Svante Landgraf Den imaginära romanen

I Lars Gustafssons (!"#$–%&!$) novellsamling man frågar sig hur. Läsning leder till omläs- Förberedelser till !ykt (!"$') (nns en berättelse, ning. Steve Sem-Sandberg skriver i sin recen- ”Slutspel i Whor(ngton”, med undertiteln sion av romanen i DN att kärnan i litteraturen ”Sista kapitlet i en imaginär roman”. Femtio år här blir ”tänk om …”: Gustafsson utforskar an- senare utgör samma novell, obetydligt justerad, dra liv, andra verkligheter, som skulle kunna ha första kapitlet i Gustafssons sista roman, den funnits, inte bara så påtagligt som alla de hu- postuma Dr Weiss sista uppdrag (%&!").1 vudpersoner som heter Lars och delar födelse- I den här artikeln vill jag läsa denna en dag med författaren i sjuttiotalets Sprickorna gång imaginära roman, nu realiserad, som i muren-svit, utan även långt senare, i roma- ett slags sammanfattning av hela Gustafssons ner såväl som lyrik.3 Detta ”tänk om” anknyter författarskap. till science (ction-litteraturens kärna, friheten Till det yttre är romanen en tidsresehistoria, att låta någonting vara någonting helt annat. med titelns Doktor Weiss hämtad ur ett par Som Ola Larsmo skriver i Stjärnfall (%&&#) är noveller i samlingen Det sällsamma djuret från konstens frihet, att framställa en annan värld, norr (!")"), på uppdrag att (nna en ”intelli- aldrig så stor som i science (ction, och det är gens för stärkare” som är förlorad någonstans i kanske då denna frihet Gustafssons författar- historien.2 Men tidsresan går även genom för- skap handlar om.4 fattarskapet. Här (nns återbesök till bekanta Så jag vill läsa om Gustafssons hela verk, i miljöer och personer, till återkommande teman ljuset av denna sista roman, betrakta det hela som identitetsproblematik och dubbelgångar- som ett slags science (ction-opus, alltifrån de motiv, spekulationer kring verklighetens natur realistiska romanerna till lyriken och essäerna. som en tunn hinna mellan ohyggliga bråddjup Läsarten erbjuder nya tolkningsmöjligheter och gestaltat i skräddarens dans över vattenytan, lik- lyfter fram tidigare oklara samband, allt med som blinkningar och stämningar som går igen, Dr Weiss sista uppdrag som nyckel och guide. västmanländska myrar eller doften av vått ylle. Jag vill visa hur sf-inslagen blir ett sätt att för- Men det (nns även en annan dimension i höja verkligheten och betona det frihetstema läsningen av denna sista roman. Den imagi- som brukar framställas som Gustafssons vik- nära romanen är realiserad, det sista kapitlet tigaste. Jag undersöker hur Weiss kan ses som har blivit det första, detaljer har förändrats, och författarskapets centrum och huruvida det kan

SVANTE LANDGRAF TFL 109 sägas (nnas *er. Och genom detta, slutligen, I Världens tystnad före Bach (!")%) sker det helt avtäcker jag depressionen, grundad i bristande uttalat, i dikten ”Utkast till en science (ction- frihet, som ett genomgående tema i Gustafs- roman”: ”Imperiet består av tre rymder / för- sons författarskap. bundna av mycket stillsamt roterande svarta hål.”9 I andra dikter skymtar science (ction- inslag förbi som bilder bara, som i ”V. (Balla- Läsningar och omläsningar den om Philip Martin)”, i Artesiska brunnar Finns det då alltså belägg för att läsa Gustafs- cartesianska drömmar (!")&) som omtalar den sons författarskap som om det vore science oändligt avlägsna framtiden ”under en djup- (ction? röd, snabbt slocknande sol”.10 Även utan någon tolkning eller några dju- Oftare används science (ction-elementen pare analyser är det uppenbart att Gustafsson dock som metaforer eller liknelser. I Sorge- använde grepp från genren oftare än vad som musik för frimurare (!")