Förslag Till Detaljplan För Tofta Bjärs 1:34 M Fl Region Gotland

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Förslag Till Detaljplan För Tofta Bjärs 1:34 M Fl Region Gotland Förslag till detaljplan för Tofta Bjärs 1:34 m fl Region Gotland Ärendenr: BN 2009 / 92016 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Visby 2014-09-17, reviderad 2015-04-01 HANDLINGAR Till planförslaget hör följande handlingar: Planhandling Plankarta Illustrationskarta Arkeologisk utredning Översiktlig geoteknisk undersökning Dagvattenutredning Grundkarta med fastighetsägareförteckning Planförslaget är upprättat på; Region Gotland Samhällsbyggnadsförvaltningen, enhet detaljplan Besöksadress: Visborgsallén 19 i Visby Postadress: SBF, Graip 4, 621 81 VISBY Tfn 0498-26 90 00 vxl e-post: [email protected] hemsida: www.gotland.se/byggabo 2 Planen hanteras enligt PBL 2010. Beslut om planuppdrag avseende Tofta Bjärs 1:34 fattades av byggnadsnämnden i Region Gotland den 9 mars 2011, Bn § 44. Beslut om planuppdrag avseende delar av fastigheterna Tofta Ansarve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9 fattades av byggnadsnämn- den 22 maj 2013, BN § 94. Planens syfte och Detaljplanen syftar i huvudsak till att pröva lämpligheten av att tillåta en huvuddrag bostadsutbyggnad inom fastigheten Tofta Bjärs 1:34 och del av de intillig- gande fastigheterna Tofta Ansarve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9. Totalt föreslås området inrymma 29 fastigheter för friliggande bostadsbebyggelse. Minsta tomtstorlek föreslås till 2 000 m2. Ett område i väster reserveras för radhusbebyggelse med totalt 14 bostadsenheter. Byggnadernas volym och utformning regleras genom separata bestämmelser. Bostadsbebyggelsen integreras i befintlig skogs- och ängsmark. Detta med- för att naturområden med höga naturvärden sparas, vilket ger goda möjlig- heter till strövtåg och gemensamma aktiviteter. Landskapsbilden förstärks av att ett större vattenlandskap föreslås utvecklas i områdets södra delar, liksom att delar av det kalhuggna området återplanteras med ädellövskog. I öster säkerställs hagmark med fornlämningar och en befintlig gångstig. Bedömning av miljö- För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan påverkan antas innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning ska därför göras enligt 6 kap 11 § miljöbalken. Denna s k behovsbedömning ska göras med hjälp av de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bl a om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex överskridande av miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller påverkan på skyddad natur. Förutom en registrerad nyckelbiotop i södra delen av Tofta Bjärs 1:34 finns i dag inga kända högre naturvärden registrerade i området. Den nuvarande markanvändningen utgörs i huvudsak av ängs- och skogsmark. Planområ- det planeras i anslutning till befintlig bebyggelse i söder och norr med en skala och utformning som ansluter till omgivande bebyggelse. 3 De miljöeffekter som kan förutses är i huvudsak en förändring av land- skapsintrycket. En avvägning av landskapets känslighet i relation till lämp- ligheten att bebygga området ingår dock alltid i utformningen av detaljpla- ner. Den planerade bebyggelsen medger en effektiv och resurssnål mark- användning, lämplig utifrån områdets förutsättningar och föreliggande be- hov. Planens genomförande medför inte risker för människors hälsa eller för miljön. Samhällsbyggnadsförvaltningen har, 2013-05-02, bedömt att ett genomfö- rande av föreslagen detaljplan inte medför en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen instämmer, i yttrande 2013-05-17, att en miljöbedömning inte krävs. Länsstyrelsen konstaterar att ett flertal fornlämningar finns i området och att det därför krävs en särskild arkeologisk utredning i samband med planläggningen. Särskild hänsyn ska även tas till områdets naturvärden. