DOCSLIB.ORG

Digitaliseringen Och Tillgängliggörandet Av Det Svenska Filmarvet Arbetet 2014–2018 Samt Möjligheter Och Utmaningar 2019 Och Framåt Innehåll

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Digitaliseringen Och Tillgängliggörandet Av Det Svenska Filmarvet Arbetet 2014–2018 Samt Möjligheter Och Utmaningar 2019 Och Framåt Innehåll Digitaliseringen och tillgängliggörandet av det svenska filmarvet Arbetet 2014–2018 samt möjligheter och utmaningar 2019 och framåt Innehåll Sammanfattning .................................................................................................................... 3 Bakgrund .........................................................................................................................................3 Digitalisering och tillgängliggörande av filmarvet 2014–2018 ...........................................3 Digitaliseringen och tillgängliggörande 2019 och framåt ....................................................3 Bakgrund ................................................................................................................................. 5 Digitaliseringen av filmarvet 2014–2018 ........................................................................ 6 Etiska och tekniska principer ......................................................................................................6 Personal och tillvägagångssätt ...................................................................................................6 Val av filmer .....................................................................................................................................8 Förändringar i arbetet 2014–2016 ...........................................................................................8 Olika nivåer på arbetet .................................................................................................................8 Anpassning för olika visningsfönster och tillgänglighet ........................................................9 Förstärkning av verksamheten 2017 ...................................................................................... 10 Tillgängliggörandet av de digitaliserade filmerna 2014–2018 ............................... 11 Biografdistribution ...................................................................................................................... 11 Vod och andra visningsfönster ................................................................................................ 12 Information och inspiration ....................................................................................................... 12 Film för barn och unga............................................................................................................... 13 Internationella visningar ............................................................................................................. 14 Resultat tillgängliggörande ....................................................................................................... 15 Statistik digitalisering och användning av det svenska filmarvet ..................................... 15 Digitaliseringen och tillgängliggörande 2019 och framåt ...................................... 16 Finansiering .................................................................................................................................. 16 Tekniska förutsättningar ............................................................................................................ 16 Kompetensförsörjning ................................................................................................................ 17 Omfattning ................................................................................................................................... 17 Visningsrättigheter...................................................................................................................... 18 Textning och tillgänglighet ........................................................................................................ 