Colin Nutleys Filmskapande Utifrån Svenska Filmkritiker: En Receptionsstudie
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kandidatuppsats Colin Nutleys filmskapande utifrån svenska filmkritiker: en receptionsstudie Författare: Jonna Sjölund Handledare: Lars Diurlin Examinator: Mariah Larsson Termin: HT20 Ämne: Filmvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2FV30E Abstrakt Detta är en receptionsstudie om mottagandet av ett urval av Colin Nutleys filmer och serier, om hur dessa filmer togs emot av svenska kritiker. Genom en närläsning av recensioner vill denna studie forska kring hur det offentliga samtalet ser ut, samt att ta reda på om man kan koppla kritiken till auteurteorin. Studien undersöker vilka återkommande stildrag och metoder Nutley använder sig av i sitt filmskapande, samt hur kritikerna kommenterar detta i sina recensioner. Slutsatsen i denna studie besvarade hur det offentliga samtalet ser ut samt hur det går att koppla till ett auteurperspektiv. Nyckelord Colin Nutley, auteurteori, receptionsteori, recensioner, filmkritik, svensk film, Änglagård, Under solen. Änglagård- andra sommaren, Änglagård- tredje gången gillt, Bröllop, begravning och dop. Innehållsförteckning Inledning…………………………………………………………………....1 Syfte och frågeställning …………………………………………………...2 Metod och källmaterial……………………………………………………3 Avgränsning………………………………………………………………..4 Tidigare forskning…………………………………………………………5 Teori……………………………………………………………….………..7 Auteurteori………………………………………..……..……7 Receptionsteori………………………………………….…...11 Kritikern………………………………………............…… .12 Colin Nutleys bakgrund samt tematik och arbetssätt……………….....13 Auteuranalys…………………………………………………………...…15 Analys……………………………………………..…………….………....17 Filmer……………………………………………….……….17 Änglagård (1992)………………………..…………………..17 Änglagård- andra sommaren (1994)……………….……….17 Änglagård- tredje gången gillt (2010)…………...………….18 Under solen (1998)………………………………………….19 Bröllop, begravning och dop (2019)……………………….. 19 Recensioner………………………………………………….20 Diskussion……………………………………………..…………………..29 Slutsats…………………………………………………………………….33 Källförteckning…………………………………………………...……....35 Inledning Colin Nutleys filmer har en betydande plats i svenskens filmrepertoar. Hans genombrott kom i samband med Änglagård (Colin Nutley, 1992) som har blivit en klassiker i det svenska folkhemmet. Hans filmer har lyckats fånga den svenska småstadsidyllen med spännande karaktärer och relationer i fokus. Han använder sig ofta av återkommande svenska skådespelare så som Helena Bergström, Rikard Wolff, Rolf Lassgård och Jan Mybrand. Nutley är en välkänd regissör vilket leder till att det finns viss förväntan på hans filmer. Hans filmer har fått en betydande plats inom media då hans filmer ofta får uppmärksamhet och kritikerna recenserar filtigt i samband med nya premiärer. Dessa recensioner har ett inflytande på filmernas framgång eller misslyckande, då kritikernas ord influerar det offentliga samtalet. Vilket filmen Angel (Colin Nutley, 2008) är ett tydligt exempel på. Efter sågningar från kritiker av Angel höjde Helena Bergström rösten i en artikel i Expressen, då hon menar att det inte finns någon respekt hos kritikerna för Nutleys filmskapande. Då hans tidigare filmer varit publika succéer går det nu utför, biobesökarna minskar för varje vecka och biosalongerna är halvtomma. Filmen fick stor uppståndelse för sina låga betyg och kritikernas hårda kritik. Filmaffischen ekar tom från omdömen, för de var så pass dåliga att det inte gick att visa. Biobesökarna påverkas av dessa negativa recensioner och nedskrivningar viket ledde till att filmen floppade.1 Detta är en intressant aspekt, just om hur kritikers mottagande ser ut. Då kritikern har ett inflytande på det offentliga samtalet, och hur kritiken då väljer att recensera en film kan påverka filmens framgång. 1 Susanne Nylén, Elin Bohman Aftonbladet ”Det finns ingen respekt för Colin” 2008-04-15 https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/zLlx8K/det-finns-ingen- respekt-for-colin (2020-12-18). 1(39) En annan intressant aspekt är hur kritikerna ser på Nutley som auteur, alltså vilken bild kritikerna har på Nutley som filmskapare? är han den ensamme skaparen av sin film och vad är det kritikerna anser som typiska stildrag i hans filmer som kan kopplas till auteurteorin? Denna studie kommer forska kring kritikernas mottagande av Nutleys filmer samt vilken typ av filmskapare är han i kritikerns ögon och om man kan koppla detta till auteurteorin. