.&%*&)*4503*4,5"3,*7

,6/(-*("#*#-*05&,&5 #09 450$,)0-.

‰'zSGBUUBSOBPDI,VOHMJHB#JCMJPUFLFU 'PSNHJWOJOHXXXCPLPDIGPSNTF 5SZDL'jMUI)jTTMFS 7jSOBNP KBOVBSJ *44/ *4#/ 3&%-"34*-4)".."3 1&--&4/*$,"341&37&45&3-6/%

------  Innehåll

  -BST*MTIBNNBS 1FMMF4OJDLBST1FS7FTUFSMVOE Schein som entreprenör  1FMMF4OJDLBST Schein & (kultur)politiken $JUJ[FO4DIFJO&OJOUSPEVLUJPO & intellektuell 7BEjSLWBMJUFU 236. BFOHU(zSBOTTPO  )BSSZ4DIFJO    Schein som person -BST*MTIBNNBS  )BSSZ4DIFJOTPNLBUBMZTBUPS *OHFOKzSFOTPNLPNJOGSlOLZMBO )PMMZXPPEQTZLPMPHJ   "OEFST'FSN )BSSZ4DIFJO    )BSSZ4DIFJO     )BSSZ4DIFJO %FOUSFEKFNBOOFO 7FSUJLBMNPOPQPMPDITNBLGzSTLKVUOJOH  #SFWUJMM4BN(FMGNBO  %FOPMZNQJTLF$PXCPZFO   4UJH#KzSLNBO  )BSSZ4DIFJO  )BSSZ4DIFJO  )BSSZ4DIFJO +BHLjOEFBMESJH)BSSZ4DIFJO ,VMUVSQPMJUJLTPNUSjEHlSETTLzUTFM  7JE#-.TClS  5SzUUQl¹MN   -PVJTF8BMMFOCFSH  /JOB8PSNCT  (zSBO(VOnS  )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJOGSBNUJEFOT &MFHBOUFO0NNBOMJHFMFHBOT  'JMNTLPMBO%SBNBUJTLBJOTUJUVUFU 4PSHFO  LPNNVOJLBUJPOTUFLOPMPHJ CFIzSJHIFUPDIVUBOGzSTLBQ 0N)BSSZ4DIFJOPDITWFOTL¹MNVUCJMEOJOH  +BOOF-JOERWJTU(SJOEF *OHWBS$BSMTTPO   +POBT4JNB #FOHU'PSTMVOE    %FOTNVUTJHBWFSLMJHIFUFO 4BNUBMJOPWFNCFS ,POºJLUFSOBTNjTUBSF#FSjUUFMTFO 'JMNFOUSFQSFOzSFO PNFO¹MNGVSTUFTVQQHlOHPDIGBMM ,PMVNOJTUFO)BSSZ4DIFJO *OEFY  5PNBT&ISOCPSH    "JOB#FMMJT      Schein & filmen 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL )BSSZ4DIFJO&OCJCMJPHSB¹ #SFWJPLUPCFS

1FS7FTUFSMVOE $JTTJ&MXJO'SFOLFM   .FEWFSLBOEF 5IFPEPS,BMMJGBUJEFT   %SzNNFOPNWFSLMJHIFUFO )BSSZKBH &UUCFHSBWOJOHTUBM 'JMNLSJUJLFSO)BSSZ4DIFJO %7%VUHlWPS JOOFIlMMQSPEVLUJPOTVQQHJGUFS

------  Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund Citizen Schein: En introduktion

Våren 2004 publicerade New York Times en stort amerikanska presidenter. Eisenhower såg den åt- uppslagen artikel om westernklassiskern High Noon minstone tre gånger och ska i affekt ropat åt Coop- (Sheriffen). Filmen, som regisserades av Fred Zin- er att springa när kulorna ven. George W. Bush lär nemann 1952, skulle få nypremiär, och en kristallklar ha sett filmen bara en enda gång – i september 2001 35 mm-kopia hade tagits fram. High Noon, förmod- – medan Bill Clinton beställde fram High Noon mer ligen den mest uppmärksammade westernfilmen än tjugo gånger under sina år i Vita huset. I en in- alla kategorier, berättar historien om en före detta tervju 1993 påpekade han att Cooper var rädd hela sheriff vid namn Kane som motvilligt tar sig an att filmen igenom. ”Han försöker inte vara någon macho det finns bara hos den mycket amerikanske sher- någon särskild dignitet i en amerikansk filmkultur. 'JMNJOTUJUVUFTHSVOEBSF ensam göra upp med ett gement banditgäng. Med kille. Han gör bara vad han tror är rätt”, menade iffen.” Raderna var formulerade av ingen annan än Det intressanta med Hobermans apostrofering av JTJUUIFN 'PUP5PSF&LIPMN den undersköna Grace Kelly och den stilige Gary Clinton – ”It’s a great movie.” och hämtade ur hans mästerliga essä Schein är snarare att den visar en Harry Schein utan "GUPOCMBEFU#JME Cooper i huvudrollerna var det en paradoxal west- För Hoberman var det uppenbart att den allt ”Den olympiske cowboyen”, som ursprungligen given status, en närmast omöjlig, för att inte säga ern med rädsla som huvudmotiv. Filmen har tolkats annat än svart-vita verklighet som High Noon excel- trycktes i BLM i början av 1954. Hoberman av- löjlig tankefigur. I Hobermans artikel är Schein på många sätt, bland annat som en allegori över den lerade i tveklöst appellerade mer till en demokratisk slutade sin artikel genom att återigen uppskattande blott en röst från det förflutna tillhörig en briljant kommunistiska svartlistningen i Hollywood. Att den snarare än en republikansk politisk tradition. In- ge svensken ordet: ”High Noon, [Schein] continued, filmkritiker, och inte ”Harry Schein”, en av den ärkekonservative John Wayne menade att High Noon tressant nog avrundade han sin artikel genom att is ’the most convincing and, likewise, certainly the svenska efterkrigstidens mest prominenta kultur- var den mest ”oamerikanska” film han sett i hela citera en gammal svensk filmkritiker, som i en ar- most honest explanation of American foreign po- och mediepersonligheter. I en svensk kontext skulle sitt liv är talande. tikel två år efter att High Noon haft premiär hävdat licy.’ Half a century later, the analysis holds.”1 ett citat av Harry Schein naturligtvis omgärdats av I sin anmälan i New York Times fokuserade film- att filmen hade ett mycket angeläget politiskt bud- Hobermans erkännande av Scheins politiska in- både uttalade och outtalade referenser till maktha- kritikern J. Hoberman den roll filmen kommit att skap. ”Det lilla samhället är lika förlamat av skräck sikter kan ses som en dialog mellan två filmskribent- varen och celebriteten, kulturpolitikern och po- spela i amerikanskt politiskt liv. Ända sedan Dwight inför de annalkande bovarna; lika fegt, neutralt och er på halvsekellångt avstånd. Men för en svensk lemikern Schein. Det skulle givetvis också innebära D. Eisenhowers dagar hade High Noon till exempel halvhjärtat som Förenta Nationerna inför Sovjet- läsare är det också en hisnande citering – inte för att svårigheter att verkligen ta orden på det allvar som varit en av de mest efterfrågade filmerna bland unionen, Kina eller Nordkorea. Det moraliska mo- den skulle påvisa att Harry Schein har (eller hade) Hoberman gör i sin text.

------  Den här boken, Citizen Schein, tar Harry Schein plan ägde han en välexponerad medial persona, på fullaste allvar. Den återvänder till en av det svenska ständigt närvarande i press, radio och TV. Samtidigt 1900-talets mest omskrivna och betydelsefulla per- var han integrerad i olika informella och mer eller soner på de mediepolitiska och filmkulturella fälten mindre inofficiella kontaktnät inom näringsliv och med öppna ögon. Genom citatet från Hobermans socialdemokrati, liksom givetvis i olika kulturetab- artikel skymtar exempelvis ett par centrala egenska- lissemang. Denna dualism är inte minst uppenbar per hos skribenten Schein. Å ena sidan vittnar det vid en hastig blick på hans fylliga personarkiv som om hans ambition att som ung filmkritiker utläsa nyligen förtecknats och gjorts tillgängligt på Arbetar- uttryck för samhälleliga – politiska såväl som kul- rörelsens arkiv och bibliotek. Korrespondens med turella – mönsterbildningar i samtidens film. Å den ledande politiker som , Krister Wick- andra sidan säger det något om hans förmåga att man och Ingvar Carlsson samsas där med otaliga överskrida det tidsbundna i klarsynta och pregnan- utkast till statliga utredningar inom kultur- och ta iakttagelser med bäring långt bortom sin histor- mediefältet, för att inte tala om alla styrelseprotokoll iska kontext. Utan att hemfalla åt en alltför närgån- från företag, myndigheter och organisationer. Scheins gen beundran kan man inte annat än konstatera att skriftställarskap rymmer i sin tur – vid sidan av mycket få texter om film skrivna för 50 år sedan mängder av artiklar och krönikor från 40-talet och platsar som aktuella politiska referenser i New York framåt – debattböcker, essäsamlingar, självbiogra- Times. fiska verk samt (kanske något förvånande) skönlit- terära utkast. Jämte dessa kopiösa mängder av lösa papper föreligger Scheins publicerade alster, liksom 4DIFJO¬FONFEJFNPEFSO,BOF intervjuer med honom, porträtt och skvaller. Genom  sin egen verksamhet, och inte minst äktenskapet Harry Schein är en av den moderna svenska medie- med Ingrid Thulin, var Harry Schein en medial historiens mest inflytelserika personer. Hans initia- kändis, ständigt påpassad och flitigt representerad i tiv till filmreformen 1963 och inrättande av Svenska veckopress, TV och radio. Han utfrågades i nyhets- Filminstitutet (SFI) är väldokumenterad och om- program, deltog i debatter och diskussioner, pratade skriven – inte minst av honom själv. Väsentliga de- i talkshows, var (sent omsider) sommarpratare och lar av Scheins gärning är dock mindre uppmärk- fick (i likhet med många andra kända svenskar) till sammade. Vid sidan av ledarskapet för SFI hade han och med sin biografi televiserad av Lasse Holmqvist exempelvis en mängd nyckelpositioner inom film- i början av 1980-talet. bransch, press och etermedia. Schein var dessutom Ämnet Harry Schein rymmer således många po- en flitig skribent och samhällsdebattör: som film- tentiella bottnar. Det går att närma sig honom som kritiker introducerade han under 50-talet kontinen- makthavare eller som skribent; som tänkare eller tal och amerikansk filmteori; som författare och som celebritet. Facetterna i hans personlighet är medieutredare förebådade han under 60- och 70- många – och långt ifrån alla karaktärsdrag är sym- talet de digitala mediernas utveckling; som debattör patiska eller tillmötesgående. Det är exempelvis identifierade han tidigt potentiella och reella prob- inte speciellt svårt att approchera Schein med ett lem – samt inte minst inkonsekvenser – i den sven- slags misstänksamhetens blick och se honom som ska kulturpolitik han också kom att bli en del av. elitistisk manschauvinist eller makthungrig despot Harry Scheins centrala roll i den svenska offent- – ja, rentav som den filmdiktator han beskylldes för &UUCFLBOUQBS¬ *OHSJE5IVMJOPDI ligheten kan med fördel iakttas med ett slags dubbel att ha blivit under det sena 60-talet. Harry Schein )BSSZ4DIFJO optik: en synlighetens och en osynlighetens. På ett gillade att bestämma. Från ett institutionellt per-

------  hal som impulsiv. För att parera och råda bot på en eventuell ensidighet i framställnigen har en ambi- tion med den här boken därför varit att Harry Schein själv också skulle komma till tals. Ett flertal av hans texter finns reproducerade som faksimiler. Schein är i så måtto närvarande (både indirekt och direkt) i flera av sina roller: som filmkritiker, ko- lumnist och makthavare, men också som ironisk brevskrivare, celeber mediepersonlighet och livs- trött cyniker. Till skillnad från Hoberman i New York Times har det emellertid varit besvärligt att närma sig en Schein utan given status. Att tänka bort den offentlige Schein när man idag läser texter från hans penna är närmast omöjligt. En återkommande fråga har där- för gällt i vilken utsträckning det går att bortse från bilden av denne ständigt medierade människa – %FU¹OOTNlOHBCJMEFS som naturligtvis gillade påslagna filmkameror lika BW)BSSZ4DIFJO¬EFO mycket som radiomikrofoner eller TV-soffor – och IjSUJMMIzSEFNFSPWBO bara ta fasta på hans ord. Samtidigt är Schein (lik- MJHB*OTQFMOJOHTTDFO som Palme) en av de första makthavarna i landet GSlO.BK;FUUFSMJOHT¹MN /BUUMFL6S)BSSZ som under efterkrigstiden inser massmedias ökade 4DIFJOTQSJWBUBBSLJW betydelse för att driva opinion och en kulturpolitisk 4DIFJO¬TWlSBUU spektiv kan han med fördel betraktas som en tids— linje, detta genom ständig personlig medial när- turpersonligheter är självfixerade är ingen nyhet, tidigt som de förstås också adderar ytterligare lager GlLPSOQl4'* typisk socialdemokratisk pamp; en kongenial kar- varo. Att ta Schein på allvar innebär därför att be- men få har intresserat sig för det egna jaget så till till bilden av honom. riärist som skickligare än de flesta navigerade i det trakta honom som ett slags mediemodernt fenomen. den milda grad som Harry Schein. Men bilden av Bokens parallellitet med Citizen Kane har även statsbärande partiets maktstrukturer. På samma Man bör lägga lika stor emfas på den av press, radio honom väcker också mer individcentrerade frågor; ett slags mediehistorisk bärkraft. I Welles diegetiska gång kan hans blixtrande intellektuella och stilis- och TV så oupphörligen bevakade Schein, som på kanske inte så mycket i termer vem han var – utan universum får Kane beteckna en fiktiv (men med tiska skärpa lika gärna lyftas fram; Schein var under de texter han skrev och på de föredrag han höll. Den snarare vem han blev, och hur. Svaren på den frågan tydliga drag av William Randolph Hearst) ameri- ett halvt sekel en inflytelserik och ständigt återkom- kritiserade kulturpolitikern, den elitistiske social- beror givetvis på vilken utgångspunkt man väljer kansk mediemogul i det tidiga 1900-talets växande mande röst i den svenska offentligheten. Hans demokraten eller den arrogante debattören, för att att ställa den från. De här bokens titel, Citizen Schein, massmediala landskap. I en högst verklig svensk speciella fallenhet för entreprenörskap och kultur- inte tala om det smokingklädda mondäna premiär- är inte bara en ordlek med en kvalitetsanstruken efterkrigskontext blir Harry Schein en inhemsk politisk praktik gjorde dessutom att hans idéer inte lejonet, är helt enkelt omöjliga att bortse från om film (som Harry Schein uppskattade). Citizen Kane, motsvarighet, en person som i likhet med Kane har bara stannade på papper; som få andra lyckades det man vill sätta in Harry Scheins ord och gärning i ett Orson Welles filmklassiker från 1941, brukar ju stor makt och inflytande över medierna i en lika honom att omsätta dem i en fungerande praktisk historiskt sammanhang. Bilden av Schein är lika regelmässigt hyllas som världens bästa film. I dess turbulent som expansiv omvälvningsperiod. Det verksamhet. väsentlig som hans egna texter och handlingar; en berättelsestruktur finns en strategi att låta huvud- personrelaterade perspektivet kan med fördel lyftas Det är med andra ord inte helt enkelt att få korn kulturpolitisk praktik och röst i offentligheten som personen Charles Foster Kanes liv belysas ur olika till en nationell politisk nivå där berättelsen om på vare sig personen Harry Schein eller hans vitt- lika ofta var bergfast tidsbunden som överraskande synvinklar. Det har även varit en tanke bakom Harry Schein inte bara blir en fascinerande biografi, förgrenade verksamhet. Han ägde inte bara en visionär. denna bok; inom dess pärmar samsas forskare från utan också exemplifierar tendenser och strukturer i mångfacetterad personlighet, i sitt yrkesliv var han Naturligtvis var Schein högst medveten om sin olika fält med skribenter som både har professio- svensk kultursyn, mediestruktur och politisk kom- dessutom långtifrån entydig, ibland excellerande i egen mediala persona, något som inte minst fram- nella och privata minnen av Schein. Sammantagna munikation. Schein var naturligtvis som person allt en ombytlig argumentation som gjorde honom lika går av de självbiografiska böcker han skrev. Att kul- kastar de ett delvis nytt ljus på Harry Schein, sam- annat än typisk för den inhemska kontext han

------  En kortare biografisk rekapitulering när det gäller tidskrifter och tidningar, bland annat för Nu! och 4PNVOHNBO  tiden före filmreformen kan dock vara på sin plats. Aftontidningen. Från och med 1948 är han BLM:s PDIQlSFTBJ"NFSJLB ¬VUTJLUGSlO Harry Leonard Schein föds i Wien 1924, en världs- filmkritiker, och börjar därmed bli en etablerad röst &NQJSF4UBUF#VJMEJOH stad på tillbakagång, som han växer upp i. Fadern i den kulturella offentligheten. Framför allt skriver 6S)BSSZ4DIFJOT avlider redan under hans barndom, och modern han om film, men även om aktuell skönlitteratur. I QSJWBUBBSLJW gifter om sig. Familjen Schein är av judisk börd, och skarven mellan 40- och 50-tal arbetar Schein på under 30-talets tilltagande antisemitiska klimat blir Merkantila Ingenjörsbyrå, där han så småningom situationen i Wien alltmer ohållbar. Några månad- patenterar en vattenreningsmetod. Under den här er efter Hitlers ”Anschluss” beslutar modern att tiden göra han också ett flertal längre resor, bland skicka iväg sonen för att undkomma nazisternas annat till USA. 1955 övertar han Merkantila Ingen- 1llMEFSOTIzTU förföljelser. Schein kommer ensam till Sverige 1939 jörsbyrå – och året därpå gifter han sig med skåde- 6S)BSSZ4DIFJOT med ett ”J” i passet – och får arbete som dräng i spelerskan Ingrid Thulin. Några år senare säljer QSJWBUBBSLJW Småland. Även hans syster sänds iväg; hon klarar Schein sin byrå, blir ekonomiskt oberoende, skriver verkade i. Hans särpräglade bakgrund gör honom det mediala strålkastarljuset till trots – något av sig undan kriget och bildar sedermera familj i i Expressen, gör filmutredningar – och påbörjar sitt dock extra intressant som portalfigur för den sven- samma övergivenhet och tomhet som den åldrande Amerika. Systern förblir Harry Scheins enda anför- liv som den ”Harry Schein” eftervärlden känner. ska medieepok som kom att präglas lika mycket av Kane drabbades av. vant; resten av familjen Schein deporteras i början filmreformen som televisionens genombrott, två Genom ett slags återkommande introspektion av 40-talet och mördas i förintelselägren i Polen. fält där Schein förstås var verksam som både debat- arbetade Harry Schein oförtrutet på sin egen själv- 1942 tar Harry L. Schein examen som kemiin- )BSSZ4DIFJO¹MNFO tör och beslutsfattare. På ett mer privat plan kan biografi. Framför allt ägnade han tid och utrymme genjör från Tekniska Institut efter att Harry Schein också ses som en svensk Charles Fos- åt sig själv i den ypperliga Schein från 1980, en bok ha läst kvällskurser. Han är numera statslös, och Det är alltså som filmkritiker Schein först gör sig ter Kane, tidvis lika begeistrad som plågad av mak- han lär ha skrivit för att komma underfund med sig skall inte förrän 1950 bli svensk medborgare. Under synlig i en svensk offentlighet. Han recenserar ak- tens ensamhet. Hans biografi rymmer samma tidiga själv. Scheins levnadsbana som ”self made man” är hela 40-talet måste han regelbundet söka uppehåll- tuella filmer i BLM, och han skriver om filmteor- uppbrott från familjen, samma entreprenörskap, omskriven; den tillhör hans biografiska legend och stillstånd. Parallellt med att han så småningom får etiska och filmhistoriska spörsmål i Aftontidningen samma framgångssaga och kanske också till sist – diskuteras också i flera av den här bokens artiklar. arbete som ingenjör, börjar han frilansa för olika och Aftonbladet. Från det sena 40-talet och ett de-

------  fram till filmreformen – men han är långt ifrån en- diet och filmkonsten. Som filmpolitiker var uppgif- sam.3 Det är först i början av 60-talet, efter en mer ten radikalt annorlunda. Nu handlade det inte om än decennielång diskussion om hur svensk film- att nagelfara givna verk – filmer eller böcker om industri ska stödjas, som bransch och stat äntligen film – utan om att på förhand formulera samman- kommer överens – och på samma gång förmås göra hängande och praktiskt tillämpbara kriterier att konstnärligt högtstående kvalitetsfilm till en hä- bedöma film utifrån. Det var en verksamhet som på grande målsättning. Kvalitet skall löna sig, åtmin- många sätt liknade de generaliserande utsagor om stone om man följer de tankegångar Schein lanserar film som Schein annars ogillade och hade så svårt i Har vi råd med kultur? från 1962, den debattbok att fördra. För kritikern hade det gällt att hitta som gör att hans specifika kulturpolitiska syn får ett svagheter i andras resonemang och i färdiginspelade bredare genomslag. Finansminister Gunnar Sträng filmer. Filmpolitikerns uppgift var en annan. och vännen Krister Wickman är med på noterna. Inledningsvis framstod dock filmreformen som Tillsammans med Schein driver de fram att en slopad en odiskutabel framgång. Antalet filmer från sven- nöjesskatt för biografer ersätts med en avgift om tio ska filmateljéer ökade snabbt med filmstödet; insti- procent på varje såld biobiljett som fonderas i stiftel- tutets verksamhet kom därtill att innefatta en film- sen Svenska Filminstitutet – en splitterny svensk skola, en tidskrift (Chaplin), ett filmbibliotek och ett kulturinstitution som Schein våren 1963 blir chef filmarkiv, uppbyggt med de filmhistoriska samlin- för. gar som tidigare härbärgerats på Tekniska museet i Filmavtalet, som uppgörelsen mellan staten och som grund. Scheins institut handlade branschen kom att kallas, har präglat svensk film- inte bara om en vässad filmproduktion; genom en produktion alltsedan dess, med viss variation i bred palett av filmkulturella aktiviteter uppgrad- former av förhands- och efterhandsstöd. Kvalitet erades den celluloidbaserade konsten till medialt blev honnörsord i den smakpolitiska modell som kulturarv. Att ovanligt många lovande regissörer Harry Schein inrättade, och svenska språket fick kom att debutera åren efter 1963 är också ett faktum. tillskottet ”kvalitetsfilm” – ett begrepp vars genom- Nya namn som , Mai Zetterling och Janne slag och relativa innehållslöshet framstår som jäm- Halldoff uppmärksammades, och för relativt färska starka egenskaper. Som framgår med all önskvärd medlemmar av regiskrået – som de tre författarna tydlighet i den här boken hade den annars så precise Jörn Donner, Vilgot Sjöman och , vilka Schein märkbart svårt att formulera ett konsekvent alla gjort sina debutfilmer kort innan reformen – och sammanhållet förhållningssätt till den om- stärktes möjligheten att etablera sig. Men över allt huldade kvalitetsdiskussion som SFI:s stödsystem vilade förstås Bergmans ande. 4WFOTL¹MNIJTUPSJB cennium framåt är han en lika central som polem- Schein från publiken genom kravet att precisera, vilade på. Därtill var det svårt att på återkommande Relationen mellan Harry Schein och Ingmar JEVCCFMCFNjSLFMTF isk röst i den svenska filmkulturen. På många sätt formulera och motivera sina åsikter.2 Omdöme och basis uppdatera den högkulturella laddningen i Bergman är speciell, och allt annat än enkel att re- ,FOOF'BOUPDI)BSSZ framstår Scheins gärning som filmkritiker som helt allmänbildning är egenskaper som bör känneteckna kvalitetsbegreppet i takt med en filmkultur i för- dogöra för.4 Redan året efter filmreformen kom ett 4DIFJO475 avgörande för hans senare filmpolitiska verksamhet, kritikern, menar Schein. Det är tankar som han ändring där högt och lågt allt oftare blandades sam- av Bergmans mest klassiska verk, Tystnaden, att inte minst beträffande det notoriskt svårdefinierade ständigt återkommer till under sina år som filmkri- man. belönas med högsta kvalitetspoäng av institutets kvalitetsbegreppet. Samtidigt är hans filmkritiska tiker. Kanske kan denna svårighet bero på de högst åt- jury, en värdering som genom åren skulle komma ideal (länge) svåra att omsätta i en filmpolitisk prak- Att operationalisera detta filmkritiska omdöme skilda situationerna som filmkritikern Schein och tre andra Bergmanfilmer till del.5 I BLM:s spalter tik. När Schein 1951 skriver till en kollega om kri- framstår dock som långt mer komplicerat och pro- filmpolitikern Schein hade att förhålla sig till. Som under 50-talet fick dock många Bergmanfilmer hård tikerns roll och strategier poängterar han hur kritik blematiskt än vad ingenjören Schein någonsin tycks kritiker var Harry Schein en sträng domare och kritik av Schein. Andra, som Gycklarnas afton, skrevs inte handlar om att ”’tycka’ nånting, säga det högt ha anat. Han tillhör jämväl de mer aktiva publi- noggrann iakttagare, både när det gällde konstnär- visserligen upp, men filmkritikern Schein var täm- och få betalt för det”. Kritikern skiljer sig enligt cisterna i de diskussioner som så småningom leder ligt strävande film och generella teorier om filmme- ligen konsekvent i sin ambition att avslöja Berg-

------  mans pretentioner genom att i ”dämonregissörens” stånd mot den elitism som många såg prägla kva- filmer betona den glättiga ytan framför deras före- litetsfilmsbegreppet. Framför allt var det den stora givna djup(sinne). Bergman hämnades naturligtvis; grupp fria filmare som Schein ibland kallade ”ex- bland annat genom rollfiguren Vergérus i Ansiktet tremvänster”, ibland ”nymarxister”, som stod för från 1958. Med sin rationella avsky för det oförklar- hårda angrepp mot honom och ”hans” institut. En liga är medicinalrådet Vergérus helt medvetet mod- stor del av kritiken kom från föreningen Film- ellerad efter Harry Schein.6 Centrum, som i slutet av 60-talet sökte inrätta ett Vid tiden för Ansiktet var Harry Schein och alternativt forum för produktion och distribution Ingrid Thulin gifta sedan ett par år, och som flitigt av kortfilm och dokumentärfilm. Tanken med Film- använd Bergmanaktris ingick både Thulin och Centrum var att etablera en fri plattform för film- hennes make i auteurens trollkrets. Genom Thulin skapande och filmvisning, utan politiskt inrättade (får man förmoda), och i takt med att Schein och kvalitetskrav och branschkontakt. Stödet från Film- Bergman – på fundamentalt olika sätt – kom att institutet uteblev dock och Harry Schein utmålades bära den svenska filmen på sina axlar, avtog anta- som ett diktatoriskt hot mot den demokrati som gonismen dem emellan. De blev vänner, och snart föreningen med sin brett in- och utåtriktade verk- nära sådana med återkommande telefonsamtal på samhet menade sig stå för. söndagar. Det privata förhållande mellan Schein Under 70-talet fortsatte kritiken mot Harry och Bergman är intressant ur mer än ett skvaller- Scheins sätt att leda Filminstitutet. Han var efter en perspektiv. Under de politiska vindkantringarnas omorganisation 1970 visserligen inte längre VD, 60-tal kommer både socialdemokraten Schein och utan arbetande styrelseordförande, vilket i praktik- – ”vår andes dalahäst i världen”, en dock utgjorde en fortsättning och förlängning av som Bo Widerberg elakt kallade honom i debatt- hans maktposition. Svenska Filminstitutet hade vid boken Visionen i svensk film (1962) – att misstänklig- decennieskiftet invigt ett nytt filmhus med bibli- göras på ideologisk grund. Kanske fungerade deras otek, filmateljéer och biografer, och medfinansierat vänskap som en ömsesidig belastning i kritikernas en filmprofessur vid Stockholms universitet. Ändå ögon. var det uppenbart (också för Schein) att det inte Just den laddade relationen till den så kallade längre gick att se den nationella filmpolitiken som ”filmvänstern” upptog stora delar av Harry Scheins en framgång. Antalet producerade filmer i landet medvetande mot slutet av 60-talet – åtminstone om blev färre igen, biograferna tappade åskådare, film- man skall tro hans efterlämnade papper. Otaliga erna ansågs allmänt sämre, och många av de projekt konflikthärdar framträder såväl i privat korrespond- som institutet samproducerade – man tog numer ens som i debattartiklar från tiden. Den avhandlas också en mer aktiv roll som filmproducent – sveks också retrospektivt i de självbiografiska böckerna, följaktligen av både publik och kritik. Leif Furham- som när Schein redan 1970 i boken I själva verket mar beskriver träffande perioden mellan 1972 och (där de första sju åren med filmreformen samman- 1982 som ”konturlösa år”.8 fattades) ger meningsutbyten med Widerberg, Jan 1970-talet var en tid där fler fält än filmens upp-

¬PDIFO¹MN Myrdal, Carl Henrik Svenstedt eller levde ett slags kulturell baksmälla efter det före- SFGPSNTPNHlSTPN stort utrymme.7 Dessa cinematiska konflikter hand- gående decenniets samtidspolitiska explosion. Bris- FOEBOT&SMBOE lade bland annat om kritik mot oegentligheter i ten på dynamik i filmkulturen var påtaglig och kom +PTFQITPOPDI*OHSJE samband med medelstilldelning, om favorisering, på olika sätt att prägla Harry Scheins sista tid vid 5IVMJOTMjQQFSGSBN #JCJ"OEFSTTPOPDI om kritik mot institutets samsyn med en privat- makten i Filmhuset. Dels genom att han själv kände )BSSZ4DIFJO kapitalistisk filmbransch – samt inte minst om mot- av den, och försökte vitalisera filmklimatet genom

------  7jOTUFSWlH¬JNQSP WJTFSBUTUPSNzUFJ 'JMNIVTFUTSFTUBVSBOH 'PUP4zSFO +PIBOTTPO4DBOQJY

ett nytt filmavtal och genom nya fonder för film- av 1977 lämnats in till kulturdepartementet. Dess- stöd. Dels genom att han samtidigt hölls som an- utom hade socialdemokraterna sedan valet 1976 inte svarig för det hårdnande produktionsvillkoren för längre regeringsmakten. Med ett borgerligt poli- film i landet. Med filmavtalet 1972 inskärptes jäm- tiskt styre flankerat av en fortsatt röststark vänster- väl kvalitetstanken. Därtill lanserades förhandsstöd opinion var Harry Schein dubbelt ansatt. Hösten till utvalda filmer; en fond för SFI:s egen produk- 1978 lämnade han Filminstitutet – och den svenska tion; liksom samverkan med – sam- filmen. tidigt som bland annat efterhandsstödet i förhål- En lika återkommande som underliggande fråga lande till filmernas intäkter togs bort. Men åtgär- i den här boken har varit hur man bör bedöma och derna hjälpte inte. De tidigare sylvassa filmpolitiska värdera Harry Schein i hans roll som ledande kraft instrumenten hade blivit trubbiga, och Scheins för- i formandet av svensk filmpolitik, en fråga som har slag ledde vare sig till bättre filmer eller gynnsam- bäring på hur denna politik ser ut än idag. Med vår %FºFTUBTlHVQQ mare filmklimat. När han slutligen lämnade sin tids terminologi skulle man kunna uppfatta honom UJMM*OHNBS#FSHNBO post i slutet av 70-talet jäste missnöjet. En offentlig som den innovative entreprenören – som blev kul- *OTQFMOJOHTGPUP protestskrivelse från 42 svenska regissörer, riktad turpolitisk kvalitetssamordnare. Denna nyspråkliga GSlO#FSzSJOHFO 6S)BSSZ4DIFJOT mot filminstitutets och Harry Scheins dominans i omskrivning leder emellertid tankarna bort från de QSJWBUBBSLJW den nationella Filmkulturen hade redan mot slutet resonemang som tidigare präglade Harry Schein i

------  hans filmkritiska verksamhet. Om man å ena sidan )BSSZ4DIFJONFEJFSOB gör en värdeabsolut tolkning av kvalitetsfilms- begrepp framstår det dels som besvärande fritt på I maj 1961 håller Harry Schein ett spirituellt före- tydliga kriterier, dels som kunskapsteoretiskt natt- drag vid den svenska filmklubbens vårmöte. Han ståndet i sin tro på en professionellt objektiv smak. pratar om Hollywood och den amerikanska filmin- Om man å andra sidan istället ser begreppet kvali- dustrin som han i egenskap av herr Thulin nyligen tet som ett slags styrdokument som ger mandat åt stiftat personlig bekantskap med. Ingrid Thulin har en kritisk och intellektuell elit att, med blott eget medverkat i Metro-Goldwyn-Mayers kommande kunnande och egen smak som grund, fördela ekon- storfilm, The Four Horsemen of the Apocalypse (De fyra omiskt stöd till en konstart vars särdrag man själv ryttarna), en film som Schein ironiskt säger sig veta samtidigt är med och formulerar (och vakthåller i ganska mycket om, ”och jag vet rysligt mycket om andra institutionella sammanhang), får begreppet hur det känns att vara gift med en filmstjärna i Hol- en helt annan innebörd. Samtidigt förändras be- lywood … Den som har huvudrollen i [årets] mest greppsproblematiken. I en allt mer kulturrelativis- påkostade film som världens största filmbolag pro- tiskt orienterad tid var ju Scheins elitistiska ambi- ducerar blir automatiskt en betydande person. Men tion – som nog är det bästa sättet att förstå filmre- hennes man – i den mån han är sysslolös – betraktas formen ur hans perspektiv – besvärande fritt från däremot som gigolo.” Att vara i Hollywood kan ha ideologiska och politiska hänsyn.9 Och att en elit sina sidor, men är ändå väldigt speciellt, fortsätter skulle styra kulturpolitiken utifrån professionella Schein uppsluppet sitt föredrag. ”Jag har haft för- färdigheter och värderingar rimmade förstås illa månen – ja, låt oss fortfarande kalla det förmån – att med det i tilltagande grad demokratiska kultur- under en middag får klämmas med Gina Lollobri- begrepp som färgade åren kring 1968. gida, att bli supen under bordet av Lauren Bacall )FSS5IVMJO¬NFE TJO¹MNTUKjSOB Den här intellektuella kollisionen mellan konst och att se hur Reymersholms brännvin, som är slut 'PUP,FSTUJO#KzSMJOH och demokrati var Harry Schein naturligtvis högst på systemet här men fortfarande kan köpas i Los medveten om. Redan i artikeln ”Konst och trädgårds- Angeles, tog knäcken på Glenn Ford.” Pay-TV är uppenbara för Hollywood. Ett fullt ut- slag emottogs med öppna armar. 1968 gjorde Schein skötsel” från 1955 hade han pekat på den potentiella Men egentligen är det inte alls detta Hollywood byggt televisionsnät innebär nämligen att en stor- till exempel ett medialt utspel om presspolitiken där svårigheten att bedriva en socialdemokratisk kultur- som Schein vill prata om. Snarare vill han fokusera film en och samma kväll skulle kunna visas i t.ex. han föreslog ett nytt nationellt system för gemen- politik, med dess ofrånkomliga motsättning mellan det nya mediala Hollywood som strålar av ”opti- 20 miljoner hem. Produktionskostnaderna för även sam omfördelning av annonsintäkter för alla landets traditionell (folk)bildning och en (ny) demokrati- mism inför framtiden”. Den i ”längden kanske vik- de mest påkostade filmerna skulle därigenom tidningar. På så sätt skulle man avvärja den om- serande ambition att sprida ”god kultur” till alla i tigaste faktorn” för mediebranschens utveckling i kunna betalas – med vinst – på en enda kväll.10 debatterade tidningsdöden, som bland annat fått folkhemmet. Att sätta upp kriterier för hur god allmänhet och filmindustrin i synnerhet, står näm- anrika Stockholms-Tidningen att ge vika mot större kultur/film skulle skapas var naturligtvis inte det ligen, enligt Schein, att finna i så kallad ”betal-TV”. Det är nästan 50 år sedan Harry Schein höll detta lokalkonkurrenter.11 Förslaget mötte dock hård kritik enklaste, men att formulera normerande ideal för ”Pay TV, som ännu inte tillämpats i stor skala inne- föredrag, och när dessa rader skrivs håller kabel- av både annonsörer och företrädare för pressen och hur denna (film)kultur borde konsumeras av folket bär ett till telefonsystemet anslutet TV-nät utan TV-operatören Comhem på att lansera just en sågs mest som ett orealistiskt hugskott. var ännu bökigare – framför allt om publiken inte reklam och med mycket påkostade program”, fort- sådan lösning han då skisserade. I mediala frågor Som en mediemodern Kane rörde sig Harry gillade det som producerades. Likväl är det ett av de sätter han entusiastiskt. låg Harry Schein ofta långt före sin tid. Det är en Schein obehindrat mellan olika medier och genrer. problemkomplex som gör Harry Scheins verksam- sida av honom som kommit i skymundan av hans Vid sidan av sin publicistiska verksamhet, debu- het (och texter) intressanta att studera, även i en tid De som vill se kvällens program lägger antingen filmpolitiska gärning, men tveklöst gjorde hans terade han redan 1950 i radio, därtill var han upp- när en inbyggd motsättning mellan filmkulturell några mynt i televisonsautomaten eller också regi- internationella orientering och breda mediala in- märksam och receptiv när det gällde det nya TV- kvalitet och politisk korrekt publikhänsyn inte längre streras visningen på TV-apparaten, som sedan av- tressen honom till en ovanligt skarpsynt svensk mediet. Scheins breda medieintresse framstår också är lika självklara som den än gång var. läses och debiteras precis som man nu debiterar medievisionär. Han ägde en mediepolitisk över- som ett fält där hans ingenjörsbakgrund passade väl telefonräkning eller ljusräkningen. Fördelen med blick som få – även om långt ifrån alla av hans för- med hans konstkulturella faiblesse; för att förstå

------  exempelvis ”pay-TV” och framtidens distributions- de Harry Schein nämligen deltid som sakkunnig på på ett annat plan ledde den nog mest till att Harry nen”.16 Faktum är att ledan vid film knappast var ett modeller för rörlig bild var man helt enkelt tvungen utbildningsdepartementet, med uppgift att ”biträda Schein skaffade sig en medial nimbus som bestod 70-fenomen; redan hösten 1956 hade ju Schein sagt att vara intresserad av hur teknologiska över- utbildningsministern med beredningen av filmpol- av mer än bara film. Efter att han lämnade Filmin- sig vara trött på film i en famös essä i BLM.17 föringssystem egentligen fungerade. I hans efter- itiska frågor samt med frågor rörande andra media stitutet fick han ju en rad reella maktpositioner i Det är en händelse som ser ut som en tanke att lämnade personarkiv finns flera exempel på denna inom utbildnings och kulturområdet, däribland andra mediesammanhang. Bland annat var han ord- Harry Scheins förmenta farväl till filmen samman- mediala vetgirighet, liksom på hans medietekno- kassett- och tråd-TV”, som det något kryptiskt på- förande för STIM:s styrelse under flera år, han satt föll i tiden med att ett nytt audiovisuellt massme- logiska framsynthet. Utan att Schein själv nämnde talats i en tidigare presskommuniké.13 Det var inom i styrelsen för Stockholms-Tidningen, och framför allt dium introducerats publikt i landet. Televisionen termen – eftersom den ännu inte kommit i omlopp ramen för detta minst sagt lösliga arbete – Schein var han styrelseordförande för Sveriges Radio un- kom faktiskt att uppta en stor del av Scheins tankar, – kretsade mycket av hans tankar redan under det var definitivt en av landets mer säregna sakkunniga der en stor del av 80-talet. och givetvis var han medveten om att hela hans sena 50-talet kring vad vi idag kallar för medie- – som han skrev sin kanske mest framsynta debatt- Givet att Harry Scheins breda medieintresse om- filmreform berodde på televisionens framväxt och konvergens, det vill säga det sätt som framför allt bok, Inför en ny mediapolitik, som publicerades 1972.14 sattes i en departementspraktik i början av 70-talet publika genomslag. I det tidiga 60-talet skrev han digital kommunikation upphävt skillnaderna mel- Även om det var en studie som i detalj redogjorde ligger det nära till hands att tolka denna nyorien- faktiskt väl så mycket om TV som om film. I artik- lan exempelvis film, radio, TV och press. för ”ny kommunikationsteknologi” och ”teledata”, tering som tecken på ett slags filmpolitisk leda. För- eln ”Vad garanterar monopolet?” i Expressen 1961 I ett av de otaliga utkasten i hans arkiv, ”Lösa ville Schein i första hand inte redovisa nya medie- modligen ligger det något i en sådan läsning, men påpekade Schein exempelvis att det främsta skälet stolpar kring tråd-TV”, heter det bland annat att tekniska innovationer. Ambitionen var snarare att intresset för massmediala frågor var egentligen in- till Sveriges Radios monopol var ”att upprätthålla ”ökningen av informations- och kommunikations- resonera kring de konsekvenser dessa ”nya medier” get nytt inslag i Scheins tänkande eller skrivande. en viss programkvalitet.” Monopolställningen in- möjligheterna har två tidsfunktioner: att spara tid skulle komma att få. Bokens pejorativa undertitel, Redan hans insatser som ung filmskribent hade i hög nebar för honom ett slags kvalitetsgaranti som SR och att fylla ut tid”; i den första är ”kommunikatio- Kabeltelevision – bildskval eller kommunikation, angav grad kretsat kring filmen i dess egenskap av medium. hade att leva upp till, vilket Schein alltså ansåg att nen ett medel”, i den andra ”ett självändamål”. En- på scheinskt manér tonen. Även inom kabel-televi- Schein intresserade sig som filmkritiker mycket för bolaget inte gjorde.18 I Har vi råd med kultur? från ligt Schein kunde samtidens ”informationsexplo- sionens domäner var kvalitetsbegreppet naturligtvis socialpsykologiska teorier kring filmmediet, och året efter tydliggjordes vad kvalitet betydde: ”värde- sion” emellertid inte förstås utan hänsyn till ”att användbart. ”Skulle de många kanalerna i kabel-TV han var lika benägen att betrakta filmer som symp- fulla och inte publika program.”19 Den kvalitet som människans förmåga att assimilera information i konkurrera med varandra om största möjliga publik tomatiska uttryck för tendenser i samhället som att den svenska monopolställningen för radio och TV stort sett inte utvidgats.” Informationskanalerna skulle vi få en förödande kvalitetssänkning”, påta- behandla dem som potentiella konstverk. Ett tredje skulle garantera borde innebära att program ”måste skulle dock framöver komma att bli långt fler än lade Schein exempelvis i ett samtal med Olof Lager- tema var förstås filmpolitiken, som också det knöt ligga på en högre nivå än lyssnarmajoriteten kan tidigare. Samtidigt framstod det för honom som crantz kring boken i .15 an till mer övergripande perspektiv kring filmens tänkas vilja acceptera.” Utbudet borde helt enkelt om mediefrågor, inte minst ur ett politiskt per- Denna något nattståndna anti-kommersialism roll som en av offentlighetens kanaler för kommu- alltid vara ett steg före sin publik, menade en minst spektiv, särbehandlades på ett improduktivt sätt. till trots framstår Inför en ny mediapolitik i många av- nikation. sagt kulturaristokratisk Schein, även om det ”sker Att han på svenska filmklubbens vårmöte 1961 seenden, till exempel i resonemangerna kring bred- Scheins breda mediala kompetens är också upp- på bekostnad av populariteten.”20 På medieområdet pratade om ”pay-TV” var inte någon tillfällighet; i band, interaktivitet och demokrati, som märkligt enbar på det sätt som några av hans återkommande framstod det just som naturligt för honom att ut- det moderna mediesamhället var kommunikatio- visionär i sina överläggningar kring framtidens begrepp migrerade mellan medieformerna. Det budets kvalitet skulle garanteras av allmännyttiga nen allt mer sammanflätad – något som (kultur)- mediesystem. Slående var också Scheins obändiga gäller framför allt kvalitetsbegreppet, som naturligt- institutioner vilka reglerades av en omsorg om den politiken ännu inte förstått. ”Det finns en filmut- tro på storskaliga offentliga lösningar, en tankefigur vis var centralt för filmreformen, men som Schein goda kulturen – styrda av män med omdöme, kun- redning, en litteraturutredning, en massmediaut- han hade svårt att lösgöra sig ifrån. I sin bok fram- också turnerade på ett spänstigt sätt i andra mediala skap och smak. Carl Anders Dymling, som på 30- redning, presstödsutredning, etc. Dessutom håller hävde Schein behovet av en ny myndighet, ett slags kontexter. Under sent 50-tal bytte kvalitets- talet hade lett Radiotjänst, framstod exempelvis jag på med kabel-TV”, påpekade han avslutningsvis ”mediabyrå” som i hans tappning skulle få ett över- diskussionen (för en tid) rentav medium. I ett före- som ett kultur- och mediepolitiskt ideal för honom. i sitt utkast om tråd-TV. ”Är det riktigt att på detta gripande ansvar för all ny kommunikationstekno- drag för Uppsala Studentfilmstudio 1957 med titeln I Expressen skrev Schein att ”Dymling uppfattade sätt isolera frågorna från varandra? Krävs det inte logi. Förslaget rönte ingen framgång; byrån för ”Är filmdebatten död?” menade Schein exempelvis sitt arbete som folkuppfostrarens – hans omdöme, en sammanhängande informations- och kommu- mediefrågor blev aldrig verklighet, och frågan är att ”det verkar som om filmen, som nationell och mod och karaktär uteslöt det publikfrieri som idag nikationspolitik?”12 vilken betydelse Scheins enmansutredning egentli- internationell konstform tycks genomgå en bryt- präglar programpolitiken [i radio och TV].”21 Dessa frågor, nedkastade i november 1971, var gen fick. Idag framstår visserligen hans bok som en ningstid. Kanske är det televisionens fel att filmen Avunden gentemot televisionen som tidens mest egentligen riktade till Ingvar Carlsson, som då var av de bättre och mest förutseende svenska studierna just nu inte tycks veta vad den vill, vilken väg den moderna rörliga bildmedium tog sig många uttryck landets utbildningsminister. Vid denna tid arbeta- av det binära informationssamhällets framväxt, men ska gå för att finna en samexistens med televisio- i Harry Scheins ofta raljanta polemik. Samtidigt var

------  han djupt begeistrad av detta massmedium, som så tek, Kungliga biblioteket och Svenska Filminsti- länge Sverige bara hade en kanal kunde trollbinda tutet. Från början var tanken med bokprojektet att en miljonpublik med de smalaste av program. Schein belysa olika aspekter av Scheins mångfacetterade menade förstås att televisionen var ”direkt anti- personlighet. I en tid då medielandskapet är lika för- informativ”22, ändå återkom han ständigt till detta änderligt som det var när televisionen introdu- medium. Han diskuterade televisionens potentiella cerades för 50 år sedan, var ambitionen framför allt betydelse för den politiska kommunikationen, och att lägga fokus på hans mediepolitiska verksamhet. lanserade bland annat den hädiska tanken att Radio Fyra olika perspektiv skulle lyftas fram: för det första Nord borde börja ”TV-sända attraktiva politiska skulle Schein själv komma till tals genom en åter- program.”23 I BLM skrev han inte längre om film, publicering av några av hans bästa texter, för det men när han ändå tog till orda där för att skriva ”en andra skulle ett antal akademiker teckna en bild av artikel om svensk film” – kom den likväl att handla de mediala fält han ägnade sig åt, för det tredje om TV. Låt oss ”ostridigt acceptera att TV, med de skulle några mer personliga filmreminiscenser inklu- flesta mått mätt, är den största, viktigaste och mest deras, och för det fjärde var ambitionen att delge ett effektiva kanalen för filmdistribution”, slog han flertal personliga erfarenheter av Schein från medie- fast.24 Ja, Harry Schein må under 60-talet ha varit politikens domäner. chef för Filminstitutet, men han debatterade fak- Riktigt så blev förstås inte slutresultatet, men tiskt televisionsmediet med sådan intensitet att han Citizen Schein är i alla fall uppdelad i fyra områden utnämndes till presumtiv TV2-chef i pressen när den – och i tre av dem figurerar Scheins egna alster. Bokens nya kanalen skulle inrättas 1969. första del, ”Schein som person”, kretsar kring bio- grafiska detaljer och i Anders Ferms inledande artikel ”Den tredje mannen”, berättas om Harry Scheins $JUJ[FO4DIFJO¬PNCPLFO uppväxt i Wien. På ett intrikat sätt tar den upp frågan om Scheins judiska identitet i ljuset av hans I Schein finns en kortare ”Efterskrift” i vilken Harry österrikiska ursprung. Hans medborgarskap och Schein påtalar att den bok han just skrivit nog blev familjebakgrund rymmer skenbilder och dimridåer, en mer konventionell självbiografi än han tänkt sig. och Ferm lotsar läsaren genom brev, arkiv och dag- Han beklagar sig över sitt ”hönsminne”, och säger böcker. Harry Schein var en flytking som otaliga sig ha skrivit efter bästa förmåga, men säkert förvan- gånger korsade sitt spår – och som lika ofta försökte skat en hel del och fullständigt glömt bort annat. utplåna dem. I Ferms artikel ges också flera person- ”Till forskare eller andra som sysslar seriöst med liga minnen från en lång vänskap. Även Stig Björk- den verklighet som skildras i denna bok”, skickar mans artikel ”Jag kände aldrig Harry Schein”, baser- han därför en uppmaning att inte godta någon upp- ar sig på personliga minnen. I flera år drev Björk- I Louise Wallenbergs artikel, ”Eleganten: Om ställdes – och i unga år lät framställa sig själv i – ger )BSSZ4DIFJO gift – annat än som uttryck för vad han själv tror sig man tidskriften Chaplin inom Filminstitutets hägn, manlig elegans, behörighet och utanförskap”, hand- bilden av ett slags feminiserad och självmedveten 'PUP5PNNZ.BSEFMM "GUPOCMBEFU#JME veta. ”Det mesta stämmer nog, i varje fall det vikti- och hans artikel handlar bland annat om det und- lar det inte om personliga minnen utan om en ana- man. Harry Schein var en posör och playboy vars gaste. Men allt bör kontrolleras. Det är inte svårt, flyende i Scheins personlighet. Björkman berättar lys av Harry Scheins mediala persona. Perspektivet framgång och vardagsvanor inte bara bröt mot en bara obekvämt.”25 om kultur- och filmpolitiska ambivalenser i Harry är hämtat från den så kallade ”queerteorin” och nationell maskulinitet, utan också mot hur en social- Den här boken, Citizen Schein, har varit allt an- Scheins ledarskap, men också om sin gamla chefs ställer den ständigt uppmärksammade Schein i ljuset demokrat borde se ut och uppträda. Även Jonas nat än obekväm att ställa samman. En del har gran- mer personliga egenskaper. Många betraktade Schein av maskulinitetsbegreppets mångfald. Schein kan Simas artikel, ”Konflikternas mästare: Berättelsen skats, annat har av förklarliga skäl Schein själv som som auktoritär och minst sagt ombytlig, egenskaper sägas beteckna en avvikelse mot den nationella om en filmfurstes uppgång och fall”, handlar om källa. Boken har sin upprinnelse i ett seminariepro- som smärtsamt tydliggörs i Björkmans komplexa manliga normen, menar Wallenberg. Hans livsstil, brott mot konventionella spelregler. Som gammal jekt initierat av Arbetarrörelsens arkiv och biblio- porträtt. och den visuella framtoning med vilken han fram- filmjournalist gick Sima otaliga mediala holmgån-

------  gar med Harry Schein i dagspressens spalter. Schein han i en ny offentlig roll också som intellektuell tanken på att nationellt styra filmproduktionens trätor och diskussioner med ordförande Schein i framstår i Simas lika personliga som tvetydiga por- med sina återkommande samhällskommenterande konstnärliga ambitionsnivå, regelbundet återkom- samband med några av (då)tidens stora filmprojekt. trätt som en extrem tävlingsmänniska som bara var krönikör i Dagens Nyheter. Schein var under två de- mer i Harry Scheins texter. Kvalitetsbegreppet Idag ansvarar Cissi Elwin Frenkel för Harry Scheins tvungen att besegra sin motståndare, särskilt på de- cennier en av landets mest lästa och omdiskuterade kännetecknas av både innehållslöshet och elitism. livsverk. I artikeln ”Harry & jag” för hon ett imagi- battarenorna. Schein hade ett smidigt intellekt, kolumnister; han lär ha skrivit uppemot 500 stycken Begreppet är relativt i så motto att Schein ju själv närt samtal med sin företrädare om filmpolitik och men Sima menar att han sällan föreföll vara i har- i DN. En krönika från 1986, ”Sorgen”, är i bokens tydliggör hur den så kallade ”kvalitetsfilmen” grun- ledarskap. Kvalitetsbegreppet hör till det arv Schein moni med sig själv. Att han var en maktmänniska andra del inkluderade som faksimil, och Janne Lind- das i subjektiva uppfattningar hos de som bedömer lämnat att förvalta och Elwin Frenkel låter i sin kommer inte som någon överraskning, och enligt qvist Grindes artikel, ”Den smutsiga verkligheten: den. Samtidigt lämnar den filmpolitik som Schein artikel tanken på den goda filmen vandra – ända in Sima sökte han sig mot makten för att få egen makt. Kolumnisten Harry Schein”, är en kommentar till initierar få incitament till att utgå från andra i det nu när Harry Scheins gamla slagord rehabili- ”Det blänker om hans framgångsstory – dock känns Harry Scheins gärning som krönikör. Som kolumn- bedömningsgrunder än de högkulturella. I den här terats och åter blivit en del av Filminstitutets prak- den i eftertankens kranka blekhet både skräm- ist ägde Schein en osviklig förmåga att väcka såväl delen av boken kommer också Harry Schein själv tik. mande och sorglig.” Den första delen av Citizen eftertanke som förargelse. Lindqvist Grinde gör i till tals i några texter. I ”Hollywoodpsykologi” från I Orson Welles film blir betydelsen av mediemo- Schein avslutas med två kortare texter. I den ena sin artikel en analys av Scheins lika bländande som Aftontidningen 1946, som var den första text Schein gulen Kanes sista ord ”Rosebud” en gåta som löper skriver Scheins mångåriga sekreterare, Aina Bellis, svårfångade debatteknik, vilken han finner vara väl publicerade om film, får Alfred Hitchcocks Spell- genom filmen som en narrativ motor. I denna bok ett personligt brev till sin chef, och den andra består så inriktad på att finna argument som på att vinna bound klä skott för en populärkulturell förvansk- om Harry Schein finns flera potentiella rosebuds. Ett av vännen Theodor Kallifatides begravningstal till diskussioner. Denna del av boken innehåller också ning av Freuds läror. I ”Den olympiske cowboyen” sådant mysteriöst inslag är kanske just begreppet Harry Schein. ett exempel på hur brevskrivaren Harry Schein – ur BLM – diskuterar filmessäisten Schein högt ”kvalitet”, som trots sin relativa substanslöshet blir Bokens andra del, ”Schein som entreprenör & kunde formulera sig, när han lika dräpande som och lågt inom filmkulturen, och i ”Trött på film” tar en återkommande signatur i både Scheins verksam- intellektuell”, handlar om Scheins bakgrund som elegant avspisar en amerikansk filmagent som 1960 han så farväl av BLM:s läsekrets. het och i svenskt filmliv. Ur ett samtida skvallerper- kemiingenjör och entreprenör i vattenreningsbran- vill förmedla J.R.R. Tolkiens då relativt nyutkomna Detta farväl till filmen var dock högst imaginärt. spektiv är Harry Scheins testamente naturligtvis schen, men också om hans roll som intellektuell – trilogi om härskarringen som ett lämpligt stoff för I artiklarna av Göran Gunér, Bengt Forslund och den mest aktuella gåtan, åtminstone så länge rätts- hans spefulla begravningstal, ”Vid BLM:s bår” från Ingmar Bergman att filmatisera. Cissi Elwin Frenkel framträder spåren av filmpoli- processen pågår. Ett tredje mysterium framträder 1970 framstår exempelvis som illustrativ för den Den tredje delen av boken, ”Schein & filmen”, tikern Schein i olika dagrar. Gunérs artikel, ”Film- vagt i Bengt Forslunds artikel. 1974 fick Harry Schein typiskt scheinska stilen. Del två av Citizen Schein inleds går mer direkt in på Scheins relation till de rörliga skolan och Dramatiska institutet: Om Harry Schein nämligen en gåva i samband med sin femtioårsdag. emellertid med Lars Ilshammars artikel, ”Ingenjören bilderna. I ”Drömmen om verkligheten: Filmkritikern och svensk filmutbildning”, handlar om den film- Ett antal regissörer satte på Forslunds initiativ sam- som kom in från kylan”. Här skisserar Ilshammar Harry Schein” ger Per Vesterlund en översikt av skola som kort efter filmreformen grundades inom man episodfilmen Sanningens ögonblick där jubilaren ett porträtt av kulturprofilen Schein som vattenren- Scheins verksamhet som filmskribent. Fokus ligger Filminstitutets ramverk, detta på initiativ av fram- porträtterades på olika sätt. Schein lämnade sin fest ingsingenjör. Scheins personliga arkiv består av en på de år han skrev för BLM, men utblickar över för allt Harry Schein. Med mönster hämtade från med filmen under armen, och ingen hade sedan dess lika fascinerande som märklig blandning av kultur- både senare och tidigare texter kompletterar bilden. internationella förebilder blev den kortlivade film- sett röken av den. I texten ”Sanningens ögonblick” politiska utkast och matematiska formler kring för- Scheins intresse för principiella resonemang kring skolan (som 1970 gick upp i Dramatiska institutet) berättar dock Tomas Ehrnborg om hur filmen, i bättrad vattenrening. Men Schein var uppenbar- film leder till att han tidigt introducerar interna- den första svenska utbildningen för filmregissörer. samband med arbetet med denna bok, spektakulärt ligen ett mycket skicklig ingenjör, och så smånin- tionell filmteoretisk litteratur. I sin filmkritik är och Stefan Jarl kan exempelvis (lik- återfinns. Med Ehrnborg som ciceron tecknas sam- gom kom han att ta plats på Merkantila Ingenjörs- Schein stundtals en sträng smakdomare som lägger som Gunér själv) räknas in bland de alumner som tidigt ett skissartat porträtt av mediemogulens över- byrå. Det är där han under det tidiga 50-talet paten- extra krut på att nagelfara filmer med hög konst- skolades in i kvalitetsfilmens praktik. givna och tomma palats i Djursholm. terar den vattenreningsmetod som lägger grunden närlig ambitionsnivå. Populära filmgenrer griper Bengt Forslund försöker i sitt bidrag, ”Filmen- Bokens fjärde och sista del heter ”Schein & till hans förmögenhet. Genom att lyfta fram orörda han sig an med andra strategier; sådana filmer blir treprenören”, få korn på filmreformens själva hjärt- (kultur)politiken”. Som nära lierad med ett ledande handlingar ur Bonniers arkiv tecknar Ilshammar ett ibland symptom för samtidskultur, ibland mer eller punkt, filmproduktionen. Som producent på Sven- skikt inom socialdemokratin är politiken självfallet porträtt av en intellektuell i labbrock. mindre njutbara uttryck för själva filmmediets egen- sk filmindustri under 60-talet och som ledare för en högst central del av berättelsen om Harry Schein. När entreprenören Schein några år in på 80-talet skaper. I Pelle Snickars artikel, ”Vad är kvalitet?” Filminstitutets egen filmproduktion under det följ- Främst är det på kulturens fält som Schein blir syn- återkommer till näringslivet är det utan labbrock, tas ett steg framåt i Scheins biografi – nu har film- ande decenniet, kom Forslunds upplevelser av lig som politiker. I ”Harry Schein som katalysator” men på en prestigefylld post som VD för statliga kritikern blivit filmpolitiker. Snickars diskuterar i Scheins lösliga kvalitetsbegrepp att bli högst mani- berättar Bengt Göransson om sitt mångåriga sam- Investeringsbanken. Ungefär samtidigt uppträder sitt bidrag hur begreppet kvalitet, och därmed också festa. I sin artikel beskriver han bland annat otaliga röre med Schein i Filminstitutets styrelse, samt i

------  andra kulturpolitiska eller arbetarrörelseanknutna historiserar denna dubbelhet genom att sätta in )BSSZ4DIFJO ¯'zSFESBHWJETWFOTLB¹MNLMVCCFOTWlSNzUF )BSSZ4DIFJO ¯`S¹MNEFCBUUFOEzE ¯ GzSFESBHGzS6QQTBMB EFONBK¯ PQVCMJDFSBUNBOVTLSJQU WPMZN )BSSZ 4UVEFOU¹MNTUVEJP  6QQTBMB     7PMZN   )BSSZ sammanhang. Göransson beskriver Schein som en Scheins bok i en mediepolitisk, teknologisk och veten- 4DIFJOTQFSTPOBSLJW 4DIFJOTQFSTPOBSLJW "3"# politisk katalysator, ofta i en central roll för proces- skapshistorisk kontext. )BSSZ4DIFJO ¯.FEJDJONPUUJEOJOHTEzE¯ "GUPOCMBEFU   )BSSZ4DIFJO ¯5SzUUQl¹MN¯ #-. OS  sen – men utan makt i de politiska beslutsförsam- Men vad ledde då denna utredningen till? Denna  )BSSZ4DIFJO ¯7BEHBSBOUFSBSNPOPQPMFU ¯&YQSFTTFO   lingarna. I två artiklar av Schein själv, publicerade i fråga besvaras delvis i bokens sista text – en intervju )BSSZ4DIFJO ¯-zTBTUPQMBSLSJOHUSlE57¯ VULBTU WPMZN  arbetarrörelsens ledande tidskrift Tiden, framträder med Ingvar Carlsson. ”Möte i november” är ett  )BSSZ4DIFJOTQFSTPOBSLJW "3"# )BSSZ4DIFJO )BSWJSlENFELVMUVS  4UPDLIPMN#POOJFST   ¯1SFTTLPNNVOJLn¯    WPMZN   )BSSZ 4DIFJOT   också hans kulturpolitiska engagemang. ”Vertikal- samtal mellan Carlsson och den här bokens redak- QFSTPOBSLJW"3"# 4DIFJO  monopol och smakförskämning” är en tidig text törer om Harry Scheins roll i politiken. Ingvar )BSSZ4DIFJO *OGzSFOOZNFEJBQPMJUJL,BCFMUFMFWJTJPO¬CJME  *CJE där tanken på ett samlat grepp om filmpolitik förs Carlsson var del av den inre krets av socialdemok- TLWBM FMMFS LPNNVOJLBUJPO 4UPDLIPMN "MNjOOB GzSMBHFU  0MPG-BHFSDSBOU[)BSSZ4DIFJO  fram, och i artikeln, ”Konst och trädgårdsskötsel” ratiska intellektuella där även Schein under många   )BSSZ4DIFJO ¯'SJBSF SPMJHBSFQPMJUJLJ57¯ &YQSFTTFO    0MPG -BHFSDSBOU[  )BSSZ 4DIFJO  ¯4BNIjMMTGBSB FMMFS FUU  problematiseras socialdemokratins förhållningssätt år ingick som samtalspartner. Carlssons minnes- GSBNUJETIPQQ¯  %BHFOT /ZIFUFS     0MJLB VULBTU  )BSSZ4DIFJO ¯*TUjMMFUGzSSFQMJLFS¯ #-. NBST  till kulturfrågor i stort. bilder stärker Bengt Göransson tes om hur Schein WFSTJPOFSPDINBOVTLSJQUUJMMEFUUBTBNUBMlUFS¹OOTJ)BSSZ )BSSZ 4DIFJO  4DIFJO 4UPDLIPMN #POOJFST    ¬ Bägge dessa artiklar föregick Harry Scheins eget fungerade som katalysator. Det är enligt Carlsson 4DIFJOTQFSTPOBSLJW WPMZN "3"#  kulturpolitiska arbete – medan Nina Wormbs ar- svårt att peka på sakfrågor där Schein haft särskild tikel i boken går rakt in i det. I ”Harry Schein & betydelse; till exempel lämnade enmansutrednin- framtidens kommunikationsteknologi” tar hon sig gen från 1972 inga reella spår i mediepolitiken. an den enmansutredning om mediepolitiska frågor Däremot var hans analysförmåga och kunskaper som Schein ansvarade för i början av 70-talet. centrala för de diskussioner som denna inre krets Wormbs anlägger ett teknikhistoriskt perspektiv på förde. Intervjun med Carlsson leder tillbaka till Scheins bok Inför en ny mediapolitik, som hon i vissa Schein i rollen som intellektuell – snarare än som avseenden ser som profetisk i sitt fokus på ny infor- politisk beslutsfattare. Därtill knyter intervjun an mationsteknologi, medan andra aspekter av boken, till personen Harry Schein, då vännen Ingvar Carls- som exempelvis Scheins svårighet att släppa mono- son ger några gripande inblickar i många års priva- poltanken, är väldigt bundna vid sin tid. Wormbs ta umgänge.

/PUFS

 +)PCFSNBO ¯*U±T"MXBZT±)JHI/PPO±BUUIF8IJUF)PVTF¯  TUB LWBMJUFUTQPjOH WBS 1FSTPOB   7JTLOJOHBS PDI SPQ 5IF/FX:PSL5JNFT  )BSSZ4DIFJOTFTTj¯%FO  TBNU'BOOZPDI"MFYBOEFS  IUUQXXXJOHNBS PMZNQJTLFDPXCPZFO¯IBSQVCMJDFSBUTJºFSBPMJLBTBNNBO CFSHNBOTFQBHFBTQ HVJE%#"$"&%%#& IBOH0SJHJOBMFUVULPNJ#-. OS %FOFOHFMTLBWFS %#%"$ TFOBTULPOUSPMMFSBE TJPOFO¯5IF0MZNQJBO$PXCPZ¯USZDLUFTGzSTUBHlOHFOJ5IF  4F*OHNBS#FSHNBO #JMEFS 4UPDLIPMN/PSTUFEUT   "NFSJDBO4DIPMBS WPM99*7 TVNNFS GG#FSHNBOCFTLSJWFSIVS(VOOBS#KzSOTUSBOE TPNTQF  #SFWGSlO4DIFJOUJMM)BOTFSJL)KFSUFO CFWBSBUQl"3"#J MBEF7FSHnSVT GlSGzSLMBSBTJOBNCJWBMFOTJOGzSEFUNBHJTLB )BSSZ4DIFJOTQFSTPOBSLJW WPM TjMMTLBQTPNTUlSJIjOEFMTFSOBTDFOUSVNGzSJOHFONJOESF  'zSFOEJTLVTTJPO TF1FS7FTUFSMVOE ¯%FOTWFOTLBNPEFM jO*OHSJE5IVMJO TPNJ¹MNFOTQFMBSUSPMMLBSMFOTIVTUSV MFO¬BSCFUBSSzSFMTFO TUBUFOPDI¹MNFO¯ .FEJFSQPMJUJL  4F )BSSZ 4DIFJO  * TKjMWB WFSLFU 4UPDLIPMN /PSTUFEUT  PNBSCFUBSSzSFMTFOTNFEJFTUSBUHJFSVOEFSUBMFUSFE.BUT   'SBNGzS BMMU LBQJUMFO ¯'JMNTLPMBO¯  ¯%FO TWFOTLB +zOTTPO1FMMF4OJDLBST 4UPDLIPMN4-#"   TQFM¹NFO¯PDI¯'JMNPDI¹MNQPMJUJL¯  'zS FO BLUVFMM EJTLVTTJPO  TF UJMM FYFNQFM +zSO %POOFST   -FJG'VSIBNNBS 'JMNFOJ4WFSJHF )zHBOjT8JLFO   *OHNBS#FSHNBO<1.> 4UPDLIPMN&LFSMJETGzSMBH    ¬  4DIFJOTFHFOCFTLSJWOJOHBWLWBMJUFUTCFHSFQQFUPDISFGPS  4F4UJGUFMTFO*OHNBS#FSHNBOTXFCTJEB ¯*OHNBS#FSHNBO NFOLBOUBMBGzSFOTlEBOUPMLOJOH4FFYFNQFMWJT4DIFJO 'BDFUP'BDF¯eWSJHB#FSHNBO¹MNFSBUUCFMzOBTNFEIzH  GG

------  Schein som person

------  Efter ”Kristallnatten” den 9 november 1938 i När han beviljas ett nytt uppehållstillstånd i sep- Tyskland och Österrike hade hjälpkommittén lyckats tember 1940 motiveras det enligt en polisrapport Anders Ferm utverka tillstånd för ett antal judiska vuxna och barn med att han ska ”fullfölja de påbörjade förbere- att vistas i Sverige. Uppehållstillstånden gavs inom delserna för utvandring till annat land”. Harry var, ramen för så kallade kvoter och Harry blev i doku- enligt uppgifter i Utlänningskommissionens arkiv, menten alltså ett ”kvotfall”. Det fanns till exempel anmäld på amerikanska konsulatet i Wien för att få Den tredje mannen en ”transitokvot” för flyktingar som skulle vidare till inresetillstånd till USA. Han skulle följa efter sin Palestina eller Argentina, så kallade transmigranter. syster som redan befann sig där. Theodor Herzl hade i Der Judenstaat, den bok som var Det finns emellertid också en annan uppgift i ett sionismens, eller den judiska nationalismens, grund- PM hos Säpo. Enligt detta dokument skulle systern läggande ideologiska skrift, pekat ut just dessa två ha gift sig i Wien i april 1939 med den 15 år äldre länder som tänkbara för en judisk ”mönsterstat”. Theodor Gottlieb, också han wienare. Denne ska ha Emellertid kan man spekulera om ett annat skäl tagit sig till England och därifrån vidare till USA dit till att hjälpkommittén betecknade dessa flyktingar han anlände i juni 1940. Ett år senare, i juni 1941, ska som ”transmigranter”, nämligen att det rimligen hans hustru, Harrys syster, ha kommit efter honom. var lättare att få myndigheterna att ge inresevisum Om det är sant så kom hon undan Hitler i sista stund om man ställde i utsikt att flyktingarnas vistelse här och i så fall så måste uppgiften att hon redan fanns i bara skulle bli tillfällig. När de en gång väl kommit USA när Harry kom till Sverige vara felaktig. in i Sverige skulle det bli svårare att kasta ut dem. Är då uppgifter hos Utlänningskommissionen I slutet av 1930-talet var det inte lätt att finna mot- eller polisen alltid sanna? De anförs ofta och okritiskt ”Det mesta stämmer nog. I varje fall det viktigaste. Den 28 februari kommer svaret i form av ett be- tagarländer för flyktingar. USA hade infört en myck- som tillförlitliga källor av till exempel journalister. Men allt bör kontrolleras. Det är inte svårt, bara myndigande från Socialstyrelsen till svenska gener- et restriktiv invandringspolitik. Den stora arbetslös- Men i vilken utsträckning kan man lita på ”polisiära obekvämt.” alkonsulatet i Wien att ställa ut uppehållstillstånd heten i 30-talsdepressionens spår hade i så gott som promemorior”, som Olof Palme en gång kallade — Harry Schein, Schein för tiden 2 mars till 15 augusti 1939 för åtta tyska alla länder minskat viljan att ta emot flyktingar. När dem? Vad är sanning i dessa officiella dokument medborgare. En av dem är Harry. Den 5 april 1939 uppehållstillstånden för de judiska flyktingarna dis- och vad är skvaller, hörsägen, rykten som ”förädlas” Harry Schein kom på tal, jag satt på en middag. anländer han till Trelleborg från Sassnitz. Han är kuterades framhöll de svenska myndigheterna sålun- till sanning därför att de på omvägar hamnar i Damen till höger om mig sade att han var en ”skit- tysk medborgare därför att alla österrikare är tyska da att flyktingarna inte fick belasta den svenska arbets- myndigheters dokument? Vilken tillit kan man ha stövel”, han hade dessutom ”förnekat sitt judiska medborgare sedan Adolf Hitler genomdrivit sitt marknaden och ej heller socialhjälpen. 1941 blev man till uppgifter, som kanske är sammanfattningar av arv”. Någon annan sade att Harry sökte sig enbart till ”Anschluss” av Österrike till Tyskland. Gossen Schein generösare med att ge inresetillstånd till flyktingar, tidigare rapporter, som måhända okritiskt återger ”maktens människor”, att han bara ville hålla sig väl reser alltså på ett tyskt pass och det är stämplat med skriver Mosaiska församlingen i sin redogörelse, men uppgifter i tredje hand eller där rapportförfattaren med dem som bestämde. Jag blev alltid förbannad ”J” för jude. då hade Tyskland stängt sina gränser. I praktiken bara missförstått det hela? Jag kan inte göra mer än när jag hörde det här, försvarade honom, brusade Mosaiska församlingens hjälpkommitté utförde kunde heller inga flyktingar lämna Sverige. att hålla fram detta källkritiska problem för läsaren. upp. Nu vill jag försöka förklara hans bakgrund. från 1933 och till åren efter andra världskriget ett Inom ramen för en särskild ”barnkvot” bad beundransvärt arbete för att hjälpa judiska flykting- Hjälpkommittén hösten 1938 att få ta in 160 judiska ar. Dessa togs emot med tveksamhet av de svenska barn. I det sammanhanget ordnades ett internat- ¯&OJDLFzOTLWjSEBOLOZUOJOH 7jHFOUJMM4WFSJHF myndigheterna och på en del håll mötte denna in- hem i Uppsala, Tullgarnshemmet – ”å hemmet vis- UJMMWlSUMBOE¯ vandring till Sverige av hotade judar ett kraftigt tades omkring 15 gossar” står det i församlingens Den 23 februari 1939 söker Mosaiska församlingen motstånd. Ungefär samtidigt som Harrys öde i feb- redogörelse. En av dem var Harry Schein, han Det är ett helt nytt liv som den ensamme 14-årige i Stockholm via sin hjälpkommitté sex månaders ruari 1939 ska avgöras av de svenska myndigheterna bodde på barnhemmet ett år, mellan november flyktingen tvingas påbörja. Fadern är död sedan tre uppehållstillstånd i Sverige för en 14-årig gosse från ordnar högerstudenter i Uppsala ett möte i det så 1939 och november 1940. år, modern ska han aldrig återse, hon ska gifta om Wien, tyske medborgaren Harry Leo Schein. ”Kvot- kallade Bollhuset för att protestera mot att tio jud- Det var alltså inte meningen att Harry Schein sig och sedan med hela familjen, släkten, försvinna fall” står det i ansökan. iska läkare från Tyskland ska få invandra till Sverige. alls skulle stanna i Sverige, han var ”transmigrant”. i dödsfabrikerna i öster. Han har en syster, men var

------  hon finns vet han inte med säkerhet just då. Här själva gått igenom? De hade varit omslutna av Den första tiden i Sverige fick Harry tillbringa ¯5SBOTNJHSBOU¯JLSJHFUT4UPDLIPMN står han ensam. folkhemmets trygghet hela livet. med arbete hos en lantbrukare i Småland. I sin Han är vad vi i dag skulle kalla en barnflykting I sitt skriftställarskap sysslar Harry främst med sig självbiografi kunde han sedan inte motstå frestelsen Hur som helst, Harry var uppenbarligen inte in- och blir för många år framåt mer eller mindre stam- själv. I den bok som har titeln Sluten definierar han sig att redogöra för – eller rentav skryta med – att han ställd på att åka till en kibbutz. Han tar sig på något kund hos olika myndigheter, främst hos polisen och själv på femton olika sätt. Alla kapitel handlar om redan efter några veckor på gården gjort sin sexuella sätt från Småland till Uppsala. Ett helt år vistas han Utlänningskommissionen. Hans rätt att vistas i Harry Schein och har titlar som Barnet, Brodern, Öster- debut med dottern i huset. När boken kom ut var där, bor på det Mosaiska hemmet, Tullgarn 1C, jobbar Sverige är, som för alla icke-medborgare i ett land, rikaren, Juden etcetera via Föredettingen och Själen till han kändis. Flickan kunde, trots att 40 år förflutit, som springpojke på apoteket Lejonet och som labo- villkorlig. Rätten är också tidsbegränsad, till att bör- Sluten. Han minns knappast något av sin barndom, lätt identifieras av kändispressen. Hon lär enligt ratoriebiträde på Ultuna. ja med får han arbets- och uppehållstillstånd för tre hävdar han. Ändå rotar han oupphörligt i sin barn- uppgift inte ha uppskattat uppmärksamheten. En Efter Ultuna söker han sig till Stockholm. I no- månader åt gången. När tillståndet går ut måste han dom. Är det för att han förlorade sin barndom, för- gentleman försätter inte en dam i en sådan situation. vember 1940 har han fått arbete som laboratorie- söka ett nytt. Mosaiska församlingen hjälper honom lorade sina föräldrar, sändes ut ensam i världen? Det borde Harry ha tänkt på. biträde vid Wennergrens institut för experimentell ekonomiskt och på andra sätt. Han betecknas länge Han hade ett problem med sin identitet, sina Varför sändes storstadspojken från Wien till en biologi. Han börjar under denna tid studera vid som ”medellös” och slipper betala olika avgifter. identiteter. Är det så konstigt? Kanske sysslade han småländsk bondfamilj? Kanske fanns en tanke ba- Stockholms Tekniska Institut på Kungsgatan, STI, Polisen intresserar sig för honom – liksom för alla ovanligt lite med sig själv med tanke på sin bakgrund kom. Avsikten var ju att de judiska så kallade trans- som hade både en kvällskola och en dagskola. Ett flyktingar under krigsåren – de kan vara agenter av och erfarenheter? När han förtränger barndomen, migranterna skulle vidare till transoceana länder terminsbetyg för eleven Harry Schein i klass 4K av olika slag. Post kontrolleras, brev öppnas. När Harry tar avstånd från sitt fädernesland och föräldrarnas eller Palestina. Enligt mosaiska församlingens redo- dagskolan, daterat 22 december 1942, har jag hittat 1943 vill besöka hamnområdet i Stadsgården i Stock- religion kan det vara ett sätt att skapa en ny identitet görelse kallades de som skulle till Palestina för pion- i arkiven. Han fick till exempel Ba i Matematik och holm måste han söka särskilt tillstånd. Begäran avs- som ersättning för den förlorade? Harry gick till en järer, ”chaluz”, och de skulle lära sig lantbruk. 1939 litet a i Kemisk teknologi (kurs 1) och blev uppflyt- lås. Han vill besöka Gräddö i Stockholms skärgård. terapeut ett tag, vad sa de till varandra? kom 177 sådana pionjärer till Sverige. Avsikten med tad till klass 5, som skulle ta sin början i januari Avslag igen. Efter kriget, när han har en anställning Harry kunde ha blivit kvar i Wien. Där skulle att sända Harry till en lantbrukare i Småland kan 1943. Jag tittar på fotokopian av det maskinskrivna som medför resor utomlands, måste han varje gång han ha gått sitt öde till mötes, deporterats österut alltså ha varit att förbereda honom för en kibbutz i betyget och försöker föreställa mig den 18-årige yn- begära tillstånd att återvända till Sverige. tillsammans med sin mor, sina släktingar. Inga spår Palestina. glingen sittande på en skolbänk under hösten detta Om man tvingas klippa av banden till sitt hem- efter honom, askan spridd på de vemodiga gräs- Hur hängde det där ihop? Sionismen hade som krigsår och hur han två dagar före julafton får sitt land, sin hemstad; om familj och släkt utplånas, slätterna i öster i stället för på Adolf Fredriks viktigaste punkt på sitt program att skapa en judisk terminsbetyg för att sedan ensam vandra hem i de- barndomshemmet upplöses, kamrater från skol- kyrkogård i Stockholm, strax intill Hjalmar Brant- stat. Sitt starkaste stöd hade denna judiska nation- cembermörkret till sitt pensionatsrum. tiden och uppväxten försvinner under horisonten ing och hundra meter från vännen Olof Palmes alism i Östeuropa och Ryssland. Judarna där till- Han bodde, skriver han, i ett kallt vindsrum på – hur upplevs detta av en 14-åring som är ensam, grav. Ett Sverige utan Harry Schein på den offentliga hörde, enligt Amos Perlmutters biografi om Men- ett pensionat på Wallingatan. Det låg i nummer 16 omgiven av främlingar i ett främmande land vars scenen under 1960- och 70-talen i så fall. Hur skulle achem Begin, huvudsakligen lägre medelklass i städer och hette MM Pensionat efter ägarinnan, fru Müller. språk han inte talar? Allt ska börja på nytt och det det ha sett ut? Systern kunde också ha lyckats få och tätorter. De hade liten, om ens någon, an- På pensionatet bodde andra flyktingar, många norr- hänger på mig, en 14-åring. Ensamhet och rot- över honom till Amerika och då hade han kanske knytning till jordbruket. Ändå föreställde man sig män. Det var här, i umgänget med andra flyktingar löshet, vem är jag? Alla som kunde vittna om mig aldrig hört talas om Sverige. Han kunde ha hamnat att det var jordbruk pionjärerna skulle ägna sig åt i och deras svenska vänner, som han gjorde sina för- är borta. Det finns ingen att fråga om mitt förflutna. i Argentina eller Palestina? Tillfälligheter gjorde att Palestina. Sionisterna i Östeuropa visste troligen sta försök att på sitt nya språk formulera åsikter om Finns jag? Är allt en dröm? han stannade här. inte heller hur det såg ut i Palestina, man föreställde politik och kultur och som hans intellektuella ident- Harry Schein visste rimligen att hans liv varit i Även myndigheterna är inställda på att han ska sig uppenbarligen att detta land, där turkarna och itet började ta form. Han umgås i en krets av in- fara, att det är en slump att han lever och att han vidare och bjuder honom att stanna med armbågen. islam härskat i många hundra år, var ett ”land utan tellektuella och radikaler som skulle bli tongivande egentligen borde ha varit död – som de andra. När han ska förlängt uppehållstillstånd 1940 av- folk” lämpligt att odlas upp av ”ett folk utan land”. i Sverige efter kriget. Det var också under dessa Drömmer en tonåring om detta på nätterna, råder länsstyrelsen i Uppsala från att ge honom sådant Hos småländska bönder skulle ”pionjärerna” för- krigsår och främst på STI, som han skaffade sig de vaknade Harry i ångest? Är det så att man antingen för en längre tid. Det kunde, enligt länsstyrelsens bereda sig för att odla oliver och apelsiner i östra teoretiska kunskaper som blev grunden för hans går under eller kämpar sig framåt och uppåt – och yttrande, ”medföra en icke önskvärd anknytning till Medelhavsområdet. Det är så fantastiskt att man framgångsrika yrkesverksamhet efter kriget. får betala ett pris för det? De som sedermera, när vårt land”. Harry ansåg att slumpen i stor utsträck- tror att hela idén med ”transmigranter” var ett trick Men han har ont om pengar, måste låna bland han nått framgång, blivit kändis och förmögen, ning bestämde ens öde, kanske därför att han själv för att få svenskt visum för de hotade barnen. annat av pensionatsvärdinnan, fru Müller. Hon är kritiserade, ibland förtalade honom, vad hade de var ett exempel på slumpens makt. frireligiös. ”En förtjusande pojke” säger hon om

------  honom enligt en polisrapport. Han betalade punkt- Man fäster sig vid att Harry Schein redan vid 19 års Harrys bitterhet över det Österrike han lämnade, lingsregeringens namn gick man högern en bit till ligt av sin skuld till henne, kopior av kvittona finns ålder är en formidabel, nästan skoningslös polemik- han förlät aldrig sina landsmän. Han hade ju förråtts mötes, kompromissen innebar interneringsläger för kvar. er på sitt nya språk, medan signaturen ”L.S.” fram- och svikits av sitt fosterland, han hade berövats allt. kommunister och transportförbud för Norrskens- Harry går med i Clarté 1943. Några av hans står som mer nyanserad och resonerande. Deras ar- Ändå delar jag Kreiskys uppfattning, inte Harrys. flamman. Kommunisterna ojade sig sedan i årtion- framtida vänner är redan medlemmar där: Carl gument saknar i dag intresse. Men flykting som Jag tror jag var med vid de flesta tillfällen då Olof den över att de i några avseenden behandlades med Lidbom, Roland Pålsson, Krister Wickman. Där skriver polemiska artiklar i utrikespolitiska ämnen Palme, Willy Brandt och Bruno Kreisky möttes i metoder som de själva skulle ha betraktat som mjäk- finns också C H Hermansson och Clas-Erik Odhner, – det är intressant för polisen. Under andra världs- enrum, med bara någon medarbetare närvarande, iga om det gällt behandlingen av ”klassfienden”. men han har ingen närmare kontakt med dem. kriget fanns en postkontroll som var omfattande, för att diskutera politik och jämföra sina erfaren- Per Albin Hansson var kanske mindre ängslig för Däremot verkar Per-Olov Zennström och Arnold brev öppnades och lästes. I en polisrapport citeras heter. Jag kan ännu i mina öron höra de två senare Hitler än för de politiker som var beredda att Ljungdahl, författaren till Marxismens världsbild ha ett brev till en Walter Wohlfeiler som Harry skrev förklara: man kan inte sätta halva folket i fängelse, spräcka samlingsregeringen. Han gick med på en spelat en roll för honom som samtalspartner. på tyska den 10 juli 1944, och där han berättar för man kan inte sköta ett land om man kastar ut alla del av de tyska kraven. Hans rykte har aldrig hämtat Zennström försörjde sig sedermera som korrek- mottagaren att han börjat intressera sig för politik dem som administrerat landet därför att de på något sig från det. turläsare på Expressen – och förmodligen var han i och i artiklar vänt sig mot uppfattningen att Öster- sätt samarbetat med ockupationsmakten. Harry hade kommit till Sverige på tyskt pass. I själva verket en av tidningens intelligentaste och rike var ett offer för Hitler. ”Die sind ja nicht für Byråkratier är opportunistiska, servila mot mak- januari 1942 fick han ett brev från tyska beskicknin- mest bildade medarbetare. fünf Groschen besser als die Deutschen”, skriver ten, funktionärer tänker på sin karriär, försöker gen i Stockholm som förklarade att han till följd av Krigsåret 1943 inleddes med att den sovjetiska han. Enligt den polisrapport som citerar ur brevet vara de styrande till lags. Det är inte annorlunda i den nya medborgarskapslagen av 25 november 1941 Röda armén krossade tyskarna vid Stalingrad. På har Harry en del kontakter med utländska beskick- företag. Hur många i Sverige skulle våga riskera ar- hade förlorat sitt tyska medborgarskap och att hans sommaren följde så det stora pansarslaget vid Kursk ningar. Han kanske är spion? Den troligaste för- bete, ställning, familj, det egna livet om vi blev ocku- pass var indraget. Anledningen var förstås att han i där tyskarna förlorade en halv miljon man och ryss- klaringen är väl att några främmande beskickningar perade eller om en diktator kom till makten? Anled- de tyska och österrikiska registren betecknades som arna ännu fler. Dessa slag utgjorde vändpunkten för kontaktat Harry för att övertyga honom om att han ningen till att vi kan slå oss för bröstet är väl bara jude. Brevet var ställt till Harry Leo Israel Schein. kriget i Europa. De allierade började på sina topp- hade fel eller att de instämde. Nu om inte förr åker att vi aldrig utsatts för prövningen – tack vare det ”Israel” därför att ett tyskt dekret från augusti 1938 möten att diskutera vad som skulle hända med Tysk- han emellertid in i ”hemliga polisens” register – för som nutidens moralister kallar ”eftergifter”. hade gjort det obligatoriskt för judiska män att läg- land. Krigsmålen lades fast: inga fredsförhandlingar, att sedan inte komma ut därifrån. Eftergifter under andra världskriget? Finns det ga till ”Israel” som mellannamn. Alla kvinnor skulle total seger, villkorslös tysk kapitulation, militär ocku- Harry behandlar i Schein krigsåren på ett halv- något land som har ett fläckfritt förflutet, något folk ha mellannamnet ”Sara”. pation. Man bestämde även vilka som skulle behand- dussin sidor. Han hade rimligen mycket mer att som har snövitt samvete? På Svenska Teatern i Hel- Nu var Harry Schein officiellt ”statslöse fd tyske, las som Tysklands allierade – och vilka som skulle berätta om hur det var att vara flykting i Stockholm singfors gick hösten 2007 en pjäs som hette Man- fd österrikiske medborgaren”, det är så han beteck- betraktas som dess offer. Österrike hamnade i kate- under andra världskriget, en stad som hade blivit nerheim. Där säger marskalken när han funderar över nas i polisrapporterna. Som statslös måste han på gorin ”offer”, en framgång för den österrikiska oppo- kosmopolitisk, som surrade av rykten, som lär ha de beslut han måste fatta: ”Om en statsman har att nytt ha kontakt med polismyndigheterna för att söka sitionen i exil. Landet undgick alltså storskaliga varit en spion- och agentcentral. Bruno Kreisky, en välja mellan att rädda sin egen heder och rykte, eller så kallat främlingspass. Han får hjälp av Mosaiska bombningar av den typ som ”Bomber-Harris” släppte annan wienare som var flykting i Stockholm, berät- att rädda sitt fosterland, då bör han nog välja att församlingen. Polisen förhör honom den 19 mars loss över Dresden och Hamburg och massvåldtäkt- tar rätt utförligt om dessa år. Som känd exilpolitik- rädda fosterlandet.” 1942. Han uppger sig enligt förhörsrapporten till- erna på kvinnor av sovjetiska soldater. er togs Kreisky väl omhand av sina vänner inom ar- Privatmoral eller ansvarsmoral, således. Den i dag höra den mosaiska trosbekännelsen, men inte vara Harry delade inte uppfattningen att Österrike var betarrörelsen i Sverige. Han tog kontakt med Harry förhärskande moralistiska historieuppfattningen i konfirmerad. 1938 hade han nödgats sluta sina stud- ett offer. I en tidskrift som hette Nu polemiserade i anledning av dennes artikel i Nu och kritiserade Sverige godkänner bara den första typen av moral ier vid gymnasiet i Wien – sannolikt det på Kund- han det året mot signaturen ”L.S” som hade uttryckt honom för hans åsikter om Österrike. och dessutom i efterhand. Per Albin Hansson ville manngasse nr 20–22 – och därefter hade han vistats lättnad och glädje över de allierades beslut. Harry, Harry befann sig långt ner i flyktinghierarkin, under krigsåren till varje pris hålla ihop samlings- i hemmet tills han avreste till Sverige, uppger han. som skrev under signaturen ”H.L.S”, var våldsamt men han var en politiskt intresserad och vaken iakt- regeringen, enligt vad hans efterträdare Tage Er- Alltjämt tre år efter ankomsten till Sverige står det kritisk mot sitt gamla hemland: ”Ett folk som helt tagare. Han skriver att utlänningarna mest umgicks lander inpräntade i mig vid våra samtal. Samlings- att syftet med vistelsen här är att han väntar på att få saknar karaktär och som var utpräglat antisemitiskt med varandra, att de förblev främlingar i landet, att regeringen var både inåt och utåt garanten för den resa vidare till USA. Polisens signalement på honom: långt innan tyskarna kom” Och han fortsatte: ”Ett de ställde sig frågande inför regeringens politik. Sver- nationella beslutsamheten att hålla landet utanför ”177 cm lång, mörkblont hår, gråblå ögon, oval an- självständigt Österrike vore ekonomiskt vansinne”. ige var neutralt men flyktingarna var ju inte neutra- kriget. Högern ville att kommunistpartiet skulle för- siktsform, rak näsa”. Han har ännu inte fyllt 18 år. Vem var ”L.S.”? En annan österrikare i exil? la, skriver Harry. Reaktionen är förståelig, liksom bjudas. Det ville inte socialdemokraterna. I sam- Polisen ställer ju under årens lopp frågor om flyk-

------  tingen Schein av olika anledningar och de vänder irk”. Wienskt sekelskifte, ”gutbürgerlich”, Harry sa till mig 14 år tidigare. Till och med de fotbollsspe- Den upphörde i mars 1939, ett år efter ”Anschluss” sig till hyrestanter och arbetsgivare. Överlag är om- kom inte från proletariatet. I samma stadsdel, ett lande pojkarna i Pratern träffar de på. till Tyskland. Då var fadern död sedan tre år och dömena om Harry positiva. Han har börjat skriva i stenkast från Stadtpark har jag själv hyrt en mö- Jag tror att den där promenaden var en ritual; att Harrys mor stod i begrepp att skicka honom bort Aftonbladet och dess chefredaktör, P.G. Pettersson, blerad våning för de år jag ska bo i Wien. Harrys Harry var tillbaka i Wien så fort han kunde efter från Wien. Speditionsfirman var ett kommandit- beskriver Harry som en ”synnerligen högt bildad föräldrahem ligger i en lite finare del av stadsdelen, krigsslutet, att han sedan återkom gång på gång. En bolag. Pappa Schein var huvudägare, så kallad kom- man”, som fullständigt behärskar det svenska språket. närmare Donaukanalen, närmare Pratern och dess flykting korsar alltid sitt spår. Han ville förtränga plementär i kommanditbolaget, och han hade tre Ett tag arbetar han med att göra kostnadskalkyler gröna fält. För att komma till Pratern måste man gå sin barndom. Men barndomen trängde sig på. medägare. Fadern hade alltså vid 42 års ålder så pass för ett företag, AB Kalkylexpertis i Stockholm, och över bron som korsar kanalen. Där bodde vi också Vi gick vidare och kom till Kundmanngasse, nå- mycket kapital att han ansågs kunna stå huvudrisken hans chef där säger: ”en mycket intelligent och du- en tid, säger Harry. Han visar var de brukade spela gra kvarter från hans föräldrahem. Där finns ett hus för företaget. Firman måste ha gått bra trots de os- gande arbetsmänniska, vilken presterade en enas- fotboll som pojkar. När vi går förbi ser vi naturligtvis som lär vara ritat av Ludwig Wittgenstein. Intill låg äkra tiderna, familjen Schein förefaller att ha haft det tående arbetstakt med gott arbete”. Det är 1944, ett gäng småpojkar som spelar boll på gräsmattorna Harrys skola, säger han. Och en kontroll i de wien- tämligen gott ställt. Harry beskriver i sin självbi- Harry är 20 år gammal. Senare, när han börjat under träden, precis som i början av 1930-talet. Jag ska arkiven idag visar att det på Kundmanngasse nr ografi familjemiddagar, hembiträde, borgerliga at- arbeta som vattenreningsingenjör på Merkantila brukar jogga här på söndagsmorgnarna, säger jag. 20 mycket riktigt låg en ”Knabenschule” på 1930- tribut. Han fick gå i bra skolor. Harry sa till mig att Ingenjörsbyrån blir omdömena rent lyriska. Att jogga har aldrig legat för Harry. Men han talet, en skola för pojkar och avsedd att förbereda familjen hade en del pengar som härrörde från mod- Det finns också kritiska röster. En arbetsgivare åker skidor, vi hinner åka skidor både i Annaberg dem för högre studier, ingen vanlig folkskola alltså. erns sida i form av aktier i det stora bryggeriet Göss- säger att man inte kan anmärka på Harrys arbete, utanför Wien och i Bad Gastein de vintrar jag bor i Den är nu nedlagd. Intill låg ett gymnasium, den er. Bryggeriaktier har alltid ansetts vara en bra inves- som han skött till belåtenhet. Men han är intresse- Wien. Han är 14 år äldre än jag, åker försiktigare. skolan finns alltjämt kvar 2009. Några arkiv från tering för änkor och faderlösa: god årlig avkastning rad av politik, tillägger disponenten, han verkar Efter ett par timmar i friska luften blir Harry hun- skolorna kan ej återfinnas, meddelar arkivarierna. och liten risk, öl går alltid åt, i dåliga tider super man vara intresserad av kommunism att döma av de grig, röksugen, eller vill ha en whisky. Måltiden och Harry skriver att han var tvungen att lämna skolan ännu mer för att döva bekymren. Modern var född i tidningsartiklar av Harry som kommit under dispo- samtalet under måltiden är lika viktiga som motio- 1938 och att han sedan vistades i hemmet. Det östra Polen, den fattiga delen av landet. Samlar man nentens ögon. En annan beskriver honom som ”ar- nen. Det är alltid spännande att prata med honom, troliga är att han förvisades till en skola för judiska verkligen på sig en förmögenhet i bryggeriaktier där? rogant”. Han var faktiskt arrogant – och jag tyckte och tidigt upptäckte jag hos Harry ett behov att barn, men att modern valde att ha honom hemma i Allt tyder emellertid på att familjen Schein tillhörde han hade rätt att vara det. Någon sympati för kom- säga emot: ”förlåt, det du säger är väl ändå fel …” avvaktan på en möjlighet att lämna landet. den assimilerade judiska borgerligheten, en samhälls- munismen som samhällsform kan man dock inte Han brukade börja sina protester med ”förlåt”, det Wollzeile heter en trevlig affärsgata som går från klass som lämnat storartade bidrag till Wiens och utläsa ur det material jag har sett. Däremot står han är klart man lyssnar till en som ber om ursäkt! Stubenring in mot Wiens centrum. På den gatan hela Centraleuropas kulturella, vetenskapliga och politiskt till vänster, det säger han själv i Schein. En sådan samtalspartner är nyttig, man söker finns en restaurang som heter Figlmüller och som ekonomiska utveckling. Hitler och hans anhang ut- Han var långt ifrån ensam att utrikespolitiskt ta hans råd. Det upptäckte Olof Palme tidigt. Olof serverar stora, knaperstekta wienerschitzlar. De är plånade denna samhällsklass – och de båda världskri- ställning för Sovjet och mot Tyskland; under krigs- brukade inför mig klaga över att han blev för lite gjorda på fläskkött och mycket goda. Men egentli- gen berövade Wien dess glans. Staden reducerades åren blev den allmänna inställningen till Sovjetun- motsagd, av medarbetare, tjänstemän, även av en gen ska det vara kalv. I andra ändan av gatan låg en maktpolitiskt, men förblev en del av det tyska språk- ionen alltmer positiv. På Europas fastland fördes del statsråd. ”Han har inga egna åsikter, inga egna kabaréteater, som hette Simpl och vars specialitet och kulturområdet, och kan därför aldrig bli lika kriget mot Hitler-Tyskland av Sovjet efter juni idéer”, sa han om en del. Inga namn här, de spar jag var politisk satir. Efter en tid i Wien kunde jag provinsiellt som till exempel Stockholm eller Oslo. 1941. England hade flytt från Dunkerque i maj 1940 till mina memoarer. Av Harry blev man nästan all- hyggligt hänga med i det wienska talspråket och Vi satt på kaféerna, drack kaffe, läste tidningar, och kom inte tillbaka till den europeiska kontinen- tid motsagd. hade följt österrikisk inrikespolitik så pass mycket åkte upp till Grintzing. Harry tyckte om sin barn- ten förrän i juni 1944 tillsammans med USA. ”Min Detta är vårvintern 1981. När han långt senare, att jag kunde uppskatta satiren och gick dit, ensam doms maträtter, ”gefüllte Kalbsbrust”. Däremot fiendes fiende är min vän”, lyder formeln i Mel- i oktober 1994, fyller 70 år så reser han till Wien för eller i sällskap med någon. Men Harry gillade inte stod han främmande för Frankrike och dess kök, lanöstern. Den gäller rimligen också på andra håll. att fira sin födelsedag i ensamhet. Han till och med Simpl och dess satir. Han tyckte inte tillräckligt om trots att han själv hävdar motsatsen. Han var och koketterar med sin ensamhet, sin övergivenhet. Österrike och Wien för att kunna skämta om landet hälsade på mig också i Paris, vi besökte tillsammans Han har trots det – eller kanske just därför – accept- och Bruno Kreisky. För honom var det blodigt allvar. slagfälten i Flandern. Han behärskade inte språket &OºZLUJOHLPSTBSTJUUTQlS erat att vandra runt i sin barndoms kvarter tillsam- På den här gatan hade min far en speditionsfirma, och jag såg honom vilsen inför parisiska matsedlar. mans med författaren Carl Henning Wijkmark, bli säger Harry när vi går på Wollzeile. Det stämmer. Kulinariskt förblev han en centraleuropé, politiskt Här bodde vi, säger Harry och pekar på stenhusen fotograferad och intervjuad för Dagens Nyheter. Till Enligt uppgifterna i Wiens handelsregister registre- en beundrare av USA. Jag hörde honom till exempel på Untere Weissgerberstrasse i Wiens tredje ”Bez- Wijkmark och DN säger han samma sak som han rades i januari 1923 speditionsfirman C.M. Schein. aldrig kritisera Vietnamkriget.

------  En runda en sen kväll gick till Loos American Bar dessa tre syskon till fadern var ungerska medborgare ett kort på vilket stod: ”Skitbra – särskilt första de- komma att förgifta hela 1900-talet. Även i ”veten- på Kärntner Strasse. Konsthistoriker – och en del och hade beskedligare adresser i Wien än Harrys len”. Den delen handlar om de judar som från mit- skapliga” sammanhang kom detta intellektuella andra – känner till den baren, den har ritats av Adolf familj där alla var österrikiska medborgare. Harry ten av 1800-talet kom till Wien från Galicien och kvacksalveri att göra sig gällande. För att inte tala Loos. Vi var de enda gästerna och drack förmodligen skriver att fadern lär ha hjälpt sina syskon med pengar. som bosatte sig i Wiens andra ”Bezirk”, i Leopold- om i politiken. Cutty Sark. Baren drevs sannolikt inte som kom- Fastern Fanny kom regelbundet på middag. Harrys stadt. Jag vet inte, men gissar, att Harrys förfäder När man väl hade börjat indela människorna i mersiellt företag utan som kulturminnesmärke av farmor och farfar hette Gisela och Samuel, farmod- ursprungligen kan ha kommit den vägen. olika ”raser” kunde man också börja tala om ”jud- staden Wien. En annan kväll gick vi till ett ställe som ern var född Hösch. Åtminstone ett par generation- Både Bellner, den akademiske forskaren från Cam- iskt blod”. I konsekvensens namn fanns väl även däremot inte drevs som ett kulturminnesmärke, den er bakåt verkar familjen vara judar, ändå kallas fad- bridge och Joseph Roth, den store österrikiske förfat- kristet, protestantiskt, katolskt, buddistiskt, mus- erotiska kabarén Casanova på en tvärgata till Graben. ern av Harry inte vid sitt judiska namn, Chaim Mo- taren, född i Brody i nuvarande Ukraina, säger sam- limskt, hinduistiskt ”blod”. Antisemitismen grun- Vi gick givetvis dit av kulturellt och filmhistoriskt ses, utan för Marcel. Förklaringen är väl enkel: fad- ma sak: judarna i öster sökte sig till Wien därför att dad på ras hade på 1880-talet fått sin ”teoretiska” intresse, inte för att beundra de lättklädda damerna. ern använde sannolikt namnet Marcel därför att det där fanns bättre utkomstmöjligheter, men också, och underbyggnad i Eugen Dührings, Die Judenfrage als Lokalen spelar nämligen en roll i Carol Reeds Wien- var lättare för en speditör i Wien, ett yrke som kanske viktigare, därför att Wien tillhörde det tyska Rassen-, Sitten-, und Kulturfrage. Egendomligt kan klassiker Den tredje mannen. Det är dit Holly Martins, ständigt förde till internationella kontakter, att ha kulturområdet. Och Tyskland det var för judarna man tycka är att Theodor Herzl i sin bok, Der Juden- spelad av Joseph Cotten, går i sitt sökande efter ett franskt förnamn än ett som förde tankarna till Goethes, Schillers, Lichtenbergs land – Tyskland var staat – sionismens grunddokument – talar om ”der ungdomsvännen Harry Lime. Ännu i början av 1980- en ”schtetl” i Galizien. upplysningen, det var 1848 års revolution. Det var i jüdische Rasseneinschlag” redan i inledningen. Även talet såg där ut ungefär som i filmen från 1950-talets Hans mor Ida gifte sedan om sig med Ludwig den tyska kulturen de lättast kunde och ville assimi- han tycktes alltså anse att judar utgjorde en ras. början. Damerna flockades omkring oss. Harry var Langbank och deporterades österut tillsammans leras. Ända tills Hitler och hans anhang hade börjat Två politiska ledare i Wien använde antisemitis- stenhård – bjöd inte ens på en Kent. med mannen och hela familjen. De avregistrerades göra allvar av sina planer trodde judarna i habsbur- men som medel i sin politiska agitation. Den ene var den 5 juni 1942 och hördes sedan aldrig av. Fadern? garnas gamla länder att den tyska kulturen och dess Georg Ritter von Schönerer, tysk-nationell, och den Det står i registren att han dog den 21 januari 1936, liberala traditioner skulle skydda dem. andre Karl Lueger, kristlig-social. Båda två blev före- 'BNJMKFO4DIFJO då Harry var elva år, och begravdes på Zentralfried- Det fanns en antisemitism i Österrike och den bilder för Adolf Hitler vilket Brigitte Hamman utred- hof i Wien. Men varför, i en syskonskara på fyra, är var inte värre än i andra länder i Central- och Öst- er i sin lysande bok, Hitlers Wien – Lehrjahre eines Harry berättade för mig att hans fars familj ur- tre ungerska medborgare medan den fjärde är öster- europa. Men antisemitismen, som ju är en euro- Diktators. Den mest aggressive av de två var von Schö- sprungligen kom från Tyskland, trakten av Dresden rikisk? Harrys far, österrikaren, var också den som peisk företeelse, ändrade karaktär under slutet av nerer, vilken i Dürings anda definierade judar som en och att den hade en bakgrund i musikens värld; jag förefaller ha haft den bättre ekonomiska ställningen 1800-talet, menar Beller och andra. Tidigare hade ras. Hamman kallar det i sin ovannämnda bok för fick intryck av något med kyrklig anknytning. Fad- av syskonen. Före första världskriget hade de alla majoriteten, alltså katoliker och protestanter, betraktat ”Rassenantisemitismus” – Hitlers antisemitism var ern hette Marcel, enligt de uppgifter som Harry varit medborgare i samma rike: Österrike-Ungern. judarna som en religiöst och kulturellt avvikande just en utpräglad ”ras-antisemitism”. lämnade till myndigheterna i Sverige. Om modern Det finns en uppgift i arkiven om att Harrys far inte minoritet. De var annorlunda, helt enkelt, även om berättar han att hon hette Ida. Jag var katolskt upp- är född i Wien utan i en ort med ungersk-klingande också det kunde ge upphov till diskriminering och fostrad, men hemmet var inte religiöst, sa han. På namn. Kanske hela familjen kom från Ungern – eller ibland förföljelse. Under intryck av nationalismen -BOEFUIBOMjNOBEF några punkter missminner han sig. från Slovakien, som tillhörde Ungern i hundratals – och i Österrike betydde det framförallt tysk-na- I arkiven i Wien finns uppgifterna om familjen år, men som efter första världskriget blev ena delen tionalismen med de tysk-nationella studentfören- Första världskriget var ur alla synpunkter en kata- Schein bevarade. Fram till 1938 sköttes folkbokför- av Tjecko-Slovakien? ingarna som mest militanta företrädare – började strof. Det följdes av en fredskonferens 1919 som ingen där av de religiösa församlingarna, för familjen man hävda att judendomen inte bara var en av de skapade nya problem; de i Mellanöstern tycks idag Scheins del av judiska församlingen i Wien. Där tre monoteistiska religionerna islam, kristendom och närmast olösliga. Den omedelbara politiska följden finner man Harry Leo, född 1924 och hans syster +VEBSOBJ8JFO judendom, utan att dess utövare också utgjorde en 1918 blev emellertid upplösningen av tre av Europas Elisabeth Kitty, född 1921. Modern, Ida, var född särskild ”ras”. Vad är då en ras? Rasbegreppet är en gamla imperier: det tsaristiska Ryssland, det otto- Garfein år 1884 i Premüzl i nuvarande östra Polen. Harry skriver att han hade köpt in tio exemplar av ”social konstruktion” för att använda en term manska Turkiet och det habsburgska Österrike-Un- Hennes bröder stupade i första världskriget, skriver Steven Bellers bok and the Jews 1867–1938 och hämtad från den så kallade postmodernismen – en gern. Kvar av habsburgarnas välde blev Österrike, Harry. Fadern, Chaim Moses Schein, var född 1881 delat ut bland sina vänner. Jag fick ett exemplar, i annan social konstruktion. Föreställningen att mänsk- en centraleuropeisk småstat med en huvudstad byggd i Wien enligt arkivbladet. Harry hade två farbröder, min tur lånade jag honom Joseph Roths: Juden auf ligheten inte bestod av en enda mänsklighet, utan för ett imperium. De andra delarna av imperiet gick Salon och Julius, och en faster Fanny, gift Ochs. Alla Wanderschaft, och fick den tillbaka efter en tid med kunde delas in i olika raser, fick fotfäste och skulle sina egna vägar.

