Syfte Och Problemformulering Undersökningens Syfte Är Att Få En Djupare Förståelse Kring Hur Genus Skapas Inom Konståkningen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 hp Konståkning ur ett genusperspektiv A gender perspective on figure skating Anna Maria Hellborg 810427 Examensarbete (15 hp) Handledare: Kutte Jönsson Idrottsvetenskapligt program Vårterminen 2010 (termin 6) Examinator: Susanna Hedenborg Sammanfattning Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom manlig och kvinnlig konståkning. Jag ville undersöka om konståkning erbjuder män en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet påverkar kvinnlig konståkning. För att besvara frågorna har jag intervjuat tränare och domare inom konståkningen samt observerat tevesändningar från VM i konståkning 2009 och 2010. Detta har jämförts med litteratur om konståkning, genus och andra relevanta studier. Genus kan förstås som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen. Det finns en ambition att hålla isär män och kvinnor genom att hävda att vissa egenskaper är naturliga för män och andra för kvinnor. I männens singelåkning finns det en större variation i stil och uttryck. Medan kvinnornas program ofta är likartade. Slutsatsen som dras är att det finns ett utrymme för män inom singelåkning att uttrycka både femininitet och maskulinitet. Samtidigt får inte de feminina uttrycken gå till överdrift. Den kvinnliga konståkningen är annorlunda från manlig konståkning på det sättet att den inte är lika kreativ och variationsrik. Anledningen till detta kan vara behovet av att behålla särskillnad mellan manlig och kvinnlig konståkning. Nyckelord: femininitet, genus, heteronormativitet, konståkning, maskulinitet 2 Abstract This essay examines how masculinity and femininity is dealt with in male and female figure skating. The aim was to find out if figure skating offers men a different masculinity than the stereotypical masculinity, and how this different masculinity effect female figure skating. Data was collected through interviews with three trainers and three judges in figure skating combined with observations of televised broadcasts of the world championships 2009 and 2010. The results show that male figure skating contains a larger variety in style and expression and that there is a possibility for men to express both masculinity and femininity. Female figure skating is more similar in character and the reason for the lack of variety might be to maintain a difference between male and female figure skating. Keywords: compulsory heterosexuality, femininity, figure skating, gender, masculinity 3 Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte och frågeställning 5 Metod 6 Tidigare forskning 8 Teori 9 Empirisk redovisning 13 Diskussion och analys 27 Referenser 31 Bilagor 35 4 Inledning Jag började intressera mig för konståkning under OS 2002 i Salt Lake City och har sedan dess följt de flesta internationella mästerskap som visats i teve (EM, VM & OS) samt besökt de internationella mästerskap som hållits i Sverige. Det som lockade mig var balansen mellan det idrottsliga och det konstnärliga. Konståkning befinner sig någonstans mitt emellan. Sporten kräver atletiska åkare med egenskaper som styrka, snabbhet och spänst vilket möter de konstnärliga kraven som kräver smidighet, grace och känsla. Det skulle kunna ses som ett möte mellan manliga och kvinnliga egenskaper så som de konstruerats genom historien. Manlig konståkning är särskilt fascinerande då män inom konståkning måste bryta den samhälleliga normen för hur män ska vara och det är alltid intressant när normer utmanas. Efter att ha sett en del konståkning under ett par år upptäckte jag att kvinnornas tävlingar, i mitt tycke, var ganska tråkiga. Jag funderade på varför jag tyckte att det var så, varför männens program tycktes vara mer kreativa, mer uttrycksfulla och berättade historier som berörde mig. Detta ville jag gräva djupare i. Syfte och problemformulering Undersökningens syfte är att få en djupare förståelse kring hur genus skapas inom konståkningen. Detta ska göras genom att fokusera på balansen mellan femininitet och maskulinitet i manlig och kvinnlig singelåkning. Jag vill jämföra den konståkande mannen med den hegemoniska maskuliniteten och skapa förståelse kring konflikten mellan den kvinnodominerande sporten och den maskulina mannen och hur det påverkar handlingsutrymmet för konståkande män. Jag vill även undersöka vad som händer med den kvinnliga konståkningen om männen får större handlingsutrymme. Studien kommer behandla hur manlig och kvinnlig konståkning skiljer sig åt och om traditionella föreställningar om kvinnor och män återskapas. Genom intervjuer med tränare och domare vill jag studera hur deras preferenser och idéer, om vad bra konståkning är för män respektive kvinnor, påverkar den konståkning som presenteras på tävlingar. Intervjuerna kommer att jämföras med egna observationer av tevesändningar från tävlingar samt litteraturstudier som relaterar till konståkning och till konstruktioner av genus. 