DOCSLIB.ORG

Red. Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

.&%*&)*4503*4,5"3,*7 ,6/(-*("#*#-*05&,&5 #09 450$,)0-. 'zSGBUUBSOBPDI,VOHMJHB#JCMJPUFLFU 'PSNHJWOJOHXXXCPLPDIGPSNTF 5SZDL'jMUI)jTTMFS 7jSOBNP KBOVBSJ *44/ *4#/ 3&%-"34*-4)".."3 1&--&4/*$,"341&37&45&3-6/% ------ ------ Innehåll -BST*MTIBNNBS 1FMMF4OJDLBST1FS7FTUFSMVOE Schein som entreprenör 1FMMF4OJDLBST Schein & (kultur)politiken $JUJ[FO4DIFJO&OJOUSPEVLUJPO & intellektuell 7BEjSLWBMJUFU 236. BFOHU(zSBOTTPO )BSSZ4DIFJO Schein som person -BST*MTIBNNBS )BSSZ4DIFJOTPNLBUBMZTBUPS *OHFOKzSFOTPNLPNJOGSlOLZMBO )PMMZXPPEQTZLPMPHJ "OEFST'FSN )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO %FOUSFEKFNBOOFO 7FSUJLBMNPOPQPMPDITNBLGzSTLKVUOJOH #SFWUJMM4BN(FMGNBO %FOPMZNQJTLF$PXCPZFO 4UJH#KzSLNBO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJO +BHLjOEFBMESJH)BSSZ4DIFJO ,VMUVSQPMJUJLTPNUSjEHlSETTLzUTFM 7JE#-.TClS 5SzUUQl¹MN -PVJTF8BMMFOCFSH /JOB8PSNCT (zSBO(VOnS )BSSZ4DIFJO )BSSZ4DIFJOGSBNUJEFOT &MFHBOUFO0NNBOMJHFMFHBOT 'JMNTLPMBO%SBNBUJTLBJOTUJUVUFU 4PSHFO LPNNVOJLBUJPOTUFLOPMPHJ CFIzSJHIFUPDIVUBOGzSTLBQ 0N)BSSZ4DIFJOPDITWFOTL¹MNVUCJMEOJOH +BOOF-JOERWJTU(SJOEF *OHWBS$BSMTTPO +POBT4JNB #FOHU'PSTMVOE %FOTNVUTJHBWFSLMJHIFUFO 4BNUBMJOPWFNCFS ,POºJLUFSOBTNjTUBSF#FSjUUFMTFO 'JMNFOUSFQSFOzSFO PNFO¹MNGVSTUFTVQQHlOHPDIGBMM ,PMVNOJTUFO)BSSZ4DIFJO *OEFY 5PNBT&ISOCPSH "JOB#FMMJT Schein & filmen 4BOOJOHFOTzHPOCMJDL )BSSZ4DIFJO&OCJCMJPHSB¹ #SFWJPLUPCFS 1FS7FTUFSMVOE $JTTJ&MXJO'SFOLFM .FEWFSLBOEF 5IFPEPS,BMMJGBUJEFT %SzNNFOPNWFSLMJHIFUFO )BSSZKBH &UUCFHSBWOJOHTUBM 'JMNLSJUJLFSO)BSSZ4DIFJO %7%VUHlWPS JOOFIlMMQSPEVLUJPOTVQQHJGUFS ------ ------ Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund Citizen Schein: En introduktion Våren 2004 publicerade New York Times en stort amerikanska presidenter. Eisenhower såg den åt- uppslagen artikel om westernklassiskern High Noon minstone tre gånger och ska i affekt ropat åt Coop- (Sheriffen). Filmen, som regisserades av Fred Zin- er att springa när kulorna ven. George W. Bush lär nemann 1952, skulle få nypremiär, och en kristallklar ha sett filmen bara en enda gång – i september 2001 35 mm-kopia hade tagits fram. High Noon, förmod- – medan Bill Clinton beställde fram High Noon mer ligen den mest uppmärksammade westernfilmen än tjugo gånger under sina år i Vita huset. I en in- alla kategorier, berättar historien om en före detta tervju 1993 påpekade han att Cooper var rädd hela sheriff vid namn Kane som motvilligt tar sig an att filmen igenom. ”Han försöker inte vara någon macho det finns bara hos den mycket amerikanske sher- någon särskild dignitet i en amerikansk filmkultur. 'JMNJOTUJUVUFTHSVOEBSF ensam göra upp med ett gement banditgäng. Med kille. Han gör bara vad han tror är rätt”, menade iffen.” Raderna var formulerade av ingen annan än Det intressanta med Hobermans apostrofering av JTJUUIFN 'PUP5PSF&LIPMN den undersköna Grace Kelly och den stilige Gary Clinton – ”It’s a great movie.” Harry Schein och hämtade ur hans mästerliga essä Schein är snarare att den visar en Harry Schein utan "GUPOCMBEFU#JME Cooper i huvudrollerna var det en paradoxal west- För Hoberman var det uppenbart att den allt ”Den olympiske cowboyen”, som ursprungligen given status, en närmast omöjlig, för att inte säga ern med rädsla som huvudmotiv. Filmen har tolkats annat än svart-vita verklighet som High Noon excel- trycktes i BLM i början av 1954. Hoberman av- löjlig tankefigur. I Hobermans artikel är Schein på många sätt, bland annat som en allegori över den lerade i tveklöst appellerade mer till en demokratisk slutade sin artikel genom att återigen uppskattande blott en röst från det förflutna tillhörig en briljant kommunistiska svartlistningen i Hollywood. Att den snarare än en republikansk politisk tradition. In- ge svensken ordet: ”High Noon, [Schein] continued, filmkritiker, och inte ”Harry Schein”, en av den ärkekonservative John Wayne menade att High Noon tressant nog avrundade han sin artikel genom att is ’the most convincing and, likewise, certainly the svenska efterkrigstidens mest prominenta kultur- var den mest ”oamerikanska” film han sett i hela citera en gammal svensk filmkritiker, som i en ar- most honest explanation of American foreign po- och mediepersonligheter. I en svensk kontext skulle sitt liv är talande. tikel två år efter att High Noon haft premiär hävdat licy.’ Half a century later, the analysis holds.”1 ett citat av Harry Schein naturligtvis omgärdats av I sin anmälan i New York Times fokuserade film- att filmen hade ett mycket angeläget politiskt bud- Hobermans erkännande av Scheins politiska in- både uttalade och outtalade referenser till maktha- kritikern J. Hoberman den roll filmen kommit att skap. ”Det lilla samhället är lika förlamat av skräck sikter kan ses som en dialog mellan två filmskribent- varen och celebriteten, kulturpolitikern och po- spela i amerikanskt politiskt liv. Ända sedan Dwight inför de annalkande bovarna; lika fegt, neutralt och er på halvsekellångt avstånd. Men för en svensk lemikern Schein. Det skulle givetvis också innebära D. Eisenhowers dagar hade High Noon till exempel halvhjärtat som Förenta Nationerna inför Sovjet- läsare är det också en hisnande citering – inte för att svårigheter att verkligen ta orden på det allvar som varit en av de mest efterfrågade filmerna bland unionen, Kina eller Nordkorea. Det moraliska mo- den skulle påvisa att Harry Schein har (eller hade) Hoberman gör i sin text. ------ ------ Den här boken, Citizen Schein, tar Harry Schein plan ägde han en välexponerad medial persona, på fullaste allvar. Den återvänder till en av det svenska ständigt närvarande i press, radio och TV. Samtidigt 1900-talets mest omskrivna och betydelsefulla per- var han integrerad i olika informella och mer eller soner på de mediepolitiska och filmkulturella fälten mindre inofficiella kontaktnät inom näringsliv och med öppna ögon. Genom citatet från Hobermans socialdemokrati, liksom givetvis i olika kulturetab- artikel skymtar exempelvis ett par centrala egenska- lissemang. Denna dualism är inte minst uppenbar per hos skribenten Schein. Å ena sidan vittnar det vid en hastig blick på hans fylliga personarkiv som om hans ambition att som ung filmkritiker utläsa nyligen förtecknats och gjorts tillgängligt på Arbetar- uttryck för samhälleliga – politiska såväl som kul- rörelsens arkiv och bibliotek. Korrespondens med turella – mönsterbildningar i samtidens film. Å den ledande politiker som Olof Palme, Krister Wick- andra sidan säger det något om hans förmåga att man och Ingvar Carlsson samsas där med otaliga överskrida det tidsbundna i klarsynta och pregnan- utkast till statliga utredningar inom kultur- och ta iakttagelser med bäring långt bortom sin histor- mediefältet, för att inte tala om alla styrelseprotokoll iska kontext. Utan att hemfalla åt en alltför närgån- från företag, myndigheter och organisationer. Scheins gen beundran kan man inte annat än konstatera att skriftställarskap rymmer i sin tur – vid sidan av mycket få texter om film skrivna för 50 år sedan mängder av artiklar och krönikor från 40-talet och platsar som aktuella politiska referenser i New York framåt – debattböcker, essäsamlingar, självbiogra- Times. fiska verk samt (kanske något förvånande) skönlit- terära utkast. Jämte dessa kopiösa mängder av lösa papper föreligger Scheins publicerade alster, liksom 4DIFJO¬FONFEJFNPEFSO,BOF intervjuer med honom, porträtt och skvaller. Genom sin egen verksamhet, och inte minst äktenskapet Harry Schein är en av den moderna svenska medie- med Ingrid Thulin, var Harry Schein en medial historiens mest inflytelserika personer. Hans initia- kändis, ständigt påpassad och flitigt representerad i tiv till filmreformen 1963 och inrättande av Svenska veckopress, TV och radio. Han utfrågades i nyhets- Filminstitutet (SFI) är väldokumenterad och om- program, deltog i debatter och diskussioner, pratade skriven – inte minst av honom själv. Väsentliga de- i talkshows, var (sent omsider) sommarpratare och lar av Scheins gärning är dock mindre uppmärk- fick (i likhet med många andra kända svenskar) till sammade. Vid sidan av ledarskapet för SFI hade han och med sin biografi televiserad av Lasse Holmqvist exempelvis en mängd nyckelpositioner inom film- i början av 1980-talet. bransch, press och etermedia. Schein var dessutom Ämnet Harry Schein rymmer således många po- en flitig skribent och samhällsdebattör: som film- tentiella bottnar. Det går att närma sig honom som kritiker introducerade han under 50-talet kontinen- makthavare eller som skribent; som tänkare eller tal och amerikansk filmteori; som författare och som celebritet. Facetterna i hans personlighet är medieutredare förebådade han under 60- och 70- många – och långt ifrån alla karaktärsdrag är sym- talet de digitala mediernas utveckling; som debattör patiska eller tillmötesgående. Det är exempelvis identifierade han tidigt potentiella och reella prob- inte speciellt svårt att approchera Schein med ett lem – samt inte minst inkonsekvenser – i den sven- slags misstänksamhetens blick och se honom som ska kulturpolitik han också kom att bli en del av. elitistisk manschauvinist eller makthungrig despot Harry Scheins centrala roll i den svenska offent- – ja, rentav som den filmdiktator han beskylldes för &UUCFLBOUQBS¬ *OHSJE5IVMJOPDI ligheten kan med fördel iakttas med ett slags dubbel att ha blivit under det sena 60-talet. Harry Schein )BSSZ4DIFJO optik: en synlighetens och en osynlighetens. På ett gillade att bestämma. Från ett institutionellt per- ------ ------ hal som impulsiv. För att parera och råda bot på en eventuell ensidighet i framställnigen har en ambi- tion med den här boken därför varit att Harry Schein själv också skulle
Recommended publications
  • Kvalitetsfilmen Kontra Kommers

