Red. Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
.&%*&)*4503*4,5"3,*7 ,6/(-*("#*#-*05&,&5 #09 450$,)0-. 'zSGBUUBSOBPDI,VOHMJHB#JCMJPUFLFU 'PSNHJWOJOHXXXCPLPDIGPSNTF 5SZDL'jMUI)jTTMFS 7jSOBNP KBOVBSJ *44/ *4#/ 3&%-"34*-4)".."3 1&--&4/*$,"341&37&45&3-6/% ------ ------ Innehåll -BST*MTIBNNBS 1FMMF4OJDLBST1FS7FTUFSMVOE Schein som entreprenör 1FMMF4OJDLBST Schein & (kultur)politiken $JUJ[FO4DIFJO&OJOUSPEVLUJPO & intellektuell 7BEjSLWBMJUFU 236. BFOHU(zSBOTTPO )BSSZ4DIFJO Schein som person -BST*MTIBNNBS )BSSZ4DIFJOTPNLBUBMZTBUPS *OHFOKzSFOTPNLPNJOGSlOLZMBO )PMMZXPPEQTZLPMPHJ "OEFST'FSN )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO %FOUSFEKFNBOOFO 7FSUJLBMNPOPQPMPDITNBLGzSTLKVUOJOH #SFWUJMM4BN(FMGNBO %FOPMZNQJTLF$PXCPZFO 4UJH#KzSLNBO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO +BHLjOEFBMESJH)BSSZ4DIFJO ,VMUVSQPMJUJLTPNUSjEHlSETTLzUTFM 7JE#-.TClS 5SzUUQl¹MN -PVJTF8BMMFOCFSH /JOB8PSNCT (zSBO(VOnS )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJOGSBNUJEFOT &MFHBOUFO0NNBOMJHFMFHBOT 'JMNTLPMBO%SBNBUJTLBJOTUJUVUFU 4PSHFO LPNNVOJLBUJPOTUFLOPMPHJ CFIzSJHIFUPDIVUBOGzSTLBQ 0N)BSSZ4DIFJOPDITWFOTL¹MNVUCJMEOJOH +BOOF-JOERWJTU(SJOEF *OHWBS$BSMTTPO +POBT4JNB #FOHU'PSTMVOE %FOTNVUTJHBWFSLMJHIFUFO 4BNUBMJOPWFNCFS ,POºJLUFSOBTNjTUBSF#FSjUUFMTFO 'JMNFOUSFQSFOzSFO PNFO¹MNGVSTUFTVQQHlOHPDIGBMM ,PMVNOJTUFO)BSSZ4DIFJO *OEFY 5PNBT&ISOCPSH "JOB#FMMJT Schein & filmen 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL )BSSZ4DIFJO&OCJCMJPHSB¹ #SFWJPLUPCFS 1FS7FTUFSMVOE $JTTJ&MXJO'SFOLFM .FEWFSLBOEF 5IFPEPS,BMMJGBUJEFT %SzNNFOPNWFSLMJHIFUFO )BSSZKBH &UUCFHSBWOJOHTUBM 'JMNLSJUJLFSO)BSSZ4DIFJO %7%VUHlWPS JOOFIlMMQSPEVLUJPOTVQQHJGUFS ------ ------ Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund Citizen Schein: En introduktion Våren 2004 publicerade New York Times en stort amerikanska presidenter. Eisenhower såg den åt- uppslagen artikel om westernklassiskern High Noon minstone tre gånger och ska i affekt ropat åt Coop- (Sheriffen). Filmen, som regisserades av Fred Zin- er att springa när kulorna ven. George W. Bush lär nemann 1952, skulle få nypremiär, och en kristallklar ha sett filmen bara en enda gång – i september 2001 35 mm-kopia hade tagits fram. High Noon, förmod- – medan Bill Clinton beställde fram High Noon mer ligen den mest uppmärksammade westernfilmen än tjugo gånger under sina år i Vita huset. I en in- alla kategorier, berättar historien om en före detta tervju 1993 påpekade han att Cooper var rädd hela sheriff vid namn Kane som motvilligt tar sig an att filmen igenom. ”Han försöker inte vara någon macho det finns bara hos den mycket amerikanske sher- någon särskild dignitet i en amerikansk filmkultur. 'JMNJOTUJUVUFTHSVOEBSF ensam göra upp med ett gement banditgäng. Med kille. Han gör bara vad han tror är rätt”, menade iffen.” Raderna var formulerade av ingen annan än Det intressanta med Hobermans apostrofering av JTJUUIFN 'PUP5PSF&LIPMN den undersköna Grace Kelly och den stilige Gary Clinton – ”It’s a great movie.” Harry Schein och hämtade ur hans mästerliga essä Schein är snarare att den visar en Harry Schein utan "GUPOCMBEFU#JME Cooper i huvudrollerna var det en paradoxal west- För Hoberman var det uppenbart att den allt ”Den olympiske cowboyen”, som ursprungligen