DOCSLIB.ORG

Industrial Intermezzo - the Wave, Ripple and Current

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Industrial Intermezzo - the Wave, Ripple and Current The [Post]industrial Intermezzo - The Wave, Ripple and Current By: SOFI HÅKANSSON The Wave Resource extraction and distribution of workload - A reality of the Anthroposcene Detta fotografi föreställande Hambach Kolgruva har av upphovsrättsliga skäl tagits bort i denna publicering. Anthroposcene: The Human Epoch, Hambach Coal Mine, Germany, 2018 Detta fotografi föreställandekasserade skeppsdelar har av upphovsrättsliga skäl tagits bort i denna publicering Shipbreaking #13 Edward, Burtynski Chittagong, Bangladesh, 2000 Detta fotografi föreställandekasserade skeppsdelar har av upphovsrättsliga skäl tagits bort i denna publicering Shipbreaking #13 Edward, Burtynski Chittagong, Bangladesh, 2000 Dantes Inferno - Glocal perspectives Industrial heritige in an industrial landscape - A historical description of the colonialization of Northern Sweden Luleå/Umeå River Railway system Powerlines Regions 2050 2050 2040 2040 2030 2030 2020 2020 2010 2010 LKAB and Kiruna municipality starts the conversation of moving Increased Tourism Kiruna city center 2004 along all lines 2000´s 2000 2000 1990 1990 Continued expansion and up- grades of several hydropower stations increasing capacity 1950´s - 1990´s 1980 1980 Toulluvaara mine Boden Hydropower station bought by LKAB 1974 1967 - 1972 1970 1970 Porsi Hydropower station 1961 1960 1960 Harsprånget generated a small settlement Vuollerim get the company during the development of the power station but Vattenfall head offi ce when it was fi nished there were no more work 1958 for the ”Vattenrallare” and Harsprånget, as a temporary settlement became a ghost town (along with Messaure, Nautanen, Porsi etc). 1950´s - 1960´s Harsprånget Hydropower station 1945 - 1952 1950 1950 Sweden invests in a greater TGA connects a new railway expansion of the national track to Malmbanan and conti- hydropower system nue to export their raw material 1950´s - 1990´s to the Swedish iron market 1950 Electrifi cation of Stambanan railway 1940 1940 New technology allowing 1934 - 1942 New technology allowing extended Electrifi cation of Stambanan spans of power transfers from the powerline between Porjus powerstations along Luleriver and and Västerås Inlandsbanan the mid/southern swedish industries 1940 1911 - 1937 1940 1930 1930 Ostkustbanan 1927 Harsprånget power station be- ginning to be built, stopped by 1920 1920 economic issues due to WW1 1919 - 1922 Haparandabanan connects to Russian railway lines 1905 - 1919 Porjus powerstation Electrifi cation of Malmbanan stretched 1910 - 1915 Malmbanan down to Piteå harbor 1915 1915 1910 1910 Statens Vattenfalls styrelse (The State Waterfall cooperation) 1909 TGA connects to Kirunavaara Haparandabanan Early 1900´s (1941) Tuolluvaara Mine - S. Vilson 1905 - 1919 mine by a funicular railway 1905 Malmbanan Tuolluvaara mine When the railway builders “Rallare” 1903 opens with TGA fi nished their work at Malmbanan they 1903 Riksbanan connected to 1900 usually continued to work in the newly 1900 Ofotenbanan developed mining settlements instead. Katterjokk and Abisko hydro- 1898 - 1902 1903 power stations supporting the Kirunavaara Mine development of Malmbanan opens with LKAB 1900 1898 Supporting infrastructures Stambanan Mining 1894 Industries New technology allows for power lines to stretch over longer distances. Gällivarebanan 1882 - 1892 (1891) 1890 1890 Gällivarebanan stretched 1890 Hydropower down to Luleå harbor 1891 Network 1903 View from Kirunavaara - Unknown 1880 1880 Development of theRegion Development Railway Industrial Development Settelments 1870 1870 The steam engine sawmills reached Piteå and Luleå Established 1875 (1962) Karlshäll Sawmill, Luleå - Tore Persson 1860´s New technology with the steam en- Sawmill gine powered the sawmills and ex- Industries panded on exports of precut wood along with the logging industry. 