Medlemstidning Nr 1 - 2019
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
2014 Års O´Neill-Pris Går Till Thérèse Brunnander
Pressmeddelande från Dramaten torsdagen 16 oktober 2014 2014 års O´Neill-pris går till Thérèse Brunnander Priset ska enligt Eugene O´Neill tilldelas ”högt förtjänta artister på Dramaten”. Vid en prisutdelning på Dramaten i dag kl 15.45 delades det ut till skådespelaren Thérèse Brunnander, just nu aktuell Jonas Hassen Khemiris nyskrivna ≈ [ungefär lika med] med urpremiär den 23 oktober. Prissumman är 35 000 kr. Motivering ”Märkvärdigt är det att kunna förena en sådan lugn koncentration och närvaro med en sådan oberäknelig snabbhet och rörlighet! Hur går det till? Det vet hon bara själv, längst inne i sitt skådespelarhjärta. Och publiken har lyckan att känna sig både trygg och häpen när hon är på scenen. Hennes skådespeleri är mjukt lyssnande, nyansrikt och uppmärksamt, och samtidigt finns där en fantastisk och egensinnig humor med vassaste udd, och ett ytterst utvecklat sinne för det dråpligt absurda. Hon viskar i vårt öra: - Se upp där du går, allting kan vara på ett helt annat sätt än du tror… Hon påminner oss om de inre sambanden mellan musikalitet och skådespeleri. Om att ett ord inte bara är ett ord, utan en hel värld som håller på att bli till, innan den löses upp igen. Den beständiga flyktigheten vet hon också mycket om, längst inne i sitt skådespelarhjärta. Thérèse Brunnander.” – Marie-Louise Ekman Kort om Thérèse Brunnander Thérèse Brunnander (f. 1963) har sedan 1992 varit knuten till Dramaten. Hon tillhör teaterns fasta ensemble och har nära 50 roller bakom sig. Utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm 1987-1990. Därefter arbetade hon vid Boulevardteatern i Kristianstad samt Folkteatern i Gävleborg. -
Swedish Film Magazine #1 2009
Swedish Film IN THE MOOD FOR LUKAS Lukas Moodysson’s Mammoth ready to meet the world Nine more Swedish films at the Berlinale BURROWING | MR GOVERNOR THE EAGLE HUNTEr’s SON | GLOWING STARS HAVET | SLAVES | MAMMA MOO AND CROW SPOT AND SPLODGE IN SNOWSTORM | THE GIRL #1 2009 A magazine from the Swedish Film Institute www.sfi.se Fellow Designers Internationale Filmfestspiele 59 Berlin 05.–15.02.09 BERLIN INTERNATIONAL FILM FESTIVAL 2009 OFFICIAL SELECTION IN COMPETITION GAEL GARCÍA BERNAL MICHELLE WILLIAMS MA FILMA BYM LUKMAS MOOODTYSSHON MEMFIS FILM COLLECTION PRODUCED BY MEMFIS FILM RIGHTS 6 AB IN CO-PRODUCTION WITH ZENTROPA ENTERTAINMENTS5 APS, ZENTROPA ENTERTAINMENTS BERLIN GMBH ALSO IN CO-PRODUCTION WITH FILM I VÄST, SVERIGES TELEVISION AB (SVT), TV2 DENMARK SUPPORTED BY SWEDISH FILM INSTITUTE / COLLECTION BOX / SINGLE DISC / IN STORES 2009 PETER “PIODOR” GUSTAFSSON, EURIMAGES, NORDIC FILM & TV FUND/HANNE PALMQUIST, FFA FILMFÖRDERUNGSANSTALT, MEDIENBOARD BERLIN-BRANDENBURG GMBH, DANISH FILM INSTITUTE/ LENA HANSSON-VARHEGYI, THE MEDIA PROGRAMME OF THE EUROPEAN COMMUNITY Fellow Designers Internationale Filmfestspiele 59 Berlin 05.–15.02.09 BERLIN INTERNATIONAL FILM FESTIVAL 2009 OFFICIAL SELECTION IN COMPETITION GAEL GARCÍA BERNAL MICHELLE WILLIAMS MA FILMA BYM LUKMAS MOOODTYSSHON MEMFIS FILM COLLECTION PRODUCED BY MEMFIS FILM RIGHTS 6 AB IN CO-PRODUCTION WITH ZENTROPA ENTERTAINMENTS5 APS, ZENTROPA ENTERTAINMENTS BERLIN GMBH ALSO IN CO-PRODUCTION WITH FILM I VÄST, SVERIGES TELEVISION AB (SVT), TV2 DENMARK SUPPORTED BY SWEDISH FILM INSTITUTE -
Jag Har Alltid Älskat Radioteatern”
