Examensarbete

”Can’t make a wife out of a ho” Konstruerande av kvinnor och män i Spotifys låttopplista ”Top 50 – Sverige”

Författare: Agneta Ottosson Handledare: Mahitab Ezz El Din Examinator: Kristina Widestedt Termin: VT 2021 Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap

Nivå: Kandidat Kurskod: 2MK10E

Abstract Author: Agneta Ottosson Title: “Can’t make a wife out of a ho” – Construction of women and men within Spotify’s playlist “Top 50 – Sweden” Level: BA thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 39

Listening to music is a frequent activity in 2021 and access is easy through a variety of different streaming platforms available today. But do we know what messages the songs we listen to are sending us? Researchers such as McDowell, Werner and Gauntlett all agree that media texts, such as music, affect the users through images of how they should be or act. This study explores what themes can be found in some of the most streamed songs in Sweden, and how men and women are constructed within these themes. The material for this study consist of lyrics from 30 of the most streamed song on Spotify in Sweden, over the past three months (February, March and April 2021). This study was conducted through thematic analysis where four major themes were identified - “Love”, “Reactions”, “Ways of living” and “Narration”. How men and women are constructed within these themes are discussed through Gender system theory. This theory addresses the difference between women and men as constructed by society. A construction that put men and women into different boxes and grants men more power than women. The result show that even if men and women are portrayed as equal in a few cases, men are still constructed as superior to women in several ways. This is most visible within the theme “Narration” where it is shown that men address women in a condescending way and speak about women as their property.

Nyckelord Genus, genus i musik, stereotyper, genussystemet, identitetsskapande

Tack Ett stort tack vill jag rikta till min handledare Mahitab Ezz El Din som har varit ett stort stöd under skrivandets gång. Jag vill även tacka de familjemedlemmar som ställt upp som korrekturläsare samt min underbara sambo som stöttat och hejat på när processen inte flutit på som jag önskat. Tack!

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Bakgrund & problemformulering 2 1.2.1 Spotify 2 1.2.2 Populärmusik & musikindustrin 3 1.2.3 Genus, musik & identitetsskapande - ett problem 3 1.3 Syfte & frågeställning 4 2 Litteraturgranskning 5 2.1 Tidigare forskning 5 2.1.1 Bilden av han och hon 5 2.1.2 Musik och genus 6 2.2 Teori 7 2.2.1 Gender System Theory (Genussystemet) 7 3 Metod 11 3.1 Metodintroduktion 11 3.2 Tematisk analys 11 3.2.1 Tematisk analys - tillvägagångssätt 11 3.2.2 Kritik mot metoden 12 3.3 Validitet och reliabilitet 13 3.4 Material och urval 14 3.5 Forskningsetik 14 4 Analys & resultat 15 4.1 Tema 1 - Kärlek 15 4.1.1 Brustna hjärtan 15 4.1.2 Hjärtekrossare 18 4.1.3 Att lämna 19 4.1.4 Finnas där 20 4.1.5 Kärleksförklaringar 21 4.2 Tema 2 - Reaktioner 22 4.2.1 Självsäkerhet 22 4.2.2 Osäkerhet 23 4.2.3 Gråt 24 4.2.4 Alla är falska 25 4.3 Tema 3 - Levnadssätt 26 4.3.1 Lyx 26 4.3.2 Alkohol & droger 26 4.3.3 Sex 28 4.3.4 Relationer 28 4.4 Tema 4 - Framställningar 30 4.4.1 Min/Din 30 4.4.2 Benämning 30 4.4.3 Beskrivningar 31 5 Diskussion & slutsats 33

5.1 Slutsats 36 5.2 Vidare forskning 36 6 Referenser 37

Bilagor Bilaga 1 - Material

1 Inledning I detta kapitel presenteras genus, musik och identitetsskapande och hur de är sammanlänkade med varandra. Här motiveras varför detta ämnesval har gjorts till denna studie och ges även en kort bakgrund till de områden som uppsatsen berör.

1.1 Introduktion Det var inte särskilt länge sedan musik endast fanns att köpa på skiva i en fysisk butik och fansen bildade milslånga köer för att få ta del av ett exemplar av en nysläppt platta. Mycket har hänt på relativt kort tid och det krävs idag bara ett knapptryck för att få all världens musik i vår hand. Streamingtjänster som Spotify, Amazon Music, Apple Music, Tidal och Youtube Music gör det lätt att lyssna på musik var och när vi vill, även utan tillgång till internet (Törnwall, 2018). Under 2020 såldes musik för totalt ca 1,6 miljarder kronor, varav ljudstreaming stod för 84 procent av värdet, enligt International Federation of the Phonografic Industry (Johansson, 2021). Vid Internetstiftelsens årliga undersökning av svenska folkets internetvanor framkom att 81 procent av Sveriges internetanvändare lyssnar på musik på internet, 65 procent av dem lyssnar minst varje vecka och 43 procent lyssnar minst varje dag (Svenskarna och internet, 2020). Men det är inte bara musiktjänsterna som förser oss med musik. Musiken finns även i film, spel och spelas ur högtalarsystem i butiker och varuhus.

Musiken är ett medium som speglar och återskapar de normer och värderingar som råder i samhället (Fagerström, 2019). Den har även förmågan att utmana dessa föreställningar, den kan alltså både reproducera och motarbeta de normer som dominerar i samhället (ibid.). Populärmusiken har dock fått en del kritik för att vara fylld av stereotypa framställningar av både ras och kön (ibid.). Även Kreyer (2015) belyser detta och lyfter att musiklyssnandets omfattning idag gör att vi behöver ställa frågor om hur musiken bidrar till att forma attityder i allmänhet samt genusroller och stereotyper i synnerhet.

Genus består av de attribut som tillskrivs män och kvinnor av samhället (Wood & Eagly, 2015). Vad dessa attribut är skiljer sig mellan olika kulturer, men när människor tar till sig dessa attribut och de förankras i deras undermedvetna blir genus en del av deras identitet (ibid.). Individen förstår sig själv utifrån de kulturella betydelser av feminint och maskulint som är bundet till kvinnligt och manligt och individen tänker och agerar därför i enlighet med dessa kulturella betydelser (ibid.). Hirdman (2003) är inne på samma sak och lyfter att bakom de fasta formerna av vad en kvinna eller man är, döljer sig prägling, fostran, tvång och underordning. Dessa formeringar bildar samhälleliga avlagringar som ingår i kulturens, ekonomins och politikens “väggar” som bärande pelare (ibid.). Det svenska samhället har generellt

1(39)

blivit mer jämställt under det senaste seklet, men fortfarande finns det många skillnader i hur män och kvinnor skildras i media (Statens medieråd, 2019). Det handlar både om en skev könsrepresentation och om stereotypa skildringar av könen, vilket i sin tur påverkar normer och värderingar (ibid.).

1.2 Bakgrund & problemformulering

1.2.1 Spotify Vid Internetstiftelsens årliga undersökning av svenska folkets internetvanor framkom att Spotify är en av de största strömmande musiktjänsterna idag (Svenskarna och internet, 2020). Spotify lanserades 2008 och har idag 345 miljoner användare världen över (Spotify, 2021a). Tjänsten erbjuder lyssnaren över 70 miljoner ljudspår, inklusive 2,2 miljoner podcast-avsnitt, och användaren bestämmer själv om hen vill lyssna gratis med reklamavbrott eller betala en prenumerationskostnad för att lyssna utan reklam (Spotify, 2021b). Under fliken “utforska” samlar tjänsten spellistor utefter genrer och teman, där finns även Spotifys egna topplistor i vilka de rankar de låtar som har flest lyssningar (streams). Det finns en egen topplista för varje land som Spotify finns i, men det finns också en samlad spellista för de låtar som har flest lyssningar över alla marknader. Spotifys topplista för Sverige “Top 50 - Sverige” är varifrån jag kommer att hämta materialet till den här studien.

Spotify har studerats tidigare bland andra av Werner (2020a) som i sin artikel Organizing music, organizing gender: algorithmic culture and Spotify recommendations studerade Spotify-funktionerna “related artists”, “discover” och “browse”. Werner (2020a) fann att funktionen related artists främjade val som liknade den ursprungliga artisten inom genre, kön och etnicitet. Var den ursprungliga artisten en vit man inom genren folkrock var även artisterna under related artists det. Kvinnor inom genren folkrock samt folkrock-artister av andra etniciteter dök väldigt sällan upp under dessa sökningar (Werner, 2020a). Funktionen discover fungerade på liknande sätt märkte Werner (2020a). När hon under en period lyssnade på K-pop-grupper bestående av kvinnor fick hon allra flest förslag på fler K-pop-grupper bestående av kvinnor och bara några få förslag på K- pop-grupper som bestod av män. Under funktionen browse menar Werner (2020a) att det var mer jämställt mellan manliga och kvinnliga artister. Dock poängteras att genren soul illustrerades med afrikan-amerikanska artister, ofta män eller kvinnor som ler, medan genren rock illustrerades med gitarrer, tomma hus och vita män. De val lyssnarna kunde göra där illustrerades ofta visuellt genom idéer om olika sociala grupper som representerade olika musikgenrer (ibid.).

Med detta sagt lyfter Werner (2020a) även att logiken bakom Spotifys rekommendationer är svår att helt känna till. Digitala medier erbjuder idag en

2(39)

mängd kulturellt innehåll för streaming men innehållets upptäckbarhet är beroende av rekommendationer och sökmotorer (Werner, 2020a). Det uppstår alltså en algoritmisk kultur där olika algoritmer bestämmer ordning, värde och synlighet som tillskrivs det kulturella innehållet. Algoritmisk kultur fungerar som effekten av demokratiska processer, den främjar det kulturella innehåll som konsumeras av många (ibid.). Syftet med algoritmisk kultur är att matcha användaren med ett sökresultat som intresserar hen för att få användaren att titta på filmen, lyssna på låten eller köpa produkten (Werner, 2020b). Detta är något som Werner (2020b) även tar upp i sin artikel The Smirnoff Equaliser – en feministisk medieintervention för strömmad musik? där Werner (2020b) tittar närmare på hur verktyget (The Smirnoff Equaliser) som ska mäta könsbalansen i Spotifys användares musiklyssnande placeras in i musiklyssnandets algoritmiska kultur.

1.2.2 Populärmusik & musikindustrin Musik betecknas och organiseras dels av skivaffärer, musikstreamingtjänster och i rapporteringen om musik i medier, men också av de som lyssnar själva (Werner, 2009). Genrer är grupper av musik som är organiserade av stilistiska regelsystem (ibid.). Det kan dock vara komplicerat att redogöra för exakt vad populärmusik (även kallat popmusik) är, då exakta skiljelinjer mellan olika musikgenrer är svåra att dra (Huss, 2009). Det finns ungefär lika många definitioner som det finns skribenter. När musikjournalisten Jan Gradvall intervjuar en av Sveriges främsta popartister Robyn förklarar hon popmusiken som den genre som passar bäst för att uttrycka dramatiska vardagskänslor, att en poplåt kan fånga hur stort, plötsligt och omtumlande något kan kännas just när det sker (ibid.). Enligt Robyn kan det till exempel handla om olycklig kärlek, att känna sig liten, eller vara cool och att ingen kan bestämma över en. Vidare betonar Gradvall att popmusiken betraktas som lättviktig i förhållande till genrer som rock, reggae och jazz som anses behandla väsentligheter (ibid.). Om rockens ideal består av naturtrogenhet och realism, handlar popen snarare om att vara “larger than life”, menar han. (Huss, 2009). Organiseringen av musik ändras dock med tiden, vad som ansågs vara de stilistiska reglerna för en viss genre en gång i tiden behöver inte alls överensstämma med hur det ser ut idag (Werner, 2009).

