats eller att dess värde bevarande och hållbart uttag ökar dock en till fiskerättsägare, fiskare och Samtliga av Klarälvens biflöden samt av bottensubstratets sammansättning. Tillgången på skydd i form av hålrum reducerats. vikten av att använda en sådan princip samhället optimeras målet för norsk hela den norska sidan har karterats en- Avståndet mellan varje transekt bestäm- mellan stenar är därför viktigt för På grund av transporterna av lax även i den typen av förvaltning. laxförvaltning omfattar alltså både ligt den traditionella biotopkarterings- des utifrån målsättningen att få en så överlevnad och tillväxt och mängden från Forshaga till uppströms Edsforsen När det gäller till exempel vild lax i bevarande och nyttjande. Detta är metodiken som ursprungligen tagits bra representation som möjligt av den hålrum säger därför mycket om hur finns idag en produktion av vildlax Norge har dess förvaltning genomgått också målet inom “Vänerlaxens fria fram av Länsstyrelsen i Jönköping men totala sträckan. Kriterierna för när en ny passande ett specifikt område av en älv i den svenska delen av älven. I stora förändringar de senaste åren. gång”, där det långsiktiga målet är ett som anpassats till de lokala förhållande- transekt lades ut var antingen att a) bio- är för produktionen av smolt (Finstad rapporten “Vänerlaxens Fria Gång” Införandet av så kallade “gytebe- hållbart fiske som bygger på naturlig na i Värmland/Hedmark (Länsstyrelsen topen förändrades med utgångspunkt et al. 2009, Forseth och Harby 2013). (Petersson et al. 1990) uppskattades standsmål” för de olika laxbestånden rekrytering. Värmland 2007). Huvudfåran i Sverige i bedömningen av föregående transekt Förutom parametrarna enligt tabell 1 att det ursprungliga laxproducerande i Norge innebär att man kvantifierar Även svensk laxförvaltning, i Öster- karterades både med denna traditionella eller b) att avståndet till föregående kvantifierades därför även antal samt området på den norska och svenska hur stort det hållbara uttaget kan vara sjön, har sedan några år börjat arbeta metod samt via mer djupgående under- transekt översteg 400 m. Inventeringen storleken på hålrum/skydd i älvbottnen sidan av älven uppgick till 1 100 i varje laxälv (Hindar et al. 2007). Förr med uppställda mål och laxförvalt- sökningar (se nedan). utfördes genom att totalt 92 transekter på den svenska sidan (endast sträckan hektar. Av denna areal fanns ca 300 reglerades fisket främst via de senaste ningsplaner, med liknande syfte som Hela Klarälven, från Vänern till lades ut vinkelrätt mot stranden på Vingängssjön – Strängsforsen). ha i Sverige. Dessutom beräknades att årens fångster och olika lokala faktorer. det norska gyte/lekbeståndsmålet. Det Höljes, ingår i karteringen, en sträcka sträckan Vingängssjön – Strängsforsen Hålrumsmätningarna gjordes i anslut- ca 100 hektar i detta område förlo- Gytebestandsmålet (härefter Lekbe- övergripande målet är att skydda och på drygt 220 km. Dessutom i stort sett och Höljes – Höljans mynning. Varje ning till transekterna där substratmät- rades genom anläggandet av Höljes ståndsmålet - LBM) definieras som återuppbygga svaga vildlaxbestånd så att samtliga av Klarälvens biflöden. Då transekt hade upp till 5 provpunkter där ningarna utfördes. Vid varje transekt kraftverk. Utvecklingen av de övriga det antal kg honlax (eller antal) som de successivt når så kallad ”Maximum det i vissa delar av älven fanns behov följande parametrar mättes upp: Bredd utfördes i regel tre hålrumsmätningar, strömpartierna nedströms Höljes har krävs för att utnyttja den reproduktiva Sustainable Yield” (MSY) senast 2020. av en grundligare undersökning än (m), Djup (cm) Vattenhastighet (m/s), en nära stranden, en i mitten av älven minskat de laxproducerande områden potentialen i en laxälv, eller annor- MSY-målet innebär att bestånden ska den gängse biotopkarteringsmetodiken finsediment (<0,2mm), sand (0,2- och en mellan dessa två punkter. Antalet ytterligare. Norberg (1977) uppskattade lunda uttryckt: hur många befruktade nå den nivå som möjliggör den högsta skiljer sig strategin åt i olika delar av 2mm), grus (0,2-2cm), sten1 (2-5cm), hålrum kvantifierades genom att mäta att endast 30 % av det ursprungliga romkorn krävs för att utnyttja älvens fångsten sett ur ett långsiktigt håll- älven. Sträckan mellan mynningen i sten2 (5-10cm), sten3 (10-20cm), hur många gånger samt hur djupt ner laxhabitatet på hela den svenska sidan produktionspotential? Tanken är att bart perspektiv. ICES senaste analyser Vänern och Vingängsjön biotopkarte- block1 (20-40cm), block2 (40-200cm), en slang med diametern 13 mm kunde är intakt. Det uppskattade reproduk- förverkligandet av lekbeståndsmålet ser visar att en majoritet av vattendragen i rades och bedömdes med hjälp av båt häll samt påväxt föras in mellan stenarna innanför en tionsområdet för lax i Norge respektive till att älvens hela bärförmåga utnyttjas. Östersjön inte uppnår MSY-målet, och enligt traditionell karteringsmetodik Täckningsgraden av bottensubstrat stålram med ytan 0,25 m2. Datat kate- Sverige uppgick till 800 respektive 200 När lekbeståndsmålet har beräknats för att många vattendrag ligger långt under under 2011, en sträcka på ca 180 km. och påväxt bedömdes på en bottenyta goriserades därefter i tre hålrumsklasser: ha efter utbyggnad, utifrån vilket man en laxälv kan man sedan beräkna hur detta mål (Östergren et al. 2014). De idag lax- och öringproducerande motsvarande 50x50cm med hjälp av H1: 2-5 cm, H2: 5-10 cm, och H3: >
154 | | 155 VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN? VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN?
REMISSVERSION
Antal Habi- Areal (%) 10 cm. Medelvärdet för antalet hålrum fortsätta i nästa fas av projektet, även rom- tat- Kommentar Sträckans för var och en av de tre kategorierna om vi redan nu kan konstatera att vi korn/ Delsträcka Transekt-nr. Areal (ha) Kl 0 Kl 1 Kl 2 Kl 3 klass 2 längd (m) (H1-H3) beräknas därefter för varje under många år framöver sannolikt m Mycket bra habitat for Galtsjøen-Sølna 1-7 2808 24,2 0,0 0,0 1,0 99,0 transekt. Dessa värden summerades för kommer befinna oss på den linjära laxproduktion (men givet Sølna-Elvbrua 8-24 12495 80,9 0,0 9,4 37,3 53,2 att få ett viktat värde per lokal enligt: delen av kurvan. älvens storlek och komplexa 3 4 fisksamhälle bedöms hela äl- Elvbrua-Snerta 25-33 10107 65,9 0,0 0,0 7,9 92,1 H1 + H2 x 2 + H3 x 3. Det viktade I arbetet med de norska lekbestånds- ven som mindre produktiv än värdet användes sedan för att klassifi- målen är de olika laxbestånden place- de bästa norska laxälvarna Snerta-Husfloen 34-38 8119 65,2 0,0 0,0 1,4 98,6 med 6 romkorn/m2) cera om lokalen, och därmed sträckan rade i en av fyra grupper av rom-täthet Medelbra habitat med rela- Husfloen-Utl. Sennsjøen* 39-42 8884 178,9 61,1 0,0 38,9 0,0 2 2 2 mellan två transekter, hade lite (<5), (antal romkorn per m ): < 1,5, 1,5 till tivt hög vattenhastighet Utl. Sennsjøen*-Innbygda 43-58 35922 332,0 0,0 3,5 4,5 92,0 medel (5-10) eller mycket skydd (>10) 3,0, från 3,0 till 5,0 och > 5,0 med Utifrån habitatbedöm- ningens kriterier finns viss Innbygda-Plassen 59-65 27243 307,4 0,0 79,5 5,9 14,6 (Forseth och Harby 2013). medelvärden för respektive klass på 1, potential för laxproduktion, 1 0 Plassen-Rundfloen 66-68 8633 92,7 0,0 23,0 63,8 13,2 2, 4 och 6 rom per m2 (baserat på data men givet det relativt kom- plexa fisksamhället på dessa Rundfloen-Riksgrensa 69-73 5888 81,9 64,8 31,7 0,0 3,5 Lekbeståndsmål från de 9 ovan nämnda vattendragen; sträckor sätts värdet till 0. Beräkningen av lekbeståndsmålet Hindar et al. 2007, 2011, Forseth Lugnflytande områden som Totalt 120099 1229,1 0 0 tillsvidare bedöms som (LBM) för Klarälvslax har genom- 2013). Improduktiva älvar med mycket olämpliga för lax. förts enligt samma princip som för dålig livsmiljö placerades i den lägsta Tabell 1. Procentuell fördelning av olika habitatklasser för lax i Femund-/Trysilelva *Själva Sennsjøen ingår inte i beräkningen. Lokalnamnen under ”sträcka” är vägledande då alla karterade delsträckor inte redovisas. Längden på respektive sträcka utgör antalet löpmeter älv. norska laxbestånd (Hindar et al. 2007, gruppen (täthetsberoende mortalitet Utifrån en samlat fackmannamässig Forseth et al. 2013). I Norge har LBM sker snabbt med ökande täthet) och bedömning valde vi därefter följande upprättats utifrån så kallade “stock-re- produktiva vattendrag med mycket antal rom per m2 för de olika habitat- cruitment-kurvor” (härefter SR-kurva) goda lek-och uppväxthabitat placerades klasserna: passat flöde samt biotopvård. På den – Plassen och Rundfloen till riksgränsen små arealer lämpligt lek- och uppväxt- för nio laxbestånd. Teorin bygger på i den högsta gruppen. I de flesta fall De svenska biflödena har beräknats norska sidan bedöms restaureringsbe- (tabell 1). område för lax- och öring. Framförallt relativt enkla populationsdynamiska har arealerna beräknats utifrån kartor utifrån ett lägre antal romkorn/m2 hovet initialt som litet, men kunskapen Även om det är de övre delarna av beroende på att kraftverken dämmer modeller och principen att individuell (1:50 000). eftersom dessa historiskt sett framförallt om möjliga flaskhalsar för laxproduk- Femund-/Trysilelva som procentuellt sett upp tidigare forsar och strömmar men tillväxt och överlevnad av laxyngel Femund-/Trysil/Klarälven har varit öringproducerande (Klass 2: 1/m2 tion måste framöver ökas. har högst andel bra laxhabitat är det ändå även på att sträckan bitvis är naturligt är täthetsberoende. Om man plottar mycket olika livsmiljöer, allt från forsar och klass 3: 3/m2). Förutom att restaurering ökar den sträckan från utloppet av Sennsjøen till meandrande och djup utan tydliga lekbeståndet (uttryckt till exempel med relativt få andra fiskarter i de övre I beräkningen av LBM har vi använt produktiva arealen och sträckans värde Innbygda som arealmässigt utmärker sig större grunda strömpartier och grövre som antalet deponerade romkorn) mot delarna av älven på den norska och följande grundförutsättningar: för produktion av lax- och öring har vi som det bästa områdena för lax (figur 1). substrat. Baserat på den biotopkarte- antalet smolt som produceras kommer svenska sidan till långa långsamma • Medelvikt honlax: 4,6 kg (data från även antagit att en restaurering innebär Denna sträcka står för 55 % av den älva- ring som gjordes via båt 2011 innehåll- kurvan först att stiga brant, nästan lin- meandrande sträckor med ett mer Forshaga centralfiske 2011, inklusive att överlevnaden från rom till smolt real som bedömts vara mycket lämplig er sträckan totalt ca 90 Ha (ca 2,5 % järt, och sedan plana ut. Så småningom komplext fisksamhälle i dess nedre laxhonor >5,5 kg) kan komma att öka. Vi har därför i som habitat (habitatklass 3) för produk- av totala arealen) lek- och uppväxt- kommer man till en punkt där fler delar. Istället för att arbeta med ett • Antal romkorn per kg honlax: 1350 beräkningarna utgått ifrån att över- tion av laxungar (figur 1). områden i klass 1 samt 6,5 Ha (0,2 romkorn inte leder till ökad smoltpro- genomsnittligt antal romkorn per m2 st (Christensen och Larsson 1979, levnaden efter restaurering ökar från %) i klass 2. De största sammanhäng- duktion. Täthetsberoende konkurrens på den totala arealen i huvudfåran och Dannewitz et al. 2013) 1 % till 1,5 %. Detta är ett ambitiöst, Klarälven ande ytorna påträffas strax nedströms om skydd/utrymme och näringsämnen i potentiellt laxproducerande biflöden, men enligt vår mening ett realistiskt Sträckan mellan mynningen i Vänern Forshaga, Deje och Munkfors kraftverk blir då så omfattande att fler romkorn har vi valt att arbeta med ett differen- Restaurering förvaltningsmål. och Vingängsjön innehåller mycket men i övrigt är arealen fördelad på i älven inte leder till fler producerade tierat antal romkorn per m2 för olika I beräkningarna av LBM har vi dels smolt. Den punkt där denna utplaning habitatklasser. utgått från nuläget och dels från ett sce- Resultat Figur 1. Areal (ha) av olika laxhabitat på olika sträckor av Femund-/Trysilelva. sker är lika med vattendraget bärig- Det via biotopkarteringen insam- nario där restaurering genomförts i form Biotopkartering hetsnivå för smolt, och LBM är alltså lade datat vägdes samman och utifrån av biotopvård på merparten av sträckan Femund-/Trysilelva antalet honor som behövs för att nå såväl okulär bedömning som refe- samt miljöanpassade flöden i torrlag- Femund-/Trysilelva, från Galtsjøen denna nivå. renslitteratur (Armstrong et al. 2003, da naturfåror. För habitatklassningen till riksgränsen, är ca 120 km lång Det är viktigt att notera att detta Naturvårdsverket och Fiskeriverket innebär detta att sträckor som före och total älvareal är beräknad till ca 1 antal honor ofta är högre än vad som 2008) med kriterier för laxens och restaurering bedömts som habitatklass 233 ha (inkl. Sennsjøen, se tabell 2). I är nödvändigt för att säkerställa en livs- öringens preferenser vad gäller lek- 1 lyfts upp till klass 2 efter åtgärder och tabell 2 har vi delat in hela sträckan i 9 kraftig population utifrån ett bevaran- och uppväxtmiljö, bedömdes varje sträckor med klass 2 lyfts upp till klass olika områden där framförallt de övre debiologiskt perspektiv. Det är också sträckas lämplighet som lek- och 3. Undantag har gjorts för sträckor där delarna bedöms ha de bästa uppväx- viktigt att påpeka att vi inte känner till uppväxtområde. De olika älvsträck- till exempel djupförhållandena är sådana tområdena för lax. Speciellt är det SR-kurvan för just laxen i Klarälven. orna klassificerades utifrån en fyrdelad att det sannolikt inte går att öka habitats sträckorna mellan Galtsjøen – Sølna, Projektet “Vänerlaxens Fria Gång” och skala från 0 (ingen potential för värde särskilt mycket ens med omfattan- Elvbrua – Husfloen och från utloppet Karlstads universitet har dock startat laxproduktion) - 3 (mycket bra miljö de biotopvård (en sådan sträcka är till av Sennsjøen till Innbygda som har de detta arbete, bland annat genom att för laxproduktion) baserat på dess exempel Strängsforsen till Höljes). För bästa laxhabitaten. De minst lämpliga beräkna smoltutvandringen från dagens bedömda kvalité ur lek-och uppväxt- Höljes, Forshults och Munkfors torrfåra områdena bedöms vara sträckorna Hus- produktionsområde. Detta arbete bör synpunkt för lax. innebär restaurering både ett miljöan- floen – utloppet av Sennsjøen, Innbygda
156 | | 157 VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN? VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN?
REMISSVERSION a b hela sträckan Vingängsjön – Strängs- på denna sträcka beräknades till 1 233 forsen samt sträckan Höljes – Höljan var ha via Arc GIS. De olika delsträckorna 0,82 m/s (SD=0,3) och ligger därmed klassificerades på en fyrgradig skala, både under den övre gräns på 0,9 m/s som utifrån dess lämplighet som lek- och bedöms som optimal förhållanden uppväxtområden för lax. Som underlag för lax- och öring (Naturvårdsverket för att beräkna antalet romkorn per m2 och Fiskeriverket 2008). Beräkning av används ett genomsnitt av klassificering- andelen areal med en viss vattenhastighet en av lek-och uppväxtklass. visar att cirka 5 % av hela sträckan har Av den totala arealen på 1 233 ha är en vattenhastighet < 0,2 m/s, vilket anses 480 ha bedömt utgöras av klass-0 eller vara den nedre gränsen för laxlek (figur klass-1 områden för laxproduktion. c d 6). Merparten, ca 70 %, av den totala Dessa områden utgör 39 % av hela arealen befinner sig dock inom intervallet sträckans areal. Bedömningen är vidare Figur 2. Procentuell andel av olika substratfraktioner av totalarealen på sträckan Vingängsjön – n.s. Strängsforsen samt u.s Strängsforsen – Höljans inflöde. 0,2-1 m/s och bör i teorin vara lämplig att 563 hektar av älven är mycket väl för lax och öring (Armstrong et al 2003, lämpad för laxproduktion, vilket utgör Naturvårdsverket och Fiskeriverket så mycket som 46 % av den totala ytan. flera små ytor med låg konnektivitet. och Sysslebäck som har de lägre 2008). Det finns dock områden med Baserat på den ovan beskrivna meto- Den övriga arealen på sträckan mellan värdena, vilket sannolikt förklaras av vattenhastigheter > 1,4 m/s där habitatets diken har vi kommit fram till slutsatsen mynningen i Vänern och Vingängsjön att substratet domineras av fraktionen värde för lax och öring skulle kunna öka att det krävs 26 miljoner romkorn från bedöms utgöras av klass 0-habitat. sten 2 - 10 cm. Enligt klassificeringen om åtgärder genomförs som reducerar 4 235 honlaxar för att nå LBM på den I stort sett är det därmed sträckan (Forseth och Harby 2013) anses habitat vattenhastigheten (t.ex. genom utlägg- norska sidan (tabell 3). Detta motsvarar mellan Vingängsjön och Höljans inflöde med 5 – 10 hålrum per m2 ha gott ning av större sten och block). Flöde och e f i genomsnitt 2,1 romkorn per m2 i Klarälven som utgör den del av älven om skydd. Ca 25 % av arealen på hela hastighet kan dock liksom djupet variera fördelade över hela arealen, vilket är som idag kan sägas utgöra laxens och sträckan har värden inom detta intervall betydligt både mellan år och under året en relativt blygsam siffra jämfört med öringens produktionsområde på svensk och ca 2 % av arealen har värden över vilket i likhet med vattendjupet gör många andra norska laxälvar. sida. Karteringen som gjordes via tran- 10 vilket pekar på att det finns mycket parametern något svårtolkad. sekter 2013 visar att trots att området gott om skydd. På ca 73 % av arealen Medelvärdet för täckningsgraden av Klarälven är påverkat av flottningsrensning och ligger antalet hålrum per m2 mellan 1-5, alger på substratet var 39,6 % räknat på Klarälvens huvudfåras potential som reglering sedan lång tid återfinns flera vilket innebär att förekomsten av skydd hela sträckans areal. Genom täcknings- laxhabitat har bedömts utifrån dels ett av de fraktioner som bedöms viktiga ur är relativt låg. graden kan man få en viss uppfattning nuläge och dels en framtid där åtgärder lek- och uppväxthänseende (Figur 2). Medeldjupet på hela sträckan om älvens produktivitet. En hög vidtagits i form av t.ex. biotoprestau- Av figur 3 framgår att de lokaler där Vingängsjön – Strängsforsen samt produktion och täckningsgrad kan till rering och minimitappning i torrfåror. det i någon nämnvärd utsträckning sträckan Höljes – Höljan var 83 cm exempel innebära att förutsättningarna g h Före åtgärder omfattar bedömning överhuvudtaget förekommer finsedi- (SD=26,8) och är något djupare än vad för betande bottenfauna är bra och och klassificering den biotopkarterade ment är belägna i den nedre delen, som brukar anges vara helt optimalt därmed även födounderlaget för fisk. sträckan Vingängsjön – Höljans inflöde mot utloppet i Vingängsjön. På samma som lek- och uppväxtmiljö för lax- och Den procentuella fördelningen av uppströms Höljes, efter åtgärder ingår sträcka dominerar substratklasserna öring (Armstrong et al. 2003). Beräknar olika habitatklasser på olika delsträckor även torrfåran nedströms Höljesdam- Sten 2 – 10 cm med en täckningsgrad man den totala arealen per djupklass på sträckan Vingängsjön – Höljans men uppströms Höljans inflöde samt på 20-40 %. Norr om Skyllbäckholmen (figur 5) framgår att drygt 40 % av hela inflöde visar att andelen klass 0 habitat torrfårorna vid Forshult och Munkfors. ökar variationen av substrat och täck- sträckan utgörs av områden där vatten- totalt sett är låg och att arealer av habi- Liksom på Norska sidan klassificerades ningsgraden av fraktionen Sten 2-10 djupet är passande för lax och öring tatklass 2 och 3 finns på hela sträckan de olika sträckorna på en fyrgradig ska- cm (figur 3c och d) minskar och istället (25-75cm). Laxlek kan dock äga rum nedströms Strängsforsen. De största la, utifrån dess lämplighet som lek- och ökar täckningsgraden av större sten ner till flera meters djup så länge som arealerna av klass 3 habitat återfinns uppväxtområden för lax. Som underlag och block. På flera sträckor norr om substratsammansättningen och andra dock runt Klarabro och Kärrbackstrand. för att beräkna antalet romkorn per m2 i Skyllbäcksholmen utgör dessa fraktioner parametrar är rätt (Naturvårdsverket Uppströms Strängsforsen utgörs habi- användess ett genomsnitt av klassifice- 20 – 60 % av bottenytan. och Fiskeriverket 2008). Till stora delar tatet uteslutande av klass 1 och klass 2 ringen av lek-och uppväxtklass. Antalet hålrum per m2 ökar ju högre är karteringen utförd under en period habitat (tabell 2, figur 6). Karteringen visar att ca 49 ha (ca 13 %) upp från Vingängssjön man kommer med medelflöde i älven. På grund av av den totala inventerade arealen av (figur 3i), sannolikt en effekt av att både mellan- och inomårsvariation samt Beräkning av lekbeståndsmål Figur 3. Täckningsgrad (% av arealen) eller Klarälvens huvudfåra mellan Vingängs- substratsammansättningen förändras påverkan från vattenreglering uppströms Femund-/Trysilelva antal/0,25 m2 av a) finsediment (<0,2 mm), sjön och Höljans inflöde (370 ha) mot en successivt ökande andel grövre är det dock svårt att dra alltför långtgå- Femund-/Trysilelva, från Galtsjøen till b) sand (0,2-2mm), c) sten (2-5 cm), d) sten klassificeras som improduktiv (klass 0 5-10, e) sten (10-20cm), f) block (20-40 cm), material (figur 3e-h). Det är fram- ende slutsatser av just vattendjupet. den svenska gränsen, delades upp i 73 g) block (40-200 cm), h) påväxt, i) hålrum på och 1) före åtgärder (biotopvård). Före förallt sträckan mellan Vingängsjön Medelvärdet för vattenhastigheten på olika transekter och totalarealen av älven varje transekt. åtgärder bedöms ca 245 ha (66 %) av
158 | | 159 VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN? VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN?
REMISSVERSION
Femundselva, Klarälven samt dess biflöden före och efter åtgärd utifrån LBM, 1 % överlevnad från rom till smolt före åtgärder samt 1,5 % över- levnad efter åtgärder. Den beräknade lekbeståndsmålet för Klarälvens huvudfåra före åtgärder (d.v.s. nuläget) kan ställas i relation till det antal laxhonor som genom åren transporterats upp till detta område Figur 4. Procentuell andel (av totalarealen) Figur 5. Procentuell andel av arealen med olika intervall för a) djup och b) vattenhastighet på (figur 7). Jämförelsen visar att i genom- av respektive hålrumsklass på sträckan sträckan Vingängsjön – Strängsforsen samt Höljes – Höljans mynning. snitt har 28 % av målet uppfyllts sedan Vingängssjön – Strängsforsen. 1999 och trenden är att uppfyllelsen inte ökat. Den maximala måluppfyl- lelsen under perioden nås 2003 med arealen på samma sträcka utgöras av i Höljes, Forshult och Munkfors lämplig för laxproduktion utgör 27 % drygt 53 %, bottennoteringen är från habitatklass 2 (medelbra förhållanden) torrfåror) ökar målet med nära 65 % av arealen (mot 46 % i huvudälven) 2009 med knappt 6 %. Jämförelsen och ca 77 ha (20 %) av klass 3 (bra - till drygt 2 100 st (tabell 4). Medel- (tabell 5). Av biflödena är det Grøna med lekbeståndsmålet bygger på att alla mycket bra förhållanden förhållanden). värdet för antal romkorn utspritt på (inklusive Østre och Vestre Grøna) som honor som transporterats upp deltar i Restaurering av klass 1 och 2 sträckor hela arealen uppströms Vingängsjön är bedömts ha särskilt stor potential för leken. Studier inom ”Vänerlaxens fria samt om Höljes (ca 25 ha, varav drygt 2,1 romkorn/m2 före åtgärder och 3,2 laxproduktion. På 58 % av totalarealen gång” indikerar dock att den verkliga 18 ha utgör klass 3 – se delrapporten romkorn/m2 efter åtgärder (inklusive i dessa biflöden är habitatkvaliteten för lekpopulationen kan vara betydligt ”Potentiell laxsmoltproduktion i Klaräl- torrfåror). I likhet med den norska sidan laxproduktion betydligt bättre jämfört Figur 6. Areal (Ha) av olika klasser av laxhabitat på olika delsträckor mellan Vingängsjön och mindre. Andelen lax som till exempel vens torrlagda naturfåra...” ), Forshults av älven och relativt andra laxälvar är med de andra biflödena. LBM för Höljans mynning. släpper sig nedströms Edsforsens (ca 5,5 ha) och Munkfors (ca 5 ha) torr- dessa tätheter tämligen måttliga. Grøna-systemet är beräknat till 245 kraftverk efter utsättning (s.k. fallbacks) fåror återställs genom restaurering och honlaxar, för alla de karterade biflöde- Värån och Acksjöälven) samt c) poten- gäller för många vattendrag i kategori kan vara så hög som 50 % för odlad miljöanpassade flöden bedöms öka den Sidevassdrag/biflöden na på norsk sida tillsammans uppgår tiella biflöden med laxreproduktion c) men där det större antalet ändå fisk och 12 % för vild, och av de vilda totala produktionsytan (habitatklass 2 Även biflödena Foreninga & Store antalet till 319 honlaxar (Varåa/Varån i framtiden (Örån, Hynnan, Tåsan, driver upp målet till 161 respektive 394 som vandrar vidare uppströms för lek och 3) i hela Klarälven från totalt ca 320 Tannåa, Grøna (inklusive Østre och och Höljan är inkluderade i den svenska Näckån, Likan, Vingån, Tvärgrundan, lekhonor före och efter åtgärder. uppvisar ca 14 % ett onormalt lekbete- till ca 380 ha (varav ca 70 % klass 3). Vestre Grøna) , Lutua, Varåa (Varån) beräkningen). Musån, Enån, Uvån, Vångan, Varån, ende (se delrapport ”Uppströmsvandring Utifrån arealer per habitatklasser och Høljåa (Höljan) har biotopkarte- På samma sätt som på norsk sida Vågsjöån, Lettan, Tandån, Stöen, Götån Summering Sverige och Norge av vuxen lax och öring i Klarälven”). och antal romkorn per m2 visar våra rats. Habitatkvaliteten för lax i biflö- har habitatkartläggning genomförts i och Kvarnån). I likhet med huvudfåran Det beräknade lekbeståndsmålet Genetiska föräldraskapsanalyser har beräkningar det årliga lekbeståndsmålet dena är generellt sett något lägre än i de svenska biflödena. Skillnaden är att på svensk sida har lekbeståndsmålet (antalet laxhonor) för olika delar av också visat att den odlade fisken har för Klarälvens huvudfåra bör sättas huvudälven och andelen improduktiva biflödena även delats upp i tre under- beräknats före och efter det att åtgärder Trysil/Femundselva, Klarälven samt dess betydligt lägre reproduktiv framgång till ca 1 300 laxhonor före åtgärder. områden (habitatklass 0 och 1) utgör 46 kategorier: a) där laxreproduktion sker genomförts (tabell 6). Tabellen visar att biflöden före samt efter åtgärder (till jämfört med den vilda (se delrapport Efter åtgärder (biotopvård i älven % av arealen (mot 36 % i huvudälven) idag (Höljan), b) där laxreproduktion det biflöde som idag hyser lax (Höljan) exempel biotoprestaurering och mini- ”Genetisk föräldraskapsanalys av vildfödd samt minimitappning och biotopvård och arealen som bedöms som mycket eventuellt sker idag (Halgån, Femtan, får baserat på biotopkarteringen mitappning) visas i tabell 7. För Trysil/ ett LBM på drygt 70 honor per år Femundselva bedöms restaureringsbe- lax i Klarälven”). Dessutom finns en Tabell 2. Procentuell fördelning av olika habitatklasser för lax i Klarälven på sträckan Vingängsjön – Höljans mynning. (restaureringsbehovet i Höljan bedöms hovet vara litet, detsamma gäller för det viss förlust via sportfiske på sträckan som litet). De fyra biflöden (b) där 0+ redan restaurerade biflödet Höljan på Edsforsen – Höljes. Jämförelsen med Areal (%) lax fångats vid elfiske får ett relativt svensk sida. lekbeståndsmålet blir därför mer rele- Delsträcka areal (ha) KL 0 KL 1 KL 2 KL 3 lågt LBM på 11 och 15 lekhonor före Tabell 8 visar den beräknade smolt- vant om man beräknar måluppfyllelsen Vingängssjön - Sundholmen (S.bäck) 46,5 0,0 20,5 65,2 14,2 respektive efter åtgärder. Detsamma produktionen i olika delar av Trysil/ utifrån den lekpopulation som faktiskt Sundholmen - Granholmen (S.bäck) 38,1 0,0 0,0 61,5 38,5 når lekområdena med ovanstående Granholmen - Klarabro 32,3 0,0 9,0 30,7 60,4 förluster inräknade (figur 8). Denna Klarabro - Skyllbäcksholmen 21,1 4,2 9,6 78,7 7,5 Tabell 3. Areal av olika habitatklasser lek- och uppväxtområden för lax i Femunds-/Trysilelva jämförelse visar att i genomsnitt har 2 Skyllbäcksholmen - Tåsans mynning 49,2 0,0 9,4 74,7 15,9 samt beräknat antal romkorn per m , totalt antal romkorn och antal laxhonor för att uppnå LBM. endast drygt 13 % av lekbeståndmålet Tåsans mynning - Kärrbackstrand 56,7 0,0 10,6 50,3 39,1 uppnåtts sedan 1999. Antal Antal Habitat-klass Areal (m ) Antal laxhonor Kärrbackstrand - ns. Strängsforsen 38,8 0,0 12,4 75,3 12,3 romkorn/m2 romkorn Diskussion Strängsforsen 35,8 0,0 0,0 100,0 0,0 0 1 658 161 0,0 0 0 1 3 145 837 0,0 0 0 I detta delprojekt har vi beräknat att us. Strängsforsen-Höljes 42,8 0,0 40,1 59,9 0,0 2 1 896 335 2,0 3 792 670 611 lekbestandsmålet för Femund/Trysil/ Höljes - Höljans mynning 9,0 0,0 7,1 92,9 0,0 3 5 626 280 4.0 22 505 121 3 624 Klarälven före åtgärder är ca 5 500 Totalt 370,3 Totalt 12 326 613 2,1 26 297 791 4 235 laxhonor. Inkluderar vi biflöden i
160 | | 161 VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN? VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN?
Tabell 4: Areal av olika habitatklasser lek- och uppväxt område för lax i Klarälvens huvudfåra samt beräknat antal rom per m2, totalt antal romkorn och antal laxhonor för att uppnå LBM före och efter restaureringsåtgärder.
Habitat- Antal Areal (m2) före Antal Antal Areal (m2) efter Antal Antal romkorn/m2 klass rom/m2 åtgärder romkorn/m2 laxhonor åtgärder laxhonor REMISSVERSION0+1 0 486 016 0 0 180 582 0 0 2 2 2 446 475 4 892 950 788 1 065 486 2 130 972 343
3 4 770 506 3 082 024 496 2 759 929 11 039 716 1 778 Norge och Sverige uppskattas antalet är restaurering av de sträckor som karte- begränsar fiskvandringen och därmed
Totalt 3 702 997 7 974 974 1 284 4 005 997 13 170 688 2 121 till nära 6000. Siffran stiger ytterliga- ringen visat har en relativt lägre andel av den produktiva arealen. Detsamma re något om man kan få laxproduk- vissa viktiga substratfraktioner samt hål- gäller för många vattendrag i kategori c) tion i svenska potentiella biflöden. rum. Sträckan mellan Vingängsjön och men där det större antalet biflöden ändå Tabell 5. Areal av olika habitatklasser for lek- och uppväxtområde för lax i biflöden till Femunds-/Trysilelva, beräknat antal romkorn per 2m , totalt antal romkorn och antal honlaxar för att uppnå LBM. Könskvoten hos fångad lax i älven Sysslebäck har till exempel en hög andel höjer upp lekbeståndsmålet före respek- låg tidigare enligt Törnqvist (1940) sten i klassen 2-10 cm vilket skulle kun- tive efter åtgärder. Oavsett om biflödena 2 2 Biflöden Norge Habitatklass Areal (m ) Antal romkorn/m Antal romkorn Antal laxhonor på ca 60 % honor och 40 % hanar, na erbjuda bra lekmöjligheter. Utifrån framförallt kan producera öring eller Foreninga och Tannåa 0 151710 0,0 0 0 vilket även är den kvot som normalt antalet hålrum (Figur 3i), en parameter kombineras med lax visar den relativt 1 171571 0,0 0 0 observeras hos atlantlax (Jonsson och som har hög förklaringsgrad när det sett stora skillnaden att restaureringsbe- 2 23155 2,0 46310 7 Jonsson 2011). Mot denna histo- gäller tätheter av laxungar (Finstad et al. hovet är stort. 3 72930 4,0 291719 47 riska och vedertagna utgångspunkt 2009), har sträckan mellan Sysslebäck Jämförelsen mellan lekbeståndsmålet Summa 419367 0,8 338029 54 Grøna 0 1789 0 0 0 uppskattas antalet lax som behöver och Höljes relativt goda förutsättningar för Klarälvens huvudfåra och den 1 189799 0,0 0 0 vandra eller transporteras upp till för uppväxande lax och öring. Karte- faktiska mängden upptransporterade 2 291366 2,0 582733 94 lek- och uppväxtområden för att ringen och hålrumsmätningarna avslöjar laxhonor sedan 1999 visar att det teore- 3 233940 4,0 935760 151 utnyttja dagens produktionspotential dock att det finns en förskjutning mot tiskt finns ett stort utrymme för fler Summa 716894 2,1 1518493 245 till ca 9 900 st. Av dessa ska ca 7 600 att andelen grövre substrat och därmed fiskar och därmed en större smoltpro- Lutua 0 0 0,0 0 0 st utnyttja lek -och uppväxtområ- förekomsten av hålrum minskar be- duktion. I genomsnitt har drygt 13 % 1 57087 0,0 0 0 den på den norska sidan av älven. tydligt ju längre söderut man kommer, av LBM uppfyllts om man jämför med 2 20248 2,0 40496 7 Biotopkarteringen visade även att vilket sannolikt innebär att mängden en uppskattad effektiv lekpopulation 3 20645 4,0 82578 13 det finns en mycket stor potential att skydd och ståndplatser för både liten där t.ex. förluster från fallbacks och Summa 97979 1,3 123074 20 öka antalet lax i den svenska delen av och större fisk är lägre. En lämplig sportfiske räknats med. Viktiga åtgärder Totalt biflöden 0 153499 0,0 0 0 älven genom olika åtgärder (restau- åtgärd skulle därför vara att öka andelen parallellt med att öka fångsteffekti- 1 418458 0,0 0 0 rering, minimitappning etc.). Det större block och sten i den södra delen, viteten i Forshaga för att få upp mer 2 334769 2,0 669539 108 samlade lekbestandsmålet för hela framförallt nedströms Sysslebäck. På lekfisk till såväl huvudfåra som biflöden 3 327514 4,0 1310057 211 älvsystemet efter åtgärder uppskattas samma sätt kan man tillföra mindre är därför att minimera andelen fallbacks Summa 1234240 1,6 1979596 319 till nära 7 200 laxhonor (totalt ca fraktioner (lekgrus) på de sträckor där (t.ex. genom att minska stressen hos 12 000 individer beräknat på 60 % denna andel är lägre. Sträckor som idag fisken före och under transport och/ Tabell 6: Klarälvens biflöden (kategori a-c) med arealer av habitatklass 2 och 3 samt beräknat antal laxhonor för att uppnå lekbeståndsmålet före honor). Utifrån detta kan vi konsta- har en lägre habitatklass, och därmed eller flytta platsen för utsättning av och efter restaureringsåtgärder. tera att det finns stora möjligheter att fått ett lägre antal romkorn/m2 och lekfisken längre upp och/eller en anlägga Areal (m2) habitat- Antal laxhonor Areal (m2) habitatklass 2+3 Antal laxhonor öka Klarälvslaxens vitalitet genom att LBM, skulle därför genom utläggning en fiskväg för uppströmsvandring vid Kategori Biflöden Sverige klass 2+3 före åtg. före åtg. eft. åtg. efter åtgärd arbeta för att fler laxar når uppströms av block kunna höjas. Andra viktiga Edsforsens krv) samt att skattningen a) Biflöden med laxrepr. idag (Höljan) 330 600 72 330 600 72 Edsforsen samt via restaureringsåtgär- åtgärder är minimitappning i framfö- av lekfisk genom fiske på sträckan b) Biflöden med ev repr. idag (N=4) 38 900 11 51 400 15 der på framförallt den svenska sidan. rallt Höljes torrfåra samt en för laxen uppströms Edsforsens kraftverk till Biflöden med potentiell repr. Samtidigt visar beräkningarna att allmänt gynnsam regleringsstrategi. Höljes upphör till dess att målet är nått c) 720 300 161 1 378 800 394 i framtiden (N=20) en långsiktigt säkerställd population Noterbart är att några av de sträckor (Catch & Release skulle dock kunna av Klarälvslax som medger ett högt som karteringen bedömt som klass 3, vara ett alternativ fram till dess att LBM Tabell 7. Summering av antalet lekhonor i olika delar av älven samt biflö- Tabell 8. Teoretisk smoltproduktion utifrån LBM och i genomsnitt 1 % och hållbart uttag via fiske kräver att d.v.s. högsta habitatklass, även visat är uppnått). den på svensk och norsk sida för att uppnå lekbeståndsmålet (LBM) före överlevnad från rom till smolt på svensk och norsk sida före åtgärder laxen återkoloniserar sina historiska sig vara de platser som laxen utnyttjar Den beräknade smoltproduktionen och efter åtgärder. och 1,5 % överlevnad efter åtgärder på svensk sida. lek- och uppväxtområden i Norge. för lek idag (se delrapporten om baserat på ett uppnått LBM uppgår
LBM LBM smoltprod. smoltprod. Lekbestandsmålet i huvudälven + ”Uppströmsvandring av vuxen lax och i huvudfåran på svensk sida till ca 80 Älvsträcka/biflöde Älvsträcka/biflöde före åtgärder efter åtgärder före åtgärder efter åtgärder* biflöden i Norge (ca 4 500 laxhonor) öring i Klarälven”). Dels kan man se 000 smolt/år före restaurering. Detta
Trysil/Femundselva 4 235 4 235 Trysil/Femundselva 262 994 262 994 placerar Femund-/Trysilelva bland de detta som en sorts validering av habitat- antal är högre än den beräkning som potentiellt största laxälvarna i Norge, bedömningen men även att dessa sträck- presenterades i Petersson et al. (1990) Biflöden Trysil/Femundselva 319 319 Biflöden Trysil/Femundselva 19 810 19 810 i nivå med älvar som Gaula och ornas egenskaper skulle kunna användas på 50 000 smolt. Anledningen kan vara Klarälven 1 284 2 121 Klarälven 79 750 197 560 Namsen (Hindar et al. 2007). som modeller vid framtida åtgärder. att våra beräkningar bygger på en mer Biflöden Klarälven med laxrepr. 72 72 Biflöden Klarälven med laxrepr. (Höljan) 4 480 6 720 (Höljan) Biflödena på svensk sida i kategori b) ingående och omfattande biotopkarte- Delsumma 367 033 487 084 Potential för ökad produktion i Delsumma 5 910 6 747 visar ett relativt lågt LBM. Anledningen ring samt att vi använt ett differentierat Biflöden i Klarälven ev. laxrepr. idag. Sverige Biflöden i Klarälven ev. laxrepr. 668 1 400 är främst att vi dels, eftersom biflödena beräkningssätt för olika habitatklasser. 11 15 (N=4) (N=4) Det beräknade lekbeståndsmålet på varit och i huvudsak är öringpro- Divergensen kan också bero på vissa Delsumma 367 701 488 484 Delsumma 5 921 6 762 svensk sida visar att det finns en stor ducerande, där räknat med ett lägre skillnader i beräkningarnas ingångs- Biflöden med pot. laxrepr. i framtiden 2 Biflöden med pot. laxrepr. i framti- 9 974 36 724 potential för ökad laxproduktion, fram- antal laxrom per m . Dels att det strax värden. Efter restaurering (biotopvård, 161 394 (N=20) den (N=20) förallt efter åtgärder i både huvudfåra, uppströms mynningarna i Klarälven ofta minimitappning etc.) stiger antalet till Totalt 6 082 7 156 Totalt 377 675 525 208 torrfåror och biflöden. Viktiga åtgärder finns naturliga vandringshinder som nära 200 000 smolt. För att nå en sådan * åtgärder gäller den svenska delen
162 | | 163 VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN? VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN?
REMISSVERSION
Trysil/Klarälven”) har inte kunnat påvisa ännu viktigare att de norska områdena (WGBAST), 3–12 April 2013, Tallinn, laxungar på de lugnflytande delarna återkoloniseras. Även om de nu beräk- Estonia. ICES CM 2013/ACOM:08. av älven. Vi vet dock inte om dessa nade talen kan betraktas som ett första 334 pp. livsmiljöer faktiskt är olämpliga eller om steg mot att visa älvens bärighetsförmå- de skulle utnyttjas i större utsträckning ga bedömer vi att siffrorna snarare kan Jonsson, B. och Jonsson N. 2011. Eco- i takt med en ökande täthet laxungar i vara för låga än för höga. I genomsnitt logy of Atlantic Salmon and Brown älven. Elfiskeundersökningar genom- beräknar vi att honorna ska lägga ca 2 Trout: Habitat as a template for life förda inom projektet har i alla fall visat romkorn per m2 i älven för att utnyttja histories. 730 s. Springer förlag. ISBN: att dessa områden har låga tätheter av produktionspotentialen, i jämförelse 978-94-007-1188-4 gädda och lake. med beräkningar i till exempel många Det råder också osäkerhet om hur den norska laxälvar är detta dock ett relativt Hindar, K., Diserud, O.H., Fiske, P., For- Figur 7. Antalet upptransporterade laxhonor relativt lekbeståndsmålet Figur 8. Antalet upptransporterade laxhonor minus förluster i form för Klarälvens huvudfåra före åtgärder. av fallbacks etc. relativt lekbeståndsmålet för Klarälvens huvudfåra rumsliga fördelningen av produktionen måttligt antal (Hindar et al. 2007). seth, T., Jensen, A.J., Ugedal, O., Jonsson, före åtgärder. av lax i älven påverkas av den rumsliga N., Sloreid, S.E., Arnekleiv, J.V., Saltveit, fördelningen av lekområden och distri- Referenser S.J., Sægrov, H. & Sættem, L.M. 2007. stor ökning krävs dels att överlevnaden för att snabba på processen, bör därför efterföljande smoltproduktion (via till butionen av laxhonor (Einum & Nislow Armstrong, J. D., Kemp, P.S., Kennedy, Gytebestandsmål for laksebestander i från rom till smolt efter restaurering utsättning av rom eller yngel från vilda exempel ryssjor eller insamlingsanlägg- 2005). Detta avgöra hur laxungarna G.J.A., Ladle, M., Milner, N.J. 2003. Norge. - NINA Rapport 226: 78 pp. ökar, att områden (arealer) som idag föräldrar för prägling på outnyttjade ningar vid kraftverk på både svensk kan utnyttja uppväxtområden i älven Habitat requirements of Atlantic salmon bedöms som klass 2 kan höjas till klass men lämpliga områden i både Norge och norsk sida) för att på så sätt kunna relaterat den geografiska fördelningen and brown trout in rivers and streams. Hindar, K., Hutchings, J.A., Diserud, O. 3 genom restaurering samt att torr- och Sverige ske. upprätta en SR-kurva för älvsystemet. av lekområden: Kommer uppväxt- Fisheries research 62: pp 143 – 170. & Fiske, P. (2011) Stock, recruitment fåran nedströms Höljesdammen sätts Det är vidare vår uppfattning att en Vi kan dock konstatera att älven med områden många kilometer nedströms and exploitation. In: Atlantic Salmon i produktion (se delrapport ”Potentiell laxproduktion i Norge är ekologiskt största sannolikhet idag befinner sig (eller uppströms) närmaste lekområde Christensen, O., & Larsson, P-O. 1979. Ecology, ed. Ø. Aas, S. Einum, A. laxsmoltproduktion i Klarälvens torrlagda och genetisk hållbar endast om smolt på den linjära delen av SR kurvan, där att utnyttjas? Hur beter sig Klarälvslax Review of Baltic salmon research. Klemetsen & J. Skurdal, pp. 299–332. naturfåra...”). Dessutom behövs åtgärder producerad i Norge får möjlighet att ett ökat antal lekmogen lax uppströms jämfört med andra laxstammar? ICES Cooperative Research Report, 89. Oxford, UK: Blackwell Publishing Ltd. för att öka smoltens överlevnad vid återvända till sina respektive lekom- Edsforsen ökar bruttosmoltproduktio- När det gäller beräknad smoltpro- 124 pp nedströmsvandring. råden som vuxen. På samma sätt som på nen. Nettosmoltproduktionen, det vill duktion utifrån ett uppnått LBM är Länsstyrelsen Värmland. 2007. Biotop- svensk sida måste därför åtgärder vidtas säga antalet smolt som når Vänern är överlevnaden från rom till smolt en Dannewitz, J., Palm, S., Romakkaniemi, kartering – vattendrag i Värmlands län. Och om Norge inkluderas? för att öka överlevnaden vid såväl ned- dock beroende av ett antal faktorer som avgörande faktor. Vi har i beräkningarna A., Pakarinen, T., & Östergren, J. 2013. Rapport 2007:2. Beräkningarna visar att om man vill nå som uppströmsvandring. behandlas i andra delrapporter. utgått ifrån en överlevnad på 1 % före Torneälvens lax- och öringbestånd – ett långsiktigt bevarande och samtidigt Den största felkällan i beräkningen restaurering och 1,5 % efter. Eftersom gemensamt svensk-finskt biologiskt Naturvårdsverket och Fiskeriverket (red. kunna erbjuda ett hållbart och relativt Beräkning av lekbestandsmål av LBM anses allmänt vara relate- även en liten justering uppåt eller nedåt underlag för bedömning av lämpliga E. Degerman) 2008. Ekologisk restaure- stort uttag av lax i hela älven och i Det finns naturligtvis flera osäkerheter i rade till beräkningar av den produk- av dessa siffror får stora följder är det fiskeregler under 2013. SLU och VFFI. ring av vattendrag. ISBN (Naturvårds- Vänern är det är viktigt att laxen åter får samband med beräkningen av lekbe- tiva älvarealen samt beräkningar av viktigt att ta fram så säkra skattningar verket): 978-91-620-1270-0 tillgång till den norska delen av vatten- standsmål för Femund-/Trysil-/Klar- lekbestånd baserat på fångstuppgifter som möjligt av överlevnaden i de olika Finstad, A.G., Einum, S., Ugedal, O. & draget. Vi vet inte den exakta överlevna- älven och beräkningarna måste därför (Hindar et al. 2007). I Femund-/Trysil-/ faserna från rom till smolt. Forseth, T. 2009. Spatial distribution Norberg P.O. 1977. Laxplan för Klaräl- den från rom till smolt, men om vi antar betraktas som en första approximation Klarälvensystemet kommer man dock of limited resources and local density ven. Sundsvall. 354 s. 1 % överlevnad (ICES 2013) skulle den för att beräkna älvens produktionspo- förmodligen, att under överskådlig Realitetsprövning av beräknat regulation in juvenile Atlantic salmon. beräknade smoltproduktionen i Norge tential. Inställningen till en förvalt- framtid, kunna övervaka antalet lax som lekbeståndsmål Journal of Animal Ecology 78: 226-235. Petersson Å, Sjöström T, Karlsson R, Mehli vid uppnått LBM kunna bli ca 280 000 ning som bygger på lekbestandsmål i når upp till lekområdena. Det finns Vi har beräknat att lekbestandsmålet SÅ, Qvenild T. 1990. Trysilelva/ Klar- smolt (inklusive biflöden). Denna siffra vattendrag bör vara dynamisk - d.v.s. att dock en osäkerhet i vår bedömning av i hela älvsystemet efter åtgärder är Forseth, T., Fiske, P., Barlaup, B., Gjøsæ- älven. Norsk-svenska avtalet 1969 om är något högre de 240 000 smolt som beräkningarna förändras när kunskapen kvaliteten på de olika delarna av älven approximativt 7 200 laxhonor. Dessa ter, H., Hindar, K & Diserud O. 2013. ”Vänerlaxens fria gång”. Utvärdering beräknades i Petersson et al. (1990). om smoltproduktion, flaskhalsar för lax- med avseende på lek- och uppväxtmöj- bör i sin tur åtminstone kunna produ- Reference point based management of och Förslag. Felles innstilling fra Fiske- Det är viktigt att påpeka att även produktionen och effekterna av ökade ligheter för lax. Även om mycket tid och cera runt 520 000 smolt varje år, om Norwegian Atlantic salmon popula- ristyrelsen, Fiskenämnden i Värmlands om det kan dröja innan LBM är helt lekfiskbestånd och åtgärder ökar. arbete lagts ned på biotopkarteringen vi förutsätter 1,5 % överlevnad från tions. Environmental Conservation 40 län, Direktoratet for naturforvaltning uppfyllt på den norska sidan, bör Som nämnts tidigare är ”Stock-re- samt på bedömning av olika områden rom till smolt efter åtgärder. Detta kan (4): 356 – 366. og Fylkesmannen i Hedmark. 17 s + upptransporter av lax till Norge inledas cruitment-kurvan” (SR-kurvan) för utifrån dess kvalitet som produktions- tyckas vara höga siffror, men relaterat bilagor. så snart som möjligt för att hjälpa till Femund-/Trysil-/Klarälven okänd och områden för lax, blir bedömningen historiska fångster på uppemot 30 000 Forseth, T. & Harby, A. (red.). 2013. att säkerställa denna unika laxstam. beräkningarna baseras på samband ändå approximativ. Vi har till exempel lax och öring per år i älven bör detta Håndbok for miljødesing I regulerte Piccolo, J. J., Norrgard, J.R., Greenberg, Eftersom fisken då återvänder till den mellan antalet lekande laxhonor och bedömt att de långsamflytande delarna kunna vara ett realistiskt och långsiktigt laksevassdrag. – NINA Temahefte 52. L.A., Schmitz, M., Bergman, E. 2011. plats de är födda på vid tiden för lek smoltproduktion i 9 norska laxälvar av älven inte är laxproducerande på mål för denna unika laxstam. Eftersom 1-90 00. Conservation of endemic landlocked (s.k. homing-beteende) kan en naturlig (Hindar et al. 2007). Som nämnts ovan grund av konkurrens och predation kraftutbyggnad och flottningsrensning, salmonids in regulated rivers: a case-stu- spridning och etablering av lekfisk på är det därför viktigt att fortsätta både från andra fiskarter. Båtelfisken som framförallt på svensk sida, inneburit ICES. 2013. Report of the Baltic dy from Lake Vanern, Sweden. Fish and hela den produktiva arealen ta tid. Som övervakning av antalet lekfiskar som genomförts i regi av ”Vänerlaxens Fria både minskade arealer samt lägre kvali- Salmon and Trout Assessment Working Fisheries 13(4): 418 – 433. ett komplement till upptransporter och vandrar eller transporteras upp och Gång” (se ”Fiskesamfunnet i Femund-/ tet på lek- och uppväxtområden är det Group
164 | | 165 VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN? VILKEN POTENTIAL FÖR LAXPRODUKTION HAR FEMUND-/TRYSIL-/KLARÄLVEN?
REMISSVERSION
Rice, J.C. & Connolly, P.L. (2007) Fisheries management strategies: an introduction by the conveners. ICES Journal of Marine Science 64(4): 577–579.
Östergren, J., Palm, S., Björkvik, E., Dannewitz, J. 2014. Biologisk råd- givning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014. Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet (SLU), Drottningholm.
166 | | 167 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET...
REMISSVERSION
Tiltak for å reetablere toveis konnektivitet for fremfor svømmekapasitet alene. Viljen også småskala forflytninger av fisk innad I svenske vassdrag er det også som regel til å yte sin maksimale svømmekapasitet i vassdraget. I artsrike vassdrag vil dette lave fallhøyder i elver med vandrende vandrende fiskearter forbi 11 elvekraftverk i Klarälven varierer sannsynligvis mye mellom gyte- medføre at vandrende fiskearter har fiskearter. Disse to turbintypene kjen- modne og umodne individer på vand- behov for å komme seg forbi kraft- netegnes ved at hele vannstrålen går i Sverige og Trysilelva i Norge. ring. Intraspesifikke forskjeller som for verkene til flere ulike tider på året. udelt gjennom det vannfylte turbin- eksempel ulike størrelser og kjønn kan Utformingen av dammer, flomluker og huset, og holdes samlet med økende Morten Kraabøl, Norsk institutt for naturforskning også gi skjeve bilder innen arten fordi turbininntak er alltid tilpasset de lokale trykk helt til den treffer turbinbladene. motivasjonen og svømmekapasiteten forhold, og det kan være vanskelig Dødeligheten hos ungfisk som passerer varierer med kroppsstørrelse, stadium og å designe gode miljøløsninger for et Francisturbiner varierer mellom 5 % og Omtale av de relevante et al. 2008; Kraabøl 2012). I tillegg kapasitet til vandring i strømmende kjønn (Baras et al. 1994; Prignon et al. mangfold av fiskearter. 90 %, mens for Kaplanturbiner ligger problemstillingene påføres oppvandrende fisk som regel vann (Lucas & Baras 2001; Calles & 1998; Calles & Greenberg 2007). Slukeevnen til turbiner ved elvekraft- dødeligheten vanligvis mellom 5 % og Generelt en betydelig forsinkelse i oppvandring- Greenberg 2007; Mallen-Cooper & verk er som regel såpass stor at de utgjør 30 %. Årsakene til denne forskjellen er Det er velkjent at ulike inngrep i vass- en i dårlig plasserte fisketrapper med Brand 2007). Det er for eksempel gjort Nedvandring av fisk den eneste tilgjengelige vannveien for at Francisturbiner, som oftest er instal- dragene kan medføre fragmentering av ugunstig design i forhold til målartene. gode erfaringer med å etablere naturlige De viktigste tiltakene for å sikre trygg nedvandrende fisk, og nedvandrende lert i kraftverk med høyere fallhøyde tidligere sammenhengende økosystemer Graden av forsinkelse kan variere fra vannkanaler med substrat, vannbeve- nedvandring av fisk i ulike livsstadier fisk trekker naturlig nok inn mot turbi- (30-600 m) enn Kaplanturbiner (opp langs vassdragenes lengdeakse. Mange tilnærmet ingen forsinkelse til uker og gelser, kanalmorfologi og gradienter omfatter fysiske sperrer foran turbininn- ninntaket. Dette er den viktigste årsaken til 50 m), og at de har flere rotorblader. organismer, næringsstoffer og sedimen- måneder med forsinkelse ved det enkel- som er tilpasset et bredt spekter av takene (finmaskede varegrinder). Alle til at det foregår omfattende passasje av Dermed øker risikoen for at passerende ter transporteres begge veier i naturlige te kraftverket (Kraabøl 2012). Dersom arter (Jungwirth 1996; Eberstaller et al. elvekraftverk har et eller flere definerte fisk gjennom turbiner. Nedvandrende fisk blir fysisk skadet. I tillegg er som vassdrag, og utgjør derfor et økologisk oppvandrende fisk må passere flere dam- 1998). Slike artsspesifikke tilpasninger inntaksområder for vann som ledes ungfisk og voksen gytefisk etter gytingen regel lavere vannføring gjennom turbin- kontinuum som former artssammenset- mer og fisketrapper/ - heiser med dårlig i fiskepassasjene har et klart fortrinn nedstrøms gjennom fallrør, trykksjakter (f.eks. Bendall et al. 2005) i elver følger huset medvirkende til at dødeligheten ningen og funksjonaliteten til slike store funksjonalitet under gytevandringen sammenlignet med kanaliserte vann- og turbiner for kraftproduksjon. Foran som regel hovedstrømmen til enhver er større i Francis- enn Kaplanturbiner økosystemer. Dammer, terskler og andre vil sumvirkningene av seleksjon og veier, blant annet ved at de gir større disse vanninntakene er det installert tid, og ledes således ofte direkte inn (Montèn 1985; Larinier & Travade menneskeskapte hindringer kan derfor forsinkelse kunne gi negative effekter på variasjon i krevende vandringsveier. varegrinder som skal beskytte turbine- mot turbininntaket (Clay 1995). Det 2002). forringe eller ødelegge denne økologiske gytebestandene. I slike tilfeller vil fangst Fiskepassasjer som er konstruert for ne mot større objekter som kommer er vel kjent at ungfisk, særlig smolt, Dødeligheten som oppstår når fisk kontinuiteten, og dermed forhindre og oppsamling av oppvandrende fisk oppvandrende laksefisk har i stor utstre- flytende med vannet. Trær og trevirke hos laksefisk passerer gjennom turbiner passerer begge disse turbintypene er i tilgangen til vitale habitater for naturlig ved det nederste kraftverket/fisketappa kning blitt anlagt i artsrike vassdrag i en blir lett fanget opp på slike varegrinder, under nedvandringen (Montèn 1985; første rekke relatert til fiskens lengde, etablerte vandringsmønstre hos en redusere disse sumeffektene betydelig, rekke land som for eksempel Sør-Ame- og deretter fjernet med manuelle eller Wilson et al. 1991). Utgytt laks og men det er også en rekke tekniske rekke arter (Poff & Hart 2002; Sheer og videre opptransport til utvalgte rika (Quirós 1989), Sør-Afrika (Bok automatiske renskeanordninger for å ørret har gjerne brukt opp mye av den detaljer knyttet til turbinene som spiller & Steel 2006; Venter et al. 2006). Tap destinasjoner med tankbil skjer raskt og 1990), Nigeria (Petts 1984), Sudan opprettholde optimal vanngjennom- tilgjengelige kroppslige energien under inn. Forsinket dødelighet kan oppstå av habitater og økologisk konnektivitet uten større negative effekter. Nedenfor (Bernacsek 1984), Pakistan (Khan 1940; strømming til turbinene. gytingen (Jonsson et al. 1991), hvor som følge av gassovermetning og andre er derfor vurdert som en alvorlig trussel gis en redegjørelse for problemstillinger Ahmad et al. 1962), Thailand (Pholpra- I mange tilfeller er turbinpassasje kurtise, graving av gytegroper, jaging av indre skader som oppstår fra raske mot akvatisk biodiversitet (Andrén knyttet til oppvandring av fisk i reguler- sith 1995), New Zealand (Jowett 1987) den eneste tilgjengelige vannveien, men artsfrender og tømming av kjønnspro- trykkforandringer, og fisk som overlever 1994; Larinier 2001; Fahrig 2003). te elver. and Australia (Mallen-Cooper & Harris roterende turbinblader, store trykkfor- dukter reduserer kondisjonen til begge selve turbinpassasjen kan derfor dø Kunstig etablerte fiskepassasjer har 1990). Mange av disse fiskepassasjene skjeller og gassovermetning kan drepe kjønn (Wootton 1990; Lien 1978). senere som følge av fysiologiske kompli- Oppvandring av fisk vært brukt i flere hundre år for å bedre har imidlertid vist seg å fungere dårlig en betydelig andel av fisken (Montèn De returnerer derfor så fort som mulig kasjoner eller økt predasjon. Fisk kan For å oppnå tilstrekkelig miljøvenn- fiskens muligheter til å passere naturlige i forhold til målartene (Petts 1984). 1985; Coutant & Whitney 2000; til innsjøen, fjorden eller havet etter også bli desorienterte, stresset og fanget lighet i forhold til vandrende fisk i eller menneskeskapte hindre (DeLache- Viktige årsaker til dette har vært at Cada 2001). Teknologisk miljødesign gyting for å gjenvinne energi gjennom i turbulens etter turbinpassasje, noe som regulerte elver er det viktig å sikre frie nade 1931; Nemenyi 1941). I de fleste fallgradienten har vært for stor og at som omfatter fasiliteter for skånsom matsøk (Northcote 1978; Gross et al. vil øke faren for predasjon i etterkant vandringsveier forbi elvekraftverk som tilfellene har passasjene blitt konstruert vannhastigheten gjennom passasjene har nedvandring av fisk forbi kraftverk var 1988; Jonsson & Jonsson 1993), og kan av turbinpassasje (Ruggles & Murray ikke medfører risiko for skader eller med tanke på oppvandrende laksefisk vært større enn svømmekapasiteten til lite påaktet tidligere i både Sverige og derfor være tvunget til å passere turbiner 1983; Larinier & Travade 2002). dødelighet. Velfungerende fisketrap- med stor svømme- og hoppekapasitet. mange arter. Norge, men forskningslitteraturen er dersom alternative nedvandringsveier per, fiskeheiser eller transport med bil Varierte konstruksjoner designløsninger Fiskepassasjer som er etablert som økende på dette feltet (f.eks. Arnekleiv mangler og vandringstrangen er stor. Varegrinder som fysisk sperre for fisk er den grunnleggende forutsetningen har blitt bygd med ulik grad av funk- utgravde kanaler med hydrologiske et al. 2007; Kraabøl et al. 2008; 2009; Dødeligheten som påføres fisk som Vanligvis vil lysåpninger i varegrinda for å reetablere vandringssystemer av sjonalitet (Clay 1995; Laine et al. 2002; forhold som etterliknet en naturlig bekk Calles et al. 2012). Kompleksiteten i passerer gjennom turbiner avhenger som tilsvarer 10 % av fiskens lengde oppstrøms vandrende gytefisk i strengt Larinier 1998; 2002). I vassdrag med er kjent for å gi passasjemuligheter for et problematikken kan illustreres ved at først og fremst av to forhold; turbintype være tilstrekkelig for å hindre at fisk regulerte vassdrag. Rivning av kraftverk mange arter har ensidig fokusering på større artsspekter enn støpte og kanali- nesten alle arter av innlandsfisk er fler- og fiskelengde (Clay 1995; Rivinoja passerer gjennom varegrinda, men noe er som regel den beste løsningen sett økonomisk viktige fiskearter ført til at serte fisketrapper av tradisjonelt design gangsgytende (Pethon 1998; Klemetsen 2005). Francis- og Kaplanturbiner fisk vil kunne sette seg fast i lysåpning- fra en økologisk synsvinkel. Fisketrap- mange arter har fått reduserte leveom- (Eberstaller et al.1998). Men det er også et al. 2003), og derfor trenger å vandre benyttes ved lavere fallhøyder i de lange ene. Generelt anbefales derfor lysåp- per og fiskeheiser er kjent for å være råder (Lucas et al. 1999). I løpet av unntak som viser at arter som brasme og eller forflytte seg nedstrøms i vassdra- og vannrike vassdragene på Østlandet, i ninger som er ned mot 7 % av fiskens selektive både med hensyn til målarter de siste tiårene har det imidlertid blitt laue kan passere krevende passasjer som gene til ulike tider i livssyklusen. Dette Trøndelag og Finnmark (Kock Johansen kroppslengde dersom varegrinda skal og fiskestørrelse, og kan gi evolus- utført studier og praktiske prosjekter Deniltrapper (Baras et al. 1994). Vari- gjelder i første rekke returvandrende 2010), og er derfor vanlige i regulerte fungere som en effektiv barriere for fisk jonære responser som en følge av f.eks. som tar høyde for at fiskepassasjene asjoner i passeringseffektiviteten kan til gytefisk og utvandring av ungfisk, men elvesystemer med vandrende fiskearter. (Larinier & Travade 2002). seleksjon på kroppsstørrelse (Haugen skal brukes av mange arter med ulik viss grad være forårsaket av motivasjon
168 | | 169 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET...
REMISSVERSION
Større relative lysåpninger som tilsvarer cm/s anbefales generelt aldri dersom det følgende forutsetninger: 1) de bør være 14 % - 25 % av fiskens lengde har vist vandrer fisk forbi kraftverket (Larinier lokalisert svært nær varegrinda foran seg å kunne fungere relativt godt til å & Travade 2002). turbininntaket (Larinier & Travade avvise nedvandrende smolt av laks og 1999; Gosset et al. 2005) (bilde 3), og sjøørret under forutsetning av at vann- Skråstilte varegrinder og 2) det bør slippes overflatevann i den strømmen ikke faller perpendikulært strømmønster tiden det er vandringsvillig fisk foran inn mot varegrinda. I slike tilfeller er Forsøk med skråstilte varegrinder har turbininntaket (Larinier et al. 2002; det en klar forutsetning at det dannes vist at dette kan redusere innvandring Arnekleiv et al. 2007; Kraabøl et al. en tversgående (tangentiell) vannstrøm av fisk i turbinene selv om lysåpningene 2008). foran varegrinda som lett oppfattes av overstiger 10 % av fiskens kroppslengde. Nedvandrende fisk som slipper seg nedvandrende ungfisk som da beveger Dette gjøres ved at varegrinda plasseres over ei luke med overflatetapping kan seg langs varegrinda i stedet for å passere diagonalt mot den innkomne vann- imidlertid påføres skader og økt døde- direkte gjennom elementene (Larinier strømmen (dvs. ca. 45 grader). I noen lighet dersom forholdene er ugunstige. & Travade 2002). Dette oppnås ved at tilfeller fungerer det også med vinkler Fritt fall av fisk gjennom lufta kan gi varegrinda vinkles i enten horisontalpla- ned mot 20 grader i forhold til strøm- fallhastigheter som dreper all fisk når de net (såkalt alfa-gitter). Alternativt kan retningen (Larinier & Travade 2002). treffer vannflata i undervannet nedenfor skråstillingen også være i vertikalplanet Denne skråstillingen genererer tangen- dammen. Den anbefalte maksimale (såkalte beta-gitter). tielle strømmer som går parallelt med fritt-fall-høyden for fisk som slipper seg For å unngå seleksjon på fiskestørrelse varegrindas overflate, og er en fordel for utfor overflateluker er 13 meter, og helst bør lysåpningene være såpass finmas- fisk som samler seg ved vanninntaket til under 10 meter, uavhengig av om fisken kede at de fungerer som barriere for turbiner fordi oppholdstiden i dette om- faller utenfor eller innenfor vannsøylen. hele den vandrende delen av bestanden. rådet øker. Dermed øker også sjansene Det er viktig at slike passasjer er fri for Dersom dødeligheten blir skjevt fordelt for å lokalisere alternative nedvandrings- oppstikkende strukturer og at under- som følge av at den småvokste fraks- veier forbi kraftverket. laget er tilstrekkelig glatt og jevnt for å jonen av bestanden dør hyppigere etter I tillegg til at vannstrømmen og unngå slag- og friksjonsskader på fisk turbinpassasje induseres en størrelsesse- innkommende fisk møter varegrinda som passerer. leksjon hos vandrende fisk. En forut- på skrå fra siden bør den også skrås- setning for at slik seleksjon skal oppstå tilles i vertikalplanet. På denne måten Skråstilte avledere er tilgangen til alternativ nedvand- vil innkommende fisk bli presset opp For å lede nedstrøms vandrende ringsvei uten dødelighet for den delen mot overflaten, og inn mot det hjørnet fisk mot de alternative nedvand- Figur 1. Oversiktsbilde over Forshaga kraftstasjon. Røde piler angir plassering påeksisterende fiskeinnganger til fisketrappa. Gul pil angir passasje- av bestanden som blir fysisk hindret hvor strømmene kulminerer. En viktig ringsveiene kan det også legges ut en kanalsom foreslås ombygd til fiskepassasje. passasje gjennom varegrinda. forutsetning for at disse skråstillingene skråstilt avleder i forkant av varegrinda skal hjelpe fiskens nedvandring er at de (Greenberg et al. 2012). For å oppnå Sverige (i Norge gjennom Vannforvalt- forholdene for toveis fiskevandringer 5 % av vannføringen målt på stedet, Vannhastighet foran varegrinda gjøres i kombinasjon med en alternativ god effekt av dette forutsettes det at ningsforskriften, som ble vedtatt i 2006 optimaliseres, og det er i særlig grad be- 3) forsinkelser på inntil noen døgn Vannstrømmen i forkant av varegrinda nedvandringsvei med slipp av overfla- avlederen stikker minst like dypt ned i Kgl. res. av 15. desember 2006). I hov for spesifisering av tiltak som bedrer kan aksepteres ved fiskepassasjer, 4) bør ideelt sett være skråstilt i forhold til tevann som er lokalisert i det hjørnet i vannmassene som fisken beveger seg, Sverige finns det i tillegg underlag inför nedvandringsmulighetene i tråd med det kreves minst 90 % effektivitet både varegrinda. Dersom den likevel faller hvor det dannes virvelstrømmer. Den og det er ikke tilstrekkelig med avledere vägledning om bästa möjliga teknik i en forvaltning etter vannforskriftens for opp- og nedvandring gjennom en perpendikulært mot varegrinda må den optimale lokaliseringen av nedvand- som leder flytende is og trevirke bort fra kraftverk enligt miljöbalken (Havs- og målsetting om god økologisk tilstand. fiskepassasje, og minst 94 % effekti- være betydelig lavere enn den aktuelle ringsveien kan fastslås ved å slippe varegrinda. Forsøk med avledning av Vattenmyndigheten 2013). Definisjone- Nedvandring av fisk forbi kraftverk har i vitet for langtvandrende laks og ørret artens (og fiskestørrelsens) normale appelsiner ut i elva et godt stykke laksesmolt ved Bellow Falls kraftstasjon ne av økologisk status og tilstand i elver stor grad et neglisjert tema i både Norge dersom disse må passere flere oppstrøms svømmehastighet. Dette vil tillate fisken ovenfor turbininntaket, og deretter i Connecticut River viste at opptil 84 forutsetter mindre avvik fra naturtil- og Sverige, og det er først i de senere fiskepassasjer i løpet av vandringssyklu- å gjennomføre søk på tvers av strømme- se hvor appelsinene samler seg etter % av nedvandrende smolt ble ledet mot standen når det gjelder sammensetning, årene at dette har fått oppmerksomhet sene og 5) nedstrøms fiskepassasjer skal ne etter alternative nedvandringsveier. ankomst ved varegrinda. en alternativ nedvandringsvei ved hjelp mengde og aldersstruktur av fiskearter, fra fiskeforskningen og forvaltnings- være åpne hele året. Tilsvarende krav Fisk som utmattes under dette søket kan Alternative vandringsveier av en avleder som var vinklet 40 grader og henspeiler i stor grad til naturlig myndighetene. er foreløpig ikke utarbeidet for Norge, også kile seg fast mellom to elementer Vannveier som slipper overflatevann, mot innstrømmen og rakk 4,5 meter populasjonsstørrelse og livshistorie- De nye svenske basiskravene for fiske- men er likevel anvendt for de to norske på varegrinda og dø av respirasjonspro- som for eksempel flomluker, tømmer- ned i et inntaksbasseng som var 9 meter variasjoner. Vannforskriften skal sikre passasjer (Havs- og Vattenmyndigheten kraftverkene i denne rapporten blemer eller andre skader (Calles et al. renner og isluker er alternative vand- dypt (Odeh & Orvis 1998; Larinier & at det utarbeides og vedtas regionale 2013) omfatter både opp- og nedvand- 2010). ringsveier for nedvandrende fisk forbi Travade 2002). forvaltningsplaner med tilhørende ring. De viktigste punktene i disse Problemstillinger knyttet til For laks og ørret har anbefalte maks- kraftverk (Johnson & Dauble 2006; tiltaksprogrammer med sikte på å kravene gjengis kort: 1) fiskepassasjer elvekraftverkene i Klarälven og verdier på 15 cm/s for fisk under 6 cm Larinier 2008), og er regnet for relativt Anbefalte tiltak oppfylle miljømålene, og sørge for at for oppvandring skal være naturlige Trysilelva og 50 cm/s for smolt mellom 15 og trygge (Larinier & Travade 2002). Opprettholdelse av to-veis vandring det fremskaffes nødvendig kunnskaps- passasjekanaler dersom det er mulig, Den tidligere lakseførende elvestrek- 20 cm (Aitken et al. 1966; Clay 1995; Slike vannveier fungerer ofte som gode er sentralt i EUs Vannrammedirektiv, grunnlag for dette arbeidet. Ut i fra et 2) det skal tilføres attraksjonsvann for ningen for Vänerlaks og storørret i Klar- ASCE 1995). Vannhastigheter over 50 alternativer for nedvandrende fisk under og er implementert i både Norge og bevaringsbiologisk perspektiv bør derfor oppstrøms passasjer som tilsvarer minst älven og Trysilelven var om lag 410 km.
170 | | 171 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET...
REMISSVERSION
en fallhøyde på 4,5 meter. Driftsvan- strømforholdene rundt fiskeinngangene begrunnes med at all oppvandrende net ledes gjennom tre Kaplanturbiner preget av typiske områder for laksefisk, fisk skal fanges og videretransporteres med en samlet slukevne på 260 m3/s. I og i liten grad andre arter. med utgangspunkt i denne fisketrappa. demningen er det bygd fire flomluker Trappas åpningstid bør derfor dekke med en samlet kapasitet på om lag 1000 Forslag til tiltak for å bedre fisketrap- alle målartenes vandringsperioder. Det m3/s. I tillegg er det en tømmerrenne pas funksjonalitet presiseres at det er absolutt nødvendig som kan drenere 5 m3/s. Gjennom Den viktigste årsaken til at oppvand- med oppfølgende tiltak, evaluering og fisketrappa slippes en vannføring på 1,5 rende laks og storørret fordeler seg over dokumentasjon på effektiviteten etter at m3/s i selve trappekanalen, men det er flere lokaliteter med stor avstand til de første tiltakene er gjennomført. tilrettelagt for tre øvrige vannveier som fisketrappas fiskeinnganger er relatert Det foreslås tilrettelegging av en skal gi attraksjonsvann til fisketrappas til manøvreringen av spillvann. Det er i naturlig passasjekanal i kanalen på ulike fiskeinnganger. Samlet kan det første rekke slipp av spillvann gjennom østsiden av kraftverket for alle relevante slippes inntil 8 m3/s med attraks- de fire flomlukene i damseksjonen som målarter. jonsvann til fisketrappa. Figur 1 viser en forårsaker mest spredning med hensyn oversikt over Forshaga kraftstasjon med til oppvandringsveier og valg av stand- Beskrivelse av nedvandringsforhol- tilhørende vannveier. plasser. dene Det foreslås derfor å redusere slipp Nedvandrende fisk som følger hoved- Beskrivelse av oppvandringsforhol- av spillvann gjennom disse lukene. strømmen i elva nedover mot dam- og dene Dette kan gjøres på flere måter; 1) økt kraftverksanlegget vil hovedsakelig Oppvandrende fiskearter fra Vänern slukevne i kraftverket (anslagsvis 10-20 bli ledet mot turbininntakene. Her er møter ingen vandringshindringer på %), 2) økt kapasitet gjennom tømmer- også tømmerrenna lokalisert, og dette strekningen opp til Forshaga. Fiske- renna og 3) ved å utnytte maksimal gir en gunstig situasjon for å etablere trappa er bygd med to fiskeinnganger flomkapasitet på flomluka som ligger trygge og effektive nedvandringsveier. hvorav den ene betjener fisk som samler nærmest kraftstasjonen, og suksessivt Tømmerrenna slipper ut overflatevann, seg ved siden av turbinutslagene og åpne de tre andre etter hvert som full og vil derfor kunne fungere som en tømmerrennas utløp, mens den andre kapasitet oppnås. Punktene 1 og 2 vil godt egnet nedvandringsrute for fisk. Figur 2. Prinsipp-skisse over tiltak som forbedrer oppvandringsforholdene ved Forshaga kraftstasjon. Elekstrisk fiskesperre skal forhindre fisk fra å benytte sideløpet rundt øya (skravert rødt-hvitt), og på den måten øke andelen fisk som oppholder seg i hovedløpet som leder inn til fiskeinng- betjener fisk som oppholder seg under gi størst positiv effekt, mens punkt 3 Det bør slippes vann i de relevante angene i fisketrappa. flomlukene ved dammen. Et utvalg av vil medføre en viss oppvandring og vandringssesongene for alle målarter. I dag er det til sammen 11 elvekraftverk avgjørende for at vandringssystemet for partier som er vanlige hvileplasser for laks og storørret som fanges i fiskefella opphold av laks og storørret på motsatt Foran flomlukene i selve damanlegget på denne strekningen, hvorav de fleste Vänerlaks, storørret og andre vand- harr, abbor gjedde og karpefisk. Tiltak transporteres med lastebil til oppstrøms side av fisketrappa. dannes en bakevje, og det vurderes slik ikke har noen form for tilrettelegginger rende og flergangsgytende arter skal for å sikre ålens vandringer i elvesys- Edsforsen hvert år. Det foreslås også å utrede mulig- at det meste av den nedvandrende fisken for vandrende fisk på svensk side. Dette kunne reetableres i hele elvesystemet. temet er omtalt i et eget avsnitt. Like nedstrøms kraftstasjonen ligger hetene for økt vannslipp gjennom vil som følge av strømmens retning og har medført en betydelig reduksjon Oppstrøms passasje av fisk besørges Videre legges det til grunn at en øy som deler elveleiet i et hovedløp fisketrappa for å bedre nedvandrings- anleggets posisjon samle seg i området av den naturlige rekrutteringen av hovedsakelig ved fisketrapper i ulike oppstrøms fiskepassasjene for Vänerlaks og et sideløp. Hovedløpet får tilført forholdene. Dette vil øke effekten av ved turbininntakene. Til sammen er det Vänerlaks og storørret i elvesystemet varianter. Det er spesielt viktig at og –ørret på sikt skal ha en funksjo- vann fra turbinutløpene, tømmerrenna, attraksjonsvann slik at den er fordelaktig identifisert 12 ulike vannveier gjennom fordi damanleggene har forhindret all fisketrappene konstrueres slik at de nalitet på minst 94 % i henhold til de flomlukene og til dels fisketrappa. både for opp- og nedvandring. anlegget; 4 flomluker, 3 turbiner, 3 oppstrøms fiskevandringer. Det har kan gi oppvandringsmuligheter for svenske kravene. Dette krever betydelig Sideløpet får tilført vann fra flomlu- Videre foreslås etablering av ei elek- vanninntak for fisketrappa, 1 tømmer- imidlertid foregått opptransport av gyte- alle fiskearter som tidligere passerte de grad av eksperimentelle forsøk og kene. Det er særlig når vannføringen trisk fiskesperre i sideløpet rundt øya renne og en tidligere fløtningskanal ved vandrende laks og storørret med tankbil utbygde elvestrekningene. Dette tilsier praktiske tilrettelegginger i tiden etter i Klarälven i betydelig grad overstiger nedenfor damseksjonen (se delrapport siden av kraftverksanlegget. fra fisketrappa i Deje i tidligere tider, at fisketrappene må tilpasses et bredere at nye fiskepassasjer er bygd Alternative slukevnen til kraftverket at det tilføres «Elbarriär vid Forshaga»). Hensikten er Forslag til tiltak for å bedre nedvand- og fra Forshaga etter 1993. Dette har artsspekter enn bare laksefisk (Laine et løsninger foreslås gjennomført inntil alle mye vann i sideløpet. Den samlede å forhindre oppvandrende laks, ørret og ringsmulighetene resultert i en viss naturlig rekruttering al. 2002; Larinier et al. 2002; Carlsson fiskepassasjene oppfyller basiskravene virkningen av både elvas to løp nedenfor eventuelt andre arter fra å benytte denne på gyteområdene mellom Edsforsen og et al. 2004; Antonino et al. 2007). for fiskepassasjer i begge land. kraftstasjonen, og fordelingen av vann- vandringsruten opp mot dammen Det anbefales at varegrinda foran Høljes. Det har imidlertid ikke blitt lagt Dette betyr i praksis at fisketrappene må veier over hele kraft- og damanleggets (Figur 2). På denne måten vil oppvan- turbininntakene byttes ut og erstattes til rette for nedstrøms passasje av kraft- designes slik at både fiskeinngangene Problembeskrivelser og forslag bredde, antas å medføre at oppvand- drende fisk fra sideløpet returnere til med ei finmasket varegrind med verkene, og både den utgytte fisken og og trappekanalen kan betjene flere arter til tiltak ved d 172 | | 173 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION lysåpninger på 15 mm i varegrindene. på hver sin side av damanlegget. Begge Nye fisketrapper Dette vil forhindre at smolt og andre turbinutløpene er som regel i drift un- Det vurderes som nødvendig å eta- vandrende ungfisk blir trukket inn i der oppvandringstiden, og det vurderes blere to nye naturlike, eller eventuelt turbinene. Den finmaskede varegrinda derfor at dette medfører en splitting av vertikalspaltede fisketrapper ved Deje bør monteres permanent. fisk rundt disse to utløpene. Det er fri kraftstasjon; en trapp ved hvert turbi- Den innfallende strømmen er om lag vandringspassasje i form av en dyp og nutløp (Figur 3). Disse bør bygges slik 45 grader skråstilt i forhold til vare- rolig høl mellom utløpene, og fisk kan at de har fleksible fiskeinnganger som grinda. Dette tilsier at det kan benyttes benyttes seg av dette dersom de fors- munner ut i typiske oppholdssteder lysåpninger opp mot 20-25 mm. Dette inkes. Det er derfor sannsynlig at det for både strømsterke arter som laks og krever imidlertid nærmere fiskefaglige foregår en viss utveksling av fisk mellom storørret, samt strømsvakere arter som vurderinger og målinger av de hydrau- utløpsområdene. Det antas at fordeling- gjerne oppholder seg i bakevjer og rolige liske forholdene ved turbininntaket. I en av fisk ved begge utløpene er positivt partier. Nedenfor gis en kort beskrivelse så fall anbefales dyptstikkende fiskeavle- korrelert med driftsvannføringen i de av viktige momenter som har betydning dere som hjelper til med å lede fisk mot respektive turbinene. for de to nye fisketrappenes funksjona- tømmerluka. litet. Vannhastigheten gjennom varegrinda Forslag til tiltak for å bedre De to nye fisketrappene bør bygges er ikke kjent. Vannhastigheten ved dette fisketrappenes funksjonalitet med et oppsamlingsgalleri av fleksible punktet er i stor grad bestemt av innta- Eksisterende fisketrapp fiskeinnganger. De øverste inngangene kets tverrsnittsareal og vannføringen Det er etablert en fisketrapp ved Deje bør lokaliseres på hver side av selve som kjøres gjennom turbinene. Det er kraftstasjon. Den munner ut i en tunellutløpene. Videre bør det lages en viktig at tverrsnittsarealet tilpasses den utsprengt vik i bergknausene nedenfor trappekanal som gir muligheter for flere maksimale slukevnen slik at vannhas- damanlegget og videre ut i hølen mel- fiskeinnganger videre nedstrøms langs tigheten ikke overstiger 40-50 cm/s i lom turbinutløpene. Denne plasseringen den ene bredden nedenfor hvert tunel- forkant av varegrinda. av fiskeinngangen er uheldig ettersom lutløp. Det kan bli aktuelt å gjennom- Vannføringskapasiteten i tømmer- selve vannutløpet (og fiskeinngangen) føre tilrettelegginger av ulike habitater Figur 3. Skisse av tiltak som forbedrer opp- og nedvandring av fisk ved Deje kraftstasjon. Oransje linjer indikerer plassering av fiskeavledere, og renna bør økes slik at denne vannveien er delvis kamuflert inne i ei vik. I tillegg for alle relevante målarter. røde piler indikerer plasseringen av fiskeinngangene til to nye fisketrapper.Gul pil merkerer fiskeinngangen til den gamle fisketrappa. gir sterkest mulig stimuli til nedvan- vil den ikke være direkte oppdagbar for Denne løsningen krever tilførsel av drende fisk som samler seg opp på fisk som oppholder seg ved selve turbi- ekstra attraksjonsvann som ledes til hver jonen mellom turbininntakene er det Hensikten med disse avlederne er å styre på minst 90 % for alle fiskearter dersom oversiden av anlegget. I tillegg skal det nutløpene. Det bemerkes imidlertid at fiskeinngang. Denne vanntilførselen bør flere luker som kan gi gode forhold for mest mulig av den nedvandrende fisken tiltak og oppfølgninger gjennomføres. til enhver tid slippes vann gjennom denne fisketrappa ga oppvandringsmu- være justerbar, slik at den kan kalibreres nedvandring av fisk i ulike livsstadier. mot tømmerluka i stedet for turbininn- Munkfors kraftstasjon tømmerrenna, og den skal være den aller ligheter for laks og storørret i tidligere etter de til enhver tid rådende forhold. Tømmerluka er spesielt godt plassert, takene. For det andre bør varegrindene Beskrivelse av kraftverket første vannveien som prioriteres etter at tider, og i følge Øvrebø (1955) ble det Det vurderes som realistisk at fiske- og er konstruert for slipp av overflate- skiftes ut og erstattes med finmaskede Munkfors kraftverks (Figur 4) totale totalvannføringen overstiger turbinenes fanget om lag 8000 laks i trappa i løpet trappene kan oppnå en effektivitet på vann. De fysiske forholdene ved Deje grinder med lysåpning på 15 mm. I slukevnen er 275 m3/s fordelt på tre slukevne og fisketrappas vannbehov. av det første driftsåret. Til tross for at inntil 80 % ved forbedrende tiltak etter kraftstasjon er vurdert som godt egnet den grad det kan tilrettelegges for skrått Kaplan-turbiner med en effekt på 33 dette er et oppsiktsvekkende høyt tall bygging av de skisserte trappeløsningene for å tilrettelegge for sikre nedvandrings- innfallende strøm mot varegrindene kan MW. Den siste turbinen ble installert i Deje kraftstasjon sammenlignet med andre laksetrapper med tilhørende attraksjonsvann. Det løsninger. det benyttes grovere lysåpning, men 1994. Kraftverket utnytter en fallhøyde Beskrivelse av kraftverket i Norge og Sverige så vurderes det som er en absolutt forutsetning av fisketrap- dette bør i så fall utredes nærmere. på 17,6 m og gir en årsproduksjon på Deje kraftstasjon (Figur 3) har 11 sannsynlig at denne fisketrappa hadde pene er åpne i vandringssesongene til Forslag til tiltak for å Tiltak for å øke attraksjonen mot 179 GWh. Foruten turbinene ledes det turbiner som utnytter en fallhøyde på begrenset funksjonalitet. Det ble blant alle målarter. bedre nedvandringsforholdene tømmerluka omfatter i første rekke slipp vann gjennom flomluker og ei isluke 11 meter. Den samlede slukevnen er annet fanget fisk fra fiskefella som var Dersom det legges svært stor vekt To viktige forutsetninger anses som av tilstrekkelig vannføring i nedvand- som ligger inntil turbininntaket. Tidli- 220 m3/s, hvorav den største turbinen installert i trappekanalen like nedenfor på oppfølgende tiltak, evalueringer nødvendige for å sikre gode nedvand- ringsperioder. Med tilstrekkelig vann- gere var det ei fisketrapp med passasje har en slukevne på 130 m3/s. De andre damanlegget til kultiveringstiltak og og effektivitetsmålinger anses det som ringsforhold. For det første bør det føring menes en vannsøyle over luke- gjennom bergformasjonene på over- turbinene er av Francis-type med samlet til videre transport med bil oppover i mulig å oppnå en passasjeeffektivitet plasseres to fiskeavledere i inntaksbas- kanten som er minst 30 cm til enhver siden av Laxholmen, men den er ikke slukevne på 90 m3/s. Turbininntakene er vassdraget. på 94 % for laks og storørret, 90 % for senget mellom vegbrua og damanlegget. tid, og anslagsvis 5-10 m3/s. I tømmer- lenger i bruk. Figur 6 viser en oversikt fordelt på begge sider av damanlegget. For å øke attraksjonen av fisk mot elveniøye og andre arter. Øvre festepunkt for disse avlederne renna er det et ristsystem for siling av over Munkfors kraftverk og tilhørende Figur 4 viser et oversiktsbilde over Deje fiskeinngangen anbefales det å tilføre bør forankres på elvebredden på hver vann fra renna, og dette bør fjernes for å vannveier. kraftstasjon og vannveiene. attraksjonsvann som markerer inngangs- Beskrivelse av side av bassenget. Nedre festepunkt bør unngå fysisk skade på fisk som passerer partiet bedre. Denne slippes ut parallelt nedvandringsforholdene være på hver side av tømmerluka (Figur denne vandringsveien. I tillegg foreslås Forslag til tiltak for å bedre Beskrivelse av med vannføringen i fisketrappa, og må Nedvandrende fisk som nærmer seg 3). Avlederne bør bestå av finmaskede belysning av selve lukeområdet for å gi fisketrappenes funksjonalitet oppvandringsforholdene være tilstrekkelig for å gi vesentlig bedre Deje kraftstasjon fra ovenforliggende (lysåpning 20 mm) stålgrinder som muligheter for nedvandring om natten. Det bør bygges ei ny fisketrapp med Oppvandrende fisk som nærmer seg stimuli for fisk som oppholder seg i den områder vil sannsynligvis fordele seg stikker 4-5 m dypt ned i bassenget. Det vurderes som sannsynlig at man kan flere fiskeinnganger ved turbinutslaget. Deje kraftstasjon vil bli tiltrukket av dype hølen mellom turbinutløpene. til hvert av de to turbininntakene på De bør også forankres til elvebunnen. oppnå en nedstrøms passasjeeffektivitet På samme måte som beskrevet for Deje de to turbinutløpene som er lokalisert hver side av damanlegget. I damseks- 174 | | 175 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION kraftverk bør det etableres et galleri av nedenfor anlegget. Denne vannveien sidelengs og oppover som følge av de vann gjennom denne luka i perioder fiskeinnganger i selve tunellutløpet. I vil gi den dominerende vannføringen hydrauliske forholdene. Mellom turbi- hvor det foregår nedvandring av fisk. tillegg bør det etableres flere fiskeinng- under størsteparten av oppvandringsse- ninntakene er det skillevegger av betong Varegrindene foran turbininntakene bør anger langs elvebredden nedstrøms songen. Ved vannføringer som over- som til en viss grad hindrer fisk fra å skiftes ut og erstattes med finmaskede turbinutslaget. Det bør påregnes noen stiger slukevnen vil det slippes vann bevege seg sideveis mellom de enkelte grinder med lysåpninger på 15 mm. tilrettelegginger ved de ulike fiskeinng- gjennom lukesystemene ved Forsudden turbininntakene og videre mot isluka. Det bør også vurderes å fjerne skille- angene, slik at de hydrauliske forholde- og isluka ved turbininntaket, og dette Plasseringen av isluka vurderes som veggene mellom turbininntakene for å ne tilfredsstiller kravene til oppholdssted vil kunne danne en markant vannstrøm gunstig ettersom den ligger i hjørnet ved forbedre sideveis forflytninger av fisk for både strømsterke og –svake arter. som munner ut i den samme hølen som siden av turbininntakene. som har kommet helt inn til turbininn- For å sikre best mulig funksjonalitet driftsvannføringen fra tunellutløpet. taket. Dersom skilleveggene fjernes og for denne fisketrappa bør det etableres Ved spillvannføringer over 20-30 m3/s Forslag til tiltak for å bedre varegrindas lysåpninger blir 15 mm vil et system med tilførsel av tilstrekkelig antas det at en del av den oppvandrende nedvandringsforholdene fiskeavlederen ved turbininntaket være attraksjonsvannføring ved hver enkelt fisken vil søke oppover i minstevann- Nedvandringsforholdene gjennom overflødig. fiskeinngang. Denne vannføringen bør føringsstrekningen. Her kan fisken (sær- lukesystemet ved Laxholmen kan Fisk som eventuelt passerer isluka blir være justerbar, slik at den kan tilpasses lig laks og storørret) vandre helt opp til forbedres betydelig ved at kraftverket ledet ned gjennom en bratt renne som varierende hensyn etter nærmere de opprinnelige fossefallene på hver side reduserer driftsvannføringer i perio- munner ut i et flere meters høyt fall ned vurderinger. av Laxholmen. Ved raske vannføringsre- der hvor det foregår nedvandring av til undervannsnivået nederst på minste- Det foreslås bygging av to nye fiske- duksjoner kan fisk bli stengt inne i noen fisk i elvesystemet. Det antas at det er vannføringsstrekningen. Det vurderes trapper i hvert av de regulerte minste- avsnørte kulper innunder fossene. tilstrekkelig å avgi vann gjennom på to slik at nedvandrende fisk oppnår såpass vannføringsstrekningene. Den gamle Det vurderes at fisketrappene ved luker som slipper overflatevann. Disse to høy hastighet i denne passasjen at det fisketrappa har en relativt gunstig trasé Munkfors kan oppnå en funksjonalitet lukene bør velges ut i fra nærmere vur- oppstår fare for skader på øyer, gjeller gjennom terrenget, men konstruksjonen på 50-80 % dersom forbedrende tiltak deringer omkring nedvandringsrutene i og indre organer når fisken treffer bør bygges om til en delvis naturlig- utprøves i etterkant av byggeperioden. de to elveleiene ovenfor Laxholmen. vannflata i undervannet. Det anbefales nende fiskepassasje og vertikalspaltet Dersom det legges svært stor vekt på I tillegg bør det etableres en at denne vannveien forlenges i form av fisketrapp (vertical slot fishway). Denne oppfølgende tiltak, evalueringer og fiskeavleder på tvers av elva. Nedre et par sløyfer med bremsende effekt på fiskepassasjen skal besørge oppvand- effektivitetsmålinger anses det som forankringsfeste bør være øvre spiss av både vann og fisk som passerer gjennom ring av fisk som befinner seg øverst i mulig å oppnå en passasjeeffektivitet Laxholmen, og øvre feste på nedsiden av renna. Vannføringen bør til slutt spres minstevannføringsstrekningen. Det bør på 94 % for laks og storørret, 90 % for selve Forsudden (Figur 4). Utformingen slik at den ikke treffer undervannet med lages en fiskeinngang i øvre del av hvert elveniøye og andre arter. av denne avlederen bør være som en konsentrert stråle. Tekniske løsninger av minstevannføringsløpene på hver beskrevet for Deje kraftverk; relativt bør utredes videre av fagpersonell. side av Laxholmen. Disse bør plasseres Beskrivelse av finmasket grind som stikker noen meter Dersom det installeres varegrinder så nært opptil fossene som mulig. nedvandringsforholdene ned i vannmassene og forankres til med 15 mm lysåpning vil det være Fiskeinngangene bør munne ut i typiske Nedstrøms vandrende fisk møter de bunnen av elva. Hensikten med avle- tilstrekkelig at skilleveggene mellom høler som gir standplasser for laks og første flomlukene ved Laxholmen. deren er å styre mest mulig av nedvan- turbininntakene fjernes, og at det slippes storørret. Trappekanalene kan forenes i Herfra går elven videre i en kanal ned til drende fisk over mot lukesystemene ved tilstrekkelig mengde vann gjennom en felles kanal videre opp til Forsudden. kraftverksinntaket (Figur 4). Flomluke- Laxholmen, slik at de kan vandre videre isluka i nedvandringsperiodene. Det Det anbefales at det etableres en ne ved Laxholmen er i bruk når total- nedover minstevannføringsstrekningen. anbefales likevel at det legges til rette miljøbasert minstevannføring på den vannføringen overskrider kraftverkets Det bør utredes hvorvidt det er behov for fiskepassasjer i lukesystemene ved regulerte strekningen. Dette er viktig for slukevne. Dette skjer imidlertid svært for tilpasninger av elveleiet på denne Laxholmen ved bruk av fiskeavleder å gi opp- og nedvandringsmuligheter sjelden ettersom turbinenes slukevne er strekningen for å unngå slagskader i dersom det etableres et regime for for fisk til en hver tid, samtidig som det vesentlig høyere enn totalvannføringen fossefallene og tilpasse elveleiet til en miljøbasert vannføring på den regulerte vil forhindre tørrleggingsepisoder. Det med unntak av flomperioder. Det antas nærmere bestemt miljøvannføring. elvestrekningen. Forventet effektivitet antas også at denne strekningen vil få derfor at disse lukene har en begrenset I forkant av turbininntakene bør det er minst 90 % dersom det legges svært betydning som gyte- og oppvekststrek- verdi som nedvandringsvei. etableres en fiskeavleder med finmasket stor vekt på oppfølgende tiltak og ning for laks og ørret, og at livsbetingel- Fisk som passerer Forsudden/ grind som stikker dypt ned i vannmas- evalueringer. sene derfor bør sikres. Utformingen av Laxholmen vandrer videre ned til kraft- sene. Øvre forankringspunkt bør være i detaljene i et slikt reglement bør gjøres verket gjennom et kanalisert elveleie, og den utsprengte fjellveggen i overkant av Skymnäs kraftstasjon av fagpersonell innen fiskebiologi. kommer deretter direkte ned til inntaks- inntaksbassenget, og nedre festepunkt Beskrivelse av kraftverket bassenget til turbinene. Den innfallende bør være i hjørnet mellom isluka og Skymnäs kraftstasjon utnytter et Beskrivelse av strømmen kommer skrått inn på den turbininntaket. Hensikten med denne fall på 11 meter. Det produseres oppvandringsforholdene relativt finmaskede varegrinda, og det avlederen er å styre mest mulig fisk Figur 4. Oversikt over Munkfors kraftstasjon og tilhørende vannveier. Gule linjer markerer kraft gjennom to Kaplanturbiner. Oppstrøms vandrende fisk vil i stor grad oppstår sannsynligvis tangentielle strøm- direkte inn mot isluka. Det er videre en plassering av fiskeavleder ved Forsudden og ved kraftverket. Røde piler markerer forslag til Kraftstasjonen og vanninntaket til plassering av fiskeinngang til to nye fisketrapper (se forklarende tekst nedenfor). søke mot turbinutløpet som ligger like ninger som gjør at fisken blir presset forutsetning av det slippes tilstrekkelig turbinene er lokalisert på vestsiden av 176 | | 177 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION der turbinkapasiteten med betydelige utmattet og derfor søke hvile i rolige skrå vinkel. Dette vil sannsynligvis gi tang- biner med en samlet slukevne på 180 vannføringer i deler av oppvandrings- partier før den fortsetter oppvandringen. entielle strømninger slik at fisken forflytter m3/s (24 MW) som utnytter et fall på sesongen så antas det at en betydelig seg sideveis langs varegrindene. 12 m. Den årlige kraftproduksjonen andel av oppvandrende fisk vil søke Fisketrapp på østsiden nedenfor Den nærmeste nedvandringsveien til er om lag 110 GWh. Foruten de tre mot flomlukene langs midtseksjonen flomlukene turbininntakene er tømmerluka. Denne turbinene slippes vann gjennom ei over- av dammen og over mot den østre Tilsvarende vertikalt spaltet fisketrapp plasseringen er ideell fordi den ligger flateluke som er lokalisert oppstrøms elvebredden. Dette avhenger av hvilke bør også bygges på østsiden av daman- helt inntil turbininntaket, og vil følgelig damanlegget. I tillegg er det overrisling flomluker som slipper vann til enhver legget. Denne fisketrappa bør også ha med stor sannsynlighet oppdages av over støttemuren langs inntakskanalen i tid. Dersom lukemanøvreringen under en lav fallgradient og spesielle tilrette- nedvandrende fisk som oppholder seg flomperioder. Figur 6 gir et oversiktsbil- perioder med spillvann besørger slipp legginger for strømsvake arter. Elve- rundt turbininntakene. de over kraftstasjonen og de tilhørende av vann gjennom de østre lukene vil breddens utforming, samt mulighetene vannveiene. den oppstrøms vandrende fisken samle for fleksibel lukemanøvrering, gir gode Forslag til tiltak for å bedre nedvand- seg langs elvebreddene på hver siden muligheter for spesielle tilpasninger i ringsforholdene Beskrivelse av oppvandringsforhol- nedenfor anlegget. forhold til strømsvake arter. De tre fis- Fiskens direkte møte med turbininntaket dene keinngangene kan etableres i moderate medfører stor fare for at den trekkes inn Turbinutslaget er plassert innunder Forslag til tiltak for å bedre fisketrap- strømmer fra flomlukene og i dødvann- gjennom varegrinda og ned gjennom damanlegget og driftsvannet føres penes funksjonalitet soner som dannes av innbuktninger og turbinene. Det anbefales at varegrindene deretter i en kanal ned til samløpet Det anbefales å bygge naturlike fiskepas- forsenkninger i og langs elvebredden. skiftes ut og erstattes med finmaskede med minstevannføringen. Den ca 700 sasjer både ved turbinutløpet og neden- Fisketrappas vanninntak bør legges i varegrinder. Lysåpningen på de nye m langa minstevannføringsstrekning- for de østre flomlukene ved Skymnäs det østre hjørnet av damanlegget, slik at varegrindene bør være 15 mm. Selv om en er normalt tørrlagt og utgjør det kraftverk. Alternativt kan passasjene oppvandrende fisk kommer ut i et rolig den innfalne strømmen kommer skrått opprinnelige elveleiet, og er atskilt være av vertikal spalte-typen med lav parti. Det kan med fordel etableres en på varegrinda anbefales ikke grovere fra turbinutløpet. Dette medfører at fallgradient og flere fiskeinnganger som betongmur som gir ekstra beskyttelse lysåpning under noen omstendighet. oppvandrende fisk vil fordele seg i tråd betjener ulike standplasser for oppvand- mot strømmene som dannes ved at de Dette begrunnes med at det aller meste med henholdsvis driftsvannføringen rende målarter. østre lukene er åpne. av fisken vil passere nært inntil varegrin- fra tunellutløpet og overskuddsvannet Det forventes at fisketrappenes da før de kommer til tømmerluka. på minstevannføringsstrekningen. Det Fisketrapp ved turbinutløpet på funksjonalitet kan bli opp mot 50-80 % Tømmerrenna bør bygges om til å meste av fisken antas å søke opp mot vestsiden dersom de gjennomføres som skissert, slippe overflatevann, slik den gjorde turbinutløpet ettersom det meste av Fisketrappa ved turbinutløpet bør ha tre og at de følges opp med tiltak etter tidligere. I tillegg bør det etableres en vannet til enhver tid går gjennom tur- fiskeinnganger langs den vestre elve- byggeperioden. Dersom det legges svært instruks for vannslipp gjennom denne binene. I perioder med overskuddsvann bredden like nedstrøms utløpet (Figur stor vekt på oppfølgende tiltak, evalue- vannveien, slik at den sikrer effektiv antas imidlertid at en betydelig andel 4b). Disse fiskeinngangene bør dekke tre ringer og effektivitetsmålinger anses det passasje forbi kraftverket for nedvand- av fisken søker oppover på minstevann- ulike oppholdssteder for oppvandrende som mulig å oppnå en passasjeeffekti- rende fisk gjennom hele året. For laks føringsstrekningen ettersom denne vil fisk, utløpet. Disse fiskeinngangene vitet på 94 % for laks og storørret, 90 % og sjøørret er det i særlig grad i siste gi gode og markerte vandringsstimuli bør dekke tre ulike oppholdssteder for for elveniøye og andre arter. halvdel av gyteperioden og i forkant av og flere typiske oppholdssteder for laks oppvandrende fisk, og det må påregnes vårflommen som er de viktigste perio- og storørret. Fordelingen av vann- noen tilrettelegginger ved hver fiskeinng- Beskrivelse av dene. Det er også viktig at tømmerluka strømmen som kommer fra minste- ang. I tillegg bør det lages et system nedvandringsforholdene er den høyest prioriterte vannveien for å vannføringsstrekningen fordeler seg hvor ekstra attraksjonsvann kan tilføres Nedvandrende fisk ankommer hoved- slippe spillvann, og den bør være i bruk fordelaktig nedover i elva, og krysser hver inngang. Mengden og fordelingen sakelig Skymnäs kraftstasjon ved å følge i alle perioder hvor totalvannføringen over elvas bredde nedenfor øya. Dette Figur 5. Prinsipp-skisse over lokaliseringene av to fisketrapper (røde linjer) og betongmur (grønn av attraksjonsvann bør være justerbart. hovedstrømmen som følger den vestre overstiger turbinkapasiteten, og for slipp antas å gi en betydelig styrende effekt linje) for å skape rolige forhold ved vanninntaket ved Skymnäs kraftstasjon. Alle inngangene leder fisken til en felles elvebredden som svinger ned mot turbi- av miljøbasert vannføring gjennom året. på oppvandrende fisk, og særlig ved trappeløp forbi dammen. ninntaket og damanlegget. Som følge av Det vurderes at forholdene ligger til betydelig slipp av vann på minstevann- damanlegget. Kraftverkets slukevne oversikt over Skymnäs kraftstasjon og Fisketrappas vanninntak på over- elvesvingen vil hovedstrømmen gå helt rette for å oppnå en nedstrøms passasje- føringsstrekningen. Strømsvake arter 3 er 180 m /s, og totalvannføringen tilhørende vannveier. siden av dammen vil også være fiskens inntil den vestre elvebredden helt ned til effektivitet på minst 90 % dersom tilta- antas å søke i større grad mot turbinut- i elva overstiger turbinkapasiteten i Beskrivelse av utgang til elva etter passasje. Inntaket turbininntaket. Nedvandrende fisk vil kene gjennomføres som skissert. Det må løpet. store deler av april, mai, juni, august oppvandringsforholdene bør plasseres i en rolig bakvannssone derfor kunne ledes inn til vanninntaket til også påregnes noen kalibrerende tiltak i og september. Midlere årsproduk- Det stor andel av den oppstrøms ovenfor dammen for å unngå at en del av den vestre fisketrappa, og dermed benytte form av forsøk med ulike vannførings- Forslag til tiltak for å bedre oppvand- sjoner 100 GWh. Vannveiene ved vandrende laks og storørret vil sannsyn- fisken slipper seg tilbake over flomlukene denne vannveien til å passere kraftverket. slipp til ulike tider av året. ringen av fisk forbi kraftverket anlegget fordeles på to turbiner, to ligvis søke opp mot turbinutløpet på i dammen. Dette kan forbedres ved å Det meste av fisken antas likevel å bli ført Det anbefales at det bygges to nye fiske- automatiserte bunnluker, en isluke elvas vestre side. Driftsvannet løper ut sette opp en mur av betong som skaper direkte til turbininntaket på vestsiden av Forshult kraftstasjon trapper ved Forshult kraftstasjon (Figur og en ombygd tømmerluke som i elva like nedenfor damanlegget. Men et rolig parti ved vanninntaket. Fisk anlegget. Den innfalne vannstrømmen Beskrivelse av kraftverket 6). Den ene har til hensikt å betjene laks slipper bunnvann. Figur 5 gir en ettersom totalvannføringen overskri- som kommer ut av fisketrappa kan være vil treffe varegrindene direkte, men fra en Forshult kraftstasjon har tre Kaplantur- og storørret som har kommet seg opp 178 | | 179 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION i minstevannføringsstrekningen, mens for ekstra attraksjonsvannføring ved ren og samle seg opp foran turbininnta- i form av bergeknauser. Oppvandren- den andre betjener et antatt større arts- hver fiskeinngang. Denne fisketrappa ket. Det anbefales derfor at varegrinda de fisk vil derfor fordele seg i disse to mangfold som søker opp mot turbinut- bør være operativ i oppvandringsse- skiftes ut og erstattes med ei finmasket elveløpene nedenfor anlegget. Den løpet nedenfor damanlegget. songene for alle målartene. Det anslås at varegrind med lysåpninger på 15 mm. viktigste oppvandringsveien vil være fisketrappene i minstevannføringsstrek- Dette vil være ei fysisk sperre for all opp mot turbinutløpet ettersom det Fisketrapper ved ningen kan oppnå en funksjonalitet opp nedvandrende fisk. meste av vannføringen til enhver tid minstevannføringsstrekningen mot 50 % for målartene under forut- To alternative nedvandringsløp for fisk kommer fra turbinene. I perioder hvor Her bør det bygges to kulpetrapper. setning av at det atableres et fnksjonelt bør etableres for å gi videre passas- totalvannføringen overskrider kraftver- Fiskeinngangene til disse trappene bør minstevannføringsreglement. Fiske- jemuligheter for fisk som samles foran kets slukevne vil fortrinnsvis laks og ligge på hver side av en stor og dyp kulp trappa ved turbinutslaget forventes å få varegrinda. Vanninntaket til denne storørret vandre opp i strykene nedenfor som etableres i øvre del av minstevann- en noe høyere effektivitet. Dersom det nedvandringsveien bør plasseres så nært damseksjonen, mens et større artsspek- føringsstrekningen. En slik høl med legges svært stor vekt på oppfølgende varegrinda som mulig. Det anbefales ter vil same seg ved turbinutløpet. Som gode standplasser for voksen laks og tiltak, evalueringer og effektivitetsmål- etablering av to luker og tilhørende følge av bergeknausene i mellom disse storørret kan etableres ved utspreng- inger anses det som mulig å oppnå en vannveier for nedvandrende fisk på to vannløpene vil fiskenes søkeatferd ninger, slik at både overflateareal og dyp passasjeeffektivitet på 94 % for laks og hver side av varegrinda (Figur 6). antakeligvis være litt begrensende. Veks- gir de beste oppholdsstedene for laks storørret, 90 % for elveniøye og andre Disse vannveiene bør lede fisken ned til ling av standplasser i søkefasen vil tilsi og storørret på minstevannføringsstrek- arter. undervannsnivået eller til minstevann- nedstrøms forflytninger, og det antas at ningen. Trappedesignet kan gjerne være Beskrivelse av nedvandringsforholdene føringsstrekningen. det vil begrense fiskens søkeatferd i den tradisjonell kulpetrapp som er tilpasset Nedvandrende fisk passerer nært inntil En instruks for slipp av miljøbasert første tiden etter ankomst til området. laks og storørret. Det antas at strøms- flomluka i inntakskanalen før den an- vannføring gjennom alle luker og på Av den grunn anbefales etablering av vake arter i liten grad vil benytte denne kommer inntaksbassenget til turbinene den regulerte elvestrekningen er viktig fisketrapper som betjener fisk som sam- oppvandringsveien forbi kraftverket, og ved Forshult kraftverk. Slik situasjonen våde for å sikre opp- og nedvandrings- ler seg i begge disse hovedvannveiene fallgradienten kan derfor være tilpasset er pr. 2014 er det ingen alternative veier, samt gyting og oppvekstområder. nedenfor kraftverket. laksefisk. Fisketrappas vanninntak bør nedvandringsveier for fisk hvis den ikke Fagpersonell bør foreta nærmere vur- plasseres et godt stykke ovenfor flomlu- slipper seg ut gjennom denne flom- deringer av vannføringer og variasjoner Forslag til tiltak for å bedre ka, slik at tilbakefall over luka reduseres. luka. Dette representerer en ugunstig gjennom året. fisketrappenes funksjonalitet Driftsperiode bør dekke hele perioden nedvandringssituasjon for fisk ettersom Det forventes at de skisserte tiltakene Fisketrapper ved turbininntaket fra april til november. Et annet tiltak vil fisk som står foran varegrinda ikke kan vil kunne gi svært gode forhold for Det anbefales etablering av to ulike være å etablere en dyp og rolig hvilekulp oppdage vannoverløp i flomluka. Den nedvandring av alle målarter, og med typer fisketrapper ved turbinutløpet; ei i trappas øvre deler for å gi utmattet fisk innfalne vannstrømmen treffer perpen- oppfølgende tiltak med henblikk på kulpetrapp og ei vertikal-spaltet trapp muligheter for hvile før de fortsetter dikulært på varegrinda, og representerer kalibrering av vannslipp anslås det som som gir oppvandringsmulighet for videre oppvandring i elvesystemet. derfor en stor fare for turbinpassasje for mulig å oppnå 90 % effektivitet på et bredere artsspekter. Det bør helst Det anbefales at det etableres en fisk som kan passere gjennom spalteåp- passasjeløsningene. vurderes om mulighetene er til stede miljøbasert minstevannføring på den ningene. for naturlik fiskepassasje. Fiskeinng- regulerte strekningen. Dette er viktig for Forslag til tiltak for å bedre nedvand- Krakerud kraftverk angene bør plasseres nært hverandre å gi opp- og nedvandringsmuligheter ringsforholdene Beskrivelse av kraftverket slik at inngangen til laksetrappa ligger for fisk til en hver tid, samtidig som det Det anbefales derfor at det etableres en Krakerud kraftstasjon ble opprinnelig i overgangen mellom turbinutløpet vil forhindre tørrleggingsepisoder. Det skråstilt fiskeavleder på tvers av kanalen bygd i 1921, og ombygging ble ferdigs- og det rolige bakvannet som formes antas også at denne strekningen vil få på oversiden av flomluka (Figur 6). tilt i 198. Kraftverket eies av Fortum. av fjellformasjonene. Vertikal-spalte betydning som gyte- og oppvekststrek- Denne bør ha et finmasket og dyptstik- Verket utnytter et fall på 11,5 m. Det er trappas inngang bør ligge lengre inn ning for laks og ørret, og at livsbetingel- kende gitter som leder fisk mot flom- installert to like store Kaplan-turbiner i den rolige bakvannssonen som er et sene derfor bør sikres. Utformingen av Figur 6. Prinsipp-skisse som viser foreslått plassering av to nye fisketrapper (røde linjer), fiske- luka. Avlederen bør stikke så dypt som som til sammen har en slukevne på 210 egnet oppholdssted for strømsvake arter 3 detaljene i et slikt reglement bør gjøres avledere (gule linjer) og nedstrømspassasjer ved Forshult kraftstasjon (grønn linje). mulig ned i vannet og forankres i bun- m /s. Spillvann dreneres gjennom fler (Figur 7). av fagpersonell innen fiskebiologi. nen. Tilsvarende avleder bør også eta- flomluker og ei tømmerluke. Tømmer- Vanninntakene (fiskeutgangen) til Fisketrappa ved turbinutløpet bleres på skrå foran turbininntaket, og luka har ikke vært åpnet siden tømmer- disse trappene må plasseres på selve Fiskeinngangene til denne trappa bør naturlig passasjekanal, alternativt en trappekanalene fra minstevannførings- må sees i sammenheng med nedvand- fløtingen opphørte like etter byggingen damanlegget. Dette er ugunstig som utgjøres av at galleri av fiskeinnganger vertikalspaltet type med lav fallgradient. strekningen, eller et trasévalg gjennom ringspassasje inntil varegrinda (Figur 6). av kraftverket. Figur 7 viser en oversikt følge av faren for tilbakefall av fisk som som dekker både strømmende vann og Vanninntaket (der hvor oppvandrende driftsbygningene. En annen mulighet I tillegg bør det etableres instruks for over kraftverket og tilhørende vannveier. har passert fisketrappene. Det anbefales dype og rolige bakvannssoner. Det må fisk forlater fisketrappa etter passasje) er å plassere fisketrappa på motsatt slipp av miljøbasert vannføring gjennom derfor å etablere hvilekommer for fisk påregnes en del tilrettelegginger for å bør helst ikke plasseres i nærheten side, men dette må i så fall utredes flomluka, slik at fiskeavlederen leder Beskrivelse av i øvre del av fisketrappene for å unngå skape varierte hydrauliske forhold ved av turbininntaket. Alternative plan- videre av fagpersonell. Det anbefales at fisk mot overløp av spillvann. Det bør oppvandringsforholdene at fisk er utmattet etter passasje av hver fiskeinngang. løsninger kan være å koble denne fisketrappa konstrueres for en vann- slippes vann over flomluka hele året. Driftsvannføringen fra turbinutløpet er trappene. 