Hallands Kustled
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Juni 2005 HHaallllaannddss kkuussttlleedd Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykelturistled Föreningen Bilfria Leder med stöd av Region Halland, Turistdelegationen och Vägverket Titel: Hallands kustled. Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykeltu- ristled. Författare: Per Kågeson, Föreningen Bilfria Leder, Michael Koucky och Jakob Rosenquist, Koucky & Partners. Foton: Per Kågeson, sidorna 14, 17, 20, 25 (övre), 28 (nedre) och 32, Jonas Gerdle, sidan 28 (övre) och Jacob Rosenquist, sidan 25 (nedre). Region Halland har tillhandahållit omslagsbilden. ISBN 91-975815-0-X Distributör: Föreningen Bilfria Leder, c/o Nature Associates, Vintertullstorget 20, 116 43 Stockholm. Rapporten finns också på föreningens hemsida: www.swedishgreenways.se. Finansiärer: Region Halland, Turistdelegationen och Vägverket. Tryckeri: Tryckspecialisten, Årsta. Föreningen Bilfria Leder • Underlättar informationsutbyte • Stödjer lokalt och regionalt utvecklingsarbete • Genomför utredningar och analyser inom verksamhetsområdet • Deltar i det europeiska samarbetet genom European Greenways Association • Bygger hemsida som på tre språk vänder sig till inhemska och utländska cykelturister Regioner, kommuner, intresseorganisationer, företag och andra juridiska perso- ner som i sin verksamhet stödjer föreningen syfte kan bli medlemmar. Medlems- avgiften är 500 kronor för 2005. Enskilda personer kan utan avgift anslutas som adjungerade medlemmar utan rösträtt och blir därigenom mottagare av föreningens elektroniska nyhetsbrev Bilfria Leder. För mer information besök www.swedishgreenways.se ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Förord Cykelturismen är förhållandevis ringa utvecklad i Sverige vid jämförelse med länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien. Det beror främst på att dessa länder i långt högre grad än Sverige satsat på att bygga ut bilfria cykelleder för rekreation och turism. Om den svenska infrastrukturen förbättras bör i varje fall den södra halvan av vårt land ha lika goda förutsättningar för cykelturism som dessa länder. Ett sätt att pröva Sveriges möjligheter vore att genomföra utbyggnaden av en bil- fri led i något för turister attraktivt område. Ett sådant pilotprojekt skulle också ge möjlighet att pröva nollvisionens trafiksäkerhetsprinciper på cykling utanför tätorterna. I den nu föreliggande rapporten analyseras förutsättningarna för en sådan led längs hallandskusten. Halland har valts dels med tanke på kustens många havs- bad, vackra utsikter och sevärdheter, dels med tanke på att mer än hälften av sträckan Göteborg-Båstad redan är bilfri eller utnyttjar stadsgator som är skyl- tade för max 30 km/h. Initiativet till studien kommer från Föreningen Bilfria Leder, men projektet hade inte kunnat genomföras utan finansiellt stöd från Region Halland, Turistdelegationen1 och Vägverket. De tre författarna har haft stöd av en styr- grupp bestående av Göran Jönsson, Region Halland, Lars Sjösten, Hallandsturist och Katarina Löfqvist, Vägverket Region Väst. Ett utkast har där- till redovisats för representanter för hallandskommunerna och länsstyrelsen i Hallands län. Studien bygger på en detaljerad inventering och kostnadsberäkning utförd av Koucky & Partners (Koucky och Rosenquist, 2005). Den föreligger som är en separat underlagsrapport (Detaljinventering av Hallands kustled). Stockholm i juni 2005 Per Kågeson Ordförande i Föreningen Bilfria Leder 1Med medel från Innovationsprogrammet. Hallands kustled ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Syfte, målgrupp mm 3 3. Trestegsmodellen för analys av investeringar i bilfria cykelturistleder 4 4. Cykling och turism i Halland idag 7 5. Hallands kustled 8 6. Trestegsmodellen tillämpad på Hallands kustled 10 7. Möjliga anknytningar till andra cykelleder och regioner 12 8. Anknytning till sevärdheter och rekreationsmöjligheter 16 9. Möjliga cykelslingor 18 10. Handikappanpassning 21 11. Förutsättningar för rullskridsko- och rullskidåkning 21 12. Förutsättningar för vandring på leden 22 13. Övernattningsmöjligheter längs leden 22 14. Cykeluthyrning och cykelservice 24 15. Skyltning, vägvisning och övrig information längs leden 24 16. Cyklar på allmänna kommunikationsmedel 24 17. Cykelledens bidrag till lokal rekreation och cykelpendling 27 18. Leden som grund för speciella arrangemang 27 19. Kombinationsalternativ i Halland 29 20. Kvalitetsbedömning av Hallands kustled 30 21. Eventuella intressekonflikter 33 22. Kostnader, finansiering och samhällsekonomisk nytta 36 23. Slutsatser och rekommendationer 43 Referenser 45 Bilaga 1 47 Hallands kustled ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ 1. Bakgrund Cykelturismen