MMA, DEN FÖRBJUDNA FRUKTEN EN KVANTITATIV STUDIE OM HUR SVENSK NYHETSMEDIA GESTALTAR MMA Filip Bringsén KK429A Examensarbete 2020 Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Per Möller Handledare: Matts Skagshöj Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö universitet MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020 Abstract Syftet med studien är att undersöka hur MMA framställs i svensk nyhetsmedia eftersom det historiskt sätt har varit en väldigt omtalad sport och nyhetsmedier tenderar att framställa den väldigt våldsamt, vilket tidigare forskning visar. Studien applicerar två teoretiska perspektiv för att undersöka detta, gestaltningsteorin och moralpanik. Genom en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med gestaltningsanalys analyseras ett urval artiklar i från några av de största nyhetsmedierna i Sverige, Aftonbladet, Expressen och SVT Nyheter samt två MMA inriktade nyhetsmedier, Kimura och MMANytt. Detta görs för att undersöka hur olika sorters nyhetsmedier skildrar MMA och på så vis se skillnader och likheter för att skapa en helhetsbild av problemet. Resultatet visar att sporten har växt och blivit mer legitim de senaste åren jämfört med tidigare studier. Trots detta förmedlas ändå en grad av moralpanik i sättet artiklarna ramar in både sporten och sportens utövare på. Titel: MMA, den förbjudna frukten. En kvantitativ studie om hur svensk nyhetsmedia gestaltar MMA Författare: Filip Bringsén Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15hp Institution: Konst, kultur och kommunikation (K3) Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö universitet Handledare: Matts Skagshöj Examinator: Per Möller År: Vårterminen 2020 Sökord: MMA, UFC, våld, moralpanik, nyhetsmedier, gestaltning, fighting 2 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020 English abstract The purpose of this study is to examine how MMA is portrayed in Swedish news media since historically speaking there has been a stigma about the sport and news media tends to depict it in a very violent manner, which previous studies also shows. The study applies two theoretical perspectives, framing theory and moral panic. Through a quantitative content analysis combined with a framing analysis a selection of articles are analyzed from some of the biggest sources of news media in Sweden, Aftonbladet, Expressen and SVT Nyheter as well as two MMA focused ones, Kimura and MMANytt. This is done to examine how different types of news media depicts MMA and, in that way, see differences and similarities to create a comprehensive understanding of the problem. The results show that the sport has grown and become more legitimate the last few years when compared to previous studies. Despite this a level of moral panic is being mediated in the way articles frame both the sport and its practitioners. Title: MMA, the forbidden fruit. A quantitative study about how Swedish news media frames MMA Author: Filip Bringsén Level: Final exam, bachelor level in Media and Communication studies, 15hp Institution: School of Arts, and Communication (K3) Faculty: Culture and Society HEI: Malmö University Supervisor: Matts Skagshöj Examiner: Per Möller Year: Spring of 2020 Keywords: MMA, UFC, violence, moral panic, news media, framing, fighting 3 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Syfte och frågeställningar 5 3 Bakgrund/kontextualisering 6 3.1 MMAs utveckling som publiksport 6 3.2 Medias historiska och nuvarande roll i samhället 7 4 Forskningsöversikt 9 4.1 MMA som publiksport 9 4.2 Våld, genus och kroppar i en MMA kontext 10 4.3 MMA och Media 12 4.4 Sammanfattning 14 5 Teoretiskt perspektiv 14 5.1 Gestaltningsteori 14 5.2 Moralpanik 17 6 Metod och material 19 6.1 Kvantitativ innehållsanalys 19 6.2 Gestaltningsanalys 20 6.3 Epistemologi 21 6.4 Material och urval 21 6.5 Kodschema 22 6.6 Etisk diskussion 22 6.7 Validitet och reliabilitet 22 7 Analys och resultat 23 7.1 Definiering och legitimering av sporten 25 7.2 Tillväxt och ekonomisk vinning 29 7.3 Bild av sporten och dess påverkan på samhället 31 7.4 Regerings- och politiska faktorer 33 7.5 Genus, fantillhörighet och våldspektaklet 34 8 Sammanfattning och diskussion 37 8.1 Sammanfattning 37 8.2 Diskussion 38 9 Källförteckning 40 10 Bilagor 50 10.1 Bilaga 1 - Kodschema 1 50 10.2 Bilaga 2 - Kodschema 2 50 4 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020 1 Inledning I mitten av 90-talet uttalade den före detta amerikanska senatorn John McCain sig och fördömde sporten MMA (mixed martial arts) och UFC (Ultimate Fighting Championship) och kallade det för ”human cockfighting” (Szczerba, 2014). Det var nog inte många som trodde att en sport som en gång i tiden fick en sådan stämpel skulle utvecklas till en av världens största sporter (Miller, 2013). Trots att MMA växt är den fortfarande relativt ny och stämpeln av sporten förföljer den än idag. Som fanatiker av MMA samt amatörutövare är det en sport som jag har personlig relation till, vilket har gett mig en djupare förförståelse och bidragit till denna studie. MMA är en väldigt diskuterad