------  ”Sammanbrottet var enormt. Man kunde bara sonliga erfarenheter om Sverige. Särskilt många Den hösten intensifierades förföljelsen av de ös- namn? Han vill ha ett ”neutralt” namn, säger han överleva det genom att förneka det”. Så skriver nazister kan han knappast ha träffat. terrikiska judarna. Om arkiven från Harrys skola till de svenska myndigheterna. Det blir polisförhör Harry i sin självbiografi och beskriver fattigdomen, Men han menar förstås sin familjs erfarenhet av hade funnits kvar skulle man där sannolikt finna och Harry avslöjar då att han kommit till Sverige på tiggarna vid dörren, klasskillnaderna i sin barndoms nazismen, sin påtvingade flykt, och utplånandet av förklaringen till att han tvingades lämna skolan och falska papper! Egentligen heter han varken Schein Wien, allt detta var ”påträngande inslag i verklig- de medlemmar av familj och släkt som inte hann stanna hemma: han var registrerad som jude. De eller Martin utan Harry von Breitenfeldt. Och han heten, även för en liten pojke som levde under privi- sätta sig i säkerhet. En kvarts miljon människor på som kunde försökte ta sig till Tjeckoslovakien och är inte född 1924 utan 1919. Han gör sig fem år legierade materiella förhållanden”. De ekonomiska Heldenplatz i Wien är en oerhörd massa männis- Prag. Det landet var ännu en demokrati, en av de få äldre, det kan man göra när man är ung. Dessutom problemen fördjupade motsättningarna mellan de kor. De österrikiska nazisterna var välorganiserade, på Europas kontinent i slutet av 1930-talet. Men säger han sig vara katolik, inte jude. olika nationalitetsgrupperna i landet. Lägg därtill de hade stöd av sina tyska partibröder och gemen- även tjeckerna stängde sina gränser när flykting- Anledningen att han kommit till Sverige under olika utrikesspänningar; att som grannar ha Adolf samt hade de noggrant organiserat och förberett strömmen tätnade. Det måste ha varit under dessa namnet Schein sägs vara att han inte kunnat få utre- Hitler i norr och Benito Mussolini i söder skapade både maktövertagandet och manifestationen. Från månader som Harrys mor och förmyndare kom setillstånd från Österrike under sitt riktiga namn. inte lugn och ro. hela Österrike hade man till Wien transporterat fram till att barnen måste bort från sitt födelseland. Hans mor hade emellertid en väninna vars son hade Det Österrike som Harry Schein föddes i 1924 medlemmar av Hitlerjugend och Bund Deutscher Att sända sina egna barn ut i det okända. Man omkommit under oroligheterna i Wien hösten 1938. befann sig i ett latent inbördeskrig mellan vänster Mädel. Skolor, fabriker och kontor fick order om att kan föreställa sig de dramatiska, förtvivlade diskus- Denna väninna hade lånat ut sin döde sons dop- och höger. Båda sidor hade organiserat halvmilitära hålla stängt, de anställda fick med bibehållen lön gå sioner som ägde rum hos familjen Schein och andra attest, och med hjälp av det dokumentet hade Harrys skyddskårer, vänsterns Arbeiterschutz och de borger- och hylla Hitler. Wien hade nästan två miljoner judiska familjer i Wien under dessa månader. Soma mor kunnat få ut ett pass, utställt på Harry Leo ligas Heimwehr. 1932 blir jordbruksexperten Engel- invånare, Österrike nära sju miljoner. Var fanns alla Morgenstern, Joseph Roth, Stefan Zweig är några Schein. Under detta falska namn hade så hennes son, bert Dollfuss förbundskansler. Året efter börjar han de som inte var med på Heldenplatz, frågar Bruno av de judiska författarna i Wien som vittnat om den Harry von Breitenfeldt, kunnat lämna Österrike. regera med fullmaktslagar från 1917. Dollfuss för- Kreisky. Katolska kyrkans överhuvud, kardinalen stigande rädslan för förföljelse under denna tid. Polisen kontrollerar Harrys historia och kontak- bjuder det nationalsocialistiska partiet. Efter gatu- Innitzer i Wien, försäkrade Hitler om sin och alla Harry skriver: ”Min mor, möjligen även min för- tar polisen i Wien, som hittar en Karl Zawodnik på strider i Wien 1934 förbjuds även det socialdemok- österrikiska katolikers lojalitet – Innitzer var sudet- myndare, var rädda för utvecklingen, tyckte att jag den adress där Harrys familj bott. Denne säger att ratiska partiet – och snart all partipolitisk aktivitet. tysk. borde sättas i säkerhet. Sverige var ett av de få länder han kände familjen Schein och kom ihåg dem, men Nazisterna försöker sig på en statskupp, de miss- Dagarna efter Hitlers framträdande började de som då tog emot ungar i min ålder.” kan inte identifiera de olika familjemedlemmarna. lyckas med att ta makten men råkar mörda regerings- tyska och österrikiska nazisterna ta itu med de ”inre Hos mosaiska församlingen i Wien hittar man hela chefen Dollfuss. Han efterträds av Kurt Schuschnigg, fienderna”. Gestapo lade beslag på den österrikiska familjen Schein och uppgifterna stämmer med vad vilken fortsätter samma politik, blott mer metod- polisens register, en god hjälp i förföljelsen av olik- %FOUSFEKFNBOOFO Harry uppgivit för polisen i Stockholm. Därmed iskt. Politiker fäng-slas, en av dem är socialdemo- tänkande. Judar, socialdemokrater och kommunis- blev man övertygad om att Harry var Harry – och kraten Bruno Kreisky. Österrike hade blivit en dikta- ter var särskilt utsatta. Mobben släpptes loss mot Vårvintern 1947 kontaktar Harry Schein, 22 år gam- inte Harry eller Harry. Det var inte den tredje man- tur, som kom att kallas austro-fascistisk. Den varade judarna, butiker plundrades, judar rånades på öppen mal, utlänningskommissionen vid Socialstyrelsen. nen utan den förste som var vår Harry. till Hitlers ”Anschluss” våren 1938. gata och torterades i arrestlokalerna. Bruno Kreisky Han vill byta namn. För övrigt har han redan bytt Eftersom Harry hade varit i USA för att genom- Den 15 mars 1938 höll Adolf Hitler sitt omskrivna hade redan 1935–36 suttit fängslad av Schuschnigg- namn. Men bara i Nevada, USA. Med hjälp av sitt föra namnbytet kontaktade de svenska myndigheter- tal på Heldenplatz i Wien inför en jublande folk- regimen för olaglig politisk verksamhet. Nu fängs- svenska främlingspass och en advokatbyrå i Reno har na även FBI. Därifrån fick man ett svar daterat den massa, som uppskattats till en kvarts miljon. 13- lades han på nytt, den här gången fick han dela cell han fått namnet Harry Martin godkänt av en lokal 11 juni 1947 och undertecknat av ingen mindre än åringen Harry Schein var en av betraktarna, han med Schuschniggs anhängare! Enligt planerna domstol. I dossiern hos Utlänningskommissionen chefen själv, J. Edgar Hoover. FBI hade intervjuat har vittnat om åhörarnas entusiasm. Han återkom- skulle Kreisky ha sänts till koncentrationslägret finns arkiverat ett dokument från en distriktsdomstol Harrys svåger, Theodore Gottlieb, gift med Harrys mer gång på gång till denna upplevelse och dess be- Dachau, men han var ett problem för nazisterna i Nevada, daterad 26 februari 1947, och undertecknat syster Elisabeth och boende 2510, North Beach- tydelse för hans känslor gentemot Österrike. Han eftersom han redan var en internationellt känd av distriktsdomare A. J. Maestretti, som förkunnar wood Drive i Hollywood. Allt bör kontrolleras, skriver också om sin egen upplevelse av nazismen politiker. Hans svenske kollega Torsten Nilsson var att Harry Leo Schein har bytt namn till Harry Mar- säger ju Harry om uppgifterna i sin självbiografi och nazister. Men hur mycket erfarenhet hade han? lika känd i den europeiska socialdemokratin och tin, ”by which name he shall hereafter be known”. och här har vi en kontroll gjord av FBI. 1938 blir Österrike en del av Stor-Tyskland, ett år hade skaffat honom inresetillstånd till Sverige. Att åka till Nevada, USA för att byta namn och På sommaren 1946 hade Harry besökt sina släk- senare lämnar Harry Wien för Stockholm, det blir Hösten 1938, ett halvår före Harry Schein, kom han engagera en advokatbyrå för att sköta saken – det är tingar i samband med en affärsresa och bott hos ett års egen erfarenhet. Därefter handlar hans per- till Stockholm. rätt företagsamt av en 22-åring. Varför vill han byta Gottliebs. Harry var vid den här tidpunkten an-

------  ställd vid Merkantila Ingenjörsbyrån, hade etablerat hans personlighet. Egendomligt är dock att Harry kronor som är fullt betald, han har möbler och eller ung, vad de gjorde efteråt. Kvar i Harrys Säpo- sig som vattenrenare och gjorde många utlandsresor. inte nämner vare sig försöken att byta namn eller böcker som han värderar till 5.000 kronor. Inga mapp finns bara en notering om att han skuggats. Han hade under vistelsen hos systern och svågern skälen till att byta religion i sin självbiografi eller i skulder, ingen försörjningsplikt, ingen sjukför- En ung man går på bio med en dam krigssommaren huvudsakligen sökt kontakt med ”liberal political boken Sluten. Där finns ändå ett helt kapitel med säkring. Han bor på Artillerigatan 20, 3 trappor och 1944. Varför är det av intresse för det svenska kontra- groups in the Los Angeles area”, och träffat före- titeln Juden där han diskuterar sin inställning ut- portvakten, fru Ester Andersson, uppger på förfrå- spionaget? Var båda flyktingar, kanske hans kvinnliga trädare för olika fackliga organisationer inom film- gående från judendomen som religion, ”ras” och gan att ”hon inte har någon anmärkning på Schein sällskap lika suspekt som Harry? Hur kunde Säpo branschen. Han ville göra intervjuer som underlag kulturell-social gemenskap. Varför skrev han inte bara som hyresgäst”. annars känna till hennes namn? Vilken film såg de? för en artikel ”in a socialist paper” i Stockholm. ”jag var livrädd”? Alla skulle ha förstått honom. Den 6 oktober 1950 bifaller Kungl. Maj:t hans Övervakning av utländska flyktingar i det neu- Kanske avses socialdemokratiska Aftontidningen, Historien med namnbytet skulle bli ett problem ansökan och Harry Leo Schein blir svensk medbor- trala Sverige under krigsåren är varken förvånande Harry hade börjat skriva där. Året efter hade han för Harry när han under slutet av 1940-talet an- gare. Därmed får han ett problem som kan verka eller upprörande. Märkligt – och upprörande – är i varit tillbaka i USA. Då hade han bara ringt Gott- sökte om svenskt medborgarskap. Han hade då bisarrt i dag. Före 1952 års religionsfrihetslag fick stället att det i akterna hos Säpo och försvaret finns liebs eftersom han var för upptagen för att ta omvä- börjat rota sig i Sverige. Eventuella planer på att en svensk medborgare inte vara gudlös; man måste spår av säkerhetsorganens intresse för hans person gen över Hollywood. Men Gottliebs kände till Har- följa efter systern till USA hade övergivits. Under vara medlem i ett av staten godkänt trossamfund. ända in på 1970-talet. Personer jag talat med och rys försök att byta namn, han hade till och med bett 1948 söker han för första gången medborgarskap. Så länge han var statslös lade sig den svenska staten som har god insikt i dessa spörsmål pekar på två dem medverka i aktionen. De hade avstått, ville inte Han förhörs naturligtvis av polisen i anledning av inte i vilken gud han trodde på, men när han blev förklaringar. Den som en gång hamnat i registren, äventyra sina utsikter att bli amerikanska medborg- sin ansökan. Då fick han klart för sig att myndigheter- svensk medborgare måste han välja mellan de av till exempel därför att man är flykting, kan ”hänga are. De hade också fått en son, Thomas Harry, född na vet allt om hans försök att byta namn, om hans svenska staten godkända. Han valde att bli protes- kvar” där år efter år tills hela akten gallras och 1942. Det finns också uppgifter om att Harrys sys- motstridiga och skiftande uppgifter om sin familje- tant. Han måste nu också göra värnplikten. Den gör dokumenten – som ibland kan vara graverande även ter i ett andra äktenskap fått ytterligare barn. Släkt bakgrund. Sådant är inte förtroendeingivande vid han formellt på K1, Stabskompaniet, från maj 1952 för myndigheten – rensas bort och försvinner. till Harry finns alltså i USA. en tid då det kalla kriget just tagit sin början. Han till mars 1953. Han gör direkt tre repövningar i ett Den andra förklaringen är att personen haft upp- Två saker är intressanta med svaret från FBI. Det drar tillbaka sin ansökan, sannolikt därför att han svep och muckar i juni 1953. I själva verket full- drag åt försvaret. I så fall gör man en säkerhets- verifierar vad Harry skriver i Schein om sin verk- förstår att han kommer att få avslag. gjorde han sin värnplikt genom att arbeta för Stat- prövning av vederbörande. Båda dessa förklaringar samhet omedelbart efter kriget och om sina resor I mars 1949 återkommer han med en ny ansök- ens folkbadsutredning. kan gälla Harry. Han var ju 1) flykting och han fick utomlands. Enligt FBI ringer han till en person i an. Den avslås av Kungl. Maj:t i september samma 2) som vattenreningsingenjör anledning att ha en San Fransisco från en telefonkiosk på Biltmore Ho- år och motiveringen till avslaget är, enligt anteckn- kommersiell kontakt med försvarsmyndigheterna. tel i Los Angeles. De har tydligen koll på Harry, ingar i akten, just de motstridiga uppgifter om sin ¯"OBHFOUPGJOºVFODF¯ Han berättar i sin självbiografi att en konkurrent lät kanske efter tips från svenska Säpo? Är det någon identitet han lämnat tidigare. Våren 1950 lämnar sprida ut ryktet att han var kommunist och en säker- agent för främmande makt han ska etablera kon- han in en ny ansökan. Föredraganden i justitiede- Under några månader sommaren 2009 har jag syss- hetsrisk. Alla dörrar stängdes för honom, skriver takt med i San Fransisco? Förklaringen finns i Schein partementet verkar ha varit välvilligt inställd till lat med Harry Scheins tidiga historia. Den var mer han. Han blev orolig och kontaktade advokat. I – han reste för att förhandla ett avtal inom vatten- honom; på omslaget till akten finns en blyertsan- komplicerad än jag hade föreställt mig. När jag arkiven finns sådant som kanske är spår av den inci- reningsteknologin med Chemical Process Compa- teckning med innebörd att man ska låta det gå ett trodde allt var någorlunda utrett har nya spår dykt denten. En professor Rundberg, möjligen ”konsult” ny i Redwood City utanför San Fransisco. år efter det förra avslaget för att så i föredragningen upp. Det senaste leder till Säpo och den militära un- hos någon konkurrent, sitter den 26 november 1949 Vidare kastar FBI – eller rättare sagt Harrys sys- inför statsrådet föreslå ett positivt beslut. derrättelsetjänsten. Finns det ytterligare spår, som och ringer runt till olika verk, företag, personer och ter och svåger – ljus över Harrys förhållande till ju- Hans ansökningshandlingar och polisrapporter- jag missat? ”varnar” för Schein. Professorn antecknar klocksla- dendomen. Han levde, säger de ”i ständig skräck för na ger en inblick i hans ekonomi. Vid slutet av 1940- De tidigaste spåren av att det svenska underrät- gen för sina samtal och sedan gör han en PM som antisemitism och judeförföljelse”. Därför vill han talet är han inte längre den medellöse flyktingen. telseväsendet intresserade sig för Harry Schein här- arkiveras så att jag 60 år senare kan hitta den! fullständigt frigöra sig från allt som kunde identifi- Enligt egna uppgifter har han en fast lön av 15.000 rör från krigsåren. I den omfattande ”postkontrol- En statslös före detta rysk medborgare, Nikolai era honom som jude. Den reaktionen hos Harry kronor per år. Därtill kommer omkring 5.000 kro- len” fastnar hans brev. Den 21 juli 1944 går 19-årin- Kowarsky, kanske hade samma roll som professor borde vara lätt att förstå och sympatisera med mot nor i arvoden från publicistiska arbeten, samt 5.000 gen på biografen Aveny med en dam som bär ett Rundberg, som betald dräng? Kowarsky hade kom- bakgrund av hans och hans familjs historia. Han är kronor i royalty från uppfinningar. Det är en bra år- utländskt namn. Säpo skuggar dem och upprättar mit från Tyskland till Sverige på 1930-talet, var gift inte den ende med dessa erfarenheter, som reagerat sinkomst för en 25-årig ungkarl. Han har ett spar- ett ”skuggnings-PM”. Detta PM finns inte kvar i med en ryska och bodde på Jungfrugatan 78. Han på liknande sätt och troligen finns här en nyckel till kapital om 5.000 kronor, en personbil värd 10.000 arkivkartongen. Vi vet inte om hon var gammal var någon sorts reklamtecknare och tycks ha hjälpt

------  försvaret med att rita modeller för flygvapnet. Han Sedan kommer den ominösa konklusionen: ”Kart- Uppgiften att Schein inte ville ha några kontakter företrädare för det oförvitliga borgerskapet och er- var grundligt övervakad och telefonavlyssnad av läggningen av S., hans umgängeskrets och den ak- med sina tidigare medboende hade Segerstedt fått bjuder sig att spionera på en annan svensk medbor- säkerhetsorganen i Sverige, enär han umgicks liv- tivitet som utövas av dessa torde möjligen avslöja från en tidigare föreståndarinna. Ingen tycks däre- gare för den militära underrättelsetjänstens räk- ligt med officerare i flygvapnet samtidigt som han den penetration och infiltration som ev. är ett mål mot ha frågat Schein själv hur det förhöll sig med ning. Simpla angivare! Jag läser Säpo-akten 20 år umgicks lika livligt med en sovjetisk diplomat, för den sovjetiska psykologiska krigföringen mot saken. Nu kan man ju tänka sig att Harry inte mindes murens fall, på en utställning i gamla Öst-Berlin vi- vilken säkerhetspolisen betecknade som en av de mest oss.” Harry, inflytandeagenten i Moskvas tjänst, särskilt mycket av året på Tullgarnshemmet, 30 år ti- sas samtidigt hur DDR:s säkerhetsministerium or- framstående inom den sovjetiska underrättelsetjän- spelar ju tennis med Olof Palme! Utövar han kanske digare, att han inte kommit nära de andra kamrater- ganiserade spionaget på de egna medborgarna. Till sten. Enligt en polisrapport jag hittat hade Kowarsky inflytande på denne? Ska man skratta eller gråta? na, att han helst ville glömma åren som ensam fly- de mest föraktade hörde angivarna, de som rap- hos statens utlänningskommission angivit Harry – Jag tror man ska gråta. kting, att han tyckt det varit en mörk och olycklig tid porterade till Stasi. Men dessa angivare blev ofta som just då, i början på 1950-talet, gjorde värnplik- Jag kan inte hjälpa det, men mina tankar går till för honom. Det kan finnas andra förklaringar, bana- angivare därför att de sattes under press. Agrell och ten hos försvarsstaben – som agent för Moskva. högerns och marinofficerarnas spekulationer och la sådana. Men framför allt framgår det ju inte om Segerstedt kan inte ha handlat under tvång. Ingick I Harrys kartong i Säpos arkiv ligger tidnings- ryktesspridning om statsminister Palme under u-båts- påståendet om Scheins beteende är sant eller inte. de i något nätverk av angivare, något slags IB av an- urklipp kvar. Bo Widerberg angriper Harry Schein, jakterna på 1980-talet, vilka bland annat kom till ut- Agrell och Segerstedt kanske bara sprider skvaller. nat slag än det redan avslöjade och beryktade? Var säger att han är fascist. Det klipps av Säpo och tryck i en tidningsartikel av ett tiotal marinofficerare Men professorn och docenten tycker det hela är det i själva verket Olof Palme som de indirekt spio- arkiveras. Ny Dag har skrivit positivt om Schein, det i några veckor för mordet. En an- så märkligt att de vill berätta det för den militära nerade på? Fick de betalt för sina tjänster? Och vad blir ett nytt urklipp. När han 1970 håller tal om nan handling är daterad den 22 februari 1966 och underrättelsetjänsten. De funderar över varifrån skulle Harry ha gjort om han fått vetskap om allt filmbranschen på en konferens så åker tidningsre- undertecknad av byråchef Otto Danielsson. Här re- Harry Schein fått sin förmögenhet – kanske är de detta? Jag tror han skulle ha emigrerat. portaget härom in i Säpos arkiv. Den 27 augusti dogörs för den oro det väckt att Filminstitutet fått bara avundsjuka. Professor Segerstedt undrar om 1965 ger byråchef Otto Danielsson hos Säpo en me- tillstånd att bygga ett hus på Gärdet. Huset ska ligga det kan vara så att Harry Schein 1939 och Harry darbetare skriftlig order om att ta reda på vilka som bara några tiotal meter från den Försvarsmaktens by- Schein 1969 är två olika personer. De här spekula- ¯7BEKBHHKPSUGzS4WFSJHF¯ står bakom Conseil AB, det bolag som Harry och ggnad vid Värtavägen som i folkmun kallades ”Pen- tionerna vidarebefordras till statens säkerhetsorgan hans hustru Ingrid Thulin äger. Conseil AB stod tagon”. Med modern elektronisk utrustning skulle och arkiveras. Slutligen lovar professor Segerstedt Alldeles innanför dörren till Harry Scheins villa i det ju på dörren till Harrys villa i Danderyd, upp- Schein och olika vänstermänniskor i Filminstitutets att tänka över andra ”kontakt- och informations- Danderyd låg en tjock bok, inbunden i svart skinn. gifterna om bolag är offentliga och fanns då hos nya byggnad kunna åstadkomma skada för den mil- källor”. Det ska ske diskret och under täckning av På omslaget stod i guldbokstäver: ”Vad jag gjort för Patent- och registreringsverket. Men varför ska de itära sekretessen! ”På högsta nivå göres försök att få att docent Agrell skulle vara intresserad av flykting- Sverige”. Jag bläddrade i den, alla sidor var tomma. läggas i en hemlig mapp hos Säpo? tillståndet upphävt”, försäkrar byråchef Danielsson. utbildningen under kriget. Till sist skriver Agrell Harry hade inte gjort ett dugg för Sverige – jag har Jag hittar en PM i Säpos arkiv som kan förklara Fotokopian av Danielssons PM avser jag donera att de två ska hålla löpande kontakt i denna fråga fått den av Ingrid, muttrade han. varför man fortsatte att intressera sig för Harry Schein. till Filminstitutet för att ramas in och sättas upp och att man är ”väl medveten om dess sekretessgrad På vilket område gjorde han sin mest betydelse- Den är odaterad och upphovsmannen är inte angiv- bredvid den egendomliga gröna metmask, som sit- och allmänna ömtålighet.” fulla insats? Som vattenreningsingenjör och företa- en. Den refererar till en ”helt tillförlitlig källa” som i ter på en vägg i huset som minnesmärke över Harry. Detta var 1969, 30 år efter Scheins ankomst till gare, som kulturpolitiker, som skribent, som kändis? slutet av augusti 1964 lämnat Säpo uppgifter om hur Det tristaste jag träffat på är följande. Den 7 febru- Sverige. Han var en av Sveriges mest kända personer, Den fysiskt mest bestående insatsen är förstås det innehavare av konstnärsbelöningar ska utses. Harry ari 1969 skriver en docent Jan Agrell ett brev till en god vän med den blivande statsministern Olof Palme. vackra Filmhuset på Gärdet. Men företaget han drev Schein hade vid någon middag haft synpunkter på överstelöjtnant på försvarsstabens säkerhetsavdeln- Jag vet från mina år med Palme att Säpo-chefen gick finns inte längre. Kändisar kommer och går, de är vilka som borde erhålla dessa belöningar. Det kan ju ing. Brevet finns arkiverat. Agrell refererar ett upp till statsministern och informerade denne när förbrukningsartiklar. Själv tycker jag hans skrift- tyckas vara en oskyldig och rätt banal middagskon- samtal han dagen före haft med professor Torgny någon i hög ställning var föremål för Säpos intresse. ställarskap är det mest bestående. Det tryckta ordet versation bland kulturarbetare. Men författaren till Segerstedt. Samtalet hade handlat om Harry Schein. Blev Olof Palme informerad om Agrells, Segerstedts finns alltid kvar. Han borde ha varit en tillgång för denna PM är bekymrad över att Schein möjligen har De två herrarna, professorn och docenten, hade och Säpos funderingar om Schein? Svenska Akademien. I stället för professor Seger- inflytande på vilka som får belöningarna och frågar samtalat om att Schein avböjde kontakter med sina Professor Torgny T. Segerstedt var rektor för stedt till exempel. sig om Schein är en nyckelfigur som kan manövrera gamla kamrater från Tullgarnshemmet i Uppsala Uppsala universitet och sex år senare skulle han bli På ett område har Harry gjort en storartad insats kulturarbetare till olika positioner. Om han har det där han vistats 1939–40. Segerstedt hade varit en- ledamot av Svenska Akademin. Jan Agrell titul- som de flesta inte tänker på. Som invandrare är han så är han en ”agent of influence”. Men är inte alla som gagerad i hemmets styrelse och säger sig komma erade sig docent i pedagogik, vart han tog vägen har ju faktiskt ett lysande föredöme för andra invandrare. bildar opinion ett slags ”agent of influence”? ihåg den 14-årige gossen från 1939. jag inte orkat ta reda på. Här sitter alltså två Alla kan inte fullgöra en sådan bana som Harry, men

------  alla kan lära av honom: hur man integrerar sig genom bet var inte fint nog. Senare samma höst när han ut- träffanden med finansministern och dennes experter. bakom Herr Baron Ferm. Harry var en världsman. att lära sig språket, utbilda sig, tillägna sig kulturen, sågs till FN-medlare i kriget mellan Iran och Irak var På dagarna utredde Harry momsen, när han inte tog Men han var ingen lycklig människa. arbeta hårt. Om man gör en bok med exempel på det däremot trängsel i hans dörr av karriärsugna am- promenader, medan jag räddade mänskligheten från hundra duktiga invandrare i vår tid vars erfarenheter bassadråd, som alla ville bli ”handplockade” av Olof kärnvapenkrig. En eftermiddag när jag kom hem frå- andra invandrare kunde dra nytta av så vore Harry Palme. Namnen kommer i mina memoarer. gade han: har du köpt den här boken? Den bok han 1PTUTDSJQUVN¬LjMMPSBSLJW vore given som en av de främsta. Alltnog, jag tyckte lite synd om Olof, förstod att läste var en samling texter av Karl Kraus. Det var nog Alla är mer eller mindre självupptagna. Jag vet han behövde hjälp. Jag for till Wien. Där hade enda gången jag såg en glimt av beundran i hans De källor jag använt i denna text är Harry Scheins få som varit så självupptagna som Harry Schein, statsmännen lämnat efter sig en hög obetalda räk- blick: har du upptäckt Kraus efter så kort tid? Han böcker, Schein och Sluten. Därtill har jag nyttjat han tröttnade aldrig på att analysera sig själv, för- ningar, en tom kontorslokal och en vilsen engelsk hade själv läst Kraus i ungdomen, ville minnas att han Stephen Beller, Vienna and the Jews 1867–1938 (Cam- klara sig själv. Men den som tagit del av hans historia akademiker. Jag frågade Harry hur man skulle hantera som pojke gått med föräldrarna på ett offentligt möte bridge University Press, 1989), Brigitte Hamann, och erfarenheter blir inte förvånad. Emellertid, den österrikiska byråkratin som var mycket älsk- där denne talade. Och det fanns faktiskt något av Hitler in Wien, Lehrjahre eines Diktators (München, Harrys bok Schein är ändå en av de kanske tio främ- värd, sirlig, men en smula omständlig. Kraus i Harrys personlighet och sätt att polemisera. 1996), Theodor Herzl, Der Judenstaat, Versuch einer sta självbiografierna på svenska under förra århun- Du har inte begripit någonting, sa han. Du ska En kväll gick vi på Theater an der Wien, den modernen Lösung der Judenfrage (Zürich, 1988), en bok dradet. Hans övriga skriftställarskap utgör en bety- inte hålla på och tramsa med tjänstemännen, du ska gamla teater vid Schikanedergasse där Mozart hade som ursprungligen publicerades 1896, samt Bruno dande essäistik på vårt språk. Det förde också in en börja i toppen, du känner ju regeringschefen, gå till premiär på Trollflöjten. Det skulle vara trevligt att Kreisky, Zwischen den Zeiten – Erinnerungen aus fünf centraleuropeisk ton till oss. honom allra först. Jag ringde till Margot Schmidt, gå på Hotel Sacher efteråt, supera i den vackra mat- Jahrzehnten (Berlin, 1986). Det finns också ett stort Harry var upprörd när jag påstod att han ”tänkte Bruno Kreiskys trevliga sekreterare och fick en tid salen, äta Tafelspitz, tyckte vi. Vi satt hemma och arkivmaterial om Harry Schein. Det är tyvärr split- centraleuropeiskt”, tyckte det var en förolämpning. om några dagar. Sedan gjorde jag som Harry hade tog en whisky, jag ringde för att beställa bord och trat på olika håll. Tid och utrymme har gjort att jag Men även hans filmreform är ju centraleuropeisk. Han instruerat mig, när jag behövde ha något ordnat så fick tala med hovmästaren. Tyvärr, allt är upptaget, ej kunnat gå igenom hela detta material. Eftersom såg tillfället. Andra världskrigets punktskatter skulle av- sa jag bara: Det måste vara klart före tisdag kl. 17, blev beskedet. Harry hade hört samtalet, som jag jag främst varit intresserad av tiden fram till omkring skaffas. Om man låter nöjesskatten byta namn till för då har jag ett sammanträffande med Herrn Bun- förde på hygglig tyska, men med svensk besked- 1950 har jag studerat material efter denna tidsgräns avgift, och därigenom behåller intäkterna, men låter deskanzler Dr. Kreisky, han vill träffa mig. Name- lighet. Han ruskade på huvudet åt mig, tog luren, bara om det haft direkt anknytning till åren före. Ex- dem gå till filmen som stöd i stället för till statskassan? dropping – och alla hinder var med ens som bort- slog numret och in i luren sa Harry med befälston: empel på sådant material är Säpo-akter och arkivma- Man får en filmreform som är ”statsfinansiellt neu- blåsta, allt jag behövde kom samma eftermiddag. – ”Jag ska ha ett bord för två personer i kväll, kl. terial hos Försvarsmakten för tiden efter 1950. tral”. Det gillar finansministern. Filmindustrin då? Jag gick till Kreisky. Han sa: hur mår Olof, vad 22, i stora matsalen, för Herr Generaldirektor, Bar- Materialet om Harry Scheins flykt från Wien, Eftersom huvuddelen av biografernas intäkter kom- behöver du? Jag behöver låna pengar för att betala on Dr Ferm.” – ”Nej, två personer bara, och kl. 22. hans första år i Sverige och omständigheterna kring mer från visning av amerikanska, brittiska, i någon räkningarna, sade jag. Gå till banken och hälsa från Utmärkt! Auf Wiedersehen!” – ”Vadå, nej, jag är hans ansökan om medborgarskap finns i Mosaiska mån franska filmer så får alltså utlänningarna sub- mig, sade han. Jag gick upp till chefen för landets inte baronen, jag är bara hans assistent, tror ni verk- församlingens arkiv samt i Riksarkivet där Statens ventionera filmer som den svenska filmbranschen största bank, som råkade vara statsägd. Den var inte ligen att der Herr Baron ringer själv och beställer utlänningskommissions arkiv med kontrolldossiern producerar och får inkomster av. Vilken filmdirektör förstatligad av ideologiska skäl utan därför att det bord på en restaurang?!” Han lade på luren. och centraldossiern för Harry Schein förvaras. Där i Sverige kan motstå ett sådant upplägg? inte hade funnits några privata ägare kvar när kriget I lagom tid anländer vi till restaurangen, klädda finns också Justitiedepartementets konseljakter rör- var slut. Jag vill öppna ett checkkonto och börja med som man ska vara i stora matsalen på Hotell Sacher ande hans ansökan om medborgarskap. Hos Riks- en miljon i checkkredit, Kreisky har skickat mig. En i Wien. En hovmästare i frack rusar emot oss, jag arkivet finns också Säpos äldre arkiv med material 7jSMETNBOOFO bankdirektör av lägre rang inkallades, saken ord- går först, säger självsäkert: vi har en reservation. – om Harry Schein. Hos Krigsarkivet finns handlingar  nades, man frågade inte ens efter mitt pass. Jag rap- ”Und wie ist die werte Name”, frågar den frack- som rör de militära säkerhetsorganens intresse för Jag hade stor hjälp av Harry i Wien. Sommaren 1980 porterade till Harry. Nu har du lärt dig något om klädde. – ”Generaldirektor Baron Ferm”, säger jag Schein. Uppgifterna om Harry Scheins familj och övertalade Olof Palme mig att lämna mitt jobb som Centraleuropa, sa han, förbindelser, förbindelser, det och sträcker på mig. Hovmästaren förstår och lyser hans skolor har jag fått från Wiener Stadt- und förlagschef för att flytta till Wien och där etablera och är det som räknas och så att börja i rätt ända. upp, ser förbi mig och bugar mot Harry, säger: Landesarchiv, Wien. De har varit mycket hjälpsam- leda sekretariatet för den internationella nedrustnings- Harry kom till Wien för att åt de svenska social- ”Herzlich willkommen, Herr Baron”. Med en gest ma. Ett särskilt tack till Lars Hallberg, Riksarkivet, kommission som han och ett antal andra statsmän demokraterna utreda hur den differentierade öster- som i elegans kunde vara hämtad från habsburgar- som tålmodigt och vänligt väglett mig genom det var i färd med att bilda. Han hade frågat några diplo- rikiska momsen fungerade. Han bodde hos mig och nas hov föser han mig diskret åt sidan så att han kan omfattande materialet samt till personal vid övriga mater från UD före mig, men de hade tackat nej. Job- Kreiskys stab var älskvärd nog att ordna hans samman- visa Harry till hans bord. Jag, assistenten, traskar arkiv. Alla har villigt hjälpt mig tillrätta.

------  mindre schabbiga flyktingar” är främlingen redan iska modet – går faran och motståndarna till mötes anpassad i det nya landet. framstod kanske som något av en tvillingsjäl. Själv Stig Björkman lierade jag mig mer med den utsatta gruppen i Martin Lamner skilde sig emellertid i flera av- Howard Hawks Rio Bravo som mindre av mod men seenden från den stora flyktingskaran som under mer av en nödvändighetens och lojalitetens moral kriget hade samlats i Sverige. Stockholmaren har skrider till handling. Jag kände aldrig annars fin näsa för utlänningen men Martin pas- Jag kom första gången i närmare kontakt med serade utan att man kastade varken nyfikna eller Harry Schein 1964. Han var då styrelseordförande irriterade blickar på honom. Han var inte interna- och VD för Svenska Filminstitutet, denna organisa- Harry Schein tionell i ordets vanliga bemärkelse, internationell tion som var hans egen uppfinning och som hade som till exempel hollywoodiserade flappers eller grundats året innan. Jag skrev filmkritik, i tidskrif- svartmuskiga herrar med svinlädersväskor och ten Chaplin och i Svenska Dagbladet. När den första kostymer i bländande färger på Grands sommar- filmjuryn som skulle dela ut kvalitetspremier till veranda – det var någon annan international han svenska filmer och guldbaggar till förtjänta film- tillhörde – människor som var hemma överallt, konstnärer bildades, blev jag en av dess sex medlem- inte så mycket i salonger och lyxhotell som bland mar. Harry var ordförande, med utslagsröst (vad de anonyma människorna på gatan. annars?), om majoritetsbeslut inte gick att fatta. Två av medlemmarna i juryn skulle årligen bytas ut Harry Schein tycks ha gjort sig hemmastadd i det mot nya, friska granskare. Därför fick vi, de första nya landet beundransvärt snabbt, men om han efter sex, dra lott om hur lång period vi skulle ingå i ”Många människor funderar på livets mening. efter det, så gott som alltid i sammanhang som hade sin första tid i Stockholm såg drag av sig själv i Mar- juryn. Jag och Bengt Idestam-Almquist – Stockholms- Inte jag. Livets enda mening är att leva. Däremot med film och filmpolitik att göra och nästan aldrig tin Lamners gestalt så hade han i början av 1960- Tidningens kritikernestor Robin Hood – vann man- frågar jag mig vem jag är och varför jag har blivit privat. Vi utbytte åsikter över lunchbord och i ar- talet definitivt lämnat den anonyma tillvaron bland datet på tre år. Jag vet inte om det skulle betraktas den jag är.” betsrum. Vi tittade på film gemensamt, diskuterade människorna på gatan bakom sig. Han var inte bara som en turlott. — Harry Schein, Sluten och munhöggs offentligt. Men jag lärde aldrig en del av kulturetablissemanget. Han var – efter Juryarbetet dirigerades smidigt och gnisselfritt känna Harry. Jag vet inte när Harry Leonard Schein, sina uppdrag som utredare åt filmbranschen och av Harry. Jag tror inte att det uppstod några längre den unge emigranten från Österrike, blev ”Harry som författare av den banbrytande debattskriften diskussioner kring de filmer och de filmare som Harry Schein är ett kapitel för sig. Och så skulle han Schein”. Jag hade inte fått se de förvandlingar som Har vi råd med kultur? – en av kulturlivets mest ton- skulle belönas det första året. Enighet rådde inom säkert ha velat ha det också. Han var inte någon han måste ha genomgått på vägen, stadierna från givande röster. Han var Filmfursten som hade en av juryn, som också innefattade Lasse Bergström, Mau- som ville dela utrymme med andra. Denne motstri- larv till puppa till färdig gestalt. Han var redan i Sveriges vackraste filmprinsessor, Ingrid Thulin, ritz Edström, Jan-Olof Olsson och Jurgen Schildt. dige person var i det mesta sig selv nok. Jag tror inte fjärilsdräkt när jag första gången mötte honom. Full- vid sin sida. Valet av mottagare till de första guldbaggarna att han släppte särskilt många människor inpå livet. bildad, lyskraftig, färgstark – en man som var be- Jag gjorde mina första bekantskaper med Harry möttes av starkt bifall från Harry – Ingmar Berg- Om där nu var någon som kom honom nära. Men pansrad med beslutsamhet och som tycktes avkräva Schein genom hans kritikerverksamhet. Jag beund- man (som regissör av Tystnaden), Ingrid Thulin och man visste alltid var man hade Harry. Han satt respekt från första handslaget. rade hans skarpslipade formuleringskonst i BLM Keve Hjelm (som främsta skådespelare, i Tystnaden bakom ordförandeklubban och han regerade från Nu, åratal, decennier senare, när jag blickar till- och hade läst hans klarsynta essä om den ameri- respektive Kvarteret Korpen). En bagge stannade domarskranket. Han var socialist och übermensch, baka, läser jag också Harry L. Scheins första, opub- kanska västernfilmen, ”Den olympiska cowboyen”, därigenom inom familjen. denne ständigt solbrände yngling som kommit till licerade skönlitterära försök, ”Valet”, en berättelse med stor behållning även om jag inte till fullo delade I skiftet mellan 1964 och 1965 tog Filminstitutet Sverige från Österrike strax före kriget och som där man kan skönja självbiografiska drag i huvud- hans synpunkter. Att Harry särskilt framhöll Fred över Chaplin, och Bengt Forslund som var en av blivit miljonär snabbare än det tar att säga vatten- figurens skepnad. I inledningskapitlet med hand- Zinnemanns Sheriffen som ett av västernfilmens grundarna av tidskriften överlämnade chefredaktör- rening. lingen förlagd till ”tiden när det endast fanns två huvudverk var säkert signifikativt. Den ensamme skapet till mig. Det här betydde inte att vi nu hade Jag kände aldrig Harry Schein. Vi umgicks yrkes- kategorier utlänningar i Stockholm, dels eleganta hjälten i Gary Coopers stoiska gestalt som sviken redaktionslokaler på Filminstitutet. De hade bara mässigt i åtta år, från 1964 till 1972. Vi sågs också diplomater och tyska kvasiturister, dels mer eller av alla och mot alla odds – men besatt av det moral- flyttats över från Bengts kök till mitt. Men vi kunde

------  utnyttja Filminstitutets kontor i Columbiafilms det var kanske en anledning till att han även gett sin gamla lokaler på Kungsgatan i Stockholm de kvällar tidskrift sommarlov. Harry föreslog (och föreslå är då vi skulle redigera nästa nummer. Där satt vi i här synonymt med förelägga) ett arvode om 1.000 styrelselokalen – den ursprungliga redaktionen, kronor per nummer. Och i det gaget skulle ersätt- Bengt Forslund, Torsten Manns, Leif Krantz och jag ningen för allt det jag själv skrev i form av artiklar som nu utökades med Bo Johan Hultman och Jonas och recensioner ingå. ”Take it or leave it!” Villkoren Sima – och gjorde layout, klippte och klistrade. var inte förhandlingsbara. Harrys motivering till det Övergången från privat ägande av Chaplin till magra honoraret var lika rationell som cynisk. Jag stiftelseägt förblev inte okommenterat. En del kri- hade ju tidigare gjort samma arbete oavlönat! Dess- tiska röster fruktade att den nye ansvarige utgivaren utom hade jag ju andra uppdrag. (det vill säga Harry Schein) skulle belägga den ofta Samtidigt med arbetet på Chaplin hade jag en uppkäftiga redaktionen med munkavlar. Så var ald- tjänst som assistent åt Peter Celsing på KTH. Peter rig fallet. Åtminstone inte förrän 1972. För att gå var professor i ämnet Arkitektur II, det vill säga i våra kritiker till mötes sammansvor sig Harry och arkitektur för eleverna i de båda högre årskurserna. jag om ett skämt kring den gisslansituation som Peter var inte obekant med mitt stora filmintresse några fruktade att jag som redaktör hamnat i. Jag – våren 1964 hade jag också färdigställt min första skrev en överdrivet kritisk ledare om ekonomiskt kortfilm, Letizia. Efter mindre komplicerade upp- lättsinne och andra excesser kring guldbaggegalan, gifter under de båda första skolåren skall eleverna i en drapa som Harry försåg med strykningar och Arkitektur II få rituppgifter till mer komplicerade rättelser och en kommentar om att ledaren först byggnader. Ett filmhus kanske, föreslog Peter. Och fick publiceras sedan dessa ändringar utförts. Det vad borde i så fall ingå i det? Den mest självklare att hela trycktes med Harrys kommentarer fullt syn- konsultera i frågan och bidra med en önskelista var liga. Agnet var grovt men många skribenter fast- naturligtvis Harry Schein. Kanske föddes tanken på nade på kroken och förfasade sig i yttrandefrihetens ett verkligt filmhus redan vid det första mötet som namn. I nästa nummer av tidningen avslöjades anordnades mellan Celsing och Schein. skämtet. Det hela var inte särskilt subtilt men ett Jag minns hur den ingenjörskunnige strategen practical joke av det slag som fick Harry att visa hela och barnet som fått den största kartongen med tandraden i ett av de vargleenden som han gärna legoklossar i julklapp tycktes ingå i förening när avfyrade – särskilt om där fanns en paparazzi-fotograf Harry med block och penna ritade upp sin version inom synhåll. av ett möjligt filmhus. Han var fältherren som nyli- Harry – som hade sitt på det torra, ja och mer än gen hade inmutat sitt nya rike – den svenska film- så ekonomiskt sett – visste hur man skulle handskas världen. Nu skulle härskaren tillförsäkra sig sitt pal- med någon som inte var helt torr bakom öronen när ats. Harry hade inga barn men han intog gärna rol- det kom till pengar. Han insåg snabbt att min mer len som fadersfigur. Då var han en patriark av den oegennyttiga kärlek till film helt överskuggade det gamla stammen, den som krävde lydnad och gott mer omedelbara behovet av pengar. Han formul- uppförande. Som släktlös i Sverige hade han inga

erade snabbt och glatt ett kontrakt gällande mitt svårigheter att befästa sin auktoritet. Samtidigt, &OOJUJTL4DIFJO redaktörskap som lika gärna kunde ha försetts med tror jag, saknade han den auktoritet som äldre SjUUBS$IBQMJOTHVME prefixet ”svält”. Chaplin utkom vid den här tiden syskon skulle kunna bidra med. Utan att besvära CBHHFMFEBSF¬ CBSBQlTLPK"HOFU med nio nummer per år, en gång i månaden med adoptionsmyndigheterna införlivade Harry därför jSHSPWUNFONlOHB uppehåll under sommaren. Min företrädare, Bengt två av landets mest tongivande medborgare som ett TLSJCFOUFSGBTUOBSQl Forslund, hade en bakgrund som folkskolelärare och surrogat för den bristen, Olof Palme och Ingmar LSPLFO

------  Efter sex års studier i arkitektur (ja, jag klarade stånd. Fem vänner satsade i all hast det blygsamma inte det hela på de stipulerade fyra) kände jag ingen beloppet om ettusen kronor var, och Filminstitutet större lust att sätta mig på skolbänken igen. Så jag – med Harrys goda minne - bidrog med resten för rekvirerade aldrig några ansökningsblanketter till att inspelningen skulle kunna gå igång. Det första Filmskolan även om min håg var totalt inriktad på avsnittet skulle betraktas som ett sorts prov. Om film. Kort tid därefter hamnade jag på Filmskolan, det blev tillräckligt bra skulle Filminstitutet gå in trots allt. Och det var Harrys förtjänst. med produktionsmedel för hela filmen. Och de första hopklippta tjugo minuterna visade *** sig hålla måttet. Filmkollektivet – fem av huvudrolls- innehavarna, hela teamet bakom kameran, de fem Jag hade nämligen fått idé till en ny kortfilm, San- finansiärerna samt Ingemar Ejve som ägde både ningen om nya Anna Susanna, en popfärgad parodi på klipp- och ljudstudio – bildade handelsbolaget Sten samtida novellfilmer med kärleksmotiv, där Evabritt & Helena (döpt efter filmens båda huvudpersoner). Strandberg i kulörta Mah Jong-kläder agerade en Filminstitutet gick in som medproducent och ga- manslukerska med kannibalistiska tendenser. I en ranterade utgifterna för teknisk utrustning, råfilm central scen för hon sitt något bortkomne offer i och laboratoriekostnader. SFI satsade 110.000 kro- Sven Wollters gestalt in i skötet på Jean Tinguelys nor i projektet varpå Harry plockade fram räkne- och Niki de Saint-Phalles gigantiska skulptur ”Hon” stickan. Enligt hans beräkningar skulle SFI:s andel på Moderna Museet. av produktionen bli 51 procent och filmkollektivets Filmen producerades av Filminstitutet för nästan därmed 49. Fem skådespelare, tio filmtekniker, manus, inga pengar. Jag skulle få arbeta med elever från regi, klippning och ljudarbete värderades alltså Filmskolan, bland andra Roland Lundin som foto- detta nådens år 1967 till 105.900 kronor. Men för- graf och Stefan Jarl som produktionsledare. Film- handlingsläget var det för Harry Schein mest ideala. projektet placerades snabbt på schemat som en del Vi var en samling idealister. Vi ville göra vår film. av utbildningen. Skådespelarna fick naturligtvis Till vilket pris som helst. Till och med till det ut- betalt, men jag som skulle få lära mig klippa på sko- försäljningspris som Harry dikterade. lan kunde betrakta mig som lönebefriad. Jag fick ju Siffran 51 var naturligtvis inte vald av en slump. gratis undervisning. Praktiska argument som gick Den illustrerade ett maktförhållande – och gjorde hand i hand med ekonomiska var något av Harrys Filminstitutet till majoritetsägare. Den var ett cyn- )BSSZ4DIFJOJOTQFL Bergman. Han spelade tennis med Palme och han tagare till den svenska filmkonstens obestridlige specialitet. iskt bevis på den ekonomiska nedvärderingen av UFSBSTJOBOZBEPNjOFS hade säkert velat spela fyrhändigt med Bergman om mästare och förgrundsfigur – Bergman. Det var en Ett år senare kände jag mig mogen att pröva på filmkollektivets samlade insatser. Och den bäddade ¬'JMNIVTFUWjYFSVQQ de båda hade kunnat spela piano. I vilket fall lät han önskan som stod i rätt stark inkongruens med tids- ett längre projekt. Jag älskar, du älskar skulle bli en oundvikligen för konflikt. Som förstås blossade upp Ql(jSEFU4'* gärna omgivningen få veta att intimiteten var stor andan. Efter det att den nya vågen sköljt in över den spelfilm om ett ungt par som väntar sitt första barn. när arbetet med filmen var över och insikten slog mellan honom och dessa båda auktoriteter inom franska filmscenen i skiftet mellan 50- och 60-tal- Evabritt Strandberg och Sven Wollter, som nu ock- oss att vi med en hundradels marginal sålt bort alla politik och kultur. hade samma böljgång triumferande forsat på i andra så var ett par i verkliga livet, befann sig i den situ- våra rättigheter till en part som kanske inte i alla lä- Harry Schein tog också initiativet till den sven- filmländer, i USA, Polen och Tjeckoslovakien för att ationen och var – inte bara av den orsaken – givna gen såg till projektets bästa. ska filmskolan efter att på ort och ställe ha studerat ta bara några exempel. Och i Sverige hade Bo Wider- huvudrollshavare. Filmen var tänkt i fyra kapitel, de få utländska institutioner som fanns. Han blev berg med sin provokativa manifestskrift Visionen i ett för varje årstid. Tiden för inspelningsstart var *** självklar (och självutsedd?) styrelseordförande för svensk film brutit vägen för en ny svensk film i stark utmätt, eftersom det första avsnittet skulle utspelas den nya skolan och tog Ingmar Bergman, i egenskap kontrast mot Bergmans och andra ateljébundna reg- dagen då paret får reda på att kvinnan är med barn, Nu var det 1968. Blåsvädertid. Majrevolten i Paris av inspektor, som bisittare. Harrys grundläggande issörers verksamheter. Vem ville i det här läget se sig och snart skulle man utan tvekan kunna se på födde en stormvind där de rebelliska inslagen inte ambition med skolan var att hitta en värdig arv- utkorad till ”den nye Bergman”? skådespelerskan att hon befann sig i välsignat till- bara var politiskt laddade. Protesterna riktade sig

------  mot all form av repression och förmyndarskap. honom framstått som ett mycket speciellt sköte- Efter det att Jean-Luc Godard, François Truffaut, barn. ”Barnlös som jag är”, skriver han i ett brev Roman Polanski och andra av den franska nya vå- apropå skolans 30-årsjubileum, ”såg jag filmskolan gens unga bildstormare satt stopp för filmfestivalen eller de första kullarna som ställföreträdande barn.” i Cannes, kände sig filmarbetare i västliga och mer Och han fortsätter: ”Men minnena är inte bara kommersiellt präglade filmländer särskilt förbundna ljusa. Kärleken till de ställföreträdande barnen be- med den proteströrelse som gjorde sig allt starkare möttes inte med kärlek till en ställföreträdande far hörd. utan – så småningom – med en fadersprotest. Jag Kanske kom filmen i högre grad än andra konst- minns den leda jag kände vid mitt sista möte med arter att påverkas av – och påverka – det nyväckta eleverna. Medan det revolutionära tungomålstalet radikala samhällsengagemanget (en av de tändande brusade förbi föddes hos mig tanken att jag skulle gnistorna till studentrevolten i Paris var ju också lura staten och få den att överta filmutbildningen i avsättningen av den legendariske chefen för Cinema- Dramatiska institutet – och att avgå som dess ord- teket, Henri Langlois). Godard som varit en före- förande så snart det kom igång.” gångare i fråga om utvecklingen av ett nytt film- Grupp 13 (som förutom Bo Widerberg till stör- språk blev nu också en frontalfigur inom den poli- sta delen var sammansatt av elever från Filmskolan) tiska filmen. Han satte sin konstnärssignatur i pant grupperade sig i Båstad och dokumenterade med för en pamflettfilm med anonym avsändare, och Den vita sporten spelet kring den omstridda Davis hans exempel inspirerade filmskapare långt utanför Cup-matchen mellan Sverige och apartheidens Syd- Frankrikes gränser. Här hemma organiserades det afrika, en match som efter massiva protestdemon- ena filmkollektivet efter det andra, som med 16 mm- strationer tvingades ställas in. På samma slagfält kameran som vapen tog sikte mot sociala orättvisor befann sig dokumentärfilmaren Lars Westman och 4DIFJOTPNTUBUJTUJ och politiska spänningstillstånd i konungariket spelade in sin version av Sanningen om Båstad. I *OHNBS#FSHNBOT #FSzSJOHFO  4'* Sverige. Stockholm avslutade Stefan Jarl och Jan Lindqvist Den stora protestvåg som gick fram över stora sin ögonöppnande dokumentär om livet kring Sergels dra motsatta tankar i huvudet och ändå vara fullt kunde ha varit uppfångade just där – i luften. De delar av Europa leddes framför allt av studenter och Torg, Dom kallar oss mods. Och de filmiska samhälls- funktionsduglig.” uppfunna talen kanske föll till marken efter debatt- yngre människor som ifrågasatte rådande moraliska granskningarna blev allt fler; Rekordåren 1966, 1967, I en av sina många skarpsynta filmessäer åberopar tillfällets slut – men vad gjorde det? Slaget var vun- och politiska värderingsgrunder, och vilka i sin pro- 1968…, Deserter USA, Gruvstrejken 69/70, Kamrater, Schein Freuds tes att konst är protest, och han net, och luftbollarna hade gjort sin tjänst. test också visade solidaritet med tredje världen och motståndaren är välorganiserad. resonerar vidare att konst inte bara är protest utan Där fanns också en obeveklighet i Harrys förhål- de olika befrielserörelser som kämpade mot impe- De så kallade filmbråken avlöste varandra. Grund- lika ofta identifierande – en intensiv strävan till lande till dem som han uppfattade som sina antago- rialistiskt förtryck. Det var inte bara tidsandan som orsakerna var lika ofta av ekonomisk art som av identifiering med radikala och omvälvande krafter nister. De oppositionella unga filmskaparna betrak- krävde protester. Filminstitutets alltmer kommer- konstnärlig och innehållsmässig – yttrandefrihetens i samhället. Dessa reflektioner tog inte Harry vara tade han huvudsakligen som en bunt obegåvade siella profil, modellerad av dess ledare, uppmanade gränser prövades gärna i dessa filmpamfletter. Och på i de ofta hätska orddueller och debatter som skränfockar som inte nådde Ingmar Bergman till till detsamma. Missnöjesreaktionerna blev allt star- även när protesterna inte var direkt riktade mot följde. Han agerade som den allvetande läraren, den fotknölarna. Vad vi nu skulle ha där att göra? kare, och framför allt vände sig eleverna vid Film- Filminstitutet och dess VD verkade Harry Schein som enväldigt hade tillgång till facit på alla prob- skolan mot den elitistiska filmsyn som Filminsti- känna sig uppfordrad att gå i svaromål. Debatt- lem. Dessutom såg han oftast till att bli det centrum *** tutet stod för där begreppet ”kvalitet” var ett ledord. arenan var också en plats där Harry trivdes. Hans genom vilket frågeställningarna filtrerades. Hans Filmskolan var en naturlig rebellhärd, och Harry kampberedskap skulle ha kunnat göra vilken krigs- främsta vapen var siffror och statistik, storheter 1968 var på många sätt ett typiskt år för svensk film reagerade på de uppstudsiga med en oväntad glöd. lysten stridis som helst grön av avund. Harrys retor- som övriga debattdeltagare i ögonblicket inte kunde efter filmreformen, ett år som inte bara präglades av Det var fadersuppror och barnatukt i en säregen iska överlägsenhet kan summeras i ett citat han av- kontrollera – och därför inte alltid var med sannin- de politiskt färgade dokumentärerna. Då regidebu- symbios. täcker i en essä om F. Scott Fitzgerald: ”Intelli- gen överensstämmande. Som en jonglör bollade terade och Mai Zetterling; Vilgot Sjö- Schein har senare vittnat om att Filmskolan för gensens kriterium är förmågan att hålla två varan- Harry med siffror vilka ibland, fick man för sig, man presenterade sin andra Jag är nyfiken-provoka-

------  tion, den här gången med tillägget blå; Jan Troell på festivalmenyn, men där dessa föregåtts av för- kom med Ole, Dole, Doff, Jan Halldoff med Korridoren rätter bestående av modevisningar (av såväl gala- och Yngve Gamlin med Badarna. Ingmar Bergman kläder som pälsverk och skor) och nya aperitifvarian- hade två filmer på repertoaren, Vargtimmen och ter av Martini. Vår något halvhjärtade protest och Skammen, som genom sitt kontroversiella ämne – demonstration av olydnad bestod i en vägran att gå människans villkor under ett krig – gav näring åt en på den säkert hundrameterlånga röda matta som ovanligt hätsk debatt där en rad radikala skribenter lagts ut från den centrala Piazza Tasso till festival- fördömde filmen ur såväl konstnärlig som politisk biografen. synpunkt. Vid sidan av den mer seriösa filmproduk- Reaktionen var kanske barnslig, och syftet med tionen avtäcktes också ett flöde av mer lättfotade filmveckan vällovligt. Tanken var ju att lansera ny för att inte säga rent pornografiska filmverk. svensk film på bred front. Men villkoren kändes Det var kanske inte helt omotiverat att i det oacceptabla. Vi filmare kände oss fångna i ett media- läget lyfta fram Sverige som ett filmland på marsch. jippo där det huvudsakliga intresset var koncentre- Vilket också skedde. Men kanske inte på det sätt rat till en närvarande gäst av kunglig börd och en som det föryngrade och radikaliserade Filmsverige icke närvarande kungagestalt av mer profan karak- såg som det mest ideala för sina alster. Men efter- tär – Ingmar Bergman. Den fåfänga som också var som en italiensk filmkritiker, Gian Luigi Rondi, ett av Harry Scheins mer framträdande attribut hade hade ambitionen att placera den italienska semes- segrat över en mer omdömesgill uppfattning av sit- terorten Sorrento på filmfestivalkartan genom att uationen. Harry var kejsaren av den svenska film- strax efter turistsäsongens slut presentera ett lands världen och vi hans undersåtar som borde ha vett filmkonst och därmed erbjuda prestige åt staden att rätta oss efter hans vilja. Harry har berättat att och gäster åt de avfolkade hotellen så blev det som han kunde känna sig som en schimpans som skall det blev – 1968 hade valet fallit på Sverige. visas upp i bur, när hans kändisskap har kommit på Det hade väl varit helt i sin ordning, om nu inte tal. Här var vi schimpanserna – och Harry cirkus- de yttre arrangemangen hade blivit så storstilade direktören. Väl hemma igen var ordningen åter- och så ur takt med tiden. Dussintalet filmskapare ställd. Harry placerade sig bakom sitt skrivbord och och dubbla mängden skådespelare inbjöds till even- filmarna – åtminstone en del av dem – återvände till emanget. Ingmar Bergman önskade man naturligtvis barrikaderna. som hedersgäst, och en privatvilla ställdes till hans förfogande. Men den förblev outnyttjad, så för att *** sätta extra glans på det hela toppade man med en kunglighet, prinsessan Christina. I det följebrev 1970 lämnar Harry Schein sin tjänst som verkstäl- från Filminstitutet undertecknat Harry Schein som lande direktör för Filminstitutet. Han rekryterar Bo bifogades inbjudan stod bland annat att läsa: ”Her- Jonsson, en av de yngre och ledande filmprodu- rarna bör tänka på tillräckligt antal smokingskjor- centerna på Sandrews till tjänsten. Men Bo får inte tor.” De deltagare som hade Maos lilla röda i hand- särskilt länge vara allenarådande på institutet. Harry bagaget visste nog inte ens hur man knöt en fluga. flyttar visserligen från direktörsrummet – men tar På Grand Hotel Excelsior Vittoria där den sven- efter en tid säte i styrelserummet för fortsatt tjänst ska filmkolonin härbärgerades anordnades snart som arbetande styrelseordförande. Bo Jonsson var protestmöten. Många av de nedresta filmarbetarna ingen marionett, men Harry ville trots allt försöka upplevde sig vara i en gisslansituation där deras få fäste för trådarna. ¬¹MNGVSTUFO filmverk visserligen presenterades som huvudrätten Harry betraktade, med rätta, Svenska Filminsti- PDIFOESPUUOJOH 'PUP*OHFNBS#jSMJOH 4DBOQJY ------  tutet som sitt livsverk. Idén till filmavtalet, och kon- ligt ljud kunde inte avhjälpa den tomhet som dessa den, FilmCentrum samt representanter för Filmin- som vill fråga honom varför han har gett mig avsked. struktionen av det, var hans. Under hans ledning bilder inrymde. Filminstitutet och dess mest fram- stitutets personal lät sig höra. ”Jag skiter fullständigt Harry är arg därför att han snart skall ha några byggdes Filminstitutet upp, en märkesorganisation trädande representant fick ofta och delvis orättvist i vad som har skrivits om det här”, lät Harry Schein gäster på middag. Han kräver att jag omedelbart som betraktades med beundran av andra filmländer kläda skott för utvecklingen. meddela i en intervju i Dagens Nyheter. ringer upp dessa journalister och talar om för dem som gärna ville kopiera konceptet. Filmhuset – med Det fanns skäl att kommentera och kritisera det I början av juni 1972 hade jag knutit ett nytt att de har missuppfattat situationen, att det är jag filmarkiv, bibliotek, filmateljéer, biografer, ett cine- rådande läget. I möjligaste mån utnyttjade jag mitt avtal med Filminstitutets VD Bo Jonsson om ett som har sagt upp mig. Innan han slänger på luren matek och en filmprofessur – var en unik skapelse. redaktörskap på Chaplin för att ge utrymme för egna förlängt förordnande som redaktör för Chaplin på väser han i telefonen: ”Det här är det värsta kniv- Filminstitutet var Harrys hjärtebarn, och han skriver och andras synpunkter beträffande den svenska ytterligare ett år. Den sjätte juli blir jag emellertid hugg i ryggen som jag har utsatts för!” Jag vägrade 1995 i sin bok Sluten att Filmhuset fortfarande fyller filmsituationen. Vid redigeringen av tidskriften inkallad till ordförande Harry. Det var inte svårt att naturligtvis. Och därmed var ett nytt offentligt ord- honom med stolthet varje gång han råkar åka förbi. löpte en demokratiseringstanke sida vid sida med inse vad den så kallade klockan var slagen. Harry krig igång. ”Men minnena från min filmtid är inte bara ljusa”, mer filmestetiska granskningar. Läsarna fick till meddelade kortfattat att jag enligt styrelsebeslut Uppsägningen innebar en högst kännbar för- fortsätter han. ”Extremvänstern i slutet av 60-talet exempel vid ett tillfälle överta och bestämma inne- den 26 juni var entledigad från min tjänst – och att lust, inte bara på ett ekonomiskt plan utan också på och i första halvan av 70-talet var särskilt flummig hållet i ett helt nummer av Chaplin. I ett annat, där Lars-Olof Löthwall utsetts till min efterträdare, en ett personligt. Jag hade arbetat med Chaplin nästan inom filmen; inte bara i Sverige utan även i andra Stefan Jarl och Jan Lindqvist engagerades som gäst- post som denne accepterat tidigare samma dag. Det från starten av tidskriften. Den hade blivit något av länder. Huvudfiende i Sverige för denna filmvänster redaktörer, granskades den svenska filmsituationen var ett hårt slag för mig, och det hjälpte inte att ref- ett skötebarn – även om det ursprungligen var var inte kapitalet eller filmbranschen utan jag… ur ett ekonomiskt, socialt och politiskt perspektiv erera till den överenskommelse som jag hade slutit Bengt Forslund som hade sjösatt företaget. Harry Otaliga är de filmer och filmare jag stoppade. Att alla under samlingsrubriken ”Film, kommunikation, med Bosse Jonsson. Situationen var inte förhand- försökte skjuta in sig på att jag hade dubbla lojali- filmer jag stoppade ändå visades och att ingen av de samhälle”. Harry Schein fick flera sidor till för- lingsbar. Harry ägde inte heller något särskilt öppet teter, eftersom jag också ägnade mig åt praktiskt filmare jag stoppade fick en chans sedan jag slutade fogande i påföljande nummer för att rätta alla de sinne för känslor och konsekvenser i sammanhang filmarbete. Han ansåg att detta var ”pressetiskt du- är en annan sak.” ”felaktiga” funderingar och orealistiska krumsprång som detta. Jag erbjöds tre månadslöner – men med biöst”. Jag tyckte mig inte ha något problem med Det senare är en sanning med modifikation. som filmdebattörerna lagt i dagen. ”Filmstaten – villkoret att de skulle arbetas av under den nye chef- att skilja dessa båda filmverksamheter åt. Det var Några av de mer välartikulerade och militanta kom- det är jag!”, skulle Harry med en travesti på en bev- redaktören. inte mer komplicerat än för de författare som var battanterna gick en strålande framtid inom filmen ingad fras ha kunnat säga. Det tog sin tid innan jag nådde mitt rum i andra redaktörer för litteraturtidskrifter som BLM eller till mötes – med eller utan Filminstitutets och Harry Så här kunde det ju inte få fortsätta. Chaplin änden av den långa filmhuskorridoren. Andra me- Ord & Bild. Intresset, respekten och kärleken till Scheins stöd och goda vilja. Bo Widerberg var en karaktäriserades visserligen i redaktionsrutan som darbetare på Filminstitutet ville höra om utgången konstarten var för mig det enda vägledande. Det redan etablerad filmskapare, men hans karriär efter en fri och oberoende tidskrift – men det finns ju av mötet. Jag var inte den förste att på det här bru- dröjde ett bra tag innan jag bidrog i Chaplin igen. 1968 – närmast med de mer politiskt färgade Ådalen gränser även för vilka friheter man kan ta sig i namn tala sättet bli avsatt från sitt arbete. Och flera fruk- Men det var svårt att hålla sig därifrån. 31 och Joe Hill – fortsatte med oförminskad styrka. av oberoendet. Efter det turbulenta 1968 hade jag tade att de skulle tvingas gå samma väg. Efter känt Och Stefan Jarl utvecklades till en av landets främ- fått en bisittare som skulle dela på chefredaktör- mönster från mer odemokratiska regimer var fruk- *** sta dokumentärfilmare, en socialt och politiskt skapet. Lars-Olof Löthwall var en vänlig och film- tan ett vapen som Harry bemästrade och utnyttjade medveten filmpoet i Sucksdorffs anda. kunnig redaktör, men hans parallella arbete som in- sig av vid den här tiden för att hålla ostyriga medar- Hösten 1974 fyller Harry Schein 50 år, och den ”Kris” var ändå det stora modeordet när filmde- formationschef på Filminstitutet innebar en sorts betare på plats. När jag så småningom nådde mitt svenska filmbranschen förbereder ett storslaget cenniet 70 inleddes. Produktionsnivån fortsatte att garanti för och kontroll av att de skaklar som jag rum låg ett meddelande till TT på mitt skrivbord. firande. Bengt Forslund som nu arbetar som produ- hålla sig på en jämn nivå, men biopubliken svek. De kunde tänkas hoppa över inte blev alltför grova. Där stod det att jag samma dag sagt upp mig från cent på Filminstitutet har en idé till present. Han många konstnärligt intressanta debutanterna från I samband med omskrivningen av filmavtalet min tjänst. Jag behövde ingen betänketid för att ta föreslår ett antal regissörer att göra en kortfilm på sextiotalet – Widerberg, Troell, Sjöman, Donner, 1972 var min tid ute – åtminstone på redaktörssto- kontakt med TT för att korrigera den idylliska no- ett par minuter var till Harry. De olika filmerna skall Zetterling, Grede med flera – fortsatte att leverera len på Chaplin. Jag hade i ett par ledare i tidskriften tisen och rätta den till att jag fått sparken. Jag hörde sedan sättas ihop till ett kortfilmspaket. Teknisk ut- men nyrekryteringen under 70-talet lyckades inte ifrågasatt vissa delar av avtalet och vädrat farhågor också av mig till ett par av stockholmstidningarnas rustning utlånas gratis av filmateljéerna i Filmhuset, locka fram lika egensinniga och begåvade filmta- apropå den alltmer centraliserade styrelsen för Film- kulturredaktioner för att meddela samma sak. Kodak ställer upp med råfilm, ett filmlaboratorium langer. Experimenten blev färre, och många försökte institutet. Risken för en mer oligarkisk struktur Ett par timmar senare, jag har just hunnit hem, framkallar och kopierar utan kostnad. Jag får också överskyla den tilltagande slätstrukenheten med slag- tycktes uppenbar. Samtidigt fördes en ytterst kritisk ringer telefonen. Det är Harry. Han är mycket upp- förslaget om att bidra. ordet ”professionalism”. Men klara bilder och tyd- debatt i pressen, där främst de olika filmfackförbun- rörd. Han har blivit uppringd av några journalister En idé infinner sig snabbt. Jag vill ge Harry en

------  tennismatch där han besegrar Björn Borg. Det radiska kontakter med Harry. Men jag läser regel- det? Det finns så många alternativ till det onda. made man. I neither had a father, nor a mother.” skulle väl passa någon som vill vara vinnare i alla bundet hans krönikor i Dagens Nyheter. De är så gott Det goda är bara ett av alternativen, svårt att hit- Och vad lämnar Harry för minnen efter sig? Ja, lägen? Björn Borg kommer inte att ställa upp, det som genomgående mycket engagerande. Jag beun- ta bland alla andra, som i regel är ännu värre. […] ett antal finns samlade på dessa sidor, och jag kan inser jag. (Men jag tar trots allt kontakt med hans drar i lika hög grad bredden av hans intresse- och Jag tar en cigarett, fortsätter att sola mig, nu med tänka mig att Harry gärna skulle ha velat bli ihåg- far i Södertälje.) Borgs frånvaro spelar ingen roll, kunskapsområden som hans formuleringskonst. Få en penna i handen, ett rutat block i den andra. kommen genom en bok med titeln Citizen Schein. eftersom Harry inte heller – av förklarliga skäl – svenskar med utländsk bakgrund och uppväxt har Men det mest omedelbara, det i tiden mest omedel- kommer att vara med i filmen. Jag iscensätter ett tillägnat sig det nya språket med samma omsorg *** bara är något som riskerar att förse minnet av Harry fingerat sista game i en av Filminstitutets ateljéer. och känsla för språkets distinktioner – kanske med med något solkiga kanter. Det är denna rättstvist På en provisorisk åskådarläktare bänkar sig ett tjugo- undantag för Theodor Kallifatides, Harrys ut- ”Rosebud” är det sista ord som den döende Charles med motstridiga testamenten, äkta eller falska, som tal av landets vackraste aktriser, och jag har lyckats manare på ett annat slagfält, schackbrädet. Foster Kane yttrar i Orson Welles berömda film efter hans frånfälle hotar att äventyra bilden av den få Olof Palme (Harrys ständige tennispartner) att En av dessa krönikor sitter fortfarande uppsatt Citizen Kane. Det är namnet på den kälke som den geniale konstruktören av det möjliga för en ny svensk agera domare. Som en osynlig gäst får jag Bengt på min anslagstavla, gulnad men både läsbar och unge Charles förlorade när han rycktes upp från sitt film. För inte kan väl detta vara det ”Rosebud” som Grive som kommenterar det rafflande spelet på läsvärd. Den är skriven kort efter det att Harry gått föräldrahem och adopterades in i den förmögna och Harry velat se i dramat om sig själv? ljudbandet. Jag minns inte om jag var med på fest- i pension – vilken absurd belägenhet. Han är i en mäktiga miljö som på samma gång blev hans lycka Nej, nu är det gudskelov inte så. För där finns ju ligheterna kring firandet av Harry. Men jag tror att uppbrottssituation och ser tillbaka på sitt liv, ”detta och fängelse. ”Rosebud” är det nyckelord som den ytterligare ett testamente inbillar jag mig – ett som han uppskattade filmuppvaktningen med Sannin- mystiska arrangemang av skoningslös logik för ett undersökande journalisten och Kanes bäste vän fortfarande är giltigt. Det skrevs för många, många gens ögonblick av det dussintalet regissörer som var fåfängt syfte”, för att citera Joseph Conrad i Mörkrets försöker använda som en dyrk för att tränga in i år sedan, när alla filmbråk var över och Harry hade delaktiga. Det var i vilket fall roligare att göra film hjärta. Krönikan heter ”En sommardag”, och Harry affärsmagnatens förflutna och erövra hans hemlig- förlikat sig med de gamla opponenterna. I det tes- än att älta gamla oförrätter. Inte långt därefter bör- beskriver hur han sitter i en nästan vindstilla heter. ”Rosebud” blir en symbol för det evigt förlo- tamentet stipulerar Harry att hans samlade miljon- jar jag ett arbete som filmkonsulent på det danska trädgård och funderar över det han skall skriva. rade för Kane, en barndom som frånstulits honom, er skall gå till en stipendiefond som årligen skall filminstitutet. en bekymmersfri tillvaro fri från ansvar och plikter. belöna forskare inom filmområdet och unga begå- Sommaren 1975 är det svensk filmvecka i Verona. Dagen på vilken sommaren inföll. Jag försöker Harry Schein hävdade bestämt att han saknade vade konstnärer som arbetar med film. Det doku- Min film Den vita väggen hör till de verk som skall tänka, t.ex. på denna kolumn, och konstaterar att minnen från sin barndom och tidiga uppväxt i mentet finns fasttejpat på undersidan av den solar- visas, och jag blir inbjuden till festivalen. Alla festival- jag, i likhet med Wittgenstein, aldrig tänkt en mellankrigstidens Wien. Hans dåliga minne om- iebädd som Harry använde sig av under de stormi- gästerna bor på samma hotell. En sen kväll på väg enda självständig tanke, på sin höjd kommit på fattade inte bara barndomshemmet utan även sko- ga åren i brytningen mellan 60- och 70-tal. Den till hotellet stöter jag ihop med Harry. Han sitter i nya liknelser, varianter av andras tankar. T.ex. lan, lärarna, skolkamraterna, böcker han läst och bädden är nog kasserad sedan länge och förpassad barserveringen utanför ingången. Han bjuder mig Wittgensteins. […] Det är svårt att tänka, t.o.m. filmer han sett. Vad han mindes var att man inte till någon tipp. Men dokumentet kanske finns kvar, att sitta ner och beställer två whisky. Jag tror inte på detta anspråkslösa sätt när man ligger i skrattade särskilt mycket i hemmet. I Sluten ser han oanfrätt av väder och vind. Det skulle vara roligt att de har Harrys favorit, Cutty Sark – men whisky trädgården och odlar sin solbränna. Wittgenstein sig ta farväl av sin mor och sin sex år äldre syster på om någon fann det. Då skulle Harry finnas i tack- är ändå alltid whisky. tänkte med pennan – ’ty mitt huvud vet ingenting Westbahnhof i Wien i medvetande om att han kan- samt minne bevarad – av generationer och genera- Spriten löser tungans band, heter det, och här om det min hand skriver’. Även jag tänker bara ske aldrig mer skulle komma att återse dem. Och tioner av unga nya filmare. talades det ut medan klockan närmade sig midnatt. med pennan, trots att jag har köpt en till synes avsnittet avslutas med en ensam rad: ”I am a self- Jag tror att det var Harry som drog upp frågan om självtänkande skrivmaskin, en ordbehandlare för varför jag reagerade som jag gjorde på uppsägningen 20.000 kronor. Jag förstår Kleist som i ’Brief eines från Chaplin. Först nu verkade det som om han insåg Dichters an einen anderen’ hävdade att en diktare att en enkel signatur på ett papper kunde få konse- helst skulle vilja överföra tankarna utan ord. […] kvenser och att den drabbade kunde reagera med Det är farligt att röka. Man kan dö av det. Om jag lika mycket vanmakt som förtvivlan. Inlevelsekänsla slutar röka kan jag inte dö av cigaretter. Om jag var inte någon av Harrys mer framträdande karak- slutar åka bil kan jag inte dö i en bilolycka. Om jag tärsegenskaper. Och empati blev en innefras först slutar sola mig kan jag inte dö av hudcancer. Blir under kommande decennium. vi verkligen odödliga om vi undan för undan Åren som följer har jag bara tillfälliga och spo- eliminerar varje dödsorsak? Och skulle vi vilja bli

------  Genom att studera pressbilder och privata fotogra- fier, och genom att analysera olika presstexter som Louise Wallenberg förutom att lyfta fram hans framfart i svensk kultur- politik också refererar till och beskriver Scheins ut- seende, vill jag i den här artikeln inte bara lyfta fram Schein som ett slags stilikon, utan också problemati- Eleganten: Om manlig sera vad manlig elegans för med sig, vad den möjlig- gör och vad den inte möjliggör. Bidraget ger härvid- lag en liten tillbakablick på 1960- och 70-talens elegans, behörighet svenska syn på maskulinitet och elegans. Som ett slags bakgrund för min diskussion och analys fun- gerar tanken om ”den krisande maskuliniteten”, en tankegång som inom internationell genusteori varit och utanförskap 2 av stor vikt under 1980- och 90-talen. Min utgångs- punkt är inte att Schein utgjorde en bild eller en re- presentation av denna den krisande maskuliniteten, men att han i sitt framförande och i sin medvetna framtoning som eleganten inom svensk kulturpolitik fick den gängse svenska maskuliniteten att bli med- veten om sig själv. Den maskuliniteten är en natio- Män talar sällan om andra män i termer som betonar I efterhand inser jag att det kanske främst var min nell maskulinitet – en som formats av nästan fyrtio deras utseende, om de inte är ovanligt långa – kort- mor och min farmor som pratade om honom på det år av socialdemokratisk dominans och av den svenska het undviker man att nämna in i det längsta – eller viset: dessa två, mer än andra, såg och uppmärk- uppfattningen om att lagom alltid är bäst. Detta ovanligt slanka, alternativt ovanligt korpulenta. sammade eleganta män på ett högst påtagligt vis. innebär inte bara att måttlighet är att eftersträva, När en man omtalas för sitt utseende, i synnerhet De förmedlade således en uppfattning om Harry utan även att varje utslag eller form av excess är att om han är attraktiv, stilig och elegant, ges han per Schein som ”annorlunda” mot flertalet andra män förkasta. Excess och distinktion passar sig inte i en definition en position som är feminiserad – obero- (till vilka majoriteten av min egen släkts män hörde). demokratisk nation. Manlig elegans, som ju per de- ende av om han är kvinnlig, ultramaskulin eller nå- Den annorlundahet som av dessa två kvinnor till- finition är en form av både excess och distinktion, Som en av socialdemokratins vassaste och mest %FOHSlFNJOFOTFO¬ got däremellan. Att omnämna en annan man som skrevs honom måste ha haft att göra dels med hans blir således inom en kultur som den svenska ofta effektiva hjärnor, och som nära vän och uppskattad NFENBOMJHBBUUSJCVU vacker kan vara del av en härskarteknik som går ut välpolerade och välskräddade yttre, dels med hans problematisk. Schein får här utgöra ett exempel på kollega till flera av de nya förmågorna inom partiet, 4'* på att avmaskulinisera, förminska och såra den be- ofta medvetna och självsäkra uppträdande. Jag vad manlig elegans kan föra med sig, och vad den skulle man kanske ha förväntat sig att Schein skulle rörde. Eleganta och välklädda män riskerar såtill- misstänker att stämman, och den lite hårda men sätter stopp för, hur den kan leda till inkluderande ha nått fram till en framstående och viktig minis- vida att hamna i trubbel därför att de ruckar och charmiga accenten också spelade in: Harry Schein men också till exkluderande. Vad min artikel önskar terpost. Det gjorde han som bekant aldrig. Det finns synliggör det som Roland Barthes kallat för ”le pratade en ren och korrekt svenska med en elegant påvisa är att alla ”systèmes vestimentaires” bara kan anledning att misstänka att det var hans minst sagt système vestimentaire”: genom sin bara uppen- klingande accent som gav pondus åt hans uttalan- fungera och utgöra del av ordningen så länge kollek- generösa direkthet, samt hans omtalade förakt för barelse och genom den respons männen mottar på- den och tyngd åt de ord som skulle emfaseras. I tivet deltar i dem, stöttar och formger dem – eller dumma och svaga som satte stopp för en vidare kar- visar de detta rigida och statiska systems normer efterhand inser jag att de långt ifrån var ensamma som Barthes uttryckt det: ”Det är själva graden av riär inom politiken. Men personer med liknande och regleringar.1 Kläder och utseende har betydelse om att uppfatta Schein som elegant och stilig; deras deltagande i systemet (antingen genom total un- kvaliteter har ju inte sällan befolkat politikens hög- – kanske mer så för män än för kvinnor. iakttagelse delades med en relativt stor del av det derkastelse, avsteg, eller avvikelser) som är av bety- sta toppar. Det måste således ha varit andra aspek- Under 1970- och 1980-talen, de decennier då jag svenska folket – och kanske då i synnerhet med de delse: systemets värde (det vill säga, dess värde-full- ter och kvaliteter hos honom som bidrog till hans växte upp, omnämndes ibland Harry Schein av svenska kvinnorna. het) kan bara förstås via accepterandet av, eller mot- begränsning – men kanske inledningsvis också till kvinnorna i min släkt som tjusig, elegant och stilig. ståndet gentemot, systemet.”3 hans framgång.

------  &OBOOPSMVOEBNBO som stannar kvar i rummet efter att mannen läm- nat det. Den första skillnaden med Scheins annorlundahet Men den manliga elegansens svårighet går längre från andra (svenska) män låg säkerligen i den kul- tillbaka: som ett tidigt exempel kan nämnas 1800- turella tillhörigheten, det vill säga i hans bakgrund: talsdandyn som med sin oerhörda medvetenhet om han var inte svensk, även om han navigerade väl i stil, detalj och etikett var ett tydligt brott mot den den svenskhet som han sedan tonåren försökt göra nya föregivet oföränderliga manligheten, men också till sin. Men den scheinska annorlundaheten låg mot den mobilitet som det nya klassystemet med- också i hans mod att våga vara stilig, ofta genom att förde. Han utgjorde ett motstånd, dels gentemot ikläda sig den manliga elegansen – en elegans som denna manlighet och gentemot borgerskapets för- flertalet av hans (nya) landsmän inte skulle våga sök att fastlåsa könsdualismen och könsskillnaden iklä sig. Manlig elegans är svårmanövrerad och som fullt naturliga och normala, dels mot borger- vansklig att balansera, och har så varit allt sedan det skapets försök att utgöra ett nytt slags överklass. tidiga 1800-talet då kvinnors och mäns klädkoder Genom att behärska sitt uppförande och sitt fram- och klädmöjligheter åtskiljdes – inte minst genom förande i minsta detalj, och vägra den demokrati- införandet av den uniforma och föga föränderliga serade kostymen, kunde han särskilja sig själv från manskostymen som kom att utgöra det främsta andra och framstå som distinkt. Dandyn ruckade synliga tecknet på en ny demokratiserad manlighet. således på formerna för manligt och kvinnligt, och Varför är den manliga elegansen då så svår att på uppdelningen mellan homo och hetero – och balansera? Jo, för att dess risk att bli för mycket, en fortsätter så att göra. Som figur och som mode, åter- excess, hela tiden är överhängande. Blir den exces- kommer både dandyn och dandyismen med jämna siv, riskerar den att leda till att den manliga tro- mellanrum i vår västerländska kultur. Det verkar värdigheten skadas, eller än värre, att den antagna således finnas ett ständigt närvarande behov av att heterosexualiteten ifrågasätts. Alltför välklädda män bryta mot manlighetens normer. har länge utgjort ett hot gentemot manlig hetero- Kan man då tänka sig Harry Schein som en dan- sexualitet: den elegante och välskräddade mannen dy? De epitet han ges i pressen inkluderar förvisso har ofta tolkats som feminin och därmed också som inte begreppet dandy, men det förekommer ofta an- möjligen – det vill säga troligen – homosexuell. dra begrepp som kan sägas konnotera både dandyn Medvetenhet och kännedom om kläder, mode, stil, och dandyismen. Ofta lyfts hans perfektion fram material, färgval, snitt och fall hos en man ses inte (och perfektionen och känslan för detaljer var just bara som utslag av fåfänga och koketteri, det ses dandyns främsta kännetecken).4 Vidare kallas han som onaturligt, och därmed också som ett feminint för nollställd, vilket också skulle kunna hör dandyn beteende (medan desamma egenskaperna hos en till: men här blir den scheinska paradoxen genast kvinna anses vara naturliga och därför också något synlig, eller rättare sagt, pressens paradoxala bild av att förvänta). Inom Hollywoodfilmen, vilken bi- Schein. Hur kan Schein (och dandyn) vara både -BEPMDFWJUB(FOPN dragit till både förstärkandet av redan existerande perfektionist och nollställd? Perfektionisten torde HJGUFSNlMFUNFE*OHSJE stereotyper och till skapandet av nya stereotyper, vara allt annat än nollställd. Schein kallas ofta också 5IVMJOLPN4DIFJOBUU har till exempel den mycket elegante mannen varit för playboy – och visst har den moderne playboyen CMJFOLjOEJT¬SFEBO lika med en homosexuell man eller i alla fall en queer många likheter med dandyn. De föredrar båda att JOOBOTJOBGzSTUB PGGFOUMJHBVQQESBH man: det kan ha rört sig om en viss sorts blomma i leva det goda livet med fester och sociala umgäng- )jSTFTQBSFUJ7FOFEJH kavajhålet, en riktigt välskräddad kostym i en nå- en, ofta utgör de centra kring vilka allt kretsar, till 6S)BSSZ4DIFJOT got ljusare nyans än brukligt, eller en eau de cologne synes utan att behöva arbeta. Både dandyn och QSJWBUBBSLJW

------  Schein var också vassa talare vilket gjorde dem både sina universitetsår, och de har därmed också fått till farliga sanningssägare och till underhållande es- med sig en större internationell medvetenhet än vad tradörer. som varit brukligt bland äldre socialdemokratiska I ett land som Sverige, med en långvarig social- politiker. Dessa män omtalas ofta i pressen som demokratisk dominans över hur Folkhemmets män radikala, ofta med förringande epitet i vilka deras och kvinnor skulle se ut och föra sig, alltid i kläder unga ålder lyfts fram. Till denna grupp hör förutom som skulle vara funktionella, praktiska och neutra- Olof Palme (som blir invald i riksdagen redan 1958) la, har den manliga elegansen varit särskilt suspekt. bland andra Krister Wickman och Roland Pålsson. Här blir också den socialdemokratiska könspoliti- Harry Schein kommer snart att bli lierad med denna kens paradoxer synliga: den mjuke familjefadern ensemble – och via sin handlingsförmåga och intel- framhålls tidigt som ett ideal, vilket tydligt bryter ligens kommer han att få uppdrag som gör honom bjärt mot det mer konventionella maskulinitetsi- till en viktig spelare, trots att han egentligen inte har deal som borgerligheten närt, samtidigt som hans en självskriven plats inom partiet. Han är behörig, antaget äkta och naturliga maskulinitet hela tiden men samtidigt utanför. Han är med i beslut som tas, måste betonas för att könsskillnaden skall kunna ges olika positioner som ger honom viss makt att upprätthållas. Till denna den naturliga maskulini- handla och utveckla, och han umgås privat med de teten hör inte ett intresse för utseende, elegans och unga radikalerna. Hans tennisspel med bland andra förfinad välklädnad. Dels bryter ett sådant intresse Palme och Pålsson blir vida omtalat i media: det är mot den gemensamma kampen för ett klasslöst som om själva tennisspelet är det som ger honom en samhälle, då elegans förknippas med överklassens särskild position, den inre cirkelns tillhörighet, och laster, dels kan ett sådant intresse indikera en femi- inte de uppdrag han får politiskt eller de centrala nin manlighet, vilken även den förknippas med poster han tilldelas. överklassens laster, något som sedan länge alltså Att spela tennis, vilken länge varit en överklass- ofta bara kan tolkas som förtryckt – eller öppen – sport, med de unga radikalerna som politiskt bryter homosexualitet. Schein blir dubbelt problematisk med den traditionella socialdemokratin, gör inte för den svenska manligheten: som elegant bryter bara honom suspekt (hur kan en tennisspelande han både med det socialdemokratiska klasslösa ide- miljonär vara sosse?): hans medspelare blir också alet och med det säkra heterosexuella manlighets- suspekta. Det är kanske i synnerhet Palme som in- idealet. Han för sig, rör sig och framstår som till- ledningsvis är ifrågasatt, både inom det egna par- hörande överklassen; som miljonär boende i en lyx- tiet av sina äldre kollegor och av andra partier samt villa med pool – i pressen är det just poolen som av pressen. Hans sociala bakgrund, hans ungdom, lyfts fram som det tydligaste tecknet på överklass- hans förmåga att debattera, hans säkra och retoriska krönikor, recensioner och debattinlägg i svensk och därmed också till en större acceptans av honom .BLUFOTNjOTQFMBS tillhörighet – blir också hans socialdemokratiska talarbegåvning och hans breda världskännedom gör dags- och kvällspress blev han som Filminstitutets kulturellt och socialt. Äktenskapet innebar således UFOOJT¬1BMNF PDI4DIFJOWJEOjU identitet synnerligen dubiös. honom till en annorlunda socialdemokrat, om än grundare och ledare omstridd och omtalad i press att Schein flitigt började förekomma i media redan 'PUP4UJH(zSBO en som partiet var i stort behov av för att kunna be- och media. Kritik gentemot hans handlingar, be- innan han tilldelades viktiga poster – men då i viss /JMTTPO"GUPOCMBEFU hålla sin ledande politiska position. Men vad hade slut, och ofta tvärsäkra och hårda uttalanden – och typ av press. I Hänt, Veckojournalen och Idun rappor- #JME )FSS5IVMJO¬CMBOESBEJLBMFSOB han med en man som Schein att göra? Deras rela- även kritik gentemot hans person – var vanligt fö- teras om makarnas gemensamma semestrar utom- tion styrkte bara den redan existerande skepsis som rekommande. Redan innan han tillträdde viktiga lands, om deras väl fungerande och ”vuxna” äkten- Svensk socialdemokrati genomgår en föryngring rådde gentemot Palme: se där, klassränderna går poster var han dock relativt känd för en större svensk skap, om Scheins affärssinne, knivskarpa intellekt under det tidiga 1960-talet; yngre män skall komma aldrig ur, lika pojkar leka bäst. publik. 1956 hade han gift sig med den firade skåde- och framåtanda och om Thulins begåvning som att få framträdande platser i partiet. Flera av dem är Som bekant hamnade Schein ofta i blåsväder un- spelerskan Ingrid Thulin, ett äktenskap som i stort skådespelerska. I dessa reportage framställs ofta välutbildade, inte sällan skolade utomlands under der 1960- och 70-talen. Förutom att själv skriva mått borde ha bidragit till hans ”försvenskning” Schein och Thulin som ett idealiskt par, trots deras

------  utifrån ser ut att vara perfekt, men att det inifrån kanske ligger till på ett annat vis. Och Höök borde ha vetat: hon var knappast en ytlig betraktare, hon umgicks nära med Thulin och Schein – i synnerhet med den sistnämnde. Och längre fram, under 1970- och 1980-talen, då Thulin tydliggjort att hon inte kommer att flytta hem till Sverige och maken, kom- mer pressen att ganska så explicit flagga om makar- nas komplicerade, och krackelerande, relation. Den här typen av journalistik är dock mindre intressant för diskussionen om Schein som problematisk elegant, eftersom den tydligt intresserar sig för ”herr Thulin” utan nedlåtande anmärkningar och utan att vilja förringa honom i termer av annorlun- dahet.

"GGjSTHFOJ JOUFMMFLUVFMMPDI EFLPSBUJW¬NFOWFNjSIBO

Istället är det alltså i dags- och kvällspress som Harry Schein som problematisk elegant behandlas och dissekeras. Inte sällan får andra kulturpersonlighe- ter stå för kritiken, även om det är pressen som framför den – allt för att skapa spänning och ge kontroverser större betydelse än vad de troligen förtjänade. Men hans person och hans framfart som Filminstitutets ledare diskuteras och analyseras också i ett mer långsamt och eftertänksamt fora. I Svensk Tidskrift 1964 försöker skribenten G.U. ge ett porträtt av Schein under rubriken ”Namn att min- nas: Harry Schein”. Porträttet kan inte förstås som annat än ett varningstal för vad Schein kan komma %FUNFEJBMBJOUSFTTFU ”omakahet” och deras långa perioder i separation att åstadkomma inom svensk kulturpolitik om ing- GzS4DIFJOTjLUFOTLBQ från varandra: skribenterna, som ofta i den här gen- en sätter stopp för honom. G.U. betonar genomgå- NFE5IVMJOCJESPHUJMM ren är kvinnor, återger ett äktenskap som är lyckat, ende Scheins annorlundahet och inleder sin artikel PDILPNQMJDFSBEF)BSSZ 4DIFJOTTQFDJFMMB med två makar som är djupt förälskade i varan- med att kalla Schein för ”en egenartad företeelse i QPTJUJPOJOPNTWFOTLU dra.5 det svenska folkhemmet”.7 Precis som i många an- LVMUVSMJW Marianne Höök kallar till exempel herrskapet dra artiklar om honom så ges han här också epitet: *NBKSlLBS4DIFJO JNFEJBMUCMlTWjEFS¬ Thulin-Schein för ”det mest omaka och bäst fung- det är som om den medierade Harry Schein hela ¯#P8JEFSCFSHTMlSUJMM erande äktenskap en ytlig betraktare mött”.6 I den- tiden behöver låsas fast i en viss roll, i en kort be- NPU)BSSZ4DIFJO¯MZEFS na beskrivning kan vi skönja att relationen förvisso skrivning, för att läsaren skall kunna förstå vad han &YQSFTTFOTSVCSJL

------  är (varvid han också kan ofarliggöras). G.U. lutar behandlade allt utom filmerna och ingav de lätt- maskin, så framkommer en tydlig skepsis gentemot utgör orsaken till själva uppdelningen. Denna skill- sig dock fegt mot vad andra redan sagt om honom lurade mindervärdeskomplex”.13Efter att ha redo- själva framförandet och utseendet, och i synnerhet nad förutsätter att likhet mellan män, och likhet och skriver: ”De epitet, som ständigt brukar begag- gjort för hur Schein säljer sin ingenjörsbyrå för att manligheten. I denna skepsis, som ibland tjänar till mellan kvinnor, framställs som självklar. Inom nas om honom är: miljonär, playboy och grå emi- bli en nollställd miljonär – och hur han sedan som att förlöjliga Schein, är det själva icke-svenskheten patriarkala samhällen så har likheten mellan män nens.”8 Och betonar så att kombinationen är ovan- herr Thulin ligger vid en swimmingpool i Holly- och då i synnerhet den icke-svenska manligheten – så länge sexuell praktik mellan män är förbjuden lig – vilken den knappast är. wood eller vid den egna villan utanför Stockholm, som är problemet. Scheins utseende betonas och (vilket den är med hjälp av homofobi) – alltid vär- G.U. drar också växlar på Scheins bakgrund, vil- bara för att sedan ta sig an att leda Filminstitutet – beskrivs som vore han en filmstjärna, eller – varför derats mycket högt. Mäns relationer är de relatio- ket förstärker karaktären av annorlundahet och så avslutar G.U. sin beskrivning med en skarp var- inte – en kvinna. Inledningsvis får vi veta att han är ner som värderats högst ty dessa relationer har i därmed bidrar till att ytterligare göra honom till en ning: ”Så ser han alltså ut: den grå eminensen, snyggt och jämnt solbränd hela året och att han regel ägt rum i offentligheten, i den politiska, so- suspekt person. Han omtalar Schein som en man mannen som skaffat oss Stadsteatern och konstnärs- skrattar ofta. Att vara solbränd året om är inte bara ciala och kulturella offentligheten, emedan mäns som omärkligt dykt upp och lyckats få en central belöningarna. Vi vet med andra ord vad för slags ovanligt men också onaturligt, och att skratta ofta relationer med kvinnor (och kvinnors relationer plats i svenskt kulturliv genom sin plats i Kulturrå- kulturpolitik vi har att vänta oss om socialdemo- (förstår vi) är ovanligt, och bör tydligen tolkas som med kvinnor) oftast bara äger rum i det privata. det och som Filminstitutets ledare. ”Godtrogna kratins alla pragmatiker når sitt mål – en enparti- ett icke-svenskt och icke-manligt drag. Vidare om- Den här styrande likhetsprincipen mellan män leder människor” (till vilka G.U. verkar sälla sig) som stat.”14 nämns han som ”dekorativ”, vilket genast av skri- till ett konstant exkluderande av kvinnor från det hoppats se Schein ”försvinna ur den svenska sam- Kvällspressen är inte mindre intresserad av Schein, benten jämförs med kvaliteten hos begåvade flickor offentliga rummet och från den reella makten, vad hällsbilden lika märkligt som han dykt upp”, efter utan frossar i och spär på de kontroverser han ham- vars intelligens ”alltid kan kompenseras med en Luce Irigaray kallat ”hom(m)o-sexualité”. Eve Ko- att ha avverkat sina tre år som Filminstitutets leda- nat i – inte sällan genom att utnyttja en tredje part. tillräckligt djup urringning” – vilket onekligen mås- sofsky Sedgwick benämner det i sin tur som ”homo- re, menar G.U. lär bli besvikna då Schein meddelat Bo Widerberg anklagar honom inte bara för att vara te tolkas och förstås som en manschauvinistisk fel- socialism”. På varje nivå i vårt samhälle fungerar att han ämnar stanna kvar i ytterligare tre år. ”Det fascist och för att konsekvent desavouera sin styrelse, skrivning.19 Skribenten kan heller inte låta bli att denna homosocialitet som ett slags organiserande är av allt att döma bara en liten början till gud- utan också för att ha ”myglat på tennisbanor och i nämna att ”flickorna tycker han är snygg” och att princip, menar hon. Schein deltog självfallet i ho- vetvad.”9 Detta ger G.U. skäl att ”skärskåda” Schein andra sociala sammanhang med socialdemokratiska ”ingenting talar för att han inte skulle tycka det är mosociala relationer: på styrelsemöten, på press- och han frågar sig vem och vad Harry Schein egent- partiets relativt unga radikaler, alltså pojkar som roligt”.20 Genom att fokusera på Scheins utseende, konferenser, bakom stängda dörrar med högt upp- ligen är. Förutom att han är miljonär, playboy och Olof Palme, Roland Pålsson och Krister Wickman”.15 väljer skribenten att inte bara objektifiera honom satta politiker och/eller näringslivsrepresentanter grå eminens kommer skribenten fram till att Schein I Aftonbladet i maj 1968 lyfts Schein fram som en men också att sätta honom i en femininiserad posi- – och på tennisbanan. Men var gång han förekom i också är pragmatiker och kokett (”Koketteri är ho- ypperlig kandidat för den utlysta chefsposten för den tion. Men genom att också lyfta fram honom som kvinnomagasin eller veckomagasin som ”herr Thu- nom naturligt”).10 Och vidare, att han är ett affärs- nya andra tv-kanalen.16 Artikeln framhåller Scheins flickornas favorit, (re-)maskuliniseras Schein, sam- lin” blev hans plats inom det homosociala nätverket geni: ”Med påpassligt utnyttjande av konjunktu- förträffliga affärssnille, hans intellekt och hans för- tidigt som skribentens egen fascination för elegan- mindre säker. rerna under den tid då Lort-Sverige övergick till att måga att reta gallfeber på ”gammeltroende sossar så- ten kan tonas ned och döljas bakom kvinnornas an- bli känt som Lortvattens-Sverige drev han upp Mer- väl som samhällsbevarande högermän, inte enbart tagna trånad. kantila Ingenjörsbyrån till en hittills oanad omsätt- med sina cabrioleter och filmbaler utan även med sin Det faktum att skribenter och journalister ofta ¯,BONBOUjOLBTJHWB±TzUU¯ ning.”11 helgarderade och olidliga begåvning”.17 Schein är lyfter fram Scheins framgångar hos kvinnor, och Vad som också påvisar Scheins affärssnille är det inte bara ”en socialdemokrat som tjänade sin första detta på ett ibland nedlåtande och förringande vis, På de fotografier som är tagna på Schein som ung faktum att han låtit ”sälja” sin fru Ingrid Thulin till miljon före 35”, han verkar också lyckas med att upp- bör nog förstås som uttryck för en utbredd kritik av man och som återfinns i hans privata fotoalbum, Hollywood för 85.000 kronor (pengar som gick di- föra ett omdiskuterat Filmhus som kommer att bli Schein som kvinnornas favorit, inte folkets. Som framstår han tydligt som en mycket välklädd och rekt in i kassan för att bevara den konkursmässiga fyra miljoner billigare än kalkylerat – vilket vittnar attraktiv elegant avvek han från andra män i sin självmedveten person. För Schein måste det perfek- Stadsteatern, för vilken G.U. hyser föga förtroende; om hans administrativa och affärsmässiga geni. Ar- grupp, och från män tillhörande de grupper som ta fallet, den bästa kvaliteten och den oklanderliga han kallar den för ”Sveriges förmodligen i särklass tikeln andas en tydlig beundran, väl medveten om att studerade och skrev om honom. Idén om könsskill- och klassiska stilen och snittet ha varit av största sämsta teater”).12 Och sist men inte minst, Schein Schein avviker från det svenska i sitt sätt att leda naden som naturlig och nödvändig blir återigen vikt. På ett av fotografierna, troligen taget 1942, po- framhålls också som före detta filmrecensent i BLM, Filminstitutet, och i sitt sätt att alltid vara bäst på ba- synlig som själva basen för denna skepsis gentemot serar han i profil, i halvbild, framför en rund spegel, och baserat på vad andra sagt påpekas att som re- nan, vare sig det gäller i debatter eller tennis. ”Han honom. Könsskillnaden och heteronormativiteten med den egna spegelbilden väl synlig i fotots bak- censent lyckades Schein nästan ”ta död på filmin- gillar att vinna. Det är nog vad han gillar mest.”18 behöver, för att kunna existera, en tydlig uppdelning grund. Han står med det ena benet stöttat på en tresset genom att skriva om filmerna på ett sätt som Förutom beundran för denne begåvade vinnar- mellan män och kvinnor, där en diametral skillnad stolsits (med foten placerad på vad som ser ut att

------  vara en tjock katalog) och håller i stolens ryggkarm kens sköna unga män, de som hyllades av sin sam- med den ena handen. I den andra handen, vilken tids äldre manliga poeter och som också kommit han håller framför sitt bröst, håller han en pipa – ett att utgöra ett evigt skönhetsideal inom den väster- tecken på att den unge mannen är man och ingen ländska konsten. Precis som Ekman framstår pojke. Schein bör ha varit 18 år när bilden togs. I Schein som en paradoxal mansbild: han är för skön högsta grad medveten om att han blir fotograferad, och för medveten i sitt framförande för att inte ris- bilden är tagen av en fotograf vid namn Ronald de kera att få sin maskulinitet ifrågasatt. Han är helt Wolfe, framhåller han sig själv på bästa vis: han po- enkelt feminin, och som feminin man attraktiv. Att serar som vore han en van modell, till och med som välja att framställa sig som attraktiv man är inte vore han en filmstjärna. Vid första anblicken är det problemfritt, och den äldre Schein har på fotogra- faktiskt inte helt tydligt att det är Schein, snarare fiets baksida med tydlig ironi och ett visst avstånds- ser han ut som en ung man som söker efterlikna 1920- tagande i handsskrift kommenterat sitt yngre jag och 30-talens mest fagra manliga filmstjärnor. med orden ”En spontan pose i Ronald de Wolfes Ikonen Scheins främsta kännetecken skall ännu Atelje”. vänta tjugo år innan de blir ett med honom, det vill Klädd i vad som ser ut att vara samma kostym, säga de tjocka och markanta glasögonen, det korta men nu med en trenchcoat över, återfinns i pri- stålgrå håret, den brunbrända huden, det breda le- vatalbumet även ett fotografi som bör vara taget vid endet och de synliga tandraderna. På fotografiet har ungefärligen samma tid, men nu utomhus. Schein han bakåtkammat mörkt hår, vad som ser ut att ha har här en ljus hatt på sig och trenchcoaten är öppen, varit en tjock och lockig kalufs i naturligt tillstånd, lite nonchalant dragen åt sidan så att vänsterhan- han är utan glasögon och genom att titta ut ur bild den ledigt kan vila i byxfickan. Han står lutad mot med en ganska reserverad min, ger han ett allvarligt en hög med tunna timmerstockar och i bakgrunden men också något drömsk intryck. Han är ett ypper- inringas han av ett grönskande träd. Återigen tittar ligt exempel på vad Richard Dyer kallat för den han ut ur bilden, denna gång snett till höger. Han manliga pinuppan: den attraktive filmstjärnan eller är ett objekt, men vägrar, precis som tidigare, att manlige modellen som utgör objekt för en kvinnlig vara ett renodla detta objektskap inför åskådar- såväl som manlig åskådarblick, men som samtidigt blicken. Han är både inbjudande och avvisande: motverkar objektifieringen genom att inte se till- han blir gärna sedd och uppmärksammad, men ser baka på betraktaren, men ut ur bilden.21 På så vis också själv – det åskådare utesluts att se. Således har blir han onåbar för åskådaren – och framstår också han en subjektsposition i bilden – och det är tydligt som kanske omedveten om att han blir betraktad. att han är fullt medveten om detta spel. På ett annat Ändå är Schein, tveklöst, mycket medveten om ungdomsfoto, på vilket han poserar tillsammans att han blir betraktad, och iscensätter sig själv i linje med en väninna på en klippa vid vattnet, iklädd ett med detta. Den tjusiga kostymen, det välkammade par vita korta badbyxor, lutar han den högra arm- håret, den bleka och rena huden, de putsade skorna bågen i sin vänstra hand, stödjande sig på vänster – allt är igenomtänkt för detta tillfälle. Vid första ben med det högra lätt framåtlutat – vilket ger anblicken liknar Harry Schein en ung Gösta Ek- vänsterhöften en tydligt markerad position i bild. man, även om det torde vara tre decennier som Det här är en pose som för kvinnor genast konno- skiljer den unge Ekman och den unge Schein åt. På terar femininitet – och för män, fjollighet. Under så vis är bilden på Schein tidlös. Han utgör, precis fotografiet har den troligtvis äldre Schein återigen som Ekman en gång gjorde, ett klassiskt manligt kommenterat sitt yngre jag, denna gång med orden: skönhetsideal: det ideal som har sin förlaga i anti- ”Kan man tänka sig va’ sött.”

