Västlänken BRVT 2006:03:18 2006-02-09 En Tågtunnel Under Göteborg Västlänken

Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken BRVT 2006:03:18 2006-02-09 en tågtunnel under Göteborg Västlänken

Underlagsrapporter Stationslägen och stadsutveckling Underlagsrapport

03 Byggskedet 13 Mark, vatten och resursanvändning 04 Gestaltning 14 Park- och naturmiljö 05 Grundvatten 15 Samhällsekonomisk bedömning 06 Kapacitet 16 Samrådsredogörelse, utökat samråd 07 Kostnadskalkyl och byggtid 17 Sociala konsekvenser 08 Kulturmiljö 18 Stationslägen och stadsutveckling 09 Linjesträckningar 19 Säkerhet och robusthet 10 Ljud och vibrationer 20 Teknik 11 Luftmiljö 21 Trafikering och resanalys 12 Magnetfält

Banverket Västra banregionen Box 1014 405 21 GÖTEBORG e-post: [email protected] www.banverket.se

Underlagsrapport Stationslägen och stadsutveckling Obs! En del mindre justeringar i materialet har gjorts efter det att denna underlagsrapport godkänts. Där det finns skillnader gentemot huvudrapporten gäller vad som sägs i den. Innehåll

Sammanfattning ...... 5 1. Inledning...... 9 1.1 Projektmål...... 10 1.2 Metodik och analysinstrument ...... 11 2. Utredningsalternativ (Ua) ...... 13 3. Bakgrund ...... 15 3.1 Nulägesbeskrivning ...... 15 3.2 Integrationsanalys för centrala Göteborg...... 15 3.3 Slutsatser om nuläget ...... 17 3.4 Stadsstruktur bortom 2025 ...... 17 4. Stationslägen och markanvändning ...... 21 4.1 Ua Haga-Chalmers/Haga-Korsvägen ...... 22 4.2 Ua Korsvägen ...... 39 4.3 Förstärkningsalternativet ...... 47 5. Stationsläge och stadsutveckling vid Gbg C .... 51 5.2 Tillgänglighetsstudier för stationslägen...... 53 6. Jämförelse...... 56 6.1 Sammanställning avpositionsanalys...... 56 7. Långsiktiga effekter på stadsstrukturen ...... 61 7.1 Nyttan med Västlänken - vidgat resonemang...... 61 7.2 Den kreativa ekonomin - det kreativa samhället..... 62 7.3 Begreppsförklaringar ...... 64 8. Källor ...... 69 Bilaga 1 Positionsanalys STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Västlänkens utredningsalternativ och stationslägen

4 5 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Stationslägen Sammanfattning De i förstudien presenterade stationslägena har justerats Syftet med denna rapport är att jämföra Västlänkens i plan- och höjdled och vid Korsvägen har även nya sta- utredningsalternativ med dess respektive stationer tionslägen tillkommit. Antaganden av kapacitetskraven utifrån i vilken grad järnvägsutredningens uppställda pekar mot framtida behov av att kunna utvidga samtliga delmål uppfylls. Jämförelsen baseras på de enskilda Västlänkens stationer till fyra genomgående spår men stationernas måluppfyllelse med avseende på variab- enbart Göteborg Central kommer inledningsvis att ha lerna lokalisering, markanvändning och gestaltning. en fyrspårstation medan de övriga stationerna förbereds för fyra men byggs med två spår. I denna rapport har, Variabeln lokalisering avser resandeunderlag och kopp- för enkelhets skull, samtliga stationer redovisats som ling till olika målpunkter i staden. Markanvändning fyrspårsstationer. Stationslägen som enbart kunnat byg- avser konflikter med dagens och framtidens markan- gas som tvåspårsstationer har avförts från utredningen. vändning och möjligheter till framtida stadsutveckling. Följande stationslägen omfattas: Gestaltning avser stationernas rumsliga organisation, djup, ljusförhållanden och trygghetsaspekter. En för- • Göteborg Central (fyra möjliga stationslägen djupad redovisning av gestaltningen finns i en separat beroende på utredningsalternativ) underlagsrapport. • Station Haga Då Västlänken innebär en introduktion av ett helt nytt • Station Chalmers kollektivtrafik system, som kommer att ha långsiktigt strukturerande effekter, har även stadsutveckling • Station Korsvägen (tre möjliga lägen beroende på längre sikt studerats. Detta gäller i synnerhet på utredningsalternativ) utvecklingen runt Göteborg Central. För att kunna • Station Liseberg (enbart i förstärkningsalter- göra en bedömning av den framtida nyttan med olika nativet) stationslägen har en skiss till möjlig utveckling av Gullbergsvass tagits fram av stadsbyggnadskontoret. Station Göteborg Central Skissen omfattar en ny bebyggelsestruktur och en rad För Göteborg Central som är Västlänkens viktigaste nya möjliga kopplingar över älven och över bangården station finns fyra möjliga underjordiska stationsal- samt nya lokaltrafikförbindelser. Kopplingen mellan ternativ. Utredningsalternativen Haga-Chalmers denna ”framtidsbild” och de olika stationslägena har och Haga–Korsvägen Har tre möjliga östvästliga studerats med rumslig syntaxanalys. stationslägen. Utredningsalternativ Stationerna benämns efter sin lokalisering vid resecen- Järnvägsutredningens tre utredningsalternativ benämns trum som Gbg C - Nord, Gbg C - Diagonal respektive efter de stationer som linjen trafikerar vid sidan om Gbg C - Syd. Göteborg Central som nås av samtliga linjer. Utredningsalternativ Korsvägen har ett nordsydligt un- 1. Haga-Chalmers derjordiskt stationsalternativ benämnt Gbg C - Tvärs. 2. Haga-Korsvägen Förstärkningsalternativet omfattar ingen genom- gående underjordsstation. Alternativet innebär en 3. Korsvägen breddning av säckbangården från dagens 16 spår till Vid sidan om utredningsalternativen har Banverket 18 spår med en framtida markreserv om ytterligare även valt att studera ett Förstärkningsalternativ. 8 spår, vilket har stor påverkan på utvecklingen i det framtida Gullbergsvassområdet. Utredningsalternativen och Förstärkningsalternativen jämförs med ett Nollalternativ som innebär vissa för- Samtliga stationslägen vid Göteborg Central kan antas kapacitets förstärkningar i järnvägsnät utan att Väst- ha god lokalisering såväl med tanke på målpunkter och länken byggs. resandeunderlag. Då stationen är av så stor betydelse blir skillnaderna trots allt viktiga. I synnerhet vad av- Framtida utbyggnadsmöjligheter ser framtida stadsutveckling. Nedan sammanfattas de Samtliga utredningsalternativ är möjliga att bygga ut viktigaste alternativskiljande egenskaperna som haft mot Hisingen och Särö. Förstärkningsalternativet är betydelse för bedömningen av måluppfyllelsen för dock problematisk att jämföra med övriga ur utbygg- respektive station. De långsiktiga stadsutvecklingsef- nadssynvinkel då förutsättningarna är olika. fekterna tas upp nedan under punkten jämförelse.

4 5 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Station Gbg C - Nord Utveckling av Nya Allén kan bidra till att förbättra Stationsläget har med sin grunda sektion de bästa ge- områdets otrygga karaktär. Kollektivtrafikutredningen staltningsförutsättningarna. Den har god koppling till K2020 stärker lägets koppling till lokaltrafiken. Östra Nordstan och Södra älvstranden och ger i fram- Station Chalmers tiden bra stöd för stadsutveckling på Gullbergsvass, Ringön och Frihamnen. Stationsläget bidrar till att Stationsläget har mindre goda lokaliseringsfaktorer stärka den norra delen av Resecentrum. Stationsläget och gestaltningsförutsättningar. Läget innebär inte har god koppling till lokaltrafiken men dock något konflikter med befintlig markanvändning men har sämre än i de södra lägena. Nyttan är därför beroende liten stadsutvecklingspotential. av nya lokaltrafikstråk och i viss mån även av Ban- Station Korsvägen gårdsviadukten. Ingen inverkan på eventuell sänkning av säckbangården. Inga konflikter med nuvarande eller För Korsvägen finns tre möjliga stationslägen. Läge framtida markanvändning. Örgrytevägen för utredningsalternativ Haga-Korsvä- gen och läge Skånegatan (under Skånegatan) och läge Station Gbg C - Diagonal Johannebergsgatan (i berget under universitetet) för Stationsläget har god koppling till lokaltrafiken, till utredningsalternativ Korsvägen. Alla tre stationslägen Drottningtorget och de centrala delarna av city. Sämre har fördelar beträffande lokalisering och få konflikter gestaltningsförutsättningar än Nord och Tvärs. Dåligt med nuvarande markanvändning men liten potential stöd för framtida stadsutveckling på Gullbergsvass och till stadsutveckling. De skiljer sig dock kraftigt i ge- stadsdelarna norr om Göta Älv. Stationsläget bidrar till staltningshänseende. att stärka den södra delen av Resecentrum. Relativt god Läge Skånegatan har bäst gestaltningsförutsättningar koppling till säckbangården. stationsläget omöjliggör medan läge Johannebergsgatan, med sitt rena bergläge en senare sänkning av säckbangården. Vissa konflikter och långa förbindelsegångar har, sämst gestaltningsför- med nuvarande markanvändning finns. utsättningar. Läge Örgrytevägen har medelgoda gestalt- ningsförutsättningar. De senare två lägena har fördel av Station Gbg C - Syd att kunna få en sekundär entré vid Götaplatsen. Stationsläget har god koppling till Drottningtorget och de centrala delarna av city. Sämst gestaltningsförutsätt- Station Liseberg ningar vid Göteborg Central. Dåligt stöd för framtida Förstärkningsalternativet omfattar en ombyggd station stadsutveckling på Gullbergsvass och stadsdelarna norr Liseberg. Denna har dåliga gestaltningsförutsättningar om Göta Älv. Bidrar till att stärka den södra delen av och dålig lokalisering men inga konflikter med mark- Resecentrum. Relativt god koppling till säckbangården. användning och vissa stadsutvecklingsmöjligheter. Omöjliggör ev. senare sänkning av säckbangården. Vissa konflikter med nuvarande markanvändning. Utvidgad säckbangård Förstärkningsalternativet omfattar även en ombyggd Station Gbg C - Tvärs Säckbangård. Denna har goda gestaltningsförutsätt- Stationsläget har god koppling till Stampen och de östra ningar men den stora bangården har konflikter med delarna av city. Goda gestaltningsförutsättningar trots nuvarande markanvändning och hämmar framtida det djupaste läget vid Göteborg Central och bra stöd stadsutvecklingsmöjligheter på Gullbergsvass. för framtida stadsutveckling på såväl Gullbergsvass som Ringön och Frihamnen. Den bidrar till att stärka Jämförelse den södra delen av Resecentrum och har bäst koppling Stationslägena och utredningsalternativen har genom till säckbangården. Konstruktivt är den beroende av positionsanalys jämförts utifrån kategorierna lokalise- Bangårdsviadukt. Ingen påverkan på eventuell sänk- ring, markanvändning och gestaltning. Motiveringar ning av säckbangården. och en sammanställning av positionsanalysens rang- Station Haga ordning redovisas i en särskild bilaga. Då stationslä- gena inte förekommer mer än i vissa bestämda kombi- Stationsläget har mycket goda lokaliserings förutsätt- nationer har jämförelsen sorterats efter vilka val som ningar och relativt goda gestaltningsförutsättningar. måste göras. I ett första led jämförs de stationslägen Det är den enda stationen med tillgänglighet till som kan bli aktuella för varje särskilt utredningsal- västra delarna av city. Läget har små konflikter med ternativ, varefter utredningsalternativen jämförts mot nuvarande markanvändning och vissa möjligheter till varandra samt mot ett nollalternativ som innebär att stadsutveckling. Västlänken inte byggs.

6 7 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Stationsläge vid Göteborg Central för Haga- Med tre stationer har utredningsalternativ Haga- Korsvägen och Haga-Chalmers Korsvägen via Älvstranden med stationsläge Norr Av de tre möjliga östvästliga stationslägena har det vid Göteborgs Central den högsta måluppfyllesen ur norra och de två sydliga båda goda värden beträffande lokaliserings-, markanvändnings- och gestaltnings- lokalisering men skiljer sig åt beträffande övriga värde- synvinkel. ringskriterier. Avgörande för val mellan dessa alternativ Utredningsalternativ Korsvägen, med stationsläge blir alltså markanvändnings- och gestaltningsfaktorer Skånegatan, har en lika hög måluppfyllelse som Haga samt stadsutvecklingseffekter på längre sikt. Korsvägen. De två stationslägena kan ses som uttryck för olika stra- Utredningsalternativ Haga-Chalmers får betydligt tegier för innerstadens utveckling; det södra alternativet sämre värden då resandeunderlaget är sämre och det kan med stöd i dagens stadsstruktur kortsiktigt stärka kan vara svårt att åstadkomma en trygg och trevlig Drottningtorget medan det nordliga stationsalternativet stationsmiljö vid Chalmers. har en mer långsiktig roll för att på sikt öka betydelsen av den norra delen av City. Nollalternativet har sämre måluppfyllels än samtliga utredningsalternativ men bättre än förstärkningsalter- Då det norra läget inte påverkar en eventuell framtida nativet. nedsänkning av bangården och de sydliga alternativen (Diagonal respektive Syd-krökt) omöjliggör sänkning Förstärkningsalternativet får sämst sammantagen av bangården blir effekterna på möjligheter till framtida måluppfyllelse. markanvändning betydande. Slutsats: Sett ur markanvändnings- och gestaltningsperspektiv Utredningsalternativen Haga-Korsvägen via Älv- är det nordliga stationsalternativ alltså den klart bästa stranden och Korsvägen via Skånegatan har bäst lösningen och det är ur gestaltningshänseende det bästa måluppfyllelse av järnvägsutredningens studerade ut- alternativet då det ger möjlighet till ett grunt läge och redningsalternativ avseende deluppdragets studerade stora ytor för angöringsfunktioner. Detta stationsalter- värderingskriterier. Skillnaden mellan dessa alternativ nativ är dessutom det enda som är tänkbart att senare och övriga är märkbar. Däremot är den inbördes skill- utvidga till fl er än fyra spår. naden mellan dessa två utredningsalternativ så liten att det inte går att säga vilket alternativ som är bäst. Stationsläge vid Korsvägen för utredningsal- De analyser och studier som lett fram till värderingen ternativ Korsvägen visar att valet av stationsläge vid Göteborg Central I markanvändnings- och gestaltningshänseende är sta- kan vara avgörande för måluppfyllelsen då stations- tionsläget i Skånegatan att föredra framför stationsläget läget här har stor strukturell påverkan på i första hand i Johannebergsgatan. Detta motiveras av att målupp- Gullbergsvass men även Ringön och frihamnen och fyllelsen för stationsutformning, vad avser faktorerna därmed hela Citys framtida användning. De två här trygghet och gångavstånd, inte uppvägs av en möjlig bästa utredningsalternativen innebär inga restriktioner uppgång vid Götaplatsen. för framtida stadsutveckling och kan bägge få goda Jämförelse av utredningsalternativ gestaltningsförutsättningar. Utredningsalternativen kan ses som tre principiellt skilda system där Haga-Chalmers och Haga-Korsvägen Obetydlig Låg Måttlig Hög Mycket hög med vardera tre stationer har en hel del gemensamma förutsättningar. Utredningsalternativ Korsvägen, med bara två stationer och en annan dragning genom staden har andra förutsättningar. Förstärkningsalternati- Haga - Korsvägen med Gbg C Norr vet skiljer sig från övriga alternativ genom att sakna Korsvägen med Station Skånegatan genomgående station vid Göteborg Central och inte ha Haga - Chalmers med Gbg C Norr stationsläge i city. Den har även allvarligt hämmande Nollalternativet effekt på stadsutvecklingen i Gullbergsvass.

Förstärkningsalternativet

6 7 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN

8 UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING INLEDNING

I ett separat kapitel finns en redovisning av effekterna 1. Inledning av alternativa stationslägen vid Göteborg Central med Denna rapport är en av två underlagsrapporter inom avseende på tillgängligheten till olika stadsdelar och på deluppdraget markanvändning och gestaltning för möjlig framtida markanvändning på Gullbergsvass. Tre järnvägsutredning Västlänken som avser en ny tågtun- scenarier för säckstationens möjliga utformning, med nel genom centrala Göteborg. Rapporten syftar till att olika konsekvenser för resecentrum, och tillgänglighet beskriva hur den planerade järnvägsanläggningens ak- till olika delar av city studeras. tuella utredningsalternativ och stationslägen uppfyller För att underlätta järnvägsutredningens sammanvägda delprojektets mål utifrån en bedömning av identifierade jämförelsen av utredningsalternativen finns i det näst och utvald värderingskriterier. sista kapitlet en jämförelse av alternativen, dels mot ett Inledningsvis presenteras delprojektets mål och de nollalternativ och dels sinsemellan. Jämförelsen är en metoder och annan bakgrundsinformation som kan sammanfattning av en positionsanalys där stationslägen underlätta läsningen av underlagsrapporten. och utredningsalternativ bedömts utifrån en värdering av lokalisering, gestaltning och markanvändning. Posi- Efter inledningen finns en presentation av utrednings- tionsanalysen redovisas i sin helhet i en bilaga. alternativ och stationslägen följt av kapitlet Bakgrund som omfattar en nulägesbeskrivning av Västlänkens Jämförelsen omfattar även kriterier som handlar om påverkansområde i centrala Göteborg. Beskrivningen gestaltning av trygga och tilltalande stationer, vilka är en sammanfattning av de tematiska analyser som utretts och redovisats ingående i separat underlagsrap- genomförts i järnvägsutredningens inventeringsskede port ”Gestaltningsprinciper”. inom deluppdrag ”Markanvändning och gestaltning”. För att vid sidan om mätbara data även fånga mer För att kunna skapa en bild av Västlänkens långsik- svårmätbara delar av projektets samhällsnytta finns tiga nytta har ett scenario för en tänkbar utveckling av i det avslutande kapitlet en diskussion om konse- stadsstruktur för Gullbergsvass tagits fram på Göte- kvenser för stadens funktion ur regionalekonomiskt, borgs stadsbyggnadskontor. Denna framtidsbild bildar socialt/kulturellt och miljömässigt hänseende (hållbar tillsammans med nulägesbeskrivningen en bakgrund samhällsutveckling). mot vilken de olika utredningsalternativens effekter, Diskussionen försöker fånga de långsiktiga effekter konsekvenser och samhällsnytta kan jämföras. Gatu- Västlänkens ökade tillgänglighet kan tänkas medföra nätets rumsligt strukturella egenskaper i såväl nuläge på stadsutvecklingen och hur utredningsalternativen som för den skisserade framtidsbilden redovisas. påverkar Göteborgs framtida stadsstruktur i stort. Här Efter presentationen av bakgrunden följer kapitlet ingår även några reflektioner kring vilken typ av stads- Stationslägen och markanvändning. Kapitlet omfat- utveckling som bäst stödjer det övergripande målet om tar en fördjupad redovisning av linjestäckningarnas ökad andel kollektivtrafikresande i regionen. påverkan på befintlig markanvändning och stations- lägen, uppdelade i respektive utredningsalternativ. På flygfoton som visar ett stadsområde ca en kilometer ut från varje stationsläge, har viktiga gator, stadsrum, målpunkter och möjliga stationsuppgångar redovisats. För varje stationsläge visas utvalda resultat från tematiska analyser som gjorts i inventeringsskedet samt en text om stationslägets förutsättningar att bidra positivt till stadsutvecklignen. I samband med presentation av respektive linjutred- ningsalternativ visas även bedömda utbyggnadsmöj- ligheter norrut mot Hisingen och söderut mot Särö. Stationslägena vid Göteborg Central har analyserats och beskrivits mer ingående avseende fördelar och nackdelar i förhållande till framtida stadsutveckling runt Resecentrum och i Gullbergsvass.