    Kvalitetsfilmen Kontra Kommers

    SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Institutionen för ekonomi och företagande Konst, kultur & ekonomi - programmet Kvalitetsfilmen kontra kommers - en undersökning om kvalitetsfilmens villkor utifrån Svensk Filmindustri (SF) och Svenska Filminstitutet (SFI) Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 p HT 2009 Författare: Miran Marlovic Handledare: Fotis Theodoridis 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 1.2 Problemställningar 4 1.3 Syfte 5 1.4 Avgränsningar 5 1.5 Om begreppet kvalitet 6 1.6 Disposition 6 TEORETISK REFERENSRAM 7 2.1 Val av teori 7 2.2 Institutionell beslutsteori 7 2.3 Systemteori 9 METOD 11 3.1 Val av metod 11 3.2 Datainsamling 11 3.2.1 Intervjuer 11 3.2.2 Litteraturstudier 11 3.3 Tillförlitlighet 12 EMPIRI & ANALYS 12 4.1 En kort introduktion av tiden före filmavtalet 12 4.2Utvalda filmavtal mellan åren 1963 – 2006 13 4.2.1 1963 – 1972 13 4.2.2 Analys 16 4.2.3 1972 – 1983 17 4.2.4 Analys 19 4.2.5 1983 – 2006 21 4.2.6 Analys 27 SF/SF Bio OCH SFI idag 29 5.1 Svenska Filminstitutet 29 5.2 Analys 35 5.3 SF/SF Bio 36 5.3.1 SF Produktion 37 5.3.2 SF Distribution 39 5.3.3 SF Bio 40 5.4. Analys 43 AVSLUTANANDE DISKUSSION 45 KÄLLFÖRTECKNING 46 2 1. Inledning Utvecklingen av svensk film har under en lång period varit, och är, beroende av samspelet mellan filmbranschen och politiken. Debatten har under många år gällt frågan om prioritering av film som bärare av kultur och konstnärlig stimulans kontra film som ren underhållning för den breda massan.
  • Efarn Research Highlights 2018

