Kandidatuppsats

Colin Nutleys filmskapande utifrån svenska filmkritiker: en receptionsstudie

Författare: Jonna Sjölund Handledare: Lars Diurlin Examinator: Mariah Larsson Termin: HT20 Ämne: Filmvetenskap

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2FV30E

Abstrakt Detta är en receptionsstudie om mottagandet av ett urval av Colin Nutleys filmer och serier, om hur dessa filmer togs emot av svenska kritiker. Genom en närläsning av recensioner vill denna studie forska kring hur det offentliga samtalet ser ut, samt att ta reda på om man kan koppla kritiken till auteurteorin. Studien undersöker vilka återkommande stildrag och metoder Nutley använder sig av i sitt filmskapande, samt hur kritikerna kommenterar detta i sina recensioner. Slutsatsen i denna studie besvarade hur det offentliga samtalet ser ut samt hur det går att koppla till ett auteurperspektiv.

Nyckelord Colin Nutley, auteurteori, receptionsteori, recensioner, filmkritik, svensk film, Änglagård, Under solen. Änglagård- andra sommaren, Änglagård- tredje gången gillt, Bröllop, begravning och dop.

Innehållsförteckning

Inledning…………………………………………………………………....1 Syfte och frågeställning …………………………………………………...2 Metod och källmaterial……………………………………………………3 Avgränsning………………………………………………………………..4 Tidigare forskning…………………………………………………………5 Teori……………………………………………………………….………..7 Auteurteori………………………………………..……..……7 Receptionsteori………………………………………….…...11 Kritikern………………………………………...... …… .12 Colin Nutleys bakgrund samt tematik och arbetssätt……………….....13 Auteuranalys…………………………………………………………...…15 Analys……………………………………………..…………….………....17 Filmer……………………………………………….……….17 Änglagård (1992)………………………..…………………..17 Änglagård- andra sommaren (1994)……………….……….17 Änglagård- tredje gången gillt (2010)…………...………….18 Under solen (1998)………………………………………….19 Bröllop, begravning och dop (2019)……………………….. 19 Recensioner………………………………………………….20 Diskussion……………………………………………..…………………..29 Slutsats…………………………………………………………………….33 Källförteckning…………………………………………………...……....35

Inledning

Colin Nutleys filmer har en betydande plats i svenskens filmrepertoar. Hans genombrott kom i samband med Änglagård (Colin Nutley, 1992) som har blivit en klassiker i det svenska folkhemmet. Hans filmer har lyckats fånga den svenska småstadsidyllen med spännande karaktärer och relationer i fokus. Han använder sig ofta av återkommande svenska skådespelare så som Helena Bergström, Rikard Wolff, Rolf Lassgård och Jan Mybrand. Nutley är en välkänd regissör vilket leder till att det finns viss förväntan på hans filmer.

Hans filmer har fått en betydande plats inom media då hans filmer ofta får uppmärksamhet och kritikerna recenserar filtigt i samband med nya premiärer. Dessa recensioner har ett inflytande på filmernas framgång eller misslyckande, då kritikernas ord influerar det offentliga samtalet. Vilket filmen Angel (Colin Nutley, 2008) är ett tydligt exempel på. Efter sågningar från kritiker av Angel höjde Helena Bergström rösten i en artikel i Expressen, då hon menar att det inte finns någon respekt hos kritikerna för Nutleys filmskapande. Då hans tidigare filmer varit publika succéer går det nu utför, biobesökarna minskar för varje vecka och biosalongerna är halvtomma. Filmen fick stor uppståndelse för sina låga betyg och kritikernas hårda kritik. Filmaffischen ekar tom från omdömen, för de var så pass dåliga att det inte gick att visa. Biobesökarna påverkas av dessa negativa recensioner och nedskrivningar viket ledde till att filmen floppade.1

Detta är en intressant aspekt, just om hur kritikers mottagande ser ut. Då kritikern har ett inflytande på det offentliga samtalet, och hur kritiken då väljer att recensera en film kan påverka filmens framgång.

1 Susanne Nylén, Elin Bohman Aftonbladet ”Det finns ingen respekt för Colin” 2008-04-15 https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/zLlx8K/det-finns-ingen- respekt-for-colin (2020-12-18).

1(39)

En annan intressant aspekt är hur kritikerna ser på Nutley som auteur, alltså vilken bild kritikerna har på Nutley som filmskapare? är han den ensamme skaparen av sin film och vad är det kritikerna anser som typiska stildrag i hans filmer som kan kopplas till auteurteorin?

Denna studie kommer forska kring kritikernas mottagande av Nutleys filmer samt vilken typ av filmskapare är han i kritikerns ögon och om man kan koppla detta till auteurteorin. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är ett titta närmre på kritikerns mottagande av ett urval filmer och serier som Nutleys regisserat, för att sedan ta reda på vilken typ av filmskapare Nutley är i kritikerns ögon. Detta är intressant för kritikerna har en plattform att nå ut på, och är en stor del av det offentliga samtalet vilket i sin tur har en betydande roll för hur det svenska folket får sin uppfattning om hans filmer. Studien kommer även att undersöka hur kritikern ser på Nutleys auteurskap. Är detta något kritikern berör i sina recensioner? Och i så fall vad är det som kritikern belyser, som kan kopplas till auteurteorin.

Frågeställning:

Vilken typ av filmskapare är Colin Nutley i kritikernas ögon?

Vad är det som lyfts fram, som är kopplat till hans auteurskap?

Vilket mottagande fick Colin Nutleys filmer och serier av kritikerna?

Jag har valt att göra en egen auteuranalys av Nutleys filmer, genom denna auteuranalys skapas det en större förståelse om Nutleys auteurskap. Auteuranalysen bidrar även till att lättare kunna se hur kritikern förhåller sig till hans auteurskap.

2(39)

Metod och källmaterial

Den utvalda metoden som denna studie kommer använda sig av är en närläsning av utvalda recensioner från diverse olika svenska dags- och kvällstidningar tidningar. Genom en närläsning av det utvalda källmaterialet ska det föras en diskussion och analys som ska besvara den valda frågeställningen.

Analysen kommer bestå av recensioner skrivna av svenska kritiker som alla har recenserat de filmer som valts ut som är regisserade av Nutley. Recensionerna kommer utgå från Under solen (1998), Änglagård (1992), Änglagård- andra sommaren (1994), Änglagård tredje gången gillt (2010) och Bröllop, begravning och dop (2019). Urvalet består av filmer och serier som alla har liknande teman, så som den svenska landsbygden, idyllisk sommar, och relationer som ligger i fokus i filmens handling. Men urvalet har även skett ur ett popularitetsperspektiv då dessa filmer och serien har lockat till sig en stor publik samt fått utmärkelser. Bröllop, begravning och dop slog rekordsiffror på tv-4,s plattformar, premiären resulterade i högsta antal tittsiffror på sju år.2 Under solen fick ett flertal guldbaggenomineringar för bland annat bästa manliga skådespelare samt nominering för bästa icke engelskspråkig film på Academy Award.3 De tre Änglagårds filmerna har även dom blivit omtalade och har lockat till publik, Änglagård tredje gången gillt kammade hem biopublikens pris år 2011.4 Änglagård fick hela 18 priser och nomineringar av diverse ledande filmfestivaler samt galor.5 Änglagård-

2 Film i väst, ”Projektbeskrivning” 2019 https://filmivast.se/portfolio-items/brollop- begravning-och-dop-sasong-2/ (2020-12-19). 3 Under solen 1998 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=38529 (2020-12-20). 4 Svenska filmdatabas: Änglagård- tredje gången gillt, 2010, http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=68241#release-dates (2020- 12-20).

5 Svensk filmdatabas: Änglagård 1992 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16301#crew (2020-12-12).

3(39)

andra sommaren fick även den nomineringar på guldbaggegalan.6 Dessa filmer har även lockat till en stor publik, Änglagård har högst antal biobesökare på 1,14 miljoner biobesök. Sedan kommer Änglagård- andra sommaren på 985,7 tusen biobesök medan Änglagård tredje gången gillt lockade till sig 688,3 tusen biobesök. Under solen fick 683 tusen biobesök, dessa publiksiffror är bland det högsta av Nutleys filmer. Bröllop, begravning och dop gick aldrig på bio men samlade in 1,5 miljoner tittare per avsnitt.7

Det kommer ske en närläsning av ca tre till fyra recensioner per film. Studiens utvalda teorier som kommer användas är auteurteorin samt receptionsteorin, det är dessa som kommer vara studiens teoretiska utgångspunkter i analysen. Avgränsning

I denna studie kommer det ske en avgränsning i valet av recensioner och filmer/serier, detta för att studien har en tidsbegränsning samt ett begränsat sidantal. Studie kommer endast utgå från svenska recensioner som behandlar Nutleys filmer. Det uppsatsen inte kommer att beröra hur är hur hans filmer togs emot i andra länder.

Denna studie kommer enbart att behandla mottagandet från kritiker och inte från den breda publiken. Studien kommer utgå från svenska recensioner från några ledande dags- och kvällstidningar. De tidningar jag valt att använda mig av är Aftonbladet, Expressen, , , och Göteborgsposten.