9 INLEDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING INLEDNING

1.1 Projektmål Ur människors perspektiv: - Möjlighet att utan byten nå regionalt betydelse- ”Västlänken ska bidra till en hållbar tillväxt i landet genom att flera resor och transporter kan ske med järnväg.” fulla platser i Göteborger. Arbetet med järnvägsutredningen har i hög grad varit Värderingskriterium: Stationslägen som gör regionalt målorienterat och under arbetets gång har projektmå- betydelsefulla målpunkter (arbetsplatser, högre utbild- let ovan och delmål för tre olika perspektiv utarbetats ning, service, kultur, nöjen och evenemang) i Göteborg (människors perspektiv, samhällets perspektiv och tillgängliga utan byten, samt bytesförhållanden med miljöperspektivet). övrig lokaltrafik. Järnvägsutredningens huvudhandling är strukturerad Mått: Antal boende, sysselsatta/studerande samt mängd för att ge en heltäckande bild av samtliga delmål målpunkter inom upptagningsområdet. medan underlagsrapporterna enbart omfattar ett urval -Gestaltningsmål: delmål. (Utveckls i underlagsrapport Gestaltning) Vid sidan om de delmål som ställts upp för järnvägs- Goda bytesmöjligheter utredningen har även mål som uttryckts av Göteborgs stadsbyggnadskontor i det pågående programarbetet Hög tillgänglighet för alla för berörda detaljplaner (PM 7) samt mål uttryckta i Tilltalande stationer ÖP 99 varit styrande för arbetet. Detta gäller i synnerhet arbetet med framtidsscenarier för innerstadens Värdekriterium: Stationernas utformning utveckling där målen om en god balans mellan bostä- Mått: Interna gångavstånd, rumslig koppling till der och arbetsplatser, utvecklingen av kunskapsstaden hållplatser, stationernas rumsliga organisation, djup, och goda villkor för näringslivsutveckling har påverkat ljusförhålanden och trygghetsaspekter. projektet. Ökade stadskvaliteér i anslutning till möjliga stations- Ur samhällets perspektiv: lägen och tillgängligheten till urbana miljöer samt potentialen att öka andelen urbana miljöer i centrala - Effektiv markanvändning: Västlänken skall möj- Göteborg har här varit ett särskilt viktigt mål. liggöra en för samhället effektiv markanvändning i centrala Göteborg. Specifika värderingskriterier och mått för verifiering av måluppfyllelse i relation till varje delmål har gemen- Värderingskriterium: Minskat markåtgång för trans- samt bestämts inom projektet. Värderingskriterierna porter i centrala lägen. Minskade konflikter mellan och måtten underlättar en systematisk jämförelse och järnvägen och annan markanvändning val av alternativ. Mått: Markareal för transportändamål mätt i kvm. Följande delmål, värderingskriterier och mått har styrt Andelen tunnel under kvartersmark eller allmänplats- analyser, bedömningar och slutligen även jämförelse mark. av lämpliga stationslägen och utredningsalternativ ur - Positv stadsutveckling: Västlänken skall ge möjlig- gestaltning och markanvändningssynpunkt. het till utveckling av en större och bättre fungerande stadskärna i Göteborg. Värderingskriterium: Möjlighet till stadsutveckling vid stationslägen. Samband (och barriärer) inom och mellan olika centralt belägna stadsdelar (urbanitet). Mått: Andel utvecklingsbara stadsdelar i anslutning till stationer. Förändring av global och lokal rumslig integration (syntaxanalys) samt relationer mellan sta- tionsuppgångar och fastighetsbestånd, befintligt och tillkommande. - Framtida utbyggnadsmöjligheter: Värderingskriterium: Kopplingsmöjligheter för framtida tillkommande länkar mot Hisingen (Torslanda ) och mot sydvästsektorn (Särö). Mått: Utbyggnad möjlig eller inte möjlig. 10 11 INLEDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING INLEDNING

1.2 Metodik och inom syntaxteorin förklaras: Begreppen global integration och lokal integration handlar om hur väl en gata analysinstrument eller ett gatuavsnitt är rumsligt kopplat till övriga gator För att få en tydlig uppdelning mot övriga underlag- i gatunätet. Den globala integrationen handlar om hela rapporter har denna rapport ett fokus på rumsliga och gatunätet medan den lokala enbart tar hänsyn till ett stadsbyggnadsmässiga aspekter. Tekniska, ekonomiska mindre utsnitt runt en bestämd punkt i nätet. och miljömässiga konsekvenser, konsekvenser under I västlänksarbetet har Rumslig syntaxanalys använts byggtiden och behandlas av andra underlagsrapporter. för att beskriva: Den sammantagna konsekvensbeskrivningen presenteras i järnvägsutredningen. 1. Var outnyttjad potential till stadsutveckling finns i Göteborg, platser med hög global integration men med När det gäller koppling till lokaltrafiknätet täcker denna låg exploateringsgrad samt platser med låg rumslig rapport enbart avståndet till hållplatser och noder medan integration men geografiskt centralt belägna. underlagsrapport Trafikprognos lokaltrafik behandlar trafiksystemets effektivitet och resandeunderlag. 2. Hur stationsanläggningarna kopplas till och även lokalt förändrar stadens rumsliga strukturer. Valda teman och metoder presenterade i rapporten vilar på en övertygelse om att de övergripande målen 3 Att indikera graden av urbanitet för såväl dagens med Västlänken, intimt hänger samman med mål om stadsdelar liksom för de som planeras att uppföras och stadskvalitet och ökad urbanitet i den centrala staden. i framtiden kommer att betjänas av Västlänken. Urbanitet är dock ett svårfångat fenomen. De metoder 4. Stationernas påverkan på tillgänglighet till stads- för studier av rådande förhållanden och nya planer som funktioner i den befintliga innerstaden och i en framtida tillämpats i utredningen syftar till att finna de egenska- stadsmiljö i Gullbergsvass. per som gynnar, alternativt missgynnar utveckling av stadskärnan och dess urbanitet. Begreppet urbanitet och 5. Potential till integration av gatunätet i Gullbergsvass dess förhållande till Västlänkens samhällsnytta utveck- och Stampen (inklusive effekterna av bangårdsviadukt las i bilaga ”Integrations- och tillgänglighetsanalys”. och sänkt bangård). Inventerings och analysarbetet har huvudsakligen varit Integrations- och tillgänglighetsanalysen har i denna datorbaserat där geografiska data sammanställts till en rapport begränsats till att skilja på effekter och kon- rad tematiska kartor som något förenklat kan sägas sekvenser som olika utredningsalternativ har för beteckna de kvantitativa beståndsdelarna i stadens regionkärnans framtida utveckling och funktion som urbanitet. ekonomisk motor för Västsverige. Det är av vikt är att underlätta avgörandet om någon av de studerade och al- 1.21 Integrations- och ternativen har väsentliga fördelar i dessa avseenden. tillgänglighetsanalys I det avslutande kapitlet om långsiktiga effekter an- vänds kunskap om förhållandet mellan tillgänglighet Stadsstrukturens kvalitativa egenskaper har kartlagts och stadsutveckling till en diskussion om följande: med rumslig syntaxanalys (se nedan) i kombina- tionmed geografiska data. Analyserna syftar till att - Vilka hinder och möjligheter i utvecklingen av stads- redovisas var man finner de mest urbana delarna av strukturen genererar olika alternativa stationslägen. Göteborgs innerstad i relation till Västlänkens stationer - Hur kan stadsstruktur runt föreslagna stationer på- och uppgångar. verkas av den ökade tillgängligheten som blir följden Begreppet rumslig integration, som används i syn- av Västlänken? taxanalys, är en planindikator som avser relationen - Hur relaterar Västlänken till olika styrkor, begräns- mellan olika stadsrum och hänger samman med hur ningar och möjligheter i Göteborgs stadsstruktur på dessa är kopplade till varandra i sekvenser som kan kort och lång sikt? upplevas visuellt av oss alla. Syntaxanalys är dock i grunden ett experthjälpmedel. De referensramar och den terminoligi som används i analyserna är inte all- mänt kända. I bilagan ”Begreppsförklaringar” görs en kortare presentation. Syntaxanalysen i sin helhet liksom mer ingående definitioner redovisas i bilaga ”Integra- tions- och tillgänglighetsanalys”. För att underlätta den fortsatta läsningen behöver dock två centrala begrepp

10 11 Fig 2.1 Haga-Chalmers Fig 2.2 Haga-Korsvägen

Fig 2.3 Korsvägen Fig 2.4 Förstärkningsalternativet

Samtliga utredningsalternativ i Järnvägsutredningen för Västlänken.

12 JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN DOKUMENTNAMN HÄR

genom Heden och Lorensberg. För alternativet finns 2. Utredningsalternativ två möjliga linjesträckningar söder om Trädgårdsfören- Järnvägsutredningen syftar till att välja det bästa av ingen och två möjliga stationslägen vid Korsvägen. de genomförbara utredningsalternativ som förstudien Förstärkningsalternativet skiljer sig från de övriga presenterade. Två av utredningsalternativen sorterades genom att det inte omfattar en tunnel genom staden bort i samband med Banverkets beslut om Järnvägsut- och därmed inte heller har några nya stationer i City. redning och tre av förstudiens sex alternativ har därför Förstärkningsalternativet kräver en kraftigt utvidgad vidareutvecklats. säckbangård till skillnad mot övriga som har en mins- Förstudiens utredningsalternativ 0, i järnvägsutred- kad säckbangård, i utredningen benämnd Universal- ningen benämnt ”Förstärkningsalternativet”, har lyfts säcken. upp i Järnvägsutredningen som ett tekniskt genomför- För att undvika onödiga upprepningar har genom- bart och jämförbart alternativ. gången av de olika stationslägena i kommande kapitel Järnvägsutredningens tre utredningsalternativ benämns sorterats efter de tre olika principerna istället för efter efter de stationer som linjen trafikerar, vid sidan om varje utredningsalternativ. Göteborg Central som nås av samtliga linjer. • Haga-Chalmers • Haga-Korsvägen • Korsvägen Vid sidan av utredningsalternativen har Banverket även beslutat att studera ett Förstärkningsalternativ. De olika utredningsalternativen med sina olika varianter kommer att ge olika nytta och orsaka olika konflikter och slutligen medföra olika kostnader. I denna delrapport jämförs utredningsalternativen mot de i inledningen presenterade delmålen. Järnvägsutredningen har inneburit en successiv process där utredningsalternativen och stationslägena flyttats och prövats mot olika önskemål och konflikter. I vissa fall, som exempelvis station Haga, är placeringen låst av utrymmesskäl medan det i andra fall finns utrymme att justera läget i senare skede. I några fall finns fortfarande flera alternativa linjedragningar och stationslägen. Utredningsalternativen kan sorteras efter tre olika prin- ciper: Haga-Chalmers och Haga Korsvägen har bägge tre möjliga dragningar genom Gullbergsvass och en öst-västlig sträckning på de tre möjliga stationslägena vid Göteborg Central. Beroende på stationsläge vid Centralen dras linjen antingen via Södra Älvsstran- den eller via Stora hamnkanalen till stationsläget vid Hagakyrkan. Härifrån delar sig alternativen till ett sta- tionsläge vid Chalmers eller ett öst-västligt stationsläge vid Korsvägen. Korsvägen har bara två stationer och en annorlunda dragning genom Gullbergsvass, nord-sydlig riktning på stationen vid Göteborg Central och sträckningen

13 DOKUMENTNAMN HÄR JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN

Fig. 3.1 Fig. 3.2

Karta 19 GLOBAL INTEGRATION

Fig. 3.3 Fig. 3.4

14 UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 3. BAKGRUND

Stampen, Gårda och Johanneberg uppvisar exploate- 3. Bakgrund ringstal på över 2.0, se figur 3.3. För att möjliggöra en bedömning av vilket utred- I den mån låg exploateringsgrad indikerar potential för ningsalternativ som bäst uppfyller projektmålen har stadsutveckling finns stora områden på Gullbergsvass de stadsdelar som berörs av Västlänken avgränsats inom räckhåll för Göteborg C och som används för och analyseras. annat ändamål än blandad stadsbebyggelse. Utanför Analysen har baserats på studier av värderingskriterier Västlänkens befintliga influensområde finns mycket som på olika sätt indikerar anläggningens samhälls- stora, centralt belägna och lågt exploaterade områden: nytta. För att kunna urskilja resandeunderlag, viktiga Ringön, Frihamnen, Backaplan, Tingstad och Marie- regionala målpunkter och andra egenskaper som har holm, där de två förstnämnda genom anläggande av ett betydelse för resefterfrågan och stadsutveckling har en par lågbroar över älven kan utvidga upptagningsområ- rad tematiska analyser genomförts under inventerings- det för Göteborg C. skedet. Nedan följer ett urval och en sammanfattning Hög rumslig integration (Rumslig Syntaxanalys) indi- av de viktigaste värderingskriterierna. kerar potential för utveckling av mångfacetterade och attraktiva stadsmiljöer. Göteborgs högsta rumsliga integration återfinns innanför Vallgraven (Kungshöjd 3.1 Nulägesbeskrivning undantaget), i Vasastaden och Lorensberg. Några av Stationslägenas befolkningsunderlag indikerar Väst- Göteborgs geografiskt centralt belägna stadsdelar - länkens nytta genererat av möjligheter till arbetsresor Ringön, Frihamnen och Gullbergsvass får låga värden. inom den förstorade arbetsmarknadsregionen som Detta på grund av brist på kopplingar i gatustrukturen Västlänken medverkar till att skapa. Den högsta boen- till omgivande stadsområden som olika fysiska bar- detätheten i innerstaden har Kungshöjd, Linnéområdet, riärer är orsaken till - Spårområdet vid Göteborg C, Haga, Lorensberg, Stampen, Landala, Johanneberg och Götaleden, E6, Göta Älv, Lundbyleden samt Hisings- Olskroken, se figur 3.1 banan, se figur 3.4. Befolkningens utbildningsnivå, något som har betydelse för den regionalekonomiska utvecklingen, är i innerstaden hög jämfört med riket. Detta gör att Göteborgs innerstad utgör en attraktiv pool med arbetskraft för arbetsgivare vars arbetsplatser med lätthet kan nås med regiontåg. Med undantag från stadsdelen Lorensberg och delar av Johanneberg är bilinnehavet i innerstaden långt under rikets genomsnitt. Detta är gynnsamt för den regionala kollektivtrafikens utveckling. Innerstadens största koncentration av arbetsplatser finns i stadskärnan, medan studieplatserna är spridda över ett större område från Lundbystrand via Vasastaden och till Chalmers. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn är företrädesvis lokaliserad till stadskärnan. Den överlägset största regionala målpunkten är Nord- stans köpcentrum med nära 30 miljoner besökande årligen. Sahlgrenska har en sjättedel av dessa medan Liseberg har ca en tiondel. En mångfald av stadsfunktioner av olika slag indikerar en hög grad av urbanitet. En stark koncentration av avsedda stadsfunktioner finns i stadskärnan, Linnéområdet, Haga, Vasastaden och Lorensberg. Längre ut avtar intensiteten, se figur 3.2. Fördelningen av exploateringsgrad ger en grov indikation på samhällelig nytta att försörja med t ex regional kollektivtrafik. Stora delar av all kvartersmark inom stadskärnan, Linnéområdet, Vasastan, Lorensberg,

15 3. BAKGRUND UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 3. BAKGRUND

Figur 3.5 Global integration, nuläge Figur 3.6 Lokal integration, nuläge 3.2 Integrationsanalys för cen- stora områden även utanför vallgraven. Särskilt gäller detta Vasastaden, Lorensberg och Heden. trala Göteborg Detta bidrar till att göra det till en av de mest besökta Utöver analysen av rumslig integration som gjordes stadsdelarna i hela Göteborg med en helt annan eko- i inventeringsskedet (sammanfattad ovan) för hela nomisk och social potential än Kungshöjd. utredningsområdet, har i det fördjupade analysskedet en mer detaljerad integrationsanalys utförts för de En serie radiella stråk framträder som sammanbindande mest centrala stadsdelarna. Nedan redovisas ett urval för stadsdelarna i centrala Göteborg. Detta gäller dock av de viktigaste slutsatserna. Analysen presenteras i sin framför allt söder och öster ut. I väst och norr utgör helhet och i sitt ursprungliga sammanhang i Bilagan Götaleden och Göta Älv starka barriärer och där saknas ”Integrations- och tillgänglighetsanalys”. liknande stråk helt. Nya Allén är framför allt ett globalt integrerat stråk, Allmänna iakttagelser vilket innebär att det fungerar som transportlänk för Analysen visar tydligt hur den starka gränsen mellan längre förflyttningar i centrala Göteborg, till exempel Göteborg innanför och utanför vallgraven inte mot- med cykel men även för lokaltrafik. Det är däremot svaras av centrala Göteborgs rumsliga uppbyggnad. betydligt svagare lokalt integrerat vilket antyder att det Innanför vallgraven finner vi istället två distinkta saknar en lokal förankring vilket tydligt uttrycks av av- områden, ett i väster fram till Magasinsgatan och ett saknaden av bebyggelse som vänder sig mot stråket. öster därom. Det västra området, Kungshöjd, karak- täriseras av en svag integration och tillgänglighet till övriga centrala Göteborg trots sitt centrala läge. Detta får till följd att detta är ett område som sällan besöks av andra än de som har sin hemvist där. Det östra området innanför vallgraven är däremot starkt integrerat med

16 17 3. BAKGRUND UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 3. BAKGRUND

Iakttagelser med anknytning till Väst- Mer specifikt är orsakerna till den svaga integrationen för dessa stadsdelar till stor del de samma som orsakar länksprojektet centralstationens svaga lokala integration. Framför allt Göteborgs centralstation är globalt mycket väl rums- handlar det om Götaledens starka barriäreffekt men ligt integrerad i centrala Göteborg och därmed väl också om de svagare barriäreffekter som Drottningtor- tillgänglig från analysområdet som helhet. Däremot get och Nils Ericssongatan ger upphov till. Naturligtvis är centralstationen lokalt mindre väl integrerad vilket spelar även själva spårområdet stor roll här. Det skär antyder att den är ganska isolerad från sin näromgiv- effektivt av Gullbergsstrand och Gullbergsvass från ning. Det kan ses som ett ganska typiskt drag för stora övriga centrala Göteborg. järnvägsstationer som av naturliga skäl behöver god kontakt med stora och betydelsefulla kommunikations- stråk, men som samtidigt lätt leder till en sämre anknyt- 3.3 Slutsatser om nuläget ning till den absoluta näromgivningen. Resultatet blir Stationslägena för Göteborg C, Haga, och Korsvägen gärna en känsla av anonymitet, vilket till viss del hör sammanfaller i hög utsträckning med de platser i den samman med platser som denna. Effekten kan också slå befintliga staden som har den högsta koncentrationen över i en känsla av övergivenhet med skräpighet och av regionala målpunkter och resandeunderlag. För- vandalisering, utsatthet och otrygghet som följd. delningen mellan höga koncentrationer av antingen Mer specifikt förefaller centralstationens svaga lokala boende, arbetsplatser eller studieplatser varierar dock integration att ha att göra med att Drottningtorget så- mellan olika lägen i staden. Även allmänna stadskva- väl som Nils Ericssongatan i hög grad fungerar som litéer som hög servicegrad och gator med en stor andel barriärer snarare än som sammanlänkande offentliga verksamheter och handel varierar. Stationslägena vid platser på det sätt som så många andra gator och torg Hagakyrkan och Korsvägen har bägge förutsättningar gör. Orsaken är naturligtvis de stora trafikmängderna att bidra till att dessa stadsmiljöer får ökande stads- men även detaljutformningen av dessa platser. Natur- kvalitéer. Hög rumslig integration i kombination med ligtvis bidrar även det faktum att centralstationen i norr ökad inomregional tillgänglighet med kollektivtrafiken och öster ligger i kanten av det kontinuerliga gatunätet antas kunna ge effekter som t ex koncentration av spe- i centrala Göteborg. Det kan också noteras att det stråk cialiserad handel och nöjesutbud, d v s storstadspuls. som löper genom Nils Ericssonterminalen är av stor De ger också möjlighet till tillskapandet av effektiva betydelse även utanför stationsbyggnaden, både i det företagskluster. lokala och det globala perspektivet. Man kan säga att Integrationsanalyserna visar även att station Haga ger centralstationen här utgör en naturlig del av centrala en god koppling till de mest urbana delarna av staden Göteborgs offentliga rum. På ett liknande sätt fungerar inom vallgraven samtidigt som kopplingen till en vik- även vissa stråk genom Östra nordstan. tig och välintegrerad trafiknod i korsningen mellan När det gäller stadsdelarna norr och öster om central- Sprängkullsgatan och Nya Allén. Integrationsanalysen stationen, i vilka det finns planer på omfattande ny pekar på potentialer för ökad betydelse för kollektivtra- bebyggelse, är dessa idag påtagligt svagt integrerade fiken i denna korsning vilket även stöds av strategierna både globalt och lokalt. De har därmed en ganska dålig om ökad betydelse för en inre kollektivtrafikring i Al- tillgänglighet till övriga centrala Göteborg. Samtliga léstråket som föreslås i målbilden för K2020. områden närmast Göta Älv, inklusive Gullbergsstrand Station Liseberg och station Chalmers har genom är mycket dåligt integrerade med övriga centrala Gö- avståndet till centrum och genom egenskaper i stads- teborg. Det enda av dessa områden som har en relativt väven sämre koppling till välintegrerade och urbana god tillgänglighet till övriga centrala Göteborg är Stam- stadsdelar. Integrationsanalysen visar även att stora pen. Denna stadsdel är dock mer globalt integrerad än områden inom de mest centrala stadsområdet är dåligt lokalt, särskilt gäller detta dess östra del, vilket kan integrerat med de urbana delarna av centrum. Detta antyda att den får vissa av de drag som även karaktä- förklaras av en kombination av markanvändning och riserar området runt centralstationen, det vill säga en trafikstruktur. viss anonymitet. I Stampen uppvägs detta naturligtvis till viss del av förekomsten av bostäder. Analyserna lyfter fram en rad viktiga frågor rörande trafikstruktur och barriärer runt Göteborg C. Då Väst- länken syftar till att öka kollektivtrafikandelen för direktresor mellan bostaden och arbetsplatser,

16 17 3. BAKGRUND UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 3. BAKGRUND

är kopplingen mellan Västlänksstationen, övrig kollektivtrafi k och gångstråk avgörande för måluppfyllelsen. Biltrafi kens och järnvägsanläggningens barriäreffekt, i det mest centrala stadsavsnittet, har en avgörande effekt på hur stationsanläggningen i sin helhet kopplas till såväl dagens som morgondagens målpunkter. Då stadskvalitéerna i sig själv är en viktig målsättning är även stadsvävens kontinuitet en viktig egenskap att beakta.