Lunds Universitet Linda Randsalu Litteraturvetenskapliga institutionen Magisteruppsats, LIV 143 Handledare Rikard Loman Uppsatsseminarium 2004-06-08 ”Jag har alltid älskat radioteatern” Ingmar Bergman som radioteaterregissör, 1946-2002 Innehållsförteckning Inledning och forskningsöversikt………………………………...….………..2 I. Radiomediet och historien…………………………………………….……..6 Radion och radioteatern………………………………………………………6 Radioteatern i Sverige………………………………………………………..10 Ingmar Bergman och radioteatern………………………………………….13 II. Analys…………………………………………………………………………..18 Avskalande och närbilder……………………………………………………18 Masker och demaskeringar…………………………………………………..23 Steget in i spelet och spelet i spelet…………………………………………..27 Sammanfattning…………………………………………………………………33 Källor…………….…………………………………………………………………36 Bilaga 1 Radioteaterföreställningar i regi av Ingmar Bergman Bilaga 2 Ingmar Bergmans teateruppsättningar, filmer och radioteateruppsättningar 1946-2003 1 Inledning och forskningsöversikt Ingmar Bergman är en av efterkrigstidens mest omtalade och analyserade filmare, såväl i Sverige som i världen. Betydligt mindre finns skrivet om teatermannen Ingmar Bergman, trots att teatern varit hans följeslagare under mer än 60 år. Denna diskrepans är kanske inte helt förvånande med tanke på filmernas tillgänglighet för internationella forskare och det faktum att filmerna finns kvar oförändrade år efter år. En teaterföreställning är ögonblickets konst och försvinner när den slutar spelas. På senare år har teatern fått mer uppmärksamhet i och med att alltfler forskare ägnat -
Kungliga Dramatiska Teatern AB Årsredovisning För År 2013
KUNGLIGA BOX 5037, 102 41 STOCKHOLM www.dramaten.se DRAMATISKA TEATERN Lanseringsbildsfotografering ÅRSREDOVISNING 2013 Repetition och provdag (skådespelarna spelar för första gången i kostym och mask). kostymprovning Lanseringsbildsfotografering Kostymtecknaren Nina Sandström presenterar kostymskisserna för Farliga förbindelser. IV I Provdag Farliga förbindelser INNEHÅLL 2 Teaterchefen har ordet 4 Styrelsen 6 Förvaltningsberättelse 7 Resultaträkning 8 Balansräkning 10 Kassaflödesanalys samt Femårsjämförelse 11 Noter med redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 16 Revisionsberättelse 19 Statistik 22 Produktioner 38 Övriga arrangemang 39 Stipendier utdelade under perioden 2013.01.01 – 2013.12.31 1 TEATERCHEFEN HAR ORDET MARIE-LOUISE EKMAN Hej det är jag igen heter Kristina Lugns Tänka på vissa saker ihop. senaste pjäs som hon har skrivit till Få något att hända. Dramaten. Helst något som inte har hänt förut. Vilken oerhört bra titel. Hej. Och så vill vi ju gärna vara med om något nytt. Ja just det. Inne i varandras huvuden. Hej. Få något att ske någon annanstans. Hej på dig. Och här. På oss. På samma gång. Vi som bor här. Något ofarligt. Arbetar här. Icke hämmande. Drömmer om mer. Vi vill helt enkelt se om vi har kraft ihop. Vi blir tilltalade. Om jag har det. Hälsade på. Ihop med dig. Av en vänlig själ. Och så där håller det på. En som kanske bryr sig. Innan vi möts. Har fantasier om oss. Denna eviga fantasi om vad ett möte kan innebära. Hon vill oss väl. Tror vi. På teatern ser vi till att dessa möten har en plats. Därför att hon låter trevlig. Vi har anställda människor överallt beredda på de Vänlig. -
Medlemstidning Nr 4 - 2018
