10 år av dialog! Vetenskap & Allmänhet Vetenskap & Allmänhets ABF AFA FÖRSÄKRING ASTRAZENECA BLEKINGE TEKNISKA medlemmar i mars 2012. Mer om medlemskap i VA och HÖGSKOLA ENERGIMYNDIGHETEN FOI, TOTALFÖRSVARETS aktuell medlemsförteckning: FORSKNINGSINSTITUT FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET www.v-a.se/medlemskap FOLKBILDNINGSRÅDET FOLKPARTIET FOLKUNIVERSITETET FORSKNINGSNÄTET SKÅNE FORSKNINGSRÅDET FAS FORSKNINGSRÅDET FORMAS FÖRBUNDET UNGA FORSKARE FÖRENINGEN SVENSKA SCIENCE CENTER FÖRSVARSHÖGSKOLAN GÖTEBORGS UNIVERSITET HÖGSKOLAN VÄST HÖGSKOLEVERKET INNVENTIA INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER KARLSTADS UNIVERSITET KAROLINSKA INSTITUTET KK-STIFTELSEN KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN KUNGL. VITTERHETSAKADEMIEN LIF – DE FORSKANDE LÄKEMEDELSFÖRETAGEN LINKÖPINGS UNIVERSITET LINNÉUNIVERSITETET LIVSMEDELSFÖRETAGEN LSU, SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER LUNDS UNIVERSITET MALMÖ HÖGSKOLA MISTRA MODERATERNA MÄLARDALENS HÖGSKOLA NATUR & KULTUR NATURHISTORISKA RIKSMUSEET NATURVETARNA NATURVÅRDSVERKET NE/KUNSKAPSPRISET NOBELMUSEET PLAST- & KEMIFÖRETAGEN RIFO, SÄLLSKAPET RIKSDAGSLEDAMÖTER OCH FORSKARE RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RISE, RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN SCA PERSONAL CARE SIQ, INSTITUTET FÖR KVALITETSUTVECKLING SLU, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SMHI SOCIALDEMOKRATERNA SP, SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT STATENS MARITIMA MUSEER STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING STOCKHOLMS AKADEMISKA FORUM STOCKHOLMS UNIVERSITET STUDIEFRÄMJANDET SULF, SVERIGES UNIVERSITETSLÄRARFÖRBUND SV, STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN SVENSKA KYRKAN SVERIGES INGENJÖRER SWEDISH ICT RESEARCH TEKNIKFÖRETAGEN TEKNISKA MUSEET THORILDSPLANS GYMNASIUM TILLVÄXTVERKET UMEÅ UNIVERSITET UPPSALA STUDENTKÅR UPPSALA UNIVERSITET VETENSKAPSRÅDET VINNOVA VÅRDALSTIFTELSEN WENNER-GREN STIFTELSERNA ÖREBRO UNIVERSITET INNEHÅLL 3

VAs idé: MÖTEN MELLAN MÄNNISKOR...... 5 Agneta Bladh, styrelseordförande VA

Så bildades VA: EN RIKSDAGSLEDAMOT MED EN IDÉ...... 7 Cissi Askwall, generalsekreterare VA

Tio år av VA-studier: RELATIONER MELLAN FORSKNING OCH SAMHÄLLE...... 10 Karin Hermansson, kanslichef VA

Tio år av VA-aktiviteter: DIALOG OM FORSKNING SOM BERÖR...... 18 Cissi Askwall, generalsekreterare VA

VA och SOM i samarbete: SVENSKA FOLKETS SYN PÅ FORSKNING 2002–2010...... 24 Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap, Göteborgs universitet Lennart Weibull, professor i massmedie­forskning, Göteborgs universitet

Samtalsreferat: ÄR DET ALLT FLER SOM INTE BRYR SIG?...... 32 Medverkande: Karin Hermansson, kanslichef VA Gustav Johansson, styrelseledamot VA Arne Modig, opinionsanalytiker Anna Schytt, vetenskapsjournalist Jesper Strömbäck, professor i journalistik, Mittuniversitetet

Allmänheten och vetenskapen: PERSONLIGA SYNPUNKTER EFTER NÄSTAN ETT HALVSEKEL I FORSKNINGSVÄRLDEN...... 40 Björn Fjæstad, ordförande i VAs referensgrupp för opinionsstudier

VA-dokumentation 2002-2011: VA-DAGAR, SEMINARIER, RAPPORTER, LEDAMÖTER M.M...... 48

VAs idé: 5 Möten mellan människor

”Morgondagens välfärd grundas i arbetat med att sprida egna och andras kunskap som genereras i forskning­ erfarenheter och med att påverka andra en. (…) Vilka frågor som sätts i cent­ aktörer att diskutera vetenskapens roll i rum i samhället styrs av människors samhället. En återkommande fråga har attityder och värderingar, som i sin varit hur forskares incitament för dialog tur formas av de egna perspektiven med omvärlden kan stärkas. Att ’Science och upplevelserna.” understanding of the Public’ är lika vik­ Så stod det i den första informations­ tigt som ’Public Understanding of Sci­ foldern om den nybildade ideella före­ ence’, har blivit något av en devis. ningen VA år 2002. Även om mycket Ett tioårsjubileum ger anledning hänt sedan starten är ändamålet detsam­ både till tillbakablick och framåtsyf­ ma nu som då: Att främja dialog och tande samtal. Möten, kunskapsutveck­ öppen­het mellan allmänhet och forskare. ling och kommunikation har varit VAs Upprinnelsen var en oro över ett otill­ Agneta Bladh, styrelseordförande VA, har tre huvuduppgifter sedan starten. Med­ räckligt förtroende för forskning hos all­ bland annat varit rektor vid dåvarande lemmar, styrelse och kansli arbetar en­ mänheten. VAs initiativtagare Majléne Högskolan i Kalmar, statssekreterare vid gagerat för att utveckla det som är VAs Westerlund Panke, som då var riksdags­ Utbildningsdepartementet och generaldirektör uppdrag – att främja samtal och sam­ vid Högskoleverket. ledamot och ordförande i Sällskapet verkan mellan vetenskap och samhälle. Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo, Välkommen med era idéer och tankar samlade därför en rad organisationer för utgångspunkt i det som engagerar och om hur vi gemensamt kan stimulera och att samtala om behovet av nya mötes­ utmanar allmänheten. förbättra dialogen mellan allmänhet och platser mellan folk och forskare. För att kunna påverka attityder behöver forskare! Grundtanken var att människors at­ man också veta hur de ser ut. Därför har tityder påverkas mer via samtal där båda VA utvecklat ny kunskap genom årliga parter är intresserade av vad den andra opinionsundersökningar och en rad andra har att säga, än genom debatt och pam­ studier av hur olika samhällsgrupper ser fletter. Därför var idén att inspirera till på forskare och använder sig av forskning. Agneta Bladh och stimulera dialog om forskning, med För att nå resultat har föreningen även Ordförande VA VAs första generalsekreterare Camilla Modéer (fyra från vänster) avtackades i september 2011 av föreningens alla hittillsvarande ordförande Lena Hjelm-Wallén, Majléne Westerlund Panke, Agneta Bladh och Dan Brändström. Så bildades VA: 7 En riksdagsledamot med en idé

Vetenskap & Allmänhet, VA, grun­ – som jag visste också var engagerad i och förtroende mellan allmänhet och dades 2002. Men idén föddes flera frågan. vetenskap skulle kunna stärkas. Diskus­ år tidigare, när riksdagsledamo­ För att få en större bredd och inte sionerna pågick under något år, blev allt­ ten Majléne Westerlund Panke (S) riskera att uppfattas som ett partipoli­ mer konkreta och landade i att en ny och medverkade i en parlamentarisk tiskt initiativ tog de båda kontakt med neutral plattform för dialog behövde in­ bioteknikkommitté. I kommitténs andra aktörer, bland andra Camilla rättas. Riksbankens Jubileumsfond till­ arbete ingick att samtala dels med Modéer vid dåvarande Industriförbun­ delade Rifo medel för att kunna komma forskare, dels med företrädare för det, Dan Brändström vid Riksbankens igång med arbetet. folkrörelsesverige. För politikerna Jubileumsfond och Anders Lönnberg vid – Att pengarna kom från forskar­ stod det snart klart att det var stor SACO. världen visade att initiativet var seriöst, skillnad mellan det forskarna me­ – Jag var forsknings- och utbild­ vilket underlättade när vi kontaktade nade var angeläget att få göra, till ningsdirektör på Industriförbundet och andra, konstaterar Majléne Westerlund exempel inom stamcellsforskning, hade regelbundna möten med Utbild­ Panke. och vad andra grupper i samhället ningsutskottet och riksdagspartierna Hösten 2001 började Camilla Modéer tyckte var önskvärt. för att få dem att förstå vad näringslivet kontakta organisationer i andra länder – Kommittéarbetet fick upp mina behövde. Så en dag ringde Majléne som för att undersöka om de såg samma ögon för att det fanns en stor klyfta mel­ satt i utskottet. Hon sade att hon var problem, vad de gjorde åt det och hur lan forskare och allmänhet, säger Maj­ bekymrad över det bristande förtroen­ de tog reda på om arbetet gav resultat. léne Westerlund Panke. det för forskning och ville ha en diskus­ Problemet visade sig vara generellt och Hon var vid denna tid ordförande i sion om det. kontakterna resulterade i en lång lista Rifo, Sällskapet Riksdagsledamöter och Från början pratade man informellt över tänkbara insatser. Flera möjliga or­ Forskare, en förening i Riksdagen som några fredagseftermiddagar över en fika ganisationsformer diskuterades, liksom verkar för ökade kontakter och dialog i Riksdagens café. Efterhand vidgades om någon befintlig aktör skulle kunna mellan politiker och forskare. kretsen och mötena blev mer struktu­ vara värdorganisation. – Jag kände att det behövdes ett fo­ rerade. Även Folkbildningsförbundet, – Vi valde den svenska modellen med rum för dialog även mellan allmänhet Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, en ideell förening och siktade på att ha och forskare och kontaktade därför Gud­ Kungl. Vetenskapsakademien och TCO intresserade organisationer snarare än in­ mund Larsson på LO – nu tyvärr avliden var med i samtalen om hur öppenhet divider som medlemmar. Ett av de för­ sta debattämnena var namnet. Jag hade Föreningen bildades vid ett konstitu­ bära. Majléne och jag hade väldigt olika 8 en övertygelse om att Folk & Forskning erande möte i januari 2002. De första typer av ingångar och ganska olika bak­ skulle passa bra och anspela på Folk & arbetsuppgifterna var att anordna mö­ grunder. Våra olika perspektiv möttes i Försvar, som ju hade en liknande orga­ ten, ta reda på hur attityderna till ve­ ett gemensamt engagemang för VA, sä­ nisationsstruktur. Men efterhand förstod tenskap och forskare ser ut och sprida ger Camilla Modéer. jag att begreppet ”folk” hade en lite ne­ erfarenheterna; i mångt och mycket – I början var det ekonomiskt skakigt gativ klang i mångas öron, berättar Maj­ samma verksamhet som i dag. Camilla och vi hade många fikasamtal om hur léne Westerlund Panke. Modéer blev föreningens generalsekre­ vi skulle gå vidare. Det gällde verkligen Vid ett möte i november 2001 på ho­ terare och Majléne Westerlund Panke att ha is i magen, men Camilla hade tänt tell Anglais i Stockholm undersöktes ordförande. på alla cylindrar och trodde stenhårt på intresset för den tilltänkta föreningen. – Vi är båda ”doers” som gillar att idén. Hon var också ett välbekant namn – Det var knökfullt i lokalen. De bygga upp ny verksamhet. Personkemin hos många finansiärer, säger Majléne flesta av de viktiga forskningspolitiska stämde och vi blev varandras bollplank. Westerlund Panke. aktörerna var på plats och alla menade Det blev långa diskussioner med olika att vi borde göra någonting, berättar Ca­ organisationer. När en gick med innebar milla Modéer. det ofta möjlighet att värva ytterligare Vid mötet myntades också namnet några i samma samhällssektor. Ju fler Vetenskap & Allmänhet. Bengt Wester­ medlemmarna blev, desto större blev ga­ berg, dåvarande ordförande för Veten­ Ingen visste ranten för att föreningen var seriös och skapsrådet och tidigare ledare för Folk­ om markna­ desto lättare gick det att få fler att an­ partiet, var upphovsmannen. sluta. Sommaren 2002 hade 14 organi­ – Vi hade inbjudit till en diskussion den fanns och sationer blivit medlemmar, att jämföra kring ”Allmänheten och vetenskapen”. med 77 i dag. Det bör vara Vetenskap & Allmänhet, för om det skulle – Ända från starten har balansen mel­ det förkortas VA, som i vadå, vad säger du? bära. lan V och A, alltså mellan aktörer i fors­ sade Bengt. Då nickade hela försam­ karvärlden och i andra delar av samhäl­ lingen och så var det bestämt, minns let, varit viktig. Initiativet till VA kom Camilla Modéer. från A-sidan men ska det kunna bli dia­ VA associerar till dialog och ömsesi­ log måste förstås båda parter vara med, digt lyssnande. Föreningens syfte var att Man kan säga att Camilla och jag var säger Camilla Modéer. främja dialog, öppenhet och förtroende som två välgörenhetsdamer, men i stäl­ Att medlemsorganisationerna är så mellan allmänhet – särskilt unga – och let för att dela ut pengar begärde vi in många och representerar en så stor sam­ forskare. Kärnan var och är möten; att medel till något vi trodde på, säger Maj­ hällsbredd är VAs styrka, enligt Majléne åstadkomma samtal i nya former och léne Westerlund Panke. Westerlund Panke. Hon tycker att fören­ på oväntade arenor med utgångspunkt i – Det handlade om att sälja en idé och ingen åstadkommit mycket på kort tid, människors vardagsverklighet. det gjorde vi genom att prata mycket både nationellt och internationellt. – Grundidén var att bygga och möj­ och vara med på många ställen. Man – Vi kom snart underfund med att liggöra förtroende, och det kan man bara kan likna det vid att starta ett småfö­ vi var ganska unika i Europa. I de flesta göra genom möten öga mot öga, säger retag i en helt ny bransch – ingen visste andra länder har man valt att arbeta med Camilla Modéer. om marknaden fanns och om det skulle frågor som rör Science-in-Society i myn­ dighetsform, säger Majléne Westerlund – Det blev ett lyft, men vi kunde nog Camilla Modéer nämner Science & Society Panke. inte säga och känna att det verkligen Forum, en konferens i Bryssel 2005 där 9 Ganska snart stod det också klart bar förrän efter ungefär fem år, säger VA medverkade och lyftes fram som fö­ att idén låg rätt i tiden. Riksbankens Camilla Modéer. rebild, som ett tillfälle då hon var extra Jubileumsfond och Marcus & Amalia stolt över vad VA åstadkommit. Men Wallenbergs minnesfond var de första självklart finns det mycket kvar att göra, finansiärerna som gav anslag, vilket blev både på egen hand och i samarbete med en hävstång för att dra igång verksamhe­ andra: ten. Regeringen gav medel för den första – Det är fortsatt viktigt att skapa årskonferensen och dåvarande Nutek, Det arbete intresse för kunskapens roll i samhäl­ Stiftelsen för Strategisk Forskning och let. Problemet med otillräckligt öm­ Vetenskapsrådet gav bidrag till de första VA har gjort sesidigt förtroende kvarstår ju. Vi ser studierna. att forskarna blir alltmer medvetna om – Vi tog hjälp av Interaktiva Institutet för att göra värdet för forskningen av att lyssna på för att kunna ordna en riktigt spännande avtryck omvärlden. Men mycket återstår att VA-dag. Det blev en annorlunda konfe­ göra. Fortsätt driva att människor be­ rens på Fryshuset i Stockholm där man i Europa höver mötas, prata med och lyssna på kunde röra sig fritt mellan flera dialoger varandra! säger Camilla Modéer, som som pågick parallellt. Vi hade tunga imponerar. lämnade uppdraget som VAs general­ medverkande som Helga Nowotny, ord­ Det är lite sekreterare sommaren 2011 men finns förande i dåvarande European Research kvar som styrelseledamot. Advisory Board, ärkebiskop K G Ham­ samma känsla – Var med och påverka synen på mar och utbildningsminister Thomas forskning genom dialog! Det är vik­ Östros, berättar Camilla Modéer. som när ens tigt att VA finns med i debatten om Välkända namn stärker legitimiteten. barn gör forskningens villkor, överlevnad och Lena Hjelm-Wallén, tidigare utrikes­ tillväxtmöjligheter och att fler utan­ minister och vice statsminister, valdes karriär i den för akademin involveras i den. För att till ordförande vid föreningens första Sverige ska kunna fortsätta vara en årsmöte som hölls i anslutning till VA- stora världen! framstående kunskapsnation krävs att dagen i november 2002. Kombinationen allmänheten ser forskningens betydelse av hennes engagemang och symbolvärde och känner förtroende för forskning. var viktig för att etablera VA Annars finns en uppenbar risk att po­ Länge utgjordes kansliet av en gene­ litikerna inte vill satsa lika mycket på ralsekreterare på deltid, som anlitade – Det arbete VA har gjort för att göra forskning framöver, avslutar Majléne unga projektledare. Först hösten 2004 avtryck i Europa imponerar. Det är lite Westerlund Panke, som arbetat aktivt anställdes en kommunikationschef, samma känsla som när ens barn gör kar­ för VA sedan starten och var styrelsele­ Cissi Billgren Askwall, och vid årsskif­ riär i den stora världen! Och det har gått damot till och med 2011. tet 2004/2005 en utvecklingschef, Karin fort; tio år är inte en så lång tid i sådana Hermansson, med ansvar för föreningens här sammanhang, säger Majléne Wester­ Cissi Askwall studier. lund Panke. Generalsekreterare VA 10 Tio år av VA-studier: Relationer mellan forskning och samhälle

