DOCSLIB.ORG

Upplev Södra Öland Vandringsleder Genom Världsarvet KARTSYMBOLER

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Upplev Södra Öland Vandringsleder Genom Världsarvet KARTSYMBOLER VANDRINGSLEDER 140 KM Upplev södra Öland Vandringsleder genom världsarvet KARTSYMBOLER aktuell led andra leder sevärdhet naturreservat INNEHÅLL fågelrikt område artrikt område Världsarvet 2 badplats Signaturled Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden etapp 1 6 grillplats Mörbylångaleden etapp 2 8 parkeringsplats Mörbylångaleden etapp 3 10 rastplats Mörbylångaleden etapp 4 12 Mörbylångaleden etapp 5 14 sittmöjligheter Stora Alvarleden 16 toaletter Nunnedalen 18 vindskydd Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Övriga leder 38 Allemansrätten 40 tt vandra är som balsam för både oslagbar kombination för alla sinnen. I den kropp och själ. Att lämna vardags- här broschyren presenteras de vandringsleder stressen för en stunds vandring, om med Mörbylånga kommun som huvudman med den så är lång eller kort, om det så tillägg för några tips om Länsstyrelsens leder Aär i trakter du är bekant med eller i ny terräng, samt leder som sköts av ideella föreningar. ger en omedelbar energitillförsel och sinnesro samtidigt som dina muskler får jobba. Vid din vandring är det viktigt att ha i åtanke att du är gäst i naturen eller på någons mark. En När man dessutom plussar på det sydöländska förutsättning för att våra marker hålls öppna är landskapet i ekvationen framkommer en att de respekteras och brukas varsamt. 5 VÄRLDSARVET Stätta Södra Ölands odlingslandskap Längs lederna finns stättor. En stätta är en typ av stege, över ett stängsel eller en mur, gjord så att människor kan ta Södra Öland erbjuder ett unikt och sagolikt fornlämningar och stenmurar, vilka vittnar om sig över men inte boskap. vackert landskap. Tänk dig att se solen gå odlingslandskapets långa historia. I världsarvet upp över sjömarkerna vid Östersjöns kant Södra Ölands odlingslandskap ingår byarna, en sommarmorgon, nattens magnifika åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna. Idag stjärnhimmel över Stora alvaret eller en fortsätter lantbrukarna att odla jorden och låta färgsprakande solnedgång över den bördiga sina djur beta Stora alvaret och sjömarkerna. Mörbylångadalen och Kalmarsund. Med 14 socknar och 87 byar är Södra Ölands Ett världsarv är något som på ett alldeles unikt odlingslandskap ett av Sveriges största sätt berättar om jordens och människans världsarv. Ett tips är att vandra, cykla eller att historia. Det finns drygt 1100 världsarv i världen, upptäcka odlingslandskapet från hästryggen. 15 i Sverige varav ett på Öland. Det är Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och Var du än är på södra Öland kommer du kultur, som ansvarar för världsarvslistan. I grund att se betande djur och aktiva gårdar. Det och botten är världsarven ett stort fredsprojekt, är lantbrukarna som idag odlar jorden och följande rader går att läsa i Unescos stadgar: låter sina djur beta både Stora alvaret och sjömarkerna som ser till att vårt odlingslandskap ”Eftersom krigen har sitt ursprung kan lämnas vidare till kommande generationer. i människornas sinnen, måste Du kan också bidra till detta värdefulla arbete. försvaret av freden också byggas upp i Genom att besöka världsarvet och njuta av mat människornas sinnen.” och dryck från södra Öland blir du en del av det ständigt pågående samspelet mellan människa År 2000 skrevs Södra Ölands odlingslandskap och natur. Läs mer på sodraoland.com in på Unescos världsarvslista som ett levande kulturlandskap. Berättelsen om lantbrukarnas Välkommen till vårt fantastiska arbete i många generationer är grunden i odlingslandskap på södra Öland som är världsarvsutnämningen. Södra Öland är rikt på unikt, vackert och värdefullt! 