DOCSLIB.ORG

Svensk Botanisk Tidskrift INNEHÅLL

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Svensk Botanisk Tidskrift INNEHÅLL Svensk Botanisk Tidskrift Svensk Botanisk Tidskrift 103(3–4): 129–208 ISSN 0039-646X, Uppsala 2009 Volym 103 • Häfte 3−4 • 2009 INNEHÅLL 103(3–4): 129–208 (2009) 129 Ordföranden har ordet: Använd Artportalen! 130 Blomsterdrottningen 130 Beck-Friis, B: Blomsterdrottningen Exklusiv intervju med 133 Toräng, P & Vanhoenacker, D: Majviva – ekologi och drottning Silvia bevarandestatus (Primula farinosa in Sweden – ecology and conservation status) 141 Kullman, L: Fjällens evighetsgranar – svensk naturhistoria i nytt ljus (Eternal mountain spruces – new light on Swedish forest history) 149 Andersson, U-B: Jordstjärnor i Sverige 2. Sträv jordstjärna, dvärgjordstjärna, naveljordstjärna och liten jordstjärna (Swedish earthstars (Geastraceae) 2) 153 Snogerup, S: Juncaceae i Norden 2. Perenna Juncus-arter med ledade blad (Perennial species of Juncus with terete, septate leaves (sect. Ozophyllum) in Norden) 174 Sand-Jensen, K: Fascinerande anpassningar hos växter i lobeliasjöar (Adaptations among aquatic plants in Scandinavian Lobelia lakes) 183 Pihlgren, A: Föryngring av ek och rönn i betesmarker med hjälp av buskar och konstgjorda betesskydd (Seedling establishment of Quercus robur and Sorbus aucuparia in shrubs and artificial grazing refuges) 187 Svensson, R, Pihlgren, A & Wissman, J: Gräsröjaren – bättre än sitt rykte! (The grass trimmer – better than its reputation) 196 Burén, T: Tre förbisedda och missförstådda krypbjörnbär från sydöstra Sverige (Three overlooked and misinterpreted species of Rubus sect. Corylifolii from southeast Sweden) 205 Botanisk litteratur: The emerald planet 206 Svanberg, K: Vit form av skogsknipprot också i Västmanland (Chlorophyll-free form of Epipactis helleborine also in Västmanland) Framsidan: 207 Lidman, S G: Botanikromantik Notblomster Lobelia dortmanna 208 Botaniskt nytt: ArtDatabankens naturvårdspris 2009 är en av karak- Våra kulturväxters namn tärsarterna i våra Fina fynd klarvattensjöar Kansliet har flyttat (se sidan 174). Foto: Ole Pedersen. Rättelse Grafiska Punkten, Växjö 2009 Svenska Botaniska Föreningen Svensk Botanisk Tidskrift Föreningar anslutna till Svenska Botaniska Föreningen Kansli Svenska Botaniska Föreningen, Svensk Botanisk Tidskrift publicerar original- Västergötlands botaniska Botaniska sällskapet i Stockholm c/o Zoologisk utvecklingsbiologi, Uppsala arbeten och översiktsartiklar om botanik på Adress samt en kontaktperson för varje förening. förening Ida Trift, Nybrog. 66 A, 114 41 universitet, Norbyvägen 18 A, 752 36 Uppsala. svenska. I första hand trycks kortare artiklar Anders Bohlin, Halltorpsgatan Stockholm. Tel: 08-667 66 85. av nationellt och nordiskt intresse. Tidskriften Föreningen Blekinges flora Intendent Barbro Beck-Friis 14, 461 41 Trollhättan. Tel: E-post: [email protected] utkommer fem gånger om året och omfattar Bengt Nilsson, Trestenavägen Telefon: 018-471 28 91, 070-645 8118 0520-350 40. E-post: anders. totalt cirka 350 sidor. 5 A, 294 35 Sölvesborg. Upplands Botaniska Förening Fax: 018-471 64 25 Tel: 0456-127 48. [email protected] Alexandra Holmgren, Kungs- E-post: [email protected] Ägare Svenska Botaniska Föreningen. Hallands Botaniska Förening Botaniska Föreningen i ängsg. 