DOCSLIB.ORG

Krigaren Och Valkyrian Rika Vikingatida Män Och Kvinnor På Gravfältet Gällungs I Väskinde På Gotland

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Krigaren Och Valkyrian Rika Vikingatida Män Och Kvinnor På Gravfältet Gällungs I Väskinde På Gotland Krigaren och valkyrian Rika vikingatida män och kvinnor på gravfältet Gällungs i Väskinde på Gotland Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2014 Dennis Bernhus Handledare: Anders Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Kort om ryttargraven och kvinnograven 1 1.2 Syfte 2 1.3 Frågor 2 1.4 Metod 2 1.5 Teori 2 2. Ryttargraven och kvinnograven 4 2.1 Ryttargraven 4 2.2 Kvinnograven 7 2.3 Jämförande studie 10 3. Relation till Gällungs gravfält 11 3.1 Kort om Gällungs gravfält 11 3.2 Andra gravar på Gällungs gravfält 12 3.3 Jämförande studie 17 4. Gällungs gravfält i relation till Väskinde socken och kyrkplats 19 4.1 Det närliggande området 19 4.2 Väskinde kyrka 21 5. Eliten på Gotland 23 5.1 Andra ryttargravar på Gotland 23 6. Ryttaren och valkyrian 27 7. Sammanfattning 28 8. Referenser 30 Abstract: In this essay I will try to understand the elite graves in Gällung´s burial ground in Väskinde parish. This will be achieved through a comparison with the elite graves from the burial grounds with the rest of Gällung´s burial grounds, as well as chosen examples from the surrounding countryside on Gotland. By comparing the graves with other graves of similar type, similarities and differences will emerge. Based on this, this thesis proposes that an elite vision was tied to these burials. Omslagsbild: Valkyria som hämtar den döde krigaren. En fiktiv bild ritad av mig själv med inspiration av ett flertal bilder från Google bilder, sökt på valkyria, vikingakrigare. 1. Inledning 1.1 Kort om ryttargraven och kvinnograven Jag har valt att skriva om en ryttargrav från Väskinde socken på Gotland. Det har inte forskats så mycket om ryttargravar på Gotland. Därför skulle jag vilja lyfta fram det ämnet så man kan få en bredare och djupare bild av ryttargravar. På hösten 1973 utgrävdes en liten del av Gällungs gravfält i Väskinde socken på Gotland. Denna del av gravfältet låg på en svingård där grisarna hade härjat runt och bökat upp en massa sten, vilket ledde till att mycket av gravfältet förstörts. Man upptäckte ett ringspänne i brons som legat oskyddat i solen. Detta ledde till den arkeologiska undersökningen av gravfältet som leddes av Mats Lundgren. På denna del av Gällungs gravfält hittades ett tjugotal anläggningar från vikingatid. Hälften av gravarna på gravfältet var skelettgravar (Eriksson 2012:2). Bland dessa var det en som utmärkte sig, enligt Mats Lundgren som var ansvarig för utgrävningen. Det var en ryttargrav med anläggningsnummer 8. I graven låg det en beväpnad man med en betslad häst. Den typen av gravar är ovanliga på Gotland och endast ett fåtal har undersökts (Eriksson 2012:3). Förutom denna rapport från den arkeologiska utgrävningen har jag hittat en uppsats i Figur 1: Gotland med Väskindes geografiska en påbyggnadskurs om ryttargravar på Gotland från läge utmarkerat. Karta hämtad från FMIS 1992. Uppsatsen diskuterar om det skulle gå att avläsa något samband mellan ryttargravarna på Gotland och ett troligt ledande socialt skikt i det gotländska samhället (Ziefvert 1992:1). Det finns också en katalog som är skriven på tyska Die Wikingerzeit Gotlands, den handlar om fynd och gravar på Gotland. Boken består av fyra delar där varje del är uppdelad i två delar. Del I och II är bilder av fynd, del III:1 och III:2 är text och del IV:1 och IV:2 är en katalog över varje socken och gravfält på Gotland (Thunmark-Nylén 1998, 2006, 2000). Det lilla antalet publikationer bidrar till att jag anser att det inte har forskats tillräckligt mycket om ryttargravar på svenska. Förutom denna ryttargrav så fanns det en annan intressant grav med anläggningsnummer 2 som jag skulle vilja undersöka. Det var en kvinnograv med mycket rika gravgåvor (Eriksson 2012:8). Det får mig att undra om denna man och kvinna kunnat ha någon koppling? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå relationen mellan elitgravarna och Gällungs gravfält. Sedan undersöks vad det finns för relation mellan Gällungs gravfält och landskapet. Där tittar jag först närmare på närområdet och Väskinde socknen i sin helhet, för att sen 1 försöka gå bredare och jämföra Väskinde socken med andra platser på Gotland. Uppsatsen kommer vara uppdelad i fyra huvudkapitel där varje kapitel ska besvara en av mina huvudfrågeställningar. