Medieritualer Som Klass- Och Kulturbundna Diskurser Och Funktioner
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Nordica Helsingiensia 47 MEDIERITUALER SOM KLASS- OCH KULTURBUNDNA DISKURSER OCH FUNKTIONER Hufvudstadsbladets lucia och konstruktionen av Svenskfinland Tiina Räisä Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framläggs till offentlig granskning i auditorium XII torsdagen den 22 december 2016 kl. 12. Nordica Finska, finskugriska och nordiska institutionen Helsingfors universitet 2016 © Tiina Räisä och Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet Denna bok är nummer 47 i serien Nordica Helsingiensia, en bokserie som utges av Nordica vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Ansvarig utgivare: Nordica, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet Kontaktinformation: Nordica PB 24 FIN-00014 Helsingfors universitet [email protected] Pärmfoto: Tiina Räisä ISSN 1795-4428 ISBN 978-951-51-2826-3 (print) ISBN 978-951-51-2827-0 (online) Tryckt i Finland av universitetstryckeriet Unigrafia Helsingfors 2016 HELSINGFORS UNIVERSITET Finska, finskugriska och nordiska institutionen (Nordica) Tiina Räisä, 2016. Medieritualer som klass- och kulturbundna diskurser och funktioner. Hufvudstadsbladets lucia och konstruktionen av Svenskfinland Sammanfattning I avhandlingen gör jag en empirisk och tvärvetenskaplig studie av Hufvudstadsbladets lucia. Syftet är att uppmärksamma en långvarig medietext som blivit betydelsefull för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Jag definierar HBL:s lucia som ett exempel på en medieritual och använder lucia för att undersöka hur medieinstitutioner genom en återkommande textproduktion konstruerar kultur och över tid även symboliska gemenskaper såsom Svenskfinland. Det teoretiska anspråket är att understryka ritualen som en kraftfull kontext som dels påverkar språkanvändarnas förmåga att fritt välja sina uttryck, dels som en praktik som inverkar på konstruktionen av det kulturellt distinkta och följaktligen den kollektiva identitetskonstruktionen. Som material har jag använt artiklar som HBL publicerat i samband med starten av en ny luciaperiod. Undersökningen fokuserar endast på HBL:s luciapraktiker och inte på andra luciatraditioner i Finland eller Norden. Inte heller analyseras själva luciadagens händelser utan endast de medietexter som produceras av medieinstitutionen i samband med medieritualens initiala fas. I analysen har jag inbegripit de tre medverkandegrupper som tidningen återkommande lyfter fram: luciakandidaterna, trion som också kallas för luciajuryn samt gruppen de utsatta som är mottagarna av luciainsamlingens resurser. Jag gör synkrona analyser av medietexter från vart tionde år samt en diakron jämförelse av utvecklingen av lucia under perioden 1950–2012. De metodologiska valen återspeglar det tvärvetenskapliga perspektivet. Sekvensbegreppet har använts både inom antropologin och samtalsforskningen och jag tillämpar sekvensen för att organisera och analysera dels upprepningens olika systematiska former, dels betydelsen av upprepningarna. Med hjälp av sekvensen analyseras namn och namnliknande uttryck, verb som uttrycker handlingar och tillstånd samt karaktär. Den sekventiella textpraktiken reflekterar ritualens krav på logisk och strategisk kommunikation. Jag förankrar undersökningen i en konstruktivistisk tradition och ser inte orden som naturliga eller förgivettagna resurser. Tvärtom blir varje uttryck en betydelsefull symbol som bidrar till den diskursiva utvecklingen av medieritualen samt manifesteringen av de olika funktioner och uppdrag som medieinstitutionen tillskriver de tre medverkandegrupperna. De ritualteoretiska begreppen 2 möjliggör tolkningen av medietexter och ordval som presenteras som naturliga, men som istället är resurser som konstruerar upplevelsen av det sociala, av kultur och ideologi. I avhandlingen understryks konsekvenserna av de diskurser och funktioner som den rituella kontexten åstadkommer. Medieritualer är strukturella, funktionella och kulturspecifika fenomen. De bekräftar sålunda vilka som ingår i det sociala centret och vilka som placeras i periferin. Jag hävdar att den mytiska konstruktionen av nation och kultur har implikationer för det diversifierade samhället och den avgörande integrationen. Genom att uppmärksamma den upprepade symbolproduktionen som distribueras av journalister och accepteras av den tilltänkta publiken kan man föra en diskussion kring de ritualiserade mediepraktikernas betydelse för konstruktionen av inkludering och exkludering. Nyckelord: ritual, medieritual, ritualiserad, myt, konstruktion, diskurs, funktion, sekvens, strategi, mediespråk, upprepning, symbol, namnforskning, medverkandegrupper, kultur, klass, genus, identitet, typer, socialt