Nordisk Museologi 2003 • 2, s. 97–101

Om ett museifartyg i Åbo 97 som politiskt argument

Ulla Kallberg

Veckor i sträck har frågan om fullriggaren Suomen Joutsens1 placering diskuterats i lokaltidningarnas2 spalter i Åbo. Lokalt sjöfartsmuseifolk och de förtroendevalda som beslutar om fartyget tog redan för ett antal år sedan ställning till frågan. Sommaren 2002 har också stadsborna deltagit i diskussionen. Trots att Suomen Joutsen ingår i det nationella kulturarvet, har Åbo-borna tagit sig rätten att besluta i frågor som gäller fartyget. Diskussionen har blivit allt hetsigare, och ärendet ser ut att bli en central kommunalpolitisk fråga.

I ett vidare perspektiv innebär frågan om Suo- Hur har Suomen Joutsens kultu- men Joutsens placering en politisering av ett rella betydelse formats? kulturobjekt – ett historiskt värdefullt föremål brukas som redskap för att förverkliga privata I sammanhanget bör nämnas att man i Ma- eller politiska mål. Man kan analysera debat- rinmuseet i Åbo, inom olika arbetsgrupper och ten om Suomen Joutsens placering genom att i den traditionsförening som bildats kring far- ställa frågan vem det är som skapar och vem tyget har lanserat Suomen Joutsen som ett som definierar kulturella betydelser, och var- nationellt kulturobjekt. De centrala frågorna för. Samtidigt kan man studera hur Suomen är vad man med hjälp av detta fartyg kan be- Joutsen blir ett medel för att stärka den lokala rätta om Finlands sjöfarts historia, och vilka identiteten och hur kulturvärdet kan vändas slag av identifikationsytor som uppstår, nöd- mot forskarna, för att driva egna intressen (t.ex. vändiga för byggandet av en identitet. Suomen Anttonen 1999:210–2123; Barth 1994:191– Joutsens museala värde och kulturhistoriska 192; Keesing 1994:307). Därtill kan man iakt- betydelse motiveras i huvudsak med fartygets ta hur en allmänhet som ansetts passiv blir ett egen livshistoria. Hon byggdes som fraktfar- aktivt, mångstämmigt kollektiv som agerar tyg i Frankrike år 1902, seglade senare som både på individplan och via demokratiskt val- skolskepp under tysk flagg och blev år 1930 da representanter (Karp 1992:12). skolskepp i Finlands flotta. Som fartyg i fin- Ulla Kallberg

