Examensarbete

Tre professionella mixningstekniker och deras arbetsprocesser Hur går man tillväga för att mixa på en professionell nivå?

Författare: Jacob Gustavsson Handledare: Martin Bauer, Hans-Erik Holgersson Examinator: Professor Jan-Olof Gullö Termin: VT20 Ämne: Musikproduktion Nivå: Kandidat

Kurskod: 2MU80E

Abstrakt

Det här arbetet har gått ut på att jag har analyserat och fördjupat mig i tre professionella mixteknikers arbetsprocesser. Jag har studerat deras arbetsflöden, tillvägagångssätt och specifika metoder i syfte att skaffa mig ny kunskap och nya perspektiv på mixning. Jag har sedan gjort praktiska undersökningar där jag testat på att mixa utifrån teknikernas arbetsprocesser för att skaffa mig en djupare förståelse kring deras olika sätt att arbeta på. Det jag kom fram till i mitt arbete är att det viktigaste för att mixa på en professionell nivå är att ha rätt tankesätt. Det finns stora tekniska skillnader mellan de tre professionella mixteknikerna men den gemensamma nämnaren är att de alla har samma syfte och helhets tänk bakom sina tekniska beslut. Detta har således givit mig insikt i att jag själv behöver bli bättre på att fokusera utifrån ett helhetstänk istället för på specifika tekniska metoder för att nå en högre nivå i min roll som mixningstekniker.

Nyckelord Mixning, Mixningstekniker, Musikproduktion, Andrew Scheps, Chris Lord-Alge, Michael Brauer

Innehållsförteckning

1 Inledning ...... 1

2 Bakgrund ...... 1

3 Syfte ...... 2 3.1 Frågeställningar ...... 2

4 Bakgrund om de tre professionella mixteknikerna ...... 2 4.1 Andrew Scheps ...... 2 4.2 Chris Lord-Alge ...... 3 4.3 Michael Brauer ...... 3

5 Tidigare forskning ...... 4

6 Begrepp som används i uppsatsen ...... 4

7 Metod och material ...... 5 7.1 Analys ...... 5 7.2 Praktisk undersökning 1 ...... 5 7.3 Reflektion och Utvärdering ...... 5 7.4 Praktisk undersökning 2 ...... 6 7.5 Jämförelse ...... 6

8 Resultat ...... 7 8.1 Resultat av Praktisk undersökning 1 ...... 7 8.1.1 Analys av sound - Andrew Scheps ...... 7 8.1.2 Analys av arbetsprocess - Andrew Scheps ...... 7 8.1.3 Reflektioner över arbetsprocess - Andrew Scheps ...... 8 8.1.4 Analys av sound – Chris Lord-Alge (CLA) ...... 8 8.1.5 Analys av arbetsprocess - Chris Lord-Alge (CLA) ...... 9 8.1.6 Reflektioner över arbetsprocess - Chris Lord-Alge (CLA) ...... 9 8.1.7 Analys av sound – Michael Brauer ...... 10 8.1.8 Analys av arbetsprocess – Michael Brauer ...... 10 8.1.9 Reflektioner över arbetsprocess – Michael Brauer ...... 11 8.2 Gemensamma nämnare ...... 12 8.3 Sammanfattning av metoder utifrån mina preferenser ...... 12 8.3.1 Arbetsflöde ...... 12 8.3.2 Generella tillvägagångssätt ...... 13 8.3.3 Specifika metoder ...... 14 8.4 Resultat av Praktisk undersökning 2 ...... 14 8.5 Jämförelsen ...... 15

9 Diskussion ...... 16 9.1 Påverkande faktorer för ”Praktisk undersökning 1” ...... 16 9.2 Påverkande faktorer för ”Praktisk undersökning 2” ...... 16 9.3 Uppfylldes arbetets syfte? ...... 17

10 Slutsats ...... 18

11 Referenser ...... 19 Bilagor

1 Inledning

Att mixa musik har alltid varit lite av ett mysterium. De flesta har säkert en generell bild av hur en inspelad låt har gått från att vara en idé, till att skrivas, till att spelas in och till att slutligen släppas. Att spela in en låt kan visserligen vara en komplex process men även här känner nog de flesta till konceptet av att använda en mikrofon för att spela in ett ljud, likt hur du kan spela in ett röstmeddelande på din mobil men i en större skala. Men vad händer egentligen mellan att en låt spelats in till att den släpps och vad är det som gör att professionella artister och bands inspelade låtar rent ljudmässigt kan låta så bra?

När en har låt spelats in är nästa steg i processen mixning. Mixning innebär enkelt förklarat att balansera alla instrumenten och elementen i en låt för att skapa en sammanhängande enhet. Detta sker genom att justera nivå och panorering på varje individuellt spår men också genom att använda olika typer av processering och effekter för forma ljudens karaktär. Detta kan låta väldigt tekniskt men att mixa är också en kreativ process. Många professionella mixtekniker har ofta sitt eget sound och sitt eget sätt att mixa på och det är där som det mystiska kring mixning kommer in. Vad är det egentligen som ligger till grund för professionell mixteknikers sätt att mixa på och vilka hemliga tricks har de i rockärmen? 2 Bakgrund

För cirka tre år sedan väcktes mitt intresse för att mixa musik och det har sedan dess varit ett av mina största intressen inom musikproduktion. Som nybörjare hade jag ett extremt driv av att hela tiden försöka lära mig mer och förkovrade mig i mängder av artiklar, litteratur och videos på ämnet mixning. Det fanns en nyfikenhet och en lärandeglädje hos mig som gjorde att min utveckling från nybörjare till medel gick väldigt snabbt utan att jag egentligen behövde jobba för det. Detta skulle jag kalla för en typisk nybörjarfas som jag tror många kan känna igen sig i oavsett vilket intresse det har med att göra.

Om vi nu istället spolar fram tiden tills idag så är den euforiska nybörjarfasen inte längre ett faktum. Nu ligger jag på en nivå i min roll som mixningstekniker där utveckling ligger i att finslipa sina färdigheter och fokusera på de små detaljerna i sitt hantverk för att ta sig till nästa nivå. Jag upplever att utvecklingskurvan plötsligt har gått från att vara en rak och tydlig väg framåt till en krokig och svårnavigerad uppförsbacke. Det kräver nu mer disciplin, tid och fokus för att jag ska kunna ta mig från medel till en mer professionell nivå. Detta motstånd har på senare tid lett till att lärandeglädjen delvis avtagit och strävan till utveckling stagnerat.

Genom detta arbete vill jag försöka att ta mig förbi den där tröskeln och hitta tillbaka till den nyfikenhet och lärandeglädje jag hade som nybörjare. Jag upplever att jag idag är på en nivå i mitt mixande där jag är lite för bekväm för att nå en utveckling. Jag använder samma metoder och tillvägagångssätt vid varje mix och går nästintill på autopilot. Med detta arbete vill jag utmana mig själv till att hitta nya vägar, utbilda mig själv med ny kunskap och skaffa mig ett större perspektiv på mixning utanför min egen bubbla.

1

3 Syfte

Syftet med detta arbete är att genom att analysera tre professionella mixteknikers arbetsprocesser, och applicera dessa på mitt eget mixande, kunna nå en högre professionell nivå och mångsidighet i min roll som mixtekniker.

3.1 Frågeställningar

• Vilka arbetsflöden, tillvägagångssätt och specifika metoder kan ge mig nya perspektiv på hur en låt kan mixas?

• Vilka gemensamma nämnare finns det mellan de professionella mixteknikernas olika sätt att arbeta på och vilka slutsatser kan jag dra av dessa?

• Vilken betydelse har de professionella mixteknikernas arbetsprocess för resultatets kvalité?

4 Bakgrund om de tre professionella mixteknikerna

Här kommer lite bakgrundsfakta kring de tre professionella mixteknikerna jag i mitt arbete valt att utgå ifrån. Motivering till val av personer utgick ifrån kraven att de alla arbetar på en professionell nivå med etablerade band och artister och att deras sound står ut och skiljer sig åt.

4.1 Andrew Scheps

Andrew Scheps är en grammyvinnande mixnings- och inspelningstekniker som jobbat med flertalet stora artister och band som bland annat Red Hot Chili Peppers, Adele, Iggy Pop, Black Sabbath och Jay-Z för att nämna ett fåtal. Scheps är också producent och har sitt eget skivbolag (Accusonus 2018).

Under sin karriär som mixtekniker har Andrew Scheps både mixat analogt på mixerbord och digitalt i datorn. Valet av att mixa analogt kom i samband med att han 2005 jobbade tillsammans med Red Hot Chili Peppers på deras album Stadium Arcadium (Red Hot Chili Peppers, 2006). Albumet skulle spelas in och mixas helt analogt och Scheps införskaffade därför två Neve 806-mixerbord som sedan dess till stor del präglat hans sound. 2013 tog han dock beslutet att gå ifrån det analoga och börja mixa helt i datorn då det gav honom mer flexibilitet att arbeta på flera låtar samtidigt vilket ej var möjligt analogt. Trots att de två tillvägagångssättet kan tyckas väldigt olika så menar Scheps själv på att hans sound är detsamma oavsett plattform (MWTM 2020a).

2

4.2 Chris Lord-Alge

Chris Lord-Alge är en välrenommerad mix- och inspelningstekniker, producent och musiker (Chrislordealge 2019). Han har sex grammypriser i sitt bagage och jobbat med många välkända artister och band som exempelvis Green Day, Bruces Springsteen, Madonna, Bon Jovi, Tina Turner, Muse, The Rolling Stones m.fl. Chris Lord-Alge, eller CLA som han brukar förkortas, förknippas också som ett starkt varumärke inom musikindustrin där exempelvis många plugins av plugin-tillverkaren Waves betecknas med hans initialer (MWTM 2020b).

CLA började sin karriär som en assisterande tekniker på studion H & L i New Jersey där han fick jobba med artister och band som Van McCoy, The Softones och The Stylistics. Efter detta blev han tekniker på Sugarhill Records och jobba exempelvis på låten Rapper’s Delight av The Sugarhill Gang som blev en stor hit. Sugarhill Records blev språngbrädan för CLA och innebar att han under tidigt 80-talet började få ett gott rykte inom musikindustrin (Chrislordealge 2019).

Idag jobbar CLA i sin egen studio i Los Angeles som heter Mix LA. När han mixar och spelar in musik använder han sig främst av sitt SSL mixerbord (SSL 4056 E-series 60-input) och sin Sony bandspelare (Sony 3348 48-track digital tape recorder). På senare tid har han kört en hybrid mellan analogt och digitalt vilket innebär att han också mixar en del i datorn (MWTM 2020b).

4.3 Michael Brauer

Michael Brauer är framförallt en ansedd mixare men även inspelningstekniker som jobbar i studion Electric Lady i New York. Brauer har vunnit sju grammys och jobbat med flertalet kända artister och band som Coldplay, John Mayer, Aretha Franklin, Paul McCartney, Grizzly Bear, Leonard Cohen och många därtill (MWTM 2020c).

Efter sin karriär som turnerande trummis ville Brauer vid 25 års ålder hitta något nytta att fokusera på. Han brukade spela in sitt bands repetitioner och liveframträdande och efter att ha gått en kurs i inspelningsteknik på Eastman School of Music så fick han upp ögonen för musikproduktion. Han började efter detta som springpojke på inspelningsstudion Mediasound i New York och hjälpte på kvällarna till under inspelningssessioner. Snart därefter blev han erbjuden jobb som assisterande tekniker på Mediasound och har sen dess bara fortsatt att jobba sig uppåt (Keyboardmag 2018).