3 Trappas design bør om mulig være fisketrappa på en av de to foreslåtte føring på om lag 1 m /s, og muligheter Noe fisk vil likevel passere denne avlede- atskilt fra flomløpene fra damseksjonen Funksjonaliteten til fisketrappene 180 | | 181 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION Det anbefales å sette opp en fiskeav- viser et oversiktsbilde av Skoga kraftstas- leder på skrå i forkant av det innfelte jon og vannveiene forbi kraftverket. turbininntaket (Figur 7). Denne bør stå Beskrivelse av skråstilt slik at fisk ledes mot flomlukene oppvandringsforholdene i damseksjonen. Avlederen bør bestå av Oppstrøms vandrende fisk vil i stor grad finmasket gitter som stukker noen meter trekkes mot turbinutløpet på østsi- ned i vannmassene, og avlederen bør den av damanlegget. Dette skyldes at også forankres i elvebunnen. Forank- driftsvannføringen i de fleste tilfeller er ringspunktene bør fastsettes etter en vesentlig større en forbitappingen gjen- nærmere befaring. En viss andel fisk vil nom flomlukene langs damseksjonen. passere under avlederen og fortsette ned Det vurderes slik at laks og storørret vil mot turbininntaket. samle seg foran turbinutløpet mens de Tømmerluka bør settes i funksjon søker etter oppvandringsmuligheter for- og få høyeste prioritet når det slippes bi kraftverket. Ved slipp av overskudds- overskuddsvann forbi kraftverket. Det vann gjennom de andre lukene antas bør pålegges regulanten å slippe vann det at laks og storørret vil utvide søket gjennom tømmerluka hele året, og sitt og oppsøke disse vannveiene også. spesielt innenfor vandringssesongene Strømsvake arter vil samle seg i områder til målartene. Det foreligger også gode med roligere vann, og både forekomsten muligheter for å slippe overflatevann og beliggenheten til disse områdene vil gjennom andre luker i dammen. variere over tid som følge av luke- Varegrinda bør skiftes ut og erstattes manøvreringen ved damseksjonen. Figur 7. Prinsipp-skisse som viser foreslått plassering av to fisketrapper og en nedstrøms pas- med ei finmasket grind med 15 mm sasje (røde linjer) og fiskeavleder (gul linje) vid Krakeruds kraftverk. spalteåpninger. Dette vil hindre all Forslag til tiltak for å bedre fisk som passerer fiskeavlederen fra fisketrappenes funksjonalitet ved turbinutslaget kan bli opp mot 80 Funksjonaliteten til denne fisketrappa er turbinpassasje. Fisketrapp ved tunellutløpet % dersom de bygges slik det skisseres svært vanskelig å anslå, men det anses som En eller to alternative nedvandrings- Det foreslås etablering av ei fisketrapp ovenfor. I tillegg må det påregnes kali- mulig å oppnå god funksjonalitet. Dersom veier bør derfor også etableres med som betjener fisk som samler seg ved brerende tiltak for å optimalisere funk- det legges svært stor vekt på oppfølgende vanninntak på hver side av varegrindene turbininntaket og den nedstrøms sjonaliteten. Dersom det legges svært tiltak, evalueringer og effektivitetsmålinger (plasseringen av den ene er vist i Figur strømmen som går langs østre elvebredd stor vekt på oppfølgende tiltak, evalue- anses det som mulig å oppnå en passasje- 7). Disse fiskepassasjene bør slippe (Figur 8). Det bør etableres et galle- ringer og effektivitetsmålinger anses det effektivitet på 94 % for laks og storørret, såpass mye overflatevann at fisk som ri av 3-4 fiskeinnganger som dekker Figur 8. Prinsipp-skisse som viser forslag til plassering av to fisketrapper (røde linjer) og fiskeav- som mulig å oppnå en passasjeeffekti- 90 % for elveniøye og andre arter. samler seg i forsenkningen som utgjøres både selve turbinutløpet og den østre leder (gul linje) ved Skoga kraftstasjon. vitet på 94 % for laks og storørret, 90 % av turbininntaket. elvebredden, slik at både strømsterke for elveniøye og andre arter. Beskrivelse av Nedvandringsforholdene ved dette og strømsvake partier dekkes. Det må nedvandringsforholdene kraftverket er relativt kompliserte, og påregnes noen tiltak som skaper roligere turbininntaket for å unngå at utmattet vil bli enklere å oppdage for strømsvake Fisketrapp ved flomlukene Nedvandrende fisk som følger hoved- det anslås en effektivitet i området vannstrøm i form av utgraving av viker i fisk trekkes mot varegrindene.. arter. Det antas også at denne trappa På motsatt side av turbininntaket ligger strømmen mot turbininntakene vil samle 50-90 % dersom tilrådningene følges elvebredden og utlegging av stor blokk- vil kunne gi god effektivitet for laks og flomlukene. Ved optimal lukemanøvre- seg opp i en forsenkning i damanlegget, opp med forsøk med slipp av ulike stein i nærheten av fiskeinngangene. Fisketrapp på vestsiden storørret. Ei manuell fiskefelle bør in- ring dannes en bakvannssone og en godt og dette er en ugunstig situasjon. Det vannføringer gjennom nye fiskeveier ved Det bør også legges til rette for ekstra av damseksjonen stalleres på egnet sted for å gi mulighet egnet høl for både laksefisk og til dels antas at særlig smolt vil ha begrensede turbininntaket og tømmerluka. attraksjonsvannføring til de enkelte Det foreslås ei tilsvarende fisketrapp på for kontroll av forbipasserende arter. strømsvakere arter. Her bør det etableres søk etter alternative nedvandringsveier, fiskeinngangene, og både vannmengde vestsiden av damseksjonen (Figur 8). For å redusere faren for at utmattet ei kulpetrapp med flere fiskeinnganger og vil derfor i liten grad søke mot flom- Skoga kraftstasjon og styring til de enkelte fiskeinngangene Fiskeinngangene bør i hovedsak betjene fisk følger strømmen og slipper seg over fordelt i lengderetningen av denne hølen lukene. Utgytt voksen laks og storørret Beskrivelse av kraftverket bør være justerbare. fisk som oppsøker roligere partier i elva. ei flomluke etter passasje av fiske- (Figur 11). I tillegg til selve trappe- vil antakelig utføre et noe videre søk etter Skoga kraftverk har en fallhøyde på 11 Dersom det legges til rette for For å sikre best mulig funksjonalitet til trappa er det viktig at fiskeutgangen vannføringen bør det legges til rette for alternative nedvandringsveier. Vann- m og utnyttes av to Kaplanturbiner (15 oppvandring av flere arter i denne denne trappa bør det etableres rutiner (vanninntaket) plasseres et godt stykke ekstra attraksjonsvann, slik at valg av strømmen faller perpendikulært inn på MW) som produserer om lag 80 GWh trappa bør det også benyttes en naturlik for lukemanøvrering. Det vurderes ovenfor dammen. Vanninntaket bør antall innganger og vannføringer kan varegrinda, og dette tilsier at passasje i året. Turbininntaket ligger på dam- kanal, eller en vertikalspaltet trappe- slik at den vestre luka, eventuelt de to derfor legges i en utgravd vik i terrenget varieres etter nærmere angitte instruk- gjennom spalteåpningene vil skje dersom mens østre side, og flomlukene ligger type med lavest mulig fallgradient. Ei vestre lukene, ikke bør benyttes så lenge ovenfor dammen, slik at fisk kan hvile ser. Det anbefales også at elveleiene det er fysisk mulig for fisk. fra midtre del og over mot vestsiden av fiskefelle for manuell kontroll av all fisk overskuddsvannet kan slippes gjennom i dette området før de fortsetter videre nedstrøms flomlukene utbedres slik at elva. Overflatevann kan slippes gjennom bør etableres i midtre deler av trappe- de øvrige lukene langs midtseksjonen oppvandring i vassdraget. Dette vil også de dypeste områdene blir lokalisert ved Forslag til tiltak for å bedre tømmerluka midt på dammen og ei luke passasjen, og fiskeutgangen (vanninn- av dammen. Dette vil sikre et roligere bidra til en lengre trappekanal og lavest fiskeinngangene. nedvandringsforholdene som ligger inntil turbininntaket. Figur 8 taket) bør plasseres et stykke ovenfor parti på vestsiden, og fiskeinngangene mulig fallgradient. 182 | | 183 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION nærmest turbininntaket. I tillegg bør Forslag til tiltak for å bedre overflatelukene engasjeres ved økende fisketrappenes funksjonalitet flom, og at mest mulig overskuddsvann Fisketrapper ved tunellutløpet bør slippes nå nært turbininntaket som Fra tunellutløpet renner driftsvannet mulig. Det vurderes som mulig å oppnå gjennom en smal kanal. Fisk som minst 90 % passasjeeffektivitet. oppholder seg i denne kanalen vil derfor komme i nær kontakt med fiskeinng- Edsforsen kraftverk angene, og det synes derfor å være Beskrivelse av kraftverket tilstrekkelig ei fisketrapp på hver side Edsforsen kraftverk (Figur 9) har to nye av kanalen (Figur 9). Det foreslås flere Kaplanturbiner ned 12 MW ytelse og fiskeinnganger ved hver trapp som be- en årsproduksjon på 49 GWh. Kraftver- tjener ulike oppholdssteder for fisk. Den ket utnytter en fallhøyde som varierer øverste inngangen til hver trapp bør mellom 6 og 9 m, og reguleringsampli- være helt øverst ved selve utløpet, mens tuden i inntaksbassenget er derfor 3 m. den andre bør være noen meter lengre Den samlede slukevnen er 190 m3/s. nedstrøms i et roligere parti. Det må Damseksjonen inneholder 6 flomluker påregnes noen tilrettelegginger i form med en avledningskapasitet på 773 av utsprengninger i bergene for å skape og 1119 m3/s ved henholdsvis laveste gunstige oppholdssteder for fisk ved (LRV) og høyeste vannstand (HRV) i fiskeinngangene. Det bør også legges til inntaksbassenget. Ved turbininntaket er rette for attraksjonsvann av varierende det ei luke som tapper overflatevann ned mengde ved hver fiskeinngang. til turbinutløpet, og denne har en kapa- Forholdene ligger til rette for å 3 Figur 9. Prinsippskisse som viser forslag til plassering av to oppstrøms fiskepassasjer (rød og blå sitet på 10 og 29 m /s ved henholdsvis etablere en semi-naturlig kanal for stiplet linje) og fiskeavleder (gul linje) ved Edsforsen kraftverk. LRV og HRV. fiskevandringer på land-siden av turbinutløpet (Figur 8). Terrenget tilsier Figur 10. Prinsipp-skisse som viser forslag til plassering av den tredje fisketrappa nedenfor flomluke 6 ved Edsforsen kraftverk. Flomlukenes nummerering er indikert med gul skrift. Beskrivelse av at det kan graves ut en 350 m lang Dersom det legges svært stor vekt på av turbininntaket, og det øvre punktet oppvandringsforholdene bekke-lignende kanal med 2 % stigning oppfølgende tiltak, evalueringer og i østre elvebredd ovenfor turbininn- Oppvandrende laks og storørret antas å forbi kraftverket. Dette vil gi meget 6), eller alternativt på halvøyas ytre del Beskrivelse av effektivitetsmålinger anses det som taket. Denne skråstilte og finmaskede vandre opp i kanalen fra turbinutløpet gode vandringsforhold både for laksefisk nedenfor flomlukene 1 og 2. Vann- nedvandringsforholdene mulig å oppnå en passasjeeffektivitet avlederen bør stikke noen meter ned i og helt opp til tunellens utløp. Fisk som og andre arter. Det bør vurderes om det føringsforholdene og turbulensen i denne Det henvises til egen rapport om på 94 % for laks og storørret, 90 % for vannmassene og forankres til bunnen. samler seg i denne kanalen vil i liten skal lages ei manuell fiskefelle for å ha delen av elva vil uansett variere sterkt «Åtgjärdsförslag för förbättrad ned- elveniøye og andre arter i de foreslåtte Hensikten er å avlede en betydelig grad kunne søke seg over mot damsek- kontroll med hvilke arter som passerer med vannføringen som slippes gjennom strømspassage vid Edsforsen kraftstasjon fisketrappene. andel av nedvandrende fisk slik at de i sjonen som følge av bergformasjonene denne fisketrappa. flomlukene, og det anbefales derfor tre i Klarälven». størst mulig grad presenteres for de to som skiller turbinutløpet fra flomvannet På dam-siden av turbinutløpet fiskeinnganger som betjener deler av elva Beskrivelse av overflatelukene som allerede er etablert i som periodevis slippes gjennom lukene i foreslås ei vertikalspaltet trapp med som gir varierte standplasser ved ulike Höljes kraftverk nedvandringsforholdene damseksjonen. damseksjonen. Denne kanalen er derfor litt brattere stigning og fiskeutgang vannføringer. Det bør legges til rette for Beskrivelse av kraftverket Nedvandrende fisk vil i stor grad trekkes Fisk som likevel passerer denne godt egnet som utgangspunkt for ei (vanninntak) i selve dammen (Figur attraksjonsvannføring og variert bruk Höljes kraftstasjon (Figur 11) er om- mot turbininntakene på østsiden av avlederen vil trekkes inn mot varegrin- fisketrapp fordi oppvandrende fisk vil 9). Dersom det legges svært stor vekt av fiskeinnganger. Ei manuell fiskefelle bygd i flere faser. Den 200 m brede og anlegget, og dette representerer en stor dene. Disse bør derfor skiftes ut og samles i dette smale elveløpet. på oppfølgende tiltak, evalueringer bør også her bygges for å sikre manu- 68 m høye steinfyllingsdammen med- 2 fare for all fisk ved at de kan bli trukket erstattes med finmaskede varegrinder I flomperioder vil fisk også søke opp og effektivitetsmålinger anses det som ell kontroll av all oppvandrende fisk. førte at Höljessjön (18 km ) ble etablert, inn gjennom turbinene. Ved store med lysåpninger på 15 mm. Dette vil mot vannet som slippes gjennom lukene mulig å oppnå en passasjeeffektivitet Trappas hovedfunksjon antas å være å gi og dette medførte en neddemming av flommer vil fisk kunne trekkes mot de hindre turbinpassasje for all fisk, og det i dammen. Ettersom dette elveavsnittet på 94 % for laks og storørret, 90 % for passasjemuligheter for strømsvake arter, viktige gyte- og oppvekstområder for øvrige vannveiene som slipper betydeli- antas at en betydelig andel av de ulike er fysisk atskilt fra tunellutløpet, og elveniøye og andre arter. og det bør derfor være en naturlik kanal laks og storørret. Reguleringsamplitu- ge mengder med overskuddsvann. artene og livsstadiene av fisk som samles at fisk må forflytte seg nedstrøms for eller ei vertikalspaltet trapp. Dersom det den på sjøen er 34 m. Turbininntaket er foran turbinene vil etter hvert søke mot å oppsøke tunellutløpet, er det grunn Fisketrapp under damseksjonen legges svært stor vekt på oppfølgende til- plassert om lag 50 m ovenfor dammen, Forslag til tiltak for å bedre overflatelukene. til å tro at fisk som trekkes over til Det anbefales derfor en naturlig fiskepas- tak, evalueringer og effektivitetsmålinger og her føres driftsvannet inn gjennom to nedvandringsforholdene Et reglement for miljøbasert vann- damseksjonen ii liten grad vil oppsøke sasje eller ei fisketrapp på motsatt side av anses det som mulig å oppnå en passasje- inntak og videre nedover trykksjakter til For å styre det meste av fisken unna føring og lukemanøvrering synes å tunellutløpet. Det bør derfor etableres ei elva (Figur 10) slik at fisk som samler seg effektivitet på 94 % for laks og storørret, to like store Francisturbiner (samlet ef- selve turbininntaket anbefales det eta- være viktig for å optimalisere nedvand- fisketrapp som betjener fisk som samler under damlukene får en oppvandring- 90 % for elveniøye og andre arter. fekt 130 MW) med en samlet slukevne 3 blering av en fiskeavleder på skrå foran ringsforholdene. Det bør til enhver seg under lukene under og etter flomsi- smulighet. Trappas fiskeinnganger bør på 167 m /s. fallhøyden i kraftverket er turbininntaket (Figur 8). Det nedre tid slippes overflatevann gjennom ei tuasjoner. Dette vil redusere forsinkelser plasseres langs elvebredden på motsatt 88 m, og den årlige kraftproduksjonen forankringspunktet bør være på østsiden av lukene, og helst luka som ligger i oppvandringen. side av turbinutløpet (nedenfor flomluke er på 530 GWh. Driftsvannet føres 184 | | 185 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION tilbake til Klarälven gjennom en tunell, Forslag til tiltak for å og den regulerte minstevannføringsstre- bedre nedvandringsforholdene kningen er om lag 6 km lang. Sideelva Det anses derfor som helt nødvendig å Höljån tilfører en varierendevannføring etablere et rørsystem som frakter smolt til den nedre delen av minstevann- og vinterstøing av laks og storørret føringsstrekningen. forbi Höljessjön og turbinene. Vann- og fiskeinntaket for dette rørsystemet Beskrivelse av bør være ved Lutufallet kraftverk (se oppvandringsforholdene neste kapittel for nærmere beskrivelse). Oppvandringsforholdene for laks og Utløpet av rørsystemet bør være i de storørret mot Höljes vurderes som dypere kulpene i øvre del av minste- problematiske fordi drifts- og over- vannføringsstrekningen. Det antas at skuddsvannføringen fordeler seg på to forekomsten av rovfisk er begrenset i helt separate vannveier. Driftsvannet denne elveseksjonen, og at særlig smolt kommer ut fra tunellutløpet og føres vi- vil ha fordeler av dette. Denne løsning- dere gjennom en 1300 m lang kanal ned en forutsetter imidlertid at det til en til samløpet med minstevannførings- hver tid slippes en tilstrekkelig mengde strekningen, som for øvrig er tørrlagt i miljøvann som sikrer gode nedvand- største delen av året. Oppvandrende laks Figur 12. Oversikt over Lutufallet kraftverk og tilhørende vannveier. Røde piler angir fiskeinng- ringsforhold på hele minstevannførings- og storørret vil derfor i hovedsak søke angene til fisketrappa som samles i et felles løp i øvre del. strekningen. opp i kanalen til tunellutløpet, mens Utløpet av rørsystemet bør tilrette- en mindre andel vil søke opp i minste- design har mindre betydning i dette å holde et vannvolum til fisken under legges slik at fisk ikke utsettes for store vannføringsstrekningen i perioder med tilfellet ettersom det kun er aktuelt med oppløftingen. Det må lages et stenge- påkjenninger ved utspylingen fra rør vannslipp gjennom flomlukene. oppvandring av laks og storørret. Det system nederst i heissjakten slik at fisk til elvevannet. Dette innebærer tiltak Fisk som vandrer opp til tunellutløpet er ikke nødvendig med ei fiskefelle for ikke svømmer inn og blir klemt når som begrenser vannhastigheten ut fra vil sannsynligvis tilbringe mye tid ved manuell kontroll av fisk. Dersom det den tomme fiskefella heises ned igjen til rørene, lav fallhøyde og en spredning selve utløpet, og kanalen er såpass lang legges svært stor vekt på oppfølgende fangstposisjon. I øvre del av heissjakten av utløpsvannføringen slik at det ikke at det antas at fisken i liten grad søker tiltak, evalueringer og effektivitetsmål- må det legges til rette for tømming av dannes en «jetstråle» som penetrerer seg ut av denne i de første ukene etter inger anses det som mulig å oppnå en fisk enten til en tankbil eller direkte ut i dypt ned i resipientkulpen. ankomst. Vandringsmulighetene er passasjeeffektivitet på 94 % for laks og innsjøen på oversiden av damkrona. storørret, 90 % for elveniøye og andre Lutufallet kraftverk imidlertid alltid til stede ettersom det til Figur 11. Oversikt over Høljes kraftverk og tilhørende vannveier. Forslag til plassering av fis- enhver tid kjøres vann gjennom kraft- kepassasje fra tunellutløpet og over til regulert elvestrekning nedenfor samløpet med Höljån arter. Beskrivelse av Beskrivelse av kraftverket verket, og det er atferdsmessige forhold (rød linje og fiskeheis ved damfoten (gul pil). nedvandringsforholdene Lutufallet kraftverk (Figur 12) ligger ii som er årsaken til at fisken vil opprett- Fiskeheis eller oppsamlingsfelle ved Höljessjön er et oppdemt magasin med Trysilelva på norsk side av riksgrensen. holde posisjonen ved tunellutløpet. rende laks og storørret. Prinsippet for vandringer inn mot tunellutløpet. Der- damfoten gjedde abbor og andre predatorer som Fallhøyden er 14 m, og dette utnyttes Fisk som vandrer opp i minstevann- begge trappene er å betjene laks og som det bygges fisketrapp bør vanninn- Det anbefales at det bygges en fiskeheis kan jage smolt på nedvandring gjennom med 1 Kaplanturbin (15 MW) med slu- føringsstrekningen kan, når det slippes storørret som har vandret helt opp taket legges til den regulerte strekningen og/eller et oppsamlingsanlegg for opp- magasinet. Forholdene for nedvandring kevne på 125 m3/s. Den gjennomsnittli- vann forbi kraftverket, komme helt opp til vandringshinderet i de respektive nedstrøms samløpet med Höljån. En vandrende laks og storørret ved foten av gjennom magasinet er derfor vurdert til ge årsproduksjonen er 68 GWh. Turbi- mot damfoten. I perioder med rikelig elveleiene/kanalene. Videre settes det viktig forutsetning for at denne skal damanlegget (Figur 11). Det bør utredes å være helt uegnet, og det må påregnes ninntaket er lokalisert på østsiden av elva vannføring vil fisken etter alt å dømme som en forutsetning at det etableres et fungere best mulig er at det settes opp et nærmere om en fiskeheis kan benyttes for betydelige tap av smolt fra begge arter. og driftsvannet føres tilbake til elva like oppholde seg i de dype kulpene i øvre reglement for miljøbasert vannføring gitter med lysåpninger på 3-4 cm i selve hele damhøyden på 68 m, eller om det Predasjon i Höljessjön antas å påføre nedenfor kraftverket. Driftsvannet ledes deler av strekningen for å søke etter på minstevannføringsstrekningen som tunellutløpet. Dette vil forhindre voksen må benyttes andre metoder for å få fisken langt større dødelighet på smolt enn deretter gjennom en kunstig kanal ned videre oppvandringsveier. Variasjoner i legger til rette for naturlig reproduksjon laks og storørret fra å svømme inn i av- opp til Höljessjön. En kombinert løsning turbinpassasje. I tillegg må nedvandren- til samløpet med den regulerte elvestre- vannføringen på denne strekningen kan og opp- og nedstrøms vandringer hos løpstunellen, og dermed tvinges all fisk vurderes i denne omgang som en god løs- de smolt som overlever predasjon, samt kningen. Damseksjonen består av to være forhindrende for opp- og nedvand- laks, ørret og harr. til å oppholde seg utenfor tunellutløpet ning ettersom både fangst, opptransport returvandrende vinterstøing, passere to flomluker. Nærmest turbininntaket ligger ring av laks og storørret, og tørrleg- til enhver tid. og utsetting kan gjøres uten manuell Francisturbiner etter et 80 m høyt fall. en 16 m bred sektorluke (radialluke) som ginger vil være et særlig stort problem. Fisketrapp ved tunellutløpet Fiskeinngangene bør plasseres i håndtering av den enkelte fisk. Samlet sett vurderes slik at passasje av slipper overflatevann. Denne luka ble tid- Det anbefales at det etableres ei fiske- umiddelbar nærhet av selve tunellut- Fiskeheiser fungerer ved at fisk smolt og vinterstøing gjennom Höljes- ligere brukt til tømmerfløting. Sektorluka Forslag til tiltak for å bedre trapp som gir vandringsmuligheter for løpet, og det bør lages to fiskeinnganger stimuleres til å svømme inn i ei fiskefelle sjön og turbinene påfører bestandene så- ligger midt på dammen og slipper bunn- fisketrappenes funksjonalitet fisk fra tunellutløpet og over til den med tilhørende muligheter for attrak- utstyrt med en v-formet «kalv» på pass stor dødelighet at det ikke er mulig vann fra elvemagasinet. På vestre side av Det anbefales bygging av to ulike typer regulerte minstevannføringsstrekningen sjonsvannføring. Valg av eksakt trasé innsiden av fella. Selve fella er et bur å etablere et funksjonelt vandringsmøns- dammen er det faste flomløp som settes i fisketrapper for å betjene hver av de (Figur 11). Alternativt kan det etable- for fisketrappa bør gjøres etter nærmere som tillater mye vanngjennomstrøm- ter uten mer omfattende tiltak. funksjon ved høy vannstand i elvemaga- beskrevne vannveiene for oppvand- res ei elektrisk fiskesperre som hindrer befaringer av området. Fisketrappas ning, og hvor bunnen er vanntett for sinet. To fisketrapper med fiskeinnganger 186 | | 187 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION nedendor damseksjonen og tunellutslaget kanalen nedstrøms tunellutløpet. For på oppfølgende tiltak, evalueringer og Sagnfossen kraftverk er bygd og i drift. Den samlede flomav- å betjene et bredt spekter av målarter effektivitetsmålinger anses det som mulig Beskrivelse av kraftverket ledningsevnen ved Lutufallet kraftverk er bør hele fisketrappa bygges om til en å oppnå en passasjeeffektivitet på 94 % Sagnfossen kraftverk (Figur 13) er om lag 1000 m3/s. vertikalspaltet trapp. Slik situasjonen er for laks og storørret, 90 % for elveniøye det øverst beliggende elvekraftverket i i dag vil undervannstanden variere en og andre arter. hovedvassdraget. Fallhøyde er 9,5 m, og Beskrivelse av del gjennom året, og spesielt ved høy utnyttes av 1 Kaplanturbin (6,2 MW) oppvandringsforholdene vannstand vil attraksjonen fra vann- Beskrivelse av nedvandringsforhol- som gir en årlig kraftproduksjon på 32 Trysilelva nedenfor Lutufallet munner strømmen bli betydelig dempet som dene GWh. ut i Höljessjön, og elveleiet pregles av følge av trappevangene som ligger un- Det er meget gode forutsetninger for å Turbininntaket er nedfelt i daman- moderate stryk og roligere partier. Det der vannflata ved høy vannstand. Det skape gode forhold for nedvandring av fisk legget på vestsiden, og sammen med den antas at det er etablert betydelige vand- anbefales derfor at det legges til rette forbi Lutufallet kraftstasjon. Turbininnta- nært beliggende tømmerluka (15 m bred ringsmønstre for flere av disse artene, for ekstra attraksjonsvann ved utløpet ket er beskyttet av en bueformet betong- dypløpsluke av typen Obermeyer) utgjør men Lutufallet kraftstasjon og tilhøren- til fisketrappa. Dette bør være justerbart konstruksjon som har til hensikt å lede disse vannveiene de nederste konstruk- de fisketrapp antas å favorisere kun de med hensyn til vannmengde. I tillegg tømmer og annet flytende materiale vekk sjonene på overvannsiden av anlegget. strømsterke artene som ørret og harr. anbefales fysiske tiltak ved fiskeinng- fra turbininntaket og over til sektorluka I tillegg er det laget to overfallsløp Det foreligger ingen opplysninger om angen for å skape mer variasjon i opp- som slipper overflatevann. Bueformen med henholdsvis 41 og 55 m bredde fiskevandringer gjennom fisketrappa. holdsplasser for flere målarter. Det bør er optimal til både avledning av flytende mot østsiden av damanlegget. Dette Oppvandrende fisk vil i stor grad trekkes også vurderes nærmere om det er behov trevirke og nedvandrende fisk. Ved å eta- er overløpsluker bestående av lemmer mot tunellutløpet som ligger innerst i for flere fiskeinnganger som dekker et blere et tilstrekkelig finmasket gitter under av stål som heves og senkes 1,5 m ved en kunstig kanal. Denne vannveien gir større område av kanalen. denne betongbuen vil all nedvandrende hjelp av oppblåsbare gummibelger på høyest vannføring i det meste av tiden, og fisk med tilnærmet 100 % effektivitet bli nedsiden. Den samlede flomavlednings- det antas at dette er den mest attraktive Fisketrappa ved damseksjonen ledet direkte mot sektorluka. kapasiteten ved kraftverket er 850 m3/s. oppvandringsruten for fisk. Strømforhol- Fiskeinngangen er lokalisert på et relativt dene er lite krevende ved full drift i kraft- gunstig steg med tilrettelegginger for Forslag til tiltak for å bedre nedvand- Beskrivelse av verket, og det forventes at også strømsvake å skape et roligere oppholdssted ved ringsforholdene oppvandringsforholdene arter samler seg i denne kanalen. Det er høye vannføringer. Vannslipp gjennom Den eksisterende betongbuen utgjør Oppvandrende fisk vil fordele seg i de to relativt gode standplasser for flere fiskearter sektorluka i oppvandringssesongene et tilnærmet perfekt utgangspunkt for hovedløpene fra turbinutløpet og flom- i området nedstrøms tunellutløpet. I peri- vil virke negativt inn på de strømsvake å bedre nedvandringsforholdene forbi lukene. Det antas at det meste av fisken oder med vannslipp gjennom flomlukene artene, og det kan med fordel slippes Lutufallet kraftverk, og bør benyttes som vil vandre opp i den kunstige kanalen vil det også vandre fisk opp mot damsek- flomvann gjennom bunnluka i perioder rammeverk til å installere finmaskede som er utgravd på nedsiden av turbinut- sjonen ved kraftverket. Denne minste- med oppvandring av fisk. grinder helt ned til bunnen for å lede all løpet. Mesteparten av vannføringen vil vannføringsstrekningen har betydelig mer Som følge av betydelig turbulens ved nedvandrende fisk mot sektorluka. Det kjøres gjennom kraftverket i størstedelen fall enn kanalen fra tunellutløpet, og det fiskeinngangen bør det legges til rette bør utredes hvilke fysiske tiltak og til- av oppvandringssesongene for vandrende forventes at det i stor grad vil være ørret og for slipp av variable mengder attraks- rettelegginger som skal til for å etablere fiskearter. Det er bygget ei fisketrapp harr som benytter denne vandringsveien. jonsvann som markerer fiskeinngangen et system for installasjon av finmaskede som har fiskeinngangen plassert på Figur 13. Prinsipp-skisse over Sagnfossen kraftverk og tilhørende vannveier. Forslag til Det antas at fordelingen av arter på denne bedre. Nærmere vurderinger av de gitter under betongbuen, men det antas oppstrøms side av driftsvannutslaget. plassering av to nedvandringspassasjer ved turbininntaket er vist med gule linjer, Forslag til strekningen er vannføringsavhengig, og hydrauliske forholdene, og design av at det er teknisk mulig ved relativt enkle Dette vurderes som svært ugunstig etter- ekstra fiskeinngang til fisketrappa ved turbinutslaget er markert med rød pil, mens den gamle kulpetrappa er markert med grønn pil. Se tekst for nærmere forklaringer. at de enkelte artenes evne til å oppholde løsninger for attraksjonsvann (inkludert tiltak. Lysåpningen på gitteret bør være som det innebærer at all fisk må passere seg i utgangsposisjon ved fiskeinngangen i minstevannføring på den regulerte stre- 15 mm. et turbulent område for å komme frem stor grad avhenger av lukemanøvreringen. kningen) bør gjennomføres før tiltakene Sektorluka bør derfor til en hver tid til fiskeinngangen. Den nedre del av fis- vannføring vil antakeligvis også strøms- men det synes å være relativt begrensede Vannslipp over sektorluka vurderes som iverksettes. slippe overflatevann, og dette bør sikres ketrappa er av Denil-type med stålvanger vake arter kunne vandre opp gjennom oppholdssteder ved fiskeinngangene. negativt for fisketrappas funksjonalitet Felles for begge fisketrappene er at gjennom et manøvreringsreglement for i trappekanalen, og går deretter over til denne stekningen. Ved dammens østre fordi vannstrømmen fra luka forringer de bør bygges om til vertikalspaltede lukemanøvrering som hensyntar de ulike en semi-naturlig bekkekanal med stor hjørne er det ei kulpetrapp som gir Forslag til tiltak for å bedre oppholdsstedene for disk ved inngangen kulper i de bratte seksjonene, mens de artenes vandringsperioder og artsspesi- stein og betongterskler med overfallsløp. oppvandringsmulighet for fisk som fisketrappenes funksjonalitet til trappa, og det støpte utspringet er for flatere seksjonene kan beholdes som fikke krav for lukepassasje. Det foreslås Plasseringen av fiskeinngangen og De- kommer opp til dette punktet. Det Fisketrappa ved turbinutslaget lite til å opprettholde gode standplasser for kulpetrapper og kanaler. Ettersom en fiskeavleder som leder nedvandrende nilseksjonen vurderes som ugunstig for er også utført noen tilrettelegginger i Det anbefales at det etableres en ny strømsvake arter ved høye vannføringer. begge trappeløpene går sammen til fisk mot sektorluka. å sikre oppvandring av både strømsterke elveleiet i form av utgravinger og strøm- fiskeinngang på vestsiden nedenfor ett løp i øvre del bør det også foretas Forholdene ligger godt til rette for å og strømsvake fiskearter. ledere av betong som forbedrer fiskens turbininnslaget (Figur 13). Dette kan Forslag til tiltak for å bedre fisketrap- beregninger for utvidelse av vann- etablere effektive nedvandringsveier for På den regulerte minstevannførings- muligheter til å vandre opp til fiskeinng- gjøres enkelt ved å etablere en ny slynge penes funksjonalitet føringen. Trappas vanninntak bør fisk, og det vurderes som realistisk å oppnå strekningen nedenfor flomlukene er angen. Det vurderes å være relativt gode med den semi-naturlige bekken, og Fisketrapp ved tunellutløpet kunne gi tilstrekkelig vann til de to minst 90 % effektivitet dersom tiltakene det naturlige elveleiet preget av stor vandringsforhold og oppholdssteder for dermed etablere en ny fiskeinngang Denne fisketrappa er ei kulpetrapp som nedre trappeløpene. gjennomføres på best mulig måte. stein med typiske oppholdssteder som laksefisk dersom det slippes tilstrekkelig nedstrøms den mest turbulente sonen munner ut på relativt gunstig sted i Dersom det legges svært stor vekt er tilpasset strømsterke arter. Ved lav vannføring på det regulerte elveleiet, fra turbinutslaget. Fiskeinngangen bør 188 | | 189 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION gjøres så fleksibel som mulig, og to eller denne kulpen. I tillegg bør den etableres varegrinda bør erstattes med ei ny og slipp av attraksjonsvann, vannføringer tilstrekkelige tiltak må det påregnes en gjennomført adekvate tiltak for å reeta- tre fiskeinnganger som betjener ulike slik at den er minst mulig påvirket i finmasket rist med lysåpning på 15 gjennom fisketrappene, funksjonalitets- gjennomsnittlig forsinkelse på 1-4 uker blere konnektiviteten for vandrende oppholdssteder for fisk antas å være perioder med forbitapping. Dette gjøres mm. Dette vil gi et fysisk hinder for studier og grad av tilbakefall av fisk over for hvert kraftverk. Dette vil i så fall fiskearter i elvesystemet. Nedrivning av nødvendig. Aktuelle tiltak som skaper ved at tømmerluka engasjeres først i turbinpassasje hos alle størrelsesgrupper flomluker som bør evalueres og justeres tilsvare en forsinkelse på 11-44 uker utvalgte kraftverk vil kunne forenkle og variasjon i strømbildet ved fiskeinng- flomperioder. som normalt vandrer i elvesystemet. etter at tiltakene er gjennomført. Dette under oppvandringen til gyteområdene fremskynde måloppnåelsen betraktelig. angene er utgraving av skjermende Ei fiskefelle bør etableres på egnet Fisk som kommer inn i inntakskanalen vil bidra til å redusere graden av fors- i Trysilelva. En forsinkelse på 11 uker Det vurderes å være vesentlig enklere viker langs bredden og utlegging av stor sted i fisketrappa. Dersom det ikke er bør derfor gis nedvandringsmuligheter inkelse ved hvert kraftverk og dermed vil bety at en laks som forlater Vänern å legge til rette for tilfredsstillende blokkstein. fare for spredning av uønskede arter i form av to nye fiskepassasjer med også øke passasjeeffektiviteten. Forsk- og starter på gytevandringen i Klar- nedvandringsforhold for smolt og Det bør også foretas en vurdering om så kan manuell kontroll erstattes med innløp i vannoverflata i hvert hjørne av ningsmetodene vil i stor grad omfatte älven den 1. juni vil passere det øverste voksen fisk av laks og storørret. fiskefella er plassert riktig i kulverten andre overvåkningsmetoder som kan varegrinda. Vannføringen som slip- avansert telemetri. kraftverket (Sagnfossen) i midten av Nøkkelfaktorene i denne sammenheng under tilkomstvegen til kraftverket. Det skille mellom artene og angi individstør- pes gjennom disse fiskepassasjene bør Tiltakene for nedstrøms passasje august. Dette kan være akseptabelt, er finmaskede varegrinder som hindrer er spesielt selve innhoppet og kalvens relse til fisk som passerer. munne ut ved de nye fiskeinngangene av fisk forbi kraftverkene vurderes å men det er realistisk at den akkumulerte turbinpassasje, avgivelse av tilstrekkelig utforming som bør utbedres. Den øvrige Dersom det legges svært stor vekt nedstrøms turbinutslaget slik at den kunne gi 90 % - 100 % effektivitet forsinkelsen vil være av enda større vann gjennom eksisterende overfla- traséen for fiskepassasjen synes å være på oppfølgende tiltak, evalueringer oppfyller to formål; nedvandringsvei dersom det gjennomføres evalueringer omfang. Dersom forsinkelsen er 18 uker teluker (is- og tømmerluker), samt tilfredsstillende. Vanninntaket (fiskeut- og effektivitetsmålinger anses det som og attraksjonsvannføring. Forholdene og utbedringer i løpet av en tilsvarende i dette eksempelet vil laksen ankomme optimal plassering av nye nedvandrings- gangen) er optimalt utformet fordi mulig å oppnå en passasjeeffektivitet ligger generelt godt til rette for å oppnå tidsperiode. Det vil imidlertid innebære gyteplassene på samme tid som gytepe- veier i nærheten av turbininntaket. fisk som har passert fiskepassasjen kan på 94 % for laks og storørret, 90 % for 90 % passasjeeffektivitet ved Sagnfos- svært stor innsats både med hensyn til rioden starter i begynnelsen av oktober. Det konkluderes derfor med at de hvile i den utgravde kanalen mellom elveniøye og andre arter. sen dersom de nødvendige tiltakene gjennomføring av tiltak og oppfølgende Ettersom oppvandringen av laks varer skisserte vandringsløsningene for toveis inntaksbassenget og selve vanninntaket. gjennomføres. undersøkelser i etterkant. over flere måneder (mai-oktober) hvert passasje av flere fiskearter forbi kraftver- Det bør imidlertid vurderes om denne Beskrivelse av nedvandringsforhol- Samlet sett vurderes det som år vil det være helt uakseptabelt med kene i seg selv ikke er tilstrekkelig for å kanalen bør gjøres noe mer variert, og dene Vurdering av toveis fiskepassasjer uakseptabelt med opp- eller nedvand- forsinkelser i denne størrelsesorden som reetablere gode vandringsforbindelser særlig med hensyn til skjulplasser for Utformingen av damanlegget ved Sagn- som tiltak for å reetablere ringsfunksjonalitet som er lavere enn beskrevet. I følge de svenske basiskra- mellom Vänern og de respektive gyte- ulike størrelsesgrupper av målartene. fossen kraftverk er gunstig med hensyn bestander av vandrende 90 %. En ren matematisk tilnærming vene skal forsinkelsene være i størrel- og oppvekstområdene for laks og lang- til å skape gode nedvandringsforhold fiskearter fra Vänern med en antatt lik funksjonalitet på sesorden to dager ved hvert kraftverk. tvandrende ørret. Det kreves særdeles Fisketrappa på østsiden av damkrona for fisk. Inntaksbassenget er mer preget De skisserte planløsningene for å sikre 90 % ved alle fisketrappene illustrerer Det vurderes som mulig å oppnå dette stor grad av oppfølging i etterkant. Det Det er gjennomført hensiktsmessige av rennende vann enn et vannmagasin, toveis fiskepassasje forbi 11 elvekraftverk problemet som oppstår. Dersom vi dersom det legges tilstrekkelige ressurser er i særlig grad tiltakene som skal sikre tilrettelegginger for fiskeoppgang i el- og nedvandrende fisk vil derfor raskt mellom Vänern og Trysil omfatter flere antar et årlig innsig av 1000 laks fra i arbeidet. tilfredsstillende oppvandring av laks veleiet nedenfor denne fisketrappa, men komme helt ned til damanlegget. Den ulike tiltak. Effektene av disse tiltakene Vänern med gytedestinasjon i Trysilelva Det er ikke mulig å vurdere hvor og storørret forbi hvert enkelt av de 11 det bør gjennomføres en ny befaring styrende effekten som et turbininntak ved de enkelte kraftverkene er vanskelig ovenfor Sagnfossen kraftverk vil kun store forsinkelser som de naturlige fosser kraftverkene som er flaskehalsen, og det for å undersøke om disse tiltakene må vanligvis har på nedvandrende fisk antas å forutsi, men det er sannsynlig at de 314 (31,4 %) av disse komme frem til og stryk påførte oppvandringen av anbefales derfor alternative løsninger vedlikeholdes. Ved høye vannføringer å være noe mer begrenset ved Sagnfos- kan variere mellom 50 % og 80 % i gyteplassene. Dette vil innebære 68,6 laks og andre arter før utbyggingen av på kort sikt for reetablering av vand- vil bunnsubstratet bevege seg og dermed sen ettersom vannstanden i liten grad etterkant av gjennomføringen av tilta- % av denne årlige gytebestanden vil vassdraget. Men det er grunn til å anta ringssystemene. Det anbefales at denne fylle igjen forsenkningene i elveleiet, er hevet av reguleringen. Det vurderes kene. Dersom det legges svært stor vekt fordele seg på elvestrekninger mellom at det var knyttet visse problemer med transporten fases ut dersom det lykkes å som har til hensikt å samle vannstrøm- derfor slik at en betydelig andel av på oppfølgende studier og justeringer i alle kraftverkene, hvorav de fleste av oppvandringen forbi de største fossene, etablere fiskepassasjer som har tilstrek- men i et sammenhengende løp mellom fisken vil trekkes både mot flomlukene henhold til nye resultater anses det som disse lokalitetene er uegnet til både og at dette var en drivende faktor som kelig høy effektivitet. fiskeinngangen og samløpet med på østsiden og til turbininntaket på mulig å oppnå en oppstrøms passasje- gyting og reproduksjon. Tilsvarende selekterte for tidlig vandringsstart fra tømmerluka. vestsiden av anlegget. Dammens utfor- effektivitet på 94 %. Det understrekes regnestykke med 94 % passasje ved alle Vänern. Det er imidlertid sikkert at Alternative løsninger for å sikre Det anbefales at det etableres en ming skråner inn mot turbininntaket, imidlertid at dette vil innebære omfat- kraftverkene gir en tilnærmet halvering det var et velfungerende system med toveis passasje av fisk forbi minstevannføring som hensyntar både og innfallende vann blir derfor trukket tende ressursbruk i form av justeringer av gytebestanden etter 11 kraftverk, langtvandrende laks og storørret før kraftverkene oppvandringsforholdene og oppholds- langs damkrona og direkte mot turbi- av tiltak og oppfølgende studier av noe som kan aksepteres i følge svenske etableringen av elvekraftverkene. Generelle vurderinger steder for laksefisk og andre arter på den ninntaket i perioder uten forbitapping. effektivitet etter hvert byggetrinn. Det basiskriterier. Det må påregnes en viss Med nåværende forvaltningspraksis i Opp- og nedtransport av fisk i ulike regulerte elvestrekningen. Det bør legges Ved moderat vannføring over dammen anses derfor som helt nødvendig at til- grad av seleksjon på for eksempel kjønn, regulerte vassdrag i Sverige og Norge livsstadier med kjøretøyer og passi- til rette for å slippe denne miljøbaserte vil tømmerluka trekke til seg betydelige takene som eventuelt iverksettes innehar kroppsstørrelse og vandringstidspunkt, synes det lite realistisk å restaurere ve ledesystemer er en internasjonalt vannføringen gjennom en utvidet mengder av den nedvandrende fisken. stor grad av fleksibilitet, slik at det åpnes og dette kan gi uheldige konsekvenser i oppvandringsforholdene på en slik måte anerkjent metode for å unngå pro- fisketrapp eller et eget lukesystem som Ved større flommer vil det være gode for muligheter for å foreta nødvendige et bevaringsbiologisk perspektiv. at forsinkelser og seleksjon som følge av blemer som er forbundet med fiskens er dimensjonert til formålet. nedvandringsforhold over alle tre flom- justeringer som optimaliserer effektivite- Men denne matematiske tilnær- fisketrappene blir tilsvarende de natur- egen evne til vellykket passasje av flere Et viktig tiltak som forbedrer fiske- lukene ved damanlegget. ten. Videre må det påregnes en betydelig mingen er ikke tilstrekkelig for å illus- lige forholdene i elvesystemet. Likevel kunstige vandringshindringer. Selv trappas funksjonalitet er å etablere en forskningsaktivitet både for å dokumen- trere det hele omfanget av problemene anses det som teknisk mulig dersom det om det er en del problemer knyttet kulp foran fiskeinngangene. Denne Forslag til tiltak for å bedre nedvand- tere grad av funksjonalitet for et bredt med de kumulative effektene av 11 nedlegges tilstrekkelige ressurser til tiltak til denne metoden, som f.eks. stress, kulpen bør lages såpass dyp og bred ringsforholdene artsspekter, og som faglig grunnlag for fisketrapper. Det må påregnes en bety- og evaluering. uforutsette hendelser under transport og at målartene gjerne oppholder seg i Selve turbininntaket er nedfelt i en å foreta justeringer av tiltakene. For delig grad av forsinkelse når oppvand- I en overgangsperiode vurderes det «fall-backs» over nedstrøms beliggende denne kulpen over tid. Fisketrappas egen kanal i dammens nedre hjørne på tiltakene knyttet til oppvandring er det rende fisk skal passere de enkelte kraft- derfor som nødvendig med biltransport kraftverk, vurderes dette som den beste vannføring bør munne direkte ut i vestsiden (Figur 13). Den eksisterende i første rekke valg av fiskeinnganger, verkene gjennom ei fisketrapp. Uten forbi kraftverkene frem til det blir midlertidige løsningen. Tankbiler og 190 | | 191 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION rørledninger er de mest anvendte me- kan imidlertid bety at noen vil vandre spesiallagede ålerenner krever svært liten neddykkede fiskepassasjer i nærheten av get til formålet. Dette innebærer tilstre- såpass langt oppstrøms et kraftverk som todene, og for fiskeartene som vandrer nedstrøms etter transport og utsetting vannføring sammenlignet med tradisjo- turbininntakene. kkelig vannvolum, oksygentilførsel og mulig. Nedstrøms rettede vandringer mellom Vänern og gyteelva synes det fra tankbil, og dermed passere kraftverk. nelle fisketrapper. Glassålen har ingen Det anbefales etablering av spesial- tilrettelegginger for inn- og utlasting av kan forekomme enten som følge av på kort sikt å være helt nødvendig. Det Dette vil kreve at tiltakene for opp- og evne til å hoppe eller svømme opp i fall- konstruerte fiskepassasjer for oppstrøms fisk. Videre bør det lages et system som stresspåvirkning som følge av hånd- bemerkes imidlertid at det så raskt som nedvandring blir gjennomført, og må ende vannstråler mellom kulpetrapper. vandrende glassål ved hvert enkelt holder orden på de ulike individenes tering og transport, eller mangel på mulig bør etableres toveis fiskepassasjer derfor løses på en mer effektiv måte. Oppvandrende glassål har betydelige kraftverk. En rekke ulike konstruksjoner destinasjon ut i fra tidligere merkehisto- tilfredsstillende standplasser i umid- ved hvert enkelt kraftverk for å forbedre For å sikre at opptransportert gytefisk problemer med å passere vannkanaler er benyttet (Rigaud et al. 1988), og alle rikk. Umerket fisk bør settes ut etter en delbar nærhet av utsettingsstedet. Det er forbindelsen mellom vitale habitater for slippes ut i nærheten av opprinnelses- bestående av laminære strømninger. har til felles at de utnytter glassålens skjønnsmessig vurdering, og fortrinnsvis derfor viktig å velge ut lokaliteter som alle elvelevende fiskebestander med kor- stedet (klekking og oppvekst) anbefales Forsøk har vist at de kan svømme evne til å kravle seg fremover ved hjelp på elvestrekninger hvor det vurderes vurderes som godt egnede standplasser tere eller lengre vandringer. I forhold til enkel og automatisert individmerking av sammenhengende kun 2-3 m i kanaler av egnet bunnsubstrat gjennom ramper, å være gode forekomster med egnede for voksen fisk på dagtid. Typiske dags- EUs Vannrammedirektiv er alle artene både smolt og voksen fisk etter nærmere med vannhastighet på 0,3 m/s. kanaler eller rør.Kravet til vannføring gyte- og oppvekstområder. Videre må tandplasser er dype og rolige partier av i prinsippet likestilt, og de økologiske angitte instrukser. Rutiner og utvalg Maksimal svømmehastighet over kortere i slike passasjer er begrenset til noen få det påregnes spesielle tilrettelegginger elva. Det kan også forekomme oksy- forholdene er langt i fra tilfredsstillende av fisk til merking bør utarbeides når distanser er 0,6 – 1,1 m/s (Blaxter & l/s. Egnet substrat kan i tillegg til piassa- for utsetting av fisk ved de ulike desti- gensvikt som følge av kutt i tilførselen, slik tilstanden er i dag. tiltakene er ferdig utredet. Metodikken Dickson 1959; McLeave 1980). I følge va-børster være grus, småstein, greiner, nasjonene. Dette omfatter blant annet eller oppvarming av vannreservoaret Opptransport av gytevandrende laks vurderes likevel å bidra betydelig til anekdotiske fortellinger kan ålen passere strå eller flettverk av ulike materialer. etablering og vedlikehold av tilkomst- i tankbilen under transport. Fisk som og storørret kan gjennomføres ved at å transportere gytevandrende laks og hindringer ved å klatre på fuktige over- Generelt er det slik at glassålene har veger fra hovedveien og innretninger påvirkes av dette vil preges av slapphet fisk fanges i fiskefella ved Forshaga storørret til sine respektive destinasjoner, flater og i terrenget, men disse egenska- økende kroppsstørrelse desto lenger opp på tankbilen som muliggjør skånsom og dermed stor fare for å drive passivt kraftstasjon og transporteres videre til noe som vurderes som svært viktig i pene er i realiteten svært begrensede. I i vassdraget de kommer, og dette bør utsetting av voksen fisk gjennom rør med strømmen nedstrøms utsettings- utvalgte destinasjoner oppover i vass- dette tilfellet. beste fall vil disse egenskapene medføre hensyntas ved utformingen av bunn- og/eller tapperenner som kobles på stedet. Det bør derfor etableres rutiner draget etter registrering (Figur 14). Det at enkelte individer kan passere f.eks. strukturen i ålepassasjer (se bl.a. Porcher tankbilen. Det anbefales minst mulig som forhindrer slike uheldige episoder. forutsettes imidlertid at gytedestinas- Tiltak for å sikre ålens vandringer kraftverksdemninger uten tilrettelagte 2002 for nærmere beskrivelser). grad av manuell håndtering av fisk som Den viktigste destinasjonen for jonen for all fisk er kjent gjennom indi- Ålen finnes i hele elvesystemet, og det vandringsveier. For å sikre nedvandringen av voksen transporteres med tankbil. utsetting av laks og storørret vurderes å vidmerking i løpet av ungfiskperioden. gjennomføres utsettinger av ål. Det er Oppstrøms passasje gjennom blankål bør det etableres finmaskede vare- Det bør etableres gode rutiner for all være Trysilelva oppstrøms Sagnfossen, De vitale habitatene for laks og derfor viktig å legge til rette for ålens naturlige fiskepassasjer vil kunne gi grinder i kombinasjon med neddykkede opptransport av fisk. Viktige parametere samt tilløpselvene. De fleste indivi- storørret er godt kartlagt for hovedelva vandringer ved alle kraftverkene som er tilfredsstillende vilkår for oppvandrende vannpassasjer i nærheten av turbininn- utover antall fisk som bør protokollføres dene bør derfor settes ut på egnet sted og tilløpselvene og –bekkene på svensk omtalt i denne rapporten. Ålen er katat- glassål dersom tilrettelegginger priori- taket. Det kreves en egen utredning for å er for eksempel; dato for transport, ovenfor dette kraftverket. Dernest har side av elvesystemet. På norsk side av drom, noe som innebærer at den gyter i teres høyt. Vertikalspaltede fisketrapper spesifisere disse tiltakene mer detaljert. utsettingssted, art, kjønn, kroppslengde, elvestrekningen mellom Edsforsen og grensen er det i første rekke historiske saltvann og vokser opp i ferskvann. Den kan fungere bra dersom det gjøres opprinnelse, merkehistorikk og andre Høljes, samt tilløpselvene, betydelige kilder og vurderinger omkring Trysi- er kjent for å gjennomføre trans-Atlan- noen ekstra tilrettelegginger. Glassålen Opptransport av gytefisk med tankbil data som har verdi for overvåkningen av forekomster av båre gyte- og oppvekst- lelvas betydning som gyte- og oppvek- tiske vandringer på flere tusen kilometer benytter strømsvake soner langs bunnen Fangst av oppvandrende fisk i fiske- gytebestandene. Avvik og komplikasjoner områder for laks og ørret. En elvestrek- stlokalitet for laks som er avklart. Nyere mellom Sargassohavet og Europeiske av fisketrappene, og dette kan enkelt trappa ved Forshaga kraftstasjon som registreres på fisk, eller som oppstår ning av mindre betydning for naturlig undersøkelser har også vist at Trysilelva elver. Vandringsmønsteret kan beskrives etableres ved å skape heterogenitet i Fisketrappene ved Forshaga kraftstasjon under transporten bør også registreres. reproduksjon er strekningen mellom er et viktig og godt egnet habitat for ved at unge individer vandrer fra gyte- bunnsubstratet. Et annet velfungerende blir vesentlig forbedret i løpet av de Lutufallet og Höljessjön. Selv om reproduksjon av både laks og storørret områder i marine miljøer og søker langt tiltak er å montere piassava-børster langs kommende årene, og blir derfor godt Valg av destinasjoner for gytefisk denne elvestrekningen kan produsere fra Vänern. Det er også beregnet et opp i elver, bekker og innsjøer. I mun- bunnen ved de vanskeligste passasje- egnet til å fange oppvandrende gytefisk Valg av utsettingssted for laks og en viss mengde smolt så er det tvilsomt gytebestandsmål for reproduksjonsstre- ningen av store vassdrag vil derfor store punktene, slik at glassålene kan kravle i av ulike arter. Ytterligere tiltak som for storørret bør i første rekke gjøres ut i fra om de vil overleve en nedvandring kningene (se eget kapittel). For de andre mengder av glassål/ålefaringer (1,5 år tillegg til å svømme. Slike tilpasninger eksempel elektrisk fiskesperre, alterna- merkehistorikk og vurderinger som er gjennom Höljessjön og Höljes kraftverk. artene er kunnskapsgrunnlaget spink- gamle individer på 7-8 cm og 0,3 gram) vil også favorisere oppstrøms passasje av tive fiskeinnganger og attraksjonsbasert gjort ved beregningene av gytebestands- Oppsamling av smolt og utgytt laks og lere. For laks og storørret er det derfor starte oppvandringen til oppvekstområ- bekke- og elveniøye, og det er gjort gode lukemanøvrering anses likevel som nød- mål. Nye gyte- og oppvekstområder som ørret ved Varåas utløp vil derfor kunne et tilstrekkelig kunnskapsgrunnlag for dene. Etter 6-25 år i ferskvann (Pethon erfaringer med dette i Sverige (Laine et vendig for å oppnå tilstrekkelig fangstef- eventuelt blir tilgjengelige som følge av øke overlevelsen betydelig på denne å utarbeide en modell for fordeling av 1998; Porcher 2002) vandrer de voksne al. 1998). fektivitet for de aktuelle målartene. nytt og forbedret minstevannføringsre- strekningen. Likeledes er strekningene antall gytefisk av laks og storørret på de blankålene ut av elvesystemene og ut i Nedvandringen av voksen blankål Fisk som fanges for opptransport bør gime ved enkelte kraftverk bør inngå i Munkfors - Deje og Skymnäs - Fors- respektive strekningene. det marine miljø for å gyte. skjer om natten, og de følger gjerne registreres og behandles etter nærmere disse vurderingene. hult, samt flere sidevassdrag av en viss Men både laks og ørret har en bety- Elvekraftverk utgjør betydelige elvas hovedstrøm. Dette medfører at instrukser før de transporteres oppover i Merkehistorikken vil ikke gi infor- betydning for naturlig reproduksjon delig grad av «homing», som betyr at den problemer for opp- og nedstrøms vand- de, i likhet med andre fiskearter, trekkes vassdraget med regelmessige intervaller. masjon om hvilken gyteplass som fisken av laksefisk. Figur 14 gir en oversikt som gytemoden fisk i stor grad søker ringer av ål. For å sikre oppvandring av mot turbininntakene. Kroppslengden Forhold som vanntemperatur og fiske- stammer fra, men det gir informasjon over strekningene som omfattes av tilbake til den elvestrekningen som ål er det viktig åta hensyn til glassålens/ til blankålene gjør at dødeligheten ved mengde bør influere på disse rutinene, om hvilken elvestrekning den kom fra tankbiltransport av laks og storørret fra den selv ble klekket og/eller tilbrakte ålefaringenes begrensede svømmeka- passasje av kaplanturbiner er relativt og instrukser for dette bør utarbeides. da den ble merket for første gang. Som Forshaga og oppstrøms i vassdraget. oppvekstårene frem til smoltifisering. pasitet. Det er vanlig å bygge såkalte høy sammenlignet med andre fiskearter. en hovedregel bør merket fisk settes på Dette representerer en betydelig utford- ålerenner, som består av smale renner Det pågår for tiden flere undersøkelser Tilrettelegginger og rutiner for trans- oversiden av den kraftstasjonen som den Nedtransport av smolt og utgytt ring ettersom feilplassert laks og ørret som er utstyrt med rekker av børster over ålens nedstrøms passasje av port med tankbiler opprinnelig ble merket eller registrert fisk gjennom rørledninger eller med kan søke seg tilbake til opprinnelsen som gjør at glassålen/ålefaringene kan elvekraftverk, og det er oppnådd Transport av fisk bør i prinsippet foregå ved første/forrige nedvandring. tankbil med varierende hell. Denne søkefasen kravle seg oppgjennom renna. Slike relativt gode resultater med å etablere hver dag med tankbiler som er spesialla- Det er viktig at voksen gytefisk settes Det anbefales bygging av rørledninger, 192 | | 193 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION eller alternativt transport med tankbil, gasiner. For å gjenskape egnede forhold kraftverk være fordelaktig for å kunne port av fisk til nedstrøms Høljes dam. Aitken, P.L., Dickerson, L.H., Menzies, for nedtransport av smolt og utgytt fisk for naturlig reproduksjon, fri vand- gjenopprette fri vandring, øke arealet • Sikring av nedstrøms fiskepassasje ved W.J.M. 1966. Fish passes and screens at ved tre elvestrekninger. Den øverste ring opp- og nedstrøms i vassdraget, for naturlig reproduksjon og legge Edsforsen krever tilsvarende fangstan- water works. Proc. Inst. Civ. Eng. 35; strekningen er fra Lutufallet kraftverk samt sportsfisketurisme på strekninger til rette for sportsfiske etter laks på legg i tilknytning til tømmerluka (se 29-57. og ned til Höljes dam. Den andre med naturlig fall anbefales det at de 4 strekninger med naturlig fall. delrapport «Åtgärder vid Edsforsens strekningen er Varåa, som også munner kraftverkene Skoga, Krakerud, Forshult • Det anbefales spesielle tilretteleg- kraftverk»). Videre nedtransport av Arnekleiv, J.V., Kraabøl, M. & Museth, ut i Høljesdammen. Det er i særlig grad og Skymnäs rives ned i sin helhet. For å ginger for glassålens oppvandring ved fisk kan sikres med rørgate forbi kraft- J. 2007. Efforts to aid downstream smolt som vil bli utsatt for stor predas- opprettholde kraftproduksjon anbefales alle fiskepassasjene. I tillegg anbefales verkene Skoga, Krakerud, Forshult og migrating brown trout (Salmo trutta L.) jonsfare ettersom utbyggingen av Höljes det videre at Edsforsen, og eventuelt spesialkonstruerte åletrapper ved Skymnäs. Dette krever tilrettelegging kelts and smolts passing a hydroelectric kraftverk medførte en omfattende Råda kraftverk i Uvån bygges om til slik hvert kraftverk. for nedstrøms passasje for fisk ved de dam and a spillway. Hydrobiologia 582; neddemming av en lang elvestrekning at de utnytter hele fallhøyden på om lag nederste kraftverkene Munkfors, Deje 5-15. som tidligere var et velkjent gyte- og 40 m. Dette kan oppnås ved å etablere Nedvandring og Forshaga. oppvekstområde for laks og ørret. Ned- kraftstasjon(er) med tilhørende turbiner • Kombinasjonen av installering av var- • Som et alternativ anbefales rivning ASCE 1995. Fish passage and protec- demmingen skapte Höljessjön, som har på tilsvarende dyp nede i grunnen, og egrinder med lysåpninger på 15 mm av følgende fire kraftverk; Skoga, tion. I: Guidelines for design of intakes bestander av gjedde og abbor. Det vur- deretter lede driftsvannet tilbake til foran alle turbininntakene, etablering Krakerud, Skymnäs og Forshult. for hydroelectric plants. American deres slik at disse predatorene, i tillegg hovedelva gjennom en avløpstunell som av reglement for vannslipp gjennom Miljøgevinsten ved dette tiltaket er Society of Civil Engineers, New York, til passasje av turbinene, vil desimere munner ut på om lag samme sted som is- og tømmerluker, ombygging først og fremst en betydelig økning av side 469-499. smoltutvandringen i betydelig grad. Det tunellutløpet fra Skymnäs kraftstasjon av utvalgte flomluker, transport av arealer for naturlig reproduksjon av synes derfor å være et godt tiltak å bygge ligger i dag. Dersom disse kraftverkene fisk gjennom rørgater forbi Høl- laks og ørret. En viktig forutsetning er Bell, M.C. & Delacy, A.C. 1972. A et ledningssystem av vannfylte rør, eller rives kan også transportsystemene med jesdammen og kraftverksklyngen at det etableres et tilstrekkelig minste- compendium of the survival of fish benytte tankbiler, til transport av både tankbiler og rørgater raskere erstattes Edsforsen-Skymnäs, samt etablering vannføringsreglement som sikrer passing through spillways and conduits. smolt og utgytt fisk fra et fantstanlegg med tilstrekkelig effektive opp- og av nye vannveier for nedvandring av gode forhold for gyting, oppvekst, Fish. Eng. Res. Prog. U.S. Army Corps på Lutufallet kraftverk og forbi Höljes nedstrøms passasjer ved hvert enkelt fisk vil kunne gi en tilfredsstillende overvintring og vandring på denne of Eng., North Pacific Div., Portland, dam. En eventuell rørgate bør munne kraftverk i Klarälva og Trysilelva. nedstrøms passasjeeffektivitet på elvestrekningen. Dette alternativet Oregon, 121 sider. ut på minstevannføringsstrekningen Rivning av disse kraftverkene vil anslagsvis 90 % - 100 % for laks og medfører også at behovet for rørgate nedenfor Höljes dam, eller eventuelt i også kunne gjenskape en betydelig Figur 14. Prinsippskisse over hovedvass- storørret fra Vänern. på denne strekningen bortfaller. Bendall, B., Moore, A. & Quayle, V. samløpsområdet mellom minstevann- del av reproduksjonsarealet for laks draget med de enkelte kraftverkene. De • For å sikre tilfredsstillende nedstrøms • Neddykkede passasjer for voksen 2005. The post-spawning movements of føringen og tunellutløpet. Dimensjo- og storørret. Imidlertid vil dette bli foreslåtte transportstrekningene med tankbil fiskepassasje for ungfisk/smolt og blankål bør etableres i nærheten av migratory brown trout Salmo trutta L. og rørgater er vist med tykke røde piler. De nering og andre tekniske detaljer bør en minstevannføringsstrekning med tynne røde pilene viser fangst- og utset- utgytt laks og storørret fra Trysilelva de varegrindene ved hvert enkelt Journal of Fish Biology 67; 809-822. utredes av fagpersonell (se bilaga 1). vesentlig redusert vannføring sammen- tingslokaliteter. anbefales det at kraftverkene Sagnfos- kraftverk. Det er behov for egen I tillegg anbefales tilsvarende lignet med situasjonen før kraftverkene sen, Lutufallet og Edsforsen utrustes fagutredning om tiltak for å sikre Baras, E., Lambert, H. & philippart, J.C. løsninger for nedtransport fra inntaket ble etablert. Det bør derfor etableres et med effektive fangstanlegg med di- ålevandringene. 1994. A comprehensive assessment of til Edsforsen kraftverk og ned til under- tilstrekkelig regime for slipp av minste- øvrig akvatisk fauna i elvesystemet, rekte forbindelse til trygge vannveier the failiure of Barbus barbus spawning vannet ved Skymnäs kraftstasjon. En vannføring som sikrer en betydelig og tiltak som sikrer konnektivitet for å unngå installasjoner og elvestre- Litteratur migration through a fish pass in the ca- eventuell rørpassasjen vil transportere naturlig reproduksjon av laksefisk. gjennom fiskepassasjer vurderes som kninger som påfører dødelighet hos Aarestrup, K. & Koed, A. 2003. Survival nalized River Meuse, Belgium. Aquatic smolt og utgytt fisk forbi kraftverkene Nærmere beregninger av både kraft- nødvendige for på sikt å kunne oppnå nedvandrende fisk. of migrating sea trout (Salmo trutta) Living Resources 7; 181.189. Edsforsen, Skoga, Krakerud, Forshult produksjon og minstevannføringskrav i et godt økologisk status/potensial i • Alle kraftverk bør ha nedvandrings- and Atlentic salmon (Samo salar) smolts og Skymnäs. Figur 14 viser en prin- denne sammenheng bør gjennomføres Klarälven og Trysilelva. veier som til enhver tid slipper vann, negotiating weirs in small Danish rivers. Barret, J. & Mallen-Cooper, M. 2006. sippskisse over strekninger som dekkes av fagpersonell (se bilaga 2). • Det anbefales på kort sikt at all og nedvandringseffektiviteten bør Ecology of Freshwater Fish 12; 169- The Murray River’s ‘Sea to Hume Dam’ av disse rørgatene (alternativt tankbil- oppvandrende laks og storørret fra være minst 90 % for alle målarter. 176. fish passage program: progress to date transport). Dimensjonering og andre Hovedkonklusjoner Vänern fanges ved Forshaga kraftverk • Ved Sagnfossen bør det etableres and lessons learned. Ecological Manage- tekniske detaljer utredes av fagpersonell Oppvandring og transporters oppstrøms med tank- fangstanlegg i forbindelse med to Aarestrup, K., Lucas, M.C. & Hansen, ment and Restoration 7; 173-183. (se bilaga 1). • Kombinasjonen av bygging av minst bil. Fra fangstanlegget ved Forshaga nedvandringsveier ved turbininnta- J.A. 2003. Efficiency of a nature-like by- to fleksible og helst naturlike fiske- transporteres fisk oppover til nærmere ket. Ei finmasket varegrind vil hindre pass channel for sea-trout (Salmo trutta) Bernacsek, G.M. 1984. Dam design and Anbefalinger om rivning av kraftverk passasjer/-trapper med lav fallgradient bestemte destinasjoner i tråd med turbinpassasje, men dammens kon- ascending a small Danish stream studied operation to optimize fish production in Kraftverkene Edsforsen, Skoga, ved hvert enkelt kraftverk og slipp av instrukser som sikrer størst mulig struksjon er slik at det bør etableres by PIT-telemetry. Ecology of Freshwater impounded river basins. CIFA Technical Krakerud, Forshult og Skymnäs ligger attraksjonsvann gjennom flomluker grad av «homing» for laks og storør- nedvandringsveier fra inntaket og ned Fish 12; 160-168. Paper 11, side 98. fordelt på en elvestrekning på kun 19 og fiskepassasjer vil kunne gi tilstre- ret. Instruksene bør også omfatte all til undervannet. km. Den samlede fallhøyden er 46,5 m. kkelig passasjeeffektivitet dersom det behandling og datainnsamling. • Ved Lutufallet kraftverk bør det bygges Ahmad, M., Ali, C.M. & Ahmad, S. Bok, A.H. 1990. The current status of En stor andel av denne elvestrekning- brukes tilstrekkelige ressurser på tiltak • På lang sikt vil rivning av kraftver- et effektivt fangstanlegg for nedvand- 1962. Designing of fish ladders. West fishways in South Africa and lessons to en ble derfor konvertert fra rennende og evalueringer. kene Skoga, Krakerud, Forshult og rende fisk i forbindelse med tømmerlu- Pakistan irrigation Research Institu- be learnt. Proceedings of a Workshop vann med egnede områder for naturlig • Funksjonelle fisketrapper er likevel av Skymnäs i forbindelse med utvidel- ka. I tilknytning til dette fangstanlegget te, Lahore. Technical report no. 362/ on the Rationale and Procedures for the reproduksjon til neddemmede elvema- stor betydning for andre fiskearter og se av Edsforsen og eventuelt Råda bør det bygges rørgate for videre trans- HYD/1962, 26 sider. evaluation of the necessity for fishways 194 | | 195 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION in South African rivers. Pretoria, March M., Schmutz, S. & Weiss, S.). Migra- Katopodis, C. 1981. Considerations in efficiency, fish entrance and environme- Mallen-Cooper, M. 1989. Fish passage Science, Oxford, side 326-359. 1990, side 87-99. tion and Fish Bypasses. Oxford: Fishing the design og fishways for freshwater ntal factors. Fisheries Management and in the Murray-Darling Basin. I: (Red.: News Books, side 363-383. species. Proceedings of the 5th Canadi- Ecology 9; 65-77. Lawrence, B.). Proceedings of the Odeh, M. & Orvis, C. 1998. Downstre- Cada, G.F. 2001. The development an Hydrotechnical Conference, Frede- workshop on native fish management – am fish passage design considerations of advanced hydroelectric turbines to Gebler, R.-J. 1998. Examples of ne- ricton, New Brunswick, side 857-878. Larinier, M. 1998. Upstream and Canberra 16.-17- June 1988. Canberra: and developments at hydroelectric improve fish passage survival. Fisheries ar-natural fish passes in Germany: drop downstream fish passage experience in Murray-Darling Basin Commission, projects in the North-East USA. I. 26 (97); 14-23. structure conversions, fish ramps and Khan, H. 1940. Fish ladders in Punjab. France. I: (Red.: Jungwirth, M., Sch- side 123-136. Jungwirth, M., Schmutz, S. & Weiss, S. bypass channels. I: (Red.: Jungwirth, Journal of the Bombay Natural History mutz, S. and Weiss, S.). Migration and (Red.). Fish Migration and Fish Bypas- Calles, E.O. & Greenberg, L.A. 2007. M., Schmutz, S. and Weiss, S.). Mig- Society 41; 551-562. fish bypasses. Cambridge: Fishing News Mallen-Cooper, M. 1994. Swimming ses. Fishing News Book, side 267-280. The use of two nature-like fishways by ration and fish bypasses. Cambridge: Book, side 127-145. ability of adult golden perch, Macquaria some fish species in the Swedish River Fishing News Book, side 363-383. Klemetsen, A., Amundsen, P.A., Dempson, ambigua (Percicthyidae), and adult sil- Pethon, P. 1998. Aschehougs store fis- Emån. Ecology of Freshwater Fish 16; J.B., Jonsson, B. & Jonsson, N., O’Con- Larinier, M. & Travade, F. 1999. ver perch, Bidyanus bidyanus (Terapo- kebok .H. Aschehoug & Co, 4. utgave, 183-190. Gosset, C., Travade, F., Durif, F., Rives, nell, M.F., Mortensen, E. 2003. Atlantic The development and evaluation of nidae), in an experimental vertical-slot 447 sider. J., Elie, P. 2005. Tests of two types of salmon Salmo salar L., brown trout Sal- downstream bypass for juvenile salmo- fishway. Australian Journal of Mariine Calles, O., Karlsson, S., Hebrand, M. & bypass for downstream migration of eels mo trutta L. and Arctic charr Salvelinus nids at small hydroelectric plants in and Freshwater Research 45; 191-198. Petts, G.E. 1984. Impounded Rivers Comoglio, C. 2012. Evaluating technical at a small hydroelectric power plant. alpinus L.: a review of aspects of their France. I: Odeh, M. (Red.). Fish Passage – Perspectives for Ecological Manage- improvements for downstream migra- River Research and Applications 21; life histories. Ecology of Freshwater Fish Technology. American Fisheries Society, Mallen-Cooper, M. 1999. Developing ment. London: John Wiley and Sons, ting diadromous fish at a hydroelectric 1095-1105. 12; 1-59. Bethesda, MD. fishways for nonsalmonid fishes: a case 285 sider. plant. Ecological Engineering 48; study from the Murray River in Aus- 30-37. Greenberg, L., Calles, O., Andersson, J. & Knaepkens, G., Baekelandt, K. & Eens, Larinier & Travade 2002. Downstream tralia. I: (Red.: Odeh, M.). Innovations Pholprasith, S. 1995. Fishways in Thai- Engqvist, T. 2012. Effect of trash diver- M. 2005. Fish pass effectiveness for migration: problems and facilities. I: in Fish Passage Technology. Bethesda, land. I: (Red.: Komura, S.). Proceedings Calles, O., Olsson, I.C., Comoglio, C., ters and overhead cover on downstream bullhead (Cottus gobio), perch, (Perca Larinier, M. Travade, F. & Porcher, J.P. MD: American Fisheries Society, side of the International Symposium on Kemp, P., Blunden, L., Schmitz, M. & migrating brown trout smolts. Ecologi- fluviatilis) and roach 8Rutilus rutilus) (Red.). Bull. Fr. Peche Piscic. 364 173-195. Fishways ’90 in Gifu. Gifu, Japa: Publi- Greenberg, L. 2010. Size-dependent cal Engineering 48; 25-29. in a regulated lowland river. Ecology of cations Committee of the International mortality of migratory silver eels at a Freshwater Fish 15; 20-29. Larinier, M., Travade, F. & Porcher, J.P. Mallen-Cooper & Brand 2007. Non-sal- Symposium on Fishways ’90, 355-362. hydropower plant, and implications for Gross, M.R., Coleman, R.M. & Mc- 2002. Fishways: biological basis, design monids in a salmonid fishway: what do escapement to the sea. Freshwater Biolo- Dowall, R.M. 1988. Aquatic productivi- Kock Johansen, Ø. 2010. Energi. Livets criteria and monitoring. Bulletin Fran- 50 years of data tell us about past and Prignon, C., Micha, J. & Gillet, A. 1998. gy 55; 2167-2180. ty and the evolution of diadromous fish fundament og sivilisasjonens grunnlag. cais Pêche Pisciculture 364; 208 sider. future fish passage? Fisheries Manage- Biological and environmental characte- migration. Science 239; 1291-1293. Kagge Forlag AS, 272 sider. ment and Ecology 14; 319-332. ristics of fish passage at the Tailfer dam Clay, C.H. 1995. Design of fishways Lien, L. 1978. The energy budget of on the Meuse River, Belgium. I: (Red.: and other fish facilities. Lewis Publisher, Jonsson, B. & Jonsson, N. 1993. Partial Kraabøl, M. 2012. Reproductive and brown trout population of the Øvre Mallen-Cooper, M. & Harris, J.H. Jungwirth, M., Schmutz, S. & Weiss, Boca Raton, Ann Harbor, London, migrations: niche shift versus sexual migratory challenges inflicted on mig- Heimdalsvatn. Holarctic Ecology 1; 1990. Fishways in mainland south-eas- S.). Migration and fish bypasses. Ox- Tokyo, 248 sider. maturation in fishes. Reviews in Fish rant brown trout (Salmo trutta L.) in a 197-203. tern Australia. I: (Red.: Komura, ford: Fishing News Book, side 69-84. Biology and Fisheries 3; 348-365. heavily modified river. Doctoral theses S.). Proceedings of the International Coutant, C.C. & Whitney, R.R. 2000. at NTNU 2012-136. Lucas, M.C. & Baras, E. 2001. Migra- Symposium on Fishways ’90 in Gifu, Quirós, R. 1989. Structures assisting the Fish behavior in relation to passage Jonsson, N., Jonsson, B. & Hansen, L.P. tion of freshwater fishes. Malden, MA: Japan: Publications Committee of the migrations of non-salmonid fish: latin through hydropower turbines; a revieiw. 1991. Energetic cost of spawning in Kraabøl, M., Arnekleiv, J.V. & Museth, Blackwell Science. International Symposium on Fishways America. COPESCAL Technical Paper Transactions of the American Fisheries male and female Atlantic salmon (Salmo J. 2008. Emigration patterns among ’90, side 221-229. no. 5 8FAO: Rome), 41 sider. Society 129; 351-380. salar). Journal of Fish Biology 39; 1-6. trout, Salmo trutta (L.) kelts and smolts Lucas, M.C., Mercer, T., Armstrong, J.D., through spillways in a hydroelectric McGinty, S. & Rycroft, P. 1999. Use of a Montèn, F. 1985. Fish and turbines: Fish Rivinoja, P. 2005. Migration problems Degerman, E. 2001. Fiskvägen i Svartån, Jowett, I.G. 1987. Fish passage, control dam. Fisheries Management and Ecolo- flat-bed passive integrated transponder injuries during passage through power of Atlantic salmon (Salmo salar) in Örebro. Manuskript, 6 sider. devices and spawning channels. I: (Red.: gy 15; 417-423. antenna array to study the migration station turbines. Vattenfall, Statens flow regulated rivers. PhD-thesis, SLU, Henriques, P.R.). Aquatic Biology and and behaviour of lowland river fishes Vattenfallsverk, Stockholm. Umeå. DeLachenade, S. 1931. Le saumon dans hudroelectric Power Development in Kraabøl, M., Johnsen, S.I., Museth, J. & at a fish pass. Fisheries Research 44; les Gaves et les éschelles à poissons. (The New Zealand. Auckland: Oxford Uni- Sandlund, O.T. 2009. Conserving itero- 183-191. Nemenyi, P. 1941. An annotated biblio- Ruggles, C.P. & Murray, D.G. 1983. salmon of the Gave Rivers and the fish versity Press, side 138-155. parous fish stocks in regulated rivers: the graphy of fishways. University of Iowa A review of fish response to spillways. passes). Bulletin Francaise de Piscicultu- need for a broader perspective! Fisheries Mader, H., Unfer, G. & Schmutz, S. Studies in Engineering Bulletin 23, 64 Freshwater and Anadromous Divi- re 4; 97-102. Jungwirth, M.1996. Bypass channels Management and Ecology 16; 337-340. 1998. The effectiveness of nature-like sider. sion, Resource Branch Department of at weirs as appropriate aids for fish bypass channels in a lowland river, the Fisheries and Oceans, Halifax, Nova Eberstaller, J., Hinterhofer, M. & Para- migration in rhithral rivers. Regulated Laine, A., Jokivirta, T. & Katapodis, Marchfeldkanal. I: (Red.: Jungwirth, Northcote, T.G. 1978. Migratory strate- Scotia. Can. Tech. Rep. of Fisheries and siewicz, P. 1998. The effectiveness of two Rivers; Research and Management 12; C. 2002. Atlantic salmon, Salmo salar M., Schmutz, S. & Weiss, S.). Migra- gies and production in freshwater fishes. Aquatic Sci. 1172, 30 sider. nature-like bypass channels in an up- 483-492. L., and sea trout, S. trutta L., passage tion and fish bypasses. Oxford: Fishing I: Gerking, S.D. (Red.). Ecology of land Austrian river. I: (Red.: Jungwirth, in a regulated northern river - fishway News Book, side 384-402. Freshwater Fish Production. Blackwell 196 | | 197 TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION Schwalme, K., Mackay, W.C. & Lindner, Stuart, I.G. & Mallen-Cooper, M. 1999. spill effectiveness for passing juvenile D. 1985. Suitability of vertical slot and An assessment of the effectiveness of a salmon and its application at Lower Denil fishways for passing north-tem- vertical-slot fishway for non-salmonid Granite Dam on the Snake River. Ca- perate, nonsalmonid fishes. Marine fish at a tidal barrier on a large tropical/ nadian Journal of Fisheries and Aquatic Fisheries Reviews 47; 1815-1822. sub-tropical river. Regulated Rivers; Sciences 48; 1872-1876. Research 6 management 15; 575-590. Sheer & Steel 2006; Slatik, E. & Wolter, C. & Arlinghaus, R. 2003. Basham, L.R. 1985. The effect of Denil Videler, J. 1993. Fish swimming. Chap- Navigation impacts on freshwater fish fishway length on passage of some man & Hall, Fish and Fisheries Series assemblages: the ecological relevance nonsalmonid fishes. Marine Fisheries 10, 260 sider. of swimming performance. Reviews in 47; 83-85. Fish Biology and Fisheries 13; 63-89. Wilson, J.W., Giorgi, A.E. & Stuehrenber, L.C. 1991. A method for estimating 198 | | 199 BILAGA 1 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... BILAGA 1 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION Bilaga 1 till Tiltak for å reetablere toveis konnektivitet for vandrende fiskearter forbi 11 elvekraftverk i mycket låg i förhållande till längden Klarälven i Sverige og Trysilelva i Norge. vilket försvårar vid utformningen. För att inte äventyra dammsäkerheten Utredning Klarälven – pipeline för fisk förläggs pipelinen ovanpå dammkrönet istället för att gå igenom dammen även Huvudförfattare: Norconsult AB. (Opubl manuskript.) Sammanfattning: Pär Gustafsson och Mikael Hedenskog (Länsstyrelsen i Värmlands län). om detta innebär att höjdfördelningen Inledning galler (horisontellt liggande grindstål) pumpas tillbaka upp ca 1 m för att sedan på längs sträckan är ofördelaktig. I Klarälven saknas passager för ned- med spaltvidden ca 15 mm. Betagaller kunna gå genom turbinerna i kraftverken Möjlighet till förläggning av pipe- strömsvandrande smolt och utlekt har fördelen att de effektivt leder fisken och användas till kraftproduktion. linen på Höljessjöns botten har även fisk (kelt). Tidigare studier visar dock mot flyktöppningen och har använts utretts men bedöms som mycket svårt. på omfattande dödlighet bland dessa på flera håll i världen med gott resultat. Pipeline Höljessjöns stora regleringsamplitud (34 fiskar. Det föreligger således ett stort (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Topografin bjuder på stora utmaningar m) tillsammans med tjock isbildning behov av att öka överlevnaden för Gallret monteras i 30 grader i förhållan- då fallhöjden mellan Lutufallets krv och vintertid gör det komplicerat. Vidare nedströmsvandrande fisk i Klarälven. En de till inströmningsriktningen framför pipelinens tilltänkta utlopp i torrfåran har även möjligheten att förlägga pipe- möjlighet är att bygga pipeline för smolt intaget och förses med flyktöppning i nedströms Höljesdammen är ojämnt linen på botten under lägsta sänknings- och kelt förbi ett eller flera kraftverk. I nedströmsänden. Öppningen regleras av fördelad. Mellan Lutufallets dämnings- gräns i sjön utretts. Även detta bedöms denna studie studeras tekniska förut- en vertikalledad klafflucka som placeras gräns och krönet på Höljesdammen vara mycket svårt att genomföra. Figur 2. Principutformning av β-galler vid Edsforsens kraftverk. sättningar för att göra detta dels från till höger om intaget. Från öppningen är höjdskillnaden endast ca 7-8 m Lutufallets kraftverk förbi Höljesdam- avleds flödet via en ränna till en betong- samtidigt som pipelinens längd längs Utformning men och dels från Edsforsens kraftverk sump där inlopp till pipeline sker. För att med stranden på Höljessjön uppgår till Lutufallets kraftverk till Höljes- förbi Skymnäs kraftverk. skapa ett vattenflöde som leder in fisken i ca 19 km. På återstående sträcka från dammen flyktöppningen leds ett större vattenflöde dammkrönet ned till utsläppspunkten, Pipelinen utförs som helt vattenfylld • Rapporten omfattar följande delom- genom öppningen/öppningarna än vad ca 500 m i plan, är höjdskillnaden ca 71 glasfibertub med självfall. Syftet med råden: som leds vidare av pipelinen. Det vatten m. Den tillgängliga fallhöjden mellan en helt fylld vattenledning är att kunna • Insamling/avledning av fisk som inte leds in i pipelinen silas av och Lutufallet och Höljesdammen är alltså leda fram vatten effektivt med en min- • Översiktlig beskrivning av utförande dre rördiameter och att skapa en större • Produktionspåverkan flexibilitet i placering av ledningen • Kostnadsuppskattning vilket i sin tur minskar behov av schakt och fyllning. Uppkomst av snabba I rapporten visas översiktligt hur pipe- tryckförändringar förebyggs genom att lines kan placeras på de två sträckorna, förändringar i höjdled sker långsamt vilket vattenflöde som behövs och hur och bedöms därför inte medföra någon det påverkar produktionen i kraftver- stor risk att fisk skadas. ken som passeras. Underlag har varit Pipelinens längd är ca 19 km, en topografisk modell över sträckorna innerdiametern 1000 mm och medel- som baseras på flygskannade höjddata, lutningen ca 0.04 %. En grov diameter uppgifter om förutsättningar för att innebär lägre friktionsförluster. Flödet transportera fisk i pipelines, flödesdata är ca 0,7 m3/s och vattenhastigheten ca för Klarälven och Trysilelva och produk- 0,9 m/s. Passagetid: knappt 6 h. Grund- tionsdata för kraftverken på sträckan. läggning sker på mark på en bädd av Ingen detaljkonstruktion har gjorts utan stenkross. Där nivåskillnader är kraftiga, studien har koncentrerats på att visa t.ex. sänkor i terrängen, krävs betong- möjliga alternativ till placering av pipe- Figur 3. Översiktskarta som visar sträckning för pipeline från Edsforsens kraftverk till nedströms fundament som stöd. Skymnäs kraftverk. lines, vilka krav som ställs på systemet för att det skall fungera samt en kost- Höljesdammen till mynningen fylld tub, till en tub med fri vattenyta. stängs av och töms vid förhållanden nadsuppskattning och en bedömning av Från dammkrön till utsläppspunkt är Eftersom vattnet här strömmar snabbare med underkylt vatten i älven eller påverkan på kraftverken på sträckan. avståndet ca 600 m. En så kort pipeline p.g.a. högre lutning används diametern extrem kyla. blir dock för brant varför pipelinen 600 mm. Flödet är oförändrat ca 0,7 Lutufallet - Höljes behöver vara ca 1,3 km. Med höjd- m3/s men vattenhastigheten ökar i den- Edsforsen – Skymnäs Insamling och avledning av fisk skillnaden ca 70 m innebär detta en na del till ca 3,2 m/s. Grundläggning Utformning För att effektivt samla in fisk anläggs ett medellutning på 5 %. Pipelinen övergår sker på likvärdigt vis som sträckan ovan. Nytt intagsgaller, flyktväg och avvatt- intagsgaller vid Lutufallets kraftverk. Figur 1. Översiktskarta över sträckning för pipeline från Lutufallets kraftverk till nedströms vid dammkrönet från en fullt vatten- Pipelinen är i drift från hela året men ning vid Edsforsen sker på samma sätt Utredningen har föreslagit ett s.k. beta- Höljes kraftverk. 200 | | 201 BILAGA 1 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... BILAGA 1 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION Produktionsbortfall Lutufallet – Höljes till att pipelinen behöver stängas Engångskostnader Lutufallet - Höljes Edsforsen - Skymnäs bedöms dock som ovanliga. Anläggnings- och projekteringskostnader 211 991 224 kr 219 161 219 kr Pipelinen körs 12 månader per år Stilleståndskostnader (beräknat på 40 öre/kWh) 10 650 000 kr 8 500 000 kr Årlig Andel av Årlig Andel av Kostnad Damm produktions- den totala produktions- den totala Pipelines (båda) SUMMA 222 641 224 kr 227 661 219 kr förlust GWh produktionen % förlust MSEK produktionen % • Varje pipeline förläggs i en 10 m bred Årliga löpande kostnader Lutufallet - Höljes Edsforsen - Skymnäs Lutufallet 0,8 1,1 0,3 1,1 korridor. Kostnad för marktillträde: Årligt produktionsbortfall (beräknat på 40 öre/kWh) 2 700 000 kr 1 200 000 kr Höljes 3,6 0,7 1,4 0,7 450 000 kr/ha (inklusive förhandling Årliga driftkostnader (650 kr/h) 101 400 kr 135 200 kr Totalt 4,4 0,7 1,7 0,7 och juridiska omkostnader). Årliga underhållskostnader (0.5 %) 1 059 956 kr 1 095 806 kr • Mark- och grundläggningsarbeten: Tabell 1. Produktionsförluster vid drift av en pipeline för fiskavledning mellan Lutufallets kraft- Årliga transportkostnader verk och Höljes. 4 Mkr/km. Utförandet påminner i stort om tilloppstuber till vattenkraft- Årliga räntekostnader (4 %) 8 479 649 kr 8 766 449 kr verk och kostnaderna bedöms vara Årliga avskrivningskostnader (40 år) 5 566 031 kr 5 691 530 kr Produktionsbortfall Edsforsen – Skymnäs jämförbara. SUMMA 17 907 036 kr 16 888 985 kr • Fundamenten tillverkas i fabrik och Pipelinen körs 12 månader per år transporteras till platsen. Kostnad Tabell 3. Sammanfattning av kostnader för pipelines mellan Lutufallets damm och Höljes damm och mellan Edsforsens damm och (inklusive transport och montage): 15 Skymnäsforsens damm. Årlig Andel av Årlig Andel av Damm produktions- den totala produktions- den totala 000 kr per fundament. Total åtgång: förlust GWh produktionen % förlust MSEK produktionen % 1 500 st. tillsammans 15 - 20 % av årkostnaden Det får dock förutsättas att fisk som kollision med bottensubstrat, vattnets Edsforsen 0,75 1,3 0,3 1,3 • Glasfibertub 0,75 Mkr/km som domineras av räntekostnader och samlas upp i Lutufallets/Edsforsens ytspänning mm. Skogaforsen 0,43 0,5 0,17 0,5 • Arbetet för montering: två personer avskrivningar. kraftverk kommer utsättas för en viss - förhöjd predationsrisk i anslutning Kostnaden för anläggning av avledare/ onaturlig stress. Risk för skador och till pipelinens inlopp och utlopp. Fisk Krakerud 0,60 0,5 0,24 0,5 samt en grävmaskin med maskinist. Tidsåtgången: ca 250 dagar. betagaller vid Lutufallet bedöms till 70 indirekta utvandringsförluster förekom- kan förväntas vara omtumlade och Forshult 0,61 0,5 0,24 0,5 • Stilleståndskostnaden har skattats ur Mkr och bygger på en tidigare utförd mer. Detta ska dock jämföras med ett extra sårbara för predation i dessa Skymnäsforsen 0,5 0,5 0,2 0,5 att 100 % av produktionen vid Lutu- förprojektering för Edsforsens kraftverk läge där nedströmsvandrande fisk måste artificiella miljöer. Totalt 2,9 0,6 1,2 0,6 fallets/Edsforsens krv förloras under 3 (se ”Förbättrad nedströmspassage för passera turbinerna i både Lutufallet, månader och 50 % under ytterligare vild laxfisk i Klarälven samt beteende Höljes, Edsforsen, Skoga, Krakerud, I avsaknad av referensprojekt får Tabell 2. Produktionsförluster vid drift av en pipeline för fiskavledning mellan Edsforsens kraft- hos utvandrande kelt (utlekt lax och Forshult och Skymnäs med hög mortali- utformning av avledare/pipeline ske ut- verk och Skymnäs kraftverk. 3 månader. Vid Höljes/Skymnäs påverkas inte produktionen under öring)i del 2). tet som följd. ifrån de riktlinjer som ges av amerikan- byggfasen. Produktionsförlusterna i Den totala effektiviteten av åtgärden ska myndigheter avseende dimensione- som beskrivs för Lutufallet. Figuren 1,7 m/s. Passagetid: ca 2,9 h. Grund- kraftverken till följd av vattenföring- Bedömd funktion för fisk styrs för övrigt bl.a. av ringskrav m m. Det kan konstateras att nedan visar principen (se ”Förbättrad läggning sker på mark på en bädd av en i pipelinen har skattats för båda Referenser från motsvarande anläggning- - skador/förluster/ineffektivitet vid nästintill samtliga av dessa kan uppfyllas nedströmspassage för vild laxfisk i Klar- stenkross. Där nivåskillnader är kraftiga, kraftverken. ar för fisktransport är få. I USA används kraftverkets intag. Beror t.ex. av vid anläggande av pipelines vid de båda älven samt beteende hos utvandrande t.ex. sänkor i terrängen, krävs betong- pipeline för fiskavledning vid flera intagets och flyktöppningars utform- studerade platserna. kelt (utlekt lax och öring))”. fundament som stöd. Kostnadssammanställning vattenkraft- och bevattningsanläggningar. ning, vattenföring, aktuellt spill vid Pipelinen mellan Edsforsens krv Nedan redovisas en sammanställning av Vid North Fork Dam i Clackamas river, dammen mm. och Skymnäsdammens krön utförs, i Skymnäsdammen till mynningen kostnaderna för anläggande av pipe- USA, finns en ca 8 km lång pipeline för - skador/förluster i pipeline av me- likhet med sträckan Lutufallet-Höljes, Pipelinens längd ca 0,8 km, höjd- line från Lutufallets krv till torrfåran nedströms transport av smolt. Uppehålls- kaniska skador, tryckförändringar, som en helt vattenfylld ledning. Inget skillnaden ca 12 m vilket ger medel- nedströms Höljes samt pipeline från tiden i den pipelinen är 1,5h och den sjukdomsangrepp mm. externt tryck tillförs utan vattenytan lutningen 1,5 %. Pipelinen övergår Edsforsens krv till nedströms Skymnäs. direkta överlevnadsandelen ca 99,5 %. - mekaniska skador i samband med uppströms Edsforsens krv driver i detta skede från en fullt vattenfylld Kostnaderna för pipelines får ses som en (Länsstyrelsen Värmland 2013). utflöde i Klarälvens huvudfåra. T.ex. vattenflödet tillsammans med självfall. tub, till en ledning med fri vattenyta. uppskattning då ingen projektering har Pipelinen förläggs på land vid sidan Flödet är oförändrat ca 0,85 m3/s utförts i nuläget utan endast beskrivits av älven ovanför dämningsgränserna. men vattenhastigheten ökar i denna principiellt. Beräkningar av kostnader Bottenförläggning bedöms inte som del till ca 2,5 m/s. Grundläggning redovisas ingående i huvudrapporten. aktuellt . sker på likvärdigt vis som sträckan Produktionsförlusterna på 2,7 ovan.Pipelinen är i drift hela året respektive 1,2 Mkr är en mindre del Edsforsen till Skymnäsdammen utom vid tillfällen underkylt vatten av årskostnaden. Förlusten motsvarar Pipelinens längd är ca 17 km, innerdia- i älven som gör att pipelinen hotas mellan 0,3 och 0,4 % av produk- metern 800 mm, höjdskillnaden ca 39 av iskravning inifrån eller vid extrem tionen i de aktuella kraftverken. m, vilket ger en medellutning på ca 0,2 kyla vid snöfria förhållanden. Sensorer Drift- och underhållskostnaderna %. Flödet som avleds är ca 0,85 m3/s installeras vid intaget och i pipelinen samt kostnaderna för produktions- och vattenhastigheten i tuben är ca som varnar. Förhållanden som leder bortfall, 3,9 respektive 2,4 MSEK, är 202 | | 203 BILAGA 2 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... BILAGA 2 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION Bilaga 2 till Tiltak for å reetablere toveis konnektivitet for vandrende fiskearter forbi 11 elvekraftverk i fiskpassager krävs endast en (Edsforsen), 91,8 m3/s. En möjlighet är även att verk i Råda. Klarälven i Sverige og Trysilelva i Norge. vilket skulle förbättra den kumulativa installera en mindre turbin som har en Dammen i Råda blir kvar för regle- effektiviteten avsevärt. Byggs effektiva slukförmåga på cirka 30 m3/s på de ring av Rådasjön. Ett nytt kraftverk Utredning Klarälven – reduktion av kraftverk fiskvägar i Forshaga, Dejefors och gamla aggregatens plats och producera byggs cirka 6 km sydsydväst om det Munkfors nedströms kan de återska- el med en stor del av det vatten som nuvarande. Bruttofallhöjden för det nya Huvudförfattare: Norconsult AB. (Opubl manuskript.) Sammanfattning: Pär Gustafsson (Länsstyrelsen i Värmlands län). pade lek- och uppväxtmiljöerna nås via släpps i den ursprungliga älvfåran. kraftverket från Rådasjön till Skymnäs- Inledning raftverk i Edsforsen för att ta tillvara Ett plus ur miljösynpunkt är att en cirka naturlig uppvandring. Resterande vatten används i de två forsen blir drygt 40 m och tunneln 5 Norconsult har i en förstudie studerat det vatten som tappas som miljötapp- 300 m lång sträcka av Uvån kommer på uppströms vandringsvägarna för fisk och km lång. Fallhöjd tas ut genom att en de tekniska förutsättningarna för att ning förbi den dammen. detta sätt att omvandlas till en ströms- Nya kraftverk för nedströmsvandring av fisk. Utgående underjordsstation byggs i närheten av bygga ett nytt kraftverk vid Edsforsen träcka till nytta för fisken. Edsforsen – Skymnäs från dessa data föreslås en utbyggnads- Rådasjöns strand. Kraftverket samman- i Klarälven. Detta kraftverk är tänkt Utrivning av kraftverk och För att kompensera delar av produk- vattenföring för det nya kraftverket på binds med området där vattnet från att ersätta dagens kraftverk i Edsfor- återställning Återskapande av en naturlig tionen svid utrivning av fyra kraftverk 220 m3/s för att ta tillvara så mycket Skymnäsforsens kraftverk i dag mynnar sen, Skogaforsen, Krakerud, Forshult Kraftverken och dammarna i Skogafor- fallsträcka mellan Edsforsen och byggs ett nytt kraftverk som tar sitt som möjligt av flödesvariationen i älven. i Klarälven. och Skymnäsforsen. Detta för att öka sen, Forshult, Krakerud och Skymnäs Skymnäsforsen vatten från Edsforsen och låter det Två francisaggregat föreslås. Eftersom Att ett alternativ med tub/er inte före- möjligheterna för effektiva vandrings- rivs ut. Dammen i Edsforsen behålls. Troligen har betydande delar av den mynna nedströms Skymnäs och ansluta vattnet måste transporteras i en 13 km slås beror på att det aktuella området vägar för bl.a. laxfisk, återskapa lek- och Tillvägagångsättet är att dammarna aktuella sträckan mellan Skymnäsforsen till samma nedströmsnivå som dagens lång tunnel med relativt stora förluster mellan Rådasjön och Klarälven delvis uppväxtområden för fisk och för att öka och kraftverken rivs ned till i nivå och Edsforsens damm utgjort goda bio- kraftverk. så kommer den effektiva fallhöjden bli har nivåer högt över Rådasjöns yta och möjligheten till sportfiske. med ursprunglig botten. De konstruk- toper för lax och öring i Klarälven. Den Dammen i Edsforsen blir kvar för lägre än dagens även om det tas med att att utläggning av tub inte är möjlig. Rapporten omfattar områdena: tionsdelar som lämnas kvar täcks med naturliga fallhöjd som sträckan uppvisar att nuvarande vattenyta skall kunna det bara blir en inlopps- och utloppsför- Att lägga tuber i den gamla älvfåran • Översiktlig kostnadsuppskattning av sten. Dammarna är av naturliga skäl har fördelats på strömmar, kraftiga- användas för det nya kraftverket. Fall- lust, jämfört med dagens fem kraftverk. på en sträcka av ca 9 km blir besvärligt att riva dammarna och kraftverken placerade i anslutning till forssträckor re forsar och lugnflytande områden. höjden tas ut genom att en underjords- Det antas att arbetena görs sedan det då tre gamla fall skall passeras. Den vid Skogaforsen, Krakerud, Forshult där vattenhastigheten är hög. De högsta Baserat på uppgifter från Fiskeristyrelsen station byggs i närheten av Edsforsens nya kraftverket mellan Edsforsen och relativt höga utbyggnadsvattenföringen, och Skymnäsforsen flödena som kan väntas på sträckan om ursprungliga reproduktionsområden damm. Kraftverket sammanbinds med Skymnäs nedströmsyta har tagits i se nedan, gör även att det är ett mer • Kostnad för återställningsarbeten vid överstiger 1000 m3/s så det kommer att för lax och öring mellan Edebäck och området där vattnet från Skymnäsfor- drift och att inga produktionsförluster svårgenomförbart alternativ. de rivna dammarna och kraftverken krävas en stabil erosionsbotten med an- Karlstad om ca 75 hektar (Peterson et sens kraftverk i dag mynnar i Klarälven uppstår i det nya kraftverket. Vattnet från Uvån används för • En översiktlig beskrivning hur ett slutande slänter av storblockigt material. al 1990), i kombination med att nära med en ca 13 km lång utloppstunnel. För att bygga en ny kraftstation i elproduktion. Medelflöde är 19,7 m3/s. nytt kraftverk mellan Edsforsen och Utskovskanaler och utloppskanaler från hälften av denna sträckas fallhöjd ligger Detta bedöms vara genomförbart då det Edsforsen med en tunnel till Skymnäs Utgående från dessa data föreslås en Skymnäsforsen kan byggas samt en kraftverken fylls igen och erosionssäkras. inom nu aktuell delsträcka, torde ca i denna del av Värmland byggts långa uppskattas kostnaden till cirka 2 300 utbyggnadsvattenföring för det nya uppskattning av kostnaden för det Totalkostnaden med en avledare hälften, 35 hektar, ha funnits inom tunnlar för kraftverken i Letten, Tåsan Mkr inklusive oförutsett, projektering kraftverket på 40 m3/s. Ett kaplan- inklusive tunnel, intag och utlopp. i form av ett betagaller framför den aktuell sträcka. och Höljes. Utgångspunkten är att och projektledning. Denna kostnad får alternativt Francisaggregat föreslås. • Uppskattning av produktionen i detta nya intaget, vattenavledning från det Ungefär 8 ha forsområde och ca 18 ha alla dagens kraftverk körs för fullt tills ses som en första uppskattning. För att bygga en ny kraftstation vid nya kraftverk. till dammen plus en fångstöppning strömmande områden bedöms kunna det nya är klart och drifttaget och kan Rådasjön med en tunnel till Skymnäs Rådasjön – Skymnäs • En översiktlig beskrivning av hydro- i dammen och med två fiskvägar för återskapas vid en utrivning av kraft- börja producera. Då tar detta kraftverk uppskattas kostnaden till cirka 374 Mkr logiska och fysiska förhållanden på uppströmsvandring uppskattas i nuläget verken. Det motsvarar ett tillskott om ca över och de gamla kraftverken och Vattnet från Uvån, om i dag används för inklusive oförutsett, projektering och den återskapade fallsträckan mellan till cirka 70 MSEK. Dessa siffror bygger 26 ha. På grund av kraftig rensningspå- dammarna rivs ut. elproduktion i Krakerud, Forshult och projektledning. Denna kostnad får ses Edsforsen och Skymnäs vid tappning på en tidigare studie för Edsforsens verkan inför kraftutvinning och under Ett flöde som är lika med medelvärdet Skymnäs kraftverk kan inte användas som en första uppskattning. av MLQ. kraftverk med dagens utformning (se flottning förväntas ett relativt omfattande på den naturliga lägsta vattenföringen för elproduktion i det nya kraftverket Edsforsens damm • För jämförelse görs en uppskatt- delrapporten om ”Förbättrad nedström- behov av bottenåterställning i området ett år, MLQ, släpps i Klarälvens fåra enligt ovan. En möjlighet är därför att ning av intäkter och kostnader för spassage för vild laxfisk i Klarälven samt efter utrivningen. Jämfört med älvens (34,5 m3/s). Om tillrinningen är lägre bygga ett nytt kraftverk från Rådasjön I Edsforsen kan ett minikraftverk pla- driva dagens kraftverk vidare. I detta beteende hos utvandrande kelt (utlekt hydrologi före utbyggnad kommer en än MLQ så släpps tillrinningen. Kvar till nedströms Skymnäsforsen. Detta ceras för att ta vara på miljötappningen inkluderas underhåll och förnyelse av lax och öring)”). Med ett nytt kraftverk väsentlig skillnad även vara att endast blir ett flöde med ett medelflöde på kraftverk ersätter då även dagens kraft- i älvfåran. Mintappningen föreslås dagens kraftverk, byggande av fisk- blir utformningen enklare då bland medellågvattenföringen finns tillgänglig. Nytt Befintliga Nytt kraftverk Nytt kraftverk Summa nya vägar och produktionsbortfall i dessa annat avvattningsanläggning och pump- Sammantaget bedöms åtgärderna minikraftverk kraftverk i Edsforsen i Rådasjön kraftverk fiskvägar. ning inte är aktuellt. innebära att betydande arealer av både i Edsforsen • En översiktlig beskrivning hur ett nytt För att klara produktionen i Råda lek och uppväxtmiljöer återskapas i Årliga intäkter MSEK 179 129 21 5 155 kraftverk mellan Rådasjön i Uvån och kraftverk i Uvåns utflöde i Klar- Klarälven. Åtgärdernas nytta bedöms Årliga kostnader MSEK 102 100 19 2 121 Skymnäsforsen kan byggas samt en som mycket stor för Klarälvens bestånd älven strax uppströms dagens damm Nuvärde intäkter MSEK 4000 3017 506 152 3675 uppskattning av kostnaden för det i Krakerud måste troligen en cirka av lax och öring. Förutom att återskapa Nuvärde kostnader MSEK 2400 3231 593 92 3916 inklusive tunnel, intag och utlopp. 