    Efarn Research Highlights 2018

    EFARN RESEARCH HIGHLIGHTS 2018 A SELECTION OF RESEARCH BY EUROPEAN FILM AGENCIES EFARN → Director of publication Susanne Nikoltchev, Executive Director, European Audiovisual Observatory → Editorial supervision Gilles Fontaine, Head of Department for Market Information, European Audiovisual Observatory EFARN Martin Kanzler, Analyst, European Audiovisual Observatory RESEARCH HIGHLIGHTS → Editor Patrizia Simone, Analyst, European Audiovisual Observatory 2018 A SELECTION OF RESEARCH → Editorial assistant BY EUROPEAN FILM AGENCIES Susan Norman-Fleck → Layout Big Family → Press and public relations Alison Hindhaugh, [email protected] → Publisher European Audiovisual Observatory 76 Allée de la Robertsau, 67000 Strasbourg, France www.obs.coe.int If you wish to reproduce tables or graphs contained in this publication please contact the European Audiovisual Observatory for prior approval. Opinions expressed in this publication are personal and do not necessarily represent the view of the European Audiovisual Observatory, its members or of the Council of Europe. © European Audiovisual Observatory, 2018 TABLE OF CONTENTS TABLE OF CONTENTS 1 GENERAL FACTS AND FIGURES 4 ON-DEMAND SERVICES ••• AUSTRIAN FILM INSTITUTE ••• CNC Austrian film industry report 2017 .............................................................................................. 10 The evolution of practices regarding catch-up TV in France................................................ 54 ••• NEVAFILM RESEARCH ••• BRITISH FILM INSTITUTE (BFI) Russian cinema market 2017:
  • (A) REGISTA TITOLO FILM QUANTITÀ Una

    (A) REGISTA TITOLO FILM QUANTITÀ Una

    Fondo fotografico Ugo Casiraghi Scatola n. 10 ITALIA CONSUMO (A) INVENTARIO 197.592 QUANTITÀ FOTOGRAFIE: 136 REGISTA TITOLO FILM QUANTITÀ Duccio Tessari Una farfalla con le ali insanguinate 7 " " 1 Ignazio Dolce L'ammazzatina 2 " " 4 " " 2 " " 4 " " 1 " " 1 " " 1 n.r. " 1 n.r. " 1 n.r. " 15 n.r. n.r. 13 n.r. Banana Joe 2 n.r. Il giono del cobra 1 n.r. " 1 n.r. Sfrattato cerca casa equo canone 3 Luigi Filippo D'Amico L'arbitro 2 " " 1 " " 1 n.r. Frou Frou del Tabarin 2 Armando Crispino L'Etrusco uccide ancora 3 " " 1 " " 1 " " 1 " " 5 n.r. Quel movimento che mi piace tanto 5 n.r. Vamos a matar, compañeos 2 n.r. " 2 Franco Prosperi Un uomo dalla pelle dura 1 " " 1 " " 1 n.r. Processo per direttissima 3 Duccio Tessari Viva la muerte…tua! 1 " " 1 " " 1 Fernando Di Leo La bestia dagli occhi freddi 1 Pagina 1 Fondo fotografico Ugo Casiraghi Lucio Fulci I guerrieri dell'anno 2072 2 " " 1 n.r. Bello mio, bellezza mia 2 Silvio Amadio Quell'età maliziosa 4 " " 2 n.r. " 1 Franco Ferrini Caramelle da uno sconosciuto 1 Amico, stammi lontano almeno un Michele Lupo palmo… 1 " " 1 " " 4 Lucio Fulci Zanna bianca 1 Fausto Tozzi Trastevere 1 Giuseppe Murgia Maladolescenza 1 n.r. " 1 Luciano Salce La pecora nera 1 Duccio Tessari Tony Arzenta 1 Sergio Leone Il mio nome è Nessuno 1 n.r. " 1 n.r. " 1 Sergio Leone, Tonino Valerii " 1 " " 1 Giacomo Battiato Stradivari 1 Alberto Cavallone Zelda 5 Gianfranco Parolini Sotto a chi tocca 1 Luigi Faccini Garofano rosso 2 Pupi Avati Dichiarazione d'amore 1 ITALIA CONSUMO (B) INVENTARIO 197.594 QUANTITÀ FOTOGRAFIE: 141 REGISTA TITOLO FILM QUANTITÀ n.r.
  • The Life and Films of the Last Great European Director