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget mellan södra och norra delen av Gnisvärdsvägen. Området gränsar till Gnisvärdsvägen i norr. I väster och öster avrundas detaljplanen av skogsområden. Söder om detaljplaneområdet ansluter ex- ploateringsområde inom Tofta Smågårde 1:22 m fl med ett drygt 30-tal ut- byggda villatomter. Detta område avslutas med naturmark, skogs- och åkermark, mot det aktuella området. Areal Planområdet omfattar ca 17 ha. Markägoförhållanden All mark inom planområdet är privat ägd. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen och Hela Gotland är av riksintresse enligt 4 kap 2 § miljöbalken (MB) jämlikt 4 allmänna intressen kap 1 § MB. Det innebär att det finns inskränkningar i markutnyttjandet. Åtgärder får inte innebära att Gotlands samlade natur- och kulturvärden påtagligt skadas. I övrigt berörs inga riksintressen. Översiktliga planer I översiktsplanen för Gotland – Bygg Gotland – antagen av kommunfullmäk- tige den 14 juni 2010 (laga kraftvunnen 2010-07-15) hänvisas till förelig- gande planutredning för Toftaområdet. 4 Program för plan- Denna planutredning utgörs av ett upprättat planprogram för Toftaområdet, området godkänd av Byggnadsnämnden den 6 december 2006. I denna utgör Tofta- området ett attraktivt område för fritids- och permanentboende. Nya ut- byggnadsområden föreslås till platser som tål förtätning med avseende till landskapets förutsättningar. Lokaliseringar ska utgå från möjligheten att utveckla en lämplig struktur med ett sammanhängande vägnät och en grön- struktur som tar hänsyn till befintliga kvaliteter. I detta pekas de västra de- larna av nu aktuellt område ut som utbyggnadsområde. Planprogrammet har sedermera, 2009-12-09, kompletterats med en grön- områdesfördjupning för att säkerställa värdefulla grönstråk, vilket innebär en utveckling och precisering av planprogrammets grönstråk. Två utpekade grönstråk (se karta nedan), vilka binder samman olika grön- områden med goda vistelsevärden, passerar genom det aktuella planområ- det. Detaljplaner, områdes- Området är tidigare inte detaljplanelagt. I söder gränsar området mot detalj- bestämmelser, förord- plan för Tofta Smågårde 1:22 m fl, aktnummer 09-P-217, antagen 2012-04- nanden m m 04, laga kraft 2012-05-02. Övrig anslutande mark är inte detaljplanelagd. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Landskapsbild - karaktär Området kan övergripande beskrivas som ett igenväxande småbrutet jord- brukslandskap. Detta består, eller har bestått av, både öppen åkermark, ängsmark och betesmark, men även av skog och skogsbete. I dag är det till stor del skogliga föryngringsytor och ungskog med generellt lågt natur- värde. Vissa delar av det äldre brukningslandskapet har kvar kvalitéer som bör tillvaratas vid en eventuell planläggning och exploatering. 5 Vatten - en viktig aspekt inom detta planområde En stor del av planområdet påverkas av ett ytligt grundvatten, alternativt markvatten. En del av detta beror på eftersatt dikesunderhåll. En kort be- skrivning görs därför för vattnets väg genom planområdet. Från öster, med ungefärlig marknivå på + 17 m och från norr, vid landsvä- gen, på ca + 12 m sluttar marken mot sydväst och är där som lägst ca + 8 meter. Dike som följer den norra plangränsen och i gränsen mellan området med björkskog och det öppna området, viker sedan av söderut i planområ- dets västra del och därefter västerut ut ur planområdet. Detta dikessystem avvattnar i huvudsak områden utanför planområdet. I god funktion har det en avskärande effekt på ytliga vattenströmningar söderut, d v s mot det öppna området. Diket har i den del som finns inom planområdets västra del en sandig grusig botten med strömmande vatten. Det finns mycket träd och buskar i diket i norra gränsen, vilket försämrar vattnets framkomlighet. Inom