------¯&OTQPOUBOQPTFJ3POBMEEF8PMGFT"UFMKF¯ ¬TKjWJSPOJ ------ TJHOFSBENPEFMMFOTKjMW6S)BSSZ4DIFJOTQSJWBUBBSLJW  1lWBUUFOTLJEPS 6S)BSSZ4DIFJOT QSJWBUBBSLJW

I en serie av tre fotografier tagna 1947 promene- i sportig och ledig klädsel (vita byxor och åtsittande rar den då 23-årige Schein ner Strandvägen i Stock- kortärmad tenniströja i jerseymaterial) – eller i holm. Han går med bestämda steg och en tidning i smoking. Alltid, nästan alltid, har han dessutom en ena handen. Han är exemplariskt klädd i yllerock cigarett i handen eller i mungipan. Dessutom har med vit servett i bröstfickan, vit skjorta och slips, de välkända markerade glasögonbågarna och den tjusig hatt, skinnhandskar och eleganta skinnskor. kortklippta stålgrå frisyren tillkommit. Under fotografierna har Schein skrivit: ”Det är så I kostym och smoking är han alltid sedesamt till- att man kan få mindervärdeskomplex.” knäppt, nästan kvävande tillknäppt, men i tennis- På senare fotografier tagna av den medelålders tröjan är han betydligt mindre sedesam, ibland är och sedermera åldrande Schein är han fortsatt lika den uppknäppt långt ner över bröstet. Han är alltid elegant och perfekt till sitt yttre, och medvetenhe- slank och brunbränd, ser frisk och spänstig ut – ten om hans eget framträdande är fortsatt påtaglig. trots den där cigaretten. När andra kommit upp i Han fortsätter med andra ord att posera – vare sig medelåldern lägger de på sig runt midjan och runt det rör sig om sporthändelser (Schein på tennis- halsen, men Schein blir bara tunnare och smärtare. planen, på vattenskidor, eller i skidbacken), om Alla plagg sitter ledigt, även de åtsittande. Han är offentliga tillställningar eller om privata situatio- fortsatt elegant, även i de lediga, sportiga kläderna ner. Då Schein inte figurerar i sportsammanhang är har han en stilmedvetenhet som få. han ofta klädd antingen i kostym med kritvit skjorta De fotografier som är tagna under 1960- och under (kostymerna är strikta och ganska så mörka), 1970-talen visar bilder som vittnar om hur Schein

------&OVOH4DIFJOQl4USBOEWjHFOJ4UPDLIPMN ------ 6S)BSSZ4DIFJOTQSJWBUBBSLJW  befinner sig i ett politiskt, socialt och kulturellt cen- den andra. Annorlundaheten kan förvisso vara att- /PUFS trum: han har alltid människor omkring sig – poli- raktiv, men den kan också vara förödande för den tiker, skådespelare, regissörer, författare, beslutsfat- som försöker att ta sig in.  3PMBOE#BSUIFT ¯)JTUPSZBOETPDJPMPHZPGDMPUIJOH¯ PSJH *CJE tare och ganska ofta den egna frun Ingrid Thulin. I en kultur där lagom är alltings motto och tydlig ¯)JTUPJSFFUTPDJPMPHJFEFWFUFNFOU¯  5IF-BOHVBHFPG *CJE 'BTIJPO  SFE "OEZ 4UBGGPSE  .JDIBFM $BSUFS -POEPO  *CJE Bilderna tagna under 1980- och 1990-talen skiljer könsskillnad är eftersträvansvärt och där folk skall /FX:PSL#FSH1VCMJTIFST   5IPNBT %BOJFMTTPO  ¯#P 8JEFSCFSH TMlS UJMM NPU )BSSZ sig mycket från de tidigare: på dessa bilder är han veta sin plats satte Schein maskuliniteten i gungning.  4FUJMMFYFNQFM"CJHBJM4PMPNPO(PEFBV .BMF5SPVCMF" 4DIFJO)BOjSGBTDJTU¯ &YQSFTTFO   ofta ensam, och flera bilder finns av honom isolerad Maskuliniteten, den svenska och andra, har förstås $SJTJT JO 3FQSFTFOUBUJPO -POEPO 5IBNFT BOE )VETPO  ¯.FETJOLPOTUSVLUJWBCFHlWOJOHPDITJOIjOEJHIFUNFE i den enorma villan. Han ser betydligt mindre, kor- alltid varit i kris (precis som femininiteten). Den är   QPMJUJLFO TJOGzSOVGUMJHBPSjEEIFUPDITJOVQQTMBHTSJLFEPN  #BSUIFT  TLVMMFIBOTPN57DIFGHzSBEVCCFMUTlNlOHBQSPHSBNGzS tare, tunnare – ömtåligare – ut. under konstant konstruktion vilket också gör att den  4FUJMMFYFNQFM$IBSMFT#BVEFMBJSF ¯5IF%BOEZ¯ -FQFJOUSF IjMGUFOBWQFOHBSOB BOWjOEB57GzSFUUCMPECBEQlQSFTTFO alltid är sårbar. I relation till idén om könsskillnaden EFMBWJFNPEFSOF PSJH J%BOJFM-FPOIBSE1VSEZ 5IF TPNIBOBOTFSHFOPNLPSSVNQFSBEJOQlCBSBQBQQFSTNBT som naturlig måste genuskonstruktionerna hela ti- 3JTFPG'BTIJPO"3FBEFS .JOOFBQPMJT.JOOFTPUB1SFTT  TBO NFETJOBQSPHSBNHFEzETTUzUFOlU¹MNCSBOTDIFO IlM "WTMVUOJOH¬¯BUUWFUB den skapas och omskapas, repeteras in, inövas och  4FjWFO3PMBOE#BSUIFT ¯%BOEZJTNBOEGBTIJPO¯ MBTUSjOHBGzSIzSPNIzHFSWSJEOJOHFOPDIMBOTFSBUPQQMzTB uppvisas – samtidigt som deras ideal är föga förän- PSJH J5IF-BOHVBHFPG'BTIJPO IBMMlPS)BOTLVMMFGlBMMBFNPUTJHVUPNUJUUBSOB¯"OPOZN TJOFOEBQMBUT¯  4FUJMMFYFNQFM#BSCSP)VMUNBO ¯*OHSJE5IVMJO¬BMESJHGzS TLSJCFOU  ¯)BSSZ 4DIFJO jS NJMKPOjSFO TPN HjSOB CzSKBS derliga över tid. Konstruerandet av maskulinitet är HBNNBMGzS#FSHNBO¯ J7FDLPKPVSOBMFO OS  PN¯ "GUPOCMBEFU   Kläder, mode och stil är ”i grunden del av den axi- därför aldrig vattentätt, i kulturen finns det alltid  .BSJBOOF)zzL ¯)FSS5IVMJO¬WFNjSEFU ¯ *%6/ OS  *CJE ologiska ordningen”, skriver Barthes. Som ett sys- luckor och glapp inom vilka en avvikande manlighet  *CJE tem med en struktur vars individuella element ald- kan ta plats, en manlighet som är feminin och icke-  (6 ¯/BNOBUUNJOOBT)BSSZ4DIFJO¯ 4WFOTL5JETLSJGU OS *CJE rig kan ges eller inneha något värde, och vilka utgör fallisk, och som stör den ”ideala”, normativa masku-    *CJE  *CJE 4F3JDIBSE%ZFS ¯±4FJOUFQlNJH±EFONBOMJHBNPEFMMFOT signifiers så länge de är kopplade till en grupp kol- liniteten. Det är när dess motsats framvisas som möj-  *CJE JOTUBCJMUFUFS¯ )jGUFOGzSLSJUJTLBTUVEJFS OS  lektiva normer, framstår ”le système vestimentaire” lig och existerande (och kanske som attraktiv?) som *CJE  #BSUIFT   NJOFNGBT  som ett statiskt och icke-tillåtande system med manligheten försätts i kris. Inom den västerländska  *CJE  )BSSZ4DIFJO ¯7FDLPEBHCPL¯ 7J OS  klara gränser för enskilda individer. Detta system konsten har alltid två typer av ideal manlighet före- definieras av ”de normativa länkar som berättigar, kommit: dels den normativa, hårda, falliska manlig- förbjuder, tolererar, det vill säga kontrollerar själva heten, dels den mjuka, icke-falliska manligheten – arrangerandet av kläder och plagg på en konkret den som fått utgöra bilden av det eviga och det skö- bärare som är identifierbar i sin sociala och histo- na. Harry Schein, som offentlig person, förkroppsli- riska miljö”.22 Kläder och mode, precis som genus, gade denna kris genom att lyckas inkorporera båda är alltså något situationsbundet. dessa ideal: han var falliskt maskulin i sin förmåga I en dagbok publicerad i Vi 1967 under det åter- att ta plats och köra över andra, i sin förmåga att få kommande inslaget ”i Veckan som varit”, reflek- igenom sin vilja och genom sin maktposition. Men terar Schein över kollegan och vännen Yngve Gam- han var samtidigt icke-falliskt manlig genom att våga lins omöjliga position. Han skriver: ”Yngve är båda vara elegant och perfektionist i sitt framförande, ge- clown och seriös artist, en omöjlighet i ett land där nom att utmana gränserna för den accepterade mans- folk skall veta sin plats, sin enda plats.”23 Det är svårt bilden. Harry Schein iscensatte således inte bara en att i efterhand inte också se detta som ett uttalande maskulinitet i kris: han verkade utgöra själva orsa- över den egna omöjliga positionen; accepterad och ken till en större nationell manlighetskris. inkluderad å ena sidan, besvärlig och utestängd å

------  Konflikterna mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall

”Inte går jag och dör för att bli omtyckt.” När jag på 1960- och 70-talet verkar som en ung — Marcus Valerius Martialis filmskribent i gamla Stockholms-Tidningen och där- efter i Expressen och tidskriften Chaplin har jag åt- skilliga duster med Harry Schein, som under den Det fanns mysterier kring Harry Schein som han här perioden är en mäktig och (inte bara i mina ögon) själv gärna odlade under sitt liv. Vem var han egent- despotisk chef för Svenska Filminstitutet. Harry ligen? uppträder som en giftig filmdebattör och är en tuff %FOVOHF)BSSZ4DIFJO Man kan inte så noga veta med Harry, kunde motståndare för alla. Man hamnar lätt i gräl med USBNQBSNPULBSSJjSFO Nalle Puh ha sagt om invandraren, författaren, honom, och det är inte helt enkelt att klara sig i en ¬jOTlMjOHFJNPUWJOE filmdirektören, debattören, bankdirektören, kultur- pennfejd med denna vinnarskalle. NFONFEIBUUFOLjDLU QlTWBK6S)BSSZ politikern, filmkritikern, kemi-ingenjören, pole- I likhet med många andra filmverksamma i min 4DIFJOTQSJWBUBBSLJW mikern, förargaren, bråkmakaren, tennisspelaren, generation har jag länge haft ett komplicerat förhål- krönikören, elitisten, schackspelaren, äkta maken, lande till Harry Schein efter alla trätor om filmre- åt kan den möjligen förefalla alltför personlig – men flexmässigt, den socialdemokratiska hegemonin i ensamvargen, den exhibitionistiske socialdemokrat- formen, om vad som är konstnärlig kvalitet, om vil- det har sina skäl. alla konflikter. I varje fall är det så vi inom ”film- iske miljonären med mera. Det är framför allt Harry ka filmer och regissörer som bör få stöd. Om dessa Schein är ingen traditionell socialist eller marx- vänstern” uppfattar det. Omgivningen upptäcker Scheins sammansatta personlighet och hans klass- filmdebatter, konflikter och personliga samman- ist – han saknar som pessimist förståelse för social- snart motsättningarna i hans personlighet; han är resa som ung centraleuropeisk judisk flykting som drabbningar under framför allt åren 1963 till 1978 ismens optimism – men blir tidigt övertygad an- en intellektuell som analyserar och reflekterar men fängslar mig, hur han slår sig fram till en social tät- ska jag berätta i den här artikeln; min tid som yrkes- hängare av socialdemokratin, samtidigt som han också skenar iväg och skapar konflikter när han upp- position i ett främmande land, erövrar ett nytt språk verksam filmkritiker sammanfaller faktiskt med också tidigt uppvisar en auktoritär och elitistisk lever sig – eller sin politiska åskådning – ifrågasatt. och mirakulöst lyckas med att bli en ledande svensk Scheins tid som ”filmfurste”. läggning. Kanske är det just därför han sätter in sina Harry har ett spännande intellekt, men jag upp- skribent – och inte minst en hyperenergisk och Det är förstås min egen min bild och tolkning av våldsammaste attacker mot den unga och revolu- lever det som att han sällan är i harmoni med sig fruktad polemiker. Schein som ligger till grund för denna text; emellan- tionära vänstern. Han försvarar, lojalt eller re- själv. Som de flesta bländande intelligenta och krea-

------  med Schein för min (andra) film om Olof Palme, Vilja gå vidare, säger Harry: ”När jag nu tänker efter så är det egentligen först efter hans död som jag insett hur mycket han betydde för mej medan han lever. Jag är en ganska dålig lyssnare, jag pratar för mycket, och Olof hade alltid ett oändligt tålamod med mej. Efter hans död har jag förstått att om jag hållit käften lite mer och lyssnat i stället så hade jag fått ut ännu mer av Olof än jag gjorde.” Harry Schein söker sig mot makten för att få egen makt. Och han lyckas men faller – och reser sig igen. Det blänker om hans framgångsstory – dock känns den i eftertankens kranka blekhet både skrämmande och sorglig. Hans persona kommer under resans gång alltmer att likna huvudpersonen i hans outgivna (men inbundna och bevarade) ro- man, ”Valet”. Kommer människor med tiden kan- ske att uppfatta Schein som ett slags romanfigur? Många av sina motståndare, ja, de flesta, försöker Harry Schein marginalisera och inkompetensför- klara. Det är en taktik som han med tiden upprepar nästan tvångsmässigt, och som till sist förvandlas till ett slags intellektuellt tic – han blir sin strategis neurotiske fånge. Särskilt uppstickare på filmens område bultar han ner så fort han får syn på dem. Hans outtröttliga nedsablingar får stort under- hållningsvärde, tidningarna publicerar gärna de lustiga invektiven och Harry stortrivs på presscenen och får både bifall, visslingar och rop. Schein upp- träder där länge i sin huvudroll, som filmfursten. Oss yngre filmskrivare, de nya ”cineasterna” som på 60-talet armbågar efter plats på skådebanan och vill pröva andra och radikalare uttryck för film- 5JEJHUMjS)BSSZ4DIFJO tiva människor är han en rastlös själ som ständigt kritiken, är Harry genast skeptisk till. Snart börjar LjOOB0MPG1BMNF%F söker bekräftelse. Han är också en extrem tävlings- han sätta epitetet ”tokvänstern” också på film- CMJSLPNQJTBS VNHlT människa som måste besegra sina motståndare gloparna. I Scheins bok I själva verket från 1970 är QSJWBUPDITQFMBSUFOOJT NFEWBSBOESBFOHlOH kosta vad det kosta vill, särskilt på debattarenorna. det dags för offentlig avrättning av författaren till JWFDLBO¬IjSQlFUU I detta liknar Harry sin gamle vän och tennispart- dessa rader. Den är ”sublim” smackar en belåten GPUPHSB¹GSlO ner Olof Palme, en av få människor jämte Ingmar kollega i Norrbottens-Kuriren. Harry skriver patron- 'PUP,SJTUFS/ZNBO Bergman som han oreserverat beundrar. Om Harry izing och överlägset: ”Det är inte särskilt viktigt vad ¯%FUTUPSBNBLUTQFMFU "GUPOCMBEFU#JME NFMMBO,OBMMIBUUFO har hyst varma känslor för någon utanför sitt ett ljushuvud i Ljusdal anser om film och filmpoli- PDI.S.BHPP¯  familjeliv så är det för Palme. I en intervju jag gör 1995 tik, inte ens om åsikterna framförs i Ljusdals Tid- &YQSFTTFO

------  4DIFJOTQFMBSTDIBDL NFE4ZETWFOTLBOT 'PSUGBSBOEFjSBSUJLFM ¹MNLSJUJLFS+BO"HIFE GzSGBUUBSFOFOBW WJE$BOOFTGFTUJWBMFO ¯)BSSZTQPKLBS¯¬ 'PUP/JMT1FUUFS EFOOBHlOHQl 4VOEHSFO $IBQMJOGFTUNFE #P+PIBO)VMUNBO 'PUP+BO8JSnO

ning. Men när de står i Expressen, när de varje vecka med honom som jag sedan får nytta av som journa- härskarteknik, bara som ”en stolle i Expressen”. Det stedt, yttre påtryckningar och har insett att Expressen, sprids i 600.000 exemplar, blir de betydelsefulla för list i Expressen. I sin bok från 1970 förklarar Schein går så långt att Harry Schein försöker få mig avskedad då landets största tidning, måste ha medarbetare i vår filmdebatt.” Därefter dräper Schein till med: att hans inställning till filmdebatten i tidningarna som filmskribent i Expressen, i varje fall är det något takt med tiden. Harry Scheins fula intrig att sparka ”När Jonas’ lilla jag har sagt sanningen om sig själv är starkt färgad av en negativ inställning till pressen. som jag får höra senare. En kollega berättar histor- mig blir feltajmad, om den över huvud taget iscen- och Bergman, Fellini, filmkonsten, Marx, Gud och Han upplever hur ”skamlöst tidningarnas fasta me- ien om Harrys planer på att sparka mig från tidnin- sätts. Min svaga position i tidningen hade antagligen universum återstår bara frågan varför vi, läsekret- darbetare utnyttjar sina spalter på läsekretsens be- gen – och ersättas av Sydsvenska Dagbladets filmkri- stärkts av ett scheinskt klavertramp i tidningshuset. sen, Bergman, Fellini, filmkonsten, Marx, Gud eller kostnad för att hävda sina egna intressen.” Jan tiker Jan Aghed. Men jag vet inte vem Harry vänder Kanske är historien om min åtrådda sorti från Ex- universum ska vara intresserad av Jonas’ lilla jag.” Myrdal får en plattform i Aftonbladet för sina int- sig till, tidningens dåvarande kulturredaktör Bo pressen bara en idé som flyger ur Harry i baren på Att få på moppen kan paradoxalt vara riktigt upp- ressen i Myglaren. Och ”ett enkelt TV-program om Strömstedt har inget minne av en sådan komplott Hotel Carlton i Cannes; eller vid schackbrädet. livande. Till Harrys förargelse vägrar jag att lägga Tage Erlander spelades upp i Expressen på flera sidor när jag frågar honom. Ändå hänger min anknytning till Expressen an- mig platt såsom en avhyvlad delinkvent förväntas i artiklar, inte om Tage Erlander, utan om dess me- Vad Schein tydligen inte räknat med är att chef- tagligen på en skör tråd sedan jag skrivit en del poli- göra. Det ska under några år bli ett upprepat käftande darbetare som gjort reportaget.” redaktören Per Wrigstad har en istadig egenhet att tiskt blossande recensioner i tidningen. Alarmerande med nålstick och riposter i spalterna. ”Jag förstår Någon uppmuntran kan vi filmare utanför Scheins alltid försvara sin medarbetare, i vilket blåsväder de blir det när jag angriper en uppmärksammad höger- inte varför två sådana hyggliga pojkar ska bråka så egen omhuldade filmkrets knappast förvänta oss. än hamnat. Och Vår Herre – som Wrigstad och aktivistisk person i min krönika ”Filmsyn” hösten förbannat med varann”, suckar Tage Erlander en Mina egna flitiga bemödanden som filmskribent av- Strömstedt är förtrogna med från sin barndoms bön- 1968. Artikeln behandlar Båstadskravallerna med gång när jag är inom hörhåll. Jag har tidigare (1967– färdar han med att jag fått filmpolitiken, Film- hus – skall veta att båda ständigt har fullt sjå med att anledning av Davis Cup-matchen mellan Sverige och 68) gjort debut med dokumentärfilmen Tage om institutet och ”min egen person på hjärnan.” I sin försvara Expressen och dess journalister. Chefredak- Rhodesia, och den dokumentär Lars Westman ställt landets längsta statsminister och fått fin kontakt memoarbok Schein omnämns jag, enligt klassisk tör Wrigstad ogillar, liksom sin efterträdare Ström- samman om händelsen, Sanningen om Båstad. Föl-

------  jande passus anmäls för ”missaktning” av den ut- er till kemiingenjör, får jobb som vattenanalytiker, svensk filmskola startas också ungefär samtidigt. På Kort därefter anklagas Schein i ett ledarstick i pekade: ”Guldhandlare Henri Swaving, en av de gör eller förvärvar en uppfinning och övertar så mycket kort tid tillförskansar sig Harry Schein allt- Dagens Nyheter i september 1965 för ”diktaturfason- aggressivaste reaktionärerna i Båstad, får prata smör- småningom i Stockholm ett företag i vattenrenings- så den största makten i Filmsverige, och ingen film- er”. Schein tiger alltjämt, men hans gamla vän Kris- ja.” Rent komiskt blir det när denne motdemon- branschen, Mibis, vilket han senare säljer till Bon- producent och filmskapare kan runda den vilje- ter Wickman rycker ut för att försvara honom. I en strant i Westmans film säger att varje ung demon- niers – enligt myten ska han ha grundlurat Abbe Jr starke och skarpögde direktören på Filminstitutet. rätt barnslig kommentar skriver jag: ”Jag känner en strant erbjudits ”Båstadsmos och smörgås om de – och skapar sig därmed en nätt förmögenhet. När Han håller de flesta trådar i sin hand – och vill man svensk socialistisk författare som är övertygad om skötte sig.” Avsnittet om reaktionären räcker uppen- Schein blivit ekonomiskt oberoende, vid 35 års ålder, att det ska gå en väl i filmlivet bör man hålla sig väl att Harry Scheins innersta planer är att socialisera sig barligen för Rådshusrätten att ett par år senare döma kallar han sig ogenerat miljonär. 1948 har han också med Schein. Den svenska filmreformen betraktas själv! Och inte mej emot, bara korten läggs på bord- tidningen och chefredaktören för förtal och 10.000 börjat skriva uppmärksammade filmkritiska essäer länge som ett snilledrag och kommer att revolu- et.” Senare säger Schein att han inte ser något hot kronor i skadestånd till Swaving för psykiskt lid- i Bonniers Litterära Magasin. Tidigt i Stockholm har tionera det svenska filmlandskapet. med ”socialiseringsspöket”. Strax är det dags för ett ande. han odlat bekantskap med ledande radikala kultur- Ungefär samtidigt med filmreformen får jag ett idolporträtt i ”Stockens” söndagstidning: ”Giv åt Expressen klandras likaså av Pressens opinions- personer och haft författaren och kritikern Artur semestervikariat på Stockholms-Tidningen i Klara- Schein en guldbagge även” – texten är osignerad men nämnd för samma (i dag tämligen harmlösa) värde- Lundkvist som mentor. kvarteren som nöjesreporter och TV- och film- författad av mig och det skall alltså dröja ett tag omdöme, och en häftig pressetisk debatt bryter ut. Han gifter sig 1956 med den vackra och begåvade skribent. Min chef, kulturjournalisten Stig Arb, blir innan också jag börjar kritisera Schein för hans dik- Jag håller mig i det längsta utanför striden – men det skådespelerskan Ingrid Thulin, uppvuxen i Sollefteå, också min mentor och tycker att jag måste träffa tatoriska ledning av Filminstitutet (och andra fa- kan inte Harry Schein förmå sig till. I Expressen i som inte alltid förstår vad hennes make skriver. ”Han Harry Schein och intervjua honom för tidningen soner). Och därmed innan Schein får upp ögonen slutet av januari 1969 rycker han ut och förklarar att skrev så krångligt så jag var tvungen att gifta mej eftersom han är direktör för det nya Svenska Film- för lymmeln som dristar sig till att skjuta filmskott friheten till personförföljelse inte är hotad i Sverige. med karln för att komma underfund med vad han institutet. Schein har med en liten stab flyttat in i på honom. Det måtte ha smärtat honom att den obekväme film- menade”, har hon skämtsamt berättat. Thulin når en kontorsbyggnad på Kungsgatan 48 mitt emot 1960-talet blir med filmreformen en dynamisk skribenten plötsligt är det fria ordets ”hjälte”. Schein framgång som filmstjärna och kommer som bekant Hötorget. Han är älskvärd mot den unge filmskri- och mycket kreativ epok för svensk filmproduktion skriver: ”Det är en i sammanhanget mindre be- att ingå i Ingmar Bergmans så kallade skådespelar- varen och berättar om institutets organisation och med en rad debuterande filmskapare, varav några tydelsefull poäng att prickningen av Expressens me- stall och medverkar i flera av hans storfilmer. Harry planer. Det är vårt första möte, och jag har inget blir stora namn också internationellt: Bo Wider- darbetare Jonas Sima, en skribent som sannerligen är nu också god vän med Ingmar Bergman, och un- minne av att Schein vare sig är snorkig eller sarkas- berg, Jan Troell, Vilgot Sjöman, Mai Zetterling. inte förtjänar någon pressetisk martyrgloria, för en der den här tiden börjar han medarbeta som kultur- tisk. Intervjun resulterar i en nyhetsartikel – och det Det finns fler regissörer som (förgäves) försöker ut- gångs skull drabbade rätt person – fast av fel anled- skribent i Expressen. I början av sextiotalet blir han är ingenting mer med det. Nästa sommar är jag till- mana Mästaren Ingmar Bergman. Ganska tidigt ning.” De flesta kommentatorer anser det direkt en allt mer aktiv kulturpolitisk aktör, exempelvis baka på ”Stocken” som följs av ännu en vända på börjar filmkritiker och filmskapare att reagera mot löjeväckande när Opinionsnämnden svamlar om hur som expert och utredare åt filmbranschen – något tidningen sommaren därpå. Vikariatet 1965 övergår den ”elitistiskt” och ”kommersiellt” konstruerade en filmrecensents kritik ska se ut. Min egen tidning som kröns av hans kulturpolitiska skisser i debatt- på hösten till en fast tjänst eftersom jag är klar med filmreformen som främst anses gynna branschen, försvarar mig utan reservationer, och Per Wrigstad boken Har vi råd med kultur? från 1962. min akademiska examen i Uppsala. den kommersiella biograffilmen och de etablerade skickar ett uppmuntrande personligt brev: ”För mig Schein kommer där att konstruera och lansera Jag kommer till gagnet, men inte formellt, att filmkonstnärerna. Schein kommer tämligen direkt ter det sig dels naturligt att försvara tidningens me- en ny skattemodell för filmbranschen i stället för efterträda pensionsmässiga legenden Robin Hood, i polemisk konflikt med den unga ”filmvänstern”, darbetare, dels med skärpa ta avstånd från de farliga den gamla nöjesskatten, som han med hjälp av lit- Bengt Idestam-Almquist, som Stockholms-Tidnin- företrädesvis dokumentärfilmare som känner sig vägar Opinionsnämnden nu slagit in på.” teräre vännen Krister Wickman – då verksam i fin- gens filmkritiker, i stället för Göran O Eriksson. missgynnade och tillbakahållna av reformen. Posi- ansdepartementet – lyckas övertyga finansminister Meningen är att Göran O ska fungera som förste tionerna är snart låsta och skyttegravskriget kom- Gunnar Sträng om är räddningen för den krisande filmkritiker men han får häcken full som tidningens mer att pågå under ett par decennier. ,BSSJjSFO LPOTUSVLUJPOFO  svenska film- och biografnäringen. I stället för nöjes- kulturredaktör. Under hösten blossar en filmkri- Harry Schein skriver under slutet av sextiotalet QPTJUJPOFO skatt ska branschen beskatta sig själv med tio procent tikerdebatt upp efter att redaktionen för Chaplin otaliga giftiga debattinlägg och repliker; han tycks av intäkterna. Dessa pengar ska fördelas av Svenska varit nedlåtande mot Yngve Gamlins debutlångfilm befinna sig i ständig strid med ”cineasterna”, de unga Harrys Scheins bakgrund och biografi berättas ut- Filminstitutet som stöd för olika verksamheter till Jakten. Jag deltar med liv och lust i bataljen, men filmskoleleverna, regissörerna och de ”fria filmarna” förligt på annat håll i denna bok, men några nedslag den svenska filmkonstens och näringens fromma. Schein håller sig utanför trots att han är partivän anslutna till den nya kooperativa organisationen i hans antecedentia med pejling på hans kinemato- Filmreformen skapas därmed 1963, liksom Film- med Gamlin som är både militant socialdemokrat FilmCentrum. Jag deltar givetvis också i kalabaliken, grafiska karriär kan ändå vara på sin plats. Han läs- institutet, i vilket Schein självklart blir direktör. En – och president för Republiken Jemtland. triggad och utmanad av Scheins debattlusta och be-

------  röst att framföra andra åsikter om film än hans Följden blir att Harry Schein beskjuts från flera egna. håll av filmvänstern. I den synnerligen periodiska Efter mitt inlägg om ”scheindemokratin” möts publikationen Filmfront, utgiven av en arbetsgrupp jag av Scheins iskyla. Jag är inte den enda som drab- för kritiska i filmstudier i Uppsala, anklagas Harry bas av hans bannbulla. Scheins privata popularitets- Schein bland annat för att ”konsolidera varandras barometer kan avläsas i hans korrespondens, där (beslutfattarnas) och sina egna maktpositioner – då ”Bäste bror” dagen därpå kan vara utbytt mot ett har gängmentaliteten blivit väl organiserad”. Det är kyligt korrekt ”Herr NN”. förstås en allvarlig beskyllning. Schein svarar sina an- Tidskriften Chaplins jubileumsnummer nummer tagonister med att Svenska Filminstitutet inte är till 100 recenseras i denna veva av författaren Björn för den film som fria filmare gör – och de fria filmar- Håkansson i Aftonbladet och han ställer frågan: Vad betarna är inte till för den film Filminstitutet ska tjä- tycker Harry Schein om detta nummer? I ett svar på na. Det är filmkritikerna och de filmare som inte Filminstitutets brevpapper till Aftonbladets kultur- kommer in på filmskolan som har stort behov av redaktion skriver Harry rättså fyndigt: ”Om Stig kortfilm och dokumentärfilm, hävdar Schein. Vi fil- Björkman tycker jag. Om Jonas Sima tycker jag inte. mare, som ”förföljer honom”, söker bara hämnd för Om Jurgen Schildt tycker jag. Om Carl-Henrik att vi inte kommit in på filmskolan – det är ett popu- Svenstedt tycker jag inte. Om Bengt Forslund tycker lärt tankespöke både hos Schein och i branschen. jag. Om stackars Mauritz Edström tycker jag synd. Med en flott travestering formulerar Harry sen- /lHSBVS¯$IBQMJO Om Chaplin tycker jag väldigt mycket. Charlie alltså. are i memoarerna Schein sin bortförklaring av kon- HjOHFU¯QlGFTUGzS Annars ingenting.” flikterna: ”Jag tror den djupaste konfliktorsaken låg BUUVUEFMBQSJTFSQl I boken I själva verket skriver Schein också: ”Den i de överdrivna förväntningarnas missnöje.” Schein %KVSHlSETCSVOOT nyradikalism som i slutet av sextiotalet så plötsligt är inte lika retoriskt elegant när han i ett annat sam- WjSETIVT 'PUP+BO8JSnO drabbade vår filmkritik är en belastning för kritikens manhang kategoriskt konstaterar: ”Behovet av t ex  informativa funktion.” Han tycker att filmdebatten kortfilm som politisk pamflett är naturligtvis begrän- tingade försvarsreflexer. ”Scheins obändiga lust att kallad ”filmdiktator” och plötsligt avgår som film- blivit ett ”miljöpolitiskt problem”. sat”, och han tycker ”fruktansvärt synd om den stack- tycka till i smått och stort har skapat många pseudo- institutets chef och presenterar sin utsedde efter- I varje fall är det ett problem för Harry Schein. ars filmjuryn som, mot betalning, varje år tvingas debatter. Många av utspelen var kontraproduktiva”, trädare, producenten Bo Jonsson. Men Schein be- Den av dokumentärfilmarna 1968 grundade distri- se hundratals kortfilmer och skitfilmer. Flertalet av som TV2-chefen Oloph Hansson uttryckt saken i sin håller förstås makten som institutets heltidsar- butionsorganisationen FilmCentrum har snabbt de belönade filmerna är enkla och tämligen men- minnesbok Intresset ljuger aldrig. betande styrelseordförande. På presskonferensen om blivit en nagel i ögat på honom. Han avvisar organi- ingslösa, endast i jämförelse med det totalt talang- Alla vi yngre filmskrivare är snart införstådda VD-bytet är det inget tvivel om maktskiftets natur: sationen när den söker pengar för en demokratisk lösa är de värda en uppmärksamhet.” Jag återan- med att en attack på Filminstitutet och dess chef in- Harry är den som för ordet, medan Bosse Jonsson katalog i vilken de fria filmarna utan krav på kvalitets- vänder Scheins ordval i repliken ”skitsnack” i en nebär en omedelbar kontra-attack, vilket ger poäng mest tiger. I ett uttalande i Expressen fräser Schein: kriterier får införa sina filmer. Sådan urvalsanarki filmkrönika i min tidning. i offentligheten även om man får debattstryk; och ”Tacka fan för att min efterträdare ska vara själv- förargar Schein. Han retar sig också på att Svenska Tidskriften Film & TV – knuten till FilmCentrum de flesta motståndare får oftast på skallen i polemik- ständig!” I en filmkrönika i Expressen i början av Dagbladet, av alla tidningar, blivit ”huvudorganet för och Folkets Bio – är öppet fientlig och beskriver lite en med den elegant och elakt jabbande skribenten juni 1970 skriver jag försmädligt under rubriken den politiskt militanta vänsterfalangen i Filmcen- senare 1973 Schein som ”denne filmsnut”; hans ses Schein. Men i glansen kring Schein kan vi uppstick- ”Ordförande Harry och Scheindemokratin” att Bo trum”, och han uppfattar närmast FilmCentrum till och med som ”samhällets fiende nr 1”. Tidskrif- are också sola oss. Jonsson har varit en förträfflig person på Sandrews, som en kommunistisk cell för ”trottar”, maoister tens kampanj är så hysterisk att den blir komisk när Våren 1970 uppstår en diskussion kring Drama- men i filmpolitiken liknar han pastor Jansson: ”Ing- och andra stollar inom ”avgrundsvänstern” som vill den skriker ut att ”Harry Schein kommer att gå till tiska institutet, ett ”hemlighus med hemlighets- en bestämd filmpolitisk åsikt om nånting.” Schein undergräva hans filmreform och skada hans film- filmhistorien som den egocentriske galning som makare”, med Schein som inblandad part. På för- lägger givetvis beslag på filmpolitiken, och han får husbygge. Den driftige dokumentärfilmaren och höll tillbaka hela den svenska filmutvecklingen un- sommaren blir det en överraskande rockad på Film- nu som ordförande bland annat mera tid att ägna ilsket oppositionelle Stefan Jarl kallar han en ”grund- der tiotals år.” Det som utlöser redaktionens besin- huset när Harry Schein tröttnat på att ständigt bli sig åt ”gaphalsar” och ”maoister” som har mage och stött marginalfigur”. ningslösa vrede är att Schein har planer på att in-

------  rätta en statlig ”Filmcentral” för distribution av Expressens kultursidor. Sammanfattningsvis är det ett film, även av kortfilm och dokumentärer, vilket fil- ständigt pin liv och kiv de här åren mellan Harry marna kring FilmCentrum givetvis uppfattar som Schein och hans många motståndare, och i historiens en provokation och ett konkurrenshot mot deras bakljus kan jag – med viss självövervinnelse – medge egen filmdistribution. Och inte blir tonläget lägre att Schein faktiskt haft rätt i en del av sina invänd- när Schein ett år senare, förbluffande nog i ett in- ningar och fördömanden. lägg i just Film & TV, har ”svårt att se något särskilt meningsfullt i att göra film om barndaghem”, vilket upptänder filmaren Maj Wechselmann till replik: *TKjMWBWFSLFU¬)BSSZQSJWBU ”Regeringens delegation för jämställdhet mellan män och kvinnor borde ge Filminstitutet order om Harry Schein sammanfattar sin första sju år på att producera sådana filmer!”. Filminstitutet i skriften I själva verket. Han har tag- Ganska omgående lyckas Schein också få stopp it plats i det socialdemokratiska etablissemanget i på den ”meningslösa” premieringen av kortfilmer Stockholm, spelar tennis med sin gamle vän Olof och dokumentärfilmer, många visade i televisionen. Palme (senare med Palmes söner), och diskuterar De belöningar som Harry tvingats dela ut till de politik med Palme, Ingvar Carlsson och deras krets. förkättrade fria filmarna är blygsamma femtusen Den ”svenska filmtsaren”, som han ibland kallas, 4DIFJOTlHUJMMBUUQMBDFSB kronor och ett diplom. Jag hinner före nedlägg- blir sakkunnig i utbildningsdepartementet och är TJOIVTUSV*OHSJE5IVMJO ningen av kortfilmspremierna få fyra sådana priser, nu en allt annat än grå eminens i de inre social- JIVWVESPMMFOJ:OHWF men det är Bosse Jonsson som nu delar ut dem. demokratiska cirklarna – därmed också en domi- (BNMJOTCjTUB¹MN  Efter en ceremoni ber jag fräckt att Harry ska kon- nant kraft i utformningen av partiets kulturpolitik #BEBSOB %FUHKPSEF IBOSjUUJGzSEFUCMJSFO trasignera ett par av mina diplom vilket han gör och likaså som expert i en pressutredning. BWIFOOFTSPMJHBTUF med ett varggrin. Snitsigt skriver han på litografi- Men han kommer inte undan sina vedersakare SPMMFS'PUP+POBT4JNB erna: ”objection sustained” (protesten bifalles). Säga inom filmvänstern. Harry Schein drabbas 1977 av vad man vill om Harry, men han förstod att upp- ett ”regissörsuppror” där just den övervintrande På det privata planet separerar Schein från sin råkar jag i mängden möta Ingrid Thulin som i sin skatta både goda och ruttna skämt. ”filmvänstern” med stöd av några äldre filmreg- hustru Ingrid Thulin som sedan åtskilliga år är bosatt tur börjar skälla på mig för att jag försökt kasta grus Särskilt känslig är Harry Schein – av föga svår- issörer kräver hans avgång. Året därpå tröttnar han i Sacrofano i Italien. Harry har stannat i Sverige och i Harrys maskineri. Jag uppfattar det som en lojali- begripliga skäl – när de mer rabiata försöker placera på käbblet och avgår förbittrad som Filminstitutets byggt på sin karriär. I alla sammanhang uttrycker tetsförklaring från hennes sida. Eller kanske tycker honom i högerburen. I ett nummer av Chaplin 1974 direktör – i själva verket bortmanipulerad av den han sin stolthet över Ingrid och hennes filmkarriär. hon på allvar att jag uppträtt som en mötesför- reagerar han exempelvis skarpt: ”Själv har jag, täm- nye borgerliga kulturministern Jan-Erik Wikström. Jag har själv suttit på Harrys chefsrum när Ingrid störare. Harry står bredvid och grinar förnöjd. Tid- ligen aktivt, tillhört vänstern hela mitt vuxna liv.” Pådrivande lär vara moderatledaren Gösta Bohman ringer honom och han svarar ostentativt: ”Åh, Äls- igt uppfattar jag följaktligen att man får räkna med Och han fortsätter: ”Jag är vänstrast, säger Lars For- och dennes närmaste medarbetare, Carl Bildt och kling, är det du!” Varpå jag generad tvingas åhöra att få på käften av Harry om man inte ställer upp på sell i en pjäs. Brist på begåvning ger inte monopol på Gösta Gunnarsson, som länge irriterat sig på att hans gullande med hustrun som om jag inte förstått, hans förslag och idéer och inte placerar sig reserva- vänstern, allra minst åt salongsradikala borgare.” En Schein är ”så förbannat socialdemokratisk”. liksom de flesta i filmbranschen vid det här laget – tionslöst på hans sida. Den som inte är med honom sådan ”salongsradikal” påstås Nils Petter Sundgren 1980 ger Harry ut Schein hos Bonniers (som tycks att det knakar i deras äktenskap. blir ofrånkomligt emot honom. vara – alltid av Schein påklistrad epitetet ”radical ha förlåtit honom). Boken får goda recensioner och Jag minns en gång när jag som filmvalp i mitten Vad Ingrid Thulin beträffar råkar jag faktiskt bli chick”. Sundgren är etablerad filmkrönikör och film- han debuterar året efter som uppmärksammad kol- på sextiotalet protesterat mot någonting Harry vän med henne i Paris våren 1965 då jag är frielev uppköpare på ; dessutom en per- umnist i Dagens Nyheter. 1983 efterträder han Kris- Schein föreslagit på ett stort möte i Stadshuset med vid franska filmskolan, IDHEC. Ingrid är väninna son med sting i pennan och som trivs med att upp- ter Wickman som chef för Investeringsbanken. Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening (där med författaren Sun Axelsson som jag lärt känna träda som filmpolitisk pugilist. Frågan är om inte Schein har nu blivit ledamot i flera styrelser, bland jag numera är sekreterare). Jag är uppnosig och pip- genom kollegan Stig Björkman. Båda damerna bor Sundgren är den filmdebattör som oftast den här andra STIM, Exportrådet, Kulturrådet och om- er fram en avvikande mening, vilket föranleder nu i Paris – Ingrid har en egen våning i metropolen tiden utmanar Schein på dueller, företrädesvis på stridd ordförande för Sveriges Radio. Harry att läsa lusen av mig från podiet. Efteråt – och på något sätt hamnar jag i deras entourage. Jag

------  kommer att tillbringa en del sena kvällar ihop med komplicerade äktenskap: ”När vi träffas har vi det erövrar en central plats i svensk offentlighet. Länge I min följdfråga säger jag: ”Jag mötte dej nyli- Ingrid, Sun och andra på den tidens litterära kaféer. bättre än gifta människor i allmänhet.” Men I Sver- karismatisk och kontroversiell, känner han i slutet gen, i sällskap med yngre snygg dam. Du såg sol- Ingrid kan vara mycket rolig när hon pratar sitt ige kan hon inte bo – ”där bara gråter och fryser av sin levnad leda och talar ironiskt om hur han bränd och glad ut. Livet leker?” sollefteåmål, men då hon påstår att hon gillar mina jag.” Hon förklarar att hon är ”inget bra exempel planerat sin död för egen hand. De sista åren drar – Jag har inte klagat (skratt). Mitt kärleksliv ut- ”vackra vita tänder” tar jag det som ett absurt norr- på en bra hustru” och avslöjar att hon är ”glad för han sig undan den offentliga arenan. Han får krämp- talar jag mej inte om. Harry fortsätter att träffa (och ländskt skämt. Hon upprepar faktiskt påståendet att jag inte har några barn. Jag måste välja: ett liv or och förmår inte spela tennis längre. Bara några segla med) ett begränsat antal vänner, de flesta om min tandrad en gång när Harry är närvarande utan barn eller förstörd hälsa.” Parets barnlöshet är få vänner har kontakt med honom på slutet. Han ledande socialdemokrater. Skärpan i tal och tanke – och han blir störd. Vad är det för fel på mitt gebiss? tydligen inte självvald. Att äktenskapet fortfarande slutar 2002 att skriva sina krönikor i Dagens Nyheter, är obruten fram till den allra sista tiden. tycks han tänka. Det hela utspelar sig under inspel- existerar, åtminstone på papperet, hindrar inte till många läsares saknad. I ett radioprogram avslö- ningen i Strömsund sommaren 1967 av Yngve Gam- Harry från att träffa kvinnor som han intresserar jar han att han i detalj har planerat ett snabbt själv- lins Badarna, där Ingrid får spela just en rolig norr- sig för – eller som faller för honom. Han tycks ock- mord. Testamentet är skrivet (som ändras), likaså "UUEFCBUUFSBNFE4DIFJO ländska. Jag befinner mig på platsen för ett report- så betrakta vackra kvinnor som sociala troféer. gästlistan till begravningen (som också ändras hela ¬PNLWBMJUFU age och Harry har rest upp till Jämtland för att kolla Kanhända handlar det också om ett kärlekskom- tiden). I en intervju i Aftonbladet säger han: – Mitt inspelningen som han sytt ihop med Sandrews under pensationsökande med ursprung i en tragisk bak- liv har varit ovanligt lyckat, rent statistiskt. Jag har ”Vad är det hos Schein som väcker kritikernas och förutsättning att hans fru får en av huvudrollerna. grund med en förlorad familj. 1987 lämnar han nått både ekonomiska och sociala framgångar. Kär- de otåligas speciella aggressioner?”, frågar sig Jur- Detta enligt Gamlin, som bör ha varit Harry Schein dock efter flera års separation in sin skilsmässo- lekslivet har varit minst sagt acceptabelt. Min kropp gen Schildt i Aftonbladet när han 1970 recenserar stort tack skyldig. Under en tid kan Harry i mer pri- ansökan och två år senare upplöses äktenskapet har fungerat perfekt ända tills för ett par tre år se- Scheins rekapitulering av sina år på Filminstitutet. vata sammanhang, som möten med Chaplins redak- med Thulin formellt. Men Harry och Ingrid förblir dan då jag fick ischias. Harry är en maktspelare – eller rättare sagt, han tion eller på någon fest, säga insinuant till mej apro- vänner. Hon avlider i cancer 2004 i en väninnas Han påstår, trots att han röker femtio Kent- agerar där makten finns. På så vis påminner han om på ingenting: ”Ja, du känner ju Ingrid från Paris…” hem i Sverige. Harry har lovat henne att hon inte cigarretter om dagen och dricker ansenliga mängder en amerikansk intellektuell liberal. Mycket av sin Han förefaller svartsjuk, självklart – eller snarare ty- ska behöva dö på sjukhus. Cutty Sark, att ischiasen är enda krämpan. Därför polemiska teknik och sitt effektiva språk tycks han värr – helt utan anledning. Åren efter skilsmässan under 1990-talet skriver har han tvingats upphöra med tennismatcherna ha hämtat från sina amerikanska källor. Han förblir Under ett samtal långt senare med Bengt Fors- Harry Schein flitigt och ger ut flera böcker, han med Olof Palmes söner. Kärlekslivet anser han fort- livet igenom en stor USA-vän. lund kommer vi in på Ingrid Thulins memoarbok uppträder i TV-debatter och ger otaliga tidningsin- farande är intakt – men leda kan också vara oerhört Veterligt finns ingen surdeg mellan oss längre Någon jag kände (1992) – Harry tycks inte ha tillhört tervjuer. De som känner honom och de som blivit smärtsamt för själen: – I avvägningen mellan ett sedan jag lämnat filmpublicistiken och senare också dem. Vi anser det märkligt att hon knappast näm- hans vänner kan emellertid vittna om hans ökade självmord eller inte väger man framtidens behaglig- Expressen. Vi brukar hälsa på varann, till och med ner sin man i boken. När vi kollar upp saken så finns rastlöshet och otålighet trots att han möts av väx- het mot framtidens obehag. Jag har redan ordnat så skåla i pauserna och utbyta några fraser på Stock- faktiskt Harry bara med i marginalen; han är (i ande uppskattning i medierna, ja, till och med av att en läkare skriver ut de tabletter jag behöver… holms stadsteater – så länge han går på premiärer, motsats till hennes förste man Claes Sylwander) forna antagonister bland filmarna. Schein kommer Man ska ha rätt att få ta livet av sig själv, påtalar han oftast tillsammans med en blond yngre följeslagare bara nämnd fyra eller fem gånger. Som Bengt kons- också med tiden, till min förvåning, att uppmuntra i den tidigare nämnda intervjun. Men i ett samtal som han presenterar som Eva och läkare (fastän taterar: ingenting om hur de möttes, ingenting per- mig och mitt eget filmande – och 1996 ställer han med mig i min återkommande intervjukrönika i hon är tandläkare). Några personliga kontakter där- sonligt, ingenting om Danderyd. Däremot berättar upp för en intervju i min Palmefilm Vilja gå vidare, Expressen förklarar han i april 1999 att han utöver har vi inte. Men jag tycker mig ändå ha ett Thulin utförligt om inspelningen i Hollywood av som han sedan uttrycker sin uppskattning av i ett naturligtvis inte varit allvarlig när han talat om personligt förhållningssätt till Harry Schein, främst Vincente Minnellis De fyra ryttarna, och hur hon då vänligt brev. ”Jag såg din film och tyckte mycket om självmord. Det hela var ironiskt menat. Och på frå- fotat på tidigare debattdueller i pressen. ihärdigt uppvaktas av självaste Cary Grant – som den. Att jag inte är med så mycket är bara en fördel gan om hur han ser på åldersångesten svarar på sitt Så här i efterhand framstår dessa kubbningar, Harry avspisar när han ringer. Harry är med under – lika stor som att Anders Ferm var med ganska tvetydiga vis: –Klart det inte är särskilt roligt att bli företrädesvis publicerade i Expressen, som alltjämt inspelningen i Kalifornien och filmteamet undrar mycket … PS. Nej, jag vet ingenting om Ditt dub- gammal. Jag har sett kroppen som en självklarhet. vitala. Flera av dem uttrycker väl Harry Scheins po- vad han har där att göra. belliv.” Scheins handskrivna postskriptum finner Nu har jag en del krämpor, därför har jag inte spe- lemiska teknik, personliga attackkonst och språk- Ingrid Thulin är dock förbluffande frispråkig jag i dag svårbegripligt, men i och med denna kon- lat tennis på ett år, vilket är tråkigt. Deppiga kan liga spiritualitet. Han är nästan alltid kvick och om sitt äktenskap i veckotidningsintervjuer. I takt blir vi hyggliga vänner, till sist. alla vara ibland, men ångest har jag verkligen inte oftast rolig att läsa, det kan ingen ta ifrån honom. Damernas Värld återkommer hon flera gånger i mit- Harry Schein är utan tvivel en person som är (vargleende). Och numera skriver jag bara när jag Jag får vid dessa personliga tillbakablickar gå med ten av sjuttiotalet och talar om sitt och Harrys mycket framgångsrik i sin karriär och som tidigt har lust. på att mina egna prestationer i detta pennfäkteri

------  inte ofta når upp till Harrys verbala energi, analys- minns. Ordet kvalitet finns inbyggt i kreativitets- 'JMNCSlLFOTlS de mest energiska deltagarna i det kulturpolitiska förmåga och blodtörst. Jag fungerar främst som en begreppet, hävdar Schein, vilket betyder att där bollspelet, han uppträder också som domare, kröni- av hans ”slagpåsar”. Schein har sitt bestämda syn- finns en officiell kvalitetsideologi, accepterad och Det är märkvärdigt att Harry Schein med sådan fre- kör och publik. Dessutom har han uppfunnit spel- sätt, det ändrar han ogärna på. Det är viktigare att lanserad av det kulturella och politiska etablissemang- nesi och år efter år orkar driva den ofattbara släng- reglerna.” Men Schein sågar också denne debattör vinna debatten än saken – också det en del av hans et, och klart definierad i kulturpolitiken medelst an- käftningen vidare med sina filmvedersakare. Han jäms med fotknölarna: ”Det blir inte bara god dag infantila narcissism som av omgivningen uppfattas slag, understöd, stipendier och kvalitetsbidrag. Som utvecklar en demagogisk taktik intill fulländning – yxskaft utan även gonatt kanelbulle. Sundgren vill (också av mig) som närmast rörande. sagt: så här håller det på. och som ofta är diskussionsfördärvande. Scheins op- ha sista ordet, vare sig det är yxskaft eller kanelbulle Den som till äventyrs professionellt följt den Schein blir kvalitetsfilosofins chefsideolog och ponenter, de som inte blir chockerade, sårade eller eller x§7my%2.” Hur svarar man på sådant formel- svenska filmens öden och äventyr under flera decen- sammanfattar tidigt sina tankar i sin försvarsskrift börjar gråta när Harry pucklar på dem, svarar givetvis språk? nier – som den här artikelförfattaren – kan kort och I själva verket. ”Självklart laborerar man inte med med samma mynt. Det är givetvis inte bara jag som Schein får också snart tillfälle att ta ett nytt nap- gott konstatera att svensk film befinner sig i konstant objektiva kvalitetskriterier. Om vi (samhället) vill drabbas av hans invektivkonst. Schein kan sakna het- patag med Sundgren i slaget om Åsa-Nisse. Sund- kris. Och krishanteraren par préférance är Harry stimulera produktionen av bättre filmer så måste luften – som en sorts polemisk abstinens – när han gren har köpt in en serie Åsa Nisse-filmer för vis- Schein, ständigt närvarande i stormens öga. 1975 är kvalitetsdefinitionen vara det vi (samhället) just nu inte får förväntade reaktioner i pressen på sina ut- ning i TV. Detta tilltag ogillas starkt av Schein, det särdeles uselt för svensk film, enligt Schein, som anser vara bättre filmer.” Harry känner igen kritik- spel, exempelvis när det blir oväntat få kommentarer ”prototypen för okonsten, smaklösheten och talang- skriver en stort uppslagen artikel i Chaplin, som fått en med dess likaså monomana upprepningar som på ett första betänkande av filmutredningen 1971. lösheten”. Han har redan tidigare efterlyst sin mot- sin redaktion dramatiskt utbytt och där Harry nu han naturligtvis måste besvara. ”Misstänkliggöran- ”Sover herrarna?” utropar han i ett inlägg i Expressen ståndare för en debatt om Åsa-Nisse: ”Varför tiger framför sin favorittes att svensk film inte befinner sig det av kvalitetsbegreppet har på det sättet förstärkt där han räknar upp oss plötsligt provocerande tyst- Nils Petter Sundgren? Han som sagt sig ha tele- i en ekonomisk kris, utan i en kreativ kris. På detta de kommersiella krafterna i filmvärlden. För varje låtna: ”Jonas Sima, Expressens socinemalistiska chefs- visionen till hustru och Expressen till älskarinna. svarar kritikerna lika envist att svenska filmkrisen är gång en nymarxist höjt rösten har en filmdirektör ideolog (socinemalistisk?), stängde munnen så tänd- (Det är till att vara bisexuell). Var är kultursidans dess producenters, medan särskilt filmarbetarna jublat i det tysta.” Sådant tal retar automatiskt upp erna rök”; Nils Petter Sundgren, ”eljest toujours rad- gube från låddan, han som på denna plats blixt- kring FilmCentrum enträget upprepar sitt mantra filmvänstern eller filmoppositionen, främst i kret- ical chic, förstummades av blyghet”; till och med Jan snabbt brukar ge det radikala kulturpolitiska per- att svensk film endast speglar kommersialismens sar kring FilmCentrum och Folkets Bio, där man Aghed i Sydsvenskan ”fick tunghäfta.” spektivet på vår filmdebatt?” kris. De allra vänstraste kräver att staten bör ta kon- önskar en aktiv konfrontation mellan film och pub- Schein syns vara i behov av sitt mentala afrodisi- Åberopande kvalitetsskäl anmäler Schein per ar- trollen över filmbranschen och överta Filminstitutet. lik. Man menar där att det i sista hand är publikens akum: reaktioner som kan stegra hans debattdrift. tikel i Expressen den 27 oktober 1971 Sundgren hos ”Dom har mina välsignelser”, suckar Harry Schein. sak att ta ställning till kvalitetsbegreppet. Jodå, vi är vakna! svarar jag: ”Schein lider svårt när granskningsnämnden för brott mot en paragraf i Så här håller den svenska filmdebatten på, år Detta tolkar gärna Schein och hans försvarare – det är tyst kring hans person och skramlar med sin avtalet med staten. Nämnden friar dock Åsa-Nisse, efter år, och på ett märkligt sätt står ständigt Film- sådana finns också – som att man därmed har slutit väckarklocka”; och så drar jag till med att hans bara ledamoten Leif Carlsson, skribent i Svenska institutets stridslystne, och alltid lika kampglade, cirkeln: att man åter fastnat i det gamla kom- betänkande liknar mest en politisk pamflett. Man Dagbladet, vill fälla. Handgemänget får stort folkligt chef i centrum. Begreppet ”kreativitetskrisen”, som mersiella branschsystemet. Men oppositionen öns- kan för övrigt undra lite över hur Olof Palme, di- genomslag och tittarna försvarar Åsa-Nisse och tele- myntas av Schein, blir en klagolåt som han vevar kar gå vid sidan av det kommersiella branschsyste- rektivgivaren, definierar opartiskheten när han till- visionens populära programsättning. länge på. Framför allt börjar dokumentärfilmarna met för att därigenom få kontakt med publiken om sätter Schein och dåvarande Folkets Hus-chefen Unge juristen Gunnar Furemo på teaterförbun- tröttna på Harrys lamentationer och förklarar att vad som är bra och dåligt, om vad som fungerar Thage G. Peterson att undersöka den svenska fil- det får också på käften när han några år senare i en det möjligen är biograffilmen som krisar. Men Harry eller inte. Den sortens filmverksamhet har film- mens situation. Nils Petter Sundgren svarar också: artikel förklarar 1963 års filmreform helt misslyckad. står på sig: ”Det finns naturligtvis rysligt många byråkratin länge slagit dövörat till. Först på sista ”Och detta kallar Schein gräsrotsdemokrati?” Upp- Schein sträcker upp honom med att filmreformen som vill göra film, men det är inte vad jag menar året – nu talar vi om 1977/78 – har en försöksverk- livad av reaktionerna slår Schein tillbaka i en hetsig skulle befria staten under ett decennium från ekono- med kreativitet. Uppenbart är att det inte finns till- samhet initierats av Filminstitutet med egenim- jätteartikel i Expressen i april 1971. ”Sundgrens och miskt ansvar för filmen. Sedan sopar han till med: räckligt många som är i stånd att göra bra film.” porterad spelfilm nedkopierad till smalfilmsformat Simas skamlösa uppträdande är oursäktligt.” På ”Furemo har inte ens knäppt gylfen. Han vill för- Vad är ”kvalitetsfilm” egentligen, frågar sig hans att visa i alternativa lokaler. Kritikerna ser dock verk- sedvanligt manér viftar han bort min inferiora per- statliga biograferna!” Givetvis tillhör också Furemo vedersakare. ”Jag inbillar mig”, skriver Harry Schein samheten mer som ett kulturpolitiskt alibi än som son: ”Ingen vettig människa fäster sig för all del vid ”avgrundsvänstern”. vid ett tillfälle, ”att filmkvalitet är det som vi kom- utryck för ett radikalt nytänkande. vad Sima skriver.” Det är svårare att gå runt Sund- Schein har ständiga sammandrabbningar, också mer ihåg från filmer vi glömt.” Själv föreslår jag att gren med hans position som filmexpert i TV. ”Det med etablerade politiker och kulturbyråkrater. Han filmkvalitet är det vi kommer ihåg hos filmer vi intressanta med Schein är att han inte bara är en av bråkar med Kulturrådets ordförande Paul Lind-

------  blom apropå dennes debattskrift Politik för mass- tävlingsmänniska. Eftersom han tävlade i politiska bli det allvarligaste angreppet på Scheins maktposi- – i stället för de sedvanliga tre – som Filminstitutets medier, med Maj Britt Theorin om barnfilm, och värderingar med sina politiska motståndare, så kans- tion i det svenska filmlivet sedan han blev institu- ordförande. ”Jag har jobbat med det här i femton med TV2:s ekonomichef Claes-Göran Appelqvist ke han tyckte han klarade tävlingen bättre om han tets direktör 1963. Några av landets mest namnkun- år. Jag behöver knappast gå ett provår”, fräser han som kritiserar SFI för ekonomisk ”slapphet” vad kunde få stöd även med moraliska argument. Han niga filmskapare skriver emellertid inte på uppropet: till journalister som vill ha en kommentar. Allvar- gäller institutets affärer. Schein förklarar honom var i det fallet nästan osvensk i sina argument och Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman och Kjell Grede. liga samarbetsproblem har uppstått mellan Schein genast inkompetent som ekonom och dessutom en framträdanden. Men hans retorik är också en för- Hela aktionen är känslig. Repressalier förekommer, och viktiga grupper av filmarbetarna, förklarar Bert lögnare: Claes-Göran Appelqvist ”hoppar – inte klaring till det så kallade Palmehatet, nämligen att anser flera undertecknare. , som just Levin, statssekreterare i utbildningsdepartementet. bara från tuva till tuva, utan från grop till grop ... han i den offentliga debatten – inte privat, vilket börjat inspelningen av en ny film, sägs ha utsatts för Han beklagar detta, men motsättningarna är inte Han lyssnar på skitsnack och därmed skrivit i god bland annat Gösta Bohman vittnat om – var obarm- hot av Filminstitutets chef: ”Skriver du på får du bra för svensk film. Nu blir också regeringen plöts- tro men med dåligt omdöme.” Naturligtvis kan härtig och gillade att vinna debattpoänger. Och det inte göra film!” Roy Andersson uppger att ”vi risk- ligt påtagligt intresserad av att prata med regissör- man inte begära att Harry Schein skall gå till rätta är klart, att den som förlorar en debatt på grund av erar framtiden”. erna. Vid ett möte med Filmkritikerförbundet säger med sig själv och maktmissbruket på SFI. ”Det är detta poängsökande, och denna överlägsenhet, Den akuta bakgrunden till aktionen är att film- Bert Levin om Harry Schein: ”Han är en mycket bara Münchausen som kunde lyfta sig själv i håret”, älskar inte sin motståndare.” På ett paradoxalt sätt bolagen Europa Film, Sandrews och Svensk Film- kompetent företagsledare. Men han är inte tillsatt replikerar Appelqvist kränkt. ger Scheins analys av Palmes debattmetod samti- industri gått samman med Filminstitutet i ett han- av Filminstitutets styrelse för att agera smakdomare. Schein hamnar vidare i debatter om kabel-TV, digt en kristallklar självbild. Så här fungerade också delsbolag eller en filmpool för att gemensamt pro- Vad vi märkt av filmbråket hittills är att en rasande om Sveriges Radio och makten över opinionsbild- Harry Schein i offentligheten, beskrivningen är en ducera film. Konsortiet skall dela på samtliga kost- filmare kommit rusande i trappan till departemen- ningen, om mångfald och monopol i pressen, och spegelbild av hans egen demagogi, av hans egna nader och intäkter, men Filminstitutet fattar en- tet och krävt någons huvud på ett fat. Läs: Scheins.” anklagas av Per Ahlmark för ”en konspiration och bevekelsegrunder och drivkrafter. Harry Schein samt beslut om vad som skall produceras. Konsor- Harry har ställts mot väggen och han känner sig systematisk anfallsplan” mot pressfriheten. Schein måste också vinna – till varje pris. tiet har inte ens vetorätt. Harry Schein säger sig förödmjukad. hotar pressens frihet när han föreslagit att pressen först inte uppfatta regissörernas upprop som en Personalen på Filminstitutet vill dock behålla sin ska underkastas samma regelverk som Sveriges Ra- personlig attack. Han tycker de dragit igång en ”id- chef och fackklubben avvisar senare flera av styrelsen dio. Detta utmanar landets chefredaktörer och le- 3FHJTTzSTVQQSPSFU iotdebatt”. I sin självbiografi gör Harry Schein som föreslagna efterträdare. Ingmar Bergman känner sig darskribenter och Schein hamnar i sin kanske våld- alltid sin egen historieskrivning och skriver lögnak- föranlåten att komma till sin väns hjälp och mullrar: sammaste strid under decenniet. Det är kort sagt Den långvariga striden mellan landets långfilms- tigt: ”En stor majoritet av regissörerna skrev till ”Så här får det tamejfan inte gå till i svensk kultur- ständigt ett jävla liv kring Harry Schein. regissörer och Svenska Filminstitutet blir under mig, tog avstånd från den påstådda kritiken mot liv”. Regissörsaktionen är ”oerhört dimmig och be- Men gladdes och njöt Schein egentligen av dessa hösten 1977 akut och resulterar i ett offentligt upp- mig, förklarade att de välkomnade poolavtalet.” synnerlig”. Från sin exil i München hutar Bergman återkommande mediala slagsmål? Nej, inte om man rop som undertecknats av 42 regissörer – publicerat Men några privatbrev figurerar inte i den offentliga genom Aftonbladet åt regeringen över att dess skall tro honom i I Själva verket – ”Jag var i regel illa i Expressen den 29 november med rubriken: ”Han kalabaliken och regissörsaktionen rullar på. I bör- agerande mot Schein är ”taktlöst”, klumpigt, föröd- berörd.” Men han medger att hans agerande ”i någon bestämmer för mycket”. Scoopet är mitt. Men jag jan på februari 1978 förklarar Schein för en skakad mjukande och en ovanligt rutten historia”. I en kom- mån” dirigeras av en ”åtminstone omedveten exhi- har upphört med att skriva filmkritik efter elva år, styrelse att han avgår. Konflikten med de uppror- mentar skriver en av de ledande radikala filmkritik- bitionism och fåfänga.” I nästa självbiografi, Schein, och övergått till att arbeta som nyhetsreporter i Ex- iska regissörerna skärps trots att de stridande träf- erna, Jan Aghed i Sydsvenska Dagbladet: ”Vad gör har tillståndet blivit än värre. ”I själva verket mådde pressen. Redaktionschefen Staffan Thorsell har till fats – i hemlighet när Schein har ”en ledig kväll” – Bergman, med hans bakgrund, skickad att analysera jag illa så snart jag såg mitt namn i tryck.” Verkligen? och med gett mig ”filmförbud” i tidningen efter- och försökt ”prata ut” på ABF i Stockholm, dessu- och förstå de estetiska, ideologiska och politiska mot- Men i stället för att tiga och inte förlänga konflikter- som jag samtidigt med journalistiken gör egna film- tom ger Teaterförbundets filmavdelning de protest- sättningar som i hög grad ligger bakom de senaste na säger han sig föredra att svara – i ”en ironisk och er. Men jag kommer med mina filmkontakter ändå erande sitt stöd för grundtankarna i aktionen. tolv årens – räknat från ’Myglaren’ 1966 – spända, lätt stil” – för att inte förvandla oemotsagda lögner att hålla i rapporteringen kring regissörsupproret. Den direkta anledningen till Harry Scheins aggressionsfyllda och okreativa betingelser för sven- till sanningar. ”Eller var det så enkelt att dessa otäcka Uppropet riktar sig mot centralstyrningen av all avgång är att han känner sig provocerad av regerin- sk film.” Hos andra kritiker finns en uppfattning att ungdomar fick mig att känna mig gammal?” produktion från Filminstitutet, och protestens mot- gens villkor att på ett år skapa harmoni och ”ett för- det inte är säkert att det blir ett bättre kreativt film- I den intervju med Harry som jag gör för min tagare är utbildningsminister Jan-Erik Wikström i troendefullt samarbete” mellan institutets ledning klimat utan Schein, men säkerligen uppstår inget Palmefilm ute i hans villa i Danderyd i mitten på den borgerliga samlingsregeringen – fast måltavlan och de protesterande filmarna. En rimlig begäran i sådant kreativt klimat längre med Schein. 1990-talet svarar han på en fråga om Olof Palmes är Filminstitutets styrelseordförande och dess fak- den upphetsade situationen, kan man tycka. Men arroganta debattstil: ”Han var en kämpe och en tiske chef Harry Schein. Aktionen ska snart visa sig Schein kan inte acceptera ett enda års förlängning

------  %FUCJUUSBTMVUFU Bengtson ”tröttnat på filmdebattens eviga teater Hood-plaketten för sina insatser för filmvetenska- ner sig som en osynlig ängel på sin egen begravning. och att Harry Schein ständigt utpekas som den pen, och Vilgot Sjöman tackar med flor på rösten Av den tårögda personalen får Harry en tioväxlad I flera landsortstidningar exponeras Scheins raseri- svenska filmens dödgrävare i de progressiva filmar- för ”utopin om svensk film”. Efterträdaren Jörn cykel som han oförskräckt kastar sig upp på med utbrott mot journalisterna, inte mot filmregissör- nas demonlära.” Nu vänds kritiken främst mot Donner gör jämförelser mellan Schein och 30-åriga cigarretten i käften. Han cyklar akrobatiskt runt i erna märkligt nog. ”Så tar svensk films Gudfader filmreformens konstruktion. De oppositionella krigets fältherre Wallenstein – två strateger och foajén medan pressfotograferna blixtrar. På detta avsked”, är en talande rubrik. Scheins spya är ovan- kräver att det statliga filmstödet omorganiseras, centraleuropéer. överdådiga sätt trampar Harry Schein ut från Sven- ligt obalanserad: ”Journalister är obegåvade, med ökade bidrag till den fria sektorn utanför bi- Harry Schein är berörd av hyllningarna och ska Filminstitutet, sitt livsverk – och ur den här vulgära, opportunistiska, korrumperade och oveder- ograffilmen. Debatten om den svenska filmens medger med klädsam blygsamhet att han ”misslyckats berättelsen. Resten är som man säger en annan his- häftiga horor.” Han förklarar att han tycker fruk- framtid är alltså inte längre en fråga om makt och med filmklimatet”. Stämningen är melankolisk och toria. Det ska ta år innan Harry Schein åter sätter tansvärt illa om massmediemänniskor, nöjesjour- maktkamp. En av de mer oppositionella, Carl Hen- vemodig, och Schein måste skämta om att han kän- sin fot i Filmhuset. nalistiken är ”sjunde klassens journalister”. ”Bjud rik Svenstedt, hör till dem som byter fot eller fokus vissa journalister på en drink då och då. Det räcker och skriver i Fib-Kulturfront 1978: ”Vänta inget him- med cirka fyra gånger om året – och så är de köpta!” melrike efter Schein! Skäll gärna på Schein, men Bitter? Nej, bedyrar Schein, inte för den behandling hindret i svensk films utveckling är själva fil- han personligen fått. Han hämtar förbryllande ett mavtalet, alliansen mellan stat och biokapital.” Det argument från växtriket: ”Om jag tycker att blom- ska dröja några år, men sedan börjar allt fler av de kål smakar skit, så beror det inte på att jag blivit radikala fria filmarna och regissörerna att mumla förgiftad av blomkål. Men jag är besviken över hur om att det kanske ändå var bättre förr – på Scheins massmedia svikit sin uppgift.” tid. Ack! Regissörsaktionen har lyckats få bort I april 1978 uppger Schein för Expressen att han Schein men spöket filmkris finns kvar som den evi- funderar på att lämna Sverige, precis som Ingmar ga vålnaden. Bergman flydde landet två år tidigare efter den Till ny VD för Filminstitutet utses Jörn Donner, famösa skatteskandalen, vilken Harry förklarat med och regeringen tillsätter Per Ahlmark, före detta att ”avundsjukan knäckte Bergman”. Han vill ock- folkpartiledare och avhoppad vice statsminister, till så lämna ”neurotiseringen inom svensk film”. ny heltidsarbetande ordförande i styrelsen. Trots Olof Palme säger officiellt endast att han bekla- att han blivit ersatt syns Schein tillfreds med valet gar. Kanske ska Harry nu resa till sin hustru i Italien av Donner, kanske accepterar han också valet av eller flytta till USA. Han är 53 år och han har bytt liv Ahlmark som sin efterträdare. Donner förklarar sig förr, det tror han är mycket nyttigt, förklarar han. I vara anhängare av ”en upplyst begränsad diktatur” tidigare nämnda intervju anser Schein att Sverige är i det konstnärliga arbetet, och har redan en skiss ett besvärligt land – ”inte socialt utan för dess kul- klar för ett nytt filmavtal med stat och biobransch. turella och emotionella klimat.” Han ger också en Harry Schein har likväl svårt att hantera sin be- beklagande släng åt sitt politiska parti: ”Jag var för svikelse, men vid guldbaggefesten i september 1978 lojal med den socialdemokratiska regeringen som får han såväl upprättelse som sista ordet. Det blir en jag ju sympatiserade med.” Säkert är han besviken stor tack- och avskedsföreställning i Filmhuset för över att inte ha fått politiskt stöd av Palme. Harry. Hyllningstalarna står i kö: kulturminister Harry Schein har alltså manövrerats bort från Jan-Erik Wikström (som Schein trots allt uppskat-

sin kinematografiska maktposition och skall lämna tar) påstår att hela Sverige är skyldig Harry ett tack; )BSSZ4DIFJOUSBNQBS Filminstitutets ledning efter femton år, utan tvivel Per Ahlmark tackar med krokodiltårar. Det politis- VUVS'JMNIVTFU¬PDI mot sin vilja. Men han sitter kvar i direktörsstolen ka och kulturella etablissemanget, som är närvar- MjNOBSTJUUMJWTWFSLJ TFQUFNCFS tills september för att administrera sin avgång. ande med höga företrädare, applåderar, jämte hela 'PUP)BOT+BDPCTTPO Många har i likhet med TV-producenten Göran institutets inbjudna personal. Han tilldelas Robin 4DBOQJY

------  Aina Bellis Brev i oktober 2009

)BSSZ4DIFJOQl TJUULPOUPSQl ,VOHTHBUBO4'*

Käre Harry, mig. Det gjorde nog du också, men ibland fick än- uttryckte inte så ofta att något varit just roligt – i ingenting för dig. Däremot kunde du bereda andra Vad jag minns har jag aldrig förut skrivit brev till damålen helga medlen. Att du möjligen stukade en din värld var det kanske lite för osofistikerat. människor överraskningar. dig. Jag har bara öppnat din post och skrivit ut dina och annan självkänsla i förbifarten tror jag inte du Jag har inte funderat särskilt mycket över vårt Du dök alltid upp på kontoret prick halv tio, brev. På 60-talet satt jag på förmiddagarna mitt emot reflekterade över. samarbete i efterhand. När jag nu fått anledning utom när du spelade tennis med Olof Palme. Då dig vid det stora blanka skrivbordet på Kungsgatan Hur som helst, några år senare erbjöd du mig att göra det, märker jag att minnesbilderna från kom du halv elva. Jag förväntades komma klockan 48 och tog diktamen. På väggen bakom dig tronade att komma tillbaka till Filminstitutet som ansvarig sekreterartiden dominerar. Kanske för att jag var så nio och förbereda dagens arbete. Du märkte snart Greta Garbo och Ingrid Bergman i jätteformat, och för utlandsavdelningen. Då var det 1975. Tre år ung och filmens värld var ny. Vid ett av våra första att jag inte alltid hade kommit i tid. En dag kallades på högerväggen din hustru Ingrid Thulin. Ibland senare lämnade du institutet efter det så kallade samtal meddelade du att du var känd som miljonär, jag in och fick ett ”erbjudande”. Jag skulle också ringde hon till kontoret. Hon presenterade sig alltid regissörsbråket. Jag stannade kvar. Du satt i Dan- intellektuell och playboy. Blev jag imponerad? Kan- börja halv tio, dock med motsvarande löneavdrag. som fru Schein. Det tyckte jag var sympatiskt och deryd och kallade dig arbetslös. Ibland ringde jag ske. 1964 var det möjligen fullt gångbart att vara Ett överslag på räknestickan och saken var klar. jag tror att du hade blivit stolt om du hört det. till dig, några gånger bjöd jag dig på middag. Så playboy, för jag minns inte att jag reagerade nega- Avdraget på min blygsamma lön kändes förfärande Sedan flyttade vi in i Filmhuset. Jag upplevde småningom flyttade jag till Berlin och våra kon- tivt. I Schein skriver du att ingen känner dig bättre stort. Efter några månader hade kuren gjort ver- flytten och huset som väldigt spännande. Men takter upphörde. än din sekreterare. Jag undrar det. Visserligen um- kan och vi återgick till de gamla rutinerna. Vid ett sekreterarjobbet var detsamma. Så fick jag en för- I mitten av 90-talet stötte jag på dig på Göte- gicks vi dagligen tvärs över skrivbordet, men hur tillfälle – det var före Sandrews – ville jag sluta. Jag frågan om att bli informationschef på Sandrews. Du borgs Filmfestival. Det blev ett glatt och hjärtligt ditt liv gestaltades efter klockan fem visste jag inte hade fått lust att pröva något annat. Du kontrade höll en faderlig föreläsning om vådan av ett sådant återseende. Vi gick till Feskekörka och åt lunch och mycket om, såvida jag inte beställt bord på krogen med en substantiell löneförhöjning och motade in steg: om man nu var en utmärkt sekreterare vore sedan drack vi whisky i baren på Hotel Riverton. eller bekräftat någon inbjudan till en premiär. mig i fållan igen. det dumt att kasta sig in i en karriär där man löpte Den tidigare rollfördelningen var obsolet (för att Men jag förstod snabbt att vissa faktorer var En gång fick du en förfrågan om ett konsult- risk att framstå som en medelmåtta eller rent av använda ett av dina favorituttryck). Vi hade blivit väsentliga i din tillvaro. Det handlade om ordning, uppdrag i Australien. Det gällde riktlinjer för ett göra bort sig. Du ville bara mitt bästa och rådde mig gamla kompisar. Efter vårt oväntade möte fick jag vanor, punktlighet och förhållandet till pengar. Det filminstitut. Du var intresserad och dikterade ett att stanna kvar. Jag gick i alla fall. Göran Lindgren, det enda brev jag fått från dig. Du skrev att det hade var de verktyg du använde för att styra din egen och avtalsförslag. Det skulle vara faciliteter à la holly- som var VD på Sandrews, trodde uppenbarligen på varit väldigt roligt att ses. Det blev jag glad för. Du andras vardag. Improvisation och förändringar var woodstjärna, ett rundligt arvode och ohemula trak-

------  tamenten. Jag frågade om du i själva verket inte måste hämta barn på dagis – det handlade ju om var ett nytt och radikalt grepp i filmmarknadernas framställd i 125 exemplar. På mitt står det nr 8. Mitt ville ha jobbet. Du fick ett elakt drag kring munnen rutiner. På många sätt var det enkelt att vara din mansdominerade värld. Heder åt dig! efternamn börjar ju på B. Ordnung muss sein. när du blev arg, men du sade sällan något. Inte nu sekreterare. Det gick förvånansvärt bra att samarbeta i en En av de sista gångerna vi träffades var jag hem- heller. Det blev lunchdags, och från mitt fönster såg Fast ibland gav du mig udda uppdrag. Jag hade ny och mera jämställd relation. Men det blev ändå bjuden till dig på middag. Det var en kall februari- jag dig försvinna in i en telefonkiosk på Hötorget. precis börjat på institutet när du skickade iväg mig en balansgång. Ibland orkade jag inte hålla emot kväll mot slutet av 1990-talet. Ditt hus var hett som Ögonblicket efter ringde det. ”Dubbla traktamen- att köpa en babydocka samt gå till din frisör och utan föll tillbaka i den gamla rollen. Och även om en bastu. Jag hade ordentliga vinterkläder och höll tena”, väste du, lade på luren och satte kurs mot be om en handfull avklippt hår. Kort hår. Dockan jag hade ansvarat för en del utlandsverksamhet på på att förgås. Själv var du ledigt klädd i tennisshorts Operakällaren. Det blev aldrig något uppdrag i skulle ha skägg. Jag trodde inte du var riktigt klok Sandrews var jag naturligtvis oerfaren i början. och flip-flops. Hade du inget miljömedvetande alls? Australien, men det hade kanske andra orsaker. men klistrade efter bästa förmåga. Så avslöjade du Mitt agerande blev nog föremål för din granskning Du hade blivit tunn och en aning sliten under I Cannes – jo, jag fick ju som sekreterare resa att skäggdockan skulle föräras Stig Björkman, Chap- i högre grad än om jag hade haft en ansvarig posi- solbrännan. Hushållerskan serverade en förträff- dit ett par gånger och stå i den svenska montern lins redaktör, vid en fest. Han verkade ju så ung men tion från början. Ibland undrade jag om du å ena lig middag, men du åt nästan ingenting. Däremot – bjöd du med mig på ett party på kasinot. Sedan skrev som en hel karl, löd din motivering. Jag fick sidan ville få belägg för din gamla tes att sekrete- försåg du dig ivrigt ur chokladasken som kom fram ville du visa mig hur det gick till i spelsalarna. Gen- aldrig veta vad Stig tyckte om överraskningen. Ska raren borde ha förblivit vid sin skrivmaskin. Å an- till kaffet. Det blev lite bråk eftersom vi råkade ha tilt nog lät du mig satsa 100 francs. Jag satte allt- kanske fråga honom. dra sidan var du närmast stolt när jag lyckats väl samma favoritsorter. Så långt var det riktigt upp- ihop på nummer 17. Tyckte väl det var mera sport Så skulle jag lära dig franska. Jo då, det skulle gå med en försäljning eller ett evenemang. Det blev sluppet. När vi hunnit till whiskyn ville du prata än att gneta med pair och impair. Jag förlorade. Du så bra. Du bestämde hur undervisningen skulle gå liksom lite Higgins och Eliza. allvar. Du berättade om en operation, tristessen i reagerade som en sur bankkamrer. Så där bar man till: en halvtimme i veckan skulle vi gemensamt läsa Sedan slutade du. En gång hade jag bjudit hem att åldras och saknaden efter en familj. Men också sig inte åt, i varje fall inte när man lekte med andras en bok som jag fick välja. Du skulle läsa högt och dig på middag under din ”arbetslösa” period. Du var att Cutty Sark och cigarretter i varje fall inte hade pengar. Men hör du, var det inte playboy du skulle översätta, och jag skulle rätta och förklara. Jag skaf- som vanligt punktlig, men inte jag. Maten var inte satt några spår i din hälsa. föreställa? fade två exemplar av Daudets Lettres de mon mou- klar. Jag blev lite nervös, men du tog det med jämn- Du talade om en tilltagande känsla av utanför- Vad ordningen anbelangar tror jag inte vi hade lin, som jag tyckte passade för nybörjarstadiet. Jag mod. Efter en stund hörde jag hesa tonårsgarv från skap. Du saknade partipolitiken – Göran Persson några problem. Den öppnade posten skulle ligga borde ha vetat bättre. Lektionerna framskred under vardagsrummet. Du satt barfota på golvet med en hade aldrig hört av sig. Och så var det naturen. Sven- i prydliga högar efter ärendenas art. Brev skulle stigande irritation från din sida. Boken var mos- cigarrettändare mellan tårna och lärde mina söner skar älskar skärgården sade du. Du avskydde den, besvaras samma dag och arkivet skötas minutiöst. sig, jag var för petig och dessutom en usel pedagog. hur man tänder cigarretter med foten. En färdighet tyckte den var dyster. Svenskar skulle också ha ett Dagarna var lika inrutade som dina kollegieblock Daudet hamnade i papperskorgen och du verkade du själv haft stor glädje av när du raggade tjejer. Nu förhållningssätt till Selma Lagerlöf. Det hade inte – diktamen och instruktioner i ett svep så snart du klara dig utan franskan. ville du dela med dig till en yngre generation. du. Jag ska säga dig en sak, Citizen Schein – man kommit, varefter du hade möten och telefonsamtal. Du höll just på att färdigställa Schein. Samma dag behöver varken gilla Selma eller skärgården för att Jag försökte föreslå diktafon för att spara tid, men *** hade du skrivit en sammanfattning av boken som ha hemortsrätt i det här landet. du sade dig vara beroende av mänsklig närvaro när skulle bifogas de dedicerade exemplaren till dina Plötsligt ville du veta vad jag egentligen hade tyckt du skulle tänka. Några tankepauser blev det nu När jag kom tillbaka till Filminstitutet som utlands- vänner. Avsikten var att ge dem en chans att låtsas om dig och hur jag mindes vårt samarbete. Jag blev sällan. Du tänkte medan du dikterade, flytande, chef bestod våra kontakter oftast av möten och av- att de hade läst boken. Du hade med dig texten och överrumplad och svarade väl bara i allmänt hövliga utan felsägningar eller omtagningar. Och vanligtvis rapportering. Jag lade också upp dina program vid efter middagen hade du högläsning för oss. Den är ordalag. Jag var ju din gäst. Det blev inget mer samtal accepterade du kommentarer från min sida. festivaler och filmveckor. Det var ett grannlaga upp- ett ädelpekoral skrivet av en Harry som inte längre av det slaget. Nu har jag samlat mig till en sorts Varje dag skrev du en att-göra-lista på dina rut- drag. Du hade anspråk. Ibland var det en fördel att tar sig själv på allvar. Jag minns att du skrattade så du senkommen eftertanke. Det känns faktiskt bra. block och strök energiskt över varje genomförd åt- ha varit din sekreterare. knappt kunde läsa. Det blev en minnesvärd kväll. Inte gärd med en våglinje. Kan du tänka dig att jag gör Du instruerade mig hur man skulle uppträda ens du brydde dig om den försenade middagen. Din tillgivna likadant – än i dag. Randade block kommer inte i på den internationella arenan. Bland det första du Jag fick så småningom ett dedicerat exemplar Aina fråga. Jag formades nog av dina rutiner i högre grad förordade var att jag som kvinnlig säljare skulle se med vidhängande sammanfattning. Den senare var än jag varit medveten om. I varje fall har jag haft till att inte råka i psykologiskt underläge. Jag fick nytta av att jag tog till mig din ordning och punkt- ett kreditkort, vilket inte var så vanligt. Jag skulle lighet. Vi arbetade sällan över. I så fall förvarnade inte låta mig bjudas, utan i förekommande fall du långt i innan. Du hade stor förståelse för att jag plocka upp krognotorna. Snart insåg jag att detta

------  ska en lång och ytterst anmärkningsvärd analys av mister ironin sin udd. En gång skrev han en krönika världssituationen som han skickade till några tid- om en av sina vänner. I den svartmålade han sin vän Theodor Kallifatides ningar utan att få den antagen. Ett par vänner fick så gott han kunde i det ironiska syftet att försvara senare som en kolossal ynnest tillfälle att läsa den, honom. Samma dag bröt hans telefonsvarare ihop eftersom Harry inte tyckte om att tala om gamla av alla kända och okända människor som hade ringt saker. Just detta är den andra omständighet som får för att tacka honom för att ha avslöjat vilken skurk Ett begravningstal hans språk att lysa. hans vän var. Ironin var förfelad. Samförståndet var Modersmålet var tyska, men han hade bestämt inte längre för handen. sig att glömma det. I vuxen ålder klagade han ofta I fortsättningen skulle han försöka skriva berö- på hur dålig hans tyska var. När jag sade till honom vad sin lekfullhet. Det blev svårare och svårare och att jag skulle börja läsa tyska, frågade han bara: Var- slutligen tystnade han. Harry Schein tyckte inte om för det? Han valde att skriva på ett språk som inte att korsa sina spår. Ändå behöll han dem hela livet. var hans. Det stod mellan honom och tingen, mel- Sista dagen han levde talade han plötsligt tyska. lan honom och världen. Det hindrade honom att se Hans absolut sista ord till mig, några timmar innan och att förstå. Därför var han tvungen att i sitt han gav sig iväg, var: ”Vielen dank für deinen be- skrivande söka sig till klarhet och entydighet. such.” Rösten bar knappt, men leendet var lika stort När han var som bäst var hans svenska genom- som alltid. Han hade kommit hem. Det återstår för skinlig. Man underskattar fördelen med att skriva mig endast en sak att säga: Farväl Harry! Und Vie- på ett främmande språk. Man är tvungen att veta len dank für deinen besuch. vad man vill säga och man måste ha något att säga. Det har blivit mycket sagt om Harry Schein. Det förlige centerforwarden i det österrikiska land- Har man inget att säga, säger man det bäst på mod- kommer att sägas mer, men den som mest har talat slaget. Det kan alltså hända att han drömde om att ersmålet. Det är en av språkets vanligaste funktion- om honom är han själv genom sina böcker, artiklar bli fotbollsspelare, men i hans välbärgade hem i er: att dölja och att förvanska, att resa dimmor och och krönikor. Harry Schein var en lysande skribent. Wien umgicks intellektuella, konstnärer och poli- falska speglingar. Inte bara för att han skrev intelligent och inte så tiker. Hans far var en övertygad anhängare av so- Harry Schein älskade ljuset, det äkta ljuset. Han sällan klokt, utan mer i bokstavlig mening. Hans cialdemokratiska idéer. solade envetet inte bara sin smidiga kropp – ännu i språk lyser, men det glöder inte. Det glänser men Det var en explosiv tid. En gyllene parentes i det hög ålder kunde han föra en cigarrett till munnen det förbländar inte. Det strålar men det bränner moderna Europa. Stora författare som Arthur med tårna – han solade också sitt intellekt i för- inte. För att förstå detta måste man ta hänsyn till Schnitzler och Robert Musil öppnade portarna till nuftets klara sol. Det var arvet från Österrike. I allt vissa omständigheter. erotikens och maktens världar, filosofer som Lud- väsentligt fortsatte han att tänka i samma banor Det är sant att Harry Schein bara var fjorton år, wig Wittgenstein och Rudolf Carnap satte nyckeln hela livet. Även detta bidrog till hans unika stilis- när han av sin judiska mor skickades till Sverige för i språkets lås och vred om den ett par varv, Karl Pop- tiska briljans liksom den tidiga präglingen av lati- att undgå den dödliga faran av den framväxande per förberedde uppgörelsen med det öppna samhäl- nets exakthet och ekonomi i uttrycket. Han skrev nazismen och antisemitismen. Fjortonåringar på lets fiender, ekonomer som Friedrich von Hayek och aldrig för långt och han klagade ibland på att han den tiden var inte som dagens dito. Han hade redan Joseph Schumpeter tog upp kampen med Karl Marx. saknade idéer, men i min erfarenhet är det bara läst latin i tre år, grekiska och spelat piano sedan Det var helt enkelt inte bara i fotboll som Österrike dumbommar som inte saknar idéer. länge. Visserligen drömde han om att bli fot- hade ett wunderteam. Harry Schein tog intryck av Förnuftet har inte många stilistiska vapen. I bollsspelare, det gjorde de flesta pojkarna i Wien allt detta, det var omöjligt att inte göra det med hans princip bara ett – ironin. Problemet är att ironin just då, eftersom den österrikiska fotbollen domin- brådmogna intelligens och skärpa. bara fungerar inom ramen för vissa antaganden, erade arenorna med sin elegans, effektivitet och Det var med andra ord inte vilken fjortonårig nämligen att vissa saker helt enkelt inte kan hända. )BSSZ4DIFJOQl TLPHTQSPNFOBE skönhet. När jag ville få honom på gott humör bör- pojke som helst som kom till den småländska gården. Dessvärre fick han upptäcka att detta inte längre var 'PUP+BO& jade jag alltid tala om Matthias Sindelar, den ojäm- Endast fyra år senare skrev han på oklanderlig sven- fallet. Plötsligt var allt möjligt och i en sådan värld $BSMTTPO4DBOQJY

------  Schein som entreprenör & intellektuell

------  För arbetet som konsult skulle Schein uppbära 5.000 kronor i månaden och för styrelseuppdraget Lars Ilshammar 4.000 kronor om året. Arvodena indexreglerades och motsvarar idag en månadslön på ungefär 57.000 kronor.7 Genom ett särskilt tilläggsavtal såg Schein till att arvodena skulle omvandlas till livränta eller Ingenjören som liknande om han gjorde verklighet av sina planer att flytta utomlands efter försäljningen av Mibis. Samma avtal befriade honom i praktiken från arbetsplikt. kom in från kylan ”Utbetalning av arvodena enligt anställningsavtalet skall alltid ske oberoende av kvalitet och omfatt- ning av Edra tjänster. Anställningsavtalet innebär icke någon förpliktelse för Eder att stå till förfog- ande å särskild tid eller plats annat än efter ömse- sidig överenskommelse.”8 .JCJTMPHPUZQ Utan att någon uppseendeväckande privatför- mögenhet uppstod blev Schein alltså både befriad nu ägdes det av hans änka Elin och brorsonen Gös- från arbete och gjordes ekonomiskt oberoende för ta. Scheins uppgift skulle bli att göra kemiska resten av livet, samtidigt som alla framtida risker vattenanalyser för projektering av reningsanlägg- överläts på Bofö. Så förvandlades överingenjören ningar. Mycket snart fick han ett vidare ansvar. I ”Det är roligt att bygga. Det är konkret. Det gör man kan verka närmast löjlig – inte minst i en tid Harry Leo Schein till den Harry Schein som offent- dagboken skriver han den 16 november 1944: nytta. Jag har placerat mig själv som flugskit på som ibland värderar okända teknikföretag som ligheten känner, mannen som därefter kunde göra Sveriges karta.” aldrig levererat vinst till miljardbelopp. Men 1960- vad som föll honom in – och som gjorde det. Nu är det avgjort. Ekström [den ledande ingen- — Harry Schein, Schein talets värderingsprinciper var försiktigare, kanske jören] fick sparken, jag skall överta hela vatten- också klokare, och priset som Bofö betalade för Mibis avdelningen, får fr.o.m. 1/1 -45 600 kronor per I Bonniers arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria baserade sig på företagets synliga egna kapital.4 ,FNJTUFO månad samt 30 % av nettovinsten på isolerings- finns bevarat ett stort antal avtalsutkast mellan Harry Schein var inte heller i första hand intresserad avdelningen som jag fortfarande skall sköta… Jag Harry Schein och AB Bonnierföretagen (Bofö). De av en stor köpeskilling utan av ekonomiskt obe- Historien om ingenjören som kom in från kylan har muntligt – gentleman agreement [sic!] – för- skiljer sig åt bara i smärre detaljer och visar med roende.5 Till köpeavtalet var därför kopplat ett listigt hade börjat 16 år tidigare. Arbetsmarknaden var bundit mig att stanna kvar under de närmaste tre vilken pedantisk omsorg Schein planerade sin ekon- utformat anställningsavtal som i själva verket gav kärv vid krigsslutet, men i juni 1944 fick Schein mer åren medan Husberg har lovat mig att betala mig omiska framtid när han hade bestämt sig för att honom garantier om livslång försörjning. Detta eller mindre av en slump ett halvtidsjobb på Mibis. så mycket som möjligt. På det stora hela taget en lämna vattenreningsbranschen i slutet av 1950- avtal hade konstruerats så att han skulle lyfta lön Den stats- och föräldralöse 19-åringen hade då en ganska bra uppgörelse.9 talet. från Bofö i över 30 år – fram till 67 års ålder – och ingenjörsexamen i kemiteknik från Stockholms te- Det definitiva avtalet som är daterat den 16 juni alltså kvalificera sig för full ATP: kniska institut (STI) i bagaget, samt en rad kortare I praktiken tycks Schein ha blivit den drivande kraf- 1960 innebär att Schein säljer sina samtliga aktier i anställningar bakom sig; som laboratoriebiträde på ten och den egentlige chefen för Mibis redan om- Merkantila Ingenjörsbyrån i Stockholm AB (Mibis) Schein anställes hos AB Bonnierföretagen såsom Wennergrens institut för experimentell biologi, kring 1945. Gösta Husberg var född 1906, kom från och dotterbolaget Skandinaviska Magno AB till Bofö konsult i tekniska och kommersiella frågor inom som driftschef på livsmedelsfabriken AB B. Åhn- byggbranschen och ägde några fastigheter, men för summa 142.092 kronor och 63 öre.1 Köpeskil- vattenreningsteknikens område. Vidare skall Schein berg, som kostnadsberäknare för Mo & Domsjö, saknade kunskaper om vattenrening och skötte fir- lingen var tämligen blygsam för ett företag med 42 fungera som styrelsesuppleant i Merkantila In- som kalkylator vid AB Kalkylexpertis. man närmast med vänster hand. Mellan honom och anställda och en årsomsättning på 2.787.573 kro- genjörsbyrån och kallas till styrelsesammanträden Mibis var ett sömnigt familjeföretag i vattenren- Harry Schein uppstod ett far-och-son förhållande. nor.2 I dagens penningvärde motsvarar den inte för att bistå styrelsen vid handläggning av ärenden ingsbranchen med ett knappt halvdussin anställda. ”Han var ingen sträng utan på sätt och vis en trygg mer än drygt en och en halv miljon kronor.3 Sum- rörande bolagets affärsverksamhet.6 Det hade startats 1908 av ingenjören Pehr Husberg; fadersfigur, genom sin generositet och tolerans mot

------  och teknik motiverades inte av någon särskild passion sin arbetsgivare. I USA publicerar han därtill en, magno-klormetoden. Harry Schein kan ändå prof- för ingenjörskonsten. Valet gjordes snarast utifrån ”Comparative Study of Swedish and American Wa- itera på den i sitt nya hemland – sedan 1950 är han en krass nyttoberäkning: ”Jag hade valt dessa om- ter Treatment Practices”14 svensk medborgare – genom ett förmånligt och råden därför att jag trodde att de skulle ge mig en noggrant utformat licensavtal med Mibis, som inte hyfsad försörjning.”11 Kanske fanns också redan från minst garanterar honom tjugo procent på framtida början en tanke på att använda det tekniska kunnan- 6QQ¹OOBSFO vinster när han överlåter uppfinningen på arbets- det som plattform för att utveckla kulturella intres- givaren.18 Mibis kan därmed stiga fram som ett sen, eller för att senare gå vidare i livet utan att be- Denna smidiga och arbetsbesparande praktik gör det exportföretag med representanter i många länder.19 höva bekymra sig om ekonomiska ting, att ”casha möjligt för Harry Schein att träda fram som energisk Metoden utvecklas också till en de facto standard i in” som det brukar kallas numera.12 rapportör i både tekniska och populärkulturella Sverige under 1950-talet, detta genom Mibis fram- Men Mibis gick precis runt och avkastade alls frågor under senare delen av 1940-talet. Han blir en gångsrika ansträngningar att sälja vattenrenings- ingen vinst åren efter kriget. För att utveckla före- gränsgångare mellan två världar som annars sällan anläggningar till kommuner och företag runt om i taget var det nödvändigt att bli större. Trots att det möts. Posten till filmkritikern Schein ställs exempel- landet – och inte minst genom Statens folkbadsut- framväxande folkhemmet skapade stark efterfrågan vis till Mibis kontor på adressen Östermalmstorg 4. redning och de energiska insatser för såväl allmän- på vattenreningsanläggningar blev det ingen enkel Dessutom får resandet en ny angelägenhet, som egennytta vilka Schein gör där. uppgift. Två hinder stod i vägen. Det första stavades framför allt genom segdragna patentförhandlingar finansiering, det andra importberoende. Samman- som han blandas in i mot slutet av decenniet. Inom taget innebar de att Mibis var för litet, dessutom Mibis arbetar man sedan länge med importerad så &YQFSUFO inlåst inom Sveriges trånga och välbevakade gräns- kallad magnomassa, och man ägnar sig också åt er, för att effektivt kunna svara på marknadens sig- klorrening. Ett och ett ger ibland två. Så sker 1948 Statens folkbadsutredning var en parlamentarisk naler. Man tvingades, med Scheins ord, ”växa för när Schein uppfinner den så kallade magno-klor- kommitté som hade tillsatts sommaren 1948. Upp- att kunna växa”. processen, som han snabbt patentsöker i ett tjugotal draget var att i den sociala ingenjörskonstens anda Kriget var knappt över innan han fick bege sig länder. Metoden kan också användas för att utvinna lämna förslag om hur folkhemmets badväsende ut i det sönderbombade Europa för att hitta nya sötvatten ur havsvatten, vilket ska bli intressant i ett lämpligen borde vara organiserat. Ingen fråga tycks leverantörer av reningsmassa – och knyta nyttiga senare skede.15 Patent på, ”Method for the purifica- ha varit för liten för att fånga utredningens intresse. kontakter inför framtiden. Han gjorde synbarligen tion of water”, beviljas så småningom i USA16, men Dess slutbetänkande kom så småningom att inne- en dygd av nödvändigheten. De närmaste åren tycks också i Storbritannien, Frankrike, Polen, Schweiz, hålla rekommendationer för såväl korrekt procedur han befinna sig på nästan ständig resa: Tjeckien, Kanada och Finland samt några industriländer till. vid bastubad, som för den effektivaste reningen av Schweiz, Tyskland, Schweiz igen – och USA både Dock inte i Nederländerna – eller i Sverige. plaskdammar.20 1946 och 1947. Enligt en praktisk idé som senare Här finns en märklighet i arkivmaterialet. De ur- Gynnsamma omständigheter – i klartext be- ska bilda mönster förenar han nytta – med nytta. sprungliga svenska patenthandlingarna, inlämnade hovet av billig arbetskraft – gjorde att Harry Schein Till USA och American Water Works Association 1948 genom Axel Ehrners Patensbyrå, beskriver inte fick chansen att fullgöra en del av sin värnplikt som kommer han utrustad med rekommendationer från alls någon ny vattenreningsprocess, utan snarare en expert i denna utredning, en position han givetvis Föreningen för vattenhygien, men han bär också med teknisk metod för att exakt kunna docera olika förstod att utnyttja till fullo. Här hade han plötsligt sig ett rekommendationsbrev som gör honom till kemiska tillsatser till badvatten. De bifogade ritnin- utrustats med makten att definiera både problem Aftontidningens specialkorrespondent med siktet in- garna visar att det rör sig om en slags avancerad reg- och lösning. Som ordförande i utredningens expert- %FOFMFHBOUFWBUUFO mig. … Han tyckte antagligen att jag var rätt lustig, ställt på drömfabriken i Hollywood.13 Tillbaks i leringsventil.17 Vad hände egentligen med denna an- kommitté kom Schein således fram till att magno- SFOJOHTFYQFSUFO men att min energi och mina kunskaper, som han Sverige kan han rapportera både om amerikansk sökan? Drogs den tillbaks till förmån för den mera klormetoden var överlägsen sina medtävlare i fråga 6S)BSSZ4DIFJOT QSJWBUBBSLJW som lekman måhända övervärderade, kunde hjälpa film i Aftontidningen och BLM, liksom om amerikansk prestigefyllda magno-klormetoden? Eller lämnades om vattenrening, en uppfattning som han också honom att utveckla företaget”, skrev Schein långt vattenrening i fackorgan som Kommunal-teknisk tid- en sådan ansökan aldrig in i Sverige? Varken arkiven vältaligt marknadsförde i ett delbetänkande om senare i sin självbiografi.10 skrift, Nordisk Hygienisk Tidskrift och Vattenhygien, eller uppfinnaren själv har velat lämna några svar. badvatten där han var ensam ansvarig för avsnittet Scheins beslut att satsa sin yrkeskarriär på kemi och dessutom visa upp värdefulla affärskontrakt för Det blir hur som helst inget svenskt patent på om vattenrening vid konstgjorda badbassänger.21