35 meter lång grunddamm byggas lek- och uppväxtmiljöer förbättras även • Uppskattning av produktionen i detta nedströms kraftverket för att turbinerna vandrings-möjligheterna i Klarälven Tabell 1. Intäkter och kostnader för drift av befintliga kraftverk, ett nytt kraftverk mellan Edsforsen och Skymnäs, ett nytt kraftverk Rådasjön till nya kraftverk. inte ska arbeta med en lägre nedströms avsevärt eftersom fyra definitiva vand- Skymnäs och ett minikraftverk i Edsforsens damm. Elpris 40 öre/kWh antaget. Fiskvägar antas ha installerats i de befintliga kraftverken. Intäkterna • En beskrivning av ett möjligt minik- vattenyta än vad de är konstruerade för. ringshinder försvinner. Istället för fem är beräknade med antagande om ett elpris på 40 öre/kWh och vid beräkning av nuvärde antas en nominell ränta på 5 % och en inflation på 2 % vilket ger en real kalkylränta på 2,94 %. 204 | | 205 BILAGA 2 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... BILAGA 2 TILL TILTAK FOR Å REETABLERE TOVEIS KONNEKTIVITET... REMISSVERSION bli MLQ=34,5 m3/s och när vattnet från Edsforsen, och på att flödet i Uvån produktion längs hela fallhöjden ned till till fiskvägarna räknas bort så återstår inte kan användas för kraftproduktion Skymnäs så återvinns 1/3 av produk- cirka 25 m3/s som släpps ut i fåran. ned till Skymnäsforsen. I dag används tionstappet. Om mintappningen från Aggregatet kan placeras i den befintliga det vattnet i Krakeruds, Forshults och Edsforsens damm kan halveras med kraftstationen som tas ur drift när det Skymnäsforsens kraftverk. De årliga bibehållna miljömål så kan den totala nya kraftverket mellan Edsforsen och kostnaderna blir ganska lika om investe- produktionen i de båda nya kraftverken Skymnäs har byggts. Den fallhöjd som rings-/underhållskostnaderna slås ut på och i ett minikraftverk i Edsforsen kan utnyttjas är drygt 7 m. en 40-års period. damm nå lika högt som i de gamla om Vid en beräkning av nuvärdet så visar hänsyn tas till att produktionen i dessa Intäkter och kostnader det att en fortsatt drift av de gamla minskar om/när fiskvägar byggs. De årliga intäkterna från ett nytt kraft- kraftverken med fiskvägar är mycket Att riva och återställa området vid verk mellan Edsforsen och Skymnäs lönsamt medan att bygga ett nytt kraftverken i Skogaforsen, Krakerud, bedöms bli betydligt lägre än från kraftverk och tappa MLQ i Klarälven Forshullt och Skymnäsforsen beräknas dagens kraftverk kompletterade med kräver ett elpris på 0,43 SEK/kWh för kosta uppskattningsvis 600 Mkr. Kost- två fiskvägar för uppströms vandring att det skall gå ihop. I dag används ett naderna för att återställa älvsträckan och en fiskväg för nedströms vand- elpris på mellan 40 och 50 öre/kWh vid från åtgärder i samband med flottningen ring. Detta beror på en tappning av lönsamhetsberäkningar. Byggs även ett har inte kunnat skattas då behovet av 34,5 m3/s (medellågvattenföringen, kraftverk mellan Rådasjön och Skymnäs återställning inte är känt men enligt MLQ, vid Edsforsen) till Klarälven så att Uvåns vatten kan användas för schablon för restaureringar ca 5 Mkr. 206 | | 207 FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... REMISSVERSION omfattande spill och har endast utvärde- Trysilelvas bevarande och rehabilitering Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Inledning rats för ytorienterade arter som salmo- bör därför vara att uppnå just detta, I dag finns inga fria vandringsvägar nider (Anglea et al., 2002; Arnekleiv et samtidigt som de negativa effekterna på Klarälven samt beteende hos utvandrande kelt mellan Vänern och de i Klarälven och al., 2007; Hanson, 1999; Ogden et al., vattenkraftsdriften ska minimeras. Stra- (utlekt lax och öring) Trysilelva återstående reproduktionsom- 2008; Scruton et al., 2008; Scruton et tegin på kort sikt kan dock behöva vara rådena för sjövandrande lax och öring. al., 2007). Åtgärder som leder fisken en annan, för att uppnå resultat snabbt Larry Greenberg, Eva Bergman, Daniel Nyqvist, Olle Calles. Naturresurs rinnande vatten, För att upprätthålla dessa populationer genom att framkalla en beteenderespons och som en anpassning till rådande Biologi, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, Karlstads Universitet bedrivs kompensationsodling parallellt hos fisken på någon form av stimuli, kunskapsläge. med uppströms transport av lekfisk s.k. beteendeavledare, har i allmänhet Överlevnaden för nedströmsvand- förbi de åtta nederst belägna kraftverken inte befunnits ha god funktion och då i rande fisk har identifierats som ett av i Klarälven, vilket ger de transporte- synnerhet inte i kraftverksintag Calles et de mest angelägna problemen att lösa Förord typer av hydrauliska förutsättningar förslag på åtgärder för förbättrad rade fiskarna tillgång till 140 km av al.( 2013a). I innevarande rapport prio- för att på kort sikt öka stärka popula- Projektet som redovisas i denna rapport (t.ex. olika former av acceleration och nedströmspassage vid Edsforsens kraft- älven mellan Edsforsens (kraftverk nr. riteras därför fysiska avledare framför tionerna av öring och lax i Klarälven. heter ”Förbättrad nedströmspassage turbulens i en kontrollerad miljö). Pro- verk, för att samla in nedströmsvand- 8 från Vänern) och Höljes kraftverk beteendeavledare. Nyligen genomförda studier har som för vild laxfisk i Klarälven”. Projektet jektet är pågående och därför beskriver rande fisk och transportera dem förbi (kraftverk nr. 9). Inga passager för Projektets frågeställningar var: redan nämnts bekräftat hög kumulativ beräknas kosta totalt 8,8 miljoner vi vad vi har åstadkommit fram till kraftverken nedströms. I denna rapport nedströmsvandrande fisk finns vid de 1. Kan en fysisk avledare placeras vid dödlighet för nedströmsvandrande fisk kronor och ta fyra år att genomföra. Det våren 2014. Rapporteringen begränsas presenteras fyra åtgärdsförslag för åtta kraftverk som utlekt fisk och deras Edsforsens kraftverk för att förbättra i de åtta nedersta kraftverken (Norr- finansieras till största del genom R & D till de delarna som Interregprojektet uppsamling av nedströmsvandrande avkomma sedan ska passera för att nå möjligheterna till nedströmspassage gård et al., 2013)(se delrapporten om medel från Fortum Generation AB (32 ”Vänerlaxens fria gång” har bidragit till, fisk vid Edsforsens kraftverk, där Vänern och tidigare studier visar på för fisk? ”Nedströmsvandring av vildfödd laxsmolt” %) och bidrag från Fortums miljöfond nämligen delprojekt 1 (där även delpro- förslagens utformning grundar sig på omfattande dödlighet bland dessa fiskar 2. Vilka olika åtgärdsalternativ är samt kapitlet om Kelt i denna rapport). genom försäljning av el märkt med Bra jekt 2 delvis ingår) och delprojekt 3. exempel från litteraturen, egen erfa- (Norrgård et al., 2013)(REF Kapitel om möjliga och vilka är deras förväntade Det stora antalet kraftverk i älven i dag Miljöval (32 %). Karlstad universitet renhet samt rapporter av internationell smoltvandring och kelt). Det förelig- för- och nackdelar? i kombination med att de återstående bidrar som utförare med en mindre Delprojekt 1: Åtgärdsförslag för och nationell fiskpassageexpertis. ger således ett stort behov av att öka Arbetet bestod i att granska relevant habitaten med fritt strömmande vatten del av projektets kostnader genom förbättrad nedströmspassage De tre högst prioriterade åtgärds- överlevnaden för nedströmsvandrande litteraur, samt att ge förslag på åtgärder är koncentrerade till sträckor långt upp egenfinansiering (13 %). Länsstyrelsen vid Edsforsens kraftstation i alternativen innebär att låglutande fisk förbi de åtta nedersta kraftverken i lämpliga för just Edsforsens kraftverk. i älven, gör att återetablerandet av fria i Värmland finansierar genomförandet Klarälven intagsgaller med 15-18 mm spalt- Klarälven. Det inledande åtgärdsarbetet utgjordes vandringsvägar bör bedrivas stegvis och under projektets två första år genom In- vidd placeras i intaget till Edsforsens Åtgärder för förbättrad av expertråd från Ed Meyer vid National på flera fronter. Även om det är önskvärt terregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” Abstract/Sammanfattning kraftverk. Gallren leder fisken bort nedströmspassage och uppsamling av Marine Fisheries Service (NMFS) att helt ersätta kompensationsodling (till ett värde motsvarande ungefär 23 I dag finns inga fria vandringsvägar från turbinintaget till en flyktöppning fisk vid vattenkraftverk har tills nyligen (Meyer, 2013) och John Ferguson vid och transport av lekfisk med naturligt % av huvudprojektets totala budget). mellan Vänern och de i Klarälven vid gallrens slut, som leder vidare till inte förekommit i Sverige (Calles et al., Anchor QEA, samt resultat från studier vandrande fiskbestånd längs hela älvens Denna rapport redovisar de delar som och Trysilelva återstående reproduk- ett system som kan användas för att 2013c). Under den senaste femårspe- på nedströmsvandrande fisk i Klarälven längd, är det med tanke på det bristande genomförts under 2012-2014 och utgör tionsområdena för sjövandrande lax samla ihop fisken för transport eller rioden har flera åtgärder implemen- (ref till Kapitel på lekfisk och smolt- kunskapsläget kring åtgärder och inves- slutrapport för de delar av huvudprojek- och öring. För att upprätthålla dessa för att släppa dem vidare nedströms. terats och av dessa har två utvärderats fångst). Därefter specificerades förslag teringarnas omfattning inte realistiskt tet som delfinansierats av ”Vänerlaxens populationer bedrivs kompensations- Dessa tre åtgärdsalternativ bedöms vetenskapligt med goda resultat och på åtgärdsalternativen, som i en sista fas att på kort sikt genomföra en sådan total Fria gång” under de första två åren. odling parallellt med transport av alla som genomförbara och förväntas passageeffektiviteter som observerats är granskades, illustrerades, riskbedömdes förändring. Passageåtgärder kan inte lekfisk förbi de åtta nederst belägna få en avledande funktion för fisk. >90 % för blankål (Calles et al., 2013b) och kostnadsuppskattades av Nor- förväntas ha en så god funktion att den Projektets syfte kraftverken i Klarälven, vilket ger de Eftersom det finns ytterst få exempel och 84 % för havsöringssmolt (Kriström consult (Lind et al., 2014). Åtgärdsför- kumulativa passageeffektiviteten för åtta Huvudsyftet med detta projekt är att transporterade fiskarna tillgång till lek- på avledare vid kraftverk av Edsforsens et al., 2010). Tekniken återstår att slagen för Edsforsens kraftverk kommer eller t.o.m. elva hinder är tillräckligt hög hitta en långsiktig och effektiv lösning områden mellan Edsforsens (kraftverk storlek och geografiska placering, är testa på ett stort kraftverk (>100 m3/s att beskrivas mer utförligt i delprojektets för att tillräckligt med fisk ska passera för att få nedströmsvandrande laxartade nr. 8 från Vänern) och Höljes kraft- samtliga åtgärdsalternativ att betrakta slukförmåga). Samtliga i Sverige testade kommande slutrapport (Calles et al., In till och från lek- och uppväxtområdena fiskar från lek- och uppväxtområdena i verk (kraftverk nr. 9). Inga passager som utvecklingsarbete och kommer åtgärder har bestått en fysisk avledare i preparation). för att populationerna ska stärkas eller den svenska delen av övre Klarälven till för nedströmsvandrande fisk finns vid kräva utvärderingar och modifieringar kombination med en förbipassage eller ens bevaras. Om man t.ex. skulle uppnå Vänern. Studien består av fyra del- de åtta kraftverk som utlekt fisk och under en prövotid som bör spänna uppsamling, vilket stämmer väl överens Nedströmspassage för fisk i Klarälven en så hög passageeffektivitet som 90 % studier: 1) Projektering av åtgärd(-er) deras avkomma sedan ska passera för över åtminstone 5 år. Samtidigt har med kunskapsläget kring väl fungerande Från ett biologiskt perspektiv be- per kraftverk, både upp- och nedströms, för förbättrad nedströmsvandring; att nå Vänern och tidigare studier visar liknande lösningar testats med goda åtgärder för förbättrad nedströmspassage höver alla av människan skapade skulle det innebära att endast 43 % 2) Uppmätning av de hydrauliska på omfattande dödlighet bland dessa resultat vid mindre kraftverk i Sverige (Calles et al., 2013a; EPRI, 2002). I vandringshinder i vattendrag göras av lekfisken når lekområdena mellan förutsättningarna uppströms Edsforsen, fiskar. och kan man på ett bra sätt anlägga vissa fall kan åtgärder i form av ytligt passerbara, både för uppströms- och Edsforsen och Höljes och 31 % för att belysa aktuella förhållanden för Överlevnaden för nedströmsvand- åtgärden samt att lyckas hålla avledaren orienterade avledare och/eller omfat- nedströmsvandrande vattenlevande or- lekområdena i Norge och samma andel fiskens rörelser och potentiella åtgärder; rande fisk har identifierats som ett av och flyktöppningen fria från driv- tande och välplacerat spill ha hög effek- ganismer. Dessutom ska flödesregimen skulle överleva nedströmsvandringen. 3) Kartläggning av den nedströmsvand- de mest angelägna problemen att lösa gods och is, förväntar vi oss att man tivitet (71-100%) trots att en barriär vara sådan att de biologiska processerna Motsvarande kumulativa passageeffek- rande utlekta fiskens (kelt) beteende och för att på kort sikt stärka populatio- kommer åstadkomma en stor förbätt- som hindrar fisken från att simma in kan fortgå och därmed bevara habitat tivitet för 70 % passageeffektivitet vid vägval när de närmar sig Edsforsen; 4) nerna av öring och lax i Klarälven. ring i överlevnaden för nedströmsvand- i turbinerna saknas eller är bristfällig, och livskraftiga populationer. Den alla kraftverk är 6 % förbi åtta kraftverk Studera smoltens beteende inför olika Denna studie bestod därför i att ge rande laxfisk i Klarälven. men är då oftast förknippade med ett långsiktiga strategin för Klarälvens och respektive 2 % förbi elva kraftverk. 208 | | 209 FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... REMISSVERSION Under en övergångsperiod bör inte varit avsevärt högre än ovan lax- och öringpopulationerna förvaltas angivna hastigheter. genom en kombination av uppsamling för transport uppströms och nedströms, Utskoven samt kompensationsodling. I dag är Närmast kraftverket österut ligger en Edsforsens kraftverk det första hindret timmerränna och en timmersluss, vilka för nedströmsvandrande smolt och kelt/ är luckor som sänks ner och ger en besor, vilket innebär att åtgärdsarbetet yttappning och är därför av speciellt med nedströmspassage bör ta sin början intresse i fiskpassagesammanhang (Figur där. 1). Slukförmågan för timmerrännan är 21/32 m3 s-1 (sommar/vinter) och för Edsforsens kraftverk timmerslussen 135/167 m3 s-1 (Peter Kraftverket sattes i drift 1949 och Blomberg, Fortum Generation AB). delar av dammen och båda turbinerna Därefter följer fyra utskov med luckor Figur 2. Principskiss av ett fiskanpassatα -galler (vänster) med förbipassage (sett från sidan) rustades upp 2012-2013. Stationen som höjs upp och ger en bottentapp- och ett fiskanpassatβ -galler (höger) med förbipassage (sett från ovan). Pilarna är vektorer och är ett älvkraftverk och har i dag två ning. Dessa luckor har hög kapacitet (4 illustrerar vattenhastigheten i vattenfåran in mot gallret (VIN), och de resulterande vattenhas- Kaplan-turbiner (G1 och G2) med en x 167/238 m3 s-1) och används i första tigheterna parallellt med (VSVEP) och vinkelrätt mot gallret (VNORMAL). Figur från Calles et al. (2013a). Terminologi enligt DWA (2005). total slukförmåga om 190 m3 s-1 och hand för att släppa ut spillvatten. Eds- 7 m fallhöjd (6-9 m). Detta motsvarar forsens kraftverks totala avbördningsför- en effekt på 12 MW och en årsproduk- måga är således 1333 m3 s-1. men vi bedömer att en fysisk avle- avledaren leder fisken i höjdled (α) Figur 1. Översikt av Edsforsens kraftverk med strömriktning och placering av kraftverk med två -1 tion om cirka 49 GWh år . Det finns turbiner samt sex spilluckor (1-6). dare är den lämpligaste lösningen vid respektive i sidled (β)(Figur 2). Utöver åtta möjliga flödesvägar vid Edsforsens Åtgärdsförslag för Edsforsens Edsforsen eftersom syftet med åtgärden en låg lutning är det även rekommende- kraftverk, genom de två turbinerna samt kraftverk är uppsamling för transport förbi övriga rat att avledarens yta är tillräckligt stor sex spillutskov (Figur 1). och 135,98 m. Under sommarhalvåret teoretisk anloppshastighet (VA) på 1,12 En åtgärd för att öka överlevnaden för stationer och man bör eftersträva en för att flödet per ytenhet inte överstiger (11 april - 14 oktober) var nivån i snitt m/s. Gallren är 11,4 m breda, 8 m långa nedströmsvandrande fisk vid Edsforsens hög effektivitet. Även om en sådan 0,5-0,6 m/s. Flöde och nivå drygt en halvmeter lägre (134,64 m) med en 73° vinkel i relation till hori- kraftverk bör bestå i en avledare som för åtgärd implementeras vid Edsforsen, En annan viktigt aspekt av avledarens Vattenståndet uppströms Edforsens och mindre variabel än under vintern. sontalplanet (botten) och har en 70 mm fisken mot en flyktöppning och en al- kommer man vid t.ex. högflöden att utformning är dess spaltvidd, dvs. vilket kraftverk får regleras mellan dämnings- Under perioden 2003-01-01 – 2013- bred spalt. De branta gallren medför att ternativ passage vid kraftverket. På kort få fiskar som passerar kraftverket med avstånd man har mellan de element gränsen 137,0 m och sänkningsgränsen 09-30 spilldes i 54 % av fallen (timdata) vattenhastigheten vinkelrätt mot gallren sikt bör denna passage anläggas i form spillvatten. Sannolikt kommer andelen som ska hindra fisken från att passera 135,5 m, men viktigt att notera är och vid ungefär 1/3 av tiden utgjorde (VN) i stort sett är identisk med VA, av en uppsamlingsanläggning, för att fis- fisk som passerar med spillvattnet vara avledaren. Detta relateras vanligen till att enligt gällande vattendom är det spillflödet det dominerande flödet, d.v.s. medan hastighetsvektorn parallellt med ken ska kunna transporteras nedströms tätt förknippat med andelen vatten storleken på den fisk som ska ledas av nivån vid bron i Edebäck knappt 2 spillflödet genom utskoven var högre än gallren i dess längdriktning är låg. Den och inte tvingas till passage av ytterli- som spills. Detta ställer höga krav på och av de nedströmsvandrande Klarälvs- km uppströms kraftverket som anger flödet genom turbinerna. Om hänsyn breda spalten och den branta lutningen gare sju kraftverk. Vid behov ska dock sekundära åtgärder, i form av adaptiv smolten är laxen minst och således den dämningsgränsen (muntligen, Claes tas till de driftsstörningar som inträffat är båda egenskaper som gör att gallrets uppsamlingsanläggningen enkelt kunna spilltappning vid samtliga nedströms- art som kräver minst spaltvidd för att Kjörk, Fortum Generation AB). I Ede- 2010-2013 och motsvarande analys avledande effekt bör ha varit obefintlig. ställas om till att utgöra en passage. liggande kraftverk och sannolikt också fysiskt hindras från passage. Flera vand- bäck gäller nivån 135,00 m 11 april-14 genomförs på data från perioden 2003- Den totala gallerytan är cirka 183 En avledare vid Edsforsen ska i första en andra uppsamling t.ex. i det ytliga rande fiskarter som påträffats uppströms oktober och 135,5 m 15 oktober-10 2009, har spill inträffat under 41 % av m2, vilket vid full körning i kraftverket hand vägleda smolt och utlekt fisk av spillutskovet vid Edsforsens kraftverk Edsforsen och därför bör beaktas vid april, men vid ett flöde över 300 m/ tiden och endast under 6 % av tiden har vid nivå 135,5 i teorin innebär att 190 öring och lax. I vissa fall kan avledning eller en avledare med uppsamling vid anläggande av åtgärd är lake, stäm, harr s3 blir inte längre dammnivån bestäm- spillflödet varit högre än turbinflödet. m3/s fördelas jämnt över gallrets yta; av just laxfisk åstadkommas med en Skogafors kraftverk. och sik (REF Kapitel om smoltpro- mande för nivån i Edebäck och ingen Vid full körning i kraftverket kommer 1,04 m/s (Travade et al., 2010). Vid de ytorienterad beteendeavledare, t.ex. en duktion). Med tanke på att underlaget maxnivå är därför fastställd. Vid spill i således de flesta fiskar i första hand att nivåer som observerats under perioden spjälavledare (louver) eller en ytläns Allmänt om nedströmspassage för vissa arter grundar sig på ett fåtal Edsforsen när både G1 och G2 är i drift attraheras till turbinintaget, vilket är av 2003-2013 var gallrens genomsnittliga (BSG, Behavioural Guidance Structure) Avledare har generellt en låg lutning individer och eftersom medellängden i kommer alltså nivån vara betydligt lägre stor betydelse för en åtgärds utformning våta längd 7,4 m, vilket motsvarar en (Meyer, 2013). Fisk kommer dock i viss (≤45˚) i förhållande till vattnets ström- stort sett överensstämmer med det som än 135,50 m, sällan över 135,00 m och och lokalisering. våt area om 84,4 m2. När timmedel- utsträckning att dyka och simma under riktning, eftersom detta ger en flödes- noterades för lax, har vi gjort bedöm- oftast ned mot 134,50 m. värden för våt gallerarea ställs mot flödet en sådan avledare och genom turbinen, vektor längs med avledaren, som är ningen att laxsmoltens storlek ska vara Nivådata för Edsforsen damm visar Turbinintaget genom respektive turbin får man att i synnerhet bottenorienterade arter större än motsvarande vektor vinkelrätt vägledande för åtgärdens utformning. att nivån varierade mellan 134,41 och Turbinintaget omges av en enkel det genomsnittliga flödet per ytenhet och stora starksimmande individer. En mot avledaren. Förenklat innebär det Medellängden för laxsmolt i Klar- 135,98 under perioden 2003-01-01 tillbyggnad som syftar till att skydda galler är cirka 0,6 m/s, samt att de mest fysisk/mekanisk avledare ger ett säkrare att fisken leds eller trycks längs med älven var 172 mm år 2013 (REF och 2013-09-30 (Fortum, 2013), vilket intaget och bl.a. att minska isproblemen extrema förhållandena var 1,7 m/s för skydd mot turbinpassage och dess stop- avledaren i stället för mot den och helst Kapitel om smoltproduktion), vilket i motsvarar ett vattendjup i turbinintaget på intagsgallren. Rensningen ombesörjs G1 och 1,6 m/s för G2. Hastigheten pande funktion är inte på samma sätt ska denna vinkel vara ≤30˚ (DWA, teorin innebär att en spaltvidd om 17,2 om 6,56 - 8,13 m. Under vinterhalvåret av en kran med hydrauliska arm med i spalterna har inte beräknats, men beroende av fiskart eller livsstadium. En 2005). Principen är densamma oavsett mm bör hindra dem från att passera (15 oktober - 10 april) var nivån i snitt gripklo monterad på en släde. Varje eftersom spalten är bred i nuvarande beteendeavledare skulle sannolikt vara vilken typ av avledning som avses, där ett galler (DWA, 2005). Den minsta 135,21 m och varierade mellan 134,34 intag är 11,4 x 7,65 m, vilket ger en galler så har hastigheten genom dem både billigare och snabbare på plats, prefixet α respektive β, illustrerar om laxsmolten 2013 var 111 mm vilket 210 | | 211 FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... REMISSVERSION för större kraftverk. För laxkelt rekom- utformning kommer att behöva modi- menderar Meyer (2013) 1 m djup. Det fieras för att utgöra en funktionell flyk- är välkänt att nedströmsvandrande fisk töppning, vilket bl.a. består i att skapa undviker hastigt accelererande vatten en gradvis accelererande vattenström och små öppningar (DWA, 2005). med minsta möjliga turbulens. Erfaren- Totalt redogörs för fyra olika primära heter från när detta utskov använts för åtgärdsalternativ vid Edsforsen. De fiskfångst tyder på att vattendjupet inte primära åtgärdsalternativen är 1) α-avle- är tillräckligt för goda passageförhål- dare, 2) β-avledare, 3) dubbel β-avle- landen vid låga nivåer. Dessutom skapar dare samt 4) beteendeavledare. Dessa det skarpa dammkrönet en uppåtriktad fyra åtgärdsalternativ beskrivs närmare ström framför utskovet, vilket tenderar nedan. hindra fisk från att passera (Johnny Norrgård, muntligen). Utskovet behöver Åtgärdsalternativ 1 - α-avledare därför förses med en ramp som med låg Fysiska åtgärder av α-typ är den enda lutning leder från botten till utskovets teknik som implementerats och utvär- krön. Flyktöppningen är trattformad Figur 3. Principutformning av -galler för Edsforsens kraftverk. Illustration: Lind et al. (2014). α derats med gott resultat vid svenska Figur 4. Principutformning av β-galler för Edsforsens kraftverk. Illustration: Lind et al. (2014). och smalnar av till en minsta bredd kraftverk, både med avseende på om 1,5 meter och ett minsta djup om enligt samma resonemang kräver en behöver man kunna reglera flödet i kraftverksdrift och fiskpassage (Calles 0,5 meter. Om flyktöppningens tröskel spalt på 11,1 mm för att hindras från förbipassagen, vilket sker genom att et al., 2013b; Calles et al., 2013c). läggs på 133,5 m.ö.h., motsvarar detta gallerpassage. I Meyer (2013) refereras flyktöppningens djup och/eller bredd Tekniken har inte tidigare testats för ett ett djup på 0,8-2,0 meter (nivådata till de kriterier som gäller för avledning kan ändras efter rådande vattenstånd kraftverk av Edsforsens storlek, men det 2003-2013; Fortum, 2013). av smolt av Atlantlax i nordöstra USA och önskat passageflöde. Det totala som begränsar teknikens användande är (North East Region Criteria, NERC, in flödet i flyktöppningarna bör vara cirka främst att gallret inte får vara längre än Åtgärdsalternativ 3 - Dubbel β-avle- press), vilka säger att för laxsmolt >120 2-10% av turbinkapaciteten (Ferguson att man kan hålla det rent med en auto- dare mm får spaltvidden inte understiga 12,7 et al., 1998; Larinier och Travade, matisk rensmaskin, vilket enligt uppgift En åtgärd av β-typ med dubbla galler mm. I båda dessa fall grundas rekom- 1999; Odeh och Orvis, 1998), vilket innebär en maxlängd på 12-13 meter (V-form) innebär främst att konstruk- mendationen på att gallret ska utgöra en i Edsforsen motsvarar 3,8-19,5 m3/s, (Michel Larinier, EDF, muntligen). Ett tionen inte når lika långt ut i dammen fysisk barriär, inte beteendemässig. Om men får inte vara större än att fisk kan låglutande intagsgaller med 35° lutning och att avståndet från gallrets längst gallret anläggs med en lutning kring 30° avskiljas från vatten och skräp utan att kommer under samma förhållanden att uppströms belägna del till flyktöpp- i förhållande till botten (α) eller sidan skadas. Lämpligen bestäms högsta flödet bli drygt 13,3 m långt, vilket borde vara ningen halveras. Dessutom under- (β) kan sannolikt spalten ökas något av flyktöppningarnas dimensioner och teknisk möjligt att rensa med en auto- lättas anläggningsarbetet eftersom en med bibehållen funktion, men vilken därefter får man i ett inledande skede matisk rensmaskin. Två sådana α-galler mindre fångdamm behöver anläggas. exakt spaltvidd som kan användas med testköra för att utröna vilket flöde som kommer att ge vattenhastighetsvektorer En liknande lösning finns i Tyskland bibehållen funktion är inte känd. Den krävs för en tillräckligt god funktion. som innebär att fastklämningsrisken är Figur 5. Principutformning av ett dubbelt β-galler för Edsforsens kraftverk. Illustration: Lind et vid ett kraftverk i Oderwitz, Tyskland, bästa lösningen är därför sannolikt att Själva flyktöppningen bör föregås av låg och att fisken leds mot ytan. Om det al. (2014) men anläggningen är liten och har välja en spaltvidd i intervallet 13-18 en ramp eller successiv uppgrundning bedöms vara lämpligt kan ett grovgaller en slukförmåga om 7,5 m3/s (Ebel, mm, med risken att modifieringar kan för att åstadkomma en gradvis accelera- placeras i intagets början, men måste då justerbara hydrauliska luckor för att kommer kunskapen om dem att förbätt- 2013). Desto vanligare är denna typ behöva göras om en större spaltvidd inte tion av vattnet in i öppningen tills det ha en tillräckligt grov spalt för att fisk möjliggöra separat flödesstyrning för de ras. Det största kraftverk som tekniken av V-formade avledarkonstruktioner har en fullgod avledande effekt eller om att den s.k. ”fångsthastigheten” uppnås. utan problem ska passera. olika öppningarna. Från flyktöppning- testats vid finns vid Raguhns kraftverk i Nordamerika (Meyer, 2013), där de en liten spaltvidd inte är förenligt med Accelerationen per meter skall helst inte I ytan placeras flyktöppningar i båda arna går rännor ner till timmerrännan i Mulde, Tyskland, där kraftverket har används för att minimera gallerlängden kraftverksdriften. Utifrån detta resone- överstiga 0,2 m/s, vilket innebär att en gallrens sidor, vilket innebär totalt där skräp sorteras bort, mängden vatten slukförmågan 88 m3/s. Vid detta kraft- till flyktöppningen och för att leva upp mang rekommenderar Lind et al. (2014) hastighetsökning från 1,0 m/s till 2,4 fyra flyktöppningar (Figur 3). Flyk- minskas och fisken hamnar slutligen i verk saknas en kvantitativ utvärdering till kraven om maximalt 60 sekunders att spaltvidden bör vara 15 mm. m/s bör spridas ut över en 7 m lång töppningarna är trattformade, vilket bassänger i väntan på transport eller i av den fiskavledande funktionen, men ”drifttid” för fisk som passivt följer med I slutet av avledaren placeras en sträcka. Precis som avledning i övrigt innebär att de är gradvis avsmalnande. passage i ett framtida scenario. åtgärden har dokumenterat god funk- vattenströmmen (NMFS, 2011). flyktöppning som leder vatten och fisk bör lutningen helst vara ≤30˚, vilket Flyktöppningarna är som smalast 0,5 tion vad gäller kvalitativ fiskavledande Vid Edsforsen förelås två 32 m långa vidare in i en förbipassage och/eller en innebär att rekommenderad ramplängd meter breda och 0,5 meter djupa, där Åtgärdsalternativ 2 - β-avledare funktion och drift vid anläggningen och 5,2 m djupa galler (Figur 5), vilket Fysiska åtgärder av β-typ har endast (Calles et al., 2013a; Ebel, 2013). 2 uppsamlingsanläggning. Där inte annan beror både av aktuellt vattendjup och av deras djup beror på aktuellt vattenstånd. ger gallerytan 333 m och VA ≈ 0,6 referens anges härrör resonemangen accelerationens omfattning. De minsta Om flyktöppningens tröskel läggs på implementerats vid ett kraftverk i Ett 5 m djupt och 63 m långt galler m/s. Vid låga nivåer och full körning från Meyer (2013). Flyktöppningen dimensionerna på en flyktöppning 133,2 m.ö.h., motsvarar det ett djup Sverige, Hertings kraftverk i Ätran, vars (Figur 4) får den totala arean 317 m2 i kraftverket blir dock hastigheterna eller flyktöppningarna måste täcka in enligt Travade och Larinier (1992) är på 0,5-1,7 meter (nivådata 2003- funktion utvärderas under 2014. Sådana och därmed en hastighet om VA = högre, vilket kan komma att utgöra de observerade variationerna i nivå 0,5-1,0 m bredd och 0,4 m djup, med 2013; Fortum, 2013). Flyktöppningen lösningar finns även planerade för fler 0,6 m/s vinkelrätt mot gallret. Avle- ett problem. Om det bedöms vara uppströms kraftverket. Dessutom tillägget att större dimensioner krävs bör vara försedd med sidmonterade kraftverk och under de närmaste åren daren leder mot timmerrännan vars lämpligt kan ett grovgaller placeras i 212 | | 213 FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... REMISSVERSION intagets början, men måste då ha en ven är stort. På kort sikt åstadkommes nackdelen är att tekniken är oprövad vilket kan bli ett problem med tanke på kraftverk vara nödvändig för en hög laxen vandringen förbi Edsforsen under tillräckligt grov spalt för att fisk utan detta lämpligen genom att fisken leds av under ”mellansvenska förhållanden” och Edsforsens utsatta läge. total effektivitet. 2011-2013, men ingen av dessa indi- problem ska passera. En flyktöppning från Edsforsens turbinintag (nr. 8) och att det ena turbinintaget kommer att Samtliga åtgärdssalternativ medför I dag är överlevnaden för såväl vider nådde Vänern. Däremot lyckades anläggs mellan gallren i kanalens mitt samlas upp för transport förbi kraftver- påverkas negativt i form av fallförluster omfattande kostnader som dock skiljer nedströmsvandrande smolt som kelt låg, 1 individ under våren 2014 att simma och denna föregås av en ramp som ken och utsättning nedströms Forshaga orsakat av rännan som löper från flyk- sig marginellt mellan de tre fysiska i synnerhet under år med låga flöden förbi Forshaga. Dessutom lyckades 22 med låg lutning (≤30˚) leder från kraftverk (nr. 1). I denna rapport pre- töppningen mot timmerrännan. avledaralternativen, medan beteende- då dödligheten för smolt kan närma sig % av laxen som definierats som fallbacks botten till utskovets krön. Flyktöpp- senteras fyra åtgärdsförslag till en primär En α-avledare bedöms få en god funk- avledaren har en lägre kostnad som 90 % och för kelt 100 % (ref till kapitel (odlad och vild fisk) att simma förbi alla ningen är trattformad och smalnar av uppsamling vid Edsforsens kraftverk, tion för fisk och sträckan från gallrets dock varit svår att kostnadsuppskatta om smoltvandring och keltvandring). kraftverksdammar. Fyrtiotre procent av till en minsta bredd om 1,5 meter och vilket grundar sig på bedömningar från ände till flyktöppningen är kortast av (Tabell1,(Lind et al., 2014). Tar man i beaktande att en åtgärd vid öringarna överlevde leken och inledde ett minsta djup om cirka en 1,0 meter. litteraturen (Calles et al., 2013a), egen alla åtgärdsalternativ (13 m), i synnerhet Edsforsen på kort sikt ersätter åtgärder sin nedströmsvandring, 75 % på hösten Om flyktöppningens tröskel läggs på erfarenhet (Calles et al., 2013b; Calles för ytorienterad laxfisk. Dessutom finns Rangordning av åtgärdsalternativ vid de nedströms belägna sju kraft- och 25 % på våren. Passagetiden vid 133,5 m.ö.h., motsvarar detta ett djup et al., 2013c) samt rapporter av Meyer goda möjligheter att skydda fiskgallret Åtgärdsalternativ 1-3 bedöms alla som verken, kommer en uppsamlingseffek- Edsforsen sträckte sig från 11 min till på 0,8-2,0 meter (nivådata 2003- (2013) och Lind et al. (2014). Samman- från drivgods och is med hjälp av ett genomförbara och förknippade med tivitet på förhållandevis låga 43 % att 12,4 dagar och 8 % nådde Vänern efter 2013; Fortum, 2013). taget förordas en fysisk avledare före grovgaller i inloppet till den nya intags- för- och nackdelar som gör dem svåra att motsvara den totala överlevnaden förbi att ha passerat alla åtta vattenkraftverk. en beteendeavledare, vilket innebär att kanalen. Tekniken är beprövad under rangordna. En slutlig bedömning och de åtta kraftverken om åtgärder med Åtgärdsalternativ 4 – åtgärdsalternativ 1-3 har högre prioritet ”svenska förhållanden”, men inte så rangordning av åtgärdsalternativen är 90 % passageeffektivitet skulle anläggas Inledning Beteendeavledare än alternativ 4. Samtliga åtgärdsalterna- långt norrut som Edsforsen och inte vid ännu inte slutförd, men tillmäter man vid vart och ett av kraftverken (0,98 = För att kunna designa en bra åtgärd För bästa fiskavledande funktion tiv är förknippade med för- och nackde- ett kraftverk av denna storlek. Ytterli- samma betydelse för funktionen för fisk 0,43). Den effektivitet per kraftverk krävs detaljkunskap om vägvalet fisken rekommenderas fysiska barriärer, lar, vilka beskrivs vidare nedan. gare en nackdel är att fisken kan välja och drift/anläggning/kostnad grundat på som vanligen rekommmenderas för gör när den närmar sig kraftverket, eftersom funktionen är säkrare och En enkel β-avledare bedöms få en god mellan flera mindre flyktöppningar än våra egna bedömningar, underlaget från att åtgärder för vandrande laxfisk ska helst under olika flödessituationer. Flera inte artspecifik (Larinier och Travade, funktion för fisk, eftersom lösningen för de övriga tre alternativen, vilket kan Lind et al. (2014) och grundat på diskus- betecknas som funktionella, är 80-90 studier har redan gjorts på smoltens be- 2002). I vissa fall kan dock beteen- innebär att man på en optimal plats vara speciellt negativt för stor fisk, dvs. sioner med experter från kraftverksägaren % (Calles et al., 2013a; Ferguson et al., teende, som t ex Norrgård et al. (2013), deavledare vara tillräckligt för en anlägger en stor flyktöppning med i huvudsak lekfisk/kelt som tenderar att Fortum, blir prioritetsordningen: 2002; Lucas och Baras, 2001). Självklart som visade att 16 % av fiskarna klarade tillfredsställande funktion (Scruton et ett omfattande flöde. Eftersom skygga för små öppningar. De mindre 1. Dubbel-β-avledare är åtgärden utformad för en avsevärt av att passera åtta kraftverksdammar al., 2003; Scruton et al., 2008) och flyktöppningen ligger vid sidan om öppningarna löper dessutom större risk 2. β-avledare / α-avledare mycket högre effektivitet än 43 %, (via turbinerna) mellan lekområdena de innebär dessutom ett mindre och intaget kommer den inte avsevärt att att sättas igen med det drivgods som 3. Beteendeavledare men med tanke på att åtgärden vore uppströms Edsforsen och Vänern. reversibelt ingrepp i anläggningen och påverka inströmningen mot turbinerna. passerar ett eventuellt grovgaller. Ytter- Eftersom det finns ytterst få exempel den första i sitt slag vid ett kraftverk av Motsvarande kunskap om utlekta är vanligen mindre kostsamma. En så- En nackdel är att det blir en lång längsta ligare en nackdel är att båda intagen på avledare vid kraftverk av Edsforsens Edsforsens storlek och geografiska läge fiskar eller kelts är bristfällig, och ingen dan avledare skulle precis som åtgärds- sträcka från gallrets ände till flyktöpp- kommer att påverkas negativt i form av storlek och geografiska placering, är är en passageeffektivitet <90% ett mer vetenskaplig studie har gjorts på utlekt alternativ 2 (β-avledare) leda fisken ningen (63 m). Det enda som skyddar fallförluster orsakat av rännan som löper samtliga åtgärdsalternativ att betrakta realistiskt utgångsläge. När en åtgärd fisk i Klarälven. Om man kan lyckas få till timmerrännan, vars utformning på gallret från drivgods och is är en ytläns, från flyktöppningarna mot timmerrän- som utvecklingsarbete och kommer väl är på plats kommer upprepade en större andel av den vildproducerade samma sätt kommer att behöva mo- vilket kan bli ett problem med tanke på nan. kräva utvärderingar och modifieringar utvärderingar behöva genomföras för smolten och den utlekta fisken att över- difieras för att utgöra en funktionell Edsforsens utsatta läge. En beteendeavledare är svårbedömd under en prövotid som bör spänna över att dokumentera dess effektivitet och ge leva nedströmsvandringen till Vänern flyktöppning och för att fisk ska skiljas En dubbel β-avledare bedöms få en vad gäller den avledande funktionen åtminstone 5 år. Samtidigt har liknande information om behov av förbättringar. ökar möjligheten att stärka laxpopula- av från vatten och skräp samt storleks- ännu bättre funktion för fisk, efter- för fisk, eftersom tidigare exempel på lösningar testats med goda resultat vid Först därefter kan en hög effektivitet tionen i systemet. Dessutom ökar man sorteras. Skulle detta åtgärdsalternativ som lösningen innebär att man på en sådana lösningar visar på stor variation mindre kraftverk i Sverige och kan man förväntas uppnås. andelen stor fisk med erfarenhet från väljas, bör det ske under förutsätt- optimal plats anlägger en stor flyk- i effektivitet. Om målet är och förblir på ett bra sätt anlägga åtgärden samt att tidigare lek, inklusive värdefulla stora ningen att en undermålig funktion töppning med ett omfattande flöde att endast avleda och samla ihop laxfisk, lyckas hålla avledaren och flyktöppning- Delprojekt 3: Keltens beteende honor med hög fekunditet (Calles & innebär att man ersätter åtgärden med och dessutom halveras sträckan från är möjligheterna till en god funktion en fria från drivgods och is, förväntar och vägval Greenberg 2009). Därför vill vi studera något av åtgärdsalternativen 1-3. gallrets ände till flyktöppningen jämfört bättre än om fler målarter identifieras. vi oss att man kommer åstadkomma Abstract/Sammanfattning den utlekta fiskens beteende och vägval med den enkla β-avledaren (32 m). En fördel, precis som för β-avledarna, är en stor förbättring i överlevnaden för Under 2011-2014 studerade vi den när de närmar sig Edsforsen samt mäta Åtgärdsalternativens för- Dessutom finns goda möjligheter att att man på en optimal plats anlägger en nedströmsvandrande laxfisk i Klarälven. utlekta laxens och öringens nedström- förlusterna och migrationsframgång och nackdelar skydda fiskgallret från drivgods och is stor flyktöppning med ett omfattande Under prövotiden behöver även behovet vandring i Klarälven med hjälp av när de simmar nedströms förbi de åtta Behovet av en förbättrad nedströmspas- med hjälp av ett grovgaller i inloppet flöde. Eftersom flyktöppningen ligger av sekundära åtgärder utredas, där vi radiotelemetri. Fyrtionio procent av kraftverken mot Vänern. sage förbi vattenkraftverken 1-8 i Klaräl- till den nya intagskanalen. Den största vid sidan om intaget kommer den inte dock anser att det är ytterst angeläget att de radiomärkta vildlaxarna överlevde påverka inströmningen mot turbinerna. omgående upprätta en tappningsplan leken och inledde sin nedströmsvand- Material och metoder Tabell 1. Kostnadsuppskattningar (Mkr) i för fyra åtgärdsalternativ för förbättrad nedströmspas- Ytterligare en fördel är att avledaren lyfts för kraftverk 1-8 för att maximera för- ring under höst och vår, där honor i Vi följde den radiomärkta lekfisken som sage vid Edsforsen kraftverk i Klarälven (Lind et al., 2014). bort vintertid, vilket dock medför att utsättningarna för fiskpassage när spill högre grad vandrade nedströms under ingått i den tidigare beskrivna lekfisk- Alternativ Engångskostnader Årlig kostnad en betydande arbetsinsats. En nackdel sker. Skulle uppsamligen vid Edsforsens våren och hanarna under hösten. Av studien 2011-2013 (se delrapporten om (1) α-galler 85 6,3 är att det blir en lång längsta sträcka kraftverk befinnas vara otillräckligt laxen som nådde Edsforsen passerade ”Uppströmsvandring av vild lax och öring (2) β-avledare 93 6,9 från gallrets ände till flyktöppningen effektiv, även efter modifieringar, kan en 70 % Edsforsen inom en timme, men i Klarälven”). Här beskriver vi kortfattat (3) Dubbel-β-avledare 95 7,5 (63 m) och att det enda som skyddar andra uppsamling av nedströmsvand- passagetiden varierade från 10 minuter de förutsättningarna för lekfiskstudierna (4) Beteendeavledare 50 4,3 gallret från drivgods och is är en ytläns, rande fisk vid Edsforsens eller Skoga till 50 dagar. Totalt överlevde 81 % av som har relevans för våra keltstudier. 214 | | 215 FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... REMISSVERSION Totalt märktes 181 laxar och 28 öringar men en fisk simmade nedströms (Tabell 2). Fisken märktes mellan Forshaga under våren 2014 (Tabell 3). mitten av augusti till början av okto- Däremot lyckades 22 % av laxen som ber 2011, mitten av juni till slutet av blev fallbacks (odlad och vild fisk) att augusti 2012 (tidiga 27 juni – 11 juli; simma förbi alla kraftverksdammar sena 4 juli – 23 augusti), samt mitten av (Tabell 4). En fallback definierades som juni 2013. Totalt sett varierade storleken en individ som simmade nedströms och på laxen mellan 47 och 96 cm under hamnade nedanför Edsforsens kraftverk de tre åren och för öring mellan 49 och efter upptransport från Forshaga inför 74 cm (Tabell 2). Det fanns några skill- lek. (läs mer om detta i delrapporten nader mellan åren som lekfiskstudierna ”Uppströmsvandring av vild lax och öring utfördes. År 2011 jämfördes odlad och i Klarälven”). vild lax (Tabell 2). År 2012 studerades Av de 10 odlade laxar som befunnit både vild öring och vild lax. Dessutom sig uppströms Edsforsen under lekperi- jämfördes vild lax som flyttades förbi oden 2011 inledde fyra nedströmsvand- Edsforsen tidigt på säsongen med vild ring och nådde fram till Edsforsens lax som flyttades senare på säsongen. Figur 8. Vattenflödet i Edsforsen genom turbinerna (ljusgrått) och via spill (mörktgrått) från kraftverk på hösten. Det sista året, 2013, jämfördes tidigt september 2011 till juli 2013. Tolv av de 28 märkta öringarna och sent uppflyttade laxar. All fisk fång- överlevde leken och inledde sin beskriver fisk som passerat en eller flera respektive april-maj. Honor vandrade i ades i fiskfällan i Forshaga, märktes med Figur 6. Karta över Klarälven och Vänern som visar kraftverksdammarna (feta streck) och place- nedströmsvandring, 75 % vandrade externa radiosändare, längdmättes och ringen av loggrarna (streckade linjer). Cirkeln visar det primära lekområdet för lax i huvudfåran. loggerstationer. högre grad nedströms under våren och under hösten och 25 % under våren. kördes samma dag upp för utsättning hanarna under hösten (Figur 7). Passagetiden vid Edsforsen sträckte sig Resultat ovan Edsforsen (Figur 6). Av laxen som nådde Edsforsen från 11 min till 12,4 dagar (median Vi följde den radiomärkta fisken Av den radiomärkta vilda laxen lekte passerade 70 % Edsforsen inom en 32,6 h). Det spilldes vatten vid efter leken för att undersöka hur de sammanlagt 64 av 119 fiskar, 32 fiskar timme, men passagetiden varierade från Edsforsen under nästan hela migrations- beter sig under nedströmsvandringen 2012 (av 61 uppflyttade) och 32 fiskar 10 minuter till 50 dagar. Det spilldes perioden då åtta öringar passerade via 2011-2014 (dock är resultaten från 2013 (av 58 uppflyttade). Fyrtionio vatten vid Edsforsen under nästan hela spill och fyra via turbinen. En öring dog 2013-2014 få och preliminära, eftersom procent av dessa 64 fiskar överlevde migrationsperioden båda åren (Figur 8), vid passagen (via turbin). Totalt nådde studien är pågående). Särskild vikt leken och inledde sin nedströmsvand- och 84 % av passagerna skedde via de en öring av de 12 öringarna som lekte har lagts vid beteendet vid Edsforsens ring. Kelten migrerade nedströms under bottentappade spilluckorna (resten via Vänern efter att ha passerat åtta vatten- kraftverk, eftersom det är det första höst och vår men utan tydliga toppar. turbinerna). Totalt överlevde 81 % av kraftverk (Tabell 5). kraftverket fisken möter under sin Under 2011-2012 skedde vandringen laxen vandringen förbi Edsforsen. Ingen nedströmsvandring från lekplatserna. från oktober-november respektive mars- av de nedströmsvandrande fiskarna som Diskussion Vi har haft både stationära loggrar och maj och under 2012-2013 i november lekt nådde Vänern under 2011-2013 Betydelsen av laxartade fiskar som leker pejlat manuellt i syfte att undersöka Tabell 3. Vildlaxens nedströmsvandring i kraftverkssystemet. Både antal lax som nådde fram mer än en gång under sina liv har börjat migrationsperioder, rörelsemönster vid Figur 7. Vandringsperiod för lax och öring, uppdelad för kön och ursprung, under höst och vår till de olika kraftverken och antal förlorade vid varje kraftverk för de tre åren anges, liksom den få mycket uppmärksamhet. Dessa stora kraftverket, uppehållstid och passageväg. 2011 och 2012. ackumulerade överlevnaden. Obs att värdena för 2013-2014 är prelimminära, eftersom studien fiskar med hög fekunditet kan ha stor Flera stationära loggrar satts ut vid är pågående, och därför är inte värdena från 2013-2014 med i ”Totalt”. betydelse för en population ((Fleming Edsforsen för att kunna beskriva deras därmed kunnat kartlägga förlusterna kommer. Tekniken i sig, ger inga 2011-2012 2012-2013 2013-2014 Totalt (2011-2013) 1996, 1998; Halttunen 2011). De be- beteende vid dammen, särskilt vilken och migrationsframgång förbi alla åtta direkta svar på om t.ex. en fisk är död Till Krv Till Krv Till Krv Till Krv traktas som viktiga genetiskt sett (Saun- Överlevnad Ack. över- (Förlorade) (Förlorade) (Förlorade) (Förlorade) väg som de använde när de simmade kraftverksdammar, från Edsforsen till eller inte. Eftersom vi inte exakt vet (%) levnad (%) ders & Schom 1985) och bidrar till en (N) (N) (N) (N) förbi dammen. Forshaga (Figur 6). I telemetristudier vad som händer en fisk som inte längre populations stabilitet (Schindler et al. Vi har också följt fisken på deras följer man fiskens vandring genom att registreras vid loggerstationerna har Edsforsen 19 (4) 12 (1) 19(10)* 31 (5) 84% 84% 2010) och produktivitet (Halttunen fortsatta vandring mot Vänern och registrera varifrån sändarnas signaler vi valt att använda termen förlust och Skoga 15 (8) 11 (3) 7(3) 26 (11) 58% 48% 2011). En tidigare studie av lax från Vä- vandringsframgång när vi beskriver vad Krakerud 7 (2) 8 (3) 4(0) 15 (5) 67% 32% nern, baserad på fjällanalys, uppskattade antalet laxar som lekte mer än en gång Tabell 2. Antal och längd (cm; medelvärde + SD) på lekfisk som märktes de olika åren. som händer fisken i studien. Termen Forshult 5 (2) 5 (3) 4(2) 10 (5) 30% 10% förlust används när en fisk inte längre till 3 av 65 fiskar eller ca 5 % (Hållén Skymnäs 1 (0) 2 (0) 2(0)** 3 (0) 100% 10% År Öring Vild lax Odlad lax registreras av loggrarna, eller om en 2008). Denna siffra verkar stämma bra Antal 34 sent 28 Munkfors 1 (1) 2 (0) 1(0) 3 (1) 67% 6% överens med våra resultat från Klaräl- 2011 fisk vid upprepade tillfällen registreras Längd 47-81 (72+7) 46-81 (66+9) i lugnflytande habitat med vegetation, Deje - 2 (1) 1(0) 2 (1) 50% 3% ven. Om man lägger ihop antalet fiskar Antal 28 28 tidigt 33 sent 2012 som simmade igenom alla åtta kraftverk, Längd 49-74 (60+7) 63-91 (75+6) som normalt associeras med hög tillgång Forshaga - 1 (1) 1(0) 1 (1) 0% 0% Antal 29 tidigt 29 sent på predatorer, i samband med manuell oavsett om fisken hade lyckats med lek 2013 Längd 50-96 (74+7) pejling. Termen vandringsframgång *2 levande fiskar nedströms Edsforsen **1 levande fisk uppströms Skymnäs eller inte (i.e. fallbacks), fann vi att 4 av 216 | | 217 FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... REMISSVERSION Till Krv Ackumulerad dam and a spillway. Hydrobiologia 582, Stations Handbook of Bar Rack and Hedger RD, Hatin D, Dodson JJ, Martin NMFS. 2011. Anadromous salmonid Förlorade (N) Överlevnad (%) (N) Överlevnad (%) 5-15. Bypass Systems. Büro für Gewässeröko- F, Fournier D, Caron F, Whoriskey FG. passsage facility design. National Marine Edsforsen 18 1 94 % 92 % logie und Fischereibiologie: 2009. Migration and swimming depth Fisheries Service Northwest Region 140 Calles O. Greenberg L. 2009. Connec- of Atlantic salmon kelts Salmo salar in sidor. Skoga 17 4 76 % 72 % tivity is a two-way street- the need for EPRI. 2002. Upstream and Downstre- coastal zone and marine habitats. Mari- Krakerud 13 4 69 % 50 % a holistic approach to fish passage pro- am Fish Passage and Protection Tech- ne Ecology Progress Series 392, 179-92. Norrgård JR, Greenberg LA,Piccolo JJ, Forshult 9 3 67 % 33 % blems in regulated rivers. River Research nologies for Hydroelectric Application: Schmitz M, Bergman E. 2013. Mul- Skymnäs 6 0 100 % 33 % & Applications 25, 1268-1286. A Fish Passage and Protection Manual. Jokikokko E, Kallio‐Nyberg I, Jutila E, tiplicative loss of landlocked Atlantic 180 sidor. Saloniemi I. 2006. Effect of origin, sex salmon Salar salar L. smolts during Munkfors 6 1 83 % 28 % Calles O, Nyqvist D, Greenberg LA. In and sea age of Atlantic salmon on their downstream migration through multiple Deje 5 0 100 % 28 % preparation. Åtgärdsförslag för förbätt- Ferguson J, Williams J, Meyer E. 2002. recapture rate after river ascent. Journal dams. River Research and Applications. Forshaga 5 1 80 % 22 % rad nedströmspassage vid Edsforsens Recommendations for improving fish pas- of Applied Ichthyology 22, 489-94. 29, 1306-1317. Vänern 4 kraftstation i Klarälven. sidor. sage at the Stornorrfors Power Station on the Umeälven, Umeå, Sweden. 20 sidor. Kjaransdóttir H. (2008. Repeat spaw- Odeh M, Orvis C. 1998. Downstream Tabell 4. Överlevnad hos laxfallbacks genom kraftverkssystemet. Calles O, Degerman E, Wickström H, Ferguson JW, Poe T, Carlson TJ. 1998. ning of the Atlantic salmon (Salmo sa- fish passage design considerations and Christiansson J, Gustafsson S, Näslund Surface-oriented bypass systems for lar) in various salmon rivers in Iceland. developments at hydroelectric projects Till Krv Ackumulerad Överlev- I. 2013a. Anordningar för upp- och juvenile Salmonids on the Columbia s. 54. Agricultural University of Iceland. in the North-east USA. In Migration Förlorade (N) Överlevnad (%) (N) nad (%) nedströmspassage av fisk vid vattenan- River, USA. In Migration and fish and fish bypasses., M. Jungwirth, S. Edsforsen 12 1 92 % 92 % läggningar - Underlag till vägledning bypasses., M. Jungwirth, S. Schmutz Kriström B, Calles O, Greenberg LA, Schmutz and S. Weiss (eds). Fishing Skoga 11 2 82 % 75 % om lämpliga försiktighetsmått och bästa and S. Weiss (eds). Fishing News Books: Leonardsson K, Paulrud A, Ranneby B. News Books: Oxford, s. 267-280. möjliga teknik för vattenkraft. Havs- och Oxford, s. 281-299. 2010. Samhällsekonomisk analys av al- Krakerud 9 2 78 % 58 % vattenmyndighetens rapport, 114 sidor. ternativa åtgärder i flödespåverkade vat- Ogden DA, Hockersmith EE, Axel GA, Forshult 7 3 57 % 33 % Fleming IA. 1996. Reproductive stra- tendrag: Emån och Ljusnan. Vetenskap- Burke BJ, Frick KE, Absolon RF, Sandford Skymnäs 4 0 100 % 33 % Calles O, Karlsson S, Vezza P, Comoglio tegies of Atlantic salmon: ecology and lig slutrapport. (Cost-Benefit Analysis of BP. 2008. Passage Behavior and Survival Munkfors 4 1 75 % 25 % C, Tielman J. 2013b. Success of a low- evolution. Reviews in Fish Biology and River Regulation: The case of Emån and of River-Run Subyearling Chinook sloping rack for improving downstream Fisheries 6, 379-416. Ljusnan. Scientific summary report). Salmon at Ice Harbor Dam, 2007. 58 Deje 3 2 33 % 8 % passage of silver eels at a hydroelectric Elforskrapport 89 sidor. sidor. Forshaga 1 0 100 % 8 % plant. Freshwater Biology. 58, 2168- Fleming IA. 1998. Pattern and variability Vänern 1 2179. in the breeding system of Atlantic salmon Larinier M, Travade F. 1999. The deve- Saunders RL, Schom CB. 1985. Impor- (Salmo salar), with comparisons to other lopment and evaluation of downstream tance of the variation in life history Tabell 5. Öringens nedströmsvandring i kraftverkssystemet. Calles O, Rivinoja P, Greenberg L. 2013c. salmonids. Canadian Journal of Fisheries bypasses for juvenile salmonids at small parameters of Atlantic salmon (Salmo A historical perspective on downstre- and Aquatic Sciences 55, 59-76. hydroelectric plants in France. In Fish salar). Canadian Journal of Fisheries and 49 fiskar lyckades, vilket motsvarar ca 8 att bygga en avledare och fångstan- am passage at hydroelectric plants in Passage Technology, M. Odeh (eds). Aquatic Sciences 42, 615-8. %. Även motsvarande siffra för öring var läggning vid Edsforsen (se ovan om Swedish rivers. In Ecohydraulics: an in- Hållen A. 2008. Hur stor del av Vänerns American Fisheries Society: Bethesda, 8 %. Med tanke på att en viss mortalitet delprojekt 1), för att sedan transportera tegrated approach, A. H. Ian Maddock, lax är vild? En undersökning av andelen Maryland, USA, s. 25–42. Schindler DE, Hilborn R, Chasco B, bör förekomma i Vänern, verkar dessa fiskarna nedströms förbi alla kraftverk. Paul Kemp and Paul Wood (eds). John vild respektiv odlad lax i Vänern. Exa- Boatright CP, Quinn TP, Rogers LA,. siffror överensstämma. Behovet av andra åtgärder kan också Wiley & Sons Ltd: West Sussex, UK, s. mensarbete, Zoologiska institutionen, Larinier M, Travade F. 2002. Downstre- Webster MS. 2010. Population diversity Återleksfrekvens varierar stort bland undersökas, som t ex att begränsa fiske- 309–322. Göteborgs universitet, 31 sidor. am migration: problem and facilities. and the portfolio effect in an exploited olika populationer i världen, alltifrån trycket i övre delen av Klarälven, dvs. Bulletin Francais de la Peche et de la species. Nature 465, 609-12. några få procent (Ducharme 1969, uppströms Edsforsen och hela vägen till Cuinat R. 1988. Atlantic salmon in Halttunen E. 2011. Staying alive: the Pisciculture 364, 181-207. Cuinat 1988, Jokikokko et al. 2006, Höljesdammen. an extensive French river system: the survival and importance of Atlantic sal- Scruton D, McKinley R, Kouwen N, Eddy Kjaransdóttir 2008) till en stor del Loire-Allier. Atlantic Salmon: Planning mon post-spawners. Ph. D. dissertation. Lind J, Östberg J, Norén P, Emanuelsson W, Booth R. 2003. Improvement and av populationen (Ducharme 1969, Referenser for the Future. London: Croom Helm, Universitetet i Tromsø, Norge. A. 2014. Utredning fiskavledning Eds- optimization of fish guidance efficiency Hedger et al. 1969, Halttunen 2011). Anglea SM, Simmons MA, Simmons CS, 389-399. forsens kraftverk, Klarälven, Tekniska (FGE) at a behavioural fish protection En återleksfrekvens på ca 5-8% (8% för Kudera EA, Skalski JR. 2002. Hydroa- Hanson BN. 1999. Effectivenes of two förutsättningar och konsekvensbedöm- system for downstream migrating At- lax inkluderar de icke-lekande fallbacks) coustic evaluation of the removable Ducharme L. 1969. Atlantic salmon surface bypass facilities on the Connec- ning av 4 olika utförandealternativ. lantic salmon (Salmo salar) smolts. River i Klarälven är inte särskilt högt och spillway weir at Lower Granite Dam. returning for their fifth and sixth ticut River to pass emigrating Atlantic Norconsult sidor. research and applications 19, 605-617. det innebär att dessa fiskar nog inte 26 sidor. consecutive spawning trips. Journal salmon smolts. In Innovations in fish kommer att bidra särskilt mycket till of the Fisheries Board of Canada 26, passage technology, M. Odeh (eds). Lucas MC, Baras E. 2001. Migration Scruton D, Pennell C, Bourgeois C, populationen. För att öka återleksfrek- Arnekleiv JV, Kraabol M, Museth J. 1661-1664. American Fisheries Society: Bethesda, of freshwater fishes. Blackwell Science: Goosney R, King L, Booth R, Eddy W, vensen krävs det åtgärder för att öka 2007. Efforts to aid downstream mig- Maryland, USA; s. 43-59. Malden, MA. Porter T, Ollerhead L, Clarke K. 2008. överlevnad hos kelt. En sådan åtgärd rating brown trout (Salmo trutta L.) Ebel G. 2013. Fish Protection and Hydroelectricity and fish: a synopsis of undersöks redan nu, d.v.s. möjligheten kelts and smolts passing a hydroelectric Downstream Passage at Hydro Power comprehensive studies of upstream and 218 | | 219 FÖRBÄTTRAD NEDSTRÖMSPASSAGE FÖR VILD LAXFISK I KLARÄLVEN... REMISSVERSION downstream passage of anadromous wild Atlantic salmon, Salmo salar , on the Exploits River, Canada. Hydrobiolo- gia 609, 225. Scruton D, Pennell C, Bourgeois C, Goosney R, Porter T, Clarke K. 2007. Assessment of a retrofitted downstream fish bypass system for wild Atlantic salmon (Salmo salar) smolts and kelts at a hydroelectric facility on the Exploits River, Newfoundland, Canada. Hydro- biologia 582, 155-169. Travade F, Larinier M. 1992. La migra- tion de dévalaison: problèmes et disposi- tifs. Bulletin Francais de la Peche et de la Pisciculture 326/327, 165-176. Travade F, Larinier M, Subra S, Gomes P, De-Oliveira E. 2010. Behaviour and passage of European silver eels (Anguilla anguilla) at a small hydropower plant during their downstream migration. Knowledge and Management of Aquatic Ecosystems 19. 220 | | 221 FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER VID FORSHAGAFÄLLAN FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER VID FORSHAGAFÄLLAN REMISSVERSION fiskvägsingången för att registrera Förbättringsåtgärder vid Forshagafällan fiskpassage. Fiskräknaren var i drift en månad och under denna tid passerade Stefan Stridsman, Länsstyrelsen Norrbotten lika många fiskar in i som ut ur fångst- Pär Gustafsson, Länsstyrelsen Värmland bassängen genom fiskräknaren. Fisk kunde även ta sig in och ut i fångstbas- sängen genom den andra ploggrinden Inledning upp till nästa kraftverk i Deje där fisken (figur 4) Resultatet av den elektroniska I Forshaga kraftstation, ungefär 20 km fångades för vidare romtagning och up- kontrollräkningen visade att fisk utan från Klarälvens mynning till Vänern, podling för kompensationsutsättningar problem tog sig in och även ut ur ligger Fortums anläggning för fångst av i Klarälven. År 1993 flyttades detta fångstbasängen trots att ploggrindar uppvandrande lax och öring av Klar- avelsfiske från Deje ner till Forshaga installerats som skulle förhindra fisk att och Gullspångsstam. I fångstanlägg- kraftverk och dess fiskväg (Figur 1). I hitta ut ur fångstbassängen. ningen fångas lax och öring för rom- fiskvägen i Forshaga installerades två Efter fiskvandringssäsongen 2011 tagning för vidare uppodling av smolt i ploggrindar i lockvattenbassängen där initierade Länsstyrelsen i Värmland/ kompensationssyfte. Vild lax samt vild fisk fångades och manuellt håvades upp Vänerlaxens Fria Gång diskussioner med och odlad öring av Klarälvsstam som efter att vattenmängden reducerats ge- Fortum angående förbättringsåtgärder i fångas i fällan transporteras med lastbil nom den lockvattenlucka som användes fiskvägen i Forshaga. Detta ledde till ett upp till de enda kvarvarande lek- och för vattentillförseln till fiskvägen. Fisk arbetsgruppsmöte den 17 jan 2012 med uppväxtområdena ovanför Edsforsens tog sig in i fångstbassängen genom Fortum, Länsstyrelserna i Värmland och kraftverk. Odlad lax och öring som inte de två ingångarna vilkas funktion var Figur 3. Fiskvägens nedre ingång med de fem ingångarna med luckorna nedsänkta utan regle- Norrbotten samt Fiskhälsan där förbätt- behövs för framtagande av utsättnings- beroende av vattenföringen i älven. ringsmöjlighet. Foto: Stefan Stridsman. ringsåtgärder av fångstfällan i fiskvägen material för kompensationsutsättningar Vattennivån i älven var begränsande diskuterades. Den 24 feb 2012 hölls av smolt återutsätts uppströms Forshaga för den manuella håvningen av fisk. hissades ca 4 meter upp till ett anslut- ut från fiskvägen som ska anlocka fisk in det första projektmötet där konkreta kraftverksdamm. Vid hög vattenföring var håvning inte ningsrör som transporterade fisken mot ingången till fiskvägen (figur 3). åtgärder diskuterades och planerades. möjlig p.g.a. det höga vattenstånd som genom självfall ner till avelsbassängen Marco Blixt, Fortum informerade att Huvudsyftet med åtgärderna i fiskvä- Forshaga fiskfälla blev i lockvattenbassängen, det var helt (figur 2). endast en av de två lockvattenluckorna gens fångstanläggning var att fisken på Bakgrund enkelt inte vadbart inne i bassängen. De Den övre delen av fiskvägen (denilse- används som drivvatten för fiskvägen egen hand kontinuerligt skulle simma Forshaga kraftverk byggdes 1912 med håvade fiskarna placerades i en rostfri ktionen) hade sedan länge demonterats eftersom turbulensen i fångstfacket blir in i avelsbassängen utan någon manuell en fiskväg som möjliggjorde fiskpassage låda som rymde ca 10 fiskar som sedan och vattentillförseln till denilrännan har för kraftig vilket gör det ogynnsamt för vittjning eller håvning några enstaka varit avstängd. Ett galler hade monterats fisk att uppehålla sig i fångstbassängen gånger per vecka, samt att all fisk skulle Figur 1. Forshaga fiskväg med de olika ingångarna. Foto: Stefan Stridsman vid ingången till denilrännan för att under en längre tid. Vittjningen av fisk förhindra fisk att simma in i denilsek- i fångstbassängen skedde ca 1-3 gånger Bild 4. Fiskvägens två ingångar genom tionens nedre del som blir vattendränkt per vecka. Vidare informerade Marco ploggrindarna in till fångstbassängen med speciellt vid högre vattenföringar. att den övre fiskvägsingången används fiskräknaren installerad i den övre ploggrin- som ett så kallat ”hoppfiske” d.v.s. när den. Manuell håvning pågår. Foto: Stefan Stridsman Ombyggnation av fiskfällan spill har skett i sektorluckan/orna och Den 18 april 2011genomförde Mikael vattennivån i älven sjunker skapas ett Hedenskog, Länsstyrelsen Värmland och överfall i ingången till fiskvägen som Stefan Stridsman, Länsstyrelsen Norr- anlockar fisk till ingången och vidare in botten ett tillsynsbesök vid fångstfällan i i fångstbassängen. Forshaga tillsammans med Marco Blixt, Länsstyrelsen konstaterade efter Fortum. Marco visade anläggningen besöket att flera åtgärder är nödvän- samt förklarade hur lax och öring, av diga att utföra för att erhålla en bättre stammarna Klarälven och Gullspångs- funktion av fiskvägen speciellt vid höga älven, fångas i anläggningen för avel, vattenstånd och därmed också erhålla upptransport och återutsättning. en ökad fångst av avelsfisk för kompen- Vid besöket kunde konstateras att sationsutsättningarna och för vidare de fem luckorna i fiskvägens nedersta upptransport till området uppströms Figur 2. Manuell håvning av fisk i fångst- ingångar inte var reglerbara eftersom Edsforsens kraftverk. Den 11 augusti bassängen för placering i fiskkorgen som vajrarna var demonterade. Samtliga 2011 installerade länsstyrelsen en hissades upp till anslutningsröret för själv- fallstransport ner till avelsbassängen. Foto: luckor var nedsänkta vilket medför att elektronisk fiskräknare (Riverwatcher, Stefan Stridsman ingen koncentrerad vattenström skapas Vaki) i ploggrinden i den översta 222 | | 223 FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER VID FORSHAGAFÄLLAN FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER VID FORSHAGAFÄLLAN REMISSVERSION i översta facket i fiskvägen som utgör flöde. Denna åtgärd förbättrar också ingången till ”false weir”. fiskars möjlighet att lättare känna av • Installation av belysningsarmatur för utflödet från denilrännan när fisken att skapa en ljus ingångsöppning till simmat in i lockvattenbassängen. ”false weir”. • Vid högt vattenstånd i älven stiger vattennivån upp till och även över de Syftet med åtgärderna var att fisk skulle fem nedersta reglerbara luckorna vid simma in till avelsbassängen utan hante- fiskvägens ingång. Den tydliga och ring. Fortum påbörjade och finansierade kraftiga vattenströmen ut ur fiskvägen åtgärdsarbetena med omkonstruktioner försvinner vilket avsevärt försvårar för av fiskvägen enligt ovanstående förslag. fisk att detektera fiskvägens ingång. I samarbete med Länsstyrelsen var Detta åtgärdas förslagsvis genom att åtgärderna färdigställda av Fortum i de fem nedersta reglerbara luckorna början av uppvandringssäsongen 2012. omkonstrueras så att det är möjligt Under uppvandringsäsongen genom- att höja tröskelhöjden en meter Figur 5. De fem ingångarna med reparerade justeringsanordningar för höjdjustering av luckorna fördes justeringar av bl.a. vattenhastig- från nuvarande högsta tröskelhöjd. för styrning av vattenutflödet samt vattenarean i fiskvägsmynningen. Foto: Stefan Stridsman. heten i fiskräknarens fototunnel. Fisk Genomförs denna åtgärd måste även som passerat den nyanlagda fiskvägens fiskvägens yttervägg mot älven höjas denilsektion blev stående i fototunnel från lockvattenbassängen ner till de och skapade en hel del nedströmsregist- fem luckorna. Höjningen av väggen reringar i fiskräknarens databas. Genom Figur 7. Fiskräknare (Riverwatcher,Vaki) med videoenhet installerad i anslutning till denilrän- förhindrar därmed vattnet att rinna nans översta del. Foto: Pär Gustafsson att öka vattenhastigheten i fototunneln över väggen och möjliggör därmed reducerades nedströmsregistreringarna en tydlig och markerad anlocknings- i databasen. Efter att fiskar simmat ut ström ut från fiskvägen. ur fototunneln blev de kvar i bassängen • Vattenhastigheten genom fototunneln innan de simmade in i ”false weir”. måste ökas för att fisk inte ska stanna Efter avslutad uppvandringssäsong och uppehålla sig i fototunneln vilket för lax och öring kontaktade Fortum inträffade 2012 och 2013. Alternativt länsstyrelsen angående kompletterande bör scannerplattorna flyttas fram till åtgärder inför fiskvandringsäsongen utgångsöppningen för att registrera 2013. Efter samråd beslutades att: Figur 8. Installation av den falska tröskeln där fisk simmar in. Foto: Stefan Stridsman fisken när de simmar ut ur fototun- • åtgärda den övre fiskvägsingången så neln. Denna ändring förutsätter att öppningen kan regleras i höjd och också att programvaran i fiskräknaren storlek för att skapa en mer koncen- med hjälp av plywoodskivor på galler- nedanstående åtgärder viktiga för att uppdateras. trerad vattenström ut från fiskvägen lådan för att förändra vattenhastighe- ytterligare öka fiskvägens funktion, • När vattenmängden i Klarälven Figur 6. Installation av lameller i fiskvägens denilsektion. Foto: Tomas Utter. • Efter utgångsöppningen från fototun- ten närmast ingången till ”false weir” . effektivitet samt förbättra fiskhälsan: överstiger slukförmågan i Forshaga neln monterades en gallerlåda som • Trappan ner till fiskvägen som tidi- • För att skapa en så bra anlocknings- kraftverk spills överskottsvattnet ge- ansluter öppningen till ”false weir” gare användes vid manuell håvning ström ut ur fiskvägen måste båda nom spilluckorna. Vid spill anlockas registreras i en elektronisk fiskräknare • montering av mellanvägg med vilket medför att fisk inte kan uppe- demonterades eftersom fisk riskerade lockvattenluckorna kunna öppnas uppvandrande laxar och öringar till med video/bild dokumentation för galleröppning för vattengenomström- hålla sig i bassängen när de simmat ut att stöta emot stålställningen som var helt. Under 2012 och 2013 har inte området nedanför spilluckorna vilket artbestämning samt identifiering huru- ning i översta facket i fiskvägen. ur fototunneln. placerad mitt i fiskvägen. luckorna varit fullt öppna p.g.a. tydligt visats i andra studier inom vida fisken var vild eller odlad. • montering en elektronisk fiskräknare • Vattenpumpens röröppning flyttades • Kanterna på lamellerna i denilrän- den kraftiga turbulens som skapas projektet (se delrapport ”Upp- I åtgärdspaketet ingick: (Riverwatcher,Vaki), med kamera under ”false weir” lådans botten för nan slipades av för att minska risken i lockvattenbassängen som troligt- strömsvandring av vuxen lax och öring • åtgärda de fem nedersta ingångsluck- för inspelning av video/bild och med att kunna reglera vattentrycket. för skador på fisken p.g.a. eventuell vis försvårar för fisk att detektera i Klarälven”). Ansamlingen av fisk i orna i fiskvägen så att dessa skulle bli fjärrövervakning, i översta bassängen i • För att öka vattenhastigheten genom nötning. denilsektionens utflöde. För att fullt detta område kan bli avsevärd och reglerbara för att styra vattenutflödet fiskvägen i anslutning till denilsektio- fototunneln monterades en styrplåt ut kunna nyttja lockvattenmängden det verkar som att fisken då får svårt från fiskvägen till en lämplig ingångs- nens översta del (figur 7). mellan fototunnelns utgång och Framtida åtgärder i fiskvägen genom de två lockvattenluckorna att detektera fiskvägarnas ingångar. position samt att skapa en tydlig och • installation av en s.k. ”false weir”(falsk fiskvägens betongvägg. Att de ovan beskrivna åtgärderna har måste en energi-eliminerare anläggas För att förhindra att fisk söker sig till kraftig vattenström ut ur fiskvägen tröskel) som skapar en lockvatten- • Under vandringsäsongen 2013 uppe- genomförts är mycket positivt. Sanno- för att reducera den kraftiga turbulens området nedanför spilluckorna och (figur 5). ström med hjälp av en vattenpump höll sig fisk länge i fototunneln innan likt har de ökat effektiviteten i fällan, de som uppstår i lockvattenbassängen. därmed i mindre utsträckning går in • återmontering av lamellerna i fiskvä- (flygt) i den monterade mellanväggen de simmade ut ur tunneln och in i har bevisligen minskat hanteringen och En tänkbar lösning är att bygga en i fiskvägen, kontaktade Länsstyrelsen gens denilsektion som börjar ovanför i det översta facket (figur 8). gallerlådan och vidare in genom ”false ökat möjligheterna för övervakning av tvärgående mellanvägg i bakkant med i Värmland det amerikanska företaget lockvattenbassängen (figur 6). • Installera en öppning i mellanväggen weir” öppningen. Justeringar utfördes uppvandrande fisk. Trots detta bedöms bottenöppning för lockvattnets ut- Smith-Root Inc. för en förstudie av 224 | | 225 FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER VID FORSHAGAFÄLLAN REMISSVERSION en elbarriär som förhindrar fisk att simma upp genom ett låglutande sjukdomar, minskad tillväxt samt Referenser simma upp mot spilluckorna. Smith- rörsystem upp till ”markplan” för att minskad reproduktionsframgång (Barton Barton, B. A. och Iwama, G. K (1991) Root genomförde ett platsbesök där registreras, sorteras och eventuellt & Iwama, 1991; Iwama et al. 1997). Physiological changes in fish from stress våren 2013 och upprättade därefter märkas. Detta medför att fisken aldrig Mot bakgrund av ovanstående samt att in aquaculture with emphasis on the en rapport angående möjlig installa- behöver hanteras manuellt förutom det i just detta specifika fall även handlar response and effects of corticosteroids. tion och placering av en elbarriär (se om märkning ska utföras. Lastning om förhållandevis få vilda lekfiskar av en Annual Review of Fish Diseases, Volu- delrapport ”Elbarriär vid Forshaga till lastbil bör ske på samma sätt, värdefull och kraftigt decimerad laxpo- me 1, pp 3-26. kraftverk”). d.v.s. utan manuell hantering. pulation, bör verksamheten i Forshaga • För att fisken lättare ska hitta fisk- • Under uppvandringssäsongen är det anpassas så att stressnivån på fisken Hellström A, C. Axén, E. Jansson. (2013). vägarnas ingångar under perioder viktigt att transport till området upp- minimeras för att den på så sätt ska nå en Riskanalys och konsekvensutredning av- med högt flöde och mycket spill- ströms Edsforsen kraftverk sker med så bra välfärd som möjligt (både under seende förekomst av bakterien Renibac- vatten bör ett spillschema upprättas tätare intervaller än vad som hittills förvaring och under transport men även terium salmoninarum (Rs) i samband där spillvattnet i första hand alltid varit praxis. Detta för att minska den efter att fisken återutsatts). med möjliggörande av fri vandring släpps i timmerrännan samt i luckan stress och effekterna därav som sanno- Det kan vara tveksamt om dagens eller upp-/nedtransport av laxfisk närmast fiskvägen. Först därefter och likt blir följden av att gå i en bassäng delvis manuella hanteringssystem och Vänern/Klarälven/Trysilälven (SVA dnr: om behov finns av att spilla ytterligare med många, ibland hundratals, andra förvaring av vild lekvandrande fisk i 2013/797) vatten släpps vatten successivt i övriga fiskar i upp till en vecka (Iwama et Forshaga är helt förenlig med svensk luckor. al. 1997, SVA 2014). Dessutom får djurskyddslagstiftning (Djurskyddslagen Iwama, G. K., A. D. Pickering, J. P. • Under sommarhalvåret förekommer antas att risken för både direkta och 1988:534). Lagen inbegriper förvisso Sumpte, C. B. Screck. (1997) Fish Stress perioder när vattentemperaturen i indirekta sjukdomar ökar ju längre tid inte vild fisk direkt, men då en vild and Health in Aquaculture Klarälven stiger över 20ºC. Vid dessa fisken går i bassängen. fisk har fångats omfattas den av lagen tillfällen stänger Fortum (enligt anvis- • Utsättningsplatsen uppströms Edsfor- (1 §) och ska därmed behandlas enligt ningar från Länsstyrelsen) fiskvägen sen bör justeras. Optimalt är att fisk densamma (Jordbruksverket muntligt.). på grund av den stress som uppstår transporteras upp till första tillgängli- Följande lagrum kan vara relevanta i hos fisken i avelsbassängen på grund ga forsområde för att i möjligast mån sammanhanget: av den höga vattentemperaturen. undvika så kallade ”fallbacks” d.v.s. 2 § Djur skall behandlas väl och Fiskvägen kan av den anledningen att fisk efter utsättning släpper sig skyddas mot onödigt lidande och vara stängd i uppemot 2-3 veckor i nedströms och fastnar nedströms ett sjukdom följd, exempelvis stängdes fiskvägen kraftverk (Se även delrapport ””Upp- 4 § Djur skall hållas och skötas i en av i 3 veckor under 2013 och ca 4 strömsvandring av vuxen lax och öring god djurmiljö och på ett sådant sätt veckor under 2014. Under dessa i Klarälven”). att det främjar deras hälsa och ger dem perioder sker inga upptransporter av möjlighet att bete sig naturligt. vild Klarälvslax och öring till områ- Summering 5 § Djur får inte överansträngas. Inte dena uppströms Edsforsen kraftverk. Åtgärder bör vidtas vid Forshaga cen- heller får de agas eller drivas på med Genom nedkylning av vattnet i tralfiske för att optimera fångsten av lax redskap som lätt kan såra eller på annat avelsbassängen under de perioder och öring. Detta är viktigt dels för fis- sätt skada djuret. som vattentemperaturen överstiger kens egen välfärd, för att öka mängden 20°C reduceras fiskarnas stress och lekfisk på lekområdena uppströms Eds- Föresatsen bör därför sammanfatt- fiskvägen kan vara i drift under hela forsen och ur ett genetiskt perspektiv är ningsvis vara att den fisk som fångas i uppvandringsäsongen. Genom kon- det viktigt att fällan är så effektiv att den Forshaga skall hindras/störas/stressas trollerad nedkylning av transportvatt- fångar upp hela populationernas gene- så lite som möjligt på sin naturliga net skulle även transporter kunna ske tiska bredd, och därigenom nå hållbara vandring uppåt i älven för att maximera under hela uppvandringsperioden. stammar på lång sikt (se delrapporterna utbytet i form av avkomma. Detta • En förändrad hanteringsrutin av den om Genetik). fordrar i så fall att justeringar görs enligt fisk som fångats i avelsbassängen är Åtgärderna är viktiga för att minimera de ovan beskrivna förslagen (eller likvär- nödvändig. Fisk ska inte håvas från fiskens stress och utsatthet för sjukdomar. diga med samma effekt). avelsbassängen eftersom håvning Dagens delvis manuella hantering/ skadar fiskens yttre skydd och ökar håvning, förvaring i upp till en vecka risken för sekundär svamppåväxt. En innan transport i en bassäng med många alternativ lösning är att konstruera andra fiskar samt själva transporten en likadan lösning som i fiskvägen uppströms ger sannolikt en ökad stress- där fisk simmar in genom en falsk nivå hos fisken. Detta kan ge negativa tröskel. Därefter kan fisk av sig själv effekter på fiskens välfärd via till exempel 226 | | 227 ELEKTRISK FISKBARRIÄR/AVLEDARE FORSHAGA ELEKTRISK FISKBARRIÄR/AVLEDARE FORSHAGA REMISSVERSION Analys Elektrisk fiskbarriär/avledare Forshaga För en preliminär simulering av behovet av elektriska fält och barriärer använ- Huvudrapportförfattare: Jason Kent, Smith-Root Inc.. Sammanfattning: Pär Gustafsson, Länsstyrelsen Värmland. des analysprogrammet COMSOL. Tillsammans med platsspecifik infor- Förord Smith-Root Inc. bedömer det fullt ka och valfria delar. mation som t.ex. topografi och avstånd Denna delrapport är en svensk samman- möjligt och som en lämplig lösning att • En sammanfattning av underhållskra- användes nedanstående ingångsvärden fattning av den 40-sidiga huvudrappor- med elektrisk lågvoltsgenerator med ven för det rekommenderade systemet för att ta fram 3D-modeller för de olika ten Electrical Fish Barrier Feasibility Stu- tillhörande barriärer avleda fisken från • En sammanfattning av de sannoli- förslagen. dy, Forshaga, Sweden, 2014. Rapporten att vandra mot området nedströms spil- ka kostnaderna för installation och • Konduktivitet (vatten): 17 μS/cm redogör för möjligheterna att anlägga en luckorna och därigenom leda uppvand- löpande operativa kostnaderna för (uppmätt under platsbesök 6/5 2013) elektrisk fiskavledare/barriär nedströms rande fisk i Klarälven mot fiskvägens systemet • Konduktivitet (mark, sandjord): 30 Forshaga kraftverk i Klarälven och är ingång för ökad effektivitet och fångst. • En beskrivning av relevanta μS/cm (uppskattat värde) framtagen av Smith-Root Inc. (USA) I huvudrapporten ingår: Smith-Rootprojekt avseende elektris- • Max vattendjup: 2,5 m (baserat på på uppdrag av Länsstyrelsen Värmland/ • Redovisning av bakgrund och pro- ka fiskbarriärer Länsstyrelsens djupkartering) Interregprojektet ”Vänerlaxens Fria jektkrav Gång”. Huvudrapporten går att beställa • Kort diskussion kring viktiga faktorer Inledning, bakgrund och syfte Övriga data som använts för analysen hos Länsstyrelsen. som kan påverkar effektiviteten Vid kraftverket i Forshaga finns en inkluderar skisser och ritningar av • Beskrivning av Smith-Roots teknik fiskväg och fälla där lax och öring fångas lokalen samt information från Smith- Sammanfattning för fiskbarriärer för avelstäkt och upptransport till lek- Roots företrädare som tillsammans med Rapporten beskriver projektets • Utvärdering av risker/frågor och be- områden uppströms Edsforsen. Flödet Pär Gustafsson (Länsstyrelsen Värm- bakgrund, omfattning, preliminära skrivning säkerhetskrav för barriären från spilluckorna kan dock skapa ett land), Stefan Stridsman (Länsstyrelsen elektriska analyser och rekommenderad • Utvärdering av alternativa placeringar störande brus som tenderar att distra- Figur 2. Flygfoto över Forshaga kraftverk med centrala delar utmärkta (bildkälla: Google Earth) Norrbotten), Johnny Norrgård (Fortum utrustning för barriärerna. En preli- av utrustning med avseende på: hera lax och öring på uppvandring från Generation AB) samt Jan-Petter Enger minär kostnadsberäkning ingår och • elektrodplacering och montering Vänern, locka dem att ta fel väg och Fiskar är, liksom andra djur, känsliga nedströms Forshaga vattenkraftverk (Smith-Roots representant i Norge och inkluderar utformningen av barriären, • placering av fisktrappa samt sorte- därmed minska möjligheten att fisken för elektriska strömmar eftersom deras i Klarälven. Utgångspunkten var att Sverige) besökte Forshaga 6/5 2013. lämplig utrustning och kostnader för ringsanläggning hittar fiskvägens ingångar. Generellt muskler styrs av elektriska impulser lösningen effektivt ska kunna avleda Analysen innefattar inte någon personal från Smith-Root att handleda • placering av pulsatorer och kontrol- följer uppvandrande öring och lax den via nervsystemet och deras kroppar är uppströms migrerande fisk från spill- undersökning av älvens hydrologi/ vid konstruerandet, idrifttagning av lutrustning snabbaste strömmen vilket gör att de elektriskt ledande. Genom att ström- vattnet och leda fisken mot fiskvägens hydraulik. Undersökningar av älvens barriären, utbildning av personal och • Simulering av elektriska fält och under perioder med mycket spillvatten sätta vattnet kan man utnyttja fiskens ingång. Därigenom bör effektiviteten botten har inte gjorts varför en relativt utveckling av en drift- och underhålls- analys av dessa riskerar bli ”instängda” i området ned- känslighet i syfte att t.ex. avleda fisk från hos den befintliga fiskvägen vid Fors- flat bottentopografi antas i alla modeller plan. Beräkningen innefattar dock inte • Smith-Roots rekommendation avse- ströms spilluckorna enligt figur 2 och oönskade områden. Fisk som stöter på hagadammen öka och följaktligen även och simuleringar. arbetskostnaden för själva byggnationen. ende installation inklusive obligatoris- inte hitta fiskvägsingångarna. ett elektriskt fält upplever ett tilltagande antalet fångad och transporterad lax och obehag om de fortsätter simma framåt i öring. Resultat och diskussion Figur 1. Forshaga, Forshaga kraftverk och damm (bildkälla: Google Earth) den elektrifierade zonen. För att minska Utifrån den nedan föreslagna fiskbarri- obehaget vänder fisken vanligtvis om Metodik ärlösningen görs bedömningen att fisk och simmar ur zonen. Med rätt utrust- Lokalbeskrivning effektivt skulle kunna avledas från de ning och en korrekt uppsättning av Platsen för det föreslagna systemet för bar- icke önskvärda områdena nedströms barriärer kan man därmed leda fisken i riär och vägledning är nedströms Forshaga spilluckorna och istället vägledas mot önskad riktning. kraftverk i Klarälven (Figur 1). Älven är ingången i fiskvägen, enligt figur 3. Genom många års erfarenhet och cirka 460 kilometer lång där ungefär 300 Baserat på modellering och övriga forskning med elfiske och barriärprojekt kilometer ligger inom Sverige. Älvens tota- fakta föreslås avledarsystemet bestå av menar det amerikabaserade företaget la avrinningsområde är 11 800 kvadratki- två separata delar; en barriär i huvud- Smith-Root Inc att de funnit de lometer, varav hälften i Sverige. Forshaga fåran bestående av tre delar (B1-3), och konfigurationer och inställningar som kraftverk i Klarälven är beläget ca 25 tre barriäralternativ (A-C) i älvens sido- krävs för att nå önskade resultat utan att kilometer uppströms mynningen i Vänern fåra. Varje barriär består av två parallella orsaka skada eller chock hos fisken. och byggdes 1913. Dammen ligger vid stålkablar som med 6 meters mellanrum Under 2013 fick därför Smith-Root en tidigare fors där en ö strax nedströms från varandra hänger över vattenytan. uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland/ delar älven i två fåror. Dammen utgör ett Kablarna hålls upp i vardera änden Vänerlaxens Fria Gång att ta fram en hinder för passage för uppvandrande lax av vertikala stöd. Elektroderna, som rapport med syfte att bedöma förutsätt- och öring men en fiskväg finns med dess består av stålrör hänger ner vertikalt i ningarna för och ge förslag på installa- ingångar belägna mellan turbinhus/utskov vattnet från stålkablarna med 1 - 1,25 tion av en elektrisk fiskbarriär/avledare och spilluckorna (figur 2). meters avstånd mellan varje elektrod/ 228 | | 229 ELEKTRISK FISKBARRIÄR/AVLEDARE FORSHAGA ELEKTRISK FISKBARRIÄR/AVLEDARE FORSHAGA REMISSVERSION rör. Alternativt kan B3 ersättas med en utfall vad gäller det elektriska spän- vertikal vägg som når ovanför vatten- ningsfältet nära botten på 2,5 meters ytan. Båda alternativen skulle förhindra djup. Baserat på forskning och tidigare att fisk når den uppströms belägna fisk- erfarenheter av utformning och tillämp- vägsingången (se figur 2) varför denna ning av elektriska fiskbarriärer krävs en ingång i så fall kan avvecklas. Ett foto av spänningsgradient om minst 1,0 V/cm en liknande barriär som finns utplacerad för att ge en säker och effektiv barriär i Gunnison River i Colorado, USA, anpassad för uppströmsvandrande lax visas i figur 4. och öring. Utfallet från modellen visar Vid B3 rekommenderar Smith-Root att gradienten är högre än så på alla att fiskvägens västra vägg höjs upp minst platserna (Figur 5c). Liknande 3D-fi- en meter för att hindra vatten från gurer och diagram finns för samtliga spilluckorna att nå över väggen och in i barriärer och alternativ (B1-3, alternativ fiskvägen. Stödet för B3 på östra sidan A-C) (se huvudrapporten). byggs sedan intill denna vägg. Om man C istället för B3 anlägger en vertikal vägg Begränsningar (enligt figur 3) skulle denna ersätta B3. Det bör noteras att avledning av fisk Stödet mellan B2 och B3 kan byggas på inte är möjligt när höga flöden leder den lilla ön och som stöd för B1 och B2 till att vatten når ovanför eller runt kan den befintliga betongpiren användas barriärerna. Därför bör den slutliga Figur 3. Föreslagen placering av barriärer (bildkälla Google Earth) eller att det anläggs ett nytt stöd i älven utformningen av barriärerna inkludera intill piren. Stödet för B1 kan byggas på den statistiska sannolikheten för sådana den västra sidan av den större ön. översvämningar under barriärens drifts- För att vägleda fisk från kanalen på period samt vara utformade för att fung- den norra sidan kan tre alternativ (A-C, era vid så höga flöden som möjligt. figur 3) övervägas. Alla alternativen inne- Designen av föreslagen elektrisk fattar två parallella hängande stålkablar fiskbarriär vid Forshaga krv är anpassad med vertikala stöd på land. Alternativ för uppströmsvandrande vuxen lax och A innebär det kortaste spannet men öring. skulle begränsa allmänhetens åtkomst till området mellan barriären och dammen. Kostnadsberäkning Ett potentiellt problem med alternativ Nedan redovisade kostnader inklude- A är att det skulle resultera i en ungefär rar design, inköp och driftsättning av 200 meter lång ”återvändsgränd” för nödvändig utrustning från Smith-Root. uppströmsvandrande fisk. Detta skulle Kostnadsberäkningen inkluderar dock lösas genom alternativ B som får fisken inte själva barriärerna med fundament, att skygga direkt vid mynningen och gå stålkablar och elektroder. vidare uppströms i huvudfåran. Alter- • Detaljerad utformning, konstruk- nativ B innebär dock en längre spänn- tionsritningar samt fördjupad vidd som kräver fler elektroder och större Figur 5. a) Modell av föreslagen design av barriären i huvudfåran (B1-3), b) Modellerad spänning elektrisk fältstudie: 510 000 kr (78 stödstrukturer. Även här skulle detta vid botten för huvudfårans barriär (B1-3). c) spänningsgradienten från ytan till botten i huvud- 400 USD) alternativ begränsa allmänhetens tillträde fåran (B1-3) • Utrustning (se specifikationer i hu- Figur 4. Exempel på hängande fiskbarriär i Gunnison River, Colorado (USA). i området mellan barriären och dammen. Alternativ C undviker de eventuella till- 2 respektive 3 delbarriärer och alternativ vudrapporten, beräkningen utgår från trädesproblemen som alternativ A och B A, B och C för sidokanalen. Samtliga en barriär i huvudfåran med två delar, Ungefärlig längd på Avstånd mellan elektroder Elektroder per barriär Barriär Elektroder per kabel B1+2+vägg samt alternativ B i sidofå- elektrodkabel (m) (m) (2 kablar) kan innebära och bredden ligger mellan utifrån ett högflödesscenario med 2,5 A och B. Dock innebär detta alternativ meters vattendjup. Beräkningarna för ran): 2 400 000 kr (365 300 USD) Huvudfåra B1 14 1,25 10 20 en ännu längre ”återvändsgränd” för respektive barriär presenteras i tabell 1. • Drift/månad: 2000 kr (2000 kWh, 1 Huvudfåra B2 42 1,25 33 66 fisken, ca 200 meter längre än alternativ Den matematiska simuleringen visar kr/kWh) Huvudfåra B3 8 1,00 8 16 A (totalt cirka 400 meter). till exempel spänningsgradienten i • Övervakning och underhåll (år 1): Sidokanal alternativ A 35 1,25 29 58 vattenmassan. Som ett exempel visas 26 000 kr (4 000 USD) Sidokanal alternativ B 81 1,25 65 130 Modellering och analys • Övervakning och underhåll (från år Sidokanal alternativ C 65 1,25 52 104 i figur 5a den föreslagna designen för Med hjälp av COMSOL programvara huvudfårans barriär med tre delar 2): 71 500 kr/år (11 000 USD/år) Tabell 1. Barriärernas specifikationer modellerades huvudfårans barriär med (B1-3). Figur 5b illustrerar modellens 230 | | 231 FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN REMISSVERSION Fiskevårdsplan för lax och öring i Klarälven med biflöden Tony Sahlberg, Länsstyrelsen Värmland Denna rapport redovisar i grova drag en sträcka om totalt 127,6 km vatten- är dock hotad av att de inte längre når bakgrund, åtgärdstyper och omfattning- drag, fördelat på 15 km i Klarälvens sina naturliga lekplatser på grund av de en av den restaurering av Klarälven och huvudfåra, 75,1 km i dess biflöden, vattenkraftverk som spärrar av huvudfå- dess biflöden som bedöms nödvändig och 37,5 km i Uvåsystemet. Till detta rorna. Detta faktum gör även att gamla för att ökad systemets produktion av lax kommer 13 dammutrivningar och 17 lekplatser belägna i biflöden mellan och öring. Rapporten är en samman- fiskvägar i biflöden med Uvåns vatten- kraftverken inte är tillgängliga för vand- fattning av huvudrapporten: Fiskevårds- system. Även minimitappning behövs rande fisk. Även konsekvenser av flott- plan för lax och öring i Klarälven med i torrfåror och andra hårt reglerade ningen i form av rensning, sprängning biflöden, framtagen för slutrapporten vattendrag. Även redan biotoprestau- och i vissa fall omgrävning av vattendrag till projektet ”Vänerlaxens fria gång”. rerade vattendrag bör ses över för har förstört gamla lek- och uppväxtom- kontroll av lekområden och restaure- råden och reducerat produktionen av Sammanfattning rade områdens kvalitet. lax och öring i systemet. Klarälven samt dess biflöden är starkt I kombination med restaurering och Historiskt sett har lax och öring påverkade av rensningar efter flott- åtgärder vid kraftverken kan stödut- vandrat upp i Klarälven och Trysi- Bild 1: Aktuella biflöden med hela avrinnings- Bild 2: Laxlokal i Örån vid Kärrbackstrand. Foto: Tony Sahlberg ningsepoken samt kraftigt utbyggda sättning eller återintroduktion göras lelva samt biflöden i tusental. I början områden för vattenkraftsändamål. För att kunna där habitaten så erbjuder och behov av 1800-talet fångades till exempel behålla stammar av de hotade stam- finns. Uvåsystemet är helt utarmat av uppemot 30 000 laxar och öringar/ marna av klarälvslax och öring krävs rensningar och utbyggnader för kraft- år i Deje och även fångsterna i Trysi- öringar per år och trenden är ökande. Metodik data som bas har arealstorlek räknats ut åtgärder för att optimera de områden industrin. Om åtgärder sätts in i hela lälven var enligt flera källor omfattande Under de sista århundranden har För att kunna göra en fiskevårdsplan före och efter olika åtgärder. som fiskarna kräver för lek och uppväxt. avrinningsområdet kan stora arealer (Piccolo 2012). Det första kraftverket vattendrag blivit allt mer fragmenterade måste en hel del data användas och Länsstyrelsen i Värmlands kalkdatabas Vandringsvägar och minimitappningar öppnas upp igen för smoltproduktion, i huvudfåran byggdes 1906 och följdes på grund av rensning för flottningens sammanställas. För att till exempel be- tillsammans med SMHI:s vattenwebb behövs för att lax och öring skall kunna vilken sannolikt måste startas upp via snart av fler i de outbyggda forsarna. skull och utbyggnad för vattenkraft. räkna produktionen har elfiskeregistret har använts för identifiering av avrin- 2 återetablera de vattendrag där de för- utsättningar av rom/yngel. Fiskens naturliga vandring blev stoppad. Detta har inneburit att fiskfaunan i använts. Fångsten/100 m har använts ningsområden och dess vattenkemi. För svunnit eller minskat kraftigt. I vissa vattendrag finns det redan Det kraftbolag som äger kraftverken vattendragen har utarmats och i vissa för att räkna ut produktionen/hektar att bedöma den historiska fiskfaunan Fiskevårdplanen innefattar 28 idag lekande lax och vänervandrande har sedan 1930-talet därför enligt fall försvunnit helt. För att undvika att före och efter åtgärder. Där inget elfiske och dess utbredning i aktuella områden delavrinningsområden utgörande öring, eller åtminstone försök till lek. vattendom varit ålagda att köra lekfisk fiskfaunan i Klarälven med biflöden tar utförts eller om data är för gammalt innan utbyggnader och rensningar har biflöden till Klarälven, samt huvud- Det gäller främst området uppströms med lastbil från Deje/Forshaga till för stor och kanske oreparabel skada har elfiskeregistrets jämförelsevärden Cederströms inventering från 1895 fåran från Edsforsen upp till torrfåran i Forshaga där fisk släpps över dammen uppströms Ekshärad för naturlig repro- bör åtgärder sättas in för att återställa utnyttjats. varit det huvudsakliga dokument som Höljes. En del av avrinningsområdena och kan försöka hitta lämpliga lekom- duktion på återstående områden. I och skadade vattendrag. Vissa vattendrag Totalt omfattar planen 28 biflöden använts. Undersökningar från Karlstads innehåller fler älvar, varför det totala råden. Dessa vattendrag bör inven- med att utbyggnaden av Klarälven fort- uppströms Edsforsen påvisar idag samt huvudfåran från Edsforsens universitet har varit behjälpliga för antalet älvar som ingår är 45 st. Hela teras för att se om lek förekommer. satte dämde dock kraftverken upp fler lax vid elfiske. Det är oklart om det kraftverk till torrfåran i Höljes. Vissa beräkning av smoltproduktion och antal Klarälven är klassad som nationellt Vattendrag i hela älven där lek kan forsar och strömmar som var naturliga förekommer lek i dessa eller om det är av biflödena innehåller i sin tur flera lekfisk som behövs. särskild värdefull av både Natur- förekomma men ingen fångst av lax lek- och uppväxtområden för lax och mindre fisk som vandrar upp för att vattendrag varför 45 skilda vattendrag Produktionen har beräknats med vårdsverket och Havs- och Vatten- påvisats eller där inget elfiske före- öring. Uppströms Krakeruds kraft- komma till mer lämpliga biotoper. har granskats fram till första natur- hjälp av elfiskeresultat i största möjliga myndigheten och flera områden är kommer bör inventeras på lekområden verk i Klarälven fanns till exempel två Biotoprestaurering av rensade vatten- liga vandringshindret. Länsstyrelsens mån. Jämförelsetabeller har använts då klassade som Natura-2000 områden, och eventuell lekfisk. forsar, Lissmyrforsen och Sigfridsforsen. drag krävs för att skapa eller höja värdet biotopkartering samt fältbesök har inget elfiske utförts eller att data är för samt i vissa fall reservat eller påtänkta Dessa ligger numera under Krakeruds- av lämpliga biotoper för lax och öring. använts för att kontrollera rensningsgrad gammalt. Produktionen innan åtgärder reservat. Inledning dammens yta. Även Höljesmagasinet Generellt sett består restaureringen och lax/öringbiotoper, och med detta i huvudfåran är beräknad på uppkörda Produktion av lax och öring är bero- Vänern är ett svenskt innanhav som dämmer upp ett flertal gamla forsar framförallt av att block, sten och grus som grund har restaureringsbehovet i laxhonor under en 10 års period, ende av att det finns lämpliga biotoper innehåller både lax och öring av två som var viktiga lekområden. I takt återförs till fåran, att höljor och trösklar Klarälvens biflöden bedömts. I vissa med ett medel på 419 honor och en för lek och uppväxt. Biotoprestaurering skilda stammar. Stammarna är namn- med utbyggnaden sjönk fångsterna av skall skapas, att död ved läggs ut, att av vattendragen har inte hela sträckan medelvikt på 4 kg. Data efter åtgärder av rensade vattendrag, öppnande av givna efter de tillflöden från vilka vild lax och öring successivt under hela viktiga sidofåror öppnas upp igen och biotopkarterats, i dessa fall har endast är hämtade från delrapporten ”Vilken sidofåror samt anläggandet av fiskpas- de härstammar, Klarälven och Gull- 1900-talet. I början av 70-talet fångades att det på berörda platser skapas lekom- den karterade delen använts till planen. potential för laxproduktion har Femund-/ sager gör att produktiva områden kan spångsälven. Laxen i Vänern är en av få endast ett par hundra lax och öring. råden. I vissa fall har det som klassats som Trysil-/Klarälven?” för huvudfåran återskapas. De preliminära resultaten stammar i Världen som lever hela sitt liv Idag fångas och transporteras mellan definitiva naturliga hinder i kartering- och uppräkning enligt Avery (2004) visar att biotoprestaurering behövs på i sötvatten. De två stammarnas existens 300-1200 vildproducerade laxar och sunderlaget dubbelkollats. Med dessa i biflöden. Ålder för smoltifiering är 232 | | 233 FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN REMISSVERSION Antal Us Edsfors- Uvån med Ns Edsfors- Vattendrag Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ beräknad till tre år. Smoltproduktionen kan förändra sig under årens gång Klarälven Summa lokaler har beräknats med hjälp av formeln: pga. islossning och höga flöden är en en biflöden en Höljan 2013 5 0,1 33,6 75 74,3 • S= (PxQ(T)) kontroll med efterföljande korrigering Biotopvård km 54,3 37,5 20,8 15 127,6 Hynnan 2011 1 0 0,2 0,2 2,9 • S= Smoltproduktion av dessa nödvändig. Dammrivning, st 4 3 9 16 Kvarnån 2013 1 0,9 0 13,4 8,8 • P= Andel >1+ som blir smolt året Ett system, som kan kallas Klar- Fiskväg, st 3 11 5 19 efter älven i miniformat, är Uvån i Hagfors Örån 2013 1 0 26,5 0 64,9 Tappning, lokaler 2 9 1 Hela älven 13 Tåsan 2012 1 0 4,1 0,7 6 • Q= Andel >0+ under elfisket kommun. Ån är mycket kraftigt • T= Täthet >0+/100 m2 under elfiske påverkad av rensningar och främst Elfiske, lokaler 43 18 35 8 104 Näckån 2013 1 2,2 31,2 2,2 8 De siffror som satts in i formeln är utbyggnad för vattenkraft. De första Kalkning, områden 2 1 3 Likan 2009 1 0 1,1 0 2,8 sista tillgängliga elfiskeresultat för varje utbyggnaderna startade troligen på Kontroll Lekfisk 3 2 5 Fämtan 2012 2 0,3 19,1 1,5 3,2 biflöde. 