planområdet finns ett öppet dikessystem inom den centralt belägna ängsmarken. Vattnet från detta samlas upp och avleds i ett dike söderut mot Spangmyr. Vatten till detta dike kommer också österifrån, från de högre belägna partierna inom planområdets södra del. Dikessystemet återfinns på grundkartan. Se även till detaljplanen bifogad dagvattenutredning daterad 6 2014-08-29/2015-02-26. Detaljplanen föreslår att dikessystemet, i görligaste mån, ska vara synligt i landskapet. Kulvertering ska endast användas vid vägövergång. Delområden Planområdet kan, utifrån mänsklig påverkan, mycket övergripande delas upp i sex avgränsade naturområden. Dessa områden har dock inom sig ibland ganska stor variation, t ex vad gäller markfuktighet. 1) Område direkt söder om Gnisvärdsvägen med planterad björkskog 2) Ett öppet jordbruksområde centralt i planområdet 3) Ett område delvis med ängeskaraktär i nordost 4) Ett långsträckt område utmed södra delen, vilket för inte så många år sedan har avverkats och inte har någon etablerad föryngring 5) Ett område med vuxen skog väster om föregående. Här ingår en nyckelbiotop 6) Det sista delområdet utgörs av ungskog, norr om föregående. Här finns stort inslag av lövträd och hasselbestånd Delområdena beskrivs övergripande nedan; Område 1 är en planterad ensartad björkskog som i den centrala delen är gles med helt öppna delar. En mindre brya på 10-15 m² finns i den östra sidan (i den fanns ett gräsandpar 7/5 2013). Björkskogen avslutas österut vid ett dike som var vattenförande den 7 maj. Upplagda sten- och jordmas- sor vittnar om dikesrensning, dock ingen nyligen. Området bedöms ha ett lågt naturvärde. Område 2 är det öppna, ej längre brukade, jordbruksområdet söder om ovanstående. Området är inom större delen påverkad av ytligt vatten, som rör sig från norr och öster mot sydväst. Här finns ett antal öppna diken, någ- ra helt igensatta och knappt synliga. Sju stycken kan dock betraktas som diken. Igenväxning och uppgrundning av diken har minskat dräneringseffek- ten och gett en hög markfuktighet mellan diken i vissa delar. Vattnet rinner söderut
Recommended publications
  • 3D Scanning of Gotland Picture Stones with Supplementary Material Digital Catalogue of 3D Data
    Journal of Nordic Archaeological Science 18, pp. 55–65 (2013) 3D scanning of Gotland picture stones with supplementary material Digital catalogue of 3D data Laila Kitzler Åhfeldt Swedish National Heritage Board, The runic research group, Department for Conservation, Box 1114, SE-621 22 Visby, Sweden ([email protected]) The Gotland picture stones (dated to c. 400–1100 AD) are among the most spectacular and informative artefacts from the Iron Age and Viking Age to have been discovered in Sweden. The main aim of this paper is to make digital 3D documentation of the Gotland picture stones publicly available for analysis of their motifs, runic inscriptions and weathering processes. The data were col- lected within the project 3D scanning of the Gotland Picture Stones: Workshops, Iconography and Dating (2006–2008), which includes analyses of these stones by means of a high resolution optical 3D scanner. The aim of the project is to clarify certain basic facts concerning the cutting technique, work organization and surrounding circumstances, iconography and dating. Four main issues are identified: workshops, iconographical interpretations, dating, and finally, documentation and enhanced interpretation of weathered and in places van- dalised picture stones. The following report provides a short summary of the main results. The 3D data are provided in STL files that serve as supplementary material to this paper. They are available on the website of the Swedish National Heritage Board: http://3ddata.raa.se Keywords: picture stone, rune stone, Gotland, Viking Age, Iron Age, 3D scan- ning body of source material in an international context, The Gotland picture stones of the utmost relevance to scholars in Germany, Great as a resource for research Britain and Iceland, for instance.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • The Picture Stones of Gotland: Type C and D Stones As Death Memorials