#) refereras återkom- brukar uppmärksammas. Det gäller science (c- mande gånger till andra tidslinjer när den till tion i vad som brukar kallas en megatextuell USA ut*yttade forskaren Hasse känner sig betydelse, alltså att texten använder element främmande i Europa numera, hur det Europa från genrens repertoar av rymdskepp, robotar han besöker ”låg kanske på en annan tidslinje i och främmande världar under främmande so- science (ction-romanen”.11 Och vidare: ”Han lar.5 Ibland uppträder det som en del i hand- besvärades ett ögonblick av en science (ction- lingen. Naturligtvis i Det sällsamma djuret från artad känsla av att ha landat på en främmande noll, på titelsidan betecknad ”Science Fiction- planet.”12 Liknande resonemang åter(nns i den berättelser” och där inte minst ramberättelsen amerikanska trilogin, där det dels förekommer om ett rymdskepp på resa i fyrtiotusentalet fast en bokhandel med stora mängder science (c- förankrar boken i genren.6 Men även en del- tion, dels denna bokhandels före detta ägare, handling i Sigismund (!"'$), kallad ”Ett inter- en science (ction-författare med tydliga bio- galaktiskt krig”, tre avsnitt till stilen lika Det gra(ska likheter med Philip K Dick, vilket sällsamma djuret från norr, inklusive förekom- Kerstin Bergman belyser.13 En liknelse, med sten av en ”rymdlord”, och som väl närmast Gustafssons karakteristiska ”inte olik”, före- tjänar till att osäkra berättarens (ktiva position kommer i Kinesisk höst (!"')): ”I Anchorage, i texten. Alaska, denna sällsamma knutpunkt mellan Men det uppträder även i dikter, kanske för- kontinenter på en arktisk tundra, inte olik sci- vånansvärt ofta, som i Den amerikanska !ickans ence (ction-romanernas rymdstationer.”14 I söndagar (%&&$): Te n n i s s p e l a r n a (!"'') spekulerar Gustafsson i hur en besökande utomjording endast skulle Något jag gärna läser om är katastrofer. (nna två jordiska företeelser värda beundran, Och särskilt om de väldiga förändringar Mozarts Don Juan samt tennisserven, som ett som är på väg: jordaxelns lutning, ozonskiktet sätt att genom ett totalt utifrånperspektiv upp- som mot slutet kommer att tunnas ut höja tennisspelet till något sublimt, till höjden mycket snabbt (himlen blekare varje månad)7 av den mänskliga civilisationen.15 Men allt detta är skäligen trivialt. Utanpå- eller senare i samma bok, även i detta fall i ett verk bara. referat: Det går emellertid att läsa författarskapet som science (ction på ett par andra sätt, mer Det (nns en planet, har jag just läst, djupgående. I genrens kärna (nns frihet, grun- som bara är hav, ett hav av *ytande järn8 dad i ”tänk om”, friheten i att allting kunde ha varit annorlunda. Att spekulera kring de andra

110 TFL 2020:4-5 liven, de som kunde varit här, de som kunde där Gustafsson argumenterar för att man måste ha kommit – det är att känna svindeln inför få föreställa sig alternativa händelseutvecklingar andra världar, inte olikt den osäkring av onto- för att kunna tala om exempelvis framstegstan- login som är ett genomgående tema i exempel- ken.24 Den återkommer i Stunder vid ett träd- vis Philip K Dicks verk. Just frihet är också ett gårdsbord (!"),), där Stanislaw Lems novell om tema som ofta har betonats som Gustafssons olika skapargudar som upphov till olika natur- viktigaste. I en nekrolog sammanfattade Ag- krafter utnyttjas i en essä om .25 neta Pleijel att han i sitt författarskap var ”mer Verkligheten osäkras härigenom, blir lös och än något annat upptagen av friheten”.16 ”Frihet *ytande; någon tvekar över vad som är verk- är – och har alltid varit – en av Lars Gustafssons ligt