Skogsrået I Yngre Nordisk Folktradition
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
SKRIFTER UTGIVNA AV GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR FOLKLIVSFORSKNING. 3. SKOGSRÅET I YNGRE NORDISK FOLKTRADITION AV GUNNAR GRANBERG UPPSALA A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN I DISTRIBUTION Till tryckningen av denna avhandling har Längmanska kulturfonden lämnat ett anslag av 500 kronor UPPSALA 1935 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG FÖRORD. Då denna avhandling härmed förelägges offentligheten, vill jag uttala ett varmt tack till alla dem, vilka på olika sätt be fordrat mitt arbete och givit mig värdefull hjälp. Främst vän• der jag mig härvid till min lärare Docenten C. W. von Sydow och till Fil. dr Åke Campbell, vilka båda på allt sätt bistått mig med råd och anvisningar. Ävenså är det mig en kär plikt att uttala min erkänsla och mitt tack till föreståndare och tjänstemän vid de vetenskapliga insti tutioner, som jag anlitat, nämligen Landsmålsarkivet i Uppsala, vid vars folkminnesavdelning jag under senare år arbetat och där jag mottagit många berikande impulser, Nordiska Museet, Stockholm, Landsmålsarkivet i Lund, Lunds Universitets folk minnesarkiv, Västsvenska folkminnesarkivet, Göteborg, Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola, Varbergs Mu seums arkiv för traditionsforskning, Dalarnas hembygdsför• bunds arkiv, Falun, Örebro läns bildningsförbunds folkminnes arkiv, Örebro, Universitetsbiblioteket i Uppsala, Dansk Folke mindesamling, Köpenhamn, Eesti Rahvaluule arhiiv, Tartu, Institutet för nordisk etnologi vid Åbo Akademi, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkisto och Sanakirjasäätiön arkisto, båda i Helsingfors, samt Norsk Folkeminnesamling, Oslo. I samband härmed tackar jag även Fil. dr N. Lid, Oslo, som haft vänlig• heten att låta mig taga del av sina samlingar. Ett varmt tack riktar jag även till Uppsala Studentkår, som 1933 tilldelade mig sitt Nordiska resestipendium, till Längmanska kulturfonden för ett anslag på 1,000 kronor, därav 500 till av handlingens tryckning, samt till Gustav Adolfs Akademien för Folklivsforskning, som välvilligt berett plats för avhandlingen i sina Skrifter. Slutligen vill jag även här tacka min hustru för det uppoff rande arbete, som hon nedlagt på denna avhandling i dess olika VI stadier alltifrån den förberedande excerperingen till korrektur läsningen. Dr phil. Suse Hallenstein tackar jag för arbetet med den tyska översättningen. Uppsala i november 1934. Gunnar Granberg. INNEHÅLL. Sid. Förord V Innehåll VII Källförteckning . JX Använda förkortningar................................................... XIV Kap. I. Material och metod . 1 Kap. II. Den nordiska skogsråföreställningens större sam- manhang...................................................... 8 Kap. III. Den nordiska skogsråföreställningens allmänna struk- tur och utbredning........................ 19 Danmark 19 Sverige 34 Svenska Finland 55 Norge 61 Kap. IV. Skogsrået och övriga naturväsen ....................... 67 Kap. V. Föreställningar och motiv ................................ 