1700-talet för järnframställningens Lekgrus 6 1 7 Värån 2009 1 7,7 0 0 6 skull. Huvudfåran är torrlagd vid alla Inventering 7 4 5 16 Halgån 2012 1 4,2 0,7 0 0 Resultat & Diskussion kraftverk, allt vatten förs via kanaler Av de 28 biflöden som finns omskrivna och tuber till kraftverken. Om huvud- Trumbyte 3 3 Acksjöälven 2012 1 7,1 0,5 5,3 1,5 i rapporten är 18 belägna uppströms fåran restaureras med hjälp av både Flytta utsättningsplats 1 1 Edsforsens kraftverk, i vissa avrinnings- biotopvård och minimitappning skulle Tabell 1. Laxförande vattendrag med sista årets elfiskeresultat/100 m2 längs hela vattendraget Uppkörning av lekfisk 1 1 områden finns fler vattendrag med mellan 20 000 och 40 000 smolt kunna eftersom de utgör biflöden till biflöden. produceras. Om även dess biflöden får Stödutsättning 50 000 250 000 30 000 350 000 680 000 Us Höljes- Us Ns Laxföre- Rivning av pir ns Deje krv 1 1 Vattendrag Av de 18 vattendragen uppströms Eds- fria vandringsvägar och restaureras på sjön Edsforsen Edsforsen komst idag forsen rinner tre ner i Höljessjön och är samma sätt kan ytterligare 5000-7000 Stora Tandån X aktuella för lax om effektiva lösningar smolt produceras. För att få snabb fart Tabell 3: Sammanfattning åtgärder i Klarälven med biflöden Varån X för både uppströms och nedströmsvand- på produktionen bör stödutsättningar Havsvallen X ring kan ordnas förbi Höljes kraftverk rom/yngel/lekfisk göras. I många av skyddade områden för en säker uppväxt. dagens elfiskeresultat (Avery 2004). Höljan, Hynnan X X eller om lekfisk körs upp uppströms Uvåns biflöden har öringstammen På samma sätt kan lekgrus läggas ut Tabell 3 visar en sammanfattning Kvarnån X X Höljesmagasinet. försvunnit på grund av rensningar och där karteringen visar brist på denna på föreslagna åtgärder uppdelat på Örån X X Lax har påträffats i 11 biflöden (tabell kraftverksutbyggnad. Hela Uvåsystemet fraktion. Sidofåror bör öppnas upp i områden upp och nedströms Edsforsen, Tåsan X X 1), om lek skett eller om det är unga har en stor potential för produktion av Klarälven. Även de som öppnades och samt Uvån med biflöden och Klarälven Lettan X fiskar som simmat upp i biflöden är både lax och öring, kan bli ett attraktivt försågs med trummor under restaure- som egna objekt. Näckån X X oklart. Förekomsten visar ändå att flera område för sportfiske. En del av Uvån ringen i början av 2000-talet. Vingån X biflöden åtminstone är viktiga för lax ligger i Dalarnas län, där även större Dammutrivningar eller fiskvägar är Övriga åtgärder Likan, Långlikan, Tvärlikan X X och öring som uppväxtområden. biflöden finns. Dessa är inte biotopkar- ett krav för att få fisk att återetablera I stort sett alla biflöden är kalkade och Femtan X X I stort sett alla biflöden är påverkade terade så storleken på produktionsom- områden där de numera är försvunna. ingår i Länsstyrelsens kalkningsprogram. Värån X X på ett eller annat sätt där flottledsrens- råden är okända. Länsstyrelsen i Dalarna Vissa vattendrag är förstörda och För närvarande är det sex vattendrag Stöen X ning utgör det största problemet. Av de avgör huruvida frågan ska drivas om starkt fragmenterade av utbyggnad som inte kalkas som skulle kunna utgö- 28 biflödena i rapporten är det endast åtgärder i berörda delar av Dalarnas län. Vångan X och rensningar. Många gamla dammar ra potentiella laxvatten i framtiden. De fem som är orensade (Götån, Hinnan, Dagens produktiva delar av Klaräl- Halgån X X som användes inom flottningen har biflöden uppströms Edsforsen som inte Vågsjöån, Vångan och Örån). Alla vens huvudfåra (sträckan Vingängssjön idag ingen större nytta. Vissa flott- Götån X kalkas idag är Stöen, Vingån, Lettan och andra är påverkade av rensningar och i – Höljes) har en något bakvänd uppdel- ningsdammar har dock övergått till att Kvarnån. De tre sistnämnda kan mycket Acksjöälven X X många fall även dammar, kraftverk och ning då lekområdena i den högsta användas inom kraftindustrin, om inte väl vara laxlokaler redan idag men där Noret, Hinnan, Grundan, Tvärgrundan X nolltappningar. Uppströms Edsforsen habitatklassen framförallt ligger på utrivning är ett alternativt bör fiskvägar surt vatten sannolikt utgör ett problem Uvån X har biotopvård utförts i vissa älvar samt den nedre delen, uppströms Vingäng- anläggas. för överlevnaden av både rom och yngel. Uvåns biflöden* X i huvudfåran. Baserat på att elfisken sjön, och de bästa uppväxtområdena Även minimitappning behövs på Kvarnån har elfiskats och laxyngel har Svartån-Älgsjöbäcken X i några av dem visat relativt höga framförallt ligger längre uppströms (Se många platser eftersom där vatten förs påvisats, dock i låga tätheter och med Lovisebergsälven, Väjån X tätheter har lax troligen lekt i några även delrapporten om ”Vilken potential över i kanaler eller tuber till kraftverken mycket små individstorlekar. Biflödet Enån X av dem. I Höljan har det även fångats för laxproduktion har Femund-/Trysil-/ bildas torrfåror som skulle kunna utgöra Vingån har mycket fina biotoper och Kvarnbäcken X laxungar långt uppströms mynningen Klarälven?”). Relevant biotopvård bör produktionsområden. Dessa bör därför rätt geografiska läge för att kunna bli Vågsjöån X och lekande lax har lokaliserats via därför sättas in där undersökningarna återställas så långt som möjligt och ett laxproducerande vattendrag. Detta Ranån X radiomärkning. visat att vissa viktiga substratklasser förses med en minimitappning som gör förutsätter dock att kalkning inleds Kvarntorpsån, Gårdsjöälven X Biotopkarteringen påvisar att det är underrepresenterade. Vid dagens att fisk kan uppehålla sig för lek och eftersom vattenkemiska analyser visar på * Hagälven, Gällälven, Knoälven, Musån, Örsjöbäcken, Bredsjöälven, stora problemet är brist på lekområden lekområden bör till exempel kluster uppväxt i de gamla forsarna. mycket låga pH-värden. Lövån, Tranebergsälven, Klammaälven och Laggälven i många vattendrag. En inventering av stora stenar och block läggas ut för Vid rätt utförd biotoprestaurering Rubriken ”kontroll lekfisk” i tabell av specifikt detta bör därför göras, att skapa gömslen och ståndplatser för skulle antalet yngel och smolt kunna 3 innefattar flera olika moment. I de Tabell 2 I fiskevårdsplanen ingående biflöden med och utan laxförekomst idag. Eftersom en genomförd biotopvård lax- och öringungar. De får då mer öka till mer än det dubbla jämfört med vattendrag där laxungar påvisats via 234 | | 235 FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN REMISSVERSION elfiske är det oklart om lek förekommit Klarälven är relativt låg jämfört med Klarälvens huvudfåra har en beräknad eller om det är yngel som vandrat upp andra stammar, särskilt havsvandrande. produktionsförmåga på 400-600 smolt/ från huvudfåran. Där bör en kontroll Detta gör att antalet romkorn/hona blir ha. De teoretiska beräkningar som gjorts av eventuellt uppstigande lekfisk göras, lägre. Medelvikten på uppkörd lax har är på en produktion på 250 laxsmolt/ eventuellt via radiomärkning för att ökat från 3,7 kg till 4,6 kg bara under ha vid en överlevnad rom-smolt på 1 studera var och om de leker. Vissa redan de senaste åren, sannolikt en konskevens % rom-smolt före åtgärder och 520 biotopvårdade vatten lider fortfarande av att det under många år inte kördes laxsmolt/ha efter åtgärder med en brist på lekområden enligt biotopkarte- upp lax över 5,5 kg upp till lekplatser- överlevnad på 1,5 % rom-smolt. Vid ringen. Dessa områden bör lokaliseras na, vilket dock görs sedan 2012. Detta biotopvårdande åtgärder kan detta even- och åtgärdas med utläggning av lekgrus. skulle även kunna innebära att smolt- tuellt öka ännu mer. Ökningen gör att Stödutsättningar av rom eller yngel produktionen ökar. produktionen kan mångdubblas och att kan vara en viktig åtgärd. Lax- och Via elfiskeregistret kan man utläsa att stammarna av lax och öring kan nå en öringungar som kläcks eller växer upp fördelningen av lax mellan huvudfåra stam som är livskraftig och även skulle på en viss plats blir präglade på just det och biflöden är ca 30 % lax i biflödena klara av ett uttag. Antalet uppkörd fisk vattnet och återvänder dit. Därför bör och ca 70 % lax i huvudfåran. Denna kan även minskas om överlevnaden rom eller yngel sättas ut i vissa lämp- fördelning har använts för att beräkna Figur 2: Antal fisk som behövs köras upp i Klarälven vid skilda värden av bortfall av honor av yngel och smolt ökar. I dagens läge liga biflöden för att på så sätt få igång produktion och antal lekfiskar som försvinner ca 40 % av uppkörda fiskar återvandring och naturlig lek även på behövs köras upp vid olika scenarior. i form av fallbacks, sportfiske, annan dessa platser. Även i huvudfåran kan det För Uvåsystemet finns inga uppgifter dödlighet och fiskar som helt enkelt inte på utvalda lämpliga lokaler ske stödut- om elfisken senare än 1993, dessa leker (se delrapport ”Uppströmsvandring sättningar för att på detta sätt snabbt gjordes dessutom i mindre vattensam- av vild lax och öring i Klarälven”). öka produktionen och via återvandring lingar i torrfåran. Inga äldre uppgifter och naturlig lek öka dagens utbred- om hur mycket öring och eventuell lax Osäkerheter och behov av ytterligare ning. Biotopkarteringen har visat att som fanns i Uvåns system finns heller underlag det finns fler områden än idag som är att tillgå. Vi känner inte till den exakta siffran lämpliga produktionsområden för lax I och med att åtgärder sätts in ökar för överlevnad rom-smolt eftersom (framförallt på sträckan Vingängsjön vattendragens produktionsförmåga. täthetsberoende kurvor ännu inte finns – Höljes) varför målet bör vara att i Tabell 4 visar en beräkning utifrån framtagna för Klarälven. Vi har därför framtiden få igång lek på så stor yta elfiskeregistret och dess jämförelse- utgått från en tämligen låg men allmänt som möjligt längs hela sträckan. Dessa värden. Siffrorna visar den produktion använd överlevnad från rom till smolt Figur 1: Antal smolt/hektar före och efter åtgärder förutsätter dock att åtgärder som enligt utförda beräkningar är åtgärder på 1 % (ICES 2013). För Klarälvens del vidtagits vid kraftverken för att öka möjlig. Detta kan skifta både uppåt skulle detta innebära ca 62 utvandrings- överlevnaden under såväl ned- som och nedåt beroende på naturlig i laxförande älvar förändras naturligt färdiga smolt per hona. Vid en för- uppströmsvandring. vattenföring, temperatur och allmänna genom åren, eller före och efter en bio- bättring av uppväxtmiljöernas kvalitet lekförhållanden. topvårdande insats. I berörda biflöden kan detta ökas och därmed uppnås en Produktion Antalet smolt/hektar är ett mått som gäller detta främst biotoprestaurering. högre smoltproduktion per lekande Medelvikten på lax och öring från används för att se hur produktionen I huvudfåran gäller det främst antalet fisk (kanske uppemot1,5 – 2 %). En förändring på bara någon procentenhet Bild 3: Kelt på nedströmsvandring vid Edsforsens kraftverk våren 2012. Foto: Tony Sahlberg Biflöden Uvån+bf Huvudfåran Summa gör att produktionen skulle kunna öka dramatiskt. Det är därför viktigt att i Lämpliga biotoper Före åtgärd 83 0 376 459 uppkörda fiskar, samtidigt till viss del Andelen fallbacks och uppskattad fångst framtidens förvaltning åstadkomma Efter åtgärd 131,88 70,77 431 633,65 även biotoprestaurering. Figur 1. inom sportfisket utgör tillsammans en älvspecifika kurvor för hur många smolt Smoltproduktion före åtgärder 1 % överlevnad rom-smolt. Teoretiska förhållanden Lax 15 152 0 81 102 96 254 Figur 2 visar antalet lekhonor i Klar- förlust på ca 40 % av transporterad som älven och biflöden kan produce- Smoltproduktion före åtgärder 1 % överlevnad rom-smolt. Faktiska förhållanden Lax 3 779 0 22 626 26 405 älven, samt det extra antal honor som fisk. Denna andel tillsammans med ra utifrån ett visst antal romkorn (så Öring 8 819 0 6 042 14 861 måste tillföras vid skilda värden av bort- antalet upptransporterad fisk från 2012 kallade ”stock-recruitment-kurvor”, se fall i form av fallbacks, fiske och annan innebär att av totalt 205 honor kommer även delrapporten om ”Vilken potential Smoltproduktion efter åtgärder 1,5 % överlevnad rom-smolt Lax 17 745 25 477 215 853 259 075 dödlighet. Vid till exempel en effektiv endast 123 honor att leka. Vilket i sin för laxproduktion har Femund-/Trysil-/ Öring 41 405 16 985 57 683 116 073 lekpopulation på ca 80 % av det totala tur innebär att fler fiskar måste fångas Klarälven?”) Total smoltproduktion efter åtgärder 59 150 42 462 273 536 375 148 antalet upptransporterade honor behövs i fällan vid Forshaga och transporteras Vid biotopkartering bedöms Antal lekande laxhonor 191 270 2 321 2 782 ytterligare X antal fiskar köras upp. upp till lekområdena. För att komma till öringbiotopernas kvalitet utefter en Antal lekande öringhonor 900 200 1 254 2 354 De faktorer som i dag gör att en rätta med fallbacks-problemet bör man normalvattenföring. Bra biotoper kan stor del av den uppkörda fisken inte t.ex. testa att flytta platsen där de släpps därför finnas som dels kan förbättras Tabell 4: Arealer, den totala produktionsförmågan i området, före och efter åtgärder. Beräknat på elfiskeresultat och antalet uppkörd lax. kommer till lek måste förändras. ut efter transport längre uppströms. avsevärt med hjälp av biotopvård men 236 | | 237 FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN FISKEVÅRDSPLAN FÖR LAX OCH ÖRING I KLARÄLVEN MED BIFLÖDEN REMISSVERSION titta på de jämförelsevärden som finns lekområden i flera biflöden. En stor sats- Naturvårdsverket och Fiskeriverket 2008. och med hjälp av dessa räkna ut trolig ning på restaureringar och anläggande Ekologisk restaurering av vattendrag. smoltproduktion. av vandringsvägar är ett måste för att Redaktör Erik Degerman. När vandringsvägar byggs förbi det i fortsättningen skall kunna finnas hinder kommer inte all uppvandrande livskraftiga, beskattningsbara stammar Naturvårdsverket 2011. Lax (i sötvat- fisk att gå in i fiskvägen för vidare kvar av den unika klarälvsfisken. ten). Vägledning för svenska arter i vandring. I en bra utformad och habitatdirektivets bilaga 2 placerad fiskväg inklusive lockvatten Referenser etc. kan man förväntas sig att 94 % Avery Ed L 2004. A compendium of 58 Naturvårdsverket 2007. Återställning av eller mer av fisken hittar upp i trappor trout stream habitat development evalua- älvar som använts för flottning. Rapport och omlöp för fortsatt vandring till tions in Wisconsin 1985-2000. Research nr 5649 lekplatserna. Detta är en viktig sak att report 187. tänka på i valet mellan fiskvägar och/ Piccolo, J. J., Norrgard, J.R., Greenberg, eller upptransporter för att till exempel Binns Allen N 2004. Effectiveness of ha- L.A., Schmitz, M., Bergman, E. 2012. nå uppsatta lekbeståndsmål. bitat manipulations for wild salmonids Conservation of endemic landlocked in Wyoming streams. North Ameri- salmonids in regulated rivers: a case-stu- Slutsats can journal of fisheries management dy from Lake Vanern, Sweden. Fish and Med föreslagna åtgärder i både Klar- 24:911-921. Fisheries 13(4): 418 – 433. älven och dess biflöden kommer stora arealer bra biotoper att kunna utnyttjas Cederström Carl, 1895. Wermlands Elektroniska källor: för produktion av lax och öring. En läns fiskevatten. Wermlandstidningens Elfiskeregistret: http://www.slu.se/sv/ del ytterligare undersökningar behövs tryckeri institutioner/akvatiskaresurser/databa- sannolikt i de utbyggda biflödena. ser/elfiskeregistret/ Produktionen kan komma att öka Degerman E, Nyberg P & Sers B. 2001. dramatiskt vid rätt typ av åtgärder i Havsöringens ekologi. Fiskeriverket. Vattenwebben: http://vattenweb.smhi. kombination med att antalet uppkörda Fiskeriverket informerar 2001:10. se/modelarea2012/ lekfiskar ökar. Detta förutsätter i sin tur att överlevnaden för smolten ner till Degerman E, Magnusson K, Sers B Viss: http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Vänern ökar. Utsättning av rom eller 2008. Jämförelsevärden från Svenskt yngel i systemet kan vara ett paral- elfiskeregister. Information från Svenskt Bild 4: Upprensat material i Fämtan. Foto: Tony Sahlberg lellt alternativ för att snabbt sätta fart elfiskeregister nr1, på produktionen. Detta måste också även genom att tillräckligt med vatten inte vandrar. Ett av områdena har två och magasin. Även fiskätande fåglar samköras med att åtgärder sker för att ICES. 2013. Report of the Baltic släpps fram (minimitappning). Bristen eutrofa sjöar med både gädda och gös. räknas in bland smoltens predatorer. I förbättra fångsteffektiviteten i Forshaga Salmon and Trout Assessment Working på vatten under vissa delar av året Om bra förhållanden (högt flöde) råder skogstrakterna förekommer dessa arter samt att åtgärder vidtas för att öka över- Group (WGBAST), 3–12 April 2013, kan i realiteten göra att många av de vid utvandring, uppehåller sig smolten i mindre antal än till exempel nära levnaden för nedströmsvandrande smolt Tallinn, Estonia. ICES CM 2013/ områden som karteringen bedömt som en kortare tid i lugnvatten och har en Vänern. Just Klarälvens utlopp i Vänern och utlekt fisk. Yngel och rom kan ACOM:08. 334 pp bra miljöer för lax/öring egentligen snabbare vandringstakt. Detta gör att kan vara en flaskhals där många indi- sättas ut i både restaurerade biflöden är improduktiva. Hur många hektar fler kan överleva utvandringen. De vider av flera fågelarter (t.ex. skarv och och i huvudfåran. Dessa bör då sättas Länsstyrelsen Värmland. 2014. Kalkda- lämpliga biotoper som numera är studier som gjorts på smoltöverlevnad skrak) häckar och prederar på lax- och ut på flera lämpliga platser för att prägla tabasen indämda av dammar är mycket svårt att i sjöar och dammar är inte direkt öringsmolt. ynglen till den miljön och skapa ett s.k. veta men i vissa områden kan det vara applicerbara på något av de biflöden Produktionen är uträknad med hjälp homingbeteende när den som lekmogen Länsstyrelsen Värmland och Medins Bio- stora arealer som kan friläggas vid en som beskrivs i planen. Studierna är av elfiskeresultat, förutom vatten- fisk återvänder från Vänern. Detta skulle logi 2009. Bottenfauna i Värmlands län. eventuell dammutrivning. främst gjorda i mindre bäckar med drag där inga elfisken utförts. Där sannolikt innebära att en större del av Publ nr 2012:14 Vissa delavrinningsområden byggda dammar samt anlagda våtmarker har elfiskeregistrets jämförelsevärden vattensystemet än idag kan fungera som innehåller sjöar genom vilka framtidens och visar allt mellan några få % och använts. Problemet med metoden är att lek- och uppväxtområden. Länsstyrelsen Värmland 2013. Biotop- smolt måste passera på sin vandring uppemot 80 % mortalitet, beroende på det inte går att kontrollera om fångad Många av de större biflödena är kartering av vattendrag i Värmlands län nedströms. De flesta sjöar är oligotrofa lokala förutsättningar. Det finns därför öring är av vandrande eller stationär redan biotopvårdade. Då kraftiga flöden 2005-2010. Publ nr 2013:30 och steniga skogssjöar där tätheterna av ett behov av att genomföra liknande typ. Eftersom biflödena i planen endast och isavgångar kan ha ändrat på de predatorer är relativt låg. Mindre gäddor överlevnadsstudier inom de aktuella omfattar sträckan fram till första förhållanden som rådde efter arbetets Länsstyrelsen Värmland. 2012. Elfiske- som skulle kunna ta mycket smolt har avrinningsområdena för att få ett bra naturliga vandringshindret har den slutförande måste dessa inventeras rapport. Publ nr 2012:17 dessutom sina födosöksområden relativt värde på smoltförlusterna vid utvand- fångade öringen i rapporten bedömts och ev. korrigeras. Biotopkarteringen Naturvårdsverket. 1978. Vänern en nära land där smolten i huvudsak ring genom just värmländska sjöar som vandrande. Ett annat sätt är att i visar särskilt stor brist på lämpliga naturresurs. Statens naturvårdsverk 238 | | 239 GENETISK ANALYS AV KLARÄLVSLAX FRÅN FORSHAGA AVELSFISKE GENETISK ANALYS AV KLARÄLVSLAX FRÅN FORSHAGA AVELSFISKE REMISSVERSION 2011). I en framtid där utlekt klar- Fenklippt Genetisk analys av klarälvslax från Forshaga avelsfiske älvslax tack vare tekniska lösningar i Vikt > 5,5 kg Nej Ja i.u. Summa högre omfattning klarar sig levande Ja 191 26 18 235 (2011-2012) ut ur älven kan flergångslek bli en Nej 968 94 88 1150 Stefan Palm & Tore Prestegaard. Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU. vanligare företeelse än idag. Tack vare att klarälvs- och gull- i.u. 0 0 1 1 spångsstammarna av lax (och öring) Summa 1159 120 107 1386 Sammanfattning honorna och eventuella flergångslekare. (Palm m.fl. 2012). Den mängd vild- länge har hanterats parallellt i Klar- Tidigare studier har visat att dagens född klarälvslax som idag återvandrar älven finns flera möjliga orsaker till att Tabell 1. Antal DNA-analyserade laxar (förmodad klarälvslax) provtagna i Forshaga 2011 och stam av klarälvslax är genetiskt påverkad Inledning till Klarälven har bedömts uppgå till en individ som enligt sin fenklippning 2012, uppdelade med avseende på storlek och fenklippning. i.u. = ingen uppgift. av den mer storvuxna gullspångslax En nyligen genomförd genetisk kart- mindre än 3 % av älvfångsterna under (eller avsaknad därav) borde vara Material och metoder klarälvslaxar från 2011 och 2012 som som sedan länge hanteras parallellt i läggning kunde påvisa att Klarälvens inledningen av 1800-talet (Piccolo m.fl. en klarälvslax, i själva verket är en Fångststatistik och DNA-provtagning DNA-analyserats med avseende på Klarälvens nedre del. För att minska stammar av lax och sjövandrande öring 2012). gullspångslax eller en stamkorsning Säsongen 2011 fångades totalt 1 177 inslag av “gullspångsgener”. Totalan- risken för sammanblandning av de båda är att betrakta som genetiskt unika och För att långsiktigt skydda och bevara (hybrid). Misstag i samband med laxar i Forshaga laxfälla vilka genom sitt talet individer i tabellen är något lägre laxstammarna har en “säkerhetsregel” skyddsvärda (Palm m.fl. 2012). Samti- Klarälvens laxfisk rekommenderades fenklippning och kramning kan, när fenklippningsmönster, eller avsaknad än antalet provtagna som anges ovan. tillämpats där individer över 5,5 kg inte digt observerades tecken på genetisk på- att flytta odlingen av gullspångslax de inträffar, resultera i hybridavkomma av fenklippning, bedömdes vara av Anledningen är förekomst av en del använts för avel eller transport upp i verkan från den lax och öring från Gull- och -öring till annat vattendrag, samt (stamkorsningar) eller felmärkta klarälvsstam (data från Fortum AB). tomma provrör utan fenbit (20 st. älven för lek, trots att fisken enligt sitt spångsälven som sedan 1960-talet odlats om möjligt även avstå från fortsatt fiskar. När flera stammar av samma art Av dessa fiskar hade en klar majoritet 2011, 1 st. 2012) och att vissa fiskar fenklippningsmönster (eller helt intakta och satts ut i Klarälven (se kapitlet om upptransport av odlad fisk i Klarälven odlas och hanteras vid gemensamma fettfena (1 032 stycken, 88 %) vilket efter genetisk analys visat sig vara öring fenor) borde vara av odlad eller vildfödd ”Genetik” i del 1.). Enligt jämförelser (Palm m.fl. 2012). Det förordades också odlingsanläggningar finns också alltid tolkas som att individerna är vildfödda. (3 st. 2011) eller arthybrider mellan lax klarälvssstam. med DNA från lax insamlad i Klarälven att med genetisk metodik närmare en risk att inlagd rom sammanblandas Mellan den 7 juli och 4 oktober 2011 och öring (3 st. 2011, 2 st. 2012). En I denna studie har genetiska markörer och Gullspångsälven under 1960-talet utvärdera den “säkerhetsgräns” som eller att fisk hoppar mellan odlingstråg. genomfördes provtagning för genetisk lax från 2011 (med DNA) som saknade (DNA) använts för att kartlägga i skattades det ackumulerade inslaget av sedan länge använts i Forshaga och Förekomst av eventuell naturlig analys av sammanlagt 991 individer. All uppgift om såväl vikt som fenklipping vilken omfattning “gullspångsgener” gener från gullspångslax bland dagens som anger att ingen klarälvslax (odlad reproduktion av återvandrande lax fisk som fångades provtogs inte eftersom är utesluten från nedanstående statis- förekommer bland förmodad vildfödd klarälvslax till 6-15 %, vilket motsvarar eller vild) med en vikt över 5,5 kg ska och öring nedströms Forshaga eller i vissa individer var alltför svårhanterliga tiska analyser (tabell 1). och odlad klarälvslax av olika storlek. ett genflöde från gullspångslax av ca användas för avel eller transport till älvsträckan mellan Forshaga och Deje, för att medge snabb och enkel provtag- Bland klarälvslax provtagen i Forshaga 1–2 % per generation. I samma studie lekområdena högre upp i älven. där “överbliven” lax och öring släpps ning. Under slutet av säsongen reserve- Genetiska och statistiska analyser 2011 (odlad och vild) och 2012 (endast kunde också en motsvarande (större) Syftet med säkerhetsgränsen som för att gynna sportfisket, kan också rades dessutom drygt hundra laxar för vild) fanns en mindre andel individer påverkan på den odlade gullspångslaxen tillämpats sedan mitten av 1990- ge upphov till stamhybrider, även om Samma nio genetiska markörer (s.k. kommande avel, och inte heller dessa som sannolikt utgjorde korsningar med från klarälvslax konstateras (ca 6-9 % talet (Klas Jarmuzewski, Fortum elfiskeundersökningar i dessa områden mikrosatelliter) som användes i ovan provtogs. Inledningsvis noterades av m.fl. gullspångslax i föregående generation genflöde; Palm m.fl. 2012). AB) har varit att minska risken för hittills inte kunnat belägga reproduk- nämnda studie av Vänerlax (Palm misstag inte uppgifter om fenklippning (eller ren gullspångslax), motsvarande I samma studie framkom vidare att individer från den mer storvuxna tion via förekomst av vildfödd laxfisk 2012) har analyserats med avseende på eller kön vid genprovtagningen varför ett totalt inslag av genetiskt material att de genetiska skillnaderna mellan Gullspångsstammen av misstag (se delrapporten om ”Fiskesamfunnet i genotypisk variation. Parvisa allelfrek- 117 av de DNA-provtagna fiskarna från vensjämförelser, kvantifierade med F från gullspångslax av 1-3 %. Andelen odlad och vildfödd klarälvslax idag ska feltolkas som klarälvslax (inkl. Femund-/Trysil-/Klarälven”). ST 2011 saknade sådana uppgifter. individer med genetiskt material från är små, vilket återspeglar att man vid stamhybrider). En analys av gene- I detta genetiskt inriktade delpro- och signifikanstestade (permutations- Säsongen 2012 fångades 718 förmo- gullspångslax var genomgående högre kompensationsodlingen korsat odlad tiskt stambestämda laxar fångade ute jekt inom Vänerlaxens fria gång har test, 10 000 randomiseringar), genom- dade klarälvslaxar i Forshaga varav 471 bland större fiskar än bland mindre med vildfödd lax, samtidigt som båda i Vänern 2008 visade dock att en bety- DNA-analys av vuxen lax fångad i fördes med programmet Fstat (Goudet stycken (66 %) hade fettfena (data och med en tydlig tendens till en högre typerna av fiskar transporterats upp för dande del (ca 20 %) av den genetiskt Forshaga 2011 och 2012 analyserats för 1995). från Fortum AB). Baserat på tidigare andel gullspångsgener bland odlad lax. lek uppe i älven. Trots detta finns dock identifierade klarälvslaxen hade en vikt att belysa följande huvudfrågor: Två statistiska metoder användes för genetiska delresultat från denna studie För att under rådande förhållanden flera anledningar till varför odlad lax som översteg 5,5 kg (Palm m.fl. 2012). • I vilken omfattning förekommer att uppskatta inslaget av “gullspångs- (analys av laxen från 2011) beslutade undvika en fortsatt genetisk påverkan inte bör flyttas upp för lek (se nedan). Att systematiskt sortera bort de mest ”gullspångsgener” (via stamhybrider gener” bland förmodade klarälvslaxar Länsstyrelsen att under säsongen 2012 på onaturligt hög nivå, bör endast Klarälvslaxen uppvisade också en låg storvuxna fiskarna från upptransport eller felklassad gullspångslax) bland de av olika ursprung (odlade/vildfödda) endast tillåta transport av vildfödd/ vildfödd lax flyttas upp i Klarälven. genetisk variationsgrad i jämförelse i älven (och avel) innebär således ett individer som fångats i avelsfisket och och storlek (större/mindre än 5,5 kg). oklippt lax till lekområdena i svenska Utöver att den vildfödda fisken bär på med gullspångslax och stammar från betydande produktionsbortfall. Som som enligt förekomst eller avsaknad Andelen gener från klarälvs- och gull- delen av Klarälven. Man beslutade även en lägre andel gener från gullspångslax Östersjön samt svenska västkusten. Den exempel kan nämnas att man under av fettfena (samt bukfena) förväntas spångslax skattades med programmet att den tidigare 5,5 kg gränsen inte har den också visat sig ha en klart högre låga variationsgraden utgör knappast säsongen 2011 sorterade bort omkring utgöra vildfödd eller odlad klarälvs- Leadmix (Wang 2003). Det genetiska längre skulle tillämpas. Fenklipp för reproduktiv framgång vid lek i älven. ett naturligt mönster, utan återspeglar 25 % av honorna i vikt räknat (data lax? utbytet mellan gullspångs- och klar- genetisk analys togs under perioden 27 Vad gäller stor vildfödd lax (>5,5 kg) sannolikt att genetisk variation förlorats från Marco Blixt, Fortum AB). Bland • Hur stort inslag av gullspångsgener älvslax i Klarälven har pågått under juni - 27 september från 425 av 427 av måste dock nackdelarna med en något eftersom antalet föräldrafiskar periodvis de mest storvuxna laxarna återfinns föreligger bland individer understi- flera årtionden och de båda stammarna de oklippta laxar som flyttades upp för högre andel gullspångsgener hos denna har varit (mycket) lågt, både i naturen också flergångslekare, som i norska gande respektive överstigande 5,5 kg, är idag mer lika varandra än tidigare, lek under 2012. fisk vägas mot de fördelar för den vilda och i odling, särskilt efter det att Klar- studier visat sig kunna vara viktiga d.v.s. den säkerhetsgräns som länge även om betydande genetiska skillnader I tabell 1 återfinns en sammanställ- m.fl. laxproduktionen som är förknippade älven började nyttjas för dammar och för ett bestånds produktionskapacitet tillämpats vid urval av lax för avel fortfarande föreligger (Palm 2012). ning av de totalt 1 386 förmodade med att släppa upp de mest fekunda kraftproduktion i början av 1900-talet och långsiktiga utveckling (Halttunen samt transport vidare upp i Klarälven? Som referensprov vid analyserna med 240 | | 241 GENETISK ANALYS AV KLARÄLVSLAX FRÅN FORSHAGA AVELSFISKE GENETISK ANALYS AV KLARÄLVSLAX FRÅN FORSHAGA AVELSFISKE REMISSVERSION Leadmix användes data representativa för stickprov med kända sammansättningar mellan referensproven av gullspångs- betonas att enligt de initiala analyser stammarnas nutida genetiska samman- (datorsimulerade genotyper) är att och klarälvslax, samt olika grupper av av kända datorsimulerade genotyper sättning. På detta vis studerades endast det metoden tycks underskatta inslaget av vuxen “klarälvslax” från 2011 och 2012 (G-lax, F1, K-lax) som presenteras i inslag av gullspångsgener (via stamhy- hybrider när denna andel är låg (Vähä (indelade i kombinationer av större/ Appendix 1 är individuella klassningar brider eller felmärkt gullspångslax) som & Primmer 2006). Då andelen gull- mindre samt odlade/vildfödda) återfinns erhållna med NewHybrids osäkra, sär- tillkommit den senaste generationen. spångsgener bland samtliga analyserade i tabell 2. I linje med tidigare resultat skilt vad gäller möjligheten att särskilja För gullspångslax bestod det genetiska laxar från Forshaga enligt en initial (Palm m.fl. 2012) förelåg klara genetis- F1-hybrider från K-lax respektive G-lax referensprovet för den odlade stammen analys med Leadmix uppskattades ka skillnader mellan odlad gullspångslax (tabell A4). Trots dessa osäkerheter visa- i Klarälven (totalt n=68) av data för 40 till ca 1–3 % indikerade denna andel och klarälvslax (FST ≈ 0,11) medan skill- de en jämförelse av medelvikter mellan vuxna fiskar fångade i Forshaga 2009 att det kunde finnas ett problem med naderna mellan de olika grupperna av individer klassade som G-lax/F1-hybrid samt 28 ungar från två årsklasser (2004, underskattning av andelen hybrider förmodad klarälvslax överlag var mycket och K-lax skillnader i den riktning som 2005) provtagna i samband med att de vid analys med NewHybrids. Detta små (FST ≈ 0,001) om än statistiskt kan förväntas (figur 2). sattes ut i den s.k. Gullspångsforsen, en föranledde en inledande utredning av signifikanta i några av fallen (tabell 2). nyrestaurerad del av Gullspångsälven problemets storlek, samt olika sätt att En tendens till något större parvisa al- Diskussion (Palm m.fl. 2012). Som referensprov för erhålla förbättrade (mer rättvisande) lelfrekvensskillnader mellan stickprov av I denna studie har vi utgått ifrån den klarälvslax användes ett större material resultat med metoden (detaljer ges i odlad och vildfödd klarälvslax än mellan genetiska sammansättningen hos dagens (n=222) bestående dels av 52 vildfödda Appendix 1). stickprov inom dessa grupper kunde ses, stammar av lax som finns i Klarälven. smolt provtagna 2007 och 2009 (Palm I syfte att underlätta för NewHybrids men denna skillnad var marginell (ge- Figur 1. Andel “gullspångsgener” (programmet Leadmix) med 95 % konfidensintervall i olika Resultaten visar att det bland den m.fl. 2012) samt 170 en- och tvåsomriga att identifiera de båda föräldrapopula- nomsnittliga parvisa FST mellan odlad grupper av vuxen förmodad klarälvslax provtagna i Forshaga 2011 och 2012. Materialet är upp- förmodade klarälvslax som fångades laxungar (parr) insamlade med elfiske tionernas allelfrekvenser kan genetiska och vildfödd lax, samt mellan stickprov delat med avseende på fenklippning och storlek (Stora = större än 5,5 kg; Små = mindre än 5,5 och provtogs i Forshaga 2011 och och analyserade genetiskt för en annan referensprov användas (Anderson & inom respektive ursprung, är 0,002 kg). Längst till höger ges en motsvarande kontrollskattning av de smolt och parr som utgjorde 2012 finns en liten andel individer referensprov för klarälvslax. delstudie inom detta projekt (se delrap- Thompson 2002). Samma referensprov respektive 0,000; tabell 2). som sannolikt utgör korsningar med porten om ”Genetisk föräldraskapsanalys för gullspångs- och klarälvslax användes gullspångslax i föregående generation av vildfödd lax i Klarälven”). som vid analyserna med Leadmix (ovan), Inslag av “gullspångsgener” osäkerheter (se konfidensintervallen i Resultatet efter analys med NewHy- (eller rena gullspångslaxar), motsvaran- Den andra statistiska metoden som dock med tillägg av 3 × 100 datorsimu- Skattade andelar av gullspångsgener figur 1), särskilt bland den odlade laxen brids stämde överlag väl med det från de ett inslag av genetiskt material från där antalet undersökta individer var Leadmix. Andelen G-gener skattades användes är specifikt utvecklad för analys lerade G-lax, F1 och K-lax-genotyper, (G-gener) hos vuxen “klarälvslax” av gullspångslax av 1-3 %. Detta utgör av blandningar med individer från två vilket enligt den initiala utredningen olika ursprung och storlek återges i lägre (tabell 1). En kontrollanalys av åter högre bland storvuxna individer en andel “gullspångsgener” (G-gener) distinkta populationer (eller arter) samt (Appendix 1) visade sig vara ett sätt att figur 1. Överlag var andelen G-gener vildfödda smolt och parr från Klarälven än bland mindre, och en motsvarande av samma storleksordning som det dessas hybrider i en eller flera generationer. reducera problemet med systematisk högre bland odlad än bland vildfödd gav en punktskattning av andelen G-lax skillnad kunde även ses mellan odlad genomsnittliga genflödet per generation Med denna metod och programmet underskattning av andelen hybrider. De lax oavsett fiskens storlek. Samtidigt mycket nära noll (0,002; figur 1), vilket och vildfödd fisk (tabell 3). Bland de 30 från gullspångs- till klarälvslax sedan NewHybrids (Anderson & Thompson datorsimulerade genotyper som användes skattades andelen G-gener högre hos var helt enligt förväntan då samma indi- individer i totala materialet som sanno- 1960-talet som tidigare skattats utifrån 2002) skattas dels andelarna för olika var baserade på de båda autentiska stora individer (>5,5 kg) än hos mindre, vider ingick i det genetiska referenspro- likt inte var rena klarälvslaxar (ca 2 %) delvis annan genetisk information (Palm ursprung i det aktuella stickprovet (rena referensprovens allelfrekvenser och bland såväl odlad som vildfödd lax, och vet för klarälvslax vid analyserna med förekom något fler F1-hybrider (17 st.) m.fl. 2012). individer från respektive population samt framställda med programmet Hybridlab således var andelen G-gener som allra Leadmix. än rena G-laxar (13 st.). Det ska dock Inslaget av individer med G-gener hybrider). Dessutom erhåller varje individ (Nielsen m.fl. 2006). högst hos storvuxen odlad fisk (ca 6 %) en statistiskt betingad sannolikhet att medan den var lägst hos de mindre, Tabell 3. Resultat efter analys med NewHybrids (enligt “analys II” i tabell A2) av totalt 1 385 förmodade klarälvslaxar fångade i Forshaga tillhöra respektive ursprungsklass. Resultat vildfödda individerna (ca 1 %). Det avelsfiske, 2011-2012 (G-lax = ren odlad gullspångslax; K-lax = ren odlad/vildfödd klarälvslax; F1 = stamhybrid/korsning i första generationen). En svaghet med NewHybrids som Parvisa genetiska jämförelser ska dock noteras att samtliga skatt- Totalmaterialet är uppdelat med avseende på fiskens storlek vid provtagningen samt information om eventuell fenklippning. Notera att uppgift om fenklippning saknas för vissa individer (i.u.). Till höger anges andelen “gullspångsgener” (G-gener) baserat på de skattade andelarna av G-lax uppmärksammats vid analyser av Parvisa jämförelser av allelfrekvenser ningar är förknippade med statistiska och F1-hybrider (NewHybrids) samt, för jämförelse, även motsvarande genfrekvensbaserade skattningar erhållna med Leadmix. Skattad andel individer (antal) Skattad andel “G-gener” Tabell 2. Parvisa genetiska jämförelser: FST-skattningar (ovan diagonalen) och motsvarande P-värden (okorrigerade för multipla test; nedan diago- nalen). Ett högre F -värde återspeglar en större genetisk skillnad och vice versa. n= antal fiskar. FFK=fettfeneklippta, OKL=oklippta. ST Storlek Fenklippt Antal G-lax F1 K-lax NewHybr Leadmix (95 % k.i.) n GL KL SmOKL11 SmOKL12 StOKL11 StOKL12 SmFFK11 StFFK11 < 5,5 kg Nej 968 0,009 (9) 0,009 (9) 0,981 (950) 0,014 0,012 (0,005 -0,024) G-lax 68 -- 0.103 0.117 0.116 0.102 0.088 0.109 0.105 Ja 94 0,011 (1) 0,011 (1) 0,979 (92) 0,016 0,036 (0,011 - 0,082) K-lax 222 *** -- 0.000 0.001 0.000 -0.003 0.001 0.000 i.u. 88 0,000 (0) 0,023 (2) 0,977 (86) 0,011 0,025 (0,010 - 0,055) Små OKL 2011 584 *** n.s. -- 0.000 0.001 0.000 0.003 0.000 Alla 1 150 0,009 (10) 0,010 (12) 0,981 (1 128) 0,014 0,018 (0,010 - 0,030) Små OKL 2012 384 *** n.s. n.s. -- 0.001 0.000 0.003 0.002 >5,5 kg Nej 191 0,005 (1) 0,026 (5) 0,969 (185) 0,018 0,023 (0,012 - 0,044) Stora OKL 2011 153 *** n.s. *** *** -- -0.001 0.003 0.004 Ja 26 0,038 (1) 0,000 (0) 0,962 (25) 0,038 0,063 (0,016 - 0,140) Stora OKL 2012 38 *** n.s. n.s. n.s. n.s. -- 0.001 0.000 i.u. 18 0,056 (1) 0,000 (0) 0,944 (17) 0,056 0,035 (0,004 - 0,126) Små FFK 2011 94 *** ** *** *** *** n.s. -- 0.000 Alla 235 0,013 (3) 0,021 (5) 0,966 (227) 0,023 0,028 (0,014 - 0,053) Stora FFK 2011 26 *** ** ** ** * n.s. * -- Alla 1 385 0,009 (13) 0,012 (17) 0,978 (1 355) 0,016 0,019 (0,011 - 0,033) 242 | | 243 GENETISK ANALYS AV KLARÄLVSLAX FRÅN FORSHAGA AVELSFISKE GENETISK ANALYS AV KLARÄLVSLAX FRÅN FORSHAGA AVELSFISKE REMISSVERSION på beståndet. Samtidigt förväntas ett Goudet J. 1995. FSTAT (Version 1.2): a Vähä J-P, Primmer C. 2006. Efficiency F1-hybrid eller K-lax använts för att sådant tillskott av stora laxar ge en computer program to calculate F-statis- of model-based Bayesian methods for ursprungsbestämma varje individ till påtagligt ökad naturlig produktion tics. Journal of Heredity 86, 485–486. detecting hybrid individuals under dif- den kategori (“stam”) där den haft vilket är en kortsiktigt viktig fråga för ferent hybridization scenarios and with högst sannolikhet. I tabell A3 redovisas, laxen i Klarälven (kapitel xx). Därför Halttunen E. 2011. Staying alive: the different numbers of loci. Molecular för samtliga fyra analyser, hur stora överväger i dagsläget sannolikt förde- survival and importance of Atlantic Ecology 15, 63–72. andelar av de 1 385 riktiga laxar (prov c; larna nackdelarna med en slopad salmon post-spawners. Doktorsavhand- tabell A1) som bedömts vara G-lax, säkerhetsgräns. ling, Tromsö universitet. Wang JL. 2003. Maximum-likelihood F1-hybrid eller K-lax. På motsvarande Avslutningsvis bör även nämnas att estimation of admixture proportions vis har andelen korrekta och felaktiga någon fullständig genetisk isolering Nielsen EE, Bach LA, Kotlicki P. 2006. from genetic data. Genetics 164, 747- klassningar utvärderats med hjälp av av Klarälvens laxbestånd knappast Hybridlab (version 1.0): a program 765. de datorsimulerade genotyper av känt vore önskvärt. Även under naturliga for generating simulated hybrids from ursprung som ingått i tre av de aktuella (opåverkade) förhållanden förekommer population samples. Molecular Ecology Appendix 1 analyserna (II-IV; tabell A4). ett begränsat genutbyte mellan lokala Notes 6, 971–973. För att undersöka problemet att pro- Tydliga skillnader vad avser andelen laxstammar tack vare “felvandring”, grammet NewHybrids i vissa situationer individer klassade som G-lax, F1-hy- vilket långsiktigt motverkar inavelsök- Palm S, Dannewitz J, Johansson D, underskattar andelen hybrider (Vähä & brid eller K-lax erhölls i de olika ning och förlust av genetisk variation. Laursen F, Norrgård J, Prestegaard T, Primmer 2006) gjordes analyser av någ- analyserna (tabell A3) vilket bekräftade Figur 2. Medelvikt hos individer klassade som G-lax/ F1-hybrid respektive K-lax (± 1,96 SE). Två av de tre medelviktsskillnaderna är statistiskt signifikanta (stora samt alla fiskar; enkelsidiga Hur stort det naturliga genflödet Sandström A. 2012. Populationsgenetisk ra olika material med kända innehåll. att metoden som används i NewHy- t-test, P<0,05). från andra laxstammar i vattendrag kartläggning av Vänerlax. Aqua reports De autentiska och datorsimulerade ge- brids påverkas av hur vanliga de olika kring Vänern ursprungligen har varit 2012:4. Sveriges lantbruksuniversitet, notyper som använts som referens- och genotypklasserna är i det analyserade är oklart. Från studier av lax i östra Drottningholm. 64s. analysprov är angivna i tabell A1. stickprovet (samma resultat erhölls av är högre bland större fiskar än bland sker inte heller sedan beslut taget av Kanada finns resultat som tyder på att Fyra analyser med NewHybrids Vähä & Primmer 2006). Den skattade mindre, vilket är i linje med gullspångs- Länsstyrelsen inför säsongen 2012. det naturliga genflödet ofta är lägre än Palstra FP, O’Connell MF, Ruzzante DE. genomfördes där andelen F1-hybrider andelen gullspångslax i det analyserade laxens dokumenterat snabbare tillväxt Den högre andelen G-gener bland 1 %, men samtidigt varierar dess storlek 2007. Population structure and gene i stickproven varierade från ca 4–31 % materialet av förmodad klarälvslax och större storlek som vuxen och smolt. fenklippt lax innebär en ökad risk för och riktning avsevärt i både tid och rum flow reversals in Atlantic salmon (Salmo tack vare att olika antal datorsimule- var genomgående låg (0–1 %) medan Det finns även en tendens till högre oönskad genetisk påverkan så länge det vilket tycks bero av flera olika faktorer salar) over contemporary and long-term rade genotyper tillfördes analyserna andelen F1-hybrider (0–9 %) och andelar av G-gener bland odlade än odlas gullspångslax i Klarälven. Den (Palstra m.fl. 2007). temporal scales: effects of population (tabell A2). Genomgående användes en ren klarälvslax (99–91 %) varierade bland vildfödda fiskar. Denna skillnad odlade laxen härstammar dessutom size and life history. Molecular Ecology, s.k. “burn in” om 10 000 MCMC-steg påtagligt (tabell A3). Baserat på andelen är som mest uttalad hos större individer. från ett lägre antal föräldrafiskar och är Erkännanden 16, 4504–4522. följt av ytterligare 100 000 steg för att individer som klassats till de tre olika Det tycks således finnas visst fog för den uppvuxen under miljöförhållanden som Tack till Johan Dannewitz (SLU-Aqua), skatta andelen av de tre olika genotyp- kategorierna beräknades den motsva- “säkerhetsgräns” som tillämpats sedan i vissa avseenden skiljer sig påtagligt Pär Gustafsson, Mikael Hedenskog Piccolo JJ, Norrgård JR, Greenberg LA, klasser som ingick i analyserna (G-lax, rande andelen G-gener att variera mer mitten av 1990-talet där man på grund från de som råder i naturen (Palm m.fl. (Länsstyrelsen i Värmland) och Tore Schmitz M, Bergman E. 2012. Conser- K-lax, F1-hybrid). än tiofalt (mellan 0,4 och 4,9 %). av risk för genetisk sammanblandning 2012). De genetiska föräldraskapsbe- Qvenild (Fylkesmannen i Hedmark) vation of endemic landlocked salmonids Vid utvärderingen av resultaten från Av tabell A4 framgår att felaktiga avstått från att använda storvuxna stämningar som genomförts tyder också som läst och kommenterat en tidigare in regulated rivers: a case-study from de fyra analyserna med NewHybrids klassningar av enskilda individer före- (>5,5 kg) förmodade klarälvslaxar på en klart lägre reproduktiv framgång version av denna rapport. Vi tackar även Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries (I-IV) har erhållna sannolikheter för kommer i samtliga fyra analyser, om vid upptransport och avel. Samtidigt för odlade klarälvslaxar (se delrapporten Richard Gow, Anna Hagelin, m.fl. (Lst 13, 418–433. varje enskild genotyp att vara en G-lax, än i varierande omfattning. Vid analys indikerar förekomsten av G-gener även om ”Genetisk föräldraskapsanalys av Värmland och Karlstads universitet) bland mindre lax (< 5,5 kg) att denna vildfödd lax i Klarälven”), vilket även samt Klas Jarmuzewski med medarbe- Prov Typ av prov Förklaring n Anm. gräns inte utgör en tillräcklig åtgärd för synts i de radiomärkningsstudier som tare (Fortum AB) för provtagning av a Referens Odlad G-lax (vuxen fisk, yngel) 68 Data från Palm m.fl. (2012) att undvika fortsatt genetisk påverkan. genomförts där odlade individer uppvi- lax i Forshaga. Marco Blixt (Fortum För detta krävs antagligen att den sade ett avvikande lekvandringsbeteende AB) har bidragit med fångststatistik. b - “ - Vildfödd K-lax (smolt, parr) 222 Data från Palm m.fl. (2012) samt detta projekt Odlad och vildfödd vuxen “K-lax” (Forshaga 2011, kompensationsodlade stammen av gull- jämfört med sina vildfödda släktingar Studien har genomförts av SLU-Aqua c Analys 1 385 Data från detta projekt 2012) spångslax (och -öring) flyttas från klar- (se delrapporten om ”Uppströmsvandring på uppdrag av Länsstyrelsen Värmland i älven till något annat vattendrag (Palm av vild lax och öring i Klarälven”). Det samråd med Fylkesmannen i Hedmark, d - “ - Simulerad G-lax 100 Baserat på prov a m.fl. 2012). Ett alternativ till en sådan kan således ifrågasättas i vilken omfatt- med finansiering inom Interregprojektet e - “ - - “ - 500 - “ - flytt vore möjligen att man noga ser över ning den odlade lax som t.o.m. 2011 “Vänerlaxens fria gång”. f - “ - Simulerad K-lax 100 Baserat på prov b samtliga odlings- och märkningsrutiner flyttats upp i Klarälven har bidragit till g - “ - - “ - 500 - “ - så att risken för fortsatt sammanbland- den naturliga laxproduktionen under Referenser h - “ - Simulerad F1-hybrid 100 Baserat på prov a och b nderson EC, Thompson EA. 2002. ning av de olika stammarna i Klarälven tidigare år. A A i - “ - - “ - 500 - “ - minimeras. Vad gäller vildfödd (oklippt) klar- model-based method for identifying j - “ - - “ - 1 000 - “ - Av flera anledningar är det tveksamt älvslax innebär upptransport av mer species hybrids using multilocus genetic om odlad (fettfeneklippt) klarälv- storvuxna individer (>5,5 kg) en ökad data. Genetics 160, 1217–1229. Tabell A1. Grupper av riktiga samt datorsimulerade laxgenotyper som nyttjats vid initiala analyser med programmet NewHybrids. “Referens” innebär slax bör flyttas upp för lek, och detta risk för ökad påverkan av G-gener att det aktuella provets allelfrekvenser används vid analysen, men att dessa genotyper inte är inkluderade i resultatet. n=antal. 244 | | 245 GENETISK ANALYS AV KLARÄLVSLAX FRÅN FORSHAGA AVELSFISKE REMISSVERSION II erhöll exempelvis endast 41 % av och K-lax (tabell A4). (1,9 %, 95 % CI: 1,1 % -- 3,3 %) de datorsimulerade F1-hybriderna en Sammantaget framstår ingen av analy- så valdes ändå detta alternativ för korrekt klassning, medan 88 och 100 % serna I-IV som helt optimal eller den jämförande analyser med NewHybrids av G-laxarna och K-laxarna bestämdes “korrekta”. Eftersom analys II gav den av andelen G-gener hos lax av olika korrekt. Med en ökad andel hybrider skattning av andelen G-gener (1,6 %) ursprung (odlad/vildfödd) och storlek (analys III och IV) steg andelen korrekt som var mest lik motsvarande genfrek- (över/under 5,5 kg). klassade F1-hybrider, men samtidigt vensbaserade (oberoende) skattning sjönk motsvarande andelar för G-lax som erhållits med programmet Leadmix Analys Referensprov Analysprov n (analysprov) Andel stamhybrider (F1) I a, b c 1 385 0,04 II a, b c, d, f, h 1 685 0,09 III a, b c, e, g, i 2 885 0,19 IV a, b c, e, g, j 3 385 0,31 Tabell A2. Genomförda analyser med NewHybrids. Se tabell A1 för förklaring av bokstavskoderna. Andelen stamhybrider i de analyserade proven har beräknats utifrån ett antagande om att andelen stamhybrider i prov c (de 1 385 riktiga laxarna från Forshaga) utgör 4 %. Alternativ 1: andel (antal) Alternativ 2: andel (antal) Analys Antal G-lax F1-hybrid K-lax G-lax/F1 K-lax Andel G-gener I 1 385 0,00 (5) 0,00 (2) 0,99 (1 378) 0,01 (8) 0,99 (1 377) 0,004 II 1 385 0,01 (13) 0,01 (17) 0,98 (1 355) 0,02 (34) 0,98 (1 351) 0,016 III 1 385 0,01 (12) 0,05 (75) 0,94 (1 298) 0,07 (92) 0,93 (1 293) 0,036 IV 1 385 0,01 (7) 0,09 (121) 0,91 (1 257) 0,10 (136) 0,90 (1 249) 0,049 Tabell A3. Resultat efter genetisk klassning med NewHybrids av 1 385 individer (förmodade K-laxar). Analyserna I-IV skiljer sig åt med avseende på hur många datorsimulerade genotyper av känt ursprung som varit inkluderade (tabell A2). Under “Alternativ 2” har det mest sannolika ur- sprunget bestämts till antingen ren K-lax eller till övriga kategorier kombinerade (d.v.s. summan av sannolikheterna för G-lax och F1 har använts). Andelen G-gener har beräknats som skattade andelen ren G-lax + 0,5 × skattade andelen F1 (enl. Alternativ 1). Andel klassad som (antal) Datorsimulerad genotyp G-lax F1-hybrid K-lax Summa Analys II G-lax (sim) 0,88 (88) 0,06 (6) 0,06 (6) 1,00 (100) F1-hybrid (sim) 0,19 (19) 0,41 (41) 0,40 (40) 1,00 (100) K-lax (sim) 0,00 (0) 0,00 (0) 1,00 (100) 1,00 (100) Analys III G-lax (sim) 0,83 (417) 0,13 (67) 0,03 (16) 1,00 (500) F1-hybrid (sim) 0,16 (81) 0,58 (289) 0,26 (130) 1,00 (500) K-lax (sim) 0,00 (2) 0,03 (15) 0,97 (483) 1,00 (500) Analys IV G-lax (sim) 0,76 (378) 0,23 (115) 0,01 (7) 1,00 (500) F1-hybrid (sim) 0,07 (73) 0,75 (753) 0,17 (174) 1,00 (1000) K-lax (sim) 0,00 (0) 0,08 (38) 0,92 (462) 1,00 (500) Tabell A4. Utvärdering av andelen felklassade individer vid tre analyser med NewHybrids (jfr. tabell A1-A3) baserat på datorsimulerade genotyper av känt ursprung (G-lax, F1-hybrid, K-lax). De korrekta klassningarna är angivna i fetstil. 246 | | 247 GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN REMISSVERSION från årsklasser med både vildfödda och Den fisk som mot slutet av säsongen huvudfåran och de biflöden där endast Genetisk föräldraskapsanalys av vildfödd odlade föräldrar. reserverades för kommande avel prov- vadelfiske är möjligt. Samtliga individer Att utvärdera reproduktiv fram- togs inte för genetisk analys. Prov togs med en längd under 135 mm valdes ut lax i Klarälven gång för olika grupper av individer inte heller från antal individer som var för DNA-analys, och totalt omfattade Stefan Palm & Tore Prestegaard. Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU. ute i naturen är förknippat med stora svårhanterliga vid mättillfället. I några detta 170 fiskar, varav 156 kunde till- utmaningar. Även om exempelvis fall saknades vidare fenprov (tomt prov- höra årsklassen 2012 (övriga 14 st. från radiomärkningsstudier kan ge viktig rör) för ett antal individer som enligt årsklassen 2013). Fångstlokalernas posi- Sammanfattning Inledning i fångenskap skiljer sig vanligen från information om fiskens beteende svarar protokoll hade provtagits, samtidigt tion samt antalet analyserade individer Under decennier har en blandning av Som ett resultat av omfattande vat- vildfödd i olika egenskaper och har oftast inte detta definitivt på om fisken som det efter DNA-analys framkom från olika delar av älven syns i figur 2. vildfödd och odlad vuxen lax trans- tenkraftutbyggnad är Klarälvens vilda ofta sämre förmåga att reproducera sig lekt framgångsrikt eller om hur mycket att ett fåtal av de provtagna förmodade Det ska påpekas att storleksgränsen porterats uppströms med lastbil för laxproduktion helt beroende av att i naturen (Fleming & Petersson 2001). avkomma olika individer producerat. laxarna var öringar eller arthybrider. lades medvetet högt, då osäkerheter om att säkerställa naturlig smoltproduk- människan sedan 1930-talet årligen Som en följd av att en blandning av För att belysa denna typ av frågor som Sammantaget erhölls DNA från 964 korrekt ålder fanns för individer med en tion i Klarälven. Hur stor andel av de flyttar upp levande vuxen lekvandran- odlade och vildfödda fiskar använts för annars är svåra att studera kan högvari- av de totalt 1 177 klarälvslaxar som längd över ca 120 mm (dessa kan vara uppflyttade laxarna med olika bakgrund de fisk från älvens nedersta del. Som både avel och transport, har inga klara abla genetiska markörer användas som enligt Fortum fångades i Forshaga under antingen 1+ eller 2+; figur 1). som bidragit till produktionen har dock kompensation för den kraftigt minskade genetiska skillnader kunnat konsta- «verktyg». I denna studie har DNA-ana- säsongen 2011. Enligt samma statistik Laborativa och statistiska analyser varit oklart. I denna studie användes produktionen av laxfisk som ägt rum teras mellan de båda grupperna av lax i lyser använts för att belysa följande transporterades 872 av dessa laxar upp De grundläggande metoder som använts genetiska markörer för att undersöka sedan 1800-talet sker även omfattan- Klarälven i de delar av arvsmassan som huvudfrågor: i älven för lek. Detta kan jämföras med för DNA-extraktion, PCR samt s.k. om det finns skillnader i reproduktiv de odling och utsättning av lax och kunnat studeras (Palm et al. 2012). • Finns skillnader i reproduktiv fram- att totalt 766 av laxarna under 5,5 kg fragmentanalys finns beskrivna av framgång mellan de båda kategorierna öring (Piccolo et al. 2012). Tidigare Detta utesluter dock inte att skillnader gång mellan vildfödda och odlade DNA-provtogs, varav dock 10 noterats Palm et al. (2008). Arton högvariabla av föräldrafisk. En annan frågeställ- studier har visat att laxen i klarälven ändå kan förekomma mellan odlad och vuxna laxar som transporterades upp i som döda i samband med provtagning. genetiska markörer (s.k. mikrosatelliter) ning har varit vilken genetiskt effektiv har förändrats genetiskt, och hybridise- vildfödd klarälvslax. Dels kan miljöpå- Klarälven 2011 för lek? Således var endast ca 87 % (756 av 872) analyserades. Nio av dessa var desamma populationsstorlek som ett känt antal ring med den gullspångslax som sedan verkan under uppväxten orsaka egen- • Är graden av reproduktiv framgång av de potentiella (uppflyttade) vuxna som använts vid tidigare analyser av uppflyttade vuxna laxar motsvarat, och 1960-talet odlas parallellt i Klarälven skapsskillnader vilka påverkar fiskens kopplad till den uppflyttade fiskens föräldrafiskarna “genetiskt kända”. klarälvslax (t.ex. Palm et al. 2012). En om denna nivå kan vara tillräcklig för har konstaterats. Dagens klarälvslax överlevnad och beteende senare under kön, storlek och datum för fångst, initial statistisk utvärdering visade dock att motverka fortsatt förlust av genetisk uppvisar dessutom en jämförelsevis låg livet. Dessutom finns studier där man provtagning och transport? Avkomma att analys av fler markörer var nödvän- variation och inavel. genetisk variationsgrad, vilket sannolikt hos laxartad fisk kunnat påvisa ärftligt • Vad är det genetiskt effektiva antalet Laxungar (parr) för föräldraskapsbe- digt för att kunna genomföra föräldra- Ett större antal vävnadsprov har återspeglar omfattande förluster av ärft- betingade skillnader i reproduktiv fram- föräldrar till den årsklass som analyse- stämning samlades in i samband med skapsbestämning med tillfredsställande DNA-analyserats från uppflyttade lig variation på grund av ett lågt (ibland gång som uppstått redan efter kort tid i rats, och är det antal laxar som flyttats båt- och vadelfisken. Endast årsklassen precision, varför kompletterande lekfiskar från säsongen 2011, samt mycket lågt) antal föräldrar i odling och odling (t.ex. Araki et al. 2007). upp för lek tillräckligt ur ett beva- född 2012 förväntas vara avkomma till analys av de ytterligare nio markörer från laxungar födda 2012 elfiskade på i det vilda under senaste århundradet Inför säsongen 2012 beslutade Läns- randegenetiskt perspektiv på kortare den vuxna lax som flyttades upp 2011. genomfördes. Referenser till samtliga 18 uppväxtområden i huvudfåran och olika (Palm et al. 2012; se även avsnittet om styrelsen i samråd med SLU att endast och längre sikt? För att identifiera denna årsklass måste mikrosatelliter ges av Palm et al. (2013). biflöden. Enligt genetiska föräldraskaps- Genetik). Ur ett genetiskt perspektiv är lax med intakt fettfena skulle flyttas åldern hos de elfiskade laxungarna bedö- Programmet Fstat (Goudet 1995) bestämningar hade den uppflyttade vild- det centralt att den lax som leker i älven upp för lek i Klarälven. Beslutet fattades Material och metoder mas utifrån dessas längd. För årsungar användes för att skatta mängd genetisk födda laxen omkring tre gånger så hög är av “rätt” härstamning och inte mer än efter att antalet återvandrande vild- Föräldrafiskar (0+) av lax och öring är detta i regel variation hos vuxen fisk och ungar, och reproduktiv framgång som den odlade, vad som är oundvikligt bär på genetiskt födda (oklippta) laxar under några år Provtagning av vuxen förmodad klar- enkelt eftersom dessa vanligen är klart för permutationstest av avvikelser från vilket är i linje med radiopejlingar av lax material från gullspångslax (denna fråga ökat kraftigt, samt baserat på genetiska älvslax för DNA-analys genomfördes mindre än övriga åldersklasser. Däremot genotypproportioner förväntade enligt som genomförts parallellt. Dessa resultat har undersökts separat, se delrapport argument och då preliminära resultat i samband med att fällan i Forshaga ökar svårigheterna att åldersbestäm- Hardy-Weinbergs lag samt skattningar tillsammans med potentiella genetiska ”Genetisk analys av klarälvslax från visade på ett avvikande lekbeteende hos vittjades vid sammanlagt 13 tillfällen ma med hjälp av längd för större fisk av FIS. För genetiska föräldrabestäm- risker innebär att det finns få anled- Forshaga avelsfiske (2011-2012)”). den odlade lax som följts med radio- 2011. Samma DNA-provtagna fiskar (1+ och äldre). Då endast ett fåtal 0+ ningar användes Colony 2.0 (Jones & ningar att återuppta transport av odlad Det är samtidigt viktigt att tillräckligt pejling i älven. Även om ingen odlad har även ingått i den analys med avseen- ungar fångades 2012 (se delrapport om Wang 2010). Programmet identifierar lax i Klarälven (stoppat sedan 2012). många lekfiskar flyttas upp varje år för klarälvslax släpps upp för lek i Klarälven de på inslag av gener från gullspångslax ”Båtelfiske”) krävdes även DNA-analys grupper av närbesläktade avkommor Det antal laxar som 2011 flyttades upp att säkerställa att den genetiskt effektiva idag skulle frågan kunna bli aktuell som presenteras i delrapporten ”Gene- av ettåriga ungar från samma årsklass (sannolika hel- och halvsyskon) samti- för lek motsvarar ett genetisk effektivt populationsstorleken är tillräckligt hög igen om återvandringen av vildfödd lax tisk analys av klarälvslax från Forshaga insamlade under 2013. digt som det söker matchande föräldrar antal individer (per generation) av för att motverka fortsatt förlust av gene- av någon anledning sjunker kraftigt. avelsfiske (2011-2012)”. Utöver ett Storleksfördelningen bland samtliga till samma grupper (Wang 2004). På samma storleksordning som de lägsta tisk variation och möjliggöra framtida Frågan blir då vad som finns att “vinna” litet fenklipp för DNA-extraktion togs DNA-provtagna parr vid elfisken 2012 detta vis utnyttjas tillgänglig genetisk nivåer som finns föreslagna för att en evolutionära anpassningar. respektive “förlora” med att åter släppa uppgift om fiskens vikt, längd och kön. och 2013 samt möjliga åldrar för olika information i högre grad än med många isolerad population inte ska riskera sin Under en följd av år har andelen upp lax född i odling. Kunskap om Individer med en vikt under 5,5 kg längdklasser framgår av figur 1. Delvis andra (enklare) metoder, samtidigt som långsiktiga evolutionära anpassnings- vildfödd klarälvslax som återvänt till reproduktiv framgång hos odlad och transporterades därefter, enligt då gäl- olika tolkningar kan behövas för båt- Colony även har andra fördelar (bl.a. förmåga. Av försiktighetsskäl och mot Forshaga efter sin uppväxt i Vänern varit vildfödd lax är även viktig vid beräk- lande regelverk, med lastbil vidare upp och vadelfiske, då den förstnämnda kan hänsyn tas till ev. mutationer och bakgrund av att populationen redan har lägre än andelen odlad lax av samma ningar av älvens smoltproduktionska- i älven för lek. Inledningsvis noterades metoden är delvis storleksselektiv felaktiga genotypbestämningar). Mer låg genetisk variation rekommenderas stam. En majoritet av den lax som pacitet och relationen mellan antalet för 107 av de DNA-provtagna laxarna (fångar lättare större individer) samti- tekniska detaljer avseende de genom- att antalet lekfiskar tillåts öka jämfört transporterats upp i älven har därför föräldrar och smolt, så länge dessa av misstag ingen uppgift om kön eller digt som tillväxthastigheten kan variera förda analyserna med Colony har med dagens situation. varit av odlat ursprung. Fisk uppvuxen beräkningar omfattar data insamlade fenklippning. mellan den huvudsakligen båtelfiskade utelämnats av utrymmesskäl men finns 248 | | 249 GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN REMISSVERSION tillgängliga vid förfrågan. Skattningen gäller hela den analyserade övriga 1+ (intervallet 80-120 mm) och samband mellan fiskens vikt och den lagt 13 ungar. Samtliga dessa ungar var Diskussion Samtliga 964 DNA-provtagna hanar, årsklassen så länge avkomman samlats de klart mindre 0+ ungarna (figur 3). andel som identifierats som föräldrar fångade i huvudfåran i området från Föräldraskapsbestämningar honor och okönade individer inklude- in slumpmässigt med avseende på hela enligt logistisk regression (P=0,38), Kärrbäckstrand till Skyllbäcksholmen I denna studie kunde ett antal vuxna rades som potentiella föräldrar. Detta årsklassen. Som jämförelse beräknades Reproduktiv framgång medan ett betydligt starkare positivt (se sträckan B till F i figur 2) där laxens upptransporterade laxar knytas till gjordes trots att några av individer även en motsvarande Nb skattning Som väntat hade en majoritet (94 %) samband kunde observeras för honorna viktigaste reproduktionsområden i laxungar fångade med elfiske i Klaräl- noterats som döda efter provtagning baserad på graden av avvikelse från av de 82 identifierade föräldrafiskarna (P<0,01; figur 4). Andelen uppflyttade svenska delen av Klarälven är belägna, vens huvudfåra och dess biflöden. Att samtidigt som 193 individer hade en kopplingsjämvikt (linkage disequilili- en registrerad vikt under 5,5 kg, den vuxna fiskar som identifierats som och där en majoritet av de radiomärk- en betydande del av avkomman, efter noterad vikt över den rådande säker- brium) med programmet LdNe (Waples säkerhetsgräns som ännu tillämpades föräldrar varierade även mellan olika ta laxarna med typiskt lekbeteende genetisk föräldraskapsanalys, saknade hetsgränsen (5,5 kg) och således inte 2006, Waples & Do 2008). 2011. Bland de fem “stora” föräldrar provtagningsdatum. Av figur 5 framgår uppehållit sig. Även om endast ett en eller två identifierade föräldrar beror borde ha transporterats upp i älven. som identifierades ingick en radiomärkt exempelvis att andelen identifierade litet antal föräldraskap för radiomärkt sannolikt på flera samverkande faktorer. Anledningen till att dessa individer ändå Resultat hona (5,7 kg) från den studie som inled- föräldrar var klart högre (13 %) bland lax kunde identifieras via DNA, kan Dels DNA-provtogs mindre än 90 % av inkluderades i analysen var dels ett “test” Genetisk variation des samma år (se delrapport ”Upp- och lax som provtogs 21 juli (dag 201) än noteras att relationen mellan vilda och den vuxna lax som flyttades upp i älven av metoden (ev. falska föräldraskap). Det utökade antalet genetiska markö- nedströmsvandring av vuxen lax och bland den fisk som provtogs bara en odlade föräldraskap enligt ovanstående 2011. Att många av de längsta analyse- Dessutom kan enstaka viktuppgifter rer från 9 till 18 resulterade i att totala öring i Klarälven”). Att ytterligare fyra vecka senare (4 %) den 28 juli (dag GLM-analys (3:1) var nästan identisk rade ungarna helt saknar kända föräldrar vara felaktiga (t.ex. felskrivning i proto- antalet observerade anlagsvarianter mer stora laxar (6,0–6,5 kg) tycks ha produ- 208). Utöver variationen mellan olika med motsvarande relation observerad tycks dessutom bero på att vissa av dessa koll) samtidigt som några radiomärkta än fördubblades (från 62 till 144). Sett cerat avkomma kan antingen bero på datum kunde även en svagt sjun- i radiomärkningsstudien (där andelen varit äldre än 1+. Därmed hör de till en individer med DNA-prov också hade en över samtliga markörer förelåg ingen att viktuppgifterna för dessa fiskar inte kande trend under säsongen obser- vildfödd lax med lekbeteende var ca tre annan årsklass (2011 istället för 2012) vikt över 5,5 kg. statistiskt säker avvikelse från Har- noterats korrekt eller att det trots allt veras (P<0,01; logistisk regression,) gånger högre än bland odlad fisk). med andra föräldrar. De vuxna individer som saknade dy-Weinberg-proportioner hos vare sig transporterats upp (en mindre andel) lax där fisk som fångats, provtagits och Även på individnivå stämde de identi- En ytterligare anledning till varför uppgift om kön inkluderades både som föräldrar eller avkomma, vilket annars strax över säkerhetsgränsen för lek i äl- transporterats tidigt kunde identifieras fierade föräldraskapen helt överens med en hög andel av den analyserade potentiella hanar och honor. Tillgång kan återspegla bl.a. tekniska kvalitets- ven. En ytterligare möjlighet är att dessa som föräldrar i högre omfattning och radiopejlingsresultaten. Samtliga åtta avkomman saknar kända föräldrar kan till könsbestämda föräldrar är annars problem. fiskars föräldraskap är felaktiga (falska vice versa (figur 5). Som exempel identifierade föräldrafiskar stannade för vara tidigt könsmogna hanar. Närmare en stor fördel eftersom detta begränsar positiva) trots att de enligt analysen med kan nämnas att andelen identifierade lek vid Kärrbackstrand och uppvisade hälften (ca 47 %) av de analyse- antalet möjliga kombinationsmöjlig- Föräldraskapsbestämningar Colony med hög sannolikhet passar föräldrar bland de 438 vuxna laxar som där ett till synes normalt lekbeteende. rade ungarna saknar en känd pappa heter mellan de potentiella föräldrarna. I tabell 1 ges en sammanställning av med de identifierade ungarna. DNA-provtogs t.o.m. 21 juli var ca tre En av de två odlade laxarna vandrade (tabell 1). Hos lax är det vanligt att unga Förekomst av felaktiga könsbestäm- resultat efter slutlig analys med Colony. En huvudfråga inför denna studie var gånger högre (15 %) än bland de 326 visserligen först längre uppströms till individer av hankön könsmognar och ningar kan dock innebära att föräld- Totalt kunde 113 utav de 156 genetiskt om uppflyttade vildfödda och odlade individer (5 %) som provtogs under den området vid Höljes, men backade sedan deltar i lek, och genetiska föräldraskap- raskap missas om (när) de aktuella analyserade ungarna (72 %) knytas laxar haft olika reproduktiv framgång. I efterföljande delen av säsongen (Fisher’s åter ner för att stanna i Kärrbackstrand sanalyser har visat att sådana småhanar individerna av programmet “matchas” till en eller två av de DNA-provtagna tabell 2 finns de 82 identifierade föräld- exakta test; P(2sidigt) < 0,001). vid lektid (Anna Hagelin, Karlstads kan stå för en betydande andel av mot fel kön. En viss andel felaktiga potentiella föräldrafiskarna. Totalt rafiskarna uppdelade med avseende på För att ta samtidig hänsyn till fakto- universitet, pers. komm.). Det kan faderskapen (25-90%; Morán et al. könsuppgifter för den vuxna lax som identifierades 82 föräldrar med känd ursprung samt kön (enligt Colony). rerna ursprung, kön, storlek och datum förefalla märkligt att de enda två odlade 1996). Det är dock oklart hur vanligt hanterats i Forshaga avelsfiske kan inte genotyp till den analyserade avkomman Endast två av 68 (ca 3 %) identifie- genomfördes statistisk analys med laxar som identifierats som föräldrar det är med tidigt könsmogna laxhanar i uteslutas (felbedömningar, skrivfel etc.). (inklusive ett antal vuxna fiskar utan rade föräldrar som även hade uppgift en GLM (Generalized linear model). också var radiomärkta. Dock var en rela- Klarälven. Därför genomfördes en första omgång protokollfört kön). om ursprung var odlade, och andelen Åter framkom en signifikant effekt av tivt hög andel (ca 25 %) av de relativt Från resultaten i denna studie syns med Colony där föräldragenotyper av Betydelsen av delvis osäkra ålders- odlade föräldraskap var i princip lika låg fiskens ursprung, där den reproduktiva få odlade laxar som totalt flyttades upp heller ingen tendens till en klart högre samma protokollförda kön matchades bestämningar bland ungarna belystes inom båda könen. För att undersöka om framgången (andelen föräldraskap) hos i älven 2011 radiomärkta, och sanno- andel okända föräldraskap på hansidan mot varandra. Syftet med denna initiala genom att beräkna andelen ungar denna låga andel odlade föräldrar åter- vildfödd lax skattades till att ha varit ca likheten att de två enda identifierade än på honsidan (tabell 1), något man analys var att identifiera eventuellt inom olika storleksklasser helt utan speglar en lägre reproduktiv framgång tre gånger högre än hos odlad (P=0,02). odlade föräldrarna av en slump också borde förvänta om unga hanar stått felkönade individer, för att därefter känd förälder (totalt 43 stycken; måste dock hänsyn tas till att betydligt Det fanns även ett svagt negativt och på skulle vara radiomärkta är inte helt för en betydande andel av faderskapen. inkludera dessa som både potentiella tabell 1). Som framgår av figur 3 fanns färre odlade än vildfödda laxar fångades gränsen till signifikant samband med försumbar (P=0,07; Fisher’s exakt test). Andelen ungar utan känd mamma i hanar och honor i en slutlig analysom- en tydlig tendens att andelen ungar och transporterades upp för lek under provtagningsdatum (P=0,08). det analyserade materialet var samtidigt gång. Totalt identifierades på detta vis utan någon känd förälder ökade med 2011. Av de vildfödda/oklippta laxarna Effektiv populationsstorlek överraskande hög (ca 45 %) – endast 16 fall där två “hanar” hade möjlig kroppslängden. Särskilt hög var andelen (DNA-provtagna och uppflyttade) Radiomärkt lax Det genetiskt effektiva antalet föräld- marginellt lägre än andelen okända gemensam avkomma och där totalt 21 ungar utan känd förälder bland de kunde ca 12 % (66 av 576) identifieras Samtliga radiomärkta laxar under 2011 rar till årsklassen 2012, skattat enligt faderskap. Samtidigt bör all avkomma i unika föräldraindivider var involverade. större individerna (>120 mm) där de som föräldrar, medan motsvarande (n=62) provtogs för genetisk analys Colony utifrån andelen hel- och halv- årsklassen 2012 härstamma från någon För honor gav motsvarande analys fyra längdbaserade åldersbestämningarna andel bland odlad/fenklippt lax var ca innan dessa släpptes vidare upp i älven syskon var Nb (Colony) = 154 (95 % av de vuxna honor som transporterades möjliga parningar omfattande totalt sju också är mer osäkra; bland ungar med 2 % (2 av 96) – en statistiskt signifi- där deras rörelser följdes före, under konfidensintervall: 120–198). Mot- upp i älven 2011. Tidigt könsmogna unika individer. en längd av 121-135 mm var andelen kant lägre andel (Fisher’s exakta test; och efter lek (se delrapport ”Upp- och svarande resultat baserat på avvikelser laxhonor förekommer knappast och det Colony ger även en skattning av utan känd förälder 79 %, medan P (2sidigt) = 0,005). nedströmsvandring av vuxen lax och från kopplingsjämvikt (med LDNe) förefaller högst osannolikt att tidigare antalet genetiskt effektiva föräldrar (Nb) motsvarande andel bland övriga ungar För vildfödd lax studerades även öring i Klarälven”). För åtta av dessa gav en något högre skattning: Nb uppflyttade vuxna honor stannat kvar baserat på antalet identifierade hel- och var 23 % (Fishers exakta test: P(2-sidigt) reproduktiv framgång i relation till radiomärkta och DNA-undersökta laxar (LDNe) = 208 (95 % konfidensinter- mer än ett år i älvens övre del och dess- halvsyskonpar satt i relation till antalet < 0,001). Någon motsvarande skillnad fiskens storlek. Hos hanar fanns endast (sex vildfödda och två odlade) kunde vall:148–325). utom könsmognat. Hur kan då denna analyserade avkommor (Wang 2009). fanns inte vid en jämförelse mellan ett svagt positivt (icke-signifikant) föräldraskap konstateras till samman- höga andel ungar utan känd mamma 250 | | 251 GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN REMISSVERSION förklaras? könsuppgifter en ytterligare möjlig Samtidigt ska tilläggas att könsbestäm- jämförelser av odlad och vildfödd lax Även tid för fångst, provtagning och i början av juli till ca 3,5 kg i september; Vid närmare kontroll framkom att felkälla vid föräldraskapsbestämningar. ningarna sker på levande fisk som måste vid genetiska föräldraskapsanalyser transport tycks ha påverkat hur stor andel data från Fortum AB) vilket skulle kunna DNA-prov samt könsuppgift funnits Även om försök gjorts för att identifiera hanteras skyndsamt, i de flesta fall dess- (Milot et al. 2012) radiopejlingsstudier av laxen som senare producerat avkom- förklara en gradvis sjunkande andel kon- tillgängligt för ca 72 % av de honor felkönade individer, och några sådana utom åtskilliga månader före leken. (Økland et al. 1995) eller mer traditio- ma. Förklaringarna till dessa samband staterade föräldraskap (se figur 4) trots som transporterades upp i älven 2011 fall också identifieras, kan inte uteslutas nella märkningsförsök (Jonsson et al. kan vara flera och delvis samverkande. att en större andel av de sent uppflyttade enligt Fortums statistik, och bland de att det “gömmer sig” fler felkönade Reproduktiv framgång 1990) i andra områden. De i vissa fall tydliga skillnaderna mellan fiskarna hittat till lekplatserna. vildfödda laxarna som kunnat konsta- vuxna fiskar i materialet. En ganska stor Den klart lägre andelen uppflyttad Uppskattningsvis var den reproduk- närliggande datum kan bero på faktorer teras ligga bakom de flesta föräldraskap andel av de analyserade avkommorna fettfeneklippt lax med identifierat för- tiva framgången för den vildfödda laxen direkt kopplade till specifika förhållanden Effektiv populationsstorlek var andelen “kända” honor ännu lägre har kunnat knytas till en känd hanes äldraskap indikerar att dessa individer ca tre gånger högre än hos den odlade. (tid från fångst till utsättning, mängd Det genetiskt effektiva antalet föräldrar (ca 68 %). Brist på bakgrundsinforma- genotyp som enligt föräldrabestäm- haft svårt att lyckas med sin reproduk- Även om skillnaden i reproduktiv fram- fisk, luft- och vattentemperatur, m.m.). (Nb) skattades utifrån genetiska data att tion (DNA-prov) kan således förklara en ningen parat sig med en okänd hona. tion. Detta är helt i linje med vad man gång mellan vild och odlad lax sannolikt Vid radiopejlingarna var andelen indi- vara av storleksordningen 150-200. För betydande del av de okända moder- Om några av dessa “hanar” i själva även kunde observera i den jämförande till stor del återspeglar de väldigt olika vider som vandrade åt “fel” håll och ham- att dessa skattningar ska vara giltiga för skapen, dock knappast samtliga. Det verket varit honor som parat sig med en radiomärkningsstudien av odlad och miljöbetingelserna under uppväxten, nade nedströms första kraftverksdammen hela den undersökta årsklassen (2012) kan heller inte uteslutas att en mindre okänd hane, kan detta vara en ytterli- vildfödd lax 2011, där en hög andel av kan även ärftliga skillnader förekomma högre bland tidigt uppflyttad lax medan förutsätts att materialet är slumpmäs- andel missade moderskap (och fader- gare delförklaring till den låga andelen de odlade laxarna inte uppvisade ett typ- (se avsnitt om genetik i ”Inledning och andelen med typiskt lekbeteende var sigt insamlat. Eftersom insamlingen av skap) återspeglar fel i använda gene- moderskap. Andelen laxhonor som iskt lekbeteende (många lämnade älven bakgrund”). Sammantaget innebär de högre bland sent uppflyttad fisk (se del- ungar skett på samtliga kända uppväx- tiska ingångsdata (p.g.a. mutationer, enligt statistiken flyttades upp i älven eller uppvisade olika former av avvikan- resultat som erhållits i denna studie rapport ”Upp- och nedströmsvandring av tområden med olika metoder (båt- och tolkningsfel eller skrivfel) även om det 2011 var den lägsta rapporterade under de beteende jämfört med sina vildfödda och vid radiopejlingarna, att det beslut vuxen lax och öring i Klarälven”). Detta vadelfiske) under två efterföljande år bör använda programmet för föräldraskaps- perioden 1999-2013 (endast 45 % släktingar; se delrapport ”Upp- och som fattades inför säsongen 2012, att indikerar att sent uppflyttade individer detta grundantagande i hög grad vara bestämning (Colony) är utvecklat för att jämfört med i genomsnitt 54 % övriga nedströmsvandring av vuxen lax och fortsättningsvis endast flytta upp oklippt har en högre reproduktiv framgång uppfyllt. även kunna ta hänsyn till denna typ av år; data från Länsstyrelsen Värmland), öring i Klarälven”). Dessa resultat från lax, framstår som väl motiverat. Den vilket kan tyckas motsäga den trend med En fråga är hur de genetiskt baserade problem. vilket skulle kunna återspegla att en del Klarälven stämmer även väl överens med påtagliga skillnad i mängd avkomma en gradvis lägre reproduktiv framgång Nb-skattningarna för årsklassen 2012 Som nämnts tidigare utgör osäkra honor felaktigt bedömts som hanar. vad som kunnat iakttas vid liknande efter odlade och vilda föräldrafiskar som hos senare uppflyttad fisk som kunnat förhåller sig till det totala antalet vuxna denna studie indikerar är även viktig observeras i denna studie. De båda fiskar som lekte under hösten 2011 vid olika utvärderingar och beräkningar delstudiernas resultat är dock inte direkt (N ). Att endast 82 av de uppflyttade 25 tot av smoltproduktion. Om inte hänsyn jämförbara. Exempelvis sjönk medelvik- individerna kunnat identifieras som 1+ 2+ tas även till ursprunget hos den vuxna ten hos den uppflyttade laxen gradvis föräldrar säger lite om hur många fiskar 1+ ? 2+ ? fisken finns risk att beräknade smolt- under säsongen 2011 (från ca 4,5–5,0 kg som verkligen lekte, därtill är antalet mängder blir alltför höga eller låga. 20 1+ ? Det samband mellan kroppsstorlek (vikt) och reproduktiv framgång som syns hos honor är intressant om än inte 15 oväntat. Antalet romkorn, vilket är 3+ (ej utvandrad smolt)? direkt kopplat till fiskens storlek, sätter en övre gräns för hur många avkommor Antal individen kan producera. Detta är 10 sannolikt en huvudförklaring till att fler avkommor från större honor ingått i det analyserade materialet. Stora honor 0+ producerar dessutom större ägg, och 5 det kan inte uteslutas att överlevnaden från ägg till parr är högre, även om det i denna studie inte gått att utreda hur stor del av sambandet mellan vikt och repro- 0 duktiv framgång som beror på antalet 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 ------105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 155 160 165 170 175 180 185 190 195 200 205 210 215 220 100 deponerade ägg respektive avkommans ------41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106 111 116 121 126 131 136 141 146 151 156 161 166 171 176 181 186 191 196 201 206 211 216 överlevnad. För hanar är kopplingen Storleksklass (mm) mellan storlek och reproduktiv fram- gång inte lika uppenbar, vilket bland Båtelfiske Vadelfiske (biflöden) annat exemplifieras av det faktum att tidigt könsmogna småhanar visat Figur 1. Längdfördelning bland DNA-provtagna laxungar vid elfisken i Klarälven 2012 och 2013. I boxarna anges den mest sannolika åldern för Figur 2. Områden i Klarälven där totalt 156 DNA-analyserade laxungar från årsklass 2012 (av- olika storleksklasser, där delvis olika tolkningar gjorts för lax fångad vid båtelfiske (boxar med blå ram) och vadelfiske i biflöden (röd ram). Streckade sig kunna producera avkomma i hög komma till föräldrar upptransporterade 2011) samlats in 2012-2013. Notera att antalet ungar vertikala linjen markerar den maxgräns (135 mm) som använts för att välja ut ungar för DNA-analys. omfattning i många laxpopulationer. per område varierar (mellan 1 och 102 st.).© Lantmäteriet (ärende nr I 2010/0345). 252 | | 253 GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN REMISSVERSION Figur 5. Andel av upptransporterade vuxna (DNA-provtagna) individer per provtagningsdatum (187=7 juli, dag 276=4 okt) som identifierats som föräldrar (95 % exakta Binomiala konfiden- Figur 3. Längdfördelning bland samtliga analyserade 156 laxungar (parr) där de olikfärgade sintervall). Heldragna röda kurvan är skattad med logistisk regression. Siffrorna anger totalt delarna av staplarna anger antalet som har/saknar identifierad förälder (bland de vuxna fiskar- antal per dag. na med genotypbestämning). Kurvan anger andelen per längdklass utan kända föräldrar. Tabell 1. Resultat efter föräldraskapsanalys med Colony. Siffrorna anger antalet DNA-analyserade avkommor mellan olika kategorier av kända och okända föräldrar identifierade som hanar (rader) respektive honor (kolumner). Antalet identifierade föräldrar är givet inom parentes. Med “Hona, felkönad” avses individer som ursprungligen varit protokollförda som hanar och vice versa (se texten för vidare information). Hona (24 st.) Hona, felkönad (7 st.) Okönad (11 st.) Okända Summa Hane (35 st.) 28 13 8 26 75 Hane, felkönad (2 st.) 3 0 0 1 4 Okönad (3 st.) 2 1 0 1 4 Okända 14 8 8 43 73 Summa 47 22 16 71 156 Tabell 2. Antalet identifierade föräldrafiskar (82 st totalt) med en eller flera avkommor, uppdelat per kön och ursprung (enl. fenklippning) (i.u.= ingen uppgift). Fenklippt Kön (enl. Colony; tabell 1) Nej Ja i.u. Summa Hane 36 1 3 40 Figur 4. Relation mellan kroppsvikt och andelen vuxna (oklippta, uppflyttade) hanar och honor Hona 30 1 11 42 som producerat känd avkomma (DNA-analyserad). Kurvorna utgör logistiska regressionslinjer för hanar (blå, heldragen) respektive honor (röd, streckad). Tre punkter ligger utanför det visade Summa 66 2 14 82 området. 254 | | 255 GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN GENETISK FÖRÄLDRASKAPSANALYS AV VILDFÖDD LAX I KLARÄLVEN REMISSVERSION analyserade avkommor för lågt. Dock från lekvandring till kläckning; se även samtidigt som det finns potentiella Erkännanden winter-run chinook salmon based on mi- Palm S, Dannewitz J, Prestegaard T, finns studier som visat att Nb hos laxfisk kapitlet om ”Laxens livshistoria”). Tidigt genetiska risker med denna fisk. Såle- Pär Gustafson och Mikael Hedenskog crosatellite analysis of returning spawners. Östergren J. 2013. Laxing och felvandrad kan utgöra 20-40 % av Ntot(Dannewitz könsmogna hanar som bidrar repro- des finns få anledningar att återuppta (Länsstyrelsen Värmland) har läst och Canadian Journal of Fisheries and Aquatic lax i Mörrumsån: en genetisk analys. Aqua et al. 2004, Araki et al. 2007). Om duktivt väntas dock sänka generations- transport av odlad lax upp i Klar- kommenterat en tidigare version av den- Sciences 57, 2368–2373. reports 2013:20, 44 sid. kvoten antas ha varit 30 % motsvarar längden (t.ex. Palm et al. 2011). Om älven. Ett undantag kan dock vara na rapport. Tack även till Richard Gow, detta 500 – 670 lekfiskar vilket inte generationsintervallet av denna anledning om mängden återvändande vildfödd Anna Hagelin, m.fl. (Lst Värmland och Jones OR, Wang J. 2010. COLONY: a pro- Piccolo JJ, Norrgård JR, Greenberg LA, Sch- förefaller orimligt i jämförelse med totala antas vara 6-7 år, skulle detta innebära ett lax skulle minska radikalt av någon Karlstads universitet) och Klas Jarmu- gram for parentage and sibship inference mitz M, Bergman E. 2012. Conservation of antalet uppflyttade laxar under 2011 Ne per generation av storleksordningen anledning. zewski m.fl. (Fortum AB) för hjälp from multilocus genotype data. Molecular endemic landlocked salmonids in regulated (872 st.) om man dessutom beaktar 700 – 850 (vid Nb ≈ 120). • Anledningen till varför andelen fisk med genetisk provtagning och värdefull Ecology Resources 10, 551–555. rivers: a case-study from Lake Vänern, att samtliga uppflyttade fiskar inte lekt Olika beräkningar finns av det som producerat avkomma tycks ha bakgrundsinformation. Erik Peters- Sweden. Fish and Fisheries 13, 418–433. (p.g.a. nedströmsvandring, älvfiske och lägsta långsiktiga Ne som behövs i en varierat mellan enskilda datum (och son (SLU Aqua) gav litteraturtips och Jonsson B, Jonsson N, Hansen LP. 1990. annan dödlighet). Skattningarna av isolerad population (eller art) för att nya delar av säsongen) 2011 bör utredas assisterade med statistisk analys (GLM). Does juvenile experience affect migration Wang J. 2004. Sibship reconstruction from antalet effektiva föräldrar kan dock vara mutationer ska kunna kompensera för närmare. Förklaringarna är sanno- Anders Asp (SLU Aqua) gjorde kartan. and spawning of adult Atlantic salmon? genetic data with typing errors. Genetics förhöjda tack vare att tidigt könsmogna slumpmässiga genetiska förluster; de likt flera och komplexa. Om det i Behavioral Ecology and Sociobiology 26, 166, 1963–1979. hanar ligger bakom delar av avkomman föreslagna lägsta nivåerna varierar från samband med fångst, sortering och 225-230. Referenser (Martinez et al. 2000) vilket om så är N = 500 till 5 000 (där siffran 1 000 transport går att öka fiskens överlev- Wang J. 2009. A new method for estima- e Allendorf FW, Ryman N. 2002. The role of fallet kan innebära att antalet vuxna ofta framförts; Allendorf & Ryman nad och reproduktiva framgång kan Martinez JL, Moran P, Perez J, De Gaude- ting effective population sizes from a single genetics in population viability. Sid. 50-85 lekfiskar varit lägre än ovan beräknat. 2002). Med reservation för osäkerheter mycket finnas att vinna. mar B, Beall E & Garcia-Vazquez E. 2000. sample of multilocus genotypes. Molecular i Population Viability Analysis. Beissinger Samtliga ingångsdata är dessutom osäkra. i ovanstående beräkning av N för klar- • Att stora honor producerar mer av- Multiple paternity increases effective size Ecology 18, 2148–2164. e SR, McCullough DR (eds.). The University Utgör ett N av 150-200 en “tillräck- älvslax, kan konstateras att denna grova komma var väntat, men det påminner of southern Atlantic salmon populations. b of Chicago Press. Chicago & London. ligt hög” nivå ur ett genetiskt bevaran- skattning ligger något i underkant av vad om att den tidigare säkerhetsregeln Molecular Ecology 9, 293–298. Waples RS. 1990. Conservation genetics of deperspektiv? Frågan är inte enkel att som brukar rekommenderas. Klarälv- (borttagen fr.o.m. 2012) innebar att Pacific salmon. II. Effective population size Araki H, Cooper B, Blouin S. 2007. Genetic besvara. För det första kan familjebero- slaxen är visserligen inte helt genetiskt en betydande del av den potentiella Milot E, Perrier C, Papillon L, Dodson JJ, and the rate of loss of genetic variability. effects of captive breeding cause a rapid, ende (icke slumpmässig) dödlighet redu- isolerad, men den vilda produktionen laxproduktionen inte utnyttjades. Bernatchez L. 2013. Reduced fitness of At- Journal of Heredity 81, 267–276. cumulative fitness decline in the wild. cera N för en årsklass under uppväxten. av lax i Gullspångsälven är låg och om Visserligen bär dessa stora fiskar på lantic salmon released in the wild after one b Science 318, 100–103. Hedrick et al. (2000) följde exempelvis den odlade stammen av gullpångslax i en något högre andel “gullspångsge- generation of captive breeding. Evolutiona- Waples RS. 2006. A bias correction for två årsklasser av odlad kungslax i Kali- framtiden flyttas ifrån Klarälven (för att ner”, men detta måste vägas mot de ry Applications 6, 472–485. estimates of effective population size based Araki H, Waples R, Ardren W, Cooper B, fornien och skattade minskningen i N minska risken för onaturligt hög genetisk fördelar som är förknippade med att on linkage disequilibrium at unlinked b Blouin S. 2007. Effective population size of från utsättning till återvändande lekfisk påverkan) kan genflödet till Klarälven bli så snabbt som möjligt öka Klarälvens Morán P, Pendas AM, Beall E, Garcia-Vaz- gene loci. Conservation Genetics 7, steelhead trout: influences of variance in re- att vara 94 % respektive 78 %. Om man försumbart. Samtidigt bör hänsyn tas till vilda laxproduktion. Om tekniska quez E. 1996. Genetic assessment of the 167–184. productive success, hatchery programs, and antar att den lägre skattade andelen från att klarälvslaxen idag uppvisar en låg grad lösningar i framtiden leder till att en reproductive success of Atlantic salmon Waples RS, Do C. 2008. LDNe: a pro- genetic compensation between life-history deras studie gäller för klarälvslax, och av genetisk variation, vilket antagligen ökad mängd utlekt lax når Vänern precocious parr by means of VNTR loci. gram for estimating effective population forms. Molecular Ecology 16, 953–966. fokuserar på den något lägre Nb-skatt- återspeglar en låg effektiv populations- kommer detta dessutom innebära en Heredity 77, 655–660. size from data on linkage disequilibrium. ningen erhållen med Colony (N ≈ 150), storlek under delar av 1900-talet (se även ökande andel storvuxna och värde- Molecular Ecology Resources 8, 753–756. b Dannewitz J, Petersson E, Dahl J, Preste- skulle detta innebära att N för årsklassen kapitlet om Genetik). fulla flergångslekare bland den lekfisk Palm S, Dannewitz J, Järvi T, Koljonen Økland F, Heggberget TG, Jonsson B. 1995. b gaard T, Löf A-C, Järvi T. 2004. Repro- 2012 sjunkit till ca 120 när fisken väl En sammantagen bedömning ger att som vandrar upp i älven. M-L, Prestegaard T, Olsén H. 2008. No Migratory behavior of wild and farmed ductive success of hatchery-produced and återvänder till Klarälven för lek. antalet lekfiskar av genetiska skäl borde • Det antal laxar som 2011 flyttades indications of Atlantic salmon (Salmo Atlantic salmon (Salmo salar) during spaw- wild-born brown trout in an experimental För det andra är det inte N per år öka ytterligare jämfört med dagens nivå. upp för lek i Klarälven motsvarar ett salar) shoaling with kin in the Baltic Sea. ning. Journal of Fish Biology 46, 1-7. b stream. Journal of Applied Ecology 41, utan den effektiva populationsstorleken Ett ökat antal lekfiskar kommer dock genetisk effektivt antal individer (per Canadian Journal of Fisheries and Aquatic 355–364. per generation (Ne) som avgör bestån- även behövas av andra anledningar (t.ex. generation) av samma storleksordning Sciences 65, 1738–1748. dets genetiska status. För klarälvslax, för att besätta lek- och uppväxtområden i som de lägsta nivåer som finns före- Fleming IA, Petersson E. 2001. The ability där idag ytterst få flergångslekare tycks älvens olika delar), och om olika åtgärder slagna för att en isolerad population Palm S, Degerman E, Prestegaard T, Dan- of released hatchery salmonids to breed förekomma (se delrapport ”Upp- och kan bli aktuella framöver för att öka inte ska riskera sin evolutionära an- newitz J. 2011. Genetisk kartläggning av and contribute to the natural productivity nedströmsvandring av vuxen lax och produktionen av vildfödd lax i Klarälven passningsförmåga i ett långsiktigt per- lax i Göta älv med biflöden. Länsstyrelsen of wild populations. Nordic Journal of öring i Klarälven”) bör förhållandet kommer detta även att resultera i en ökad spektiv. Av försiktighetsskäl och mot i Västra Götalands Län, Rapport 2011:50, Freshwater Research 75, 71–98. mellan Nb och Ne likna det hos stillahav- genetiskt effektiv populationsstorlek. bakgrund av att populationen redan 34 sid. slax där individerna dör efter leken: N ≈ har låg genetisk variation rekommen- e Goudet J. 1995. F (Version 1.2): a G×N , där G betecknar generationsinter- Avslutande kommentarer deras därför att antalet lekfiskar ökar STAT Palm S, Dannewitz J, Johansson D, Laursen b computer program to calculate F-statistics. vallet (Waples 1990). Utifrån uppgifter Inför det framtida arbetet med laxen i jämfört med dagens situation. F, Norrgård J, Prestegaard T, Sandström A. Journal of Heredity 86, 485–486. om ålder vid smoltifiering och antalet år Klarälven bör följande resultat framhål- 2012. Populationsgenetisk kartläggning av ute i Vänern kan ett grovt generationsin- las särskilt: Vänerlax. Aqua reports 2012:4, 64 sid. Hedrick PW, Rashbrook VK, Hedgecock tervall beräknas till ca 8 år (tre år i älven, • Lax uppvuxen i odling tycks uppvisa D. 2000. Effective population size of fyra år i Vänern, samt ytterligare ett år begränsad reproduktiv framgång 256 | | 257 RISIKO FOR SPREDNING AV GYRODACTYLUS SALARIS FRA VÄNERN OG KLARÄLVEN RISIKO FOR SPREDNING AV GYRODACTYLUS SALARIS FRA VÄNERN OG KLARÄLVEN REMISSVERSION behandlet som en svært alvorlig patogen i prosjektet «Vänerlaxens fria gång». Risiko for spredning av Gyrodactylus salaris av Verdens Dyrehelseorganisasjon I tillegg til at Femunden drenerer til (OIE) og den er spesifikt omtalt i EU Trysil- / Femundselva, er det restau- fra Vänern og Klarälven til norske vassdrag ved lovverket. Miljødirektoratet (http:// rert en tømmerrenne i nordenden av reetablering av laks i Trysil- / Femundselva www.miljødirektoratet.no) oppgir at Femunden som drenerer via Feragen og G. salaris beregnes å medføre årlige ut i Glomma, som er nærmeste lakse- Kjetil Olstad*, Sigurd Hytterød** og Haakon Hansen**. *Norsk institutt for naturforskning, Fakkelgården, 2624 Lillehammer. **Veterinærinstituttet, inntektstap i størrelsesorden 200-250 vassdrag på norsk side. Det er derfor en P.b. 750 Sentrum, 0106 Oslo. millioner kroner i Norge. Frem til i dag teoretisk vandringsvei for fisk fra Trysil- antas det at parasitten har kostet landet / Femundselva til Glommasystemet. tre til fire milliarder kroner. I Norge er Det er lagt spesiell vekt på å vurdere Förord Sammanfattning ning av G. salaris fra Vänern / Klarälven målsettingen å bekjempe parasitten i alle dette som en mulig spredningsvei. I Prosjektet ”Vänerlaxens fria gång” er Våren 2013 ble lakseparasitten Gyro- til norske Atlantiske laksestammer vil områder der den er introdusert, samt denne forbindelse fokuseres det spesielt et Interregprosjekt initiert av svenske dactylus salaris påvist i Vänern. I Norge kunne ha alvorlige konsekvenser. Laksen forhindre spredning til nye områder. på muligheten for spredning via røye og norske miljøvernmyndigheter. Mål- har G. salaris medført betydelig døde- i Klarälven / Vänern har Baltisk opp- Innen en populasjon av vertsfisk vil i tilknytning til Trysil- / Femundselva. settingen med prosjektet er å utrede lighet på laksunger i ville populasjoner rinnelse, og det anses som sannsynlig at G. salaris kunne spres til naive verter l tillegg til menneskelig aktivitet, vil mulighetene for å styrke (svensk side) siden midt på 1970-tallet. I dag er arten forekomst av parasitten på denne fisken (verter som ikke tidligere har hatt sannsynlighet for spredning være sterkt og reetablere (norsk side) bestanden av behandlet som en svært alvorlig patogen ikke vil medføre alvorlige konsekvenser. kontakt med parasitten) eller allerede knyttet til epidemiologiske forhold i Vänerlaks i Klarälv-/Trysil-/Femund- av Verdens Dyrehelseorganisasjon (OIE) infiserte verter ved en av fire beskrevne lokaliteter hvor parasitten har sin utbre- vassdraget. Länsstyrelsen i Värmland og den er spesifikt omtalt i EU-lovver- Bakgrunn alternativer. Av disse innebærer to at delse. Rapporten inneholder derfor også og Fylkesmannen i Hedmark utgjør ket. Formålet med denne rapporten I løpet av våren 2013 ble Gyrodactylus parasitten sitter på en vertsfisk, død eller en vurdering av foreliggende forhold i styringsgruppa for prosjektet. Etter har vært å gjennomføre en vurdering av salaris påvist på voksen laks i Vänern. levende. Overførsel mellom vertsindi- Vänern og Klarälven. påvisning av lakseparasitten Gyro- sannsynlighet for spredning av parasit- Fra tidligere var parasitten påvist i Göta vider (transmisjon) vil da kunne finne Risikoanalysen er gjennomført som dactylus salaris i Vänern våren 2013 ten fra Vänern- / Klarälvsvassdraget til älv (Alenäs mfl. 1998), som har en egen sted ved direkte fysisk kontakt mellom en kvalitativ vurdering av sannsynlighet fikk NINA og Veterinærinstituttet i laks på norsk side i Trysil- / Femundsel- bestand av sjøvandrende Atlantisk laks. to levende fisk eller ved kontakt mellom for spredning og effekter av eventuell oppdrag fra ”Vänerlaksens fria gång” va og videre til Atlantisk laks i Norge, I løpet av arbeidet med rapporten ble en levende fisk og en død infisert vert. spredning i henhold til retningslinjer ved styringsgruppa å utrede en risiko- primært som en følge av aktivitet i pro- det gjort en ny påvisning av G. salaris, De to øvrige innebærer at parasitten vil gitt av verdens dyrehelseorganisasjon analyse i forbindelse med planlagt og sjektet ”Vänerlaksens fria gång”. I sum denne gangen nedenfor det øverste kunne være løsnet fra en vert. Trans- (OIE: Aquatic Animal Health Code). skissert aktivitet i prosjektet. Arbei- anses sannsynligheten for smittespred- vandringshindret på svensk side i Klar- misjon, eller reinfeksjon, skjer da ved Det er lagt opp til en vurdering av to det resulterte i rapporten Risiko for ning fra Femundvassdraget / Trysilelva älven. Dette innebærer i prinsippet at kontakt mellom fisken og parasitten i mulige spredningsscenarioer: spredning spredning av Gyrodactylus salaris fra / Klarälven / Vänern til vassdrag med smittesonen inkluderer Vänern og elve- de frie vannmasser eller ved at parasitten til Trysil- / Femundselva (laks og røye) Vänern og Klarälven til norske vass- Atlantisk laks på norsk side som svært ne Gullspångsälven og Klarälven opp til sitter på substratet. Både transmisjon og spredning til øvrige populasjoner av drag ved reetablering av laks i Trysil- / lav. I mangel på indikasjoner som skulle Höljes. En oppsummering over sentrale med og uten kontakt mellom fisk er Atlantisk laks i Norge. Femundselva (Olstad, K., Hytterød, S. tilsi motsatt, må utgangspunktet være data fra undersøkelsen av forekomst av dokumentert, men den relative viktig- Påvisning av G. salaris i Vänern og og Hansen, H. 2013: NINA Rapport at G. salaris i Vänern potensielt kan G. salaris i Vänern er gitt i Tabell 1. heten av de forskjellige mekanismene er Klarälven reiser viktige spørsmål både av 991). Teksten i dette kapitlet er et være patogen overfor stammer av norsk Gyrodactylus salaris ble først beskrevet ikke kjent (se for eksempel Soleng mfl. praktisk og prinsipiell art for forvalt- utdrag fra rapporten. Atlantisk laks. Følgelig må det vurderes i 1957 fra ungfisk av Atlantisk laks i et 1999 og Olstad mfl. 2006). ningsmyndighetene. I risikoanalysen som sannsynlig at en eventuell spred- oppdrettsanlegg ved Indalsälv i Sverige Spredning av G. salaris til nye adresseres følgende spørsmål: FigurFigur2. 