6 Mats Johnson ”Änglagård – tredje gången gillt” december 2010, https://www.gp.se/kultur/film-tv/%C3%A4nglag%C3%A5rd-tredje-g%C3%A5ngen-gillt- 1.1059880 (2020-12-19). 7 Biobesökssiffror, https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/analys-och- statistik/biografstatistik/ (2021-02-08).

4(39)

Tidigare forskning

Nutley kommer ofta upp i samband med det offentliga samtalet som berör populärkulten inom den svenska filmen, då vissa av Nutleys filmer har blivit en klassiker och en del av svenskens filmrepertoar. Änglagård är ett exempel på en av Nutleys filmer som fått ett stort genomslag och igenkänning. Den litteratur som behandlar Nutley och hans filmer är exempelvis Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel och en fortsättning (2003) av Leif Furhammar. Nutleys film Änglagård blir diskuterad i samband med att 1990- talets filmkritiker har noterat att det finns en tematisk strömning som var populär under denna tid. Den tematiska strömningen var att filmernas motiv/handling, är ett barn som söker sin far, vilket är en tydlig story i Änglagård. Han benämns även som den nya 90-tals regissören vars framgång utmärker sig i form av guldbaggar.8

I Solskenslandet (2006), i kapitel ”Kultur och okultur – bilden av landsbygdens folk” av Ann-Kristin Wallengren skriver hon hur Änglagård porträtterar den svenska landsbygden ur ett romantiserat perspektiv vilket i sig kan vara problematiskt, då landsbygdsfilmerna har haft en betydande roll i hur den svenska landsbygdsarvet porträtteras. Filmerna väljer att lyfta fram den svenska idyllens natur samt att skapa en form av nostalgi till Sveriges ursprung. Detta romantiserade sätt att porträttera den svenska landsbygden på blir problematiskt då denna bild inte stämmer överens med hur verkligheten såg ut.9

8 Leif Furhammar, Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel, Wiken i samarbete med Filminstitutet; Höganäs, 1991, 64 9 Erik Hedling, & Ann-Kristin Wallengren, Solskenslandet: svensk film på 2000-talet. I Ann- Kristin Wallengren, (red.) Kultur och okultur – bilden av landsbygdens folk, Atlantis: 2006, 67.

5(39)

I Swedish film: an introduction and reader (2010), skriver Anna Westerståhl Stenport i kapitel ”Local and global, and Memfis” om hur , ett svenskt filmproduktionsbolag släppte en samling på tjugotre DVD-filmer av välkända svenska filmer. Samlingen innehöll bland annat Nutleys film Änglagård (1992), Josef Fares Jalla! Jalla! (2000), Maria Bloms Masjävlar (2004) med mera. Dessa filmer påstår Memfis Film alla har en betydande roll inom den svenska filmhistorien. Produktionsbolaget menar att denna samling av filmer kommer vara en del av filmkanon, samt tillåter andra länder att ta del av dessa filmer då det har engelsk text, vilket leder till att filmerna öppnar upp till en större publik utanför Sveriges gränser. Denna samling vill även uppmärksamma att det har en bred repertoar med stora auteurer och regissörer i deras bolag. De menar att dessa filmer tillsammans representerar ”guldåldern” inom svensk film på 2000-talet. Änglagård var med i denna samling var på grund av att de ansåg att filmen var en av de första svenska filmerna som skildrade den moderna landsbygden.10

I Upplevelser av svensk film: en kartläggning av genrer inom svensk film under åren 1985-2000 (2004) skriver Anders Marklund om hur Nutleys filmer Black Jack (Colin Nutley, 1990), Änglagård, Änglagård- andra sommaren, (Colin Nutley, 1993), och Sånt är livet (Colin Nutley, 1996), alla kan kategoriseras som relationsfilmer. Relationsfilmernas handling handlar ofta om vardagliga situationer som skildrar till exempel familjelivet. Filmerna inom denna genre ska vara lätta att relatera till och kännas bekanta. Marklund beskriver även hur relationsfilmens karaktärer ska framkalla igenkänning och publiken ska kunna relatera och sympatisera med dessa karaktärer, vilket är tydligt i Nutleys filmer. Då karaktärerna blir

10Anna Westerståhl Stenport(red.) Local and global, Lukas Moodysson and Memfis, I Mariah Larsson & Anders Marklund, Swedish film: an introduction and reader, Nordic Academic, Press; Lund, 2010, 325–326.

6(39)

verkliga människor och vi i publiken blir mer engagerade i händelseförloppet.11 I dessa böcker nämns Nutley i samband med sina filmer och dess mottagande och betydelse för den svenska filmen. Det vi kan observera är att det finns en avsaknad av djupgående forskning om regissören Nutley. Det vi kan se är att han ofta får utrymme i det offentliga samtalet. Han är populär bland nyhetsmedia och kritiker, hans nya filmer och serier får ett stort utrymme i diverse olika tv-program där han får utrymme att prata om de nya projekten som är på agendan. Bland kritikerna är Nutley även ett bekant namn att snabbt recensera i samband med premiärer av hans filmer. Men det finns ett hål i forskningen kring Nutley vilket denna studie bland annat vill belysa.

Teori

Denna studie kommer utgå ifrån auteurteorin samt receptionsteorin, dessa teorier ligger som grund i analysdelen. Receptionsteorin är väsentlig när det kommer till att forska kring mottagandet av filmerna från kritikern. Medan auteurteorin kommer vara grunden till auteuranalysen samt diskussionen kring hur kritikern berör Nutleys auteurskap.

Auteurteori Under 1950-talet började vi tillåta film att ses som en konstform. I samband med detta nya synsätt uppkom auteurteorin av kritikerna i den franska filmtidskrift Cahiers du cinéma. Ordet auteur kommer från franska ordet för författare. Denna nya teori var menad att förtydliga regissörens roll och

11 Anders Marklund, Upplevelser av svensk film: en kartläggning av genrer inom svensk film under åren 1985-2000, Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., Diss. Lund : Univ., 2004,Lund, 2004. 104,178-179.

7(39)

arbete. Tankesättet härstammar från litteraturen, där man vanligtvis ser författaren av en bok som den ensamme kreatören bakom verket.

Auteurteori innebär att man väljer att lyfta fram regissören som författaren och som den konstnärliga upphovspersonen till sina verk. Auteuren ska kunna ha en frihet i sitt skapande och hens författarskap och särdrag ska få en stor plats i filmen, detta för att hens verk ska ha en kvalitet och vara konstnärlig framstående. Auteureteorin anser att en god regissör är den som lyckats överföra sin personliga version genom sina filmer.12 François Truffaut var en av de kritiker som var med och utformade auteurteorin. Han skrev i artikeln ”A certain tendency of the french cinema” från 1954 om hur det finns en skillnad mellan en filmskapare som är med i skapandet och utformningen av filmen och en filmskapare som endast filmar utifrån ett manus eller scenario.13

En regissör som är trogen till de manuskript det blivit tilldelat kallas för Metteur-en-scene, det vill säga att en regissör som inte tillför en personlig prägel på filmen. Medan en regissör som kommer med en egen version och stildrag alltså vill auteuren påverka mise-en-scene och låter det synas i filmen är en auteur enligt François Truffaut definition.14

Auteurbegreppet kan även kopplas till den europeiska konstfilmen. Under 1950-talet till 1960-talet var det auteuren som stod för ett filmberättande som skilde sig från de klassiska Hollywoodberättandet. En auteur som kommit att få ett genombrott under denna tid i Sverige var framförallt ,

12, Lars Gustaf Andersson & Erik Hedling, Filmanalys: en introduktion, Studentlitteratur; Lund, 1999, 65. 13 François Truffaut,”A certain tendency of the french cinema” I Scott MacKenzie (red.), Film manifestos and global cinema cultures: a critical anthology, 1954, University of California Press; Berkeley, 2014, 219-220. 14Truffaut, 219-220.

8(39)

som i sina filmer representerade den nationella filmkulturen som konkurrerade mot Hollywoodproduktioner och dess berättande stil.15

Auteurteorin har under alla år utforskats av flera teoretiker som alla har gjort egna tolkningar. År 1962 skrev den amerikanske filmkritikern Andrew Sarris, en artikel i Film culture där han presenterade sitt sätt att analysera film på. Han beskriver auteurteorin på följande sätt: det är regissören som är skaparen av filmen och är den som är ansvarig för filmens framgång eller misslyckande. Enligt Sarris är kriteriet för att vara en auteur enligt auteurteorin att regissören ska ha ett personligt stildrag av värde som ska vara återkommande i hens filmer, dessa stilegenskaper ska var kopplade till hur regissören tänker och känner. Auteuren ska utrycka sina personliga stildrag genom filmmediets mediespecificitet, det vill säga genom ljud och det visuella. Tidigare har man fokuserat på det litterära innehållet i materialet, men detta är något man frångår i auteurteorin.

