Förslag Till Detaljplan För Tofta Bjärs 1:34 M Fl Region Gotland

Förslag till detaljplan för Tofta Bjärs 1:34 m fl Region Gotland

Ärendenr: BN 2009 / 92016

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Visby 2014-09-17, reviderad 2015-04-01 HANDLINGAR Till planförslaget hör följande handlingar:

 Planhandling  Plankarta  Illustrationskarta  Arkeologisk utredning  Översiktlig geoteknisk undersökning  Dagvattenutredning  Grundkarta med fastighetsägareförteckning

Planförslaget är upprättat på; Region Gotland Samhällsbyggnadsförvaltningen, enhet detaljplan Besöksadress: Visborgsallén 19 i Visby Postadress: SBF, Graip 4, 621 81 VISBY Tfn 0498-26 90 00 vxl e-post: [email protected] hemsida: www.gotland.se/byggabo 2 Planen hanteras enligt PBL 2010. Beslut om planuppdrag avseende Tofta Bjärs 1:34 fattades av byggnadsnämnden i Region Gotland den 9 mars 2011, Bn § 44. Beslut om planuppdrag avseende delar av fastigheterna Tofta Ansarve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9 fattades av byggnadsnämn- den 22 maj 2013, BN § 94.

Planens syfte och Detaljplanen syftar i huvudsak till att pröva lämpligheten av att tillåta en huvuddrag bostadsutbyggnad inom fastigheten Tofta Bjärs 1:34 och del av de intilliggande fastigheterna Tofta Ansarve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9. Totalt föreslås området inrymma 29 fastigheter för friliggande bostadsbebyggelse. Minsta tomtstorlek föreslås till 2 000 m2. Ett område i väster reserveras för radhusbebyggelse med totalt 14 bostadsenheter. Byggnadernas volym och utformning regleras genom separata bestämmelser.

Bostadsbebyggelsen integreras i befintlig skogs- och ängsmark. Detta med- för att naturområden med höga naturvärden sparas, vilket ger goda möjlig- heter till strövtåg och gemensamma aktiviteter. Landskapsbilden förstärks av att ett större vattenlandskap föreslås utvecklas i områdets södra delar, liksom att delar av det kalhuggna området återplanteras med ädellövskog. I öster säkerställs hagmark med fornlämningar och en befintlig gångstig.

Bedömning av miljö- För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan påverkan antas innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning ska därför göras enligt 6 kap 11 § miljöbalken. Denna s k behovsbedömning ska göras med hjälp av de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen.

Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bl a om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex överskridande av miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller påverkan på skyddad natur.

Förutom en registrerad nyckelbiotop i södra delen av Tofta Bjärs 1:34 finns i dag inga kända högre naturvärden registrerade i området. Den nuvarande markanvändningen utgörs i huvudsak av ängs- och skogsmark. Planområ- det planeras i anslutning till befintlig bebyggelse i söder och norr med en skala och utformning som ansluter till omgivande bebyggelse.

3 De miljöeffekter som kan förutses är i huvudsak en förändring av land- skapsintrycket. En avvägning av landskapets känslighet i relation till lämp- ligheten att bebygga området ingår dock alltid i utformningen av detaljplaner. Den planerade bebyggelsen medger en effektiv och resurssnål mark- användning, lämplig utifrån områdets förutsättningar och föreliggande behov. Planens genomförande medför inte risker för människors hälsa eller för miljön.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har, 2013-05-02, bedömt att ett genomfö- rande av föreslagen detaljplan inte medför en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen instämmer, i yttrande 2013-05-17, att en miljöbedömning inte krävs. Länsstyrelsen konstaterar att ett flertal fornlämningar finns i området och att det därför krävs en särskild arkeologisk utredning i samband med planläggningen. Särskild hänsyn ska även tas till områdets naturvärden. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget mellan södra och norra delen av Gnisvärdsvägen. Området gränsar till Gnisvärdsvägen i norr. I väster och öster avrundas detaljplanen av skogsområden. Söder om detaljplaneområdet ansluter ex- ploateringsområde inom Tofta Smågårde 1:22 m fl med ett drygt 30-tal ut- byggda villatomter. Detta område avslutas med naturmark, skogs- och åkermark, mot det aktuella området.

Areal Planområdet omfattar ca 17 ha.

Markägoförhållanden All mark inom planområdet är privat ägd.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen och Hela Gotland är av riksintresse enligt 4 kap 2 § miljöbalken (MB) jämlikt 4 allmänna intressen kap 1 § MB. Det innebär att det finns inskränkningar i markutnyttjandet. Åtgärder får inte innebära att Gotlands samlade natur- och kulturvärden påtagligt skadas. I övrigt berörs inga riksintressen.

Översiktliga planer I översiktsplanen för Gotland – Bygg Gotland – antagen av kommunfullmäk- tige den 14 juni 2010 (laga kraftvunnen 2010-07-15) hänvisas till förelig- gande planutredning för Toftaområdet.

4 Program för plan- Denna planutredning utgörs av ett upprättat planprogram för Toftaområdet, området godkänd av Byggnadsnämnden den 6 december 2006. I denna utgör Tofta- området ett attraktivt område för fritids- och permanentboende. Nya ut- byggnadsområden föreslås till platser som tål förtätning med avseende till landskapets förutsättningar. Lokaliseringar ska utgå från möjligheten att utveckla en lämplig struktur med ett sammanhängande vägnät och en grön- struktur som tar hänsyn till befintliga kvaliteter. I detta pekas de västra delarna av nu aktuellt område ut som utbyggnadsområde.

Planprogrammet har sedermera, 2009-12-09, kompletterats med en grön- områdesfördjupning för att säkerställa värdefulla grönstråk, vilket innebär en utveckling och precisering av planprogrammets grönstråk.

Två utpekade grönstråk (se karta nedan), vilka binder samman olika grön- områden med goda vistelsevärden, passerar genom det aktuella planområ- det.

Detaljplaner, områdes- Området är tidigare inte detaljplanelagt. I söder gränsar området mot detalj- bestämmelser, förord- plan för Tofta Smågårde 1:22 m fl, aktnummer 09-P-217, antagen 2012-04- nanden m m 04, laga kraft 2012-05-02. Övrig anslutande mark är inte detaljplanelagd.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

Natur Mark och vegetation Landskapsbild - karaktär Området kan övergripande beskrivas som ett igenväxande småbrutet jord- brukslandskap. Detta består, eller har bestått av, både öppen åkermark, ängsmark och betesmark, men även av skog och skogsbete. I dag är det till stor del skogliga föryngringsytor och ungskog med generellt lågt natur- värde. Vissa delar av det äldre brukningslandskapet har kvar kvalitéer som bör tillvaratas vid en eventuell planläggning och exploatering.

5 Vatten - en viktig aspekt inom detta planområde En stor del av planområdet påverkas av ett ytligt grundvatten, alternativt markvatten. En del av detta beror på eftersatt dikesunderhåll. En kort be- skrivning görs därför för vattnets väg genom planområdet.

Från öster, med ungefärlig marknivå på + 17 m och från norr, vid landsvä- gen, på ca + 12 m sluttar marken mot sydväst och är där som lägst ca + 8 meter. Dike som följer den norra plangränsen och i gränsen mellan området med björkskog och det öppna området, viker sedan av söderut i planområ- dets västra del och därefter västerut ut ur planområdet. Detta dikessystem avvattnar i huvudsak områden utanför planområdet. I god funktion har det en avskärande effekt på ytliga vattenströmningar söderut, d v s mot det öppna området. Diket har i den del som finns inom planområdets västra del en sandig grusig botten med strömmande vatten. Det finns mycket träd och buskar i diket i norra gränsen, vilket försämrar vattnets framkomlighet.

Inom planområdet finns ett öppet dikessystem inom den centralt belägna ängsmarken. Vattnet från detta samlas upp och avleds i ett dike söderut mot Spangmyr. Vatten till detta dike kommer också österifrån, från de högre belägna partierna inom planområdets södra del. Dikessystemet återfinns på grundkartan. Se även till detaljplanen bifogad dagvattenutredning daterad

6 2014-08-29/2015-02-26.

Detaljplanen föreslår att dikessystemet, i görligaste mån, ska vara synligt i landskapet. Kulvertering ska endast användas vid vägövergång.

Delområden Planområdet kan, utifrån mänsklig påverkan, mycket övergripande delas upp i sex avgränsade naturområden. Dessa områden har dock inom sig ibland ganska stor variation, t ex vad gäller markfuktighet.

1) Område direkt söder om Gnisvärdsvägen med planterad björkskog 2) Ett öppet jordbruksområde centralt i planområdet 3) Ett område delvis med ängeskaraktär i nordost 4) Ett långsträckt område utmed södra delen, vilket för inte så många år sedan har avverkats och inte har någon etablerad föryngring 5) Ett område med vuxen skog väster om föregående. Här ingår en nyckelbiotop 6) Det sista delområdet utgörs av ungskog, norr om föregående. Här finns stort inslag av lövträd och hasselbestånd

Delområdena beskrivs övergripande nedan;

Område 1 är en planterad ensartad björkskog som i den centrala delen är gles med helt öppna delar. En mindre brya på 10-15 m² finns i den östra sidan (i den fanns ett gräsandpar 7/5 2013). Björkskogen avslutas österut vid ett dike som var vattenförande den 7 maj. Upplagda sten- och jordmas- sor vittnar om dikesrensning, dock ingen nyligen. Området bedöms ha ett lågt naturvärde.

Område 2 är det öppna, ej längre brukade, jordbruksområdet söder om ovanstående. Området är inom större delen påverkad av ytligt vatten, som rör sig från norr och öster mot sydväst. Här finns ett antal öppna diken, någ- ra helt igensatta och knappt synliga. Sju stycken kan dock betraktas som diken. Igenväxning och uppgrundning av diken har minskat dräneringseffek- ten och gett en hög markfuktighet mellan diken i vissa delar. Vattnet rinner söderut och den södra hälften av flertalet diken håller vatten. Varierande träd- och buskvegetation utmed flera diken, bl a tall och någon enbuske. Dikena mynnar i ett tvärgående dike som sedan avleder vattnet ut ur plan-

7 området, mot Spangmyr.

Öppna diken i jordbruksmark omfattas av det generella biotopskyddet. Öppna diken i jordbruksmark har således generellt ansetts ha högt natur- värde. Värdet på öppna diken ökar ju större den omgivande odlingsmarken är, det är dikenas funktion som refuger i ett annars – för vilda djur och väx- ter – ogästvänligt åkerlandskap som ger dem sitt största värde. Området bedöms ha ett visst naturvärde, men sitt största värde har det ur ett este- tiskt perspektiv.

Område 3 är området med ängeskaraktär i den nordöstra delen av planom- rådet. Området ligger högt och torrt. Här finns registrerade fornlämningar. Det domineras av en del stora träd, kanske särskilt av ett par stora två- stammiga ekar. Men det finns även yngre ek och andra träd som oxel, apel, en, björk, tall och gran. Det är öppet, men slån håller på att etableras. Note- ras kan även ett flyttblock på västra sidan av stigen. Detta område bedöms ha ett högt naturvärde.

Område 4 har relativt nyligen avverkats och har inte någon etablerad skogsföryngring. I öster, på torrare mark, har vid avverkningen lämnats en del lövträd, bl a ek och ett antal högstubbar, liksom någon torraka och skap- 8 ligt omfångsrik hasselbukett.

Längre åt väster tilltar markfukten och den mellersta och västra delen av området har markvegetationen som indikerar hög grundvattennivå. Här finns växter som behöver långvarig markväta, t ex kaveldun, knappag och älgört.

Väster om det nord-sydliga diket finns rika spridda förekomster av två röd- listade skogsgräs; strävlosta (Nära hotad, NT) och skugglosta (Sårbar VU).

Området bedöms i sin helhet ha ett ganska lågt naturvärde, undantaget de enskilda objekten, som angetts ovan.

Område 5 utgörs av mogen barrskog, varav den östra delen har klassifice- rats som skoglig nyckelbiotop. Denna bedömning baserades på att det är ett äldre skogsbete med stort inslag av senvuxna träd och med värdefull kryptogamflora. Mycket högt naturvärde i nyckelbiotopen, i övrigt bedöms det ha ett lägre naturvärde (väster om nyckelbiotopen).

Område 6 omfattar ungskog, både ung tallskog med kvarstående högre lövträd, som björk men också i vissa delar med en varierande träd- och busksammansättning. Marken blir successivt torrare mot nordväst. I norra delen av området finns partier som helt domineras av hassel med en matta av murgröna i bottenskiktet.

De rödlistade skogsgräsen Strävlosta (Nära hotad, NT) och Skugglosta (Sårbar, VU) följer i stort hasselns utbredning. Vid inventering i området har totalt 75 exemplar av Strävlosta och 149 st Skugglostor påträffats.

9 Utmed det öppna områdets gräns mot ”hasselskogen” finns ett grunt dike och hägnadsrester (bandtun). Här finns även stora träd, bl a en praktfull ek.

Norra delen med hasseldominans och gränsområdet mot område 2 bedöms ha ett högre naturvärde, främst baserat på de rika hasselbestånden, före- komsten av skoggräsen Sträv- och Skugglosta och de större träden. I övrigt bedöms detta område ha ett ringa naturvärde.

Sammanfattning Den nya bebyggelsen kommer att integreras i landskapet. Bebyggelsen föreslås formeras mot skogsridån i delområde 2 och 6. Bebyggelse och angöringsväg fokuseras mot det öppna landskapet så att landskapets estetiska värden kan njutas och vara en attraktion i området.

Delområde 3, med ängsmark och fornlämningar, föreslås säkerställas som naturmark.

Inom delområde 4 kommer dagvatten från planområdet att omhändertas lokalt. Befintliga bryor kommer att ingå i ett vattenlandskap, där ett fördröj- ningsmagasin också etableras. Området kommer att vara tillgängligt för det rörliga friluftslivet via spänger längs det övergripande grönstråket i väst- östlig riktning genom planområdet.

Hela delområde 4 och 5, förutom ett mindre område i nordost, säkerställs som naturmark. Västra delen av område 4, där delar av de påträffade skogsgräsen Sträv- och Skogslosta förekommer ingår i denna reglering.

I delområde 6 begränsas tomtplatsernas nyttjande i norra delen för att bidra till att ett sammanhängande hasselbestånd kan tillvaratas på respektive tomt.

Fornlämningar / I områdets östra delar finns ett antal registrerade fornlämningar; rester av Arkeologi äldre skeppssättningar, odlingsrösen och stensträngar. Dessutom finns ett antal oregistrerade lämningar som består av ”äldre odlingsverksamhet samt fornlämningsliknande stensamling” (Länsstyrelsens dnr 220-2680-96) inom fastigheten Tofta Bjärs 1:34. På den äldre ekonomiska kartan finns även 10 flertalet bryor markerade inom området. Dessa är inte registrerade.

Det fornlämningsrika området i öster, liksom ett område i söder med befintliga bryor, föreslås regleras som naturmark och kommer därmed att skyddas.

En övergripande arkeologisk utredning, daterad 2013-10-28, har genom- förts av Gotlands museum. I denna framkommer att gravområdet omfattar de som är kända och synliga. Dessa ligger inom den reglerade naturmarken i områdets östra del. Även spår efter bebyggelse är kända. Utredningen visar också att det finns en oregistrerad vägbank, d v s en gammal färdväg, i områdets nordvästra del. Denna ingår i reglerad naturmark.

Före markarbeten ska fornlämningarna märkas ut av Gotlands museum för att inte skadas. Röjning och gallring av växtlighet förordas för att synliggöra fornlämningarna.

Generellt gäller att om fornlämningar påträffas i samband med markarbeten skall arbetet omgående avbrytas och länsstyrelsen underrättas i enlighet med 2 kapitlet 10 § lagen om kulturminnen med mera.

Kulturmiljö Det aktuella planområdet är i dag obebyggt. Angränsande bebyggelse är inte kulturhistoriskt värdefull.

En stenvast utgör gränsmarkering mot fastigheten Tofta Ansarve 1:54 i dess nordvästra del. Denna är biotopskyddad enligt miljöbalken, vilket inne- bär att den ska skyddas och inte får rivas. Förändringar kräver tillstånd av länsstyrelsen.

Geotekniska En översiktlig geoteknisk utredning, s k markteknisk undersökning, daterad förhållanden 2013-02-22, har genomförts för delar av marken inom fastigheten Tofta Bjärs 1:34 av Pentacon AB. Denna har kompletterats i september 2014 med en undersökning inom fastigheterna Tofta Ansarve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9. Dessa redovisas dels i ett Projekterings-PM och dels i en Markteknisk undersökningsrapport.

11 Under ett tunt mullager finns dels morän och dels sand av ringa mäktighet på morän. I lågpunkten i sydväst påträffades även ett tunt torvlager ovan friktionsjorden. Sanden bedöms variera från finsand till grusig sand. Morä- nen bedöms i huvudsak vara en sandig lerig morän. Den relativa fastheten för både sand och morän bedöms variera från lös till fast.

Den uppmätta vattennivån bedöms vara på ca 0,2-0,5 meters djup under markytan. Den uppmätta vattennivån bedöms vara mark- eller perkolationsvatten som strömmar på den tätare moränen. Vattennivån varierar med årstiden.

Grundläggningen bedöms kunna utföras med hel bottenplatta eller separata plattor direkt i naturlig medelfast jord på frostfri nivå, alternativt på packad fyllning ovan naturligt lagrad jord efter borttagning av all befintlig mulljord, torv och löst lagrad sand. Nytillförd fyllning för grundläggningen utförs lämp- ligen med materialtyp 2, enligt tabell CE/1 i AMA Anläggning 10. Packning utförs lämpligen i lager enligt tabell CE/4 i AMA Anläggning 10.

Inga stabilitetsproblem förekommer i området i dag. Stora upplag kan dock leda till stabilitetsproblem. Vid grundläggningsarbeten krävs därför inga speciella markförstärkningsåtgärder.

Undersökningen bör kompletteras när uppgifter finns avseende höjdsättning och utformning av de planerade byggnaderna.

Radon Enligt redovisad riskklassning för radon från 2008 är risken låg i det aktuella området (se Bygg Gotland – översiktsplan för Gotlands kommun, antagen 2010). Någon radonundersökning genomförs därför inte i samband med planläggningen.

