Den Svenska Fotbollens Möte Med Globaliseringen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
DEN SVENSKA FOTBOLLENS MÖTE MED GLOBALISERINGEN ANNIKA ELIASSON LÄRARUTBILDNINGEN MALMÖ HÖGSKOLA Abstract Sedan järnridåns fall har globaliseringen tagit fart på allvar, något som inte minst förändrat de förut- sättningar som idrott bedrivs under. Den här studien tar fasta på hur svensk fotboll förändrats genom globaliseringen under 90-talet. Inom såväl dam- som herrfotboll i Sverige har utbytet med andra länders fotboll accelererat, framför allt sedan Sverige blev EU-medlem. Genom att undersöka svenska fotbolls- spelares migration utomlands och varifrån svenska fotbollsklubbar rekryterar utländska spelare går det att bedöma globaliseringens inflytande på svensk fotboll. Den här studien visar att globaliseringens möte med svensk fotboll går att lokalisera specifikt i såväl tid som rum. Tidsmässigt går det att placera den här processen genom att analysera spelarmigrationen i ett generationsperspektiv. Rumsmässigt går det att urskilja tydliga avgränsade domäner som spelarna rör sig inom (och mellan). Även om detta gäller för både dam- och herrfotboll, så skiljer sig dam- och herrfotbollen i Sverige högst påtagligt åt när det gäller hur globaliseringens inflytande kommit till uttryck. Detta, och de följder det kan få för fot- bollens (och idrottens) framtid, diskuterar och analyserar den här studien. Tack till: Jag vill tacka personalen på Idrottsmuseet i Malmö, där jag samlat in största delen av mitt material. På Svenska fotbollförbundets kansli har Göran Blomgren, Thomas Saleteg och Kenneth Wilén hjälpt mig att komma igång, bl.a. genom att förse mig med en fil med övergångar inom svensk damfotboll 1998 – början av 2002. Vidare vill jag tacka det europeiska sociologförbundets nätverk Society and sports för intresserade kommentarer vid förbundets sjätte konferens i Murcia 2003. Ett särskilt tack ska också Mats Franzén vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, ha för kloka analytiska råd, Per Hillbur vid Teknik och samhälle, Malmö högskola, för all hjälp med att förstå vad tidsgeografi är och Torbjörn Andersson vid Lärarutbildningen, Malmö högskola, för läsning och kommentarer. Mina statsvetarkollegor på Malmö högskola ska också ha ett stort tack för stöd, uppmuntran och kommentarer. Den här studien har finansierats av Centrum för idrottsforskning. Annika Eliasson Den svenska fotbollens möte med globaliseringen 1 Inledning Under 1990-talet har, bland annat i efterdyningarna av järnridåns fall, globaliseringen kommit att förändra villkoren för många företeelser i samhället, däribland inte minst idrotten. Den här studien undersöker vilket inflytande globaliseringen haft på dam- och herrfotbollen i Sverige sedan 1990- talets början. Syftet är att kartlägga den svenska fotbollens utbyte med utlandet när det gäller spelar- migration, påvisa vilka utvecklingstendenser som kommit att göra sig gällande och vad de kan få för framtida betydelse. Dessutom analyserar studien hur dessa resultat förhåller sig till befintlig globali- seringsteori och presenterar en modell för analys av migrationsdata på individnivå. Vad är då globalisering? Enligt Joseph Maguire (1999:12) har begreppet använts sedan 1980-talet, dock utan en stringent entydig definition. En minsta gemensam nämnare kan dock sägas vara tanken att lokala och globala förhållanden blivit alltmer beroende av varandra. Detta är något som analyserats av bl.a. Anthony Giddens (1990), Mike Featherstone, Scott Lash och Roland Robertson (Feather- stone, Lash & Robertson, 1995; Featherstone, 1991a, 1991b; Robertson, 1992). Den mest om- fattande analysen står dock Manuel Castells för i The Information Age: Economy, Society and Culture (1996-98). Gemensamt för deras teorier är att de hör hemma på makroplanet, där de vill beskriva och förklara globalisering som en process där ekonomiska och sociala skeenden fram- bringar en integration över nationsgränser. Detta har i sin tur betydelse för de kulturella förhållan- dena, som då tenderar att bli alltmer lika varandra över världen och inte minst att anpassa sig till västerländska (och då särskilt amerikanska) normer. Mycket av den globaliseringsforskning som utförts inom idrottsvetenskapen utgår också från att globaliseringen förändrar de kulturella värden som kommer till uttryck inom idrotten. Även om de flesta globaliseringsteorier således ligger på makroplanet har t.ex. Zygmunt Bauman (1998) påtalat att globaliseringen slår olika mot olika indi- vider och grupper inom ett och samma samhälle. Han menar att vinnarna på globaliseringen vanligtvis är de mest välbeställda inom samhället, eftersom de kan dra fördel av de ökade rörelsemöjligheter globaliseringen erbjuder. Ju mer marginaliserad en grupp eller individ är, desto mer ”inlåst” blir den i sin ursprungliga