MMA, DEN FÖRBJUDNA FRUKTEN

EN KVANTITATIV STUDIE OM HUR SVENSK NYHETSMEDIA GESTALTAR MMA

Filip Bringsén

KK429A Examensarbete 2020 Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Per Möller Handledare: Matts Skagshöj Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö universitet MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur MMA framställs i svensk nyhetsmedia eftersom det historiskt sätt har varit en väldigt omtalad sport och nyhetsmedier tenderar att framställa den väldigt våldsamt, vilket tidigare forskning visar. Studien applicerar två teoretiska perspektiv för att undersöka detta, gestaltningsteorin och moralpanik. Genom en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med gestaltningsanalys analyseras ett urval artiklar i från några av de största nyhetsmedierna i Sverige, Aftonbladet, Expressen och SVT Nyheter samt två MMA inriktade nyhetsmedier, Kimura och MMANytt. Detta görs för att undersöka hur olika sorters nyhetsmedier skildrar MMA och på så vis se skillnader och likheter för att skapa en helhetsbild av problemet. Resultatet visar att sporten har växt och blivit mer legitim de senaste åren jämfört med tidigare studier. Trots detta förmedlas ändå en grad av moralpanik i sättet artiklarna ramar in både sporten och sportens utövare på.

Titel: MMA, den förbjudna frukten. En kvantitativ studie om hur svensk nyhetsmedia gestaltar MMA Författare: Filip Bringsén Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15hp Institution: Konst, kultur och kommunikation (K3) Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö universitet Handledare: Matts Skagshöj Examinator: Per Möller År: Vårterminen 2020 Sökord: MMA, UFC, våld, moralpanik, nyhetsmedier, gestaltning, fighting

2 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

English abstract The purpose of this study is to examine how MMA is portrayed in Swedish news media since historically speaking there has been a stigma about the sport and news media tends to depict it in a very violent manner, which previous studies also shows. The study applies two theoretical perspectives, framing theory and moral panic. Through a quantitative content analysis combined with a framing analysis a selection of articles are analyzed from some of the biggest sources of news media in Sweden, Aftonbladet, Expressen and SVT Nyheter as well as two MMA focused ones, Kimura and MMANytt. This is done to examine how different types of news media depicts MMA and, in that way, see differences and similarities to create a comprehensive understanding of the problem. The results show that the sport has grown and become more legitimate the last few years when compared to previous studies. Despite this a level of moral panic is being mediated in the way articles frame both the sport and its practitioners.

Title: MMA, the forbidden fruit. A quantitative study about how Swedish news media frames MMA Author: Filip Bringsén Level: Final exam, bachelor level in Media and Communication studies, 15hp Institution: School of Arts, and Communication (K3) Faculty: Culture and Society HEI: Malmö University Supervisor: Matts Skagshöj Examiner: Per Möller Year: Spring of 2020 Keywords: MMA, UFC, violence, moral panic, news media, framing, fighting

3 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Syfte och frågeställningar 5 3 Bakgrund/kontextualisering 6 3.1 MMAs utveckling som publiksport 6 3.2 Medias historiska och nuvarande roll i samhället 7 4 Forskningsöversikt 9 4.1 MMA som publiksport 9 4.2 Våld, genus och kroppar i en MMA kontext 10 4.3 MMA och Media 12 4.4 Sammanfattning 14 5 Teoretiskt perspektiv 14 5.1 Gestaltningsteori 14 5.2 Moralpanik 17 6 Metod och material 19 6.1 Kvantitativ innehållsanalys 19 6.2 Gestaltningsanalys 20 6.3 Epistemologi 21 6.4 Material och urval 21 6.5 Kodschema 22 6.6 Etisk diskussion 22 6.7 Validitet och reliabilitet 22 7 Analys och resultat 23 7.1 Definiering och legitimering av sporten 25 7.2 Tillväxt och ekonomisk vinning 29 7.3 Bild av sporten och dess påverkan på samhället 31 7.4 Regerings- och politiska faktorer 33 7.5 Genus, fantillhörighet och våldspektaklet 34 8 Sammanfattning och diskussion 37 8.1 Sammanfattning 37 8.2 Diskussion 38 9 Källförteckning 40 10 Bilagor 50 10.1 Bilaga 1 - Kodschema 1 50 10.2 Bilaga 2 - Kodschema 2 50

4 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

1 Inledning I mitten av 90-talet uttalade den före detta amerikanska senatorn John McCain sig och fördömde sporten MMA (mixed martial arts) och UFC (Ultimate Fighting Championship) och kallade det för ”human cockfighting” (Szczerba, 2014). Det var nog inte många som trodde att en sport som en gång i tiden fick en sådan stämpel skulle utvecklas till en av världens största sporter (Miller, 2013). Trots att MMA växt är den fortfarande relativt ny och stämpeln av sporten förföljer den än idag. Som fanatiker av MMA samt amatörutövare är det en sport som jag har personlig relation till, vilket har gett mig en djupare förförståelse och bidragit till denna studie. MMA är en väldigt diskuterad sport och har skapat debatter om huruvida den är för våldsam för att tillåtas och ifrågasatt sportens legitimitet (Rothfield, 2013). Denna studie föreslår att mediebilden som framställs av MMA i svensk nyhetsmedia kan ses som väldigt inramad utifrån bild- och ordval som används i artiklar. Studien bygger vidare på tidigare forskning inom ämnet (Gaarenstroom, m.fl., 2015; Naraine & Dixon, 2014; Massuci & Butryn, 2013), och ämnar att undersöka hur svensk nyhetsmedia gestaltar MMA. Medier har en tendens att gestalta ett problem utifrån en viss agenda för att förmedla ett specifikt budskap. Detta budskap tas emot av läsare och har då förmågan att eventuellt påverka samhällets syn på problemet (Entman, 1993). Därför är det av intresse att undersöka hur denna mediebild som framställs av MMA ser ut.

2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur MMA framställs i olika typer av svensk nyhetsmedia för att se likheter och skillnader mellan hur kommersiell-, public service- och intressemedia gestaltar sporten. Min huvudsakliga forskningsfråga är: Hur gestaltas MMA i ett urval av svenska nyhetsartiklar i från Aftonbladet, Expressen, SVT Nyheter, Kimura och MMANytt under tidsperioden 2018-2020? För att besvara denna fråga så kommer jag också använda mig av följande frågor som hjälp:

● Bidrar mediebilden som framställs av MMA till en form av moralpanik kring sporten, och i så fall hur? ● Framställs MMA som en sport eller ett sorts ’våldsamt spektakel’? ● Finns det någon skillnad på hur manliga respektive kvinnliga fighters framställs, och i så fall vilka? ● Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur olika nyhetsmedier framställer sporten?

5 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

3 Bakgrund/kontextualisering I den här delen kommer bakgrunden till forskningsproblemet att presenteras i en samhällelig kontext. Kontextualiseringen av problemet ämnar att beskriva och förtydliga rollerna som MMA och media har i Sverige och motivera varför studien behövs.

3.1 MMAs utveckling som publiksport

När man pratar om MMA så pratar man nästan om organisationen UFC per automatik med, detta kan verka förvirrande för någon som saknar kunskap inom ämnet. MMA står för mixed martial arts och är en sport uppbyggd av flera andra kampsporter där vissa har utövats i flera tusentals år (Cowie, 2018). UFC står för Ultimate Fighting Championship och grundades 1993. UFC är den största tävlingsorganisationen för MMA i världen och arrangerar MMA matcher världen över i många olika viktklasser (UFC, 2018). Därmed blir det logiskt att undersöka bilden av UFC och MMA tillsammans.

MMA är en väldigt omtalad sport som det finns många åsikter kring och där vissa menar att det är en alldeles för brutal och barbarisk sport. Likt som presenterades i inledningen hur den före detta amerikanska senatorn John McCain uttalade sig om sporten på 90-talet. Dock är det värt att poängtera att sedan McCains uttalande om ”human cockfighting” har han granskat sporten och 2007 erkände han att sporten har utvecklats och kommit en lång väg sedan hans kända utdömande av sporten (Szczerba, 2014). Det finns alltså både positiva och negativa syner på sporten där till och med syner kan förändras, vilket McCain är bevis på. Anledningen till att sporten är så omtalad är för att den går ut på att två människor tävlar mot varandra där de försöker att vinna genom knockouts1, submissions2, tap outs3, domarstopp4 eller domarbeslut5 (Spencer, 2012). Alltså får utövarna använda slag, sparkar, strypningar och liknande medel till sin fördel, däremot finns det många regler om vilka sparkar och slag som ej är tillåtna och när man inte får slå någon, samt regler mot att slå på specifika känsliga ställen såsom ögon, bakhuvud och ljumskar, saker som att bitas eller nypas är ej heller tillåtet (UFC, 2018).

1 Vinstgivande nedslag i kampsporter, kan vara slag mot huvud eller kropp. 2 Genom olika låstag eller strypgrepp få motståndaren att ge upp. 3 När någon ger upp antingen verbalt eller att klappa tre gånger i marken eller på motståndaren. 4 När domaren har sett nog och avbryter matchen, oftast för att någon inte försvarar sig längre. 5 När matchen är slut och ingen vinnare korats går beslutet till domare som bestämmer vinnare utifrån poäng. 6 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

I början av UFC fanns det i princip inga regler vilket så klart bidrog till den barbariska bild av organisationen som man kan se spår av än idag. UFC var därav bannlyst i 40 amerikanska stater och hade inga TV-rättigheter och höll på att gå i konkurs (Miller, 2008). 2001 köptes UFC upp av nya ägare och därefter utvecklades nya regler, dels för att öka säkerheten mellan fighters där myndigheter såg över dessa regelverk men också för att göra sporten mer attraktiv för tittare. Effekten av reglerna blev precis på vad ägarna hade hoppats på och gjorde UFC mer tittarvänligt som i sin tur ledde till att UFC kunde återvända till TV, med det växte både MMA och UFC enormt och blev världens snabbast växande sport och en av de mest populära publiksporterna (Miller, 2013). Som nämndes ovan var UFC tidigare bannlyst i de flesta amerikanska delstater och detta har även varit fallet i Sverige och resten utav Europa. I vissa länder är professionell MMA fortfarande inte tillåtet, exempelvis kämpar Frankrike och vårt grannland Norge fortfarande för att legalisera sporten (Raimondi, 2019; Kowal, 2018). I Sverige legaliserades MMA 2009 och bara året innan legaliserades professionell boxning efter att ha varit olagligt sedan 1970 (Krajnc, 2017). Eftersom det inte förekom någon form av professionell boxning under drygt 40 år i Sverige kan man resonera att det inte fanns lika mycket medierapportering om kampsporter som det finns idag, och därmed är porträtteringen av en kampsport som MMA relativt nytt i Sverige. Trots att Sverige rätt nyligen legaliserat dessa kamsporter har det producerats väldigt duktiga utövare inom olika kampsporter i Sverige, och vår mest framgångsrika är Alexander ”The Mauler” Gustafsson som blivit världskänd inom MMA- scenen. Til följd av svenska utövare som Gustafsson har MMA vuxit enormt och i dag rapporterar de flesta nyhetsmedier i Sverige om sporten. Eftersom MMA utvecklats och vuxit enormt de senaste åren samtidigt som MMA är relativt nytt i Sverige är det av intresse att undersöka hur MMA porträtteras i media. Dock har det historiskt sätt varit en debatt kring vilken sorts påverkan medier faktiskt har på människor, därav kommer detta diskuteras i nästa del och kopplas till MMA.

3.2 Medias historiska och nuvarande roll i samhället

Ovan presenterades det att UFC var bannlyst och saknade TV-rättigheter en gång i tiden, vilket berodde på en form av moralpanik och rädsla att publiken och samhället skulle påverkas negativt av att konsumera och titta på sporten (Miller, 2008). Men för att detta ska vara relevant måste vi ju bli påverkade av det vi ser i massmedier på något sätt. Historiskt sätt har det varit en väldigt omdiskuterad fråga gällande vilken påverkan media faktiskt har på oss människor. Man kan dela in medie- och kommunikationsforskning i fyra olika faser:

7 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

(a) allmäktig media; (b) teorin om allmäktig media ifrågasätts; (c) allmäktig media återupptäckts och; (d) förhandlat medieinflytande (McQuail, 2010). I de olika faserna har synen på mediers makt varierat, först menade man att media kunde förändra människors livsvanor och mer eller mindre forma beteenden enligt viljan från de som styrde medierna (Bauer & Bauer, 1960. i McQuail, 2010:49). Sedan ifrågasattes mediernas makt och vilken effekt den hade på människor. Flertal studier gjordes för att undersöka detta, exempelvis vid presidentval (Lazarsfeld, m.fl., 1944). Dessa studier kom fram till att media knappt hade någon påverkan på människor utan det var i stället sociala och demografiska aspekter såsom ålder, kön, tidigare erfarnheter och sociala möten som hade mest påverkan på människor. Efter denna kritiska förhållning återuppväcktes medias makt i och med att TV:n uppfanns och man menade att denna nya teknologi hade ännu mer makt, om inte effekt, än tidigare medium (McQuail, 2010). Slutligen i sista fasen skapades många olika medieteorier såsom kultivationsteorin, dagordningsteorin och gestaltningsteorin under denna period. Vad dessa olika teorier som framträdde under denna fas har gemensamt är att media har en tydlig effekt på människor genom att media konstruerar sociala ramverk och även historia genom att rama in bilder av verkligheten på ett förutsägbart och mönstrat sätt. Samt att människor konstruerar sin egen syn på samhället och var de befinner sig i det när de interagerar med media (McQuail, 2010).