Sökandet efter ny kunskap, forsk­ den vetenskapliga och den tekniska ut­ ning och innovation är själva grun­ vecklingen gjort livet bättre. I ett längre den för kunskapssamhället, men tidsperspektiv har vi inte varit lika po­ kunskapen måste delas och få fäste sitiva. I slutet av 1970-talet och under hos människor. Därför är samtal 1980-talet var andelen svarande som såg och dialog om forskningens inrikt­ lika positivt på den tekniska utveck­ ning, dess villkor och metoder nöd­ lingen cirka 60 procent. Förtroende och vändiga för ett hållbart kunskaps­ positiva attityder är alltså inget som ska samhälle. tas för givet. För att skapa arenor och former för Medan förtroendet för universitets­ dialog och samverkan behövs kunskap forskare är högt – ca tre av fyra svarar om dem som ska involveras. Därför att de har stort eller mycket stort förtro­ har VA alltsedan starten gjort studier ende – är förtroendet för forskare vid fö­ av attityder till forskare och forskning Karin Hermansson, kanslichef på Vetenskap & retag väsentligt lägre, se figur 2. Svensk­ hos såväl den breda allmänheten som i Allmänhet. Karin är teknologie doktor i elektronik arna ligger dock högst i förtroende för samhällsgrupper som identifierats som och arbetade flera år med teknisk forskning och företagsforskning vid en internationell nyckelgrupper i det att de påverkar an­ utveckling innan hon kom till VA. Hon har haft jämförelse. I tabellen i figur 3 visas en ansvar för VAs studier sedan 2005. dra. Vi har undersökt hur kontakter med ”ranking” av länder baserad på siffror forskare upplevs, hur forskningskunskap från National Science Foundation (NSF) används och identifierat möjligheter och I det här kapitlet görs en exposé över VAs i USA och EUs Eurobarometer. barriärer för dialog. undersökningar och studier under tio år. Att forskare ibland tar hänsyn till Vi har förstås också vänt oss till fors­ företagsintressen, eller att företag ”mör­ karsamhället och frågat hur man där ser kar” om icke önskade forskningsresul­ på att kommunicera och samverka med Allmänhetens tilltro är stor tat, är uppfattningar som framkommit andra delar av samhället. Vilka drivkraf­ – men inte självklar i uppföljande frågor om orsaker till att ter finns, och vilka är hindren? Vems är Svenskarnas förtroende för forskare och man har lågt förtroende för forskare ansvaret för att samverkan och dialog svensk forskning är starkt och en stor (VA-rapporter 2011:1 och 2011:4). kommer till stånd? majoritet, cirka åtta av tio, menar att I relation till andra yrkesgrupper lig­ Figur 1: Anser du att den vetenskapliga/tekniska utvecklingen de senaste 10-20 åren gjort livet bättre eller Figur 3: Förtroende för vetenskap och forskning, 11 sämre för vanliga människor? Andel bättre/mycket bättre, alla svarande. Observera att årtalen inte är jämnt respektive forskande företag, i olika länder. fördelade på x-axeln. [VA-rapport 2010:6, Mitthögskolan Rapport 1996:10] [German Institute for Economic Research, DIW Berlin, 2009] 100 % Tekniska Förtroende för vetenskap och 80 % forskning Vetenskapliga 1. Finland 60 % 2. Danmark 3. Storbritannien 40 % 4. Sverige 5. Nederländerna 6. Belgien 20 % 7. Japan 8. Kanada 0 % 1978 1980 1982 1994 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 9. USA 10. Italien 11. Tyskland

Figur 2: Andel mycket stort + stort förtroende för forskare. Alla svarande. [VA-rapport 2011:4] Förtroende för forskande företag 100 % 1. Sverige Forskare vid universitet och högskolor 2. Danmark 80 % 3. Belgien 4. Finland 60 % 5. Storbritannien 6. Nederländerna 40 % 7. Italien Forskare vid företag 8. Japan 20 % 9. Kanada 10. Spanien 11. USA 0 % 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 ger förtroendet för forskare relativt högt, skillnader i attityder finns beroende på har högre förtroende och är mer positiva om än inte i topp. utbildningsnivå och social bakgrund. till forskning och forskare än de med Över de tio år vi kan överblicka har De som är högutbildade, i tjänsteman­ lägre utbildningsnivå, i arbetaryrken förtroendet för forskare legat på en gan­ nayrken och har hög inkomst – dem vi i och med låga inkomster (se VA-rapport ska stabil nivå, även om tecken finns på vår studie Vetenskap & Värderingar be­ 2010:3). Det finns tecken på att skillna­ en långsam nedgång (se sid 24). Tydliga nämnde som den ”lyckliga gruppen” – derna mellan grupperna ökar. svarade ja på vår fråga steg mellan 2004 12 Figur 4: Tror du att forskningen inom tio år kan bidra till att… Andel ja. och 2007 från 40 till 68 procent. I den [VA-barometern 2011] senaste mätningen hade optimismen 100 % backat något, till 64 procent, från topp­ ... bromsa klimatförändringarna noteringen på 75 procent 2010. Kvinnor, 80 % unga och högutbildade svarar i lite högre grad än andra ja på denna fråga. 60 % Just klimatet är en fråga som når ut brett och som alla kan känna sig be­ 40 % rörda av, varför det inte är så konstigt om den ger utslag i våra mätningar. Den nedgång i förtroende för forskare 20 % som syns i mätningen 2010, är förmod­ ligen ett resultat av debatterna kring 0 % 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 FNs klimatpanel IPCC och den kritiska granskningsrapport som publicerades månaderna före undersökningen. Internationellt sett har svenskarna hög Figur 5: Vetenskap och teknik kan inte spela någon verklig roll i att förbättra miljön. tilltro till vetenskapens möjligheter på Andel som instämmer helt eller delvis. [Special Eurobarometer 340, 2010] miljöområdet. Endast 12 procent instäm­ 50 % de i ett påstående att vetenskap och tek­ nik inte kan spela någon roll när det gäller 40 % att förbättra miljön, jämfört med ett snitt på 24 procent i hela EU, se figur 5. 30 % Över huvud taget utmärker sig svenskar som ett tillitsfullt folk i inter­ nationella värderingsstudier. Svenskar 20 % litar i allmänhet på sina medmännis­ kor, och hyser stort förtroende för sam­ 10 % hällsinstitutioner som polis, universitet, domstolar och sjukvård [World Values 0 % LV RO IT ES EU27 UK DE SE NO DK Survey, SOM-institutet].

Medias roll Vi har genom åren sett att attityderna ändringarna. De första åren VA ställde Media har förstås en viktig roll när svängt efter stora händelser som upp­ denna fråga svarade fyra av tio jakande. det gäller att forma människors syn på märksammats medialt. Ett exempel är Sedan kom stormen Gudrun och orka­ forskning, och svenskar är ofta intres­ inställningen till huruvida forskningen nen Katrina och klimatförändringarna serade av nyheter inom vetenskap och kan bidra till att bromsa klimatför­ diskuterades allt mer. Andelen som teknik, se figur 6. Media tycks också lyckas förmedla även komplex vetenskap till allmänheten. Åt­ Figur 6: Andel svarande som uppger att de är mycket intresserade av nyheter om vetenskapliga 13 upptäckter. [Eurobarometer (2010), National Science Foundation (2008), India Science Report (2005), minstone skulle det kunna vara en tolk­ Korea Science Foundation (2005), Russian Public Opinion (2003)] ning av det faktum att uppfattningen att vetenskap och teknik är för svårt för de 50 % flesta att förstå har blivit mindre vanlig över den gångna tioårsperioden. Ned­ 40 % gången i andel som instämmer i påstå­ endet är något större bland dem med 30 % enbart grundskola och bland arbetare än bland högutbildade och tjänstemän. 20 % Män svarar i lägre utsträckning än kvin­ nor att vetenskap och teknik är för svårt att förstå. 10 % I Storbritannien har en liknande frå­ 0 % ga ställts: ”Science and technology are Sverige USA EU27 Indien Korea Ryssland too specialised for most people to un­ derstand”. 63 procent av de tillfrågade britterna instämde i det påståendet 2010 [Ipsos MORI, 2011]. Figur 7: Andel som instämmer helt eller till stor del i påståendet ”Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå”. Andel av svarande med enbart grundskoleutbildning respektive andel av Så långt positiva nyheter för media. högskoleutbildade. Men det finns också en trötthet på det som uppfattas som larmrapporter. Sju av 100 % tio svenskar tycker att det publiceras för många larmrapporter i media. Åtta av 80 % tio menar att det är bättre att vänta med Lågutbildade att publicera forskningsresultat tills de 60 % bekräftats av andra forskare än att sprida dem genast – även om det handlar om 40 % sådant som är av betydelse för männis­ kors hälsa (se VA-barometern 2008). 20 % Horoskop kan man också ta del av i Högutbildade medierna, framför allt de som vänder sig 0 % till kvinnor. Uppfattningen att astrologi 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 är ett vetenskapligt ämne är högre bland kvinnor än bland män – och framför allt är det de unga kvinnorna som bedömer astrologi som vetenskapligt. Över tio­ (ger 4 eller 5 på en femgradig skala där procent, medan de som helt avfärdar det årsperioden har andelen som bedömer 1 är inte alls vetenskapligt och 5 i hög­ som ovetenskapligt (en etta på skalan) astrologi vara i hög grad vetenskapligt sta grad vetenskapligt) legat kring 20 pendlat runt 40 procent. och lite negativt laddat. Ordet förknip­ 14 Figur 8: Andel som bedömer astrologi som i hög grad respektive inte alls vetenskapligt. Alla svarande. pades uteslutande med naturvetenskap, [VA-barometer 2010] och några hade erfarenheter av lärare 50 % som värderade naturvetarelever högre Inte alls (1) än samhällsvetarelever (gymnasister). 40 % Orden är viktiga! Attityderna hos de unga (över 15 år) är 30 % inte så olika dem i den äldre delen av be­ folkningen. I många frågor VA har ställt 20 % genom åren är den yngsta svarandegrup­ pen lite mindre positiv till forskning och forskningssatsningar, medan förtroendet 10 % Hög grad (4+5) för forskare är lika högt eller högre än det hos de äldre. I den äldsta gruppen 0 % 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 har förtroendet dalat mest. Läs mer om det på sid 24 av denna skrift.

man tänker att det är män för det I internationell jämförelse är andelen är högutbildade; cirka 40 procent har en är det i filmer och dom är ofta svenskar som anser att astrologi är en eftergymnasial utbildning på tre år eller onda. Flicka 10-12 år, om forskare vetenskap låg. I en Eurobarometerun­ mer [SCB 2011]. ” dersökning bedömde 33 procent av de Tänk om man inte hittar något så tillfrågade svenskarna astrologi som i har man slösat bort hela sitt liv på hög grad vetenskapligt, jämfört med Unga är inte så annorlunda något och så hittar man det inte. ett snitt över alla EU-länder på 41 – Kunskap äger! Pojke, 16-17 år, om att bli forskare procent [Special Eurobarometer 224, Att dagens ungdom ingenting duger 2005]. Skillnaden i absoluta tal jäm­ till och inget bryr sig om – det har väl fört med VAs undersökning beror tro­ de vuxna sagt i alla tider. Men hur är Gärna mer kontakt ligen till stor del på att VA alltid ger det egentligen? När VA djupintervju­ – om de kommer till oss! en förklaring till vad såväl astrologi ade ungdomar 2007 framkom att kun- VA har genom åren också undersökt som andra ämnen vi frågar om är, för skap var ett klart positivt laddat ord, olika grupper som på olika sätt har in­ att undvika sammanblandningar med och att det är något som alla ser som flytande över allmänhetens attityder och exempelvis astronomi. Någon sådan både nödvändigt och roligt. Forskning över samhällsutvecklingen i stort. Dess­ förklaring ges inte i Eurobarometer- sågs också positivt – något som ger utom har vi undersökt forskarnas egen intervjuerna. bra och viktiga resultat och som nog inställning till att kommunicera med Internationellt sett placerar sig Sverige är roligt att hålla på med. Fast inte jag omvärlden om sin forskning. i topp i mer renodlade kunskapstester om själv, utan de där superengagerade och Sammanfattningsvis vill alla grup­ naturvetenskap och teknik (se t.ex. Na­ smarta i klassen… per vi undersökt gärna ha mer kontakt tional Science Foundation, USA, 2011). Vetenskap, däremot, var för de ungdo­ med forskare och med forskning – och Det kan ha att göra med att svenskarna mar vi djupintervjuade både abstrakt forskarna själva har ett stort intresse