53 A, 753 18 Uppsala. © Svensk Botanisk Tidskrift respektive artikel- Tel: 018-15 77 12. E-post: Webbplats www.sbf.c.se Bruno Toftgård, Prosten Bergs Göteborg författare och fotograf har upphovsrätterna. upplands.botaniska.forening@ väg 7, 303 41 Halmstad. Tel: Erik Ljungstrand, c/o Bota- Medlemskap 2009 (inkl. tidskriften) 295 kr Publicerade fotografier kan komma att åter- gmail.com 035-362 04. E-post: bruno. niska inst., Box 461, 405 30 inom Sverige (under 25 år 100 kr), 435 kr inom användas i tidskriften eller på webbplatsen. [email protected] Göteborg. E-post: botaniska. Dalarnas botaniska sällskap Norden och övriga Europa, och 535 kr i resten av [email protected] Staffan Jansson, S. Kyrkog. 4, Ansvarig utgivare Ordföranden i Svenska Föreningen Smålands flora världen. Familjemedlemskap utan tidskrift 50 kr. 783 30 Säter. Tel: 0225-534 56. Botaniska Föreningen, Margareta Edqvist, se Tomas Burén, Adelgatan 11 C, Föreningen Bohusläns flora E-post: [email protected] Styrelse Svenska Botaniska Föreningen. 393 50 Kalmar. Tel: 0480- Evastina Blomgren, Dalgatan Gävleborgs Botaniska Sällskap Ordförande Margareta Edqvist Redaktör Bengt Carlsson, c/o Zoologisk ut- 251 89. E-post: tomas.buren@ 7–9, 456 32 Kungshamn. Tel: Syrengatan 19, 571 39 Nässjö netatonce.net 0523-320 22. E-post: evastina. Barbro Risberg, Hagmarksg. vecklingsbiologi, Uppsala universitet, Norby- 44, 813 33 Hofors. E-post: Tel: 0380-106 29 Vetlanda botaniska sällskap [email protected] vägen 18 A, 752 36 Uppsala. Tel: 018-471 28 [email protected] E-post: [email protected] 91, 070-958 10 90. Fax: 018-471 64 25. Tommy Merkert, Norhagen Uddevalla botaniska förening Medelpads Botaniska Förening Vice ordförande Göran Mattiasson E-post: [email protected] Lemnhult 2, 570 10 Korsberga. Göran Johansson, Röane 119, Olof Svensson, Kaprifolvägen Tel: 0383-840 69. E-post: 451 94 Uddevalla. Torkel Höges gränd 15, 224 75 Lund Instruktioner till författare finns på fören- 8, 860 35 Söråker. Tel: [email protected] Tel: 0522-870 43. Tel: 046-12 99 35 ingens webbplats och på bakpärmens insida 060-57 94 44. E-post: olof. Dalslands botaniska förening E-post: [email protected] i första numret av varje årgång. Kan även fås Botaniska sällskapet i [email protected] Jönköping Torsten Örtenblad, Eriksbyn, Pl Sekreterare Gunnar Björndahl från redaktören. Jämtlands Botaniska Sällskap Martin Sjödahl, Ladugårdsg. 6686, 464 94 Mellerud. Rudsvägen 3 D, 654 55 Karlstad Bengt Petterson, Trollsåsen Priser Prenumeration på tidskriften ingår 3, 553 38 Jönköping. Tel: 0530-301 45. Tel: 054-15 72 27 2920, 830 44 Nälden. för privatpersoner i medlemsavgiften. Prenu- Tel: 036-30 77 38. Örebro läns botaniska Kassör Lars-Åke Pettersson merationspris för institutioner och företag är Tel: 0640-208 45. E-post: E-post: [email protected] sällskap [email protected] Irisdalsgatan 26, 621 42 Visby detsamma som medlemsavgiften för privat- Per Erik Persson, Gamla Viker Ölands Botaniska Förening Västerbottens läns Botaniska Tel: 0498-21 83 87 personer. Se vidare under medlemskap. En- Ulla-Britt Andersson, 217, 713 92 Gyttorp. Tel: 0587- staka häften 50 kr, häften äldre än 2 år 10 kr. Förening Övriga ledamöter Kummelvägen 12, 386 92 704 06. E-post: Katarina Winka, Godemans- Leif Andersson, Töreboda Vid köp av fler än 25 häften är priset 25 kr Färjestaden. Tel: 0485-332 24. [email protected] styck. Generalregister för 1987–2006: 100 kr. vägen 4, 903 55 Umeå. Tel: Ulla-Britt Andersson, Hemsida: www.botanist.se Värmlands Botaniska 090-304 42. E-post: katarina. Äldre register: 30 kr styck. Porto tillkommer. Färjestaden Gotlands Botaniska Förening Förening [email protected] Evastina Blomgren, Beställningar av prenumerationer och tid- Jörgen Petersson, Humle- Owe Nilsson, Utterbäcksvägen Föreningen Pite lappmarks flora Kungshamn skrifter görs från föreningskansliet. gårdsvägen 18, 621 46 Visby. 