Markradonundersökningar bör göras innan bygglov ges för att konstatera om det finns lokala områden med förhöjda radonhalter.

Markföroreningar Vid genomförandet av den översiktliga geotekniska markundersökningen noterades inga indikationer på markföroreningar i området.

Bebyggelseområden Bostäder Den föreslagna bostadsbebyggelsen lokaliseras i relation till platsens förut- sättningar, där naturområden med högre naturvärden tillvaratas och utvecklas. Området består till 52 % av naturmark och 42 % bebyggelse. Land- skapsbilden förstärks av ett vattenlandskap som föreslås utvecklas i områ- dets södra del, liksom att delar av det kalhuggna området i söder och sydost föryngringsplanteras med ädellövskog. Den sammanknutna grönstruktu- ren ger goda möjligheter till strövtåg och gemensamma aktiviteter inte bara för de boende utan även för det rörliga friluftslivet.

Det rådande bebyggelsemönstret i Gnisvärdsområdet kompletteras med ny friliggande bebyggelse, som placeras på stora tomter i skogslandskapet eller i utkanten av det mer öppna landskapet mot en fond av högre träd. Tomtplatserna har lokaliserats så att utblickar mestadels medges både mot det öppna ängslandskapet och mot det tilltänkta vattenlandskapet.

För att tillgodose olika behov och boendeformer föreslår detaljplanen bostadsbebyggelse med blandad upplåtelseform. Totalt föreslås området inrymma 29 fastigheter för friliggande villor och fritidshus. Minsta tomtstorlek föreslås till 2 000 m2. Antalet tomter regleras i särskild bestämmelse. Ett 12 område reserveras för grupphusbebyggelse med maximalt 14 bostäder, förslagsvis i form av radhus. Referenser till bebyggelsens utformning redovisas nedan.

De stora tomterna och prickad mark bidrar till att den skoglika karaktären kan tillvaratas på respektive tomt. För att bidra till att ett sammanhängan- de hasselbestånd kan tillvaratas har ett bredare prickat markområde reglerats på sex tomter placerade nordväst om den centralt belägna väg- slingan.

Gestaltning De nya bostadshusen utformas lämpligen i ett varierat formspråk med olika volymer och karaktärsdrag. Bebyggelsen föreslås därför uppföras i småska- liga och varierade volymer i 1-1,5 plan, där de högre byggnaderna placerats i områdets utkanter mot norr och väster. Detaljplanen reglerar också bygg- naders höjder med viss flexibilitet så att olika takutformningar kan realise- ras. Bebyggelsen föreslås få ett modernt anslag. Omsorgsfullt utformade byggnadsdetaljer medför att volymerna får ett nättare uttryck. Byggnader- nas volym och utformning regleras genom separata bestämmelser.

Fasadmaterial kan med fördel vara träpanel i en dov färgsättning, vilket passar väl i skogslandskapet. Fasader av puts förordas också.

LLP arkitekter

13 Illustration radhus Skanska, Växjö

För att bibehålla en skoglik karaktär mot områdets angöringsväg innehåller detaljplanen en planbestämmelse vilken reglerar att plank eller mur högre än 1,0 meter inte får uppföras närmare tomtgräns än 4,5 m. Gotlandstun är dock tillåtet.

Arbetsplatser, övrig Gnisvärdsområdet har utvecklats successivt under 1900-talet och har en bebyggelse varierad fritidshusbebyggelse som representerar olika stilepoker, så också angränsande bebyggelse i söder och norr. Övrig bebyggelse på intilliggande fastigheter i nordväst utgörs av permanentbostäder, typhus från 1970- och 80-talen. Här finns också enstaka gårdsmiljöer.

Arbetsplatser är i allmänhet lokaliserade till Visbyområdet.

Offentlig och kommer- Offentlig och kommersiell service är i huvudsak koncentrerad till Visby och siell service Klintehamn. I Västerhejde finns bl a skola och i Vibble kommersiell service, såsom livsmedelsaffär.

Tillgänglighet Området skall planeras så att en trygg boendemiljö tillskapas. I enlighet med plan- och bygglagen skall såväl bebyggelsen som den yttre miljön vara tillgänglig för funktionshindrade. Särskild hänsyn ska tas så utformningen av vattenlandskapet görs tillgängligt för alla.

Skyddsrum Inga skyddsrum finns i området.

Friytor Lek och rekreation Den föreslagna grönstrukturen utgår från planprogrammets utpekade grön- stråk, som knyter samman området med de mer centrala delarna av Gnis- värd i väster och med gång- och cykelstråket längs Toftavägen i öster. Ett befintligt gångstråk i området östra del säkerställs och blir en naturlig kopp- ling i nord-sydlig riktning.

14 Grönstrukturen ger goda möjligheter till strövtåg och gemensamma aktiviteter inte bara för de boende utan även för det rörliga friluftslivet. Lekplatser, bollplaner och likvärdiga anläggningar kan etableras inom föreslagen naturmark. Lekutrustning ska uppfylla gällande Eu-krav. Dessa ska utformas så att de även kan nyttjas av barn med funktionshinder.

Naturmiljö Bostadsbebyggelsen integreras i befintlig skogs- och ängsmark. Detta med- för att stora delar av naturområden med högre naturvärden tillvaratas och utvecklas. Landskapsbilden förstärks av att ett större vattenlandskap före- slås utvecklas i områdets södra delar, liksom att delar av det kalhuggna området återplanteras med ädellövskog. I öster säkerställs hagmark med fornlämningar och en befintlig gångstig.

Skötsel och plantering Ett skonsamt skogsbruk ska användas i området, så att den rödlistade skogsgräsen Sträv- och Skugglostas utveckling kan gynnas. Föreslagen naturmark ska gallras (för hand) och iordningställas av exploatören.

Under genomförandet av detaljplanen, vid bl a tomtetablering, framdragande av VA och val av upplag och körvägar, ska särskild hänsyn tas till skogs- gräsen, lostornas, växtlokaler.

Kalhugget område ska återplanteras med ädellövträd. Återplanteringen ska ske i samråd med och utifrån Skogsstyrelsens anvisningar. Självsådd ska sparas och kompletteras med nya plantor, vilka ska väljas för naturlig lokal anpassning; ek (barrotsplantor 50-70 cm höjd, härkomst Visingsö), björk, lind och oxel. Ädellövträden ska skyddas mot rådjur under uppväxten. Tall- plantor ska vara barrot, stor modell, 2-3 år.

Målsättningen är att naturmarken ska utvecklas till ett attraktivt ströv- och vistelseområde. Vattenförande dike inom området ska förses med mindre gångbroar (spänger).

Vattenområden I anslutning till befintliga bryor i områdets södra delar föreslås ett vattenlandskap utvecklas, vilket ska nyttjas som fördröjningsmagasin för dagvatten. En särskild utredning som översiktligt redovisar dikessystemet och 15 förutsättningarna för lokal omhändertagande av dagvatten (LOD) har ge- nomförts, av AB PentaCon - Förslag till dagvattenhantering daterad 2014- 08-29/2015-02-26. Denna utgör underlag för kommande detaljprojektering. Genomförandet av dagvattensystem och LOD-anläggningen åvilar exploa- tören.

Föreslagen dagvattenhantering är inte tillståndspliktig, men dock anmäl- ningspliktig till Länsstyrelsen, enligt Miljöbalken kap 11.

I samband med detaljprojektering och innan markarbeten påbörjas ska änd- ring och nyanläggande av diken/LOD-anläggning föregås av anmälan och i förekommande fall ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Samråd och samordning ska ske med Rådjursvägens samfällighetsförening oh Spångmyrs dikesförening m fl.

Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- Angöring föreslås ske från norr via Gnisvärdsvägen. Denna är enskild väg, och mopedtrafik nr 19867, vilken är en driftbidragsväg där kommunen sköter underhållet. En slingrande och sammanhängande lokalgata leder besökare och fastighets- ägare in i bostadsområdet. Lokalgatans norra del föreslås kantas av en allé.

Lokalgatans utformning ska följa ”Lugna gatan”. Detta innebär att vägnätet ska utformas som blandgator, där trafiksäkerhet, trygghet, låga bullernivåer, god luftkvalité och tillgänglighet ska stå i fokus. Den planerade lokalgatan ska planeras med god trafiksäkerhet och med småskaliga gaturum.

Vägområdesbredd ska anläggas minst 7,5 meter bred med en körbana på 3,5 – 4,5 meters bredd. Övriga ytor ska vara naturmark.

Antalet trafikrörelser i området beräknas till ca 160 per dygn. Beräkningen utgår från den i Sverige generellt vedertagna – att varje villa- eller fritidsfas- tighet genererar 4 trafikrörelser per dygn. Den totala belastningen i området utgör ett normalt trafikflöde i ett villa- och fritidhusområde.

Vägarna ska hålla för en belastning av 51,4 tons bruttovikt. Vändplatser ska utformas enligt VGU typ 3 alternativt 4 med en vändradie på minst 9 meter.

De genomsläppliga ytorna längs lokalgatorna innebär att dagvatten från området kan infiltreras på lämpligt sätt till befintligt dikessystem och samlas i det föreslagna fördröjningsmagasinet i söder. Det åligger respektive fas- tighetsägare att sköta grus-/gräsremsa i anslutning till egen tomtplats. Till- fart till fastighet ska anläggas över kulverterat dike, där sådant förekommer.

Anslutning till allmän väg ska utformas så att fri sikt enligt VGU uppnås samt att avvattning fungerar även efter anslutningens utbyggnad.

Lokalgata ska utformas så att åtkomlighet för räddningstjänstens fordon kan ske i samband med nödutrymning och släckningsinsats.

Växtlighet upp till 5 meter från gatukorsning ska hållas tuktad till max 80 cm så att en godtagbar sikttriangel uppnås.

En utbyggd cykelväg längs Toftavägen, väg 40, mellan Visby och Väster- garn ger trygg cykelväg till skola och kommersiell service. Denna nås via en gång och cykelväg, som leder österut från området.

16 Gångstigar ska utföras 2 meter breda.

Region Gotland ska inte vara huvudman för gator och allmän platsmark.

Ansvaret för genomförande av lokalgata och föreslagna gångstigar inklusive förstärkning av befintligt gångstråk genom området tillika anslutande gång- och cykelstråk mot Toftavägen åvilar exploatören.

Kollektivtrafik Inom cykelavstånd finns regional busslinje, nr 10, vilken i fösta hand trafike- rar läsväg 140 mellan Visby och Klintehamn. Vissa turer fortsätter till Hem- se och Burgsvik.

Parkering, angöring Parkering för minst två bilar ska anordnas på egen fastighet. Detta avser och utfart såväl de friliggande bostäderna som gruppbebyggelsen i väster.

Angöring ska ske via ny tillfart från Gnisvärdsvägen i norr. I anslutning till övrig vägsträcka föreslås utfartsförbud. Störningar Miljökvalitetsnormer Genomförandet av detaljplanen kommer inte att medföra att några miljökva- litetsnormer överskrids. Biltrafikens utsläpp ger ingen mätbar påverkan på luftkvaliteten.

Trafik Antalet tillkommande trafikrörelser från den planerade bebyggelsen bedöms inte vara av sådan omfattning att störningar kommer att uppstå.

Djurhållning Ingen djurhållning i eller i anslutning till planområdet förekommer i dag.

Teknisk försörjning Vatten och avlopp Tekniskt samråd avseende anslutning till det kommunala vatten- och av- loppsnätet har genomförts. Den föreslagna exploateringen föreslås anslutas till en av Region Gotland anvisad gemensam anslutningspunkt väster om planområdet. Till denna ska de föreslagna bostäderna inom planområdet, liksom befintlig och planerad bebyggelse nordväst om planområdet anslutas. Det åvilar exploatören att genomföra den totala utbyggnaden. Detta regleras i exploateringsavtal.

17 Erfordras pumpning av avloppsvatten kan varje fastighet förses med mini- pumpstation. Markreserv för pumpstation regleras centralt i området.

All ledningsdragning ska utföras i vägmark eller naturområde. VA-ledningar ska utföras enligt regionens standard.

Området föreslås, i likhet med intilliggande bostadsområden, att inte ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp.

En gemensamhetsanläggning föreslås bildas för vatten- och avloppsled- ningar fram till regionens anslutningspunkt. En samfällighetsförening kan förvalta denna.

Dagvatten Ett förslag till dagvattenhantering, daterad 2014-08-29/2015-02-26 har tagits fram för planområdet, vilken utgör bilaga till planförslaget. Denna är utförd av AB Pentacon genom Stig Gustavsson och är ett underlag inför detaljprojektering. Utredningen visar tydligt, både ur teknisk och miljömässig synpunkt, vilka åtgärder som blir aktuella inom de olika delarna av planom- rådet.

Sammanfattningsvis konstateras att markvattennivån (grundvattnet) inom området påverkas minimalt i förhållande till nuvarande nivåer. Vattenföring- en i befintliga och omlagda dikessträckningar kommer inte att öka i någon nämnvärd omfattning. Tack vare den stora arean på det planerade området för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) /våtmark som föreslås, kommer en mycket stor del av dagvattnet att omhändertas på ett effektivt sätt som gynnar växt- och djurliv.

Samtliga dikessträckningar som inte berörs av justeringar lämnas i befintligt skick. För att dikenas avvattnade funktion ska bibehållas ska tvärsnittsarean inte ökas förutom det som avser sediment och växtdelar. Material som rensas ur diken bör, om det är lämpligt användas för att fylla i smärre dikes- sträckningar som inte kommer att utnyttjas.

Enda påtagliga skillnaden i dikessystemet utgörs av två flackdiken som anläggs på respektive sida om infartsvägen. I dessa flackdiken kommer större del av dagvattnet att infiltreras direkt ner i marken, även vid kraftig nederbörd tack vare geologin i området. Eventuellt överskottsvatten kan exempelvis ledas norrut mot vägdiket som löper efter norra Gnisvärdsvägen alternativt till diket som löper i öst-västlig ritning söder om planerade flackdiken.

Detta tillsammans med att takavvattningen inom planerade fastigheter skall infiltreras direkt i mark, bedöms att ingen märkbar förändrad avvattning av dagvatten kommer att ske från aktuellt planområde. Planerad LOD- anläggning kommer säkerligen att under mycket höga vattenflöden (vår/höst) att minska risken för negativa konsekvenser nedströms aktuellt område (översvämning).

Sammantaget innebär detta att markvattennivån (grundvatten) påverkas minimalt i förhållande till nuvarande nivåer. Goda miljöer skapas inom planerad våtmark/LOD för etablering av fuktkrävande växter och säkerligen också goda livsmiljöer för fåglar samt troligtvis också för groddjur.

Föreslagen dagvattenhantering inte är tillståndspliktig, men dock anmäl- ningspliktig till Länsstyrelsen, enligt Miljöbalken kap 11.

18 I samband med detaljprojektering och innan markarbeten påbörjas ska änd- ring, justering och nyanläggande av diken/LOD-anläggning föregås av sam- råd, anmälan och i förekommande fall ska tillstånd sökas hos länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Innan slutlig projektering sker av dagvattenhanteringen i planområdet och i synnerhet dämningsnivån för LOD-anläggningen ska samråd och samordning och med omkringliggande intressenter såsom Rådjursvägens samfäl- lighetsförening oh Spångmyrs dikesförening m fl.

Uppvärmning Den nya bebyggelsen bör lokaliseras och utformas så att förutsättningarna för miljövänliga uppvärmningslösningar optimeras. En miljövänlig uppvärm- ning med vattenburet system förordas för det planerade området.

El Markreserv för ny transformatorstation regleras centralt i området.

Tele och bredband Infrastrukturen ska omfatta såväl tele som bredband.

Avfall Sopkärl ska placeras lättåtkomligt från lokalgata på respektive fastighet.

Brandskydd Tillgängligheten för räddningstjänsten ska vara sådan att utrustning för ut- rymning och brandsläckning inte behöver bäras mer än 50 meter från upp- ställningsplats för brandfordon.

KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

Natur- och kulturvärden Riksintresse Hela Gotland är av riksintresse enligt 4 kap 2 §, miljöbalken (MB). Åtgärder får inte innebära att Gotlands samlade natur- och kulturvärden påtagligt skadas.

Kultur- och naturvär- Den yta som tas i anspråk för ny bebyggelse utgörs av ängs- och skogs- den mark. Vid detaljplanens utformning har en avvägning gjorts mellan antalet fastigheter och dess placering i relation till natur- och kulturvärden på platsen. Områden med fornlämningar, biotopskydd och högre naturvärden regleras som naturmark och kommer att skyddas allt framgent.

Landskapsbilden förstärks av att ett större vattenlandskap föreslås utvecklas i områdets södra delar, liksom att delar av det kalhuggna området i sö- der och sydost återplanteras med ädellövskog.

Sociala värden Barnperspektivet Kommunfullmäktige har beslutat att en barnchecklista ska användas som (RF § 39/2010 och underlag vid all planering och beslut i nämnder då ärende berör barn under RS § 264/2011) 18 år.

Förenta Nationernas Barnkonvention och frågeställningar som berör barn och barnens bästa är ständigt närvarande under ett planeringsarbete, då de är förutsättning för en god samhällsbyggnad. Barnkonventionens beaktande säkerställs även genom remissförfarandet under planprocessen.

Det tilltänkta bostadsområdet ska utformas tryggt och tillgängligt. Kollektiv- trafik och säkra gång- och cykelvägar till skola och service ska finnas i anslutning till området.

19 Området integreras i en grönstruktur, där förutsättningar för lek och um- gänge ska prioriteras. Det tilltänkta området ska bli en tillgång för alla.

Jämställdhets- Kommunstyrelsen har beslutat att en checklista för jämställdhet ska använ- perspektivet das som underlag vid alla beslut i nämnder. (KS § 257/2009) Det tilltänkta området utgör en tillgång för alla. Områdets karaktär och utformning ger goda förutsättningar för ett jämställt boende och vistelse.

Området knyter an till befintlig bebyggelse genom en utvecklad grönstruk- tur. Här erbjuds säkra gångstråk, fri passage för det rörliga friluftslivet och därmed goda förutsättningar för områdets utveckling till en positiv mötes- plats.