Brauer mixar på ett SSL mixerbord (SSL 9080 J-series) tillsammans med en hel mängd av analog outboard med olika eq:s, kompressorer och diverse effekter. Brauer har ett väldigt unikt sätt att mixa på med ett komplext system av många kompressorer. Detta sätt att mixa på har blivit så omtalat att det ofta refereras till Brauer själv och kallas för Brauerizing (MWTM 2020c).

3

5 Tidigare forskning

Om man kollar på tidigare forskning inom musikproduktion så finns det andra som också haft ett liknande upplägg som mig själv. En tidigare Musikproduktionsstudent vid Linnéuniversitet vid namn Oliver Frid har skrivit ett arbete som heter Jag önskar att jag kunde prodda så här bra. I detta arbete analyserar han professionella producenters produktioner och försöker sedan att återskapa deras sound på sina egna låtar. Hans arbete har ett liknande utgångsläge som mitt men med fokus på produktion istället för på mixning. Det är intressant att se på likheterna mellan våra arbeten där vi emellanåt kommer fram till liknande resultat. Ett exempel på detta är vi båda kommer fram till att funktion ofta är viktigare än sound när det kommer till helheten för både produktion och mix (Frid, 2017).

6 Begrepp som används i uppsatsen

Här kommer några begrepp som kan vara bra att känna till för att förstå sig på arbetet.

- Bus: Syftar i detta arbete på ett auxiliaryspår där flera spår summeras. - Bounce/Bounca: Att bounca innebär att man omvandlar flera spår till ett stereospår. - Eq: Förkortning för equalizer. Mixverktyg som används för att förstärka eller sänka utvalda frekvenser. - Kompressor: Ett mixverktyg som genom kompression minskar ett ljuds dynamik. - Outboard: Analoga mixverktyg. - Mixbus: Annat ord för stereobus. Här summeras alla spår i mixprojektet. - Multitracks: Alla individuella spår som gör upp en låt. - Panorering: Var i stereofältet någonting placeras. - Plugins: Digitala mixverktyg. - Processera/Processering: Att med olika mixverktyg alternera hur någonting låter. - Sound: Ett övergripande ord för hur något låter.

4

7 Metod och material

Min metod utgår ifrån fem huvudsakliga delar. Dessa delar är Analys, Praktisk undersökning 1, Reflektion och Utvärdering, Praktisk undersökning 2 och slutligen Jämförelse. Dessa fem delar är kärnan i mitt arbete och utgör själva genomförandet.

7.1 Analys

Den första delen i mitt arbete gick ut på att göra en analys av tre professionella mixtekniker och deras olika arbetsprocesser. Analysen inleddes med att ta reda på lite bakgrundsfakta om varje tekniker och att i mer generella drag analysera deras sound utifrån den musik de mixat. I nästa steg delade jag upp analysen i tre olika huvudkategorier för att gå på djupet kring deras arbetsprocesser. De tre kategorierna var Arbetsflöde, Generella tillvägagångssätt och Specifika metoder. Dessa tre kategorier användes för att på ett mer överskådligt sätt kunna ta reda på vad som kännetecknade varje tekniker och vad som var kärnan i deras sätt att mixa på.

Det material som användes som grund för analysen utgick ifrån tidskrifter på nätet inom musikproduktion (ex. Sound on Sound1), videoklipp från olika typer av nätbaserade masterclasses (ex. Puremix2, Mix With The Masters3), litteratur på ämnet mixning (ex. The Mixing Engineer's Handbook4) och även utifrån teknikernas egna hemsidor. Vid analys av sound utifrån fonogram användes streamingtjänsten Spotify.

7.2 Praktisk undersökning 1

Praktisk undersökningen 1 gick ut på att utifrån analysen utforska teknikernas olika arbetsprocesser i praktiken. Jag mixade två låtar utifrån varje tekniker där syftet var att försöka förstå sig på och utforska deras sätt att mixa på samt skaffa mig en åsikt kring deras process.

Jag mixade totalt sex olika låtar. Låtarna var av olika genres, var av olika artister/band och hade ingen koppling till varandra. Låtarnas multitracks kom från hemsidor där artister och band frivilligt valt att lägga ut sina låtar i inlärningssyfte för mixning. Jag valde att per tekniker mixa två olika typer av låtar för på så sätt kunna få en tydligare bild av hur deras arbetsprocess påverkades av olika material. Utifrån arbetets tidsram satte jag en maxgräns på sex timmar per mix och hela undersökning tog cirka tre veckor att genomföra.

7.3 Reflektion och Utvärdering

I samband med ”Praktisk undersökning 1” så skrev jag också en reflektion och utvärdering utifrån varje teknikers arbetsprocess. Syftet med denna del var att skriva ner mina tankar

1 https://www.soundonsound.com/

2 https://www.puremix.net/

3 https://mixwiththemasters.com/

4 (Owsinski, 2017).

5

kring processen, vad jag tyckte fungerade och inte fungerade, vad jag gillade med deras sätt att arbete på och vad jag inte förstod mig på. Sedan gjorde en gemensam lista för alla teknikerna där jag radade upp alla de arbetsflöden, generella tillvägagångssätt och specifika metoder som jag upplevde fungerade bäst för mig.

7.4 Praktisk undersökning 2

För att knyta ihop säcken ville jag på ett tydligt sätt se på hur jag kunde utnyttja den kunskap jag inhämtat från av att ha undersökt de tre professionella mixteknikernas arbetsprocesser. Detta gjorde genom att mixa en låt där jag kombinerade all den kunskap och de metoder som jag upplevt som mest givande från ”Praktisk undersökning 1”. Låten som jag mixade var likt tidigare låtar också av ett band som frivilligt lagt upp sin låt för nedladdning i inlärningssyfte för mixning. Låten var en låt som jag även mixat förut och syftet med detta var för att jag skulle kunna göra en jämförelse mellan den gamla och nya mixen på samma låt.

7.5 Jämförelse

Den slutliga delen i mitt arbete var att göra en jämförelse mellan mixen från ”Praktisk undersökning 2” och den gamla mixen på samma låt som gjorts i ett tidigare skede utanför examensarbete. I jämförelsen kollade jag på hur den nya kunskapen jag fått utifrån arbetet påverkat resultatet ljudmässigt i alla dess aspekter. Detta var i syfte för att se på hur detta påverkat och tillfört till mina egna färdigheter inom mixning och om det hjälpt mig att uppnå en högre nivå i min roll som mixtekniker.

6

8 Resultat

8.1 Resultat av Praktisk undersökning 1

Resultatet av ”Praktisk undersökning 1” bygger på min analys utifrån de tre professionella mixteknikerna och mina reflektioner utifrån processen. Detta resultat besvarar frågan kring vilka arbetsflöden, tillvägagångssätt och specifika metoder som givit mig ny kunskap och nya perspektiv på mixning. Här nedan sammanfattar jag delar av analysen och det jag kommit fram till utifrån varje teknikers arbetsprocess. Den fullständiga analysen går att hitta under bilaga 1 och hela reflektionen under bilaga 2.

8.1.1 Analys av sound - Andrew Scheps

Jag skulle beskriva Andrew Scheps sound som skitigt med mycket energi och intensitet på samma gång. Vad som framförallt bidrar till denna intensitet är hans väldigt distinkta sound när det kommer trummor och percussion som starkt präglas av mycket saturation och kompression. Ett tydligt exempel på detta är att lyssna på låtarna ”99 Problems” av Jay-Z (Jay-Z, 2003), ”Rumour Has It ”av Adele (Adele, 2011) och ”Look Around” av Red Hot Chili Peppers (Red Hot Chili Peppers, 2011) som alla är mixade av Andrew Scheps. Alla tre låtarna präglas av samma liknande trumsound trots att låtarna befinner sig i helt olika genrer.

Något som jag också tycker representerar Scheps sound är hans minimalistiska approach till reverb. Ljudbilden är oftast torr och den ambiens som förekommer i hans mixar upplevs mest komma från instrumentens egna ambiens och inte från artificiella reverb.

Jag upplever hans mixar som väldigt fokuserade och punchiga i mellanregistret där de flesta instrument befinner sig. Detta ser jag som positivt då det bidrar till en bra tydlighet och gör att hans mixar låter stora och kraftfulla oavsett om de spelas upp genom en billig datorhögtalare eller ett dyrt Hifi-system.

8.1.2 Analys av arbetsprocess - Andrew Scheps

En kort sammanfattning av Andrew Scheps arbetsprocess i punktform. För hela analysen se bilaga 1.1.

• Han förbereder varje mix genom att noggrant lyssna igenom alla individuella spår för att lära sig låten. Detta underlättar för beslutstagandet kring placering av instrument och för låtens dynamik (Owsinski, 2017).

• Han mixar alltid trummor först att sätta grunden för låten. Sedan mixar han i ordningen bas, gitarr, keyboards och sist sång (Audio Technology 2017).

• Han använder helst användarvänliga plugins med begränsade funktioner. Detta motverkar att man fastnar i exakta parametrar och leder till att man tar snabbare beslut (Puremix 2017b). Favoritplugins är Pro Tools Eq3, Waves Scheps 73, Lo-Fi och Sans Amp (Audio Technology 2017).

7

• Han börjar mixningsprocessen med mycket processering på mixbusen. Han addera diskant, bas och harmonic distortion för att få ett bättre utgångsläge och för att slippa addera lika mycket på enskilda spår vilket sparar tid (Puremix 2017b).

• Han är välkänd för att använda mycket parallellprocessering, framförallt parallellkompression, för att forma de individuella elementen i mixen. Hans template består av en mängd olika parallella kedjor som han använder för att skicka olika instrument till. Parallellkompression bidrar till att instrumentens transienter hålls intakta när de komprimeras och bidrar till ett punchigt sound (Puremix 2017b).

8.1.3 Reflektioner över arbetsprocess - Andrew Scheps

Andrew Scheps arbetsflöde liknande till stor del hur mitt eget arbetsflöde brukar se ut. Hans arbetsflöde består bland annat av att innan mix först lyssna igenom alla individuella spår för att på så sätt lära sig låten och dess element. Han har en tydlig top down approach där han mixar igenom mycket processering på sin mixbus vilket bidrar till mindre processering på varje enskilt spår. Han mixar alltid trummor först för att sätta grunden för mixen och mixar sedan resterande element runt trummorna. Det skiljde sig visserligen i detaljerna men annars kände jag mig rätt så van vid att mixa i samma ordning som Scheps.

Det jag upplevde som den främsta styrkan i Scheps arbetsprocess var den energi och intensitet som det gav musiken. Det är oftast energin i musiken jag själv har svårast för att hitta och förstärka vid mix och hans metoder hjälpte verkligen med detta. Hans sätt att arbeta på utmanade också många normer inom mixning vilket var väldigt inspirerande. Det finns många oskrivna regler inom mixning som jag själv tar för givet och Andrew Scheps metoder motbevisade dessa gång på gång. Jag upplevde också att hans metoder bidrog till ett snabbare arbetsflöde än vad jag tidigare är van vid.

Trots att Andrew Scheps hade en tydlig struktur i sitt mixande upplevde jag att hans process ibland var mer komplex och inramad än vad den hade behövt vara. Hans sätt att mixa på utgick ifrån att följa en mall, en s.k. template, där mycket redan var förutbestämt när det kom till metoder och processering. Syftet med detta är att spara tid men jag upplevde att det också målade in mixen i ett hörn. Jag gillar konceptet av en template men denna tvingande tyvärr in mixen lite för mycket i ett sound som nödvändigtvis inte var anpassat för musiken. Detta skapade emellanåt fler problem än vad det löste och gjorde att många beslut togs utan större eftertänksamhet. Det ledde i vissa fall till grumlighet och överprocessering.