10, 691 52 Karlskoga. Tel: Charlotte Nordgren, Stefan Grundström, Härnösand PlusGiro 48 79 11-0. Tel: 0498-21 45 59. Hemsida: 0586-72 84 78. E-post: owe. Plåtslagaregatan 21, 930 90 Anders Jacobson, Vellinge Svenska www.gotlandsflora.se [email protected] Arjeplog. Tel: 0961-104 70. Tryck och distribution Olof Janson, Götene Östergötlands natural- Botaniska Föreningen i E-post: [email protected] Grafiska Punkten, Växjö. Per Milberg, Rimforsa Botaniska historiska förenings Västmanlands län Föreningen Norrbottens flora Kjell-Arne Olsson, Åhus MILJÖMÄRKT Trycksak 341 362 botanikgrupp Christina Flint Celsing, Kerstin Haraldsson, Föreningen Bo Antberg, Hoffstedtsgatan Bågevägen 12, 722 18 Västerås Fågelsångsvägen 21, 952 35 12, 586 63 Linköping. Tel: 021-12 10 06. Hemsida: Kalix. Tel: 070-264 46 46. Tel: 013-29 88 45. www.sbf.c.se/bfv E-post: [email protected] ORDFÖRANDEN HAR ORDET Använd Artportalen! ilken fantastisk vår vi haft! Jag vet inte riktigt om jag kan kalla det vår, det gick från vinterjacka till t-shirt på direkten. Jag reser ju runt i landet ganska mycket i mitt jobb, så jag Vfår uppleva årstidernas växlingar flera gånger. Den 18 april var jag i Skåne där markerna färgats i vitt, gult och rosa av vårblommorna. Åter på småländska höglandet fick jag backa några veckor i utveck- lingen, men när jag skriver dessa rader i början av maj har också vi fått glädjas åt blomsterprakten. Finns det något som sätter fart på vårkänslorna som en solig dag och lysande mattor av vitsippor? Visst blir man glad! I slutet av maj ska jag till Kalix. Kanske blir det då en ny tidsresa bland våra växter. Jag pratade just med en av våra medlemmar. Hon hade nyligen besökt en småländsk betesmark – en av mina favoritlokaler – för att få se den smalbladiga lungörten blomma. Och i blom fick hon se den, fast den i soliga lägen redan hade sett sina bästa dagar. Innan hon åkte hade hon sökt på Artportalen (www.artportalen.se) efter smalbladig lungört och fått fram lokaluppgifter. Är du redan en van användare av Artportalen så går även du in där titt som tätt och ser vad andra har rapporterat för spännande arter. Om du aldrig har varit inne på Artportalen, är det hög tid att börja nu. Kanske du först söker efter vad andra funnit för att sedan själv rapportera dina fynd. Du glädjer andra samtidigt som du hjälper till att bygga upp kunskapen om våra arters utbrednings- mönster och inte minst våra möjligheter att kunna upptäcka för- ändringar som sker i naturen. Just nu finns det nästan två och en halv miljon rapporter inlagda för kärlväxter, mossor, svampar, lavar och alger! Det är först när väldigt många rapporter samlats in som upp- gifterna blir verkligt användbara. Då kommer de till nytta i både föreningars och myndigheters naturvårdsarbete och för forskningen. Uppgifterna är också till värdefull hjälp i arbetet med den nya Röd- listan 2010. Men uppgifterna ska givetvis också användas av oss amatörer. Vill du se en viss art, så sök på den och du får fram allt som rappor- terats. Det kan locka till spännande besök på nya platser. Det finns kartor som du kan skriva ut och det finns även ett bra bildarkiv.