------  Schein kommer i ”sitt” kapitel bland annat fram till texamen. Kan motsatsen bekräftas är vi mycket att magno-klormetoden innebär enklare tillsyn och tacksamma för ett meddelande var han tagit dylik skötsel samt lägre driftskostnader jämfört med det examen, enär man eljest må förutsätta att han alternativa koaguleringsförfarandet.22 Att han själv seglat under falsk flagg och hans framträdande vid var landets främste expert på magno-klormetoden Statens folkbadsutredning blott varit bluff. Detta var det knappast någon som ifrågasatte – han hade meddelande har hittills endast varit tillställt en ju uppfunnit metoden. Hans opartiskhet ifråga- trängre krets, men skall mörkläggningen alltjämt sattes inte heller, åtminstone inte av ledamöter och fortsätta, kommer detta att gå ut i tryck.25 övriga experter i utredningen. Att en drygt 25-årig högskoleingenjör så oblygt För säkerhets skull skriver Harry Schein till utred- exploaterade sin roll som statens utkorade expert ningens ordförande, den socialdemokratiske riksd- för att främja egna kommersiella intressen blev dock agsmannen Lars V. Lindén, och bifogar kopior av väl magstarkt för en del konkurrenter. En viss civi- sina betyg från STI. Anklagelserna är en ”kriminal- lingenjör Wilhelm Hellström formulerade exempel- patients fantasterier”, tillfogar han.26 Det var för vis våren 1954 en skarp inlaga till utredningen, där övrigt inte första gången som Schein blev utsatt för han anklagade Schein för att både ha bluffat om sin smutskastning från konkurrenter. Redan före tiden tekniska utbildning inför utredningen, och för att i som utredningsexpert hade ett rykte spridits att han realiteten skriva på en reklambroschyr om den egna var kommunist, vilket på 1940- och 50-talen var en magno-klormetoden. ”Genom herr Scheins oin- garanterad säkerhetsrisk. ”Jag hade diskuterat bryt- skränkta inflytande på utredningen och även ex- punktsklorering med försvarets sjukvårdsavdelning pertkommittén vid vart tillfälle, har han på för sig – som tänkbart försvar mot bakteriell krigföring”, och firman ändamålsenligt och ekonomiskt sätt, kun- skriver han långt senare. ”Plötsligt stängdes alla nat undanhålla för utredningen mycket betydelse- dörrar. En god vän skvallrade om anledningen. Jag fulla vattenrenings- och desinfektionsmetoder. Han kände mig otrygg, talade med advokat Hugo Lind- har icke försummat att utnyttja denna sin utpräg- blad”, som rådde Schein att anhålla om svenskt lade särställning i Statens Folkbadsutredning.23” medborgarskap, och därmed förhoppningsvis bli Skrivelsen ledde till en lång och tämligen förvirrad demokratiskt respektabel.27 utfrågning, där Hellström snart visade sig företräda I sak förändrades ingenting genom den mer eller sin egen reningsmetod – som han dock inte ville mindre organiserade kampanjen mot Schein. Då avslöja för mycket av med risk att Schein skulle stjäla Folkbadsutredningen 1954 lade fram sitt betänkande hans idéer! Inte heller kunde han belägga sina be- hade den varken ändrat uppfattning om magno- skyllningar om att Schein hade fuskat med sina klormetodens fördelar eller om lämpligheten av meriter.24 Kanske ingick Hellström i en mera organi- Scheins dubbla stolsitsar. Det senare förhållandet serad kampanj mot den självsäkre och kontro- nämndes inte ens.28 När Schein senare skriver att versielle utredningsexperten. I arkiven finns ett ingen som helst åtgärd, honom veterligt, vidtogs anonymt brev från samma tid som kan tyda på det. med anledning av utredningens betänkande under- Brevet är en varning om att Schein är en scharlatan, skattar han sig själv.29 Expertrollen i Folkbadsutred- och innehåller också hot om avslöjande i det fall ningen var inte bara av godo för magno-klorme- )BSSZ4DIFJOVQQGBOO utredningen inte tar varningen på allvar: toden, den gjorde också honom själv till ett känt NBHOPLMPSNFUPEFOGzS och etablerat namn i vattenreningsbranschen. Han WBUUFOSFOJOH)jS jSEFUCSJUUJTLBQBUFOU Vi har fått upplysningar som tyder på att Schein fick därmed en ny uppsättning värdefulla kontak- CSFWFUEBUFSBU varken tagit civilingenjörs-, ingenjörs- eller kemis- ter. Inte minst utredningens sekreterare Göran

------  blankt alla krediter, även bankgarantier som krävdes tag som har byggts upp av en stark och engagerad för att kunna ställa säkerheter. Den akuta krisen person; utan denna dominerande person kan före- löstes bland annat genom att kunder övertalades att taget förlora sin identitet. Flera spekulanter dyker betala förskott på ännu inte levererade reningsan- upp och försvinner. Det blir dock så småningom, läggningar, samt genom ett generöst lån från sommaren 1960, till Bofö som Schein säljer Mibis.35 schweizaren Joseph Keller. Schein och Keller hade träffats redan under de första kontinentresorna efter kriget. Kontakten ledde till att Keller licensierade .JMKPOjSFO tillverkningen av magnomassa till Mibis. Som per- soner var de mycket olika. Schein beskriver Keller Bofö var en något spretig företagsgrupp som hade som en gammaldags patriarkal brukspatron.32 Trots skapats av den dynamiske och expansive Albert det blev de vänner och allierade. Arkiven har be- ”Abbe” Bonnier Jr. Från familjen Bonniers basnär- varat en mycket omfattande korrespondens dem ingar – förlagsverksamhet, veckotidningar och dags- emellan. Nu hjälpte Joseph Keller Schein att ta sig press – växte Bofö under 1950-talet till ett industri- ur den finansiella rävsaxen. Mibis kunde hålla sig konglomerat genom en serie uppköp av företag i så flytande ”och sakta öka farten”.33 skilda branscher som pappersbruk, färgtillverkning, En annan del i Scheins strategi för expansion var tryckeri och elektronik. Verksamheten skulle i tidens att anställa experter: Curt Linder för att ansvara för anda diversifieras. &OVQQFOCBSMJHFO matarvatten och jonbytarteknik, finländaren Karl Abbe Bonnier, VD för Bofö från 1953, har i en TLJDLMJHLFNJTU 6S)BSSZ4DIFJOT Dunkers inom avloppsvattenrening. Den nya finan- intervjubok med journalisten Bill Hancock berättat QSJWBUBBSLJW siella och professionella styrkan tillät Mibis att en- om bakgrunden till köpet av Mibis. I Israel hade gagera sig i allt större och mera komplicerade an- han besökt olika forskningsinstitutioner, bland Tegner, som var den som rekryterat Schein, blev en expansionen saknades pengar i kassan, och en revi- läggningar, med kärnreaktorerna i Studsvik och andra Weizmanninstitutet och kommit i kontakt trofast vän och bundsförvant. En annan person ur sion visade att företaget i princip var konkurs- Ågesta samt Stenungsunds kraftvärmeverk som med israelernas förhoppningar om att kunna avsalta Folkbadsutredningen som fick stor betydelse var mässigt. Gösta Husberg var trött och ville kasta in prestigeprojekt. I den nya styrelsen satt Schein själv Medelhavets vatten för att bevattna sina apelsin- Nils Westberg, chefskemist på Stockholms vatten- handduken. Alternativet till nedläggning var att tillsammans med Ingrid Thulin och Krister Wick- lundar. ”Den där avsaltningen fascinerade mig. ledningsverk. Det internationella nätverk som han överlåta Mibis på de anställda, i praktiken Schein man. Den sammanträdde en gång om året, stilen- Möjligheten att bevattna jorden och ge människor tidigare byggt upp genom sina resor kunde han nu och två av de andra ledande ingenjörerna. Schein ligt och på scheinskt manér i samband med Mibis dricksvatten den dag som det bräckta eller söta vattnet komplettera med medlemskap i professionella sam- förklarade sig beredd att ta över företaget för en julmiddag. Arbetets resultat mättes i omsättning tog slut var fascinerande. … När sedan miljöfrågan manslutningar som Föreningen för Vattenhygien, enda krona på villkor att han fick total kontroll. ”Jag och vinst. För varje ny order över 100.000 kronor kom upp och också rening av vatten kom in i bilden där han också blev en av grundarna tillsammans förstod att jag ändå skulle få huvudansvaret för öppnades en flaska champagne.34 så slog vi till och köpte av Harry Schein ett litet med Westberg.30 Parallellt med sin verksamhet på verksamheten”, vilket betydde att han skulle bli VD Bara tre år senare var Mibis i ett sådant skick att företag för vattenrening att bygga ut. Här i Sver- den kulturella arenan fortsatte han också länge att och ägare i en person. Husberg accepterade – något Schein vågade börja se sig om efter köpare och för- ige.”36 Till saken hör också att Bofö under 1950- skriva artiklar och hålla föredrag om vattenrening motvilligt. En viss kyla mellan överingenjören och bereda sitt utträde ur vattenreningsbranschen. I au- talet hade gjort en del mindre lyckade investeringar – och samtidigt naturligtvis göra reklam för magno- hans mentor uppstod tydligen i samband med gusti 1958 tar han de första trevande kontakterna. och förmodligen behövde något som kunde väga klorförfarandet. affären. Enligt Schein berodde den på att han hade Sonderingarna når storföretag som STAL-Laval upp förlusterna. lyckats där Husberg misslyckats. Husberg kom- med VD Curt Nicolin, som nosar ett tag på kroken När den första kontakten etablerats hade Schein penserades dock med royaltybetalningar på försälj- men inte nappar. Det gör inte heller ASEA, John- ett enda möte med Abbe Bonnier, som hämtade till 'zSFUBHTMFEBSFO ningen av magnomassa under åtskilliga år framåt.31 son-koncernen, Svenska maskinverken eller Göte- lunch i en hundkoja med chaufför. Detaljerna i Den nye ägaren ställdes omedelbart inför prob- borgsföretaget AB Pumpindustri. Direktör Rolf affären gjordes sedan upp av medarbetare.37 För 1955 var Harry Schein redo att ta nästa steg. Mibis lemet att skaffa Mibis hållbara krediter. Företagets Deinoff på Enskilda Banken låter Schein förstå att Schein skulle det bli det en lysande uppgörelse som befann sig då i en finansiell kris. Trots den starka gamla bank hette Inteckningsbanken och vägrade det nog kan bli problem med övertagande av före- garanterade livslångt ekonomiskt oberoende. Han

------  började snart kalla sig miljonär – men för Bofö in- gengångare. ”Sedan dess tror jag på totala skilsmäs- &OUSFQSFOzSFO tydelse och omständigheter som nätverk, kultur nebar affären mest besvikelser. Avtalet med Schein sor, rena kliniska snitt”44. och teamarbete istället framhålls som centrala för- blev oväntat dyrt när inflationen började skena på För de anställda på Mibis verkar Bofös överta- Ingenjören Harry Schein framstår, inte minst när klaringsfaktorer. Ingenjören och innovatören Har- 1970-talet. Dessutom skulle köpet av Mibis, som gande ha kommit som en total överraskning. Med- han själv har ordet, som en klassisk self-made man. ry Schein tycks svara väl upp mot alla, eller i alla fall genererat stadiga vinster under en följd av år, ganska bestämmande låg ännu i framtiden – och Schein var Han anländer till Sverige med bokstavligen två tom- de flesta, av dessa kriterier. Han framstår alltså när- omgående visa sig leda till förlustsiffror. Man fick väl inte heller en företagsledare som ledde verksam- ma händer, lär sig blixtsnabbt det främmande mast som prototypen för en entreprenör, oavsett det, som Abbe Bonnier uttryckte saken, ”inte att heten genom stormöten, trots sin socialdemokra- språket och läser in en ingenjörsutbildning som om man föredrar den traditionella individcentre- gå”.38 Inom några år hade Mibis, under sin nye VD tiska grundåskådning. Reaktionerna tycks ha pend- öppnar dörrarna till arbetsmarknaden just när rade eller den mera kontextorienterade definitio- Curt Linder, splittrats i tre delar och sålts eller av- lat mellan oro, ilska och bitterhet mot Schein, som kriget tar slut. Han lyckas få anställning i ett litet nen av begreppet. Omdömet gäller för övrigt minst vecklats.39 anklagades för svek och för att lämna personalen i men kunskapsintensivt teknikföretag med fram- lika mycket om Schein i hans kommande roller som Kring framgångsrika personer spinns alltid sticket. I självbiografin förvånas han lika mycket tidspotential, visar sig ha naturlig talang för led- kreatör av filmavtalet och VD för Filminstitutet. rykten. Harry Schein är inget undantag. Lurade över dessa känsloutbrott som Bofö-affären hade ningsfrågor och tar i praktiken över chefskapet, Hans talang för företagsledning förefaller att ha han skjortan av Abbe Bonnier? Var det rätta värdet förvånat hans anställda 1960.45 Det är först när han sedan också ägarskapet. Han gör en uppfinning varit naturlig. I självbiografin meddelar han lite på Mibis samma enkrona som han själv hade köpt redan är på väg bort som han upptäcker han att han som han patenterar och marknadsför med självklar- kokett att han inte hade en aning om någon teori företaget för?40 Sådana påståenden har funnits i har varit en uppskattad och omtyckt, kanske till och het och stort självförtroende. Han etablerar sig i – ”var bara mig själv, jobbade minst lika mycket omlopp och är inte helt lätta att gå till botten med. med älskad, chef. ”Jag hade inte förstått att jag, min professionella nätverk och skapar en transnationell som någon annan.”50 Klart är att Bofö förlorade stort på köpet av Mibis, person, betydde så mycket för dem, som chef, som kontaktyta genom resor och förbindelser. Som final För en annan österrikare och flykting undan na- och att Abbe Bonnier hade anledning att vara miss- fadersfigur som trygghetsfaktor. Samtidigt blev jag säljer han sitt företag, gör sig ekonomiskt obero- zismen, nationalekonomen Joseph Schumpeter, var nöjd.41 Men det står också klart att Bonnier, trots ledsen. Jag hade handlat i god tro, fast i oförstånd. ende och kan ägna resten av livet åt film och kultur- entreprenören den fundamentala faktorn bakom att han var känd för att göra vidlyftiga affärer, inte Jag ville inte svika dem.”46 politik. Allt på drygt 20 år. När han gör sin exit är den industriella revolutionens utveckling. Hans hu- köpte någon gris i säcken. Förvärvet av Mibis hade Scheins förhållande till tiden med Mibis förblir han bara 35. vudsaliga definition av entreprenörskapet är någon föregåtts av noggranna analyser av företagets eko- något ambivalent. Å ena sidan verkar han besluten Det kan avslutningsvis vara intressant att jäm- som genomför nya kombinationer och innovation- nomi och marknad. Något klassiskt bondfångeri att lämna en gång för alla, placera det förflutna ba- föra denna scheinska framgångshistoria med den er av en redan existerande produkt. Schumpeter har var det knappast frågan om.42 Det ligger närmare kom sig och inte frestas att se tillbaks: ”Lämnar traditionella bilden av framgångsrika entreprenörer. ställt upp fem huvudtyper av entreprenörskap: 1.) till hands att se branschovana och skilda företagskul- man någonting skall man göra det helt och hål- Skolboksdefinition av entreprenör är en företagsam en ny produkt lanseras, 2.) en ny produktionsmetod turer som orsaker till att Bofö misslyckades med let”47. Å den andra sidan kan han inte låta bli att person, ofta i meningen företagsledare eller före- införs, 3.) en ny marknad blir tillgänglig, 4.) en ny Mibis. gång på gång återvända till vattenreningensepoken tagsgrundare. I vidare betydelse brukar begreppet råvara erhålls och 5.) en bransch organiseras på ett Abbe Bonnier skulle senare erkänna att ”Mibis i tankarna. När han senare reser i Sverige räknar används om människor som är drivande och arbe- nytt sätt.51 Även utifrån Schumpeters kvalificerade hörde till romantiken”. Hans viktigaste förklaring han med berättigad stolthet upp de reningsanläggn- tar hårt för att nå framgång i största allmänhet. En- lista är det en relativt enkel sak att pricka av hur till att företaget gjorde förlust under den nya regi- ingar som Mibis har byggt – flugskiten på kartan i treprenörskap kan definieras som ”förmågan att Schein under sin karriär på Mibis lyckas fylla i stort men var att man hade varit dålig på entreprenader. det inledande citatet. Något av ingenjörsmäs- identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta sett samtliga entreprenörskapets olika dimension- ”Vi tog en entreprenad för ett par atomkraftverk i sigheten följde också med till Svenska Filminsti- tillvara dessa möjligheter”. Entreprenörskapet får er. Inte minst bidrar han till att vattenreningsbran- Sverige och räknade helt fel. Vattenreningen i atom- tutet. Själv har han sammanfattat Mibis betydelse i med andra ord en viss utveckling att ändra riktning. schen organiseras på ett nytt sätt, med Mibis som kraftverket som ligger någonstans i södra Sverige. fyra punkter: ett sätt att tänka i ekonomiska, tekni- Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entrepre- central aktör. Till den bilden hör kanske också att Ringhals.”43 Schein hade förstås sin egen förklaring ska och kommersiella sammanhang, en självkänsla nör skapar nya affärsverksamheter och organiserar Schein gärna förstorade upp Mibis framgångar och till varför det gick som det gick: Mibis var ett före- som arbetsledare, en djup respekt för tekniker, och marknaden på ett nytt sätt. utveckling under hans ledning, mer än vad som har tag som hade vant sig vid att kunna forma sitt eget sist men inte minst alla dessa avloppsverk och ren- Nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, täckning i årsredovisningarna. Men vilken entre- öde och klarade inte att inordnas i Bofös stelbenta ingsanläggningar spridda över hela Sverige och på självständighet, envishet, hängivenhet, optimism prenör gör inte det? ”During my time the staff grew koncernbyråkrati med krav på likformad redovisn- många platser utomlands.48 ”Ibland, när jag åker bil och visionärt tänkande är vanliga drag hos entre- from about ten to about 200 persons, including ing och budgetering. Själv satt han kvar i styrelsen på en väg jag inte åkt tidigare, möter jag en vägsky- prenörer. Det finns dock en etablerad kritik som subsidiary companies”, skriver han till exempel i sin något år, men var i praktiken en lam anka som in- lt, ett ortsnamn, som jag känner igen. Där finns en nyanserar detta individcentrerade perspektiv på CV när han långt senare söker en FN-tjänst.52 Men gen längre lyssnade på och upplevde sig som en anläggning som jag har byggt.”49 framgångsrikt entreprenörskap, där kontextens be- Mibis med döttrar hade knappast flera hundratal

------  anställda vid 1960-talets början. Snarare rörde det Jag tycker inte att det var svårt att tjäna pengar. I EjSNFESjUUFMJHFOCPSEFLVOOBLBMMBTJHDJWJMJOHFOKzS¯TBNF UJMB*OHFOKzSTCZSlO"#PDI4LBOEJOBWJTLB.BHOP"#HFJO TVCKFDUBMMEFHSFTTCVUOPEJQMPNBGPSGPSNBMSFBTPOT DJUJ USZDLBWBUUWBSBGzSOjSWBSBOEFGSBNHlOHTSJLBPDIMzOTBN själva verket är det ganska enkelt – fast man får sig om ett 50-tal. Här ägnar sig Schein åt kreativ [FOTIJQ ¯$7 .SDIUI  GzS6/&4$0 NB GzSFUHB JOPN FUU FYQBOEFSBOEF WFSLTBNIFUTPNSlEF matematik. betala ett pris, även för pengarna. […] Överallt 4DIFJO   4DIFJOVQQHFSTKjMWBUU"CCF#POOJFSTHjTUGSJIFUPDIjMTL En egenhet som denne socialistiske superentre- ser man kombinationer som kan resultera i en 'SJMVGUTCBE TJNIBMMBS CBTUVS4JNVOEFSWJTOJOHPDITJNMjSBSVU WjSEIFUNPUIPOPNIBEFWBSJUBONjSLOJOHTWjSUTUPS USPUT prenör höll sig med, och som enligt hans eget vitt- ökad inkomst, en ny marknad, en intressant affär. CJMEOJOH QPMJUJTLBNFOJOHTTLJMKBLUJHIFUFS¬PDIUSPUTBUUIBOGzSMP 4DIFJO   SBEFTUPSUQlBGGjSFO1.EBUFSBU nesmål senare blev ett av huvudmotiven till försälj- Att översätta en stor del av verksamheten, inklu- *CJE  )BODPDL  ningen av Mibis, var att han kände olust som affärs- sive mänskliga relationer, till kronor och ören,  *CJE G BWUBMNFMMBO)VTCFSHPDI4DIFJO 4DIFJO     4DIFJO TLVMMF EPDL lUFSLPNNB IzTUFO man. Det var en roll som alltid fick Schein att upp- innebär att man avstår från en stor del av verklig-  *CJE G NFELSBWQlQSPDFOUBWJOUjLUFSOBGSlO.JCJTBO leva sig själv som lite ohederlig. ”Ju större vår vinst heten, från vanliga mänskliga relationer. Det led-  *CJE  MjHHOJOHBS VUGzSEBFOMJHUNBHOPLMPSNFUPEFO jWFOFGUFS blev, desto större var det ’överpris’ kunden fick er till en deformering av ens personlighet, i varje *CJE  EFOUJEQVOLUEl#PGzLzQUF.JCJT4DIFJOTUzEEFTJHQlEF  *CJE 'SlOEFOVUESBHOBGzSTjMKOJOHFOBW.JCJT¹OOTFUU HBNMB BWUBMFO NFMMBO IPOPN PDI )VTCFSH GSlO  SF betala. Tillspetsat, en liten aning tillspetsat uttryckt, fall den personlighet jag gärna ville vara eller be- SFMBUJWUPNGBUUBOEFBSLJWNBUFSJBM#MBOEzWSJHBTQFLVMBOUFS TQFLUJWF)BOTFGUFSUSjEBSFTPN7%$VSU-JOEFSLPN 54 lurade vi kunden som mest när vi var som mest hålla. lUFSGBOOTCMBOEBOESBGSV4JHSJE8FOEU -VOE jOLBFGUFSFO NFOUFSBEFBUU4DIFJOTlCFSPQBOEFBWBWUBMFO¯*IzHHSBE framgångsrika.”53 Man anar också en kollision mellan BWDIFGFSOBJ1FSTUPSQ#SFWGlSO0MPG$ISJTUOFSBEWPLBUCZSl QlNJOOFS PN HBMUFO 4jSJNOFS¯ .BHOPLMPSVQQ¹OOJOHFO två normsystem i den följande beskrivningen av hur Några liknande dubier tycktes han dock aldrig känt UJMM4DIFJO IBEFlUFSVQQTUlUU¯TPNFOUZEMJHFOPEzEMJHJOLPNTULjMMB¯ vinsttänkandet kom att pervertera andra delar av i sin nya roll som filmentreprenör. #JMM)BODPDL "CCFPDI#POOJFST&UUQPSUSjUUBW#POOJFSGzSF ,SBWFOBWWJTBEFTPDLTlBW#PGz#SFWGSlO-JOEFSUJMMEJSLFUzS UBHFO 4UPDLIPMN#POOJFST   38(SzOOFCFSH #PGz  hans personlighet.  4DIFJO    *CJE G )BODPDL  *CJE  4DIFJO     "WEFMOJOHFO GzS BWMPQQTWBUUFOSFOJOH *CJE TlMEFTUJMMFOLPOLVSSFOU zWSJHBEFMBSGzSVUPNTJNCBETBW *CJE /PUFS EFMOJOHFOUJMMFOBOOBOLPOLVSSFOU4FOBSFBWZUUSBEFTjWFO *CJE  TJNCBETBWEFMOJOHFO *CJE   ,zQFBWUBMNFMMBO)BSSZ4DIFJOPDI#PGzKVOJ#PO  1BUFOUOVNNFS64   4FUJMMFYFNQFM.BUT-zOOFSCMBE ¯/jS#POOJFSTMFWEFGBS  3JDIBSE4WFECFSH 0NTLBQBOEFGzSTUzSFMTFPDIFOUSFQSFOzS OJFSTBSLJWIPT$FOUSVNGzS/jSJOHTMJWTIJTUPSJB  1BUFOUBOTzLBOOP4jUUBUUEPTFSBGBTUBLFNJLB MJHU¯ 'JOBOTUJEOJOHFO   TLBQ +PTFQI 4DIVNQFUFS J VSWBM PDI JOMFEOJOH BW 3JDIBSE .JCJTlSTSFEPWJTOJOHGzSQFSJPEFOUJMM MJFSUJMMFOWjUTLB*OHFOKzS)BSSZ-4DIFJO*4DIFJOTBNFSJ  *OUFIFMMFS4DIFJO¹DLNZDLFUHMjEKFBWBWUBMFU4PN7%GzS 4WFECFSH 4UPDLIPMN$JUZ6OJWFSTJUZ1SFTT 3BUJPLMBTTJLFS   'zSKjNGzSFMTFOIBSBOWjOUT4$#TQSJTPNSjLOBSFQlXFC LBOTLBQBUFOUCSFWJOPUFOPWBOOjNOTEPDLFOTWFOTLQBU 'JMNJOTUJUVUFUUKjOBEFIBOCSBPDIOjSNBSFQSPDFOUBW   CFO¬IUUQXXXTDCTF FOUBOTzLBO JOMjNOBEEFOKVMJ%FOOBBOTzLBOIBS JOLPNTUFSOBGSlO.JCJTGzSTWBOO $7 .SDIUI  GzS6/&4$0  1. BWUBMFUPNLzQFUBW.JCJT   JOUFLVOOBUlUFS¹OOBTJBSLJWFO &OPNGBUUBOEFBOBMZTHKPSEFTBW-JOEFS/ZTUSzNSFWJTJPOT  4DIFJO   )BSSZ4DIFJO 4DIFJO 4UPDLIPMN#POOJFST    "WUBMNFMMBO.JCJTPDI4DIFJO TBNUUJMMjHHTBWUBM CZSl4BNNBOGBUUOJOHTWJTLPNNBOGSBNUJMMBUU¯.FSLBO  *CJE   "OTUjMMOJOHTBWUBMNFMMBO)BSSZ4DIFJOPDI#PGz  UJMMBWUBMFUNFMMBO.JCJTPDI4DIFJO  *CJE  4DIFJO    4jSTLJMEzWFSFOTLPNNFMTFNFMMBO)BSSZ4DIFJOPDI#PGz  'SJMVGUTCBE TJNIBMMBS CBTUVS4JNVOEFSWJTOJOHPDITJNMjSBS EBUFSBEEFOKVOJ VUCJMEOJOH#FUjOLBOEFBWHJWFUBW4UBUFOTGPMLCBETVUSFEOJOH  %BHCPLTBOUFDLOJOHOPWFNCFS%BHCPLGzSWBSBEJ 4UPDLIPMN   )BSSZ4DIFJOTLWBSMlUFOTLBQQl"3"#  #BEWBUUFOCFEzNOJOH SFOJOHPDITLZEE#FUjOLBOEFBWHJWFU 4DIFJO   BW4UBUFOTGPMLCBETVUSFEOJOH 4UPDLIPMN    *CJE  +jNGzSBOEF TZOQVOLUFS Ql LPBHVMFSJOHTGzSGBSBOEFU PDI  4lEBOBLPOLSFUBQMBOFSUZDLTJBMMBGBMMIBGVOOJUTJTBNCBOE NBHOPLMPSGzSGBSBOEFU*CJE TGG NFEzWFSUBHBOEFUBW.JCJT OjSFOEFMBW4DIFJOTWjO  4LSJWFMTFGSlO)FMMTUSzNUJMMDIFGFOGzSJOSJLFTEFQBSUFNFOUFU OFSCFGBSBEFBUUIBOOVTLVMMFHlGzSMPSBEGzSLVMUVSMJWFU¯+BH )BSSZ4DIFJOTQFSTPOBSLJW "3"# WPMZN TlH CBSB FO NzKMJHIFU BUU CMJ FLPOPNJTLU PCFSPFOEF  BUU %JTLVTTJPOTQSPUPLPMM GzSU WJE 4UBUFOT GPMLCBETVUSFEOJOHT WFSLMJHFOGlHzSBBWNJUUMJWWBEKBHIFMTUWJMMFHzSB¯4DIFJO  TBNNBOUSjEFEFOPLUPCFS)4QFSTPOBSLJW "3"#    WPM  3FLPNNFOEBUJPOTCSFWSFTQFLUJWF  #SFW EBUFSBU 4UPDLIPMN EFO   )4 QFSTPOBSLJW  )-4DIFJO ¯$PNQBSBUJWFTUVEZPG4XFEJTIBOE"NFSJDBO "3"# WPM XBUFSUSFBUNFOUQSBDUJDFT¯ "NFSJDBO8BUFS8PSLT"TTPDJB #SFWGSlO4DIFJOUJMM-JOEnO-lOHUTFOBSFQSFDJTFSBS UJPO+PVSOBM OS  4DIFJOBUUIBOMjTUJOTBNNBLVSTFSQl¯5FDIOJDBM6OJWFS  4DIFJO  G TJUZ 4UPDLIPMN¯ WJMLFUCzSWBSB,5) VOEFS¬ PDI

------  #SFWWjYMJOHNFE 4BN(FMGNBO¬ (FMGNBOWBSFO BNFSJLBOTL¹MNBHFOU TPNFGUFSFUUCFTzLJ 4UPDLIPMNWJMMFLOZUB *OHNBS#FSHNBOUJMM FUUTQFDJFMMUQSPKFLU ¬FO¹MNBUJTFSJOHBW +335PMLJFOTOZVULPNOB USJPMPHJ)BSSZ4DIFJOT QFSTPOBSLJW "3"#

------  ------  &YQSFTTFO PLUPCFS %BHFOT/ZIFUFS  NBST

------  jande, utan den typ av argument som detta är ett ex- tvärtom ofta säger emot sig själv, verkar det råda stor empel på, alltså en form av retorisk argumentations- enighet om – inte minst påpekas ju sådana motsät- Janne Lindqvist Grinde analys. tningar på flera ställen i denna bok. För en retorik- er är nu självmotsägelser eller en ”berusande logik” inte självklart något att kritisera – framgång är också )BSSZ4DIFJOTPN ett mått på retorisk skicklighet. Motsägelserna ställer Den smutsiga verk- UJEOJOHTLPMVNOJTU likväl den retoriska analytikern inför vissa grundläg- gande svårigheter som man måste förhålla sig till. Harry Schein var från 1981 till 2002 en av Dagens Ska de betraktas som tankemässiga misstag eller som ligheten: Kolumnisten Nyheters och Sveriges mest lästa och omdiskuterade avsiktliga taktiska anpassningar? Är de, kort sagt, kolumnister. Debuten skedde med ”Oppositionens tecken på skribentens intellektuella brister eller på ansvar” i mars 1981. Ungefär varannan vecka – ibland hans skickliga argumentationsteknik? För en tradi- Harry Schein var det bara några dagar emellan, ibland nästan en tionell argumentationsfilosof är frågan enklare: en månad – publicerade han sedan kolumner i de mest motsägelse är en motsägelse och därmed ett miss- skilda ämnen.3 Den sista, ”Drömmen om det multi- tag. nationella”, publicerades den 13 juni 2002. Det rör Ett annat problem är av mer praktisk art. För att sig alltså enligt ett snabbt överslag om uppemot förstå vad som är ett argument för vad, är det nöd- 500 stycken texter. Och allt som ofta lyckades han vändigt att först klargöra vilken tes som drivs i en väcka förtret – vilket kan illustreras med röster om specifik kolumn – och ibland till och med att avgöra Schein i just Dagens Nyheter efter hans död. Han vilken tes som drivs i en specifik passage i en specifik ”Har man en gång tvingats hantera verkligheten, ta varo. Scheins uppfattning tycks alltså ligga i linje ägde enligt Barbro Hedvall ”en osviklig förmåga att kolumn. Men det är ofta svårt när det gäller Scheins ansvar för den”, skriver Harry Schein i en kolumn i med Aristoteles – denna gång. I andra kolumner väcka eftertanke och förargelse”.4 I en intervju med krönikor; han driver sällan en entydig eller tydlig Dagens Nyheter i juli 1982, ”så har man också lärt sig möter vi däremot en ståndpunkt som pekar åt ett Valdemar Bergendahl kallas han ”en mästare på att tes. Ett annat problem gäller krönikan som texttyp. det som fria intellektuella har så svårt för att förstå: annat håll. I krönikan ”Om tystnaden” resonerar provocera”.5 Vännen Jörn Donner uttryckte sig mer Tidningskolumnen är en ögonblickets genre, ofta att verkligheten är motsägelsefull, smutsig och trög.”1 han kring skrivandets villkor: ”Att skriva i en tid- rättframt. ”Han skrev ju jävligt bra i sina DN- djupt nedsänkt i samtida omständigheter. Många Kontrasten mellan den ”frie intellektuelle” och den ning är att generalisera. Man måste generalisera. kolumner.”6 av Scheins krönikor handlar om det dagsaktuella: som tar ”ansvar” är skarp. Naturligtvis är det up- Alternativen är ändlöst tjatter eller tystnad.”2 Här Harry Scheins skickliga argumentationsteknik om en specifik politisk debatt, om ett TV-program, penbart var sympatierna ligger; användningen av är det inte längre trohet mot verklighetens smut- framhölls emellertid inte endast av hans vänner och om en offentlig händelse – ämnen som ställer krav värderingen ”smutsig” – om verkligheten – är ladd- siga mångsidighet som framhålls som ideal utan det kollegor, och inte endast efter hans död. ”Han debat- på omfattande bakgrundsteckningar. ad med ironi. Genom påpekandet underkänner motsatta, den entydigare abstraktionen. terar alltid och yrkesmässigt”, stod det i en anonym I den här artikeln har jag därför framförallt int- Schein motståndarens argumentation på förhand: Man behöver inte fördjupa oss i frågan om even- och till stora delar kritisk artikel i Aftonbladet i maj resserat mig för sådana krönikor som sticker upp ur det du säger kanske låter bra, men det fungerar tuell motsägelsefullhet, inte heller fundera över huru- 1968. Texten kan – trots att den alltså föregår hans det rent tillfälliga, sådana som har en allmännare ändå inte i ”verkligheten”. vida Schein har rätt i sitt ställningstagande. Och kolumner med mer än ett decennium – vara värd att räckvidd. Å den ena sidan vill jag i det följande teckna Så långt är det inga problem. Schein är varken fastän det är frestande att leka psykoanalytiker och uppmärksamma då den ger ett slags allmän karakter- en bild av kolumnisten Schein som på det hela taget den ende eller den förste att mena att verkligheten ställa sig frågan hur den principiella diskussionen istik av Scheins retoriska teknik: ”Han kan […] bed- bekräftar olika kritiska röster – de som uppfattar är för komplicerad för att begripas med entydiga om verklighetens smuts förhåller sig till den unge riva debatt enbart som skön konst, en högst osvensk Schein som en skicklig men närmast cynisk agitator, påståenden eller ställningstaganden. På Rafaels be- Harry Scheins verksamhet som ingenjör – med just form av nöjesliv som hederlig svensk inte kan annat som med nästan vilka medel som helst skriver sig römda renässansmålning Skolan i Aten ser vi Platon vattenrening som specialitet – så handlar den här ar- än ogilla. Han intar då av ren nöjeslystnad en viss fram till en önskad ståndpunkt. Å den andra sidan rikta sitt pekfinger självsäkert uppåt, mot former- tikeln om något annat. Det är nämligen inte själva ståndpunkt och driver den med berusande logik tills vill jag föreslå en alternativ tolkning av Scheins nas och idéernas eviga sanningsrike, medan Aristo- argumenten i sig – som att den smutsiga verk- han fått motståndaren i mattan.”7 kolumner, en tolkning som snarare ger bilden av en teles intill istället riktar sin öppna hand nedåt, mot ligheten inte kan bemästras med aldrig så fria in- Att Schein inte tycks bry sig om att vara strin- prövande sökare som använder sitt skrivande för att jorden, mot vår mänskliga och motsägelsefulla till- tellektuella tankar – som intresserar mig i det föl- gent eller motsägelsefri i sina utgångspunkter, utan nå fram till ett mer välbetänkt – men ofta proviso-

------  alla krafter mobiliseras, även känslorna.”9 Men 200 (!) personerna som kan ställa till krig. Vad man kolumnen behandlar inte bara känslor och inte bara än kan säga om fredsforskning: den sysslar med fredsarbete utan ägnar dessutom en hel del uppmärk- mer än 200 personer. I dess värld finns nationella samhet åt det låga förtroendet för svenska politiker. frihetsrörelser, religiösa och ideologiska motsät- ”Vi talar så mycket om politikerförakt”, skriver tningar, raskonflikter, ömsesidig och alltför ofta Schein. Denna fråga är i hans tappning besläktad välgrundad misstänksamhet, rädsla, aggressivitet med frågan om känslorna. Den svenska ”försiktig- och destruktivitet, pengar och makt, kampen om heten, relativismen, kompromisserna, den ständiga råvaror och marknader. De flesta krig har i varje fall 5WlPMJLBWJOKFUUFS hänvisningen till politikens gränser, realismen, det i initialskedet folkets stöd. Krig är för många inte JMMVTUSFSBEF4DIFJOT LSzOJLPSJ%BHFOT politiskt möjliga” är en orsak till politikerföraktet, det värsta utan det nästvärsta alternativet. Inget /ZIFUFS¬QlEFOFOB och han påpekar att svenska försiktiga politiker ”står fredsarbete kan bli framgångsrikt om man bortser MFSIBO QlEFOBOESB sig slätt inför dem som vädjar till våra känslor”. Men från de konflikter som leder till krig. Att fantisera TFSIBOBMMWBSMJHVU politikerföraktet ges så stort utrymme att det också om 200 personer är meningslöst, lika dumt som att riskt – omdöme. Här framträder Schein som retorik- skulle kunna beskrivas som kolumnens huvudsak. hämta karolinerkänslor ur garderoben när en u-båt oss också att konstatera något om Scheins språkliga er i en annan bemärkelse, som en person som med På dess sista rader är det just vårt förhållande till de gått på grund. Man kan inte förhindra krig om man stil mer generellt. I motsats till den bild som ibland hjälp av språket undersöker möjliga synvinklar på svenska politikerna som han återvänder till: ”Vi leder bort uppmärksamheten från de krafter som ges av Schein som skribent förefaller regelrätta iro- problem han behandlar, som använder debatten för måste kräva förnuft av våra politiker.” Och förnuftet ger upphov till krig.10 nier vara ganska ovanliga i hans skrivande. En ironi att finna något snarare än för att vinna något. består alltså enligt Schein i att bejaka verklighetens innebär i retorisk mening att säga motsatsen till det svåra mångtydighet. Så blir krönikan inte bara en Passagen tar sin utgångspunkt i en urgammal retor- man menar. Visserligen är det ibland svårt att av- kritik av känslosamhet – utan ett försök att vända isk teknik som kallas ethopopeia, en form av bild- göra vilken Scheins ståndpunkt är – men det kan 4DIFJO¬BHJUBUPSO politikerföraktet till respekt. Det är alltså svårt att språk som består i att man lägger orden i munnen inte restlöst betecknas som en ironisk hållning. Snarare reducera ”Om känslor” till en enkel slagordsmässig på frånvarande eller påhittade personer.11 Den Ben- utmärks hans språk av en ganska rättfram saklighet. För att skissera bilden av såväl kolumnisten Scheins tes. Dels innehåller den passager som kan uppfattas son som till exempel nämns i texten torde vara Den ilska han väckte som kolumnist måste alltså retoriska teknik som de mångtydigheter och mot- som sinsemellan motsägelsefulla, dels är det inte barnboksförfattaren och fredsaktivisten Bernhard snarare ha riktats mot just hans argumentations- sägelser som utmärker hans skriftställarskap – samt alldeles klart vilket ämne som egentligen står i cen- Benson, vars barnbok Peace Child låg till grund för strategier. för att introducera ett antal begrepp som kommer trum för texten, fredsrörelsen, svenskt politiker- en uppmärksammad musikal med samma namn. Utgångspunkten för Scheins resonemang här är till användning i den fortsatta analysen – ska vi ta förakt eller känslor i allmänhet. Det är svårt att inte tillåta sig en liten höjning av alltså ”Bensons” uppfattning. Och hans första argu- vår utgångspunkt i DN-kolumnen ”Om känslor”. Försöker vi oss på att analysera argumentationen ögonbrynen inför Scheins val av debattmotståndare ment mot den konstruerade motståndaren handlar Den publicerades hösten 1981, och kom ett par år ner på en mikronivå kommer man möjligen lite när- – Benson kan knappast räknas som en av de mest om vad fredsforskning är. Schein nämner ett antal senare både att fungera som öppningstext och att ge mare. I ”Om känslor” förekommer – vid sidan om inflytelserika tänkarna inom fredsrörelsen – men exempel på vad fredsforskning ”handlar om” – han titeln till Scheins bok, Om känslor och andra far- diskussionerna om politikerförakt och om känslor på valet är naturligtvis effektivt. I kontrast mot ”Ben- tar sin utgångspunkt i en definition. Det andra argu- ligheter. Schein uppfattade uppenbarligen själv tex- ett allmänt plan – ett resonemang om kampen för sons” blåögda analys (som vi får möta den i Scheins mentet handlar om krigets orsaker: ”Inget fredsar- ten som ett paradnummer – eller i varje fall som en fred. ”Fred är förnuftigt. Kapprustningen strider version – citattecknen signalerar att det är Scheins bete kan bli framgångsrikt om man bortser från de lämplig ingång till hans skrivande. mot allt förnuft”, skriver Schein, och fortsätter: ”Benson” vi talar om) framstår Schein som en konflikter som leder till krig.” Argumentet liknar Temat i ”Om känslor” framgår mer än väl av ru- nyanserad och betydligt mera insatt och realistisk ytligt sett det första, men vid noga påseende är det briken. Och det är känslornas farlighet som Schein I kampen mot detta vansinne måste alla krafter debattör. Det är ”Benson” som får ge Schein själva här inte längre frågan om vad fredsforskning är som intresserar sig för eller vill framhålla: ”Jag är rädd mobiliseras, även känslorna. Värre är det med den anledningen att ta upp frågan, och som tilldelas bildar grund för diskussionen, utan en generell frå- för känslor”. Denna ståndpunkt motsägs typiskt typen av fredskämpar som presenterades av våra rollen av den naive motståndare som Schein skapar ga om krigets orsaker. Detta torde kunna betecknas nog i en annan kolumn som Schein skrev ett drygt massmedier för några veckor sedan. Han heter i texten – och som därmed bestämmer var skilje- som Scheins huvudargument i detta sammanhang. halvår senare.8 Dessutom erkänner han i en senare Benson. Han passade bra för vår offentliga debatt linjen mellan dem båda ska gå, vad deras oenighet Därefter följer ett lite underligt inskott: ”Att fanti- passage i ”Om känslor” att känslorna visst kan ha en – ty hans budskap var enkelt. Fyra miljarder män- egentligen ska bestå i. sera om 200 personer är meningslöst, lika dumt roll att fylla: ”I kampen mot [krigets] vansinne måste niskor vill ha fred. Det gäller bara att övertyga de Det retoriska ornamentet ethopopeia föranleder som att hämta karolinerkänslor ur garderoben när

------  en u-båt gått på grund.” Argumentet här bygger känslor. Och detta är i sin tur ett argument för att lande från en verklig person i ett specifikt samman- sig ju åt uppenbara renodlingar och förenklingar. helt och hållet på att läsaren accepterar jämförelsen känslor är farliga. hang. ”Jörn Donner skrev nyligen så här om ett Situationen och debattmotståndaren är sådan – eller med u-båtsgrundstötningen. Det har alltså sin grund sammanträde i vilket jag deltagit: ’Harry levererar görs sådan – att den passar för det han vill säga. En- i en (föreslagen) likhet mellan två olika situationer. ett antal påståenden som av de närvarande uppfat- ligt klassisk retorisk teori tjänar textens inledning I den citerade passagen återfinns alltså tre olika "UUWjMKBTJONPUTUlOEBSF tas som cyniska, men enbart är realistiska’”, heter framförallt till att visa upp författarens karaktär, typer av argument– sådana som bygger på definition, det i en krönika 1983.14 En annan variant av samma ethos, så att han eller hon framstår som värd att lyssna sådana som bygger på orsaker och sådana som bygger Redan en kortfattad retorisk genomgång av Scheins teknik är när Schein utgår från mera svepande och på. Scheins ethosbyggen i de citerade artiklarna är på likhet. Skillnaden mellan en retorisk argumenta- kolumn ovan antyder något av kraften och dyna- generaliserade resonemang: ”En nära nog enhällig subtila men effektiva. Genom att konstruera en tionsanalys och en rent logisk sådan kan förenklat miken i hans sätt att skriva. Schein tar sin utgångs- press har betecknat regeringskrisen […] som dålig motståndare som är alltför kategorisk, alltför verk- sägas vara att medan logikern endast intresserar sig punkt i en ethopopeia, i en typ av bildspråk där något teater.”15 Ytterligare en variant är när Schein inte lighetsfrånvänd, alltför fundamentalistisk – eller för argumentens konsekvens (frågan om resone- påstås ha sagts av en annan debattör. Denna teknik namnger den citerade personen eller hänvisar till rentav korkad – kan Schein framställa sig själv som mangen är logiskt koherenta), så intresserar sig re- ger Schein anledning att ta till orda och motiverar egna privatsamtal: ”Hur skall Sverige ta sig ur kris- en förnuftets röst.19 Vad Schein gör i flera av sina torikern även för vilken typ av argument som an- en argumentation som ibland hävdar det närmast en? En bekant till mig, också socialdemokrat, bek- kolumner är alltså dels att bestämma vilken situatio- vänds. Inom den klassiska retoriken talar man om självklara. Vidare hämtar Schein sina argument i tre lagade nyligen bristen på idéer.”16 Naturligtvis är nen är och vilken fråga debatten egentligen gäller, ett antal olika topiker – efter det grekiska ordet topos, grundläggande topiker: definition, likhet och skillnad, det här i stort sett omöjligt för läsaren att kontrol- dels själv välja motståndare och framställa sig själv som betyder ’plats’ – där argumenten kan ”hämtas”. orsak och konsekvens; textens argumentation är alltså lera påståendets sanningshalt. Tekniken varieras som en klok tänkare. Det framstår inte som den Ett topos är ett slags argumentationsprincip, en form skickligt och mångsidigt konstruerad. Normalt sett alltså från det rena och verifierbara citatet över mer mest hedervärda av strategier, men den ger onekli- av argumentation som kan användas för en mängd är det detta som intresserar en retoriker: den en- övergripande referat till sådana uttalanden som gen goda möjligheter att gå vinnande ur striden. olika situationer och i en mängd skilda ämnen.12 Ett skilda texten och de argumentativa strategier som Schein påstår sig ha hört. Men det handlar ständigt exempel är principen att ”en given företeelse kan används där. Men i vilken mån är argumentationen om vad någon annan – enligt Schein – har sagt. bara bekämpas genom att bekämpa dess orsaker” – i ”Om känslor” egentligen typisk för Scheins tid- Schein använder detta bildspråk med att lägga "SHVNFOUFOTIjSLPNTU alltså den variant av topiken orsaker och konsekvenser ningskolumner – och hur bör vi värdera Scheins sätt orden i munnen på någon frånvarande på två som vi möter i Scheins text. Själva systemet av topik- att argumentera? grundläggande sätt. För det första skapar Schein Ett av argumenten i ”Om känslor” utgick från frå- er kan se lite olika ut, men vid sidan av de tre argu- Varje argumentation måste analyseras på sina med dess hjälp en ”retorisk situation” – de ger Schein gan om vad fredsforskning är, alltså från en defini- menttyper som redan urskilts i Scheins författarskap egna villkor genom en noggrann närläsning. Vad anledning att ta till orda, och de skänker därmed tion. Definitioners betydelse i argumentation har brukar minst en till nämnas, topiken det möjliga och som följer här är dock en redovisning av mina egna hans kolumner en aktualitetens prägel.17 I ”Om på senare tid alltmer kommit att ställas i fokus för det omöjliga. Det inledande påståendet från Schein i intryck efter nedslag i Scheins krönikor, snarare än känslor” kan man exempelvis fråga sig om inte retorisk teori och analys. Framförallt har de kom- den här artikeln, att den frie intellektuelles tankar resultat av utförliga tidskrävande kvantitativa stud- Schein själv, i valet av barnboksförfattaren ”Bernard mit att betraktas inte bara som tillåtna – utan rent- inte fungerar i den ”smutsiga” verkligheten är ett ier. Detaljerade läsningar skulle säkerligen nyansera Benson” som debattmotståndare, faktiskt skapar en av som en särskilt högstående form av argument. bra exempel – dennes idéer avfärdas ju med argu- bilden. Till en början kan vi fråga oss om Schein har bild av verkligheten som enkel och svartvit – som Den så kallade topiken definition kan nu utformas mentet att de är omöjliga. några särskilda favoriter bland alla retoriska strat- om valet stod mellan naiva barnboksförfattare och på lite olika sätt, exempelvis genom att författaren Schein använder sig således av tre grundläg- egier? Precis som ovan är startpunkten för Scheins Scheins förnuftiga kolumner – alltså precis den brist nämner vilken klass saken tillhör, eller genom att gande topiker för att argumentera för att fredskam- krönikor ofta vad någon annan (påstås) ha sagt, på komplexitet som han anklagar ”Benson” för. nämna dess egenskaper eller beståndsdelar – som pen måste föras med förnuftiga medel: definition, alltså en ethopopeia: ”Inget är ädlare än att offra sitt Men det är inte bara situationen som blir sådan som Schein gjorde genom att nämna ett antal olika orsaker och konsekvenser samt likhet och skillnad. Men liv för det man tror på. Med ett uttryck av oförstående Schein vill ha den. Ännu viktigare är att debattmot- fenomen som fredsforskning handlar om – eller en frågan är också vilket syfte den citerade passagen hjälplöshet sa Egyptens nya president”, kan det ex- ståndaren skapas av honom själv. Schein konstruer- kombination av dessa. Men oavsett vilken variant fyller i kolumnen som helhet – det omedelbara empelvis heta.13 Med utgångspunkt i citatet eller ar helt enkelt en ”implicit opponent” som fungerar av definitioner vi letar efter i Scheins krönikor så syftet är ju inte helt uppenbart. I strikt förenkling referatet kan Schein sedan leda över texten till den som (fiktiv) motståndare i den enskilda texten.18 tycks det som om denna topik är ganska ovanlig hos kunde argumentationen tecknas så: Tesen i den an- tes han själv vill driva, vanligen i polemik med den Mot bakgrund av Harry Scheins kritik av de fria honom. ”En nation är ett folk förenat i en överen- alyserade passagen är att fredsarbetet måste vara citerade. intellektuella som inte förstår att verkligheten är skommelse om rättvisa. … Kapitalet är interna- förnuftigt. Detta är sedan ett argument för att poli- I Scheins krönikor figurerar ethopopeia i lite olika ”motsägelsefull, smutsig och trög” så måste man nog tionellt. Konservatismen är nationell.”20 De defini- tiker måste vara förnuftiga – och inte uppfyllda av varianter. Schein kan till exempel citera ett utta- beskriva detta som problematiskt. Schein själv ägnar tionsmässiga formuleringarna i just denna krönika

------  syftar till att kritisera den svenska debatten om var inte ”sociologer och psykologer som besegrade va bestämde vår egen politik. Alltså: inga han- att bostadssegregeringen borde elimineras, att alla frihet, som Schein uppfattar som alltför ”fattig” – [Hitler] utan de allierades arméer”.25 delshinder för svensk export, men väl reglering av borde ha god utbildning och välavlönade jobb. Var- eftersom ett verkligt konservativt alternativ saknas. Även om topiken likhet och skillnad förefaller be- svensk import. Tyvärr är det svårt att övertyga ut- för gör vi inte det? Vad gör vi innan vi kommit till- Slående här är att det är just konservatismen som be- tydligt vanligare i tidningskolumnerna än topiken länningar om rimligheten i denna ståndpunkt.” baka till paradiset?”37 Frågan är naturligtvis retor- handlas då topiken definition av flera retorikteore- definition, så är den inte Scheins favorit bland olika Schein argumenterar mycket sällan genom att ta isk; den ska tolkas som ett påstående. Och det är tiker förbundits med en konservativ hållning.21 argumentativa tekniker. Däremot är topiken orsaker den ena eller andra auktoriteten som garant för sina just detta som måste betecknas som Scheins grund- Det kan alltså förefalla följdriktigt att socialdemo- och konsekvenser basen för flera av huvudargumenten påståenden. Jag har inte återfunnit ett enda sådant läggande argumentationsstrategi i tidningskolum- kraten Harry Schein sällan bygger sina krönikor på i hans texter Om känslor och andra farligheter. ”Len- resonemang i de krönikor han kallade ”mellanspel”, nerna. Gång på gång underkänner han andras idéer definierande resonemang. När de förekommer så är inismen påstår sig vara rationell. Men när den leder och den är mycket ovanlig även i de övriga.32 Han och argument med en hänvisning till det möjliga och det ofta vad som kan kallas ”socialdemokratiska” till matköer och hungerupplopp i ett jordbruksland kan nämna att Abraham Lincoln ”sa att varje land det omöjliga. värden som utgör basen. På ett ställe diskuterar han som Polen reagerar folk känslomässigt och självde- har den regering det förtjänar”.33 På ett ställe – som Hur bör vi nu bedöma eller värdera kolumnisten exempelvis sparsamhet – i synnerhet frågan om struktivt. Kapitalismen påstår sig vara rationell. verkar särskilt intressant för oss – påpekar han att Scheins argumentation? Ofta låter han ju sina krönikor huruvida staten bör spara pengar genom att införa Men när den misslyckas sätta folk i arbete brinner Aristoteles prioriterar ”det som är framför det som ta utgångspunkt i en ethopopeia, ett slags fingerat ci- karensdagar. Problemet med denna metod, hävdar det i slumkvarteren.”26 Resonemang kring olika borde vara”.34 Men för det mesta när Schein citerar tat, där en motståndarröst hävdar något som vanli- han, är att den inte är rättvis – mot de sjuka.22 Men kausala samband återkommer på flera ställen i Scheins eller refererar någon annan så är det med ett kritiskt gen är skäligen onyanserat, felaktigt eller dumt. sådana definierande resonemang hör till ovanlig- kolumner. Schein hävdar exempelvis att svensk ar- syfte. Men en typ av auktoritet är ändå ganska van- Därigenom skapar Schein en retorisk situation som heterna. Dessutom rimmar topiken definition gan- betslöshet bland annat beror på den ekonomiska lig i Harry Scheins tidningskolumner: den smutsiga passar honom, som ger honom möjligheten att föra ska dåligt med tanken att politikern har att agera i politik som förs i USA;27 han hävdar att skatten i verklighetens hårda realitet. debatten på sina villkor. Han väljer också sina ut- en motsägelsefull och smutsig värld, fjärran de rena vissa situationer bör sänkas eftersom det skulle leda Sådana resonemang förekommer på många håll gångspunkter fritt och utan hänsyn till om de är och eviga idéerna. till ökade skatteinkomster (motsatsen kan också i Scheins skriftställarskap. I en debattartikel i Ex- konsistenta med tidigare egna uttalanden. Bilden av Den argumentativa topiken likhet och skillnad vara sant);28 han hävdar att den offentliga sektorn pressen i mars 1981 ställer han ”den abstrakta tank- Scheins debatteknik erinrar på sätt och vis om hans används då och då i Scheins krönikor.23 Exempelvis måste reformeras för att den ska bli mer effektiv.29 ens renhet mot verklighetens konkreta smutsiga tankegångar om vad som krävs för att manövrera i figurerar den i den något oväntade sammanställ- Det är dessutom topiken orsaker och konsekvenser händer.”35 Och sympatierna ligger ännu en gång en motsägelsefull, smutsig och trög verklighet. ”An- ningen av ”Bensons” fredskamp och de känslor som som ligger till grund för argumentationen i flera hos den smutsiga verkligheten. Tidigt i artikeln tag att vi hade en stege”, säger den frie intelle- väcktes av u-båtsgrundstötningen i oktober 1981. I senare kolumner som behandlar aktuella och mer framför Schein en parabel, en kort sedelärande ktuelle. Debattören Schein lever i verkligheten, och en annan kolumn, ”Om dramat om bollen” från tidsbundna politiska spörsmål – i synnerhet när det berättelse: ”En politiker och en debattör (han lär ha använder sig av de redskap och verktyg som faktiskt maj 1981, spelar jämförelsen en viktigare roll. Här finns ekonomiska aspekter på saken.30 Men Schein varit professor i nationalekonomi) promenerade i står honom till buds. Det kan ge en förståelse för de likställer Schein det aktuella svenska politiska läget kan också kritisera argument som baseras på kon- skogen. Plötsligt föll de ner i en djup grop. Politik- känslor han väckte, den ilska och den förargelse han med en teaterföreställning, och ur denna jämförelse sekvenser. En krönika om svensk biståndspolitik ern frågade debattören om denna visste hur de lockade fram hos sina läsare och debattmotståndare. drar han slutsatser om vilken vändning det politiska inleds exempelvis med följande: ”Frihandel främjar skulle kunna ta sig upp ur gropen. – Självklart, sva- Bilden som framträder föreställer en skicklig men förloppet kommer att ta.24 konkurrensen, därmed effektiviteten, därmed stor- rade debattören. Anta att vi hade en stege …”36 cynisk debattör, en retoriker i ordets allra mest Ibland är jämförelsen mer pressad. En krönika skaligheten och därmed, sägs det, välfärden.”31 På Historiens sensmoral är densamma som tidigare: nedlåtande betydelse. om ”Respekt” från januari 1995 bygger exempelvis sedvanligt manér tar Schein denna tankegång (en debattörens (en debattör som – märk väl – är en på en jämförelse mellan svenska ungdomsbrotts- form av ethopopeia) som utgångspunkt för kritik: skapelse av Schein själv) teoretiska kunskaper är lingar och Adolf Hitler. Svenskt brottsförebyggande ”Allt har sitt pris, även frihandeln.” Framförallt me- värdelösa för att bemästra verklighetens problem. 4DIFJO¬SFUPSJLFSO arbete baseras – enligt en scheinsk ethopopeia natur- nar Schein att frihandel begränsar den nationella Det möjliga och det omöjliga är den slags topik som ligtvis – nästan helt på en vilja att ”behandla” ung- suveräniteten: ”Inget land kan samtidigt föra en Schein vänt sig till för att finna sina argument; och Det finns dock två problem med den karakteristiken. domsbrottslingarna för att därigenom leda dem frihandelspolitik och en helt självständig, från om- den förekommer genom hela Scheins karriär som För det första är bilden av Schein som debattören bort från brottets bana. Men det är inte möjligt, världen starkt avvikande näringspolitik”. Argumen- kolumnist. Kolumnen om ”Respekt” från 1995 av- som vill vinna till varje pris knappast rättvis – i varje menar han med en hänvisning till topiken det möj- tet hämtas här från topiken det möjliga och det omöjliga. slutas med följande rätt uppgivna rader: ”Jag vet att fall inte särskilt nyanserad – även om den kan mo- liga och det omöjliga, att vårda alla som far illa. Det Och han fortsätter: ”Det bästa vore därför om ut- vi istället borde bota dessa brottslingar, se till att tiveras med utgångspunkt i de tolkningar som finns alltid fler potentiella Hitler där ute. Och det landet höll sig till en strikt frihandel medan vi själ- deras fäder och mödrar fortsatte att älska varandra, gjorts ovan. För det andra består problemet i an-

------  vändningen av termen ”retoriker” för att beskriva trovärdighet fortsätta som om ingenting har hänt.”43 slutsats: ”Det offentliga samtalet borde även ha en der hela sin karriär som kolumnist. Det som kan denne cyniske debattör. Det skriver han 1990; fem år senare kritiserar han pedagogisk uppgift.”46 I många fall är det rimligare förefalla vara motsägelser kanske hellre bör ses som Ett grundläggande skäl till att vara skeptisk mot Bengt Westerberg för att ”han har bytt åsikt som en att läsa hans texter just så. I en kolumn om löne- försök att pröva olika hållningar. bilden av Schein som den helt målinriktade debat- annan byter skjorta”.44 I slutet av hans kolumnist- glidning, exempelvis, kan han ta upp olika aspekter För en retoriker är det inte helt lätt att acceptera tören är att han aldrig någonsin – i varje fall i de gärning får detta problem rent existentiella dimen- på fenomenet, diskutera olika lösningar, men utan termen ”retoriker” för att beteckna en skribent som kolumner jag har läst – beskriver språket som in- sioner. I ”Hur många identiteter har vi”, kritiserar att i slutändan nå fram till någon entydig rekom- principlöst utnyttjar vilka medel som helst för att strumentellt, som ett medel för att övertala. Tvär- han till exempel en roman av Inger Edelfeldt för att mendation. Hans text mynnar ut i ”en tänkbar möj- vinna anslutning till sin ståndpunkt. Visserligen an- tom är han alltid skeptisk mot det entydiga: ”Vägen hon där beskriver ”personer, främst kvinnor, som lighet”.47 vänder Schein själv ordet på detta nedlåtande sätt vid från en olidligt komplicerad verklighet legitimeras har olika identiteter”. Antingen är det ett utslag för Faktum är att Schein gång på gång återkommer ett flertal tillfällen (kan jag förlåta honom?), och det av den rena känslan”.38 Man återfinner gång på en djup okunskap om sig själv, ett uttryck för en livs- till svårigheten med att förstå verklighetens problem ligger väl i linje med hur det brukar användas i var- gång nyanserade och problematiserande diskussio- lögn, eller också är det ännu en rent ”retorisk te- med entydiga generaliseringar. ”Språket är en sym- dagsspråket. Men det stämmer ganska dåligt med hur ner om språket, om språkets funktioner, om själva knik” som ligger bakom hans närmast biktande for- bol för verkligheten”, skriver han, ”och därmed en retoriken definieras i teorin. Aristoteles definierar re- debattens funktioner, och inte minst om språkets muleringar: ”Jag tycker att jag alltid varit jag, att jag förenkling och en förfalskning av verkligheten.”48 toriken som ”förmågan att, vad det än gäller, finna förhållande till verkligheten hos honom. ”Det sägs aldrig bytt identitet.” Snart blir han nästan privat Men samtidigt finns det inget annat sätt att närma det som är bäst ägnat att övertyga”. Retoriken be- att det i Sverige bara finns en tanke i taget. Om det och börjar tala om kärleksförhållanden: ”Jag talar sig problemen. Möjligen kan man därför tolka Scheins skrivs alltså som ett sätt att söka efter det som är äg- vore så väl! Den enda tankens monopol beror i regel inte bara om mig själv, att jag i mitt kärleksliv alltid resonemang om den smutsiga verkligheten inte som nat att övertyga – inte som ett sätt att övertyga. Han på att tanken är riktig, självklar. Långt värre är att varit jag. Jag talar även om dem jag älskat. Hade jag ett fult debattknep, eller en nödlösning när inga an- tar rentav mycket starkt avstånd från den senare det i regel bara finns två tankar: för och emot. Är märkt att de låtsat varit någon annan än de är, att de dra argument står att finna – utan som ett villkor för ståndpunkten. Skillnaden kan tyckas hårfin, men du inte med oss så är du emot.”39 ”Alla förnuftiga hade dolt sina egentliga identiteter eller uttryckt skrivandet, för det tänkande som handlar om män- den är viktig. Det handlar heller inte om att finna det människor”, fortsätter han, ”vet att sådana alterna- någon annan parallell identitet, hade förhållandet skliga och mångtydiga frågor. För generaliseringen som övertygar endast i den ena riktningen – utan att tiv är absurda”. Debattens uppgift är inte bara att omedelbart spruckit.”45 måste inte innebära att man förskriver sig åt en en- finna det som är ämnat att övertyga vad det än gäller. vinna publiken till den egna sidan, utan snarare att Typiskt nog är Schein den förste att påpeka att hetlig, odelbar och svartvit sanning. Istället pläderar Retoriken hos Aristoteles – och hos hans moderna nyansera, att bidra med ett annat sätt att se. Men hit hans ståndpunkt kan vara en efterrationalisering, han faktiskt ofta för en mindre självsäker attityd. efterföljare – kan därför snarare beskrivas som kon- når sällan den offentliga debatten. ”Tänk om det men den väcker ändå tanken att det som hittills ”Osäkerheten ökar med åren”, påtalar han 1981. sten att finna och undersöka argumenten för och emot hördes ett sökande tonfall bland alla de konfektions- tolkats som motsägelser eller åsiktsbyten kanske är ”Allt fler sanningar visar sig i bästa fall vara proviso- en viss ståndpunkt. Det som skiljer retoriken från logik sydda deklarationerna”, skriver Schein i en annan något annat. Och mitt i motsägelserna och åsikts- riska. Många sanningar bär fröet till sin egen motsats och vetenskap är nämligen att retoriken behandlar kolumn, ”en personlig känsla mitt i de avpersonifi- bytena finns ett antal grundläggande värderingar inom sig.”49 Strax efter millennieskiftet frågar han det ”som kan vara på annat sätt” – alltså det som är erade ståndpunkterna.”40 Uppenbarligen är det här som tycks bestående, som att debattens uppgift inte retoriskt: ”Vem kan inbilla sig att just vår generation osäkert, mångtydigt, mänskligt.54 Retoriken blir där- han ser sin egen uppgift, att tänka personligt och bara är att vinna sympatisörer med den egna sidan; har upptäckt den slutliga sanningen?”50 Schein åter- med en metod för att förhålla sig till den mänskliga bortom det svartvita: ”Den tvådimensionella de- att vissa frågor inte kan betraktas utifrån ett svart- kommer också gång på gång till svårigheten att göra tillvarons mångtydighet, till ”den smutsiga verk- batten ger deltagarna trygghet. Därför ogillar man vitt förhållningssätt; och att det är problematiskt en slutgiltig bedömning: ”Det besvärligaste här i ligheten” om man så vill. den som försöker ge debatten en tredje dimension. att byta åsikt alltför lättvindigt. livet är målkonflikter. Och svårast av dem alla är Detta kan synas som en lek med ord. Men det är I bästa fall uppfattas man som en självständig moraliska målkonflikter.”51 ”Svaret på den frågan är i så fall en produktiv lek. Schein beskriver ju själv sin tänkare.”41 En snarlik tanke återkommer i en av inte självklart. […] Det kan finnas olika uppfatt- gärning inte som ett försök att övertyga sina läsare, hans sista kolumner, från våren 2002: ”Jag blev i %FUQFEBHPHJTLBTBNUBMFU ningar i alla dessa ärenden.”52 utan i termer av en vilja att förstå, och i en av hans bästa fall känd som någon som tyckte, tänkte och  Med andra ord kan man läsa Scheins krönikor sista kolumner formulerar han sin syn på språket formulerade sig annorlunda.”42 I början av denna artikel påpekade jag att det inte inte bara som cyniska övertalningsförsök, utan som och skrivandet – ett slags ”scheinsk retorik”: ”För Dessutom är det svårt att förena Scheins synbara alltid är helt lätt att finna en entydig tes som Schein försök att undersöka argumenten för och emot en mig är språket identiskt med tanken. Visserligen byten av utgångspunkter med de resonemang han driver, eller en enkel slutsats i hans krönikor. Kan- viss fråga. Först då blir den komplicerade leken med kan jag göra en promenad och med en något snurrig för om vikten av att inte alltför lättvindigt byta åsikt. ske kan man se det som ett utslag av hans syn på olika varianter av ethopopeia – där vissa motståndare hjärna tänka på ditt och datt. Men tanken blir klar ”Jag är intolerant. Politiker i mogen ålder får inte debattens funktion, att den är till för att undersöka uppenbarligen kan ses som varianter av Schein själv först när man, jag, tvingas formulera den. Det är inte byta grundläggande värderingar och med bevarad en viss fråga snarare än att plädera för en entydig – begriplig.53 Han uttrycker sådana tankegångar un- på grund av ett behov av språklig skönhet som jag

------  gång på gång skriver om mina artiklar innan jag en av dem är en ethopopeia – de är alltså konstruk-  4FFYFNQFMWJT4DIFJO ¬  )BSSZ4DIFJO ¯4DIFJOPNSjUUFOBUUCZUBlTJLU¯ %BHFOT/Z 4DIFJO  ¬ IFUFS   skickar dem till Dagens Nyheters redaktion. Snarare tioner som framförallt får tjäna som utgångspunkt. )BSSZ4DIFJO ¯4DIFJOPNWBOTUZSFU¯ %BHFOT/ZIFUFS   )BSSZ 4DIFJO  ¯4DIFJO PN 'PMLQBSUJFU¯  %BHFOT /ZIFUFS  vill jag uttrycka mig så klart som möjligt, främst för Ingen av dem erbjuder den slutgiltiga, heltäckande    att veta vad jag egentligen tycker.”55 bilden av kolumnisten Schein. Men båda innebär 4DIFJO   )BSSZ4DIFJO ¯)VSNlOHBJEFOUJUFUFSIBSWJ ¯ %BHFOT/Z Till sist står man därför med två olika bilder av ett ifrågasättande av enkla och entydiga lösningar *CJE   IFUFS   kolumnisten Harry Schein. Å ena sidan propagan- på våra mänskliga problem. *CJE  ¬ 4DIFJO   *CJE   4DIFJO ¯4DIFJOPNMzOFHMJEOJOH¯ disten, agitatorn, den cyniske realpolitikern, som Harry Scheins kolumner blir till sist retoriska i &YFNQFMWJT)BSSZ4DIFJO ¯4DIFJOPNMzOFHMJEOJOH¯ %BHFOT 4DIFJO   VSTQSVOHMJHFOUSZDLUJ&YQSFTTFO   förenklar och förvrider. Som åberopar de argument ordets aristoteliska bemärkelse. De är prövande, /ZIFUFS  ¯4DIFJOPNLPOTFSWBUJTNFO¯ %BHFOT 4DIFJO   som för tillfället tjänar hans syften utan hänsyn till sökande. De är försök att ”vad det än gäller finna /ZIFUFS  FMMFSGzSEFOEFMFOJIBOTTJTUBLSzOJLB  )BSSZ4DIFJO ¯(lSEBHFOT EBHFOTPDINPSHPOEBHFOTTBO om de är förenliga med de argument han åberopade det som är bäst ägnat att övertyga”. Och man kan ¯%SzNNFOPNEFUNVMUJOBUJPOFMMB¯ %BHFOT/ZIFUFS   OJOH¯ %BHFOT/ZIFUFS    )BSSZ4DIFJO ¯4DIFJOPNQPMJUJTLNPSBM¯ %BHFOT/ZIFUFS  igår. Å andra sidan sökaren Schein, som prövar sig möjligen känna igen Schein i Aristoteles resigne-  4DIFJO     fram till ett omdöme – ett omdöme som genast kan rade gest på Rafaels fresk: med den öppna handen  &UUTUBSLUBWWJLBOEFFYFNQFMjSEPDL¯4DIFJOPNLPOTFSWB )BSSZ4DIFJO ¯"UUWBSBTUPMUzWFSFMMFSTLjNNBTGzSTJOIJT problematiseras, som är osäkert och tillfälligt. Båda riktad nedåt, mot den smutsiga verkligheten. UJTNFO¯ TPNIFMUCZHHFSQlEFOOBUPQJL UPSJB¯ %BHFOT/ZIFUFS   dessa bilder är naturligtvis abstraktioner. Var och  4DIFJO    "WVUSZNNFTTLjMNlTUFIjSVUHlFUUMjOHSFSFTPOFNBOHPN 4DIFJO ¯4DIFJOPNLPOTFSWBUJTNFO¯ IVS4DIFJOJCMBOENFEWFUFUPDINFSFMMFSNJOESFVQQFOCBSU  4DIFJO   MlUFSMjTBSFOGzSTUlBUUEFCBUUNPUTUlOEBSFFHFOUMJHFOTUlS *CJE   VSTQSVOHMJHFOUSZDLUJ&YQSFTTFO   GzSBTQFLUFSBW4DIFJOTKjMW4FTjSTLJMULSzOJLBO¯0NIPQ /PUFS )BSSZ4DIFJO ¯4DIFJOPNWBOTUZSFU %BHFOT/ZIFUFS   QFU¯NFELPNNFOUBSFS4DIFJO  ¬   4F-JOERWJTU(SJOEF  ¬NFEIjOWJTOJOHBS TjSTLJMU )BSSZ4DIFJO 0NLjOTMPSPDIBOESBGBSMJHIFUFS 4UPDLIPMN UJPO 3FEJOHTGSPN$MBTTJDBM5JNFTUPUIF1SFTFOU FE1BUSJDJB  4DIFJO   UJMM8JMMJBN."(SJNBMEJ ¯3IFUPSJDBOEUIF1IJMPTPQIZPG #POOJFST   #J[[FMM#SVDF)FS[CFSH  #PTUPO/FX:PSL#FEGPSE4U *CJE   "SJTUPUMF¯J5IF$MBTTJDBM+PVSOBM 7PM /S    4DIFJO  .BSUJO±T 1SFTT    4F WJEBSF +BOOF -JOERWJTU (SJOEF  *CJE    4DIFJO   &UUFYFNQFMLBOSjDLB%FGzSTUBLSzOJLPSOBQVCMJDFSBEFT ,MBTTJTL SFUPSJL GzS WlS UJE -VOE 4UVEFOUMJUUFSBUVS     *CJE   WBSBOOBOTzOEBH EFONBST EFONBST EFOBQSJMTBNU ¬ TBNU +POBT (BCSJFMTFO  5PQJL <LVSTJPOFS J SF )BSSZ4DIFJO ¯7FSLMJHIFUFOTPDIFMMFSNJUUGzSGBMM¯ %BHFOT EFOBQSJM%jSFGUFSGzMKEFFOLSzOJLBSFEBOGzMKBOEF UPSJLLFOTUPQPTMœSF aTUPSQ3FUPSJLGPSMBHFU   /ZIFUFS   GSFEBH EFOBQSJM WBSFGUFSEFUESzKEFUJMMNlOEBHFOEFO  4DIFJO    NBK JOOBO OjTUB LSzOJLB QVCMJDFSBEFT #BSCSP )FEWBMM  *CJE   TLSFWPDLTlJTBNCBOENFE4DIFJOTEzE¯4PNFOHPELPM  *CJE   VNOJTUTLSFW)BSSZ4DIFJOCBSBOjSIBOIBEFOlHPUBUUTjHB   *CJE   EPDLNFEFOGzSCMVGGBOEFSFHFMCVOEFOIFU¯#BSCSP)FEWBMM  +BHBOWjOEFSIjS-MPZE#JU[FSTCFHSFQQ¯EFOSFUPSJTLBTJUV ¯)BSSZ4DIFJO¬¯ %BHFOT/ZIFUFS   BUJPOFO¯QlFUUTjUUTPNTLJMKFSTJHTUBSLUGSlO#JU[FSTFHFU  *CJE ¬PDITFSTJUVBUJPOFOTPNOlHPUTPNTLBQBTBWTLSJCFOUFO   ¯)BSSZ4DIFJOEzE¯ %BHFOT/ZIFUFS  TOBSBSFjOUWjSUPN.JUUCFHSFQQjSBMMUTlTUBSLUJOºVFSBUBW  ¯4lNJOOTWJ)BSSZ4DIFJO¯ %BHFOT/ZIFUFS  #JU[FSTLBOTLFTLBSQBTUFLSJUJLFS3JDIBSE&7BU[4F-MPZE'  ¯)BSSZ4DIFJOjSNJMKPOjSFOTPNHjSOBCzSKBSPN¯ "GUPO #JU[FS ¯5IF3IFUPSJDBM4JUVBUJPO¯J$POUFNQPSBSZ3IFUPSJDBM CMBEFU   5IFPSZ"3FBEFS SFE+PIO-PVJT-VDBJUFT $FMFTUF.JDIFMMF  4DIFJO  $POEJU4BMMZ$BVEJMM  5IF(VJMGPSE1SFTT/FX:PSL-PO  *CJE  EPO  ¬TBNU3JDIBSE&7BU[ ¯5IFNZUIPGUIF *CJE  G 3IFUPSJDBM TJUVBUJPO¯  $POUFNQPSBSZ 3IFUPSJDBM 5IFPSZ " )FJOSJDI-BVTCFSH )BOECPPLPGMJUFSBSZ3IFUPSJD"'PVOEB 3FBEFS ¬ UJPOGPSMJUFSBSZTUVEZ FE%BWJE&0SUPO3%FBO"OEFSTPO  'zSFOEJTLVTTJPOPNEFUUBCFHSFQQTF-JOERWJTU(SJOEF  -FJEFO #PTUPO,zMO#SJMM  ¬    +BHBOWjOEFSNJHIjSBWFUUOlHPUGzSFOLMBUUPQJLCFHSFQQ  'zS FO VUGzSMJHBSF EJTLVTTJPO PN FUIPTCFHSFQQFU TF PDICFHSjOTBSNJHUJMM"SJTUPUFMFT¯BMMNjOOBUPQJLFS¯ KjN -JOERWJTU(SJOEF ¬ NFEIjOWJTOJOHBS GzS5PSNPE&JEF ¯3FUPSJTLUPQPTHSFTLHFPNFUSJ¯J3IF )BSSZ4DIFJO ¯4DIFJOPNLPOTFSWBUJTNFO¯ %BHFOT/ZIFUFS  UPSJDB4DBOEJOBWJDB OS %FOGzMKBOEFVQQEFMOJOHFOJ   GZSBHSVOEMjHHBOEFUPQJLFSjSPDLTlTUBSLUJOºVFSBEBW3JDI  4FFYFNQFMWJT8FBWFS  T BSE8FBWFST¯-BOHVBHFJT4FSNPOJD¯ 5IF3IFUPSJDBM5SBEJ 4DIFJO  

------  Schein & filmen

------  Per Vesterlund Drömmen om verk- ligheten: Filmkritikern Harry Schein

&OVOH)BSSZ4DIFJO Sommaren 1952 nagelfar Harry Schein aktuell film- kritiken mot förnumstig pedagogik och förklarande JIFNNFUCBLPNTJO TLSJWNBTLJO litteratur i en av sina krönikor i Bonniers Litterära ambitioner. Här finns ett uttalat bildningsideal – 6S)BSSZ4DIFJOT Magasin (BLM). Han ondgör sig bland annat över man ska inte behöva tala om vem Rembrandt eller QSJWBUBBSLJW Ebbe Neergaards nyutkomna Filmkundskab och dess Shakespeare är. Vidare kan den kyligt rationelle ”högteoretiska ambitioner förverkligade genom en praktikerns perspektiv utläsas i artikeln, då Neer- den svenska offentligheten. I Aftontidningen, Afton- krigen, och som under de närmaste åren kom att förnumstig pedagogik”. Schein menar att ”om fil- gards teoretiska anspråk avfärdas bryskt: ”en obarm- bladet och Dagens Nyheter anmälde han litteratur närma sig ämnen som arbetarkultur, Charlie Chap- mens talesmän vill få ett akademiskt stöd måste de härtig läsare [kan] roa sig med att lyssna till gnisslet eller deltog i aktuell debatt. I tidskrifter som Bio- lin och filmens ideologi och sociologi, ännu inte var sluta upp med sitt barnspråk. Man föreställde sig en mellan denna tappra spegelblanka optimism och den grafbladet och Tiden fördjupade han perspektiven i en makthavare på det kulturpolitiska fältet.3 Det är konstföreläsning där någon säger att den holländske sakliga detaljdiskussionens råa verklighet”.2 längre artiklar om kulturpolitik i allmänhet och om lika lätt att i Scheins artiklar läsa in den etablerade målaren Rembrandt brukade avbilda borgare eller En intellektuell och överlägsen snobb, en arro- filmpolitik i synnerhet. I BLM recenserade han Scheinbilden – något som ju redan inledningsvis en bok i litteraturhistoria där det står att den engel- gant och kylig teknokrat, eller en maktfullkomlig regelbundet film från 1949 till 1956, och han gavs konstaterats. Samtidigt är det hans framtid som ske författaren W. Shakespeare skrev såväl roliga och pragmatisk socialdemokrat. Den etablerade där (även efter 1956) också möjlighet att publicera inrättare av Svenska Filminstitutet – och som den som allvarliga pjäser, medan hans landsman Donne bilden av Harry Schein är inte helt sammanhän- mer omfattande essäer om både rörlig bild och om massmediale ikonen ”Harry Schein” – som i efter- för det mesta skrev dikter om livet och döden, fästän gande, och den har i förvånansvärt liten utsträck- det skrivna ordet. I denna artikel ligger fokus på hand gör hans tidiga verksamhet som skribent inte bara innehållet utan även formen betyder ning kommit att mätas mot den ymniga textproduk- filmkritikern Schein i en bred bemärkelse. Både hans intressant. Smak och omdöme hos kvalitetsfilms- någonting.”1 tion som han lämnade efter sig. Snarare är det ju i anmälningar av aktuell film såväl som hans mer begreppets mest framträdande och uttalade apostel Citatet skulle i flera avseenden kunna tjäna som egenskap av makthavare och celebritet – det vill essäistiska artiklar om filmteori, filmhistoria och belyser inte bara personlig preferens hos en enskild emblem för de föreställningar som omgärdar perso- säga som kändis – som Schein förlänats en offentlig filmpolitik kommer att ligga till grund för en dis- kritiker, utan kan också potentiellt knytas till både nen Harry Schein. Här finns det arroganta och lätt persona. Ändå var det länge enbart som skriftstäl- kussion om hans syn på filmmediet. ett filmpolitiskt program och till den produktions- överlägsna tonfall som kom att göra honom till en lare allmänheten kunde möta honom. Under dryga Det är idag lätt att idag förbise att den unge Har- politiska praktik som kom att bli SFI:s. Dessutom både kontroversiell och fruktad röst i samtiden. Vi decenniet efter Andra världskriget var kultur- ry Schein som våren 1944 debuterar i tidskriften Nu kan ju en så diger publicistisk verksamhet inom kul- kan också läsa in Scheins så ofta omtalade elitism i skribenten Harry Schein en återkommande röst i med en debattartikel om Österrikes skuld i världs- turfältet som Scheins måhända säga något om män-

------  niskan bakom den så mediebelysta arroganta fa- främst ett led i en personpolemik. Schein var 1970 filmhistoriska studier av enskilda filmkritiker. Ett matisk kulturkritik med den goda läsningen som saden. fortfarande en i högsta grad central gestalt på det är svenskt – Olof Hedlings avhandling Robin Wood mål – framstår den unge ingenjören Schein mer Om man bortser från dessa – kanske fåfänga – filmpolitiska nationella fältet. Författarna vill – en- – brittisk filmkritiker – vilken är relevant att ta upp som en autodidakt (om än med bildningsideal) vars ambitioner att genom en övergiven kritikergärning ligt tidens politiska normer – visserligen snarare här eftersom Wood och Schein var relativt sam- lärdom bär spår av såväl wiensk kulturvurm som av fånga Harry Scheins filmsyn eller rent av själ, finns rikta sig mot fenomenet Harry Schein och bortse tidiga kritiker. Relativa så till vida att Robin Wood svensk folkbildningstradition.11 Paradoxalt nog är det också mindre personcentrerade motiv för att från personfrågor, men man menar samtidigt att etablerar sig som tongivande filmkulturell röst un- Schein med sitt intresse för övergripande förklar- fokusera ämnet. Genom att närstudera en inflytel- ”p.g.a. Scheins personliga agerande i de flesta sam- gefär samtidigt som Harry Schein tar steget från att ingsmodeller (psykoanalys, marxism, sociologi) i serik och etablerad kritikerröst som hörs och syns manhang är det omöjligt att frilägga en Sak skild skriva om film till att leda en filmpolitik som bland vissa avseenden kanske mer vetenskapligt (om än ej under en så pass avgränsad period kan man sanno- från detta subjekt”.7 Således präglas analysen av kri- annat skulle stödja ett av just Woods käraste analys- mer akademiskt) orienterad än Wood. När det aka- likt också säga något om just perioden i fråga. Inte tikern Schein här av ett filmpolitiskt ärende snarare objekt – Ingmar Bergman. demiska filmämnet etableras med bland annat skri- minst är detta intressant då decenniet efter krigs- än av någon historiserande ambition att för sakens benter som Robin Wood har Harry Schein redan slutet 1945 blir något av en brytningstid för filmen, egen skull lyfta fram förhållningssätt till film hos en lämnat filmkritiken. som ömsar skinn från att vara en audiovisuell dom- specifik kritiker under en specifik period. )BSSZ4DIFJOTQMBUTJFO Den offentliga nationella diskussion om filmme- inant i offentligheten till att i vissa avseenden bli ett Det livliga intresse för historiska receptionsstud- ¹MNLVMUVSFMMPGGFOUMJHIFU diet och filmkonsten som Harry Schein vid 1940- gammalt medium i televisionens bakvatten. En ier som präglat filmvetenskapen under de senaste talets mitt träder in i är dock även den påfallande transformationsprocess där det kan sägas att bio- decennierna kan självfallet motivera ett återvändande Det är med David Bordwells hjälp som Hedling livlig. Här finns en ambitiös tidskrift helt ägnad graffilmens förlorade publika genomslag till del till ”filmkritikern Schein” med helt andra utgångs- placerar in sitt studieobjekt i ett historiskt och in- film i Biografbladet. Anrika kulturtidskrifter som BLM kompenseras med en lika stigande kulturell pres- punkter. Janet Staiger diskuterar i Interpreting Films stitutionellt sammanhang. Den brittiske filmkritik- och Tiden upplåter i allt högre gard utrymme åt tige. Denna förändring kan tydligt skönjas i Harry hur man genom att studera offentlig diskussion av ern Wood lokaliseras i skärningspunkten mellan filmkritik eller åt en generell diskussion om film. Scheins skriftställarskap, likväl som den också kan filmer kan frilägga föreställningar och värderingar den essäistiska och den akademiska sfären. Hans in- Branschorganet Biografägaren och den mer lättsam- ses som en förutsättning för den filmpolitiska kar- om såväl specifika filmer, genrer och filmskapare tervention med 1960- och 70-talens gryende film- ma Filmjournalen ökar andelen ambitiösa filmartik- riär han initierar genom filmreformen 1963.4 som om filmediet i mer generell bemärkelse.8 Sam- vetenskap är betydande, även om Hedling väljer att lar, vilket även gäller för delar av dagspressen. Inte tidigt kan spår av mottagandet och bruket av film – i se honom som en akademiskt orienterad kritiker minst Aftontidningen – där Schein ju debuterar 1945 dagspress och i annan filmkritisk praktik, men också snarare än som renodlad forskare.10 Robin Wood är – etablerar under A Gunnar Bergman och Stig Alm- "UUTUVEFSB¹MNLSJUJL i spår av filmåskådande i mer vardaglig bemärkelse med sin grundmurade plats i den brittiska film- qvist en filmbevakning som vida överstiger de regul- – också ge historisk kunskap om mer övergripande kritikens väg mot akademia, väl lämpad att initialt jära premiäranmälningarna. Harry Scheins filmkritik har analyserats tidigare. I sociala, ideologiska eller diskursiva kontexter och kontrasteras mot Schein både historiskt och insti- Det är också här som Schein publicerar sin första häftet Harry Schein: En viss tendens i svensk filmpolitik förändringsprocesser. Filmkritikens praktik är också tutionellt. Född 1931 är Wood sju år yngre än Schein artikel om rörliga bilder våren 1946 med ”Holly- ägnade Arbetsgruppen för kritiska filmstudier i ett prioriterat studieobjekt i David Bordwells relativt – och han debuterar så sent som 1960, alltså vid den woodpsykologi”, om Hitchcocks Trollbunden.12 Ar- Uppsala 1970 det första numret av den tänkta skrift- kritiskt hållna studie om tolkning, Making Meaning: tidpunkt då Schein tystnar som kritiker. tikeln handlar dock inte så mycket om filmen i sig serien filmfront helt åt Harry Scheins person och Inference and Rhetoric in the Interpretation of Cinema. Om Wood etablerar sig i en filmessäistik som som om dess föregivna förvanskning av Freuds läror. SFI:s filmpolitik.5 Huvudsakligen uppehåller sig Bordwell relaterar företeelsen till tre institutionella under 1960-talet drar vurmen för Hollywoods gen- Under de närmaste två åren blir artiklarna som rör skribenterna åt att nagelfara filmreformen och dess sfärer: journalistik, essäistik och akademisk forskn- rer och för 50-talets auteurer i riktning mot radikal film allt fler. De publiceras i Aftonbladet, Biografbladet efterföljande maktstrukturer, men även Scheins ing.9 I Bordwells framställning beskrivs tolkning en- politik och kontinental teori (en utveckling Wood och Tiden. De handlar om filmpolitik, Hollywood självpåtagna roll som filmestetisk smakdomare äg- ligt en fyrskiktad modell där det rent referentiella inte självklart anammar), är Harry Schein tidigare eller filmpsykologi. De introducerar teoretiker som nas visst utrymme. Detta motiveras med att Scheins återgivandet av en filmberättelses händelseförlopp ute. Hans filmsyn bär initialt snarare frukten av Siegfried Kracauer eller diskuterar Sergei Eisensteins verksamhet som filmkritiker ”ofta kommit att åbe- successivt fördjupas i läsningar av explicita, implicita misstänksam kultursociologi och sökande efter skrifter. Harry Schein blir efterhand i mångas ögon ropas som belägg för det rättmätiga i filmrefor- och kontextuella (eller symtomatiska) betydelser filmmediets konstnärliga potential, än av den själv- synonym med ett sociologiskt närmande till film- matorns och institutchefens status som överexpert eller aspekter. Resonemang om den enskilde film- klara medvetenhet om var denna potential ska åter- mediet – ett sätt att se film som inte väljer att fokuse- i filmfrågor”.6 kritikern som betydelsefull aktör i en historisk situ- finnas som präglar den unge auteuristen Wood. Där ra estetiska aspekter i första hand. Hösten 1949 tar Syftet med Filmfronts skrift, och med dess kri- ation lyser dock i stort sett med sin frånvaro hos Wood grundar sin gärning i en lärd brittisk aka- han steget till att regelbundet recensera film i BLM, tiska analys av Scheins kritikergärning, var således både Bordwell och Staiger. Det finns få exempel på demisk tolkningstradition – en närmast program- en post han håller i över sju år.

