Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 32 · nummer 3 · 2011 Styrelse Revisorer

Ellen Larsson ordförande Herbert Kaufmann Kullingsbergsvägen 12, 441 43 ALINGSÅS Sofiebergsvägen 6, 702 29 ÖREBRO 070-2641515 019-246194 [email protected] Bernt Linton Kill Persson vice ordförande Blåklintstigen 6, 137 36 VÄSTERHANINGE Mastens väg 18, 310 41 GULLBRANDSTORP 08-50027493 035-594 63 [email protected] Carina Jutbo Tallvägen 9A, 854 66 SUNDSVALL Anita Stridvall sekreterare 060-569235 Lextorpsvägen 655, 461 64 TROLLHÄTTAN [email protected] 0520-72650 [email protected] Lars Ljungberg Löpargatan 84, 722 41 VÄSTERÅS Mikael Jeppson 021-330608 Lilla Håjumsgatan 4, 461 35 TROLLHÄTTAN 0520-82910 [email protected] Valberedning Jan Nilsson kassör Smeberg 2, 457 50 BULLAREN Kerstin Bergelin 0525-20972 Bovetevägen 10, 260 40 VIKEN [email protected] 042-238232, 0705411414 [email protected] Michael Krikorev Kyrkvärdsvägen 37, 147 62 UTTRAN Arne Ryberg 08-53038605 Boafallsvägen 10, 293 72 JÄMSHÖG [email protected] 0454-49208 [email protected] Elisabet Eriksson Wallingatan 9B, 752 24 UPPSALA Stig Jacobsson [email protected] Flöjtgatan 21, 421 39 VÄSTRA FRÖLUNDA 031-7090710 Sofia Lund [email protected] Brearedsvägen 75, 432 38 VARBERG [email protected] www.svampar.se Svensk Mykologisk Tidskrift inkluderar tidigare:

www.svampar.se

Svensk Mykologisk Tidskrift Sveriges Mykologiska Förening Tidskriften publicerar originalartiklar med svamp- Föreningen verkar för anknytning och med svenskt och nordeuropeiskt - en bättre kännedom om Sveriges svampar och intresse. Tidskriften utkommer med fyra nummer svampars roll i naturen per år och ägs av Sveriges Mykologiska Förening. - skydd av naturen och att svampplockning och annat Instruktioner till författare finns på SMF:s hemsida uppträdande i skog och mark sker under iakttagande www.svampar..se. Tidskrift erhålls genom medlem- av gällande lagar skap i SMF. Detta nummer av Svensk Mykologisk - att kontakter mellan lokala svampföreningar och Tidskrift framställs med bidrag från Tore Nathorst- svampintresserade i landet underlättas Windahls minnesfond - att kontakt upprätthålls med mykologiska föreningar i grannländer Redaktion - en samverkan med mykologisk forskning och veten- Redaktör och ansvarig utgivare skap. Mikael Jeppson Lilla Håjumsgatan 4, Medlemskap erhålles genom insättning av medlems- 461 35 TROLLHÄTTAN avgiften på föreningens bankgiro 0520-82910 5388-7733 eller plusgiro 443 92 02-5. [email protected] Medlemsavgiften för 2012 är: Hjalmar Croneborg • 250:- för medlemmar bosatta i Sverige Mattsarve Gammelgarn • 300:- för medlemmar bosatta utanför Sverige 620 16 LJUGARN • 125:- (halv avgift) för studerande medlemmar 018-672557 bosatta i Sverige (maximalt under 5 år) [email protected] • 50:- för familjemedlemmar (erhåller ej SMT) Jan Nilsson Subscriptions from abroad are welcome. Payments Smeberg 2 for 2012 (SEK 300.-) can be made to our bank ac- 457 50 BULLAREN count: 0525-20972 [email protected] IBAN: SE6180000835190038262804 BIC/SWIFT: SWEDSESS Äldre nummer av Svensk Mykologisk Tidskrift (inkl. JORDSTJÄRNAN) finns på en CD som kan beställas Sveriges Mykologiska Förening från SMF. Institutionen för växt- och miljövetenskaper Previous issues of Svensk Mykologisk Tidskrift (incl. Göteborgs universitet JORDSTJÄRNAN) are available on a CD which can Box 461 be ordered from SMF. 405 30 Göteborg

www.svampar.se

Omslagsbild Cystoderma carcharias (rödgrå grynskivling). Foto Michael Krikorev. I detta nummer nr 3 2011

Svamppresentationer Mykoetnologi 2 En mystisk svamp på Mjölkeröds 31 Några gamla råd om vad man kan golfbana göra med svampar Jan Nilsson Erik Sundström 6 Guldtrattskivling (Leucopaxillus subzonalis), en vacker och sällsynt Svensk Mykologi del 2 svamp vid Stortjärn, Slåtteråsen, 33 Herbarium GB - en forskningsresurs Jämtland och dokumentation av biodiversitet Karin Kellström Ellen Larsson 11 Archaeorhizomycetes – 35 Riksmuseets svampherbarium en ny klass av basala svampar Karin Hansen Anna Rosling 40 Södra Vätterbygdens Svampklubb 15 Grynskivlingar (Cystoderma och Anders Strandh Cystodermella) i Sverige Mikael Jeppson Böcker 42 Recensioner Projekt Vaxvakt Stig Jacobsson 24 Projekt Vaxvakt Mikael Jeppson Ellen Larsson, Anita Stridvall & Michael Ellen Larsson Krikorev SMF 46 Röksvampsworkshop på Kinnekulle Svamprecept 29 Rysk svampsoppa 47 SMF:s fototävling

Elle Nikishkova

Hygrophorus hypothejus (frost- vaxskivling). Akvarell av Erhard Ludwig.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 1 Svamppresentation Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 2–5 2011 En mystisk svamp på Mjölkeröds golfbana Jan Nilsson

Abstract A mysterious fungus found on the golf course of Mjölkeröd (Bohuslän, SW Sweden) Several fruitbodies of an unknown fungus were found on the inside of garbage cans at a golf course. The mystery was explained when the fungus later appeared on the outside of one of the cans.

Mystiken startar runt om på golfbanan. På fyra olika lock dök de Under sensommaren och hösten 2010 ob- upp. Lustigt nog uppträdde de på de soptunnor serverade jag vid ett flertal tillfällen att en svamp som var högst placerade runt om banan. Längden fruktifierade på insidan av ett trälock på en sop- på fruktkropparna varierade mellan 4 och 15 cm. tunna (fig. 1). Detta fenomen inträffade på flera Alla fruktifieringar bestod av gyttrade utväxter lock och soptunnor på Mjölkeröds golfbana. med tydlig fot och mycket små hattar. De var alla Golfbanan täcker stt stort område och har totalt vita till gräddfärgade. Andra färger saknades. Ofta 25 stycken soptunnor utplacerade runt 18 hål. förekom 4–5 fruktkroppsbildningar under varje Soptunnorna är tillverkade av tryckimpregnerad lock (fig. 2). fura och så även deras lock. Tunnorna är gamla Fruktkroppar som bildas under onormala förhål- och det mesta av impregneringen är borta så de landen blir ofta färglösa, abnorma och omöjliga är i rätt dåligt skick. Det vill säga, de är rätt så att känna igen. De avviker ofta helt från sin "nor- rötade. mala" form och färg. Under 2010 observerades ungefär 5 fruktkropps- Men vad kunde det vara? Tydligen föredrog bildningar på lockens undersida. Fruktkropparna svampen det instängda soptunneklimatet med växte således nedåt i tunnan, i riktning mot dess botten. Eftersom det sitter svarta plastsäckar i tunnan torde det råda kompakt mörker i dess innanmäte.

Mystiken tilltar Under sensommaren och hösten 2011 forsatte dessa fenomen. Nu observerades dessa fruktkroppar på flera soptunnelock

Fig.1. Fruktkroppsbildning på undersidan av ett soptunnelock. Den vita pricken i övre vänstra hörnet är ytterligare en fruktkroppsbildning. Foto J. Nilsson.

2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 2. Den mystiska, gyttrade och obestämbara svampen som gäckade såväl golfspelare som amatörmykologer. Foto J. Nils- son.

varmare och fuktigare luft än vad som fanns att de abnorma fruktkropparna på undersidan. Men tillgå utanför locket. Svampar har tydligen (!) var det samma individ som uppenbarade sig på inget luktsinne. Vi människor däremot, försöker översidan? Här kunde man verkligen tala om en så långt som möjligt slippa sticka ner huvudet i svamp med både "över- och underkropp". De stinkande plastsäckar. verkade sitta rakt ovanför varandra, men ändå, var det samma individ? Gåtan går mot sin lösning i elfte Jag skar bort "underkroppen" så nära locket som timmen möjligt. Hoppsan, här visade det sig vara ett hål rakt igenom locket. Hålet var ca 8 mm i diame- Som genom ett under kom gåtans lösning den 11:e ter och man såg tydligt att "underkroppen" var i 11:e, 11, dvs 2011-11-11. Det är svårt att veta om sammanväxt med "överkroppen". När "över- gåtans lösning gavs av högre makter eller natu- kroppen" avlägsnades följde den "tapp" med rens makter. Jag tror det var naturens gång utan som satt i hålet. "Överkroppen" kunde således inblandning av ettor. Denna dag var jag ute för att sammanfogas med "underkroppen" efter att de flytta tee-kulor och kontrollera snömögelangrepp tagits bort från substratet. Det var en märklig syn på fairway, tee, greener och ruff (dessa facktermer att se denna svamp i dess två helt olika skepnad- får du lära dig när du börjar spela golf...). Under er samtidigt (fig. 4). Men vad var det för svamp? min runda upptäckte jag att den gäckande svam- Du kanske redan har gissat svaret? Det var ostron- pen även bildat fruktkroppar på lockens översida. skivling (Pleurotes ostreatus) (fig. 5). Så var fallet på soptunnan vid tee på hål 5 och på soptunnan vid tee på hål 17. Platserna ifråga ligger på ca 350 meters avstånd. På ett av locken Förekomst av ostronskivling på stod en gyttrad, mycket vacker och inbjudanade Mjölkeröds golfbana matsvamp! Normalt plockar man inte matsvam- Under de år jag arbetat på Mjölkröd har jag sett par i eller utanpå soptunnor, så icke heller i detta otaliga svampar både på banan och i dess om- fallet. Istället hämtade jag kameran och förevi- givningar. Jag har dock aldrig tidigare sett ostron- gade denna skönhet. Jag lyfte på locket och såg skivling. I randzonerna finns mycket levande och

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 3 Svamppresentation

Fig. 5. Pleurotus ostreatus (ostronskivling), soptunna vid tee hål 5, Mjölkeröds golfbana, Grebbestad, Bohuslän, 2011- 11-11. Röd cirkel markerar snittyta mellan den övre och undre fruktkroppen. Foto J. Nilsson.

Fig. 4. Pleurotus ostreatus (ostronskivling), soptunna vid tee hål 5, Mjölkeröds golfbana, Grebbestad, Bohuslän, 2011- 11-11. Foto J. Nilsson.

4 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 4. Pleurotus ostreatus (ostronskivling), tee hål 16, Mjölkeröds golfbana, Grebbestad, Bohuslän, 2011-11-11. Foto J. Nilsson. död ved av såväl barr som löv. Den borde således Jan Nilsson finnas, även om jag inte observerat den. Men den Smeberg 2 kan väl rimligtvis inte bara förekomma i och på 450 57 Bullaren soptunnorna? För att möjligtvis få svar på frågan gjorde jag en extra noggrann okulärbesiktning Jan är ledamot i styrelsen av randzonerna för att bättra på golfklubbens för Sveriges Mykologiska skamfilade rykte att matsvamp endast står att Förening sedan många finna i dess soptunnor. år. Han ingår också i re- Efter ihärdigt letande fann jag till slut en prakt- daktionen för Svensk förekomst. Den växte ca 30 meter från tee på hål Mykologisk Tidskrift där 16. En gammal björkstubbe var dess hemvist. han i huvudsak ansvarar för layout och teknik. Han Här stod den i sin naturliga miljö och ryktet om arbetar som greenkeeper på Mjölkeröds golfbana. att matsvamp bara står att finna i Mjölkeröds soptunnor kan med kraft dementeras. [email protected]

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 5 Svamppresentation Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 6–10 2011 Guldtrattskivling (Leucopaxillus subzonalis), en vacker och sällsynt svamp vid Stortjärn, Slåtteråsen, Jämtland

Karin Kellström

Abstract Leucopaxillus subzonalis, a rare and beautiful fungus. The red-listed Leucopaxillus subzonalis (EN) is recorded from Slåtteråsen (Rödön parish), Jämt- land, Central Sweden, where it occurred in 2010–2011. The habitat was a wet coniferous forest. The distribution of the species is discussed and a list of Swedish records is given. Photos illustrate the fruiting bodies in situ as well as the habitat.