98 ska flottan gjorde hon åtta långa skolningsre- cennierna har industrianläggningarna försvun- sor över oceanerna. År 1960 blev hon hemvist nit från åstränderna. Det nya marinmuseet för statens yrkesskola för sjömän, den första i Forum Marinums placering på kolhamnens Finland som var specialiserad på att utbilda och det forna sädesmagasinets plats, är ett av fartygsmanskap – och placerades permanent i exemplen på nyanvändning av ett område som Aura å, vid Martinsbro, i centrum av Åbo stad. blivit tomt. De övriga museifartygen i Åbo flyt- År 1988 lades sjömansyrkesskolan ner och år tades till marinmuseets kaj år 1999. 1990 överlät finska staten Suomen Joutsen som Från Suomen Joutsens plats är det en dryg museifartyg till Åbo stad. Därför är det den kilometer till Forum Marinum. Gatukorsning- kommunala förvaltningen som beslutar i ären- en intill fartyget har med tiden blivit allt mera den som gäller Suomen Joutsen. Från år 1999 trafikerad. Fartygets för tog nästan i Martins- har ansvaret för vård och underhåll av fartyget bron och styrbords sida låg tätt intill gatan. tillkommit stiftelsen Forum Marinum, som är Då vattennivån sjönk, fick fartyget bära sin huvudman för det lokala marinhistoriska spe- egen tyngd och stod på kölen i åbottnens lera. cialmuseet och flottans museum4 . Trafikutsläpp och gatudamm lade sig över däck De perioder i fartygets livshistoria som förts och rigg. År 1995 upptäcktes frätskador på fram som viktiga i Finlands sjöfartshistoria är fartygets trä- och metalldelar, som delvis kun- åren som skolskepp och tiden som sjömansyr- de förklaras med luftföroreningar. Eftersom kesskola, åren 1930–1988. Denna historia be- marinmuseet då var under planering, utredde rör tusentals finländare, de som var i tjänst, man också hur det var med föroreningen vid arbetade eller studerade ombord, kom nämli- de kajer som skulle komma att höra dit. En gen från alla håll i Finland. Då Åbo-borna har jämförelse visade, att det nya museets kajer inte beskrivit fartygets betydelser, har de åberopat var lika utsatta för föroreningar, och att man dess historia samt framhållit att hon är en del där skulle kunna bromsa fartygets förfall. av stadsbilden och kulturlandskapet. Den be- Diskussionen om en förflyttning av Suomen tydelse som är bunden till kulturlandskapet är Joutsen satte igång, då Forum Marinums verk- viktig för individen och stärker andra sociala samhet kom i gång. Forum Marinum motive- roller och identiteter än de som sjöhistoriker- rade sin ståndpunkt med antikvariska, ekono- na och museet som institution är inriktade på miska och praktiska skäl: fartygets förfall skulle (t.ex. Karp 1992:22). hejdas, stora restaureringar skulle behöva gö- ras mera sällan, det skulle finnas tillräckligt Varför med vatten under kölen och färre anställda talar man om placeringen? behövas. Fastighetskostnaderna skulle bli min- dre och historiskt sett skulle fartyget ligga näs- År 1960 placerades Suomen Joutsen perma- tan på rätt plats. Under den aktiva eran segla- nent i Aura å, i centrum av Åbo stad. Hon de stora fartyg av Suomen Joutsens mått ald- stationerades vid Martinsbron, eftersom det rig uppför ån, utan stannade i hamnen fram- inte fanns plats någon annanstans. Aura ås för Åbo slott. mynning dominerades av hamnen och ovan- Forum Marinum anhöll av fartygets ägare, för den låg Wärtsiläs Åbovarv och andra in- Åbo stad, om lov att få flytta fartyget till en dustrianläggningar. Under de två senaste de- egen kaj vid åns nedre lopp. Förra våren fick Om ett museifartyg i Åbo som politiskt argument

man på grund av fartygets hundraårsjubileum Återföringsproblem 99 ett tillfälligt och tidsbundet flyttningstillstånd. Före utgången av augusti månad skulle Forum Men fartyget kunde inte återföras till sin gamla Marinum återbörda skeppet till dess gamla plats; det fanns inte tillräckligt med vatten i plats. ån. I väntan på en förändring i vattenståndet Diskussion om Suomen Joutsens framlade biträdande stadsdirektören för kul- placering – vems röst bör man turärenden och stadsdirektören ett förslag om lyssna till? att fartyget permanent skulle placeras vid Fo- rum Marinums5 kaj. Stadsstyrelsen godkände Tillståndet satte igång en lavin av åsikter. De förslaget. Innan beslutet kom anklagade sig- som var emot förflyttningen misstänkte att naturen ”erittäin pettynyt” (mycket besviken) fartyget på ett eller annat sätt skulle bli kvar i en lokaltidnings insändarspalt stadsstyrelsen vid Forum Marinums kaj. De mest pessimis- för att ha svikit stadsbornas förtroende och tiska kopplade ihop ärendet med omplacering- krävde att fartyget med det snaraste skulle flyt- en av Finlands sjöhistoriska museum i Hel- tas tillbaka till sin gamla plats (TS 11.9.2002). singfors. Marincentret Forum Marinum är på Suomen Joutsen skulle, enligt insändaren, bli förslag som plats för det nationella marinmu- ett ”skrotfartyg bland andra skrotfartyg” och seet. Pessimisterna såg redan för sig Suomen ”hon skulle drunkna i röran av lyftkranar och Joutsen som Finlands sjöhistoriska museums andra fartyg som ligger och flyter i Aura å”6 . egendom och fruktade att fartyget skulle flyt- Politikernas sätt att förhålla sig till saken är tas till Helsingfors. intressant. I början ville man inte alls ta upp Folk som talade för Suomen Joutsens gam- frågan om en flyttning av Suomen Joutsen ef- la plats sörjde över att fartyget inte längre skulle tersom man var rädd för vad allmänheten an- vara synligt i stadsbilden, och att det skulle bli såg. Ett kommunalval närmar sig. Åsikterna besvärligt att besöka det, långt från stadens växlade till och med inom partierna och en centrum. Sanningen är dock, att Forum Ma- beredskap att fatta ett slutligt beslut saknades. rinum ligger mitt i staden, att förbindelserna Fartygets flyttning till Forum Marinums kaj dit är goda och att det i och med flyttningen under hundraårsjubileet fungerade som en de- har blivit lättare att besöka fartyget. Några av monstration. Beslutsfattare och stadsbor fick dem som motsatte sig flyttningen förklarade med egna ögon se hur fartyget tog sig ut där. I sig vara ”äkta Åbo-bor” med rätt att besluta detta skede ändrade många av dem uppfatt- om Suomen Joutsens placering. Också några ning. Stadsdirektören för kulturväsendet, som av dem som var för en omplacering, kritisera- hade initierat placeringsbeslutet, sågs som en de inflyttade från andra orter för att de deltog rakryggad och konsekvent aktör. Men det var i diskussionen om Suomen Joutsen. Den lo- också många som tvekade. I en tidningsinter- kala tidningen Turun Sanomat gjorde opini- vju given innan beslutet fattades föreslog en onsundersökningar och rösterna föll ungefär stadsstyrelsemedlem, representant för Sam- lika för båda platserna. Först fick den gamla lingspartiet, att fartyget till vintern skulle flyt- platsen mera stöd, men i senare mätningar fick tas till sin gamla plats och till sommaren till- den nya platsen några röster fler. baka till Forum Marinums kaj. Han motive- Ulla Kallberg