1800´s 1800´s Prospecting mines 1600´s 1500´s 2050 2050 2040 2040 2030 2030 2020 2020 2010 2010 LKAB and Kiruna municipality starts the conversation of moving Increased Tourism Kiruna city center 2004 along all lines 2000´s 2000 2000 1990 1990 Continued expansion and up- grades of several hydropower stations increasing capacity 1950´s - 1990´s 1980 1980 Toulluvaara mine Boden Hydropower station bought by LKAB 1974 1967 - 1972 1970 1970 Porsi Hydropower station 1961 1960 1960 Harsprånget generated a small settlement Vuollerim get the company during the development of the power station but Vattenfall head offi ce when it was fi nished there were no more work 1958 for the ”Vattenrallare” and Harsprånget, as a temporary settlement became a ghost town (along with Messaure, Nautanen, Porsi etc). 1950´s - 1960´s Harsprånget Hydropower station 1945 - 1952 1950 1950 Sweden invests in a greater TGA connects a new railway expansion of the national track to Malmbanan and conti- hydropower system nue to export their raw material 1950´s - 1990´s to the Swedish iron market 1950 Electrifi cation of Stambanan railway 1940 1940 New technology allowing 1934 - 1942 New technology allowing extended Electrifi cation of Stambanan spans of power transfers from the powerline between Porjus powerstations along Luleriver and and Västerås Inlandsbanan the mid/southern swedish industries 1940 1911 - 1937 1940 1930 1930 Ostkustbanan 1927 Harsprånget power station be- ginning to be built, stopped by 1920 1920 economic issues due to WW1 1919 - 1922 Haparandabanan connects to Russian railway lines 1905 - 1919 Porjus powerstation Electrifi cation of Malmbanan stretched 1910 - 1915 Malmbanan down to Piteå harbor 1915 1915 Early 1900´s (1941) Tuolluvaara Mine - S. Vilson 1910 1910 Statens Vattenfalls styrelse (The State Waterfall cooperation) 1909 TGA connects to Kirunavaara Haparandabanan Early 1900´s (1941) Tuolluvaara Mine - S. Vilson 1905 - 1919 mine by a funicular railway 1905 Malmbanan Tuolluvaara mine When the railway builders “Rallare” 1903 opens with TGA fi nished their work at Malmbanan they 1903 Riksbanan connected to 1900 usually continued to work in the newly 1900 Ofotenbanan developed mining settlements instead. Katterjokk and Abisko hydro- 1898 - 1902 1903 power stations supporting the Kirunavaara Mine development of Malmbanan opens with LKAB 1900 1898 Supporting infrastructures Stambanan Mining 1894 Industries New technology allows for power lines to stretch over longer distances. Gällivarebanan 1882 - 1892 (1891) 1890 1890 Gällivarebanan stretched 1890 Hydropower down to Luleå harbor 1891 1903 View from Kirunavaara - Unknown Network 1903 View from Kirunavaara - Unknown 1880 1880 Development of theRegion Development Railway Industrial Development Settelments 1870 1870 The steam engine sawmills reached Piteå and Luleå Established 1875 (1962) Karlshäll Sawmill, Luleå - Tore Persson 1860´s New technology with the steam en- Established 1875 (1962) Karlshäll Sawmill, Luleå - Tore Persson Sawmill gine powered the sawmills and ex- Industries panded on exports of precut wood along with the logging industry. 1800´s 1800´s Prospecting mines 1600´s 1500´s Riksbanan Kiruna Svappavaara Malmbanan Nautanen Malmberget Gällivare Porjus Harsprånget Messaure Arctic Circle Jokkmokk Porsi Gällivarebanan Vuollerim Stambanan Luleälven Inlandsbanan Boden Laver Stambanan Luleå Arvidsjaur Piteå Watersystem Hydropower stations Electric powerlines Railway system Road network Built environment Mines Settlement Communies that still xist Settlement Communies that has Disappeared Multi industrial settlement Riksbanan Kiruna Svappavaara Malmbanan Nautanen Malmberget Gällivare Porjus Harsprånget Messaure Arctic Circle Jokkmokk Porsi Gällivarebanan