1.2.3 Genus, musik & identitetsskapande - ett problem Stereotyper för vad som anses manligt och vad som anses kvinnligt går långt tillbaka i tiden (Hirdman, 2003). Redan från ca 400 år f.Kr. finns texter som pratar om att mannen är det överordnade könet, bättre än kvinnan på allt han tar sig för. Fler texter genom tiden har följt och beskrivit hur det manliga är mer komplett och mer dominant och hur kvinnan är ofärdig (ibid.). Än idag har vi inte helt lyckats sudda ut dessa stereotyper. Medier och kommunikation är centrala delar i våra liv idag, samtidigt som kön och sexualitet fortsätter att vara grunden i hur vi identifierar oss (Gauntlett, 2008). När vi idag har så många olika medier runt omkring oss som innehåller bilder och budskap om kvinnor, om män och om sexualitet är det näst

3(39)

intill oundvikligt att dessa inte skulle ha någon påverkan på hur vi ser på oss själva och vår identitet (ibid.). McDowell (2017) är inne på samma spår och framhäver hur medietexter, såsom till exempel låttexter, idag ständigt kommunicerar meddelanden om hur vi bör vara med redan inbyggda attityder, tolkningar och slutsatser. Att förstå media som texter, vilka konstruerar och för vidare budskap om hur vi ska vara, är en inrotad praktik som ofta sker omedvetet hos oss när vi interagerar med olika medieplattformar (McDowell, 2017). Utmaningen här ligger i att utbilda användare att förstå hur medias retorik påverkar deras uppfattningar om genus och därigenom hur de ser sig själva och hur andra ser dem i dessa texter (ibid.). Därav har detta ämne en samhällelig relevans och det är viktigt att studera vad de mest streamade låtarna i Sverige just nu kan ge oss för uppfattningar om genus.

1.3 Syfte & frågeställning Syftet med den här studien är att ta reda på vilka budskap som kommuniceras till oss, utifrån ett genusperspektiv, genom musik som finns på Spotify. Som ovan nämnts är musik en stor del i mångas liv idag och kan ha påverkan på hur vi ser på oss själva och vår identitet. Därför vill jag till det här forskningsfältet tillföra en djupare förståelse för vad låttexterna kommunicerar till de som lyssnar genom att undersöka följande:

1. Vad finns det för gemensamma teman i de populäraste låtarna på Spotify idag?

2. Hur konstrueras män och kvinnor i dessa låtar?

4(39)

2 Litteraturgranskning Kapitlet inleds med en presentation av tidigare forskning som är relevant och intressant för uppsatsens ändamål. Därefter ges en genomgång av det teoretiska ramverk, genusordningen, som används för att besvara studiens frågeställning.

2.1 Tidigare forskning

2.1.1 Bilden av han och hon Hirdman (2003) belyser i sin bok Genus: om det stabilas föränderliga former att kvinnan har tre olika former när hon beskrivs i texter genom tiderna. Den första formen illustreras lättast genom det antika tänkandet där, i funderingar över människan i förhållande till gudarna, naturen och djuren, kvinnan inte är närvarande (Hirdman, 2003). Hon är vag, konturlös och icke-existerande. Den andra är den när hon jämförs med mannen som ofullgången, ett måndagsexemplar (ibid.). Mannen har ansetts vara skapad ur form, hetta och struktur medan kvinnan har ansetts formlös, skapad ur kyla, med mindre förstånd och själ och med mer kropp och kött. Hon var vildsint, mer sexuellt intresserad och hade en livmoder som ständigt var på jakt efter säd (ibid.). Den tredje formen är den när hon inte längre jämförs med mannen utan istället ses som en helt annan art. En kontrast som man sökte att renodla under tidigt 1800-tal och då kom fram till kvinnans schablon, att vara ljuv, god, tyst, ömtålig, ömsint och pryd samt att hennes biologiska öde är att bli mor (ibid.).

Hirdman (2003) framhäver dock att mannens “resa” i texter genom tiden är långt ifrån densamma. Mannen verkar ha ett livslångt projekt att hela tiden sträva efter - att inte “glida ner” på skalan och bli som en kvinna (Hirdman, 2003). Han skulle träna musklerna för att inte förlora kraft och rösten för att stämman inte skulle bli pipig (som en kvinnas), han skulle även avstå viss mat vid viss tid och viss temperatur för att hans manliga hetta inte skulle kallna och således försätta honom i ett kvinnotillstånd där hans manliga hetta skulle kallna och i och med det produktion av (den så viktiga) säden utebli (ibid.). Hirdman (2003) lyfter fram att det ofrånkomligen finns en inbyggd nervositet i denna man. Det finns ett ständigt krav på görande annars tappar han sin maskulinitet. Det gällde, och gäller kanske än idag, att inte smittas av “tjejbaciller” och falla ner från sin position (ibid.). “Det var liksom aldrig tillräckligt att födas till man, det krävdes en livslång ansträngning för att kvarstå i den manliga positionen.” (Hirdman, 2003, s.53).

I linje med vad Hirdman (2003) beskriver lyfter Smiler et al. (2017) hur deras innehållsanalys av olika medier visar att genusbaserade skillnader i sexualitet är vanligt förekommande även idag och följer stereotyperna för manligt och kvinnligt. Kvinnor förväntas fokusera på kärlek och romantiska relationer och samtidigt ha sexuellt objektifierade kroppar. Män förväntas fokusera på sitt sexuella beteende.

5(39)

Smiler et al. (2017) belyser också att även om årtionden av forskning har dokumenterat närvaron av dessa stereotyper i ett brett utbud av visuella medier är innehållet i populärmusikens låttexter mycket mindre studerat.

2.1.2 Musik och genus När Ann Werner (2009) studerar tonårstjejers musikkultur uppmärksammar hon att enligt subkulturforskning och ungdomskulturforskning förhandlas kategoriseringar som genus, etnicitet, sexualitet, klass och ålder genom symboliska praktiker när unga väljer musik och stil. En uppdelning mellan killar och tjejer syns i musikbranschens bilder av hur artister är och att de är olika beroende på kön. Werner (2009) menar att många unga tjejer har en sfär de delar med andra unga tjejer där de lyssnar på musik tillsammans, talar om musiken och där de bygger sin identitet. Ganetz et al. (2009) menar att många musikforskare har påpekat att det finns flera genusmärkta musikgenrer och att maskulinitet kopplad till autenticitet intar en stark ställning inom populärmusiken. Som exempel värderas originalitet, antikommersialism, att ha hårda beats och tunga basgångar högt inom techno och detta är element som förknippas med män och maskulinitet (Ganetz et al., 2009). Aspekter som värderas lågt inom techno, till exempel kommersialism, vokala inslag och melodier, förknippas med kvinnor och femininitet (ibid.). Detsamma gäller inom R&B och hiphop där den tyngre hiphopen kopplas ihop med autenticitet, män och maskulinitet, där seriösa texter, vapen, knark och politik värderas högt. R&B förknippas med ytlighet, kvinnor och femininitet och som med element av glädje, dans, trivialitet och sexighet värderas lågt (ibid.).

En annan studie som tar upp musik och genus är en kritisk diskursanalys genomförd av Lindsay och Lyons (2018) där de undersökte hur maskulinitet och femininitet samt alkoholkonsumtion konstrueras inom populära musikvideor. Lindsay och Lyons (2018) fann att en överkonsumtion av främst alkohol men även andra förbrukningsvaror förskönades genom känslan “livet är kort”. Att män kunde tåla denna extrema konsumtion var högt värderad samtidigt som det var accepterat och även glorifierat att inte kunna tolerera mängden alkohol (Lindsay & Lyons, 2018). Förfest, impotens, medvetslöshet och kräkningar hyllades och konstruerades som enbart maskulina företeelser medan kvinnor konstruerades som “de andra” i sammanhanget, ofta kallade “hoes”, som blev arga på männen som festade. Maskulinitet konstrueras i dessa videor som ovilja att bättra sig, vild konsumtion och trotsande kvinnohat, menar Lindsay och Lyons (2018) och fortsätter med att poängtera att detta uppenbara bortseende tycks beviljas på grundval av social auktoritet som en heterosexuell, ekonomiskt privilegierad man. Här påpekas också att frihet, vildhet, risktagande, äventyr och rikedom är egenskaper som traditionellt förknippas med hegemonisk manlighet (ibid.). Lindsay och Lyons (2018) belyser även hur “The playboy position” konstruerades i dessa videor där män framställdes som att ha "friheten" att konsumera alkohol och sex överdrivet och utan

6(39)

konsekvenser. Som en följd av “The playboy position” konstrueras kvinnor som en handelsvara som krävs för att män ska kunna inta “The playboy position (ibid.). Här separeras kvinnors kroppar från deras person och utvärderas baserat på deras utseende. Språket i låttexterna indikerar att funktionen av kvinnors kroppar är att tillfredsställa männens sexuella önskningar (ibid.).

Sammanfattningsvis kan sägas att den tidigare forskningen fokuserat på bilden av män och kvinnor, både i litteratur och i medier. Den har även fokuserat på hur unga väljer musik och bygger sin identitet, vad som anses maskulint och feminint inom musik samt hur maskulinitet och femininitet konstrueras i musikvideor. Samtliga studier är intressanta för min undersökning eftersom den fokuserar på hur kvinnor och män konstrueras i låttexter utifrån att detta påverkar lyssnarna i hur de ser på sig själva och sin identitet. Som går att se i presentationen av tidigare forskning har jag inte hittat någon studie som helt liknar min egen. Detta stärker det påstående som Smiler et al. (2017) framhäver - innehållet i populärmusikens låttexter är mindre studerat. Detta förtydligar den inomvetenskapliga relevansen för en studie som denna.

2.2 Teori

2.2.1 Gender System Theory (Genussystemet) Som lyftes under introduktionen till detta arbete består genus av de attribut som tillskrivs kvinnor och män av samhället (Wood & Eagly, 2015). Exakt hur dessa attribut tar sin form skiljer sig mellan olika kulturer, men när dessa attribut förankras i individers undermedvetna förstår hen sig själv utifrån de kulturella betydelser av feminint och maskulint som är bundna till manligt och kvinnligt (ibid.). Hirdman (2007) belyser att kvinnor och män är bundna till genus och att vi därigenom kontinuerligt bidrar till att skapa strukturer som bildar isärhållande mönster som föser in oss i “kvinnofållor” och “mansfållor”. Det är så genussystemet (ibland även kallad genusordningen) blir till, av isärhållande mönster som vilar på oändligt många praktiker och teorier om skillnader mellan könen. Vidare beskriver Hirdman genus som “att göra skillnad där skillnad inte finns” (Hirdman, 2007, s.13).

Genussystemet är alltså en ordningsstruktur av kön (Hirdman, 1988). Ett system av sociala sedvänjor inom samhället som konstruerar människor som olika på socialt betydelsefulla sätt och organiserar förhållanden om ojämlikhet på grundval av skillnaden (Ridgeway & Smith-Lovin, 1999). Ordningen av människor utifrån genus har blivit basen för de sociala, ekonomiska och politiska ordningarna som vi har i samhället (Hirdman, 1988). Systemets bärande principer är för det första dikotomin - manligt och kvinnligt bör inte blandas, och den andra är hierarkin - det är mannen som är norm (ibid.). Isärhållningen av könen tar sitt uttryck genom

7(39)

arbetsfördelningen mellan män och kvinnor samt föreställningarna om det manliga och det kvinnliga. Att hålla isär, ordna och strukturera verkar belöna tänkandet hos oss människor (ibid.). Denna isärhållning av könen gör inte bara skillnad på kvinna och man, den konstaterar också att “man kan inte vara en A utan att förtrycka en B” (Hirdman, 1988, s.13) som Hirdman påpekar, via Simone de Beuovoir. Med A menas man och med B menas kvinna. Vi föds in i dessa kulturellt formade föreställningar om vad man och kvinna är och skapas därmed efter dem. I denna process av att skapa genus är självfallet även kvinnor medskapare och lika integrerade i detta system som män, trots att de har en lägre status (ibid.).

Genuskontrakten är ett slags “kontrakt” mellan könen (Hirdman, 1988). De finns mellan mannen och kvinnan likväl som det finns ett samhälleligt kontrakt om genusformernas gränser. Detta får dock inte förstås som ett kontrakt uppdraget av två jämlikar, det är snarare tvärtom, oftast är kontraktet uppdraget av den part som definierar den andra (ibid.). Det är dessa kontrakt som idag skapar nya isärhållande former som i sin tur skapar nya referenser för olikhet mellan könen. Den västerländska civilisationen befinner sig i en näst intill konstant genusproducerande verksamhet. Det är en av de viktigaste orsakerna till att detta system får fortleva och vidareutvecklas (ibid.).