    THE PICTURE STONES OF GOTLAND: TYPE C AND D STONES AS DEATH MEMORIALS _______________ A Thesis Presented to The Faculty of the Department of Comparative Cultural Studies University of Houston _______________ In Partial Fulfillment Of the Requirements for the Degree of Master of Arts _______________ By Kelsie H. Spears May, 2016 THE PICTURE STONES OF GOTLAND: TYPE C AND D STONES AS DEATH MEMORIALS _______________ An Abstract of a Thesis Presented to The Faculty of the Department of Comparative Cultural Studies University of Houston _______________ In Partial Fulfillment Of the Requirements for the Degree of Master of Arts _______________ By Kelsie H. Spears May, 2016 ABSTRACT This thesis focuses on the picture stones of Gotland, Sweden dating to the Viking Age. The Viking Age picture stones are made up of two groups, C and D, as delineated by Sune Lindqvist, dating to 700-1000 AD. Utilizing a basic hypothesis by Björn Varenius, which was applied to Early Iron Age picture stones, a research plan was created and applied to the stones of the Viking Age. An iconographic analysis was performed on six well-known stones found in the Gotland Museum and Swedish National Antiquity Museum. This iconographic analysis used the frequency of individual images and a correlation of images appearing together to interpret the basic thematic meaning of the iconography. A landscape discussion and context analysis was done on three sites, Buttle Änge, Fröjel Stenstugu, and Visne ängar, which had in situ picture stones. The landscape discussion sought to find significant features which could be connected to the stones and interpreted.
    [Show full text]
  • Protokoll Byggnadsnämnden
    Protokoll Byggnadsnämnden 18 oktober 2017 Byggnadsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2017-10-18 BN 2017/1961 Plats och tid Konferensrum Rügen, 18 oktober 2017, klockan 09.00–14.30 Närvarande Beslutande Ersättare Karl-Allan Nordblom, Ordförande (MP) Bertil Eneqvist (S) Anne Ståhl Mousa (S) Eva Katarina Nobling (V) Sven-Åke Malmberg (S) Malin Wiginder (C) Tore Tillander (V) Andreas Wiklund (L) Lars Thomsson (C) Kerstin Löfgren Dahlström (C) Fredrik Gradelius (C) Lars-Erik Benneck (M) Jörgen Renström (MP), tjg ersättare Ulla Pettersson (S), tjg ersättare Andreas Unger (M), tjg ersättare Tony Ekman (S), tjg ersättare Övriga Jennifer Medin, nämndsekreterare, Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör, Martin Ringelid Ekenpil, ekonomichef, Bo Eriksson, enhetschef bygg, Gunnar Gustafsson, bitr. stadsarkitekt, Christian Hegardt, stadsarkitekt, Frida Brunner, översiktsplanerare, Jenny Sandberg, översiktsplanerare, Anders Rahnberg, planchef, Christian Björkman, fysisk planerare, Sara Linddh, fysisk planerare, Annie Lovén. bygglovarkitekt, Gustav Brandt, bygglovhandläggare, Charlott Stjernholm, bygglovhandläggare Utsedd att justera Fredrik Gradelius Justeringens plats Nämndsekreterarens rum tisdagen den 24 oktober kl. 16.00 och tid Paragrafer § 174-197 Omedelbart § 192 justerade Underskrifter Sekreterare Jennifer Medin Ordförande Karl-Allan Nordblom Justerare Fredrik Gradelius Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se
    [Show full text]
  • Gudstjänster På Gotland Sångkväll Med Önskesånger, Christoffer Lahrin, Samuel Lör 09.00 Gustavs Fagning Folkesten Och Johan Lör 19.30 Korsbykyrkan, Sön