MEDLEMSTIDNING NR 4 - 2018 1 Shakespeare in Love, Foto: Sören Vilks Dramatens renovering beräknas till sju månader. Av Kulturell flyttkarusell fasta spelplatser kommer bara Lilla scenen och Elver- ket att vara igång. I stället vidtar turnerande bl a till Den stockholmska kulturens olika spelplatser ska re- Backa Teater i Göteborg och Malmö Stadsteater. To- noveras. I stort sett samtidigt. Kulturhuset med Stads- talt lär dock antalet föreställningar bli färre framöver. teatern stänger i december, Dramaten i april, Operan om några år. Det ska bytas stammar och upprustas på Förortsteater alla möjliga sätt. För publiken betyder det ett utspritt kulturutbud – snart sagt varje förort kommer att få ta Allaktivitetshuset i Östberga kommer att få kulturella del av det som annars skulle ha getts i innerstaden. besök, liksom Skärholmen, Rinkeby, Farsta, Akalla, Kista och Filmhuset. Innerstadspubliken får alltså Från december till hösten 2020 kommer Kulturhuset/ bereda sig på lite resande. Samtidigt som olika teater- Stadsteatern att spela på Södra Teatern, Årsta Folkets projekt kanske kan locka till sig ny publik? hus och Teater Giljotin, bl a. Under Sergelfontänen kommer man att finna Soppteatern, bibliotek, de- Eller varför inte åka till Uppsala, där man i höst kan battscenen och plats för schackspelarna. Dansens Hus se Det sjunde inseglet, Scener ut ett äktenskap, Ric- och Folkoperan tillhör också de alternativa scenerna. hard lll, Snövit och Karl-Bertil Jonssons julafton. Stadsteatern och Folkoperan satsar tillsammans på Som för övrigt också -
Ingmar Bergman La Nuit 5 – 25 MARS 2014 Des Forains
Ingmar 5 – 25 MARS 2014 Bergman Cinéma Institut de l’image ..................................... Ingmar Bergman La Nuit 5 – 25 MARS 2014 des forains À l’occasion de la réédition en copies (Suède, 1953) 90 min neuves numériques de plusieurs films Int. Harriet Andersson, Gunnar Björns- d’Ingmar Bergman, l’Institut de l’image trand, Ake Gronberg... propose de revenir sur l’œuvre du « magicien du Nord » à travers douze films, Un cirque fait une halte dans une de La Nuit des forains (1953) à Saraband petite ville de Suède. Son directeur, (2004). Douze films qui témoignent de Albert, songe à abandonner sa jolie la richesse et de la cohérence d’une maitresse Anna, pour renouer avec œuvre reconnue comme étant l’une des l’épouse qu’il a abandonnée et qui plus fortes de l’histoire du cinéma, où le habite dans cette même ville... cinéaste suédois travaille des obsessions qui se cristallisent autour de motifs et de thèmes récurrents (le miroir, le double, le couple, le sexe, la mort, l’art...). « La création artistique s’est toujours manifestée chez moi comme une faim. (...) Pendant vingt ans, sans me lasser, avec une sorte de fureur, j’ai transmis des rêves, des sensations, des fantasmes, des crises de folie, des névroses, des stases Mercredi 5 mars à 16h de la foi et de purs mensonges. Ma faim a Samedi 8 à 16h20 sans cesse été neuve. » Mardi 11 à 20h30 Jeudi 13 à 18h20 Ingmar Bergman, 1965 Samedi 15 à 20h30 Rêves Sourires Le Septième Les Fraises de femmes d’une nuit sceau sauvages (Suède, 1955) 89 min d’été (Suède, 1957) 97 min (Suède, 1957) 92 min Int. -
Ingmar Bergman Zum 100. Geburtstag Ingmar Bergman