Inledning Fynddata Under en av mina ofta återkommande svamp- Leucopaxillus subzonalis (Peck) H. E. Bigelow rundor, i september 2010, såg jag under lite (guldtrattskivling), Jämtland. Rödön, Stortjärn, gammalt granris något som vid första anblick Slåtteråsen 2010-08-18 & 2011-08-13, leg. K. skulle kunna tas för lite missfärgade kantarel- Kellström, det. L. Lundberg, conf. S. Jacobsson ler. I den något fuktiga väderleken hade svamparna (GB). en ganska klart gul kulör men inte lika varm ton som en kantarell och dessutom med ett vitt Beskrivning skimmer på hatten. Vad var det här? Jag tog Jacobsson (1997) skriver om guldtrattskivling- med svampen hem men fann inget som stämde i en: mina böcker. Det gick med detta fynd som med ” En hattsvamp med 5 – 7 cm bred, gul, prui- en del tidigare, jag lät vår lokale svampexpert, nös och hygrofan hatt. Lamellerna är sämsk- Lars Lundberg, titta på den. Han ringade snabbt färgade med rödaktig nyans, nedlöpande och in möjliga arter och kom fram till att det troli- ofta gaffelgrenade. Foten är ljust gulaktig. gen var en guldtrattskivling. Fyndet skickades, Lukten är fruktartad och smaken bitter.” efter torkning, till Stig Jacobsson för bestäm- ning och han konstaterade efter mikroskopering Soop (1998) beskiver den så här: att det mycket riktigt var en guldtrattskivling ”En sällsynt svamp som påminner om en jag hittat (fig. 1–3). trattskivling och kännetecknas av blekt gula Guldtrattskivlingen beskrevs först av Peck färger med citronton.” 1874 under namnet Clitocybe subzonalis. 1965 fördes den över till släktet Leucopaxillus av Det är bara att instämma utom möjligen i amerikanen Bigelow. Släktet Leucopaxillus beskrivningen av smaken. Själv tycker jag att skiljer sig från Clitocybe bland annat genom att smaken är mild, vilket även Kuo (2007) anser. ha amyloida sporer. Det pruinösa intrycket beror på att både hatt och

6 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 1. Guldtrattskivling (Leucopaxillus sub- zonalis). Jämtland, Rödön, Stortjärn, Slåt- teråsen, 2010-09-19. Foto K. Kellström.

fot är håriga, lite sammetslena. Lamellerna kan svavelriska (Lactarius scrobiculatus) och viol- lösgöras från hatten som på en pluggskivling. spindling (Cortinarius violaceus) vilket ju tyder Sporpulvret är rent vitt. på marken åtminstone på dessa ställen är kalkrik. Växter på platsen för guldtrattskivlingen är an- Fyndplatsen nars t.ex. blåbär, lingon, linnea och kammossa. En gallring av skogen där jag hittade guldtratt- Andra svampar i närheten är umbraröksvamp skivlingen gjordes vårvintern 1995 och svam- (Lycoperdon umbrinum), som också växer på parna växte under lite gammalt granris intill barrförna, stor laxskivling (Laccaria proxima) och mellan spåren efter en skogsmaskin (fig. samt några icke artbestämda kremlor (Russula 4). Dominerande trädslag är gran men det finns spp.). även inslag av tall och lövträd som asp, björk och sälg. Fyndplatsen stämmer någorlunda med Utbredning Jacobssons (1997) biotopbeskrivning: på förna Jacobsson (1997) uppger att det endast finns sex under gran på fuktig och kalkrik mark. svenska lokaler för denna svamp, i Medelpad, Fynden på Öland (i kanten av tallplanteringar, Uppland och på Öland. Under senare år har fynd mosaikartade, tämligen torra naturbetesmarker tillkommit i Södermanland, och nu i Jämtland. med en och hassel på kalk; se lokalförteckning- Ett osäkert fynd (Leucopaxillus cf subzonalis; en nedan) antyder dock att guldtrattskivlingens det T. Knutsson) finns rapporterat från Munk- habitatkrav är förhållandevis vida. Marken på torp i Västmanland (S). Enligt Jacobsson (1997) min fyndplats i Jämtland är fuktig, men är den har guldtrattskivlingen även påträffats på ett par kalkrik? Fläckvis i skogen finns signalarter som lokaler i Finland men verkar saknas i Mellan-

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 7 Svamppresentation

A B

Fig. 2A-B. Guldtrattskivling (Leucopaxillus subzonalis). Jämtland, Rödön, Stortjärn, Slåtteråsen. Samma exemplar foto- graferat med 23 dagars mellanrum A. 2011-09-06 B. 2011-09-29. Foto K. Kellström.

Fig. 3. Guldtrattskivling (Leucopaxillus subzonalis). Jämtland, Rödön, Stortjärn, Slåtteråsen, 2010-09-19. Foto K. Kell- ström.

8 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 4. Den jämtländska lokalen för guldtrattskivling visar tydliga spår efter en skogsmaskin. Foto Karin Kellström.

europa. Detta skulle kunna tyda på en nordlig 1987-09-09, leg. S. Pettersson (UPS), Munga, utbredning. Arten beskrevs ursprungligen från Stensmyre, barrskog, leg. S. Pettersson (UPS), Nordamerika men utbredningen där är okänd. 4 km V Munga, 1 km NV Edsbo, 1994-09-25, Enligt Artdatabankens rödlistningsbedömning bland mossa och barrförna i rik, blockig gran- 2010 är guldtrattskivlingen en sällsynt art som skog på kalk, leg. S. Ryman (UPS); 1997-09-28, bedöms i hotkategorin EN (starkt hotad). Det barrskog med inslag av lövträd, leg. S. Petters- troliga antalet aktuella lokaler i landet skattas till son, K. & S. Ryman, det. S. Ryman (UPS, S; 50 (Artdatabanken 2010). Fungi exsiccati Suecici 3698); Västland, Sätra, 2008-09-23, i kalkbarrskog, leg. J. Santos & K. Tidigare kända fyndplatser i Sverige Hansen, det. J. Santos (S). Medelpad. Torp, Getberget, 1995-09-12, i sum- Öland. Algutsrum, Hönstorps utmarker, områ- pig granskog/fuktig blandskog, leg. I. Kytövuori det mellan Igelmossebäcken och ”Norrgärdet”, (S) (Artportalen). Samma lokal 2001 (Borg- under enbuske (Juniperus) i mosaik av öppen sjörapport 2001). grässvål samt variationsrikt betat hässle med Södermanland. Salem, Bornhuvud, 1956-08-26, enstaka inslag av ek, björk, tall m.m., 2000-11- leg. N. Suber, det. I. Kytövuori (S). 30, leg. T. Knutsson; Långlöt, Himmelsberga, Uppland. Uppsala, Hågådalens-Nåstens NR, 300 m V om Västergården, Vaksambacken, un- vid Predikstolen 1998-08-14, naturskogsartad der enbuskage i välbetad, Juniperus-rik natur- blandskog, observatör G. Aronsson (Artpor- betesmark med enstaka hassel, 1998-09-16, leg. talen). Även 1998-09-07, i en häxring under en T. Knutsson, herb. K. Soop, foto [karl.soop.org/ gammal gran (Picea abies) i rik blandskog med Svenska/gallED8.html]; N. Möckleby, Dörby, t.ex. asp och hassel (Populus, Corylus), leg. S. nordkanten av Gårdby sandhed, äldre tallplan- Ryman (UPS). Växtplatsen upptäcktes av Jo- tering på kalkhaltig sand, 1990-10-19, leg. J. han Nitare 1988. Svampen eftersökt av Gillis & M. Jeppson (herb. MJ 2873); Sandby, vid Aronsson 2008 men ej påträffad på grund av att skjutbanan, i tjock mossmatta nära N-sidan av de flesta granar har dött i området där svampen skogskant av tall i glänta i äldre tallplantering tidigare växte; Tierp, Munga, Nyängen, gran- på kalkrik, sandig mark, 1998-09-15, leg. T. skog med enstaka tallar på kalkhaltig morän, Knutsson 98-279; samma lokal, bland gräs och

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 9 Svamppresentation mossa under tall på kalkhaltig sand, 2001-10-05, Litteratur leg. J. & M. Jeppson (MJ 5659), 2003-10-03, Artdatabanken 2010. Artfakta Leucopaxillus leg. S. & J. Jeppson (MJ 6841), 2004-09-24, leg. subzonalis. [http://www.artfakta.se/Species- J. & M. Jeppson (MJ 7123). Fact.aspx?TaxonId=973] Jacobsson, S. 1997. Leucopaxillus subzonalis. Diskussion I: Larsson, K.H. (red). Rödlistade svampar i Hur hamnade guldtrattskivlingen i vår skog? Sverige. Artfakta. ArtDatabanken: 361. Finns den på fler ställen i närheten? Jag har le- Kuo, M. 2007. The genus Leucopaxillus. [http:// tat men inte hittat den någon annanstans. Kan www.mushroomexpert.com/leucopaxillus. det vara så att mycel eller sporer kommit med html]. skogsmaskinen som lämnat hjulspåren efter sig. Soop, K. 1998. Leucopaxillus subzonalis. [http:// Var var i så fall maskinen innan den kom till oss? karl.soop.org/Svenska/gallED8.html]. Enligt Jacobsson (1997) är skogsbruk på växt- Tedebrand, J.-O. 2001, Borgsjörapport 2001. platsen ett hot. I detta fall kanske det paradoxalt [http://www.myko.se/BORSJO-01/borsjo01. nog var just skogsbruket som spred svampen till pdf]. fyndplatsen. Men det kan ju även vara så att den tidigare fanns på platsen, under den gran som fällts men att den inte tidigare observerats. Smaken har uppenbarligen uppfattats olika. Det Karin Kellström lär vara så att just besk och bitter smak uppfattas Slåtteråsen 207 mycket olika av olika individer, dels beroende 83591 Krokom på gener dels på ålder och andra faktorer. Själv tillhör jag tydligen gruppen som är ganska okän- Karin är en pensione- slig för bitter och besk smak. Jag tycker t.ex. rad arkitekt som 2001, mycket om grapefrukt medan andra inte äter flera år före sin pen- grapefrukt på grund av den bittra smaken. Alltså sionering, bestämde ska man vara medveten om sin egen känslighet sig för att utveckla sitt när man smakar på en svamp vars smak i littera- svampintresse och gick turen beskrivs som bitter. kursen ”Svampkunskap II”, svampkonsulentut- Flera arter i släktet Leucopaxillus verkar bilda bildning, vid Umeå universitet under ledning av mycket långlivade fruktkroppar (Kuo 2007). Elisabeth Bååth. Karin har sedan fortsatt att gå Detta kan bekräftas av mina egna observationer de svampkurser som erbjudits vid universitetet, av guldtrattskivlingen. Fig. 2A–B visar samma är medlem i Sveriges Svampkonsulenters Riks- fruktkropp fotograferad med 23 dagars mellan- förbund SKR och i SMF och är sedan 2009 ord- rum. Fruktkroppen hade förändrats mycket lite förande i Östersunds mykologiska förening. under denna tid. [email protected] Avslutning Fyndplatsen i Jämtland ligger på egen mark varför jag har möjlighet att påverka skogsbruket. Jag ska göra vad jag kan för att skydda den och fortsatt hålla den under uppsikt.

10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 11–14 2011 Svamppresentation Archaeorhizomycetes – en ny klass av basala svampar Anna Rosling

Abstract Archaeorhizomycetes – a new class of basal soil fungi. A group of fungi that have lived hidden underground for millions of years, know to Science only through its environmental sequences, has been cultivated, classified and formally named Archaeorhizomycetes. The type species was isolated 12 years ago from coniferous root tips collected in Northern Sweden and named in honour of Professor Roger Finlay at SLU, Uppsala.

Svampkulturen som blev ett fynd beroende av växtrötter för att få energi (Schadt Hösten 1999 tog vi prover från rötter i Nyänget m.fl. 2003). För att identifiera svampar isina för att studera vilka ektomykorrhizasvampar prover sekvenserade gruppen i Colorado DNA som lever med rötterna på olika djup i marken som kodar för ribosomer, medan vi liksom de (Rosling m.fl. 2003). Vi använde både- mole flesta svampforskare sekvenserade DNA som kylära metoder och odling av svampkulturer från ligger mellan de ribosomala generna. Björn rötter för att identifiera arter. När vi sekvense- Lindahl med kollegor (Lindahl m.fl. 2007) upp- rade svamp-DNA från rötter visade det sig ofta täckte senare att svampsamhället i mineraljor- att det var mer än en svamp som koloniserade den dominerades av arter vars DNA liknade de enskilda rötterna. Flera av dessa rötter hade den mystiska sporsäcksvampen. Eftersom det en typisk ektomykorrhizasvamp och en mystisk fortfarande inte var känt vilken svamp det rörde sporsäcksvamp som vi inte kunde identifiera sig om, bestämde sig gruppen för att sekvensera eftersom dess DNA-sekvens var allt för olika DNA från ribosom-generna i några av sina kända svampars DNA. När vi jämförde DNA- prover. Längre DNA-sekvenser ökar chansen sekvensen med referenssekvenser i databasen att identifiera vilka andra arter en svamp är släkt GenBank såg vi att många andra forskare hittade med. När sekvenseringen var gjord visade det liknande DNA-sekvenser i jord- och rotprover sig att den mystiska sporsäcksvampen tillhörde från hela värden men ingen visste vad det var för den grupp av nya svampar som forskarna i Colo- en svamp. När vi några år senare sekvenserade rado hade upptäckt. DNA från alla våra svampkulturer visade det sig Genom att vi har sporsäcksvampen växande i att en långsamt växande, oansenlig beige odling kultur har vi kunnat sekvensera flera olika gener representerade den mystiska sporsäcksvampen. och jämföra dessa med sekvenser från kända Föga anade vi då vilken unik svampart vi hade svampar (James m.fl. 2006). Våra fylogenetiska fångat i kultur. analyser visar att de utgör en helt ny klass av Samtidigt i Colorado, USA, visade en forskar- svampar. Tillgängliga DNA-sekvenser i offentli- grupp att en tidigare okänd utvecklingslinje av ga databaser med referens-DNA-sekvenser visar svampar dominerade svampsamhället i tundran att klassen förekommer i olika ekosystem, från på sommaren och föreslog att dessa kunde vara tallskogar i Sverige, gräsmarker i Kalifornien till tropisk regnskog i Costa Rica och Australien.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 11 Svamppresentation

Fig. 1. Archaeorhizomyces finlayi. Kultur färgad med calcoflour- white. Cellväggar med clamydo- sporer. Foto Audrius Menkis.

