Den Imaginära Romanen
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Svante Landgraf Den imaginära romanen I Lars Gustafssons (!"#$–%&!$) novellsamling man frågar sig hur. Läsning leder till omläs- Förberedelser till !ykt (!"$') (nns en berättelse, ning. Steve Sem-Sandberg skriver i sin recen- ”Slutspel i Whor(ngton”, med undertiteln sion av romanen i DN att kärnan i litteraturen ”Sista kapitlet i en imaginär roman”. Femtio år här blir ”tänk om …”: Gustafsson utforskar an- senare utgör samma novell, obetydligt justerad, dra liv, andra verkligheter, som skulle kunna ha första kapitlet i Gustafssons sista roman, den funnits, inte bara så påtagligt som alla de hu- postuma Dr Weiss sista uppdrag (%&!").1 vudpersoner som heter Lars och delar födelse- I den här artikeln vill jag läsa denna en dag med författaren i sjuttiotalets Sprickorna gång imaginära roman, nu realiserad, som i muren-svit, utan även långt senare, i roma- ett slags sammanfattning av hela Gustafssons ner såväl som lyrik.3 Detta ”tänk om” anknyter författarskap. till science (ction-litteraturens kärna, friheten Till det yttre är romanen en tidsresehistoria, att låta någonting vara någonting helt annat. med titelns Doktor Weiss hämtad ur ett par Som Ola Larsmo skriver i Stjärnfall (%&&#) är noveller i samlingen Det sällsamma djuret från konstens frihet, att framställa en annan värld, norr (!")"), på uppdrag att (nna en ”intelli- aldrig så stor som i science (ction, och det är gens för stärkare” som är förlorad någonstans i kanske då denna frihet Gustafssons författar- historien.2 Men tidsresan går även genom för- skap handlar om.4 fattarskapet. Här (nns återbesök till bekanta Så jag vill läsa om Gustafssons hela verk, i miljöer och personer, till återkommande teman ljuset av denna sista roman, betrakta det hela som identitetsproblematik och dubbelgångar- som ett slags science (ction-opus, alltifrån de motiv, spekulationer kring verklighetens natur realistiska romanerna till lyriken och essäerna. som en tunn hinna mellan ohyggliga bråddjup Läsarten erbjuder nya tolkningsmöjligheter och gestaltat i skräddarens dans över vattenytan, lik- lyfter fram tidigare oklara samband, allt med som blinkningar och stämningar som går igen, Dr Weiss sista uppdrag som nyckel och guide. västmanländska myrar eller doften av vått ylle. Jag vill visa hur sf-inslagen blir ett sätt att för- Men det (nns även en annan dimension i höja verkligheten och betona det frihetstema läsningen av denna sista roman. Den imagi- som brukar framställas som Gustafssons vik- nära romanen är realiserad, det sista kapitlet tigaste. Jag undersöker hur Weiss kan ses som har blivit det första, detaljer har förändrats, och författarskapets centrum och huruvida det kan SVANTE LANDGRAF TFL 109 sägas (nnas *er. Och genom detta, slutligen, I Världens tystnad före Bach (!")%) sker det helt avtäcker jag depressionen, grundad i bristande uttalat, i dikten ”Utkast till en science (ction- frihet, som ett genomgående tema i Gustafs- roman”: ”Imperiet består av tre rymder / för- sons författarskap. bundna av mycket stillsamt roterande svarta hål.”9 I andra dikter skymtar science (ction- inslag förbi som bilder bara, som i ”V. (Balla- Läsningar och omläsningar den om Philip Martin)”, i Artesiska brunnar Finns det då alltså belägg för att läsa Gustafs- cartesianska drömmar (!")&) som omtalar den sons författarskap som om det vore science oändligt avlägsna framtiden ”under en djup- (ction? röd, snabbt slocknande sol”.10 Även utan någon tolkning eller några dju- Oftare används science (ction-elementen pare analyser är det uppenbart att Gustafsson dock som metaforer eller liknelser. I Sorge- använde grepp från genren oftare än vad som musik för frimurare (!")#) refereras återkom- brukar uppmärksammas. Det gäller science (c- mande gånger till andra tidslinjer när den till tion i vad som brukar kallas en megatextuell USA ut*yttade forskaren Hasse känner sig betydelse, alltså att texten använder element främmande i Europa numera, hur det Europa från genrens repertoar av rymdskepp, robotar han besöker ”låg kanske på en annan tidslinje i och främmande världar under främmande so- science (ction-romanen”.11 Och vidare: ”Han lar.5 Ibland uppträder det som en del i hand- besvärades ett ögonblick av en science (ction- lingen. Naturligtvis i Det sällsamma djuret från artad känsla av att ha landat på en främmande noll, på titelsidan betecknad ”Science Fiction- planet.”12 Liknande resonemang åter(nns i den berättelser” och där inte minst ramberättelsen amerikanska trilogin, där det dels förekommer om ett rymdskepp på resa i fyrtiotusentalet fast en bokhandel med stora mängder science (c- förankrar boken i genren.6 Men även en del- tion, dels denna bokhandels före detta ägare, handling i Sigismund (!"'