Kvinnor och män har alltid varit varandras möjligheter och begränsningar men det har aldrig handlat om samma möjligheter eller begränsningar (Hirdman, 1988). Frihetens längtan (ovisshet och expansion) har tillskrivits mannen medan symbiosen (anpassning och “det trygga”) har tillskrivits kvinnan. Den manliga friheten har uppmuntrats medan den kvinnliga symbiosen har bundits av barnafödande och sociala seder (ibid). Detta medan längtan efter frihet har funnit hos kvinnor och längtan efter symbios funnits hos män. Detta har gjort att mannen har blivit som en väktare för kvinnans frihet medan kvinnan har blivit symbiosens mål för mannen (ibid.). Vilket i sin tur har tagit sig uttryck i att mannen har varit kvinnans förkroppsligade fängelse men samtidigt oftast hennes enda möjlighet till frihet. Hirdman (1988) menar att ju starkare isärhållandet av könen verkar, desto mer legitim och mindre ifrågasatt blir mannen som norm. Detta betyder även att om man vänder på det, ju svagare isärhållandet av könen fungerar, desto mer kommer den manliga normen ifrågasättas (ibid.). Den fortsatta, vardagliga acceptansen av genussystemet kräver att både människors erfarenheter och allmänt delade kulturella övertygelser för dem, bekräftar att män och kvinnor är tillräckligt olika på ett sätt som motiverar mäns större makt och förmåner (Ridgeway & Smith-Lovin, 1999). Denna acceptans skapar en ojämlik maktordning i samhället (Hirdman, 2007).

Ridgeway och Correll (2004) betonar att en av de viktigaste bedrifterna inom genusvetenskap under det senaste decenniet är revolutionen i den teoretiska konceptualiseringen av vad genus är som socialt fenomen. Det finns en ökande

8(39)

enighet bland genusforskare att genus inte primärt är en identitet eller en roll som lärs ut i barndomen och återspeglas i familjerelationer (Ridgeway & Correll, 2004). Istället är genus ett institutionaliserat system av sociala metoder för att förordna människor som två väsentligt olika kategorier, kvinnor och män, och organisera sociala relationer av ojämlikhet med den skillnaden som utgångspunkt (ibid.). Liksom andra flernivåsystem av ojämlikhet och skillnad såsom etnicitet och klass, involverar genus kulturella värderingar och fördelning av resurser på makronivå, beteendemönster på interaktionsnivå, samt jaget och identiteten på individnivå (ibid.).

Ridgeway och Correll (2004) pekar mot att hegemoniska kulturella övertygelser om genus och dess effekt på vad Ridgeway och Correll kallar “sociala relationskontexter” är bland de viktigaste komponenterna av vad som upprätthåller och förändrar genussystemet. Sociala relationskontexter innefattar alla situationer där individer definierar sig i förhållande till andra och hur de agerar i den situationen, men de innefattar även ett betydligt bredare spektrum av situationer än enbart interaktion (Ridgeway & Correll, 2004). Kontexter i vilka individer agerar ensamma är även de sociala relationer om individen känner att hens beteende eller konsekvenserna av det kommer att bli socialt utvärderat. I sådana situationer måste individen fortfarande underförstått definiera sig i förhållande till andra för att förutse och kunna hantera situationen (ibid.). Processen att definiera sig själv i förhållande till andra framkallar hegemoniska kulturella övertygelser om genus (ibid.). Den svåra uppgift som genusforskare står inför är att försöka identifiera nyckelkomponenter i genussystemet och analysera de processer genom vilka dessa komponenter upprätthåller eller förändrar genussystemet (ibid.). Därav anser jag att detta är en viktig undersökning att genomföra med hopp om att den kanske kan föra forskningen lite närmare de nyckelkomponenter som genussystemet vilar på.

Sammanfattningsvis är alltså genussystemet ett system som vi lever med, och i, varje dag och som strukturerar och placerar oss i samhället utefter kön. Detta system talar för att män och kvinnor är olika och systemet innehar även ett sorts regelverk för hur kvinnor ska vara och bete sig samt hur män ska vara och bete sig. Jag anser att genussystemet är en relevant och väldigt intressant teori att använda som teoretiskt ramverk för mitt arbete. Inför denna uppsats har även Gender Role Theory och Feminist Theory granskats och utvärderats i förhållande till denna undersökning. De teorierna följer båda principen att kvinnor och män inte är olika i grunden utan tar eller blir tilldelade olika roller under uppväxten. Vad som dock fick mig att välja genussystemet är att det ger en teoretisk grund i hur skillnader mellan män och kvinnor konstrueras och upprätthålls i samhället vilket följer samma linjer som undersökningen i detta arbete. Just hur skillnader mellan kvinnor och män upprätthålls var något jag inte såg lika tydligt i de andra teorierna. En annan faktor till varför jag har valt att utgå från genussystemet är att det finns beskrivet ur ett

9(39)

svenskt perspektiv, vilket kändes viktigt för mig eftersom min studie görs i en svensk kontext.

10(39)

3 Metod I detta kapitel ges en kort introduktion till den kvalitativa metodansats som används i denna studie, analysmetoden tematisk analys presenteras och en noggrann genomgång av tillvägagångssättet presenteras. Därefter följer en redovisning av material och urval.

3.1 Metodintroduktion I denna studie har jag valt att använda en kvalitativ metodansats. Kvalitativ metod går ner på djupet. Istället för att hela materialet tillskrivs samma vikt anses vissa delar i texten vara av större vikt än andra (Esaiasson et al., 2017). Kvalitativ metod ger också möjlighet att finna det som kan ligga dolt under ytan i texterna (Berglez, 2019; Esaiasson et al., 2017), vilket stämmer bra överens med syftet för den här undersökningen.

3.2 Tematisk analys Jag har valt en kvalitativ metod i form av en tematisk analys. I en tematisk analys letar man efter återkommande ämnen, idéer eller mönster som ger insikt i vad texten kommunicerar (Allen, 2017). Det är en flexibel metod som används för att bland annat avslöja problem, skillnader och likheter som kan finnas i kommunikationen (ibid.). Den tematiska analysen betonar att låta teman framgå ur data, snarare än att tvinga på data teman som härstammar från forskarens egen uppfattning (David & Sutton, 2016). Den kan således ge en omfattande förståelse för vad som kommuniceras och kan med fördel användas på en samling liknande texter som rör likartade fenomen eller berör samma tidsperiod (Allen, 2017).

En generell strategi för en tematisk analys av kvalitativa data ges av “Framework” (Bryman, 2018). Det är en matrisbaserad metod för att ordna och sammanställa data som går ut på att kartlägga centrala teman och delteman i texterna och sedan presentera dessa i en matris. Dessa teman och delteman framkommer ur en noggrann läsning och omläsning av materialet (ibid.). Det finns inget särskilt antal gånger som ett tema måste dyka upp och inte heller finns det något minimum till hur djupt innehållet måste vara för att informationen ska kunna utgöra ett tema. Oavsett “storlek” kan ett tema bidra med tydlig information (Allen, 2017).

3.2.1 Tematisk analys - tillvägagångssätt Forskaren bestämmer hur en tematisk analys ska genomföras, så länge processen genom vilken analysen sker omfattar ett systematiskt tillvägagångssätt för att lokalisera teman som tillämpas genomgående på all data (Allen, 2017). I genomförandet av en tematisk analys har jag valt att följa Brymans (2018) olika steg. Det första steget som Bryman (2018) beskriver går ut på att genom en ingående läsning och omläsning av texter väl bekanta sig med materialet (Bryman, 2018). Under tiden jag gjorde detta inledde jag även steg två, initial kodning, genom

11(39)

att anteckna alla de olika teman jag stötte på under tiden som jag läste texterna. I den initiala kodningen har jag sökt efter ord, meningar och stycken som målar en bild av hur kvinnor eller män är och/eller beter sig. Detta genom att både notera vad som kommuniceras i texten men också vem som kommunicerar texten. Jag har inom denna sökning också noterat repetitioner - teman som återkommer, om det funnits metaforer att tolka, övergångar - hur olika teman förändras, likheter och skillnader samt saknade data - vad finns inte med, som Bryman (2018) beskriver att forskaren bör under det här steget. Detta gjordes genom understrykningar av ord och meningar som kunde länkas till frågeställningen samt anteckningar om olika teman som fördes bredvid texterna. Därefter genomförde jag steg tre och fyra genom att gå igenom de teman jag hittat, reflektera över vad de initiala koderna som genererats hade för kontinuitet och kopplingar mellan sig. Jag sammanställde sedan dessa till mer generella teman och delteman vilket resulterade i fyra teman med tre till fem delteman under varje. Därefter formulerades namn till dessa som speglar dess innehåll. Jag valde att kalla det första temat för “Kärlek”, det temat fick fem delteman; “Brustna hjärtan”, “Hjärtekrossare”, “Att lämna”, “Finnas där” och “Kärleksförklaringar”. Det andra temat fick namnet “Reaktioner” med delteman “Självsäkerhet”, “Osäkerhet”, “Gråt” och “Alla är falska”. Tema nummer tre blev “Levnadssätt” med delteman “Lyx”, “Alkohol & droger”, “Sex” och “Relationer”. Det fjärde och sista temat fick namnet “Framställningar” med delteman “Min/Din”, “Benämning” och “Beskrivning”. Slutligen formulerades ett skriftligt resultat som påvisar att de teman som framkommit är intressanta och viktiga för studien.

3.2.2 Kritik mot metoden Den kritik som riktas mot metoden är bland annat att tillvägagångssättet i en tematisk analys är en underutvecklad procedur då det finns få specifikationer av de ingående stegen och dess innehåll (Bryman, 2018). Bryman (2018) pekar också ut att vad som utgör ett tema sällan beskrivs på ett konkret sätt. Andra anser att detta gör metoden flexibel och Bryman (2018) beskriver själv att metoden på grund av sin flexibilitet kan användas i många olikartade kontexter. Vidare menar Bryman (2018) att det kan vara svårt att veta om eller hur den tematiska analysen har gått till. Kvalitativa forskare hävdar ofta att de har använt sig av tematisk analys, samtidigt som det sällan går att se att de faktiskt gjort det (ibid.). Denna kritik har jag undgått genom att i stycken ovan noggrant redovisat mitt tillvägagångssätt så att det tydligt framgår att det är en tematisk analys jag har använt mig av i min undersökning. Esaiasson (et al, 2017) belyser även riskerna med att arbeta öppet med materialet då det kan vara lätt att intressera sig för spännande men för studiens problemställning irrelevanta trådar, en risk man slipper om man jobbar med på förhand definierade teman. En punkt som jag finner väldigt giltig men som jag, genom att ha läst Esaiassons (et al, 2017) resonemang innan genomförandet av min analys haft i åtanke under studiens gång.

12(39)

3.3 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet utgör viktiga kriterier när det gäller att få en bild av kvaliteten på en undersökning (Bryman, 2018). Validitet avser att det som mäts är relevant i sammanhanget, att undersökningen mäter det den säger sig mäta (Gunnarsson, 2020); Bryman, 2018). Reliabilitet avser att mätningen genomförs på ett tillförlitligt sätt och väcker frågan om studien får samma resultat om den görs om på nytt (Gunnarsson, 2020); Bryman, 2018). Både validitet och reliabilitet är begrepp vars ursprungliga definitioner är framtagna för studier inom kvantitativ metod och måste därför värderas på ett delvis annorlunda sätt inom studier med kvalitativ metod (Gunnarsson, 2020). Många kvalitativa forskare har dock diskuterat om dessa kriterier är relevanta för kvalitativa undersökningar då de rymmer konnotationer som rör mätning, vilket inte är det främsta intresset inom kvalitativ forskning (Bryman, 2018).

