Bakom Signaturerna, Med Vacklande Självförtroende Och Starka Tvivel På Sig Själv Och Sin Förmåga
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Bakom signaturerna Ur Barbro Alvings dagböcker och brev 1936–1959 KURS: Historia för ämneslärare 61–90 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan FÖRFATTARE: Signe Sahlström EXAMINATOR: Radu Harald Dinu TERMIN: HT-20 BETYG: VG Abstract Barbro Alving (1909–1987) was a famous journalist and foreign correspondent. She was also active in radio and wrote books and scripts for films. She worked at the Swedish newspaper Dagens Nyheter 1934–1959, and after that at Vecko-Journalen. Her fame is partly attributed to her coverage of the Olympic games in Berlin and the Spanish civil war 1936. She was active in the fight for women’s emancipation and pacifism. But she was also a human being behind all the work, with a weak constitution, shaky self-confidence, and a lot of self-doubt. Most previous studies and texts about Barbro Alving focus on her journalistic deeds and career. The aim of this study is to apply a new perspective by examining her private texts. She was a non-heterosexual woman in a male dominated profession. She broke norms, which makes her life interesting in her historical and societal context. The aim of the study is to explore Barbro Alving’s self-image and close relationships over the years 1936–1959 through theories about gender and with a microhistorical approach. Due to the length of the period, there is also a question about change and continuity in her self-image. The material used for the study are compilations of Alving’s letters and diaries, spanning over 600 pages. A selection of people and events were chosen, and parts and quotes were picked out for presentation and analysis. A microhistorical approach means to penetrate a person’s mind and feelings and relate these to the societal context. This is seen in the analysis by comparisons of Alving’s life to the norms in mid-century Sweden. The theory used to analyze the results comes from Joan Wallach Scott. Her theory is based on the concept that gender is made up of four fundamental elements, and that there is a reproductive relationship between gender and power. The results of the study are presented both thematically and chronologically, to follow the structure of the purpose and the questions. Descriptions of Alving’s family, friends and love-interests are followed by a presentation of how she described herself. This is then analyzed through Scott’s theory and related to the societal norms, with integrated comparisons to previous studies. Alving’s self-image over time is analyzed and related to the results in previous studies on the subject. In the finishing part I reflect over the essay itself. 1 Abstract Barbro Alving (1909–1987) var en berömd journalist och utrikeskorrespondent. Hon var även aktiv inom radio och skrev böcker och manus till filmer. Hon arbetade på Dagens Nyheter 1934–1959 och därefter på Vecko-Journalen. Hennes berömmelse tillskrivs delvis hennes bevakning av de olympiska spelen i Berlin och det spanska inbördeskriget 1936. Hon var aktiv i kampen för kvinnors frigörelse och för pacifism. Men hon var också en människa bakom allt arbete, med vacklande självförtroende och mycket självtvivel. De flesta tidigare studier och texter om Barbro Alving fokuserar på hennes journalistiska gärning och karriär. Syftet med denna undersökning är att tillämpa ett nytt perspektiv genom att undersöka hennes privata texter. Hon var en icke-heterosexuell kvinna i ett mansdominerat yrke. Hon bröt normer, vilket gör hennes liv intressant i hennes historiska och samhälleliga sammanhang. Syftet med uppsatsen är att utforska Barbro Alvings självbild och nära relationer under åren 1936–1959 utifrån teorier om genus och med ett mikrohistoriskt perspektiv. På grund av undersökningsperiodens längd ingår även en fråga om förändring och kontinuitet. Materialet som har använts för studien är sammanställningar av Alvings brev och dagböcker. Ett urval av personer i Alvings närhet har gjorts och delar och citat har valts ut för presentation och analys. Ett mikrohistoriskt perspektiv innebär att tränga in i en persons tankar och känslor och relatera dessa till det samhälleliga sammanhanget. Detta ses i analysen genom jämförelser mellan Alvings liv och normer i mitten av 1900-talets Sverige. Teorin som har använts för att analysera resultaten kommer från Joan Wallach Scott. Hennes teori bygger på konceptet att kön består av fyra grundläggande element och att det finns ett reproduktivt förhållande mellan kön och makt. Resultaten av undersökningen presenteras både tematiskt och kronologiskt för att följa strukturen av syftet och frågeställningarna. Beskrivningar av Alvings familj, vänner och kärleksintressen följs av en presentation av hur hon beskrev sig själv. Detta analyseras sedan utifrån Scotts teori och relateras till samhällsnormer, integrerat med jämförelser av resultat i tidigare forskning. Alvings självbild över tid analyseras och relateras till resultaten i tidigare studier om ämnet. I den avslutande delen reflekterar jag över arbetsprocessen och över uppsatsen i sig. 