DOCSLIB.ORG

Spekta Kulära Naken Snäckor Och Deras Släktingar I Ny

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Spekta Kulära Naken Snäckor Och Deras Släktingar I Ny Spekta kulära naken- snäckor och deras släktingar i ny bok Det ligger ett skimmer av sagoväsen över nakensnäckor och deras havslevande släktingar. I den här boken får vi följa med ner på djupet i Sveriges vatten och uppleva en fantastisk värld. Här presenteras 146 arter, bland annat alla Sveriges 95 arter nakensnäckor som med sina starka färgteckningar och häftiga utskott är populära fotoobjekt för BOKFAKTA sportdykare. Fortfarande idag upptäcks nya arter i svenska vatten. Titel: Blötdjur: Sidopalpssnäckor – taggsäck­ snäckor. Mollusca: Cimidae – Asperspinidae Den här boken omfattar de marina bakgälade snäckorna samt de limniska Innehåll: Volymen behandlar 146 svenska kam gälssnäckorna. Här finns en längre introduktion till underklassen arter av snäckor inom underklassen Hetero­ branchia. Dessutom finns en längre intro­ Heterobranchia samt övergripande presentationer av infraklassen Euthy- duktion till underklassen Heterobranchia neura och ordningen nakensnäckor med tillhörande arttexter, bilder och och infraklassen Euthyneura. nycklar. Heterobranchia är den artrikaste huvudgruppen bland snäckor. Text: Kennet Lundin, Klas Malmberg och Form- och färgrikedomen är stor, och det finns arter som har skal och så- Fredrik Pleijel dana som saknar skal. Av de cirka 370 arterna som finns i Sverige lever lite Bild: Fredrik Pleijel och Klas Malmberg mer än hälften på land eller i sötvatten och övriga i havet. Variationen i Språk: Svenska, för bestämningsnycklarna utseende är störst bland de marina arterna. finns även engelsk översättning Antal sidor: 352 Den nya volymen är, precis som övriga volymer i bokverket, ett pedago- ISBN (klot): 978­91­87853­61­6 giskt praktverk av hög kvalitet både till innehåll och utförande. Boken vän- ISBN (skinn): 978­91­87853­62­3 der sig både till den inbitne sportdykaren och till den allmänt naturintres- Utgivning: 24 mars 2021 serade. Läsaren får följa med ner under vattnet och får lära sig hur dessa fascinerande djur artbestäms, var de kan hittas och hur de lever. OM NATIONALNYCKELN I Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna presenteras svenska djur, växter och svampar. Böckerna är systematiskt uppbyggda, rikt illustrerade och innehåller utförliga artbeskrivningar, utbredningskartor och nycklar för artbestämning. Nationalnyckeln är en rik källa till kun­ skap och kan väcka ett ökat intresse och engagemang för biologisk mångfald och vår svenska natur. Nationalnyckeln ges ut av SLU Artdata­ banken sedan 2005, på uppdrag av regeringen och inom ramen för Svenska artprojektet. Purpurborstnuding Edmundsella pedata. Foto: Klas Malmberg. Säljstart 24 mars 2021 Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna finns i två utföranden: klotband av väv med skyddsomslag och skinn band med svenskt renskinn och guldtoppsnitt. 52 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna heterobranhcia: euthyneura • 53 88 • nationalnyckeln till sveriges flora och fauna ringipleura: nudibranchia • 89 Marina grupper av bland annat fiskar och kan istället lägga energi på Ryggutskott med aktivt försvar cerata. Ofta är nässelkapslarna inte fullbildade när de Blek sammetsnuding Jorunna Den största marina gruppen inom Euthyneura är att producera många ägg. Detta kan vara en bidragan- Många arter av nakensnäckor har stora utskott på rygg- kommer från nässeldjuret (de fullbildade har redan tomentosa har smala, bågböj- da sidotänder på rasp tungan infraklass Euthyneura nakensnäckor (ordning Nudibranchia) med närmare de anledning till att nakensnäckor ofta tidvis uppvisar sidan. Dessa utskott kan vara förgrenade eller finger- aktiverats vid nakensnäckans attack), men de mog- 2 500 arter av vilka 95 har påträffats i Sverige. Som massförekomst, för att sedan på ett nästan magiskt formiga