------  För att återknyta till David Bordwells resone- tröttnar”.15 Harry Schein hade, enligt Robin Hood, dess avreagerande orgasmer och fadda eftersmak.”20 doxa som genom tiderna präglat så många resone- mang om filmkritikens tredelade institutionella aldrig tyckt om film. Såtillvida är filmen ett samhällets bundsförvant, en- mang kring estetisk värdegrund i olika konstarter praktik förefaller det mest aktuellt att knyta Harry Vad var det då som upprörde Robin Hood? På ligt Schein. Filmer är produkter av ett kollektiv för är en återkommande komponent i den tidige Scheins Schein till journalistikens eller essäistikens fält. Han vilket sätt var Harry Scheins filmkritik provocerande ett kollektiv, där det endast tillfälligtvis kan skapas filmkritik. Resonemang om trovärdighet och san- kan kanske i detta hänseende jämföras med några eller kontroversiell? Kan Scheins brist på kärlek till bestående konstnärligt värde i de fall där enskilda nolikhet i detaljer i enskilda filmer lyfts regelbundet av de exempel på frilansande intellektuella från filmen skönjas i hans filmkritik? Eller finns det an- personligheter tillåts dominera – som Chaplin, Fla- fram, men han för också mer generella diskussioner 1910-talet och framåt som Bordwell exemplifierar dra orsaker till att en äldre filmkritiker som Robin herty eller Dreyer. Filmer är annars barn av sina om institutionella och filmpolitiska företeelser där med: Siegfried Kracauer, Parker Tyler, James Agee Hood ogillade Schein? Kanske kan man gå till hans miljöer, de är kollektivsymboler för vår tids män- lögnaktighet och falskt sken ställs i förhållande till eller Graham Greene.13 Dessa namn är relevanta egna principiella diskussioner om sin kritiska verk- niskor. Harry Schein talar här om filmen som en en föregiven (om än ej uttalad och fastslagen) san- inte bara såtillvida att de då och då apostroferas av samhet för att nå ett initialt förslag till svar på den sorts folklore, vars konstnärliga potential endast ning. Schein. De hör också till en förakademisk krets där frågan. I ett enkätsvar till författaren och kritiker- kan frigöras genom att man sätter tryck på film- Ett föredrag som Schein håller på Klubb 44 hösten den sorts tolkning som Bordwell undersöker i sitt kollegan Hanserik Hjertén 1951 om kritikerns roll bolagen, och genom att ”filmens arbetare i större 1946 betitlat ”Filmen och verkligheten”, blir således verk – en ambition att successivt närma sig film och strategier beskriver Harry Schein sin egen verk- utsträckning tar vara på den frihet de har”.21 en uppgörelse med filmindustrin som (illustrerat med samma komplexa uppsättning analysverktyg samhet.16 Kritik handlar inte om att ”’tycka’ nån- För att sammanfatta Scheins torgförda program med exempel som Klockorna i S:t Mary och Pensionat som litteratur och konst studerats med under år- ting, säga det högt och få betalt för det”, kritikern i brevet till Hjertén och i artikeln om film och film- Paradiset) sägs stå för ”en ohöljd medveten verk- hundraden – ännu ligger i sin linda. skiljer sig enligt Schein från publiken genom kravet kritik, kan man å ena sidan se honom som en om- lighetsförfalskning”.22 I en redigerad version av Schein delade situationen att befinna sig i en att precisera, formulera och motivera sina åsikter. dömets försvarare i kampen mot en bristande am- föredraget i Biografbladet räknar Schein upp för- förakademisk situation med ett antal andra filmkri- Kunnighet, intelligens och omdöme samt skriv- bition hos både filmbransch och kritik. Filmkritik- ljugna företeelser i filmvärlden som förvränger ”vår tiker. Vad kännetecknar då just hans filmsyn och förmåga ser Schein som de ”kritiska medel” som ern ska med så precisa medel som möjligt kritiskt tids sociala frågor [och] fördröjer folkens politiska skrivande? Hur skiljer han sig från sina inhemska uppenbarligen har efterfrågats i enkäten. Den värdera filmens pretentioner på att skapa konst. Å frigörelse […] stjärndyrkan och livsglamouriser- kolleger? Tillhör han någon tydlig idéströmning svenska filmkritiken brister främst i de två första andra sidan kan filmskribenten också ha uppgiften ing, BH-sexualitet och bröllopsnattserotik, hjälten eller intellektuell krets? Har han uttalade estetiska bemärkelserna – ”brist på allmänbildning och om- att på ett mer övergripande sätt söka mönster i popu- och boven, den genombussige moderne prästen och eller analytiska preferenser? Tillskrivs han särskilda döme”.17 lärfilmens genrer. När biografen benämns som bor- det blodsdrypande japanska svinet”.23 I den stora egenskaper av sina kritikerkolleger, eller av andra I en artikel i BLM 1950 betitlad ”Om film och dell är det snarare en pessimistisk kulturkritiker än artikeln om Hollywood som Schein skriver i Bio- röster i den samtida kulturdebatten? Dessa frågor filmkritik” för Schein liknande resonemang, och re- en sträng smakdomare som talar. Filmkritik bör grafbladet 1947: ”Klasskamp i Hollywood – Den kommer att vara vägledande i det följande. laterar dem dessutom till en institutionell struktur. alltså (med Scheins ord) söka ”konsekvens i galen- amerikanska filmindustrins sociala och politiska Filmrecensenter anpassar ”sitt omdöme efter film- skaperna”. Man ska leta mönster av kollektiva före- bakgrund”, berättar Schein om hur filmbolagens normaliteten”, menar han, och fortsätter med att ställningar i analysen av massmediet film, men sam- samfällda arbetarfientliga och reaktionära förhåll- 0NTNBL¹MNLSJUJL kritisera den gemensamma skråanda som han me- tidigt också verka för en kritisk granskning av de ningssätt kan kopplas till den katolska kyrkan och nar samfällt präglar både inhemsk filmbransch och ambitioner som finns att höja filmen till en konstart Hearstpressens politiska och idémässiga inflyt- Då Harry Schein i artikeln ”Trött på film” i BLM inhemsk filmkritik.18 Denna filmnormalitet gör att i paritet med de etablerade. Återstår då att se hur ande.24 Dessa artiklars starkt politiska laddning kan 1956 annonserade sitt avsked till filmkritiken häl- de krav som borde ställas på filmer med ambitioner denna dubbelbottnade beskrivning av den egna ses som typisk för delar av den offentliga debatten sades detta med tillfredsställelse av Stockholms-Tid- att ”representera en konstart” inte ställs; filmen filmkritiska praktiken förverkligas hos Schein själv. kring filmindustri och dess ideologi i 40-talets Sver- ningens Robin Hood (Bengt Idestam-Almquist).14 finner sig inte i att bli bedömd på samma grunder ige, men beskrivningen av en falsk och passivis- Scheins aviserade tystnad var en ”välkommen jul- som andra konstarter.19 Samtidigt som Schein här erande masskultur är ju också återkommande i mer klapp” menade skribenten, som vidare beklagade nagelfar filmens ambition att vara en konstart ut- 0NTBOOJOH MzHOWFSLMJHIFU internationellt etablerad kritik av kulturindustrin den skolbildning som han menade att Schein startat trycker han också ambitionen att främst betrakta vid denna tid.25 Att Schein är medveten om att han bland landets filmkritiker: ”Schein och många yngre filmen som ett (mass)medium. Han menar att fil- Harry Schein uppehåller sig genom sin kritiker- inte är ensam om dessa uppgörelser med filmisk recensenter satte sig på bio inte för att spontant upp- mens tillblivelse är en följd av ett konsumtionsbe- gärning påfallande ofta vid frågor som på olika sätt förljugenhet visar sig i artikeln ”Vertikalmonopol leva en konstart, utan för att som psykologer, socio- hov snarare än av ett kommunikationsbehov. Där- rör begrepp som sanning och lögn. I vissa avseenden och smakförskämning” i Tiden 1947 där Schein in- loger, teaterhistoriker, litterära författare, gudvet- för kan man ”med gott samvete […] jämföra bio- handlar det självfallet om filmens relation till verk- ledningsvis konstaterar: ”Att genomsnittsfilmen i vad dissekera en samhällsföreteelse. Tacka för att de grafens funktion i samhället med bordellens, med ligheten i en normativ bemärkelse. Den mimetiska konstnärligt, socialt, kulturellt och politiskt hän-

------  seende är en reaktionär företeelse är vid det här la- sionen av Ingmar Bergmans Till glädje 1950. Detta är dimensioner som inte bara saknas i pjäsen utan san- ett lika framträdande intresse för det irrationella get de flesta intresserade rätt ense om”26 Bergmans hittills sämsta film enligt Schein, som me- nolikt redan i Munks konception”.37 Filmens efter- hos människan och i kulturen. Han hänvisar ofta Det är först i BLM från hösten 1949 och framåt nar att ”en tids vila för andlig förnyelse tycks vara strävansvärda sanning i förhållande till det litterära till Jung – och ännu hellre till Freud. Det under- som Schein regelbundet recenserar inslag ur biogra- nödvändig för att återställa kontakten mellan [Berg- stoffet blir alltså hos Schein efter hand något allt mer medvetna är ibland kollektivt, ibland lokaliserat till frepertoaren. I den eviga striden mellan form och in- mans] problematik och verkligheten”.33 I Till Glädje relativt. Där kollisionen mellan Ivar Lo Johanssons individen. Det återfinns både hos specifika konst- nehåll tar den unge Schein otvetydigt ställning för finner recensenten ”den religiösa tankens grumlig- och Alf Sjöbergs respektive temperament innebar att närer och filmskapare och hos den/de åskådare som innehållet: ”Det är alltid respektabelt att fotografera het” vilken förfaller till ”snudd på Edvard Persson- Bara en mor 1949 ledde till något storslaget otill- använder (och kanske påverkas av) filmen. Dessa en trappa underifrån, att reducera dialogen till ett filosofi” och ”tendentiös realism” med ”kvinnomiss- fredsställande, behöver det sanna i en filmatisering tankegångar gör ju inte på något sätt Schein unik, minimum och att koncentrera sig på det visuella, handel, snack om aborter, tomma konjaksbuteljer några år senare inte härledas till ett givet innehåll det är snarare hans besatthet över att finna system bildmässiga rytmiska berättandet; men det blir ett i och repliken ’fan va ja gillar dig’ istället för ’jag älskar som på bästa sätt ska tas till vara. som inte bara förklarar, utan också kan bemästra bästa fall vackert men alltid själlöst och urtråkigt dej’: och så det egendomliga fenomenet att Bergman ”Det finns olika sätt att göra dålig film”, menar det irrationella och förvrängda som är slående. skelett om det inte bärs upp av ett logiskt samman- i världens fnasklösaste land inför ett fnask i varje Harry Schein i en filmkrönika 1954. Antingen kan I sitt kanske första offentliga framträdande i hang med verkligheten”.27 Dessa ord från den ovan film”.34 man ”som i den svenska Glasberget ljuga”, eller så kan mars 1945, när han tillsammans med bland annat nämnda artikeln ”Film och filmkritik” våren 1950 Att använda trovärdighet som estetisk måttstock man ”som i den amerikanska Härifrån till evigheten Artur Lundkvist och Jan Fridegård diskuterade por- skulle i sin enkelhet potentiellt kunna ses som ett för värdering av film är knappast något som gör låta bli att säga sanningen”. Förljugenheten i Glas- nografi på Klubb 44, pekar han på hur man bör ”an- scheinskt program av estetisk art. Och det finns mån- Harry Schein unik. Snart kan man också se hur dessa berget handlar om spekulation i publikens brist på gripa problemet vid roten, - i den galna uppfattnin- ga exempel som styrker en sådan tes – särskilt i de ti- argument successivt blir färre i hans recensioner. En smak, medan den amerikanska filmens tummar på gen om sexuallivet, det sexuella tabu, de rådande diga recensionerna i BLM. I sin allra första recension första problematisering av tanken om det sanna kan en möjlig social protest och därmed når en ”inre samhällsinstitutioner, vår officiella moral”.40 Por- – av Roberto Lattuadas Negern och gatflickan – vänder lokaliseras i några av hans diskussioner om hur lit- likgiltighet”.38 När Sunset Boulevard diskuterats nå- nografin i sig är ingen fara, menar Schein, den är ett sig Schein exempelvis mot filmens ”brister [i] män- teratur omsätts i film. Ibland väcker visserligen bris- gra år tidigare presenterar Schein dess problematik symtom på ett samhälleligt tillstånd och det är till- niskoteckningens konstnärliga logik”.28 Samma höst ten på trohet gentemot litterära förlagor Scheins som ”halvverklig”, den är utan ”kontakt med vår ståndet som både är det intressanta och det sjuka. står Alf Sjöbergs Bara en mor under Scheins lupp. Det ogillande. I en längre artikel i BLM 1952 griper sig verklighet” men heller inte en ren fantasiprodukt.39 Dessutom föreslår Schein på kuppen hur man kunde är visserligen en övervägande positiv recension, men dock Schein an adaptionsproblematik i generell Det finns således olika sorts sanningar och olika skapa en mer effektiv pornografi ”om man kunde Sjöbergs verk bedöms ändå som en ”storslaget otill- bemärkelse i samband med några samtida exempel typer av lögner, och inte heller verkligheten är all- camouflera denna medvetna avsikt” att väcka upp- fredsställande film”.29 Främst är det ”omöjligheten på hur filmindustrin lyckas eller misslyckas med att tid en och densamma. Förhållandet mellan sanning, hetsning.41 Kring liknande frågor uppehåller han att förena epikerns jordbundna tyngd och sociala al- vara trogen de litterära verk som filmatiseras. Här verklighet och lögn är alltså inte riktigt så okom- sig gärna i sina tidiga texter. Man skulle kunna tän- lvar med den spirituelle estetikerns raffinerade och kan en mer problematiserande attityd till sanning- plicerat hos Harry Schein som det initialt kan tyckas. ka sig att den sortens symptomatisk tolkning som stiliserade människouppfattning”, som stör skribent- skonceptet skönjas. Med hänvisning till en ameri- Att den hårdnackade ideologikritiska ton som präg- David Bordwell diskuterat ligger nära till hands. en.30 I filmatiseringen av Singoalla, som premiärsätts kansk avhandling (av Lester Asheim) menar Schein lar några av 40-texterna successivt försvinner kan Skillnaden är dock att Schein sällan nöjer sig med sent 1949, är det bland annat bristen på historisk att de avvikelser från litteraturens innehåll som in- sannolikt kopplas till en politisk omsvängning hos att endast analysera en film eller en företeelse uti- akribi som retar Schein: ”människor skyddar sig mot träffar när bok blir film ofta kan kopplas till publik- Schein. Upplevelserna av Sovjets inmarsch i Prag från en kontext. Hans kritiska perspektiv stannar pesten med Mölnlyckes gasbindor och 1400-talets ens intelligensnivå. En film kan inte vara för kom- 1948, där han vid tillfället befann sig, kom Schein inte vid iakttagelser av problemets uttryck i symp- zigenare spelar på 1700-talets instrument 1800-tals- plex. Detta är en ganska väntad kritisk ståndpunkt långt senare att återkomma till och beskriva som ett tomet – som så många kulturkritiska perspektiv an- musik som om de gjorde propaganda för den unger- från socialpsykologen och elitsten Schein. Han fort- uppvaknande. nars av tradition tenderar att göra – utan han ger sig ska folkrepubliken”.31 Samtidigt kan den brittiska sätter dock med att hävda att problemet samtidigt ofta hellre på symptomets orsak. Han ger inte bara Dolwyns sista dagar – som bedöms som en berättelse bör ”lösgöras från en hämmande pietetskänsla för affekterade beskrivningar av ruttna kärnor, sjuka som inte ”förtjänar intresse” – hyllas med utgång- den etablerade litterära konsten”.35 Det är rent av så 0N¹MNUFPSJ¹MNIJTUPSJB samhällen eller skadliga förutsättningar utan bistår spunkt i ”den förunderligt skickliga och fängslande att ”en filmatisering av en roman måste medföra också med förslag på bot och bättring – som i porno- skildringen av den isolerade walesiska miljön” och vissa avvikelser för att bli sann mot romanen”.36 I Vari grundade då Schein denna problematisering av grafiexemplet ovan, eller i talrika artiklar om kul- ”återgivandet av det vackra walesiska språket”.32 Ett samband med Carl Th. Dreyers Ordet menar Schein filmens relation till verklighet, sanning och andra turpolitiska och filmpolitiska reformer. sista exempel – av många liknande bedömnings- ett par år senare rentav att filmen kommit att bli konstarter? Tidigt finns hos honom vid sidan av Harry Schein är påfallande väl orienterad i den grunder – kan hämtas från den ytterst kritiska recen- överlägsen Kaj Munks drama. Den har gett ”ämnet vurmen för kvalitet, innehåll, logik och fasta värden filmteoretiska och filmhistoriska litteratur som ex-

------  isterar vid den här tiden. Han läser – och skriver om teraturhistoriens epokbeskrivningar och amerikan- och givna betydelser genom att ställa olika bilder av fördömde de filmer han recenserade.49 Dessutom – välbekanta storheter som Arnheim och Balázs, ska gallupundersökningar. Sedan följer en presenta- världen mot varandra. var han enligt författarna inte särskilt kunnig på Eisenstein och Kracauer. Regelbundet bevakar han tion av hur Kracauer bär sig åt för att undersöka sitt området. Han beskrivs som en smakdomare utan samtida filmlitteratur från både svenska och utländ- film- och samhällshistoriska fält. För Schein är From argument, vars ”besserwisser-attityd” och ”litterära ska forskare eller kritikerkolleger. Tidigt ser man Hitler to Caligari alltså i minst lika hög grad en modell 0N¹MNLPOTUFO¬FOTNBL high-brew-tonfall” retade läsekretsen.50 ett uttryckligt intresse för socialpsykologiska för- för att tänka kring film och samhälle, som en bok om EPNBSFVUBOBSHVNFOU Vid en genomgång av Scheins samlade filmkritik klaringsmodeller. Freud och psykoanalytiska be- tysk film under Weimarrepubliken. framstår det inte som helt självklart att skriva under grepp apostroferas flitigt, liksom Carl Gustav Jung Under rubriken filmpsykologi tog Schein hösten Det är frapperande hur många av de samtida filmer på filmfronts appell i detta avseende. Snarare kan och dennes tankegångar om ett kollektivt delat 1950 upp ytterligare en klassiker på det social- som Schein anmäler i BLM:s spalter som kommit Scheins stil tvärtom ibland framstå som överdrivet omedvetet. Marxistisk terminologi finns i Scheins psykologiska området. Martha Wolfenstein och att räknas till filmkonstens kanon. Man hittar neo- argumenterande. Positivt eller negativt laddade tidigare artiklar (som de ovan nämnda ”Filmen och Nathan Leites hade samma år kommit med boken realistiska verk som Cykeltjuven, Miraklet i Milano detaljiakttagelser i de enskilda filmerna lyfts fram verkligheten” eller ”Klasskamp i Hollywood…” Movies: A psychological study, där samtida amerikansk eller Bittert ris och Hollywoodklassiker som Sunset och vägs mot varandra i sökandet efter det omdöme från Biografbladet 1947), men blir allt mer sällsynt. film jämfördes med europeiska filmkulturer med Boulevard, Linje Lusta eller Storstadshamn. Samtida som skall lämnas. Ofta är denna strategi som mest Teoretiker som vill förklara filmens egenart och sikte att nå kunskap om underliggande psykologis- stora regissörer som Fellini, Kurosawa, Buñuel och påfallande när det gäller filmer som i slutändan väsen, eller som främst fördjupar sig i formproblem, ka konfliktmönster i respektive samhälle. Schein Cocteau är självklara inslag. Dessutom vänder möter kritikerns gillande. Den bitvis översvallande är han ofta sträng gentemot. var visserligen imponerad, men han framförde ock- Schein ibland också bakåt och diskuterar redan recensionen av De Sicas Cykeltjuven vintern 1950 Den filmforskning som initialt verkar intressera så en hel del kritik mot Wolfensten & Leites statis- hallmärkt filmkonst som Fritz Langs tidiga tyska kan tas som exempel. Filmen lyfts till skyarna av Schein mest är orienterad mot frågor kring filmen tiska metodik. Framför allt menade han att förfat- filmer, Chaplin, bröderna Marx eller Sergei Eisen- Schein men recensionen avslutas ändå med ett antal som massmedium och dess funktion i ett historiskt tarna underlåtit att pröva en diskussion om ”kau- stein. Denna tendens blir än mer remarkabel om brasklappar. Musiken är för romantisk och bilderna eller samhälleligt sammanhang. Siegfried Kracauers salitetssammanhangen mellan vår kulturnevros och man jämför filmkritikern Schein med litteraturkri- av den lille sonen luktar ibland Chaplins pojke.51 klassiska verk From Caligari to Hitler: A Psychological några av dess speciella yttringar”.44 Han frågade sig tikern Schein, vars recensioner vanligen gäller idag Det finns i Scheins samlade filmkritik många exem- History of the German Film – där författaren undersök- om det bara är verkligheten som formar filmen, kan relativt glömda storheter. Oftast tar han sig i Afton- pel på en dylik simultan debet- och kreditretorik. er (och söker visa) hur man genom den tyska 1920- det inte också vara en ”trollcirkel där filmen även tidningens och Aftonbladets spalter an samtida ameri- Ibland tycks värderingen av en film förändras under talsfilmen kan fina psykologiska drag och disposi- formar verkligheten”.45 kansk realistisk litteratur med sociala motiv, inte skrivandets gång. En i många stycken hyllande tioner som pekar fram mot Hitler och Tredje riket När Béla Balázs Der Film: Werden und Wesen einer sällan med integrationsfrågor och annan samhällelig anmälning av Alf Sjöbergs Karin Månsdotter – där – introduceras av Schein i Aftonbladet redan somma- Neues Kunst recenseras av Schein året efter är det tematik som tema. Sjöberg sägs förena ”tempo med mognad, lidelse ren 1947, samma år som den kommer ut. Under ru- också i relationen mellan termerna ”verklighet” och Ur en retrospektiv av klassiker visad av Filmhis- med detaljgenomarbetning, allvar med artisteri, briken ”Filmen som kollektivsymbol” beskriver ”sanning” som Schein finner ungraren mest intres- toriska samlingarna hösten 1951 utnämns Eisen- ambition med ärlighet”, de ”filmkonstens funda- Schein hur Kracauer ”tar itu med filmformen och sant. Schein störs visserligen av de eftergifter mot steins Generallinjen utan tvekan till ”konstverk”, till ment” som ”filmkritiken är till för att vårda” – följs filminnehållet, dissekerar dem som en psykoanaly- stalinismen som han ser prägla boken, men i Balázs skillnad från resten av serien (Intolerance, Metropolis senare i samma text av ett avfärdande av samma tiker behandlar drömmen och drar fram codenyckeln diskussion av ”filmformens konstnärliga lagbun- och Blackmail). Fritz Langs film avslöjar visserligen film som ett ”grandiost fiasko”.52 till de bakomliggande problemen.”42 Det är intres- denhet” finner Schein en ambition att problematis- bildsinne trots ”den svulstighet som gjort det säm- När Scheins välvilja är som mest entydig gäller sant att jämföra Scheins anmälan av Kracauer med era förhållandet mellan filmbild, verklighet och sta av allt tyskt – koncentrerat i denna nationalp- det faktiskt ofta filmer som inte omgärdas av utta- kollegan Stig Almqvists artikel om samma bok några idé.46 Filmbilder kan inte vara allegorier med en fast sykologiskt mycket avslöjande film – löjligt över lade konstnäriga ambitioner. Det kan förvåna, men dagar senare i Aftontidningen.43 I Almqvists (i och för symbolisk betydelse, menar Schein med Balázs hjälp. hela världen”.47 Det kan dock, menar Schein, ”ald- med avseende på hur han i sin artikel om filmkritik- sig något längre) artikel dominerar långa referat av Verkligheten måste på ytplanet vara sammanhäng- rig främja intresset för filmens konstnärliga framtid ens funktion talat om att ställa högre krav på filmer Kracauers resultat – den utgörs i hög grad av en åter- ande. Åter ser vi alltså hur Scheins intresse för frågor om man i dess förflutna vill uppleva konst där den med ambition framstår det snarare som konsekvent. givning av den beskrivning av Weimarrepubliken kring filmens verklighetsåtergivning gör sig märk- inte finns.”48 Vilken film kan då upphöjas till konst? Musikaler som En amerikan i Paris, komedier av och Tredje riket som författaren ger. Schein å andra bar. I referat av Eisensteins teorier – och av litter- I den ovan nämnda skriften från gruppen filmfront Hasse Ekman och bröderna Marx filmer är alla ex- sidan lägger mer tonvikt på Kracauers metod. Han atur om Eisensteins filmer och teori – återkommer i Uppsala är det godtycket i Scheins filmkritik som empel på verk där stilisering och drömmar inte inleder sin artikel med att referera till (i tur och ord- resonemang om filmform och verklighet. Och om står i fokus. Man menar att Schein utan att redovisa möts med ogillande. Ett gränsfall när det gäller ning) Jungs ”arbeten om kollektivsymbolerna”, lit- montagets förmåga att överskrida både verkligheten sina kriterier och motiv höjde upp respektive hans förhållande till genrefilmen utgör den långa

------  essän ”Den olympiske Cowboyen” 1954. Western- Av de svenska regissörer som är mest tongivande tempo och komposition. Ändå slutar artikeln para- hållslöst som ett konstverk ett par år senare. Recen- filmen är, menar Schein, ett exempel på en mytologi under Scheins tid som filmkritiker kan man utan doxalt med en lovsång till konstnären Sjöberg: sionen är intressant, dels eftersom Schein åter- vi kan följa från dess födelse. Människans myter, så- svårighet ranka fem namn främst med avseende på kommer till de estetiska riskerna med ”det bomärke som Jung och andra diskuterat dem, har ett oklart produktivitet, popularitet och/eller framgång hos Och naturligtvis märks hans konstnärliga resurser som Bergmans djävul alltid efterlämnar”, dels med dunkelt förflutet. Så inte Vilda västern. Det är fel att kritiken. Ingmar Bergman, Erik ”Hampe” Faust- även i Barabbas, detta korthus av idel purpurröda avseende på de argument som Schein använder för pejorativt betrakta denna genre som ”fru Filmias man och Alf Sjöberg får alla tävla i Cannes under de hjärteräss. Varje sekvens, tagen för sig (med un- att ändå motivera det höga betyget.60 Med utgångs- svans”, snarare är den hennes ryggrad.53 Både som år Schein verkar på BLM. Den flitige Arne Matts- dantag för de erbarmliga masscenerna), är lysande punkt i Anders Eks clownfigur diskuterar Schein formskola för Hollywoods filmregissörer och som son når betydande kommersiella framgångar även film. Många scener chockerar med nästan fysiolo- det groteska i Gycklarnas afton: källa till den ständiga formförnyelse som ett invant utomlands, medan Hasse Ekman med sin oerhörda gisk verkan. Den knivskarpa obarmhärtigheten i och stereotypt mönster kräver har westernfilmer var- produktivitet pendlar mellan publik- och kritiker- de två födsloavsnitten lyckas ge till och med frukt- Ek är clownen i detta sekelskiftets sjabbiga cirkus- it betydande. Främst är det dock som en tillämp- succéer. Man skulle potentiellt kunna tänka sig att barhetens yttersta villkor drag av sterilitet och sällskap, en grotesk figur i ett groteskt samman- ning av Kracauers eller Wolfenstein & Leites under- den konstnärligt ambitiöse Bergman, den intelle- dödslängtan. […] Det är således, med all respekt hang. Det finns hos honom och hans medspelare sökningar man bör läsa denna artikel, som också ktuelle Sjöberg, eller kanske den socialt medvetne för Sven Nykvists och Göran Strindbergs kamera- lika lite kött och blod som i en marionett. Det är kom att översättas och publiceras i flera amerikanska Faustman skulle appellera mest till den högbrynte arbete, inte bara fråga om vackra bilder, utan film- också samma brist på värme som fängslar, bristen tidskrifter.54 Schein går här igenom ett antal filmer socialdemokraten Schein. Att arbetarrörelseägda metrar som ibland är så andlöst vackra att det blir även på psykologiska linjer och sammanhang, yt- med västernmotiv för att hitta mönster som kan Nordisk Tonefilms förste iscensättare Mattsson meningslöst att tala om esteticism.57 fenomenen, ett matter-of-fact-skeende som enligt knytas till föreställningar om manlighet, sexualitet skulle ådra sig en fördjupad (men kritisk) granskn- romantiska skeptiker även är livets egen. Det ger och internationell politik. Således ses sheriffens mot- ing, eller att Hasse Ekmans lättsammare bagateller De estetiska kvaliteterna hos Alf Sjöberg uppväger ingen plats för djupsinnighet, bara för ett ibland villiga hjälteskap i High Noon (Sheriffen) som ett ex- skulle försvinna i mängden av film värd att nämna, synbarligen inte pretentionernas tunga ok, varken leende, ibland melankoliskt deltagande.61 empel på det moraliska försvaret för att ingripa i är lika sannolika hypoteser. i Barabbas eller i andra sjöbergfilmer. Hur förhåller internationella konflikter, medan genrens vapen- Det är Alf Sjöbergs filmer som ges mest utrymme sig då Schein till den andre store konstnärssjälen i En film som öppet torgförs som skillingtryck (av fetischism tolkas med psykoanalytiska hjälpmedel. av Schein. Fröken Julie och Barabbas förlänas var sin den samtida svenska filmen? Bergman) kan alltså inte klandras för att sakna den hel filmkrönika och även Sjöbergs övriga filmer be- Ingmar Bergmans filmer tas regelbundet upp till psykologi och de logiska sammanhang som annars reds stort utrymme. Den allmänt hyllade Fröken Julie diskussion. Ovan har nämnts hur Till glädje avfärdas efterfrågas så ofta av Schein. Filmen blir ”oåtkomlig )BSSZ4DIFJO får dock av Schein en ganska besk kritik. Visserligen våren 1950. Samma höst får Bergmans enda regel- för analytiska instrument […] så länge man inte upp- EFOTWFOTLB¹MNFO är ”varje sekvens, tagen för sig, en fulländad film- rätta thriller, spiondramat Sånt händer inte här, lika täcker pretentioner som är främmande för skillingtry- novell med ett överflöd av bildsviter och gestaltad hård kritik när den benämns som ett ”imponerande ckets”.62 I hyllandet av Gycklarnas afton avviker Schein Det kan vara extra intressant att fästa blicken på hur med en enorm medryckande kraft”.55 Många en- men ointressant arbete”.58 Sommarlek får året efter också kraftigt från flera kritikerkolleger som dömde Harry Schein förhåller sig till den samtida inhem- skildheter får liknande lovord. Däremot brister fil- mer lovord. Dess romantiska landskap är andlöst ut just de groteska dragen som spektakulära eller os- ska filmen. Dels naturligtvis med avseende på den men i sin helhet – framför allt i den hårda stilisering vackra och Bergman är som bäst när han tror sig makliga.63 Bergmans komiska ambitioner något år maktposition han relativt snart efter sin avslutade som Strindbergs naturalistiska drama begåvats med vara mest bagatellartad. Man hoppas på en frigörelse senare i En lektion i kärlek gavs dock ett beskt bemötande kritikergärning skulle komma att besitta, men även av Sjöberg. Liknande kritik riktas mot Barabbas ett från regissörens annars ”så besvärande budskap”. av Schein, och flera Bergmanfilmer under perioden med utgångspunkt i den status hans forum BLM par år senare. Och Sjöbergs egna manusförsök – som Men kanske är det så, menar Schein, att man under- – som Sommaren med Monika eller Kvinnodröm – berörs kan tänkas ha haft i en nationell kontext. De sven- Vildfåglar och Karin Månsdotter – avfärdas i ganska skattar Bergmans medvetande: ”är hans djävul kan- inte alls i Scheins filmkrönikor. Så sent som 1957 – ska inslagen på repertoaren är regelbundna inslag i förklenande ordalag. Just Barabbas, som sommaren ske en signaturmelodi, ett spekulativt försök att efter hans avsked till läsekretsen – återkommer dock Scheins filmkrönikor i BLM. Ofta ses de som symp- 1953 föräras en fyra sidors krönika kan vara värd att skapa en egen mytologi, ett cyniskt ockrande på Harry Schein till Bergman i en lång artikel om Det tom på filmpolitiska strukturer, snarare än på de stanna vid. Här framträder Scheins stränga förhålln- publikens längtan att känna igen sig när den ser sjunde inseglet. Åter är det en dragning mot det enkla nationellt kollektiva underströmmar som han ingssätt visavi konstnärliga ambitioner i tydlig dager. något annat”.59 Schein applicerar här inte sitt my- – mot ”commedia dell’artes standardtyper” – som får ibland kan hitta i amerikansk film, eller i filmer från ”Barabbas är en mycket dålig film”, menar Schein.56 tologibegrepp på en genre eller på en kultursfär, det Schein att se poetisk skildring av ”den moderna män- länder som Frankrike och Tyskland. Lika ofta ses Den är med Scheins ord en koncentrerad uppvisning är istället Bergmans sätt att iscensätta sig själv – och niskans dramatiska förhållande till sin omvärld” över- de dock som uttryck för sina upphovsmäns förtjän- av Sjöbergs sämsta sidor – han ondgör sig över sam- sitt filmiska universum – som omtalas i termer av skugga ett hotande pekoral.64 Både vad gäller Gycklar- ster och brister. manhangslös symbolik, dålig teater samt brist på mytologisering. Gycklarnas afton hyllas mer förbe- nas afton och Det sjunde inseglet kan man alltså se hur

------  Schein kan fördra ett stiliserat filmberättande som idealen. Det förefaller dock som om det just är det kränkande. Schein såg istället denna film som en filmens pojkaktige playboy”. Måhända talar Schein söker stöd i enkla berättelsestrukturer. artificiella i ekmanfilmerna som Schein uppskattar. närmast logisk utveckling av filmmediets mon- här rent av om sig själv. En alltför komplex och sökt bildestetik stör ock- Visserligen finner han i Flicka och hyacinter, som han tageteknik. Visserligen menar även Schein att fil- så Schein hos Arne Mattsson, vars filmer då och då annars hyllar för dess harmoniska helhet och mjuka men bitvis blivit smaklös och billig, något som dock tas upp till granskning. Den famösa och framgångs- vältaliga rytm, ”en konstruktion på ett måttbeställt vägs upp av självironi. Schein avslutar: ”Hade Ek- &QJMPH'SlOWFSLMJHIFUUJMMESzN rika Hon dansade en sommar – inspelad för Nordisk skrivbord, långsökt, och psykologiskt osammanhän- man bara lyckats lite bättre […] hade jag nog sagt Tonefilm – bedöms som sevärd efter sin premiär i gande, ihåligt hänsynslös, klädd i nylonstrumpor att det är en mycket sevärd film, med en särställning Harry Scheins berömda farväl till BLM:s läsare i ju- en bortredigerad del av en filmkrönika sommaren och sidenhandskar.”69 Trots detta är Flicka och hya- i filmhistorien, och en självklar plats i framtida film- lnumret 1956 – ”Jag är trött på film” – har ofta cit- 1952, men utdöms som reaktionärt borgerlig pig- cinter en film som Schein känner trivsel inför, något högskolors elementära kursplaner i filmens klipp- erats. Artikeln uttrycker en leda vid den egna verk- berättelse några år senare när arbetarrörelsens film- han i samma andetag säger sig göra inför de flesta av ningsteknik och grundläggande formproblem”.73 samheten som kritiker. Det kan diskuteras huruvi- produktion diskuteras i en artikel i Tiden.65 I en Ekmans filmer. På liknande manér uppskattar Harry Scheins förhållningssätt inför dessa sven- da det är Scheins upplevelse av att ha sagt vad han krönika med titeln ”Fyra svenska regissörer” kallas Schein – till skillnad från de flesta kritikerkolleger ska filmskapare visar alltså en del överraskande drag. ”är i stånd att säga om film”, eller otillfredsstäl- Mattsson ”en Sjöberg i overall”.66 Mattsson saknar – leken med fiktionsnivåer i Gabrielle några år sen- Hans kritiska nagelfarande av Alf Sjöbergs konst- lelsen med den samtida filmens kvalitet som får Sjöbergs gnista och visionära kraft, menar Schein, are. En film som han konstnärligt jämställer med fulla stilisering och betydelsemättade bildvärld, kan honom att tystna.74 Artikeln ger belägg för båda tol- och preciserar i en lång och nedgörande anmälning Gycklarnas afton. Även här finns dock viss inkon- ses som överraskande ställt mot de välvilliga ordalag kningarna. Samtidigt finns ytterligare ett spår att av filmen Salka Valka vad han menar. sekvens i bedömningen, lovorden till trots finner som ägnas mer lättsamme Hasse Ekmans lika stilis- följa. Schein påpekar i sin artikel också hur ”film- han det svårt att ”identifiera sig med filmens prob- erade filmer. Mattsson och Faustman som i olika debatten egentligen upphört att existera”, och jäm- Inom manuskriptets ram lämnar Mattsson sina lem – såvida man inte ser den som en case story i sammanhang annars benämnts som realister int- för här med åren runt 1950 då ”en livlig och ibland aktörer större friheter än Sjöberg. Så är allt gott puerilitet”.70 Återigen är det dock i det angenämas resserar Schein föga, medan Bergman fångar hans hetsig diskussion om en rad filmproblem” pågick. och väl. Däremot saknar Mattsson Sjöbergs sinne tecken Schein vill beskriva Hasse Ekman: uppmärksamhet både som offentlig figur och som En diskussion som ”angick alla kulturintresse- för rytm. Hans kamera är i ständig rörelse, den filmskapare. Sökande efter konsekvens i flyktig kri- rade”.75 Dessutom är televisionens intåg på den na- åker och panorerar fram och tillbaka. Mattsson är Ekmans människor är vackra, på ett undantag när tik kan vara ett fåfängt företag. Här är dock inkon- tionella mediala scenen samma höst ett slående rädd för pauser och låter den ena närbilden efter aldrig vulgära eller smaklösa. De rör sig i en hygien- sekvensen till viss del skenbar. Att granska explicita sammanträffande – filmen är kanske på väg att tappa den andra avbryta långa spelscener. Han gillar isk miljö vars ruttna kärna endast omtalas som konstnärliga ambitioner med sträng blick, samt att den roll som dominerande visuellt massmedium starka effekter och melodramatisk musik. Allt prydlig kontrasteffekt. Gabrielle har en underton fokusera filmens mediala egenskaper, torgför Schein som motiverat Scheins intresse för den. detta ger hans filmer – och även Salka Valka – drag av sofistikerad resignation. Bakom den kanske en tydligt som ideal i sina artiklar om filmkritik eller Tankar om filmens död finns redan tidigare i av nervositet på gränsen till tjafsighet.67 aning långsökta intrigen skymtar en klok och all- om filmteori under tidigt 1950-tal. Det är därför Scheins filmkritik. I BLM-artikeln ”Om film och varlig syn på kollisionen mellan det absoluta och inte förvånande att Bergmans filmer är som mest filmkritik” från 1950 kan man läsa om hur ”filmen Erik ”Hampe” Faustmans filmer möts av föga in- det relativa, på det absolutas orimlighet och det givande för skeptikern Schein när de som minst föddes och dog sin första död med Georges tresse i Scheins filmkrönikor. Mest uppskattas Gud relativas ovärdighet. Men Ekman har varit till- försöker vara konst. Och att Bergmans ambition att Méliès”.76 Filmens död återkommer som tema i fader och tattaren 1954, en film som ”berör frågor om räckligt länge i gamet för att hålla fast vid dubbel- skapa sin egen mytologi lätt kan genomskådas som föredrag för både Uppsala och Lunds filmstudio- människovärdet, om dumhetens och intoleransens spelets fiktion. Han är till synes den svenska fil- en pose. Hasse Ekmans självmedvetna ytlighet blir föreningar i slutet av 1950-talet. Även efter att SFI tanklösa och bottenlösa grymhet, om lojalitetens mens pojkaktiga playboy och på samma gång en ett mindre problem för Schein än Sjöbergs och Berg- bildats med Schein som VD återkommer profetior sammanbrott inför ett alltför starkt socialt tryck”.68 av dess flitigaste och kunnigaste yrkesmän.71 mans mer föregivet oreflekterade air av djupsinne om hur filmen – eller rättare sagt biografen – inte Andra filmer av Faustman – som Café Lunchrasten – och när Bergman klär sina allegorier i schabloner längre är något viktigt medium. Samtidigt förut- eller Kvinnohuset – möts av skarp kritik för antingen Allra intressantast är kanske att Schein tillhörde de från folkkulturen blir de genast mindre problema- spår Schein hur den rörliga bilden kommer att få ett slarv eller estetisering. kritiker som inte fullständigt förkastade Ekmans tiska. Allra roligast verkar Schein ha när han kan nytt och annorlunda liv. Vid en debatt om den sven- Förvånande nog är det Hasse Ekman som genom- Dårskapens hus.72 Filmen gjordes under filmproduk- hitta djup där man minst av allt väntar det, som när ska filmens framtid 1966 menar han att det i fram- gående får mest odelat gillande hos Schein av dessa tionsstoppet 1951 och bestod helt av hopklippta han låter Ekmans Gabrielle gestalta kollisionen tiden bara ”finns enstaka lyxbiografer kvar som svenska filmskapare. Ekmans ofta hårt stiliserade scener ur Ekmans produktion – högt som lågt, mellan absolut och relativt. Hans beskrivning av visar stora underhållningsfilmer, medan filmvän- berättelser och eleganta bilder skulle på förhand komedi som tragedi, något inte minst både skåde- Hasse Ekman ligger givetvis också nära den senare nerna går in i närmsta bokhandel och köper den se- kunna tänkas svära mot de föreställda scheinska spelare och regikolleger kom att betrakta som mediala bilden av Harry Schein själv – ”den svenske naste Fellini och kör på sin hemmabio”.77

------  I en artikel i BLM i det sena 60-talet diskuterar Harry Schein filmmediets framtid – i relation till televisionen, till publiken och till en ny radikal fil- margenerations ambition att gripa sig an sociala frågor. Verkligheten ser Schein numer som televisio- nens område snarare än biografens – filmer som Myrdals och Hassners Myglaren, Jarls och Lindkvists De kallar oss mods eller kollektivfilmen Den vita sporten är mer avpassade för det ”kalla” TV-mediets infor- mationsförmåga.78 Schein menar att ”om TV är till för att skildra verkligheten är biografen till för att ge en vision, en föreställning, en dikt, en dröm om verk- ligheten”.79 I artikelns sista rader hoppas han på en ”drömmens renässans” i svensk film. Detta samtidigt som han även i förhållande till det Hollywood vars falska ideologiproduktion han en gång så tvärsäkert förkastade lyfter en lans för drömmar: ”Hollywood har en gång kallats för drömfabrik. Invektivet ligger möjligen i fabriken, definitivt inte i drömmen”.80 Som filmskribent syns Schein sällan efter 1956. Då och då genom åren reflekterar han dock bakåt till sin kritikergärning. När han 1973 i egenskap av VD för Filminstitutet skriver förordet till den gam- le trätobrodern Robin Hoods bok om tidig svensk film, Svensk film före Gösta Berling, ser han exempel- vis med viss skepsis på de socialpsykologiska per- spektiv han en gång omhuldat så. ”Jag var en gång med om att introducera filmkritik som samhällskri- tik. Numera är det så vanligt att metoden fått drag av mekanisk repetition”.81 Den politiska filmana- lysens makroperspektiv intresserar inte längre Schein i samma utsträckning som det mikrosamhäl- lets samspel mellan filmare och bolagsbildare som Idestam-Almquist beskriver i sin bok om den tidi- gaste filmen. När Schein ännu några år senare i TV- programmet ”OSA” från 1980 berättar för Nils Pet- ter Sundgren om sin filmsyn, minns han på nya sätt sin ungdom. Filmen kunde för den unge filmkon- ¬*OHSJE5IVMJO sumenten Schein ”förverkliga drömmen om verk- PDI)BSSZ4DIFJO ligheten”. För den mogne filmkritikern innebar bio- GzSTKVOLOBJEBHFOT CSFWTLzSE'PUP"OEFST grafen snarare ”drömmen om en annan verklighet”, &OHNBO4DBOQJY en egenskap hos mediet Schein inte förkastar som

------  eskapism utan snarare framhåller som en mer posi- snivåer och identifierade mytologiseringar i både ¹MNJOEVTUSJOT TPDJBMB PDI QPMJUJTLB CBLHSVOE¯  #JPHSBG )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   CMBEFU OS  )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   tiv potential. Bilden av verkligheten är aldrig den- genrer som westernfilmen och hos en regissör som  4FFYFNQFMWJT7FTUFSMVOE )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   samma som verkligheten menar han, men låter Bergman. Schein är dock svår att se som relativist )BSSZ 4DIFJO  ¯7FSUJLBMNPOPQPM PDI TNBLGzSTLjNOJOH¯   *CJE samtidigt förstå att det verkligt intressanta är ”hur av postmodern kaliber. Den kollision mellan det 5JEFO OS   *CJE denna förfalskade bild av verkligheten påverkar den absoluta och det relativa som kan skönjas i Scheins )BSSZ4DIFJO ¯0N¹MNPDI¹MNLSJUJL¯ #-. OS   4F4WFOTL'JMNPHSB¹ 4UPDLIPMN4WFOTLB¹MNJOTUJUVUFU  verkliga verkligheten”.82 filmkritik är av annat slag än den som kom att präg- 'JMNSFDFOTJPOFS #-. OS     GzSFOTBNNBOTUjMMOJOHBWSFDFOTJPOFSBW(ZDL 'JMNSFDFOTJPOFS #-. OS   MBSOBTBGUPO#MBOEEFNFTULSJUJTLBWBS4UPDLIPMNTUJEOJOHFOT Hur man skall tolka och förstå dessa ordvändn- la 1980-talets tänkande och kulturdebatt. Den är *CJE  3PCJO)PPE TPNWjOEFTJHNPUKVTULPNCJOBUJPOFOBWTLJM ingar om drömmar, mikroperspektiv och konstru- snarare en frukt av hans dubbla optik: han vill stäl-  'JMNSFDFOTJPOFS #-. OS   MJOHUSZDLPDIOBUVSBMJTN TBNU"GUPOCMBEFUT'JMNTPO 4WFO erad verklighet är inte det enklaste. Visar de en la diagnos på samhället genom att se på dess kultur-  *CJE  +BO )BOTTPO  TPN J FO LMBTTJTL PSEBMZEFMTF WjHSBEF Schein som vill vara i takt med en postmodern sam- produkter, samtidigt som han både vill förändra )BSSZ4DIFJO ¯$ZLFMUKVWBS&UU¹MNCSFW¯ #-. OS   ¯PLVMjSCFTJLUJHBEFOVQQLBTUOJOH*OHNBS#FSHNBOMjNOBU *CJE  FGUFSTJHEFOIjSHlOHFO¯ tid? Även om han troligen i likhet med andra höll förutsättningarna för skapandet av dem och värdera )BSSZ4DIFJO ¯-JUUFSjS¹MN¯ #-. OS  'JMNFSOB ¯)BSSZ4DIFJO ¯1PFUFO#FSHNBO¯ #-. OS   sig ajour med ny kontinental teori vid denna tid dem. Han vill vara en radikal samhällskritiker med TPNEJTLVUFSBTJBSUJLFMOjS&OQMBUTJTPMFO FGUFS5IFPEPSF %FOCPSUSFEJHFSBEFEFMFO¹OOTCFWBSBEJNBOVT EjS4DIFJO finns i dessa olika självreflexiva kommentarer också ett klassiskt omdöme. Harry Schein är en paradox- %SFJTFST &O BNFSJLBOTL USBHFEJ  &O GSFEMzT Ql zBSOB FGUFS CMBOEBOOBUTjHFSTJHIB¯LBQJUVMFSBUJOGzSEFOTFOTBUJPOFMMU trådar bakåt till 50-talet.83 Redan i sin recension av ernas man. Samtidigt är det just dessa paradoxala +PTFQI$POSBE TBNU-JOKF-VTUB FGUFS5FOOFTTFF8JMMJBNT NzSEBOEF DIBSN TPN <¥> 6MMB +BDPCTTPO lEBHBMjHHFS¯ Wolfenstein & Leites Movies talade han om en troll- inkonsekvenser – och den goda penna och impon- QKjT  ¯'JMNMJUUFSBUVS¯ 4DIFJOTQFSTPOBSLJW"3"#WPMZN* *CJE  BSUJLFMO¯,POTUPDIUSjEHlSETTLzUTFM¯UBMBTOlHSBlSTFOBSF cirkel där filmen också formar verkligheten. Han erande beläsenhet som präglar hans texter – som än )BSSZ4DIFJO ¯.jOOJTLBOQlHSjOTFO¯ #-. OS   NFSBWNjUUPN¯GSzLFO+BDPCTTPOTOVNFSBWjSMETCFSzNEB fascinerades av Hasse Ekmans lekar med fiktion- idag gör hans filmkritik läsvärd. )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   BOBUPNJ¯ 5JEFO OS   )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   )BSSZ4DIFJO ¯'ZSBTWFOTLBSFHJTTzSFS¯ #-. OS   .BOVTVUBOUJUFM 4DIFJOTQFSTPOBSLJW"3"# WPMZN 'zSVUPN.BUUTTPOPDI4KzCFSHUBS4DIFJOJBSUJLFMOVQQ 'zSOPUJTPNGzSFESBHFUTF"GUPOUJEOJOHFO   &HJM)PMNTFOPDI(VOOBS4LPHMVOE /PUFS  *CJE *CJE  )BSSZ4DIFJO ¯'JMNFOTPNLPMMFLUJWTZNCPM¯ "GUPOCMBEFU  )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   0MPG)FEMJOH 3PCJO8PPE#SJUUJTL¹MNLSJUJLFS -VOE'JMN  )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS    *CJE  IjGUFU  GG 4UJH"MNRWJTU ¯'SlO$BMJHBSJUJMM)JUMFS¯ "GUPOUJEOJOHFO  )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   )-4 )BSSZ-FPOBSE4DIFJO ¯eTUFSSJLFTBOTWBSGzSWjSME  4F)FEMJOHGzSEJTLVTTJPOBWEFOOBJEnIJTUPSJTLBHSVOEGzS   *CJE TLSJHFUOVNNFS¯ /67jSMETIjOEFMTFSOBJOGzSWjSMETPQJOJP 8PPETWFSLTBNIFU PDIGzSIFMBEFOCSJUUJTLBBLBEFNJTLB )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   *4WFOTL¹MNPHSB¹  ¹OOTFOzWFSTJLUBWQSFTTSFBLUJPOFO OFO OS  G ¹MNLSJUJLFO GG  *CJE Ql%lSTLBQFOTIVT-FJG'VSIBNNBSLBMMBSEFOJTJOTWFOTLB  4F1FS7FTUFSMVOE ¯%FOTWFOTLBNPEFMMFO¬"SCFUBSSzSFMTFO  )BSSZ 4DIFJO  ¯)PMMZXPPEQTZLPMPHJ¯  "GUPOUJEOJOHFO    )BSSZ4DIFJO ¯#VEBQFTU¬4UPDLIPMN¬)PMMZXPPE¯ #-.  ¹MNIJTUPSJBGzS¯GFNUJPUBMFUTNFTUVUTLjMMEBQSPEVLU¯-FJG TUBUFOPDI¹MNFO¯J.FEJFSPDIQPMJUJL"SCFUBSSzSFMTFOTNFEJFT  OS  'VSIBNNBS 'JMNFOJ4WFSJHF )zHBOjT8JLFO   USBUFHJFSVOEFSUBMFU SFE.BUT+zOTTPO1FMMF4OJDLBST  #PSEXFMM  )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS   4UPDLIPMN4UBUFOTMKVEPDICJMEBSLJW    3PCJO )PPE #FOHU *EFTUBN"MNRVJTU  ¯5SzUU IKjMUFT *CJE  )BSSZ4DIFJO ¯5SzUUQl¹MN¯ #-. OS    ¹MNGSPOU"SCFUTHSVQQFOGzSLSJUJTLB¹MNTUVEJFSJ6QQTBMB  SFUSjUU¯ 4UPDLIPMNTUJEOJOHFO   ¹MNGSPOU   *CJE  )BSSZ4DIFJO&OWJTTUFOEFOTJTWFOTL¹MNQPMJUJL 4UPDLIPMN  *CJE *CJE )BSSZ4DIFJO ¯0N¹MNPDI¹MNLSJUJL¯ #-. OS   6MG#FSHHSFOQSPEVDUJPO  1lTBNUJEBGSBOTLUNBOnS KGS  #SFWGSlO4DIFJOUJMM)KFSUFO CFWBSBUQl"3"#J)BSSZ4DIFJOT )BSSZ4DIFJO ¯$ZLFMUKVWBS¯ #-. OS   $JUBUGSlO&YQSFTTFO EBUVNTBLOBT ¬4DIFJOTQSJWBUBLMJQQ UJETLSJGUFO$BIJFSTEV$JOnNBTQVCMJLBUJPOFSGSlOUJEFOJGSlHB  QFSTPOBSLJW  WPM  7BS FOLjUFO WBS UjOLU BUU QVCMJDFSBT )BSSZ4DIFJO ¯'JMNLSzOJLB¯ #-. OS  BSLJW WjMKFSGzSGBUUBSOBFOLPMMFLUJWBOPOZNJUFU&OMJHUVQQHJGUTLB GSBNHlSUZWjSSJOUFBWLPSSFTQPOEFOTFO*OUFIFMMFSFOLjU )BSSZ4DIFJO ¯%FOPMZNQJTLF$PXCPZFO¯ #-.OS   )BSSZ4DIFJO ¯*TUjMMFUGzSSFQMJLFS¯ #-. OS   HSVQQFOCBLPNTLSJGUFOIBWBSJU-FOOBSU-VOECFSH 0MMF4Kz GSlHPSOBTMZEFMTF  3FEBOQVCMJDFSBTBSUJLFMOVOEFSUJUFMO¯5IF0MZNQJBO 4DIFJOBOLOZUFSJBSUJLFMOUJMM.BSTIBM.D-VIBOTCJOjSB HSFOPDI6MG4UFOCFSH5JUFMOTVQQFOCBSBSFGFSFOTUJMM'SBOmPJT  *CJE $PXCPZ¯J5IF"NFSJDBO4DIPMBS WPM99*7 TVNNFS  VQQEFMOJOHBWNFEJFSJLBUFHPSJFSOB¯IPU¯SFTQFLUJWF¯DPPM¯ 5SVGGBVUTTUSJETTLSJGUNPUEFOGSBOTLBLWBMJUFUT¹MNFO   )BSSZ 4DIFJO  ¯0N ¹MN PDI ¹MNLSJUJL¯  #-.  OS     PDIEFOIBSVOEFSlSFOOZUSZDLUTWJEFUUBOUBMUJMMGjMMFO%FO 4F.BSTIBM.D-VIBO .FEJB.jOOJTLBOTVUCZHHOBEFS  ¯6OFDFSUBJOFUFOEBODFEVDJOnNBGSBOmBJT¯ TUjSLFSZUUFSMJH  DJUFSBTjOOV4lTFOUTPN¹HVSFSBSEFOJFOBSUJLFMJ 4UPDLIPMN/PSTUFEUT   BSFEFOGSBOTLBSBEJLBMBBOLOZUOJOHFO  *CJE /FX:PSL5JNFTTPNFYFNQFMQlIVSBNFSJLBOTLQPQVMjS )BSSZ4DIFJO ¯*TUjMMFUGzSSFQMJLFS¯ #-. OS    *CJE  *CJE  LVMUVSLBOLPQQMBTUJMM64"TVUSJLFTQPMJUJTLBTUSBUFHJFS+ *CJE  *CJE   *CJE  )PCFSNBO ¯*U±T"MXBZT±)JHI/PPO±BUUIF8IJUF)PVTF¯  #FOHU*EFTUBN"MNRWJTU 3PCJO)PPE 4WFOTL¹MNGzSF(zT  +BOFU4UBJHFS *OUFSQSFUJOH¹MNT4UVEJFTJOUIF)JTUPSJDBM3FDFQ ¯'JMNFOPDIWFSLMJHIFUFO¯ 'zSFESBHQl,MVCC  5IF/FX:PSL5JNFT   UB#FSMJOH 4UPDLIPMN1BO/PSTUFEUT4'*   UJPO PG "NFSJDBO $JOFNB 1SJODFUPO 1SJODFUPO 6OJWFSTJUZ 4DIFJOTQFSTPOBSLJW"3"# 7PMZN )BSSZ4DIFJO ¯4KzCFSHT+VMJF¯ #-. OS  4BNUMJHBDJUBUGSlO04" 57  1SFTT   )BSSZ4DIFJO ¯'JMNFOPDIWFSLMJHIFUFO¯ #JPHSBGCMBEFU OS  )BSSZ4DIFJO ¯*EFUzEFMBOEFU"OUFDLOJOHBSUJMM4KzCFSHT  * TKjMWCJPHSB¹TLB .BLUFO ¹OOT FYFNQFMWJT OBNO TPN  %BWJE#PSEXFMM .BLJOH.FBOJOH*OGFSFODFBOE3IFUPSJDJOUIF*O   #BSBCCBT¯ #-.OS   #BVESJMMBSE PDI 'PVDBVMU DJUFSBEF )BSSZ 4DIFJO  .BLUFO  UFSQSFUBUJPOPG$JOFNB $BNCSJEHF .BTT-POEPO  )BSSZ4DIFJO ¯,MBTTLBNQJ)PMMZXPPE%FOBNFSJLBOTLB  *CJE 4UPDLIPMN#POOJFST  G

------  hand försöka bedöma filmers potentiella kvaliteter i den senaste filmutredningen, ”Vägval för filmen” anser Harry Schein med sedvanlig tvärsäkerhet vara från hösten 2009 får man till exempel mer än 50 Pelle Snickars snömos. Det är omöjligt. Inför en något förbluffad träffar. Termen ”kvalitetsfilm” är också frekvent Rohde påpekar Schein att han därför inte heller är förekommande: ”lansering av kvalitetsfilm”, ”stärka speciellt intresserad av några objektiva kriterier för kvalitetsfilmen”, ”stöd till kvalitetsfilm”, kan man kvalitetsfilm. Något tautologiskt menar han att: läsa sida upp och ned i utredningen.4 Går man igen- Vad är kvalitet? ”the entire matter who is to decide whether it is a om den framstår ”kvalitet” alltjämt som en grund- good or a bad film seems to me an irrelevant ques- bult för svensk filmproduktion; på några ställen tion because good films are films which people who framgår det rentav i klartext: ”Det är av avgörande professionally deal with the judgement of film con- betydelse att stöden till svensk filmproduktion har sider to be good films”. Dock med det ironiska som främsta uppgift att höja kvaliteten i svensk tillägget – ”I mean, they might be wrong.”1 film.”5 Någonstans har Harry Schein påtalat att film- Kanske skulle Harry Schein gillat och varit belåten kvalitet är det som vi kommer ihåg från filmer vi med det – kanske inte. Med sällan skådad frenesi glömt. De filmer som Schein och hans institut gav och finess återkom han till det lika användbara som stöd till må i flera fall ha lämnat vårt minne, men intetsägande kvalitetsbegreppet under mer än ett hans kvalitetsbegrepp är dock allt annat än bort- halvsekels skrivande, funderande och beslutsfattande glömt. Om det är något begrepp Schein myntat så kring film. På ett plan var det hela mycket enkelt för är det just denna term, som fortfarande präglar den honom. Kvalitetsdefinitionen stipulerade frankt att svenska film- och kulturpolitiska debatten. Ambi- det som filmkännare tyckte var bra film – var bra I mars 1965 är BBC på besök i Stockholm för en svenska filmreform och det filminstitut som bär tionen med den här artikeln är att resonera kring film. Några objektiva kriterier fanns inte; cine- längre intervju med Harry Schein. Enligt britterna hans signatur har låtit tala om sig i Europa. Berg- hans kvalitetsbegrepp, filmreformens raison d’être, matisk kvalitet var på många sätt lika subjektivt och är han mannen som tillsammans med Ingmar Berg- man är förstås det lok som driver på ryktbarheten, som Schein påpekade i boken I själva verket från relativt som det personliga tyckande Schein ägnat man satt den svenska filmen på den internationella men att Schein är eldaren som fått upp ångan på 1970. När dessa rader skrivs nästan 40 år senare är sig åt i biografmörkret som ung filmkritiker i BLM. biografkartan. Reportern Eric Rohde inleder inter- svensk film börjar bli allom bekant. Merparten av kvalitetsbegreppet faktiskt mer aktuellt än någon- Ändå, eller kanske på grund av det, lyckades det vjun lite trevande, men efter en stund försöker han BBC-intervjun ägnas åt den speciella svenska kval- sin. I den proposition som 2009 års stora kultur- honom att strukturera en hel filmreform, bygga upp få Schein att säga något mer personligt. Det visar itetsfilmen. Begreppet ”quality film” är förvisso utredning resulterat i har till exempel kvalitets- ett filminstitut och ett filmhus kring denna minst sig inte vara speciellt svårt. Med sig själv som ämne helt okänt på engelska (liksom på tyska och franska), begreppet tagits tillbaka ”bland de kulturpolitiska sagt diffusa term – som ju knappast blivit klarare i kommer Schein snabbt igång; han berättar gärna men det bekommer inte Schein. Lika pedagogiskt målen efter att kulturutredningen först tog bort konturerna sedan dess. Filmkvalitet är ett vagt be- om sin egen filmkritikergärning, om att ”dåliga som utförligt förklarar han för Rohde vad det hela dem”2 – detta efter hård kritik. Begreppets frånvaro grepp som kan betyda olika saker beroende på kon- filmer” var intressanta att skriva om, om sin filmre- handlar om; kvalitetsbegreppet är trots allt något noterades exempelvis i Svenska Filminstitutets re- text. I den senaste filmutredningen framgår exem- form, om sitt filminstitut – och inte minst om hur han ägnat nästan 20 års tid. Det är också det nav missvar där det poängterades att kvalitetsaspekten pelvis att filmproduktionen i Sverige dels får ett man gör bra kvalitetsfilm. Rhode får knappt en syl kring vilket hela hans filmreform cirkulerar. I det är ständigt närvarande i den stödverksamhet som ”selektivt stöd, baserat på en kvalitetsbedömning, i vädret. Visserligen är Schein lite osäker på om man nya filmavtalet används ”35 procent av pengarna institutet ägnar sig åt. ”I den löpande hanteringen dels automatiskt stöd, som grundar sig på filmernas egentligen kan lära ut filmskapande; när allt kom- för att stimulera produktionen av kvalitetsfilm”, av stödet till produktion av ny svensk film använder kommersiella framgångar, utan att det görs någon mer omkring var Orson Welles ”bara i Hollywood påtalar Schein. ”Oh good”, svarar Rohde enligt radio- vi oss av en rad olika kriterier för att fånga in kval- kvalitetsprövning av filmerna.”6 i åtta dagar innan han gjorde Citizen Kane.” Men transkriptionen – men kanske utbrister han i själva itetsbegreppet.”3 ”Kvalitetsbedömning”, ”kvalitetsprövning”, ”att han pratar ändå på om sin nyinrättade filmskola. verket, ”Oh God”. Naturligtvis har det scheinska kvalitetsbegreppet höja kvaliteten i svensk film” – vad betyder sådana Utan falsk blygsamhet avrundar Schein: ”I find my- Schein är emellertid noga med att påpeka att stötts och blötts i filmsammanhang alltsedan film- ord egentligen? Kanske kunde bara Harry Schein self extremely interesting”. pengarna betalas ut först i efterhand. Det är bara reformen 1963. Eftersom den svenska filmen verkar svara på det. Men som Cissi Elwin Frenkel påpekar Att BBC också intresserar sig för Harry Schein i det färdiga resultatet i biografen som räknas under- befinna sig i ständig kris har begreppet knappast i sitt bidrag till den här boken används Scheins mitten av 60-talet är inte ägnat att förvåna. Den stryker han lika glatt som triumferande. Att på för- minskat i betydelse. Söker man på ordet ”kvalitet” beskrivning fortfarande av SFIs konsulenter. I deras

------  remissvar framhålls just att Filminstitutet i sitt nu- meningen är överstruken framstår som logiskt; som varande stödarbete ”inspirerats av [Scheins] kva- ett självreferentiellt och subjektivt begrepp var kval- litetsbegrepp som [det] formulerades på 1960-talet. itet sig självt nog. Det tedde sig visserligen banalt, … Vi ser det som en styrka att tvingas förhålla oss därav överstrykningen, men var likväl sant. till ett svårfångat begrepp som kvalitet.”7 Paradoxalt nog blir kvalitet ofta som mest upp- Svårfångat är en utmärkt beskrivning; det är enbar genom sin frånvaro och avsaknad av den. verkligen inte speciellt enkelt att få korn på kvalitets- Brist på filmisk kvalitet var något som Schein begreppet. På många sätt är det lika undflyende som ständigt återkom till – ändå upp i hög ålder. I en in- det är subjektivt. Men för Schein var kvalitet, som tervju 2003 påtalar han lätt raljerande att det nu- sagt, ofta okomplicerat. I det ursprungliga film- mera helt ”saknas kvalitetstänkande för filmen.” avtalet definierade han ju vad det hela handlade om Filmen har anpassat sig efter televisionen, och det i en enda mening. Att bedöma en films kvalitet var vet ju alla att ”TV i stor utsträckning har struntat i inte speciellt svårt, påpekade Schein. Med reminis- all kvalitetssatsning.”11 Ett karakteristiskt sätt för censer från sin egen kritikergärning menade han att Schein att definiera kvalitet var just att jämföra film man faktiskt bara hade att uppmärksamma ”en rad med andra konst- och medieformer. Det fanns för av varandra oberoende faktorer, såsom förnyelse av honom ingen speciell skillnad mellan olika mediala uttrycksmedel och formspråk, angelägenhetsgraden uttryck; alla kunde bedömas på ungefär samma sätt i filmens ärende, intensiteten eller fräschören i dess och med fördel jämföras med varandra. I BBC-in- verklighetsuppfattning eller samhällskritik, graden tervjun påpekade han till exempel att han redan av psykologisk insikt och andlig nivå, lekfull fanta- som sträng kritiker hade samma fordran på film si eller visionär styrka, episka, dramatiska, lyriska som litteratur; de granskades efter samma estetiska värden, den tekniska skickligheten i manus, regi och eller sociologiska måttstock. Scheins filmkritik var spel samt övriga artistiska komponenter hos film.”8 ofta normativ, och detsamma drabbade TV som i hans återkommande polemik beskrevs som ett medium helt utan kvalitet. Det var visserligen en &UUCFHSFQQHzSLBSSJjS karakteristika han inte var ensam om; invektiven mot tidig TV var legio. Hans Magnus Enzensberger, Scheins kvalitetsdefinition var en del av filmavtalet som Schein förmodligen läst, menade till exempel från mars 1963, men redan 15 år tidigare skriver en att televisionen var ett veritabelt ”nollmedium”. ung Harry L. Schein om behovet av ”en kvalitets- Mest famös är den debatt som följde på Harry höjning av filmen.”9 Under 50- och 60-talet åter- Scheins anmälan till Radionämden när TV skulle kommer kvalitetsbegreppet i var och varannan av visa Åsa-Nisse-filmer 1970. Filmerna var enligt de otaliga artiklar och föredrag som flyter ur Scheins Schein så dåliga att de bara måste strida mot SR:s penna. Termen tröttar inte ut honom – trots att han bestämmelser om ”god underhållning”. I en artikel sagt sig vara trött på film. Snarare försöker han i Expressen i den debatt som följde skrev han gement ständigt turnera den på mer eller mindre spänstiga att TV ”hade lika ont om pengar som om publik.” sätt. 1976 frågar sig Schein i ett opublicerat manu- Möjligen, menade Schein, ”får man en större publik skript (med överstrykning) ”vad som menas med om man för några hundralappar köper och visar ett kvalitet? Försök inte. Det är omöjligt att definiera urgammalt restlager ur den svenska filmens botten- konstnärlig kvalitet, men vi känner igen den när vi vegetation.” Men det var tveksamt, och Åsa-Nisse-

)BSSZ4DIFJOJUFMFGPO möter den. Kvalitet är vad vi tycker kvalitet är – och filmerna framstod som ett verkligt lågvattenmärke 4'* vi alla är ju överens.”10 Att den kanske mest centrala för svensk television.12

------  Samtidigt var TV ett medium att ta spjärn emot. 1962 påtalade han exempelvis att som kommunika- ”Det är självfallet inte lätt att definiera program- mer handlade det bara om att sända ett redan efter- I ett första maj-tal 1963 hävdade Schein exempelvis tionsmedel var televisionen (och radion) ”inga kvalitet eller, än mindre vinna enighet kring kvali- frågat utbud till en smal nisch av marknaden. Den att staten, genom att avveckla nöjesskatten och egentliga konstarter”. För Schein var det viktigt tetsdefintionen”, fortsatte han listigt sin artikel. kvalitet som den svenska monopolställningen för bilda ett filminstitut, givit ”filmen en möjlighet att eftersom han i sina ”kulturpolitiska skisser” starkt ”Men det blir inte lättare om problemen möts med radio och TV borde garantera innebar snarare att de överleva konkurrensen från televisionen.”13 På sam- argumenterade för att ett verkligt kulturpolitiskt uttalanden av typen: Smaken är olika. Det gäller att flesta program ”måste ligga på en högre nivå än ma gång var Schein förstås smärtsamt medveten reformarbete borde ske med utgångspunkt i kon- finna en lämplig avvägning mellan tyngre och lät- lyssnarmajoriteten kan tänkas vilja acceptera.” Ut- om att hela hans filmreform berodde på tele- starterna själva. Som masskommunikativa eterme- tare gods. Underhållningsbehovet är legitimt och budet borde helt enkelt alltid vara ett steg före sin visionens framväxt och publika genomslag. Åren dier var radio och TV förvisso samtidens viktigaste måste tillfredsställas”, fortsatte han något kryptiskt publik, menade han, även om det ”sker på bekost- kring 1960 halverades den svenska biopubliken, folkbildningsmedel, och enligt Schein vore det ju – för att i nästa mening helt avfärda dessa påståenden. nad av populariteten.” och Harry Scheins genidrag var dels hans tidiga och orimligt att helt bortse från ”konstens kommunika- Just sådana argument framstod för honom som Det var naturligtvis en radikal hållning som klarsynta insikt om de mediala förändringar som tionsproblem”. Men några mer ”sublima kvalitets- floskulösa och triviala; de brast i klarhet och exakt- Harry Schein ännu kunde tillåta sig, men en snarlik väntade, dels hans sätt att omdefiniera filmen som definitioner” letade man förgäves efter i radio- och het. Istället borde det vara möjligt att ”precisera didaktisk syn på de moderna massmedierna var sam- kulturprodukt. I takt med att biograffilmens popu- TV-sammanhang. Det finns till och med skäl att kvalitetskravet”, framför allt genom att fodra att tidigt alltför välbekant. Ett liknande sätt att reson- laritet sjönk, lanserades filmreformen helt enkelt anta, påpekade Schein elakt, att man inom radio- programkvaliteten i radio och TV på grund av själva era om såväl radio som rörliga bilder är vida spridd som ett försök att höja filmens kulturella prestige. och TV-sfären med ”bättre program inte i första hand monopolsituationen ”måste vara högre än hos jäm- i den svenska mediehistorien, och redan påtaglig i Kvalitetsbegreppet var här lika centralt som SFI avser mer värdefulla program utan mera publik- förbara kommersiella” aktörer.19 debatten kring Nick-Carter-litteraturen och recep- vore otänkbart utan TV. attraktiva.”16 Det var nu en sanning med modifika- För Schein var det också självklart att program- tionen av den tidiga filmen kring 1910. I sin artikel Schein såg också de större mönstren som medie- tion eftersom televisionen aktivt arbetade med såväl kvaliteten inte kunde definieras i termer av ”förmå- använde sig Schein av glosor som ”smakuppfos- moderniteten producerade och de stigande för- bredd som djup. Den dokumentära verksamhet gan att attrahera en större publik”. Omsorg om pro- trande” och ”undervisande”, vilka direkt för tanken väntningar det innebar. Precis som Statens järn- som Lennart Ehrenborg byggde upp på ”Filmavdel- gramkvalitet, skrev han i Har vi råd med kultur?, kan till debatten kring ”biografeländet” och arbetar- vägar tvingats till ”rationella saneringsåtgärder när ningen” på Sveriges Radio var exempelvis alls inte bara betyda en sak: ”värdefulla och inte publika rörelsens kamp mot ”smutslitteraturen”. 1918 skrev bilismen tagit en stor del av dess publik [eller] sjö- olik Filminstitutets kvalitativa inriktning.17 program.”20 Samtidigt insåg Schein naturligtvis att till exempel Ernst J. Lundqvist en artikel i Tiden farten tvingats ta konsekvenserna av flygets genom- En viktig och återkommande figur hos Schein det ”publikattraktiva” var den stora målsättningen med den talande titeln, ”Kan en bättre biograf- och brott”, påtalade han i artikel i Expressen i juni 1960, när han skrev och resonerade kring etermedia var för i princip alla kommersiella radio- och TV-före- teaterkonst framtvingas?”22 – redan då var kvalitet var det nödvändigt för filmen att omformulera sig i monopoltanken. Eftersom SR hade den priviligier- tag runt om i världen. Genom sina återkommande med andra ord en bristvara. Om arbetarrörelsen ljuset av televisionens flimmrande sken. TV, som ade ensamrätten på valet av program som sändes i resor till USA hade han förstås stor insikt i hur eu- över huvud taget intresserade sig för andra medier fram till 1979 sorterade under Sveriges Radio, blev etern borde de kunna sätta kvalitativa mål, menade ropeisk public service (och film) avsevärt skilde sig än press under 10-talet så gjorde man det just uti- därför en lika nödvändig som återkommande Schein. 1961, ett år innan hans ”kulturpolitiska sk- från amerikanska värderingar, där pengar och pub- från en reformistisk agenda med syfte att förändra måltavla för Scheins beska i kvalitetssammanhang. isser” publicerades, skrev han en artikel i Expressen lik alltid var ett mått på kvalitet. Schein var också det smakfördärvande utbudet. I generella termer Det medium som ”sprängt Hollywoodbolagens he- med rubriken ”Vad garanterar monopolet?”. I den noga med att understryka att ett marknadsorienter- drevs de kultur- och mediepolitiska aktiviteterna gemoni”14, var å ena sidan orsaken till den mediala påpekade han syrligt att det främsta skälet till att at utbud inte med nödvändighet innebar en total inom arbetarrörelsen under 20- och 30-talet enligt maktförskjutning där filmen skuffats ordentligt åt SR hade monopol på radio och TV var ”att upprät- medial likriktning. I Los Angeles, påpekade han i två riktlinjer. Å ena sidan premierades folkbildning sidan (även om den tidiga televisionen produktions- thålla en viss programkvalitet.” Monopolställnin- Expressen 1961, finns exempelvis en kommersiell i olika former, å den andra sidan försökte rörelsen mässigt länge var helt beroende av film på filmbas). gen var alltså ett slags ”kvalitetsgaranti” som SR radiosändare som ”kontinuerligt sänder klassisk motverka tidens ”kommersialism”.23 Det var just Å den andra sidan erkände Schein motvilligt att hade att leva upp till, vilket Schein naturligtvis an- och seriös musik, ett slags high-brow-skval, med dessa kulturideal som den unge Harry Schein gjorde med ”de flesta mått mätt, är [TV] den största, vikti- såg att bolaget inte gjorde.18 Som socialdemokrat reklaminslag mellan (men inte under) musikstyck- till sina under det tidiga 40-talet. gaste och mest effektiva kanalen för filmdistribu- var det för Schein också obestridligt att kvalitetens ena och nyheter varje timme. Det finns uppenbar- Det kan framstå som besynnerligt, men Scheins tion.”15 och ”den goda smakens” fiender även lurade på den ligen en tillräckligt stor publik för seriös musik för kvalitetsbegrepp har alltså sitt ursprung i en tradi- Den här avunden och animositeten gentemot kommersiella marknaden. I artikeln sa han sig rent- att annonsörerna skall anse det lönsamt att bekosta tion av lika folkbildande som påtvingade normativa televisionen som tidens mest moderna rörliga bild- av ogilla kommersiell radio och TV ”nästan, men denna verksamhet.”21 Enligt Schein hade klassisk kulturideal. Att få folket att bilda sig – om så på medium tog sig många olika uttryck i Scheins texter också bara nästan” lika mycket som han ogillade musik i en kommersiell eter dock inte något med biograf eller framför TV:n – var en krävande upp- och anföranden. I boken Har vi råd med kultur? från SR:s programpolitik. programkvalitet att göra. I simpla ekonomiska ter- gift som fordrade ansträngningar. Att förfina och

------  bilda sinnena var jämväl för Schein och likasinnade hället i stort fungerade filmen därför som ”kultur- han, underskattade filmpublikens intellektuella Bergman, Hasse Ekman, Hampe Faustman och vänsterintellektuella en självklarhet; det var rentav broms”, enligt Schein. Mellan raderna framstod det nivå. Man borde istället förlita sig på rationell sta- finansminister Per Edvin Sköld kulturens och konstens själva uppgift. Samtidigt för honom som närmast tragiskt, eftersom filmen tistik; god film lönar sig, satsa på kvalitet. En tillta- med en skrivelse. Av praktiska skäl menade de att ingick det i arbetarrörelsens målsättning, skrev ”genom sin gigantiska suggestionsverkan [kunde] gande ”standardhöjning” av filmproduktionen filmutredningens förslag borde tillstyrkas, detta för Schein så sent som 1955, ”att göra konsten tillgänglig tjäna som kulturaccelerator.” Men som mass- kunde till och med få svensk film att konkurrera på att få fart på filmbranschen. Men skrivelsen uppma- för alla befolkningsskikt.” Vad det var för slags kulturell produkt var filmen naturligtvis beroende den internationella marknaden. Det var ett argu- nade framför allt till en ny utredning, med uppgift konst man vill göra tillgänglig var dock en besvär- av en ”jättepublik”, och de ”dåliga” filmerna på ment som Schein skulle återkomma till under 60- att undersöka ”möjligheterna att statens stödbidrag ligare fråga, inte minst om den konst man valde att repertoaren anpassades därför bara ”efter den breda talet, men samma tankegång figurerade även i tex- [till film] lämnas till ett från staten fristående organ satsa på inte uppskattades publikt. ”Den politiska massans smak.” ten ”Råsundakris och hollywoodparadis” från 1947. för produktionsstöd enligt kvalitativa grunder.”30 demokratin hyser en instinktiv motvilja mot den Den här typen av resonemang och iakttagelser Där poängterade han att man nog måste ”räkna Att Harry Schein var hjärnan bakom dessa for- smakens hierarki, som kännetecknar konstlivet”, kring filmmediet var knappast nydanande. Med med att utländsk filmpublik endast kommer att ac- muleringar är ingen vild gissning. Vid samma tid- hette det exemplevis på ett ställe i artikeln ”Konst ynglingens förmenta tolkningsföreträde – Schein ceptera svensk film om kvalitativa företräden punkt skrev han också en vass krönika, betitlad och trädgårdsskötsel”. Den avslutades med den elit- var bara 23 år när han skrev artikeln – kunde han till överväger besväret med det främmande språket.”26 ”Staten och filmen” i BLM, där han ömsom upp- istiska uppmaningen att ett ”radikalt demokratiskt exempel inte låta bli att förnumstigt påpeka att Underförstått var just bristen på kvalitativa anspråk rört, ömsom ironiskt kritiserade den aktuella fil- samhälle behöver konstens egen aristokrati.”24 filmbranschen menar ”att goda (läs mindre dåliga) det stora problemet med filmutredningen 1942, mutredningen och de politiker som knappt satt sin En mer elitistisk folkbildare än Harry Schein är filmer inte lönar sig så bra som vanliga (läs urdåli- menade den unge Schein. Utredningen försökte un- fot i en biograf. ”Vem kan avgöra om en film är bra faktiskt svår att tänka sig. Han, den ensamme flyk- ga) filmer.” Det intressanta är dock att Schein inte dersöka hur svensk filmproduktion skulle stödjas eller dålig?”, frågade sig Schein retoriskt. ”Olika tingen, anammade som få andra under 40-talet den stannade vid den här typen av infam kritik. Snarare generellt, men premissen borde naturligtvis ha gällt kritiker har ju så olika uppfattningar om film.” Film- bildade borgerlighetens ideal, om än i vänster- lyfte han blicken och betraktade film både som hur staten skulle stödja god filmproduktion, det vill utredningen hade slagit fast att ”god film” var önsk- intellektuell tappning. En socialdemokratisk kultur- konst och industri. Och än viktigare var att han såg säga ”svensk filmproduktion av kulturellt och konst- värd, och att man borde främja inspelningen av sådana aristokrat har han kallats, och det är ganska träf- på film som ett slags mångfacetterad kulturprodukt, närligt värde.” alster. Men det kan ju bara ske ”genom ett kvalitets- fande. Det scheinska kvalitetsbegreppet koncipieras jämbördig med exempelvis föreläsningar på ABF, Några år efter det att Harry Schein formulerat beroende produktionsstöd”, och en sådan diskus- såtillvida i skarven mellan 40- och 50-tal i ett kraft- museer eller god litteratur. Det finns en ofta spridd dessa rader presenterades betänkandet, Statligt stöd åt sion lyser som bekant med sin frånvaro i filmutred- fält där poler som elitism och socialism, kommer- missuppfattning, påtalade han, ”att filmen med svensk filmproduktion. Denna, ”1950 års filmutred- ningen, slog Schein fast. Inte utan medvetenhet om sialism och didaktik, undervisning och nöje, smak- nödvändighet måste behandlas som big business- ning” i Scheins terminologi, lanserades ungefär sam- sin egen betydelse som pådrivare i denna fråga, löshet och smakuppfostran utgör det bärande vara. Årligen används i Sverige miljoner kronor i tidigt som det så kallade ”filmstoppet”. Filmbran- räknade han upp ett flertal sammanhang där kvali- tankegodset. Denna säregna dialektik är inte minst folkbildningssyfte, för olika kulturella och konst- schens var missnöjd med den alltför höga nöjesskat- tetsdiskussionen redan pågick. ”1947 fäste jag i en uppenbart i Scheins första egentliga ansats att for- närliga ändamål … Skulle inte en investering i fil- ten, och upphörde helt sonika för en tid med all artikel i Tiden uppmärksamheten på kvalitetsbedöm- mulera ett slags statlig filmpolitik, eller åtminstone men utan tanke på omedelbar utdelning ha en väl produktion. Betänkandet föreslog ett slags generellt ningens inverkan på filmproduktionens monopol- ett förslag i en sådan riktning. Artikeln, med den så hög effekt?” Om staten subventionerade museer, stöd till den svenska filmnäringen,27 men som Per istiska struktur”, påtalade han något lillgammalt. underbara titeln ”Vertikalmonopol och smakför- varför skulle den då inte i folkbildnings- och Vesterlund påpekat innehöll det sammanfattande Vidare anförde han skrivelsen till Sköld, liksom en skämning”, publicerades i Tiden 1947. Den är skriv- smakuppfostrande syfte också kunna stödja ”god förslaget ”inga normativa diskussioner om god eller debatt på Publicistklubben, där förutom filmutred- en helt i linje med arbetarrörelsens syn på kultur- filmproduktion” eller ”den goda filmen”? De sen- värdefull film.” Stödet avsåg snarare att backa upp en ningens ledamöter, samtliga närvarande enligt upp- politik, men präglas också av en mer sofistikerad are var termer som ännu inte ersatts av kvalitetsbe- hotad filmbransch – och givetvis lät kritiken inte gift hade anslutit sig till ”kravet på kvalitets- kulturell, för att inte säga intellektuell hållning och greppet, men innebörden var i princip densamma. vänta på sig. Det ”smakneutrala stödsystemet”28 bedömning”. skärpa.25 Den unge Schein gick initialt till storms Termen ”kvalitet” förekom dock redan. Bland kom att mötas av skarp kritik i offentligheten efter- Något sarkastiskt förundrade sig Schein i BLM- mot det maktkomplex som den svenska film- annat påpekade Schein att filmutredningen 1942 som det var uppenbart att filmer med stora publik- artikeln över motståndet mot frågan, och fann att branschen präglades av. ”Det intima sambandet fastslog att biografintäkterna var ”oberoende av framgångar skulle få de största subventionerna. det mest bärande argumentet var inkompetens och mellan producent, distributör och biograf [utgör] filmkvalitet”, det vill säga att både ”goda” liksom I maj 1950 påpekade Schein i radio att ”det talas statens rädsla för att ”engagera sig i en kvalitets- ett nästan fullkomligt maktkomplex”, påtalade han ”dåliga filmer följde samma kurvor på besöks- för mycket om nöjesskatten och för lite om god bedömning”. Här förelåg risk för censur eller otill- lika tvärsäkert som upprört. Ändamålet var ”att säl- frekvensen”. Vatteningenjören Schein drog givetvis film.”29 Ett halvår senare uppvaktade han tillsam- börlig påverkan, menade somliga. Schein hävdade ja en mindervärdig vara för ett oskäligt pris.” I sam- ett antal växlar på detta. Filmbranschen, menade mans med ett antal namnkunniga regissörer som att de fått det hela om bakfoten, och senare skulle

------  han just understryka vikten av att Gunnar Strängs avtalet 1963. Schein har tidigare anfört hur nöjes- Svenska Filminstitutet på tio procent av biljett- brutit med Skölds uppfattning att staten inte skulle skatten på biobiljetter kunde användas som differ- intäkterna från biografnäringen. Medel lossades lägga sig i vad som var konst eller inte. När det gäll- entieringsfaktor; ”god film” skulle kunna vara helt alltså för svensk filmproduktion, samtidigt som bio- de mer explicit bedömning av film hänvisade Schein befriad från nöjesskatt hette det redan 1947.34 I grafernas ekonomiska situation väsentligt förbät- också till poängtabellerna i Biografbladets årliga om- början av 50-talet uttökar han alltså sin palett med trades. Intäkterna förvaltades av Filminstitutet i röstning om årets bästa svenska film. De antydde flera genomarbetade förslag. Han för in kvalitets- olika fonder, och de mest radikala i Scheins förslag att det inte alls var speciellt ”besvärligt att skilja på bedömning som incitament för filmproduktion, var att en tredjedel av dessa pengar skulle delas ut god och dålig film”; det var ju något som bransch- statistik som objektivt bedömningsinstrument och som retroaktiva ”kvalitetsbidrag”. Filmen har alltid och nöjespressen ägnade sig åt hela tiden. I andra kritiker och filmkännare som subjektiva smak- präglats av en dualism ”mellan industriprodukt och sammanhang anförde han också filmcensuren som domare för en konsekvent kvalitetspolitik. Filmen konsthantverk”, skrev han i en artikel Tiden 1963, exempel på en etablerad bedömingskultur på fil- må ha problem, med den cinematiske kulturpolitik- en text som både var en förklaring och en kommen- mens domäner.31 En ”konsekvent kvalitetspolitik” ern Schein kastar fram det ena progressiva förslaget tar till den aktuella filmreformen. För Schein gav för film var med andra ord inte besvärligare att ad- efter det andra. För honom finns knappt skuggan av filmavtalet för första gången i mediets ”sextioåriga ministrera än annan stöd- och stipendieverksamhet ett tvivel att man faktiskt kan skilja bra film från historia möjligheten till en samlad, fri och djärv inom kultursektorn. ”Den egentliga orsaken till dålig – givet att man följer hans rekommendationer. kvalitetssatsning.” Eftersom stöd skulle utgå baser- statsmakternas motvilja för kvalitetsbedömning av Per Vesterlund har på ett övertygande sätt argu- at på kvalitet, skulle det framöver äntligen ”löna sig film bottnar [snarare] i filmens brist på akademiska menterat för att Schein är en av flera arbetarrörel- att göra god film” – och till och med betala sig än bedömningstraditioner”, menade Schein. seanknutna filmskribenter som under 40- och 50- mer ”ju bättre filmen” var.37 talet initierar ”ett förhållningssätt inför filmmediet Det är signifikativt att också denna artikel, betit- I sak är det givetvis inte svårare att bedöma film än som gjorde en statlig filmpolitik (av det slag som lad ”En verklig filmsensation” – en lätt förklädd allu- litteratur och i alla händelser betydligt lättare än t. ex. slutligen sjösattes 1963) till en självklar tankegång.”35 sion på Orson Welles, Citizen Kane, som på svenska att yttra sig i nationalekonomiska spörsmål. Men Kvalitetsbegreppet är här centralt; det är på många fått titeln, En sensation – strävade efter att definiera nationalekonomiskt inställda politiker gör ideligen sätt själva nyckeln till förståelsen av hur filmmediet filmmediets nya särart genom en jämförelse med högst subjektiva och diskutabla ställningstaganden med nödvändighet måste uppgradera sig i ett snabbt televisionen. Schein menade att TV:s genomslag i i komplicerade ekonomiska situationer, det är de- föränderligt medielandskap. Framför allt tjänar kvali- Sverige varit närmast explosionsartat, detta till skill- ras yrke, det vet riskerna, och de vet också att det tetsbegreppet till att uppvärdera filmen som konstart. nad från flera andra länder. I en tid då besöks- nödvändigtvis stora antalet felbedömningar ändå Schein skall sedermera understryka att filmreformen frekvensen på biografer halverats gällde det för fil- vägs upp av fördelen av en konsekvent kvalitets- främst var ett erkännande av mediets särart som kon- men att hitta nya utvecklingsvägar, industriellt såväl politik. Panik för omdöme uppstår endast i främ- stnärligt uttrycksmedel. I egna ögon är hans reform som kvalitetsmässigt. ”Det måste anses som en mande ämnen, här hos dem som aldrig går på bio (då redan) tidens främsta tecknen på en politisk och kulturpolitisk uppgift av första angelägenhetsgrad”, och därför saknar intresse för filmens kvalitets- social attitydförändring visavi film.36 Men före refor- skrev Schein, ”att rädda den svenska filmindustrin problem. Men deras egen inkompetens på området men är han långt ifrån ensam att tänka i dessa banor. ur dess ekonomiska kris och därmed bevara den utesluter ju inte andras kompetens.32 Som Vesterlund understryker hade liknande filmpo- svenska filmproduktionen.” Filmavtalets syfte var litiska förslag florerat under en längre tid. Marken var helt enkelt ”att omfördela filmbranschens resurser TV, snarare skulle dessa produktioner tjäna som )BSSZ4DIFJO¬FO Oaktat utfallen mot allehanda nationalekonomer alltså väl förberedd – men det är förstås bara Harry så att den kan finna sin egenart i TV-åldern.” komplement i det ökade utbudet av rörlig bild. NBOBUUTFVQQUJMM 'PUP"OEFST&OHNBO – Schein skulle långt senare träffande karakterisera Schein som går från ord till handling. Att denna nya egenart stavades kvalitet var Dessutom kunde ”kvalitetsfilmer lättare finna en ut- 4DBOQJY denna disciplin som ”ett slags matematiserad mass- självskrivet för Schein. På så vis gällde det att snabbt ländsk marknad”38, menade han förhoppningsfullt. psykologi”33 – utgör artikeln ”Staten och filmen” ett ställa om och underlätta för filmproduktion ”genom Det handlade med andra ord om en offensiv sats- slags provkarta för den filmpolitik som Harry "UUCFEzNB¹MN en markant kvalitetsinriktning” med incitament i ning, där den socialdemokratiska kulturpolitiken Schein lite mer än ett decennium senare gör till sin. form av ”kvalitetspremier” för de allra bästa film- valt ”förändringens vind framför förvaltningens Här prövas många av de idéer som sedermera Genom filmreformen 1963 avskaffades den tidigare erna. Avsikten med den scheinska kvalitetsinrikt- stiltje”, som Schein vackert uttryckte det i ett före- vägleder honom till såväl filmreformen som film- biografnöjesskatten, och ersattes med en avgift till ningen var såtillvida inte att ta upp kampen med drag.39

------  För att konkret administrera denna kvalitativa Samtidigt var Schein naturligtvis medveten om kvist, Marianne Zetterström samt, ordförande, ”Den genomsnittliga kvalitetsfilmen”, slog han föl- satsning på svensk film, tänkte han sig en jury ”be- att ett kvalitativt bedömande av filmer var en täm- Harry Schein) har i enlighet med sina instruktioner jaktligen fast, ”har 34 % större publik i Sverige än stående av från filmbranschen helt oberoende och väl ligen bräcklig grund för en filmreform. Denna var, åsatt de för kvalitetsbidrag anmälda svenska lång- genomsnittet för de övriga filmerna.”47 Visserligen kvalificerade filmsakkunniga”. Idén var långt ifrån som han klarsynt observerade, helt beroende av den filmerna kvalitetspoäng.” De filmer som fått mer än hade ett fåtal kvalitetspremierade filmer – på grund ny, men visade sig (med ett undantag, om man följer inställning man hade till det för reformen centrala 0,6 poäng listades, och av dem fick Bo Widerbergs av sin sexuella frispråkighet – varit extrema publik- Schein) fungera tämligen väl under hela 60-talet. Ju- kvalitetsbegreppet. Det var helt enkelt lättare att Heja Roland! högst notering med 1,2 poäng – vilket favoriter och därigenom dragit upp genomsnittet, ryns kvalitetspremiering skulle i första hand ta hän- tala om kvalitet än att förverkliga den. i sin tur genererade nästan en halv miljon kronor i men det generella mönster som Schein menade syn till varje films kvalitet, och i andra hand till film- kvalitetsbidrag.44 Följer man Schein var ju tanken framträdde var ändå detsamma som han tidigare ers ekonomiska utfall. Juryn skulle sitta på tre år, och Självklart laborerar man inte med objektiva kval- med filmreformen att den skulle leda till att göra trosvisst aviserat, nämligen att kvalitet lönar sig. utses av styrelsen för SFI – vilket i realiteten innebar itetskriterier. Vi sneglar inte ens åt framtiden, är det lönsamt att producera kvalitetsfilm. Harry Schein var flink i att hantera siffror och att det var Harry Schein som bestämde vilka som tog medvetna om att filmer, som idag bedöms vara I en artikel i Expressen hösten 1966 presenterade statistik på ett för honom fördelaktigt sätt. Om det plats. I artikeln i Tiden 1963 var han dock mån om att värdefulla, kanske redan om några år inte längre Schein aktuell statistik från Filminstitutet, vilken nu är sant att det existerar tre sorters osanningar: understryka att direktiven till ”kvalitetsbedömning håller måttet. Om vi (samhället) vill stimulera enligt honom ”entydigt” visade att de filmer som lögn, förbannad lögn, och statistik, bör man möjli- har utarbetats så att de tryggar en fri, från statliga produktionen av bättre filmer så måste kvalitets- erhållit kvalitetsbidrag i genomsnitt hade haft en gen ta hans sifferexercis med en nypa salt. I ett sen- och privata påtryckningsgrupper helt skyddad definitionen vara det som vi (samhället) just nu högre besöksfrekvens än filmer som inte fått bi- are anförande som blickade tillbaka på 60-talets utveckling av den svenska filmkonsten.”40 Riktlin- anser vara bättre filmer. Mera komplicerat än så drag.45 Intäkterna för dessa filmer var alltså kvalitetssatsning, påpekade han exempelvis ”att de jerna för juryarbetet var också inskrivna i själva film- är inte kvalitetsbegreppet. Det som återstår är väsentligt högre, därtill genererade de betydande svenska filmer som under perioden 1963-1970 er- avtalet; bland annat kunde man läsa att det var an- definitionen av vi (samhället).42 exportintäkter. De senare var emellertid inte hållit kvalitetsbidrag från [SFI] i genomsnitt haft en geläget att undvika likriktning av smak, kvalitetsbe- offentliga och Scheins argumentationen heller inte 50 % större publik än de filmer som ej fått kvalitets- greppet skulle förstås i vid bemärkelse, och även om Det enda sätt som Schein menade att ”samhället” glasklar, vilket föranledde Bengt Forslund, som då bidrag.”48 Citatet antyder att kvalitetspremierade det var slutresultatet som räknades hade Schein lagt kunde representeras på var genom ett slags repre- var producent på SF, att i Chaplin påpeka att den filmer var dubbelt så populära som övriga i filmut- till att ambitionen bakom en film ibland var något sentativ demokrati. Och liksom brukligt i andra svenska filmen efter reformen nog inte var fullt så budet, något som förstås inte stämmer. En snabb som juryn kunde ta viss hänsyn till.41 samhällssektorer var det naturligt att specialister på vital som Schein önskade sig. I den debatt som blick på en tabell över alla svenska långfilmer som Själva kvalitetsbedömningen var enklast tänk- området, det vill säga filmsakkunniga, iklädde sig följde listade Forslund ett flertal motstridiga exem- erhållit relativt höga kvalitetspoäng avslöjar att bara och baserades på poängsättande av filmer. Som dessa representativa roller. Det innebar inte med pel, bland annat hade Europa Film inte alls haft bland de tio högst rankade filmerna, vilka alla erhållit jurymedlem hade man att gradera en films kvalitet nödvändighet att de skulle vara filmkritiker som någon ekonomisk framgång med Yngve Gamlins 2,0 i poäng eller mer, var det bara tre stycken som i 0, 1, 2 eller 3 – därefter dividerades totalsumman satt i juryn, påpekade Schein, men många jurymed- Jakten som trots att den erhållit 1,2 i kvalitetspoäng sågs av fler än 200.000 besökare.49 för en film med antalet ledamöter och ut kom ett lemmar var det – om än långt ifrån alla. Det fanns bara setts av knappt tjugotusen biobesökare.46 Kvali- Kvalitetsbegreppet ägde med andra ord en rela- slags numerologiskt kvalitetsprefix. Ingmar Berg- emellertid en viktig skillnad i denna kritiska kvali- tet kunde löna sig – men tvärtemot vad Schein för- tivitet, inte minst i statistiska sammanhang, som in- mans Persona fick 1967 till exempel nästan maximal tetsgranskning. En kritiker, påtalade Schein av egen fäktade fanns inget statistiskt verifierbart samband bjöd till kritik. Kvalitetspremierna blev också alltför utdelning med en jurypoäng på 2,8. Som Stig Björk- erfarenhet, ”kan vara hur subjektiv han vill.” Film- mellan höga kvalitetspoäng och biografframgång. utslätade; många filmer fick lite pengar – vilket knap- man påpekar i sitt bidrag till den här boken dirig- institutet begärde dock mer av den utvalda juryn. I den offentliga diskussionen hävdas ibland, past var till båtnad för innovativ filmproduktion. erades juryarbetet smidigt och effektivt av Schein ”Inte subjektivitetens motsats, nämligen objektiv- påpekade Harry Schein några år senare, ”att den Smakkonjunkturer hos juryn gav också upphov till – åtminstone till en början var allt frid och fröjd iteten. Snarare ett försök att vara så opartisk som svenska kvalitetsfilmen avfolkar biograferna”. Vissa en del egendomligheter; komedier försummades ex- med det kritiska bedömandet. Schein gjorde flera möjligt, att vara öppen mot all slags kvalitet för att biografägare tycks tro att filmreformen ”ytterst empelvis nästa helt och Bergmans skugga låg lika gånger gällande att juryarbetet, som på många sätt därigenom bidra till en fri utveckling av den sven- skulle skada branschens ekonomi.” Ingenting kunde mörk som dyster över kvalitetspremierandet – kval- var filmreformens viktigaste, nämligen att konst- ska filmkonsten.”43 vara mer felaktigt, ansåg Schein. ”De 71 filmer som itet var under 60-talet en mycket allvarlig sak. Men närligt förnya den svenska spelfilmen, var separerat Resultatet av juryns arbete redovisades succes- [sedan reformens genomförande] erhållit kvalitets- framför allt kom begreppet under slutet av decen- och skilt från Filminstitutets vardagliga verksamhet. sivt; i ett nummer av Chaplin 1967 om föregående bidrag har i Sverige setts av något över 19 miljoner niet att kritiseras från vänsterhåll i takt med ett allt- ”Juryn möts några dagar om året”, skrev han i sin års kvalitetsbidrag hette det exempelvis att ”Film- människor.” Det innebar ungefär 270.000 besökare mer radikaliserat samhällsklimat. Ett minerat om- bok I själva verket. ”Kvalitetsbidragen reserveras och institutets jury (Stig Björkman, Lars Forsell, Leif i genomsnitt per film, att jämföra med de 200.000 råde, som Schein adresserat redan i sin bok Har vi råd utbetalas genom enkla kamerala transaktioner.” Furhammar, Bengt Idestam-Almquist, Arthur Lund- som i genomsnitt sett ej kvalitetspremierade filmer. med kultur?, gällde just filmreformen som modell för

------  ett slags ademokratisk kulturpolitik. En kvalitets- syfte hade varit att höja filmens kulturella status, förväntningars missnöje när det gällde de spelfilmer inriktad filmpolitik gick ju på tvärs mot den social- men ”den radikala filmoppositionen valde att tolka som hans filmreform genererade. Att det var särskilt demokratiska föreställningen om kulturskapande dess syfte mycket vidare som ett samhälleligt upp- svårt ”att göra bra filmer som går bra,” var han på det som demokratisk rättighet. För 68-radikalerna fram- drag att subventionera all sorts film.” För filmvän- klara med. Exakt hur svårt det var, ”är ytterst en frå- stod den scheinska filmreformen med dess kvalita- stern framstod Harry Schein snart som despotisk ga vad man menar med begreppet ’kvalitetsfilm’.” tiva nav som fullständigt ur tiden. Inom den så kallade filmdiktator, och hans kvalitetsinriktade filmavtal Var och en ”utgår förstås från sig egen kvalitativa ”filmvänstern” blev det snarare en hjärtesak att all som en ”typisk blandekonomisk reform inom ramen smak,”56 menade Schein, men man förstår honom film skulle beredas utrymme, ”oavsett format och för det gamla kapitalistiska systemet.”54 och hans kvalitetsbegrepp illa om man inte upp- ’konstnärlig kvalitet’.”50 Schein hade frågat sig hur märksammar att han faktiskt trodde att kvalitet man skulle hantera dem ”som, odemokratiskt ut- skulle löna sig. Det handlade inte bara om estetik – tryckt, inte var tillräckligt duktiga för att göra de %FTUJHBOEFGzSWjOUOJOHBSOBT utan lika mycket om ekonomi. Redan 1960 hade han filmer som vi (samhället, juryn)” ville ha gjorda?51 NJTTOzKF förutspått att det ”statliga kvalitetsstödet i förening Svaret gavs bland annat på det nyetablerade Film- med de utländska inkomstmöjligheterna kommer att Centrum där all film betraktades som en samhälls- För Harry Schein var 1963 års svenska filmreform ge kvalitetskraven en ekonomisk angelägenhet som funktion; ”en films kvalitet är avhängig av hur den den största och mest radikala kulturpolitiska refor- väger tyngre än moralisk indignation över pilsner- fungerar” i relation till det omgivande samhället.52 men som genomfördes i Sverige under 60-talet. Det filmer.”57 Efter reformen hade Filminstitutet som Bara några få år efter det att han lanserat sin film- var något han återkom till i otaliga sammanhang – uppdrag att höja den kvalitativa nivån på svensk reform var Harry Schein och hans kvalitetsbegrepp och nog kände visst stolthet inför. Men reformen spelfilm, vilket (om man följer Schein) per automa- med andra ord starkt ifrågasatt. Mot slutet av 60- blev naturligtvis också häcklad och förtalad. ”Kritik- tik skulle leda till ökade inkomster. Det var nu knap- talet hävdade somliga jurymedlemmar exempelvis en var ofta saklig”, påpekade Schein i ett föredrag, past fallet. Men institutet var naturligtvis även mån på fullaste allvar att kvalitetssystemet slog vakt om ”ibland vulgär”. Det rörde sig på filmområdet, ”och om den nationella filmbranschen. Att producera kapitalistiska och statsbyråkratiska värderingar – den snabba rörelsen gav i sin tur upphov till krav på populära filmer var kanske inget som direkt upp- trots att medlemmarna i juryn själva utformade dess ännu snabbare, [och] ännu större åtgärder.” Kvalitets- muntrades – någon ”kvalitativ kommersialism” exi- värderingssystem. Men för vänstern satt problemen begreppet hamnade på många sätt i kläm mellan en sterade näppeligen – men att sådana filmer fyllde i strukturerna, och kultur- och filmpolitiken blev då kulturell uppgradering av filmen – den svenska 60- branschens kassor och gynnade mediet i produk- en självklar måltavla. Kvalitetsbegreppets omstridda talsfilmen brukar trots allt definieras som ett slags tions-, distributions- och visningshänseende var relativitet hade naturligtvis redan uppenbarats i fallet andra ”guldålder” – och en progressiv kulturpolitik Schein givetvis fullt medveten om. med Jan Myrdal och Rune Hassners TV-film Myg- (för alla) med demokratiska förtecken. Det är slående att det var närmast otänkbart för laren (1966). Det var en långfilm producerad för TV, Tidens socialdemokratiska kulturpolitik pend- Schein att en film faktiskt kunde äga olika slags där regissörerna efter att ha visat sin film på biograf lade just mellan dessa två poler. Schein lyckades kvaliteter – publika, kommersiella, konstnärliga, es- en enda gång menade sig vara kvalificerade för att länge balansera olika särintressen, men en tilltagan- tetiska, etiska etcetera. Det är inte minst förvånande delta i konkurrensen om Filminstitutets kvalitets- de politisering av kultursektorn gjorde snart balans- eftersom den lexikala definitionen av termen ”kval- premier. ”Man skröt med sin fiffighet”, påpekade akten helt omöjlig. För att förklara vad som inträffat itet” antyder en sådan innebörd. Som begreppet Schein upprört.53 Han hade ju återkommande be- brukade han citera Tage Erlander. Den senare hade brukats inom exempelvis filosofin så har poängen traktat sin reform som ett sätt att rädda filmen i ofta ”talat om de stigande förväntningarnas miss- just varit att söka urskilja olika slags kvaliteter och TV-åldern, och för honom var det fullständigt orim- nöje.” För Schein var det självklart att fenomenet egenskaper, ofta uppdelade i primära kvaliteter, ligt att Filminstitutets kvalitetsmedel skulle tilldelas också existerade ”i allra högsta grad inom kultur- sekundära kvaliteter, tertiära kvaliteter och så vi- ett TV-program. En intensiv presspolemik mellan politiken – de stigande förväntningarnas och det dare.58 Man kan tycka att ingenjören Schein skulle Schein och Myrdal följde, och som Leif Furhammar ökade välståndets missnöje.”55 Filmreformen blev i varit intresserad av att precisera kvalitetsbegreppet påtalat var fallet belysande för de kulturpolitiskt hans ögon på många sätt ett offer för detta folkhem- tydligare, men en slutsats man kan dra av den här kontroversiella dragen i filmreformen, samt ett till- mets dialektik. artikeln är att så inte var fallet. När det gällde kval- tagande politiserat filmlandskap. Filmreformens Kanhända kände även Harry Schein av sina egna itetsdiskussionen förflyttades både kulturpolitikern

------'JMNNPHVMFO4DIFJO¬TUjOEJHUQlTQSlOHBUUGzSEFMBTUzE,BSJLBUZS ------ BW¯5FDLOBS-BTTF¯GSlO6S)BSSZ4DIFJOTQSJWBUBBSLJW  och filmmogulen Schein tillbaka in i en tidigare kri- enkel och anspråkslös underhållning som premier- )BSSZ4DIFJO ¯7BEHBSBOUFSBSNPOPQPMFU ¯ &YQSFTTFO   )BSSZ4DIFJO PQVCMJDFSBUNBOVTLSJQUGSlONJUUFOBWTFYUJP  UBMFU7PM )4"3"# tikerroll. Även om Schein kompletterade den med ades. Snarare ”representerar mina definitioner på sin  *CJE 4DIFJO en allmän vidsynthet och receptivitet i stort och höjd ett extremläge”, sammanfattade Schein sina 4DIFJO    'zSFOTBNNBOGBUUOJOHBW¹MNBWUBMFU TF4DIFJO   smått, blev hans tycke och smak i filmfrågor snarast smakpreferenser i en artikel 1974.59  4DIFJO   mer ensidiga och enkelspåriga. För en nutida betraktare framstår Harry Scheins &SOTU+-VOERWJTU ¯,BOFOCjUUSFCJPHSBGPDIUFBUFSLPOTU 4DIFJO   Scheins kritikergärning framstår i så måtto som kvalitetsbegrepp därför som skäligen nattståndet. GSBNUWJOHBT ¯5JEFO OS  *CJE  'zSFOEJTLVTTJPO TF.FEJFSQPMJUJLPNBSCFUBSSzSFMTFOT ¯lSTLWBMJUFUTCJESBH¯ PTJHOFSBE $IBQMJO OS  nyckeln till hans senare verksamhet. Det gäller inte Visserligen hymlade han inte med vilka filmer han NFEJFTUSBUHJFSVOEFS UBMFU SFE.BUT +zOTTPO  1FMMF  &UUMjOHSF PCFUJUMBUNBOVTLSJQUBWBSUJLFMOlUFS¹OOTJ4DIFJOT minst det normativa dragen i hans filmreform. ”När gillade, men givet hur högt och lågt under de senas- 4OJDLBST 4UPDLIPMN4-#"   QFSTPOBSLJW7PM )4"3"# jag för hundra år sedan skrev om film”, påtalade han te decennierna blandats samman, framstår hans )BSSZ 4DIFJO  ¯,POTU PDI USjEHlSETTLzUTFM¯  5JEFO  OS  'zSFOEJTLVTTJPO TF)BSSZ4DIFJO ¯.l'PSTMVOEUjOLBGSJUU i mitten av 70-talet, ”ansågs jag vara mycket kräsen. säregna socialdemokratiskt kulturaristokratiska film-  ¬TlMjOHFIBOSjLOBSSjUU¯PDI#FOHU'PSTMVOE ¯7BESjUUEV  4DIFJO  UjOLU¬GBTUEFUWBSGFM¯ $IBQMJO OS  Min smak har sedan dess i varje fall inte breddats.” syn som något av en anakronism. Det paradoxala är )BSSZ4DIFJO ¯3lTVOEBLSJTPDIIPMMZXPPEQBSBEJT¯ PQVC 4DIFJO  Schein artiklar och anföranden var lika fulla av dia- dock att hans kvalitetsbegrepp är immunt mot MJDFSBUNBOVTLSJQUGSlOBQSJM7PM)4"3"# )BSSZ4DIFJO ¯,WBMJUFUT¹MNFOTCFIPWBWTUzE¯ NBOVTLSJQU triber mot televisionen smaklöshet som pejorativa sådana invändningar. Genom dess inbyggda tempo- 'zSFOEJTLVTTJPO TF4UBUMJHUTUzElUTWFOTL¹MNQSPEVLUJPO GSlOBVHVTUJ7PM )4"3"# utfall mot ”amerikansk dussinfilm”. Även om de i rala relativism – ”[vi] är medvetna om att filmer, 406 4DIFJO   regel formulerades med glimten i ögat eller med som idag bedöms vara värdefulla, kanske redan om 1FS7FTUFSMVOE ¯%FOTWFOTLBNPEFMMFO¬BSCFUBSSzSFMTFO  4WFO'SPTUFOTTPO ¯'JMNJ4WFSJHF'JMNDFOUSVN¯ $IBQMJO  TUBUFOPDI¹MNFO¯ .FEJFSQPMJUJLPNBSCFUBSSzSFMTFOTNF OS  60 ironisk udd, letade sig sådana implicita värderingar några år inte håller måttet” – kan man egentligen EJFTUSBUHJFSVOEFSUBMFUSFE.BUT+zOTTPO1FMMF4OJDL  4DIFJO   och föreställningar naturligtvis in i, och påverkade bara anmärka på hur kvalitetsdiskursen kom att BST 4UPDLIPMN4-#"    'SPTUFOTTPO  Filminstitutets verksamhet. Visserligen hade Schein praktiseras. Det kongeniala med Scheins kvalitets- )BSSZ4DIFJO ¯5JETTQFHFM¯4WFSJHFT3BEJP  "3"#  4DIFJO   som filmkritiker exempelvis uppskattat Hasse Ek- begrepp var, som han påpekade för BBC i mars 1965, 4DIFJO¯0QVT¯  -FJG'VSIBNNBS 'JMNFOJ4WFSJHF 4UPDLIPMN8JLFO   )BSSZ4DIFJOFUBM ¯5JMM)FSS4UBUTSlEFUPDI$IFGFOGzS,VO  mans lätta handlag, men så som kvalitetsbegreppet att även om filmexperter kom överens om vad som HM'JOBOTEFQBSUFNFOUFU¯ TLSJWFMTFEBUFSBE"3"# )BSSZ4DIFJO PQVQMJDFSBUNBOVTLSJQUUJMMGzSFESBHGSlOTFOU implementerades under 60-talet var det allt annat än var bra film – fanns alltid risken att de tog miste. 4DIFJO¯0QVT¯ TFYUJPUBM7PM )4"3"#  4DIFJO 4DIFJO  )BSSZ4DIFJO ¯4UBUFOPDI¹MNFO¯ #-. OS   "SUJLFMOQVCMJDFSBEFTJ&YQSFTTFOJKVOJ$JUBUGSlOPSJHJ /PUFS )BSSZ 4DIFJO  ¯/BUJPOBMFLPOPNFS KBHBS J ºPDL¯  %BHFOT OBMNBOVTLSJQUFU 7PM )4"3"#  /ZIFUFS    1SJNjSBFHFOTLBQFSTPNWPMZNFMMFSNBTTBBOTFTPGUBUJMMIzSB 4DIFJO  UJOHPCFSPFOEFPNEFWBSTFCMJSTTFLVOEjSBLWBMJUFUFSTPN  ##$JOUFSWKVO HFOPNGzSEFT EFO GzSTUB NBST  ¬ PDI HSBNPDILVMUVSQPMJUJLFOTBSLJUFLUVSBW,VMUVSVUSFEOJOHFO±  7FTUFSMVOE   GjSHCBTFSBSTJHQlWlSBTJOOFTPSHBOTTjUUBUUGVOHFSBNFE TjOEFTEFO&OUSBOTLSJQUJPOlUFS¹OOTJ)BSSZ4DIFJOT 406¯ 4'*  4FUJMMFYFNQFM)BSSZ4DIFJOTBSUJLFMVULBTU ¯,WBMJUFUT¹MNFOT UFSUJjSBLWBMJUFUFSIBSNBOJOPNFYFNQFMWJTFTUFUJLFOJCMBOE QFSTPOBSLJWQl"SCFUBSSzSFMTFOTBSLJWPDICJCMJPUFL "3"#  )BSSZ4DIFJO *TKjMWBWFSLFUTKVlST¹MNQPMJUJL 4UPDLIPMN CFIPWBWTUzE¯GSlOBVHVTUJ7PM )4"3"# CFUFDLOBUTlEBOUTPNjSIBSNPOJTLUFMMFSCBMBOTFSBU WPMZN"MMBWPMZNSFGFSFOTFSOFEBOSFGFSFSBSUJMM4DIFJOT /PSTUFEUT   )BSSZ4DIFJO ¯&OWFSLMJH¹MNTFOTBUJPO¯ 5JEFO OS  4DIFJO  QFSTPOBSLJWQl"3"#5BDLUJMM/JOB8PSNCTGzSVQQTMBHFU )BSSZ 4DIFJO  ¯7FSUJLBMNPOPQPM PDI TNBLGzSTLjNOJOH¯  *CJE 4DIFJO   UJMMEFOOBBSUJLFM 5JEFO OS   'SFESJL4zEFSMJOH+VBO'MPSFT ¯,VMUVSSlEFUTNBLUEFMBTQl )BSSZ 4DIFJO  ¯%JBMPH NFMMBO EFDFOOJFS¯  PQVCMJDFSBU UWl NZOEJHIFUFS¯  %BHFOT /ZIFUFS     ¬ IUUQ NBOVTLSJQU  7PM )4"3"# XXXEOTFLVMUVSOPKFOZIFUFSLVMUVSSBEFUTNBLUEFMBTQB  (FSU-VOETUFEU ¯%FUTBLOBTLWBMJUFUTUjOLBOEFGzS¹MNFO¯  UWBNZOEJHIFUFS 4FOBTULPOUSPMMFSBE "LU  ¯3FNJTTWBSQlCFUjOLBOEFU±(SVOEBOBMZT GzSOZFMTFQSPHSBN )BSSZ4DIFJO ¯&GUFSMZTFT/JMT1FUUFS4VOEHSFO¯ &YQSFTTFO  PDI LVMUVSQPMJUJLFOT BSLJUFLUVS BW ,VMUVSVUSFEOJOHFO± 406   ¯ 4'*    ¬ IUUQXXXSFHFSJOHFOTFDPO )BSSZ4DIFJO ¯NBK-JOLzQJOJH¯ NBOVTLSJQU7PM  UFOUDEDEEEQEG 4FOBTULPOUSPMMFSBE )4"3"#  $JUBUGSlO)BSSZ4DIFJOTFKSVCSJLTBUUBPSJHJOBMNBOVTLSJQU  ¯7jHWBMGzS¹MNFO¬406¯¬IUUQXXXSFHFSJOHFO 7PM )4"3"# TFDPOUFOUDGGBDDQEG 4FOBTU LPOUSPMMFSBE  )BSSZ4DIFJO ¯*TUjMMFUGzSSFQMJLFS¯ #-. OS   )BSSZ4DIFJO )BSWJSlENFELVMUVS  4UPDLIPMN#POOJFST   *CJE      *CJE   'zSFOEJTLVTTJPO TF57QJPOKjSFSPDIGSJB¹MNBSF SFE5P  ¯3FNJTTWBS Ql CFUjOLBOEFU ±(SVOEBOBMZT  GzSOZFMTFQSP CJBT+BOTTPO.BMJO8BIMCFSH 4UPDLIPMN4-#"  