Resurser och hushållning God bebyggd miljö Planförslaget har upprättats med utgångspunkt att hushålla väl med befintliga resurser. Bebyggelsens utformning och allmänhetens tillgänglighet till området ger förutsättningar för en God bebyggd miljö och en god hushåll- ning med mark och byggnader i enlighet med de av riksdagen 2005 beslu- tade miljömålen. Hälsa och säkerhet Miljö- och riskfaktorer Antalet tillkommande trafikrörelser från och till området bedöms inte vara av - Biltrafik sådan omfattning att störningar kommer att uppstå.

Miljökvalitetsnormer Genomförandet av detaljplanen kommer inte att medföra att några miljökva- litetsnormer överskrids.

Djurhållning Ingen djurhållning finns inom eller i områdets närhet.

Administrativa frågor Genomförandetiden är 5 år efter det datum detaljplanen vunnit laga kraft.

Sammanfattning Sammanfattningsvis anser Region Gotland att detaljplanen ger goda förut- sättningar för en långsiktigt hållbar bebyggelsemiljö. Detaljplanens förut- sättningar kan inte anses ha någon negativ omgivningspåverkan. De miljö- effekter som förslaget skulle kunna medföra bedöms inte vara av sådan omfattning att de kan utgöra hinder för planens genomförande.

GENOMFÖRANDEFRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Planen förväntas kunna antas under våren 2015. Genomförandet planeras därefter att igångsät- tas omgående.

Genomförandetid Genomförandetiden slutar 5 år efter det att beslut om antagande av detaljplanen vunnit laga kraft.

Ansvarsfördelning Denna detaljplan har utarbetats av Sommarhus på Gotland AB anlitad kon- Huvudmannaskap sult i samråd med planenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen. För plan- kostnader till regionen har särskilt plankostnadsavtal upprättats och undertecknats.

Exploatören till Tofta Bjärs 1:34 m fl ansvarar för detaljplanens genomfö- rande.

20 Region Gotland är inte huvudman för allmänna platser inom planområdet.

Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal har tagits fram mellan Region Gotland och exploatö- ren. Detta reglerar utbyggnaden av vatten och avlopp, vägar, dagvattensystem inklusive LOD-projekt, gång- och cykelstråk, naturmark, återplantering av ädellövskog m m. Exploatören ska häri också förbinda sig att ansluta intilliggande befintliga och planerade fastigheter i nordväst (se nedan) till den planerade vatten- och avloppsanläggningen. Anläggningen ska dimensioneras och anläggas av exploatören.

Exploatören ska även förbinda sig att ansöka och bekosta fastighetsbildning enligt nedan.

Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, Detaljplanen omfattar fastigheten Tofta Bjärs 1:34 och del av de intilliggan- gemensamhetsan- de fastigheterna Tofta Ansarve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9. läggning m m Fastighetsbildning ska genomföras och bekostas av exploatören. Gemen- samhetsanläggning ska bildas för områdets vägar, gångstråk, naturområ- den, VA-ledningar och dagvattensystem med tillhörande pumpstation, LOD- anläggning m m. Denna ska förvaltas av en samfällighetsförening.

Servitut för gemensamhetsanläggning för VA-ledningar ska upplåtas på berörda fastigheter; Tofta Bjärs 3:11, Tofta Solbacka 1:1 och Tofta Kroks 2:1.

Ekonomiska frågor Planekonomi Ansvaret, liksom samtliga kostnader för detaljplanens genomförande, åvilar exploatören.

Ett avtal mellan de i detaljplanen ingående fastighetsägarna har upprättats och undertecknats av parterna den 10 februari 2015.

En ekonomisk bedömning ska visa att genomförandet av detaljplanen är ekonomiskt lönsam och därmed är realistisk att genomföra. Genomförandet av detaljplanen medför utgifter för byggandet av olika anläggningar m m.

En grov kostnadskalkyl visar att kostnaderna för områdets genomförande uppgår till drygt 10 miljoner kronor, varav kostnaderna för VA- och vägut- byggnad uppgår till 4,4 milj. Exploatörens intäkter kommer i huvudsak att hänföras till försäljning av fastigheter. Vid en jämförelse med den värdeök- ning och de kostnader som detaljplanen medför samt de mervärden som uppkommer genom kommande exploatering för bostäder kan detaljplanen förutses vara ekonomiskt lönsam. Tekniska frågor Tekniska utredningar En översiktlig geoteknisk utredning har genomförts inom planområdet. Denna påvisar inga indikationer på markföroreningar. Normal grundlägg- ning kan ske.

En övergripande arkeologisk utredning, daterad 2013-10-28, har genom- förts av Gotlands museum.

21 Ett förslag till dagvattenhantering, daterad 2014-08-29/2015-02-26, har tagits fram för planområdet av AB Pentacon. Denna redovisar översiktligt dikessystemet och förutsättningarna för lokal omhändertagandet av dagvatten (LOD).

Föreslagen dagvattenhantering inte är tillståndspliktig, men dock anmäl- ningspliktig till Länsstyrelsen, enligt Miljöbalken kap 11.

I samband med detaljprojektering och innan markarbeten påbörjas ska änd- ring, justering och nyanläggande av diken/LOD-anläggning föregås av sam- råd, anmälan och i förekommande fall ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen.

Kretsloppsystem Ett LOD-projekt ska genomföras i området.

Vatten och avlopp Den föreslagna exploateringen föreslås anslutas till en av Region Gotland anvisad gemensam anslutningspunkt väster om planområdet. Till denna ska de föreslagna bostäderna inom planområdet, liksom befintlig och planerad bebyggelse nordväst om planområdet anslutas. Det åvilar exploatören att genomföra den totala utbyggnaden.

Inkopplade fastigheter ska ingå i gemensamhetsanläggning för VA; Tofta Fättings 1:31, Tofta Ansarve 1:12, Tofta Ansarve 1:28, Tofta Ansarve 1:53, Tofta Ansarve 1:57, Tofta Ansarve 1: 86-88, Tofta Östergårde 1:12 och planerad bebyggelse inom Tofta Östergårde 1:9.

All ledningsdragning ska utföras i vägmark eller naturområde. VA-ledningar ska utföras enligt regionens standard. Området föreslås att, i likhet med intilliggande bostadsområden, inte ingå i regionens verksamhetsområde för vatten och avlopp.

Lokalgata m m Lokalgata och gång- och cykelvägar ska utföras enligt Region Gotlands standard. Se under rubrik Gator och trafik.

Särskilda villkor Lokalgata, vatten- och avloppsnät liksom dagvattensystem inklusive LOD- projekt ska vara utbyggt till respektive fastighet innan bygglov kan beviljas.

Under genomförandet av detaljplanen, vid bl a tomtetablering, framdragande av VA och val av upplag och körvägar, ska särskild hänsyn tas till de rödlistade skogsgräsen Sträv- och skogslostors växtlokaler.

Medverkande tjänste- Planen har utarbetats på uppdrag av Arkitektur & Film Carin Johanson AB i män samråd med Stina Wester, planarkitekt, planchef Anders Rahnberg och planingenjör Lena Beckman, Region Gotland.

Genomförandefrågorna har utvecklats i samarbete med lantmätare Susan- na Collin och markingenjör Per Seigerlund, Samhällsbyggnadsförvaltning- en.

Samråd har skett med VA-utvecklare Sten Reutervik, Region Gotland. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Visby 2014-09-17, reviderad 2015-04-01

Christian Hegardt Stina Wester stadsarkitekt planarkitekt 22 3/$1%(67b00(/6(5 87)2501,1*$9$//0b11$3/$76(5 )|OMDQGHJlOOHULQRPRPUnGHQPHGQHGDQVWnHQGHEHWHFNQLQJDU(QGDVWDQJLYHQ DOOp 3ODQWHUDGHWUlG DQYlQGQLQJRFKXWIRUPQLQJlUWLOOnWHQ%HVWlPPHOVHUXWDQEHWHFNQLQJJlOOHULQRPKHOD ,QRPQDWXUQDUNInUOHNSODWVEROOSODQRFKOLNYlUGLJDDQOlJJQLQJDUHWDEOHUDV SODQRPUnGHW UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING

*5b16(5 e10 6W|UVWDDQWDOIDVWLJKHWHULQRPNYDUWHUHW0LQVWDVWRUOHNSnIDVWLJKHW 3ODQRPUnGHVJUlQV ska dock vara 2000 kvm

$QYlQGQLQJVJUlQV e2 0LQVWDVWRUOHNSnIDVWLJKHWVNDYDUDNYP (JHQVNDSVJUlQV e315 6W|UVWDE\JJQDGVDUHDLSURFHQW%HE\JJHOVHSnUHVSHNWLYHIDVWLJKHW 1:59 InUXWJ|UDVDYHQKXYXGE\JJQDG LQQHKnOODQGHHQERVWDG MlPWH komplementbyggnader. ANSARVE 1:25 1:13 $19b1'1,1*$90$5.2&+9$77(1 1:12 2 e41400 6W|UVWDE\JJQDGVDUHDLQRPIDVWLJKHWHQ%HE\JJHOVHQInULQU\PPD 2 1:38 $OOPlQQDSODWVHU K|JVWERVWDGVHQKHWHULQRPIDVWLJKHWHQ

S:5 LOKALGATA Lokaltrafik 1:71 1:67 %(*5b161,1*$5$90$5.(16%(%<**$1'( )b77,1*6 1:39 NATUR 1DWXURPUnGH 0DUNHQInULQWHEHE\JJDVEODI|UDWWVlNHUVWlOODKDVVHOEHVWnQG

13,58 till Visby 1:63 13,57 1:72 *nQJYlJ 13,50 13,27 *c1* 2 0DUNHQInUHQGDVWEHE\JJDVPHGNRPSOHPHQWE\JJQDGHU 13,47 12,95 13,34 WLOO*QLVYlUG 13,18 13,00 13,12 Kvartersmark u 0DUNHQVNDOOYDUDWLOOJlQJOLJI|U|SSQDDOWHUQDWLYWNXOYHUWHUDGHGLNHQ B ANSARVE

B 12,65 B %RVWlGHU I 12,83 MARKENS ANORDNANDE (utformning av I 12,95 7HNQLVNDDQOlJJQLQJDUHORFK9$ 12,93 4.2 1:54 E NATUR 1 kvartersmark) 12,75 4.2 1:12 12,60 1:53 1 7.6 12,63 1:12 12,71 8WIDUWVWlQJVHO 7.6 12,01

S:62 LOKALGATA e14

12,58 .|UEDUXWIDUWInULQWHDQRUGQDV e14 e315 12,29 1:86 12,23 12,49 e315 DOOp

12,13 3/$&(5,1*87)2501,1*87)g5$1'( DOOp

11,83 16,84 ANSARVE g67(5*c5'( 15,74 Placering 12,94 11,71 1:28 1:87 11,59 14,22 E 11,89 NATUR +XYXGE\JJQDGRFKNRPSOHPHQWE\JJQDGHUVNDSODFHUDVIULVWnHQGH 1:9 e315 E 11,61 PLQVWPHWHUIUnQWRPWJUlQV (Sten) 17,01 11,47 e13 14,76 60c*c5'( *c1* 11,32 4.2 14,04 12,71 I 12,95 Utformning 1:57 B 10,69 1:88 11,01 0.0 10,66 1:12 +|JVWDE\JJQDGVK|MGLPHWHUI|UKXYXGE\JJQDGRFKJlVWVWXJD 7.6 10,97 I B I 17,02 2 10,08 +|JVWDE\JJQDGVK|MGI|U|YULJDNRPSOHPHQWE\JJQDGHUlU e13 11,15 B 10,16 meter LOKALGATA 14,68 4.2 10,58 e13 e315 16,84 10,19 13,32 0.0 +|JVWDQRFNK|MGLPHWHUI|UKXYXGE\JJQDG 7.6 10,28 LOKALGATA e315 11,80 16,45 10,13 B I 9,88 10,95 10,25 3.2 NATUR e13 5.6 NATUR I +|JVWDQWDOYnQLQJDU8W|YHUGHWWDInUYLQGLQUHGDV7DNNXSRU 9,84 9,82 10,72 4.2 e315 IURQWHVSLVHURFKPLQGUHXWVNMXWDQGHE\JJQDGVGHOWLOOHQOlQJGDY 9,87 5.6 NATUR LOKALGATA 10,31 15,68 9,90 B PD[LPDOWDYIDVDGOlQJGHQInUXSSI|UDV 10,09 7.6 I 9,78 15,46 3 10,31 %-b56 3.2 e12 e 15 1:34 9,56 3.2 13,39 5.6 9,58 B 3ODQNHOOHUPXUK|JUHlQPHWHUInULQWHXSSI|UDVQlUPDUHWRPWJUlQVlQPHWHU 9,69 B e315 I e13 I 11,83 4.2 e2 5.6 *RWODQGVWXQlUGRFNWLOOnWHW u 9,49B e315 3.2 e14 11,27 S:50 e41400 9,38 I u +XYXGE\JJQDG KXYXGYRO\P InUKDVW|UVWDEUHGGDYPHWHU 10,28 9,55 15,29 9,42 7.6 I 9,48 LOKALGATA 14,94 9,14 Utseende 13,57 8,76 8,91 11,74 NATUR 11,80 e41400 11,92 9,13 )DVDGHUVNDYDUDDYWUlHOOHUSXWV 10,98 )RUQPLQQHVJUlQV 4.2 9,31 10,20 e2 9,22 9,23 9,44 %\JJQDGHUVIlUJVlWWQLQJVNDYDUDLGRYNXO|UDOWHUQDWLYWYLW

NATUR 9,27 9,45 9,13 7.6 Nyckelbiotop 8,92 $'0,1,675$7,9$%(67b00(/6(5 8,84 KROKS 8,94 60c*c5'( 9,12 8,94 9,119,12 *HQRPI|UDQGHWLG 8,80 1:22 9,02 1 *HQRPI|UDQGHWLGHQlUIHPnUIUnQGHQGDJSODQHQYLQQHUODJDNUDIW 2:1 9,00 1:146 bQGUDGORYSOLNWORYPHGYLOONRU 8,528,53 1:127 67(1*c5'( 1:136 1:137 /RNDOJDWDGDJYDWWHQV\VWHPLQNOXVLYH/2'SURMHNWRFKYDWWHQRFKDYORSSVQlWWLOOUHVSHNWLYH 1:128 fastighet ska vara utbyggt innan bygglov kan beviljas 1:1 TOFTA GA:25 1 1:145 Huvudmannaskap 5HJLRQ*RWODQGlULQWHKXYXGPDQI|UDOOPlQSODWV 1:129

1:149 1:135 1:152 1:153 ILLUSTRATION Illustrationslinjer 1:130 Tomtplatser 1:150 1:126 1:151 1:102

Beslutsdatum Instans *RGNlQQDQGH

Antagande 6DPKlOOVE\JJQDGVI|UYDOWQLQJHQUHY

Laga kraft

Skala: 1:2000

Christian Hegardt Stina Wester stadsarkitekt planarkitekt

1 (9) Ärendenr. BN 2009 / 92016 Handlingstyp Utlåtande

Datum 1 april 2015

Detaljplan för TOFTA BJÄRS 1:34 m fl, Region Gotland Utlåtande över yttranden och synpunkter som inkommit under utställningstiden Med anledning av inkomna yttranden och synpunkter har följande revideringar gjorts:

- Förtydliganden har genomförts i till detaljplanen hörande dagvattenutredning, daterad 2014- 08-29/2015-02-26, vilket även inneburit förtydliganden i planhandlingen.

- Planhandlingen kompletteras med ett tydliggörande angående föryngringsplantering av ädel- lövträd.

- Detaljplanens administrativa bestämmelse ”Ändrad lovplikt, lov med villkor” justeras, så att även dagvattensystem inklusive LOD-projekt ska vara genomfört innan bygglov kan ges.

- Detaljplanen kompletteras med en prickad zon mot norr inom sex tomter placerade nord- väst om den centralt belägna vägslingan för att bidra till att ett sammanhängande hasselbe- stånd kan tillvaratas. Illustrationskarta och planhandling revideras i enlighet med detta.

- Planhandlingen förtydligas generellt angående naturvärden. Dessutom tillförs att under ge- nomförandet av detaljplanen, vid bl a tomtetablering, framdragande av VA och val av upplag och körvägar, ska särskild hänsyn tas till skogsgräsen, lostornas, växtlokaler.

- Utöver ovanstående har redaktionella justeringar genomförts i planhandlingen.

Genomförda ändringar bedöms inte vara av sådan principiell karaktär eller av sådan art att ett för- nyat utställningsförfarande erfordras. Utlåtandet kommer att sändas till de som inte fått sina kvar- stående synpunkter tillgodosedda för kännedom.

FÖRSLAG TILL BESLUT Byggnadsnämnden godkänner planförslaget och sänder över det till Regionfullmäktige för antagande. ______

Planförslaget, daterat 2014-09-17 har enligt 5 kapitlet 23 § plan- och bygglagen varit utställt för offentlig granskning hos samhällsbyggnadsförvaltningen fr o m den 1 december 2014 t o m den 2 januari 2015. Den formella utställningen/granskningen har föregåtts av samråd med berörda fas- tighetsägare, statliga, regionala och kommunala myndigheter samt andra vilka kan ha intressen att bevaka. Framförda synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i separat samrådsredo- görelse. Kungörelse angående utställningen har varit införd i ortstidningarna och uppsatt på Region Gotlands anslagstavla. Brev har översänts till berörda fastighetsägare enligt upprättad postlista.

Nedan ges en redovisning av inkomna synpunkter och samhällsbyggnadsförvaltningens bemötan- den av dessa. De yttranden som inkommit arkiveras på samhällsbyggnadsförvaltningen (ärende- pärm, G1-G11). Utlåtandet omfattar även kvarstående synpunkter från samrådsskedet samt sam- rådsyttranden som inkommit mellan samråds- och utställningsskedet. 2

Följande yttranden har inkommit under utställningstiden:

Instans/ Synpunkter/Åtgärder Inkommande datum Statliga och kommunala nämnder och styrelser Länsstyrelsen, Länsstyrelsen bedömer att planen med nuvarande utformning inte riskerar att medföra att höga 2015-01-15, (G1) naturvärden skadas.

