Vintrie, Område C5

Uv syd rapport 2009:6

Arkeologisk förundersökning 2008 Vintrie, område C5

Senneolitiska gravar och äldre järnåldersgårdar Skåne, Malmö kommun, Bunkeflo socken, Vintrie 6:1 och 17:1, RAÄ 126 Dnr 422-1230-2008 Håkan Aspeborg

UV Syd Rapport 2009:6 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se

Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Henrik Pihl

Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2009

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 gävle. Dnr L 1999/3 Innehåll

Sammanfattning...... 5 Inledning...... 5 Topografi...... 7 Fornlämningsmiljö...... 7 Stenålder...... 7 Bronsålder och järnålder...... 9 Historisk tid...... 10 Tidigare undersökningar...... 10 Målsättning...... 10 Metod och genomförande...... 11 Resultat...... 11 Fynd...... 17 Analyser...... 19 Vetenskaplig potential...... 19 Måluppfyllelse...... 21 Förslag till åtgärder...... 22 Referenser...... 23 Administrativa uppgifter...... 25 Bilaga 1. Anläggningslista...... 26 Bilaga 2. Fyndlista...... 30 Bilaga 3. Resultat av 14C-analys...... 32 Figurförteckning...... 33 Häljarp

Saxån l Eslöv Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge

Löddeköpinge Furulund

Kävlingeån

Lödde å Bjärred S Sandby LUND Krankesjön Lommabukten

Lomma Dalby

Staffanstorp

Veberöd

MALMÖ Genarp Bara

Oxie Bunkeflostrand Yddingesjön

Sege å Fjällfotasjön Svedala

Börringesjön Vellinge Skurup

Skanör

Höllviken

Falsterbo Ljunghusen

TRELLEBORG

0510 15 km

Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. Skala 1:300 000.

4 Vintrie, område C5 Vintrie, område C5 Senneolitiska gravar och äldre järnåldersgårdar

Håkan Aspeborg

Sammanfattning • Malmö kommun planerar att exploatera området. • I området finns under mark dolda fornlämningar. • Området är drygt 48 000 m² stort och utgörs av åkermark. • Större ytor och sökschakt grävdes. • Sammanlagt avbanades ca 3500 m². • Vid undersökningen påträffades 157 boplatsanläggningar i form av stolphål, gropar och härdar. • Sex områden med lager av skiftande karaktär dokumenterades. • Fem neolitiska gravar påträffades på Möllekullen i östra delen av området. • Ett hus från äldre järnålder fanns mitt i området. • Drygt 100 fynd bestående av mestadels flintavslag och keramik tillvaratogs. • Gravgåvor som en flintdolk och en flintspets var de mest uppseendeväckande fynden. • Flertalet 14C-dateringarna låg i TN och i äldre bronsålder. • Lämningarna inom ett knappt 22 000 m² stort område i öster föreslås bli föremål för bevarande eller särskild undersökning.

Inledning Malmö stad planerar att exploatera ett större markområde kring Vintrie by (fig. 1). I det aktuella området, Utbyggnadsområde C5, har Malmö kulturmiljö påvisat att fornlämningar finns. Länsstyrelsen i Skåne län fattade den 29/4 2008 beslut om att fornlämningarna innan en exploatering kan komma till stånd behövde förundersökas och att förundersökningen skulle utföras av Riksantikvarieämbetet UV Syd (lst dnr 431-9612-08). Håkan Aspeborg var ansvarig för undersökningen och har också skrivit rapporten. Föreliggande rapport är godkänd av Länsstyrelsen.

UV Syd Rapport 2009:6 5 103:2

109 ! 6:1 !

! ! Fosie 92:1 ! E 9:1 !

! 47:1

! ! E53:1 !

! Nydala ! !

53:2 !

! 108 ! E 101:1 ! ! ! 86:2 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 94:1 100:1

! !!!!!! ! !!!!!! ! !!!!!! ! !!!!!17:1! ! !!!!!! Vintriegården!!!!! !!!!!E 91:1 !!!!! !!!!! 93:1

128

12:1 92:3 91:2 91:3 92:2

!!!!!!!!!! E46:1 !!!!!!!!!! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!! Erlandsro !!!!!!!!!! E65:1 !!!!!!!!!! 49:3 !!!!!!!!!! 73:3 90:2 90:1 ! ! !!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!!

! !!!!!!!!!!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 66:2 ! E EE73:1-2 67:1

81:2

82:1 !!!!!! 81:1 !!!!!! !!!!!! !!!!!! 10:1 !!!!!!!!!!!! !!!!!!Naffentorp !!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!Almlid!! !!!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!! Salhög E 4:1

54:1

Trindhög

1:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta

!!!!!!!! Undersökningsområde

! !!!!!!!! !!!!!!!! Fig. 2. Utsnitt ur fastighetskartan med förundersökningsområdet och omgivande fornlämningar markerade. Skala 1:10 000.

6 Vintrie, område C5 Topografi Området som är drygt 48 000 m² bestod uteslutande av åkermark med små nivåskillnader, från 19 till 24 m ö h (fig. 2). De höglänta delarna av området ligger i öster och heter Möllekullen. Alven i om- rådet bestod huvudsakligen av siltig och lerig morän förutom i sydost där den bestod av sand. Djupet ned till alven varierade från 0,3 till 0,6 m.

Fornlämningsmiljö Den planerade exploateringen kommer att beröra ett område där forn- lämningstätheten är mycket hög (fig. 2). Malmöområdet bör betraktas som ett av Skånes centrala bosättnings- och bebyggelseområden, från äldsta stenålder fram till idag. De senaste årens omfattande arkeologiska undersökningar i området har visat på att utbyggnadsom- rådet Vintrie i stort sett har varit omgivet av fornlämningar från olika tidsperioder. Norr om området är undersökningarna begränsade då dessa delar är odlingsmark som ännu inte exploaterats av den starkt växande staden. Väster om förundersökningsområdet ligger Vintrie medeltida bytomt (RAÄ nr 12), där gårdarna 9–14 samt 19 har legat inom delområde C. Omedelbart söder om förundersökningsområdet inom delområde C2 är platsen för en långdös registrerad (RAÄ nr 46). Vidare finns en fyndplats för en skära och ett förarbete av flinta registrerad på delområde B (RAÄ nr 65). En lösfyndssamling av mestadels flintyxor finns på fastigheten Vintrie 20:1 (RAÄ nr 17). I den västra delen av delområde A har en arkeologisk undersökning gjorts, där omfattande bebyggelselämningar från senneolitikum och från in- ledningen av förromersk järnålder påträffades (RAÄ nr 105). De arkeologiska utredningarna steg 2 inom Vintrie utbyggnadsom- råde har visat på en mycket tät fornlämningsbild med anläggningar över i stort sett hela området (Steineke 2008; Söderberg 2008). Un- dantaget utgör område A där endast ett fåtal anläggningar påträf- fades. Området var skadat av tidigare täktverksamhet och modern dränering. I övriga områden fanns lämningar från flera perioder, från yngre stenålder och fram till tidigmodern tid. Bland de anläggnings- typer som påträffades kan nämnas kulturlager, megalitgrav, stenpackningar, stolphål, härdar, gropar och gropsystem, rännor och diken. Det aktuella förundersökningsområdet C5 berör RAÄ 126. Fornläm- ningen konstaterades i samband med den föregående arkeologiska utredningen som visade att det finns under mark dolda forn- och kul- turlämningar över hela området (Steineke 2008). Resultaten från utredningen antas avspegla fornlämningssituationen i närområdet, där fornlämningar från i princip alla tidsperioder finns dokumenterade. Fornlämningstätheten i området är mycket hög varför det är mycket svårt att göra avgränsningar mellan fornlämningsområden från olika tider.

