Debatten Om Wilhelm Mannhardts Fruktbarhetsteorier Av Nils-Arvid Bringeus
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
RIG TIDSKRIFT UTGIVEN AV FÖRENINGEN FÖR SVENSK KULTURHISTORIA I SAMARBETE MED NORDISKA MUSEET OCH FOLKLIVSARKIVET I LUND 1991 ÅRGÅNG 74 REDAKTION ELISABET HIDEMARK . NILS-ARVID BRINGEVS MATS HELLSPONG . HANS MEDELIVS STOCKHOLM 1991 RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 74, 1991 Föreningen för svensk kulturhistoria STYRELSE Docent Elisabet Hidemark (ordf.) , intendenten fil. kand. Hans Medelius (sekr. adr. Nordiska Museet, Box 27820, 11593 Stockholm), docent Mats Hellspong (Rigs redak tör, adr. Institutet för folklivsforskning, Lusthusporten 10, 11521 Stockholm), fru Eivor Andersson (skattm.), professor Nils-Arvid Bringeus, professor Sven B. Ek, profes sor Billy Ehn, direktören, fil. lic. Sune Zachrisson, professor Bo Grandien och styres mannen för Nordiska museet, fil dr Sten Rentzhog. Revisorer Byrådirektör Britt-Inger Svensson, förste intendent Berit Rönnstedt Norstedts Tryckeri Stockholm 1991 RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 74, 1991 INNEHÅLL UPPSATSER Ett militärt stadsproletariat, se ovan Hellspong. 24 Professor Nils-Arvid Bringeus, Lund: Debatten Christina Fjellström: Drömmen om det goda om Wilhelm Mannhardts fruktbarhets teorier. 7 livet, se ovan Skarin Frykman ............ 81 Die Debatte iiber Wilhelm Mannhardts Frucht- Jan Garnert: Ljus och kraft. Anmäld av fil. kand. barkeitstheorien ..................... 23 Anders Perlinge, Stockholm .............. 61 Professor Billy Ehn, Umeå: Etnologin, det nya Harald Gustafsson: Sockenstugans politiska kul- Europa och internationaliseringen av Sverige 1 tur. Anmäld av Mats Hellspong ........... 29 Docent Mats Hellspong, Stockholm: Brottning Sören Jansson: Matvanor och hälsornedvetande. som folklig lek ..... .. 105 Anmäld av fil. kand. Charlotte Hagström, Lund 64 Wrestling as a Pop ular Game ... .. 121 Per-Arne Karlsson: Järnbruken och ståndssam• Mag. art. Leif Spndergaard, Odense: Julens och hället. Anmäld av fil. lic. Gösta von Schoultz, Fastans träta - et svenskt fastelavnsspil fra Lund ............................. 66 midten af 1400-tallet .................. 33 Birgitta Lagerlöf-Genetay: De svenska häxproces• "Julens och Fastans träta" - Der Streit zwischen sernas utbrottsskede 1668-1671, se ovan Weihnacht und Fasten - ein Schwedisches Herner ............................ 94 Fastnachtsspiel ...................... 56 Maj Nodermann: Mästare och möbler, se ovan Professor Stig Welinder, Uppsala: Fisk och männi- Bringeus ........................... 57 skor .............................. 69 Jochum Stattin: Från gastkramning till gatuvåld. Fish and men ......................... 81 Anmäld av fil. kand. Lars Kaijser, Stockholm . 128 Catharina Svala: Lantbruksarkitekten Charles ÖVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR Emil Löfvenskiöld 1810-1818. Anmäld av do- cent Gösta Arvastson, Göteborg ........... 130 Professor Nils-Arvid Bringeus, Lund: Jämtländska Svenska vanor och ovanor, se ovan Bringeus ... 125 möbelmålare ........................ 57 Christer Winberg: Fabriksfolket. Anmäld av fil. Nils-Arvid Bringeus: Seder och oseder, vanor och kand. Kerstin Ek och fil. kand. Lennart Ek, ovanor ............................ 125 Stockholm . .. 100 Docent Mats Hellspong, Stockholm: Knektar, gar Anna-Maria Åström och Maud Sundman: Hem- dister och officerare. Kring några nya arbeten ma bäst. Anmäld av docent Elisabet Stavenow om det militära folklivet ................ 24 Hidemark, Stockholm .................. 102 Jur. och fil. kand. Göran Hemer, Stockholm: "Ett gräseliga Spectakel" . 94 Docent Anders Salomonsson, Lund: Polisen och KORTA BOKNOTISER yrkesidentiteten . .. 122 Georg Drakos: Kal å Ada. Ett kulturellt självport• Docent Birgitta Skarin Frykman, Göteborg: Från rätt i Göteborg. Anmäld av fil. kand. Ann-Marie fattigdröm till överlevnadshot . .. 81 Brockman, Uddevalla ................. 31 Kjell Bergman: Poliser mellan klassförtryck och Karin Rehnberg: Husmödrar i Bohuslän 1938. brottsbekämpning, se ovan Salomonsson . .. 122 Anmäld av Mats Hellspong .............. 32 Nils-Arvid Bringeus: Mat och måltid. Anmäld av Gösta Sandberg: De turkröda kattun trycken i Da professor Gösta Berg, Stockholm .......... 131 larnas dräktskick. Anmäld av fil. dr. Gertrud Båtsmän, ryttare & soldater. Sveriges Släktfors- Grenander Nyberg, Stockholm ........... 104 karförbunds årsbok 1988, se ovan Hellspong 24 Maud Wedin: Finnbebyggelsen i Ånge kommun. Den nordiska garnisonsstaden, se ovan Hellspong 24 Anmäld av Mats Hellspong ...•......•.... 104 Carola Ekrem: Räkneramsor bland finlandssvens- Vit käpp Förstoringsglas Punktskrift. Anmäld av ka barn. Anmäld av docent Per Peterson, Uppsa- fil. kand. Claes Olsson, Umeå ............ 32 la ................................ 98 Peter Englund: Poltava, se ovan Hellspong . 