Sarris delar in auteurteorin i tre cirklar, varav den yttersta cirkeln är regissörens hantverk och teknik som används för att skapa en klarhet och sammanhang, men även den tekniken och metod som regissören använder sig av i filmen. Mittencirkeln är den personliga stil och vision filmskaparen tillför i filmen, exempelvis val av mise-en-scène. Den innersta cirkeln består av den inre meningen med filmen, så som vilket budskap filmen har eller vilket tema som behandlas.16

Auteurteorin har varit starkt kritiserad då teorin till viss del är bristfällig och något ofullständig. Det antagandet som finns är att regissören är författaren till sin film, det är hen som ger filmen ett liv och sitt särskiljande drag som är

15 Andersson & Hedling, 66. 16 Andrew Sarris,”Notes on the Auteur Theory in 1962” I Braudy, Leo & Cohen, Marshall (red.), Film theory and criticism: introductory readings, Eighth edition., Oxford University Press, Oxford, 2016, 401–404.

9(39)

typiska för regissörens tillvägagångsätt och innehåll. Det är denna särskiljande kvalitet som blir kännetecknet för regissören som auteur.

Kritiken denna teori har fått är att det är svår att se en dålig regissör göra en bra film. Medan näst intill omöjligt att förstå hur en bra regissör kan göra en dålig film. Detta för att vi som åskådare redan har accepterat filmskaparens sätt att skapa film på med hens personliga särdrag i filmen. Det som skapas är förutfattade meningar i auteurens filmskapande vilket inte är idealt då en hyllad regissör kan komma undan med fler misstag än en mindre hyllad. Auteurteorin framhäver regissörens samlade filmer snarare än enskilda hyllade filmer. 17

Ett exempel på en populär och hyllad auteur är Alfred Hitchcock, hans personliga stildrag och tekniska kunnighet speglas genomgående i hans filmer. Ofta medverkar han själv i filmerna samt ställer upp på intervjuer och tv-sammanhang. Detta har lett till att nyhetsmedia har fått en större inblick i hur han är som person vilket leder till att han i sig skapar ett varumärke. Auteuren bakom filmen blir intressant och lockar till större publik och berömmelse.18 Genom att få en igenkänning av sitt skapande väcker det ett intresse hos publiken att veta mer och framför allt ta del av filmerna.

Detta kan vi koppla till Nutley då han ofta blir omtalad på gott och ont, han syns ofta i tidningarna och hans film Änglagård har fått en betydande roll i den svenska filmen, vilket har lett till att kritikern är intresserad av hans kommande verk. Det är denna igenkänning och förväntningen vi har på Nutleys filmer som väcker ett intresse kring hans filmskapande och hans filmer.

17 Sarris 400. 18 Thomas M Leitch. Film adaptation and its discontents: from Gone with the wind to The passion of the Christ. Baltimore, Md.: Johns Hopkins; University Press. 2007, 241,253.

10(39)

Receptionsteori I en studie inom receptionsforskning tar man reda på varför ett intresse finns kring en film eller serie genom att analysera mottagandet från publik eller media. I boken Filmanalys (1999) av Lars Gustaf Andersson och Erik Hedling, skriver Hedling att receptionsforskning kring filmens mottagande av filmkritikerna är ett intressant spår att forska kring, då media har en stor påverkan på det offentliga samtalet, samt en inverkan på maktdiskursen. Nyhetsmedia är den plattform som skapar och påpekar vad som anses som idealet i samhället. De filmerna och serier som kritikerna väljer att lyfta fram och kommentera omvandlas till den officiella meningen om hur dessa filmer/serier ska tolkas samt om filmen/serien har något konstnärligt värde.19

Janet Staiger har skrivit ett antal böcker som inriktar in sig på just receptionsteorin. I sin bok Media reception studies från 2005 inleder hon med att förklara vad receptionsteori är. Receptionsforskare forskar kring hur ett medium blir mottaget av åskådaren och kritiker. De frågor som denna receptionsteori omhändertar är: vad är det som betyder i en text? För vem? Under vilka förhållande? Samt kan det ske en förändring i meningen eller innebörden under en tid? När en reception studie påbörjas är det en bedömning som sker om det som ska studeras är värdefullt eller ej, det öppnar även upp till en värdering när det kommer till kanonbildning.20 Staiger har kommit att bli en av de ledande inom receptionsforskningen. Hon myntade begreppet ”historiska receptionsstudier” som innebär hur filmtolkning såg ut under olika perioder och hur stor påverkan historiska influenser har på det samtalet som existerar om det konstnärliga värdet. Värderingar kan under en tid ändras och uppfattas olika, på grund av att samhällets värderingar och kriterier skiftar fokus. Hon går även in på djupet mer när det handlar om hur olika individer kan tolka ett medium på olika vis,

19 Andersson & Hedling, 48. 20 Staiger, Janet, Media reception studies, New York University Press: New York, 2005, 3.

11(39)

då vissa receptionsstudier stannar på hur olika kön, klass, ursprung kan påverkar mottagandet. Stiger vill gå mer in på djupet och inkluderar även vilket yrke man har, etnicitet, livsstil, politiska värderingar med mera. Hon ställer sig även självkritisk till hur hon själv ska kunna kritisera en viss typ av film. Staiger är medveten om vilka svårigheter som spelar in, hon kan se det vackra i en film men även ställa sig kritisk till vissa aspekter som exempelvis orättvisor i representation eller kvinnosynen, då hon själv har värderingar. Det hon frågar sig då är, hur man kan vara objektiv.21

I boken Researching audiences av Kim Schrøder menar att en receptionsstudie vill ta reda på hur människan uppfattar en medieprodukt. Genom att utforska mottagandet av en aktiv publik som reagerar på en mediaprodukt kan man forska i hur publiken omhändertog mediets budskap. Man utforskar den kulturella processen som sker i detta mottagande.

Receptionsstudier kan titta närmre på hur en individ har mottagit ett specifikt media, tillexempel ett TV-program men en sådan studie kan även forska kring mottagandet av ett större perspektiv så som en hel genre.22

Kritikern

Denna studie kommer utgå från mottagandet av en isolerad grupp kritiker och inte en hel publik, då det är intressant att forska kring hur kritikernas mottagande av filmen ser ut, för de har en så pass stor påverkan på det offentliga samtalet. Kritikernas roll är att hjälpa läsaren att sortera igenom det utbudet som finns inom kultursektorn. En kritiker anses vara påläst och sakkunnig inom det området hen har som specialitet som i sin tur kan presentera sin kritik inom det valda området. Kritikern bär på en stor makt då kritikern har ett stort inflytande på populärkulturen och den kanonisering

21 Andersson & Hedling, 49-50. 22 Kim Schrøder (red.), Researching audiences: a practical guide to methods in media audience analysis, Arnold: London, 2003, 148.

12(39)

som skapas. Det är kritikern som väljer vad eller vilka som lyfts fram i diverse medier och har även inflytande på den kritik som ges, det ligger ett värde i deras ord hos läsaren.23

Colin Nutleys bakgrund samt tematik och arbetssätt

Nutley föddes i Gosport, England 1944, hans utbildning påbörjades på en konstskola i Portsmouth som ledde till en karriär inom grafisk design på brittisk TV. Därefter påbörjades ett intresse för att regissera, vilket han fick möjligheten att göra när han frilansade och skapade dokumentärer och drama för diverse olika brittiska Tv-kanaler. 1984 fick han chansen att vara med och regissera tv-serien Annika- en kärlekshistoria (Colin Nutley, 1984) som blev hans startskott inom svensk film.24 Tre år senare debuterade han med långfilmen Nionde kompaniet från 1987, som är en komedi i militär miljö. Filmen blev hyllad av kritikerna, men det var inte förens Änglagård som det stora genombrottet och den stora publikframgången kom. Det var nu hans stora genomslag i Sverige skedde då Änglagård prisbelönades med en guldbagge för bästa regi och bästa film. Kritikerna uppmärksammade Nutleys sätt att porträttera den svenska naturen och dess idyll, vilket speglades i hans karaktärer och tematiken i hans filmer.

Änglagård inspirerades av dokumentärfilmen Där rosor aldrig dör (1986 Colin Nutley) som porträtterar en liten by i Västergötland. Det var ett samarbete mellan Nutley och den hyllade fotografen Jens Fischer. Med dokumentären som inspirationskälla lyckas han sedan i Änglagård att

23 Andersson & Hedling, 48. 24 Martin Ohlsson, ”Colin Nutley” http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=110251#biography 2013 (2020-12-15).

13(39)

etablera Sverige som en filmmiljö, genom att visa upp den svenska idyllen och landsbygds värde och livsform. Filmen anses ha fångat det innersta av det som är genuint svenskt, detta trotts Nutleys utanförskap som brittisk filmskapare. Hans filmer som kom efter Änglagård fick inte samma positiva respons, men igenkänningsfaktorn om Nutleys sätt att porträttera Sverige, komplicerade känslor och karaktärer i sina filmer var något kritikerna uppskattade.25 Gunnar Rehlin är en filmkritiker som har ett intresse för Nutleys filmer. Rehlin skriver i Variety att Nutley som brittisk filmregissör har blivit berömd som ”mannen som berättar historier om Sverige bättre än svenskarna själva gör”.26

Änglagård fick ett sådant genomslag att det gjordes två uppföljande Änglagård-andra sommaren och Änglagård-tredje gången gillt som fick priset årets bästa film av biopubliken.

I en artikel i Filmnyheterna fick Rikard Wolff och Helena Bergström frågan varför publiken vill återvända det denna historia?