Stenålder Arkeologiska undersökningar och fornminnesinventeringen har visat att landskapet kring Malmö hyser omfattande lämningar från stenål- dern. Både senpaleolitisk och mesolitisk närvaro finns bekräftad, men mest talrika är de omfattande neolitiska bebyggelsekomplexen. Dessa består av boplatser, gravfält, megalitgravar, offerfynd och centrala samlingsplatser. De neolitiska lämningarna i de sydvästra delarna av

UV Syd Rapport 2009:6 7 Malmö är så omfattande att det på förhand och utan närmare under- sökning svårligen går att utesluta några områden. Tidigare undersökningar i och intill det aktuella området och i dess närområde tyder på intensiva aktiviteter under neolitikums alla skeden. Till fornlämningsbilden hör boplatser, gravar, offer och akti- vitetsområden av annan art. Lämningarna som undersökts har varit lokaliserade till höjdlägen, sluttningar och i anslutning till våtmarker. Mesolitiska indikationer i nära anslutning till undersökningsområdet talar dessutom för möjlig platskontinuitet från övergången senmeso- litikum till tidigneolitikum kan vara representerad. Mikrotopografin inom undersökningsområdet hyser flera potentiella boplatslägen och grav- och offermiljöer från stenåldern. Typiska boplatslägen för mesolitikum är våtmarksnära miljöer, gärna på väl- dränerade sandiga jordar. För neolitikum gäller framförallt väldräne- rade sandiga platåer, svaga sluttningar eller näs ut mot områden som under förhistorisk tid utgjorde våtmarksmiljöer. Samtliga dessa topografiska förutsättningar finns representerade inom undersökningsom- rådet och inom samtliga delområden, C2–C5. Sannolikheten att under markytan dolda neolitiska flatmarksgravar, överplöjda höggravar och megaliter finns i området bedöms som mycket stor. På samtliga delområden finns potentiella lägen för gravar och centralt inom område C5 framkom vid Malmö Kulturmiljös utredning steg 2 ett par stenpackningar som på goda grunder kan tolkas som potentiella flatmarksgravar (Steineke 2008, s. 28). Mellan- och senneolitiska flatmarksgravar har också påträffats i nära anslutning till undersökningsområdet, vilket ytterligare understryker potentialen (Björhem 2007:28f). Söder om förundersökningsområdet finns dessutom uppgifter om en eventuell långdös registrerade, RAÄ 46:1 Bunkeflo sn. Informa- tion om denna finns att inhämta från framförallt 1700-talskartor där den finns markerad och omnämnd som Stenekullen (Jean Burmans geometriska Vintriekarta från 1701) och Sten hög (Samuel Gutmans storskifteskarta från 1781). I FMIS finns följande information: ”Hög, bortodlad. Inga som helst spår av någon hög kunde vid RAÄ rev. inv. 1985 iakttagas. Ytterligare upplysningar saknas. Anläggningen har i det äldre materialet oval form, ca 15x30 m (NV-SÖ) (långdös?), samt benämningen Stenhög”. En långdös är en megalitgrav med en eller flera döskammare inom en rektangulär, trapetsformad eller annan avlång kantkedja eller i en hög med motsvarande form. Variationen kan dock vara ganska stor med olika grader av komplexitet. Antalet kammare kan variera och det kan finnas större eller mindre sten i konstruktionen osv. Av större stenar, t ex eventuella kammarstenar, kan vi i det här fallet sannolikt endast förvänta oss avtryck. Ingående i konstruktionen kan också finnas dike, vallar, stenbrätte eller stenpackningar, vilka kan förväntas ha en bättre bevaringsgrad. Vid UV Syds inventering i samband med anbudsförfarandet inför steg 2 utredningen observerades på platsen för den förmodade långdö- sen en i förhållande till åkern i övrigt påtagligt större mängd små till medelstora stenar, som skulle kunna representera upplöjda rester från en eventuell döskonstruktion (Anglert, Aspeborg & Nilsson 2007, s. 12). Iakttagelserna bekräftades vid Malmö Kulturmiljös steg 2 utredning, då en koncentration av mindre till medelstora stenar observerades och registrerades på den aktuella ytan, överensstämmande med

8 Vintrie, område C5 markeringen av den antagna långdösen i det historiska kartmaterialet. Även fragment av sandstensplattor framkom, vilka skulle kunna ut- göra kallmursrester (Steineke 2008, s. 20). Vid Malmö Kulturmiljös steg 2 utredning undersöktes ytan både med magnetometer och med sökschaktsgrävning. Magnetometerun- dersökningen gav inget resultat som ansågs vara användbart för att närmre identifiera den förmodade långdösens struktur. Däremot an- såg man sig kunna urskilja anomalier öster därom, utanför det aktuella undersökningsområdet, men innanför exploateringsområdet, närmast Vintrievägen, som tolkades som indikerande för (ytterligare) en eventuell långdös (Steineke 2008, s. 27f). Sökschaktsgrävningen gjordes med utgångspunkt i markeringen av den eventuella långdösen på 1781 års karta. Ett nord-sydligt schakt drogs strax öster om denna markering, vilket tangerar östra långsidan av markeringen på 1701 års karta. I schaktet framkom ett par större stenar, ett kulturlager, koncentrationer av småsten samt stenfundament och eventuella stenlyft. Kulturlagret kunde följas ca 40 m, med en sträckning i nordväst-sydöstlig riktning, väl överensstämmande med markeringen i det historiska kartmaterialet. Fyndmaterialet bestod av slagen flinta och bränd flinta. I direkt anslutning till struktu- ren framkom i söder ett våtmarkslager (Steineke 2008, s. 28). Efter Malmö kulturmiljös förundersökning av område C2, C3 och C4 kunde det fastslås att det rör sig om just en långdös med en eller möjligen två döskammare (Stenieke, Redovisning av utförd arkeologisk undersökning Bunkeflo 46:1).

Bronsålder och järnålder Området ligger mitt i ett nordsydligt löpande högstråk med gravhö- garna RAÄ nr 1 (Trindhög) och RAÄ nr 49. Bronsåldershus har un- dersökts vid Svågertorp väster om de aktuella områdena (Rosberg & Lindhé 2001; Rostoványi & Hydén 2002) och söder om området vid Naffentorp (Olsson, Ingwald & Paulsson-Holmberg 2005). Trots att ett för Sverige stort antal bronsåldershus har undersökts i Malmö är dessa jämfört med järnåldershusen få (Björhem & Magnusson Staaf 2006, s. 73ff). Ändå torde landskapet redan under äldre och mel- lersta bronsålder ha varit fullkoloniserat (Björhem & Magnusson Staaf 2006, s. 158). I närheten av yta C har boplatser från såväl äldre bronsålder (Bunkeflo 67:1) som yngre bronsålder undersökts (Björ- hem & Magnusson Staaf 2006, s. 174). I Kristineberg har det konstaterats att gjutning av bronssvärd före- kommit i Malmöområdet (Brusling muntligen, Rääf 2003). Tillverk- ningen av svärd torde endast ha skett på enstaka gårdar under en hövdings eller stormans kontroll. Även vid Södra Sallerup har metall- hantverk förekommit (Björhem & Magnusson-Staaf:167; Nilsson & Onsten-Molander 2004). Ser vi till järnålderslandskapet så kan det konstateras att utbygg- nadsområdet i Vintrie (delområde A-D) är omgivet av undersökta bosättningar från järnålder i allmänhet och äldre järnålder i synner- het. Särskilt omfattande lämningar från perioden förromersk järnål- der–äldre romersk järnålder har undersökts i norr, där området vid Mellanbyn sticker ut med stora inhägnade gårdskomplex och ett rikt fyndmaterial (Friman & Hector 2003), samt på Bunkeflo Norrevång, med ett gravfält ett stycke från en omfattande bebyggelse (Hadevik m. fl. 2006). Bebyggelse från olika skeden av äldre järnålder har också

UV Syd Rapport 2009:6 9 dokumenterats på Svågertorp i öster, utmed ringvägen i söder samt direkt norr och väster om utbyggnadsområdet (jfr sammanställning av Björhem 2007, s.30f). Vid utredningsgrävningarna framkom koncentrationer av stolphål och gropar eller gropsystem inom stora delar av delområde B och D väster om byn (Söderberg, 2008). I flera fall kunde dessa med stor san- nolikhet dateras till brons- eller äldre järnålder. Lämningar från yngre järnålder var svårare att säkert identifiera, men torde i förekommande fall främst finnas inne i byn eller på dess tofter. En likartad bild fram- trädde vid utredningsgrävningen av det aktuella förundersökningsom- rådet (Steineke 2008, s. 35). De gropar och stolphål som framkom torde avspegla brons- eller järnåldersgårdar. Utifrån utredningsresulta- ten förefaller det vara troligt att gårdslägen finns inom delområde C5. Det faktum att få kokgropar/härdar påträffades vid utredningen talar mot att en omfattande bronsåldersbebyggelse kan förväntas.