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att förstå elitgravarna på Gällungs gravfält i Väskinde socken i relation till Gällungs gravfält och den omgivande bygden på Gotland under 900-talet. 1.3 Frågor Vilka var mannen och kvinnan i gravarna och vilken var deras relation till varandra? Kan de ha känt varandra, om så, kan de varit släkt eller kan de ha varit gifta? Vad för relation har elitgravarna till Gällungs gravfält? Vad har Gällungs gravfält för relation till den omgivande bygden? Tillsammans med de andra ryttargravarna på Gotland, kan man se något tecken på att dessa gravar skulle ha tillhört en elit? 1.4 Metod I denna uppsats har jag arbetat efter en komparativ kronologisk metod där jag har börjat jämföra på en mikronivå som sedan byggs på med jämförelser på en lokal och regional nivå. Genom denna jämförelse har elitgravarna på Gällungs gravfält i relation med den omgivande bygden på Gotland under 900-talet diskuterats. Först ska jag titta nära på två specifika rika gravar vara av ena är en ryttargrav och den andra en kvinnograv, dessa två gravar ligger på Gällungs gravfält. Ryttargraven och kvinnograven ska jag sen jämföra med andra gravar på Gällungs gravfält för att se vilka av gravarna som kan ha någon koppling med dessa två. För att sen sträcka mig utåt och jämföra andra ryttargravar på Gotland. Jag ska även undersöka den omgivande bygden i Väskinde socken och dess kyrka, för att se vad för slags samband det kan finns och om kontinuitet kan spåras. Kan det här ha varit en slags elit som begravts på detta sätt och kan de ha legat en storgård här? 1.5 Teori Många har forskat om vikingatid på Gotland, men få har uppmärksammat de ryttargravar som finns och dess speciella struktur som verkar ligga över dem på Gotland. Detta är något som jag ska försöka göra. I första hand kommer jag att koncentrera mig på ryttargraven på Gällungs gravfält och den rika kvinnograven. Jag kommer försöka titta närmare efter en elitideologi och personliga relationer genom att undersöka utvalda gravar och dess gravgåvor 2 från Gällungs gravfält i Väskinde socken. Dessa kompletterar jag med jämförelser på regional och global nivå inom Gotland. Jag kommer nu ta upp några teoretiska föregångare som jag har använt mig av. Mats Lundgrens arkeologiska rapport från utgrävningen (renskriven av Eriksson 2012), har varit väldigt användbar för att kunna identifiera de gravar som jag ska undersöka på Gällungs gravfält. Thunmark-Nylén har skrivit Die Wikingerzeit Gotlands, som är på tyska. Den handlar om fynd och gravar på Gotland, där det går och hitta nästan alla gravar som finns på Gotland. Boken består av fyra delar där varje del är uppdelad i två delar. Del I och II är bilder av fynd, del III:1 och III:2 är text och del IV:1 och IV:2 är en katalog över varje socken och gravfält på Gotland (Thunmark-Nylén 1998, 2006, 2000). Anders Carlssons två böcker Djurhuvudformiga spännen och gotländsk vikingatid. Text och katalog 1983 och Vikingatida ringspännen från Gotland. Text och katalog 1988. Tar upp alla djurhuvudformiga spännen och Ringspännen som har hittats under vikingatid på Gotland. Dessa har varit till stor användning i att kunna kartlägga gravarna jag tar upp i en relativ kronologi. Jag har använt mig av Anders Carlssons periodindelning av vikingatiden med hjälp av dessa dräktspännen. För att sen kunna jämföra och se vad de har för relationer och om det finns någon elitideologi med varandra med hjälp av en del av gravgåvorna. Susan Ziefvert har skrivit en uppsats i en påbyggnadskurs om ryttargravar på Gotland 1992 denna uppsats diskuterar om det skulle gå att avläsa något samband mellan ryttargravarna på Gotland och ett troligt ledande socialt skikt i det gotländska samhället (Ziefvert 1992:1). Denna uppsats har jag använt mig av för att kunna jämföra ryttargraven på Gällungs gravfält med de andra som finns på Gotland, då Ziefvert tar upp lite om alla de ryttargravar som hittats på Gotland. För att knyta ihop denna kandidatuppsats så har jag utgått från en elitideologi och tittat närmare på storgårdar och byggandet av kyrkorna. Där har bland annat Andréns verk Vem lät bygga kyrkorna på Gotland? Saga och sed, samt Carlssons bok Tolkande arkeologi och svensk fornhistoria. Från stenålder till vikingatid varit till hjälp. 