och kan fungera som gälar och även vara en nar i nässel säcken där de blir ”apterade” och redo att för att kunna skrapa loss bitar stam Mollusca av vävnad från de svampdjur namnet antyder saknar nakensnäckorna skal. Av de sätt försvinna. De arter av marina bakgälade snäckor form av kamouflage. I dessa utskott finns förgreningar skjuta ut sitt gift. Det finns en öppning i toppen av klass Gastropoda som den livnär sig av. Här visas underklass Heterobranchia Infraklassen Euthyneura omfattar familjen klyvgre- Av alla grupper av snäckor i världen är Euthyneura, övriga ca 75 marina arterna i Sverige är majoriteten som livnär sig på säsongsbunden och kort livad föda av tarmkörteln. Hos arter i överfamiljerna Aeolidioidea varje ceras som har förbindelse med nässelsäcken. Vid en koloni med svampdjuret infraklass ningssnäckor (Tjaernoeiidae) med oklar systematisk med sina närmare 32 500 kända arter, den artrikaste skalförsedda, medan 13 arter saknar skal. Några av de har i regel flera generationer under loppet av ett år. och Fionoidea är utskotten specialiserade så kallade ce- störning dras nässelsäcken samman och nässelkaps- Haliclona urceolus. subterklass placering samt de tre subterklasserna Acteonimorp- och mest variabla gruppen vad gäller såväl form som arter som har reducerat skal påminner om de land- Dessa arter kan därför fluktuera kraftigt i antal. Arter rata, vilka kan vara långa och slanka som hos borstnu- larna pressas ut genom öppningen och sprids i vattnet Blek sammetsnuding Jorunna tomentosa. Rasptunga (SEM). Svampdjuret Haliclona urceolus. överordning ha med nära 300 arter, Ringipleura med nära 2 100 färg och levnadssätt. Denna evolutionära framgång levande sniglarna. som däremot har en mer stabil och långlivad födo- dingar (familj Flabellinidae) och kamnudingar (familj där de kommer i kontakt med en eventuell angripare. ordning arter och Tectipleura med närmare 29 500 arter. kan för de marina arternas del kopplas till faktorer De små klyvgreningsnäckorna (familj Tjaernoei- källa blir ofta ett- eller tvååriga och fluktuerar i min- Trinchesiidae), uppblåsta som hos rygghornsnudingar Ofta kan hela cerata dras samman och sträckas ut, underordning Långstjärtsnuding Diaphoro­ Ringipleura domineras av ordningen nakensnäckor såsom specialisering på giftiga födoorganismer, till överfamilj idae), med två arter i Sverige, saknar mynningslock dre utsträckning i antal. Säcktungesnäckor, som lever (familj Eubranchidae) eller avsmalnande som hos slät- men detta går långsamt och förmågan varierar mellan doris luteocincta har korta, familj Nudibranchia. Tectipleura domineras av de två över- exempel svampdjur, sjöpungar och nässeldjur, samt och har skal som blir upp till en millimeter i diameter. av alger på grunt utsötat vatten, påträffas främst som- hornsnudingar (familj Aeolidiidae). olika arter. Det kan vara stor skillnad i helhets intryck krokformiga, sågtandade släkte ordningarna Eupulmonata och Hygrophila (=Basom- till utnyttjande av födodjurens defensiva gifter till Landets minsta landlevande lungsnäcka är som jäm- martid när algmattorna är som mest utvecklade. Pela- Cerata (plural, lat. i singular ceras) har en särskild av en stressad individ med indragna cerata jämfört sidotänder på rasptungan för matophora), vilka är land- respektive sötvattens le- det egna försvaret. För de landlevande lungsnäckorna förelse punktsnäcka Punctum pygmeum som har ett giska arter som rovsimsnäckor och fotsimsnäckor på- funktion för försvar, eftersom de i toppen innehål- med en opåverkad individ. Många arter som har ce- att kunna ta sig igenom det hårda höljet på de olika van de lungsnäckor. Nästan alla de övriga grupperna är en bidragande orsak till den stora artdiversiteten skal som blir 1,6 mm i diameter. träffas vintertid, ofta i samband med kraftiga väst liga ler en säck med nässelkapslar. Dessa små organel- rata med sina nässelsäckar har också skarpt kontrast- mossdjur som den