Om Ett Museifartyg I Åbo Som Politiskt Argument
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Nordisk Museologi 2003 • 2, s. 97–101 Om ett museifartyg i Åbo 97 som politiskt argument Ulla Kallberg Veckor i sträck har frågan om fullriggaren Suomen Joutsens1 placering diskuterats i lokaltidningarnas2 spalter i Åbo. Lokalt sjöfartsmuseifolk och de förtroendevalda som beslutar om fartyget tog redan för ett antal år sedan ställning till frågan. Sommaren 2002 har också stadsborna deltagit i diskussionen. Trots att Suomen Joutsen ingår i det nationella kulturarvet, har Åbo-borna tagit sig rätten att besluta i frågor som gäller fartyget. Diskussionen har blivit allt hetsigare, och ärendet ser ut att bli en central kommunalpolitisk fråga. I ett vidare perspektiv innebär frågan om Suo- Hur har Suomen Joutsens kultu- men Joutsens placering en politisering av ett rella betydelse formats? kulturobjekt – ett historiskt värdefullt föremål brukas som redskap för att förverkliga privata I sammanhanget bör nämnas att man i Ma- eller politiska mål. Man kan analysera debat- rinmuseet i Åbo, inom olika arbetsgrupper och ten om Suomen Joutsens placering genom att i den traditionsförening som bildats kring far- ställa frågan vem det är som skapar och vem tyget har lanserat Suomen Joutsen som ett som definierar kulturella betydelser, och var- nationellt kulturobjekt. De centrala frågorna för. Samtidigt kan man studera hur Suomen är vad man med hjälp av detta fartyg kan be- Joutsen blir ett medel för att stärka den lokala rätta om Finlands sjöfarts historia, och vilka identiteten och hur kulturvärdet kan vändas slag av identifikationsytor som uppstår, nöd- mot forskarna, för att driva egna intressen (t.ex. vändiga för byggandet av en identitet. Suomen Anttonen 1999:210–2123; Barth 1994:191– Joutsens museala värde och kulturhistoriska 192; Keesing 1994:307). Därtill kan man iakt- betydelse motiveras i huvudsak med fartygets ta hur en allmänhet som ansetts passiv blir ett egen livshistoria. Hon byggdes som fraktfar- aktivt, mångstämmigt kollektiv som agerar tyg i Frankrike år 1902, seglade senare som både på individplan och via demokratiskt val- skolskepp under tysk flagg och blev år 1930 da representanter (Karp 1992:12). skolskepp i Finlands flotta. Som fartyg i fin- Ulla Kallberg 98 ska flottan gjorde hon åtta långa skolningsre- cennierna har industrianläggningarna försvun- sor över oceanerna. År 1960 blev hon hemvist nit från åstränderna. Det nya marinmuseet för statens yrkesskola för sjömän, den första i Forum Marinums placering på kolhamnens Finland som var specialiserad på att utbilda och det forna sädesmagasinets plats, är ett av fartygsmanskap – och placerades permanent i exemplen på nyanvändning av ett område som Aura å, vid Martinsbro, i centrum av Åbo stad. blivit tomt. De övriga museifartygen i Åbo flyt- År 1988 lades sjömansyrkesskolan ner och år tades till marinmuseets kaj år 1999. 1990 överlät finska staten Suomen Joutsen som Från Suomen Joutsens plats är det en dryg museifartyg till Åbo stad. Därför är det den kilometer till Forum Marinum. Gatukorsning- kommunala förvaltningen som beslutar i ären- en intill fartyget har med tiden blivit allt mera den som gäller Suomen Joutsen. Från år 1999 trafikerad. Fartygets för tog nästan i Martins- har ansvaret för vård och underhåll av fartyget bron och styrbords sida låg tätt intill gatan. tillkommit stiftelsen Forum Marinum, som är Då vattennivån sjönk, fick fartyget bära sin huvudman för det lokala marinhistoriska spe- egen tyngd och stod på kölen i åbottnens lera. cialmuseet och flottans museum4 . Trafikutsläpp och gatudamm lade sig över däck De perioder i fartygets livshistoria som förts och rigg. År 1995 upptäcktes frätskador på fram som viktiga i Finlands sjöfartshistoria är fartygets trä- och metalldelar, som delvis kun- åren som skolskepp och tiden som sjömansyr- de förklaras med luftföroreningar. Eftersom kesskola, åren 1930–1988. Denna historia be- marinmuseet då var under planering, utredde rör tusentals finländare, de som var i tjänst, man också hur det var med föroreningen vid arbetade eller studerade ombord, kom nämli- de kajer som skulle komma att höra dit. En gen från alla håll i Finland. Då Åbo-borna har jämförelse visade, att det nya museets kajer inte beskrivit fartygets betydelser, har de åberopat var lika utsatta för föroreningar, och att man dess historia samt framhållit att hon är en del där skulle kunna bromsa fartygets förfall. av stadsbilden och kulturlandskapet. Den be- Diskussionen om en förflyttning av Suomen tydelse som är bunden till kulturlandskapet är Joutsen satte igång, då Forum Marinums verk- viktig för individen och stärker andra sociala samhet kom i gång. Forum Marinum motive- roller och identiteter än de som sjöhistoriker- rade sin ståndpunkt med antikvariska, ekono- na och museet som institution är inriktade på miska och praktiska skäl: fartygets förfall skulle (t.ex. Karp 1992:22). hejdas, stora restaureringar skulle behöva gö- ras mera sällan, det skulle finnas tillräckligt Varför med vatten under kölen och färre anställda talar man om placeringen? behövas. Fastighetskostnaderna skulle bli min- dre och historiskt sett skulle