6 7 FÄRJESTADEN ETAPP 1 18 KM Skogsby 82,5 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 2 STFS 12 SIGNATURLEDER Ölands Turistbyrå (Färjestaden) ∙ Station Linné (Skogsby) 18 KM Mörbylånga ∙ Kastlösa ∙ Seby läge ∙ Ottenby vandrarhem 1 Tack vare det annorlunda odlingslandskapet är byar, vattenområden och åkerjord. Leden börjar hela södra Öland sedan år 2000 världsarvs- vid Ölands Turistbyrå i Färjestaden och går ända MÖRBYLÅNGA klassat av Unesco. Öns geografiska läge, ner till Ölands södra spets. 2 kalkberggrunden och det milda klimatet har tillsammans med människans påverkan skapat Mörbylångaleden är indelad i fem etapper som 3 dessa förutsättningar. Genom det karga och presenteras var för sig på de följande sidorna. ETAPP 3 4 vackra världsarvet löper Mörbylångaleden – en Det finns förstås möjlighet att gå delar av en 13,5 KM av Sveriges tolv signaturleder utsedda av etapp. Vid etappernas start och mål finns 5 Svenska turistföreningen. parkeringsmöjligheter och närhet till kollektiv- trafik i de flesta fall. För aktuell tidtabell se Kastlösa 6 Kännetecknande för de 12 signaturlederna är den kalmarlanstrafik.se. Här finns också möjlighet att 7 8 9 vackra naturen och att de är karaktäristiska för boka resa via närtrafiken. 10 sin landsdel. Tillsammans ger de 12 lederna en bred bild av Sveriges vandringsutbud och natur. För er som vill göra en längre vandring i dags- 11 etapper finns boenden längs leden, eller flertalet 12 Den öländska jorden började brukas redan på sten- vindskydd för er som är mer äventyrliga. åldern, nu som då bedrivs jordbruk och boskaps- ETAPP 4 19 KM skötsel vid sidan av varandra. Mörbylångaleden Välkomna till Signaturled Öland! RASTPLATS 1 Kungsleden Abisko På varje rastplats finns löper genom detta landskap med betade marker, toalett. På vissa även 2 Kungsleden Hemavan sittmöjligheter, grill- 3 Höga kusten plats och vindskydd. 4 Jämtlandstriangeln 5 Siljan Seby läge 6 Värmland 7 Tiveden 8 Norra Sörmland 9 Södra Bohuslän 10 Omberg ETAPP 5 11 Öland 14 KM 12 Österlen SKALA LEDMARKERING: 2,5 km Ottenby RÖDA PILAR 8 9 18 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 1 Ölands Turistbyrå (Färjestaden) ∙ Station Linné (Skogsby) LEDBESKRIVNING På den här etappen får du inledningsvis uppleva Vid passagen genom Mittlandsskogen, mellan Kalmarsund, Ölandsbron och Färjestadens Kåtorp och Lenstad, kan du göra en avstickare ytterområde. Lantliga radbyar, den lummiga till fornborgen Lenstad borg. Här passeras även Mittlandsskogen, åker- och ängsmark samt naturreservaten Konungsbacken och Lenstad. utkanterna av alvaret bidrar till variationsrika vyer. De lantliga, idylliska byarna Lenstad och LEDMARKERING: Kalkstad passeras och alvaret börjar presentera RÖDA PILAR Etapp 1 är lättgången, med en stor del asfalts- sig. I varierad terräng, genom Kalkstad natur- och grusvägar. Vid stenmurar i slutet av etappen reservat, tar du dig sedan till den internationellt måste ett par stättor passeras. Närliggande arbetande forskningsstationen Station Linné. parkeringar och busshållplatser finns vid både Kvarnkungen start och mål. Björnhovda Mittlandskogen Här dominerar den högstammiga ekskogen Från etappstarten vid Ölands Turistbyrå sker tillsammans med stora hasselbestånd. vandringen inledningsvis på asfaltsvägar för Skogen ger ett ljust och luftigt intryck. Detta att när du närmar dig Björnhovda bitvis övergå är en del av Sveriges sista stora ädellöv- till grusväg. En anlagd damm söder om Kåtorp skogsområde och reservatet i Kalkstad är en FÄRJESTADEN del av den sydligaste utlöparen av Ölands Lötmarken lämpar sig för en stunds vila. Mittlandsskog. Denna miljö är den rikaste av alla skogsmiljöer och här finns ett stort antal ovanliga djur, växter och svampar. Många av de speciella företeelser som utmärker en naturskog finns här i Kalkstad, till exempel olika trädslag i olika åldrar och storlekar, Kåtorp döda och döende träd samt hålträd. Torslunda