Roligt Kunskap

av att kommunicera med omvärlden. Att Forskare 15 Men brist på tid och resurser, språk­ forska barriärer och ”kulturskillnader” läg­ För specialister För mig ger ofta hinder för samspel och utbyte. ”nördar” Att samverka med någon som arbetar Allmänintress e på ett annat sätt och med andra driv­ Vetensk ap krafter kräver tålamod. Att förstå sig på Figur 9: Djupintervjuer med ungdomar 10-12 och 16-17 år hur den andra tänker kräver öppenhet Tråkigt [VA-rapport 2007:5] och dialog. Det är inte alltid den tiden finns. För forskaren finns inga påtagliga incitament i form av meritering eller andra belöningar för att engagera sig i Journalister nomgående positiva attityder till forsk­ omvärldsdialog – det tar mest bara tid Media kallas ibland den tredje stats­ ning – attityder som liknar den hög­ från forskningen och sökandet av forsk­ makten på grund av sin betydelse för utbildade delen av befolkningen som ningsmedel. Men viljan finns, så poten­ vårt samhälle och för politiken. Natur­ helhet. En tydlig skillnad mellan jour­ tialen är stor! ligtvis spelar media också en mycket nalister och allmänheten var att jour­ viktig roll i att forma bilden av forsk­ nalisterna i klart högre utsträckning Lärare ningen och forskarna. 2005 undersökte ansåg att forskningsresultat ska spridas Lärare och skolledare är en nyckelgrupp VA journalisters syn på forskare och genast, se figur 10. ”Larmrapporter” var i Kunskapssamhället. I VAs undersök­ forskning. de däremot ungefär lika trötta på som ningar 2004 och 2005 hade en tredjedel Journalisterna vi intervjuade hade allmänheten. av de tillfrågade lärarna haft någon kon­ högt förtroende för forskare, och ge­ Kanske är journalisternas förtroende takt med forskare under det senaste året. 30 procent ansåg att man kan vara en bra lärare utan att ta del av nya forsknings­ Figur 10: Anser du att forskningsresultat ska spridas till allmänheten genast, även om resultaten kommer från en enda undersökning, eller anser du att man ska vänta tills andra undersökningar hunnit bekräfta rön inom sitt eget undervisningsämne. resultaten? [VA-rapport 2005:6] Den pedagogiska forskningen ansågs av 41 procent alltför sällan behandla frå­ 100 % gor som är viktiga för lärarens dagliga Journalister verksamhet. Många lärare ville ha mer 80 % Allmänheten kontakt, men upplevde ett avstånd till forskningen. 60 % Mycket har hänt sedan dess. Lärar­ utbildningen har förändrats, läroplanen 40 % och skollagen har skrivits om och ”skola på vetenskaplig grund och beprövad 20 % erfarenhet” har blivit nya ledord. 2012 genomför VA en ny undersökning av 0 % lärares syn på forskning och kontakter Spridas genast Vänta med forskare. för forskare rentav för högt? Finns det Jag efterlyser forum för möten forskare och huruvida forskning kan ut­ 16 risk att de okritiskt sväljer det som sägs, och samtal mellan politiker och veckla deras företag. om det kommer från en professor eller en forskare i ett öppnare klimat och En stor majoritet såg positivt på forsk­ docent? Sådana frågor har diskuterats vid ” med ett långsiktigare perspektiv ningskunskap, men bara fyra av tio hade flera seminarier VA anordnat genom åren. än vad som står till buds i dag. pågående samarbete med akademin. Att Och diskussionen om media lär fortsätta. Hasse Johansson, tidigare forsknings- anställa forskare är mer naturligt för de Björn Fjæstad resonerar kring medias roll och utvecklingschef på Scania större företagen än för små, och det är ock­ för allmänhetens uppfattning om veten­ så de stora företagen som har flest samar­ skap på sid 40 i denna skrift. Det är otroligt viktigt att besluten beten med universitet och högskolor. om Europas framtida energipolitik Flertalet företagsledare var positiva Politiker baseras på forskning. Lena Ek, till mer kontakter och samarbeten. De Politiker är en självklar grupp att titta dåvarande EU-parlamentariker och framhöll dock att det måste finnas ett närmare på när det gäller forskningens nuvarande miljöminister behov för att samverkan ska komma till roll i samhället. Inte främst för att de stånd, och många uttryckte att de gärna formar forskningspolitiken, utan fram­ Det är inte bara politikernas skulle lyssna om forskare hörde av sig till för allt för att de formar all annan politik uppgift att klargöra forskningens dem. Samtidigt menade många att sam­ utifrån det kunskapsläge och de värde­ betydelse för samhällsutveck- arbete med akademin är svårt eftersom ringar de har. Hur ser de på forskning lingen. Det är i högsta grad också man jobbar i olika ”kulturer”, använder och forskare? Det undersökte VA 2006, en uppgift för forskarna. Lena olika språk och har olika tidsramar. genom intervjuer med såväl riksdagsle­ Hjelm-Wallén, tidigare bl.a. utbild- damöter som kommunpolitiker. ningsminister, utrikesminister och Jag tror att det finns en stark driv- De intervjuade hade generellt sett vice statsminister kraft för kunskap inom företag. positiva attityder till forskare och forsk­ Det finns en enorm förståelse för ning. Politikerna hade en relativt hög Vad som är illavarslande är att de ” axiomet att Sverige måste vara utbildningsnivå, och återigen liknar sva­ politiska beslutsfattarna inte har och förbli en kunskapsnation. ren dem från den högutbildade delen av kunnat motstå frestelsen att träda Björn O. Nilsson, VD IVA allmänheten som helhet. Utbildnings­ över ’the thin red line’ och försöka bakgrunden är ofta inom samhällsveten­ detaljstyra så att deras ideologis- Jag hoppas och tror att synen på skap, vilket kan vara en del av förkla­ ka favoritforskare erhållit anslag kunskap i företagen har för- ringen till att politikerna uppgav att de och tjänster. Bo Rothstein, professor ändrats, att de har gått igenom sällan använde sig av medicinsk, natur­ i statsvetenskap vid Göteborgs ett kunskapslyft och inte bara vetenskaplig eller teknisk forskning när universitet intresserar sig för kunskap som de de arbetade med ett politiskt förslag – kan stoppa direkt i röret. Michele trots att de menade att de områdena är Näringslivet Micheletti, professor i statsvetenskap viktigast för samhällsutvecklingen. Samverkan mellan akademi och närings­ vid Stockholms universitet Politikerna framförde att det ofta är liv lyfts av många upp som en central svårt att förstå forskare och vad forsk­ faktor för Sverige som kunskapsnation. Jag har upplevt att det har varit ningen går ut på, och de önskade att 2008 intervjuade VA företagsledare i rätt höga murar mellan akademi forskare hör av sig med korta och enkla sex olika branscher om deras samarbete och näringsliv. Monica Lindstedt, sammanfattningar. med forskare, hur de såg på att anställa grundare av Hemfrid det gäller att få människor att svarade att den är för betungande. När vi de 43 procent av allmänheten i detta träffas, prata och göra saker frågade vad man tror att andra forskare påstående. Science understanding of the 17 tillsammans! Göran Sandberg, inom andra vetenskapsområden tycker public – att vetenskapssamhället förstår ” dåvarande rektor för Umeå universitet, ändrades dock siffrorna något. Tre av tio hur allmänheten och samhällsaktörer ser nu verkställande ledamot i Knut och trodde att andra forskare såg dialog med på forskning, vilka behoven är och vilka Alice Wallenbergs Stiftelse allmänheten som alltför betungande och frågor som oroar – är minst lika viktigt tidsödande. som Public understanding of science, dvs. Undersökningen kompletterades med allmänhetens förståelse av vetenskap. till sist: en fokusgruppsundersökning. De med­ Det har varit VAs devis i tio år. vad tycker FORSKARNA SJÄLVA? verkande forskarna såg visserligen posi­ I projektet ODE, OmvärldsDialog Dialog mellan vetenskap och samhälle tivt på att föra en dialog med allmän­ och Engagemang, har forskningsledare involverar med nödvändighet också fors­ heten om sin forskning, men tids- och fått resonera kring vad dialog med om­ kare. Därför har VA på flera sätt under­ resursbrist gör det ofta svårt. Dessutom världen har för betydelse för forskarsam­ sökt och arbetat med forskares inställ­ uttrycktes en ”rädsla” för att tala med hället. Att dialogen ger något tillbaka ning till att medverka i denna dialog. journalister. Inte för journalisterna i sig, är de flesta eniga om, men frågan är var Redan 2003 intervjuades drygt 400 kanske, men för vad kollegerna ska säga ansvaret för att den kommer till stånd forskare från såväl akademi som företag, om resultatet! ska ligga? Att det behövs starkare incita­ inom olika discipliner. En klar majoritet Bara 12 procent av forskarna instäm­ ment för forskare att engagera sig i om­ såg dialog med allmänheten som intres­ de i att vetenskap och teknik är för svårt världsdialog var en slutsats av samtalen sant och stimulerande. Endast en av tio för de flesta att förstå. Samma år instäm­ (se VA-rapport 2009:4). Också i andra länder har forskares syn på att kommunicera med omvärlden Figur 11: Forskare om sin egen och andra forskares – inom andra vetenskapsområden – inställning till studerats. Slutsatserna liknar VAs slut­ dialog med allmänheten. [VA-rapport 2003:4] satser. Forskare vill gärna ha en aktiv dialog, men det är ofta svårt att finna Jag anser att en dialog Jag tror att andra tid och pengar. Men har man väl börjat med allmänheten är… forskare anser att den är... engagera sig verkar det bli mer. En brit­ Intressant tisk undersökning av the Royal Society visade att en liten del av forskarna ofta Stimulerande medverkar i kommunikationsaktivite­ Ger nya perspektiv på Din egen forskning ter, medan det stora flertalet inte enga­ gerar sig, eller bara gör det någon ensta­ En skyldighet för varje forskare ka gång [Excellence in science: Survey of Alltför tidsödande factors affecting science communication by scientists and engineers, The Royal Alltför betungande Society, 2006]. Så kanske det helt enkelt gäller att få Onödigt forskarna att medverka på ForskarFre­ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % dag eller ett science café några gånger... sedan är de fast! 18 Tio år av VA-aktiviteter: Dialog om forskning som berör

Forskardialoger, Science Cafés, VA- utbildning och forskning i Sverige till dagar och dialogseminarier… Sedan en årlig konferens, VA-dagen. bildandet 2002 har VA provat en rad olika sätt att åstadkomma mö­ ten och öppenhet mellan allmänhet VA-samtal/Forskardialog och forskare. Ända sedan starten har VA anordnat Föreläsningar och föredrag är för­ samtal med forskare i olika publika modligen de vanligaste formerna för sammanhang. Vi har då utgått mer från att förmedla forskningsrön. Tyvärr människors intressen, frågor och oro, än främjar de formaten sällan dialog och från vad forskarna gärna vill föra fram. idéutbyte. För att få till stånd mer in­ Ämnena har valts utifrån resultat från teraktivitet och fler ömsesidiga samtal våra studier och efter önskemål från om forskning har VA genom åren ut­ olika målgrupper. En ledstjärna har vecklat flera möteskoncept. varit att ta upp forskning berör män­ Syftet har varit att ge människor Cissi Askwall, generalsekreterare VA sedan niskors vardag eller på annat sätt känns möjlighet att uppleva forskning och sommaren 2011. Hon anställdes hösten 2004 engagerande. Vi har försökt undvika möta forskare på okonventionella och som VAs kommunikationschef med ansvar för övergripande teman av typen Nanotek- inspirerande sätt, och att ge både fors­ föreningens aktiviteter. Dessförinnan har hon nikens möjligheter och risker och hellre arbetat som journalist och kommunikatör. kare och deltagare nya infallsvinklar. formulerat frågor som till exempel Kan Utgångspunkten har varit VAs egna nanopartiklar i hudkräm vara farliga? studier som gett oss kunskap om vilka genererat många fler samtal mellan all­ eller Vad styr hur vi väljer partner? Att ämnen som engagerar människor och mänhet och forskare än vi hade kunnat använda avslappade miljöer där delta­ idéer till olika mötesupplägg. åstadkomma på egen hand. garna känner sig ”på hemmaplan” har Med begränsade resurser är det svårt Vi har också arrangerat en rad semi­ också varit viktigt. att anordna mängder av möten. VAs idé narier om relationerna forskning–sam­ Det övergripande syftet med ett har därför varit att utveckla och förmed­ hälle, ofta med utgångspunkt i våra VA-samtal är att åstadkomma dialog. la dialogupplägg till medlemmarna och studier. Dessutom har vi samlat VAs Oftast inleder forskaren med några andra aktörer. På så sätt har vi indirekt medlemmar och andra som arbetar med minuters berättande, och ställer gärna

någon fråga till deltagarna, ger kon­ Samtalen äger rum i informella miljö­ Vetenskapsfesten ForskarFredag kreta exempel eller kommer med något er – barer, pubar, restauranger, caféer, Den fjärde fredagen i september är utlyst 21 provokativt påstående. Deltagarna in­ teatrar, museer, science centers – och som Researchers’ Night av EU-kommis­ bjuds sedan att delta i samtalet. För att har oftast fri entré. Den medverkande sionen. Runt om i hela Europa erbjuds underlätta dialog finns oftast en sam­ forskaren eller forskarna gör en mycket hundratals aktiviteter som ska visa hur talsledare som kan uppmuntra till in­ kort inledning och sedan lämnas ordet spännande och kul forskning är. Mål­ lägg och vid behov ställa förtydligande fritt. En samtalsledare ser till att alla gruppen är den breda allmänheten, inte frågor. Det är viktigt att samtalet inte som vill får ordet. Grundtanken är att minst barn och unga. pågår så länge att ämnet känns uttömt. det är deltagarnas frågor och synpunk­ Researchers’ Night arrangerades för­ Forskaren kan i stället stanna kvar en ter som styr. sta gången 2005 i Europa, bland annat stund efteråt för att fortsätta dialogen Ett Science Café brukar pågå ungefär i flera svenska städer. VA anordnade då och särskilt samtala med dem som inte en timme. Sedan fortsätter de som vill vetenskapsfesten Utbrott vid ungdoms­ vill tala inför många. diskussionen runt borden och det bru­ stället Lava på Kulturhuset i Stockholm, Forskaren som medverkar måste vara kar också finnas möjlighet att tala vidare där ett 20-tal medarrangörer tillsam­ lyhörd och intresserad av deltagarnas med forskaren/forskarna. Syftet är att ge mans erbjöd experiment, demonstra­ frågor och tankar. Lika viktigt som att både forskare och deltagare nya kunska­ tioner, shower och samtal som lockade behärska ämnet är att kunna berätta per och infallsvinklar. 3 000 besökare. om det på ett lättfattligt och intresse­ En del Science Cafés anordnas av lä­ Sedan 2006 har VA på uppdrag av väckande sätt. rosäten och organisationer, medan andra Vetenskapsrådet och Vinnova (KK- VA-samtal har genom åren anordnats drivs ideellt av privatpersoner. I Sverige stiftelsen och Stiftelsen för Strategisk bland annat vid ett Kvinnocenter, på brukar ofta bara en forskare medverka Forskning har tidigare också varit med) LAN-partyt Dreamhack, på Stortorget medan det i till exempel Danmark är varje år koordinerat den svenska delen i Stockholm under Vetenskapsfestiva­ vanligt med hela paneler av medverkan­ av Researchers’ Night under namnet len i Göteborg, på skolor, vid Forskar­ de forskare, journalister och författare. ForskarFredag, Vi har också sökt och torget på Bok & Bibliotek och under Kulturella inslag förekommer ibland. fått EU-medel för att delfinansiera eve­ ForskarFredag. Den minsta gemensamma nämnaren är nemangen. att främja dialog och göra forskning mer Tanken är att forskarna snarare än tillgänglig. forskningen ska stå i centrum under Science Café VA har arrangerat en rad Science Researchers’ Night. Forskare är vanliga – fika med forskare Cafés i egen regi och i samarbete med människor med ovanligt spännande jobb är Med samma utgångspunkter som VA- andra. Numera arbetar vi främst med en gemensam devis. samtalen har VA sedan 2005 arbetat att sprida mötesformatet och stödja Omfattningen har växt från nio med konceptet Science Café, där all­ dem som vill anordna egna cafésamtal. svenska arrangemang och nära 12 000 mänhet och forskare samtalar om en ak­ Bland annat finns webbplatsen www. besökare 2006 till 23 arrangemang som tuell fråga eller nya rön som berör. Ve­ sciencecafe.se med kalendarium och tillsammans lockade nästan 23 000 tenskapscaféer anordnas i många länder tips för Science Café-arrangörer och besökare 2011. Programmen omfattar världen över, anpassade till den lokala -medverkande. År 2011 anordnades experiment, workshops, prova-på-akti­ kulturen. Det finns Science Pubs, Bars också en workshop om konceptet och viteter, vetenskapsshower, utställningar, des Sciences, Cafés Scientifiques – och i ett webbforum för dialog och tips mel­ Science Cafés och många andra möjlig­ Sverige fikar vi förstås! lan arrangörer inrättades. heter att möta forskare. Arrangörer är lärosäten, kommuner, regionförbund, År 2008 var tävlingsuppgiften att ta bilder VA utvecklade tillsammans med en 22 museer och science centers. på temat Forskare i fokus, och ett hundra­ vetenskapsfestival i Wroclaw, Polen, År 2006-2008 anordnade VA även tal bidrag kom in. Dessutom genomfördes en vetenskapsteaterföreställning om ForskarFredag i Stockholm men är se­ webbaktiviteten Klicka för klimatet som re­ astma och allergier som framfördes vid dan 2009 enbart koordinator av Fors­ sulterade i drygt 7 000 personliga löften ForskarFredag 2010. Föreställningen karFredag i Sverige. Det innebär att om att minska de egna koldioxidutsläp­ togs fram inom ramen för EU-projektet vi samordnar en EU-ansökan, står för pen genom enkla vardagsförändringar. År 2WAYS, där VA också anordnade ett nationell marknadsföring och anordnar 2009 tävlade unga om att göra en affisch Science Parliament där ungdomar diskute­ avstämnings- och nätverksmöten för alla som lockar besökare till ForskarFredag rade forskning inom livsveten­skaperna. arrangörer. och ett hundratal bidrag lämnades in. För att ge översikt, inspiration och Dessutom har VA varje år arrang­ Sedan 2009 har skolor inbjudits att förslag på olika sätt att kommunicera erat olika tävlingar och gemensamma vara med och forska i samband med forskning har VA med stöd från Veten­ aktiviteter för alla ForskarFredag-orter. ForskarFredag. Eleverna har i ett mass­ skapsrådet under 2011 sammanställt en År 2006 anordnades en webbsändning experiment tagit fram data som forskare webbaserad verktygslåda, www.kom­ där allmänheten kunde ställa frågor till sedan sammanställt, analyserat och skri­ municeraforskning.se. Utgångspunkten forskare som svarade live. 2007 visades vit en forskningsrapport om. Uppgif­ är alla de aktiviteter som genomförts höjdpunkter från de olika evenemangen terna har varit att mäta koldioxidhalten under ForskarFredag. i en webbsändning. Samma år medver­ (238 klasser 2009) respektive akustiken Nytt för 2012 är Forskar Grand Prix. kade drygt 3 000 barn och ungdomar i klassrum (59 klasser 2010) och att mäta Forskare kommer att tävla om vem som i en teckningstävling där uppgiften var temperaturen i kylskåpet hemma (1 800 gör den bästa kortpresentationen av sin att rita sig själv som forskare. elever 2011). forskning och bedömas av både publi­ ken och en jury. Deltävlingar anordnas på ett tiotal orter under ForskarFredag och vinnaren i varje tävling går vidare till en nationell final. Tävlingen stöds av de fyra forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Dialogseminarier Vid möten och seminarier är det vanligt att merparten av deltagarna inte har nå­ gon aktiv roll. VA eftersträvar att ge alla deltagare vid våra egna seminarier och samarrangemang möjlighet att vara med i dialogen. Ett så kallat dialogseminarium inleds ofta med att ett par vidtalade medver­ kande håller korta inspirerande och/ Ett av över 3 000 bidrag till ForskarFredags teckningstävling 2007 ritat av Frank, 7 år. eller provocerande inlägg. Sedan vidtar alla bidrar till dialogen. Deltagarna är VA-DAGEN 2002–2012 företrädare för föreningens medlemmar, 23 beslutsfattare och tjänstemän från utbild­ År Tema Lokal i Stockholm 2002 VAs idé och mål Fryshuset nings- och forskningssverige, näringsliv 2003 Vetenskap i mångfald Dieselverkstaden och offentlig sektor liksom journalister, 2004 Leva i Lärande Lärarhögskolan opinionsbildare och kommunikatörer. 2005 Vetenskap & Media Radiohuset VA-dagarna 2002-2010 hade alla ett 2006 Vetenskap & Politik Dramatiska institutet särskilt tema som anknöt till det årets 2007 Kunskap äger, Unga & Kunskap Debaser Medis studier. År 2011 anordnades i stället ett 2008 Vetandets Värde, Näringsliv & forskning Konstfack 2009 Vetenskap att tro på? Armémuseum dialogseminarium för VAs medlemmar 2010 Lycklig den som kunskap har Fotografiska museet om hur samverkan mellan forskare och 2012 VAs tioårsjubileum Färgfabriken samhälle kan stärkas. diskussioner mellan deltagarna som sit­ ESOF, EuroScience Open Forum 2008 Slutsatser ter placerade runt mindre bord. Efter och 2010, EUSEA, European Science Efter tio års arrangerande av möten mel­ runda­bordsdiskussionerna fångar sam­ Events Associations årsmöten 2009-2010 lan forskare och allmänheten kan vi talsledaren upp det viktigaste som fram­ och A World Worth Living In 2011. konstatera att intresset för att samtala kommit vid varje bord och en diskussion Rundabordsdiskussioner var en viktig om forskning är stort. i plenum vidtar. På så sätt kan fler idéer del av ODE-seminariet 2009 då ett hund­ Vår erfarenhet är att dialogen under­ och åsikter få utrymme. ratal framstående forskningsledare disku­ lättas och blir mer givande för dem som Dialogseminarieformen har använts terade samverkansfrågor. OmvärldsDialog deltar när vi: i en rad VA-sammanhang, till exempel och Engagemang – ODE till veten­skapen är ett vid seminarier om forskares samspel med projekt som syftar till att stödja forskare • Utgår från människors intressen och samhället under Almedalsveckan i Visby i att prioritera och värdera dialog med det som berör 2006-2010 (några av dem i samarbete med det omgivande samhället. Det drivs av • Visar på kopplingarna mellan forsk­ de fyra forskningsråden), vid det årliga Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,­ ning och människors vardag Science & Society-seminariet som inleder Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, • Förbereder forskarna så att de vet vil­ Vetenskapsfestivalen i Göteborg (där VA Kungl. Vetenskaps­akademien, Veten­ ka de ska möta och vad som förväntas varit medarrangör 2002-2012), vid ett se­ skapsrådet och VA. av dem minarium om nya vägar för dialog mellan • Engagerar forskare som kan tala le­ politiker, forskare och allmänhet i samar­ vande och lättfattligt bete med Rifo 2009 och i EU-projektet VA-dagen • Uppmanar alla att använda berättel­ ComScience, som provar och utvärderar För att sprida erfarenheter och kunskaper ser, vara personliga och visa känslor metoder för att samtala om forskningsrön från våra studier och aktiviteter, inspirera • Erbjuder deltagarna att få göra något och där VA är svensk partner 2009-2012. till ökade kontakter mellan forskare och handgripligt; att prova på själva Formatet användes även vid sessioner allmänhet och möjliggöra nätverkan­ • Anordnar möten på allmänhetens som VA anordnade vid de internationella de har vi varje år anordnat VA-dagen i ”hemmaplan”, till exempel i caféer, konferenserna PCST, Public Communi­ Stockholm. Ambitionen har varit att er­ ungdomsställen, bibliotek och köp­ cation of Science & Technology 2008, bjuda ett lite okonventionellt forum där centrum 24 VA och SOM i samarbete: Svenska folkets syn på forskning 2002–2010

