Can't Make a Wife out of A
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Examensarbete ”Can’t make a wife out of a ho” Konstruerande av kvinnor och män i Spotifys låttopplista ”Top 50 – Sverige” Författare: Agneta Ottosson Handledare: Mahitab Ezz El Din Examinator: Kristina Widestedt Termin: VT 2021 Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2MK10E Abstract Author: Agneta Ottosson Title: “Can’t make a wife out of a ho” – Construction of women and men within Spotify’s playlist “Top 50 – Sweden” Level: BA thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 39 Listening to music is a frequent activity in 2021 and access is easy through a variety of different streaming platforms available today. But do we know what messages the songs we listen to are sending us? Researchers such as McDowell, Werner and Gauntlett all agree that media texts, such as music, affect the users through images of how they should be or act. This study explores what themes can be found in some of the most streamed songs in Sweden, and how men and women are constructed within these themes. The material for this study consist of lyrics from 30 of the most streamed song on Spotify in Sweden, over the past three months (February, March and April 2021). This study was conducted through thematic analysis where four major themes were identified - “Love”, “Reactions”, “Ways of living” and “Narration”. How men and women are constructed within these themes are discussed through Gender system theory. This theory addresses the difference between women and men as constructed by society. A construction that put men and women into different boxes and grants men more power than women. The result show that even if men and women are portrayed as equal in a few cases, men are still constructed as superior to women in several ways. This is most visible within the theme “Narration” where it is shown that men address women in a condescending way and speak about women as their property. Nyckelord Genus, genus i musik, stereotyper, genussystemet, identitetsskapande Tack Ett stort tack vill jag rikta till min handledare Mahitab Ezz El Din som har varit ett stort stöd under skrivandets gång. Jag vill även tacka de familjemedlemmar som ställt upp som korrekturläsare samt min underbara sambo som stöttat och hejat på när processen inte flutit på som jag önskat. Tack! Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Bakgrund & problemformulering 2 1.2.1 Spotify 2 1.2.2 Populärmusik & musikindustrin 3 1.2.3 Genus, musik & identitetsskapande - ett problem 3 1.3 Syfte & frågeställning 4 2 Litteraturgranskning 5 2.1 Tidigare forskning 5 2.1.1 Bilden av han och hon 5 2.1.2 Musik och genus 6 2.2 Teori 7 2.2.1 Gender System Theory (Genussystemet) 7 3 Metod 11 3.1 Metodintroduktion 11 3.2 Tematisk analys 11 3.2.1 Tematisk analys - tillvägagångssätt 11 3.2.2 Kritik mot metoden 12 3.3 Validitet och reliabilitet 13 3.4 Material och urval 14 3.5 Forskningsetik 14 4 Analys & resultat 15 4.1 Tema 1 - Kärlek 15 4.1.1 Brustna hjärtan 15 4.1.2 Hjärtekrossare 18 4.1.3 Att lämna 19 4.1.4 Finnas där 20 4.1.5 Kärleksförklaringar 21 4.2 Tema 2 - Reaktioner 22 4.2.1 Självsäkerhet 22 4.2.2 Osäkerhet 23 4.2.3 Gråt 24 4.2.4 Alla är falska 25 4.3 Tema 3 - Levnadssätt 26 4.3.1 Lyx 26 4.3.2 Alkohol & droger 26 4.3.3 Sex 28 4.3.4 Relationer 28 4.4 Tema 4 - Framställningar 30 4.4.1 Min/Din 30 4.4.2 Benämning 30 4.4.3 Beskrivningar 31 5 Diskussion & slutsats 33 5.1 Slutsats 36 5.2 Vidare forskning 36 6 Referenser 37 Bilagor Bilaga 1 - Material 1 Inledning I detta kapitel presenteras genus, musik och identitetsskapande och hur de är sammanlänkade med varandra. Här motiveras varför detta ämnesval har gjorts till denna studie och ges även en kort bakgrund till de områden som uppsatsen berör. 1.1 Introduktion Det var inte särskilt länge sedan musik endast fanns att köpa på skiva i en fysisk butik och fansen bildade milslånga köer för att få ta del av ett exemplar av en nysläppt platta. Mycket har hänt på relativt kort tid och det krävs idag bara ett knapptryck för att få all världens musik i vår hand. Streamingtjänster som Spotify, Amazon Music, Apple Music, Tidal och Youtube Music gör det lätt att lyssna på musik var och när vi vill, även utan tillgång till internet (Törnwall, 2018). Under 2020 såldes musik för totalt ca 1,6 miljarder kronor, varav ljudstreaming stod för 84 procent av värdet, enligt International Federation of the Phonografic Industry (Johansson, 2021). Vid Internetstiftelsens årliga undersökning av svenska folkets internetvanor framkom att 81 procent av Sveriges internetanvändare lyssnar på musik på internet, 65 procent av dem lyssnar minst varje vecka och 43 procent lyssnar minst varje dag (Svenskarna och internet, 2020). Men det är inte bara musiktjänsterna som förser oss med musik. Musiken finns även i film, spel och spelas ur högtalarsystem i butiker och varuhus. Musiken är ett medium som speglar och återskapar de normer och värderingar som råder i samhället (Fagerström, 2019). Den har även förmågan att