Fig. 3. Archaeorhizomyces finlayi. Kultur som vuxit i 6 månader i petriskål (9 cm). Foto Timothy James.

Fig. 2. Archaeorhizomyces finlayi. Hyfer och uppsvällda clamydosporer. Foto taget i svepelektronmikroskop (SEM). Foto Anna Rosling & Karelyn Cruz Martinez.

12 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 4. Archaeorhizomyces finlayi på rotspets av tall. Foto Audrius Menkis.

Hittills är de endast kända från jord med rötter Så vitt vi vet idag bildar svampar i Archaeor- och vi gav dem därför namnet Archaeorhizomy- hizomycetes mycel, de växer långsamt och deras cetes. förekomst är kopplad till rötter. De bildar inga fruktkroppar och vi har inte kunnat identifiera Utbredning och ekologisk roll sexuella sporer. Även om de växer in i rötter så Genom att Archaeorhizomycetes nu fått en är det inget som talar för att de bildar symbiotis- formell beskrivning har vi kunnat visa att dessa ka interaktioner med växter. Vi jobbar för när- är mycket vanligare i marken än man tidigare varande vidare med hypotesen att dessa svampar trott (Porter m.fl. 2008) och att de antagligen kan leva i rötter för att sedan bryta ner rötter när förekommer över hela jordklotet. I offentliga växter dör. Svampar i klassen Archaeorhizomy- databaser har vi identifierat DNA från ett hun- cetes har visat sig dominera svampsamhället dratal olika arter av Archaeorhizomycetes från i flera studier. En formel beskrivning -möjlig över 50 studier och vi uppskattar att klassen gör jämförelser mellan studier och är ett viktigt har minst 300 arter. Statistiska analyser visar att första steg för en ökad förståelse av deras ekolo- vissa arter förekommer specifikt i vissa ekosys- giska roll. tem, några arter förekommer endast med tallar medan andra endast förekommer i lövskog. Vi Tack ser däremot ingen geografisk begränsning för ar- Vår forskning i Sverige är finansierad av FOR- ternas förekomst. Archaeorhizomyces finlayihar MAS och Carl Tryggers stiftelse. till exempel identifierats i Sverige, Finland och New Hampshire i USA.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 13 Svamppresentation

Litteratur Anna Rosling James, T.Y, m.fl. 2006. Reconstructing the early evolution of Fungi using a six-gene phylog- Institutionen för skoglig eny. Nature 443: 818–822. mykologi och växtpatologi Lindahl, B.D, Ihrmark. K., Boberg, J., Trum- Box 7026 bore, S.E., Högberg, P., Stenlid, J., Finlay, Ulls v 26A R.D. 2007. Spatial separation of litter decom- 750 07 UPPSALA position and mycorrhizal nitrogen uptake in a boreal forest. New Phytologist 173: 611–620. [email protected] Porter, T.M., Schadt, C.W., Rizvi, L., Martin, A.P., Schmidt, S.K., Scott-Senton, L., Vilg- Anna Rosling är docent vid SLU i Uppsala och är alys, R., Moncalvo, J.M. 2008. Widespread för närvarande gästforskare vid Indiana University occurrence and phylogenetic placement of a i Bloomington, Indiana, USA. I sin forskning kom- soil clone group adds a prominent new branch binerar Anna molekylär identifiering med kultur- to the fungal tree of life. Molecular Phyloge- baserade metoder för att studera hur svampars netics and Evolution 46: 635–644. mångfald är kopplad till näringstillgång i skogsmark. Rosling, A., Cox, F., Cruz-Martinez, K., Ihr- mark, K., Grelet, G-A., Lindahl, B.D., Men- kis, A., James, T.Y. 2011. Archaeorhizomyce- tes: unearthing an ancient class of ubiquitous soil fungi. Science 333: 876–879. Rosling, A., Landeweert, R., Lindahl, B.D., Larsson, K-H., Kuyper, T.W., Taylor, A.F.S., Finlay, R.D. 2003. Vertical distribution of ec- tomycorrhizal fungi in a podzol profile. New Phytologist 159: 775–783. Schadt, C.W., Martin, A.P., Lipson, D.A., Schmidt, S.K. 2003. Seasonal dynamics of previously unknown fungal lineages in tundra soils. Science 301: 1359–1361.

14 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 15–23 2011 Svamppresentation Grynskivlingar (Cystoderma och Cystodermella) i Sverige Mikael Jeppson

Abstract The genera Cystoderma and Cystodermella in Sweden. The two genera are represented in Sweden by 4 and 3 species respectively. Species and variet- ies are keyed out and Cystoderma carcharias var. carcharias, C. jasonis var. jasonis and var. lilacipes, C. amianthinum, Cystodermella granulata var. granulata and var. ambrosii, C. adnatifolia and C. cin- nabarina are illustrated.

Alla grynskivlingar räknades tidigare till släk- till familjen Squamanitaceae som i Skandina- tet Cystoderma. I Funga Nordica (Knudsen & vien också innehåller släktena Phaeolepiota Vesterholt 2008) är de dock uppdelade i två (gyllenskivling), Squamanita (knölskivlingar; släkten, Cystoderma och ”utbrytarsläktet” Cys- jfr Frida Turanders artikel i SMT 2011-2), Floc- todermella. Denna uppdelning är ett resultat av cularia (flockskivlingar) ochPseudobaeospora . en finsk studie av Harmaja (2002), där bland an- nat sporernas amyloiditet används som en viktig Karaktärer släktkaraktär. Man konstaterar också att antalet Grynskivlingarna är små till medelstora, vitspori- grynskivlingsarter i Funga Nordica har minskat ga skivlingar med urnupna skivor och velum på jämfört med Nordic Macromycetes (Hansen & foten (tydlig ring eller fnasiga velumflockar). Knudsen 1992) som totalt har 13 arter i släktet Hattytan är mer eller mindre småknottrig och Cystoderma. Funga Nordica räknar totalt 7 taxa är uppbyggd av runda, tätt packade runda cel- på artnivå i de båda släkten tillsammans (4 arter ler (sfärocyster). Sporerna är förhållandevis små Cystoderma, 3 arter Cystodermella). Anledning- och brett ellipsoida till långsträckta, amyloida en är att molekylära undersökningar förändrat (Cystoderma) eller ej (Cystodermella). Cystider artkonceptet i de båda släktena. Taxa som tidi- saknas hos alla skandinaviska arter utom en, C. gare räknades som egna arter har reducerats till cinnabarina, som har egendomliga, spjutlika, varieteter. Molekylära data visar enligt en studie ofta inkrusterade cystider på skivornas sidor av Saar m.fl. (2009) mycket små eller inga skill- såväl som i eggen (fig. 4B). Hos en art (Cysto- nader mellan varieteterna och deras ”huvudar- derma jasonis) förekommer en typ av konidie- ter” och man kan kanske fråga sig om det ibland sporer (arthrokonidier, fig. 4A) i köttet, ome- inte bara handlar om färgvariationer hos enskil- delbart under hatthuden. Alla arter i släktena da mycel. Variationer i pigmentering inom en art Cystoderma och Cystodermella är förmodligen ser vi ju exempel på i många hattsvampsläkten. saprotrofer och kan förekomma såväl i skog som Följande rader är ett försök att kort beskriva i öppna marker. och nyckla svenska grynskivlingar med ut- gångspunkt i ett modernt artkoncept. För komp- letterande data och beskrivningar hänvisas till Funga Nordica, Saar (2003) och Saar m.fl. (2009). Cystoderma och Cystodermella räknas

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 15 Svamppresentation

Nyckel till svenska grynskivlingar

1. Sporer amyloida Cystoderma (sid 16) 1. Sporer ej amyloida Cystodermella (sid 20)

Cystoderma

1. Fot med tydlig ring 2 1. Fot med flockig ring som efterhand försvinner 4

2. Sporer > 5 µm långa; hatt gulbrun - brun C. tuomikoskii 2. Sporer 4 – 5 x 3 – 3,5 µm; hatt vitaktig - grårosa - rostbrun 3

3. Hatt vitaktig – blekt grårosa C. carcharias var. carcharias 3. Hatt ockrabrun – rostbrun C. carcharias var. fallax

4. Rikligt med arthrokonidier i hattköttet omedelbart under hatthuden; sporer avlångt ellipsoida, 6 – 8 x 3 – 4,5 µm 5 4. Arthrokonidier saknas; sporer ellipsoida, 5 – 6 x 3 – 4 µm C. amianthinum

5. Hela fruktkroppen vit C. jasonis var. niveum 5. Hatt ± gulbrun 6

6. Fot upptill violett C. jasonis var. lilacipes 6. Fot upptill gulaktig – brun C. jasonis var. jasonis (inkl. var. saarenoksae)

Cystoderma carcharias (Pers. : Fr.) Fayod Cystoderma tuomikoskii Harmaja (rödgrå grynskivling) - fig. 1. (syn. C. arcticum Harmaja) Huvudvarieteten (var. carcharias) med sina blekt Denna art, som kan skiljas från C. carcharias på köttfärgade – grårosa fruktkroppar förekommer sin gulbruna färg och större sporer, har sannolikt allmänt i både löv- och barrskog i hela landet. en nordlig utbredning. Svenska fynduppgifter Var. fallax (syn. C. intermedium) som skiljer sig saknas i Artportalen. Bör eftersökas i boreala från huvudvarieteten genom sina bruna färger – subalpina miljöer. Arten illustreras i Gulden har i Artportalen endast ett fåtal fynd (spridda m.fl. 1985, s. 27. från Skåne – Lycksele lappmark). Vackra illust- rationer av var. fallax finns på Internet: [http:// Cystoderma jasonis (Cooke & Massee) Harmaja www.public.asu.edu/~stbates/azfungi/cysto- (gulköttig grynskivling) - fig. 2–4. derma_fallax.html] och [http://www.mykoweb. (syn. Cystoderma longisporum (Kühner) Hei- com/CAF/species/Cystoderma_fallax.html]. nem. & Thoen ex Arnolds) C. jasonis har som främsta kännetecken att den utvecklar konidiesporer (arthrokonidier; fig. 4A) i hattköttet direkt under hatthuden. Arthrokonidi-

16 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 1. Cystoderma carcharias (rödgrå grynskivling). Södermanland, Botkyrka, Lida, 1 km N Stora Skogssjön, på marken i grandominerad barrskog, 2006-10-12. Foto Michael Krikorev.

Fig. 2. Cystoderma jasonis var. jasonis (gulköttig grynskivling). Södermanland, Botkyrka, Mellansjön V, på marken i mossig och fuktig barrskog, 2007-10-06. Leg. och foto Michael Krikorev (MK-4498).

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 17 Svamppresentation

Fig. 3. Cystoderma jasonis var. lilacipes. Södermanland, Botkyrka, Mellansjön V, på marken bland björnmossa (Polytri- chum) i fuktig barrskog, 2007-10-06. Leg. och foto Michael Krikorev (MK-4496).

erna är endast 4–12 x 3 –5 µm, så för att se dessa fordras ett mikroskop. Ofta blir hattköttet något gulaktigt (därav det svenska namnet) men det verkar inte vara en karaktär som skiljer den fullt ut från den snarlika C. amianthinum som med ål- dern också verkar bli mer eller mindre gulköttig. Till skillnad från C. amianthinum uppges köttet hos C. jasonis vara luktlöst. C. jasonis förekom- mer i flera färgvariationer, var. jasonis (fig. 2) med gulbrun – rödbrun hatt och gulbrun fot, var. lilacipes (fig. 3) med liknande hattfärg men med violettonad fottopp, var. saarenoksae med ock- rafärgad hatt och gulaktig fot. Huvudvarieteten (var. jasonis) är spridd över landet och sannolikt inte särskilt ovanlig även om den är dåligt rep- resenterad i våra offentliga herbarier. Var. lilaci- pes har sju svenska fynd i Artportalen, alla rap- Fig. 4. Mikroskopiska karaktärer. A. Arthrokonidier i hatt- köttet hos Cystoderma jasonis (gulköttig grynskivling) B. porterade av Anita och Leif Stridvall i trakten av Cystider hos Cystodermella cinnabarina (cinnoberröd Trollhättan i Västra Götaland. Var. saarenoksae grynskivling). Teckning M. Jeppson. som i mycket påminner om huvudvarieteten har

18 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 5. Cystoderma amianthinum (ockragul grynskivling). Foto Jörgen Jeppson. inga registrerade svenska fynd i Artportalen. En [http://www.stridvall.se/fungi/gallery/Cystoder- helt pigmentslös varietet förekommer också, var. ma/NIKA1585] avbildas en rent vit färgvariant niveum. Den har inga registrerade svenska fynd (”f. alba”). i Artportalen men är känd från ett enstaka fynd på Öland (Räpplinge sn, väg 136, avtaget till Borgehage, 1995-10-06, leg. & det. M. Jeppson, MJ 3384, GB).