Länsstyrelsen anser vidare att ställningstagande angående dikesförändringar i området inte kan styrka att tillstånd för dessa inte behöver sökas hos Länsstyrelsen. Det är därmed inte heller klarlagt att marken har de grundläggande förutsättningar för bebyggelse som krävs enligt 2 kap PBL. Föreslagna dikesförändringar behöver fördjupas och förtydligas i dagvattenutredningen.

Samhällsbygg- Med anledning av Länsstyrelsens yttrande har samråd mellan planenheten och nadsförvaltningen Länsstyrelsen jämte konsulter genomförts den 4 februari 2015. Dagvattenutred- ningen har därefter justerats och förtydligats i enlighet med Länsstyrelsens påta- lan angående; nya flacka diken, uppgrundade åkerdiken och fungerande befintliga diken.

Länsstyrelsen, I Länsstyrelsens tilläggsyttrande konstateras att den justerade dagvattenutredningen visar att tilläggsyttrande tillstånd för markavvattning inte kommer att krävas. Detta innebär att marken har de grund- 2015-03-19, (G11) läggande förutsättningar för bebyggelse som krävs enligt 2 kap PBL. Länsstyrelsen har därmed inga kvarvarande synpunkter avseende markavvattning.

Grunden för länsstyrelsens bedömning är att det justerade underlaget nu tydligt visar vilka åtgärder som blir aktuella inom de olika delarna av området. Föreslagen dagvattenhantering är inte tillståndspliktig, men dock anmälningspliktig till Länsstyrelsen, enligt Miljöbalken kap 11.

Det har också förtydligats att det i projekteringsskedet skall göras anmälan och i förekom- mande fall tillstånd sökas hos länsstyrelsen avseende justering och nyanläggande av diken/LOD-anläggning.

Samhällsbygg- Texterna i planhandlingen justeras och förtydligas i enlighet med dagvattenut- nadsförvaltningen redningen, daterad 2014-08-29/2015-02-26.

Trafikverket Trafikverket har inget ytterligare att tillägga än vad som framfördes i samrådsskedet vad gäller 2015-01-08, (G2) trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter och tillgänglighet för kollektivtrafik. Planområdet är inte att betrakta som kollektivtrafiknära, vilket försvårar förutsättningar att minska bilbero- endet.

Samhällsbygg- Frågan om kollektivtrafikens villkor redovisades i samrådsredogörelsen och i nadsförvaltningen planhandlingen.

Regionstyrelsen, Regionstyrelsen tillstyrker planförslaget. 2015-01-14, (G3) Räddningstjänsten Ur räddningstjänstsynpunkt finns inget att tillägga från tidigare yttrande i samrådsskedet 2014-12-04, (G4) daterat 2013-09-05. 3

Samhällsbygg- Framförda synpunkter under samrådstiden har bemötts och justerats i planhand- nadsförvaltningen lingen.

Tekniska Tekniska nämnden godkänner planförslaget och överlämnar förvaltningens yttrande. Tekniska nämnden nämnden anser att man ska vara restriktiv när det gäller att bygga på jordbruksmark och 2015-02-04, (G5) hänvisar till förvaltningens yttrande. I detta bedöms att ianspråktagande av aktuell jordsb- ruksmark är acceptabel då denna inte använts för ändamålet sedan länge.

Markägare/Boende/Föreningar Tofta Ansarve I yttrandet framställs framtida planer på avstyckningar inom fastigheterna Tofta Östergårde 1:54, Östergårde 1:9 och Kroks 1:2 och att dessa planerade fastigheter ska kunna anslutas till den vatten- och 1:9 och Kroks 1:2 avloppsutbyggnad som ska försörja planområdet, Tofta Bjärs 1:34 m fl. 2015-01-02, (G6) (Sakägare) Samhällsbygg- I genomförandebeskrivningen redovisas att framtida avstyckningar inom Tofta nadsförvaltningen Östergårde 1:9 ska anslutas till den planerade VA-utbyggnaden för planområdet Tofta Bjärs 1:34 m fl. Framtida tomtplatser, som har diskuterats i södra delen av Kroks 1:2, kan av tekniska skäl dock inte anslutas till detta system och får försör- jas i annat sammanhang.

Tofta Krokstäde I yttrandet värdesätts att tre grönstråk är inplanerade. Det är av stor vikt att skog och omgi- 1:143, 1:144 och vande naturmiljö kring dessa leder bevaras i största möjliga utsträckning. Ytterligare exploate- 1:145 ring, utöver denna detaljplan, bör inte komma ifråga i närhet av befintliga grönstråk. 2014-12-16, (G7) (Ej sakägare) Samhällsbygg- I planförslaget poängteras att grönstråken ska tillvaratas och utvecklas. nadsförvaltningen Rådjursvägens Samfälligheten framför att detaljplanen avviker från planprogrammet för Tofta från 2006 vad samfällighet avser hur stor del av fastigheten som får bebyggas och antalet fastigheter/boende utifrån ett 2015-01-02, (G8) förtätningsperspektiv. Häri ifrågasätts exploateringsgraden liksom antalet tomter, dess storle- (Sakägare) kar och placering samt de övergripande principerna för förtätningen; omfattningen av grönom- råden och naturmark ifrågasätts, antalet fastigheter föreslås minskas till 25, parhusen ska utgå, totalhöjden 7,6 meter ifrågasätts m m. Vidare framställs att tillräcklig hänsyn inte har tagits till angränsande detaljplan för Tofta Smågårde 1:22. Avståndet från befintlig skogsridå på fastigheten Tofta Smågårde 1:22 till föreslagna tomter ska ökas.

Dagvattenhanteringen ifrågasätts; analys av vattenmängder, bräddavlopp, skötselavtal, dagvat- tendammens utbyggnad liksom behov av dispens från länsstyrelsen.

Genomförandetiden ifrågasätts, liksom att antalet sakägare borde varit fler. 4

Samhällsbygg- Detaljplanen har tagits fram utifrån gällande riktlinjer i översiktsplanen för Got- nadsförvaltningen land, ”Bygg Gotland”, antagen 2010-06-14 § 79, laga kraft 2010-07-15. I denna stipuleras bl a att tomter på landsbygden ska vara minst 2 000 m2, vilket är angiven tomtstorlek i planförslaget. Ett planprogram är inte juridiskt bindande. Vid en detaljplaneläggning görs slutliga avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Grönstråkens utbredning följer planprogrammet. I samrådsredogörelsen redovisas relationen mellan exploateringsgraden inom Tofta Smågårde 1:22 m fl och det aktuella detaljplaneområdet. Inom Tofta Smågårde 1:22 m fl utgör det totala bebyggelseområdet (kvartersmarken) 56 % av planområdets yta, naturmarken utgör 36 %. Inom föreslagen detaljplan för Tofta Bjärs 1:34 m fl utgör de föreslagna bebyggelseområdena 42 % och naturmarken 52 %. Vid en jämförelse innebär detta att exploateringsgraden är betydligt lägre i det nu aktuella området. 5

Samhällsbygg- Om den inte planlagda kvarvarande marken, skog och åkermark, inom fastigheten nadsförvaltningen, Tofta Smågårde 1:22 medräknas som naturmark i analysen är exploateringsgraden i forts svar G8 princip lika i de båda områdena (Tofta Bjärs m fl har då 1 % lägre exploateringsgrad). Föreslagna tomtstorlekar är, med undantag för ett område i nordväst, 2 000 m2. Tomtarealen och prickad mark bidrar till att den skoglika karaktären kan bibehållas på respektive tomtplats. Ett bredare naturområde mot söder regleras mellan fastigheterna i likhet med er begäran. I detta område ska återplantering av ädellövträd genomföras i de delar som tidigare skövlats, liksom att ett större LOD-projekt ska genomföras för att tillskapa ett vattenlandskap/grönområde till gagn för alla boende i närområdet. I ett detaljplaneområde är ett varierat boende positivt. De föreslagna radhusen (14 st) är placerade i nordväst, cirka 120 meter från den närmsta fastigheten inom ert planområde. Den mellanliggande buffertzonen består av skogsmark, som bevaras. Den föreslagna bebyggelsen torde därmed inte medföra några olägenheter för era fastigheter. Den föreslagna totalhöjden på 7,6 meter är gängse nockhöjd för ett 1,5 planshus och kommer att vara lägre än omgivande trädbestånd. Dagvattenutredningen enligt ovan redogör för de frågor som tas upp i ert yttrande angående vattenfrågor. Dagvattenutredningen har översänts till er i separat försändelse från exploatören. I denna redogörs för vattenmängder, bräddavlopp, avsvarsfördelning och behov av dispens. Ansvarsfördelning regleras även vid kommande lantmäteriförrättning för gemensamhetsanläggningar m m. Vid kommande detaljprojektering kommer samråd att ske med er och Spångmyrs dikesförening. Detaljplanens administrativa bestämmelse ”Ändrad lovplikt, lov med villkor” justeras, så att även dagvattensystem inklusive föreslaget LOD-projekt ska vara genomfört innan bygglov kan ges. Genomförandetiden är en formell juridisk planfråga; ”En detaljplan ska ha en ge- nomförandetid på minst fem och högst 15 år. Under denna tid får detaljplanen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares bestridande.” Området ska överlämnas färdigutbyggt av exploatören, vilket även regleras i ett exploateringsavtal mellan Region Gotland och exploatören, Sommarhus på Gotland AB. Detaljplaneprocessen har varit tidsmässigt utsträckt. Berörda sakägare (fastig- hetsägare) har förändrats i takt med utbyggnaden av ert planområde, Tofta Små- gårde 1:22. I samband med samrådet ifrågasattes sakägarkretsen. Denna uppdate- rades i samband med utställningsförfarandet i samråd med sakkunnig lantmätare. Sakägarkretsen består av de fastighetsägare som direkt gränsar till ett planområde och har därför begränsats till dessa. Eftersom samtliga fastigheter ingår i er sam- fällighetsförening har alla genom den möjligheten att påverka planförslaget. 6

Tofta Smågårde I yttrandet tas följande frågeställningar upp; 1:22 1. Sakägarkretsen borde utökas. Detaljplanen har inte skickats ut till de som har ett vä- 2015-01-02, (G9) sentligt intresse av förslaget. (Sakägare) 2. I yttrandet framställs att det är konstigt att största delen av det kalhuggna området är planerat som tomtmark för bostadsrätter och samtidigt ska återplanteras. Vilka krav på återplantering av skövlad skog föreligger och när ska den genomföras? Vilka garantier för återväxt finns? 3. Resultatet av kalhygget har blivit större belastningsproblem på planområdet Tofta Små- gårde 1:22 var avser vattenmängder och dikessystem. Tack vare kalhygget har den naturliga vattenabsorptionen blivit minimal. Den som påverkar vattenflödet ska bidra till di- kets förbättringskostnader. 4. Stora ängen, som ligger i direkt anslutning till planområdet har blivit blötare, liksom att ungskogen har påverkats av avverkningen. Dagvattenutredning har varit svår att finna och därmed att bedöma. 5. Förslaget följer inte planprogrammet för Tofta 2006. Föreslagna utbyggnadsområden pekas bara delvis ut i denna (västra delen). 6. Bebyggelse placeras på ängsmark, värdefull landskapsbild tas i anspråk. 7. Grönstråk ifrågasätts. 8. Exploateringsgraden är för hög och följer inte kommunens tidigare riktlinjer för planeringen av Tofta Smågårde 1:22 under 2012. 9. Slarvigt att beslut om planläggning av Tofta Ansarve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9 togs efter samrådshandlingen. 10. Inget gehör från exploatörerna.

Samhällsbygg- 1. Angående sakägarkrets se svar på yttrande från Rådjursvägens samfällighetsföre- nadsförvaltningen ning, (G8). 2. Det avverkade området kalhöggs av en tidigare markägare. Största delen av detta område lämnas oexploaterat och planeras inte för några bostadsrätter. Tre tomter med friliggande bostadshus regleras inom det kalhuggna området. Den övriga delen av detta område ska enligt planförslaget återplanteras (drygt 1 hektar). Omfattningen framgår av illustrationskartan. Planhandlingen kompletteras med ett tydliggörande angående föryngringsplantering av ädellövträd, som ska ske i samråd med och i enlighet med Skogsstyrelsens anvisningar. Återplanteringen regleras i exploateringsavtal mellan Region Gotland och exploatö- ren och ska vara genomförd av exploatören innan området överlämnas till de boende. 7

Samhällsbygg- 3-4. Den uppdaterade dagvattenutredningen, 2014-08-29/2015-02-26, ger svar på nadsfövaltningen, ställda frågor angående dagvatten- och dikessystem. I denna bedöms att ingen märk- forts svar G9 bar förändrad avvattning av dagvatten kommer att ske från det aktuella planområdet. Planerad LOD-anläggning kommer säkerligen att, under mycket höga vattenflöden (vår/höst), minska risken för negativa konsekvenser nedströms aktuellt område (översvämning).

Sammantaget innebär dagvattenhanteringen att markvattennivån (grundvatten) på- verkas minimalt i förhållande till nuvarande nivåer. Goda miljöer skapas inom planerad våtmark/LOD-anläggning för etablering av fuktkrävande växter och säkerligen också goda livsmiljöer för fåglar samt troligtvis också för groddjur.

Dagvattenutredningen har översänts till er i separat försändelse från exploatören i slutet av mars månad.

I samband med detaljprojektering och innan markarbeten påbörjas ska ändring, justering och nyanläggande av diken/LOD-anläggning föregås av samråd, anmälan och i förekommande fall ska tillstånd sökas hos länsstyrelsens naturvårdsenhet. Samråd och samordning ska ske med Rådjursvägens samfällighetsförening och Spångmyrs dikesförening m fl.

Dagvattensystemet inklusive föreslaget LOD-anläggnings genomförande regleras även i ovan nämnda exploateringsavtal.

Målsättningen med den föreslagna återplaneringen är också att återställa tidigare naturmiljö och dess betingelser.

5. Ett planprogram är inte juridiskt bindande. Vid en detaljplaneläggning görs slutliga avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Grönstråkens utbredning följer planprogrammet. 6. Största delen av den centralt placerade ängsmarken i området bibehålls i förslaget och regleras som naturområde till gagn även för de närboende. Detta avgränsas mot er fastighet med ett naturområde, som ska återplanteras med ny ädellövskog i sam- råd med Skogsstyrelsen. Därmed kan den ursprungliga landskapsbilden återskapas i anslutning till er fastighet. I detta område placeras även LOD-anläggningen med sin vattenspegel. 7. De båda detaljplaneområdena avrundas av reglerade naturområden i respektive planområde i sådan omfattning att störningar mellan fastigheterna inte torde uppstå. I det aktuella planområdet regleras 52 % av markytan som naturmark. Inom plan- området Tofta Smågårde 1:22 är områden som reglerats som naturmark 36 %. 8. Detaljplanens tomtstorlekar, 2 000 m2, följer riktlinjerna i översiktplanen för Got- land – Bygg Gotland, antagen av kommunfullmäktige den 14 juni 2010 (laga kraftvunnen 2010-07-15), vilket innebär att samma förutsättningar för planeringen gäller för båda planområdena. Angående exploateringsgrad i övrigt se svar på yttrande från Rådjursvägens samfällighetsförening, (G8). 9. Planbeslutet för Tofta Bjärs 1:34 togs den 9 mars 2011, § 44 och för Tofta Ansar- ve 1:54 och Tofta Östergårde 1:9 den 22 maj 2013, § 94. Beslut om samråd togs vid byggnadsnämndens sammanträde den 18 juni 2013, § 141. 10. I detaljplanearbetet har en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen gjorts. Exploatörerna är tillgängliga för förnyade kontakter. 8

Gotlands Botanis- Botaniska föreningen motsätter sig exploatering av tomter, totalt 7 st i områdets centrala delar, där ka förening två rödlistade skogsgräs; Strävlosta (Nära hotad, NT) och Skugglosta (Sårbar, VU) förekommer. 2014-12-12, (G10) Föreningen påtalar att skogsgräsen i stort följer hasselns utbredning i området samt vidare ner mot (Sakägare) planområdets utpekade nyckelbiotop. Vidare påtalas att vid genomförandet av detaljplanen ska särskild hänsyn tas till lostornas växt- lokaler, vid bl a framdragande av VA och val av upplag och körvägar. Samhällsbygg- Region Gotland bedömer att delar av bestånden av de rödlistade skogsgräsen, Sträv- nadsförvaltningen losta och Skugglosta, kan bevaras och utvecklas i delar av detaljplaneområdet. Fram- förallt inom området som regleras som naturmark i anslutning till befintlig nyckelbiotop och att dessa genom skonsamt skogsbruk och utan betning kan gynnas och utvecklas på platsen. Detaljplanen kompletteras med en buffertzon med s k prickad mark, där ingen bebyggelse får finnas, i de norra delarna av de föreslagna tomtplatserna, totalt 6 st, norr om vägslingan mot fastigheten Östergårde 1:9, så att ett sammanhängande hasselbe- stånd med undervegetation av murgröna och lostor kan tillvaratas på respektive tomtplats. Planhandlingen förtydligas generellt angående naturvärden. Dessutom tillförs att under genomförandet av detaljplanen, vid bl a tomtetablering, framdragande av VA och val av upplag och körvägar, ska särskild hänsyn tas till lostornas växtlokaler. Vid en begränsad inventering/sökning påträffas de båda skogsgräsen, Strävlosta och Skugglosta på ett antal andra platser på Gotland, bland annat inom Mulde naturreservat och Alvena Lindaräng. Sydgränsen för förekomsten av gräsen följer Eksta- Fardhem-Etelhem-Alskog. Skugglostan förekommer enligt artfaktablad på ett hund- ratal lokaler på Gotland. Enligt artfaktablad är de båda växterna i allmänhet relativt sällsynta i Sverige och förekommer på näringsrika marker i skuggiga lägen från Skåne upp till Uppland samt på Öland och Gotland. De missgynnas av den pågående försurningen, men gynnas av mindre betning. Det är av vikt att föreslagen exploatering inte utarmar flora och fauna inom eller i närområdet samt i påverkansområden upp- och nedströms exploateringen. I stort sett hela den södra delen av fastigheten samt delar i sydväst och i öster kommer att regleras som naturmark. Detta innebär att delar av växtlokaler för skogsgräsen Sträv- losta och Skugglosta kan tillvaratas.

Länsstyrelsen bedömer att nuvarande utformning av detaljplanen inte riskerar att medföra att höga naturvärden skadas.