------  #-. OVNNFS 

------"GUPOUJEOJOHFO NBK  ------  ------  ------  ------  #-. OVNNFS 

------  ------  Från början engagerade jag mig mycket hårt i sko- ningen anser”, kan man bland annat läsa, ”att frå- lans arbete. Det var min skyldighet, eftersom jag gan om en central utbildningsanstalt med uppgift Göran Gunér ytterst hade ansvaret för verksamheten. [Mitt] att svara för en differentierad utbildning både för starka engagemang i början hade inte bara admin- teaterns och andra här berörda medias behov, borde istrativa motiv. Det var ett personligt engage- med det snaraste bringas till sin lösning.” Fröet till mang. Jag ville hålla en så god kontakt som möjligt Dramatiska institutet (DI) var sått – och nio år sen- Filmskolan & med den allra yngsta filmgenerationen. Jag tyckte are, 1970 var det förverkligat och öppnade sina por- att det var värdefullt om filminstitutets chef visste tar i det nya Filmhuset på Gärdet i Stockholm. vad som rörde sig hos våra allra yngsta filmare. Samtidigt med den tidiga diskussionen om in- Dramatiska institutet: Några av eleverna tycktes också föredra kontak- rättandet av detta slags medieinstitut, som det ju så ten med mig framför kontakten med filmskolans småningom handlade om (både film, radio, teater ledning. De kom till mig med sina manuskript och och TV skulle sedermera stå på schemat), var det Om Harry Schein & idéer, de ville diskutera både skolans vardagsar- många som ville se en särskild svensk filmhögskola bete och sina egna projekt. Jag försökte hjälpa – inte minst Harry Schein. Redan när han hösten dem så gott jag kunde och avsatte en oproportion- 1961 skissade på filmreformen inkluderade den en erlig stor del av min tid på dem. Men jag blev filmskola. I Scheins arkiv finns till exempel ett brev svensk filmutbildning snart påmind om min otillräcklighet. […] Jag har till ”Byråchef Olof Palme, Kanslihuset”. Där manar alltid känt mig vilsen i gränstrakter där nöd- Schein honom att trycka på i filmfrågorna både hos vändigheten att förmedla kunskaper möter be- Sträng och Erlander. Om Palme gör det, lovar hovet att själv få göra misstag. Schein att han skall få ”spela vid nätet hela nästa Jag började mitt filmliv på Svenska Filminstitutets denna andra svenska guldålder var förstås ett in- tennistimme.” Och till vännen Krister Wickman, Filmskola i september 1967 – detta fina svenska spirerande privilegium. På vår första dag i skolan Engagemanget för svensk filmutbildning skulle Strängs närmaste man, skriver Schein i samma veva filmår. Våren innan hade Stefan Jarl och Janne tog dess ”inspektor” Ingmar Bergman emot oss komma att vålla Harry Schein både lust och glädje, ”att eventuellt kan yrkesutbildning för film kom- Lindqvist avslutat sina två år på skolan med att spe- med vänliga allvarsord. Filmreformens arkitekt men även många besvikelser och häftiga stormar, bineras med minst lika påkallad utbildning för radio la in Dom kallar oss mods; Widerbergs Elvira Madigan Harry Schein, som också hade designat skolan, vilket kommer att framgå av denna berättelse. Jag och TV – ja, t.o.m. för teater enligt provinsteater- prisbelönades i maj i Cannes och gav världsrykte åt fanns givetvis på plats, brunbränd, självsäker och tror att skälen till hans engagemang lågt djupt – ett utredningens förslag. Utbildningen bör vara såväl regissören; Vilgot Sjömans allmänt rabulistiska Jag briljant. Vi kände oss utvalda och välkomna. nära nog existentiellt behov av att sätta spår i sam- teoretisk som praktisk. Kursplanerna bör utarbetas är nyfiken gul hade premiär i oktober och gjorde in- Skolan hade endast 24 elever fördelade på två år- tiden och att så för framtiden. Harry brukade tala efter studium av förhållandena vid utländska film- ternationell skandalsuccé, och Kjell Gredes Hugo skurser och fyra olika utbildningar. Jag skulle bli om oss som ”sina barn” – han hade ju inga egna. skolor.” I början av hösten 1962 kommer Harry och Josefin, som öppnade i november vände med sina produktionsledare och fick en smakstart – redan Schein också med debattboken Har vi råd med kultur? mörka existentiella stråk upp och ner på begreppen efter tre terminer på Filmskolan hade Harry Schein Även i den pläderar han starkt för inrättandet av en inom barnfilmen. Hela 26 långfilmer premiärsattes anställt mig på Filminstitutet. Tanken med den här 'JMNTLPMBOTVQQLPNTU filmskola. ”Behovet av en yrkesutbildning inom fil- 1967. För egen del var den viktigaste av dessa Jan artikeln, skriven i ljuset av lång professionell erfar- ¬PDISJLUMJOKFS men är lika självklart som inom vilket annat yrke Troells Här har du ditt liv. Med rötterna djupt i svensk enhet av film- och TV-produktion – och med sam- som helst”, heter det till exempel på ett ställe. historia och filmtradition tog den filmen samtidigt manlagt tjugo år inom svensk och internationell fil- Ingen egentlig regiutbildning fanns i landet innan Man kan förvisso fråga sig om det verkligen be- djärva och nyskapande berättartekniska grepp. Den- mutbildning – är att undersöka hur Sverige först Filmskolans tillkomst, varken inom teater eller hövdes en filmskola; ingen av de många filmtalang- na märkliga regidebut bidrog starkt till att jag sökte fick en filmskola och senare ett dramatiskt institut. inom film. Men denna folkhemmets skördetid er som förlöstes av filmreformen hade ju suttit i ett till Filmskolan – att jag trettio år senare skulle bli Harry Schein var en av de verkligt drivande kraft- borde naturligtvis innehålla sådana kulturpolitiska klassrum. Kjell Grede har exempelvis berättat hur vän och nära medarbetare till Jan Troell kunde jag erna bakom båda, och filmskolan som sjösattes 1964 reformer. Provinsteaterutredningen som startades han lärde sig filmspråket genom att om och om igen inte ana. hans hjärtebarn. I hans bok I själva verket från 1970 under 50-talet kom 1961 med förslag inte bara för se Fellinis 8 1/2 i ett klippbord. Stefan Jarl har skrivit Filmskolan hade startat 1964. Jag tillhörde den kan man exempelvis läsa följande: scenkonsten utan underströk behovet av utbildning om sitt möte med Bo Widerberg i början av 60- fjärde kullen. Att få börja sin filmutbildning mitt i även på filmens och televisionens områden: ”Utred- talet. ”Det är så mycket tjafs om detta med att göra

------  film”, menade Widerberg. ”Hur märkvärdigt det lämpliga former för yrkesutbildningen inom fil- är. Hur svårt det är. Vilken lång väg man måste gå. mens, teaterns, radions och televisionens område. … Men det enda du behöver veta är följande: den Utbildningen för dessa fyra medier sammanfaller person som går ur en bild till höger, måste komma delvis och bör i största möjlighet samordnas.” Av in i följande bild från vänster. Annars hänger bil- Filminstitutets styrelse fick samme Lauritzen några derna inte ihop. Det är allt. Det var då jag förstod månader senare tillsammans med bland andra att jag nog också skulle kunna göra film. … Myten Sandrews produktionschef Rune Waldekranz och var krossad, allt var verkligen möjligt.” Schein själv i uppdrag att dra upp riktlinjerna för en De stora framgångarna för den ”outbildade” reg- filmutbildning ”vid svenska filmateljéer.” issörsgenerationen gjorde att Harry Schein senare Hösten 1963 presenterade denna grupp ett förs- funderade mycket över hur man mera systematiskt lag till utbildningsplan. Den kritiserades sönder och skulle kunna förnya den konstnärligt värdefulla sven- samman av Ingmar Bergman i filmtidskriften Chap- ska filmen. Han menade att Filmskolan i interna- lins decembernummer under rubriken: ”Jag tvivlar tionell jämförelse varit lyckosam; likväl måste man på Filmhögskolan.” Vid det laget hade Waldekranz konstatera att flera av filmskaparna från det tidiga redan utsetts till den kommande Filmskolans rek- 60-talet gjorde bättre film än vi som förunnades lyx- tor, och en månad senare anställdes Lauritzen som en att gå på Filmskolan. Harry Schein skrev 1970 – studierektor. Vad Bergman framför allt reagerade året då Filmskolan lades ner och filmutbildningen på i Chaplin var att det som planerades föreföll vara övertogs av Dramatiska institutet– att han faktiskt ”en filmskola av teoretiker för teoretiker: En under- inte kunde svara ”övertygat på frågan om en utbild- bar skola för filmkritiker, filmhistoriker, filmstudio- ning av detta slag verkligen [var] meningsfull, [och] ledare, filmentusiaster”, påtalade han: om man inte borde ha sökt sig fram efter helt andra riktlinjer än utbildningsinstitutionens.” Men det är fullständigt befängt att tro att man i Men hursomhelst, i början av 60-talet hade tryck- denna skola ska kunna utbilda regissörer, fo- et att upprätta olika slags högre utbildningar för tografer, klippare. Redan uppläggningen av kurs- teater, film, radio och TV blivit allt starkare. I mars planerna – med hela första året avsatt för ren teori 1963 tillsattes sju sakkunniga i en utredning, den – visar ju hur lite kontakt Waldekranz och Lau- ”Luttemanska”, som skulle föra provinsteateru- ritzen har med praktiskt filmskapande och hur lite tredningens förslag vidare. Uppdraget bestod fram- de egentligen vet om hur det ser ut inne i huvudet mer praktisk inriktning av Filmskolan senhösten skolor, hade en helt annan syn på verkligheten än *OHNBS#FSHNBO för allt i att se över kostnaderna. Den ende film- på en ung människa med ett allt uppslukande be- 1963 snabbt fångades upp av Schein. Han förstod eleverna. Särskilt värdefulla blev de synpunkter WjMLPNOBSUJMM'JMN TLPMBOJTFQUFNCFS sakkunnige i den Luttemanska utredningen var hov: att få göra en film. […] Ur rent professionell också att han måste lära sig mera om denna för som framfördes av då redan väl kända regissörer .JUUJCJME3PZ Bertil Lauritzen, som var chef för SF:s beställnings- synvinkel tycks mig det Lauritzenska-Wal- honom helt nya verksamhet. Redan innan Berg- som hade gått igenom filmskolorna … En av "OEFSTTPO UJMMWjOTUFS  filmproduktion. Han skulle under mer än 20 år dekranzka förslaget fullständigt världsfrämmande mans artikel publicerats hade han hunnit iväg på dem, en av de vänligaste, sa att han var så stark CBLPNIPOPNBSUJLFM GzSGBUUBSFOTKjMW komma att företräda den mera byråkratiska rikt- och jag skulle kunna kritisera det punkt för punkt studiebesök till de ansedda filmskolorna i Frank- och begåvad att skolan inte hade lyckats skada ningen inom svensk filmutbildning, både som flitig om det inte vore så ointressant. Betydligt väsentli- rike, Italien, Polen och Sovjetunionen. Den uppgift honom. Flertalet av de franska och italienska elev- utredare, som studierektor på Filmskolan och slut- gare är ju att presentera ett realistiskt alternativ. Schein fått av styrelsen var primärt att få idéer till erna hade över huvud taget inte kommit till den ligen som administrativ direktör på Dramatiska in- utformningen av den nya Filmskolans byggnad. franska eller italienska filmen – flertalet fram- stitutet. Samma vecka skrev Harry Schein i den Enligt Ingmar Bergman var det viktigaste för bli- Men av I själva verket förstår man att Schein inte stående franska och italienska regissörer hade inte presskommuniké som förkunnade filmavtalets till- vande filmskapare att se film – och det bästa lärom- nöjde sig med det: gått i dessa skolor. komst att ”den filmhögskola som här avses bör ses edlet var följaktligen ett rikt cinematek. Bergman mot bakgrunden av den utredning ecklesiastikmin- och Schein var ju nära vänner, och det framstår Resan var mycket intressant. Jag upptäckte snabbt Scheins resa resulterade i en rapport som sedermera istern just tillsatt och vars uppgift är att föreslå som tämligen uppenbart att Bergmans krav på en att lärarna, i synnerhet cheferna vid dessa film- utgjorde underlaget till de riktlinjer som drogs upp

------  för Filminstitutets skola. Enligt Schein skulle Film- Olika varianter av inträdesprov diskuterades också, ande så långt som möjligt, att övertala oss att lägga bestämmer i vilken utsträckning individen kan för- skolan skilja sig från andra på två centrala punkter. där erfarenheterna från de filmskolor som besökts ner mycket tid, arbete och pengar på dessa prov. foga över sina resurser.” ”För det första skulle den inte bli som en vanlig kom väl till pass. Det handlade om praktiska regi- Det här framstår som ganska vettigt och giltigt, statlig utbildningsanstalt, som lär eleverna ett yrke uppgifter som att berätta en historia med hjälp av I ”Om uttagning av elever till konstnärliga yrken”, och det är svårt att förstå den mytbildning och iro- för den allmänna arbetsmarknaden. Snarare skulle tilldelade stillbilder, filmanalyser, musikalitet och en bilaga till ett betänkande om Dramatiska insti- ni som Arne Trankells insatser bestods. Det är klart skolan ses som en integrerad del av filmreformen. rytmkänsla, samarbetsförmåga och så vidare. Men tutet från 1967, har Trankell sammanfattat sin me- att det hela är präglat av Bergmans konstnärsbild, […] För det andra skulle tyngdpunkten i verksam- också psykologi – punkt nummer 12 i detta PM löd tod och erfarenheter från Filmskolan. Rapporten är och man undrar varför den mer vänsterorienterade heten inte ligga på det teoretiska planet utan på det exempelvis: ”I ett personligt samtal skall man under- högst läsvärd. Trankell skriver inledningsvis att gängse Schein inte lyckades få med att större intresse för praktiska filmarbetet. Teoridelen skulle domineras söka de sökandes temperament, t.ex. genom att urvalsmetoder från organisationslivet, militärväsen- samhällsfrågor. Men som bekant dröjde det inte av filmvisningar. […] Praktiskt filmarbete under provocera gräl, utsätta dem för oväntade situationer, det och skolväsendet inte är lämpade eftersom den länge förrän det politiska engagemanget blev professionella former är mycket dyrt och kostnader- etc.” självständigt skapande konstnärens yrke är så kom- avgörande för många av de sökandes yrkesval. När na är direkt beroende av elevantalet. […] Vi skulle Som Dick Ross, något av ett orakel i interna- plicerat. Han fann därför uppgiften att hitta poten- det gäller användbara egenskaper som arbetsledare således få en av världens minsta filmskolor, men den tionell filmutbildning, påpekat är en filmskola ”as tiella filmgenier som helt orimlig. I stället gällde det kan man ju också tycka att humor och självironi kanske bäst utrustade, och den dyraste, räknat per good as its selection process – not as its teaching.” att av möjliga kandidater välja ut några med höga borde ingå. Till den andra kullen, 1965, antogs Ste- elev. Regiutbildningen skulle stå i centrum”. Harry Schein förefaller varit på det klara med detta odds att verkligen nå framgång. ”Under sådana om- fan Jarl och i sin stridskrift Visionen i svensk film – Styrelsen för Filminstitutet beslöt i mitten av och han kom också att ta professionell psykologhjälp. ständigheter kan man räkna med två faktorer, som vart tog den vägen? beskriver han ironiskt skolans mars 1964 att de riktlinjer Schein dragit upp för ut- ”Skolans funktion skulle vara att systematiskt och reducerar skolans möjligheter att lyckas. Den ena är ambition att klona Bergman: ”Trankells auktoritet bildningen skulle följas. Man betonade vikten av att på Filminstitutets bekostnad bedriva den talangjakt att även de bästa sökandena inom gruppen av aspi- grundades på det rykte han fått som expert vid Filmskolan stod självständig i förhållande till kom- och chansa på de begåvningar producenter tidigare ranter kan vara otillräckligt begåvade för uppgiften. komplicerade rättegångar där han kallades in och mande utbildningar för teater, radio och TV samt alltid haft ansvar för, på ett osystematiskt sätt, på Den andra är att man inte kan veta, om skolans avgjorde om ett vittne talade sant eller falskt. Han det värdefulla i att Filmskolan också anordnade vi- egen – och i samband med långfilmsdebutanter – undervisning kommer att vara riktigt avpassad till hade utformat ett test som gick ut på att ta reda på dareutbildning av redan verksamma personer i ofta mycket höga kostnad”, påtalade han senare i de uttagna elevernas resurser.” hur lika eller olika vi var Ingmar Bergman. Var man filmbranschen. boken I själva verket: Men vad hade man egentligen för föreställnin- lik Bergman kom man in på skolan. Detta test ut- gar om vad och vilka man skulle utbilda – i korthet, sattes vi för. Vem var mest lik Ingmar Bergman?” Med en sådan uppläggning blev det naturligt att vad gör en filmregissör? Ja, bland annat skulle man Förutom rena intelligens- och kunskapstest för- 7FSLTBNIFUFOQlCzSKBT¬ intagningen till skolan blev vårt kanske viktigaste komma fram till ett antal operationella definitioner söker Trankell också undersöka Bergman-variabler NFEIKjMQBWQSPGFTTPS5SBOLFMM problem. Paradoxalt kunde det uttryckas så att om av viktiga inslag i regissörens begåvningsuppsät- som ”aggressiv självhävdelse”, ”benägenhet för bara intagningen fungerade perfekt så skulle sko- tning. Nio egenskaper ansågs vara av betydelse; paranoida reaktioner” och distans eller närhet till Sedan Schein också engagerat Ingmar Bergman lan egentligen inte behövas – då hade ju talangjak- från att ha ett rikt känsloliv, starkt engagemang och djupare personlig problematik. Testerna pågick en som ”inspektor” för skolan mot ett årligt arvode ten redan fungerat tillfredsställande. Jag dis- intresse för människor till föreställningskraft, in- hel vecka och innehöll dels grupptester med skrift- om 10.000 kronor var alla avgörande beslut fattade. kuterade dessa problem med Arne Trankell, profes- tellektuell rörlighet, konstnärlig självtillit och sen- liga frågor och problemställningar, dels individu- ”Provisoriska filmskolan som börjar sin verksamhet sor i pedagogik vid Stockholms Universitet. Han sibilitet. Men den ”blivande regissören behöver inte ella djupintervjuer av psykologer – samt individu- den 15 september 1964 skall under första året försö- hade en mycket stor erfarenhet av sådana frågor vara en konfliktfri eller harmonisk människa, som ella samtal med skolans ledning och huvudlärare. ka få fyra regielever, två till fyra fotoelever och två och hans insatser har varit av avgörande betydelse motsvarar konventionella föreställningar om an- ljudtekniker. Utbildningstiden skall vara från den för verksamhetens framgång. [Att Trankell anlita- passning och ’mental hälsa.’ Disharmoni och per- 15 september 1964 till den 31 mars 1966. En ny kull des har kritiserats] men det var inte han som be- sonliga konflikter är dock varken tillräckliga eller 'JMNTLPMBOTKzTjUUT¬PDI skall tas in den 15 september 1965”, heter det i ett stämde vem som skulle komma in på skolan. Bes- nödvändiga förutsättningar för ett fruktbart konst- %SBNBUJTLBJOTUJUVUFULPODJQJFSBT PM från tidig vår 1964 skriven av Schein, Lauritzen lutet fattades alltid av skolans ledning. I intagning- närskap. Dessa mera speciella synvinklar (harmoni- och Waldekranz. I detta PM redovisades också sproven ingick rutinmässigt vissa psykologiska test disharmoni, ångest etc.) är dock inte betydelselösa En månad innan ansökningarna till Filmskolans allmänna krav på de sökande beträffande egen kon- och samtal med psykologer. […] Trankells insats förutsättningar för yrket, eftersom individens bear- första årskull skulle lämnas in i maj 1964 ger film- stnärlig verksamhet, allmän kulturell bildning – låg närmast däri att han hjälpte oss att systematis- betning av de personliga konflikterna liksom insik- tidskriften Chaplin ut ett specialnummer om filmut- samt motivering till varför de vill arbeta med film. era vårt tänkande, att undvika godtyckligt tyck- ten i de egna försvarsmekanismerna i avsevärd grad bildning. Där får den nya skolan presentera sig själv

------  man inte från Filminstitutets sida sett till att upp- institut med framför allt scenkonstutbildningar. lägget för Filmskolan debatterats offentligt innan ”Detta institut kan med hänsyn till sin verksamhet formen permanentades? Sima hävdar slutligen att karakteriseras som en praktiskt-experimentell exklusiviteten på Filmskolan skulle stoppa en upp- produktionscentral för samtliga fyra media, kom- dämd begåvningsreserv, som alltså inte skulle kom- pletterad med teoretiska utbildningsresurser.” Det ma till uttryck. nya institutet och Filmskolan skulle bedriva sina Harry Schein tillbakavisar givetvis Simas in- verksamheter parallellt i det nya filmhus som Harry vändningar, men trots den stora och ambitiösa sats- Schein med arkitekten Peter Celsings hjälp nu bör- ningen håller han en tämligen låg profil och är för- jar planera på Gärdet. siktig med vilka resultat man kan förvänta sig. Sima Men även om utredandet rullar på, artar sig återkommer med sina ifrågasättanden, som han inte verkligheten på Filmskolan inte riktigt som Harry anser klarlagda av Schein. Han för också in ett nytt Schein tänkt sig. Klagomål framförs till Schein, som argument som kommer att få stor betydelse för de i slutet av mars 1966 presenterar ett reformförslag. kommande årens filmdebatt och kritik mot Schein Det första året blir nu ett rent tekniskt övningsår – filmreformens branschkompromiss gäller i prin- medan det andra ska vara ett fritt ”workshopår”. cip enbart spelfilmen. Sima påtalar bland annat att Inga manus ska kunna underkännas av lärarna – vilket den svenska filmkonsten ”också kan och bör rymma skett tidigare – villkoret är bara att man klarar de begåvade dokumentärfilmare, kortfilmare, TV-fil- ekonomiska och tekniska förutsättningarna. Schein mare och reklamfilmare. En filmskola kan säker- kritiserar dock i sin tur eleverna för att vara intro- ligen även bidra till en konstnärlig förnyelse på dessa verta och egocentriska – och snart är debatten igång. områden. Filmskolan bör rimligen inte enbart vara I en intervju säger han att ”Filmskolan kom till där- på jakt efter spelfilmsbegåvningar.” för att det länge funnits ett allmänt krav på filmut- I september 1964 sker uppropet för den första bildning. Den lyder under Filminstitutet, bekostas elevkullen i närvaro av bland annat Filminstitutets alltså av branschen. Det är självklart att en sådan ledning, cheferna för de stora produktionsbolagen skola måste vara inriktad främst på att göra bra spel- samt Krister Wickman och Roland Pålsson från de film, sådan som producenterna tjänar på, helst genom ansvariga departementen. Skolans förste föreläsare både stor publik och höga kvalitetspremier.” är inte oväntat Ingmar Bergman som talar om per- I april 1966 lägger ecklesiastikminister Ragnar #FSHNBOPDI4DIFJO för läsarna och förhoppningsfulla elever. I numret skaffats – och elever antagits. De får passepartout- soninstruktion utifrån egna filmer. Under hösten Edenman fram en proposition med utgångspunkt i Ql'JMNTLPMBOJ berättar man att mästarfotografen Göran Strind- kort till landets alla biografer, gratis lunch, visning 1964 följer Bo Widerberg, Vilgot Sjöman, Jean-Luc den Luttemanska utredningen. Där står det klart TFQUFNCFS berg engagerats som lärare i filmfoto, att den mer- av hundra filmer om året på schemat och samma Godard, René Clair och François Truffaut. Ambi- att Filmskolan ska gå upp i en större institution för iterade och inspirerande Pelle Lönndahl står för studielånevillkor som inom högskolan i övrigt – det tionen är skyhög. En diskussionsserie om konst- flera medier som nu skall förberedas. Schein kom- ljudutbildningen, att Carl-Olov Skeppstedt med är Scheintempo och Scheinvillkor! och kulturfrågor hålls dessutom var tredje lördag menterar: ”Vi inom Filminstitutet är mycket glada 80-talet långfilmer i bagaget ska leda undervisnin- Redaktör för filmskolenumret av Chaplin är Jonas med Harry Schein som inledare. I januari 1965 över den nu framlagda propositionen. Man har i gen i klippning, och att Lars Werner har blivit Sima, som blir en av de första att kritisera den nyss återkom Bergman – som påtalade: ”Det enda vikti- väsentliga punkter följt vårt remissvar, t.o.m. där vi produktionschef. Ett år senare får min fine lärare hjälteförklarade filmreformatorn Harry Schein. I en ga är sedan vad ni själva gör av er tid här, vad ni framfört synpunkter som Luttemans förslag saknat. Werner också hand om den nya produktionsledar- lång artikel i Stockholms-Tidningen i april 1964 an- suger i er, och vad ni får ut av de ekonomiska resurs- När vårt nybygge på Gärdet står klart kommer linjen. Moderna, högklassiga kameror (både 16- klagar han den kommande antagningen till Film- er som ställs till ert förfogande. Ni behöver inte Sverige att få en utbildningsanstalt som är enastå- och 35 mm) och det senaste inom ljudutrustning skolan för att vara ett rent lotteri. På vilka grunder böja er för någon åsikt. Ni har endast att böja er för ende i hela världen. Propositionen är värdefull fram- köps in till skolan liksom nya klippbord. Inom bara tror man sig kunna välja ut de ”rätta” talangerna? ekonomi- och tidsfaktorerna.” för allt från administrativa, tekniska och ekonomis- ett halvår hade formen för skolans utbildning fast- Och kunde man inte ha lärt sig mer av hur man i Vi den här tiden har den Luttemanska utrednin- ka synpunkter, men naturligtvis kommer det att ställts, personal anställts, lokaler och utrustning utlandet lagt upp filmutbildningarna? Varför har gen blivit klar med sitt uppdrag. Den föreslog ett gagna även de konstnärliga värdena.”

------  Harry Scheins inställning till filmutbildningens roll i Sverige tycks alltså vara på väg att förskjutas i riktning mot branschintressen och praktiska lösnin- gar. Kanske tycker han att det är skönt att besvärliga filmelever får staten att tampas med – i stället för hans filminstitut. Det blåser nu också alltmer om- kring Harry Schein; på sina håll har han börjat att kallas för ”filmdiktatorn.” Ändå tar han i juni 1966 plats i den ”Gårdstedska” organisationskommittén för den nya ”utbildningsanstalten” som framför allt ska banta de höga kostnaderna i det Luttemanska förslaget. Schein är den ende från filmsidan, men saknar fortfarande i stort sett egen praktisk produk- tions- och pedagogisk erfarenhet. Han lever på sitt engagemang och konstruktiva fantasi. I juni 1967 presenterar kommittén ett förslag, där det exempelvis påtalas att det kommer att finnas ett stort behov av kompetens inom den expande- rande televisionen – en andra kanal står ju för dörren. Man hävdar också att det finns behov av olika nivåer på medieutbildningen, dels en lägre för allmän- produktion inom TV och radio, dels en högre konst- närligt syftande nivå för framför allt film. Den skis- serade så kallade ”allmänna” linjen med 32 platser är tänkt att ge en grundkompetens antingen för direkt utträde i arbetslivet eller för de högre regiut- bildningarna. Och de som går den högre filmut- bildningen ska genomföra några produktioner inom såväl teater, radio som TV. Dessa förslag, och flera andra, bildar alltså grunden för Dramatiska institutet; totalt räknar man med att institutet på sina åtta utbildnings- linjer årligen ska ta in 76 elever. Institutet kom- mer, fullt utbyggt, att samtidigt ha ungefär 140 elever. Harry Schein, som trots att han hela tiden sitter med i utredningen, skall några år senare skarpt kritisera den beräkningsmetodik som orga- nisationskommittén använde. Uppdraget att redu- cera ”per capitakostnaderna” ledde exempelvis till )BSSZ4DIFJOJHSjTFU att totalkostnaderna ökade med 160 procent! Jäm- VOEFSNVTJLGFTUJWBMFO (jSEFTGFTUFOJ4UPDL väl – i mars 1968 tillsätter regeringen en interims- IPMNJKVOJ'PUP styrelse för Dramatiska institutet. Den kritiske $MBFT-zGHSFO4DBOQJY

------  och överallt aktive Harry Schein blir naturligtvis häll nära Solvalla var förväntningarna höga inför ak- slutet av 1968 anställd på Filminstitutet och fick sig åt som barn – med trots och avundsjuka. Ett av dess ordförande. tionen i Båstad. Själv deltog jag inte – som ord- produktionsansvaret för långfilmsprojektet Jänken. Harry Scheins problem i allmänhet och med Film- förande för elevkåren på skolan hade jag långt tidig- Projektet hade initierats av Stefan Jarl som Harry skolan i synnerhet bottnade just i hans ”besser- are bundit mig för att delta i en konferens om ny nor- Schein engagerat något år tidigare. Men dessa två wissande” av oss ”sina barn”. I mars 1969 fick jag .JOBFHOBlSQl'JMNTLPMBO disk film i Lund. Men min position som produktions- starka personligheter drog inte jämnt – Stefan sluta- till exempel ett brev från honom med hans kom- ledare och kårpamp i det lilla formatet ville några de och Harry stod med ett projekt som han själv inte mentarer till en övningsfilm från skolan. I september 1967 hade jag själv blivit elev på Film- utnyttja för att få tillgång till skolans filmutrustning trodde mycket på, men som Stefan utvecklat så långt skolan. Jag passerade det Trankellska nålsögat med utan ledningens vetskap och medgivande. Ändamålen att det måste fullföljas. På det sättet fick jag, med Jag har sett Roy Anderssons film om ett ungt par fascination – roligt faktiskt att vara i centrum för hade börjat helga medlen; jag vägrade och ådrog mig blott tre terminer på Filmskolan bakom mig, plöts- som vaknar på morgonen och han cyklar sedan psykologernas närgångna intresse. Som sökande till missnöje från de mest trosvissa. ligt ta hand om en långfilmsproduktion! sin väg. Foto påminner mig om sämsta och mest produktionsledning blev jag mindre rådbråkad än Emellertid lyckades Widerberg övertala Schein Våra krav på mera makt över utbildningen på amatörmässiga 30-tal. Jag hörde ungefär 20% av kamraterna på regi. att öppna dörrarna till kameror och råfilm. Efter ett Filmskolan hade ökat och som ordförande i elevkåren orden. Aina som också såg filmen säger 30. Men á På senhösten det året ordnades en fransk film- enkelt telefonsamtal släppte han också till 75.000 ledde jag kring nyåret 1967/68 arbetet på att utforma la bonne heure för dåligt ljud och dåligt foto om vecka i Stockholm. På Spegeln visades Claude Le- kronor för filmprojektet. Filmteamet gav sig av och nya former för inflytandet. Skolledningen föreföll man har något att säga. OK t.o.m. för dåligt foto louchs Leva för att leva – en sliskigt obehaglig bland- lyckades på bara några månader färdigställa en do- lätt provocerad. Schein ironiserade över våra krav på och dåligt ljud när man inte har något att säga ning av kärlek, otrohet och Vietnamkrig. Jag vack- kumentär långfilm, som fick lysande kritik och som långtgående demokratiska reformer – men insåg men gör det på ett intressant sätt. Jag tycker nog lade ut, lätt illamående, i halvtid och möttes utanför står sig väl än idag både konstnärligt och som tids- snart att nyordningen medfört en förbättring. Detta att det är en av de jävligaste grejerna jag har sett biografsalongen av experimentfilmaren Calle Gyl- bild. Av Filminstitutets jury fick den högsta poäng bekräftas av Bertil Lauritzen i ett PM från april 1968. från filmskolan. Mannen av folket, d.v.s. maskin- lenberg, som agiterade för protester mot filmen och och därmed ett kvalitetsbidrag på mer än 350.000. ”Atmosfären i skolan är så god man kan begära och isten, tyckte att det var jävligt tjatig och dessutom mot de franska gäster som med Yves Montand i I Frankrike hade studentprotesterna mot ut- därtill har flera faktorer medverkat. De sociala funk- tekniskt dåligt. … PS – jag förutsätter att produk- spetsen just då smörjde kråset på Operakällaren på bildningssystemet inspirerat till massiva politiska tionerna har väsentligt förbättrats genom fastare tionsledningen var utomordentlig. Filminstitutets bekostnad. Jag var för bedövad för strejker bland arbetarna, och på Filmskolan följde besluts- och kontrollfunktioner samt ett avsevärt att haka på men andra från skolan var desto ivrig- vi engagerat skeendet i Frankrike, som snart fick utökat kommunikationsflöde men också – och inte Den film Harry sett och som jag produktionslett are. Det slutade med slagsmål i Kungsträdgården, följdverkningar i Stockholm. Studenterna prote- minst – genom att elevkåren nått en fastare stuktur hette Att hämta en cykel, en liten charmig förstudie med en rasande Montand som åkte hem direkt – sterar mot Palmes universitetsreform och ocku- och därmed kunnat spela en viktig roll som dialog- till Roy Andersons debutfilm En kärlekshistoria som efter att ha deltagit i franska motståndsrörelsen var perade Kårhuset – jag var där och minns en sällsamt partner till lärarkåren i skolans angelägenheter.” Europafilm lät honom göra omedelbart efter de två han inte så förtjust i att på plakaten kallas fascist – kokande stämning. På ett upprört elevmöte ute på Utvecklingen mot ökat inflytande för oss elever upp- åren på skolan. Där hade man uppenbarligen mer och en förbannad Harry Schein. Efter den här inci- Filmskolan krävde några att också vi skulle ockupera levde jag som konfliktfri utan demokratiska excesser. blick för hans talang än Harry – som i Schein målar denten skulle vi minsann inte mer få träffa några våra lokaler. Som ordförande lyckas jag avstyra för- Visst hade vi stormöten och diskuterade ibland i det ut Roy som den mest aggressive och förvirrade av utländska högdjur inom filmen. slaget – det föreföll helt poänglöst. oändliga. Den 14 januari 1969 skrev jag i ett PM att oss alla på skolan. Att den politiska temperaturen steg för varje Den långfilmspraktik vi fick mellan de två åren på ”min åsikt är att om vi överhuvudtaget skall kunna Jänken, mitt första professionella uppdrag för månad märktes i relationerna mellan skolans ledning skolan var oerhört värdefull. Och Ingmar Bergman komma vidare med diskussionen om skoldemokrati Filminstitutet, skulle bli en dokumentärt präglad och oss elever. Men än hårdare konfrontationer an- fortsatte att intressera sig för eleverna. Flera av re- och utbildningsinnehåll så måste vi ge upp tragglet spelfilm. Inspelningsperioden sommaren 1969 i stod till det kommande året, det omtumlande 1968. gieleverna, i min kull både Marianne Ahrne och kring formella beslutsfrågor för att ge oss i kast med Göteborg blev en av de lyckligaste jag upplevt. När Kring första maj det året hade bussar för hundratals Christer Dahl, hade honom som handledare och fick en svårare men viktigare uppgift: Att gemensamt jag rapporterade till Schein om hur fint allt flöt var- demonstranter till Båstad hyrts in, och förberedelser- jobb som assistenter och lärde sig mycket. Men det försöka beskriva den situation som vi yrkesmässigt nade han: ”Har man det trevligt med varandra, blir na för en dokumentärfilm var i full gång ute på Film- motstånd han vid den här tiden mötte med sina film- vill vara verksamma i. […] En helt genomförd skol- det ingen bra film!” Han kom dock ner till Göteborg skolan. De flesta i ”Grupp 13” som gjorde klassikern er och ibland på skolan gjorde att han började tveka demokrati, som enbart tar sikte på förhållandena för att ta del av vårt arbete. Stolt bar jag fram en 300 Den vita sporten kom därifrån. I centrum för det hela om sin roll som inspiratör. I augusti 1969 fick rektor inom skolan, men som skiter i vad vi skall använda meters rulle med några centrala scener. Halvvägs till befann sig Bo Widerberg, som samtidigt skulle dra Waldekranz till exempel ett brev från Harry Schein. film till anser jag meningslös.” klippbordet lyckades jag kalva rullen som strax rin- igång inspelningarna av Ådalen 31 där flera av film- ”Jag har talat med Ingmar. Och han står kvar som Skolsituationer med vuxna som elever tenderar glade i långa ormar på golvet. Jag rodnade och skäm- skoleeleverna också deltog. I våra lokaler ute i Marie- inspektor. Motvilligt men dock.” Själv blev jag i ofta att åter vilja göra dem till barn. Och då bär de des. Men Harry tog i ögonblicket chansen att äntli-

------  vandrare och judisk flykting, hans intelligens som mit igång, blev föremål för häftiga offentliga at- kunde göra honom arrogant och hans behov av att tacker, ofta med en mot min person riktad udd. dominera hade gjort honom ensam. Men också tyd- Jag förstod inte riktigt varför jag skulle utsätta lig – under sina femton år i Filminstitutets ledning mig för angrepp för ett arbete som jag inte bett var han navet i svenskt filmliv. Få kvällar bland kol- om, inte var angelägen om, om vars lämplighet legor förflöt utan att Harry diskuterades, berömdes jag inte ens var övertygad. […] Det var av detta eller – efter hand – alltmer ifrågasattes. skäl som jag hoppade av Dramatiska Institutet. Mina engagemang i utbildningsfrågorna på Film- skolan ledde till att Harry Schein bad mig repre- Filminstitutet skulle dock vara representerat i DI:s sentera Filminstitutet i Dramatiska institutet, den styrelse. Harry föreslog att jag tog vid. Och så blev större institution som snart skulle ta över Filmsko- det enligt beslut i SFI:s styrelse i februari 1969. lans uppgifter och dessutom utbilda inom radio, TV Dagens Nyheter hade ett uppslag som presenterade och teater. Under uppbyggnadsskedet hade ju ”Åtta gubbar i styrelsen” – jag var bara 26 år! I Schein varit ordförande i Dramatiska institutets styrelsen försökte jag så gott jag kunde föra fram styrelse. ”Då fick jag med utbildningsbyråkratin att mina färska elevsynpunkter. Jag hade läst både Lut- göra”, skriver han i Schein. ”Den tyckte att utbild- temans och Gårdstedts betänkanden, och kände ningen skulle bli för dyr, räknat per capita. Den mig ganska tveksam inför dessa oändliga per capita- kunde bli billigare per capita om man tog in fler resonemang och frånvaron av verkliga visioner och &OMFFOEF3PZ"OEFSTTPO elever. Att totalkostnaderna därmed ökade, att ut- kvalitetsambitioner. Men precis som Harry Schein ¬IjSUJMMTBNNBOT NFEGPUPHSBGFO(zSBO bildningen försämrades, att man utbildade fler än tänkte jag att man måste försöka göra det bästa 1FSTTPO vad arbetsmarknaden behövde, var ovidkommande möjliga av det läge som uppstått. Han gav mig också för byråkratin. Jag avgick som styrelsens ord- ett tydligt uppdrag: att verka för att Trankells kun- gen få syssla med praktiskt filmarbete. Med en pen- position och integritet skrev jag ofta väl övervägda förande.” Harry hade återkommande undrat om skaper om urvalsmetodik togs till vara. Men den na och gott humör snurrade han upp filmen på brev till min chef, som också lät mig och min klass- det meningsfulla med institutionaliserad filmut- nyutnämnde rektorn Göran O. Eriksson var nega- klippbordstallriken – snart kunde vi tillsammans ta kamrat på skolan, Staffan Hedqvist, fungera som en bildning. I I själva verket resonerar han mera utför- tiv och tidsandan verkade mot sådan psykologmed- del av några lyckade dagstagningar. sorts filmkonsulenter i det fördolda. Det var vi båda ligt kring detta tvivel: verkan. Hela konceptet avvisades. Harry blev för- Jänken hade biopremiär i februari 1970. Jag fick som läste och bedömde inkomna förslag till kort- bannad – Trankell kränkt. Jag kallades till både genast ett brevkort från Harry Schein: ”Jag vill gär- och dokumentärfilmer, och det var vi som spanade Mot denna bakgrund kan det förefalla inkon- Schein och Trankell, förklarade att jag trots mina na gratulera dig till framgången med Jänken både efter nya regitalanger och långfilmsprojekt. sekvent att jag ägnat så mycket arbete åt tillkom- egna goda erfarenheter inte rådde på rektorns val hos recensenterna och hos publiken. Det sistnäm- Mitt samarbete med Harry Schein var i grunden sten av DI. Men jag hade ingenting med dess urs- och styrelsens stöd för det. nda är verkligen en överraskning för mig, men in- positivt och inspirerande. Hans Filminstitut var en prungliga riktlinjer att göra. När dess tillkomst Till regilinjen antogs tio elever med högst blan- gen är gladare än jag över att jag hade fel. Tack för effektiv och obyråkratisk institution, i hög grad väl syntes vara ett faktum blev min insats begrän- dad bakgrund. Hälften av dem gjorde aldrig någon ett gott arbete!” Det var roligt att få det erkännan- präglad av sin skapare. Scheins alltid tomma skriv- sad till förslaget om inkorporering av vår filmsko- långfilm. Fyra blev engångsregissörer. På Scheins det av en man som så ofta sagt: vad var det jag sa. bord avslöjade hans ambition att snabbt få mycket la. När detta förslag väl blivit accepterat åtog jag förslag hade Eriksson engagerats som rektor – och undanstökat. Jag kunde diskutera svårigheter jag mig ordförandeposten i den nya institutionens in- jag fick snabbt bra kontakt med honom. Plötsligt upplevde i jobbet med Harry, som svarade intresserat. terimsstyrelse för att, organisatoriskt, göra det kändes alla förberedelser som ett äventyr, även om "UUTBNBSCFUBNFE)BSSZ Men en dag frågade han mig plötsligt: ”Vad gör jag bästa möjliga av en given situation och för att, till utbildningsuppdraget nästan var omöjligt. Signal- för fel?” Han undrade varför han som ville så väl, så den nya institutionen, förmedla något av de erfar- erna från departementet var länge positiva när det I mitt arbete med Harry Schein drabbades jag åter- ofta hamnade i konflikter, personliga eller politiska. enheter vi vunnit i filmskolan. Men jag märkte gällde resurserna – kanske skulle eleverna trots allt kommande av så kallad esprit d’escalier i trappan på Jag blev överrumplad och svarade bara: ”Du är så snart att den statliga byråkratin inte lämpar sig fyrkantigt byråkratiskt tänkande i de förberedande väg från våra möten: ”Ja, det skulle jag ha sagt.” Han ensam”. Och det var sant, det fanns ett slags öds- särskilt väl för mitt sätt att arbeta. Jag såg också utredningarna få utrymme för sin kreativitet och var helt enkelt för snabb i huvudet. För att värna min lighet omkring honom; hans bakgrund som ung in- hur den nya institutionen, redan innan den kom- lust? DI skulle ärva Filmskolans lärarkader, utmärk-

------  ta personer men med sina professionella erfaren- heter åtskilliga år bort i tiden. Det var ett handikapp – så mycket hade hänt sedan de lämnade filmateljéer- na och satt sig i ”katedern”. Studiosystemet var i upp- lösning, televisionen expanderade vilt, produktions- tekniken blev rörligare, och de ideologiska diskus- sionerna gav sig ut i allt vidare banor. För att till- mötesgå den nya tidens krav och utmaningar hade vi i styrelsen begärt ordentliga anslag för gästlärare och för en skådespelarensemble inom skolans väg- gar. Tillsammans skulle sådana krafter utifrån kun- na tillföra både friska vindar och gedigen erfarenhet. Men på ett styrelsemöte i början av 1970, bara något halvår före skolstarten, upplevde jag att skolan drab- bades av ett dråpslag genom departementets hård- hänta behandling av våra väl övervägda anspråk på resurser. ”Nu slår de ihjäl det här stället innan det ens hunnit öppna” – så tänkte jag. Samtidigt hade Filminstitutets styrelse under Harry Schein i mycket kritiska termer diskuterat DI:s förslag till filmutbildning: ”Denna utbildning överensstämde varken till omfattning, innehåll eller syfte med den som Filminstitutet hade anledning att förvänta, då avtalet träffades om Dramatiska In- stitutets övertagande av filmutbildningen. Antingen borde Filminstitutets bidrag till den försämrade ut- bildningen minskas eller Filminstitutet återtaga filmutbildningen.” Jag kände att det inte längre gick att sitta kvar i styrelsen. I stället fick jag en till- fällig tjänst som assistent till Göran O. Eriksson och hoppades att jag skulle kunna bidra mera på mark- nivå under skolans första år. Det blev kaotiskt – det där med elever som skulle lära sig fyra medier på några få år hade ingen någon erfarenhet av. Filmhusbygget var försenat och vi vadade i lera på Gärdet och snubblade på brädhögar på väg till våra nya lokaler. Rektor Eriksson var

)BSSZ4DIFJOQlCFTzL mera inspiratör än administratör – mycket gniss- JFUUBW'JMNTLPMBOT lade. Till det kom elevernas politiska engagemang LMJQQSVNIPTSFHJFMFWFO samt deras och omgivningens krav på ultrad- *OHWBS4LPHTCFSH 'PUP"OEFST&OHNBO emokrati. Någon organiserad elevkår med gemen- 4DBOQJY samma intressen kunde inte skapas i denna miljö.

------  Det blev tungrott förstås. Filmbranschen såg med i dagen. Harry attackerades långsint och viskade till kullarna som ställföreträdande barn. Jag gillade min avgång från Filminstitutet – mitt liv före detta. förskräckelse på utvecklingen och eleverna, som i mig: ”Jag skulle inte ha kommit.” medarbetarna. Vi vann snabba framgångar. Men Nu avlöstes de av försoning. Försoning innebär all- sin tur misstrodde branschen. Ingen ville ta i den Vi diskuterade emellertid också vad Filmskolan minnena är inte bara ljusa. Kärleken till de ställ- tid ett slut. andra med tång. Så började, menar jag, Dramatiska uppnått och jag hävdade, stödd av Rune Wal- företrädande barnen bemöttes inte med kärlek till Några dagar senare fick Harry ett brev från Roy institutets livslånga isolering från omvärlden. Film- dekranz, att den, trots sin korta existens på 60-talet en ställföreträdande far utan – så småningom – Andersson. På fler än ett sätt sammanfattar det min huset, som var tänkt som ett öppet hus med film- varit mer framgångsrik än Dramatiska institutet. med en fadersprotest. Jag minns den leda jag kände egen syn på Filmskolan – och jag låter därför Roy få vetenskap, institut, bibliotek, arkiv och filmut- Men hur lyckad hade Filmskolan egentligen varit vid mitt sista möte med eleverna. Medan det re- sista ordet. bildning som ett slags kommunicerande kärl, blev i om man studerade utfallet i form av genomförda volutionära tungomålstalandet brusade förbi föddes stället en byggnad med vattentäta skott. Jag kände konstnärligt syftande långfilmer med oss elever i hos mig tanken att jag skulle lura staten och få den Som jag försökte framföra i mitt tal [till dig Harry] mig på nytt hjälplös i denna omtumlande process, ansvariga funktioner? Det hade ju trots allt varit att överta filmutbildningen i Dramatiska Insti- var tillkomsten av Filmskolan något alldeles ena- som ingen orkade styra och valde att inför DI:s skolans egentliga syfte. Jag bestämde mig för att ta tutet – och att avgå så snart det kom igång. Slut- stående i svensk bildningshistoria. Med sitt gene- andra år att gå över till frilansverksamhet som pro- reda på saken, gick till Filminstitutets bibliotek och satsen av dessa funderingar är att jag inte kom- rösa och professionella upplägg var den en skatt, duktionsledare. bläddrade igenom produktionsuppgifter i filmtid- mer. Men hälsa alla gamla vänner. Ovännerna har inte minst för oss som hade växt upp i periferin I sitt direktörsrum satt Harry Schein kvar ytter- skriften Chaplin. Det blev ingen dålig lista. Men jag glömt – men inte ovänskapen. och inte hade någon som helst kontakt med film ligare åtta år, tills han av den borgerliga regeringen kanske hade jag väntat mig mer. Jag skickade listan eller kulturliv. Att många elever tackade genom och regissörsuppropet tvingades lämna Filmhuset. till Harry som svarade. ”Det är naturligtvis svårt att Efter övertalning av Pelle Lönndahl beslöt sig att hugga i den hand som födde dem var inte ett Som framgår på flera ställen i Schein växte hans göra vetenskap av Filmskolan. Åtskilliga av dem Harry för att trots allt gå till jubileet för att strax uttryck för exceptionell bortskämdhet, otacksam- skepsis mot Dramatiska institutet. ”Varken Göran som gick igenom Filmskolan hade väl på annat sätt kunna avvika. När han anlänt såg han att hans het eller elakhet. I många stycken handlade det O. Eriksson eller hans efterträdare hade någon film- kunnat närma sig filmen. Det bevisas ju av alla de ”barn” hunnit bli medelålders. Han beskriver kväl- om ett slags fadersuppror, men inte i den gamla erfarenhet. Ingen av dem sökte kontakt med mig debutanter som inte har gått igenom Filmskolan”, len i Sluten. ”Stämningen var varm, inte minst mot bemärkelsen på familjenivå. Den nyvunna till- eller etablerade kontakt mellan eleverna och film- skrev han bland annat, och menade att det kanske mig. Vi åt och drack, pratade enskilt och i organis- gången till högre utbildning för alla innebar också institutet. Ändå fanns vi i samma hus. Jag repre- varit intressantare att jämföra med DI. ”Jag är över- erad form, om gamla tider. Vid tolvtiden ville jag att det gamla auktoritetssamhället blev ifrågasatt senterade på gott och ont den verklighet för vilken tygad om att Filmskolan, vid en sådan jämförelse gå, hindrades av värden Roy Andersson, och några på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. […] I utbildningen fanns till. Men man ville inte utbilda och även om hänsyn tas till tidsskillnaderna, hade andra. Stanna kvar, sa de, berätta hur Du ser på grunden kvarstår dock tacksamheten mot dem för verkligheten, utan för drömmar om en annan hävdat sig mycket bättre än DI. Avgörande är tiden som varit. Jag kom inte därifrån förrän vid som öppnade portarna och skapade möjligheterna. verklighet. … Dramatiska Institutet har varit som naturligtvis, som alltid, inte kvantitet utan kvalitet. tvåtiden på natten. […] Och mina aggressioner – Filmskolan var en sådan möjlighet och dess betyd- ett löv för vinden. Felet är inte vindens. Institutet Och nog har jag en känsla av att Filmskolans första visst, de fanns kvar trots min likgiltighet för film- else har vi inte sett slutet på ännu. kan inte befrias från allt ansvar. Den svenska fil- kullar därvidlag står i en klass för sig. Men det be- livet idag – försvann spårlöst. De hade överlevt efter mens kreativitetskris är delvis krisen hos en förlo- höver ju inte vara Filmskolan i sig utan snarare det rad generation. Den gick vilse i Dramatiska Insti- ackumulerade trycket före filmreformen och Film- tutets korridorer.” skolans grundande.” 1994, trettio år efter att Filmskolan dragits igång var tanken att vi alla skulle träffas igen. Det &UUTMBHTGzSTPOJOH skickades en inbjudan till Harry – som svarade:

I slutet av mars 1987 arrangerade jag tillsammans Grundandet av Filmskolan tillhör de ljusaste min- med några andra en återsamling för alla de sex år- nena från min filmtid. Jag visste att det inte räckte skullarna på Filmskolan. Harry Schein var förstås med en förnyelse av filmsystemet, att det var minst inbjuden – det var första gången på nio år som han lika viktigt att förnya rekryteringen till den nya besökte sin skapelse. Det såg ut att bli en trevlig film som nu skulle göras. Jag engagerade mig in- kväll med många fina minnen. Men när var och en tensivt från början, inte minst i urvalsprocessen. berättade vad vi numera gjorde kom gammalt groll Barnlös som jag är såg jag den eller de första

------  Bengt Forslund Filmentreprenören

Hatkärlek är ett alltför starkt ord, men det behövs ern. Våren 1962 publicerades hans kulturpolitiska stora ord när man talar om Harry Schein. Han har essäbok Har vi råd med kultur? I en brevväxling jag betytt mycket för många, positivt och negativt, strax ska återkomma till apostroferar jag den med direkt och indirekt, och han var extrem i mycket. acklamation: ”Den boken skulle ingen annan än Extremt begåvad, extremt effektiv, extremt egocen- Harry Schein ha kunnat skriva med en så dräpande trisk, extremt långsint och extremt dålig förlorare. och förkrossande auktoritet.” Det var under debat- Jag har mött honom i alla dessa situationer och mitt ten kring den boken jag närmare lärde känna Harry, förhållande till honom har följaktligen varit ambi- men vägen dit gick via Pressens opinionsnämnd. valent. Därför är detta en personlig artikel om ho- Jag var vid denna tid chef för SF:s skol- nom, men förhoppningsvis ger den en rättvis bild filmavdelning, men även redaktör för filmtidskrif- av denne mediemogul. ten Chaplin som jag startat 1959 och i september- Det finns många fint bildade människor inom Schein själv uttrycker det apropå sitt bolags publi- 'JMNIVTFUjSLMBSU &UUMJUFUTUFHGzS)BSSZ Att Harry Schein ingav respekt torde var oomtvi- numret 1962 skrev jag en lång polemisk artikel om affärsvärlden. En av dem är Harry Schein. Han citetsmoral. 4DIFJO¬NFOFUUTUPSU stat. Han tillhörde dem som utstrålade auktoritet i amerikansk filmproduktion, ”För Hollywood i vårt sålde sin hustru för några hyggliga svenska års- TUFHGzS¹MN4WFSJHF allt han gjorde, skrev och uträttade – på gott och hjärta”, baserad på en rad amerikanska filmförfat- inkomster till en huvudroll i en nyinspelning av Istället för att direkt svara, vände sig Harry Schein #POOJFSBSLJWFU4DBOQJY ont, som det alltid är när det handlar om starka tares erfarenhet av filmstaden. I en kort passus kom De fyra ryttarna. Han kan inte ha varit omedveten till Pressens Opinionsnämnd (PO) där han på två män. Den Harry Schein jag först lärde känna var jag att ta upp en aktuell intervju med Ingrid Thulin om det litterära underlaget, om regissörens merit- sidor och i sju punkter kritiserade mina ”åtta rad- filmkritikern. Han skrev på 1950-talet i den finaste i Vecko-Journalen, där hon, innan filmen De fyra lista och Hollywoods arbetsförhållanden i övrigt. er”. Han fann dessa fyllda av sakfel – typiskt Harry tidskriften av alla, Bonniers Litterära Magasin, så re- ryttarna ens fått premiär, starkt kritiserade den och Men när filmen står inför sin Sverigepremiär låter skulle jag senare ofta konstatera när någon försökte spekten fanns där redan när man köpte ett exem- de inspelningsförhållanden som hon själv nyligen han sin hustru intervjuas, ta offentligt avstånd argumentera – och påståendet att han sålt sin hus- plar. Harry var en av de kritiker man lyssnade till varit med om. Några dagar senare sablades Vin- från den rappakalja hon ’tvingats’ medverka i och tru var ”tarvligt och överstigande gränsen till in- och essäer som ”Den olympiske cowboyen” står sig cente Minellis film fullständigt ned av kritikerna. offentligt brännmärka staden. ’Är det inte ett vektiv”. än idag. Sen kom filmdebattören och filmpolitik- Min passus lät så här: ganska rörande sätt att bevara sin oskuld?’, som fru Jag ombads av PO att bemöta skrivelsen, vilket

------  visade sig var ovanligt lätt. Här är några av mina ar- det alltid med Harry. Viktigare för mig var dock att gument: Harry Schein hade oklokt nog skrivit sin tidskriften fick behålla sin redaktion, nu med Stig inlaga på sitt eget bolags brevpapper, Conseil AB. Björkman som chefredaktör, samt att Chaplin även ”Conseil” är franska och betyder rådgivning. För- fortsättningsvis skulle vara ”en oberoende, exklusiv utom Schein hade detta bolag bara en enda styrelse- filmtidskrift” där ”varje författare svarar personli- ledamot, Ingrid Thulin. Av de åtta filmer av Minelli gen för signerat bidrag. Osignerade bidrag skall ej som hade premiär under Scheins tid som kritiker i uttrycka Filminstitutets utan redaktionens åsikter.” BLM hade han bara funnit en värd att recensera. En Detta höll sig förbluffande länge. Som framgått var av de Hollywood-böcker jag skrev om hade Harry den personliga kontakten mellan mig och Harry själv recenserat i Expressen under signaturen Harry närmast obefintlig under senare delen av 60-talet, Thulin! Lagom till jul kom Pressens Opinionsnämnds men för mig som ny filmproducent var jag oändligt utslag: ”Nämnden finner ej anledning till annat ut- tacksam över tillkomsten av Svenska Filminstitutet, talande än att Harry Schein, om han ansett i ar- som definitivt skapade ett bättre filmklimat för tikeln förekommande uppgifter vara felaktiga eller kvalitetsfilmen. Det var filmavtalet som nu öpp- ge en oriktig bild av vad som förekommit, bort vända nade upp för en ny generation filmare; Sjöman, sig till tidskriften med begäran om att få intaget ett Troell, Widerberg. Bergenstråhle, Cornell, Don- genmäle.” Brevväxlingen publicerads i sin helhet i ner, Grede och Halldoff. När får vi igen ett sådant januarinumret av Chaplin 1963. filmdecennium? Parallellt byggdes filmarkivet upp, man såg till )BSSZ4DIFJOTQFMBS att kvalitetsfilm visades runt om i landet, filmböck- TDIBDLNFE"MMBO er fick stöd för publicering, en filmskola startades. 'BHFSTUSzN .BOOFOTPNBMESJHIBEFGFM 'PUP6MMB-FNCFSH Så inte ett ont ord om Harry som innovatör inom "GUPOCMBEFU#JME Efter historien med Pressens Opinionsnämnd var filmpolitiken. Men även solen har sina fläckar och kontakten mellan Harry och mig kylslagen under redan tidigt kunde man hos Harry urskilja mindre faktiskt omnämns i positiva ordalag på ett ställe i spela tennis med Olof Palme. Amerikanen föreslog hela 1960-talet. På SFI var jag persona non grata. positiva karaktärsdrag. Han var långsint, hade svårt hans memoarbok Schein. I Pelle Berglunds inslag i genast att de skulle ta en match nästa dag innan Trots mina framgångar som filmproducent inbjöds att glömma vad han upplevde som kritik och oför- filmen spelade två personer schack. Så fort den ene konferensen började, och på morgonen följde Gösta jag aldrig till några av Filminstitutets arrangemang. rätter – och eftersom han själv alltid ansåg sig ha spelaren gjorde ett drag som var till nackdel för med till tennisplanen. Harry hade givetvis med sig Samtidigt var Schein som alltid klok nog att skilja rätt blev konflikterna därför många. Det finns en motparten förklarade denne att reglerna hade än- strikta tenniskläder, men amerikanen kom som han på sak och person. Den första juli 1963 hade Svenska skämtteckning som jag ofta har citerat i samtal om drats. Även Harry log den gången, vill jag minnas, gick och stod och nöjde sig med att ta av sig kavajen Filminstitutet börjat sin verksamhet med Harry Harry, en man som säger: ”Jag är inte rädd för att men var det något han hade svårt att acceptera, så – och spelade skjortan av Harry! Man återvände till som initiativtagare och chef – och något år senare erkänna om jag har fel någon gång, men hittills har var det att förlora. Hans reaktion på Pressens Opin- hotellet, men Harry dök aldrig upp på konferensen. såg jag mig tvungen att lämna mitt eget skötebarn jag inte haft det.” ionsnämnds ställningstagande var ju ett sådant Det visade sig at han checkat ut och åkt hem. och hobby, tidskriften Chaplin, eftersom jag då an- Jag har faktiskt aldrig hört Harry Schein säga att ögonblick, och en vän berättade vid den här tiden Gemensamma vänner till Harry och mig, fa- ställts som filmproducent på SF. Harry ansåg att han hade fel, och jag vet inte hur många gånger jag ett annat slående exempel. Jag arbetade då på SF:s miljen Sohlman, har berättat en liknande historia. Filminstitutet borde hålla sig med en filmtidskrift hört honom replikera, om han fick en kritisk fråga: skolfilmavdelning och en som jag hade täta kontak- De hade en gång bjudit ut Harry att fira midsommar och förklarade sig villig att överta tidningen och ”Frågan är fel ställd” … och så formulerade han om ter med var Gösta Larsson på Kommunförbundet med dem på familjestället i skärgården. På förmidd- den första december 1964 undertecknades ett avtal den så att han kunde svara. Jag var inte ensam om som basade för landets AV-centraler. agen delade man upp sig i lag för en lekfull fotbolls- genom vilket jag överlät tidskriftens ”materiella den erfarenheten. I samband med att Harry 1974 Gösta berättade att han och Harry Schein en match. Harry råkade hamna i det lag som förlorade och immateriella tillgångar enligt vid detta datum fyllde 50 år såg jag till att han fick en egen film, gång blivit inbjudna till en konferens om under- och han lyckades så när förstöra kvällen genom att uppgjord balansräkning och inventarie- och lager- Sanningens ögonblick där ett antal regissörer i korta visningsfilm i Cannes. En kväll i baren på hotellet hela tiden återkomma till förlusten och vad det var specifikation.” episoder ”porträtterade” jubilaren, en present som kom de i samspråk med en amerikan och Harry som orsakat denna. I sin bok Schein erkänner Harry Ordning på torpet skulle det vara – och det var Harry verkligen uppskattade och som gör att jag berättade – som han gärna gjorde – att han brukade faktiskt på ett ställe att ”jag avskyr att förlora.” Det

------  handlar då, inte oväntat, om tennis och om att spela Jag var tilltalad av idén och tyckte att jag kunde utropstecken i mitt exemplar, till exempel dessa for- et Filminstitutet blev det så – tills tiden hann ifatt med Palme ”som avskyr (att förlora) ännu mer än slå två flugor i ett slag. Jonsson kunde bli min när- muleringar i förordet: ”Det personliga är i mitt fall honom. Under mina sex år som medarbetare, un- jag.” Uppriktighet är en dygd, men det gäller sam- maste medarbetare men formellt tjänstgöra som tillspetsningar och ironi, frestelsen att sälja den derordnad, anställd (man kände sig ibland som det tidigt att gardera sig. Scheins memoarbok är fylld av direktör medan jag, som arbetande styrelseord- komplicerade verkligheten för en förenklad formu- ena, ibland som det andra eller tredje) har jag både spelad uppriktighet och parallella garderingar. Som förande, endast skulle vara ansvarig inför regerin- lering, att generalisera utan att räkna upp alla un- positiva och negativa minnen. Av Harrys effektiv- Anders Ehnmark formulerade det i sin recension av gen som min uppdragsgivare. Dels skulle jag bli dantag. Det personliga ger ett godtycke åt historie- itet lärde jag mig mycket. Nyttan av att fatta snabba boken: ”Han vet att han vet att han vet. Bakom en avlastad, dels kunde jag få fria händer i förhål- skrivningen. Det finns många andra versioner av de beslut. Att lämna ett tomt skrivbord efter sig på iakttagelse ställer han gärna en iakttagelse av att han lande till filmbranschen. […] Eftersom Filminsti- händelseförlopp som jag beskriver – och många av kvällen. Att ha ordning på sina papper. iakttar. […] Således, uppriktig.” tutet var en stiftelse, var man inte formellt bun- dem är lika sanna som min version.” En typisk Men nära kom man honom aldrig. Delvis kan den av aktiebolagens bestämmelser rörande verk- Scheingardering – men aldrig i direkt konfronta- det ha att göra med hans intellektuella kapacitet ställande direktörers mandat. Jag tyckte därför att tion. som man inte kunde annat än beundra. Jag minns *¹MNGVSTUFOTQBMBUT det bara rörde sig om en titelfråga, Jonsson ac- Nåväl, för ett första möte inbjöds den nya direk- när jag en gång kom upp på hans rum för ett möte. cepterade detta arrangemang – kanske inte fullt så tionen till en middag hemma hos Harry i Djurs- Han sa att han först måste diktera ett remissyt- 1972 hade det gått tio år sedan brevväxlingen via helhjärtat som jag då tyckte mig förstå. […] Un- holm, och det började familjärt med att han stolt trande i en filmfråga, som jag sen skulle läsa och ha PO. Harry ansåg att Filminstitutet även borde ha der tiden utsattes Bo Jonsson för ett starkt tryck, visade oss det arkitektritade huset med swimming- synpunkter på, och under 20 minuter dikterade ha sin egen produktionsverksamhet och jag hade varit såvitt jag förstår i första hand av Ola Ellwin. Så- pool och allt. Jag minns att han var särskilt mån att för sin sekreterare det långa yttrandet – utan under- framgångsrik som producent med bland annat Jan som verkställande direktör skulle han bestämma visa oss Ingrid Thulins arbetsrum, fast alla redan då lag och utan att staka sig. Men denna effektivitet Troells Utvandrar-filmer, som till exempel fört med och inte jag. Från smärre meningsskiljaktigheter visste att äktenskapet knakade i fogarna och att hon och kyliga saklighet skrämde också många. Jag sig ett antal Oscarsnomineringar. Plötsligt fick jag på kontoret kom det till konfrontationer vid i princip bosatt sig i Italien. Det var lite rörande. minns en svensk filmvecka i Moskva. Ernst Günther en förfrågan om jag ville lämna SF och starta den styrelsemötena. […] Efter några månader stod Middagen serverades av hans trogna hushållerska hade problem med spriten redan vi ankomsten. nya verksamheten på Filminstitutet – ja, i princip det klart att majoriteten av styrelsen ansåg att Bo och den var det inget fel på men redan vid desserten Harry beordrade mig att hålla honom borta från även chefa för hela Filminstitutet i samarbete med Jonsson skulle ha ansvaret för den dagliga led- satte vi den så när i halsen. ”Jag hoppas att ni inte delegationen. Här uppförde sig Harry precis som Jörn Donner (som inkallats för att leda Cinemateks- ningen av Filminstitutet. Argumentet att han inte har något emot att jag från och med nu för ett pro- Ingmar Bergman, fast han själv inte spottade i gla- verksamheten) och Lennart Segerlund, som redan räckte till dög inte; det var ju jag själv som hade tokoll över vad vi talar om. Ni kommer att få det set. Men så uppträdde Schein heller aldrig berusad, var personal- och ekonomidirektör. Det fanns dock anställt honom. utskrivet i morgon bitti”, förkunnade Harry och det ska erkännas. Senare under veckan skulle vi ha ett viktigt förbehåll; direktionen – som vi kallades tog fram papper och penna – och Cutty Sark. Ett ett möte på Harrys rum på det gigantiska Hotel – var underställd Harry Schein som stannade kvar i Det gick som det gick – och mer än så här kom- mindre spontant kvällssamtal har jag nog aldrig Russia. Grynet Molvig kom försent och var mycket chefsrummet som ”arbetande styrelseordförande”. menterar inte Schein dessa år. ”Bo Jonsson tyckte tagit del av, men det vittnar samtidigt om en i och upprörd. En hotellgäst hade dött i ett rum intill. Vi efterträdde då Bo Jonsson, som åren 1970–72 inte om situationen. Den goda arbetsatmosfären för sig positiv egenskap som var mycket känneteck- ”Vad är det för märkvärdig med det”, replikerade varit Filminstitutets VD under samma förutsät- inom Filminstitutet försämrades. Personalen de- nande för Harry Schein – hans effektivitet. Harry. ”Här bor flera tusen personer. Det är helt tning, en arbetande styrelseordförande i chefsrum- lades i olika mot varandra ställda grupper.” Dags I förordet till I själva verket skriver Harry: ”Mitt normalt att någon går bort.” met. Med denna anställning låg det så till att Harry för ett nytt försök att blidka kritikerna. Ingen VD arbete består av handlingar”. Tankar innebär ”ef- Ja, Harry kändes ofta kall och överlägsen, inte från olika håll, från såväl filmfolk som politiker och som visste vad han ville, utan en trojka (jag, Don- terrationaliseringar. Jag har försökt undvika dem.” sällan ironisk – utan att kanske egentligen vilja vara inte minst hans egen styrelse kritiserats för att upp- ner & Segerlund) som visste vad ”han” ville. Ett sådant förhållningssätt kan vara av både ondo det. Var detta anledningen till att han hade så få träda alltför egenmäktigt och maktfullkomligt. Alla Personligen hade jag inte svårt att tacka ja till er- och godo. I Harry Scheins fall var det ofta av godo. nära vänner? Någon familj hade han ju heller inte, krävde ett mer delat ansvar i överensstämmelse med bjudandet. Att få bygga upp en helt ny produktions- Han handlade, och han handlade snabbt. Han fick men som skapare av Filminstitutet blev, och ville svensk demokrati. verksam – utan lönsamhetskrav – var lockande och något gjort. Politiska långbänkar var honom främ- han gärna vara, något av ”storpappa” för person- Harry Schein fann – eller trodde sig åtminstone stimulerande. Delat ansvar hade jag ingenting emot mande – men så blev han heller aldrig kulturminis- alen, alla personligen handplockade av honom själv. finna – en smart lösning. Bo Jonsson, ung fram- och långsint har jag aldrig varit – och jag beundrade ter. Jag tror han hade kunnat bli en bra kulturmin- Till det positiva i detta hörde att han var lojal mot gångsrik produktionsledare på Sandrews, hade ut- ju faktiskt karln. Hans 1970 utkomna bok, I själva ister. Någon har sagt att det bästa styrelsesättet kan de sina om de utsattes för kritik utifrån, även om tryckt intresse för ett jobb på Filminstitutet. Jag verket var en ovanligt spirituell debatt- och memoar- vara ”en diktatur med korttidskontrakt”. I Harry han internt kunde vara nog så krävande. Jag minns låter Harry själv få ordet genom att citera Schein. bok. Det finns gott om understrykningar och röda Scheins fall kunde det mycket väl ha varit det. I fall- en lustig episod. Filmhusets restaurang var ju också

------  Harrys och den hade han ofta synpunkter på – inte och konstnärer, deras tankar och känslor är något utan anledning – men när jag en gång åt lunch med annat. Harry och Ingmar Bergman, och den senare hade Missförstå mig inte. Jag vill inte påstå att Du beställt en räksmörgås som han tyckte smakade lite här skulle sakna förståelse för vare sig människor skämd, förklarade Harry bestämt att här serverades eller konstnärer men Du kräver lätt att de ska ha minsann inga skämda räkor – och satte själv i sig samma rörliga intellekt som du själv, typ Bergman portionen. och Palme. Det gör att Du bildligt talat ibland Till det positiva hörde också att inte var rädd att rycker upp violerna med ogräset bara för att det delegera arbetsuppgifter, och att han sedan inte är rosornas plats. Jag har exempelvis svårt att se lade sig i arbetet, även om han både före och efteråt Dig på en vildvuxen sommaräng, men gärna i en kunde vara nog så kritisk. Hade Schein satt mig som perfekt tuktad trädgård. […] Du har också uto- produktionschef var jag också produktionschef och mordentligt svårt att vara generös – framför allt våra allt tätare kontroverser hölls inom den inre när det gäller vår produktion. Låt mig ge några kretsen. Internt kunde han säga att han tyckte att exempel: Den franske Cannes-delegatan är alltså de flesta filmer vi producerade var skit – hans intresserad av (Stig Björkmans) Den vita väggen måttstock var Bergman, någon annan fanns inte – för eventuellt deltagande, vilket ju ändå är en viss men utåt var han lojal. Men hans brist på genero- uppmuntran i beaktande av det antal filmer han sitet var faktiskt jobbig. Det må i detta samman- har sett. Genast måste Du för mig framhålla att hang ha sitt intresse vad jag skrev till Harry i ett festivalchefen ”Bessy är en tredje rangens journal- brev i februari 1975, där jag försökte få honom att ist, Frankrikes Gunnar Oldin, fast det vore en förstå inte bara min utan många andras inställning förolämplig mot Oldin att säga det.” Jag kommer till honom som chef. Det visar i vart fall mina käns- in och talar om att kortfilmen Hus i helvete fått lor även om jag inledningsvis gav honom kompli- publikens pris. – Ja, det var väl inte många där manger. förstås. Jag kommer och talar om att One Armed Bandit fått Grand Prix på kortfilmsfestivalen i När Du skriver dylika artiklar är Du oslagbar med Tampere. – Vem fan bryr sig om en festival i Ditt blixtrande intellekt, Din eminenta kunskap, Finland? Jag berättar att Per-Arne Ehlin fått Film- Dina eleganta garderingar, Din kvicka formuler- akademins pris. – En samling stofiler i en nedlagd ingskonst. Som filmpolitiker saknar Du förmodli- förening. Jag vågar uttrycka min glädje över att En gen motstycke – inte bara i Sverige. […] Natur- handfull kärlek, blev förra årets bästa svenska film ligtvis är det inte bara på de här områdena som och att vi indirekt tog tre av guldbaggarna. – Ja, Du har utomordentliga förtjänster. Jag vet exem- men vilket filmår. Det berodde ju på att filmerna pelvis ingen som kan leda förhandlingar, sam- var så dåliga. manträden och diskussioner så effektivt som Du eller som kan snabbt finna praktiska lösningar på Brevet handlade också om att Harry var så negativ administrativa problem men samtidigt upplever mot Jan Troells nya projekt, ”Bang!”, hans mest jag detta som ganska hämmande på personer som personliga manuskript, som jag gärna ville produ- inte har samma snabba intellekt som Du (jag till- cera, och apropå Harrys tidigare nämnda uttalande )BSSZ4DIFJOJTJUU hör dem!) och jag tror också det kan vara en direkt att hans eget liv bestod av handlingar är följande IFNJFOBWTJOB fara när det inte är fråga om exakt bestämbara citat ur hans brev ett belysande exempel: jMTLBEF0YDIBJST 'PUP1FS#KzSO sakförhållanden. Ekonomi och administration, "GUPOCMBEFU#JME planering och organisation är en sak. Människor

------  [Troells manuskript] handlar i mycket stor ut- tre år, men parallellt anställdes nu Jörn Donner och Furhammar skriver vidare att det ursprungligen inte på Filminstitutet förmörkades för min del av hans sträckning om vad en person tycker och känner Pelle Berglund som producenter för den nya I- fanns någon ”uttalad motsatsställning mellan Film- allt mer kritiska attityd mot mitt sätt att sköta och det är jag alldeles ointresserad av, i varje fall fonden som fick sina pengar genom ett 50/50-avtal Centrum och Filminstitutet, men efter en serie kon- produktionen. Hans egen situation förmörkades när jag läser ett manuskript. Jag skulle väldigt gärna mellan Sveriges Radio och Filminstitutet. Förmå- flikter med Harry Schein kom FilmCentrum att i parallellt av att kritiken mot honom själv – främst vilja veta vad en person säger och gör. Nu säger ju gan att skapa smarta ekonomisk konstruktioner för praktiken bli uppfattat som en härd för det radikala från filmregissörerna och filmarbetarna – växte sig den här personen en hel del också och det begrip- att få mer pengar till filmproduktion hörde onekli- motståndet mot Filminstitutet.” Valet att här citera allt starkare. Harry upplevde den med viss rätt som er jag heller inte särskilt mycket av och det perso- gen till Harry Scheins förtjänster, men någon makt- andra beror på att jag som SF-producent liksom otacksamhet. Var hade svensk filmproduktion stått nen ifråga gör förefaller mig skäligen ointressant förskjutning mot utökad demokrati ägde inte rum produktionsansvarig på Filminstitutet, tidvis var i slutet av 1970-talet utan hans initiala och fortsatt och dessutom i stor utsträckning obegripligt. – något som stämde dåligt överens med de vänster- lika ambivalent gentemot vänsterrörelsen som mot produktionsbefrämjande insatser? Men problemet rörelser som vid den här tiden växt sig allt starkare. Harry Schein. Jag hade ju producerat mycket politis- för Harry var att det för honom egentligen bara Ingmar Bergman hörde lyckligtvis till Troells till- ka filmer som Baltutlämningen och Made in , fanns ett slags kvalitetsfilm – Ingmar Bergman – skyndare och filmen spelades in, fick genomgående och kom att göra det även på Filminstitutet. På så vis vad övrigt var om inte av ondo så i vart fall medi- positiv kritik och är en av de få svenska filmer som 1BMBUTSFWPMVUJPOFO hade jag lättare att förstå och sympatisera med mån- okert och ganska onödigt. När TV2 började visa uttagits för tävlan i Cannes (dock utan att få pris). ga av vänsterradikalernas idéer, och jag försökte även Åsa-Nisse-filmerna gick exempelvis Harry i taket Publikt sett fick dock Harry rätt, den stora publiken ”En stormsvala som efter de första relativt okontro- få Harry att lyssna och förstå. Ingen av de politiska och talade om kulturmörker. Det må vara hänt, men fann den ointressant och obegriplig. Det trium- versiella åren förebådade våldsamma kommande filmerna blev någon publik framgång, men det hade i skuggan av Ingmar fanns både andra konstnärer ferade han aldrig över. oväder kring Filminstitutet och dess chef var Fallet jag heller inte räknat med. liksom duktiga hantverkare vilka krävde att bli Likväl började det kärva alltmer i filmhus-troj- Myglaren”, skriver Leif Furhammar i sin bok Filmen När det gäller det publika mottagande var Harry sedda, uppmuntrade och erkända. kans relation till ordföranden, vilket jag också kom- i Sverige. Myglaren var en TV-film av Rune Hassner nog lika mycket fatalist som jag själv – det finns säl- Den 29 november 1977 refererade Expressen en menterade i mitt brev. ”Det är ju alldeles klart att och Jan Myrdal, inspelad 1965. Året efter försökte lan några säkra kort när det gäller filmproduktion skrivelse som 42 regissörer, med? Mats Arehn, Roy den trojka som anställdes som chefer för Filminsti- upphovsmännen mygla till sig ett kvalitetsbidrag – men jag tycker fortfarande att han kunde ha sagt Andersson och i täten, undertecknat tutet idag inte spelar samma roll. Urgröpningen har från Filminstitutet genom att vid ett enda tillfälle ett uppmuntrande ord när jag äntligen fick en rejäl och skickat till utbildningsdepartementet och där skett gradvis, men en avgörande orsak är naturligtvis visa filmen på biograf. Detta fick Harry att gå i hit med debutanten Lasse Hallströms En kille och en de krävde stopp för den centralstyrning av film- att Jörn nu är på väg bort – något som å andra sidan taket. En TV-film kunde på inga villkor godkännas tjej. Den sågs av nästan en miljon. Vad ekonomin produktionen som de menade att Harry Schein och kanske bottnar i att trojkan aldrig fick det ansvar vi som filmkonst av Filminstitutet. ”Medierna följde beträffar var han ständigt kritisk, för det ansåg han Filminstitutet stod för. Två månader senare skrev från början trodde vi skulle få … Det är ju inte precis med största intresse varje skede i processen, och vara hans bord, utan att aldrig ha producerat en jag själv ett längre polemiskt brev till styrelsen om vanligt att en styrelseordförande, även om han är händelseförloppet föranledde ständigt nya och enda meter film. För den som läst vad Harry Schein situationen på Filminstitutet – illustrerat med tänk- arbetande, leder och deltar i alla sammanträden och spektakulära presspolemiker”, har Furhammar på- skrivit om mig i memoarboken Schein kan det verka värda citat och skämtteckningar. Det senare föll ensam föredrar alla frågor inför styrelsen [och jag talat, och det ”blev spelöppningen för en helt ny som jag generellt varit en ekonomiskt oansvarig naturligtvis inte i god jord hos Harry som – faktiskt påminde honom om hur han en gång gav] mig bak- offentlig debattstil i den filmiska kulturdebatten, person. Här är inte tid och rum för att gå in i den utan skäl – trodde att jag var involverad i regissörs- läxa, muntligen och per protokoll för att jag som och både demonstrationerna och invektiven skulle polemiken även om också detta är del av Schein- aktionen. Han såg därför att jag slutade när mitt enskild tjänsteman tagit upp något med utom- under de kommande åren vara normala yttrings- bilden. Jag har tidigare gått i svaromål och här nöjer kontrakt gick ut till hösten, i synnerhet som det nu stående innan direktionen – dvs Du själv – sagt Din former i meningsutbytet.” jag mig med några ovedersägliga fakta. Varje sann också stod klart att styrelsen efter regissörsaktionen mening.” Harrys reaktion var inte oväntad. Efter Den starkast utlösande faktorn var dock student- konstnär är unik, och varje konstnärligt verk är inte var beredd att förlänga hans eget kontrakt som den första treårsperioden, sommaren 1975, lade han revolterna 1968, vilka indirekt ledde till att kort- och unikt. En seriös film är inte en TV-såpa eller en styrelseordförande. ner direktionen, det vill säga trojkan och Harry, och dokumentärfilmare i Sverige slog sig samman och serieproduktion. Att jag alltid varit mer lojal mot I beaktande av de produktioner som jag redan omorganiserade på nytt Filminstitutet, nu till en bildade FilmCentrum. Enligt ett manifest var Film- mina projekt och mina regissörer än mot räknenis- var involverad i beslöt styrelsen (på mitt eget för- organisation med en rad olika avdelningschefer – Centrums uppgift ”att direkt tillvarata filmskaparnas sar med låsta ramar till varje budgetår ångrar jag slag) att förlänga mitt kontrakt ett år. Jag fick dock, alla underställda Harry som arbetande styrelseord- – de egentliga producenternas – intressen samt att inte. Från den första planeringen till premiären tar enligt ett brev från Harry den sista mars inte ”ikläda föranden. VD-posten förblev vakant. bryta en konstlad isolering mellan filmaren och det i regel tre år och det är det konstnärliga Filminstitutet kostnader och/eller förpliktelser för Själv fick jag förnyat kontrakt som producent för hans publik genom direkta kommunikationer och slutresultatet som räknas. ytterligare filmproduktioner”. Dessutom fick jag G-fonden (Filminstitutets egenproduktion) under konfrontationer utan kommersiella mellanhänder”. Alltnog, mina två sista år med Schein som chef med omedelbar verkan lämna min post som Film-

------  tid över. Forskningen kunde ju bedrivas i huset och jag beslöt samtidigt att försöka doktorera på Sjö- strömboken; jag hade en fil. mag i botten och kunde läsa in de kurser som erfordrades på den filmveten- skapliga institutionen som befann sig i huset.

4PSUJ

I oktober 1978 lämnar Harry Schein Filminstitutet. Per Ahlmark har valts till styrelseordförande och Harry vill inte acceptera att fortsätta som enbart VD. I ett avskedsbrev till personalen skriver Harry: ”Mitt avsked från Filminstitutet har varit mycket långt, sju, åtta månader. För mig har denna period inte varit särskilt rolig, och enda anledningen till att jag underkastat mig den är, att jag ville medverka till en så mjuk övergång som möjligt. Att skiljas är att dö en smula säger ordspråket och jag orkar inte dö en smula alltför ofta. Ni har som kollektiv och som enskilda varit oerhört generösa mot mig. Ta det därför inte som ett uttryck för nonchalans, om jag bara försvinner från Filminstitutet … Tack och lycka till! Harry”. Det kom att dröja åratal innan Harry över huvud )BSSZ4DIFJOQl taget satte sin fot på Filminstitutet igen. Så bitter QSFTTLPOGFSFOT var han. Själv återinsattes jag av hans efterträdare, 475 Jörn Donner, och efter att ha råkat i schism även med honom, blev jag ånyo återanställd, denna gång dem. Även hans sista bok, Sluten, berörde mig. Den Hade inte den famösa historien med Harrys tes- av Klas Olofsson, och blev sedan kvar till pensionen är personlig på ett mindre pretentiöst sätt än hans tamenten stukat minnesbilden av honom, hade nog – med avbrott för min tid som VD för Nordisk tidigare böcker. Besserwissern är här borta. min ambivalens inför Harry helt vägt över åt det Film- & TV-fond. Harry såg jag mycket sällan. Vårt Till Harry Scheins begravningen i den avkrist- positiva hållet Men här säger jag som Roy Anders- första möte efter att han slutat var när Bonniers nade Skeppsholms kyrkan blev jag till min förvåning son: det är en skam att dö rik. Är man ensamstående hade sitt årliga releaseparty på Novilla hösten 1980. inbjuden, dock inte till den efterföljande middagen. och efterlämnar 30 miljoner kronor, då finns det Jag hade publicerat doktorsavhandlingen Victor Talarna var noggrant utvalda av den bortgångne och såväl välgörenhetsorganisationer som stipendie- 4DIFJOTPN$IBQMJO¬ institutets representant i Dramatiska institutets Sjöström, hans liv och verk, och Harry hade skrivit om speglade dennes verksamhet som filmfurste och för- fonder att hellre skänka pengarna till. Förhopp- FOHBNNBM¹MNEJLUBUPS styrelse samt en del andra officiella uppdrag. Det sig själv i Schein. Jag gick fram till Harry för att fattare, affärsman och politiker. Det bjöds på Cutty ningsvis ger dock denna bok sammanfattningsvis 'PUPaLF&SJDTPO kändes tufft i ögonblicket, men blev till en väl- hälsa. Han tog inte emot min hand, han vände sig Sark och alla fick fotografier på Harry och Ingrid en mera sann och positiv slutbild av maktmänni- "GUPOCMBEFU#JME signelse. Jag hade ju kvar mitt arbetsrum och jag bort och gick. Senare möttes vi slumpvis någon Thulin att ta med sig hem. Än en gång blev jag en skan och mediemogulen Citizen Schein än vad jag hade tidigare av Åke Runnqvist på Bonniers tillfrå- gång och bytte då bara några intetsägande fraser. smula rörd över Harrys hopplösa kärlek till Ingrid, har kunnat göra. Det är Harry värd – trots allt. gats om jag inte ville skriva en biografi över Victor Jag läste dock med behållning hans ofta tänkvärda som i sina memoarer Någon jag kände knappast Sjöström. Detta kunde jag nu ta itu med när jag fick krönikor i Dagens Nyheter, sparade rentav flera av betraktade Harry som någon hon kände.

------  hittade jag boutredningsmannen ifråga, advokat A, helt hade glömt i kaoset av det akut inträffade sjuk- som jag ringde upp och förklarade mitt ärende för. domsfallet. Tomas Ehrnborg Vi gjorde upp om ett möte som skulle äga rum några veckor senare vid Scheins hus en fredagsmorgon i *** april. A rekommenderade mig att inför husbesöket kontakta Scheins närmaste vän E som han trodde E föreslår att vi tar oss en titt på omgivningarna i Sanningens ögonblick kunde vara till stor hjälp vid letandet efter filmen. väntan på M:s återkomst. Vi går in genom grinden. Jag ringer E. Hon är mycket tillmötesgående och En stentrappa, ganska lång och uppdelad i flera de- verkar glad över bokprojektet när jag berättar om lar leder oss ner mot huset. Avsatserna mellan det. Hon noterar den av A föreslagna mötestiden trappdelarna är belagda med oregelbundna sten- vid huset. Jag hör på hennes röst att hon tycker det plattor som glappar betänkligt på sina ställen. Inte är lite väl tidigt på morgonen, och jag säger att jag mycket av husets storslagenhet syns från detta håll, håller med, men att jag anser att den inte är förhan- men blyinfattade fönster antyder viss originalitet. dlingsbar eftersom A verkar vara en mycket upp- Vi går förbi ingången och rundar korsvirkesknuten tagen man. E samtycker och vi bestämmer oss för för att ta oss till framsidan. Den kraftiga sluttnin- att träffas vid huset den föreslagna dagen och tiden gen gör att framsidan har kunnat utformas helt an- för att tillsammans leta efter filmen. norlunda än baksidan på detta suterränghus. Två Dagen infinner sig – en dag som, skall det visa änder kommer emot oss med en något förvånad sig, inte avlöper utan en viss dramatik. För att vara uppsyn, lojt vankande bland förra årets höstlöv. säker på att jag ska hitta till huset bestämmer vi att Jag märker på E att det var ett tag sen hon var Harry Scheins levnadsbana korsade aldrig min. Av sedan sammanställts till en halvtimmeslång film till jag ska hämta E vid huvudentrén till en närbelägen här och att åsynen av huset väcker minnen till liv många skäl naturligtvis. Bland annat för att han Scheins ära. byggnad vid lämplig tid. E anländer något försenad hos henne. E visar mig runt på tomten samtidigt uppnådde pensionsåldern under samma årtionde Som jag snabbt förstod av målande beskrivningar i taxi. Hon har försovit sig och ber om ursäkt för som hon berättar öppenhjärtigt och med stor värme som jag påbörjade mitt yrkesverksamma liv. Utan från några av födelsedagsfilmens upphovsmän, var detta. Jag låter henne förstå att det inte är något om Harry. Jag noterar det inte till en början efter- att göra några som helst jämförelser i övrigt kan jag det en film som det hade varit roligt att ha med på som helst problem, vi har ju fortfarande rätt gott som hon är så glad när hon talar om Harry, men dock konstatera att vi båda ägnat huvuddelen av de planerade dvd-skivorna till denna bok. Men det om tid och det är nära till huset. Dessutom är jag hon gråter nästan hela tiden. Änderna lunkar mot vår professionella verksamhet åt filmens domäner. fanns dock ett problem av viss dignitet; filmen hade tacksam för att E gör sig besväret att hjälpa mig i sitt nyfunna territorium, swimmingpoolen, som är Harry Schein från sin horisont, jag från en helt an- bara gjorts i ett enda unikt exemplar – och detta sökandet efter filmen överhuvudtaget. fylld av regnvatten. nan. enda exemplar har inte synts till sedan Harry Schein Vi kommer fram till adressen efter några minut- M är tillbaka, nu med nycklar. ”Inget vanligt Harry Schein ägde en omvittnat stark och mång- sågs promenera hemåt med filmen under armen ers körning. Huset syns inte alls där vi parkerar på jävla hus”, lär Harry ha sagt till Peter Celsing när facetterad personlighet. Det är naturligt att han efter festligheterna för mer än trettiofem år sedan. garageuppfarten och jag inser att det är bra att jag han skulle rita Filmhuset. Denna beskrivning stäm- därför väckte starka känslor och att det finns många haft E som guide för att hitta hit. Vi sitter kvar i mer mycket väl in även på detta hus. På det något skilda åsikter om honom. Under arbetet med den *** bilen och samtalar en stund i väntan på att A ska rostiga brevinkastet läser jag: thulin schein här boken har jag haft förmånen att få träffa och lära dyka upp. E är väldigt glad, närmast upprymd av conseil ab. känna många olika människor som kände Harry Jag bestämde mig för att försöka hitta 50-årsfilmen, tanken på en bok om Harry. I backspegeln ser jag Låset kärvar, men ger med sig efter lite milt våld. Schein väl. Det har varit en resa där min ursprung- och ett detektivarbete tog sin början. Eftersom Har- det jag förmodar är A i sin bil som svänger in och Väl inne möts jag av fantasifulla ansiktsmasker, tro- liga bild av Schein som den intellektuelle giganten ry Schein av allt att döma hade varit en ordningsam ställer sig vid sidan om oss. Dock visar det sig att ligtvis införskaffade vid resor i afrikanska länder. Vi och slagfärdige debattören och ironikern fått stöpas människa bedömde jag sannolikheten som stor att det är A:s fru M som i morgonrusningen just fått bestämmer oss för att påbörja skattjakten i husets om otaliga gånger. På det första projektmötet för filmen skulle vara kvar i hans bostad. Jag visste ock- köra A akut till sjukhus. M, som naturligtvis egentli- nedre delar, så vi tar oss nedför trappan. På ett hall- den här boken framkom att det gjorts en film till så att bostaden stod under förvaltning av en bo- gen har helt andra planer för dagen, har sedan god- bord står en mintgrön Kobratelefon i oklanderligt Harrys Scheins femtioårsdag 1974. Ett tiotal svenska utredningsman eftersom arvet efter Schein ännu heten att återvända till sjukhuset, och hos den sjuke skick bredvid ett formgivet askfat i stål signerat regissörer hade spelat in ett antal kortfilmer som inte var skiftat. Efter en snabb sökning på Internet maken fiska upp nycklarna till Harrys hus som hon ”BL”. Jag ser även ett konstverk som ska föreställa

------  Vi närmar oss nu de mer magnifika delarna av ligtvis innehållande, bland mycket annat, en flaska ligt misstänka att filmen trots allt inte finns här. Jag huset. Matsalen. Mycket vacker och spartanskt Cutty Sark. Vid sidan om barskåpet finns en sam- befinner mig i hallen på övervåningen och är på väg möblerad, inte mycket att söka igenom här. Detta ling LP-skivor. Jag bläddrar lite. Jag finner en Cor- att ge upp – om än mycket motvilligt – när jag i ett ovanliga rum har en välvd vägg som är ett konst- nelis, en Zetterlund, men huvudsakligen musik av lite mörkt och undanskymt hörn ser en kista av verk i sig, ett textilkonstverk av Annika Liljedahl de klassiska mästarna. Allt detta hittar jag, dock skattkistetyp som jag inte har sett tidigare. Jag lyfter som ser ut att vara utfört på plats. Tillsammans med ingen film. Ännu. på locket med hopp om att åtminstone hitta något E och M avverkar jag undervåningen relativt snabbt. av intresse. Och så ser jag den plötsligt, på kistbot- Den gode Harry har lämnat en hel del spår efter sig. *** ten, filmen! Harry hade förstås placerat den efter- Böcker. Travar av oöppnade cigarettlimpor av sökta skatten i skattkistan. Naturligtvis. Så själv- )BSSZ4DIFJOJTjMM TLBQTSVNNFU märke Kent. Ännu mera böcker. Konst. Möbler. Efter att ha letat igenom hela huset tillsammans klart. Var annars? På filmasken läser jag: Sanningens 'PUP"OEFST&OHNBO Och inte minst en fantastisk utsikt över Edsviken med E och M i ungefär två timmar börjar jag allvar- ögonblick. Tillhör: Dir. H. Schein. Privat. 4DBOQJY genom väl tilltagna fönster. Mycket hittar vi – men ingen film. Vi överger undervåningen och tar oss uppåt i huset. E berättar att vi nu befinner oss i Ingrid- rummet. Här gör jag en del oväntade fynd. Jag hittar ett femtiotal stora, mycket välfyllda klipp- böcker som Harry egenhändigt verkar ha samman- ställt under sitt liv. Och här hittar jag även Harrys &OUPNWJMMB¬)BSSZ en bakelittelefon med två lurar som ser ut att para samling av privata fotoalbum, samt utvalda delar av 4DIFJOTNBUTBMJ sig. Jag får slita mig från konstutställningen och hans brevkorrespondens i ett antal sprängfyllda %KVSTIPMNJEBH koncentrera mig på uppgiften, men det är inte helt pärmar märkta ”fan-letters”. Gott så, men ingen lätt. film. Vi tar oss igenom ett antal skåp och hurtsar i arbetsrummet som ligger intill, men här finns *** nästan bara böcker och pärmar fyllda med bok- föringspapper. Vi börjar letandet i sovrummet och de intilliggande Vi har nu bara ett rum till att gå igenom, och det garderobsutrymmena. Jag tänker att vi måste gå är som jag uppfattar det, husets hjärta, det mycket metodiskt tillväga för att inte missa någon vrå där väl tilltagna och imponerande sällskapsrummet. filmen kan tänkas ligga. Kök och badrum avverkas Här finns ljus och rymd, vilket förstärks både av systematiskt. Kanske inte någon trolig plats för film- snedtakets utformning och av det öppna, blyinfat- arkivering, men inget rum får lämnas orört. Intill tade fönstret in mot arbetsrummet. En stor öppen köket, upplyser mig E, ligger vad som varit hus- spis är förlagd till ena kortväggen. Ett flertal om- hållerskans rum. Ett antal mer eller mindre tomma sorgsfullt utformade läsplatser samt en plats att flyttkartonger står i detta lilla rum, som bäst kan spela schack på är iögonfallande. Jag ser mig om- beskrivas som helt och hållet flärdfritt. Hötorgs- kring. Min blick möter åtskilliga formgivna möbler konsten på väggarna och de fåtaliga möblerna av avsedda för skön avkoppling. Här finns ett stort an- typiskt svenskt sommarstugesnitt från sextiotalet tal hyllor, som förutom böcker även rymmer min- understryker att Harry inte lär ha tillbringat någon dre konstverk och prydnadssaker av olika slag. Två tid där. Känslan av Harrys totala frånvaro gör att Guldbaggar ramar på ett smakfullt sätt in samling- jag faktiskt glömmer att genomsöka både byrån och en av priser och utmärkelser på en särskild plats. I flyttkartongerna. detta rum finner jag även ett av flera barskåp, natur-

------  Cissi Elwin Frenkel Harry & jag

Harry, det är jag som sitter vid ditt skrivbord nu. göra oss rikare”, skrev du. Det var dit du ville. Det Det där stora eleganta skrivbordet av masurbjörk. var det du ville skapa möjligheter för. Det finns en berömd bild av dig när du lägger upp Du var en världsman. Med ditt intellekt, din fötterna på det. Du är solbränd, bär en välskräddad bildning, din hunger så måste Sverige ha känts kostym, pratar i telefonen, har vräkt dig bakåt i sto- väldigt litet. Du hade målmedvetet tagit dig in i de len och ler stort mot fotografen. Du är snygg på den innersta kretsarna, både inom kulturlivet och poli- bilden. Du utstrålar intelligens, humor, kraft. Det tiken. När du erövrat Sverige fanns bara resten av finns något småfräckt i blicken. Jag undrar vem som världen kvar. Egentligen är det konstigt att du stan- tagit bilden. En kvinna förmodligen. nade här. Hade du varit ung idag hade du säkert Man kan även ana ett slags barnslig förtjusning gjort en internationell karriär. På Filminstitutet har två långa fönsterrader. Det tjusiga VD-rummet med ska möjligheter, bygger i hög grad på de tankar och )BSSZ4DIFJOQMPDLBS hos dig över att få sitta på just den där stolen, vid vi för en tid sedan använt det där fotografiet av dig. de specialritade, dolda skåpen, de flesta till för visioner du hade då. VOEBO¬JOGzSFO GPUPHSBGFSJOH just det där skrivbordet och prata med någon in- Anledningen var att vi skulle berätta om vår vision, papper och pärmar, men ett med glas och plats för Det mesta har jag kunnat läsa mig till. Vilken tur 'PUP5PNNZ.BSEFMM tressant människa. Som om du hamnat på precis och att vi arbetade med att mejsla fram nya tankar flaskor. Barskåpet. Där står din Cutty Sark fort- att du var en sån pedant. Vilken tur att du sparade "GUPOCMBEFU#JME den stol du vill sitta på och älskar det. Bilden är från – men vi återkom hela tiden till dig. Jag läste flera farande kvar. Och det kommer den alltid att göra. och dokumenterade allt och att du skrev så väldigt 1965, två år efter att du genomfört ”filmreformen”, av dina böcker, jag läste andras böcker om dig och Vi har döpt det rummet till Harry, vi har komplet- utförligt om hur du tänkte och varför du gjorde som när Filminstitutet fortfarande bara bestod av 20 allt fanns där. Det var egentligen bara att försöka terat det med din klassiska Oxchair i svart läder och du gjorde. Men det jag skulle vilja prata med dig om personer – innan Filmhuset byggdes. Den där entu- anpassa dina tankar till dagens situation. med bilder av dig och Ingrid Thulin. Även om vi var hur du sakta men säkert faktiskt blev den där siasmen skulle mattas så småningom. Avsevärt. Och Du anar inte hur många gånger jag velat prata nyligen gjort om på Filminstitutet, och rivit alla Filmdiktatorn som du avskydde att kallas för. Hur alla drömmarna om hur stort Sverige skulle kunna med dig. Jag hade önskat att jag hade kunnat gå in väggar (utom just de till ditt gamla rum) så finns du du, med din starka känsla för kvalitet, ändå inte såg bli kulturellt, de skulle också blekna. ”Konstnärens till dig i hörnrummet där du satt (och alla VD:ar kvar i det här huset. Och det vi gör, nästan 50 år kraften när det nya kom. Varför du, som skapade så uppgift är densamma som vetenskapsmannens; att efter dig, tills nu) med sekreteraren i rummet bred- efter att Filminstitutet kom till, i en helt annan tid, mycket av bestående värde, blev så bitter. vidga vår kunskap, att ge oss nya erfarenheter, att vid. Hörnrummet med fri utsikt över Gärdet från i ett helt annat medieklimat, med helt andra tekni- Ju mer jag läser av dig, om dig, desto mer fascin-

------  erad blir jag av dig som person. Jag ska i den här ar- varje vecka, sista gången bara timmar innan mor- I legenden är människan ren, förandligad, intill Det stora flertalet spelade inte ens hem sina inve- tikeln skriva om din insats på filmområdet, om det. Som för att visa hur nära den yttersta makten den materiella substanslösheten. I film är det tin- steringar. Krav kom från filmbranschen på att nöjes- filmpolitiken då och nu, men egentligen är det män- du befann dig. På vilken planhalva du agerade. gen som kommer oss nära, kropparna, landskapet, skatten skulle slopas. Till sist blev det strejk. En film- niskan Harry Schein som intresserar mig allra mest. Och så minns jag den skarpa, välformulerade, det är bilder och till råga på allt Alf Sjöbergs utredning tillsattes. En i en lång rad. Man kom fram Jag tror du hade avskytt att bli analyserad efter din vassa debattören. Intelligent, provocerande, över- bilder. Varje, genom beskrivningen, sammanlän- till att minska nöjesskatten. Men mycket mer hände död av någon som inte ens träffat dig. Men det sam- lägsen. Det finns några medarbetare kvar här på kande bisats får, översatt till bild, en förödande inte. Av dina och Krister Wikmans initiativ blev mansatta i ditt väsen är väldigt lockande. Den glas- Filminstitutet som började redan på din tid. De styrka och tyngd. Filmen saknar inte bara spon- inget, trots att ni hade många av de mest namn- klara analytikern som inte väjer för att avfärda pratar väldigt varmt om dig. Bilden av den lite tanitet och poesi utan även rytm och komposition kunniga regissörerna och producenterna bakom er. någon med några snitsiga formuleringar, men som kylige intellektuelle känns långt borta. Men den yt- just därför att den ville tillägna sig den främ- Ni ville överlämna ert förslag till dåvarande finans- själv blir oerhört sårad när han utsätts för kritik. tre bilden av dig både fascinerade och skrämde. Det mande litterära formens rytm och komposition. ministern. Men ni fick bara träffa statssekreteraren Kvinnokarlen som älskar det fysiska men skyr riktig kan inte ha varit lätt att vara filmare när kungen av Pieteten har, till synes slumpvis, resulterat i ett och blev avvisade med att förslaget var omöjligt. närhet. Klättraren, strategen, som ser till att vara på film kunde krossa en med några tjusiga formulerin- antal fristående, forcerat osammanhängande ta- För hur skulle någon kunna avgöra vad som var bra rätt plats i rätt tid och som ”namedroppar” friskt. gar. Men allt det där kom senare. blåer i början, och, i den senare mer handlingsmät- och dålig film? Det förekommer bara kända människor i din själv- Du var judiskt krigsbarn, och kom till Sverige tade och koncentrerade hälften, i ett flytande cre- Men det var just det som var poängen i ert förs- biografi, kände du inga som inte var framstående på helt ensam och kände ingen. Men om det skriver du scendo som inte bara saknar dramatisk förbere- lag. Att det skulle löna sig att göra film av hög kval- ett eller annat sätt? Och ingenjören. Han som inte särskilt mycket i din självbiografi. Du skriver delse utan även saboteras av den första hälftens itet. Att de bästa filmerna skulle belönas med stöd i trodde att det inte fanns ett problem som inte kunde om vad du läste, vad du tänkte, hur du pluggade sövande villrådighet. Man har en bestämd känsla efterhand. Ett slopande av nöjesskatten skulle bara lösas bara genom att göra ett schema, en organisa- stenhårt och arbetade samtidigt. Hur du närmade av att Barabbas, som här lär visas i nerklippt skick, konservera det rådande systemet där alla var inrik- tionsmodell, ett diagram. Men det fanns också det dig den litterära gruppen 40-talisterna. Hur du blev har ett större antal scener än som är normalt för tade på att göra så publikfriande film som möjligt. som ingenjören bortsåg från, det som hela tiden en del av deras svans. Hur du läste för att hänga filmer av denna längd. Kamerans rörlighet är ock- Det var den filmen som publiken nu svek. Bara stökade till det för den ordningsamme organisa- med, läste i kapp hålen i din bildning, hur du tryck- så påfallande. Att filmen trots detta är rent ut sagt genom att göra bättre filmer kan man ändra på det- tören, liksom som för den djärve visionären – alla te i dig klassikerna och steg för steg erövrade den är tråkig måste då bero på en inre brist på tempo, ta, menade ni. Då kommer publiken, då blir filmen dessa irrationella, ologiska, obildade, oförutsägbara bildning som du tyckte det var och ens plikt att visuella sammanhang och filmisk komposition. angelägen också internationellt, då gynnas exporten människor. De som blev arga och upprörda och skaffa sig. Du beskriver med stor kärlek och beund- och först då, om filmerna har tillräcklig höjd, kan känslomässiga. De som inte förstod organisations- ran vännen Artur Lundkvist men också hans hårda Men det är också väldigt roligt att läsa din egen, de också bli lönsamma. När de har den höjd som modellens storhet. De som skulle bli ditt fall. krav på samtalens kvalitet, hans avsky för det slappa inte nådiga, kritik av din egen filmkritik. I din själv- krävs för att nå ut i världen. Som Ingmar Bergmans tyckandet. De blev så ansträngande att du med biografi skriver du att du hävdade dig ”själv inte filmer gjorde. tiden inte riktigt orkade hålla liv i er relation. Ändå bara genom min brist på generositet utan även Ni menade att det inte alls var omöjligt att .PUFOOZ¹MNQPMJUJL verkar du ha anammat mycket av den där sträng- genom mitt språk. Jag satte antagligen svenskt re- avgöra vad kvalitet var. En nämnd med filmkunniga heten. Inte minst gentemot dig själv. Artur Lund- kord i användningen av främmande ord. Mina tex- personer skulle i efterhand sätta poäng var er tanke. Ska jag ha samma jobb som Harry Schein? Det var kvist tillhörde de få filmkritiker du själv såg upp till. ter överflödade av lärda citat, inte därför att det föll Som bevis för att det gick, och att det trots allt fanns det första jag tänkte på när jag fick erbjudande om Och när han slutade som kritiker i BLM fick du ta sig naturligt av sammanhangen eller därför att jag en samstämmighet bland dem som var insatta, an- att bli VD på Filminstitutet. Harry Schein. Även om över. Detta gjorde du samtidigt som du hade avan- spontant tänkte på dessa citat. Så dåligt som mitt förde ni att årslistan på bästa filmer såg nästan lika- jag inte ens var född när du grundade Filminstitutet cerat och tagit över chefsposten i vattenreningsföre- minne är kommer jag sällan på några citat. Nej, jag dan ut hos samtliga kritiker. Det var en viktig poäng minns jag dig från min barndom. Bilder på dig och taget Mibis. letade efter lärda citat för att visa min lärdom.” för dig, att man bara kunde sätta poäng på den fär- Ingrid Thulin, på dig och Ingmar Bergman, bilder Det är njutbart att läsa din filmkritik, rolig, kun- Från den positionen, som filmskribent med cred, diga filmen. Inte ge stöd till produktion i förhand, från Cannes. Alltid solbränd, alltid i snygga ko- nig, elak – som i den här recensionen av Alf Sjöbergs kunde du sedan ta dig vidare in i filmpolitiken. det system som vi har idag. Du menade att de skulle stymer, alltid med de mest inflytelserika människo- Barrabbas i BLM 1953. De första tankarna bakom filmreformen for- leda till slätstrukenhet. Ingen kan förutsäga ett rna. Och så spelade du tennis med Olof Palme. Det made du och din vän Krister Wickman, som du mästerverk. Tvärtom trodde du att just mästerverk- är något som verkar ha gjort starkt intryck på de Knappast någon film har som denna försökt hålla träffat i kretsen av vänsterföreningen Clarté. Bak- en skulle bli avvisade. flesta. I alla artiklar om dig när du hade gått bort sig till det litterära originalets yttre handlingsföljd grunden var att färre och färre filmer fungerade på Men tiden var då inte mogen för era idéer. Och stod det nämnt. Han spelade tennis med Palme, och det är just därför filmen blivit dålig som film. biograferna. Färre och färre filmer gav någon vinst. läget skulle bara förvärras. Med televisionen kom