Historisk tid Vintrie by framstår som en av de bäst bevarade bymiljöerna med rötter i medeltiden i Malmöområdet. Byns utseende och lokalisering framgår av den äldsta lantmäterikartan från 1701, men utifrån ut- redningsresultaten kan kulturlagerbilden åtminstone föras tillbaka till tidig medeltid, sannolikt vikingatid (Söderberg 2008). I skriftligt källmaterial är Vintrie belagt sedan mitten av 1200-talet. Vintrievägen sträcker sig genom hela längden av den långsmala bymarken (ca 7 km). Längs vägen, ca 1 km öster om Vintrie bykärna, återfinns marknamnet Lilla Toften i de äldre lantmäterihandlingarna. I området har omfattande bebyggelselämningar från yngre järnålder och vikingatid undersökts av Malmö Kulturmiljö (Björhem 2007, s. 13). Längst i öster av Vintrie bys ägor mot gränsen till Lockarp finns Fjärdingslövstoften markerad vid vägen på kartan från 1701. Har vägen tillkommit i samband med Vintrie bys etablering eller går det att relatera vägen till ett äldre sammanhang på platsen? När området väl exploateras för de nya verksamheterna bör därför även själva väg- sträckningen bevakas arkeologiskt. Av intresse är vägens betydelse för kontakterna med kusten. Finns det arkeologiskt material i Vintrie som kan knytas till aktiviteter vid kusten, och i så fall från vilka sammanhang och tidsperioder? Trans- porter i samband med betesdrift på strandängarna har företrädesvis skett på den fägata som har sträckt sig utmed bymarkens södra be- gränsning.

Tidigare undersökningar De tidigare arkeologiska undersökningarna i närheten av Vintrieom- rådet redovisas i rapporten över den arkeologiska utredningen steg 1 (Björhem 2007, s. 15ff). Då denna måste anses vara komplett ser vi ingen anledning till att återge denna här utan hänvisar till detta ar- bete. En analys av den omgivande fornlämningssituationen visar att lämningar från samtliga arkeologiska perioder kan förväntas inom utbyggnadsområdet.

Målsättning Målsättningen med den arkeologiska förundersökningen var att för- djupa kunskapen om fornlämningen och den har som mål att klargöra

10 Vintrie, område C5 fornlämningarnas omfattning, innehåll, datering och vetenskapliga potential. Vidare att ge ett fullgott underlag inför en eventuell slut- undersökning. Det framtagna materialet ska kunna utgöra ett plane- rings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet lag (1998:950) om kulturminnen m.m. (KML). Det framtagna materialet skall även hålla sådan kvalitet att det kan användas vid ett urval. Ett långsiktigt mål för UV Syd var att förundersökningen med påföljande resultat skall kunna jämföras med kunskap från tidigare undersökningar i Malmö och Skåne samt andra delar av södra Skan- dinavien, men även i ett vidare perspektiv.

Metod och genomförande Fornlämningarna i området är dolda under markytan. För att för- djupa kunskapen om fornlämningarna i området avbanades större sammanhängande ytor. Dessa kompletterades med sökschak. Totalt avbanades ca 3500 m². Syftet med detta var att skapa en god förstå- else för fornlämningarnas omfattning och innehåll. Ytorna lokalise- rades utifrån resultaten från den föregående utredningsschaktningen (Steineke 2008). Schaktningen kombinerades med metalldetektorun- dersökning inom samtliga schakt. Ytavbaningen kompletterades med sökschakt. De framtagna arkeologiska kontexterna typbestämdes huvudsakligen genom okulär besiktning. Samtliga anläggningar dokumenterades med totalstation. Ett be- gränsat, representativt urval av anläggningarna undersöktes arkeologiskt och dokumenteras mer i detalj. Framtagna lager undersöktes i ett fåtal 1 x 1 m stora grävenheter. Ställvis undersöktes lagren med grävmaskin. All dokumentation lagrades och bearbetades i fältdo- kumentationsprogrammet Intrasis. Metalldetekteringen genomfördes endast inom de ytor som schaktas upp och utfördes av de arkeologer som övervakade schaktningen. Efter avslutad schaktning detektera- des lager och anläggningar. Ett fåtal jordprover och träkolsprover insamlades för att få material till 14C-dateringar. Fynd insamlades i samband med detektering och handgrävning av anläggningar. En- staka fynd som framkom vid schaktning togs också tillvara. Under- sökningen genomfördes under två veckor då det var extremt torrt i marken. Detta gjorde det många gånger svårt att se begränsningarna på mycket diffusa lager och anläggningar.

Resultat Vid undersökningen påträffades 157 boplatsanläggningar i form av stolphål, gropar och härdar (fig. 3). Flertalet anläggningar utgjordes av stolphål, 101 stycken, följt av gropar, 52 stycken (bilaga 1). Här- darna var däremot endast 4 till antalet. Dessutom påträffades 5 skelettgravar och 9 stenpackningar i vad som tolkas som en rituell miljö med gravar, möjligen ett gravfält, från yngre stenålder. Därutöver påträffades 6 lager varav 102, 103, 104 och kanske 105 anses höra till gravmiljön. Lager 106 bör ha sitt upphov i någon bosättningsfas medan lager A3299 som bedöms vara en recent störning. Slutligen dokumenterades även 21 sentida diken. Fem anläggningar tolkades alltså som gravar trots den besvärande omständigheten att ingen av dem innehöll mänskliga kvarlevor och endast en av dem innehöll tydliga gravgåvor. Avsaknaden av båda

UV Syd Rapport 2009:6 11 Dike Grop Härd Lager Skelettgrav Sten/stenpackning/stenlyft Stolphål

Fig. 3. Schaktplan med schakt och anläggningar markerade.

dessa företeelser är dock inte ovanlig. Vid en genomgång av tidigneo- litiska gravar i Danmark visades att skelettrester påträffades i endast sex av 71 stycken (Gidlöf 2006, s. 33). Mot vår tolkning kan den källkritiska invändningen göras att välbevarade skelett har påträffats i flera neolitiska gravar som undersökts i Malmöområdet. I sluttningen drygt 40 meter norr om långdösen på område C2 påträffades en förmodad skelettgrav, A647. Tolkningen är osäker då vare sig skelettfynd eller gravgåvor fanns i anläggningen men dess allmänna form och utseende talar för att det är en grav. Den var 2,5 x 1,3 meter stor, hade en nordsydlig orientering och var 0,25 meter djup

12 Vintrie, område C5 Fig. 4. Plan över grav A647 flankerad av stolphål. Renritning Annika Jeppson. Skala 1:40.

Fig. 5. Sammanläggningsplan av A1086 och dess delar A1049A, 3754 och 3708. Renritning Annika Jeppson. Skala 1:40.

