Alt. Fyrspår Bergsbrunna-Uppsala , JO1807

Home , Uppsala

Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Ostkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Bergsbrunna-Uppsala , JO1807

Infoga diagram, figur eller bild här n e d r ä g t å v a g n i n v i r k s e B . 1

Nuläge och brister: Ostkustbanan (OKB) mellan Stockholm och Uppsala har idag kapacitetsbrist. Arbetspendling mellan Uppsala och Stockholm är stor och förväntas öka ytterligare när arbetsmarknaden förstoras. Järnvägens andel av pendlingstrafiken mellan Stockholm och Uppsala sjunker, vilket leder till en ökad vägtrafik.

Åtgärdens syfte: Målet med de föreslagna åtgärderna är att öka kapaciteten för personresor mellan Uppsala län och Stockholms län.

Underlaget tas fram som en del av ÅVS-arbetet samt inför åtgärdsplaneringen 2018-2029

Förslag till åtgärd: Kostnaden är 2318,2 mnkr i prisnivå 2015-06. Konstruktion av ytterligare två spår mellan Bergsbrunna och Uppsala C (7 km) resulterar i totalt fyra parallella spår. Detta möjliggör ökad trafikering och turtäthet. Utöver detta ingår även ett nytt stationsläge, Bergsbrunna, i åtgärden.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning

Övriga effekter som Kalkylresultat: Miljöeffekter som ej Sammanvägd ej värderats i Nettonuvärde, mnkr + värderats i kalkylen + => Samhällsekonomisk lönsamhet kalkylen

-2246 Negativt Positivt Olönsam

Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Restid: -490,3 kptim/år 1 008 Godstransporter Restid gods: 1,3 kptim/år -2 Persontransp.företag Biljettintekter: 29 mnkr/år 387

Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: 0,13 DSS/år -26 s y l Klimat CO2-utsläpp: 0,67 kton/år -29 a

n Hälsa Utsläpp av luftföroreningar -3 a

k Landskap Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell s i

m Övrigt DoU-kostnad: -5,6 mnkr/år -293 o

n SamEk Inv. Annuitetskostnad: 136 mnkr/år -3 288 o

k Nettonuvärde -2 246 e s

l Nyckeltal utifrån prissatta effekter l ä

h NNK-i= -0,68 Informationsvärde NNK = HÖG NNK-iKA*= -0,76 NNK-idu= -0,61 m

a Effekter som inte har värderats i kalkylen S

. Sammanvägd

2 Berörd/påverkad av effekt Bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning bedömning Klimat Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen ö

j Ökat kollektivresande tenderar öka den fysiska l

i Hälsa Försumbart Negativt aktiviteten i transportsystemet M

Landskap Negativt Ökning från 2 till 4 spår ger ökad intrång i landskapet

Åtgärden bedöms leda till ökad robusthet och mindre Resenärer Positivt störningskänslighet Åtgärden bedöms leda till ökad robusthet och mindre Godstransporter Försumbart störningskänslighet t g i

r Positivt

v Persontransportföretag Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ö Trafiksäkerhet Positivt Ökad säkerhet genom borttagande av plankorsningar

Övrigt Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Sammantaget bedöms icke-prissatta effekter bidra Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Positivt positivt till resultatet *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Kön: Trafi- Lokalt/ Åtgärds- restid, kanter,

s För- del- Regionalt/ specifik

y res- trans- Närings- Ålders- l nings- Nationellt/I Län Kommun Trafikslag för- a kostn, porter, gren grupp

n aspekt nter- delnings

a restidsos externt

s nationellt aspekt

g äkerhet berörda n i Annan: n

l Störst

e Kvinnor: Kollektivtra Vuxna: 18- nytta/ Lokalt Uppsala Uppsala Resenärer Spår Neutralt d 65 år

r 55 fikoperatör fördel ö er F .

3 (störst) negativ Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt nytta/ nackdel

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Tillförlitlighet Positivt bidrag Medborgarnas resor Tryggt & bekvämt Inget bidrag Tillförlitlighet Positivt bidrag Näringslivets transporter Nöjdhet & kvalitet Inget bidrag Pendling Positivt bidrag Tillgänglighet regionalt/ länder Tillgänglighet storstad Positivt bidrag Bidrag till Interregionalt Positivt bidrag FUNKTIONSMÅLET Jämställdhet transport Inget bidrag Jämställdhet Lika möjlighet Inget bidrag Funktionshindrade Kollektivtrafiknätet Positivt bidrag Barn och unga Skolväg Inget bidrag Gång & cykel, andel Inget bidrag Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafik, andel Inget bidrag Mängd person- och lastbilstrafik Inget bidrag Klimat Energi per fordonskilometer Inget bidrag s

y Energi bygg, drift, underhåll Negativt bidrag l a

n Människors hälsa Positivt a l Befolkning Positivt å

m Luft Positivt

k Hälsa s

i Bidrag till Vatten Inget bidrag t i l HÄNSYNSMÅLET Mark Negativt o p

t Materiella tillgångar Bedöms inte fn r o

p Landskap Negativt s

n Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Negativt a Landskap r

T Forn- och Kulturlämningar, Annat

. Inget bidrag

4 kulturarv, Bebyggelse Trafiksäkerhet Döda & svårt skadade Positivt bidrag

Målkonflikter Målkonflikter föreligger mellan positiva effekter inom funktionsmålet som t.ex. ökad robusthet, och hänsynsmålet, t.ex. avseende påverkan på landskapet.

Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

Åtgärden ger ett negativt bidrag till samhällsekonomisk effektivitet, men positiva bidrag till social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Detta trots den negativa påverkan på landskap och naturliv. Åtgärden har en negativ nettonuvärdekvot men bidrar samtidigt till ett säkrare, mer tillgängligt och robustare trafiksystem. Sammantaget bedöms dock inte åtgärden bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, detta då kostnaderna tydligt överstiger nyttorna. Den huvudsakliga orsaken till detta är de systemeffekter som finns inom järnvägen

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

1. Beskrivning av åtgärden

1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden

Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Ostkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Bergsbrunna- Åtgärdsnamn Uppsala

Ärendenummer TRV 2015/14390

Objekt-id JO1807

Sammanhang Kapacitetsbrist ABC-stråket

Län Uppsala

Koordinater startpunkt Ej relevant Ej relevant

Koordinater målpunkt Ej relevant Ej relevant

Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget

Aktuellt skede vid upprättande av Åtgärdsvalsstudie den samlade effektbedömningen

Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilken aktör ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms som föreslagit att åtgärden ska län. 2016-06-02 genomföras

Namn och datum för senaste ställningstagande före Annat: TG 0 - Att genomföra åtgärdsvalsstudie samt en överenskommelse upprättandet av samlad mellan deltagande parter om genomförande effektbedömning

Betydande miljöpåverkan? Ej prövat

Är MKB gjord? Nej

Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar Nej överträds?

Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall Nej åtgärdsförslaget problemet?

Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i Okänt annan del av transportsystemet?

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder

Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

1.3 Nuläge och brister Axeln Uppsala-Arlanda-Stockholm är en del av Sveriges tillväxtmotor med stor potential att fortsätta växa. Med en tydlig koppling till Ostkustbanan och Dalabanan fungerar stråket bl a som en länk mellan norra Sverige och Uppsala-Arlanda/Stockholm. Regionen pekar på att infrastruktur och bostadsbyggande idag är det som tydligast hindrar ytterligare tillväxt. Infrastrukturen längs ABC- stråket (Uppsala- Arlanda/Stockholm) bidrar i hög grad till att integrera och utveckla Uppsala- och huvudstadsregion och att stärka dess globala konkurrenskraft. En hög regional tillgänglighet skapar bättre förutsättningar för gemensamma marknader för arbete, bostäder, utbildning och företagande. Resandebehovet och marktransporterna till och från Arlandaområdet förväntas öka till följd av ett förväntat ökat flygresande och genom en ökning av arbetstillfällen med anledning av exploateringar i området.

Ostkustbanan (OKB) mellan Stockholm och Uppsala har idag en kapacitetsbrist. Arbetspendling mellan Uppsala och Stockholm är stor och väntas öka ytterligare när arbetsmarknaden förstoras. Järnvägens andel av pendlingstrafiken mellan Stockholm och Uppsala sjunker, vilket leder till en ökad vägtrafik.

Det finns ett starkt tillväxttryck i hela stråket genom planer på större bostadsexploateringar. Uppsala län hade år 2010 omkring 337 000 invånare och kommer enligt prognoser att växa till 440 000 personer år 2030 (RUS 3.0). Trafikverkets prognoser för 2040 prognostiserar antalet boende i Stockholms län till ca 2,8 milj samt ca 420 000 i Uppsala län. Antalet arbetsplatser prognostiseras till 1,5 milj respektive ca 170 000.

Detta föranleder behov och önskemål om ytterligare tågstopp och utveckling av stationsfunktioner efter OKB.

Pendlingen mellan Uppsala och Stockholm är betydande med en stor pendling främst Bebyggelsestruktur för mot Stockholm, men även viss pendling mot Uppsala. Övergripande är arbetsplatser arbetsplatser och bostäder huvudsakligen lokaliserade i Stockholm och bostäder i Uppsala

Stockholm och Uppsala är Sverige största respektive 4e största städer med ett stort Lokalisering av service och utbud av service och handel. I samband med ombyggnationen av Uppsala C anlades handel ett köpcentrum i anslutning till stationen

Distansarbete Ej relevant

I dagsläget har Uppsala C ca 17 600 påstigande per dygn, varav ca 5 900 på Resvanor och/eller pendeltåget vid Uppsala C. Motsvarande siffror för Knivsta är ca 2 700 påstigande per godsflöden dygn, varav ca 1 500 är på pendeltåget, Arlanda C totalt ca 11 200 påstigande per dygn varav ca 1 900 på pendeltåget. Färdmedelsfördelning Ej relevant persontrafik Färdmedelsfördelning Ej relevant godstrafik

Banlängd: 7000 meter

Banstandard: Dsp, STH 160/200

211 tåg/dygn, varav Godståg ca 7 tåg/dygn Bantrafik: Passagerartåg ca 204 tåg/dygn

Källa: Tågplan 2015

Banflöde: Ej relevant

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

1.4 Fyrstegsanalys Nulägets brister har behandlats vid en workshop under första halvåret 2016. Vid skapandet av denna SEB har inga utav de diskuterade åtgärderna vidtagits. Denna SEB behandlar endast steg 4 -åtgärder.

1.5 Syfte SEB tas fram som underlag för Åtgärdsvalstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun samt Trafikverkets Åtgärdsplanering 2018-2029.

Syftet med fyrspår Bergsbrunna - Uppsala är att skapa tillgänglighet och stadsutveckling i Bergsbrunna och södra Uppsala genom ett nytt stationsläge i Bergsbrunna 1.6 Förslag till åtgärd/er Utbyggnad av järnväg mellan Bergsbrunna och Uppsala från dagens två spår till fyrspår samt nytt stationsläge vid Bergbrunna.

Vilka steg 1-åtgärder för Ej relevant persontransporter ingår?

Vilka steg 1-åtgärder för Ej relevant godstransporter ingår?

Vilka steg 2-åtgärder för Ej relevant persontransporter ingår?

Vilka steg 2-åtgärder för Ej relevant godstransporter ingår?

Vilka steg 3-åtgärder ingår? Ej relevant

Totalt ca 7 km nytt dubbelspår från Bergsbrunna till Uppsala samt stationsläge i Bergbrunna samt 43 nya växlar. Mer precist omfattar åtgärden: ca 7 km dubbelspår 5 st järnvägsbroar Vilka steg 4-åtgärder ingår? 2 st vägbroar 2 st planskilda korsningar Ny station i Bergsbrunna Diverse vägåtgärder så som mindre järnvägsbroar och servicevägar

Banlängd: ca 7000 meter

Banstandard: 4sp, STH 160/200

Bantrafik: 278 persontåg per dygn år 2040

Banflöde: 50 000 resenärer per ÅMD

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

1.7 Åtgärdskostnad och finansiering

Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser

Åtgärds- Datum för Namn på kostnad i upprättad Prisnivå Beräkningsmetod kostnadskalkyl löpande kostnads- priser (mnkr) kalkyl

Huvud- analysens Bilaga 2a: utrednings- Underlagskalkyl 2405 2016-10-24 2016-10 Underlagskalkyl alternativ. Bergsbrunna - Nominell Uppsala 161024 åtgärdskostnad

Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering

Åtgärds- Sammanlagd Eventuell uppdelning kostnad per åtgärds- på finans eller Prisnivå Beräkningsmetod finansiär kostnad finansiär (mnkr) (mnkr)

Huvud- analysens utrednings- Uppdelning på Prisnivåomräkning av 2318,2 2318 2015-06 alternativ. finansiärer ej fastlagd underlagskalkyl Nominell åtgärdskostnad

1.8 Planeringsläge Föreslagen inriktning är en kandidat till kommande nationell plan 2018-2029 och har upprättats inom ramen för pågående ÅVS. Uppsala kommun har beslutat att genomföra en fördjupad översiktsplan över aktuellt område. 1.9 Relation till andra åtgärder Åtgärden kan ha samband med åtgärder kring Uppsala C (trimningsåtgärder respektive nya spår för vänding och uppställning av tåg).