Som nyss beskrivits menar man i dag att medier har någon typ av påverkan på människor, dessutom menar Weiss (2009) att medier har en roll som en tredje statsmakt. Syftet med denna statsmakt är att verka som en tjänst för allmänhetens intresse, att upprätthålla ordning i samhället och granska olika politiska och sociala institutioner, samt göra allt detta utifrån specifika värderingar och normer som samhället är uppbyggt på (Weiss, 2009). Alltså skapar medier en agenda och opinion utifrån normer i samhället, detta kan kopplas till porträtteringen av MMA i media. MMA kan argumenteras gå emot samhällets normer och värderingar (Miller, 2008), och som tidigare presenterats blev sporten relativt nyligen legaliserad i Sverige. MMA har vuxit enormt i Sverige de senaste åren till följd av att svenska utövare blivit världskända vilket i sin tur lett till att de flesta nyhetsmedier i dag rapporterar om sporten. Därav är det av intresse att undersöka hur MMA porträtteras i svensk nyhetsmedia eftersom sättet som sporten gestaltas på kan ha en påverkan på människors syn på sporten, samt eftersom sporten går emot normer och värderingar framställs den möjligtvis utifrån en viss agenda som likt Miller (2008) konstaterade skapar en form av moralpanik.

8 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

4 Forskningsöversikt Syftet med denna forskningsöversikt är att se över och redogöra för vad tidigare studier kommit fram till gällande kampsport, både i och utanför medie- och kommunikationsfältet. Först kommer tidigare studier om själva sporten presenteras för att skapa en bild av sporten och vilka problem som undersökts tidigare, sen kommer tidigare studier om sporten utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv presenteras. Slutligen kommer det en sammanfattning som ämnar att visa var denna studie passar in bland tidigare forskning.

4.1 MMA som publiksport Det finns många publikstudier där man undersökt hur fans tittar på och konsumerar MMA (Brown & Devling & Billings, 2013; Frederick, m.fl., 2012; Tainsky & Salaga & Santos, 2012). I Brown, Devling och Billings (2013) studie undersökte de relationen mellan UFC fans och den sociala identitetsteorin som innebär att fans känner en psykologisk koppling till ett sportlag eller lagets prestationer (Wann, 2006:332 i Brown & Devling & Billings, 2013). I en online enkät svarade 911 personer på frågor såsom om de hade en favoritfighter och om de skulle fortsätta följa deras favoritfighter om hen presterade dåligt, dessa frågor ämnade att besvara vilken grad UFC fans identifierade med deras ’lag’. Dessutom ställdes också frågor för att ta reda på i vilken grad de identifierade sig som fans av UFC och sporten, samt frågor om de gillade nya upplevelser och aktiviter och slutligen demografiska frågor såsom ålder och kön. Denna studie konstaterade att sportens fans framförallt är unga män, men sportens fans finns även utanför dessa demografiska aspekter. Forskarna menar att personlighetstyper som exempelvis sensationssökare där kön och ålder inte har lika stor betydelse också attraheras till sporten, andra potentiella aspekter som kunde bidra till konsumtion av sporten var: sportintresse, spänning, undanflykt, ekonomisk faktor, estetik, prestationer, nationell stolthet och socialisering. Man kunde också se en stor identifikation mellan fans och deras favoritfighters, likt andra sporter där fans identifierar med exempelvis sin hemnation eller specifika idrottare sker detta även inom MMA (Brown & Devling & Billings, 2013).

MMA skiljer sig alltså inte från andra sporter när det kommer till fanidentifaktion. Av fansen är en majoritet av män men det finns andra faktorer som bidrar till konsumtionen av sporten med där jag vill lyfta fram två av de som presenterades: 9 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

prestationer och nationell stolthet. Dessa två är extra relevanta i denna studie eftersom studien dels undersökt MMA som ett sorts ’våldsamt spektakel’ där prestationer är det som utgör detta, och dels undersökt hur och vad det är just svenska nyhetsmedier väljer att lyfta fram i artiklar, finns det ett fokus på svenska fighters?

4.2 Våld, genus och kroppar i en MMA kontext Det har också genomförts studier som fokuserat på aspekter såsom maskulinitet, träning och kultur inom sporten (Stenius, 2015; Channon & Matthews, 2015). Syftet med Stenius (2015) studie var att undersöka hur fighters definierar våld och samtidigt analysera hur de konstruerar sina kroppar för att kunna ta reda på hur definitioner av våld blir utförda, könsspecificerade och materialiserade. Genom en sociokulturell analys gjord på intervjuer och observationer under ett år på ett MMA gym kom Stenius fram till att könsroller och stereotyper upprätthålls inom sporten, både till följd av machokulturen som finns i många gym men också till följd av stereotypa kroppar som skapas på grund av träningen, d.v.s. män med stora muskler och kvinnor med smala och slimmade kroppar (Stenius, 2015). Men det konstaterades även att det pågår en kulturell förändring då fler och fler kvinnor börjar utöva kampsport både profesionellt men också som hobby. Detta skifte bekräftas i en fallstudie av Channon och Matthews (2015) där de applicerade ”inclusive masculinity theory” för att undersöka hur en UFC fighter som tidigare medverkat i homosexuell pornografi blev bemött inom sporten. Det konstaterades att från att ha upplevt homofobiska kommentarer eller träningspartners som inte velat träna med honom har det blivit mycket bättre och han blir bemött som vilken annan fighter som helst inne på gymmet (Channon & Matthews, 2015). Slutligen var det uppenbart att fighters inte definierar våld så som allmänheten gör det, Stenius beskriver det som ”violence through the act of performance” (Stenius, 2015:30) och menar alltså att de bara utövar en sport med hjälp av sin kropp. Stenius skriver också att när man försöker förstå hur en utomståendes perspektiv på MMA ofta innefattar en markant och fördomsfull relation till våld så är det viktigt att förstå när termen ’våld’ appliceras till MMA ändras diskursen angående hur sporten beskrivs i media. Detta menar Stenius inträffar för att MMA är kontroversiellt i den aspekt då det utmanar koncept av vad kroppar är tillåtna att göra mot varandra under en akt där utövarna är frivilligt med (Stenius, 2015). Alltså

10 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

vet vi om att det är fel att slå folk ute i verkliga livet och därför uppstår det en konflikt när vi ser detta ske trots att båda ’kropparna’ frivilligt är med på det.

Quinney (2016) genomförde en studie där hon undersökte hur kvinnliga UFC fighters gestaltades på Twitter. Hon gjorde detta genom att kolla på 303 tweets som innehöll hashtags med UFC och feminism för att se hur kvinnliga fighters representerades jämfört med manliga fighters över ett tidsspann på fyra år. Efter att ha gjort feministisk- och en gestaltningsanalys kom hon fram till att Twitteranvändare ramar in kvinnliga fighters kroppar i relation till kön, ras, klass och sexualitet i mycket större utsträckning än representationen av manliga fighters. Utöver denna obalans skapar det också ett problem för feminism, kvinnliga UFC fighters kroppar och UFC på Twitter då MMA och UFC har potential att bli en del av framkanten inom feminism menar Quinney. I resultatet visades det också att många av de tweets som på något sätt förminskade eller kritiserade kvinnliga fighters handlade det ofta att det var just kvinnor som utförde våld som var problemet, en tweet skrev ”Why can’t these women appreciate womanhood without fighting?” (Quinney, 2016:51). Hon menar att denna typ av tweets gör ett antagande om en universell, statisk definition för vad som är kvinnligt eller inte och förklarar i stället att kvinnlighet skiljer sig åt mellan kvinnor till följd av deras personliga erfarenheter, exempelvis för Quinney som är väldigt passionerad kring MMA och UFC och därmed är detta aspekter som representerar kvinnlighet för henne. Hon menar också att det finns ett missförstånd gällande vad som definieras som våldsamt, i ett avsnitt diskuterar hon om MMA ens är våldsamt och presenterar tre definitioner av våld:

Violence is a way in which the human vulnerability to other humans is exposed in its most terrifying way, a way in which we are given over, without control, to the will of another, the way in which life itself can be expunged by the willful action of another (Butler, 2004:22 i Quinney, 2016:36)

Denna defintionen stöds av Hern (2013:26 i Quinney, 2016:36) som menar att bristen av samtycke och kontroll av situationen är nyckelaspekter i våld. En tredje definition ges av Canadian Centre for Ethics in Sport som beskriver våld som beteende som orsakar skada och sker utanför regler av en sport. Med dessa tre definitioner menar därmed Quinney att MMA och liknande sporter inte är

11 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

våldsamma eftersom våld är något som sker mot ens vilja och eftersom dessa personer slåss frivilligt och under specifika regler (Quinney, 2016). Denna definition av våld kan kopplas samman med Stenius (2015) definition av våld som tidigare presenterats.

Även om några av dessa studier inte är direkt relaterade till medie- och kommunikationsforskning är de relevanta i denna studie då studien ämnar att undersöka hur sporten gestaltas i media, därav är det viktigt att veta vilka som är fans av sporten men också ännu viktigare, vilka som inte är fans av sporten och hur de uppfattar och ser på sporten. Samt att veta om att det finns en viss kultur inom sporten gällande våld och maskulinitet och att det pågår en förändring och därmed se hur det återspeglas i media.

4.3 MMA och Media I en studie gjord av Gaarenstroom m.fl. (2015) undersöktes hur media gestaltar Ultimate Fighting Championship (UFC) i Australien genom att analysera innehållet av nyhetsartiklar ifrån de två största mediekoncerna i Australien. Detta gjorde de genom en kvalitativ innehållsanalys kombinerat med en gestaltningsanalys på 68 nyhetsartiklar där tre forskare läste igenom var artikel och sedan diskuterades det fram olika ramar och teman som uppstod i varje artikel (Gaarenstroom, m.fl., 2015). I studien nämns det att det finns väldigt lite forskning kring UFCs och MMAs tillväxt som sport samt en växande allmän acceptans av sporten och hur media gestaltar den, därav behövs fler studier som undersöker hur media gestaltar MMA och hur det kan ha en påverkan på allmänhetens syn på sporten. Efter deras gestaltningsanalys trädde fyra teman fram som de kunde kategorisera alla artiklar inom ramen av: (a) definiering och legitimering av sporten; (b) tillväxt och ekonomisk vinning; (c) bild av sporten och dess påverkan på samhället; (d) regerings- och politiska faktorer. Definiering och legitmisering av sporten handlade i grunden om huruvida MMA ens var en sport eller inte, detta blev tydligt i titlarna till artiklarna med exempel som ”A disgrace? Ultimate Fighting Championship is a bloody amazing sport” (Harvy & Ryan, 2013. i Gaarenstroom, m.fl., 2015). I artiklar som menade att MMA inte var en sport var ett upprepande argument om att det var för våldsamt samt att om man tittar på våld leder det till negativa sociala konsekvenser i form av att mer våld och slagsmål skulle förekomma ute på gator. Detta kan kopplas ihop med begreppet moralpanik som återkommer under

12 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

teoriavsnittet av denna text. Temat tillväxt och ekonomisk vinning beskrivs som artiklar som ofta nämnde att MMA var världens snabbast växande sport samt skrev om den enorma vinst UFC tjänar på sina evenemang, men också vad en stad tjänar på att låta UFC ha ett evenemang i sin stad, detta ramverk handlade alltså främst om kommersiella framgångar. Det tredje ramverket, bild av sporten och dess påverkan på samhället är lik första ramverket eftersom det också handlar om hur artiklar beskriver UFC som en väldigt våldsam sport och att det kan påverka barn som tittar på det men samt leda till mer aggression och gatuvåld i samhället. Skillnaden mellan de två ramverken är att under definiering och legitimering av sporten var dessa aspekter bara argument för varför sporten inte bör vara laglig, medan under detta temat handlar det om själva bilden och representationen av sporten som helhet och det fokuserades på vilken effekt sporten skulle ha på samhället. Det fjärde och sista ramverket, regerings- och politiska faktorer är nära relaterat till både första och andra ramverken, då det också handlar om legitimiteten av sporten samt vad ett land eller en stat tjänar på dessa evenemang. Men dessa artiklar hade politiska meddelanden till sportministrar eller myndigheter. Resultatet var att flera artiklar visade både en positiv och en negativ syn på UFC och endast ett fåtal artiklar gestaltade en neutral bild, vilket gav en tydlig bild av det finns en konflikt gällande UFC som är så pass polariserad att det kommer fortsätta bidra till debatter om sportens legitimation. (Gaarenstroom, m.fl., 2015).

I en liknande studie genomfördes en gestaltningsanalys av tidningsartiklar i Ontario, Kanada för att ta reda på varför ett politiskt skifte emot MMA skett, detta eftersom MMA-tillställningar hade just blivit legaliserade i delstaten. Utifrån gestaltningsteorin kunde forskarna placera in artiklar inom två ramverk som liknar två teman som Gaarenstroom m.fl. (2015) kunde hämta ut i deras analys. Den första var en laglig/etisk inramning som mestadels pratade om hur våldsam sporten var. Den andra inramningen var en ekonomisk inramning där det pratades om hur mycket pengar som skulle tjänas om dessa MMA-tillställningar legaliserades (Naraine & Dixon, 2014).