Skogsby Lenstads NATURKARTAN Lundtorp naturreservat l io rv Sto Lenstad borg Konungsbackens naturreservat SKALA 750 m Kalkstads 10 naturreservat Kalkstad 11 Beijershamn 18 KM SIGNATURLED ÖLAND: MÖRBYLÅNGALEDEN ETAPP 2 Station Linné (Skogsby) ∙ Mörbylånga LEDBESKRIVNING Ackompanjerad av fantastiska vyer, tar den kustlinjen. Knappt två kilometer söder om här etappen dig längs kusten till Mörbylånga. Karlevistenen finns rastplatsen Karlevi Mo, med Du passerar genom den lummiga, fågelrika toalett, vindskydd och grillplats. Vicklebyskogen och fortsätter längs Kalmarsund förbi Haga Park. Du följer den vackra, branta Fortsätt genom den lummiga, fågelrika KARLEVI MO sandklinten söderut förbi Klevabadet. Efter lövskogen i Beijershamns naturreservat. Följ ännu ett lummigt skogsparti och några backar sedan den asfalterade vägen förbi Haga Parks skymtar du Mörbylånga. badplats. Efter badplatsen fortsätter leden Beijershamn söderut längs med stigar och stugområden vid Naturreservatet Beijers- hamn består av en unik Eriksöre Etapp 2 består mestadels av grusvägar och den vackra branta sandklinten och du når nästa miljö med blandning av stigar. Här finns även flera spänger och stättor. badplats – Klevabadet. strandängar, vassar och Kalkstad Längs leden finns flertalet rast- och badplatser. öppna vattenytor. Tillsam- Beijershamn Ta gärna med en kikare för att studera olika Fortsätt sedan söderut längs stranden, runda mans med den grunda naturreservat viken och sandreveln blev fågelarter längs kusten. Parkeringar finns vid dammen och vidare över träspången genom Beijershamn en av Ölands Vickleby Norra Karlevi Karlevi Station Linné, Karlevistenen, Beijershamn, partiet med alskog och efter de små backarna viktigaste fågellokaler, ädellövsskogs naturreservat naturreservat Klevabadet och i Mörbylånga. kan Mörbylånga skymtas. Nära samhället ligger både under häcknings- och rastplatsen Bruksrasten. Etappmålet ligger vid flyttningstid. Från stigen som leder ut mot piren och Etappen startar
Load more

Recommended publications
  • Världsarvsveckan 15-21 Juli 2019 Sodraoland.Com
    Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVSVECKAN 15-21 JULI 2019 SODRAOLAND.COM Missa inget som händer på södra Öland! Visste du att Mörbylånga kommun precis har lanserat en app? Där hittar du bland annat kötider på Ölandsbron, evenemang, badplatstemperaturer, kartvyer med offentliga toaletter, laddstolpar, vandringsleder och mycket mer! Appen finns till både Android och iPhone. Du laddar enkelt ner den kostnadsfritt från App Store eller Google Play. VÄLKOMMEN TILL VÄRLDSARVSVECKAN Den 15-21 juli går flera arrangörer samman och genomför en vecka med extra många världsarvsaktiviteter, som du hittar i det här programmet. Passa på att uppleva och njuta av världsarvet på södra Öland! Samtidigt som världsarvsveckan pågår Mat i Världsarvet. Den 18-19 juli kan du besöka en välfylld matmässa, äta god mat, delta i kvällsaktiviteter och gå på seminarier och provningar. Allt detta kan du uppleva i Mörbylånga hamnområde. Programmet hittar du i den här foldern. SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Södra Öland är med på Unescos lista över världsarv. Landskapet här är unikt och värdefullt. I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap ingår byarna, åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna. I dag fortsätter lantbrukarna att odla jorden och låta sina djur beta. Tack vare lantbrukarna kan odlingslandskapet upplevas av nya generationer. Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns i dag drygt 1000 världsarv på FN-organisationen Unescos världsarvslista varav 15 finns i Sverige. VANDRA I VICTORIAS FOTSPÅR Visste du att H.K.H Kronprinsessan Victoria vandrade genom världsarvet under en landskapsvandring den 9 maj 2018? Sällskapet vandrade 15 km av Mörbylångaleden från Seby läge till Ås kyrka.
    [Show full text]