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

1.10 Övrigt

Vid skapandet av denna SEB har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Inga andra beslut har fattats rörande åtgärden. Tidigare planer och anknytande åtgärder är:

Bergsbrunna ny tågstation (del av SATSA) . Åvs genomfördes 2011. Alsike ny tågstation. Knivsta kommun har en planering som utgår från ett nytt stationsuppehåll i Alsike. ÅVS för stärkt kollektivtrafik Arlanda, även denna en del av SATSA från 2011. Planläggning Skavstaby – Arlanda nedre. Regionaltågsutredning. ÅVS för Märsta station. ÅVS plankorsning Knivsta. Trimningsåtgärder, 300 mkr på OKB mellan Stockholm och Uppsala. Trafikverkets riksintresseprecisering Ostkustbanan Strategisk spårstudie Ostkustbanan Uppsala - Stockholm

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

2. Samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras.

2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde)

2.1.1 Kalkylförutsättningar

2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar

Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Person2040_160401 Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Sampers/Samkalk 3.3 Prognos godstrafik - huvudanalys Ej relevant Avvikelse från prognos godstrafik Ej relevant Prognosverktyg - godstrafik Ej relevant Befolkningsscenario Enligt Person2040_160401 Ekonomiskt scenario Enlig Person2040_160401 Näringslivsscenario Enligt Person2040_160401 Övrig scenarioinformation Enligt Person2040_160401 Trafikering - kollektivtrafik Enligt Person2040_160401 Trafikering - gods Ej relevant Infrastrukturnät Enligt Person2040_160401 ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2040 Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 4 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Exekv.tillfälle 2016-09-30 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Sampers/Samkalk 3.3 13:56:06 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Riggning: Standardriggning Trafikverket 2040. Version ”Person2040_160401_v06”. Inga avsteg från ovanstående har genomförts.

Byggtid framtagen inom projektet/projektledningen

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

2.1.1.3 Trafiktillväxttal

Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario:

Tidsperiod Årlig före 2040 Årlig efter 2040 Ej angett Ej angett

Persontrafik på järnväg 1,60% 0,90% Ej angett Ej angett

Kommentar till tabell 2.2: Ej angett

2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Känslighetsanalys - alternativ Analysnivå Huvudanalys investeringskostnad

Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ

1,3 ggr Kalkylmetod åtgärdskostnad Underlagskalkyl Ej angett Ej angett investeringskostnaden

2014- 2014- Basår för penningvärde 2015-06 Ej angett 2014-medel 2015-06 Ej angett 2014-medel medel medel

Nominell åtgärdskostnad 2318 Ej angett 3014 0

Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. 3288 0 4275 0 skattefaktor

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

2.1.2 Kalkylresultat

2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi

Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi

Samhälls- ekonomisk invest- Netto- Kalkylmetod för erings- nuvärde* NNK-i** NNK-idu*** åtgärdskostnad kostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr)

Huvudanalys Underlagskalkyl 3 288 -2 246 -0,68 -0,61

Känslighetsanalys Högre 1,3 ggr investeringskostnad 4 275 -3 233 -0,76 -0,69 investeringskostnaden t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande

Känslighetsanalys CO2- Underlagskalkyl 3 288 -2 309 -0,70 -0,62 värdering=3,50 kr/kg Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från Underlagskalkyl 3 288 -3 003 -0,91 -0,81 basåret

Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre Underlagskalkyl 3 288 -1 916 -0,58 -0,52 från basåret och jämfört med huvudkalkylen

* Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden.

** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden.

***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren.

2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat

I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde

Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde

Berörd/ Ex på årlig effekt Nuvärde Nuvärde Beräk- påverkad av Effektbenämning och kortfattad beskrivning för prognosår 1 detaljerat översiktligt nat med effekt (mnkr) (mnkr) verktyg 2040 Sampers/ Restid pb, Effekten för prognosåret avser -4,3 kptim/år 51,7 Samkalk regionalt tjänste persontimmar (kptim/år). 3.3 Beräknad Restid pb, Effekten för prognosåret avser 0,0 kptim/år Ej beräknat med långväga tjänste persontimmar (kptim/år). makro Sampers/ Restid pb, Effekten för prognosåret avser -16,5 kptim/år 59,6 Samkalk regionalt arbete persontimmar (kptim/år). 3.3 Restid pb, Sampers/ Effekten för prognosåret avser regionalt övr. -25,6 kptim/år 62,5 Samkalk persontimmar (kptim/år). privat 3.3 Restid pb, Beräknad Effekten för prognosåret avser långväga arbete 0,0 kptim/år Ej beräknat med persontimmar (kptim/år). & övr. makro Sampers/ Reskostnad pb, Ej angett -0,4 mnkr/år 10,2 Samkalk R regionalt tjänste E 3.3 R Ä

N 1 008 Beräknad

E Reskostnad pb, Ej

S Ej angett mnkr/år Ej beräknat med

E långväga tjänste angett

R makro

Sampers/ Reskostnad pb, Ej angett -1,6 mnkr/år 39,7 Samkalk regionalt arbete 3.3 Reskostnad pb, Sampers/ regionalt övr. Ej angett -1,2 mnkr/år 30,1 Samkalk privat 3.3 Sampers/ Vägavgifter/ Ej angett -0,1 mnkr/år 3,6 Samkalk vägskatt pb 3.3 R

E Sampers/

T Restid tåg, Effekten för prognosåret avser

K -15,0 kptim/år 67,8 Samkalk

E långväga persontimmar (kptim/år).