(fig. 4). Kanterna var släntade och botten plan. Fyllningen bestod av svagt gråfärgad sand. På ömse långsida fanns ett stolphål vilket gav anläggningen en viss grophuskaraktär. Gravöverbyggnader av trä är dock kända från yngre stenålderns samtliga perioder och även från den efterföljande bronsåldern (Larsson 1988, s. 91) Fynden bestod av flintavslag, flintborr, bränd lera och rikligt med små neolitiska kera- mikfragment. Anläggning 1086 framträdde vid avbaningen som en avlång ca 4, 3 x 1,3 m stor färgning i marken med sten i ytan. Orienteringen var nord-sydlig. Anläggningen gav inledningsvis ett intryck av att utgöra en skelettgrav. I dess östra del anslöt anläggningen till ytterligare en gravlik struktur A1049 (fig. 5). De två anläggningarna kunde initialt inte skiljas åt utan detta skedde först efter en omfattande rensning. Vid

UV Syd Rapport 2009:6 13 Fig. 6. Undersökning av gravarna A1049, A3708, 3754. Foto Adam Bolander.

undersökningen av A1086 delade sig anläggningen till två separata ovala stenfyllda gropar A3708 och A3754, vilka båda antas ha varit separata skelettgravar. Groparna var ca 2 meter långa och 1,5 meter breda och 1 meter djupa (fig. 6-7). Ingen av groparna innehöll några ben. I A3708 påträffades bränd flinta, en kvartskärna, flintavslag och keramik medan A3754 innehöll bränd flinta, flintavslag och keramik. En alternativ tolkning av de stenfyllda groparna skulle kunna vara att de utgör fasadgropar i en långhög med öst-västlig utsträckning. Groparna var till sin karaktär och innehåll lika de som ingick i en öst- fasad på långhögen vid det närbelägna Almhov (Gidlöf m.fl. 2006, s. 41 f). En kanske mer trolig tolkning är att de har utgjort fundaments- gropar till resta stenar då de har uppenbara likheter med undersökta sådana på Döserygg (Andersson & Nilsson manus). A1049 var rundad och ca 1,6 meter i diameter. Även den var sten- fylld men endast 0,3 meter djup. På en av stenarna i graven låg en flathuggen spjutspets och ett flintdolksblad (fig. 8). Fynden i A1049 gör anläggningen till den enda säkert daterade graven från SN på platsen. En iakttagelse från undersökningen pekar dock mot att de tre närliggande anläggningarna anlades samtidigt. I A1046 och A3754 påträffades nämligen var sin del av en sönderslagen sten. Bitarna hade passning. En annan sak som talar för att de tre anläggningarna är samtidiga är att de inte gick att separera vid avbaningstillfället och vid den inledande handrensningen. Skelettgravar från senneolitikum med utvidgningar som A1046 har påträffats på andra platser som vid Löderup. I grav 38 fanns t.ex. en utvidgning som rymde en hundgrav (Strömberg 1975, s. 49f). I gravarnas närmsta omgivning fanns 8 stenpackningar. Även dessa misstänktes vara gravar. Tre stycken undersöktes men vare sig fynd

14 Vintrie, område C5 Fig. 7. Gravarna A1049, A3708 och 3754 i profil. Renritning Annika Jeppson. Skala 1:40.

eller konstruktioner gav några övertygande signaler på att de kunde tolkas som gravar. Möjligen kan också dessa vara stenfundament men en slutgiltig tolkning av anläggningarna och deras funktion får anstå till en eventuell särskild undersökning. Det får dock anses troligt att de har ingått i en rituell miljö på kullen och att de har samband med gravarna. I Möllekullens syd- och västsluttning på den sydöstra delen av un- dersökningsområdet påträffades flera anläggningar av boplatskarak- tär så som härdar, stolphål och gropar. Tillsammans med kulturlager med neolitiska flintföremål antyder de att en neolitisk bosättning finns i området. Yngre järnålderskeramik framkom i en grop som var grävd genom lager A106. Detta ger en datering av gropen och en fing- ervisning om att fler spår av yngre järnåldersaktiviteter kan förväntas inom området. I områdets centrala och norra del påträffades många stolphål. I ett av schakten framkom även ett treskeppigt hus. Endast delar av huset från äldre järnålder grävdes fram. Den delen var 12 meter lång och 5,5 meter bred (fig. 9). Huset hade bevarade spår av väggar och gavlar. De preliminära resultaten antyder att huset har haft rundade gavlar. Huset har haft minst tre bockpar. Avståndet mellan parstolparna var drygt 2 meter medan spannen mellan bockarna har varit ca 4 meter. I anslutning till huset låg ett flertal större gropar. Deras rumsliga sammanhang med huset antyder att de skulle vara från förromersk järnålder. Den daterbara keramiken från groparna härrörde dock från neolitikum, varav en skärva kunde närmare bestämmas till tidigneolitikum. Även om dessa skärvor är sekundärdeponerade visar de ändå tydligt på att aktiviteter har förekommit i området under denna period. Detta gör det troligt att också lämningar från neolitikum finns i denna del av

UV Syd Rapport 2009:6 15 Fig. 8. Dolken och spjutspetsen in-situ i grav 1049. Foto Adam Bolander.

området och inte bara i anslutning till gravläget på höjden. I samma schakt som huset framkom ytterligare stolphål vilket antyder att flera hus kan finnas här. I schakten runt omkring finns flera större gropar eller brunnar vilka också sannolikt ska dateras till äldre järnålder även om fynden på detta stadium snarare pekar på en datering till neolitikum. Stolphål och gropar förekom i flera av schakten i norr och flera järnåldersgårdar finns sannolikt i denna del av området. I de västligaste schakten framkom mest diken men även enstaka gropar och stolphål. Obrända ben, sentida tegel och keramik notera- des i schakten men dessa tillvaratog inte. Enstaka gropar gav en för- historisk karaktär men flertalet lämningar torde vara från nyare tid. Det torra vädret gjorde det svårt att se de ofta diffusa lagren i schakten. Trots detta kunde lagren avgränsas nöjaktigt med sökschakt. Lagren undersöktes med 10 stycken 1 x 1 m stora grävenheter. Dess- utom schaktades lagren ställvis bort i djupschakt så att deras djup kunde noteras utmed längre och sammanhängande sträckor. Lagren innehöll relativt få fynd. Lagret kring gravarna högst uppe på Möllekullen, A102, bestod av brungrå humös sand och mellan 0,1 och 024 m tjockt. I lagret påträf- fades flintavslag, en flintkärna och keramikskärvor. Huruvida lagret är avsatt eller bör tolkas som påfört är oklart. En djärv hypotes är att det skulle utgöra rester av en högfyllning. Under A102 framkom lager A103 som var av likartad karaktär som det föregående men 016 till 0,24 m tjockt och fyndtomt. Lagret utgör förmodligen en äldre markhorisont. Dess utsträckning är osäker.

16 Vintrie, område C5 Hus 1

Dike Grop Stolphål

Fig. 9. Plan över huset från äldre järnålder med omkringliggande anläggningar.

I det sydligast belägna lagret A104, närmast långdösen, påträffades små skärvor av förhistorisk keramik, flintavslag och flintyxfragment. Lager A105 sträckte sig från gravområdet på kulles topp och ned till Vintrievägen. Det var upp till 0,36 meter tjockt. Lagret bestod av något humös sand som i söder var något siltigt och kolluvialt till sin karaktär. Vid avbaningen framkom i de norra delarna enstaka flintavslag vilken inte tillvaratogs. Även lager A106 detta föreföll kolluvialt. Det bestod av gråbrun humös silt och var som mest 0,23 meter tjockt. I det framkom en tvärpil vid schaktningen. I undersökta rutorna påträffades bränt ben, flintavslag och bränd flinta. Lager A3299 i nordöstra delen av förundersökningsområdet utgjordes av en recent störning.

Fynd Sammanlagt registrerades drygt 100 fynd. De flesta av dessa utgjordes av flintavslag och bränd flinta (bilaga 2). Men bland flintföremålen fanns även spån, retuscherad flinta, en borr, en skrapa, en kärna, en spjutspets, en dolk (spets), en knacksten, yxfragment och en tvär- pil. Samtliga av de daterbara flintorna kunde placeras i neolitikum. Spjutspetsen (F65) och dolken (F66) kan dateras till senneolitikum (fig. 10).

UV Syd Rapport 2009:6 17 Fig. 10. Spjutspetsen (F65) och dolken (F66) Foto Henrik Pihl.