Visby 2014-09-15 13001

Bjärs 1:34 m.fl., Tofta Region Gotland

Projekterings-Pm Kompletterande Geoteknik

Sommarhus på Gotland AB

Handläggare: Stig Gustavsson

AB PentaCon Telefon 0498-27 90 85 Org nr: 556539-6313 Södertorg 10, 621 57 Visby Telefax 0498-24 74 15 Säte: Gotland

2 (7)

Innehållsförteckning

1 OBJEKT ...... 3 2 ÄNDAMÅL ...... 3 3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS-PM ...... 3 4 STYRANDE DOKUMENT ...... 4 5 PLANERAD/FÖRESLAGEN KONSTRUKTION ...... 4 6 MARKFÖRHÅLLANDEN ...... 4 6.1 TOPOGRAFI ...... 4 6.2 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ...... 4 6.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ...... 4 7 SAMMANSTÄLLNING AV HÄRLEDDA EGENSKAPER ...... 5 7.1 SAMMANSTÄLLNING AV PRELIMINÄRA KARAKTERISTISKA VÄRDEN ...... 5 8 REKOMMENDATIONER ...... 6 8.1 GRUNDLÄGGNING ...... 6 8.2 GEOTEKNISK KATEGORI OCH SÄKERHETSKLASS ...... 6 8.3 SÄTTNINGAR OCH STABILITET ...... 6 8.4 SCHAKT OCH FYLLNING ...... 7 9 ÖVRIGT ...... 7

3 (7)

Visby 2014-09-15 13001

Bjärs 1:34 m.fl., Tofta Region Gotland

Projekterings-Pm Kompletterande Geoteknik

Sommarhus på Gotland AB

1 Objekt På uppdrag av Sommarhus på Gotland har AB PentaCon utfört en kompletterande markteknisk undersökning inom rubricerad fastighet. Undersökningen är en komplettering till tidigare utförd undersökning (PentaCon - Tofta, Bjärs - Region Gotland, Markteknisk undersökningsrapport – Geoteknik, dat 2013-02-22).

Undersökningen har omfattat en kompletterande översiktlig geoteknisk undersökning inom norra delen av rubricerat område. Undersökningen skall ligga till grund för planering, projektering och för uppförande av byggnader.

Resultatet av de geotekniska underökningarna redovisas i en separat rapport ”Markteknisk undersökningsrapport (MUR)”, dat. 2014-09-15.

2 Ändamål Den marktekniska undersökningen har utförts i samband med detaljplaneläggning av det aktuella området. Ändamålet med den geotekniska undersökningen är att ge ett projekteringsunderlag för nya geokonstruktioner med preliminära dimensioneringsparametrar enligt geoteknisk kategori 2, GK 2.

3 Underlag för Projekterings-Pm Underlag som använts för planering av undersökningarna.

• Bjärs 1:34 – Tofta. Utredning 2012-10-16 Ortofoto 1:2000, rev 110206. Upprättad av Carin Johanson arkitekt.

4 (7)

4 Styrande dokument

Tabell 1 – Sammanställning av tillämpade handlingar Föreskrift Titel BFR Rapport R 130:1985 Schaktbarhetsklassificering Hanboken Bygg Band G Utvärdering av relativ fasthet

5 Planerad/föreslagen konstruktion Inom det aktuella området planerad nya byggnader. Uppgifter om placering, höjdsättning, laster m.m. finns ännu inte framtagna.

6 Markförhållanden

6.1 Topografi Det aktuella undersökningsområdet består i huvudsak av utdikad åker- eller ängsmark. Omgivande mark utgörs dels av åker- eller ängsmark och dels av skogsmark. I öster finns ett område med fornlämningar.

Markytan sluttar mot väster och sydväst. Marknivån varierar från ca +17,0 meter i öster till ca +8,5 meter längst i sydväst.

6.2 Geotekniska förhållanden Under ett tunt mullager finns dels morän och dels sand av ringa mäktighet på morän. I lågpunkten i sydväst påträffades även ett tunt torvlager ovan friktionsjorden.

Sanden bedöms variera från finsand till grusig sand. Den relativa fastheten bedöms variera från mycket lös till fast (enligt Handboken Bygg, Band G). Moränen bedöms i huvudsak vara en sandig lerig morän till lerig sandig morän. Den relativa fastheten bedöms variera från mycket lös till fast.

Bergets nivå har inte undersökts.

6.3 Hydrogeologiska förhållanden Tidigare observationer i öppna skruvprovtagningshål visar på vatten på ca 0,2-0,5 m djup under markytan. Den uppmätta vattennivån bedöms vara mark- eller perkolationsvatten som strömmar på den tätare moränen. Vattennivån i marken varierar med årstiden och stiger vid snösmältning och i samband med längre nederbördsperioder.

5 (7)

7 Sammanställning av härledda egenskaper Jordens egenskaper är tolkade enligt sondering och okulär jordartsbedömning i fält och redovisas på bifogade ritningar G 101- G 104.

7.1 Sammanställning av preliminära karakteristiska värden Preliminära karakteristiska värden, enligt nedan, har valts med ledning av Plattgrundläggning (SGI, Svensk Byggtjänst 1993) och förutsätter att grundläggning sker på naturligt lagrad sand- eller moränjord alternativt på nytillförd fyllningsjord efter urschaktning till naturligt lagrad jord.

Material Tunghet Hållfasthets- Deformations- γ (γ´) egenskaper egenskaper (kN/m³) Tillförd fyllningsjord, φ=33° materialtyp 21 Morän 21 φ=33° Εk =30 MPa Löst lagrad sand 17 φ=28° Εk =5-10 MPa Tabell 2 - Sammanställning av preliminära karakteristiska värden.

Partialkoefficienter för jordparametrar väljs i enlighet med SS-EN 1997-1:2005 och bilaga A;

Jordparameter Symbol Värde Friktionsvinkel 2 1,25 γ ϕ ´ Effektiv kohesion 1,25 γ c ´ Odränerad skjuvhållfasthet 1,25 γ cu Enaxlig tryckhållfasthet 1,4 γ qu Tunghet 1,0 γ γ

Tabell 3 - Partialkoefficienter för jordparametrar ( γ Μ ).

1 Tabell CE/1 i AMA Anläggning 10 2 Denna koefficient tillämpas på tan φ

6 (7)

8 Rekommendationer

8.1 Grundläggning Då ännu inga konkreta förslag på byggnadernas placering, höjdsättning m.m., finns framtagna kan bara översiktliga råd ges. Grundläggning bedöms kunna utföras med hel bottenplatta eller separata plattor direkt i naturlig medelfast fast jord på frostfri nivå, alternativt på packad fyllning ovan naturligt lagrad jord efter borttagning av all befintlig mulljord, torv och löst lagrad sand.

Nytillförd fyllning för grundläggningen utförs lämpligen med materialtyp 2, enligt tabell CE/1 i AMA Anläggning 10. Packning utförs lämpligen i lager enligt tabell CE/4 i Anläggnings AMA Anläggning 10

Geoteknisk kategori är beroende av geoteknisk konstruktion och grundläggningssätt. Grundläggning med utbredda plattor/separat plattor på packad fyllning kan utföras i geoteknisk kategori GK2. Vid val av annan grundläggningsmetod skall ny bedömning göras beträffande geoteknisk kategori.

8.2 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Grundkonstruktioner för de nya husen skall dimensioneras och utformas i säkerhetsklass 2 (SK2) och geoteknisk kategori 2 (GK2).

Dimensioneringen av grundläggning utförs enligt Eurokod med tillhörande EKS 3. Notera att vid dimensionering enligt Eurokoderna skall partialkoefficienten för säkerhetsklassen läggas på nedräknade laster och inte som förut på jordartsparametrar.

8.3 Sättningar och stabilitet Idag föreligger inga stabilitetsproblem i området. Stora upplag kan dock leda till stabilitetsproblem.

Vid grundläggningsarbetena krävs inga speciella markförstärkningsåtgärder. Belastningar av marken (byggnader, uppfyllning mm.) bedöms efter borttagning av all mulljord, torv och löst lagrad sand, kunna utföras utan risk för skadliga och ojämna marksättningar.

3 Eurokoderna utgör tillsammans med nationella val i föreskriftsserien EKS ett system som är de svenska konstruktionsreglerna. En ny grundförfattning (BFS 2011:10 EKS 8) med korrekta hänvisningar till den nya plan- och bygglagen och förordningen gäller från 2 maj 2011.

7 (7)

8.4 Schakt och fyllning Höjdsättning för byggnader och mark är inte känd och nivåer för schakt och ev. fyllning kan därför inte anges här. Generellt gäller dock att temporära schakter för ledningar eller dylikt kan ske med branta schaktslänter. Schakter djupare än ca 1,5 meter utförs med släntlutningar flackare än 1:1. Jorden skall förutsättas innehålla silt, vilket gör den flytbenägen och erosionskänslig i vattenmättat tillstånd. Schakter i siltjord, som ska stå öppna en längre tid, bör skyddas mot erosion.

Länshållning erfordras i samband med nederbörd. Schaktning bör utföras i torrhet för att förhindra uppluckring av schaktbotten.

Sanden kan förutsättas tillhöra schaktbarhetsklass 3-4 och moränen schaktbarhetsklass 4 enligt Byggforskningsrådet. Rapport R 130:1985.

För information om schaktning se Arbetsmiljöverkets publikation, Schakta säkert.

9 Övrigt

De geotekniska parametrarna skall fastställas av geotekniskt sakkunnig i samband med detaljprojektering av byggnationerna inom området.

Visby 15 september 2014

AB PentaCon

Daniel Werkelin

Visby 2014-09-15 13001

Bjärs 1:34 m.fl., Tofta Region Gotland

Markteknisk undersökningsrapport Kompletterande Geoteknik

Sommarhus på Gotland AB

Handläggare: Stig Gustavsson

AB PentaCon Telefon 0498-27 90 85 Org nr: 556539-6313 Södertorg 10, 621 57 Visby Telefax 0498-24 74 15 Säte: Gotland

2 (7)

Innehållsförteckning

1 OBJEKT ...... 3 2 ÄNDAMÅL ...... 3 3 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN ...... 3 4 STYRANDE DOKUMENT ...... 4 5 GEOTEKNISK KATEGORI ...... 4 6 ARKIVMATERIAL ...... 4 7 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ...... 5 7.1 TOPOGRAFI ...... 5 7.2 YTBESKAFFENHET ...... 5 7.3 BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER ...... 5 8 POSITIONERING ...... 5 9 GEOTEKNISKA FÄLTUNDERSÖKNINGAR ...... 5 9.1 UTFÖRDA FÄLTFÖRSÖK ...... 5 9.2 UNDERSÖKNINGSPERIOD ...... 5 9.3 FÄLTINGENJÖRER ...... 5 9.4 PROVHANTERING ...... 6 10 HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR...... 6 10.1 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ...... 6 11 HÄRLEDDA VÄRDEN ...... 6 11.1 HÅLLFASTHETSEGENSKAPER ...... 6 11.2 DEFORMATIONSEGENSKAPER ...... 6 11.3 HYDROGEOLOGISKA EGENSKAPER ...... 6 11.4 MILJÖTEKNISKA EGENSKAPER ...... 7 12 VÄRDERING AV UNDERSÖKNING ...... 7 12.1 GENERELLT ...... 7 13 ÖVRIGT ...... 7

BILAGOR: Utdrag ur: Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) och Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar 18 sid. Plan undersökningsområde - G101 Bilaga 1 Sektioner undersökingspunkter – G102-G104 Bilaga 2

3 (7)

Visby 2014-09-15 13001

Bjärs 1:34 m.fl., Tofta Region Gotland

Markteknisk undersökningsrapport Kompletterande Geoteknik

Sommarhus på Gotland AB

3 Underlag för undersökningen Underlag som använts för planering av undersökningarna.

• Bjärs 1:34 – Tofta. Utredning 2012-10-16 Ortofoto 1:2000, rev 110206. Upprättad av Carin Johanson arkitekt.

4 (7)

4 Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga.

Tabell 1 - Planering och redovisning Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Fältplanering SS-EN 1997-2 Fältutförande Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:96 samt SS-EN-ISO 22475-1 Beteckningssystem SGF/BGF beteckningssystem 2001:2

Tabell 2 - Fältundersökningar Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Viktsondering (Vim) SIS-CEN ISO TS 22476-10 Slagsondering (Slb) SGF metodblad 2006-10-01 Provtagning kategori C (skr) EN ISO 22475-1:2006

5 Geoteknisk kategori Geoteknisk kategori är beroende av geoteknisk konstruktion och grundläggningssätt. Grundläggning med utbredda plattor/separat plattor på packad fyllning kan utföras i geoteknisk kategori GK2. Vid val av annan grundläggningsmetod skall ny bedömning göras beträffande geoteknisk kategori.

6 Arkivmaterial Undersökningen är en komplettering till tidigare utförd undersökning (PentaCon - Tofta, Bjärs - Region Gotland, Markteknisk undersökningsrapport – Geoteknik, dat 2013-02-22).

5 (7)

7 Befintliga förhållanden

7.1 Topografi Markytan sluttar mot väster och sydväst. Marknivån varierar från ca +17,0 meter i öster till ca +8,5 meter längst i sydväst.

7.2 Ytbeskaffenhet Det aktuella undersökningsområdet består i huvudsak av utdikad åker- eller ängsmark. Omgivande mark utgörs dels av åker- eller ängsmark och dels av skogsmark. Under ett tunt mullager finns dels morän och dels sand med ringa mäktighet på morän. I lågpunkten i sydväst påträffades även ett tunt torvlager ovan friktionsjorden.

7.3 Befintliga konstruktioner Inom det aktuella undersökningsområdet finns inga byggander eller övriga konstruktioner

8 Positionering Utsättning och inmätning/avvägning har utförts i koordinatsystem SWEREF99 TM i plan samt RH 70 i höjd. Utsättning och inmätning har utförts av Stig Gustavsson på PentaCon AB.

9 Geotekniska fältundersökningar

9.1 Utförda fältförsök Den geotekniska undersökningen omfattar provgropsgrävning i sex stycken undersökningspunkter. (Den tidigare undersökningen omfattade viktsondering i 18 punkter, slagsondering i 5 punkter samt skruvprovtagning i 9 punkter. )

9.2 Undersökningsperiod Fältundersökningarna utfördes den 9:e september 2014.

9.3 Fältingenjörer Anders Krook, AB PentaCon

6 (7)

9.4 Provhantering På upptagna jordprov har okulär jordartsbedömning utförts av fältingenjör. Jordartsförkortning enligt SGF/BGS Beteckningssystem 2001:2.

10 Hydrogeologiska undersökningar

10.1 Utförda undersökningar Tidigare observationer i öppna skruvprovtagningshål visar på vatten på ca 0,2-0,5 m djup under markytan. Den uppmätta vattennivån bedöms vara mark- eller perkolationsvatten som strömmar på den tätare moränen. Vattennivån i marken varierar med årstiden och stiger vid snösmältning och i samband med längre nederbördsperioder.

11 Härledda värden

11.1 Hållfasthetsegenskaper Jordens hållfasthetsegenskaper har ej undersökts.

11.2 Deformationsegenskaper Jordens deformationsegenskaper ej undersökts.

11.3 Hydrogeologiska egenskaper

Observationer har tidigare utförts mellan 2013-01-10 – 2013-01-11 i öppna skruvprovtagningshål. Redovisning sker här nedan.

Undersökningspunkt Marknivå vid punkten Vatten, djup under my Vatten, nivå

4 +11,2 0,4 m +10,8

11 +9,4 0,5m +8,9

16 +15,2 0,5 m +14,7

17 +15,5 0,2 m +15,3

21 +8,5 0,4 m +8,1

7 (7)

11.4 Miljötekniska egenskaper Inga indikationer om markföroreningar har noterats i samband med de fältundersökningar som har utfört. Vid provtagningen noterades ingen lukt. Färg och konsistens bedömdes vara normala för respektive jordart.

12 Värdering av undersökning

12.1 Generellt Vid sammanställning av utförda geotekniska undersökningar erhålls en viss spridning och i vissa fall enstaka avvikande värden.

13 Övrigt

Öster om det aktuella undersökningsområdet finns fornminnen

Visby 15 september 2014

AB PentaCon

Daniel Werkelin

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)

Beteckningssystem för geotekniska utredningar

SGF/BGS Beteckningssystem 1 Version 2001:2

Redovisning i plan

Sondering

Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)

Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering)

CPT-sondering

Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering)

Tillägg för djup- och bergbestämning

Sondering avslutad utan att stopp erhållits

Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare

Sondering till förmodat berg

Sondering mindre än 3 m i förmodat berg

Sondering minst 3 m i förmodat berg

Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax

Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges.

SGF/BGS Beteckningssystem 7 Version 2001:2

Redovisning i plan

Provtagning

Störd provtagning (vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)

Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare)

Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.

Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande:

T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys

SGF/BGS Beteckningssystem 8 Version 2001:2

Redovisning i plan

Hydrogelogiska undersökningar

Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål

Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system

Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system

Avslutad observation

Portrycksmätning

Provpumpning eller infiltrationsförsök

Vattenförlustmätning i berg

Brunn (grävd, sprängd eller borrad)

SGF/BGS Beteckningssystem 11 Version 2001:2

Redovisning i plan

Miljötekniska markundersökningar

Fältanalys

Laboratorieanalys

Undersökta/analyserade medier/prover anges med tilläggsbeteckningar under den trekantiga symbolen enligt nedan. Jordart på provtagningsnivån kan anges till vänster om symbolen. Tilläggsbeteckningar: G Gas L Vätska (vanligen vatten) S Fast fas (vanligen jord)

Tilläggsbeteckningar över den trekantiga symbolen:

Rn Radonmätning

SGF/BGS Beteckningssystem 12 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Beteckningar i sonderingsstapel

I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande.

Fritt vatten (kod 81) Grusig jord (kod 39)

Stenig jord och blockjord Fyllningsjord (kod 30) (kod 40)

Friktionsjord, allmänt Torv (kod 83) (kod 32, kod 33-35, 37)

Moränjordar, exkl lermorän Torrskorpelera (kod 31) (kod 84)

Genomborrat block eller Lera och kohesionsjord sten (kod 41) (kod 37) Lermorän (kod 85) Siltjord (kod 82) Bergyta (kod 94)

Sandjord (kod 38) Sondering i berg

|X| |X| (icke bedömd jordart) (kod 36) Sondering i berg avslutad (kod 95)

SGF/BGS Beteckningssystem 15 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Avslutning av sondering

Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.