F 3.3 F E Sampers/ T Restid kollektiv- Effekten för prognosåret avser N -429,0 kptim/år 683,4 Samkalk A trafik, regionalt persontimmar (kptim/år). K

I 3.3 F A

R Sampers/

T Restid pb Effekten för prognosåret avser 1,3 kptim/år -13,1 Samkalk yrkestrafik persontimmar (kptim/år). 3.3 Sampers/ Reskostnad pb Ej angett -0,4143 mnkr/år 10,2 Samkalk yrkestrafik 3.3 R

E Transporttid Sampers/ T

R gods pb Ej angett 0,0032 mnkr/år -0,1 Samkalk O

P yrkestrafik 3.3 S

N Vägavgifter/ -2 Sampers/ A

R vägskatt pb Ej angett -0,0115 mnkr/år 0,3 Samkalk T

S yrkestrafik 3.3 D

O Vägavgifter/ Sampers/ G vägskatt lastbil Ej angett -0,0241 mnkr/år 0,6 Samkalk (u. släp) 3.3 Vägavgifter/ Sampers/ vägskatt lastbil Ej angett -0,0002 mnkr/år 0,0 Samkalk (släp) 3.3

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Sampers/

G Biljettintäkter Ej angett 28,96 mnkr/år 715,4 Samkalk A

T 3.3 E R

Ö Fordons- Sampers/ F T kostnader för Ej angett 11,42 mnkr/år -278,3 Samkalk R

O kollektiv-trafik 3.3 P 387 S

N Sampers/ A Moms på R Ej angett 1,6393 mnkr/år -40,5 Samkalk T biljettintäkter N 3.3 O S Sampers/ R

E Banavgifter Ej angett 0,4042 mnkr/år -10,0 Samkalk P 3.3 Sampers/ Trafiksäkerhet- Ej Total olyckskostnad Ej angett -25,8 Samkalk ) totalt angett S 3.3 T ( - T K

I Sampers/ E

F Förändring av statistiskt förväntat

H -26

A Döda -0,0035 D/år Ej beräknat Samkalk R

R antal dödade E

T 3.3 K

Ä Sampers/ S Förändring av statistiskt förväntat Svårt skadade 0,1345 SS/år Ej beräknat Samkalk antal svårt skadade 3.3

T Sampers/ A

M CO2-ekvivalenter Avser koldioxid 0,67 kton/år -28,8 -29 Samkalk I L 3.3 K

R Sampers/ E Avser NOX, VOC, SO2, och Ej T Luft Ej angett -2,8 Samkalk K Partiklar angett

E 3.3 F ) t F e E Sampers/ h r A

e Luft - NOX Kväveoxider 0,8902 ton/år Ej beräknat Samkalk N k R ä 3.3 s E k T i f

X Sampers/ a E r t Luft - VOC Kolväten -0,06 ton/år Ej beräknat -3 Samkalk l

k 3.3 x e ( Sampers/ A

S Luft - SO2 Svaveldioxid 0,002 ton/år Ej beräknat Samkalk L

Ä 3.3 H Sampers/ Luft - Partiklar Partiklar 0,020 ton/år Ej beräknat Samkalk 3.3 R A E A

N Marginellt Sampers/ T G R I K slitage kollektiv- Ej angett 0,91 mnkr/år -22,5 -22 Samkalk E R E T V F trafik 3.3 X F Ö E E

Drivmedels- Sampers/ skatt för Ej angett 3,3825 mnkr/år 83,6 Samkalk vägtrafik, 3.3 regionalt Sampers/ R Vägavgifter/ E Ej angett -0,1772 mnkr/år -4,4 Samkalk T vägskatt K 3.3 E F

F Sampers/ E Moms på biljett- 145 T Ej angett 1,6393 mnkr/år 40,5 Samkalk E intäkter

G 3.3 D

U Sampers/ B Banavgifter Ej angett 0,4042 mnkr/år 10,0 Samkalk 3.3 Sampers/ Moms fordons- Ej angett -0,6349 mnkr/år 15,7 Samkalk kostnader 3.3

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket E R D E A D R

A A Inbesparade Ej Ej A J

N Ej angett Ej angett Ej beräknat 0 P I

T kostnader i JA angett relevant S S E O B K N I

Sampers/ -

- Drift- och underhållskostnad för S

S DoU vägtrafik -0,2 mnkr/år 3,7 Samkalk R G

L väg under kalkylperioden E N

L 3.3 I D Å R D N H E U G T R N R S

E Trafik- Annat: Ä E

E Drift- och underhållskostnad för D -416 L oberoende DoU -5,40 mnkr/år -139,4 Excel V D N S järnväg under kalkylperioden N A U I V järnväg 2016 I , N E - L T T R S F I H

O Annat: R C

K Re-investeringar Reinvesteringar under Ej D

O mnkr/år -280,3 Excel järnväg kalkylperioden angett 2016 - S S K G L D S N I L I A

S Effekten år 2040 avser annuitetsberäknad Sampers/ Ä M R N U H E T O samhällsekonomisk investeringskostnad inklusive 136 mnkr/ år -3 288,4 -3 288 Samkalk N T I S N M S O M skattefaktor 3.3 O M E K K A V E S N I

NETTONUVÄRDE -2 246

Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a

Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.

Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått

Trafikeringen ökar inte i tillräckligt stor omfattning för att skapa nyttor för att uppväga de stora investeringskostnaderna. Genom att endast bygga en delsträcka uppnås inga stora effekter, vilket tydligt visar på de systemeffekter som föreligger avseende järnvägen. Genom att bara bygga en delsträcka kan inte Motivering trafikeringen utökas i tillräcklig omfattning, utan infrastrukturen byggs utan att kunna nyttjas till dessa fulla potential. Denna åtgärd ska inte genomföras som enda åtgärd, utan endast som en första etapp i utbyggnaden av fyrspår hela sträckan Myrbacken - Uppsala.

2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader

1500 1000 500 0 -500 -1000 -1500 -2000 -2500 -3000 -3500 -4000

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde)

I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3.

Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt

Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen

Berörd/ Ex på årlig effekt Samman- Effektbenämning, kortfattad beskrivning och Bedömt påverkad av Bedömning vägd bedömning av effekt 2040 bedömning

Fyrspår mellan Bergsbrunna och Uppsala möjliggör för tillfällig lagring av långsammare tåg genom R

E att låta dessa gå åt sidan och låta R

Ä Restids- snabbare tåg att passera. Genom Ej Upprättar

N Ej angett Positivt Positivt

E osäkerhet detta kan det förhindras att angett en S

E förseningar sprider sig i systemet,

R och systemet görs genom detta mindre störningskänsligt och därmed mer robust

Överflyttningen av resenärer från

R väg till järnväg minskar E

T restidsosäkerheten för K

E vägtransporter. Fyrspår mellan F

F Bergsbrunna och Uppsala R E E möjliggör för tillfällig lagring av T T R N långsammare tåg genom att låta O A P K dessa gå åt sidan och låta I S

F Restids- Ej Upprättar

N snabbare tåg att passera. Genom Ej angett Försumbart Försumbart A

A osäkerhet angett en R

R detta kan det förhindras att T T

S förseningar sprider sig i systemet, D och systemet görs genom detta O

G mindre störningskänsligt och därmed mer robust. Effekten bedöms som försumbar med tanke på att det är få godståg som trafikerar sträckan. - T - G R N A O O T