3 2. Ryttargraven och kvinnograven 2.1 Ryttargraven På ett undersökt gravfält 1973 fann man ett tjugotal skelettgravar. En av dessa skelettgravar utmärkte sig mer än de andra. Det var graven med anläggningsnummer 8. I en 4x2 meter rektangulär stenpackning och 0,5 meter ner i jorden låg det en man begravd tillsammans med sin häst. Graven var orienterad i en NV-SO riktning med huvudet åt SO. Detta var en så kallad ryttargrav och endast ett fåtal ryttargravar har undersökt på Gotland (Eriksson 2012:3). Figur 2: Översikt av ryttargraven med orientering. Vid Figur 3: Ryttargraven när den är framrensad. Foto av ryttarens fötter ligger hästen (Eriksson 2012:11). Mats Lundgren (Lundgren 1975:144). Förutom sin häst hade mannen med sig rika gravgåvor ner i graven. De bestod av en Figur 4: Huggkniv (Thunmark-Nylén 1998:179) huggkniv som var upphängd på ett bälte med ett hängknippe (Lundgren 1975:144). Huggkniven var ett eneggat kortsvärd av en längd på 38,2 cm. Svärdet låg i en slida av läder som var täckt med ornamentik och med bronsnitar fastnitade.
Load more

Recommended publications
  • Fotbollshäfte E •09+ NY
    Plan Seriernas summa torde fram tom 2020 bli 94 sid + Veteran 2 sid (främst tabeller) + Junior 4 sid (främst äldre tabeller i Del II mindre stil, = 9 p Arial) + B, U och J-lag i modernare Den gotländska fastlandsspel, som 2 sid summering + Pojk 6 sid text utan tab + herrfotbollens + pojk o flick from 80-tal eller nåt sånt som specialkapitel inkl fastlands läger, seniortabeller 6 sid + landskapsmatcher etc. inkl 1925-2020 klubbars div fastlandskontakter före 1965 = = 12 sid +Island games etc 2 sid + DAM här ej beräknat + DM 8 sid Anm: Jämfört med 2009 års utgåva har här en rad nya kommentarer arbetats in, särskilt fram till femtiotalet. • Vissa kommentarer har även + Cuper 10 sid delvis arbetats om eller korrigerats något. I görligaste mån har noterna + korp 6 sid, främst text med viss sökt placeras på den sida de händer, men detta har ibland inte gått. • Utom verksamhetsberättelser och press har finmns nu också ett mycket summering av lagen större källmaterial på Gotlands Idrottshistorska. + Futsal 2 sid Vidare har vissa tabeller korrigerats (i regel kollat via tidningspress) för att eliminera olika fel beträffande målskillnader el dyl, men i ett par Summa max 160 sid fall där enskilda matcher inte kunnat urskiljas, har detta ändå inte gått fullt ut. • Vissa stavningar varierar i original, men Väst/Vestkinde används + Damserier med introdtext för förkrigsåren och därefter Väskinde. Vissa klubbnamn har under oli- = max 40 sid ka tider ändrats - i regel såna ändringar som i Hemse där ett IF efter hand ändrats till BK. Liksom sammanslagningar markeras detta i noter. • Normalt används de moderna skrivformerna medan detaljer som + Introd.-kapitel 16 s IF/IK etc undviks, utom då sådant som ändrade klubbnamn kan moti- + förbundsledn, + domare, vera en särskild tydlighet.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Inventering Av Rödlistade Fjälltaggsvampar 2006
    Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) Rapporter om natur och miljö – nr 2007: 3 Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) ÅKE EDVINSSON Omslagsbild: Lokalen i Rävhagen. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2007 1 2 Innehållsförteckning Syfte 5 Artbeskrivning och livsmiljö 5 Metod 6 Resultat 6 Slät taggsvamp - Sárcodon léucopus 7 Skrovlig taggsvamp - Sárcodon scabrósus 25 Blåfotad taggsvamp - Sárcodon gláucopus 30 Sárcodon cfr modestum 34 Lilaköttig taggsvamp - Sárcodon fuligineoviolaceus 41 Sárcodon spc 45 Gamla lokaler utan fynd 47 Besökta lokaler utan fynd 48 Sammanfattning 50 Referenser 53 3 4 Syfte Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram (Nitare 2006). Där föreslås att inventeringar ska göras på Gotland under perioden 2005- 2008, vilket ska utgöra ett underlag för framtida skydd och skötsel av lokalerna. Inventeringen är i första hand inriktad mot två arter som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för: slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. Artbeskrivning och livsmiljö