livnär sig inom Tectipleura är marina, och ett fåtal arter är an- att de har begränsad spridningsförmåga jämfört med Alla de marina arterna inom Euthyneura var tidi- vindar som för in dem från Nordatlanten. Sjöhare- Skal av den parasitiskt levan- ler kommer från nässelceller i de nässeldjur i födan rika mönster och färger. Färgteckningen fungerar av, bl.a. det busklika moss- passade till brackvatten. marina arter som sprids med frisimmande larvstadier. gare taxonomiskt placerade tillsammans i gruppen snäckan fläckig manteldansare Akera bullata kan ses de locklungsnäckan Pyrgiscus som utgörs av antingen havsanemoner, maneter eller här som en varningssignal till eventuella predatorer. djuret Crisia eburnea. Opisthobranchia, men både molekylära och morfo- simma i grunda vikar i juli och augusti. crenatus (tidigare benämnd hydro zoer (polypdjur). Rester av nässelceller innehål- Gälkransingar inom överfamiljen Polyceroidea har Långstjärtsnuding Diaphorodoris luteocincta. Rasptunga (SEM). Mossdjuret Crisia eburnea. logiska data har sedan länge tydligt visat att denna Många marina arter inom Euthyneura har en ka- Turbonilla fulvocincta). lande nässelkapslar transporteras från magen och ge- också utskott för att avskräcka predatorer, men dessa FOTO: FREDRIK PLEIJEL gruppering inte är enhetlig. Enligt en taxonomisk mouflageteckning så att de smälter in fullständigt när nom tarmkörteln ut till nässelsäcken vid spetsen av innehåller körtlar som producerar illasmakande äm- Rödprickig kottnuding Doto revision från 2017 (Bouchet m.fl. 2017) av klasserna de sitter på sin föda. Andra arter har däremot skarpt nen. De flesta gälkransingar saknar dock ryggutskott coronata livnär sig på nässel- Gastropoda (snäckor) och Monoplacophora (”urmol- kontrastrika mönster och färger. Dessa arter är i regel bakre ceras och har kamouflage teckning, vilket gör att de smäl- djur inom klassen Hydrozoa. På rasptungan finns en enkel
Load more

Recommended publications
  • A Radical Solution: the Phylogeny of the Nudibranch Family Fionidae
    RESEARCH ARTICLE A Radical Solution: The Phylogeny of the Nudibranch Family Fionidae Kristen Cella1, Leila Carmona2*, Irina Ekimova3,4, Anton Chichvarkhin3,5, Dimitry Schepetov6, Terrence M. Gosliner1 1 Department of Invertebrate Zoology, California Academy of Sciences, San Francisco, California, United States of America, 2 Department of Marine Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden, 3 Far Eastern Federal University, Vladivostok, Russia, 4 Biological Faculty, Moscow State University, Moscow, Russia, 5 A.V. Zhirmunsky Instutute of Marine Biology, Russian Academy of Sciences, Vladivostok, Russia, 6 National Research University Higher School of Economics, Moscow, Russia a11111 * [email protected] Abstract Tergipedidae represents a diverse and successful group of aeolid nudibranchs, with approx- imately 200 species distributed throughout most marine ecosystems and spanning all bio- OPEN ACCESS geographical regions of the oceans. However, the systematics of this family remains poorly Citation: Cella K, Carmona L, Ekimova I, understood since no modern phylogenetic study has been undertaken to support any of the Chichvarkhin A, Schepetov D, Gosliner TM (2016) A Radical Solution: The Phylogeny of the proposed classifications. The present study is the first molecular phylogeny of Tergipedidae Nudibranch Family Fionidae. PLoS ONE 11(12): based on partial sequences of two mitochondrial (COI and 16S) genes and one nuclear e0167800. doi:10.1371/journal.pone.0167800 gene (H3). Maximum likelihood, maximum parsimony and Bayesian analysis were con- Editor: Geerat J. Vermeij, University of California, ducted in order to elucidate the systematics of this family. Our results do not recover the tra- UNITED STATES ditional Tergipedidae as monophyletic, since it belongs to a larger clade that includes the Received: July 7, 2016 families Eubranchidae, Fionidae and Calmidae.
