Ingmar Bergman Rétrospective En 7 Films
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Jag Har Alltid Älskat Radioteatern”
Lunds Universitet Linda Randsalu Litteraturvetenskapliga institutionen Magisteruppsats, LIV 143 Handledare Rikard Loman Uppsatsseminarium 2004-06-08 ”Jag har alltid älskat radioteatern” Ingmar Bergman som radioteaterregissör, 1946-2002 Innehållsförteckning Inledning och forskningsöversikt………………………………...….………..2 I. Radiomediet och historien…………………………………………….……..6 Radion och radioteatern………………………………………………………6 Radioteatern i Sverige………………………………………………………..10 Ingmar Bergman och radioteatern………………………………………….13 II. Analys…………………………………………………………………………..18 Avskalande och närbilder……………………………………………………18 Masker och demaskeringar…………………………………………………..23 Steget in i spelet och spelet i spelet…………………………………………..27 Sammanfattning…………………………………………………………………33 Källor…………….…………………………………………………………………36 Bilaga 1 Radioteaterföreställningar i regi av Ingmar Bergman Bilaga 2 Ingmar Bergmans teateruppsättningar, filmer och radioteateruppsättningar 1946-2003 1 Inledning och forskningsöversikt Ingmar Bergman är en av efterkrigstidens mest omtalade och analyserade filmare, såväl i Sverige som i världen. Betydligt mindre finns skrivet om teatermannen Ingmar Bergman, trots att teatern varit hans följeslagare under mer än 60 år. Denna diskrepans är kanske inte helt förvånande med tanke på filmernas tillgänglighet för internationella forskare och det faktum att filmerna finns kvar oförändrade år efter år. En teaterföreställning är ögonblickets konst och försvinner när den slutar spelas. På senare år har teatern fått mer uppmärksamhet i och med att alltfler forskare ägnat -
Medlemstidning Nr 1 - 2019
MEDLEMSTIDNING NR 1 - 2019 1 grundades 1999. Redan från början fick vår verksamhet den form, som den i mångt och mycket har kvar idag. Å ena sidan kanske man kan säga att föreningens utveckling därmed har varit lite begränsad. Å andra sidan kan man konstatera att de teaterhabituéer som var med vid grundandet kände förutsättningarna mycket väl och utifrån dem identifierade de kärnarrangemang som vi fortfarande genomför – teatercaféernas intervjuer, paneldebatternas diskussioner och teatersamtalens reflektioner – och inte minst teaterresornas utblickar. Glädjande är att vi under dessa 20 år har kunnat driva föreningen och varit attraktiva nog för att locka nya generationer medlemmar, som i många fall har fortsatt utveckla sitt teaterintres- se genom ett större engagemang till exempel inom ramen för styrelsearbetet. Det är ett gott tecken inför framtiden att vi har ett vinnande koncept för teaterintresset, som både fortsatt Thorwald Nilsson. locka nya medlemmar och varit intressant för att befintliga. Att behålla, aktivera och nyrekrytera medlemmar, är en av våra främsta uppgifter. En Ordföranden har ordet uppgift inte bara för styrelsen, utan där vi var och en kan göra en betydelsefull insats för för- Dramatens Vänner är en ideell förening med eningen Dramatens Vänner och för Dramaten. syfte att främja intresset för teaterkonsten i allmänhet – genom att stimulera och fördjupa Styrelsen uppskattar också en aktiv och tät medlemmarnas kunskaper och upplevelser – och dialog med alla medlemmar – i stort som smått. vara ambassadörer för Dramaten i synnerhet. Framförallt uppskattar vi förslag och synpunkter Vi gör detta genom föreningsarrangemang som på vidareutveckling av föreningens progra skapar direkta och personliga möten mellan Kontinuiteten i medlemskapet ger oss också en våra medlemmar och teaterns miljöer och möjlighet att ta tillvara och utveckla de goda aktörer. -