Förtroendet för forskare och forsk­ ning har minskat under de senaste tio åren. Förändringarna går lång­ samt, men skillnaderna i attityder blir allt större mellan högutbildade – vars förtroende faktiskt ökat – och de med låg utbildningsnivå. Det framgår av de undersökningar VA gjort i samarbete med SOM-insti­ tutet, och som vi här publicerar en analys av. Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) under ledning av Sö­ ren Holmberg och Lennart Weibull har i samarbete med SOM-institutet och föreningen Vetenskap & Allmänhet, Sören Holmberg är professor emeritus i Lennart Weibull är professor i massmedie­ VA, studerat hur förtroendet för uni­ statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en forskning och sedan 2006 prorektor vid versitet/högskolor, olika forsknings­ av ledarna för Valforskningsprogrammet och the Göteborgs universitet. Holmberg och Weibull Quality of Government Institute. grundade SOM-institutet 1986. områden och forskare förändrats un­ der åren 1997/2002 till 2010. ViS har därtill också undersökt hur svenska samtliga svarande och efter kön, ålder, naturvetenskap, samhällsvetenskap, folkets vilja att satsa på spetsforsk­ utbildningsnivå, ideologisk vänsterhö­ utbildningsvetenskap och humaniora). ning inom olika vetenskapsområden gerposition och partisympati. Förtroen­ Viljan att satsa på spetsforskning re­ förändrats under de senaste tio åren. deresultat visas för universitet/högsko­ dovisas för sju områden (cancer, miljö, Den följande redovisningen beskriver lor, för forskare som grupp och för sex energi, genforskning, historia, rymden hur mätresultaten har förändrats bland olika ämnesområden (medicin, teknik, och IT). 100 % 25 80 % Andel mycket eller ganska stort förtroende

60 %

40 %

Andel mycket eller ganska litet förtroende 20 % Figur 1: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket universitet och högskolor sköter sitt arbete? 0 % 1997 -98 1999 -00 2001 -02 2003 -04 2005 -06 2007 -08 2009 -10

25 %

20 % Hög 15 % Medel 10 %

Låg Figur 2: Allmänt sett, hur stort förtroende har du 5 % för det sätt på vilket forskare sköter sitt arbete? Andel som svarar mycket stort uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

25 %

20 % 15-29 år 15 % 30-49 år

10 % 50-64 år 65-85 år

5 % Figur 3: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket forskare sköter sitt arbete? Andel 0 % som svarar mycket stort uppdelat efter ålder. 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stabilt förtroende för universitet Redovisningen av förtroendet för forsk­ främst iakttas bland sympatisörer till 26 och högskolor ningen inom de olika fakultetsområdena Miljöpartiet och Vänsterpartiet. För­ När det gäller förtroendet för univer- gäller andelen som på en femgradig skala troendet för teknikforskning är alla år sitet/högskolor visar resultaten en andel uppger ett mycket stort förtroende. När större bland män än bland kvinnor samt svarande med ett mycket eller ganska det gäller området medicin har förtro­ flertalet år större bland hög- än bland stort förtroende på en femgradig skala. endet sjunkit något – mest bland äldre, lågutbildade. Fakultetsområdet natur- Stabiliteten är påfallande. Förtroendet bland lågutbildade, bland människor i vetenskap uppvisar en viss ökning i för­ har varken gått upp eller ned under den troendet sedan 2002. De grupper som undersökta perioden sedan 1997 och det har mest påtagliga förtroendeökningar är under hela perioden få som har ett är MP- och FP-anhängare, högutbildade lågt förtroende. Det är också i huvud­ och yngre medelålders. En grupp som sak stabilt mellan olika grupper: yngre För två även här visar på ett minskande förtro­ och högutbildade har genomgående ett ende är lågutbildade. En annan grupp högre förtroende än äldre och lågutbil­ grupper kan med ett nedåtgående förtroende för na­ dade, medan det inte finns några större turvetenskap är sympatisörer med Krist­ skillnader mellan män och kvinnor. vi se relativt demokraterna. Det generella mönstret Om vi jämför resultaten för de två för­ tydliga är att högutbildade alla år har ett större sta mätåren med motsvarande resultat förtroende för naturvetenskap än övriga. för de två senaste mätåren kan vi notera förtroende­ Områdena samhällsvetenskap, utbild- små förändringar för de flesta sociala och ningsvetenskap och humaniora visar alla tre politiska grupper. Mest nedåt har förtro­ ökningar. Det på en svag uppgång i forskningsförtro­ endet för universiteten gått bland lågut­ endet. I samtliga fall är förtroendeupp­ bildade. Mest uppåt har det gått bland är de allra gången mest synlig bland sympatisörer sympatisörer till Kristdemokraterna. yngsta och de till Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Och i samtliga fall finns det en grupp som högutbildade.­ tvärtemot trenden tappar i förtroende. Ökande skillnader mellan hög- och Den gruppen är de lågutbildade. Hög­ låg­utbildade utbildade har framför allt större förtro­ Resultaten för förtroendet för gruppen ende än lågutbildade när det gäller hu­ forskare gäller andelen svarande som på maniora medan utbildningsskillnaderna en femgradig skala anger ett mycket mitten på vänster-högerskalan och bland genomgående är mindre i synen på sam­ stort förtroende, och då kan vi se en sympatisörer till Moderaterna. Störst ök­ hällsvetenskaplig forskning. svag nedgång i tilltron sedan början ning i förtroendet för medicinsk forsk­ Genomsnittligt sett över alla de sex på 2000-talet. Nedgången syns främst ning kan noteras för anhängare till Mil­ studerade fakultetsområdena har ande­ bland de äldsta och bland lågutbilda­ jöpartiet när vi jämför resultaten 2002 len svarande med ett mycket stort för­ de, men är också större bland kvinnor med resultaten 2010. troende inte minskat mellan 2002 och än bland män. Bland högutbildade är Även för området teknik har förtroen­ 2010. För två sociala grupper kan vi förtroendet för forskare högre än bland det gått ned något sedan 2002 – tyd­ dock se relativt tydliga ökningar. Det lågutbildade och mönstret är oförändrat ligast bland lågutbildade. En uppgång gäller för de allra yngsta och framförallt sedan 2002/03. i förtroendet för teknisk forskning kan för högutbildade. För två andra sociala 50 % 27

40 % Hög

30 % Medel Låg

20 %

Figur 4: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för 10 % den forskning som bedrivs i Sverige inom medicin? Andel som svarar mycket stort, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

50 %

40 %

Hög 30 %

Medel 20 % Låg Figur 5: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för 10 % den forskning som bedrivs i Sverige inom teknik? Andel som svarar mycket stort, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

50 %

40 %

30 % Hög

20 % Medel Figur 6: Allmänt sett, hur stort förtroende har Låg 10 % du för den forskning som bedrivs i Sverige inom naturvetenskap? Andel som svarar mycket stort, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 nivåer 2010. Bland de olika partiernas Stödet för forskning minskar 28 sympatisörer 2010 har SD-anhängare bland låg­utbildade lägst förtroende av alla för forskning När det gäller vilka områden svenska Genomsnitt­ inom medicin och samhällsvetenskap. folket tycker det är viktigt att forsk­ När det gäller teknisk och utbildnings­ ningssatsa på har cancer, genteknik, rymden ligt sett har vetenskaplig forskning har C-sympatisö­ och IT tappat något i stöd sedan början forsknings­ rer lägst förtroende. För naturvetenskap av 2000-talet medan historia och energi och humaniora har KD-sympatisörer vunnit ett något ökat stöd. Miljöforsk- stödet mins­ lägst tilltro. ning har samma stöd 2010 som 2002. I andra ändan av skalan toppar FP-an­ Dock bör det noteras att alla föränd­ kat mest bland hängare med högst förtroende 2010 när ringar är mycket små, med ett möjligt lågutbildade det gäller medicin och naturvetenskap. undantag för genteknikforskningen där M-sympatisörer har högre förtroende än minskningen är störst. och bland de övriga partisympatisörer när det gäl­ Genomsnittligt sett har forsknings­ ler teknik och samhällsvetenskap (här stödet (andelen som anger ”mycket yngsta. tillsammans med V-anhängare). Högst viktigt att satsa”) minskat mest bland förtroende när det gäller forskning inom lågutbildade och bland de yngsta. Bland utbildningsvetenskap, inom humaniora högutbildade (men inte bland de äldsta) och inom samhällsvetenskap (här till­ har tvärtom det genomsnittliga stödet sammans med M-anhängare) har sym­ för forskningssatsningar ökat något. patisörer med Vänsterpartiet. grupper kan vi iaktta ännu tydligare Som framgått varierar förtroendet för nedgångar i det genomsnittliga förtro­ forskningen förhållandevis mycket mel­ endet. De grupperna är de äldsta och de lan sympatisörer av olika partier. Om lågutbildade. vi beräknar den genomsnittliga andelen som uppger ett mycket stort förtroende Högst andel för våra sex undersökta forskningsom­ Folkpartister har högst förtro- råden får vi följande rangordning för med ett ge­ ende för forskning de olika partiernas anhängare. Högst nomsnittligt Partipolitiskt uppvisar S-sympatisörer andel med ett genomsnittligt mycket en klar genomsnittlig förtroendeminsk­ stort förtroende återfinner vi bland mycket stort ning, liksom KD-sympatisörer, medan FP-sympatisörer (23 procent). Därefter främst MP- men också V-anhängare har kommer sympatisörer till Miljöpartiet förtroende ett uppåtgående forskningsförtroende. med ett snitt på 21 procent. V- och M- återfinner vi Sverigedemokraternas sympatisörer sympatisörer hamnar på ett genomsnitt kan inte särskiljas i mätningarna förrän på 20 procent, följda av S- och C-sym­ bland FP-sym­ fr.o.m. år 2007, men sedan dess har SD- patisörer med ett snitt på klart lägre sympatisörers förtroende för samtliga sex 15 procent. I botten återfinns SD-sym­ patisörer undersökta forskningsområden ökat från patisörer med ett genomsnitt på endast mycket låga nivåer till fortfarande låga 12 procent. 25 % 29 20 %

15 % Hög 10 % Medel Låg Figur 7: Allmänt sett, hur stort förtroende har 5 % du för den forskning som bedrivs i Sverige inom utbildningsvetenskap? Andel som svarar mycket stort, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

25 %

20 %

Hög 15 %

10 % Medel Låg Figur 8: Allmänt sett, hur stort förtroende har 5 % du för den forskning som bedrivs i Sverige inom samhällsvetenskap? Andel som svarar mycket stort, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

25 %

20 %

15 % Hög

10 % Medel Figur 9: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för 5 % Låg den forskning som bedrivs i Sverige inom humaniora? Andel som svarar mycket stort, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 När det gäller kön har stödet för forsk­ V-, FP-, M-, C- och S-anhängare med ge­ 30 ningssatsningar ökat något bland kvin­ nomsnitt mellan 36 och 39 procent. På nor samtidigt som det minskat något en klar sistaplats återfinns Sverigedemo­ bland män. Gamla skillnader mellan Forsknings­ kraternas anhängare med ett resultat på kvinnor och män när det gäller vad man enbart 27 procent. Sverigedemokraternas vill forskningssatsa på finns dock kvar. förtroende sympatisörer har lägst genomsnittligt Kvinnor mer än män vill 2010 forsk­ skall alltså förtroende för olika former av forskning ningssatsa på cancer, miljö, genteknik och de är också de som tycker forsknings­ och historia. Män mer än kvinnor tycker helst inte tap­ satsningar är minst viktiga. IT- och rymdforskning är mycket vik­ Miljöpartiets och Folkpartiets sympa­ tigt. När det gäller energiforskning pas om vi vill tisörer illustrerar det motsatta mönstret. tycker kvinnor och män att det är lika att svenska MP- och FP-anhängare tenderar att ha viktigt att forskningssatsa. Nedgången högst förtroende för forskning och de i viljan att forskningssatsa bland män är folket skall tenderar också att vilja satsa mest på särskilt tydlig när det gäller genteknik. forskning. Bland de olika partiernas anhängare fortsätta­ att 2010 tycker SD-sympatisörer det är stödja en of­ minst viktigt att satsa på forskning när Forskningsförtroendet bör inte det gäller miljö, genteknik, energi, IT fensiv svensk tappas! och cancer (här tillsammans med V-an­ Det finns ett samband mellan förtroende hängare). Historia vill C-sympatisörer forsknings­ för forskning och viljan att forsknings­ satsa minst på medan rymdforskning politik. satsa. Ju högre forskningsförtroende de­ har svagast stöd bland KD-anhängare. sto mer vill man satsa på spetsforskning. Vänder vi på resultaten och ser på vilka Och omvänt, ju lägre allmänt förtroende partiers anhängare det är som i högst för forskning desto mer tveksam är man utsträckning tycker det är viktigt med till att satsa på världsbästa forskning i forskningssatsningar hamnar S-sympa­ Sverige. Undersökningsresultaten visar tisörer högst när det gäller cancerforsk­ Om vi ser på genomsnitten 2010 för hur att ett dylikt samband verkligen existe­ ning, FP-anhängare för forskning om viktigt de olika partiernas väljare tycker rar bland svenska folket. Sambandet är genteknik och rymden (här tillsammans det är med forskningssatsningar inom inte alltid speciellt starkt, men det finns med C-och SD-sympatisörer), sympati­ våra sju undersökta områden hamnar där. Forskningsförtroende skall alltså sörer till Miljöpartiet när det gäller mil­ MP-sympatisörer överst med ett snitt på helst inte tappas om vi vill att svenska jö- och energiforskning, V-sympatisörer 44 procent som tycker forskningssats­ folket skall fortsätta att stödja en offen­ för historia och M-anhängare för IT. ningar är mycket viktiga. Därefter följer siv svensk forskningspolitik.

Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) är ett samarbete mellan den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) och SOM-institutet (SOM står för Samhälle Opinion Media) som inleddes inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2002. Samarbetsprojektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. En fullständig redovisning av analysen, inklusive närmare beskrivning av undersökningen, återfinns i VA-rapport 2012:2. 100 % 31 80 %

Hög 60 % Medel Låg 40 %

20 % Figur 10: Hur viktigt anser du det är att i Sverige satsa på världsbästa forskning inom miljö? Andel mycket viktigt, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

100 %

80 %

50-64 år 60 % 30-49 år 65-85 år 15-29 år 40 %

20 % Figur 11: Hur viktigt anser du det är att i Sverige satsa på världsbästa forskning inom miljö? Andel mycket viktigt, uppdelat efter ålder. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

50 %

40 %

30 % Hög Låg 20 % Medel

10 % Figur 12: Hur viktigt anser du det är att i Sverige satsa på världsbästa forskning inom genteknik? Andel mycket viktigt, uppdelat efter utbildningsnivå. 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Är det allt fler som inte bryr sig?

Arne Modig är disputerad sociolog och arbetade i 20 år som lärare, forskare och studierektor vid Stockholms universitet. Sedan har han varit analytiker med samhällsinriktning vid olika opinionsundersökningsföretag. Nu är han fristående opinionsanalytiker och håller kurser i opinionsbildning. VA har samarbetat med Arne sedan starten 2002 kring den årliga undersökningen av svenskars syn på vetenskap och forskare.

Anna Schytt är vetenskapsjournalist och har en bakgrund som geolog. Hon har arbetat som reporter, programledare och redaktör inom public Cissi Askwall, generalsekreterare service och är sedan 2002 chef för Vetenskapsredaktionen vid Sveriges vid VA och artikelförfattare Television. Hon har också undervisat i vetenskapsjournalistik. Anna var med i VAs inledande skede men drog sig sedan ur eftersom hon tyckte att det engagemanget inte var förenligt med hennes oberoende. Gustav Johansson är styrelseledamot i VA och företräder där LSU – Sveriges ungdomsorganisationer. Han studerar molekylär­biologi vid Göteborgs universitet och är aktiv i Förbundet Unga Forskare. Bland annat är han engagerad i sommar­forskarskolan Rays för särskilt ambitiösa gymnasie- elever. Han var även programledare för Tedx Youth i Göteborg.