    [Show full text]
  • Diversity of Norwegian Sea Slugs (Nudibranchia): New Species to Norwegian Coastal Waters and New Data on Distribution of Rare Species
    Fauna norvegica 2013 Vol. 32: 45-52. ISSN: 1502-4873 Diversity of Norwegian sea slugs (Nudibranchia): new species to Norwegian coastal waters and new data on distribution of rare species Jussi Evertsen1 and Torkild Bakken1 Evertsen J, Bakken T. 2013. Diversity of Norwegian sea slugs (Nudibranchia): new species to Norwegian coastal waters and new data on distribution of rare species. Fauna norvegica 32: 45-52. A total of 5 nudibranch species are reported from the Norwegian coast for the first time (Doridoxa ingolfiana, Goniodoris castanea, Onchidoris sparsa, Eubranchus rupium and Proctonotus mucro- niferus). In addition 10 species that can be considered rare in Norwegian waters are presented with new information (Lophodoris danielsseni, Onchidoris depressa, Palio nothus, Tritonia griegi, Tritonia lineata, Hero formosa, Janolus cristatus, Cumanotus beaumonti, Berghia norvegica and Calma glau- coides), in some cases with considerable changes to their distribution. These new results present an update to our previous extensive investigation of the nudibranch fauna of the Norwegian coast from 2005, which now totals 87 species. An increase in several new species to the Norwegian fauna and new records of rare species, some with considerable updates, in relatively few years results mainly from sampling effort and contributions by specialists on samples from poorly sampled areas. doi: 10.5324/fn.v31i0.1576. Received: 2012-12-02. Accepted: 2012-12-20. Published on paper and online: 2013-02-13. Keywords: Nudibranchia, Gastropoda, taxonomy, biogeography 1. Museum of Natural History and Archaeology, Norwegian University of Science and Technology, NO-7491 Trondheim, Norway Corresponding author: Jussi Evertsen E-mail: [email protected] IntRODUCTION the main aims.
    [Show full text]
  • Phylum MOLLUSCA
    285 MOLLUSCA: SOLENOGASTRES-POLYPLACOPHORA Phylum MOLLUSCA Class SOLENOGASTRES Family Lepidomeniidae NEMATOMENIA BANYULENSIS (Pruvot, 1891, p. 715, as Dondersia) Occasionally on Lafoea dumosa (R.A.T., S.P., E.J.A.): at 4 positions S.W. of Eddystone, 42-49 fm., on Lafoea dumosa (Crawshay, 1912, p. 368): Eddystone, 29 fm., 1920 (R.W.): 7, 3, 1 and 1 in 4 hauls N.E. of Eddystone, 1948 (V.F.) Breeding: gonads ripe in Aug. (R.A.T.) Family Neomeniidae NEOMENIA CARINATA Tullberg, 1875, p. 1 One specimen Rame-Eddystone Grounds, 29.12.49 (V.F.) Family Proneomeniidae PRONEOMENIA AGLAOPHENIAE Kovalevsky and Marion [Pruvot, 1891, p. 720] Common on Thecocarpus myriophyllum, generally coiled around the base of the stem of the hydroid (S.P., E.J.A.): at 4 positions S.W. of Eddystone, 43-49 fm. (Crawshay, 1912, p. 367): S. of Rame Head, 27 fm., 1920 (R.W.): N. of Eddystone, 29.3.33 (A.J.S.) Class POLYPLACOPHORA (=LORICATA) Family Lepidopleuridae LEPIDOPLEURUS ASELLUS (Gmelin) [Forbes and Hanley, 1849, II, p. 407, as Chiton; Matthews, 1953, p. 246] Abundant, 15-30 fm., especially on muddy gravel (S.P.): at 9 positions S.W. of Eddystone, 40-43 fm. (Crawshay, 1912, p. 368, as Craspedochilus onyx) SALCOMBE. Common in dredge material (Allen and Todd, 1900, p. 210) LEPIDOPLEURUS, CANCELLATUS (Sowerby) [Forbes and Hanley, 1849, II, p. 410, as Chiton; Matthews. 1953, p. 246] Wembury West Reef, three specimens at E.L.W.S.T. by J. Brady, 28.3.56 (G.M.S.) Family Lepidochitonidae TONICELLA RUBRA (L.) [Forbes and Hanley, 1849, II, p.