Ingmar Bergman La Nuit 5 – 25 MARS 2014 Des Forains
Ingmar 5 – 25 MARS 2014 Bergman Cinéma Institut de l’image ..................................... Ingmar Bergman La Nuit 5 – 25 MARS 2014 des forains À l’occasion de la réédition en copies (Suède, 1953) 90 min neuves numériques de plusieurs films Int. Harriet Andersson, Gunnar Björns- d’Ingmar Bergman, l’Institut de l’image trand, Ake Gronberg... propose de revenir sur l’œuvre du « magicien du Nord » à travers douze films, Un cirque fait une halte dans une de La Nuit des forains (1953) à Saraband petite ville de Suède. Son directeur, (2004). Douze films qui témoignent de Albert, songe à abandonner sa jolie la richesse et de la cohérence d’une maitresse Anna, pour renouer avec œuvre reconnue comme étant l’une des l’épouse qu’il a abandonnée et qui plus fortes de l’histoire du cinéma, où le habite dans cette même ville... cinéaste suédois travaille des obsessions qui se cristallisent autour de motifs et de thèmes récurrents (le miroir, le double, le couple, le sexe, la mort, l’art...). « La création artistique s’est toujours manifestée chez moi comme une faim. (...) Pendant vingt ans, sans me lasser, avec une sorte de fureur, j’ai transmis des rêves, des sensations, des fantasmes, des crises de folie, des névroses, des stases Mercredi 5 mars à 16h de la foi et de purs mensonges. Ma faim a Samedi 8 à 16h20 sans cesse été neuve. » Mardi 11 à 20h30 Jeudi 13 à 18h20 Ingmar Bergman, 1965 Samedi 15 à 20h30 Rêves Sourires Le Septième Les Fraises de femmes d’une nuit sceau sauvages (Suède, 1955) 89 min d’été (Suède, 1957) 97 min (Suède, 1957) 92 min Int. -
Ingmar Bergman Zum 100. Geburtstag Ingmar Bergman
Ingmar Bergman zum 100. Geburtstag Ingmar Bergman 27 Ingmar Bergman bei den Dreharbeiten zu DAS SIEBENTE SIEGEL 1960 schreibt James Baldwin, nachdem er im Jahr da- den Weltmarkt erobern. Er endete als Fiasko, Bergman vor Ingmar Bergman in Stockholm besucht hatte, um nannte ihn seinen schlechtesten Film und erteilte spä- ihn zu interviewen: »I realized, with a small shock, that ter Aufführungsverbot. the landscape of Bergman's mind was simply the land- Eine Voraussetzung für das filmische Werk des 1918 scape in which he had grown up.« Für den in New York in Uppsala nördlich Stockholm geborenen Schweden geborenen afroamerikanischen Intellektuellen muss es war die tiefe Verwurzelung in »seiner« schwedischen zumindest eine kuriose Erkenntnis gewesen sein, dass Kultur und Tradition. Bergman, der ja zunächst beim der international erfolgreiche Regisseur sein gesam- Theater angefangen hatte und diesem Medium im Ge- tes künstlerisches Potential aus diesem, zumindest gensatz zum Kinofilm bis ins hohe Alter treu blieb, nann- damals noch, recht weltfernen kleinen Land schöpfte. te stets als seine größten Vorbilder den schwedischen Bergman hatte im Sommer das Mittelalterdrama DIE Filmpionier Victor Sjöström und den schwedischen JUNGFRAUENQUELLE (1960), das ihm seinen ersten Dramatiker August Strindberg. Eine weitere prägende Oscar bescheren sollte, abgedreht und bereitete die Instanz war die bürgerlich-protestantische Familie, der Don Juan-Komödie DAS TEUFELSAUGE (1960) vor. er entstammte. Die beinahe lebenslange Auseinander- Zehn Jahre zuvor hatte Bergman zuallererst aus setzung mit der väterlichen Autorität – Bergmans Vater finanziellen Gründen fürSvensk Filmindustri einen war evangelischer Pastor – und die zumindest für die Politthriller im Stil der Schwarze-Serie-Filme gedreht. erste Hälfte des Werkes bis in die 1960er Jahre hinein Physisch zwar in Schweden angesiedelt, hatte der Film bestimmende Frage nach der Existenz Gottes, die Berg- inhaltlich und emotional aber nichts mit dem Regisseur man dann in DAS SCHWEIGEN (1963) für das Publikum zu tun. -