18 Tillgängliggörandet ..................................................................................................................... 18 Bilder på förstasidan: Barnförbjudet, av Marie-Louise Ekman (då De Geer Bergenstråhle) (1979). Stillbildsfoto: Carl Johan De Geer. Pelle Svanslös, av Stig Lasseby (1981) Foto: Sandrew Metronome. Gunnel Lindblom och Lisa Langseth samtalar inför premiärvisningen av Lindbloms digitalt restaurerade Sally och friheten (1981). Invigningen av filmhelgen ”Tystnad! Omtagning! – nu skriver vi om filmhistorien”, i Filmhuset, Stockholm, april 2016. Joe Hill, av Bo Widerberg (1971). Foto: Studio S Entertainment. 2 Sammanfattning I denna delrapport sammanfattas Svenska Filminstitutets utförande av regeringens uppdrag att påbörja digitaliseringen av det svenska filmarvet 2014–2018. Den ger även förslag på hur uppdraget kan genom­­ föras bortom 2018 då de öronmärkta medlen tar slut. Bakgrund takt och kvalitet som varit fallet hittills skulle arbetet ta över I början av 2010-talet digitaliserades Sveriges biografer med 100 år. Detta är inte realistiskt utifrån de hotbilder som finns. konsekvensen att analog film måste digitaliseras för att kunna För att korta ner tiden till 25–30 år behöver filmer och material visas. 2013 anslog regeringen 40 miljoner kronor till Filminstitutet grupperas utifrån vissa innehållsmässiga och tekniska förut- för att under en femårsperiod påbörja digitaliseringen och sättningar. Den högkvalitativa digitalisering som Filminstitutet där med garantera tillgängligheten för det svenska filmarvet. bedriver behöver utföras i högre takt än tidigare samtidigt som Målet har varit att filmerna ska vara tillgängliga för publiken på den kompletteras med en mindre resurskrävande digitalisering. biograf och i minst ett visningsfönster till. Omfattningen av och kostnaden för en sådan digitalisering behöver utredas. Digitalisering och tillgängliggörande av Mest avgörande för digitaliseringen i framtiden kommer att filmarvet 2014–2018 vara kompetensförsörjningen. En förutsättning för att bibehålla Val av filmer och tekniskt utförande har genomförts enligt såväl kompetens som teknisk infrastruktur är en tillräcklig rikt­­linjer som tar hänsyn till såväl arkivetiska principer som finansiering över en längre tidsperiod. En årlig höjning av Film­­- filmpolitikens mål. Urvalet har syftat till bred representation av institutets anslag på 15 miljoner kronor (13,2 miljoner för det svenska filmarvet där film för barn och unga och filmer av digita lisering och 1,8 för marknadsföring, distribution och kvinnliga upphovspersoner prioriterats. 20 procent av filmerna informationsarbete) skulle innebära en stor mängd film som kan har valts av filmbranschen, resten av ett internt råd på Film­ digitaliseras och tillgängliggöras. En verksamhet inom ramen institutet. Digitaliseringen har inneburit att rättighetsinnehavare för denna finansiering är även tillräckligt stor för att möjliggöra som inte själva haft möjlighet att digitalisera nu kunnat exploa­ kompetenssäkring genom lärlingsprogram och upprätthållande tera filmerna på nytt. Därmed har digitaliseringen bidragit till av infrastruktur. en ny eftermarknad. Det skulle vara omöjligt eller åtminstone väldigt dyrt att på Arbetet har stora möjligheter att göra filmhistorien tillgänglig. nytt starta upp en verksamhet som inte drivits på ett antal år, Digitaliseringen har utförts i biografkvalitet vilket tillåtit även om det då fortfarande är möjligt att få tag på relevant ut­­- anpass ning till andra digitala visningsfönster (tv, dvd, vod) på rustning. Med andra ord är det med stor sannolikhet inte möjligt ett helt annat sätt än tidigare. Hösten 2016 anslog regeringen 2,5 att starta upp igen efter ett par år om verksamheten läggs ner eller miljoner kronor per år till Filminstitutet ”för att förstärka den kraftigt skärs ner 2019. Att ny finansiering finns på plats när den pågående satsningen på digitalisering av filmarvet”. Med dessa gamla tar slut är därmed nödvändigt. medel kommer Filminstitutet att få bättre möjlighet att anpassa För att de filmer som digitaliseras ska upptäckas och an­- filmerna för olika visningsfönster och fortsätta det proaktiva vändas krävs ett fortsatt aktivt arbete. Precis