8.1.4 Analys av sound – Chris Lord-Alge (CLA)

När jag lyssnar på CLA:s mixar så är ordet rock det första som poppar upp i mitt huvud. Hans sound är för mig väldigt igenkännligt då mycket av det han mixat är sådant som jag själv lyssnade på när jag var yngre och till viss del även idag. Det finns något i hans sound som är så genomgående från mix till mix vilket får olika låtar av olika artister/band att kännas sammanflätade.

Jag skulle beskriva hans sound som väldigt snärtigt, tight och modernt. Vad jag menar med ordet modernt är att hans mixar har en stark tydlighet och generellt ett cleant sound. Något som imponerar mig är att han trots sitt moderna sound också lyckas behålla en organisk känsla i musiken vilket jag själv kan uppleva som svårt. När man siktar mot ett modernt

8

sound är risken att man städar upp för mycket och skär bort sådant som ger instrumenten sin karaktär. Jag tycker CLA lyckas hålla en väldigt bra balans mellan de två.

Personligen tycker jag att CLA:s största signum är hans virvelsound. Det skiljer sig visserligen från låt till låt men sättet han processerar virveltrummor på gör att de oftast får en liknande karaktär i många av hans mixar. Det blir extra tydligt inom genren rock som CLA frekvent mixar. Hans virvelsound är väldigt snärtigt, punchigt och kontrollerat vilket gör att det verkligen tränger igenom mixen utan att behöva vara speciellt stark i nivå. Tydliga exempel på detta virvelsound kan höras i låtarna ”American Idiot” av Green Day (Green Day, 2004), ”Dead!” av My Chemical Romance (My Chemical Romance, 2006) och ”Ignorance” av Paramore (Paramore, 2009).

8.1.5 Analys av arbetsprocess - Chris Lord-Alge (CLA)

En kort sammanfattning av CLA:s arbetsprocess i punktform. För hela analysen se bilaga 1.2.

• Han förbereder sina mixprojekt genom att bounca och mixa ihop element som i mixen fungerar som en enhet. Det kan exempelvis vara att han bouncar ihop alla körstämmor till ett stereospår. Målet med detta är att förenkla mixprojektet och göra det mer överskådligt. Beslut kring balans och panorering måste tas innan bounce men leder i slutändan till ett snabbare arbetsflöde (Slate Academy 2019).

• Han balanserar ej mixen i en specifik ordning utan dra upp alla faders samtidigt för att balansera alla element i relation till varandra. När det sedan kommer till att mixa de individuella spåren går han generellt i ordningen sång, klaviatur, gitarr, trummor och bas men hoppar mycket fram och tillbaka. Han tar snabba beslut och mixar många element parallellt (Slate Academy 2019).

• Han mixar antingen analogt på ett SSL 4000E mixerbord eller digitalt i datorn genom att emulera ett SSL med plugins. SSL-plugins emulerar främst mixerbordets preamp, eq och kompressor. CLA använder nästa uteslutande dessa verktyg för att forma sin mix (Slate Academy 2019).

• När det kommer till eq föredrar han att generellt att addera än att subtrahera frekvenser. Hans signum är att addera mycket diskant på individuella element för att sedan kontrollera diskanten med en kompressor med snabb attack. Detta bidrar till ett tydligt och kontrollerat sound (Slate Academy 2019).

• Han använder inga individuella bussar för olika instrumentgrupper som exempelvis en trumbus dit alla trummor skickas. Alla spår skickas direkt till mixbusen. På mixbusen har en Focusrite Red kompressor (Slate Academy 2019).

8.1.6 Reflektioner över arbetsprocess - Chris Lord-Alge (CLA)

Om jag skulle beskriva CLA:s arbetsprocess med ett ord så skulle det vara minimalism. Det finns en enkelhet i hur han jobbar som på många sätt spräcker myten om att mixning på en professionell nivå behöver vara komplex. Hans sätt att mixa bygger inte på massa hemliga trick och trix utan fokuserar på de grundläggande kunskaperna inom mixning.

9

Jag upplevde enkelheten som den främsta styrkan i hans arbetsprocess då det både gav mig ett snabbare och mer fokuserat arbetsflöde. Med enkelheten syftar jag på att han exempelvis nästan uteslutande bara använder en eq och en kompressor och att han aldrig mixar fler än 48 spår samtidigt. Att begränsa sig på detta sätt var väldigt värdefullt och gjorde att jag kunde lägga all min energi på musiken istället för tekniken. Begränsningarna gjorde det också extra tydligt kring vilka svagheter jag har som mixtekniker och vilka grundläggande kunskaper jag måste förbättra. Detta var en viktig lärdom och påminnelse till mig själv om att fortsättningsvis försöka lägga mer fokus på mina färdigheter inom mixning istället för på specifika verktyg.

Samtidigt som enkelhet var styrkan i hans arbetsprocess blev det även hans svaghet. Jag upplevde att hans sätt att mixa på var väldigt beroende av kvalitén på grundmaterialet. Enkelheten når en lång väg men på sämre inspelade eller ljudande material så räckte det inte hela vägen. CLA är priviligierad att arbeta med professionella band och artister men för någon på en amatörnivå behövs det ibland mer avancerade verktyg för att nå upp till ett likartat resultat.

En annan faktor som jag även den upplevde som både en styrka och svaghet var det sound hans metoder bidrog till. Om målet med mixen är att skapa tydlighet, få musiken att sitta ihop och förstärka det som redan finns där är CLA:s arbetsprocess effektiv. Om målet å andra sidan är att vara mer kreativ och ge låten en ny kostym i form av ett specifikt sound så är den lite mer bristfällig. CLA:s metoder och verktyg får jobbet gjort men bidrar enligt mig inte till några större kreativa utsvävningar.

8.1.7 Analys av sound – Michael Brauer

Jag skulle beskriva Michael Brauers sound som betydligt mer transparent än både Scheps och CLA:s. Jag upplever att han exempelvis både gjort mixar som låter väldigt modernt och cleant men också gjort mixar där soundet är av en mer skitig karaktär. Hans sound är helt enkelt väldigt anpassat efter vilken typ av musik han mixar.

Det jag dock upplever som en genomgående faktor för det mesta han mixat är djup och storlek. Hans mixar känns väldigt stora och har ett djup i sig som skapar en typ av 3D-känsla till ljudbilden, som att musiken omfamnar en. Att med en stereomix skapa känsla av surround är väldigt svårt och det är något som jag verkligen tycker Brauer lyckas med.

För att göra sig en bild av hur hans mixar kan skilja sig åt soundmässigt så kan man exempelvis lyssna på låtarna ”Every Teardrop Is A Waterfall” av Coldplay (Coldplay, 2011), ”Belief” av John Mayer (Mayer, 2006) och ”Yet Again” av Grizzly Bear (Grizzly Bear, 2012). Coldplays låt har ett modernt sound medan Grizzly Bears låter väldigt vintage och John Mayer någonstans mittemellan.

8.1.8 Analys av arbetsprocess – Michael Brauer

En kort sammanfattning av Michael Brauers arbetsprocess i punktform. För hela analysen se bilaga 1.3.

• Brauer förbereder sig alltid genom att lyssna igenom låten han ska mixa och funderar över vilken känsla låten försöker att förmedla. Ska låten förmedla glädje, ilska eller

10

kanske något ledsamt? Det är inte förens han vet vilka känsla låten förösker förmedla som han börjar att mixa (Waves 2017).

• Hans mål är att mixa utifrån låtens känsla och inte utifrån ett tekniskt perspektiv. Han försöker att utgå ifrån sin egen intuition och ser på sina olika eq:s, kompressorer och annan processering som verktyg med olika karaktär för att förstärka olika känslor (Waves 2017).

• Han börjar alltid med att mixa det element som är viktigast för låten först, oftast är det sång men det kan också vara något helt annat som en gitarr. Han bygger sedan mixen runt detta element (Waves 2017). Han börjar också alltid med att mixa den starkaste och mest komplicerade delen av låten först för att med säkerhet veta att det finns tillräckligt med headroom kvar (MWTM 2018).

• Han har ett unikt sätt att mixa på som brukar kallas för Brauerizing. Detta syftar främst på ett multibus-system där han istället för att ha en mixbus delar upp den på fyra bussar. De fyra bussarna är uppdelade utifrån frekvens där exempelvis alla instrument med mycket basfrekvenser (ex. trummor, bas) skickas till en bus medan allt i det högre mellanregistret (ex. klaviatur, stråk) skickas till en annan bus. Varje bus har olika kompressorer och eq:s som är anpassade för respektive bustyp. Syftet med detta är för att undvika att exempelvis basen trycks ner av sången i mixbus- kompressorn eller vice versa (Mbrauer).

• Brauerizing syftar också på Brauers unika sätt att mixa sång på. Han delar upp sången på fem olika parallella kompressorer med olika karaktär. Sedan blandar han de olika kompressorerna för att forma sången (Mbrauer).

• Brauer är likt Scheps också en stor användare av parallellkompression och använder det ofta för att forma de indivudella instrumenten i mixen (Mbrauer).

8.1.9 Reflektioner över arbetsprocess – Michael Brauer

Det har varit väldigt intressant och givande att testa på att mixa som Brauer men på samma gång svårt. Brauer är den av de professionella teknikerna som jag har haft svårast för att skapa mig en övergripande bild av då hans sätt att mixa på inte är helt lätt att förstå sig på. Trots att jag lärt mig mycket så upplever jag att den praktiska undersökningen förmodligen var rätt långt ifrån den höga nivå Brauer själv mixar på.

Det första som slog mig kring Brauer var egentligen inte hans metoder utan hans filosofi kring mixning. Brauer förespråkar att man ser på mixning utifrån ett känslomässigt perspektiv istället för ett tekniskt perspektiv. Utgångspunkten för mixen ska ligga i vilken känsla låten försöker förmedla och hur man med sin mix kan förstärka denna känsla. Det handlar också om att sluta reflektera över vad som objektivt är bra eller dåligt och istället låta ens beslut basera sig på den subjektiva känslan av vad som känns rätt. Detta var ett väldigt uppfriskande sätt att se på mixning och gav mig en större trygghet i mitt beslutstagande. Jag upplever att det är väldigt lätt att kritisera sitt eget arbete utifrån ett tekniskt perspektiv och lätt att glömma bort att det i slutändan är musik det handlar om. Brauers tankesätt är den stora styrkan i hans arbetsprocess och något som jag fortsättningsvis kommer att ta med mig.

11

Jag upplevde aldrig några uppenbara svagheter men Brauers arbetsprocess förutom att den var svår att följa. Eftersom både Brauers arbetsflöde och metoder baserar sig på låtens känsla så ser processen väldigt olika ut från gång till gång. Det fanns visserligen metoder som hans multibus-system och han sätt att mixa sång på som jag både utnyttjade och gillade men annars var det väldigt styrt av hans tankesätt. Att analyser någons subjektivitet och magkänsla blir svårt och därför blev dessa mixar mycket mer påverkade av mina egna tillvägagångssätt.

Hans originella multibus-system, även kallat Brauerizing, är kanske det han är mest känd för på ett tekniskt plan. Min upplevelse av detta sätt att mixa på var väldigt positivt och jag upplevde att det tillförde ett visst djup till musik. Multibus-systemet som väldigt förenklat innebär att dela upp mixbusen på fyra bussar utifrån olika instrumentgrupper bidrog till en flexibilitet som jag verkligen uppskattade. Det finns visserligen delar i det som jag fortfarande inte helt förstår mig på men systemet är något som jag verkligen vill fortsätta att utforska.