Genealogía Y Esperanza En La Filosofía De La Existencia De Ingmar Bergman
Genealogía y esperanza en la Filosofía de la Existencia de Ingmar Bergman Jordi Puigdomènech López Marta Al meu pare 2 Í N D I C E INTRODUCCIÓN .............................................................................................................. 4 I. INGMAR BERGMAN Y LA CINEMATOGRAFÍA NÓRDICA 1.1 La tradición nórdica: de Snörri Sturlsson a Ingmar Bergman .......... 22 1.2 Ingmar Bergman: arte y metafísica .................................................. 36 1.2.1 Bergman y su mundo ....................................................... 37 1.2.2 Elementos para una clasificación de la obra bergmaniana .. 46 1.2.2.1 La obra literaria ................................................ 48 1.2.2.2 La obra escénica .............................................. 52 1.2.2.3 La obra cinematográfica ................................... 58 II. ANÁLISIS DEL DISCURSO FÍLMICO BERGMANIANO 2.1 Poética fílmica: imágenes y símbolos .............................................. 90 2.1.1 Estética fílmica: la tragedia y el romanticismo nórdico ........ 91 2.1.2 La metafísica del artista ..................................................... 102 2.2 Filosofía de la imagen: estructura del discurso fílmico ..................... 109 2.2.1 Producción y guión ............................................................. 110 2.2.2 Imagen y encuadre .............................................................. 118 2.2.3 Ambientación y decorados ................................................... 124 2.2.4 Montaje y banda sonora ...................................................... -
Ingmar Bergman
INGMAR BERGMAN Parte seconda - Gli anni Sessanta Settembre 2006 – maggio 2007 © www.cicibi.ch 2006 Amo molto il pubblico. Mi sono sempre detto: “Devo essere molto chiaro, devono capire ciò che dico, non è difficile” e molte volte mi sono reso conto di non essere stato abbastanza semplice, abbastanza chiaro. Ma in tutta la mia vita, ho sempre lavorato per il pubblico. (1) Non credo nell’ispirazione (…) Credo che l’ispirazione sia un’idea romantica, l’idea che le cose vengano da Dio. Ma se non si crede in nessun Dio, se si crede semplicemente nel proprio lavoro e non nell’ispirazione, si crede nella propria personale capacità creatrice, nell’esperienza, nell’applicarsi. Io credo nell’applicazione. Sono molto pedante e cerco, almeno nel mio lavoro, di essere onesto. (1) Per me, girare un film rappresenta giorni di lavoro inumanamente accanito, fatiche, occhi pieni di polvere, odori di cerone, sudore e lampade, una serie infinita di tensioni e rilassamenti, una lotta ininterrotta tra il volere e il dovere, la finzione e la realtà, la coscienza e la pigrizia. Penso alle levate di primo mattino, alle notti insonni, a un sentimento più acuto della vita, a una specie di fanatismo imperniato sul solo lavoro, per il quale divento io stesso finalmente una parte integrante della pellicola, un apparecchio ridicolmente minuscolo, il cui solo difetto è l’aver bisogno di mangiare e bere (…) Girare un film è come cercare di domare una belva preziosa e inafferrabile: ci vogliono chiarezza, meticolosità, calcoli rudi ed esatti. Aggiungete un umore inalterabile e una pazienza che non è di questo mondo. -