Vuollerim Stambanan Luleälven Inlandsbanan Boden Laver Stambanan Luleå Arvidsjaur Piteå Watersystem Hydropower stations Electric powerlines Railway system Road network Built environment Mines Settlement Communies that still xist Settlement Communies that has Disappeared Multi industrial settlement The Coast Riksbanan Kiruna Svappavaara Malmbanan Nautanen Malmberget Gällivare Porjus Harsprånget The Inland Messaure Arctic Circle Jokkmokk Porsi Gällivarebanan Vuollerim Stambanan Luleälven Inlandsbanan Boden Laver Stambanan Luleå Arvidsjaur Piteå Watersystem Hydropower stations Electric powerlines Railway system Road network Built environment Mines Settlement Communies that still xist Settlement Communies that has Disappeared Multi industrial settlement The Ripple Kiruna Narrated - Socio-spatial stories of different realities in the settlement Luossavaara mine LKAB Tuolluvaara Tuolluvaara mine TGA Kiruna Kirunavaara mine LKAB 1960 Photo: S.Vilson Tuolluvaara mine, 1941 (photographed around 1910) Photo: KG. Inaguration of railway line Kiruna C - Tuolluvaara, 1958 2020 TGA closed in 1982 2033 New Kiruna C Tuolluvaara Kiruna New Kiruna C Photo: Studio 3 Student 2019 Tuolluvaara TGA Kiruna Urban strategy Samegården Kiruna Folkets Hus ABF Norr Lapplands Lärcentra Kunskapsstaden Luleå University Tuolluvaara Folkets Hus Kiruna Konstgille Deformationline 2033 Swedish Institure of Space Physics A mine and a miningtown - Looking into the site - Toulluvaara Gruv Aktiebolag (TGA) TGA Area trough Time - 1911, 1950´s, 2020 Mine hoist Mine hoists Processing plant Workers Facility Repair shop Electricity workshop Office/Workshop Industrial heritage Loading dock Mechanical Workshop Funicular railway Compressing Loading dock station Kirunavaara Mine Tuolluvaara Malmbanan railway Tuolluvaara New Kiruna C Tuolluvaara 1911 1950’s 2020 N 1:2000 TGA social arena - 1911, 1950´s, 2020 Detta fotografi föreställande första maj demonstrationen Kiruna Detta fotografi föreställande gruvarberate
Load more

Recommended publications
  • Jukkasjärvi Socken
    Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AH Rubrik HANDLINGAR OM JUKKASJÄRVI SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-5 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 6 Sjöregleringar, Historia, uppteckningar. Volym 7-8 Byggnadsinventering längs Malmbanan. Volym 9 Jukkasjärvi samhälle. Volym 10 Kyrkor, Kyrkogårdar. Volym 11 Hembygdsgården och hembygdsföreningen. Volym 12-19 Byar och gårdar. Volym 20 Övrigt. 1 1931-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Rapport över arkeologiska undersökningar i Jukkasjärvi socken 1954. Historik - kulturhistoriskt skyddsvärde (från olika byar och platser i Jukkasjärvi sn) Fyndförteckningar från SHM, utan år. Uppgift om fynd av pilspets, utan år. Handlingar om Jukkasjärviexpeditionen 1931-1932. 0138/34 Ang. Lapplandsundersökningen (med 0192/34). 0043/37 Ang. mejsel av skiffer. 0674/38 Skiss av pilspets funnen vid Vuoskajärvi. 0492/40 Ang. stenformation vid Vaikkojärvi, Vaikkolombolo. Ang. fynd av skida 1943. 0014/47 Ang. mynt från Övre Soppero. 0267/47 Ang. fynd av stenåldersverktyg i Vittangi. Inv. nr. 5014 (med 0300/47). 0167/48 Ang. fynd av spikar m.m. från Svappavaara. 0125/48 Ang. bidrag till undersökning. Ang. sten från Pjeskenjarka 1948. 0231/48 Ang. stort fångstgropsystem (med 0034/54). 0234/48 Ang. skelettdelar på Jeprinsuolo, Torneträsk. 0101/51 Ang. kvarnstenar i Kurravaara. 0033/53 Ang. fynd av sten, troligen i Kuoksu. Pm om ev. fornlämning nedanför Tuollavaara. 0202/60 Ang. Jukkasjärviundersökningen. 0115/54 Ang. förmodad plats för Jukkasjärvi gamla kyrka och undersökning av skelettdelar (med 0136/54). 0089/54 Ang. fynd av människoben från Altavaara, ev. gamla begravningsplatsen i Jukkasjärvi (med 0105/54). Uppteckning om avrättad same vid Altavaara 1841, 1943. Pm om undersökning av kåtatomt vid Bergfors, 1956.