som med ny film informationsarbetet gentemot filmbransch och publik. behöver filmbranschen och allmänheten kontinuerligt informeras om filmer som blir tillgängliga. Det behövs även fortsatta Digitaliseringen och tillgängliggörande 2019 resurser till att tekniskt anpassa filmerna i olika format, till bio, och framåt tv, vod och dvd. Och avgörande är ett fortsatt gott samarbete När perioden och därmed finansiering är slut 2019 kommer mellan Filminstitutet och filmbranschen. Genom ett gemensamt enbart cirka 500 av mer än 12 000 bevarade analoga svenska arbete kan marknaden för filmarvet utökas och utvecklas. Film­- filmer att vara digitaliserade och tillgängliga. De återstående branschen behöver också stöd i att hitta sätt att visa och marknads­ filmerna kommer inte att kunna tillgängliggöras för allmänheten, föra filmarvsfilm och med en fortsatt digitalisering kommer och så småningom inte över huvudtaget. Arbetet kommer alltså arbetet med tillgängliggörandet att behöva utvecklas. inte att vara färdigt utan behöver fortsätta så länge filmpolitiken Publik efterfrågan och juridisk möjlighet till tillgänglig­ har som mål att filmarvet ska vara tillgängligt. görande bör även i framtiden vägas in när prioritetsordningen Om samtliga återstående filmer ska digitaliseras i samma för filmerna görs. Det stora hindret för detta är rättighetsläget. 3 Att bringa klarhet i rättigheter för äldre filmer är ett resurs­ fönstret för filmarvsfilm idag och framåt och däri ligger stor krävande arbete som innebär att hitta gamla bolag, lokalisera potential. Med innovativa idéer kan filmerna
Load more

Recommended publications
  • Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Wallengren, Ann-Kristin; Merton, Charlotte
    Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Wallengren, Ann-Kristin; Merton, Charlotte 2014 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Wallengren, A-K., & Merton, C., (TRANS.) (2014). Welcome Home Mr Swanson: Swedish Emigrants and Swedishness on Film. Nordic Academic Press. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 welcome home mr swanson Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Ann-Kristin Wallengren Translated by Charlotte Merton nordic academic press Welcome Home Mr Swanson Swedish Emigrants and Swedishness on Film Ann-Kristin Wallengren Translated by Charlotte Merton nordic academic press This book presents the results of the research project ‘Film and the Swedish Welfare State’, funded by the Bank of Sweden Tercentenary Foundation.
    [Show full text]
  • (A) REGISTA TITOLO FILM QUANTITÀ Una
    Fondo fotografico Ugo Casiraghi Scatola n. 10 ITALIA CONSUMO (A) INVENTARIO 197.592 QUANTITÀ FOTOGRAFIE: 136 REGISTA TITOLO FILM QUANTITÀ Duccio Tessari Una farfalla con le ali insanguinate 7 " " 1 Ignazio Dolce L'ammazzatina 2 " " 4 " " 2 " " 4 " " 1 " " 1 " " 1 n.r. " 1 n.r. " 1 n.r. " 15 n.r. n.r. 13 n.r. Banana Joe 2 n.r. Il giono del cobra 1 n.r. " 1 n.r. Sfrattato cerca casa equo canone 3 Luigi Filippo D'Amico L'arbitro 2 " " 1 " " 1 n.r. Frou Frou del Tabarin 2 Armando Crispino L'Etrusco uccide ancora 3 " " 1 " " 1 " " 1 " " 5 n.r. Quel movimento che mi piace tanto 5 n.r. Vamos a matar, compañeos 2 n.r. " 2 Franco Prosperi Un uomo dalla pelle dura 1 " " 1 " " 1 n.r. Processo per direttissima 3 Duccio Tessari Viva la muerte…tua! 1 " " 1 " " 1 Fernando Di Leo La bestia dagli occhi freddi 1 Pagina 1 Fondo fotografico Ugo Casiraghi Lucio Fulci I guerrieri dell'anno 2072 2 " " 1 n.r. Bello mio, bellezza mia 2 Silvio Amadio Quell'età maliziosa 4 " " 2 n.r. " 1 Franco Ferrini Caramelle da uno sconosciuto 1 Amico, stammi lontano almeno un Michele Lupo palmo… 1 " " 1 " " 4 Lucio Fulci Zanna bianca 1 Fausto Tozzi Trastevere 1 Giuseppe Murgia Maladolescenza 1 n.r. " 1 Luciano Salce La pecora nera 1 Duccio Tessari Tony Arzenta 1 Sergio Leone Il mio nome è Nessuno 1 n.r. " 1 n.r. " 1 Sergio Leone, Tonino Valerii " 1 " " 1 Giacomo Battiato Stradivari 1 Alberto Cavallone Zelda 5 Gianfranco Parolini Sotto a chi tocca 1 Luigi Faccini Garofano rosso 2 Pupi Avati Dichiarazione d'amore 1 ITALIA CONSUMO (B) INVENTARIO 197.594 QUANTITÀ FOTOGRAFIE: 141 REGISTA TITOLO FILM QUANTITÀ n.r.