Load more

Recommended publications
  • Världsarvsveckan 15-21 Juli 2019 Sodraoland.Com
    Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVSVECKAN 15-21 JULI 2019 SODRAOLAND.COM Missa inget som händer på södra Öland! Visste du att Mörbylånga kommun precis har lanserat en app? Där hittar du bland annat kötider på Ölandsbron, evenemang, badplatstemperaturer, kartvyer med offentliga toaletter, laddstolpar, vandringsleder och mycket mer! Appen finns till både Android och iPhone. Du laddar enkelt ner den kostnadsfritt från App Store eller Google Play. VÄLKOMMEN TILL VÄRLDSARVSVECKAN Den 15-21 juli går flera arrangörer samman och genomför en vecka med extra många världsarvsaktiviteter, som du hittar i det här programmet. Passa på att uppleva och njuta av världsarvet på södra Öland! Samtidigt som världsarvsveckan pågår Mat i Världsarvet. Den 18-19 juli kan du besöka en välfylld matmässa, äta god mat, delta i kvällsaktiviteter och gå på seminarier och provningar. Allt detta kan du uppleva i Mörbylånga hamnområde. Programmet hittar du i den här foldern. SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Södra Öland är med på Unescos lista över världsarv. Landskapet här är unikt och värdefullt. I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap ingår byarna, åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna. I dag fortsätter lantbrukarna att odla jorden och låta sina djur beta. Tack vare lantbrukarna kan odlingslandskapet upplevas av nya generationer. Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns i dag drygt 1000 världsarv på FN-organisationen Unescos världsarvslista varav 15 finns i Sverige. VANDRA I VICTORIAS FOTSPÅR Visste du att H.K.H Kronprinsessan Victoria vandrade genom världsarvet under en landskapsvandring den 9 maj 2018? Sällskapet vandrade 15 km av Mörbylångaleden från Seby läge till Ås kyrka.
    [Show full text]
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • The Work of the LIFE Project on the Agricultural Landscape in the Southern Part of the Island of Öland, Sweden(1)
    The work of the LIFE Project on the agricultural landscape in the southern part of the island of Öland, Sweden(1) ■ Basic profile ①Climate: Despite the high latitude, the North Atlantic current gives southern Sweden a temperate climate. Annual rainfall is 500-700mm with seasonal changes small on average. Annual Average Temperature: 6.7℃ Annual Rainfall: 540.2mm ②Area：450,000km² ③Population：（2008） 9.16 Million (2) ④Land-use （ 2005 ） Agricultural Land 27,100 km² Öland (6.6%)〔Farmland 22,000 km²(5.3%), Pasture 5,100 km² （1.3%）〕, Forest 275,000 km²（67.1%）, Others 118,000km² (26.3%) Fig.1 Öland Island in Sweden ■Southern Öland: Regional Profile Since the EU‟s CAP reforms to agricultural management in 1992, Agro-Environmental and other regulations have attached importance to extensively managed agricultural land with high biodiversity and semi-natural vegetation. Sweden joined the EU in 1995. A unique limestone barren plain known as the Stora Alvaret lies on the island, having been used for grazing livestock for several thousand years. Visiting in 1741, Carl Linnaeus wrote that, "It is noteworthy how some plants are able to thrive on the driest and most barren places of the alvar"（3）. However, decreasing use over the last 30 years has led to the grasslands becoming overgrown, with many flowering plants (phanerogams) disappearing, leading to further deterioration. From 1996 onwards the South Öland agricultural landscape was re-recognized by the EU through the work of the LIFE Project, and registered as a UNESCO World Heritage site in 2000. 1 Photo 1 Stora Alvaret – even the shrubby cinquefoil is grazed by cattle.