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han är sedan årsskiftet tjänstledig för att arbeta som huvudsekreterare för regeringens framtidskommission. I sin forskning intresserar han sig bland annat för samspelet medier– kommunikation– opinion–politik, strategisk politisk kommunikation och hur opinioner formas och omformas.

Karin Hermansson är kanslichef vid VA och ansvarar sedan 2005 för föreningens studier och undersökningar. Hon är civilingenjör i teknisk fysik och har disputerat i elektronik. Före tiden på VA ar- betade hon med forskning och utveckling av mikro- system vid industriforskningsinstitutet Acreo. 34 Hur har synen på vetenskap och forskare utvecklats under de senaste tio åren? Vad formar och påverkar människors attityder? I februari 2012 samlades Karin Hermansson, kanslichef Vetenskap & Allmänhet, VA, Gustav Johansson, Förbundet Unga Forskare, Arne Modig, opinionsanalytiker, Anna Schytt, chef för SVTs vetenskapsredaktion och Jesper Strömbäck, professor vid Mittuniversitetet, för att samtala om dessa frågor. Utgångspunkten var en analys av resultaten i forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället, där SOM-institutet och VA studerat hur förtroendet för universitet/ högskolor, olika forskningsområden och forskare förändrats 2002–2010 (se föregående kapitel).

Jesper: Det är ganska kraftiga fluktua­ följa nyheter om det, mognar svenska studier. Där ser man också att det finns tioner i förtroendet från år till år men folkets politiska opinion så att man stor variation från år till år i söktrycket samtidigt i en del avseenden relativt känner sig redo att gå och rösta. Det här till olika utbildningar, om man får stabilt över tid. Anledningen är nog med förtroende för forskning är däremot använda det som ett mått på studenters att de flesta människor inte tänker så en relativt omogen opinion och därför är attityder till olika vetenskapsområden. mycket på forskning och forskare till den utsatt för strömningar. Det är bara vardags, och att deras uppfattningar de riktigt engagerade i frågan som har Det finns tendenser till att skillnaderna i och perceptioner av forskning och fors­ en stabil åsikt, men det är också ganska förtroende mellan olika samhällsgrupper kare därför är oklara. Därför kan deras få som är negativa till forskning. har ökat på senare tid. åsikter lätt påverkas av tillfälligheter. Jesper: Det är för övrigt relativt få Anna: Jag tycker snarare att utveck­ frågor där människor har ett verkligt Jesper: Polariseringen mellan hög- och lingen visar en imponerande stabilitet i starkt engagemang eller verkligt ge­ lågutbildade är intressant och stämmer förtroendet för forskning och forskare. nomtänkta uppfattningar. överens med utvecklingen i samhället i Arne: Det är lite förrädiskt att uttrycka Gustav: Den grupp som förmodligen har stort. Vi exponerar oss mer och mer för det som att förtroendet är stabilt. Jämför mest mogen opinion i den här frågan bor­ olika typer av medier, och det politiska med när det drar ihop sig till riksdags­ de vara studenter som står i begrepp att intresset påverkar i allt högre utsträck­ val! När man börjar prata om valet och välja utbildning och inriktning på sina ning vilka typer av medier man tar del av, enligt min forskning. News-seekers ger på den politiska skalan är mer sam­ rade av hur samhället fungerar. är högutbildade med högt förtroende, hällsintresserade än mellangruppen. De Anna: Vi vill fånga dem som inte 35 medan news-avoiders generellt sett har som inte har någon särskild partisym­ tittar på public service och veten­ lägre utbildning, lägre politiskt intresse pati har inte lika starka uppfattningar. I skapsprogram så att vetenskap blir och lägre förtroende. Utbildning är den den mellangruppen finns i stor utsträck­ en angelägenhet även för andra än intressanta faktorn! ning Sverigedemokraternas väljare. Om de redan frälsta. Därför behöver vi Anna: Jag tror också att det blir allt man känner sig tillhörig, delaktig och söka nya berättarsätt; berätta i en mer fler som inte bryr sig. SVT når i dag representerad i samhället brukar man inkluderande form, till exempel göra stora tittarframgångar, samtidigt som också tro att forskning kan göra något reality-program där man är med när stora grupper aldrig tittar på oss. Vi gott för en själv och ens likar. arkeologerna gräver och resonerar kring vill informera, kommunicera med och vad de har hittat. Det behöver inte vara underhålla även de grupperna och det mindre seriöst utan förmedla fakta på är ett stort problem för oss med polari­ ett otraditionellt sätt. Ett annat bra seringen i samhället. exempel är de folkbildande frågesport­ Jesper: Jag har analyserat andra SOM- Det stora programmen, som Vem vet mest? data och där syns en tydlig utveckling åt samma håll. Det beror på det allt större hotet mot Vad är det som är värt att veta; vad behöver medielandskapet och valfriheten som vetenskapen man kunna? ställer större krav på selektivitet. Vi har fått ett nytt paradis för de intresserade är att folk inte Jesper: Ett av de stora problemen är och ett annat paradis för de icke-intresse­ oförmågan att skilja ut vetenskapligt rade, medan det som håller oss samman i förmår skilja kunnande från annan kunskap. Tänk mitten har försvagats. Tidigare har man på tyngden bara på svårigheten att särskilja astro­ kunnat utgå från att svenskar varit rela­ logi från astronomi! Det stora hotet tivt jämlikt informerade och haft relativt mellan olika mot vetenskapen är att folk inte förmår lika världsbilder. Men nu skiljer sig verk­ skilja på tyngden mellan olika typer av lighetsbilderna alltmer åt. Dessvärre ser typer av kunskap. Där har populärvetenskapen jag inget i utvecklingen som motverkar en viktig roll för att överbrygga kun­ den ökade polariseringen. kunskap. skapsglapp och tydliggöra skillnader. Arne: En jättelik trend är människors Hur kan utvecklingen mot ökade skillnader i ökande självmedvetenhet och självför­ synen på forskning motverkas? troende. Auktoritetstron har minskat, Gustav: Min erfarenhet från att ha att vilket är jättebra ur ett demokratiskt Jesper: Nyckeln är samhällsintresset – göra med ungdomar som är duktiga perspektiv. Men det kan också få till vad som formar ett samhällsintresse inom naturvetenskap och teknik är att följd att ens egna uppfattningar ses som och ett politiskt intresse. Det är dessa de också ofta är ganska intresserade av lika riktiga som forskarens… intressen som förklarar vårt mediebe­ just politik och samhällsfrågor. Det är Anna: Ibland granskar vi på tv myter – teende, men hur intresset väcks har vi bra för det behöver morgondagens fors­ och jag har en dröm om att göra en pro­ samhällsvetare studerat relativt lite. kare vara! Men det svarar ju tyvärr inte gramserie om vad som skiljer vetenskap Arne: De som står till vänster och till hö­ på frågan hur man kan få fler intresse­ från pseudovetenskap. Samtidigt vill vi förstås hellre berätta om den goda heten till vaccinationer och det senaste Karin: Jag vet inte hur det är i Sverige 36 vetenskapen än granska charlatanerna utbrottet av mässling. Det är lätt att men har också den känslan. Det jag nu när programtiden är begränsad. hitta argument på nätet för att inte vac­ vet är att det i Danmark har blivit Arne: Det finns ju programserier som cinera sina barn. vanligare att forskare medverkar och profiterar på människors fascination för Arne: Jag är övertygad om att fallen av uttalar sig i media, och att de kommen­ det okända, till exempel spöken. narkolepsi bland dem som massvacci­ terar andra saker i dag än de gjorde för nerades mot svininfluensa kommer att 40-50 år sedan. Det visade den danska Är tron på pseudovetenskap ett problem? påverka inställningen till vaccinationer Magtutredningen [Albæk, Munk överlag i negativ riktning. Det gäller Christiansen, Togeby (2002), Eksperter Gustav: Det är klart att det kan vara ett inte minst i subkulturer, till exempel i medierna. Dagspressens brug af fors­ problem i och med att man då kanske på Södermalm i Stockholm, där man kere 1961- 2001, Magtutredningen]. också ifrågasätter sådant som fram­ inte tror på storsamhällets storskaliga Arne: Forskningsverksamheten har kommit med vetenskapliga metoder. vetenskapliga lösningar. också ökat otroligt mycket under den Med större förtroende för icke-ve­ Jesper: Den sjunkande auktoritets­ tidsperioden. Det finns fler forskare – tenskap följer nästan automatiskt att tron är en tydlig trend, och den löper även inom områden jag inte trodde var förtroendet för den riktiga vetenskapen samman med en ökande kunskapsrela­ möjliga, fler ställen där forskning utförs minskar. tivism och med en skepticism mot sta­ och fler ämnen som kartläggs och bear­ Jesper: Det finns en hel industri i USA ten. Flera krafter går i samma riktning betas vetenskapligt. som förnekar vetenskapliga fakta, till och innebär ett avståndstagande från Jesper: Det finns en outtalad premiss exempel att cellgifter fungerar eller hur det som är etablerade sanningar. att förtroendet för forskning borde vara evolutionen gick till. De alternativa Gustav: Jag upplever att man ofta inte högt. Men man kan se en pendelrörelse berättelserna lever i marginalen, men bryr sig om varifrån informationen kopplat till det Arne talar om. För 30 år marginalerna har blivit mycket större kommer. Om den är från SVT eller sedan var forskarsamhället mindre, den eftersom Internet har gjort det lättare från någon blogg är sak samma. Ett sociala kontrollen starkare och graden av att finna varandra. Detsamma sker i lite roligt personligt exempel är att jag elitism i samhället mycket större. Sverige. Ett exempel är Sverigedemo­ för länge sedan skrev ett inlägg på min Arne: Men förtroendenivån har inte kraterna. Nätet möjliggjorde att de blogg om att kombinera penicillin med minskat på alla områden. Förtroendet kunde mobilisera och bygga en organi­ alkohol. Den ämneskombinationen för politiker och det politiska systemet satorisk styrka innan de började synas genererade jättemånga besökare – och har ökat och politikerföraktet minskat. mer i den breda offentligheten. gör det än i dag! En anledning kan vara att de borgerliga Anna: Man får gärna tro på spöken bara Anna: Å andra sidan har det blivit allt väljarna upplever sig vara mer inklude­ man också litar på dem som förmed­ mer populärt att intervjua forskare i rade sedan regeringsskiftet 2006. At­ lar viktig kunskap. Det förekommer nyhetsjournalistiken. Forskare används tityderna påverkas av om man känner fler subkulturer i dag, men samtidigt för att legitimera journalisters teser sig delaktig. innehåller kvällstidningarna mindre eller för att ge artiklar tyngd i kanske Jesper: I analysen talas om partiskill­ pseudovetenskap jämfört med på 1980- ännu högre grad nu än för tio år sedan. nader i förtroendet för forskning, men och 90-talet. Jesper: Samtidigt har förtroendet för bottnar de inte i skillnader i utbild­ Jesper: En del av det har flyttat till media och journalister minskat. Att ningsnivå? nätet! intervjua forskare kan vara ett sätt att Karin: VA undersökte 2009-2010 hur Karin: Ett aktuellt exempel är tveksam­ skydda journalistiken. synen på kunskap och forskning är Jesper: Det handlar också om vad folk förstår och känner till. Det här är ganska 37 omogna opinioner, men beroende på hur frågorna ställs kan man öka mognaden. 57 procent menade att det är viktigt att satsa på forskning om miljö i er under­ sökning. Men hade frågan omformule­ rats till att gälla forskning om planetens överlevnad hade nog alla instämt. Karin: Viljan att satsa på forskning inom genteknik har minskat något. Men 2008 frågade vi mer specificerat: dels om hur viktigt det är att satsa på genteknik för att kunna behandla sjuk­ domar och dels om genteknik för att få fram härdigare grödor. Inte oväntat ville många fler satsa på genteknik i sjukdomsbehandlande syfte. [VA-baro­ metern 2008 (VA-rapport 2008:6)] Arne: Människor vet inte alltid riktigt vad de vill ha, vad som finns och vad som är möjligt. Ett skräckexempel är när Ford på 1950-talet utvecklade det kopplad till människors mer grund­ en upplyst, inte blind tillit till forskning. nya bilmärket Edsel, utifrån konsu­ läggande värderingar [Vetenskap & Då är det intressant att mäta medve­ menternas önskemål. Det var företagets Värderingar, (VA-rapporter 2009:3, tande- och kunskapsnivåer, liksom absolut största flopp! Därför är det svårt 2010:2 och 2010:3)]. Utbildningsnivån huruvida människor har behov av forsk­ att fråga människor om deras behov av är den tydligast skiljande faktorn och ning, snarare än om de gillar forskning. forskning. utbildningsnivån är förstås kopplad till Om staten vill öka bildningsnivån i Anna: Jag menar inte heller att män­ skillnader i social bakgrund, till ex­ forskningsfrågor kan man till exempel niskor ska beställa forskning, utan empel om man uppfattar sig själv som fråga vilken forskning människor skulle snarare att olika grupper kan få ut­ arbetare eller tjänsteman, och därmed ha nytta av i sitt arbete. Det gäller att trycka sina behov och få presenterat också delvis till partisympatier. Men gå en annan väg än den traditionella och för sig den forskning som faktiskt hur nöjd man är med samhället i stort möta folk där de är, och även låta barn få finns. På så sätt kommer forskningen och huruvida man känner sig tillfreds möta forskare i skolan. närmare brukaren. Och det finns med livet, har självförtroende och litar ett stort intresse! Besöken på veten­ på andra påverkar också. Frågan är VAs undersökningar visar att människor vill skapswebben dubblerades förra året. om det finns en ”lagom hög” nivå som satsa på forskning som berör dem. Många De mest lästa artiklarna på SVTs forskningsförtroendet borde ligga på? vill satsa på cancerforskning men få på vetenskapswebb 2011 hade rubri­ Anna: Vi vill uppnå en lagom stor tillit; forskning inom filosofi. kerna Kostråd kan göra svenskarna feta har egna referensramar till naturveten­ 38 skap eller medicin. Anna: Vi tycker att Vetenskapsredak­ tionen behöver fokusera på naturveten­ skap och teknik eftersom de områdena inte förekommer så mycket på andra ställen. Historia och arkeologi är lätta att göra tv-program av. Däremot har vi hittills gjort ganska lite om forskning inom ekonomi och samhällsvetenskap. Ämnena förekommer och debatteras i andra medier, men granskas sällan. Gustav: Min historielärare poängterade hela tiden att historia är en vetenskap, men det kan vara svårt att se skillnaden mellan humaniora och forskning inom humaniora, eller ens föreställa sig hur forskningen går till. Då är det lättare att förstå metodiken inom exempelvis medicinsk forskning. Jesper: De flesta av oss menar att det är ointressant vem forskaren är. Det in­ tressanta är metoderna, tillämpningen av dem och resultatet. Men det finns en tydlig konflikt mellan dem som beto­ och Valnöten är nyttigaste nöten (vilket graden av objektivitet. Inom medicin, nar vikten av att forskningen ska vara är sakfel eftersom det är en stenfrukt naturvetenskap och teknik arbetar kontrollerbar – vikten av objektivitet i och inte en nöt!). man med naturlagar och det ska till någon mening – och dem som har ett Arne: Det påminner om de nyheter som fusk för att forskningen ska kunna mer subjektivistiskt perspektiv. Om vi blir de bäst säljande kvällstidningslöp­ väcka misstro. Men inom humaniora forskare inom samhällsvetenskap själva sedlarna! och samhällsvetenskap handlar det om diskuterar vad som är vetenskap, är det vilka perspektiv forskaren har – och de inte konstigt om andra också gör det. Forskning inom Medicin, naturveten- kan vara många. För vissa vetenskaper skap och teknik åtnjuter betydligt högre är metoden helt avgörande. Inom andra Vad kan VA och andra aktörer göra för att förtroende än inom samhällsvetenskap, områden är graden av subjektivitet stimulera intresset för forskning och dialo- humaniora och utbildningsvetenskap. Varför mycket större. gen om vetenskapens roll i samhället? är det så? Gustav: Jag delar den synen. I någon mån handlar det om två olika kulturer. Arne: Synen på vetenskap avgörs av ut­ Jesper: Jag tror att det handlar om hur Jesper: Alla har åsikter om lärare, poli­ bildningsnivå men också av sådant som hårda vetenskaperna anses vara; om tiker och media. Men det är färre som delaktighet i samhället och känslan av relevans för en själv. Därför gäller att möta de stora grupper som struntar Jesper: Man talar ibland om ”stratamen­ det att visa att forskningen är relevant i vetenskap, till exempel på deras jobb. tation” – att det sker en stratifiering och 39 och nyttig, och knyta an till det som är Det finns ett enormt glapp mellan en segmentering på samma gång. Vi viktigt för människor. Då kan det vara forskningen och brukarna. Vi journa­ tenderar att frivilligt dela in oss i olika intressant att ställa öppna frågor om lister avslöjar när olika yrkesgrupper grupper, gifta oss med dem som tjänar hur människor tänker och associerar inte gör det de borde göra trots att ungefär som oss och bo i områden där kring forskning. kunskapen finns, men de har inte alltid vi liknar varandra. Därför ökar skillna­ Gustav: En viktig och unik roll för VA tid eller möjlighet att ta del av den derna mellan olika bostadsområden, in­ är att mäta attityder, men vi måste bli forskningsbaserade kunskapen. komstgrupper och konsumtionsmönster. bättre på att förstå vad som påverkar Och skolan är en del i den processen. De dem. Kan vi lista ut vad som triggar Hur når vi bäst de unga? krafter som håller samman samhället intresset för forskning? En av de bästa försvagas och segregationen ökar. rapporterna VA gjort är Projekt utan Gustav: Många organisationer erbjuder Anna: Samtidigt ökar ju andelen hög­ effekt [VA-rapport 2007:7], som är en insatser på låg- och mellanstadiet för utbildade i samhället. Löses då inte analys av utvärderingar av projekt med att stimulera intresse för forskning. problemet av sig själv så småningom? syfte att stimulera ungas intresse för Förbundet Unga forskare har mycket Jesper: Ja, men högskolans karaktär har naturvetenskap och teknik. Fortsätt fokus på gymnasiet medan få aktivi­ förändrats. Kvantitet och kvalitet är att göra sådana studier och sprid teter riktar sig mot dem i sjuan-åttan- inte samma sak. Ett antal utbildningar resultaten! nian. Det är dessutom på högstadiet har gjorts om till högskoleutbildningar Jesper: Jag skulle nog lägga mindre man brukar säga att ungdomar ändå och det finns antagligen fler studenter kraft på att undersöka opinionen – tappar intresset för forskning. Om i dag än förr som saknar det verk­ även om det i vissa fall är bra att ha man vill nå ut till unga och hålla kvar liga intresset och engagemanget. Att tidsserier – och titta mer på medierna deras intresse förstår jag inte varför universiteten får betalt efter hur många och journalisterna. Massmedierna når man inte arbetar mer med just den här som skriver in sig och hur många som fortfarande flest och kan göra mest för ålderskategorin. examineras, samtidigt som resurserna att påverka människor. Kanske kan ni Anna: Vi ser också ett glapp vad gäller har minskat, riskerar också att drabba jobba för att minska klyftan mellan tittarsiffror för dem som går i högsta­ kvaliteten. vetenskapsjournalisterna och alla de diet. Hjärnkontoret är ett jättepopulärt Gustav: Forskning är något självklart andra journalisterna, så att de i dags­ vetenskapsprogram för de yngre men för många unga. Alla har en mobil journalistiken blir bättre på att berätta sedan försvinner tittarna och återkom­ men få tänker på att den är resultatet om forskning, intervjua forskare och mer först i 20-årsåldern. I högstadiet av teknisk forskning. Unga vill gärna experter liksom på att avgöra vilka som kommer tyvärr inte många elever i kon­ vara med när det är revolution på gång är värda att intervjua. takt med forskningen, inte i skolan och men de uppfattar inte att det pågår Arne: Media och medieinnehållet har inte genom medier. en revolutionerande utveckling inom stor betydelse för opinionen. Därför Karin: En baksida av fördelen med att vetenskapen. Det gäller för alla som håller jag med om att det är viktigt att kunna välja skola fritt är att elever som arbetar med detta att inte bara visa på försöka stödja journalister. kommer från miljöer med högutbildade vad vetenskapen har gjort för oss fram Anna: Jag tycker inte heller att opinions­ föräldrar och studievana, och elever till i dag utan också kommunicera undersökningar om förtroende behöver som inte gör det, ofta hamnar i olika vad dagens forskning kan leda till i göras så mycket mer. Arbeta snarare för skolor. framtiden. 40 Allmänheten och vetenskapen: Personliga synpunkter efter nästan ett halvsekel i forskningsvärlden