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.1 Syfte 5 1.2 Frågeställningar 5 1.3 Material 5 1.3.1 Källkritisk diskussion 6 1.4 Urval och avgränsningar 7 1.5 Metod 8 1.6 Teori 8 1.7 Tidigare forskning 10 2. Bakgrund 13 2.1 Barbro Alving 13 2.2 Samhällskontext 14 3. Undersökning 16 3.1 Barbro Alvings nära relationer 16 3.2 Barbro Alvings självbild 25 3.3 Analys 29 3.3.1 Självbild och nära relationer 29 3.3.2 Förändring och kontinuitet 36 4. Avslutning 38 4.1 Reflektioner 39 5. Litteraturförteckning 40 3 1. Inledning Barbro Alving levde mellan 1909–1987, hon var känd som journalist och korrespondent. Hon skrev dessutom böcker, filmmanus och var aktiv inom radio. År 1934 anställdes den då 25 år gamla Barbro Alving på Dagens Nyheter. Där stannade hon fram till 1959, då hon istället började arbeta på Vecko-Journalen.1 Några av de mest kända reportagen Alving gjorde för DN var om Berlinolympiaden och spanska inbördeskriget 1936, från det härjade Hiroshima 1948 samt om Ungernrevolten 1956.2 Barbro Alving var en betydelsefull journalist och bildare av folkopinion då hon var aktiv i kvinnokampen och kämpade för pacifism. Hon var välkänd och hennes namn och signaturer kändes igen i hushållen. Men det fanns också en människa bakom signaturerna, med vacklande självförtroende och starka tvivel på sig själv och sin förmåga. Inspirationen till uppsatsen kom från Eva Vaihinens artikel ”Queera Barbro: Ur Barbro Alvings dagböcker och brev 1927–1935” som behandlar Alvings liv under hennes ungdom och tidiga karriär.3 Artikeln presenteras vidare under tidigare forskning, emellertid ligger fokus i denna uppsats på de senare åren av Barbro Alvings liv. Majoriteten av tidigare undersökningar och texter om Alving behandlar hennes journalistiska gärning, exempelvis uppsatsen Bang! av David Karlsson på Litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.4 I föreliggande uppsats anläggs ett nytt perspektiv på Barbro Alving genom en undersökning av hennes privatliv och personliga texter. Inte sällan sägs det att vinnaren skriver historien, vilket går att relatera till undersökningar om normbrytare. De som inte tillhör samhällets normer; som den icke-heterosexuella Barbro Alving, en kvinna i ett mansdominerat yrke, reduceras till att bli en av ”de andra” i historien.5 Genom att krympa perspektivet och skriva om historia på individnivå lyfts nyanser och variationer i människors erfarenheter, dessutom synliggörs avvikelser från normer.6 1 Arnborg, Beata. Krig, kvinnor och gud: en biografi om Barbro Alving. Stockholm: Atlantis, 2010. S. 91– 92 2 Alving, Barbro och Alving Olin, Ruffa. Bang om Bang. Möklinta: Gidlund, 2009. S. 8 3 Vaihinen, Eva. Queera Barbro. Lambda Nordica. Vol. 10, nr. 1–2, 2004. 4 Karlsson, David. Bang! En studie av ethos i Barbro Alvings utrikesreportage. [Kandidatuppsats] Uppsala universitet, 2011. https://www.diva-portal.org/ (Hämtad 2020-11-18) 5 Rydström, Jens och Tjeder, David. Kvinnor, män och alla Andra. Lund: Studentlitteratur AB, 2009. S. 9 6 Götlind, Anna och Kåks, Helena. Handbok i konsten att skriva mikrohistoria. S. 25 4 1.1 Syfte Syftet är att utifrån en läsning av Barbro Alvings dagböcker och brev undersöka hennes självbild och nära relationer under perioden 1936–1959. Undersökningen genomförs utifrån en mikrohistorisk ansats genom att jämföra Alvings privatliv och självbild med samtidens rådande normer. 1.2 Frågeställningar − Hur beskrev Barbro Alving sina nära relationer? − Hur beskrev Barbro Alving sig själv? − Hur kan Barbro Alvings självbild och nära relationer tolkas utifrån rådande samhällsnormer? − Vilka tecken på förändring och kontinuitet framkommer i Barbro Alvings självbild och nära relationer under undersökningsperioden? 1.3 Material Det material som har använts till undersökningen är böckerna Personligt: dagböcker & brev 1927–1939 samt Personligt: dagböcker & brev 1940–1959. Sammanlagt rör det sig om över 600 sidor material för åren 1936–1959, vilket utgörs av dagboksinlägg och brev skrivna av Barbro Alving och förvaltade av hennes dotter Ruffa Alving Olin. Alving sparade dessa texter bland många andra för att skriva sina memoarer. Hennes mål med memoarerna var att slå hål på den mytbildning som skapats runt hennes signaturer. Alving hann aldrig själv färdigställa sina memoarer, då hon 1982 drabbades av afasi till följd av en stroke. Stora mängder av det sparade materialet lämnades på Alvings begäran till de Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg efter hennes bortgång 1987. De privata dagböckerna och breven sparades emellertid av dottern Ruffa, vilka hon tillsammans med Barbro Alvings vän Birgit Petri sammanställde till samlingsverken Personligt.7 Samlingsverken har varit de mest användbara källorna för att besvara frågeställningarna då det är i dem beskrivningarna av Alving själv och hennes relationer finns. Bang om Bang är, likt samlingsverken, ett urval av de brev och dagböcker Barbro Alving sparade för att skriva sina memoarer. Dessutom inleds boken med ett utdrag ur Alvings 7 Alving, Barbro. Personligt: Dagböcker & brev 1927–1939. Möklinta: Gidlund, 2010. S. 11–12 5 journalistiska memoarbok Det kom aldrig i tidningen från 1963.