    26 Gotlands Allehanda FREDAG 26 april 2013 Gotlands Allehanda FREDAG 26 april 2013 27 Fole Suderkyrkan Östra Församlingen Garda Fole Missionshus Sönd 19 Gudstjänster på Gotland Sångkväll med önskesånger, Christoffer Lahrin, Samuel Lör 09.00 Gustavs Fagning Folkesten och Johan Lör 19.30 Korsbykyrkan, Sön. 11.00 Gudstjänst Lundgren berättar om Havdhem. Lovsång, Kerstin Anna-Lena Olsson, Forsa församling Eskelhems Pastorat Stenkumla församling Alva, Hemse och Rone Johannelund. Bjärgvide. Britta Lindström församling Onsd. 19.30 Bibelsamtal Tis 13.00 Strandkyrkan. www.missionskyrkangarda.se Vibble kapell och gård Söndag 28 april Eskelhem-Tofta: Sön 28/4, obs.dag Lokrume Burgsvik, Tisdagscafé. 12.00. Fagningsgudstjänst i kl 16 Lovsångsmässa i Mån-lör kl 9 Mässa Lättgympa,Birgitta Nilsson Lördag 27/4 församlingshem Att växa i tro Lärbro kyrkänge. Tinta Eskelhems k:a Monika Lör 27/4 kl 10 "Må bra- Tis 20.30 Nisseviken, 10.00 Hemse F-hem Månd. 13 Symöte Johan Lénberg. Varmkorv/Kaffe. May/Anna Söderberg lördag" Nåltovning med Åsa Valborgsfirande. Vårtal och Källingfrukost. Dagens gäst Lundgren och Samuel Femte söndagen i påsktiden (Fagningen börjar kl. 10.00, Vall-Hogrän-Atlingbo: Engelhardt, info och anmälan Valborgskören. Karin Hjorth berättar om Folkesten medverkar. medtag egen räfsa.) Sön 28/4, kl 19 ring Tina 26 20 40. (Kören övar 19.30) Fredag 26/4-torsdag 2/5 "En sommar i Paris". 14.00 Fagningsgudstjänst i Söndagsgudstjänst i Hogräns Lör 27/4 kl 16 www.suderkyrkan.com ns Lördag 27/4 Hangvar kyrkänge. Tinta k:a med WETHA-kören Bibelföredrag, 13.30 Illiansgården Eva Lénberg. Varmkorv/Kaffe. under ledning av Anna Josuas bok, Ström el Sön 28/4 kl 16 14.30 Hemse VC Södra Gotland Elim Katthammarsvik ft (Fagningen börjar 12.00, Söderberg Monika May Pingstkyrkan Tjelvarkyrkan Re medtag egen räfsa.) Mån 29/4, kl 14-16 Lovsångsmässa Ström/ a Vid regn: 12.00 Gudstjänst i "Samling kring köksbordet" E Tibell Söndag 28/4 sic 16.00 Hemse kyrka Näs kyrka Sönd.
    [Show full text]
  • The Distribution of Bronze Artefacts of Viking Age Eastern Baltic Types Discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities
    The distribution of Bronze artefacts of Viking Age Eastern Baltic types discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities Triangular dress pin discovered in Västerhejde; from the original catalogue of the Swedish History Museum, 1895 Gotland University 2013/Spring Master (one year) thesis/Magisteruppsats Author: Daniel Gunnarsson School of Culture, Energy and Environment 1 Supervisors: Helene Martinsson-Wallin & Alexander Andreeff Abstract This thesis has compared the distribution of certain types of Viking Age Eastern Baltic bronze artifacts discovered on Gotland. This was done in order to observe different parts of Gotland´s interaction with different groups in the Baltic Sea region and how this might have influenced the identities and ideas of the individuals involved in the interaction. The objects and their finding contexts were subjected to a geographical analysis and applied to a map of Viking Age Gotland. Different distribution can be observed for different types of artifacts, as well as a shift in patterns of interaction in the Baltic Sea region over time. Denna uppsats har jämfört spridningsmönstren för olika vikingatida objekt från Baltikum som påträffats på Gotland. Detta för att kunna studera hur olika delar av Gotland har interagerat med andra grupper i Östersjöregionen och hur detta kan ha influerat individens identiteter och idéer. Föremålen samt deras kontexter har analyserats geografiskt, samt applicerats på en karta över det vikingatida Gotland. Olika spridningsmönster kunde observeras för olika typer av artefakter. Även förändringar i interaktionsmönstret över tid i östersjöregionen kunde noteras. Keywords: Eastern Baltic, Viking Age, Baltic Sea, Gotland, Interaction, Networks, Cross- cultural, Identity 2 Table of Content Abstract ............................................................................................................