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Plant Cover on the Limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren UPPSALA 1988 ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 76 Plant cover on the limestone Alvar of Oland Ecology - Sociology - Taxonomy Editor Erik Sjogren Almqvist & Wiksell International, Stockholm UPPSALA 1988 The publication of this volume has been economically supported by the "Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse". ISBN 91-7210-076-1 (paperback) ISBN 91-7210-476-7 (cloth) ISSN 0084-5914 Respective author 1988 © Drawing of Hel ianthemum oelandicum on cover by Marie Widen. Edidit: Svenska Vaxtgeografiska Sallskapet Box 559, 751 22 Uppsala Editor: Erik Sjogren Technical editor: Gunnel Sjors Phototypesetting: Textgruppen i U ppsala AB Printed in Sweden 1988 by Centraltryckeriet AB, Bon\s Acta phytogeographica suecica 76 Contents Studies of vegetation on Oland-changes and development during a century. By Erik Sj ogren . 5 Limiting factors on seed production in Crepis tectorum ssp. pumila. By Stejan Andersson. 9 The dry alvar grasslands of Oland: ecological amplitudes of plant spe­ cies in relation to vegetation composition. By Karin Bengtsson, Honor C. Prentice, Ej vind Rosen, Roland Moberg & Erik Sj ogren . 21 Calcicolous lichens and their ecological preferences on the Great Alvar of Oland. By Lars Froberg. 47 Floristic diversity and guild structure in the grasslands of Oland's Stora Alvar. By Eddy van der Maarel. 53 The effects of colonizing shrubs (Juniperus communis and Potentilla fructicosa) on species richness in the grasslands of Stora Alvaret, Oland. By Marcel Rejmdnek & Ejvind Rosen. 67 Das Naturschutzgebiet in Gosslunda. By Lars Rodenborg.
    [Show full text]
  • Ås Socken Ås Socken Utgiven Av: Länsstyrelsen Kalmar Län Ansvarig Avdelning: Tillväxt Och Miljö Författare: Ann Moreau, Pär Folkesson Omslagsbild: Enetri År 1641
    Ås socken Ås socken Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avdelning: Tillväxt och miljö Författare: Ann Moreau, Pär Folkesson Omslagsbild: Enetri år 1641. Ur jordebok upprättad av Lantmäteriet Karttillstånd: Lantmäteriet, medgivande M2000/6165 Foto: Pär Folkesson Kartor: Ann Moreau, Pär Folkesson Illustrationer: Elvira Laneborg Utformning: Carina Nanker Tryckt hos: XXX, 2013 Upplaga: 500 st Innehåll Landskap att värna om 5 Senmedeltida gärden 5 Bete på Stora alvaret 6 Södra Ölands odlingslandskap 7 Öländska gärden 8 Byar och gärden före 1300-talet 8 Byar och gärden under sen medeltid 9 Enskifte och laga skifte 13 Gärdesgränser i Ås socken 13 Gärdenas yta, omkrets och murar 16 Alvarbete 31 Alvaren 31 Herdekulturen 31 Djurgårdsinrättningen 32 Utmarksdelningen 32 Alvarmarkerna 32 Statlig ersättning för alvarbete 33 Alvarbete i Ås socken 34 Kärra 34 Enetri 34 Näsby 34 Ottenby kungsgård 36 Kartor 38 Litteratur 38 – 3 – Landskap att värna om Senmedeltida gärden Kärra kan vara att byn gränsar på alla sidor till Att anlägga radbyar i laga läge och att skapa nya Stora alvaret och att möjligheterna att odla upp i noga uträknade gärden var ett sätt för storgods- ut-markerna var begränsade. I Näsbys lilla gärde, ägarna, främst kyrkan, att hålla reda på sina gårdar Näsby II, och i Ottenbys norra gärde Ottenby II, i byarna och räkna ut avkastningen från dessa. återstår 25 % av gärdesmurarna. Projektets syfte har varit att se hur många av de stenmurar som omgärdade dessa ”nya” gärden Det finns flera förklaringar till att man tagit bort som finns kvar i landskapet idag i Ås socken. stenmurar. Längs landsvägarna har mursträckningar försvunnit vid vägbyggen.