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • Postmortem Agency Following the Sandby Borg Massacre
    Social Implications of Unburied Corpses from Intergroup Conflicts: Postmortem Agency Following the Sandby borg Massacre Clara Alfsdotter A massacre took place inside the Sandby borg ringfort, southeast Sweden, at the end of the fifth century. The victims were not buried, but left where they died. In order to understand why the corpses were left unburied, and how they were perceived following the violent event, a theoretical framework is developed and integrated with the results of osteological analysis. I discuss the contemporary normative treatment of the dead, social response to death and postmortem agency with emphasis on intergroup conflict and ‘bad death’. The treatment of the dead in Sandby borg deviates from known contemporary practices. I am proposing that leaving the bodies unburied might be viewed as an aggressive social action. The corpses exerted postmortem agency to the benefit of the perpetrators, at the expense of the victims and their sympathizers. The gain for the perpetrators was likely political power through redrawing the victim’s biographies, spatial memory and the social and territorial landscape. The denial of a proper death likely led to shame, hindering of regeneration and an eternal state of limbo. Introduction materiality of the dead in Sandby borg was investi- gated. This led to the conclusion that the corpses Although research on mass violence and on corpor- were not manipulated following the massacre, but eality is extensive within the social sciences and seemingly left where they died (Alfsdotter et al. humanities (see Knüsel & Smith 2014; Martin et al. 2018; Alfsdotter & Kjellström 2018; in preparation). 2012, for bioarchaeological developments in violence In this article, I investigate the social response to research), the complexity of dead bodies in the con- the deaths in order to understand the contemporary text of mass violence is largely unexplored, despite implications of the Sandby borg corpses.
    [Show full text]
  • The Work of the LIFE Project on the Agricultural Landscape in the Southern Part of the Island of Öland, Sweden(1)
    The work of the LIFE Project on the agricultural landscape in the southern part of the island of Öland, Sweden(1) ■ Basic profile ①Climate: Despite the high latitude, the North Atlantic current gives southern Sweden a temperate climate. Annual rainfall is 500-700mm with seasonal changes small on average. Annual Average Temperature: 6.7℃ Annual Rainfall: 540.2mm ②Area：450,000km² ③Population：（2008） 9.16 Million (2) ④Land-use （ 2005 ） Agricultural Land 27,100 km² Öland (6.6%)〔Farmland 22,000 km²(5.3%), Pasture 5,100 km² （1.3%）〕, Forest 275,000 km²（67.1%）, Others 118,000km² (26.3%) Fig.1 Öland Island in Sweden ■Southern Öland: Regional Profile Since the EU‟s CAP reforms to agricultural management in 1992, Agro-Environmental and other regulations have attached importance to extensively managed agricultural land with high biodiversity and semi-natural vegetation. Sweden joined the EU in 1995. A unique limestone barren plain known as the Stora Alvaret lies on the island, having been used for grazing livestock for several thousand years. Visiting in 1741, Carl Linnaeus wrote that, "It is noteworthy how some plants are able to thrive on the driest and most barren places of the alvar"（3）. However, decreasing use over the last 30 years has led to the grasslands becoming overgrown, with many flowering plants (phanerogams) disappearing, leading to further deterioration. From 1996 onwards the South Öland agricultural landscape was re-recognized by the EU through the work of the LIFE Project, and registered as a UNESCO World Heritage site in 2000. 1 Photo 1 Stora Alvaret – even the shrubby cinquefoil is grazed by cattle.
