Människan Och Verket Denna Skrift Tillägnas Professor Nils Bejerot På
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Nils Bejerot — Människan och Verket Denna skrift tillägnas professor Nils Bejerot på sextiofemårsdagen den 21 september 1986 Nils Bejerot — Manniskan och Verket Kronologisk bibliografi, recensioner och intervjuer redigerade av Marie-Louise Persson m. fl. CARNEGIE DOKUMENTATIONSSERIE NR 9. Innehåll Företal av Svenska Carnegie Institutets styrelse........................................... 6 Människan och Verket – en intervju av Jonas Hartelius............................. 7 En vägledning till kunskap av Staffan Myrbäck .......................................... 48 Bejerots böcker – en presentation med urval av recensioner av Staffan Myrbäck........................................................................................ 50 Barn – Serier – Samhälle ....................................................................... 51 Dödsolycksfalleni Sverige 56 Läkemedelsinformation......................................................................... 58 Narkotikafrågan och samhället 60 Narkotika och narkomani...................................................................... 65 Inlägg i narkotikadebatten 70 Addiction and Society 75 Addiction – An Artificially Induced Drive 78 Omhändertageni Humlegården............................................................ 80 Narkotikamissbruk och narkotikapolitik.............................................. 83 Missbruk av alkohol, narkotika och frihet ............................................. 86 Missbruk och missförstånd 89 Missbruk och motåtgärder 92 Vardagsbilder........................................................................................ 93 Somatiska komplikationer vid narkotikamissbruk 96 Knark – aldrig!....................................................................................... 96 Svensk beroendelitteraturl................................................................... 97 Kronologisk bibliografi sammanställd av Marie-Lousie Persson ................ 98 Alfabetiskt register sammanställt av Anna-Stina Eklund.......................... 153 Tabula Gratulatoria.................................................................................. 172 Alfabetiskt register över intervjuade personer ............................................... 181 Företal Professor Nils Bejerot har under mer än tjugo år varit en ledande forskare och debattör med djupt engagemang i olika samhällsfrågor, från kriminal- och narkotikapolitik över psykiatri och socialtjänst till massmediafrågor. Redan till Nils Bejerots sextioårsdag den 21 september 1981 planerades att utarbeta en kronologisk bibliografi över hans verk. Svenska Carnegie Insti- tutet har övertagit ansvaret för slutförandet av denna bibliografi. På institu- tets uppdrag har bibliotekarie Marie-Louise Persson sammanställt och redi- gerat materialet. Sekreterare Anna-Stina Eklund har utarbetat det alfabe- tiska registret. Generalsekreterare Jonas Hartelius har genomfört den skrift- liga intervjun med Nils Bejerot. Redaktör Staffan Myrbäck har haft hand om övriga intervjuer, utarbetat övrigt material och utvalt de recensioner som omtryckts. Med utgivandet av skriften Nils Bejerot — Människan och Verket till hans sextiofemårsdag har Svenska Carnegie Institutet önskat hylla Nils Bejerot för hans ovanliga gärning och samtidigt ge en bred orientering om hans arbete och en vägledning till detta. Stockholm den 21 september 1986 Carl G. Persson Carl Langenskiöld Sten Johansson Sten Walberg Bertil Åberg 6 Carnegie Dokumentationsserie (CDS) 9 Nils Bejerot — Människan och Verket En intervju av Jonas Hartelius Nils Bejerot har sedan mitten av sör i Uplandsbanken i Norrtälje, 1960-talet varit en av de mest där jag hade hela min spännande uppmärksammade samhällsde- och äventyrsfyllda barndom fram battörerna i Sverige. Han har till femton års ålder, 1936, då far haft en bred verksamhet som lä- blev förflyttad till bankens kontor i kare, forskare, lärare, folkbilda- Östhammar. re, debattör och författare. I ett Farfar hade haft bondgård i försök att teckna en allsidig bild Hammarby i Väddö, men den var av Nils Bejerot och hans arbete under hela hans verksamma tid ut- gjordes denna intervju i skriftlig arrenderad, då han, Johan Johans- form (med början den 9 mars son, var traktens skrivkarl som 1986). ordnade med testamenten, boupp- teckningar, auktioner, inlagor och Från småstad till sanatorium skrivelser och därtill var kommu- 1. Berätta vem Du är och varifrån nalordförande med sockenkontoret Du kommer! hemma i köket. Jag hade den enorma turen och för- Farfars far, Jan Ersson, hade dri- delen att få växa upp i en småstad vit jordbruket men var också hä- eller rättare sagt i två. Far var kas - radsdomare, dvs. äldste nämnde- Carnegie Dok umentationsserie (CDS) 