och vad som bara är dröm, och närheten grundläggande lidelser och idémässiga över ty- mellan science (ction och konstens kärna blir gelser”, skriver vidare Crister Enander.17 Det tydlig när den (ktiva personen känner sig som rör sig om den politiska frihetslängtan i Sprick- diktare. Vare sig det rör sig om en tankelek i orna i muren, visserligen ofta (ltrerat genom Sorgemusik för frimurare eller bokstavligen i Dr jaget, vilket Ulrike-Christine Sander framhål- Weiss sista uppdrag. Sorgemusik-citatet handlar ler, men ändå utbrytningsförsök, om individen om att en kvinna som huvudpersonen var över- ställd emot ett anonymt samhälle.18 Det åter- tygad om hade dött trots allt var vid liv, långt (nns tydligt i de tidiga romanernas existentia- senare, i medelåldern, vilket får honom att an- listiska anslag, där friheten aktualiseras genom tingen betvivla sina minnen eller ha fallit in ångest och val, vilket Ingemar Friberg utrett.19 i denna alternativa värld.26 Men det anknyter Friheten gestaltas som *ykt i titel berättel sen också till exempelvis hur Jan Myrdal i Barndom i Förberedelser till !ykt, i väljandet av ett an- (!")%) beskriver hur han kanske i själva verket nat liv i Doktor Wassers recept (%&!+), i Ameri- dog när han jumpade på is*ak som sexåring kas funktion som till*yktsort i Tennisspelarna, och allt som skett därefter är de sista ögon- Tjänarinnan och Sorgemusik för frimurare. blicken i en döende hjärna, och att detta öpp- Det är det centrala problemet i brevsamling- nar för en stor och djup frihet; för om ingen- arna Frihet och fruktan (!")+) och Den onödiga ting är verkligt är ingenting heller viktigt, och samtiden (!"',).20 Den återkommer som utväg då kan han stå ut med vad som helst.27 Och när och lockelse i bok efter bok. en annan av huvudpersonerna i Sorgemusik för I science (ction öppnas här för ett slags frimurare, han som också heter Jan, känner sig tröstens tanke: att ha kommit tillbaka till fel ”konstig” men det i själva verket är döden som tidslinje, så att alla misstag inte längre spelar närmar sig i form av en lungcancer, är det som någon roll. Denna metod återkommer genom om ingenting längre bekymrar honom.28 Den Gustafssons författarskap. Det är vad som står overkliga världen blir fri. i centrum av Doktor Wassers recept: ”Efter som Ett andra, ingående sätt att närma sig science en oerhörd osannolikhet serverade detta alter- (ction i författarskapet är via en undersökning na tiva liv, och nära nog bokstav ligen lade det av rum och rumsliga avvikelser.29 Det är den framför mig på bordet, valde jag det.”21 Eller, ingång till science (ction som skisseras utifrån återigen, i Sorgemusik för frimurare: ”Hade han tre rätt olika temperament av , växlat tidslinje, som tidsresenärerna gjorde Ola Larsmo och Steve Sem-Sandberg i Stjärn- ibland? Hade han kommit tillbaka till fel värld, fall, och bygger på Samuel R Delanys begrepp en som bara nästan var den rätta?”22 ”Hur vet pararymd från Silent Interviews (!"",).30 Para- vi att vi inte är ett experiment, som hela tiden rymd är den punkt i texten, eller den textuella pågår i en annan galax?”23 Med en smärre över- rymd, där språkets regler bryter samman och drift aktualiseras metoden även som en hand- något annat blir synligt, gestaltat exempelvis lingsväg i Problemformuleringsprivilegiet (!")") som en huvudpersons upplevelse av synestesi