Massuci och Butryn (2013) genomförde en studie där de gjorde en kritisk innehållsanalys av amerikansk tryckmedia för att undersöka hur UFC gestaltades under perioden 1993-2006 dvs. början av UFC samt när sporten och organisationen

13 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

började växa. Skiftet från att vara en ’barbarisk sport’ eller ’mänsklig tuppfäktning’ till att vara på första sidan på olika sporttidningar hände genom att bilden av sporten förändrades efter att Dana White, UFCs president pratade om ’nya’ UFC som nu hade regler som varje delstats idrottskommission reglerade och det var inte längre två personer som låstes in i en bur utan regler. Den moralpanik gällande UFC och MMA som hade karaktäriserats under slutet av 90-talet byttes ut mot en bild av ett ’våldsamt idrottspektakel’ (Massuci & Butryn, 2013).

4.4 Sammanfattning I detta avsnitt har det presenterats tidigare forskning om MMA i allmänhet samt om MMA och media. Teman som dykt upp i tidigare gestaltningsanalyser av sporten återkommer i olika studier och är därav teman jag tar hänsyn till och har återanvänt i denna studie. Forskning gällande genusaspekten av sporten har presenterats i form av hur kvinnliga fighters porträtteras jämfört med manliga fighters och är något som kommer kollas på i analysen. Det har också konstaterats att den första bilden av UFC som en barbarisk sport har övergått till ett våldsamt spektakel att kolla på, där till och med definitionen av våld diskuterats i relation till sporten. Hur denna nya mediebild framställer UFC och MMA som ett våldsamt spektakel ämnar denna studie undersöka.

5 Teoretiskt perspektiv Den teori som framför allt kommer användas i denna studie är gestaltningsteorin som först lanserades av Erving Goffman (1974). Moralpanik är ett annat teoretiskt begrepp som kommer att presenteras, begreppet konceptualiserades av Stanley Cohen (1972). Båda dessa teorier tillkom under 1970-talet men har utvecklats sedan dess. Teorierna är användbara i denna studie eftersom jag undersöker hur medier porträtterar en bild av MMA som kan upplevas eller till och med är menad till att skapa oro i samhället.

5.1 Gestaltningsteori Gestaltningsteorin tar sin ståndpunkt i dagordningsteorin som lanserades av McCombs och Shaw (1972). Dagordningsteorin menar att massmedia påverkar människor genom att lyfta vissa problem som viktigare än andra och därmed göra det till en allmän agenda (Zain, 2014). Dagordningsteorin uppstod som en förklaring på hur massmedia förändrar politisk kommunikation under val (Cohen, 1963). Teorin har dock utvecklats sedan dess och avser

14 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

numera att media är ansvariga för att påverka, konstruera och forma den allmänna åsikten och agendan (Zain, 2014).

Till skillnad från dagordningsteorin fokuserar gestaltningsteorin på essensen av ett problem snarare än ett specifikt ämne. Gestaltningsteorin är en mycket använd teori när det kommer till studier av medieeffekter (Shehata, 2012; Strömbäck, 2014). Entman, som varit en del och utvecklat gestaltningsteorin definierar termen så här:

To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described. (Entman, 1993:52)

Strömbäck (2014) vidarutvecklar och ger tre exempel som han beskriver teorin utifrån: • Människors uppfattning om en aspekt av verkligheten påverkas av mediernas gestaltning av den. • Medierna reproducerar andras gestaltningar av verkligheten och sprider vissa gestaltningar mer än andra. • Gestaltningar handlar om mediernas innehåll och vad det representerar.

Volkmer (2009) lägger till att en inramning ämnar att minska komplexiteten kring viss information och används för att rekonstruera en verklighet. Alltså är en gestaltning av verkligheten inte samma sak som den faktiska verkligheten. Gestaltningsteorin är användbar i en MMA och mediekontext, speciellt eftersom MMA är en relativt ny sport som väldigt många saknar kunskap om eller har fördomar om, som kan ha formats till följd av medias porträttering av sporten. Därmed kan deras åsikt kring sporten lättare påverkas. Detta resonemang stöds av de Vreese (2005) som menar att en inramning avser interaktionen mellan medieramar och individens förkunskaper och mottaglighet (de Vreese, 2005:52).

Goffman (1974) skriver att människor tolkar vad som händer i deras värld genom deras ’primära ramverk’. Han menar också att det finns två skillnader inuti det primära ramverket, naturliga ramverk identfierar händelser som fysiska händelser som inte lägger till utomstående sociala krafter som orsaken till dessa händelser.

15 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Sociala ramverk ser händelser som socialt drivna händelser på grund av mål, agendor och manipulationer från ’sociala spelare’ (människor). Sociala ramverk är byggd på naturliga ramverk och dessa ramar som de skapar i vår kommunikation har stor påverkan hur data tolkas, bearbetas och kommuniceras. Därav blir idén av en inramning att lägga extra uppmärksamhet kring vissa attribut i nyhetsrapportering av en händelse för att lyfta fram just det (Goffman, 1974). Alltså skulle exempelvis inramningar i en MMA kontext vara att lyfta fram och uppmärksamma aspekter såsom våld, blod och skador i nyhetsartiklar för att förmedla ett visst budskap till läsare.

Utefter dessa definitioner av begreppet som nyss beskrivits sammanfattar jag kort teorin följande: gestaltningsteorin menar att beroende på hur något presenteras till publiken har det en betydelse för hur meddelandet tas emot och kan därmed influera val samt hur publiken tänker kring något.

Det finns dock en del kritik riktad mot gestaltningsteorin, eftersom teorin används inom flera olika forskningsfält såsom kognitiva, konstruktionistiska och kritiska studier (D’Angelgo, 2002:870); ekonomi, psykologi, kognitiv språkvetenskap och kommunikation (Scheufele & Tewksbury, 2007:9); och politisk vetenskap, sociologi och medievetenskap (Hertog & McLeod, 2001:139). Vissa kritiker menar därför att begreppet inte har en tydlig definition och olika studier dessutom har olika tillvägagångssätt och teoretiska positioner som ofta inte stäms överens med varandra när det kommer till huvudfrågor. Exempelvis menar D’Angelo (2002) att Entmans (1993) argument om att all gestaltningsforskning ska följa ett gemensamt mönster varken är möjligt eller önskvärt och menar i stället att olika teoretiska och metodoligska tillvägagångsätt har lett till den omfattande förståelsen vi har för gestaltning och inramningar idag. Samtidigt menar andra forskare att det är viktigt att gestaltningstudier som använder olika tillvägagångssätt inte grupperas ihop för att skapa förvirring gällande begreppet (Scheufele, 2000; Scheufele & Tewsksbury, 2007).

En annan aspekt som gestaltningsteorin också blivit kritiserad för är tendensen bland forskare att utveckla sina egna unika ramar när de genomför en studie (Hertog & McLeod, 2001). Detta stöds av en studie gjord av Borah (2011), hon undersökte 379 vetenskapliga artiklar som använt sig av gestaltningsteorin varav många hade en tendens till att skapa unika ramar som enbart är applicerbara i deras studier och besvarar specifika frågor och

16 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

därmed inte bidrar till gestaltningsforskning som helhet, vilket också bidrar till denna förvirring kring begreppets definition diskuterat ovan.

För att förhålla mig till denna kritik vill jag tydliggöra att denna studie använder sig av kommunikationsvetenskapens definition av begreppet som har presenterats i detta avsnitt. Teman som trätt fram i tidigare forskning om hur MMAs gestaltas kommer också återanvändas som ramverk.

5.2 Moralpanik Då gestaltningsteorin handlar om hur media väljer att lyfta fram och rama in aspekter av en händelse för att förmedla ett sorts budskap till publiken kan en koppling till moralpanik göras. Exempelvis om media väljer att lyfta fram och rama in en viss aspekt av något som kan upplevas gå emot samhällets normer och dessutom porträtterar det på ett sätt som skrämmer läsare leder det till en form av moralpanik. Alltså kan en tydlig koppling ses mellan hur moralpanik skapas på grund av hur något gestaltas i media.

Cohen introducerade teorin om moralpanik 1972 i sin bok ”Folk Devils and Moral Panics” där han beskriver hur allmänheten i Storbritannien reagerade mellan rivaliteten mellan ’rockers’ och ’mods’. Rockers var en subkultur med fokus på motorcyklar och deras klädstil speglade det med svarta läderjackor, gruppen lyssnade också främst på musikgenren rock and roll. Mods var motsatsen till rockers, och hade fokus på mode och musik, de klädde sig modernt och snyggt i kostym och i stället för rock and roll så lyssnade denna grupp på blues, soul och liknande musikgenrer. Det förekom ofta framställningar om dessa subkulturer i media, enligt Cohen var detta eftersom grupperna upplevdes vara ett hot mot samhällets normer (Cohen, 1972). Genom att studera dessa subkulturer samt hur media och allmänheten reagerade på dessa lanserade han teorin om moralpanik som kan beskrivas utifrån fem steg:

1. Något eller någon uppfattas som ett hot mot sociala normer och samhället. 2. Media beskriver hotet på ett enkelt och symboliskt sätt som enkelt känns igen. 3. Sättet media visar upp hotet på skapar en allmän oro i samhället. 4. Myndigheter och regering besvarar hotet med nya lagar. 5. Moralpaniken och de beslut som tagits av myndigheter leder till en social föränding i samhället. (Cohen, 1972:16-17)

17 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Moralpanik handlar alltså kortfattat om en rädsla mot något som uppfattas som ett hot mot samhället. Ett exempel på moralpanik enligt många forskare (Jenkins, 1999; Goode & Ben- Yehuda, 2009; Webber, 2010) är ”the war on drugs”. Dessa forskare menar att ett av många exempel av moralpaniken bakom kriget mot droger ligger grundad i medias stora överdrift av användandet av så kallade ”date rape drugs”, som i sin tur väckte en stor oro i samhället. Alltså beskrev media ett hot angående dessa droger och konstruerade det på ett sätt som skapade oro i samhället genom att överdriva hur vanliga dessa droger var, detta är relevant till denna studie då det är just hotet samt hur det konstrueras som ämnas undersökas.

Ett annat exempel som är direkt kopplad till denna studie är debatten om våldsskildringar såsom videovåld och dataspelsvåld. Denna debatt har pågått under en lång tid och handlar om att våldsamma dator- och TV-spel leder till våldsamma ungdomar (Markey & Ferguson, 2017). Forskarna refererar till den amerikanske senatorn Hillary Clinton som höll en presskonferens om just detta där hon menade att orsaken bakom att nationens ungdomar hamnar i riskzoner och blir mer våldsamma är på grund av våldsamma videospel (Markey & Ferguson, 2017:99). Efter detta försökte Clinton tillsammans med flera andra politiker få igenom ett lagförslag som innebar hårdare riktlinjer vad gäller våldsamma videospel. Clinton och de andra politikerna som var för detta lagförslag refererade till studier som sedan dess blivit misskrediterade vilket resulterade i att lagen inte gick igenom. Trots att lagen inte trädde i styr är detta en debatt som pågår än i dag och som skrämt upp en generation menar forskarna (Markey & Ferguson, 2017). Detta är alltså ett praktexempel utifrån Cohens (1972) beskrivning av moralpanik. Från steg ett; där något uppfattas som ett hot mot samhället, till steg fem; de beslut som tagits av myndigheter leder till en social förändring i samhället. Det fjärde steget gällande nya lagar implementerades dock inte, alltså utvecklar jag Cohens fem steg och menar att trots att nya lagar inte träder i kraft kan moralpanik ändå leda till en social förändring, som nyss bevisats i exemplet ovan. Det som Clinton sade under presskonferensen gällande våld och ungdomar kan direkt kopplas till denna studie då det är exakt samma argument som framställs inom MMA.

Likt många andra teorier är definitionen av moralpanik också omdiskuterad. Många sociologer menar att det finns en skillnad på den amerikanska definitionen av moralpanik jämfört med den brittiska definitionen. Thompson (1998) förklarar att amerikanska sociologer, såsom Cohen, fokuserar på psykologiska faktorer när de beskriver moralpanik,

18 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

medan brittiska beskriver moralpanik som kriser till följd av kapitalism. Därmed vill jag förtydliga att denna studie använder sig av Cohens och därmed den amerikanska definitionen av begreppet som också har presenterats ovan. Eftersom denna studie undersöker hur MMA gestaltas i nyhetsmedia och det har noterats att sporten ofta gestaltas väldigt våldsam i tidigare forskning (Massuci & Butryn, 2013), kommer moralpanik användas för att diskutera hur och om moralpanik uppstår kring MMA på grund av medias olika våldskildringar av sporten.

6 Metod och material Denna studie har använt sig av ett blandat tillvägagångssätt med två analysmetoder: gestaltningsanalys och kvantitativ innehållsanalys. I detta avsnitt kommer kvantitativ innehållsanalys och gestaltningsanalys som metodval beskrivas samt gå igenom hur material har samlats in. Slutligen kommer även en etisk diskussion samt studiens validitet och reliabilitet diskuteras.