    [Show full text]
  • Ludde Print Ed
    Gotland University Press 5 Late Neolithic burial practice on the Island of Öland, southeast Sweden Ludvig Papmehl-Dufay, Kalmar County Museum/Linnaeus Universitet Abstract - This paper deals with Late Neolithic burials found on the Swedish Island of Öland in the Baltic Sea. A brief review of the hitherto known burials from this period on the Island is fol- lowed by the presentation of a recent find at Björnhovda, southwest Öland. Here at least one, and possibly as many as five, Late Neolithic traces of burials were found and excavated during autumn 2008. The site is presented in some detail, and these burials are compared to evidences presented in the brief review of Late Neolithic burial practices on Öland. In conclusion it is shown that burial customs during the Late Neolithic were greatly varied in this area, although a number of features can be identified which appear in the majority of the burials and thus possibly indicate some form of common customs. Introduction The Island of Öland is the second largest of the Swedish islands in the Baltic (Figure1). The bedrock consists mainly of Ordovician limestone, the topography is level and the highest point is around 58 m above present sea level. The Island is extremely rich in terms of prehistoric archaeological remains, consisting of visible monuments and sites as well as stray finds of prehistoric artefacts from all periods. The research to date has mainly concerned settlements and burials from the Iron Age, and until recently the Is- land’s Stone Age was sparsely known. A large-scale field survey, conducted in the mid 1990s, resulted in a vast increase of recorded Stone Age sites, and today a wealth of sites are known along the coasts of the Island.
    [Show full text]
  • Jak Přežít Antropologie Bydlení Pohled Do Minulosti Počátky Lovci
    001_052_Strecha 15.8.2006 7:45 Stránka 7 Obsah Předmluva 11 KAPITOLA PRVNÍ Jak přežít Antropologie bydlení 13 Člověk a podnebí 13 Stavební materiál a jeho zpracování 15 Tady zůstaneme. Volba tábořiště 24 Diktát ekonomie 26 Sociální vztahy, nadpřirozený svět 30 KAPITOLA DRUHÁ Pohled do minulosti Počátky 33 Kořeny architektury 33 Nejstarší evropské nálezy 39 Fenomén ohně 47 Stavěli si neandertálci obydlí? 48 Lovci mladého paleolitu 53 Dolní Věstonice, naleziště unikátních objevů a inovací v gravettienu 54 Vigne Brun 59 Rusko a Ukrajina 64 Překvapivé nálezy z Jižní Ameriky 88 Antropologický pohled 90 Magdalénští lovci sobů 97 Poslední lovci, první zemědělci 105 Mezolit 105 Západní Sibiř 105 Lepenski Vir 107 7 001_052_Strecha 15.8.2006 7:45 Stránka 8 Mt. Sandel 110 Příchod neolitu a Sahara 113 Kamenná architektura Sahary 115 Blízký východ 124 Antropologický pohled 131 Nejstarší neolit 134 Mladý mezolit a počátky neolitu v severní Evropě 136 Obydlí konce doby kamenné 141 Dlouhé domy starého neolitu střední Evropy 141 Antropologický pohled 151 Neolitické domy z jihozápadní Francie 156 Staroneolitické sídliště Darian 159 Domy tripolské kultury 160 Iluze „nákolních“ staveb 165 Středoevropský latén a konec pravěku 171 Kultovní a monumentální architektura 177 Rondely 177 Megality 181 Dolmeny 184 Barnenez 191 Newgrange 198 Gavrinis 205 Saharské a kavkazské dolomeny 210 Menhiry 214 Carnac 217 Černovaja 218 Stonehenge 221 Středomoří 226 Odkaz pravěku 243 KAPITOLA TŘETÍ Mizející svět Poslední lovci-sběrači 245 Dobytí severu 245 Paleoeskymáci 245 Fjord