- En känsla. Jag tror det är en längtan efter gemenskap, säger Helena Bergström. - Ja, historien är som en slags saga om något vi har gemensamt och ursprunget i det svenska bondesamhället, säger Rikard Wolff. - De här personerna har blivit som vänner. Att möta dem igen är som att komma in i värmen, fyller Helena Bergström i.27 I en intervju i Nyhetsmorgon beskriver Bergström Nutleys igenkänning att han ofta vill få fram starka kvinnor och deras perspektiv i hans filmer. Det

25 Leif Furhammar, Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel och en fortsättning, 3. [rev. och utök.] uppl., Dialogos i samarbete med Svenska filminstitutet; Stockholm, 2003, 368. 26 Gunnar Rehlin ”Nutley comes home”, Variety 2003-10-02, 11. 27 ”Biopublikens pris” https://www.filminstitutet.se/sv/nyheter/2011/biopublikens- pris/?_t_id=e4XfZU- 4U6Ydrs_t_qT6BOUAiw%3d%3d&_t_uuid=uKkiEnGZR2aroq28gmrOMg&=colin+nutley &_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a66cb8891-9750-414a-8d2d- 8575f4a6d86c%2candquerymatch&_t_hit.id=Filminstitutet_Web_Models_Pages_NewsPage /_2906396d-8c99-4fb7-9a96-1029dfe58f70_sv&_t_hit.pos=8 24 januari 2011 (2020-12-17).

14(39)

finns även ett tydligt händelseförlopp och starka relationer mellan karaktärerna. Hon beskriver även hur Nutley är intresserad av det som händer i stunden och hur man genuint reagerar på händelser i verkligheten. Hon fortsätter med att berätta om hur skådespelarna inte förhåller sig till ett manus, vilket generellt är normen inom filmvärlden. Medan den metod Nutley använder sig av är att Nutley förklarar ett scenario till skådespelarna samt en beskrivning om vad som ska ske i scenen, som i sin tur skådespelarna ska utgå från. Skådespelarna får själva leva sig in i karaktären och agera naturligt där och då i stunden och inte utgå från ett planerat manus, då livet inte är ett manus. Genom detta sätt att regissera på blir skådespeleriet mer naturlig och verkligt.28

Auteuranalys

För att sammanfatta och få en helhet av Nutleys stildrag och tematik så att det sedan blir lättare att identifiera vad det är som kritikerna väljer att lyfta fram och kommaterar kommer nu en inblick i hans auteurskap.

Den svenska landsbygden är ett tema som ofta återkommer i hans filmer, den lilla landsbygden med stereotypiska karaktärer med personlighetsdrag som är bekanta på något vis. Det skapas en igenkänning och nostalgi i samband med att man förs tillbaka till landet och karaktärerna i hans filmer.

Ett annat tema som är återkommande i Nutleys filmer är att filmerna ofta har starka kvinnliga karaktärer, detta ser vi exempelvis i Änglagård- filmerna men även i Heartbreak Hotel (Colin Nutley, 2006), Saknad (Colin Nutley, 2007) Medicinen (Colin Nutley, 2014). Nutleys filmer innehåller starka kvinnliga huvudkaraktärer men även starka kvinnliga porträtt generellt i hans

28 ”Helena Bergström om nya tv-serien: "Det stinker Colin Nutley och då blir det s… - Nyhetsmorgon (TV4)” https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=haMAyuezjNY&ab_channel=Nyhetsmor gon 9 februari 2019 (2020-12-19).

15(39)

filmer oavsett hur stor rollen är. Det vi kan konstatera är att Nutley använder sig av återkommande skådespelare, framförallt Helena Bergström som ofta har huvudrollen i hans filmer. Andra skådespelare som regelbundet är med i Nutleys filmen är framförallt Rikard Wolff, Rolfs Lassgård, Jan Mybrant, Ewa Fröding, Ing-Marie Carlsson och Maria Lundqvist. Alla dessa skådespelare är väl etablerade inom yrket och populära i branschen.

Nutleys filmer och serier känns familjära och karaktärerna i filmerna kan man identifiera sig med. Den metod som Nutley använder sig av i sitt sätt att regissera på gör att filmerna inte känns överdrivna eller inrepeterade. Det finns även inslag av positivitet kring mänskligheten, den goda kommer att vinna i slutändan. Nutleys filmer är inte rädda för att ta upp det mänskliga egenskaperna så som känslostormar, tragedi och sorg samt människans svagheter och familjeintriger. Detta är något han gör på ett vis så att det känns verkligt och man kan känna igen sig och relatera till. Detta kan vara anledningen till att hans filmer går hem hos publiken, då filmernas tema inte känns allt för lång ifrån vardagen, karaktärerna har bekanta karaktärsdrag och de spelas av välkända skådespelare.

Men man bör ha i åtanke att Nutley inte är den enda av sitt slag som gör svensk film, som har ett hem hos svenskens filmrepertoar. Det finns fler liknande regissörer som och Richard Hobert som alla satsar på att göra film för publiken och inte i första hand kritikern. Deras karriärer har varit liknande till Nutleys, då de alla har fått berömmelse för vissa av deras verk men även fått kritik av kritikern för deras andra verk. Sundvall har bland annat skapat både Jägarna (1996, Kjell Sundvall) och har regisserat ett flertal av Beck filmerna så som Beck ”Öga för öga” (Kjell Sundvall, 1997) som är välkänd och återkommande i tv-rutan. Hobert är känd för bland annat De sju dödssynderna (Richard Hobert, 1993-2000) och En enkel till Antibes (Richard Hobert 2011) som även dessa filmer gick hem hos publiken.

16(39)

Analys

I denna analysdel kommer det att ske en närläsning av det utvalda recensionerna som recenserar det valda urval av Nutleys filmer och serier. Nedan kommer det en kort sammanfattning av de utvalda filmer/serier som kommer behandlas, detta för att få bakgrund till recensionerna.

Filmer

Änglagård Den 21 februari 1992 hade Änglagård premiär på de svenska biograferna. Filmen utspelar sig på en gård i västra Sverige ute på landsbygden. Alla känner alla i den lilla bygden och än inte beredda på att välkomna moderna fasoner. Då plötsligt en dag dyker Fanny och Zac upp på motorcykeln klädda i läderställ och solglasögon. Byn blir aldrig sig lik efter deras ankomst då konflikter gror bland grannskapet samt åsikter börjas ifrågasättas. Den lilla byn har nu fått något annat och prata om under den svenska högsommaren.29

Änglagård blev en succé, filmen vann bland annat guldbaggen för bästa film och regi samt nominerades för bästa foto, manuskript och bästa skådespelare år 1993. Filmen vann även svenska filmkritikerförbundets pris för årets film. Bergström tog hem Expressens publikpris för sin insats som Fanny.30

Änglagård- andra sommaren

Efter en publiksuccé och hyllningar från både det svenska folket och kritikerna bestämmer Nutley att det ska komma en uppföljare. I Änglagård- andra sommaren återvänder Fanny och Zac till Änglagård för att spendera

29 Änglagård, C. Nutley, regi (Memfis Film AB, AB TV2, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Danmarks Radio, Norsk Rikskringkasting, Nordisk Film- & TV Fond, 1992) (film). 30 Svensk filmdatabas: Änglagård 1992 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16301#crew (2020-12-12).

17(39)

sommaren. Det har uppstått en olyckshändelse vilket resulterat i att Änglagård brunnit ner, detta leder till att Fanny och Zac får bo hos bröderna Gottfrid och Ivar Petterson. I och med Fannys och Zacs återkomst uppstår det återigen intriger och skvaller i den lilla byn 31.

Änglagård- andra sommaren hade premiär på juldagen 1994. Filmen blev nominerad till bästa skådespelare och skådespelerska på guldbaggegalan år 1995. Det var ett stort pådrag inför denna premiär. Eftersom första filmen blev så hyllad fanns det förväntningar på uppföljaren att även denna skulle gå hem hos kritikerna och publiken, men så blev inte fallet. Efter Änglagård som gick rakt in i hjärtat både hos publiken och kritikerna, medan dem minder lyckade Änglagård andra sommaren lämnade oss på tomgång och blev inte mottagen väl av kritikerna väljer Nutley att återvända till Änglagård återigen för tredje gången gillt.32

Änglagård- tredje gången gillt

I Änglagård- tredje gången gillt från 2010 får vi återvända till Fanny som numera äger ett hotell på Mallorca tillsammans med hennes dotter Alice och Zac. Alice blir allt mer frågande om Änglagård och vem Fannys riktiga pappa är, för stämmer det att det är Ingvar? Eller kan det vara Axel som är hennes far. Dessa frågor leder även till Alice bakgrund då hon är ovetande vem hennes pappa är och kräver nu ett svar från Fanny om sanningen.33 Änglagård tredje gången gillt hade biopremiär på samma dag som

31 Änglagård-andra sommaen, C.Nutley, regi (Seneca Falls Productions, Sweetwater AB, AB Svensk Filmindustri, Sveriges Television AB Göteborg, 1994) (Film). 32 Mats Johnson ”Änglagård – tredje gången gillt” december 2010, https://www.gp.se/kultur/film-tv/%C3%A4nglag%C3%A5rd-tredje-g%C3%A5ngen-gillt- 1.1059880 (2020-12-19).