Cystoderma amianthinum (Scop. : Fr.) Fayod (ockragul grynskivling) - fig. 5 Har i allmänhet en gul – gulbrun hatt och kan skiljas från den snarlika C. jasonis genom att den saknar arthrokonidier i hattköttet och har något mindre och bredare sporer. Hattköttet, liksom skivorna hos C. amianthinum sägs vara vita men detta är karaktärer som inte är helt kon- stanta. Ofta ser man färgövergångar i gulvitt och gulockra. Köttet har en stark, jordartad lukt. C. amianthinum är vanlig i skog och gräsmarker i hela landet. På Anita och Leif Stridvalls hemsida

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 19 Svamppresentation

Cystodermella

1. Fruktkropp rent vit C. granulosa var. ambrosii 1. Fruktkropp pigmenterad 2

2. Hatt med brunaktig färg C. granulosa var. granulosa 2. Hatt med mer eller mindre orange – rödbruna färgtoner 3

3. Fot med vita flockar; cystider saknas C. adnatifolia 3. Fot med vita - brunaktiga – orangefärgade flockar; rikligt med spetsiga, spjutliknande cystider C. cinnabarina

Cystodermella granulosa (Batsch) Harmaja var. ambrosii (vit grynskivling; fig. 7) har ett (rostbrun grynskivling) - fig. 6–7. fåtal fynd i landet (Öland, Dalarna, Jämtland, Huvudvarieteten (fig. 6) är lätt att känna igen på Medelpad). Broström & Soop (2000) rappor- sin finknottriga, rostbruna hatt. Den är spridd terade ett fynd av var. ambrosii i Dalarna och över hela landet. En helt pigmentslös varietet, publicerade en kort beskrivning och ett foto.

Fig. 6. Cystodermella granulosa var. granulosa (rostbrun grynskivling). Västergötland, Trollhättan, Lextorp, 2006-08-25. Foto Leif Stridvall.

20 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Fig. 7. Cystodermella granulosa var. ambrosii (vit grynskivling). Medelpad, Borgsjö, 2003-08-28. Foto Leif Stridvall.

Fig. 8. Cystodermella adnatifolia (stor grynskivling). Lappland, Jokkmokk, Kassavare, 2011-09-01. Leg. och foto Mikael Jeppson (GB).

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 21 Svamppresentation

Fig. 9. Cystodermella cinnabarina (cinnoberröd grynskivling). Skåne, Vitaby, Vitemölla, 1996-10-12. Leg. M. Jeppson (MJ 3894). Foto Jörgen Jeppson.

Cystodermella adnatifolia (Peck) Harmaja Avslutning (stor grynskivling) - fig. 8. Grynskivlingarna är en liten och tämligen väl- Den ena av våra två grynskivlingar med mer definierad svampgrupp. Inte desto mindre är eller mindre orangefärgad – cinnoberröd hatt. kunskaperna om några arters (och varieteters) Den skiljer sig från C. cinnabarina genom av- förekomster och utbredningar i landet bristfäl- saknad av cystider, vitluddiga flockar på foten liga. Våra svampböcker illustrerar endast de och något bredare, ellipsoida sporer. Den verkar vanligare arterna/varieteterna och sökningar på vara ganska sällsynt men har spridda förekom- internet efter foton av exempelvis Cystoderma ster i landet norrut till Torne Lappmark enligt tuomikoskii ger inga träffar. Ta dig en närmare Artportalen. Sannolikt är den dock förbisedd och titt på grynskivlingarna under svampsäsongen kanske ibland förväxlad med C. cinnabarina. 2012. Rapportera dina fynd på Artportalen och passa också på att ladda upp foton. Om någon Cystodermella cinnabarina (Alb. & Schwein. : Fr.) hittar vackra exemplar av Cystoderma tu- Harmaja (cinnoberröd grynskivling) - fig. 4, 9. omikoskii, C. carcharias var. fallax eller andra Lätt att känna igen på sina cystider som sticker ovanliga grynskivlingar (inkl. varieteter) skulle ut som små spjut på skivornas sidor och i skiveg- det vara av intresse att publicera foton av dessa i gen. På foten har den vita - orangebruna flockar. ett kommande nummer av SMT. I mikroskopet skiljer den sig från C. adnatifolia Avslutningsvis ett stort tack till Michael Krikorev, genom sina cystider och något smalare sporer. Jörgen Jeppson och Anita Stridvall som bidragit Den förekommer i både skog och öppen mark i med illustrationer i denna uppsats. hela landet men är inte särskilt vanlig.

22 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svamppresentation

Litteratur Mikael Jeppson Broström, D. & Soop, K. 2000. Några intressan- Lilla Håjumsgatan 4 ta lokaler i Ovansiljan. I. Jordstjärnan 21(2); 46135 Trollhättan 3–10. Gulden, G., Mohn Jensen, K. & Stordal, J. 1985. [email protected] Arctic and Alpine Fungi – 1. Soppkonsulent- en. Oslo. Mikael Jeppson sitter i Hansen, L. & Knudsen, H. (eds.) 1992. Nordic styrelsen för Sveriges Macromycetes Vol. 2. Nordsvamp – Copen- Mykologiska Förening hagen. och är redaktör för Harmaja, H. 2002. Amylolepiota, Clavicybe and Svensk Mykologisk Tidskrift. Cystodermella, new genera of the Agaricales. Karstenia 42: 39–48. Knudsen, H. & Vesterholt, J. (eds.). 2008. Funga Nordica. Nordsvamp – Copenhagen. Saar, I. 2003. The genera Cystoderma and Cys- todermella (Tricholomataceae) in temperate Eurasia. Mycotaxon 86: 455–473. Saar, I., Põldmaa, K. & Kõljalg, U. 2009. The phylogeny and taxonomy of genera Cystoder- ma and Cystodermella (Agaricales) based on nuclear ITS and LSU sequences. Mycological Progress 8: 59–73.

Mykologivecka 2012 Planerna för mykologiveckan 2012 är i full gång och information och anmälningsblankett kommer att finnas på SMF:s hemsida och i SMT 2012-1 en bit in på 2012. Mykologiveckan går av stapeln v. 37, dvs. 10–16 sep- tember 2012 i Håverud, Dalsland. Arrangör är Göte- borgs svampklubb.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 23 Projekt Vaxvakt Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 24–28 2011 Projekt Vaxvakt

Ellen Larsson, Anita Stridvall & michael Krikorev

Första vaxvaktsäsongen mera omfattande statistik kommer därför i ett 2011 är till ända och ett antal intressanta fynd senare nummer av SMT. har naturligtvis rapporterats in. Totalt har 615 fyndrapporter av Hygrophorus-arter inkommit Några preliminära resultat via Artportalen och SMF:s hemsida till och med Mykologiveckan i Jokkmokk i månadsskiftet 2011-11-14. 70 av dessa rapporter har kommit augusti – september 2011 gav ett rikt utbyte vad in specifikt för SMF:s pågående Vaxvaktprojekt gäller skogsvaxskivlingar. Varje dag påträffades via hemsidan (41 st) och Artportalen (29 st). 7–8, ja i vissa fall upp till 10, olika skogsvaxskiv- De flesta fynduppgifterna har rapporterats via lingar i exkursionsområdena. De intressantaste Artportalen medan majoriteten av de insamlade fynden gjordes i fuktiga, örtrika, källpåverkade kollekterna (25 av 35) har gjorts inom ramen för granskogar, men även i tallskogar och bland- projektet och rapporterats in via SMF:s hemsida. skogsområden gjordes fina fynd. Sällsynta och Vi räknar dock med ytterligare rapporter nu när tidigare dåligt kända arter som narrvaxskivling svampsäsongen är över och det finns tid att gå (H. subviscifer, fig. 1) och skäggvaxskivling igenom höstens kollekter och noteringar. En (H. inocybiformis, fig. 2) förekom på sina håll

Fig 1. Narrvaxskivling (Hygrophorus subviscifer EL149-11). Foto E. Larsson.

24 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Projekt Vaxvakt

Fig 2. Skäggvaxskivling (Hygrophorus inocybiformis EL152-11). Foto E. Larsson.

Fig 3. Lokal för narrvaxskivling och skäggvaxskivling. Källpåverkad örtrik gammelgranskog i Rimakåbbå, NV om Jokk- mokk. Foto E. Larsson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 25 Projekt Vaxvakt

Fig 4. Diskvaxskivling (Hygrophorus discoideus EL172-11). Foto E. Larsson.

Fig 5. Granvaxskivling (Hygrophorus piceae EL153-11). Foto E. Larsson.

26 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Projekt Vaxvakt rikligt i örtrika, källpåverkade granskogar (fig. bildar mykorrhiza med gran men förekommer 3) oftast tillsammans med allmännare arter som även i ren tallskog. Detta reser frågan, om det diskvaxskivling (H. discoideus, fig. 4), granvax- även här finns dubbelgångare. Rikligt material skivling (H. piceae, fig. 5) och äggvaxskivling av tallskogsformen samlades in under Mykolo- (H. karstenii, fig. 6). I regel förekom flera olika giveckan. vaxskivlingsarter tillsammans längs fuktstråk i granskogen. På flera av lokalerna fanns även 2012 den sällsynta luddfingersvampen (Alloclavaria Projekt Vaxvakt rullar vidare. Fortsätt att rap- purpurea) i direkt anslutning till vaxskivlin- portera in era fynd från 2011. De inrapporterade garna. Luddfingersvampen är i de norra delarna fynden bidrar till att öka kännedomen om en av landet en signalart för just fuktiga gammel- grupp rödlistade svampar och utgör ett viktigt skogar. Ett drygt 20-tal kollekter av granvax- underlag vid länsstyrelsernas och skogsbolagens skivling samlades in av Ellen under Mykolo- naturvärdesbedömningar. Vill du lära dig mer giveckan, eftersom tidigare molekylära studier om skogsvaxskivlingar och rapporteringsmeto- har antytt att granvaxskivlingen kanske utgörs dik inbjuder vi till en workshop i samband med av flera, morfologiskt mycket lika arter. Hur det Mykologiveckan i Dalsland 2012. Ämnet kom- förhåller sig med det i Jokkmokk insamlade ma- mer också att behandlas under 2012-års upplaga terialet kommer Ellen i sinom tid att redovisa. av SMF:s nybörjarkurs i svampkunskap ”Studio En annan art som Ellen kommer att arbeta med fungorum”. är sotvaxskivlingen (H. camarophyllus). Den Under året drar SMF även igång ytterligare

Fig 6. Äggvaxskivling (Hygrophorus karstenii, EL212-11). Foto E. Larsson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 27 Projekt Vaxvakt svampväkteriprojekt, denna gång med fokus på Anita Stridvall ängsmarkssvampar. Mer information om detta Lextorpsvägen 655 kommer i SMT 2012-1, på hemsidan och i sam- 46164 Trollhättan band med Mykologihelgen i Göteborg i mars 2012. [email protected] Boken Vaxvakt kan köpas via SMF:s webshop för 150:-. Men vänta inte för länge. Upplagan är Michael Krikorev nästan slutsåld. Kyrkvärdsvägen 37 14762 Uttran Ellen Larsson Institutionen för växt- och miljövetenskaper [email protected] Göteborgs universitet Box 461 40530 Göteborg [email protected]

Svampens Dag den 2 september 2012 Sverige behöver fokusera mer på svamp, som på många sätt har en nyckelroll i vår natur. Svam- pens Dag är ett sätt att öka svampintresset och sprida svampkunskap till alla. Svampens Dag är ett nordiskt samarbete som täcker Sverige, Norge och Danmark. Sveriges Mykologiska Förening står för planeringen i vårt land i samarbete med biologiska föreningar, Svenska Botaniska Föreningen, länsstyrelser, muséer, nationalparker, naturskydds- föreningar, Naturum, Studiefrämjandet, Svampfärgarsällskapet, svampföreningar, Svampkonsulen- terna och turistbyråer. Vi rekommenderar att man gör arrangemanget i samband med andra aktiviteter så som Skogens Dag, skördefester, familjedagar, eller andra arrangemang som finns på er ort. Börja redan nu med att försöka hitta samarbetspartners för kommande Svampens Dag! Alla föreningar och organisa- tioner är välkomna att deltaga. Ni som inte varit med tidigare vill vi uppmana att kontakta Viola eller Inger för att få materiel och tips, samt publicitet på vår hemsida för ert arrangemang. Svampens Dag har fått en del uppmärksamhet i media som har gjort reportage runt om i landet. Bland annat har flera lokala TV-stationer och flertalet tidningar uppmärksammat dagen. Någon tidning har begärt att få vara med på hela arrangemanget för att göra ett reportage. Varför inte ta kontakt med er lokala tidning i god tid och be dom vara med på utflykten? Det finns en sammanställning över tips på olika arrangemang. Den skickas med i 2012 års utskick. Sammanställningen har kommit till tack vare alla som skickat in program och utvärderingsblan- ketter. Vi tackar återigen för er hjälp med detta. År 2012 reserverar vi söndagen den 2 septem- ber för Svampens Dag. Ett stort tack till alla som lagt ner så mycket tid på att göra Svampens Dag till en intressant upp- levelse för många människor! Hoppas på en fortsättning i många år framöver. Väl mött på Svampens Dag den 2 september 2012 Varma hälsningar Viola Fägersten Inger Johansson Håkansgatan 22 Gunnarstorp 14 511 61 Skene 51693 Rångedala tel. 0320-331 30 tel. 033-279375 [email protected] [email protected]