100 rade sin oförmåga att klart ta ställning med bara Åbo-bor har rätt att besluta om Suomen att saken inte var grundligt utredd. Ändå var Joutsens placering, vände sig Åbo-borna mot undersökningen av luftkvaliteten redan gjord övriga finländare. Man kan utläsa budskapet: av stadens miljöbyrå och veckan innan hade andra kan inte förstå den lokala aboensiska hamnnämnden konstaterat att det vid Mar- kulturen och de kulturella betydelser som in- tinsbron fanns för lite vatten för ett fartyg av går i landskapet. Udden är riktad också mot Suomen Joutsens storlek. de akademiska, antikvariska experterna (Keesing 1994:307). Vi har ännu inte sett sis- Vem politiserar Suomen Joutsen ta akten: museet fick sin vilja fram, men det och vem fick sin vilja fram till återstår att se om politikerna lyckas behålla sin slut? ställning i valet. Diskussionen om Suomen Joutsens placering Noter inleddes på akademiska och antikvariska grun- der. Målet var att i enlighet med det lokala 1. Om Suomen Joutsens historia se t.ex. Lille, Sten marinmuseets primära uppgift bevara och – Grönstrand, Lars, Finlands Djupvattenseglare. skydda kulturvärden. Processen kom i gång Ed. Markku Haapio och Altti Holmroos. Eita den vanliga beslutsvägen, och förslaget moti- Oy. Satakunnan Kirjateollisuus. Pori 1981; verades med analyser gjorda av stadens miljö- Underhill, Harold A., Sail Training and Cadet byrå. Men Suomen Joutsen är förknippad med Ships. Brown, Son and Ferguson, Ltd Glasgow starka känslor, och man var beredd på att all- 1993. mänheten skulle ha åsikter om saken. Det som 2. I lokaltidningen Turun Sanomat (TS), på all- däremot var en överraskning var, att politiker- mänhetens opinionsspalt, publicerades flera na fruktade att flyttningsbeslutet skulle inver- kommentar om saken fr.o.m. den 1. juli t.o.m. ka på deras popularitet i kommunalvalet, och 30. september, och arrangerades opinionsunder- att de därför inte ville avgöra saken före valet. sökningar samt intervjuades politiker och läsare. Trots sin skenbara obundenhet är ett muse- 3. Marjut Anttonens undersökning om etnopolitik um en del av samhället och omvärlden. Ge- i Nord-Norge inspirerade mig att skriva den nom olika intressegrupper – också politiska – ovanstående artikeln. Anttonen skriver om politi- står det i växelverkan med sin omgivning (se sering av begreppet kultur och refererar bl.a. Karp 1992:22). I frågan om Suomen Joutsens Keesings, Goodys och Barths undersökningar. placering har museet med kraft använt sin 4. Se Kallberg, Ulla, Sjöhistoriska museerna blev makt genom att definiera fartygets kulturella Forum Marinum. Stiftelsen Forum Marinum, betydelse och dess betydelse i landskapet. En- årsbok 2000: 16–25. Åbo 2000. ligt den retorik museet använder är ett segel- fartyg på fel ställe när det ligger bland höghus Litteratur i stadsbilden i Åbo. Hur museets definition av Suomen Joutsens kulturella betydelse stämmer Anttonen, Marjut (1999) Etnopolitiikkaa Ruijassa. överens med de övriga betydelser som Åbo- Suomalaislähtöisen väestön identiteettien politi- borna har gett henne, går inte att fastställa på soituminen 1990-luvulla. Suomalaisen Kirjal- basis av denna diskussion. Då de hävdade att lisuuden Seuran toimituksia 764. Vammala Om ett museifartyg i Åbo som politiskt argument