P Effekten fångas i den Ej Upprättar S E

S Biljettintäkter Ej angett Ingen effekt Försumbart R R samhällsekonomiska kalkylen angett en N E Ö A P F R T

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket ) S T ( - Genom borttagande av befintliga T K I

E Trafik- plankorsningar ökar säkerheten för Ej Upprättar F

H Ej angett Positivt Positivt A

R säkerhet-totalt korsande trafik, gångtrafikanter angett en R E T

K och cyklister Ä S ) t e T l l A ä Effekten fångas i den Ej Upprättar h M CO2-ekvivalenter Ej angett Ingen effekt Försumbart I m

L samhällsekonomiska kalkylen angett en a K s r ö f r ) e t l t e k k h e x Ökat nyttjande av kollektivtrafik f r f e e ( e tenderar att öka antalet gående Ej Upprättar k d j A ä Människors hälsa Ej angett Försumbart Försumbart l s S

ö vilket har en positiv påverkan på angett en k L F i ( f

Ä hälsonivån. a R H r t E T K E

F Intrång i F P E

A Landskap - A K

N skala, struktur Ökning från två till fyra spår ökar Ej Upprättar S Ej angett Negativt Negativt R D och visuell det visuella intrånget i landskapet. angett en E N T A karaktär X L E R A E A N T G

R Effekten fångas i den Ej Upprättar I K Slitage järnväg Ej angett Ingen effekt E R E

T samhällsekonomiska kalkylen angett en V F X F Ö E E R E E D - D E A A A Inbesparade Ej Försumbart Upprättar J B N

R Ej relevant Ej angett Ingen effekt I T N kostnader i JA angett en A I S P O S K R D E G D R N E A Effekten fångas i den Ej Upprättar Ä

D Reinvestering Ej angett Ingen effekt N L

T samhällsekonomiska kalkylen angett en N S S U V I O L K

Motivering: Sammantaget bedöms de icke prissatta effekterna bidra positivt då nyttorna med minskad störningskänslighet (ökad robusthet) bedöms som större jämfört med de negativa effekterna som ökat intrång i landskapet. Detta trots att den minskade störningskänsligheten är begränsad i sin omfattning.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a

Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.

Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått

Motivering Ej relevant

Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter

Miljöeffekter som ej ingår i Övriga effekter som ej Samtliga effekter som ej Samtliga effekter som ej NNK-i/NNK-idu/NNV ingår i NNK-i/NNK- ingår i NNV (detaljerad ingår i NNV (övergripande (sammanvägt) + idu/NNV (sammanvägt) => sammanvägning) => sammanvägning)

Negativt Positivt Positiv (liten) Positivt

Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Upprättaren

Motivering: De positiva effekterna avseende ökad robusthet genom ökat antal spår bedöms överstiga de negativa miljöeffekter som bedöms uppstå till följd av investeringen, särskilt med tanke på att investeringen sker längs befintlig sträckning. Även om antalet spår ökas på en beränsad sträcka möjliggör detta för tågpassering och därigenom att störningar som uppkommer mildras och inte sprids lika kraftfullt genom systemet.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet

2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet

Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar

BEDÖMNINGSPARAMETRAR Bedömning

Parametrar i tabellen bedömda av: Upprättaren

Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell 2 318 åtgärdskostnad.

Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Upprättaren

Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas.

Aktuell NNK-i -0,68

Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller Överensstämmer expertbedömt underlag): Prognos och indata är hämtat från trafikverkets prognos Motivering Person2040_160401.

Sammanvägda ej prissatta effekter: Positiv (liten)

Detaljerat informationsvärde för NNK-i HK/HR

Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i HÖG

OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT:

Villkorsfall Villkorsfall 2

Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Olönsam

2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet

Tabell 2.8

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Olönsam

Slutlig sammanvägning bedömd av: Upprättaren

Motivering: Åtgärden bedöms totalt sett som olönsam då investeringskostnaderna tydligt överstiger de restidsvinster och andra prissatta effekter som uppstår. Orsaken till detta är de systemeffekter som finns inom järnvägen, dvs. att de fullständiga nyttorna uppstår först när sista länken i kedjan färdigställs. Detta gör att nyttorna är väsentligt mindre jämfört med kostnaderna. De identifierade icke prissatta effekter bedöms samtidigt totalt sett bidra positivt till den sammanvägda bedömningen, men är för små jämfört med de prissatta effekterna för att kunna påverka den sammanvägda bedömningen.

Genomförda känslighetsanalyser pekar alla på att resultatet är robust genom att samtliga känslighetsanalyser indikerar olönsamhet.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

3. Fördelningsanalys

Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet.

I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter.

Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys.

Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

3.1 Fördelningsanalys

Tabell 3.1 Fördelningsanalys

Underlag och (största) Största nytta/ Näst största kompetens-område Fördelningsaspekt negativa Motivering fördel nytta/ fördel för dem som gjort nytta/ nackdel bedömningen

Åtgärden domineras av nyttor avseende restid, reskostnad och restidsosäkerhet. Nyttorna har schablonmässigt fördelats efter respektive köns andel av Resultaten utgår från Delanalys kön: Kvinnor: 55 Män: 45 Neutralt dagens trafikarbete på nationell schabloner baserade tillgänglighet persontrafik nivå. Nyttofördelningen visar på RES 05/06. dock inte i vilken utsträckning män och kvinnor förändrar sitt resbeteende till följd av åtgärden.

Åtgärden förbättrar i främst de lokala resorna genom det nya stationsläget i Bergsbrunna. Lokalt/regionalt/ Även de regionala Lokalt Regionalt Neutralt Upprättaren nationellt/ internationellt kommunikationerna påverkas positivt vilket leder till en större potentiell arbetsmarknad för alla individer i regionen.

Boende i Uppsala län får tillgång till en bättre förbindelse till arbetsmarknaden i Stockholm och övriga södra Mälardalen genom nya Län Uppsala Neutralt Neutralt Upprättaren stationslägen samt mer tillförlitlig trafik. Åtgärden möjliggör även ökad turtäthet. Företag i länet blir även mer attraktiva för arbetstagare.