    [Show full text]
  • Gotland's Picture Stones
    GOTLAND Gotland’s Picture Stones Bearers of an Enigmatic Legacy otland’s picture stones have long evoked people’s fascination, whether this ’ Ghas been prompted by an interest in life in Scandinavia in the first millennium S PICTURE STONES or an appreciation of the beauty of the stones. The Gotlandic picture stones offer glimpses into an enigmatic world, plentifully endowed with imagery, but they also arouse our curiosity. What was the purpose and significance of the picture stones in the world of their creators, and what underlying messages nestle beneath their ima- gery and broader context? As a step towards elucidating some of the points at issue and gaining an insight into current research, the Runic Research Group at the Swe- dish National Heritage Board, in cooperation with Gotland Museum, arranged an inter national interdisciplinary symposium in 2011, the first symposium ever to focus exclu sively on Gotland’s picture stones. The articles presented in this publication are based on the lectures delivered at that symposium. of an Enigmatic Legacy Bearers ISBN 978-91-88036-86-5 9 789188 036865 GOTLAND’S PICTURE STONES Bearers of an Enigmatic Legacy gotländskt arkiv 2012 Reports from the Friends of the Historical Museum Association Volume 84 publishing costs have been defrayed by Kungl. Vitterhetsakademien, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Stiftelsen Mårten Stenbergers stipendiefond and Sällskapet DBW:s stiftelse editor Maria Herlin Karnell editorial board Maria Herlin Karnell, Laila Kitzler Åhfeldt, Magnus Källström, Lars Sjösvärd,
    [Show full text]
  • Gotland's Picture Stones
    GOTLAND Gotland’s Picture Stones Bearers of an Enigmatic Legacy otland’s picture stones have long evoked people’s fascination, whether this ’ Ghas been prompted by an interest in life in Scandinavia in the first millennium S PICTURE STONES or an appreciation of the beauty of the stones. The Gotlandic picture stones offer glimpses into an enigmatic world, plentifully endowed with imagery, but they also arouse our curiosity. What was the purpose and significance of the picture stones in the world of their creators, and what underlying messages nestle beneath their ima- gery and broader context? As a step towards elucidating some of the points at issue and gaining an insight into current research, the Runic Research Group at the Swe- dish National Heritage Board, in cooperation with Gotland Museum, arranged an inter national interdisciplinary symposium in 2011, the first symposium ever to focus exclu sively on Gotland’s picture stones. The articles presented in this publication are based on the lectures delivered at that symposium. of an Enigmatic Legacy Bearers ISBN 978-91-88036-86-5 9 789188 036865 GOTLAND’S PICTURE STONES Bearers of an Enigmatic Legacy gotländskt arkiv 2012 Reports from the Friends of the Historical Museum Association Volume 84 publishing costs have been defrayed by Kungl. Vitterhetsakademien, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Stiftelsen Mårten Stenbergers stipendiefond and Sällskapet DBW:s stiftelse editor Maria Herlin Karnell editorial board Maria Herlin Karnell, Laila Kitzler Åhfeldt, Magnus Källström, Lars Sjösvärd,
    [Show full text]
  • Gotland Trojaborgs.Pdf
    Gotland Trojaborgs Jeff Saward Introduction Stone labyrinths, or “Trojaborgs” as they are commonly called in Sweden, are found widely throughout the Nordic countries of Sweden, Norway and Finland, particularly around the shorelines of the Baltic Sea. Formed of stones and boulders laid on the ground, the majority are situated next to fishing stations, natural harbours, and the remains of seasonal settlements, particularly on offshore islands, although a few in southern Sweden are found inland, often alongside prehistoric grave fields. Over 600 stone labyrinths have been recorded, and a considerable number survive, but to date no complete catalogue has been compiled. The Trojaborg at Galberget, Visby, on the island of Gotland, Sweden Stone labyrinths can also be found in Iceland and Estonia (presumably introduced by Nordic fishing and trading settlements), around the White Sea and Kola peninsula in Arctic Russia (where Pomor traders likely spread the idea), and as far away as the Scilly Islands in southwest England (where the son of a lighthouse keeper is credited with the construction of a labyrinth in the early 1700s). While the majority of Scandinavian labyrinths are built from rocks, they are also found as wall and ceiling frescos (and occasionally as graffiti) in more than twenty medieval churches in the south of the region, including Denmark and Finland. Labyrinthos Archive 1 When were they made? The age of the Scandinavian stone labyrinths has been the subject of much speculation. Early writers proposed dates as far back as the Bronze or Iron Age, but post-glacial (isostatic) land uplift rates prove that some coastal locations must have a more recent, possibly medieval, origin.