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är ett titta närmre på kritikerns mottagande av ett urval filmer och serier som Nutleys regisserat, för att sedan ta reda på vilken typ av filmskapare Nutley är i kritikerns ögon. Detta är intressant för kritikerna har en plattform att nå ut på, och är en stor del av det offentliga samtalet vilket i sin tur har en betydande roll för hur det svenska folket får sin uppfattning om hans filmer. Studien kommer även att undersöka hur kritikern ser på Nutleys auteurskap. Är detta något kritikern berör i sina recensioner? Och i så fall vad är det som kritikern belyser, som kan kopplas till auteurteorin. Frågeställning: Vilken typ av filmskapare är Colin Nutley i kritikernas ögon? Vad är det som lyfts fram, som är kopplat till hans auteurskap? Vilket mottagande fick Colin Nutleys filmer och serier av kritikerna? Jag har valt att göra en egen auteuranalys av Nutleys filmer, genom denna auteuranalys skapas det en större förståelse om Nutleys auteurskap. Auteuranalysen bidrar även till att lättare kunna se hur kritikern förhåller sig till hans auteurskap. 2(39) Metod och källmaterial Den utvalda metoden som denna studie kommer använda sig av är en närläsning av utvalda recensioner från diverse olika svenska dags- och kvällstidningar tidningar. Genom en närläsning av det utvalda källmaterialet ska det föras en diskussion och analys som ska besvara den valda frågeställningen. Analysen kommer bestå av recensioner skrivna av svenska kritiker som alla har recenserat de filmer som valts ut som är regisserade av Nutley. Recensionerna kommer utgå från Under solen (1998), Änglagård (1992), Änglagård- andra sommaren (1994), Änglagård tredje gången gillt (2010) och Bröllop, begravning och dop (2019). Urvalet består av filmer och serier som alla har liknande teman, så som den svenska landsbygden, idyllisk sommar, och relationer som ligger i fokus i filmens handling. Men urvalet har även skett ur ett popularitetsperspektiv då dessa filmer och serien har lockat till sig en stor publik samt fått utmärkelser. Bröllop, begravning och dop slog rekordsiffror på tv-4,s plattformar, premiären resulterade i högsta antal tittsiffror på sju år.2 Under solen fick ett flertal guldbaggenomineringar för bland annat bästa manliga skådespelare samt nominering för bästa icke engelskspråkig film på Academy Award.3 De tre Änglagårds filmerna har även dom blivit omtalade och har lockat till publik, Änglagård tredje gången gillt kammade hem biopublikens pris år 2011.4 Änglagård fick hela 18 priser och nomineringar av diverse ledande filmfestivaler samt galor.5 Änglagård- 2 Film i väst, ”Projektbeskrivning” 2019 https://filmivast.se/portfolio-items/brollop- begravning-och-dop-sasong-2/ (2020-12-19). 3 Under solen 1998 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=38529 (2020-12-20). 4 Svenska filmdatabas: Änglagård- tredje gången gillt, 2010, http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=68241#release-dates (2020- 12-20). 5 Svensk filmdatabas: Änglagård 1992 http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=16301#crew (2020-12-12). 3(39) andra sommaren fick även den nomineringar på guldbaggegalan.6 Dessa filmer har även lockat till en stor publik, Änglagård har högst antal biobesökare på 1,14 miljoner biobesök. Sedan kommer Änglagård- andra sommaren på 985,7 tusen biobesök medan Änglagård tredje gången gillt lockade till sig 688,3 tusen biobesök. Under solen fick 683 tusen biobesök, dessa publiksiffror är bland det högsta av Nutleys filmer. Bröllop, begravning och dop gick aldrig på bio men samlade in 1,5 miljoner tittare per avsnitt.7 Det kommer ske en närläsning av ca tre till fyra recensioner per film. Studiens utvalda teorier som kommer användas är auteurteorin samt receptionsteorin, det är dessa som kommer vara studiens teoretiska utgångspunkter i analysen. Avgränsning I denna studie kommer det ske en avgränsning i valet av recensioner och filmer/serier, detta för att studien har en tidsbegränsning samt ett begränsat sidantal. Studie kommer endast utgå från svenska recensioner som behandlar Nutleys filmer. Det uppsatsen inte kommer att beröra hur är hur hans filmer togs emot i andra länder. Denna studie kommer enbart att behandla mottagandet från kritiker och inte från den breda publiken. Studien kommer utgå från svenska recensioner från några ledande dags- och kvällstidningar. De tidningar jag valt att använda mig av är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgsposten. 6 Mats Johnson ”Änglagård – tredje gången gillt” december 2010, https://www.gp.se/kultur/film-tv/%C3%A4nglag%C3%A5rd-tredje-g%C3%A5ngen-gillt- 1.1059880 (2020-12-19). 7 Biobesökssiffror, https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/analys-och- statistik/biografstatistik/ (2021-02-08). 4(39) Tidigare forskning Nutley kommer ofta upp i samband med det offentliga samtalet som berör populärkulten inom den svenska filmen, då vissa av Nutleys filmer har blivit en klassiker och en del av svenskens filmrepertoar. Änglagård är ett exempel på en av Nutleys filmer som fått ett stort genomslag och igenkänning. Den litteratur som behandlar Nutley och hans filmer är exempelvis Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel och en fortsättning