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Plant Cover on the Limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren UPPSALA 1988 ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren Almqvist & Wiksell International, Stockholm UPPSALA 1988 The publication of this volume has been economically supported by the "Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse". ISBN 91-7210-076-1 (paperback) ISBN 91-7210-476-7 (cloth) ISSN 0084-5914 Respective author 1988 © Drawing of Hel ianthemum oelandicum on cover by Marie Widen. Edidit: Svenska Vaxtgeografiska Sallskapet Box 559, 751 22 Uppsala Editor: Erik Sjogren Technical editor: Gunnel Sjors Phototypesetting: Textgruppen i U ppsala AB Printed in Sweden 1988 by Centraltryckeriet AB, Bon\s Acta phytogeographica suecica 76 Contents Studies of vegetation on Oland-changes and development during a century. By Erik Sj ogren . 5 Limiting factors on seed production in Crepis tectorum ssp. pumila. By Stejan Andersson. 9 The dry alvar grasslands of Oland: ecological amplitudes of plant spe­ cies in relation to vegetation composition. By Karin Bengtsson, Honor C. Prentice, Ej vind Rosen, Roland Moberg & Erik Sj ogren . 21 Calcicolous lichens and their ecological preferences on the Great Alvar of Oland. By Lars Froberg. 47 Floristic diversity and guild structure in the grasslands of Oland's Stora Alvar. By Eddy van der Maarel. 53 The effects of colonizing shrubs (Juniperus communis and Potentilla fructicosa) on species richness in the grasslands of Stora Alvaret, Oland. By Marcel Rejmdnek & Ejvind Rosen. 67 Das Naturschutzgebiet in Gosslunda. By Lars Rodenborg.
    [Show full text]
  • Ås Socken Ås Socken Utgiven Av: Länsstyrelsen Kalmar Län Ansvarig Avdelning: Tillväxt Och Miljö Författare: Ann Moreau, Pär Folkesson Omslagsbild: Enetri År 1641
    Ås socken Ås socken Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avdelning: Tillväxt och miljö Författare: Ann Moreau, Pär Folkesson Omslagsbild: Enetri år 1641. Ur jordebok upprättad av Lantmäteriet Karttillstånd: Lantmäteriet, medgivande M2000/6165 Foto: Pär Folkesson Kartor: Ann Moreau, Pär Folkesson Illustrationer: Elvira Laneborg Utformning: Carina Nanker Tryckt hos: XXX, 2013 Upplaga: 500 st Innehåll Landskap att värna om 5 Senmedeltida gärden 5 Bete på Stora alvaret 6 Södra Ölands odlingslandskap 7 Öländska gärden 8 Byar och gärden före 1300-talet 8 Byar och gärden under sen medeltid 9 Enskifte och laga skifte 13 Gärdesgränser i Ås socken 13 Gärdenas yta, omkrets och murar 16 Alvarbete 31 Alvaren 31 Herdekulturen 31 Djurgårdsinrättningen 32 Utmarksdelningen 32 Alvarmarkerna 32 Statlig ersättning för alvarbete 33 Alvarbete i Ås socken 34 Kärra 34 Enetri 34 Näsby 34 Ottenby kungsgård 36 Kartor 38 Litteratur 38 – 3 – Landskap att värna om Senmedeltida gärden Kärra kan vara att byn gränsar på alla sidor till Att anlägga radbyar i laga läge och att skapa nya Stora alvaret och att möjligheterna att odla upp i noga uträknade gärden var ett sätt för storgods- ut-markerna var begränsade. I Näsbys lilla gärde, ägarna, främst kyrkan, att hålla reda på sina gårdar Näsby II, och i Ottenbys norra gärde Ottenby II, i byarna och räkna ut avkastningen från dessa. återstår 25 % av gärdesmurarna. Projektets syfte har varit att se hur många av de stenmurar som omgärdade dessa ”nya” gärden Det finns flera förklaringar till att man tagit bort som finns kvar i landskapet idag i Ås socken. stenmurar. Längs landsvägarna har mursträckningar försvunnit vid vägbyggen.