Uppsala kommun får ett nytt stationsläge samt förbättrad trafik till huvudorten Uppsala. Det nya stationsläget möjliggör anläggandet av nya bostäder. Båda kommunerna påverkas Kommun Uppsala Neutralt Neutralt Upprättaren positivt om den nya kapaciteten används för att öka turtätheten som i kalkylens utredningsalternativ. Nyttorna förväntas fördelas efter befolkningsmängd.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Resenärer (bil och Trafikanter, transporter kollektivtrafik) erhåller störst Resenärer Neutralt Neutralt Upprättaren och externt berörda nyttor (ca 260 respektive ca 750 milj).

Ökade biljettintäkter bidarar till Annan: ett totalt producentöverskott Näringsgren Kollektivtrafikop Neutralt Neutralt Upprättaren om ca 390 milj enligt den eratörer samhällsekonomiska kalkylen.

De primära nyttorna (ca 751 milj) kommer från restidsnyttor för buss- och tågtrafikanter orsakade av ökad robusthet och bättre utbud. Det mer Trafikslag Spår Bil Neutralt attrativa kollektivtrafikutbudet Upprättaren medför överflyttning av resenärer från bil till tåg, vilket skapar restidsvinster för kvarvarande bilresenärer (ca 175 milj).

Då åtgärden framför allt ökar möjligheten till arbetspendling, Vuxna: 18-65 Åldersgrupp Neutralt Neutralt bedöms vuxna mellan 18-65 år Upprättaren år vara de som huvudsakligen tillgodogörs nyttan.

Ingen åtgärdsspecifik Åtgärdsspecifik Neutralt Neutralt Neutralt fördelningsaspekt har Upprättaren fördelningsaspekt identifierats.

3.2 Fördjupad fördelningsanalys

Ej angett Kommentera den fördjupade fördelningsanalysen här

3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning

Har FKB gjorts? Nej

Kommentar: 02 Objektet medför effekter för näringslivets transporter. Nyttorna ingår till största delen i de genomförda beräkningarna. En särskild företagsekonomisk konsekvensbeskrivning enligt FKB-metoden hade kunnat fånga ytterligare eventuella effekter för några enskilda företag, dock inte samtliga effekter för samtliga påverkade företag. Detta faktum samt begränsade resurser är skälet till att vi avstått från att genomföra FKB för detta objekt.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

4. Transportpolitisk målanalys

Det övergripande transportpolitiska målet är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll 2009.

4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning

En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat.

En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande:

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Olönsam

4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter

En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till en hållbar utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Det betyder emellertid inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling

Bedömt av (namn, Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling kompetensområde) t e h

r Åtgärden bedöms bidra till en ökad användning av kollektivtrafik vilket har en positiv a Ekologisk b

l effekt på målen för en begränsad klimatpåverkan och för frisk luft. Påverkan på Upprättaren l hållbarhet å landskapet Bergsbrunna-Uppsala C h g i t k i s

g Samhälls- n Åtgärden bedöms ej som samhällsekonomiskt hållbar då de icke-prissatta effekterna å

l ekonomisk Upprättaren l

l ej kompenserar för den negativa nettonuvärdeskvoten i

t hållbarhet g a r d i

B Åtgärden ökar rörligheten från i första hand Bergsbrunna, men även till del i övriga Social hållbarhet regionen, för alla grupper i samhället. Detta medför även en utvidgad arbetsmarknad Upprättaren för förvärvsarbetande.

Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Åtgärden bedöms bidra till en ekologisk hållbar utveckling. Åtgärden bedöms bidra till en social hållbar utveckling. Den samhällsekonomiska hållbarheten är tydligt negativ och föreslagen åtgärd är inte ett effektivt nyttjande av samhällets resurser.

4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse

Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används:

• positivt bidrag = grönt • negativt bidrag = rött • inget bidrag = ofärgat • ej bedömt = grått

Att skalan är absolut innebär till exempel att ”inget bidrag” i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen ”försumbart” i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har ”inget bidrag” en absolut betydelse.

Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger på olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys

Bedömt av (namn, Mål Bedömning och motivering kompetensområde)

Funktionsmålet1

Positivt bidrag: Den ökade kapaciteten medger ett mer Tillförlitlighet Upprättaren Medborgarnas resor. robust och därigenom mer Medborgarnas resor förbättras tillförlitligt system. genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Trygghet & bekvämlighet Inget bidrag: Upprättaren

Positivt bidrag: Den ökade kapaciteten medger ett mer Tillförlitlighet Upprättaren Näringslivets transporter. robust och därigenom mer Kvaliteten för näringslivets tillförlitligt system. transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Inget bidrag: Vägnätets Kvalitet respektive järnvägsnätets Upprättaren kvalitet påverkas ej av åtgärden.

Positivt bidrag: genom ett nytt stationsläge i Bergbrunna underlättas pendlingen för boende i Bergsbrunna och södra Pendling Upprättaren Uppsala. Samtidigt påverkas genomgående resenärer på pendeltågen negativt genom ytterligare ett uppehåll

Positivt bidrag: Boende i Tillgänglighet regionalt och Bergsbrunna och södra Uppsala mellan länder. Tillgängligheten Tillgänglighet storstad får ökad tillgänglighet till Upprättaren förbättras inom och mellan Stockholm genom det nya regioner samt mellan Sverige stationsläget. och andra länder.

Positivt bidrag: Boende i Bergsbrunna och södra Uppsala får ökad tillgänglighet till interregionala resmål genom det Tillgänglighet till interregionala resmål nya stationsläget och att detta Upprättaren underlättar resande mot framförallt Stockholm och interregionala resmål söder om Stockholm.

Jämställdhet - lika möjlighet att Inget bidrag: Åtgärden bedöms Upprättaren Jämställdhet. Arbetsformerna, utforma sina liv (valmöjlighet) ej påverka jämställdheten genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Inget bidrag: Åtgärden bedöms Lika påverkansmöjlighet ej påverka individers Upprättaren påverkansmöjlighet.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Funktionshindrade. Positivt bidrag: Vid nyproduktion Transportsystemet utformas så av stationer finns krav avseende Kollektivtrafiknätetets användbarhet att det är användbart för utformningen i syfte att göra Upprättaren för funktionshindrade personer med stationen tillgänglig för samtliga funktionsnedsättning. resenärsgrupper

Inget bidrag: Åtgärden påverkar Barn & unga. Barns ej möjligheten att gå eller cykla möjligheter att själva på ett till/från skolan på egen hand då säkert sätt använda Skolväg - gå eller cykla på egen hand Upprättaren den är begränsad till ökad transportsystemet, och vistas i kapacitet och turtäthet i trafikmiljöer, ökar. kollektivtrafiknätet.