    [Show full text]
  • Världsarv I Sverige
    VÄRLDSARV – FÖNSTRET MOT HISTORIEN OCH VÄRLDEN Del I: Vad är världsarv? Del II: Världsarv i skolan Del III: Världsarv i Sverige Del III VÄRLDSARV I SVERIGE Producerad av: Svenska Unescorådet 103 33 Stockholm Telefon: 08-405 10 00 Fax: 08-411 04 70 www.unesco.se isbn 91-631-2968-x Redaktör: Kerstin Lundman Grafisk Formgivning: Typisk Form designbyrå Innehåll DEL I: VAD ÄR VÄRLDSARV? 1. Förord 5 2. Världsarvssymbolen 7 3. Vad är ”arv” och hur bevara det? 9 4. Världsarvskonventionen bakgrund 19 5. Världsarv och identitet 25 6. Vad är Unesco? 33 7. Att bevara världsarvet – hur går processen till? 39 8. Hot mot världsarven 53 9. Världsarv och turism 61 10. Världsarv och miljö 73 11. Världsarv och fred 83 DEL II: VÄRLDSARV I SKOLAN 12. Bakgrund 95 13. Inledning 105 14. Patrimonito 109 15. Allmänna elevaktiviteter 113 16. Övningar kring kapitlen i del I 129 DEL III: VÄRLDSARV I SVERIGE 17. Riksantikvarieämbetet och världsarvskonventioen 153 18. Svenska världsarv 159 19. Exempel på hur svenska skolor arbetat med världsarven 199 BILAGOR 20. Världarvskonventionen, hela texten 209 21. Litteraturlista 226 22. Ordlista 234 Riksantikvarieämbetet och 17 världsarvskonventionen Unescos konvention för skydd av världens natur- och kulturarv är ett betydelsefullt instrument för att bevara värdefulla områden, mil- jö er och objekt. Sedan världsarvskonventionen antogs av Unescos generalkonferens 1972 har den kommit att bli organisationens kanske mest verksamma redskap för natur- och kultursamarbete. Fler än 180 länder har anslutits sig till konventionen, och antalet världsarv uppgår till 851 i sammanlagt 141 länder. De länder som skriver under konventionen tar på sig ett stort ansvar.
    [Show full text]
  • KV 2 2017.Indd 1 2017-06-02 13:25 INNEHÅLL
    – : K D Oscar-Fredriksborgs eldsjälar I Linnés och Solanders skugga F V Åtta kvinnor från sju sekel Svensk design i Pretoria B G, Levande historier från Alvastra K Tidsresa i kulturens tecken ÖLANDSinnenas KV 2 2017.indd 1 2017-06-02 13:25 INNEHÅLL UT I FLYKTIGA TIDER! Lägger stabil grund Välkommen Birgitta Böhlin, som sedan , avslutningar, den 18 april är vikarierande general- picknick i gröngräset och utykter direktör för Statens fastighetsverk. Hur med familjen, arbetskamraterna, ser du på ditt uppdrag och vad ska du göra under din tid i myndigheten? skolklassen eller förskolan. Den yktiga sommaren är här och vi –Jagharetttillfälligtuppdragiväntan njuter för fulla muggar. påattenordinariegeneral direktörrekry På Kulturvärdens redaktion teratsMittfokusärattsetillattverk samhetenharenstabilochtrygggrund hoppas vi på en varm och solig attståpåDetinnebärblandannatatt sommar som lockar till utykter och förenklaochförtydligahurmyndigheten har laddat upp med tips på många genomförochföljeruppverksamheten intressanta utyktsmål både för soliga och regniga sommardagar. Hur har din första tid varit? I det här numret tar vi en –Underminaförstatreveckorharjag rundtur på Öland som kryllar av hunnithamångamötenochfåttmånga blommor, kossor och kultur. Vårt spännandeintryckJagharblandannat besöksmålsteam berättar också hur varitmedpåresultatredovisningenavmiljörevisionenDenvisarattviharett de arbetar och ger sina femton bästa stortmiljöengagemangihelaverksamhetenochattmiljöarbetetärvälintegre tips i form av en tidsresa.