sport och har skapat debatter om huruvida den är för våldsam för att tillåtas och ifrågasatt sportens legitimitet (Rothfield, 2013). Denna studie föreslår att mediebilden som framställs av MMA i svensk nyhetsmedia kan ses som väldigt inramad utifrån bild- och ordval som används i artiklar. Studien bygger vidare på tidigare forskning inom ämnet (Gaarenstroom, m.fl., 2015; Naraine & Dixon, 2014; Massuci & Butryn, 2013), och ämnar att undersöka hur svensk nyhetsmedia gestaltar MMA. Medier har en tendens att gestalta ett problem utifrån en viss agenda för att förmedla ett specifikt budskap. Detta budskap tas emot av läsare och har då förmågan att eventuellt påverka samhällets syn på problemet (Entman, 1993). Därför är det av intresse att undersöka hur denna mediebild som framställs av MMA ser ut. 2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur MMA framställs i olika typer av svensk nyhetsmedia för att se likheter och skillnader mellan hur kommersiell-, public service- och intressemedia gestaltar sporten. Min huvudsakliga forskningsfråga är: Hur gestaltas MMA i ett urval av svenska nyhetsartiklar i från Aftonbladet, Expressen, SVT Nyheter, Kimura och MMANytt under tidsperioden 2018-2020? För att besvara denna fråga så kommer jag också använda mig av följande frågor som hjälp: ● Bidrar mediebilden som framställs av MMA till en form av moralpanik kring sporten, och i så fall hur? ● Framställs MMA som en sport eller ett sorts ’våldsamt spektakel’? ● Finns det någon skillnad på hur manliga respektive kvinnliga fighters framställs, och i så fall vilka? ● Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur olika nyhetsmedier framställer sporten? 5 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020 3 Bakgrund/kontextualisering I den här delen kommer bakgrunden till forskningsproblemet att presenteras i en samhällelig kontext. Kontextualiseringen av problemet ämnar att beskriva och förtydliga rollerna som MMA och media har i Sverige och motivera varför studien behövs. 3.1 MMAs utveckling som publiksport När man pratar om MMA så pratar man nästan om organisationen UFC per automatik med, detta kan verka förvirrande för någon som saknar kunskap inom ämnet. MMA står för mixed martial arts och är en sport uppbyggd av flera andra kampsporter där vissa har utövats i flera tusentals år (Cowie, 2018). UFC står för Ultimate Fighting Championship och grundades 1993. UFC är den största tävlingsorganisationen för MMA i världen och arrangerar MMA matcher världen över i många olika viktklasser (UFC, 2018). Därmed blir det logiskt att undersöka bilden av UFC och MMA tillsammans. MMA är en väldigt omtalad sport som det finns många åsikter kring och där vissa menar att det är en alldeles för brutal och barbarisk sport. Likt som presenterades i inledningen hur den före detta amerikanska senatorn John McCain uttalade sig om sporten på 90-talet. Dock är det värt att poängtera att sedan McCains uttalande om ”human cockfighting” har han granskat sporten och 2007 erkände han att sporten har utvecklats och kommit en lång väg sedan hans kända utdömande av sporten (Szczerba, 2014). Det finns alltså både positiva och negativa syner på sporten där till och med syner kan förändras, vilket McCain är bevis på. Anledningen till att sporten är så omtalad är för att den går ut på att två människor tävlar mot varandra där de försöker att vinna genom knockouts1, submissions2, tap outs3, domarstopp4 eller domarbeslut5 (Spencer, 2012). Alltså får utövarna använda slag, sparkar, strypningar och liknande medel till sin fördel, däremot finns det många regler om vilka sparkar och slag som ej är tillåtna och när man inte får slå någon, samt regler mot att slå på specifika känsliga ställen såsom ögon, bakhuvud och ljumskar, saker som att bitas eller nypas är ej heller tillåtet (UFC, 2018). 1 Vinstgivande nedslag i kampsporter, kan vara slag mot huvud eller kropp. 2 Genom olika låstag eller strypgrepp få motståndaren att ge upp. 3 När någon ger upp antingen verbalt eller att klappa tre gånger i marken eller på motståndaren. 4 När domaren har sett nog och avbryter matchen, oftast för att någon inte försvarar sig längre. 5 När matchen är slut och ingen vinnare korats går beslutet till domare som bestämmer vinnare utifrån poäng. 6 Filip Bringsén MMA, den förbjudna frukten MKV Examensarbete 2020 I början av UFC fanns det i princip inga regler vilket så klart bidrog till den barbariska bild av organisationen som man kan se spår av än idag. UFC var därav bannlyst i 40 amerikanska stater och hade inga TV-rättigheter och höll på att gå i konkurs (Miller, 2008). 2001 köptes UFC upp av nya ägare och därefter utvecklades nya regler, dels för att öka säkerheten mellan fighters där myndigheter såg över dessa regelverk men också för att göra sporten mer attraktiv för tittare. Effekten av reglerna blev precis på vad ägarna hade hoppats på och gjorde UFC mer tittarvänligt som i sin tur ledde till att UFC kunde återvända till TV, med det växte både MMA och UFC enormt och blev världens snabbast växande sport och en av de mest populära publiksporterna (Miller, 2013).