Sonderingen avslutad Block eller berg (kod utan att stopp erhållits 93) (kod 90)

Sonden kan ej Stopp mot förmodat neddrivas berg ytterligare enligt för (kod 94) metoden normalt förfarande (kod 91) Jord-bergsondering. Stopp mot sten eller Sondering i förmodat block (kod 92) berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre

plansymbol annars övre

SGF/BGS Beteckningssystem 16 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Viktsondering

Grundsymbol i plan:

(kod HM=01)

Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kN utan eller med samtidig vridning.

Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kN för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halvvarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "sl" anger att sonden drivits ned med slag.

Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln.

N4335

Vim +2.0

RÖTTER Vim använd metod 1.00 +2,0 utgångsnivå för sondering 0.75 N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kN 63 exempel på de fall då antalet halvvarv ej 0.50 ryms inom angiven skala.

0.75 1.00

63 Plansymbol i exemplet: N4335 sl +2.0 10 20 30 40 50 hv/0.20m

SGF/BGS Beteckningssystem 18 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Slagsondering med registrering

Grundsymbol i plan:

(kod HM=10)

Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram.

Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln.

Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala.

80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits).

Maskintyp och stångdiameter bör anges.

N6220 Plansymbol i exemplet: +5.1

Slagsondering utan registrering

Grundsymbol i plan: 23 (kod HM=11) Slb +7.5

SGF/BGS Beteckningssystem 22 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Provtagning av jord

Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34)

Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30)

Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov.

I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (tk) och sensitivitet (Stk), vattenkvoter (naturlig wN, flytgräns wL) och skrymdensitet (r). Förkonsolideringstryck (s'c) och kompressionsmodul ML, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRS- försök.

Skr Kv(StI) K

Let

Le f kPa (oreducerad) Vattenkvot w % Förkonsolidering ( c ) 0 10 20 30 40 40 60 80 20 40 60 80 CRS Le

CRS Le

CRS siLe 0 20 40 60 80 1.0 1.5 2.0 0 1000 2000 3000 Sa 3 Sensitivitet St Skrymdensitet t/m ML (kPa) XX Skjuvhållfasthet ( f ) enligt: Vattenkvot (w) och densitet ( )

Konförsök Naturlig vattenkvot

Sensitivitet (St ) enligt: Konflytgräns

Konförsök Skrymdensitet

Plansymbol i exemplet:

SGF/BGS Beteckningssystem 28 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Provtagning i provgrop

Grundsymbol i plan:

(kod HM=34)

Om möjligt detaljredovisas provgropen enligt verkligt utförande.

Pg1 +10.2 Pg1 +10.2 Btg 0.4 m + 9.8 Btg W +9.10 Kallstensmur 1992-02-25 + 9.4 F Let w + 9.1

Skala 1:50 Skala 1:100

Pg1 Plansymbol i exemplet: +10.2

SGF/BGS Beteckningssystem 29 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Hydrogeologiska undersökningar

Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filter- eller portrycksmätares nivå anges . Ovanför observationsröret anges observationsperiod .

Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåerna redovisas enligt: GW grundvattenyta eller nivå W andra vattennivåer och portryck Rö öppet rör Rf filterspets Pp portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges ”torrt”, alternativt ”< nivå ”

18GW 1993-03-15 1993-04-24

Pp +9.3

W+8.7 1993-03-15

+3.77 W£+7.1 1993-04-27

SGF/BGS Beteckningssystem 36 Version 2001:2

Redovisning i sektion

Miljötekniska markundersökningar

Plansymboler:

Allmänt

Miljötekniska markundersökningar anges med en likbent triangel på provnivån, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys, kompletterad med en förklarande förkortning. Mätvärden anges i intilliggande diagram eller i bilagda protokoll.

Miljötekniskt undersökta/analyserade medier/prover anges med bokstavsförkortning under symbolen enligt följande: G Gas L Vätska (vanligen vatten) S Fast fas (vanligen jord)

Tilläggsbeteckning för analyserat ämne/ämnesgrupp anges ovan symbolen, t ex: Rn Radon

Erhållna analysresultat kan redovisas i anslutning till redovisning av provtagning. Analysresultat redovisas med valfri symbol, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys. Olika skalor kan användas inom samma diagram. Analysmetod för redovisad analysparameter anges. Även analysmetoder för övriga, ej redovisade, analysresultat kan anges.

2 Jord (S) mg/kg 50 100 150 Beteckningar: Skr Sti +9.3 TS Jord (S) mg/kg TS F S TS torrsubstans, S Altern. Vv våtvikt Sa S 3 Porluft (G) ppm (Bq/m ) S Vatten (L) mg/l (mg/l) Pb Bly XRF röntgenfluore- censdetektor IR infraröd Pb Övriga analyser : IR spektrofotometri

Plansymbol i exemplet:

SGF/BGS Beteckningssystem 38 Version 2001:2

Bilaga 1 Förkortningar

Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Cone Penetration Test Hf hejarsondering (t ex HfA) Jb-1, Jb-2, Jb-3 jord-bergsondering Slb slagsondering Sti sticksondering Tr trycksondering TrP portrycksondering TrS spetstrycksondering Vi viktsondering Vim viktsondering, maskinell vridning Provning in situ DMT dilatometerförsök Kb kärnborrning PMT pressometerförsök Pp portryckmätning Vb vingförsök Provtagare Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kärnprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Plp porluftprovtagning cSgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare

SGF/BGS Beteckningssystem 57 Version 2001:2

Bilaga 1 Förkortningar

Analysmetoder AAS atomabsorbtions-spektrofotometri DT detector tubes FID flamjonisationsdetektor GC gaskromatografi HPLC vätskekromatografi ICP Induktiv kopplad plasma-spektrometri IR infraröd-spektrofotometri MS masspektrometri PID fotojonisationsdetektor TK övriga testkits för fältbruk XRF röntgenfluorescensdetektor Speciella metoder g total gammastrålning gs total gammastrålning vid mätning med gammaspektrometer EL elektrisk EM elektromagnetisk GM gravimetrisk GPR georadar Ikl inklinometermätning MG magnetisk Pg provgrop Pu provpumpning Rf rör med filter Rö öppet rör, foderrör SE seismisk Vfm vattenförlustmätning (falling- resp constant head eller brunnförsök ) Mineral och sprickfyllnad an andalusit ho hornblände le lera co cordierit jo jord of ofylld ep epidot ka kalcit ore malmmineral fe järn kfsp kalifältspat plag plagioklas fs flusspat kl klorit si sillimanit ga granat kv kvarts su sulfider gf grafit ky kyanit ta talk Gångbergarter A Amfibolit Gö Grönsten Ap Aplit M Mylonit B Breccia P Pegmatit Db Diabas Pf Porfyr

SGF/BGS Beteckningssystem 58 Version 2001:2

Bilaga 1 Förkortningar

Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager

B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg

Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord cs lokalt förkommande cs föroreningar finns som enligt rutinbedömning i fält föroreningar tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera ( ) något, t ex(sa)= något ( ) tunnare skikt underst sandig Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, v varvig, t ex vLe = varvig t ex Let och Sit = torrskorpa lera (beteckningen varvig av lera resp silt bör förbehållas glaciala avlagringar)

Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand.

SGF/BGS Beteckningssystem 59 Version 2001:2

Bilaga 1 Förkortningar

Berg- och jordparametrar

ED dilatometermodul (DMT) Epm pressometermodul (PMT (Menard)) s´c förkonsolideringstryck (effektivt) s´k karakteristisk spänning (effektiv) fT mantelmotstånd (areakorrigerat (CPT)) ID materialindex tfu odränderad skjuvhållfasthet tRV horisontal skjuvhållfasthet efter omrörning (från Vb) tv okorrigerad skjuvhållfasthet (från Vb) KD horisontellt spänningsindex (DMT) ML kompressionsmodul p0 kontakttryck (DMT) p0m gränstryck (PMT) p1 expansionstryck (DMT) pl gränstryck (PMT) pl* nettogränstryck (PMT) qT spetsmotstånd (areakorrigerat (CPT)) St sensitivitet Stv sensitivitet (från Vb) u portryck w vattenkvot WL flytgräns wN naturlig vattenkvot wp plasticitetsgräns VO initiell volym (PMT) Vf krypvolym (PMT) Sammanfattande förkortningar Fr friktionsjord Ko oorganisk kohesionsjord O organisk jord P oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar. X används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts

Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning.

Anmärkning: Jord jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare definierade) Jordart klassificerad jord (enligt olika indelningssätt)

SGF/BGS Beteckningssystem 60 Version 2001:2

Bilaga 1 Förkortningar

Övriga förkortningar A analys (speciell) fb förborrning GW grundvattennivå MkA, MkB, MkC inmätningsklass A, B och C enl. HMK-BA2 My markyta Ro rotationsborrning (tidigare Rt) Sb sänkhammarborrning W fri vattenyta, portrycksnivå

SGF/BGS Beteckningssystem 61 Version 2001:2

S:5 1:71 1:67 )b77,1*6 1:39

13,58 till Visby 1:63 13,57 1:72 2 13,50 13,27 13,47 12,95 13,34 WLOO*QLVYlUG 13,18

13,00 13,12 ANSARVE

12,65 12,83

12,95 1:54 12,93 1

12,75 1:12 12,60 1:53 1 12,63 1:12 12,71 12,01

S:62

12,58

12,29 1:86 12,23 12,49

12,13

11,83 16,84 g67(5*c5'( 15,74 12,94 11,71 11,59 14,22

1:87 11,89 1:9 11,61

(Sten) 17,01 11,47 14,76 60c*c5'(

11,32 14,04 12,71 12,95

10,69 1:88 11,01 10,66 10,97 1:12 17,02 2 10,08

11,15 10,16 14,68 10,58 16,84 10,19 13,32

10,13 10,28 11,80 16,45

9,88 10,95 10,25

9,82 10,72

9,87 10,31 15,68 9,90 10,09 9,78 %-b56 15,46 10,31 1:34 9,56 13,39 9,58 9,69 11,83

9,49 11,27 S:50 9,38 10,28 9,55 15,29 9,42

9,48 14,94

9,14 13,57 8,76 8,91 11,74 11,80 11,92

9,13 10,98 )RUQPLQQHVJUlQV 9,31 10,20 9,22 9,23 9,44

9,27 9,45 9,13

Nyckelbiotop 8,92

8,84 8,94 60c*c5'(

9,12 8,94 9,119,12 8,80 1:22 9,02 1

9,00

8,538,52 67(1*c5'(

1:1 ( )

( )

( ) ( ) ( )

( ) ( )

Sedan samrådstiden kvarstår nedanstående erinringar som bemötts och redovisats i samrådsredogö- relsen:

 Tofta 3:e skifteslags samfällighetsförening  Fastighetsägarna till Tofta Ansarve 1:12, Tofta Östergårde 1:12 och Tofta Ansarve 1:53  Fastighetsägarna till Tofta Ansarve 1:86

 Fastighetsägarna till Tofta Ansarve 1:87

 Fastighetsägaren till Tofta Ansarve 1:88

 Fastighetsägarna till Tofta Smågårde 1:127

 Fastighetsägarna till Tofta Smågårde 1:136

Visby den 1 april 2015

Anders Rahnberg Stina Wester planchef planarkitekt

Visby 2014-08-29/2015-02-26 13001

Region Gotland Tofta Bjärs 1:34 m.fl.

Förslag till dagvattenhantering

Handläggare: Stig Gustavsson

AB PentaCon Telefon 0498-27 90 85 Org nr 556539-6313 Södertorg 10, 621 57 Visby Telefax 0498-24 74 15 Säte Visby

(11) 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND OCH SYFTE ...... 3

2 GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ...... 3 2.1 Läge och omgivningsförhållanden ...... 3 2.2 Topografi ...... 3 2.3 Geologisk uppbyggnad ...... 3 2.4 Yt- och grundvattenförhållanden ...... 3 2.5 Nederbörd och temperatur ...... 4 2.6 Avrinningsområden/vattendelare ...... 4

3 PLANERAD BEBYGGELSE ...... 5

4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ...... 5 4.1 Nuvarande dagvattenhantering ...... 5 4.2 Recipient och vattenintressen ...... 5

5 BEFINTLIGA NATURTYPER ...... 5 5.1 Skyddsvärd växtlighet ...... 5

6 LÄNSSTYRELSEN SYNPUNKTER ...... 6

7 FÖRSLAG DAGVATTENHANTERING ...... 6 7.1 Speciella förutsättningar för val av dagvattenlösning ...... 7

8 PLANERAD HANTERING AV DAGVATTEN/LOD ...... 7 8.1 Befintlig dagvattenhantering ...... 8 8.2 Föreslagen dagvattenhantering ...... 9

9 SAMMANFATTNING ...... 11

Bilagor Föreslagen detaljplan och dagvattenhantering bilaga 1 (11) 3

1 Bakgrund och syfte Inom Tofta Bjärs 1:34 m.fl. planeras för bostadsbebyggelse och ett förslag till detaljplan (2013-06-05) finns framtagen. I samband med detta finns behov att belysa hur dagvattnet inom de båda fastigheterna samt i närområdet bör hanteras. Dels ur teknisk synpunkt dels ur miljömässig synpunkt så att minimal påverkan kommer att ske på den totala miljön för växter och djur. AB PentaCon har fått i uppdrag av fastighetsägaren att vara behjälplig med hur dagvattenhanteringen inom planerat planområde kan utformas och utgör ett underlag för projektering. 2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden

2.1 Läge och omgivningsförhållanden Aktuella fastigheter är belägna knappt två mil söder om Visby och väster om länsväg 140 med infart från denna vid Gnisvärd norra. Hela det aktuella området består av f.d. brukad mark, åker- och betesmark samt skogsmark. Inom stora delar av området syns igenväxta diken som med största sannolikhet tidigare har avvattnat åkermarken.

2.2 Topografi Både aktuell fastighet och dess omgivning sluttar svagt mot väster och Östersjön. Marken inom fastigheterna har en relativ plan topografi utan några utstickande höjdskillnader. Markytan sluttar mot väster och sydväst. Marknivån varierar från ca +16,5 längst i sydost till ca +8,0 längst i sydväst. Inget utvecklat system för kanaliseringen eller omhändertagande/utnyttjande av dagvattnet finns utan delar av fastigheterna fungerar som översilningsmark vid kraftig nederbörd och/eller vid snösmältning.

2.3 Geologisk uppbyggnad Jorden inom fastigheterna består enligt utförd översiktlig geoteknisk undersökning av ett tunt mullager och därunder morän och ställvis sand med en ringa mäktighet på morän. I sydväst påträffades även ett tunt torvlager ovan friktionsjorden. Moränens mäktighet beräknas uppgå till 1-3 meter och därunder vidtar berget bestående av märgelsten och/eller strakt märglig kalksten.

2.4 Yt- och grundvattenförhållanden Vattennivån i jorden låg vid de geotekniska undersökningarna i januari 2013 på ca 0,2-0,5 m djup under markytan. Uppmätta vattennivåer är mark- eller perkolationsvatten som strömmar på den tätare moränen. Vattennivån i jorden varierar med årstiden och är som högst vid snösmältning och i samband med längre nederbördsperioder. Inget regelrätt grundvatten torde förekomma i jorden utan finns i kalkstensberget och enligt SGU:s kartor (1982) bedöms detta ligga 4-7 meter under markytan.

(11) 4

2.5 Nederbörd och temperatur SMHI:s väderstation vid Visby flygplats är belägen ca 22 km norr om aktuella fastigheter. Väderdata för Visby flygplats bedöms ge en relativt bra bild av klimatförhållanden som råder i området. Den normala årsmedelnederbörden och årsmedeltemperaturen för Visby flygplats för perioden 1961-90 uppges till 513 mm respektive 6,6 ºC (SMHI, 2008).

2.6 Avrinningsområden/vattendelare Enligt Länsstyrelsernas vattenkarta förekommer en gräns avseende ett delavrinningsområde strax öster om Länsväg 140. Strömningsriktningen för allt dag- och ytvatten (markgrundvatten) sker från denna och västerut och mot Östersjön. Aktuella fastigheter har ett uppskattat påverkansområde på cirka 72 ha om hela uppströmsområdet fram till delavrinningsområdets gräns. Dock förekommer ett större dike (krondike/kanal) som rinner upp i f.d. Ramlemyr i norr och fortsätter söderut och korsar den södra nedfarten till Gnisvärd (väg 600) ungefär vid Smågårde och viker därefter av mot väster och Östersjön. Detta dike avvattnar del stor del av ovanstående uppströmsområde.

Aktuellt område

Avskärande dike/kanal

vattendelare

Bild 1. Gräns delavrinningsområde och avskärande dike. Det primära påverkansområdet blir därmed betydligt mindre och uppskattas till cirka 25 ha. Medelvärdet av årsavrinningen på Gotland för perioden 1961-1990 är ca 200 mm/år (SNA 1995). Årsavrinningen motsvarar summan av ytvattenavrinning och grundvattenavrinning. Avrinningen är ca 40 % av nederbörden för ett normalår, övrigt vatten avgår genom avdunstning. Detta innebär att aktuella fastigheter påverkas av ungefärligen 50 m3 dag- och markgrundvatten. (11) 5

3 Planerad bebyggelse Planerad bebyggelse kommer att koncentreras i områdets norra och centrala delar huvudsakligen med enfamiljsbyggnader. I väster föreslås ett mindre antal rad- och/eller kedjehus. Infart till området sker via den norra nedfarten till Gnisvärd, Gnisvärdsvägen från länsvägen (140). Inom området planeras i norr för en infartsgata och i söder för en lokalgata som löper i en oval i öst- västlig riktning runt området. 4 Befintliga förhållanden

4.1 Nuvarande dagvattenhantering I dagsläget finns ingen kontrollerad dagvattenhantering inom aktuellt område. I stort sett finns enbart ett större fungerande dike i öst- västlig riktning, ungefärligen mitt i det föreslagna byggnadsområdet. Övrig dagvattenhantering består i mer eller mindre igenväxta diken dels inom den f.d. åkermark dels inom busk- och skogsbestånd. Inom delar där skog har avverkats är vissa dikessträckningar helt demolerade.