33 Änglagård-tredje gången gillt, C.Nutley, regi (AB Svensk Filmindustri,Sweetwater Production AB 2010) (Film)

18(39)

föregångaren på juldagen 2010, sexton år efter Änglagård -andra sommaren från 1994. Filmen fick utmärkelsen biopublikens pris år 2011.34

Under solen

Under solen från 1998 utspelar sig på en gård i Vänersborg år 1956, Olof har fått ta över gården då hans mor gått bort och lämnade ansvaret till honom. Han kunde varken läsa eller skriva och hade sällan sällskap förutom Erik som hjälpte honom med diverse sysslor på gården. Då ensamheten tog över bestämde Olof sig för att annonsera efter en kvinnlig hushållerska som kunde hjälpa till i hemmet men även fylla de tomrummet av kvinnligt sällskap. Den vackra propra Ellen svarade på annonsen och fick tjänsten, båda männen föll för henne och en spricka uppstod mellan dem.35

Under solen är en adaption av novellen The Little Farm 1936 av H E Bates. Filmen hade premiär i Sverige på juldagen 1998 och blev guldbaggenominerad för bästa skådespelare för huvudrollen som spelades av Rolf Lassgård samt en nominering för bästa biroll av Johan Widerberg. År 2000 fick även Under solen en nominering som Bästa icke engelskspråkig film på Academy Award.36

Bröllop, begravning och dop

Bröllop, dop och begravning handlar om hur två familjer blir till en när döttrarna i familjerna gifter sig. Under bröllopsdagen sker det något oväntat som kommer att förändra och vända upp och ner på familjernas tillvaro och

34 Svenska filmdatabas: Änglagård- tredje gången gillt, 2010, http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=68241#release-dates (2020- 12-20). 35 Under solen, C. Nutley, regi (Sweetwater AB , AB Svensk Filmindustri, Sveriges Television AB Göteborg, Film i Väst AB 1998) (Film). 36 Under solen 1998 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=38529 (2020-12-20).

19(39)

framtid. Serien utspelar sig i den idylliska lilla staden Ulricehamn med Sveriges elitskådespelare.37

Denna miniserie på fyra avsnitt hade premiär den 4 februari 2019 på C More. Serien blev nominerad för årets tv-drama och årets kvinnliga skådespelare (Helena Bergström) på kristallgalan. Seriens premiär blev den största succén på sju års tid, då den slog rekord i publiksiffror på plattformen TV4 och C More på 1,5 miljoner tittare per avsnitt.38

Recensioner

Det vi nu ska ta reda på är vad kritikerna ser i Nutleys auteurskap, hur kritikerna väljer att behandla honom? Är han den ensamme skaparen bakom verket? Vad är det som kritikern väljer att lyfta fram? Vad är hans stildrag enligt kritikerna i hans filmer/serier? Finns det återkommande tillvägagångsätt eller tematik i filmen som anses som ”typiska” eller kännetecken som finns i hans skapade.

Änglagård

Hanserik Hjertén från Dagens Nyheter tycker att Nutley lyckats skapa en njutbar film med den svenska sommaren och allt det som den bär med sig, så som ljudet av insekter och grönskande kohagar ger filmen ett artistiskt handlag. Karaktärerna i filmen fångar de olika stereotypiska personlighetsdrag Sverige har att bjuda på. Det är dessa kontraster mellan stadsmänniskorna Helena Bergström och Rikard Wolffs karaktärer som ställs mot Ernst Günthers och Tord Petersons småstadskaraktärer. Det är denna

37 Bröllop. Begravning och dop, C.Nutley, regi (Sweetwater AB 2019) (TV-serie). 38 Film i väst, ”Projektbeskrivning” 2019 https://filmivast.se/portfolio-items/brollop- begravning-och-dop-sasong-2/ (2020-12-19).

20(39)

fascination och inspiration av det svenska folkkynnet som denna film bygger på skapar en storslagen kärleksfull komedi.39

Petter Karlsson från Expressen tar upp i sin recension om det tillvägagångsätt Nutley använder sig av i skapandet av hans filmer. Han menar att detta tillvägagångssätt att improvisera fram en dialog har lett till ett lätt överspel i slutet av filmen, men genom denna metod har Nutley även lyckats locka fram de bästa skådespelarprestationer som skett i den svenska filmen på länge. Filmen hyllas även för skådespelarnas insats men även karaktärsutvecklingen, det bjuds på sympatiska karaktärer med alla unika personlighetsdrag som porträtteras av ett känsligt foto.40

Annika Gustafsson från Sydsvenskan inleder sin recension med: "Det är roligt att för en gångs skull skriva positivt om en svensk komedi!” Hon fortsätter med att filmen är skapad av Nutley som ursprungligen kommer från England men trots det har han en skarp och öm syn på det svenska samhället, vilket gestaltas i filmen. Hon fortsätter med om detta kan vara för han har en distans som kan vara anledningen till att filmens porträttering av den svenska landsbygden inte känns alltför ansträngd. Även Gustavsson kommenterar att Nutleys metod han använder i skapandet av filmen kan vara en anledning till att Änglagård är det bästa man kan se på bio just nu. Filmen skildrar inte bara 1990-tals landsbygd utan även vill lyfta fram tolerans och förståelse som en djupare mening och budskap i filmen.41

Det är i denna film Nutleys genomslag kom men även var det nu han etablerade sitt personliga stildrag och tematik som kommer att vara genomgående i hans framtida filmer. Det är nu det hela startar med hans auteurskap då Hjertén från Dagens Nyheter påpekar och lyfter fram hur filmen lyckats lyfta fram det inre i den svenska sommaren och hur filmen

39 Hanserik Hjertén, ”Kärleksfull komedi” Dagens Nyheter 1992-02-21. 40 Petter Karlsson, ”Det här är Ernst Günthers film” Expressen 1992-02-21. 41 Annika Gustafsson ”Recension” Sydsvenskan 1992-02-21.

21(39)

behandlat den stereotypiska bilden som finns av människans beteende på den svenska landsbygden. 42 Dessa kommentarer är något som kommer bli ett återkommande tema i Nutleys filmer. Det är även här metoden som Nutley använder sig av i sina filmer presenteras av Karlsson i Expressen som vill mena att detta sätt att regissera på kan gå fel men i Änglagård har man lyckats med denna typ av metod.43 Detta är ett tecken på kvalitet och kunnighet i filmskapandet vilket är en väsentlig del i auteurskapet, att vara teknisk kunnig och bidra med det i filmskapandet.

Det finns en problematik som lyfts fram av Gustafsson som påpekar att Nutley inte ursprungligen kommer ifrån Sverige men lyckats att fånga den svenska idyllen på ett ömt och fint sätt trots utanförskapet. Denna aspekt är intressant och något vi kommer återkomma till.

Under solen

I Dagens Nyheter skriver Helena Lindblad om hur Nutley återigen sätter Bergström framför kameran och han bakom, detta är deras sjätte film tillsammans. Vi färdas tillbaka till idylliska Västergötland som är en återkommande plats i Nutleys filmer, men denna gång är det inte minnet av den ”gamla goda tiden” som utspelar sig, utan nu utspelar sig själva filmen på 1950-talet då livet var enklare innan moderniseringen skedde. Det som skiljer Under solen från Nutleys tidigare filmer är att det finns färre karaktärer i denna film då det enbart kretsar kring Olof, Erik och Ellen som alla har tydliga relationer till varandra och Ellen är en stark kvinnlig karaktär. Jens Fischer fångar upp på bild essensen i Sveriges natur, på ett betydelsefullt vis. Det Helena Lindblad väljer att lyfta fram är att det finns en avsaknad av psykologiska fördjupningar då hon anser att Nutley väljer att stanna på ytan utan överraskningar i handlingen. Under solen tar det säkra

42 Hjertén. 43 Karlsson.

22(39)

före det osäkra, önskan vore om Nutley vågade ta större risker i filmen, då han redan har ett storpublikfölje.44

Jan-Olov Andersson ger Under solen tre plus i Aftonbladet. Han kommenterar att det känns som att komma hem, om man tidigare levt på landet. Fischer foto fångar Sveriges natur från sin bästa sida, det är på detta vis man vill minnas den svunna tiden.45

Mats Bråstedt från Expressen hyllar Fischer för hans imponerade bilder i filmen. 46 Även Elisabeth Sörenson från Svenska Dagbladet hyllar Fischers foto, naturbilderna tillåter en att drömma sig bort i.47

Jan Aghed från Sydsvenskan sågar Under solen då han anser att det nästan bara finns en scen som uppfyller de bildmässiga och psykologiska krav en film ska ha. Lassgårds spelar ett överspelat underspel, då hans repertoar är imponerande faller detta skådespeleri tillbaka på tradiga maner. Desamma gäller Widerberg som även han faller platt då han saknat utstrålning och Bergström är desamma som alltid i Nutleys filmer oförändrad. Det sista han skriver i sin sågning är ”Nutleys möte med denna svenska filmtradition ser inte sällan ut som ett oavsiktligt komiskt misstag."48

Under solens mottagande av kritikerna var varierande, Helena Lindblad från Dagens Nyheter kommenterar att man får återvända till den idylliska Västergötland som har kommit att bli en återvändande plats för Nutley. Detta är en viktig del av pusselbiten i hans auteurskap då denna plats är starkt förknippad med honom och det genomslag han fick med Änglagård. Hon lyfter även fram en intressant aspekt då hon beskriver att Nutley vanligtvis

44 Helena Lindblad ” Colin Nutley borde våga mer. Triangeldramat från 50-talet bjuder intet nytt under solen” december 1998 https://www.dn.se/arkiv/teater/colin-nutley-borde-vaga- mer-triangeldramat-fran-50-talet-bjuder-intet-nytt-under-solen/ (2020-12-20). 45 Jan-olov Andersson ”Under Solen” december 1998. https://wwwc.aftonbladet.se/puls/film/recension/0,1300,2000001800,00.html (2020-12-22). 46 Mats Bråstedt ” Inget nytt under solen” Expressen 1998-12-25. 47 Elisabeth Sörenson ”Under solen” Svenska Dagbladet 1998-12-25. 48 Jan Aghed ”Under solen” Sydsvenskan 1998-12-25.