6.1 Kvantitativ innehållsanalys Till skillnad från kvalitativa analysmetoder som oftast används för att kunna besvara frågor såsom varför och hur något fungerar så används en kvantitativ metod för att ta reda på hur många eller hur ofta något sker och därefter dra generella slutsatser av ett större material. En positiv aspekt med en kvantitativ metod när man arbetar som ensam forskare är att olikt kvalitativa metoder som anses vara väldigt subjektiva så är kvantitativa metoder mindre subjektiva eftersom ett systematiskt och formaliserat upplägg är en nyckelfaktor för att kunna dra generella slutsatser grundade i statistik (Nilsson, 2010). Dock menar jag att all forskning är subjektiv då det är omöjligt att vara helt objektiv i sin forskning eftersom varje människa har olika erfarenheter som på något sätt format den och på så vis lett till ett specifikt forskningsområde.

Nilsson beskriver kortfattat en kvantitativ innehållsanalys: ”En kvantitativ innehållsanalys syftar alltid till att lyfta sig upp från det enskilda, med sikte på det generella” (Nilsson, 2010:119). Hon menar alltså att metodens syfte inte är att ta reda på frågor såsom hur och varför utan snarare frågor såsom hur många och hur ofta, d.v.s. mätbara resultat.

19 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Nilsson vidarutvecklar metoden och menar att det finns fyra traditionella begrepp som är centrala och beskriver metoden: objektivitet, systematik, kvantitet samt manifest innehåll. Nilsson använder ordet objektivitet vilket kan vara ett problematiskt ord bland forskare, vad hon menar kan jämföras med reliabilitet och validitet som jag återkommer till senare. Alltså att själva analysen ska vara oberoende av vilken forskare det är som genomför den så vem som helst ska kunna göra samma analys och få samma resultat (Nilsson, 2010:122). I hänsyn till detta utformade jag kategorier som hjälpte att genomföra studien på ett systematiskt tillvägagångssätt. Det andra begreppet, systematik, är en förutsättning för reliabilitet. Det innebär att analysens tillvägagångssätt ska vara tydligt definierad så vad som bedömts vara relevant innehåll ska kunna analyseras och mätas för att det inte ska gå miste om (Nilsson, 2010:112). Alltså ska ens urval vara tydligt definierat utifrån valda kriterier. Detta återkommer under avsnittet ’urval’. Det tredje begreppet är kvantitet och innebär att i ett analysschema ska variabler kunna beskrivas kvantitativt och benämnas utifrån termerna frekvens eller omfång så att resultatet är mätbart och därmed kunna se statistiska mönster (Nilsson, 2010:112). Eftersom denna studie går ut på att undersöka hur MMA gestaltas i medier har ett kodschema använts i analysen för att tydligt kunna tematisera generella mönster som är av betydelse. Det fjärde och sista begreppet är manifest innehåll och det innebär att analysen ska begränsas till det som klart går att utläsa ur texten, det ska också vara tillgängligt för var läsare. Variablerna ska också presenteras ihop med anvisningar om hur dessa ska tillämpas (Nilsson, 2010:112).

Tidigare nämndes en positiv aspekt av att använda sig av en kvantitativ metod då det anses vara en mer objektiv metod. Det finns dock en del kritik riktad mot den kvantitativa innehållsmetoden. Exempelvis så riskerar man att förlora ett helhetsperspektiv eftersom det enbart är separata delar i innehållet som studeras. Dessutom menar vissa kritiker att metoden saknar förmågan att tolka och gå på djupet för att förstå vad innehållet betyder (Nilsson, 2010).

6.2 Gestaltningsanalys Tidigare har gestaltning som teori presenterats och därför kommer detta avsnitt inte vara speciellt omfattande gällande gestaltning. Om en studie utgår från gestaltningsteorin bör en gestaltningsanalys också användas som metod då studien undersöker vilka inramningar som ska appliceras i analysen av materialet (Entman, 20 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

1993), vilket inte skulle varit möjligt om studien bara använt sig av en innehållsanalys som metod. Teman som har använts i den här gestaltnignsanalysen har dels kommit från tidigare studier som presenterats (Gaarenstroom, m.fl., 2015) medan vissa teman har uppstått induktivt i materialet, dessa teman presenteras under avsnitt ”kodschema”. Dessa teman blir sedan variabler i ett kodschema när materialet analyseras och på så vis kommer variablerna visa hur ofta olika sorters teman förekommer, vilket i sin tur hjälper att skapa en bild av hur MMA gestaltas.

6.3 Material och urval Syftet med denna studie är att undersöka hur MMA och UFC gestaltas i svensk nyhetsmedia. Därav bör urvalet vara brett för att få så mycket empirisk data som möjligt och på så vis också kunna dra mer fasta slutsatser och analyser. Artiklarna samlades in genom mediearkivet Retriever med sökorden ”MMA” AND ”UFC” under perioden 2018- 2020. Sökningen gav 14852 träffar, där 8036 är från Kimura.se och 4015 från MMAnytt.se, båda dessa nyhetsmedier är enbart fokuserade på MMA och därav kommer en stor mängd av artiklarna därifrån. De tre nyhetsmedier som har flest artiklar utöver Kimura och MMAnytt är SVT Nyheter med 141, Aftonbladet med 123 och Expressen med 66. Dessa tre nyhetsmedier är också några av Sveriges mest lästa (Kantarsifo, 2019). Eftersom syftet är att undersöka gestaltningen i svenska nyhetsmedier är det relevant att använda de största med flest antal läsare. Men utöver dessa 330 artiklar analyserades även 100 slumpvalda artiklar från Kimura och MMAnytt för att undersöka om det gestaltas annorlunda i nyhetsmedier som enbart fokuserar på MMA, det kommer också bli intressant att se om det framkommer skillnader mellan ett public service medium som SVT och privatägda, kommersiella medier.

Två urvalsmetoder har kombinerats och använts i denna studie. Dels ett totalurval med artiklar från SVT Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Andra kända nyhetsmedier hade inte nog med material för att genomföra en omfattande studie därför har de utelämnts. Andra metoden som användes var ett OSU (obundet slumpmässigt urval), också känt som sannolikhetsurval. Som nämndes ovan valdes 100 av 12051 artiklar från Kimura och MMAnytt helt slumpmässigt genom att exportera en lista på alla artiklarna till Excel och sedan använda en inbyggd slumpvalsfunktion i programmet som valde ut 100 slumpade siffror mellan 1-12051. Detta urval gjordes på grund av avgränsningsskäl eftersom

21 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

omfattningen av materialet annars skulle varit för stort, samt att försöka få en så god balans med ungefär lika många artiklar från varje nyhetsmedium.

6.4 Kodschema Både kvantitativ innehållsanalys och gestaltningsanalys kräver mätbara variabler och variabelvärden för att systematisera data och därmed göra studien så tillförlitlig som möjlig. Varablerna och variabelvärdena behövs för att presentera det Nilsson kallar manifest innehåll (Nilsson, 2011:112). Variablerna som först användes var teman som presenterats i tidigare forskning men efter att ha genomfört en pilotstudie med 50 artiklar med hjälp av de fyra teman som Gaarenstroom m.fl. (2015) kom fram till var det dock uppenbart att jag behövde lägga till variabler för att besvara syftet och frågeställningen till studien. Alltså byggs variablerna dels på tidigare forskning och dels induktivt på materialet som förekommer i denna studie. Jag har därför utformat två kodscheman, det första kodschemat (se bilaga 1) har fem variabler och där används Gaarenstrooms m.fl. (2015) tema, sedan utvecklades det andra kodschemat (se bilaga 2) med sju variabler då dessa variabler trädde fram induktivt och hjälpte att besvara mina frågeställningar.

6.5 Etisk diskussion Eftersom denna studie behandlar offentliga artiklar från nyhetsmedier finns varken uppgiftslämnare eller deltagare i denna studie och därmed behöver inte några större etiska överväganden göra då jag inte tagit del av några slutna dokument (Vetenskapsrådet, 2019). Däremot berör studien saker som kan upplevas känsliga av vissa då jag både presenterar bilder med blod samt diskuterar skildringar och definitioner om våld. Människor är alla olika och reagerar olika. Eftersom studien fokuserar på sporten MMA där allt sker med frivilliga deltagare och det finns många regler som är till för att skydda deltagarna, hoppas jag att den som läser denna studie ser på studien för vad den är, en studie om hur MMA gestaltas i ett urval av svenska nyhetsmedier, inget mer.

6.6 Validitet och reliabilitet Som jag nämnde tidigare kräver en kvantitativ innehållsanalys ett systematiskt upplägg för att vilken forskare som helst ska kunna genomföra studien och få samma resultat och därmed blir studien så tillförlitlig som möjligt, detta har uppnåtts med hjälp av två kodscheman. Bergström och Boréus (2012) skriver att god validitet och reliabilitet uppnås av att studien har rätt metodval och applicerar metoden på rätt sätt. Utöver detta ska beskrivningar och tolkningar som görs vara transparenta för att inte undanhålla information, vilket jag försökt upprätthålla. Metoderna till denna studie, d.v.s. kvantitativ

22 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

innehållsanalys och gestaltningsanalys har presenterats och kopplats till tidigare forskning samt de teoretiska perspektiv som studien bygger på. Dessa metoder och teorier har visats vara relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Trots att studien använt sig av en kvantitativ metod har forksningsprocessen genomsyrats av tolkningar från mig som forskare eftersom jag behövt tolka hur något gestaltas i varje artikel. Som uttolkare blir man en väldigt viktig del av studien eftersom hur något tolkas grundar sig i tidigare erfarenheter och kontexter hos den individen (Bergström & Boréus, 2012). Därav har jag försökt vara så tydlig jag kan gällande hur något tolkas för att försöka uppnå hög reliabilitet och validitet i studien. I den tidigare forskning som presenterats har de flesta studier haft flera forskare som hjälpts åt att avkoda artiklar för att sedan placera in artikeln under rätt inramningsvariabel, på så vis har de uppnått en hög grad reliabilitet eftersom de inte arbetat ensamma som jag gjort. Eftersom jag kodat alla artiklarna själv blir jag därmed studiens främsta verktyg, och är medveten om att sättet jag tolkar något grundar sig i mina tidigare erfarenheter. Enligt denna tolkningstyp betyder texten det uttolkaren ser att den betyder, samt att utan förförståelse är tolkning av texten omöjlig (Bergström & Boréus, 2012:31). Detta är en viktig del av denna studie eftersom jag har en viss förförståelse för ämnet jag forskar om, dessa kunskaper har hjälp att tolka studiens material vilket i sin tur hjälpt mig skapa ny insikt om ämnet.

7 Analys och resultat I första delen av detta avsnitt kommer resultatet analyseras och presenteras utifrån studiens syfte, frågeställningar, metodval, tidigare forskning samt teoretiskt perspektiv. Teman som Gaarenstroom m.fl. (2015) presenterade i sin forskning användes som variabler, nämligen: (a) definiering och legitimering av sporten; (b) tillväxt och ekonomisk vinning; (c) bild av sporten och dess påverkan på samhället; (d) regerings- och politiska faktorer. Det uppstod också ett nytt tema, matchuppdateringar, som inte stötts på under tidigare forskning och är något som kommer presenteras under definiering och legitimering av sporten. Vissa av dessa variabler har blivit omarbetade och omformulerade och därför vill jag förklara vad som menas med dessa inramningar innan de presenteras. Med (a) definiering och legitimering av sporten menas det som tidigare forskare förklarade, d.v.s. huruvida det är en legitim sport eller inte. I tidigare forskning handlade detta tema strikt om legitimering av sporten, i denna studie utvecklas variabeln eftersom inte särskilt många artiklar direkt ifrågasatte sportens legitimitet utan snarare presenterade information och ramar in det på ett sätt som får läsare att själva ifrågasätta sportens legitimitet. Variabeln (b) tillväxt och

23 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

ekonomisk vinning har också utvecklats. I tidigare forskning menades det att artiklar diskuterade vad en stad skulle tjäna rent ekonomiskt på att låta UFC hålla evenemang i deras stad, eller att artiklar pratade om hur stort UFC och MMA blivit. Utöver denna definition lägger jag till artiklar som fokuserar på antingen tjänade eller förlorade pengar, både på individnivå, exempelvis fighters löner, men också på en organisationsnivå såsom UFC. Med variabeln (c) bild av sporten och dess påverkan på samhället har inte mycket tillkommit, fokus ligger likt tidigare forskning på hur UFC eller MMA ramas in generellt, alltså vilken mediebild av sporten som läsare får. Den sista variabeln (d) regerings- och politiska faktorer har förändrats en del, tidigare menades det att artiklar som diskuterade sportens legitimitet och riktades från eller mot politiker. Nu avser temat alla artiklar som på något vis har ett politiskt inslag. Politik är ett väldigt polariserat ämne och om (o)populära världsledare uttalar sig om sporten eller en utövare av sporten ser jag det som ett slags politiskt påstående och har därför valt att placera alla artiklar som på något vis kan uppfattas politiskt under denna variabel.