    [Show full text]
  • 1. Eva Dahlbeck - “Pansarskeppet Kvinnligheten”
    “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Department of Media Studies Master’s Thesis 30 ECTS credits Cinema Studies Master’s Programme in Cinema Studies 120 ECTS credits Spring 2018 Supervisor: Maaret Koskinen “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Abstract Eva Dahlbeck was one of Sweden’s most respected and popular actresses from the 1940s to the 1960s and is now remembered for her work with Ingmar Bergman, who allegedly nicknamed her “Pansarskeppet kvinnligheten” (“H.M.S. Femininity”). However, Dahlbeck had already established herself as a star long before her collaborations with Bergman. The popularity of Bergman’s three comedies (Waiting Women (Kvinnors väntan, 1952), A Lesson in Love (En lektion i kärlek, 1954), and Smiles of a Summer Night (Sommarnattens leende, 1955)) suggests that they catered to the Swedish audience’s desire to see the star Dahlbeck. To explore the interrelation between Swedish post-war popular film culture and the auteur Bergman, this thesis examines the stardom of Dahlbeck, who can, as inter-texts between various films, bridge the gap between popular film and auteur film. Focusing on the decade from 1946 to 1956, the process whereby her star image was created, the aspects that constructed it, and its relation to her characters in three Bergman titles will be analysed. In doing so, this thesis will illustrate how the concept “Pansarskeppet kvinnligheten” was interactively constructed by Bergman’s films, the post-war Swedish film industry, and the media discourses which cultivated the star cult as a part of popular culture.
    [Show full text]
  • Listening to Technologically Mediated Music in Film Listening to Technologically Mediated Music in Film
    Listening to technologically mediated music in film Listening to technologically mediated music in film Representations of social and solitary listening in Swedish cinema 1930–70 Tobias Pontara About one-third of the way into Astrid Henning-Jensen’s 1969 film Mej och dej /‘Me and you’, there is a scene where the film’s main character Jan Asker (played by Sven-Bertil Taube) is seen aimlessly wandering about his apartment while eating an apple.1 Asker is not in the best of moods, having just received a note from his fiancée Mai saying that she is leaving him. Eventually he ends up in the living room where a large radio is visibly placed in one of the corners. As if by a sudden whim, Asker goes straight to the radio, and when he turns it on an Intermezzo by Johannes Brahms is heard (Winquist, 1990, p. 43). Asker then turns away from the radio and walks across the room to an old rock- ing chair. He sits down in the chair and at the same time crumples up the piece of paper on which Mai’s farewell note was written. He lights a cigarette and then a candle light, after which he gets up again and walks to the bookshelf where he lingers for a while staring absentmindedly at the books. Meanwhile the music halts and we now instead hear a radio voice presenting a rather sophisticated, and to our modern ears perhaps a bit pretentious, analysis of the music just played: ‘Brahms provoked a violent opposition among conservatives already with his earlier compositions in which the regular rhythmic schemes of classicism were modified in a way that has been of crucial importance […]’ By the time this piece of information is given, Asker has moved to the adjacent bedroom where he sits down on his bed.