9 man, kyrkvärd och postroddare på sträckan Grisslehamn-Åland. Ekan står numera på Postmuseet. På mors sida finns det bara roslagsbön- der, småbrukare och dragoner långt in i storskogarna och historien. Jag är med andra ord en tvättäkta ros- pigg, en sådan som ser stockholm- are som miljöföroreningar i skär- gården. Jubilaren efter cykelolycka 1930, med 2. Beskriv den miljö där Du växte underarmsfraktur, gips, mitella och lek- upp! kamrater vid Tullgården i Norrtälje. Det verkligt fina med småstadsmil- jön var att alla kände alla. Det gav Litet provokativt vill jag hävda en trygghet och stabilitet åt männi- att jag tror att människan som skorna och åt det lilla samhället. flockvarelse är biologiskt dispone- Den informella sociala kontrollen rad för att bäst komma till sin rätt i fungerade väl, och folk var rädda små samhällen. Det är ingen tillfäl- om sitt goda rykte: den som hittade lighet att israeliska kibbutzer alltid på något sattyg fick också stå till omfattar under tusen individer. Då svars för det. Att arbeta, sköta sig, behövs inte polis, domstolar, ung- stå för sitt ord och sina skulder var domsvårdsskolor, fängelser eller självklarheter. Att supa, slåss, stjä- mentalsjukhus och heller inte nå- la, vandalisera eller parasitera tole- gon anonym och svällande byrå- rerades inte i min barndoms små- krati. städer. De få som föll utanför ra- marna gav sig som regel i väg från 3. Vilken betydelse har Din bak- trakten och prövade lyckan på an- grund haft för Din utveckling och nan ort. Dina ställningstaganden? Jag tror att de som växer upp i Jag tror att den sociala programme- små samhällen får en rikare män- ringen av det mänskliga psyket niskokunskap än storstädernas sker mycket tidigt i livet och att de folk. I och med att man kände i stort väsentliga dragen- i personligheten sett alla, från borgmästaren till formas redan under förskoleåldern. småstadens få original och ende luf- I varje fall har jag aldrig träffat nå- fare, och levde så nära folk i alla gon psykiskt frisk människa som på klasser och skikt, fick åtminstone något märkbart sätt förändrats per- jag en djup förtrogenhet med alla sonlighetsmässigt efter femtonårs- slags tänkesätt och individuella åldern. De värderingar man växer egenheter. I en segregerad storstad upp med sitter i ryggmärgen. växer folk i stor utsträckning upp Det var lärorikt, för att inte säga bland likasinnade i samma belä- avgörande, att se att goda och dåli- genhet, och mängden av människor ga egenskaper hos människor före- och ytliga kontakter ger en torftig kom i ungefär samma blandning i och beskuren bild av vad som är alla skikt. Det var också viktigt att gemensamt och vad som är särskil- lära känna den stora spridningen i jande i människornas tillvaro, pro- personlighetsdrag inom olika sys- blem, psyke och tänkesätt. konkullar, vilket visar att inte bara Carnegie Dokumentationsserie WDNI 9 miljön i stort och smått utan också den lärde ungarna att bli vän med arvet och den biologiska slumpen naturen och värna om den. svarar för en stor del av variationen I mina båda hemstäders scouting människor emellan: vissa ungar är blandades alla slags ungar hela vä- starkare och andra är svagare, i allt gen ned till de minsta enheterna, från muskelkraft till abstraktions- patrullerna. Där fanns både starka förmåga. och klena, duktiga och bortkomna, Livet i de små samhällena lärde uppslagsrika och tröga, säkra och mig att de sociala trafikreglerna osäkra, och naturligtvis både fatti- skall vara enkla, klara och konse- ga och välförsedda. kventa för att människan skall fun- Patrullen skulle fungera som en gera väl i med- och motspel, som enhet i skog och mark och därtill i medarbetare eller motståndare. tävlan eller samverkan med andra Även när det gäller krig har natio- patruller genomföra en rad nyttiga nerna som bekant enats om grund- uppgifter. Ungarna fick lära sig läggande regler för hur sådant skall samverkan, tolerans och kamrat- gå till. skap och därtill hur man tar sig upp ur en isvak, räddar livet på drunk- 4. Du har varit mycket aktiv i scout- nande eller släcker en skogsbrand rörelsen och sagt mycket positivt om och tusen andra färdigheter. den. Ar då scouting en mönsterrö- Scouting är fostrande, spännande relse och scoutlägret den idealiska och lärorikt för småungar, en prak- samhällsformen? tisk skola på ett roligt sätt, men Scoutrörelsen lärde mig mycket. scoutlägret är naturligtvis lika litet Den var vår första miljörörelse, och en samhällsform som en partikon- i f i ~N_---_ _ "Exakt här, framför Rådhuset vid Stora Torget i Norrtälje, sålde jag glass för tio öre struten somrarna 1932 och 1933 och tjänade enochfemtio om dagen. Till lunch kom ägaren och hämtade kassan och gick på krogen. " Foto: Thomas Svärd. Carnegie Dokumentationsserie (CDS) 9 9 gress eller en fotbollsfinal: dussintals fantastiska historier, scoutlägret är en