Ingmar Bergman zum 100. Geburtstag Ingmar Bergman 27 Ingmar Bergman bei den Dreharbeiten zu DAS SIEBENTE SIEGEL 1960 schreibt James Baldwin, nachdem er im Jahr da- den Weltmarkt erobern. Er endete als Fiasko, Bergman vor Ingmar Bergman in Stockholm besucht hatte, um nannte ihn seinen schlechtesten Film und erteilte spä- ihn zu interviewen: »I realized, with a small shock, that ter Aufführungsverbot. the landscape of Bergman's mind was simply the land- Eine Voraussetzung für das filmische Werk des 1918 scape in which he had grown up.« Für den in New York in Uppsala nördlich Stockholm geborenen Schweden geborenen afroamerikanischen Intellektuellen muss es war die tiefe Verwurzelung in »seiner« schwedischen zumindest eine kuriose Erkenntnis gewesen sein, dass Kultur und Tradition. Bergman, der ja zunächst beim der international erfolgreiche Regisseur sein gesam- Theater angefangen hatte und diesem Medium im Ge- tes künstlerisches Potential aus diesem, zumindest gensatz zum Kinofilm bis ins hohe Alter treu blieb, nann- damals noch, recht weltfernen kleinen Land schöpfte. te stets als seine größten Vorbilder den schwedischen Bergman hatte im Sommer das Mittelalterdrama DIE Filmpionier Victor Sjöström und den schwedischen JUNGFRAUENQUELLE (1960), das ihm seinen ersten Dramatiker August Strindberg. Eine weitere prägende Oscar bescheren sollte, abgedreht und bereitete die Instanz war die bürgerlich-protestantische Familie, der Don Juan-Komödie DAS TEUFELSAUGE (1960) vor. er entstammte. Die beinahe lebenslange Auseinander- Zehn Jahre zuvor hatte Bergman zuallererst aus setzung mit der väterlichen Autorität – Bergmans Vater finanziellen Gründen fürSvensk Filmindustri einen war evangelischer Pastor – und die zumindest für die Politthriller im Stil der Schwarze-Serie-Filme gedreht. erste Hälfte des Werkes bis in die 1960er Jahre hinein Physisch zwar in Schweden angesiedelt, hatte der Film bestimmende Frage nach der Existenz Gottes, die Berg- inhaltlich und emotional aber nichts mit dem Regisseur man dann in DAS SCHWEIGEN (1963) für das Publikum zu tun. -
Genealogía Y Esperanza En La Filosofía De La Existencia De Ingmar Bergman
Genealogía y esperanza en la Filosofía de la Existencia de Ingmar Bergman Jordi Puigdomènech López Marta Al meu pare 2 Í N D I C E INTRODUCCIÓN .............................................................................................................. 4 I. INGMAR BERGMAN Y LA CINEMATOGRAFÍA NÓRDICA 1.1 La tradición nórdica: de Snörri Sturlsson a Ingmar Bergman .......... 22 1.2 Ingmar Bergman: arte y metafísica .................................................. 36 1.2.1 Bergman y su mundo ....................................................... 37 1.2.2 Elementos para una clasificación de la obra bergmaniana .. 46 1.2.2.1 La obra literaria ................................................ 48 1.2.2.2 La obra escénica .............................................. 52 1.2.2.3 La obra cinematográfica ................................... 58 II. ANÁLISIS DEL DISCURSO FÍLMICO BERGMANIANO 2.1 Poética fílmica: imágenes y símbolos .............................................. 90 2.1.1 Estética fílmica: la tragedia y el romanticismo nórdico ........ 91 2.1.2 La metafísica del artista ..................................................... 102 2.2 Filosofía de la imagen: estructura del discurso fílmico ..................... 109 2.2.1 Producción y guión ............................................................. 110 2.2.2 Imagen y encuadre .............................................................. 118 2.2.3 Ambientación y decorados ................................................... 124 2.2.4 Montaje y banda sonora ...................................................... -