    [Show full text]
  • 2005-12 Fram-Baksida Kiruna VV FS.Indd
    Förstudie Kirunaprojektet, Allmänna vägar i Kiruna 6 Planeringsförutsättningar 6.1 Trafi k och trafi kanter I detta avsnitt redovisas befi ntliga förutsättningar som främst har 6.1.1 MÅLPUNKTER 6.1.2 ARBETSPENDLING betydelse för planeringen av vägar på kort sikt. På lång sikt är förändringen av dessa förutsättningar av betydelse för långsiktigt Huvuddelen av de offentliga och kommersiella serviceinrätt- Trots långa avstånd förekommer arbetspendling mellan Kiruna och hållbara lösningar. ningarna är lokaliserade till stadsdelen Centrum. Av det totala anta- övriga kommuner inom Norrbottens län. De viktigaste pendlingsor- let arbetstillfällen inom Kiruna stad fi nns cirka 80% inom stadsde- terna redovisas i tabell 6.1. Det är cirka 70 personer fl er som pend- Konsekvenser och effekter redovisas i avsnitt 12. I förekommande larna Centrum, Bolaget, Järnvägen och Industrin. lar till Kiruna än som pendlar från Kiruna. fall har studerade korridorer som redovisas i avsnitt 11. Tänkbara åtgärder lagts in med konturlinjer på kartor för att underlätta förstå- Följande målpunkter bedöms vara av störst vikt: elsen av konsekvensbeskrivningar i avsnitt 12. Mål för turistresor: Mål för tjänsteresor: Stadscentrum LKAB Kyrkan Stadshuset Campingplatsen Sjukhuset Jukkasjärvi Mål för arbetsresor: Flygplatsen Stadscentrum Mål för besöksresor: Industriområden Bostadsområden Sjukhuset Skolor För redovisning av skolor som mål- punkter se avsnitt 6.1.7 Barriäreffek- ter. Loussajärvi Arbetspendling Arvids- Boden Gälli- Hapa- Jokk- Kalix Luleå Pajala Piteå Över- Summa Kiruna 2003 jaur vare randa mokk torneå Utpendling till: 34 24 85 2 12 21 140 26 9 1 Ut: 355 Inpendling från: 2 13 210 8 9 7 62 86 10 11 In: 428 9832 pers har Kiruna som både bostads- och arbetsställekommun Pendlingsnetto: 73 Tabell 6.1.