2. GyrodactaylusGyrodactylus salaris fødersalaris levendeføder avkom. På bildet vises både det nørt fullt (Malmberg 1957). Det antas at para- områder er dokumentert i forbindelse • Hvilken betydning vil G. salaris ha levendeutvikledeavkom festeorganet. På (opisthaptoren)bildet vises hos Totalt, Vänern Antall laks 45 sittens naturlige utbredelse omfatter de med fiskevandring eller aktiv transport for laksen i Vänern / Klarälven? bådedatterendet ognært det delvisfullt utvikledeutviklede festeorga- østlige delene av det Baltiske området net till datter-datteren. Foto: K. Olstad. Lengde, cm 73,8 (55,0 - 93,0) av fisk (Johnsen og Jensen 1986), men • Hvilke konsekvenser ville en eventuell med de store Russiske innsjøene Onega ikke via andre spredningsveier som for spredning ha for Atlantisk laks i festeorganet (opisthaptoren) hos Vekt, kg 4,6 (1,6 - 9,0) og Ladoga og tilhørende vassdrag (se eksempel i forbindelse med fiske eller Norge? datterentelle studierog indikererdet delvis at laksenutviklede i Vänern for eksempel Kuusela mfl. 2007). I annen friluftsaktivitet. Allikevel kan det • Hvilke spredningsveier finnes og hva festeorganet/ Klarälven / Trysilelvatil datter / Femundvass-datteren- . Forshaga Antall laks 16 tillegg forekommer den også naturlig i ikke utelukkes at parasitten vil kunne er sannsynligheten for spredning via Fotodraget: K. kanOlstad regnes som motstandsdyktig Lengde, cm 75,4 (62 - 93) enkelte svenske og finske elver. I Norge spres også på andre måter, for eksempel disse? overfor G. salaris. I praksis innebærer forekommer G. salaris ikke naturlig Vekt, kg 4,6 (2,0 - 7,8) ved transport av vann eller på utstyr • Hvilke tiltak bør og kan gjøres for å dette at individuell fisk vil kunne og den har medført betydelige nega- som har vært i kontakt med vann eller minimere sannsynligheten for spred- Antall infisert 12 respondere på infeksjon og kvitte seg tive effekter på ville laksepopulasjoner fisk. ning i forbindelse med prosjektet Prevalens, % 75 med parasitten over tid. Av hensyn siden den ble innført til Norge midt Et hovedfokus i denne rapporten «Vänerlaxens fria gång»? til føre-var prinsippet og i mangel på Antall parasitter 401 på 1970-tallet. Det er derfor lagt ned har vært å vurdere sannsynligheten for indikasjoner som skulle tilsi motsatt, må en betydelig innsats fra både forvalt- spredning av G. salaris fra Vänern / Oppsummering og konklusjoner Tabell 1: Oversikt over sentrale data fra undersøkelsen for forekomst av Gyrodactylus salaris i utgangspunktet imidlertid være at G. ning- og forskningshold med fokus Vänern. ”Totalt, Vänern” angir data for hele materialet, både fra Forshaga og Vänern-bassenget. Klarälven til Atlantisk laks på norsk side Slektskapet med laks fra elver som salaris i Vänern / Klarälven potensielt Infeksjonsdata er angitt for materialet samlet inn ved Forshaga. på denne parasitten. I dag er arten i forhold til den aktivitet som er skissert drenerer til Finskebukta og eksperimen- 258 | | 259 RISIKO FOR SPREDNING AV GYRODACTYLUS SALARIS FRA VÄNERN OG KLARÄLVEN REMISSVERSION kan være patogen overfor Atlantisk laks for spredning av G. salaris til Trysil- / Infestations of Atlantic salmon (Salmo i Norge. Følgelig må det vurderes som Femundselva som svært sannsynlig. salar) by Gyrodactylus salaris, in Nor- sannsynlig at en eventuell spredning av I en totalvurdering basert på fore- wegian rivers. Journal of Fish Biology G. salaris fra Vänern / Klarälven til nor- liggende kunnskapsgrunnlag anses 29, 233-241. ske Atlantiske laksestammer vil kunne sannsynligheten for smittespredning medføre en epidemisk situasjon. fra Femundvassdraget / Trysilelva / Kuusela, J., Zietara, M.S. & Lum- Et sentralt spørsmål i forhold til å Klarälven / Vänern til vassdrag med me, J. 2007. Hybrid origin of Baltic belyse sannsynlighet for spredning er Atlantisk laks på norsk side som svært salmon-specific parasite Gyrodactylus om G. salaris er innført til Vänern / lav. Denne kategoriseringen vil også salaris: a model for speciation by host Göta älv nylig eller om den har vært i gjelde enten røye i Femunden er en switch for hemiclonal organisms. Mole- systemet over lengre tid. Selv om det potensiell bærer av infeksjon eller ikke. cular Ecology 16, 5234-5245. foreligger indikasjoner på at parasitten Med utgangspunkt i erfaring fra tidli- har vært i systemet over lang tid, lar gere innførsler av G. salaris til Norge, Malmberg, G. 1957. Om förekomsten det seg ikke gjøre å konkludere i dette og indikasjoner på at parasitten vil av Gyrodactylus på svenska fiskar. Skrif- spørsmålet per dags dato, verken med kunne medføre en epidemisk situasjon ter utgivna av Södra Sveriges Fiskeriför- utgangspunkt i biologiske og epidemio- på Atlantisk laks, vil det imidlertid ening, Årsskrift 1956, 19-76. logiske forhold eller med utgangspunkt være grunn til å vurdere effekten av en i et føre-var prinsipp. Risikoanalysen tar eventuell spredning som potensielt svært Olstad, K., Cable, J., Robertsen, G. & derfor utgangspunkt i begge scena- alvorlig. Bakke, T. A. 2006. Unpredicted trans- rioene: G. salaris kan være nylig innført En rekke aspekter ved forekomsten mission strategy of Gyrodactylus salaris til Vänern- / Klarälvensystemet eller den av G. salaris i Vänern og Klarälven er (Monogenea : Gyrodactylidae): survival kan ha vært i systemet over lang tid. uavklart. De mest sentrale kunnskaps- and infectivity of parasites on dead På tross av indikasjoner på motstands- hullene som er identifisert i forbin- hosts. Parasitology 133, 33-41. dyktighet hos røye, vil det ikke kunne delse med risikoanalysen adresserer utelukkes at G. salaris kan etablere en spørsmålene: Soleng, A., Jansen, P.A. & Bakke, T.A. varig bestand på røye i Engeren og • - Er varianten av G. salaris fra Vänern 1999. Transmission of the monogenean Femunden, begge innsjøer knyttet til og Klarälven patogen for Atlantisk Gyrodactylus salaris. Folia Parasitologica Trysil- / Femundselva. I prinsippet kan laks? 46, 179–184. dette medføre at en eventuell spredning • - Hvordan vil infeksjonen utvikle seg innebærer etablering av et smittereser- på Klarälvslaksen i dens utbredelses- voir for parasitten i disse innsjøene. område? Som en følge av usikkerheten knyttet til • - Kan varianten av G. salaris fra spørsmålet om hvor lenge parasitten har Vänern og Klarälven etablere seg på vært i systemet og røye som potensiell røye? vert for parasitten følger imidlertid også • - Er G. salaris allerede etablert på røye en reell sannsynlighet for at G. salaris i systemet på norsk side? allerede er etablert på røye i vassdraget på norsk side. På bakgrunn av dette kan I forhold til konklusjonene i denne det vurderes om fristatus i forhold til rapporten vil det første punktet ha G. salaris på norsk side i vassdraget bør betydning for risikovurderingen ved revurderes. å adressere konsekvensen av eventuell Hvis utgangspunktet er at G. salaris er spredning. De øvrige har forvaltnings- introdusert til Vänern / Klarälven nylig, messige implikasjoner i forhold til vil flytting av fisk i systemet utgjøre en ytterligere reduksjon av sannsynlighet risiko for spredning av parasitten. Ved for spredning. saltbehandling i henhold til gjeldende lovverk, eller i henhold til foreslått Referenser endret lovverk, anses imidlertid sann- Alenäs, I. 1998. Gyrodactylus salaris på synligheten for spredning av G. salaris lax i svenska vattendrag och lax proble- med laks transportert til norsk side i matiken på svenska västkusten. Vann 1, Trysil- / Femundselva som svært lav. 135-142. Ved åpning av frie vandringsveier og uten øvrige tiltak vurderes sannsynlighet Johnsen, B.O. & Jensen, A.J. 1986. 260 | | 261 RISKANALYS OCH KONSEKVENSUTREDNING... RISKANALYS OCH KONSEKVENSUTREDNING... REMISSVERSION båge. Odling av regnbåge pågick un- påvisats i några odlingar som ligger i dra, kan överföras till andra individer. Riskanalys och konsekvensutredning avseende der 1992-2008 då verksamheten lades vattenområden tillrinnande till Vänern. En öppning av vandringshinder, fri ner. Tillståndet finns dock fortfarande R.s. har påvisats vid tre tillfällen uppvandring och naturlig lek kommer förekomst av bakterien Renibacterium salmoninarum kvar och är tillsvidare. (1994, 1995, 2009) vid Forshaga därför sannolikt att gynna den horison- (Rs) i samband med möjliggörande av fri vandring eller centralfiske i samband med romtäkt för tella smittöverföringen och därmed öka Klarälven kompensationsodling av laxfisk. Vid prevalensen av sjukdomen i populatio- upp-/nedtransport av laxfisk från Vänern/Klarälven/ Klarälven i Sverige samt Femundselva samtliga tillfällen har bakterien endast nen. och Trysilelva i Hedmark fylke i Norge påvisats i en fisk. De positiva fynden Då lax och röding, enligt SVA:s Trysilälven) utgör en och samma älv som är omkring är gjorda på lekmogen fisk som fångats erfarenheter, är mer känsliga för sjuk- 460 km lång. Idag finns inga fiskod- och hanterats innan provtagning vilket domen jämfört med öring och regnbåge Huvudförfattare: Anders Hellström, SVA. Sammanfattning: Pär Gustafsson, Länsstyrelsen Värmland. lingar i Klarälven men tidigare fanns gett ökad kortisonfrisättning (via stress) kan en överföring av R.s. inom Vänerns en odling i Deje och på Laxholmen i och därmed orsakat en akutisering av laxbestånd, med tiden, komma att få Munkfors. Gustavalax har en odling i sjukdomen. Ursprunget till förekom- negativa konsekvenser för populationen. Förord regleras idag enligt lagen om provtag- eller vaccin mot BKD. Några antibio- sjön Knon (nordost om Hagfors) som sten av sjukdomen på vildlevande fisk Denna delrapport utgör en samman- ning av djur (2006:806) med ett av EU tika kan ha hämmande effekt på sjuk- via ca 40 km vattendrag och sjöar har från Vänern kan vara den närvaro av Riskanalys fattning av Statens Veterinärmedicinska godkänt bekämpningsprogram för BKD domen men ger inget totalt avdödande förbindelse med Klarälven. smittämnet som förekom inom vatten- Utgångspunkten för rapporten är enligt Anstalts (SVA) konsekvensutredning (2010/211/EU). av bakterien i fisken, vilket medför att bruket där i slutet av 1980-talet. När underlaget att upptransport för att angående BKD och fria vandringsvägar den överlevande fisken blir en latent Trysilelva det gäller förekomst av R.s. i Klarälven stärka beståndet kan komma att utföras Symtom i Trysil/Klarälven. Huvudrapporten går smittbärare. Trysilelva har sin huvudkälla i sjön uppströms vandringshindret i Forshaga på olika sätt: att beställa från Länsstyrelsen Värmland Sjukdomen gynnas av låga vattentempe- En bekämpning av sjukdomen i ett Femunden (som i sin tur har sitt käll- har bakterien påvisats två gånger, i • aktiv upptransport av rom, yngel eller SVA (SVA dnr: 2013/797). raturer, varför sjukdomsutbrott i Sverige vildlevande fiskbestånd är svårgenom- flöde i Härjedalen) där den södra delen Sunnemo laxodling (Lidsjön) 1988 samt samt lekfisk och eller, framförallt förekommer under vår och förbar. För att lyckas krävs att man har utgörs av Galtsjøn. Därefter rinner i Rådasjön 1989. • helt eller delvis öppna vandringsvägar Generellt om bakterien höst vid temperaturer mellan 7-15 möjlighet att förhindra den horisontella Trysilelva ca 150 km ner till svenska Problemet med R.s. är dess vertikala renibacterium salmoninarum grader. En svälld buk, utstående ögon smittspridningen när risken för över- gränsen och Klarälvens start. överföring, d.v.s. från föräldradjur till • Dessutom tillkommer nedvandring och sjukdomen bakteriell och/eller bölder i muskulatur och hud föring är som störst, d.v.s. i samband De odlingar som finns är: avkomman via infekterad rom eller av fisk från delarna nu ovanför de njurinflammation/ renibakterios kan vara yttre tecken på BKD. Karaktä- med lek, och att man har kontroll på • Grøna (biflöde till Trysilelva): En mjölke. Horisontell överföring verkar aktuella vandringshindren via: (BKD) hos laxfisk. ristiska inre förändringar inkluderar en att endast friska föräldradjur ingår i den anläggning för uppfödning av ett par ha mindre betydelse vid låg prevalens. • aktiv nedtransport av lekvande fisk lindrig till kraftig ansvällning av njuren, grupp som reproducerar sig. Ytterligare hundra regnbågar för egen konsum- Detta får till följd att uppförökningen och/eller, Allmänt ofta innehållande vita till krämfärgade ett problem i detta sammanhang är att tion (Arild Østmoe). Østmoe får i av sjukdomen i en population som den • helt eller delvis öppna vandringsvägar Bakteriell njurinflammation (renibak- cirkulära områden (granulom). Likar- undersökningen avseende sjukdomen sin tur fisken från en veterinärkon- aktuella sker mycket långsamt och kan terios, Bacterial Kidney Disease, BKD) tade granulom observeras också i andra görs på material från inre organ, d.v.s. trollerad odling (Kyrksæterøra) och försiggå under mycket lång tid utan Aktiv upptransport (rom, yngel är en sjukdom som drabbar laxfisk och vitala organ som lever, mjälte och hjärta. provtagningen är dödande. Detta är nämner att det för ca tre år sedan upptäckt. Att inga nya fynd gjorts sedan och lekfisk)/helt eller delvis öppna som orsakas av bakterien Renibacterium naturligtvis en stor nackdel när det infördes omfattande provtagning vi 2009 är ingen intäkt för att sjukdomen vandringsvägar Diagnostik salmoninarum (R. s.). Bakterien kan gäller ett skyddsvärt bestånd. Försök fylkesveterinären, bla med avseende eliminerats i området. Sjukdomen Det är normalt alltid mer riskabelt ur överföras via vattnet, genom kontakt Hos latenta smittbärare som inte visar pågår på SVA för att ta fram en icke på G. salaris. kan finnas kvar men i låg prevalens. smittskyddssynpunkt att flytta levande från fisk till fisk, så kallad horisontell tecken på sjukdom kan bakteriens fö- dödande provtagningsmetod. När en • Snerta (biflöde till Femundselva, d.v.s. Upptäckten är även avhängig det antal fisk än befruktad badad rom. Men när smittöverföring, men kan även överföras rekomst diagnostiseras med olika mikro- fungerande sådan finns tillgänglig finns övre delen av Trysilelva): Sättfiskod- prover som tas och metodens känslighet. det gäller vertikalt överförbara smittäm- från moderfisken till avkomman genom biologiska metoder. R.s. är mycket lång- möjligheten att lyfta enskilda fiskar ling för öring och röding som drivs nen som R.s., där bakterien sitter inne i infekterad rom, så kallad vertikal smitta. samt växande och det krävs upp till tre över befintliga vandringshinder efter att av Engerdals Fjellstyre. Älvegen rom Konsekvenser av en spridning av R.s. romkornet hjälper inte badning. Risken Bakterien kan överleva i vatten i upp månaders odling för att isolera bakterien provtagning utfallit negativt. används. Även här sker provtagning En spridning av R.s. med vandrande är, om än liten, att det kan ge negativa till 20 veckor. Den enda möjligheten hos latenta bärare. Diagnostik av BKD och kontroll med jämna mellanrum laxfisk från Vänern upp i Klarälven konsekvenser i ett fiskbestånd. För att Vattenbruksverksamhet i Vänern – att förhindra spridning av sjukdomen inom det svenska kontrollprogrammet och Fylkesmannen i Hedmark har kan förutom den vertikala överföring- säkra att inget smittämne medföljer inne Klarälven - Trysilelva är en omfattande hälsokontroll med bygger på undersökningar av njuren inga rapporter om sjukdomsutbrott. en komma att ge förutsättningar för i romkornet måste föräldrafisken under- Vänern regelbunden diagnostik och kraftful- där ett protein ifrån bakteriens cellvägg • Utsättningar av regnbåde på norsk horisontell överföring i samband med sökas och konstateras frisk. I dagsläget la åtgärder vid positiva fynd. BKD identifieras med specifika antikroppar. Två odlingstillstånd finns beviljade för sida är förbjudet sedan många år. naturlig lek. Som tidigare beskrivits kan detta endast undersökas genom att påvisades i Sverige för första gången Detta protein utsöndras även i fiskens regnbåge i Vänern: har lekmogen fisk högre stressnivåer fisken samtidigt avlider. 1985 och under åren 1986 till 1991 vävnader under en pågående infektion • Vänerns Laxodling, belägen i Fors- Status för Renibacterium som tillsammans med situationen vid När det gäller skillnader i risk mellan skedde en mycket snabb spridning vilket ger metoden en god känslighet. hemsvik, med en årlig produktion av salmoninarum i Vänern respektive lekbottnarna ökar frisättningen av vuxen fisk och yngel är riskerna för av sjukdomen till både inlands- och högst 125 ton regnbåge har funnits Klarälven hormoner och kortison och därmed överföring större med den vuxna fisken Möjligheter till medicinsk behandling, kustodlingar. Ett övervakningsprogram sedan 1978. Både sättfisk och matfisk. I vattenbruk beläget i Vänern påvisades ger förutsättningar för en akutisering eftersom den kan ha exponerats för övervakning och bekämpning av R.s i infördes och Sverige erhöll från EU år • Det andra tillståndet gäller en odling R.s i Lurölax anläggning 1989, vilken av sjukdomen. En sådan ger upphov smittämnet under en längre tid. För att fiskbestånd 2004 tilläggsgarantier för utrotnings- norr om Ekens skärgård med högsta sanerades samma år. Sjukdomen har till att infekterade individer i samband vara säker på att ynglen är fria från R.s. program av BKD i inlandszonen. BKD I nuläget finns varken medicinsk terapi årliga produktion med 200 ton regn- också under sent 80-tal och tidigt 90-tal med leken, då individerna är nära varan- ska de härstamma från friska föräldrar 262 | | 263 RISKANALYS OCH KONSEKVENSUTREDNING... REMISSVERSION och ha växt upp i sjukdomsfritt vatten. troligen att vara begränsande. På samma är båda föremål för Norsk veterinär Sannolikheten för en spridning upp sätt bedöms överföring med badad rom hälsokontroll. Det framgår dock inte av i Klarälven med levande fisk bedöms från okontrollerade föräldrar innebära erhållen information hur ofta, provtag- trots den låga prevalensen i Vänern en inte helt negligerbar risk. ningsantal samt vilka undersökningar som sannolik. En öppning av de som görs kontinuerligt i odlingarna och aktuella vandringshindren kommer Aktiv nedvandring av levande vilka metoder som används. Det kan medföra en initialt låg spridning av R.s. fisk/helt eller delvis öppna dock inte uteslutas att hälsokontrollen upp i systemet. Med tiden kommer vandringsvägar motsvarar de svenska smittskyddsmässi- dock denna att öka beroende på att Ytterligare en faktor i sammanhanget är ga förhållandena och de krav som ställs prevalensen av sjukdomen ökar i den planerade återvandringen till Sve- inom Sveriges EU-garantier. populationen av lax och öring, i sin rige av lax från Trysilälven/Norge. De Av intresse för riskanalysen är också tur beroende på en ökad horisontell konsekvenser som detta kan medföra om någon av odlingarna direkt eller överföring kombinerat med avsaknad av för svenskt vidkommande vad gäller indirekt via norsk odling, mottagit fisk kontroll av den vertikala överföringen. det nationella smittskyddet är beroende eller rom från någon odling utanför Konsekvenserna för bestånden är av hälsotillståndet på den norska sidan Norge. svårbedömbara men kommer för laxen av gränsen. De två odlingar i Trysilelva Figur 1. Sammanvägd sannolikhet för spridning och konsekvenser av Renibacterium salmoninarium i aktuella fiskbestånd vid öpp- nande av vandringshinder i Vänern/Klarälven/ Trysilelven. 264 | | 265 FISKETURISME I FEMUND-/TRYSILVASSDRAGET FISKETURISME I FEMUND-/TRYSILVASSDRAGET REMISSVERSION nelsen av oktober 2013. Fiskerne ble kan knyttes til fiske i det som kan bli eller godt fornøyd med fisketilbudet i Fisketurisme i Femund-/Trysilvassdraget oppfordret til å svare på undersøkelsen den ”lakseførende strekningen”. Lokale Femund-/Trysilvassdraget, og hele 94 Muligheter og begrensninger ved reetablering av Vänerlaks i Norge etter at de hadde gjennomført en fis- fiskere sto for 26 % av disse fiskedøg- % sa de ville komme tilbake i 2014 for ketur i Fishspot sitt område. Fiskekort- nene (8 651 fiskedøgn). På bakgrunn av å fiske. Andelen av fiskerne som hadde Børre Dervo, Norsk institutt for naturforskning (NINA) statistikken er samlet inn fra Engerdal antall solgte kort kan antall betalende fluesonene som førstevalg var i under- Fjellstyre, Trysil Fellesforening og Gjer- fiskere som besøkte vassdraget i 2013 kant av 40 %. Det var omtrent like floen Fluefiske v/Snorre Grønnæs. Totalt anslås til rundt 9 000. Barn under 16 mange som valgte å fiske i områder uten Sammendrag Trysilvassdrag, en omsetning knyttet utvikling av et bærekraftig sportsfiske, svarte 434 personer på undersøkelsen, år som fisker gratis kommer i tillegg fangstbegrensinger (fiske for alle) og 20 Datainnsamlingen ble gjennomført som til fremtidig laksefiske på rundt 15-20 vil måtte ha et langsiktig perspektiv. hvorav 110 hadde fisket i Femund- / til disse. I analysene ble det korrigert % som fisket i områder som lå mer enn en åpen nettbasert spørreundersøkel- millioner og ca. 2 000 besøkende Fiskebestanden må bygges opp over Trysilvassdraget. for skjevheten i utvalget fra spørreun- fire km fra veg (villmarksfiske). Det var se (www.fishspot.no). Undersøkelsen laksefiskere. tid, samtidig som det eksisterende Spørreskjemaet inneholdt spørsmål dersøkelsen. For nærmere beskrivelse av 66 % som sa de alltid eller som oftest var rettet mot de som kjøpte fiskekort Vår hovedkonklusjon er at det er fullt fisket i vassdraget må tilpasses den nye om nasjonalitet, bostedsadresse (kun datainnsamlingen, fiskekortstatstikk og brukte fluestang, mens 23 % sa de aldri gjennom Fishspot sitt nettverk, mulig å fortsette utviklingen av turisme situasjonen. Tradisjonelt har laksen vært norske), hvor og hvor mange dager analyser, se Dervo et al. (2014). eller sjelden brukte dette. Det var 44 % inkludert Femund-/ Trysilvassdraget. knyttet til innlandsfiske, samtidig som bestemmende for fiskeregler i vassdrag de hadde fisket, hvilke fiskesone de som sa de alltid eller som oftest brukte Datainnsamlingen har også bestått av man bygger opp en laksebestand, og at med både «anadrome» laksefisk og hadde fisket mest i, hvor fornøyde Resultater slukstang med spinner, wobbler eller en sammenstilling av solgte fiskekort dette er en forutsetning for å øke verdis- innlandsfisk. Dette har betydd kort de var med fisketilbudet, om de ville Fiskekortsalg og fiskeinnsats dupp og flue. i Femund-/ Trysilvassdraget. Formålet kapningen knyttet til fiske i Femund-/ fiskesesong og strenge redskapsbegren- komme igjen for å fiske, hvor mange Fiskekortområdene i Femund-/Try- med undersøkelsen har vært å beskrive Trysilvassdraget. singer for fiskere som ønsker å fiske etter år de hadde fisket i området, hvilke silvassdraget med arealer i hovedelva, Diskusjon fritidsfisket i Femund-/ Trysilvassdraget andre arter enn laks. Skal det utvikles fiskemetode de hadde brukt, hvilke solgte fiskekort for 3,34 MNOK i 2013. Dagens fisketurisme i Femund-/ og hvordan dette utøves i dag, sammen- Innledning en betydelig fisketurisme i Femund-/ overnattingstilbud de hadde benyttet, Veksten fra 2012 var på i underkant Trysilvassdraget ligne dette fisket med nabovassdrag, Interregprosjektet ”Vänerlaksens frie Trysilvassdraget, må trolig fisket i mye hvilke informasjonskilde som var viktig av 10 %. Av det samlede salget kan Resultatene fra denne undersøkelsen beregne fiskernes forbruk og vurdere gang” har som mål å reetablere en større grad enn det som er vanlig bygge og hva de hadde brukt av penger på 1,77 MNOK knyttes til fiske i hoved- viser at fisketurismen i Femund-/ Try- merverdi ved gjeninnføring av laks i naturlig vandrende laksebestand som på «samfiske» på både laks, harr, gjedde overnatting, fiskekort, mat, guiding, elva. Samlet fiskeinnsats i hovedelva i silvassdraget er i vekst. De rundt 9 000 vassdraget. Totalt svarte 110 fiskere på igjen utnytter de opprinnelige habita- og ørret, med fiskeregler som tar hensyn transport, fiskeutstyr, andre opplevelser Femund-/Trysilelva ble beregnet til 32 besøkende fiskernes samlede kjøp av spørreundersøkelsen fra Engerdal og tene i hele vassdraget. Videre er målet til fiske etter de ulike artene. Moderne og andre varer og tjenester. Det ble også 000 døgn hvor tilreisende fiskeres andel varer og tjenester inkludert fiskekort, er Trysil. at en reetablert laksebestand skal danne fiskeregler med mindre høsting, spurt om hvor mange dager de samlet var 24 000 døgn (75 %). Andelen lokale beregnet til rundt 30 MNOK. Veksten Fiskekortområdene i Femund-/ grunnlag for utvikling av bærekraftig redskapsbegrensing og praktisering av hadde fisket i 2012 og hvor mye penger fiskere var størst i Trysil med 36 % og på antall solgte kort fra 2012 til 2013 Trysilvassdraget med arealer i hovedelva, fisketurisme. fang og slipp (C & R), vil kunne være de hadde brukt på fiske samlet denne minst i Engerdal med 15 %. I gjennom- var på i underkant av 10 %. Det er mest solgte fiskekort for 3,34 MNOK i 2013. Både på norsk og svensk side av bærekraftig både i forhold til fiskeressur- sesongen, inkludert fiske utenfor Fish- snitt fisket hver fisker i 6 døgn, mens tu- sannsynlig økt antall tilreisende fluefis- Av det samlede salget kan 1,77 MNOK vassdraget foregår det i dag et betydelig sene og fisketurismen. spot. Dette var de eneste to spørsmålene ren samlet sett varte i 7 døgn. Dette gir kere som har gitt denne veksten. Det knyttes til fiske i hovedelva. Samlet sportsfiske. På norsk side er det hoved- Dette delprosjektet har hatt som mål som var knyttet til 2012. For alle de til sammen 28 000 overnattingsdøgn. vil nok kunne hentes en del flere norske fiskeinnsats i hovedelva i Femunden-/ sakelig harr som er målarten og fisket er å samle inn kunnskap om fisket som andre spørsmålene skulle de svare med fiskere fra andre områder i landet, men Trysilelva ble beregnet til 32 000 døgn kartlagt gjennom en rekke undersøkelser kan danne grunnlaget for utvikling av utgangspunkt i den siste turen de hadde Fiskernes kjøp av varer og tjenester det vil trolig først og fremst være i hvor tilreisende fiskeres andel var 24 siden 1990-tallet (Aas 1992, Aas 1992, en plan for et bærekraftig sportsfiske i gjennomført i 2013. Fiskernes samlede kjøp av varer og utenlandsmarkedet hvor det kan hentes 000 døgn (75 %). I gjennomsnitt fisket Aas 1994, Aas & Kaltenborn 1993, Femund-/Trysilvassdraget. Med bakgrunn i bostedsadresse ble tjenester på fisketuren ble beregnet til flere kunder. Markedet for fluefiske hver fisker i 6 døgn. Berget 2000, Dervo et al. 2014, Museth fiskerne som svarte på undersøkelsen omkring 30 MNOK i hovedelva (både virker fortsatt å være i vekst. Det er også Fiskernes samlede kjøp av varer og et al. 2010, Qvenild & Nashoug 1991, Metode og områdebeskrivelse delt inn i lokale (8 % av responden- lokale og tilreisende fiskere) i 2013. Sal- dette produktet som i dag har størst tjenester på fisketuren ble beregnet til Qvenild & Nashoug 1998). Det er i dag Metode tene), regionale (13 % av responden- get av fiskekort utgjorde 6 % av dette. lønnsomhet. omkring 30 MNOK i hovedelva (både få av sportsfiskerne som kjenner til at Data om fiskernes forbruk og fiskeinn- tene), andre norske (42 % av respon- I gjennomsnitt var fiskernes forbruk i På det norske markedet vil imid- lokale og tilreisende fiskere) i 2013. Femund-/Trysilvassdraget tidligere har sats ble samlet inn ved hjelp av et dentene) og utenlandske turister (37 % denne undersøkelsen kr 1 011 pr døgn. lertid «fiske for alle» trolig ha et stort I gjennomsnitt var fiskernes forbruk vært et laksevassdrag. digitalt og kvantitativt spørreskjema, av respondentene). Lokale fiskere er her Samlet oppga de tilreisende fiskerne at potensial, hvis nye produkter utvikles. i denne undersøkelsen 1 011 NOK På slutten av 1990-tallet og fram til i kombinert med fiskekortstatistikk. definert som fiskere med bostedsadresse de kjøpte 14 000 overnattingsdøgn til I dag er dette lite tilrettelagt, både pr døgn. Samlet oppga de tilreisende dag er det vokst fram en ny og betydelig Spørreundersøkelsen for Femund-/ Try- som gir mindre enn 30 min reisetid en verdi av 2,8 MNOK. Overnatting gjennom fysisk tilrettelegging, infor- fiskerne at de kjøpte 14 000 overnat- fisketurisme knyttet til innlandsfiske- silvassdraget var en del av undersøkelsen til fiskeplassen, regionale fiskere med på campingplass utgjorde 26 % (7 300 masjon og innhold i selve fisket. Det å tingsdøgn til en verdi av 2,8 MNOK. ressursene i Norge. I Femund-/Trysil- som ble gjennomført i Fishspot i 2013. bostedsadresse som gir mellom ½ t og 2 overnattinger) av dette og leid hytte 25 utvikle egne familieprodukter med god Tre av fire fiskere var meget godt vassdraget er antall fisketurister økende Spørreskjemaet ble utformet i Quest- t reisetid, andre norske med reisetid over % (7 000 overnattinger). Tilreisende tilrettelegging og veiledning, gjerne i eller godt fornøyd med fisketilbudet i (Dervo 2014). Det er etablert fire back og lagt ut som link på Fishspot 2 t reise (overnatter) og utenlandske fiskere i hovedelva i Femund-/Trysilvass- kombinasjon med mat og overnatting, Femund-/ Trysilvassdraget og hele 94 fluesoner i vassdraget. Ytterligere et par sin nettside. Fishspot la ut informasjon turister (overnatter). draget hadde også 7 300 overnattinger i vil kunne gi lønnsomme produkter. Det % sa de ville komme tilbake i 2014 for strekninger med maksmålsforvaltning er om spørreundersøkelsen på sin nettside Samlet for kortselgerne med tilhold egen eller lånt («gratis») fritidsbolig og 5 bør kunne være et marked for familie- å fiske. under etablering. Antall bedrifter som og sendte et nyhetsbrev til alle «abon- i Femund-/Trysilvasssdraget ble det 600 villcampovernattinger. fiske i feriemarkedet. Skal man lykkes Ved å sammenligne med fisket i satser på fisketurisme er også økende. nenter» med oppfordring om å svare på i 2013 solgt 13 626 fiskekort som med dette produktet må «pakking» Mandalselva, er et realistisk poten- Planene for å bygge opp laksebe- undersøkelsen. Den var tilgjengelig på representerte totalt 61 433 fiskedøgn. Tilfredshet med dagens fiske til, hvor både opplevelser, overnatting siale for et restituert Femunden-/ standen i Femund-/Trysilvassdraget med nettsiden fra slutten av juni til begyn- Av dette er det 32 515 fiskedøgn som Tre av fire fiskere var meget godt og noe matservering inngår. Dette 266 | | 267 FISKETURISME I FEMUND-/TRYSILVASSDRAGET FISKETURISME I FEMUND-/TRYSILVASSDRAGET REMISSVERSION gjelder kanskje i enda større grad for fisketurisme med laks i Femund-/ Et realistisk mål for en lakseturisme i som er gjennomført (se delrapport 5.-9. klassinger i Harstad, Steinkjer og «vennegrupper». Rettighetshaverne Trysilvassdraget, er det nærliggende å Femund-/Trysilvassdraget når gytebe- «Fiskesamfunnet i Femund-/Trysil-/ Engerdal. - NINA oppdragsmelding Halttunen E, Rikardsen A, Thorstad henter i dag kun ut rundt seks % av sammenligne med Mandalsvassdraget standsmålet er nådd, kan derfor være Klarälven - Resultater fra båtelfiske 181. 82-426-0311-1. Norsk institutt for EB, Næsje TF, Jensen JLA, Aas Ø. 2010. den totale omsetningen knyttet til fiske i Vest-Agder. Mandalsvassdraget og rundt 15-20 MNOK i omsetning og i perioden 2011 – 2013 og ”Vilken naturforskning, Lillehammer. 41 s. Impact of catch-and-release practices i Femund-/Trysilvassdraget. Gjennom- Femund-/Trysilvassdraget er på mange rundt 2 millioner i salg av laksekort. potential för laxproduktion har Femund-/ on behavior and mortality of Atlantic snittsprisen for et fiskekortdøgn i Fish- måter veldig ulike vassdrag, blant annet Trysil-/Klarälven”). Aas Ø. 1992. Fritidsfiskevaner blant salmon (Salmo salar L.) kelts. Fisheries spot er rundt 55 NOK, hvis man ser på mht. fiskesamfunn, men har det til felles Konklusjon Vår hovedkonklusjon er at det er den voksne befolkningen i Harstad, Ste- Research 105:141-147. det totale fiskekortsalget. I fluesonene at laksebestanden har blitt utryddet. En god oppskrift på fortsatt vekst i fullt mulig å fortsette utviklingen av inkjer og Engerdal. En sammenlignende selges det nesten utelukkende døgnkort I Mandalsvassdraget var årsaken til fisketurismen i Femund-/ Trysilvassdra- innlandsfiske, samtidig som man bygger undersøkelse48. 180. NINA Oppdrags- Museth J, Johnsen SI, Grønnæs S, Qvenild og prisen er det tredobbelte. Det bør desimeringen av bestanden sur nedbør, get vil etter vår mening være å utvikle et opp en laksebestand, og at dette er melding. T. 2010. Gjerfloen Fluefiske - utvikling imidlertid være mulig for rettighetsha- og på begynnelsen av 1990-tallet var det samfiske etter de tradisjonelle innlands- en forutsetning for å øke verdiskap- i fisket i perioden 2002-2009 - NINA verne å hente ut mer av den samlede kun sporadisk fangst av laks. Kalking fiskeartene og laks. Beregningene over ningen knyttet til fiske i Femund-/ Aas Ø. 1994. Fisket i Trysilvassdraget i rapport 564. 24 s. omsetningen som knytter seg til fiske, jf. startet opp i 1997 og allerede i 2001 ble viser også at et framtidig realistisk mål Trysilvassdraget. Uten å gå i detalj kan Engerdal kommune. - ØF-notat 07/94. erfaringene fra laksefiske (se f. eks. Fiske det fanget 4 700 laks og 800 sjøørret for lakseturismen i Femund-/Trysilvass- man tenke seg følgende muligheter for Østlandsforskning, Lillehammer. 39 s. Museth, J, et al. 2014. [sluttrapporten et al. 2012). Det er også et tankekors at i Mandalselva (DN lakseregisteret). I draget på norsk side, er rundt halvpar- fiske i Femund-/Trysilvassdraget i en -fisk] mye av det totale forbruket er former 2001 ble det solgt rundt 4 000 fiskekort ten av hva fisketurismen faktisk er i dag. reetableringsfase: Aas Ø, Kaltenborn BP. 1993. Hvorfor for omsetning som genererer relativt lite til 2 400 fiskere (Dervo & Lein 2001). Det som vil gi størst ringvirkninger av • Laksebestanden reetableres sukses- fiske i fritida? Motiver og holdninger Qvenild T, Nashoug O. 1991. Fisket i i lokal verdiskaping (f.eks. direkte kjøp Av den totale fiskeinnsatsen på rundt 11 en framtidig fisketurisme i Femund-/ sivt på avgrensede elvestrekninger: blant sportsfsikere i Engerdal, Norge. trysilelva - konsekvenser av forbygnings- av varer som bensin, dagligvarer m.m.). 000 døgn sto lokale fiskere for 30 % og Trysilvassdraget er derfor en kombinas- Kartleggingen av egnede gyte- og NINA forskningsrapport 51. 31 s. tiltak. Trysil kommune, rapport. 9 s. Bedre pakking, særlig koblinger mellom utenlandske fiskere for 24 %. Fiskernes jon av fortsatt vekst i innlandsfisket og oppvekstområder har vist at strek- fiske og godt tilpassa overnatting, er kjøp av varer og tjenester ble beregnet en oppbygging av laksefisketurisme i de ningen Sennsjøen – Innbygda har de Andersen O, Dervo BK, Kaltenborn Qvenild T, Nashoug O. 1998. Driftsplan sentralt for å øke den lokaløkonomiske til 5,5 MNOK i 2000. Elleve år senere, delene av vassdraget som er best egnet største arealene av de vurdert beste BP. 2010. Aktiviteter, holdninger og for Femunden-/Tryssilvassdraget. Del I: effekten av den omsetningen som i dag i 2012, ble det fanget 3 200 laks og 600 for dette. Produktutviklingen og mar- gyte- og oppvekstområdene for laks motiver blant jegere og fiskere i NJFF. Fiskeressursene - status. Fylkesmannen i allerede er betydelig. sjøørret i Mandalselva (DN lakseregis- kedsføringssamarbeidet mot innlands- (men også områder oppstrøms disse - NINA Rapport 612: 27 s + vedlegg. Hedmark, miljøvernavdelingen, rapport Et viktig suksesskriterium for alle teret). Det ble solgt 10 015 fiskekort til fiske bør følgelig skje parallelt med at har strekninger som er godt egnet for Norsk institutt for naturforskning nr 9/98. 72 s. fiskekortområdene i Hedmark som har 2,45 MNOK og prisen per fiskekort lå laksefisket gradvis utvikles. Reetablering lakseproduksjon). Ved å foreta rogn- (NINA), Lillehammer. vært med i Fishspot, har vært en aktiv på mellom 250 og 500 NOK. Andelen av laks vil trolig måtte skje over tid. planting på utvalgte steder på denne Thorstad EB, Næsje TF, Fiske P, Finstad ressursforvaltning med regler som tar utenlandske fiskere hadde økt til 60 Fiskerne som har harr, gjedde og ørret strekningen – og sikre at laks født her Berget DA. 2000. Fisket i Trysil. En B. 2003. Effects of hook and release vare på stor fisk. Dette er også regule- %. Disse var hovedsakelig dansker og som målarter i dag, fisker i svært liten får muligheten til å returnere som spørreundersøkelse blant sportsfiskere on Atlantic salmon in the River Alta, ringer som er ønsket av fluefiskere og tyskere (Alf Helge Tønnessen pers med). grad etter laks og sjøørret (Andersen gytefisk til Femund-/Trysilelva – vil vi i trysil. Trysil fellesforening for jakt og northern Norway. Fisheries Research 60: spesialister. I flere områder er det valgt Omregnet til NOK 2013, økningen i et al. 2010). Det må derfor arbeides anta at mye gytelaks vil returnere til fiske. Notat. 14 s. 293-307. Impact of catch-and-release en «høstingsmodell» som i større grad antall fiskedøgn, flere tilreisende fiskere målrettet med å rekruttere laksefiskere nettopp disse områdene. practices on behavior and mortality of optimaliserer opplevelse og økono- og justert for endringer i forbruksmøns- til Femund-/Trysilvassdrag som et tillegg • De viktigste områdene for harrfis- Dervo BK. 2014. Fisketuristers for- Atlantic salmon (Salmo salar L.) kelts. misk avkastning, fram for størst mulig ter, ligger trolig kjøpet av varer og til dagens fiskere. Dette vil trolig i stor ke er på mer stilleflytende deler av bruk i Hedmark i 2013 - Utprøving av avkastning i kilo fisk. Det er imidlertid tjenester i forbindelse med laksefiske i grad måtte være utenlandske fiskere. Femund-/Trysilelva og fiske her vil en metode for kartlegging av fiskeres kun på noen få % av arealet som dette Mandalselva på rundt 15 MNOK i dag. Det må etableres et «samfiske» på i liten grad komme i konflikt med forbruksmønster og informasjonsvaner. er gjort til nå. Også for de andre area- Gytebestandsmålet for laks i Femund- både harr, gjedde, stasjonær ørret, laks hensynet til laks Norsk institutt for naturforskning. 27 s. lene i Femund-/Trysilvassdraget, bør /Trysilvassdraget er beregnet til rundt og «vandrende ørret». Dette er mulig, • Man kan vurdere å frede visse strek- det være et stort potensiale for en mer 4 500 hunnlaks (totalt antall gytefisk: men vil bli krevende. Ingen har så langt ninger før og under laksens gyteperi- Dervo BK, Lein K. 2001. Verdiskapings- aktiv fiskeforvaltning som er tilpasset 7 600, se delrapport ”Vilken potential lykkes godt med det i Norge, men i ode, men dette er trolig ikke nødven- prosjektet i Mandalselva - Status for preferansene til ulike grupper av fiskere. för laxproduktion har Femund-/Trysil-/ sammenlignbare laksevassdrag i Finmark dig. Ved innføring av fiskeregler der 2001 og oppsummering for prosjektpe- Det foreligger konkrete planer blant Klarälven”). I et fullt restaurert lakse- og arbeides det med å utvikle fiske etter man bestemmer at all laks skal settes rioden 2000 - 2001. Internt notat. 17 s fiskerettshaverne om å øke andelen ørretvassdrag kunne vi kanskje forvente harr og ørret, ved siden av et laksefiske. ut igjen, kombinert med oppsyn, vil + vedlegg. av arealene i vassdraget med strengere en årlig fangst på 2 500 til 3 000 laks, Bestanden av bl.a. harr i Altaelva og man trolig kunne fortsette fiske etter reguleringer i fisket (bl.a. innføring av med besøk av rundt 2 000 laksefiskere. Tanaelva er svært god, men utnyttes i harr og ørret også på disse områdene Dervo BK, Museth J, Dokk JG. 2014. maksimalmål) allerede i 2014. Vekstpo- Lakseførende strekning i Femund-/ dag i liten grad pga. av at fiskereglene er gjennom hele fiskesesongen. Forsk- Fisketurisme i Femund-/Trysilvassdraget tensialet for innlandsfiske i Femund-/ Trysilvassdraget vil bli det dobbelte av lagt for å forvalte laks (bl.a. kort fiskese- ning viser at fang & slipp fiske med- - muligheter og begrensninger ved reeta- Trysilvassdraget uten laks er i størrelses- Mandalselvas rundt 48 km. Likhetstrek- song). Regler for fiske etter anadrome fører lav dødelighet på laks (Thorstad blering av Vänerlaks. Norsk institutt for orden en dobling av antall tilreisende kene ift. størrelsen på fisk (smålaks med laksefisk blir ofte prioritert framfor et al. 2003, Halttunen et al. 2010). naturforskning, NINA rapport. fiskere (Dervo upublisert). enkelte mellomlaks), gjenoppbygging av stasjonær innlandsfisk. Fisket av harr og en bestand med tilhørende fisketurisme laks i Femund-/Trysilvassdraget vil trolig Referanser DN lakseregisteret. http://lakseregister. Fisketurisme med laks og avstanden til potensielle fiskere er i noen grad kunne skilles geografisk, Aas Ø. 1992. Barns fritid, friluftsliv fylkesmannen.no/lakseregister/public/ For å beskrive mulighetene for en mange mellom disse to vassdragene. med bakgrunn i biotopkartleggingen og fiskevaner: en undersøkelse blant default.aspx. 268 | | 269 SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN REMISSVERSION som är direkt eller indirekt kopplade till Material och metod (Thörnqvist et al 2009). Med den Sportfiskets och Vänerlaxens värden fritidsintresset. Alla beräknade värden är korrigerade informationen kunde vi använda oss Sportfisketurism är en besöksnä- för den tid som gått mellan det att vär- av specifika utgiftsposter för fritidsfis- En ekonomisk värdering av sportfisket efter Vänerlax i Forshagaforsen ring vilken är en av Sveriges växande deringsdata har samlats in och den tid kare som inte är undersökta i Forshaga och en uppskattning av potentialen för hela Klarälven basnäringar (Örtendahl et al 2013) och då värdet blev registrerat. Det nationella och kombinera dessa med undersökta Författare: Richard Gow, Pär Gustafsson, Mikael Hedenskog. Länsstyrelsen Värmland. i jämförelse med lokala sportfiskare konsumentprisindexet användes för värden från Forshaga. I Thörnqvist et spenderar sportfisketurister betydligt översättning till dagens penningvärde al (2009) är sportfiskarnas kostnader mer pengar per fiskedag (Fiskeriverket (SCB, 2013). uppdelade på fiskeutrustning, resor, Denna delrapport är en sammanfattning av till 11,5 - 20,4 mnkr/år för hela fisket och Vänerlaxen. 2007). Sportfisketuristens konsumtion fiskekortsavgifter, turbåt/guide, mat, en ännu opublicerad huvudrapport.. Klarälven. Dessutom kan utgifterna Det finns ett filosofiskt synsätt som leder också till andra ekonomiska sprid- Undersökning om sportfisket i logi, båt/båtplats, och drivmedel till båt. generera ekonomiska spridningseffekter menar att exempelvis en lax kan ha ett ningseffekter, d.v.s. ytterligare ekono- Forshagaforsen Sammanfattning som medför ett ännu högre värde om värde även om den inte betyder något misk aktivitet. Trots detta bedömer Forshagaforsen är det enda område i Värdetransferering Som ett resultat av mänsklig påverkan förutsättningarna är de rätta. Framtids- för någon annan (MEA 2005). Man man att Sverige inte har skördat alla Klarälvens avrinningsområde där sport- En värdetransferering är en metod som motsvarar dagens population av Klar- scenarierna har osäkerheter i flera led. brukar tala om ett ”inneboende värde”. de ekonomiska fördelar som exem- fiske efter Vänerlax kan isoleras från används för att överföra existerande vär- älvslax bara en bråkdel av det antal som Resultaten belyser dock ett potentiellt Ett annat och kanske vanligare synsätt pelvis Norge gjort (Fiskeriverket och andra typer av fisken. Sportfisket bedrivs deringar till ett nytt område. Vi har ef- fanns tidigare. Det är än idag omöjligt värde och de verkar inte orimliga i är att laxen har ett ”instrumentellt Naturvårdsverket, 2005). Flera statliga i 6 olika fiskezoner med en varierande tersträvat att följa en Naturvårdsverkets för laxen att opåverkat fullborda sin livs- förhållande till andra studier. Det är värde” som avgörs utifrån de effekter myndigheter har därför fått i uppdrag prisbild. Information om verksamheten guide i största möjliga mån (Kriström cykel på grund av ett antal vattenkraft- också viktigt att tänkta på sportfiskets som den ger upphov till (Freeman 2003, att utveckla fritidsfisket och fisketu- erhölls från Forshagaforsens camping och Bonta Bergman 2013). verk som blockerar vägen till och från och Vänerlaxens värde i Klarälven som MEA 2005). Vänerlaxen har under en rismen, bl.a. bedöms potentialen för och sportfiskecenter och Forshaga Rekreation i form av sportfiske i lek- och uppväxtområden. ”Vänerlaxen” en del av en helhet som inte är komplett lång tidsperiod spelat en roll i vatten- småföretagande och landsbygdsutveck- kommun. Från år 2008 till 2012 fanns rinnande vatten efter sjövandrande har dock potential att utvecklas/åter- utan att inkludera Femund-/Trysilelva drag och sjö (Ros 1981), en roll som har ling vara stor (Paulrud och Laitila 2013, nästan all efterfrågad information lax och öring var den ekosystemtjänst hämtas som ett resultat av åtgärder, t.ex. och Vänern samt alla andra typer värden ett ”ekologiskt värde”. Man kan även Jordbruksverket och HaV 2013). tillgänglig. som värderades i denna studie. För anläggning av fiskvägar och restaurering som sportfisket och Vänerlaxen har hävda att Vänerlaxen har ett ”estetiskt Rekreation i form av sportfiske är De två huvudsakliga syftena med vår att hitta sådana värderingar utförde vi av livsmiljöer. Kraven på att redovisa inneboende och medför andra, t.ex. värde” för att den är vacker och en del identifierat som en ekosystemtjänst undersökning om den platsspecifika först en sökning efter max 10 år gamla ekonomiska värden vid sådana miljöför- sociala, hälsofrämjande, kulturella och av en helhet som inte är komplett utan d.v.s. ”ekosystemens direkta och ekonomin var dels att identifiera hur studier som inkluderade värderingar av bättrande åtgärder har ökat på senare år. ekologiska värden. laxens närvaro (MEA, 2005). Laxens indirekta bidrag till det mänskliga mycket pengar sportfiskarna spende- fritidsfiske. I princip alla studier som Sportfiske är en betydelsefull ”kulturella värde” kan t.ex. belysas välbefinnandet” (Naturvårdsverket rade vid sportfiskecentrat, och dels att var utförda i Sverige fram till 2009 sysselsättning som dessutom är en Inledning genom att platser har blivit uppkallade 2012, TEEB 2010). Ett etappmål inom extrahera information för att få en mer sammanfattades i ValuebaseSWE. Vi besöksnäring vilket är en av Sveriges År 2011 startade Interreg-projektet efter laxen, kunskap om laxen har förts Sveriges nationella miljömålsarbete är: detaljerad bild av den platsspecifika utförde också en litteraturstudie utanför växande basnäringar. Flera statliga ”Vänerlaxens fria gång”. Ett samarbete vidare mellan generationer och att vissa ”Betydelsen av den biologiska mång- ekonomin. Valuebase SWE. Efter gallring, som bl.a. myndigheter har bl.a. därför på senare mellan Sverige och Norge med syfte att personer t.o.m. ett levnadsmönster som falden och värdet av ekosystemtjänster inkluderade typ av fiske och typ av tid fått i uppdrag att utveckla denna undersöka och redovisa vilka åtgärder påverkas av laxen. Det finns dessutom ska vara allmänt kända och integreras Turistandel, kapacitetsutnyttjande miljö utfördes och följdes upp med en form av fiske, t.ex. bedöms potentialen som behövs för att bygga upp det ge- en moralisk aspekt, ett ”etiskt värde”. i ekonomiska ställningstaganden, och sportfiskarnas utgifter kvalitetsgranskning. Till sist återstod en för småföretagande och landsbygds- netiskt distinkta (Palm et al, 2012) och Vad har vi för rätt att inte bevara politiska avväganden och andra beslut i Andelen turister beräknades genom studie (Paulrud och Laitila, 2013), som utveckling vara stor. Sportfisket efter skyddsvärda (Berglind et al 2010) väner- Vänerlaxen, om vi kan? (MEA, 2005). samhället där så är relevant och skäligt” fångstrapporter. En sportfiskare som uppskattade sportfiskarnas utgifter till 1 Vänerlax är en del av det ekonomiska vandrande vildlekande beståndet av lax Ett annat sätt att se på laxen är dess (Miljödepartementet 2012). Kraven på har rest mer än 10 mil från det egna 276-1 678 kr/dag. värdet som kan genereras genom de i Klarälven/Trysilelva/Femundselva med monetära värde, dvs den summa pengar att redovisa det ekonomiska värdet vid hemmet/fritidshuset för att fiska är detta Parallellt med vår studie har Dervo miljöförbättrande åtgärderna. Vi gjorde tillflöden. Projektet ska även redovisa som någon betalar för den, t.ex. för att miljöförbättrande åtgärder har också fall betraktad som en fisketurist (Fiske- et al (2014) undersökt fisketurismen i därför en undersökning om det nuva- vilka åtgärder som krävs för att Klaräl- få fiska efter laxen. ökat på senare år (Kriström och Bonta riverket 2007). Avståndet undersöktes Trysil-/Femundselva (d.v.s. Klarälven rande fisket efter Vänerlax i Forshaga ven ska uppnå god ekologisk potential Sportfiske är en betydelsefull Bergman 2013). genom vägbeskrivningsfunktionen på på Norsk sida). I denna studie har man (Klarälven), en värdetransferering, d.v.s. eller status. Vänerlaxen har potential att sysselsättning som har rekreativa och Syftet med den här undersökningen Eniro.se också värdetransfererat. Resultatet från en metod för att överföra existerande utvecklas/återhämtas som ett resultat hälsofrämjande värden (Naturvårds- var dels att utreda vad sportfiskare Med kapacitetsutnyttjandet menar denna studie användes för att uppskatta värderingar, en studie om ekonomiska av t.ex. anläggning av fiskvägar och verket, 2012, Jordbruksverket och betalar eller är villiga att betala för att vi hur stor andel av de tillgängliga plat- potentialen i norra Värmland som har spridningseffekter och en uppskattning restaurering av livsmiljöer. Åtgärderna HaV, 2013). Kunskap om naturen som sportfiska efter Vänerlax i Klarälven, dels serna som bokas i Forshagaforsen. Kapa- en liknande miljö. Dervo et al (2014) av framtidspotentialen. kan bl.a. resultera i ökade populations- samlas in genom fritidsaktiviteten kan utreda de ekonomiska effekter som kan citetsutnyttjandet beräknades genom att uppskattar sportfiskarnas utgifter till Vår beräkning visar att sportfiskare storlekar och flera nya sportfiskeom- också leda till större förståelse gentemot härledas till sportfiskarnas ekonomiska subtrahera antalet bokade plaster från 15-20 mnkr/år (NOK) inklusive 2 betalar 876 - 1 678 kr/dag för att råden. Ett av projektets huvudsyften naturen och ett större ansvarstagande aktivitet och dels resonera kring vilken det maximala antalet tillgängliga platser mnkr/år (NOK) i fiskekortsförsälj- fiska efter Vänerlax i Klarälven och att är att skapa underlag för ett bra och gentemot densamma (Fiskeriverket, potential som finns för sportfisket efter (åren 2012-2013). ning. Vår bedömning är att sträckorna summan av utgifterna som är relaterade hållbart sportfiske efter vild Vänerlax i 2007). Studier visar att sportfiskare Vänerlax i Klarälven inom olika fram- För att uppskatta sportfiskarnas i norra Värmland har möjlighet att till sportfisket efter Vänerlax i Forshaga hela Klarälven/Trysilelva med tillflöden. är villiga att betala för att utöva sitt tidsscenarier. På så sätt kan vi bl.a. skapa totala utgifter använde vi oss av en uppnå hälften av den Norska uppskatt- uppgår till 822 350 - 1 575 642 kr/ För att skapa ett bra och hållbart fiske är fritidsintresse (Paulrud 2004). Förutom underlag för miljömålsarbetet och ett undersökning som bl.a. har kartlagt ningen d.v.s. 8,25 - 11 mnkr/år, varav år. I olika framtidscenarion uppskattar det viktigt att identifiera och undersöka fiskekort betalar sportfiskare även för underlag för bra och hållbart sportfiske sportfiskarnas utgifter i Sverige fördelat 1,1 mnkr/år (NOK-SEK (1 x 1,1)) i vi sportfiskarnas potentiella utgifter olika värden som är kopplade till sport- resor, kläder, boende, fiskespön etc., efter vild Vänerlax i hela Klarälven. på fisketurister och lokala fritidsfiskare fiskekortsförsäljning. 270 | | 271 SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN REMISSVERSION använda multiplikatorvärdet (1,7) från laxproduktion har Trysil-/Klarälven? skulle scenario 1, 3 och 4 innebära ett Förutsättningar för den Irländska studien (IFI 2013) som (lekbeståndsmål), Nedströmsvandring hållbart uttag på över 25 000 fiskar. I sportfiske: Dåliga Goda Mycket goda ett exempel, eftersom vi anser att Sverige av vildfödd laxsmolt (dödlighet i älven), kombination med omfattande restau- har mer likheter Irland än med USA när Uppströmsvandring av vuxen lax och rering i älven skulle även scenario 2 det kommer till de nämnda kriterierna. öring i Klarälven (dödlighet i älven), klara ett uttag på upp till 12 500 fiskar. Idag Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Sverige och Irland är kategoriserade Produktion av vild laxsmolt i Klarälven Uttagen skulle naturligtvis minska som höginkomstländer (Världsbanken (dödlighet i Vänern) och Åtgärdsför- populationens storlek i älven, men 26 236- 65 398- 48 290- Forshaga (n) 2 500 64 473 – 96 407 2014), och har liknande BNP per capita slag för förbättrad nedströmspassage förutsättningarna för sportfiske skulle 44 256 98 998 72 641 (Internationella valutafonden, 2014). vid Edsforsens kraftstation i Klarälven fortfarande vara god i hela systemet. Enligt en undersökning (Gupta et al (målsättning för effektiva fiskvägar). Samtliga scenarion bedömdes sedan 17 821- 39 865- 35 818- Forshaga-Edsforsen (n) Totalt Fallbacks Fallbacks/förvaltning 41 601 93 048 68 282 2002) är Sverige och Irland indelade i Vissa delar av scenarierna är av naturliga individuellt baserat på populations- två kulturella undergrupper, men ingår i skäl inte undersökta, bl.a. dödlighet i storlek, antalet/kvalitet på fiskeplatser 11 433- 21 609- 9 574- Forshaga-Edsforsen (n) Stannar Fallbacks Fallbacks/förvaltning samma metakluster, d.v.s. samma kultu- smolttransporter och pipelines samt i kombination med våra ekonomiska 17 322 32 712 17 636 rella övergrupp. överlevnad i Vänern. Därför har vi fått undersökningar från Forshaga och 16 039- 35 878- 35 818- uppskatta vissa delar där kunskaps- värdetransfereringen (se den fullständiga Edsforsen-Höljes (n) Totalt <1000 61 250 - 91 587 24 279 54 311 53 879 Potentialen för hela Klarälven brist råder. Även andra faktorer, rapporten för detaljerade beräkningar/ Vi har valt ut fyra scenarion som alla t.ex. födotillgång kan också påverka förklaringar). 13 282- 13 260- Edsforsen-Höljes (n) Stannar <1000 22 674-33 906 6 269-9 633 20 106 19 946 förbättrar konnektiviteten (d.v.s. för- potentialen. Eftersom vi inte tar hänsyn bindelse) för fisken och möjligheterna till eventuella naturliga flaskhalsar/ Resultat * ”Totalt” är inklusive de fiskar som passerar platsen och ”Stannar” är enbart inkluderat de fiskar som är ämnade att stanna i området baserat på fiskar som inte klarar vandring- shinder och fördelningen enligt lekbeståndsmålen. Skillnaden är främst baserad på tid. Den populationen som stannar kommer att uppehålla sig i området under en längre tid än för sportfiske i Klarälven/Trysilelva. trösklar i systemet kan populationens Undersökning om sportfisket i de passerade fiskarna. Effektiviteten för fiskvägarna är baserad storlek bli överskattat. Klarälvsöringen Forshagaforsen är exkluderad från beräkningarna p.g.a. Tabell 1: Förutsättningar idag och i framtidsscenarierna för sportfiske efter Vänerlax i olika geografiska områden i Klarälven och baseras på anta- på rapporten; Underlag till vägledning I följande tabeller presenteras en del av let fiskar. om lämpliga försiktighetsmått och bästa kunskapsbrist (K-öringen står idag för 3 den information som vi lyckades bryta möjliga teknik för vattenkraft (Calles et % av fångsterna i Forshaga). ut genom att sammanfoga aktuellt pris jobb. År 2013 publicerades en amerikansk al. 2013). Inom varje scenario ingår två Populationsutveckling och geografisk vid bokningstillfälle (olika pris olika Spridningseffekter och en irländsk studie som också in- alternativa beräkningar som skapar ett placering av fisk/fiskeplatser i framtids- datum), vilken fiskezon som bokades Det finns flera undersökningar med syf- Exempel på spridningseffekter i kluderade ytterligare spridningseffekter intervall i varje populationsberäkning. scenarierna har jämförts med dagens (olika pris i olika zoner) och vilken form te att uppskatta sportfiskets ekonomiska Forshaga/Karlstadsregionen (ASA, IFI). I den amerikanska under- Ett alternativ som enbart inkluderar en förutsättningar. Beräkningarna och av tillträde som sportfiskarna köpte/ värde genom utgifter eller betalningsvil- Andersson (2011, 2012) visar att sökningen uppskattar man att sport- förbättrad konnektivitet mellan lek- och uppskattningen av potentialen är av ägde (dagkort, kommunkort/årskort ja. Ytterligare ekonomiska spridningsef- spridningseffekterna genom turismen i fisket (sötvatten) ger upphov till 2,4 uppväxtområden och ett alternativ som flera skäl avgränsad till sträckorna Fors- och fiskerättsägare). Ett fåtal gruppbok- fekter presenteras dock inte i någon av Forshaga kommun genererar fyra gånger gånger högre intäkter än sportfiskarnas även inkluderar ytterligare åtgärder i haga- Edsforsen och Edsforsen-Höljes ningar blev kategoriserade som dagkort dessa (se den fullständiga rapporten för högre skatteintäkter än de skatteintäkter utgifter om man inkluderar hela skalan form av omfattande biotopvård. Biotop- (se den fullständiga rapporten för p.g.a. oklarheter. vidare förklaring). Eftersom detta dock som är direkt anknutna till turisternas av spridningseffekter. Multiplikatorn vården genomförs enligt en biotopvårds- vidare förklaring). Vi uppskattar att bedömdes som relevant för att beskri- utgifter. (faktorn) för spridningseffekterna i USA plan för Klarälvens avrinningsområde dagens population av vilda laxar som Turistandel och kapacitetsutnytt- va sportfiskets ekonomiska potential Enligt en regional uppskattning där sträcker sig från 2,1 (Hawaii) till 2,9 (se ”Fiskevårdsplan för Klarälven…”). anländer till Forshaga (lekfisk) är cirka jande och sportfiskarnas utgifter genomfördes en litteratursökning, samt Forshaga ingår (HUI, 2012), är den (Kalifornien) och i Irland uppskattar Enligt bevarandegenetiska rekommen- 2 500st, baserat på fälleffektivitet (se Turistandelen uppskattades till 74 % kontakt med Statistiska centralbyrån, generella omsättningen för turister 586 man den till 1,7 för all typ av fiske. dationer bör även förvaltningen av delrapport Uppströmsvandring av vuxen och kapacitetsutnyttjandet varierade Sportfiskarna, turistorganisationer kr/dag för en dagsbesökare, 286 kr/dag Gullspångslaxen och Gullspångsöringen lax och öring i Klarälven) och fångs- mellan 2-51 % mellan fiskezonerna. En- och kommuner. Några svenska studier för en icke kommersiellt övernattande Val av multiplikator flyttas från Klarälven (ej helt nödvändigt trapporter från Fortum 2012-2013. ligt Thörnqvist et al (2009) uppgick de hittade vi tyvärr inte. Vi fann dock en och 1 229 kr/dag för en kommersiellt Värderingen av spridningseffekterna i scenario 1) (Palm et al. 2012, samt de Nedan beskrivs de olika scenarierna totala utgifterna till 83 kr/dag för lokala del relevant information samt undersök- övernattande. Boendefördelningen i syftar till att belysa potentialen mer än genetiska studierna inom detta projekt). och i tabell 1 presenteras resultaten från fritidsfiskare och 877 kr/dag för fisketu- ningar från utlandet. Forshaga finns genom tidigare studier att presentera ett absolut värde efter- Målsättningen med populations- populationsberäkningarna. rister. I Forshaga är priset för fiskekort (Andersson 2011, 2012). Mellan 2009- som osäkerheterna blir stora genom beräkningarna var att få en uppskatt- • Scenario 1: Förbättringar och föränd- enligt våra beräkningar 307 kr/dag i Exempel på spridningseffekter i 2011 bodde 80 % icke kommersiellt, 12 värdetransfereringar från andra länder ning om hur mycket lekfisk det skulle ringar av nuvarande transportsystem. genomsnitt för perioden 2008-2012 Sverige % kommersiellt och 8 % var dagsbesö- och kring värderingar av spridningsef- kunna finnas i systemet baserat på • Scenario 2: Passagelösningar förbi alla för dagkortsfiskare (som man också kan Enligt en undersökning från 2013 (Ört- kare. Om man kombinerar studierna fekter i största allmänhet (Boardman et uppfyllt lekbeståndsmål och hur kraftverk. anta att de flesta turisterna är) och 147 endahl et al 2013) har branschklustret får medelturisten en omsättning på 409 al 2010). Enligt rekommendationer vid stor populationen kan vara på olika • Scenario 3: Fiskvägar uppströms och kr/dag för en lokal fritidsfiskare. Om ”Sport och Kultur” där b.la. rekreation, kr/dag (((8 x 586)+(12 x 1 229)+(80 x värdetransferering skall man vid överfö- platser i de fyra olika framtidsscenarier lastbilstransporter nedströms. man exkluderar kostnader för drivmedel kultur och sportverksamhet ingår en 268))/100). ring från andra länder försöka eftersträ- med högeffektiva fiskvägar och/eller • Scenario 4: Fiskvägar uppströms och till båt som inte är aktuellt i Forshaga multiplikator för sysselsättning på 1,53, va likheter i inkomstnivåer, inkomstför- transporter. Beräkningarna baseras på nedströms samt utrivning av 4 st (38kr/dag) och fiskekortsavgifter (40kr/ d.v.s. att för varje jobb som skapas inom Exempel på spridningseffekter från delning och kultur (Kriström och Bonta ett antal delrapporter som inkluderas kraftverk dag) enligt Thörnqvist et al (2009) och branschklustret skapas ytterligare 0,53 andra länder Bergman 2013). Vi har därför valt att i slutrapporten för projektet Väner- Alla scenarion håller för ett visst uttag lägger till fiskekort specificerad för Fors- laxens fria gång: Vilken potential för av fisk i Vänern. Enligt våra beräkningar haga (307 kr/dag) blir det uppskattade 272 | | 273 SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN REMISSVERSION År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Medel uppskattade värdena av sportfiskarnas andelen av intäkterna. dig för att få fram bättre värden. Genom Dagkort (n) 595 755 938 847 761 779 totala kostnader/utgifter för att fiska i Det finns dels en förväntad osäkerhet resultatet kan man dock anta att det Årskort/kommunkort (n) 248 314 128 48 60 160 vid Forshagaforsens camping och sport- i metoden, dels ett mörkertal genom finns goda utvecklingsmöjligheter. Idag fiskecenter från värdetransfereringen och att fiskerättsägarna i Forshaga säljer arbetar man också med att utveckla Fiskerättsägare (n) 198 208 204 199 231 208 värden från Forshaga. Värdena multipl- egna fiskekort samt att det ekonomiska sportfisket bl.a. genom sportfiskefräm- Totalt (n) 1 041 1 277 1 270 1 094 1 052 1 147 icerades med den utvalda multiplikatorn värdet av ”icke-användare” inte tas upp jande åtgärder i vattenmiljön (Simon 1,7 (IFI, 2013). i denna undersökning, d.v.s. personer Jonsson, muntligen). Tabell 2. Antalet bokningar fördelat på tillträdeskategori • Värdeestimat från Paulrud och Laitila som har kommit till Forshaga p.g.a. (2013)(Emån): 1 575 642 kr/år x 1,7 sportfiske efter Vänerlax, men som inte Sportfiskarnas utgifter = 2 678 591 kr/år eller (2 678 591 / fiskar. Därför är resultaten en uppskatt- Värderingen kan tolkas som generellt År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Medel 939) 2853 kr/dag ning av en okänt stor andel av det totala medelvärde för sportfiske i Sverige, Årskort/år (kr) 22 984 33 538 26 935 10 084 7 996 20 308 • Värdeestimat från Paulrud och Laitila ekonomiska värdet. Värderingen av men med platsspecifika kostnader för Dagkort/år (kr) 204 090 247 524 288 716 242 568 239 468 244 474 (2013) (Mörrumsån): 1 198 164 sportfisket i Forshagaforsen kan därför fiskekort i Forshaga. Risken med att kr/år x 1,7 =2 036 879 kr/år eller tolkas som ett exempel som belyser använda Thörnqvist et al (2009) är Båthyra/år (kr)* 53 941 53 941 53 941 54 506 53 376 53 941 (2 036 879 / 939) 2169 kr/dag värdet. En intressant diskussion är också att fisket i Forshaga undervärderas. Hyra av utrustning/år (kr)* 2 759 2 759 2 759 1 261 4 258 2 759 • Värdeestimat från Thörnqvist et al vad Vänerlaxen betyder för Forshaga i Grundat på värden från Thörnqvist et Summa/år (kr) 283 775 337 762 372 351 308 420 305 099 321 481 (2009) och värden från Forshaga: 822 största allmänhet? al (2009) och värden från Forshaga var * Hyra av båt och utrustning är överfört direkt från bokslutet för åren 2011-2012. Åren 2008-2010 är ett medelvärde baserat på redovisningen från 2011-2012 eftersom sum- 350kr/år x 1,7 = 1 397 995 kr/år eller sportfiskarnas utgifter 876kr/dag och man var inbakad tillsammans med andra intäkter 2008-2010. (1 397 995 / 939) 1489 kr/dag Turistandel 822 350 kr/år. Resultatet skapar san- Tabell 3. Beräknade intäkter fördelat på tillträde, hyra av utrustning och båt. Sportfiskarnas totala kostnader/utgif- I genomsnitt var 74 % av fångster- nolikt en nedre gräns för sportfiskarnas ter för att fiska i vid Forshagaforsens na gjorda av sportfisketurister. Flera utgifter i Forshaga eftersom den grundar camping och sportfiskecenter samt personer som vi har pratat med har en sig på verkliga värden från Forshaga ytterligare spridningseffekter uppgick uppfattning om att det mest är lokala tillsammans med medelvärden för all År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Medel till mellan 1489 kr/dag - 2853 kr/dag sportfiskare i Forshagaforsen. Resultatet form av fiske i hela Sverige, d.v.s. lägre Årskort/kommunkort (kr/dag) 89 102 203 208 133 147 och 1 397 995 – 2 678 591 kr/år är ett motargument och ett bevis för värden än det mer kostnadskrävande Dagkort (kr/dag) 328 313 297 284 315 307 att sportfisket är viktigt för turismen sportfisket efter lax och öring i rinnande Potentialen för hela Klarälven i Forshaga. Det finns dock minst två vatten (Fiskeriverket, 2007, Paulrud Tabell 4. Intäkter enbart genom tillträde per fiskedag. Se tabell 5. potentiella felkällor. Dels kan personer och Laitila, 2013). Hur stor andel av med sommarstugor i området ha upp- utgifterna som spenderas i just Forshaga Diskussion gett sin egentliga hemort i fångstrappor- är dock svårt att säga eftersom att en a a+b a+b+c Undersökning om sportfisket i teringen, dels kan det finnas en skillnad sportfisketurist t.ex. kan övernatta och Scenario 1 (mnkr/år) 1,4 - 2,7 11,5-18,9 19,6-32 Forshagaforsen i skicklighet på att fånga fisk i Forshaga konsumera i Karlstad. Scenario 2 (mnkr/år) 2,4 11,5-14,5 19,6-24,7 I Forshaga bokades 1 147 fiskedagar/ mellan lokala fiskare och turister. Simon år. En tydlig trend är att bokningarna Jonsson (muntligen 2013), som arbetar Värdetransferering Scenario 3 (mnkr/år) 2,7-3 12,4-20,4 21-34,8 för årskort/kommunkort har minskat med fisket på plats uppfattar att lokala Grundat på värden från Paulrud och Scenario 4 (mnkr/år) 2,7-3 12,4-20,4 21-34,8 samtidigt som dagkortsförsäljningen fiskare generellt sett är bättre på att Laitila (2013) var sportfiskarnas totala a) Sportfiskarnas utgifter som är direkt kopplade till besöksplatsen/besöksattraktionen (fiskekort, hyra av båt och utrustning), d.v.s. direkta effekter, baserat på information från har ökat. En huvudsaklig anledning fånga fisk. Den första felkällan antyder utgifter 1 276 – 1 678 kr/dag och Forshagaforsens sportfiskecenter och Dervo et al, 2014. b) Sportfiskarnas totala utgifter, d.v.s. direkta effekter och efterfrågeeffekter, baserat på värdetransfereringen och värdering genom Thörnqvist et al (2009) och platsspecifika värden från Forshaga samt Dervo et al 2014. c) Sportfiskarnas totala utgifter, samt ytterligare spridningseffekter, kan vara förändrade bokningsregler för att det borde vara en lägre turistandel 1 198 164 – 1 575 642 kr/år. Vår studie d.v.s. den totala ekonomiska påverkan, baserat på värdetransfereringen och värdering genom Thörnqvist et al (2009) och platsspecifika värden från Forshaga samt den utvalda multiplikatorn 1,7 (IFI, 2013) samt Dervo et al 2014: årskort/kommunkort, då de inte längre och den andra att antyder att det borde har resulterat i 2 olika värden. Ett som får boka i den mest populära zonen vara en högre. baseras på sportfiske i Emån och ett Tabell 5. Den ekonomiska potentialen från de olika framtidsscenarierna uppdelade på: a) direkta effekter, b) efterfrågeeffekter och c) spridningsef- fekter (utöver b)) (Simon Jonsson, personligt samtal). För- från Mörrumsån. Vid flera resultat kan ändringen har också medfört ett större Kapacitetsutnyttjande värden rangordnas om man bedömer antal tillgängliga platser för dagkorts- Kapacitetsutnyttjandet varierade mellan att ett värde är bättre än det andra. Vi värdet för fisketurister (877-40-38+307) gifter för att fiska i vid Forshagaforsens 1 575 642 kr/år, 2) 939 st fiskedagar x försäljning. Intäkterna för tillträde och 2-51%. Variationen beror främst på valde att inte rangordna resultaten då 1 106 kr/dag som ger ett årligt värde på camping och sportfiskecenter uppgick 1 276 kr/dag = 1 198 164 kr/år hyra av utrustning/båt blev i medeltal att fångstchanserna skiljer sig mar- vi inte finner några lämpliga argument. (695 st x 1 106kr) 768 670kr. Om man till (768 670+53 680) 822 350 kr/år Sportfiskarnas totala kostnader/ 321 481 kr/år. Variationen mellan åren kant mellan zonerna. Vissa zoner har Forshaga har flera likheter med Emån utför en likadan beräkning för de 244 st och (822 350/939) 876 kr/dag. utgifter för att fiska i vid Forshaga- var låg, trots att förutsättningarna för också en betydligt högre kapacitet och och Mörrumsån, t.ex. typ av fiske och lokala sportfiskedagarna med kostnader forsens camping och sportfiskecenter fisket påverkas mellan åren t.ex. genom därför blir nyttjandet relativt lågt. Den vattenmiljön, men det finns också för drivmedel till båt (4kr/dag) och Värdetransferering uppgick till 1 276 – 1 678 kr/dag och mängden fisk och vattennivå. En orsak verkliga maxkapaciteten är också lägre skillnader t.ex. geografisk placering och fiskekortsavgifter (6kr/dag) blir det (83- Följande beräkningar baseras på antalet 1 198 164 – 1 57 5642 kr/år. kan vara en hög andel återkommande än det totala antalet tillgängliga platser maxstorleken på fisk. Problemet med 6-4+147) 220 kr/dag som ger följande fiskedagar av kortköpare i Forshaga och gäster, en annan orsak kan vara det p.g.a. flera naturliga omständigheter människors preferenser i olika områden värde per år: 244 st x 220 kr = 53 680 värden från Paulrud och Laitila (2013). Spridningseffekter begränsade antalet platser som finns i t.ex. regn, vind och vattennivå. En mer är att de ofta skiljer sig åt, till följd av kr/år. Sportfiskarnas totala kostnader/ut- 1) 939 st fiskedagar x 1 678 kr/dag = Nedanstående beräkningar baseras på de de fiskezoner som genererar den största avancerad metod är i detta fall nödvän- t.ex. intressen, inkomst och andra soci- 274 | | 275 SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN REMISSVERSION oekonomiska variabler (Kriström och effekterna också mellan platser inom skattningen av sportfiskarnas utgifter där myndigheter, kommuner, fiskevårds- Källor Bonta Bergman 2013). Vi antar dock samma land (ASA 2013). Exemplet vid fiskeplatserna längst Klarälven (i områdesföreningar, företag, entrepre- Andersson C, (2011) TEM 2010. Eko- Gómez-Baggethun, E., et al., The history att sportfiskare som fiskar i rinnande belyser ändå potentialen inom besök- huvudsak fiskekort) sträcker sig mellan nörer m.m. samarbetar. Om inte detta nomiska och sysselsättningsmässiga ef- of ecosystem services in economic theo- vatten efter lax och öring har ett antal snäringen. 1,4-3 mnkr/år medan de totala utgifter- sker är risken att resursen inte tas till fekter av turismen i Forshaga kommun. ry and practice: from early notions to gemensamma nämnare. na sträcker sig från 11,5-20,4 mnkr/år. vara eftersom varje enskild intressent Resurs AB och Region Värmland markets and payment schemes, Ecological Om andelen lokala fritidsfiskare Exempel på spridningseffekter i Fors- Resultaten verkar inte orimliga i förhål- har svårare att motivera sin verksamhet Economics (2009), doi:10.1016/j.ecole- är högre i Forshaga än i Emån och haga/Karlstadsregionen lande till den parallella undersökningen utan att effekterna av sportfisket sätts Andersson C, (2012) TEM 2011. Eko- con.2009.11.007 Mörrumsån riskerar värdena för Skatter och marginaler är exempel på i Norge (Dervo et al, 2014). Sedan samman i ett större perspektiv. Hur nomiska och sysselsättningsmässiga ef- Forshaga att bli överskattade (och vice faktorer som varierar mellan branscher finns det en möjlighet att samhällen kan hade exempelvis Munkfors föränd- fekter av turismen i Forshaga kommun. Greenberg, L. Calles, O.,Hagelin, versa). Sedan finns det icke under- som medför att värdet från turismen gynnas ytterligare ekonomiskt genom rats om laxen återvände efter lång Resurs för Resor och Turism i Norden A.,Norrgård, J., Nyqvist, D., Piccolo, J sökta skillnader inom grupperna t.ex. i allmänhet inte kan översättas direkt ytterligare spridningseffekter, i detta fall frånvaro? Hade det bara påverkat AB och Region Värmland och Bergman, E. (2014) Upp- och ned- svenska och utländska sportfisketurister. till sportfisketurismen. Medelturis- 19,6-34,8 mnkr/år inklusive sportfiskar- fiskekortsförsäljningen? strömsvandring av vuxen lax och öring i Värdetransfereringen i kombination ten värderades till 409kr/dag medans nas totala utgifter. Men man bör vara Livskraftiga fiskpopulationer är ASA (2013). American Sportfishing Klarälven. Naturresurs rinnande vatten, med undersökningen från Forshaga medelvärdet för sportfisketuristen i mycket försiktig med de uppskattade grundläggande för hållbart fiske och Association. Sportfishing in America. Biologi, Institutionen för miljö- och bör dock avslöja ett rimligt intervall Thörnqvist et al (2009) ligger på 877kr/ värdena för spridningseffekter eftersom skapar förutsättningar för nya satsningar Sport Fish Restoration January 2013. livsvetenskaper, Karlstads Universitet för sportfiskarnas utgifter. Det undre dag Emellertid värderas fisketurister som det råder stora osäkerheter (Boardman på sportfiske, samt utveckling av befint- värdet i de uppskattade intervallen är håller på med lax- och öringfiske gene- et al 2010), och dessutom råder det liga verksamheter. Genom transporter Berglind S-Å, Enfjäll, K, Mangsbo, Gupta,V, PJ Hanges, P Dorfman (2002) sannolikt svårt att förkasta medan det rellt högre (Paulrud och Laitila 2013) stora osäkerheter i de framtagna fram- eller fiskräknare i framtida fiskvägar vid D, Nillsson, T (2010). Hotade arter i Cultural clusters: Methodology and finns en risk att överskatta värdet i Genom exemplet ovan kan man anta tidsscenarierna. Scenarierna förutsätter kraftverken i kombination med fångs- Värmland findings- Journal of world business. 37, Forshaga genom värdetransfereringen att sportfisketuristen ger upphov till en också att lekbeståndsmålen uppfylls och trapportering kan man också övervaka 11-15 eftersom Mörrumsån och Emån anses större spridningseffekt än medelturis- att högeffektiva fiskvägar anläggs. Vi tar antalet fiskar samt dess position i älven. Bergman, E., Norrgård, J. Ned- vara exklusivare och att priserna på ten. Dessutom visar Andersson (2011, heller inte hänsyn till eventuella naturli- Fiskeregler och marknadsföring skulle strömsvandring av vildfödd laxsmolt Hagman, L och Lind, D (2008) Det fiskekort är dyrare. Tillsammans med 2012) att spridningseffekterna genererar ga flaskhalsar/trösklar i systemet. kunna regleras efter ett sådant system. (2014). Slutrapporten för Inter-reg nya näringslivet – samspelet mellan värdetransfereringen skapar resultaten fyra gånger högre skatteintäkter än de Framtidsscenarion har mycket att Exempel: Den 21 augusti kommer projektet Vänerlaxens fria gång. industrin och tjänstesektorn. Unionen ett intervall mellan 876 – 1 678 kr/dag skatteintäkter som är direkt anknutna göra med annat än fisken, t.ex. ekono- 2000 nya laxar till Strängsforsensom- och Alomega. och 822 350 – 1 575 642 kr/år. Någon- till turisternas utgifter. misk utveckling. Finns det tillräcklig rådet. Totalt förväntas cirka 6 000 laxar Boardman A, Greenberg D, Vining A, stans mellan dessa värden är det enligt stabilitet? Hur god är prognosen för befinna sig i området mellan Sysslebäck Weimer D. Cost-Benefit Analysis, Con- Håkansson, C. (2009) Costs and benefits vår bedömning sannolikt att det verkliga Val av multiplikator och uppskattning lönsamhet? Borde sportfisket subventio- och Höljes. Sannolikheten att fånga en cepts and Practice,Fourth Edition (2010). of improving wild salmon passage in a värdet ligger. av spridningseffekter neras för att det gynnar samhället som lax är just nu x/fiskedag. Det finns också regulated river. Sportfiskarnas utgifter samt ytterligare helhet? Vänerlaxens ekonomiska värde potential att utveckla sportfisketurismen Calles O, Degerman E, Wickström H, Spridningseffekter spridningseffekter uppgick till 1489 - är olika för, företag, föreningar, det både nationellt och internationellt Christiansson J, Gustafsson S, Näslund HUI Research (2012) Regionala turism- Exempel på spridningseffekter från 2853kr/dag och 1 397 995 – 2 678 591 lokala samhället, regionen, länet, landet genom att informera om hur speciell I. (2013). Anordningar för upp- och effekter Karlstadsregionen 2012 andra länder kr/år. Det finns stora osäkerheter kring och internationellt. Ett bättre fiske efter Vänerlaxen är. Utöver sportfisket skapar nedströmspassage av fisk vid vattenan- Multiplikatorn för spridningseffekter värderingen av spridningseffekter (Bo- Vänerlax kan t.ex. leda till att ett företag laxen potential för naturturism eller som läggningar - Underlag till vägledning IFI (2013). Inland Fisheries Ireland. varierade från 1,7 - 2,9. Variationen ardman et al 2010). Vi valde ändå att blir lönsamt samtidigt som det lokala en mer generell turistattraktion genom om lämpliga försiktighetsmått och bästa Socio-Economic Study of Recreational kan bl.a. bero på kulturella (Gupta et uppskatta de potentiella spridningsef- samhället teoretiskt kan förlora på dess sällsynthet. möjliga teknik för vattenkraft. Havs- Angling in Ireland, July 2013. al 2002) och ekonomiska skillnader fekterna, främst för att belysa möjlig- sportfiskets närvaro eftersom företagets Resultaten är en uppskattning av en och vattenmyndighetens rapport 114 (Internationella valutafonden, 2014, heterna kring sportfisketurismen och lönsamhet och vidare ekonomisk akti- okänt stor andel av Vänerlaxens totala sidor. Inatur. 2014. http://www.inatur.se/sv/ Världsbanken 2014). En gemensam vilken potential som finns för samhällen vitet går utanför samhället, samtidigt ekonomiska värde. Osäkerheter finns Iframe/SearchBookingOTHER/?onli- nackdel med studierna är att de är dit Vänerlaxen kan återkomma eller öka som samhället delvis betalar för sportfis- eftersom det finns en del kunskapsbrist Calles, O., Nyquist, D och Greenberg, neid=480359136&grp=33518&cultu- utförda av organisationer/områden som i antal. karnas närvaro genom t.ex. renhållning samtidigt som det är svårt att förutsäga L. (2014) Åtgärdsförslag för förbätt- re=sv 2014-02-02 sannolikt har en nytta av att belysa ett och infrastruktur. I ett sådant resone- hur resursen Vänerlax kommer att tas rad nedströmspassage vid Edsforsens högt värde. Potentialen för hela älven mang är det också viktigt att belysa till vara även om förutsättningarna är kraftstation i Klarälven. Naturresurs Internationella valutafonden, 2014 Alla scenarion skapar potential för andra värden som är kopplade till laxen, goda. Det är också viktigt att tänkta rinnande vatten, Biologi, Institutionen http://www.imf.org/external/datamap- Exempel på spridningseffekter i mycket fisk, som i sin tur skapar poten- t.ex. ekologiska, etiska och kulturella på sportfiskets och Vänerlaxens värde i för miljö- och livsvetenskaper, Karlstads per/index.php Sverige tial att utveckla sportfisket i Klarälven. (som också kan vara ekonomiska). Klarälven som en del av en helhet som Universitet Hur väl sysselsättningsmultiplikatorn En livskraftig population kan också Potentialen för småföretagande och inte är komplett utan att inkludera Jordbruksverket och HaV (Havs och 1,53 stämmer överens med multiplika- ligga till grund för ett hållbart fiske i landsbygdsutveckling bedömts vara stor Femund-/Trysilelva och Vänern samt Dervo, B., Museth, J., Dokk JG. Fisketu- vattenmyndigheten) (2013). Svenskt torn för ekonomisk inverkan är oklart. Vänern efter vild fisk (trolling/yrkes- (Paulrud och Laitila 2013, Jordbruks- alla andra typer värden som sportfisket risme i Femund-/Trysilvassdraget. Mulig- fritidsfiske och fisketurism 2020. Värdet är ett medel av många branscher, fiske). Förutsättningarna varierar dock verket och HaV 2013). För att utveckla och Vänerlaxen har inneboende och heter og begrensninger ved reetablering därför är det svårt att säga hur bra den en aning mellan scenarierna eftersom sportfisket parallellt med laxpopulatio- medför andra, t.ex. sociala, hälsofräm- av Vänerlaks i Norge. Slutrapporten Kinell G, Söderqvist T, (2011). Ekono- stämmer överens med sportfisketuris- antalet platser, kvalitet på platserna och nens tillväxt är det dock viktigt med jande, kulturella och ekologiska värden. för Inter-reg projektet Vänerlaxens fria misk värdering med cenariometoder. En men. Dessutom varierar spridnings- populationens storlek varierar. Upp- samordning för att ta vara på resursen, gång. vägledning som stöd för genomförande 276 | | 277 SPORTFISKETS OCH VÄNERLAXENS VÄRDEN REMISSVERSION och upphandling. Enveco Miljöekono- Paulriud A (2004). Economic Valuation Världsbanken 2014 mi AB, Naturvårdsverket. of Sport-Fishing in Sweden: Empirical http://data.worldbank.org/about/coun- findings and methodological develop- try-classifications/country-and-lending- Kinell, G, Söderqvist, T och Hasselström, ments. Doctoral thesis, SLU Umeå groups L (2009). Monetära schablonvärden för 2004 miljöförändringar. Naturvårdsverkets Örtendahl C, Svensén R, Ström M, rapport 6322 av Enveco miljöekonomi Paulrud A, och Laitila, T (2013) A Wahlström M, (2013). Tyréns avdelning AB. cost-benefit analysis of restoring the Em för samhällsanalys. Besöksnäringens River in Sweden: valuation of angling inverkan på sysselsättningen i Stock- Kraabøl, M., Calles, O och Stridsman, S. site characteristics and visitation frequ- holms län. En studie om spridnings- (2014) Passage problems for migrating ency. Applied Economics, 2013, vol. 45, effekter i sysselsättning vid etablering fish at hydro-electric power plants in issue 16, pages 2255-2266 inom besöksnäringen. På uppdrag av Rivers Klarälven and Trysil, Sweden and Stockholmsstrategin och Länsstyrelsen i Norway. Measures to restore two-ways Ros, T. (1981) Salmonids in the Lake Stockholms län connectivity and spawning are-as with Vänern area. Fish Gene Pools, Stock- emphasis on landlocked Atlantic salmon holm, 34: 21-31 and trout. In prep SCB (2013) http://www.scb.se/sv_/ Kriström B, Bonta Bergman M (2013) Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/ Samhällsekonomiska analyser av miljöp- Priser-och-konsumtion/Konsu- rojekt-en vägledning. Naturvårdsverket mentprisindex/Konsumentprisin- 2013 dex-KPI/33772/33779/Konsumentpris- index-KPI/272151/ Miljödepartementet (2012). Svenska mil- jömål. Preciseringar av miljökvalitetsmå- Sea Grant New York, a joint programe len och en första uppsättning etappmål of the State University of New York och http://www.regeringen.se/content/1/ Cornell University (2001). The Econo- c6/19/64/69/db3699d7.pdf mic Contribution of the Sport Fishing , Commercial Fishing and Seafood Naturvårdsverket (2005). Kvalitetskri- Industries to New York state. Prepared terier för ekonomiska miljövärderings- by TechLaw Inc, April 2001 studier. TEEB (2010) The Economics of Ecosys- Naturvårdsverket (2009) http://www. tems and Biodiversity naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-sam- http://www.teebweb.org 2014-02-19 hallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppde- lat-efter-omrade/Miljoekonomi/Miljo- Thörnqvist, S., Norlin, J., Ulmestrand, vardering/Varderingsdatabas/ M., Loo, L-O., Petersson, E., Aho, T., Asp, A. Fiskeriverket (2009), Fem studier Naturvårdsverket 2012. Sammanställd av fritidsfiske 2002-2007. information om ekosystemtjänster. http://www.naturvardsverket.se/upload/ ValuebaseSWE , (2004). miljoarbete-i-samhallet/miljoarbe- http://www.beijer.kva.se/valuebase.htm te-i-sverige/regeringsuppdrag/2012/ ekosystem-ekosystemtjanster/ekosys- Vattenmyndigheterna 2009 tem-tjanster.pdf http://www.vattenmyndigheterna.se/Si- teCollectionDocuments/sv/vasterhavet/ Palm, S., Dannewitz, J., Johansson, D., beslut-2009/underlagsmaterial-per-del- Laursen, F., Norrgård, J., Prestegaard, T., omrade-ap/108-035klaralven.pdf Sandström, A. (2012). Populationsge- Vänerns vattenvårdsförbund. Vänern netisk kartläggning av Vänerlax. Aqua årstidsskrift 2013. Rapport nr 77 2013. reports 2012:4. Sveriges lantbruksuni- versitet, Drottningholm. 64 s. 278 | | 279 FISKEVÅRDSOMRÅDEN I SAMVERKAN, KLARÄLVEN (FISK) FISKEVÅRDSOMRÅDEN I SAMVERKAN, KLARÄLVEN (FISK) REMISSVERSION • Bevaka fiskefrågor som har betydelse Resultat Sysslebäcks fvof och Forshagaforsens Fiskevårdsområden I Samverkan, Klarälven (FISK) för Klarälvens utveckling. Represen- fvof kan rapportering genom personal tanter för fiskevattenägarna måste ges Samordna förvaltningen för att eller brevlådor. Författare/organisation: Lars Emilson, fiske och landsbygdssamordnare, Forshaga kommun. Sammankallande och projektledare för FISK. möjlighet att få deltaga i olika former skydda vild fisk. av arbete som rör deras vatten och ges En översyn av de lokala reglerna i Klar- Gemensamt fiskekort för turister Inledning och bakgrund sträckor, skillnader i regler o.s.v. Önske- regelverket för fiskets bedrivande mås- möjlighet att fungera som remissin- älven har gjorts av projektledaren. Över- Olika förslag till gemensamma områden Verksamma i Klarälven är idag 12 målet om ett gemensamt fiskekort blev te till för att skydda/freda de genuina stans. synen visar på att en samordning bör för turistfiskekort fanns redan inled- fiskevårdsområdesföreningar (fvof) med bara en fråga i mängden. De möten som fiskstammarna. ske längs hela älvsträckan för att skydda ningsvis i projektet. Flera alternativ har olika typer av sportfiske. Fvof består av då hölls blev uppstarten till ett framtida • Erfarenhetsutbyte mellan Värmland vildfisken. Nedströms Forshaga sker diskuterats av FISK och slutsatsen har fiskerättsägare som förvaltar fiskeresur- samarbete under arbetsnamnet FISK. • Införa fångstrapportering. För att och Hedmark. För att säkerställa ett fisket på dispens utställd av Länssty- blivit 2 eller 3 tänkbara delsträckor av sen, sköter tillsyn, vårdar fiskeresursen När Vänerlaxens fria gång initierades följa upp fiskbeståndets storlek måste hållbart utnyttjande av fiskeresursen relsen från 20 maj till 15 oktober. Här älven. Ett område söder om Forshaga- på ett hållbart sätt och säljer fiskekort fick FISK möjlighet att deltaga inom en frivillig fångstrapportering ske. måste ett samförstånd ske över grän- regleras på ett bra sätt vilka fiskar som forsen. Forshagaforsens fvof kommer till allmänheten. Ett fvof ska genera in- ramen för ett delprojekt och ingå i Viktigt för uppföljning av åtgärder/ serna. Likartat regelverk underlättar är lovliga att landa och minimimått är inte att ingå ett gemensamt fiskekort täkter till fiskerättsägarna och ge pengar referensgruppen. Ett samarbetsavtal utsättning och för arbetet med både för den som förvaltar fisket som samma som i Vänern. På delsträckorna beroende på att fisket är uppdelat i tillbaka till vattnet. Sportfisketurism ger skrevs med Forshaga kommun angående fiskevårdsplaner inom berörda fvof. för fiskegästen. Genom att träffas ges i uppströms Forshaga är reglerna mycket zoner med kvoterat antal platser som idag betydande intäkter längs Klarälven FISK:s arbete. Sammankallande och Fångstrapportering kan gälla alla arter regel många tillfällen till att ta lärdom olika utformade och en rekommenda- kräver bokning. Prisnivån i Forshagafor- och kan flerdubblas i snar framtid speci- projektledare blev fiske och landsbygds- i älven. av varandra och eliminera risken att tion har getts till till förvaltande fvof att sen är också väsentligt högre än övriga ellt om tillgången till lax och öring ökar. samordnaren i Forshaga kommun. begå misstag. samordna regelverket. Torp-Forshaga delar av Klarälven. Nästa område är Vistelse ute i naturen har också stor Nedan följer ramen för FISK:s • Gemensamt fiskekort för turister. och Dejeforsens fvof har beslutat om uppströms Forshaga upp till och med betydelse när det gäller folkhälsa. verksamhet. Ett förslag finns framtaget med 2 • Fiskerelaterade företag. Sportfisket regler anpassade till vad som gäller ned- Dalby fvof. Älven är i stort likartad och Gemensamt för alla är att klarälvslax kortområden för handredskap längs ger betydande intäkter till närings- ströms Forshaga. Regler har inte bara även sportfisket, dock finns många heta och klarälvsöring finns i de delsträckor Ram för Fisk:s verksamhet inom älven som ska pris och regelsättas. livet i en region men många andra anpassats för lax och öring, ett fönster- platser längs sträckan. Inom Syssle- av Klarälven som förvaltas. Det har Vänerlaxens fria gång (2011 – 2014) Information måste till och tryckning värden måste vägas in. Genom en uttag gäller för harr och maximimått bäck och Norra Finnskoga fvof ändrar under åren gjorts flera försök att komma Vision av kort ske. Detta är en fråga som bra förvaltning säkerställs fiskere- finns för gädda. Lustens fvof som har Klarälven karaktär med forssträckor och tillrätta med de gemensamma problem • Fritt vandrande fisk i Klarälven/Trysi- kräver förankring/beslut hos varje sursen till kommande generationer. förbindelse med Klarälven har också annan typ av sportfiske. Denna sträcka som finns i Klarälven med vandrings- lelva som skapar en hållbar fiskeresurs deltagande fvof. Ur folkhälsoperspektiv är sportfiske beslutat om samma regler. Sysslebäck är föreslagen som den tredje delsträckan hinder, förstörda lekbottnar och andra och tillför tillväxt längs älven. och uteaktiviteter kopplat till detta och Norra Finnskoga fvof har också för turistfiskekort. Reglerna för kortet för fisken negativa effekter. I början på • Klarälven, den mest besökta sportfis- • Samordna gemensam information en källa till välbefinnande både för förhållandevis bra regelverk men som är ska vara enkla och lika för alla sträckor, 2000-talet gjordes inom ramen för LIP kedestinationen i Europa 2025! och marknadsföring av Klarälvsfis- lokalbefolkning som besökare. under översyn. Här finns fiskbara lokala endast ett handredskap får användas. stora insatser i de övre delarna av älven ket. På sikt genom webbplats. Ingen stammar av öring som det måste tas För att få enkel administration och slip- för att återskapa bl.a. lekplatser för lax i Syfte samlad bild av älvens fiskeresurser/ • Fisk som fångas i älven kräver hänsyn till när reglerna utformas kontra pa kontanthantering bör försäljningen Klarälven tillsammans med insatser för Stärka samarbetet mellan de olika miljövärden finns idag, ej heller fiskekort som ger pengar tillbaka till klarälvsöring som ska skyddas. till största del ske via webb. Föreningen öring i biflöden. fiskevårdsområdena i Klarälven genom samlad marknadsföring. En webbplats vattnet. Fritt handredskapsfiske i FISK kan vara huvudman och intäkter- Införa fångstrapportering Under 2009 framkom önskemål om nätverksbyggande aktiviteter och skapas där relevant marknadsföring Vänern ger inga pengar till exempel na gå till gemensamma kostnader eller ett gemensamt fiskekort för Klarälven gemensamma konkreta uppdrag som kan länkas vidare till Visitsweden eller fiskevård. Fångstrapportering är ett måste för aktiviteter. från ledningen i projektet Turismut- gynnar näringen . andra lämpliga kanaler t.ex. www. att veta uttag av fisk av olika arter i Samordna gemensam information och veckling längs Klarälven. Uppdraget att swedenfishing.com. Samarbete med • FISK utvecklas till ekonomisk fören- ett vatten. Kunskap om uttag är ett marknadsföring av fisket i Klarälven prata med fvof längs Klarälven gick då Mål Leader-projekt i länet skapas för att ing under projekttiden med ansvar hjälpmedel vid beståndsbedömning till Lars Emilson, Forshaga kommun • Frivandrande fisk i älven lyfta sportfiskenäringen längs älven. för information, marknadsföring och underlag för utarbetande t.ex. av Önskemål har funnits om en gemensam och Torbjörn Lundberg, Klarafors • Hållbara naturresurser längs älven och och i vissa delar samförvaltning av fiskevårdsplaner. I nuläget finns bra webbplats för att ge information om AB. Båda var väl förtrogna med hur ökad livskvalite hos befolkningen • Lyfta intresset för andra arter i Klaräl- fiskeresursen. fångstrapportering nedströms Forsha- fisk och sportfiske har funnits länge. förvaltningen av fiske sker och hur ett • Fler entreprenörer som skapar tillväxt ven. Fisket i Klarälven består inte en- gaforsen kopplat till dispensfisket. För En webbplats kan även innehålla fakta fvof drivs. Det intressanta var att nu bart av lax och öring utan många an- • Samordning av förvaltning och regel- att fångstrapportering ska fungera så om Vänerlaxens fria gång liksom lokala fick samtliga fvof vara med i ett arbete Delmål dra arter är för sportfisket intressanta. verk liksom fångstrapportering med ska det vara enkelt för fiskegästen och uppgifter om intressanta fiskeplatser utifrån ägarperspektivet. Oftast har • Utsättning av fisk mellan kraftverken I nedre delen finns många karpfiskar uppföljning bidrar till att säkerställa kanske även bör premieras. Många fvof eller naturvärden längs Klarälven. Efter initiativ till åtgärder kring fiske kommit för sportfisket. En konkret åtgärd som för mete, främst för hitresta hollända- en hållbar fiskeresurs inför framtiden. längs Klarälven säljer fiskekort via webb en föreläsning och information till från kommuner och andra instanser ger en psykologisk effekt som höjer re. Gäddan är populäraste sportfisken Detta tillsammans med aktivt sam- där även fångstrapportering ingår i FISK om olika typer av webbplatser utan att de lokala fvof hade tillfrågats. värdet av fiskeresursen och ger intäk- och finns i systemet. Harrfisket går att arbete med övriga myndigheter / in- systemet. Den mest framkomliga vägen gjordes en upphandling. Arbetet med Möten med fvof längs Klarälven hölls ter som påskyndar utvecklingen. utveckla på fler platser än idag, dock tressenter som verkar för att uppfylla är troligtvis att använda sig av digitala webbplatsen startade under våren 2014 och många frågor uppstod, det fanns ett måste fisket regleras för att säkerställa uppsatta miljömål ger hållbart resultat tjänster när det gäller Klarälven i stort. och den finns nu på Internet, www.kla- behov att diskutera fiskefrågor i stort. • Samordna förvaltningen för att ett framtida bra bestånd. för Klarälven/Trysilelvas naturvärden. På platser där det finns mer utvecklad ralvenfishing.se Mycket arbete återstår Varför finns inte lax och öring på alla skydda vild fisk. En samordning av service för sportfisket, t.ex. N:a Ny fvof, med inhämtande information innan 280 | | 281 FISKEVÅRDSOMRÅDEN I SAMVERKAN, KLARÄLVEN (FISK) FISKEVÅRDSOMRÅDEN I SAMVERKAN, KLARÄLVEN (FISK) REMISSVERSION webbplatsen kan anses klar. klarälvsstammarna. Vid möten i FISK heter med FISK:s arbetsområde. Syftet inom flera fvof? har projektledarna M. Hedenskog och med ett fiskeråd är dels en ”samförvalt- Medelåldern är hög inom fvof:s Utsättning av fisk mellan kraftverken P. Gustafsson informerat och diskuterat ning” av hela älven där alla fvof ingår, styrelser och det är svårt att ersätta Ett krav från FISK var och är tillgång av frågor rörande Klarälven. Projektledaren dels att effektivt kunna arbeta med till ledamöter med intresserade yngre. I lax och öring för sportfisket på sträckan har under projekttiden vidarebefordrat exempel gemensam webbplats, regler, Forshaga fiskevårdskrets har flera lokala från Dejefors kraftverk upptill Edsfor- relevant material till FISK. fångstrapportering, turistfiskekort m.m. fvof samarbete när det gäller styrelse- sen. Tillgång till lax/öring har stor bety- Det viktigaste kanske är att vara språk- ledamöter och speciellt när det gäller delse för intresset att sportfiska och kan Erfarenhetsutbyte mellan Värmland rör för fiskevattenägarna i kontakter ekonomiförvaltning. Kan vi vitalisera höja intäkterna rejält, både för fvof och och Hedmark med myndigheter, entreprenörer osv. styrelsearbetet med utökad samverkan det lokala näringslivet. En skrivelse har En studieresa gjordes till Trysil 13 -14 FISK behövs också som huvudman till inom likartade fvof? sänts till ansvariga tjänstemän på läns- september 2012. Resan samordnades flera av de aktiviteter vi diskuterat. I nuläget har diskuterats mycket kring styrelsen med önskemål om utsättning med Forshaga fiskevårdskrets Leaderpro- Stadgar har framtagits och bildande lax och öring vilket är glädjande. Andra av fisk. Svaret blev att tillgången på vild jekt Fiske för Framtiden. Färden gick skedde 17 juni 2014. Namnet på den fiskarter som t.ex. gädda och harr har fisk är i nuläget för liten och behövs för längs Klarälven med första stopp vid nya föreningen blev Klarälvens fiskeråd. stått lite tillbaka tyvärr, gäddan anses att få tillräckligt med fisk på lekområde- Klarälvens sportfiskecenter i Stöllet där Varje fvof får en representant i styrelsen tyvärr ofta fortfarande vara en skräpfisk. na. Odlad fisk är heller inte att rekom- information om verksamheten gavs och och ekonomisk bas utgörs av medlems- För att Klarälven ska bli ett välbesökt mendera i dagsläget men kan eventuellt även om pågående provfisken i biflöden avgifter. Klarälvens fiskeråd kommer fiskevatten måste även annat fiske få bli aktuellt på kraftverkssträckor som till Klarälven. också aktivt att medverka i kommande komma fram i ljuset. De inbitna laxfis- inte har biflöden där lek kan ske. Fisk I Sysslebäcksområdet såg deltagarna arbete med att skapa fria vandringsvägar karna är bara en del av den stora kund- finns mellan kraftverken redan nu, på åtgärder gjorda i älven vid ett tidigare för lax och öring i Klarälven/Trysilelva. grupp som finns både internationellt bland annat nedvandrande fisk. LIP-projekt. Nästa längre stopp var och nationellt. Hur kan vi jobba för att vid Plassen där S. Grönnaess berättade Diskussion bli attraktiva för alla sportfiskare och bli Lyfta intresset för andra arter i om sin verksamhet med fisketurism i Frågan om fisk mellan kraftverken har en betydande sportfiskedestination? Klarälven Trysilelva. Övernattning i Trysil och diskuterats flitigt och kommer fortsätt- Hur kan vi jobba offensivt med digi- Under hela projekttiden har inom FISK på följande dag ägnades åt fiskeförvalt- ningsvis att finnas på agendan. Vilken tala verktyg? lyfts upp efterfrågan på fiske efter först ningsfrågor och sportfisketurism med fisk kan sättas ut för sportfiske utan att Fiskekortpriserna är generellt låga och och främst gädda och harr. Gädda är representanter för Trysil utmarkstje- riskera den vildfisk som finns. oftast priset för hela fiskeupplevelsen, den mest efterfrågade sportfisken i nester, Trysil elvelag och Call of the Från mötesdeltagarna i FISK efter- högre intäkter ger mer pengar tillbaka nuläget och Klarälven har bra bestånd Wild. Utförligare material från resan lyses mer konkreta åtgärder i Klarälven. till älven och näringslivet. av stora gäddor. Vid Forshagaforsen har finns upplagda på projektwebben. I ett lokalt perspektiv är det svårt att få Hur kan vi få in mera affärstänk och fångats stora gäddor under åren och acceptans för projektdeltagande om inga entreprenörskap i det dagliga arbetet? 