I sista delen av detta avsnitt kommer aspekter såsom genus, våld och fanidentitet också analyseras och diskuteras, när analysen genomfördes trädde flera variabler induktivt fram som var väldigt relevanta till denna studie. Dessa variabler är: män i bild, kvinnor i bild, bild som visar blod, bild tagen under pågående match, svenska fighters i fokus, svenska ”The Mauler” i fokus. Av dessa variabler trädde variablerna ”bild tagen under match” och ”The Mauler i fokus” induktivt fram eftersom ett tydligt mönster kunde ses i början av studien. Dessa variabler kan verka rätt självklara men några kan vara lite otydliga, speciellt för någon som inte är insatt inom MMA, därför vill jag förtydliga vad som menas med dessa variabler. Bild på män respektive kvinnor är vad det låter som, d.v.s. bilden till artikeln är på män eller kvinnor. Bild tagen under match menas att bildvalet till artikeln togs under en match, vilket ofta innebär att en fighter var mitt uppe att utföra en spark eller liknande. Variabeln bild som visar blod avser alla bilder där blod på något sätt syns, här finns också separata variabler för kvinnor och män. Variabeln svenska fighters i fokus är rätt självklar, att artikeln presenterar och lägger svenska utövare av sporten i fokus. Den sista variabeln bygger på föregående variabel och avser att artikeln, utöver att fokusera på svenska fighters, fokuserar på just Alexander ”The Mauler” Gustafsson. Gustafsson är Sveriges mest kända MMA fighter och denna variabel uppstod då det märktes att ett stort antal artiklar handlade om just honom.

24 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Nedan presenteras tabellen (tabell 1) för första kodschemat och sedan kommer varje individuell variabel analyseras var för sig där ett par exempel på artiklar kommer lyftas fram för att dels visa hur nyhetsmedierna framställde MMA utifrån olika teman, och dels för att visa uppenbara skillnader mellan hur olika nyhetsmedier väljer att gestalta MMA. Efter dessa variabler analyserats kommer tabellen (tabell 2) för det andra kodschemat presenteras samt analyseras. Det är också värt att notera skillnaden mellan hur de två olika kodscheman kodats. I första tabellen, presenterat nedan, har varje artikel endast kodats en gång. Detta betyder att artiklarna inte har placerats in under mer än ett tema, utan det övergripande temat som kunnat ses har artikeln kategoriserats in i. Detta gjordes för att få en översikt över vilka olika typer av artiklar som förekommer. I den andra tabellen har varje artikel kodats flera gånger utifrån de variablerna, detta kommer förtydligas mer under det avsnittet.

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt Definiering och legitimering 3 2 2 1 0 8 Matchuppdatering 52 23 65 34 33 207 Tillväxt och ekonomisk vinning 17 10 16 6 8 57 Bild av sporten och dess påverkan 49 30 52 8 7 147 Regerings- och politiska faktorer 2 1 6 1 2 12 Totalt 123 66 141 50 50 430

Tabell 1

7.1 Definiering och legitimering av sporten

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt Definiering och legitimering 3 2 2 1 0 8 Matchuppdatering 52 23 65 34 33 207

25 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Av 430 webbartiklar ifrån Aftonbladet, Expressen, SVT Nyheter, Kimura och MMANytt kunde endast 9 (1.9%) artiklar placeras in under temat definiering och legitimering av sporten. Som har presenterats under tidigare forsking handlade detta tema om sporten MMA ens kunde klassas som en sport överhuvudtaget eller fick läsaren att ifrågasätta sporten. Exempel på detta var artiklar gällande en fight i UFC mellan Amanda Nunes och Raquel Pennington. Nunes var alldeles för bra för Pennington och i en sport som MMA kan därmed konsekvenserna bli mycket större än i motsvarelsevis en fotbollsmatch där ett mycket bättre lag skulle vunnit med 10-0. I en artikel från Expressen (Tengblad, 2018) presenteras Penningtons skador: en bruten näsa, ett helt öga svullet och blod som rann ner för ansiktet, bildvalet i artikeln samt orden i titeln förstärker även detta då hon ser hjälplös ut. Dessutom skrivs det i artikeln att Pennington vädjat till sitt team mellan ronderna att avbryta matchen eftersom hon ej klarade mer men teamet sa till henne att fortsätta (Tengblad, 2018). Bild 1.1 från Expressen.se (”Jätteskandal skakar sporten: ”Sorgligt...” 2018)

Ett annat exempel på en artikel som också får läsare att ifrågasätta sportens legitimitet är en artikel från Aftonbladet (Sörensen, 2018) om fighten mellan Priscila Cachoeira och Valentina Sjevtjenko. Likt föregående exempel var Cachoeira väldigt utklassad av Sjevtjenko och tog alldeles för mycket skada. Men i detta fall presenteras det att en domare inte avbröt fighten när den borde ha blivit avbruten, Cachoeria låg ner och hade gett upp men fortsatte att bli slagen trots att Tjevjenko t.o.m. sa till domaren att avbryta (Sörensen, 2018). Eftersom att båda dessa exempel ger en väldigt dålig bild av sporten och därmed skulle kunna placeras in under temat gällande just den aspekten gör det att man ifrågasätter sportens legitimitet, eftersom i en sport som MMA där slag och sparkar förekommer är fighters hälsa det absolut viktigaste. Sporten handlar om att visa upp sina tekniker och kunskaper på bästa sätt och bemästra sin motståndare, inte att ge utövare skador för livet eftersom en fight inte stoppas när den borde.

26 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Till skillnad från legitimering och definiering hade temat matchuppdateringar det största antalet förekomster med 207 (48.1%) artiklar av 430. Anledningen till att matchuppdateringar presenteras under detta tema är för att matchuppdateringar är en form av definiering och legitimering av sporten menar jag, eftersom när man tittar på andra stora sporter såsom fotboll eller basket finns matchuppdateringar överallt. Alltså rapporterar man om MMA likt vilken annan sport som helst, vilket påvisar en legitimitet kring sporten. En intressant sak med matchuppdateringar var sättet de ramades in på. Man kunde se en tydlig skillnad mellan olika nyhetsmedier på sättet de formulerade och framställde matchuppdateringar. MMA tidningarna Kimura och MMANytt gav resultatet med en neutral eller ingen porträttering alls av fighten genom att inte använda sig av bild. Aftonbladet och Expressen använde ofta bilder tagna under en fight och använde ord såsom ’knocka’ för beskriva hur matchen slutade, eller använda ord för att beskriva hur någon såg ut efter en fight, till skillnad från en enkel resultattitel likt MMANytts som kan ses nedan:

Bild 1.2 från Expressen.se (”Bilderna som skrämmer: Bild 1.3 från MMANytt.se (”AK FIGHTING CHAMPIONSHIP 1: ’Groteskt, helt vanställd’”. 2020) FULLSTÄNDIGA RESULTAT”. 2018)

Något som kan verka förvånande, men kanske ändå inte är att SVT Nyheter inte följde Expressen och Aftonbladets spår, men inte heller Kimura och MMANytts. SVT använde fortfarande ord såsom ’knockad’ i titlarna men i mycket färre utsträckning och använde dessutom helt andra slags bilder till sina artiklar. På nästa sida följer två exempel på detta från SVT Nyheter:

27 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Bild 1.4 från SVT (”UFC-stjärnan Nate Diaz vann i Bild 1.5 från SVT (”Nunes skrev historia – knockade comebacken”. 2019) favoriten i supermatchen”. 2018)

Ovanstående artiklar från SVT jämfört med Aftonbladets artikel till höger är som att kolla på två helt skilda världar, där Aftobladet till och med varnar för starka bilder. SVT använder sig av bilder efter fighten, där det är väldigt vanligt att fighters kramar och tackar varandra för matchen, likt vilken annan sport som helst.

Trots att dessa artiklar har varit matchuppdateringar har sättet de har framställts på bidragit till att konstruera en bild av MMA till läsare som direkt kan kopplas till gestaltningsteorin då olika medier väljer att rama in sporten på olika sätt och därmed konstruera, Bild 1.6 från Aftonbladet.se (”Blodiga scenerna på till synes, olika verkligheter av sporten till deras läsare. mattan: ”Är som en skräckfilm”. 2018) Kommersiella tidningar som Aftonbladet och Expressen visar upp MMA som ett ’våldsamt spektakel’ med grafiska bilder och titlar. Detta kan kopplas till två av Cohens (1972) punkter som beskriver moralpanik: media beskriver hotet på ett enkelt och symboliskt sätt som lätt kan kännas igen av allmänheten (blod, skräck och våld), och sättet media visar upp hotet på skapar en allmän oro i samhället. Däremot konstruerar SVT, Kimura och MMANytt en helt annan bild av sporten som kan argumenteras vara mer saklig. Det finns

28 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

alltså en tydlig skillnad på hur ett publikservice medium som SVT Nyheter rapporterar om MMA matcher jämfört med kommersiella tidningar som inte är MMA-fokuserade. Dock finns det inte många artiklar som ifrågasätter sportens legitimitet direkt och därmed kan det konstateras att MMA idag ses som en etablerad och legitim sport, väldigt många matchuppdateringsartiklar stärker också detta menar jag. Trots att sporten ses som etablerad ramas den ändå in för att skicka ett visst budskap till läsare, detta kommer diskuteras vidare under avsnitt 7.3 ”bild av sporten och dess påverkan på samhället”.

7.2 Tillväxt och ekonomisk vinning

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt Tillväxt och ekonomisk vinning 17 10 16 6 8 57

Av 430 artiklar fanns det totalt 57 (13.3%) som kunde katerogiseras in under variabeln tillväxt och ekonomisk (o)vinning då denna variabeln både berör vad som tjänas men också förloras. Det finns inte heller någon större skillnad mellan nyhetsmedier i antal artiklar som kunde placeras in under denna variabel, andelen procent låg som lägst med 11% för SVT Nyheter, och som högst med 16% för MMANytt. Alltså fokuserar en majoritet av de artiklar som analyserats i denna studie inte på aspekter som sportens tillväxt eller ekonomiska vinning, däremot kan det konstateras att det finns ett medelvärde bland nyhetsmedierna i procentuellt antal artiklar som publiceras under detta tema. Några exempel på dessa artiklar är ”McGregors superlön: 450 miljoner kronor” (Öhrling, 2018), ”Erbjuds 4 miljarder om han byter sport” (Käck, 2018), ”Mauler går nu miste om mångmiljonbelopp” (Börjesson, 2019), ”UFC 220 löner: fyra fighters tar totalt hem över 15 miljoner kronor” (Andres, 2020) och ”UFC-löner: kvinnorna tjänar småslantar - för episka titelfighten (MMANytt, 2020). Bland dessa titlar kan man se att det ligger ett tydligt fokus på pengar utifrån sättet artiklarna gestaltas, det ger en bild av sporten som dels väldigt etablerad med enormt stora löner bland topputövarna i UFC, samt visar upp att även kvinnor inom MMA världen tjänar mindre än vad män gör. Däremot är det värt att poängtera att UFC belönar sina fighters utifrån hur mycket de ”säljer”, dvs. bara för en fighter är i UFC betyder det inte att hen tjänar superlöner eller bara för att en fighter är kvinna direkt tjänar mindre än en man. Exempelvis tjänar fighters som debuterar eller är lågt rankade i UFC en bassumma på 10 000 amerikanska dollar medan det är topp 1% som tjänar de enorma summorna (Harris, 2017). Samt för några år sedan var UFCs superstjärna den kvinnliga Ronda Rousey som då var UFCs mest betalda fighter (Jones, 2015).

29 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Temat som påvisats i föregående del gällande bildval bland de olika nyhetsmedierna har också presenterat sig här. Bland artiklarna som presenterats ovan använde SVT sig av bilder på personerna efter en match, medan Expressen har bilder tagna under en pågående fight, och MMANytt använder inga bilder. Nedan upplyses skillnaden mellan SVT och Expressens bildval likt föregående variabel:

Bild 2.1 från Expressen. (”Mauler” går nu Bild 2.2 från SVT. (”McGregors miste om mångmiljonbelopp. 2019) superlön: 450 miljoner kronor”. 2018)

Det verkar alltså finnas en tydlig skillnad mellan sättet olika nyhetsmedier ramar in sporten, även när de rapporterar om samma sorts tema, där exempelvis Expressen använder en bild precis när ett slag träffar ena fightern. I och med bildvalet i artikeln samt ordet ”miste” i titeln kan en läsare anta det handlar om exempelvis böter för att ”Mauler” brytit mot någon regel, men i själva verket handlade artikeln om att ”Mauler” gått i pension och tackat nej till uppkommande matcher (Börjesson, 2019). En annan sak som läsare av alla dessa artiklar tar emot är att det verkar vara en sport med väldigt rika fighters, vilket bevisats inte vara fallet för den stora massan, likt verkliga livet är det den övre procenten som tjänar det mesta av pengarna.