    [Show full text]
  • Bilaga 2 Anläggningar
    Bilaga 2 Anläggningar 2 (12) Innehåll 1 FYSISK PLANERING FÖR ANLÄGGNINGAR OCH AVFALLSLÖSNINGAR ................ 4 2 ÅVC............................................................................................................. 5 2.1 Kiruna ÅVC ........................................................................................ 5 2.2 ÅVC i byarna ...................................................................................... 5 3 KIRUNA AVFALLSANLÄGGNING ..................................................................... 5 4 KIRUNA VÄRMEVERK .................................................................................... 7 5 SLAMLAGUNER ............................................................................................ 8 5.1 Frys-/torkbädd i Lainio ..................................................................... 8 5.2 Frys-/torkbädd Karesuando .............................................................. 9 5.3 Frys-/torkbädd i Soppero (Soppero avfallsupplag enl. Mk lista) ...... 9 5.4 Frys-/torkbädd i Saivomuotka .......................................................... 9 5.5 Frys-/torkbädd Vittangi avloppsreningsverk .................................. 10 6 TILLSTÅNDSPLIKTIGA ANLÄGGNINGAR MED PRIVATA VERKSAMHETSUTÖVARE ............................................................................. 10 6.1 Svevias anläggning, Svappavaara .................................................... 10 6.2 Kuusakoski Sverige AB ..................................................................... 11 6.3 Stena Miljö
    [Show full text]
  • Minoritetsspråksboende Utreds Fler ”Gode Män” Behövs Ny Butik I Kuttainen KIRUNA INFORMATION | Välkommen AKTUELLT | Kiruna Kommun
    Information från Kiruna kommun till alla kommuninvånare nr 3 | 2012 Nu ligger vi på plats KIRUNA KLÄTTRAR I KOMMUNRANKING Här slipar Filip Johansson och Kiruna AIF:s innebandy- lag formen inför hemma- premiären i div. 1. Minoritetsspråksboende utreds Fler ”Gode män” behövs Ny butik i Kuttainen KIRUNA INFORMATION | Välkommen AKTUELLT | Kiruna kommun Varje år rankar nyhetstidningen Fokus Sveriges ”Vi lever i en spännande tid” kommuner för att ta reda på var det är bäst att bo. Kiruna hamnar i år på en 63:e plats och Vi lever i en spännande tid. Den senaste befolkningsstatistiken visar att klättrar hela 69 placeringar sedan förra årets Kiruna återigen ökar. Samtidigt presenteras en rapport från arbetsmark- nadsverket som visar att Kiruna har en god arbetsmarknad och en mycket ranking. låg arbetslöshet. I tidskriften Fokus undersökning ” här är det bäst att bo” har Kiruna i år avancerat från plats 132 till plats 63 (se artikeln här intill). Förutsättningarna i Kiruna Vi ser dessutom att Kiruna de kommande har på några år förändrats från åren har ett stort behov av nyanställningar, vilket stort bostadsöverskott och hög skapar ännu bättre förutsättningar för inflytt- ning. Förutsättningarna i Kiruna har på några år ”arbetslöshet till stor efterfrågan förändrats från stort bostadsöverskott och hög på både bostäder och arbetskraft.” arbetslöshet till stor efterfrågan på både bostäder och arbetskraft. Nya bostäder är en avgörande fråga, både för framtida kompetensförsörj- ning och tillväxt. Kirunabostäder har bara det senaste året tillfört 100 lägen- heter till bostadsmarknaden i Kiruna, totalt 170 lägenheter, men behovet är mycket större än så. Därför är det positivt att vi nu ser att andra aktörer påbörjat bostadsbyggande.
    [Show full text]
  • This-Is-Lkab.Pdf
    THIS IS LKAB PERFORMANCE IN IRONMAKING IT STARTS WITH THE IRON 1696 The ore-rich mountains 1912 Kiruna Church is completed, 1982 LKAB takes the decision 2010 LKAB earmarks a budget Luossavaara and Kiirunavaara, a gift from the company to the to introduce large-scale sub-level of billions of kronor for future after which LKAB was named, parish. The church will be moved caving, increasing productivity urban transformations in Kiruna are mentioned for the first time to the new centre of Kiruna as part noticeably. LKAB develops olivine and Malmberget. in a document by Samuel Mört, of the urban transformation. pellets, which prove to be a highly a bookkeeper at the Kengis works. competitive pellet product. 2011 LKAB makes record profits. 1940 Narvik is invaded by the The same year the LKAB Academy 1888 The first ore train rolls Germans and the port is blown up. 1989 The subsidiary Minelco, foundation is established to along the Ore Railway from Malm- Ore traffic focuses on Luleå until now LKAB Minerals, is estab- secure future recruitment. berget to Luleå. the port of Narvik is rebuilt. lished. Its task is to develop markets for the iron ore outside 2015 LKAB celebrates 125 1890 The company 1955 LKAB’s first pelletising of the steel industry. years and publishes a book about Luossavaara-Kiirunavaara plant – the first such plant in the company’s history. Aktiebolag – LKAB – is formed. Europe – is taken into operation 1997 Wireless communication in Malmberget, increasing the is introduced into LKAB’s under- 2018 The starting shot for the 1898 Hjalmar Lundbohm is degree to which the iron ore is ground mines using the Wireless SUM (Sustainable Underground appointed as local manager in upgraded and thus also the value Underground Communication Mining) initiative to develop a new Kiruna.