Fjälltaggsvampar (Sárcodon) omfattar köttiga taggsvampar med ettåriga fruktkroppar vilka har bräckligt och ozonerat kött, central fot och brunfärgat sporpulver. Hattytan är hos flera arter först filtad, men övergår snart till att bli mer eller mindre fjälligt uppsprucken. Samtliga arter är marklevande och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder frukt- kropparna i stora gyttringar eller häxringar. Samtliga fjälltaggsvampar lever på marken och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder fruktkropparna i stora häxringar. På Gotland är det sandiga glesa tallskogar och örtrika kalkbarrskogar med lång trädkontinuitet som är de viktigaste naturtyperna för dem och flera av lokalerna visar på långvarig beteshävd.
    [Show full text]
  • Pilgrimsleden På Gotland
    PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung.
    [Show full text]
  • Bildande Av Naturreservatet Slite Skärgård, Othem, Hellvi Rute, Lärbro Och Boge Socknar, Gotlands Kommun
    FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Dnr: 511-1079-11 2016-05-19 1(16) Enligt sändlista Förslag till beslut om Bildande av naturreservatet Slite skärgård, Othem, Hellvi Rute, Lärbro och Boge socknar, Gotlands kommun BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) beslutar länsstyrelsen att förklara det område som avgränsats med heldragen svart linje på bifogad karta, bilaga 1a- 1c, som naturreservat. Reservatets namn ska vara Slite skärgård. Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområ- det. Länsstyrelsen beslutar samtidigt att nedanstående beslut upphör att gälla: − tidigare beslut och föreskrifter i länsstyrelsens beslut om Asundens natur- reservat från den 24 mars 1986 (Beteckning 11.1211-909-85) − tidigare beslut och föreskrifter i länsstyrelsens beslut om Ytterholmens na- turreservat från den 24 mars 1986 (Beteckning 11.1211-908-85) − tidigare beslut och föreskrifter i länsstyrelsens beslut inom berörd del av Gotlandskustens naturreservat från den 26 april 1993 (Beteckning 231- 1591-93) − tidigare beslut om djur- och växtskyddsområdet Reveln från 1966-12-01. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-223 90 00 [email protected] www.lansstyrelsen.se/gotland LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG TILL BESLUT 2016-05-19 Dnr: 511-1079-11 2 UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Namn Slite skärgård Kommun Gotland Län Gotland Socknar Othem, Hellvi, Rute, Lärbro och Boge (endast vat- ten) socknar. Natura 2000-område Asunden, beteckning SE0340154 (del av naturreser- vatet, 94 ha). Lägesbeskrivning Från Slite samhälle österut till områdets centrala delar är det cirka sju km.
    [Show full text]
  • Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden
    Accepted Manuscript Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden Catherine V. Rose, Woodward W. Fischer, Seth Finnegan, David A. Fike PII: S0016-7037(18)30660-4 DOI: https://doi.org/10.1016/j.gca.2018.11.030 Reference: GCA 11025 To appear in: Geochimica et Cosmochimica Acta Received Date: 4 September 2018 Revised Date: 15 November 2018 Accepted Date: 21 November 2018 Please cite this article as: Rose, C.V., Fischer, W.W., Finnegan, S., Fike, D.A., Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden, Geochimica et Cosmochimica Acta (2018), doi: https:// doi.org/10.1016/j.gca.2018.11.030 This is a PDF file of an unedited manuscript that has been accepted for publication. As a service to our customers we are providing this early version of the manuscript. The manuscript will undergo copyediting, typesetting, and review of the resulting proof before it is published in its final form. Please note that during the production process errors may be discovered which could affect the content, and all legal disclaimers that apply to the journal pertain. Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden Catherine V. Rose1*, Woodward W. Fischer2, Seth Finnegan3, & David A. Fike4* 1School of Earth & Environmental Sciences, University of St Andrews, Fife, KY16 9AL, UK; 2Division of Geological & Planetary Sciences, California Institute of Technology, Pasadena, CA 91125 USA; 3Department of Integrative Biology, University of California, Berkeley, CA 94720-3140 USA; 4Department of Earth & Planetary Sciences, Washington University, St.