8.2 Gemensamma nämnare

Av resultatet från ”Praktisk undersökning 1” kan man se att det finns stora skillnader mellan de olika teknikerna trots att de alla jobbar inom samma fält på en professionell nivå. Utifrån sina olika arbetsprocesser lyckas de alla skapa mixar på en högt ansedd nivå och det är därför intressant att även kolla på vilka likheter deras arbetsprocesser har.

När jag analyserade mina reflektioner kring de tre arbetsprocesserna så var det tre faktorer som ständigt återkom. Dessa tre var att förenkla, förbättra arbetsflödet och att spara tid. Jag upplevde att alla tre processer hade dessa som grund. Alla tre förenklade sina mixar genom att exempelvis bounca ihop flera spår till färre spår eller genom att använda förutbestämda templates. Förenklingen sparade i sin tur både tid och underlättade för själva arbetsflödet. Det fanns även andra faktorer som specifika tankesätt, top down approach och minimalistiska tillvägagångssätt som också bidrog till dessa tre faktorer. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen av att dessa tre faktorer är väsentliga att fokusera på vid mix oavsett vilka metoder och tillvägagångsätt man väljer att göra det på.

8.3 Sammanfattning av metoder utifrån mina preferenser

Här sammanfattar jag i punktform de arbetsflöden, generella tillvägagångssätt och specifika metoder som jag tyckte om mest från vardera mixningstekniker. Inom parenteserna står namnet på tillhörande tekniker och notera att vissa metoder är gemensamma för flera. Denna sammanfattningen fungerar även som underlag för ”Praktisk undersökning 2”. För en mer specifik förklaring till dessa se bilaga 1.

8.3.1 Arbetsflöde

• Bounca ihop instrument som tillsammans skapar en enhet och inte behöver individuell processering. Exempel på detta kan vara körstämmor, gitarrer/förstärkare inspelade med flera mikrofoner eller syntar i lager. Detta sker tidigt i processen och beslut kring nivå och panorering tas innan bounce. Bidrar till ett mer överskådligt mixprojekt (CLA, Brauer).

• Lyssna igenom varje spår för att göra sig en bild av hur varje instrument eller element i mixen låter och vad de har för karaktär. Detta underlättar för beslut kring var i mixen de sedan ska placeras (Scheps).

12

• Lyssna igenom hela låten och precisera vilken känsla låten vill förmedlar. Utgå sedan ifrån känslan och låt beslut vid mix styras av att försöka förstärka denna (Brauer).

• Dra upp alla faders och hitta en grundbalansen för hela mixen snabbt. Balanseringen görs ej i en specifik ordning utan allt samtidigt (CLA).

• Börja att mixa det eller de element som är viktigast för låten och bygg sedan resten av mix runt detta (Brauer).

• Börja att mixa den del i låten som är störst och mest komplex först för att sedan stegvis gå nedåt. Detta undviker att man råkar mixa lugna delar för starkt och ej lämnar tillräckligt med plats för större delar som exempelvis refränger (Brauer).

8.3.2 Generella tillvägagångssätt

• Ha en minimalistisk approach till antalet verktyg och plugins som används vid mix. Detta syftar framförallt på den grundläggande formningen av ljud som eq, kompression och distorsion. Bidrar till ett snabbare och mer intuitivt arbetsflöde (Scheps, CLA).

• Använd Brauers Multibus-system istället för en gemensam mixbus. Detta sker innan processering på enskilda spår. Bidrar till en mer flexibel mixbus-proccessering (Brauer).

• Skicka varje instrumentgrupp till en respektive VCA-master för att kunna styra nivån in i mixbusen (eller Multibus-systemet) (Scheps).

• Använd i stor utsträckning parallellkompression för att forma instrumentens olika karaktär och för att skapa intensitet. Det bevarar instrumentens transienter och bidrar till ett mer punchigt sound. Kan med fördel användas som första steg i en kedja för att sedan mixa in i kompressorn. Flera instrument kan skickas till samma kompressor (Scheps, Brauer).

• Använd en radio, eller dylikt som ett par dåliga datorhögtalare, som en alternativ lyssning för att kritiskt granska mixen. Radion kan jämföras med ett förstoringsglas som tydligt avslöjar om det finns problem med mixen (Brauer).

• Samples är ett bra sätt för att förstärka trummor i en mix om det behövs. Används ej för att byta ut trummor utan bara som ett komplement i de fall det stärker låten (CLA, Brauer).

• Använd en template för diverse parallella effekter som kompression, distortion, reverb, delay och modulation. Använd den också för busprocessering och routing (Schep, CLA, Brauer).

13

8.3.3 Specifika metoder

Denna punkt blir mer övergripande då specifika inställningar redan står under respektive tekniker i analysen bilaga 1.

• Mixbus • En variant på Brauers Multibus-system bestående av tre istället för fyra bussar. Bus A (övre mellanregister, Bus B (lägre register) och Bus C (mellanregister) (Brauer).

• Trummor - Inserts på individuella spår: SSL E Channel Strip (CLA). - Distortion på individuella spår: Sansamp eller liknande (Scheps). - Parallellprocessering: K-S Crush, Drum Crush, Fatso (Scheps). - Drum Reverb: Lexicon 480 Room (CLA). - Snare Reverb: Kort Ambience-reverb (Scheps). - Tom Reverb: Kort Ambience-reverb och Microshift (Scheps).

• Bas - Inserts på individuella spår: SSL-eq, Bluestripe 1176 (CLA). - Distortion på individuella spår: Sansamp eller liknande (Scheps). - Parallellprocessering: K-S Crush (Scheps).

• Sång - Inserts på individuella spår: SSL-eq och Bluestripe 1176 (CLA). Eiosis De- esser och Waves L2 (Scheps). - Distortion på individuella spår: Phoenix 2 Tape Emulation eller liknande (Scheps). - Parallellprocessering: Lead Vocals Pultec, Stereo Vocal Crush (Scheps). - Slap Delay: Roland Space Echo (Scheps). - Delay: D16 Repeater (CLA). - Reverb: Lexicon 480 Plate (CLA). - Spread: Eventide H910 (Scheps).

• Elgitarr - Inserts på individuella spår: SSL-eq och Bluestripe 1176 (CLA).

• Akustisk gitarr - Inserts på individuella spår: API-compressor, API-eq (Brauer).

• Piano/Klaviatur - Inserts på individuella spår: LA3A (Brauer).

8.4 Resultat av Praktisk undersökning 2

Det var både intressant, lärorikt men svårt att kombinera de arbetsflöden, generella tillvägagångssätt och specifika metoder som jag gillade mest från varje tekniker. Jag kommer

14

här nedan ta upp min upplevelse av ”Praktisk undersökningen 2” och vilka positiva kontra negativa aspekter den förde med sig.

Jag upplevde att friheten av att välja ut de bästa metoderna skapade en flexibilitet i mitt arbetsflöde som jag inte riktigt lyckades att få utifrån varje enskild arbetsprocess i ”Praktisk undersökning 1”. Att helt enkelt kunna eliminera de faktorer i de olika arbetsprocesserna som jag inte gillade eller inte förstod mig på gjorde att jag till en början upplevde den kombinerade arbetsprocessen som mer komplett, förutsägbar och tillförlitlig.

Trots att jag i början av processen kände mig väldigt positiv och övertygad till mina val av tillvägagångssätt och metoder så blev jag desto mer splittrad ju längre in i processen jag kom. Jag gillade alla de individuella metoderna för sig men jag upplevde att kombinationen av dem inte fungerade lika bra som jag hade hoppats på. Detta ledde i sin tur att jag också började ifrågasätt metoder och tillvägagångssätt som jag tidigare gillat. Mitt mixprojekt blev också väldigt rörigt och strukturen höll inte ihop i den mån jag hade hoppats på.

Då kombinationen av metoder inte fungerar riktigt som tänkt så fick jag främst försöka förlita mig på de tankesätt som jag tagit med mig från ”Praktisk undersökning 1” för att slutföra själva mixen. Med dessa tankesätt syftar jag främst på att försöka följa och förstärka den känsla som låten försöker förmedla och att samtidigt har ett minimalistiskt tänk kring den tekniska biten.

8.5 Jämförelsen

För att göra mig bild av huruvida den nya kunskapen bidragit till utveckling gjorde jag en jämförelse mellan den kombinerade mixen i ”Praktisk undersökning 2” med en äldre mix på samma låt som jag tidigare gjort utanför undersökningen. Jämförelsen gick ut på att både avgöra om den nya kunskapen påverkat resultatets kvalité och vilka skillnader som det rent ljudmässigt fanns mellan de två.

Det jag kom fram till var att den nya mixen rent kvalitetsmässigt lät bättre än den gamla mixen. Trots att jag inte upplevde mig speciellt nöjd med hur den nya mixen lät så var den ändå några nivåer bättre än den gamla. Den nya mixen satt ihop bättre och hade generellt mer energi och tryck. Den gamla mixens styrka var dock att den kändes lite mer öppen i soundet.

Karaktären på de både mixarna skiljde sig mycket mer än vad jag först trott att de skulle göra. Den gamla mixen hade som sagt ett öppnare och mer diskantrikt sound medan den nya ett mer kompakt och kontrollerat sound. Den gamla mixen hade också en blötare ljudbild än den nya mixen. Jag upplevde också stora skillnader i balanseringen av instrument där exempelvis basgitarren var mycket starkare i den nya mixen.

Något som jag också upptäckte som var väldigt intressant var att jag upplevde den gamla mixen som mer tight när det kom till låtens tempo. Det var något med trummornas tajming i den nya mixen som inte satt lika bra. Antingen kan de ha berott på att trummorna var mer framåt och tydliga i den nya mixen så att även trummisen misstag blev mer tydliga. Med närmare eftertanke kan det också ha haft med all den parallellprocessering som trummorna gått igenom och att min dator varit för långsam för att kompensera för de tidsskillnader som skett i och med detta. Jag stötte på ett liknande problem med gitarrerna i låten och det skulle därför kunna vara en rimlig förklaring.

15

9 Diskussion

9.1 Påverkande faktorer för ”Praktisk undersökning 1”

Utifrån arbetets syfte så tycker jag att undersökningen utifrån de tre professionella mixteknikerna uppfyllde kravet kring att ge mig ny kunskap och nya perspektiv på mixning. Det som dock behöver diskuteras är huruvida analysen och undersökningen lyckades att vara tillräckligt nyanserad och verklighetstrogen.

Lika väl som att mixning bygger på olika tillvägagångssätt så bygger det också på erfarenhet, lyssnarförmåga och tyst kunskap. Det är den tysta kunskapen som blir problematisk för analysen då de professionella teknikerna själva förmodligen inte alltid har svaret på varför de mixar på ett visst sätt. De har av erfarenhet en känsla för vad som kommer att fungera och tar förmodligen många beslut därefter. Det är exempelvis lättare för dem att förklara för någon hur man mixar en virveltrumma än att förklara hur en bra virveltrumma låter. Deras subjektiva åsikt går det vill säga hand i hand med vad som anses låta bra utifrån ett professionellt perspektiv. Detta blir visserligen väldigt abstrakt att analysera men för att få en fullständigare bild av deras arbetsprocess hade exempelvis erfarenhet och deras mer intuitiva sätt att arbeta på varit en intressant faktor att fördjupa sig i.