SVANTE LANDGRAF TFL 111 där skilda sinnesintryck byts ut eller *yter in Men det (nns inte bara i lyriken, där Söder- i varandra, konkretistiska drag där textens ut- ströms fokus ligger.36 Gränsen (nns även som formning återspeglar innehållet, eller mötet ett bärande tema i Mot noll (%&!!), där exem- med virtuella rum där främmande naturlagar pelvis Oscar II:s bevarade arbetsrum på Stock- råder. Påtagligt åter(nns det i Dr Weiss sista holms slott, avgränsat av ett rött rep, beskrivs uppdrag, där tid och rum bryter samman och som avbildande sig självt, en identitetsfunk- förenas: ”Allt är överallt och ingenstans. […] tion som utgör ett slags självspegling.37 Och Vår yta är fyrdimensionell.” 31 Enligt Delany ut- gränsen är en av de många explicita referen- gör förekomsten av pararymd science (ction- serna till andra delar av författarskapet i Dr litteraturens själva kärna. Med denna utgångs- Weiss: ”Skräddarna på vattnet. Vi glider fram punkt blir genren ett slags metalitteratur, en över en yta utan att ha en aning om vad som litteratur om litteraturen. gömmer sig inunder den.”38 Där uppträder Detta får som följd att läsningen av litteratur också en pararymd, i slutet, där huvudperso- som om den vore science (ction betonar vikten nen prövar ”intelligensförstärkaren” och för av det litterära skapandet. Pararymden kan läsas sin inre syn ser matematiska tal ta form som som rummet där diktandet är möjligt. Som i Det mångdimensionella rum och glider samman sällsamma djuret från norr, där en rymdkapten med tidsdimensionen.39 förirrar sig in i en sektor av rymden där verklig- heten är ”porös” och hans fanta sier blir verklig- het, inklusive avpolletterandet av den förföl- Mot författarskapets medelpunkt jande rymd*ottan. ”Att vara i porös rymd var, Mycket i Gustafssons författarskap kan alltså i en viss mening, precis som att vara innesluten läsas som science (ction, eller anknytas till gen- i en (ktion, och samtidigt dess herre […] dik- ren genom att friheten i ”tänk om” eller sam- tare och själv en diktad (gur i min egen dikt.”32 mankopplingen av diktning med den rumsliga Hos Gustafsson uppträder detta rum ofta singulariteten i pararymdsbegreppet.40 Dr Weiss som en gräns, en hinna mellan två existens- sista fall utgör en nyckel till detta, i dess funk- former. Hans Söderström spårar denna bild tion som ramberättelse, av sammanfattande genom författarskapet och lyfter fram hur antydningar bakom kulisserna. Är den då för- Gustafsson i De andras närvaro beskriver fattarskapets centrala punkt? Dess referenser till kons ten som ”en yta, ett membran, uppspänt andra texter är så talrika. Här åter(nns skräd- i intigheten”.33 Särskilt är detta tydligt i dik- daren på den blanka vattenytan, en person som terna, som i ”Inför ett porträtt av Lou Andreas- existerar enbart som stand-in för någon annan Salomé” i Fåglarna (!"),): ”att hud är gränsen/ likt i Sigismund, berättelsen om Drömmarnas mellan ett (endeland och ett annat”.34 Eller i brunn i Det sällsamma djuret från norr, bal- ”(Skägg doppingen)” ur samma samling: longfararen i Den egentliga berättel sen om herr Arenander (!"$$), resonemanget om sannolik Tror den sig vara osannolikhet i Mot noll, lukten av vått ylle; och samma fågel i två skilda rymder? så mycket mer.41 Som hela formu leringar: ”– Den ena behärskad av vindar, Jag förstår, sade jag. Och det slog mig hur ofta den andra av svala djupströmmar? detta påstående betyder sin egen motsats”, vil- Hur kan den föra ket ekar i Doktor Wassers recept : ”– Jaha. Jag för- så skilda ting till samma liv? står. Och det slog mig hur ofta detta ’Jag förstår’ Eller tror den sig vara i själva verket betyder sin motsats.”42 Utgående två fåglar, från Weiss går det att se så mycket annat i förfat- som möts ett ögonblick tarskapet som science (ction också, som vi har i vattenytans hisnande och stumma gräns?35 sett, utöver de talrika explicita sf-inslagen.