3.4 Stadsstruktur bortom 2025 Nyttan av Västlänken ligger i hög grad minst halvan- nat decennium in i framtiden. Anläggningen är i hög grad beroende av åtgärder i stadens kollektivtrafi knät samt även av tillkommande bebyggelse och tillhörande resandeunderlag. Därför behöver antaganden som beskriver möjlig stads- och befolkningsutveckling runt stationslägena göras. Den största potentialen till stadsutveckling i Västsve- rige, och därmed en stor potential till samhällsnytta för en väl utformad Västlänk, fi nns kring Göteborg C på Gullbergsvass. Baserat på underlag från stadsbyggnadskontoret har en planskiss som illustrerar en möjlig framtida stadsutveckling tagits fram för projektet. Denna planillustration omfattar en rad viktiga infrastrukturförändringar och bygger på antaganden om Figur 3.7 Centrala Göteborg, nuläge vilken typ av stadsutveckling som mest stödjer nyttan med satsning på ökad tågtrafi k (se bilaga, ”Integrations- och tillgänglighetsanalys”). Stadsutvecklingens nytta handlar i detta sammanhang om egenskaper hos den befi ntliga och den tillkommande bebyggelsestrukturen samt om gatustrukturens kopplingar. Hur olika fysiska Centralt belägna men med stadskär- barriärer runt området påverkas är avgörande. nan sämre integrerade stadsdelar Under några decennier har stadskärnan givits ökade stadskvalitéer genom att biltrafi kens barriärverkan i centrum minskats. Som stadsanalyserna visat är inte Kraftiga trafi kbarriärer stadskvalitén i de östra stadsdelarna lika höga som i de västra delarna. Tätt inpå stadskärnan ligger ett band med extensivt utnyttjade områden omgärdat av infrastrukturanläggningar av olika slag, vilka skapar kraftiga barriärer. Om den skisserade bebyggelsen på Gullbergsvass skall kunna integreras framgångsrikt med den befi ntliga stadskärnan, vilket är avgörande för de nya Innerstaden kvarterens stadskvalitet, måste barriärernas negativa effekt minska. De största barriärena runt Gullbergs- vass utgörs av nuvarande bangård och terminaler med infarter, Mårten Krakowgatan, E6 och Göta Älv.

Figur 3.8 Stadskärnan med omgivande stadsdelar, nuläge

18 19 3. BAKGRUND UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 3. BAKGRUND

Planskissen om en ny stadsbebyggelse på Gullbergs- vass illustrerar en rad infrastrukturprojekt som minskar barriärerna: - Bangårdsviadukten eller Bangårdsgatan för bil och kollektivtrafi k anläggs i alléstråkets förlängning, - En eller fl era nya broar för bilar och kollektivtrafi k anläggs över älven öster om Göta Älvbron - Planerad Operalänk för spårvagn förlängs genom Gullbergsvass längs Kruthusgatan Med dessa förändringar i stadsstrukturen kan de idag extensivt utnyttjade stadsdelarna ges förutsättningar att utvecklas till integrerade och levande stadsdelar. Med fl era broar över älven ökar möjligheterna att i framtiden även skapa mer levande och för samhällsutvecklingen vitala stadsdelar på Ringön och Frihamnen. De hårt belastade gatorna mellan Centralstationen och stadskärnan kan befrias från stora trafi kfl öden för att även fylla en funktion som offentliga platser mellan resecentrum och stadskärnan, se fi gurerna här invid. Det mest trafi kerade stråket blir i framtiden Bangårds- viadukten/ Bangårdsgatan. Här fi nns möjligheter att ordna god tillgänglighet till stationen. Ett ytterligare stråk tvärs barriärerna är tänkbart i Skånegatans för- längning norrut från Odinsplatsen, Detta förutsätter Figur 3.9 Centrala Göteborg, Gullbergsvass förnyat (2025 -) dock att postterminalen norr om bangården rivs eller delas i två mindre byggnader. Förändringarna i stadstrukturen är tänkta att ge en bättre utgångspunkt för bedömning av stationslägens och linjesträckningars framtida nytta än vad en bedöm- ning enbart utifrån dagsläget ger. Stationslägesredovis- ningen som följer omfattar därför både dagsläget och en Innerstaden, utvidgad tänkt utveckling. Längre fram i rapporten utvecklas den framtida stadsstrukturen något för att kunna bedöma konsekvenserna av den framtida järnvägsanläggning- ens effekter på barriärverkan, potential till effektivise- Innerstaden, utvidgad ring av markanvändning samt stationslägets koppling till den utvecklade stadsstrukturen. Integrationsanalys framtidsbild all- männa iakttagelser Som underlag för den axialkarta som skall represen- tera den framtida markanvändningen av Gullbergsvass (vilket antas vara aktuell några år bortom invigningen Innerstaden av Västlänken), har stadsbygnadskontorets skisser om utveckling av Gullbergsvass, Ringön och Frihamnen använts. ( Aktivitets-PM 7 ”Markanvändning Göteborg C - Frihamnen” SBK november 2004).

Figur 3.10 Stadskärnan med omgivande stadsdelar, (2025 -)

18 19 3. BAKGRUND UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Figur 3.11 Gullbergsvass utvecklat, global integration Figur 3.12 Gullbergsvass utvecklat, lokal integration

Både för den globala och lokal integrationen visar sig I lokalt hänseende bidrar den nya planen till att integrera de nya broarna över Göta Älv mycket betydelsefulla. centralstationen avsevärt bättre med sin näromgivning. De utgör helt enkelt det framtida Gullbergsvass vikti- Detta är högst påtagligt och lite självklart i norr och gaste länkar till angränsande stadsdelar vid sidan om öster men påtagliga förbättringar sker även i söder. I platsen norr om centralstationen. Detta säger något om synnerhet gäller det stråket genom Nils Ericssonter- den nya stadsdelens orientering i staden, vilken förefal- minalen som etablerar sig som ett lokalt huvudstråk ler kunna bli nästan lika stark mot andra sidan älven av betydelse inte bara för stationen i sig utan även för som mot centrum. Den nya stadsdelen uppvisar en god det omgivande stadsområdet. samstämmighet mellan global och lokal integration, Av stor strategisk betydelse är förslaget om en Ban- vilket kan uppfattas som något positivt då det antyder gårdssviadukt. Denna bidrar till möjligheten att etablera en god orienterbarhet. Detta redovisas mer ingående ett lätt orienterat stråk mellan Gullbergsvass, över cen- i bilagan ”Integrations- och tillgänglighetsanalys”. tralstationen och vidare mot Nya Allén, en sträckning som idag helt saknas. Med tanke på de nya broarna över Iakttagelser med avseende på cen- älven som skisseras från Gullbergsvass förefaller detta tralstationen kunna utvecklas till ett mycket attraktivt stråk särskilt Det skisserat utvecklade Gullbergsvass bidrar till att för förflyttningar till exempel med cykel. höja den globala integrationen och tillgängligheten för området kring centralstationen generellt. Centralsta- tionen omges i framtide enligt skissen på fler sidor av uppbyggda stadsmiljöer, medan den idag befinner sig mer i en utkant. Detta gör att stationen med den nya planen, till skillnad mot idag, även kommer att vara mer tillgänglig från norr och öster vilket kommer att medföra att fler människor kommer att röra sig i dessa riktningar.

20 UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Järnvägsutredningen omfattar följande stationslägen: 1. Göteborg Central (fyra möjliga lägen beroende på utredningsalter- 1 nativ) 2. Station Haga 3. Station Chalmers 4. Station Korsvägen (tre möjliga lägen beroende på utredningsalternativ) 5. Station Liseberg 2 5 (Enbart i förstärkningsalternativet) 4 Anläggningens kapacitetskrav pekar mot framtida behov av att kunna utvidga samtliga Västlänkens stationer till fyra genomgående spår och två plattformar även på andra stationer än Göteborg Central. Om en eventuell 3 utvidgning av Göteborg Central till 6 genomgående spår aktualiseras skulle detta kunna vara alternativ- Fig 4.1 skiljande för val av stationsläge vid Göteborg Central vid den slutgiltiga utvärderingen. Även om övriga 4. Stationslägen och stationer inledningsvis avses att byggas med 2 spår har stationsläget planerats för att senare kunna utvidgas markanvändning till fyra spår. Lokalisering av Västlänkens stationer är ett av Järn- vägsutredningens viktigaste moment då projektets samhällsnytta i hög grad berör tillgängligheten till olika stadsfunktioner. Det är inte alltid möjligt att hitta optimala stationslägen då järnvägens stela profil och stationernas storlek i hög utsträckning styr lokalise- ringen. Arbetet med att precisera läget för plattformar och uppgångar är en balansgång mellan goda lägen i staden, järnvägens standardkrav, konflikter med natur och kulturvärden, konflikter med befintliga anlägg- ningar samt möjligheter att hitta god bergtäckning. Stationerna redovisas tillsammans med sina respektive linjalternativ. Varje principredovisning inleds med en flygbild av hela linjesträckningen åtföljd av en text som redovisar tunneldragningens konsekvenser för markan- vändning samt framtida utbyggnadsmöjligheter. Redovisningen av stationslägen presenteras insatta i sin omgivande stadsstruktur. Målpunkter och kopplingar till noder i stadens lokaltrafik och viktiga offentliga stråk och platser redovisas. Även koppling till allmänna stadskvalitéer och möjligheter till framtida stadsutveckling kring stationsområdet diskuteras. För stationslägena vid centralstationen redovisas även möjliga framtida gator och hållplatser enligt den skisserade framtidsbilden.

21 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

gaste områden. Vid Drottningtorget och Brunnsparken blir konsekvenserna under byggtiden stora. Vid Hamnkanalen kommer kraven på minimering av påverkan på bebyggelsen samt på återställande av broar och kanalanläggningar till nuvarande utförande att bli mycket stora. Mellan Lilla torget och Rosenlund går tunneln i berg vilket inte innebär några konsekvenser för markan- vändningen. Kajer och anslutande ytor runt Rosen- lundskanalen, själva kanalen och ytorna för Nya Allén är belägna på lera vilket innebär att tunneln och den norra stationsändan av Station Haga schaktas ut och genomförs som betongtunnel. Urschaktningen kan utnyttjas för att få rymd och ljus ner i den djupt liggande stationen. Via Chalmers Från Station Haga fortsätter bergtunneln under Vasa- Figur 4.2 Utredningsalternativ Haga-Chalmers staden söderut till ett stationsläge som ligger mellan Landala torg och Chalmers huvudentré. Efter Station Chalmers fortsätter utredningsalternativet i bergtunnel 4.1 Utredningsalternativ Haga- under norra Krokslätt, till en betongtunnel under Möln- Chalmers/Haga-Korsvägen dalsvägen och Mölndalsån under SAABs fabrik och via ett tråg upp i spårområdet vid Almedal. Passagen Från Olskroken finns två alternativa dragningar: un- med Mölndalsvägen ger konsekvenser under byggti- der eller söder om Skansen Lejonet samt via tråg och den och passagen av kvartersmark och befintliga verk- betongtunnel, antingen norr om, under eller söder om samheter ger konsekvenser för befintlig och framtida postterminalen vidare till ett underjordiskt stationsläge markanvänding. Spårområdet vid Lyckholmsfabriker vid Göteborg Central. Det nordliga alternativet ligger måste vidgas vilket ger konsekvenser för planerad och under befintlig gatumark, det mellersta ger konsekven- detaljplanelagd bebyggelse. ser för befintlig markanvändning vid postterminalen och det södra ger konsekvenser för spårområdet söder Framtida utbyggnad om Skansen Lejonet. Utbyggnad mot Hisingen sker österut i Gullbergs- Vid Centralstationen finns tre olika östvästliga sta- vass med tunnel ner under älven parallellt med tionsalternativ. Val av stationsalternativ styrs här av Tingstadstunneln, alternativt via ny bro vid befintlig vilken tunneldragning som väljs genom Gullbergsvass Marieholmsbro. och genom Nordstan. Genom Nordstan finns två möj- liga dragningar; Via Drottningtorget och Stora Hamn- Framtida utbyggnad mot Askim och Särö sker via kanalen eller norr om Nordstan längs Götaleden och bergtunnel från station Haga med station vid Sahl- Packhuskajen. grenska. Den norra varianten via Södra Älvsstranden passerar över Götaleden som förberetts för en tågtunnel ovanpå biltunneltaket. Linjedragningen ligger på gatumark och sammanfaller med det område på södra älvsstranden som planeras för ny användning efter Götatunnelns färdigställande. Eventuellt kan konflikter finnas med framtida markanvändning beroende på hur planerna för området utformas. Linjedragningen genom Drott- ningtorget och Stora Hamnkanalen går genom ett av stadens kulturhistoriskt och stadsmiljömässigt känsli-

22 23 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Teckenförklaring stationslägen På redovisningarna för stationslägen som följer på de kommande sidorna fi nns symboler som visar olika för utredningen viktiga stadsfunktioner. Symbolerna har följande betydelse:

Stationsläge

Målpunkt

Knutpunkt för lokaltrafi ken

Framtida knutpunkt för lokaltrafi ken

Offentlig plats

Gatunät

Figur 4.3 Utredningsalternativ Haga-Korsvägen Målområde

Via Korsvägen Järnvägstunnel Utredningsalternativet Haga-Korsvägen har samma sträckning som Haga-Chalmers till och med Station Möjliga nya huvudstråk Haga. Efter station Haga dras utredningsalternativet i bergtunnel vidare till Station Korsvägen. Linjen har dragits i en sträckning som ger kortaste avstånd till en uppgång vid Götaplatsen för Station Korsvägen. Efter Korsvägen går utredningsalternativet i Örgryte- vägens förlängning till bergpåslag vid Örgrytemotet. Här blir konsekvenserna allvarliga under byggtiden medan markanvändningen inte berörs då tunnlarna huvudsakligen ligger under gatumark. Bergpåslaget vid Örgrytemotet innebär att tunneln behöver gå under ett parkeringsdäck. Betongtunneln delar upp sig i två bergtunnlar under Jakobsdal och går vidare under Illustration av fyrspårsstation med två perronger vid Gbg C. E6 genom betongtråg för anslutning till befi ntliga spår söderut. Framtida utbyggnad Utbyggnad mot Hisingen sker lika utredningsalternativ Haga-Chalmers. Framtida utbyggnad mot Askim och Särö kan åstad- kommas via bergtunnel från station Haga med station vid Sahlgrenska.

Illustration av tvåspårsstation med möjlighet till framtida utbyggnad av ytterligare två spår (Haga, Chalmers och Korsvägen).

22 23 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Göteborg Central-Nord (Älvstranden)

Holmens verksamhetsområde

Lilla Bommens verksamhetsområde

Göteborgsoperan

Nils Ericsonsterminalen Odinsgatan

Östra Nordstaden

Drottningtorget

Gustav Adolfs Torg

NK Gamla Ullevi Nya Ullevi Kompassen Trädgårdsföreningen

Kungsportsplatsen

24 25 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget och barken Viking. Integrations- och tillgänglighetsa- Stationsläget hamnar av spårgeometriska skäl något nalys, se nedan, ”Stadsstruktur i driftsskede”. längre österut än i förstudien. Det försämrar kopplings- Koppling till övrig lokaltrafik möjligheten till Nordstans norra ingång. Djupläge och koppling till övriga målpunkter är annars likartade. Stationsläget har god koppling till Nils Erikssonster- minalen med regionbussar, fjärrbussar samt lokalbuss Påverkan på stadsmiljön och spårvagn vid Östra Nordstan. En möjlig framtida Stationen som ligger norr om Centralstationen och lokaltrafikknutpunkt med Operalänken på Kruthus- Nils Erikssonsterminalen har god koppling till Östra gatan mot Gullbergsvass och nya lokaltrafikstråk i Nordstan som är stadens största shoppingcentra. Sta- Bangårdsstråket och en ersatt Götaälvbro förbättrar tionsläget omges i norr och väster av omfattande tra- kopplingen till lokaltrafiken avsevärt. fikanläggningar för Göta älvbron och Götatunneln. Regionala målpunkter (vit text på flygbilden) Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön Lilla Bommen och Holmens verksamhetsområde, två av centrala Göteborgs mest kontorstäta områden. Nya Ullevi I öster finns utvecklingspotential på Gullbergsvass- området som idag huvudsakligen består av storska- Nils Ericsonsterminalen och Drottningtorget med god liga terminaler för omlastning. På sikt kan de ödsliga lokaltrafik. Östra Nordstan (NK och Kompassen) med terminalytorna omvandlas till nya stadsdelar med stort utbud av butiker. Gustav Adolfs torg med bland blandad stadsbebyggelse enligt skisser från Stads- annat Stadsförvaltning. Trädgårdsföreningen som är byggnadskontoret. Dessa omfattar även utbyggnad en lokal skötselintensiv parkinrättning som även hy- av lokaltrafiken vilket radikalt förbättrar stationens ser diverse utställningar. Kungsportsplatsen, populär koppling till stadens lokaltrafiksystem. Lilla Bom- lokal mötespunkt för göteborgare, med stor tillgång men och Holmen är stora arbetsplatser utan allmänna till butiker, resturanger och kaféer inom gångavstånd. stadskvalitéer men vid älvstranden ligger attraktioner Odinsgatan och Gamla Ullevi och Nya Ullevi, central- som Göteborgsoperan, Göteborgs Maritima centrum punkter för viktiga sportevenemang.

Rumslig Integration, 2025 - Tillgänglighet, fastigheter 2025 -

24 25 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Göteborg Central-Diagonal

Holmens verksamhetsområde

Lilla Bommens verksamhetsområde

Göteborgsoperan

Nils Ericsonsterminalen Odinsgatan

Östra Nordstaden

Drottningtorget

Gustav Adolfs Torg

NK Gamla Ullevi Nya Ullevi Kompassen Trädgårdsföreningen

Kungsportsplatsen

26 27 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget pletterande exploatering finns även på Åkareplatsen. Stationen får en rak sträckning under säckbangården Integrations- och tillgänglighetsanalys, se nedan, i ett östligare läge än förstudiens och med en vinkel ”Stadsstruktur i driftsskede”. som är mer östvästlig, vilket gör att det blir svårt att nå Koppling till lokaltrafiknätet Gullbergsvass från plattformarna. Ett möjligt alternativ är att låta tunneln gå norr om postterminalen. En annan Drottningtorget och Brunnsparken är idag stadens variant är att gå under postterminalen. största lokaltrafikknutpunkter vilket innebär att stationsalternativ med uppgång mot Drottningtorget har Påverkan på stadsmiljön mycket god koppling till alla resecentrums trafikslag Stationsalternativet har konflikter med befintlig be- och till lokaltrafiknätet. Både Åkareplatsen och Ban- byggelse och med kulturvärden. Byggnaden närmast gårdsstråket har lokaltrafik vilket ytterligare stärker spårområdet vid Åkareplatsen måste rivas. För att klara kopplingen med lokaltrafiknätet. passage mellan Palacehuset och Nordstan är en möjlig- Regionala målpunkter (vit text på flygbilden) het att stationen läggas under Posthuset som visserligen konstruktivt kan klara detta men till höga kostnader. Lilla Bommen och Holmens verksamhetsområde, Till skillnad mot det sydliga förslaget undviks GP-huset två av centrala Göteborgs mest kontorstäta områden. samtidigt som den östra plattformändan hamnar under Nils Ericsonsterminalen och Drottningtorget med god säckbangården, vilket innebär att kontakten med det lokaltrafik. Östra Nordstan (NK och Kompassen) med Nya Ullevi framtida Gullbergsvass försämras. Delar av stationen stort utbud av butiker. Gustav Adolfs torg med bland måste dessutom byggas i ett tätt stadsavsnitt vilket annat Stadsförvaltning. Trädgårdsföreningen som är kommer att vara både dyrt och tekniskt svårt. en lokal skötselintensiv parkinrättning som även hy- ser diverse utställningar. Kungsportsplatsen, populär Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön lokal mötespunkt för göteborgare, med stor tillgång Möjligheter till exploatering med nära koppling till till butiker, resturanger och kaféer inom gångavstånd. resecentrum även för detta förslag över det tänkta Odinsgatan och Gamla Ullevi och Nya Ullevi, central- stationslägets södra delar, om de tre yttersta spåren punkter för viktiga sportevenemang. på säckbangården avvecklas. Viss möjlighet till kom-

Fel bild

Rumslig Integration, 2025 - Tillgänglighet, fastigheter 2025 -

26 27 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Göteborg Central-Diagonal alt 2

Holmens verksamhetsområde

Lilla Bommens verksamhetsområde

Göteborgsoperan

Nils Ericsonsterminalen Odinsgatan

Östra Nordstaden

Drottningtorget

Gustav Adolfs Torg

NK Gamla Ullevi Nya Ullevi Kompassen Trädgårdsföreningen

Kungsportsplatsen

28 29 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget Koppling till lokaltrafiknätet Stationsläget är en variant av det förra läget men med Stationsläget ligger relativt långt från dagens hållplat- tunneln norr om postterminalen vilket ger en mer ser och även långt österut i förhållande till resecentrum ekonomisk lösning. vilket ger en dålig koppling till lokaltrafiken.Om lokaltrafik i framtiden utvecklas på bangårdsstråket kan Påverkan på stadsmiljön kopplingen med lokaltrafiknätet stärkas. Stationsalternativet har konflikter med befintlig bebyggelse och med kulturvärden. Byggnaden närmast Regionala målpunkter (vit text på flygbilden) spårområdet vid Åkareplatsen måste rivas. Stationen Lilla Bommen och Holmens verksamhetsområde, ligger helt under dagens bangård vilket innebär få två av centrala Göteborgs mest kontorstäta områden. konflikter med bebyggelsen men innebär konflikter Nils Ericsonsterminalen och Drottningtorget med god med tågtrafikeringen under byggskedet. lokaltrafik. Östra Nordstan (NK och Kompassen) med stort utbud av butiker. Gustav Adolfs torg med bland Nya Ullevi Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön annat Stadsförvaltning. Trädgårdsföreningen som är Möjligheter till exploatering med nära koppling till en lokal skötselintensiv parkinrättning som även hy- resecentrum även för detta förslag över det tänkta ser diverse utställningar. Kungsportsplatsen, populär stationslägets södra delar, om de tre yttersta spåren på lokal mötespunkt för göteborgare, med stor tillgång säckbangården avvecklas. Läget ger en bättre koppling till butiker, resturanger och kaféer inom gångavstånd. till framtida Gullbergsvass än den andra diagonalva- Odinsgatan och Gamla Ullevi och Nya Ullevi, central- rianten. punkter för viktiga sportevenemang.