En annan påverkande faktor för utförande av ”Praktisk undersökning 1” var att jag bara mixade digitalt i datorn trots att flera av teknikernas tillvägagångssätt grundande sig på att mixa analogt. Min syn på det hela är att det går att replikera en analog process digitalt i datorn och ljudmässigt få ett liknande resultat. Dock tror jag att den stora skillnaden ligger i hur man agerar och hur det påverkar beslutstagandet. Även fast jag inte mixat analog speciellt mycket så har jag en uppfattning av att man integrerar med verktygen på ett annat sätt när man justerar något med en fysisk ratt istället för med en muspekare i datorn. Det digitala har också en tydligare visuell presentationen av musiken vilket också kan påverkar beslutstagandet. Att jag bara mixade digitalt kan därför ha haft en påverkan på processen men samtidigt har jag en större okunskap kring att mixa analogt vilket förmodligen skulle påverkat resultatet ännu mer.

9.2 Påverkande faktorer för ”Praktisk undersökning 2”

Resultatet för ”Jämförelse” visade på att kvalitén i mitt mixande ökat utifrån den nya kunskapen. Trots detta var jag inte speciellt nöjd med resultatet vilket berodde på att kombinationen av de olika teknikernas arbetsprocesser inte fungerade så bra tillsammans som jag hade hoppats på. Därför tror jag att det kan finnas andra faktorer som också påverkat kvalitéskillnaden.

En faktor som kan ha påverkat kvalitén är lyssningen. Den gamla och den nya mixen av samma låt gjordes på olika platser med olika akustiska förutsättningar. Den gamla mixen gjordes i en hemmastudio med sämre akustik för mixning i kombination med att mixas i hörlurar medan den nya mixen gjordes i en fullt akustikbehandlad studio. Detta blir således en brist i jämförelsen.

En annan faktor som också kan spela in är att jag har mixat låten en gång innan. Jag valde låt utifrån att den gamla mixen gjordes för ungefär sex månader sedan i hopp om att på så sätt kunna höra låten med nya öron igen. Trots detta upplevde jag att jag kom ihåg mycket kring

16

låten och dess problem när jag väl började att mixa på nytt. Detta innebar ett visst försprång som också kan påverkat kvalitetsskillnaden i jämförelsen.

9.3 Uppfylldes arbetets syfte?

Jag upplever att arbetets syfte har uppnåtts men från en annan synvinkel än jag förutspått. Innan jag påbörjade mitt arbete hade jag en bild av att jag främst skulle utveckla mina färdigheter genom att lära mig mer om de specifika metoderna från varje tekniker och på så sätt bli mer skicklig på ett tekniskt plan. Men efter att jag nu utfört mina praktiska undersökningar så har jag kommit fram till att det inte är den tekniska aspekten som haft störst påverkan på min utveckling

Det absolut mest avgörande för att göra en bra mix är att ha rätt tänkesätt. Jag har under arbetets gång lärt mig en mängd nya tekniska trick och trix men det är inte det som gjort att jag blivit en bättre och mer mångsidig mixare. Genom att reflektera över de gemensamma nämnarna för de tre olika arbetsprocesserna så insåg jag tillslut att det viktigaste är att effektivisera flödet i mixningsprocessen genom att ha rätt tankesätt.

Vad jag menar med rätt tankesätt är att ha ett övergripande syfte med sin arbetsprocess. Det spelar egentligen ingen roll vilken ordning man gör saker i eller vilka metoder eller tillvägagångssätt man använder sig av så länge man vet varför och på vilket sätt de bidrar till processens helhet. Valet av metod bör inte bara utgå ifrån att det låter bra utan också utifrån hur det påverkar hela arbetsflödet. Om en metod låter bra för ett specifikt instrument men samtidigt påverkar flödet för hela mixen negativt så bör den kanske undvikas.

17

10 Slutsats

Det jag slutligen kommit fram till i mitt arbete är att det viktigaste för att mixa på en professionell nivå är att lägga fokus på tankesätt och flöde. Alla professionella mixtekniker har sina olika specifika metoder och verktyg för att ta sig fram. Vissa använder väldigt komplexa metoder och vissa enklare metoder men trots detta lyckas de alla skapa professionellt ljudande mixar. Skillnaderna i deras arbetsprocesser bidrar till olika karaktäristik men det är deras likheter som bidrar till en professionalism.

Arbetet har givit mig ny kunskap och nya perspektiv på mixning vilket bidragit till att jag kommit till insikten i vad jag behöver fokusera på för att bli en bättre mixtekniker. Jag behöver fortsättningsvis specificera vilka metoder som förenklar min arbetsprocess, sparar tid och bidrar till ett bättre arbetsflöde. Jag måste sluta tänka i termer av vilka metoder som är bra för enskilda element och fokusera på vilka metoder som är bra för helheten. Jag har också kommit till insikten i att jag måste å gå tillbaka och fördjupa mig i grunderna inom mixning då mina svagheter nu blivit mer uppenbara.

18

11 Referenser

Litteratur

Owsinski, Bobby (2017). The Mixing Engineer’s Handbook. Fourth Edition. Burbank: Bobby Owsinski Media Group Publishing.

Uppsats

Frid, Oliver (2017). ”Jag önskar att jag kunde prodda så här bra”. Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1107101/FULLTEXT01.pdf

Webbsidor

Accusonus (2018). Interview: Andrew Scheps on the evolution of audio technology. https://blog.accusonus.com/interview-andrew-scheps-evolution-audio-technology-1331 (hämtad 2020/01/22)

Audiofanzine (2016). Michael Brauer Explains His Compression Setup. https://www.youtube.com/watch?v=0PPXnw537Cs (hämtad 2020/01/26)

Audio Technology (2017). An Interview With Andrew Scheps. https://www.audiotechnology.com/features/an-interview-with-andrew-scheps (hämtad 2020/01/21)

Brauerizing (2014). Brauerizing: Techniques and Concepts. https://brauerizing.wordpress.com/ (hämtad 2020/01/26)

Chrislordealge (2019). Chris Lord-Alge is a 5-time Grammy-award winning Producer/Engineer/Mixer/Musician. https://www.chrislordalge.com/about (hämtad 2020/01/22)

Keyboardmag (2018). John Regenoct. Michael Brauer On Playing Your Mixer Like an Instrument. https://www.keyboardmag.com/gear/michael-brauer-on-playing-your-mixer-like- an-instrument (hämtad 2020/01/22)

Mbrauer. Q&A. https://www.mbrauer.com/q-a (hämtad 2020/01/26)

MWTM (2018). Michael Brauer live workshop at AES NY 2017. https://www.youtube.com/watch?v=joR2Osi-yho&t= (hämtad 2020/01/26)

MWTM (2020a). Mix With The Masters Andrew Scheps. https://mixwiththemasters.com/scheps (hämtad 2020/01/22)

MWTM (2020b). Mix With The Masters Chris Lorde-Alge. https://mixwiththemasters.com/lord-alge (hämtad 2020/01/22)

MWTM (2020c). Mix With The Masters Michael Brauer. https://mixwiththemasters.com/brauer (hämtad 2020/01/22)

19

Puremix (2017a) Andrew Scheps Mixing Template. https://www.puremix.net/video/andrew- scheps-mixing-template.html (hämtad 2020/01/21)

Puremix (2017b) Inside the Mix: Red Hot Chili Peppers w/Andrew Scheps. https://www.puremix.net/video/inside-the-mix-red-hot-chili-peppers-with-andrew- scheps.html (hämtad 2020/01/21)

Slate Academy (2019) Chris Lord-Alge Rock Mixing. https://app.slatedigital.com/academy/courses/484005/chris-lord-alge-rock-mixing (hämtad 2020/01/25)

Sound On Sound (2008). By Paul Tingen. Secrets Of The Mix Engineers: Michael Brauer. https://www.soundonsound.com/techniques/secrets-mix-engineers-michael-brauer (hämtad 2020/01/26)

Sound On Sound (2013). By Paul Tingen. Inside Track: Black Sabbath 13, Secrets Of The Mix Engineers: Andrew Scheps. https://www.soundonsound.com/people/inside-track-black- sabbath-13 (hämtad 2020/01/21)

Universal Audio (2011). Legendary Mix Engineer Michael Brauer Interview. https://www.uaudio.com/blog/michael-brauer-ua-interview/ (hämtad 2020/01/26)

Waves Audio (2017). Coldplay Mixer Michael Brauer on Starting a New Mix. https://www.youtube.com/watch?v=YVMoCtrVyJU (hämtad 2020/01/26)

FONOGRAM

Adele (2011), “Rumour Has It”, 21, London: XL Recording.

Coldplay (2011), “Every Teardrop Is A Waterfall”, Mylo Xyloto, Parlophone Records.

Grizzly Bear (2012), “Yet Again”, Shields, London: Warp Records Limited.

Jay-Z (2003), “99 Problems”, The Black Album, New York: Roc-A-Fella Records.

Mayer, John (2006), “Belief”, Continuum, New York: Columbia Records.

Red Hot Chili Peppers (2006), Stadium Arcadium, Los Angeles: Warner Records.

Red Hot Chili Peppers (2011), “Look Around”, I’m With You, Los Angeles: Warner Records.

20

Bilagor

Bilaga 1

Analys

Arbetsflöde, Generella tillvägagångssätt och Specifika metoder

Här beskriver jag i punktform de arbetsflöden, generella tillvägagångssätt och specifika metoder som varje enskild mixningstekniker använder sig av för att skapa sitt sound. Det är utifrån denna analys jag utgår ifrån i den praktiska undersökning av mitt arbete där målet är att utforska och efterlikna varje mixsteknikers arbetsprocess.

Bilaga 1.1

Andrew Scheps

Arbetsflöde

• Scheps börjar mixningsprocessen genom att lyssna igenom alla spår en och en för att lära sig hur alla instrument låter och vad de har för sound. Detta underlättar för att senare i processen kunna ha en klarare bild av vart i mixen de olika elementen ska placeras. Han lyssnar också igenom hela låten för att i mer generella drag göra sig en bild av låtstrukturen och vilken form de olika delarna ska ta. Frågor han kan ställa sig är exempelvis vilken storlek refrängen ska ha eller hur bred kontra smal versen ska sitta i panoramat (Owsinski 2017).

• Scheps börjar alltid med att mixa trummor följt av bas, gitarr, keyboards och sist sång. Allt annat som percussion och ljudeffekter kommer efter detta (Sound On Sound 2013). Anledning till att börja med trummorna är på grund av att de oftast har flest mikrofoner och är därav mest problematiska att mixa. Målet är sedan att stegvis låta resterande element omge och ta plats runt omkring trummorna (Audio Technology 2017).

• Mixningsprocessen delas upp i två huvudsakliga steg. Den första delen innebär att sätta grundljudet och grundbalansen för låten och den andra delen för att gå på djupet när det kommer till mer komplexa effekter och detaljer. Scheps definierar den andra delen som den kreativa sidan av mixning (Puremix 2017b).

• När grundljud och balans är satt går Scheps ej efter en specifik ordning utan hoppar fram och tillbaka mellan de olika elementen i mixen tills den är färdig (Puremix 2017b)

Generella tillvägagångssätt

• Scheps har en minimalistisk syn på de verktyg och plugins han använder sig av vid mixning. Anledningen till varför han exempelvis oftast använder sig av en Neve 1073 Equalizer är för att den har ett begränsat antal frekvensband. Att använda sig av mer icke komplexa och begränsade verktyg leder enligt Scheps till ett snabbare och mer intuitivt flöde och motverkar effekten av att stirra sig blind på exakta parametrar (Puremix 2017b).

• De plugins/verktyg som Scheps först sträcker sig efter för att lösa problem i en mix är följande: ProTools Eq3, Scheps 73 (Neve 1073), Lo-Fi och Sans Amp (Audio Technology 2017).