    [Show full text]
  • Heritage Value from Below. a Local Community Perspective on Conservation, Preservation and Authenticity in Se Sweden Artigo Valor Patrimonial Visto De Baixo
    http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in . Citation for the original published paper (version of record): Papmehl-Dufay, L. (2020) Heritage value from below.: A local community perspective on conservation, preservation and authenticity in SE Sweden. Cadernos do Lepaarq, XVII(34): 58-73 https://doi.org/10.15210/lepaarq.v17i34.19405 Access to the published version may require subscription. N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103514 Volume XVII, Número 34, Julho-Dezembro/2020 HERITAGE VALUE FROM BELOW. A LOCAL COMMUNITY PERSPECTIVE ON CONSERVATION, PRESERVATION AND AUTHENTICITY IN SE SWEDEN ARTIGO VALOR PATRIMONIAL VISTO DE BAIXO. UMA PERSPECTIVA COMUNITÁRIA SOBRE CONSERVAÇÃO, PRESERVAÇÃO E SUTENTICIDADE NA SUÉCIA PAPER Ludvig Papmehl-Dufay Como citar este artigo: PAPMEHL-DUFAY, Ludvig. Heritage value from below: A local community perspective on conservation, preservation and authenticity in SE Sweden. Cadernos do Lepaarq, v. XVII, n.34, p. 58-73, Jul-Dez. 2020. Recebido em: 15/08/2020 Aprovado em: 19/11/2020 Publicado em: 22/12/2020 ISSN 2316 8412 Textos de Antropologia, Arqueologia e Patrimônio Heritage value from below. A local community perspective on conservation, preservation and authenticity in SE Sweden Ludvig Papmehl-Dufaya Abstract: Resumo: This paper discusses how archaeological heritage can func- Este artigo discute como o patrimônio arqueológico pode tion as a focus of community identity in a rural setting, and funcionar como um foco de identidade comunitária em um what happens when an original monument is replaced by a ambiente rural, e o que acontece quando um monumento ori- copy.