Inget bidrag: Genom överflyttning av resenärer från Andel gång- & cykelresor av totala väg till järnväg väntas även en Upprättaren kortväga något ökad andel av gång- och Kollektivtrafik, gång & cykel. cykelresor Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel Inget bidrag: Åtgärden bidrar till förbättras. något ökat resande i Andel kollektivtrafik av alla resor kollektivtrafiken samt en Upprättaren (exklusive gång och cykel) överflyttning av resor från väg till järnväg.

Hänsynsmål2

Påverkan på mängden personbils- Inget bidrag: Beskriv effekten i Upprättaren och lastbilstrafik i fordonskilometer. ord Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en Inget bidrag: Åtgärden bedöms fordonsflotta som är oberoende ej påverka sammansättningen av av fossila bränslen. Påverkan på energianvändning per fordonsflottan eller påverka valet Upprättaren fordonskilometer. av resväg för de resenärer som Bakgrund till väljer att färdas med bil. bedömningsgrunder finns i ”Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan”, Negativt bidrag: Konstruktion av 2014:137. Påverkan på energianvändning vid infrastruktur samt drift och byggande, drift och underhåll av Upprättaren underhåll av densamma leder till infrastruktur. högre energianvändning

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Inget bidrag: Ökad trafikering på den aktuella sträckan bedöms leda till högre bullernivåer och till Antalet personer exponerade för en generell försämring av bullernivåer högre än riktvärden för ljudmiljön. Samtidigt genomförs Upprättaren buller bulleråtgärder vilka bedöms motverka, samt möjligtvis även sänka befintliga bullernivåer. Detta behöver utredas vidare

Inget bidrag: Ökad trafikering på a s

l den aktuella sträckan bedöms ä

h leda till högre bullernivåer och till s

r Antalet exponerade för höga en generell försämring av o

k bullernivåer, det vill säga bullernivåer ljudmiljön. Samtidigt genomförs Upprättaren s i

n högre än 10 dBA över riktvärdena bulleråtgärder vilka bedöms n

ä motverka, samt möjligtvis även M sänka befintliga bullernivåer. Detta behöver utredas vidare

Inget bidrag: Åtgärden planeras Betydelse för förekomst av områden ej att utföras i miljö där Upprättaren med hög ljudmiljökvalitet ljudmiljökvaliteten har identifierats som hög.

Positivt bidrag: Ökat nyttjande av kollektivtrafik tenderar att öka Fysisk aktivitet i transportsystemet Upprättaren antalet gående och cyklister i transportsystemet.

Positivt bidrag: Ökad tillgång till Barns, funktionshindrades och äldres kollektivtrafik har en postiv möjlighet att på egen hand ta sig inverkan på gruppernas förmåga Upprättaren g n i fram till sina mål att på egen hand ta sig olika n k

l resmål. o f e

B Tillgängligheten med kollektivtrafik till Inget bidrag: Åtgärden omfattar Hälsa. fots och med cykel till utbud och Upprättaren ej gång- eller cykelåtgärder. Transportsektorn aktiviteter bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad Vägtransportsystemets totala Positivt bidrag: Minskat nyttjande ohälsa. Prioritet ges emissioner av kväveoxider (NOx) och av väg till förmån för järnväg Upprättaren till de miljöpolitiska partiklar (PM10). leder till minskade emissioner. delmål där transportsystemets Halter av kvävedioxid (NO2) och utveckling är av stor inandningsbara partiklar (PM10), i t f betydelse för u tätorter med åtgärdsprogram för Inget bidrag: Kunskap/underlag

L Upprättaren möjligheterna att nå miljökvalitetsnormer, samt i tätorter saknas uppsatta mål. där övre utvärderings-tröskeln överskrids.

Antalet personer exponerade för Inget bidrag: Kunskap/underlag Upprättaren halter över MKN. saknas

Kvalitet på vatten ur ett Inget bidrag: Kunskap/underlag Upprättaren dricksvattenförsörjningsperspektiv saknas n e t t

a Kvalitet på vatten och V vattenförhållandena ur ekologisk Bedöms inte för närvarande Ej relevant synpunkt

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 27 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Inget bidrag: Kunskap/underlag Betydelse för förorenade områden Upprättaren saknas

Negativt bidrag: Åtgärden planerar att utföras i närhet av Betydelse för skyddsvärda områden Upprättaren eller i vattenskyddsområde Fyrisån. k r Inget bidrag: Kunskap/underlag a Betydelse för bakgrundshalt metaller Upprättaren M saknas

Betydelse för bakgrundshalt Inget bidrag: Kunskap/underlag Upprättaren sulfidjordar saknas.

Negativt bidrag: Åtgärden Betydelse för skyddsvärda områden planerar att utföras i närhet av Upprättaren under driftskede eller i vattenskyddsområde Fyrisån. r a

g Betydelse för areella näringar. Bedöms inte för närvarande Ej relevant n å g l l i t a l l e i

r Betydelse för uppkomsten och

e Bedöms inte för närvarande Ej relevant t

a hanteringen av avfall. M

Betydelse för upprätthållande och p Negativt bidrag: Intrånget i a utveckling av landskapets k landskapet ökar något i och med s utmärkande karaktär och kvaliteter – Upprättaren d

n anläggandet av två ytterligare

a avseende delaspekterna skala,

L spår samt ökad trafikering. struktur eller visuell karaktär.

Negativt bidrag: Ökad trafik ökar Betydelse för mortalitet Upprättaren risken för ökad mortalitet. v i l r u j Negativt bidrag: Ytterligare spår d

t Betydelse för barriärer samt ökad trafik ökar Upprättaren m

a barriäreffekterna för djurlivet. s v i l t x ä v

, Inget bidrag: Djurlivet längs d l

a Betydelse för störning sträckan är sannolikt redan Upprättaren f

g anpassat till befintlig anläggning n å m k s i

g Inget bidrag: Kunskap/underlag o

l Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Upprättaren

o saknas i B

Betydelse för att värna den naturliga, Inget bidrag: Kunskap/underlag Upprättaren inhemska biologiska mångfalden. saknas

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 28 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Landskap Betydelse för utpekade Inget bidrag: Kunskap/underlag Upprättaren värdeområden. saknas

e Inget bidrag: Den fysiska s l

e transportstrukturen finns redan, g

g Betydelse för strukturomvandling. samtidigt som utbyggnaden till Upprättaren y

b fyrspår bidrar till en övergripande e

b stadsutveckling i Bergsbrunna , v r a r u t l u k t a n n

a Ingår i "Betydelse för , r

a upprätthållande och/eller g

n utveckling av landskapets i Betydelse för möjligheten att avläsa n utmärkande karaktär och Ej relevant

m karaktär och samband ä

l kvaliteter - avseende r

u delaspekterna skala, struktur t l

u eller visuell karaktär" k h c o - n r o

F Betydelse för förfall av infrastrukturens egna Inget bidrag: Kunskap/underlag Upprättaren kulturmiljövärden respektive god saknas skötsel av dessa värden.