30 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

7.3 Bild av sporten och dess påverkan på samhället

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt Bild av sporten och dess påverkan 49 30 52 8 7 147

Denna variabel täcker väldigt mycket och går också mycket ihop med de andra inramningarna då det konstaterats att dessa också har en påverkan på mediebilden av sporten. Utifrån de två föregående variablerna har det visats att mediebilden av MMA verkar vara en sport med väldigt rika proffs samt sporten har presenterats ihop med bilder och/eller titlar som kopplas till begreppet moralpanik. Det fanns en väldigt stor del artiklar om bilden av MMA som gestaltas i media, det kunde kategoriseras in 146 (34.2%) artiklar under denna variabel men bland dessa handlade de flesta inte om det som presenterats tidigare utan istället skildrade UFC fighters som våldsamma och aggressiva, både i och utanför buren, då de ofta hamnar i ”blåsväder”, detta kommer diskuteras vidare. Utöver detta handlade en väldigt stor del av artiklarna om en skandal mellan Conor McGregor och Khabib Nurmagomedov. Det fanns så pass mycket material av denna skandal att en fallstudie skulle varit intressant att göras om skandalen. Kortfattat handlade skandalen om att McGregor hade attackerat en buss där Nurmagomedov befann sig, McGregor fick därefter lagliga konsekvenser. Sedan möttes dessa två i en match där Nurmagomedov vann, men efter matchens slut blev det väldigt kaotiskt. Nurmagomedov hoppade ut ur buren och börjades slåss mot McGregors lagkamrater samtidigt som Nurmagomedovs lagkamrater hoppade in i buren och slogs mot McGregor. Eftersom allt skedde utanför en match räknas det som misshandel, därför blev polis och andra myndigheter inblandade och det blev mycket skriverier om händelsen. Några exempel på hur svenska nyhetsmedier skrev om skandalen är: ”McGregor gripen – lämnade över sig till polisen i New York” (Norberg & Hagman, 2018), ”MMA-stjärna gick bärsärk mot buss” (Öhrling, 2018), ”Krönika: ’Tidernas största MMA-skandal – sporten skämde ur sig’” (Öhrling, 2020). I artiklarna om fallet skrivs det att skandalen är det mest pinsamma som hänt MMA och river ner allt det som sporten byggt upp de senaste åren. Alltså har skandalen i sig haft en stor påverkan på bilden av sporten, men framställningen av den i nyhetsmedier har också hjälpt till att måla upp bilden. I detta tema kan man också se en skillnad på hur mycket de olika nyhetsmedierna rapporterar om bilden av sporten, där Kimura och MMANytt inte har mycket fokus på detta till skillnad från SVT, Aftonbladet och Expressen.

31 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Utöver denna skandal skrevs det också mycket om UFC fighters som på något sätt orsakat bråk eller hamnat i lagliga dispyter. Här följer flera exempel på detta: ”Stephan Bonnar arresterad för rattfylla” (Damm, 2018), ”Misshandelsmålet mot Nick Diaz läggs ned” (Davari, 2018), ”UFC-legendaren anklagas för att ha hotat och misshandalt sin fru” (Tafari, 2019), ”Här slåss UFC-legenden med en dörrvakt utanför strippklubben” (Romare, 2019), ”Misstänkt för överfall på strippklubb” (Roslund, 2019), ”Superstjärnan gripen av polis” (Käck & Alsalman, 2019). För att förtydliga handlade alla dessa artiklar om olika människor och olika fall, detta verkar alltså vara ett återkommande tema med väldigt många exempel. Utan att gå in på detalj på varje fall handlar artiklarna i stora drag om att MMA proffs har hamnat i blåsväder utanför ringen, vilket i sin tur framställer UFC fighters som omoraliska lagbrytare. UFC har till och med utvecklad en code of conduct för att försöka motverka detta problem:

Fighters shall conduct themselves in accordance with commonly accepted standards of decency, social convention, and morals, and fighters will not commit any act or become involved in any situation or occurrence or make any statement which will reflect negatively upon or bring disrepute, contempt, scandal, ridicule or disdain to the fighter or the UFC. (UFC, 2013).

Trots koden sker dessa händelser ofta med MMA proffs. Frågor såsom huruvida dessa händelser händer oftare jämfört med andra sporter eller bakomliggande orsaker till varför MMA fighters har denna tendens kommer inte denna studie kunna besvara, men nedan kommer en diskussion kring ämnet. Faktorer som potentiellt spelar en roll kan vara att många proffs inom MMA och boxning kommer ifrån dåliga socioekonomiska bakgrunder med fattigdom och våldsamma uppväxter (Ishioka, 2013). Andra faktorer kan vara relaterade till det som tidigare forskning (Brown & Devling & Billings, 2013) kom fram till gällande ’sensationssökare’ som drar sig till sporten, eller kanske det hela grundar sig i just våld inuti ringen som sedan överförs utanför ringen till samhället och hela diskussionen gällande moralpaniken kring sporten är legitim. Dessa frågor är dock alldeles för stora att besvara och kräver egna studier. Däremot kan mediebilden av sporten besvaras, av det som presenterats kan det konstateras att det är en väldigt polariserad sport där nyhetsmedier inte är rädda för att skriva om när fighters hamnar i bråk utanför ringen och därmed konstruera en bild av sporten och dess utövare som omoraliska och våldsamma lagbrytare. Detta påvisas dels av

32 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

moralpaniken som framställs genom mediebilden av de skandaler som presenterats och dels genom namnsättningen på olika fighters epitet. Exempelvis har svenske ”The Mauler” skrivits om i denna studie vars epitet översätts till ”misshandlaren” på svenska, ”The axe murderer” Wanderlei Silva och ”The Natural Born Killer” Carlos Condit är flera utav många exempel med liknande alias. Vissa av dessa alias skapas av fighters själva och vissa ges till dem, oavsett bidrar det till den våldsamma mediebild som finns av sporten. Man kan argumentera att vissa fighters gillar den våldsamma bild som framställs på dem, eftersom bilden av de inte skrämmer bort fans utan snarade tvärt emot då dessa exempel är några utav sportens kändaste fighters. Alltså blir denna typ av ”bad boy” karaktärisering eftertraktad bland fighters eftersom det attraherar fans men samtidigt bygger vidare på den bild som framställer MMA utövare som omoraliska personer, vilket i sin tur bidrar till bilden av sporten som helhet.

7.4 Regerings- och politiska faktorer

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt Regerings- och politiska faktorer 2 1 6 1 2 12

Som nämnts tidigare avser den här variabeln alla artiklar som på något sätt kan uppfattas politiska genom exempelvis att det handlar om en politiker eller politik i allmänhet. Det förekom inte särskilt många artiklar som kunde placeras in under detta tema med enbart 12 (2.8%) av 430 artiklar. Ett av dessa exempel är en artikel från Expressen där Sveriges kulturminister Amanda Lind hyllar Alexander ”The Mauler” Gustafsson som en av Sveriges största idrottare och som inspirerat många att idrotta. Lind fortsätter och menar att Gustafsson varit synonoym med svensk MMA i många år och har direkt bidragit till sportens utveckling i Sverige (Börjesson, 2019). Eftersom Lind i artikeln benämner MMA som en sport och hyllar en fighter för sina prestationer kan det ses som en politisk ståndpunkt gällande synen på MMA i Sverige, d.v.s. som en legitim sport.

Det förekom också ett par artiklar om USA:s president, Donald Trump. I en artikel skrevs det att en storfight i UFC lockar Trump och det ryktades att presidenten skulle besöka galan vilket skulle ha blivit det första UFC evenemang som besökts av en president (Öhrling, 2019). I en annan artikel skrevs det om UFC fightern Colby Covington när han

33 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

blev utbuad efter en match då han gjorde ett politiskt uttalande och stöttade Trump. Trump ringde sedan upp honom och bjöd in Covington till vita huset, Covington blev därmed första UFC fighter att besöka en president i vita huset någonsin. I artikeln framgår det också att efter mötet har Trump dessutom gått ut och twittrat inför Covingtons matcher och önskat honom lycka till (Öhrling, 2019).

Ett sista exempel på politik inom MMA är en artikel från Aftonbladet som handlar om svenska Bild 3.1 från Twitter i SVT. (”UFC-stjärnan utbuad – efter hälsningen från Trump”. 2019) Reza Madadi med iranskt ursprung som valde att inte följa iranska myndigheters rekommendationer att iranier ej ska tävla emot israeler då länderna ligger i öppen konflikt eftersom Iran inte ser Israel som självständigt land. I artikeln skrivs det också om en iranier som tvingades att lägga sig i en semifinal i judo-VM för att inte riskera att möta en israelisk person i finalen. Därav ses Madadis val att möta en från Israel som ett meddelande med starkt budskap och att han riskerar att inte tillåtas återvända till Iran i framtiden (Rickstrand, 2019).

I och med det låga antalet artiklar kunde inga skillnader mellan olika nyhetsmedier konstateras. Man kan däremot argumentera och mena att politik på ett sätt kommit in i sporten då det förekommit uttalanden från både politiker i Sverige samt utomlands om sporten eller sportens utövare. Dessa uttalanden har också varit positiva och inte ifrågasatt sportens legitimitet på något vis, vilket skiljer sig från Gaarenstroom m.fl. (2015) resultat. Alltså har sporten utvecklats och blivit mer legitim sedan deras studie för fem år sedan.

7.5 Genus, fantillhörighet och våldspektaklet Tidigare skrev jag att sättet som tabell 2 kodats på skiljer sig från föregående tabell eftersom varje artikel kodats mer än en gång. Vad som menas med detta är att exempelvis om det finns en artikel med en bild på en man som dessutom är blodig har denna artikel placerats in under två variabler, dvs. ”bild på män” och ”bild med blod (män)”. Detta gjordes för att kunna se totala mängden företeelser av varje variabel.

34 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Tabell 2

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt n

Bild på män 83 53 97 32 22 287 360

Bild på kvinnor 21 13 22 3 6 65 360

Bild med blod (män) 9 10 5 2 3 29 360 Bild med blod (kvinnor) 3 4 2 0 0 9 360 Bild tagen under fight 36 17 31 1 2 87 360

Artiklar om svenska fighters 66 30 82 2 8 188 430 430360

Artiklar om ”The Mauler” 28 23 32 0 1 84 430 430360 n = 430 artiklar, 360 med bild 123 66 141 50 50 360 360

Som kan ses ovan förekommer bilder på män mycket mer jämfört med bilder på kvinnor 430360

inom sporten. Totalt fanns 287 (66.7%) av 430 bilder på män i artiklarna och endast 65 430360 (15.1%) på kvinnor, de resterande 78 (18.2%) artiklar hade inga bilder. Det förekom 430 sammanlagt 38 (8.8%) bilder där blod fanns med i bild, vilket är relativt lite av 430 artiklar 430 och lite förvånande, även här fanns fler bilder på blodiga män jämfört med blodiga kvinnor, vilket kan förklaras av den stora skillnaden i antal bilder på respektive kön. I variablen ”bild med blod” kan en klar skillnad ses mellan de olika nyhetsmedierna: Expressen med 21.2%, Aftonbladet med 9.8%, SVT Nyheter med 5.7% och slutligen en ihopslagen siffra för Kimura och MMANytt med 5% av andelen bilder med blod.

Variabeln ’bild tagen under pågående fight’ var en variabel som trädde fram induktivt då det märktes att det förekom många sådana bilder till artiklarna. Skillnaden mellan de olika nyhetsmedierna som presenterats ovan kan också bekräftas i denna variabel: Aftonbladet med 29.3%, Expressen med 25.8%, SVT Nyheter med 22% och slutligen MMANytt och Kimura med ett ihopslaget 3%. Dessa skillnader mellan de olika nyhetsmedierna har varit ett återkommande tema i denna studie där Kimura, MMANytt och även till viss del SVT Nyheter varit mycket mer sakliga i sin framställning av sporten till skillnad från Expressen och Aftonbladet som i stället valt att lyfta våldaspekten i deras gestaltning av sporten. Bild 2.1 från tidigare diskuterade temat ”tillväxt och ekonomisk vinning” är ett praktexempel på detta. Som beskrevs handlade artikeln om att Gustafsson pensionerat sig från MMA men bilden som användes var tagen under en av hans matcher, just när Gustafsson prickar sin motståndare med ett slag i ansiktet. Att använda denna sorts bilder kan förklaras med den återkommande termen ’våldsamt idrottspektakel’ som Massuci & Butryn (2013) kallade

35 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

sporten. I texterna till artiklarna görs detta ännu tydligare. I en artikel från Aftonbladet skrivs det:

Jag kollar på MMA med lika stora ögon som när en 1-åring glor på "Babblarna". Alla som häcklas, det rinnande blodet, de brutna näsorna och smutsiga intrigerna kittlar många nerver i mig. Att se kaxiga Joanna Jedrejcyk utsätta Rose Namajunas för psykisk terror - för att sedan bli totalspöad och gråta ut i en presskonferens - är underhållning på högsta nivå (Karabuda, 2018).

Ett annat exempel på detta är en artikel från Aftonbladet som uttalar sig om skillnaden mellan boxning och MMA: ”Proffsboxningen kämpar fortfarande för att ta tillbaka de markandsandelar som årtionden av förbud stal av sporten medan MMA kändes nytt, farligt och spännande” (Alfelt, 2019). I dessa exempel är det väldigt tydligt att MMA ses som något spännande, sensationsgivande och väldigt underhållande vilket kan direkt kopplas till det tidigare studier sagt om sporten (Brown & Devling & Billings, 2013; Massuci & Butryn, 2013).