Tvärpilar har använts från SM till MN förmodligen härrör den från undersökningen från TN eller MN. En kvartskärna som påträf- fades i skelettgraven 3708 utgjorde det enda fyndet av ett annat sten- material än flinta. Efter flinta var keramik den vanligaste fyndkategorin och den registrerades på 31 fyndposter. Totalt påträffades drygt ett halvt kilo keramik. Flertalet fynd bestod av enstaka små skärvor. I skelettgraven A1049 framkom en skärva med ett gods av neolitisk karaktär (F81). Även i stenpackningen 1451 fanns keramik som försiktigtvis dateras till neolitikum (F8). I en grop i nordöstra delen av undersökningsområdet påträffades en mynningskärva och en skärva av hals och skuldra av ett kärl som dateras till TN-MNA (F55, F56). Dessutom fanns i gropen en skärva som inte kan tidsbestämmas närmare än till neolitikum. Även i graven A647 fanns en bukskärva från neolitisk tid (F29). I den stora gropen A2531 påträffades i ytan skärvor av kärl som inte kan tidfästas närmare än till förhistorisk tid, (F59, F60). Keramiken från gravarna A3708 och A3754 kunde inte dateras närmare en till förhistorisk tid (F36, F44). I flera av groparna i nordöstra delen av undersökningsytan, liksom i gropar bredvid hus 1, fanns keramik av allmänt förhistorisk karaktär. Men i groparna kring huset påträffades också keramik med pinnintryck vilken bör dateras till TN (F1). I en grop, A4132, i södra delen framkom en skärva av ett hängkärl från yngre järnålder (F31). Ytterligare ett kärl med samma datering påträffades i samma grop (F33). Dessutom framkom också en skärva av ett silkärl med förmo- dad datering till järnålder (F32). Keramik från nyare tid, bl.a. BII:4 gods, påträffades också men i liten omfattning. Dessutom fanns små kvantiteter bränd lera och tegel. Ett fynd av bränd lera tolkas som ugnsväggsfragment (F101). Samtliga metallfynd framkom vid metalldetekteringen och fynden kunde knytas till ploglagret. Flertalet detektorfynd bedömdes vara recenta. Nämnas kan en 2-öring från 1902, en 1-öring präglad 1958, hästskosömmar och spikar. Ett fåtal fynd kan dock vara äldre och registrerades så som smältor av kopparlegering (F6, F104), ett runt kopparbleck (F11), en ten (F105), en bronsknapp (F99) och två järn- föremål (F102, F103). F102 var fragment som med en djärv tolkning skulle kunna utgöra en holk till en lans. Ugnsväggsfragmenten och smältorna utgör svaga indicier på att metallhantering kan ha före- kommit inom området.

18 Vintrie, område C5 Analyser Vid undersökningen insamlades 7 träkolsprover och 11 jordprover ur vilka daterbart organiskt material floterades fram för att kunna användas till 14C-dateringar. Fyra träkolsprover plus ett reservprov skickades för vedartsanalys och därefter för 14C-analys. Vedartsana- lysen utfördes av Ulf Strucke vid UV Mitt medan den radiometriska dateringen gjordes av Maud Söderman och Göran Possnert, Ång- strömlaboratoriet vid Uppsala universitet (bilaga 3). Ett missförstånd ledde till att alla fem prover analyserades. Samtliga dateringar nedan presenteras med 2 sigmas noggrannhet. Träkol från stolphålet A1430 bestod av kärnved som artbestämdes vara ek. Träkolet daterades till perioden mellan 1540 och 1390 f Kr. Stolphålet A2524 i hus1 inne- höll träkol av björk. Detta daterades till perioden 2140–1900 f. Kr. Stolphålet A2792 innehöll träkol från kärnved av ek. Dateringen av detta hamnade i tidsspannet mellan 4240 och 3980 f Kr. Även träkol från skelettgravarna A3708 och A3754 visade sig härröra från ek. Dateringen av träkol i A3708 hamnade inom intervallen 4040–4010 f Kr och 4000–3790 f Kr. 14C-dateringen av träkolet från A3754 hamnade inom tidsramarna 3660–3500 f Kr och 3430–3380 f Kr. Inga av 14C-dateringarna från förundersökningen är oproblema- tiska ur en källkritisk synvinkel. Detta beror på att det daterade materialet härrör från mycket små träkolsbitar ur fyllningarna i anlägg- ningarna. Insamlingen är behäftad med källkritiska problem därför att det är omöjligt att veta om materialet som skickades för analys är sekundärdeponerat eller ej. Detta är dock troligt, men frågan hur mycket äldre det daterade fyllmaterialet är än själva handlingen som gav upphov till anläggningen är omöjlig att besvara. Dessutom var det daterbara materialet floterat ur jordprov från fyllningarna. Date- ringen av träkol från stolphålet A1430 bredvid grav A647 hamnade i äldre bronsålder, period II–III. Dateringen får anses som en trolig datering också för graven. Besvärande för dateringen är dock den neolitiska keramik som påträffades i gravens fyllning. Dateringen av trä- kolet från stolphål A2524 hamnade i senneolitikum. Dateringen visar på aktiviteter i området under denna period men daterar inte huset. Träkolet måste komma från äldre material som omlagrats i stolphålet. Träkolet från stolphålet 2792 i vilket stolpen antogs ha brunnit visade sig vara ännu äldre. Dateringen av detta hamnade i ett tidsspann som motsvarar de arkeologiska perioderna sen Ertebøllekultur till begyn- nelsen av tidigneolitikum. Dateringarna från de två skelettgravarna hamnade i tidigneolitikum. Om inte detta träkol också ska anses vara omlagrat så talar dateringen istället för en omdatering av gravarna eller omtolkning av anläggningarna som fasadstenar i en långhög. Jordgravar från tidigneolitikum som rymmer enstaka skelettbegrav- ningar är relativt sällsynta men finns belagda från flera platser i Skåne och denna tolkning kan inte heller uteslutas (Ekström 1999).

Vetenskaplig potential Undersökningen visade att Möllekullen rymde komplexa strukturer i form av kulturlager, stenpackningar och gravar som ingår i ett sam- manhängande rituellt komplex i vilket även den äldre döstomten på område C2 bör ha ingått. Den olyckliga separationen i områdesindel- ningen mellan C2 och C5 gör det svårt att koppla samman de sydliga lagren på C5 med de lager som undersöktes av Malmö kulturmiljö

UV Syd Rapport 2009:6 19 på delområde C2. Några tydliga avgränsningar mellan de olika del- områden C2 och C5 var svåra att se. Redan efter utredningen föreföll fynden från Möllekullen av slagen och bränd flinta samt en skivyxa av Havnelevtyp (Steineke 2008, s. 28) indikera att aktiviteter förekommit här som var samtida med dösen. Förundersökningsresultaten förefal- ler därför bekräfta att Möllekullen ingår i ett större sammanhängande komplex med utsträckning österut och har kontakt med sedan tidigare undersökta lämningar där tidigneolitiskt och mellanneolitiskt material med rituella förtecken påträffats (Björhem 2007:21). En absolut säker funktionell bestämning av samtliga gravlika anläggningar låter sig inte göras. Trots undersökning och 14C-analyser kan inte heller en kategorisk datering göras på detta stadium. Dateringen av A1049 till senneolitikum kan utifrån fynden anses klarlagd liksom dess funktion som grav. Det vore rimligt att anta att de två stenfyllda groparna A3708 och A3754 utifrån den rumsliga samhörigheten med föregåen- de hade samma datering och funktion. Att delar av en och samma sten påträffade dels i fyllningen av A1049 och dels i fyllningen av en av de två närbelägna skelettgravarna antyder att anläggningarna är gjorda i ett sammanhang. Tills vidare får dock en bestämd uppfattning anstå med tanke på bl.a. resultaten av de radiometriska dateringarna. En liknande grav som var behäftad med samma problematik som de två aktuella gravarna och försiktigtvis daterade till TN undersöktes på Skjutbanorna innanför brofästet till Öresundsbron (Sarnäs & Nord Paulsson 2001). Även denna grav saknade skelettrester och gravgåvor och låg på en plats där även en senneolitisk grav påträffades. Dateringen av ett stolphål i en gravanläggning på Möllekullens sydsluttning gav en datering till äldre bronsålder period II–III. Detta kan antyda att fler bronsåldersgravar finns i området. Tills vidare får denna datering anses utgöra slutdatum för områdets utnyttjande som nekropol. Gravar under flatmark eller jordgravar utgjorde endast en av flera möjliga begravningsalternativ under senneolitikum (Strömberg 1982; Edemo 2000). Hällkistebegravningar och återanvändande av megalitgravar har också varit vanligt förekommande Roger Edemo tycker sig kunna se en mer uttalad rituell variation i flatmarksgravskicket än i hällkistgravskicket i Skåne under senneolitikum. Det senneolitiksa flatmarksgravarna uppvisar en stor variation (Edemo 2000, s. 38). Vid flera flatmarksgravar har man kunnat påvisa förekomsten av offerhandlingar. Det är förmodligen i ljuset av detta som omkringliggande anläggningar ska tolkas. Jordgravskicket under senneolitikum var varierat i många avseenden. Flertalet jordgravar förefaller dock ha legat på gravfält och ha varit enkelgravar. Storleken, orienteringen och gravarnas inre konstruktion skiftar. De kan vara enkla nedgrävningar som saknar stenkonstruktioner eller bestå av skilda stenkonstruktioner försedda med t.ex. stenramar och stentäcke (Kreuzer & Petersson 2000). I samband med anläggandet av Vintriediket undersökte Malmö kulturmiljö en senneolitisk grav som inte innehöll några gravgåvor. Till skillnad från gravarna inom undersökningsområdet innehöll den såväl skelettdelar som en stenram (Sandén 2007, s. 28). De neolitiska begravningarna uppvisar en stor komplexitet och variation i fråga om ritual och gravläggning. Fornlämningarna på område C förefaller uti- från förundersökningsresultaten ha en god potential att belysa detta i samband med en slutundersökning. Till detta ska läggas studiet av