    [Show full text]
  • Finland Norge • Sverige Finland Norge
    Finland ■ Norge • Sverige ■ Finland ■ Norge ■ Sverige LEKSIKON skrevet af Michael Biædel • Claus Hesselberg • Peter Hirsch - LarsØlgaard De i leksikonnet benyttede forkortelser er: AHRNE, Marianne (1940) - Svensk instruk­ 71: Utvandrarna/Udvandrerne; Appelkri- tør. Efter studentereksamen et år på colle­ get/Æblekrigen (+ M). 72: Nybyggarna/ F fotograf ge i USA, hvorfra hun skrev rejsereporta­ Nybyggerne. 73: Dunderklumpen (stem­ I instruktør ger. Studier ved universitetet i Lund, hvor me). 75: Agget år lost/Ægget er skørt ( + Kl klipper hun var aktiv på studenterscenen (og an­ M + I + novelle + sang); Slåpp fångar- dre små teatre) som skuespillerinde og in­ ne loss - det år vår/Slip fangerne løs, Ko kostumer struktør. Litteraturkritiker ved Sydsvenska det er forår. (PH) Ma manuskript Dagbladet. Spillede en sæson i Frankrig Mu musik med La Nouvelle Compagnie d’Avignon. ANDERBERG, Torgny (25.2.1919) - Svensk P producer Her lavede hun også et TV-program med instruktør. Født i Våstra Vram. Gik på Simone de Beauvoir. Underviste i fransk Terserus Teaterskola og var på Svenska S skuespiller på Umeå Universitet. 1967-69: Svenska Teatern i Vasa. Havde en længere karrie­ Filminstitutets filmskole på instruktørlini­ re som skuespiller bag sig før han i 1954 en, sammen med bl. a. Roy -»• ANDERS­ debuterede som instruktør. Film: SON (også aktiv i Lund). M. A. er bidrag­ 44: Skeppar Jansson (S). 45: Tre soner yder til tidsskriftet Chaplin. Litt: Chaplin gick till flyget/Tre sønner (S); Vandring 120, 1973 + 131, 1974. Film: med månen (S). 46: Mote i natten (S); 72: Den sidste riddarvampyren (kortfilm). Odemarkspråsten (S). 47: Iris och lojt- 75: Fem dagar i Falkoping (+ Co-Ma, nantshjårta/Pigen og løjtnanten (S); Livet kort spillefilm (45 min.), indsp.
    [Show full text]
  • 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital
    Title Completed Director Year Run time Digitization level "Mackan" 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital restoration Abba - the Movie 2016-11-21 Lasse Hallström 1977 96 Full digital restoration Agaton Sax och Byköpings gästabud 2015-03-31 Stig Lasseby 1976 78 Digital restoration Agnes Cecilia - en sällsam historia 2016-10-28 Anders Grönros 1991 133 Digital restoration Amorosa 2015-06-30 Mai Zetterling 1986 117 Digital restoration Ansikten i skugga 2016-06-29 Peter Weiss 1956 14 Digital copy Asta Nilssons sällskap 2016-12-02 Marie-Louise och Gösta Ekman 2005 81 Digital adaptation Ateljéinteriör 2016-06-03 Peter Weiss 1956 10 Digital restoration Att döda ett barn 2015-06-30 Gösta Werner 1953 10 Digital restoration Au cabaret 2016-12-31 Alice Guy 1899 < 5 Digitization Au pays des Moïs: exploration et chasse 2014-12-31 Le Duc de Montpensier 1908 25 Digital restoration Avenue de l'Opéra 2016-12-31 Alice Guy 1900 < 5 Digitization Balettprimadonnan 2016-10-19 Mauritz Stiller 1916 54 Digital restoration Bang! 2015-12-31 Jan Troell 1977 100 Digital restoration Bara en mor 2015-03-31 Alf Sjöberg 1949 101 Digital restoration Barnen från Frostmofjället 2013-10-03 Rolf Husberg 1945 102 Digital restoration Barnförbjudet 2013-10-31 Marie-Louise Ekman 1979 81 Digital restoration Barnvagnen 2016-04-22 Bo Widerberg 1963 95 Digital adaptation Bengbulan 2015-12-31 Suzanne Osten 1996 82 Digital restoration Berg-Ejvind och hans hustru 2015-12-31 Victor Sjöström 1918 110 Digital restoration Besöka sin son 2016-04-15 Roy Andersson 1967 9 Digital restoration
    [Show full text]
  • Reclaiming Women's Agency in Swedish Film History And