Programación
Martes 1 No hay sesiones. Miércoles 2 No hay sesiones. Jueves 3 17:30 · Sala 1 · William Holden. El crepúsculo del héroe Sabrina (Billy Wilder, 1954). Int.: Humphrey Bogart, Audrey Hepburn, William Holden. EEUU. DCP. VOSE. 113’ 20:00 · Sala 1 · Las otras revueltas El grito (Leobardo López Aretche, 1968). México. B-R. 102’ Durante el movimiento estudiantil de 1968 en México, los estudiantes del Centro Universitario de Estudios Cinematográficos de la Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM) decidieron tomar la escuela, el equipo y material a disposición y filmar los acontecimientos. El resultado, ocho horas de imágenes, fue editado bajo la dirección de Leobardo López Aretche para integrar este documental, único testimonio fílmico desde el interior del movimiento. 20:30 · Sala 2 · CCR: Sesiones de archivo / Carlos Saura. La espiral sauriana Los zancos (Carlos Saura, 1984). Int.: Fernando Fernán Gómez, Laura del Sol, Antonio Banderas, Francisco Rabal. España. 35 mm. 95’ «Un viejo profesor deprimido por la muerte de su mujer halla nuevas fuentes de vida al entablar relación con su joven vecina. Esta breve sinopsis es casi toda la carne de esta película, sencilla pero sentida, honesta, profunda, uno de los mejores trabajos del Carlos Saura de los años ochenta». (Jordi Batlle Caminal) 22:15 · Sala 1 · Centenario Todo Bergman. La muerte y el sueño El séptimo sello (Det sjunde inseglet, Ingmar Bergman, 1957). Int.: Max von Sydow, Gunnar Björnstrand, Nils Poppe, Bibi Andersson. Suecia. DCP. VOSE. 96’ Segunda proyección y nota día 12. Viernes 4 17:30 · Sala 1 · DocumentaMadrid. Ross McElwee Sherman’s Redux - Un work in progress Ross McElwee retoma con el público del Cine Doré su película La marcha de Sherman para convertir Sherman’s Redux en su próxima película. -
Dissertação O Cinema De Ingmar Bergman Gritos E Sussurros.Pdf
UNIVERSIDADE FEDERAL DE MINAS GERAIS ESCOLA DE BELAS ARTES Hellen Silvia Marques Gonçalves O cinema de Ingmar Bergman: A construção dos elementos estilísticos e existencialistas em Gritos e Sussurros Belo Horizonte 2020 1 Hellen Silvia Marques Gonçalves O cinema de Ingmar Bergman: A construção dos elementos estilísticos e existencialistas em Gritos e Sussurros Dissertação apresentada ao Curso de Mestrado do Programa de Pós-Graduação em Artes da Escola de Belas Artes da Universidade Federal de Minas Gerais, como requisito parcial à obtenção do título de Mestre em Artes. Área de concentração: Cinema. Orientador: Prof. Dr. Leonardo Álvares Vidigal. Belo Horizonte Escola de Belas Artes da UFMG 2020 2 3 4 Dedicada à memória de Silvio Alves Gonçalves. 5 AGRADECIMENTOS Aos meus pais, meu primeiro agradecimento. À minha mãe, Maria Tereza, por ser esta mulher extremamente forte, que sempre cuidou de mim e por me instigar à busca pelo conhecimento. A meu pai, Silvio (in memorian), apenas queria dizer que minha saudade é infinita, que sempre vou te agradecer por ter me ensinado a perder o medo da vida e por acreditar que eu ocuparia este lugar um dia. Agradeço também, ao meu irmão Ramon, à minha tia Maria Aparecida, à minha madrinha Marília e aos meus primos, Jéssica e Diogo, por me fazerem feliz nos dias mais improváveis. É muito importante ser grato, reconhecer os bons momentos e as pessoas que passam por nossas vidas. Agradeço imensamente aos meus amigos Cássio, Ludymila, Iolanda, Ângela e Caio, especialmente a Ana Beatriz, Brenda e Janaína pelo apoio incondicional, por sempre apontarem meus erros e minha qualidades, sempre me incentivando a ver as coisas boas que estão a minha frente. -