    [Show full text]
  • Nudibranchia: Flabellinidae) from the Red and Arabian Seas
    Ruthenica, 2020, vol. 30, No. 4: 183-194. © Ruthenica, 2020 Published online October 1, 2020. http: ruthenica.net Molecular data and updated morphological description of Flabellina rubrolineata (Nudibranchia: Flabellinidae) from the Red and Arabian seas Irina A. EKIMOVA1,5, Tatiana I. ANTOKHINA2, Dimitry M. SCHEPETOV1,3,4 1Lomonosov Moscow State University, Leninskie Gory 1-12, 119234 Moscow, RUSSIA; 2A.N. Severtsov Institute of Ecology and Evolution, Leninskiy prosp. 33, 119071 Moscow, RUSSIA; 3N.K. Koltzov Institute of Developmental Biology RAS, Vavilov str. 26, 119334 Moscow, RUSSIA; 4Moscow Power Engineering Institute (MPEI, National Research University), 111250 Krasnokazarmennaya 14, Moscow, RUSSIA. 5Corresponding author; E-mail: [email protected] ABSTRACT. Flabellina rubrolineata was believed to have a wide distribution range, being reported from the Mediterranean Sea (non-native), the Red Sea, the Indian Ocean and adjacent seas, and the Indo-West Pacific and from Australia to Hawaii. In the present paper, we provide a redescription of Flabellina rubrolineata, based on specimens collected near the type locality of this species in the Red Sea. The morphology of this species was studied using anatomical dissections and scanning electron microscopy. To place this species in the phylogenetic framework and test the identity of other specimens of F. rubrolineata from the Indo-West Pacific we sequenced COI, H3, 16S and 28S gene fragments and obtained phylogenetic trees based on Bayesian and Maximum likelihood inferences. Our morphological and molecular results show a clear separation of F. rubrolineata from the Red Sea from its relatives in the Indo-West Pacific. We suggest that F. rubrolineata is restricted to only the Red Sea, the Arabian Sea and the Mediterranean Sea and to West Indian Ocean, while specimens from other regions belong to a complex of pseudocryptic species.
    [Show full text]
  • Biodiversity Journal, 2020, 11 (4): 861–870
    Biodiversity Journal, 2020, 11 (4): 861–870 https://doi.org/10.31396/Biodiv.Jour.2020.11.4.861.870 The biodiversity of the marine Heterobranchia fauna along the central-eastern coast of Sicily, Ionian Sea Andrea Lombardo* & Giuliana Marletta Department of Biological, Geological and Environmental Sciences - Section of Animal Biology, University of Catania, via Androne 81, 95124 Catania, Italy *Corresponding author: [email protected] ABSTRACT The first updated list of the marine Heterobranchia for the central-eastern coast of Sicily (Italy) is here reported. This study was carried out, through a total of 271 scuba dives, from 2017 to the beginning of 2020 in four sites located along the Ionian coasts of Sicily: Catania, Aci Trezza, Santa Maria La Scala and Santa Tecla. Through a photographic data collection, 95 taxa, representing 17.27% of all Mediterranean marine Heterobranchia, were reported. The order with the highest number of found species was that of Nudibranchia. Among the study areas, Catania, Santa Maria La Scala and Santa Tecla had not a remarkable difference in the number of species, while Aci Trezza had the lowest number of species. Moreover, among the 95 taxa, four species considered rare and six non-indigenous species have been recorded. Since the presence of a high diversity of sea slugs in a relatively small area, the central-eastern coast of Sicily could be considered a zone of high biodiversity for the marine Heterobranchia fauna. KEY WORDS diversity; marine Heterobranchia; Mediterranean Sea; sea slugs; species list. Received 08.07.2020; accepted 08.10.2020; published online 20.11.2020 INTRODUCTION more researches were carried out (Cattaneo Vietti & Chemello, 1987).