Som tidigare presenterats skrev Stenius (2015) att sporten på ett sätt upprätthåller könstereotyper i form av kropparna som byggs när dessa fighters tränar, detta kan verkligen visas i bilderna på män men för kvinnor ser det mer komplex ut. Männen är muskulösa, vältränade och ser ut som den ’stereotypa mannen’. Kvinnorna är likt männen väldigt tränade och muskulösa, vilket på ett sätt går emot den stereotypa bilden av kvinnan (Cash & Brown, 1989). Trots att kvinnorna som representerar MMA går emot kroppstereotyper som finns förekom inga kommentarer om hur kvinnor såg ut i artiklarna som analyserades i denna studie, men som presenterats i tidigare forskning är så inte fallet på sociala medieplattformar (Quinn, 2015). Som också tidigare presenterats i denna studie är det inte helt ovanligt att fighters kommer ifrån fattiga eller våldsamma bakgrunder och här fanns en liten skillnad i hur respektive genus skildrats. Det som märktes under studien var att en del artiklar handlade om kvinnliga MMA fighters motivation till att börja med sporten, vilket ofta grundade sig i något så hemskt som sexuella övergrepp. Två exempel är artiklarna ”Jag vill att alla tjejer ska få den känslan” (Holm, 2018) och ”Jag kunde bara be om att det skulle ta slut” (Tolén, 2018) från Aftonbladet. I den första artikeln skrivs det att Lina Länsberg blev utsatt för sexuella trakasserier, övergrepp och misshandel, vilket fick henne till att börja med sporten så att hon kunde försvara sig mot män. I artikeln säger Länsberg ”Jag vet att jag kan skada en man om jag skulle behöva. Jag vill att alla tjejer ska

36 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

få ha den känslan” (Holm, 2018). I andra artikeln skrivs det att UFC-stjärnan Paige VanZant blev gruppvåldtagen som 14-åring. Likt föregående exempel blev detta också en motivation för VanZant att börja med kampsport, VanZant arbetar också för att hjälpa kvinnor i liknande situationer (Tolén, 2018). Tvärt emot förekom inga artiklar i detta material som belyste manliga MMA-proffs bakgrunder, vilket visar en skillnad i hur manliga och kvinnliga MMA fighters gestaltas i dessa nyhetsmedier.

En annan intressant upptäckt i denna studie var att det fanns ett stort fokus på svenska MMA fighters i SVT Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Bland svenskarna låg det största fokuset på Alexander ”The Mauler” Gustafsson där 84 av 188 artiklar om svenskar handlade om just honom. I många artiklar kommenterade bara Gustafsson en händelse, exempelvis skandalen mellan McGregor och Nurmagomedov eller en match mellan två fighters och dessa artiklar fick titlar som: ”The Mauler: ’Tappat respekten för McGregor’” (Sandberg, 2018) och ”The Mauler vill se repris på skandalmatchen” (Zarea-Ganji & Andersson, 2018). Dessa artiklar handlar alltså om något som egentligen inte har med Gustafsson att göra men väljer ändå att använda hans namn och hans kommentarer i artiklarna. Detta kan kopplas till Brown, Devling och Billings (2013) studie där de kom fram med flera variabler som motiverade människor till att titta på MMA, varav en var nationell stolthet. Det finns alltså ett väldigt stort fokus bland svenska nyhetsmedier att publicera artiklar om svenska MMA fighters, för att rikta sig mot den svenska publiken. Det är kanske inte helt konstigt heller, som kulturministern Amanda Lind sa om Gustafsson har han varit en synonym till MMA i Sverige (Börjesson, 2019), likaså skriver SVT i en artikel ”på sätt och vis föddes sporten MMA i Sverige med Alexander Gustafsson” (Öhrling, 2019).

8 Sammanfattning och diskussion I detta avsnitt kommer studien sammanfattas och sedan kommer en diskussion kring olika teman presenteras. Slutligen avslutas det med förslag på vidare forskning.

8.1 Sammanfattning Studien inledde med att beskriva MMA som en väldigt polariserad och omtalad sport som har en tendens att framställas på ett våldsamt sätt i media. Med utgångspunkt i tidigare forskning inom MMA, media, publiksport, fankonsumtion och våld har studien använt sig av två teoretiska perspektiv, gestaltningsteorin och moralpanik för att undersöka

37 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

forskningsfrågan: Hur framställs MMA och UFC i ett urval av svenska nyhetsmedier? Detta gjordes med hjälp utav kodscheman utformade dels av variabler i från tidigare studier (Gaarenstroom, m.fl., 2015) och dels av induktiva variabler som trätt fram under analysen. I analysen har det konstaterats att MMA är idag mycket mer legitim än vad tidigare forskning visat då antalet artiklar som ifrågasätter sportens legitimitet minskat samtidigt som antalet matchuppdateringar om sporten ökat markant. Det har också skett en förändring jämfört med tidigare forskning när det kommer till ekonomisk tillväxt då fokus idag riktas på hur mycket pengar fighters tjänar, istället för hur mycket en stad eller nation skulle tjäna på att arrangera UFC evenemang. Bilden av sporten som förmedlas i dessa artiklar är däremot mer kompex och visar upp MMA som en sport fylld med våld men också en sport med många omoraliska förebilder som i sin tur kan ha dåligt inflytande på unga och samhället. Det har också bevisats att politiska uttalanden som tidigare fördömt sporten ej förekommer längre, utan har snarare skiftats till hyllningar av fighters och sporten. Det har också konstaterats att sporten mestadels representeras av män, samt att hur män och kvinnor skildras i artiklar skiljer sig åt. Aspekter såsom genus och könsstereotyper har också bevisats upprätthållas inom sporten när det kommer till manligt genus, däremot utmanar kvinnliga MMA fighters den stereotypa kvinnokroppen. Artiklarna i denna studie har haft ett fokus på svenska fighters där framför allt Alexander ”The Mauler” Gustafsson primärt varit i fokus, vilket kan kopplas till att tidigare forskning (Brown & Devling & Billings, 2013) bekräftat nationell stolthet som en form av motivation till konsumtion av sporten. Studien har också visat att nyhetsmedier har en tendens till att skapa en grad av moralpanik kring sporten genom sättet sporten och dess utövare ramas in på i relation till matcher, skandaler och alias. Detta bekräftar att MMA idag ses som ett våldsamt spektakel eftersom detta sätt att se på sporten dels får människor att underhållas och fastna för sporten, samtidigt som det hjälper till att befästa den våldsamma mediebild av sporten. Slutligen har det också påvisats att sättet olika nyhetsmedier har gestaltat sporten skiljer sig åt. De stora kommersiella nyhetsmedierna har haft större fokus att visa upp sporten som ett våldsamt spektakel jämfört med ett public-service medium och MMA inriktade nyhetsmedier som jag menar varit mer sakliga i sin gestaltning av sporten.

8.2 Diskussion Sporten MMA verkar ha utvecklats en del och blivit ännu större och mer accepterad under senaste åren som har kunnat ses i denna studie. Däremot finns det fortfarande en form av stigma kring sporten då det finns en tendens att så fort en UFC-fighter hamnat i blåsväder eller att det inträffat en skandal i relation till sporten rapporterar media om detta i extrema

38 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

mängder som kan kopplas till begreppet moralpanik. Huruvida detta är på grund av MMAs historia som en våldsam sport eller nyhetsmediers utveckling och tendens att rapportera om skandaler i stora mängder, eller en kombination av dessa kan jag inte svara på. Jag vill lyfta fram de två sista artiklarna som presenterades i analysen; i dessa var det tydligt att MMA idag ses som ett underhållande och våldsamt spektakel. Anledningen till att sporten upplevs vara detta tror jag kan förklaras med Stenius (2015) och andra defintioner av våld som lyfts fram i denna text, d.v.s. våld innebär att något sker ofrivilligt. Därav blir MMA ett våldsamt spektakel eftersom sporten utmanar koncept om våld och vad människors kroppar är tillåtna att göra mot varandra. Därmed blir det något som kan kännas förbjudet men samtidigt spännande och underhållande att titta på, vilket i sin tur får människor att konsumera ännu mer, som den förbjudna frukten. Men som redan konstaterats har MMA växt enormt och blivit en känd sport, och stora och kända saker tenderar att normaliseras, kanske kommer denna moralpanik kring sporten försvinna i framtiden till följd av att mer människor kommer i kontakt med sporten och på sätt och vis normaliserar MMA. Tidigare presenterades en skandal mellan McGregor och Nurmagomedov, de två största namnen inom MMA idag. Jag föreslår att en framtida studie genomför en kvalitativ fallstudie just om denna händelse för att få en djupare inblick i hur MMA gestaltas genom de kändaste proffsen i sporten, som också har ett sorts ansvar att representera sporten. Ett annat förslag på vidare forskning för att undersöka bilden av sporten och dess påverkan skulle vara att genomföra en kvalitativ innehållsanalys enbart på artiklar som är krönikor eller insändare. Det märktes att denna sorts artiklar hade mycket mer fokus på sporten och dess påverkan jämfört med andra artiklar, vilket skulle resulterat i en bättre förståelse om hur sporten framställs när individer får tycka och argumentera för sin åsikt. Slutligen vore ett sista förslag att undersöka artiklar som enbart fokuserar på en väldigt legitim kritik emot MMA, d.v.s. vad läkare har att säga om huvudskador som kan orsakas på grund av sporten. Eftersom det inte förekom en enda sådan artikel i materialet av denna studie vore det intressant att undersöka hur denna sorts artiklar gestaltar sporten.

39 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

9 Källförteckning I detta avsnitt presenteras källor som använts i tre delar: litteratur, webbkällor och analysmaterial.

9.1 Litteratur Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.) Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur. 13.

Borah, P. (2011). Conceptual Issues in Framing Theory: A Systematic Examination of a Decade's Literature. Journal of Communication. 61. 246-263. doi:10.1111/j.1460- 2466.2011.01539.x.

Brown, N. & Devlin, M. & Billings, A. (2013). Fan Identification Gone Extreme: Sports Communication Variables between Fans and Sport in the Ultimate Fighting Championship. International Journal of Sport Communication. 6. 19-32. doi:10.1123/ijsc.6.1.19.

Cash, T. F. & Brown, T. A. (1989). Gender and body images: Stereotypes and realities. Sex Roles. 21. 361-373. doi:10.1007/BF00289597.

Channon, A. & Matthews, C. (2015). “It Is What It Is”: Masculinity, Homosexuality, and Inclusive Discourse in Mixed Martial Arts. Journal of Homosexuality. 62. doi:10.1080/00918369.2015.1008280.

Cohen, B.C. (1963). The press and foreign policy. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.

Cohen, S. (1972). Folk Devils and Moral Panics. MacGibbon & Kee ltd.

D’Angelo, P. (2002). News framing as a multiparadigmatic research program: A response to Entman. Journal of Communication. 52(4). 870–888. doi:10.1111/j.1460- 2466.2002.tb02578.x.

40 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Dottori, M. & Faulkner, G. & Rhodes, R. & O’Reilly, N. & Vanderloo, L. & Abeza, G. (2019). Lost in Knowledge Translation: Media Framing of Physical Activity and Sport Participation. International Journal of Sport Communication. 12. 1-22. doi:10.1123/ijsc.2019- 0040.

Entman, R.M. (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal of Communication. 43(4). 51–58. doi:10.1111/j.1460-2466.1993.tb01304.x.

Frederick, E. & Clavio, G. & Burch, L. & Zimmerman, M. (2012). Characteristics of Users of a Mixed- Martial-Arts Blog: A Case Study of Demographics and Usage Trends. International Journal of Sport Communication. 5. doi:109-125. 10.1123/ijsc.5.1.109.

Gaarenstroom, T. & Turner, P. & Karg, A. (2016). Framing the Ultimate Fighting Championship: an Australian media analysis. Sport in Society. 19. 1-19. doi:10.1080/17430437.2015.1096243.

Goffman, E. (1974). Frame analysis: An essay on the organization of experience. Harvard University Press.

Goode, E. & Ben-Yehuda, N. (2009). Moral Panics: The Social Construction of Deviance. (2). 217. Oxford: Blackwell.

Hertog, J. & McLeod, D. (2001). A multiperspectival approach to framing analysis: A field guide. I Reese, S. & Gandy, O. & Grant, A. (Red.). Framing public life: Perspectives on media and our understanding of the social world. 139–161. Mahwah, New Jersey: Erlbaum.

Ishioka, T. (2013). Boxing, Poverty, Foreseeability – an ethnographic account of local boxers in Metro Manila, Philippines. Asia Pacific Journal of Sport and Social Science. 1(3). 143- 155. doi:10.1080/21640599.2012.752666.

Jenkins, P. (1999). Synthetic Panics: The Symbolic Politics of Designer Drugs. New York: New York University Press.

Jensen, K. B. & Rosengren, K. E. (1990). Five Traditions in Search of the Audience. European Journal of Communication. 5(2). 207-238. doi:10.1177/0267323190005002005. 41 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Markey, P. & Ferguson, C. (2017). Teaching Us to Fear: The Violent Video Game Moral Panic and The Politics of Game Research. American Journal of Play. 10. 99-115.

Masucci, M. & T. M. Butryn. 2013. Writing about Fighting: A Critical Content Analysis of Newspaper Coverage of the Ultimate Fighting Championship from 1993–2006. Journal of Sports Media. 8. 19-44. doi:10.1353/jsm.2013.0005.

McCombs, M. & Shaw, D. (1972). The agenda-setting function of mass media. Public Opinion Quarterly. 36(2). 176-187. doi:10.1086/267990.

McQuail, D. (2010). McQuail’s Mass Communication Theory. (6). SAGE Publications Ltd.

Naraine, M. & Dixon, J. (2013). "Frame-Changing" the Game: Examining the Media Framing of the Mixed Martial Arts Discourse in Ontario. Communication & Sport. 2. 186-199. doi:10.1177/2167479513479349.