73 Skogsrået som solitärt väsen, tillhåll, ålder 74 Skogsråets utseende 79 Skogsrået byter gestalt och förvänder syn 90 Skogsrået växer i höjden. Det manliga skogs rået 95 Skogsråets skratt 101 Skogsrået och skogsdjuren 105 Skogsrået ger tur eller otur åt jägaren 117 Skogsrået varslar 122 Skogsrået väcker vid milan 128 Skogsrået i djurgestalt, det gestaltlösa rået 131 Skogsråets kreatursskötsel 137 Skogsrået för vilse, skogstagen m. m. 140 Offer till skogsrået 152 Skyddsåtgärder mot skogsrået 159 Skogsråets härkomst 163 Skogsrået dör ut 167 Kap. VI. Skogsråsägner ................................................ 170 Rået hjälper kolaren 174 Fästa upp släpet 178 Tibastsägnen 183 VIII Innehåll Skogsrået skjutes 198 Skogsrået och åskan 202 Vakna i kärret 205 Kap. VII. Skogsråbenämningar................. .. .. .. 210 Kap. VIII. Skogsråföreställningen och den näringsgeografiska bakgrunden................................................... 229 Kap. IX. Skogsråföreställningens erotiska innehåll . 243 Kap. X. Skogsrå föreställningens liv och ursprung............. 255 Traditionsbärarna 255 Skogsråföreställningens ursprung 260 Skogsråföreställningen och kristendomen 272 Sammanfattning ........................................................... 275 Inhaltsangabe . 279 Kartor ........................................................................ 301 Källförteckning.1 Otryckta källor (arkivmaterial). Sverige. Dalarnas hembygdsförbunds arkiv (DHFA), Falun. Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola (IFGH), Göteborg. Landsmålsarkivet i Uppsala (ULMA). Landsmålsarkivet i Lund (LAL). Lunds universitets folkminnesarkiv (LUF), Lund. Nordiska museet (NM), Stockholm. Varbergs museums arkiv för traditionsforskning (VMAT), Varberg. Västsvenska folkminnesföreningens arkiv (VFF), Göteborg. Örebro läns bildningsförbunds folkminnesarkiv ( ÖBF A), Örebro. Danmark. Dansk Folkemindesamling (DFS), Köpenhamn. Estland. Eesti Rahvaluule arhiiv (ERA), Tartu. Finland. Svenska Litteratursällskapets folkloristiska samlingar (SLFS), depo nerade i Institutet för nordisk etnologi vid Åbo Akademi, Åbo. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkisto (SKSA), Helsingfors. Sanakirjasäätiön arkisto (SSA), Helsingfors. Norge. N. Lids samlingar (N. Lid), Oslo. Norsk Folkeminnesamling (NFS), Oslo. Tryckta källor. Althin, T., Några tjärbränningsmetoder i västra Sverige, i Fataburen 1923, s. 81 ff. Ambrosiani, S., Hur gammal är kolning som yrke i Sverige? i Rig 1927, s. 31 ff. Arill, D., se Olsson, E. 1 De använda förkortningarna äro satta inom parentes. X Källförteckning Ariste, P., Folkloristische Miscellen aus dem Gebiete der Schweden Estlands, i Sitzungsberichte der Gelehrten Estnischen Gesellschaft, Tartu 1931. Bang, A. Chr., Norske Hexeformulrerer, Kristiania 1901-02. Boethius, J., Oremålets ställning inom dalmålet, i Sv. Lm 1907, s. 65 ff. Bondevik, K., Jordbruket i Norsk Folketru, Norsk Folkeminnelag nr 29, Oslo 1933. Br., Med livet som insats, i Svenska Journalen 1934, nr 18, s. 6 ff. Brondum-Nielsen, Johs., Dialekter og Dialektforskning, Kbhn 1927. Bukier, P., Tid som svandt, Oslo 1932. Calder, G., se Macdougall, J. Campbell, Å., Skånska bygder under förra hälften av 1700-talet, Halm stad 1928. --, En ordkarta och en folkminneskarta, i Meddelanden från Lands målsarkivet i Uppsala, nr 1 1932, s. 23 ff. Cappelin, 0., Gammal sed och tro i Kivik, Lund 