• Han routar alltid sina instrumentgrupper till en respektive VCA-fader för att på så sätt kunna styra flera parametrar samtidigt. Om exempelvis alla gitarrspår i en låt är för starka i nivå kan han med hjälp av en VCA-fader sänka alla gitarrerna samtidigt vilket bidrar till ett snabbare arbetsflöde (Audio Technology 2017).

• Scheps brukar använda mycket processering som exempelvis extra diskant och bas på sin mixbus för att ha ett bättre utgångsläge i början av en mix. Detta innebär han behöver göra mindre processering på varje enskilt spår vilket sparar tid (Puremix 2017b).

• Andrew Scheps är välkänd för att använda mycket parallellprocessering när han mixar som exempelvis parallellkompression. Detta gör att instrumentens transienter vid kompression hålls intakta vilket bidrar till ett mer punchigt sound. Istället för att processa ett ljud väldigt hårt så blandar han in olika parallella proccesseringar tillsammans med originalljudet för att på så sätt ge tyngd utan att förstöra det organiska hos originalkällan. Han skickar också vanligtvis flera instrument till samma parallellprocessering för att skapa ett lim mellan dem (Puremix 2017b).

Specifika Metoder

Andrew Scheps Mixing Template

• Mixbus Template • Neve 33609 Dual Mono (Ratio 1,5:1, Recovery 100ms, 3-4 db reduction). För kompression. • FairChild 670 Dual Mono (Threshold 0, Time Const 1, Mix 50%). För att ge extra harmonic distortion som bidrar till mer färg/värm/karaktär. • Brainworx M/S Eq (+1dB high shelf 8khz på sidorna, extra stereo widener). Bidrar till mer bredd, • Slate Virtual Channel (Brit N, Drive 6). För extra harmonic distortion som bidrar till färg/värme/karaktär. • Pultec EQP (Bandwidth 7, +3dB 100hz, +3dB 10khz). Ger mer diskant och bas. • Sonnox Oxford Limiter (Attack 1,04 ms, Release 0.05 ms, Soft Knee 5, 47% Inflator Enhance curve, 2-6dB limiting). För slutlig limiting.

• Trummor Template

• K-S Crush Aux: Parallellkompression för kick och virvel. DBX 160 (Ratio 4:1, 5–10 dB reduction i syfte att bara ta transienterna) • Drum Crush Aux: Parallellkompression för resterande trummor. FairChild 670 Dual Mono (Time Constant 1, 6dB reduction) • Fatso Aux: Parallellkompression för resterande trummor. Fatso Dual Mono (6db reduction) • Devil Loc Aux: Parallelldistortion för kick och virvel. Används för att få kick och virveln att låta mer lo-fi. Soundtoys Devil Loc (5 Crush, 4 Crunch, Release Fast, Darkness 0, Mix 10). • Snare Reverb Aux: Ett kort reverb i syfte att förlänga virvelns utklingning ej som effekt. Ett Ambience/Rumsreverb (ca 750ms) • Tom Verb Aux: Ett kort reverb i syfte att förlänga virvelns utklingning och i syfte att skapa djup. Lowpass filter (5khz), ett Ambience/Rumsreverb (ca 800ms), Soundtoys Little Microshift (V1, 100% Wet) • Tom Bus: En aux dit alla pukspår summeras. Pultec EQP (Bra starting point är 100hz 3db boost, 5khz 3db boost, Bandwidth 6-7) • Drum Dirt: Parallelldistortion för alla trummor. Lo-Fi (0,2 distortion), Izotope Trash 2. Ett bra komplement för att förstärka trummorna i en refräng.

• Bas och Gitarr Template • Bass Bus: En aux där alla basspår summeras. Eq3 (High/Lowpass), Helios Eq (60hz bump). • Guitar Bus: En aux där alla gitarrpår summeras. Eq3 (High/Lowpass), Helios Eq (60hz bump).

• Sång Template • Lead Vocals Bus: En aux där alla leadsång spår summeras. Eq, Phoenix 2 Tape Emulation och Rvox. • Lead Vocals Pultec Aux: Parallellkompression för sång. Endast mellanregistret i sång komprimeras. Pultec EQP (Bandwidth 6,5, 100hz Atten 4, 8khz Boost 5), LA-2A (Hipass 100hz, 20dB reduction och ännu en Pultec EQP (Bandwidth 6,5, 100hz Boost 6. 8k Atten 3). • Lead Vocal Combiner summering av av de två övre Lead Vocals och Lead Vocals Pultec. Eiosis De-esser och Waves L2. • Stereo Vocal Crush Aux: Parallellkompression för sång. Blackface 1176 (All buttons in, Attack 1, Release 7)

• Sång FX Template (främst för sång men kan användas för andra instrument med) • Vocal Verb Aux: Reverb för sång. Reverbtyp utifrån låt, Eq (Hipass130h, Lowpass 6600hz) • Slap Aux: Slap delay för sång. BBD Delay eller Roland Space Echo. • Spread Aux: Stereobreddare för sång. Eventide H910.

• Annat Template • Aphex Aural Exciter Aux: Parallellexciter som används för att ge instrument mer diskant. Aphex Aural Exciter. • Rear Bus Aux: Parallellkompression för allt utom trummorna i mixen som används hela tiden. Blackface/Bluestripe 1176 Dual Mono (ratio 2:1 eller 4:1, Attack 1, Release 5-7 beroende på låt, 4-5dB reduction) (Puremix 2017a)

Bilaga 1.2

Chris Lord-Alge (CLA)

Arbetsflöde

• Innan han börjar att mixa så gör han sina mixprojekt mer lättarbetade genom att bounca och mixa ihop många element som jobbar tillsammans som en enhet. Exempel på detta kan vara att bounca ihop alla körstämmor till ett stereospår. Detta kräver dock att man måste ta beslut kring balans och panorering innan bounce då det är svårare att justera i efterhand. CLA siktar alltid på att försöka få ner sina sessioner till 48 spår så att de får plats på ett 48 kanals mixerbord, detta gäller även för mixar i datorn. I vissa fall processar han även spåren innan bounce om det finns väldigt självklara problem som ändå kommer att behövas fixas i ett senare skede (Slate Academy 2019a).

• CLA börjar alltid med att snabbt dra upp alla faders och snabbt hitta en grundbalansen för låten. Han är inte så speciellt exakt i detta läge utan gör det i ett väldigt intuitivt flöde. Han balansera alla spår samtidigt och går inte i en specifik ordning (Slate Academy 2019b).

• CLA börjar med att mixa sång och bakgrundssång, och sedan generellt klaviatur, gitarrer, trummor, bas och ljudeffekter. Detta verkar dock inte vara en exakt ordning utan CLA hoppar fram och tillbaka mellan de olika instrumentgrupperna (Slate Academy 2019b).

• Han tar generellt väldigt snabba beslut och hoppar också väldigt mycket fram och tillbaka mellan olika spår och instrument för att lösa problem parallellt. Om det exempelvis finns ett problem med basfrevenserna i låten mixar han kick och bas samtidigt istället för individuellt. Han har ett intuitivt flöde som inte känns så strukturerat (Slate Academy 2019b).

Generella tillvägagångssätt

• När CLA mixar digitalt så försöker han efterlikna ett SSL 4000 E mixerbord i datorn genom emuleringar då han vanligtvis använder det mixerbordet när han mixar analogt. Exempel på emuleringar är han använder sig av är Waves SSL 4000 Channel Strip eller Slate Digital Virtual Mix Rack. Emuleringarna fokuserar främst på mixerbordets pre-amp, eq och kompressor (Slate Academy 2019b).

• Han börjar med att addera effekter som reverb och delay väldigt tidigt i mixningsprocessen (Slate Academy 2019b).

• När det kommer till eq så föredrar han generellt att addera än att subtrahera frekvenser (Slate Academy 2019a).

• Använder ofta samples på trummor för att skapa mer tryck, förstärka bas och diskant eller för att addera extra ambiens (Slate Academy 2019a).

• CLA:s signum är att ofta överdrivet förstärka diskant på olika element för att sedan kontrollera den med en kompressor som har en snabb attack. Detta gör att man kan få ut mycket diskant och tydlighet ur olika instrument utan att de upplevs som jobbiga att lyssna på (Slate Academy 2019b).

Specifika Metoder

• Mixbus: Virtual Mixbus SSL 4k E, FG- Red, en emulering av den compressor han använder analogt (Preset 01 CLA Rock, ratio 1,5:1, Release 2, Attack 4, Drive 0, 2-3 dB reduction) (Slate Academy 2019c).

• Vox/BV: VC SSL 4k E, SSL-Eq, Bluestripe 1176 (Ratio 4, Release 7, Attack 3, 3-5 dB reduction) eller FG-401 (Ratio 4:1, Attack 4, Release 2, 4-10 dB reduction), De- esser. Send → Vox Reverb och Vox Delay (Slate Academy 2019h).

• Gitarrer: VC SSL 4k E, SSL-Eq, Bluestripe 1776 (Slate Academy 2019g).

• Trummor: • Kick: VC SSL 4k E, SSL-Eq, FG-401 (Ratio 2:1, Release 1, Attack 5, 3 dB reduction)

• Virvel: VC SSL 4k E, SSL-Eq, FG-401 (Ratio 2:1, Release 1, Attack 3, 3-5 dB reduction)

• OH: VC SSL 4k E, SSL-Eq, FG-401(Ratio 4:1, Release 1, Attack 2, 3dB reduction)

• Rum: VC SSL 4k E, SSL-Eq, FG-401 (Ratio 2:1, Release 1, Attack 5, 3 dB reduction) förlängs med Send → Drum Reverb

• Pukor: VC SSL 4k E, SSL-Eq, FG-401 (Ratio 2:1, Release 1, Attack 5, 3 dB reduction)

• Hi-hat: VC SSL 4k E, SSL-Eq, FG-401 (Ratio 2:1, Release 1, Attack 4, 3 dB reduction)

• Samples: VC SSL 4k E, SSL-Eq, Send → Drum Reverb (Slate Academy 2019e).

• Bas: VC SSL 4k E, SSL-Eq, Bluestripe 1176 (Ratio 4, Release 7, Attack 3) (Slate Academy 2019f).

• Keys: VC SSL 4k E, SSL-Eq, FG-401 (Slate Academy 2019d).

• FX:

• Vox Reverb: Lexicon 480 Plate (Decay 2.00s, Pre-delay 150ms, mix 100%), SSL-Eq (Ta bort lite botten och diskant), FG-401 (Ratio 2:1, Release 2, Attack 5, 1-3 dB reduction) (Slate Academy 2019d).

• Vox Delay: D16 Repeater (¼ delay med 6ms skillnad mellan L och R, mix 100%), SSL-Eq (tar bort diskant och botten), Send → Reverb (för att mjuka till det, anting till vox eller drum reverb) (Slate Academy 2019d).

• Drum Reverb: Lexicon 480 Room (Decay 700ms, Pre-delay 0, mix 100%), SSL-Eq (adderar lite övre mellanregister) (Slate Academy 2019d).

Bilaga 1.3

Michael Brauer

Arbetsflöde

• Brauer börjar alltid med att lyssna igenom produktionsmixen av låten han ska mixa och funderar över vilken känsla låten försöker att förmedla. Ska låten förmedla glädje, ilska eller kanske något ledsamt? Det är inte förens han vet vilka känsla låten ska förmedla som han börjar mixa (Waves 2017).

• Målet är alltid att mixa utifrån låtens känsla och inte utifrån ett tekniskt perspektiv. Han försöker att så mycket som möjligt att utgå ifrån sin egen intuition och han ser på sina olika eq:s, kompressorer och annan processering som verktyg med olika karaktär för att förstärka olika känslor (Waves 2017).