23(39)

använder sig av en stor ensemble av skådespelare, medan nu i Under solen är det bara ett fåtal karaktärer. Även här kan man koppla till hans auteurskap, då hon menar att det är en av hans återkommande stildrag. Lindblad från Dagens Nyheter nämner även hur hon velat att Nutley skulle kunnat tagit större risker i filmen för att han redan har en så pass stort publikfölje. 49 Återkommande teman i recensionerna kring Under solen är naturbilderna som fångat upp den svenska idyllen och är starkt kopplat till Nutleys filmer.

Änglagård- andra sommaren

Annika Gustavson från Sydsvenskan beskriven Änglagård- andra sommaren som en film för mycket. Det är ett tunt innehåll och händelser återupprepas från föregångaren, hon menar att Nutley inte har något nytt att säga vilket gör att filmen är en enda stor upprepning.50

Mats Bråstedt från Expressen är han lika besviken då filmen har allt för stor startsträcka och har egentligen inget nytt att presentera. Han menar att Nutley har trampat vatten i denna film, då det har resulterat i en ihålig långfilm, och för att fylla ut filmen slänger han in bilder av den svenska landskapet.51

Maaret Koskinen skriver i Dagens Nyheter även hon om hur filmen inte håller, filmen återupptar karaktärsporträtten men lämnar mycket åt åskådaren att själva komma ihåg. Hon tar även upp att det som var intressant med förlagan Änglagård då publiken lämnades med intriger och oupplösta svar som skapade spänning vilket var en del av filmens bästa kvalitéer. Dessa intriger och oupplösta svar är något som Änglagård - andra sommaren ger svar på dessa frågor och det som är värst, är att det var konventionella svar.52

49 Lindblad. 50 Annika Gustavson ”En film för mycket” Sydsvenskan 1994-12-25. 51Mats Bråstedt ”COLINS KRASCH. Magin har försvunnit från "Änglagård” Expressen 1994-12-25. 52 Maaret Koskinen ”Tillrättalagd Ikea-estetik” Dagens Nyheter 1994-12-24.

24(39)

Mottagandet från kritikerna var inte positiva till Änglagård- andra sommaren filmen kommer inte men något nytt och det som en gång blev hyllat i Änglagård fick nu ett surt mottagande, kritikerna är trötta på de den idylliska bilden av Sverige som bara slängs in, skapar inte samma nostalgi som förlagan. Det är nu kritikerna inser att det kommer bli svårt att toppa succén Änglagård. Men det som framgår är att Nutleys stildrag inte förändras, filmen innehåller fortfarande det stildrag som etablerades i förlagan. kritikerna ville se något nytt men blev besvikna på filmen då de hade andra förväntningar. Men som Bergström och Wolff sa i intervjun med Filmnyheter, att det är just den här gemenskapen man vill tillbaka till. Karaktärerna har blivit bekanta och man tillåts att komma tillbaka till sommaren och det varma.53 Så Änglagård- andra sommaren kanske inte är skapt till att komma med något nytt, utan att publiken bara ska få återvända till den nostalgiska känslan.

Änglagård tredje gången gillt

I Göteborgs-Posten skriver Mats Johanson hur man redan tidigt i filmen kan återförenas med Änglagårdsmagin när publiken får ta del av Fischers bilder från den svenska kalla vintern som sedan förändras till den svenska sommaren som komponeras med Björn Isfälts musik, förs man tillbaka och får en känsla av hopp. Nutley har valt att berätta i tablåer som för oss tillbaka till genom sekvenser till det två första filmerna. Genom detta bildspråk skapas en känsla av nostalgi och högtidlighet. Bara att återvända till karaktärerna är en anledning att se filmen enligt Johanson.54

Miranda Sigander från Expressen skriver att det är ingen förvåning att Änglagård tredje gången gillt öppnar upp med tårar, vilket inte är något som

53 ”Biopublikens pris”. 54 Mats Johanson ” Änglagård – tredje gången gillt”, December 2010 https://www.gp.se/kultur/film-tv/%C3%A4nglag%C3%A5rd-tredje-g%C3%A5ngen-gillt- 1.1059880 (2020-12-20).

25(39)

förvånar en, men denna gång tillhör tårarna Molly Nutley och inte Bergström. Hon påpekar att denna film är ett exempel på varför Nutleys filmer har nått sin framgång då Änglagård tredje gången gillt innehåller vackra bilder av den varma och idylliska svenska landsbygden med mysiga miljöer och varma karaktärer. Filmen bjuder på en återträff och det känns att alla trivs med att jobba ihop med varandra och Nutley. Det som saknas i filmen är en story då filmen inte bjuder på något nytt, utan lever kvar i den första publiksuccén Änglagård.55

Båda dessa recensioner vill lyfta fram nostalgikänslan som filmen skapat och hade inte samma inställning som kritikerna till Änglagård- andra sommaren då man ville uppleva någon nytt. Medan nu i Änglagård- tredje gången gillt är man bara nöjd med att få återkomma till Nutleys värld han skapat. Filmen är inte menad att komma med nya upplevelser utan man vill återskapa nostalgin hos karaktärerna och landskapet. Det som är intressant här är hur Sigander utrycker sig hur denna films vackra bilder, mysiga miljöer och varma karaktärer är ett signum för Nutleys filmer detta är återigen kopplat till hans auteurskap.56 Då hon utrycker sig konkret över vad som är det ”typiska” i Nutleys auteurstil.

I Svenska Dagbladet skriver Karoline Eriksson hur hon som troligen många andra gillade den första Änglagård men borde man kanske stannat där? Det blir en ”hyllningsfilm-till-filmen”.

55 Miranda Sigander, ”Änglagård - tredje gången gillt”, december 2010 56 Miranda Sigander. https://www.expressen.se/noje/recensioner/film/anglagard---tredje- gangen-gillt/ (2020-12-20).

26(39)

Men Eriksson ifrågasätter även hur sann är verkligen Nutleys porträttering av Sverige.

Hur ser egentligen Colin Nutley på glesbygdsbor? Det rings i kyrkklockorna (!) när Zac och Fanny anländer till stationen. Knappt någon verkar ha ett jobb förutom den konstant kåta Mårten som sysslar mycket med att ”plöja”, och så har Per-Ove (Jan Myrbrand) förstås kvar sin lanthandel som förvandlats till ett ekologiskt paradis av Saltå Kvarn-produkter som inte skulle gå runt i två veckor på ett liknande ställe i verkligheten.57

Annika Gustafsson från Sydsvenskan recenserade Änglagård och menade att Nutleys utanförskap och distans han har kan vara anledning till hans porträttering av den svenska idyllen inte kändes ansträngd, hon ansåg att han hade en öm och fin blick på det svenska småstadssamhället som gestaltades i Änglagård.58

Mellan dessa recensioner är det ett mellanrum på 18 år, kritikerna motsätter sig helt från varandra. Men kan det ligga något i de ord Gustavsson säger, att denna distans påverkar hans filmskapande? Hans första jobb i Sverige var år 1984 då han regisserade Annika- en kärlekshistoria och åtta år senare kom Änglagård. Kan det vara så att denna distans och fascination över den svenska idyllen var närvarande, men ju mer tiden går ju mer förvrängs hans syn på den svenska landsbygden? Vilket kan bero på att denna distans minskar.

57 Karoline Eriksson ”Änglagård – tredje gången gillt, Överflödig återblick” december 2010, https://www.svd.se/overflodig-aterblick (2020-12-22). 58 Gustafsson.