    [Show full text]
  • PMNHS Bulletin Number 6, Autumn 2016
    ISSN 2054-7137 BULLETIN of the PORCUPINE MARINE NATURAL HISTORY SOCIETY Autumn 2016 — Number 6 Bulletin of the Porcupine Marine Natural History Society No. 6 Autumn 2016 Hon. Chairman — Susan Chambers Hon. Secretary — Frances Dipper National Museums Scotland 18 High St 242 West Granton Road Landbeach Edinburgh EH5 1JA Cambridge CB25 9FT 07528 519465 [email protected] [email protected] Hon. Membership Secretary — Roni Robbins Hon. Treasurer — Jon Moore ARTOO Marine Biology Consultants, Ti Cara, Ocean Quay Marina, Point Lane, Belvidere Road, Cosheston, Southampton SO14 5QY Pembroke Dock, [email protected] Pembrokeshire SA72 4UN 01646 687946 Hon. Records Convenor — Julia Nunn [email protected] Cherry Cottage 11 Ballyhaft Road Hon. Editor — Vicki Howe Newtownards White House, Co. Down BT22 2AW Penrhos, [email protected] Raglan NP15 2LF 07779 278841 — Tammy Horton [email protected] Hon. Web-site Officer National Oceanography Centre, Waterfront Campus, Newsletter Layout & Design European Way, — Teresa Darbyshire Southampton SO14 3ZH Department of Natural Sciences, 023 80 596 352 Amgueddfa Cymru — National Museum Wales, [email protected] Cathays Park, Cardiff CF10 3NP Porcupine MNHS welcomes new members- scientists, 029 20 573 222 students, divers, naturalists and lay people. [email protected] We are an informal society interested in marine natural history and recording particularly in the North Atlantic and ‘Porcupine Bight’. Members receive 2 Bulletins per year which include proceedings
    [Show full text]
  • RECON: Reef Effect Structures in the North Sea, Islands Or Connections?
    RECON: Reef effect structures in the North Sea, islands or connections? Summary Report Authors: Coolen, J.W.P. & R.G. Jak (eds.). Wageningen University & Research Report C074/17A RECON: Reef effect structures in the North Sea, islands or connections? Summary Report Revised Author(s): Coolen, J.W.P. & R.G. Jak (eds.). With contributions from J.W.P. Coolen, B.E. van der Weide, J. Cuperus, P. Luttikhuizen, M. Schutter, M. Dorenbosch, F. Driessen, W. Lengkeek, M. Blomberg, G. van Moorsel, M.A. Faasse, O.G. Bos, I.M. Dias, M. Spierings, S.G. Glorius, L.E. Becking, T. Schol, R. Crooijmans, A.R. Boon, H. van Pelt, F. Kleissen, D. Gerla, R.G. Jak, S. Degraer, H.J. Lindeboom Publication date: January 2018 Wageningen Marine Research Den Helder, January 2018 Wageningen Marine Research report C074/17A Coolen, J.W.P. & R.G. Jak (eds.) 2017. RECON: Reef effect structures in the North Sea, islands or connections? Summary Report Wageningen, Wageningen Marine Research, Wageningen Marine Research report C074/17A. 33 pp. Client: INSITE joint industry project Attn.: Richard Heard 6th Floor East, Portland House, Bressenden Place London SW1E 5BH, United Kingdom This report can be downloaded for free from https://doi.org/10.18174/424244 Wageningen Marine Research provides no printed copies of reports Wageningen Marine Research is ISO 9001:2008 certified. Photo cover: Udo van Dongen. © 2017 Wageningen Marine Research Wageningen UR Wageningen Marine Research The Management of Wageningen Marine Research is not responsible for resulting institute of Stichting Wageningen damage, as well as for damage resulting from the application of results or Research is registered in the Dutch research obtained by Wageningen Marine Research, its clients or any claims traderecord nr.
    [Show full text]
  • Nudibranch Range Shifts Associated with the 2014 Warm Anomaly in the Northeast Pacific
    Bulletin of the Southern California Academy of Sciences Volume 115 | Issue 1 Article 2 4-26-2016 Nudibranch Range Shifts associated with the 2014 Warm Anomaly in the Northeast Pacific Jeffrey HR Goddard University of California, Santa Barbara, [email protected] Nancy Treneman University of Oregon William E. Pence Douglas E. Mason California High School Phillip M. Dobry See next page for additional authors Follow this and additional works at: https://scholar.oxy.edu/scas Part of the Marine Biology Commons, Population Biology Commons, and the Zoology Commons Recommended Citation Goddard, Jeffrey HR; Treneman, Nancy; Pence, William E.; Mason, Douglas E.; Dobry, Phillip M.; Green, Brenna; and Hoover, Craig (2016) "Nudibranch Range Shifts associated with the 2014 Warm Anomaly in the Northeast Pacific," Bulletin of the Southern California Academy of Sciences: Vol. 115: Iss. 1. Available at: https://scholar.oxy.edu/scas/vol115/iss1/2 This Article is brought to you for free and open access by OxyScholar. It has been accepted for inclusion in Bulletin of the Southern California Academy of Sciences by an authorized editor of OxyScholar. For more information, please contact [email protected]. Nudibranch Range Shifts associated with the 2014 Warm Anomaly in the Northeast Pacific Cover Page Footnote We thank Will and Ziggy Goddard for their expert assistance in the field, Jackie Sones and Eric Sanford of the Bodega Marine Laboratory for sharing their observations and knowledge of the intertidal fauna of Bodega Head and Sonoma County, and David Anderson of the National Park Service and Richard Emlet of the University of Oregon for sharing their respective observations of Okenia rosacea in northern California and southern Oregon.