    [Show full text]
  • Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
    ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
    [Show full text]
  • Bildande Av Naturreservatet Smaulmyrar, Alskog Socken, Gotlands Kommun
    BESLUT 1(16) Datum Dnr 2019-10-23 511-892-17 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Smaulmyrar, Alskog socken, Gotlands kommun Beslut Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) beslutar länsstyrelsen att förklara det område som avgränsats med heldragen svart linje och rastrering på bifogad karta, bilaga 1, som naturreservat. Naturreservatet har den avgränsning som framgår av bifogad karta och med de gränser som slutligen utmärks i fält. Reservatets namn ska vara Smaulmyrar. Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområdet. Syftet med reservatet Syftet med bildandet av naturreservatet Smaulmyrar är att: • bevara, vårda och utveckla betespräglad barrskog, alvar och hällmarkområden med lång skoglig kontinuitet och höga naturvärden, • bevara, vårda och utveckla en naturlig och för våtmarkens arter gynnsam hydrologi och vegetation, • bevara och utveckla strukturer som luckighet, död ved, gamla grova, solbelysta träd och ett artrikt fältskikt, • området ska bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för naturtyperna taiga, trädklädd betesmark, rikkärr, fuktäng, karsthällmark och alvar, • reservatet ska erbjuda livsmiljö för den flora och fauna som är typisk för de ovan nämnda naturtyperna, • bevara och utveckla ett värdefullt område för det rörliga friluftslivet. Syftet ska uppnås genom att: • upprepad naturvårdsinriktad buskröjning sker vid behov i skogs- och hällmarksmosaiken, POSTADRESS
    [Show full text]
  • Hoards and Stray Finds in Sweden
    Hoards and Stray Finds in Sweden Hoards Gotland, Fröjel par., Mulde Stockholm Numismatic Institute www.archaeology.su.se/numismatiska Lennart Lind Other publications by Stockholm Numismatic Institute - NFG On our website you will find various publications. Most of them are available as PDF for down- loading. Read more on our website: Editorial note Table of Contents www.archaeology.su.se/english/stockholm-numismatic-institute/publications-nfg Roman Denarii, Hoards and ­­Stray Finds Hoards and Stray Finds in Sweden ........1 in Sweden is published by Stockholm Synopsis ..............................................2 CNS - Coins from the Viking-Age found Myntstudier is a numismatic periodical in Numismatic Institute (Gunnar Ekström chair in Sweden is a project under The Royal Swedish published on the Internet since 2003 in numismatics and monetary history) at Gotland, Fröjel par., Mulde ..................3 Academy of Letters, History and Antiquities. by NFG. Stockholm University. Hoards are defined as List of coins ..........................................3 The acronym of the project is CNS based A total of more than 80 seminar papers two or more coins or one coin found together on the title of the publication. (CORPUS have been written. They cover the period with other objects. Barbarous imitation, NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI c. 800-1800. The files (mainly in Swedish) are Each issue will cover one or more finds. In die-links outside Sweden .......................5 IN SUECIA REPERTI SUNT, CATALOGUE available for downloading at: the PDF-version the photos can be magnified OF COINS FROM THE VIKING AGE www.archaeology.su.se/numismatiska- Plates ..................................................6 c. ten times. FOUND IN SWEDEN). So far c.
    [Show full text]