är föga utvecklad i Sverige vid jämförelse med flertalet länder i Nordvästeuropa. Det beror främst på bristen på sammanhängande bilfria cykel- leder men också på att den lokala turistnäringen med få undantag ännu inte insett potentialen hos upplevelseturismen. Om infrastrukturen förbättras bör den södra halvan av landet ha lika goda förutsättningar för cykelturism som t.ex. Nederländerna, Tyskland och Danmark. Turistdelegationens analys och behovet av ett svenskt pilotprojekt En analys av förutsättningarna för cykelturism som Turistdelegationen låtit utar- beta, Infrastrukturella förutsättningar för cykelturism i Sverige - Ett kriteriedokument, visar att Halland är en av de regioner i Sverige som utifrån objektiva förutsätt- ningar har bäst möjligheter att etablera sig som ett mål för nationell och inter- nationell cykelturism. För att ge cykelturismen en chans i Sverige skulle, enligt Turistdelegationen, ett större pilotprojekt behöva genomföras. Det finns mycket som talar för att Hallandskusten är ett lämpligt område för ett sådant projekt. Området har många attraktioner och ligger nära både Göteborg och Öresundsregionen. Därtill finns möjligheter att via färjorna knyta den halländska kustleden till det danska cykelvägnätet. Ett ytterligare skäl att välja Halland är att närmare 60 procent av den tänkta leden mellan Göteborg och Båstad redan är bilfri eller utnyttjar gator som är skyltade för max 30km/h. Halland har i sin länstransportplan givit fortsatt utbyggnad av cykelvägar hög prioritet. Satsningen syftar främst till att ordna säkra skolvägar och skapa möjlighet till cykelpendling mellan tätorter som ligger nära varandra. En indirekt effekt blir dock att ytterligare delar av den aktuella sträckan blir bilfria. Ännu ett steg i den riktningen kan tas om prioritet också ges till säkra cykelvägar mellan tätorter och fritidshusområden och närbelägna bad- stränder. På några sträckor längs hallandskusten finns möjlighet att använda banvallar som blir över när Västkustbanan läggs om. I andra fall kan stigar och enskilda mötesplatsvägar utnyttjas. Därigenom bör kostnaden för leden avsevärt kunna begränsas. 2. Syfte, målgrupp mm Avsikten med den nu föreliggande rapporten är att studera möjligheterna att anlägga en svensk cykelled av hög internationell standard i en region med goda förutsättningar för cykelturism. Rapporten har formen av en detaljerad studie av förutsättningarna för pilotprojektet Hallands kustled. Projektet har initierats av Föreningen Bilfria Leder och finansieras med stöd från Turistdelegationen, Region Halland och Vägverket. Avsikten med den nu aktuella studien är att redovisa vilka investeringar som behövs för att göra Hallands kustled till en attraktiv destination för cykelturister. Som ett led i detta arbete krävs bl.a. en detaljerad inventering av de infrastruk- turella förutsättningarna samt en analys av vägvisning, övriga information och skyltning längs leden. Därtill behövs en genomlysning av förutsättningarna när det gäller övernattning, cykeluthyrning och attraktioner som kan locka cykelturister. Hallands kustled | 3 ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ Trots de goda förutsättningarna i Halland kommer det sannolikt inte vara möj- ligt att inom de närmaste åren åstadkomma en led som är bilfri i hela sin sträck- ning. Ett viktigt kompletterande syfte med studien är därför att visa hur man med förhållandevis enkla medel kan minska risken för olyckor på de avsnitt där leden tills vidare måste använda vägar som är öppna för trafik med motorfor- don. Målgrupper Bland målgrupperna för studien finns infrastrukturhållarna, dvs Vägverket och länets kommuner. En annan målgrupp är länets turistorganisation och de före- tag som lokalt lever av turism. Dit bör man också potentiellt räkna lantbruk och andra fastigheter längs leden. Erfarenheterna från USA och Västeuropa visar att de bilfria cykellederna skapar sysselsättning på sådana fastigheter i form av nya kaféer, pensionat, bed and breakfast, cykeluthyrning och cykelservice mm. Med tanke på det tilltänkta projektets karaktär av pilotprojekt är också motsva- rande myndigheter, intresseorganisationer och företag på andra håll i Sverige en naturlig målgrupp. Om studien leder till att leden etableras kommer projek- tet också ha betydelse som en illustration av hur nollvisionen kan tillämpas inom cykling utanför tätort. Detta bör väcka intresse även utomlands. Tidigare studier Den nu aktuella studien bygger delvis på idéer presenterade i Plan för svenska cykelrekreationsvägar (Vägverket Publikation 2001:116) och Trafiksäkra cykelleder i Halland (Cykelbyrån i Falkenberg, 2001, på uppdrag av Vägverket Region Väst) samt i övrigt på erfarenheterna från de cykelrekreationsleder som under de senaste åren