20 Vintrie, område C5 neolitiska rituella aktiviteter i ett långtidsperspektiv som lämningarna på Möllekullen och intilliggande yta inom delområde C2 låter oss skönja. Fynden av gravar från neolitikum i Sydvästskåne, såväl megaliter som jordgravar har ökat enormt under de senaste åren. Till detta kan läggas andra företeelser som rituella gropar (Gidlöv, Hammar- strand Dehman & Johansson 2006) och rituella vägar i gravmiljöer av den typ som påträffats på Döserygg i Håslöv socken (Magnus Anders- son muntligen). I ett perspektiv av ett långvarigt neolitiskt utnyttjande kan man inte heller utesluta att kult/dödshus finns i denna miljö. I samband med en slutundersökning förefaller därför lämningarna vara lämpade för studier av det rituella rummet under neolitikum – äldre bronsålder, med en fokusering på framför allt TN och SN. Den äldre järnålderns gårdsbebyggelse torde vara den mest under- sökta kategorin av fornlämningar i Malmöområdet under senare år, och kunskapen kring områdets bebyggelseutveckling är mycket god (Björhem 2007, s. 31f). Bebyggelsen och dess kopplingar till landskap och agrara näringar har sedan lång tid stått i centrum för intresset. Utifrån den tydligt hierarkiska bebyggelsestruktur som bildas under loppet av förromersk järnålder har diskussionen emellertid kommit att vidgas till att i högre grad omfatta sociala perspektiv (exempelvis Friman & Hector 2003, Björhem & Magnusson Staaf 2006). En fortsatt dokumentation av bebyggelse och agrar ekonomi är naturligtvis viktig, men på en mer basal nivå. Ser vi till de kunskapsluckor som finns, så framstår det idag som särskilt angeläget att lo- kalisera och analysera andra kategorier av materiell kultur än själva bebyggelsen i detta område. Detta skulle möjliggöra breda analyser av exempelvis relationer mellan bebyggelser i området och områdets roll i ett större geografiskt sammanhang. Sammantaget kan man konstatera att de många och stora under- sökningar som genomförts inom socknarna Hyllie och Bunkeflo er- bjuder mycket goda förutsättningar för forskning kring neolitikum och äldre järnålder. Utbyggnadsområdet i Vintrie utgör en av de kvarvarande större ”tomma” ytorna i området, vilken omges av bebyggelser som uppvisar en mångfald variationer, både synkront och diakront. Målsättningen med arkeologin inom de olika delarna av ut- byggnadsområdet som aktualiseras framöver bör vara att identifiera kunskapsluckor, och att finna infallsvinklar som kan bidra till ny och fördjupad kunskap som rör området som helhet. Förundersökningsresultaten bekräftade något som redan framgick av rapporten från den arkeologiska utredningen steg 2 dvs. att läm- ningarna tillhörande stenålderslandskapet inom delområde C2 och C5 ska ses som en och samma fornlämning, där Vintrievägen utgör en i historisk tid skapad gräns” (Steineke 2008:35).

Måluppfyllelse Förundersökningen uppnådde målet att fördjupa kunskapen om de aktuella fornlämningarna. Trots detta förblev tolkningen och dateringen av flera anläggningar osäker. Undersökningen har gett ny kunskap som i stort sett klargör fornlämningarnas innehåll, datering och deras vetenskapliga potential. Föreliggande rapport bör därför kunna fungera som ett fullgott underlag för en eventuell slutundersökning. Övriga målsättningar i projektprogrammet får anstå till dess en eventuell särskild undersökning kommer till stånd.

UV Syd Rapport 2009:6 21 Anläggningar Lager Område som föreslås att bevaras eller undersökas

Fig. 11. Område som föreslås bli föremål för slutundersökning

Förslag till åtgärder Lämningarna inom ett knappt 22 000 m² stort område i öster föreslås bli föremål för bevarande eller särskild undersökning. Lämningarnas upplevelsevärde måste dock betraktas som låg då de inte är synliga ovan mark. Däremot föreslås inga ytterligare åtgärder för lämning- arna i det längst åt väster belägna schaktet och däromkring (fig. 11).

22 Vintrie, område C5 Referenser Andersson, M. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Muntlig information. Andersson, M & Nilsson, BV. Manus. Döserygg – ett megalitiskt centra. I: Carlsson, T. (Red.) Berättelser och betraktelser. Tio perspektiv på stenålder och stenåldersforskning. BO08. Anglert, M. Aspeborg, H. & Nilsson, B. 2007. Undersökningsplan, Arkeologisk utredning steg 2. Utbyggnadsområdet Vintrie, Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd. Björhem, N. 2007. Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområdet Vintrie, Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi Rapport 2007:020. Björhem, N. & Magnusson Staaf, B. 2006. Långhuslandskapet. En studie av bebyggelse och samhälle från stenålder till järnålder. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmöfynd Nr 8. Malmö Kulturmiljö. Brusling, A. f.d. arkeolog på Malmö Kulturmiljö, muntlig information Edemo, R. 2000. Gylleundersökningarna. Förändringar i gravskick och bosättning under sten- och bronsålder i Skåne. Projekt Uppdragsarkeologi. Riksantikvarieämbetet, Kunskapsavdelningen Rapport Nr 2000:2. Stockholm Ekström, A. 1999. Icke Megalitiska Tidig Neolitiska gravar (IMTNgravar) i Sydskandinavien. En strukturerad utredning. C-D Uppsats i Arkeologi. Lund. Friman, B. & Hector, L. 2003. An Early Iron Age settlement at Hyllie. Preliminary results of the excavation. I Larsson, L. & Hårdh, B. (red.). Centrality – Regionality. The Social Structure of Southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o No. 40. Stockholm.

Gidelöf, K, Hammarstrand Dehman, K. & Johansson, T. 2006. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Citytunnelprojektet. Almhov – delområde 1. Malmö Kulturmiljö Rapport Nr 39. Malmö. Hadevik, C., Jansen, J., Jansson, P., Sagrén, J., & Winkler, M. 2006. Citytunnelprojektet. Hyllie station – delområde 3 och Hotelltomten. Rapport nr 41. Malmö Kulturmiljö 2006. Kreuzer, J & Petersson, L. 2000. 2000. Senneolitikum –en studie kring social identitet och gravritualer utifrån hällkistor och jordgravar. CD-uppsats i förhistorisk arkeologi. Arkeologiska institu- tionen Lunds universitet.

Larsson, L. 1988. Mortuary Buildings Above Stone Age Grave. A grave from the Battle Axe Culture at Ullstorp. Meddelande från Lunds Universitets Historiska Museum 1987–1988. New Series Vol. 7.