given status, en närmast omöjlig, för att inte säga ern med rädsla som huvudmotiv. Filmen har tolkats annat än svart-vita verklighet som High Noon excel- trycktes i BLM i början av 1954. Hoberman av- löjlig tankefigur. I Hobermans artikel är Schein på många sätt, bland annat som en allegori över den lerade i tveklöst appellerade mer till en demokratisk slutade sin artikel genom att återigen uppskattande blott en röst från det förflutna tillhörig en briljant kommunistiska svartlistningen i Hollywood. Att den snarare än en republikansk politisk tradition. In- ge svensken ordet: ”High Noon, [Schein] continued, filmkritiker, och inte ”Harry Schein”, en av den ärkekonservative John Wayne menade att High Noon tressant nog avrundade han sin artikel genom att is ’the most convincing and, likewise, certainly the svenska efterkrigstidens mest prominenta kultur- var den mest ”oamerikanska” film han sett i hela citera en gammal svensk filmkritiker, som i en ar- most honest explanation of American foreign po- och mediepersonligheter. I en svensk kontext skulle sitt liv är talande. tikel två år efter att High Noon haft premiär hävdat licy.’ Half a century later, the analysis holds.”1 ett citat av Harry Schein naturligtvis omgärdats av I sin anmälan i New York Times fokuserade film- att filmen hade ett mycket angeläget politiskt bud- Hobermans erkännande av Scheins politiska in- både uttalade och outtalade referenser till maktha- kritikern J. Hoberman den roll filmen kommit att skap. ”Det lilla samhället är lika förlamat av skräck sikter kan ses som en dialog mellan två filmskribent- varen och celebriteten, kulturpolitikern och po- spela i amerikanskt politiskt liv. Ända sedan Dwight inför de annalkande bovarna; lika fegt, neutralt och er på halvsekellångt avstånd. Men för en svensk lemikern Schein. Det skulle givetvis också innebära D. Eisenhowers dagar hade High Noon till exempel halvhjärtat som Förenta Nationerna inför Sovjet- läsare är det också en hisnande citering – inte för att svårigheter att verkligen ta orden på det allvar som varit en av de mest efterfrågade filmerna bland unionen, Kina eller Nordkorea. Det moraliska mo- den skulle påvisa att Harry Schein har (eller hade) Hoberman gör i sin text. ------ ------ Den här boken, Citizen Schein, tar Harry Schein plan ägde han en välexponerad medial persona, på fullaste allvar. Den återvänder till en av det svenska ständigt närvarande i press, radio och TV. Samtidigt 1900-talets mest omskrivna och betydelsefulla per- var han integrerad i olika informella och mer eller soner på de mediepolitiska och filmkulturella fälten mindre inofficiella kontaktnät inom näringsliv och med öppna ögon. Genom citatet från Hobermans socialdemokrati, liksom givetvis i olika kulturetab- artikel skymtar exempelvis ett par centrala egenska- lissemang. Denna dualism är inte minst uppenbar per hos skribenten Schein. Å ena sidan vittnar det vid en hastig blick på hans fylliga personarkiv som om hans ambition att som ung filmkritiker utläsa nyligen förtecknats och gjorts tillgängligt på Arbetar- uttryck för samhälleliga – politiska såväl som kul- rörelsens arkiv och bibliotek. Korrespondens med turella – mönsterbildningar i samtidens film. Å den ledande politiker som Olof