112 TFL 2020:4-5 Jag vill alltså hävda att Weiss helt klart är ett fyra på morgonen. Han kallade den för sin centrum. Men är det då det enda? ”sömnskada” och han visste precis när och hur Nej. Så enkelt kanske det ändå inte är. När den hade uppkommit.51 man börjar leta hittar man intertextuella kopp- lingar inom författarskapet nästan överallt. Jämför nu med följande stycke ur Sorgemusik Hur drak*ygarens känsla att vara på två plat- för frimurare: ser samtidigt (för övrigt ytterligare ett exempel på en rumslig speglingsrelation) återkommer i Det var inte sömnlöshet i vanlig mening, En kakelsättares eftermiddag (!""!) precis som i snarare en skavank, ett litet ärr, ett ställe där Konsten att !yga med drakar (!"$").43 ”Det var hans sömn en gång för alla hade gått sönder och egentligen en lycklig tid” i Amerika, heter det inte längre lät sig repareras. Det var mellan tre vidare i En kakelsättares eftermiddag, ekande av och fyra på morgonen. Han kallade den ”det inledningsraderna i Te n n i s s p e l a r n a: ”Ja. Det vita hålet”. Han visste precis när och hur den var en lycklig tid.”44 I *era fall (nns dikter hade uppkommit.52 som innehåller frön till hela romaner. Till ex- empel sviten ”Dikterna om herr A.” i En resa Men där (nns också Amerika som till*yktsort, till jordens medelpunkt och andra dikter (!"$$) liksom i Te n n i s s p e l a r n a eller Tjänarinnan, där behandlar uttalat samma saker som romanen (nns Trummelsberg och sjön Åmänningen, Den egentliga berättelsen om herr Arenander.45 där (nns Lago Maggiore vid vars strand Sprick- Innehållet i ”Zoner” ur Stenkista (!"",) återges i orna i muren-sviten inleds eller avslutas. Tjänarinnan (!""$).46 I Kärleksförklaring till en Detsamma gäller för Fru Sorgedahls vackra sefardisk dam (!"'&) (nns ”En episod i Berlin” vita armar (%&&)). Där återkommer strukturer vilken beskriver på från Sprickorna i muren, vilket Crister Enander samma sätt som i Herr Gustafsson själv (!"'!): också framhåller, som att romanen handlar om ”E. lyssnade noga; det lyste / av intelligens och ett av Lars Gustafssons alternativa liv, ett där intresse // i hans lilla, uråldriga reptilansikte.”47 han blev kvar i Oxford som (losof, med en be- Detta speglas också, för där (nns det omvända rättare som tydligen delar födelseår med förfat- omnämnandet: ”jag har lagt sista handen vid taren om än inte datumet anges.53 Här (nns en mycket lång dikt: den skall jag visa dig, den det eidetiska minnet från Familjefesten och en heter ’Kärleksförklaring’.”48 uttalad uppdatering av omkvädet ”vi börjar om Ändå är det vissa böcker som i högre grad igen, vi ger oss inte”: ”Jag börjar om igen – det än andra utgör centrum, likt Dr Weiss sista upp- är för sent att ge sig”.54 Men även cykelturerna drag. En sådan är Berättelser om lyckliga männi- med den danska (losofen i Oxford, som här skor (!")!).49 Denna speglande operator rentav kallas Söndertoft och i Herr Gustafsson själv omtalas explicit: ”Vad speglar en sjö som har heter Sören Nordentoft, eller tanke(guren med blivit mosse? – Sig själv?”50 Här (nns stycken ”hav av *ytande järn” som i Den amerikanska som citeras och utvecklas i romanform senare, !ickans söndagar.55 Den sadistiske lektorn Spin- som i novellen om en fysiker som utvandrat till deln från Ett minnespalats (!"",) kallas här Slip- USA men kommer hem och tillbringar en natt sten, och den förödande hagelstormen år !"