    [Show full text]
  • Öländsk Tegellav Psora Vallesiaca På Öland Och Gotland 2007
    Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö – nr 2008: 4 Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland AREK Biokonsult AB Ulf Arup, Martin Westberg & Lars Fröberg Omslagsbild: Hall-Hangvar naturreservat (lokal 2) ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2008 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Metoder 6 Resultat 8 Översiktliga resultat 8 Lokaler för öländsk tegellav 10 Öland 11 Gotland 12 Lokaler utan öländsk tegellav 21 Ekologi 22 Hot och åtgärder 22 Framtida åtgärder i åtgärdsprogrammet 23 Andra funna rödlistade arter 24 Gyttrad kalkspricklav Acarospora cervina 24 Liten kraterlav Gyalecta subclausa 24 Stor stjärnfruktlav Petractis clausa 24 Liten stjärnfruktlav Petractis hypoleuca 25 Röd guldskivlav Protoblastenia cyclospora 25 Falsk guldskivlav Psora testacea 26 Alvarplacodlav Squamarina gypsacea 29 Trind enlav Vulpicida tubulosus 29 Gotlandsknagglav Toninia tumidula 30 Andra registrerade arter 30 Svavellav Fulgensia fugens 30 Vitpudrad kantlav Squamarina lentigera 31 Referenser 31 Appendix 1. Besökta områden 32 3 SAMMANFATTNING Öländsk tegellav Psora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till 2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittades fyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering på Öland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre grepp om ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av denna inventering, som utfördes 2007. Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses som små.
    [Show full text]
  • Hall- Hangvars Naturreservat
    Hall- Hangvars naturreservat I Hall och Hangvar socknar ligger Gotlands största naturreservat som har en areal på 2165 har. Här kan man uppleva underbara solnedgångar eller bara vandra omkring i omgivningarna och ta del av det speciella ljuset och naturupplevelserna och återfå krafter till dagens vardagens slit. För det rörliga friluftslivet finns vägar och stigar att vandra på i området och mellan Ire och Hallshuk finns en gångstig utmed kusten även om den på några ställen är något snårig. Reservatet sträcker sig längs den västra kusten från den nordligaste delen av Irevik upp till Hallshuk och vidare mot Kappelshamn, en sträcka på närmare 15 km. Från norra delen av Irevik och till Häftingsklint reser sig en 30 m hög klint som ligger alldeles innanför strandlinjen. En halv kilometer norr om Häftingsklint delar kustklinten upp sig i två avsatser. Den undre fortsätter längs stranden medan den övre böjer av inåt land och blir flackare. Vid Hallshuk blir kustklinten åter 25 m över vattenytan och stupar rakt ner i havet. Reservatet slutar 700 m från Hallshuks fiskeläge mot Kappelshamn. Till stor del upptas reservatet av tallskog som ofta är präglad av bete och äldre tiders avverkningar i form av plockhuggning. I den södra delen av reservatet är jordtäcket tunt och skogen består här i stor utsträckning av en gles och lågvuxen hällmarkstallskog. I anslutning till Verkmyr och Stigmyr finns även nästan helt trädlösa hällmarker. Reservatet är rikt på våtmarker av olika slag. Området mellan Irevik och Hallshuk är ett botaniskt högklassigt område, det är delvis orört och domineras av hällmarkstallskog med inslag av källmyrar och vätar.