------  det som många trodde skulle bli slutet för biograf- klara sig på egna villkor. Det var den smala filmen, svärjningar. Eller ifrågasätter hedern hos konsu- konstigt att vi fortfarande fokuserar på den enda erna. Det nya mediet blev snabbt en möbel i var den utmanande filmen, filmer som skulle kunna lenterna, VD och styrelsen. Det tar nu, liksom på plattform som inte växer – medan alla andra visn- mans hem. En dokumentär om fiskare i skärgården resa runt i världen på filmfestivaler, som kunde sät- din tid, och alla andra tider på Filminstitutet, väldigt ingsfönster exploderar. kunde ses av majoriteten av befolkningen – och när ta Sverige på kartan, som kunde påverka männi- stor del av vår arbetsdag i anspråk. Att räta ut miss- Biografen har visserligen överlevt TV, video, Hylands hörna började stannade Sverige. Självklart skors liv och samhället. Det var den sortens film förstånd, att ta emot klagomål, att besvara arga brev dvd, webben, mobilerna och mp3-spelarna. Att gå påverkades andra kulturformer, men filmen allra som behövde hållas under armarna om Sverige ville och skriva öppna svar i diverse tidningar. på bio är det bästa sättet att se film på, svarar ma- mest. Från 80 miljoner sålda biljetter 1956 var bio- kunna kalla sig en kulturnation. Avtalet innebar Det är både trösterikt och sorgligt att läsa dina joriteten av publiken alltjämt i alla undersökningar. besöken fyra år nere på 39 miljoner – en halvering dock kompromisser. Nu var det inte bara statens beskrivningar av avtalsförhandlingarna och om alla Men samma publik som alltså föredrar biograf- på bara några år. utan också branschens villkor som gällde. I det för- dina vidare kontakter med filmbranschen. Tröste- upplevelsen finner det också bekvämt att se en film Detta skakade biografägarna, filmdistributör- sta filmavtalet gick lika mycket av stödpengarna till rikt för att jag sitter med exakt samma problem, hemma i soffan på kvällen eller i sängen på morgo- erna och de som producerade film. Men nu 1962, filmer som lockat en stor publik, som till dem som samma positioneringar (och ibland till och med nen eller på datorn på flyget. Problemet är att ingen hade Krister Wickman blivit finansminister Strängs erhöll kvalitetsbidrag, tjugo procent vardera. Alltså samma människor) som du gjorde, sorgligt för att ännu hittat någon hållbar modell för att ta betalt närmaste man. Och du hade skrivit debattboken innebar din filmreform ett antal miljoner i stöd till det är just samma. Att så lite har hänt på alla dessa för detta nya filmkonsumerande. Det kan fascinera Har vi råd med kultur?, en handfast bok fylld med den sortens film du hatade – som Åsa-Nisse. Det var år. Och ändå är stora förändringar helt nödvändiga. mig att trots att efterfrågan och intresset för film är konkreta förslag på åtgärder för att stärka kultur- nog en kompromiss som sved. Har varit länge. Faktum är att hela modellen för hur större än någonsin, trots att de skarpaste hjärnorna livets alla delar samt idéer om hur de skulle finan- Men du blev ett slags filmpolitisk hjälte. Och fick man skapar film och når ut med den till en publik världen över jobbar med frågan, så har ännu ingen sieras. Du uppträdde som en slipad lobbyist och åka världen runt, till Amerika, Japan, Österrike, håller på att förändras i grunden. Vi står inför ett hittat en lösning som gör det lönsamt att nå ut på serverade socialdemokraterna ett kulturpolitiskt Tjeckoslovakien och föreläsa om den svenska mod- totalt systemskifte. alla dessa nya sätt. Det är fortfarande de filmer som handlingsprogram just när dessa frågor hade seglat ellen. Och du hjälpte också till i uppbyggnaden av Vad är egentligen film idag? Folk ser mer film än ses av många på bio som drar in de största pengarna allt högre upp på dagordningen. Efter många och liknande organisationer i andra länder. Ändå för- någonsin tidigare. När biografen var det enda stället i alla fönster. långa förhandlingar lyckades du till slut med hot, sökte du ofta värja dig mot alla lovord. Som om du man kunde se film nådde vi som högst upp i 80 mil- Och trots att tillgängligheten har ökat, att det piska och en del rena lögner (som att Sträng be- förstod att smekmånaden snart skulle vara över. joner biobesök i Sverige, det blir ett snitt på 11 film- aldrig har varit så lätt att hitta de mest udda produk- stämt sig för att inte avskaffa nöjesskatten om inte Och du förutsåg själv allt det som skulle skapa pro- er per person och år. Idag (och sedan femton år till- tioner från hela världen, oftast bara ett musklick branschen gick med) ena biografägare, producenter blem med tiden – och som fortfarande är kärnan i baka) ligger biobesöken på 15 miljoner, eller 1,6 bio- bort, så är det när filmerna går upp på bio som de och distributörer med sin motpart staten om att kritiken mot Filminstitutet. I boken I själva verket besök per person och år. Men de filmer man ser på uppmärksammas och skrivs om. Det dundrar inte avskaffa nöjesskatten och låta tio procent av biljett- påpekade du ”att kvalitetsbegreppet, filmreformens bio utgör idag bara en bråkdel del av det totala film- igång några stora reklamkampanjer när en film intäkterna från biograferna gå till den nybildade raison d´etre inte var okontroversiellt. Filmreformen tittandet. Tittar man på helheten ser folk istället en släpps på dvd eller på nätet. För att få tidningarnas stiftelsen Svenska Filminstitutet. I styrelsen var hälf- var bra för filmbranschen, den var utmärkt för dem film i veckan i snitt, det vill säga 52 filmer om året. uppmärksamhet är en biolansering nödvändig. Trots ten av ledamöterna statliga representanter och hälf- som kunde göra sina filmer så bra att de kunde få Så det ser mycket dystert – eller fantastiskt ljust att de nu tjänar stora pengar på att sälja tidningar ten från branschen, fördelat på de olika intresse- kvalitetsbidrag. Men många skulle genom film- ut – beroende på hur stor vikt man lägger vid just tillsammans med en dvd-skiva, skriver de fortfarande grupperna. reformen snarare få sina möjligheter beskurna; alla biofönstret. Du var ju väl påläst och förstod tidigare mest om filmer när de ska upp på biograferna. Eftersom ingen annan sökte jobbet, och ingen de som, Gud hjälpe mig, inte var tillräckligt be- än de flesta hur dramatiskt nya visningsmöjligheter Hur filmbranschen ska möta det stora intresset annan var lika lämpad, tog du över som VD. En till- gåvade för att göra kvalitetsfilm och heller inte till- som video och kabel-TV skulle förändra folks tittar- från publiken – brett som smalt – på ett sätt som fällig lösning som kom att vara i femton år. Nu hade räckligt skickliga för att kunna hävda sig på en vanor. ”I framtiden finns det bara enstaka lyxbio- motsvarar människors behov är den absolut vikti- du skapat en plattform för din kamp för filmen som krympande kommersiell marknad. I inskränkt och grafer kvar som visar stora underhållningsfilmer, gaste framtidsfrågan. Är det säkert att biografen konstart, mot slapp underhållning som inte ville vulgär bemärkelse skulle kvalitetsbegreppet kolli- medan filmvännerna går in i närmsta bokhandel måste komma först? Vad händer om man börjar något annat än att roa för stunden och ge pengar dera med pseudodemokratiska föreställningar.” och köper den senaste Fellinifilmen och kör den på med att lägga ut en film för laglig nedladdning på tillbaka till sina investerare. Men du var ju också Så rätt du hade Harry – ovanstående är ju ett rik- sin hemmabio,” hävdade du en gång i Expressen. nätet och sedan, om den blir framgångsrik visar den affärsman. Du kunde se att den kommersiella fil- tigt understatement. Kvalitetsbegreppet, urvalet är Och nu, när min son inte tar med sig en bok på på bio? Ingen vet. Ingen har vågat pröva. Det finns men behövdes för att dra folk till biograferna, för ständigt ifrågasatt. Med rätta. Naturligtvis ska det tåget när han reser till en kompis på sommarlovet, bara ett par exempel på samtidiga releaser i hela att hålla maskineriet igång. Men det var en sorts alltid debatteras och granskas. Men många ser struk- utan laddar ner några filmer i sin mobil, när det går världen. Och då gäller det mer smala filmer. De film som staten inte skulle blanda sig i, den kunde turfel när de inte får bidrag. Eller anar samman- att se film närsomhelst, varsomhelst, då är det ju lite stora bolag som tjänar sina pengar i det gamla sys-

------  temet och inte ännu kan se vad de ska tjäna på ett I teamet bör producenten inta den centrala som kommer in från filmens alla olika intressenter. betar för att villkoren ska bli sådana att filmerna nytt, har liksom inga drivkrafter att testa förrän de platsen. Det anges redan av hans namn. Han pro- Det gäller att hålla kursen, att värna grundvisionen kan utvecklas färdigt innan de går i produktion, att måste. Det här har skapat grogrunden för den om- ducerar, tillverkar filmen – regissören regisserar och skydda regissören från allt för många, ofta mot- inspelningsdagar, klipp och efterbearbetningstid fattande illegala nedladdning av filmer som hotar (utformar) den. Spänningen mellan producent stridiga, synpunkter. Alla som ska in och peta, alla ska vara tillräckliga. Vi stödjer inte filmer som vi filmbranschen på samma vis som den kraftigt har och regissör är strukturell. Den betingas bland an- som ska tycka, alla som blir rädda och oroliga av inte tror har en rimlig budget. Vi går in ännu kraft- skadat musikbranschen. Men i detta skede, när vi nat av konflikten mellan de ekonomiska resurser olika anledningar och i olika stadier, de är filmens fullare i filmer som har små möjligheter att hitta an- befinner oss i skarven mellan två system, och ingen som önskas för ett projekt och de som kan ställas värsta fiender. Skapandeprocessen är ömtålig. dra finansiärer om vi tror på dem. vågar ta det första steget så finns det också enorma till förfogande. Den markeras ytterligare av förhål- Alla de specialkompetenser som krävs av en pro- Precis som du Harry så ofta påpekade så måste möjligheter. Någon kommer att bli väldigt rik. landet mellan arbetsgivare (arbetsköpare) och ar- ducent är ofta svåra att förena i en människa. Det är det löna sig att göra god film. Då måste systemet Någon kommer att komma på en begåvad idé som betstagare (arbetssäljare). Men spänningen måste därför av ondo att vi har så många olika små bolag, också belöna det, och vara ett alternativ för dem kommer att verka helt självklar och sedan kommer göras fruktbar: producenten måste förstå sin egen ofta enmansbolag, som gör film. Filmskaparna be- som vill göra utmanande filmer som har potential det att gå fort. kreativa funktion i teamet. Han är regissörens för- höver gå samman, bilda större enheter, med större att komma till en viktig festival, låta tala om sig i Nya affärsmodeller kan också gynna nya aktörer sta publik – han måste tvinga regissören att över- ekonomiska muskler och ökad gemensam kunskap. världen och föra filmkonsten framåt. För att våra i kedjan. Filminstitutet vill idag på alla sätt medverka tyga honom för att därmed själv få klarhet över Det kommer att gynna hela filmbranschen. Vi be- större stöd verkligen ska komma filmskaparna till till att de i högre utsträckning kommer att komma projektets kommunikativa förmåga. I Sverige finns höver modiga, egensinniga och starka producenter, godo och gynna kvaliteten, och inte förhandlas bort filmskaparna, kreatörerna till godo. Idag, liksom på inte tillräckligt många av denna typ av producenter, och genom dem regissörer och manusförfattare. i diskussionen med andra finansiärer, funderar vi din tid, är den usla ekonomin kvalitetens huvud- i synnerhet när det gäller den mera ambitiösa Du Harry propagerade mycket för de fria produ- just nu på hur stöden från Filminstitutet ska kunna fiende. Hur ska man kunna säga att man tycker att delen av filmproduktionen. centerna som skulle utgöra en motvikt mot de in- stärka producenten i dessa förhandlingar istället. kultur är viktigt, att det är nödvändigt för ett land tegrerade bolag som kontrollerade hela kedjan, Och så återkommer vi till frågan om hur film- att ha framstående konstnärer, om de ofta inte ens Jag tycker dock att du här glömmer det tredje benet produktion, distribution och visning. Du menade erna ska nå ut. Det är allt färre titlar som står för en får betalt för sina insatser? När de får investera sina i filmproduktionen – manusförfattaren. Manusför- att de stora bolagen, för att öka sina vinster, primärt allt större del av biopubliken. Bredden och mång- egna pengar för att en film ska kunna bli gjord. fattare, producent och regissör utgör den kreativa skulle välja den sorts film som skulle få flest besök falden i utbudet på biograf är hotat. Du pratade om Filminstitutets vice VD Peter Hald gjorde för trojka som, enligt min mening, är grunden till varje på biograferna, det led där de stora pengarna fanns riskerna med ägarkoncentration på din tid. Idag har en tid sedan en utredning om lönsamheten i svensk film. Men annars gäller dina ord än idag. Om inte att tjäna. Din rädsla för vad vertikala monopol vi en faktisk monopolsituation på våra biografer. film för perioden mellan 2003 och 2006. Han fann producenterna kan tjäna pengar, ens när en film skulle få för inverkan på kvalitetsfilmen var befogad. Filminstitutet bevakar noga vad det kan få för kon- att det då producerades 112 långa spelfilmer och blir en framgång, hur ska de då kunna jobba med Men de fria producenterna, som du ville stödja med sekvenser på utbudet och framförallt om det att av dem gick endast fyra med vinst. Ytterligare den talangutveckling som krävs under mellanperi- bidrag, visade sig ändå inte bli tillräckligt starka. påverkar svensk films möjligheter att nå ut. Än så två filmer spelade in sina pengar – alla andra gick oderna. Hur ska de mäkta med ett målmedvetet Peter Halds utredning om svensk films lönsamhet länge kan vi inte se några tydliga skillnader mot hur med förlust. För att få ihop en films finansiering förarbete, när den enda fas de kan tjäna pengar i är idag visade, förutom att det inte fanns någon lönsam- det var när det fortfarande fanns två kedjor kvar. måste en producent (och ofta även regissör, manus- under själva inspelningen? Hur ska de våga satsa på het, att de 112 långfilmerna som producerats gjorts Men oron är stor i filmbranschen. författare och andra medverkande) satsa eget kapi- något annat än säkra kort om flera förluster i rad av 56 olika bolag. De flesta av dessa hade bara gjort Desto större anledning att titta på filmen ur ett tal och sitt arbete som insats för att filmen ska drabbat just deras ekonomi hårdast? Och hur ska de en enda film under de fyra åren. Det finns goda skäl bredare perspektiv. Om du var filmälskare i Luleå kunna bli gjord. Filmens intäkter ska sedan delas i sin tur kunna ge anständiga löner och villkor till att anta att det klena utfallet både kvalitetsmässigt fick du förut vänta i månader innan en repig kopia mellan producenten, distributören, biografägaren, dem de anställer i filmen? och ekonomiskt under samma år hängde ihop med av en ny film letade sig upp till din biograf. Var du privata finansiärer, TV-bolag och regionala film- De som gör filmerna får fortfarande alldeles för det faktum att det inte fanns tillräcklig kunskap, er- finsmakare, ville se smalare film, fick du vänta ännu fonder. En förlust drabbar alltså filmskaparna hår- lite av kakan. Precis som du såg, ser vi även idag, att farenhet eller resurser hos de producenter och bolag längre, upp till ett halvår, tills filmen kom ut på dvd. dast, de får ofta i slutändan inte ens betalt för sitt utan starka producenter som förstår sin roll, klarar som producerade dem. Att förbättra de ekonomiska Idag finns alla möjligheter att du samma dag ska eget arbete. att känna igen en talang, vet vad som krävs för att förutsättningarna i de projekt Filminstitutet går in kunna se filmen överallt. Alldeles oavsett var du Här måste en maktförskjutning till – och du odla den, och med hårda nypor kan få in och hålla i i har varit en viktig fråga för oss på senare år. Vi ser bor. Den utvecklingen måste Filminstitutet främja. Harry skrev ju för redan för länge sedan om produ- pengarna, så kommer det inte att kunna göras bra att det finns ett självklart samband mellan resurser Vi måste på alla vis verka för att film ska nå ut i så centens betydande roll. film. Men, en bra producent måste också behärska och kvalité. Vi har ökat stöden kraftigt och vi kräver många kanaler som möjligt, till så många som den svåra konsten att sortera och sålla i åsikterna att alla inblandade ska få betalt. Filminstitutet ar- möjligt, så fort som möjligt. Och jag är övertygad

------  om att intresset hos publiken inte kommer att min- Personligen är jag är förtjust i den lösning vi har, eko av något annat. De måste vara intelligenta, i De allra flesta faktiskt. Jag funderar över hur det ska utan öka och att detta inte hotar biograferna att branschen och staten tillsammans tar ansvar för stånd att läsa mellan raderna, att förstå det out- kändes för alla dem. Du hade intellektet, bildnin- eller kommer att minska biobesöken. Dessutom är att vi har både bred film och smal film. De ingår i sagda, upptäcka och interpretera det verkligt och gen, språket, ett slags akademiskt perspektiv – om det inte bara ny film som gagnas av ny teknik och samma system och att filmer lockar en publik, spe- skenbart motsägelsefulla. De måste vara toleranta än utan egen bakgrund inom forskning och högre fler plattformar. Det växande filmintresset gör att lar in pengar, gynnar också kvalitetsfilmen. Film- och sensibla, förstå sambandet mellan form och utbildning. Du hade studerat film, gjort dig känd cineaster kan leta sig bakåt i historien och enkelt ta politiken ska vara en angelägenhet för hela svenska innehåll, det som filmaren vill säga och sättet på som vass och obarmhärtig kritiker. Dessutom del av gamla tiders mästerverk. Filmer som bara för folket och produktionen ska komma alla till godo. vilket det blivit sagt. De kräver att film ska ge byggde du ett pampigt betongmonument där man ett par år sedan inte gick att se annat än på special- Men trots kritiken, trots att en del ansett att vi gen- något till den som redan mycket har. Men den ska måste börja med att gå för en uppförsbacke – och visningar på cinematek finns idag att köpa eller om marknadsstödet övergett dina, Harry Scheins samtidigt kunna ge något åt de många som inte sedan upp för en bred marmortrappa innan man hyra eller på nätet. egentliga grundtankar från tiden för Filminstitutets har så mycket. Denna förmåga hos den stora fil- kom fram till någon som kunde ta emot ens lilla idé. Distributionsfrågorna blev ju mer och mer heta födelse, är det ett faktum att en mycket större del av men att ha kvaliteter på olika nivåer innebär att Den kyla som du menar att man måste behålla tror under dina år som VD. För oss idag, med monopol- stödpengarna idag delas ut efter en kvalitets- film fungerar mera emotionellt än kognitivt. Det jag kan vara direkt skadlig i förhand om än nöd- situationen, digitala biografer på väg och med en bedömning än vad de gjorde efter det allra första är myten och känslan som förenar människorna vändig i efterhandsanalysen. publik som vill ha total valfrihet och en ung gener- filmavtalet. och det är kunskapen som skiljer dem åt. Den Först när en film är klar kan man bedöma den. ation som hunnit få den tvivelaktiga uppfattningen svenska film som stannar norr om Smygehuk kan Men innan den är klar är magin fortfarande möjlig. att kultur ska vara gratis är utmaningarna större än inte tillfredställa de på samma gång kunniga, En filmregissör har beskrivit den ömtåliga proces- någonsin. Men i det första avtalet handlade det ,WBMJUFUT¹MN¹MNLMJNBU intelligenta och sensibla människorna – ens i sen att göra film såhär; ”att göra film är som att mesta om produktion. Den kompromiss du Harry Sverige. Den kan ge mycket åt dem som inget har hugga en fjäril ur ett stort stenblock. Det ska inte fick hacka i dig, att bara 20 procent av filmstöden I dina artiklar och böcker, texter och föredrag finns men inget åt dem som har. bara bli likt en fjäril, den ska kunna flyga också.” gick till kvalitetsbidrag och 35 procent till mer ofta en besvikelse över vilken låg nivå du tycker att Det man kan se i förväg är om ett projekt har förut- allmänna stöd till svensk filmproduktion, kvarstår den svenska filmen håller. Det går att utläsa en ir- Det är lätt att förstå vad du menar. Och lätt att hål- sättningar att bli en fjäril. Man kan komma långt än idag. 75 miljoner om året av totalt 250 miljoner ritation över att alla inte kunde vara som Bergman. la med om du talar om kravet på dem som ska sitta med det. Många filmer är på pricken lika fjärilar, en i produktionsstöd går till ett publikrelaterat stöd En otålighet över regissörernas, manusförfattarnas, i juryer eller arbeta som filmkritiker. Men du talar del väldigt snygga fjärilar, men väldigt få kan flyga. som betalas ut i efterhand. Det skulle exempelvis ha producenternas oförmåga att höja sig över det inte bara om dem. Du talar också om publiken. Och Man kan inte förutse vilka som kan flyga. Man kan utbetalats till Åsa-Nisse på din tid. Nu har vi också medelmåttiga. Att våga sig ut över det ”provinsi- du delar in den i högre och lägre stående människor. bara göra allt man kan för att den magin ska få skapat en ny stödform, marknadsstöd, som betalas ella”, det lilla trånga Sverige. Ut i den stora världen, Du vill medverka till film för de få som har mycket. utrymme. Och man kan bara ha respekt för de som ut i förhand, enligt ett poängberäkningssystem till där du helst rörde dig. Bland de allra största konst- Du uttalar förakt för ”de många som inte har så my- vågar försöka och man måste vara medveten om att filmer som har en stor kommersiell potential. Vi närerna. Du pratade ofta om filmen som konst. Fil- cket”. En snygg formulering som innehåller ett obe- fjärilar är väldigt ömtåliga. gjorde det för att alltför få filmer gick bra och pen- men i all den storhet den kunde vara. Du pratade hagligt övermänniskotänkande. Detta ”von oben”- Jag har en helt annan bakgrund än du – den är gar från det publikrelaterade stödet började samlas inte lika mycket om publiken. Du tyckte helt enkelt perspektiv hade du även gentemot de svenska film- inte akademisk utan praktisk. Efter femton år som på hög. Men trots att det är en tillfällig lösning och att det fanns bra och dålig film, och att god kvalitet skaparna. I din självbiografi skriver du att samtalen producent på Sveriges Television och med jobb trots att pengarna inte hade kunnat användas till är ett absolut begrepp och ingen subjektiv upplev- med regissören in spe ofta var förödmjukande, ”in- både bakom och framför kameran så har jag lärt annat än kommersiell film vare sig de utbetalas i för else. I Schein skriver du om hur en film kan upplevas tellektuellt för mig, känslomässigt för dem”. mig en del om vad som får fram det bästa i männi- eller efterhand, har vi blivit häftigt kritiserade för i flera nivåer. Jag kan inte låta bli att undra Harry – vad gjorde skor och vad som stänger. Jag har till exempel varit marknadsstödet. denna din inställning med de svenska filmskaparna med om otaliga utvärderingar. Både på SVT, men Det finns många som menar att filmpolitiken De som bedömer filmerna måste till en början under de många år du var VD för Filminstitutet? också i tidningsvärlden. Kritiska journalister, smar- borde vara helstatlig och att stödpengar bara borde vara kunniga, ha sett så mycket film att de dels har Vad skapade ditt ibland illa dolda förakt egentligen ta, välformulerade människor som tar det goda, det betalas ut till filmer som kan vara en motvikt till den en viss motståndskraft, dels vet vad som är nytt för filmklimat i Sverige? Vilken var din skuld i att fungerande som en självklarhet, men omedelbart kommersiella filmen. Då skulle inte många filmer och vad som bara är kopia. Men deras kunnighet det inte blev fler bättre filmer under din tid, som du finner det som inte fungerar, det som skorrar. Bra kunna produceras i Sverige. Och mycket snart skulle får inte vara begränsad till film. Det finns en kul- lite bittert och förment självkritsikt konstaterade så, allt för att nästa program, nästa tidning ska bli det vara svårt att ens tala om en filmbransch. Men tur utanför filmen och filmen är en del av denna när du såg tillbaka på ditt liv. Faktum är ju att det ännu bättre. För att vi hela tiden ska höja oss, an- det vet du ju förstås. kultur. Det originella i film bör vara mer än ett var väldigt många som inte var Ingmar Bergman. stränga oss mer, skärpa oss, veta att det vi gör är

------  viktigt och inte bara passerar obemärkt förbi. Men positiv spiral. Jag är övertygad att den kan hjälpa tog över Filminstitutet och han var brutalt upp- förstås existerar undantag. Jag har, precis som du på ändå. Det fanns något över de lite böjda ryggarna oss alla i vår strävan att höja oss. Alla goda nyheter riktig mot de olika aktörerna i den danska filmbran- din tid, sett många filmmakare som vi gett massiva på reportrar, programledare, fotografer som läm- behöver komma alla till godo. Varje framgång för schen. Han liknar dig på många sätt. Han har också stöd uttala sig om hur missförstådda de varit och hur nade de där mötena. När jag var chefredaktör pro- en enskild film, en regissör en skådespelare är en ett slags ingenjörsaktigt sätt att se på verksamheten. de aldrig blivit backade ekonomiskt. Rena lögner vade vi istället motsatt metod. Vi bestämde oss för framgång för svensk film som helhet. Varje gång det Såhär och såhär bygger man en framgångsrik och som lever kvar för att den historien är mycket tack- att en gång i månaden ha en utvärdering när man går bra bevisar att det är möjligt. Att även våra film- konstnärligt intressant filmbransch. När vi arbeta- sammare än den att ett kraftfullt och professionellt bara fick lyfta fram allt det som var bra. Ingen slapp er, med sina internationellt sett komiskt små bud- de med omorganisationen för svenska filminsti- skött stödsystem är grunden till att vi kan göra så kritik, inget ”bra” bara, utan tydliga motiveringar getar, faktiskt lyckas hävda sig i den stenhårda tutet kom mycket av idéerna från Henning. I Dan- mycket bra och viktig film i det här landet. om vad det var som fungerade, varför det gjorde konkurrensen på de viktigaste filmfestivalerna. mark samarbetar också många av de allra största det, nedmonteringar i minsta beståndsdelar för att Jag är övertygad om att det påverkar svenska regissörerna med varandra. De hjälper varandra titta på själva bygget. filmskapare när andra svenska filmskapare lyckas. med att läsa manus och titta på tidiga klippningar. 0NTPSHTBLOBE Självklart tyckte de flesta att det var urlöjligt, Jag är övertygad om att om vi sätter upp mål och I Sverige är det mer ovanligt. Här är vi mer ensam- nästan lite genant. Varför skulle vi spilla tid på att börjar samarbeta mer så kommer det att ge effekt. ma. Många pratar om just det, ensamheten och Med all sannolikhet var det lättare för mig att ta prata om det som var bra? Men efter ett tag satte sig Jag blev väldigt inspirerad när Ruben Östlund som längtan efter att kunna dela erfarenheter mer. mig an det jobb som du konstruerade för snart fem- den nya formen. Efter ytterligare tid började alla gjorde filmen De ofrivilliga berättade om tillblivel- Filminstitutet har en viktig roll där. Att vara tio år sedan än då du Harry började. Vi har liksom längta efter de här utvärderingarna. För vad som sen. Han är gammal idrottsman, snowboardåkare, navet. Att skapa mötena. Sammanföra människor. vant oss vid att Filminstitutet alltid är – och har hände var att det skapades sån energi. Hos de en- och började jobba med film när han filmade sina Lyssna, testa nya idéer. Vi försöker. Men det är varit – i blåsväder. Du var kanske mer oförberedd. skilda; stolthet, självförtroende, mod. Nästa gång kompisars trick i Alperna. Som de flesta idrottsmän svårt. Svårt att både vara makthavare, nejsägare – Här hade du fixat till ett system som ur kreatörernas vågade man lite mer, vågade gå utanför det allra hade han lärt sig att fokusera på tydliga mål. Han att säga nej är ju det konsulenterna gör, i ungefär 98 synvinkel var det mest gynnsamma i världen. Där mest självklara och trygga. Hos redaktionen som applicerade samma tänkande på filmandet. Och när procent av fallen – och samtidigt försöka medverka film inte bara kunde göras om den var lönsam, utan helhet; en känsla av att ha gett varandra något, att han skulle göra denna, sin andra långfilm, uttalade till ett varmt och tillåtande filmklimat. Det finns även om den ansågs viktig ur konstnärlig synvinkel. ha tagit emot något, att bäras av gruppen. En kolle- han ambitionen för alla inblandade; den här filmen därför en naturlighet i att vi tar emot de idéer som Och ändå var ingen tacksam. Tvärtom. Några år ktiv känsla av att vi var duktiga, att vi var profes- ska till filmfestivalen i Cannes. Under hela arbetet, kommer utifrån, att vi inte själva är mer upp- efter att du tvingades sluta på Filminstitutet skrev sionella, att vi uppskattade varandra. En öppenhet under de ibland upp till hundra omtagningarna av sökande, att våra konsulenter inte lägger ut be- du i Schein att du trodde att ”den djupaste konflikt- som skapades av att man kände sig omtyckt och inte en enskild scen, var det att göra en så bra film så att ställningar. Då blir vi medskapande och förlorar vår orsaken låg i de överdrivna förväntningarnas miss- behövde behålla rustningen på. Det skulle inte den kunde komma till Cannes som alla i teamet roll som bedömare. Vi kommer att förälska oss i nöje.” Det är taget rakt av från Tage Erlander. Men, komma några knivar, man visste det från början. strävade efter. våra egna idéer och uppslag och gynna dem istället som du påpekar, hade filmreformen ”varit mindre Jag tänkte mycket på det när jag började på Film- Om vi kan se framgångarna, om vi vågar tro att för att hitta dem hos andra. Jag tycker därför också dramatisk, mer en långsam frigörelse under knapp- institutet. Ett slags skräck föreföll ha drabbat både vi kan, att det är möjligt, om Filminstitutet och att det är bra att vi inte längre själva producerar hetens kalla stjärna än en revolutionerande struktur- filmskaparna själva som finansiärer och biografä- politikerna och branschen förmår skapa rätt förut- film, även om en del fantastiska filmer gjorts under omvandling, hade förväntningarna inte skruvats upp gare. Film efter film floppade, både kritikermässigt sättningar för filmmakarna, då kan svensk film bli Filminstitutets vingar. Priset för denna egna pro- till sådana höjder. Besvikelserna hade blivit mindre. och publikt. Det går inte längre, hörde man ofta. hur bra och stor som helst. Då kan vi utvidga fanta- duktion blev för högt. Det blev ett system vid sidan Men besvikelser är ofrånkomliga. Det finns alltid Ingenting fungerar. Folk vill inte gå på bio. Folk vill sins yttersta gränser. Men om vi ständigt talar om om resten av branschen. fler som vill göra film än de som får göra film.” inte se svensk film. Och filmer som inte funkade för alla att resultatet är för uselt, att de som gör Men det nya bör komma utifrån – och förhopp- Det är klart att ett urvalssystem skapar ilska. Att hemma, funkade inte heller i världen. Det hade var- filmerna är obegåvade, ja, då kan det möjligen ningsvis ska vi inte missa när det kommer. Det finns behöva vara i händerna på ett fåtal människor som it tunt med den svenska representationen på de sto- sporra någon. Men jag tror att den vanligaste reak- en kliché som inte är sann, men väldigt livskraftig, sitter som smakdomare. Att inte få göra film på rent ra festivalerna under ett par år. tionen blir rädsla och feghet. Och jag är helt säker och det är att de mest intressanta filmprojekten kom- kommersiella grunder är lättare att ta. Men när det På Filminstitutet har vi de senaste åren arbetat på att det inte gynnar kvaliteten. mer till utanför systemet, utan stöd från Filminsti- nu skapades möjligheter att få pengar för något så mycket medvetet med att försöka bygga en positiv En av dem som jag lärt mig mest av är den förre tutet. Media älskar de historierna och blåser upp luddigt som god kvalitet så tyckte ju givetvis alla att känsla runt den svenska filmen. Jag har lite ironiskt direktören för det Danska Filminstitutet, Henning dem. Och det görs ett par filmer utan stöd varje år de uppfyllde kraven. Ett system med kvalitet som kallats för ”optimistkonsult” – ett epitet jag tror Camre. Han är känd som en riktig hårding. Han som når biograferna. Men flertalet av dem får både grund måste ju också kunna tala om vad kvalitet är. aldrig drabbade dig – men jag tror på att bygga en avskedade över hälften av medarbetarna när han dålig kritik och låga besökssiffror – även om det Du skrev en definition. Den håller än idag. Ingen

------  har hittills kommit på någon bättre. Våra filmkonsu- … Kunde det tänkas att blommorna behövde dyn- förstod att din position hade blivit omöjlig och att Ju mer jag läser om dig desto mer fascinerad blir lenter har satt upp den vid sina skrivbord och använ- gan?” Så du, som under så många år kämpade för att om du inte gick nu skulle förnedringen bli total. jag. Jag har ägnat en stor del av den här sommaren der sig av den som ett verktyg i det dagliga arbetet. genomföra filmreformen, och som sedan i femton år Jag frågar mig vad det var inom dig som gjorde 2009 åt dig. Jag har pratat med alla jag har träffat levde med, förverkligade och utvecklade den – detta att du höll dig fast vid makten så länge. Trots ledan, om dig. De kommer med en massa historier. De Avgörande för kvalitetsbedömningen kan således var din känsla av vad du åstadkom. Då kan jag trösta trots den höga arbetsbördan, trots att du hade fått flesta säkert inte sanna. Men helt klart är att de fles- bli en rad av varandra oberoende faktorer, såsom dig med att det inte är sant. Den avkommersialise- så mycket stryk, offentligt, öppet och synligt för ta blev starkt berörda av dig – vare sig de gillade dig förnyelse av uttrycksmedel och formspråk, an- rade filmen finns inte. Den helt kommersiella filmen alla. Varför förstod du inte att det inte var riktigt eller inte. Och Harry, du skulle inte tro det, men en gelägenhetsgraden i filmens ärende, intensiteten finns inte heller. All film behöver stöd. Och ur det lämpligt att du i praktiken fungerade både som VD av dina värsta belackare läste högt ur en av dina eller fräschören i dess verklighetsuppfattning eller system du skapade har det växt många vackra blom- och ordförande för Filminstitutet? Visst måste du böcker på ett stormöte på Filmhuset i våras. Jag tror samhällskritik, graden av psykologisk insikt och mor. En del hade säkert kommit fram oavsett hur ha insett det orimliga i den konstruktionen? Du är det hade roat dig att veta det. Det är mycket jag andlig nivå, lekfull fantasi eller visionär styrka, filmpolitiken hade sett ut. Men den bredd som finns mycket självkritisk i dina memoarer. Men när det hade velat prata med dig om. Jag är så ledsen att du episka, dramatiska, lyriska värden, den tekniska idag har vi dig att tacka för. gäller ditt avsked lägger du all skuld på andra. Som gick bort precis innan jag tillträdde. Tänk om du skickligheten i manus, regi och spel samt övriga Men det är märkligt att du inte förstod mer av om Filminstitutet var ditt – och jobbet som VD du. hade levat. Jag kan se dig sitta i Oxchairen i ditt artistiska komponenter hos film. maktens dramaturgi – hur du älskades i början, hur Som om det naturliga hade varit att du dött på din gamla VD-rum. Jag hade kunnat plocka fram Cutty historien om dig i alla delar också var en bra story post, som en kung. Sarken. Vi hade kunnat ta ett glas. Heltäckande och välformulerat. Men ändå – bedöm- som funkade väl i medierna, hur din person, din kun- ningen är och förblir helt subjektiv och beroende av skap, din formuleringsförmåga, ditt yttre, din fru – vem som gör den. Jag tycker inte att det är konstigt hur allt det där sammantaget gjorde dig till en tack- att en sådan konstruktion skapar ilska. Att makten sam person i det offentliga livet. Hur det efter ett tag, hela tiden är ifrågasatt. Det är jobbigt att vara mitt när det imperium du byggde växte och Filminsti- i det. Det är psykiskt ansträngande med den ständi- tutets inflytande över filmbranschen inte längre bara ga kritiken, med alla missförstånd, ibland ren okun- handlade om makten att dela ut stöd, utan även om nighet, fördomar, misstroende. Med konspiration- makten över filmlivets alla delar, utbildningen, distri- steorier som då och då når oanade höjder. Det är butionen och filmtidskrifter. Och när Filminstitutet jobbigt, utmattande, men fullt begripligt. Känslan 1972 ökade sin egen produktion, då var maktkon- av maktlöshet hos dem som får ett nej, som inte kan centrationen total och nästan alla beslut i slutändan förverkliga sina drömmar, som ser sina möjligheter samlade hos en enda person – Harry Schein. försvinna är enorm. Självklart föder det en bitter- Du måste ha förstått att det bara var en tidsfråga het, en ilska som riktar sig mot dem som fattade innan du av en eller anledning skulle tvingas kliva beslutet. Ibland tänker jag att det är en av filminsti- av. Tidpunkten är aldrig logisk eller rättvis. Det är tutets viktigaste uppgifter; att tjäna som syndabock, alltid en massa olika händelser och faktorer som att vara någon att skylla på när det inte blir som samverkar. I ditt fall; du hade skaffat dig en massa man tänkt sig. ovänner, vi hade fått en borgerlig regering, en film- Men den allra största sorgen hos dig var ändå att utredning hade pekat på att det behövdes mer filmreformen och systemet du sedan skapade inte statligt stöd för produktion. Det fanns starka aktör- ledde till fler bra filmer. Du skriver om hur du med er som inte ville se de pengarna också hamna hos tiden kände en allt större leda – ”som förstärktes av Filminstitutet. Men inte förrän 42 (!) kända reg- en ökande osäkerhet om fundamenten i vår filmpoli- issörer skrev under ett upprop och krävde att de nya tik. Vad var resultatet av den avkommersialiserade pengarna skulle ges till fria producenter för att öka filmproduktionen? Vi hade förlorat såväl publiken mångfalden, gav du upp. Visserligen nämndes inte som kvaliteten. Den kommersiella filmen var dynga. ditt namn i deras skrivelse. Men utåt blev ”regissörs- Men vår avkommersialiserade film var en steril öken. uppropet” riktat mot dig. Det var dödsstöten. Du

------  Schein & (kultur)politiken

------  Bengt Göransson Harry Schein som katalysator

Jag kände till Harry Schein långt innan jag mötte mot av filmutredningen blev jag också, något som )BSSZ4DIFJO honom. Som filmkritiker, inte minst när han gav irriterade många av dem som inte blev utsedda. Jag PDI,SJTUFS8JDLNBO upp sitt kritikerskap, uttråkad, lidande av den sorts sågs, det är jag övertygad om, som ett slags sämre JNJUUFOQl sjuka som bara drabbade begåvade i de övre sam- politruk, ditsatt för att bevaka den socialdemokrat- TFYUJPUBMFU4'* hällsskikten, den som benämndes spleen, och som iska regeringens intressen, och, det är jag också full person. Om inte hade de gått under. Jag kände från VD-skapet gjorde inte Bo Jonssons uppgift en- nyfikna arbetarbarn aldrig fattade arten av. Arbete övertygad om, så sågs jag nog av Harry också. Han mig aldrig knäckt av detta förhållande. Däremot kel. Styrelsemötena var ofta plågsamma och blev var för oss förknippat med fysisk ansträngning, det visste att han hade närmare kontakt med regerin- gav det mig grund för en av mina övertygelser, inte heller särskilt effektiva. Harry ville omforma intellektuella arbetet var i första hand åtråvärt och gens och socialdemokratins ledande personer än jag nämligen att uppskatta konfrontationer men se upp styrelsen från att vara ett slags representantskap där lustfyllt, sällan trist. Att Harry här framträdde som hade, och antagligen räknade han med att jag uti- för konflikter. De förra tvingar fram renodling, skilda intressen hade plats till att bli just ett litet ex- skådespelare, att han inte alls tänkte lämna filmen, från ett slags partilojalitet skulle stödja varje förslag fördjupning, precisering av tankar och uttalanden, ekutivt organ, något som skulle kräva ett omformu- förstod jag inte då. Att han var allt annat än en som han presenterade. de senare leder till infektion och förlamning. Harry lerat filmavtal. På den punkten stödde jag honom, i världsfrånvänd åskådare begrep jag när Svenska Mitt artikel till denna bok har fått en annan upp- var ingen man umgicks med utan engagemang. motsats till filmbranschföreträdarna som anade Filminstitutet skapades. läggning och ett annat innehåll än jag först tänkte Harrys styrka och hans storhet – det är inte sam- försåt och inte ville släppa ifrån sig den direkta makt Lärde känna honom gjorde jag i början av april mig när jag började. I stället för ett antal strikt prin- ma sak – insåg jag omedelbart. Lika snabb i repliken som styrelseuppdragen gav den. Harry övade ut- 1971 när jag som nytillträdd chef för Folkets Hus- cipiella resonemang om Harrys roll skildrar jag mer som i tanken (många begåvade är dessvärre ännu pressning mot sina kritiker och antydde att han föreningarnas Riksorganisation fick uppgifter i film- av konkreta möten, händelser och meningsbrytnin- snabbare i repliken än i tanken, vilket gör dem lite ”skulle tala med Olof”, det vill säga statsministern branschen. Vi programsatte bortåt 380 biografer gar. Jag beskriver mina egna reaktioner och ställ- mindre än de behöver vara) fick han nästan alltid Olof Palme om hans förslag inte accepterades. Jag runtom i landet, varav omkring 35 drevs i organisa- ningstaganden. Vad kan det bero på? Jag tror att som han ville. Att Harry Schein som Filminstitutets hade tillräckligt mycket kunskap om politikens vill- tionens egen regi via dotterbolaget Skandinaviska förklaringen kan vara intensiteten och styrkan i ordförande inte var okontroversiell märktes. Han kor för att inse att statsministern inte för ett ögon- Biograf AB. Riksorganisationen var en av avtals- Harrys tankar och handlingar. De som kom i kon- hade tvingats att utse en verkställande direktör, Bo blick skulle riskera sin ställning och sitt uppdrag parterna i filmavtalet, och efter någon tid fick jag takt med honom måste mobilisera mer av egen Jonsson, och själv begränsa sig till ordförandeup- genom att ingripa i frågan om styrelsens samman- också inta en suppleantplats i SFIs styrelse. Leda- kraft än de hade behövt gentemot en mindre kraft- pgiften. Att han inte för ett ögonblick hade avstått sättning i Filminstitutet.

------  Branschföreträdarna tog dock hotet på allvar, organ där tjänstemannainflytandet ofta tenderar att hans svagheter. Nästan varje sammanträde inleddes ansera egna företags- och branschintressen med och jag ringde till Ingvar Carlsson och bad honom agera så att den kommunala självstyrelsen begränsas. med ett slags tuppfäktning mellan Harry och den kylig analys. Tillsammans utvecklade Harry och varna Harry för vara så vårdslös i sina förhandlin- Föreningsfilmo var dessutom ett välskött och fram- centerpartistiske ledamoten av utredningen, Torsten Göran Lindgren vad som i utredningssammanhang gar. Jag lanserade sedan idén om ett särskilt repre- gångsrikt företag som inte tyngdes av någon över- Bengtson, som också var riksdagens förste vice tal- inte alltid är fallet, en förenad djup sakkunskap med sentantskap, ett förvaltningsråd, där de som hade byggnad. man. Bengtson saknade inte fåfänga och han bru- politiskt förstånd. Jag tror att det var ett avgörande behov av och rätt till insyn skulle kunna beredas Till saken hör att Harry med all sannolikhet kade öppna fighten med att erinra om att han redan skäl till att filmen inte sögs in som en del av det nya plats. Modellen fanns hos min förre arbetsgivare, hade en bakomliggande avsikt med förslaget. Han i början av 1950-talet lagt den första riksdags- Kulturrådet utan kunde upprätthålla en fri ställning, reseföretaget RESO som hade just en sådan organisa- hade svårt med sina relationer till den så kallade motionen om filmpolitik, varför han borde ses som där filmens och filmbranschens många aktörer fick tion, och den fungerade väl. Efter förhandlingar ”filmvänstern”, både Folkets Bio och FilmCentrum denna politiks fader. En sådan provokation kunde ett starkare inflytande över filmpolitiken än de skulle gjordes så styrelsen om, antalet ledamöter min- och hoppades nog att kunna isolera dem. Begreppet mannen bakom Svenska Filminstitutet inte motstå ha fått om filmen hade inordnats i Kulturrådet. Det skades dramatiskt och vi som inte fick plats längre filmvänstern kräver en precisering. Efter 1968 fanns och så fick vi en stund underhållande kubbning. för filmpolitiken viktiga med denna lösning var att blev i stället ledamöter av förvaltningsrådet. Jag ut- det en stark kritik från vänster mot socialdemokra- Bengtson var därtill aktiv inom nykterhetsrörelsen den kommersiella filmbranschen tvangs ta ett an- sågs till dess ordförande, ett uppdrag som jag läm- ti och fackföreningsrörelse, och den förenades i och älskade från den nyktra utgångspunkten sitt svar för filmpolitiken – inte minst för dess finansier- nade efter ett år därför att jag såg en poäng i att ord- regel med en kritisk hållning till samhällets institu- uppdrag som ledamot av AB Vin & Spritcentralens ing – något som den annars hade befriats från. förandeskapet i förvaltningsrådet skulle cirkulera. tioner överhuvudtaget dit Svenska Filminstitutet styrelse. Ett par replikväxlingar om alkohol fick ofta Det blev dock inte så. Gösta Larsson som efter- hörde. Och de angripna såg inte eller ville kanske plats, och den brukade Harry avsluta med hänvisn- trädde mig uppehöll posten en följd av år. Efteråt inte begripa att dessa kritiska personer inte alls var ing dels till Bengtsons brist på sakkunskap inom sak- *OTUJUVUJPOFSGSJIFU kan jag tycka att det kanske var klokt: Harry fick en så organiserade som det kunde se ut. Långt ifrån området, dels till sin egen kompetens som kemist. ordförande som var filmansvarig i Svenska Kom- alla var politiskt vänsterorienterade. Filmvänster- Jag berättar detta inte bara för dess anekdotiska Svenska Filminstitutet stod betydligt friare i förhål- munförbundet och värdefull kontakt in i förbundet. begreppet var därför definierat utifrån och inte sär- värde, utan därför att det samtidigt pekar på en lande till statsmakten än andra kulturinstitutioner. Ordförandeskapet stärkte dessutom Larssons ställn- skilt precist, något som bör noteras. För Harry brist hos Harry som vållade honom motgångar och Institutet hade myndighetsfunktioner utan att vara ing i Kommunförbundet. Schein var det dock reellt. Föga anade han att jag på som i onödan skaffade honom fiender. Han var en myndighet. Den enda institution som hade en min kant inte alls ogillade Folkets Bio och Film- sällsynt dålig vinnare. Dåliga förlorare är aldrig ro- liknande frihet var Svenska Riksteatern som de fles- Centrum. Jag inbjöd därför folk från deras håll, liga, deras klagan över de orättvisor de utsatts för ta trodde var statlig men som i själva verket var en 'JMNWjOTUFSO bland andra Stefan Jarl, och vi kom överens om att kan man reta sig på eller skratta åt – man kan rent- ideell förening, bestående av självständiga lokala yrka avslag när förslaget skulle tas upp på förvalt- av tycka synd om dem. Annat är det med de dåliga teaterföreningar och bildad av den statliga Riks- Vi fick emellertid så småningom en konflikt där ningsrådets sammanträde, där jag vid den tidpunk- vinnarna. De kan orsaka katastrofer. Den som vin- teatern och Svenska Teatern med hemhörighet i skiljelinjen gick mellan Harry och kommunförbun- ten alltjämt var ordförande. Vid voteringen visade ner i en förhandling måste lära sig att se ut som en Folkets Hus och Parker. De kommunala kulturtjänste- darna å ena sidan och oss som tillhörde branschen det sig att vi vann med klar majoritet, och det blev förlorare; bara så kan den verklige förloraren få männen och kulturpolitikerna älskade sällan denna å den andra. Gösta Larsson utredde på institutets inget av med den kommunala smalfilmsverksam- egen kraft och andras tillit för att kunna genomföra struktur och först vid Svenska Riksteatern kongress uppdrag smalfilmsdistributionen och föreslog att heten. Det ledde till viss kyla i Harrys och mina re- sin del av uppgörelsen. Harry kunde nästan aldrig 1976 avgjordes frågan när denna fattade beslut om SFI, Kommunförbundet och ett par av de större lationer ett tag framöver, men samtidigt till en större motstå frestelsen att triumferande tala om för om- att kommuner inte skulle kunna vara medlemmar. smalfilmsdistributörerna, bland andra Förenings- öppenhet gentemot min grupp från filmvänsterns världen hur kapitalt hans motparter hade misslyck- Det var lite märkligt att Harry Schein som så ener- filmo som ägdes av folketshusrörelsen, skulle bilda sida, och jag tror att jag senare som kulturminister ats och vilka klåpare de var. De kunde då sällan giskt motsatte sig försöken från statlig kultur- ett gemensamt bolag. Harry förutsatte att jag som hade viss glädje av detta, att inte definitionsmässigt klara sin del av överenskommelsen, och samtidigt administration och riksdagens kulturpolitiker att ta styrelseordförande i Föreningsfilmo skulle gilla ses som dess fiende. Filmvänstern hade svårt att sam- som en möjlig lösning av ett problem omintetgjor- makten över filmpolitiken samtidigt sökte ett nära förslaget vilket var ett misstag. Jag var – och är allt- tidigt vara fiende med både Harry Schein och mig. des hade Harry fått en fiende för resten av livet. samarbete med tjänstemän och politiker i kommun- jämt – skeptisk till det slags organisation som både Hans briljans innebar dock att filmutredningen i erna. Det kan ha berott på att filmstudiorörelsen dåvarande Kommunförbundet och nuvarande Sver- 'JMNVUSFEOJOHFO stort följde hans intentioner, och Sandrewchefen ofta bars upp av engagerade och kunniga filmentu- iges Kommuner och Landsting representerar. Riks- Göran Lindgren som också var ledamot av utred- siaster som arbetade med kommunen som arbets- intressen ska enligt min mening hanteras av riksda- Arbetet i filmutredningen under det tidiga sjuttio- ningen åtnjöt Harrys djupa respekt för gedigen kun- givare. Det handlade alltså om lärare och kommun- gen, inte av ett kvasidemokratiskt ”rikskommunalt” talet gav många tillfällen att lära känna Harry, även skap om filmens villkor och för sin förmåga att bal- tjänstemän.

------  Att Svenska Filminstitutet inte ockuperades av vårt arbete. Sveriges Radios ledning ogillade Harry en tokig princip genom att peta Levin. Då hade bes- hur radio- och TV-mediet skulle utvecklas än jag staten när beslutet om den nya kulturpolitiken togs som heller inte älskades av mina partivänner i radio- lut om ordförandeskapet för all framtid flyttats från ledde inte heller det till konflikter oss emellan. Jag 1974 berodde nog inte bara – eller ens främst – på styrelsen, de senare trodde nog att jag, som ombud Utbildningsdepartementet och filmkunniga till kan- hade redan innan jag utsågs till minister som ord- Harry Scheins relationer till ledande socialdemo- för folketshusrörelsen, viljelöst skulle inordna mig slihustjänstemän som lade pussel med poster. Vid förande i olika styrelser kommit till insikt om att krater, utan på att de lokala biograferna utanför de i deras inbillade i partiintressen förklädda makt- den närmast följande regeringslunchen tog mig ordföranden inte ska tro sig vara verkställande di- större städerna till övervägande del ägdes av lokala begär. Sveriges Radios aktier ägdes då av tre grupper: Palme avsides och förklarade att jag handlat fel men rektör, och att det inte bara ökar direktörens frihet folketshusföreningar och iogt-nto-föreningar. näringslivet, pressen och folkrörelserna; ett slags han kunde inte beordra mig att backa. Att Harry utan också ordförandens. Med denna frihet följer Det fanns med andra ord ett utbrett motstånd mot ställföreträdande ägande som skyddade radio- och hade hoppats få tillfälle att hämnas på Levin som också skyldigheten för ordföranden att acceptera att både statssocialism och det jag brukar kalla ”kom- TV-företaget från direkt statsstyrning. Folketshus- gjort honom illa var uppenbart. direktören gör ett och annat som ordföranden hade munalism” som gynnade Harry Scheins linje. Det rörelsen var en av ägarna i folkrörelsegruppen. Att Harry hade förhoppningar om att inte bara velat göra på annat sätt. I klartext – ministern är råder heller inga tvivel om att det fanns stora reellt, som grå eminens, påverka politiken utan inte överdirektör i de myndigheter och andra organ förväntningar både bland riksdagsledamöter, i Kul- också spela en roll som aktör i detta ords sceniska om ingår i ett departements ansvarsområde utan turrådet och hos många tjänstemän i departement 1FSTPOQPMJUJL mening förstod jag först ganska lång tid efter det att deras motpart. Han eller hon företräder medbor- och kommunförvaltningar om att filmpolitiken jag hade utsetts till kulturminister. Att Harry varit garna och väljarna i sina kontakter med dem. Jag skulle förstatligas när jag 1982 utsågs till kultur- Att Harry inte bara var engagerad av politik och i en av dem som hjälpte Palme att välja ministrar var kunde därför i mina anföranden driva en politisk minister. motsats till mig hade nära relationer till det poli- ingen hemlighet, och han påpekade det gärna. Och linje i reklamfrågan som hade varit omöjlig om jag Folketshusrörelsen drev sedan decennieskiftet tiska etablissemanget märktes, även om jag emel- inte sällan berättade han att hans hustru Ingrid hade varit tvungen att samordna den med radiosty- 1969/70 under namnet Bio Kontrast ett projekt lanåt anade vad som närmast kunde ses som en viss förvånat frågat varför inte han, Harry, blivit kultur- relsens uppfattningar. med visning av kvalitetsfilm, och den verksamheten naivitet hos honom. Inför valet 1973 förvånade det minister. Flera gånger fick jag höra att Palme mo- växte snabbt. Det ledde till spänningar i förhållan- mig att han ofta vid filmutredningens samman- tiverat sitt val av mig med att jag hade läst latin, det till filmstudiorörelsen, något som jag beklagade träden förklarade att han vid en borgerlig valseger vilket ju Harry själv också hade gjort. Att jag kanske ,POGSPOUBUJPOJ57GSlHBO då och alltjämt beklagar. Folketshusrörelsens bio- skulle bli tvungen att lämna institutet och Sverige inte alls blev kulturminister utan skolminister tyck- grafverksamhet var starkt kritiserad för att brista i och flytta till Italien där hans hustru Ingrid Thulin tes Harry aldrig förstå, men det var faktiskt så det Att våra uppfattningar i TV-frågan så småningom ansvar för kvaliteten, och för oss var det nödvändigt bodde. Jag kunde inte se att ledarskapet för Filmin- var. Skolan hade blivit en politisk belastning för so- blev alltmer motsatta är dock sant. Jag tror att Harry att aktivt arbeta för att höja den. Harry som me- stitutet skulle kunna ses som ett partipolitiskt upp- cialdemokratin, och jag hade som ABF-ordförande låg bakom Palmes uppfattning att TV2 skulle få rätt nade sig vara upphovsman till Bio Kontrastidén drag. Min uppfattning härvidlag ledde senare till hävdat en kunskapssyn som gendrev attackerna att finansiera sin verksamhet med reklamintäkter, föreslog att vi skulle stoppa verksamheten under ett både en starkt irriterad reaktion från Harrys sida – från de så kallade kunskapsrörelserna. Kulturmin- och den uppfattningen hyste för övrigt de allra fles- år för att låta utvärdera den, en tanke som jag be- och en reprimand från Olof Palme till mig då jag ister blev jag på köpet. Det var många fler än Harry ta i regeringen som på hösten 1990 beslöt att föreslå stämt avvisade. Så kan myndigheter göra som har tillträdde som ny kulturminister 1982. Den borger- som aldrig förstod detta. en sådan lösning. Vid den tidpunkten var Harry, lydiga byråkrater i sin tjänst, en framgångsrik liga regeringen hade utsett statssekreteraren Bert Nyligen publicerade Kjell Östberg andra delen Björn Rosengren, som hunnit bli styrelseordförande försöksverksamhet som bärs upp av frivilliga dör Levin till ordförande i Filminstitutet efter Per Ahl- av sin stora Palmebiografi, och där bekräftar han i Sveriges Radio, finansministern Allan Larsson och om man ber dem sitta still ett år för att någon ska mark, något som i och för sig var häpnadsväckande. med referens till arkivmaterial min aning att Harry riksdagsmannen Åke Gustavsson förslagets främsta undersöka om det egentligen var bra att de rörde Statssekreteraren ska inte vara ordförande i ett or- gärna hade sett sig som minister, och att han heller företrädare. Den schein-palmeska teorin var att man sig. Detta var ännu ett exempel på att det fanns en gan som är anslagsmottagare från det egna depar- inte var främmande för att åta sig uppgifter inom genom att ge TV2 reklamrätt skulle ”hindra en 4 och annan punkt där våra uppfattningar skilde sig, tementet. utrikesförvaltningen. Det uppdrag han utsågs till oktober-kanal och dränera reklammarknaden”, men vi hade faktiskt aldrig några uppslitande kon- Jag såg detta som ett uttryck för många liberal- ganska snart var ordförandeskapet i Sveriges Radio, något som jag bara fann dumt – ”4 oktober-rörelsen” flikter. Tvärtom kom vi att på en punkt samarbeta ers sviktande självsyn – de ser sig inte sällan som och jag var glad att kunna föreslå regeringen den var Svenska Arbetsgivareföreningens antisocialde- mycket nära, inte minst när det gällde förhandlin- självskrivna och oersättliga – men när media frågade utnämningen. Harry hade fördelen att både kunna mokratiska kampanjorganisation. Ingen affärsman garna med Sveriges Radio om ersättningsnivåerna mig om Levin skulle tvingas avgå, när vår regering mediet och att vara en i verklig mening fri intellek- har någonsin låtit bli att öppna en butik därför att för visning av film i TV. Jag var då ordförande i tillträdde, svarade jag spontant att han skulle få tuell. Radiostyrelsen behövde en kvalificerad och det redan fanns en. Partisekreteraren Bo Toresson Filmbranschens Samarbetskommitté, och Harry sitta perioden ut, eftersom ”ordförandeskapet i SFI stark ordförande men inte en korpralstyp. Att Harry hade dessutom en uppgörelse med Centerpartiet bistod oss med hjälp att bygga upp ett litet kansli för inte är någon politisk post”. Jag ville inte knäsätta hade andra och mycket bestämda uppfattningar om att för all framtid förbjuda reklam i radio vilket inte

------  var klyftigare det. Syftet med den uppgörelsen var Men nu blev det inte så. Jag förstod att Palme att säkerställa att lokalpressen inte skulle utsättas låtit sig övertygas av Harrys åsikt – den hade han för konkurrens om reklampengar, och baktanken var under beredningens arbete framfört mycket tydligt att TV-reklamen skulle ge så stora intäkter att man till mig i våra samtal – att moderaterna aldrig skulle med hjälp av dem också skulle kunna täcka kostnad- acceptera ett förlängt avtal. De skulle avbryta samar- erna för annan mediepolitik, inte minst presstödet. betet i beredningen och lämna den, varefter regerin- Jag valde att inte ta strid mot dessa uppfattnin- gen skulle ha fria händer att göra upp med i första gar men fortsatte att hävda mina egna åsikter i vet- hand folkpartiet om lösningen reklam i TV2. skap om att den ansvarige ministern alltid ”äger ärendet”, och har han starkt motstånd ska han akta sig för att pressa fram avgörande beslut som går -jSEPNBSUBLUJTLBUJMMjNQOJOHBS honom emot. När sedan – samma dag som riksd- agsgruppen skulle godkänna reklambeslutet 1990 Min spontana strategi i kontakter med Harry vi- – gjorde centermannen Jan Hyttring ett utspel om sade sig fungera: man skulle aldrig ta strid med reklamfinansiering av närradion, och då fick honom, då var man alltid dömd att förlora. Att regeringsmajoriteten i panik backa, och så stod jag tillämpa den romerske fältherren Fabius Maximus som vinnare. Efteråt medgav Harry vid en av våra Cunctators taktik att dra sig undan och avvakta var luncher att han då insett att jag nog hade bedömt det enda som kunde skjuta upp och ibland till och utvecklingen bättre än han. TV4 lyckades ju aldrig med undvika nederlag. Få personer som jag mött i uppfylla de krav som man lovade när man fick mitt vuxna liv har jag lärt mig så mycket av som av sändningsrätten, och flera gånger har det företaget Harry. Hans kyliga intelligens, hans oerhörda om- fått lindrade avtalsvillkor därför att lönsamheten världsorientering och djupa förtrogenhet med kultur- inte hade kunnat uppnås om avtalen hållits. livet drog jag nytta av för de uppgifter jag fick i me- Också när frågan om ett nytt avtal för Sveriges diesammanhang. Radio behandlades 1983 och framåt visade det sig Två mycket praktiska och konkreta lärdomar att vi hade skilda uppfattningar, och jag har skäl att som aldrig behöver förlora aktualitet förtjänar att misstänka att jag hade blivit petad från min minis- återges. Den ena var hans vana att alltid själv svara terpost om inte Palme hade blivit mördad. Avtals- när hans telefon ringde. Det är inte alls så effektivt frågan behandlades i en parlamentarisk beredning som folk inbillar sig att förse sig med en sekreterar- skulle kunde åta sig att göra några minnesanteck- ser av det som sagts. För egen del tog jag som vana *UFMFGPONFEQJQB¬ där jag var ordförande och där moderaterna sluss. Att svara själv kan också ha pedagogiska effek- ningar. Vi andra som alltid var plågade av möten att vid styrelsemötena i folketshusrörelsens styrelse, )BSSZ4DIFJO 'PUP5PNNZ.BSEFMM företräddes av Anders Björck. Jag fick god kontakt ter. En gång satt jag i möte med Harry i hans arbets- och uppdrag framför oss tackade snabbt ja, befriade där jag var sekreterare, förbereda protokollen och "GUPOCMBEFU med Björck och till allas förvåning kunde vi bli öv- rum. Hans telefon gav ifrån sig en ettrig signal. ”– från det träliga jobbet att dokumentera för andra än sedan skriva ut dem omedelbart efter mötets slut, erens om en förlängning av radioavtalet. Det blev Schein! – Är det direktör Schein själv? – Ja, det är oss själva. Nästa morgon, innan ordinarie posten ofta medan de andra gick till lunchen. Mina sty- dock inte klart förrän efter 1985 års val. Vi ett möte jag. – Goddag, det här från det stora filmbolaget, hunnit komma, dunsade det in ett expressbrev från relsekolleger gillade min snabbhet men insåg kan- med den socialdemokratiska riksdagsgruppen i feb- direktör X önskar tala med er. – Nämen, vad roligt. Filminstitutet. Där låg Harrys anteckningar. Några ske inte alltid att de fick betala ett pris för den, det ruari 1986, bara tiotalet dagar före mordet, före- Be honom att han ringer nån gång då.” Och så la av oss läste dem genast, men jag är säker på att vi kan man väl, så här mer än trettio år efteråt, erkän- drog jag överenskommelsen inför gruppen under han på luren. Tjugo sekunder senare ringde dire- var många som tänkte, att det där läser jag sedan, na. Den bekväme låter andra skriva, men den som Palmes ordförandeskap. När vi gick ut ur salen efter ktören själv upp. det är ju tre veckor innan vi ska ses igen. Några hann skriver själv och gör det snabbt tar ledningen. mötets avslutning kom Palme fram till mig och sa Den andra lärdomen gällde inte så mycket kon- inte ens sprätta kuvertet förrän de satte sig vid sam- Harry hade svårt att ta kritik. Han kunde inte ”Nu har du gjort stor skada för partiet!”. Av yttran- sten att skriva protokoll som metoden att göra det. manträdesbordet tre veckor senare. Och då var det låta en spetsig replik passera, något som inte sällan det drog jag slutsatsen att mina dagar som minister När vi från filmbranschen satt i möten hos Harry för sent. Harry skaffade sig alltid ett tolknings- höjde temperaturen vid sammanträdesborden. Och var räknade. inledde han ofta med att säga att han för enkelhets företräde genom att först av alla formulera slutsat- ändå har jag av Harry fått en lärdom om sättet att

------  möta kritik som varit ovärderlig. ”Folk säger alltid 4UjMMEVUBOGzS siktigt stark kulturinstitution som inte kunde ska- &OQPMJUJTLLBUBMZTBUPS att de inte har något emot kritik, men att de blir  das av vare sig snöda branschintressen, konkurre- upprörda över orättvis kritik. Ingenting kan vara Svenska Filminstitutet var Harrys kärleksbarn. Jag rande medier eller oförståndiga byråkrater. Jag har ofta funderat över hur Harrys roll i det poli- mera fel”, sa Harry vid något tillfälle. ”Orättvis har ofta undrat över hur det gick till när han läm- Under senare år ökade Harrys bitterhet. Det var tiska livet ska definieras, och jag har kommit fram kritik är det inte svårt att kasta av sig, det är den rätt- nade sitt ordförandeskap. Blev han petad, som han inte bara Olof Palmes död som förändrade hans in- till att han bäst skulle kunna beskrivas som en poli- visa kritiken som är outhärdlig.” Jag har alltsedan sa, eller provocerade han fram en petning genom flytande och hans roll. De personer som ingick i tisk katalysator, en som behövs för processen men jag hörde Harry säga detta alltid försökt att tillämpa att envist hävda att den skulle ske? Jag har tidigare hans nätverk blev liksom Harry äldre, de gick i som själv inte aktivt deltar i de politiska beslutsför- regeln. Tyvärr har jag inte alltid underkastat mig berättat att han själv inför 1973 års val envist häv- pension eller förlorade sina positioner vid valför- samlingarna. När jag läser hans böcker, i första den rättvisa kritikerns vilja men jag har varje gång dade att ordförandeskapet hade en politisk karak- lusten 1991. Den generation som övertog makten hand den stora självbiografin, Schein, finner jag att när jag blivit riktigt jävla arg över ett kritiskt inlägg tär. Att Per Ahlmark efter sitt misslyckande som 1994 var avgjort inte Harrys, och jag tror inte att han spelade en central roll för tillkomsten av det so- ställt mig själv frågan om kritiken kanske har någon statsråd och partiledare gärna ville bli ordförande i Göran Persson eller hans rådgivare någon gång frå- cialdemokratiska partiets kulturpolitiska program grund. Jag har lugnat mig, väntat med min reaktion institutet är givet, han var ju starkt filmintresserad. gade Harry till råds. För den som haft en så be- på 1960-talet. Han ger en kostlig beskrivning av ar- tills den värsta ilskan runnit av mig. Jag har valt Och Harrys avskedspresent till efterträdaren var tydelsefull roll som rådgivare, låt vara informell, betet i följande avsnitt. motargument, inte reagerat med ryggmärgen. Och djävulsk: vid det sista sammanträdet där Harry torde tystnaden ha varit plågsam, och den fick det har jag haft glädje av, inte minst i svåra förhand- presiderade utsågs Jörn Donner till ny verkstäl- honom vartefter att själv begränsa sina kontakter. Partikongressen närmade sig. Vi hade ett lingslägen. lande direktör, och att det bara kunde sluta med Antagligen var det också så att de som var hans katastrofmöte i Bommersvik och lyckades att på Det är möjligt att Harry å sin sida hade viss gläd- ännu ett svidande nederlag för Ahlmark insåg alla umgängesvänner, var det genom att ingå i vad som några timmar skriva ett program. Det är ur språk- je av mina kunskaper och erfarenheter från andra som hade mött Donner. Ahlmark lyckades inte inta kan kallas en struktur. De ingick inte i en familje- lig synpunkt anmärkningsvärt. Vi hittade över delar av samhällslivet. I motsats till många av mina ledningen av institutet och jag förvånas fortfarande krets eller en kamratgrupp från ungdomen utan fyrtio synonymer för ”mera ’pengar”. Vi arbetade partivänner med bakgrund i lokalt folkrörelseliv över att Ahlmark aldrig stoppade Donners mobb- hade mött varandra i relativt fasta strukturer som systematiskt, började med sju substantiv, pengar, hade jag min främsta plattform i nykterhetsrörelsen, ning av honom vid förvaltningsrådets samman- formats utifrån. Jag syftar på filmbransch och film- satsningar, bidrag, insatser, stöd, anslag och hjälp, och där hade jag lärt mig att verka i och genom mi- träden. Ordföranden Ahlmark lät nämligen direk- kulturens nätverk och på de politiska grupperingar samt sju adjektiv, större, vidgade, ökade, mera, noriteter. De som hade sin bas i fackförening- tören Donner göra dagordningen, och den senare där Harry rörde sig. Först när tiden och om- stegrade, flera och starkare. Teoretiskt skulle vi srörelsen lockades ofta att framträda med kolle- placerade alltid det enda ärende som ordföranden ständigheterna förändras inser man hur hårt med- genom att kombinera dessa ord kunna åstadkom- ktivets tyngd som viktigaste argument och det hade att föredra sist. Mötesproffs brukar kalla den- lemmarna i nätverket varit bundna av, rent av fån- ma 49 varianter. På grund av vissa språkliga gjorde inte jag. Jag minns särskilt en gång Harrys na punkt på dagordningen ”evakueringsärendet”, gade i strukturen. När denna upplöses blir det otympligheter av typen ”starkare pengar” eller vrede över ett uttalande om filmpolitiken som an- det som avhandlas när ledamöterna plockar ned alldeles tyst omkring dem. Harry drabbades av det- ”flera hjälp” reducerades dock vårt program till 44 tagits av ett fackligt representantskap i Östergöt- sina papper i portföljerna och redan slutat lyssna. I ta slags tystnad, och den kan vara svår att inse vid- behjärtansvärda kulturpolitiska reformer. Det land. ”Ska dom bestämma filmpolitiken!”, sa han. förvaltningsrådet var detta rapporten från Färg- den av. Tänk om samma fenomen drabbade Göran hela lät som ett valtal av Gunnar Hedlund. Par- Ombudsmannen i fackföreningen var aktiv i film- filmräddarna, en i och för sig viktig fråga men in- Persson när han avgick som statsminister? Tanken tikongressen antog vårt förslag enhälligt, men studion på orten och fick utan svårighet församlin- gen som branschens hårdingar brydde sig om. På så är inte alldeles orimlig. utan diskussion. Vi hade lyckats dölja alla motsät- gen att anta uttalandet. Jag kunde lugna honom sätt kom förvaltningsrådets möten under perioden Och redan vid millennieskiftet sa Harry en gång tningar, manifesta och potentiella. med att den sortens uttalanden görs ideligen och Ahlmark att oavbrutet präglas av Harry Scheins när jag ringde upp honom att han slutat ringa till inte är något att fästa avseende vid. Ingen av dem skugga. folk; de som ville tala med honom fick själva ringa Dessa rader har jag burit med mig länge – och haft som ropade ja när förslaget föredrogs kommer Sorgen över det förlorade Filminstitutet präg- honom. Det var ett säkert sätt att avsluta sina kon- oavbruten nytta av. Jag är inte säker på att de som någonsin att minnas vad det innehöll, och ingen lade mycket av Harrys fortsatta liv. Så tung var den takter med i varje fall den del av omvärlden som han ingick i den kulturpolitiska arbetsgruppen tillsam- utom förslagsställaren kommer att tillmäta det att han inte kunde glädjas åt att detta hans barn var kunde ha ett slags professionell, icke-privat kontakt mans med Harry kände samma ysterhet när de läste något värde. Genomslag för filmpolitiken kunde så livskraftigt att det överlevde också mindre skick- med. Fördelen med den sortens kontakter för en texten som jag, och däri ligger kanske en del av förk- man säkrare få genom att inte hoppa över de många liga ledare än Harry under kommande år. När vi pensionär är att de aldrig blir personligt eller på laringen till att han blev något av ensamvarg. Jag lokala biograferna och deras föreståndare, och de möttes förklarade han alltid att institutet inget be- djupet smärtsamma. och andra som följde efter kunde i bästa fall lära oss kontakterna kunde den organisation jag arbetade i tydde längre, vilket var tråkigt. Han hade varit värd att undvika att ramla i samma fälla som arbetsgrup- hjälpa till att nå. att få känna lite stolthet över att ha skapat en lång- pen. Men genom att på samma gång leda kommit-

------  och i sin bok Makten öser han bitterhet över den då- förmåga att kyligt genomskåda stötte bort många. varande industriministern som dock var oskyldig. De som kom honom lite närmare anade hos honom Den som fattade beslutet och forcerade fram dess en personlig blyghet, en rädsla att låta andra kom- verkställighet var finansministern, något som Har- ma sig för nära. Uppskattning och beundran fick ry måste ha insett. Men han fann det kanske för han del av, liksom från många också avund. Han svårt att tvingas medge att den han umgicks med så hade varit värd att också vinna tillgivenhet – något nära var den som svek honom. som alltför få i den offentliga världen visade Harry Schein var aldrig oomstridd. Många var honom. rädda för honom. Hans skarpa intellekt och hans

*'PLFUT)VTGzSFOJOHBS téarbetet och att distansera sig från dess resultat mot min uppfattning med orden: ”Kjell-Olof gil- OBT3JLTPSHBOJTBUJPOT kom Harry att själv välja katalysatorfunktionen. lade Olof, men ogillade hans politik. Genom mor- TBNNBOUSjEFTSVN 'SlOWjOTUFS Katalysatorns öde är i sådana sammanhang att inte det förlorade han Olof – men fick behålla hans poli- 5IPSMFJG)FMMCPN få bära kungamanteln själv. tik”. Just det yttrandet såg jag snarast som bekräf- ,FOOF'BOU BSUJLFM Efter Palmes död hade vi några samtal där jag telse på att spänningarna fanns, låt vara att de inte GzSGBUUBSFO )BSSZ4DIFJO berättade om den uppenbara spänning mellan Kjell- utgick från eller ledde till personlig antagonism. PDI(zSBO-JOEHSFO 'PUP)BTTF4VOECFSH Olof Feldt och Palme, som i varje fall jag upplevde En svår besvikelse upplevde Harry när Invester- "GUPOCMBEFU#JME vid regeringssammanträdena. Jag hade intrycket att ingsbanken genom ett regeringsbeslut upplöstes Feldt utmanade Palme om makten. Harry invände som egen bank. Harry blev inte informerad i förväg

------  5JEFO OVNNFS 

------  ------  ------  5JEFO OVNNFS 

------  ------  ------  ------  ------  nikutveckling under 1960-talet – och vad som före- föll kunna bli framtiden. Nina Wormbs Som uppdrag från regeringskansliet speglar Scheins studie också vilka politiska frågor som var aktuella, och på vilket sätt man tänkte sig intro- ducera dem i en bredare samhällsdebatt. Scheins an- Harry Schein & ställning som sakkunnig var emellertid något för- bryllande. Det råder ingen tvekan om att han inte var någon vanlig tjänsteman. Han hade, som andra framtidens kommuni- artiklar i den här boken visar, en stark koppling till socialdemokratin.4 Samtidigt var han noga med att han presenterade en subjektiv bild och att den inte representerade departementets åsikter. Till detta kationsteknologi kom förstås att han redan hade en mycket stark me- dial position i det offentliga Sverige, och att han var färgstark på gränsen till gräll i debatten. Inför en ny mediapolitik är på samma gång starkt förankrad i sin samtid och märkligt tidlös i sina ut- talanden om relationen mellan människan och tek- niken. Det är svårt att inte förundras över vissa av I inledningen till Harry Scheins bok med den dubbel- Schein hade fått i uppdrag av utbildningsdeparte- hans formuleringar, fascineras av det visionära och tydiga titeln, Inför en ny mediapolitik: Kabeltelevision mentet att bevaka vissa kommunikationsfrågor; det roas av hans slagfärdighet. Å andra sidan faller refe- – bildskval eller kommunikation som publicerades var inom ramen för det arbetet som han skrev sin de- renser till 70-talets kulturpolitiska debatt platt till 1972, påtalade han att ”bredbandstekniken” min- battbok om kabel-TV. Det var således ingen offentlig marken för de flesta läsare i dag, och synar man .FEJFWJTJPOjSFO4DIFJO sann kunde användas för mycket mer än bara distri- utredning i klassisk mening. Inför en ny mediapolitik hans förutsägelser i sömmarna framtonar en strate- ¬PNTMBHUJMM*OGzSFOOZ bution av TV-program. Allra mest intressant var har likväl blivit en klassiker, och det senaste decen- gisk debattstil som garderar mot kritik. Boken ger NFEJBQPMJUJLGSlO systemet om det var dubbelriktat, ansåg Schein. niets utveckling på IT-området gör att boken åter- således möjligheten att studera ett särskild verksam- ”Ett dubbelriktat kabelsystem medger informations- igen blivit aktuell för den som intresserar sig för hetsområde som Harry Schein ägnade sig åt, men UBMFUTNFEJFS flöde mellan samtliga till systemet anslutna, i prin- framväxten av dagens informationssamhälle.3 Utta- den är också ett uttryck för 70-talets massmedie- CBLHSVOEFOUJMMVQQESBHFU cip likartat det som gäller för det vanliga telefon- lar man sig om tillräckligt mycket när det gäller fram- debatt – en debatt som faktiskt bär många likheter nätet. Bildtelefonen är ett exempel på denna tek- tiden slår visserligen alltid något in, särskilt om man med dagens. 1970 hade Sverige två TV-kanaler och tre radio- nik.”1 uttalar sig lagom specifikt, vilket Schein var mästare Tanken med den här artikeln om dåtidens fram- kanaler, alla med program från AB Sveriges Radio I dag vet vi att en framgångsrik offentlig demon- på. Och visst går det 13 profeter om informationssa- tida kommunikationsteknik är därför att försöka och ingen med reklam. TV2 började sända först stration av arpnet genomfördes just hösten 1972.2 mhället på dussinet, men Scheins debattskrift är ändå svara på vem eller vilka Schein hade läst och inspi- framåt halv sju på kvällen och båda kanalerna slutade Vi vet också att nätverk kom att sammankopplas till värd extra uppmärksamhet. Fokus för boken var rerats av, vilka slutsatser han egentligen drog av den sina sändningar vid midnatt. Även i radion var det dubbelriktade system, att nätverk av nätverk etable- egentligen kabel-TV, men Schein ville också sätta in teknikutveckling som han såg möjlig samt hur hans sändningsuppehåll under natten, förutom i P3 där rades, att standarder etablerades för att kunna an- denna teknik i ett större tekniskt och massmedialt utredningen togs emot. Inledningsvis skisserar jag det var så kallad melodiradio. Dessa elektroniska sluta fler och fler – delvis genom det vanliga telefon- sammanhang. Det gör boken särskilt intressant, inte en kort samtidsbild och något om uppdragets bak- massmedier betraktades på många håll som nya nätet – och att användning stimulerade till utveck- minst i ljuset av hur vissa mediepolitiska frågor grund; därefter redogör jag för boken, dess innehåll medier som störde eller hotade existerande äldre ling av en rad tjänster, till exempel bidltelefonen i ibland kan lida av att ha sin hemvist på flera departe- och Scheins sätt att argumentera. Mottagandet blev medier. Diskussionen om ”pressdöden” som en följd form av Skype. Men det visste förstås inte Harry ment. Det sammanhang som han valde fångar därtill blandat och jag tar också upp några exempel från av televisionens segertåg världen över var livaktig Schein. inte bara dåtiden utan också vad man ansåg om tek- den debatt som följde. – och presstödet infördes 1971 efter att ha utretts

------  offentligt två gånger på kort tid.5 På samma sätt Scheins medarbetare på Televerket. I huvudtexten som en följd av satellittekniken är överdrivet”, skrev Schein själv egentligen tyckte och trodde. Menade fanns det oro inom filmindustrin för att TV-tittandet gick Schein i tur och ordning igenom helt kort vad Schein. ”Samma gäller farhågorna om att mer eller han allvar – eller drev han med sina läsare? Samma skulle inverka menligt på biografernas besöks- den ”nya kommunikationsteknologin” egentligen mindre försvarslösa länder kommer att dränkas i typ av lek iscensätter han i en passus om värderingar siffror. bestod i, dagsläget på kabel-TV-fronten och hur reklam- och propagandasändningar, överförda via och framtiden, där han skriver att ”politik är att vilja, Men det fanns också starka förhoppningarna att man kunde förstå teledata. Därefter diskuterade satellit.”11 lär någon ha sagt” – detta trots att Olof Palmes bok kunna använda radio och TV i utbildningens tjänst, han hur man kunde göra prognoser, samtidigt som Att Schein stack ut hakan på detta område är med samma titel kom bara tre år tidigare och själv- något som på offentlig nivå tydligt kom till uttryck han redovisade ett antal framtidsscenarion. ”Män- intressant, inte minst i ljuset av den diskussion som klart var en del av det offentliga samtalet.15 Detta i ”Kommittén för TV och radio i utbildningen” niskan och tekniken” fick ett eget kapitel, men socialdemokratin skulle befinna sig i tio år senare kan tolkas som ett uttryck för en mild ironi, men (TRU) som sammankallades 1967.6 Videogrammen, liknande frågor återfanns också i avsnitt om opti- när debatten om det nordiska TV-satellitsystemet man kan även förstå det som en utpräglad strategi. som videofilmen kallades från början, var ett fak- mal eller maximal information, om jämlikhet och Nordsat nådde sitt klimax.12 Som sakkunnig skick- Den gör det nämligen möjligt för Schein att både tum som oroade, även om de inte än tog den plats i demokrati i relation till den nya tekniken och så vi- ades Schein på diverse konferenser, bland annat om belägga sina påståenden och undergräva trovärdig- debatten de skulle göra tio år senare under den så dare. I kapitlet ”Av få för alla – av alla för få” dis- satelliter. Och när Nordiska Rådet ordnade ett stort heten i expertutlåtanden. Samtidigt. kallade videovåldsdebatten.7 kuterade Schein vidare vilka som skulle göra pro- seminarium på Grand Hotel Saltsjöbaden 1977 vände En annan framställningsteknik som Schein flit- Det tidiga 70-talet var följaktligen en motsägelse- gram, ett ämne som även berördes i avsnittet om han sig mot satelliten mest av kostnadsskäl. Han igt nyttjar var att uttala sig om allmänna föreställ- full tid. Samtidigt som de nya medierna tycktes er- hur verksamheten skulle regleras – vilket i sin tur var då övertygad om att kabelalternativet var billi- ningar om saker – vilka han sedan kunde gå till bjuda en rad möjligheter för att bilda, utbilda och också spillde över på hur den skulle finansieras. Det gare och lutade sig framför allt på Televerkets upp- attack mot och komplicera. ”Det bristanden sam- underhålla kunde de också fördumma, korrumpera avslutande kapitlet hette kort och gott ”En ny gifter. Samtidigt ville han hellre tala om innehåll bandet mellan teknikens utveckling och samhällets och dominera på ett tvivelaktigt och otillbörligt mediapolitik”, där Schein föreslog att det skulle och kvalitet. Hans dom över satellitfrågan, som den behov har tolkats så, att teknologin uppfattats som sätt. Det var i detta sammanhang som Harry Schein inrättas en tvärvetenskaplig byrå med uppgift att ta föll 20 år senare, var att han var så trött på den att ett instrument för kommersialismen”, heter det anställdes som sakkunnig på utbildningsdeparte- fram underlag och kunskap för den politik som nu han inte ens orkade skriva om den.13 exempelvis på ett ställe, ”och att den därför förblivit mentet där massmediefrågorna då var placerade. borde formuleras. På fler än ett sätt är en stor förtjänst med Inför en opåverkad av humanistiska värderingar och sociala Schein förordnades från den första juli 1971 och tills Sammanfattningsvis kan man säga att ett flertal ny mediapolitik just denna mixtur av redovisande och målsättningar. Framstegsideologin, obruten sedan vidare. Tanken var att han skulle bistå Ingvar Carls- typiskt scheinska idéer återkom på olika ställen i diskuterande delar. Samtidigt är den också något renässansen, ifrågasätts därför av allt fler männi- son, som varit utbildningsminister sedan hösten boken. Ibland var Schein neutralt redovisande, försåtlig som exemplet med satellitsändningar vi- skor.”16 1969, med mediepolitiska frågor. Bland dessa fanns men mitt i ett avsnitt kunde han också fälla starkt sat. Ett annat grepp var den raljerande tonen, något Detta yviga uttalande satte diskussionen i ett exempelvis filmfrågor, men även kassett- och tråd- normativa omdömen – som till exempel i ett parti som kom till uttryck i Scheins beskrivning av hur tidsbundet sammanhang och gjorde det möjligt för TV.8 Utbildningsdepartementet hade 1971 fyra med rubriken ”Den nya kommunikationstekno- vissa prognoser gjordes: Schein att på samma gång försvara och angripa tek- olika sakområden: skolväsendet, högre utbildning, login”.10 Schein redovisade där framför allt siffror niken. Eftersom bilden är mycket grov måste den allmän kultur- och bildningsverksamhet samt kyr- om datorinnehav och förändringen av utrymmet En omtyckt metod är den s k Delfi-tekniken, som kompliceras – vilket är ganska lätt. Att göra två till kan. Under den här perioden fanns det alltså inte på olika bärare av information; det vill säga, hur med möjligen omedveten ironi lånat sitt namn synes motsatta saker samtidigt lyckades Schein med någon särskild enhet som sysslade uteslutande med många TV-kanaler som kunde få rum i olika sys- från det gåtfulla oraklet i Apollos stad. Förenklat även när det gällde den nya teknikens förändrings- mediefrågor, utan de hanterades tillsammans med tem, eller hur många telefonsamtal som fick plats uttryckt innebär denna teknik att ett antal experter potential och dess hastighet. Å ena sidan talade han övriga kulturfrågor.9 på olika satelliter. I avsnittet om satelliter brände tillfrågas om vad de tror om framtiden, att deras om den informationstekniska revolutionen som det dock till. Eftersom satellitkommunikation lätt svar sammanställs statistiskt, att sammanställnin- skulle komma. Å andra sidan sa han att man inte kunde kränka ett lands gränser, redovisade Schein gen på nytt tillställs experterna och att dessa sedan skulle överdriva dramatiken i de beslut som måste 'PSNBSHVNFOUBUJPO FN:s arbete med denna fråga, vilken sades handla ger sitt definitiva svar. Delfi-tekniken är utomor- fattas, eftersom existerande infrastruktur redan mer om hegemonisk dominans än ekonomisk vin- dentligt väl lämpad för att statistiskt befästa för- hade hög kapacitet, det vill säga framtiden var redan Den bok som Harry Schein publicerade 1972 var ning. Men han avfärdade samtidigt dessa farhågor domar och ge dem en vetenskaplig dräkt.14 här. I någon mening är framtiden alltid närvarande liten till omfånget. Den hade ett behändigt format som överdrivna – och man anar ett mindre förakt i nuet, precis som dåtiden. Men huruvida framtiden med mjuka pärmar; var 250 sidor tjock, där de sista för de samtida protesterna mot imperialismen i På flera ställen i sin bok hänvisar han trots denna var där, redan 1972, beror förstås på vilken framtid 70 sidorna utgjordes av ett slags tekniskt-ekonomiskt allmänhet. ”Det är i detta sammanhang viktigt att passage till olika delfi-undersökningar, vilket förstås man menar, hur långt fram man kan gå för att appendix med bilder och tabeller som författats av understryka att talet om ett stormakternas eterkrig gjorde att läsaren fick svårt att bedöma vad Harry Scheins uttalande ska äga giltighet. Här blir hans

------  debatt- och argumentationsstil särskilt tydlig. Man 'zSTMBHGzSVUTjHFMTFS visar inte minst den diskussion som följt i spåren av inte var klarlagda, men han gjorde ingen större kan till och med tala om en strategi som gör det rättegången mot The Pirate Bay, de olika lagförsla- poäng av det. Istället underströk han att den nya te- möjligt att gardera uttalanden mot både samtida Ett av de områden Harry Schein utpekade som cen- gen om signalspaning i tråd (den så kallade FRA- kniken skulle kunna möjliggöra differentierad in- och framtida kritik. Möjligen var det just denna tralt för det framtida medielandskapet var den sam- lagen) och utelämnande av uppgift om fildelare formation. Som det såg ut nu i TV kunde han inte förmåga som var en av Scheins allra största tillgån- mansmältning av data- och telekommunikation (IPRED) samt direktiv från EU-kommissionen. riktigt se skillnaden mellan exempelvis ”Halvsju” gar som debattör. som då stod för dörren. ”Sambandet mellan data- Kopplingen till i dag är tydlig även när det gäller och ”Kvällsöppet”, men med kabel-TV skulle man En annan tillgång för Schein var förstås de kon- teknik och telekommunikation är uppenbart”, skrev ansvaret för den nya tekniken. Vilka företag skulle kunna få inte bara mer av samma. Han frågade sig kreta exemplen, som emellertid var mycket tids- han, och då framför allt ”när matning i och exempelvis släppas in och hur skulle det nya nätver- till och med om masskommunikationen kunde vara bundna. Ständigt återkommande var frågan om framtagning från datorer sker på avstånd.”20 Visser- ket organiseras? Situationen var speciell i Sverige ett övergående fenomen, tillhörande 1900-talet, skillnaden på kvalitet och kvantitet. En av fördelar- ligen hade man fått revidera föreställningar om att med ett statligt verk med de facto-monopol på tele- och att det som följde istället skulle bli ”en långt- na med kabel-TV var att det fanns plats för massor mängden data överförd via teleledningar skulle kommunikationer. Samtidigt var dataindustrin pri- gående individualiserad kultur”.26 av program. Den trängsel i etern, som var det överträffa mängden telefonsamtal inom kort, detta vat och helt dominerad av IBM som hade två tredje- Av alla Harry Scheins förutsägelser är kanske allmänt godkända skälet till att Sverige hade ett eftersom det visade sig att många datakunder an- delar av världsmarknaden. Schein ansåg att det inte denna spekulation (som han visserligen inte var en- etermediemonopol, hade alltså ingen motsvarighet vände separata nät. Men poängen var densamma. var självklart hur dessa två verksamheter skulle sam om) mest förvånande i ljuset av masskommu- när sändningen gick via kabel.17 Det innebar att in- Här försiggick vad vi i dag skulle kalla för konver- kunna samarbeta, speciellt eftersom viss data, som nikationens dominans i början av 70-talet. När man formationen skulle kunna öka, men inte nöd- gens. Samtidigt identifierade Schein att denna kon- skulle komma att lagras, var av allmänt intresse. bläddrar i tidningar från den här tiden är det påfal- vändigtvis att människor skulle bli bättre informer- vergens skulle kunna få konsekvenser för den per- Tills vidare, ansåg Schein, borde man emellertid ge lande hur mycket information som rörde de två TV- ade. ”I valet mellan ett kanske i och för sig av vikti- sonliga integriteten, inte minst i relation till den näringslivet stor frihet att etablera sig.23 Det var ett kanalernas sändningar. Att TV skulle differentieras ga informationer rikt TRU-program och en i den svenska offentlighetsprincipen. Med en självreflex- politiskt ställningstagande och egentligen inte ut- med fler kanaler var inte en främmande tanke, men andra TV-kanalen samtidigt visad Åsa-Nisse-film iv formulering kommenterade han i samma andetag slag av någon särskild framsynthet. Diskussionen att gå därifrån till att tala om individualiserad kultur väljer de flesta av tittarna den sistnämnda”, påta- samkörning av register, sammanslagning av olika om balansen mellan statliga och kommersiella in- var tveklöst ett stort steg. Schein såg dock inte lade Schein. ”Det är osannolikt att förhållandet informationsmängder och vad det skulle kunna få vesteringar såg annorlunda ut på 1970-talet när konsumenterna som producenter i denna indivi- väsentligt skulle förändras om alternativet till Åsa- för konsekvenser. ”En filmdirektör kan vara ano- liberaliseringen av exempelvis telekommunikations- dualisering (det återkommer på ett mer abstrakt Nisse inte vore ett utan kanske tio eller etthundra nym, likaså en tennisspelare eller en Danderydsbo. sektorn ännu inte hade påbörjats. Den övergrip- sätt i avsnittet om vem som ska göra program). Per- TRU-program.”18 Men inte en tennisspelande filmdirektör från Dan- ande frågeställningen är emellertid fortfarande spektivet var snarare en fragmentisering av en ex- TRU-kommittén, som inte bara utredde utan deryd.”21 aktuell, vilket upprepade statliga utredningar om isterande gemenskap där folk förmodligen skulle också producerade program med statliga medel, Detta intresse för integriteten var han inte en- bredbandsutbyggnad det senaste decenniet visar välja olika versioner av Åsa-Nisse snarare än TRU symboliserade för Schein bildning, utbildning och sam om, utan det var något som även uppmärksam- med all önskvärd tydlighet.24 – vilket Schein alltså ifrågasatte nyttan av. information. Åsa-Nisse var raka motsatsen. Schein mades i samtiden. Det satt åtminstone tre offentliga Bland Scheins resonemang var de i kapitlet om Ytterligare en förutsägelse som Schein återgav hade under hösten 1971 ondgjort sig över kvaliteten utredningar som hade kopplingar till området, näm- ”Människan och tekniken” på många sätt centrala var hur det tryckta ordet skulle ersättas av allt mer i en rad Åsa-Nisse-filmer och till slut anmält en till ligen Integritetsskyddskommittén, Offentlighets- (trots att kapitlet bara var sju sidor långt). När audiovisuell information.27 Förespråkarna hävdade Radionämnden. Ärendet blev medialt omdebatterat och sekretesslagstiftningskommittén samt Dataarki- Schein överlämnade sin bok till Bertil Zachrisson, att det var en naturlig utveckling, men Schein refe- men friades förstås av nämnden. I sin bedömning veringskommittén, och ett par år senare kom Data- Ingvar Carlssons efterträdare på ministerposten, rerade också till skeptiker företrädda av författaren konstaterades att filmen ”visserligen inte fyller sär- lagen. Det stora intresse för integritetsfrågor under föreslog han att Zachrisson skulle hoppa över de 75 Artur Lundkvist (som var en personlig vän), och skilt högt ställda konstnärliga krav på underhåll- det tidiga 70-talet hade flera bottnar och sägs ibland första sidorna och börja läsa i just detta kapitel. Det påpekade att det tar längre tid att tala än att läsa. ning” men att den uppskattades av många. Den ha stimulerats av den folk- och bostadsräkning som inledande konstaterandet att tekniken ”kan ge sam- Samtidigt som han menade att det inte var nöd- kunde inte ”anses understiga de minimikrav på god genomfördes 1970. Här var Schein inte visionär hället vad samhället behöver. Men samhället har vändigt att ställa de olika formerna mot varandra, förströelse och underhållning som avtalet avser” utan snarare i takt med tiden. Men integritetsfrå- alltid haft det svårt att artikulera sina behov”, fång- ägnade han stort utrymme åt att diskutera hur och därför fanns det heller ingen anledning att gans plats i den dåvarande debatten är ändå väl värd ade spänningen mellan önskade och oönskade kon- TV-tittandet ökat och radiolyssnandet minskat, fälla.19 att notera, för även om frågan varit juridiskt aktuell sekvenser av teknisk förändring.25 Schein påpekade särskilt i de lägre socialgrupperna. Han underströk ända sedan dess, upplever den något av en renässans att effekterna av den nya tekniken, och en övergång dock avslutningsvis att framtidens nyhetsförmed- i dagens debatt om informationssamhället.22 Det från direkt kommunikation till telekommunikation ling inte skulle låsas in i dagens strukturer eftersom

------  det skulle motverka de förändringar som kunde be- bladet fick han en bild på framsidan, en anmälan hövas.28 samt en intervju inne i tidningen som båda var neu- Över huvud taget ägnade Schein i sin bok en hel tralt hållna.31 Aftonbladets Macke Nilsson däremot, del utrymme åt att tala om behovet av klok regler- kallade i sin korta anmälan några dagar senare bo- ing. Man var tvungen att reglera för att upprätthålla ken farlig under rubriken ”Se upp för Harry Schein mångfald, det vill säga reglera för att behålla fri- – elektronikens Åsa-Nisse”.32 Förutom kritik mot heten. Men för att detta skulle kunna genomföras den föreslagna byrån var det Scheins förutsägelse behövde man bättre kunskap, och det var där Scheins att Sveriges Radio skulle komma att förlora sin mo- enda konkreta förslag kom in. Han menade att det nopolställning något som intresserade. Även Stig borde inrättas en mediepolitisk byrå direkt under- Hadenius riktade snart kritik mot Schein, och då ställd regeringen. Byråns uppgift skulle vara att föl- framför allt mot den mediapolitiska byrån som han ja medieutvecklingen, både nationellt och interna- ansåg skulle leda till en isolering av massmedia och tionellt, att informera statsmakterna och sprida med det en teknokratisering.33 kunskap, att främja forskning och utvecklingsarbete Schein gick i polemiskt svaromål både en och två och att initiera och leda studier, att studera och ana- gånger, och den retorik han gjort sig känd för lysera organisationsfrågor, finansiella frågor och saknades inte heller i denna debatt. Macke Nilsson upphovsrättsliga fråga samt att samordna. Inom fick veta att han levde, liksom Stig Hadenius, som byrån skulle man se till att knyta en rad experter för Schein tog på större allvar men likväl avfärdade. att få den tvärvetenskapliga kunskap som behövdes. Schein fann Hadenius attack både orättvis och Schein menade att det rådde stor kunskapsbrist, orimlig. ”Vår kommunikationspolitik lär knappast något han också fann stöd för i rapporter från bli mindre isolerad eller mindre teknokratisk om Unesco. Ett annat skäl var bristen på samordning. dess utformning överlåts till televerket eller L M Mediefrågorna återfanns på inte mindre än fem Ericson. […] Borgerlighetens alternativ är i varje olika departement, om man inte räknade försvaret fall realistiskt. Extremvänsterns alternativ är på sin som också hade vissa kommunikationsintressen. Av höjd romantiskt”, skrev Schein, och retoriskt frå- detta följde att det var dålig samordning mellan alla gade han sig: ”Skall telekommunikationssystemet de utredningar som samtidigt behandlade olika me- och dess många komplicerade funktioner kon- diefrågor. Vad som krävdes var en mer integrerad strueras på ett stormöte?”34 politik, om man inte ville vakna upp om ett antal år Stort utrymme fick boken också i en lång artikel och fråga hur det kunde bli som det blev, ”varför i Dagens Nyheter i början av december 1972. Artikeln samhället alltid ingriper för sent.”29 hade formen av ett samtal mellan Schein och Olof Lagercrantz; idén hade vuxit fram under några av deras gemensamma middagar. Tonen var resoner- .PUUBHBOEFEJTLVTTJPO ande och gav debatten och frågeställningarna ett sägda företag. I det ena fallet skulle lokalt näringsliv, för att se – av artister och filmare. I det första scena- )BSSZ4DIFJOPDI0MPG större djup än recensionerna dittills gjort, i alla fall föreningsverksamhet och olika typer av organisation riot skulle anslutningskostnaden vara låg, men det -BHFSDSBOU[EJTLVUFSBS Inför en ny mediapolitik publicerades i mitten av sep- från Scheins utgångspunkt. Lagercrantz ansåg att få tillgång till 15 av de 20 kanalerna, två skulle Sver- publika intresset så stort – framför allt för sport- NFEJFGSlHPS'PUP 0MMF4FJKCPME4DBOQJY tember 1972 och skapade snabbt ett stort intresse.30 Schein var alldeles för abstrakt i sin bok och bad iges Radio få och i de tre sista skulle kabel-TV- kanalen – att man snabbt skulle generera så stora Den anmäldes samma dag på både Expressens och honom konkretisera, varvid Schein gav exempel på bolaget sända långfilm, idrott respektive allmän un- vinster att kabel-TV-bolaget kunde övertrumfa Sver- Dagens Nyheters ledarsidor i tämligen positiva – om två olika utvecklingsvägar, båda ytterligheter. I det derhållning mot betalning. I det andra fallet skulle iges Radio när det gällde inköp av populära sport- än något raljerande – ordalag där båda gjorde poäng ena fallet skulle kabel-TV skötas av ett bolag ägt av kabel-TV-bolaget ha tillgång till 17 kanaler, den ar- evenemang. I det andra fallet skulle anslutnings- av att Harry Schein förmodligen själv såg sig som storföretag som Ericsson eller Bonnier, och i det tonde skulle disponeras av kulturinstitutioner som avgiften vara hög, men subventioneras för behöv- direktör för den föreslagna byrån. I Svenska Dag- andra fallet av Kommunförbundet och några stat- Operan och de två sista – som man skulle få betala ande. Reklam skulle vara förbjuden, men intäkterna

------  ändå tillräckliga för att möjliggöra programproduk- *OTQJSBUzSFS¬OBUJPOFMMB I introduktionen till sin bok nämnde Schein ett 'SlHBOTIFNWJTU tion.35 JOUFSOBUJPOFMMB antal rapporter som varit till stor hjälp. Särskilt Lagercrantz spekulerade om att Schein själv lyfte han fram en kanadensisk utredning som sam- Som påpekats utsattes Harry Scheins förslag om en föredrog det senare alternativet, samtidigt som han Inför en ny mediapolitik vimlar av citat och utsagor, manfattats i rapporten ”Instant World”, samt en byrå med ansvar för mediefrågor för stark kritik. undrade om det inte fanns en tredje väg där det inte men Harry Schein var i regel ganska sparsam med utredning som de nordiska rundradiobolagen gjort Hans argument för en sådan byrå var många, bland hände något. Schein svarade att det var svårt att säja att uppge källorna.42 Det innebär förstås att frågan med titeln ”Nordisk utredning om den nya kom- annat det som rörde frågans hemvist. Utbildnings- nej till tekniken: ”Risken är att en fåfäng kamp mot om Scheins egentliga inspiratörer förblir svårbe- munikationsteknologins återverkan på etermedier- departementets kulturenhet som hade ansvar för tekniken slutar med att marknadskrafterna vin- svarad. En och annan nämns dock naturligtvis vid na”. Att en nordisk utredning för det första tilldrog filmen hade också hand om etermediefrågorna, vilka ner.” Därför föreslog han att man istället skulle namn, bland annat Marshall McLuhan – en medie- sig Scheins intresse berodde på att etermedia länge flyttats dit från kommunikationsdepartementet av styra tekniken. Att på detta sätt göra skillnad på teoretiker som det idag är svårt att kringgå. När in- varit ett intresseområde för nordisk kulturpolitik. Olof Palme. Kvar fanns dock själva distributionen kamp mot och styrning av illustrerar återigen Scheins formationssamhället söker sina rötter har han fått Nordvisionen hade instiftats efter europeisk modell som förstås var central när man talade om stora språkstrategi. Delvis lockade en fåfäng kamp förstås förnyade läsarskaror och tidskriften Wired utnämn- 1958 och de nordiska rundradiobolagen samarbeta- kommunikationsnät. Industridepartementet hade i inte särskilt många, men framför allt framstod det de honom redan i början av 90-talet till sitt hus- de, liksom de nordiska televerken, om radio och TV sin tur ansvar för näringslivsfrågor, pressfrågor låg som oklart var styrningen började – och kampen helgon. McLuhans tankar och teser hade dock ett över gränserna. Att informera sig om teknisk förän- på finansdepartementet och upphovsrättsfrågor på slutade. Inte heller var det klart varför Schein här betydande inflytande på den offentliga debatten dring var av stor betydelse.46 ”Instant World” tycks justitiedepartementet. Schein ville integrera dessa egentligen skiljde på marknadskrafterna och tek- redan under 60-talet då böcker från hans penna – för det andra ha varit betydelsefull i Kanada,47 och olika sakområden och föreslog därför en enhet som niken. som The Gutenberg Galaxy, Understanding Media och det står klart att Schein tyckte den var viktig. Han var frikopplad från departementsstrukturen. Avslutningsvis diskuterade Lagercrantz och The Medium is the Massage – snabbt fick stor sprid- lät ambassaden i Ottawa ordna fram ytterligare Under hösten 1972 förbereddes också en sådan Schein pressens roll, där båda framstod som bekym- ning. exemplar av den och försåg Olof Palme, Ingvar Carl- enhet.52 Det tycks emellertid som om placeringen rade. Schein föreslog att pressen skulle omfattas av Att Schein läst McLuhan redan innan arbetet sson och Televerket med kopior.48 av enheten inte var helt klar. I samtal med Ragnar samma krav på saklighet som radio och TV gjorde, med boken framgår exempelvis av en artikel i BLM Samarbetet med Televerket tycks ha varit gott Edenman, som var Ingvar Carlssons företrädare en tanke han utvecklade i en artikel strax efter ny- 1969.43 Det innebar emellertid inte att han delade och i sina memoarer uttrycker Schein tillfredsstäl- och nu ledde den sittande pressutredningen, året 1973.36 Dessa uttalanden resulterade i kritik,37 McLuhans syn på massmedia och teknisk förän- lelse över att åter få arbeta med ingenjörer. De för- framgick det att även Edenman tyckte att den ”nya bland annat från Olle Wästberg i Expressen en vecka dring. McLuhan var, med sin egenartade uppdel- sta kontakterna skedde på högsta nivå, men sedan kommunikationsteknologin” var viktig, vilket senare.38 Wästberg tog debatten om den så kallade ning av medier i ”kalla” respektive ”varma”, samt var det avdelningsdirektör Stig Rosenlund som var Schein fann ”litet bekymmersamt”.53 Man anar här vänstervridningen till utgångspunkt, och menade föreställningen att innehållet inte hade någon be- kontaktperson.49 Det är mycket troligt att Schein en intressekonflikt och en rädsla för att de gamla att Scheins förslag att också kräva saklighetsregler- tydelse, en teknikdeterminist av stora mått – vilket påverkades av sina kontakter med Televerket och medierna och deras företrädare, representerade av ing av pressen var ett exempel på hur man från of- han också blev kritiserad för under 70-talet.44 Schein dess syn på teknikens utveckling, vilka ju också ut- framför allt pressen, skulle monopolisera tankear- fentligt håll ville styra och kontrollera mer.39 Det är uttryckte sig sällan så kategoriskt, utan formulerade trycktes i en bilaga i boken. Schein gick även på betet med de nya medierna och därmed låsa fast inte ägnat att förvåna att Harry Scheins svar präg- sig i mer problematiserande ordalag. Det verkar möten om teknikvärdering på Ingenjörsvetenskaps- dem i gamla strukturer. Frampå våren verkar det lades av stark indignation.40 snarare som om Schein låtit sig influeras av Hans akademin och korresponderade med teknikchefen emellertid som om Edenmans intresse svalnat och Men Schein fick inte bara försvara sina idéer på Magnus Enzensberger, som skrivit om medier allt- på Sveriges Radio, Johan von Utfall. I alla händelser ingenting hände sedan före valet hösten 1973.54 tidningarnas debattsidor, han for själv också kors sedan 50-talet. I början av 70-talet publicerade han påverkades Televerket av kontakten med Schein. Istället fick Carl Lidbom i uppdrag att leda en och tvärs genom både Sverige och Norden för att en kort artikel om medier där han ansåg att de elek- Hans uppdrag initierade aktiviteter på verket som arbetsgrupp för mediepolitiska frågor, i vilken Schein diskutera boken, teknisk förändring och mediepoli- troniska mediernas potential eller begränsning inte tillsatte en arbetsgrupp ”för att studera tråd-TV:ns ingick.55 tik. Han var med i radio och TV, på Publicistklub- alls låg i tekniken, som mycket väl kunde anpassas.45 utveckling”.50 Ett centralt och mycket konkret re- Inte förrän 1982 bildades en särskild enhet för ben och Journalisthögskolan, hos Tidningsutgivare- Att TV-systemet var ett distribuerat system hade sultat av Scheins uppdrag var således etableringen mediepolitiska frågor på utbildningsdepartemen- föreningen och på Sekretariatet för framtidsstudier.41 inte sina tekniska, utan snarare sina politiska skäl. av vad som på 80-talet skulle bli ”Kabel-TV-divi- tet,56 men man kan undra om Harry Schein var nöjd Hans önskan om att boken skulle starta en debatt På detta sätt underströk Enzensberger möjligheterna sionen” på Televerket, som fick stor betydelse när med den lösningen. För även om pressfrågor så och diskussion slog in med råge. snarare än begränsningarna, vilket också var synligt TV-landskapet förändrades.51 småningom också hamnade på utbildnings- och i Scheins resonemang. senare kulturdepartementet, så fanns det inga givna