Fel bild

Rumslig Integration, 2025 - Tillgänglighet, fastigheter 2025 -

28 29 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Göteborg Central-Syd

Holmens verksamhetsområde

Lilla Bommens verksamhetsområde

Göteborgsoperan

Nils Ericsonsterminalen Odinsgatan

Östra Nordstaden

Drottningtorget

Gustav Adolfs Torg

NK Gamla Ullevi Nya Ullevi Kompassen

Trädgårdsföreningen

Kungsportsplatsen

30 31 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget uppfräschning. Stationsalternativet måste dock byggas Stationsalternativet har en dragning söder om Göte- i ett tätt stadsavsnitt vilket kommer att vara både dyrt borg Central parallellt med säckbangården. Plattformar och tekniskt svårt. Integrations- och tillgänglighetsa- hamnar av spårgeometriska skäl längre österut än vad nalys, se nedan, ”Stadsstruktur i driftsskede”. som angavs i förstudien. Koppling till lokaltrafiknätet Påverkan på stadsmiljöer Drottningtorget och Brunnsparken är idag stadens Stationsalternativet innebär konflikter med befintlig största lokaltrafikknutpunkter vilket innebär att sta- bebyggelse och med kulturvärden. Byggnaden när- tionsalternativ med uppgång mot Drottningtorget har mast spårområdet vid Åkareplatsen måste rivas. För mycket god koppling till alla resecentrums trafikslag att klara passage mellan Palacehuset och Nordstan är en och till lokaltrafiknätet. möjlighet att stationen läggas under Posthuset och för Regionala målpunkter (vit text på flygbilden) att klara konflikter med GP-huset har station utformats med en kurva med 750 meters radie. Lilla Bommen och Holmens verksamhetsområde, två av centrala Göteborgs mest kontorstäta områden. Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön Nils Ericsonsterminalen och Drottningtorget med god Exploatering kan i viss utsträckning ske över det lokaltrafik. Östra Nordstan (NK och Kompassen) med tänkta stationsläget om de tre sydligaste spåren på stort utbud av butiker. Gustav Adolfs torg med bland säckbangården avvecklas. Viss kompletterande exploa- annat Stadsförvaltning. Trädgårdsföreningen som är teringsmöjlighet finns även på Åkareplatsen. Jämfört en lokal skötselintensiv parkinrättning som även hy- med det norra stationsläget är dock möjligheterna till ser diverse utställningar. Kungsportsplatsen, populär exploatering begränsad. En förbättring av resecentrums lokal mötespunkt för göteborgare, med stor tillgång koppling mot sydost kan dock bli ett välkommet inslag till butiker, resturanger och kaféer inom gångavstånd. på Åkareplatsen som idag har behov av vitalisering och Odinsgatan och Gamla Ullevi och Nya Ullevi, central- punkter för viktiga sportevenemang.

Rumslig Integration, 2025 - Tillgänglighet, fastigheter 2025

30 31 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Haga

Pedagogen Skattekontoret Feskekörka

Folkuniversitetet

Hagabadet Smyrnakyrkan

Betlehemskyrkan

Universitetsbiblioteket

Samvetet Schillerska Gymnasiet

Handelshögskolan

32 33 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön Stationen hamnar, för att få god bergtäckning, djupare De otrygga miljöerna i områdets norra del kan för- under Hagakyrkan, (34 meter under Vasagatan och bättras med en medveten gestaltning. Området invid 24 m under nya Allén) och mer sydligt än vad som alléstråket kan vinna på ökad genomströmning av beräknades i förstudien. Ett stationsläge rakt under fotgängare och här finns vissa förutsättningar för Rosenlundskanalen förhindras också av profilen som stadsutveckling. styrs av Götatunnelns läge under Otterhällan. Detta Stationen hamnar efter justeringen rakt under Haga- innebär att den i förstudien redovisade uppgången parken som är ett viktigt offentligt stadsrum med god vid Fisketorget hamnar så långt från plattformerna att kontakt med Vasastan och Haga. Trots att stationen inte den inte längre är attraktiv. En vinst med det justerade får en uppgång på Fisketorget kommer stationen även läget är att uppgången vid Vasagatan hamnar närmare att ha god koppling till Hvitfeldtsplatsen och de södra plattformerna än vad förstudien angav. Såväl ur teknisk delarna innanför Vallgraven. Det finns även möjlighet som stadsmiljömässig synvinkel är en placering som att nå Hvitfeltsplatsen eller Fisketorget via en gångtun- ligger diagonalt under Hagaparken att föredra framför nel under vallgraven. ett läge under befintlig bebyggelse. Koppling till lokaltrafiknätet Påverkan på stadsmiljön Nya Allén är idag och kommer även i framtiden att vara Station Haga ligger inom det område av stadskärnan ett viktigt stråk för lokaltrafik. I målbildsrapporten från som i ÖP-99 anges som riksintresse för kulturvården. K2020 föreslås Alléstråket och Sprängkullsgatan att få De omgivande stadsdelarna är karakteristiska inslag i en starkare roll i lokaltrafiksystemet, vilket ytterligare stadens kulturmiljö och även byggnadsverken som for- stärker stationslägets koppling till lokaltrafiknätet. Vid mar Vallgraven och Alléstråket är viktiga stadselement uppgången mot Nya Allén finns hållplats Hagakyrkan som har stor betydelse för stadens struktur och karak- med både spårvagn och buss och vid Vasagatan finns tär. Stadsmiljöerna vid Vasagatan är täta och har höga spårvagnhållplats Handelshögskolan. kulturvärden vilket kommer att ställa krav på utformning av stationsuppgångar och miljöhänsyn vid anläg- Regionala målpunkter (vit text på flygbilden) gande av station och tunnlar. Bebyggelsen från slutet I närområdet finns en mängd målpunkter med en ton- av 1800-talet ligger ofta på rustbäddar som är känsliga vikt på högskoleinstitutioner som Handelshögskolan, för grundvattensänkning och sättningar. Stationslägets Samvetet och Pedagogen. Haga Nygata och Vasagatan södra delar rymmer ingen tillkommande bebyggelse. är viktiga gångstråk med ett stort utbud av olika stads- Miljöerna vid Pusterviksplatsen och Hvitfeldtsplatsen funktioner och service. har idag en karaktär som kan upplevas som otrygg. Dessa kan förbättras om en station kompletterad med andra stadsfunktioner förläggs här. På motsvarande sätt kan en stationsuppgång till den djupt liggande stationen bidra till ökad upplevd otrygghet om detta inte beaktas vid utformning av stationen

32 33 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Chalmers

Landala

Landala torg

Chalmers tekniska högskola

Norra Guldheden

Wavrinskys plats

Guldheden

34 35 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Textbeskrivningen i detta stycke skall revideras

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget Koppling till lokaltrafiknätet Stationen har placerats för att ge uppgångar mot En möjlig stationsuppgång vid hållplats Chalmers har Chalmers och Landalatorg. Inga större justeringar i god koppling till lokaltrafiknätet med spårvagnslinjer förhållande till förstudiens läge har gjorts. Den möjliga både längs Aschebergsgatan mot Vasastaden och mot korridoren har dock gjorts relativt bred med hänsyn till Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt ”Kringen” att tunneldragningen eventuellt måste justeras för att genom Chalmerstunneln mot Korsvägen. Uppgången minimera störningar på Chalmers mikroelektronik. mot Landala har ca 150 meter till hållplats Kapellplat- sen. Det djupa stationsläget försvårar kopplingen till Påverkan på stadsmiljön lokaltrafiken. Station Chalmers ligger strax utanför den tätare äldre Regionala målpunkter stadskärnan och består dels av bostadsbebyggelse från olika tidsepoker, dels av Chalmers lokaler som utgör Stationens största målpunkt är Chalmers som är både nästan hälften av stationens upptagningsområde. Om- en betydande arbetsplats och stadens största samlade rådet har betydligt färre allmänna stadsfunktioner än högskoleinstitution med ca 9000 studieplatser. Även station Haga och station Korsvägen. Hvitfeldtska gymnasiet och delar av Göteborgs univer- sitet bl a Geovetenskapliga institutionen ligger inom Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön gångavstånd från stationen. Området är fullbyggt med undantag för Chalmersom- Landala torg är ett lokalt centrum med bra utbud av rådet som kan förtätas något. Vid Landala torg finns service. Bostadsområdena Landala, Norra Guldheden ett lokalt centrum med bra utbud av service som kan och Landala egnahem ligger inom stationens upptag- stärkas av högre genomströmning. ningsområde.

34 35 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Korsvägen-Örgrytevägen

Burgårdens Gymnasium

Valhallabadet

Scandinavium

Södra Vägen Svenska Mässan Stadsbiblioteket Avenyen Stadsteatern

Konserthuset Liseberg Artisten, GU Konstmuséet

Universitets- Universeum biblioteket, GU

Humanistiska Världskulturmuséet fakulteten, GU

Carlanderska Sjukhemmet

36 37 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget en underjordisk station kan även framkomligheten för gångtrafikanter förbättras då stationen eventuellt kan Stationens ena plattform läggs rakt under hållplats användas för passage under vägarna. Korsvägen. Stationsläget i utredningsalternativ Haga- Korsvägen har i jämförelsemed förstudien vridits Koppling till lokaltrafiknätet norrut för att få kortaste avstånd till en uppgång vid Korsvägen är efter Brunnsparken och Drottningtorget Götaplatsen. en av stadens viktigaste lokaltrafiknoder. Sen Kringen Påverkan på stadsmiljön och nya linjer på Skånegatan introducerades har håll- platsen utökats med nya spårvagnslinjer och vissa linjer Korsvägen är en av stadens mest dynamiska platser trafikerar inte längre Södra vägen utan går direkt via och en rad betydande förändringar har under senare år Skånegatan mot de östra stadsdelarna och mot Cen- ytterligare ökat platsens betydelse i staden. Den är en tralstation. Hållplatsen trafikeras av både lokala och viktig knutpunkt för samtliga trafikslag samtidigt som regionala busslinjer. läget i skärningspunkten mellan stora evenemangsom- råden i öster, den tätare stadsmassan mot nordväst och Regionala målpunkter (vit text på flygbilden) universitetets lokaler i väster, gör att platsen är full av Stora regionala målpunkter är Svenska Mässan, Lise- människor i rörelse stora delar av dygnet året runt. berg, Universeum, Världskulturmuseet Konstmuseet, Inom stationens räckvidd finns Götaplatsen med viktiga Konserthuset, Stadsbiblioteket och Stadsteatern. Uni- kulturinstitutioner. versitet har flera av sina institutioner runt Näckrosdam- Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön men och Scandinavium, Valhallabadet och Carlander- ska sjukhemmet samt Burgårdens gymnasium ligger Uppgången mot Götaplatsen skulle vara gynnsam för på gångavstånd från Korsvägen. Södra vägen är ett att öka genomströmningen över Götaplatsen som idag av stadens viktigaste stråk som kopplar Korsvägen har begränsad funktion som aktivt stadsrum trots dess till stadsdelarna runt Avenyn med sitt stora utbud av betydelse. Den stora trafikbelastningen runt Korsvägen stadsfunktioner som i hög grad har en profilering som ger många konflikter mellan olika trafikslag och tidvis regionens viktigaste nöjesstråk och ett viktigt shop- gör detta att det är svårt att ta sig fram över platsen. Med pingstråk.

36 37 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

38 39 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

4.2 Utredningsalternativ Kors- Framtida utbyggnad vägen Utbyggnad mot Hisingen kan skapas med tunnel under älven parallellt med Tingstadstunneln likt övriga Alternativet ansluter till befintlig järnväg vid Olskroken alternativ. och efter passage över E6 går den via ett tråg ner i betongtunnel i den norra delen av nuvarande kom- Framtida utbyggnad mot Askim och Särö kan åstad- biterminal. För att möjliggöra en bra stationslösning kommas genom bergtunnel från station vid Korsvägen. vid centralstationen dras linjen norr om Mårten Kra- Stationslägen i berg vid Chalmers - Syd och Sahlgren- kowleden vilket kan innebära konsekvenser för kvar- ska är möjliga. tersmarken vid Holmen. Efter ytterligare en passage . med MårtenKrakowleden går betongtunneln genom den norra delen av säckbangården där den övergår i nordsydlig station vid Göteborg Central som ligger tvärs säckbangården. Efter passage under Åkareplatsen och Fattighusån går betongtunneln vidare under Polhemsplatsen. Härifrån finns två möjliga dragningar till Korsvägen som är alternativets andra station. Antingen går tunneln diagonalt under Heden vidare under Lorensbergsga- tan och Johannebergsgatan. Stationen ligger i berget under universitetsbyggnaderna väster om Korsvägen. Sträckningarna går under Sten Sturegatan och Skåne- gatan. Stationen placeras i Skånegatans förlängning rakt under hållplats Korsvägen. Sträckningarna går efter Korsvägen, Mölndalsvägen och Mölndalsån i betongtunnel vidare under motorvä- gen och ansluter till järnväg mot Borås och Varberg i Almedal. Planskild korsning med befintlig järnväg gör att ett tråg kommer att krävas längs befintlig järnväg i Almedal.

38 39 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Göteborg Central-Tvärs

Holmens verksamhetsområde

Lilla Bommens verksamhetsområde

Nils Ericsonsterminalen Odinsgatan

Östra Nordstaden

Drottningtorget

Gustav Adolfs Torg

NK Gamla Ullevi Nya Ullevi Kompassen Trädgårdsföreningen

Kungsportsplatsen

40 41 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet, 2005 Exploatering, 2005 Stadsfunktioner,Stadsfunktioner, 2005 Rumslig Integration, 2005

Motiv för det skisserade stationsläget Koppling till lokaltrafi knätet För att undvika ingrepp i bebyggelsen vid Mårten Kra- Avståndet till Drottningtorget och Brunnsparken är kowleden har stationsläget hamnat något längre mot relativt stort vilket innebär att stationsalternativet i söder än vad förstudien visar. Läget har även justerats dagsläget har sämst koppling till befi ntliga resecen- för att undvika intrång i Trädgårdsföreningen och för trums trafi kslag. I likhet med de övriga alternativen kan att få en optimal vinkel i förhållande till stadsstrukturen en framtida lokaltrafi k i form av utbyggd ”Kringen” och till resecentrum. och ny broförbindelse via Bangårdsviadukten ge sta- tionsläget god koppling med lokaltrafi ken. Påverkan på stadsmiljön Dragningen gör ett visst intrång på bebyggelsen vid Regionala målpunkter Åkarepalatsen och linjedragningen över Holmen kan Lilla Bommen och Holmens verksamhetsområde, komma att påverka nuvarande och framtida markan- två av centrala Göteborgs mest kontorstäta områden. vändning. Förslaget är beroende av att Bangårdsvia- Nils Ericsonsterminalen och Drottningtorget med god dukten samlokaliseras med stationsläget. lokaltrafi k. Östra Nordstan (NK och Kompassen) med stort utbud av butiker. Gustav Adolfs torg med bland Utvecklingsmöjligheter för stadsmiljön annat Stadsförvaltning. Trädgårdsföreningen som är Till skillnad mot de övriga stationsplaceringarna vid en lokal skötselintensiv parkinrättning som även hy- Göteborg Central har detta alternativ en östligare och ser diverse utställningar. Kungsportsplatsen, populär sydligare placering vilket delvis ger andra förutsätt- lokal mötespunkt för göteborgare, med stor tillgång ningar. Alternativet har relativt god koppling till ut- till butiker, resturanger och kaféer inom gångavstånd. vecklingsområdet på Gullbergsvass men god koppling Odinsgatan och Gamla Ullevi och Nya Ullevi, central- till Åkareplatsen och området vid Gamla Ullevi. Här punkter för viktiga sportevenemang. fi nns potential för förtätning om markanvändningen ändras. Integrations- och tillgänglighetsanalys, se nedan, ”Stadsstruktur i driftsskede”.

Rumslig Integration, 2025 Tillgänglighet, fastigheter 2025

40 41 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Korsvägen-Skånegatan

Burgårdens gymnasium

Valhallabadet Scandinavium

Avenyn Svenska mässan Stadsbiblioteket

Stadsteatern

Konstmuseet Konserthuset

Liseberg

Universeum

Näckrosdammen

Världskulturmuseet

Carlanderska sjukhemmet

42 43 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Textbeskrivningen i detta stycke skall revideras

Boendetäthet Exploatering Stadsfunktioner Rumslig Integration

Motiv för det skisserade stationsläget Koppling till lokaltrafiknätet Det stationsläge i Södra vägen som presenteras i för- Korsvägen är efter Brunnsparken och Drottningtorget studien, bedöms vara svår att bygga som fyrspårssta- en av stadens viktigaste lokaltrafiknoder. Sen Kringen tion. Som alternativ till detta läge har ett stationsläge i och nya linjer på Skånegatan introducerades har håll- Skånegatans förlängning väckts. Skånegatan har större platsen utökats med nya spårvagnslinjer. Nya linjer bredd än Södra vägen varför det är lättare att utvidga går direkt via Skånegatan mot de östra stadsdelarna stationen till fyra spår i detta läge. och mot Centralstation. Hållplatsen trafikeras även av lokala och regionala busslinjer. Stadsmiljö och utvecklingspotential Korsvägen är en av stadens mest dynamiska platser Målpunkter och en rad betydande förändringar har under senare år Stora regionala målpunkter är Svenska Mässan, Lise- ytterligare ökat platsens betydelse i staden. Den är en berg , Universeum, Världkulturmuséet Konstmuseet, viktig knutpunkt för samtliga trafikslag samtidigt som Konserthuset, Stadsbiblioteket och Stadsteatern. Uni- läget i skärningspunkten mellan stora evenemangsom- versitet har flera av sina institutioner runt Näckrosdam- råden i öster, den tätare stadsmassan mot nordväst och men och Scandinavium, Valhallabadet och Carlander- universitetets lokaler i väster, gör att platsen är full av ska sjukhemmet samt Burgårdens gymnasium ligger människor i rörelse stora delar av dygnet året runt. på gångavstånd från Korsvägen. Södra vägen är ett Inom stationens räckvidd finns evenemangsområdet av stadens viktigaste stråk som kopplar Korsvägen med en rad stora regionala målpunkter. Den stora till stadsdelarna runt Avenyn. Avenyn med sitt stora trafikbelastningen ger många konflikter mellan olika utbud av stadsfunktioner har i hög grad en profilering trafikslag och tidvis gör detta att det är svårt att ta sig som regionens viktigaste nöjesstråk och ett viktigt fram över platsen. Med en underjordisk station kan shoppingstråk. även framkomligheten för gångtrafikanter förbättras om stationen kan användas för passage under vägarna. Området ingår i riksintresse för kulturvården.

42 43 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Korsvägen-Johannebergsgatan

Burgårdens gymnasium

Valhallabadet Scandinavium

Avenyn Svenska mässan Stadsbiblioteket

Stadsteatern

Konstmuseet Konserthuset

Liseberg

Universeum

Näckrosdammen

Världskulturmuseet

Carlanderska sjukhemmet

44 45 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Textbeskrivningen i detta stycke skall revideras

Boendetäthet Exploatering Stadsfunktioner Rumslig Integration

Motiv för det skisserade stationsläget Målpunkter Det stationsläge i Södra vägen som presenteras i för- Stora regionala målpunkter är Svenska Mässan, Lise- studien, bedöms vara svår att bygga som fyrspårssta- berg , Universeum, Världkulturmuseet Konstmuseet, tion. Som ett alternativt stationsläge har ytterligare ett Konserthuset, Stadsbiblioteket och Stadsteatern. Uni- förslag på stationsläge helt i berget under universitetet versitet har flera av sina institutioner runt Näckrosdam- väckts. men och Scandinavium, Valhallabadet och Carlander- ska sjukhemmet samt Burgårdens gymnasium ligger på Stadsmiljö och utvecklingspotential gångavstånd från Korsvägen. Stadsdelarna runt Avenyn Även detta stationsläge har kontakt med Korsvägen med sitt stora utbud av stadsfunktioner har i hög grad och evenemangsstråket. Det finns dessutom en direkt- en profilering som regionens viktigaste nöjesstråk och kontakt med Götaplatsen. ett viktigt shoppingstråk.

Koppling till lokaltrafiknätet Förutom kopplingen till Korsvägen finns även till- gänglighet till Kungsportsavenyn och de bussar som trafikerar detta stråk.

44 45 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

46 47 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

4.3 Förstärkningsalternativet I järnvägsutredningen har förstudiens utredningsalternativ 0 lyfts upp för prövning och i en tidig fas av utredningen har alternativet uppgraderats till förstu- dienivå. Utredningsalternativet skiljer sig mot övriga genom att inte introducera nya stationer i City. Den omfattar även en mer komplicerad lösning då den har befintlig Gårdatunnel och godstågsviadukten som förutsättning. Alternativet innebär att Centralstationen förblir en säckstation utvidgad till 18 spår. Kapacitetsökningen i spårsystemet skapas genom utökning av ”midjan” genom att ytterligare spår byggs norr om Skansen Le- jonet. Via en ny järnvägsbro norr om skansen och en ny parallell tunnel med två spår kan kapaciteten i spår- systemet höjas. Utredningsalternativet har utöver Gö- teborg Central, station Liseberg som bygger vidare på befintlig station. Denna måste förlängas och förses med en stationsentre i den norra perrongändan. Om den befintliga tvåspårsstationen skulle visa sig ha otillräcklig kapacitet kan stationen kompletteras med en ny station i den nya tunneln. Framtida utbyggnad Utbyggnad mot Hisingen och Askim/Särö är teoretiskt fullt möjlig men mycket komplicerad. Det är dock ingen mening att jämföra dessa utbyggnadsmöjligheter med övriga utredningsalternativ då förutsättningarna skiljer sig i så hög grad. Den dimensionerande faktorn kommer att vara säckbangården varför möjlig utbyggnad måste prövas mot ökad kapacitet vid Göteborg Central.