Kungliga Dramatiska Teatern Årsredovisning 2014
Carolus Rex KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN ÅRSREDOVISNING 2014 KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN ÅRSREDOVISNING 2013 Lena Lindgren, kostymtecknare BOX 5037, 102 41 STOCKHOLM www.dramaten.se II III Carolus Rex INNEHÅLL 2 Teaterchefen har ordet 4 Styrelsen 6 Förvaltningsberättelse 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Kassaflödesanalys 11 Noter med redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 15 Bolagsstyrningsrapport 17 Revisionsberättelse 21 Statistik 24 Produktioner 40 Övriga arrangemang 41 Stipendier utdelade under perioden 2014.01.01 – 2014.12.31 1 TEATERCHEFEN HAR ORDET TEATERCHEFEN HAR ORDET MARIE-LOUISE EKMAN EIRIK STUBØ Jag har varit i ett himmelrike. Med levande. Och döda personer. Jag har åkt genom tiderna. Mellan människor. Och sett hur de har uppfört sig mot varandra. I tid. Och otid. Deras handlingar. Sky m fer. Tillkortakommanden. Hä m nder. Planer för att få det bättre. Drömmarna om lycka. Förintelse. Och dom. Och till slut. Vi. Det lyckliga slutet. Som har gjort detta. Lever ett liv som bakom murar. Allt detta har jag gjort på rekordtid. Lustens murar. Tillsammans med andra människor. Arbetets murar. Vi har kallats för anställda. Tankens frihet att göra vad man vill. Och själva lokalen vi har uppehållit oss Bara man bestämmer sig för vilken i har kallats för teater. gräns man vill ha. Människor har ibland kommit för att Frihetens mur. Det är med glädje och entusiasm som jag inleder mina år är det centralt att ifrågasätta just sådana invanda begrepp titta på oss. Mot det som är fienden. Njuta av hur vi ser ut. Nämligen det håglösa. som Dramatens teaterchef. Och jag vill rikta ett tack till som ”national” och ”nationalitet”. Låter. -
Ingmar Bergman
INGMAR BERGMAN Parte seconda - Gli anni Sessanta Settembre 2006 – maggio 2007 © www.cicibi.ch 2006 Amo molto il pubblico. Mi sono sempre detto: “Devo essere molto chiaro, devono capire ciò che dico, non è difficile” e molte volte mi sono reso conto di non essere stato abbastanza semplice, abbastanza chiaro. Ma in tutta la mia vita, ho sempre lavorato per il pubblico. (1) Non credo nell’ispirazione (…) Credo che l’ispirazione sia un’idea romantica, l’idea che le cose vengano da Dio. Ma se non si crede in nessun Dio, se si crede semplicemente nel proprio lavoro e non nell’ispirazione, si crede nella propria personale capacità creatrice, nell’esperienza, nell’applicarsi. Io credo nell’applicazione. Sono molto pedante e cerco, almeno nel mio lavoro, di essere onesto. (1) Per me, girare un film rappresenta giorni di lavoro inumanamente accanito, fatiche, occhi pieni di polvere, odori di cerone, sudore e lampade, una serie infinita di tensioni e rilassamenti, una lotta ininterrotta tra il volere e il dovere, la finzione e la realtà, la coscienza e la pigrizia. Penso alle levate di primo mattino, alle notti insonni, a un sentimento più acuto della vita, a una specie di fanatismo imperniato sul solo lavoro, per il quale divento io stesso finalmente una parte integrante della pellicola, un apparecchio ridicolmente minuscolo, il cui solo difetto è l’aver bisogno di mangiare e bere (…) Girare un film è come cercare di domare una belva preziosa e inafferrabile: ci vogliono chiarezza, meticolosità, calcoli rudi ed esatti. Aggiungete un umore inalterabile e una pazienza che non è di questo mondo. -