27(39)

Bröllop, begravning och dop

Karolina Fjellborg från Aftonbladet skriver att man åker tillbaka till Änglagårds liknande miljöer som porträtterar den svenska sommaren och idyllen. Nutley har lyckats få med de etablerade skådespelarna och temat i filmen är familjedrama. Känsloförvirring och utbrott leder till att Fjellborg tror att serien kommer gå hem hos publiken. Skådespeleriet går inte ett klaga på, då serien består av en stor ensemble av etablerade skådespelare på gott och ont, då vissa av karaktärerna inte har någon utveckling eller personlighet. Hon påpekar att det känns som om det har gått på kvantitet istället för kvalitet.59

I Göteborgs-Posten skriver kritikern Johanna Hagström hur Nutley har en förmåga att fånga det typiskt svenska på ett ömsint vis med glimten i ögat. Även hon beskriver att hans tidigare filmer så som Änglagård och Sista dansen (1993, Colin Nutley) har kommit att blivit folkliga favoriter och återigen är det Bergström som medverkar i hans filmer. I denna serie berömmer Hagström hur Nutley inte backar från att visa upp människans svagheter eller misslyckanden och även tillåta stora känslostormar

Likt recensionen från Aftonbladet får skådespelarna beröm men även i denna recension uppmärksammas det att varje karaktär inte får tillräckligt med utrymme och det uppstår en avsaknad av karaktärsutveckling.60

Expressen recensenten Mattias Bergqvist ger tre getingar av fem och beskriver serien som ett ”medelåldersdrama med Colin Nutley strössel” vilket porträtteras i den karakteristiska visuella stilen och den ton som är

59 Karolina Fjellborg ”Colin Nutleys serie tappar fart efter en lovande start” februari 2019 https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/1klyWW/colin-nutleys-serie-tappar-fart-efter- en-lovande-start (2020-12-21). 60 Johanna Hagström ”Recension: Bröllop, begravning och dop” februari 2019, https://www.gp.se/kultur/kultur/recension-br%C3%B6llop-begravning-och-dop-1.13427623 (2020-12-21).

28(39)

genomgående i serien som förknippas med Nutley. Seriens tematik visar upp mänskliga egenskaper, så som att förlåta och bli förlåten. Serien utforskar även människans intresse för galenskap.61

Fjellborg från Aftonbladet hade helt rätt gällande att denna serie skulle gå hem hos publiken då den slog publikrekord. Återigen kommer Änglagård upp på tal då filmen har är så pass stark anknytning till förväntningarna man har på Nutleys filmer. Genom att benämna Änglagård och Sista dansen sätter de tonen för hans auteurskap och förhoppningen kritikern har på Nutleys verk, då detta är klassiker i det svenska folkhemmet. Bergqvist från Expressen menar att Bröllop, begravning och dop är starkt kopplad till just det man kunde förvänta sig av en produkt av Nutley då alla hans stildrag och tematik reflekteras i serien. 62 Vilken återigen kopplas till auteurteorin då Bergqvist tydligt påpekar att denna serie är starkt kopplat till Nutleys auteurstil. Diskussion

Det vi kan konstatera efter denna närläsning av de utvalda recensionerna är att mottagandet varierar och det är återkommande teman som gång på gång tas upp i samtliga recensioner. Vi kan tyda att Nutley är starkt kopplad till Änglagård som kritikerna ofta tar upp, dels för att sätta honom i en kontext till hans filmer, samt att påpeka vilka förväntningar och förutfattade meningar de har på hans verk. Detta kan vi koppla detta till den kritik som auteurteorin har fått att teorin lägger fokus på regissörens samlade verk och inte enskilda filmer.63

61 Mattias Bergqvist ”Så bra är ”Bröllop, begravning och dop” – Colin Nutleys nya miniserie på TV4 och C More” februari 2019, https://www.expressen.se/noje/blogg/tvbloggen/2019/02/04/17680/ (2020-12-20). 62 Bergqvist. 63 Sarris, 400.

29(39)

Detta är något som inte stämmer in på den syn kritikerna har på Nutley. Kritiker väljer istället att jämföra hans mest berömda film Änglagård mot hans andra filmer och påpeka att det inte innehåller eller når upp till samma kvalitet som Änglagård. Kritikerna ser således inte på hans samlade verk utan värdesätter Änglagård över hans andra verk och jämför dessa mot varandra. Vilket inte faller under auteurteorins synsätt på hur de ser på auteurens verk.

Metoden Nutley använder sig av när han regisserar sina filmer, är den teknik som kopplas till hans auteurskap. Det är den yttre cirkel enligt Sarris synsätt på auteurteorin.64 Denna teknik och metod som Nutley använder sig av är något som återkommer i recensionerna av kritikerna och något kritikerna ställer sig positiva till. Det är ett återkommande tema som kommer på tal då kritikerna ofta anser att skådespelarprestationerna känns naturliga och genuina, detta kan minst sagt bero på den utvalda metoden Nutley har, och det är en teknik som tillför något i filmerna då kritikerna upplever att skådespeleriet ej känns krystat.

Det finns även en förväntning på hans filmer hos kritikerna att hans filmer kommer ha med de mest folkkära skådespelarna och framförallt att Bergström kommer ha huvudrollen. Detta faktum känns givet bland kritikerna men inte alltid uppskattat.

Enligt Sarris är en viktig aspekt inom auteurteorin att det är auteuren som är den ensamme skaparen av filmen samt den som har ansvaret för filmens misslyckande eller framgång.65 Det vi kan utläsa i recensionerna är detta något kritikerna berör då Hjertén från Dagens Nyheter skriver i sin recension att Nutley lyckats skapa en njutbar film i skapandet av Änglagård.66

64 Sarris, 401-404. 65 Sarris, 400. 66 Hjertén.

30(39)

Även Gustafsson från Sydsvenskan skriver hur Nutley metod han använder sig av i filmen är anledning till att Änglagård är det bästa man kan se på bio just nu.67

Detta är två exempel på att kritiken anser att det är Nutley som är den ensamme skaparen och den som är ansvarig för filmens framgång. Men det finns även vissa av kritikerna som väljer att lyfta fram Fischer som den som lyckats fånga den svenska idyllen på foto. I Dagens Nyheter skriver Lindblad att Jens Fischer fångar upp på bild essensen i Sveriges natur.68 Andersson från Aftonbladet kommenterar att Fischer foto fångar Sveriges natur från sin bästa sida, det är på detta vis man vill minnas den svunna tiden.69

Det finns två läger bland kritikerna då vissa väljer att lyfta fram Nutley som den som ligger bakom framgången i filmen. Medan andra kritiker vill mena att det är Fischers foto som lyfts fram.

Det finns också exempel på hur kritikerna skriver ut Nutley som den som är ansvarig för filmens misslyckande. Då Gustavson från Sydsvenskan beskriver Änglagård- andra sommaren som ett misslyckande då filmen bara återupprepas från föregångaren och anser att Colin Nutley inte har något nytt att komma med.70 Likaså skriver Lindblad från Dagens Nyheter väljer att lyfta fram är att det finns en avsaknad av psykologisk fördjupningar då hon anser att Nutley väljer att stanna på ytan utan överraskningar i handlingen.71 Den kritik som ges är kopplat till att det misslyckandet som skedde är på grund av Nutley då han är den som bar på ansvaret. Dessa exempel är tydliga om huruvida kritikerna anser att det är Nutley som är skaparen och bär på ansvaret om filmen blir lyckad eller ej.

67 Gustafsson. 68 Lindblad. 69 Andersson. 70 Gustavson. 71 Lindblad.

31(39)

Auteurteorins huvudsakliga teori är den som berör den konstnärliga frihet regissören ska vara fri i sin utformning och skapande av hens film. Det är auteurens särskiljande drag som ger kvalitet som ska vara återkommande och genomgående genom alla verk. Det är den personliga prägeln regissören har i sina verk i exempel, mise-en-scène (det som syns i bild), men även återkommande teman och handling. Detta är mittcirkeln enligt Sarris.72

De kritikerna väljer att lyfta fram och se som hans särdrag och återkommande teman är, att Nutley är en regissör som är starkt kopplad till den svenska sommaren och Västergötland. Nutley använder sig av etablerade skådespelare vars skådespeleri formas av den metod som Nutley utövar. Temat och handlingen i hans filmer intresserar sig för mänskliga känslor och intriger som man kan relatera till. Den nostalgiska känslan är något som även denna återkommer i kritikers kommentarer då hans filmer berör den familjära känslan av sommaren och familjedrama. Sarris vill mena att detta är den innersta cirkel som berör den inre meningen i filmen, alltså budskapet och känslan vi lämnas med.73

Denna bild som kritikerna har på Nutley stämmer bra överens med den auteuranalys som presenterats tidigare i studien. Vilket vi kan tyda det som att både denna auteuranalys och kritikerna har uppfattat hans auteurskap på liknande vis.

Trots att Nutleys filmer och serier blir kritiserade med både positiva och negativa kommentarer så gynnas han ändå av att vara en del av det offentliga samtalet. Då kritikerna har ett så pass stort inflytande på populärkulturen och på den kanoniseringen av filmer, är det bättre att bli omnämnd än glömd. Det vi även kan se är att hans filmer blir kritiserade går filmerna ändå hem hos publiken, kritikerna är ute efter något nytt av Nutley men när han sedan

72 Sarris, 400. 73 Sarris, 400.

32(39)

kommer med filmer eller serier av samma sort blir de trötta, men det är kanske inte det publiken hemma i tv-sofforna är ute efter? Publiken kanske bara vill ha något bekant och nostalgiskt att titta på då film inte alltid behöver vara nyskapande och vågat. Slutsats

Det vi har kommit fram till är att kritikerns bild av Nutleys auteurskap är bilden av en regissör som porträtterar den svenska sommaren med familjedrama och småstadsintriger. Kritikerna intresserar sig för den metod han använder sig av då de tycker att metoden framkallar det bästa ur skådespelare som även dom är återkommande. Vilket stämmer överens med den presenterade auteuranalysen. Med det finns en förväntan på hans filmer då Änglagård la ribban högt och hans andra verk blir till viss del en besvikelse. Kritikerna anser att han inte vågar ta risker i filmskapandet då kritikerna ser upprepningar och Nutleys filmer skiljer sig inte från varandra då Nutleys filmer återkommer till samma platser och skådespelare. Det som då kritikerna vill är att se något nytt och något vågat, för han har så pass stort publikfölje och det finns ett intresse kring honom och hans filmer i nyhetsmedia, vilket han borde utnyttja och våga ta mer och ta risker i filmskapandet. Men samtidigt är kritikerna medvetna att det kanske inte är vad publiken vill ha utan är nöjda med att återvända till samma nostalgiska idyll med vänliga, kära skådespelare.