------  sätt att överbrygga skillnader i perspektiv mellan gäller ägande och produktion, men den liberaliser- lytiskt värde, eftersom uppfattningen om vad som sionella identitet var tätt förbunden med filmen, kommunikationsdepartementet och senare närings- ing av telesektorn som i Sverige sakta påbörjades är nytt respektive gammalt kan styra våra föreställ- som på 40- och 50-talet hade en oomstridd position. departementet. Schein satte fingret på en central redan under 80-talet var frånvarande i hans be- ningar om ett fenomens betydelse och behovet av Och han såg TV etablera sig med oanad kraft under aspekt av det framväxande informationssamhället, skrivning. Schein var helt fast i föreställningen om reglering eller stöd. Vad Schein definierade som nytt 60-talet. Det är i detta mediehistoriska ljus man nämligen hur innehåll och infrastruktur samverkar naturliga monopol, som under den här perioden respektive gammalt bestämdes av hans egna upp- måste förstå Harry Scheins definition av radio och på sätt som gör det svårt att reglera sektorsvis utan var den förhärskande organisationsmodellen för fattningar och upplevelser. Han var född 1924 i en TV som nya medier 1972. Och det belyser kanske att märkligheter uppstår. Det framväxande kravet allsköns infrastruktur.58 Han diskuterade inte heller tid när tidningspressen var det helt dominerande också dagens diskussion om nya medier. För vem är på teknikneutrala juridiska lösningar kan delvis ses de personliga terminalerna där våra skärmar blivit massmediet.60 Han blev vuxen under andra världs- de nya medierna egentligen nya – och hur länge som ett resultat av detta. mindre och bärbara eller större och vägghängda. kriget, när radion utvecklats till distributionsteknik kommer de vara det? Det mesta av spekulation skedde på en samhällelig för nyheter, propaganda och kultur. Hans profes- nivå och Schein uttryckte egentligen ganska lite om "WTMVUOJOH¬4DIFJO hur individen skulle komma att manövrera i detta TPNNFEJFQSPGFU nya medielandskap. Visserligen skrev han om det /PUFS stora bredbandsnätet som skulle kunna koppla sam- Inför en ny mediapolitik var en inflytelserik bok, även man hela städer med påföljden att nationen kanske )BSSZ4DIFJO *OGzSFOOZNFEJBQPMJUJLLBCFMUFMFWJTJPO¬CJME FOEFUBMKFSBEHFOPNHlOHBWVUCJMEOJOHTQSPHSBNNFOPDI om den kanske gav få direkta politiska eller organi- inte skulle vara den naturliga indelningen i framti- TLWBM FMMFS LPNNVOJLBUJPO 4UPDLIPMN "MMNjOOB GzSMBHFU  EFSBTGzSIlMMBOEFUJMMPMJLBJOUSFTTFHSVQQFSPDITUBUMJHTUZS  +BHWJMMUBDLB-FOB&XFSUTTPOPDI/JDLMBT-VOE OJOH satoriska resultat. Det faktum att den diskuterades den, men han talade förvånansvärt lite om ett glo- CMBEGzSHPEBTZOQVOLUFSQlUJEJHBSFBSUJLFMVULBTU  4FFYFNQFMWJT&SJL)zKEFTUSBOE %FUWFEFSWjSEJHBWJEFPWlM brett och fortfarande nämns som en viktigt bidrag baliserat kommunikationssystem. Kapacitetsök-  4F FYFNQFMWJT +BOFU "CCBUF  *OWFOUJOH UIF *OUFSOFU $BN EFU"UUlUFSVQQSjUUBNPSBMJTLPSEOJOH 6QQTBMB"DUB6OJWFS till den offentliga debatten om den ”nya kommu- ningen i både nät och datorer var heller inte särskilt CSJEHF .BTT.*51SFTT  FMMFS.BOVFM$BTUFMMT *O TJUBUJT6QTBMJFOTJT  EJTT  nikationsteknologin” är ett tecken. Och kanske närvarande. UFSOFUHBMBYFO 3FºFLUJPOFSPN*OUFSOFU FLPOPNJPDITBN  6UCJMEOJOHTEFQBSUFNFOUFU  1SFTTLPNNVOJLn  EBU  IjMMF (zUFCPSH%BJEBMPT    7PM )BSSZ4DIFJOTQFSTPOBSLJW "SCFUBSSzSFMTFOT kunde den inte vara annat än ett debattinlägg, något Framför allt kunde Schein inte förutspå hur själ-  #FHSFQQFUJOGPSNBUJPOTTBNIjMMFjSPNUWJTUBUPDIKBHjN BSLJW PDI CJCMJPUFL IjEBOFGUFS )4"3"#  5ZWjSSIBS KBH att bryta sina egna idéer och föreställningar mot. va innehållet skulle komma att skilja sig från kom- OBSJOUFCJESBUJMMEFOEJTLVTTJPOFOJEFOIjSBSUJLFMO5FSNFO JOUFIJUUBUOlHPUNBUFSJBMGSlO)BSSZ4DIFJOTUJETPNTBLLVO För boken var i många stycken före sin tid. Talet om munikationen per se. Genom de gemensamma JOUSPEVDFSBEFTSFEBOVOEFSUBMFU NFOEFUWBSGzSTU OJHQlEFQBSUFNFOUFUJVUCJMEOJOHTEFQBSUFNFOUFUTNBUFSJBM bredband var med all sannolikhet svårt att förhålla digitala standarder vi har i våra nät i dag, så kallade :POFKJ.BTVEB TPNNFETJOCPL*OGPSNBUJPOTTBNIjMMFUJ Ql3JLTBSLJWFU%FUJOOFCjSBUUKBHJOUFLVOOBUTUZSLB4DIFJOT sig till, och ännu svårare var det med föreställningen protokoll, spelar det ju ingen roll vad som skickas i TWFOTL zWFSTjUUOJOH   JOUSPEVDFSBEF CFHSFQQFU NFE WFSTJPOFSNFEBOESBLjMMPS+BHIBSFNFMMFSUJEGzSTzLUBUUUB EFOCFUZEFMTFTPNCMJWJUEPNJOFSBOEF4F#FSOU4LPWEBIM  IjOTZOUJMMEFUUBJNJOGSBNTUjMMOJOH om alla och envar som producent och konsument i kablar och fibrer. Kopplingen mellan bärare och %FOEJHJUBMBGSBNUJEFO 4UPDLIPMN*OTUJUVUFUGzSGSBNUJET )VWVENBOGzSLVMUVSPDICJMEOJOHTWFSLTBNIFUFOWBS3P ett framtida elektroniskt samhälle. När man läser tjänst är upplöst. Det finns inga tecken som tyder TUVEJFS   GG MBOE1lMTTPO TPNFGUFSUSjEEFTQlQPTUFOlSBW(VOOBS boken i dag är det svårt att inte fascineras av vad på att Schein kände till utvecklingen av TCP/IP,  %FOOBLPQQMJOHWBSBMMUGzSTUBSLGzSBUUIBOTLVMMFLVOOBCMJ 4WFOTTPO*OHWBS$BSMTTPOWBSNJOJTUFSGSBNUJMMIzTUFO som ser ut som en stor framsynthet. Schein förutsåg vaken i boken eller i det efterlämnade arkivmateri- DIFG GzS 57 J TMVUFU BW UBMFU BOTFS 4UJH )BEFOJVT J ElIBOFGUFSUSjEEFTBW#FSUJM;BDISJTTPO4UBUTTFLSFUFSBSF verkligen en hel rad förändringar som inträdde 30 alet. Det verkar inte som han ens kunde föreställa ,BNQFOPNNPOPQPMFU4WFSJHFTSBEJPPDI57VOEFSUBMFU WBSVOEFSClEBSFHFSJOHBSOB1BMNF-FOOBSU4BOEHSFO4UBU 4UPDLIPMN1SJTNB  %FOIJOESBEFIPOPNFNFMMFS TLBMFOEFSOGzSBLUVFMMBlSTBNUTBNUBMNFE-BST.BSnO UFM år senare, i en annan tid och i ett annat samman- sig en sådan utveckling. Detta inte sagt för att förta UJEJOUFGSlOBUUCMJSTUZSFMTFPSEGzSBOEFGzS4WFSJHFT3BEJP FGPO hang. de förändringsmönster som Harry Schein faktiskt ¬ 4FLBQJUMFUBW+BOOF-JOERWJTU(SJOEFGzSFOBOBMZTBW4DIFJOT Men samtidigt som det fanns förutsägelser som identifierade som viktiga, utan mer för att förtydli- .BOUBMBEFPNESJGUTTUzEJGPSNBWQSPEVLUJPOTCJESBHUJMM SFUPSJL slog in, fanns det förstås en rad saker som inte alls ga att han inte helt och fullt kunde frigöra sig från BOESBUJEOJOHBS#FUjOLBOEFUGSlOlSTQSFTTVUSFEOJOH )BSSZ4DIFJO   IFUUF%BHTUJEOJOHBSOBTFLPOPNJTLBWJMMLPS 406 PDI  /JOB8PSNCT ¯/PSETBUTPNIPUFMMFSMzGUF¬PNUFLOJLPDI föll ut såsom Schein hade tänkt sig. Ett exempel var sin samtid. Tvärt om befann han sig mitt i den, med CFUjOLBOEFU GSlO  lST QSFTTVUSFEOJOH %BHTQSFTTFOT EFO OPSEJTLB UBOLFO¯  )JTUPSJTL UJETLSJGU  OS    /JOB frågan om reklam där han, som många andra, allt vad det innebar. Kanske satt han också fast i sin TJUVBUJPO 406   `WFO  UJMMTBUUFT FO QSFTTV 8PSNCT 7FNjMTLBEF5FMF9 0NTBUFMMJUFSJ/PSEFO¬ föreställde sig att reklamkakan var konstant och egen historia och sin egen ålder. USFEOJOHTPNMjNOBEFTJUUTMVUCFUjOLBOEFNFEUJUFMO  )FEFNPSB(JEMVOET  EJTT  inte skulle växa med antalet kanaler. Om man in- Svante Lindqvist har argumenterat för att en 4WFOTL1SFTT4UBUMJHQSFTTQPMJUJL 406 'SlHBOWBS )BSSZ4DIFJO .BLUFO SFGFSFSBEJ-FOB&XFSUTTPO %BOTFO förde reklam i kabel-TV skulle reklampengarna inte människas föreställning om vad som är ny respektive GzMKBLUMJHFONZDLFUBLUVFMMEFGzSTUBlSFOQlUBMFU4F LSJOHHVMELBMWFO&OIJTUPSJBPNVQQCZHHBOEFUBW57¬ FYFNQFMWJT.lOHGBMEPDISjDLWJEE4MVUCFUjOLBOEFBW1SFTT  4UPDLIPMN4/4GzSMBH   59 räcka till en reklamfinansierad eterburen kanal, gammal teknik formas av hennes uppväxt. Tanken LPNNJUUnO 406 LBQ )BSSZ4DIFJO  ¬ 57 trodde man. Schein hade visserligen föreställnin- är enkel, men det förtar på intet vis dess relevans. I  4F*OHSJE-JOEFMM ,BNQFOPNVUCJMEOJOHTQSPHSBNNFO4LPM )BSSZ4DIFJO  0MPG1BMNF 1PMJUJLjSBUUWJMKB 4UPDL gar om hur olika aktörer skulle kunna agera när det relation till teknikpolitik har den också ett stort ana- SBEJPPDI6UCJMEOJOHTSBEJP¬ -VOE"SLJW  GzS IPMN1SJTNB  

------  )BSSZ4DIFJO   %FCBUUFOPNEFOTlLBMMBEFWjOTUFSWSJEOJOHFOWBSMJWMJHJ )4"3"#4DIFJO  `WFO(zSBO-BOOFSHSFOJOHJDL "SOF ,BJKTFS  * GjESFOT TQlS  EFO TWFOTLB JOGSBTUSVLUVSFOT  /jSEFUHjMMFSGSFLWFOTCSJTUPDIVUCZHHOBEFOBWEFUTWFOTLB CzSKBOBWUBMFU EFMWJTTPNFUUSFTVMUBUBWJOUSPEVLUJPOFO JEFOOBHSVQQ5FMFGPOTBNUBMNFE-BOOFSHSFO  IJTUPSJTLB VUWFDLMJOH PDI GSBNUJEB VUNBOJOHBS 4UPDLIPMN SVOESBEJPOjUFU TF/JOB8PSNCT (FOPNUSlEPDIFUFS'SBN BWPDISFLSZUFSJOHFOUJMM57%FOPNGBUUBOEFEJTLVTTJPOFO +BHIBSJOUFLVOOBULMBSHzSBFYBLUOjS NFOJlSTTUBU $BSMTTPOT   WjYUFOBWEJTUSJCVUJPOTOjUFUGzSSBEJPPDI57 4UPDLIPMN/PS BWQSPHSBNNFO'SlOTPDJBMJTNUJMMzLBEKjNMJLIFUPDI)BSEV TLBMFOEFS¹OOTFONFEJFFOIFUGzSWJMLFO(zSBO-BOOFSHSFO 4WBOUF-JOERWJTU ¯.PEFSOUFLOJL¬FOHFOFSBUJPOTGSlHB ¯  TUFEUT  'zSFTUjMMOJOHFOPNGSFLWFOTCSJTUTPNPSHBOJ IzSUWBETPNIjOU TPNTjOEFTIzTUFO CJESPHPDLTl WBSDIFG%FUWFSLBSTPNPNEFOUJMMLPNOjS+BO&SJL8JL *7"OZUU OS  ¬ TFSBOEFQSJODJQIBSCMJWJUVUNBOBE JOUFNJOTUQPMJUJTLU'zSFUU 4F5PSTUFO5IVSnO .FEJFSJCMlTWjEFS%FOTWFOTLBSBEJPPDI TUSzNWBSNJOJTUFS 'zSFOMFWOBETUFDLOJOHTFFYFNQFMWJT"OEFST'FSNTCJESBH TWFOTLUFYFNQFMTF"OEFST&#PSH 'zSNZOEFSJFUTUFPSJ&OLSJUJL UFMFWJTJPOFOTPNTBNIjMMTCFWBSBSFPDITBNIjMMTLSJUJLFS 4UPDL  4DIFJO  ¬KGS&XFSUTTPO  G UJMMEFOOBCPL BWQVCMJDTFSWJDFJEFPMPHJO 4UPDLIPMN$JUZVOJW1SFTT   IPMN/PSTUFEU    'zSTUBUMJHJOCMBOEOJOHJTWFOTLJOGSBTUSVLUVSIJTUPSJTLUTF  4DIFJO   7PM)4"3"#4DIFJO ®%FUCFIzWTSFHMFSGzSQSFTTFO¯   -BST#FSHNBO 3BEJPOjNOEFOBOTFS¥ 4UPDLIPMN-JCFS'zS &YQSFTTFO   MBH  ¬  *OUSFTTFUUZDLTIBWBSJUJOUFOTJWBTUKVTUFGUFSCPLFOTQVCMJDFS 4DIFJO   JOH TFCSFWGSlO)BSSZ4DIFJOUJMM*OHWBS$BSMTPO EBU   4DIFJO     7PM   NFO IzMM J TJH jWFO MlOHU JO Ql   TF 4F1FUFS4FJQFM ¯"MPOFOPNPSF¯ J'FTUTLSJGUUJMM.BSJBOOF NBOVTLSJQUPDIBOGzSBOEFO7PM )4"3"# -FWJO SFE"OUPOJOB#BLBSEKJFWB&OHFMCSFLUFUBM  4UPDL %FUUB SFUBEF CMBOE BOESB 4UJH )BEFOJVT  TPN UZDLUF BUU IPMN/PSTUFEUTKVSJEJL  ¬ PNUJEJHEJTLVT 4DIFJOQlEFUWJTFUJOUFCBSBTOVWBEFMjTBSFOQlWjHMFEOJOH TJPO BW JOUFHSJUFUFO -BST *MTIBNNBS  0GGFOUMJHIFUFOT OZB VUBOPDLTlGSBNTUPEJFOTBNUNBKFTUjU ¯)BSSZ4DIFJOCMBOE SVN5FLOJLPDIQPMJUJLJ4WFSJHF¬ eSFCSP6OJW OZBNFEJFS¯ "GUPOCMBEFU   CJCM  LBQPDIaTB4zEFSMJOE 1FSTPOMJHJOUFHSJUFU 4F1FS7FTUFSMVOETCJESBHUJMMEFOOBBOUPMPHJ TPNJOGPSNBUJPOTQPMJUJL%FCBUUPDIEJTLVTTJPOJTBNCBOENFE 4FFYFNQFMWJT4VTBO+%PVHMBT ¯.BTT.FEJB'SPN UJMMLPNTUFOBW%BUBMBH   #PSlT7BMGSJE   UPUIF1SFTFOU¯ J"$PNQBOJPOUPQPTU"NFSJDB SFE  4DIFJO   +FBO$ISJTUPQIF"HOFX3PZ3PTFO[XFJH  .BMEFO ." +jNGzSPDLTlEJTLVTTJPOFOPNCBMBOTFONFMMBOLPOLVSSFOT #MBDLXFMM   PDITUBUMJHJOWFTUFSJOHJEFUTlLBMMBEF5FMFLPNQBLFUFU FMMFS )BOT.BHOVT&O[FOTCFSHFS ¯$POTUJUVFOUTPGB5IFPSZPG WJEGSBNUBHOJOHFOBWFOOZ*5BHFOEBGzS&6FGUFS UIF.FEJB¯ /FX-FGU3FWJFX7PM  *4DIFJOTQFS  4DIFJO   TPOBSLJW¹OOTSFGFSFOTFSUJMM&O[FOTCFSHFSJFOUJEJHWFSTJPO 4DIFJO   BWBSUJLFMOUJMMTBNNBOTNFE0MPG-BHFSDSBOU[7PM )4 &UU FYFNQFM Ql FO BVEJPWJTVFMM JOEJWJEVBMJTFSBE LVMUVS jS "3"# GzSTUlT :PV5VCF4F WJEBSF 1FMMF 4OJDLBST  1BUSJDL 7PO 8PSNCT G EFSBV 5IF:PV5VCF3FBEFS 4UPDLIPMN,VOHMJHBCJCMJPUFLFU  4FWJEBSF-BVSFODF#.VTTJP 5FMFDPNOBUJPOUFMFDPNNVOJ   +jNGzS PDLTl )FOSZ +FOLJOT  $POWFSHFODF $VMUVSF DBUJPOT DPNQVUFST BOEHPWFSONFOUTJO$BOBEB .POUSFBM 8IFSF0MEBOE/FX.FEJB$PMMJEF /FX:PSL/FX:PSL6OJ .D(JMM2VFFO±T6OJWFSTJUZ1SFTT  G WFSTJUZ1SFTT   #SFWGSlO4DIFJOUJMMBNCBTTBEFOJ0UUBXB   7PM 4DIFJO  ¬  )4"3"# 4DIFJO  ¬ DJUBUGSlOTJEBO #SFWGSlO4DIFJOUJMM*OHWBS$BSMTTPO   7PM  7FDLBO JOOBO WBS 4DIFJO JOUFSWKVBE J "GUPOCMBEFU VOEFS )4"3"# SVCSJLFO¯4WBSBGzS¯PDIOjNOEFElCPLFO"GUPOCMBEFU  #SFWGSlO4DIFJOUJMM*OHWBS$BSMTTPO   7PM    )4"3"#  &YQSFTTFO %BHFOT/ZIFUFSPDI4WFOTLB%BHCMBEFU TBNUMJHB  4FWJEBSF-FOB&XFSUTTPO 5IF5SJVNQIPG5FDIOPMPHZ0WFS   1PMJUJDT  3FDPOTUSVDUJOH 5FMFWJTJPO TZTUFNT 5IF &YBNQMF PG  "GUPOCMBEFU   4XFEFO -JOLzQJOH5FNBVOJW  EJTT ¬  4UJH )BEFOJVT  ¯)BSSZ 4DIFJO CMBOE OZB NFEJFS¯  "GUPO  #SFWGSlO4DIFJOUJMM*OHWBS$BSMTTPO   7PM  CMBEFU   )4"3"# .BOVTLSJQU 7PM)4"3"#  #SFWGSlO4DIFJOUJMM*OHWBS$BSMTTPOPDI0MPG1BMNF    ¯,BCFM57 TBNIjMMTGBSB FMMFS FUU GSBNUJETIPQQ ¯  %BHFOT JOLMVTJWF1.GSlO6UCJMEOJOHTEFQBSUFNFOUFU¯"OHFW /ZIFUFS   FYQFSUHSVQQGzSLPNNVOJLBUJPOTGSlHPS¯EFDFNCFS ¯0NCFUZEFMTFOBWUJEOJOHTjHBSFTQlUSZDLOJOHBSQlSFEBL #SFWGSlO4DIFJOUJMM*OHWBS$BSMTTPOPDI0MPG1BMNF   UzSFSOB¯ %BHFOT/ZIFUFS    7PM )4"3"# )BSSZ4DIFJO 4DIFJO 4UPDLIPMN#POOJFST  ¬  #SFWGSlO4DIFJOUJMM*OHWBS$BSMTTPOPDI 7PM)4"3"#  7PM )4"3"#  0MMF8jTUCFSH ¯7"3/*/(GzS4DIFJO¯ &YQSFTTFO    #SFWGSlO4DIFJOUJMM#FSUJM;BDISJTTPO   7PM 

------  behöll sitt tjänsterum i Filmhuset – och satte nästan pv: Spekulationerna i media om att Harry Schein skulle aldrig sin fot i kanslihuset. bli chef för den nya kanalen TV2, fanns det någon san- Ingvar Carlsson ning bakom där? per vesterlund: Låt oss börja med frågan om var- för Schein fick det här uppdraget. ic: Det hade jag ingen insyn i, det var före min tid som utbildningsminister, Samtal i november ingvar carlsson: Det var ju så att mediafrågor- na började segla upp vid den här tiden. Det pratades pelle snickars: Får vi återkomma till mediepolitiken; mycket om nya teknologier. Men kunskapen ”om när du sedan lämnade utbildningsdepartementet och han det där nya” var begränsad i departementet. Jag hade han gett ut sin rapport – då var uppdraget liksom sökte en utomstående som kunde tänka annorlunda avklarat? och ge frågorna nya infallsvinklar. Det var ett fritt och självständigt uppdrag, och rapporten var helt ic: Nej, han fortsatte under Bertil Zachrisson. Jag hans egen idé. tror att han fortsatte ända fram till 1976. Men vilken roll han spelade i förhållande till Zachrisson vet jag pv: Vilken politisk vikt kan man säga att Scheins insatser inte. Han åberopar ju inte Zachrisson särskilt my- som sakkunnig i mediefrågor hade? cket i sin bok.

ic: Man får ju erkänna att hans idéer inte fick något ps & li: Nina Wormbs, som har skrivit om Scheins rapport omedelbart genomslag. De låg kanske för långt fram för den här boken, menar att en del av hans förslag, vid Harry Schein var en person med stort kontaktnät Trots att de länge hade rört sig i samma politiska i tiden. Mediapolitik har väl inte heller varit social- sidan av de visionära, var att man skulle inrätta något och utvecklad känsla för namedropping. I hans själv- kretsar träffades Harry Schein och Ingvar Carlsson demokratins starkaste gren. Sedan kom andra frågor slags mediebyrå. Av det blev inget. Mediefrågorna var då biografi Schein från 1980 finns ett mycket omfat- först 1970. Mötet skedde på ett av Scheins favorit- emellan under 70-talet. Men det visionära var ju utspridda på olika departement, och där har de legat tande personregister. Fem namn återkommer där lokus: Operabaren. Carlsson var då nytillträdd som starkt, där låg han långt framme och anade vad som kvar. med en frekvens som placerar dem i en klass för sig: utbildningsminister. Mötet skulle handla om film skulle komma långt före de flesta. Ingmar Bergman, Ingrid Thulin, Olof Palme, Kris- och politik; den sittande filmutredningen hade upp- ic: Ja, som sagt så kom vi ju aldrig fram till den ter Wickman – och Ingvar Carlsson.1 drag att föreslå åtgärder för att motverka nedgån- lars ilshammar: Frågan om varför Harry Schein samlade mediepolitiken som jag kanske hade tänkt Carlsson var alltså en central person för Schein, gen av svensk filmproduktion, men arbetade lång- aldrig blev kulturminister har ofta ställts. Vad är ditt mig, det var så mycket annat som tog över så att det som chef och så småningom som vän. I Schein be- samt, och Schein var rädd att ”kon skulle dö medan svar? Var han någonsin aktuell för den posten? här rann ut i sanden. Jag vet att när jag knöt honom skriver han Carlsson som en av endast två nära pappershögen växte”. Nu sökte han en politisk väg till departementet så hade jag inte så där konkreta, manliga vänner (den andre är Kjell Grede) som var att lösa problem som inte kunde klaras förhandlings- ic: Varken jag eller Olof Palme hade några sådana bestämda uppfattningar om vad det skulle resultera tydligt yngre än han själv.2 Han skriver beundrande vägen.4 tankar. Harry hade kanske velat bli minister, han i – jag bara kände att det här är ett viktigt område. om Carlssons intellektuella snabbhet, omdöme, Carlsson blev snabbt övertygad om att Scheins antydde det själv ibland, samtidigt som han nog in- politiska intuition och stilkänsla (!).3 Ingvar Carls- förslag till lösning i princip var rätt. De började såg sina mindre lämpliga sidor. Han var ju ingen ps: Det är väl också det som gör att den här frågan blir så son är också en av mycket få personer som får ode- istället diskutera andra frågor. Det blev början på lagspelare. Han kunde vara rätt arrogant och otålig intressant idag med tanke på en tilltagande mediekon- lat positiva recensioner av Harry Schein. Deras vän- en dialog som skulle pågå i mer än 35 år. Kort ibland. Om han hade blivit minister skulle han vergens; här har vi en person för 40 år sedan som ser den skapsförhållande skulle vara ända fram till Scheins därefter anställdes Schein som expert i mediepoli- omedelbart ha tagit strid i många frågor utanför sitt närma sig och som politiskt har hittat på lösningar. Det är död. En förmiddag i början av november 2009, tiska frågor på utbildningsdepartementet. Där blev sakområde och förmodligen lämnat regeringen med spännande. medan rättsförhandlingarna om Scheins testamente han personlig rådgivare till Carlsson och författare buller och bång när han inte fick sin vilja fram. pågår i Attunda tingsrätt, träffar redaktörerna för till den okonventionella utredningsraporten Inför IC: Ja, det håller jag med om. Han var rätt ute. Ab- denna bok Carlsson för ett samtal om Schein och en ny mediapolitik som kom 1972. Formellt anställdes solut. vänskapen med denne. han som sakkunnig i departementet. Men Schein

------  * * * bidra med. Vi visste vad vi ville göra – problemet var att kämpa igenom det ute på arbetarkommuner li: Låt oss tala om privatpersonen Schein – jag tänker och mot LO och så vidare. Det var ju inte längre exempelvis på hans liv efter 1990. Han andas ju själv frågan om de stora visionära förändringarna eller ibland en sorts ensamhet och kanske framförallt under de någonting sådant, och samtidigt hade Harry blivit senare delarna av nittiotalet en bitterhet över att inte äldre och hade inte greppet på samma sätt som ti- längre ha någon position och rådgivarroll. Att han inte så digare. Jag tror att det här speglar en ganska normal ofta blev konsulterad, stämmer det? utveckling för en person som har varit central och inte helt vill släppa det – en del klarar det ganska ic: Det är väl så som om nästan alla känner när de bra, andra har svårare. har lämnat. Det är inte unikt för Harry. Han hade ju ett behov av att vara nära och han kom med den li: EU-frågan borde ju ha tilltalat honom. här boken Sluten som är väldig pessimistisk. Jag sade till honom att jag blev rätt ledsen när jag läste boken. Iic: Ja, han var absolut för EU, men inte heller där ”Här har du kommit till Sverige med två tomma kunde han bidra. Det går ju så fort allting – man blir händer och först gjort en egen karriär inom ringrostig och det blev Harry. Det blir man på några näringslivet och så har du byggt upp Filminstitutet få år när man lämnar, då kan man inte fungera som och så gick jag igenom allt vad han åstadkommit. rådgivare längre. Journalister frågar mig ofta nu: Och dina krönikor i Dagens Nyheter, som är så otro- ”Du är väl nära rådgivare till Mona Sahlin?” Nej, ligt bra – och så sitter du och gnäller, vilket liv du det är jag inte, det skulle vara fullständigt livsfarligt, har haft alltså!” Och då skrattade han lite och sade; därför att jag har inte längre den kunskap som skulle ja, ja, jo det är klart. Han ville tycka lite synd om sig kunna ge något. Du måste ha hela bilden klar för själv under den här perioden, och om det här hade dig, och på ett halvår har du tappat mycket – två år, vi ju rätt mycket debatter då. Jag försökte, eller jag då bygger du väldigt mycket på gamla och delvis vet fortfarande inte riktigt om det var så att det här förutfattade meningar. Och det här inser långt ifrån var en äkta känsla, eller att han ville tycka synd om alla människor, utan de tycker att de följer media sig själv. Men jag tyckte att det var helt fel och vi och varför gör de inte si och varför gör de inte så och pratade mycket om det och jag tror väl att de samtalen jag sitter inne med sanning. Och Harry satt inne hjälpte väl honom att, så att säga, i den mån det var med sanningen rätt länge, tyckte han och vi hade, en äkta känsla, att komma ur det. Det var ju utifrån det, väldigt spännande samtal. Det var roligt obestridligt att han hade varit väldigt framgångsrik. att snacka med Harry, för han var ju så otroligt beläst om jag nu ska korrigera bilden – han följde li: Vet du om det fanns några försök från det social- verkligen med i internationell debatt och svenska demokratiska partiets sida att dra nytta av honom under medier. Så var han som debattör uppdaterad och nittiotalet? spännande, och hans krönikor höll hög klass in i det sista. Men det är trots allt något annat än att vara

ic: Under 90-talet? Det tror jag inte, det vi höll på den träffsäkre rådgivaren. 5WlMFFOEFIFSSBS med då det var ju 500 procents ränta och det var ¬)BSSZ4DIFJO oerhört smärtsamma besparingar och skattehöjnin- li: För att hårdra det resonemanget; någonstans i bryt- PDIElWBSBOEF gar för att få ner budgetunderskottet och räntorna ningen mellan åttio- och nittiotal så blir han ringrostig VUCJMEOJOHTNJOJTUFS *OHWBS$BSMTTPO samtidigt som vi ville stimulera sysselsättningen, utan att riktigt inse det själv? 'PUP+BO&$BSMTTPO och det var ingenting där Harry egentligen kunde 4DBOQJY

------  ic: Ja, det kan man väl säga. Han var 82 när han dog ps: Det är väl som han sagt i någon intervju – att han li: Om du skulle försöka sammanfatta Harry Scheins ingsmässigt ville han ha ett samhälle där det råder en 2006 och när man är 72 då vet jag av egen erfaren- ville lära känna sig själv, och så skriver han boken och insatser och betydelse – kan du göra det? hög grad av jämlikhet och trygghet. Stora het så att säga att man tappar rätt mycket. Det var kommer väl inte fram till att han hade lärt känna sig försäkringssystem – basen för välfärdssamhället – 1996 för Harrys del… själv, men han har åtminstone fått bort problemet. ic: Ja, då får man dela upp det i två delar. En är ställde han absolut upp på. Sedan var han tveksam väldigt tydlig och konkret. Han byggde upp sitt till en del av vår utbildningspolitik. Han var ingen ps: Just vid 72? li : Det finns väl få som har gjort så många självbiografis- företag, som han kunde sälja med en betydande partigängare. Det kan man inte säga. ka verk: I själva verket, Schein, Sluten, i viss mån vinst, och det lade grunden till hans förmögenhet. li: Nej, jag säger sjutti. 70 år är för mig en bryt- Makten, även om den är mer resonerande. Han skriver Det är hans insatser på Filminstitutet: filmavtalet, ps: Om man skulle försöka sammanfatta de här diskus- punkt, för så är det biologiskt för de flesta av oss alltså minst tre självbiografier. En annan sak som vi har Filmhuset. Det är hans ställning som kulturdebattör, sionerna; vilka fält pratade han helst om? Var det kultur- tror jag. Det finns några få som Adenauer som klarat varit inne på är hans egenskaper som debattör. En text i i BLM, filmdebattören och recensenten av filmer politiken, eller? längre. Men om du tar Brezjnev och andra så var det den här boken diskuterar Schein som retoriker med ut- både i radio och i tidningar och möten med diskus- ju en katastrof när de fortsatte. Harry Schein var gångspunkt i hans krönikor i DN. Du har ju sett honom sioner om kulturpolitik och som mediedebattör. ic: Det går inte att prioritera – ett samtal kunde ännu en bit in på 90-talet en spännande debattör; livslevande i debatter – hur skulle du vilja karakterisera Sedan har han den helt andra rollen som vän och handla om en ny bok av P.O. Enqvist eller något han hade originella synpunkter och ställde speciella honom i den rollen? opinionsbildare i skymundan, utan offentlig insyn. sådant. Nästa gång var det om en borgerlig motion. frågor. Men att vara den som är heltäckande och Där han då framför allt, vilket ju framgår av Schein, Han gav sig in i de diskussionerna med precis sam- initierad, det vill säga inne i den interna politiska ic: Han var framför allt en skrivande debattör. Han vid sidan av Ingmar Bergman hade ett inflytande på ma lust och ofta med en betydande kunskap – han bedömningen, det är något annat. var sämre som talare. Det är fascinerande att han tre personer: Wickman, Palme och mig. Det var ju hade ju läst och funderat igenom och hade tid att behandlar svenska språket fullständigt lysande i många vi tog intryck av – och det går inte att leta tänka. Det gjorde honom till, som jag tycker, en av ps: Får jag återkomma till det som slog mig när jag läste skrift, men han hade ju hela livet en stark österrik- fram det specifikt scheinska – men under lång tid så mina mest spännande samtalspartners som jag haft, Makten för ett tag sedan. Där skriver han om det stora isk-tysk accent och i talarstolen var han inte så där spelade han en viktig roll. det kan jag definitivt säga. Det gäller hela tiden fram och det lilla livet. Hans liv hade varit det stora livet, och lysande. Och när han i radio till exempel gick i förs- till sista året. Han hade ju en rejäl svacka årsskiftet det där lilla med familj hade inte blivit riktigt som han var för Palme när denne var utsatt och skrev ett in- ps: Och det var inte så att han i de här samtalen drev en 2003/04. Då trodde jag att nu, nu tar det slut, men hade tänkt sig. Men jag kan tycka, som du sade, att en lägg i OBS, så läste han upp det och det var väldigt linje? så repade han sig rätt hyfsat, och under 2004 gick person som är smart och intelligent – och också lite klok – pregnant och bra. Men jag skulle säga; lysande som det stundtals att föra samtal med honom. Men sista borde väl ändå kunna inse vad han har åstadkommit, och skribent men sämre som talare. Skribent absolut ic: Det var nästan alltid i diskussionens form där halvåret; de som påstår att han var klar in i det sista helt enkelt finna någon slags tillfredställelse i det? första klass. Det är ju spännande att Theodor Kalli- han kastade ut ett påstående, jag hade invändningar – det är ju nonsens. Vi kunde inte prata om annat fatides och han kommer hit som invandare, och så – det hade säkert Palme också – och så blev det en än Wien och uppväxtåren, och det blev samma ic: Ja, kanske var det ett rop på att han ville höra blir de bättre på svenska språket än de flesta av oss. debatt. Ibland tog han intryck, ibland tog jag in- ältande som det blir med folk som har gått in i andra säga detta. Det är ju så med personer som Och krönikorna i DN; det är otroligt hur han lyckas tryck, och ibland hamnade vi någon annanstans. dimman. Jag ville sitta där med honom, men det var känner så här: de vill ofta höra från omvärlden att behandla olika ämnen på ett sätt som saknar mot- Men visst hade Harry en linje på följande områden: inget samtal längre som hade någon som helst nu är du för negativ. Jag försökte fylla den rollen, stycke. Det är inte många under 1900-talet eller kulturen självklart, men också utrikespolitik. Han värde. och jag tror att han var ganska nöjd med våra samtal hundra år tillbaka som har åstadkommit den typen var extremt intresserad av utrikespolitiken, inte minst på det sättet att han i alla fall med viss emfas fick av texter. amerikansk politik, men även Tyskland, Italien och li: Finns det ett arv efter Harry Schein? Hur ser det ut i framfört att han hade varit duktig och gjort saker. Österrike – som han ju närmast föraktade. Han var så fall? Och sedan har vi ju våra svackor och i vissa lägen så ps: Nej, inte heller med den spännvidden naturligtvis, rätt skeptisk till bistånd till fattiga länder, det trodde känner nästan varje människa: har jag verkligen det kan ju handla om vad som helst egentligen. han inte på; det var ineffektivt. Och delvis visade ic: Ja, Filminstitutet står ju kvar. Idag diskuteras gjort av mitt liv vad jag skulle vilja göra? Han kanske det sig att han hade rätt. Sedan ekonomisk politik; återigen ett filmavtal – Mats Svegfors har ju nyligen helt enkelt ville skriva av sig de här känslorna och ic: Vi drabbades av det när vi skulle skriva en han hade erfarenhet som företagare och han var ju utrett det. Men utan Harry Schein hade inte svensk han gillade ju att analysera och fundera, och så blev nekrolog. Han hade ju förutsätt även detta. Nekro- chef för Investeringsbanken. Han var väldigt intres- film varit i närheten av vad den är idag. det den här boken, där han drev den tesen väldigt loger var totalt ointressanta, för det var ju bara lögn serad av vad det är som skapar tillväxt och vilka hårt. och förbannad dikt alltihop. Men vi bestämda oss risker som finns med för stor offentlig sektor. Han PS: Jag skriver själv i mitt bidrag om begreppen kvalitet för att vi skulle skriva den ändå. var ideologiskt, helt klart, socialdemokrat. Värder- och kvalitetsfilm. Om man söker i den nya filminrednin-

------  gen på ”kvalitet” så får man 77 träffar. Det är ju verkli- igenom den där hjärtoperation, och jag kommer gen ett arv efter honom. och hälsar på honom bara två dagar efteråt, då lig- ger han där på sjukhuset – bredvid honom står två ic: Det var det som några av de här filmskaparna flaskor whisky och fem limpor cigarretter, och jag var så irriterade över, för han sa vad han tyckte: ni sade till honom: ”Harry det här är ett hån mot håller inte tillräcklig kvalitet och det är klart att det vårdpersonalen”. Det skrattade han bara åt. Och jag var ett slag i ansiktet på dem. Men för honom var sade, ”du är opererad, du ligger här”. ”Nej”, svarade det viktigt och han hade rätt att säga det. Och han han, ”det har inte ett dug med min alkohol och rök- hade – vi ska inte glömma det – starka förespråkare ning att göra”. Och jag försökte någon gång att säga som till exempel Ingmar Bergman. Deras relation att, ”sluta och röka nu, risken att du dör i lungcan- svalnade så småningom, men Bergman tyckte ju att cer är …” – ”jag är frisk”, sade han, ”jag har rökt Schein hade gjort en historisk insats för svensk film. hela mitt liv. Jag är beviset på att rökning är ofar- Så det är väl det viktigaste och sedan – det är ju inte ligt!” Han var speciell på det sättet. dåligt – var han under årtionden en röst i svensk kulturdebatt av hög kvalitet och stor spänst. Han li: Du såg aldrig att alkoholen på något sätt tog ut sin var aktiv i den politiska debatten och hade som rätt? framgår av vad vi sade här en politisk påverkan, som är svårare att belägga, men som absolut fanns ic: Jo, han var alkoholiserad mot slutet. Väldigt där. Och han var ett objekt som för svenska kväll- länge, förvånansvärt länge, så tålde han den här stidningar och veckotidningar har gjort att de har konsumtionen. Vi gick till Bohemia, Mancini heter )BSSZ4DIFJO 6S)BSSZ4DIFJOT sålt mer lösnummer. Och gör fortfarande! det nu – det var vår stamkrog – då hade jag lyckats QSJWBUBBSLJW styra bort honom från Operakällaren till mer van- li: Det fanns ingenting som var honom främmande rik- liga ställen. Vi beställde till klockan ett. När jag li: Men det är alkoholrelaterat? var, det här ska du inte lägga dig i – jag ska ut häri- tigt? kom ett – hade jag kommit tio över, då hade lunchen från med fötterna före.” Det jag lärde mig då, det varit misslyckad, han var enormt irriterad om man ic: Ja, absolut. Men grunden var allmän ålderssvag- påverkade mig när jag sedan såg Harry. Det är oer- ic: Nej, eftersom och jag själv tog orden arrogans inte passade tider – då hade han en whisky stående het och misskötsel. Han skulle ha varit på ett vård- hört känsligt det där för vissa människor. Aspling och otålighet i min mun tidigare så var han samti- och han hade konsumerat en del av den, och han hem, men det fanns ingen chans att få in honom och Harry, de skulle bo hemma till the bitter end. digt en väldigt varm vän, väldigt omtänksam, och hade rökt fyra, fem cigaretter. Och så hade han båda där. Det gällde inte bara Harry, tag Sven Aspling, Medicinskt skulle Harry så klart ha haft näringstill- den bilden fanns ju sällan i media om honom. Men kvällstidningarna. Då han hade suttit där i tjugo som var lika svag i kroppen men glasklar in i det försel, och han skulle ha varit där de kunde kontrol- när det verkligen var jobbigt då kunde man lite på minuter någonting. Så körde han det in i det sista. sista – när jag sade till honom att, ”nu, ska du inte lera hans alkoholintag. Men han ville inte det, han Harry. Om man var sjuk eller något sådant – då dök Han började väl inte alltid vid lunchtid, men i alla ändå flytta till vården” – det är enda gången Sven ville att det skulle sluta på det här sättet. Men uti- han upp. Och han brydde sig om ens barn och sådana fall senast vid tre eller fyra. Om han hade en allmän Aspling höjde rösten till mig och sade att, ”du Ing- från sett var det för sorgligt att se. saker. Så han var inte bara personen där uppe som försämring av sin fysik och spädde på detta med bara ville syssla med de stora sakerna, utan den som daglig whiskykonsumtion av betydande omfatt- uppskattade sina vänner; dem brydde han sig verk- ning, så är det klart att han var helt förstörd i krop- /PUFS ligen om. pen de sista åren. Alkoholen var en del i det. Det  finns ett speciellt medicinskt namn på detta då man )BSSZ4DIFJO 4DIFJO 4UPDLIPMN#POOJFST  ¬  *CJE    *CJE   *CJE GG li: Man får en känsla av att han nästan ville dölja den inte kan gå längre [Wernicke-Korskoffs syndrom], sidan av sig själv? man kan inte styra sina rörelser – och det är inte den dagen du dricker, utan det blir ett permanent till- ic: Ja visst, han ville inte visa den, det tyckte han stånd. var för sentimentalt. Men sedan när han hade gått

------  'BVTUNBO &SJL¯)BNQF¯ ¬  -JOERWJTU 4WBOUF 'FMEU ,KFMM0MPG -VOELWJTU "SUVS    'FSN "OEFST  -VOERWJTU &SOTU+ Index 'PSTFMM -BST  -zOOEBIM 1FMMF  'PSTMVOE #FOHU ¬     -zUIXBMM -BST0MPG¬ 'VSFNP (VOOBS 'VSIBNNBS -FJG   ¬ .BOOT 5PSTUFO .BUUTTPO "SOF ¬ (BNMJO :OHWF   ¬  .ZSEBM +BO     (BSCP (SFUB /JMTTPO .BDLF (SFEF ,KFMM   ¬   (VOOBSTTPO (zTUB /ZLWJTU 4WFO (VTUBWTTPO aLF (ZMMFOCFSH $BSM 0MTTPO +BO0MPG (OUIFS &SOTU 1BMNF 0MPG  ¬      ¬   )BEFOJVT 4UJH   ¬ ¬     ¬    )BME 1FUFS  ¬    ¬ ¬ )BMMEPGG +BOOF   1FSTTPO &EWBSE )BMMTUSzN -BTTF 1FSTTPO (zSBO  )BOTTPO 0MPQI 1FUFSTPO 5IBHF( )BTTOFS 3VOF   1lMTTPO 3PMBOE    )FEMVOE (VOOBS 4DIJMEU +VSHFO   )FERWJTU 4UBGGBO 1FSTPOSFHJTUFS #PSEXFMM %BWJE¬  )FMMCPN 0MMF 4JNB +POBT      $BNSF )FOOJOH¬ )KFMN ,FWF 4JOEFMBS .BUUIJBT $BSMTTPO *OHWBS        "HIFE +BO   )KFSUnO )BOTFSJL¬ 4KzCFSH "MG¬ ¬ ¬ $FMTJOH 1FUFS   "IMNBSL 1FS     )PCFSNBO +  4KzNBO 7JMHPU         $PSOFMM +POBT "ISOF .BSJBOOF   )VMUNBO #P+PIBO  4KzTUSzN 7JDUPS "MNRWJTU 4UJH   )VTCFSH (zTUB  4LzME 1FS&EWJO¬ %BIM $ISJTUFS "OEFSTTPO 3PZ   ¬    )zzL .BSJBOOF 4UBJHFS +BOFU EF8PMGF 3POBME¬ "QQFMRWJTU $MBFT(zSBO 4USBOECFSH &WBCSJUU %POOFS +zSO  ¬        "SC 4UJH *EFTUBN"MNRVJTU #FOHU 3PCJO)PPE      4USJOECFSH (zSBO  %SFZFS $BSM5I¬ "SFIO .BUT *SJHBSBZ -VDF 4USjOH (VOOBS     %ZFS 3JDIBSE "TIFJN -FTUFS 4VDLTEPSGG "SOF  %ZNMJOH $BSM"OEFST "TQMJOH 4WFO +BSM 4UFGBO      ¬    4VOEHSFO /JMT1FUUFS   "YFMTTPO 4VO +PIBOTTPO *WBS-P 4WFOTUFEU $BSM)FOSJL   &EFONBO 3BHOBS  +POTTPO #P     4ZMXBOEFS $MBFT &ETUSzN .BVSJU[  #BMg[T #FMB &IMJO 1FS"SOF #FOHUTPO 5PSTUFO ,BMMJGBUJEFT 5IFPEPS   5IFPSJO .BK#SJUU &IONBSL "OEFST #FOTPO #FSOIBSE  ,SBDBVFS 4JFHGSJFE¬   5IVMJO *OHSJE  ¬    ¬     &ISFOCPSH -FOOBSU #FSHFOEBIM 7BMEFNBS ¬          ¬  &JTFOTUFJO 4FSHFJ ¬ #FSHFOTUSlIMF +PIBO -BHFSDSBOU[ 0MPG   &KWF *OHFNBS #FSHMVOE 1FMMF  -BSTTPO (zTUB  5SBOLFMM "SOF   &L "OEFST #FSHNBO *OHNBS ¬  ¬  ¬    -BVSJU[FO #FSUJM   5SPFMM +BO        &LNBO )BTTF¬ ¬    ¬ ¬    ¬  ¬   -FJUFT /BUIBO   &MMXJO 0MB ¬  ¬   ¬ ¬  -FWJO #FSU  8BMEFLSBO[ 3VOF    &MXJO'SFOLFM $JTTJ   ¬  ¬ -JECPN $BSM  8FDITFMNBOO .BK &ORWJTU 1FS0MPW #FSHTUSzN -BTTF -JMKFEBIM "OOJLB 8FMMFT 0STPO     &O[FOTCFSHFS )BOT.BHOVT  #KzSLNBO 4UJH       -JOECMPN 1BVM¬ 8FTUNBO -BST  &SJLTTPO (zSBO0 ¬  #PINBO (zTUB  -JOEHSFO (zSBO   8JDLNBO ,SJTUFS           &SMBOEFS 5BHF     -JOERWJTU +BO   ¬   

------  8JEFSCFSH #P      ¬    0NLjOTMPSPDIBOESBGBSMJHIFUFS 0QFSBCBSFO0QFSBLjMMBSFO  TBNBSCFUFNFEQFSTPOBMFOQl4'*  ¬  ¬    0SEFU 1SFTTFOTPQJOJPOTOjNOE ¬ ¬ 8JLTUSzN +BO&SJL   1FSTPOB 1VCMJDJTULMVCCFO  TFOBSFlS FGUFSBWHlOHFOGSlO4'*  ¬   8PPE 3PCJO 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL    3BEJP/PSE  ¬ ¬ ¬ 8SJHTUBE 1FS 4DIFJO  ¬  ¬ ¬  ¬    ¯3FHJTTzSTVQQSPSFU¯    ¬ ¬   TZOQlVUSJLFTQPMJUJL    8jTUCFSH 0MMF   ¬ ¬ ¬ ¬ ¬  ¬ UFLOJTLBPDINFEJBMBGSBNUJETWJTJPOFS¬       4BOESFXT        ¬ ¬ ;BDISJTTPO #FSUJM  4MVUFO  ¬       4DIFJO T )BSSZ VQQWjYUJ8JFO ¬   ;FUUFSMJOH .BJ     4UBUMJHUTUzElUTWFOTL¹MNQSPEVLUJPO lST¹MNVUSFEOJOH  BWHlOHTPN'JMNJOTUJUVUFUTPSEGzSBOEF ¬   TPNEFCBUUzS   ¬ ¬ ¬  ¬  ;JOOFNBOO 'SFE    ¬  ¬ ¬  ¬ ¬ 5JEFO         CFUZEFMTFGzSEFUTPDJBMEFNPLSBUJTLBQBSUJFU ¬  TPNFOUSFQSFOzS¬ ¬ 5ZTUOBEFO  ¬ TPN¹MNLSJUJLFS¬ ¬  ¬ ¬ ¬ 3FGFSFOTSFHJTUFS 7JTJPOFOJTWFOTL¹MN¬WBSUUPHEFOWjHFO  4UFGBO+BSM  ¹SBSlS   ¬   TPNJOHFOKzS¬   ¬ 7JTJPOFOJTWFOTL¹MN #P8JEFSCFSH   J)PMMZXPPE   TPNSFUPSJLFS   ¬   "OTJLUFU aTB/JTTF  LVMUVSQPMJUJTLBQSPHSBNQlUBMFU ¬ ¬ TPNTUZSFMTFPSEGzSBOEF ¬     ¬  "UUIjNUBFODZLFM UJEJHBSFlSJ4WFSJHF GzSF ¬      ¬    #BEBSOB ¬ ¬ ¬ 4PSSFOUP 4'*T¹MNWFDLB   #BSSBCBT¬ ¬ 4BLSFHJTUFS PDIBMLPIPMSzLOJOH     ¬ 4UPDLIPMNT5FLOJTLB*OTUJUVU    #POOJFST-JUUFSjSB.BHBTJO #-.    ¬ ¬   PDIEFOTWFOTLB¯¹MNWjOTUFSO¯   ¬    4WFOTL'JMNJOEVTUSJ       ¬  ¬ ¬  ,VMUVSVUSFEOJOHFO    ¬  4WFOTLB'JMNJOTUJUVUFU 4'*   ¬ ¬  ¬           "#'  PDILPSU¹MNTQSFNJFSOB¬ ¬ ¬  ¬  ¬    $IBQMJO  ¬    ¬    ¬ #JP,POUSBTU'PMLFUT)VT¹MNWFSLTBNIFU  PDIUFOOJTFO ¬ ¬    ¬  ¬    ¬    #POOJFSGzSFUBHFO    ¬  PN¯LWBMJUFUT¹MN¯LWBMJUFUTCFHSFQQFU¬       4WFSJHFT3BEJP     ¬  ¬ $JUJ[FO,BOF &OTFOTBUJPO     $BOOFT¹MNGFTUJWBM       ¬   ¬ ¬  5FMFWFSLFU¬   $ZLFMUKVWFO %BUBBSLJWFSJOHTLPNNJUUnO PNLWBMJUFUTTUzEFUTVUGPSNOJOH¬ 5JEOJOHTVUHJWBSFGzSFOJOHFO ¯%FOPMZNQJTLFDPXCPZFO¯      %SBNBUJTLBJOTUJUVUFU %*    ¬    PNQSFTTQPMJUJL ¬ 536LPNNJUUnO %FOWJUBTQPSUFO   ¬  PNSBEJPNFEJFU¬  ¬ ¬ 6UCJMEOJOHTEFQBSUFNFOUFU        %FUTKVOEFJOTFHMFU &VSPQB'JMN  PNWjTUFSO¹MN¬   ¬ &OLjSMFLTIJTUPSJB &YQPSUSlEFU QPMJUJTLBIFNWJTU¬ ¬ aTB/JTTF IPTHSBOTLOJOHTOjNOEFO     'JMN57¬ 'JMN$FOUSVN   ¬  ¬  QSJWBUBBSLJW      'JMNKPVSOBMFO 'JMNIVTFU      ¬     'MJDLBPDIIZBDJOUFS      'PVS)PSTFNFOPGUIF"QPDBMZQTF 5IF %FGZSBSZUUBSOB    'JMNTLPMBO 4'*  ¬   ¬ ¬ 'JMNVUSFEOJOHFO  ¬ (ZDLMBSOBTBGUPO ¬ 'JMNVUSFEOJOHFO   ¬  )BSWJSlENFELVMUVS          'PMLFUT#JP    'zSFOJOHT¹MNP )BSSZ4DIFJO&OWJTTUFOEFOTJTWFOTL¹MNQPMJUJL (VMECBHHFHBMB  )JHI/PPO 4IFSJGGFO ¬   (VMECBHHFKVSZ )POEBOTBEFFOTPNNBS (zUFCPSHT¹MNGFTUJWBM )jSIBSEVEJUUMJW *OHFOKzSTWFUFOTLBQTBLBEFNJO *TKjMWBWFSLFU  ¬      ¬  *OWFTUFSJOHTCBOLFO     ¬   ,PNNVOBMTNBM¹MNTWFSLTBNIFU *OGzSFOOZNFEJBQPMJUJL,BCFMUFMFWJTJPO¬CJMETLWBMFMMFS ,PNNVOGzSCVOEFU   LPNNVOJLBUJPO  ¬  ,VMUVSEFQBSUFNFOUFU  +BHjSOZ¹LFOHVM ,VMUVSSlEFU   ¬ +BHjSOZ¹LFOCMl ,WBMJUFUTKVSZTZTUFNFU,WBMJUFUTQSFNJFS   ¬  +jOLFO¬ ¯-VUUFNBOTLB¯VUSFEOJOHFO      ,WBSUFSFU,PSQFO .JCJT.FSLBOUJMB*OHFOKzSTCZSlO      ¬ .BLUFO  /PSEJTL5POF¹MN  .ZHMBSFO     /zKFTTLBUU    ¬ ¬ /lHPOKBHLjOEF  0GGFOUMJHIFUTPDITFLSFUFTTMBHTUJGUOJOHTLPNNJUUnO

------  ------  ¯5IF 0MZNQJBO $PXCPZ¯ J 5IF "NFSJDBO 4DIPMBS  WPM 99*7  ¯%FUIjOEFQlUBMFU¯ EFDFOOJFJOUSPEVLUJPOUJMM4WFOTL¹MNP TVNNFS HSB¹ 6QQTBMB"MNRWJTU8JLTFMM  ¯.jOOJTLBOQlHSjOTFO¯ #-. OS  ¯-zOFHMJEOJOH¯ %BHFOT/ZIFUFS   Harry Schein: ¯,POTUPDIUSjEHlSETTLzUTFM¯ 5JEFO OS  ¯,POTFSWBUJTNFO¯ %BHFOT/ZIFUFS   ¯".BHOJ¹DJFOU'JBTDP ¯ 5IF2VBUFSMZPG'JMN3BEJPBOE5FMFWJ ¯5FSSPSJTNFOTFTUFUJL¯ %BHFOT/ZIFUFS   TJPO WPM OP  ¯4PSHFO¯ %BHFOT/ZIFUFS   ¯8IBUJT'JMN)VNPS ¯ 5IF2VBUFSMZPG'JMN3BEJPBOE5FMFWJ ¯3jUUFOBUUCZUBlTJLU¯ %BHFOT/ZIFUFS   En bibliografi TJPO WPM OP  ¯/BUJPOBMFLPOPNFSKBHBSJºPDL¯ %BHFOT/ZIFUFS   ¯5SzUUQl¹MN¯ #-. OS  ¯7BOTUZSFU %BHFOT/ZIFUFS   ¯1PFUFO#FSHNBO¯ #-. OS  ¯,BOJEFPMPHJFSVUWFDLMBT ¯ J4BNUJEFO SFE1FS"SOF"YFMTTPO ¯$IBQMJOTTUKjSOCJME¯ #-. OS  eSFCSP-JCSJT  ¯57TBWWjHBS¬¹MNFOTOZBVUWjHBS¯*¬*** &YQSFTTFO   ¯±"WTLBGGB 57MJDFOTFO± MJDFOTQFOHBS BOWjOET GzS BUU TBOFSB   TUBUT¹OBOTFSOB¯ %BHFOT/ZIFUFS   ¯aSFUTNBO ,FOOFEZ¬FOESzNJSPTFOSzUU¯**** &YQSFTTFO  ¯:UUSBOEFGSJIFUFOPDINBLULPODFOUSBUJPOFO¯ J.FEJFSOBJTBN    IjMMFU  SFE 6MMB $BSMTTPO (zUFCPSH /03%*$0. ¬ 4WF ¯7BEHBSBOUFSBSNPOPQPMFU¯ &YQSFTTFO   SJHF  ¯'SJBSF SPMJHBSFQPMJUJLJ57¯ &YQSFTTFO   ¯4QSJUFOPDIEFOUVOHBWBSEBHFO¯ J"MLPIPMFOPDIEFOUVOHB ¯`S¹MNFOTLBEMJH ¯**** &YQSFTTFO    WBSEBHFO SFE(FSU,OVUTTPO3JDIBSE-BHFSLSBO[ 4UPDL ¯&OWFSLMJH¹MNTFOTBUJPO¯ 5JEFO OS  IPMN7jMGjSETQSPKFLUFU   ¯5WJWMBJOUFQl¹MNTLPMBO¯ $IBQMJO OS  ¯"GGjSTMJWFUT PDI QPMJUJLFOT ESBNBUJL¯  %BHFOT /ZIFUFS    ¯.l'PSTMVOEUjOLBGSJUU¬TlMjOHFIBOSjLOBSSjUU¯ $IBQMJO   OS  ¯5jOLPN#FSHNBOGlUUCFUBMUJGzSWjH¯ %BHFOT/ZIFUFS   ¯*TUjMMFUGzSSFQMJLFS¯ #-. OS   ¯7JE#-.TClS¯ &YQSFTTFO   ®(lSEBHFOT EBHFOTPDINPSHPOEBHFOTTBOOJOH¯ %BHFOT/Z #zDLFS "SUJLMBSVSUJETLSJGUFS EBHTQSFTT ¯'JMNTUzEjSJOUFCPMBHTTUzE¯ 4WFOTLBEBHCMBEFU   IFUFS   PDICzDLFSJVSWBM ¯5BJXBOTGPMLCPSEFCMJUJMMGSlHBUOV¯ &YQSFTTFO   ®7FSLMJHIFUFOT PDIFMMFS NJUU GzSGBMM¯  %BHFOT /ZIFUFS    )BSWJSlENFELVMUVS,VMUVSIJTUPSJTLBTLJTTFS 4UPDLIPMN#PO ¯)BSSZ4DIFJOBONjMFSaTB/JTTFGzSSBEJPOjNOEFO¯ &YQSFT  OJFS  ¯eTUFSSJLFTBOTWBSGzSWjSMETLSJHFUOVNNFS¯ /67jSMETIjO TFO   ,VMUVSBUUJUZEFS &O PQJOJPOTVOEFSTzLOJOH  4UPDLIPMN1"//PSTUFEUT  ¯)PMMZXPPEQTZLPMPHJ¯ "GUPOUJEOJOHFO   ¯,BCFM57 TBNIjMMTGBSBFMMFSFUUGSBNUJETIPQQ ¯ %BHFOT/ZIFUFS   OBCPLPDICBTFSBTGSjNTUQlSFGFSFOTFSJCPLFOTUFYUFS6SWBMFU *OGzSFOOZNFEJFQPMJUJLLBCFMUFMFWJTJPO¬CJMETLWBMFMMFSLPNNVOJ ¯,MBTTLBNQJ)PMMZXPPE%FOBNFSJLBOTLB¹MNJOEVTUSJOTTPDJBMB ¯0NCFUZEFMTFOBWUJEOJOHTjHBSFTQlUSZDLOJOHBSQlSFEBLUzSFS IBSEPDLCSFEEBUTOlHPUGSlOSFGFSFOTQFSTQFLUJWFU EFMTNFE LBUJPO  4UPDLIPMN"MMNjOOBGzSMBHFU  PDIQPMJUJTLBCBLHSVOE¯ #JPHSBGCMBEFU OS  OB¯ %BHFOT/ZIFUFS   BWTFFOEFQlEFUGPLVTQlNFEJFPDI¹MNGSlHPSTPN$JUJ[FO 4NBM¹MNTEJTUSJCVUJPO 4UPDL ¯7FSUJLBMNPOPQPMPDITNBLGzSTLjNOJOH¯ 5JEFO OS  ¯%FUCFIzWTSFHMFSGzSQSFTTFO¯ &YQSFTTFO   4DIFJOIBS EFMTGzSBUUHFFOLSPOPMPHJTLPDISFQSFTFOUBUJWCJME IPMN6UCJMEOJOHTEFQBSUFNFOUFU  ¯'JMNFOTPNLPMMFLUJWTZNCPM¯ "GUPOCMBEFU   ¯'zSPSE¯UJMM#FOHU*EFTUBN"MNRWJTU 3PCJO)PPE 4WFOTL¹MN BW4DIFJOTPNTLSJCFOU 4BNIjMMFUPDI¹MNFO 406 4UPDLIPMN"MMNjOOB ¯$ZLFMUKVWBS&UU¹MNCSFW¯ #-. OS  GzSF(zTUB#FSMJOH 4UPDLIPMN1"//PSTUFEUT4'*  GzSMBHFU  <)BSSZ4DIFJOWBSFOESJWBOEFLSBGUJEFOOB ¯0N¹MNPDI¹MNLSJUJL¯ #-. OS  VUSFEOJOHPDIIBSTLSJWJUTUPSBQBSUJFSBWCFUjOLBOEFU> ¯$PDUFBVTEzE¯ #-. OS  4WFOTLB ¹MNJOTUJUVUFUT ¹MNCPL   4UPDLIPMN4WFOTLB¹MNJOTUJUV ¯#VEBQFTU¬4UPDLIPMN)PMMZXPPE¯ #-. OS  UFU   ¯4UBUFOPDI¹MNFO¯ #-. OS  4DIFJO 4UPDLIPMN#POOJFS  ¯4KzCFSHT+VMJF¯ #-. OS  ,VMUVSJOEVTUSJOT OFHBUJWB WFSLOJOHBS FUU EJTLVTTJPOTVOEFSMBH ¯%FOOZBNZUFOPN'4DPUU'JU[HFSBME¯ #-. OS  4UPDLIPMN-JCFSEJTUSJCVUJPO  ¯&JTFOTUFJOPDI4PWKFULPOTUFO¯ #-. OS  0NLjOTMPSPDIBOESBGBSMJHIFUFS 4UPDLIPMN#POOJFS  ¯-JUUFSjS¹MN¯ #-. OS  ¯.BLUFO¯ 4UPDLIPMN#POOJFS  ¯/FLSPMPHzWFS$IBSMJF¯ OS  *TMVUFUBWFWJHIFUFO 4UPDLIPMN#POOJFS  ¯*EFUzEFMBOEFU"OUFDLOJOHBSUJMM4KzCFSHT±#BSBCCBT±¯ #-.  4MVUFO  PLUPCFS UJMM  OPWFNCFS  4UPDLIPMN #POOJFS  OS   ¯%FOPMZNQJTLF$PXCPZFO¯ #-. OS  ¯'ZSBTWFOTLBSFHJTTzSFS¯ #-. OS 

------  ------  SFQPSUFS QSPHSBNMFEBSFPDIQSPEVDFOU)POBSCFUBEFGSBNGzS TJTLSFUPSJLGzSWlSUJE  PDI%ZHEFOTGzSWBOEMJOHBS#FHSFQQFU BMMUQlOzKFT LVMUVSPDIVOHEPNTSFEBLUJPOFS6OEFSTJOBlSQl EZHEJUJMMGjMMFTUSZDLUJMMIBOEFMTNjOGzSF   57WBOOIPOFONjOHEQSJTFS CMBOEBOOBUTPNlSFUTLWJOOMJHB Medverkande TWFOTLB57QFSTPOMJHIFU6OEFSlSFOUJMMWBSIPO +POBT4JNBjSKPVSOBMJTU ¹MNBSFPDIGzSGBUUBSF'JMNLSJUJLFSJ DIFGSFEBLUzSGzS4WFSJHFTTUzSTUBWFDLPUJEOJOH *DBLVSJSFO5JMM7% 4UPDLIPMNT5JEOJOHFO ¬ &YQSFTTFO ¬ UJETLSJG QPTUFOQl4WFOTLB'JMNJOTUJUVUFULPNIPOPDIElOjSNBTU UFO$IBQMJO ¬ 3FQPSUFSJ&YQSFTTFO ¬ )BO GSlOFOUKjOTUTPNQVCMJDJTUJTLDIFGQl'PSNB1VCMJTIJOH(SPVQ IBSHJWJUVUUJPUBMFUCzDLFS¬CMBOEBOOBU#FSHNBOPN#FSHNBO aSUJMMEFMBEFTIPOVUNjSLFMTFO¯aSFUTVOHBDIFG¯  NFESFEBLUzS CBSOCPLTFSJFOPN#MlTKzCBSOBPDICJP HSB¹O4BHBO4OPEEBT4WFSJHFJPTLVMEFOTUJE  )BOIBS (zSBO(VOnSIBSBSCFUBUNFE¹MNQSPEVLUJPOTFEBO NFE PDLTlQSPEVDFSBUPDISFHJTTFSBUDJSLB¹MNFS ºFSUBMFUEPLV BOTUjMMOJOHBSTPNQSPEVLUJPOTPDIQSPKFLUMFEBSF QSPEVDFOU NFOUjSFSGzS475 TBNUMlOH¹MNFSOB#BSOBGSlO#MlTKzGKjMMFU  PDI¹MNVUCJMEBSFQl4WFOTLB'JMNJOTUJUVUFU %SBNBUJTLB*OTUJUV aLF)BTTFMHlSE4UPSZ %FTJTUBTLJElLBSOBPDI,BMMF,BNSBU UFU 4WFOTLB*OTUJUVUFU 536PDI4WFSJHFT5FMFWJTJPO4FEBO ESJWFSIBO"UIFOB¹MNNFEWjYMBOEFSPMMFSTPNSFHJTTzS NBOVT 1FMMF4OJDLBSTjSEPDFOUJ¹MNWFUFOTLBQPDIWFSLTBNTPNGPSTL GzSGBUUBSFPDIQSPEVDFOU)BOIBSHKPSUESZHUFHOB¹MNFSPDI OJOHTDIFGWJE,VOHMJHBCJCMJPUFLFU)BOCFESJWFSGPSTLOJOHLSJOH 57QSPHSBNPDIEjSVUzWFSJTLJGUBOEFSPMMFSNFEWFSLBUJZUUFSMJ OZBNFEJFSPDIIJTUPSJFOTNFEJBMJUFU4OJDLBSTjSWFUFOTLBQMJH HBSFUBMFU¹MNQSPKFLU¬ClEF¹LUJPOPDIEPLVNFOUjS1BSBM SFEBLUzSGzSCPLTFSJFO¯.FEJFIJTUPSJTLUBSLJW¯ PDINFEWFSLBS MFMMUNFE¹MNQSPEVLUJPOIBSIBOWBSJUWFSLTBNNFE¹MNQPMJUJL SFHFMCVOEFUJ4WFOTLB%BHCMBEFU4PNNFESFEBLUzSIBS4OJDLBST PDITPNTLSJCFOUJOPNLPOTUPDILVMUVSIJTUPSJB CMBOEBOOBUHJWJUVUCzDLFSOB .FEJFIJTUPSJFSLSJOH4UPDL IPMNTVUTUjMMOJOHFO  .FEJFSQPMJUJL0NBSCFUBSSzSFMTFOT #FOHU(zSBOTTPOWBSDIFGGzS'PMLFUT)VTGzSFOJOHBSOBT3JLTPS NFEJFTUSBUFHJFSVOEFSUBMFU  #FSjUUBOEFJPMJLBNFEJFS HBOJTBUJPO PDI J EFO FHFOTLBQFO MFEBNPU BW ºFSB BW ¹MNFOT  TBNU.FEJFSOBTLVMUVSIJTUPSJB  /ZMJHFOQVCMJDF "JOB#FMMJTWBS)BSSZ4DIFJOTTFLSFUFSBSF¬ EjSFGUFSJO IFUFOWJENZOEJHIFUFO.FEJFS1PMJUJL 7jMGjSETCJMEFSPDI57 CSBOTDIPSHBOJTBUJPOFS¬6OEFSUJEFOPDLTlMFEBNPUBW SBEF IBO UJMMTBNNBOT NFE 1BUSJDL 7POEFSBV BOUPMPHJO  5IF GPSNBUJPOTDIFGIPT4BOESFXTTBNUDIFGGzS'JMNJOTUJUVUFUTVU QJPOKjSFS jSEFUSFTFOBTUFCPLPDINFEJFQSPEVLUJPOFSOBTPN FMMFSTBLLVOOJHJºFSBTUBUMJHBVUSFEOJOHBS GSjNTUNFEBOLOZUOJOH :PV5VCF3FBEFS   MBOETBWEFMOJOH¬)POIBSCMBWBSJUBOTWBSJHGzSNBSL CjSIBOTTJHOBUVS&ISOCPSHBSCFUBSjWFONFEFYUFSOBQSPEVL UJMMLVMUVSPNSlEFU CMBOEBOOBUHjMMBOEF¹MNPDISBEJP574UBUT OBETTFLUJPOFOWJE*OUFSOBUJPOBMF'JMNGFTUTQJFMFPDIHFOFSBMTF UJPOFS#MBOEEFTTBLBOOjNOBT*OHNBS#FSHNBO¬USFEPLVNFO SlE T GzSHSVOETLPMB¬ GzSLVMUVSPDINFEJB¬  -PVJTF8BMMFOCFSHjS'%J¹MNWFUFOTLBQ PDITFEBOGzSF LSFUFSBSFGzS&VSPQFBO'JMN"DBEFNZJ#FSMJO&GUFSlUFSLPNTUFO UjSFSPN¹MN UFBUFS 'lSzPDIMJWFU 4WFSJHFT5FMFWJTJPO 'SFEFOT VUCJMEOJOHTNJOJTUFS ¬ %jSFGUFS GSJ WFSLTBNIFU J GPML TUlOEBSFWJE$FOUSVNGzSNPEFWFUFOTLBQWJE4UPDLIPMNTVOJWFS UJMM4UPDLIPMNIBSIPOWBSJUWFSLTBNTPNQSPKFLUMFEBSFJ QSJT "UIFOB¹MN PDI4WFOTLBTUVN¹MNLMBTTJLFS 4WFOTLB'JMNJOTUJ CJMEOJOHT PDI LVMUVSPSHBOJTBUJPOFS  TPN IFEFSTTUZSFMTFO GzS TJUFU)FOOFTGPSTLOJOHTPNSlEFOSzSSFMBUJPOFONFMMBOUJEJH¹MN 4UPDLIPMNNFEVQQESBHTHJWBSFTPN4UPDLIPMN&VSPQBT,VMUVS UVUFU (zUFCPSHT'JMNGFTUJWBMPDIOZLUFSIFUTSzSFMTFO*OOFIBSlS PDINPEFJOEVTUSJNPEFTPNUSBOTLVMUVSFMMUPDIOBUJPOFMMUGFOP IVWVETUBE 'JMNJOTUJUVUFUPDI4UJGUFMTFO*OHNBS#FSHNBO HjTUQSPGFTTVSFOUJMM5PSHOZ4FHFSTUFEUT.JOOFWJE(zUFCPSHT NFOPDISFQSFTFOUBUJPOFSBWHFOVTPDITFYVBMJUFUJOPNPMJLBUZQFS "OEFST'FSNWBSVOEFSNlOHBlSOjSBSlEHJWBSFPDIUBMTLSJWBSF 6OJWFSTJUFU BWNFEJFS)POjSNFESFEBLUzSUJMMBOUPMPHJO.0%&FOUWjSWFUFO 4UJH#KzSLNBOjS¹MNTLSJCFOUPDI¹MNTLBQBSFPDIUJEJHBSFBSLJ lU0MPG1BMNF'FSNWBSDIFGGzS5JEFOTGzSMBHVOEFSTUzSSFEFMFO TLBQMJHCFUSBLUFMTF  PDIIBSQVCMJDFSBUFUUBOUBMBSUJLMBSJTlWjM UFLUVUCJMEBE)BOWBSSFEBLUzSJUJETLSJGUFO$IBQMJOTFEBO  BW UBMFU  PDI EjSFGUFS HFOFSBMTFLSFUFSBSF WJE 1BMNFLPN -BST*MTIBNNBSjSIJTUPSJLFSPDIDIFGGzS"SCFUBSSzSFMTFOTBSLJW TWFOTLBTPNJOUFSOBUJPOFMMBBOUPMPHJFSPDIUJETLSJGUFS DIFGSFEBLUzS¬ PDIIBSEFTTVUPNNFEBSCFUBUJNlOHB NJTTJPOFO GzS OFESVTUOJOH J 8JFO 6OEFS UBMFU WBS IBO PDICJCMJPUFL)BOEJTQVUFSBEFQlFOBWIBOEMJOHPNEFO VUMjOETLB¹MNUJETLSJGUFSTPN$BIJFSTEV$JOnNBPDI4JHIU4PVOE BNCBTTBEzSWJE'/J/FX:PSLMJLTPNJ,zQFOIBNO6OEFS TWFOTLB*5QPMJUJLFOTGSBNWjYUPDIIBSQVCMJDFSBUºFSBCzDLFSPDI 1FS7FTUFSMVOEjS'%J¹MNWFUFOTLBQPDIWFSLTBNTPNVOJWFS )BOIBSBSCFUBUTPN¹MNLPOTVMFOUQl%BOTLB'JMNJOTUJUVUFU lSFOUJMMUKjOTUHKPSEF'FSNTPNDIFGSFEBLUzSGzSUJE EFCBUUTLSJGUFSPNTBNIjMMFUTEJHJUBMJTFSJOH)BONFEWFSLBSSFHFM TJUFUTMFLUPSWJE)zHTLPMBOJ(jWMF)BOEJTQVUFSBEFWJE ¬PDIWBSJUMjSBSFJSFHJQl%SBNBUJTLB*OTUJUVUFUJPMJLB OJOHFO"SCFUFU PDIEjSFGUFSWBSIBOGSBNUJMMBNCBTTBEzS CVOEFUJNFEJBJGSlHPSPNQPMJUJL NFEJBPDIJOGPSNBUJPOTUFLOJL 4UPDLIPMNTVOJWFSTJUFUNFEBWIBOEMJOHFO %FOHMzNEFNBOOFO PNHlOHBS)BOIBSTLSJWJUPDISFHJTTFSBUTKVTQFM¹MNFS CMBOE WJE0&$%J1BSJT *MTIBNNBSIBSUJEJHBSFWBSJUWFSLTBNWJEeSFCSPVOJWFSTJUFUPDI &SJL¯)BNQF¯'BVTUNBOT¹MNFS4PNSFEBLUzSPDINFESFEBLUzS BOOBU%FOWJUBWjHHFO  PDI#BLPNKBMVTJO  TBNUFUU IBSFOCBLHSVOETPNKPVSOBMJTU)BOTJUUFSJTUZSFMTFOGzS*OTUJUV IBSIBOCMBOEBOOBUHFUUVU.FEJBMBIJFSBSLJFS  PDI4WFOTL EVTTJOUBMLPSUPDIEPLVNFOUjS¹MNFS)BSEFTTVUPNQVCMJDFSBU #FOHU'PSTMVOEIBSWBSJU¹MNQSPEVDFOUJzWFSlSQl4WFOTL UFUGzSGSBNUJETTUVEJFSPDIIBSUJEJHBSFCMBWBSJUMFEBNPUBWSF UFMFWJTJPO¬FONFEJFIJTUPSJB  )BOIBSVOEFSEFTFOBTUF FUUBOUBM¹MNCzDLFS MJLTPNJOUFSWKVCzDLFSNFE*OHNBS#FSH 'JMNJOEVTUSJ ¬ Ql'JMNJOTUJUVUFU ¬ PDITPNDIFG HFSJOHFOT*5LPNNJTTJPOPDITUZSFMTFMFEBNPUJ4WFSJHFT3BEJP  lSFOQVCMJDFSBUBSUJLMBSPNCMBOEBOOBUTWFOTL¹MNQPMJUJL 57 NBO 8PPEZ"MMFO -BSTWPO5SJFSPDI+PZDF$BSPM0BUFT GzS/PSEJTL'JMN57GPOE¬)BOIBSTPNQSPEVDFOU TBNUjNOFTTBLLVOOJHWJELVMUVSEFQBSUFNFOUFU LVMUVSPDIUJEJHCJPHSBGLVMUVS BSCFUBUNFECMBOEBOOBU+PIBO#FSHFOTUSlIMF +BOOF)BMMEPGG  *OHWBS$BSMTTPOWBS4WFSJHFTTUBUTNJOJTUFSNFMMBOlSFOPDI -BTTF)BMMTUSzN 7JMHPU4KzNBO +BO5SPFMM #P8JEFSCFSHPDI.BJ 5IFPEPS,BMMJGBUJEFTjSGzSGBUUBSF GzSFEFUUBSFEBLUzSQl#-.  /JOB8PSNCTjSEPDFOUJUFLOJLPDIWFUFOTLBQTIJTUPSJBPDI  TBNUNFMMBOPDI'SlOUJMMTJOBWHlOHWBS ;FUUFSMJOH)BOEPLUPSFSBEFJ¹MNWFUFOTLBQQlFOBWIBOE GzSFEFUUBPSEGzSBOEFJ1&/LMVCCFO GzSFEFUUBTVQQFMBOUJ4WF WFSLTBNQl"WEFMOJOHFOGzSUFLOJLPDIWFUFOTLBQTIJTUPSJBQl IBOPSEGzSBOEFGzS4WFSJHFTTPDJBMEFNPLSBUJTLBBSCFUBSFQBSUJ MJOHPN7JDUPS4KzTUSzNPDIIBSTFEBOEFTTQVCMJDFSBUFUUUJPUBM SJHFT5FMFWJTJPOTTUZSFMTF GzSFEFUUBSlEHJWBSFUJMMLVMUVSNJOTUFSO ,5))POIBSGSBNGzSBMMUTUVEFSBULPOºJLUFSPNOZLPNNVOJ $BSMTTPOWBMEFTJOJSJLTEBHFOIBOWBSVUCJMEOJOHTNJOJTUFS CzDLFS PN ¹MN PDI UFBUFS  CMBOE BOOBU 'SlO (zTUB &LNBO UJMM PDIGzSFEFUUBWjOTUFSZUUFSJ)VEEJOHF*' LBUJPOTUFLOJLJCzDLFSTPN(FOPNUSlEPDIFUFS  PDI7FN NFMMBO¬ PDITFEFSNFSBCPTUBETNJOJTUFSGSBNUJMM (zTUB&LNBO  %SzNGBCSJLFOTWFSLMJHIFU  7JMIFMN.P jMTLBEF5FMF9   NFOPDLTlJOUSFTTFSBUTJHGzSIVSSBEJP $BSMTTPOjSGzSGBUUBSFUJMMCMBOEBOESB 6STLVHHBOBW0MPG1BMNF CFSH ¹MNFOPDIUFMFWJTJPOFO  .PMBOEFS .PMBOEFS .PMBOEFS +BOOF-JOERWJTU(SJOEFjSVOJWFSTJUFUTMFLUPSJMJUUFSBUVSWFUFOTLBQ GSFLWFOTFSGzSEFMBUTNFMMBOOBUJPOFS8PSNCTGzMKFSPDLTlEF  PDI4lUjOLUFKBH1PMJUJLESBNBUJL    PDI%SBNBUJTPGGBO TWFOTLUWESBNBUJLVOEFSlS   WJE)zHTLPMBOJ(jWMF EjSIBOIBSCZHHUVQQPDIBOTWBSBSGzS TBNUJEBGzSjOESJOHBSOBBWNFEJFPDILPNNVOJLBUJPOTPNSlEFU VUCJMEOJOHFOJSFUPSJL)BOTUJEJHBSFGPSTLOJOHIBSCMBOEBOOBU PDIjSCMBOEBOOBUMFEBNPUBW(SBOTLOJOHTOjNOEFOGzSSBEJP 5PNBT&ISOCPSHjSUFLOJTLFYQFSUJOPN¹MNPNSlEFUWJE,VOH $JTTJ&MXJO'SFOLFMjSJHSVOEFOKPVSOBMJTUPDI57QSPEVDFOU)PO IBOEMBUPNSFUPSJTLUFPSJPDIPNPDIUBMFUTTWFOTLB PDI57 MJHB CJCMJPUFLFU )BO BOTWBSBS GzS NFEJFQSPEVLUJPOTWFSLTBN BSCFUBEFQl4WFSJHFT5FMFWJTJPOUJMMTPNCMBOEBOOBU IZMMOJOHTEJLUFS)BOjSCMBOEBOOBUGzSGBUUBSFUJMMCzDLFSOB,MBT ------  ------  4UPDLIPMNTPNSlEFU5JMMNJOGzSWlOJOHTB)BSSZHFOBTUKB7J WFMBUBSCFUBNFEPDIjHOBTJHlU PNIBOOVJOUFWBSJU¹MN BOMjOEFUJMMWJMMBOJ%BOEFSZE IBOzQQOBEFEzSSFOPDITBBUU LSJUJLFSPDITFEBOCMJWJUDIFGGzS'JMNJOTUJUVUFU)FMTUBWBMMU  DVD-utgåvor, innehåll EFUIjSJOUFTLVMMFHl FGUFSTPNIBOBWQSJODJQBMESJHTWBSBEF QlUBMBSIBONFETJOLBSBLUFSJTUJTLBzTUFSSJLJTLBCSZUOJOH ¯IBEF QlGSlHPS¥+BHTBBUUEFUJOUFTLVMMFCMJOlHSBGSlHPS7JTBUUF KBH WFMBU CMJ 57QSPHSBNMFEBSF PDI GzSU EKVQTJOOJHB TBNUBM VQQFUUTWBSUESBQFSJPDI)BSSZGSBNGzSEFU+BHTB¯¬#FSjUUB NFEEKVQTJOOJHBQFSTPOFS¬EFUUBGzSBUUTKjMWGSBNTUlTPN PN¥¯4lHKPSEFIBOEFU VQQSJLUJHU NFSjOKBHIBEFWjOUBU EKVQTJOOJH¯ 4DIFJOT TPNNBSQSPHSBN jS EPDL BMMU BOOBU jO NJHPDINFSjOIBOOPHIBEFUjOLU¯ EKVQTJOOJHUIBOIBSJTUjMMFUCZHHUTJUUQSPHSBNQlNVTJLFOJ & produktionsuppgifter TJUUMJW EFUUBUSPUTBUUIBOBOTFSTJHTKjMWIFMUPNVTJLBMJTL4PN  MZTTOBSF GlS NBO GzMKBLUMJHFO GjSEBT NFE Ql FO SFTB HFOPN 4DIFJOT NVTJLBMJTLB MJW  LSPOPMPHJTLU QSFTFOUFSBU GSlO CBSO EPN UJMM OVUJE NFE JOCMJDLBS J BMMU GSlO VQQWjYUFO J 8JFO UJMM )jSjSEJUUMJW IBOTSFTPSJ64"¬NFETQSJEEBNVTJLBMJTLBSFGFSFOTFSVUFGUFS 4WFSJHFT5FMFWJTJPO WjHFO

4jOEFTGzSTUBHlOHFO  NJO GjSH NPOP

1SPEVDFOU+PIBO4FHFSTUFEU 4DIFJOPN1BMNF +POBT4JNB 1SPHSBNMFEBSF-BTTF)PMNRWJTU *OTQFMBE * -BTTF )PMNRWJTUT LMBTTJTLB QSPHSBNTFSJF )jS jS EJUU MJW ¬ NJO GjSH NPOP TPNTjOEFTVOEFSlSFOUJMM¬QPSUSjUUFSBEFTFOSBE

 LjOEBTWFOTLBSHFOPNBUUEFSBTMJWSFLBQJUVMFSBEFTJFUUTMBHT *OUFSWKV+POBT4JNB %7%  %7%  NFS FMMFS NJOESF JNQSPWJTFSBE UBMLTIPX JOGzS QVCMJL 1SP HSBNJEnOWBSBUUMlUBIVWVEQFSTPOFOLPOGSPOUFSBTNFEClEF 'PUPaLFaTUSBOE %SzNTQlS %SzNTQlS TJUUPGGFOUMJHBPDITJUUQSJWBUBMJWHFOPNTQFDJBMJOCKVEOBHjTUFS  (VOJMB"NCKzSOTTPO  )jSjSEJUUMJW TBNU JOUF NJOTU NFEJBMB TQlS IjNUBEF VS 57BSLJWFUT HzN 1SPEVLUJPOTCPMBH+POBT4JNB1SPEVLUJPOGzS0MPG1BMNF NPS*QSPHSBNNFUPN)BSSZ4DIFJOIBOEMBSEFUTlMFEFTPN *OUFSOBUJPOBM$FOUFS 4PNNBS 1SFNJjS UJEFOJeTUFSSJLF¬GSBNUJMMCBOLNBOOFO4DIFJOQllUUJPUBMFU NJO GjSH TUFSFP NN DJUBUMjOHEDBNJO 4DIFJOPN1BMNF (jTUFSOBjSIjNUBEFGSlOTlWjMLVMUVSMJWFUTPNGSlOQPMJUJLFO %FOOBCBLHSVOETJOUFSWKVTQFMBEFTJOBW+POBT4JNBJ)BSSZ 5POFOJQSPHSBNNFUjSIzHTUGzSTPOMJH¬WJMLFU4DIFJOTKjMW 4DIFJOTCPTUBEJTBNCBOENFEQSPEVLUJPOFOBWEFOGzSSFT 3FHJNBOVT(VOJMB"NCKzSOTTPO PDIWjOOFO+zSO%POOFS TPNNFEWFSLBEF FGUFSlUCFLMBHBEF ¹MN 7JMKB Hl WJEBSF  TPN TjOEFT J 475  %FO ¹MNFO %7%  'PUP1FUFSeTUMVOE TJHzWFSJFOJOUFSWKVJ&YQSFTTFO¯#lEBWBSFOJHBPNBUUEFU IBOEMBEFPN0MPG1BMNFPDIIBOTJEnWjSME PDIGzSEFTTSjLO 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL CMJWJUNFSTUBLFJQSPHSBNNFUPNlUNJOTUPOFFOBW4DIFJOT JOH JOUFSWKVBEF 4JNB FUU ºFSUBM QFSTPOFS * 7JMKB Hl WJEBSF .VTJL0MF.zMMFS 04")BSSZ4DIFJO NlOHB¹FOEFSEZLUVQQ¯ BOWjOEFTEPDLCBSBVOHFGjSFONJOVUBWJOUFSWKVONFE4DIFJO %FOHFSFNFMMFSUJEFOHPECJMEBW4DIFJOTGzSIlMMBOEFUJMMPDI 1SPEVLUJPOTCPMBH.FLBOP1JDUVSFT"#  ,WjMMTzQQFU TZOQl1BMNF PDIWJTBTIjSJTJOIFMIFUJPLMJQQUTLJDL'JMNFO 475(BSBOUJOjNOEFOGzSLPSUPDICBSO¹MN  7JEFPHSBN¬IVSElPDIWBSGzSEFU  jS EFMWJT UFYUBE  EFUUB FGUFSTPN IzSCBSIFUFO Ql JOUFSWKVBSFO 4JNBTSzTUjSElMJH¬CjHHFSzTUFSOBWBSJOUFBWTFEEBBUUIzSBT 'JMNLSzOJLB ¯'JMNFO IFUUF %SzNTQlS¯  CFSjUUBS SFHJTTzSFO (VOJMB "NC 4PNNBS JTMVUSFTVMUBUFU %BOTFOLSJOH(VMECBHHFO KzSOTTPO ¯EFOIBOEMBEFPNMjOHUBO JOUFEFOBMMSBJOOFSTUB 4WFSJHFT3BEJP PDINFTUQSJWBUB NFOjOEl7BOMJHUGPMLWBSNFE OlHPOWBS  NZDLFUHBNNBM OlHPOBOOBONZDLFUVOH FOWBSTZSJBO FO 4jOEFTGzSTUBHlOHFO 4QFMUJE%7% WBSzWFSCFGjMIBWBSF JOHFOIBEFOBNOTLZMU¥0DITlWBSEFU NJO TUFSFP OFELPSUBEUJMMDBNJO 4QFMUJE%7% )BSSZ 'SJMBOT¹MNBSOBT )BSSZ 4DIFJO WBS FO LPOUSPWFSTJFMM 5PUBMTQFMUJE QFSTPO OlHPOBUUHzSBVQQSPSNPU+BHNJOOTFUUTFNJOBSJVN 1SPEVDFOU"OEFST,MJOUFWBMM QlFOzVUBOGzS4UPDLIPMNFOBWIBOTCzDLFSIBEFKVTULPN %7%GPSNBU%7% BMMBSFHJPOFS NJUVUPDIEFTPNJOUFWBSVUTLjMMEBJEFOCMFWEKVQUTlSBEF  "MMEFMFTJCzSKBOBWTJUU¯4PNNBSQSPHSBN¯¬TjOUQlNJETPN #JMEGPSNBU1"- GjSHTWBSUWJU EFUWBSTPNBUUJOUF¹OOBT WBSBCFUZEFMTFMzT<¥>%SzNTQlS NBSEBHFO¬GzSFGBMMFS)BSSZ4DIFJOWBSBlUNJOTUPOFUjN -KVEGPSNBU%PMCZ%JHJUBM TUFSFPNPOP TLVMMFIBTQFMBUTJOVUFJWjSMEFO NFOQFOHBSOBSjDLUFCBSBUJMM MJHFOVQQSJLUJH)BOSFTPOFSBSLSJOHWBEIBOFHFOUMJHFOTLVMMF

------  %7%  TBNUBMPNCPLFO PDICMJSEjSNFEJIzHHSBEFOHFOPNHlOH 7JEFPHSBN¬IVSEl PDIWBSGzSEFU PNWJMLFOSPMM¹MNBWUBMFUIBGU NFEBOCSBOTDIGzSFUSjEBSFTPN BW)BSSZ4DIFJOTPGGFOUMJHBMJW%JTLVTTJPOFOLPNBUUIBOEMB 4WFSJHFT5FMFWJTJPO ,FOOF'BOUPDI(zSBO-JOEHSFOVUGSlHBTPNTJOB¹MNCPMBHT PNClEFLVMUVSPDIQPMJUJL PDITPNlTLlEBSFNzUFSNBOFO SFTQFLUJWFQSPEVLUJPOTQPMJUJL 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL OZMJHFO BWHlOHFO ¹MNEJSFLUzS TPN EFTTVUPN LBO SFºFLUFSB 4jOEFTGzSTUBHlOHFO #FOHU'PSTMVOENº  zWFSFUUQBSEFDFOOJFSTPNDFOUSBMHFTUBMUJTPDJBMEFNPLSBUJTL NJO GjSH NPOP  LVMUVSQPMJUJL4BNUBMFUUBSBWTUBNQJ¹MNBWUBMFUPDIEFTTTZGUF  1SFNJjS NFOGPSUTjUUFSNFESFNJOJTDFOTFSGSlO4DIFJOTLPOºJLUFSNFE 1SPEVDFOU(zSBO#FOHUTTPO#FOHUaLF,JNCSn NJO GjSH NPOP NN EFUTFOBTFYUJPUBMFUTWjOTUFSSzSFMTF4DIFJOGlSPDLTlNzKMJHIFU %BOTFOLSJOH(VMECBHHFO BUUGzSBFOLSJUJTLEJTLVTTJPOPNEFOTBNUJEBLVMUVSQPMJUJLFO 1SPHSBNMFEBSF(zSBO#FOHUTTPO :OHWF(BNMJO  3FHJ.BOVT5PSCKzSO"YFMNBO +PIBO#FSHFOTUSlIMF 1FS )BOUPSHGzSFOQFTTJNJTUJTLTZOQlNjOOJTLBOTPNIBOTUjMMFS #FSHMVOE *OHNBS#FSHNBO 4UJH#KzSLNBO +POBT$PSOFMM  JLPOUSBTUUJMMEFONFSPQUJNJTUJTLBCJMEBWWjSMEFOTPNIBO %FUUB57QSPHSBNIBEFTPNVUHlOHTQVOLUBUUEJTLVUFSBEFMT 1SFNJjS #FOHU'PSTMVOE 0MMF)FMMCPN 7JMHPU4KzNBO-BTTF4XBOCFSH NFOBSLjOOFUFDLOBSTPDJBMJTNFO%FUTjHTPDLTlFOEFMPN EFO UFLOJTLB VUWFDLMJOHFO Ql WJEFPPNSlEFU  EFMT .BSHBSFUB NJO TWBSUWJU NPOP NN ¹MNJBMMNjOIFU¬PDIPNNFEJFSOBTSPMMJLPOTUSVLUJPOFOBW *OHFMTUBNTEFCBUUCPL7BETLBWJHzSBNFEWJEFPHSBNNFO TPN 'PUP1FUUFS%BWJETTPO 3PMBOE-VOEJO 4WFO/ZLWJTU  WFSLMJHIFUFO/lHPUTPNjWFOGlS4DIFJOBUUSFºFLUFSBzWFSTJO VULPN*OHFMTUBNWBSWFSLTBNJOPN536 5FMFWJTJPOPDI 3FHJ:OHWF(BNMJO +zSHFO1FSTTPO"SOF1POUBO FHFOSPMMTPNPGGFOUMJHQFSTPO 3BEJPJ6UCJMEOJOHFO FOGzSFHlOHBSFUJMM63)BOT'VSVIBHFO  TPNPDLTlNFEWFSLBEF IBEFQlVQQESBHBW43GzMKUVUWFDL 'PUP+BO-JOEFTUSzN .VTJL+BOOF4DIBGGFS  MJOHFO Ql WJEFPPNSlEFU )BSSZ 4DIFJO WBS EjSUJMM EFO GzSSB SFHFSJOHFOTFYQFSUJGSlHBO%JTLVTTJPOFOLPNBUUHjMMBWJEFP 1SPEVLUJPOTCPMBH4WFOTLB'JMNJOTUJUVUFU 1SPEVLUJPOTCPMBH4WFOTLB'JMNJOTUJUVUFU UFLOJLFOTQPUFOUJFMMBSPMMTPNLVMUVSGBSB*OHFMTUBNTQFSTQFL ,WjMMTzQQFU UJWWBSLSJUJTLU4DIFJOWBSNJOESFPSPMJH5SPSOJ QlUBMBEFIBO  %BOTFO LSJOH (VMECBHHFO TQFMBEFT JO VOEFS QSJTVUEFMOJOHFO ¯0NOlHSBNlOBEFS OjSNBSFCFTUjNUEFOPLUPCFS GZMMFSFO 4WFSJHFT5FMFWJTJPO ¯BUUEFU¹OOTFOTUPSSJTLBUUKjNGzSBNVTJLLPOTVNUJPONFE PDIEFOFGUFSGzMKBOEFCBMFOQl(VMECBHHFHBMBO1lTFY JOPN EFO TWFOTLB ¹MNWjSMEFO NZDLFU CFSzNE PDI CFSZLUBE FOUjOLCBSLPOTVNUJPOBWCJMEFS +BHIBSTWlSUBUUUjOLBTJHBUU UJPUBMJTUJTLULPOTU¹MNTNBOnSCFTUlSEFOBWFUUNPOUBHFBWMzTU QFSTPOlS7JjSOlHSBTUZDLFOTPNUZDLFSBUUEFUUBjSWjSUBUU 4jOEFTGzSTUBHlOHFO NBOPSLBSTFFO¹MNNlOHBHlOHFS%FUjSFOBWHzSBOEFTLJMM TBNNBOTUjMMEB CJMEFS OjSCJMEFS Ql 4DIFJO  #FSHNBO PDI PCTFSWFSBPDIOlHSBUZDLFSUPNBUUEFOOBNBOjSBUUHSBUVMFSB NJO GjSH NPOP DJUBUMjOHEDBNJO OBENPUHSBNNPGPOTLJWPS¯ *OHSJE 5IVMJO WBSWBT NFE USVNQFUTUzUBS PDI WJTVFMMB HBHT ¬PNJOUFUJMMlSFOTlJWBSUGBMMUJMMBUUEFOTWFOTLB¹MNEFCBUUFO TJHOFSBEF(BNMJO(FOPNJOLMJQQEFMBSQSJTVUEFMBSFO4DIFJO JOUFIBSTUlUUTUJMMB¯4lJOMFEEF#FOHU'PSTMVOEEFUCSFWTPN 1SPEVDFOUaLF8JMIFMNTTPO CMBOEBOOBUVUFOCSzECJUUJMM7JMHPU4KzNBO FOTPDLFSTLlMUJMM  IBOUJMMTjOEFTFYUPOTUZDLFOJ4WFSJHFWFSLTBNNBSFHJTTzSFS #P8JEFSCFSHPDIFOVQQTUPQQBEVHHMBUJMM#FSHNBO'JMNFO VOEFSTPNNBSFO'PSTMVOETJEnVUNZOOBEFTFEFSNFSBJ 1SPHSBNMFEBSF1FS0MPW&ORWJTU MjSIBGSBNLBMMBUTPDISFEJHFSBUTVOEFSGFTUFO¬GzSBUUWJTBT ¹MNFO 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL TPNVUHKPSEFEFOTWFOTLB¹MN 'JMNLSzOJLB SFEBOFGUFSWJDLOJOHFOGzSGFTUEFMUBHBSOB CSBOTDIFOT IZMMOJOH UJMM )BSSZ 4DIFJO Ql IBOT lSTEBH )VWVEUFNBUJEFUUBQSPHSBNBW,WjMMTzQQFUWBSEFMTFGUFSTQFMFU 4WFSJHFT5FMFWJTJPO 'JMNFOGSBNTUjMMEFTCBSBJFOFOEBLPQJB¬PDIEFOWJTBEFT UJMM VUEFMOJOHFO BW "MFYBOEFS 4PM[KFOJUTZOT OPCFMQSJT  ¬ CBSBFOHlOHQl'JMNIVTFUJ4UPDLIPMNQl4DIFJOTGzEFMTFEBH EjSBW 0MPG 1BMNFT PDI 7JMIFMN .PCFSHT NFEWFSLBO ¬ EFMT 4jOEFTGzSTUBHlOHFO )BSSZ4DIFJO¹DLLPQJBOTPNQSFTFOU¬PDITFEBOEFTTIBS ¹MNFO1FOTJPOBU1BSBEJTFUGSlO'JMNFOIBEFWJTBUTUJEJH NJO TWBSUWJU NPOP NN DJUBUMjOHEDBNJO  JOHFOWFUBUWBS¹MNFOCMJWJUBW6OEFSBSCFUFUNFEEFOOBCPL BSF TBNNB LWjMM J 57 %FO IBEF GPSUGBSBOEF LWBS TJUU SZLUF lUFSGBOOT¹MNFOFNFMMFSUJEJ4DIFJOTCPTUBE TPN USFUUJPUBMT¹MNFOT MlHWBUUFONjSLF  EFUUB BMMUTFEBO EFU 1SPEVDFOU/JMT1FUUFS4VOEHSFO GBNzTB LPOTFSUIVTNzUFU  EjS LVMUVSFMJUFO CMBOE BOESB  .PCFSH LPMMFLUJWUEzNUVUEFOTWFOTLB¹MNFO1SPHSBNEJT 3FQPSUFS/JMT1FUUFS4VOEHSFO LVTTJPOFOLPNBUUIBOEMBPNLWBMJUFUJOPNUFMFWJTJPOJBMMNjO IFU¬OjSNBSFCFTUjNUCFHSFQQFU¯HPEVOEFSIlMMOJOH¯4DIFJO %FOOB ¹MNLSzOJLB GSlO IzTUFO  IBOEMBEF PN WBE TPN 04")BSSZ4DIFJO NFOBEFBUUEFOUBCMlMBHEB¹MNFOJOUFCBSBWBSFUUFYFNQFMQl IjOUNFETWFOTL¹MNTFEBO¹MNSFGPSNFOUWllSUJEJHBSF/JMT 4WFSJHFT5FMFWJTJPO ElMJH¹MN VUBOBUUWJTOJOHFOBWEFOPDLTlFYFNQMJ¹FSBEFIVS 1FUUFS4VOEHSFONFOBSBUU¹MNLWBMJUFUFOzLBU NFEBO4DIFJO NBOQSP¹UFSBSQlGPMLMJHLVMUVSHFOPNBUUUJMMTLSJWBEFOIJTUPS GSBNIlMMFSBUUEFOTWFOTLB¹MNFOTUWlTUzSTUBQSPCMFNjSEF 4jOEFTGzSTUBHlOHFO JTLUWjSEF4DIFJO¹DLEPDLNPUIVHH.PCFSHWBSFYFNQFMWJT TBNNBTPNBMMUJEBUUGlGSBNCFHlWOJOHBSPDIQSPEVDFOUFS NJO GjSH NPOP OVCFUZEMJHUGzSTPOMJHBSFJOTUjMMEUJMM¹MNFOjOOjSEFUCFHBW ¯.BOLBOJOUFHzSBCSB¹MNNFEFOCSB¹MNSFGPSN¯ QlUBMBS TJH4DIFJOIjWEBEFFNFMMFSUJEBUUWJTOJOHFOTUSFENPUSBEJP 4DIFJO ¯IFMUBWHzSBOEFjSBUUEFU¹OOTCFHlWOJOHBS¯%FUBO 1SPEVDFOU"OOF$ISJTUJOF#MJYU MBHFOTQBSBHSBGPNHPEVOEFSIlMMOJOH PDITFOBSFLPNIBO ESBQSPCMFNFUjS¯QSPEVDFOUQSPCMFNFU¯ TPNZUUFSTUCPUUOBSJ BUUBONjMBWJTOJOHFOBWFOaTB/JTTF¹MNUJMMSBEJPOjNOEFO BUUNBOJOUFLBOWFUBPNEFWFSLMJHFOTBUTBSQlSjUU¹MNCFHlW 1SPHSBNMFEBSF/JMT1FUUFS4VOEHSFO NFETBNNBBSHVNFOU OJOHBS4VOEHSFOTUjMMFSPDLTlGSlHBOPNEFUSlEFSzWFSQSPEVL UJPOTBNUPNEFUGzSFMJHHFSCFIPWBWTUSVLUVSSBUJPOBMJTFSJOHBS )BSSZ4DIFJOIBEFWJEUJEQVOLUFOGzSJOUFSWKVOJ04"KVTU  JOPNTWFOTL¹MN4DIFJOMjHHFSlUFSJHFOVUUFYUFOPDICFSjUUBS VULPNNJU NFE TJO TKjMWCJPHSB¹ 4DIFJO 1SPHSBNNFU jS FUU

------  ------