46 47 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Stationsläge Liseberg

Valhallabadet

Svenska mässan

Liseberg

Evenemangsstråket

48 49 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING

Boendetäthet Exploatering Stadsfunktioner Rumslig Integration

Motiv för det skisserade stationsläget trafikflöden både på Kungsbackaleden och på Örgry- Station Liseberg utgörs av befintlig stationsanläggning. tevägen. Stadsdelarna runt Sankt Sigfridsplan består Denna är en tvåspårsstation som inte går att utvidga mest av låg villabebyggelse av trädgårdsstadskarak- till fyra spår. En utvidgning måste ske genom att en ny tär. Området är med undantag för de glesa ytorna tunnel byggs parallellt med befintlig station. runt trafiklederna fullbyggt. En viss kompletterande bebyggelse är tänkbar i Gårda och öster om Liseberg. Den nya tunneln trafikeras bara med godståg och fjärr- Örgryte gamla kyrka med kyrkogård ligger rakt över tåg utan stopp vid Lisebergsstationen. Kapacitetstudier en tänkbar utvidgning av stationen. Delsjöbäcken är och trafikeringsscenarier pekar på att nuvarande Lise- kulverterad från Bäckaliden till Mölndalsån, vilket bergsstation har tillräcklig kapacitet för ett grundläg- måste tas i beaktande. gande trafikeringsalternativ. Med en trafikering där godståg och fjärrtåg helt körs i en ny tunnel och be- Koppling till lokaltrafiknätet fintlig Gårdatunnel framförallt nyttjas av pendeltåg kan Stationen har dålig koppling till lokaltrafiken. Förstu- en kostsam utbyggnad av Lisebergsstationen undvikas. dien har förutsatt att spårvagnshållplats Liseberg som För att klara framtida pendeltåg måste den befintliga trafikeras av linje 5 flyttas närmare Lisebergsstationen. stationen förlängas. Här går även några lokalbussar.

Stadsmiljö och utvecklingspotential Målpunkter Stadsdelarna runt den befintliga stationen är relativt Stationen ligger nära Göteborgs Evenemangsområde glest utnyttjade med många parkeringsanläggningar med bland annat Liseberg och Svenska Mässan samt och omfattande trafikytor. Miljön präglas av höga Valhallabadet.

48 49 4. STATIONSLÄGEN OCH MARKANVÄNDNING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Göta älv Gbg C

Brunns- parken

Förstärkningsalternativet

Göta älv

Gbg C

Brunns- parken

Alternativ med centralstationens bangård (universalsäcken) kvar i markplan.

50 JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

och dessutom genererar mer ytkrävande spårinfarter, 5. Stationsläge och vilka förutsätter att markområdet för postterminalen stadsutveckling vid omvandlas helt till bangårdsfunktioner. Valet av utredningsalternativ och därmed även stations- Göteborg Central läge är alltså avgörande för stadsutvecklingen. Felaktig prioritering beträffande stationsläget för Gö- Västlänkens mål om regionförstoring och kapacitetsök- teborg Central kan styra stadsutvecklingen på ett sätt ning för kollektivtrafiken ställer krav på stadsutveck- som senare blir kostsam eller till och med omöjligt lingen i de centrala stadsdelarna. Stadskärnan kommer att rätta till. med ökande pendling att få en allt viktigare roll för regionala funktioner som exempelvis attraktiva stads- områden och större arbetsplatser. 5.1 Linjesträckningarnas och Detta ställer krav på att det finns möjligheter till stads- bangårdens effekt på markan- utveckling i anslutning till stationslägen och att det vändningen finns goda bytesmöjlighet till andra trafikslag. Då ökar Beroende på vilket utredningsalternativ för Västlänken tillgängligheten till regionala funktioner, t ex större som beslutas genomföras kommer säckbangården vid arbetsplatser, högskolor och besökspunkter även längre Göteborg C att byggas om i olika utförande. ”Uni- ut från City. versalsäcken” betecknar huvudscenariot och består Då de största potentialerna för stadsutveckling finns på av nuvarande bangård reducerad till 8 spår med re- Gullbergsvass och kopplingen till lokaltrafiken varierar serverad mark för ytterligare 4 spår. Universalsäcken för de olika stationslägena blir valet av stationsläge vid är gemensam för samtliga alternativ till station för Göteborg Central avgörande. De alternativa stationslä- Västlänken vid Göteborg Central, utom för förstärk- gena kommer på olika sätt att koppla till knutpunkter i ningsalternativet som har 18 spår i en helt ombyggd kollektivtrafiken, målpunkter och utvecklingsområden bangård. Ytterligare mark för 8 spår behövs som en och de förhåller sig olika till stationsområdets framtida reserv för framtiden. utvecklingsmöjligheter. Det finns möjligheter att i kombination med samtliga Västlänken har alltså en starkt strukturerande effekt, utredningsalternativ gräva ner säckbangården - univer- inte bara på regionens ortstruktur som helhet utan också salmodellen eller den utvidgade för utredningsalterna- på hur stadsutveckling kan ske och nyttiggöras i områ- tiv Liseberg. På föregående sida presenteras de olika dena runt Göteborgs stadskärna. De olika utredningsal- principerna samt hur exploateringen påverkas av de ternativen och de olika stationsutformningarna befäster olika alternativen. olika riktningar i järnvägsnätet och stadsstrukturen för För att illustrera betydelsen för stadsmiljön av en ned- lång tid framöver. grävning av säckbangården, har även en ”plan-lab” ge- De olika utredningsalternativen medför även spårgra- nomförts inom ramen för integrations- och tillgänglig- var vid olika platser som i sin tur begränsar var och hetsanalysen (se bilaga). För det stationsläge Göteborg hur mycket omgivande stadsdelar kan länkas samman Central-Tvärs, har två olika tillgänglighetsanalyser ge- vid stadskärnans fortsatta utveckling. Själva tunnlarna nomförts. Stationslägets tillgänglighet från omgivande har också påverkan på markanvändningen över dessa. stadsdelar har dels analyserats utifrån scenariot med De olika stationslägena ställer slutligen olika krav på en planskild viadukt över bangården likt förslag för omfattningen av kvarvarande säckstation vid Göteborg övriga stationslägen. Stationsläget har även analyserats Central. utifrån scenariot med en gatuförbindelse i markplan ( i fortsättningen benämnd ”Bangårdsgatan”). Samtliga tre utredningsalternativ möjliggör en mindre ytkrävande säckstation och skapar därmed möjligheter En nedgrävd säckstation ger nyttor i form av ökad ex- för tillkommande bebyggelse kring stationen. ploatering och ökad tillgänglighet. Den möjliggör ett sammanhängande gatunät mellan Stampen och Gull- Förstärkningsalternativet däremot kan i stället medföra bergsvass. Detta ger med stor sannolikhet förbättrade en negativ stadsutveckling, då den förutsätter att säck- förutsättningar för eftersträvade stadskvaliteer i bägge stationen utvidgas från dagens 16 spår till minst 18 spår dessa områden. En nedgrävd station ger även strukturella nyttor i ett vidgat perspektiv.

51 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Göta älv Gbg C

Brunns- parken

Fig 5.1

Fig 5.2 Alternativ med centralstationens bangård överdäckad vilket tillåter attgatunätet knyts samman.

Fig 5.3 Stationsläge Göteborg Central Nord, tillgänglighet i axialsteg till varje fastighet

52 53 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

En nedsänkning av bangården innebär att samtliga Det norra stationsläget får bäst tillgänglighet till Gull- ingående spår från öst och nord måste ledas ner un- bergsvass och till stadsdelarna i nordvästlig riktning, der mark och förläggas i tråg. Ur detta perspektiv mot Lilla bommen liksom de norra delarna av centrum. är ett nordligt stationsalternativ i kombination med Detta är därmed också det läge som har störst möjlig- nordlig spåringång vid Skansen Lejonet den enklaste heter att göra områdena norr om älven tillgängliga om utformningen. Även stationsläge ”Tvärs” har fördel dessa, med nya broförbindelser senare kan integreras ur exploaterings synvinkel. Dessa alternativ skapar med stadskärnan och Gullbergsvass. Däremot har sta- inga konflikter med senare eventuella önskemål om tionsalternativet den klart sämsta tillgängligheten till de säckbangårdens nedgrävning. östliga stadsdelarna. Analyserna visar att stationsläget även ger sämre tillgänglighet till de sydöstra delarna Samtliga övriga stationslägen medför större risk för av stadskärnan. intressekonflikt, antingen på grund av spårinfarter- nas läge eller säckbangårdens placering. De sydliga Stationsläge Göteborg Central - Diagonal stationslägena omöjliggör en senare sänkning av ban- och Stationsläge Göteborg Central - Syd gården. I dessa stationslägen finns entréerna till den nya stationen koncentrerade dels till den nya Bangårdsviadukten, 5.2 Tillgänglighetsstudier för dels till Burggrevegatan. Den nya Bangårdsviadukten har förutsättningar att utvecklas till ett av de viktigaste stationslägen nord-sydliga stråken i Göteborg givet att de skisserade För att belysa skillnaderna mellan stationslägenas ef- lågbroarna över älven förverkligas. Burggrevegatan är fekt har integrations- och tillgänglighetsanalyser och i dagsläget ett relativt otydlig som stråk, vilket be- uppskattningar av effekter för framtida stadsutveckling gränsar tillgängligheten, men skulle kunna utvecklas gjorts. Stationslägena medför relativt små skillnader ytterligare. beträffande hur mycket stadsbebyggelse och därmed Stationsläget ger hög tillgänglighet till det inre av befolkningsunderlag för stationerna som görs tillgäng- Gullbergsvass och i framtiden även till viss del till ligt. I stället skiljer det på vilka stadsdelar som får störst norra sidan av älven. Tillgängligheten är också god till tillgänglighet till Västlänkens station vid Göteborg stadsdelarna öster om Trädgårdsföreningen. Stationslä- Central, se nedan sammanfattande analys. get har den bästa tillgängligheten i sydvästlig riktning För att studera skillnaderna har analyser som dels mäter ned mot den strategiska Norra Hamngatan och Kungs- metriskt avstånd på konventionellt sätt, dels axialav- portsplatsen och även till mer avlägsna men attraktiva stånd enligt en utvecklad metodik genomförts. Genom stadsdelar som Vasastaden och Lorensberg. att jämföra de olika måtten kan tillgängligheten till den Stationsläge Göteborg Central - Tvärs nya stationen belysas på ett mer nyanserat sätt. Det som mätts är avståndet till närmsta entré för den nya I detta alternativ är entréerna till stationen ännu star- stationen från samtliga fastigheter inom en radie på 2 kare koncentrerade till den nya Bangårdsviadukten än km från stationen. Nedan redovisas en sammanfattning i stationsläge syd. av tillgänglighetsanalysens resultat med beskrivande Stationens läge skapar goda möjligheter att knyta sam- text och kartor över det uppmätta axialavståndet, vilket man Nya Allén med stadsdelarna norr om älven, något tydligast visar skillnader mellan de olika linjealterna- som väntas få stor strategisk betydelse i framtiden. Den tiven. I särskild bilaga finns en utförligare och mer har även bättre tillgänglighet från Stampen än övriga nyanserad redovisning. alternativ och god tillgänglighet till Gullbergsvass. Sta- tionsläget får även något bättre effekter på stadsdelarna Stationsläge Göteborg Centra - Nord längre söder- och österut som Heden, Olskroken och I detta läge är entréerna till den nya stationen kon- Gårda, än övriga alternativ. Stationsläget har även den centrerade till Kruthusgatan. Kruthusgatan har, med högsta teoretiska befolkningsmängden inom sitt upp- utbyggnaden av Gullbergsvass, förutsättning att ut- tagningsområdet (schabloner använda för beräkning av vecklas till en av den nya stadsdelens viktigaste gator. folkmängd i scenario för nya stadsdelar). Den skulle även utgöra förbindelselänk till det centrala Göteborgs norra delar. Stationsläget skulle medföra att Utförd ”plan-lab” (känslighetsanalys) för detta sta- stationen får en mycket hög lokal tillgänglighet. tionsläge visar dessutom att stationens tillgänglighet i stor utsträckning påverkas av Bangårdsviaduktens utformning.

52 53 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Fig 5.3 Stationsläge Göteborg Central Diago- nal och Stationsläge Göteborg Central Söder, tillgänglighet i axialavstånd till varje fastighet

Fig 5.4 Stationsläge öst, tillgänglighet i axial- avstånd till varje fastighet

54 55 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Om förbindelsen läggs i nivå medomgivande gator stationsläget men har störst teoretisk befolkningsmängd (”Bangårdsgatan”) blir tillgängligheten (både lokalt inom sitt upptagningsområde (beräknat på schabloner och globalt) för detta stationsläge bättre än för samtliga om densiteter och exploateringstal). övriga alternativ. Om Bangårdsviadukten är planskild Det norra stationsläget kan få en mer långsiktig effekt blir tillgängligheten för detta stationsläge sämre än i om att öka betydelsen av den norra delen av City och de övriga alternativen. ge kraft åt utvecklingen på Södra Älvstranden och Sammanfattande analys Gullbergsvass. På längre sikt stöttas även utveckling på Hisingssidan av älven. Utvecklingen av dessa Tillgänglighetsstudierna visar valet av stationsläge stadsdelar förutsätter förstås att de planerade kollek- kommer att påverka vilka synergieffekter som upp- tivtrafikprojekten både längs Älvstranden och på längre står i olika stadsdelar. Detta ställer krav på val av sikt även över älven kommer till stånd. Med kollek- stationsläge vid Göteborgs C. Västlänken kommer tivtrafik i bangårdsstråket och längs Kruthusgatan blir troligen att medföra viss centrumvandring och stimu- tillgängligheten till resecentrum avsevärt förbättrad och lera eller hämma olika etableringsmönster och valet av de redan idag hårt trafikbelastade stadsrummen mellan stationsläge påverkar förskjutningen i olika riktningar. resecentrum och city avlastas. Det norra stationsläget För utvecklingen på Gullbergsvass, vilket är det av har den bästa lokala tillgängligheten och skapar minst stadsutvecklingsområdena som ligger närmast i tiden, konflikter vid en nedgrävning av de berörda spåren. blir valet av stationsläge därför avgörande. Noteras bör dock att också det östra och det diagonala Att kortsiktigt basera valet av stationsläge enbart på stationsläget har kopplingar mot Kruthusgatan om än faktorer som exempelvis dagens lokaltrafikhållplatser sämre än för det norra läget. kan hämma det mer långsiktiga målet att få välfung- Hur utvecklingen i en större del av Göteborgs innerstad erande och anslutande stråk till Gullbergsvass från påverkas, bestäms inte i första hand av stationsläget omgivande stadsdelar. En nedgrävd bangård kommer vid centralstationen utan snarare av vilket utrednings- långsiktigt att gynna stadsutvecklingen med både alternativ som väljs som helhet, då dessa har olika högre tillgänglighet från omgivande stadsdelar och kombinationer av stationer som genererar linjealter- större exploatering. Stationslägets effekt på möjlig- nativets sammantagna tillgänglighet. De genomförda het att sänka bangården bör alltså få tyngd i valet av tillgänglighetsanalyserna för Göteborg Central kan utredningsalternativ. endast indikera en begränsad del av projektets sys- Västlänken kan erbjuda mycket stora synergieffekter temeffekter för stadsutvecklingen. För att få en mer med utvecklingen av området norr och öster om Cen- heltäckande bild av de strukturella effekterna kan en tralstationen (Gullbergsvass). Det är därför viktigt utvidgad analys av tillgängligheten göras. att det stationsläge som slutligen väljs har god lokal tillgänglighet från dessa områden. Stationensläge, utformning och strukturella sammanhang kommer även att påverka Södra Älvstrandens utveckling. De södra stationslägena för Göteborg Central kan med stöd i dagens stadsstruktur kortsiktigt stärka Drott- ningtorgets redan idag markerade roll som knut- och angöringspunkt för stora delar av innerstaden. Dessa stationslägen medger inte en nedgrävd bangård och har därigenom små möjligheter att på längre sikt få en rik- tigt god lokal tillgänglighet. Västlänkens station i något av dessa lägen medför därför att säckbangårdens stora barriäreffekt permanentas och ger en negativ inverkan på de närmast berörda stadsdelarnas utveckling. Det östra stationsläget (se underlagsrapport Gestalt- ning) visar att det finns goda möjligheter för kopplingar mellan Västlänkens station vid Göteborg C och uni- versalsäckens perronger även från öster. Detta gäller både för bangården nedgrävd eller i gatunivå. Detta stationsläge ger en sämre lokal integration än det norra

54 55 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

6. Jämförelse 6.1 Sammanställning av I detta kapitel sammanställs jämförelser av stationer positionsanalys och utredningsalternativ med avseende på uppställda På nästa sida finns en grafisk illustration av posi- projektmål. Jämförelsen baseras på en positionsanalys tionsanalysen beträffande de alternativa stationslä- där en mängd kriterier för stationernas måluppfyllelse gena och på nästa uppslag finns en jämförelse av alla jämförts. Underlag och beskrivning av positionsa- utredningsalternativens stationer. Slutligen redovisas nalysen finns i bilaga 1. I redovisningen som följer en jämförelse av alla jämförelsekriterier för samtliga finns enbart resultaten från analysen medan bilagan utredningsalternativ, sammantaget. Det har under ut- innehåller en redovisning av samtliga värdekriterier redningens gång konstaterats att samtliga alternativ och motiveringar av jämförelsen för alla stationslägen. och varianter dock inte är aktuella att jämföra som Positionsanalysen jämför stationslägen och utrednings- kandidater för Järnvägsplan. Endast det bästa av varje alternativ mot varandra. Till denna redovisning fogas princip kommer till slut att värderas. Den slutliga be- här även ett nollalternativ. dömningen avser därför enbart den bästa varianten av de tre utredningsalternativen. I syfte att ge en bild av utredningsalternativens sammantagna måluppfyllelse omfattar jämförelsen samtliga 6.2 Nollalternativet deluppdragets mål. Stationerna jämförs med avseende på variablerna Lokalisering, Markanvändning och Nollalternativet innebär att inget av Västlänkenalter- Gestaltning. Denna underlagsrapport har behandlat nativen byggs men att vissa förbättringar i järnvägs- markanvändning och lokalisering medan gestaltning nätet och på bangården har genomförts (breddning av behandlas i ”Underlagsrapport Gestaltning” som även ”midjan” vid Gbg C och dubbelspår mellan Mölnlycke omfattar en utförligare jämförelse av stationernas ge- och Rävlanda). staltningsförutsättningar. Lokalisering Variabeln Lokalisering kopplas till målen Möjlighet Inga nya målpunkter skapas i centrala Göteborg. Re- att utan byten nå regionalt betydelsefulla platser i sandeunderlaget vid Gbg C är i huvudsak detsamma Göteborg. Jämförelsen avser i vilken grad stationen som idag. Station Liseberg har lågt värde som station genom sin placering i staden kopplar till resandeun- på grund av sin relativa otillgänglighet från olika derlag, målpunkter, integration i gatunätet och närhet stadsdelar. till allmänna stadsfunktioner. Markanvändning Variabeln Markanvändning är en sammanvägning av målen Positiv stadsutveckling och Effektiv mark- Ingen effektivisering av markanvändningen är möjlig användning. på Gullbergsvass. Restriktioner för stadsutvecklingen kvarstår i förhållande till omgivande stadsdelar. Positiv stadsutveckling avser möjligheter till framtida stadsutveckling och därmed synergier för regionen av Gestaltning projektet med den omgivande staden; både dagens Dagens bangård är jämfört med underjordiska stationer situation och i en längre framtid, möjliga byggrätter relativt säker, ljus och har god tillgänglighet. Design- och möjlighet att skapa goda kopplingar till annan mässigt kan dock nya stationer förväntas ge bättre infrastruktur och till offentliga rum och stråk. Effektiv miljövärden och högre funktionalitet. Utformningen markanvändning avser konflikter mellan Västlänken av Station Liseberg drar ner även nollalternativets och dagens liksom framtida markanvändning samt värdering. förutsättnignarna för minskning av den markareal som upptas av infrastrukturanläggningar genom kompakta och yteffektiva lösningar. 6.3 Jämförelse av stationslägen Lokalisering Gestaltning kopplas till målet Goda bytesmöjligheter, Hög tillgänglighet för alla och Tilltalande stationer. Det sammantaget bästa värdet får stationslägena vid Interna gångavstånd, rumslig koppling till hållplatser, Korsvägen. Den interna skillnaden beror på att de olika stationernas rumsliga organisation, djup, ljusförhållan- uppgångsplaceringarna ger skillnader i underlag. Näst den och trygghetsaspekter har bedömts. En fördjupad bäst värde har alla stationslägen vid Göteborg Central. redovisning av de olika gestaltningsaspekterna finns i Då bedömningen av underlag har omfattat en tänkt en separat underlagsrapport. exploatering på Gullbergsvass blir skillnaderna med avseende på intern placering vid Göteborg Central mar-

56 57 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

ginell och alla lägen har givits samma värde. Station Gestaltning Haga har något lägre värde i lokaliseringskategorin. Stationslägena grupperar sig relativt jämt utspritt i Stationerna Liseberg och Chalmers har betydligt sämre kategorin. Bäst värde får Gbg C Nord som har det värde än övriga stationslägen. grundaste läget och den tydligaste rumsliga organisationen. På näst bästa plats kommer den utvidgade Markanvändning säckstationen i förstärkningsalternativet. Stationen lig- För stationslägena vid Göteborg Central har värdet en ger helt öppet i marknivå och kan förväntas få goda stark koppling till hur stationsläget påverkar stadsut- gestaltningkvalitéer men straffas något av att den är så vecklingen på Gullbergsvass. Möjligheter att sänka stor med långa gångavstånd. Efter dessa stationer som bangården och stationslägets närhet till utvecklings- skiljer ut sig med något bättre värden än de övriga kom- området har varit avgörande. För övriga stationslägen mer resterande stationer som är byggda i betongtråg i har möjligheter att skapa exploatering runt stationslä- lera. Stationslägena Örgrytevägen och Haga är delvis get varit utslagsgivande. Det norra läget vid Göteborg byggda i berg, är relativt djupa och har delvis långa Central får det bästa värdet. Det näst bästa värdet har underjordiska förbindelser vilket ger stationerna näst stationsläge Haga. Den utvidgade säckbangården i sämst värdering. Sämst i jämförelsen är de rena bergs- förstärkningsalternativet har markerat sämst värde stationerna Chalmers, Johannebergsgatan och station och Gbg C Diagonal har näst sämst värde. Övriga sta- Liseberg som fått de sämsta värderingarna. tionslägen grupperar sig mellan dessa ytterligheter.