+# på hotell i Göteborg, en natt där han alltid har återkommer på så många platser i författarska- en sömnlös timme: pet, exempelvis i Sorgemusik för frimurare.56 En liknande genomgång hade också kunnat göras Det var inte sömnlöshet i vanlig mening, av den sistnämnda romanen som utgör ytter- snarare en skavank, ett ställe där hans sömn ligare ett liknande centrum. en gång för alla hade gått sönder och inte längre lät sig repareras. Det var mellan tre och

SVANTE LANDGRAF TFL 113 Från frihet till depression märkvärdigt med det.”58 Lars Troäng i Famil- Här (nns alltså åtskilliga centrum. Eller inget jefesten (!"'+) får depressionen rentav diagnos- alls. Författarskapet är fraktalt: man kan zooma ticerad och ”lugnande piller” utskrivna, djupt in eller zooma ut, men (nner ändå samma misslyckad och kanhända paranoid.59 I Sigis- struktur. Det är ett nätverk med många noder, mund är huvudpersonen försvunnen, han är vissa mer centrala men utan någon absolut inte riktigt där, lever inte sitt eget liv, han har mittpunkt. Intertextualiteten är så stark att det ersatts med kung Sigismund av Polen.60 Och mest rimliga är att i varje ögonblick betrakta Lars Lennart Westin i En biodlares död upplever författarskapet som en helhet. (Kartläggningen sig som verklig först när han är döende. Även av detta, inklusive grafer och diagram, skulle om han kanske ändå är den lyckligaste av de vara ett ämne stort nog för en artikel i sig.) fem böckernas huvudpersoner, eftersom han på Att läsa allting som science (ction är en in- sätt och vis kommer undan, vilket i sig säger en gång för att urskilja detta, utgående från per- del om stämningsläget. spektivet som ges i Dr Weiss sista fall. Finns Huvudpersonen i Tjänarinnan har inget att det några andra motsvarande perspektiv? Vad leva för, hans liv är präglat av en oerhörd ensam- handlar egentligen författarskapet om? Att sci- het som han sällan erkänner för sig själv.61 En ence (ction är viktigt och mer centralt än vad kakelsättares eftermiddag skildrar en man som som brukar nämnas har jag redan belyst. Men slutligen gett upp, lämnat livet och världen vad (nns där mer? bakom sig: ”Han hade så mycket hellre före- Vi har sett hur viktigt frihetstemat är för dragit att inte (nnas till framför att (nnas till.”62 Gustafsson, liksom hur detta bara förstärks Titeln ”Berättelser om lyckliga människor” genom en science (ction-läsning som betonar måste tolkas ironiskt, eller i alla fall mångtydigt, den diktningens totala frihet som går ut på att för människorna i boken sörjer en förlorad hus- världen skulle kunna vara fundamentalt annor- tru, ett liv som gått till spillo eller aldrig riktigt lunda, och som i science (ction kan läsas som börjat, det råder överallt en oerhörd ensamhet, bokstavligt sann. Identi(eringen av några av hörs tom gråt i övergivna hus. I Sorgemusik författarskapets centrum, inspirerat av Weiss, för frimurare uttrycks en grundtanke ”om att lyfte fram verk som Sprickorna i muren, Sorge- egentligen ingenting i världen har någon me- musik för frimurare och Berättelser om lyckliga ning, att någonting