Det som lyfts fram som är kopplat till auteurteorin är att vissa kritiker ser honom som den ensamme upphovsmannen som är ansvarig. Medan andra kritiker väljer istället att lyfta fram Fischer. Även de stildrag och teman som kritikerna nämner som hans igenkänningsfaktor kan kopplas till auteurteorin men även den teknik som han använder sig av. I recensionerna kan vi tyda att alla Sarris tre cirklar blir besvarade så som den teknik och metod Nutley

33(39)

använder sig av samt Nutleys personliga stildrag som är återkommande och sist men inte minst det temat och budskapet som finns i filmerna.

Resultatet av denna studie hade eventuellt kunnat ha en helt annan slutsats om det urval som skett varit annorlunda. Då man istället kunde titta på mottagandet av den generella publiken eller kanske använt sig av recensioner av småstadstidningar skulle kunnat leda till en annan slutsats, men vi hade inte kunnat besvara det övergripande offentliga filmkulturella samtalet då. I denna studie var det målet att ta del av det offentliga samtalet vilket det valda materialet berörde. Urvalet av filmer och serier har en påverkan på slutsatsen som skulle kunnat se annorlunda ut om man exempelvis tagit enbart samtida filmer och serier eller valt filmer som inte hade liknande teman som exempelvis sommaren. Dessa faktorer har eventuellt en viss påverkan på slutresultatet.

Det finns en avsaknad generellt om Nutley som filmskapare vilket naturligt har lett till att det finns en hel det att forska vidare kring. Jag anser att han bör uppmärksammas mer då han har en så pass betydande roll i den svenska filmens historia och uppmuntrar till vidare forskning.

34(39)

Källförteckning

Litteratur Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik, Filmanalys: en introduktion, Studentlitteratur, Lund, 1999.

Furhammar, Leif, Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel och en fortsättning, 3., [rev. och utök.] uppl., Dialogos i samarbete med Svenska filminstitutet, Stockholm, 2003.

Hedling, Erik & Wallengren, Ann-Kristin (red.), Solskenslandet: svensk film på 2000-talet, Atlantis, Stockholm, 2006. Larsson, Mariah & Marklund, Anders (red.), Swedish film: an introduction and reader, Nordic Academic Press, Lund, 2010.

Leitch, Thomas M. Film adaptation and its discontents: from Gone with the wind to The passion of the Christ. Baltimore, Md.: Johns Hopkins University Press, 2007.

Truffaut, François, ”A certain tendency of the french cinema 1954”, I MacKenzie, Scott (red.), Film manifestos and global cinema cultures: a critical anthology, University of California Press, Berkeley, 2014.

Marklund, Anders, Upplevelser av svensk film: en kartläggning av genrer inom svensk film under åren 1985-2000, Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ., Diss. Lund : Univ., 2004, Lund, 2004.

Sarris, Andrew, ”Notes on the Auteur Theory in 1962” I Braudy, Leo & Cohen, Marshall (red.), Film theory and criticism: introductory readings, Eighth edition., Oxford University Press, Oxford, 2016.

Schrøder, Kim. (red.), Researching audiences: a practical guide to methods in media audience analysis, Arnold, London, 2003.

35(39)

Staiger, Janet, Media reception studies, New York University Press, New York, 2005.

Tryckta Recensioner Aghed, Jan, ”Under solen”, Sydsvenskan, 1998-12-25. Bråstedt, Mats, ”COLINS KRASCH. Magin har försvunnit från "Änglagård”, Expressen, 1994-12-25. Bråstedt, Mats, ” Inget nytt under solen”, Expressen, 1998-12-25. Gustavsson, Annika, ”En film för mycket”, Sydsvenskan, 1994-12-25. Gustafsson, Annika, ”Recension”, Sydsvenskan, 1992-02-21. Hjertén, Hanserik, ”Kärleksfull komedi”, Dagens Nyheter, 1992-02-21. Karlsson, Petter, ”Det här är Ernst Günthers film”, Expressen, 1992-02-21. Koskinen, Maaret, ”Tillrättalagd Ikea-estetik”, Dagens Nyheter, 1994-12-24. Rehlin, Gunnar, ”Nutley comes home”, Variety, 2003-10-02. Sörenson, Elisabeth, ”Under solen”, Svenska Dagbladet, 1998-12-25.

Elektroniska källor ”Biopublikens pris” https://www.filminstitutet.se/sv/nyheter/2011/biopublikens- pris/?_t_id=e4XfZU- 4U6Ydrs_t_qT6BOUAiw%3d%3d&_t_uuid=uKkiEnGZR2aroq28gmrOMg &=colin+nutley&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a66cb8891-9750- 414a-8d2d- 8575f4a6d86c%2candquerymatch&_t_hit.id=Filminstitutet_Web_Models_P ages_NewsPage/_2906396d-8c99-4fb7-9a96- 1029dfe58f70_sv&_t_hit.pos=8 24 januari 2011 (2020-12-17).

Biobesökssiffror, https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om- film/analys-och-statistik/biografstatistik/ (2021-02-08).

36(39)

Film i väst, ” Projektbeskrivning” 2019 https://filmivast.se/portfolio- items/brollop-begravning-och-dop-sasong-2/ (2020-12-19).

”Helena Bergström om nya tv-serien: "Det stinker Colin Nutley och då blir det s… - Nyhetsmorgon (TV4)” https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=haMAyuezjNY&ab_chan nel=Nyhetsmorgon 9 februari 2019 (2020-12-19).

Hagström, Johanna”Recension: Bröllop, begravning och dop” februari 2019, https://www.gp.se/kultur/kultur/recension-br%C3%B6llop-begravning-och- dop-1.13427623 (2020-12-21).

Eriksson, Karoline, ”Änglagård – tredje gången gillt, Överflödig återblick” december 2010, https://www.svd.se/overflodig-aterblick (2020-12-22).

Fjellborg, Karolina, ”Colin Nutleys serie tappar fart efter en lovande start” februari 2019 https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/a/1klyWW/colin- nutleys-serie-tappar-fart-efter-en-lovande-start (2020-12-21).

Ohlsson, Martin, ”Colin Nutley” http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=110251#bio graphy (2013) (Hämtad 2020-12-15).

Johnson Mats, ”Änglagård – tredje gången gillt” december 2010, https://www.gp.se/kultur/film-tv/%C3%A4nglag%C3%A5rd-tredje- g%C3%A5ngen-gillt-1.1059880 (2020-12-19).

Bergqvist, Mattias, ”Så bra är ”Bröllop, begravning och dop” – Colin Nutleys nya miniserie på TV4 och C More” februari 2019, https://www.expressen.se/noje/blogg/tvbloggen/2019/02/04/17680/ (2020- 12-20).

Sigander, Miranda, ”Änglagård - tredje gången gillt”, december 2010 https://www.expressen.se/noje/recensioner/film/anglagard---tredje-gangen- gillt/ (2020-12-20).

37(39)

Nylén, Susanne, Bohman, Elin, ”Det finns ingen respekt för Colin” april 2008 https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/zLlx8K/det-finns-ingen- respekt-for-colin (2020-12-18).

Svensk filmdatabas: Änglagård 1992 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16301#crew (2020-12-12).

Svenska filmdatabas: Änglagård- tredje gången gillt, 2010,http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=68241#r elease-dates (2020-12-20).

Truffaut, François. A certain tendency of the french cinema. 1954 originally printed in 'Cahiers du Cinéma', 1954, http://www.newwavefilm.com/about/a-certain-tendency-of-frenchcinema- truffaut.shtml.

Under solen 1998 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=38529 (2020- 12-20).

Filmer

Bröllop. Begravning och dop, C.Nutley, regi (Sweetwater AB 2019) (TV- serie).

Under solen, C. Nutley, regi (Sweetwater AB, AB Svensk Filmindustri, Sveriges Television AB Göteborg, Film i Väst AB 1998) (Film).

Änglagård, C. Nutley, regi (Memfis Film AB, Sveriges Television AB TV2, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Danmarks Radio, Norsk Rikskringkasting, Nordisk Film- & TV Fond, 1992) (film).

38(39)

Änglagård-andra sommaen, C.Nutley, regi (Seneca Falls Productions, Sweetwater AB, AB Svensk Filmindustri, Sveriges Television AB Göteborg, 1994) (Film).

Änglagård-tredje gången gillt, C.Nutley, regi (AB Svensk Filmindustri, Sweetwater Production AB 2010) (Film).

39(39)