Inom den kvalitativa forskningen finns istället förslag på att mäta kvaliteten på en undersökning genom att titta på trovärdigheten, överförbarheten och pålitlighet (Bryman, 2018). Trovärdigheten syftar till att bevisa om studien ger en trovärdig beskrivning av den sociala verkligheten som forskaren kommer fram till (ibid.). För att den bild av den sociala verkligheten som presenteras i denna uppsats ska uppfylla kravet på trovärdighet har den förankrats i teori och tidigare vetenskapliga studier som återger den på ett likartat sätt. Det går på så sätt att bevisa att bilden som presenteras här inte endast är min egen syn på verkligheten eller en individuell världsuppfattning utan medhåll från andra.

För att säkerställa undersökningens kvalitet vill man också se på överförbarheten. Med det menas att forskaren uppmanas producera en tät beskrivning av de detaljer som är av intresse för studien inom den kultur som har studerats (Bryman, 2018). Denna redogörelse hjälper andra personer att bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö. I denna uppsats ges en sådan redogörelse under introduktionskapitlet. Detta så att de som tar del av denna undersökning kan skapa sig en uppfattning om de anser att resultatet är överförbart till en annan miljö.

Pålitlighet är den sista punkten att se över. Det görs genom att skapa en fullständig och tillgänglig redogörelse för alla faser av forskningsprocessen. Med detta som underlag kan sedan kvaliteten på de procedurer som valts bedömas (Bryman, 2018). Denna uppsats är en fullständig redogörelse över de faser som detta arbete gått igenom där jag noggrant redovisar hur jag har gått tillväga, vilka val jag har gjort samt vad som ligger till grund för just de valen. Ett annat sätt att uppnå hög pålitlighet är att använda sig av triangulering (fler än en metod). Detta valdes dock bort i denna undersökning på grund av den snäva tidsramen samt att detta arbete endast utförs av en skribent.

13(39)

3.4 Material och urval Materialet som ligger till grund för denna studie består av totalt 30 låttexter, 15 låttexter som framförs av manliga artister och 15 låttexter som framförs av kvinnliga artister, hämtade från Spotifys “Top 50 Sverige”-lista under de tre senaste månaderna. Spotify är, som tidigare nämnts, en av de största strömmande musiktjänsterna bland svenskar idag (Svenskarna och internet, 2020). Tjänsten når således en stor publik och kan därav påverka denna stora publik genom musiken som finns där. För att få en representativ bild av hur kvinnor och män porträtteras i populärmusik idag och samtidigt avgränsa den här uppsatsen till en rimlig mängd material har tre olika spellistor av “Top 50 Sverige” valts ut. Spellistorna är hämtade från den första torsdagen i månaden under de senaste tre månaderna. “Top 50 Sverige” uppdateras varje torsdag därav valet av veckodag. Studien tittar därmed på spellistorna från 4 februari 2021, 4 mars 2021 och 1 april 2021. Därefter har de fem låtarna med flest streams framförda av manliga artister samt de fem låtarna med flest streams framförda av kvinnliga artister valts ut från varje spellista. I de fall där låten sjungs av en kvinnlig artist men har inslag av en manlig artist eller vice versa, samt i fall av mixade grupper, kategoriseras låten efter den artist som står först angiven för låten. Texten analyseras i dessa fall utifrån vem som sjunger vad. Uppgifter om artisterna identifierar sig som man eller kvinna har tagits från Spotifys sida om artisten samt, om svar inte gått att finna där, från Google-sökning av artisten. Ingen ickebinär artist har funnits med i den övre del av låttopplistan där sökningen efter material har gjorts. Endast låtar med texter på svenska eller engelska har ingått i studien.

3.5 Forskningsetik När forskare ställer nya frågor, använder sig av nya metoder och arbetar med nya material blir nya forskningsetiska problem aktuella och därav kan inte forskningsetiken vara statisk utan förändras allteftersom nya problem dyker upp (Vetenskapsrådet, 2021). Ett av de tidiga kraven inom forskningsetiken, att förhindra att forskare skulle skada eller kränka försökspersoner, är något som än idag är mycket viktigt och därför betonas kraven på information, samtycke, konfidentialitet samt att vetenskapens och samhällets intresse inte får väga tyngre än skyddet av individens säkerhet och välbefinnande (Vetenskapsrådet, 2017). Eftersom denna uppsats endast bygger på låttexter som är tillgängliga för allmänheten har dessa krav inte behövt tas i beaktande här. Dock finns det uppförandekrav som bland annat tar upp vikten av att tala sanning om sin forskning, öppet redovisa metoder och resultat samt att inte stjäla forskningsresultat från andra (ibid.). Dessa har tagits i beaktande och jag som författare till detta arbete anser att de har efterföljts då detta är mitt eget arbete där jag sanningsenligt och öppet redovisar hur jag gått tillväga och vilket resultat jag kommit fram till.

14(39)

4 Analys & resultat I detta kapitel redovisas de resultat som denna studie påvisar. Resultatet presenteras utifrån de teman och delteman som fastställts under den tematiska analysen. Under varje deltema presenteras även ett urval av de citat som bidragit till att bilda temat för att styrka det resultat som redovisas. Vilka låtar som har ingått i det granskade materialet framgår av bilaga 1, där framgår också de nummer som här under refererar till de olika texterna. I de fall det framgår av texten om den riktas till en kvinna eller en man används hon eller han i beskrivningarna, där kön inte anges används hen.

4.1 Tema 1 - Kärlek Känslor och situationer som har med kärlek att göra var texternas mest återkommande tema. Många av artisterna sjöng om brustna hjärtan och obesvarad kärlek, hur det känns att vara den som krossar någon annans hjärta samt beskrev situationer där de lämnat en relation som inte var bra för dem. Det fanns flera av texterna som handlade om blomstrande kärlek och hur det kan kännas att vara riktigt kär i någon. Några av texterna handlade om att finnas där för någon annan. Därav blev detta temats delteman “Brustna hjärtan”, “Hjärtekrossare”, “Att lämna”, “Finnas där” samt “Kärleksförklaring”.

4.1.1 Brustna hjärtan Texterna om brustna hjärtan och obesvarad kärlek framfördes av både kvinnliga och manliga artister. En av de manliga artisterna beskriver det som att hon har skurit ut en bit av honom och hur han blöder på insidan nu, när hon inte längre är kvar.

”You cut out a piece of me and now I bleed internally, left here without you, without you. And it hurts for me to think about what life could possibly be like without you, without you” (Text 5)

En tydlig metafor för hur ont den psykiska smärtan gör i honom efter att han blivit lämnad. Han beskriver även hur ont det gör i honom att försöka se resten av sitt liv utan henne. Upprepandet av just orden “without you” lägger fokus på att det är tanken på att vara utan henne som orsakar all denna smärta. Raderna påvisar en sårbarhet hos honom och tolkas som att han här uttrycker sin sorg över vad som hänt. Att han är ledsen, utan att han säger det rakt ut, så ledsen att det gör ont i honom. Hans sätt att uttrycka de känslor han känner tar dock en vändning en bit in i texten där dessa fraser kommer in och även upprepas flera gånger:

”Fuck all of your reasons, I lost my shit, you know I didn’t mean it” & ”Can’t make a wife out of a ho” (Text 5)

15(39)

Här vänder hans sorg och blir istället till ilska mot den som lämnat honom. Användningen av orden “fuck” och “shit” gör att hans framtoning känns väldigt hård och befäster tydligt att han inte bryr sig om hennes skäl till att lämna. Just frasen “I lost my shit” är dock svår att göra en konkret tolkning av. På svenska skulle det kunna uttryckas som “Jag tappade det”, men det ger fortfarande inte en tydlig bild av vad som har hänt här. En tolkning skulle kunna vara att han har tappat behärskningen och blivit väldigt arg, kanske till och med psykiskt eller fysiskt misshandlat henne. En annan tolkning kan vara att han har tappat omdömet och varit otrogen. Oavsett vad han gjort exakt, så framgår det här att han har begått ett misstag eftersom han påpekar “You know I didn’t mean it”. Han fortsätter sedan med att påpeka ”Can’t make a wife out of a ho”. Detta kan tolkas som ett försök att såra henne liksom hon har sårat honom. Det kan tolkas som ett efterkonstruerat självförsvar, känslor av att han ändå aldrig ville vara med henne. Det kan även anses vara ett utlopp för hans känslor, att sorgen efter henne är så stor att han inte kan hantera den och den tar sig istället andra uttryck. Men genom att kränka henne på det här sättet, säga att hon inte kan “göras till fru” för att hon är en hora, konstrueras han som överordnad henne. Hon är inte en jämställd i denna porträttering.

Andra manliga artister uttryckte sig på annorlunda sätt under det här deltemat.

“Känner att du känner dig kluven och jag väntar på ett svar. Kan du komma hem nu? Vi löser allting sen” (Text 16)

Han känner in situationen och hennes osäkerhet i den medan han väntar på att hon ska ge ett svar. Han vädjar om att hon ska komma hem. Raden “Vi löser allting sen” vittnar om att han inte verkar bry sig om vem som gjort vad eller vem som har rätt. Han vill bara få vara med henne och han har tilltro till att de kommer att kunna lösa sina svårigheter tillsammans. En annan manlig artist inom detta deltema sjunger:

“Du kommer alltid betyda nånting, jag önskar jag vore nåt mer än nånting” (Text 24)

Han erkänner att hon alltid kommer att betyda “nånting”, vilket här kan tolkas som något mer än en vän, han kommer alltid att ha ett visst mått av känslor för henne. Han önskar att hon kände likadant och kanske till och med såg honom som “mer än nånting”, mer än ett ex där det fortfarande finns ett visst mått av känslor kvar. Det låter här som att han vill ha tillbaka deras relation men känner sig uppgiven och tror inte att det kommer att bli de två igen. En av de andra manliga artisterna sjunger om hur båda parterna i berättelsen borde gå vidare utan att se på det som hänt med sorg, eftersom de gjorde rätt val och att det har gjort dem båda starkare. En av de manliga artisterna beskriver hur han ser sitt ex och tycker att hon verkar glad när hon inte är med honom.

16(39)

“I saw you dancing in a crowded room, you look so happy when I’m not with you” (Text 15)

Det kan tolkas som att detta gör honom ångerfull eller ledsen men han ger ingen vidare beskrivning av vad han känner inför situationen. Istället fortsätter texten med att beskriva hur hon verkar känna i situationen genom att återge hur hon blir ledsen av att få syn på honom och han kan se en tår rinna ner för hennes kind.

Som tidigare nämnts framförde även flera kvinnliga artister texter om obesvarad eller brusten kärlek.

”Det skulle vara jag, det skulle vara du, det skulle vara vi som andas in varann som ni gör nu” (Text 26)

Hon sjunger om besvikelsen över att se den hon vill vara med, vara med någon annan. Användandet av många “det skulle” i texten pekar mot att hon hade en stark bild i sitt huvud över hur det skulle bli den här kvällen. Den planen, eller drömmen, gick i kras när hon såg hen med någon annan. En annan kvinnlig artist som sjöng om ett brustet hjärta är hon som inte tänker ta tillbaka sin partner, även att hen ber om det, efter att hen krossat hennes hjärta tidigare:

“Now suddenly you´re asking for it back, could you tell me, where’d you get the nerve? You could say you miss all that we had, but I don’t really care how bad it hurts when you broke me first” (Text 9)

I de här raderna går att upptäcka ett visst mått av ilska, eller kanske snarare en känsla av förnärmelse. Detta i och med första radens avslut “where’d you get the nerve?”. Genom raden “I don’t really care how bad it hurts when you broke me first” kan man utläsa att hon inte bryr sig om hur mycket det sårar den som nu vill ha tillbaka henne och deras relation eftersom hen har svikit henne tidigare, till och med “förstört” henne, som texten uttrycker det. Det kan tolkas som ett sätt att ge igen från hennes sida men det kan också ses som ett sätt för henne att skydda sig själv från att inte hamna i en liknande situation igen. Samma artist sjöng också om hur ont det gjorde att se den andra gå vidare för fort.