fartyget ligga näs- År 1960 placerades Suomen Joutsen perma- tan på rätt plats. Under den aktiva eran segla- nent i Aura å, i centrum av Åbo stad. Hon de stora fartyg av Suomen Joutsens mått ald- stationerades vid Martinsbron, eftersom det rig uppför ån, utan stannade i hamnen fram- inte fanns plats någon annanstans. Aura ås för Åbo slott. mynning dominerades av hamnen och ovan- Forum Marinum anhöll av fartygets ägare, för den låg Wärtsiläs Åbovarv och andra in- Åbo stad, om lov att få flytta fartyget till en dustrianläggningar. Under de två senaste de- egen kaj vid åns nedre lopp. Förra våren fick Om ett museifartyg i Åbo som politiskt argument man på grund av fartygets hundraårsjubileum Återföringsproblem 99 ett tillfälligt och tidsbundet flyttningstillstånd. Före utgången av augusti månad skulle Forum Men fartyget kunde inte återföras till sin gamla Marinum återbörda skeppet till dess gamla plats; det fanns inte tillräckligt med vatten i plats. ån. I väntan på en förändring i vattenståndet Diskussion om Suomen Joutsens framlade biträdande stadsdirektören för kul- placering – vems röst bör man turärenden och stadsdirektören ett förslag om lyssna till? att fartyget permanent skulle placeras vid Fo- rum Marinums5 kaj. Stadsstyrelsen godkände Tillståndet satte igång en lavin av åsikter. De förslaget. Innan beslutet kom anklagade sig- som var emot förflyttningen misstänkte att naturen ”erittäin pettynyt” (mycket besviken) fartyget på ett eller annat sätt skulle bli kvar i en lokaltidnings insändarspalt stadsstyrelsen vid Forum Marinums kaj. De mest pessimis- för att ha svikit stadsbornas förtroende och tiska kopplade ihop ärendet med omplacering- krävde att fartyget med det snaraste skulle flyt- en av Finlands sjöhistoriska museum i Hel- tas tillbaka till sin gamla plats (TS 11.9.2002). singfors. Marincentret Forum Marinum är på Suomen Joutsen skulle, enligt insändaren, bli förslag som plats för det nationella marinmu- ett ”skrotfartyg bland andra skrotfartyg” och seet. Pessimisterna såg redan för sig Suomen ”hon skulle drunkna i röran av lyftkranar och Joutsen som Finlands sjöhistoriska museums andra fartyg som ligger och flyter i Aura å”6 . egendom och fruktade att fartyget skulle flyt- Politikernas sätt att förhålla sig till saken är tas till Helsingfors. intressant. I början ville man inte alls ta upp Folk som talade för Suomen Joutsens gam- frågan om en flyttning av Suomen Joutsen ef- la plats sörjde över att fartyget inte längre skulle tersom man var rädd för vad allmänheten an- vara synligt i stadsbilden, och att det skulle bli såg. Ett kommunalval närmar sig. Åsikterna besvärligt att besöka det, långt från stadens växlade till och med inom partierna och en centrum. Sanningen är dock, att Forum Ma- beredskap att fatta ett slutligt beslut saknades. rinum ligger mitt i staden, att förbindelserna Fartygets flyttning till Forum Marinums kaj dit är goda och att det i och med flyttningen under hundraårsjubileet fungerade som en de- har blivit lättare att besöka fartyget. Några av monstration. Beslutsfattare och stadsbor fick dem som motsatte sig flyttningen förklarade med egna ögon se hur fartyget tog sig ut där. I sig vara ”äkta Åbo-bor” med rätt att besluta detta skede ändrade många av dem uppfatt- om Suomen Joutsens placering. Också några ning. Stadsdirektören för kulturväsendet, som av dem som var för en omplacering, kritisera- hade initierat placeringsbeslutet, sågs som en de inflyttade från andra orter för att de deltog rakryggad och konsekvent aktör. Men det var i diskussionen om Suomen Joutsen. Den lo- också många som tvekade. I en tidningsinter- kala tidningen Turun Sanomat gjorde opini- vju given innan beslutet fattades föreslog en onsundersökningar och rösterna föll ungefär stadsstyrelsemedlem, representant för Sam- lika för båda platserna. Först fick den gamla lingspartiet, att fartyget till vintern skulle flyt- platsen mera stöd, men i senare mätningar fick tas till sin gamla plats och till sommaren till- den nya platsen några röster fler. baka till Forum Marinums kaj. Han motive- Ulla Kallberg 100 rade sin oförmåga att klart ta ställning med bara Åbo-bor har rätt att besluta om Suomen att saken inte var grundligt utredd. Ändå var Joutsens placering, vände sig Åbo-borna mot undersökningen av luftkvaliteten redan gjord övriga finländare. Man kan utläsa budskapet: av stadens miljöbyrå och veckan innan hade andra kan inte förstå den lokala aboensiska hamnnämnden konstaterat att det vid Mar- kulturen och de kulturella betydelser som in- tinsbron fanns för lite vatten för ett fartyg av går i landskapet. Udden är riktad också mot Suomen Joutsens storlek. de akademiska, antikvariska experterna (Keesing 1994:307). Vi har ännu inte sett sis- Vem politiserar Suomen Joutsen ta akten: museet fick sin vilja fram, men det och vem fick sin vilja fram till återstår att se om politikerna lyckas behålla sin slut? ställning i valet. Diskussionen om Suomen Joutsens placering Noter inleddes på akademiska och antikvariska grun- der. Målet var att i enlighet med det lokala 1. Om Suomen Joutsens historia se t.ex. Lille, Sten marinmuseets primära uppgift bevara och – Grönstrand, Lars, Finlands Djupvattenseglare.