Swedish Film Magazine #2 2015
Issue 2 • Summer–Autumn 2015 Glam slam The 80’s are back with a vengeance in David Sandberg’s retro fest Kung Fury Outside the walls A young criminal tries to return to normal life in Magnus von Horn’s The Here After Ingrid Bergman Stig Björkman paints a personal portrait of Sweden’s iconic movie star A magazine from the Swedish Film Institute • sfi.se 1 Your Scandinavian Partner filmvast.se in Co-Productions Film Väst Congratulates Un Certain Regard: ONE FLOOR BELOW by Radu Muntean Quinzaine des Réalisateurs: THE HERE AFTER by Magnus von Horn Semaine de la Critique: BOYS by Isabella Carbonell 2 Swedish Film Cannes 2015indd 1 2015-04-24 13:38 Welcome Director, International Department Pia Lundberg Phone: +46 70 692 79 80 A glorious [email protected] year at Cannes Festivals, features Gunnar Almér Phone: +46 70 640 46 56 2015 is a big year for Swedish film at the Fes- Sanna Lenken’s My Skinny Sister, which [email protected] tival de Cannes. will screen in Cannes Ecrans Juniors. The Ingrid Bergman would have turned 100 Swedish company Chimney is also a co- years old this year. It’s important for Sweden producer of One Floor Below, directed by Festivals, documentaries to celebrate one of our greatest international Radu Muntean and selected for Un Certain Sara Rüster actors. She not only turned the eyes of the Regard. Phone: +46 76 117 26 78 world on Sweden, but also blazed a trail for This refreshing mix of new and experi- [email protected] other Swedes wanting to seek their fortune in enced filmmakers demonstrates the value of Hollywood. -
Programación
Martes 1 No hay sesiones. Miércoles 2 No hay sesiones. Jueves 3 17:30 · Sala 1 · William Holden. El crepúsculo del héroe Sabrina (Billy Wilder, 1954). Int.: Humphrey Bogart, Audrey Hepburn, William Holden. EEUU. DCP. VOSE. 113’ 20:00 · Sala 1 · Las otras revueltas El grito (Leobardo López Aretche, 1968). México. B-R. 102’ Durante el movimiento estudiantil de 1968 en México, los estudiantes del Centro Universitario de Estudios Cinematográficos de la Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM) decidieron tomar la escuela, el equipo y material a disposición y filmar los acontecimientos. El resultado, ocho horas de imágenes, fue editado bajo la dirección de Leobardo López Aretche para integrar este documental, único testimonio fílmico desde el interior del movimiento. 20:30 · Sala 2 · CCR: Sesiones de archivo / Carlos Saura. La espiral sauriana Los zancos (Carlos Saura, 1984). Int.: Fernando Fernán Gómez, Laura del Sol, Antonio Banderas, Francisco Rabal. España. 35 mm. 95’ «Un viejo profesor deprimido por la muerte de su mujer halla nuevas fuentes de vida al entablar relación con su joven vecina. Esta breve sinopsis es casi toda la carne de esta película, sencilla pero sentida, honesta, profunda, uno de los mejores trabajos del Carlos Saura de los años ochenta». (Jordi Batlle Caminal) 22:15 · Sala 1 · Centenario Todo Bergman. La muerte y el sueño El séptimo sello (Det sjunde inseglet, Ingmar Bergman, 1957). Int.: Max von Sydow, Gunnar Björnstrand, Nils Poppe, Bibi Andersson. Suecia. DCP. VOSE. 96’ Segunda proyección y nota día 12. Viernes 4 17:30 · Sala 1 · DocumentaMadrid. Ross McElwee Sherman’s Redux - Un work in progress Ross McElwee retoma con el público del Cine Doré su película La marcha de Sherman para convertir Sherman’s Redux en su próxima película.