”That you moved on quicker than I could’ve ever, you know that hurt” (Text 9)

Samma sorg återfanns även hos en annan kvinnlig artist:

”And I know we weren’t perfect but I’ve never felt this way for no one and I just can’t imagine how you could be so okay now that I’m gone” (Text 6)

17(39)

Här uttrycker hon att ingen av dem är perfekta, vilket kan tolkas som att de till exempel har haft en del bråk i sitt förhållande, som hon menar att båda är skyldiga till. Hon uttrycker dock hur hon aldrig tidigare känt på det här sättet för någon, hon har alltså väldigt starka känslor för den här personen trots att relationen har sina svårigheter. Därför kan hon inte förstå hur hen kan verka må så bra när hon inte längre finns med i bilden. Här antyds ett ifrågasättande av hens känslor för henne. Om hen hade lika starka känslor för henne borde då inte hen vara lika förtvivlad? Istället insinuerar texten att hen redan gått vidare efter förhållandet medan hon fortfarande är kvar i sorg över vad som hänt.

4.1.2 Hjärtekrossare Det finns två olika sorters hjärtekrossare i de texter som har studerats. En första menar att relationen inte är speciellt viktig för honom och att han prioriterar andra saker före. Endast manliga artister dök upp i den här kategorin.

“Jag sa till henne ’be om vad du vill och du ska få det’, hon sa ’Ant Wan, jag vill bara ha din tid’, det är nåt jag inte haft sen jag köpte min första klocka” (Text 11)

Han ber henne här att be honom om något som hon vill ha. Kanske för att få chansen att visa att han har ekonomi att köpa vad hon än önskar eller kanske för att försöka gottgöra tiden han inte har att avlägga för henne. När allt hon ber om är hans tid påpekar han att tid är något han “inte haft sen jag köpte min första klocka” vilket kan antas betyda att tid över är något han inte haft på väldigt länge. Detta kan tolkas som att han kommer fortsätta prioritera annat före henne, trots hennes önskan om mer tid, vilket då bekräftar att han hellre prioriterar annat än sitt förhållande. Alternativt att han tar henne för givet och tänker att hon kommer stanna kvar med honom ändå. En annan manlig artist som är inne på samma spår:

”Vår relation är fin men tror den går på övertid, om det går överstyr, baby, tagga, ta din skit” (Text 21)

Han lyfter att han tycker deras relation är fin, dock verkar han tveksam till om den kanske “går på övertid” och texten fortsätter med att beskriva att “om det går överstyr” så ska hon packa ihop sin “skit”. Här kan det tolkas som att han anser sig styra över förhållandet och mena på att hon “hänger löst” i deras relation vilket kan peka mot att om hon gör något han inte gillar så kan han bestämma att förhållandet är över och då är det bara för henne att dra. Det finns inget i dessa rader som framhäver att han bryr sig om henne. Återigen framställs kvinnan som underordnad.

18(39)

Den andra sortens hjärtekrossare består av de som valt att lämna relationen men som nu ångrar sig och vill ha sin före detta partner tillbaka. Här finns både manliga och kvinnliga artister.

“So I made you think that I would always stay, I said some things that I should never say, yeah, I broke your heart like someone did to mine and now you won’t love me for a second time” (Text 15)

Här förklarar han sakligt men i korta drag vad som hände i deras relation. Texten framhäver att han fick henne att tro att han skulle stanna och att han sa saker som han inte borde ha sagt. Det kan tolkas som att han har rannsakat sig själv och sitt agerande och tar på sig skulden för att förhållandet inte höll. Han påpekar dock om än lite subtilt att han gjorde detta på grund av att någon annan krossade hans hjärta förut. Kanske vill han här framhäva att hans agerande var sprunget ur en rädsla att vara den som blev lämnad igen. Han verkar dock införstådd med att oavsett varför han gjorde vad han gjorde så kommer hon inte att ta tillbaka honom.

4.1.3 Att lämna Att beskriva svårigheten i att lämna någon och styrkan det krävs att gå från någon som man egentligen har starka känslor för, men där relationen inte fungerar, verkar vara mer av ett kvinnligt dilemma då det enbart är kvinnliga artister som tar upp det här temat i sina texter. Just att det krävs en styrka för att gå vidare illustreras bland annat här:

”Styrkan som finns i mig gör att jag kan bli fri från dig, du fick mig att bli nån annan, jag behöver inte dig idag” (Text 19)

Hon beskriver styrkan som finns i henne och att det är den som gör att hon kan lämna relationen och “bli fri” från den hon varit med. Det påvisar att det inte är enkelt att lämna någon även när man inser att den inte är bra för en, det krävs fortfarande en styrka för att ta steget. Samma ämne tas även upp i nästa citat:

”So I ain’t crying anymore, I’m stronger than I was before, you keep calling me again but I keep dancing in the rain” (Text 20)

Texten påpekar att hon inte gråter längre vilket också kan betyda att hon inte är ledsen längre, att hon har gått vidare. Hon sjunger att hon är starkare än vad hon varit tidigare. Det skulle kunna peka mot att det krävdes styrka hon inte visste att hon hade för att lämna, vilket har stärkt henne i hur hon ser på sig själv. Det kan också peka mot att hon anser att hon var svag när hon grät så nu när hon är starkare gråter hon inte mer. Hon fortsätter med att påpeka att hon inte bryr sig om hans ansträngningar att försöka få tag på henne.

19(39)

Andra texter i detta deltema pekar mot att dessa kvinnor prioriterar sitt eget välmående framför vad någon annan vill eller ber dem om:

”Ja, du får va lack, jag är mest glad, för om du drar så kanske jag får må bra” (Text 8)

Hon påvisar att hon inte bryr sig om ifall hen är arg eller besviken på henne, hon kommer ändå vara glad över att det är över. Hon verkar ha en tro på att om den andra personen lämnar henne ifred så kommer hon att må bra.

“För du var aldrig där när jag behövde dig som mest, hur kan du då förtjäna mig nu när jag mår som bäst?” (Text 10)

Ett till exempel, fast där hon nu inte vill släppa tillbaka personen in i sitt liv eftersom hon har insett att hon mår mycket bättre utan den. Inom detta deltema ryms också de kvinnliga artister som utan att poängtera styrka eller välmående konstaterade att relationen har tagit slut:

“Hade inte svaren du sökte, radera bilderna på mig” (Text 16)

”Jag är inte bra för dig, du är inte bra för mig, hur är man bra för nån” (Text 30)

4.1.4 Finnas där Att finnas där för de personer som man bryr sig om var ett tema som återkom i några texter framförda av manliga artister och i ett fall i en text framförd av en kvinnlig artist.

”You know you can call me if you need someone, I’ll pick up the pieces if you come undone” (Text 25)

“We’re thousand miles apart but we’ll overcome, I’ll never let you down” (Text 12)

Dessa texter kan tolkas som att handla om någon man är kär i men det kan lika gärna tolkas att vara menade till en vän som man bryr sig mycket om. De manliga artisterna beskrev att finnas där för någon som har det svårt utan att specificera till vad denna partner eller vän går igenom. Den kvinnliga artisten beskrev att finnas där och hjälpa någon att ta sig igenom ett krossat hjärta:

“Gonna find a way for you and heal our broken parts” (Text 27)

20(39)

4.1.5 Kärleksförklaringar Inom temat Kärleksförklaringar hittas betydligt många fler texter framförda av manliga artister än kvinnliga.

”Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns” (Text 2)

”Kan vi bara kyssas i regnet? Jag bryr mig inte om att jag blir våt” (Text 16)

”And I see you, the way I breathe you in, it’s the texture of your skin, I wanna wrap my arms around you, baby, never let you go. And I say there’s nothing like your touch, it’s the way you lift me up and I’ll be right here with you ‘til the end” (Text 22)

”Jag kan inte va i samma rum som dig utan att jag tappar andan och varje gång du ser på mig känns som att mitt hjärta stannar” (Text 4)

Samtliga av dessa fyra citat är tagna från texter framförda av manliga artister. Detta går emot stereotypen att män inte får visa känslor som Hirdman (2003) belyser. Att förmedla att man känner att man inte vore varken någonstans eller någonting utan en viss person talar tydligt om hur oerhört viktig den personen är. Att vilja kyssa någon i regnet och inte bry sig om att man blir blöt är inte riktigt lika starkt men berättar ändå att han bryr sig om hen och vill få vara nära den personen oavsett om konsekvenserna är att han blir blöt. Hela det tredje citatet är väldigt beskrivande av hur mycket han tycker om hen och varför. I slutet påpekar han även att han kommer att finnas där till “the end” vilket pekar på att han anser att han aldrig kommer kunna hitta någon bättre. Det skulle dock kunna tolkas som att samtliga av citatet ovan istället är inriktade på mannens livslånga kamp för att inte misslyckas som Hirdman (2003) också beskriver. Att inte “hitta sig en fru” eller bli lämnad av den partner man har kan som diskuterats tidigare anses vara ett misslyckande.

Slutligen berör det fjärde citatet känslan av att vara så kär i någon att det känns som att hjärtat stannar varje gång den ser på en.

De kvinnliga artister som bidragit till temat gör det genom frasen:

”I know that I’ll be alright as long as you’re by my side” (Text 17)

En rad som säger att den andra personen är värdefull och viktig samt att den skänker ett lugn att man kommer att klara sig igenom vad som än händer.

21(39)

4.2 Tema 2 - Reaktioner Inom temat Reaktioner ryms de handlingar och sätt att reagera på som fanns att hitta i texterna och där det gick att se återkommande mönster av samma reaktion. De har delats in i delteman med namnen “Självsäkerhet”, “Osäkerhet”, “Gråt” och “Alla är falska”.

4.2.1 Självsäkerhet Att visa prov på sitt självförtroende och kapacitet att klara sig bra själv går att hitta både i texterna sjungna av manliga och kvinnliga artister, dock bidrar inte de manliga artisterna till detta deltema i lika stor utsträckning som de kvinnliga artisterna. Exempel på texter framförda av kvinnliga artister:

”Don’t need no one, this girl’s having fun, watch me catch fire” (Text 20)

Hon beskriver hur hon inte behöver någon annan, vilket visar på självförtroende att hon kan klara sig själv. Frasen “watch me catch fire” påvisar även den ett stort förtroende för att hon kommer lyckas med det hon tar sig för och att det inte finns något som kommer att kunna stoppa henne.

”Men jag couldn’t care, couldn’t care, couldn’t care, care less” (Text 30)

En rad som betonar att hon inte kunde bry sig mindre. En mening som kan behöva ledas av ett bra självförtroende för att våga sägas.

“Struntar i alla svar, vill inte vara någon annan” (Text 19)

Denna text kan tolkas som att hon, precis som i fallet ovan, kan säga att hon struntar i vad andra säger för att hon har ett förtroende för att hon själv och hennes åsikter och/eller sätt att vara är bra nog, hon behöver inte lyssna på andra.

Exempel på texter inom deltemat som är framförda av manliga artister:

”Men kolla på mig idag, I am a motherfucking star” (Text 10)

Han har antagligen varit på ett sämre ställe tidigare i livet eftersom han poängterar att det är just idag som han tål att tittas på. Nu verkar han vara väldigt nöjd med var han är i livet och kanske även vad han har åstadkommit. Att benämna sig själv som en stjärna kräver självförtroende.

”Vi har aldrig någonsin brytt oss om vad någon tyckt” (Text 3)

22(39)

Här återfinns samma fenomen som förklarats bland de kvinnliga artisternas resultat ovan. Att inte, eller i det här fallet “aldrig”, bry sig om vad andra säger kräver ett förtroende för att man själv är bra nog som man är och därför inte tar åt sig av andra åsikter om en själv.

“There’s fire in the rain but we’ll get up again” (Text 12)

Här porträtteras ett självförtroende i form av att det inte finns någon tvekan utan de kommer att resa sig upp igen.

Texterna från kvinnliga artister verkar vara mer inriktade mot att påvisa hur bra man mår efter ett uppbrott med en partner, till exempel:

”Du kallar mig förfall, betyder ingenting” (Text 10)

”För baby, när jag ser dig nu, vet allting ha sitt slut” (Text 24)

Detta medan texterna från de manliga artisterna är mer inriktade på att påvisa självförtroende över lag.

4.2.2 Osäkerhet I kontrast till tidigare punkt finns det även flera av texterna som tar upp osäkerhet. Här handlar texterna från de kvinnliga artisterna mest om att försöka vara bra nog för den man tycker om.