28 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 29–30 2011 Svamprecept Rysk svampsoppa

Elle Nikishkova

Svampplockning är en traditionell familjesys- Ingredienser: sla i Ryssland. Historiskt sett har svampen ofta 1,5 l vatten varit ett alternativ när kött inte funnits att tillgå. 4 medelstora potatisar Dessutom har svampens lämplighet för torkning 1 morot varit en uppenbar fördel i tider där all mat un- 1gul lök der skördetiden konserverades och förvarades Ca 50 g torkad svamp eller ca 300 g färsk i väntan på den ryska vargavintern. Karl Johan 1 dl pärlgryn anses av de flesta i Ryssland vara den finaste av Salt, peppar svamparna och används flitigt i alla möjliga gry- Smör tor, såser eller piroger. Olja ”Грибной суп” (grybnoj soup) är den typiska Skala potatisen och skär i mindre bitar. Skala ryska svampsoppan. Den tilllagas med Karl Jo- moroten och riv den grovt. Skär svampen han eller liknande sopp. I denna soppa används i mindre bitar. Om torkad svamp används, pärlgryn, den innersta delen av korngrynet. blötlägg i lite ljummet vatten ca 1 timme innan. Det är inte alltid man kan få tag på pärlgryn i (Ha i blötläggningsvattnet i soppan, anpassa vat- de svenska matbutikerna, därför kan det ersät- tenmängd därefter). tas med antingen korngryn eller matvete. (OBS! Finhacka löken. Koka upp vatten med salt Olika koktider!) och lägg i potatis och pärlgryn/korngryn samt

Fig. 1. I den läckra svampsoppan klickar man med fördel lite smetana. Foto E. Nikishkova.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 29 Svamprecept

Fig. 2. Torkad Karl Johan blöts upp i ljummet vatten någon timma innan kokning. Foto E. Nikishkova. svamp. Skumma av vid behov. Medan soppan Elle Nikishkova sjuder, blanchera lök och morot i olja, sätt på lock och låt det stå på låg värme i ca 5 minuter, Elle Nikishkova stu- tillsätt en klick smör just innan det är klart. derar Internationell När soppan har kokat i 15–20 minuter eller politik vid Uppsala när potatisen och kornen är klara, tillsätt de universtitet. Svampin- blancherade morötterna och löken. Rör om. Låt tresset tog fart i unga sjuda i 5 minuter till. Tillsätt dillen och smaka år när hon med sin av med salt och peppar. Serveras vanligtvis med mor plockade svamp i en klick smetana eller crème fraiche och färskt de norrländska skogar- bröd. na. Elle var länge aktiv Portioner: 4 i fältbiologerna i Umeå Tillagningstid: 35 min och gick svampkonsulentutbildningen vid Umeå universitet. Efter några år av äventyr och jobb i Centralamerika har Elle kommit tillbaka till Sverige för att slutföra sin Masterutbildning och fortsätta utveckla svampintresset genom SMF. Svampens väg från svampskogen till köksbänken är det som intresserar Elle mest. Spaning efter gamla ryska svamprecept och diverse experiment med inlägg- ning har stått i centrum under svampsäsongen 2011. Fig. 3. Torkad Karl Johan kan med fördel användas till den ryska svampsoppan. Foto E. Nikishkova. [email protected]

30 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 31–32 2011 Mykoetnologi Några gamla råd om vad man kan göra med svampar

Erik Sundström

Joh. Pehr Lindh gav för tvåhundra år sedan i Nästan alla recept i boken baseras på örter, en Stockholm ut boken ”Den sluga och förståndi- del på enkla kemiska ämnen, men där finns två ga gubben” med hundratals huskurer och andra recept där svampar nämns. Det var inte medicin- hushållsstycken. Sjätte upplagan kom 1816. Tyd- er eller mat, och det kan vara svårt att idag förstå ligen var det en populär bok, som behandlade vilka svampar som avses. Ännu mindre vad örtmediciner för människor och djur, färgning svamparna egentligen hade för funktion, men och fläckborttagning på textil. Hela boken finns kanske någon har funnit en senare version av inscannad i Projekt Runeberg [http://runeberg. boken med bättre förklaring. Det första receptet org/slugagubbe/]. syftar nog på en ticka, men det är inte många som växer på lind, enstaka Trametes och Gano-

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 31 Mykoetnologi derma. Det andra låter ännu märkligare, kan det det som Tenn och Bly, så brukas följande me- vara någon Myxomycet eftersom den blir till del: Tag Rättike-saft et qwarter, Winstens.olja vätska på tre dagar? Frågan är dessutom hur re- et halft stop, god stark Ättika 3 qwarter, det cepten skulle fungera, och varifrån de kom. Kan du tillsammans tempererar, och lägger Stålet det verkligen vara svensk tradition ? däruti et dygn, hwarefter du kan hantera det som Bly. Eller ock kan du taga Grod-rom i För fäboskap, getter och får, Maj månad och utsläcka et Järn däruti 6 eller et besynnerligt medel 9 resor; så varder det segt, så at du sedan kan Tag svampar, som växa på Linde-trän. Lägg smälta, och gjuta däraf hwad du wil; ty det dem mer eller mindre i Boskapens dricka; så låter sig sedan handtera som Bly. skal härigenom förekommas åtskillige sjuk- domar. Äfven ock då du märker, at et kreatur vantrifwes och mjölken minskas; så tages ett stycke af denna svamp, som stötes eller skäres Erik Sundström helt smått och gifwes kreaturet in i ljumt wat- Havregränd 1 ten med litet mjöl uti. Du skall straxt därefter 811 62 Sandviken förnimma en god ändring.

At göra Jern och Stål wekt Tag de hwita svampar, som pläga framkomma om Wåren på Enbärsbuskar. Lägg dem uti et glas och sätt det i källaren, så varda de inom tre dagar till watten. När du wil bruka det, så slå litet däraf i et käril, och utsläck det i elden rödgjorda Stålet däruti, 7 à 8 gånger; så warder det wekt. Wil du hafwa Stålet eller Järnet så wekt, at du kan skära eller hantera

32 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 33–34 2011 Svensk Mykologi Mykologi i Sverige – del 2 GB vid Institutionen för växt- och miljövetens- I förra numret av SMT kunde vi läsa om några kaper vid Göteborgs universitet. Vi välkomnar svenska svampföreningar och ett museum med fler föreningar och institutioner med mykologisk årliga svamputställningar. I detta nummer pre- aktivitet att höra av sig, i ett försök att ta pulsen senterar sig Södra Vätterbygdens svampklubb på svensk mykologi idag. och två av våra offentliga herbarier, Naturhisto- riska riksmuseet (S) i Stockholm och Herbarium Redaktionen

Herbarium GB

Herbarium GB (se fig. 1). De mykologiska samlingarna ligger i - en forskningsresurs och doku- det så kallade Nordiska herbariet. mentation av biodiversitet Herbarium GB hyser ca 1,6 miljoner kollekter Herbarium GB tillhör Institutionen för växt- och och är rankat som nummer 40 i storlek bland miljövetenskaper vid Göteborgs universitet och de 3240 herbarier runt om i världen som är ligger intill Göteborgs botaniska trädgård. Loka- registrerade i Index Herbariorum. Samlingarna lerna är relativt nybyggda och specialanpassade återspeglar den forskning som har bedrivits och för förvaring av växt- och svampkollekter. De bedrivs i systematisk botanik och mykologi ligger under jord och håller en konstant tempe- vid Göteborgs universitet. Stora och betydande ratur och luftfuktighet. Inflyttning och samord- samlingar kommer från projekt som professor ning av lav-, svamp- och växtherbarier i Göte- Gunnar Harling och hans studenters arbete med borg som tidigare var spridda på olika ställen, Ecuadors flora och professor John Eriksson och skedde 1995. Herbariet har tre salar på totalt 600 hans studenter i arbetet med skinnsvampsfloran m2 med ett modernt kompaktsystem för förva- ”The Corticiaceae of North Europe”. Herbariet ring av kollekter och bord som ger fina arbetsytor har en unik slemsvampssamling som byggts upp

Fig. 1. Herbarium GB har ett modernt kompaktsystem för förvaring av herbariematerial. Foto Sven Toresson.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 33 Svensk Mykologi

Fig. 2. Registrering av herbariekollekter pågår. Claes Gustafsson och Ellen Larsson. Foto Sven Toresson. av professor Uno Eliasson och lavsamlingar från mer lättillgänglig för t.ex. forskning som berör bl.a. professor Gunnar Degelius och professor klimatförändringar och biodiversitet. Många Lars Arvidsson. Mycket material kommer också svampkollekter i Herbarium GB är dessutom från inventeringsarbeten som gjorts av studenter sekvenserade och ”streck-kodade”, dvs ITS-re- och skickliga amatörer i Västsverige. Herbariet gionen är sekvenserad (DNA bar coding). Dessa hyser ca 2 500 typkollekter. ITS-sekvenser finns som referenssekvenser i De mykologiska samlingarna eller svampher- UNITE-databasen för molekylär identifiering av bariet beräknades för några år sedan innehålla svamp [http://unite.ut.ee/]. 45 000 kollekter. Men sedan vi började registre- Den som vill se vad som hittills registrerats kan ring och dataläggning av kollekterna (fig. 2), ett gå in på Herbarium GB:s hemsida [http://www. arbete som till stor del finansieras av ArtData- dpes.gu.se/forskning/herbarium/] och söka banken, så uppskattar vi nu att samlingen snara- efter kollekter eller svamparter i databasen. Vi re omfattar 80 000 kollekter. Under de senas- beräknar att dataregistreringen av svampsam- te åren har svampherbariet också mottagit mer lingen ska vara klar om tre år. än 10 000 kollekter genom donationer. Det är värdefulla samlingar från Leif och Anita Strid- Ellen Larsson vall, Kurt Hjortstam, Anders och Karin Bohlin Förste Museiintendent Herbarium GB samt Jörgen och Mikael Jeppson. Institutionen för växt- och miljövetenskaper Med registreringen och dataläggningen av sam- Göteborgs universitet lingarna blir herbariets material sökbart och syn- Box 461 ligt på nätet och på utbredningskartor via GBIF 405 30 Göteborg (Global Biodiversity Information Facility). Informationen om kollekter i herbariet blir nu [email protected]

34 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 35–39 2011 Svensk Mykologi