2014 pågår försök med gäddfiskekort Fiskerelaterade företag synliga åtgärder görs. Gamla vattendomar har ständigt på speciella platser vilket har slagit väl Sportfiskets ekonomiska värde i Klar- En satsning på fällor för nedvand- kommit på tal, här välkomnar FISK ut. Harrfisket är stort i norra delarna älven har utretts under projekttiden av rande fisk vid Edsforsen för vidare trans- översynen som påbörjats i Vänerlaxens av älven och är väl känt i fiskekretsar. Richard Gow. FISK:s fvof har lämnat port med tankbil nedströms Forshaga fria gång. Harr finns i hela älvsträckningen och uppgifter som sammanställts av projekt- står högt på önskelistan. Infrastruktur och tillgänglighet till fiskas sporadiskt på en del platser, här ledaren så långt som möjligt om nuva- Fiskfällan i Forshagas effektivitet bör Klarälven ser mycket varierande ut, här finns det plats för utökat fiske men mer rande intäkter relaterade till Klarälven. förbättras ytterligare enligt de förslag finns många frågor som behöver lyftas information måste ske för att locka Störst fokus har varit på Forshagaforsens som presenterats i projektet. tillsammans med fvof, markägare, entre- sportfiskare. Rekommendationer om fvof där utförlig dokumentation finns En tillförlitlig fångstrapportering är prenörer och kommuner. fönsteruttag vid harrfiske har gått ut till kopplat till fångster och fiskeansträng- av vikt men hur löses detta på ett enkelt Hur kan vi samarbeta kring biotop- fvof i FISK. ningar. Sportfisket betyder mycket för sätt? Kan vi använda ny digital teknik vårdsprojekt i Klarälven och biflöden? folkhälsa och rekreation men tyvärr och kan vi premiera rapporteringen för Kan vi fungera som projektägare och Bevaka fiskefrågor finns det få utredningar som visar på ett att höja intresset? arbeta aktivt med miljöförbättrande Representanter från FISK har deltagit i mervärde. Klarälven är ett långt fiskevatten åtgärder? Vänerlaxens fria gång:s referensgrupps- med dålig fisketillsyn förutom några möten. Deltagande har även skett i in- FISK utvecklas till fiskeråd för delsträckor där det fungerar bra. Det formationsmöten anordnade av Karlstad Klarälven är viktigt för respektive fvof att få in universitet, fiskevattenägarförbundet, Behov av bilda förening hade påtalats intäkter på fiskekortsförsäljning som länsstyrelsen och andra närliggande redan innan projektet och har diskute- kan investeras i fiskevattnet. Hur blir organisationer. Projektledaren har rats hela tiden. Förebild har varit bl.a. vi bättre här, kan vi använda vaktbolag, deltagit i arbetet med förvaltningsplan Vindelälvens fiskeråd som har en lång andra icke konventionella lösningar eller för Vänern som är uppväxtområde för älvsträcka att förvalta, alltså stora lik- arvoderade fisketillsynsmän som arbetar 282 | | 283 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION minimera påverkan på miljön. Kärnan i Effekter av vattenreglering på strandvegetation detta ligger i att återskapa dynamik och konnektivitet i vattendrag. Detta inne- i Klarälvens avrinningsområde bär att man i möjligaste mån förvaltar Birgitta Malm Renöfält, Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå Universitet. vattendragen så att viktiga komponenter i det naturliga flödet representeras, att strand och vatten samverkar och att Sammanfattning viktiga för hur artrikedomens fördelning med amfibisk vegetation saknades helt. olika delar av vattendraget funktionellt Syftet med detta projekt var att bedöma ser ut i avrinningsområdet, varför det Även stora delar av gräs- och starrbältet hänger ihop. Reglering av vattendrag regleringspåverkan i Klarälvens avrin- är svårt att säga hur artrikedomsfördel- saknades. Vide och strandskogsbältet förändrar ofta en eller flera av dessa ningsområde. Projektet är indelat i tre ningen skulle se ut på landskapsnivå om hade minskat i utbredning och stora egenskaper vilket oundvikligen påverkar olika delprojekt, där delprojekt 1 är ett älven inte varit reglerad. Vi fann dock delar av det som tidigare utgjorts av strukturer och funktioner i vattendra- mer beskrivande projekt där vi analyse- att den stenigare sträckan nedströms strandvegetation nåddes inte längre av gen. rat regleringspåverkan på strandvegeta- Höljesdammen visade tecken på att ha översvämmande vatten. Sammantaget Kunskapen om att förändring av tionen längs med Klarälvens huvudfåra. urspolade stränder jämfört med den visar våra resultat på att minskningen flödet genom till exempel vattenregle- Då oreglerade referensvattendrag för oreglerade referenssträckan i Trysilälva. i artrikedom är ca 20% jämfört med ring påverkar strandvegetationen, främst Klarälven saknas gjordes analyser genom Vi fann också att amfibisk vegetation vad man kan förvänta sig i ett oreglerat negativt med hänsyn till biodiversitet, att älven delades in i fyra olika ”typer” till stor del saknades och att nedre delen vattendrag. I biflödena hade vi tillgång är relativt stor. Trots detta saknas fort- av reglering, samt geomorfologi, med av stranden var borteroderad på flera på referensvattendrag att jämföra med, farande detaljerad kunskap om hur den oreglerade delen i Trysilälva som ställen längs hela älven. Stränderna längs och här var en betydligt mer rättfram denna påverkan kvantitativt relaterar referens. I delprojekt 2 använde vi en Klarälven uppvisade också tecken på och direkt jämförelse möjlig. Även här till förändringar i sammansättning och Figur 2. Olika flöden utför olika ”ekologiska tjänster”. Omarbetad efter Bunn & Arthington 2002. modell framtagen för att göra förutsä- att omgivande granskog etablerade sig fann vi att stränderna i de reglerade struktur i ekosystemen samt hur de gelser om strandvegetationen förändring längre ned på stranden i de områden det biflödena hade en lägre artrikedom påverkar ekologiska processer (Renöfält med ett förändrat klimat (Ström et al. fanns gran. jämfört med de oreglerade. et al. 2010, Poff & Zimmermann, 2010). logisk mångfald. Denna variation kan Den övre gränsen för stranden sätts 2012). Denna modell användes för att Iakttagelserna från delprojekt 1 Centrala, men svårbesvarade frågor delas in i ekologiskt relevanta variabler i då av vårflodstopparna och den lägre göra analyser av förändringar i vege- bekräftades i den modell vi utarbetade Bakgrund är: Hur mycket vatten behövs och när flödesregimen som magnitud, frekvens, gränsen av de lägre vattennivåerna tationsbältenas utbredning innan och på sträckan uppströms Edebäcks kraft- De flesta vattendragsforskare är numera behövs det för att upprätthålla ett natur- timing, varaktighet och förändringshas- under sommaren. Arterna fördelas sedan efter reglering i Klarälven vid Edsforsen. verk. Här fann vi att alla de vegetations- överens om betydelsen av ett brett och ligt, fungerande ekosystem? Hur mycket tighet (Figur 1). längs höjdgradienten utifrån varje arts Dessa jämfördes med data framtagna bälten som räknas som strandvegetation helhetstänkande synsätt för att förval- har onaturliga, reglerade flödesavvikelser Flödets variation inom och mellan tolerans för översvämning och uttork- från undersökningar av samband mellan hade minskat i utbredning och att bältet ta rinnande vatten, för att på så sätt förändrat ekosystemet i jämförelse med år styr allt från näringstillförsel och ning. Konkurrenskraftiga skogsarter översvämningsdagar och olika vegeta- ett oreglerat system? För att kunna konkurrensförhållanden mellan arter, som gran och blåbär hålls till stor del besvara sådana frågor är det nödvändigt till vattendragets geomorfologi. De borta från stranden av de höga vårflod- tionsbälten i Vindelälven. Delprojekt Figur 1. Exempel på flödesförhållande i ett vattendrag. I figuren visas ekologiskt relevanta 3 är en analys av regleringspåverkan i flödesvariabler som styr utvecklingen av strandvegetation. att känna till hur sambanden mellan ekosystem som är knutna till rinnande stopparna eftersom de inte klarar av biflöden till Klarälven. I denna analys olika delar/funktioner i ekosystemet och vatten, både i själva fåran och på långvarigare översvämning särskilt bra, ingår reglerade och oreglerade biflöden flödesvariabler ser ut. Behoven skiljer sig stranden, har under årtusenden anpas- medan mer konkurrenssvaga men stress- åt beroende på vad man tittar på och för sats till dessa variationer. Man kan säga tåliga arter kan få plats. Vattnet påverkar för en parvis jämförelse. Magnitud Sammanfattningsvis kan vi konsta- att kunna förstå regleringspåverkan och att olika flöden utför olika tjänster för även vegetationen med direkt fysisk tera att vi i alla tre delprojekt fann möjligheten att reglera vattenföringen ekosystemen, vilket i sin tur påverkar de störning. Vid höga flöden och hastig- indikationer på att strandvegetationen på ett sätt som så minimalt som möjligt ekosystemtjänster vattendraget bidrar heter och vid eventuell islossning kan i Klarälvens avrinningsområde är påverkar ekosystemen är det viktigt att med till människan (Figur 2, Bunn & växterna skadas och marken skrapas upp signifikant påverkad av den reglering av Varaktighet förstå dessa samband. Arthington 2002). vilket skapar bar jord och möjligheter vattenföringen som görs, både i huvud- Vegetationen i strandzonerna längs till nyetablering. Effekter av sedimentt- /s Frekvens Effekter av vattenreglering på vattendrag är till stor del strukturerad ransport, med både erosion av stränder fåran och i de biflöden vi undersökt. 3 strandvegetation Delprojekt 1 visade att artrikedomen efter vattnets översvämningsfrekvens och sedimentdeposition, påverkar minskade ju längre ned i avrinningsom- m Struktur och funktion i strandvegetation och varaktighet. I ett oreglerat vatten- vegetationen. Detta är särskilt tydligt i rådet man kommer, vilket vi misstänker längs vattendrag är till stor utsträckning drag med snödominerade vintrar är vattendrag med större mängder finsedi- vara den naturliga fördelningen av styrd av flödesregimen (direkt) och vattennivåerna som lägst under vintern ment och av meandrande karaktär (t.ex. artrikedomsmönster i landskapet, något Timing flödesrelaterade (indirekt) processer som och stiger sedan ganska snabbt vid Klarälvens meanderlopp). som styrktes av resultatet från oreg- t.ex. erosion/sedimentation, isbildning, snösmältningen under våren till årets lerade biflöden i delprojekt 2. Tyvärr förändringar i biogeokemi och tempera- högsta nivåer. Vattnet sjunker sedan Generella förändringar vid reglering korrelerar artrikedomsfördelningen allts tur. Flödesvariationen skapar miljögra- undan under sommaren och fram till Höjningen av vattennivåerna ovan med landskapsfaktorer som troligen är Jan Förändringshastighet Dec dienter och en variation i tid och rum vintern med eventuella mindre toppar dammarna påverkar vegetationen. Hur som skapar förutsättningar för hög bio- från sommar- och höstregn (Figur 1). mycket beror på hur stor höjningen 284 | | 285 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION blir, om den nya stranden fortfarande jämförelse med oreglerade älvar visat en regleringspåverkan på strandvegeta- Referens, Norge Sten Meandrande Kraftverk överlappar med den gamla eller om den viss förmåga till återhämtning om stran- tionen längs med Klarälvens huvudfåra. 80 gamla stranden ligger helt under vatten den fortfarande ligger inom den gamla Tidigare liknande studier i norra Sverige 60 (Nilsson et al. 1997). Vid reglering strandzonen (Nilsson et al.1997). har gjorts med intilliggande oreglerade förändras vattenföringen, oftast med I strömsträckor där vattenföringen vattendrag. Eftersom detta saknas 40 en reducering av vårfloden och högre endast påverkas av regleringsdammar kan endast jämförande analyser inom Antal arter flöden under vintern. Detta minskar uppströms, är höga flöden kapade och Klarälven göras, och vi delade in älven 20 på sikt hela bredden på stranden och mer av vattnet tappas under vintern, utifrån olika ”typer” av reglering, samt 0 har som följd att artrikedomen minskar men trots det kan vattenföringen ofta geomorfologi. lokalt och specifika arters utbredning ha ett ganska naturligt årligt mönster. I delprojekt 2 använde vi en modell 20 minskar. Höga flöden på somrarna då I en jämförelse mellan fyra oreglerade framtagen för att göra förutsägelser om 10 vegetationssäsongen är i full gång skadar och fyra reglerade svenska älvar hittades strandvegetationen förändring med ett Andel ruderater växterna mer än när det sker naturligt inga statistiska skillnader i artantal (86,6 förändrat klimat (Ström et al. 2012). 0 på vårarna, så längs sträckor där vat- resp. 76,2) och tätheter (86,2 resp. Denna modell användes för att göra 400 tennivåerna fluktuerar ofta på grund av 85,4) i de reglerade strömsträckorna, analyser av förändringar i vegetations- .) .h regleringen kan många arter ha svårt att men stora skillnader i reglerings- och bältenas utbredning innan och efter ö 300 växa. Mer frekventa fluktuationer leder älvmagasinen (Jansson et al. 2000). reglering i Klarälven vid Edsforsen. m. 200 jd ( också till ökad erosion av stränderna. För att anpassa regleringen så att Dessa jämfördes med data framtagna ö 100 H Dammarna i sig leder till att vattendra- man minskar de negativa effekterna från undersökningar av samband mellan 0 gen fragmenteras och förhindrar den na- är det av värde att hitta kvantitativa översvämningsdagar och olika vegeta- turliga spridningen av vissa strandväxter samband mellan flödesvariabler och tionsbälten i Vindelälven. 10 nedströms. Detta i sin tur leder till för- ekologiska faktorer och processer. För Delprojekt 3 är en analys av reglering- 5 ändrade artsammansättningar jämfört strandvegetation är exempel på sådana spåverkan i biflöden till Klarälven, då Antal substrat med ett ofragmenterat vattendrag, och faktorer artrikedom, täthet, samhälls- dessa är starkt påverkade av reglering. I 0 att arter vars frön inte har så god flytför- sammansättning, produktion, sprid- denna analys ingår reglerade och oregle- måga minskar i antal. På sikt finns risk nings- och etableringsförmåga, samt rade biflöden för en parvis jämförelse. Figur 3. Klarälvens avrinningsområde med 1 0,8 att denna fragmentering leder till lokalt nedbrytningshastighet. En relativt färsk inventerade provytor. De olika färgerna ring representerar de fyra olika delområden som ö 0,6 utdöende och minskad diversitet. litteraturgenomgång i ämnet (Poff & Delprojekt 1: Regleringspåverkan CV älven delats in i. De svarta symbolerna visar 0,4 Zimmermann, 2010) visar att det är och vegetationspotential längs 0,2 var avledning av vatten till kraftverken sker vattenf Påverkan på olika typer av sträckor mycket få studier som tittat på direkta stränder vid Klarälvens huvudfåra inom avrinningsområdet. 0 I regleringsmagasin ändras det årliga kvantitativa länkar mellan flöden och Syftet med detta projekt var att under- 350Uppströms300 250 200 150 100 50 Karlstad0 vattenståndet helt till att ackumulera alla dessa nyckelfaktorer. söka graden av regleringspåverkan längs Figur 4. Förändringen i artantal och några av miljövariablerna längs älvens sträckning. CV = vari- an som sedan slutar vid tillflödet av vatten under våren och sommaren för Klarälvens stränder. Eftersom Klarälven, ationskoefficient, där det nedersta diagrammet visar hur variabel vattenföringen är under året. Engeren. Vid den översta reglerings- att sedan sänkas under höst och vinter. Reglering i Klarälven till skillnad från de undersökningar Placeringen av huvudfårans kraftverk är markerade med en triangel Δ i nedersta grafen. Linjerna påverkade sträckan, från Höljesdam- för antal arter och antal ruderater visar signifikanta linjära regressioner. Detta medför permanenta skillnader Klarälven, som i Norge kallas Femund- som har gjorts i de norrländska älvarna, mens utlopp ned till Vingängsjön, mot oreglerade älvar med lägre artantal selva och Trysilelva, är ca 460 kilometer inte har någon naturlig referens, dvs. består stränderna av morän av varierad och en annan artsammansättning (Jans- lång. Av dessa är knappt 300 kilometer ett oreglerat vattendrag inom samma verk och ned till Karlstad, är uppdelad Inventeringarna utfördes mellan 27 grovlek. Vattenhastigheterna är relativt son et al. 2000). I älvmagasin lagras beläget i Sverige. Vid mynningen i Vä- geografiska område, att jämföra med av åtta kraftverksdammar i huvudfåran juli och 12 augusti 2011. Bredden på snabba, men med få riktiga forsar. vanligtvis inte större mängder vatten nern är medelflödet 162,5 m³/s. Klaräl- valdes att jämföra sträckor inom Klaräl- och är därmed korttidsreglerad, samt ett stranden mättes upp på ytans båda Denna sträcka kallas här ”stensträckan”. utan vattenståndet korttidsregleras med ven har på svenska sidan nio kraftverk i ven med olika typ av regleringspåverkan antal dammar i biflöden. Denna sträcka ändar, från vårflodstoppens medelvatten- Nästa del sträcker sig från Vingängsjöns en tydlig variation mellan timmar, dygn huvudfåran, men endast Höljesdammen samt geomorfologi. har också fina och sandiga sediment. linje och ned till vegetationens lägre utlopp och ned till Edsforsens kraftverk. och veckor. I dessa sträckor minskas har någon större magasineringskapacitet Eftersom kraftverken placerades där det gräns. Förekomst av arter inom denna Substratet i denna del av älvdalen består skillnaden i amplitud mellan hög- och (översta kraftverket på svensk sida, Figur Metod tidigare fanns en viss fallhöjd består nu- ruta noterades, men även eventuella flyt- av fint sediment och sand vilket gör lågflöden och då även hela strandbred- 3). På norsk sida finns två kraftverk i ne- Studieområde mer hela sträckan mest av lugnflytande bladsväxter längre ut i vattnet togs med. att älven här meandrar och benämns den. Förändringshastigheterna är ofta dre delen av Trysilelva. Tio av Klarälvens Klarälven delades in i fyra delsträckor sel. Den benämns här som ”kraftverks- Inom ytan uppskattades även substrat- här som den ”meandrande sträckan”. mycket höga vid denna typ av regle- biflöden är reglerade och här finns det på grund av skillnader i karaktär och sträckan”. sammansättningen till andel lera, finse- Fallhöjden är väldigt liten inom sträckan ring. Det medför i sin tur att artanta- betydande magasineringskapacitet, och regleringspåverkan och inom respektive diment, sand, grus, småsten, sten och så vattenhastigheterna är låga. Båda let minskar, men inte nödvändigtvis även flera kraftverk. sträcka har sju ytor inventerats (Figur Inventering block, och täckningen av vegetationsty- sträckorna är reglerade strömsträckor, arttätheten (Jansson et al. 2000). Mer 3). En av dessa sträckor, Trysilelven i Varje delsträcka av älven delades in i perna träd-, busk-, fält- och bottenskikt. d.v.s. vattnet är reglerat av Höljesdam- frekventa skiften mellan stigande och Projektbeskrivning Norge, fungerade som oreglerad referens tio sektioner. Sju av dessa slumpades Några arter har klassificerats som rude- men och av dammar i biflödena, men fallande vattennivåer kan dock skapa Projektet är indelat i tre olika delpro- (Figur 3). Ovanför landsgränsen till ut för inventering och en 50m lång yta rata arter. Det är arter vars utbredning är inte uppdämda i huvudfåran. Den erosionsproblem. Artsammansättning- jekt, där delprojekt 1 är ett mer beskri- Norge finns två kraftverk i huvudfåran placerades ut i mitten av varje sträcka främst är kopplad till mänsklig aktivitet. nedersta sträckan, från Edsforsens kraft- en i korttidsreglerade sträckor har vid vande projekt där vi försökt analysera och ovanför dessa börjar referenssträck- (Figur 3). Denna bedömning är baserad på arternas 286 | | 287 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION Sträcka skillnader i regleringspåverkan mellan Referens Sten Meandrande Kraftverk de olika sträckorna och det faktum att Totalt antal arter 127 105 103 101 kraftverksdammarna fragmenterar sprid- Naturliga arter 124 101 97 91 ningskorridoren för frön och växtdelar. Ruderata arter 3 4 6 10 Kraftverkssträckan har också en högre Tabell 1. Antal arter i varje delsträcka funna inom de inventerade ytorna inom delsträckan. andel ruderata arter vilket kan spegla en antropogen störning i det omgivande landskapet. habitatbeskrivningar, främst från Lid signifikant skillnad mellan meander- (1974). Övriga arter klassificeras här och kraftverkssträckan (43,7 resp. 38,6 Diskussion som naturliga. Det betyder inte att de arter, P=0,58). Enbart de naturliga Då det inte finns några inventeringar ruderata arterna inte kan vara naturligt arterna visade samma mönster som från Klarälven innan regleringen eller förekommande i området, men de är vid totalt antal, men med något större någon liknande oreglerad älv att jämföra ett tecken på antropogen störning. Det skillnader eftersom det var flest ruderata med, kan vi inte säga hur Klarälvens har visat sig att antalet ruderata arter är arter i kraftverkssträckan och minst i strandvegetation har förändrats. Vi kan högre i reglerade älvar i norra Sverige, referensen. De andra variablerna med dock konstatera med resultaten från samt i delar av oreglerade älvar som signifikanta skillnader mellan sträckorna denna studie att stränderna sannolikt är ligger nära områden med mänsklig akti- är bottenskikt, substratindex (visar på starkt påverkade. vitet (Nilsson et al. 1989, Renöfält et al. variation i substrat), och substratantal. Friflytande älvar i norra Sverige och 2005). För alla tre finns en stor skillnad mellan även andra delar av världen har på stensträckan och den meandrande landskapsnivå uppvisat ett kvadratiskt Resultat sträckan medan stensträckan och mönster i artrikedom av naturligt före- Totalt hittades 189 arter längs älven referensen är mer lik varandra och den kommande arter med de högsta antalen (Renöfält, 2014). Artantalet ökade meandrande och kraftverkssträckan i mitten av älvsträckan (Nilsson et al. signifikant uppströms (P=<0,001, liknar varandra. 1989). Detta har i norra Sverige tolkats Figur 5. Skillnad i artsammansättning mellan R2=0,45, linjär regression) medan En korrespondensanalys (CA) visar som att toppen sammanfaller med den de olika ytorna. Statistisk analys: Corres- andelen ruderater minskade (P=0,007, att det finns en tydlig uppdelning i pondance analysis (CA) med nedviktning av tidigare högsta kustlinjen (HK), vilket R2=0,25, Figur 4). I den norska refe- artsammansättning där referens- och ovanliga arter. Jämförelse mellan a) alla fyra påverkar t.ex. Mönstret har visat sig sträckorna, b) mellan enbart referensen och renssträckan hittades 127 arter, vilket är stensträckan befinner sig på ena sidan förändras efter år med extrema och stensträckan, och c) mellan den meandrande drygt 20 arter mer än i de övriga sträck- axel 1 och den meandrande sträckan långvariga högflöden då mönstret blir och kraftverkssträckan. orna (Tabell 1). Av dessa var 30 unika och kraftverkssträckan på andra sidan mer linjärt med de högsta artantalen i för referensen. Trots referenssträckans axel 1 (Figur 5a). Den skillnaden de översta sträckorna (Renöfält, 2005). under den senaste perioden. En analys stränderna i studien, men artantalet made dagar på samma höjder innan högre höjd över havet hade enbart två av stämmer väl överens med substratva- I Klarälven fann vi den största av 1, 3-, 7- 30- och 90 dagars nivå för är ändå inte så mycket högre. Dessa reglering och hur högt på stranden arterna mer alpin utbredning, Kvanne, riationen, vilket är en viktig variabel substratdiversiteten högst upp i lågflöde (dvs. den flödesnivå som hålls är väldigt flacka och gav mest mer vårtopparna gick då. Vi använde ett Angelica arcangelica och Lappvide, Salix för vegetation. När bara referens- och systemet i de mer oreglerade delarna, under en, tre, sju, trettio eller 90 dagar) av samma arter längs hela brädden. medel av vattenståndet för de senaste lapponum. De har båda sin huvudsakliga stensträckan jämförs med varandra kan och inte vid HK. Eftersom vi inte har under perioden 2006 – 2010, visar att I magasinen noterades även mer tio åren (2003-2012) eftersom hela den förekomst i fjälltrakter, men förekom- man se en uppdelning mellan sträck- någon referens vet vi inte om det är så varit fallet. Ett annat problem för flytbladsväxter som näckrosor, vilka tidsperioden påverkar hur vegetationen mer nere i låglandet främst längs vatten- orna och en betydligt större sprid- ett naturligt mönster eller om det är akvatisk- så väl som strandvegetation i annars är vanligare i sjöar. ser ut i dag (Ström et al. 2012), och drag. Antalet ruderata arter var högst i ning av ytorna inom referenssträckan regleringen som påverkat stränderna reglerade vattendrag är bortnötning av is valde en tioårsperiod från tiden innan kraftverkssträckan och lägst i referensen, (Figur 5b). Ytorna inom stensträckan med urspolning. Det är dock sannolikt under vinterhalvåret, särskilt i områden Delprojekt 2: Effekter av reglering (1930-1939) för att räkna ut 10 resp. 3 (Tabell 1). är betydligt mer lik varandra i sin att stensträckan skulle haft en högre som är påverkade av korttidsreglering. regleringspåverkan i Klarälvens ett medeltal för översvämmade dagar för Referenssträckan hade i medel 10 artsammansättning förutom yta 9 som andel finare sediment, och därmed Under inventeringen noterades också huvudfåra tiden innan reglering. arter mer än stensträckan nedströms avviker något. Detta speglar troligen ett mer liknande finkornighetsindex problem med igenväxning av stränderna I projektet användes en hydrologisk mo- Data från tidigare undersökningar Höljesdammen, 57,3 jämfört med 47,4. en större hydromorfologisk heteroge- som det vi fann i referenssträckan, om i områden med gran, där små granar dell (Ström et al. 2012) för att undersö- från nedre delen av den oreglerade Skillnaden är ganska stor men inte nitet i referenssträckan jämfört med sträckan varit opåverkad av reglering. har börjat dyka upp längre ned än vad ka förändringar av bredden på stranden, Vindelälven om vegetationsbältenas signifikant (P=0,09), förmodligen på den reglerade stensträckan. När enbart Den meandrande sträckan och kraft- tidigare gränsen för gran gått. Detta är utbredning av olika vegetationsbälten utbredning och artrikedom användes grund av den stora variationen inom den meandrande sträckan och kraft- verkssträckan har ett relativt finkornigt ett vanligt fenomen i reglerade älvar då (akvatisk vegetation, gräs, vide, samt som referens för hur en naturlig strand- referensen. Skillnaden mellan referensen verkssträckan jämförs med varandra substrat. Trots detta är akvatiska växt- vårflodstoppen uteblir (Lotta Ström, strandskog) och förändringar i artantal vegetations struktur ser ut. De eventu- och den meandrande sträckan var större framträder även här en viss uppdelning bältet dåligt utvecklat, speciellt i den pers. komm). på grund av reglering. Detta gjordes ella avvikelser i artantal i strandvegeta- och signifikant (57,3 resp. 43,7 arter, mellan sträckorna (Figur 5c). Vad denna meandrande sträckan, där potentialen I kraftverkssträckan består vissa genom att relatera antal översvämmade tionens bälten som beror på skillnader i P=0,01), och även mellan referensen skillnad beror på är svårt att säga, men troligen skulle vara ganska stor. En stränder av korta urspolade väggar som dagar per provyta till vegetationen på läge mellan Klarälven och Vindelälven och kraftverkssträckan (57,3 resp. 38,5 en orsak kan vara position i landskapet bidragande orsak skulle kunna vara typiskt uppstår vid korttidsreglering. ytan. Antalet översvämmade dagar kan antas om något underskatta den poten- arter, P=<0,001), men det var ingen (Figur 4). Skillnaden kan också bero på högre lågflöden under sommarhalvåret Andra delar har några av de bredaste sedan jämföras med antal översväm- tiella artrikedomen längs Klarälvens 288 | | 289 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION stränder, då klimatet här är gynnsam- Metod placerades 0,5 m×0,5 m stora provytor från den oreglerade Vindelälven (Ström mare och vegetationsperioden längre. 20 transekter placerades ut uppströms ut med jämna mellanrum med ca 20 et al. 2012, Tabell 2). Arbetet koncentrerades till området och nedströms vattenståndsmätaren cm skillnad i höjdled från förekomst av Totalt inventerades 203 provytor i 20 vid Edsforsens kraftverk, vilket är den (se Figur 3 för lokalens placering) amfibisk vegetation (lägsta nivå) upp till transekter. 197 av dessa hade vegetation enda lokal som har en mätserie ända rätvinkligt från vattenytan med tio skogen ovanför stranden. Eftersom det och användes i analyserna. Generellt sett från 1910, innan reglering. meters mellanrum. I dessa transekter var viktigt att försöka täcka av den yta hade de flesta provytorna en betydligt som potentiellt varit strand vid en oreg- kortvarigare översvämningstid än vad lerad vattenföring, för att kunna avgöra fallet varit vid en oreglerad vattenföring, strandens tidigare utbredning, gjordes medan ett fåtal hade en betydligt längre avgränsningen uppåt där förekomsten översvämningstid (Figur 7). av större och äldre granar började, vilka Med nuvarande vattenföring utgjorde antogs ha utgjort övre delen av strand- 92 av dessa terrester vegetation (Tabell skogen vid oreglerad vattenföring. 3). Nästan alla provytor i denna grupp Flödesvariationen mättes med hjälp hade dock någon dag av översvämning av vattennivåloggrar (Diver®). En under tioårsperioden. Däremot skulle baro-logger placerades där det aldrig ingen av de provytor vi lagt ut ingått i sker någon översvämning (högt i träd) gruppen terrester vegetation om vatten- vilken mäter lufttryck, och en vatten- ståndet sett ut som innan reglering. ståndslogger placerades där den är Avgränsningen uppåt var mycket svår permanent översvämmad. Denna mäter att göra då marken här var flack, med vattentrycket, vilket sedan korrigeras tidigare sandrevlar som låg parallellt Figur 6. Jämförelser av månadsmedelvattenföring mellan vattenföring före och efter med lufttrycksdata. Dessa loggrar mätte med älvens lopp. När vi undersökte reglering. kontinuerligt mellan 22 mars 2012 och vattenståndsmätningar före reglering 5 juli 2013 med ett värde per timma. visade det sig att vattnet i medel under Data från faktiska mätningar vid tioårsperioden nått 66cm över den höjd Edsforsens kraftstation, samt Edebäck vi mätt in som trolig högsta-punkt, och (innan reglering) har hämtats från vissa år betydligt över. Alla de högst SMHIs Vatten Web (http://vattenwebb. placerade provytorna skulle haft en smhi.se/). översvämningstid på 4-7 dagar, de flesta i det lägre intervallet, och alltså utgjort Resultat den övre delen av strandskogen med De storskaliga förändringarna i flöde tidigare oreglerad vattenföring. Dock mellan perioderna före och efter betyder detta att utbredningen av tidi- Figur 8 a) Site scores för axel 1 och 2 från DCA för Vindelälven, och b) site scores för axel 1 plottad mot antalet dagar ytan varit översvämmad under vegetationssäsong. Från Ström et al. reglering är framförallt en högre än gare strandskog i höjdled (och därmed 2012. normal vattenföring under årets tre arealen) troligtvis är något underskattad, första månader samt en lägre än normal och att strandskogen vid flera transekter till antalet. Vid oreglerad vattenföring De provytor som varit översvämmade vattenföring under våren efter reglering sträckt sig längre upp än vad vi trodde, hade dessa utgjort 91 provytor. Vide- tillräckligt länge för att klassas som Figur 7. Medel antal dagar översvämmade per provyta och år. Alla provytor finns med i analysen, (Figur 6). samt att extremt mycket högre vatten- bältet har alltså reducerats med nästan tillhörande det amfibiska bältet var med men syns inte på x-axeln på grund av platsbrist. Generellt sett har de flesta provytorna en be- För att avgöra vilken vegetationsgrupp stånd förekommit vid enstaka tillfällen 60% gentemot sin tidigare utbredning. nuvarande vattenföring endast 1 till tydligt kortvarigare översvämningstid än vad fallet varit vid en oreglerad vattenföring. Ett fåtal hade dock en betydligt längre översvämningstid. provytorna tillhörde utgick vi från data under den oreglerade vattenföringen. Gräsbältet utgjordes nu av endast antalet, där endast Sparganium sp (igel- Antalet provytor som ingick i 3 stycken provytor mot tidigare 14 knopp) räknas som amfibisk art. Övriga gruppen strandskog var med nuva- stycken, alltså endast drygt en femtedel provytor som hamnade på denna nivå Medel antal Antal provytor Antal provytor Minskning av vegetationsbältets Vegetationstyp av den tidigare utbredningen. Det är hade ingen vegetation alls, troligen för Vegetationsgrupp dagar översväm- efter reglering före reglering utbredning i höjdled (%) rande vattenföring 64 till antalet. made per år Hade vattenföringen sett ut som innan troligt att de arealer som tidigare utgjort att de var så påverkade av störning från Terrester vegetation ≤ 4 Terrester vegetation 92 0 reglering hade 92 av provytorna utgjorts delar av graminoidbältet nedåt helt reglering att ingen vegetation kunnat Strandskog 4,1-16 Strandskog 64 92 58 av strandskog. Detta är dock som enkelt inte längre finns kvar. Vatten- etablera sig. För de flesta transekterna Vide 16,1-46 Vide 37 91 47 nämnts en underskattning då detta bälte ståndsdata från innan reglering visar var denna nivå borteroderad. troligen sträckt sig ytterligare längre att lägsta vattenföring under sommaren Störst förändring för vegetations- Graminoider (gräs) 46,1-101 Graminoider (gräs) 3 14 27* upp. Detta tyder på att strandskogens varit betydligt lägre än vad våra prov- bältenas utbredning i höjdled fann vi Amfibisk vegetation 1 0 - (går ej att bedöma) Amfibisk vegetation >101 utbredning i princip har halverats på ytor, och även vår vattenståndsmätare i strandskogen med en nästan 60% Tabell 2. Medel antal översvämningsdagar Tabell 3. Antalet provytor som hamnade inom de olika vegetationsbälten som definierats utifrån grund av reglerad vattenföring. fanns. Troligen har mycket av den minskning i elevation (som sagt kan per år under vegetationssäsong för de olika antal dagar översvämmade under vegetationsperioden, under reglerad samt oreglerad vatten- De provytor som under nuvarande tidigare delen av den nedre stranden denna minskning vara ännu större, då vegetationsbältena (Ström et al. 2012). föring. *=nedre delarna av detta bälte under tidigare vattenföring saknas. vattenföring utgjorde videbältet var 37 eroderats bort. vi troligen inte hittat av den allra högst 290 | | 291 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION den amfibiska vegetationen varit tidi- för att minska vattnets eroderande effekt gare, men de nedre delarna av stranden (Widén et al. 2013). uppvisade tydliga tecken på den typ Även videbältet och strandskogen av erosion som är vanlig i reglerade hade kraftigt minskat sin utbredning, vattendrag. och större delen av stranden som Den korrespondensanalys (DCA, tidigare utgjort dessa bälten har nu Detrended Correspondance Analysis) knappast någon översvämning alls. som gjordes på vegetationssamman- Detta har lett till att vegetationen dels är sättningen hos ytorna i Vindelälven mer artfattig jämfört med denna typ av visade att de olika ytorna fördelade sig vegetationsbälte i en oreglerad älv, och tydligt efter axel 1, samt att de ytor som också att vegetationssammansättningen klassats som tillhörande ett visst bälte generellt sett är ganska lika mellan också hade en liknande typ av vegeta- bältena, och även lik den vegetation tion (Figur 8a). Särskilt de ytor som som finns på de ytor som räknas till räknas till strandvegetation har en tydlig terrester vegetation. fördelning kring axel 1, medan ytor som I en fritt strömmande älv i större räknas som terrester vegetation hade Figur 11. Medelantal arter per provyta i Vindel- respektive Klarälven. *ej medelvärde utan delen av Sverige utgörs de naturliga en otydligare fördelning med en större faktisk antal på provytan vattenståndsväxlingarna av höga flöden variation i artsammansättningen. under vårflod, långsamt sjunkande Följande korrelationsanalyser mellan översvämmad är alltså inte lika tydlig avsevärt färre arter per provyta jämfört vattennivåer efter vårfloden, relativt site scores för axel 1 och olika miljövari- som för Vindelälven, men ändå så pass med Vindelälven (Figur 11). Störst lågt vattenstånd under senare delen av abler visade att axel 1 främst korrelerade hög att man klart kan säga att detta är var skillnaderna i den nedre delen av vegetationsperioden och lågt vatten- med antal översvämningsdagar per år en mycket viktig variabel. stranden. stånd under vintern (Figur 6, Nilsson et (Figur 8b). Skillnaden mellan Vindelälven och al. 1993; Johansson och Nilsson 2002; Figur 9a) Site scores för axel 1 och 2 från DCA för Klarälven, och b) site scores för axel 1 plottad Klarälven kan härröra till störningar Diskussion mot antalet dagar ytan varit översvämmad under vegetationssäsong. När vi gjorde samma analys (DCA) Nilsson och Svedmark 2002). För att för strandvegetationen längs Klarälven från en reglerad vattenföring. Studierna Den modell vi använt för att avgöra hur få en mer artrik och naturlig strandve- fann vi ett liknande, men otydligare från den reglerade Umeälven (Ström et strandvegetationen i Klarälven för- getation längs Klarälven torde en viktig mönster där ytor som klassades som al. 2012) tyder på samma fenomen, där ändrats efter reglering visar att stran- åtgärd vara att i större utsträckning strandskog och ytor som klassades som provytorna generellt är mer artfattiga dytan generellt sett är avsevärt mindre spegla detta. terrester vegetation uppvisade mycket men vissa ytor kan hysa fler arter. I översvämmad både med avseende på tid En åtgärd som bör utredas för att öka små skillnader i vegetationssammansätt- Vindelälven däremot är provytorna mer och rum. Vi ser tydligt att varje enskilt potentialen för strandvegetation i Klar- ning, men där spridningen framförallt lika varandra och innehåller generellt bälte har minskat kraftigt i omfattning älven är att låta en högre vårflod än vad låg längs axel 1 (Figur 9a). Ytor som fler arter per provyta. (Tabell 3). Störst påverkan ser vi i de som nu är fallet översvämma stränderna klassades som tillhörande videbältet Art-ytekurvor för Klarälven nedre delarna, både med avseende på och att låta den successivt sjunka av hade däremot en större spridning i respektive jämförbara stränder längs utbredning och på förlust av artrike- under sommaren. Att låta större delar artsammansättningen. Visserligen var Vindelälven visar att artantalet acku- dom (Figur 11). Det amfibiska bältet av stranden vara översvämmade under många relativt lika både varandra och muleras långsammare i Klarälven saknades i princip helt på grund av stark en längre tid än vad som är fallet idag strandskogs-, samt de terrestra ytorna jämfört med Vindelälven (Figur 10). erosion och denna typ av vegetation skulle gynna en tydligare zonering av och spridningen även där låg längs axel Upp till 100 ytor speglar art-ytekurvan återfanns bara på enstaka mindre ytor vegetationen och möjliggöra utbredning 1, men flera var mycket annorlunda. för Vindelälven snittet för tre olika där sediment fanns skyddat bakom t.ex. av de olika vegetationsbältena upp på Ytor som klassades som graminoid lokaler och från 100-150 ytor speglar en stam. Samma utveckling gällde i hög stranden. I de fall i kraftverkssträckan vegetation var bara tre till antalet och art-ytekurvan för Vindelälven snittet grad graminoidbältet. Liknande pro- (delprojekt 1) där det finns magasin även dessa uppvisade olika artsamman- av två olika lokaler. Skillnaden på 17 blem med erosion ses i andra reglerade med dammar mellan kan man utreda Figur 10. Art-ytekurvor för Klarälven respektive jämförbara stränder längs Vindelälven visar att sättningar sinsemellan. Endast en yta arter färre vid 100 provytor håller dock vattendrag (Widén et al. 2013). I områ- möjligheterna att införa en simulerad artantalet ackumuleras långsammare i Klarälven. med vegetation var översvämmad länge i sig även vid 150 ytor. Detta tyder på den där erosionen är så omfattande som vårflod, dvs. att höja vattenståndet till nog att klassas som amfibisk vegetation att Klarälven har drygt 20% färre arter vid Edebäck blir det sannolikt svårt att dämningsgränsen eller så högt man nivån av tidigare strandskog, Tabell 4). att avgöra var den tidigare nedre gränsen utifrån antalet översvämmade dagar. jämfört med den reglerade Vindelälven. återetablera dessa zoner ens med föränd- kan under de veckor när den naturliga Videbältet hade minskat med nästan gått. Detta gäller även för det amfibiska Förklaringsgraden för antal dagar Mönstret i artrikedomens fördelning rad vattenföring. För de områden i älven vårflodstoppen infaller och successivt hälften. Minskningen på knappt 30% bältet som i stort sett saknades på ytan. ytan varit översvämmad för vegeta- speglade samma mönster som återfanns där det fortfarande finns finsediment sänka under vegetationsperioden. av graminoidbältet är troligtvis en Avsaknaden av amfibisk vegetation tionssammansättningen på ytan var längs Vindelälvens stränder, med högst kvar i de nedre delarna av stranden där Nyttan med en ökad/simulerad underskattning av omfattningen då noterades även i delprojekt 1, där prov- r2=0.57, jämfört med Vindelälven där artrikedom i strandskogen och därefter vattenväxter, starr och gräs kan etablera vårflod skulle förutom att möjliggöra nedre delarna av detta bälte sannolikt ytor längs hela Klarälven inventerats. den var r2=0.92 (Figur 9b). Sambandet sjunkande mot lägre höjder. Varje sig kan en åtgärd vara att placera ut etablering av en mer naturlig strandve- eroderats bort och det var inte möjligt Det är omöjligt att säga hur omfattande mellan axel 1 och antal dagar ytan varit vegetationsbälte i Klarälven hade dock erosionshinder i form av större stenar getation vara att översvämningen bidrar 292 | | 293 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION till att organiskt material förs bort och av klinometer för att hålla avstånden a) 16 b) 6 omfördelas i vattendraget, samt att arter 14 mellan dem på 15 cm i höjdled och 5 som inte tål översvämning minskar 12 exakt höjd vägdes sedan in med eller försvinner och den igenväxning 10 4 totalstation. av gran på stränderna som noterades i 8 3 Flödesvariationen mäts med hjälp av 6 2 vattennivåloggrar (se metodbeskrivning delprojekt 1 skulle minska. Istället ges 4 Artrikedom strandarter möjlighet att etablera sig, 2 1 i delprojekt 2). Loggrarna placerades ut (medel per m²) 0,25 (medel per 0,25 m²) vilket skulle leda till fler arter av fram- 0 Blommande exemplar 0 den 20-22 mars 2012 (innan vårfloden) förallt örter och gräs. Potentialen att en 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 i en sträcka i varje valt biflöde. Posi- Par Par artrikare strandvegetation som sträcker tionen av dessa loggrar mättes in med sig över ett bredare bälte är dock bero- c) d) hjälp av en totalstation under somma- 0.9 ende av att stranden består av finjordar 400 rens fältarbete. Vattenståndsloggrarna 0.8 350 där växter kan etablera sig. 0.7 mätte vattenståndet varje timme från 300 0.6 Man bör också undvika längre peri- 250 det att de sattes ut (20-22 mars 2012) 0.5 oder av höga vattenstånd under senare 0.4 200 kontinuerligt tills de togs in juli 2013 delen av vegetationsperioden och ge tid per m²) 0,25 0.3 150 Höjden på varje mindre provyta för växter som etablerar sig på stranden (% 0.2 100 längs transekterna har mätts in med Biomassa (g/m²) Vegetationstäckning Vegetationstäckning att växa till, vilket skulle öka mängden 0.1 50 hjälp av totalstation och vägts av mot 0 och täckningsgraden och ger möjlighet 0 loggerplaceringen. På så sätt kan man 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 till större vinteröverlevnad. Par räkna ut när en viss nivå av stranden är Par För att minska erosionspåverkan översvämmad. vintertid från is skulle lägre vattenstånd Figur 13 a) medel artrikedom b) medel antal arter med blommande exemplar c) medel vegeta- Alla kärlväxtarter inom transekternas under vinterperioden vara gynnsamt. tionstäckning (%) samt d) medel över-jord biomassavikt (g/m2) för varje biflöde. De blå staplarna delprovytor inventerades och bestämdes Detta skulle minska störningen av representerar oreglerade sträckor och de röda representerar reglerade sträckor. till art. Total vegetationstäckning stranden dels genom att minska risken samt substratsegenskaper noterades. för att expanderande is pressas in i Undersökningen syftar till att se om sträckor 1R-8R (Figur 12). Paren är För att få ett grovt mått på potentiell strandzonen och att man bör undvika artrikedom och artsammansättning matchade utifrån avrinningsområdets fröproduktion, d.v.s. etablerings- och att isen bryts sönder och skrapar av kärlväxter, biomassaproduktion, storlek och position, samt studier av sa- spridningspotential noterades om det stranden då detta leder till att jord och substrattillgång och flödesregim skiljer tellitbilder (Tabell 4). Information om fanns blommande exemplar av arter. vegetation slits bort. sig mellan reglerade och oreglerade detta hämtades från SMHIs Vatten Web Biomassaproduktion ovan jord mättes biflöden. Den syftar även till att se hur (http://vattenwebb.smhi.se/). Informa- genom att levande vegetation på 20×20 Delprojekt 3: Effekter av variabler i vattenföringen som över- tion om tillåtna regleringsamplituder cm ytor, relaterade till de stratifierade regleringspåverkan i Klarälvens svämningstid, frekvens och timing rela- erhölls från Länsstyrelsen Värmland transekternas mindre provytor, samlades biflöden terar till artrikedom, artsammansättning (Tabell 4). Vi valde ut ytor med högst in och torkades i 60ºC under tre dagar Syftet med detta delprojekt var att och biomassa i strandvegetationen. påverkansklass. Dock skiljer sig påver- samt vägdes. Biomassa samlades in från undersöka regleringspåverkan i biflöden kan något åt mellan ytorna. Till hjälp de mindre provytorna vid fyra av de tio i Klarälvens avrinningsområde genom Metod vid urval av inventeringssträckor hade vi transekterna på sträckan. Figur 12. Inventeringsområdet i norra Värmland. Röda trianglar visar inventeringsområden i att jämföra 8 par av regleringspåverka- Undersökningsområde också en representant med lokalkänne- Ytterligare noterades andelen bar jord biflöden till Klarälven (oreglerade biflöden 1-8, reglerade biflöden 1R-8R). de – ej regleringspåverkade biflöden. Undersökningsområdet är koncentrerat dom från Länsstyrelsen Värmland. (%) och täckningsgrad (%) av olika till de övre två tredjedelarna av Klaräl- I varje valt biflöde lades 10 trans- substrat (torv, ler, finsediment, sand, Avrinningsområde Regleringsamplitud Par Reglerat Avrinningsområde (km2) Oreglerat (km2) (m) vens avrinningsområde mellan norska ekter ut med 5 m mellanrum och en grus, småsten, sten, block och klippa), gränsen och området kring Hagfors vattenståndslogger placerades mellan 1 Örån 78 Hynnan 89 4, nolltappning för att bestämma substratvariation samt (Figur 12). Större delen av avrinnings- transekt 5 och 6. I varje transekt place- finkornighetsindex (Ф). 2 Tåsan 305 Höljan 284 3, nolltappning området består av skogsmark 62%, rades sedan 0,5×0,5 m mindre provytor 3 Lettan 158 Höljan 180 19, nolltappning jordbruksmark 3%, sjö 8%, våtmark ut för varje 15 cm skillnad i höjdled. Resultat 4 Fämtan 106 Likan 112 2,5 10% och övrig mark 16% (http://vat- Yta 1 placerades vid högsta översväm- Oreglerade biflöden hade en signifikant 5 Halgån 49 Likan 59 3,4 tenwebb.smhi.se/). ningslinje, vilket bestämdes genom högre artrikedom när hänsyn togs till 6 Värån 139 Likan 112 2,6 att se var översvämningskänsliga arter position i landskapet (interaktionen Inventering som t.ex. blåbär, Vaccinum myrtillus, Reg-Oreg×sträck p<0.001, Figur 13a). 7 Acksjöälven 30 Götån 49 3 8 par av regleringspåverkade – ej regle- slutar täcka stora delar av marken och Oreglerade vattendrag hade i snitt 10,1 8 Hagälven 39 Väjån 38 3, regleras ej så kraftigt ringspåverkade biflödessträckor valdes även genom att titta på avsättningar av arter per 0,25 m2 yta, medan reglerade Tabell 4. Reglerade och oreglerade biflödessträckor som undersöktes. Regleringsamplitud anger den högsta tillåtna amplitud enligt vattendom. ut. Icke regleringspåverkade sträckor älvtransporterat material (Renöfält et al. hade 8,2 arter. Tester av de separata pa- Vid flera anläggningar är den faktiska regleringen mindre omfattande. betecknas 1-8, och regleringspåverkade 2005). Ytorna placerades ut med hjälp ren mot varandra visade att i 6 fall av 8 294 | | 295 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION a) b) finmaterial. Oreglerade biflöden hade översvämningsregimen och artrikedom; vi kunde urskilja mönster i strand- Stränder är komplexa miljöer som 3.5 0.25 ett finkornighetsindex på i snitt 3,68 (p<0,001 i alla fall), med kvadratiska vegetationen som kunde kopplas till i hög grad upprätthålls av rådande 3 medan reglerade vattendrag hade ett samband för totalt antal översväm- regleringen och om vi kunde se några översvämningsförhållanden. Det är en 2.5 0.2 jord finkornighetsindex på i snitt 2,02 (Figur ningsdagar och översvämningsfrekvens. samband mellan vattenföringsvariabler störning som både varierar över året och 2 0.15 14c). Oreglerade biflöden hade även Totalt antal översvämmade dagar och artrikedom. Resultatet visade att mellan år och där många olika flödes- substrat 1.5 0.1 signifikant högre andel bar jord när på ca 20-40 under perioden, och en artrikedomen minskade ju längre ned i variabler är viktiga för vegetationen. 1 per m²) 0,25 hänsyn togs till position i avrinnings- frekvens av 4-6 översvämningar under Förutom direkta störningar i form Antal 0.05 avrinningsområdet man kommer. Tyvärr (% 0.5 bar Bandel (medel per 0,25 m²) området, jämfört med de reglerade. I perioden genererade högst antal arter, korrelerar detta med landskapsfaktorer av mekanisk nötning är faktorer som 0 0 de oreglerade biflödena var andelen bar och ett linjärt samband med medel- som troligen är viktiga för hur artrike- frekvens, varaktighet och vattendjup 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 jord i snitt 8 %, medan i de reglerade längden på översvämningar, där riktigt domens fördelning ser ut i avrinnings- av översvämningarna viktiga för Par Par var andelen i snitt 4 % (Figur 14b). långvarigt översvämmade ytor hade en området, med en större artrikedom i vegetationen på varje del av stranden, c) Bland de funktionella grupperna var lägre artrikedom. Förklaringsgraden de övre delarna. Vad vi fann var dock och vegetationen längs en strand med 7 det endast andel arter med fröflytvävnad är dock väldigt liten varför det är svårt att den stenigare sträckan nedströms en naturlig vattenföring zonerar sig efter 6 som visade på signifikant skillnad att dra några slutsatser. Provytorna i Höljesdammen visade tecken på att ha längden på översvämningarna (Nilsson 5 mellan reglerade och oreglerade de reglerade biflödena översvämmade urspolade stränder jämfört med den 1999). Förutsättningarna förändras 4 biflöden, med en högre procentuell i snitt signifikant fler dagar jämfört oreglerade referenssträckan i Trysilelva. därför av ändrade min- och maxnivåer 3 andel arter med flytvävnad i de reglerade med de oreglerade (oreglerade=43.5, Vi fann också att amfibisk vegetation även om medelvattenföringen förblir per m²) 0,25 2 bilödena (oreglerade=17%, regle- reglerade=26.1, p=0.002) under vegeta- till stor del saknades och att nedre den samma. Vi vet från tidigare studier Ф Figur 14 a) medel antal substrat b) medel ( 1 rade=24%; p= 0,05). Övriga funktio- tionsperioden vilket kan vara en orsak delen av stranden var borteroderad på att strandvegetationen påverkas kraftigt Finkornighetsindex 0 andel bar jord samt c) medel medel finkornig- hetsindex (Ф) för varje biflöde. De blå staplar- nella grupper skiljde sig inte signifikant till den lägre artrikedomen. flera ställen. Stränderna längs Klarälven av reglering, men eftersom så många -1 1 2 3 4 5 6 7 8 na representerar oreglerade sträckor och de åt mellan reglerade och oreglerade Analyser av daglig uppmätt och uppvisade också tecken på att omgivan- faktorer förändrar livsmiljön på olika -2 Par röda representerar reglerade sträckor. biflöden. modellerad vattenföring i Tåsan visar de granskog etablerade sig längre ned på sätt går det ofta inte att påvisa effekterna på att det under perioden 2004-2010 stranden i de områden det fanns gran. av reglering med vegetationen på ett var artrikedomen signifikant högre i de biflöden när hänsyn togs till positionen Diskussion förekommit betydligt fler och kortva- Iakttagelserna från delprojekt 1 enkelt sätt. oreglerade vattendragen, med starkast i landskapet samt att skillnaderna också Klarälvens oreglerade biflöden verkar rigare både hög- och lågflödespulser än bekräftades i den modell vi utarbetade En av de åtgärder som kan föreslås påverkan i Örån, Tåsan, Lettan och här var störst i de övre delarna av Klaräl- generellt uppvisa samma landskaps- vad som skulle varit fallet om den inte på sträckan uppströms Edebäcks kraft- för att förbättra förutsättningarna för Värån. I Väråns fall var bedömningen av vens avrinningsområde (Figur 13b-c). mönster som det vi observerade längs varit reglerad och att andelen noll- verk. Här fann vi att alla de vegetations- strandvegetationen i Klarälvens avrin- regleringspåverkan ”måttlig”, men vi såg Däremot hade reglerade biflöden huvudfåran i delprojekt 1, med högre tappningsdygn i är frekvent förekom- bälten som räknas som strandvegetation ningsområde är dock att efterlikna de en relativt stark påverkan på artrikedo- en signifikant högre produktion av artrikedom i de övre delarna av avrin- mande. Vi såg också att vattenföringen hade minskat i utbredning och att bältet vattenföringsvariationer som återfinns men. I ett fall fanns ingen signifikant biomassa ovan jord än oreglerade. De ningsområdet. Alla de tre översta oregle- under året är i princip omvänd mot med amfibisk vegetation saknades helt. i fritt strömmande älvar i större delen skillnad (Halgån) och i ett fall var artri- reglerade biflödena hade i snitt en rade biflödena ligger dock inom Höljans ett naturligt scenario med höga flöden Även stora delar av gräs- och starrbältet av Sverige. Viktigaste komponenten här kedomen högst i det reglerade vatten- biomassa på 184,8 g/m2, medan oreg- avrinningsområde då det var svårt att under vinterhalvåret och lägre flöden saknades. Vide och strandskogsbältet är att tillåta högre flöden än nuva- draget. Detta biflöde, Hagälven, vilket lerade hade i snitt en biomassa på i snitt hitta oreglerade referenser, och är alltså under sommarsäsongen. Här var dock hade minskat i utbredning och stora rande under vårflod med successivt bedömdes ha en medelstark reglering- 145,7 g/m2. Skillnaderna var som störst relativt närbelägna rent geografiskt. Alla variationen i framförallt reglerade vår- delar av det som tidigare utgjorts av sjunkande vattennivåer efter vårfloden, spåverkan, hade en hög artrikedom av i biflöde 5 och 6 med mer än dubbelt så reglerade biflöden utom två hade dock och sommarflöden stor, med vissa år där strandvegetation nåddes inte längre av relativt lågt vattenstånd under senare framför allt olika starrarter, och inslag av mycket biomassa i de reglerade än i de signifikant färre arter och färre andel sommarflödena var betydligt högre, som översvämmande vatten. Jämförelser med delen av vegetationsperioden och lågt myr/sjö-vegetation. Detta kan bekräftas oreglerade biflödena (Figur 13d). blommande exemplar jämför med de t.ex. var fallet i många av de reglerade hur artrikedomen ackumuleras med vattenstånd under vintern (Nilsson et av vetskapen att sjön uppströms regleras Reglerade biflöden hade signifikant oreglerade biflödena. Starkast var den biflödena då vi gjorde inventeringen. ökande areal mellan Klarälven och den al. 1993; Johansson och Nilsson 2002; mindre än vad som medges enligt fler antal substrattyper än oreglerade. påverkan i de tre undersökta biflöden oreglerade Vindelälven visade också Nilsson och Svedmark 2002). Fördelen vattendomen. Reglerade vattendrag hade i snitt 2,21 som ligger högst upp i det undersökta Sammanfattande diskussion att Klarälven hade ca 20% färre arter. I med en ökad vårflod skulle även vara Skillnaderna var generellt störst i de substrattyper per 0, 25 m² yta, medan avrinningsområdet; Orån, Tåsan och Huvudsyftet med detta projekt var att biflödena hade vi tillgång till referens- att man potentiellt kan få tillbaks en övre delarna av Klarälvens avrinnings- oreglerade hade 2,15 (Figur 14a). I 5 Lettan. I alla dessa är regleringsampli- bedöma regleringspåverkan i Klarälvens vattendrag att jämföra med, och här var del av den erosion – sedimentations- område, och det var också här, i likhet fall av 8 hade reglerade biflöden flest tuden relativt hög och det förekommer avrinningsområde. Ett försvårande fak- en betydligt mer rättfram och direkt dynamik som påverkats av regleringen. med Delstudie 1, som vi noterade de typer substrat, i ett fall fanns ingen även nolltappningar. tum med just Klarälven är att det inte jämförelse möjlig. Även här fann vi att Denna åtgärd påverkar dock potentiellt högsta artrikedomarna, vilket stöder signifikant skillnad och i två fall hade Att säga exakt vad i den reglerade finns data från tiden före reglering, eller stränderna i de reglerade biflödena hade kraftproduktionen i älven då vatten som hypotesen att det finns ett mönster i oreglerade biflöden flest substrat. De vattenföringen som ger påverkan är direkt jämförbara data från en liknande en lägre artrikedom jämfört med de annars skulle magasineras under vår och lanskapet med högre artrikedom i de biflöden där oreglerade sträckor hade dock svårt. Undersökningar av direkta älv att jämföra med, så som det gjorts oreglerade. Sammanfattningsvis kan vi försommar släpps. I de områden där det övre delarna av avrinningsområdet flest substrat ligger i övre delen av Klar- samband mellan vattenföringsva- i norra Sverige (Jansson et al. 2000). alltså konstatera att vi i alla tre delpro- är möjligt att simulera en vårflod genom (Figur 4). älvens avrinningsområde (Figur 14a). riabler som antal dagar ytan varit Klarälvens reglering skiljer sig också åt jekt fann indikationer på att strandvege- att höja vattenståndet och successivt Antal blommande arter och vegeta- Däremot hade reglerade biflöden ett översvämmad, frekvens och snittlängd beroende på var i avrinningsområdet tationen i Klarälvens avrinningsområde sänka det under vegetationsperioden tionstäckningen följer ungefär samma signifikant högre finkornighetsindex när av översvämningar gav inga tydliga man befinner sig. Vi valde därför att är påverkad av den reglering av vatten- utan att för den skull öka flödet kan mönster som artrikedomen med hänsyn togs till position i landskapet, resultat. Vi såg svaga men signifi- dela in Klarälven i fyra olika delar och föringen som görs, både i huvudfåran detta utredas (Nilsson 1996). Här signifikant högre värden för oreglerade vilket betyder att de generellt hade mer kanta samband mellan den uppmätta jämföra dessa sinsemellan för att se om och i de biflöden vi undersökt. måste dock tekniska begränsningar och 296 | | 297 EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE EFFEKTER AV VATTENREGLERING PÅ STRANDVEGETATION I KLARÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE REMISSVERSION gällande vattendomar utredas. Johansson, M. E. och C. Nilsson. 2002. Poff, N. L. och Zimmerman, J. K. H. För de nedre delarna av stranden Responses of riparian plants to flooding 2010. Ecological responses to altered (amfibisk och graminoidbältet) kommer in freeflowing and regulated boreal flow regimes: A literature review to dock sannolikt avsaknaden av substrat rivers: an experimental study. Journal of inform the science and management of att vara en begränsande faktor. De Applied Ecology. 39:971-986. environmental flows. Freshwater Biology, områden som finns kvar med denna 55: 194–205. vegetation är viktiga att skydda från Lid, J. 1974. Norsk og svensk Flora. Det ytterligare erosion. I Umeälven har man Norske Samlaget. Renöfält, B. M. 2014. Effekter av vatten- observerat att större stenar och block i reglering på strandvegetation i Klaräl- fåran i viss mån fungerar som erosions- Nilsson C. 1999. Rivers and streams. vens avrinningsområde. Rapportutkast. skydd, och man håller där på med Acta Phytogeographica Suecica, 84, projekt för att undersöka hur man kan 135–148. Renöfält, B. M., Jansson R. och Nilsson, restaurera så att erosionsproblematiken C. 2010. Effects of hydropower gene- minskar (Åsa Widén, pers komm). För Nilsson C., Grelsson G., Johansson M.E. ration and opportunities for environ- att minska erosionspåverkan vintertid & Sperens U. 1989. Patterns of plant mental flow management in Swedish från is skulle lägre vattenstånd under species richness along riverbanks. Ecolo- riverine ecosystems. Freshwater Biology, vinterperioden vara gynnsamt. Detta gy, 70, 77–84. 55: 49–67. skulle minska störningen av stranden då expanderande is hålls längre från Nilsson, C. 1996. Omreglering av vatten- Renöfält, B.M., Nilsson, C. och Jansson, strandzonen och risken att isen bryts ståndet i Rusforsmagasinet: förutsägelse av R. 2005- Spatial and temporal pat- sönder och skrapar stranden minskar. I effekter på vegetation.Institutionen för terns of species richness in a riparian projektet har vi inte undersökt hur pass ekologisk botanik, Umeå universitet, landscape. Journal of Biogeography. 32: mycket korttidsreglering (dvs. vatten- Umeå. 2025–2037 ståndsvariationer inom dygnet) påverkar vattenföringen i Klarälvens avrinnings- Nilsson, C. och M. Svedmark. 2002. Ba- Ström L., Jansson R. och Nilsson C. område. Snabba och frekventa föränd- sic principles and ecological consequen- 2012. Projected changes in plant species ringar i vattenstånd leder dock bland ces of changing water regimes: Riparian richness and extent of riparian vegeta- annat till en ökad erosionsproblematik, plant communities. Environmental tion belts as a result of climate-driven både vintertid genom att is-erosion ökar Management 30:468- 480. hydrological change along the Vindel och sommartid genom att tunga vatten- River in Sweden. Freshwater Biology, 57, mättade strandbankar faller sönder då Nilsson, C., E. Nilsson, M. E. Johansson, 49-60. vattenståndet sänks för snabbt. M. Dynesius, G. Grelsson, S. Xiong, R. Jansson, och M. Danvind. 1993. Proces- Widén,Å., Jansson, R., Perä, I., Johans- Referenser ses structuring riparian vegetation. Pp. son, M.E., Sparrevik, E. och Lindström, Bunn, S. E. och Arthington, A. H. 419-431 i J. Menon, ed. Current topics M. 2013. God Ekologisk Potential i 2002. Basic Principles and Ecological in botanical research. Council for Scien- Umeälven, Vindelns kommun. Consequences of Altered Flow Regimes tific Integration, Trivandrum, India. http://www.vattenmyndigheterna.se/Si- for Aquatic Biodiversity. Environmental teCollectionDocuments/sv/bottenviken/ Management, 30(4): 492–507. Nilsson, C., Jansson, R. och Zinko, U. publikationer/Slutrapport%20GEP%20 1997. Long-term responses of ri- Ume%C3%A4lven%20Vindelns%20 Jansson R., Nilsson, C. och Dynesius, ver-margin vegetation to water-level kommun%2020130318.pdf M. 2000. Effects of river regulation on regulation. Sience 276:798-800. river-margin vegetation: A comparison of eight boreal rivers. Ecological Applica- tions10:203-224. 298 | | 299 RAPPORT FRÅN DELPROJEKT MED JURIDISKT ARBETE I PROJEKTET VÄNERLAXENS FRIA GÅNG RAPPORT FRÅN DELPROJEKT MED JURIDISKT ARBETE I PROJEKTET VÄNERLAXENS FRIA GÅNG REMISSVERSION Rapport från delprojekt med juridiskt arbete i projektet Vänerlaxens fria gång Örjan Larsson, Länsstyrelsen i Värmlands län Sammanfattning föreskrivits i de domar som gäller för bedrivas både före, under och efter det är de enda fall där skyddsformen har I juni 2013 inleddes ett delprojekt med vattenkraftverken i Klarälven. att innan andra åtgärder vidtas. Tillsyn använts. juridiskt arbete inom ramen för projek- kan behöva ske för att t.ex. klarlägga • I delprojektet har information in- tet Vänerlaxens fria gång. Syftet med I delprojektet har bedömningen gjorts hur situationen ser ut vid kraftverken hämtats om effektivitetskrav rörande delprojektet har varit att inleda det juri- att det kan vara lämpligt att prioritera och för att kunna bedöma vilka åtgärder möjligheterna till upp- och nedström- diska arbete som krävs för att åstadkom- bildande av ett miljöskyddsområde i som behöver vidtas. Länsstyrelsen kan i spassage för vandringsfisk vid dammar ma de mål som finns för projektet Vä- valet mellan de olika rättsliga instru- egenskap av tillsynsmyndighet vid till- i USA. nerlaxens fria gång. Delprojektet, som menten. Om ett miljöskyddsområde synen vidta ingripande åtgärder i form • Den 21 november 2013 besökte del- är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i bildas kan länsstyrelsen bemyndigas av t.ex. förelägganden. Latenta villkor tagarna i delprojektet under ledning Värmlands län och Kammarkollegiet, att meddela sådana föreskrifter om som föreskrivits i de domar som gäller av projektledaren Pär Gustafsson har bemannats med följande jurister: skyddsåtgärder, begränsningar och andra för vattenkraftverken i Klarälven kan vattenkraftverk som ligger mellan miljöjuristen Örjan Larsson, Länssty- försiktighetsmått för verksamheter inom komma att väckas även i avvaktan på att Forshaga och Edsforsen i Klarälven. relsen i Värmlands län (ordförande), området som behövs för att tillgodose t.ex. en större omprövning ska företas. • Den 11 december 2013 presenterade advokatfiskalen Rebecca Nordenstam, syftet med området. Bildas ett miljö- I delprojektet har följande inledande Örjan Larsson Vattenverksamhets- Kammarkollegiet, och advokatfiskalen skyddsområde behöver möjligen inte praktiskt arbete som behövs för att vidta utredningens delbetänkande (SOU Eva Åkerlund, Kammarkollegiet. de för samhället mer resurskrävande rättsliga åtgärder påbörjats: 2013:69) på ett referensgruppsmöte Delprojektet har inbegripit dels instituten omprövning eller återkallelse • Samtliga domar för vattenkraftver- inom projektet Vänerlaxens fria gång ett strategiskt arbete att avgöra vilka tillgripas. Innan ett miljöskyddsområde ken i Klarälven vilka finns angivna i i Stöllet. Vid ett projektgruppsmöte rättsliga instrument som bör användas bildats eller t.ex. en större omprövning miljöboken har beställts från Mark- påföljande dag lämnade Örjan Lars- för att på ett effektivt sätt få till stånd de skett för att genomföra de åtgärdsförslag och miljödomstolen i Vänersborg och son en lägesrapport för det juridiska miljöförbättrande åtgärder som föreslås som föreslås inom projektet Vänerlaxens Värmlandsarkiv samt systematiserats. arbetet i delprojektet. i projektet Vänerlaxens fria gång och, i fria gång, kan det dock finnas anledning • För många av vattenkraftverken i den mån det är möjligt, bedöma i vilken att företa mindre omprövningar för Klarälven finns ett ganska stort antal Det är nödvändigt att vidta rättsliga prioriteringsordning de bör tillgripas, att komma tillrätta med problem av domar noterade i miljöboken. Att åtgärder för att få till stånd de miljöför- dels ett inledande praktiskt arbete som mer akut natur. Om regeringen, som tillstånden för kraftverken omprövats bättrande åtgärder vid vattenkraftverken behövs för att vidta de rättsliga åtgärder prövar frågan om miljöskyddsområde, vid ett stort antal tillfällen medför att i Klarälven som krävs enligt miljöbalken som kan komma att aktualiseras. beslutar att inte bilda ett sådant område, det kan vara förenat med visst besvär och EU-rätten. Det juridiska arbete som I delprojektet har följande rättsliga återstår enligt nu gällande rätt i princip att avgöra vilka villkor som gäller för har inletts i delprojektet måste därför instrument ansetts möjliga att använda omprövning eller återkallelse för att fullt en särskild anläggning. Ett arbete har fortsätta även efter det att huvudprojek- för att genomdriva målen i projektet ut genomföra de åtgärdsförslag som påbörjats för att avgöra vilka domar tet har avslutats. Vänerlaxens fria gång: föreslås inom projektet Vänerlaxens fria som är relevanta när miljöförbättran- 1. att förklara ett område, t.ex. avrin- gång. Det bör dock i sammanhanget de åtgärder ska vidtas vid kraftverken ningsområdet för Klarälven, som noteras att Vattenverksamhetsutred- i Klarälven och vilka villkor som idag miljöskyddsområde enligt bestämmel- ningen i sitt delbetänkande Ny tid ny gäller för respektive kraftverk. Vid serna i 7 kap. 19-20 §§ miljöbalken, prövning – förslag till ändrade vat- en genomgång av domarna har även 2. att ompröva tillstånden för vatten- tenrättsliga regler (SOU 2013:69) har t.ex. en inventering påbörjats av vilka kraftverken i Klarälven enligt 24 kap. föreslagit ett system med ny prövning latenta villkor som finns och kan vara 5 § miljöbalken, av bl.a. tillstånd som har prövats före aktuella att väcka och vilka frågor 3. att återkalla tillstånd för vattenkraft- miljöbalkens ikraftträdande. Leder detta som kan behöva utredas vidare. verk i Klarälven enligt 24 kap. 3 § förslag, med eventuella justeringar, till • Arbete med att gå igenom anmäln- miljöbalken, lagstiftning kan det finnas anledning ingsärenden rörande vattenkraftver- 4. att bedriva tillsyn av vattenkraftver- att använda det effektivare institutet ny ken i Klarälven har påbörjats. ken i Klarälven enligt miljöbalkens prövning framför de rättsliga instrument • Material rörande bildande av mil- bestämmelser, och som idag finns att tillgå. Tillsyn av vat- jöskyddsområden för Ringsjön och 5. att väcka sådana latenta villkor som tenkraftverken i Klarälven kan behöva Laholmsbukten har inhämtats, vilka 300 | | 301 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Vänerlaxen som indikator på ett Biotoprestaurering i Klarälven, väl fungerande ekosystem...... XXX Trysilelva och Femundselva...... XXX Vänerlaxen och dess livsmiljö...... XXX Dammutrivningar, fiskpassager, Laxens ekologiska och ekologiska flöden och biotoprestaurering genetiska status...... XXX i biflödena...... XXX Beståndsutveckling...... XXX Stödutplanteringar och återintroduktion Vänerlaxens lekvandring av klarälvslax och -öring...... XXX och reproduktion...... XXX Genetik...... XXX Den utlekta fiskens (keltens) Gyrodactylus salaris...... XXX och smoltens nedvandring...... XXX BKD...... XXX Gyrodactylus salaris och BKD...... XXX Förstudie om reduktion av kraftverk Andra hotade och på älvsträckan Edsforsen – Skymnäs...... XXX skyddsvärda arter...... XXX Övriga undersökningar och uppföljning...... XXX Ekologisk status enligt Hur mycket lax skulle älvsystemet kunna ramdirektivet för vatten...... XXX producera om åtgärdsförslagen Några jämförelser mellan vild genomförs?...... XXX och odlad fisk...... XXX Sportfisket efter lax i älven Några jämförelser mellan – idag och i framtiden...... XXX lastbilstransporter och fiskvägar Sammanfattande förbi dammarna...... XXX konsekvensbeskrivning...... XXX Förväntade klimatförändringar och fisk...... XXX Prioriteringar och tidsplan...... XXX Förvaltning av fisken och fisket...... XXX Finansiering av föreslagna åtgärder...... XXX Hur leva upp till den moderna Förslag för att reducera förlusten av lagstiftningen och miljöpolitiken?...... XXX vattenkraftproduktion till följd av Förslag till åtgärdsprogram...... XXX fiskpassager och ekologiska flöden...... XXX Baskrav för fiskpassager i Klarälven Några förväntningar om vattenkraftproduk- och Trysilelva med biflöden...... XXX tionen och energieffektivisering i framtiden Fiskpassager och ekologiska flöden vid samt förslag till svenska planeringsmål för kraftverken i Klarälven och Trysilelva...... XXX miljöförbättrande åtgärder Fiskpassager och ekologiska flöden i vattenkraftverk...... XXX vid specifika kraftverk...... XXX Nyttan kontra kostnader av föreslagna Lastbilstransporter av lax och öring...... XXX åtgärder...... XXX Pipelines för nedströmsvandrande lax Förbehåll...... XXX och öring...... XXX Vägen vidare...... XXX 288 | SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION I denna avslutande del av rapporten har att vandra uppströms och nedströms. Norge fanns ett stort motstånd mot med ca 30 kraftverksdammar och ca 40 En stor skillnad jämfört med det Mål: vi förutom att presentera åtgärdsförslag Lake (nära hotad), asp (nära hotad) och anläggandet av Höljes. Till följd av regleringsdammar. I stort sett samtliga tidigare bilaterala avtalet från 1969 är • Återuppbyggnad av det vilda lax- och valt att ge en relativt fyllig sammanfatt- ål (akut hotad) är även upptagna på utbyggnaden förstördes många histo- saknar villkor om fiskvägar och minimi- att det idag dels finns betydligt mer öringbeståndet i Femund-/Trysil-/ ning med hänvisningar till övriga delar rödlistan över hotade arter. riska lekområden och laxen hindrades tappning. Nio av kraftverken är belägna kunskap och erfarenhet om fiskpassage- Klarälven samt i Vänern för den som önskar fördjupad läsning. Älvens hydro-/geomorfologi är från att nå stora delar av sina lek- och i Klarälvens huvudfåra och i den norska lösningar och biologi, men även natio- • Fria vandringsvägar för lax, öring och Tanken är att läsaren översiktligt ska speciell med en kombination av forsar, uppväxtområden. delen av älven, Trysilelva/Femundselva, nella miljömål, ny nationell lagstiftning andra vandrande fiskarter kunna tillgodogöra sig projektets strömmar, näs, brinkar, strandrevlar, I Norge fanns ett stort intresse för att finns två kraftverk i huvudfåran och och flera nya internationella förpliktelser • God ekologisk status eller potential resultat genom att bara läsa denna del. korvsjöar, meanderlopp och deltan. Till bygga ut älven ytterligare. Under 1950- ett i tillflödena. Jämfört med de stora som både Sverige och Norge har anslutit enligt EU:s ramdirektiv för vatten Titeln på projektet - “Vänerlaxens dessa miljöer finns många arter knutna talet utarbetades planer för magasin norrländska och för kraftändamål sig till. Centralt i detta arbete står EU:s • Hållbar och utvecklad sportfisketu- Fria Gång” - speglar något som för länge och Klarälven är ett av Nordens artrikaste i sjöarna Rogen, Femunden och utbyggda vattendragen avviker dock vattendirektiv med dess förpliktelser rism för främjande av den lokala sedan var ett mycket stort och betydelse- och mest intressanta vattendrag för Isteren med flera kraftverk nedströms. Femund-/Trysil-/Klarälven genom att om att uppnå god ekologisk status (eller näringslivsutvecklingen fullt laxbestånd men också flera hundra strandorganismer, med ett stort antal mer Kampen om utbyggnaden blev lång (delar av) vattensystemet fortfarande i undantagsfall potential) till år 2021. års allvarliga störningar av laxens vand- eller mindre hotade arter ur ett nationellt och hård men år 1973 skyddade till hyser vilda lax- och öringpopulationer Ramdirektivet för Vatten (2000/60/EG) Länsstyrelsen i Värmlands län och ringar och arbetet för ökad miljöhänsyn perspektiv. Detta gäller särskilt kärlväxter slut Stortinget denna del av älven mot med förhållandevis stora outbyggda lek- har uppmärksammat att ”Vatten är ingen Fylkesmannen i Hedmark delegerades mot laxen, älven och ekosystemtjänster och insekter. I biflödena finns även vidare vattenkraftsutbyggnad (Verne- och uppväxtområden, framförallt på vara vilken som helst utan ett arv som ansvaret för genomförandet av projektet. kopplade till Klarälven, Trysilelva och bestånd av hotade arter som flodkräfta plan I). Den sista kvarvarande forsen den norska sidan. Även harren är starkt måste skyddas, försvaras och behandlas En projektgrupp bestående av sju orga- Femundselva. och flodpärlmussla. Flera arter omfattas i Klarälven, Strängsforsen, skyddades, påverkad av alla vandringshinder och som ett sådant”. Syftet med direktivet är nisationer har stått för genomförandet Gränsälven Klarälven/Trysilelva/ av nationella åtgärdsprogram för dess efter långa processer och ett regerings- bestånden är fragmenterade och statio- att förhindra ytterligare försämringar i på uppdrag av en styrgrupp bestående Femundselva har sin upprinnelse i långsiktiga bevarande och deras livsmil- beslut från utbyggnad 1987. Utan detta nära (Petersson et al. 1990; Kjøsnes yt- och grundvatten, samt skydda och av sex svenska och norska myndigheter. sjön Femunden i Norge och utgör ca jöer är hotade av mänskliga aktiviteter. hade knappast de vilda vänervandrande et al. 2004). Andra i vattendraget förbättra status hos akvatiska ekosystem För att så mycket kunskap och intressen 400 km av Nordens längsta vattendrag I takt med ökad industriell verk- bestånden av lax och öring i Klarälven förekommande utpräglat vandrande och andra vattenberoende ekosystem som möjligt skulle fångas upp bildades (Göta älv) med ett avrinningsområde samhet ökade även behovet och bety- existerat idag. och hotade fiskarter med stort behov (våtmarker, svämskogar m fl). Arbetet en referensgrupp med bland annat som täcker 10 % av Sveriges yta. Stora delsen av vattenkraft. För Klarälvens del Som en följd av Höljesutbyggnaden av kontinuitet i vattendraget är bland ska bygga på försiktighetsprincipen, att kommuner, markägare, fiskeorganisa- delar av älven och dess närområde utgör innebar detta anläggandet av kraftverk enades de båda länderna den 22 juli annat asp och ål. förebyggande åtgärder bör vidtas och att tioner och kraftbolag. Via en hemsida Natura 2000-område, nationalparker, vid Deje (1904), Munkfors (1906), 1969 om ett samarbetsavtal benämnt Anläggandet av vattenkraftverk utan ”förorenaren” ska betala. och halvårsvisa seminarium har infor- riksintressen (bland annat för fiske, Forshult (1912), Forshaga (1912) och ”Vänerlaxens fria gång”. Syftet var att fungerande fiskpassager, hård beskatt- Klarälvslaxen och dess nuvarande mationsutbyte skett och programinne- naturvård och rörligt friluftsliv) samt Krakerud (1921). Vid samtliga kraftverk via olika försök utreda konsekvenserna ning av beståndet, föroreningar och huvudsakliga lek- och uppväxtområde hållet i projektet har vid behov justerats. hyser flera hotade arter och miljöer. som utgjorde vandringshinder byggdes av Höljes och de övriga kraftverken. flottningsrensning har lett till att de övre Klarälven omfattas av art- och Vidare har denna rapport remitterats till Älven och många arter, bl. a. Klarälvs- fisktrappor och ålyngelledare. Fisktrap- Då utvecklingen hos laxbeståndet efter vilda populationerna av lax och öring habitatdirektivet (direktiv 2006/105/ ett stort antal svenska och norska orga- laxen är upptagna i EU:s habitatdirektiv. porna fungerade dock inte bra och via anläggandet av Höljes kraftverk mycket idag utgör spillror. Förlusten av vild EG) vilket syftar till att upprätthålla nisationer, även utanför den formella Laxbeståndet i älven har sina rötter en vattendom 1933 upphävdes kravet snabbt nådde låga nivåer hamnade dock lax och öring har hittills kompenserats gynnsam bevarandestatus för naturtypen projektorganisationen. hos östersjölaxen, men betraktas idag på fisktrappor. Laxen och öringen som istället fokus på att rädda det som var genom utsättning av odlad fisk, vilket naturligt större vattendrag av fennoskan- som en genetiskt särpräglad glacialrelikt skulle upp för lek fångades och trans- möjligt. Namnet till trots enades man har gett ett gott fiske i Vänern som är av disk typ samt lax på biogeografisk nivå. Vänerlaxen som indikator på ett laxstam som i och med landhöjningen porterades istället upp förbi kraftverken därför om att skjuta upp frågan om fisk- stor ekonomisk betydelse. Motsvarande gäller även för laxen och väl fungerande ekosystem efter istiden blev kvar i den sjö som med lastbil för utsättning på både passager till förmån för andra åtgärder, Under vårvintern 2010 träffade dess livsmiljöer i biflödena Höljan och En indikator är en mätbar parameter idag utgörs av Vänern. Klarälvslaxen är svensk och norsk sida. Efter Krakerud till exempel utsättning av smolt i både Norges och Sveriges miljöministrar en Femtan (naturtypen vattendrag med som visar eller indikerar tillståndet i ett globalt perspektiv en av mycket få följde anläggandet av kraftverk vid övre och nedre delarna av älven på skriftlig överenskommelse om ett nytt flytbladsvegetation eller akvatiska mossor). i ett större system. Genom att följa sötvattenslevande storvuxna laxstammar, Skymnäs (1939), Skoga (1943) och svensk sida. Försöken hade nämligen samarbete kring den vilda Vänerlaxen. Mot ovanstående bakgrund har det indikatorns utveckling får man således som ända sedan istidens slut vandrat Edsforsen (1948). På norsk sida, i Trysi- visat det man befarade, att i princip Projektet fick liksom i avtalet från 1969 aktuella Vänerlaxprojektets viktigaste en uppfattning om i vilken riktning fram och tillbaka mellan Vänern och lelva, uppfördes Sagnfossens kraftverk ingen fisk klarade sig levande förbi namnet ”Vänerlaxens fria gång” där ”fria syften och målsättningar varit följande: det större systemet utvecklas. Klarälvs- sina huvudsakliga lekområden i Klar- (1943) och Lutufallets kraftverk (1963). Höljes kraftverk, vare sig smolt (utvand- vandringsvägar” är ett centralt begrepp. Syften: laxen kan av flera anledningar ses som älven, Trysilelva och Femundselva. Det klart största kraftverket i älven, ringsfärdiga lax/öringungar) eller kelt Med ”fria vandringsvägar” avses åtgärder • att utreda älvens potential för lax- en indikator för ett väl fungerande Det rika lax- och öringfisket i älven Höljes, anlades 1961. Då denna (utlekt fisk). Laxtransporterna till Norge för att nå så effektiv passage (uppströms och öringproduktion – idag och i ekosystem: 1) dess ursprungliga livs- är dokumenterat från 1200-talet och utbyggnad även berörde norskt territo- kunde inte längre försvaras och de och nedströms) förbi kraftverken som framtiden miljö utgörs av ett mycket stort område framåt och från första halvan av 1800- rium var den tvungen att godkännas av små mängder lekfisk som fångades för möjligt för att återställa vattendragets • att genom ekologiska och genetiska med vitt skilda ekosystem, från Vänern talet finns uppgifter om att uppemot båda ländernas myndigheter i enlighet upptransport blev prioriterade för det konnektivitet och skapa väl fungerande undersökningar öka kunskapen om till stora älvar och mindre bäckar, 2) den 30 000 Vänervandrande laxar och med 1929 års vattendragskonvention. sista kvarvarande reproduktionsområdet ekosystem. Högeffektiva fiskpassager laxen och öringen samt dess livsmiljö fordrar god vattenkemisk kvalité, 3) den öringar fångades i de nedre delarna av Under förarbetena var det stort fokus i Klarälven (Strängsforsenområdet). bedöms vara en förutsättning för att • att utreda vilka åtgärder som är nöd- fordrar vandringsvägar, uppströms och Klarälven varje år. Även från Trysilelva på de redan existerande kraftverken Undersökningarna sammanställdes säkerställa bland annat lax- och öringbe- vändiga för att långsiktigt säkra laxens nedströms, 4) den ställer höga krav på finns uppgifter om betydande fångster i älven och de negativa konsekvenser i rapporten ”Vänerlaxens fria gång” stånden långsiktigt genom återetablering fortlevnad och öka populationernas vattendragens morfologiska tillstånd, av lax och öring. Älven har ytterligare detta medfört för laxen (St. prop. nr. (Petersson et al. 1990). på beståndens forna reproduktionsom- numerär 5) den är av stort värde ur ett ekosys- drygt 20 fiskarter av vilka flertalet har 110 1960-61). Både bland fiskbiologer Den svenska delen av älven inklusive råden i de svenska och norska delarna • att utreda ekologisk status och viktiga temperspektiv, 6) populationen är, ett mer eller mindre uttalat behov av och bland allmänheten i framförallt biflöden är idag utbyggd och reglerad av älven. påverkanskällor samt föreslå åtgärder liksom många andra arter och popula- 290 | | 291 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION tioner, kraftigt försvagad och mycket undersöktes detta hos olika bestånd av Sötvattenslevande långvandrande genom Höljes kraftverk. Eftersom Förutom att man satte ut hybrider Resultaten från de genomförda studi- skyddsvärd, 7) dess lek- och uppväxt- både stationär och vandrande öring. I de laxstammar är idag mycket sällsynta, fiskpassagelösningar inte ansågs vara mellan Klarälvs- och Gullspångsfisk erna visar en något högre andel gull- miljö i rinnande vatten, strömmar och nedre delarna av vattendragen domi- även i ett globalt perspektiv. genomförbara kunde man inte längre samt Kallsjööring under tidigt 60-tal spångsgener bland odlade än bland vild- forsar, är starkt reducerad och påverkad nerade vandrande individer, medan de I Vänern finns som nämnts även motivera fortsatta transporter till norsk (Petersson et al. 1990) har med största födda fiskar, vilket innebär en förhöjd av dammar och kraftverk, 8) det finns stationära företrädesvis fanns i de övre. den mer storvuxna och hotade Gull- sida. Dessa upphörde i praktiken sannolikhet även en ofrivillig genetisk risk för genetisk påverkan på den vild- relativt mycket dokumentation om Vid ungefär 150 höjdmeter inträffade spångslaxen och tidigare fanns även 1988 och den uppvandrande lekfisken uppblandning inträffat på grund av födda fisken om de leker tillsammans. laxpopulationens utbredning och storlek en jämvikt mellan delpopulationerna laxstammar i Norsälven och Byälven, transporteras sedan dess enbart till att avelstäkt och odling av de berörda Dessutom härstammar den odlade laxen före utbyggnaden av dammar och och slutsatsen var att det inte var lika vilka som dock dog ut som en följd av den svenska sidan. I dag fångas och arterna och stammarna sker parallellt från ett lägre antal föräldrafiskar och kraftverk. lönsamt att vandra till områden över dammar och kraftverksutbyggnad. Även transporteras i Forshaga centralfiske i och vid samma plats. har vuxit upp under förhållanden som Lyckas vi skapa förutsättningar för denna nivå. Laxen är generellt mer flera av de storvuxna öringbestånden i medeltal (2009-2013) ca 700 vildfödda I studien av Palm et al. (2012) obser- skiljer sig påtagligt från de som råder i ett långsiktigt bevarande och återupp- anpassad till att klara högre flöden och Vänern och tillflöden är utdöda som en laxar och ca 100 vildfödda öringar per verades även en lägre grad av genetisk naturen. Från smoltodlingens start och byggnad av det vilda och långvandrande har bättre förmåga att passera större konsekvens av mänsklig aktivitet. år (se ”Forshaga centralfiske…” i del 1). variation hos Klarälvslax i jämförelse fram till 2012 har dock en blandning av laxbeståndet kommer också många höjdskillnader än öringen, något som är Dessa individer utgör hela de kvarva- med Gullspångslax, en skillnad som vildfödd och odlad vuxen lax transpor- andra arter att gynnas parallellt. tämligen väl dokumenterat (Jonsson och Laxens ekologiska och genetiska rande vildfödda lekbestånden. fanns redan under 1960-talet. En terats uppströms för lek. Jonsson 2011). Fallhöjden i Femund-/ status Som ersättning för utebliven naturlig trolig förklaring är förluster av genetisk Förutom att den odlade laxen kan Vänerlaxen och dess livsmiljö Trysil-/Klarälven från Vänern (45 m Före etablering av partiella dämmen i reproduktion finns sedan 1960-talet en variation tidigare under 1900-talet påverka den vilda genetiskt har det varit Begreppet Vänerlax är ett samlingsnamn ö.h). till Femunden (662 m ö.h.) är 617 Deje omkring år 1830 uppgick de årliga omfattande kompensationsodling för på grund av för få föräldrar i odling oklart hur stor andel av odlad respektive för vandrande bestånd av lax och öring m. Om man använder gränsen som är fångsterna till uppemot 30 000 laxar utsättning av smolt i såväl älven som och få vilda individer. Från en gene- vild lax som bidragit till produktionen. från Vänern med tillflöden. I verklig- nämnd av Bohlin på 150 höjdmeter når och öringar (Almer & Larsson 1974), i Vänern. Sedan smoltodlingens start tisk utgångspunkt är det viktigt att i Enligt den nu genomförda genetiska heten är det olika stammar som leker man upp till Strängsforsen. Eftersom och under 1700-talet var fångsterna har avelstäkt, odling samt kompensa- framtiden minska graden av onaturlig föräldraskapsbestämningen har den och växer upp i olika tillflöden (Gull- arealen av de ursprungliga lekområdena sannolikt ännu högre (Norrgård et al. tionsutsättningarna för både Klarälven genetisk påverkan från gullspångsfisken. vildfödda laxen ca 3 gånger högre spångsälven och Klarälven), med Vänern på svensk sida sannolikt inte var till- 2011) (se även ”Fångster då och nu” och Gullspångsälven varit samlade i Dessutom måste antalet vuxna lekfiskar reproduktiv framgång jämfört med som gemensamt födosöksområde. Mer räckliga för att producera de historiskt i del 1). Som en följd av kraftverk, Klarälven, d.v.s. även Gullspångslax som transporteras eller vandrar fritt den odlade. Detta indikerar alltså att korrekt kallas lax och öring från Klar- kända fångsterna från Vänern och älven flottningsrensning och annan industriell och öring fångas och odlas vid samma upp för lek (och som verkligen leker) den odlade fisken har svårt att lyckas älven för Klarälvslax och Klarälvsöring måste de norska områdena också ha verksamhet gick utvecklingen hos den anläggningar som Klarälvslaxen och vara tillräckligt stort för att förhindra med sin reproduktion. Detta stämmer (se även ”Vänerlaxen” i del 1). Dess- varit lax- och öringproducerande. Detta vilda fisken stadigt nedåt under andra sätts ut i Klarälven. Såväl tidigare framtida fortsatta förluster av genetisk också väl med de beteendestudier som utom finns lokala stammar av öring som stöds även av historiska fångstuppgifter halvan av 1800-talet och första halvan analyser som undersökningar utförda variation. Detta är särskilt viktigt för genomförts inom projektet där odlade vandrar inom vattendraget, till exempel och gör Klarälvslaxen och öringen till av 1900-talet (Piccolo et al. 2011). När inom detta projekt har dock visat att att stammarna ska kunna anpassa sig individer uppvisat ett avvikande bete- den relativt storvuxna så kallade Finn- mycket uthålliga och goda vandrare. Höljesdammen skulle anläggas i början Klarälvslaxen har påverkats genetiskt av till de specifika miljöförhållanden som ende inför och under lek jämfört med skogaöringen. Även på den norska sidan I mindre älvar finns ofta ett nära på 1960-talet fanns en bred opinion denna hantering, en verksamhet som råder i olika delar av älven idag och för vildfödd fisk (se ”Uppströmsvandring finns sådana bestånd (Kjøsnes et al. sammanhang mellan älvarnas storlek mot en utbyggnad från såväl fiskeri- från början skulle vara var tillfällig men att möta framtida miljöförändringar, till av vuxen lax och öring i Klarälven” i del 2004). Laxfiskarna utgör ekologiskt sett och storleken på laxen. Men i älvar biologer som allmänhet. Den utbredda som snart pågått i 50 år. Delrappor- exempel förändrade temperaturer och 2). Skillnaden i reproduktiv framgång en viktig grupp med höga krav på sin över en viss storlek (> 40 m3/s) finns uppfattningen var att detta skulle terna om genetik visar till exempel att flöden (se ”Klimatförändringar och fisk”). mellan vild och odlad lax speglar livsmiljö, samtidigt som det ofta finns inte längre något sådant sammanhang innebära slutet för lax och vänervand- dagens stam av Klarälvslax är genetiskt Eftersom Gullspångslaxen generellt förmodligen de två gruppernas helt stora ekonomiska intressen knutna till (Jonson et al. 1991a). Femund-/Trysil-/ rande öring på den norska sidan och påverkad av Gullspångslaxen (”Genetisk sett är större och för att minska risken olika förutsättningar under uppväxten. arter som lax, öring och harr. Klarälven är ett stort vattendrag, men att produktionen på den svenska skulle analys…” och ”Genetisk föräldraskapsa- för att Klarälvslax med hög inbland- Hur mycket de odlade laxar som genom Klarälvslax- och öring har en livs- laxen är inte känd som en av de mest minska som en följd av indämda och nalys…” i del 2). Här framgår även att ning av Gullspångsgener ska påverka åren flyttats upp i Klarälven har bidragit histioria som är anpassad för vandring, storvuxna, med en medelvikt på ca 4 torrlagda arealer av lek- och uppväx- det bland den Klarälvslax som fångades Klarälvslaxens genetik, har sedan mitten till den naturliga produktionen av lax lek och uppväxt i Femund-/Trysil-/ kg och de största exemplaren vägandes tområden samt fragmenterings- och och provtogs i Forshaga 2011 och 2012 på 1990-talet individer över 5,5 kg kan därför ifrågasättas. Klarälven (se ”Vänerlaxens livshistoria” uppemot 8-9 kg. Den långa vand- regleringseffekter (se ”Älvsystemets fanns en liten andel individer som sorterats bort vid centralfisket i Forshaga Ett annat intressant resultat från de i del 1). När fri passage rådde i hela ringen kan vara en orsak till detta. Den utbyggnad” i del 1). förmodligen utgör rena korsningar med och inte använts för avel eller transport. genetiska studierna är att även tid för vattendraget upp till Femunden var energikrävande uppvandringen innebar Höljesdammen byggdes dock och i Gullspångslax. Andelen “gullspångs- Samtidigt visar genomförda analyser att fångst och transport verkar ha påverkat dessa arter några av de mest långvand- sannolikt en betydande dödlighet och början av 1970-talet fångades endast gener” är dock i samma storleksordning Gullspångsgener även förekommer hos laxens reproduktiva framgång, där sent rande som funnits med vandringar även vandringen tillbaka till Vänern var några få hundra kilo lax och öring, trots som det genomsnittliga genflödet sedan lax under 5,5 kg och att gränsen därför upptransporterad fisk producerat rela- uppemot 400 km. Vandringen i sig är riskfylld, inte bara för smolt utan även att man fortsatte att transportera lekfisk 1960-talet (Palm et al. 2012). Inslaget inte varit och inte är tillräcklig för att tivt sett färre avkommor. Förklaring- en evolutionär anpassning och avväg- för utlekt fisk. till den norska sidan för reproduktion i av gullspångsgener är högre bland undvika fortsatt genetisk påverkan. De arna till sambandet är sannolikt flera ning där fördelarna av att vandra långt Vanligtvis har lax sin uppväxtfas Trysil/Femundselva. Märkningsstudier större individer, vilket stämmer med genetiska studierna har även visat ett och komplexa. Det kan bero på rent ofta är ökad tillgång på föda, bättre efter smoltifiering i havet. Det speci- inom det s.k. 1969-avtalet visade dock Gullspångslaxens generellt sett snabbare positivt samband mellan kroppsstorlek fysiologiska och naturliga skillnader tillväxt och högre reproduktiv framgång ella med Vänerlaxen är dock dess att överlevnaden av utvandrande smolt tillväxt och större storlek. (vikt) och reproduktiv framgång. mellan tidigt och sent uppvandrande och nackdelarna ökad dödlighet och anpassning till att leva hela sitt liv i och utlekt fisk från den norska sidan Klarälvsöringen verkar ha klarat sig Orsaken kan vara att stora honor produ- fisk men även på faktorer kopplade högre energikostnader (Jonsson et al. sötvatten. Denna process startade i och var mycket låg (Petersson et al. 1990). bättre och visar ett lägre flöde av gener cerar större romkorn och att överlev- till förhållanden/stress vid speci- 2007, Jonsson och Jonsson 2011). med landhöjningen efter den senaste Anledningen ansågs vara passagen från Gullspångsöringen. Anledning- naden från rom till parr-stadiet därför fika tillfällen, till exempel tid från I en studie av Bohlin et al. (2001) istiden då förbindelsen till havet bröts. genom dels Höljesmagasinet och dels arna till att fisken påverkats är flera. är högre. fångst till utsättning, antalet fiskar i 292 | | 293 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION transporterna samt rådande tempera- de efterföljande fyra kraftverken men effektivitets-spann på ca 20 – 80 %, strömbilder och konsekvensen blir att positivt samband mellan antalet regist- fisk som körs upp inte vandrar uppåt turer under transport etc. då dess effektivitet visade sig vara låg se delrapport ”Uppströmsvandring av fällans fångsteffektivitet minskar. rerade fiskar per dag och turbinflödets utan vänder nedströms och passerar till Trots att de genetiska förändring- började man på 1930-talet istället att vuxen lax och öring i Klarälven”” i del Under 2012 och 2013 genom- omfattning samt ett negativt samband slut Edsforsens kraftstation. För den arna är tydliga finns fortfarande klara transportera upp fisken med lastbil förbi 2) skulle det verkliga antalet fiskar som fördes de första studierna för att mellan antalet registrerade fiskar och odlade fisken under 2011 var andelen skillnader mellan stammarna från kraftverken. lekvandrar upp från Vänern per år idag utvärdera fällans fångsteffektivitet (se mängden spillvatten som släpps i utskov så kallade ”fallbacks” hela 50 % medan Klarälven och Gullspångsälven. Skill- Utbyggnaden av älven fortsatte och ligga på i medeltal ca 1 600 individer ”Uppströmsvandring av vuxen lax och långt från fiskvägen (Länsstyrelsen i den för vild var ca 12 %. Skillnaderna naderna syns bland annat i de genetiska avslutades med Höljes 1964. Bottenno- (baserat på medelvärdet 800 st per år). öring i Klarälven” i del 2). Uppvand- Värmland, opubl.). beror sannolikt på att den odlade fisken “släktskapsträden” för lax och öring teringen i fisket kom på 1970-talet med Utgår man från de historiska fångstupp- rande leklax fångades och märktes med Att fisken vandrar fram och tillbaka inte är uppväxt i och präglad på Klar- med populationer från olika geografiska endast 0,5 ton fångad lax och öring. gifterna, utan möjlighet att korrigera radiosändare vid Klarälvens mynning mellan turbinvatten och spillvatten älvens vatten. När fisken väl hamnat områden (se ”Genetisk analys…” i del Idag fångas det totalt runt 60-70 ton lax för nämnda osäkerhetsfaktorer, utgör i Vänern och följdes därefter ca 20 km innebär sannolikt även att uppehålls- nedströms Edsforsen finns i avsaknad 2). Andelen ”urspungliga gener” hos och öring per år i Vänern, ett fiske som dagens verkliga lekbestånd endast ca 5 % upp till Forshaga och vidare in i fisk- tiden nedanför dammen innan fisken av fiskväg för uppströmsvandring ingen Klarälvslaxen bedöms fortfarande ligga dock uteslutande bygger på odlad fisk av det tidigare fångade antalet. Om man vägen. Det första året var flödet i älven hittar in i fiskvägen ökar. De nu genom- möjlighet för fisken att ta sig tillbaka. mellan 80-95 %, varför det är berättigat utsatt i kompensationssyfte. Den vild- kunde jämföra med den historiskt verk- relativt högt med mycket spillvatten förda studierna visar att uppehållstiden Det innebär att en stor del av den att betrakta Klarälvslaxen som genetiskt födda laxen och öringen är fredad och liga lekfiskpopulationen skulle andelen (medelflödet under maj – oktober innan fisken går in i fällan varierade genom åren upptransporterade fisken distinkt och skyddsvärd. Detsamma fångas sedan 1993 under sin lekvand- sannolikt vara betydligt lägre. var 265 m3, varav 44 % släpptes via stort mellan de två åren. Under 2012, aldrig bidragit till produktionen. Sedan gäller inte minst för Klarälvsöringen. ring i fällan vid Forshaga kraftverk spilluckorna, data från Fortum) även ett år med högt flöde och låg fångstef- 2012 transporteras endast vild lax för utsättning uppströms Edsforsen. Vänerlaxens lekvandring och i luckorna längst bort från fiskvägen. fektivitet, tillbringade fisken i genom- varför problemet idag är mindre men Beståndsutveckling Utvecklingen under de senaste 15-20 reproduktion Fiskvägens andel av flödet var då ca 1,5 snitt 47 dagar nedströms dammen likväl förloras ca 12 % av lekfiskarna, Uppemot 200 ton Vänerlax kan ha åren har varit svagt positiv, framförallt Lekvandring % och fångsteffektiviteten knappt 20 %. innan den hittade upp i fiskvägen. sannolikt delvis till följd av den stress fångats varje år under de bästa åren på för laxen. Från att ha legat på nivåer Vid tiden före dammarnas och kraft- Under 2013 upprepades studien och Under 2013 var motsvarande siffra ca som uppkommer i förvaringsbas- 1800-talet (Petersson et al. 1990), då kring 200 fiskar per år är idag 5-årsmed- verkens tillkomst var mer eller mindre då under en säsong med relativt låga 4 dagar. Enligt den rutin som hittills sängen, transporten och utsättning med samtliga Vänerlevande stammar elvärdet (2009-2013) för antalet fångad hela älven tillgänglig för lax och flöden och lite spillvatten (medelflödet praktiserats kan det efter fångst dröja inklusive hantering. inräknade (se ”Laxfisket i Vänern” i del vildfödd lax och öring ca 800 st. öring från Vänern och sett till histo- under uppvandringssäsongen maj – uppemot en vecka ytterligare innan Det fanns även en klar skillnad 1). I älven fångades enligt statistik och De historiska fångstsiffrorna från riska fångstuppgifter kan det på goda oktober var 154 m3, varav 24 % släpptes fisken transporteras upp. Förseningen i fallbacksfrekvens mellan fisk som anteckningar från första halvan av 1800- älven under 1800-talet ger en bild av grunder antas att reproduktionsområ- via spilluckorna, data från Fortum). kan därför under vissa år vara mycket transporterades tidigt och sent på talet uppemot 30 000 lax och öring uttaget, hur stor lekfiskpopulationen dena även i de norska delarna av älven Spillvatten släpptes framförallt under stor jämfört med den beräknat naturliga säsongen, där tidig fisk hade en högre per år, vissa källor anger till och med egentligen var är svårare att veta. Till ursprungligen var betydelsefulla för försommaren och under ca 65 dagar, vandringstiden på sträckan Forsha- andel fallbacks. Anledningen kan uppemot 50 000 per år (1700-tal) (se stor del saknas sammanhängande laxbeståndet (Petersson et al. 1990). eller 50 % av totalantalet dagar, mellan ga-Edsforsen på 9 dygn (8 km per dygn, vara att den tidiga fisken inte har ”Laxfisket i älven” i del 1). uppgifter om när på året man började En del av källorna härrör sig ända från 21/5 och 30/9 var spillet i princip Törnquist 1940). Enligt underlaget samma utvecklade vandringsdrift Fångsterna i älven och i sjön mins- och slutade fisket, med vilken intensitet 1200-talet och tillsammans med övrig noll (data från Fortum). Merparten av inför kommande vägledning om bästa som senare fiskar, vilket i kombina- kade markant under slutet av 1800-talet fisket bedrevs, hur ofta och hur länge dokumentation visar detta att laxen vattnet gick alltså i turbiner, timmer- möjliga teknik (enligt Miljöbalken) är tion med den stress som påförs via och nedgången fortsatte under första fiskade man när man väl startat. Fiskade och öringen från Vänern kunde vandra ränna samt i fiskvägen. Fiskvägens baskravet något till några dygn (Calles fångst, hantering och transport ökar halvan av 1900-talet. Anledningarna man dygnet runt, hur ofta vittjade man långa sträckor och att de förekommit procentuella andel av totalflödet var då et al. 2013). andelen fisk som vandrar nedströms till nedgången var sannolikt flera. och inte minst hur effektiva var meto- och fiskats efter från Forshaga i söder högre (ca 3,2 %) och fångsteffektivi- En av de första mer omfattande efter utsättning. Att hanteringen har Dels var fisketrycket under 1800-talet derna och redskapen? Viktigt vid jämfö- till Engerdal i norr. Vänerlax (öring) teten ökade till 78 %. märkningarna av lekfisk för att följa betydelse för fiskens beteende visades mycket högt både i sjön och i älven relser med mer moderna fångstsiffror har även konstaterats lekvandra så Trots att dataunderlaget är begränsat dess vandring efter återutsättning även i studien av fällans effektivitet. (”hänsynslöst” enligt dåtidens fisk- som bygger på fångster vid en plats långt österut som till Lima (Siktån) till två år kan man konstatera att det härstammar från 1930-talet då Törn- Fisk som först fångats i fällan och biologer), och dels fanns vid den här (Forshaga centralfiske), med samma och Rörbäcksnäs (Tandån) i Dalarna finns en misstänkt hög korrelation qvist (1940) fångade och märkte återutsattes några km nedströms hade tidpunkten många industrier längs älven metod och där fisk fångas under nästan (Törnqvist 1940), i det senare fallet en mellan antalet fångad fisk i fällan, sammanlagt 500 laxar och öringar en betydligt lägre återfångstfrekvens (sågverk, pappersmassafabriker och hela fiskens uppvandringsperiod. sträcka på ca 20 km från mynningen i vattenflödet i älven samt spillvattnets i Deje för utsättning uppströms jämfört med fisk som inte hanterats stålverk) som påverkade fiskbestånden För att få en bild av hur popula- Trysilelva. omfattning och utformning. Edsforsen. Av de återfångade laxarna (se ”Uppströmsvandring av vuxen lax negativt. Den tredje faktorn, och den tionen förändrats de senaste 150 åren Dagens naturliga lekvandring för I samma studie konstateras att laxens återfångades samtliga utom en på den och öring i Klarälven” i del 2). som sannolikt påverkat fiskvandringen kan det ändå vara motiverat att utifrån lax och öring tar stopp vid fällan vid position i älven starkt berodde på norska sidan vilket visar att fisken Som en sammanfattning av de utsätt- mest, är de dammbyggnader som från historiska uppgifter jämföra dessa med Forshaga kraftverk, ca 20 km uppströms förhållandet mellan turbinflöde och tämligen enkelt kunde forcera forsarna i ningar av märkt lekfisk som skedde 1700-talet och framåt begränsade både fångsterna i Forshaga idag. Eftersom mynningen i Vänern, varifrån lekfisken spillvattenflöde. Under 2012 återfanns Höljes-Långflon och därmed vidare in i 1974 i och med ”1969-avtalet” kan fiskens vandrings- och lekmöjligheter det uppenbarligen fångades 30 000 transporteras med lastbil uppströms högst andel lax vid spilluckorna när Trysilelva. Studerar man älvens fallprofil man säga att den upptransporterade i älven. Till en början var dammarna lax i Deje 1832 och 10 000 i Forshaga Edsforsen. Det har dock länge funnits spillet var som störst, trots oförändrat (se ”Älvsystemets utbyggnad” i del 1) laxen sökte sig uppåt efter utsättning ofta passerbara eftersom de sällan 1905 vet vi att det åtminstone fanns en uppfattning om att fiskvägen och turbinutflöde. Under 2013 stod laxen framgår också att lutningen under den och hittade uppenbarligen lekplatser byggdes över hela älvbredden. Efter så många laxar och öringar i nedre fällan fungerar mindre bra när flödena vid turbinutskovet när turbinflödet var första delen av Trysilelva är ungefär eftersom fisken som återfångats sent på anläggandet av Deje kraftverk i början Klarälven vid den här tidpunkten. Med är höga och spillvatten släpps långt störst men förflyttade sig till spilluck- densamma som på den svenska sidan säsongen och i början på det följande av 1900-talet var dock möjligheten en effektivitet i Forshagafällan idag på bort från fiskvägens ingång. Fisken får orna när turbinutflödet var noll. En mellan Vingängssjön och Höljes. året visade fysiska tecken på att vara till naturlig passage i princip över. uppskattningsvis 50 % (baserat på de då inte en tydlig vattenström att lockas analys av data från fiskvägens fiskräknare Studierna med radiomärkt fisk inom utlekt (t.ex. avmagrad). Hur stor andel Fisktrappor anlades vid Deje och vid två telemetristudierna som visat ett mot utan distraheras av flera olika från 2012 visar att det finns ett klart projektet har visat att en hel del av den av de upptransporterade som verkligen 294 | | 295 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION lekte var däremot mer oklart. De studier område. Fragmentering, indämning av tecken på att älven är underutnyttjad exempel den maximala fångsten under utformas. En smoltvandring utan större laxens uppväxtfas före smoltifiering som gjorts inom nuvarande projekt har tidigare strömmar/forsar och torrlägg- och att potentialen finns för större en och samma dag 37 st smolt medan toppar men med lång varaktighet (likt ökar även möjligheterna att sätta in rätt visat att av den vilda laxen simmade ning genom vattenkraftutbyggnaden produktion. Stöd för det antagandet den under 2014 var 420 st. 2013) bör ha en strategi där man ökar åtgärder. Ett sätt att ta reda på detta drygt 82 % direkt till lekplatserna efter är sannolikt orsaken till den obefintli- är dels att den vildfödda populationen Att variationen är så stor kan ha spillvattenmängden vid kraftverken vore att märka laxungar vid elfiske utsättning (för odlad fisk var siffran ga-ringa laxproduktionen i Klarälvens av lax kontinuerligt har ökat under de flera förklaringar, dels finns skillnader i under en lång tid om man skall erhålla och via återfångster studera överlev- ca 28 %). Av de vilda individerna mellersta och nedersta delar. senaste ca 20 åren och dels de senaste antalet upptransporterad fisk, lekfram- den förmodade nyttan. Om det istället naden, t.ex. med hjälp av uppföljande uppvisade även majoriteten (86,7 %) Under den senaste 25-årsperioden årens om än svaga ökning av tätheterna gång och uppväxtförhållanden för fisken visar sig att den stora utvandringstoppen elfisken och insamling via ryssjor eller ett så kallat holding-beteende, ett har laxungetätheterna i biflödet Höljan/ vid genomförda elfisken. under älvfasen vilket ger skillnader i inträffar i maj, när det vanligvis spills anläggningar vid kraftverken. Eftersom stationärt beteende som tolkas som att Hynnan (1,4 st per 100 m2) och övriga Ett intressant resultat från båtelfis- antalet utvandrande smolt, och dels en del vatten kan spillperioden vara märkningsstudier ofta kan ta tid innan lekaktiviteter äger rum. För odlad fisk biflöden (1,9 st per 100 2m ) ökat kena är också den stora variationen kan det vara skillnader i hur bra ryssjan kortare. En kombination av ryssja och de kan utvärderas är det viktigt att detta var denna andel ca 50 % av de som något, och laxungar har påträffats i 11 i årsklassernas styrkor samt att detta fiskat olika år. Åren 2012 och 2013 screw-traps (mindre känsliga för högt påbörjas så snart som möjligt. till slut valde att stanna på ett lekom- biflöden, till skillnad mot två i början verkar sammanfalla med antalet lax som var de första år som ryssja användes i flöde), skulle därför kunna vara lämpliga råde. Sammantaget kan man utifrån av 1990-talet. Telemetristudier visar transporteras uppströms Edsforsen. Klarälven och man får anta att en viss övervakningsmetoder. Den utlekta fiskens (keltens) och de genomförda studierna konstatera att laxen i huvudsak leker i de nedre Relativt sett höga upptransportsiffror inkörningsperiod krävs för att optimera Beräkningarna av totalproduktionen smoltens nedvandring att ca 70 % av de vilda laxar som delarna av Strängsforsenområdet, men verkar ge starkare årsklasser och vice funktionen. Sist men inte minst kan av smolt för 2013 visade först att siffran Kelt transporteras upp verkade delta i leken även i biflödet Höljan. Sett till fynd av versa. Med reservation för att yttre det bero på att smoltens huvudsak- inte verkade biologiskt rimlig. Detta Eftersom lax och öring förbrukar medan motsvarande siffra för odlad årsungar vid elfiskeundersökningar och faktorer som svåra isvintrar, vattenföring liga utvandringstid sammanfallit med med tanke på uppmätta förluster i mycket av sin lagrade energi i lax var ca 14 % (baserat på andelen avstånd till lämpliga lekområden i Klar- och temperatur påverkar årsklassernas tidpunkter då ryssjan inte fiskat, oftast kraftverk, antagen överlevnad i Vänern samband med lekvandring och lek är fallbacks och ”normalt” lekbeteende älven bedöms att lax sannolikt även lekt styrkor kan detta vara ett tecken på på grund av för högt flöde. och vid jämförelse med det faktiska dödligheten hos lekfisk relativt stor för vild vs odlad). i Acksjöälven, Halgån och Femtan. att älvens laxproduktion står i direkt Den period på året som smolt vandrar antalet vildfödda lekfiskar som fångas vilket påverkar andelen som påbörjar Hittills ostyrkta uppgifter gör proportion till antalet upptransporte- ut beskrivs ofta i litteraturen som i fällan i Forshaga. Den totala utvand- sin nedströmsvandring. Studierna inom Reproduktion gällande att mellan 1997-2007 sattes rade lekfiskar och att älvens potential relativt kort och att det framförallt sker ringen 2013 bedömdes i modellen kräva projektet har visat att endast 49 % Elfiskeundersökningar i Klarälvens 100 000-tals yngel av Klarälvslax ut i inte är fullt utnyttjad. Biotopkarte- under våren (Thorstad et al. 2012). 