Spelar det någon roll vad allmän­ växande ekonomi är det dock inte alltid heten tycker om svensk forskning? nedskärningar som oroar mottagarna Och är det över huvud taget möjligt av statsanslag, utan snarare att tappa för en utomstående person att bilda mark relativt sett. När det gäller forsk­ sig en meningsfull uppfattning om ning har det under decenniernas lopp svensk vetenskap – dess inriktning, skett omfördelningar mellan olika fa­ relevans, omfattning, bredd, metod­ kultetsområden, ofta med ytterligare val, etik, kvalitet, internationalise­ satsningar på medicin och teknik men ring, nytta och så vidare? enstaka gånger även på humaniora och samhällsvetenskap, samtidigt som an­ dra områden gått i stå anslagsmässigt. ETT SVAGT JA När samhällsdebatten dominerats av Mitt preliminära svar på båda dessa vissa frågor, exempelvis energi eller ar­ frågor är ett svagt ja. Allmänhetens Björn Fjæstad, ordförande i Vetenskap & betsmiljö, har miljonerna flödat åt dessa attityder spelar större roll för riksda­ Allmänhets referensgrupp för opinionsstudier, f.d. håll. Liksom för att blanda bort korten gens lagstiftning och budgetbeslut än adjungerad professor i forskningskommunikation, sker också grundläggande omstruktu­ vad många tror. På ett övergripande mångårig chefredaktör och vd för Forskning & reringar av de statliga forskningsorga­ Framsteg. plan måste det i våra västerländska nen vart femtonde år eller så, särskilt demokratier finnas en tämligen bred men inte enbart vad gäller dem med acceptans för viktiga beslut av reger­ inte har stöd i allmänna opinionen, inriktning mot tillämpning. Tillkom­ ingar och parlament, det som ibland särskilt om den kostar mycket pengar, sten av särskilda forskningspropositio­ kallas implicit samhällskontrakt. En löper risk att förlora i legitimitet och ner har antagligen betytt mer pengar åt offentligt finansierad verksamhet som få sin budget beskuren. I en ständigt forskningen, men också mer styrning, i 41

”Ja, vad hade du väntat dig när 90 procent av alla forskare som någonsin funnits lever idag?”