Riksmuseets svampherbarium

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm hyser arter och 24 547 föremål (inkl. slemsvampar, ett av de största svampherbarierna i Sverige, Myxomycota, och algsvampar, Oomycota, som jämställt i storlek med herbariet vid Evolutions- tidigare fördes till svamparna). Men potentiella museet i Uppsala. Riksmuseets svampherbari- typer hittas ständigt i huvudsamlingen, speciellt um innehåller ca 32 000 arter och ca 370 000 bland ascomyceterna. Alla typer är nu placerade föremål av icke-licheniserade svampar. Dess- separat i ett typherbarium med tanken att man utom finns ca 9 000 arter och 300 000 föremål bättre skall kunna ta vara på dem när de ligger av licheniserade svampar (lavar). Denna artikel samlade. Eftersom alla artnamn är knutna till en kommer att fokusera på de icke-licheniserade typkollekt har dessa stor betydelse för forskare svamparna, eftersom lavarna av tradition och världen över. Av privata samlingar, som under praktiska skäl ligger separat i lavherbariet och åren donerats eller köpts in till herbariet är de hanteras av annan personal. viktigaste och mest omfattande: H. Rehm, G. Riksmuseet och svampherbariet (herbarieakro- Bresadola, P. och H. Sydow och L. Romell. De nym S) har en lång historia. När Svenska Veten- europeiska samlingarna har sannolikt hamnat skapsakademin grundades 1739 var det på sätt på riksmuseet i Sverige eftersom Elias Magnus och vis också starten för museet. Vid något av Fries (mykologins fader) var svensk och Sverige de första mötena, vid vilket Linné närvarade, är ett välkänt land inom mykologin. beslöt man att inköpa ett skåp för naturaliers för- Heinrich Rehm (1828–1916), var tysk varande. Det skåpet är upprinnelsen till dagens mykolog och sin tids störste expert på asco- Naturhistoriska riksmuseum. Museet sorterade myceter, speciellt discomyceter, särskilt från under Svenska Vetenskapsakademin ända in Centraleuropa, men också från Nordamerika, på 1960-talet då det blev en statlig myndighet. Filippinerna och Sydamerika. Rehm beskrev ett Den nuvarande byggnaden vid Frescati invigdes stort antal nya svamparter och gav ut ett stort 1916. Det första noterade bidraget till Kungliga ascomycetexsiccat (1868–1917). Han är mest Vetenskapsakademins naturaliesamlingar var känd för sitt verk ”Ascomyceten: Hysteriaceen en svamp, Clavaria ramosissima, samlad på und Discomyceten” (Rehm 1896). Riksmuseets skeppstimmer. Den skänktes till Akademin av svampherbarium äger det mesta av Rehms her- Jonas Alströmer i augusti 1739. Svampherbariet barium, inklusive typer, som är ovärderliga för hör i dag till enheten kryptogambotanik, som mykologin. också förvaltar samlingar av alger, mossor och Giacomo Bresadola (1847–1929) är en bakterier. Denna placering har historiska skäl. av Italiens största mykologer och tillika världs- Kryptogam kan översättas med ”bröllop i det berömd. Han är särskilt känd för sina monumen- dolda” och kryptogamerna grupperades en gång tala verk ”Fungi Tridentini Novi et Nondum i tiden tillsammans eftersom man inte visste Delineati, Descripti et Iconibus Illustrati” (1881 hur de förökade sig. Kryptogamer har vanligen –1892) och ”Iconographia Mycologica” i 28 oansenliga reproduktiva organ och de flesta re- band (1927–1960) som huvudsakligen behandlar producerar sig med sporer. I dag vet vi att dessa Agaricales (hattsvamparna). Han beskrev också organismgrupper inte är nära besläktade – och hundratals nya svamparter från hela världen, i svampar, Fungi, utgör sitt eget rike. synnerhet storsvampar som tickor och hattsvam- Svampherbariets (S) starkaste sida är dess otro- par, men även mikrosvampar. Bresadolas svamp- ligt många värdefulla typer och delsamlingar. herbarium köptes in till Sverige av Lars Romell Allt potentiellt typmaterial av svampar som i och efter Romells död såldes det till riksmuseet dag har hittats i huvudsamlingen är registre- enligt hans önskan tillsammans med hans egna rade i en sökbar databas och omfattar 14 185 samlingar, som omfattade 80 000 föremål.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 35 Svensk Mykologi

Paul Sydow (1851–1925) och hans son, ket* Fungi exsiccati Suecici, praesertim Upsa- Hans Sydow (1879–1946) från Tyskland beskrev lienses (Svenska svampar, särskilt från Uppsala- många nya arter av ascomyceter(fig. 1), rost- och trakten), utgivet av S. Lundell, J.A. Nannfeldt, L. sotsvampar och deras herbarium införskaffades Holm och S. Ryman (i olika kombinationer) un- till riksmuseet 1919 (privatherbariets kollekter der perioden 1934–2003, i allt 3 700 föremål. Det samlade efter 1919 blev förstörda under kriget, skickades ut till flera herbarier, däribland Riks- 22 november 1943). Hans Sydow samlade museets svampherbarium och skall omtalas för svampar i Costa Rica, Venezuela och Ecuador dess altid mycket fina och rika föremål (Fig. 2). - men i Sydows herbarium finns också många Riksmuseets herbarium hyser naturligtvis många kolleker samlade av andra mykologer. Kollekter andra kollekter som inte kan nämnas i detalj. finns från Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika Herbariet har en stor samling av basidiomyceter och Europa. från Norden. Som exempel kan nämnas att det Lars Romell (1854–1927) var svensk finns imponerande 281 arter av spindlingar (Cor- och hade ett brinnande intresse för svampar. Han tinarius) med 5 294 nordiska kollekter, varav samlade mycket svenskt material och utväxlade 5 129 är samlade i Sverige! Där finns 172 ar- också svampar med andra mykologer, och bygg- ter av kremlor (Russula) med 4 920 kollekter, de således ett stort privat svampherbarium av varav 4 823 är samlade i Sverige, och 96 arter av svampar, som idag är deponerat i herbariet (S). riskor (Lactarius) med 2 011 kollekter, varav Merparten av hans kritiska studier var fokuse- 1 934 samlade i Sverige. Från hela världen rade på storsvampar (Hymenomycetes), särskilt finns i herbariet 470 arter av spindlingar, 204 tickor och kremlor (Russula). Romell anses som kremlor och 140 riskor. Svampherbariets tidi- Sveriges främste kännare av storsvampar efter gare föreståndare (förste intendent) Åke Strid Elias Fries och också landets störste insamlare har samlat mycket svenskt material av i syn- av sådana svampar. Internationellt var han också nerhet hattsvampar och aphyllophorales. En en välsedd auktoritet. Romell var deltidsanställd del kollekter samlade av Nils Lundqvist (förre som kurator vid riksmuseet 1915–1920 med upp- professorn och enhetschef vid enheten för gift att ordna dess svampsamlingar, men måste kryptogambotanik på Riksmuseet där han var i övrigt betraktas som amatörmykolog. För mer anställd fram till sin pension) är också depone- information om Romell se t.ex. Strid (1998) och rade i herbariet (de flesta av Lundqvists kollek- Romell (1927). ter är dock deponerade i herbariet på Evolution- I samband med dessa viktiga delsamlingar måste smuseet i Uppsala). Herbariets många kollekter man nämna att de flesta originalakvarellerna av som samlats av amatörmykologer/medlemmar i svampplanscher målade under överinseende av Sveriges Mykologiska Förening genom tiderna Elias Magnus Fries förvaras i svampherbariet är helt oumbärliga. Det finns en så stor -diver (S) (ca 1 420 stycken). Dessa målades under sitet av svampar, på en otrolig mängd substrat, i senare hälften av 1800-talet. Ett litet urval av många olika naturtyper – och så få anställda pro- bilderna kan ses på [http://www.nrm.se/fries- fessionella mykologer/ kuratorer, att det aldrig svampplanscher]. Eftersom Fries inte samlade skulle vara möjligt för dem att ensamma samla in herbariematerial av svampar - och hans stora in ett representativt urval till herbariet av det som produktion av litteratur, med bara få undantag, finns i Sverige och Norden. saknar illustrationer - är färgplanscherna mycket värdefulla. Man kan läsa mer om Fries och plan- Vårda och tillgängliggöra samlingarna scherna i Elfström m.fl. (1994). En komplett lista Som föreståndare (förste intendent) för svamp- över planscherna finns utgivna av Strid (1994). herbariet är det jag som ansvarar för samlingar- I herbariet finns också det svenska exsiccatver- na, deras ordning (att de uppdateras med hänsyn

*av latinets exsiccata: en uppsättning torkade exemplar av växter, svampar eller alger med tryckta och publicerade etiketter. Dessa exemplar distribueras vanligen i identiska serier till olika herbarier runt om i världen.

36 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologi

Fig. 1 Rikt material från Sydows herbarium i riksmuseets ägo, insamlat i januari 1897 i Campinas, Brasilien. Holotypen för Xylaria variegata beskrevs av P. och H. Sydow. Originaletikett och noterin- gar av T. Læssøe och Y.-M. Ju, som studerade kollekten 1987 respektive 2007 och bekräftade att X. variegata är en god art. Skalstreck = 1 cm; i närbild av perithecier = 0,5 mm. Foto Emma Hultén, Kryptogambotanik, Naturhistoriska riksmuseet. till nomenklatur och taxonomi), att de sköts, för att plocka ut enstaka kollekter av intresse för tillgängliggörs och ständigt ökas. Utlåning och lån. I herbariet finns stereoluppar och mikro- inlåning av svampar handhas av Anna-Lena An- skop som forskarna kan använda vid sina besök. derberg (intendent), som också uppdaterar och Alla kollekter som skickas ut på lån registreras registrerar samlingarna. Anna-Lena tar hand om i svamp- och lavdatabasen i enheten för kryp- 40 utlån om året i genomsnitt (beräknat utifrån togambotaniks databas Krypto-S. När lån kom- perioden 2001–2010); totalt 5 000–6 000 kollek- mer tillbaka till oss kan de vara ombestämda ter skickas ut per år. Ett ungefär lika stort antal eller kombinerade i ett annat släkte och då upp- kollekter returneras till oss. Dessutom får vi en dateras namnet i databasen och kollekten läggs rad förfrågningar om kollekter. Ett antal myko- på ny, rätt plats i herbariet. loger besöker herbariet för att få möjlighet att För att dokumentera och göra samlingarna själva gå igenom och studera kollekter av exem- fritt tillgängliga via webben (för forskare, pelvis ett helt släkte eller en större grupp, eller naturvårdare, amatörmykologer och andra in-

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 37 Svensk Mykologi

Fig. 2. Föremål no. 227 från exsiccatverket Fungi exsiccati Suecici, præsertim Upsalienses (Svenska svampar, särskilt från Uppsalatrakten) (Lundell & Nannfeldt 1936) visar fint insamlat material med flera fruktkroppar avRussula queletii (krusbärskremla). Informationen på etiketten innehåller refer- enser till Fries originalbeskrivning i Quélet (1872) och andra verk. Skalstreck = 1 cm; i närbild = 5 mm. Fotos: Emma Hultén, kryptogambotanik, Naturhistoriska riksmuseet. tresserade) jobbar vi ständigt med att registrera fortsätta under 2011–2013 och en assistent dessa i Krypto-S [http://www.nrm.se/botany/ kommer att registrera alla resterande nordiska krypto-s]. Till exempel är alla kollekter av Pe- svampar i riksmuseets herbarium. I samband zizomycetes (skålsvampar) i herbariet nu re- med registreringen byts alla omslag och mel- gistrerade. Under 2008–2010 beviljade ArtDa- lanläggspapper till syrafritt papper som gör att tabanken pengar till projektet Sveriges Virtuella etiketterna kommer att bevaras bättre för fram- Herbarium, som under denna period specifikt tiden. Krypto-S är en av världens största bota- skulle registrera utvalda grupper av främst nor- niska databaser med 1,3 miljoner registrerade diska svampar. Detta betyder att alla nordiska föremål, ofta med bild inkluderad. Data från kollekter av Cortinariaceae, Russulales och Sor- Krypto-S delas ut till GBIF och snart även till dariomycetes i dag är registrerade i alla Sveriges Artportalen. herbarier. Det Virtuella Herbariet kommer att Ett nytt projekt som påbörjades i år på vår enhet

38 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologi

är ett fotograferingsprojekt finansierat av An- C på svamptorken). En fil för ifyllnad av obliga- drew W. Mellonstiftelsen i USA. Projektet ingår toriska insamlingsdata till registrering av kollek- som en del av det stora, internationella projektet terna kan fås vid hänvändelse till undertecknad. Global Plants Initiative (GPI). Tre försteassis- tenter/fotografer har anställts för att fotografera Litteratur typmaterial och bilderna läggs ut på både Kryp- Elfström, M., Fries, E., & Strid, Å. (eds.). 1994. to-S och JSTOR Plant Science [http://vimeo. Elias Magnus Fries 1794–1878, svamp- com/jstorplants]. En del av Mellonprojektet är forskare, folkbildare. Jordstjärnan 15(2): 228 att fotografera svamptyper från Afrika, cirka s. Sveriges Mykologiska Förening. 1800 stycken. Rehm, H. 1896. Die Pilze Deutschlands, Oester- reichs und der Schweiz 3. Ascomyceten: Hys- Berika och nyinsamla till herbariet teriaceen und Discomyceten. I: Rabenhorst, Bestämning eller konfirmering av artnamn för L. (ed.). Kryptogamen-Flora von Deutsch- kollekter i herbariet av experter, baserade på land, Oesterreich und der Schweiz. 1–1275. morfologiska och/eller molekylära karaktärer, Leipzig. har stor betydelse för samlingarnas värde. Det är Romell, L.-G. 1927. In memoriam. Lars Romell. därför viktigt att kollekterna i herbariet studeras Svensk Botanisk Tidskrift 21(3): 370–379. och användes i taxonomiska och systematiska Strid, Å. 1994. A catalogue of fungus plates studier - och det är därför viktigt att de är lätt painted under the supervision of Elias Fries. tillgängliga. Det är dessutom nödvändigt att nya Naturhistoriska riksmuseet. 326 sidor. kollekter läggs i herbariet för att dokumentera Strid, Å. 1998. Lars Romell. Svenskt Biografiskt och öka vår kunskap om naturen, förekomsten Lexikon: 311–315. och mångfalden av svampar. Herbariet kom- mer att fortsätta att utforska, beskriva och do- kumentera svamparnas mångfald, med tonvikt på de svenska och nordiska. Sverige har ett speciellt ansvar eftersom Elias Fries beskrev Karen Hansen fler arter än någon annan mykolog. Det är därför särskilt viktigt att få samlat Fries arter, så dessa Naturhistoriska riksmuseet kan bli tillgängliga för forskare världen över for Box 50007 typifiering. Insamling av nytt material är också 104 05 Stockholm betydelsefullt för molekylära studier, eftersom DNA-mängden i nyinsamlade svampar är större [email protected] och kvaliteten bättre. Jag vill därför uppmana er att deponera era svampkollekter i ett av Sverig- Karen Hansen är föreståndare och förste inten- es svampherbarier - på riksmuseet tar vi gärna dent vid svampherbariet vid Naturhistoriska riks- emot dem. De flesta föremål i riksmuseets sv- museet i Stockholm. ampherbarium är samlade från mitten av 1800- till mitten av 1900-talet och herbariet har därför ett stort behov av nytt material. Det är viktigt att deponera vanliga såväl som sällsynta arter (de flesta svampherbarier saknar vanliga arter, eftersom dessa ofta inte samlas för att de är så vanliga). Om möjligt är det önskvärt att samla bra kollekter med flera fina, hela fruktkroppar (för vissa släkten båda unga och mogna) och att dessa torkas snabbt, men inte för varmt (ca 30˚