en gång för alla gick förlorat människor. Det går nu att se något gemensamt i det ögonblick vi föddes” och att livet bara är hos dessa centrala texter, något som sällan upp- något vi spelar med i.63 märksammats tidigare, och det är depressionen. Depressionen strålar ut i författarskapet Depressionen är central i Sprickorna i muren från alla dessa centrum. Ofta handlar det om nästan mer än friheten, även om det här liksom misslyckanden, om liv som gick fel, livslopp på andra håll kanske är bristen på frihet som som aldrig (ck komma. Inte bara i Sprickorna ligger i botten. Inte nog med att sviten inleds i muren, där ju uttalat författaren Lars Gustafs- av en del som betecknas ”Sorgearbete”; allting son prövar alternativa livsval som kunde blivit handlar om förtvivlan, tomhet, meningslöshet, verklighet, utan även i exempelvis En kakelsät- ensamhet.57 ”Nästan hela mitt liv har jag varit tares eftermiddag och Sorgemusik för frimurare. mera olycklig än lycklig och ändå har jag ingen Depressionen är grundad i en omfamning av talang för det”, säger berättaren i inledningen science (ction-draget, att de andra liven också till Yllet (!"'#), och sedan övergår så berättelsen är verkliga, någonstans, antingen mörkret i att i att handla om en annan, Lars Herdin, som de är förlorade för alltid eller ljuset i att man alldeles avgjort äger den talangen: ”Och natur- kanske kan komma dit, som Doktor Weiss in- ligtvis ville jag dö, men det har jag velat ända ser i slutet av romanen, när han gett upp eller sedan treårsåldern så det är ingenting särskilt redan lyckats: ”Jag kände en plötslig, djup njut-

114 TFL 2020:4-5 ning som steg ur havets dofter, ur känslan av att de sista raderna ur Sorgemusik: ”och alltsam- vara fullständigt fri, ingens fånge alls.”64 Det är mans var mycket (nt och mycket bra igen och både ett hot och en utväg, det kan ge både en det fanns ingen utväg för någon”.65 känsla av att vara instängd och att vara fri. Som

Noter Artikeln är skriven med benäget bistånd från Åke Norstedt, !")&), %&. Wibergs stiftelse. !! Lars Gustafsson, Sorgemusik för frimurare (: Norstedt, !")#), !%#. ! Lars Gustafsson, Förberedelser till !ykt och an- !% Sorgemusik för frimurare, !+,. dra berättelser (Stockholm: Norstedt, !"$'); !# Kerstin Bergman, En möjlig värld: En tema- Lars Gustafsson, Dr Weiss sista uppdrag (Stock- tisk studie av Lars Gustafssons #$$&-talsromaner holm: Norstedt, %&!"). (Hedemora: Gidlund, %&&%), #). Gustafsson % Lars Gustafsson, Det sällsamma djuret från norr skriver för övrigt också om just Dicks guds- och andra science "ction-berättelser (Höganäs: upplevelse i Lars Gustafsson, De andras närva- Bra böcker, !")"). ro: Essäer om konsten som kunskapskälla (Stock- # Steve Sem-Sandberg, ”Lars Gustafssons sista holm: Natur och kultur, !""+), !')–)$. roman är djupt gripande”, Dagens Nyheter, %' !, Lars Gustafsson och Sven Ljungberg, Kinesisk augusti %&!". Recensionen gav mig idén till höst (Stockholm: Norstedt, !"')), %!). denna artikel. !+ Lars Gustafsson, Tennisspelarna: En berättelse , Lars Jakobson, Ola Larsmo och Steve Sem- (Stockholm: Norstedt, !"''), !,. Sandberg, Stjärnfall: Om sf (Stockholm: Bon- !$ , ”Hans penna dissekerade oför- nier, %&&#), !