”And you’re probably with that blonde girl who always made me doubt. She’s so much older than me, she’s everything I’m insecure about” (Text 6)

Den här texten påvisar väldigt tydliga spår av osäkerhet hos den som framför den. Hon har alltid tvivlat i samband med den blonda tjejen för att hon är allt som hon själv inte är, eller i alla fall inte själv känner att hon är. Hon tvivlar på sig själv och sin egen förmåga i jämförelse med tjejen med det blonda håret. Kanske tvivlar hon även på sin partner och hur hen känner för den blonda tjejen.

”Knuffas mellan paren, ställer mig på baren, ser du mig? Fan, nu är det bråttom, kysser någon random, bryr du dig?” (Text 26)

Här påvisas en osäkerhet i hur hon ska kunna vinna den andres uppmärksamhet, hur hon ska få hen att se henne och vilja ha henne tillbaka. Det verkar också som att det första försöket misslyckas eftersom hon svär och påpekar att det nu är bråttom att komma på något annat sätt att få hens uppmärksamhet på.

23(39)

”Ja, jag vet att jag är mycket, det är knappt så jag orkar vara mig själv” (Text 29)

En ursäktande rad om att hon vet att hon är för mycket. Här kan tolkas som att det finns en osäkerhet hos henne när det kommer till just den här sidan av henne själv. Hon gör en ursäkt för andra att tycka hon är jobbig genom att själv säga det först och påpeka att hon till och med är så jobbig att hon knappt orkar vara sig själv. I enstaka fall handlade dessa texter om en osäkerhet huruvida man gjort rätt:

”Var jag en idiot som försökte fylla tomrummen i dig?” (Text 16)

En osäkerhet och ett ifrågasättande om hon varit en idiot som gett sig på en omöjlig uppgift. För kvinnorna handlar det om att vara bra nog för den man tycker om eller som i ett av fallen, om hon gjort rätt.

För de manliga artisterna handlade det mer om en osäkerhet i det egna agerandet; en osäkerhet i om man ska våga ta steget, en osäkerhet i varför man agerar på ett visst sätt eller en osäkerhet i om sättet man lever sitt liv är bra för sitt förhållande.

”Våga släppa taget nu, sluta vara rädd för att bli sårad” (Text 4)

”I don’t know why I run away” (Text 15)

”Sitter, reflekterar mitt sätt att leva, det kan inte vara bra för oss båda” (Text 23)

4.2.3 Gråt Gråt förekom i flera av texterna. I de texter som framförs av kvinnliga artister används gråt som ett sätt att uttrycka att man är ledsen eller för att beskriva att man har gått vidare och därför inte att vara ledsen:

”Crying ’cause you weren’t around” (Text 6)

”So I ain’t crying anymore” & “Ain’t no more tears now” (Text 20)

Även där manliga artister beskriver kvinnor som är ledsna används gråt:

”A single teardrop falling from your eye” & “I’ll make you cry when I run away” (Text 15)

När manliga artister pratar om sin egen gråt görs det genom rader som pekar på att de egentligen inte får gråta även när de vill:

24(39)

”Visa dem hur stark du är, låt dem aldrig se dig fälla tårar, det är så jag växte upp, var bara en man och ta det, allting är okej om någon frågar” (Text 4)

”Sa jag mådde bra innan jag hunnit gråta klart” (Text 10)

Det beskrivs här hur män måste visa sig starka och inte får gråta, i alla fall inte så att någon ser. Istället ska man som man ljuga och säga att allt är bra även om det inte stämmer överens med sanningen. Det andra citatet ovan beskriver inte lika tydligt att han inte får gråta men påpekar ändå att han skyndade sig att säga att han mådde bra innan han egentligen hade fått gråta klart. Detta stämmer väl in på Hirdmans (2003) bild av mannen som alltid måste visa sig stark och inte får misslyckas.

4.2.4 Alla är falska Att alla andra är falska var ett återkommande tema som gick att upptäcka främst i texter framförda av manliga artister.

“Här har ingen känt nån men alla är din bästa vän, tills de kastar dig till gamarna för att hugga dig i ryggen sen” (Text 1)

Här pekas det på att “alla” beter sig som om de vore ens bästa vän trots att de inte känner en medan de när som helst kan vända dig ryggen och svika.

”En kniv i ryggen börjar alltid med en nål” (Text 11)

En metafor för att påvisa hur han anser att ett stort svek från någon alltid börjar med små, knappt märkbara ageranden i den riktningen. Det här skulle också kunna tolkas som en uppmaning att ha noga uppsyn över dem som man anser vara sina vänner.

”Jag är den enda äkta kvar, hur kan de tro jag sålt min själ?” (Text 11)

Han är den enda äkta kvar, vilket borde betyda att han anser att alla andra inte är det. ”Deras falskhet går före din ärlighet” (Text 23)

När den kvinnliga artist som hittades inom detta deltema sjunger om falskhet görs detta för att påvisa att alla överlag idag är falska:

”When the pride surrounds our minds, we’ll hit and run, you don’t wanna be like us” (Text 18)

25(39)

4.3 Tema 3 - Levnadssätt Under temat Levnadssätt samlas beskrivningar om hur man lever sitt liv. Här finns delteman “Lyx”, “Alkohol & droger”, “Sex” och “Relationer”.

4.3.1 Lyx Under deltemat Lyx finns enbart texter sjungna av manliga artister. Det handlar om att visa upp en flott livsstil, nämna dyra varumärken, påvisa att det finns mycket pengar och i flera fall att kunna ge av sina rikedomar till sin flickvän eller till sin mamma. ”En halv miljon på armen, drömmar kan bli sanna, jag menar när jag gav en halv miljon till mamma” (Text 11)

En halv miljon på armen kan betyda att han bär en väldigt fin (dyr) klocka. Det insinueras även att detta har varit en dröm för honom som nu blivit sann. Han beskriver även att han gett en halv miljon till sin mamma. Den här texten kan både tolkas som att han vill visa upp att han har mycket pengar och att han har lyckats, men också att med rikedom kommer även ansvar att ta hand om och hjälpa de man han bryr sig om.

”Allt ska va dyrt, bror, Balenciaga, hon får en fucking G, bror, gå spränga in i Prada” (Text 21)

Här beskriver han hur hon vill att allt ska vara dyrt, som märket Balenciaga. Och hur hon kan få en “G” (förkortning för gangster) att spendera en stor summa pengar i en Prada-butik, antagligen på varor till henne själv. Fler citat som nämner exklusiva märken och en lyxig livsstil:

”Och min gäri får presenter från Dior nu” (Text 10)

”’Ursäkta, vilken hiss är det som tar mig till min svit?’ Chardonnay på rummet, affärer i Abu Dhabi” (Text 11)

”Left the baggage for Rimowa” (Text 22)

4.3.2 Alkohol & droger Texter med innehåll av fest, alkohol och/eller droger finns i ganska stor omfattning inom materialet och framförs i ungefär lika stor utsträckning av både kvinnliga och manliga artister. Det var endast manliga artister som sjöng om droger. Texterna innehöll både referenser till att man tar droger själv och att man beskriver att andra gör det. “I get my weed from California” (Text 22)

26(39)

”Min kompis är förlorad, han har snortat upp en årslön” & ”De gillar ketamin och kokain och massa tjack” (Text 1)

“Högvarv i skallen utan nån cola” (Text 23)

I det första citatet förklarar han att hans cannabis kommer från Kalifornien. Andra och tredje citatet pratar om hur andra använder droger. Detta genom att beskriva hur en vän lagt en hel årslön på att köpa droger och hur andra personer de sjunger om tycker om ketamin, kokain och “massa” amfetamin. Det sista citatet är mindre tydligt då ordet “kola” som är slang för kokain här stavas “cola” vilket istället för tankarna till läsken Coca-Cola. Han beskriver dock att hans tankar går på “högvarv” i huvudet och eftersom kokain har en narkotisk verkan så kan man ändå tolka att det är det han menar. Bland de som framförde texter om alkohol var både manliga och kvinnliga artister:

”Ångrar att jag inte drack varannan vatten igår” (Text 1)

Att mellan alkoholhaltiga drycker beställa ett glas vatten så att man dricker varannan alkoholhaltig dryck, varannan vatten, är en teknik för att dricka mindre alkohol under kvällen och för att se till att kroppen inte blir uttorkad. Detta ger i sin tur effekten att personen i fråga blir mindre bakfull dagen efter. I texten ångrar han att han inte drack varannan vatten under gårdagen vilket tyder på att han här mår dåligt på grund av mängden alkohol han druckit.

”Memories from last night can’t find them, they’re gone” (Text 14)

En allmänt känd företeelse av att ha druckit för mycket är att personen i fråga kan vakna upp med minnesluckor och bara delvis eller inte alls minns gårdagen. Så tolkas den här raden om att minnena från gårdagen är borta.

”Vinglat fram i timmar famlat runt i dimman efter dig” (Text 26)

Här beskrivs hur hon har “vinglat fram” och “famlat runt” vilket kan anses syfta till den ostadighet som många känner när de har druckit alkohol. Hon fortsätter sedan med att förtydliga att detta skett “i dimman” vilket är ett vanligt uttryck för att beskriva ett stadie av berusning där intrycket av omgivningen kan kännas dimmig och oklar. Fler exempel på rader som nämner alkohol eller att vara full:

”Du ringer bara mig när du är full och dum och tjatar med mig hem” (Text 16)

”Jag dricker varje slatt” (Text 29)

27(39)

“Vodkan släcker törsten” (Text 7)

“You’re drunk at a party” (Text 9)

“Jag är full och dum” (Text 26)

4.3.3 Sex De texter som innehåller fraser om sex sjungs av både kvinnliga och manliga artister, dock lite mer och tydligare beskrivet av de manliga artisterna. En av fraserna sjungen av en manlig artist är väldigt beskrivande:

”We don’t speak, we’re sweating, you know that we might be too loud and my windows wide open, and all of my neighbors are sleeping, we don’t care” (Text 14)

Medan en fras sjungen av en kvinnlig artist kort uttrycker att hon den kvällen hoppats på ett “återfall” med en person hon tidigare varit med:

“Jag som hoppats på ett återfall” (Text 26)

En annan manlig artist påpekar:

”Jag vill inte ha nåt barn men bangar ändå kondom” (Text 1)

Andra manliga artister från samma artistgrupp sjunger också om sex men mest med fraser som talar om andra:

”Jag har en vän som hävdar att han vet vad kärlek är men han prenumererar på klamydiabrev” & ”Någon köper sex och han gråter ut i TV” & ”De knullar samma folk och ringer till varandra efter” (Text 1)

Här framställs både den som “prenumererar på klamydiabrev” och den som köper sex, som män. Vännen i det första citatet skildras som att han anser att han vet vad kärlek är men regelbundet behöver testa sig för könssjukdomar, vilket kan tolkas som att han har sex med många olika personer.