17 000 smolt medan beräkningarna av den fisk som transporterades upp huvudfåra visar att tätheterna av Strängsforsenområdet. Dessa utsätt- ringen och lekbeståndsmålen indikerar Under 2013 varade perioden för Klaräl- baserade på fångst återfångst i ryssjan överlevde lekvandring, lek och började laxungar längs stränderna uppströms ningar skedde vad projektet erfar utan också att produktionen skulle kunna vens del i över tre månader utan någon angav att 3 700 smolt hade passerat. sin nedvandring under 2011/2012 Vingängsjön i norra Klarälven är låga, officiell sanktionering och hur mycket vara betydligt större (se ”Vilken potential särskilt utmärkande topp, medan det Ryssjan fiskade dock inte under ca en (se ”Keltens beteende och vägval” i endast ca 3-20% jämfört med Torne- dessa bidragit till fångsterna av ”vild- för laxproduktion har Femund-/Trysil-/ 2014 skedde en mycket stor utvandring vecka under maj 2013, och baserat på ”Förbättrad nedströmspassage för vild älven, Piteälven, Kalixälven, Vindeln, födda” laxar under elfiskena eller till Klarälven?” i del 2). i slutet av maj. I direkt anslutning till erfarenheterna från 2014 då väldigt stora laxfisk i Klarälven samt beteende hos Gullspångsälven och Mörrumsån det ökade uppsteget av ”vild” lekfisk till Information och skattningar av smolt- denna topp uppstod ett mycket högt mängder smolt passerade under en flöde- utvandrande kelt” i del 2). Det finns (vadelfiske) (se ”Klarälvslaxens och – Forshaga är okänt. produktionen är ett viktigt instrument flöde vilket gjorde att ryssjan togs ur stopp är det inte orimligt att mellanskill- konstigt nog få jämförbara undersök- öringens utbredning och vandringar” i Telemetristudier visar att den väner- i förvaltningen av lax- och öringbe- vattnet i ca 3 veckor. Detta gör att det är naden (13 000 smolt) kan ha passerat ningar om dödlighet på grund av lek del 1). Motsvarande jämförelse när det vandrande öringen leker i biflödena, stånden. Till exempel när och hur man svårt att säga exakt när toppen inträffade under veckan med höga flöden som hos atlantisk lax, men det är en allmän gäller båtelfiske visar att fångsten av främst i Höljan men även Strängsforsen- ska spilla vatten vid kraftverk för att öka och hur stor den maximala smoltut- ryssjan inte fiskade under 2013. Med uppfattning att relativt få laxar leker laxungar i Klarälven endast uppgår till området. Utvecklingen av den vand- överlevnaden, uppföljning av restaure- vandringen per dag var. Under 2014 nära 20 000 utvandrande smolt 2014 mer än en gång (Jonsson och Jonsson 7-21% av fångsten av laxungar i norska rande öringens naturliga reproduktion ring av uppväxthabitat och anläggandet försvann isen redan i april och stora stämmer antalet återvandrande lekfiskar 2011). Namsen (se ”Fiskesamfunnet i …” i del är betydligt vanskligare att uttala sig om av fiskpassager. Det är också en viktig mängder laxsmolt fångades redan den till Forshaga relativt väl i ett modellsce- På grund av fiskens kondition kan 2). Tätheterna av laxungar vid traditio- eftersom ungarna är svåra att skilja från del i att upprätta så kallade ”stock-re- 2 maj då ryssjan sattes ut. Bara under nario där överlevnaden i passagen förbi man anta att förluster av utlekt fisk nellt elfiske har dock ökat något under strömstationär öring. Öringtätheterna cruitment”-kurvor, d.v.s. hur mycket perioden 18-22 maj 2014 beräknas 17 kraftverken är 30 % (d.v.s. enligt 2013 under nedvandring sker även i en (åtminstone) den senaste 25-årsperioden vid båtelfiske 2011-2013 i Strängsforse- smolt som produceras som en funktion 000 smolt ha passerat platsen (baserat års överlevnadsstudie) och överlevnaden outbyggd älv, speciellt om avstånden (medelvärdet för perioden är ca 0,9 nområdet var högre (0,5 st per minut) av antalet tillgängliga lekfiskar (älvens på ryssjans effektivitet beräknad genom under sjöfasen är 30 %. är stora. I en utbyggd älv med många per 100 m2). Båtelfiskeundersökningar jämfört med 2006 (0,1 st per minut) bärighetsnivå). fångst/återfångst av märkt smolt). Om För att öka noggrannheten i model- kraftverk kan man dock räkna med en visar att laxungar utnyttjar Klarälven och även längs dess stränder har täthe- En välprövad metod för att övervaka detta återspeglar vårtoppen eller om lens prediktioner bör de parametrar betydligt större dödlighet i samband ner till åtminstone 1,5-2 m djup, och terna ökat sedan 1991 (3,5 st per 100 produktionen av lax och öringsmolt är utvandringen ökade ytterligare är dock som används i modellen förfinas. Till med nedvandring förbi kraftverken. att fångsterna 2011-2013 (0,51 – 0,66 m2 i snitt för perioden). olika typer av smoltfällor (se ”Produk- något oklart, även om de låga fångs- exempel gäller det överlevnaden mellan Detta eftersom det mycket sällan finns laxungar per minut) var något högre än Anledningen till att tätheterna i tion av vild laxsmolt i Klarälven” i del 2). terna då ryssjan åter sattes i tyder på att smolt till vuxen (storskalig märkning av fysiska åtgärder på plats för att under- 2006 (0,5 per minut). norra Klarälven är förhållandevis Projektet har under 2012-2014 arbetat toppen faktiskt var i maj. utvandrande smolt), antal romkorn per lätta nedströmspassagen eller för att inte Undersökningarna har endast kunnat låga kan vara att älvens bärighetsnivå med både så kallade Screw-traps (rote- Eftersom ryssjan ännu inte har fiskat kg honlax specifikt för Klarälvslax av extra vatten spills förbi kraftverken vid påvisa enstaka laxungar i Klarälven idag inte är större. Det vill säga att de rande flytande fällor) och Wolf-traps med önskad effektivitet vid högflöden olika storlekar (från Forshaga avelsfiske), tidpunkten för fiskens utvandring. nedströms Edsforsens kraftverk, vilket förutsättningar som idag råder i älven (fasta fällor monterade i timmerrännor/ finns dock en fortsatt osäkerhet om hur samt mått på överlevnaden rom till Som nämnts tidigare var Törnquist tillsammans med biotopkarteringen vad gäller substratsammansättning, utskov) samt smoltryssjor. Resultaten stor mängd och andel av smolten som smolt. En skillnad i överlevnad av det (1940) den första som undersökte visar att reproduktion, eller förutsätt- näringstillgång, påverkan från regle- i form av antal fångad smolt i ryssjan vandrar vid relativt korta flödestoppar. senare på 1 eller 2 % har stor betydelse den vuxna utlekta laxen (s.k. kelt) i ningar för reproduktion av lax är noll ring etc. sätter en gräns för vad älven under 2012 (pilot), 2013 och 2014 Utan denna kunskap är det svårt att för både modellering och verklighet. Klarälven. Han märkte 250 laxar och eller nära noll inom detta kraftverkstäta kan producera. Det kan också vara ett varierar betydligt. Under 2013 var till veta hur en spillvattensstrategi ska Om man hittar flaskhalsarna under 250 öringar mellan 1936-1937 som 296 | | 297 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION alla sattes ut vid Edebäck efter att de laxarna som följdes från utsättningen Smolt turbinerna. Studien upprepades 2013, analyser av datat från 2013 tyder dock till lax på den norska sidan är mycket transporterats från Deje. Vid denna tid uppströms Edsforsen, via lekvandring, Förutom de naturliga orsakerna till nu med spillvatten vid alla kraftverk på att de senare förlusterna var relativt låg. Konsekvensen av en eventuell sprid- fanns det fyra kraftverk på vägen som lek och nedvandring lyckades över- dödlighet hos smolten vid utvandring utom två. Resultatet visade att 30 % av små (Norrgård, muntligt). ning till norska atlantlaxstammar kan å måste passeras (Krakerud, Forshult, leva vandringen tillbaka till Vänern, tillkommer ytterligare dödlighet vid fisken klarade sig förbi Forshaga och 29 Den procentuella förlusten av den andra sidan vara mycket allvarlig. Munkfors och Deje). Det fanns också nästan alla dog vid kraftverken (se kraftverken, dels genom predation i % till Vänern. smolt som valde vägen genom sjön Med Klarälvslaxens sannolika öster- ett kraftverk i Forshaga men älven var delrapporten ”Uppströmsvandring av kraftverksmagasinen och dels via skador I och med att spillet av vatten var Lusten nedströms Deje kraftverk var sjöursprung samt att dessa laxpopula- vid denna tid inte helt överbyggd varför vuxen lax och öring i Klarälven” samt i kraftverksturbiner och vid passage mycket begränsat under 2009 kan den 28 %, medan den var 0 % i själva tioner verkar motståndskraftiga mot fisken kunde passera. Av den totalt avsnittet om ”Keltens beteende och genom utskoven. Alla de fiskeexperter studien ses som ett slags ”worst-case-sce- älvsträckan på samma plats. I såväl parasiten kan man med fog anta att även utsatta fisken återfångades 6,2 % ute vägval” i ”Förbättrad nedströmspassage som uttalade sig i denna fråga före nario”. Att överlevnaden 2013, med Lusten som i Krakerudsmagasinet Vänerns laxstammar är resistenta. Det i Vänern. Dessa fiskar hade bevisligen för vild laxfisk i Klarälven samt beteende byggandet av Höljes kraftverk förutsåg spillvatten förbi 6 av 8 kraftverk, ökade finns både gädda, gös och lake varför är dock fortfarande okänt om G. salaris tagit sig förbi de fyra kraftverken. Av hos utvandrande kelt” i del 2). Någon till exempel att att dammen och kraft- med i det närmaste 100 % visar att man kan anta att predationsrisken är är införd till Vänern/Göta älv i modern den märkningsmetod som användes enstaka av de fiskar som direkt efter verket avsevärt skulle komma att öka man med ett anpassat spill tillsammans hög, vilket överensstämmer med andra tid eller om den funnits i systemet sedan kan man dock anta att flera märken kan utsättning släppte sig nedströms förbi mortaliteten hos utvandrande smolt (St. med andra åtgärder vid och nedströms studier som visat en ökad predation på vandringarna av lax mellan Vänern och ha lossnat samt att inrapporteringen Edsforsen överlevde dock. Totalt sett prp. nr 110 1960-1961, Petersson et spillvattenutskoven, skulle kunna rädda smolt i lugna, sjölika habitat (Jepsen et Klar/Trysil/Femundselva startade. Det sannolikt var låg. Dessutom var det verkar det som att chansen att ta sig al. 1990). I samband med det svensk- en hel del av fisken. Under smoltens al. 1998, Olsson et al. 2001, Olsson et kan heller inte uteslutas att parasiten troligtvis många av de märkta fiskarna ner till Vänern från lekområdena i norska avtalet från 1969 (1962-1989), utvandringstid på våren/försommaren al. 2009, Vättenvårdsförbundet 2013). redan är etablerad i bestånd av röding i som inte fångades eftersom det pelagiska norra Klarälven idag är mycket mindre genomfördes omfattande försök med är dock vattenflödet vanligtvis mindre Att dödligheten var relativt låg på de norska sjöar med anknytning till älven. fisket i Vänern (t.ex. trolling) inte var jämfört med tidigare. märkt smolt för att studera utvandrings- än den maximala slukförmågan i de oreglerade kontrollsträckorna uppströms Med osäkerheten kring hur länge speciellt omfattande vid den här tiden. Även rent logiskt borde kelten ha framgången (Petersson et al. 1990). Av flesta kraftverken (Norrgård 2011). Edsforsen samt mellan de flesta kraft- parasiten funnits i systemet och att En stor del bör därför ha överlevt både det svårare att vandra nedströms idag de smolt som sattes ut på den norska Sannolikt därför att vattenflödet kan verken nedströms Edsforsen kan tyda på röding kan vara en potentiell värd fångst, upptransport, lekvandring, lek jämfört med tidigare. I Törnquists sidan återfångades mycket få på svensk regleras bättre idag för att maximera att förlusterna var låga under förindu- följer en viss sannolikhet för att G. och nedvandring. Ytterligare fyra av de försök fanns förutom betydligt färre sida, mortaliteten genom passage genom utbytet i kraftverken jämfört med tiden striell tid. salaris redan kan vara etablerad i älven märkta fiskarna registrerades i Deje två kraftverk även gott om spillvatten och Höljes magasin och kraftverk kunde före anläggandet av det stora Höljes- Projektet föreslår i kapitlet om på norsk sida. Mot denna bakgrund år efter märkningen och var alltså på väg fungerande timmerrännor i. Under i det närmaste betraktas som total. magasinet. Konsekvensen av minskat åtgärdsförslag lösningar för att under- skulle en buffertzon, liknande den som uppströms för en andra lek. perioden 1964-1987 var älven i det Även förlusterna mellan Edsforsen - spillvatten blir att smolten under fler år lätta nedströmsvandringen av smolt finns idag i Enningdalselva och som Märkningarna utförda mellan närmaste helt utbyggd, med skillnaden Vänern var stor, bara 7 % återfångades tvingas gå igenom turbinerna. och kelt. Speciellt gäller detta åtgärder innebär att det aktuella området inte 1964-1987 visar att av 579 fiskar som att timmerflottningen fortfarande var (Petersson et al, 1990.). Den utsatta Erfarenheterna pekar mot att för att i framtiden leda av fisk från de längre anses vara fritt från G. salaris sattes ut nedströms Höljes återfång- i full gång. Reglerna för spill av vatten smolten i denna studie var odlad och smoltöverlevnaden kan ökas genom att norska delarna av älven (Lutufallet) och därmed blir undantaget Norges ades 26 i Vänern (4,5 %). Detta var var under denna period omfattande man måste här räkna med en betydligt tappa spillvatten under utvandrings- förbi Höljes samt idag från Edsforsens allmänna fristatus för parasiten, kunna Carlin-märkt fisk, och därför inte men det var ändå inte lika gynnsamt högre dödlighet än för vildfödd smolt. tiden. De specifika förutsättningarna kraftverk och nedströms. medge återintroduktion av Vänerlax till direkt jämförbara med Törnquists för fisken som längre tillbaka - virket Experimenten med utsättning av vilda vid varje kraftverk är dock sannolikt av Norge. En buffertzon medför dock att försök. Det kan i de senare försöken samlades nu i till exempel Höljesmaga- och odlade smolt nedströms Forshaga stor betydelse, något som är känt från Gyrodactylus salaris och BKD in- och utförsel av okontrollerad fisk antas lägre märkesförluster och bättre sinet och släpptes nerströms i grupper under 2012 visade till exempel en andra typer av passagestudier (Calles et G. salaris till och från området inte är tillåten återrapportering på grund av förbättrad tillsammans med vatten. Detta vatten hög överlevnad för vild smolt och en al. 2013), och dessutom kan smoltens Under våren 2013 påvisades laxparasiten samt att en fiskspärr sannolikt måste metodik. Även om det finns fler felkällor torde ändå ha betytt en del för över- mycket låg överlevnad för den odlade utvandringstidpunkt variera mellan år. G. salaris hos Klarälvslax i Vänern (Klar- installeras i timmerrännan i Femun- pekar detta på att överlevnaden minskat levnaden av både smolt och kelt. I under sin passage ner till Vänern (se För att nå de överlevnadssiffror som älven, Forshaga). Under hösten samma dens norra ände för att hindra fisk och något efter att fisk måste passera åtta den nuvarande situationen är släpp av ”Nedströmsvandring av vildfödd laxs- krävs måste det i tillägg till spillvatten år återfanns även parasiten på laxungar därmed parasiten att ta sig vidare ner till kraftverk istället fem. Med etableringen spillvatten ingen självklarhet, och inte molt” i del 2). därför skapas effektiva vandringsvägar/ nedströms Höljesdammen. Förekom- Glomma. En revidering av fristatus och av Höljes reducerades fiskens överlevnad under något av åren 2011-2013 har det I två studier, en genomförd av Karl- insamlingsanläggningar dit smolten kan sten vid båda platserna var mycket låg återintroduktion av lax till de norska ytterligare vilket indikeras av att av funnits spill vid samtliga kraftverk. stads universitet 2009 (Norrgård et al. ledas in för vidare vandring nedströms men innebär att parasitens utbrednings- delarna kan komma att innebära krav på 1 209 märkta fiskar som utsattes Den mycket högre dödligheten hos 2013) och en inom ramen för projektet eller transport (se ”Tiltak for å reeta- område i vattensystemet idag omfattar saltbadning (desinficering) av lekfisken uppström Höljes återfångades blott 29 kelten (100 %) jämfört med smolten (ca 2013 (se ”Nedströmsvandring av vildfödd blere…” i del 2). Vänern, Gullspångsälven och Klarälven (se även ”Förslag till åtgärdsprogram”) fiskar i Vänern (2,4 %). Detta trots att 70-85 %) har sannolikt sin förklaring laxsmolt” i del 2), följdes vildfödd smolt Smolt förlorades även på sträckor upp till Höljes och att det med dagens det 1967 släpptes mycket vatten förbi i att det på grund av smoltens mindre med akustiska sändare från Strängsfor- som saknar kraftverk. Procentuellt regelverk inte är tillåtet att transportera BKD Höljes som spillvatten. storlek ändå finns en viss överlevnad senområdet ända ner förbi Forshaga. sett var förlusterna höga vid passagen in lekfisk till norsk sida. Som en följd BKD är en allvarlig bakteriell I projektets studier med radiomärkt hos den smolt som passerar genom Förlusterna skedde nästan enbart vid genom framförallt Krakerudsmagasinet av fynden och möjliga konsekvenser tog njursjukdom hos framförallt odlad lekfisk under 2011-2013 kan varje turbinerna. Resultaten pekar på en passagerna förbi kraftverken. Den acku- (kallad Rådadammen i delrapporten) projektet initiativ till en utredning angå- fisk. Upptäckten av bakterien i några enskild fisk följas. Detta är en stor stor försämring av lekfiskens möjlighet mulerade dödligheten på hela sträckan samt Lusten. Dessa förluster kan bero ende sannolikheten för spridning, och regnbågsodlingar inom Klarälvens avrin- skillnad och förbättring jämfört med att överleva nedvandringen, de viktiga (8 kraftverk) uppgick till hela 84 % antingen på predation eller på så kallad effekter av eventuell spridning av para- ningsområde gjorde att transporterna tidigare märkningsförsök eftersom man flergångslekarna är därför idag en säll- under 2009. Under detta år spilldes ”fördröjd mortalitet”, d.v.s. sekundär siten för lax i Norge (se ”Risikoanalys… av lekfisk uppåt i Klarälven/Trysilelva får en bild av den totala dödligheten synt företeelse. Ett mål med projektet det mycket lite vatten förbi kraftverken dödlighet orsakad av skador som G. salaris” i del 2). Rapportens slutsats låg nere under några år i slutet på och orsaker till denna. Resultatet är därför att åtgärder vidtas för att vilket fick till följd att de flesta smolt smolten ådragit sig vid passagen genom är att sannolikheten för spridning från 80-talet och början av 90-talet. Bland från studierna visar att ingen de vilda förbättra denna situation. sannolikt tvingades passera genom ett uppströms liggande kraftverk. Vidare Klarälven, eller från Trysil-/Femundselva de 1000-tals avelshonor av lax och öring 298 | | 299 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION som därefter provtagits i Forshaga har från Norge till Sverige är förbjudet. decimerats till följd av den omfattande 2). Minst fyra arter av specialiserade uppnå God ekologisk status. mellan Vingängsjön och Edebäck ett mycket fåtal fall kunnat konstateras. Detta ska enligt vad projektet erfar utbyggnaden av dammar och kraftverk strandskalbaggar förefaller dock ha En del vatten är påverkade av vatten- (ca 70 km) hyser fortfarande höga Eftersom förekomsten av BKD kan dock inte gälla frisimmande vild fisk samt rensningen i älvsystemet: ål, asp, försvunnit och flera andra har minskat kraftproduktion där hydromorfologiska naturvärden, men mot bakgrund av komplicera öppnandet av fria vandring- och vild fisk som tar sig in via fiskvägar. id, sik, stäm, harr, flodnejonöga, bäck- kraftigt. Även bestånden av flera förändringar har lett till att det inte går främst flödesförändringar, bristande vägar tog projektet via Statens Veteri- Eventuell framtida införsel av smolt och nejonöga, stensimpa och bergsimpa. rödlistade strandväxter samt backsvala att uppnå god ekologisk status utan att kontinuitet och morfologiskt tillstånd närmedicinska Anstalt (SVA) fram en kelt via lastbilstransport kräver i sådant Vandringen hos ytterligare minst 11 har gått tillbaka under senare decennier. kraftigt inverka på pågående verk- har dessa sträckor samt övriga delar konsekvensanalys angående just detta. fall ett undantag från föreskrifterna (se fiskarter i vattensystemet (med normalt Den främsta anledningen till arternas samhet. Dessa vatten har pekats ut som av Klarälven måttlig ekologisk status. I rapporten dras slutsatsen att ”Förslag till åtgärdsprogram”). kontinuitetsbehov) har begränsats av tillbakagång är att deras huvudsakliga Kraftigt modifierade vatten (KMV), Resterande sträckor i huvudfåran och de sannolikheten för spridning av BKD dammbyggnader och vattenkraftverk (se livsmiljöer – högre sand- och grusrevlar och där ska samhällsekonomiskt rimliga flesta större svenska biflödena har också i systemet med öppna vandringsvägar Andra hotade och skyddsvärda arter ”Effekter på övriga vandrande fiskarter” respektive nipor – har minskat i areal åtgärder genomföras och målet blir då måttlig ekologisk status till följd av ovan eller fisktransport är hög. Rapporten Klarälven, Trysilelva och Femundselva i del 1). Ål, asp och lake är upptagna och kvalitet, vilket i sin tur bedöms God ekologisk potential (GEP). För nämnda orsaker. Dock finns ett större slår även fast att konsekvensen för lax- är artrikt och hyser hög biologisk mång- på den svenska Rödlistan (Bjelke 2010) i allt väsentligt bero på vattenregle- närvarande är 17 vattendrag och 9 sjöar biflöde med mycket höga naturvärden och öringbestånden kan vara allvar- fald. Detta beror sannolikt delvis på att vilken omfattar hotade eller sällsynta ringen. De naturligt säsongsregel- i Värmland utpekade som KMV inom och god ekologisk status (Höljan), vilket liga, men i bemärkelsen begränsande. älvsystemet är stort och omfattar ett arter eller arter som minskat kraftigt bundna vattennivåfluktuationerna Klarälvens avrinningsområde. också är det viktigaste biflödet för lax Rapporten menar vidare att transpor- stort antal klimatzoner. Med detta följer under senare tid. Av nämnda fiskarter är har blivit mindre, med följd att den Vattendraget på norsk sida är relativt och öring från Vänern (se ”Klarälvs- terna av lax och öring bör upphöra till en stor mångfald av vitt skilda vatten- stensimpa och asp skyddade enligt habi- tidigare breda öppna strandzonen vuxit opåverkat och hyser stora naturvärden. laxens och öringens vandringar” i del 1.). dess att man tagit fram en fungerande biotoper, från små bäckar till stora älvar tatdirektivet (direktiv 2006/105/EG). igen alltmer, och utan att motsvarande Två delsträckor i nedre Trysilelva är Antalet svenska dammbyggnader i metod för levandeprovtagning. Idag med varierande karaktär samt ett stort nya sandrevlar bildats. En annan effekt dock påverkade av flottledsrensningar Klarälvens avrinningsområde uppgår till provtas de honor som ingår i aveln men antal sjöar, våtmarker, sumpskogar och Andra arter av höga sommarflöden är att de ger och två strömkraftverk vilket leder till ca 135 st. Samtliga är partiella eller defi- eftersom provtagningen är dödlig är den andra vattenmiljöer. Även strandvegetationen är påverkad av upphov till rikligt med temporära, habitatförluster och bristande konnek- nitiva vandringshinder för öring eller inte lämplig att använda på de lekfiskar den reglerade vattenföringen. Enligt de varma småvatten i strandskogen, vilket tivitet. Huvudfåran bedöms ha god mört. Trettio objekt utgörs av kraft- som ska transporteras uppåt i systemet Fiskarter studier som genomförts inom projektet gynnar utvecklingen av stora mängder ekologisk status beträffande de arter verksdammar, 40 av regleringsdammar för naturlig lek. Fiskfaunan är av naturliga skäl artrikast (se ”Effekter av vattenregleringen…” i myggor inklusive översvämningsmygg som finns, men sedan laxen inte längre och 65 av spegeldammar, hålldammar, Samtidigt finns vattendomar för närmast Vänern med 34 arter i sjön del 2) har den steniga strömsträckan (Nilsson och Renöfält 2009). finns på norska sidan på grund av sågdammar, kvarndammar eller bruks- Klarälven som fastställer att lax och varav ca 24 förekommer permanent nedströms Höljesdammen urspolade Det totala antalet rödlistade sötvat- fragmentering klassificeras den att ha dammar. De senare gruppen är i regel öring ska transporteras från Forshaga eller tillfälligt i Klarälven upp till stränder och mycket av den amfibiska tens- och strandarter som bedöms måttlig ekologisk status. mindre och belägna i mindre vatten- och uppströms Edsforsens kraftverk. Forshaga kraftverk. På sträckan Forshaga vegetationen saknas. Den nedre delen av vara missgynnade av fragmentering, Höljesmagasinet regleras med ca 34 m drag högre upp i avrinningsområdet än Sedan 1996 har i medeltal ca 1000 laxar - Edsforsen förekommer idag 5-15 stranden är borteroderad på flera ställen indämning, torrläggning, reglering och/ under året. Där tappas vatten ut under kraftverksdammarna och regleringsdam- och öringar flyttats upp varje år utan arter, beroende på kraftverkssträcka. längs hela älven, gran har etablerat sig eller rensning i Klarälven med biflöden vintermånaderna när energibehovet är marna. Endast en handfull dammbygg- att något akut BKD-utbrott har kunnat Framförallt är det uppströms Munk- längre ned på stranden och strandvege- uppgår till 43 st. Flest missgynnade stort, för att sedan snabbt fyllas under nader finns registrerade i Trysilelva och konstateras. Detta faktum i kombi- fors och vid Skymnäs som artantalet tationen minskat i utbredning. Amfibisk arter återfinns bland skalbaggar och vårfloden till nära dämningsgräns. Femundselva med biflöden. nation med den låga incidensen hos sjunker. Givetvis har naturliga forsar vegetation saknas helt liksom stora delar kärlväxter. Av dessa rödlistade arter Ekologisk status är bedömd som dålig Värst drabbade är strömmar och provtagen fisk i Forshaga under samma och fall begränsat arternas historiska av gräs- och starrbältet. Vide och strand- omfattas även flodpärlmussla, utter, i Höljesdammen, liksom i den 6 km forsar och de arter som är beroende av period (1 konstaterat positivt fall efter spridning uppåt i systemet men jämför skogsbältet har minskat och stora delar ävjepilört, hårklomossa, käppklo- torrlagda och kraftigt rensade naturfåran dessa vattenmiljöer. Bara anläggandet 1996) bör enligt projektet betyda att man antalet arter idag med Ceder- av strandvegetationen nås inte längre av mossa, mikroskapania och flodkräfta av nedströms Höljesdammen. av Höljes kraftverk förstörde 20 km av risken för att laxen dör ut av ett utbrott ströms inventering från 1895 saknas nu översvämmande vatten. Artrikedomen habitatdirektivet. (direktiv 2006/105/ Vårflodstoppen i Klarälven har älvens reproduktionsområde för lax, av BKD är mycket låg. Den eventuella observationer av flera arter. Längst upp har sammantaget minskat med ca 20 % EG). För att återskapa ökad artrikedom minskat efter reglering från i snitt runt öring och harr (St.prp. nr. 110 1960-61, risken måste dessutom ställas i relation i Klarälven mot Höljes ökar artantalet jämfört med ett oreglerat vattendrag. och hotade livsmiljöer samt mindre 375 m3/s till i snitt runt 250 m3/s Svärdsson 1985). till alternativet, det vill säga att man och här har runt 16 arter påträffats i Även stränderna i de reglerade biflödena mängder översvämningsmygg bör bl a efter att flottningen upphört. En annan De ursprungliga ström- och fors- för att skydda fisken från att smittas modern tid. Anledningen är troligtvis uppvisade en lägre artrikedom jämfört en naturligare flödesregim på årsbasis tydlig skillnad är att vattenföringen sträckorna i den nedre Klarälven mellan och eventuellt dö ut av BKD, stoppar att den långa kraftverksfria sträckan med de oreglerade. införas. vintertid (januari-april) hålls högre Forshaga och Edsforsens kraftverk vandring/transporter. Något som utan mellan Edsforsen och Höljes erbjuder Vid en undersökning i Värmland, efter reglering än tidigare. Skillnaden (längd ca 120 km) är i det närmaste tvekan kommer leda till att laxen dör ut. fler, större och sammanhängande delvis inom Klarälvens avrinningsom- Ekologisk status enligt ramdirektivet är ännu tydligare efter flottningen totalt indämda eller torrlagda till följd Enligt Jordbruksverkets nya föreskrifter habitat, till exempel bättre livsmiljöer råde, fann man att en kraftig regle- för vatten avslutats. Efter reglering har inga av vattenkraftutbyggnaden. Motsva- (SJVFS 2014:4) krävs dock en dispens för strömlevande arter som harr, sik ring ofta har en stor negativ effekt på Sammantaget har drygt 60 % av perioder med extrema lågflöden noterats rande gäller t ex området vid riksgränsen för fortsatt transport av lekfisk på svensk och simpor. I nordligt och högt belägna bottenfaunasamhället, både i sjöar vattenförekomsterna i Femundselva och men lågflöden har blivit vanligare. Små till Höljes (ca 30 km inkl biflöden), sida (se ”Förslag till åtgärdsprogram”). Trysilelva sjunker artantalet av främst och i vattendrag. En tydlig effekt var Trysilelva med biflöden god eller hög översvämningar har blivit sällsyntare Uvån från Kvien till Klarälven (ca 30 Även kring framtida återvandring av naturliga skäl något och i Femunden en kraftig minskning av antalet arter ekologisk status enligt ramdirektivet för samtidigt som antalet förändringar km), Lettan från Letten till Klarälven vild lax och öring (smolt eller kelt) från finns åtta fiskarter. (Ericsson et al. 2012). vatten, medan motsvarande andel är mellan olika flöden öka från i snitt 57 (ca 8 km) samt Tåsan från Fageråssjön Norge till Sverige finns vissa frågetecken Förutom lax och öring har med Av omkring 40 rödlistade s.k. 18 % i Klarälven med biflöden (se ”Ny per år till i snitt 119 per år. till Klarälven (ca 17 km). kopplade till BKD. Det framgår till stor sannolikhet flera andra fiskarter strandarter har några sin huvudsakliga statusklassning och bedömning av ekolo- Den sista outbyggda strömsträckan Flottningsrensning bedrevs i Klar- exempel av Jordbruksverkets föreskrifter med stort behov av kontinuitet och/ svenska förekomst längs Klarälven (se gisk status” i del 1). Alla större sjöar och mellan Båtstad och Sysslebäck (ca 30 älven, i Varån, Höljan, Tåsan, Letälven, (1995:125) att införsel av levande laxfisk eller strömmande och forsande vatten ”Effekter på strandmiljöerna…” i del vattendrag ska enligt vattendirektivet km) samt det bundna meanderloppet Likan, Femtan, Värån, Halgån, Uvån och 300 | | 301 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION Gröcksälven (Noret-Grundan) samt i en made direkt till lekplatserna efter ut- förbi kraftverken både uppströms och att vandra. Sannolikt har flera genetiska av fisk leder även till att en del fisk blir tetskrav men målsättningen ska vara stor mängd mindre svenska vattendrag sättning uppströms Edsforsen, medan nedströms. Det är inte helt klart hur komponenter som behövs för fram- ”fallbacks”, det vill säga att de simmar hög och sträva efter förbättring även (se ”Flottning och flottledsrensning” i endast 29 % av de odlade uppvisade pass ”fri vandring” som är möjlig att gångsrik naturlig vandring påverkats nedströms efter utsättning och passerar för dessa. Alla fiskvägar ska testas och del 1). Även Femundselva och Trysilelva ett liknande beteende. skapa men i princip ska lösningarna (och påverkas fortfarande) genom dammen vid Edsforsen. Detta är fisk förbättras till dess att tillräcklig hög är påverkade av flottledsrensning, liksom • andelen leklax som simmade ned- tillåta att alla fiskar tar sig upp och lastbilstransporterna och som att man som helt går förlorad för naturlig effektivitet uppnås. En fördröjning vid biflöden som till exempel Varåa, Hølja, ströms och hamnade nedströms ned utan skadlig fördröjning och utan inte fiskat tillräckligt tidigt på säsongen, produktion. Problemet bör kunna lösas vandring för lek vid en fiskväg på upp Grøna och Lutua. En del restaureringsåt- Edsforsens kraftverk (s.k. fallbacks) onaturlig dödlighet. vilket bör ha minskat inslaget av ”gener” (se”Uppströmsvandring av vuxen lax och till ett par dygn kan accepteras. gärder har genomförts på rensade ström- efter utsättning var betydligt högre Nuvarande förvaltning och regelverk från tidigt vandrande delbestånd (Stefan öring i Klarälven” i del 2). För att säkra och återställa laxpopu- och forssträckor (ca 12 mil) men det för odlad lax (50 %) än för vild lax innebär fortfarande att lekvandrande lax Palm, muntligt). Detta kan även leda till Fiskvägar medger att laxen kan lationen samt ett nyttjande av resursen återstående behovet av sådana åtgärder är (12 %). och öring från Vänern fångas i fällan vid förlust av en redan låg grad av genetisk återintroduceras i alla delar där den måste lekbeståndsmålet uppfyllas. fortfarande betydande. • odlad fisk under lektid uppvisa- det första vandringshindret, Forshaga variation (se ”Genetisk föräldraskaps- ursprungligen funnits, även i älvens Fördelar med lastbilstransporter är de oftare (21 %) ett oregelbundet kraftverk, och transporteras i lastbil för analys” i del 2). södra och mellersta delar samt i ett att det sannolikt går snabbare att öka Några jämförelser mellan vandringsbeteende (irrade omkring) utsättning i Klarälven uppströms det Oavsett vilka tekniska eller naturlika stort antal biflöden (se ”Älven och dess lax- och öringbeståndens numerär samt vild och odlad fisk jämfört med den vilda laxen (6 %) idag åttonde kraftverket, Edsforsen. lösningar som väljs förbi kraftverken för avrinningsområde” samt ”Klarälvslaxens att det är billigare jämfört upp- och Kompensationsodlad smolt har sedan • att en större andel vild lax (87 %) Tidigare gick transporter även till att upprätthålla vandringen och förbin- och öringens utbredning och vand- nedströmsfiskvägar. Då krävs att laxen 1960-talet kompletterat den naturliga uppvisade ett så kallad stationärt eller de norska delarna av älven, men den delsen mellan lek/uppväxtområden i ringar” i del 1). Fiskvägar medger även till fullo även tillåts utnyttja de övre reproduktionen av Klarälvslax- och ”holding” beteende under leken än höga dödligheten vid nedvandringen älven och uppväxtområdet i Vänern till skillnad från lastbilssystemet även delarna av älvsystemet. Sannolikt är öring och hanterats tillsammans odlad lax (50 % ). förbi Höljes kraftverk satte stopp för så kommer laxbeståndet att påverkas. vandring inom hela älvsystemet för ett då upptransporter i kombination med med odlad Gullspångslax- och öring. den verksamheten 1988. Den vikti- Fiskvägar med otillräcklig effektivitet stort antal andra fiskarter (se ”Fiskar- nedtransporter eller effektiva nedström- Tidigare studier har som nämnts visat Ovanstående visar att den vilda Klar- gaste orsaken till beslutet om att köra kommer reducera populationerna till ternas utbredning” i del 1). Vidare slösningar det som på kort sikt kommer att laxen i Klarälven har förändrats älvslaxen klarar sig bättre än den odlade lekfisken i lastbilar var (och är fortfa- en kritisk låg nivå, och en onaturlig medger fiskvägar även partiell fiskvand- vara det mest fördelaktiga alternativet. genetiskt, och hybridisering med den i naturen ur många viktiga aspekter. rande) att metoden är effektivare när det selektion för till exempel kroppsstorlek, ring och sportfiske efter lax och öring Med lastbilstransporter av fisk lever gullspångslax som sedan 1960-talet Vidare är det de vilda bestånden gäller att leverera lekfisk till de nordligt vandringstidpunkt och kön kan ytterli- i hela älvsystemet. Fiskvägar innebär man dock inte upp till miljöbalken, odlas parallellt i Klarälven har konsta- som avses när det gäller förpliktelser belägna älvsträckorna med de största gare bidra till allvarliga konsekvenser i till skillnad från lastbilstransporter ramdirektivet för vatten eller art- och terats. Dagens Klarälvslax uppvisar enligt ramdirektivet för vatten eller lekområdena (mellan kraftverk #8 och ett bevarandeperspektiv. För att minska inga utsläpp av fossila bränslen, vars habitatdirektivet. Ej heller kommer dessutom en jämförelsevis låg genetisk habitatdirektivet. Fiskodlingar (och #9 samt uppströms #11) jämfört med risken för en sådan utveckling är det användning ska minska i enlighet med målet om att återskapa ett laxfiske till variationsgrad, vilket sannolikt beror andra liknande platser med fisk i höga fiskvägar förbi vart och ett av de 11 viktigt att anlägga tillräckligt effektiva Klimatkonventionen och Kyotoproto- gagn för landsbygdsutveckling längs på ett lågt (ibland mycket lågt) antal tätheter) kan dessutom vara centra kraftverken. Att lastbilsmetoden innebär fiskpassager och noggrant följa upp kollet (Naturvårdsverket 2014). hela älvdalen att nås. föräldrar i odling och i det vilda under för och sprida fisksjukdomar till vilda avsevärt lägre kostnader jämfört med passagernas funktion och population- Särskilt dåligt fungerande fiskvägar På längre sikt är därför fiskvägar senaste århundradet, speciellt efter bestånd, och medföra en hantering, 11 effektiva fiskvägar har säkert också ernas status (genetik, kroppstorlek, kan över tid påverka fiskens förmåga vid samtliga kraftverk mycket viktiga, anläggandet av Höljes kraftverk och förvaring och transport som är onaturlig påverkat valet. vandringstidpunkt etc.). och vilja att vandra och kan på längre både för att öka populationerna som damm (Palm et al. 2012; se även ”Gene- och stressande för fisken (se nedan). Som nämnts är vandring en evolu- Stressen hos fisken ökar sannolikt sikt även få genetiska konskevenser. sådana, för att återskapa de naturliga tisk analys…” i del 2). Andra studier har tionär anpassning och avvägning där med transportlängden, detta i en Sådana förändringar har till exempel processerna inom populationerna samt visat att odlad fisk i naturen kan påverka Några jämförelser mellan fördelarna av att vandra är ökad tillgång situation där fångst, hantering förva- påvisats i en studie med harr och öring att skapa förutsättningar för ökad vilda bestånd negativt både ekologiskt lastbilstransporter och fiskvägar på föda, bättre tillväxt och högre ring och utsättning redan medfört ett i Glomma (van Leeuwen et al. 2014, fisketurism. Lastbilstransporterna har och genetiskt (se Fleming och Petersson förbi dammarna reproduktiv framgång och nackdelarna onaturligt stresspåslag. Detta kan ge unpubl.). Å andra sidan kunde sanno- sedan de infördes på 30-talet beskrivits 2001). Dels kan miljöpåverkan under Projektet har titeln ”Vänerlaxens fria ökad dödlighet och högre energikost- negativa effekter som dålig tillväxt, ökad likt inte alla individer passera forsarna som en ”temporär lösning” (Peterson uppväxten orsaka egenskapsskillnader gång” av en orsak – målet om att laxen nader (Jonsson och Jonsson 2011). En dödlighet och minskad reproduktiv och fallen före utbyggnad, d v s en et al. 1990). Transporterna bör fasas vilka påverkar fiskens överlevnad och på egen hand ska kunna ta sig fram fragmentering av ett vattendrag leder framgång (Iwama et al. 1997). Projektet selektion ägde rum även i det avseendet. ut och ersättas med tillräckligt effek- beteende senare under livet. Dels har till och tillbaka från alla delar av älven till att ”laxens fria gång” stoppas. Detta har stort fokus på att förbättra detta så Havs- och vattenmyndigheten har tiva fiskvägar den dag då lekbestånden påvisats ärftligt betingade skillnader i där den ursprungligen förekom. Den kan medföra att populationers repro- länge som transport är det enda alter- nyligen gett ut underlag inför bästa är tillräckligt livskraftiga. En sådan reproduktiv framgång redan efter kort tidiga fragmenteringen av älven med duktion minskar liksom dess flexibi- nativet. Kraven på en minimering av möjliga teknik enligt miljöbalken vid utfasning bedöms som nödvändig och tid i odling. dammar och barriärer visade hur sårbara litet inför miljöstress som till exempel stress, skador och sjukdomar hos fisken vattenkraftverk (Calles et al. 2013). möjlig, men behöver ske långsamt och En summering av de telemetristudier långvandrande arter som lax och öring klimatförändringar (van Leeuwen et al., som en följd av ovanstående möter Rapporten förkunnar bland annat att successivt (se vidare under ”Förslag till som utförts inom projektet (se del 2) är för, något som eskalerade i och med 2014, opubl.). I ett i framtiden varmare också stöd i djurskyddslagen. minst 90 % total effektivitet (inklusive åtgärdsprogram”). ger även vid handen att: utbyggnaden av älven med kraftverk. vattendrag kan detta få ytterligare bety- Vandringsmönstret påverkas idag både anlockning och passage) är möjlig • den vilda laxsmolten i Klarälven, jäm- Eftersom den finns stora samhäll- dande negativa konsekvenser. Utdragna även av att fångst, hantering och och ska uppnås vid nedströmspassager Förväntade klimatförändringar fört med den odlade, hade en klart sintressen både för vattenkraftproduk- störningar i vandringen genom t ex upptransport är utdraget i tid och för lax, öring, ål och flodnejonöga. och fisk högre överlevnad vid nedvandring på tion och för att återuppbygga ett vilt dammar eller lastbilstransporter kan inte får ske när vattentemperaturen Motsvarande effektivitet för lax och Klimatanalys Värmland (Persson et sträckan Forshaga-Vänern (89 % mot och långvandrande laxbestånd och leda till genetiska förändringar, det är över 20 °C. Detta är dock något öring på uppströmsvandring i vatten- al. 2014) anger att dynamiken och 11-22%, beroende på utsättningstid- använda det som en ekosystemresurs vill säga att fisken över tid kan bli mer som kan och bör lösas genom kylning drag med flera dammar bör för laxfisk förekomsten av vatten kan förändras punkt). krävs betydande ekonomiska insatser anpassad till ett stationärt beteende av vattnet i förvaringsbassängen och vara 94 %. För övriga fiskarter är det eftersom ett förändrat klimat innebär • de flesta vilda leklaxarna (82 %) sim- för att skapa effektiva passagelösningar eftersom det inte längre är lika lönsamt tätare upptransporter. Upptransport svårt att kvantifiera passageeffektivi- skillnader i årstidernas karaktär. Detta 302 | | 303 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION kommer även att påverka både vattent- bekräftas av bland annat ICES (2010) (Elliott 1994, Jonsson och Jonsson Under 2013 togs initativ till att starta frågor uppstod, till exempel varför det Fångstrapportering emperatur och vattenföring. Båda dessa där andelen vild laxsmolt som vandrar 2011). Öring har bäst tillväxt vid 13-17 en samförvaltning för hela Vänern. inte finns lax och öring på alla sträckor Fångstrapportering är ett viktigt instru- är viktiga klimatfaktorer som påverkar ut som ett- eller två-åringar anges till °C, medan motsvarande optimum för Syftet är att detta ska leda till ökad mellan kraftverken, varför finns det ment för att få en bild över hur stort fiskens anpassningar och hur den kan 5-10 % i de nordligaste östersjöälvarna lax är 16-20 °C. Tillväxten upphör vid samverkan kring den gemensamma skillnader i regler o.s.v. Önskemålet om uttag och av vilka arter uttaget sker i använda älven. Stora förändringar medan motsvarande andel i de sydliga ca 23 °C för öring och vid ca 25 °C för resursen och att så många intressenter ett gemensamt fiskekort blev bara en ett vatten. Kunskapen blir sedan ett över tid kan påverka grundläggande älvarna ligger närmare 75 %. Även om lax, även om en fisk äter även vid högre som möjligt runt sjön vara delaktiga i fråga i mängden. De möten som hölls hjälpmedel vid beståndsbedömning och egenskaper såsom beteende, fysiologi informationen för Klarälvslaxen om temperaturer (Elliott 1994). Harren hur denna bevaras och nyttjas på bästa blev uppstarten till ett vidare samarbete underlag för utarbetande t.ex. av fiske- och livshistoriestrategier och ekolo- ålder vid smoltifiering och storlek är har en optimal tillväxt vid ca 17 °C och sätt. Samförvaltningen ska bland annat under arbetsnamnet FISK (Fiskevårds- vårdsplaner. I nuläget finns bra fångs- giska variabler som i sin tur påverkar relativt begränsad tyder de data som högsta temperatur med tillväxt ca 21 °C vara ett rådgivande organ för myndig- områden I Samverkan Klarälven). När trapportering nedströms Forshagaforsen lek, embryonal utveckling, kläckning, finns på att detta har förändrats sedan (Mallet et al. 1999). heternas arbete, diskutera utveck- ”Vänerlaxens fria gång” startade fick kopplat till dispensfisket. Flera FVOF tillväxt, smoltifiering, könsmognad och 1940-talet (Runnström 1940). Smolten Med utgångspunkt i den förutspådda ingsfrågor, föreslå regeländringar och FISK möjlighet att deltaga med ett eget längs Klarälven säljer idag fiskekort via livslängd (Jonsson och Jonsson 2011). verkar nu vara både yngre och mindre ökningen av vattentemperatur kan utgöra remissinstans. Det finns även ett delprojekt och ingå i referensgruppen. webben där även fångstrapportering “Klimatanalys Värmland” (Persson et och om Klarälvslaxens genomsnittliga man anta att gränsen för områden med konkret förslag om en arbetsgrupp inom FISK:s syften och mål inom projektet ingår i systemet. Den mest framkomliga al 2014) förutspår att både temperatur ålder vid smoltifiering och utvandring optimala produktionsförhållanden för samförvaltningen enbart för frågor kring har varit att: vägen för effektiv fångstrapportering är och vattenflöde kommer att ändras avse- sjunkit kan det tyda på att älvens givna Klarälvslax och –öring kommer flyttas lax och öring i Vänern. Länsstyrelsen • stärka samarbetet mellan de olika fis- därför sannolikt att i första hand använda värt som en följd av förväntade klimat- omständigheter har förändrats, t.ex. norrut. Dessa förändringar har redan Värmland deltar i samförvaltningens kevårdsområdena i Klarälven genom sig av digitala tjänster för hela Klarälven. förändringar under detta århundrade (se som följd av den konstaterat högre slagit igenom och är idag en realitet hos styrgrupp och projektet och den vilda nätverksbyggande aktiviteter och “Vattenföring och temperatur – klimatför- medeltemperaturen idag, vilket kan vissa fiskpopulationer i Alperna (Hari laxen och öringen har därför varit, och gemensamma konkreta uppdrag som Turistfiskekort ändringar?” i del 1). Sedan 1988 har alla ha resulterat i en snabbare tillväxt hos et al. 2005). Även fisken i biflöden som är, representerade i detta arbete. Som gynnar näringen. När det gäller gemensamma turistfis- år utom 1996 och 2010 varit varmare fisken och tidigare smoltifiering. i allmänhet är varmare än huvudvat- grund för samförvaltningens arbete • arbeta för fri vandring för fisken i kekort har flera alternativ diskuterats eller mycket varmare än genomsnittet Det antal år som Klarälvslaxen uppe- tendraget kan tidvis få problem. Detta finns den fiskevårdsplan för Vänern som älven och slutsatsen är att detta bör införas för “normalperioden” 1961-1990 håller sig ute i Vänern mellan smolt- tyder på att det relativt sett kan vara blev klar 2014 (Nilsson 2014). • naturresurserna längs älven ska vara men där älven, beroende på fisketyp och (SMHI). Under perioden 1961-1990 ifiering och utvandring och lekvand- än viktigare att återetablera produk- När det gäller förvaltning av lax hållbara och ge ökad livskvalite hos karaktär, delas in i tre olika delområden: har Karlstad haft en årsmedeltemperatur ringen upp i älven vid könsmognad tionen av lax och öring även i de norska och öring och fisket efter dessa i älven befolkningen Forshaga FVOF och söderut, från på 5,8 °C. Motsvarande för Femunden verkar också ha förändrats(se ”Tillväxt, delarna av älven. upp till Forshaga är detta reglerat • skapa förutsättningar för fler entrepre- Forshaga FVOF till och med Dalby är 0,19 °C (Met.no). Klimatanalysen könsmognad, och uppehållstid i Vänern Klimatförhållandena kommer att via föreskrifter (FIFS 2004:37) samt nörer i regionen FVOF samt uppströms Dalby FVOF förutspår, för Karlstads del, en betydligt …” i del 1). Jämför man perioderna påverka produktionen av lax och öring dispenser. Övrigt fiske och fiske efter till och med Norra Finnskoga FVOF. högre årsmedeltemperatur i slutet av 1912-21 (Runnström 1940) samt 1991- både genom att rekrytering, tillväxt lax och öring ovanför Forshaga sköts Nedan presenteras ett urval av de vikti- Reglerna för kortet ska vara enkla århundradet på ca 9 °C, och de regio- 1997 ser man en viss förskjutning mot och dödlighet kan påverkas. Beroende idag till största delen av de 12 fiske- gaste resultaten och förslagen som tagits och lika för alla sträckor och för att nala skillnaderna kommer att fortsätta att Klarälvslaxen tillbringar en kortare på omständigheterna kan detta ha vårdsområdesföreningarna (FVOF) som fram av FISK under deras arbetet inom få enkel administration och slippa som idag. Det finns ett nära samband tid i Vänern. Inkluderar man perioden en stor inverkan i årsklassernas styrka finns verksamma längs älven. Ett FVOF projektet: kontanthantering bör försäljningen till mellan årsmedeltemperatur i luft och 1998-2012 blir denna förändring tydlig. och därmed fångster i fisket. Särskilt består av flera fiskerättsägare som ska största del ske via webb. i vatten, varför man måste räkna med Andelen lax som tillbringar tre år i ogynnsam för produktion av öring på förvalta och vårda fiskeresursen, sälja Skydd av vild fisk betydande förändringar även i vattent- sjön har då sjunkit från dryga 70 % till norska högfjällsomården var perioden fiskekort till allmänheten och sköta till- Enligt dagens föreskrifter (FIFS Gemensam information och mark- emperaturen. Som vi har visat, har detta knappt 15 % - en tämligen dramatisk 1900-1930 med svaga årsklasser och dålig synen. Ett FVOF generar även intäkter 2004:37) är laxen och öringen skyddad nadsföring av fisket i Klarälven redan kunnat ses i de ökande tempera- förändring i Klarälvslaxens livshistoria. tillväxt medan 30-talet var gynnsammare till fiskerättsägarna och ger pengar till- upp till det första vandringshindret Önskemål om en gemensam webbplats turerna i både Femunden, Vänern och Detta indikerar en snabb och stor med mycket hög produktion (Rognerud baka för åtgärder för vattnet och fisken. (Forshaga). Dispensfisket upp till för att ge information om fisk och älven (se ”Vattenföring och temperatur – förändring mot färre levnadsår i sjön et al. 2003, Rognerud och Qvenild 2014, Under årens lopp har fiskevårdsom- Forshaga omfattar enbart odlad fisk. sportfiske har funnits länge. En klimatförändringar?” i del 1). före lekvandring kan ha uppstått under Qvenild och Rognerud 2014). rådena deltagit i flera försök att komma Norr därom gäller fiskevårdsområdes- webbplats kan innehålla information Ett varmare vattendrag kan påverka de senaste 20 åren. Könsmognaden är Förvaltning av fisken och fisket tillrätta med de gemensamma problem föreningarnas egna regler. När det gäller om till exempel olika fiskevårdsprojekt artsammansättningen i älvsystemet till tillväxtberoende (Jonsson och Jonsson Hittills har förvaltningen av fisken som finns i Klarälven såsom vandrings- skyddet för den vilda laxen och öringen liksom lokala uppgifter om intressanta förmån för fler mesofila arter (d.v.s. 2011) och temperaturförhållanden och fisket i Vänern till stor del legat hinder, förstörda lekbottnar och andra i älven visade genomgången av FISK fiskeplatser eller naturvärden längs arter med temperaturoptimum över 20 under de två sista perioderna kan vara på Fiskeriverket (numera Havs- och för fisken negativa faktorer. I början på att reglerna är mycket olika utformade Klarälven. Arbetet startade under våren °C), till exempel karpfiskar som mört en orsak. Perioden 1912-21 var dock en Vattenmyndigheten) som högsta 2000-talet gjordes stora insatser i de beroende på område. Förbättringsom- 2014 och en hemsida finns nu under och braxen. En markant förändring relativt sett mycket kall period. centrala myndighet med ett övergri- övre delarna av älven för att återskapa råden har identifieras och FISK har www.klaralvenfishing.se. Mycket arbete av karpfisksamhället har kunnat ses i Laxfiskar är i allmänhet anpassade till pande ansvar. Länsstyrelserna i Värm- bland annat lekplatser för lax i Klarälven därför rekommenderat förvaltande återstår dock innan webbplatsen kan Glomma (Qvenild 2010). Samtidigt relativt kallt vatten (< 20°C). Det finns land och Västra Götaland har delat och tillsammans med insatser för öring i FVOF att samordna och förändra regel- anses klar. fanns det förvånansvärt få av kall- dock även vissa skillnader mellan olika samarbetat kring det regionala ansvaret biflöden. verket i syfte att öka skyddet för den vattensarter som lake och sik. laxfiskarter och både lax och öring kan för förvaltningen, till exempel när det Under 2009 framkom önskemål om vilda Klarälvslaxen och Klarälvsöringen. Sportfisketurism Generellt sett minskar antalet år överleva vid de flesta temperaturer som gäller licensprövnignar för yrkesfisket, ett gemensamt fiskekort för Klarälven Havs- och vattenmyndigheten har också FISK har deltagit i arbetet med att ta som laxungar tillbringar i älvstadiet vi kan förvänta oss i älven i framtiden. redskapsbegränsningar, tillsyn på fisket från ledningen i projektet Turismut- möjlighet att utöka skyddet till att gälla fram underlag till rapporten ”Sportfiskets ju längre söderut man kommer och i Övre gränser för överlevnad hos öring samt på kompensationsodlingen och veckling längs Klarälven. Möten med hela älven. och Vänerlaxens värden” (i del 2). takt med allt varmare vatten. Mönstret anses vara 25 °C och för lax 28 °C utsättningen av lax och öring etc. FVOF längs Klarälven hölls och många 304 | | 305 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION Fiskeråd föreskrivits i de domar som gäller för strömsliggande kraftverk) varifrån de Baskrav för fiskpassager i Klarälven utgöra bästa möjliga teknik om man med fiskanpassade galler som fysiskt Behovet av en samlande förening vattenkraftverken i Klarälven. leds in i en pipeline eller transporteras och Trysilelva med biflöden inte kan visa att samma resultat kan hindrar fisken från att passera i hela och en vidareutveckling av FISK har i tankbil för utsättning nedströms • Fiskpassage ska ordnas både upp- uppnås med en mindre lockvatten- vattenkolumnen. diskuterats fortlöpande under projektet. Forshaga kraftverk. och nedströms vid det enskilda mängd. De exempel som finns att • Vid alla typer av åtgärder för för- Det bör dock i sammanhanget noteras Därför bildades den 17 juni 2014 kraftverket/dammen för samtliga tillgå visar att lockvattnet bör utgöra bättrad nedströmspassage, är det av att Vattenverksamhetsutredningen i sitt föreningen ”Klarälvens fiskeråd” där den För att uppnå bästa möjliga teknik förekommande fiskarter som företar 6–23 % av vattenföringen på platsen. avgörande betydelse att flyktöppning- delbetänkande ”Ny tid ny prövning – ekonomiska basen utgörs av medlems- enligt miljöbalken och god ekologisk vandringar, oavsett om passage finns • För att locka fisk till en fiskhiss en och förbipassagen anläggs i direkt förslag till ändrade vattenrättsliga regler” avgifter och där varje FVOF har en potential/status enligt ramdirektivet för vid upp- eller nedströms liggande rekommenderas generellt 10–20 % anslutning till avledaren. (SOU 2013:69) har föreslagit ett system representant i styrelsen. Syftet med ett vatten krävs en ekologisk anpassning kraftverk (detta eftersom många fiskar av flödet. • Beteendestyrning av fisk på ned- med ny prövning av bl.a. tillstånd som fiskeråd är dels en ”samförvaltning” av av vattenkraftexploateringen genom företar vandringar, även i liten skala). • Så kallade elspärrar kan vara effek- strömsvandring är idag inte ett bra har prövats före miljöbalkens ikraftträ- hela älven där alla FVOF ingår, dels att ekologiska flöden och fiskpassage • I stora och breda älvar krävs vid varje tiva komplement till fiskvägar där alternativ, men kan användas ihop dande. Leder detta förslag, med eventu- effektivt kunna arbeta med till exempel vid alla av människan skapade vand- kraftverk minst två fiskvägar och i uppströmsvandringsförhållandena är med fiskanpassade galler för att öka ella justeringar, till lagstiftning kan det gemensam webbplats, regler, fångs- ringshinder, både för uppströms- och regel flera ingångar till respektive särskilt svåra. den totala effektiviteten. finnas anledning att använda det effek- trapportering, turistfiskekort m.m. Ett nedströmsvandrande fisk (Calles et al. fiskväg. • Att fisken fördröjs upp till något– • Flyktöppningens, och därmed hela åt- tivare institutet ny prövning framför de annat viktigt syfte är att vara språkrör 2013). Nedan sammanfattas förslag • För uppströmsvandring bör natur- några dygn är acceptabelt vid en gärdens, funktion är beroende av den rättsliga instrument som finns att tillgå för fiskevattenägarna i kontakter med till bästa möjliga teknik och baskrav lika fiskvägar ha prioritet. De passar fiskväg för uppströmsvandring vid mängd vatten som tappas i förbipas- idag. Tillsyn av vattenkraftverken i Klar- myndigheter, kommuner och entre- med några särskilda anpassningar till de flesta arter och storlekar. Dessa lek, men de kumulativa effekterna sagen. Enkelt uttryckt kan man säga älven kan behöva bedrivas både före, prenörer etc. Eftersom varje FVOF miljöanpassning av dammarna och kan utformas som nya habitat för av fördröjningen får inte påverka att ju mer vatten som tappas genom under och efter det att andra åtgärder har en representant i styrelsen med kraftverken i Klarälven och Trysilelva fisk, bottendjur, däggdjur, groddjur, möjligheterna till lek eller öka risken förbipassagen, desto större sannolik- vidtas. Tillsyn kan behöva ske för att mandat att fatta beslut underlättar och med biflöden samt översiktliga förslag insekter och andra smådjur, och kan för predation. het att den funkar väl. Rekommen- t.ex. klarlägga hur situationen ser ut vid effektiviserar det även myndigheternas till dammutrivning, biotoprestaurering i därmed ersätta något av de ström- • Fiskar på nedströmsvandring ska derade vattenmängder internationellt kraftverken och för att kunna bedöma och kommunernas kontakt med alla flottningsrensade avsnitt, åtgärdande av habitat som förlorats. Naturlika inte riskera att passera via turbinerna handlar om 2–10 % av flödet. vilka åtgärder som behöver vidtas. Läns- FVOF. Fiskerådet kommer även aktivt vägtrummor som utgör vandringshinder fiskvägar måste ha en fastställd minsta utan ska ledas förbi. • Vid vissa kraftverk kan det för lax och styrelsen kan i egenskap av tillsynsmyn- att medverka i arbetet med att skapa samt återintroduktion av Vänerlax där vattenföring som är tillräcklig för att • För att säkerställa en skadefri passage öring vara effektivt att spilla till- dighet vid tillsynen vidta åtgärder i form fria vandringsvägar för lax och öring i behov anses föreligga. För närmare bevara sträckans habitatvärden. av kraftverk för nedströmsvandrande räckligt med vatten genom lämpligt av t.ex. förelägganden. Latenta villkor Klarälven/Trysilelva. beskrivningar om föreslagna åtgärder • För tekniska uppströmsfiskvägar gäller fisk, behöver man anlägga alternativa placerade och utformade yttappade som föreskrivits i de domar som gäller hänvisas till Havs- och vattenmyndighe- generellt: a) slitsrännor prioriteras, b) nedströmspassager förbi hindret och utskov. Vid Hunderfossens kraftverk för vattenkraftverken i Klarälven kan Hur leva upp till den moderna tens underlag till vägledningar om lämp- kammartrappor med underströmning- fisken måste ledas dit med någon (slukförmåga 300 m3/s) ökade komma att väckas även i avvaktan på att lagstiftningen och miljöpolitiken? liga försiktighetsmått och bästa möjliga söppningar prioriteras i andra hand, form av avledare och/eller vatten- passageeffektiviteten för öringkelt t.ex. en större omprövning ska företas. Det är nödvändigt att vidta rättsliga teknik för vattenkraftverk enligt Miljö- c) bassängtrappor av överfallstyp bör tappning genom lämpligt placerat med ökad tappning genom utskovet, åtgärder för att få till stånd de miljöför- balken gällande fiskarters vandrings- endast användas för passage av lax ytutskov. enligt 0 % vid 1 m3/s, 39 % vid Förslag till åtgärdsprogram bättrande åtgärder vid vattenkraftverken behov (Näslund et al. 2013), effekter och stor öring förbi naturligt branta • Avledare med en låg lutning 4 m3/s; 62 % vid 6 m3/s, 80 % vid För de långvandrande bestånden av i Klarälven som krävs enligt miljöbalken av anlagda lugnvatten (Degerman et al. partier. d) fiskhissar kan, med särskilt (30–35°), en stor yta och en spalt- 15 m3/s och 100 % vid 25 m3/s. Klarälvslax, Klarälvsöring, flodnejonöga och EU-rätten. 2013), ekologiskt anpassad vattenregle- noggrann utformning och funktions- vidd som hindrar fisken från att Samtliga radiomärkta smolt passera- och ål föreslås på kort sikt följande Följande rättsliga instrument anses ring (Malm Renöfält & Ahonen 2013) kontroll vara ett alternativ vid höga passera (10–18 mm), bedöms att i de med spillvattnet. åtgärder gälla intill dess att tillräckligt möjliga att använda för att genomdriva och anordningar för effektiv upp- och (>40 m) fallhöjder. kombination med väl utformade och • Fiskvägar för nedströmspassage ska effektiva upp- och nedströmsfiskvägar målen i projektet Vänerlaxens fria gång nedströmspassage (Calles et al. 2013). • Väl fungerande tekniska uppström- strategiskt placerade flyktöppningar vara öppna hela året. vid samtliga kraftverk har etablerats (för (se även under ”Juridik” i del 2): Rapporten har författats av forskare spassager ska vara vattenförande minst ha en hög potential till en tillfreds- • Den akut hotade europeiska ålen ges dessa - se baskrav): och experter och presenterar viktigt 10–11 månader om året beroende på ställande passageeffektivitet. högsta prioritet vid varje passage. • att förklara ett område, t.ex. avrin- a. Fisk som fångas i Forshaga transpor- vetenskapligt underlag, synteser och klimat. • Ska laxfisksmolt fysiskt utestängas • Generellt ska minst 90 % total ningsområdet för Klarälven, som teras i tankbil för utsättning dels upp- bedömningar. Det bedöms vara tekniskt • Som regel behövs s.k. lockvatten med ett fingaller bör spaltvidden inte effektivitet (anlockning och passage) miljöskyddsområde enligt bestämmel- ströms Edsforsen och dels uppströms fullt möjligt att bygga väl fungerande för att få fisken att hitta fiskvägen, vara mer än 10–13 mm. Detta bör uppnås vid nedströmspassager för serna i 7 kap. 19-20 §§ miljöbalken, Sagnfossen (under förutsätning att fiskvägar för samtliga förekommande eller fiskvägarna, och vid behov även utgöra bästa möjliga teknik om man lax, öring, ål och flodnejonöga, och • att ompröva tillstånden för vatten- detta blir förenligt med norsk lagstift- fiskarter i alla svenska vattensystem. Vad flera ingångar till fiskvägen/-arna. inte kan visa att samma resultat kan vid uppströmspassage för ål och kraftverken i Klarälven enligt 24 kap. ning). som är bästa möjliga teknik är ofta plats- Lockvatten behöver inte alltid gå i uppnås med ett galler med spaltvidd flodnejonöga. För uppströmsvand- 5 § miljöbalken, b. Nedvandrande fisk samlas in vid Lu- och artspecifikt, men många generella fiskvägen utan kan ledas till fiskvägens upp till 18 mm. ring förbi en damm ska effektiviteten • att återkalla tillstånd för vattenkraft- tufallet varifrån de leds in i en pipeli- riktlinjer kan ges. Det är ofta inte enkelt nedre öppning (lockvattnet kan om • β-avledare (louvers) har i vissa fall för lax och öring vara minst 94 %. verk i Klarälven enligt 24 kap. 3 § ne eller transporteras med tankbil för att kräva att just den eller den tekniken möjligt köras genom ett nytt mindre haft en god funktion för laxfisk vid För övriga fiskarter är det svårt att miljöbalken, utsättning nedströms Höljes kraftverk skall användas utan snarare att ställa kraftverk). stora kraftverk i Nordamerika, men kvantifiera passageeffektivitetskrav • att bedriva tillsyn av vattenkraftver- (det senare under förutsättning att det krav på den funktion som man vet går • Lockvattnet bör utgöra minst 5 % av eftersom man i de allra flesta fall valt men målsättningen ska vara hög och ken i Klarälven enligt miljöbalkens är förenligt med svensk lagstiftning). att uppnå. medelvattenföringen på platsen och en spaltvidd som inte fysiskt stoppar åtgärder för så hög effektivitet som bestämmelser, och c. Nedvandrande fisk samlas in vid Eds- vid högflöden bör även lockvattnet all nedströmsvandrande fisk behöver möjligt ska eftersträvas. • att väcka sådana latenta villkor som forsen (samt vid behov även vid ned- öka i paritet med detta. Detta bör man vid stora kraftverk även jobba • Vid vattenkraftsreglering vidtas 306 | | 307 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION åtgärder för att i möjligaste mån spassageanordningar för fisk medan två lockvattenström. Dessutom har en uppgå till ca 8 m3/s (5 % av MQ). om året. de som genomförts 2012 och 2013 men efterlikna den naturliga variationen har installerade uppströmsfiskvägar. fiskräknare med videoövervakning Detta förutsätter dock att en ”energi-eli- under fler flödessituationer/år skulle ge i flödesregimen så att strand och Förutom fragmentering bidrar kraft- installerats och ett stort manuellt hante- minerare” installeras i fiskvägen samt att I Forshaga finns även en timmer- viktig information. vatten samverkar och så att olika verken även med till exempel reglerings- ringssteg av fisken byggts bort, som de nedre ingångsluckorna byggs om för ränna som mynnar bredvid fiskvägens En annan viktig åtgärd med koppling delar av vattendraget hänger ihop påverkan, torrläggning och indämning tidigare sannolikt påverkat fisken nega- att klara en större vattenvolym. nedre ingång med en vattenföring på till Forshaga kraftverk kan vara att vid funktionellt. I detta ligger t ex att av strömsträckor. Behovet av åtgärder är tivt (se ”Förbättringsåtgärder i Forshaga” I delrapporterna ”Förbättringsåtgärder 5-10 m3/s. Det har visat sig att öring behov sänka vattennivån vid dammen vid behov släppa planerade ”basflö- således omfattande (tabell 1). i del 2). Även utsättningsmetoden för i Forshaga”, ”Tiltak for å reetablere...” gynnas om man, jämfört med att inte under perioder med höga sommar- den”,”vårflöden” och att begränsa den fisk som transporterats uppströms och ”Uppströmsvandring av vild lax och släppa något vatten alls, släpper extra- flöden, vilket skulle minska risken för korttidsreglering. Fiskpassager och ekologiska flöden har förbättrats avsevärt. Trots genom- öring i Klarälven” samt delvis tidigare vatten även intill en fiskväg (Calles et masskläckning av översvämningsmygg • Alla åtgärders funktion utreds och vid specifika kraftverk förda åtgärder krävs fler förbättringar av i sammanfattningen tas åtgärder upp al. 2013). längre uppströms. säkerställs. Utvärderingarna bör På kort sikt bedöms åtgärder vid fiskvägen och fällan för att nå upp till som bedöms viktiga för att öka antalet Redan en måttlig ökning eller minsk- ligga till grund för förbättringar av framförallt Forshaga, Edsforsen, Höljes, effektivitetsmålen. fångade laxar och öringar i Forshaga- ning av turbinflödet påverkar starkt Edsforsens kraftverk passagerna till dess tillräcklig hög Lutufallet och Sagnfossen kraftverk vara I förslaget till baskrav anges minst fällan. Sammanfattningsvis redovisas de antalet fiskar som registreras i fiskvägens Överlevnaden för nedströmsvand- effektivitet erhålls för arten/popula- viktiga. Nedan sammanfattas de vikti- 5 % (6-23%) (Calles et al. 2013) för viktigaste åtgärderna nedan. räknare (Länsstyrelsen i Värmland, rande fisk har identifierats som ett av tionen. Till exempel bör radioteleme- gaste åtgärderna för respektive kraftverk. lockvatten och ca 1,5 m3/s för driv- • Öka lockvattnet ur fiskvägen för ökad opubl.). Enligt samma princip som för de mest angelägna problemen att lösa triundersökningar eller likvärdigt på För detaljer hänvisas till Del 2. vatten i teknisk fiskväg avseende lax anlockning och fångst. spillvatten bör den turbin som ligger för att på kort sikt öka/stärka popula- fisk i och i anslutning till fiskvägar (Andreas Bäckstrand muntligt). Den • Installera en energi-eliminerare i närmast fiskvägens ingång därför prio- tionerna av öring och lax i Klarälven. föreskrivas i förstudier eller under en Forshaga kraftverk totala vattenmängden (drivvatten och fiskvägen för att minska turbulensen riteras. Ett alternativ är att öka turbi- Närmast Edsforsens kraftverk ligger prövotid. De flesta fiskvägar behöver Under de senaste två-tre åren har kraft- lockvatten) ut ur fiskvägen är 4-5 3m /s av lockvattnet och för att kunna öka nernas slukförmåga, vilket dels ger mer en timmerränna och en timmersluss, och kan successivt förbättras. verksägaren Fortum, i samarbete med (2,5-3 % vid MQ). Man kan således lockvattenmängden. vatten nära fiskvägen och dels mindre vilka är luckor som sänks ner och ger Länsstyrelsen och projektet, bekostat konstatera att lockvatten- och drivvat- • Vid höga flöden i älven och mycket distraherande spillvatten. en yttappning och är därför av speci- Fiskpassager och ekologiska flöden och genomfört viktiga förbättringsåt- tenmängden i Forshaga ligger under spill kan vatten från älven tränga in Eftersom Forshaga utgör det första ellt intresse i fiskpassagesammanhang. vid kraftverken i Klarälven och gärder vid Forshagafällan. Bland annat riktvärdet. Genom att öka intaget av i fiskvägen från sidan och reducera vandringshindret från Vänern, och En åtgärd för att öka överlevnaden för Trysilelva har lockvattnet ur fiskvägen ökats och lockvatten halvvägs ner i fiskvägen funktionen. Höjden på fiskvägens nuvarande ”fiskväg” utgörs av en relativt nedströmsvandrande fisk vid Edsforsens Av de 11 kraftverken i Klarälven och de två ingångarna till fiskvägen har skulle ytterligare ca 4 m3 kunna tillföras västra vägg mot älven bör därför ökas. brant denilränna anpassad för lax och kraftverk bör bestå i en avledare som för Trysilelva saknar samtliga nedström- justerats för att få en mer koncentrerad och den totala vattenmängden skulle • Vid höga flöden och högt vatten- öring är det viktigt att på kort sikt fisken mot en flyktöppning och en alter- stånd nedströms dammen är det idag även anlägga en högeffektiv fiskväg för nativ passage vid kraftverket. Det totala problematiskt att bevara en effektiv övriga fiskarter, förslagsvis en naturlik flödet i flyktöppningarna bör vara cirka Huvudsakliga åtgärder Huvudsakliga åtgärder lockvattenström ut ur fiskvägen. sådan på östra sidan av dammen vid 2-10% av turbinkapaciteten (se Calles et för uppströmspassage för nedströmspassage* Fiskvägens ingångströsklar bör därför turbinutloppen. al. 2013). På kort sikt bör denna passage Befintliga/ Ekologisk delvis utrivna tappning göras höjbara vid hög älvnivå. För att en hög effektivitet i Forsha- anläggas i form av en uppsamlingsan- Nya fiskvägar Elspärr Lastbils- till torrlagd Pipeline- Kraftverk fiskvägar Fingaller Avledare Passage • För att öka möjligheten för fisken att gafällan finns åtgärder som kan testas läggning. Vid behov ska dock uppsam- som rustas (antal) transport naturfåra/övriga sträckning (antal) upp/effektivis- delar av hitta fram till området med fiskvägens och utvärderas före andra. Kan man till lingsanläggningen enkelt kunna ställas eras (antal) vattendraget bör ett spillschema utformas. Schemat exempel med enbart ökat och adaptivt om till att utgöra en passage. En fysisk/ Forshaga 1 1 2 uppströms X ev X läggs förslagsvis upp så att när flödet i lockvatten tillsammans med energielimi- mekanisk avledare bedöms ge ett säkrare Deje 1 2 X X X älven överstiger kraftverkets slukför- nerare uppnå hög effektivitet vid olika skydd mot turbinpassage och dess stop- måga, maximal lockvattenmängd ur flödessituationer? Eller behöver detta, pande funktion är inte på samma sätt Munkfors 1 1 X X X X fiskvägen samt timmerrännans kapa- under perioder med höga flöden i älven, beroende av fiskart eller livsstadium. Skymnäs 0 2 X 0 X citet, tappas vatten primärt i luckan kombineras med att fiskvägen byggs De tre högst prioriterade åtgärdsalter- Forshult 1 2 X X X X närmast fiskvägen. Först därefter, om om? Kan ett väl anpassat spillschema nativen innebär att låglutande intags- Krakerud 0 3 X X X behov kvarstår, tappas vatten etappvis göra att fisken i betydligt mindre galler med 15-18 mm spaltvidd placeras i luckorna näst efter denna. utsträckning drar sig mot spilluckorna? i intaget till Edsforsens kraftverk. Skoga 0 2 ev nedströms X X X • För att öka chansen för fisken att hitta I så fall kan till exempel en elbarriär vara Gallren leder fisken bort från turbinin- Edsforsen 0 3 nedströms X X X fiskvägens ingång bör turbinerna i en överflödig åtgärd. taget till en flyktöppning vid gallrens Höljes 0 2 X/X se Lutufallet se Lutufallet se Lutufallet möjligaste mån alltid köras på sin Inrättande av åtgärderna och dess slut, som leder vidare till ett system som Lutufallet 2 0 nedströms X X X X maxkapacitet (med avdrag för det funktion bör utvärderas genom olika kan användas för att samla ihop fisken vatten som krävs för fiskvägen). studier. Till exempel genom att man för transport eller för att släppa dem Sagnfossen 2 0 X 0 X • För att styra fisken bort från spill- under perioder med likartade förhål- vidare nedströms. Dessa tre åtgärds- 8 18 2 vattnet och mot fiskvägens ingångar landen varierar lockvatten/timmer- alternativ bedöms alla som genom- * Vid vissa kraftverk kan det för fisken vara effektivt att spilla tillräckligt med vatten genom lämpligt placerade och utformade yttappade utskov. kan en elektrisk fiskavledare/barriär ränna/spill, via fiskräknaren studerar förbara och förväntas få en avledande behöva installeras. utfallet och på så sätt trimmar in och funktion för fisk. Även om en sådan Tabell 1. Förslag till huvudsakliga åtgärder för uppströmspassage, nedströmspassage och ekologiska flöden vid kraftverksdammarna i Klarälven • Fiskvägens öppethållande bör för- optimerar fiskvägens funktion och effek- åtgärd implementeras vid Edsforsen, och Trysilelva (se del 2). längas till till minst 10-11 månader tivitet. Även telemetristudier liknande kommer man vid t.ex. högflöden att 308 | | 309 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION få fiskar som passerar kraftverket med upp- och nedströmspassager för fisk på ett tillräckligt finmaskigt galler under bestånden av lax och öring (se ”Tiltak upptransportade lekfisken satts ut respektivet Skymnäs från en trycksatt spillvatten. Sannolikt kommer andelen vandring mellan Klarälven, Trysilelva betongbågen bedöms nedvandrande for å reetablere…” i del 2 och ”Några och kraftverkens utformning m m fullt vattenfylld tub, till en brantare fisk som passerar med spillvattnet vara och Femundselva med biflöden. Genom fisk med närmare 100 % effektivitet jämförelser mellan lastbilstransporter bör insamling och nedtransport med ledning med fri vattenyta. Rördiametern tätt förknippat med andelen vatten att anlägga ett nytt mindre kraftverk ledas direkt mot sektorluckan. Befintliga och fiskvägar”). När det finns tillräck- lastbilar av smolt och utlekt fisk ske är något mindre här med högre vatten- som spills. Detta ställer höga krav på vid den befintliga Höljesdammen skulle uppströmspassager bör optimeras och ligt effektiva fiskvägar (traditionella från Varåa/Varåns utlopp, Edsfor- hastigheten. Syftet med övergång till åtgärder, i form av adaptiv spilltapp- produktionsförlusten till följd av det ekologiska flöden tappas till den nu fiskvägar/pipelines) för upp- och sens kraftverk samt, om möjligt, från ledning med fri vattenyta är att undvika ning vid samtliga nedströmsliggande ekologiska flödet reduceras väsentligt. torrlagda delen av älven (se ”Tiltak for å nedströmsvandring vid varje enskild Lutufallet kraftverk. Lastbilstranspor- negativa tryckförhållanden i pipelinen. kraftverk och sannolikt också en andra Vidare är det viktigt med fortsatta reetablere …” i del 2). damm bör lastbilssystemet fasas ut. terna från Lutufallet och Edsforsen kan I USA har man genom undersök- uppsamling t.ex. i det ytliga spilluts- undersökningar i syfte att effektivt Fram till dess bör åtgärder vidtas som dock ersättas med pipelines (se nedan), ningar kunnat konstatera 99,5 % direkt kovet vid Edsforsens kraftverk eller en kunna reducera de ekologiska skadorna Sagnfossens kraftverk minimerar den manuella hanteringen vilka i princip innebär att fisken klarar överlevnad hos den fisk som nedvandrar avledare med uppsamling vid Skogafor- i Klarälven nedströms ”torrfåran” till Sagnfossen kraftverk är gynnsamt för av fisken. Transport av fisk ska i princip nedströmsvandringen helt på egen genom en 8 km lång pipeline (Länssty- sens kraftverk (se”Förbättrad nedström- följd av den nu storskaliga vattenreg- att skapa goda nedvandringsförhål- föregå varje dag fisk fångas och med hand. relsen 2013). Det är dock inte känt hur spassage för vild laxfisk i Klarälven samt leringen (se t.ex. ”Regleringseffekter…” landen för fisk (se ”Tiltak for å reeta- tankbilar som är speciellt anpassade för dessa anordningar betraktas med avse- beteende hos utvandrande kelt (utlekt lax i del 2). Sannolikt handlar sådana blere…” i del 2). Intagsbassängen är i ändamålet. Detta innebär t ex till- Pipelines för nedströmsvandrande ende på djurhälsa och om nu tidsenliga och öring)” i del 2. För att öka överlev- åtgärder om att återskapa en tydligare högre grad präglad av rinnande vatten räcklig vattenvolym, syretillförsel och lax och öring lagar och mål inom vattenmiljöområdet naden hos andra nedströmsvandrande vårflod, undvika längre perioder med varför nedvandrande fisk snabbt når anpassningar för införsel och utsättning En möjlighet att få ned utvandrande uppfylls med detta. fiskarter än lax och öring kan ytterligare höga flöden under sommarsäsongen, dammkroppen. Vid moderat vatten- av fisk. Genom att vid behov kyla smolt och kelt till Vänern levande är åtgärder behöva vidtas vid nämnda lägre vattenföring under vintern samt föring antas timmerluckan dra till sig ner vattnet i förvaringsbassängen kan att bygga en eller flera pipelines förbi Biotoprestaurering i Klarälven, Trysi- anläggningar. minskad korttidsreglering. Detta skulle betydande mängder av den nedvand- säsongen för upptransport förlängas kraftverken (Östberg et al 2014a). lelva och Femundselva För uppströmsvandrande fiskarter vid gynna inte bara fisken utan även en stor rande fisken. Vid större flöden kommer och sannolikt fiskens välfärd förbättras. Med hänsyn till det geografiska läget Knappt 90 % av älvsystemets areal med Edsforsen föreslås tre olika uppström- mängd hotade strandlevande arter samt det vara goda nedvandringsförhållanden Vidare ska det finnas ett system som för kraftverken och de största lek- och mycket goda förutsättningar för laxpro- spassager (se ”Tiltak for å reetablere…” reducera massförekomsten av över- vid alla tre flomluckorna. Den existe- håller ordning på fiskarnas destination uppväxtområdena i Klarälven och duktion bedöms idag ligga i huvudfåran i del 2). Dessa bör anläggas på kort sikt svämningsmygg. En långsiktigt hållbar rande gallret bör ersättas med en ny utifrån tidigare märkningshistorik. Till Trysilelva bör sådana anläggas dels på dels uppströms Sagnfossen och dels i för samordningsvinster med nedström- åtgärd för att motverka uppkomsten finmaskig. Fisk som kommer in i intags- utsättning av fisk hör t ex etablering sträckan Edsforsen-Skymnäs (18 km, Strängsforsenområdet mellan Höljes och spassagearbetena och för att möjliggöra av höga sommarflöden kan vara att i kanalen bör ges nedvandringsmöjlig- av lämpliga vägar från huvudvägen till inre diam 0,8 m) och dels på sträckan Edsforsens kraftverk (se ”Biotopkartering för så kallade ”fallbacks”att simma regleringsmagasinet ha en buffert for heter i form av två nya fiskpassager med älven och inrättningar på tankbilen som Lutufallet-Höljes (20 km, 1,0 m). och Lekbeståndsmål”). För att tillvarata tillbaka uppströms till lekområdena i större sommarregn, dvs släppa igenom intag i vattenytan i hörnen av fingallret. möjliggör skonsam utsättning (rör och/ För att effektivt samla fisk till dessa naturresurser på bästa sätt är det norra Klarälvdalen. mer av vårfloden och därmed ha en Det finns två uppströmsfiskvägar eller rännor). pipeline anläggs en ny intagsgrind nödvändigt att vidta ett antal åtgärder En annan viktig åtgärd kan vara lägre vattennivå än den ekonomiskt vid Sagnfossen. Denilrännans funk- De viktigaste destinationerna för vid Lutufallets respektive Edsforsens (se ”Vilken potential för laxproduktion att vid behov sänka vattennivån mest optimala under sommaren. Den tion bedöms som mycket dålig medan utsättning av fisk fångade vid Forshaga kraftverk (se bilaga 1 i ”Tiltak for å har Femund-/Trysil-/Klarälven?” i del 2). vid Edsforsen under perioder med ”genomspolning” med kallt vatten som vandringsförhållanden och stånd- kraftstation är Trysilelva uppströms reetablere…” i del 2 samt ”Edsforsens Flottningsrensade strömmar och forsar höga sommarflöden, vilket skulle normala, tidiga vårfloder för med sig, platser för lax och öring bedöms som Sagnfossen samt Klarälven sträckan kraftverk” i Diskussion och åtgärdsför- bör restaureras genom att lägga tillbaka minska risken för utdöende av hotade anses också motverka ackumuleringen gynnsamma vid kammartrappan. Två Edsforsen-Höljes (se ”Vilken potential slag). Flödena som avleds är ca 0.7 m3/s upprensat stenmaterial och öppna upp strandarter knutna till bl.a. högre av dött organiskt material som utgör eller tre nya och flexibla ingångar till för laxproduktion har Femund-/Trysil-/ (Lutufallet-Höljes) respektive 0,85 m3/s avstängda sidofåror/-områden såväl i sandrevlar. lämplig föda för mygglarver (Nilsson denilrännan bör etableras, likaså bör Klarälven?” i del 2). Även Varån och (Edsforsen-Skymnäs). Båda pipelines Klarälven som i Trysilelva och Femund- & Renöfält 2009). Forshaga kommun åtgärder vid ingångarna genomföras i andra lämpliga lek- och uppväxt- förläggs på land vid sidan av Höljessjön/ selva. Biotopkarteringen och hålrums- Höljes kraftverk anser också att en naturligare vattenreg- syfte att skapa variation i strömbilden. områden som restaureras till följd av älven och utförs som helt vattenfyllda mätningarna avslöjar till exempel att det Höljes, som är det i särklass största kraft- lering skulle resultera i färre sommarö- Även andra åtgärder kan vara nödvän- ekologiska flödestappningar kan komma ledningar, d v s inget externt tryck till- finns en förskjutning mot att andelen verket har också de i särklass största nega- versvämningar och minskade myggpro- diga. Vid kammartrappan bör etableras ifråga för lekfiskutsättningar på sikt. förs utan vattenytan uppströms tuberna grövre substrat och därmed förekomsten tiva ekologiska konsekvenserna. Åtgärder blem (Olsson 2014). en ekologisk vattenföring som medger Oönskad nedströmsvandring kan driver vattenflödet tillsammans med av hålrum minskar ju längre söderut där har därför hög prioritet. Dessa utgörs både reproduktion, uppvandring och uppstå antingen som en följd av stress självfall. Passagetid i övre pipeline är man kommer på den svenska sidan, av ekologisk flödesreglering, fiskpassager Lutufallets kraftverk ståndplatser för laxfisk och andra arter. hos fisken på grund av hantering och knappt 6 h och för den nedre knappt 3 vilket sannolikt innebär att mängden och restaurering av fysiska vattenmiljöer Det råder mycket goda förutsättningar transport, eller brist på goda stånd- h. De byggs i glasfiber och är i princip i skydd och ståndplatser för både liten (för detaljer se Del 2). för att skapa nedvandringsmöjligheter Lastbilstransporter av lax och öring platser i omedelbar närhet till utsätt- drift hela året. och större fisk är lägre. Samma sträcka Provtappningar och kartering av för fisk förbi Lutufallets kraftstation. Mot bakgrund av den omfattande ningsstället. Det kan också förekomma Grundläggning sker på mark som har dock en högre andel sten i klassen biotoper visar att ekologisk flödes- Turbinintaget är skyddat av en betong- vattenkraftutbyggnaden och de återstå- syrebrist, eller uppvärmning av vatten i rensats från jordlager med organiskt 2-10 cm vilket tyder på bra lekmöjlig- reglering på 10-50 m3/s beroende på konstruktion vars funktion är att leda ende lekområdenas geografiska läge, och tankbilen under transport, vilket medför inslag, på en bädd av stenkross. Där heter. Utifrån antalet hålrum, en para- årstid till den nu sex km långa torrlagda timmer och annat flytande material bort trots att lastbilstransporter är onatur- en ökad risk för att fisken driver passivt nivåskillnader är kraftiga, t.ex. sänkor i meter som har hög förklaringsgrad när älvfåran tillsammans med omfattande från intaget och över till sektorluckan ligt, stressande och sannolikt påverkar med strömmen nedströms utsättnings- terrängen, krävs betongfundament för det gäller tätheter av laxungar (Finstad restaureringsåtgärder bl a skulle kunna som släpper överskottsvatten genom ett bestånden genetiskt (Stefan Palm munt- stället. Lämpligast möjliga utsättningslo- att bära upp tuben. Dessa bör placeras et al. 2009), har sträckan mellan Syssle- ge upphov till en laxsmoltproduktion ytutskov. Betongbågen är optimal för ligt), är detta system fortsatt nödvän- kaler och rutiner som medger att fisken minst var 4:e meter i tubsträckningen bäck och Höljes relativt goda förutsätt- på ca 22 000 st per år. Detta vatten både avledning av flytande trävirke och digt på kort sikt för att upprätthålla stressas så lite som möjligt ska etableras. och prefabricerade element används. ningar för uppväxande lax och öring. skulle även behövas för väl fungerande nedvandrande fisk. Genom att etablera och återuppbygga de långvandrande Med hänsyn till var den Pipelinen övergår vid Höljesdammen Lämpliga åtgärder skulle därför vara 310 | | 311 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION att öka andelen större block och sten i mindre kan det på sikt bli aktuellt med utsättning av rom, yngel och lekfisk från Upp- och ned- Ekologisk strömspassager tappning från den södra delen, framförallt nedströms biotoprestaurering där så är möjligt, i vildfödda föräldrar. Dammrivning, Trumbyte, Biotopvård, km Lekgrus vid damm, damm/ Kalkning antal antal Sysslebäck. På samma sätt kan man synnerhet nära kraftverken där vatten- På den svenska sidan sker naturlig lek totalt antal kraftverk, tillföra mindre fraktioner (lekgrus) på de hastigheten är lämplig och bottnarna och produktion av vild smolt. Trenden passager antal sträckor där denna andel är lägre. steniga. Framtida fiskvägar vid kraft- för den vilda laxen är positiv men med Engera 0,5 Vid fem platser i Strängsforsenom- verken kommer ytterligare att öka utgångspunkt i det beräknade lekbe- Grønavassdraget <20 rådet bör vägtrummor rivas ut och arealen strömvatten vid dessa områden. ståndsmålet på svensk sida beräknas betydligt mer vatten ledas in i sidofå- i medeltal endast ca 13 % av målet Varån 17,5 X 1 X rorna och/eller åtgärder genomföras så Dammutrivningar, fiskpassager, ha uppfyllts per år under de senaste Havsvallen 2 X 2 X att sidofårorna återgår till att bli en del ekologisk flöden och biotoprestaure- 15 åren. Med dagens ökningstakt hos Höljan X X av huvudfåran. ring i biflödena den vilda laxen kommer det ta lång Hynnan 2,4 X X För att reducera smoltdödligheten Ett 30-tal biflöden till huvudfåran hyser tid innan ens det svenska lekbestånds- Kvarnån 1 X 1 i sjön Lusten (ca 28 % år 2013) vid och/eller bedöms ha hyst Vänerlax och/ målet på mellan 1500 – 3000 lekande Örån 0,5 Deje bör en ledarm utrivas så att fisken eller .öring (se ”Klarälvslaxens och laxhonor nås. Ett sätt att påskynda istället väljer att utvandra genom den öringens utbredning och vandringar” i processen och öka beståndens numerär Tåsan X 1 X andra älvfåran (se ”Fiskevårdsplan Del 1). De utgörs i de flesta fall av de i en snabbare takt är att komplettera Lettan 1 1 X för lax och öring i Klarälven med större biflödena och de flesta mynnar i naturlig lek med utsättning av rom och/ Näckån 1 X biflöden”). Klarälven. Behovet av olika former av eller yngel. Här kan det vara frågan Vingån X Hela sträckningen i den norska restaureringsåtgärder är i regel stort, om utsättningar i både huvudfåra och Likan X 2 X delen av huvudfåran från utlöpet av i synnerhet i de lite större svenska i lämpliga biflöden där man bedömer Galten till Sennsjön är prioriterad för biflödena som inte bara är flottnings- att de givna omständigheterna är Tvärlikan X restaurering (Hamarsland et al. 2001). rensade utan nästan undantagslöst även gynnsamma för laxproduktion (se”Fis- Femtan X Sträckan Sennsjøen-Innbygda är också utbyggda med flera dammbyggnader kevårdsplan…” samt ”Biotopkartering av Värån 0,7 ca 3 X starkt rensad och i stort behov av och kraftverk (se ”Biflöden till Femund- biflöden” i del 2). Stöen 0,4 biotoprestaurering. selva”, ”Trysilelva och Klarälven” och Rom kan sättas ut direkt efter Vångan 2 X För att bl a återskapa ström- och fors- ”Effekter på strandvegetation…” i del 1 kramning och befruktning av rommen. Halgån 25 ca 8 X sträckor för lax och andra organismer samt ”Fiskevårdsplan för lax och öring i Denna typ av rom tål normal hantering samt möjliggöra sportfiske bör restau- Klarälven med biflöden” i del 2). Till de och transport inom 24 - 48 timmar Götån 0,3 X 2 rering och ekologisk flödesreglering mest utbyggda och regleringspåverkade efter befruktningen men får dock inte Acksjöälven 1,5 1 X införas på torrfårorna vid Sagnfossen, biflödena hör ström- och forssträckorna införas till Norge på grund av veteri- Noret, Hinnan 1 X Lutufallet, Höljes (se”Potentiell laxpro- i Uvån, Lettan och Tåsan. närmedicinska skäl. En etablering av en Noret, Grundan 0,5 X X duktion i Klarälvens torrlagda naturfåra Exempel på åtgärder för att restau- lokal genbank skulle kunna lösa detta. Noret, Tvärgrundan X vid Höljes kraftverk” i del 2) Forshult rera förutsättningar för lax och öring Beroende på vattentemperatur utvecklas Uvån 19,5 3 16 6 X och Munkfors kraftverk (se ”Tiltak m fl strömvattenlevande arter är rommen inom 25-30 dygn till så kallad for å reetablere…” i del 2). Även den biotopvård, dammutrivning, fiskvägar, ögonpunktad rom. Även denna fas Uvåns biflöden 18 6 3 X storskaliga vattenreglering som sker vid ekologisk flödesreglering, återintroduk- är relativt tålig och medger transport Svartån-Älgsjöbäcken 11,5 X 5 2 X Höljesdammen och Höljes kraftverk bör tion av utslagna arter samt kalkning (se och utsättning, vilket på försök skedde Lovisebergsälven 1,1 4 2 X miljöanpassas genom att återskapa en tabell 2). För i synnerhet dammutriv- vintern 2011 och 2012 i Trysilelva och Väjån 2 X seminaturlig vårflod och i övrigt i högre ningar (små, övergivna), fiskpassager Varåa genom så kallade Vibertboxar (se Enån 2 X grad efterlikna den naturliga flödesre- och ekologisk tappning krävs vidare “Vann- og habitatkvalitet – er det fortsatt gimen (se ”Effekter av vattenreglering”, undersökningar innan åtgärderna kan levelig for laksen i Norge?” i del 2). Där Kvarnbäcken ”Effekter på strandmiljöerna och dess preciseras närmare. strömförhållandena var gynnsamma Vågsjöån 2 2 fauna och flora” samt ”Ny statusklass- För att bygga upp populationerna låg kläckningsprocenten på en normal Ranån ning och bedömning av ekologisk av lax och öring, både i huvudälven till hög nivå. Mer detaljerade studier av Kvarntorpsån 0,7 2 4 X status” i del 1). För denna åtgärd krävs och i biflöden, där man vet att det laxens krav på vattenkvalité krävs dock Gårdsjöälven X vidare undersökningar innan den kan ursprungligen har skett uppvandring innan utsättningsprogram påbörjas i Summa 135 16 34 ca 25 3 preciseras närmare. av lekfisk kan stödutsättningar och större skala. Lek- och uppväxtområdena för lax återintroduktion vara en mycket aktuell Även utsättning av yngel gjordes Återintroduktion av lax och öring kommer att bli nödvändigt i flera biflöden men behöver utredas närmare. och öring är mycket begränsade på den åtgärd i Femund-/Trysil-/Klarälven. på försök i Trysilelva samt i biflödet kraftverkstäta (vattenförande) sträckan Eftersom projektets målsättning indirekt Engeråa och längst upp i Höljan under Tabell 2. Föreslagna åtgärder i biflöden till Femundselva, Trysilelva och Klarälven som hyst, eller bedömts ha hyst Klarälvslax och/eller öring. mellan Edsforsen och Forshaga (se syftar till att fasa ut odlad smolt till 2011. På grund av höga flöden återfång- Samtliga åtgärder utom ekologisk tappning och kalkning är belägna nedströms första definitiva naturliga vandringshinder för lax och öring. ”Vilken potential för laxproduktion har förmån för vildproducerad fisk föreslås ades få fiskar 2012 medan det under Femund-/Trysil-/Klarälven?”). Inte desto här inte smoltutsättningar utan endast 2013 registrerades såväl årsungar och 312 | | 313 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION äldre fisk i både huvudälven och i Varån. små förluster som möjligt överlever • en buffertzon inrättas för Femund/ • Kan varianten av G. salaris från kraftverk vid Edsforsen i Klarälven, Rådasjöns strand. Vattnet från Uvån Det kan även bli aktuellt att sätta nedströmsvandringen till Vänern. Trysilelevas avrinningsområde. En Vänern och Klarälven etablera sig på och låta det ersätta dagens kraftverk används för elproduktion. Medelflöde är ut lekmogen fisk för lek på lämpliga • Olika åtgärder (både i älven och vid sådan zon innebär att det aktuella röding? i Edsforsen, Skogaforsen, Krakerud, 19,7 m3/s. Utgående från dessa data blir sträckor på den norska sidan. Sådana kraftverken) bör vidtas för att öka den området inte längre anses vara fritt • Är G. salaris redan etablerad hos Forshult och Skymnäs (se ”Tiltak utbyggnadsvattenföringen för det nya försök kunde inte genomföras inom naturliga laxproduktionen i Femund-/ från G. salaris och därmed blir un- röding på den norska sidan av älvsys- for å reetablere…” och Östberg et al kraftverket 40 m3/s. projektperioden på grund av veterinära Trysil-/Klarälven, vilket kommer att dantaget Norges allmänna fristatus för temet? 