UV Syd Rapport 2009:6 23 Nilsson, A. & Onsten-Molander, A. 2004. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Öresundsförbindelsen. Södra Sallerup 15F & I. Rapport Nr 30. Malmö Kulturmiljö 2004. Olsson, M, Ingwald, J. & Paulsson-Holmberg, T. 2005. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Öresundsförbindelsen. Naffentorp 5A. Rapport Nr 12. Malmö Kulturmiljö 2005. Rosberg, A. & Lindhé, E. 2001. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Öresundsförbindelsen. Svågertorp 8A. Rapport Nr 13. Malmö Kulturmiljö 2001. Rostoványi, A. & Hydén, S. 2002. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Öresundsförbindelsen. Svågertorp 8B–C. Rapport Nr 14. Malmö Kulturmiljö 2002. Rääf, E. 2003. Gamla sopor – en arkeologisk guldgruva. Populär arkeologi. Årgång 21. Nr 1. Sandén, U. 2007. Arkeologisk slutundersökning 1999 och schaktövervakning 2002. Vintriediket. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Malmö kulturmiljö, Enheten för arkeologi Rapport 2007:062. Sarnäs, P. & Nord Paulsson, J. 2001. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna 1B & Elinelund 2A-B. Steineke, M. 2008. Utbyggnadsområdet Vintrie –område A och C. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 2, 2007. Malmö kulturmiljö, Rapport 2008:031. Steineke, M. Redovisning av utförd arkeologisk undersökningen Bunkeflo 46:1. Strömberg , M. 1975. Studien Zu Einem Gräberfeld in Löderup. (Jungneolithikum bis römische Kaiserzeit) Grabsitte–Kontinuität– Sozialstruktur. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8º. Nº 10. Lund. Strömberg, M. 1984. Burial Traditions in Late Neolithic Society. Models and Results in the Hagestad Project. Meddelande från Lunds Universitets Historiska Museum 1983–1984. New Series Vol. 5.

Söderberg, B. 2008. Arkeologisk utredning steg 2. Utbyggnadsom- råde Vintrie. Område B och D. Skåne, Bunkeflo socken, Malmö kommun, RAÄ 12, 65. Dnr 421-1698-2007. Riksantikvarieäm- betet, UV Syd rapport 2008:12.

24 Vintrie, område C5 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1230-2008. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-9612-08, 2008-04- 29. Projektnummer: 10998. Uppdragsgivare: Malmö stad, Fastighetskontoret. Geografiska uppgifter: Skåne, Skåne län, Malmö stad, Bunkeflo socken, Vintrie område C. Undersökningstid: 28 juli–8 augusti. Maskintid: 69 maskintimmar inklusive återställning av schakt. Beslutad kostnad: 384 050 SEK Faktisk kostnad: 357 421 SEK. Kostnad projektledning: 10 880 SEK. Kostnad fältarbete: 164 560 SEK. Kostnad rapportarbete: 72 760 SEK. Kostnad redaktion: 10 880 SEK. Kostnad analyser: 15 000 SEK. Kostnad övrigt, maskiner & bodar etc: 82 682 SEK. Projektgrupp: Håkan Aspeborg, Adam Bolander (80 fälttimmar som ej belastade projektet), Sven Hellerström och Maj-Lis Nilsson. Underkonsulter: Sydschakt ekonomisk förening–Grävmaskin, Ramirent–bodar, Ångströmlaboratoriet Uppsala universitet–14C- dateringar. Exploateringsyta: 48 400 m2. Undersökt yta: 3500 m2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 2e Fosie, x 6160000 y 1320000. Koordinatsystem: Sweref 99, 1330. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: ange ytans/om- rådets sydvästra hörn. x 6161495 y 1321601. Höjdsystem: RH 1900. Intrasisprojekt: S2008:013 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 12 profilritningar i skala 1:20, foto U nr 3432. Fynd: LUHM nr 31845:1–105.

UV Syd Rapport 2009:6 25 Bilagor

Bilaga 1. Anläggningslista.

Id Anl. typw Undersökt Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol 103 Lager Ja Mellan Sand 104 Lager Ja Mellan Sand Ja 105 Lager Ja Mellan Sand 106 Lager Ja Mellan Silt 200 Utgår Ja 213 Dike 217 Dike 221 Dike 225 Stolphål 236 Dike 240 Dike 244 Dike 248 Stenlyft Ja 264 Stenlyft Ja 278 Grop 290 Grop 307 Grop Ja Mellan Silt 335 Grop Ja Mellan Silt 367 Grop 382 Grop 407 Grop Ja Mellan Silt 420 Grop Ja Mellan Silt 439 Stolphål 452 Grop Ja Mellan Silt Ja 470 Stolphål 486 Stenlyft Ja 503 Grop 527 Grop Ja Mellan Silt 545 Utgår Ja 564 Stolphål 580 Stolphål 599 Dike 603 Dike 102 Lager Mellan Sand 647 Skelettgrav Svag Sand 697 Stolphål 711 Stolphål 722 Stolphål 740 Stolphål 757 Stolphål 773 Stolphål 786 Grop 805 Grop 825 Stolphål 837 Stolphål 855 Grop 885 Grop 923 Grop 950 Dike 1003 Grop 1022 Stenlyft Ja

26 Vintrie, område C5 Id Anl. typw Undersökt Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol 1036 Stenlyft Ja 1049 Skelettgrav Ja Svag Sand 1049 Skelettgrav Ja Svag Sand 1086 Skelettgrav 1161 Stenpackning Ja 1161 Stenpackning Ja 1232 Stenpackning Ja 1306 Grop 1333 Härd 1353 Grop 1380 Grop 1404 Stolphål 1417 Stolphål Ja Svag Sand 1430 Stolphål Ja Svag Sand 1451 Stenpackning Ja Mellan Sand 1451 Stenpackning Ja Mellan Sand 1490 Sten 1502 Stenpackning 1517 Stenpackning 1537 Stenpackning 1560 Stenpackning 1573 Stenpackning 1590 Sten 1607 Stenpackning 1650 Grop 1666 Grop 1677 Grop 1692 Grop 1709 Grop 1737 Grop 1755 Grop Ja Kraftig Silt 1780 Stolphål Ja Mellan Silt 1795 Grop 1820 Grop 1846 Grop 1872 Utgår Ja 1887 Utgår 1904 Stolphål 1922 Stolphål 1936 Stolphål 1950 Stolphål Ja Mellan Silt 1964 Grop 1977 Grop 2005 Grop 2020 Grop 2037 Grop 2055 Stolphål 2072 Stolphål 2087 Stolphål 2106 Stolphål 2122 Stolphål 2136 Stolphål 2157 Stolphål 2175 Stolphål 2189 Stolphål 2205 Stolphål 2225 Stolphål

UV Syd Rapport 2009:6 27 Id Anl. typw Undersökt Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol 2241 Stolphål 2257 Stolphål 2273 Grop 2296 Grop 2338 Grop 2351 Grop 2380 Grop Ja Kraftig Silt 2399 Grop 2420 Stolphål 2433 Stolphål 2448 Stolphål 2463 Stolphål Ja Mellan Silt 2477 Stolphål 2490 Stolphål Ja Mellan Silt Ja 2507 Stolphål 2524 Stolphål Ja Mellan Silt Ja Ja 2543 Stolphål Ja Mellan Silt 2557 Stolphål Ja Mellan Silt 2570 Stolphål 2588 Stolphål 2602 Stolphål 2615 Stolphål 2630 Stolphål 2646 Stolphål 2660 Stolphål 2676 Stolphål 2689 Stolphål 2703 Utgår 2727 Grop 2751 Stolphål 2764 Stolphål 2780 Stolphål 2792 Stolphål Ja Kraftig Silt Ja Ja 2808 Stolphål 2824 Stolphål 2841 Stolphål 2857 Stolphål 2872 Utgår Ja 2934 Dike 2938 Stolphål 2951 Grop 2968 Stolphål 2981 Stolphål 2995 Stolphål 3009 Stolphål 3025 Stolphål 3037 Stolphål 3047 Stolphål 3059 Stolphål Ja Mellan Silt 3069 Stolphål 3080 Stolphål 3087 Stolphål 3099 Stolphål 3108 Dike 3112 Stolphål 3126 Stolphål 3136 Stolphål