    The Life and Films of the Last Great European Director

    Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 INGMAR BERGMAN Macnab-05480001 macn5480001_fm May 19, 2009 11:55 Geoffrey Macnab writes on film for the Guardian, the Independent and Screen International. He is the author of The Making of Taxi Driver (2006), Key Moments in Cinema (2001), Searching for Stars: Stardom and Screenwriting in British Cinema (2000), and J. Arthur Rank and the British Film Industry (1993). Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 INGMAR BERGMAN The Life and Films of the Last Great European Director Geoffrey Macnab Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 Sheila Whitaker: Advisory Editor Published in 2009 by I.B.Tauris & Co Ltd 6 Salem Road, London W2 4BU 175 Fifth Avenue, New York NY 10010 www.ibtauris.com Distributed in the United States and Canada Exclusively by Palgrave Macmillan 175 Fifth Avenue, New York NY 10010 Copyright © 2009 Geoffrey Macnab The right of Geoffrey Macnab to be identified as the author of this work has been asserted by him in accordance with the Copyright, Designs and Patents Act 1988. All rights reserved. Except for brief quotations in a review, this book, or any part thereof, may not be reproduced, stored in or introduced into a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior written permission of the publisher. ISBN: 978 1 84885 046 0 A full CIP record for this book is available from the British Library A full CIP record is available from the Library of Congress Library of Congress
  • 1. Eva Dahlbeck - “Pansarskeppet Kvinnligheten”

    1. Eva Dahlbeck - “Pansarskeppet Kvinnligheten”

    “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Department of Media Studies Master’s Thesis 30 ECTS credits Cinema Studies Master’s Programme in Cinema Studies 120 ECTS credits Spring 2018 Supervisor: Maaret Koskinen “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Abstract Eva Dahlbeck was one of Sweden’s most respected and popular actresses from the 1940s to the 1960s and is now remembered for her work with Ingmar Bergman, who allegedly nicknamed her “Pansarskeppet kvinnligheten” (“H.M.S. Femininity”). However, Dahlbeck had already established herself as a star long before her collaborations with Bergman. The popularity of Bergman’s three comedies (Waiting Women (Kvinnors väntan, 1952), A Lesson in Love (En lektion i kärlek, 1954), and Smiles of a Summer Night (Sommarnattens leende, 1955)) suggests that they catered to the Swedish audience’s desire to see the star Dahlbeck. To explore the interrelation between Swedish post-war popular film culture and the auteur Bergman, this thesis examines the stardom of Dahlbeck, who can, as inter-texts between various films, bridge the gap between popular film and auteur film. Focusing on the decade from 1946 to 1956, the process whereby her star image was created, the aspects that constructed it, and its relation to her characters in three Bergman titles will be analysed. In doing so, this thesis will illustrate how the concept “Pansarskeppet kvinnligheten” was interactively constructed by Bergman’s films, the post-war Swedish film industry, and the media discourses which cultivated the star cult as a part of popular culture.
  • Listening to Technologically Mediated Music in Film Listening to Technologically Mediated Music in Film

    Listening to Technologically Mediated Music in Film Listening to Technologically Mediated Music in Film