    [Show full text]
  • Gastropoda: Opisthobranchia)
    University of New Hampshire University of New Hampshire Scholars' Repository Doctoral Dissertations Student Scholarship Fall 1977 A MONOGRAPHIC STUDY OF THE NEW ENGLAND CORYPHELLIDAE (GASTROPODA: OPISTHOBRANCHIA) ALAN MITCHELL KUZIRIAN Follow this and additional works at: https://scholars.unh.edu/dissertation Recommended Citation KUZIRIAN, ALAN MITCHELL, "A MONOGRAPHIC STUDY OF THE NEW ENGLAND CORYPHELLIDAE (GASTROPODA: OPISTHOBRANCHIA)" (1977). Doctoral Dissertations. 1169. https://scholars.unh.edu/dissertation/1169 This Dissertation is brought to you for free and open access by the Student Scholarship at University of New Hampshire Scholars' Repository. It has been accepted for inclusion in Doctoral Dissertations by an authorized administrator of University of New Hampshire Scholars' Repository. For more information, please contact [email protected]. INFORMATION TO USERS This material was produced from a microfilm copy of the original document. While the most advanced technological means to photograph and reproduce this document have been used, the quality is heavily dependent upon the quality of the original submitted. The following explanation of techniques is provided to help you understand markings or patterns which may appear on this reproduction. 1.The sign or "target" for pages apparently lacking from the document photographed is "Missing Page(s)". If it was possible to obtain the missing page(s) or section, they are spliced into the film along with adjacent pages. This may have necessitated cutting thru an image and duplicating adjacent pages to insure you complete continuity. 2. When an image on the film is obliterated with a large round black mark, it is an indication that the photographer suspected that the copy may have moved during exposure and thus cause a blurred image.
    [Show full text]
  • Primera Cita Del Nudibranquio Aeolidáceo Calma Gobioophaga Calado Y Urgorri, 2002 (Calmidae) Para Las Costas Andaluzas
    02_Ortigosaetal_2015_RSGHN04/01/201614:35Page1 Nuevas citas y observaciones PRIMERA CITA DEL NUDIBRANQUIO AEOLIDÁCEO CALMA GOBIOOPHAGA CALADO Y URGORRI, 2002 (CALMIDAE) PARA LAS COSTAS ANDALUZAS Deneb Ortigosa*, Patricia Pérez-García y Juan L. Cervera Departamento de Biología, Facultad de Ciencias del Mar y Ambientales, Campus de Excelencia Internacional del Mar, Universidad de Cádiz, Av. República Saharaui, s/n, Apdo. 40, 11510 Puerto Real, Spain. Recibido: 17 de mayo de 2015. Aceptado (versión revisada): 2 de junio de 2015. Publicado en línea: 12 de junio de 2015. Palabras claves: Mollusca, Gastropoda, Calmidae, Gobius , Provincia de Cádiz. Keywords: Mollusca, Gastropoda, Calmidae, Gobius , Province of Cádiz. Calma gobioophaga Calado y Urgorri, 2002 es un nudibran - más restringida, sólo se ha registrado desde el sur de Gran Bre - quio del género Calma , el cual está constituido, hasta la fecha, taña, incluido el norte de Francia, hasta la costa sur de Portu - por dos especies: C. glaucoides (Alder y Hancock, 1854) y C. gal; y en el Mediterráneo, únicamente en Croacia (Prkic et al. gobioophaga Calado y Urgorri, 2002. El género se caracteriza 2014). Para el litoral gaditano, sólo se ha documentado la es - por la ausencia de cnidosacos en los ceras, por presentar una pecie C. glaucoides para la parte Atlántica (García-Gómez et gran cantidad de ceras insertados en cada pedúnculo y por al. 2011). tener una glándula digestiva que penetra en las ceras. Asi - mismo, a lo largo del cuerpo se pueden observar los órganos Calma gobioophaga Calado y Urgorri 2002 reproductores (García-Gómez et al. 2011). Las principales di - El 19 de Abril de 2015 un total de 32 ejemplares fueron ob - ferencias morfológicas entre ambas especies del género son servados en pozas de marea de la ensenada de Getares (Alge - la longitud de los tentáculos orales, más largos en C.