$), kallad ”Ett inter- en science (ction-författare med tydliga bio- galaktiskt krig”, tre avsnitt till stilen lika Det gra(ska likheter med Philip K Dick, vilket sällsamma djuret från norr, inklusive förekom- Kerstin Bergman belyser.13 En liknelse, med sten av en ”rymdlord”, och som väl närmast Gustafssons karakteristiska ”inte olik”, före- tjänar till att osäkra berättarens (ktiva position kommer i Kinesisk höst (!"')): ”I Anchorage, i texten. Alaska, denna sällsamma knutpunkt mellan Men det uppträder även i dikter, kanske för- kontinenter på en arktisk tundra, inte olik sci- vånansvärt ofta, som i Den amerikanska !ickans ence (ction-romanernas rymdstationer.”14 I söndagar (%&&$): Te n n i s s p e l a r n a (!"'') spekulerar Gustafsson i hur en besökande utomjording endast skulle Något jag gärna läser om är katastrofer. (nna två jordiska företeelser värda beundran, Och särskilt om de väldiga förändringar Mozarts Don Juan samt tennisserven, som ett som är på väg: jordaxelns lutning, ozonskiktet sätt att genom ett totalt utifrånperspektiv upp- som mot slutet kommer att tunnas ut höja tennisspelet till något sublimt, till höjden mycket snabbt (himlen blekare varje månad)7 av den mänskliga civilisationen.15 Men allt detta är skäligen trivialt. Utanpå- eller senare i samma bok, även i detta fall i ett verk bara. referat: Det går emellertid att läsa författarskapet som science (ction på ett par andra sätt, mer Det (nns en planet, har jag just läst, djupgående. I genrens kärna (nns frihet, grun- som bara är hav, ett hav av *ytande järn8 dad i ”tänk om”, friheten i att allting kunde ha varit annorlunda. Att spekulera kring de andra 110 TFL 2020:4-5 liven, de som kunde varit här, de som kunde där Gustafsson argumenterar för att man måste ha kommit – det är att känna svindeln inför få föreställa sig alternativa händelseutvecklingar andra världar, inte olikt den osäkring av onto- för att kunna tala om exempelvis framstegstan- login som är ett genomgående tema i exempel- ken.24 Den återkommer i Stunder vid ett träd- vis Philip K Dicks verk. Just frihet är också ett gårdsbord (!"),), där Stanislaw Lems novell om tema som ofta har betonats som Gustafssons olika skapargudar som upphov till olika natur- viktigaste. I en nekrolog sammanfattade Ag- krafter utnyttjas i en essä om Lars Gyllensten.25 neta Pleijel att han i sitt författarskap var ”mer Verkligheten osäkras härigenom, blir lös och än något annat upptagen av friheten”.16 ”Frihet *ytande; någon tvekar över vad som är verk- är – och har alltid varit – en av Lars Gustafssons ligt och vad som bara är dröm, och närheten grundläggande lidelser och idémässiga över ty- mellan science (ction och konstens kärna blir gelser”, skriver vidare Crister Enander.17 Det tydlig när den (ktiva personen känner sig som rör sig om den politiska frihetslängtan i Sprick- diktare. Vare sig det rör sig om en tankelek i orna i muren, visserligen ofta (ltrerat genom Sorgemusik för frimurare eller bokstavligen i Dr jaget, vilket Ulrike-Christine Sander framhål- Weiss sista uppdrag. Sorgemusik-citatet handlar ler, men ändå utbrytningsförsök, om individen om att en kvinna som huvudpersonen var över- ställd emot ett anonymt samhälle.18 Det åter- tygad om hade dött trots allt var vid liv, långt (nns tydligt i de tidiga romanernas existentia- senare, i medelåldern, vilket får honom att an- listiska anslag, där friheten aktualiseras genom tingen betvivla sina minnen eller ha fallit in ångest och val, vilket Ingemar Friberg utrett.19 i denna alternativa värld.26 Men det anknyter Friheten gestaltas som *ykt i titel berättel sen också till exempelvis hur Jan Myrdal i Barndom i Förberedelser till !ykt, i väljandet av ett an- (!")%) beskriver hur han kanske i själva verket nat liv i Doktor Wassers recept (%&!+), i Ameri- dog när han jumpade på is*ak som sexåring kas funktion som till*yktsort i Tennisspelarna, och allt som skett därefter är de sista ögon- Tjänarinnan och Sorgemusik för frimurare. blicken i en döende hjärna, och att detta öpp- Det är det centrala problemet i brevsamling- nar för en stor och djup frihet; för om ingen- arna Frihet och fruktan (!")+) och Den onödiga ting är verkligt är ingenting heller viktigt, och samtiden (!"',).20 Den återkommer som utväg då kan han stå ut med vad som helst.27 Och när och lockelse i bok efter bok. en annan av huvudpersonerna i Sorgemusik för I science (ction öppnas här för ett slags frimurare, han som också heter Jan, känner sig tröstens tanke: att ha kommit tillbaka till fel ”konstig” men det i själva verket är döden som tidslinje, så att alla misstag inte längre spelar närmar sig i form av en lungcancer, är det som någon roll. Denna metod återkommer genom om ingenting längre bekymrar honom.28 Den Gustafssons författarskap. Det är vad som står overkliga världen blir fri. i centrum av Doktor Wassers recept: ”Efter som Ett andra, ingående sätt att närma