Berkeley Art Museum·Pacific Film Archive S E P O C T N Ov 2
NOV 2018 / OCT / SEP BERKELEY ART MUSEUM · PACIFIC FILM ARCHIVE UNIVERSITY OF CALIFORNIA PROGRAM GUIDE HARVEY QUAYTMAN DIMENSIONISM CHRISTINA QUARLES OLD MASTERS IN A NEW LIGHT CONTEMPORARY TIBETAN ARTISTS LUCHINO VISCONTI INGMAR BERGMAN MAKHMALBAF FILM HOUSE FREDERICK WISEMAN AGNIESZKA HOLLAND CORNELIU PORUMBOIU JEAN VIGO UTE AURAND ALTERNATIVE VISIONS CHINESE CINEMA CLASSICS 1968 & GLOBAL CINEMA MARK MORRIS PRESENTS 1 / 2 / 3 / 4 / 5 / 6 CALENDAR SEP 10/MON 21/FRI 29/SAT 6:30 Roxane Gay ARTS + DESIGN P. 6 3:30 La Danse: The Paris Opera Ballet 1:30 Lecture: Catherine Lusheck WISEMAN P. 34 OLD MASTERS P. 7 1/SAT 12/WED 6:00 East Bay Poets READING P. 6 3:30 A Hard Day’s Night 6:00 Fårö Document BERGMAN P. 16 MARK MORRIS PRESENTS P. 35 3:10 Smiles of a Summer Night 7:00 La terra trema VISCONTI P. 26 8:00 Gabbeh MAKHMALBAF P. 22 Lecture by Linda H. Rugg 6:00 Cat Brooks BLACK LIFE P. 5 IN FOCUS P. 18 22/SAT 6:00 The Day I Became a Woman 2/SUN 7:00 Collage Animations by Kelly Sears 12:00 This Is Not a Gun WORKSHOP P. 8 MAKHMALBAF P. 23 Kelly Sears & Rick Prelinger in 2:00 Wavy Gravy PERFORMANCE P. 5 8:00 The Rite BERGMAN P. 17 conversation 2:00 Ex Libris: The New York Public 5:00 The Atomic Cafe P. 38 ALTERNATIVE VISIONS P. 30 Library WISEMAN P. 34 7:00 Le corbeau P. 38 6:00 The Apple 30/SUN 13/THU Film to Table dinner 2:00 Guided Tour OLD MASTERS P. -
Url Title Director Batalla En El
Url Title Director http://www.imdb.com/title/tt0387055 Batalla en el cielo Carlos Reygadas http://www.imdb.com/title/tt0841922 Los bastardos Amat Escalante http://www.imdb.com/title/tt0021577 L'Age d'Or Luis Buñuel http://www.imdb.com/title/tt1714915 Only Lovers Left Alive Jim Jarmusch http://www.imdb.com/title/tt0067927 Vanishing Point Richard C. Sarafian http://www.imdb.com/title/tt0110413 Léon: The Professional Luc Besson http://www.imdb.com/title/tt0081398 Raging Bull Martin Scorsese http://www.imdb.com/title/tt0862467 Valhalla Rising Nicolas Winding Refn http://www.imdb.com/title/tt0128445 Rushmore Wes Anderson http://www.imdb.com/title/tt0101410 Barton Fink Joel Coen, Ethan Coen http://www.imdb.com/title/tt0072417 A Woman Under the Influence John Cassavetes http://www.imdb.com/title/tt1440292 Submarine Richard Ayoade http://www.imdb.com/title/tt1149362 The White Ribbon Michael Haneke http://www.imdb.com/title/tt0071141 Ali: Fear Eats the Soul Rainer Werner Fassbinder http://www.imdb.com/title/tt0375063 Sideways Alexander Payne http://www.imdb.com/title/tt2870708 Wish I Was Here Zach Braff http://www.imdb.com/title/tt1065073 Boyhood Richard Linklater http://www.imdb.com/title/tt0050986 Wild Strawberries Ingmar Bergman http://www.imdb.com/title/tt0118749 Boogie Nights Paul Thomas Anderson http://www.imdb.com/title/tt0760311 He Was a Quiet Man Frank A. Cappello http://www.imdb.com/title/tt1798709 Her Spike Jonze http://www.imdb.com/title/tt1100089 Foxcatcher Bennett Miller http://www.imdb.com/title/tt0109445 Clerks. Kevin Smith http://www.imdb.com/title/tt0907657 -