4.3.4 Relationer Under deltemat Relationer har jag samlat de texter som beskriver något om en relationsstatus eller hur man ser på relationen till någon annan. Under denna kategori finns flest manliga artister och endast en kvinnlig artist. Dessa texter följer dock inte helt längs samma linjer. En av de manliga artisterna sjunger riktat till kvinnan han vill ha en relation med igen:

28(39)

“Girl, take me back ’cause I wanna stay” (Text 15)

Medan en annan pratar om tjejen han har:

”Jag har en bad bitch, hon bor där i Danderyd” (Text 21)

Och en tredje verkar spendera sin tid med väldigt många olika kvinnor:

”Kysst varenda tjej snart i Stockholm som är vacker” (Text 1)

Resterande omnämnanden svävar dock kring samma kärna, att man av en eller annan anledning är själv:

”Tillitsproblem gör det svårt för han att älska” (Text 7)

”Jag letar efter någon jag kan sova med för jag råka såra hon som ville vakna med mig” (Text 11)

”Jag är själv, jag behöver inte nån. Jag föddes och dör när jag ensam” (Text 23)

“Don't need no one, this girl's having fun” (Text 20)

Texterna framförda av de manliga artisterna tycks här ha en melankolisk slöja över sig. Det första citatet pratar om någon som verkar vilja få älska någon men inte vågar på grund av de tillitsproblem han bär på. I det andra citatet beskrivs hur han letar efter någon att sova med. Den formuleringen gör att det här kan tolkas som att han inte letar efter någon att få dela sitt liv med utan någon att just sova med. Det skulle i sin tur kunna betyda att han känner sig ensam just på nätterna när han är helt själv och allt är mörkt och stilla runt omkring. Han uttrycker även att han har råkat såra den som ville vara med honom. Att han råkade antyder att det inte var med mening men det verkar ändå vara stort nog att han inte kan gottgöra det. I det tredje citatet beskriver han först att han är själv och att han inte behöver någon, vilket skulle kunna tyda på att han trivs i sitt eget sällskap och har ett självförtroende som gör att han känner att han inte behöver någon annan. Det som dock pekar mot att han inte är helt nöjd i den situationen är när han i slutet påpekar att han kommer att dö ensam, inte själv utan ensam, vilket gör att det verkar som att han önskar att det skulle finnas någon där, i alla fall då. Det avslutande citatet här beskriver hur hon inte behöver någon för hon har roligt (ändå). Det här citatet innehar en hoppfullare stämning, kanske på grund av att hon just poängterar “this girl’s having fun”.

29(39)

4.4 Tema 4 - Framställningar Detta tema framkom då jag fann återkommande mönster av hur framförallt kvinnor beskrivs i texterna. Jag har här även tagit med de beskrivningar om män som har gjorts, de är dock inte alls lika många eller lika talande. Delteman under det här temat är “Min/Din”, “Benämning” och “Beskrivning”.

4.4.1 Min/Din Flera av de manliga artisterna framför texter som påpekar att kvinnan i bilden är “min”: ”Jag och min Nina behöver ej Säpo” (Text 23)

”I took my chick up to the north” (Text 22)

”Hon är min gangster wife” (Text 21)

”Säg minns du hur det var att vara min?” (Text 24)

I kontrast till dessa fraser finns det en rad framförd av en kvinnlig artist som är ett svar till det sista citatet ovan, här besvaras den frågan med frasen:

”Minns inte hur det var att vara din” (Text 24)

Enbart en av de kvinnliga artisterna har en text som liknar de manliga:

”Du är inte min, inte längre” (Text 16)

Detta konstruerar en typ av äganderätt till den andra personen i förhållandet. Att det är många fler män som uttrycker sig på detta sätt om “sina” kvinnor samt att en av kvinnorna svarar tillbaka på ett sätt som kan tolkas som att hon också anser att hon tillhör honom gör att det skapas en skev bild av förhållandena där kvinnorna är männens ägodelar.

4.4.2 Benämning Under detta deltema samlas de olika sätt på vilka män eller kvinnor benämns i texterna. Män i texter framförda av kvinnliga artister benämns som:

”Boy, I should thank you for who I’ve become” (Text 20)

”För baby, när jag ser dig nu” (Text 24)

”Come dance with me, darling” (Text 27)

30(39)

”Honey, there’s no other reason” (Text 30)

Bland dessa kan de två sistnämnda citaten tolkas vara benämningen på en man eller en kvinna. I texter framförda av manliga artister benämns kvinnor:

”Can’t make a wife out of a ho” (Text 5)

”Min gäri får presenter” (Text 10)

“Jag undrar vad min brud gör” & ”Blev du glad för mig eller guzzarna du fick doppa?” (Text 11)

”Jag har en gangster bitch, hon är min gangster wife” & ”Jag har en bad bitch” (Text 21)

“My chick” & “Badass bitch” (Text 22)

Här går att se en tydlig skillnad mellan hur kvinnor benämner män och hur män benämner kvinnor. Kvinnorna tilltalar antingen män på ett neutralt sätt som “Boy” eller med mjuka benämningar som “Honey”, “Darling” eller “Baby”. I kontrast till dessa benämns kvinnorna flera gånger med väldigt hårda och fula ord som “Ho”, “Gangster bitch”, “Bad bitch”, “Badass bitch” och genom andra benämningar som också ofta kan ha en nedvärderande klang som “Brud”, “Gäri”, “Chick” och “Guzzarna”. Den enda benämningen här som inte brukar inneha negativa konnotationer är “Wife”, som den benämningen framställs i dessa texter förlorar den dock sin neutralitet.

4.4.3 Beskrivningar Det fanns flera texter där beskrivningar av kvinnor eller män förekom. Där kunde man se stora skillnader då texter framförda av kvinnliga artister knappt hade några beskrivningar av vare sig kvinnor eller män, medan texter framförda av manliga artister innehöll beskrivningar av både kvinnor och män. Exempel på texter framförda av manliga artister som talar om kvinnor är:

”Hon var söt kanske bara lite ung för mig” (Text 3)

”Hon lämnar en brottsplats fylld med tomma hylsor” (Text 7)

“Den vita dansösen tar betalt när hon ska dansa” (Text 7)

”Hon pratar som hon inte fick mig andas genom sugrör” (Text 11)

31(39)

”Hon har en gangsterpsykos och en gangsterstil, hon har gjort mycket för att åka i en gangsters bil” (Text 21)

”Hon rör sig som Gamora från The Guardians” (Text 21)

När texter framförda av manliga artister talar om män lyder fraserna:

”Han är lugn han är inte ett dugg som mig, han säger alltid rätt saker” (Text 3)

”Han växte upp i en tuff klimat, ville han ha nåt, han var tvungen att ta” (Text 7)

”Killarna gör gang sign fast de bor i Bromma” (Text 1)

Texter där kvinnliga artister beskriver män eller kvinnor gick bara att hitta ett exempel på: ”Hon är allt för ung” (Text 26)

Detta påvisar att det är texterna framförda av de manliga artisterna som främst målar upp bilden av det som uttryckligen sägs om män och kvinnor.

En kort sammanfattning av hela resultatet blir att mannen konstrueras som att han inte får gråta, att han både kan krossa hjärtan och få sitt eget krossat men han finns i flera fall där om hans partner eller vän behöver honom. Han kan både vara självsäker och osäker men anser ofta att alla andra är falska. Han visar gärna upp en lyxig livsstil, han dricker alkohol och tar droger i vissa fall. Mannen konstrueras också i flera fall som singel eller ensam. Han talar om kvinnor som en ägodel i vissa fall och benämner henne i flera fall nedlåtande som till exempel “ho” eller “bitch”. Kvinnan konstrueras i många fall som underordnad mannen till exempel som i meningen innan. Hon kan, liksom mannen, både krossa andras hjärtan och få sitt eget hjärta krossat men hon är den enda som framhävs gå igenom det svåra i att lämna en dålig relation. Hon kan vara både självsäker och osäker samt gråter när hon är ledsen eller besviken. Hon dricker sig full i vissa fall och hon benämner män som “boy”, “baby” eller “honey”. Detta kommer nu att diskuteras djupare i kommande kapitel.

32(39)

5 Diskussion & slutsats Här följer en diskussion av resultatet med det teoretiska ramverket som utgångspunkt. I slutet av kapitlet hittas en slutsats samt förslag på vidare forskning.

Syftet med den här undersökningen var att få en djupare förståelse för vad låttexterna kommunicerar till oss som lyssnar. Detta genom att titta närmare på vilka gemensamma teman som hittades samt hur kvinnor och män konstrueras i de populäraste låtarna på Spotify. Jag kommer i den här diskussionen gå igenom de olika teman som presenterades i resultatet och belysa de delar som är mest intressanta för denna studie.

Både kvinnliga och manliga artister framförde de texter som handlade om att få sitt hjärta krossat och att vara den som krossar någon annans hjärta. Vilket till viss del överraskade då tidigare forskning inom medieinnehåll (Smiler et al., 2017) har funnit att kvinnor förväntas fokusera på kärlek och romantiska relationer medan män förväntas fokusera på sitt sexuella beteende. Smiler et al. (2017) nämner dock i samband med presentationen av deras resultat att innehållet i populärmusikens låttexter var mindre studerat än andra medieinnehåll. Resultatet av den studie som genomförts i detta examensarbete tyder dock på en mindre stereotypisk bild där både manliga och kvinnliga artister framför texter om romantiska relationer och också konstruerar både kvinnor och män som de som blir lämnade och de som lämnar en relation.

”Can’t make a wife out of a ho”, var en återkommande rad i den text som stack ut under det första temat som presenterades i resultatet. Texten, som framfördes av en manlig artist, gick från att berätta om hjärtesorgen och ensamheten efter att ha blivit lämnad till raden som inledde detta stycke. En nedlåtande och till och med kränkande fras som riktas till hon som lämnat. Här kan en koppling dras till den bild av manlighet som Hirdman (2003) beskriver om mannen som alltid måste vara stark och som aldrig får misslyckas. En stereotyp som kommer igen i flera andra av de texter framförda av manliga artister där det påpekades att män inte får gråta eller visa sig svaga, utan alltid måste visa upp en fasad utåt om att allt är bra. Vad denna problematik gör för mannens varande och sätt att agera kommer inte att diskuteras vidare i detta arbete. Däremot kommer här påpekas att mannen som konstrueras i denna text kan tolkas uttrycka sig så grovt för att behålla den roll av högre rang som Hirdman (2003) belyser. Att bli lämnad kan ses som ett misslyckande och för att då inte ”halka ner på stegen” förnedrar han den som lämnat för att sätta sig över henne och inte tappa sin position. Därigenom upprätthåller han maktordningen inom genussystemet där mannen är överordnad kvinnan, vilket stärker Hirdmans (1988) teori.

33(39)

Att lämna någon och gå vidare från ett dåligt förhållande är något som bland texterna i materialet enbart kommuniceras genom kvinnliga artister. Vilket speglar de maktstrukturer som Hirdman (1988) beskriver där mannen varit kvinnans fängelse men också enda möjlighet till frihet. Även om hon har velat lämna relationen så har hon samtidigt varit beroende av att ha honom vid sin sida. Det har alltså varit väldigt svårt för henne att lämna en relation genom tiderna, en problematik som män inte alls i samma utsträckning har behövt hantera. Det kan vara en förklaring till varför det endast är kvinnliga artister som framför texter med detta ämne. Här kan det tolkas som att texterna om att lämna någon kan eller ska agera som en hjälpande hand för den som kämpar med att våga ta steget eller våga be om hjälp att lämna en sådan situation.

Det var enbart texter framförda av kvinnliga artister som tog upp att lämna någon, dock var det betydligt många fler manliga artister som framförde texter om att finnas där för någon samt presenterade korta eller mer omfattande kärleksförklaringar till personerna i deras liv. Något som inte stämmer överens med den bild av män som genussystemet presenterar genom den överordnade mannen som inte får visa sig svag. Att öppna upp om hur man känner och visa sina känslor för någon kan absolut anses vara att visa sig sårbar och att blotta sig för misslyckande.

Som tidigare nämnts lyfter flera av texterna framförda av manliga artister att det inte är okej för män att visa sig svaga och att gråta. Detta medan det i texter där man talar om kvinnors gråt (framförda av både manliga och kvinnliga artister) verkar som ett naturligt inslag när man är ledsen, eller som ett sätt att förtydliga att man är ledsen. Det används även på samma sätt för att förklara att man inte är ledsen längre, genom att påpeka att man inte gråter mer.

Att alla andra är falska och att man själv är äkta lyftes främst i texter framförda av manliga artister. Detta stämmer in på vad Ganetz et al (2009) belyser inom tidigare forskning, att maskulinitet kopplad till autenticitet har en stark ställning inom populärmusik. Detta speciellt inom hiphopen där autenticitet, maskulinitet samt texter om bland annat knark och politik värderas högt (Ganetz et al., 2009). Låtarna som dessa texter plockades från är just hiphop/rap-inspirerade och innehöll även rader om knark och, ett fåtal, om politik. Under deltemat Fest, alkohol och droger går det att finna citat från dessa texter, men där går även att hitta flera rader inom ämnet från texter framförda av kvinnliga artister. Å ena sidan kan detta tolkas som något positivt då vi verkar (i alla fall inom det här deltemat) ha kommit en bit bort ifrån den pryda, ljuva, ömtåliga 1800-talsschablon av kvinnan som Hirdman (2003) beskriver. Å andra sidan kan jag dock ana en samhällelig problematik i hur dessa

34(39)

texter (framförda av både kvinnliga och manliga artister) normaliserar alkohol och droger.