Obetydlig Låg Måttlig Hög Mycket hög Måluppfyllelse

C KLJ H GS KÖ KJ KS Lokalisering

KJ GT GF GD GS KLJ C KS GN Markanvändning KÖ H

Gestaltning KLJ KJ C KÖ H GS GD KS GT GF GN

GN Station Göteborg C - ”Nord” HH Station Haga

GDGD Station Göteborg C - ”Diagonal” CC Station Chalmers

GSGS Station Göteborg C - ”Syd-krökt” KÖÖ Station Korsvägen ”Örgrytevägen”

GKGT Station Göteborg C - ”Tvärs” KSS Station Korsvägen ”Skånegatan”

GF Station Göteborg C - ”Förstärkningsalternativet” KJJ Station Korsvägen ”Johannebergsgatan” 56 GF 57 KLL J Station Liseberg STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

6.4 Jämförelse av utredningsalter- Utredningsalternativ Korsvägen, med bara två stationer och en annan dragning genom staden har andra nativ förutsättningar. Då stationslägena inte förekommer mer än i vissa be- stämda kombinationer har jämförelsen av utrednings- Förstärkningsalternativet skiljer sig från övriga alterna- alternativen sorterats efter vilka val som måste göras. I tiv genom att sakna genomgående station vid Göteborg ett första led jämförs de varianter av stationslägen som Central och inte ha stationsläge i city. kan bli aktuella för varje särskilt utredningsalternativ, Med tre stationer har utredningsalternativ Haga- varefter utredningsalternativen och nollalternativet Korsvägen alternativ Älvstranden med station Nord jämförts med varandra. vid Göteborg Central den högsta sammanvägda mål- uppfyllesen ur lokaliserings-, markanvändnings- och Stationsläge vid Göteborg Central för Haga- gestaltningssynvinkel. Korsvägen och Haga-Chalmers Av de tre möjliga östvästliga stationslägena har det Utredningsalternativ Korsvägen, med stationsläge norra och de två sydliga stationslägena båda goda Skånegatan, har lika hög måluppfyllelse som Haga värden beträffande lokalisering men skiljer sig åt Korsvägen. beträffande övriga värderingskriterier. Avgörande för Utredningsalternativ Haga-Chalmers får betydligt val mellan dessa alternativ blir alltså markanvändnings- sämre värden då resandeunderlaget är sämre och det och gestaltningsfaktorer samt stadsutvecklingseffekter kan vara svårt att åstadkomma en trygg och trevlig på längre sikt. stationsmiljö vid Chalmers. De två stationslägena kan ses som uttryck för olika stra- Förstärkningsalternativet får sämst måluppfyllelse tegier för innerstadens utveckling; det södra alternativet i samtliga kategorier. kan med stöd i dagens stadsstruktur kortsiktigt stärka Drottningtorget medan det nordliga stationsalternativet Slutsats: har en mer långsiktig roll för att på sikt öka betydelsen Utredningsalternativen Haga-Korsvägen via Älv- av den norra delen av City. stranden och Korsvägen via Skånegatan har bäst Då det norra läget inte påverkar en eventuell framtida måluppfyllelse av järnvägsutredningens studerade ut- nedsänkning av bangården och de sydliga alternativen redningsalternativ avseende deluppdragets studerade (Diagonal respektive Syd-krökt) omöjliggör sänkning värderingskriterier. Skillnaden mellan dessa alternativ av bangården, blir effekterna på möjligheter till fram- och övriga är märkbar. Däremot är den inbördes skill- tida markanvändning betydande. naden mellan dessa två utredningsalternativ så liten att det inte går att säga vilket alternativ som är bäst. Sett ur markanvändningsperspektiv är det nordliga sta- De analyser och studier som lett fram till värderingen tionsalternativet alltså den klart bästa lösningen och visar att valet av stationsläge vid Göteborg Central det är ur gestaltningshänseende det bästa alternativet kan vara avgörande för måluppfyllelsen då stations- då det ger möjlighet till ett grunt läge och stora ytor läget här har stor strukturell påverkan på i första hand för angöringsfunktioner. Detta stationsalternativ är Gullbergsvass men även Ringön och frihamnen och dessutom det enda som är tänkbart att senare utvidga därmed hela Citys framtida användning. De två här till fl er än fyra spår. bästa utredningsalternativen innebär inga restriktioner för framtida stadsutveckling och kan bägge få goda Stationsläge vid Korsvägen för utredningsal- gestaltningsförutsättningar. ternativ Korsvägen I markanvändnings- och gestaltningshänseende är sta- tionsläget i Skånegatan att föredra framför stationsläget i Johannebergsgatan. Detta motiveras av att målupp- Haga - Korsvägen med Gbg C Nord fyllelsen för stationsutformning, vad avser faktorerna Korsvägen med Station Skånegatan trygghet och gångavstånd, inte uppvägs av en möjlig uppgång vid Götaplatsen. Haga - Chalmers med Gbg C Nord Nollalternativet Jämförelse av utredningsalternativ Utredningsalternativen kan ses som tre principiellt Förstärkningsalternativet skilda system där Haga-Chalmers och Haga-Korsvägen med vardera tre stationer har en hel del gemensamma förutsättningar. 58 59 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Måluppfyllelse Obetydlig Låg Måttlig Hög Mycket hög

CN HN

F KJ KS CD O HD Lokalisering

CS HS

Markanvändning F O CD KS KJ HD CS HS CN HN

KJ HN Gestaltning CS CD HS HD CN KS O F

HD Sammantaget F CD CS KJ O CN KS HN HS samtliga UA

F O CN KS HN Sammantaget bästa UA

CN Utredningsalternativ Haga-Chalmers med station Göteborg C -”Nord”

CD Utredningsalternativ Haga-Chalmers med station Göteborg C - ”Diagonal”

CS Utredningsalternativ Haga-Chalmers med station Göteborg C - ”Syd-krökt”

HN Utredningsalternativ Haga-Korsvägen med station Göteborg C -”Nord”

HD Utredningsalternativ Haga-Korsvägen med station Göteborg C - ”Diagonal”

HS Utredningsalternativ Haga-Korsvägen med station Göteborg C - ”Syd-krökt”

KS Utredningsalternativ Korsvägen med station Korsvägen - ”Skånegatan”

KJ Utredningsalternativ Korsvägen med station Korsvägen - ”Johannebergsgatan” F Förstärkningsalternativet 58 59 O Nollalternativet STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN

60 JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

densamma. Urbanitet stimuleras av koncentration av 7. Långsiktiga effekter bebyggelse och befolkning. på stadsstrukturen I framtiden kan urbaniteten framförallt komma att öka runt regionkärnorna. Industrins strukturomvandling I detta kapitel görs ett försök att närmare förklara driver den utvecklingen. Olika stadsdelar i regionkär- något av det ömsesidiga förhållande som Västlänken norna kommer i framtiden att uppvisa lägre eller högre och Göteborgs centrala stadsmiljöer har till varandra. grad av urbanitet - oberoende av vad som händer med Resonemanget hänvisar till och stödjer sig på några infrastrukturinvesteringarna. Ökad urbanitet stimuleras aktuella forskningsinriktningar. dock även av funktionell regionförstoring. I regionala kärnor kan ökad regional tillgänglighet komma att Hållbarhetsbegreppet innefattar den ekologiska håll- stimulera såväl förtätning som omvandling och dif- barheten, den sociala/kulturella hållbarheten och den ferentiering i markanvändningen. ekonomiska hållbarheten (vilken enklast kan översättas med tillväxt, mätt i t ex förändring av bruttoregional- ”Shrinking cities” - att befolkningen minskar och ef- produkt per capita). Västlänksprojektets koppling till terfrågan på bostäder och lokaler sjunker, med stora den ekologiska hållbarheten är tydlig. Genom effek- vakanser som följd, är ett fenomen som är verklighet för tivare järnvägstransporter kan resande överföras från många större städer på kontinenten och i flera mindre användande av personbil med bl a lägre utsläpp av städer och samhällen i de nordiska länderna. Oavsett växthusgaser och klimatpåverkan som följd. om en stad är inne i en expansiv fas med egengene- rerad befolkningsökning såväl som invandring, eller Den sociala och kulturella hållbarheten är intimt skall hantera låga födelsetal och utflyttning, är en förknippad med den ekonomiska hållbarheten, vilket ökad urbanitet och därmed koncentration fördelaktigt beskrivs nedan. Frågan inställer sig genast om tillväxt ur ekonomiskt hänseende. är nödvändigt för social och kulturell hållbarhet? (Kan den förenas med ekonomisk tillväxt, särskilt om tillväx- Hur Göteborgs utvecklingspotential bäst kapitaliseras ten bärs upp av miljöbelastande konsumtion?) de kommande 50 åren för regionens behov av ett rikt utbud av kulturella och kommersiella aktiviteter be- En regions storlek i numerär har avgörande bety- handlas i det programarbete som Göteborgs Stad driver. delse för antal branscher som kan finnas närvarande Frågan här är dock - kan Västlänken i sina olika möjliga och antalet industrikluster som kan ha framgång. utföranden samverka bättre eller sämre med den fram- Befolkningsmängden påverkar därmed beroendet av tida stadsutvecklingen och därigenom generera större världsekonomins utveckling. En större lokal arbets- eller mindre samhällsnyttor? marknadsregion kan i högre utsträckning ägna sig åt intern handel med varor och tjänster. Regioner kan växa i numerär på olika sätt. Höga födel- 7.1 Nyttan med Västlänken setal, stor invandring eller funktionell regionförstoring. Den senare innebär att restiderna mellan olika kärnor i - vidgat resonemang om ef- en region minskas genom förbättrade kommunikationer. fekter på stad och region Historiskt har detta skett genom utbyggnad av vägnätet. Västlänken med sina stationer kommer att påverka Vägtrafikens flexibilitet har gjort arbetsmarknadsregio- markanvändningen och därmed stadsutvecklingen i nerna funktionellt större och inkluderat stora glesare Göteborg för lång tid framöver. Göteborgs stadskärna befolkade områden mellan de regionala kärnorna. I har mycket god tillgänglighet genom den närbelägna och med satsningen på förbättrat järnvägsnät i modern kollektivtrafikpunkten Centralstationen/Nils Ericson- tid, kan städer på större avstånd från en regionkärna terminalen. inkluderas i samma arbetsmarknadsregion, där dagliga arbetsresor med bil inte längre är en nödvändighet. Den Stadskärnan helt nära Centralstationen genomkorsas funktionella regionförstoringen stimulerar en bebyg- av några av Göteborgs bäst integrerade stadsrum. gelse och befolkningsstruktur som kan betecknas som Stadskärnan uppvisar också en för regionen mycket decentraliserad koncentration. hög koncentration av arbetsplatser, många inom kva- lificerade yrken, vilka drar nytta av ovanstående. En För den ekonomiska tillväxten har även aspekter på viktig del av Västlänkens nytta uppstår genom att nya den byggda miljön stor betydelse. I fokus för diskus- stationslägen skapar förutsättningar för utveckling av sionen ligger begreppet urbanitet, vilket är en egenskap stadsdelar med högre potential för regionalekonomisk som beskrivs närmare nedan, liksom metoder att mäta tillväxt än vad som idag är fallet.

61 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Nyttan med Västlänksprojektet bedöms i första hand I kapitel 4 förklaras de olikheter som de alternativa uppstå genom att den koncentration av arbetsplatser, lägena för station vid Göteborg Central har. Inverkan på som i framtiden kan lokaliseras till utvecklingsområ- stadsutveckling och stadsliv i nuvarande och tillkom- dena kring dagens stadskärna, görs bättre tillgänglig mande stadsdelar skiljer markant. Att välja alternativ från olika delar av den förstorade västsvenska arbets- för Göteborg Central innebär därmed också att välja marknadsregionen. riktning för möjlig utvidgning av Göteborgs stadskärna. Samverkan mellan Västlänken och staden Göteborg Genom funktionell regionförstoring ökar möjligheterna har störst förutsättningar när stationer lokaliseras till för resande från platser inom den framtida regiontåg- platser i innerstaden där trafikens upptagningsområde, att i kombination med lokaltrafik, inom en timma nå ett större utbud av ar- - Möjligheten att öka den rumsliga betsplatser, nöjen, service, och handel än vad som är integrationen är stor, med nya kopplingar i möjligt utan Västlänken. gatustrukturen. Nyttan uppstår som bättre matchningsmöjligheter - De planmässiga möjligheterna att för arbetsmarknadens parter och genom större kund- förändra markanvändningen mot en större underlag för olika aktörer lokalt inom Göteborg. funktionsblandning är stor. Kontaktkostnader minskar och ökade möjligheter till - Möjligheterna att öka exploateringsgraden olika former av synergier inom näringslivet och med är stor och dit viktigare regionala forskningen skapas. Möjligheterna att dra nytta av lägre målpunkter lokaliseras. hyres- och lokalkostnader utanför regionkärnan ökar för andra av näringslivets aktörer. Miljöbelastningen - Effektiva och attraktiva kollektivtrafikknut- av det resande som alstras genom regionförstoringen punkter kan utvecklas. kan minimeras, genom att en större del av resandet ges goda förutsättningar att ske med tåg. Den integrations- och tillgänglighetsanalys som utförts för Göteborg Central (se bilaga) har inom ramen för I andra hand bedöms nyttan kunna uppstå genom att denna utredning endast genomförts för Västlänkens en stor del av den nuvarande innerstaden med sina station vid Göteborg Central. Slutsatser om utrednings- arbetsplatser och regionala målpunkter kan göras alternativens sammantagna tillgänglighet till urbana bättre tillgänglig än idag. Dels är arbetsplatserna i stadsmiljöer - idag och i framtiden - kunde om även hög utsträckning ändå koncentrerade till stadskärnan dessa kvantifieras ge ett värdefullt komplement till och väl tillgängliga genom Göteborg Central, särskilt bedömningen av projektets dynamiska samhällsef- de kunskapsorienterade framtidsbranscherna. Dels fekter. trafikförsörjs övriga regionala målpunkter, aktuella för nya stationer, väl genom kombinationen mellan regional tågtrafik till Göteborg Central och stadstra- 7.2 Den kreativa ekonomin - fiken (framförallt Kringen). det kreativa samhället Västlänkens utredningsalternativ är olika långa, har Ett paradigmskifte i den globala ekonomin håller på olika andel betongtunnel och bergtunnel och medför att äga rum. Sedan 20 år tillbaka har ekonomin med väsentligt skilda kostnader. Nyttosidan skiljer också, början i USA övergått från att vara teknologi- och råva- kvantitativt genom att alternativen har antingen två rudriven till att i första hand baseras på idéproduktion. eller tre stationer inberäknat motsvarande skillnad i Ekonomer som professor Richard Florida talar om den restider, men också kvalitativt genom vilket utförande kreativa ekonomin och menar att kunskap och informa- stationen vid Göteborg Central kan få. tion är råmaterial för kreativiteten. Lönesummorna i USAs kreativa sektor är sedan ett antal år större än de Beslutet om utredningsalternativ som ska gå vidare i industri- och servicesektorerna sammantaget. till Järnvägsplanen handlar alltså om att välja mellan system med strukturella skillnader som är rätt stora. Den förklaringsmodell för regionalekonomisk tillväxt I angränsande delprojekt - Trafikprognoser och Sam- som lanseras av Florida sätter upp tre faktorer, ”3T” hällsekonomi - behandlas några av de kvantitativa som oundgängliga för regionalekonomisk tillväxt: effekterna av antalet stationslägen samt skillnader i T=teknologi, T=talang och T=tolerans. Ekonomins restider. beroende av koncentrationen av teknologi och kompetens har varit accepterat länge av nationalekonomer.

62 63 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

Det nya i modellen är toleransbegreppet, vilket sätts främst av Florida: Samhällen med ett proaktivt inkluderande samhälls- klimat attraherar artister, författare, konstnärer, ho- mosexuella osv. Arbetskraft med hög kompetens inom bl a teknik och naturvetenskap ser dessa grupper som indikatorer på toleranta miljöer där bra idéer kan göras verksamma. I sådana miljöer följer industrin efter och lokaliserar sig där det kreativa kapitalet bosatt sig. Samhället och tekniktunga företag investerar i forsk- ning och utveckling. Innovationer ser där dagens ljus och kan tillämpas kommersiellt. Löner skjuter i höjden och välstånd kan fördelas. Dessvärre är ännu de regioner vars ekonomier är mest kreativitetsdrivna också de med den största sociala segregationen. Klyftorna är stora och den breda masssans kreativa potential återstår att omsätta innan den kreativa ekonomin kan utvecklas till det kreativa samhället - där alla människors kreativa potential kan tillföras ekonomin och välfärden.

Den kreativa ekonomin är ojämn. Kreativt humankapi- nätverk även i mer perifera delar av EU - något som tal tenderar att koncentreras till platser, i Floridas ter- man hoppas skall stärka EU som helhet. minologi så kallade kreativa centra med ovan nämnda egenskaper, medan andra dräneras på kreativt kapital. De nordiska länderna har av Florida tillskrivits globala Olyckligtvis medför denna utveckling till att befästa konkurrensfördelar som förutom hög koncentration av en protektionistisk regionalpolitik som fördjupar och högteknologisk industri (T1) och välutbildad befolk- permanentar den intolerans som i första rummet får ning (T2), baseras på våra värderingar och attityder i talangerna att flytta. Mönstret är mycket tydligt i USA olika mångfalds- och demokratisammanhang. Huvud- men sprider sig också i Europa. städerna Oslo, Stockholm och Köpenhamn har dock ett något antagonistiskt förhållande till varandra, när I Europa är den ekonomiska utvecklingspotentialen och det gäller näringslivspolitiken. Politiska beslutsfat- enskilda regioners ekonomiskt strategiska betydelse tare och andra inflytelserika personer inom statlig och väl dokumenterad. ESPON (European Spatial Plan- regional förvaltning är konkurrenter om de multina- ning Observation Network) klassificerar tongivande tionella industrikoncernernas etableringar av utveck- regioner efter bl a BRP, tillgänglighet från andra re- lingsavdelningar och andra nyckelfunktioner. I Oslo gioner med flyg samt dess industristruktur. MEGA står och Stockholm konstateras ofta att Köpenhamn drar för Metropolitan European Growth Area. London och det längsta strået utifrån ett mer gynnsamt läge geo- Paris klassas i detta sammanhang som världsnoder. I grafiskt i kombination med sin folkmängd. En tydlig kategorin 1 MEGA, en nivå under dessa återfinns så- indikation är SAS, vars utrikes direktlinjer till andra väl Köpenhamn som Stockholm. Göteborg ligger i de världsstäder är betydligt mer utvecklade från Kastrup senaste mätningarna i kategori 2 MEGA, tillsammans än från Arlanda och Gardemoen. med städer som bl a Oslo, Helsingfors, Geneve och Turin, se figuren ovan till höger. Ingen av de nordiska huvudstadsregionerna kan i sig själv utmana världsmetropolerna (Global nodes). När Situationen för regionalekonomisk utveckling och det gäller utvecklingen till Kreativa Centra kunde en tillväxt i näringslivet är i EU-området enligt ESPON sådan underlättas för de nordiska huvudstäderna vid mest gynnsam i det s k ”Pentagon-området” (en ut- en större funktionell integration och med mer effek- vidgning och omformulering av tidigare ofta använt tiva industriella nätverk som drar bättre nytta av det begrepp ”Blå bananen” som inte räknade in Paris och kulturellt gemensamma i vår del av Europa. Hamburg), se figuren ovan. I Pentagons närhet växer och integreras urbaniserade områden medan regioner i Göteborgs geografiska läge inom EU-området är mer perifera delar av Europa stagnerar. ESPON driver ganska gynnsamt. Många andra tongivande regioner ett projekt som studerar förutsättningarna för att sprida har lägre rang och ligger mer perifert i förhållande till gracerna och utveckla regioner till attraktiva urbana Pentagon, se figuren på föregående sida.

62 63 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

”Place matters more than ever” - här Bar Centro - en göte- Nordiska triangeln - Göteborg med strategiskt läge för borgs representant för ett ”third place”, där det är stor ”risk” integrering av huvudstäderna i effektivare nätverk. Järn- att träffa på någon du inte räknat med, men har glädje av. vägsnätet kan spela en avgörande roll och Västlänken blir förutsättningen.