2014b). Ungefär 8 ha forsområde Sammantaget bedöms åtgärdernas bestämmelser. öka den effektiva populationsstorle- parasiten. • (fortsatt provtagning av röding i och ca 18 ha strömmande områden nytta som mycket stor för Klaräl- En framgångsrik återetablering av ken ytterligare i takt med ett stigande • en fiskspärr anläggs i kanalen ut från sjöarna Femunden och Engeren) bedöms återskapas om åtgärderna vens bestånd av lax och öring samt lax är troligen beroende av en första antal föräldrafiskar, samt att öka den Femundens norra del som hindrar genomförs. På grund av kraftig rens- övrig strömvattenlevande fauna och etablering via utsättning av rom och/ värdefulla andelen storvuxna fler- fisk att ta sig vidare till Glomma. BKD ningspåverkan inför kraftutvinning flora. Förutom att återskapa lek- och eller yngel. Avkomma från dessa som gångslekare. Detta skulle förhindra spridning av G. Närvaron av BKD i systemet skapar och under flottning förväntas ett rela- uppväxtmiljöer förbättras även vand- naturligt lekande laxar förväntas ge gott • Vad gäller vildfödd klarälvslax innebär salaris utanför en eventuell buffertzon vissa problem (se ”Fisksjukdomar” i del tivt omfattande behov av bottenåter- ringsmöjligheterna uppströms och resultat, men metoden kompliceras upptransport av storvuxna indivi- vid en framtida återintroduktion av 1 och ”Gyrodactylus salaris och BKD”) ställning. nedströms i Klarälven avsevärt eftersom av att den utvandrande smolten i ett der över 5,5 kg en något ökad risk lax till de norska delarna. både vad gäller transport av lekfisk på Det nya större kraftverket tar sitt fyra definitiva vandringshinder scenario med transportlösningar måste för påverkan av gullspångsgener i • eventuella krav på decinficering via svensk sida samt återvandring av smolt vatten från Edsforsen och låter det försvinner och nu anlagda lugnvatten märkas för att veta ursprunget på fisken det vilda beståndet av Klarälvslax. saltbadning bör ställas i relation till och utlekt fisk från Norge till Sverige. mynna nedströms Skymnäs kraftverk och torrlagda områden återgår till att när den återvänder som lekfisk. På lång Samtidigt har även individer under hur mycket ytterligare, med andra Lösningar bedöms dock finnas och de via en ca 13 km lång utloppstunnel. Ett bli ström- och forssträckor. Tiden och sikt är dock målet att lekbeståndsmålen 5,5 kg inslag av gullspångsgener. åtgärder vidtagna, som smittorisken åtgärder som projektet önskar utreds flöde motsvarande den naturliga lägsta resurserna det tar att bygga tillräckligt kan nås genom naturlig vandring. Dessutom förväntas ett tillskott av kan reduceras. I sammanhanget bör och beslutas om är: vattenföringen, MLQ, släpps i Klaräl- effektiva upp- och nedströmsfiskvägar stora laxar ge en såpass påtagligt ökad understrykas att det rör sig om vild • Eftersom transport av lax och öring vens fåra (34,5 m3/s). Om tillrinningen vid kvarstående kraftverk så att fisken Genetik naturlig produktion att bedömningen fisk och att det i framtiden kan bli uppåt i systemet på svensk sida kräver är lägre än MLQ släpps tillrinningen kan vandra på egen hand från och till Nedan redovisas slutsatser och åtgärder i dagsläget är att fördelarna med en fråga om stora mängder (eventuellt dispens från förbudet att flytta fisk (vid perioder då tillrinningen över- lek- och uppväxtmiljöerna i älvarna kopplade till genetikundersökningarnas borttagen säkerhetsgräns sannolikt kan saltbadning och, i samband med från kust till inland enligt 6 kap 2§ stiger kraftverkets slukförmåga släpps och Vänern minskar betydligt. resultat och förslag till åtgärder (se överväger nackdelarna. Under opåver- denna, längre förvaring av vild fisk i SJVFS 2014:4 bör verksamhets- överskottet till älvfåran). Kvar blir ett Ett sportfiske efter lax i strömmande ”Genetisk analys av Klarälvslax…” samt kade förhållanden finns dessutom ofta omfattas av och stå i kontrast till utövaren snarast ansöka om denna. flöde med ett medelflöde på ca 92 m3/s. och forsande vatten kan etableras ”Genetisk föräldraskapsanalys…” i del 2). ett visst genetiskt utbyte mellan lokala gällande djurskyddslag). Dispensansökan sänds via brev till En möjlighet är även att installera en på sträckan mellan Edsforsen och • Odlad Klarälvslax har en något högre stammar tack vare att vissa individer Jordbruksverket där motivet till dis- mindre turbin som tillvaratar ”miljö- Skymnäs. andel gullspångsgener än vildfödd lax. helt enkelt väljer fel vattendrag för I juni 2014 skickade projektet, via pensen beskrivs och lämpligtvis vilka flödet” till älvfåran med en slukförmåga Det finns dock flera baksidor med För att undvika en fortsatt genetisk lek. En fullständig genetisk isolering Fylkesmannen i Hedmark, en skrivelse konskevenserna blir om dispensen på cirka 25 m3/s på de gamla aggrega- det tänkta scenariot. Ett är att vatten- påverkan bör den praxis som infördes av Klarälvens laxbestånd behöver där- till Mattilsynet med önskemål om att inte ges, samt på vilket sätt ett gott tens plats. Resterande vatten används i kraftproduktionen minskar med 2012 om att endast flytta upp vild- för heller inte vara helt önskvärd. lyfta frågan vidare kring revidering av smittskydd upprättshålls trots dispen- de två uppströms vandringsvägarna för cirka 14% jämfört med vad som nu född Klarälvslax för lek fortsätta (med • Fisk som transporterats upp under den norska delen av avrinningsområdets sen. Dispensen kan vara tidsbegränsad fisk och för nedströmsvandring av fisk. produceras vid de sex nämnda anlägg- reservation för om mängden åter- senare halvan av säsongen verkar ha status som ”Gyrofri zon”. Skrivelsen eller tillsvidare. Utgående från detta blir utbyggnadsvat- ningarna (efter avdrag för tänkta upp- vändande vildfödd lax skulle minska en lägre reproduktiv framgång än föregicks av flera möten med berörda • Framtida återvandring av fisk från tenföringen för det nya kraftverket på och nedströmsfiskvägar). Ytterligare radikalt). tidigt upptransporterad fisk. Om myndigheter, det senaste i Oslo den 29 Norge möter idag inget lagmässigt 220 m3/s. undersökningar krävs innan eventuella • För att helt undvika fortsatt genetisk flaskhalsen ligger i anslutning till april 2014. hinder så länge fisken simmar fritt Vattnet från Uvån, som i dag används åtgärdsförslag kan preciseras vad gäller påverkan av odlad Gullspångslax på fångst, sortering och transport och det Trots genomförda provtagningar och eller via fiskväg. Transport med lastbil för elproduktion i Krakerud, Fors- utformning och konsekvenser. vild Klarälvlax bör den kompensa- går att identifiera förbättringsområden konskevensanalys finns flera aspekter kräver ett undantag från Jordbruks- hult och Skymnäs kraftverk kan inte tionsodlade stammen av Gullspångs- som ökar fiskens överlevnad (och kring förekomsten av G. salaris i Vänern verkets föreskrifter (1995:125). användas för elproduktion i det nya Övriga undersökningar och lax (och -öring) flyttas från Klarälven. därmed reproduktiva framgång) kan och Klarälven som fortfarande är oklara Eftersom denna fråga är central för kraftverket enligt ovan. En möjlighet uppföljning • För att ur ett långsiktigt genetiskt per- stora vinster nås. och som bör utredas vidare (se ”Risiko- framtiden planeras ett nytt möte att att tillvarata denna produktion är att Föreslaget åtgärdsprogram är omfat- spektiv bibehålla nivån om ett kritiskt analys… G. salaris” i del 2) . De mest hållas med SVA, Jordbruksverket och bygga ett nytt kraftverk från Rådasjön tande och naturligtvis krävs fortsatta antal föräldrafiskar (genetiskt effektiv Gyrodactylus salaris centrala kunskapsluckorna och projek- HaV. till nedströms Skymnäsforsen. Detta fördjupade undersökningar innan populationsstorlek) bör antalet upp- Mot bakgrund av osäkerheten kring hur tets förslag på vidare undersökningar är: kraftverk ersätter då även dagens många av dessa kan genomföras med så transporterad/uppvandrande lax och länge parasiten funnits i systemet och att • Är varianten av G. salaris i Vänern Förstudie om reduktion av kraftverk i Råda. Dammen i Råda blir bra resultat som möjligt. Dock ligger öring öka. röding kan vara en potentiell värd följer och Klarälven dödlig för atlantisk lax? kraftverk på älvsträckan kvar för reglering av Rådasjön. Ett nytt det i sakens natur att efter vissa under- • För att i så hög utsträckning som en viss sannolikhet för att G. salaris (experimentella studier) Edsforsen – Skymnäs kraftverk byggs cirka 6 km sydsydväst sökningar och planering faktiskt genom- möjligt tillvarata den genetiska redan är etablerad i älven på norsk sida. • Hur kommer infektionen att utveckla Kraftverken är många och ligger tätt om det nuvarande. Bruttofallhöjden för föra åtgärden, sedan testa och utvärdera bredden i populationerna bör åtgärder För att laxen ska kunna återvända till sig hos Klarälvslaxen i dess aktuella i den mellersta delen av Klarälven, det nya kraftverket från Rådasjön till åtgärden samt vid behov genomföra vidtas som säkerställer att så många sina forna hemområden i Norge önskar utbredningsområde? (fortsatt övervak- med omfattade ekologiska skador Skymnäsforsen ökar kraftigt mot det justeringar och nya uppföljningar innan som möjligt av de uppvandrande därför projektet att ansvariga myndig- ning av vuxen lekfisk i Forshaga (och som följd. Projektet har därför låtit nuvarande och tunneln blir 5 km lång. tillräckligt bra resultat erhålls (Länssty- lekfiskarna når lekområdena, samt heter fortsätter utreda och fatta beslut i Vänern) samt laxungar nedströms studera de tekniska förutsättningarna Fallhöjd tas ut genom att en under- relsen 2013). att avkomma och utlekt fisk med så frågan om möjligheter om att: Höljes). (förstudie) för att bygga ett nytt större jordsstation som byggs i närheten av Nedan presenteras förslag till undersök- 314 | | 315 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION ningar som är medvetet hållna på en tioner. intakt och på sträckan finns idag ca 560 ska poängteras att effekter av minskad 10 % ”fallbacks” och att 85 % verkligen vara svårt för laxen att hävda sig (se övergripande nivå. De kommer senare • kalkeffektuppföljning i försurade ha som bedöms ha mycket goda förut- regleringspåverkan (t ex korttidsreg- leker innebär det att antalet honlaxar ”Interaktioner mellan ung lax och harr” i att preciseras i samarbete med flera svenska och norska biflöden, inklusive sättningar för laxproduktion (ca 88 % lering) i Klarälven inte har inräknats. som behöver vandra upp till Forshaga del 2). Kalkylerna av lekbeståndsmålen andra organisationer. studier av vänerlaxens krav på vatten- av älven). Inkluderar man även områden Relaterat historiska fångster på uppemot är ca 2 000 st. Inbegriper man även den på både svensk och norsk sida måste På kort sikt är det angeläget med kvalité. med goda förutsättningar (klass 2 enligt 30 000 lax och öring per år i älven norska delen innebär det att för att nå därför betraktas som en första approxi- fortsatta undersökningar som medger biotopkarteringen) uppgår arealen till ca bör detta kunna vara ett realistiskt det totala lekbeståndsmålet i Norge och mation för älvens produktionspotential, återintroduktion av lax i Trysilelva och Hur mycket lax skulle 750 ha på norsk sida före restaurering och långsiktigt mål för denna laxstam. Sverige måste drygt 8 000 honor starta och justeras efterhand som ny kunskap att så effektiva åtgärder som möjligt kan älvsystemet kunna producera om och ca 300 ha på svensk (400 ha efter Siffrorna kan till och med vara för låga. sin uppströmsvandring från Vänern. framkommer. vidtas vid Forshaga, Edsforsen, Höljes, åtgärdsförslagen genomförs? restaurering). I genomsnitt har utgångspunkten varit Ett uppnått lekbeståndsmål efter I ”Fiskevårdsplan för Klarälven Lutufallets och Sagnfossens kraftverk. Avståndet från Vänern, lutningen, den Det beräknade lekbeståndsmålet att honorna lägger 2 romkorn per m2 omfattande restaurering och minitapp- med biflöden” (i del 2) finns också stora höjdskillnaden samt en kallare (LBM) på svensk och norsk sida utgår i älven för att utnyttja produktionspo- ning skulle teoretiskt kunna producera beräkningar av möjlig produktion av Ekologi: och eventuellt mindre produktiv älv från biotopkarteringen samt vissa tentialen. I jämförelse med beräkningar uppemot 500 000 smolt per år räknat både öring och laxsmolt i framtiden. • överlevnad mellan livsstadier (yngel – gjorde förmodligen att den historiska specifika parametrar som till exempel i till exempel många norska laxälvar är på hela älven (vid en överlevnad på Utgångspunkten har varit dels genom- parr, parr – smolt, smolt – adult) produktionen av lax och öring avtog antal rom per kilo hona, medelvikt samt detta dock ett måttligt antal (Hindar 1,5 % från rom till smolt). Utgår man förda elfisken, som visar ungefär 70 • ålder vid smoltutvandring successivt ju högre upp i systemet man ett differentierat antal rom per kvadrat- et al. 2007). Det ska poängteras att från dagens situation och beräknar % öring och 30 % lax i biflödena och • ålder vid återvandring kom. De största och mest väldoku- meter beroende på habitatet kvalitet effekter av minskad regleringspåverkan smoltproduktionen enligt det svenska för huvudfåran det omvända, och dels, • upprättande av ”stock-recruit- menterade fångsterna skedde i de (se ”Vilken potential för laxproduktion (t ex korttidsreglering) i Klarälven eller LBM före åtgärder och 1 % överlevnad där elfiskeresultat saknats, jämförel- ment-kurvor” nedre delarna under 1800-talet medan har Femund-/Trysil-/Klarälven?” i del biotoprestaurering i den norska delarna är produktionen av smolt beräknad till sevärden från elfiskeregistret (SERS • lekfisk, kelt och smolt (i synnerhet vittnesbörder om stora laxfångster i 2). LBM definieras som det antal inte har räknats in i modellen. 80 000 st. Ett räkneexempel: Åtgärder 2014). Inräknat finns även en faktor vandring) Trysil- och Femundselva inte finns i laxhonor som krävs för att utnyttja den Lekbeståndsmålet för Klarälvens vid varje av de totalt 11 kraftverken för andelen utvandrande respektive • mätprogram med parametrar av samma usträckning. Sannolikt beror det reproduktiva naturliga potentialen i en huvudfåra kan vid en första anblick med en nedströmseffektivitet på 90 % stationär öring. Resultaten pekar på betydlese för att förstå klimatför- på att det redan tidigt (före 1800-tal) laxälv. Tanken är att förverkligandet verka ligga nära dagens antal transpor- skulle ge en kumulativ överlevnad på att med dagens upptransporterade ändringens effekt på laxens ekologi fanns vandringshinder som gjorde att av ett lekbeståndsmål ser till att älvens terade (5-årsmedelvärdet 2009-2013 ca 31 %. Räknat enbart från Edsforsen volymer före restaurering skulle drygt (vattentemperatur, vattenföring, laxen under vissa år begränsades i sin hela bärförmåga utnyttjas och att när för antalet upptransporterad lax är och nedåt ger samma beräkning ca 43 22 000 laxsmolt och 6000 öringsmolt isgång, etc.) vandring, och att dokumentationen, målet är nått blir överskottet tillgängligt ca 700 per år). LBM anger dock det % överlevnad. Detta är alltså ungefär produceras i huvudfåran, vilket stämmer som en konsekvens av detta, inte är lika för uttag via fiske. Även före det att effektiva antalet honor som verk- samma överlevnadssiffor som idag relativt väl med de modellerade värdena Förundersökningar: omfattande som i de nedre delarna. lekbeståndsmålet är nått kan dock fiske ligen leker, och i flera studier inom – utan åtgärder. Intill dess att passa- för lax från smoltryssjan 2014. • preciserade förslag om ekologiska Idag är arealen lämpligt lek- och ske via till exempel ”catch and release”. projektet har det framgått att långt i geeffektiviteten kan öka till uppemot I biflödena före restaurering skulle ca flöden i reglerade vattendrag uppväxtområde på svensk sida är kraf- Förvaltning efter principen att nyttja ett från alla potentiella lekfiskar är verkliga 95-100 % per kraftverk eller att några 9 000 öringsmolt och 4 000 laxsmolt • preciserade förslag om fiskpassager tigt reducerad som en följd av främst definierat överskott, eller en så kallad lekfiskar. Så kallade ”fallbacks” efter kraftverk rivs ut är insamling av fisken kunna produceras. Efter restaurering av förbi dammar och kraftverk den storskaliga utbyggnaden för vatten- biologisk referenspunkt, är vanligt (Rice utsättning, naturlig och onaturlig vid några kraftverk för vidare trans- biflöden skulle antalet kunna öka till • preciserade förslag om återintroduk- kraftproduktion men även flottleds- och Connolly 2007, Forseth et al. 2013) dödlighet hos de som vandrar uppåt (se port nedströms eller pipelines mellan 41 000 öringsmolt och 17 000 laxsmolt, tion av Vänerlax rensningarna. Bara i Klarälven bedöms och med ökat fokus på bevarande ökar ”Uppströmsvandring av vuxen lax och kraftverken de enda rimliga alternativen vilket indikerar att restaureringsbehovet • fortsatt utredning kring frågan om ca 175 ha lek och uppväxtområde vara vikten av att använda en sådan princip öring i Klarälven” i del 2) samt ett visst för att kraftigt öka nedströmsöverlev- är stort och att potential finns för en pipelines för fisk på sträckorna indämt av kraftverken (Petersson et al. även i förvaltning av rekreationsfiske. uttag via sportfiske reducerar antalet naden för utvandrande smolt och kelt. kraftigt ökad produktion. Om även det Lutufallet-Höljes kraftverk samt 1990), därtill ska läggas torrläggningar Under förutsättning att föreslagna lekfiskar. Med dessa faktorer inräknade Motsvarande resonemang gäller även för stora och kraftigt utbyggda Uvå-sys- Edsforsen-Skymnäs kraftverk fortsatt i huvudfåran och indämningar/torr- passage- och restaureringsåtgärder har i genomsnitt bara drygt 13 % av uppströmsfiskvägar. temet restaureras enligt planen ökar den utredning kring frågan om reduk- läggningar i biflödena (se ”Effekter på genomförs, och baserat på tillgänglig LBM uppfyllts de senaste 15 åren (se Det finns naturligtvis flera osäker- möjliga produktionen med ca 17 000 tion av kraftverk/byggnation av Klarälvslax…” i del 1). Även korttids- och potentiellt tillgänglig areal uppgår ”Vilken potential för laxproduktion har heter i samband med beräkningen av öringsmolt och ca 25 000 laxsmolt. större kraftverk på sträckan Edsfor- regleringen har försämrat laxmiljöerna LBM för hela älvsystemet, inklusive Femund-/Trysil-/Klarälven?” i del 2). lekbeståndsmålen, t ex överlevnad rom Smoltryssjan i Edebäck fångade under sen-Skymnäs (Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Värm- lämpliga biflöden, idag till ca 6 000 Den samlade bedömningen är därför till smolt, bedömningen av produktiv 2014 relativt stora mängder smolt vilket lands län 1998). laxhonor (ca 1 300 på svensk sida och ca att utrymme verkar finnas för betyd- älvareal, hur mycket lax (med tanke på likt resultaten och slutsatserna kring Beståndsövervakning: Bedömningen utifrån den biotop- 4 500 på norsk sida). Efter restaurering ligt fler lekfiskar. Den relativt tydliga avståndet till Vänern) som i verkligheten båtelfisket skulle kunna kopplas ihop • fångststatistik i Vänern och i älven kartering av lämpliga laxbiotoper som och miljöanpassade flöden i torrfåror kopplingen mellan resultaten från kommer vandra upp till Norge med med att jämförelsevis många laxar trans- (vuxen fisk) utförts i både Klarälven och Femund-/ uppgår det totala målet till ca 7 200 genomförda båtelfisken och antalet fria vandringsvägar etc. En faktor som porterades upp under 2010/2011. De • elfiske (yngel- parr) Trysilelva under de senaste åren, är honor (2 700 på svensk sida och 4500 upptransporterade laxhonor tyder också kan påverka produktionen av lax är låga fångstsiffrorna under 2013 skulle • ryssjor/fällor (smolt) att det idag finns ca 77 ha mer eller på norsk sida). Med en könskvot på 60 på att en ökad transport av fler lekfiskar konkurrensförhållandet med andra arter. på motsvarande sätt kunna återspegla • Gyrodactylus salaris och BKD mindre sammanhängande mycket % honor och 40 % hanar innebär detta resulterar i ökad produktion av smolt. Delrapporten om interaktioner mellan ett i medeltal lågt antal upptransporter goda områden för lek och uppväxt att om det totala effektiva antalet indi- Vidare, om man för svenskt vidkom- lax och harr (labstudie) visar till exempel under 2009/2010, lite beroende på om Uppföljning: (klass 3 enligt biotopkarteringen) kvar vider som behöver transporteras eller mande och i ett framtida transportsce- att harren är konkurrenskraftig när den smolten i huvudsak vandrar ut som • studier av effekter till följd av miljö- på den svenska sidan. På den norska vandra upp själva och verkligen leka nario räknar med 94 % effektivitet förekommer tillsammans med lax vilket 2- eller 3-årig. Detta tyder alltså också åtgärder som fiskpassager, ekologiska sidan mellan Sagnfossen kraftverk och före och efter restaurering uppgår till i Forshagafällan, 95 % överlevnad i skulle kunna indikera att på sträckor på att produktionen idag till stor del flöden, restaurering och återintroduk- Femunden är älven mer eller mindre ca 10 000 respektive ca 12 000 st. Det samband med transport och utsättning, som idag är passande för harr kan det är avhängig antalet upptransporterade 316 | | 317 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION lekfiskar. Viktigt i framtida övervakning potentialen för en hög laxproduktion Sportfiske är även identifierat som en samtidigt ökat från 30 % till 60 %. i storleksordningen 15-20 MNOK och att utnyttjas av näringslivet och att de och för att kunna upprätta så korrekta på norsk sida bedöms idag vara mycket så kallad ekosystemtjänst – det vill säga När det gäller laxfisket på svensk sida 2 MNOK i sålda fiskekort. spridningseffekter som ingår beräk- ”stock-recruitment-kurvor” som möjligt stor. Ska ett långsiktigt bevarande kunna ”ekosystemets direkta och indirekta finns idag ett populärt dispensgivet För Klarälvens del och baserat på de ningarna stämmer exakt för just denna är att åldersanalysera utvandrande smolt uppnås och beståndet återuppbyggas till bidrag till det mänskliga välbefin- turistfiske nedströms Forshaga kraft- olika scenariorna är bedömningen att region. Men exemplen med Mandalselva och/eller den återvandrande lekfisken. nivåer som medger ett hållbart och högt nandet” (Naturvårdsverket 2012). verk efter uppvandrande lax och öring man vid ett uppfyllt lekbeståndsmål och älvarna runt Trondheimsfjorden Genomförda modelleringar baserade uttag av vild Klarälvslax i hela älven och För att bedöma det potentiella värdet samt ett visst fiske i övre Klarälven. samt med föreslagna åtgärder på plats, visar att det är fullt möjligt att fortsätta på dagens situation med 30 % effek- i Vänern är det därför viktigt att laxen av sportfiske i framtiden har inom detta Den svenska undersökningen - ”Sport- resulterande i en kraftig ökning av att utveckla turismen samtidigt som tivitet i fällan och 30 % överlevnad åter får tillgång till den norska delen av projekt den norska utredningen använt fiskets och Vänerlaxens värden” (se del återvandrande vuxen fisk, kan förvänta man bygger upp laxbeståndet och att i Vänern visar att populationen inte vattendraget. Dessutom kan en framtid en nätbaserad enkätundersökning 2) - baseras dels på omsättningen och sig att omsättningen mellan Karlstad detta kan ge stora intäkter till regionen. borde kunna existera, eller åtminstone med allt varmare temperaturer medföra riktad mot de som köpte fiskekort för fiskekortsförsäljning från Forshaga- och Forshaga ökar med minst uppemot Ett återuppbyggt laxbestånd är en gå mot sin undergång inom några få att den relativt sett kallare norska delen Femund-/Trysilelva (se ”Fisketurisme forsen, dels på värdetransfereringar från 4 ggr dagens läge i Forshaga. De totala fundamental förutsättning för att den decennier (se”Produktion av vild laxs- blir ännu viktigare för laxen (se ”Förvän- i Femund-/Trysilvassdraget” i del 2). andra områden med kända värden samt årliga intäkterna för hela Klarälven som beräknade värdeökningen av fisket ska bli molt i Klarälven” i del 2). Verkligheten tade klimatförändringar och fisk”). Om Under 2013 såldes fiskekort till ett värde på beräknade spridningseffekter och dels ett resultat av direkta och indirekta verklighet i Femund-/Trysil/Klarälven. (fångsterna i Forshaga-fällan) visar dock de norska arelaerna räknas in i modellen av dryga 3,3 MNOK i hela området på olika framtidsscenarior. Forshaga- utgifter från sportfisketurister hamnar högre siffror än vad modellen prognos- bör populationen kunna öka och sanno- varav nära 1,8 MNOK kan knytas till fisket säljer idag fiskekort för ca 320 000 på i storleksordningen 11,5 - 20,4 Sammanfattande ticerar vilket visar att någon eller några likt nå de lekbeståndsmål som beräknats fisket i själva huvudälven. Ca 75 % av SEK per år med ett genomsnittligt MSEK, varav 1,5 – 3 MSEK i sålda konsekvensbeskrivning parametrar är för lågt satta. för hela systemet på mellan 10 – 12 000 fiskekorten köptes av fisketurister och kortpris på ca 300 kr. Räknar man in fiskekort. Den svensk-norska regionen Om åtgärdsprogrammet genomförs Om stora mängder smolt vandrar i individer. det samlade värdet av denna turism, även de indirekta ekonomiska effekterna som helhet skulle alltså kunna generera enligt förslaget kan dess konsekvenser maj varje år, när man vanligen spiller inklusive indirekta ekonomiska effekter av fisket (mat, logi etc.) uppgår summan inkomster på 25 – 40 MSEK/år. (på lång sikt) översiktligt beskrivas som mycket vatten förbi kraftverken är det Sportfisket efter lax i älven (köp av varor och tjänster), har för 2013 som en genomsnittlig fisketurist spen- Utöver detta kan man för både norsk följande: till exempel möjligt att överlevnaden – idag och i framtiden beräknats till ca 30 MNOK. Baserat derar i Forshaga till mellan ca 870 och och svensk sida förvänta sig flera olika • Femund-/Trysil-/Klarälven har även av smolt kan vara högre än 30 %. De Sportfiske är ur flera aspekter ett av på uppgifter från enkäten spenderade 1 680 SEK/dag. Dagens totala utgifter spridningseffekter från sportfisket. fortsättningsvis en hög vattenkraftpro- studier som gjorts om smoltöverlev- Sveriges och Norges mest betydelsefulla varje turist drygt 1000 NOK per dygn relaterade till sportfiske efter lax och Det finns få sådana analyser, men en duktion samtidigt som den är en av naden vid kraftverkspassagen är både fritidsintressen och ingår i begreppet och den samlade utgiften för bara logi öring i Forshaga uppgår till mellan ca är gjord på laxfisketurismen i älvarna Skandinaviens bästa laxälvar. 2009 och 2013 genomförda i juni, och basnäring, en näring i tillväxt (Örten- uppgick till 2,8 MNOK. Av de som 820 000 och 1 570 000 SEK per år. runt Trondheimsfjorden (Fiske et al • Laxbeståndet och dess livsmiljö överlevnaden var högre 2013, då det dahl et al. 2013). Dels genereras inkom- svarade på enkäten var 75 % nöjda eller För att kunna beräkna framtida 2012). Den analysen använder sig av utökas till att omfatta sitt ursprung- spilldes vatten vid 75 % av kraftverken ster och sysselsättning via till exempel mycket nöjda med sin vistelse och 94 omsättning från laxfisket i Klarälven en faktor 1,35 för spridningseffekter, liga utbredningsområde och dess under hela studieperioden, än 2009 då försäljning av fiskekort och utrustning, % avsåg att återvända. Fisketurismen har rapporten även utgått ifrån ett vilken bedöms vara relevant även för fortlevnad säkerställs långsiktigt. det inte spilldes (Norrgård et al. 2012). dels har fiske som en naturbaserad i området är på uppgång och framfö- antal olika scenarior som resulterar i det nu aktuella norska området (Børre Lekbeståndsmålet med 10-12 000 I ett scenario där fällans effekti- fritidsaktivitet rekreativa och hälsofräm- rallt är det flugfiskarna som står för olika mycket fiskbar fisk: 1) produktion Dervo muntligt), och som ligger lekande individer per år nås. vitet ökar till 80 % samtidigt som jande värden som bidrar till att minska ökningen. Just denna kategori är även baserad på transport både upp och ned klart under motsvarande faktor från • Bestånden av utpräglat vandrande nedströmsöverlevnaden ökar till 80 % samhällets kostnader för hälso- och den grupp fiskare som ger den största via lastbil/pipeline, 2) fri vandring upp/ andra studier (1,7-2,9). Detta skulle och/eller strömlevande fiskarter som (97,5 % effektivitet vid varje kraftverk) sjukvård. Förutom att fisketuristen lönsamheten, sannolikt på grund av ned via fiskvägar vid alla kraftverk, 3) innebära spridningseffekter från en Klarälvsöring, strömstationär öring, planar laxpopulationen ut på ca 4 spenderar pengar på resa, utrustning och att dessa ofta är särskilt dedikerade och transporter upp och fri vandring via framtida laxfisketurism i Trysilelva och harr, asp och ål, id, sik, stäm, flodne- 400 individer (se ”Produktion av vild fiskekort använder han eller hon också spenderar relativt sett mycket pengar på passagelösningar ned 4) utrivning av 4 Femundselva om ca 20 -27 MNOK jonöga, bäcknejonöga, stensimpa och laxsmolt i Klarälven” i del 2). Detta antal det lokala utbudet av varor och tjänster sitt intresse. kraftverk och fri vandring upp/ned via och i Klarälven om ca 15-27 MSEK/ bergsimpa ökar betydligt i utbredning motsvarar med marginal det lekbe- i området, till exempel för boende och När det gäller ett framtida scenario fiskvägar vid kvarvarande. år. Antal nya arbetstillfällen till följd av och numerär. ståndsmål som är beräknat för Klarälven mat. En konsumtion som dels ökar med möjligheter för laxfiske i Femund-/ Samtliga scenarior och båda rappor- laxfisketurismen är också beräknade av • Även vandringsmönstret hos ytterli- på 2 600 individer före restaurering och värdet och dels kan leda till ytterligare Trysilelva kan paralleller dras till terna har haft den gemensamma Fiske et al (2012). Där utgår man från gare cirka 10 fiskarter (med normalt ungefär 4000 individer efter restau- ekonomiska spridningseffekter. Ökad Mandalselva. Genom framförallt utgångspunkten att lekbeståndsmålet lokalekonomisk effekt på en faktor 0,4, kontinuitetsbehov) återställs i bety- rering. Vidare tillväxt beror då på om kunskap och förståelse för naturen via kalkningsinsatser har laxen återvänt till är uppfyllt. Lekbeståndmålet för lax i vilket applicerat på föreliggande projekt dande omfattning. effektivitet/överlevnad kan förbättras fritids/sportfiske kan också bidra till älven och under 2012 fångades ca 3 200 Femund-/Trysilelva är beräknat till ca skulle motsvara 12-16 nya arbetstill- • Minst ett 40-tal arter rödlistade arter ytterligare eller om större arealer lek- ett större ansvarstagande (Fiskeriverket lax och 800 öringar. Intäkterna via 4 500 honlaxar och för Klarälven (efter fällen i Hedmark (antagen årslön 0,5 (fiskar, fåglar, insekter, kärlväxter, och uppväxtområden åter kan tas i 2007, Naturvårdsverket 2012). fiskekortsförsäljningen uppgick till nära restaurering) ca 2 700 (totalt antal MNOK) och 11-20 nya arbetstillfällen i lavar, mossor m m) och nio arter anspråk. Bedömningen har varit att Norge 2,5 MNOK, med ett pris på mellan lekfisk: 7 200 respektive knappt Värmland (0,4 MSEK). upptagna i habitatdirektivet (direktiv Idag har vi ett läge där främst omfat- kommit en bit längre än Sverige när det 250 och 500 kr per kort. Då laxfisket 4 000). I Femund-/Trysilelva skulle Det finns flera osäkerheter i både de 2006/105/EG) inom Klarälvens av- tande kraftutbyggnad men även flott- gäller att fullt ut ta till vara på sport- startade (2001) och genererade fångster man då kunna förvänta sig att 2 500 – norska och svenska beräkningarna. Dels rinningsområde säkerställs långsiktigt ningsrensning på framförallt svensk sida fisketurismen (Fiskeriverket 2005). på drygt 4 500 laxar uppgick sportfis- 3 000 laxar kan fångas (C&R) per år bygger beräkningarna på att lekbestånds- eller gynnas betydligt. Av dessa är 10 inneburit både minskade arealer samt På senare tid har dock flera statliga karnas direkta och indirekta utgifter och fördelat på ca 2 000 laxfiskare. Baserat målet uppfylls och att produktionen akut eller starkt hotade i ett nationellt lägre kvalitet på lek- och uppväxtom- myndigheter fått i uppdrag av reger- samhällets inkomster till 5,5 MNOK. på erfarenheter från och likheter med av fisk blir den förväntade. Dels kan perspektiv. råden. Hur stor andel av de historiska ingen att utveckla sport/fritidsfisket Idag har samma utgifter och inkomster Mandalselva skulle ett realistiskt mål för vi endast visa potentialen av en ökad • 11 kraftverksdammar i Klarälven och laxfångsterna i nedre Klarälven som och dess turism. (Paulrud och Laitila ökat till ca 15 MNOK, en ökning med den totala omsättningen från laxfisketu- fiskresurs, vi kan inte veta att resursen Trysilelva har välfungerande upp- och härstammade från Norge är okänt men 2013, Jordbruksverket och HaV 2013). 170 %. Andelen utländska fiskare har rism i Femund-/Trysilelva då hamna på som skulle uppstå verkligen kommer nedströmspassager för lax, öring, ål 318 | | 319 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION med flera vandrande fiskarter. fiskpassager bedöms skapa ca 7 nya kraftverken i Klarälven (exkl. Höljes) Nya arbetstillfällen, Sverige Nya arbetstillfällen, Norge och livsmiljöer i rinnande vatten. permanenta helårsarbeten i Värmland och Trysilelva kommer uppgå till ca Förbättrad djurhälsa i samband med • 17 kraftverksdammar och reglerings- Permanent, Permanent, 15 år 15 år dammar i de svenska biflödena har och ca 1 nytt helårsarbete i Norge 1000 MSEK (tabell 5). antal antal fångst, transport och utsättning (lax välfungerande upp- och nedström- (Östberg 2014b) (tabell 3). • Miljöinvestering i anläggning av och öring). Möjligheter till sportfiske uppströms—och nedströmspassager Sportfisketurism efter lax och öring i hela älven. spassager för vandrande fiskarter. • Sportfiskets rekreativa och hälsofräm- älven (lax och Väneröring) 11 -20 12 - 16 • 17 mer eller mindre torrlagda älvfåror jande värden bidrar till att minska för samtliga vandrande fiskarter förbi Klarälven 2. Återuppbyggnad av andra hotade ersätts av strömmar och forsar (ekolo- samhällets kostnader för hälso- och 17 kraftverk och dammar i Klarälvens och skyddsvärda fiskbestånd genom Lastbilstransport gisk flödesreglering). sjukvård. Sportfiske bidrar till ett biflöden, i huvudsak inom Uvåns 3 fysisk och hydrologisk restaurering lax och öring • Ekologisk flödesreglering (till exempel större ansvarstagande när det gäller vattensystem, kommer uppgå till ca av vandringvägar vid dammar och naturligare vårflöde, sommarflöde och miljöhänsyn och naturvård. 500 MSEK. kraftverk och livsmiljöer i rinnande Bygga fiskvägar, vinterflöde) sker på de vattenföran- • Kunskapen och erfarenheterna av • Miljöinvestering i dammutrivning (16 pipelines, mindre kraftverk Höljes 32 5 vatten. de sträckorna av Klarälven, Lettan, miljöanpassningarna i Klarälven, st små, övergivna), biotoprestaure- Klarälven och Trysilelva 3. Återuppbyggnad av övriga hotade Tåsan, Värån, Halgån och Uvån med Trysilelva och Femundselva kommer ring, omläggning av vägtrummor och Bygga fiskvägar och skyddsvärda arter genom fysisk flera vattendrag. spridas till och underlätta arbetet med nykalkning förväntas uppgå till ca 25 biflöden (i huvudsak Uvåns vat- 11 och hydrologisk restaurering av tensystem) • Ca 180 km flottningsrensade vatten- miljöanpassning av kraftverk och MSEK (tabell 6). vandringvägar vid dammar och drag restaureras med syfte att öka va- dammar i andra stora och reglerade • Regionens attraktivitet och konkur- Fiskhantering, skötsel, underhåll kraftverk och livsmiljöer i rinnande fiskvägar Klarälven inkl biflöden (i 7 1 vatten. riationen med avseende på strömbild, vattendrag. renskraft kommer stärkas, liksom huvudsak Uvåns vattensystem) djup- och bottensubstrat. • Landskapsbilden kommer att påverkas innovation, kunskapshöjning och 4. Återuppbyggnad av hotade och • Utrivning av 16 gamla och övergivna av pipeline vid Höljes kraftverk och konkurrenskraft inom näringsliv, skyddsvärda arter i sjöar (fiskarter i Myndigheter, lärosäten, konsulter 6 1 dammbyggnader bidrar till fria vand- dammbyggnad respektive kraftverken teknik och samhällsutveckling. Den Vänern som vandrar upp i Klarälven ringsvägar och ökad areal strömmande och dammbyggnaderna på sträckan attraktiva livsmiljön kommer lyftas till omfattas dock av punkt 1-3). 18 - 27 52 13 - 17 6 och forsande vatten. mellan Edsforsen och Skymnäs. en region där människor vill bo, verka • Hotade strandmiljöer som sandrevlar, • Miljöinvestering i pipelines för och vistas i (Interreg Sverige-Norge Övergripande tidsplan Tabell 3. Uppskattat antal nya arbetstillfällen i Sverige (främst Värmland) och Norge (främst grusrevlar och nipor och arter knutna nedströmsvandrande fisk från Lutu- 2014). Hedmark) till följd av föreslagna miljöförbättrande åtgärder och förväntad utveckling av sport- 0-5 år till dessa miljöer säkerställs. fallets kraftverk till Höljes kraftverk fisketurismen efter lax i Klarälven, Trysilelva och Femundselva med biflöden (se även ”Sportfis- Åtgärder för en så god djurhälsa som • Mängden översvämningsmygg mins- uppskattas överslagsmässigt till ca 220 Det ska påpekas att ovanstående ket efter lax i älven - idag och i framtiden”, Östberg 2014b). möjligt i samband med fångst, transport kar i aktuella områden. MSEK och från Edsforsens kraftverk kostnadsuppskattningar baseras på att och utsättning av Klarälvslax och • Landskapsbilden förbättras där nu till Skymnäs kraftverk ca 230 MSEK varje enskild miljöinvestering (t ex en gånger inte enkelt att kräva att just den Prioriteringar och tidsplan -öring. Fiskväg/avledare och insamling mer eller mindre torrlagda naturfåror (tabell 4). Intäktsförlusten och pro- uppströmspassage vid Skoga kraftverk) eller den tekniken ska användas utan Övergripande beskrivning av åtgärder vid Forshaga och Edsforsen för trans- fylls med strömmande och forsande duktionsförlusten under ett normalår upphandlas var och en för sig, och att snarare att ställa krav på den funktion och genomförandestrategi port och utsättning av uppströmsvand- vatten. kommer för Lutufallets kraftverk att upphandlingar av flera åtgärder med stor som man vet går att uppnå. Åtgärdsförslagen är många, och av rande respektive nedströmsvandrande • Nu tidsenliga lagar, direktiv och mål uppgå till ca 1,1 % och för Höljes till sannolikhet kommer resultera i lägre De fiskpassager med effektivitets- olika omfattning och inriktning. En lax, öring och ål. inom vattenmiljöområdet uppfylls. ca 0,7%. Motsvarande intäkts- och kostnader än vad som uppskattats ovan krav och ekologiska flödesregleringar del bör inledas snarast möjligt, andra • Antalet nya heltidsarbeten räknat på produktionsförluster för pipeline förbi (muntligt Johan Östberg). som föreslås i denna rapport bedöms på lite längre respektive lång sikt. Helt 0-10 år en 15-årsperiod för att transportera kraftverken från Edsforsen till Skym- Till ovanstående skattningar av vara likställda med lämpliga försik- nödvändigt är att arbeta parallellt med Återintroduktion av lax och öring i fisk med lastbil samt planera, utföra näs blir ca 0,5-1,3%/anläggning. vattenkraftproduktionsförlusten ska tighetsmått och bästa möjliga teknik flera åtgärder. Alla åtgärder är viktiga och Trysilelva och Femundselva samt lämp- och följa upp föreslagna åtgärder vid • Miljöinvestering i anläggning av dels läggas motsvarande poster för övriga enligt Miljöbalken (Calles et al 2013, bidrar till att uppfylla målsättningarna/ liga delar av Klarälven med biflöden. kraftverken och dammarna upp- ett nytt mindre kraftverk för att tillva- förslag till miljöförbättrande åtgärder Malm-Renöfält och Ahonen 2013). kraven, men vissa är viktigare andra. Lämpligtvis via både vuxen lekfisk skattas till ca 50 st i Sverige (främst rata energin från ekologisk tappning (fiskpassager och ekologiska flöden) vid Det bör också noteras att om Vatten- Detta innebär till exempel att en åtgärd samt rom och/eller yngelutsättningar. Värmland) och ca 6 st i Norge (främst till en torrlagd älvfåra och dels för dammarna och kraftverken i huvudfåran verksamhetsutredningens delbetänkande som bör genomföras på lång sikt, kan Nedströmsavledare vid Sagnfossen och Hedmark) (Östberg 2014b) (tabell 3). anläggning och anlockning till en och biflödena (se ”Förslag till åtgärds- Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vara viktigare än en åtgärd som bör Lutufallet (inkl. insamling) för transport • Sportfisketurismen efter lax omsätter uppströmsfiskväg (fiskhiss) vid Höljes program” och ”Förslag till åtgärder för att vattenrättsliga regler (SOU 2013:69) genomföras på kort sikt. Vissa åtgärder och utsättning nedströms Höljes. Insam- ca 11-20 MSEK i Klarälven respektive kraftverk kommer uppgå till ca 436 reducera förlusten ...”). I detta samman- leder till lagstiftning kan ovanstående förutsätter att andra åtgärder har genom- lingsanordning i Varån för transport och ca 15-20 MNOK per år i Trysilelva MSEK (se ”Potentiell smoltproduk- hang ska påpekas att den vattenmängd frågor komma att omfattas av de föränd- förts. För att lyckas med att genomföra utsättning nedströms Höljes (lax , öring, och Femundselva, eller inräknat tion …” i del 2 (tabell 4). Förlusterna som krävs för att uppnå nödvändig ringar som Ny tid ny prövning innebär. åtgärdsprogrammet på ett effektivt sätt ål). Pipeline för nedströmsvandrande lax, spridningseffekter, 15-27 MSEK/ till följd av den ekologiska tappningen effektivitet vid upp- och nedströmspas- Om åtgärdsprogrammet inte genom- förordas ett kunskapsbaserat, adaptivt öring och ål vid Lutufallet-Höljes. Pipe- år respektive 20-27 MNOK/år. Lax- kommer motsvara ca 4,4% av nuva- sager samt önskad funktion av ekologisk förs (=0-alternativet) kommer en stor och processinriktat arbetssätt både i line för nedströmsvandrande lax, öring sportfisketurismen bedöms generera i rande intäkter och produktion (inkl flödesreglering är utpräglat art-, habitat- mängd hotade och skyddsvärda arter och Sverige och i Norge. och ål på sträckan Edsforsen-Skymnäs. storleksordningen 11-20 nya perma- balans och reglerkraft) för Höljesan- och platsspecifik, och det är verksam- deras livsmiljöer fortsatta att försvagas/ Övergripande prioriteringar: 0-15 år nenta helårsarbeten i Värmland och läggningen. hetsutövaren som bör visa att fiskvägen försämras eller försvinna samtidigt som 1. Återuppbyggnad av Klarälvslax- och Upp- och nedströmspassager samt 12-16 nya permanenta helårsarbeten • Miljöinvestering i anläggning av fungerar med tillräcklig effektivitet stora delar av nu tidsenlig lagstiftning öringbestånden samt ål genom fysisk ekologisk flödesreglering vid samtliga i Hedmark (tabell 3). Fiskhantering, uppströms—och nedströmspassager (Calles et al. 2013, Malm-Renöfält & inom vattenmiljöområdet inte efterlevs. och hydrologisk restaurering av vand- kraftverk i Klarälven och Trysilelva skötsel och underhåll av föreslagna för samtliga vandrande fiskarter förbi Ahonen 2013). Det är därför många ringsvägar vid dammar och kraftverk (samtliga fiskarter). Stegvis utveckling 320 | | 321 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION av sportfisketurismen i Femund-/Trysil-/ Engångs- Årliga löpande kostnader (MSEK/år) Engångs- kostnad (exkl räntekostnader och Klarälven. Åtgärder för detta bör inledas kostnad* (MSEK) (MSEK) avskrivningskostnader) nu för att nödvändiga effektivitetskrav Förlust av på åtgärderna ska vara uppfyllda inom Total Nuvärdes- Uppströms- och Uppströms- och Produktions- nuvarande Objekt Objekt kostnad Anläggnings- Drifts- Underhålls- Produktions- förlust av pro- senast 15 år. nedströmspassage nedströmspassage Kraftverk Miljöinvestering förlust/år intäkt/ (MSEK) kostnad1 kostnad kostnad bortfall2/år duktionen3 (GWh/år) produktion per (MSEK) anläggning (%) 10-20 år Forshaga Skoga 64 106 Successiv utfasning av kompensations- kraftverk kraftverk Skymnäs Pipeline för nedströmsvan- odlingsverksamheten mot vild fisk Deje Edsforsen 0,2 4,7 0,5 0,5 143 102 kraftverk drande lax och öring (lax och öring). Successiv utfasning av kraftverk kraftverk lastbilstransporter mot ersättning av Munkfors Höljes 108 se tabell 4 kraftverk kraftverk Forshult Pipeline för nedströmsvan- upp- och nedströmsfiskpassager vid 0,24 5,7 0,61 0,5 kraftverk drande lax och öring kraftverken (lax och öring). Skymnäs Lutufallet 111 61 kraftverk kraftverk Finansiering av föreslagna Krakerud Pipeline för nedströmsvan- Forshult Sagnfossen 0,24 5,6 0,6 0,5 128 47 kraftverk drande lax och öring åtgärder kraftverk kraftverk Verksamhetsutövaren bekostar de under- Svenska sökningar och genomför samt sköter Krakerud biflöden, 17 Skoga Pipeline för nedströmsvan- 130 500 0,17 4 0,43 0,5 de miljöförbättrande åtgärder denne är kraftverk kraftverk och kraftverk drande lax och öring dammar ansvarig för enligt gällande lagstiftning. För finansiering av övriga undersökningar 684 816 1500 Edsforsen Pipeline för nedströmsvan- 228 4 0,14 4 1,1 4 0,3 7 0,75 1,3 och miljöförbättrande åtgärder, ansöks om * Hela kedjan från projektering, byggnation och besiktning ingår. kraftverk drande lax och öring medel från svenska och norska staten, EU, kommuner med flera. Verksamhetsutö- Tabell 5. Uppskattad kostnad för att anlägga uppströms- och nedströmspassager för fisk vid kraftverksdammar och regleringsdammar i Klarälven och Trysilelva med biflöden (Östberg Höljes Pipeline för nedströmsvan- varen står för huvudparten av föreslagna 223 4 0,1 4 1,1 4 2,7 33 3,6 0,7 2014a). kraftverk drande lax och öring miljöinvesteringar och kraftproduk- tionsförlusten i Klarälven, Trysilelva och Kostnad Femundselva med biflöden. Vattendrag Förslag till åtgärd* (MSEK) Ekologisk flödes- 6 reglering till och biotopres- 300 Förslag för att reducera förlusten Biotoprestaurering Höljes taurering i (nytt kraftverk) Klarälven Vägtrummor 5 st 12 9,4 5 0,3 5 9,6 224 24 4,4 15 km** kraftverk torrlagd naturfåra, + 136 av vattenkraftproduktion till följd Dammutrivning uppströmspassage för fisk (fiskhiss) av fiskpassager och ekologiska Biotoprestaurering Vägtrummor Svenska biflöden 16 st Kalkning 10 samt nytt mindre kraftverk 110 km 3 st flöden (små, övergivna) Fisk och andra vattenlevande orga- Trysilelva och Femundselva Biotoprestaurering** Kalkning 3 nismer behöver vatten för sin vandring med 20 km Lutufallet Pipeline för nedströmsvan- och överlevnad, och eftersom den biflöden se Höljes 0,3 7 0,8 1,1 kraftverk drande lax och öring omfattande vattenkraftutbyggnaden är * Åtgärdsförslagen behöver detaljplaneras ** Exklusive torrfårorna 25 det klart enskilt största miljöproblemet 887 9,64 2,5 13,75 291 31,3 i älven med biflöden, är det ofrånkom- Tabell 6. Uppskattad kostnad för biotoprestaurering, omläggning av vägtrummor, dammutriv- ligt att vattenkraftproduktion måste ning och kalkning i Femundselva, Trysilelva och Klarälven med biflöden. 1 I den uppskattade kostnaden ingår hela kedjan från projektering, byggnation och besiktning. reduceras i samband med genomförande 2 40 öre/kWh 3 40 öre/kWh, 5 % kalkylränta, 2 % inflation, 40 år av föreslagna miljöförbättrande åtgärder 4 Bör fördelas över berörda kraftverk på lämpligt sätt. (se Calles et al. 2013). Det finns dock • Använda vatten till nedströmspassage dammen. 5 Gäller nya Höljes mindre kraftverk 6 Uppskattad kostnad för byggande av tunnel, intag med fingrind, kraftverkshus, djupintag, tunnel och all elektromekanisk utrustning. flera principiella åtgärder som kan vidtas i passager för uppströmsvandring. • Bygga om befintliga damm- och för att reducera vattenkraftförlusten • Använda lockvattnet avsett för upp- kraftanläggningar. utan att effektiviteten hos de före- strömspassage till ekologiska flöden • Öka turbinkapaciteten i befintliga Tabell 4. Uppskattning av kostnader och produktionsförluster för miljöinvesteringar i pipelines för fisk, ekologiskt vattenreglering till torrlagd älvfåra och nytt mindre kraftverk vid Höljes (Östberg et al. 2014a och ”Potentiell laxproduktion i Klarälvens torrlagda naturfåra vid Höljes kraftverk” i del 2). slagna miljöförbättrande åtgärderna vid i torrlagda naturfåror nedströms kraftverk. dammarna och kraftverken i Klarälven kraftverket. • Effektivisera befintliga kraftverk. och Trysilelva med biflöden riskerar att • Använda vatten från uppströmspas- I många fall kan flera av dessa åtgärds- försämras, t ex: sager till ekologiska flöden i torrlagda förslag användas vid ett och samma • Använda vattnet till nedströmspassa- naturfåror nedströms kraftverket. kraftverk. Ovanstående föreslagna ger som lockvatten till uppströmspas- • Pumpa tillbaka vatten som används åtgärder bedöms kunna betydligt redu- sager. för nedströmspassage till kraftverks- cera vattenkraftproduktionsförlusten 322 | | 323 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION till följd av föreslagna miljöförbättrande av varmare klimat, men å andra sidan produktionen och reglerkapaciteten sker gisk mångfald och ekosystemtjänster (SOU 2013:69) leder till lagstiftning hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder åtgärder vid kraftverken. bör efterfrågan på komfortkyla öka i ett fåtal storskaliga vattenkraftverk i är svårt (Konjunkturinstitutet 2014), kan detta komma att påverka frågan om och andra försiktighetsmått jämfört vilket kan ge viss ökning av elanvänd- de största vattendragen. Bedömningen men senast år 2018 ska betydelsen nyttan kontra kostnaden av föreslagna med kostnaderna för sådana åtgärder. Några förväntningar om ning sommartid (Elforsk 2014). är att produktionen i de storskaliga och värdet av ekosystemtjänster vara miljöförbättrande åtgärder. Även kraftverkets förmåga att klara vattenkraftproduktionen Utvecklingspotentialen för hela det vattenkraftverken med hög reglerkapa- allmänt kända och integreras i ekono- Enligt 11: 6 § miljöbalken får en av miljöinvesteringar kan spela in vid och energieffektivisering i befintliga storskaliga vattenkraftsys- citet bör bibehålla sin funktion. I vissa miska ställningstaganden, politiska vattenverksamhet endast bedrivas om skälighetsbedömningen. framtiden samt förslag till temet i Sverige har uppskattats genom delavrinningsområden bör dock regle- avväganden och andra beslut i samhället dess fördelar från allmän och enskild Vidare bör den förväntade betydande svenska planeringsmål för detaljstudier av Luleälven, Ånger- ringens storskaliga effekter undersökas (Naturvårdsverket 2014). En fortsatt synpunkt överväger kostnaderna samt vattenkraftproduktionsökningen till miljöförbättrande åtgärder i manälven, Ljusnan och Ätran (Strand närmare. Eftersom avrinningsområdet hög vattenkraftproduktion i det aktuella skadorna och olägenheterna av den. följd av pågående och framtida klimat- vattenkraftverk 2013, citerad av Rudberg et al 2104). hyser stort antal arter och lokaler för området kommer vara möjlig även efter Miljöpåverkan på grund av främst förändringar och effektiviseringar av En forskningsstudie pekar på att Studien visar att det är möjligt att öka arter angivna i direktivet om bevarande att föreslagna miljöförbättrande åtgärder kraftverk och dammar är mycket omfat- befintliga kraftverk vägas in i kost- klimatförändringen kommer att påverka energiproduktionen och effekten i av livsmiljöer samt vilda djur och växter genomförts. Enligt 11: 6 § Miljöbalken tande i det svensk-norska vattendraget, nads-nyttofrågan (se ”Vattenkraftproduk- vattenkraftsproduktionen avsevärt i befintliga kraftstationer genom åtgärder (92/43/EEG), bör åtgärder för konnek- får en vattenverksamhet endast bedrivas i synnerhet i Klarälven och dess större tionen i framtiden och förslag till svenska Norden och de baltiska länderna (rele- framförallt i turbiner och generatorer. tivitet ses över i hela avrinningsområdet. om dess fördelar från allmän och biflöden. Därför krävs åtgärder som tar planeringsmål för miljöförbättrande vant för NordPol) (Thorsteinsson och Genom turbinbyte och modifieringar Övriga kraftverk i avrinningsområdet enskild synpunkt överväger kostnaderna hänsyn till den skadade vattenmiljön (se åtgärder i vattenkraftverk”). Avslut- Björnsson 2011). Beräkningarna pekar av strömningsvägarna kan cirka 2 TWh bör genomföra åtgärder i riktning mot samt skadorna och olägenheterna av “Förslag till åtgärdsprogram”), och som ningsvis bör tilläggas att om Vattenverk- på en generell ökning av nederbörd i per år på sikt tillföras elkraftsystemet, miljökvalitetsmålets ambitioner. den. Även kraftverkets förmåga att klara vid genomförande bedöms leda till att samhetsutredningens delbetänkande Ny framtiden, liksom ett varmare klimat medan åtgärder på generatorsidan Mot bakgrund av att förslaget om av miljöinvesteringar kan spela in vid lagkrav enligt miljöbalken och EU-rätten tid ny prövning – förslag till ändrade med minskade snömagasin och tidigare kan ge ytterligare cirka 1 TWh per år. miljö/energi-strategin är en vägledning skälighetsbedömningen inom vattenmiljöområdet samt flera vattenrättsliga regler (SOU 2013:69) snösmältning som följd. Istället för Vidare har alla storskaliga anläggningar hur åtgärderna ska fördelas mellan stora Föreslagna åtgärder utgår från Havs- andra positiva effekter uppnås (se ”Konse- leder till lagstiftning kan detta komma en kraftig vårflod kan flödena således mellan 2003 och 2012 i Sverige som avrinningsområden, att arbete kvarstår och vattenmyndighetens underlag kvensbeskrivning”). T ex kommer hotade att påverka frågan om nyttan kontra bli mer utjämnade under året, vilket genomgått omfattande renovering av innan strategi för åtgärder kan preciseras inför vägledning om lämpliga försiktig- och skyddsvärda arter och miljöer att kostnaden av föreslagna miljöförbätt- borde gynna vattenkraftproduktionen. turbiner och generatorer analyserats (sex i tillräcklig omfattning och att vatten- hetsmått och bästa möjliga teknik för kunna bevaras eller förstärkas samtidigt rande åtgärder. Prövning av frågan om Varmare klimat torde också minska anläggningar, sammanlagd årsmedelpro- kraftproduktionen ökar och förväntas vattenkraftverk i syfte att minska deras som sportfisketurism kan utvecklas. Att nytta och kostnader avgörs av Mark- energibehovet vad gäller uppvärmning. duktion 11,4 TWh) (Rudberg 2013). öka väsentligt i framtiden till följd av negativa miljöpåverkan (bl. a. Calles et kvantifiera det monetära värdet av biolo- och miljödomstolen som första instans. Specifikt för Sverige finns underlag Anläggningarna har i snitt ökat sin pågående klimatförändringar och effek- al. 2013, Malm-Renöfält och Ahonen gisk mångfald och ekosystemtjänster är från SMHI som undersökt potentialen produktion med 4,7 procent som ett tiviseringar av befintliga vattenkraftverk 2013), med några anpassningar för dock svårt (Konjunkturinstitutet 2014), Förbehåll för ökad vattenkraftsproduktion för resultat av effektiviseringsåtgärderna. bedöms de nu föreslagna miljöför- förhållandena i Klarälven. Enligt 2 kap men senast år 2018 ska betydelsen och Eventuella nya klarlägganden av Klimat och Sårbarhetsutredningen Enligt SOU 2008:25 ”Ett energi- bättrande åtgärderna i Klarälven med 7 § miljöbalken gäller kraven i balkens värdet av ekosystemtjänster vara allmänt effektivast möjliga juridiska vägval (Andreasson et al. 2007). effektivare Sverige” hade landet 2005 biflöden inte stå i konflikt med strategin hänsynsregler i den utsträckning det kända och integreras i ekonomiska och ny lagstiftning kommer att i olika Framtida förändring i månads- och som en följd av effektiviseringsåtgärder och dess övergripande förslag till grup- inte kan anses orimligt att uppfylla ställningstaganden, politiska avväganden omfattning förändra föreslagna åtgärder, årstillrinning (GWh) till det svenska uppnått en primär energieffektivisering pering av avrinningsområden. Under dem. Vid denna bedömning ska särskild och andra beslut i samhället (Naturvårds- prioriteringar och tidplaner. vattenkraftssystemet, enligt fyra motsvarande minst 21 TWh. Om också alla omständigheter ska åtgärder vidtas hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder verket 2014). regionala klimatscenarier, resulterade den beräknade effekten av beslutade så att god ekologisk status eller potential och andra försiktighetsmått jämfört Föreslagna åtgärder utgår från Havs- Vägen vidare samtliga i en ökad medelårstillrin- styrmedel beaktas, kommer den primära enligt ramdirektivet för vatten nås. med kostnaderna för sådana åtgärder. och vattenmyndighetens underlag Vid anläggandet av Höljes kraftverk ning för perioden 2071-2100 jämfört energianvändningen att år 2016 ha Vidare bör den förväntade betydande inför vägledning om lämpliga försiktig- fanns en stor oro över hur detta skulle med 1961-1990. Beroende på val av minskat med cirka 46 TWh, dvs. mer Nyttan kontra kostnader av vattenkraftproduktionsökningen till följd hetsmått och bästa möjliga teknik för slå mot laxen. I det norska Stortinget drivande global klimatmodell och än 10 procent effektivisering. föreslagna åtgärder av pågående och framtida klimatföränd- vattenkraftverk i syfte att minska deras togs därför upp att Höljesutbygg- utsläppsscenario varierade ökningen Ett planeringsmål för miljöförbätt- Miljöpåverkan på grund av främst ringar vägas in i kostnads-nyttofrågan negativa miljöpåverkan (bl. a. Calles et naden skulle behandlas i enlighet med med mellan +5 till +21 TWh per år (+7 rande åtgärder i vattenkraftverk har kraftverk och dammar är mycket omfat- (se ”Vattenkraftproduktionen i fram- al. 2013, Malm-Renofält och Ahonen vattendragskonventionen från 1929. till +32 %). Samtliga scenarier visade nyligen föreslagits på nationell nivå tande i det svensk-norska vattendraget, tiden och förslag till svenska plane- 2013), med några anpassningar for Det fanns en önskan om att utreda vad också på förändringar i tillrinningens (Havs- och vattenmyndigheten 2014b). i synnerhet i Klarälven och dess större ringsmål för miljöförbättrande åtgärder förhållandena i Klarälven. Även om den totala utbyggnaden av älven haft säsongsmönster, med ökande tillrin- Högst 2,3 procent av vattenkraftens biflöden. Därför krävs omfattande i vattenkraftverk”). För uppskattning kraftförlusten till följd av föreslagna för konsekvenser för laxen (St.prp.nr. ning under de kalla månaderna och nuvarande årsproduktion föreslås ta i miljöförbättrande åtgärder (se “Förslag av den totala kraftförlusten till följd av åtgärder endast till en viss del har 112 1960-61). Det samarbetsavtal som minskande under de varma månaderna. anspråk under ett normalår, motsva- till åtgärdsprogram”), som vid genomför- föreslagna fiskpassager och ekologiska uppskattats (se ”Konsekvensbeskrivning”), undertecknades mellan länderna den 22 Resultaten stöds även till stora delar av en rande 1,5 TWh. Ett övergripande ande bedöms leda till att nu tidsenliga flöden fordras vidare utredningar (se bedöms en fortsatt hög vattenkraft- juli 1969 begränsades dock endast till ny klimatanalys för Värmland i framtiden förslag till strategi för grupper av avrin- lagkrav och målsättningar inom vatten- ”Konsekvensbeskrivning”). Prövning av produktion vara möjlig i det aktuella försök som enbart hade med effekterna (Persson et al. 2014, se även “Förväntade ningsområden redovisas. miljöområdet samt flera andra positiva frågan om nytta och kostnader avgörs av området även efter att föreslagna miljö- av Höljes att göra. Det nuvarande klimatförändringar och fisk”). Göta älv har stort värde för energi- effekter uppnås (se ”Konsekvensbeskriv- Mark- och miljödomstolen som första förbättrande åtgärder genomförts. Enligt svensk-norska samarbetsavtalet kring Ett varmare klimat kommer att minska systemet genom stor produktion, ca ning”). Av vattenkraften hotade och instans. Avslutningsvis bör tilläggas att 2 kap 7 § miljöbalken gäller kraven i Vänerlaxen och älven tog vid drygt 40 behovet av uppvärmning i landet 6,5 % av den totala produktionen, skyddsvärda arter och miljöer kommer om Vattenverksamhetsutredningens balkens hänsynsregler i den utsträckning år senare (2010) och utgjorde grunden med ca 15 TWh. El för uppvärmning men framförallt mycket stor reglerka- att kunna bevaras eller förstärkas. Att delbetänkande Ny tid ny prövning – det inte kan anses orimligt att uppfylla till det Interregprojekt som slutredovisas bedöms minska med ca 3 TWh till följd pacitet genom Vänern. Majoriteten av kvantifiera det monetära värdet av biolo- förslag till ändrade vattenrättsliga regler dem. Vid denna bedömning ska särskild i denna rapport. 324 | | 325 SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMMANFATTNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG REMISSVERSION Även om verksamhetsutövarna stödja åtgärds- och undersökningspro- vattendrag m m. Det förutsätts att förväntas stå för många av de föreslagna grammen enligt denna rapport med länderna stöttar varandra i kommande undersökningarna och åtgärderna krävs bibehållna målsättningar, det vill säga ärenden gällande miljöanpassning av särskilda resurser för ansvariga myndig- fria vandringsvägar, god ekologisk status/ kraftverken och dammarna. heter på både svensk och norsk sida. potential och hållbar och utvecklad Liknande avtal mellan Sverige och Planer finns därför att söka medel inom sportfisketurism. I takt med att en stor- Norge när det gäller gränsvattendrag Interreg V Sverige-Norge (programpe- skalig återintroduktion av lax i Trysilelva har även tecknats för Tana och Enning- riod 2014-2020) för ett nytt projekt. och Femundselva närmar sig är det dalselva, vilka på ett naturligt sätt skulle Programmet förväntas bli godkänt av naturligt att de båda länderna även enas kunna fungera som modeller för ett EU-kommissionen i december 2014 och om regler för hållbart laxfiske både på kommande nytt avtal för Klar-/Trysil-/ de första utlysningarna av medel sker i kort och längre sikt. Femundselva. För ökat informations- sådant fall under början av 2015. Vidare är det viktigt att båda länderna och kunskapsutbyte samt förankring Grundläggande för ett nytt projekt och lägger, relativt sett, lika mycket resurser och förståelse för projektet är det, i fortsatt svensk-norskt samarbete bör vara på inte bara fiskpassager utan även likhet med nuvarande projekt, önsk- att även detta är förankrat genom ett restaurering av flottningsrensade lek- och värt med en stor och bred svensk-norsk avtal på regeringsnivå. Avtalet föreslås uppväxtmiljöer, kalkning av försurade projektorganisation. 326 | | 327 REFERENSER REFERENSER REMISSVERSION Referenser kartpresentation av klimatförändringars små vattendrag – exemplen Svartån och Carlstein, M., Boberg, J., och Bruks, teknik för vattenkraft. Havs- och vatten- 2013. Rapport 5955:2009. 66 sidor. påverkan på Sveriges vattentillgång. Mjällån. Entomologisk Tidskrift 118: A. 2006. Beståndsuppskattningar och myndighetens rapport 2013:15. 20 s. Aagaard, B. 1939. Venernlaksen. Stang- Fiskeriverket. 1998. Lax och öringfis- Underlag till klimat- och sårbarhetsut- 137-154. inventering av laxfisk i Klarälven 2006. fiskeren 1939, 23-26. Degerman, E., Näslund, I., Sers, B. 2000. ket i Vänern. Fiskeriverket informerar redningen. SMHI hydrologi nr 106. 30 F.A.S.T Fiskeresursgruppen, Älvdalens Berglind, S.-Å., Enfjäll, K., Mangsbo, Stream habitat use and diet of juvenile 8:1998. 62 s.. Aas, Ø. 1992. Barns fritid, friluftsliv sidor. utbildningscentrum. 13 s exkl bilagor. D. & Nilsson, T. 2010. Hotade arter i (0+) brown trout and grayling in sym- og fiskevaner: en undersøkelse blant Fiskeriverket. 2005. Fiske 2005. En Bjelke, U. 2010. http://www.slu.se/sv/ Värmland. Länsstyrelsen i Värmlands Carlstein, M., Bruks, A, och Boberg, J. patry. Ecol. Freshw. Fish 9: 191-201. 5.-9. klassinger i Harstad, Steinkjer og undersökning om svenskars fritidsfiske. centrumbildningar-och-projekt/artdata- län. 2005. Beståndsuppskattning och inven- Engerdal. - NINA oppdragsmelding Degerman, E., Petersson, E., Jacobsen, Finfo 2005:10. 80 s.. banken/rodlistan/ tering av laxungar i Vindelälven 2005. 181. 82-426-0311-1. Norsk institutt for Berglund, Joel. 2004. Leklokaler för asp P-E., Karlsson, L., Lettevall, E., & Intern rapport. Fiskeresursgruppen, Fiskeriverket. 2006. Fritidsfiske och naturforskning, Lillehammer. 41 s. Bakken, O. 1991. Fiske i Hodalen. i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns Nordwall, F. 2012. Laxparasiten Gy- Älvdalens Utbildningscentrum. 10 s. fritidsfiskebaserad verksamhet. 146 s. Samarbeidsprosjekt mellom kulturkon- avrinningsområden. Fiskeriverket infor- rodactylus salaris i västkustens laxåar. Aas, Ø. 1992. Fritidsfiskevaner blant toret i Tolga og Hodalen grunneierlag. merar, Finfo 2004:10. 129 sidor. Cederström, C. 1895. Wermlands läns Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Aqua Fiskeriverket. 2008. Fritidsfiske och den voksne befolkningen i Harstad, Ste- Stensil. 18 s. fiskevatten. Första delen. Reports 2012:8. 66 s. fritidsfiskebaserad verksamhet. 143 s. inkjer og Engerdal. En sammenlignende Bergman, E., Greenberg, L., Norrgård, J., undersøkelse48. 180. NINA Oppdrags- Barlaup, B.T., Kleiven, E., Christensen, Piccolo, J., Schmitz, M. 2013. Lax och Christensen, O & Larsson, P-O. 1979. Dervo, B.K. 2014. Fisketuristers forbruk Fleming, I. A., Petersson, E. 2001. The melding. H., Kile, N.B., Marinsen, B.O., Vethe, öring i Klarälven – möjligheter för vild Review of Baltic salmon research. i Hedmark i 2013 - Utprøving av en ability of released hatchery salmonids A. 2009. Bleka i Byglandsfjorden – fisk och kvalité på odlad fisk. Slutrap- metode for kartlegging av fiskeres to breed and contribute to the natu- Aas, Ø. 1994. Fisket i Trysilvassdraget i Cowx, I. G. & R. L.Welcomme, 1998. bestandsstatus og tiltak for økt naturlig port 2008-2012. Karlstad University forbruksmønster og informasjonsvaner. ral productivity of wild populations. Engerdal kommune. - ØF-notat 07/94. Rehabilitation of rivers for fish. FAO. rekruttering 1999-2008. DN-utredning Studies, 2013:10. 45 s. Norsk institutt for naturforskning. 27 s. Nordic Journal of Freshwater Research Østlandsforskning, Lillehammer. 39 s. Fishing News Books, 260 s. 5-2009. 75, 71–98. Bernatchez, L. 2001. The evolutionary Elforsk, 2014. http://www.elforsk.se/ Aas, Ø. & Kaltenborn, B.P. 1993. Hvor- Dahl, K. 1927. Byglandsfjordens Beier, U., Degerman, E., Sers, B., history of brown trout (Salmo trutta L.) Programomraden/Omv--System/Avslu- Forseth, T., Fiske, P., Barlaup, B., Gjøsæ- for fiske i fritida? Motiver og holdninger ”Blege” eller Dverglaksen. En relikt laks Bergqvist, B., Dahlberg, M. 2007. inferred from phylogeographic, nested tade-program/konsekvenser-for-energi- ter, H., Hindar, K., & Diserud O. 2013. blant sportsfsikere i Engerdal, Norge. fra Byglandsfjord i Setesdal. Fiskeriin- Bedömningsgrunder för fiskfaunans clade, and mismatch analyses of mito- sektorn-av-klimatforandringar/ Reference point based management of NINA forskningsrapport 51. 31 s. spektørens innberetning om ferskvanns- status i rinnande vatten - utveckling och chondrial DNA variation. Evolution 55, Norwegian Atlantic salmon popula- fiskeriene for året 1926- Tillegg III. Elliott, J. M. 1994. Quantitative Allendorf, F.W., & Luikart, G. 2007. tillämpning av VIX. Fiskeriverkets söt- 351–379. Blackwell Publishing Ltd., tions. Environmental Conservation 40 45-56. Ecology and the Brown Trout. Oxford Conservation and the genetics of popu- vattenslaboratorium. Finfo 2007:5, 60 s. Oxford. 199-220. (4): 356 – 366. University Press. ISBN: 0-19-854678-5 lations. Blackwell Publishing, Malden, Dahl, K. 1927. Byglandsfjordens Berg, M. 1986. Det norske lakes- og Blank, S, och Svensson, M. (red). 2013. Forshaga kommun. 2014. http:// MA, USA. ”Blege” eller Dverglaksen. En relikt laks Eriksson, P.A. 1990. Jakt og Fiske. I: innlandsfiskets historie. Fiskeetaten Artinriktad naturvård. ArtDataBanken, www.forshaga.se/turism/sportfiskecen- fra Byglandsfjord i Setesdal. Fiskeriin- Pettersson J-E, Björklund S, Mattsson Allendorf, F.W., Waples, R.S. 1996. 1855-1986. Universitetsforlaget. Oslo. SLU, Uppsala. ter.4.725330be11efa4b0a3f80002979. spektørens innberetning om ferskvanns- I. (red.). 1991. Lima och Transtand. Ur Conservation and genetics of salmo- 162 s. html Bremset, G., Heggenes, J. 2001. Compe- fiskeriene for året 1926- Tillegg III. två socknars historia. Malungs kom- nid fishes. I: Conservation Genetics. Berg, O.K, Bremset, G., Puffer, M., titive interactions in young Atlantic sal- 45-56. mune. Fortum. 1998-2013. Årsrapporter Fors- Case Stories from Nature (Avise JC. & Hansen, K. 2013. Selective segregation mon (Salmo salar L.) and brown trout haga centralfiske, 1998-2013. Hamrick JL, editors), sid. 238–280. Dannewitz, J., Palm, S., Romakkaniemi, Erkinaro, J. 1995. The age structure and in intraspecific competition between ju- (Salmo trutta L.) in lotic environment. Chapman & Hall, New York. A., Pakarinen, T., & Östergren, J. 2013. distribution of Atlantic salmon parr, Førde, E. 1982. Ei undersøking av fis- venile Atlantic salmon (Salmo salar) and Nordic Journal of Freshwater Research Torneälvens lax- och öringbestånd – Salmo salar L., in small tributaries and kesamfunna i Nordersjøen og Stikkelen Almer, B., & Larsson, T. 1974. Fiskar brown trout (Salmo trutta). Ecology of 75: 127–142. gemensamt svensk-finskt biologiskt main stems of the subarctic River Teno, med drøfting av aktuelle driftstiltak. och fiske i Vänern. Information från Freshwater Fish. doi: 10.1111/eff.12107 Brisbane Declaration. 2007. http:// underlag för bedömning av lämpliga northern Finland. Ecology of Freshwa- Hovedoppgave ved Institutt for Natur- Sötvattenslaboratoriet Drottningholm, Berglind, S.-Å. 2005. Åtgärdsprogram www.nature.org/inititives/freshwater/ fiskeregler under 2013. SLU och VFFI. ter Fish 4(2):53–61. forvaltning, Norges Landbrukshøgskole. nr 8:194. 100 s exkl bilagor. för bevarande av strandsandjägare files/brisbane-declaration-withorganiza- 154 s. Degerman, E. 2004. Fisk, fiske och Ernvik, Arvid. 1983. Värmländsk Andersen, C. 1968. Vandring hos harr, (Cicindela maritima). Naturvårdsverket, tions-final.pdf miljö i de fyra stora sjöarna från istid till medeltid, Bidrag till landskapets äldre Garmo, Ø.A., Austnes, K. 2012. Vurde- Thymallus thymallus (L.) i Trysil- Rapport 5508. Calles, O., Degerman, E., Wickström, nutid. historia. Press Grafica/ Press Förlag, ring av fortsatt kalkingsbehov i kalkede vassdraget belyst ved merkingsforsøk. Berglind, S.-Å. 2014. Klarälven – H., Christiansson, J., Gustafsson, S., Karlstad. ISSBN 91-7400-162-0 innsjøer i Hedmark. NIVA Rapport Universitetet i Oslo, zoologisk inst. Degerman, E. (red). 2008. Ekologisk strandarter, vattenreglering och utdöen- och Näslund, I. 2013. Anordningar för 6304-2012. 46 s. Hovedfagsoppgave. 106 s. restaurering av vattendrag. Fiskeriverket Fiske, P., Baardsen, S., Stensland, S., deskuld. I: Bjelke, U. & Sundberg, S. upp- och nedströmspassage av fisk förbi & Naturvårdsverket 2008. ISBN: 978- Hvidsten, N.A., Aas, Ø. 2012. Sluttrap- Göta älvs vattenvårdsförbund.1995. Göta Andersen, J. & Hanssen, O. 2005. Ripa- (red.). Sötvattensstränder som livsmiljö vattenanläggningar. Underlag till väg- 91-620-1270-0. port og evaluering av opp-leieprosjektet älv – vårt dagliga vatten. Sammanfatt- rian beetles, a unique, but vulnerable – rödlistade arter, biologisk mångfald ledning om lämpliga försiktighetsmått i Trondheimsfjorden (korrigert versjon ning av Göta älvs vattenvårdsförbunds element in the fauna of Fennoscandia. och naturvård. ArtDatabanken Rappor- och bästa möjliga teknik för vattenkraft. Degerman, E., Calles, O, Näslund, I., av NINA rapport 546). Trondheim/ undersökningar 1992-1994. Biodiversity and Conservation 14: terar nr 15. Havs- och vattenmyndigheten, rapport och Wickström, H. 2013. Påverkan på Lillehammer/Ås. 3497-3524. nr 2013:14. strömlevande fisk av anlagda lugnvatten. Göta älvs vattenvårdsförbund. 2005. Fak- Berglind, S.-Å., Ehnström, B. & Underlag till vägledning om lämpliga Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 2009. ta om Göta älv. En beskrivning av Göta Andreasson, J., Hellström, S. S., Rosberg, Ljungberg, H. 1997. Strandskalbaggar, Carlgren, A. 2010. Regeringskansliet. försiktighetsmått och bästa möjliga Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008- älv och dess omgivning 2005. 138 sidor. J., och Bergström, S. 2007. Översiktlig biologisk mångfald och reglering av Stencil. 328 | | 329 REFERENSER REFERENSER REMISSVERSION Hagman, N. 1925. Utlåtande om tim- Helland, A. 1902. Norges land og folk. ICES 2013. Report of the Baltic Sal- Jonsson, B, Jonsson, N, Hansen L.P. 1997. 2013, rapport 50-8033-13, 150 s. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. merflottningens inverkan på fiskbestån- Topografisk-statistisk beskrivet. IV mon and Trout Assessment Working Changes in proximate composition 2014. Fisk- och fiskevårdsplan för Vä- Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2014. det I Klarälvens flottleder. Nya Werm- Hedemarkens amt. Aschehoug, Kristia- Group (WGBAST). ICES CM 2010/ and estimates of energetic costs during nern. 2014:6. 174 sidor. http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/ landstidningens aktiebolag. 94 sidor. nia. 872 s. ACOM:08 upstream migration and spawning in Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natur- Løkensgard, T. 1953. Fiskeriforholdene, Atlantic salmon Salmo salar. J. Anim Hari R, Livingstone DM, Siber R, Hindar A. 2011. Reetablering av Väner- Interreg Sverige-Norge. 2014. http:// reservat/harjedalen/rogen/Pages/index. samt virkningen på disse ved en even- Ecol 66: 425-436. Burkhardt-Holm P, Güttinger H. 2005. laksen i Trysilvassdraget – forsuringssi- www.interreg-sverige-norge.com/ aspx tuell regulering av Klaravassdraget på Consequences of climatic change for tuasjonen og behovet for kalking. NIVA Jonsson, B. & Jonsson N. 2011. Eco- norsk side fra Rogen til Trysil. Rapport. Iwama, G. K., A. D. Pickering, J. P. Länsstyrelsen i Värmlands län (i tryck). water temperature and brown trout po- Rapport 6269-2011. 17 s. logy of Atlantic Salmon and Brown Sumpte, C. B. Screck. 1997. Fish Stress 2014. Bevarandeplaner. Løkensgard, T. 1964. Vänerlaksen. PM pulations in Alpine rivers and streams. Trout: Habitat as a template for life Hindar A. 2012. Vannkjemisk overv- and Health in Aquaculture av 24.11.1964 vedrørende en befaring Global Change Biol. 16: 10 – 26. histories. 730 s. Springer förlag. ISBN: Länsstyrelsen i Värmlands län (i tryck) åking i Varåa, Trysil kommune, våren av Klara 2. – 4. september 1964. Stensil Jakobsson, E., ”Värmlands vita kol. Om 978-94-007-1188-4 2014. Biotopkarteringsrapport. Havs- och Vattenmyndigheten, 2013. 2012. NIVA Notat. 7 s. 9 s. utbyggnad av vattenkraft i Värmland”. Havs- och Vattenmyndighetens före- Jordbruksverket och HaV (Havs och Länsstyrelsen i Värmlands län och Hindar A. 2012. Vannkjemisk overv- I B. M. Insulander red., Den svenska Løvik, J.E., Brettum, P., Bækken, T., Kile, skrifter om klassificering och miljökvali- vattenmyndigheten). 2013. Svenskt Fylkesmannen i Hedmark. 2014. www. åking i Varåa, Trysil kommune, våren historien möter Värmland, Värmland förr M.R. 2013. Tiltaksorientert overvåking tetsnormer avseende ytvatten. HVMFS fritidsfiske och fisketurism 2020. vanerlaxensfriagang.se 2012. NIVA Notat. 7 s. och nu, 91, Karlstad: Värmlands museum, av vannområde Mjøsa. Årsrapport/ 2013:19. 1993. Järvi, T. och Petersson E. 2005. Gene- Länsstyrelsen i Värmlands Län. 1975a. datarapport for 2012. NIVA Rapport Hindar A. 2013. Vannkjemisk overvå- Havs- och vattenmyndigheten. 2014a. tiska och ekologiska konsekvenser av 11.181-2297-75, Fiskeriintendenten i 6519-2013. 85 s. king i Varåa og Trysilelva våren 2013. Jakobsson, O. 1994. Trysilälven. Flugfis- http://www.viss.lansstyrelsen. fiskutsättningar. 29 s. övre Södra Distriktet, september 1978. NIVA Notat. 8 s. ke i Norden. 16-19. Magnusson, H., Hedenskog, M., se/SearchResults.aspx?cat=Wa- Järvi, T. och Thorell L. 1998. Åtgärds- Länsstyrelsen i Värmlands Län. 1975b. Gustafsson, P. 2012. Lax och öring i ter&ViewType=0&q=klar%C3%A4l- Holmqvist E. 2000. Flomberegning for Jakobsson, O. 2001. Gjerfloens Flug- program för bevarande av nissöga. Fis- 11.181-2297-75, Söknad til Väners- Gullspångsälven och Klarälven. Vänern. ven&s=S%C3%B6k Trysilvassdraget, Nybergsund. NVE Do- fiske. Flugfiske i Norden nr. 1-2001. keriverket och naturvårdsverket 1998. borgs Tingsrätt, Vattendomstolen 26.2 Årskrift 2012. Vänerns vattenvårdsför- kument nr 5-2000. 16 s. 36-39. Havs- och vattenmyndigheten. 2014b. 1975; Vänersborgs tingsrätt, Vatten- bund. 74-79. Kjøsnes, A.J., Museth, J., Nashoug, O., & Strategi för åtgärder i vattenkraften. Holmsen A. 1902. Isforholdene ved de Jansson, R., Nilsson, C. & B. Renöfält, domstolen. Yttrande 17.5 1979. Qvenild, T. 2004. Studier av vandrings- Mallet, J.P., Charles, S., Persat, H., & Avvägning mellan energimål och norske indsjøer. (Christiania 1902). 2000. Fragmentation of riparian mønster hos harr og ørret i Femund/ Länsstyrelsen i Värmlands län. 1988a. Auger, P. 1999. Growth modelling in miljökvalitetsmålet Levande sjöar och floras in rivers with multiple dams. Holmsen A. 1902. Isforholdene ved de Trysilvassdraget 1999-2003. Fylkesman- Områden av riksintresse för naturvård accordance with daily water tempera- vattendrag. Havs- och vattenmyndighet- Ecology 81(4):899-903. norske indsjøer. (Christiania 1902). nen i Hedmark, miljøvernavdelingen. och friluftsliv. Del I. Bilaga till huvud- ture in European grayling (Thymallus ens rapport 2014:14, 45 s. Jens Kristian Tingvold. 2014. Glommens Rapport nr. 2-2004. 22 s. rapport 1988-10-01. 1988:11 (2). thymallus L.). Can. J. Fish. Aquat. Sci. Horton G.E., B.E. Letcher, M.M. Bai- og Laagens Brukseierforening. Stencil. Heggenes, J., Bagliniere, J.L., & Cunjak, 56: 994-1000. ley, M.T. Kinnison, S.O. Conte. 2009 Knisley, S.B. & Fenster, M.S. 2005. Länsstyrelsen i Värmlands län. 1988b. R.A. 1999. Spatial niche variability for Jepsen, N., Aarestrup, K., Okland, F. Atlantic salmon (Salmo salar) smolt Apparent extinction of the tiger beetle, Områden av riksintresse för naturvård Malm-Renöfält, B., Jansson, R. & young Atlantic salmon (Salmo salar) och Rasmussen, G. 1998. Survival of production: the relative importance of Cicindela hirticollis abrupta (Cole- och friluftsliv. Del III. Bilaga till huvud- Nilsson, C. 2010. Effects of hydro- and brown trout (Salmo trutta) in hete- radio-tagged Atlantic salmo (Salmo salar survival and body growth. Canadian optera: Carabidae: Cicindelidae). The rapport 1988-10-01. 1988:11 (2). power generation and opportunities rogeneous streams. Ecology of Freshwa- L.) and trout (Salmo trutta L.) smolts Journal of Fisheries and Aquatic Scien- Coleopterists Bulletin 59: 451-458. for environmental flow management in ter Fish 8: 1–21. passing a reservoir during seaward Länsstyrelsen i Värmlands län. 2011. ces, 2009, 66(3): 471-483 Swedish riverine ecosystems. Freshwater migration. Hydrobiologia, 371/372. Konjunkturinstitutet. 2014. http://www. Resultat från inventeringar av flodpärl- Heggenes, J., Qvenild, T., Stamford, Biology 55: 49-67. http://miljomal.nu/sv/Miljomalen/Regi- 347-353. konj.se/600.html mussla i Värmlands län 2008-2011. M.D., & Taylor, E.B. 2006. Genetic onala/Regionalt/?l=17&t=Lan&eqo=8 Malm-Renöfält, B. 2012. Analys av structure in relation to movements in Jepsen, N., Aaretrup, K., Økland, F., Ras- Kuhlin l. 2014. Vattenkraft.info. http:// Länsstyrelsen i Värmlands län. 2012. vattenföring vid Edsforsens kraftverk i wild European grayling (Thymallus thy- Huitfeldt-Kaas H. 1918. Ferskvandsfis- mussen, G. 1998. Survival of radio-tag- vattenkraft.info Elfiskerapport. Länsstyrelsen Värmland. Klarälven under perioden 1910-2010. mallus) in three Norwegian rivers. Can. kenes utbredelse og indvandring i Norge ged Atlantic salmon (Salmo salar L.) 2012:17. 435 sidor. Lillevold, E. 1989. Trysil-boka. Almin- Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands J. Fish. Aq. Sci. 63(6), 1309-1319. med et tillæg om kræbsen. Centraltryk- and trout (Salmo truttaL.) smolts nelig del I. 85-89. Länsstyrelsen i Värmlands län. 2013. län, manuskript. keriet, Kristiania. 108 s. passing a reservoir during seaward Heggenes, J. 1988. Physical habitat Fiskpassagelösningar i nordvästra USA. migration. Advances in Invertebrates Lillevold, E. 2007. Trysil-boka. Gårder Malm-Renöfält, B. 2013. Analys av selection by brown trout (Salmo trutta) Ibsén H, Svensson E och Nyberg L. 2011. 2013:13 and Fish Telemetry Developments in og slekter I. 18-23, 351-352. vattenföring vid Edforsens kraftverk i in riverine systems. Nord. J. Freshw. Res Klarälven. Karlstad University press. Hydrobiology Volume 130, 1998, pp Länsstyrelsen i Värmlands län. 2014. Klarälven under perioden 1961-2010. 64: 74-90. 147 sidor. Lundén, Bo. 1986. Flottningen på 347-353 Utter i Värmland. Resultat från inven- Rapport under framtagande. Klarälven. Heggenes, J. 1996. Habitat selection by ICES. 2010. Report of the Wor- tering av utter (Lutra lutra) i Värmlands Johansson, D., & Hesthagen, T. 2012. Malm-Renöfält, B. & Ahonen J. 2013. brown trout (Salmo trutta) and young king Group on Baltic Sal- Lundqvist A-C, Widemo M och Lindquist län 2002-2013. 2014:12. 36 sidor. Fiskevårdsplan för sjöar och vattendrag Ekologiska flöden och ekologiskt anpas- Atlantic salmon (S. salar) in streams: mon and Trout (WGBAST), 24- I 2013. Förslag till hur myggproblemet I Enningsdalsälvens avrinningsområde. Länsstyrelsen i Värmland (manuskript). sad vattenreglering. Underlag till väg- static and dynamic hydraulic modelling. 31 March 2010, St Peters- vid Nedre Dalälven kan hanteras på Projekt Enningdalsälven. Länsstyrelsen Analys av uppsteg av lax och öring i ledning om lämpliga försiktighetsmått Regulated Rivers: Research and Mana- burg, Russia. ICES CM 2010/ lång sikt. Redovisning av ett reglerings- Västra Götaland, rapport nr. 2012:54. fisktrappan, spill- och turbinflöde vid och bästa möjliga teknik för vattenkraft. gement 12: 155–169. ACOM:08. 253 pp. brevsuppdrag. Länsstyrelsen Gävleborg 228 s. Forshaga kraftverk 2012. Havs- och vattenmyndighetens rapport 330 | | 331 REFERENSER REFERENSER REMISSVERSION 2013:12. 63 s. Naturvårdsverket. 2005. Riksintresse A, Öst T, Lumme J. 2001. Matrilinear Olsson, I. C., Eklöv, A., Degerman, Klarälven. Norsk-svenska avtalet 1969 Lågenvassdraget på Hardangervidda – et för naturvård och friluftsliv. Handbok phylogeography of Atlantic salmon E. 2009. Effekter av våtmarker och om ”Vänerlaxens fria gång”. Utvärdering klimalaboratorium? Langs Lågen, årbok Mangsbo, D. 2013a. Inventering av med allmänna råd för tillämpningen av (Salmo salar L.) in Europe and postgla- kraftverk på havsöringsmolt (Salmo och Förslag. Felles innstilling fra Fiske- 2013 (35. årgang), 99-107. backsvala i Övre Klarälvdalen 2013. 3 kap. 6 §, andra stycket, miljöbalken. cial colonization of the Baltic Sea area. trutta L.) och ål (Anguilla anguilla L.). ristyrelsen, Fiskenämnden i Värmlands Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands Raddum, G.G., Arnekleiv, J.V., Halv- 2005 sidor. Molecular Ecology, 10, 89–102. Rapport Länsstyrelsen i Skåne Län, nr län, Direktoratet for naturforvaltning län, Stencil. orsen, G.A., Saltveit, S.J. & A. Fjell- 36, 61s. og Fylkesmannen i Hedmark. 17 s + Naturvårdsverket. 2005. Åtgärdsprogram Norberg, P.O. 1977. Laxplan för Klaräl- heim, 2006. Bunndyr. Sid. 65-79. Ur: Mangsbo, D. 2013b. Inventering av äkta bilagor. för flodpärlmussla. Rapport 5429:2005. ven. Sundsvall. 354 s. (opubl.). Palm, S, Dannewitz, J., Johansson, D., Ökologiske forhold i vassdrag – kon- daggvide (Salix daphnoides ssp. daph- 45 sidor. Laursen, F., Norrgård, J., Prestegaard, T., Piccolo, J., Norrgård, J., Greenberg, sekvenser av vannföringsendringer. En noides) vid Klarälven 2012. Rapport till Nordwall, F., Eriksson, T., Eriksson, & Sandström, A. 2012. Populationsge- L.A., Schmitz, M., Bergman, E. 2011. sammenstilling av dagens kunskap. Länsstyrelsen i Värmlands län, Stencil. Naturvårdsverket. 2006. Åtgärdspro- L-O., Näslund, I. 2002. Ekologi och netisk kartläggning av Vänerlax. Aqua Conservation of endemic landlocked Red. S.J. Saltveit. Norges vassdrags-og gram för bevarande av utter. Rapport skötselprinciper för strömlevande harr Mangsbo, D. 2013c. Ävjepilört (Persica- reports 2012:4. Sveriges lantbruksuni- salmonids I regulated rivers; a case-stu- energidirektorat, 152 s. 5614:2006. 46 sidor. (Thymallus thymallus L.). SLU, Vatten- ria foliosa) i Klarälven 2012. Rapport versitet SLU.64 s. dy from Lake Vänern, Sweden. Fish and bruksinstitutionen. Rapport 33-2002. Regeringen 2014. http://www.regering- till Länsstyrelsen i Värmlands län, Naturvårdsverket. 2007a. Nationell Fisheries. Vol 13, 418-433. 48 s. Palm, S., Sandström, A., Jolander, A. en.se/sb/d/2055 Stencil. strategi för skydd av vattenanknutna 2011. Lax och öring I Gullspångsälven Poff, N. L., Richter, B. D., Arthington, A. natur- och kulturmiljöer. Delmål 1 Norrgård, J., Greenberg, L., Piccolo, Regeringskansliet. 2014. http://www. Miljödepartementet 2010. Svenska mil- och Klarälven. Vänern. Årskrift 2011. H., Bunn, S. E., Naiman, R. J., Kendy, Levande sjöar och vattendrag. Rapport J., Schmitz, M., & Bergman, E. 2012. regeringen.se/sb/d/1591 jömål – för ett effektivare miljöarbete. Vänerns vattenvårdsförbund. 67-71. E., Acreman, M., Apse, C., Bledsoe, B. P., 5666: 2007. 62 sidor. Downstream migration of landlockes Prop 2009/10:155. Freeman, M. C., Henriksen, J., Jacob- Rice, J.C. & Connolly, P.L. (2007) Fishe- salmon Salmo salar L. smolts through Palm, T & Lindroth, C. H. 1936. Co- Naturvårdsverket. 2007b. Nationell son., R. B., Kennen, J. G., Merrit, D. ries management strategies: an introduc- Miljömålsportalen 2014. http://www. multiple dams. Regulated Rivers and leopterfaunan vid Klarälven. I. Allmän strategi för restaurering av skyddsvärda M., O´Keefe, J. K., Olden, J. D., Rogers, tion by the conveners. ICES Journal of miljomal.se/sv/Hur-nar-vi-malen/Biolo- Applications. http://onlinelibrary.wiley. del. Arkiv för zoologi 28(A): 1-42. vattendrag. Delmål 2, Levande sjöar K., Tharme, R. E. och Warner, A. The Marine Science 64(4): 577–579. gisk-mangfald/ com/doi/10.1002/rra.2616/abstract och vattendrag. Rapport 5756:2007. 54 Palm, T. & Lindroth, C. H. 1937. ecological limits of hydrologic alteration Richter, B. & Postel, S. 2004. Saving Miljömålsportalen. 2014. http://miljo- sidor. Norrgård, J. 2011. Landlocked Atlantic Coleopterfaunan vid Klarälven. II. (ELOHA): new framework for developing earth’s rivers. Issues in Science and Tech- mal.nu/sv/Miljomalen/8-Levande-sjo- salmon Salmo salar L. and trout Salmo Speciell del. Entomologisk Tidskrift 58: regional environmental flow standards. Naturvårdsverket. 2014. http://www.na- nology, 20: 31–36. ar-och-vattendrag/ trutta L. in the regulated River Klaräl- 115-145. 2010. Freshwater Biology, 55, 147–170. turvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhal- ven, Sweden. Implications for conserva- Rognerud, S. & Fjeld, E. 2002. Miljömålsportalen. 2014. http://www. let/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-ef- Palm, S., Dannewitz, J., Romakka- Prop. 1S till Stortinget 2013. (2013– tion and management. Licentiate The- Kvikksølv i fisk fra innsjøer i Hedmark, miljomal.se/Miljomalen/Regionala/Re- ter-omrade/Naturvard/Artbevarande/ niemi, A., Pakarinen, T., Björkvik, E., 2014). Prop till Stortinget (förslag sis. Faculty of Social and Life Sciences med hovedvekt på grenseområdene gionalt/?eqo=8&t=Lan&l=17 Atgardsprogram-for-hotade-arter/ Östergren, J.2014. Torneälvens lax- och till stortingsåtgärd). Utgiftskapittel: Biology. Karlstad University 2011:53. mot Sverige. NIVA (Norsk institutt for öringbestånd – gemensamt svensk-finskt 1400–1474 og 2465. Inntektskapittel: Miljömålsportalen. 2014. http://www. Naturvårdsverket. 2014. http://www. vannforskning) , rapport LNR 4487- Näslund, I. 1987. Effekter av biotop- biologiskt underlag för bedömning av 4400–4471 och 5578. Tilråding frå viss.lansstyrelsen.se/SearchResults. naturvardsverket.se/natura2000/ 2002.46 s. vårdsåtgärder på öringpopulationen i lämpliga fiskeregler under 2014. SLU Miljøverndepartementet 20. september aspx?cat=Water&ViewType=0&- Naturvårdsverket. 2014. http://www. Låktabäcken. Information från Sötvat- aqua. 2014.5.5-49 2013, godkjend i statsråd same dagen. Rognerud, S., Borgstrøm, R., Qvenild, q=klar%C3%A4lven&s=S%C3%B6k naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-sam- tenlaboatoriet, Drottningholm 3-1987. (Regeringen Stoltenberg II) T., & Tysse, Å. 2003. Ørreten på Paulrud, A. & Waldo, S. 2010. The Miljøstatus. 2014. http://www.miljos- hallet/EU-och-internationellt/Interna- 28 p. Hardangervidda. NIVA Rapport LNR Swedish Recreational Fishing Industry, Qvenild, T., & Nashoug, O. 1992. Fisket tatus.no/miljomal/Mal-og-nokkeltall/ tionellt-miljoarbete/miljokonventioner/ 4712/2003, 68 s. Näslund, I., Degerman, E., Calles, O. Tourism in Marine Environments i Trysilelva – konsekvenser av forbyg- Elvar-og-innsjoar/ Klimatkonventionen/Klimatkonventio- & Wickström, H. 2013. Fiskvandring – volym 6 nummer 4 sid 161-174 gingstiltak. Trysil kommune, rapport. Rognerud, S., Qvenild, T. 2014. Klimaets nen-och-Kyotoprotokollet/ Museth, J., Johnsen, S.I., Grønnæss, S., arter, drivkrafter och omfattning i tid 9 s. betydning for årsklassestyrke og produk- Persson, G., Ohlsson, A., Eklund, D., Qvenild, T. 2010. Gjerfloen fluefiske – Nilsson C.& Renöfält B. 2009. Mygg och rum Underlag till vägledning om sjon av fisk og næringsdyr i Sandvatn Sjökvist, E., Hallberg, K. 2014. Kli- Qvenild, T., & Nashoug, O. 1998. utvikling i fisket i perioden 2002-2009. och Bti i nedre Dalälven Utvärdering av lämpliga försiktighetsmått och bästa 2001-2013. NIVA Rapport LNR 6628- matanalys Värmlands län. Länsstyrel- Driftsplan for Femund/ Trysilvassdraget. NINA Rapport 564. 24 s. ett vetenskapligt uppföljningsprogram. möjliga teknik för vattenkraft. Havs- 2014. 39 s. sen Värmland. Publikationsnummer Del I: Fiskeressursene – status. Fylkes- Landskapsekologi. Ins. För ekologi, mil- och vattenmyndigheten, rapport nr Nashoug, O. 2004. Driftsplan for fisk og 2014:2. 96 s + bilagor. mannen i Hedmark, miljøvernavdeling- Roppeid, A. 1958. Nett- og notfiske i jö och geovetenskap. Umeå Universitet. 2013:11. 41 s. fiske i Femund-/Trysilvassdraget 2004- en. Rapport nr. 9/1998. 72 s. Trysilelva.By og bygd. Norsk Folkemu- Rapport 6305, s14-16. Petersson, Å. 1990. Trysilelva/Klarälven: 2012. Konsulentrapport. 98 s. Olsson B-M. 2014. Sammanställning seums årbok XI, 1956-57.113-120. Norsk-svenska avtalet 1969 om “Vä- Qvenild, T. 2008. Fisken i Glomma- Nilsson, F. 2014. Fisk- och fiskevårds- av myggförekomsten 2013 i Forshaga Naturvårdsverket 2014. http://www. nerlaxens fria gång” – utvärdering och vassdraget. Fylkesmannen i Hedmark, Ros, T. 1966. Gullspångslaxen – en plan för Vänern. Länsstyrelsen i Västra kommun. Forshaga kommun, 35 sidor. miljomal.nu/sv/Hur-nar-vi-malen/Bio- förslag. Fiskeristyrelsen, Fiskenämnden miljøvernavdelingen. Rapport nr svensk praktfisk för fiskevården. Svensk Götalands län. 2014:6. 174 s. logisk-mangfald/ Olsson, I. C., Greenberg, L. A., Eklöv, A. i Värmlands län, Direktoratet for natur- 2-2008. 136 s. Fiskeritidsskrift 75, 162-166. Nilsson, J, Gross R, Asplund T, Dove G. 2001. Effect of an artificial pond on forvaltning, Fylkesmannen i Hedmark, Naturvårdsverket. 2003. Natura 2000 i Qvenild, T. 2010. Fiske i Hedmark. Ros, T. 1981. Salmonids in the Lake O, Jansson H, Kelloniemi J, Kohlmann migrating brown trout smolts. North 64 sid. Sverige. Handbok med allmänna råd. TUN Forlag. 400 s. Vänern area. I: Ryman N (editor). Fish K, Löytynoja A, Nielsen EE, Paaver T, American Jopurnal of Fisheries Manage- Handbok 2003:9. Rapport 2005:5. 87 Petersson, Å., Sjöström, T., Karlsson, R., Gene Pools. Ecological Bulletins (Stock- Primmer CR, Titov S, Vasemägi A, Veselov ment 21:498-506. Qvenild, T., & Rognerud, S. 2013. sidor. Mehli, S-Å, Qvenild, T. 1990. Trysilelva/ holm) 34, 21–31. 332 | | 333 REFERENSER REFERENSER REMISSVERSION Rosseland, L. 1948. Virkningen på fisket SMHI. 2014. http://vattenwebb.smhi.se/ Sundborg, Å. 1957. Klarälven under 150 av nuvarande och förutsatt framtida Viker uteskole. 1985. Om livet på Va- Östberg, J., Lind, J., & Emanuelsson, A. ved den ev. reguleringen av Klaravass- http://www.smhi.se/Professionella-tjans- år. En erosionskarta med beskrivning. kraftverksanläggningar i Klarälven och raldskogen i eldre tider. Stencil. 2014a. Utredning Klarälven. Pipeline draget. Bilag nr. 4. Vedr. Regulering av ter/Professionella-tjanster/Miljo-och-kli- Meddelanden från Uppsala universitets dess biflöden. PM, 7 sidor. för fisk. Tekniska förutsättningar och World Wide Fund for Nature. 2010. Trysilvassdraget. 42 s. mat/Vattenmiljo/forteckning-over-sveri- Geografiska institution. Ser A, N:o 113: kostnadsbedömningar. NorConsult. Væringstad, T. 2011. Hydrologiske data 2010 Living Planet Report. http://wwf. ges-vattenfall-1.34777 110-125. Opubl manuskript. Rudberg P. 2013: Swedens evolving for Varåa (311.2B0), Trysil commune I panda.org/about_our_earth/all_publi- hydropower sector: renovation, restora- SMHI. 2014. http://www.smhi.se/k- Sunde, S.E. 1922 – 43. Utdrag av felt- Hedmark. NVE-Rapport. 11 s. cations/living_planet_report/living_pla- Östberg J., Lind, J., & Emanuelsson A. tion and concession change. Stockholm data/hydrologi/sjoar_vattendrag/sjoare- dagbok. net_report_timeline/2010_lpr2/ 2014b. Utredning Klarälven. Reduktion Vattenbyggnadsbyrån. 1973. Vatten- Environment Institute, Project Report al_SVAR_2009.pdf 20130317 av kraftverk. Tekniska förutsättningar Svensk Energi. 2014. http://energilexi- kraftutbyggnader i Klarälven. Data för 20, 56 s. och kostnadsbedömningar. NorConsult. SMHI. 2014. http://www.smhi.se/polo- kon.svenskenergi.se/wiki/Korttidsregle- planerade anläggningar. Juli 1973. Wright, R.F. 2012. Forsuringssituasjo- Opubl manuskript. Rudberg, P., Klum, M., Nilsson, C., poly_fs/1.26794!Uppgifter_V%C3%A- ring http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ nen I Femundsmarka. NIVA Notat 18. Vatteninformationssystem Sverige. & Rockström J. 2014. http://www. 4nern.pdf Elproduktion/Vattenkraft1/Vattenkrafts- Juni 2012. 9 s. Østbye K, Næsje TF, Bernatchez L, 2014. http://www.viss.lansstyrelsen. svd.se/opinion/brannpunkt/motive- produktion/ Sandlund OT, Hindar K. 2005. Smith, A.C. 1784. Beskrivelse over se/SearchResults.aspx?cat=Wa- Öst, T. 1998. Jämförelse av genetiska rat-med-usa-jamforelse_3706900.svd Morphological divergence and origin Trysild Præstegjeld. I Aggershuus Stift I Svärdsson, G. 1976. Fiskar och fiske i de ter&ViewType=0&q=klar%C3%A4l- data och egenskapsdata mellan Klarälvs- of sympatric populations of European Runnström, S. 1940. Vänerlaxens ålder Norge. Østlendingens Trykkeri. Elverum. store sjöarna. I: Sjöar under påverkan. ven&s=S%C3%B6k lax och Gullspångslax av olika ursprung. whitefish (Coregonus lavaretus L.) I och tillväxt. Meddelanden från Statens (Axel Christian Smith). Diagnos, Statens naturvårdsverk. 61-72. Rapport till Fiskeriverket. Laxforsk- Vedung, E. 2001, Vattenkraften, staten Lake Femund, Norway. J. Evol. Biol. 18 undersöknings- och försöksanstalt för ningsinstitutet, 32 sid. Solheim, H. 2010. Det kongelige Sømme, I. 1941. Ørretboka. Jacob Dy- och de politiska partierna. Nora: Nya (2005), 683-702. sötvattensfisket. No. 18. miljøverndepartementet. Stencil. bwads forlag. 591 s. Doxa, s. 314-325 Östberg, J. 2014a. Vandringsvägar och Östergren, J., Palm, S., Björkvik, E., & Røgeberg, K.M. 2004. Norge i 1743. Del andra åtgärder föreslagna i passageut- St. prp. nr. 110 (1969-61). Stortingspro- Thorleifsen, M. 2005.Notfiske i Try- Verspoor, E., Stradmeyer, L., & Nielsen, Dannewitz, J. 2014. Biologisk rådgiv- 2. Akershus stift. Solum Forlag. 447 s. redningen (kostnadsuppskattningar). posisjon om «Norsk-svensk samarbeid silelva. I: Anon. 2005. Folk i Skogen. J. (editors). 2007. The Atlantic salmon: ning angående fördelning av svensk NorConsult. Opubl manuskript. Saltveit, S.J. 2006. Økologiske forhold i om utbygging av Sandkilfossen i Trysilel- Skanskog Forlag. 172-184. genetics, conservation and management. laxkvot till ICES område 27–22. SLU. vassdrag – konsekvenser av vannførings- va». Tilråding fra Industridepartementet Blackwell Publishing, Oxford. Östberg, J. 2014b. Uppskattning av aqua. 2014.5.5-11 Thorstad, E., Hindar, K., Berg, O.K, Saks- endringer. En sammenstilling av dagens av 21. april 1961, godkjent ved kongelig arbetskraft som uppkommer till följd av gård, L., Norum, I.C.J., Sandlund, O.T., Widmark, J.M. 1901. Karta över Kla- Øvrebø, L. 1953. Interessene i Femund kunnskap. NVE, resolusjon av samme dag. 1-31. fisktransporter och arbete med fiskvägar Hesthagen, T., & Lehn, L.O. 2009. Status relfens vattensystem med dess flottleder – Klaravassdragene. NJFF 1953, s. m m i Klarälven och Trysilelva. Nor- Sers, B. (Redaktör). 2014. Svenskt Elfiske- Steen, E. 1944. Gamlekara på Sølnroa. I: for småblankbestanden i Namsen. NINA (skala 1:100 000). 43-48. Consult. Opubl manuskript. RegiSter – Sveriges lantbruksuniversitet Ørretklubben ved dens 20 års jubileum, Rapport 403. 95 s. (SLU), Institutionen för akvatiska resur- 24. juni 1944. Utgitt i 235 nummererte Thorstad. E, Whoriskey, F., Rikardsen, ser. http://www.slu.se/elfiskeregistret eksemplarer trykket på Emil Mostue A.s. A.H., & Aarestrup, K. 2011. Aquatic (Kristiania). 166-177. Sers, B. (Redaktör). 2014a. Svenskt Elfis- nomads: The life and migrations of the keRegiSter – Sveriges lantbruksuniver- Stenberg, L. 1973. Laxfångsten i Klaräl- Atlantic salmon. In: Aas Ø, Einum S, sitet (SLU), Institutionen för akvatiska ven åren 1854-1971. Information från Klemetsen A & Skurdal J, eds. Atlantic resurser. http://www.slu.se/elfiskeregistret Sötvattenslaboratoriet 10/1973. Salmon ecology. Oxford: Blackwell, pp. [2014-06-17] 1–32. Strand K. 2013. Vattenkraftens utveck- Skaraberget, K. 1992. ”…ligesom Fiske- lingspotential i befintliga anläggningar. Thorsteinsson, T. & Björnsson, H. (eds). riet i Skovens Vanddrage”. Om fiske på Energimyndigheten. 2011. Climate change and energiy Grue Finnskog. I: ”Livet på Finnskogen”. systems. Impacts, risks and adaptations Ståhl, G., & Ryman, N. 1987. Lax och 63-75. Hembygdsforeningen Grue Finn- in the Nordic and Baltic countries. öring i Vänernområdet – en populations- skog. Flisa Boktrykkeri. 205 s. TemaNord 2011:502, 228 sidor. genetisk analys. Naturvårdsverket rapport Skjelkvåle, B.L., Wright, R.F., & Tjom- 3357, 48 s. Tingvold, J.K. 2014. Stencil sland, T. 1997. Vannkjemi, forsurings- Ståhl, G. 1987. Genetic population Törnquist, N. 1935. Laxtransporter vid status og tålegrenser i nasjonalparker; structure of Atlantic salmon. In: Popu- Klarälven. Svensk Fiskeri Tidskrift. No Femundsmarka og Rondane. NIVA lation Genetics & Fishery Management 3-1935. Rapport 3646, Oslo, 1-41 (eds. Ryman N, Utter F), pp. 121–140. Törnquist, N. 1940. Märkning av Väner- SLU. 2014. http://www.slu.se/sv/cen- University of Washington Press, Seattle. lax. Meddelanden från Statens undersök- trumbildningar-och-projekt/artdataban- Sundborg, Å. 1956. The river Klarälven. nings- och försöksanstalt för sötvattens- ken/ A study of fluvial processes. Geografiska fisket No. 17. SMHI. 2010. Sveriges vattendrag. Fakta- Annaler 38-2: 127-316. Uddeholms aktiebolag. 1972. Redovisning blad nr 44 – 2010. 4 sidor. 334 | | 335