    [Show full text]
  • LKAB 2019 Annual and Sustainability Report
    2019 ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT LKAB aims to create prosperity by being one of the most innovative, resource-efficient and responsible mining and minerals companies in the world. 02 LKAB ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT 2019 CONTENTS INTRODUCTION RESPONSIBILITY AND GOVERNANCE The year in brief 2 Sustainable enterprise 50 Comments by the President and CEO 4 Risks and risk management 51 How we create value 8 Comments by the Chairman of the Board 58 Objectives for sustainable development 10 Corporate governance report 59 Board of Directors 66 BUSINESS CONTEXT AND STRATEGY Executive management team 68 Global context 13 Strategic priorities 16 FINANCIAL RESULTS Group overview 70 PRODUCTS AND MARKETS Financial statements 73 Customer offering 21 Notes 83 Drivers and trends 22 The Board’s attestation 121 Market development 24 Auditor’s report 122 OPERATIONS SUSTAINABILITY NOTES Exploration 27 Notes to the sustainability report 126 Mining 31 Auditor’s Limited Assurance Report Processing 33 on the Sustainability Report 144 Transport 34 OTHER INFORMATION Suppliers 35 Mineral reserves and mineral resources 146 Employees 36 Ten-year overview 150 Social responsibility 40 Terms and definitions 151 Environmental responsibility 44 Annual General Meeting and financial information 153 Impact in the value chain 48 Addresses lkab.com Administration report pages 2–3, 8–14, 35–72 and 121. Sustainability report pages 8–14, 35–41, 44–47, 50–56 and 125–143. RAIL TRANSPORT PORTS ABOUT LKAB’S ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT 2019 The Board of Directors and the President hereby submit the annual and sustainability report for Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ), corporate identity number 556001-5835, for the calendar year 2019.
    [Show full text]
  • The Road in the Park
    The Road in the Park Ideology and State power during the 20th century seen through Maps of the Swedish subarctic Abisko Master program (2 year) in historical studies Master of Arts thesis, 30 credits Autumn term 2013 Peter Bennesved Supervisor: Finn Arne Jørgensen Vägen i parken Ideologi och statlig makt under 1900-talet studerad genom kartor över Abisko av Peter Bennesved Abstract Uppsatsens syfte är att försöka hur kartor fungerar som en länk mellan politisk diskurs och det fysiska landskapet. Detta görs genom att studera tre kartor som avbildar samma område men vid olika tidpunkter och med olika motiv. Kartorna studeras genom en operationalisering av den franske sociologen Bruno Latour’s teori om ’immutable mobiles’. Uppsatsen visar att den statliga kartografiska verksamheten under 1900-talet i Sverige producerade immutable mobiles som sedan kunde avläsas av aktörer och som i sin tur kunde använda dem för att understödja deras politiska och vetenskapliga argument. En tillsynes trivial poäng. Problemet är dock avståndet i mellan den centraliserade makten och platsen som i detta fallet är ca 1400 kilometer. Kartorna möjliggör alltså en maktrelation trots det stora avståndet. Allt eftersom de statligt ägda kartorna var hämtade, tolkades de av aktörernas ideologiska perspektiv. Dessa tolkningar låg sedan till grund för politiska beslut som sedan resulterade i faktiska ingrepp i landskapet. Formerandet av Abisko nationalpark används i uppsatsen som ett exempel på hur denna process fungerar. Parken skapades med ett specifikt set av ideologiska motiv. De politiska aktörerna använde statliga kartor för att utforma sin proposition. Formerandet av parken är således en manifestation av både statlig närvaro, statlig kontroll över landskapet och ett ideologiskt artefakt.