En annan företeelse som var väldigt intressant i resultatet var att det till stor del verkar vara texterna framförda av manliga artister som styr narrativet om kvinnan. Dessa texter talar om vad hon gör eller har gjort, hur hon är eller var, vad hon har och hur hon rör sig. Det är även texterna framförda av manliga artister som styr narrativet om män. Det görs i mindre utsträckning men det talas fortfarande om hur han är, vad han säger och hur han har haft det. Detta känns som en problematik för samhället om, vad Hirdman (1988) skriver, “man kan inte vara en A utan att förtrycka en B” stämmer (Hirdman, 1988, s.13). Det bör betyda att inom dessa texter återges ett narrativ om kvinnan som inte stämmer med verkligheten, en stereotypisk bild av kvinnan som svagare, dummare och lägre i rang. Det kan kännas missvisande om vi ser tillbaka på de citat som visades i resultatet där texterna bland annat talade för att kvinnan ifråga var en gangster och livsfarlig, vilket varken antyder att hon är svag, dum eller låg i rang, tvärtom. Dock följdes dessa rader med att även kalla kvinnan “bitch” och “bad bitch”, vilket i min uppfattning inte är en benämning på någon som man anser är jämställd med en själv utan snarare befäster kvinnans underordning.

En underordning av kvinnan anser jag även kommer igen i det faktum att flera av texterna talar om kvinnan i termer av “min” eller “din”. Hade det i resultatet gått att se en jämnare fördelning där även flera texter framförda av kvinnliga artister hade talat om “min” eller “din” hade jag nog inte reagerat utan mer sett det som ett populärt sätt att benämna sin partner. I detta läge känns det dock mer som att kvinnan blir en ägodel till mannen och i och med det återigen befinner sig i en underordnad position.

Efter att ha genomfört studien, granskat resultatet och nu fått diskutera det har jag kommit fram till att det finns mycket inom den musik vi lyssnar på idag som stärker det genussystem som Hirdman (1988) lyfter fram, där mannen konstrueras som överordnad kvinnan. Det innebär således att det i låttexter finns budskap kring genus. Budskap som troligen inte märks av den breda massan som kanske lyssnar på låtar utan någon djupare analys av texten, men som fortfarande kan påverka hur lyssnaren ser på sig själv. Ett antagande som bygger på McDowell (2017), Werner (2009) samt Gauntlett (2008) som samtliga framhåller att medietexter påverkar oss genom de budskap de sänder. Med detta sagt finns det dock bitar ur det material som granskats som inte påvisar en stark skillnad mellan könen och som därigenom konstruerar kvinnor och män som mer jämställda.

I denna diskussion bör även belysas att Spotify, som materialet är hämtat ifrån, inte är en neutral ljudstreamingtjänst. Den består av olika algoritmer som bestämmer

35(39)

ordning, värde och synlighet på de olika låtarna och främjar de låtar som konsumeras av många (Werner, 2020a). De låtar som valts ut till denna studie är de mest spelade de veckor som beskrivs i urvalet. Dessa låtar är de mest spelade tack vare att Spotifys algoritmer bidrar till att de blir mest spelade. Det innebär att de som lyssnar på musik via Spotify inte aktivt behöver ha valt att lyssna på dessa låtar utan kan ha fått upp dem i föreslagna spellistor och på så vis fått upp statistiken över antalet spelade gånger. Då Spotifys algoritmer styr vilka låtar som spelas mest skulle jag vilja hävda att Spotify bidrar till att bygga upp det genussystem som visat sig stärkas genom låttexter.

5.1 Slutsats Den slutsats jag kan dra utifrån resultatet och denna diskussion är att det inom de mest streamade låtarna som spelas idag kan skapas fyra olika teman. Dessa teman är "Kärlek", "Reaktioner", "Levnadssätt" och "Framställningar". Utifrån dessa teman kan jag konstatera att kvinnor och män i vissa fall konstrueras som jämställda men att majoriteten av texterna ger en annan bild. Låttexterna bidrar i flera fall till att konstruera bilden av mannen som överordnad kvinnan vilket följer linjerna av genussystemet. Det framkom tydligast i hur män benämner kvinnor. Genom detta kan vi se att musik bidrar till att upprätthålla olika bilder av hur män och kvinnor är och beter sig samt att musiken kommunicerar detta till sina lyssnare.

5.2 Vidare forskning Jag är nöjd i mitt val att använda mig av en tematisk analys då jag fann teman i materialet som jag inte tror att jag hade tänkt på om jag bestämt på förhand exakt vilka frågor som jag skulle ställa till texterna. Med detta sagt hade det dock varit intressant att se resultatet om studien hade utförts på ett större material och gärna i kombination med till exempel en kvantitativ innehållsanalys. Då hade man både kunnat undersöka analysenheter som i sin tur frambringat ett generaliserbart resultat, kunnat se hur vanligt förekommande de resultat som jag kommit fram till i denna studie är och, genom att även använda en kvalitativ metod, få en djupare förståelse av innehållet i materialet.

36(39)

6 Referenser Allen, M. (2017). The sage encyclopedia of communication research methods (Vols. 1-4). Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.4135/9781483381411

Berglez, P. (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. I M. Ekström & B. Johansson (Red.), Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (3. uppl. ed.). Studentlitteratur.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl. ed.). Stockholm: Liber.

David, M., Sutton, C., & Torhell, S. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Ekström, M., & Johansson, B. (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (3. uppl. ed.). Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5. uppl. ed.). Stockholm: Wolters Kluwer.

Fagerström, H. (2019). Musikens starka män och vackra kvinnor - en feministisk diskursanalys av könskonstruktion i svensk popmusik. [Masteruppsats, Åbo Akademi]. Doria. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042513254

Ganetz, H., Gavanas, A., Huss, H., & Werner, A. (2009). Rundgång: genus och populärmusik. Makadam.

Gauntlett, D. (2008). Media, gender and identity: An introduction. ProQuest Ebook Central https://ebookcentral-proquest-com.proxy.lnu.se

Gunnarsson, R. (10 juli 2020). Validitet och reliabilitet. Infovoice. https://infovoice.se/validitet-och-reliabilitet/ (Hämtad 7 maj 2021)

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet : teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Maktutredningen.

Hirdman, Y. (2003). Genus : om det stabilas föränderliga former (2., [rev.] uppl.). Liber.

37(39)

Hirdman, Y. (2007). Gösta och genusordningen : feministiska betraktelser. Ordfront.

Huss, H. (2009). ”Sluta kredda, börja bredda”. I H. Ganetz, A. Gavanas, H. Huss & A. Werner (red.), Rundgång: genus och populärmusik (s. 187–239). Makadam.

Johansson, D. (23 mars 2021). 2020 ett bra år – för streamingen. Musikindustrin. http://www.musikindustrin.se/2021/03/23/2020-ett-riktigt-bra-ar-for- streamingen/ (Hämtad 25 mars 2021)

Kreyer, R. (2015). “Funky fresh dressed to impress”: A corpus-linguistic view on gender roles in pop songs. International Journal of Corpus Linguistics, 20(2), 174-204. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1075/ijcl.20.2.02kre

Lindsay, S., & Lyons, A. C. (2018). “Pour It Up, Drink It Up, Live It Up, Give It Up”: Masculinity and Alcohol in Pop Music Videos. Men and Masculinities, 21(5), 624–644. https://doi.org/10.1177/1097184X17696189

MacDowell, P. (2017). Girls' perspectives on (mis)representations of girlhood in hegemonic media texts. Girlhood Studies, 10(3), 201-216. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.3167/ghs.2017.100315

Ridgeway, C. L., & Correll, S. J. (2004). Unpacking the Gender System: A Theoretical Perspective on Gender Beliefs and Social Relations. Gender & Society, 18(4), 510–531. https://doi.org/10.1177/0891243204265269

Ridgeway, C. L., & Smith-Lovin, L. (1999). The Gender System and Interaction. Annual Review of Sociology, 25(1), 191. https://doi.org/10.1146/annurev.soc.25.1.191

Smiler, A.P., Shewmaker, J.W. & Hearon, B. (2017). From “I Want To Hold Your Hand” to “Promiscuous”: Sexual Stereotypes in Popular Music Lyrics, 1960– 2008. Sexuality & Culture 21, 1083–1105. https://doi- org.proxy.lnu.se/10.1007/s12119-017-9437-7

Spotify. (2021a). Company Info. https://newsroom.spotify.com/company-info/

Spotify. (2021b). Premium. https://www.spotify.com/se/premium/#plans

38(39)

Statens medieråd. (8 november 2019). Kvinnor och män i medier. https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kvinnorochma nimedier.425.html (Hämtad 31 mars 2021)

Svenskarna och internet. (15 dec 2020). Svenskarna och internet 2020. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/

Törnwall, M. (27 dec 2018). Guide: De bästa musiktjänsterna. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/snabbguide-har-ar-basta-musiktjansterna (Hämtad 1 april 2021)

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (ISBN 978-91-7307-352-3) https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html

Vetenskapsrådet. (2 mars 2021). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html (Hämtad 18 maj 2021)

Werner, A. (2009). Smittsamt - En kulturstudie av musikbruk bland tonårstjejer.

Werner, A. (2019). What does gender have to do with music, anyway? mapping the relation between music and gender. Per Musi, (39), 1–11. https://doi.org/10.35699/2317-6377.2019.5266

Werner, A. (2020a). Organizing music, organizing gender: algorithmic culture and Spotify recommendations, Popular Communication, 18(1), 78-90, https://doi.org/10.1080/15405702.2020.1715980

Werner, A. (2020b). The Smirnoff Equaliser – en feministisk medieintervention för strömmad musik?. Norsk Medietidsskrift, 107(3), 1-15. https://doi.org/10.18261/ISSN.0805-9535-2020-03-04

Wood, W., Eagly, A. H. (2015). Two Traditions of Research on Gender Identity. Sex roles 73, 461-473. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s11199-015- 0480-2

39(39)

Bilaga 1 Material Materialet är hämtat från https://spotifycharts.com

4 februari 2021 Textnr Manliga Låttitel Textnr Kvinnliga Låttitel artister artister

1 Hov1 Barn av vår 6 Olivia Rodrigo drivers license tid

2 Newkid Du måste 7 Miriam Bryant, Ge upp igen finnas Yasin

3 Newkid Starkare 8 Myra Granberg HKF (Håll käften & försvinn)

4 Victor Svag 9 Tate McRae you broke me Leksell first

5 The Kid WITHOUT 10 Molly Sandén Jag mår bra nu LAROI YOU (feat. Newkid)

4 mars 2021 Låt Manliga Låttitel Låt Kvinnliga Låttitel nr artister nr artister

11 Ant Wan 1942 16 Miriam Bryant, tystnar i luren Victor Leksell

12 Tusse Voices 17 The Mamas In The Middle

1(2)

13 Emil Om allting 18 Dotter Little Tot Assergård skiter sig

14 Eric Saade Every Minute 19 Clara Behöver inte dig Klingenström idag

15 The Save Your 20 Zara Larsson Look What Weeknd Tears You’ve Done

Master KG ft. Nomcebo Zikode – Jerusalema, har inte tagits med på grund av att den sjungs på ett språk som inte kan översättas av författaren.

1 april 2021 Låt Manliga Låttitel Låt Kvinnliga Låttitel nr artister nr artister

21 Hov1, Gamora 26 Molly Sandén Nån annan nu Einár

22 Justin Peaches 27 Klara Beat Of Broken Bieber (ft. Hammarström Hearts Daniel Caesar & Giveon

23 Dree Low Mimosa 28 Carola, Zara Säg Mig Var Du Larsson Står

24 Benjamin VHS 29 Miss Li Komplicerad Ingrosso, Cherrie

25 Justin Hold On 30 Tove Styrke Bara du och jag Bieber

2(2)