Samtliga illustrationer: Sidney Harris

ter ni har i era provrör”). Andra frågor som bidrog till negativa attityder under dessa år var miljöfarliga utsläpp från fabriker och andra anläggningar (läs cancer och skogsdöd), fortsatt oro för va­ penutvecklingen inom ramen för kalla kriget, farliga bekämpningsmedel och synnerhet på senare år. Även själva idén med allmänhetens attityder, i Sverige andra kemikalier, rädsla för strålning att lägga fram en stor forskningspropo­ och andra länder, vågar jag inte uttala från radon och från bildskärmar (båda sition per mandatperiod torde medföra mig om – det är en empirisk fråga som numera nästan bortglömda), påstått att tillfälligtvis rådande opinionsvin­ någon, exempelvis Vetenskap & Allmän- oetisk behandling av personuppgifter dar – inom och utom vetenskapen – får het, borde ta tag i om det inte redan är (minns Metropolit), plågsamma djur­ större spelrum. På marginalen kan ett gjort. Men det skulle verkligen inte för­ försök, tvivelaktiga finansieringskällor icke obetydligt genomslag fås av käpp­ våna om perioder av välvilliga attityder (exempelvis akademisk cancerforskning hästar hos det statsråd som råkar vara medför snabbare växande forskningsme­ bekostad av tobaksindustrin), forskning forskningsansvarigt (och här har bytena del än perioder med stor skepsis bland på aborterade foster och en hel del an­ varit täta; genomsnittlig ämbetsperiod allmänheten. I den allmänna opinionen nat som var aktuellt i samhällsdebatten de senaste decennierna är drygt tre år) avseende vetenskap och teknik nåddes ungefär samtidigt. Debatterna om forsk­ eller hos statssekreteraren eller reger­ bottennivån åren omkring 1980 med ningsfusk och onödiga forskarlarm kom ingens vetenskapliga rådgivare (om så­ en stark antikärnkraftsrörelse liksom dock inte förrän många år senare. Eko­ dan råkar finnas för tillfället). motstånd mot den då ganska nya gen­ nomiska forskningsbidrag vars inrikt­ Huruvida de totala offentliga ansla­ tekniken (typisk tidningsrubrik från ning inte beslutas av staten centralt utan gen till forskning samvarierar över tid denna tid: ”Endast Gud vet vilka mons­ av enskilda myndigheter, privaträttsliga stiftelser och kommersiella företag är ”Visst har mina 42 mer ”skyddade” mot opinionstryck och senaste experi- politikers klåfingrighet men absolut inte ment gått snett immuna. och visst har jag fått några vetenskapliga ar- TIDSANDANS TVÄRA KAST tiklar refuserade, Forskning ligger definitionsmässigt i men jag låter samhällets framkant och ger ständigt mig inte nedslås. näring åt nya hot och möjligheter. Vilka Mitt videospel framtidsutsikter som dominerar i debat­ ’Antigener och ten under en viss tidsperiod beror gi­ antikroppar’ går vetvis på vad den aktuella forskningen åt som smör i handlar om, men också i hög grad på solsken.” tidsandan, som är den fond mot vilken opinionsbildning i enskilda sakfrågor sker. Det svenska samhället är ju ett av de mer dynamiska i världen, och ut­ veckling, särskilt i betydelsen framåt­ skridande, har länge varit det normala. Välståndet i vårt land ökade snabbast i världen från omkring år 1870 och hund­ ra år framåt, i hög grad tack vare en lycklig kombination av teknikutveck­ ling och fredlig samhällsomdaning, och utvecklingstendenser styrda av den nyss och andra – däremot kan försöka göra är dessutom fördelades tillväxten jämnare nämnda tidsandan (ungefär en per årti­ att upptäcka, beskriva, dokumentera och än i de flesta andra länder. Men sedan, onde), ekonomiska konjunkturer (oftast förstå dessa förändringstendenser ungefär från slutet av 1960-talet, hann önske­ i cykler på fyra–fem år) och politiskt när de händer. Osäkerheterna om framti­ målen och kraven inte bara ikapp utan mode (per månad eller rentav per vecka). den både gynnar och missgynnar forsk­ också förbi den faktiska tillväxten. Re­ Det är på gränsen till omöjligt att ningen som ”bransch”. Går det inte att dan Tage Erlander talade om de stigande på några års sikt och med menings­ säga något om framtiden, varför då ens förväntningarnas missnöje. full precision förutsäga förändringar på försöka? Det kostar ju bara pengar och är En del förändringstendenser löper i samhällsnivå och, än vanskligare, att slöseri med kloka människors arbetstid. samma riktning i decennier och åstad­ bedöma deras relativa betydelse. Detta Eller snarare tvärtom, ju mindre vi vet – kommer därmed fundamentala sam­ gäller även under tider utan oljekriser, desto mer måste vi ta reda på! hällsomdaningar vad gäller exempelvis politikermord, staters politiska och eko­ De tvära kasten i tidsandan illustreras sekularisering, företagsdemokrati, in­ nomiska sammanbrott, stormaktsinva­ kanske tydligast av det tidiga 1960-ta­ ternationalisering, ekonomisk liberalise­ sioner i u-länder och internationella och lets snabba övergång från förhoppnings­ ring och informationsteknik. Samtidigt nationella finanskriser av än det ena och fulla rekordår till 1968 års studentre­ finns kortsiktiga och mer svårbedömda än det andra slaget. Vad man – forskare volt, liksom när 1970-talets näbbstövlar och murarskjortor omkring tio år senare meningslösa eller, än värre, skadliga. År själva verket ut på att studera föränd­ byttes mot 1980-talets knytblusar och 1975 sattes detta i system av den ameri­ ringar i den spanska sociala strukturen 43 smokingflugor. Detta kan också beskri­ kanske senatorn William Proxmire som och demokratins trevande men stadiga vas som övergångar från optimism till instiftade ett årligt negativt pris (Golden framväxt efter Francodiktaturens fall. pessimism och tillbaka till optimism Fleece Award) åt någon myndighet som Ett par andra projekt som uppmärk­ – och intressant nog finns det forsk­ använde statliga medel till något syn­ sammades stort i både Dagens Nyheter ning som visar att personer med poli­ bart meningslöst syfte som gärna skulle och Ekot och som fick skrattarna och tiska åsikter till vänster om mitten är låta komiskt när det kritiserades. rättrådiga skattebetalare emot sig hade genomsnittligt sett mer pessimistiska mer praktisk och normativ inriktning. (och mindre lyckliga, faktiskt) än de Det ena undersökte hur man konkret till höger om mitten. Forskningspoliti­ MEDIEKRITIK MOT FORSKNING och effektivt bör städa toaletter på ar­ ken var från början, på 1940-talet, ett Detta sätt att begabba specifika beslut betsplatser. Hur ofta bör de rengöras, framsynt uppifrånprojekt och inte utsatt hos myndigheter och andra beslutsfat­ vilka metoder och tekniska hjälpmedel för egentlig samhällskritik från vare sig tare fångades upp av svenska nyhetsme­ är effektiva men ändå skonsamma mot vänster eller höger. I takt med att mass­ dier, och både dagstidningar och radion både städaren och ytorna, hur lång tid medierna slutade vara underdåniga mot lyfte fram några forskningsprojekt som bör läggas på de olika momenten, hur överheten – något som brukar dateras föregivet meningslösa och som slöseri kan olika slags kostnader minimeras till mitten av 1960-talet, kanske rentav med allmänna medel. Ett projekt som och så vidare? Det andra projektet mätte till år 1966 med tv-programmet Svart förlöjligades särskilt mycket och i flera hur lång tid det tar för pensionärer och vecka i Nimba – kom uppmärksamhet att dagar i nyhetssändningarna handlade rörelsehindrade att korsa en stadsgata. understundom riktas mot samhälleliga om “deltagande överklassforskning i Varken skribenterna i DN eller rösterna projekt som åtminstone på ytan föreföll Madrid” enligt Dagens Eko, men gick i i Ekot, och inte heller i en rad andra na­ tionella medier, verkade vilja inse att man faktiskt måste göra vetenskapligt hållbara undersökningar för att kunna utfärda föreskrifter om arbetsmetoder vid lokalvård eller om hur länge den grö­ na gubben bör lysa vid övergångsställen för att både bibehålla säkerheten och inte stoppa trafiken totalt. Populistiskt av medierna, javisst – och säkert gjorde den samlade medieuppmärksamheten avtryck i allmänna opinionen. En möjli­ gen konspiratorisk tanke som framfördes ”Det är ett i kritiken emot mediernas bevakning, fantastiskt för en sådan sida fanns också, var att de fynd, men två förstnämnda projekten drabbades det är något extra mycket därför att de genomfördes skumt med av kvinnliga forskare men kritiserades av det.” manliga forskare och journalister. MEDIERNAS SAMHÄLLSUPPGIFT ”Det här är andra gången idag som han passerar 44 Att nyhetsmedier väljer att rapportera gränsen mellan geni och galenskap.” om spektakulära och negativa händel­ ser och tillstånd är väl känt och utgör också ett av inslagen i forskarsamhällets standardkritik mot medierna. Andra vanliga synpunkter från forskares sida är att sakfel är vanliga och att medierna inte gärna publicerar rättelser och gen­ mälen. Av omvänt slag är forskarkriti­ ken att medierna inte i tillräcklig grad uppmärksammar de viktiga framsteg som görs inom forskningen, särskilt naturvetenskap och teknik. Forskarna oroar sig kort sagt för att allmänhetens bild av vetenskapen blir snedvriden och avvisande. Är det vettiga synpunkter? Nja, egentligen inte. Här finns nämligen ett genuint dilemma. I massmediernas samhällsuppgifter – djupt skyddade av grundlagar och ekonomiskt gynnade av presstöd och public service – ligger att skilda individer fram, medan de eventu­ dare, poliser, vårdpersonal, forskare och så vara vakthund. Och en vakthund skäller ella problemen kanske i stället bottnar i vidare – är ohederliga och har låg moral. när något oroar, inte när allt är lugnt. sammansatta systemfel som inte är lika Utifrån dessa omständigheter vore det Mediernas bild av världen är alltså inte spännande att berätta om. överkurs att förvänta sig att medbor­ rättvisande och representativ utan blir Till yttermera visso stärks det negativa garna och massmedierna skulle kunna mer negativ och mer konfliktorienterad. och sensationella i urval och utformning överblicka de komplexa och motstridiga Dessutom visar socialpsykologisk av en teknikalitet i hur medierna publice­ föreställningar som finns om vetenska­ forskning att mediekonsumenter gil­ ras. Medan positiva skeenden tar lång tid pens och högskolans roll i Sverige. På lar att ta del av negativa nyheter – på att bygga upp – inom vetenskapen hand­ en och samma gång har statsmakternas samma sätt som negativt skvaller är mer lar det ofta om åratal – sker de negativa grepp om högskolan (här använt som ett intressant än positivt. Det gör att medier snabbt, i ungefär samma tempo som medi­ sammanfattande begrepp för univer­ kan ha en tendens att se skandaler och erna publiceras: dagligen eller ännu tätare. sitet och högskolor) både mildrats och allvarliga samhällsproblem vart de än Mediernas gårdvarsfunktion är givet­ hårdnat. Högskolan är mycket friare än tittar. Det blir då det kommersiella vär­ vis omistlig i vår demokrati, men det är förr att inrätta professurer och själv av­ det i konflikter och kriser som avgör vad alltså angeläget att vara medveten om göra sitt utbildningsutbud, men genom som publiceras och hur det dramatise­ dess konsekvenser för den världsbild som politiseringen av styrelserna (dock på ras i text och bild, inte hur samhälleligt förmedlas. Den okritiske läsaren kan lätt väg bort) och ett formelbaserat ersätt­ allvarliga de faktiska omständigheterna få för sig att de flesta som genererar nyhe­ ningssystem för producerade examina är egentligen är. Dessutom lyfts gärna en­ ter – politiker, företagschefer, fackliga le­ handlingsutrymmet begränsat. Den fria forskningen, som alla hyllar i princip, • ”Forskare som publicerar sig i mass­ de som vet mer än de flesta om sitt spe­ är fri – i betydelsen forskarstyrd – vad medier gör det för att deras forskning ciella fält men som saknar överblick. De 45 avser ansats och metodval men i betyd­ är av sämre kvalitet och därför har mest erfarna forskarna, 55+ eller så, är ligt lägre grad när det gäller vad som ska svårare att komma in i vetenskapliga ofta bäst på att kommunicera med all­ beforskas. Projekten behöver finansieras, tidskrifter.” mänheten, inte minst tack vare sin långa och det är upp till envar forskare att dra • ”Forskare som förekommer i massme­ erfarenhet av att undervisa nyfikna men in de pengar som behövs, ibland till och dierna är oseriösa och bara ute för att okunniga studenter. Dessa lite äldre med till den egna lönen. Forskningen synas och vinna personliga fördelar, forskare vågar ofta generalisera och ta har därför blivit alltmer marknadsinrik­ exempelvis få forskningsbidrag.” ut svängarna mer än de yngre, och det tad, och denna tendens stöds av att både • ”Massmedierna ger en felaktig bild av finns studier som visar att de även i sin statliga organ och andra finansiärer ofta forskningen, och därför bör man inte inomvetenskapliga produktion använder gillar att själva sätta agendan med så medverka där.” betydligt färre referenser till vetenskap­ kallade riktade satsningar – forska på X lig litteratur och i stället gör fler hänvis­ så har du chans att få pengar! Annars får Av dessa tre punkter är givetvis den för­ ningar till populärkultur och mänskliga du ägna dig åt undervisning (högskolans sta mest förödande. Att synas i press, ra­ erfarenheter, liksom de erbjuder mer av andra uppgift vid sidan av forskning) el­ dio och tv skulle alltså innebära att man eget tankegods och mer av sammanhang ler administration (en uppgift som sak­ bekänner sig vara en sämre forskare. En­ och helhetssyn. nar nummer men är nog så krävande). ligt min långa erfarenhet är detta tyvärr Den andra posten i punktlistan ovan en inte helt ovanlig missuppfattning är egentligen svårförståelig. Vad skulle bland forskare, kanske särskilt naturve­ det vara för fel på att söka vinna person­ TREDJE UPPGIFTEN tare i vid mening. Men i själva verket liga fördelar av typ forskningsbidrag? I sammanhanget måste nämnas att hög­ har många av de allra mest framstående Det är ju det skickliga forskare stän­ skolans tredje uppgift, den samverkans- forskarna, både i Sverige och utomlands, digt försöker och ofta lyckas med. Och och informationsfunktion som Vetenskap varit utomordentligt skickliga populär­ om det nu främst är sämre och oseriösa & Allmänhet värnar om, i realiteten mest vetenskapare och har verkligen värde­ forskare som kommunicerar med all­ finns på pappret och tyvärr blir en fråga satt att kommunicera med intresserade mänheten, skulle då populärvetenskap om personligt engagemang hos ett gäng lekmän. Eller uttryckt på omvänt sätt – verkligen leda till att dessa forskare får eldsjälar. De få studier som undersökt några av de alla bästa populärvetenskap­ forskningspengar? Denna tankevurpa detta visar att goda insatser på tredje liga författarna och föredragshållarna till trots, så har forskarna i undersök­ uppgiftens område inte ökar chansen till är eller har varit absoluta toppforskare. ningen faktiskt rätt i ett avseende. Det befordran eller är märkbart meriterande Min erfarenhet är också att dessa högt finns nämligen välgjorda randomiserade på annat sätt. Många tror till och med, meriterade forskare ingalunda tackar nej studier som visar att forskare som blir dock helt missriktat enligt min mening, till att medverka i populärvetenskapliga uppmärksammade i tidningar och eter­ att verksamhet inom ramen för tredje sammanhang baserat på att det skulle medier faktiskt får mer forskningsbi­ uppgiften är demeriterande. I en under­ vara oseriöst. Det händer att de tackar drag än de som inte syns där. sökning från mitten av 1990-talet men nej av tidsbrist, men även det är relativt Att det dessutom finns andra goda sannolikt relevant än i dag tillfrågades ovanligt. De som ibland är tveksamma skäl att fullgöra den tredje uppgiften ett antal forskare om varför de inte ägnar till att skriva en populärvetenskaplig ar­ verkar inte ha föresvävat forskarna i den sig åt forskningskommunikation. Svaren tikel eller medverka i en radiointervju är här undersökningen. Det gäller dels blev tydliga: främst de allra yngsta forskarna, alltså demokratiaspekten, alltså att det ger medborgarna möjlighet till insyn i vad sidan strikt myndighet och uråldrig lär­ åriga gärning sett stora brister i politi­ 46 skattepengar används till och att de får domsborg med hög rättssäkerhet för stu­ kers vilja att ta forskning på allvar när möjlighet att orientera sig i ett komplext denterna och, å andra sidan, högskolan den är obekväm, trampar in på andras samhälle i frågor som rör exempelvis som modern, kreativ workshop för otyg­ revir eller ifrågasätter heliga kor. Han miljö, teknikutveckling, samhällseko­ lade forskningsidéer inom ramen för en skrev om politisk styrning av den breda nomi, politiska alternativ, naturresur­ kollegial gemenskap. Här finns plats för sociala sektorn i Sverige och menade att ser, sjukdomar, klimat, vårt historiska spännande reportage från mediernas sida flera misslyckanden till trots finns föga arv och så vidare. Dels den kulturella och för åsiktsbildning hos allmänheten. intresse för att ta till sig välunderbyggd aspekten, alltså att det kan vara lika Om några år är det ju dina barn eller forskning i syfte att reda ut vilka hand­ spännande att ta del av populärveten­ barnbarn som ska få sin livsavgörande lingsvägar som faktiskt fungerar bättre skap eller forskningsjournalistik som utbildning i denna högskola! än andra. Motståndet grundas intres­ en roman eller en film. Intressant nog Inom högskolan finns sålunda en rad sant nog inte på konservatism, framhöll finns det forskning som visar att en text motsättningar som inte är av enbart han, för det finns en stor förändrings­ som upplevs som spännande och som teoretiskt intresse utan har praktiska benägenhet bland socialpolitiker och dessutom inte läses för att åstadkomma konsekvenser. De flesta svenskar torde högre tjänstemän inom sektorn. Men inlärning utan för att förstå något, fak­ sålunda se högskolan i första hand som problemet är att man bara vill förändra tiskt ger mer inlärning än en text som ett ställe som producerar utbildning, el­ sig i riktningar som är på modet. Om läses med detta syfte. Dels, slutligen, att ler kanske snarare människor med exa­ det kommer nya signaler om alternativa samspel med en lekmannapublik, inte men. Formellt betyder undervisning och strategier, i allmänhet från utlandet och minst genom dess frågor, kan ge fors­ forskning lika mycket vid till exempel då oftast USA, och dessa stämmer med karna fruktbara idéer till nya vägar i det professorstillsättningar, men i prakti­ vad som för tillfället är politiskt korrekt egna forskningsarbetet. ken spelar undervisningsskickligheten är man till och med villig att helt byta Att forskningen och högskolan ska en helt underordnad roll. Se där ytter­ behandlings- och annan ideologi – vad vara demokratisk och tillgänglig, kan­ ligare ett konfliktfyllt ämnesområde för gäller exempelvis socialvård, äldre- och ske rentav folklig, stämmer bra med allmänhet och medier att bry sig om! barnomsorg, åtgärder för handikappade, tanken att alla ska kunna yttra sig på missbrukarvård och kriminalvård – seminarier och kunna lägga fram sina trots att faktiskt föreliggande forskning tankar till prövning. Å andra sidan är SAMHÄLLETS FORSKNINGSANSVAR inte alls pekar i den nya, omhuldade inte alla vetenskapliga idéer lika bra, En hel del av det ovanstående handlar riktningen. Samhällets forskningsan­ utan tvärtom råder en strikt och för­ om forskarnas samhällsansvar, konkreti­ svar handlar alltså om att kunna sätta vånansvärt okontroversiell elitism vid serat inte minst i deras informationsan­ sig över sina förutfattade meningar och, exempelvis fördelningen av forsknings­ svar. Men ofta kan det uppstå intressanta kanske svårare, att sätta sig över sin poli­ medel. Gränsen mellan vetenskapens frågor om man vänder på ett begrepp tiska ideologi och agenda, och verkligen demokratisering och dess profanering är och alltså i det här fallet i stället talar lyssna på vad forskarna har att säga. sålunda tunn och inte något som enga­ om samhällets forskningsansvar, kon­ Det finns exempel på sådana brister gerar vare sig allmänheten eller medi­ kretiserat i politikers och högre tjäns­ även från andra fält än det sociala, ex­ erna, trots att frågan skulle må bra av temäns ansvar för bruk av information. empelvis vad gäller energiförsörjning att diskuteras av andra än den innersta Begreppet samhällets forskningsansvar och infrastruktur. Ett sådant fall, nu­ kretsen. Samma sak gäller gränsen och myntades för ett antal år sedan av en mera några år gammalt, som brukar relationen mellan högskolan som å ena rättspsykiatrisk forskare som i sin mång­ lyftas fram är beslutet om Hallandsås­ EINSTEIN FÖRENKLAD. ETT STARKARE JA Inledningsvis ställde jag två frågor. Efter 47 att ha funderat lite mer och skrivit dessa rader är jag beredd att höja mitt svaga ja till ett starkare ja. Vanliga människors åsikter – även när de är felinformerade, vilket nog ofta är fallet – är viktiga. Visst är skolan ett enormt mycket större diskus­ sionsämne i samhället än högskolan (ja, varför det egentligen?), men båda hante­ ras inom samma departement. Ju fler som har gått en högskoleutbildning, desto fler kommer att ha en åsikt om forskning och desto mer informerad kommer denna åsikt att vara. Därför är det trist att det fortfa­ rande är möjligt att nå exempelvis en kan­ didatexamen utan att ha haft nära kontakt tunneln där kunskap om åsens speciella och tillväxtkramare – fann medhåll med en forskande professor. Det är givet­ berggrund faktiskt fanns hos geologer. i texten för sin egen uppfattning och vis utmärkt att undervisande universitets­ Men den politiska viljan var för stark. inte tvekade att basunera ut att just de­ lektorer erbjuds forskningstid, men de som Ett annat exempel, inte heller dagsfärskt ras syn på kärnkraftens framtid vunnit ägnar sig nästan enbart åt att forska bör men mycket illustrativt, är debatten som stöd i utredningen. Detta trots att, eller övertygas, eller snarare på lämpligt sätt följde efter den så kallade Tjernobylut­ kanske därför att, utredningen som hel­ lockas, att även undervisa i viss omfatt­ redningen i början av 1990-talet. I ett het inte gav några entydiga svar om hur ning, och då inte bara på doktorandnivå högst ovanligt forskningsprojekt fick då Sverige borde agera framdeles. Forska­ och hellre i seminarieform än med föreläs­ en universitetspsykolog i uppdrag av en ren ansåg det vara ”märkligt att vuxna ningar. Seminariet är enligt min mening energiforskningsmyndighet att studera människor så undantagslöst har funnit högskolans krona, där de församlade indi­ reaktionerna på en statlig utredning fullständigt stöd för sin egen uppfatt­ viderna tillsammans arbetar sig fram till som hade tillsatts av dåvarande energi- ning”, när utredningen faktiskt innehöll både lösningar och nya problemställningar och miljöministern. Psykologiforska­ både nyanser och flera olika budskap. som ingen av dem hade tänkt på i förväg. ren konstaterade att partiernas stånd­ Hon gick till och med så långt att hon Alla dagens studenter kan givetvis inte er­ punkter ifråga om Sveriges kärnkraft sade: ”Diskuterar man så som de flesta bjudas att forska, men de kan inbjudas att ingalunda rubbades av utredningens gör utifrån Tjernobylutredningen är det vara med på högre seminarier och därifrån slutsatser. Därmed inte sagt att rap­ ett tecken på att man inte fungerar som – när de senare utgör ”allmänheten” – ha porten inte användes, utan tvärtom, den en mogen människa.” Myndigheten som en personlig erfarenhet att falla tillbaka på citerades flitigt av en mängd politiker. ville följa upp politikerbehandlingen av då medierna rapporterar om vetenskap el­ Det intressanta är dock att alla politi­ utredningen och alltså hade gett henne ler när frågor om forskning kommer upp ker – från dem längst till vänster till uppdraget att undersöka reaktionerna på vid fikabordet. Liksom när de hamnar i ett dem längst till höger, och från illgröna dess rapport lades strax därefter ner av statistiskt urval och får frågor om sin at­ kärnkraftsmotståndare till grå betong- statsmakterna. tityd till svensk forskning från VA… 48 VA-dokumentation 2002-2011: VA-dagar, seminarier, rapporter, ledamöter m.m.

VA-dagar Lärarhögskolan, Lärarförbundets ordf Eva-Lis Preisz, gymnasist Ali Sharif, professor Sverker Sörlin, Tjia Torpe ordf utbildningsvetenskapliga kommittén, 2002: Vetenskap & Allmänhet, VAs idé och mål entreprenör Jane Walerud, Agneta Wallin Levinovitz Nobelprize.org samt Fryshuset i Stockholm 15 november högstadieelever Nyckelskolan Södertälje. Samtalsledare: Henry Chu Utbildningsminister Thomas Östros, ärkebiskop K G Hammar, EURABs ordf Helga Nowotny, Ericssons forskningschef Bernt Ericsson, VD Lena Torell IVA, professor 2005: Vetenskap & Media Bengt Gustafsson, LSU-ordf Sebastian Giwa, Dr. Bi Puranen, Interactive Institute, Radiohuset i Stockholm 10 november Vetenskapsteatern, gymnasieelever m.fl. Utbildningsminister Leif Pagrotsky, science editor Tim Radford The Guardian, Samtalsledare: Fredrik Berling programledare Anna Lindmarker TV4, chefredaktör Björn Fjæstad Forskning & Framsteg, chefredaktör Viggo Cavling Resumé, vetenskapsredaktör Inger Atterstam 2003: Vetenskap i Mångfaldssamhället – Mångfald för framgångsrik vetenskap Svenska Dagbladet, vetenskapsredaktör Jan-Olov Johansson Sveriges Radio, Dieselverkstaden i Nacka 17 november professor Hans Rosling, doktorand Sara Kjellberg, professor Jan Hjärpe, professor Utbildningsminister Thomas Östros, Rainer Gerold EU-kommissionen, direktör Margaretha Fahlgren, professor Hans Davidsson, professor Gunnar Bjursell, Carl Bennet, professor Ulf Danielsson, professor Stefan Einhorn, SACO-ordf Anna partisekreterare Sven Otto Littorin (M), Sveriges Radios VD Peter Örn, fil drArne Modig Ekström, LSU-ordf Sebastian Giwa, professor Sören Holmberg, lektor Vesa-Matti Temo, gymnasieelever Norra Real. Samtalsledare: Camilla Kvartoft Loiske, fil drArne Modig Temo, forskare Maria Strømme, VD Lena Torell IVA, Cirkus Cirkör, gymnasieelever Mediaskolan Nacka m.fl. Samtalsledare:Elisabeth Hedborg 2006: Vetenskap & Politik Dramatiska institutet i Stockholm 8 november 2004: Leva i Lärande Utbildningsminister Lars Leijonborg, ledarskribent Maria Abrahamsson Svenska Lärarhögskolan i Stockholm 10 november Dagbladet, tidigare utrikesminister Lena Hjelm-Wallén, forskningsråd Bjarne Skolminister Ibrahim Baylan, Anders Bárány Nobelmuseet, GD Mats Ericson Kirsebom, rektor Per Lysander Dramatiska institutet, professor Bo Rothstein, Nätuniversitetet, professor Martin Ingvar, Metalls ordf Göran Johnsson, fil dr rektor Pia Sandvik Wiklund LTU, docent Carl Johan Sundberg, Kalevi Olin Finlands Lena Levin, fil drArne Modig Temo, lärare Agneta Odenbro, Astrid Pettersson riksdag, professor Ilan Chabay, fil drArne Modig Temo, professor Lennart Weibull, ANTAL MEDLEMMAR 2002–2011 PRESSKLIPP 2002–2011