28 Vintrie, område C5 Id Anl. typw Undersökt Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol 3148 Stolphål 3156 Stolphål 3167 Stolphål 3177 Stolphål Ja Mellan Silt 3189 Stolphål 3199 Stolphål 3210 Stolphål 3223 Stolphål 3233 Stolphål 3245 Stolphål 3256 Stolphål 3270 Grop 3288 Stolphål 3299 Lager Ja Kraftig Lera 3335 Utgår Ja 3354 Dike 3358 Dike 3370 Stolphål 3461 Grop 3472 Grop 3491 Grop 3508 Dike 3512 Dike 3516 Dike 3520 Stolphål 3532 Stolphål 3551 Grop 3563 Dike 3567 Dike 3571 Dike 3575 Dike 3579 Grop Ja Mellan Silt 3590 Stolphål 3606 Stolphål 3617 Grop 3638 Stolphål 3665 Dike 3708 Skelettgrav Ja Svag Sand 3754 Skelettgrav Ja Svag Sand Ja 3854 Sten 3870 Grop Ja Mellan Silt Ja 3927 Sten 3942 Härd Ja Mellan Sand Ja 3974 Stolphål 3989 Stolphål 4005 Stolphål 4023 Stolphål 4056 Stolphål 4069 Stolphål 4132 Grop Ja Mellan Sand Ja 4149 Härd Ja Mellan Sand Ja Ja 4163 Härd 4203 Sten 4221 Sten 4233 Sten 4247 Sten 4263 Sten

UV Syd Rapport 2009:6 29 Bilaga 2. Fyndlista.

Fyndnr. Material Sakord Antal Vikt Arkeologisk kontext Grävenhet 1 Keramik Kärl 1 3 2380 2 Keramik Kärl 1 26 2380 3 Keramik Kärl 5 72 2380 4 Keramik Kärl 2 15 2380 5 Flinta Avslag 1 3 2380 6 CU-leg Smälta 1 27 100 7 Flinta Avslag 1 3 420 8 Flinta Avslag 1 4 420 9 Keramik Kärl 5 10 1641 10 Metall Bleck 1 1 100 11 Cu-leg Föremål 1 4 100 12 Flinta Spån 1 1 1086 13 Flinta Avslag 13 95 1086 14 Flinta Bränd flinta 5 53 1086 15 Keramik Kärl 2 4 1086 16 Flinta Avslag 20 74 1086 17 Flinta Avslag 1 4 1086 18 Bränd lera Tegel 4 3 1643 19 Flinta Retuscherad flinta 1 8 1643 20 Flinta Avslag 14 45 1643 21 Keramik Kärl 2 4 1645 22 Keramik Kärl 1 4 1645 23 Keramik Fajans 2 2 1645 24 Keramik Fajans 1 2 1645 25 Flinta Retuscherad flinta 1 31 1645 26 Flinta Avslag 7 26 1645 27 Flinta Retuscherad flinta 1 32 647 28 Flinta Avslag 6 63 647 29 Keramik Kärl 28 134 647 30 Bränd lera Bränd lera 4 5 647 31 Keramik Hängkärl 1 14 4132 32 Keramik Silkärl 3 19 4132 33 Keramik Kärl 2 7 4132 34 Keramik Kärl 8 8 4132 35 Keramik Kärl 1 1 4132 36 Keramik Kärl 2 8 3708 37 Flinta Avslag 2 5 3708 38 Flinta Bränd flinta 3 1 3708 39 Flinta Avslag 1 1 1649 40 Flinta Avslag 10 22 1649 41 Flinta Avslag 2 1 1649 42 Flinta Bränd flinta 6 13 1649 43 Flinta Avslag 2 15 1451 44 Keramik Kärl 1 1 3754 45 Flinta Avslag 17 72 3754 46 Flinta Bränd flinta 2 20 3754 47 Keramik Kärl 4 14 1606 48 Flinta Retuscherad flinta 1 47 1606 49 Flinta Avslag 24 55 1606 50 Flinta Avslag 4 20 1606 51 Flinta Bränd flinta 13 26 1606 52 Flinta Avslag 4 5 1232 53 Flinta Avslag 1 1 1232 54 Keramik Kärl 2 3 4149 55 Keramik Kärl 1 14 1755

30 Vintrie, område C5 Fyndnr. Material Sakord Antal Vikt Arkeologisk kontext Grävenhet 56 Keramik Kärl 1 12 1755 57 Keramik Kärl 6 31 1755 58 Flinta Avslag 1 3 1755 59 Keramik Kärl 3 44 2351 60 Keramik Kärl 9 45 2351 61 Flinta Retuscherad flinta 1 11 2351 62 Flinta Avslag 2 8 2351 63 Keramik Kärl 1 1 104 64 Keramik Fat 1 16 104 65 Flinta Dolk 1 11 1049 66 Flinta Spjutspets 1 22 1049 67 Flinta Avslag 2 21 3708 68 Kvarts Kärna 1 20 3708 69 Keramik Kärl 2 3 1604 70 Flinta Kärna 1 26 1604 71 Flinta Avslag 9 16 1604 72 Flinta Avslag 3 1 1604 73 Flinta Bränd flinta 3 9 1604 74 Flinta Avslag 2 16 3754 75 Flinta Bränd flinta 2 18 3754 76 Flinta Avslag 1 3 3708 77 Flinta Knacksten 1 22 1232 78 Flinta Avslag 11 52 1232 79 Flinta Avslag 2 2 1232 80 Flinta Bränd flinta 2 1 1232 81 Keramik Kärl 1 6 1049 82 Flinta Avslag 5 45 1049 83 Flinta Avslag 14 100 3942 84 Flinta Avslag 1 1 3942 85 Flinta Avslag 2 17 3754 86 Keramik Kärl 2 5 1451 87 Flinta Avslag 2 4 1451 88 Flinta Avslag 1 1 1451 89 Flinta Yxa 1 23 1641 90 Flinta Avslag 20 70 1641 91 Flinta Avslag 2 4 1641 92 Flinta Bränd flinta 4 2 1641 93 Flinta Avslag 11 30 1647 94 Flinta Avslag 4 8 1647 95 Flinta Bränd flinta 7 8 1647 96 Flinta Retuscherad flinta 1 45 102 97 Flinta Pilspets 1 1 106 98 Keramik Kärl 1 2 3942 99 Cu-leg Knapp 1 4 100 100 Flinta Avslag 1 1 1161 101 Bränd lera Ungsvägg 2 15 100 102 Järn Föremål 1 13 100 103 Järn Föremål 1 48 100 104 Cu-leg Smälta 1 13 100 105 Cu-leg Ten 1 17 100

UV Syd Rapport 2009:6 31 Bilaga 3. Resultat av 14C-analys.

32 Vintrie, område C5 Figurförteckning Figur 1. Utsnitt ur röda kartans blad med platsen för förundersökningen inringad. Figur 2. Utsnitt ur fastighetskartan med förundersökningsområde och fornläm- ningar markerade. Figur 3. Schaktplan med anläggningar, lager och schakt markerade. Figur 4. Plan över grav A647 flankerad av stolphål. Figur 5. Plan av A1086 och dess delar A1049A, 3754 och 3708. Figur 6. Undersökning av gravarna A3708 och 3754. Foto. Figur 7. Gravarna A1049, A3708 och 3754 i profil. Figur 8. Dolken och spjutspetsen in-situ i grav 1049. Foto. Figur 9. Plan över huset från äldre järnålder med omkringliggande anläggningar. Figur 10. Spjutspetsen (F65) och dolken (F66). Foto. Figur 11. Område som föreslås bli föremål för slutundersökning.

UV Syd Rapport 2009:6 33 UV Syds rapportserie 2009

1. Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Allerum sn. AU Katalin Schmidt Sabo

2. E22 Sölve–Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Förstudie/utredning steg 1. Håkan Aspeborg

3. Myntskatten i norra Nöbbelöv. Arkeologisk undersökning Mats Anglert & Kennet Stark

4. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg

5. Boplatser och bytomt vid Weibullsholm, Örja. Örja sn. AU Annika Knarrström

6. Vintrie, område C5. Senneolitiska gravar och äldre järnåldersgårdar. Bunkeflo sn. FU Håkan Aspeborg

34 Vintrie, område C5