• Brauer försöker att undvika att tänka och reflektera över sin mix under processens gång. Det är inte förens mixen är i sitt absoluta slutskede som han sätter sig ner och reflekterar över vad som är bra eller dåligt. Syftet är även här att följa sin intuition och magkänsla och inte fastna i kritiska tankar under själva processen (Waves 2017).

• Han börjar alltid med att mixa det element som är viktigast för låten först, oftast är det sång men det kan också vara något helt annat som en gitarr och en tamburin. Han bygger sedan mixen runt detta element (Waves 2017).

• Han jämför mixning med ett performance och säger i en intervju med Sound On Sound “I used to play drums, now I play an SSL” (2008).

• Eftersom han uteslutande mixar analogt så är en session aldrig mer än 44 kanaler. Om låten har fler än 44 spår så bouncar han ihop olika instrumentgrupper till ett mindre antal stereospår (Sound On Sound 2008).

• Han börjar alltid med att mixa den del av låten som är störst och mest komplicerad först för att få den att låta så stor som möjlig. Sedan kan han stegvis dra tillbaka processeringen under lugnare delar av låten. Om man börjar med att mixa exempelvis

versen först är chansen stor att man inte lämnat tillräcklig med dynamik för få refrängen att kännas stor (MWTM 2018).

• Brauer menar på att en välbalanserad mix nödvändigtvis inte innebär att det är en bra mix utan det är soundet som avgör om mixen lyckas förstärka låtens känsla (Sound On Sound 2008).

Generella tillvägagångssätt

• En metod han använder i slutskedet av sin mix är att lyssna på låten genom en radio. Brauer jämför radion med ett förstoringsglas som gör det tydligt om mixen håller ihop eller inte (Waves 2017).

• Brauer skickar inte alla sina instrument till en och samma mixbus med mixbusproccesring som annars är relativt vanligt. Han delar istället upp sin mixbusproccersing i flera grupper utifrån frekvens där han exempelvis komprimerar instrument med mycket låga frekvenser som trummor och bas tillsammans men mer mellanregisterstarka instrument som gitarrer på en annan bus. Det skapar enligt honom själv ett större djup och en bättre dynamik (Universal Audio 2011). Om alla spår skickas till samma mixbus med samma kompressor och man exempelvis höjer nivån på sången så kommer detta även påverkar instrument i det låga registret som trummor och bas. Detta problem kommer man alltså ifrån med Brauers multibus-system som är en stor del i hans sätt att mixa. Detta sätt att mixa på brukar kallas för Brauerizing (Mbrauer).

• Brauerizing syftar dock inte bara på hans multibus-system utan även hans unika sätt att mixa sång på samt sättet han använder sig av parallellkompression (Mbrauer).

• Brauer använder mer kompressorer som ett verktyg för att skapa olika sound och olika karaktär än för att faktiskt komprimera. Alla kompressorer har enligt Brauer olika karaktär som kan användas för att förstärka olika känslor i musiken (Audiofanzine 2016).

• Om han inte tycker att virvel eller kick eller andra trummor är tillräckligt bra för låten brukar han förstärka dessa med samples. Han byter dock aldrig ut trummor helt mot samples utan blandar in dem med originalspåret (Mbrauer).

Specifika Metoder

Brauerizing

Då Brauerizing utgår ifrån att mixa analogt så har jag valt att istället utgå ifrån en variant av hans mixstil som också är applicerbar i det digitala formatet. Detta är på grund av jag själv mixar digitalt i datorn.

• Mixbussar:

- Bus A: För instrument i det övre mellanregistret som sång, klaviatur och percussion. - Bus B: För instrument i det lägre registret som trummor och bas. - Bus C: För transientrika instrument i mellanregistret som gitarr. - Bus D: För instrument som behöver mer värme och som inte spelas staccato. Kan användas i kombination med föregående bussar. - Stereo Bus: Här summeras ABCD-bussarna. Individuella spår kan också skickas hit. Ingen processering på denna bus (Mbrauer).

Exempel på denna routing och processering utifrån Brauers tycke kan se ut såhär:

(Brauerizing 2014) • Processering för bus ABCD - Bus A: Neve 33609 (1-1.5 dB reduction), Pultec Eq (lite extra diskant och bas) - Bus B: Distressor (ratio 6:1, release efter låt, attack 10, hipass, dist 2, 1-1.5 dB reduction), 3 Bands Eq (100hz +1dB, 3khz +1dB, 8-10khz +1dB, eller eq efter behov) - Bus C: Pendulum ES-8 (Mode fast, 1dB reduction) - Bus D: Edward the Compressor (Release 2, Attack 3, Mode VCA, Slope 3, Stereo 150% Compression 2, Transient Release 10). Andra limiters med widener fungerar också (Mbrauer).

• Lead-Sång. Routing och processering. - Lead-sången delas för upp på två spår, ett för verserna och ett annat för refrängerna. - Lead-sången skickas sedan till fem olika kompressorer som blandas efter tycke för att slutligen skickas till den oprocessade stereo bussen (Brauerizing 2014).

- De 5 kompressorerna ska helst vara av olika typ och karaktär för att tillsammans har större flexibilitet och kunna skapa ett större sound (Mbrauer).

Exempel på hur denna routing och processering kan se ut:

(Brauerizing 2014)

• Processering på enskilda spår - Använder mycket parallellkompression för att skulptera sina ljud utifrån önskad karaktär. Samma kompressor kan användas av flera instrument. - Även om mycket görs i parallella kedjor så använder Brauer processering direkt på de individuella spåren med som framförallt eq men även kompression de fall det behövs (Mbrauer). - Processering på de enskilda spåren ser väldigt olika ut från låt till låt men här är lite inspiration på hur hans processering kan se ut utifrån när han mixade låten Violet Hill av bandet Coldplay:

• Trummor: - Kick och Virvel: Neve 1083 Eq. - Rum: ADR Compes Compressor. - Pukor: Pye Compressor, Chandler Emo Compressor och Urei 1176.

• Bass: Uppdelad på två spår. Ena spåret med lowend gick igenom EAR 660, Altec 436B och Moog MKPE Eq, alla som inserts. Andra spåret utan lowend genom Dbx 160, och skickad genom Akai S612 för distortion.

• Gitarrer: - Elgitarr: EMI Chandler TG1, Lexicon PCM42. - Akustiskgitarr: API 525, API 5502.

• Piano: Urei LA3A, Focusrite 115 HD Eq.

• Sång: Lead-sångs kedjan plus de-esser och effekter som reverb och delay. (Sound On Sound 2008)

Bilaga 2

Utvärdering och Reflektion

Bilaga 2.1

Andrew Scheps

Jag tycker att Scheps arbetsprocess till många delar påminner om hur jag själv brukar mixa. Jag syftar framförallt på själva arbetsflödet där man börjar med att processera mixbussen först för att få ett bättre ljudande utgångsläge innan man börjar att mixa de individuella elementen i mixen. Att lyssna igenom varje individuellt spår innan mix och att sedan börja med att mixa trummor först är något som jag också är van vid att göra sen tidigare.

Trots min igenkänning av att använda mixbusproccsering så blev jag chockad över hur mycket processering han vågar använda på sin mixbus i jämförelse med vad jag själv brukar. Det positiva med detta var att det sparade mig mycket tid och jag kom fram till en relativt välljudande mix snabbt. Det negativa var dock att det trängde in mig i ett hörn och gav mig mindre frihet när det kom till de individuella elementen i mixen. Det var svårt att förhålla sig till det när det kom till att exempelvis eq:a då den adderade diskanten och basen på mixbussen på sättovis lurade mig till att saker lät bättre än vad de egentligen gjorde. Detta resulterade i att mina mixar blev lite grumliga och otydliga i lägre mellanregistret.

Något jag verkligen gillade med Scheps sätt att mixa på var den energi det skapade. Eftersom så mycket i hans metoder bygger på parallellkompression så skapade det en väldigt stark intensitet i soundet och en typ av skitighet som jag gillar och även känner igen från hans egna mixar.

Parallellkompression i sig är inget nytt koncept för mig men Scheps applicerar det på en helt annat sätt än jag tidigare gjort. Parallellkompression är oftast det jag sträcker mig efter sist i kedjan för att ge ett ljud en extra knuff medan Scheps istället har det först i kedja för att sedan forma ljuden in i kompressorn. Detta är något jag kommer ta med mig i framtiden då det snabbare förhöjer instruments olika karaktär och bidrar till en mer intressant ljudbild. Det kan framhäva intressanta element i ett ljud som jag i vanliga fall kanske omedvetet redan rensat bort i tidigare steg.

När det kommer till att mixa sång så brukar jag se det på två sätt, antingen så skulpterar man instrumenten runtomkring sången för att skapa plats eller så låter man sången vara tillräckligt stark och genomträngande för att få plats framför instrumenten. Jag skulle säga att Scheps metod mer lutar åt det sistnämnda då han väntar med att mixa sången till sist. På ett sätt är jag lite delad kring detta. Jag gillar verkligen sättet han att processerar sång på då det verkligen skapar ett stabilt och genomträngande sångljud. Å andra sidan tycker jag att man gör sig själv en otjänst genom att mixa in sången sist då risken för att glömma bort att lämna plats till sången är stor. Jag tycker att tillvägagångssättet att placera sången framför resten av mixen kan göra mixen otydlig och skymma andra element som också behöver få höras. Detta var något jag framförallt reflekterade över på min första mix.

Jag har fått en helt ny bild av syftet kring att använda en stereo-widener. Jag har alltid sett på stereo-wideners som ett sätt att antingen få något i mono att låta stereo eller att överdriva något som redan är i stereo att låta ännu bredare. Jag har alltid haft en förutfattad mening

kring att stereo-wideners skapar fasproblem och mest låter onaturligt eller dåligt. Andrew Scheps har en stereo-widener på sin mixbus men i ett helt annat syfte. Om man har hörlurar på sig och lyssnar på ett instrument i mono som är 100% panorerat till höger eller vänster kan instrumentet upplevas som väldigt isolerat. En stereo-widener använder fasskillnader för att skapa bredd vilket innebär att ett 100% panorerat ljud också kommer att läcka över lite på den motsatta sidan. Detta motverkar i sin tur den där känslan av ett ljud som sagt låter isolerat eller som att det befinner sig bakom huvudet. Detta är något jag absolut kommer fortsätta att använda.

När det kommer till resultatet av min två mixar utifrån Scheps så upplevde jag hans metoder fungerade rätt lika oavsett material. De två låtarna jag mixade var väldigt olika när det kom till både genre och instrumentering men trots detta kände jag aldrig att metoderna var anpassade för en viss stil utan kändes ganska transparenta.

Sammanfattningsvis så var det jag gillade allra mest den energi och intensitet som hans metoder bidrog till, framförallt på trummor och slagverk. Det är oftast energin i musiken jag själv har svårast för att hitta och förstärka när jag mixar och det är något jag kommer ta med mig från just denna undersökningen. Jag upplevde själva mixningsprocessen som väldigt underhållande och rolig eftersom man i ett tidigt stadie använder mycket aggressiv och karaktärsformande processering som gör mixningen mer kreativ än teknisk. Jag upplevde också överlag att metoderna bidrog till ett snabbare arbetsflöde än jag är van vid.

Bilaga 2.2

Chris Lord-Alge (CLA)

Jag upplevde CLA:s metoder och tillvägagångssätt som väldigt standard utifrån min undersökning. Det finns en enkelhet i hur han jobbar som på något sätt spräcker myten kring om att mixning ska vara så himla komplext. Hans sätt att mixa bygger inte på massa hemliga trick och trix utan på den grundläggande kunskapen jag tror många av oss som mixare redan besitter. Det finns en anledning till att balansering, eq och kompression är de mest grundläggande stegen i en mix och det är något som CLA visar tydligt på.