Palme, Krister Wick- andra sidan säger det något om hans förmåga att man och Ingvar Carlsson samsas där med otaliga överskrida det tidsbundna i klarsynta och pregnan- utkast till statliga utredningar inom kultur- och ta iakttagelser med bäring långt bortom sin histor- mediefältet, för att inte tala om alla styrelseprotokoll iska kontext. Utan att hemfalla åt en alltför närgån- från företag, myndigheter och organisationer. Scheins gen beundran kan man inte annat än konstatera att skriftställarskap rymmer i sin tur – vid sidan av mycket få texter om film skrivna för 50 år sedan mängder av artiklar och krönikor från 40-talet och platsar som aktuella politiska referenser i New York framåt – debattböcker, essäsamlingar, självbiogra- Times. fiska verk samt (kanske något förvånande) skönlit- terära utkast. Jämte dessa kopiösa mängder av lösa papper föreligger Scheins publicerade alster, liksom 4DIFJO¬FONFEJFNPEFSO,BOF intervjuer med honom, porträtt och skvaller. Genom sin egen verksamhet, och inte minst äktenskapet Harry Schein är en av den moderna svenska medie- med Ingrid Thulin, var Harry Schein en medial historiens mest inflytelserika personer. Hans initia- kändis, ständigt påpassad och flitigt representerad i tiv till filmreformen 1963 och inrättande av Svenska veckopress, TV och radio. Han utfrågades i nyhets- Filminstitutet (SFI) är väldokumenterad och om- program, deltog i debatter och diskussioner, pratade skriven – inte minst av honom själv. Väsentliga de- i talkshows, var (sent omsider) sommarpratare och lar av Scheins gärning är dock mindre uppmärk- fick (i likhet med många andra kända svenskar) till sammade. Vid sidan av ledarskapet för SFI hade han och med sin biografi televiserad av Lasse Holmqvist exempelvis en mängd nyckelpositioner inom film- i början av 1980-talet. bransch, press och etermedia. Schein var dessutom Ämnet Harry Schein rymmer således många po- en flitig skribent och samhällsdebattör: som film- tentiella bottnar. Det går att närma sig honom som kritiker introducerade han under 50-talet kontinen- makthavare eller som skribent; som tänkare eller tal och amerikansk filmteori; som författare och som celebritet. Facetterna i hans personlighet är medieutredare förebådade han under 60- och 70- många – och långt ifrån alla karaktärsdrag är sym- talet de digitala mediernas utveckling; som debattör patiska eller tillmötesgående. Det är exempelvis identifierade han tidigt potentiella och reella prob- inte speciellt svårt att approchera Schein med ett lem – samt inte minst inkonsekvenser – i den sven- slags misstänksamhetens blick och se honom som ska kulturpolitik han också kom att bli en del av. elitistisk manschauvinist eller makthungrig despot Harry Scheins centrala roll i den svenska offent- – ja, rentav som den filmdiktator han beskylldes för &UUCFLBOUQBS¬ *OHSJE5IVMJOPDI ligheten kan med fördel iakttas med ett slags dubbel att ha blivit under det sena 60-talet. Harry Schein )BSSZ4DIFJO optik: en synlighetens och en osynlighetens. På ett gillade att bestämma. Från ett institutionellt per- ------ ------ hal som impulsiv. För att parera och råda bot på en eventuell ensidighet i framställnigen har en ambi- tion med den här boken därför varit att Harry Schein själv också skulle