1932. Christiansen, R. Th., Fra gamle dager. Folkeminner i Land, samlet av Reidar Th. Christiansen, i Landingsboka II, Oslo 1926. Dalarnas hembygds-förbunds tidskrift (DHFT), Hedemora 1921-1930. Dinneen, Patrick S., Irish-English dictionary, Dublin 1927. Eisen, M. J., Estnische Mytologie, Leipzig 1925. Ekman, Sven, Norrlands jakt och fiske, Sthlm 1910. Ellekilde, H., Odinsjregeren på Mon, i Nordiskt folkminne (Studier till- ägnade C. W. von Sydow), Halmstad 1928, s. 85 ff. --, Danmarks Folkesagn, i Nordisk kultur IX, Sthlm 1931, s. 140 ff. --, se Olrik, A. Eriksson, M., Fäbodar i Uppland under 1800-talets senare hälft, i Upp lands Fornminnesförenings tidskrift 43, Uppsala 1929-33, s. 301 ff. ·Erixon, S., Huru Norge och Sverige mötas, i Bidrag til bondesamfundets historie II, s. 183 ff., Instituttet for sammenlignende kulturforsk ning, ser. A: XV, Oslo 1933. --- och Wallin, S., Gustav II Adolfs utställningen 1932, Sthlm 1932. Feilberg, H. F., Bjrergtagen, Danmarks Folkeminder Nr. 5, Kbhn 1910. Finlands svenska folkdiktning (Fsvf), Helsingfors 1917 ff. Folk-Lore, London 1890 ff. The folk-lore journal, London 1883-89. Folkminnen och Folktankar (Fm o Ft), 1914 ff. Forsander, G., Entbacka fäbodar i Esse, i Budkavlen 1933, s. 38 f. Forsslund, Karl-Erik, Med Dalälven från källorna till havet, Sthlm 1918 ff. Fritzner, J., Ordbog over det gamle norske Sprog, bd I-III, Kristiania 1886-1896. Fylling, Peder, Folkesagn I, Ålesund 1874. Galteland, Olav, Gamle segner frå Evje, Kristiansand 1920. Gamalt frå Vestfold I, Sandefjord 1930. Geijer, H., Traditionsupplösningen och dess konsekvenser, i Fm o Ft 1932, s. 141 ff. Granberg, G., Lövjerskor, i Budkavlen 1932, s. 3 ff. --, Skogsrået, en folkminnesgeografisk orientering, i Rig 1933, s. 145 ff. Källförteckning XI Granberg, G., Finskt och skandinaviskt, i Budkavlen 1934, s. 123 ff. Grip, E., Några bidrag till kännedom om svenskt allmogeliv. Folksed, folktro och folkdiktning i Uppland, Sthlm 1917. Götlind, J., Saga, sägen och folkliv i Västergötland, Uppsala 1926. Haberlandt, A., Die volkstiimliche Kultur Europas in ihrer geschichtlichen Entwicklung, i Haberlandt, M. och A., Die Völker Europas, Stutt gart 1928. Haberlandt, M., Die indogermanischen Völker Europas, i Haberlandt, M. och A., Die Völker Europas, Stuttgart 1928. Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens, Berlin u. Leipzig 1927 ff., art. Buchgrossmutter (H. Naumann), Holzfräulein (H. Naumann) samt lrrkraut, -wurz (Marzell). Harva, U., se Holmberg-Harva, U. Hedström, G., Sydsmåländska folkmål I, Lund 1932. HelgakviÖa Hundingsbana (HH). Hellquist, E., Svensk etymologisk ordbok, Lund 1920-22. Halmberg-Harva, U., Lappalaisten uskonto, Porvoossa 1915. --, Gudstrons uppkomst, Sthlm 1917. --, Metsän peitossa, i Kalevalaseuran vuosikirja 1923, Porvoossa 1923, s. 16 ff. , Vänster hand och motsols, i Rig 1925, s. 23 ff. --, Bjärans klotform, i Rig 1927, s. 161 ff. --, Para, vertaileva tutkimus, i Annales Universitatis Aboensis, ser. B. tom VII, Turku 1928. --, Altain suvun uskonto, Porvoossa 1933. Hylten-Cavallius, G. 0., Wärend och Wirdarne, 2:a uppi., Sthlm 1921-22. Ingers, I., se Lech, G. Karsten, R., Naturfolkens religion, Natur och Kultur 27, Helsingfors 1923. Keightley, Th., The fairy mythology, London 1882. Kennedy,