center, konsensus, inkludering, exkludering 3 UNIVERSITY OF HELSINKI Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies (Nordica) Tiina Räisä, 2016. Media rituals as class- and culture-dependent discourses and functions Lucia in Hufvudstadsbladet and the construction of Svenskfinland. Abstract This study is an empirical and interdisciplinary examination of Lucia in the Hufvudstadsbladet (HBL) daily newspaper. My aim is to give visibility to a longstanding media text that has become important for the Swedish- speaking people in Finland. I define Lucia as a media ritual and use it as an example to investigate how media institutions, through a reproduction of texts, construct culture and, over time, also symbolic communities such as Svenskfinland. The theoretical aim is to emphasize ritual as a powerful context, which has an impact on how language users choose their words, and also, to highlight rituals as constituting borders, and thus, influencing the construction of distinctive and collective identities. The research material consists of articles produced by the HBL at the beginning of each, new ritual season. The focus is exclusively put on the Lucia practices produced and distributed by the HBL rather than on any other Finnish or Scandinavian Lucia traditions. I have also excluded the events of the actual Lucia day, 13 December, and have instead concentrated only on those media texts by which the media institution launches the initial phase of the media ritual. I analyse the reproduction of three participatory groups: Lucia candidates, the “trio” (also called the Lucia jury) and the various groups that receive the proceeds of the fundraising campaign connected to the media ritual. For a synchronic analysis, I have studied media texts from every ten years during 1950–2012 and have applied a diachronic perspective to establish how the ritual and its meanings have changed over time. The interdisciplinary approach is reflected by the methodological choices. The concept of “sequence” has been used both in conversation analysis and anthropology to deconstruct the elements of an event. I apply sequence to organize and analyse the different systematic forms of repetition. Names and name-like expressions as well as various verb phrases (active and static conditions of being and doing, as well as quality) are communicated sequentially, thus reflecting the ritual demands of logic and strategy. My study is situated in a constructivist tradition in that language is not taken for granted, but is rather seen as a practice which constructs meaning-making. Words become significant symbols that have an impact on the discursive development of the media ritual and resources that manifest the various 4 functions and tasks distributed to the participatory groups by the media institution. The concept of “ritual” makes is possible to evaluate the difference between what is presented as natural but which is in fact a means of constructing the social, that is, culture and ideology. The dissertation underlines the social consequences of the discourses and functions established by the ritual context. Media rituals are structurally, functional and culture specific phenomena, implying both who belong to the social centre who are placed in the periphery. I claim that the mythical construction of nation and culture implications for the diversified society and the integration process. It is by highlighting the repeated symbolic practices distributed by journalists and accepted by the public that one can understand the impact of the ritualized media practices that lead to constructions of inclusion and exclusion. Key words: ritual, media rituals, ritualization, myth, construction, discourse, function, sequence, strategy, media language, repetition, symbol, onomastics, participatory groups, types, identity, culture, class, gender, social centre, consensus, inclusion, exclusion 5 FÖRORD Det har blivit dags att avsluta en lärorik fas i livet. Avhandlingen är färdig och nu behöver eller kan jag inte längre grubbla på frågor som kunde vara relevanta för forskningen. Det är med en stor lättnad och tacksamhet som jag lägger ifrån mig detta projekt. Det förefaller inte finnas något ensammare än ett skriva en avhandling. Att umgås med sina egna tankar, och vidhålla ett gränsöverskridande perspektiv, har ibland känts övermäktigt. Orosmolnen har dock skingrats varje gång jag träffat mina handledare. De har aldrig tvivlat utan ställt frågor som hjälp mig att komma vidare. Med deras stöd har jag nått mitt mål. Jag riktar därför ett innerligt och varmt tack till Jan Lindström och Lars Lundsten. Janne har med sin sävliga ton undrat varför jag inte sätter på pränt det som jag förklarar muntligt. En bra handledare påminner också om vikten av att ta det litet lugnt ibland. Janne