    [Show full text]
  • Världsarv I Sverige
    VÄRLDSARV – FÖNSTRET MOT HISTORIEN OCH VÄRLDEN Del I: Vad är världsarv? Del II: Världsarv i skolan Del III: Världsarv i Sverige Del III VÄRLDSARV I SVERIGE Producerad av: Svenska Unescorådet 103 33 Stockholm Telefon: 08-405 10 00 Fax: 08-411 04 70 www.unesco.se isbn 91-631-2968-x Redaktör: Kerstin Lundman Grafisk Formgivning: Typisk Form designbyrå Innehåll DEL I: VAD ÄR VÄRLDSARV? 1. Förord 5 2. Världsarvssymbolen 7 3. Vad är ”arv” och hur bevara det? 9 4. Världsarvskonventionen bakgrund 19 5. Världsarv och identitet 25 6. Vad är Unesco? 33 7. Att bevara världsarvet – hur går processen till? 39 8. Hot mot världsarven 53 9. Världsarv och turism 61 10. Världsarv och miljö 73 11. Världsarv och fred 83 DEL II: VÄRLDSARV I SKOLAN 12. Bakgrund 95 13. Inledning 105 14. Patrimonito 109 15. Allmänna elevaktiviteter 113 16. Övningar kring kapitlen i del I 129 DEL III: VÄRLDSARV I SVERIGE 17. Riksantikvarieämbetet och världsarvskonventioen 153 18. Svenska världsarv 159 19. Exempel på hur svenska skolor arbetat med världsarven 199 BILAGOR 20. Världarvskonventionen, hela texten 209 21. Litteraturlista 226 22. Ordlista 234 Riksantikvarieämbetet och 17 världsarvskonventionen Unescos konvention för skydd av världens natur- och kulturarv är ett betydelsefullt instrument för att bevara värdefulla områden, mil- jö er och objekt. Sedan världsarvskonventionen antogs av Unescos generalkonferens 1972 har den kommit att bli organisationens kanske mest verksamma redskap för natur- och kultursamarbete. Fler än 180 länder har anslutits sig till konventionen, och antalet världsarv uppgår till 851 i sammanlagt 141 länder. De länder som skriver under konventionen tar på sig ett stort ansvar.
    [Show full text]
  • Svensk Botanisk Tidskrift INNEHÅLL
    Svensk Botanisk Tidskrift Svensk Botanisk Tidskrift 103(3–4): 129–208 ISSN 0039-646X, Uppsala 2009 Volym 103 • Häfte 3−4 • 2009 INNEHÅLL 103(3–4): 129–208 (2009) 129 Ordföranden har ordet: Använd Artportalen! 130 Blomsterdrottningen 130 Beck-Friis, B: Blomsterdrottningen Exklusiv intervju med 133 Toräng, P & Vanhoenacker, D: Majviva – ekologi och drottning Silvia bevarandestatus (Primula farinosa in Sweden – ecology and conservation status) 141 Kullman, L: Fjällens evighetsgranar – svensk naturhistoria i nytt ljus (Eternal mountain spruces – new light on Swedish forest history) 149 Andersson, U-B: Jordstjärnor i Sverige 2. Sträv jordstjärna, dvärgjordstjärna, naveljordstjärna och liten jordstjärna (Swedish earthstars (Geastraceae) 2) 153 Snogerup, S: Juncaceae i Norden 2. Perenna Juncus-arter med ledade blad (Perennial species of Juncus with terete, septate leaves (sect. Ozophyllum) in Norden) 174 Sand-Jensen, K: Fascinerande anpassningar hos växter i lobeliasjöar (Adaptations among aquatic plants in Scandinavian Lobelia lakes) 183 Pihlgren, A: Föryngring av ek och rönn i betesmarker med hjälp av buskar och konstgjorda betesskydd (Seedling establishment of Quercus robur and Sorbus aucuparia in shrubs and artificial grazing refuges) 187 Svensson, R, Pihlgren, A & Wissman, J: Gräsröjaren – bättre än sitt rykte! (The grass trimmer – better than its reputation) 196 Burén, T: Tre förbisedda och missförstådda krypbjörnbär från sydöstra Sverige (Three overlooked and misinterpreted species of Rubus sect. Corylifolii from southeast Sweden) 205 Botanisk litteratur: The emerald planet 206 Svanberg, K: Vit form av skogsknipprot också i Västmanland (Chlorophyll-free form of Epipactis helleborine also in Västmanland) Framsidan: 207 Lidman, S G: Botanikromantik Notblomster Lobelia dortmanna 208 Botaniskt nytt: ArtDatabankens naturvårdspris 2009 är en av karak- Våra kulturväxters namn tärsarterna i våra Fina fynd klarvattensjöar Kansliet har flyttat (se sidan 174).
    [Show full text]