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 39 Svensk Mykologi Svensk Mykologisk Tidskrift 32 (3): 40–41 2011

Södra Vätterbygdens Svampklubb

19/2 1981 träffades vi i Jönköping. Till denna första träff kom 12 personer. Vår första målsättning var att skaffa oss en bätt- re kännedom om traktens svampflora, bl.a. ge- nom riktade och återkommande inventeringar. Medlemsavgiften bestämdes till 75: -/år, och den har vi inte höjt på alla dessa år! Ganska snart Södra Vätterbygdens Svampklubb började vi med en mer utåtriktad verksamhet. firar i år sitt 30-årsjubileum Flera medlemmar hade innan klubben bildades ordnat utställningar i SNF:s regi. Det fanns Allt började 1979 vid en svampträff i Femsjö, alltså redan en viss erfarenhet och denna tog där svampintresserade hade samlats för att följa vi tillvara. Våra utställningar och rådgivningar i Elias Fries fotspår. Med på träffen var truba- har sedan dess varit mycket uppskattade. Vi har duren, snusfabrikanten och numera spanienmil- haft utställningar och rådgivningar i Jönköping, jonären Bengt Sändh. Han väckte förslaget att Huskvarna, Taberg, Tenhult och på Naturum vid bilda en Riksförening, Sveriges Mykologiska Stora Mosses naturreservat. Förening. Så skedde också. Under alla dessa år har naturligtvis en del tra- Vi var några som gick med från start, och när ditioner utvecklats. Svamphösten inleds alltid matrikeln kom, upptäckte vi att vi var några med en ”avrostning”. Vi samlas på en gård SMF-medlemmar i Jönköping/Huskvarna. Vi utanför Jönköping och under en timmes tid kontaktade varandra och kom överens om att samlar vi in all svamp vi kan hitta. Vid fika- undersöka om det kanske fanns fler, som var in- stunden efteråt gås sedan fynden igenom för att tresserade av att bilda en lokalförening. Sagt och väcka våra slumrande artkunskaper till liv inför gjort, en annons kom in i lokalpressen och den höstens utflykter och utställningar. Varje vår och höst gör vi heldagsutfärder med kom- munens EKO-buss till exempelvis Kinnekulle, Omberg, Billingen eller Skillingaryd. Sedan 20 år besöker vi också Öland under Kristi himmels- färdshelgen för att njuta av orkidéer, flyttfåglar och naturligtvis för att plocka vårmusseroner. En av höjdartraditionerna är knytkalaset med svamp- anknytning som avlutar säsongen. Då träffas vi, äter gott och ljuger lite om Fig. 1. Lars-Göran Hellsten beskriver karaktärerna på gallsoppen under avrostning- en 2011. Foto Anders Strandh. våra svampäventyr och rekordskördar. Då delas

40 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Svensk Mykologi

Fig. 2. Gruppbild från avrostningen 2011. Tack vare god uppslutning och en närmast perfekt blandning av regn och värme hittade vi rikligt med svamp. Foto Anders Strandh.

Fig. 3. Svampskörden i Bott- naryds urskog 29 augusti 2010. Foto Anders Strandh.

också ut diplom för Årets svamp till den, som antingen funnit en svamp ovanlig för våra trak- ter, eller gjort något betydelsefullt för klubben. Under de här 30 åren har klubben så sakteliga vuxit från första årets 12 medlemmar till de ca Anders Strandh 70 medlemmar vi är idag. ordförande i Södra Vätterbygdens svampklubb

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 41 Böcker

M.E. Noordeloos konstruktionen fick emellertid inte så mycket Strophariaceae s.l. medhåll av andra och han har nu fått göra en hel- Fungi Europaei 13. 648 omvändning i sin uppfattning. I Fungi Europaei sidor. 377 färgfotografier återuppstår både Hypholoma och Stropharia och och 43 tavlor med mikro- dessutom har Psilocybe s.str. splittrats. Vidare skopiska karaktärer. har flera arter flyttats över till egna småsläkten Edizioni Candusso, Italien. i enlighet med senaste forskningsrön. Den mest ISBN 978-88-905310-0-2 revolutionerande nyheten är att Psilocybe split- Pris hos Svampetryk 620 tras upp i två släkten: Psilocybe och Deconica. dkr + porto. Psilocybe består nu bara av den monofyletiska gruppen som innehåller psilocybin, d.v.s. arterna Det ambitiösa italienska projektet Fungi Euro- kring semilanceata. Alla andra förs till Deconi- paei rullar på och har nu nått nr 13. Denna gång är ca, ett gammalt släkte som nu återupplivas. En det familjen Strophariaceae som monograferats annan nyhet är att gruppen som i Funga Nor- av den välkände holländske mykologen Machiel dica behandlas som släktet Stropholoma tyvärr Noordeloos. Boken innehåller beskrivningar och har fått byta namn igen till Leratiomyces, av nycklar till alla kända arter i Europa och nästan ”nomenklatoriska skäl”. Var detta nödvändigt, alla är illustrerade med färgfotografier. All text, kunde inte en konservering övervägas? både inledande introduktion och förklaringar Den taxonomiska huvuddelen innehåller nyck- samt artbeskrivningar finns både på italienska lar, utförliga beskrivningar och teckningar av och engelska. mikroskopiska karaktärer. Först kommer en Traditionellt omfattar familjen Strophariaceae bestämningsnyckel till alla släkten, undersläkten förutom Stropharia även Hypholoma, Pho- och sektioner. Nycklar till alla de 113 arter som liota, Psilocybe och ett antal småsläkten. Ge- beskrivs i boken finns under respektive släkte. mensamma karaktärer för dessa släkten är ett För att komma fram till rätt släkte eller art krävs brunt till svartbrunt sporpulver och släta sporer i många fall mikroskopering eftersom de bästa som oftast har tydlig groddpor. Flera av släktena nyckelkaraktärerna ofta är skillnader hos sporer kännetecknas dessutom av chrysocystider, som och cystider. Fullständiga beskrivningar av alla är mycket karaktäristiska och saknas hos andra kända arter i Europa med färgbilder av nästan skivlingar. Tillkomsten av molekylära data i alla gör boken mycket användbar och naturligt- skivlingsystematiken har emellertid medfört en vis oumbärlig för mykologer som vill ägna sig del ommöbleringar och namnbyten, en process åt denna svampgrupp. Den kommer tveklöst som är långt ifrån avslutad. Vilka släkten som att bli ett standardverk för överskådlig tid. Det kommer återfinnas i Strophariaceae i framtiden gäller särskilt för släktena Deconica/Psilocybe, är därför osäkert. Numera anses även Agrocybe där många taxa fortfarande är dåligt utredda och ingå i Strophariaceae s.str. och i en vidare upp- svåra att identifiera. Flera arter i dessa släkten fattning kanske också en systerklad med bl.a. hör egentligen inte hemma i Europa utan har Galerina, Hebeloma och Phaeocollybia får ingå. kommit hit av misstag via olika mänskliga ak- Detta är dock inte vedertaget ännu och denna tiviteter. bok behandlar bara Strophariaceae i sin gamla Bokens avslutande tredjedel utgörs av bilder och tolkning och utan Agrocybe. Märkligt nog är den nästan alla arter är illustrerade med färgfoto- ändå rubricerad Strophariaceae s.l. grafier av hög kvalité, oftast med flera bilder på Boken innehåller en rad nomenklatoriska ny- samma art. Det är naturligtvis en fördel att få en heter. I Flora Agarica Neerlandica (1999) slog uppfattning om hur en art kan variera men nog Noordeloos ihop de mörksporiga släktena Hy- förefaller det vara lite onödigt lyxigt och påkos- pholoma och Stropharia med Psilocybe, som då tat med 6–8 bilder på vanliga och välkända arter blev ett mycket stort och variabelt släkte. Den som t.ex. Stropharia aeruginosa, Hypholoma

42 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Böcker fasciculare och capnoides, Pholiota squarrosa Artantalet förefaller kanske lågt i jämförelse m.fl. Det rikliga bildmaterialet hade förstås inte med t.ex. Funga Nordica men är förklarligt med varit möjligt utan bidrag av många fotografer tanke på att landet är relativt litet och saknar en och bland alla dem som lämnat bilder märks Leif del biotoper som finns i de nordiska länderna, Stridvall (bl.a. 4 bilder av Flammula pinicola!) t.ex. naturliga bokskogar och utpräglat boreala och Jan Vesterholt. eller alpina miljöer. Märkligt nog är dock ar- Med sina 648 sidor är boken en ”tegelsten”, ter som t.ex. L. hysginus (gulskivig riska), L. liksom tidigare volymer i serien. Man kan inte serifluus (stinkriska) och L. vellereus (luden undgå reflektionen att man hade fått lika mycket vitriska) bara kända genom enstaka fynd och information om den hade varit bara hälften så Lactarius pilatii (knoppriska), som är en relativt tjock. Ena hälften är ju egentligen överflödig vanlig och vitt utbredd art i Norden, tycks vara eftersom samma text hela tiden upprepas på ett helt okänd. I övrigt förefaller riskfloran i Est- annat språk och många bilder på vanliga arter land, som man kan förvänta sig, vara mycket lik hade kunnat utgå. Formatet hade kunnat vara den i mellersta Sverige eller södra Finland. Det behändigare och priset lägre med en upplaga på tycks inte finnas någon art i Estland som inte är italienska och en på engelska. Men alla kommer känd från Sverige. förstås ändå att införskaffa boken för den fyller Boken är naturligtvis ett måste för den som är in- ett behov och det finns inget annat verk som tresserad av Estlands Lactarius-flora. Fotografi- täcker Strophariaceae i Europa så väl. erna är välliknande och av mycket hög kvalitet. Stig Jacobsson De fina bilderna gör boken användbar som ett komplement till Funga Nordica vid identifiering Kuulo Kalamees av riskor även i större delen av Sverige. Riisikad (The genus Stig Jacobsson Lactarius in Estonia) Tartu Ulikooli Loodus- Per Marstad muuseum 2011. Sopphåndboka 187 sidor. ISBN 978- Tun Forlag, Oslo, 2011 9985-4-0619-9 ISBN 978-82-529-3338-3

Denna bok är den första i Under året har Per en serie om biodiversitet i Marstad, som är en Estland som kommer att välkänd svampkännare utges av universitetet i Tartu. Det är en monografi med många års erfaren- över släktet Lactarius i Estland och den är förstås het av svampbestämning skriven på estniska men det finns också en kort- och svamputställningar i fattad sammanfattning på engelska för varje art. Norge, kommit ut med en fin och rikligt illustre- Alla riskor (60 arter) som bevisligen är kända från rad fälthandbok. I boken beskriver Per de i Nor- Estland beskrivs med avseende på utseende och den 120 vanligast förekommande svamparterna. förekomst och är illustrerade med fotografier av Urvalet täcker många grupper och är uppdelat kollekter som samlats i landet. Ytterligare 22 arter i skivsvampar, kantareller, soppar, tickor, tagg- som antingen nämnts som funna i landet men utan svampar, finger- och klubbsvampar, röksvampar kända belägg eller som kan tänkas dyka upp i Est- samt ett urval murklor och skålsvampar. Varje art land beskrivs också kortfattat men enbart på est- illustreras med två foton och en lätt och informa- niska och utan fotografier. Dock finns en bestäm- tiv text. Fotona är av mycket hög kvalitet, visar ningsnyckel till alla arter även på engelska. tydligt och klart diskriminerande morfologiska Nomenklatoriskt innehåller boken inga nyheter, karaktärer och kännetecken, färgåtergivningen namnsättningen följer den i Funga Nordica 2008. är bra. Goda matsvampar är märkta med en till