5 Problemformuleringar - Kan konståkning ses som en arena för en alternativ maskulinitet och i så fall, på vilket sätt? - Vad händer med kvinnornas framträdande i konståkningen om männen breder ut sig på (den kvinnodominerande) arenan? Metod Min ansats var att undersöka hur män och kvinnor framställs inom konståkning och på vilket sätt gestaltningen skiljer sig åt. Eftersom det internationellt inte fanns mycket skrivet om konståkning ur ett genusperspektiv behövde undersökningen innehålla flera metoder för att uppnå ett trovärdigt resultat. Därför valde jag att göra både intervjuer och egna observationer. Jag ville ha tränarens insyn i skapandet av de program som åkarna utför och domarnas expertkunskaper i bedömningen av dessa. För att få ett helhetsperspektiv valde jag även att observera tevesändningar av konståkningstävlingar. Intentionen var att jämföra observationerna och vad jag läst om konståkning och om konstruktioner av genus med vad som sagts i intervjuerna. Jag sökte litteratur om konståkning, genus, maskulinitet, femininitet samt om jämförbara teman som dans och balett, men också om män i kvinnodominerande yrken. Jag valde att fokusera på singelåkning eftersom det är intressant att se hur män och kvinnor uttrycker sig olika när de själva får bestämma sin stil, till skillnad från paråkning och isdans där män och kvinnor spelar mot varandra. I singelåkning finns mycket utrymme att välja hur man vill presentera sig själv eftersom man inte behöver ta hänsyn till en partner. Särskilt intressant är manlig singelåkning där mannen är ensam på isen och ska utöva en feminint kodad sport. Varför jag valde att inte enbart fokusera på manlig konståkning är för att jag ville ställa den manliga och den kvinnliga disciplinen mot varandra och se hur de ändå påverkas av varandras närvaro inom tävlingarna. Intervjuer Jag valde att göra intervjuer för att det är till fördel när man vill ha förklarande svar till skillnad från beskrivande, som Chris Gratton och Ian Jones (2010) skriver. De menar också att i intervjuer får deltagarna berätta om sina erfarenheter med egna ord vilket bidrar till att oväntad information kan dyka upp. Riskerna med intervjuer ligger i att intervjuaren kan bli för dominant och styra informanternas svar. Detta är naturligtvis en balansgång mellan att styra för mycket och tappa kontrollen över intervjun. Jag försökte se till att få svar på mina 6 frågor men också ge utrymme för informanterna att tolka frågorna på sitt sätt för att få fram mer varierade svar. De intervjuade består av tre tränare och tre domare från södra Sverige (söder om Stockholm). Tränarna tränar juniorer och seniorer upp till svensk elitnivå. Domarna dömer på svensk elitnivå, två av domarna är skiljedomare och den ena dömer på internationell nivå. Att domarna inte ligger på samma nivå ser jag inte som ett problem eftersom det är hur de tänker kring att döma som är viktigt och inte hur duktiga de som bedöms är. Jag tyckte dock att det var intressant att de hade olika erfarenheter för att se om de skiljde sig i sina tankesätt kring att döma konståkningstävlingar. Varje intervju tog mellan femtio och nittio minuter och intervjuerna var semistrukturerade. Det betyder att ett antal frågor är nerskrivna men att det finns utrymme för flexibilitet att gå utanför dessa och dra i de trådar som dyker upp under samtalet (Gratton/Jones, 2010). Frågorna jag har utgått ifrån finns i bilaga 1 och 2. Jag valde att endast anteckna under intervjuerna. Detta för att skapa en intervjusituation med mer informell karaktär för att kunna få de intervjuade att lättare slappna av och tala fritt. Efter intervjuerna har jag skrivit rent anteckningarna och skickat dessa till informanterna för att de ska få chansen att komma med förtydliganden eller ändringar, alla har dock inte gjort det. Informanterna är tränare 1 som tränar juniorer och seniorer nära svensk elitnivå och som varit tränare i konståkning i mer än trettio år. Tränare 2 tränar från barn till seniorer på svensk elitnivå och har också varit tränare i mer än trettio år. Tränare 3 har varit tränare i elva år och tränar från barn till seniorer på svensk elitnivå. Domare 1 är skiljedomare och dömer svenska eliten och har varit domare i mer än trettio år. Domare 2 dömer på svensk elitnivå förutom SM och har dömt i tolv år. Domare 3 dömer allt i Sverige och internationellt, inklusive OS och VM, och har dömt i trettiofem år varav tjugo år på internationell nivå. Konståkningsvärlden är liten i Sverige och därför har jag valt att vara restriktiv med informationen om de intervjuade för att i så hög grad som möjligt