Nilsson, Å. (2010). Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, M. & Larsson, L. (Red.). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2). 119-152. Lund: Studentlitteratur.

Scheufele, D. A. (2000). Agenda-setting, priming, and framing revisited: another look at cognitive effects of political communication. Mass Communication & Society. 3(2). 297-316. doi:10.1207/S15327825MCS0323_07.

Scheufele, D. A. & Tewksbury, D. (2007). Framing, agenda setting, and priming: The evolution of three media effects models. Journal of Communication. 57. 9-20. doi:10.1111/j.1460-2466.2006.00326.x.

Shehata, A. (2012). Medierna och makten över publiken. I Nord, L. & Strömbäck, J. (Red.). Medierna och demokratin. (2). 317-344. Lund: Studentlitteratur

Spencer, D. (2012). Narratives of Despair and Loss: Pain, Injury and Masculinity in the Sport of Mixed Martial Arts. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health. 4. 117-137. doi:10.1080/2159676X.2011.653499.

42 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Stenius, M. (2015). The Body in Pain and Pleasure: An Ethnography of Mixed Martial Arts. Umeå: Print & Media Umeå University.

Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. (2). Lund: Studentlitteratur.

Tainsky, S. & Salaga, S. & Santos, C. (2012). Determinants of Pay-Per-View Broadcast Viewership in Sports: The Case of the Ultimate Fighting Championship. Journal of Sport Management. 27. 43-58. doi:10.1123/jsm.27.1.43.

Thompson, K. (1998). Moral Panics. London & New York: Routledge.

Volkmer, I. (2009). Framing theory. I Littlejohn, S. W. & Foss, K. A. (Red.). Encyclopedia of communication theory. Thousand Oaks: SAGE Publications ltd. 408-409. doi:10.4135/9781412959384.n151. de Vreese, C. (2005). News Framing: Theory and Typology. International Design Journal. 13. 51-62. doi:10.1075/idjdd.13.1.06vre.

Wann, D. L. (2006). The causes and consequences of sport team identification. I Raney, A. & Bryant, J. (Red). Handbook of sport and media. 331-352. Mahwah: Lawrence Erlbaum.

Webber, C. (2010). Psychology & Crime. Los Angeles & London: Sage.

Weiss, D. (2009). Journalism and Theories of the press. I Littlejohn, S. W. & Foss, K. A. (Red.). Encyclopedia of Communication Theory. Thousand Oaks: SAGE Publications ltd. 574. doi:10.4135/9781412959384.n216.

Quinney, A. (2016). ‘The @UFC and third wave feminism? Who woulda thought?’: Gender, fighters, and framing on Twitter. Martial Arts Studies. 34-58. doi:10.18573/j.2016.10063.

Zain, N.M. (2014). Agenda Setting Theory. International Islamic University Malaysia.

43 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

9.2 Webbkällor Cowie, A. (2018). The Origins of the Top 5 Most Ancient Martial Arts that are Still Practiced Today. Ancient-origins. Hämtad 2020-04-17 från: https://www.ancient- origins.net/history-ancient-traditions/ancient-martial-arts-0011053

Harris, S. (2017). For Love, Not Money: How Low Fighter Pay Is Undermining MMA. Bleacherreport. Hämtad 2020-04-21 från: https://bleacherreport.com/articles/2685605-for- love-not-money-how-low-fighter-pay-is-undermining-mma

Jones, M. (2015). Ronda Rousey Defends Position as UFC’s Highest-Paid Fighter. Bleacherreport. Hämtad 2020-04-21 från: https://bleacherreport.com/articles/2570561- ronda-rousey-defends-position-as-ufcs-highest-paid-fighter

KantarSifo. (2019). Audit Rapporter. Hämtad 2020-04-01 från: https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/audit-rapporter

Kowal, E. (2018). Norwegian MMA – what is this and does it really exist? Mymmanews. Hämtad 2020-05-10 från: https://mymmanews.com/norwegian-mma/

Krajnc, A. (2017). Boxning historia. Idrottonline. Hämtad 2020-05-10 från: https://idrottonline.se/YstadsSK-Boxning/Information/Boxning/Historia

Miller, M. (2008). Ultimate Cash Machine. Forbes. Hämtad 2020-04-16 från: https://www.forbes.com/forbes/2008/0505/080.html#26ffaa213e9e

Miller, S. (2013). UFC: Two Decades of Eventful Growth. Broadcasting and Cable. Hämtad 2020-04-16 från: http://www.broadcastingcable.com/news/news- articles/ufc-two-decades-eventful-growth/127756

Raimondi, M. (2019). France to recognize MMA as sport in Jan. 2020. Espn. Hämtad 2020-05-10 från: https://www.espn.com/mma/story/_/id/27048038/france- recognize-mma-sport-jan-2020

Rothfield, P. (2013). Ultimate Fighting Championship a bloody disgrace, writes Phil Rothfield. Courier mail. Hämtad 2020-04-24 från:

44 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

https://www.couriermail.com.au/sport/boxing-mma/ultimate-fighting- championship-a-bloody-disgrace-writes-phil-rothfield/news- story/fb7fa4efc581ccb785238b61c68000be

Szczerba, R. J. (2014). Mixed Martial Arts and the Evolution of John McCain. Forbes. Hämtad 2020-04-16 från: https://www.forbes.com/sites/robertszczerba/2014/04/03/mixed-martial-arts-and- the-evolution-of-john-mccain/#26844a5a2d59

UFC. (2018). History of UFC. Hämtad 2020-04-16 från: https://www.ufc.com/history-ufc

UFC. (2018). Unified rules of mixed martial arts. Hämtad 2020-04-16 från: https://www.ufc.com/unified-rules-mixed-martial-arts

Vetenskapsrådet. (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk- 41 samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-04-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

9.3 Analysmaterial Aftonbladet. (2018). Blodiga scenerna på mattan: ”Är som en skräckfilm”. Aftonbladet. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.aftonbladet.se/tv/a/273640/blodiga-scenerna-pa- mattan-ar-som-en-skrackfilm

Alfelt, S. (2019). Alfelt: Publiken visste inte riktigt vad de hade betalat för att få se. Aftonblaadet. Hämtad 2020-04-22 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/kJP4dQ/alfelt-publiken-visste-inte-riktigt-vad- de-hade-betalat-for-att-fa-se

Andres, M. (2018). UFC 220 löner: fyra fighters tar totalt hem över 15 miljoner kr. MMANytt. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.mmanytt.se/senaste-nytt/ufc-220- loner-fyra-fighters-tar-totalt-hem-over-15-miljoner-kr/

Börjesson, R. (2019). Hyllningen “En av Sveriges största”. Expressen. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.expressen.se/sport/mma/en-av-sveriges-storsta-idrottare/

45 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Borgström, A. (2020). Bilderna som skrämmer: ”Groteskt, helt vanställd”. Expressen. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.expressen.se/sport/mma/bilderna-som-skrammer- groteskt-helt-vanstalld/

Börjesson, R. (2019). “Mauler” går nu miste om mångmiljonbelopp”. Expressen. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.expressen.se/sport/mma/mauler-gar-nu-miste-om- mangmiljonbelopp/

Damm, J. (2018). Stephan Bonnar arresterad för rattfylla. Kimura. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.kimura.se/stephan-bonnar-arresterad-rattfylla/

Davari, J. (2018). Misshandelsmålet mot Nick Diaz läggs ned. Kimura. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.kimura.se/misshandelsmalet-mot-diaz-laggs-ned/

Holm, S. (2018). “Jag vill att alla tjejer ska få ha den känslan”. Aftonbladet. Hämtad 2020-04- 22 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/G1QXOm/jag-vill-att-alla-tjejer-ska- fa-ha-den-kanslan

Karabuda, E. (2018). ”UFC 3” är en fröjd för mig som MMA-fan. Aftonbladet. Hämtad 2020-04-22 från: https://spela.aftonbladet.se/2018/02/ufc-3-ar-en-frojd- for-mig-som-mma-fan/

Käck, A. & Alsalman, I. (2019). Superstjärnan gripen av polis. Aftonbladet. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/A260Qx/superstjarnan- gripen-av-polis

Käck, A. (2020). Erbjuds 4 miljarder om han byter sport. Aftonbladet. Hämtad 2020- 04-21 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/7l4904/erbjuds-4-miljarder- om-han-byter-sport

MMANytt (2020). UFC-löner: kvinnorna tjänar småslantar – för episka titelfighten. MMANytt. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.mmanytt.se/senaste-nytt/ufc- 248-loner-israel-adesanya-yoel-romero-zhang-weili-joanna-jedrzejczyk-mma/

46 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Norberg, S. & Hagman, H. (2018). McGregor gripen – lämnade över sig till polisen i New York. Aftonbladet. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/e1X5xl/mcgregor-gripen--lamnade-over- sig-till-polisen-i-new-york

Otlu, D. (2018). Nunes skrev historia – knockade favoriten i supermatchen. SVT Nyhter. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.svt.se/sport/mma/nunes-skrev- historia-knockade-favoriten-i-supermatchen

Rickstrand, O. (2019). ‘Kan aldrig mer återvända efter fajten’. Aftonbladet. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/3JeGbv/kan-aldrig- mer-atervanda-efter-fajten

Romare, S. (2019). Här slåss UFC-legenden med en dörrvakt utanför strippklubben. MMANytt. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.mmanytt.se/senaste-nytt/bj- penn-strippklubb-slagsmal/

Roslund, E. (2019). Misstänkt för överfall på strippklubb. Aftonbladet. Hämtad 2020- 04-21 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/lAev53/misstankt-for- overfall-pa-strippklubb

Sandberg, M. (2018). The Mauler: ”Tappat respekten för McGregor”. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-22 från: https://www.svt.se/sport/mma/the-mauler-3

Sörensen, D. (2018). UFC-toppen rasar: ”Hoppas att han aldrig dömer igen”. Aftonbladet. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/yv44dE/ufc-toppen-rasar-hoppas-att- han-aldrig-domer-igen

Tafari, A. (2018). AK Fighting Championship 1: Fullständiga resultat. MMANytt. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.mmanytt.se/exklusivt/ak-fighting- championship-1-fullstandiga-resultat/

47 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Tafari, A. (2019). UFC-legendaren anklagas för att ha hotat och misshandalt sin fru. MMANytt. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.mmanytt.se/senaste-nytt/matt- hughes-misshandel-uppgifter/

Tengblad, M. (2018). Jätteskandal skakar sporten: ”Sorgligt”. Expressen. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.expressen.se/sport/mma/jatteskandal-skakar- sporten-sorgligt/

Tolén, M. (2018). “Jag kunde bara be om att det skulle ta slut”. Aftonbladet. Hämtad 2020-04-22 från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/l1kbMo/jag-kunde- bara-be-om-att-det-skulle-ta-slut

Zarea-Ganji, K. & Andersson, V. (2018). “The Mauler” vill se repris på skandalmatchen. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-22 från: https://www.svt.se/sport/kampsport/alexander- gustafsson-1

Öhrling, P. (2018). McGregors superlön: 450 miljoner kronor. SVT Nyheter. Hämtad 2020- 04-21 från: https://www.svt.se/sport/mma/mcgregors-superlon-450-miljoner

Öhrling, P. (2019). UFC-stjärnan Nate Diaz vinner I UFC comebacken. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.svt.se/sport/mma/nate-diaz-vinnare-i-ufc- comebacken

Öhrling, P. (2018). MMA-stjärna gick bärsärk mot buss. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.svt.se/sport/mma/mcgregor-khabib

Öhrling, P. (2020). Krönika: ”Tidernas största MMA-skandal – sporten skämde ut sig”. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.svt.se/sport/mma/kronika-tidernas- storsta-mma-skandal-sporten-skamde-ut-sig

Öhrling, P. (2019). Storfajten i UFC som lockar Trump – ”The Rock” får hedersuppdrag. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.svt.se/sport/mma/ufc-244- president-trump-the-rock

48 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

Öhrling, P. (2019). UFC-stjärnan utbuad – efter hälsningen från Trump. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-21 från: https://www.svt.se/sport/mma/mma-brak-med-trump

Öhrling, P. (2019). Han är störst efter ”Ingo” – tack för showen. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-22 från: https://www.svt.se/sport/mma/kronika-the-mauler-lagger-av

49 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020

10 Bilagor Här presenteras studiens bilagor.

10.1 Bilaga 1 - Kodschema 1

ProgramID(Beteckningar för variabler)

ID: Definiering och legitimering av sporten ID: Bild av sporten och påverkan på samhället ID: Matchuppdatering ID: Regerings- och politiska faktorer ID: Tillväxt och ekonomisk vinning

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt Definiering och legitimering Matchuppdatering Tillväxt och ekonomisk vinning Bild av sporten och dess påverkan Regerings- och politiska faktorer Totalt

10.2 Bilaga 2 - Kodschema 2

ProgramID(Beteckningar för variablerna som uppstod)

ID: Bild med män ID: Bild tagen under fight ID: Bild med kvinnor ID: Artiklar om svenska fighters ID: Bild med blod (m) ID: Artiklar om ”The Mauler” ID: Bild med blod (k)

Teman Aftonbladet Expressen SVT Kimura MMANytt Totalt Bild på män Bild på kvinnor Bild med blod (män) Bild med blod (kvinnor) Bild tagen under fight Artiklar om svenska fighters Artiklar om ”The Mauler”

50 Filip Bringsén