    chapter 5 Activism, ideals and film criticism in 1970s Sweden Tytti Soila This is how I remember it. The 1970s in Sweden was a period when activism was easy. The welfare state was still strong and unquestioned, with the possible exception of those who actually benefited from its generosity. Raising funds for different kinds of collective and cultural activities was not difficult: the government, local authorities, and others such as adult educational associations favoured many kinds of initiatives. Thus, for instance, local authorities offered—without charge—space for gatherings such as seminars for study groups, or rehearsals for amateur plays. Many schools were open after hours for almost anyone who could produce some kind of plan or affiliation to an organization. Not only public authorities, but even organizations such as labour unions had their heyday of prosperity and influence, and it was common for them to encourage cultural and collective enterprises. That is, culture was all, and ‘alternative’ (‘non-commer- cial’), vaguely leftist cultural expressions were preferred. One of the central concepts in circulation was ‘criticism’, deriving from a variety of theoretical and political (Marxist) sources, such as the Frankfurt school, which had been introduced in academia and political study circles in many places. In the aftermath of the expansion of the 1950s film club movement—with its origins in fan cultures—criticism was a notion naturally adapted in film culture as well. In addition, the profession of a film critic developed from 121 women, film and agency in the 1970s and 1980s its early function to the point where ‘anybody could write criticism’ and soon gain an air of authority and poise.1 Critics and criticism from different areas of the same field could conflict fiercely with each other, as happened between the mem- bers of the feminist movement, who insisted on more power for women in the film industry, and the film critics in the daily press.
    [Show full text]
  • Svensk Film I 70'Eme
    Svensk film i 70’eme Poul Malmkjær Svensk film er ved at ændre ansigt. Flere omstændighe­ ningen af psykologisk realisme og artistisk dristig fabule- der tyder på det. Da den første, moderne filmlov fra 1963 ren spænder dramaet op, overraskede han endnu engang havde vist sig utilstrækkelig til sikringen af en fri, kunst­ sit forvænte publikum med den sublime vision af de to nerisk filmproduktion, ændredes loven 1972, og resultatet hovedpassioner, kærlighed og død, i »Hvisken og råb« blev en årlig produktion på 15-20 spillefilm, hvoraf langt (1972). hovedparten var netop fri, kunstneriske, støttede produk­ En instruktør som Bergman får ingen »elever«, som tioner, en del (12-13) var børnefilm af vekslende seriøsitet, heller ikke Dreyer eller Bresson har fået det, og den på­ et lignende antal var pornofilm uden særlige kendetegn. ståede prægning af svensk film er da også mest af miljø- Karakteristisk var det også, at folkekomedien forsvandt og klimamæssig art, af og til krydret med trang til oppo­ i løbet af disse år. Som filmproducenten af utallige »Åsa- sition. Bo Widerbergs karriere begyndte jo groft sagt i en Nisse«-film, Arne Stiveli, sagde til mig i Cannes: »Det er opposition til Bergman, men kan man hos Widerberg sta­ jo umuligt at producere film i Sverige i dag. Derfor er jeg digt finde opposition, så bevares. Hans trang til at skifte flyttet til Monaco!« emne, hans fundamentale dovenskab - som kan være en Umuligt er det ikke, i hvert fald ikke hvis man vil pro­ kunstner-dyd - hans improvisationer, hans lyst til at skil­ ducere fri, kunstneriske film, som kan få støtte, men det dre »rigtige« mennesker i »rigtige« miljøer, er i hvert fald har vakt nogen undren og uro i svenske filmkredse, at oppositionelt i forholdet til Bergmands introversioner.