    [Show full text]
  • Geology of the Northern Norrbotten Ore Province, Northern Sweden Paper 12 (13) Editor: Stefan Bergman
    Rapporter och meddelanden 141 Geology of the Northern Norrbotten ore province, northern Sweden Paper 12 (13) Editor: Stefan Bergman Rapporter och meddelanden 141 Geology of the Northern Norrbotten ore province, northern Sweden Editor: Stefan Bergman Sveriges geologiska undersökning 2018 ISSN 0349-2176 ISBN 978-91-7403-393-9 Cover photos: Upper left: View of Torneälven, looking north from Sakkara vaara, northeast of Kiruna. Photographer: Stefan Bergman. Upper right: View (looking north-northwest) of the open pit at the Aitik Cu-Au-Ag mine, close to Gällivare. The Nautanen area is seen in the back- ground. Photographer: Edward Lynch. Lower left: Iron oxide-apatite mineralisation occurring close to the Malmberget Fe-mine. Photographer: Edward Lynch. Lower right: View towards the town of Kiruna and Mt. Luossavaara, standing on the footwall of the Kiruna apatite iron ore on Mt. Kiirunavaara, looking north. Photographer: Stefan Bergman. Head of department, Mineral Resources: Kaj Lax Editor: Stefan Bergman Layout: Tone Gellerstedt och Johan Sporrong, SGU Print: Elanders Sverige AB Geological Survey of Sweden Box 670, 751 28 Uppsala phone: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-mail: [email protected] www.sgu.se Table of Contents Introduktion (in Swedish) .................................................................................................................................................. 6 Introduction ..............................................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Preparations Before a Truth Commission on the Violations of the Sami People by the Swedish State
    PREPARATIONS BEFORE A TRUTH COMMISSION ON THE VIOLATIONS OF THE SAMI PEOPLE BY THE SWEDISH STATE Title: Preparations before a truth commission on the violations of the Sami people by the Swedish State Presentation of government assignment Sami Parliament dnr 1.3.2-2020-1316 Government office dnr A2020/01285/MRB Project leader and author: Marie Enoksson Translation: Lisa C. Q Holmström, lisatext.se Cover image: Oil painting by Johan Tirén 1892, a contribution to the debate on the conflicts between the Sami and the ironmaster Farup at Ljusnedals forge in Härjedalen. Farup was the town’s parliamentary representative for many years. Photo: Bertil Wretling/Nordiska Museet. Contact info: Sametinget Box 90 981 22 Kiruna Street address: Adolf Hedinsvägen 58 E-mail: [email protected] © Sametinget 2021 2 Contents Summary ................................................................................................................................................... 5 Preface ....................................................................................................................................................... 6 1. Background ...................................................................................................................................... 7 2. Foundation process ....................................................................................................................... 11 Organization......................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Economic, Social and Territorial Situation of Sweden
    DIRECTORATE-GENERAL FOR INTERNAL POLICIES POLICY DEPARTMENT B: STRUCTURAL AND COHESION POLICIES REGIONAL DEVELOPMENT ECONOMIC, SOCIAL AND TERRITORIAL SITUATION OF SWEDEN NOTE This document was requested by the European Parliament's Committee on Regional Development. AUTHOR Marek Kołodziejski Policy Department B: Structural and Cohesion Policies European Parliament B-1047 Brussels E-mail: [email protected] EDITORIAL ASSISTANCE Virginija Kelmelytė LINGUISTIC VERSIONS Original: EN ABOUT THE PUBLISHER To contact the Policy Department or to subscribe to its monthly newsletter please write to: [email protected] Manuscript completed in May 2013. Brussels, © European Union, 2013. This document is available on the Internet at: www.europarl.europa.eu/studies DISCLAIMER The opinions expressed in this document are the sole responsibility of the author and do not necessarily represent the official position of the European Parliament. Reproduction and translation for non-commercial purposes are authorised, provided the source is acknowledged and the publisher is given prior notice and sent a copy. DIRECTORATE-GENERAL FOR INTERNAL POLICIES POLICY DEPARTMENT B: STRUCTURAL AND COHESION POLICIES REGIONAL DEVELOPMENT ECONOMIC, SOCIAL AND TERRITORIAL SITUATION OF SWEDEN NOTE Abstract This note provides an overview of Sweden, its political, economic and administrative system, together with a description of the European Union support it receives and the Operational Programmes contained in the National Strategic Reference Framework for the period 2007–2013. Special attention is given to the Kiruna municipality and the specific characteristics of the northernmost regions. The note has been prepared in the context of the Committee on Regional Development's delegation to Sweden, 16–18 June 2013.