omgivning. Detta är något som jag menar kan komma till uttryck i migrationen av fotbollsspelare. Därför kommer jag att pröva detta antagande i den här studien. Eftersom Bauman menar att det vanligtvis är en elit som vinner på globaliseringen, är det här på sin plats att jag definierar vad jag menar med en elit. Här ansluter jag mig närmast till definitionen hos Vilfredo Pareto: ”de starkaste, de mest energiska, och mest kapabla” (1973:13). Pareto utvecklade egentligen sin definition för att diskutera politiska maktförhållanden och maktförskjutningar, något jag menar att man kan ifrågasätta om den lämpar sig för (se vidare i Eliasson, 1998:57; Bottomore, 1964:5-6). Som generell definition menar jag dock att den går att tillämpa t.ex. inom idrotten. Därmed kommer tonvikten i den här studien att ligga på fotbollsspelare som kan sägas tillhöra denna elit genom att de spelar eller spelat på hög nivå, t.ex. i allsvenskan eller i något av de svenska lands- lagen (även under seniornivå). Globalisering är alltså något som även idrottsforskningen intresserat sig för (se t.ex. Maguire, 1999, Miller, Lawrence, McKay & Rowe, 2001). Den mest framträdande riktningen inom detta område utgår från Norbert Elias’ figurationssociologi, som han anpassat till idrottsområdet till- sammans med Eric Dunning (Elias och Dunning, 1986) och som t.ex. Grant Jarvie och Joseph Maguire (Jarvie & Maguire, 1994; Maguire, 1999) ansluter sig till. Figurationssociologin vill upp- häva motsättningen mellan aktör och struktur genom att hävda att samspelet mellan individer, som är ömsesidigt beroende av varandra, förändrar sociala figurationer. Samtidigt påverkar de sociala figu- rationerna de processer som i sin tur förändrar dem; samspelet mellan sociala figurationer och sociala processer är alltså ömsesidigt. Därför menar jag att figurationssociologin borde lämpa sig för att analysera mötet mellan den svenska fotbollen och globaliseringen. Barrie Houlihan (2003:345-63) pekar på en del problem med att använda begreppet globalisering, inte minst i samband med idrottsforskning. Ofta används termen globalisering på ett diffust, odefini- erat sätt, som gör det svårt att använda som ett analytiskt begrepp. Ett stort problem är att det kan användas för att avse såväl en process som det tillstånd denna process leder till. Detta behöver dock inte vara ett problem för en figurationssociologisk analys, eftersom processen och tillståndet då alltså samspelar med varandra. Ett annat problem, som hänger samman med det föregående, är svårigheten att avgöra vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att kunna tala om en fullbordad globalisering. Ytterligare ett problem är att bedöma vilken omfattning de globaliserande krafterna har i förhållande 2 Den svenska fotbollens möte med globaliseringen Annika Eliasson till hur de bemöts i de geografiskt definierade områden de verkar i. Allt detta är värt att ha i åtanke under analysens gång. I den här studien definierar jag globalisering i första hand som en process, kännetecknad av tilltagande spelarmigration över gränserna och en uppluckring av de nationella regelsystem som kontrollerar denna migration (som Houlihan [2003:346] benämner internationali- sering resp. liberalisering). Drivkrafterna bakom denna process är i grund och botten ekonomiska. Jag vill också på samma sätt betrakta den svenska fotbollen som en process snarare än som något statiskt, eftersom den såväl förändras som bidrar till en förändring. För att kunna följa hur sociala figurationer och processer förändras över tid tar figurations- sociologin gärna ett långsiktigt historiskt grepp över sina studieobjekt. Detta talar för en historiskt orienterad analys. Med tanke på att jag avser att undersöka hur globaliseringen påverkar olika indi- vider och grupper inom svensk fotboll tänker jag använda mig av en individorienterad metodologi, närmare bestämt av generationsteori såsom den utformats av Karl Mannheim (1952). Detta kräver dels en form av historieskrivning som klarlägger vilka influenser som kan ha haft betydelse för svenska fotbollsspelares karriärmöjligheter utomlands beroende på vilken generation de tillhört, dels individdata för berörda spelare. För de utländska spelare som kommit till Sverige behövs också, förutom motsvarande individdata, en historieskrivning som tar fasta på deras möjligheter att etablera sig inom svensk fotboll. Det finns en del analyser av idrottares rörlighet över gränser (t.ex. Bale och Maguire, 1994; inom herrfotboll Lanfranchi och Taylor, 2001), som kan bidra till förståelsen, liksom övergripande migrationsteori (t.ex. i Castles och Miller, 2003). På detta vis får studien också en nödvändig rumsmässig dimension, som jag kommer att relatera till den tidsmässiga. Med tanke på att den här studien täcker både dam- och herrfotboll är det självfallet viktigt att vara medveten