100 500

80 400

60 300

40 200

20 100

0 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Vetenskapsteatern, gymnasieelever Thorildsplans gymnasium. Samtalsledare: professor Ulf Danielsson, Dafna Efron Bloomfield Science Museum Jerusalem, Annika Ström Melin Armémuseums chef Eva-Sofi Ernstell, Gustav Fridolin journalist och fd riksdagsledamot, forskningsminister Tobias Krantz, fil drArne Modig Novus 2007: Kunskap äger, Unga & Kunskap Opinion, professor Sverker Sörlin, rektor Harriet Wallberg-Henriksson Karolinska Debaser Medis i Stockholm 13 november Institutet. Samtalsledare: Anders Sahlman Director Wendy Sadler Science Made Simple, Mariana Burenstam Linder Burenstam & Partners, rektor Börje Ehrstrand Rinkebyskolan, universitetskansler Anders 2010: Lycklig den som kunskap har Flodström, LSU-ordf Hanna Hallin, fil drArne Modig Synovate, Stig Roland Rask Fotografiska museet i Stockholm 16 november KK-stiftelsen, gymnasieelever Blackebergs, Kungsholmens och Thorildsplans Författare Dilsa Demirbag Sten, lyckoforskare Filip Fors, Gunilla Hammar Säfström, gymnasier m.fl. Samtalsledare:Zian Zandi och Magnus Hessbo lärare SVTs klass 9A, statssekreterare Peter Honeth, Philip Kapper student, Helle Klein debattör och präst, professor Svante Linusson, fil drArne Modig Novus 2008: Vetandets Värde, Näringsliv & forskning Opinion, rektor Kerstin Norén Karlstads universitet, VD Eva Swartz Natur & Kultur, Konstfack i Hägersten 5 november vVD Charlotte Wiking Fotografiska. Samtalsledare:Cissi Askwall Karin Pilsäter ordf Riksdagens näringsutskott, VD Björn O. Nilsson IVA, fil drArne Modig Synovate/Novus Group, professor Michele Micheletti, Hemfrids grundare 2011: Hur stimuleras samverkan mellan akademi och samhälle bäst? Monica Lindstedt, VD Christian W. Jansson KappAhl, Eric De Groat Konstfack, GD Östasiatiska museet i Stockholm 1 september Per Eriksson Vinnova, rektor Ivar Björkman Konstfack, ungdomar. Samtalsledare: Saeid Esmaeilzadeh forskare och VD Serendipity Innovations, Vasamuseets chef Elin Ek Marika Hedin, VD Lars-Erik Liljelund Mistra, generalsekreterare Michel Wlodarczyk Folkuniversitetet. Samtalsledare: Cissi Askwall 2009: Vetenskap att tro på? Armémuseum i Stockholm 12 november Detta var ett medlemsseminarium som hölls i samband med det årliga Författare Lena Andersson, Helena Benaouda ordf Sveriges Muslimska Råd, föreningsmötet. VA-dagen 2011 utgick till förmån för ett större evenemang i rektor Kåre Bremer Stockholms universitet, professor Carl Reinhold Bråkenhielm, samband med föreningens tioårsjubileum våren 2012. 7500 tkr INTÄKTER 2002–2011 50

6000 tkr

4500 tkr

3000 tkr regeringsanslag

1500 tkr projektbidrag

medlemsavgifter 0 tkr 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Seminarier och dialogmöten 2006 Hearing: Forskningens framtid, VA medarrangör 2002 Science & Society-seminarium: Vem bryr sig om forskningen? Samtalsmöte för ungdomar och forskare på Lava i Stockholm Hearing: Forskningens framtid, uppföljande utfrågning med politiker, VA medarrangör Samtalsseminarium för ungdomsorganisationer och forskare Högskoleverkets informatörskonferens: Session om VAs journaliststudie Seminarium: Nanoteknikens möjligheter och risker, samarrangemang med IVA m.fl. 2003 Almedalsseminarium om samspelet forskare – politiker Science & Society-seminarium: (Ut)nyttjas forskningen? Populärvetenskaplig konferens: Åldrandets Genetik, VA medarrangör Seminarium om VA på STFI Session om Science Cafés vid nordisk science center-konferens Dialogseminarium för lärare och elever om kärlek och känslor på Bok & Bibliotek 2007 2004 Seminarium om ungas intresse för vetenskap tillsammans med Linnéåret Science & Society-seminarium: Framtidens forskning och forskningens framtid Science & Society-seminarium om pseudovetenskap Erlanderseminarium om forskares perspektiv och förutsättningar Almedalsseminarium: Forskaren och politikern – en missförstådd relation? Populärvetenskaplig konferens: DNA-register och biobanker, VA medarrangör Medlemsseminarium om allmänhetens syn på vetenskap

2005 2008 Science & Society-seminarium: Ansvarsfull forskning och forskningens ansvar Caféseminarium om datorspel på UR för lärare och bibliotekarier Seminarium om VA och attityder till hum/sam på Vetenskapsrådet Science & Society-seminarium: Lära för livet – hur överbryggas klyftan mellan Seminarium om samspelet forskare – journalister klassrum och forskning? Högskoleverkets informatörskonferens: Session om VAs opinionsundersökningar PCST, Public Communication of Science & Technology: Session om ungas syn på kunskap Seminarium: Blir du företagsam lille vän? Om VA-studien Lärare om företagsamhet Almedalsseminarium: Kunskap + samhälle = kunskapssamhälle? Workshop om mötet forskare – journalister ESOF, EuroScience Open Forum: Session om relationen politiker – forskare Populärvetenskaplig konferens: Livsmedel, genetik och genteknik, VA medarrangör Science Café-session vid Förbundet Unga Forskares riksstämma Populärvetenskaplig konferens: Geners effekt på människors och djurs beteende, Medlemsseminarium om allmänhetens syn på vetenskap VA medarrangör 2009 ForskarFredag Rifo-seminarium: Sciencewise – nya vägar för dialog mellan politiker, forskare och 51 allmänhet År 2005 arrangerade VA en vetenskapsfest kallad Utbrott på Lava, Kulturhuset Science & Society-seminarium: Kan forskarna rädda världen? Stockholm, som lockade 3 000 besökare. EUSCEAs årskonferens: Seminarium om Researchers’ Night Almedalsseminarium: När din kunskap blir min 2006 Seminarium: OmvärldsDialog och Engagemang – ODE till vetenskapen 9 orter Miniseminarium: Förtroende för forskare på Forskartorget, Bok & Bibliotek 11 900 besökare Biblioteksdagarna: Science Café-session 177 aktiviteter 293 forskare 2010 41 pressklipp Seminarium om VA-barometern på Högskoleverket EU – 22 länder Workshop om behov av kommunikationskurser för forskare Samtalsmöte ComScience: astma och allergier 2007 Science & Society-seminarium: Hur klarade Sverige svininfluensan? 12 orter Högskoleverkets informatörskonferens: Session om ODE-frågor 10 600 besökare Frukostseminarium för medlemmar om årets VA-SOM-studie 179 aktiviteter ESOF, EuroScience Open Forum: Session om relationen företag – forskare 244 forskare Almedalsseminarium: Kunskap i en klass för sig 59 pressklipp Boksläppssamtal: Känsla för kunskap EU – 28 länder Miniseminarium: Känsla för kunskap på Forskartorget, Bok & Bibliotek Ungdomsparlament om livsvetenskaper 2008 Interaktiv vetenskapsteaterföreställning: Keep allergies at bay 20 orter Seminarium om VA-barometern på Formas 15 300 besökare 273 aktiviteter 2011 270 forskare Workshop för Science Café-arrangörer 107 pressklipp Science & Society-seminarium: Hjärnkoll på skolan EU – 27 länder Seminarium om VA på SMHI Miniseminarium: Vetenskap & Värderingar på Vetenskapsfestivalen 2009 Högskoleverkets informatörskonferens: Session om forskarförtroende 20 orter A World Worth Living In: Session om Vetenskap & Värderingar 18 600 besökare Samtalsmöte ComScience: stamceller 287 aktiviteter Samtalsmöte ComScience: astma och allergier 307 forskare Samtalsmöte ComScience: fetma och diabetes 272 pressklipp Samtalsmöte ComScience: genmodifierade livsmedel EU – 29 länder

2010 22 orter 19 700 besökare 394 aktiviteter 2004:6 Vad tycker folk i andra länder 2004? 52 322 forskare – analys 2004 av några utländska opinionsundersökningar > 200 pressklipp EU – 33 länder 2005:1 Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2004 2011 2005:2 Lärare om företagsamhet 23 orter 2005:3 Eurobarometrar om Vetenskap 2005 22 800 besökare 2005:4 Allmänhetens syn på Vetenskap 2005 361 aktiviteter 2005:5 Vetenskap i Press – en innehållsanalys 444 forskare 2005:6 Journalisters syn på Vetenskap 313 pressklipp EU – 32 länder 2006:1 Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2005 2006:2 Politikers syn på Vetenskap VA-rapporter 2006:3 Vetenskap i Politisk Press – en innehållsanalys 2006:4 Kunskapsbiten, 18 röster om relationen forskare – politiker 2002:1 Vad tycker folk i andra länder? 2006:5 Politik och Vetenskap – VAs politikerstudie i korthet 2002:2 Allmänhetens syn på vetenskap 2006:6 Allmänhetens syn på Vetenskap 2006 2002:3 Forskares syn på samtal med allmänheten 2006:7 Stockholmspolitikers syn på Vetenskap 2002:4 Ungas syn på vetenskap 2006:8 Politik och Vetenskap – en litteraturstudie

2003:1 Vetenskapen i Samhället 2007:1 Journalister om Forskning – resultat från SOM-undersökningen 2002 2007:2 Vetenskapen i Samhället 2003:2 VA-studier under luppen: Synen på vetenskap 2002 – en analys – resultat från SOM-undersökningen 2006 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 2007:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2007 2003:4 Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet 2007:4 Ungdomars syn på Vetenskap – analys av VA-data 2002–2007 – intervjuundersökning 2007:5 Unga om kunskap – en djupintervjustudie 2003:5 Forskares syn på samtal med Allmänheten – en fokusgruppsstudie 2007:6 Galna, virriga och ondsinta? Delrapport – bilder av forskare i medier för unga 2007:7 Projekt utan effekt? – utvärderingar av N&T-initiativ under luppen 2004:1 Vetenskapen i Samhället 2007:8 Kunskap äger – VAs ungdomsstudie i korthet – resultat från SOM-undersökningen 2003 2004:2 Lärares inställning till vetenskap och forskningsbaserad kunskap 2008:1 Efter Linnéjubileet – Allmänheten om Carl von Linné 2007 – en översikt av några svenska forskningsrapporter 2008:2 Vetenskapen i Samhället – några goda exempel på mötesplatser – resultat från SOM-undersökningen 2007 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004 2008:3 Myself as a researcher 2004:4 Lärares syn på Vetenskap – an analysis of children’s images of scientists – intervjuundersökning 2004 2008:4 Kunskapssynen i Näringslivet 2004:5 Forskares syn på samtal med Allmänheten – en fokusgruppsstudie 2008:5 Kunskap i omsättning – VAs näringslivsstudie i korthet Slutrapport 2008:6 VA-barometern 2008 2009:1 Vetenskapen i Samhället Göran Blomqvist, Sveriges Universitetslärarförbund – resultat från SOM-undersökningen 2008 Dan Brändström, Riksbankens Jubileumsfond 53 2009:2 VA-barometern 2009/10 Mats Essemyr, TCO 2009:3 Vetenskap att tro på? Sebastian Giwa, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 2009:4 ODE – OmvärldsDialog och Engagemang Jan-Sture Karlsson, Folkbildningsförbundet Camilla Modéer, generalsekreterare VA 2010:1 Vetenskapen i Samhället Sven Nyberg, LO – resultat från SOM-undersökningen 2009 Svante Svensson, Livsmedelsföretagen 2010:2 Kunskap i en klass för sig Lena Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 2010:3 Känsla för kunskap Majléne Westerlund Panke, RIFO 2010:4 Science & Values – a summary Lynn Åkesson, forskare Lunds universitet 2010:5 Forskning i valet 2010 2010:6 VA-barometern 2010/11 2004 Lena Hjelm-Wallén, ordförande 2011:1 Samverkan – internationell översikt, analys och förslag till Carl-Axel Aurelius, Svenska kyrkan samverkansindikatorer Åsa Bjering, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 2011:2 Slitsamt förvärvat och snabbt fördärvat? Göran Blomqvist, Sveriges Universitetslärarförbund – en studie av förtroendet för forskare Dan Brändström, Riksbankens Jubileumsfond 2011:3 Vetenskapen i Samhället Inger Ehn Knobblock, Statstjänstemannaförbundet – resultat från SOM-undersökningen 2010 Björn Fjæstad, skribent 2011:4 VA-barometer 2011/12 Jan-Sture Karlsson, Folkbildningsförbundet Camilla Modéer, generalsekreterare VA Sven Nyberg, LO Styrelseledamöter Svante Svensson, Livsmedelsföretagen Lena Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 2002 Majléne Westerlund Panke, Rifo Majléne Westerlund Panke, RIFO, ordförande Lynn Åkesson, forskare Lunds universitet Dan Brändström, Riksbankens Jubileumsfond Mats Essemyr, TCO 2005 Sebastian Giwa, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer Majléne Westerlund Panke, ordförande Jan-Sture Karlsson, Folkbildningsförbundet Carl-Axel Aurelius, Svenska kyrkan Anders Lönnberg, SACO Åsa Bjering, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer Camilla Modéer, generalsekreterare VA Göran Blomqvist, Sveriges Universitetslärarförbund Sven Nyberg, LO Dan Brändström, Riksbankens Jubileumsfond Svante Svensson, Orkla Asa Inger Ehn Knobblock, Statsstjänstemannaförbundet Lena Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Björn Fjaestad, skribent Jan-Sture Karlsson, Folkbildningsförbundet 2003 Anders Ljunggren, Föreningen Norden Lena Hjelm-Wallén, ordförande Cecilia Mgnusson Sjöberg, forskare Stockholms universitet Hans Bergström, skribent Camilla Modéer, generalsekreterare VA Sven Nyberg, LO Daniel Langkilde, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 54 Svante Svensson, Livsmedelsföretagen Edda Manga, forskare Uppsala universitet Lena Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Camilla Modéer, generalsekreterare VA Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet 2006 Svante Svensson, Livsmedelsföretagen Majléne Westerlund Panke, Rifo, ordförande Lena Treschow Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Tobias Bladini, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer Bengt Wadensjö, Svenska kyrkan Göran Blomqvist, Riksbankens Jubileumsfond Majléne Westerlund Panke Dan Brändström Björn Fjæstad, skribent 2009 Jan-Sture Karlsson, Folkbildningsförbundet Dan Brändström, ordförande Anders Ljunggren, föreningen Norden Yvonne Andersson, Rifo Cecilia Magnusson Sjöberg, forskare Stockholms universitet Git Claesson Pipping, Sveriges Universitetslärarförbund Camilla Modéer, generalsekreterare VA Ola Engelmark, Mistra Sven Nyberg, LO Björn Fjæstad,skribent Svante Svensson, Livsmedelsföretagen Henrietta Huzell, forskare Karlstads universitet Lena Treschow Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Daniel Langkilde, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer Bengt Wadensjö, Svenska kyrkan Camilla Modéer, generalsekreterare VA Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 2007 Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet Dan Brändström, ordförande Svante Svensson, Livsmedelsföretagen Tobias Bladini, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer Bengt Wadensjö, Svenska kyrkan Göran Blomqvist, Riksbankens Jubileumsfond Majléne Westerlund Panke Git Claesson Pipping, Sveriges Universitetslärarförbund Michel Wlodarczyk, Folkbildningsförbundet Björn Fjæstad, skribent Jan-Sture Karlsson, Folkbildningsförbundet 2010 Edda Manga, forskare Uppsala universitet Dan Brändström, ordförande Camilla Modéer, generalsekreterare VA Yvonne Andersson, Rifo Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet Git Claesson Pipping, Sveriges Universitetslärarförbund Svante Svensson, Livsmedelsföretagen Ola Engelmark, Mistra Lena Treschow Torell, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Anne-Louise Eriksson, Svenska kyrkan Bengt Wadensjö, Svenska kyrkan Björn Fjæstad,skribent Majléne Westerlund Panke Henrietta Huzell, forskare Karlstads universitet Anders Lundberg, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer 2008 Camilla Modéer, generalsekreterare VA Dan Brändström, ordförande Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Göran Blomqvist, Riksbankens Jubileumsfond Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet Git Claesson Pipping, Sveriges Universitetslärarförbund Svante Svensson, Livsmedelsföretagen Björn Fjæstad, skribent Majléne Westerlund Panke Jan-Sture Karlsson, Folkbildningsförbundet Michel Wlodarczyk, Folkbildningsförbundet 2011 Sep 2011 – sep 2012 Agneta Bladh, ordförande Agneta Bladh, ordförande Yvonne Andersson, Rifo Yvonne Andersson, Rifo Åke Barklund, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Åke Barklund, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Eva Engquist, Malmö högskola Eva Engquist, Malmö högskola Anne-Louise Eriksson, Svenska kyrkan Anne-Louise Eriksson, Svenska kyrkan Björn Fjæstad,skribent Björn Fjæstad, skribent Anders Lundberg, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Gustav Johansson, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Thomas Malmer, Naturvetarna Thomas Malmer, Naturvetarna Camilla Modéer, generalsekreterare VA Mille Millnert, Vetenskapsrådet Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Camilla Modéer Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Åke Svensson, Teknikföretagen (adjungerad) Carl Johan Sundberg, Karolinska Institutet Majléne Westerlund Panke Åke Svensson, Teknikföretagen Daniel Wetterskog, Tekniska museet Daniel Wetterskog, Tekniska museet Michel Wlodarczyk, Folkbildningsförbundet Michel Wlodarczyk, Folkbildningsförbundet

10 år av dialog! Vetenskap & Allmänhet Utgivare: VA-rapport 2012:1 Vetenskap & Allmänhet, VA (2012) ISSN: 1653-6843 Box 5073, 102 42 Stockholm ISBN: 978-91-85585-64-9 Telefon: 08-791 30 54 E-post: [email protected] Foto: Anders Blomqvist, Klas-Herman Lundgren, Theo Elias Lundgren, Gustav Webbplats: www.v-a.se Löfgren, Anders Sahlman, Jenny Svennås-Gillner, Fredrik Törnqvist, Gustaf Facebook/Twitter: vetenskapoallm Waesterberg, anställda vid VA samt fotografer vid ForskarFredag-evenemang Blogg: www.v-a.se/blogg 2006-2011 Grafisk form: Pelle Isaksson Skriften får gärna citeras med angivande av VA som källa. Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002 för att främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. I denna jubileumsskrift beskrivs de första tio årens verksamhet, med fokus på VAs tre huvuduppgifter: Kunskapsutveckling: • opinionsundersökningar • studier av samhällsgruppers samspel med forskning • kartläggningar av forskares samverkan • metoder för forskningskommunikation Samtal och workshops i nya former om forskning och forskningskommunikation Kommunikation av andras och egna kunskaper och erfarenheter.

Vetenskap & Allmänhet