    Listening to technologically mediated music in film Listening to technologically mediated music in film Representations of social and solitary listening in Swedish cinema 1930–70 Tobias Pontara About one-third of the way into Astrid Henning-Jensen’s 1969 film Mej och dej /‘Me and you’, there is a scene where the film’s main character Jan Asker (played by Sven-Bertil Taube) is seen aimlessly wandering about his apartment while eating an apple.1 Asker is not in the best of moods, having just received a note from his fiancée Mai saying that she is leaving him. Eventually he ends up in the living room where a large radio is visibly placed in one of the corners. As if by a sudden whim, Asker goes straight to the radio, and when he turns it on an Intermezzo by Johannes Brahms is heard (Winquist, 1990, p. 43). Asker then turns away from the radio and walks across the room to an old rock- ing chair. He sits down in the chair and at the same time crumples up the piece of paper on which Mai’s farewell note was written. He lights a cigarette and then a candle light, after which he gets up again and walks to the bookshelf where he lingers for a while staring absentmindedly at the books. Meanwhile the music halts and we now instead hear a radio voice presenting a rather sophisticated, and to our modern ears perhaps a bit pretentious, analysis of the music just played: ‘Brahms provoked a violent opposition among conservatives already with his earlier compositions in which the regular rhythmic schemes of classicism were modified in a way that has been of crucial importance […]’ By the time this piece of information is given, Asker has moved to the adjacent bedroom where he sits down on his bed.
  • Finland Norge • Sverige Finland Norge

    Finland Norge • Sverige Finland Norge

    Finland ■ Norge • Sverige ■ Finland ■ Norge ■ Sverige LEKSIKON skrevet af Michael Biædel • Claus Hesselberg • Peter Hirsch - LarsØlgaard De i leksikonnet benyttede forkortelser er: AHRNE, Marianne (1940) - Svensk instruk­ 71: Utvandrarna/Udvandrerne; Appelkri- tør. Efter studentereksamen et år på colle­ get/Æblekrigen (+ M). 72: Nybyggarna/ F fotograf ge i USA, hvorfra hun skrev rejsereporta­ Nybyggerne. 73: Dunderklumpen (stem­ I instruktør ger. Studier ved universitetet i Lund, hvor me). 75: Agget år lost/Ægget er skørt ( + Kl klipper hun var aktiv på studenterscenen (og an­ M + I + novelle + sang); Slåpp fångar- dre små teatre) som skuespillerinde og in­ ne loss - det år vår/Slip fangerne løs, Ko kostumer struktør. Litteraturkritiker ved Sydsvenska det er forår. (PH) Ma manuskript Dagbladet. Spillede en sæson i Frankrig Mu musik med La Nouvelle Compagnie d’Avignon. ANDERBERG, Torgny (25.2.1919) - Svensk P producer Her lavede hun også et TV-program med instruktør. Født i Våstra Vram. Gik på Simone de Beauvoir. Underviste i fransk Terserus Teaterskola og var på Svenska S skuespiller på Umeå Universitet. 1967-69: Svenska Teatern i Vasa. Havde en længere karrie­ Filminstitutets filmskole på instruktørlini­ re som skuespiller bag sig før han i 1954 en, sammen med bl. a. Roy -»• ANDERS­ debuterede som instruktør. Film: SON (også aktiv i Lund). M. A. er bidrag­ 44: Skeppar Jansson (S). 45: Tre soner yder til tidsskriftet Chaplin. Litt: Chaplin gick till flyget/Tre sønner (S); Vandring 120, 1973 + 131, 1974. Film: med månen (S). 46: Mote i natten (S); 72: Den sidste riddarvampyren (kortfilm). Odemarkspråsten (S). 47: Iris och lojt- 75: Fem dagar i Falkoping (+ Co-Ma, nantshjårta/Pigen og løjtnanten (S); Livet kort spillefilm (45 min.), indsp.
  • 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital

    2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital

    Title Completed Director Year Run time Digitization level "Mackan" 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital restoration Abba - the Movie 2016-11-21 Lasse Hallström 1977 96 Full digital restoration Agaton Sax och Byköpings gästabud 2015-03-31 Stig Lasseby 1976 78 Digital restoration Agnes Cecilia - en sällsam historia 2016-10-28 Anders Grönros 1991 133 Digital restoration Amorosa 2015-06-30 Mai Zetterling 1986 117 Digital restoration Ansikten i skugga 2016-06-29 Peter Weiss 1956 14 Digital copy Asta Nilssons sällskap 2016-12-02 Marie-Louise och Gösta Ekman 2005 81 Digital adaptation Ateljéinteriör 2016-06-03 Peter Weiss 1956 10 Digital restoration Att döda ett barn 2015-06-30 Gösta Werner 1953 10 Digital restoration Au cabaret 2016-12-31 Alice Guy 1899 < 5 Digitization Au pays des Moïs: exploration et chasse 2014-12-31 Le Duc de Montpensier 1908 25 Digital restoration Avenue de l'Opéra 2016-12-31 Alice Guy 1900 < 5 Digitization Balettprimadonnan 2016-10-19 Mauritz Stiller 1916 54 Digital restoration Bang! 2015-12-31 Jan Troell 1977 100 Digital restoration Bara en mor 2015-03-31 Alf Sjöberg 1949 101 Digital restoration Barnen från Frostmofjället 2013-10-03 Rolf Husberg 1945 102 Digital restoration Barnförbjudet 2013-10-31 Marie-Louise Ekman 1979 81 Digital restoration Barnvagnen 2016-04-22 Bo Widerberg 1963 95 Digital adaptation Bengbulan 2015-12-31 Suzanne Osten 1996 82 Digital restoration Berg-Ejvind och hans hustru 2015-12-31 Victor Sjöström 1918 110 Digital restoration Besöka sin son 2016-04-15 Roy Andersson 1967 9 Digital restoration
  • Reclaiming Women's Agency in Swedish Film History And

    Reclaiming Women's Agency in Swedish Film History And

    chapter 5 Activism, ideals and film criticism in 1970s Sweden Tytti Soila This is how I remember it. The 1970s in Sweden was a period when activism was easy. The welfare state was still strong and unquestioned, with the possible exception of those who actually benefited from its generosity. Raising funds for different kinds of collective and cultural activities was not difficult: the government, local authorities, and others such as adult educational associations favoured many kinds of initiatives. Thus, for instance, local authorities offered—without charge—space for gatherings such as seminars for study groups, or rehearsals for amateur plays. Many schools were open after hours for almost anyone who could produce some kind of plan or affiliation to an organization. Not only public authorities, but even organizations such as labour unions had their heyday of prosperity and influence, and it was common for them to encourage cultural and collective enterprises. That is, culture was all, and ‘alternative’ (‘non-commer- cial’), vaguely leftist cultural expressions were preferred. One of the central concepts in circulation was ‘criticism’, deriving from a variety of theoretical and political (Marxist) sources, such as the Frankfurt school, which had been introduced in academia and political study circles in many places. In the aftermath of the expansion of the 1950s film club movement—with its origins in fan cultures—criticism was a notion naturally adapted in film culture as well. In addition, the profession of a film critic developed from 121 women, film and agency in the 1970s and 1980s its early function to the point where ‘anybody could write criticism’ and soon gain an air of authority and poise.1 Critics and criticism from different areas of the same field could conflict fiercely with each other, as happened between the mem- bers of the feminist movement, who insisted on more power for women in the film industry, and the film critics in the daily press.
  • Svensk Film I 70'Eme

    Svensk Film I 70'Eme

    Svensk film i 70’eme Poul Malmkjær Svensk film er ved at ændre ansigt. Flere omstændighe­ ningen af psykologisk realisme og artistisk dristig fabule- der tyder på det. Da den første, moderne filmlov fra 1963 ren spænder dramaet op, overraskede han endnu engang havde vist sig utilstrækkelig til sikringen af en fri, kunst­ sit forvænte publikum med den sublime vision af de to nerisk filmproduktion, ændredes loven 1972, og resultatet hovedpassioner, kærlighed og død, i »Hvisken og råb« blev en årlig produktion på 15-20 spillefilm, hvoraf langt (1972). hovedparten var netop fri, kunstneriske, støttede produk­ En instruktør som Bergman får ingen »elever«, som tioner, en del (12-13) var børnefilm af vekslende seriøsitet, heller ikke Dreyer eller Bresson har fået det, og den på­ et lignende antal var pornofilm uden særlige kendetegn. ståede prægning af svensk film er da også mest af miljø- Karakteristisk var det også, at folkekomedien forsvandt og klimamæssig art, af og til krydret med trang til oppo­ i løbet af disse år. Som filmproducenten af utallige »Åsa- sition. Bo Widerbergs karriere begyndte jo groft sagt i en Nisse«-film, Arne Stiveli, sagde til mig i Cannes: »Det er opposition til Bergman, men kan man hos Widerberg sta­ jo umuligt at producere film i Sverige i dag. Derfor er jeg digt finde opposition, så bevares. Hans trang til at skifte flyttet til Monaco!« emne, hans fundamentale dovenskab - som kan være en Umuligt er det ikke, i hvert fald ikke hvis man vil pro­ kunstner-dyd - hans improvisationer, hans lyst til at skil­ ducere fri, kunstneriske film, som kan få støtte, men det dre »rigtige« mennesker i »rigtige« miljøer, er i hvert fald har vakt nogen undren og uro i svenske filmkredse, at oppositionelt i forholdet til Bergmands introversioner.
  • Swedish Film Magazine #1 2009