    [Show full text]
  • Thesis Template
    IIIEE Theses 2006:26 Innovation in tourism Sustainable tourism in peripheral areas of northern Sweden Amelie Trolle Supervisor Tareq Emtairah Thesis for the fulfilment of the Master of Science in Environmental Management and Policy Lund, Sweden, October 2006 © You may use the contents of the IIIEE publications for informational purposes only. You may not copy, lend, hire, transmit or redistribute these materials for commercial purposes or for compensation of any kind without written permission from IIIEE. When using IIIEE material you must include the following copyright notice: ‘Copyright © Amelie Trolle, IIIEE, Lund University. All rights reserved’ in any copy that you make in a clearly visible position. You may not modify the materials without the permission of the author. Published in 2006 by IIIEE, Lund University, P.O. Box 196, S-221 00 LUND, Sweden, Tel: +46 – 46 222 02 00, Fax: +46 – 46 222 02 10, e-mail: [email protected]. ISSN 1401-9191 Innovation in tourism – Sustainable tourism in peripheral areas of northern Sweden Acknowledgements I would like to express my gratitude towards Åre municipality for making this report possible. You are far ahead of other municipalities when it comes to supporting and understanding the value of academic input, and I know others will follow your example! Thank you so much Benckt and Magnus, my contact persons at Åre municipality, for your support and availability. Your enthusiasm and belief in my work meant enormously to me, thank you. Thank you also Tareq for taking on the role of being my supervisor; your support, feedback and expertise have been absolutely decisive for the quality of this report.
    [Show full text]
  • Kirunakortet
    Kirunakortet Generella regler Observera att det även förekommer lokala regler och du därför måste se över fiskekortsbilagan: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.71fb782917684105d29151c/1608643996401/Kiruna_20 21_TA_utskrift.pdf • På begäran av polis, tull, tillsynsman eller Länsstyrelsens personal skall fiskekort, fiskekortsbilaga och godkänd legitimation uppvisas. • Fisket får inte störa renskötseln. • Stugor och kåtor får inte användas utan tillstånd. • Fiskekortsbilagan skall ovillkorligen medföras vid fisket. • Fiskekortet ger rätt till fiske med ett fiskespö (utrustat med en lina och högst tre krokar) per person i upplåtna vatten. Andra bestämmelser gäller i länets trollingsjöar (se karta). • Det är tillåtet att sammanlagt ta upp och behålla högst 5 öringar och harrar per fiskare och dag (exempel: antingen 5 harrar eller 2 harrar och 3 öringar). • Minsta tillåtna längd för att avliva och behålla fisk är: 35 cm för harr; 35 cm för öring; 50 cm för lax. Längden mäts från nosens spets till stjärtfenans yttersta spets. • I Råstoätno, Tavvaätno, Lainio-, Torne-, och Kalixälven samt Luongas-, Kelo-, och Merasjoki är det tillåtet att behålla högst en öring per fiskare och dag i storleken 35-45 cm enligt fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37). All öring som är större eller mindre än detta mått skall ovillkorligen återutsättas. Harrfiske är förbjudet i dessa vattendrag under perioden 15 april t.o.m. 15 juni. OBS! Notera att fiske med utterbräda eller jämförligt redskap, t.ex. paravan, är förbjudet. • Med syfte att skydda ungstadierna av laxartade fiskar är fiske med naturliga beten (mask, maggot, räka, betesfisk och liknande) förbjudet i strömmande vatten. Eventuella undantag framgår av fiskekortsbilagorna. • För att skydda öringen i samband med lek är fiske efter öring förbjudet i strömmande vatten mellan 1 september och 14 oktober.
    [Show full text]