4.2 Recipient och vattenintressen Aktuellt område avvattnas stort sett via två större diken, ett direkt åt väster och ett åt söder som bedöms utgöra det primära utloppet från området. Den helt överskuggande recipienten för dagvatten är Östersjön, knappt 1,5 km västerut. Innan dess passerar dagvattnet områden där det ibland förekommer ställvisa översvämningar vid kraftig nederbörd/snösmältning. Delar av söderut gående dike omfattas nedströms av Spångmyrs dikesföretag. 5 Befintliga naturtyper Inom de aktuella fastigheterna finns i princip två olika slag av naturtyper dels skogsmark som är mer eller mindre avverkad, där huvudsakligen barrträd har avverkats. Dels av f.d. jordbruksmark bestående av nedlagda åkrar med mer eller mindre igenväxta diken samt i nordost mark som mer uppvisar en karaktär av igenväxande ängsmark. Inom denna del finns också registrerade fornlämningar samt större lövträd. I områdets sydvästra del som består av barrskog finns en nyckelbiotop som baseras på att det tidigare har betats samt med en undervegetation av värdefull kryptogamflora.

5.1 Skyddsvärd växtlighet Gotlands Botaniska Förening besökte aktuellt område i början på september 2013. De noterar att i områdets södra och västra delar växer de rödlistade skogsgräsen Strävlosta (nära hotad) och Skugglosta (sårbar). De noterar också att skogsgräsen följer Hasselns utbredning. Gotlands Botaniska Förening motsätter sig byggnation inom områdets sydligaste/sydvästligaste delar motsätter sig också att ett dike i områdets nordostligaste del fördjupas och påpekar att en nyckelbiotop bestående av rik sumpskog samt rika bestånd av den rödlistade Loppstarren (sårbar) samt Gotlands enda kvarvarande växtplats för Skärmstarr. Gotlands Botaniska förening har utöver ovanstående inte några synpunkter mot att planen genomförs. (11) 6

Vid en begränsad inventering/sökning påträffas de båda skogsgräsen, Strävlosta och Skugglosta på ett antal andra platser på Gotland, bland annat inom Mulde naturreservat och Alvena Lindaräng. De båda växterna är i allmänt relativt sällsynta i Sverige och förekommer på näringsrika marker i skuggiga lägen från Skåne och upp till Uppland samt på Öland. De missgynnas av den pågående försurningen1. Både Skärmstarr och Loppstarr finns sparsamt till att vara ganska vanlig i hela södra Sverige och återfinns på kalkrik fuktig, näringsrik mark, exempelvis källdrag, småbäckar, alkärr, lövsluttningar, diken och vägkanter. 6 Länsstyrelsen synpunkter Länsstyrelsen beskriver i ett yttrande (2013-12-17) att hänsyn skall tas vattenföring och kapacitet i dikessystemet vid ett 100-årsregn, att bebyggelse förläggs på lämpliga delområden. Vidare påtalar LST att hänsyn skall tas till nedströms liggande Spångmyrs dikningsföretag så att inte detta påverkas negativt. Utöver detta belyser LST att det inom aktuellt område finns höga naturvärden inom en nyckelbiotop som behöver ett visst skyddsavstånd för att förhindra negativa konsekvenser. Avseende markavvattning hänvisar LST till kapitel 11, 14§ MB och 5§ förordningen om vattenverksamhet där det framgår att det förbjudet att avvattna mark. Länsstyrelsens sammantagna bedömning har skett i enlighet med Plan och bygglagens 11 kap. 10 §. 7 Förslag dagvattenhantering Inga eller ytterst få av dikessystem inom och i närområdet är naturliga utan utgörs av äldre anlagda diken för att på ett mer kontrollerbart kanalisera dagvatten. Befintligt dikessystem för avvattning framförallt inom den f.d. åkermarken har växt igen och andra diken inom aktuellt område har bland annat skadats i samband med skogsavverkning. På grund av dessa omständigheter har delar av nu definierade våtmarker bildats och/eller utökats. Det är av vikt att föreslagen exploatering inte utarmar flora eller fauna inom eller i närområdet samt i påverkansområden upp- och nedströms exploateringen. Aktuell exploatering tar hänsyn till både till utpekade nyckelbiotoper samt synpunkter som framförts av Gotlands Botaniska förening och Länsstyrelsen i Gotlands Län. Diken som föreslås avvecklas och inte ersättas med ny sträckning är delar av de f.d. åkerdikena som är helt eller delvis igenväxta med både buskar och mindre träd. För närvarande fungerar dessa ställvis som upphållsmagasin för dagvatten vid nederbörd och liknar många gånger mindre fördjupningar i marken.

1 LST Skåne län. Skugglosta ett offer för försurningen. ISBN 91-85363-23-5. (http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2004/skugglosta1.pdf ) (11) 7

7.1 Speciella förutsättningar för val av dagvattenlösning Den delen i nordost med en nyckelbiotop bestående av rik sumpskog, rika bestånd av Loppstarr och Gotlands enda kvarvarande! växtplats för Skärmstarr ligger utanför planerat exploateringsområde och kommer således inte att beröras. Detta område kommer inte heller att påverkas av några ingrepp i mark för ledningsdragning. I stort sett hela den södra delen av fastigheten samt delar i sydväst och i östra kanten kommer inte att nyttjas för planerade fastigheter utan enbart för omhändertagande av dagvatten eller lämnas som naturmark. Detta innebär att en mycket stor del av nuvarande växtlokaler för skogsgräsen Strävlosta och Skugglosta inte beröras av föreslagen exploatering. Länsstyrelsen hänvisar i sina synpunkter till kapitel 11, 14§ MB. Första meningen i denna paragraf anger att det är förbjudet att utföra markavvattning som skulle kräva tillstånd enligt detta kapitel i områden där det är särskilt angeläget att våtmarkerna bevaras. De primära syftena med de flesta befintliga diken inom aktuellt område har varit att avvattna marken på ett sådant sätt att odling eller skogsbruk har kunnat utföras på ett mer betryggande sätt. I nästföljande (15§) paragraf, kap 11 MB beskrivs att tillstånd inte erfordras för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp. I detta fall kan en mycket stor del av den planerade justeringen av diken och dess vattenföring kunna hänvisas till 15§, dvs. ett återställande, på grund av inget eller ringa underhåll har gjorts under lång tid samt att diken växt igen och också delvis har demolerats. Därmed bör inte heller ett tillstånd behöva sökas hos Länsstyrelsen enligt 5§ förordningen om vattenverksamhet. 8 Planerad hantering av dagvatten/LOD Dagvattnet inom exploateringsområdet kommer att huvudsakligen att styras mot söder där en större (beroende på årstid) öppen vattenyta skapas. Vattenområdet kommer dels att fungera som lokalt omhändertagande av dagvatten dels för att förhindra en ojämn belastning på utloppsdiket(kanal). För att erhålla en så naturlig vattenspegel och omkringliggande temporär våtmark/ översilningsmark kommer minimala ingrepp att utföras avseende schakter, fyllningar mm. Detta innebär att ytterligare växtmiljöer skapas för fuktälskande växter som exempelvis olika slag av starr och lostor.

(11) 8

8.1 Befintlig dagvattenhantering Befintligt dikesystem utgörs bland annat av mindre parallella (7 st.) och igenväxta diken inom den f.d. åkermarken. I norra kanten av den f.d. åkermarken finns ett igenväxt (större träd/buskar) dike i öst- västlig riktning. Enligt erhållet kartmaterial är inget av de ovanstående f.d. åkerdikena anslutna till detta dike. Strömningsriktningen är mot väster och i fastigheten västra del viker diket av i en s-form mot söder (knappt 100 m) och senare återigen mot väster.

Bild 1. Befintliga diken inom aktuellt område. Utöver detta finns ett mindre dike i fastighetens sydvästra del med strömningsriktning först mot söder fram till fastighetsgränsen och därefter åt väster. Inom denna del av fastigheten kommer också en skogs/buskridå att bevaras för att minska eventuell vindpåverkan och därmed uttorkning av planerad våtmark/LOD-anläggning. Ytterligare ett dike finns söder om de f.d. åkerdiken i öst-västlig riktning. Enbart tre av de f.d. åkerdikena ansluter till detta dike. Vattnet från de f.d. åkerdikena avvattnas från fastigheten huvudsakligen i ett krondike/kanal mot söder. Drygt 100 meter öster om detta finns ytterligare ett dike som strömmar mot söder, dock betydligt mindre. Mellan dessa två sydgående diken finns ett mindre igenväxt dike i öst-västlig sträckning, i fastighetsgränsen. Söder om fastigheten strömmar krondiket mot söder/sydväst. Diket korsar södra Gnisvärdsvägen (väg 600) och rinner därefter i stort sett helt rakt västerut, genom/mellan bebyggda fastigheter ut i Östersjön. Inom vissa delar av dikesträckningen finns låglänta markpartier som i vissa fall kan komma att översvämmas pga. hög vattenföring, exempelvis vid kraftig nederbörd/snösmältning.

(11) 9

8.2 Föreslagen dagvattenhantering I norra delen av planerat bebyggelseområde, på båda sidor om planerad infartsväg utförs grunda flackdiken för avvattning av vägen. Dessa kommer att fungera som ett naturligt infiltrations- och fördröjningsmagasin för dagvattnet. För att i möjligaste mån bibehålla vattenbalansen inom denna del av fastigheten kommer inte planerade flackdiken att anslutas till det i söder därom befintliga öst-västliga diket. Det långa öst-västlig diket som i väster viker av mot söder justeras i denna del, genom en annan sträckning i cirka 140 meter varefter det återgår till befintlig sträckning (inom fastigheten). Den nya sträckningen utförs, vad gäller area och djup lika nuvarande sträckning och innebär ingen ökad avvattning av dagvatten inom denna del. Dikena inom den f.d. åkermarken bibehålls i sin nuvarande form inom en mycket stor del av sina sträckningar, dvs. diken rensas enbart på sediment och växtlighet. Dikenas form bibehålls. Det ostligaste diket som i stora stycken knappt är skönjbart, läggs igen. Norr om den ringformade lokalgatan läggs ytterligare tre mindre diken åt väster igen. Dessa diken bibehålls dock i nuvarande form mellan den norra och södra lokalgatan. Söder om den ringformade lokalgatan och i läget för denna läggs dock kortare sträckor av samma diken igen. Det västligaste f.d. åkerdiket, i anslutning till befintlig skog läggs igen inom dess allra största del, utom söder om den sydliga delen av planerad lokalgata.

Bild 2. Föreslagen dagvattenhantering inom aktuellt område. De befintliga f.d. åkerdikena samt diket söder om dessa, från öster kopplas samman norr och söder om den sydliga delen av planerad lokalgata. I läget där befintliga diken kopplas samman etableras en mindre ny dikessträckning som utförs i samma form som befintliga diken dvs. med area och djup som rensade åkerdiken. Dikena utmynnar i en låglänt del av fastigheten där det på ett relativt naturligt sätt kan skapas ett område för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) från stora delar av planområdet. (11) 10

På detta sätt kan nuvarande dagvattenbalans has kvar och en våtmark/översilningsområde skapas som följer dagvattnets årsvariation. Omfattningen av våtmark/översilningsområde kommer preliminärt att uppgå till knappt en hektar och är därmed inte tillståndspliktig, men däremot anmälningspliktig till länsstyrelsen. Det planerade våtmarksområdet möjliggör troligtvis också nyetablering av växtlighet som ställvis gynnas av fuktig mark. Samtliga dikesträckningar som inte berörs av justeringar lämnas i befintligt skick avseende både rensning och växtlighet. Vid rensning av diken skall dess tvärsnittsarea inte ökas2 förutom det som avser sediment och växtrester. Mindre buskar kan tas bort men vid avlägsnandet av rötter skall detta göras med stor försiktighet så att dikenas topografi inte ändras, mer än högst i ringa grad. Material som rensas ur diken bör, om det är lämpligt användas för att fylla i de smärre dikessträckningar som inte kommer att nyttjas. På så sätt fylls diket med likande material som skulle komma att uppstå vid en naturlig igenslamning/igensättning av dikena. För att begränsa planerad utbredningen av våtmark/översilningsområde behövs förmodligen att det delvis utföras vallar/barriärer för att förhindra okontrollerad dagvattenutbredning nedströms, framförallt vår och höst. Planen är att vattenspegeln inom området enbart skall regleras med ett enkelt överfall i utloppet, mot det större diket/kanalen mot söder/sydväst. För övrig kommer vattenvolymen inom området att variera på ett naturligt sätt, utifrån årstid och väderlek. Både planerad våtmark/översilningsområde och intilliggande marker har till stora delar omfattats av skogsbruk. För närvarande finns ingen större växtlighet inom delar av området. På grund av detta samt att planerad våtmark ger relativt bra förutsättningar (vattentillgång) för större växtlighet kring denna kommer plantering av ädellövträd att ske inom delar där sådan kan etableras. Justeringen av dagvattenhanteringen inom planområdet bedöms enbart medföra små eller inga förändringar i flödet inom och från området. Tack vare planerad LOD-anläggningen kommer säkerligen nedströms liggande områden att erhålla ett mer balanserat flöde av dagvatten, speciellt vid hög vattenföring. All takavvattning föreslås ske ut över marken inom respektive ny fastighet så att en naturlig infiltration kan ske på platsen, vilket också hjälper till att ge en mer naturlig vattenbalans i jorden inom aktuellt området. Innan slutlig projektering sker av dagvattenhanteringen inom planområdet och i synnerhet dämningsnivån för LOD-anläggning skall samordning ske dels med omkringliggande intressenter som exempelvis Spångmyrs dikesföretag och dels med Länsstyrelsen. I projekteringsskedet skall anmälan och i förekommande fall tillstånd sökas hos Länsstyrelsen avseende justering och nyanläggande av diken/LOD-anläggning Om Va-ledningar kommer att nedföras i morän skall tätskärmar av finkornig kohesionsjord (och/eller ex. bentonit) utförs med lämpliga mellanrum utefter ledningssträckningar, för att förhindra oönskad dränering av markvattnet i ovanliggande sand. Om detta inte utförs kommer troligtvis en ökad avvattning att ske, beroende på sandens genomsläpplighet, av både dag- och markvatten speciellt under torrperioder med låg vattenhalt i jorden.

2 Dikenas avvattnande funktion bibehålls. (11) 11

9 Sammanfattning Vattenföringen i befintliga och omlagda dikessträckningar kommer inte att öka någon nämnvärd omfattning. Enda påtagliga skillnaden utgörs av de två flackdiken som anläggs på respektive sida om infartsvägen. I dessa flackdiken kommer större del av dagvattnet från planerad gata att infiltreras direkt ner i marken, även vid kraftig nederbörd tack vare geologin i området. Eventuellt överskottsvatten kan exempelvis ledas norrut mot vägdiket som löper efter norra Gnisvärdsvägen alternativt till diket som löper i öst-västlig ritning söder om planerade flackdiken. Tack vare arean på det planerade området för lokalt omhändertagande av dagvatten/våtmark (LOD) som föreslås, kommer en mycket stor del av dagvattnet att omhändertas i närområdet på ett effektivt sätt som kan gynna djur och växter samtidigt som det kan ge en förbättrad boendemiljö. Detta tillsammans med att takavvattningen inom planerade fastigheter infiltreras direkt i mark, bedöms att ingen märkbar förändrad avvattning av dagvatten kommer att ske från aktuellt planområde. Planerad LOD-anläggning kommer säkerligen att under mycket höga vattenflöden (vår/höst) minska risken för negativa konsekvenser nedströms aktuellt område (översvämning). Sammantaget innebär detta att markvattennivån (grundvatten) påverkas minimalt i förhållande till nuvarande nivåer. Goda miljöer skapas inom planerad våtmark/LOD för etablering av fuktkrävande växter och säkerligen också goda livsmiljöer för fåglar samt troligtvis också för groddjur. Det bedöms att förslagen dagvattenhantering inte är tillståndspliktig, men dock anmälningspliktig till Länsstyrelsen, enligt Miljöbalken kap 11.

Föreslagen lösning för dagvattnet redovisas också på karta i bilaga 1.

Visby 2014-08-29/2015-02-26 AB PentaCon

Stig Gustavsson Bilaga 1 1:67 )b77,1*6 1:39

13,58 till Visby 1:63 13,57 1:72 2 13,50 13,27 13,47 12,95 13,34 WLOO*QLVYlUG 13,18

13,00 13,12 ANSARVE

12,65 12,83 BII B II 12,95 1:54 e14 12,93 e14 1

12,75 1:12 e315 12,60 1:53 1 e315 12,63 1:12

12,71 12,01 LOKALGATA S:62 4.2

12,58 4.2 DOOp

12,29 1:86 12,23 12,49 7.6 7.6

12,13 DOOp

11,83 16,84 ANSARVE g67(5*c5'( 15,74 12,94 11,71 11,59 14,22 NATUR 1:28 1:87 E 11,89 1:9 E 11,61

(Sten) 17,01 11,47 B II 4.2 14,76 60c*c5'( 11,32 *c1* 14,04 12,71 12,95 1:57 7.6 10,69 e13 NATUR 1:88 11,01 10,66 1:12 4.2 10,97 B II 17,02 2 10,08 e315 e13 11,15 10,16 7.6 B II e13 LOKALGATA 14,68 10,58 16,84 10,19 e315 e315 13,32 II B 11,80 16,45 10,13 4.2 10,28 9,88 e13 10,95 10,25 7.6 4.2 7.6 9,84 9,82 e315 NATUR 10,72 9,87 10,31 LOKALGATA B I 3.2 15,68 9,90

10,09 9,78 15,46 v1 B I %-b56 e14 5.6 B I 10,31 1:34 9,56 3.2 e12 13,39 e13 9,58 5.6 9,69 e2 3.2 e315 11,83 e315 e315 9,49 B I e41000 11,27 S:50 9,38 5.6 10,28 9,55 15,29 7.6 9,42 9,48 LOKALGATA 14,94 9,14 13,57 8,76 8,91 11,74 11,80 NATUR 11,92

9,13 NATUR 10,98 )RUQPLQQHVJUlQV 9,31 10,20 9,22 9,23 9,44

9,27 9,45 9,13

Nyckelbiotop 8,92

8,84 KROKS 8,94 60c*c5'( 9,12 8,94 9,119,12 8,80 1:22 9,02 1 2:1

9,00

8,538,52 67(1*c5'(

1:1 1

VISBY 2013-10-28

AD2013-526

Rapport för en särskild arkeologisk utredning på fastigheterna Tofta Bjärs 1:34 samt del av Ansarve 1:54, Region Gotland

Länsstyrelsens diarienummer 431-3530-13

Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13

Inledning Länsstyrelsen i Gotlands län har bjudit in Gotlands Museum att lämna ett förslag till undersökningsplan innehållandes kostnadsberäkning för en särskild arkeologisk utredning inom fastigheterna Tofta Bjärs 1:34 och Ansarve 1:54 i Tofta socken, Gotlands län och region. Den accepterades och undersökningen i fält genomfördes 30 november 2013. Arkeolog i fält var Per Widerström, Gotlands Museum, som också sammanställt rapporten. Grävmaskinist var Sven Jonsson, Ahlqvists Brunnsborrning i Fröjel.