Jag upplevde att det både fanns positiva och negativa aspekter av CLA:s enkelhet. Att under den största delen av processen begränsas sig till en eq och en kompressor gjorde att beslut kring det tekniska minskades och fokus på musiken ökade. Jag upplevde att detta både sparade mig energi och tid vilket i sin tur bidrog till ett mer intuitivt arbetsflöde. Av erfarenhet minskas beslutsförmågan efter hur länge man spenderat på en och samma låt och CLA:s sätt att arbeta på var en bra strategi för att motverka detta. Detta är ett tillvägagångssätt jag själv har försökt använda mig mer av under den senaste tiden av samma anledning och att se att även en professionell mixare genomgående håller sig till grunderna och ett minimalistiskt spann av verktyg var väldigt positivt.

Det negativa jag upplevde med CLA:s sätt att mixa på är att jag får uppfattningen av att den är anpassad för mer välljudande inspelningar. Man kommer väldigt långt på en eq och en kompressor men inte hela vägen. I situationer med sämre ljudande inspelningar upplevde jag ibland att det inte riktigt räckte till. Jag antar att CLA har en assistent som redan innan mix ser till att polera bort skavanker, brus etc. vilket underlättar för det minimalistiska tillvägagångssättet men som också ger en liten otydlig bild av vad som ligger till grund för

hur hans mixar låter. Trots att jag försökte att hålla min approach vid mix så lik CLA:s som möjligt kom det situationer där jag var tvungen att ta till andra metoder för att få det att fungera.

En annan grej som tillför till det minimalistiska tillvägagångssättet är förberedelserna inför mix. Jag gillar verkligen approachen att bounca ihop instrumentgrupper som spelar tillsammans till ett stereospår, exempelvis flertalet körstämmor eller gitarrspår. I den första låten jag mixade gick jag från ca 100st individuella instrumentspår till 45st med denna metod. Jag är medveten om att det finns andra metoder för att processa flera spår samtidigt men det finns en psykologisk aspekt av att inte behöva ha koll på 100 spår samtidigt. Detta underlättade för beslutstagandet, sparade tid och vilket i tur bidrog till att jag kunde fokusera mer på musiken än det runt omkring. Detta är något jag absolut tar till mig och kommer att fortsätta att göra i framtiden.

Något som först förvånade mig var bristen på instrumentbussar men detta visade sig senare vara en positiv aspekt. Utifrån min efterforskning verkar CLA inte skicka sina instrumentgrupper till individuella bussar som att exempelvis skicka alla trumspår till en trumbus, alla gitarrer till en gitarrbus osv. Anledningen till varför jag själv brukar göra detta är för att dels kunna processera flera spår samtidigt men också för att snabbt kunna solo- lyssna på flera spår samtidigt. Det som jag insåg var positivt med att inte ha denna möjlighet var att jag solo-lyssnade allt mindre. Det är tidskrävande och omständligt att klicka på solo- knappen på varje individuellt spår och av ren lathet bidrog det till att jag mixade de flesta instrument i osolat läge. Detta bidrog i sin tur till ett större helhetstänk där jag fokuserade på soundet av helheten och inte av varje individuellt instrument.

När det kommer till resultatet av mina två mixar så upplevde jag att det fanns andra faktorer än bara CLA:s arbetssätt som hade en påverkan. Den första låten var av genren metal som jag vanligtvis inte brukar mixa och låten i sig var ganska komplex. Såhär i efterhand kanske jag skulle valt en simplare låt då jag upplevde att dess komplexitet ibland tog fokus och energi från undersökningen. Jag är visserligen nöjd utifrån förutsättningarna men resultatet hade kunnat slipats på.

Min andra mix som var inom pop/rock genren lyckades jag betydligt bättre med och eftersom den var mer hanterbar hamnade den också mer i linje med undersökningen. Min uppfattning av CLA:s sätt att mixa på var dock ganska lika för båda mixarna och jag upplevde aldrig att det fungerade bättre på det ena eller andra materialet. Skillnaderna i resultatet mellan de två mixarna berodde som sagt mer på min egen kunskap kring genrerna.

Sammanfattningsvis införskaffade jag mig absolut ny kunskap som jag kan få användning av i framtiden men CLA:s metoder och tillvägagångssätt var heller inte något extraordinärt som jag inte hört talas om tidigare. Undersökning kring CLA gav mig främst en viktig påminnelse kring hur viktiga grunder inom mixning är och hur lätta de är att glömma bort i havet av komplexa trick och trix.

Bilaga 2.3

Michael Brauer

Det har varit väldigt intressant och givande att testa på att mixa som Brauer men på samma gång svårt. Brauer är nog den av de professionella teknikerna som jag har haft svårast att skapa mig en övergripande bild av då hans sätt att mixa på inte är helt lätt att förstå sig på. Trots att jag lärt mig mycket så upplever jag att den praktiska undersökningen förmodligen var rätt långt ifrån den komplexa nivå Brauer själv ligger på.

Det första som slog mig kring Brauer var egentligen inte hans metoder utan hans filosofi kring mixning. Det var väldigt nyttigt och intressant att se på mixning utifrån ett känsloperspektiv istället för ett tekniskt perspektiv, något som Brauer förespråkar. Det handlar om att försöka analysera vilken känsla låten vill förmedla och sedan ha det som utgångspunkt i sitt mixande. Jag upplevde att detta gav mig mer frihet och ett lugn i mitt mixande som jag ofta saknar. Det var väldigt uppfriskande att bara fokusera på huruvida saker och ting kändes rätt och inte kring de tekniska aspekterna. Ibland tror jag tekniken kan göra en blind för vad musik egentligen handlar om. När majoriteten av människor lyssnar på musik inklusive mig själv så är det känsla man fastnar för och inte huruvida EQ-kurvan på virveltrumman är korrekt eller inte. Att genom större delen av processen utgå ifrån låtens känsla som Brauer som sagt förespråkar var en ögonöppnare och en viktig påminnelse för mig själv som jag absolut ska fortsätta att utgå ifrån i framtida projekt.

När det kommer till Brauers multibus-system så är jag glatt överraskade även om jag fortfarande har en del frågetecken. Jag tycker att systemet att dela upp mixbuskompressionen på flera bussar utifrån instrument fungerade bra och jag gillade verkligen hur de valda kompressorernas karaktär bidrog till varje instrumentgrupp. Det gav en väldigt bra startpunkt och tillförde ett visst djup till mixarna. Detta är något som jag vill fortsätta att använda i framtiden då jag upplevde det som mer flexibelt än att skicka allt till samma mixbuskedja. Det hade dock varit intressant att göra ett A/B-test mellan denna metod och att skicka allt till samma mixbuskompressor för att se om det soundmässigt är värt den extra uppdelningen eller om det mer är en placebo-effekt.

De frågetecken jag dock har kring mulitbus-systemet är främst kring bus D. Bus A är för allt i det övre mellanregistret (klaviatur, syntar, stråk, bakgrundsång etc.), Bus B för allt i det lägre registret (bas, trummor etc.), Bus C för allt i mellanregistret (framförallt gitarr) men bus D får jag inget grepp om. Förklaringen till bus D är att det är en extra bus för att ge värme till instrument som behöver det. Detta tolkar jag som att man exempelvis skulle kunna skicka ett piano som är lite vasst i tonen till både bus A och D samtidigt. Jag har dock också läst om att bus D skulle kunna vara för effekter som reverb och delay eller för bakgrundssång vilket också låter rimligt då bus D har en stereo widener som skulle kunna vara passande för just dessa element. Jag testade att använda bus D för båda syftena men tyckte inte att det tillförde så mycket och det slutade med att jag knappt fick någon användning av den. Detta skulle såklart kunna bero på att jag inte hade tillgång till exakt samma processering som Brauer och kanske därav inte fick ut samma effekt. I framtiden kommer jag nog bara hålla mig till bus A, B och C och endast använda D som en backup för mer udda instrument eller ljudeffekter som inte passar in i de resterande bussarna.

Förutom Brauers multibus-system och hans unika sätt att mixa sång, som jag för övrigt kommer till lite senare, så hade jag lite svårt att få ett tydligt grepp om hans generella

tillvägagångssätt. Jag upplevde att både Andrew Scheps och CLA hade en väldigt tydlig strategi från start till slut medan Brauer hade ett mer flytande tillvägagångssätt. Scheps börjar alltid att mixa trummor, CLA börjar alltid med sång och Brauer med det element som är viktigast för låten. Scheps använder främst processering av märket Neve, CLA av SSL och Brauer av det som förstärker låtens känsla. Dessa påståenden är såklart extremt övergripande men det går snabbt att se ett tydligt mönster. Brauers sätt att mixa på styrs av känsla och intuition och inte det tekniska. Att jag i min praktiska undersökning skulle kunnat utgå ifrån Brauers egna känsla och intuition är såklart en omöjlighet och därför blev dessa mixar mycket mer drivna av min egen magkänsla än föregående mixar. Jag försökte såklart utgå ifrån mer specifika saker som att exempelvis främst använda parallellkompression för att forma instrumentets karaktär men många beslut kring processeringen blev också utifrån mitt eget tycke och smak.

Hans unika sätt att mixa sång på var också väldigt intressant men också svårt. Jag gillar verkligen Brauers sångljud på de mixar av honom jag lyssnat på och jag blev också nöjd med det sound jag själv lyckades åstadkomma med hans metod. Det gav helt enkelt ett bra resultat. Det som jag dock hade svårt för att avgöra var huruvida denna komplexa metod gav ett bättre resultat än ett mer traditionellt sätt att mixa sång på. Jag upplevde att denna metod bidrog till ett väldigt fylligt och naturligt sångljud men jag är också rädd för att komplexiteten bidrog till en placebo-effekt där jag lurade mig själv att det lät bättre än hur jag vanligtvis mixar sång. Här hade det också varit intressant att göra ett A/B-test mellan Brauers metod och en mer traditionell approach för mixning av sång för att tydligare höra och förstå skillnaderna.

Även om resultatet av mixarna inte står i centrum i just denna delen av den praktiska undersökningen så blev dessa enligt mig de två bästa. Om detta beror på att materialet jag mixade var av högre kvalité än föregående mixar eller om det helt enkelt berodde på Brauers metoder är lite svårbedömt men samtidigt är detta ingen jämförelse av resultat. Jag tror att detta också kan ha med att Brauers metoder lämnade mig mer frihet till att ta egna beslut. Likt föregående arbetssätt så upplevde jag aldrig att metoderna fungerade bättre på viss typ av genre utan båda mixarna gav mig en liknande upplevelse kring hans sätt att arbeta på.

Bilaga 3

Mixade låtar

”Praktisk undersökning 1”

PU1 Andrew Scheps Mix 1 – “Hearts In Atlantis” - Model Decoy

PU1 Andrew Scheps Mix 2 - “Mouche” – Banda Magda

PU1 CLA Mix 1 - ”365” - Amaranthe

PU1 CLA Mix 2 – “Why Don’t You”

PU1 Michael Brauer Mix 1 – “Pink as Floyd”- Red Hot Chili Peppers

PU1 Michael Brauer Mix 2 –” Lifeboats” – Will Knox

”Praktisk undersökning 2”

PU2 Gammal Mix – ”Lake Effect Kid” - Fall Out Boy

PU2 Ny Mix - ”Lake Effect Kid” - Fall Out Boy