24 Boris Engström och Bertil Palm: Hälsning från Föreningsmeddelanden Öland. Anmäld av docent Kurt Genrup, Umeå 68 Styrelseberättelse 1990 132 RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 74, 1991 RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 74, 1991 Etnologin, det nya Europa och internationaliseringen av Sverige Av Billy Ehn När jag själv 1969 började läsa etnologi i tande i olika miljöer. Uppräkningen av Stockholm hette ämnet Nordisk och jäm• vitt skilda ämnen kunde fortsätta mycket förande folklivsforskning och handlade länge. Kort sagt, svenska etnologer och mest om äldre svensk bondekultur. Idag folklorister är sådana som söker kunskap är benämningen Etnologi, särskilt europe främst om sitt eget land och folk ur isk, och inriktningen bredare. Den svens många olika synvinklar. ka, folklivsforskningen och folkloristiken Men vad betyder då tillägget "särskilt har blivit en kulturvetenskap som handlar europeisk"? Det är inte många etnologer om alla slags grupper, beteenden, uttryck som ger sig ut i Europa för att forska och och föremål, ur både historiska och an det är heller inte så vanligt att man jäm• tropologiska perspektiv. Vi intervjuar för svensk kultur med andra länders. Här akademiker om deras barndom, använder i Umeå har det funnits ett intresse för reklam och postorderkataloger i analysen norra Skandinavien och också på andra av modern konsumtion och arbetar i håll för Östersjö-Iänderna men annars är hamnar, på fabriker och på daghem för etnologin ett nationellt och självbeskå• att samla material. Vi studerar kvinnlig dande ämne. Man kan jämföra det med het i Postverket, nybyggarbarns uppfost socialantropologin, som växte fram i ko ran, erfarenheter från hospital, musik lonialmakterna och som främst ägnat sig livet i industrisamhällen och synen på åt utomeuropeiska folk. I Norden och handikappade under olika tider. Vi Centraleuropa var det däremot bönder, undersöker också vitsar och gåtor, mo fiskare och hantverkare, samer, zigenare derna vandringssägner och historieberät- och andra mer eller mindre främmande grupper i det egna landet som blev etno logernas forsknings objekt. Etnologin är alltså inte särskilt "euro Artikeln är författarens föreläsning vid installationen som professor i etnologi vid Umeå universitet den 13 peisk" och sätter inte internationella för• oktober 1990. hållanden i centrum. Ändå ska jag ägna I-RIG 1/91 RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 74, 1991 2 Billy Ehn min ämnes presentation åt denna aspekt, och föreningsliv, på syjuntor och i ung därför att jag tror att den på olika sätt domsgäng, som etnologen vaknar till. kommer att prägla etnologin i framtiden. Ur det här perspektivet är det både Även om vi fortsätter att studera Sverige stimulerande och uppfordrande att före• och svenskarna, kommer vi att bli tvung träda ett ämne som etnologi, särskilt euro na att se, med oro eller entusiasm, hur peisk, med dess inriktning på folkliga kul vårt land "internationaliseras", hur det turer, påverkan över gränser, föränd• svenska påverkas och blandas upp med ringar i levnadssätt och världsbild, fram övriga Europa och världen utanför. växten av nya kulturmönster och bland Vi är väl alla fortfarande litet groggy ningar av traditioner från hela världen. efter revolutionsåret 1989. Det talas nu Hur ska då den framtida etnologin ta sig antingen euforiskt om Det nya Europa an de europeiska frågorna och interna som en härlig utopi av internationell ge tionaliseringen av Sverige? menskap och kulturell kompott över alla När vi i undervisningen talar om Euro gränser, eller hotfullt om mardrömmen pa så handlar det mest om de kulturella Festung Europa, vilken med alla medel variationerna inom och mellan olika län• skyddar sina rikedomar och privilegier der på denna kontinent, om regional sär• mot den fattiga världen. art och försvinnande livsformer och tra "Europa" har blivit en starkt laddad ditioner. Vi talar om korsikanska herdar, symbol och ett slagträ i många länders balkanska storfamiljer och baskiska be inrikes debatter om den egna nationens gravningsceremonier och det blir gärna historia och framtid. I våras hade SAF en så att vi ger en bild av ett mycket splittrat stor annonskampanj med bilder som skul och komplext Europa, där det är svårt att le symbolisera Sverige, "Du gamla du se några förbindelser mellan alla de na fria" och "Du nya Europa". Det var den tionella, etniska och språkliga grupper, svenska kräftskivan vid sidan av gemytet som nu ekonomiskt och symboliskt på tavernan, det ensliga skidspåret i gran sammanförs i ett den gamla världens För• skogen och alpernas mondäna utförsåk• enta Staterna. Starka intressen försöker ning, den röda stugan och björkarna vid bygga upp en europeisk identitet och fö• insjön och vitkalkade medelhavsvillor. reställningen om en europeisk kultur. Budskapet var troligen att Europa och För etnologer skulle det vara lätt att ploc