1999. Sammendrag: Etnopolitikk i Nord-Norge. is of great national interest and is expected to arouse 101 Barth, Fredrik (1994) Manifestasjon og prosess. Uni- passionate reactions. versitetsforlaget Oslo. The article discusses how a museum piece, a muse- Karp, Ivan (1992) Introduction: Museums and Com- um ship, can become a political apparatus, a means for munities: The Politics of Public Culture. I: Ivan achieving personal or political goals. We can analyse Karp, Christine Mullen Kreamer and Steven D. the discussion about the ship’s moring on the River Lavine (eds.)Museums and Communities: The Aura by asking, who is constructing and defining cul- Politics of Public Culture. Smithsonian Institution tural meanings and for what end. At the same time we Press Washington and London. can see how the presence of the ship can strengthen Goody, Jack (1994) Culture and Its Boundaries: A local identity, and how cultural values and objects can European View. I: Borofsky, Robert (ed.), Asses- be used to achieve personal goals and simultaneously sing Cultural Anthropology. McGraw-Hill. New question the views of the researchers. But it has to be York. remembered that the museum is a part of the commu- Karp, Ivan (1992) On Civil Society and Social iden- nity and also uses its power. tity. I: Ivan Karp, Christine Mullen Kreamer and Finally, the ship celebrated her centenary in the sum- Steven D. Lavine (eds.)Museums and Communi- mer of 2002, and the local museum received permis- ties: The Politics of Public Culture. Smithsonian sion to move her temporarily to the quay in front of Institution Press Washington and London. the museum to join the other stationary museum ships Keesing, Roger M (1994) Theories of Culture Revisi- already there. ted. I: Brofsky, Robert (ed.) Assessing Cultural The inhabitants reacted. Some people thought that Anthropology. New York. the ship looked nice and it was all right to move her, others claimed that the ship was no longer visible in Summary the city centre where she belonged. They also claimed that she was a part of the urban landscape which her A museum ship as a political argument removal had ruined. They used the argument that a In Turku, South-West Finland, the Forum Marinum, line had been drawn between other Finns and the peo- a local maritime museum and maritime centre, wished ple in the city. Only the people in the city had the right to move a museum ship, the Suomen Joutsen, from a to say anything about the Suomen Joutsen. When it was quay where she has been stationary since 1960 to a time to return the ship back to her old moring, the quay in front of the museum. The museum argued, water level was too low. While waiting for it to rise, the that the ship would be better preserved in a new place politicians decided to leave the ship in front of the mu- with less air pollution and deeper water, would be seum for another year. Some people were disappointed easier to take care of and demand lower investment. and called the politicians traitors. However, the ship is owned by the municipality and decisions concerning it are made by politicians, who Ulla Kallberg är intendent vid Stiftelsen Forum Mari- were neither willing to discuss nor make a decision num about changing her moring. This behaviour was influ- Adress Slottsgatan 72, FIN–20100 Åbo enced by the imminent elections. The Suomen Joutsen e-posten: [email protected]