Arbetsföretaget och undersökningsområdet Anledningen till utredningen var att Sommarhus på Gotland AB, Leif Granath, planerar att bebygga rubricerade fastigheter. Området planeras nu inför detaljplan. I området finns ett antal fornlämningar. I princip avser man att undvika dem. Utredningen gjordes som en inventering av området i syfte att se om ytterligare fornlämningar finns i området. Dessutom gjordes en bedömning av en eventuell fornlämning som upptäckts i samband med avverkning. Den tredje delen innebar grävning av provschakt.

Administrativa uppgifter enligt länsstyrelsens kravspecifikation Undersökare Gotlands Museum, Strandgatan 14, 621 56 Visby, Tfn 0498-29 27 00, [email protected]

Gotlands Museums diarienummer för ärendet är 2013-526 Ansvarig chef: tfn 0703 34 54 15 Ulrika Mebus [email protected] Avdelningschef tfn 0498-29 27 49/ 0707 98 21 00 Projektledare: [email protected] Per Widerström, arkeolog Verksamhetsansvarig Kulturmiljö: tfn 0702 53 77 72 Gunilla Wickman-Nydolf [email protected] arkeolog

Personal Gotlands Museums personal i projektet var Per Widerström, som upprättat undersökningsplan, utför fältarbetet samt skrivit rapporten. Grävningen inom utredningen svarade Sven Jonsson, Ahlqvists Brunnsborrning, för.

Undersökningens syfte Syftet med utredningen var att fastställa om fornlämningar skulle komma beröras av markarbetena. Resultaten ska utgöra ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningarnas kunskapspotential inför eventuella fortsatta antikvariska åtgärder. Målgrupp för undersökningen är länsstyrelsen och exploatören.

Ett fornlämningsområde i anslutning till Tofta 18:1 kontrollerades och sökschakt drogs från den mot väster. Även området som ska bebyggas väster om de kända fornlämningarna Tofta 17:1-4 och Tofta 115:1-4 kontrollerades med schaktning.

Fornlämningar i undersökningsområdet Följande fornlämningar finns på fastigheten: Tofta 17:1 stenkrets, 17:2 stensättning, 17:3 hägnad, 17:4 stensättning, Tofta 115:1 husgrund, förhistorisk/medeltida, 115:2 hägnad, 115:3 stensättning, 115:4 stensättning och Tofta 18:1, stenkrets. Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13

Dessutom finns några lämningar som uppmärksammats i samband med avverkning. De beskrivs som ”spår efter äldre odlingsverksamhet i form av odlingsröse samt en fornlämningsliknande stensamling” enligt ett yttrande från 1996.

RAÄ-nummer Tofta 17:1 Skeppssättning, rest av, nu 10x4 meter (N-S) och 0,3 meter hög. Fyllningen består av delvis övertorvade 0,1-0,4 meter stora klumpstenar. Tre stävstenar i N, 0,9-1,1 meter hög, 0,6-0,8 meter bred och 0,3-0,45 meter tjock, varav 1 sten är kullfallen och en lutar 30cg mot NÖ. Fyra sidostenar syns, varav 3 på V sidan är kullfallna. Den resta som lutar 45cg mot V är 1 meter hög, 0,75 meter bred och 0,4 meter tjock. De tre andra är 1-1,2x0,6-0,7x0,4 -0,5 meter stora. 2,5 meter SÖ om SÖ delen av skeppssättningen är en sten 1, 1x0,75x0,4 meter stor, sannolikt en stävsten. Skeppssättningen är beväxt med två ekar och en liten tall. 6 meter närmast N om lokalen är en schaktgrop, ca 10 meter diameter och 0,8 meter djup, med ett 20-tal nedbaxade 0,7x1,2 meter stora stenar och en samling 0,2-0,4 meter stora klumpstenar, som möjligen till en del kan härröra från skeppssättningen.

RAÄ-nummer Tofta 17:2 19 meter SÖ om nr 17:1 är 17:2. Stensättning? rund, 5 meter diameter och 0,3 meter hög. Övertorvad med talrika 0,2-0,3 meter stora stenar i ytan. I SÖ delen en grop, 1 meter diameter och 0,15 meter djup. Beväxt med en dubbelstammig björk.

RAÄ-nummer Tofta 17:3 1 meter S om nr 17:2 är 17:3. Stensträng, ca 22 meter lång, 2 meter bred och 0,1-0,3 meter hög. Delvis övertorvad med talrika, 0,2-0,4 meter stora klumpstenar i ytan.

RAÄ-nummer Tofta 17:1 Intill och Ö om S begränsningen på nr 17:3 är 17:4. Stensättning? rund, 4 meter diameter och 0,2 meter hög. Delvis övertorvad med talrika 0,2-0,4 meter stora klumpstenar i ytan. Beväxt med en kraftig enbuske. Stensättningarna får trots sin regelbundna form betraktas s om osäkra, då det i området V och SV om nr 4 finns flera liknande stensamlingar, som sannolikt är gamla odlingsrösen. I denna del av hagen finns en mängd mer eller mindre regelbundna stenkonstruktioner och kortare stensträngar som möjligen kan tyda på husgrunder eller gammal bebyggelseplats- ingen säker fornlämning kan dock iakttas. Området bör bevakas! (Jmf nr 115).

RAÄ-nummer Tofta 18:1 Domarring (eller stensättning- i båda fallen handlar det om en gravtyp i arkeologisk terminologi) 4 meter diameter, bestående av sannolikt 8 resta klumpstenar, varav en är omkullfallen och en avslagen. Den avslagna är 0,2 meter hög och 0,4x0,3 meter stor. Stenarna är 0,4-1 meter hög, 0,4-0,8 meter bred och 0,3-0,5 meter tjock. Stenarna är lutande utåt. Den omkullfallna stenen är något utanför ringen i SSV. I N-NÖ delen av domarringen är en grop 2x1 meter (SÖ-NV) och 0,2- 0,3 meter djup. Materialet är upplagt i S och SV delen, där en del 0,2-0,5 meter stora stenar syns. Möjligen är också en del material lagt utanför domarringen i Ö. 1 meter SSÖ om domarringen är i markytan en 1-1,5 meter stor samling av stenar, 0,3- 0,4 meter stora. Det närmaste området ÖSÖ om domarringen är ojämnt och stenrikt, varför det inte är uteslutet att fornlämningen i stället kan vara en del av en ovalformad stensättning eller skeppssättning.

RAÄ-nummer Tofta 115:1 Husgrund(?), rest av, 20x10 meter nu främst bestående av rester av N sidoväggen och Ö gaveln. Dessa utgörs av 1-1,5 meter bred och 0,2 meter hög stensträngar av delvis övertorvade 0,2-0, 4 meter stora klumpstenar. Både gaveln och N sidan är ställvis genombrutna. Möjligen är Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13 husgrunden(?) till större delen bortröjd. Beväxt med en ek, två björkar och några löv- och enbuskar.

RAÄ-nummer Tofta 115:2 Närmast intill och N om NÖ hörnet är Tofta 115:2. Stensträng, 45 meter l, 1-1,5 meter bred och 0,05-0,1 meter hög. Den består av relativt glest liggande delvis övertorvade 0,3-0,4 meter stora klumpstenar.

RAÄ-nummer Tofta 115:3 28 meter SV om Tofta 115:1 är Tofta 115:3. Stensättning(?), rund, 3,5 meter diameter och 0,2 meter hög. Delvis övertorvad fyllning av 0,2-0,4 meter stora klumpstenar. I mitten grop. 1 meter diameter och 0,15 meter djup. Beväxt med en nyponbuske.

RAÄ-nummer Tofta 115:4 Intill och närmast S om nr Tofta 115:3 är Tofta 115:4. Stensättning(?), närmast rund, 4-5 meter diameter och 0,2 meter hög. Delvis övertorvad fyllning av 0,2-0,5 meter stora stenar invid och omkring några 0,9-1,5 meter stora block. Beväxt med en tall. Osäkra gravar - möjligen odlingsrösen.

Utredningen 2013 Utredningen inleddes med en översiktlig genomgång av historiska kartor över området för att se hur området använts över tid.

Genomförande Utredningen genomfördes så att vi med en 5,5 tons grävmaskin med planskopa som styrdes av en skicklig maskinist nivåvis grävde schakt i områdets sydöstra del. Först kring fornlämningen Tofta 18:1 för att söka efter spår av ytterligare stenar som varit resta där. Det verkar som om ytan röjts och eventuellt skulle ytterligare fornlämningar kunna ha förstörts i ytan. I det området grävdes schakten 1-4 som beskrivs nedan.

Schaktningen gjordes under övervakning av en arkeolog från fornlämningsområdet i sydöst in mot den yta som ska exploateras. Detta för att avgränsa gravområdet från den kända fornlämningen Tofta 18:1. Sedan grävdes två schakt en bit norr om den och in mot området som ska exploateras. Fig.1. Schakt 1 från öst mot väst. Antalet schakt uppgår till 6 stycken, vardera ca 10 meter långt. Uppskattningsvis schaktades 130 m2.

Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13

Schakt 1 Schakt 1 grävdes precis norr om Tofta 18:1 mot väster. Det var 10 meter långt och 1,3 meter brett. Ett 0,2 meter tjockt rotbemängt sandjordslager täckte sand. Schaktet grävdes till 0,3-0,4 meters djup från markytan. I schaktet påträffades enstaka skärvstenar. Inga spår i marken antydde att ytterligare stenar stått intill det som kallats för en eventuell domarring. Mitt för den så kallade domarringens nordligaste två stenar låg mindre stenar i marken. De ligger kvar. De kan mycket väl höra till en eventuell gravläggning. Schaktet grävdes från koordinaterna 6377952/688092 till koordinaterna 6377953/ 688082.

Schakt 2 Schaktet grävdes från strax väster om Tofta 18:1 mot väster. Det var 7 meter långt och 1,3 meter brett. Ett 0,2 meter tjockt rotbemängt sandjordslager täckte sand. Schaktet grävdes till 0,3-0,4 meters djup från markytan. I schaktet påträffades enstaka skärvstenar. Inga spår i marken antydde att ytterligare stenar stått intill Fig. 2. Schakt 2 från öst mot väst. det som kallats för en eventuell domarring. Schaktet grävdes inte till den tänkta längden 10 meter för att det låg en brya, eller en grop i slutet av ett dike. Schaktet grävdes från koordinaterna 6377948/ 688088 till koordinaterna 6377950/ 688082.

Schakt 3 Schaktet grävdes från strax söder om Tofta 18:1 mot väster. Det var 10 meter långt och 1,3 meter brett. Ett 0,2 meter tjockt rotbemängt sandjordslager täckte sand. Schaktet grävdes till 0,3-0,4 meters djup från markytan. I schaktet påträffades inte några skärvstenar som i schakt 1 och 2. Inga spår i marken antydde att ytterligare stenar stått intill det som kallats för en eventuell domarring. Schaktet grävdes från koordinaterna 6377945/ 688093 till koordinaterna 6377946/ 688082 Fig. 3. Schakt 3 från öst mot väst.

Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13

Schakt 4 Schaktet grävdes ca 10 meter söder om Tofta 18:1 mot väster. Det var 10 meter långt och 1,3 meter brett. Ett 0,2 meter tjockt rotbemängt sandjordslager täckte sand. Schaktet grävdes till 0,3-0,4 meters djup från markytan. Schaktet grävdes från koordinaterna 6377941/ 688094 till koordinaterna 6377940/ 688081.

Sammanfattning Vid fornlämningen Tofta 18:1 grävdes fyra schakt, 1-4. Inga ytterligare spår efter anläggningar som inte syns över markytan noterades. En stensamling i schakt 1 hör möjligen till Tofta 18:1 och de ligger kvar. Eftersom det har röjts i området så är det också möjligt att stenarna kastats upp där det redan fanns sten.

Schakten 5 och 6 I ett område som ska ingå i det tänkta bebyggda området schaktades ytterligare två schakt, 5 och 6. Det ligger 40 meter väster om fornlämningen Tofta 115:1 m.fl.

Fig. 4. Schakt 4 från öst mot väst. Schakt 5 Schaktet grävdes från koordinaterna 6378026/ 688093 till koordinaterna 6378026/ 688083. I schaktet påträffades något som skulle kunna vara årderspår, men mer sannolikt spår efter en gammal plog. Spåren hittades på mellan 0,1 och 0,2 meters djup.

Fig. 6. Schakt 5 från öst mot väst. Spår efter en Fig. 5. Detalj i schakt 6 från söder mot norr. Spår efter vad som ålderdomlig plog syns i övergången mellan sannolikt är en hästdragen plog syns i övergången mellan sandjorden och den rena sanden. Även spår sandjorden och den rena sanden. efter bortlyfta stenar noterades på några ställen.

Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13

Schakt 6 Schaktet grävdes från koordinaterna 6378027/ 688063 till koordinaterna 6378027/ 688046. I schaktet påträffades liknande plog-/årderspår som i det öster om belägna schakt 5. Spåren hittades på mellan 0,15 och 0,25 meters djup. I övrigt påträffades ingenting av historiska spår.

Inventering De tidigare påträffade odlingsröset samt den fornlämningsliknande stensamlingen kunde inte annat än konstateras finnas där. Det var inte möjligt att komma åt dem med grävmaskinen utan att göra för stor skada på vegetationen. Det var heller inte särskilt angeläget då området är mycket sankt och knappast kan vara särskilt gammal odlingsmark. Det kan svårligen vara frågan om något annat än odlingsrösen av yngre datum. På äldre kartor är området bestående av ängar, hagar och skog och kallas för Branden.

Vägbank Norr om området där de två ovanstående stenhögarna Fig. 7. Schakt 6 från öst mot väst. Även här noterats fanns en äldre vägbank. Den går ungefär från syns spår efter en ålderdomlig plog. Efter koordinaterna 6378077/ 687817 till koordinaterna rådslag med kulturgeografen Dan Carlsson förefaller hästdragen plog vara mest troligt. 6378054/ 687727. Vägen är ca 4 meter bred och syns väldigt tydligt när man kommit in i snårskogen. Dock mycket svår att mäta in på grund av den täta vegetationen. Söder om vägen är det ett område som ligger lågt och det är i det som man påträffat odlingsrösen i ett yttrande efter inventering av marken 1996.

Fig.8. Schakten med nummer som det refereras till i texten. I kartbildens vänstra del syns ett rött streck som markerar en stensatt vägsträcka. Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13

Slutsatser De registrerade fornlämningarna ska förstås undvikas vid arbeten på fastigheterna. Det förefaller som om gravområdet är det kända och synliga. Inga övriga spår efter gravar kunde noteras vid utredningen 2013.

Även spår efter bebyggelse är kända och det är möjligt att marken väster om den fornlämningsregistrerade bebyggelsen (RAÄ Tofta 115:1). I schakt 5 och 6 påträffades spår efter en grundgående plog. Om det var årder eller plogspår har diskuterats med kulturgeograf Dan Carlsson och det förefaller mest sannolikt handla om spår efter en äldre plog.- Om husgrunden är medeltida eller yngre skulle de kunna hänga samman. Därtill vet vi för lite om husgrundens datering.

I schakten 1 och 2 hittades enstaka skärviga stenar. De var så få och det är inte någon anledning att tolka det som spår efter en boplats.

Det finns inget som tyder på att fornlämningen Tofta 18:1 skulle vara rester av en större skeppssättning, något som antyds i fornlämningsregistrets uppgifter. Bedömingen efter utredningen är att det handlar om en cirkelformad anläggning, domarring eller annan stensättning.

Schakt Riktning Längd Bredd Djup Yta Markslag Koordinat Ö Koordinat V Anmärkning Sandjord 6377952/ 6377953/ Enstaka skärvsten 1 Ö-V 10 1,3 0,4 13 över sand 688092 688082 påträffades ytligt Sandjord 637794/ 6377950/ Enstaka skärvsten 2 Ö-V 7 1,3 0,4 9 över sand 688088 688082 påträffades ytligt Sandjord 6377945/ 6377946/ 3 Ö-V 10 1,3 0,4 13 Ingen över sand 688093 688082 Sandjord 6377941/ 6377940/ 4 Ö-V 10 1,3 0,4 13 Ingen över sand 688094 688081 Sandjord 6378026/ 6378026/ 5 Ö-V 1,3 Spår efter odling över sand 688093 688083 Sandjord 6378027/ 6378027/ 6 Ö-V 1,3 Spår efter odling över sand 688063 688046

Arkeologisk utredning i Tofta, länsstyrelsens dnr 431-3530-13

Administrativa uppgifter i tabellform Länsstyrelsens dnr : 431-3530-13 Gotlands Museums dnr : AD2013-526 Landskap, län och region : Gotland Socken : Tofta Fastighet, lokal : Tofta Bjärs 1:34 samt del av Ansarve 1:54 Fornlämning : Tofta 17:1 m.fl Typ av fornlämning : Stensättningar mm Typ av undersökning : Särskild arkeologisk utredning Orsak till undersökningen : Nya byggnader Projektledare : Per Widerström Uppdragsgivare : Sommarhus på Gotland AB Tid för undersökningen : Höst/Vinter 2013 Arkivmaterial : Förvaras på Gotlands Museum Koordinatsystem : Sweref 99 TM

Referensförteckning Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Historiska kartor http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Kartor i Gotlands Museums arkiv Dan Carlsson, mailkonversation