Med en gynnsam demografisk och ekonomisk utveck- arbetsplatser i regionkärnan. Västlänkens olika delar ling kunde Göteborg bidra till att stärka det urbana skall genom känslig lokalisering och utformning till- nätverket i Skandinavien, till nytta inte ”bara” för sammans med de nya stadsområden som växer fram västsvenskar. längs älven möjliggöra den ökade attraktionskraft som Västsverige och Skandinavien behöver och kommer att Platsens kvalitet är i Floridas teori ett centralt begrepp behöva i Göteborgs regionkärna. för regioner som vill vara ”talangmagneter” och det handlar inte endast om kultur. Ledande nationaleko- Analytiker inom VGR och BRG har på senare tid nomer talar om ”Third places”. I svensk stadsbygg- omprövat värdet av förstoring som regional strategi. nadsterminologi motsvaras detta närmast av begreppet I rapporten HUR-2050 - Ett ekonomiskt perspektiv ”intelligibilitet” det vill säga platser med hög sannolik- redogörs för det intresseväckande att de lokala ar- het till oplanerade möten människor emellan. Sådana betsmarknadsregioner i Västsverige som de senaste platser finns i de äldre, tätare delarna av våra större tio åren haft en koncentration av sin befolkning till städer. Göteborg har dock en begränsad mängd med regionkärnan också visat den största tillväxten i ter- sådana inspirerande miljöer. mer av BRP. Detta kan ses som ett uttryck för att den kreativa ekonomin med sina uttalade preferenser för En funktionell integration mellan Oslo, Stockholm och effektiva och kontakttäta urbana miljöer håller på att Köpenhamn kunde underlättas om Göteborg blev en slå igenom hos oss också. tydligare och mer oberoende tyngdpunkt i den Nord- iska triangeln, se figur ovan till höger. Förutsättningar finns; för en tydligare ekonomiskt strategisk funktion 7.3 Begreppsförklaringar fordras att Göteborgsregionen växer och blir mer koncentrerad. Utvecklingen kan äga rum på de stora centralt belägna markområden som kantar Göta Älv Urbanitet uppströms stadskärnan, idag vigda åt ett industrisam- Staden som organism eller maskin är människans mest hälle på tillbakagång. komplicerade uppfinning. Begreppeturbanitet hanterar de samband eller mekanismer som förklarar stadens Framgången i den omvandling av regionkärnan som funktionsduglighet för effektivisering av mänskliga står framför Göteborg beror på hur väl den överordnade aktiviteter. Dessa samband är inte allmängods. För- transportinfrastruktur som finns inom utvecklingsom- respektive nackdelarna hos en enskild stads eller rådet kan samexistera och försörja de nya stadsmiljö- stadsdels struktur av stadsrum är skönjbara endast för erna. Västlänken har här en nyckelfunktion. Västlänken ett tränat öga. Begreppet urbanitet används i många skall inte bara transportera regioninvånare till framtida betydelser, alltifrån att beskriva stadens atmosfär till

64 65 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

att mäta tätheten och blandningen av urbana verk- delar av staden som har de bästa förutsättningarna för t samheter. Framför allt beskriver begreppet urbanitet ex handel och nöjesliv, d v s sådant som tjänsteföreta- de sociala och kulturella egenskaperna hos en stad. gen betraktar som attraktiv service och därmed räknar Urbanitet är en grundläggande kvalitet för stadslivet som ett lokaliseringskriterium. Urbaniteten påverkar och är därmed en viktig faktor även för en stads ekono- dessa möjligheter i flera hänseenden. En struktur av miska välstånd. Avsaknad av ett attraktivt stadsliv kan stadsrum kan underlätta mötet mellan aktörer mer innebära svag tillväxt, särskilt för en kunskapsbaserad eller mindre. Företagens kostnader för kontakter kan tjänstesektor. därigenom vara högre eller lägre i stadsstrukturer med olika egenskaper. Urbanitet beskriver staden som livsform - och speciellt förhållanden i de offentliga rummen - möjligheten till De delar av stadens planstruktur som är attraktiva möten mellan människor och mellan människor och för företagen, är de som är väl rumsligt integrerade, kulturuttryck i en koncentrerad form. Särskilt viktigt d v s erbjuder känslomässig närhet till eller snabba är möten mellan människor som inte känner varandra, förbindelser med andra delar, är lätta att orientera sig s k latent gemenskap, en medvetenhet om andra och i samt är lätt tillgängliga för olika trafikantkategorier. deras förehavanden som gynnar tolerans. Förändringar av platsens kvalitet kan vara utslagsgivande i konkurrensen städer emellan. Vid en detalje- Hög urban kvalitet kräver en struktur av stadsrum som rad bedömning av urbanitet måste denna kompletteras koncentrerar människor och byggnader. Samtidigt ryms med en analys av hur den rumsliga integrationen är möjlighet till aktiviteter och samling utöver de snävt fördelad över staden. Analyserna kan då användas för nyttiga och praktiska, med stor effekt på stadslivets att bedöma hur potentialen för var olika verksamheter vitalitet. En generellt ”finkornig” funktionsblandning bör vara lokaliserade, även jämfört med hur de faktiskt (bostäder, arbetsplatser, service) bidrar. Allmänna är ”placerade”. byggnader och lokaler bör förhålla sig till och vända sig mot gator och platser och endast undantagsvis till Rumslig Syntaxanalys park, natur och ”gårdar”. Syntaxanalysen innebär såväl en teori som en metod I stadsbyggandet intresserar man sig ofta mera för tor- för beskrivning av de strukturella egenskaper i den gen än för gatorna. Torgen är dock rumsligt sett både fysiska miljön som bygger upp ”stadsliv” i allmänhet. höjdpunkterna och undantagen. Vardagliga rörelser i Urbaniteten representeras bäst av begreppet latent urban miljö handlar huvudsakligen om gatorna och gemenskap (se avsnittet om begreppet ”urbanitet” deras kopplingar, inte om torgen. Om man skall ha en ovan). Denna anges i syntaxanalysen genom två indi- rumsligt förtätad urban upplevelse skall gaturummen katorer: ”genomsnittlig integration” och ”läsbarhet” formas av relativt smala tomter (med många byggher- (begreppet läsbarhet kommer att kommenteras senare rar och många arkitekter) som innebär många entréer i projektet). och att bottenvåningarna har många besöksfunktio- Global Integrationen beskriver hur, i syntaktiskt ner. Stadsstrukturer uppbyggda som rutnät (om än hänseende, ”nära” varje enskilt gaturum är alla andra oregelbundna) medverkar till hög latent gemenskap. gaturum i en stad (inte i världen som termen antyder). Efterkrigstidens utveckling av stadsdelar med gator Närheten avgörs av hur många riktningsändringar i trädliknande strukturer motverkar utvecklingen av man behöver göra då man rör sig mellan två bestämda ett vitalt stadsliv. Hur stadsstrukturen är uppbyggd är gaturum (inte avståndet i meter). Graden av integra- särskilt viktigt i centrala lägen. tion hos en gata får återverkningar på fördelningen Urbanitet och näringsliv av människors rörelse till olika platser och därmed av mänskliga aktiviteter (funktioner). Den genomsnittliga Stadens kvalitet för näringslivet att utvecklas och integrationen eller medelintegrationen är då genom- frodas beror av möjligheterna för enskilda företag att snittsvärdet för alla gator i staden. Ett liknande mått finna de rätta medarbetarna, kunder, partners och le- är den ”Lokala integrationen” som beskriver hur nära verantörer. För de senare hjälper det om det finns flera varje gaturum är angränsande gaturum ett valfritt antal företag som drar nytta av samma nätverk - då uppstår riktningsändringar bort. Med en sådan analys kan lokalt synergier och kanske också ”kluster” för enskilda betydelsefulla platser och stadsdelar lättare identifieras, näringsgrenar. något som kan vara svårt att utläsa i resultatet från en Utöver att generera latent gemenskap, återverkar stads- analys av ”Global integration”. strukturen på hur lätt det är att orientera sig i en stad. Bägge egenskaperna har i sin tur stor betydelse för vilka

64 65 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

En stads rumsliga struktur (främst gatunätet) uppvisar Något på 500 meters avstånd fågelvägen kan för den varierande tillgänglighet (integration) i olika delar. gående hamna på avsevärt mycket större avstånd be- Normalt har den traditionella stadskärnan hög tillgäng- roende på hur gatu- och gångvägsträckningar löper. I lighet, medan ytterstaden och särskilt bostadsområden de följande analyser är dock alla avstånd mätta längs har låg tillgänglighet (segregation). Genom sin his- de faktiska förflyttningsvägar som finns eller skapas toriska utveckling och från detta perspektiv mindre av nya planer. gynnsamma planeringsåtgärder, har staden organiserats så att den har en hög tillgänglighet på några ställen Men även om avståndet mäts längs faktiska förflytt- som inte utnyttjas för funktioner med stort behov av ningsvägar kan upplevelsen av 500 meter variera denna egenskap. mycket från fall till fall. Betoningen av metriskt av- stånd implicerar att det man vill fånga är det fysiska Den rumsliga syntaxanalysen kan sammanfattningsvis motståndet att förflytta sig från en punkt till en annan. användas för att jämföra urbaniteten för staden som Att detta har avsevärd betydelse för hur tillgängligt man helhet med olika utformningar av kommunikationsnä- upplever något är uppenbart. Men även andra saker kan ten. Samma syntaxanalys kan användas för att beskriva påverka. Vi kan även tänka oss att om de 500 metrarna fördelningen av integration för enskilda gaturum och upplevs som krångliga eller svårorienterade så innebär stadsdelar. Tillsammans bildar sådana studier ett un- även detta ett motstånd. Vi kan alltså även tänka oss derlag för att förstå hur staden fungerar. Detta är i sin att det finns ett mentalt motstånd att förflytta sig från tur en viktig förutsättning för att diskutera framtida en punkt till en annan. Detta mentala motstånd finns åtgärder. Slutligen är det alltså möjligt att bedöma dock sällan med i tillgänglighetsanalyser. urbanitetsgraden i planförslag. Space syntax-forskningen har visat att axialkartor har Tillgänglighet en förbluffande stark förmåga att beskriva förflyttningar Tillgänglighet är ett begrepp som lätt missförstås ef- till fots. Det förefaller alltså finnas något hos axiallinjen tersom det används i så många sammanhang. Idag är som fångar vårt sätt att navigera i stadsmiljöer. Orsaken den kanske vanligaste betydelsen den som förs fram förefaller vara att axiallinje representerar siktlinjer och av handikapprörelsen där tillgänglighet betyder att därmed även representerar ett informationsinnehåll som något är tillgängligt för en handikappad person, vilket upplyser oss om den omgivande miljön, något vi sedan, i allmänhet handlar om att byggnader och särskilt an- medvetet och omedvetet, använder för att orientera oss göringen till byggnader är anpassade för handikappade i vår näromgivning. Axialavstånd kan därmed väga in så att till exempel bilar kan nå dessa angöringar, att det det mentala motståndet att röra sig från en punkt till en inte finns hindrande trappor vid dessa angöringar eller annan, samtidigt som det fångar det fysiska motståndet. att det finns hiss i byggnaden så att den till sin helhet är Eftersom detta förefaller fånga avstånd så som det på tillgänglig för till exempel en rullstolsbunden. ett realistiskt sätt uppfattas av människor, kan man kalla Det är dock inte den betydelsen som är aktuell här. Här avstånd och tillgänglighet mätt med axialavstånd för handlar det istället om tillgänglighet i meningen möjlig- realistiskt avstånd och tillgänglighet het att nå olika saker. Det som då kommer i fokus är framför allt avstånd. Ju längre avstånd till något desto mindre tillgängligt är det. Detta tydliggör att något kan variera i tillgänglighet beroende vilket trafikslag man tänker sig. Tillgängligheten kan till exempel avsevärt förbättras med en ny tåglinje, något som hela Väst- länksprojektet handlar om. Det som är aktuellt här är dock tillgänglighet för gående, något som är relativt ovanligt för tillgänglighetsanalyser. I analyser av tillgänglighet för gående brukar dock just avstånd vara det avgörande, ju närmare något är desto mer tillgängligt. Här får sättet att mäta avståndet stor betydelse. Till att börja med är det uppenbart att mäta tillgänglighet med fågelavstånd för en gående kan slå väldigt fel.

66 67 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

66 67 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN

68 JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING

8. Källor

BRVT 2002:18 Förstudie Västlänken - en tågtunnel under Göteborg

Drivkrafter för flerkärninga stadsregioner, underlag för regionplan, Regionplane- och trafikkontoret i Stock- holms län, 2000

Ekberg & Einarsson, HUR 2050 - Ett ekonomiskt perspektiv, Hållbar utveckling och framtida regionstruktur i Göteborgsregionen, arbetsmaterial, 2004

Florida Richard, Cities and the creative class, 2005

Florida Richard, The Flight of the creative class, 2005

Florida Richard, The rise of the creative class, 2002

K2020, Framtidens kollektivtrafik i Göteborg, 2004

Marcus Lars, Bilaga: Integrations- och tillgänglighetsa- nalys, Spacescape 2005

Potentials for polycentric development in Europe, ES- PON 111, 2004

Stadsplanera - istället för trafikplanera och bebyggelse- planera, Boverket, 2002

TRAST, Trafik för en attraktiv stad, underlag, utgåva 1, Vägverket mfl, 2004

ÖP 99, Översiktsplan för Göteborg, 1999

69 STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN

70 JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄM- FÖRELSE MELLAN STATIONER

Skede Sign Företag

Arbetsmaterial - koncept MIMA SWECO FFNS

Arbetsmaterial - kvalitetssäkrad av konsult MIMA SWECO FFNS

Godkänd för spridning 2005-10-25

Innehåll 1. Bedömning, stationslägen 5 1.1 Station Göteborgs Central 5 1.2 Station Korsvägen 8 2. Jämförelser inom respektive linjealternativ 10 2.1 Göteborgs Central 10 2.2 Korsvägen 11 3. Jämförelser av linjealternativ 12 UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

5 UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

1. Positionsanalys 1.1 Station Göteborgs Central För att underlätta järnvägsutredningens syfte att jämfö- Station Göteborgs Central ”Nord” ra utredningsalternativen med dess respektive stationer utifrån i vilken grad järnvägsutredningens uppställda Lokalisering delmål uppfylls har en bedömning av stationslägenas När man mäter och bedömer de kriterier som värderats måluppfyllelse genomförts. om lokalisering, noteras för de alternativa stationsläge- na för Göteborgs Central färre boende och studerande Stationernas måluppfyllelse jämförs med avseende inom influensområdena medan koncentrationen av på variablerna lokalisering, markanvändning och arbetsplatser är mycket hög. Servicen inom influens- gestaltning. områdena är mycket väl utbyggd. Tillgången till kul- Variabeln lokalisering avser resandeunderlag och tur- och nöjesutbud inom influensområdena, liksom koppling till olika målpunkter i staden. tillgängligheten till större evenemang är hög. Markanvändning avser konflikter med dagens och Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som rela- framtidens markanvändning och möjligheter till tivt väl tillgodosedd för stationsläget. framtida stadsutveckling. Markanvändning Gestaltning avser stationernas rumsliga organisation, Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för djup, ljusförhålanden och trygghetsaspekter. En för- alternativ ”Nord”, minimal påverkan på nuvarande djupad redovisning av gestaltningen finns i en separat markanvändning och befintliga stadsmiljöer. Tunnel- underlagsrapport.Nedan följer en bedömning av de al- dragningarna ligger huvudsakligen under gatumark, ternativa stationslägena. En sammantagen jämförelse med undantag för ett mindre intrång under Nils Eric- av alla linjealternativens stationer med avseende på sonsterminalens norra del. de uppsatta målen följer därefter. Underlaget till positionsanalysen framgår också av tabellen på sid x. Även intrång som påverkar framtida markanvändning minimeras då kvartersmark endast berörs marginellt. Som ett sätt att illustrera de relativa skillnaderna i bedömda egenskaper för valda värderingskriterier har Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter blir en positionsanalys genomförts. mycket hög och orienteras förutom mot lägen i den befintliga stadskärnan och Vasastan, mycket väl mot I positionsanalysen har en jämförelse gjorts av en lägen inom ett omvandlat Gullbergsvass men relativt egenskap i taget för samtliga definierade stationslä- väl även mot Ringön. gen, oberoende av hur de sedan skall kombineras i linjesträckningar. De ingående egenskaperna bygger Sammantaget bedöms aspekten markanvändning som upp en jämförelse av stationslägena för respektive mycket väl tillgodosedd för stationsläget. värderingskriterium. Gestaltning Platssiffrorna för varje egenskap har noterats för sta- Om gestaltning, noteras för alternativ ”Nord”, mycket tionerna ingående i de olika linjesträckningarna. För goda rumsliga förhållanden. Det finns gott om plats varje principiell linjesträckning har det bästa alterna- att ordna stationsentréerna i förhållande till angöring tivet med hänsyn till genererade platssiffror valts ut och korttidsparkering. Stationsläget får en mycket enkel och därmed har en jämförelse blivit möjlig mellan de rumslig organisation med stationsuppgångar huvudsak- olika linjealternativen. ligen rakt över plattformarna. En viktning av ingående delfaktorer har gjorts så att Stationen tillåter den grundaste sektionen vilket möjlig- Markanvändnings- respektive Gestaltningsaspekterna gör dels mycket goda ljusförhållanden, dels minimerar har värderats lika. När summeringen av platssiffror har den vertikala transporten som passagerarna behöver gjorts, har hänsyn har tagits till om linjealternativen har göra. De interna gångavstånden mellan plattform och två eller tre stationer inom centrala Göteborg. gatuentréer är mycket korta. De illustrerade gångtunn- Omdömenas förhållande till den slutliga sammantagna nytto-/kostnadskalkylen kommer att variera beroende av hur de studerade egenskaperna viktas. Markanvänd- nings- och gestaltningsaspekterna har i jämförelsen behandlats som lika viktiga.

5 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

larna till Nordstan skulle, om de kommer till utförande, tillgodosedd för stationsläget, d v s något sämre än för att något försämra bedömningen. alternativ ”Nord”. Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som mycket väl tillgodosedd för stationsläget. Omdömet avser den Station Göteborgs Central ”Syd- grundare varianten men även den djupare har relativa krökt” fördelar beträffande gestaltning jämfört med övriga al- Lokalisering ternativa stationslägen för Göteborgs Central. Beskrivning sammanfaller med den för station Göte- Station Göteborgs Central ”Diago- borgs Central ”Nord”, se ovan. nal” Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som relativt väl tillgodosedd för stationsläget. Lokalisering Beskrivning sammanfaller med den för station Göte- Markanvändning borgs Central ”Nord”, ovan. Beskrivning sammanfaller med den för station Göte- Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som rela- borgs Central ”Diagonal”, se ovan. tivt väl tillgodosedd för stationsläget. Sammantaget bedöms aspekten markanvändning som väl tillgodosedd för stationsläget. Markanvändning Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för Gestaltning alternativ ”Diagonal”, minimal påverkan på nuva- I stora delar sammanfaller omdömena för stationsläget rande markanvändning och befintliga stadsmiljöer, då med de för Göteborgs Central ”Diagonal”, ovan. stationen huvudsakligen ligger under den befintliga säckstationen. Skillnaden ligger i att stationen ligger i en kurva, vilket medför att möjligheten till överblick och den rumsliga Stationsläget gör intrång som i hög grad påverkar organisationen blir sämre. Det går inte att som resenär framtida markanvändning. Stationsalternativet omöj- få full överblick över hela stationsrummet från någon liggör en eventuell nedgrävning av säckbangården punkt. Dessutom är tågpersonalen hänvisad till moni- senare. torer för överblick av passagerarna vid dörröppning Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter blir respektive stängning. mycket hög och orienteras förutom mot lägen i den Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som relativt befintliga stadskärnan och Vasastaden, väl mot lägen väl tillgodosedd för stationsläget. inom ett omvandlat Gullbergsvass. Sammantaget bedöms aspekten markanvändning som Station Göteborgs Central ”Tvärs” väl tillgodosedd för stationsläget. Lokalisering Gestaltning Beskrivning sammanfaller med den för station Göte- borgs Central ”Nord”, se ovan. Om gestaltning, noteras för alternativ ”Diagonal”, goda rumsliga förhållanden, d v s något sämre än det Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som rela- norra läget, då uppgångar inte ligger rakt över per- tivt väl tillgodosedd för stationsläget. rongerna. Markanvändning Omdömet för stationens ljusförhållanden är även detta Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för gott. Då stationen ligger under bangården samt i ett alternativ ”Korsvägen”, minimal påverkan på nuva- djupare läge, kan det vara svårare att åstadkomma rande markanvändning och befintliga stadsmiljöer. optimala ljusförhållanden. Därför att inga konflikter med fastigheter kan noteras, Stationen har ett något djupare läge och därmed längre ligger i gatumark. vertikala transporter vilket även medför längre interna Även intrång som påverkar framtida markanvändning gångavstånd mellan plattform och gatuentréer. Omdö- kan minimeras. Om sträckningen sker norr om Mårten met för såväl djupläge och gångavstånd är gott. Krakowleden kan den komma att störa möjlig utbygg- Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som väl nad av fastigheter.