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 43 Böcker tre stjärnor, giftiga arter med ett kors och icke förekomma i Nederländerna fast de ännu inte matsvampar med en triangel. är påträffade. Boken ger med andra ord en god I de inledande kapitlen beskrivs på ett enkelt översikt över Västeuropas rostsvampar och bör och kortfattat sätt storsvampars uppbyggnad och samtidigt kunna vara en god bestämningshjälp morfologiska karaktärer som är av betydelse för för oss i norra Europa. En bestämningsnyckel bestämning av svamp, samt lite om livscykler utgår från värdväxten, varunder de olika arterna och ekologi. Detta är till stor nytta för den som är nycklas ut på morfologiska grunder. Ett uppföl- nybörjare och just börjat intressera sig för svam- jande avsnitt med illustrerade artbeskrivningar par. Här finns ett kapitel om de giftigaste svamp- med utbredningskartor som omfattar hela Euro- arterna, deras förväxlingsarter och på vilket sätt pa gör boken till ett oundgängligt arbetsredskap svampgifterna påverkar kroppen. På ett trevligt för den rost-svampsintresserade. Verket omfat- och informativt sätt beskrivs här i olika delar tar 424 sidor och är skrivet på nederländska med också vilka matsvampar man kan förvänta sig parallell engelsk översättning. Det rekommend- att finna, och några exempel på sällsynta arter eras varmt! som förkommer i olika biotoper som granskog, Mikael Jeppson tallskog, ädellövskog, gräsmarker och på fjället. Boken är på norska, med artnamnen på latin Magnus Sjøberg & och norska, och riktar sig främst till den norska Baard Næss marknaden men jag kan med varm hand rekom- Soppkokeboka mendera den även till svenska svampplockare Tun Forlag, Oslo, 2011 och nybörjare. Det är en riktigt trevlig och an- ISBN 978-82-529-3348-2 vändbar fälthandbok i behändigt format. Alla fantastiska foton är ett stort plus och gör att den En kokbok från Norge med all säkerhet kommer att bli en storsäljare. med enbart svampre- Ellen Larsson cept, skriven och illu- strerad av en kock och en fotograf. Per Marstad, Aad Termorshuizen som skrivit Sopphåndboka, medverkar som & Charlotte Swertz sakkunnig och svampexpert. Boken har ett lite Roesten van Ned- annorlunda upplägg för att vara en kokbok och erland – Dutch Rust inspirerar till både svampplockning och mat- Fungi lagning. ISBN 978-90-6464-483-2. Kokboken börjar med att ge tips till den ovane Pris: € 45.- (beställningar svampplockaren om hur man plockar och tar till- till aadtermorshuizen@ vara svamp på bästa sätt. Den innehåller också planet.nl). en översikt om hur vi delar in och grupperar storsvampar. Varje svampart som används i re- Rostsvampar är para- cepten är illustrerad med fina fotografier, dess siter på kärlväxter. morfologiska kännetecken, ekologi och even- Många av dem har fascinerande livscykler som tuella förväxlingsarter beskrivs på ett kortfattat innefattar fler än en värdväxt. I en ny bok om och bra sätt. Att denna typ av information på ett Nederländernas rostsvampar presenterar för- lättfattligt och korrekt sätt är inkluderat i en kok- fattarna 163 neder-ländska rostsvamparter från bok är nydanande och ger den ett mycket seriöst nästan 300 olika värdväxter som ett resultat av intryck men utan att för den skull bli tråkig. Ett ett fyraårigt inventeringsprojekt. Alla nederlän- stort plus är min uppfattning. I stort sett tycker dska arter beskrivs och de flesta illustreras med jag att de har med ett bra urval av matsvampar vackra fotografier. Dessutom tar författarna upp men ställer mig lite tvekande till valet att använ- ytterligare 182 arter som eventuellt skulle kunna da scharlakansröd vaxskivling i så många som

44 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Mykologiska Notiser fyra recept. Jag hade kanske hellre sett att man på ett enkelt sätt i stekpannan som passar ut- istället använt t.ex. sotvaxskivling till några av märkt som tilltugg till soppan och grytan. Boken dessa rätter för att nyansera bilden av vaxskiv- har en mix av gamla och nya recept, de flesta lingarna som matsvampar. Kanske beror det till lättlagade, alla illustrerade på ett attraktivt och viss del på att rött gör sig bra på foto och onekli- inbjudande sätt. Recepten gör dig inte besviken, gen ser rätterna oerhört läckra ut på bilderna. de är enkla att följa, tar mellan 10 minuter och Vad hittar vi då för typ av recept i boken? Ja, två timmar att tillaga och ger bara mersmak. För vad sägs om lax med dillstuvade blodriskor, ört- alla oss som gillar svamp så tror jag att den kom- gratinerade kremlehattar, svampsufflé eller tratt- mer att ha en självklar plats bland kokböckerna kantarell och krabbrisotto? Det både låter och och att den kommer användas flitigt i köket. Den smakar gott. Här finns recept på matbrödmuffins inspirerar kanske också till att plocka och tillaga med vårmusseroner och cheddarost, samt tunn- en ny svampart nästkommande säsong. bröd med trattkantareller och rosmarin tillagat Ellen Larsson

Mykologiska notiser

Austrian fungi Database Inom projektet ”Austrian fungi Database” med syfte att dokumentera svampars utbred- ning i Österrike, finns nu en sökbar online-da- tabas med utbredningskartor till fler än 7 800 svamptaxa med totalt drygt 310 000 fyndupp- gifter. Projektet koordinaras av Österrikes Mykologiska Förening. Ta en titt på [http:// austrianfungi.mykodata.net]!

Boletales.com Intresserad av soppar? Då måste du ovillkorligen klicka dig in på den bulgariske mykologen Bo- ris Assyovs internet-sajt [boletales.com]. Där finns foton och beskrivningar av de flesta europeiska soppar, ett unikt referensmaterial i form av handledningar, litteraturhänvisningar, länkar och ned- laddningsbara pdf:er (”An introduction on how to study boletes”, ”A simple illustrated guide to the genera of trees and shrubs” och ”An intro- duction to the names of fungi” – den sistnämn- da en utmärkt sammanfattning av gällande no- menklaturregler).

British Boletes En ny bestämningsguide till brittiska soppar har nyligen kommit ut. Den är skri- ven av Geoffrey Kibby, redaktör för den engelska motsvarigheten till SMT, Field Mycologist. Boken som har spiralbindning innehåller 76 sidor, färgfoton och färg- illustrationer. Finns till försäljning på nätet för £23.99 hos Natural History Book- shop [http://www.nhbs.com]. En recension planeras till SMT 2012(2).

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 45 SMF Röksvampsworkshop på Kinnekulle

Veckoslutet 23 – 25 mars 2012 finns möjlighet att lära sig att bestämma röksvampar under ledning av Mikael Jeppson. Vi bor på vandrarhem på platåberget Kinnekulle i Västergötland och ägnar dagarna åt genomgångar och praktiskt bestämningsarbete. Om vädret tillåter gör vi en exkursion i de natursköna omgivningarna där vi kanske finner några fjolårsrökisar. Det kommer hur som helst att finnas rikligt med herbariematerial att jobba med. Preliminärt program Fredag 23/3 2012 18.00 - Kursstart. 19.00 - Lätt middag. Därefter en översikt över röksvampstaxonomi och bestämningsteknik. Röksvampar i ett evolutionärt perspektiv. Lördag 24/3 2012 08.00 - Frukost 09.00 – 13.00 - Bestämningsarbete och mikroskoperingsteknik 13.00 - Lunch 14.00 – 16.00 - Exkursion till Österplana hed, ett västsvenskt alvarområde 16.00 – 18.00 - Bestämningsarbete 18.00 - Middag 19.00 – 21.00 - Bestämningsarbete, inrapportering i nya Artportalen Söndag 25/3 2012 08.00 - Frukost 09.00 – 11.30 - Röksvamparnas ekologi och utbredning; sammanfattning; avslutning 11.30 - Städning av rum, utcheckning. Kostnader Kursavgift: 500:- Logi och mat (frukost lördag, söndag; lunch lördag; kvällsmat fredag, lördag): Delat rum: 1000:-/person Enkelrum: 1100:- Hyra av sänglinne: 65:- Anmälan Du anmäler dig så snart som möjligt och senast den 1 mars 2012 genom att skicka ett mail till Mikael Jeppson ([email protected]) med kontaktuppgifter och önskemål om inkvarter- ing (dubbelrum/enkelrum) och eventuell specialkost. Samtidigt skickar du din deltagaravgift och betalning för mat och logi till SMF:s bankgiro 5388-7733. Glöm inte att skriva ditt namn i med- delandefältet när du betalar. Du erhåller din turordningsplats när inbetalningen registrerats på kontot. En bekräftelse på deltagande och logi, liksom lite detaljer kring utrustning kommer att skickas ut i god tid före kursen. Deltagarantalet är begränsat till 15. Vandrarhemmets avboknings- regler gäller (se www.falkangen.se). Deltagaravgiften till SMF kan inte återbetalas om avbokning görs senare än 15 mars 2012. Välkommen till Kinnekulle! Mikael Jeppson [email protected]

46 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) SMF SMF:s fototävling 2011

I samband med Mykologihelgen 2011 i Uppsala inbjöds till traditionell fototävling. Många fina bilder lämnades in och mötesdeltagarna röstade fram följande vinnare:

Första plats Kerstin Bergelin ”Crepidotus cesatii”.

Delad andraplats Lars-Göran Hellsten ”Tidig svampplockarmorgon i bokskog” Jörgen Jeppson ”Öronmussling (Pleurocybella porrigens)”.

Styrelsen gratulerar vinnarna och tackar för alla fina bidrag och inbjuder till ny tävling i samband med Mykologihelgen 2012.

Delad andraplats: Jörgen Jeppsons öronmussling.

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) 47 SMF

Första plats: Kerstin Bergelins Crepidotus cesatii.

Delad andraplats: Lars-Göran Hellsten. Tidig svampplockarmorgon i bokskog.

48 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 32:3 (2011) Styrelse Revisorer

Ellen Larsson ordförande Herbert Kaufmann Kullingsbergsvägen 12, 441 43 ALINGSÅS Sofiebergsvägen 6, 702 29 ÖREBRO 070-2641515 019-246194 [email protected] Bernt Linton Kill Persson vice ordförande Blåklintstigen 6, 137 36 VÄSTERHANINGE Mastens väg 18, 310 41 GULLBRANDSTORP 08-50027493 035-594 63 [email protected] Carina Jutbo Tallvägen 9A, 854 66 SUNDSVALL Anita Stridvall sekreterare 060-569235 Lextorpsvägen 655, 461 64 TROLLHÄTTAN [email protected] 0520-72650 [email protected] Lars Ljungberg Löpargatan 84, 722 41 VÄSTERÅS Mikael Jeppson 021-330608 Lilla Håjumsgatan 4, 461 35 TROLLHÄTTAN 0520-82910 [email protected] Valberedning Jan Nilsson kassör Smeberg 2, 457 50 BULLAREN Kerstin Bergelin 0525-20972 Bovetevägen 10, 260 40 VIKEN [email protected] 042-238232, 0705411414 [email protected] Michael Krikorev Kyrkvärdsvägen 37, 147 62 UTTRAN Arne Ryberg 08-53038605 Boafallsvägen 10, 293 72 JÄMSHÖG [email protected] 0454-49208 [email protected] Elisabet Eriksson Wallingatan 9B, 752 24 UPPSALA Stig Jacobsson [email protected] Flöjtgatan 21, 421 39 VÄSTRA FRÖLUNDA 031-7090710 Sofia Lund [email protected] Brearedsvägen 75, 432 38 VARBERG [email protected] www.svampar.se Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 32 · nummer 3 · 2011

INNEHÅLL

Jeppson, Mikael: Grynskivlingar (Cystoderma och Cystodermella) i Sverige – The genera Cystoderma and Cystodermella in Sweden...... 15 Kellström, Karin: Guldtrattskivling (Leucopaxillus subzonalis), en vacker och sällsynt svamp vid Stortjärn, Slåtteråsen, Jämtland – Leucopaxillus subzonalis, a rare and beautiful fungus...... 6 Larsson, Ellen, Stridvall, Anita & Krikorev, Michael: Vaxvaktrapport – Report from the Swedish monitoring project on Hygrophorus...... 24 Nikishkova, Elle: Rysk svampsoppa – Russian mushroom soup...... 29 Nilsson, Jan: En mystisk svamp på Mjölkeröds golfbana – A mysterious fungus found on the golf course of Mjölkeröd...... 2 Rosling, Anna: Archaeorhizomycetes – en ny klass av basala svampar – Archaeorhizomycetes – a new class of basal soil fungi...... 11 Sundström, Erik: Några gamla råd om vad man kan göra med svampar – Old usage of fungi...... 31

Böcker – Book reviews Jacobsson, Stig: Noordeloos: Strophariaceae s.l...... 42 Jacobsson, Stig: Kalamees: Riisikad...... 43 Jeppson, Mikael: Termorshuizen & Swertz: Roesten van Nederland...... 44 Larsson, Ellen: Sjøberg & Naess: Soppkokeboka...... 44 Larsson, Ellen: Marstad: Sopphåndboka...... 43

Svensk Mykologi – del 2 Hansen, Karen: Riksmuseets svampherbarium...... 35 Larsson, Ellen: Herbarium GB – en forskningsresurs och dokumentation av biodiversitet...... 33 Strandh, Anders: Södra Vätterbygdens svampklubb...... 40

SMF Mykologivecka 2012...... 23 Röksvampsworkshop på Kinnekulle...... 46 SMF:s fototävling...... 47

Tryck: Affärs-Tryckeriet, Västerås december 2011 Repro: Affärs-Tryckeriet, Västerås Omslag: MultiArt gloss 250 Inlaga: MultiArt silk 115