Inget bidrag: Kunskap/underlag Betydelse för utradering Upprättaren saknas

Positivt bidrag: En överflyttning av resor från väg till järnväg har Döda & allvarligt skadade. Minskat en positiv inverkan på antalet Trafiksäkerhet antal omkomna och allvarligt döda och allvarligt skadade. Upprättaren skadade. Därutöver blir järnvägsanläggningen säkrare genom t.ex. planskildheter

Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2

1 Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 2008/09:93)

2Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program".

Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder.

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 29 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet

Kostnadseffektivitet för beräknade effekter

År som kostnads- Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning effektiviteten redovisas för Beräknat med verktyg 2040

Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr prognosår 1 Trafik- Sampers/Sa (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk 0,0 D/mdkr säkerhet D mkalk 3.3 investeringskostnad exklusive skattefaktor)

Trafik- Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och svårt skadade per mdkr DSS/ Sampers/Sa säkerhet prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad 1,3 mdkr mkalk 3.3 DSS samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor)

Förändrade antal timmar (totalt) per kkr år 2030 (årlig effekt prognosår 1 delat med Sampers/Sa Restid -4,7 tim/tkr annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) mkalk 3.3

Förändrade antal kton CO2 per mnkr år 2030 ton/ Sampers/Sa Koldioxid (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk 6,4 mnkr mkalk 3.3 investeringskostnad exklusive skattefaktor)

4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Ej relevant

Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål

Bedömning av bidrag Kompetens på området Benämning av mål Beskrivning av mål till mål-uppfyllelse som gjort bedömningen

Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant 4.5 Målkonflikter Målkonflikter föreligger mellan positiva effekter inom funktionsmålet som t.ex. ökad robusthet, och hänsynsmålet, t.ex. avseende påverkan på landskapet. 4.6 Resultat från Klimatkalkyl

Tabell 4.5 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, Energianvändning, Källa och datum ton CO2-ekvivalenter GWh

Klimatkalkyl version 4.0, 2016-11- Byggskede totalt 24130,00 91,00 18

Byggskede, reinvestering Klimatkalkyl version 4.0, 2016-11- 309,68 1,28 samt DoU per år 18

Byggskede, reinvestering samt DoU under hela 18580,74 77,01 kalkylperioden

Kommentar: Klimatkalkylen bedöms underskatta klimatpåverkan då t.ex. signalanläggningar saknas, detta då terminologin mellan anläggningskalkyl och klimatkalkyl inte är densamma

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 30 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

5 Process, Bilagor & Referenser

5.1 Process för denna Samlade effektbedömning:

1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: 2016-10-05; Johannes Östlund, Trafikanalytiker, M4Traffic 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: 2016-11-18; Magnus Kjellman, Trafikanalytiker, M4Traffic; Joakim Swahn, Trafikanalytiker, M4Traffic

3. Expertgrupp som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: 161201; Matilda Lindkvist, Trafikanalytiker, Trafikverket; Heléne Bermell, Strategisk planerare, Trafikverket; Britt Lisra, Utredare trafiksäkerhet, Trafikverket; Mikael Alm, Utredare miljö, Trafikverket, Mikael Klingstedt, utredningsledare, Trafikverket; Erik Sjaunja, Utredare, Trivector.

4.1 Skickad till kvalitetsgranskning: 2016-12-21 4.2 Skickad av (kontaktperson): Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 5.1 Samhällsekonomisk kalkyl kvalitetsgranskad av enheten för Samhällsekonomi och trafikprognoser: 2017-04-04; Emma Rosklint, Samhällsekonom, Trafikverket 5.2 Godkänd av: 2017-04-04; Peo Nordlöf, ec Samhällsekonomi, Trafikverket 6.1 Samlad effektbedömning kvalitetsgranskad av enheten för Strategisk planering: 2017-04-05; Agnes von Koch, Lars Eriksson, Strategisk Planering, Trafikverket 6.2 Godkänd av: 2017-04-05; Håkan Persson, ec Strategisk Planering, Trafikverket 7. Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 31 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall) Ärendenummer; Objektnummer: JO1087 Kontaktperson: Matilda Lindkvist, Trafikverket, 010-123 71 21 Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

5.2 Bilagor och referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, 2016-04-01. Inledande information om Samlad effektbedömning Bilaga 2: Kostnadsunderlag Ove Näslund, Trafikverket, 2016-10-24. Bilaga 2a_Underlagskalkyl Bergsbrunna-Uppsala 101624 Ove Näslund, Trafikverket, 2016-10-24. Bilaga 2b_Myrbacken-Uppsala kalkylsammanställning 161024 Ove Näslund, Trafikverket, 2016-10-24. Bilaga 2c_Förutsättningar för underlagskalkyl Bergsbrunna- Uppsala 161024 Trafikverket, 2017-01-12. Bilaga 2d_lathund_indexomr_kapitalisering_invkostnad_170112

Bilaga 3: Klimatkalkyl Henrik Carlsson, M4Traffic, 161117. Bilaga 3a_Klimatkalkyl_fyrspår_Bergsbrunna- Uppsala_sammanställning resultat_161117 Henrik Carlsson, M4Traffic, 161117. Bilaga 3b_Klimatkalkyl_fyrspår_Bergsbrunna- Uppsala_sammanställning indata_161117 Bilaga 4: Arbets-PM Sampers Johannes Östlund och Joakim Swahn, M4Traffic, 170302. Bilaga_4_ArbetsPM_JO1807_Ostkustbanan_fyrspar_Bergsbrunna-Uppsala_170302

Bilaga 5: Sampers-/Samkalkkalkyl Se underlag i mapp "HA". För känlighetsanalyser, se även mapparna "KA_50p", "KA_Co2", "KA_nolltillvaxt".

Bilaga 6: FKB Bilaga 6_Joakim Swahn, M4Traffic, 170126. FKB Bergsbrunna-Uppsala_170126 Bilaga 7: DoU och reinvestering järnväg Joakim Swahn, M4 Traffic, 170302. DoU och Reinv jvg Be-Up 170302 5.3 Noteringar om mellanliggande versioner inom aktuellt skede: Namn, datum Notering

TMALL 0370, v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 32 av 32 SEB version 1.16 (Samkalk-mall)