    [Show full text]
  • Extra! 13 Sköna Smultron Ställen
    PubliceradPublicerad november juli 20202014 ÖLAND Extra! 13 sköna smultron ställen ✔ Stränderna ✔ Vindsurfing ✔ Radbyarna ✔ Alvaret ✔ Solliden ✔ Gårdsbutiker ✔ Byrums raukar ✔ Fågelkoll i ✔ Loppisar ✔ Kroppkakor Ottenby ✔ Fornborgar och Lufsa ✔ Skördefesten ✔ Golf 2 ÖLAND En älskad favorit i sommarsverige land är en våra mest älskade favoriter i sommarsverige. Du behöver inte lämna Ölandet för att hitta exotiska upplevelser. Vår näst största ö har majestätiska stränder, trolska skogar, fascinerande kultur, odlingsmöjligheter som påminner om sydeuropas och storslagna landskap. Jag älskar östra sidan, från de sydliga pittoreska radbyarna till de maffiga stränderna i norr, där trädgårdarna dignar av växtlighet, soltimmarna är fler här än någon annanstans i landet. Du behöver inte köra många minuter för att finna ännu en loppis, ännu en lockande gårdsbutik som säljer grönsaker och kött producerat på gården. På senare år känns det också som att Öland är på väg att ta upp kampen med Gotland på allvar om vilken ö som är mest kreativ och nyskapande. Nu öppnar designhotell, bra restauranger och spännande gallerier i en takt som man inte sett tidigare. Matkulturen blir bättre för varje säsong, alltid förankrad i det öländska, mer äkta än förfinad. Vi som älskar ön tackar för det, då finns det bara ännu mer att upptäcka. Text & foto: JONAS HENNINGSSON 5 x praktiska fakta Boka tidigt hitta lugnare delar av ön, styr veckorna i juli och augusti då Var tidigt ute med bokningarna söderut. hela Sveriges befolkning tycks inför speciella helger vara på väg från fastlandet över som midsommarafton Håll koll på vädret bron. och skördefesten– du är Öland är väldigt utsträckt Framförallt dagarna kring inte ensam om att vilja geografiskt och det kan skilja Victoriadagen brukar vara extra fira på en av de klassiska mycket på vädret i norr jämfört trafiktäta.