    Swedish Film Magazine #1 2009

    Swedish Film IN THE MOOD FOR LUKAS Lukas Moodysson’s Mammoth ready to meet the world Nine more Swedish films at the Berlinale BURROWING | MR GOVERNOR THE EAGLE HUNTEr’s SON | GLOWING STARS HAVET | SLAVES | MAMMA MOO AND CROW SPOT AND SPLODGE IN SNOWSTORM | THE GIRL #1 2009 A magazine from the Swedish Film Institute www.sfi.se Fellow Designers Internationale Filmfestspiele 59 Berlin 05.–15.02.09 BERLIN INTERNATIONAL FILM FESTIVAL 2009 OFFICIAL SELECTION IN COMPETITION GAEL GARCÍA BERNAL MICHELLE WILLIAMS MA FILMA BYM LUKMAS MOOODTYSSHON MEMFIS FILM COLLECTION PRODUCED BY MEMFIS FILM RIGHTS 6 AB IN CO-PRODUCTION WITH ZENTROPA ENTERTAINMENTS5 APS, ZENTROPA ENTERTAINMENTS BERLIN GMBH ALSO IN CO-PRODUCTION WITH FILM I VÄST, SVERIGES TELEVISION AB (SVT), TV2 DENMARK SUPPORTED BY SWEDISH FILM INSTITUTE / COLLECTION BOX / SINGLE DISC / IN STORES 2009 PETER “PIODOR” GUSTAFSSON, EURIMAGES, NORDIC FILM & TV FUND/HANNE PALMQUIST, FFA FILMFÖRDERUNGSANSTALT, MEDIENBOARD BERLIN-BRANDENBURG GMBH, DANISH FILM INSTITUTE/ LENA HANSSON-VARHEGYI, THE MEDIA PROGRAMME OF THE EUROPEAN COMMUNITY Fellow Designers Internationale Filmfestspiele 59 Berlin 05.–15.02.09 BERLIN INTERNATIONAL FILM FESTIVAL 2009 OFFICIAL SELECTION IN COMPETITION GAEL GARCÍA BERNAL MICHELLE WILLIAMS MA FILMA BYM LUKMAS MOOODTYSSHON MEMFIS FILM COLLECTION PRODUCED BY MEMFIS FILM RIGHTS 6 AB IN CO-PRODUCTION WITH ZENTROPA ENTERTAINMENTS5 APS, ZENTROPA ENTERTAINMENTS BERLIN GMBH ALSO IN CO-PRODUCTION WITH FILM I VÄST, SVERIGES TELEVISION AB (SVT), TV2 DENMARK SUPPORTED BY SWEDISH FILM INSTITUTE
  • François Truffaut Den Franska Filmens Främsta Människoskildrare

    François Truffaut Den Franska Filmens Främsta Människoskildrare

    augusti–oktober 1 Stockholm François Truffaut Den franska filmens främsta människoskildrare Augusti–oktober 2019: Bibi Andersson, John Ford, Maggie Smith, Lukas Moodysson, Barbra Streisand 2 Innehåll augusti–oktober Inledning ....................................................................................................................................................................................................................................... 3 12 François Truffaut ........................................................................................................................................................................................................ 4 Den franska filmens främsta människoskildrare. Musik och motkultur .................................................................................................................................................................................... 11 Dokumentärer om musikfestivaler. Bibi Andersson .......................................................................................................................................................................................................... 12 In memoriam. John Ford ................................................................................................................................................................................................................................. 16 Ett ömsint men kritiskt öga mot väst. Black Audio Film Collective ........................................................................................................................................................