6 7 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter blir rumsliga förhållanden. En helt nybyggd modern ban- mycket hög och orienteras, förutom mot lägen i den be- gård i markplan förutsätts. Den borde kunna optimeras fintliga stadskärnan, väl mot lägen inom ett omvandlat utifrån funktionella krav. Det är den enda stationen som Gullbergsvass men relativt väl även mot Ringön. ligger i öppen dag. Sammantaget bedöms aspekten markanvändning som Omdömet om de interna gångavstånden mellan platt- mycket väl tillgodosedd för stationsläget. form och gatuentréer gott. Storleken i sig ger en del gångavstånd vilket drar ner omdömet något. Gestaltning Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som mycket Om gestaltning, noteras för alternativ ”Korsvägen”, väl tillgodosedd för stationsläget. mycket goda rumsliga förhållanden, enkel rumslig organisation som möjliggör en optimal koppling till resecentrum. (Bangårdsviadukten är en förutsättning Station Haga för stationsalternativet i det studerade läget). Stationen ligger något djupare än Göteborgs Central men trots detta bedöms stationen att kunna få goda Såväl ljusförhållandena som de vertikala transporterna miljökvalitéer, bra rumsstruktur och trygga och ljusa och gångavstånd är gynnsamma men förlorar något uppgångar. Den har en attraktiv huvudentré med på det något djupare läget (jämfört med stationsläge dagsljus ner till plattformarna samt med god kopp- ”Nord”. ling till en kollektivtrafikhållplats som bedöms öka Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som väl i betydelse i framtiden (Se rapporten för K2020). tillgodosedd för stationsläget. Platsen mot kanalen vid Nya Allén behöver en uppfräschning och här finns utrymme för att skapa Station Göteborgs Central ”Lise- goda angöringsmöjligheter. Den andra uppgången i berg” ena hörnet av Hagaparken bedöms även den få goda gestaltningskvalitéer. Mezzaninplanet vid den norra Lokalisering entrén kan användas för att knyta samman stadsde- Beskrivning sammanfaller med den för station Göte- larna på ömse sidor kanalen under trafikstråket i Al- borgs Central ”Nord”, se ovan. lén och delar av det utgrävda schaktet kan användas Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som rela- till exempelvis parkering. tivt väl tillgodosedd för stationsläget. Lokalisering Markanvändning Om lokalisering, noteras för stationsläge Haga, flest Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för boende av alla Västlänkens stationslägen och relativt alternativ ”Liseberg”, mycket stor påverkan på nuva- många studerande inom stationens influensområdet rande markanvändning. Postterminalen och norra delen (ökar markant med Pedagogens invigning). Även av nuvarande resecentum (angöring, fjärrbussterminal, koncentrationen av arbetsplatser är hög. Servicen inom expressgodset samt långtidsparkering) ersätts med den influensområdena är mycket väl utbyggd, liksom till- utbyggda bangården. gången till kultur- och nöjesubud. Tillgängligheten till större evenemangsanläggningar är begränsad. Intrång som påverkar framtida markanvändning är omfattande och avser utvecklingsmöjligheterna på Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som väl Gullbergsvass med dess kopplingar till omgivande tillgodosedd för stationsläget. stadsdelar, vilka starkt begränsas. Markanvändning Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter har Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för inte beräknats för stationsläget men blir rimligen hög stationsläge ”Haga”, minimal påverkan på nuvarande och orienteras förutom mot den befintliga stadskärnan och framtida markanvändning och befintliga stadsmil- och mot lägen inom ett omvandlat Gullbergsvass. jöer, då stationen uteslutande ligger på offentlig mark. Sammantaget bedöms aspekten markanvändning som Ett mindre intrång görs för uppgången i Hagaparkens mycket väl tillgodosedd för stationsläget. sydöstra hörn. Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter har Gestaltning inte mätts i utredningen men blir rimligen mycket hög Om gestaltning, noteras för alternativ ”Liseberg”, goda och orienteras mot lägen i den befintliga stadskärnan,

6 7 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

Vasastan och Haga. rande och framtida markanvändning och befintliga stadsmiljöer. Stationen ligger helt i berg. Sammantaget bedöms aspekten markanvändning som mycket väl tillgodosedd för stationsläget. Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter har inte mätts i utredningen men blir rimligen relativt Gestaltning hög och orienteras mot lägen i, Landala, Vasastan och Om gestaltning, noteras för station ”Haga”, goda Johanneberg. rumsliga förhållanden. Sammantaget bedöms aspekten relativt väl tillgodo- Omdömet för stationens ljusförhållanden är relativt sedd för stationsläget. gott, då det går att åstadkomma ett stort öppet rum med generösa dagsljusintag vid Nya Allén. Gestaltning Om gestaltning, noteras för station ”Chalmers”, relativt Omdömet beträffande stationens djupläge med av- goda rumsliga förhållanden, då den sekundära entrén seende på de vertikala transport som passagerarna mot Landala omfattar en lång och otrygg underjordisk behöver utföra, är däremot mindre gott. förbindelsegång. De interna gångavstånden mellan plattform och gatu- Djupläget innebär att det blir mindre goda ljusförhål- entréer är relativt goda, då stationsentréerna ligger rakt landen och längre vertikala transporterna. över plattformarna. Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som mindre Station Chalmers väl tillgodosedd för stationsläget. Station Chalmers har en huvudentré mot Chalmers håll- plats och en sekundär entré mot Landala. Vid hållplat- sen, som idag är en trång trafikplats kan mezzaninplanet 1.2 Station Korsvägen bli ett välkommet tillskott som underlättar förflyttning mellan hållplatsen och gångstråken i stadsdelen. Entrén Station Korsvägen - ”Örgrytevägen” mot Landala har placerats i det mest gynnsamma läget. Lokalisering Trots detta ligger den inte bra utan ganska undanskymt. Om lokalisering, noteras för stationsläge Örgrytevägen, Kommunikationen mellan entré och plattformen ris- högt antal boende och ett mycket högt antal studerande kerar att bli lång och otrygg och det finns begränsade inom stationens influensområdet. Koncentrationen av förutsättningar att förbättra situationen då det inte finns arbetsplatser är relativt låg jämfört med övriga stations- lokalt underlag för service. Station Chalmers belastas lägen. Servicen inom influensområdena är sparsamt av sitt djupa läge både miljömässigt och med avseende utbyggd, medan tillgången till kultur- och nöjesubud på koppling till kollektivtrafiken. Det kan bli dyrt att liksom tillgängligheten till större evenemangsanlägg- åstadkomma dagsljus till stationen. ningar är mycket väl tillgodosedd.

Lokalisering Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som väl tillgodosedd för stationsläget. Om lokalisering, noteras för stationsläge Chalmers, högt antal boende och ett mycket högt antal studerande Markanvändning inom stationens influensområdet. Koncentrationen av Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för arbetsplatser är låg jämfört med övriga stationslägen. stationsläge ”Örgrytevägen”, minimal påverkan på nu- Servicen inom influensområdena ärsparsamt utbyggd, varande markanvändning och befintliga stadsmiljöer. medan tillgången till kultur- och nöjesubud liksom De intrång som sker är på gatumark. Även intrång som tillgängligheten till större evenemangsanläggninar är påverkar framtida markanvändning minimeras och be- högst begränsad. gränsas till att en del av tunnelanläggningen kommer Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som min- att ligga under kvartersmark vid Örgrytemotet. dre väl tillgodosedd för stationsläget. Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter Markanvändning har inte mätts i utredningen men blir rimligen hög och orienteras mot lägen i Johanneberg, Lorensberg Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för och Södra Gårda. Uppgången vid Götaplatsen är till stationsläge ”Chalmers”, minimal påverkan på nuva- stationsalternativets fördel.

8 9 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

Sammantaget bedöms aspekten mycket väl tillgodosedd Station Korsvägen - ”Johanne- för stationsläget. bergsgatan” Gestaltning Lokalisering Om gestaltning, noteras för station ”Örgrytevägen”, Om lokalisering, noteras för stationsläge Johanne- relativt goda rumsliga förhållanden. Det har en lång bergsgatan, högt antal boende och ett mycket högt förbindelsegång mot Götaplatsen och den rumsliga antal studerande inom stationens influensområdet. organisationen vid Korsvägen är komplicerad. Koncentrationen av arbetsplatser är relativt låg jäm- Omdömet för stationens ljusförhållanden är relativt fört med övriga stationslägen. Servicen inom influens- gott. Då stationen ligger relativt nära markytan vid områdena är sparsamt utbyggd, medan tillgången till Korsvägen men i övrigt har ett djupt bergläge. Djup- kultur- och nöjesubud liksom tillgängligheten till större läge ger ganska långa vertikala transporter. evenemang är mycket väl tillgodosedd. Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som väl Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som tillgodosedd för stationsläget. relativt väl tillgodosedd för stationsläget. Station Korsvägen - ”Skånegatan” Markanvändning Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för Lokalisering stationsläge ”Johannebergsgatan”, minimal påverkan Om lokalisering, noteras för stationsläge Skånegatan, på nuvarande och framtida markanvändning och befint- högt antal boende och ett mycket högt antal studerande liga stadsmiljöer, då stationen ligger helt i berg. inom stationens influensområdet. Koncentrationen av Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter arbetsplatser är relativt låg jämfört med övriga stations- har inte mätts i utredningen men blir rimligen hög lägen. Servicen inom influensområdena är sparsamt och orienteras mot lägen i Johanneberg, Lorensberg utbyggd, medan tillgången till kultur- och nöjesubud och Södra Gårda. Uppgången vid Götaplatsen är till liksom tillgängligheten till större evenemangsanlägg- stationsalternativets fördel. ningar är mycket väl tillgodosedd. Sammantaget bedöms aspekten mycket väl tillgodosedd Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som väl för stationsläget. tillgodosedd för stationsläget. Gestaltning Markanvändning Om gestaltning, noteras för station ”Johannebergsga- Om markanvändning för stadsutveckling, noteras tan”, mindre goda rumsliga förhållanden. Stationen för stationsläge ”Örgrytevägen”, minimal påverkan ligger helt i berg med långa underjordiska gångför- på såväl nuvarande markanvändning och befintliga bindelser såväl till Korsvägen som till Götaplatsen. stadsmiljöer som den framtida markanvändningen, då Omdömet för stationens ljusförhållanden och interna stationsläget helt ligger under gatumark. gångförbindelser är därför lågt. Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter har Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som mindre inte mätts i utredningen men blir rimligen relativt hög väl tillgodosedd för stationsläget. och orienteras mot lägen i, Johanneberg, Lorensberg och Södra Gårda. Station Liseberg Sammantaget bedöms aspekten relativt väl tillgodo- Genom att förlänga befintlig station Liseberg norrut sedd för stationsläget. kan perrongerna anpassas till Västlänkens dimen- Gestaltning sionerande tåglängder. En ny nordlig entré får dålig koppling till målpunkter och otrygga passager mot Om gestaltning, noteras för station ”Skånegatan”, goda Gårda. Rådande förutsättningar försvårar möjlighe- rumsliga förhållanden, då den uteslutande ligger i be- terna att skapa samma kvalitéer som vid övriga sta- tongtråg, vilket ger en grunt belägen station med goda tionslägen som får moderna stationer med helt andra ljusförhållanden, en tydlig rumslig organisation och med korta interna gångförbindelser. krav än de som legat till grund för station Liseberg. Den nya utvidgade säckbangården som Lisebergs- Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som väl alternativet innebär bedöms få goda miljökvalitéer tillgodosedd för stationsläget. men har en nackdel i att avstånden till målpunkter

8 9 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

ökar och markanvändningen begränsas vid själva stationen. 2. Jämförelser inom

Lokalisering respektive linjealter- Om lokalisering noteras för stationsläge Liseberg, relativt högt antal boende och studerande inom stationens nativ influensområdet. Koncentrationen av arbetsplatser är mycket låg jämfört med övriga stationslägen. Servicen inom influensområdena ärrelativt väl utbyggd, medan 2.1 Göteborgs Central tillgången till kultur- och nöjesubud är mindre väl till- gådosett medan tillgängligheten till större evenemang Linjealternativen ”Haga-Chalmers” är väl tillgodosedd. samt ”Haga-Korsvägen” Sammantaget bedöms aspekten lokalisering som min- Med ett viktigt undantag kan de allmänna kvalitéerna dre väl tillgodosedd för stationsläget. på varianterna av underjordiska stationslägen vid Göte- borgs Central anses vara jämförbara, då utformningen Markanvändning i stort är densamma: Om markanvändning för stadsutveckling, noteras för Undantaget utgörs av station Göteborgs Central ”Syd- stationsläge Liseberg, minimal påverkan på såväl nu- krökt” (med avseende på var spåren kommer in och varande som framtida markanvändning och befintliga går ut från plattformsläget). Stationsläget har sin ena stadsmiljöer, då stationen som helhet är lokaliserad ände söder om Skansen Lejonet och sin andra ände till berg. i Stora Hamnkanalen. För att undvika alltför stora Den framtida tillgängligheten till olika fastigheter har ingrepp i befintlig bebyggelse måste stationen läg- inte mätts i utredningen men blir rimligen relativt låg gas i en kurva vilket är till nackdel då orienteringen jämfört med övriga bättre rumsligt integrerade stations- och möjligheten till uppsikt över plattformar och spår lägen. Stationsuppgångarnas orientering är mot lägen kraftigt minskar. i Södra Gårda och Örgryte. De alternativskiljande egenskaperna som återstår för Sammantaget bedöms aspekten väl tillgodosedd för varianterna av stationslägen vid Göteborgs Central stationsläget. handlar om möjlighet att skapa strategiskt placerade stationsentréer med goda kringfunktioner, utveck- Gestaltning lingsmöjligheter för resecentrum, möjligheter att skapa Om gestaltning, noteras för station Liseberg, mindre byggrätter kring stationen samt om det är möjligt att i goda rumsliga förhållanden på grund av det djupa berg- framtiden gräva ner den resterande säckbangården. läget utan möjlighet till ljusschakt ovanifrån. Bergläget Vilket av alternativen ”Diagonal” och ”Syd-krökt” som genererar långa och otrygga gångpassager. skall förordas är för tidigt att avgöra idag. Lägena har Sammantaget bedöms aspekten gestaltning som oför- olika för- och nackdelar och tidsaspekten är avgörande. delaktig för stationsläget. Bägge lägena byggs i ett känsligare stadsrum, men har samtidigt bra koppling till dagens kollektivtrafik med möjligheter till uppgradering av Åkareplatsen och resecentrums entré mot söder. Läget är dock redan idag både tungt trafikerat och trångt. Konflikterna mellan de olika trafikslagen är många och det kan visa sig svårt att få plats med nödvändiga ytor för angörande trafik även till Västlänksstationen. Om Bangårdsviadukten byggs förbättras dock förutsättningarna avsevärt och med en dragning av snabbspåret längs Burggrevegatan kan det södra stationsläget få mycket god koppling till kollektivtrafiken Det nordligare läget (”Nord”) är glesare bebyggt vilket troligen ger större utrymmen för tillkommande kringfunktioner och nya stationsfunktioner. Stationsläget lig-

10 11 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

ger dock ganska långt från kollektivtrafikknutpunkten entrén ligger i berg vid en viktig målpunkt vid Göta- vid Drottningtorget. Läget är optimalt för att stödja en platsen. Huvudentrén ligger relativt ytligt i lera varför utveckling av Gullbergsvassområdet och kopplingen till det är möjligt att skapa en attraktiv och ljus stations- Nordstan bidrar till att stärka de norra delarna av staden del. Det är dock trångt på ytan varför kringfunktioner inom Vallgraven. För att nyttiggöra denna potential förut- kan vara svåra att skapa på markplan. Korsvägen har sätter stationsläget en rad strukturförändringar för att öka idag många konflikter mellan fotgängare, cyklister kollektivtrafiktillgängligheten längs Södra Älvstranden och bilar, och situationen förvärras ytterligare av en och mot Gullbergsvass. En ny bro över Göta Älv med en Västlänkstation som kan innebära en dubbling eller till kollektivtrafikknutpunkt vid södra landfästet ger en god och med tredubbling av antalet kollektivtrafikresenärer. koppling mot Västlänken. Valet av stationsläge för linjeal- Mezzaninplanet kan här fylla en rad funktioner, både ternativet är alltså avhängigt av vilket tidsperspektiv och för att minska konflikterna men även för att rymma vilka förändringsmöjligheter man väger in i bilden. Detta entréfunktioner som exempelvis cykelparkering. Stora berörs mer under utvärdering av linjealternativ nedan. människoströmmar rör sig över platsen vid evenemang och under Lisebergs öppna perioder. Linjealternativ ”Korsvägen” Med en ny stor mezzanin kan man passera under Stationsläge Göteborgs Central ”Korsvägen” är något platsen samtidigt som kontakten mellan perrong och djupare än de tre andra alternativen till underjords- hållplats kan göras effektiv. Den långa passagen till stationer men den bedöms kunna få goda miljövärden uppgången vid Götaplatsen är dock ett problem som och en klar och tydlig organisation vilket är till fördel måste beaktas. Den kan upplevas som otrygg och av- för orienterbarhet och trygghet. ståndet är till nackdel för stationen. Att få en uppgång Station Göteborgs Central ”Korsvägen” hamnar dock vid Götaplatsen är dock till stor nytta ur stadsbygg- relativt långt från Drottningtorget vilket på kort sikt ger nadssynvinkel. mindre bra kontakt med kollektivtrafiken. Stationen bör dock samplaneras med en Bangårdsviadukt vilket Linjealternativ ”Korsvägen” radikalt förändrar kopplingen till kollektivtrafiken då Här finns två alternativa stationslägen som har stora det finns möjlighet både till en spårvagnshållplats vid skillnader i utförande. Den ena ligger i Skånegatans Åkareplatsen och till nya bussförbindelser på Ban- förlängning med huvuduppgång rakt under hållplats gårdsviadukten. Korsvägen och en sekundär uppgång vid Eklandagatan. Stationsläge ”Skånegatan” innebär en station delvis Detta läge får sammantaget den bästa helhetslösningen i berg och delvis i lera. Det andra alternativet, ”Jo- för ett utvecklat resecentrum då samlokaliseringen med hannebergsgatan” ligger ca 100-150 meter in i berget Bangårdsviadukten ökar tillgängligheten mellan gatan, väster om Korsvägen med en huvudentré som genom säckbangården och Västlänksstationen. Mezzaninpla- ett mezzaninplan i bergtunnel når hållplats Korsvägen net kan användas för att förbättra framkomligheten i och en sekundär entré via bergtunnel vid Götaplatsen. markplanet och för att skapa kontakt med säckban- Då stationens viktigaste funktion är att fungera som gården. en effektiv kollektivtrafikknutpunkt är stationsläget i Stationsläget ligger under en hårt trafikerad trafik- Skånegatans förlängning att föredra ur gestaltningssyn- knutpunkt och kommer eventuellt att ligga rakt under vinkel samtidigt som stationen i berg inte kommer att en framtida Bangårdsviadukt. Detta stationsläge under ha något dagsljus vilket är negativt för orientering och gatumark ger möjligheter att få gångförbindelser under trygghet. Denna station har även långa underjordiska den hårt trafikerade trafikleden. För att få ett optimalt gångar till både Korsvägen och Götaplatsen vilket är stationsläge har tunneln dragits strax norr om Mårten till nackdel avseende trygghet och orienterbarhet samt Krakowleden vilket resulterat i smärre intrång på kvar- gångavstånd mellan uppgångar och plattformar. Entré tersmarken vid Holmen. mot Götaplatsen är dock en stadsbyggnadsfördel i bergsalternativet. 2.2 Korsvägen Linjealternativ ”Haga-Korsvägen” Station ”Örgrytevägen” har stora strukturella likheter med station Haga. Huvudentrén ligger vid en trafik- knutpunkt i ett läge på lera medan den andra sekundära

10 11 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

Vid en jämförelse mellan de två stationslägena har 3. Jämförelser av läget i Skånegatans förlängning många fördelar ur linjealternativ gestaltningshänseende. Stationsläget vid Göteborgs Central har sämre koppling till innerstaden och till befintlig kollektivtrafik än Linjealternativ ”Haga-Chalmers” övriga stationsalternativ. Från stationen vid Göteborgs Central till station Haga har detta linjealternativ samma sträckning som alter- Förstärkningsalternativet nativ Haga-Korsvägen varför denna del är samma som Alternativet har den sämsta graderingen i samtliga stu- ovan. Det som skiljer alternativen är att spårdragningen derade kategorier. Det enda undantaget skulle kunna efter station Haga istället går i berget till Chalmers och vara möjlighet till stadsutveckling då exploateringen vidare i en sydlig båge till Almedal. kring station Liseberg idag är relativt låg. Detta påver- Stationen vid Chalmers har relativt god koppling kas dock negativt av behovet att utvidga säckbangår- till övrig kollektivtrafik, men kan inte jämföras med den, vilket kommer att ha en hämmande inverkan på Korsvägen som har betydligt fler linjer. Trots att bo- utvecklingsmöjligheter i Gullbergsvass. endeunderlaget är högre vid Chalmers än Korsvägen En överbyggnad av säckbangården är dock möjlig även är det totala resandeunderlaget högre, främst på grund i Förstärkningsalternativet. av antalet arbetsplatser vid Korsvägen. Det djupa sta- tionsläget ger dåliga förutsättningar ur säkerhets- och Alternativet har allvarliga konsekvenser för kul- ljussynvinkel. turvärden och bebyggelse vid utbyggnad norr om Gårdatunneln. Bostadshusen vid befintlig godstågs- Vid sidan om de konsekvenser mellan Göteborgs viadukt måste rivas och Skansen Lejonet, som är Central och Haga som beskrivits ovan kommer pas- ett statligt byggnadsminne, påverkas av alternativet. sagen under Mölndalsvägen och Mölndalsån samt En ny järnvägsbro skulle försämra tillgänglighet till inskränkningar i Lisebergs utvecklingsområde söder Skansen och vara problematisk ur kulturmiljöaspekter. om parken och ingrepp i SAAB s hallbyggnader att Även passagen över de olika trafikanläggningarna vid bli nödvändigt. Olskroksmotet är problematisk, både ur tekniska och estetiska synvinklar. En konsekvens av en dragning Linjealternativ ”Haga-Korsvägen” norr om Skansen Lejonet är även att postterminalen Med sina tre stationer har linjealternativ Haga-Korsvä- måst rivas. gen den högsta graderingen vad gäller resandeunderlag och koppling till målpunkter och allmänna stadsfunk- En utvidgning av Lisebergsstationen till fyra spår är tioner. Även vad gäller koppling till kollektivtrafik har problematisk ur flera synvinklar. Då de nya parallella alternativet bäst gradering genom ett bättre stationsläge spåren behöver läggas intill den befintliga stationen än linjealternativ Korsvägen vid Göteborgs Central och kommer de att gå rakt under kyrkogården vid Örgryte likvärdigt vid Korsvägen. Linjealternativet har med gamla kyrka. Stationsutformningen har låg gradering stationsläget vid Korsvägen även god koppling till då den befintliga Lisebergs stationen har klart sämre ge- målpunkter för besökande och om en stationsuppgång staltning än de planerade nya Västlänks stationerna. kan skapas vid Götaplatsen kan även god koppling till Avenyn skapas. Station Haga har av tekniska skäl hamnat djupt men de byggtekniska förutsättningarna har trots detta givit förutsättningar för en god gestaltning och bra kopplingar till både kollektivtrafik och målpunkter. Linjealternativ ”Korsvägen” Linjealternativet omfattar bara två stationer. Trots detta har den god koppling till både kollektivtrafiken och även god koppling till många målpunkter, i synnerhet för besökare. Stationerna blir grunda och det finns möjligheter till goda ljusförhållanden på perrongerna.

12 13 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

14 15 BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA 1: JÄMFÖRELSE MELLAN STATIONER

16 17