    [Show full text]
  • Världsarvets Villkor
    ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Ethnology 1 Världsarvets villkor Världsarvets villkor Intressen, förhandlingar och bruk i internationell politik Jan Turtinen Stockholms universitet Omslagsbild: Unescos världsarvskarta 2006. © Unesco World Heritage Centre. © Jan Turtinen, Stockholm 2006 ISSN 1653-851X ISBN 91-85445-41-X Tryck US-AB, Stockholm 2006 Distributör: Almqvist & Wiksell International, Stockholm. Till mor och far Innehåll Förord..............................................................................................................9 1. Inledning....................................................................................................11 Ett globalt räddningsprojekt och dess förutsättningar..................................................11 Globalisering, internationalisering och transnationella processer................................16 Byråkrati......................................................................................................................21 Förhandlingar..............................................................................................................22 Skärningspunkter – kulturarv, politik, nätverk och marknad ........................................24 Världsarv – tidigare forskning......................................................................................26 Translokal etnografi.....................................................................................................29 Etik i studiet av politik..................................................................................................38
    [Show full text]
  • Women, Whorls, and Wheels a Thesis Submitted to The
    WOMEN, WHORLS, AND WHEELS A THESIS SUBMITTED TO THE GRADUATE SCHOOL IN PARTIAL FULFILLMENT OF THE REQUIREMENT OF THE DEGREE MASTER OF ARTS BY JANILEE LYNN PLUMMER THESIS CHAIRPERSON: DR. EVELYN BOWERS BALL STATE UNIVERSITY MUNCIE, INDIANA JULY, 2010 Bibliography Acanthus Electronic Document, www.acanthusonline.co.uk/millefleurs.htm, accessed April 30, 2005. Addyman, P.V. 2001 The Archaeology of York Volume 10: The medieval Walled City north-east of the Ouse. York: Council for British Archaeology. Allison, Penelope M. 1999 The Archaeology of Household Activities. New York: Routledge. Almendron.com Bitácora Almendrón Una ventana abierta al mundo artístico, cultural y político. Electronic doccument, http://www.almendron.com/arte/arquitectura/ techumbre/t_03/03_estructura.htm, accessed January 12, 2008 Amos, Alden 2001 The Alden Amos Big Book of Handspinning: Being a compendium of information, advise, and opinions on the noble art and craft. Loveland, Colorado: Interweave Press. Andersson, Goran N. 2006 Electronic document, http://www.bingeby.com/city-wall-eng.html, accessed August 30, 2007. Anderson, Hans Christian 1985 The Wild Swans. Woodbury, NY: Barron’s. Ansari, Nuha 2004 Fodor’s Sweden. New York: Fodor’s Travel Publications. Arbman, Holger 1936 Människoframställning i vår forntida konst. Ur Statens historiska museums samlingar, 4. Stockholm: Wahlström & Widstrand (i kommission). 1937 Schweden und das Karolingische Reich: Studien zu den Handels berbindungen des 9. Jahrhunderts. Kungl. Vitterhets Historie och Antikviets Akademiens Handlingar, 43. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1939 Birka, Sveriges äldsta handelsstad. Stockholm: Bokförlags aktiebolaget Thule. 297 1940 Birka: Untersuchungen und Studien. Stockholm: Almqvist och Wiksell International. 1945 Käringsjön; studier i halländsk järnålder, av Holger Arbman.
    [Show full text]
  • Idén Som Arv – Att Förvalta Ett Levande Kulturarv
    Idén som arv – att förvalta ett levande kulturarv Ulrika Johansson Självständigt arbete • 30 hp Landskapsarkitektprogrammet Alnarp 2014 Idén som arv The idea as a heritage Ulrika Johansson Handledare: Anna Peterson, SLU Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Examinator: Åsa Ahrland, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Bitr. examinator: Kenneth Olwig, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Omfattning: 30 hp hp Nivå och fördjupning: Avancerad nivå, A2E Kurstitel: Master Project in Landscape Architecture Kurskod: EX0775 Program/utbildning: Landskapsarkitektprogrammet Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2014 Omslagsbild: Jordbrukslandskap på ‘Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap’, Ulrika Johansson, 2014-07-20 Orginalformat: S5 Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Kulturarv, levande kulturlandskap, idéarv, förvaltning, Södra Ölands odlingslandskap, Björnlandets nationalpark, Ekskogen på Visingsö SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Sammanfattning Det vi väljer att bevara som ett kulturarv baseras på samhällets värderingar och ideal. Kulturarv är ett val och även när det kommer till själva förvalt- ningen finns flera olika vägar att välja på. Den här uppsatsen utreder ett sätt att se på landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmänna synen på vad ett kulturarv är och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgång av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgår att frågan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förändrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella såväl som immateriella arv. Synen på kulturarv och landskap har dessutom gått från att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, föränderlighet och aktivt bruk.
    [Show full text]