    [Show full text]
  • Kom Till Byn Sex Och Sexualitet I Fyra Filmer Av Hasse Ekman
    Lunds universitet Charlie Berggren Språk- och litteraturcentrum FIVK01 Filmvetenskap Handledare: Erik Hedling 2019-01-17 När synden (i själva verket) kom till byn sex och sexualitet i fyra filmer av Hasse Ekman Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 1.1 Syfte och frågeställning s. 3 1.2. Material s. 4 1.3. Teori och metod s. 4 2. Ombyte av tåg s. 5 2.1. Kyss – konstpaus – kyss s. 6 2.2. En sexuell erövring s. 9 2.3. En kvinnlig sexualitet s. 10 3. Medan porten var stängd s. 11 3.1. Prostitution s. 12 3.2. Normbrytning som provokation – sexualitet som vapen s. 14 4. Banketten s. 16 4.1. Kritik av äktenskapet s. 17 4.2. Otrohet – ett legitimt alternativ? s. 19 4.3. Implicit och explicit sexuellt våld s. 21 5. Flicka och hyacinter s. 23 5.1. Gestaltning av homosexualitet s. 25 6. Sammanfattning s. 28 Källförteckning s. 29 2 1. Inledning Den svenska filmen har under en längre tid betraktats internationellt som en säregen filmkultur med verk som uttrycker en innehållsmässig och formmässig egenart, en egenart som definierar denna filmkultur. En av de vanligaste associationerna till svensk film är filmer som behandlar sex, alltifrån sex som en implicit tematik till fullständigt explicita framställningar av sexuella relationer. Denna gestaltningstradition kan delvis göra sig sedd redan vid den svenska filmens guldålder, där Mauritz Stillers Erotikon (1920) utgör det främsta exemplet. Det är dock onekligen under 50- och 60-talet som svensk film på allvar börjar betraktas som typiskt promiskuös och sexuellt frisinnad, med filmer som Arne Mattsons Hon dansade en sommar (1951) och Ingmar Bergmans Sommaren med Monika (1953), som båda anses vara speciellt banbrytande.
    [Show full text]
  • François Truffaut Den Franska Filmens Främsta Människoskildrare
    augusti–oktober 1 Stockholm François Truffaut Den franska filmens främsta människoskildrare Augusti–oktober 2019: Bibi Andersson, John Ford, Maggie Smith, Lukas Moodysson, Barbra Streisand 2 Innehåll augusti–oktober Inledning ....................................................................................................................................................................................................................................... 3 12 François Truffaut ........................................................................................................................................................................................................ 4 Den franska filmens främsta människoskildrare. Musik och motkultur .................................................................................................................................................................................... 11 Dokumentärer om musikfestivaler. Bibi Andersson .......................................................................................................................................................................................................... 12 In memoriam. John Ford ................................................................................................................................................................................................................................. 16 Ett ömsint men kritiskt öga mot väst. Black Audio Film Collective ........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Red. Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund
    .&%*&)*4503*4,5"3,*7 ,6/(-*("#*#-*05&,&5 #09 450$,)0-. 'zSGBUUBSOBPDI,VOHMJHB#JCMJPUFLFU 'PSNHJWOJOHXXXCPLPDIGPSNTF 5SZDL'jMUI)jTTMFS 7jSOBNP KBOVBSJ *44/ *4#/ 3&%-"34*-4)".."3 1&--&4/*$,"341&37&45&3-6/% ------ ------ Innehåll -BST*MTIBNNBS 1FMMF4OJDLBST1FS7FTUFSMVOE Schein som entreprenör 1FMMF4OJDLBST Schein & (kultur)politiken $JUJ[FO4DIFJO&OJOUSPEVLUJPO & intellektuell 7BEjSLWBMJUFU 236. BFOHU(zSBOTTPO )BSSZ4DIFJO Schein som person -BST*MTIBNNBS )BSSZ4DIFJOTPNLBUBMZTBUPS *OHFOKzSFOTPNLPNJOGSlOLZMBO )PMMZXPPEQTZLPMPHJ "OEFST'FSN )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO %FOUSFEKFNBOOFO 7FSUJLBMNPOPQPMPDITNBLGzSTLKVUOJOH #SFWUJMM4BN(FMGNBO %FOPMZNQJTLF$PXCPZFO 4UJH#KzSLNBO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO +BHLjOEFBMESJH)BSSZ4DIFJO ,VMUVSQPMJUJLTPNUSjEHlSETTLzUTFM 7JE#-.TClS 5SzUUQl¹MN -PVJTF8BMMFOCFSH /JOB8PSNCT (zSBO(VOnS )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJOGSBNUJEFOT &MFHBOUFO0NNBOMJHFMFHBOT 'JMNTLPMBO%SBNBUJTLBJOTUJUVUFU 4PSHFO LPNNVOJLBUJPOTUFLOPMPHJ CFIzSJHIFUPDIVUBOGzSTLBQ 0N)BSSZ4DIFJOPDITWFOTL¹MNVUCJMEOJOH +BOOF-JOERWJTU(SJOEF *OHWBS$BSMTTPO +POBT4JNB #FOHU'PSTMVOE %FOTNVUTJHBWFSLMJHIFUFO 4BNUBMJOPWFNCFS ,POºJLUFSOBTNjTUBSF#FSjUUFMTFO 'JMNFOUSFQSFOzSFO PNFO¹MNGVSTUFTVQQHlOHPDIGBMM ,PMVNOJTUFO)BSSZ4DIFJO *OEFY 5PNBT&ISOCPSH "JOB#FMMJT Schein & filmen 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL )BSSZ4DIFJO&OCJCMJPHSB¹ #SFWJPLUPCFS 1FS7FTUFSMVOE $JTTJ&MXJO'SFOLFM .FEWFSLBOEF 5IFPEPS,BMMJGBUJEFT %SzNNFOPNWFSLMJHIFUFO )BSSZKBH &UUCFHSBWOJOHTUBM 'JMNLSJUJLFSO)BSSZ4DIFJO %7%VUHlWPS JOOFIlMMQSPEVLUJPOTVQQHJGUFS ------ ------
    [Show full text]
  • Omr36-39Zzze.Pdf Sven Wimnell 9 September 2015: Samhällsplaneringens Problem
    Sven Wimnell 9 september 2015: Samhällsplaneringens problem. Påminnelser om våren och försommaren 2015. http://wimnell.com/omr36-39zzze.pdf Sven Wimnell 9 september 2015: Samhällsplaneringens problem. 24 Efter sammanställningen 11 juni 2015. Påminnelser om våren och försommaren 2015. http://wimnell.com/omr36-39zzze.pdf 26 Utvecklingens krafter. 27 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 20 områden Innehåll: 27 2. Religiösa verksamheter o d. 5 områden 6 Tiden efter den 11 juni 2015 27 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden 6 Innehållet i: 28 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 3 områden Sven Wimnell 3 april 2015: Svenska folket och dess boende, 28 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 11 områden nya lägenhetstyper, hushålls- och bostadsstatistik. 28 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 30 områden Hushållskostnader, samhällsplaneringens problem och 29 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 21 områden regeringens verksamheter och ansvar. 29 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 12 områden http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf 29 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. 8 Innehållet i: Allmän geografi. Biografi. Allmän historia. 12 områden Sven Wimnell 20 april 2015: Arbetslöshet och välfärd. Samhällsplaneringens problem. Utbildning, skatter och bidrag. 30 Innehållet i de 129 verksamhetsområdena. Vårbudgeten. http://wimnell.com/omr36-39zzz.pdf 31 Samhällsplaneringens problem. 12 Innehållet i: I sammanställningen 9 september 2015 nämns på sida 31 att Sven Wimnell 11 maj 2015: Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska Erik Fichtelius har anställts av Kungl. biblioteket, KB, för att problem. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. leda arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Sven Wimnell om boende och byggande. http://wimnell.com/omrzzza.pdf 33 Hushållsverksamheter. Hemkunskap. 35 Konsumenverket.
    [Show full text]