    [Show full text]
  • Calma Glaucoides: a Study in Adaptation
    Calma Glaucoides: A study in adaptation. By T. J. Evans, M.A. (Oxoii.), Lecturer in the Medical School, Guy's Hospital, London University. With Plate 11 and 3 Text-figures. A' DETAILED description of certain portions of the anatomy of a small British mollusc is here submitted, not so much as an extension of our knowledge of molluscan structure, as on account of the general biological interest of a unique metabolic type. Whilst retaining the shape and general structural plan of an ueolidiomorph Nudibranch, Calma presents a combination of important departures from that type which may all be directly or indirectly referred to its specialized diet, namely, the eggs and embryos of the smaller shore fishes. So close is the external resemblance to the Aeolid that Alder and Hancock originally (1, PI. xxii, letterpress) placed it in Cuvier's genus Eolis, whereas the modifications to be described are in some respects so great as to be comparable with those associated with a parasitic life. The genus has been recorded only from European waters, and contains Calma glaucoides of Alder and Hancock, commonly taken at Plymouth, Roscoff, and Concarneau, the Eolis albicans of Friele and Hansen (5) from the North Atlantic, and the Forestia mirabilis of Trinchese (9) from the Mediterranean. All three will probably be found on re-examination to belong to one species, C. glaucoides. At Roscoff, Hecht (6) found the animal feeding during June and July on developing eggs of Cottus, Lepadogaster and Liparis under stones, and in September in the swollen radical 440 T. J. EVANS sacs of Laminaria flexicaulis.
    [Show full text]
  • The Extraordinary Genus Myja Is Not a Tergipedid, but Related to the Facelinidae S
    A peer-reviewed open-access journal ZooKeys 818: 89–116 (2019)The extraordinary genusMyja is not a tergipedid, but related to... 89 doi: 10.3897/zookeys.818.30477 RESEARCH ARTICLE http://zookeys.pensoft.net Launched to accelerate biodiversity research The extraordinary genus Myja is not a tergipedid, but related to the Facelinidae s. str. with the addition of two new species from Japan (Mollusca, Nudibranchia) Alexander Martynov1, Rahul Mehrotra2,3, Suchana Chavanich2,4, Rie Nakano5, Sho Kashio6, Kennet Lundin7,8, Bernard Picton9,10, Tatiana Korshunova1,11 1 Zoological Museum, Moscow State University, Bolshaya Nikitskaya Str. 6, 125009 Moscow, Russia 2 Reef Biology Research Group, Department of Marine Science, Faculty of Science, Chulalongkorn University, Bangkok 10330, Thailand 3 New Heaven Reef Conservation Program, 48 Moo 3, Koh Tao, Suratthani 84360, Thailand 4 Center for Marine Biotechnology, Department of Marine Science, Faculty of Science, Chulalongkorn Univer- sity, Bangkok 10330, Thailand5 Kuroshio Biological Research Foundation, 560-I, Nishidomari, Otsuki, Hata- Gun, Kochi, 788-0333, Japan 6 Natural History Museum, Kishiwada City, 6-5 Sakaimachi, Kishiwada, Osaka Prefecture 596-0072, Japan 7 Gothenburg Natural History Museum, Box 7283, S-40235, Gothenburg, Sweden 8 Gothenburg Global Biodiversity Centre, Box 461, S-40530, Gothenburg, Sweden 9 National Mu- seums Northern Ireland, Holywood, Northern Ireland, UK 10 Queen’s University, Belfast, Northern Ireland, UK 11 Koltzov Institute of Developmental Biology RAS, 26 Vavilova Str., 119334 Moscow, Russia Corresponding author: Alexander Martynov ([email protected]) Academic editor: Nathalie Yonow | Received 10 October 2018 | Accepted 3 January 2019 | Published 23 January 2019 http://zoobank.org/85650B90-B4DD-4FE0-8C16-FD34BA805C07 Citation: Martynov A, Mehrotra R, Chavanich S, Nakano R, Kashio S, Lundin K, Picton B, Korshunova T (2019) The extraordinary genus Myja is not a tergipedid, but related to the Facelinidae s.
    [Show full text]