utmana dessa föreställningar, den kan alltså både reproducera och motarbeta de normer som dominerar i samhället (ibid.). Populärmusiken har dock fått en del kritik för att vara fylld av stereotypa framställningar av både ras och kön (ibid.). Även Kreyer (2015) belyser detta och lyfter att musiklyssnandets omfattning idag gör att vi behöver ställa frågor om hur musiken bidrar till att forma attityder i allmänhet samt genusroller och stereotyper i synnerhet. Genus består av de attribut som tillskrivs män och kvinnor av samhället (Wood & Eagly, 2015). Vad dessa attribut är skiljer sig mellan olika kulturer, men när människor tar till sig dessa attribut och de förankras i deras undermedvetna blir genus en del av deras identitet (ibid.). Individen förstår sig själv utifrån de kulturella betydelser av feminint och maskulint som är bundet till kvinnligt och manligt och individen tänker och agerar därför i enlighet med dessa kulturella betydelser (ibid.). Hirdman (2003) är inne på samma sak och lyfter att bakom de fasta formerna av vad en kvinna eller man är, döljer sig prägling, fostran, tvång och underordning. Dessa formeringar bildar samhälleliga avlagringar som ingår i kulturens, ekonomins och politikens “väggar” som bärande pelare (ibid.). Det svenska samhället har generellt 1(39) blivit mer jämställt under det senaste seklet, men fortfarande finns det många skillnader i hur män och kvinnor skildras i media (Statens medieråd, 2019). Det handlar både om en skev könsrepresentation och om stereotypa skildringar av könen, vilket i sin tur påverkar normer och värderingar (ibid.). 1.2 Bakgrund & problemformulering 1.2.1 Spotify Vid Internetstiftelsens årliga undersökning av svenska folkets internetvanor framkom att Spotify är en av de största strömmande musiktjänsterna idag (Svenskarna och internet, 2020). Spotify lanserades 2008 och har idag 345 miljoner användare världen över (Spotify, 2021a). Tjänsten erbjuder lyssnaren över 70 miljoner ljudspår, inklusive 2,2 miljoner podcast-avsnitt, och användaren bestämmer själv om hen vill lyssna gratis med reklamavbrott eller betala en prenumerationskostnad för att lyssna utan reklam (Spotify, 2021b). Under fliken “utforska” samlar tjänsten spellistor utefter genrer och teman, där finns även Spotifys egna topplistor i vilka de rankar de låtar som har flest lyssningar (streams). Det finns en egen topplista för varje land som Spotify finns i, men det finns också en samlad spellista för de låtar som har flest lyssningar över alla marknader. Spotifys topplista för Sverige “Top 50 - Sverige” är varifrån jag kommer att hämta materialet till den här studien. Spotify har studerats tidigare bland andra av Werner (2020a) som i sin artikel Organizing music, organizing gender: algorithmic culture and Spotify recommendations studerade Spotify-funktionerna “related artists”, “discover” och “browse”. Werner (2020a) fann att funktionen related artists främjade val som liknade den ursprungliga artisten inom genre, kön och etnicitet. Var den ursprungliga artisten en vit man inom genren folkrock var även artisterna under related artists det. Kvinnor inom genren folkrock samt folkrock-artister av andra etniciteter dök väldigt sällan upp under dessa sökningar (Werner, 2020a). Funktionen discover fungerade på liknande sätt märkte Werner (2020a). När hon under en period lyssnade på K-pop-grupper bestående av kvinnor fick hon allra flest förslag på fler K-pop-grupper bestående av kvinnor och bara några få förslag på K- pop-grupper som bestod av män. Under funktionen browse menar Werner (2020a) att det var mer jämställt mellan manliga och kvinnliga artister. Dock poängteras att genren soul illustrerades med afrikan-amerikanska artister, ofta män eller kvinnor som ler, medan genren rock illustrerades med gitarrer, tomma hus och vita män. De val lyssnarna kunde göra där illustrerades ofta visuellt genom idéer om olika sociala grupper som representerade olika musikgenrer (ibid.). Med detta sagt lyfter Werner (2020a) även att logiken bakom Spotifys rekommendationer är svår att helt känna till. Digitala medier erbjuder idag en 2(39) mängd kulturellt innehåll för streaming men innehållets upptäckbarhet är beroende av rekommendationer och sökmotorer (Werner, 2020a). Det uppstår alltså en algoritmisk kultur där olika algoritmer bestämmer ordning, värde och synlighet som tillskrivs det kulturella innehållet. Algoritmisk kultur fungerar som effekten av demokratiska processer, den främjar det kulturella innehåll som konsumeras av många (ibid.). Syftet med algoritmisk kultur är att matcha användaren med ett sökresultat som intresserar hen för att få användaren att titta på filmen, lyssna på låten eller köpa produkten (Werner, 2020b). Detta är något som Werner (2020b) även tar upp i sin artikel The Smirnoff Equaliser – en feministisk medieintervention för strömmad musik? där Werner (2020b) tittar närmare på hur verktyget (The Smirnoff Equaliser) som ska mäta könsbalansen i Spotifys användares musiklyssnande placeras in i musiklyssnandets algoritmiska kultur.