    [Show full text]
  • Adress Socken/Tätort Ada Blocks Gata Visby Adelsgatan Visby Innerstad
    Adress Socken/Tätort Ada Blocks gata Visby Adelsgatan Visby Innerstad Adelsgatan Visby Innerstad Ainbuskstigen Sproge Akarvägen Sproge Aklejastigen Silte Algatan Romakloster Alkviar Hellvi Allégatan Visby Allhagevägen Västerhejde Almedalen Visby Innerstad Almvägen Visby Alvstigen Tofta Anders Wedins väg Västerhejde Andersrogatan Visby Andrégatan Visby Anemonvägen Visby Angelbosvägen Lärbro Aniaragatan Visby Anna Dubbes väg Katthammarsvik Annexgatan Romakloster Apelgatan Visby Apgränd Visby Innerstad Apoteksgatan Hemse Apoteksgatan Slite Appellstigen Visby Aprilvägen Åminne Arkosvägen Stenkyrka Artilleribacken Visby Innerstad Artillerigatan Visby Artilleriparken Visby Artillerivägen Fårösund Asarvegatan Hemse Asbrovägen Åminne Aspgatan Visby Asplunds väg Vibble Atlasgatan Visby Audungsvägen Fårösund Augustivägen Åminne Aurvägen Fårösund Avagatan Visby Axel Ekmans väg Västerhejde Axstigen Silte Backérsvägen Klintehamn 2016-11-22 Backgatan Visby Backskogsvägen Västerhejde Backvägen Fårösund Badhusgatan Slite Badvägen Ljugarn Balders väg Fröjel Baldersgatan Visby Bandavägen Tofta Bandystigen Slite Bangårdsgatan Hemse Bangårdsgatan Visby Banvallsvägen Klintehamn Barlastvägen Klintehamn Barrgränd Lärbro Barrvägen Eskelhem Basgången Vibble Beckatorpsvägen Västerhejde Bendix park Klintehamn Bergbetningen Visby Bergbetningen Visby Berggränd Visby Innerstad Bergmansgatan Visby Bergsgatan Visby Bergsvägen Väskinde Betesgatan Visby Bingebygatan Visby Bingebyparken Visby Biotitvägen Stenkyrka Birgers gränd Visby Innerstad Birkagatan Visby Biskopsgatan
    [Show full text]
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
    [Show full text]
  • Gudstjänster På Gotland
    Gotlands Allehanda Fredag 12 april 2019 31 Gudstjänster på Gotland Romaklosters Pastorat Stenkumla församling Dalhem Sön 14/4 Vibble kapell Söndag kl 10.30 Gudstjänst Dalhems kyrka 14 Ström/Gahne Hemse Gudstjänst Petra Guteskär Stenkumla kyrka kl 17 Missionskyrka Hejde Ann Helling Högmässa med mottagning 19 Gotlands Påskfestival av kyrkoherde Andréa Sön 11 Gudstjänst Hejde Missionshus Tisd. 13 med musik, konst och dans Bogren, biskop Thomas Kenneth Pettersson, Anna- Gemenskapsträff som förmedlar påskens Pettersson, Cantus, Musik- Carin, Evelina, Sandra, budskap glädje, barnkör. Efteråt församlingsmöte, kyrkskjuts Fole Roma förtäring i bygdegården. Gunder 0709-831662 Fredag Ons 17/4 Vibble kapell kl 9 Tis 13.30 Dagkyrkan Fole Tisd. 19 Syföreningens Roma äldreboende 14.30 Mässa och klukku tei Diakon Eva-Mari Karlsson trivselkväll hos Gunnel och Andakt Petra Guteskär Stenkumla kyrka kl 19 Kempi berättar om fasteve- Peder Fohlin Janne Ahlström Konsert med kören "Kolorit" ckan som ägde rum i januari i Söndag från Danmark Visby domkyrka till förmån Ekgatan 66, 11 Tors 18/4 Vibble gård kl 12 för de afghanska flykting- Mässa Pernilla Cramnell Kyrksoppa arna. Välkomna! Palmsöndagen Janne Ahlström Tors 25/4 Kyrkofullmäktige Barlingbo, Melinska kl 19 Vibble gård. 12-18 april gården 19 Musikgudstjänst Årsredovisning 2018 Tjelvarkyrkan med Melinska kapellet Elim Katthammarsvik Vägen till korset Pernilla Cramnell Burs Pastorat Lörd 14 Vårförsäljning Janne Ahlström 15 Andakt därefter auktion Elim, Katthammarsvik Onsdag Idag fredag 12/4 Ruben Olander Fred 19.15 Öppet Hus Ekgatan 66, 14.00 - 15.30 Ingen mässa. Sönd 11 Tillsammansguds- Sönd 10 Söndagsskola Kvartersträff Samtal om stort Söndag 14/4 kl. 11 Levide tjänst.
    [Show full text]