Das Lächeln Einer Sommernacht
Hommage Schweden Sweden 1955, 108 Min., 35 mm, Schwarzweiß black & white, englische Untertitel English subtitles Regie Director Ingmar Bergman Drehbuch Screenplay Ingmar Bergman Kamera Camera Gunnar Fischer Schnitt Editing Oscar Rosander Musik Music Erik Nordgren Rollen Cast Ulla Jacobsson (Anne Egerman), Eva Dahlbeck (Desiree Armfeldt), Harriet Andersson (Pet- ra), Margit Carlquist (Gräfin Charlotte Malcolm), Gun- nar Björnstrand (Fredrik Egerman), Jarl Kulle (Graf Carl Magnus Malcolm), Åke Fridell (Frid, Diener), Björn Bjel- venstam (Henrik Egerman), Birgitta Valberg, Bibi An- dersson (Schauspielerinnen) Produktion Production Allan Ekelund, AB Svensk Filmindustri Adresse Address 169 86 Stockholm, Sweden, Sommarnattens leende Tel: +46 86 80 35 00, Fax: +46 86 80 37 83 Das Lächeln einer Sommernacht Regisseur Ingmar Bergman (1918 – 2007) zählt zu Smiles of a Summer Night den bedeutendsten Filmautoren, die das europäische Kino hervorgebracht hat. Als der Lübecker Filmclub im Ein Landgut bei Stockholm kurz nach 1900. Der Rechtsanwalt Jahre 1956 erstmals die Nordischen Filmtage ausrich- Egerman, mit einer noch unberührten Frau verheiratet, fühlt sich tete, liefen hier mit „Gefängnis / Fängelse“ (1948), „Ei- plötzlich wieder zu seiner ehemaligen Geliebten, der Schauspie- nen Sommer lang / Sommarlek“ (1950) und „Abend lerin Desiree, hingezogen. Henrik, sein Sohn aus erster Ehe, hat der Gaukler / Gycklarnas afton“ (1953) gleich drei sei- eben sein Priesterexamen bestanden und will aus Lebensüber- ner frühen Arbeiten – zu einer Zeit, als Bergman -
Ingmar Bergman a Cura Di Antonio Costa
elementi sequenze d’autore a cura di Paolo Bertetto Ingmar Bergman a cura di Antonio Costa Marsilio Indice 7 Il cinema di Ingmar Bergman. Il volto, la scena, la parola di Antonio Costa 27 Monica e il desiderio di Luciano De Giusti 47 Il settimo sigillo di Fabrizio Borin 63 Il posto delle fragole di Lucilla Albano 87 Persona di Antonio Costa 107 Sussurri e grida di Roberto Zemignan 125 Fanny e Alexander di Chiara Tartarini 143 Note al testo Appendice 153 Nove pezzi facili: i film pubblicitari di Francesco Bono © 2008 by Marsilio Editori® s.p.a. in Venezia 159 Biografia Prima edizione: gennaio 2009 a cura di Annette Marie Blomqvist ISBN 978-88-317-xxxx 163 Filmografia www.marsilioeditori.it a cura di Annette Marie Blomqvist Realizzazione editoriale Chiara Romanelli 191 Bibliografia Il cinema di Ingmar Bergman. Il volto, la scena, la parola di Antonio Costa A rendere così singolare l’opera di Ingmar Bergman (1918-2007) sono la solitudine, l’isolamento in cui è stata realizzata. Inoltre, lo stretto legame che in essa esiste tra il cinema e il teatro. Un teatro, quello di Bergman, vissuto secondo un percorso anch’esso singola- re, al di fuori di scuole e di etichette, che sembravano d’obbligo lungo tutto il Novecento. Difficile tentare paragoni con altri regi- sti. È vero che la pratica del teatro accomuna Bergman ad altri grandi cineasti, Welles, per esempio, o Visconti. Nessun altro, pro- babilmente neppure Visconti, ha vissuto l’esperienza del cinema in una simbiosi così intima e continuativa con il teatro. Bergman ha strettamente intrecciato la pratica della messa in scena con quella della scrittura letteraria e, cosa non abituale per i cineasti della sua generazione, ha profuso un impegno senza uguali in opere televisi- ve, dando un contributo notevole alla definizione delle possibilità del mezzo.