&#. skräckt frihetens vägar”, Dagens Nyheter, , + Jerry Määttä, Raketsommar: Science "ction i april %&!$. Sverige #$%&–#$'(, Skrifter utgivna av Avdel- !' Crister Enander, ”Vi ger oss inte. Vi försöker ningen för litteratursociologi vid Litteratur- igen”: Anteckningar om Lars Gustafsson (Ling- vetenskapliga institutionen i Uppsala +! (Lund: hem: Ord & kultur, %&!$), !+). ellerström, %&&$), ,,. !) Ulrike-Christine Sander, Ichverlust und "ktio- $ Gustafsson, Det sällsamma djuret från norr och naler Selbstentwurf: die Romane Lars Gustafs- andra science "ction-berättelser, #. sons (Göttingen: Vandenhoeck und Ruprecht, ' Lars Gustafsson, Den amerikanska !ickans sön- !"")), !'%. dagar: En versberättelse (Stockholm: Atlantis, !" Ingemar Friberg, ”Jag är alltid annorlunda”: %&&$), !#. En studie i identitetsproblematiken i Lars Gus- ) Den amerikanska !ickans söndagar, $". tafssons tidiga författarskap mellan åren #$%$ " Lars Gustafsson, Världens tystnad före Bach: Dik- och #$'), Umeå studies in the humanities !#% ter (Stockholm: Norstedt, !")%), %+–%$. Det är (Umeå: Univ., !""$). för övrigt en dikt som innehåller en passage som %& och Lars Gustafsson, Frihet och refereras till i Dr Weiss, där, i dikten, ”[v]änliga, fruktan: ** brev (Stockholm: Bonnier, !")+); illaluktande kvinnor / torkar din fosterkropp Lars Gustafsson och Jan Myrdal, Den onödiga med sina långa hår”, och i romanen ”kvinnor, samtiden (Stockholm: PAN/Norstedt, !"',). som har simmat över något slags öppet vatten, %! Lars Gustafsson, Doktor Wassers recept (Stock- en *od eller kanske en stor vid göl i en myr- holm: Bonnier, %&!+), %%. mark, någon av dem med mig på ryggen, och %% Gustafsson, Sorgemusik för frimurare, !+". dessa kvinnor torkar mig med sitt långa mörka %# Sorgemusik för frimurare, %%%. hår”, Gustafsson, Dr Weiss sista uppdrag, #+. %, Lars Gustafsson, Problemformuleringsprivilegiet: !& Lars Gustafsson, Artesiska brunnar cartesian- Samhälls"loso"ska studier (Stockholm: Nor- ska drömmar: Tjugotvå lärodikter (Stockholm: stedt, !")"), !#+.

SVANTE LANDGRAF TFL 115 %+ Lars Gustafsson, Stunder vid ett trädgårdsbord: #+ Gustafsson, %!. Stycken om konst och litteratur (Stockholm: #$ Söderström, Bilden som byggsten, !$#–"!. Alba, !"),), !%). #' Lars Gustafsson, Mot noll: Matematiska fanta- %$ Gustafsson, Sorgemusik för frimurare, $'. sier strax intill det kungliga rummet (Lund: Art %' Jan Myrdal, Barndom (Stockholm: Norstedt, Factory, %&!!), !#–!,. !")%), !+!; Svante Landgraf, Fångenskap och #) Gustafsson, Dr Weiss sista uppdrag, !!#. !ykt: Om frihetstemat i svensk barndomsskild- #" Dr Weiss sista uppdrag, !!!. ring, reseskildring och science "ction decennierna ,& En annan central rumslighet i författarskapet kring #$)& (Linköping: Institutionen för studier är reseskildringarna, där det centrala mötet av samhällsutveckling och kultur, ISAK, %&!$), med det främmande kan ses som ett slags sci- ,,. ence (ction-element. Se exempelvis hur Afrika %) Gustafsson, Sorgemusik för frimurare, %&!. beskrivs som en värld med annorlunda naturla- %" Christer Enander hävdar för övrigt att de me- gar, eller hur den amerikanska universitetsin- ta(ktiva dragen i Bernard Foys tredje rockad stitutionen är fullkomligt främmande i Tennis- (!")$) är ett exempel på science (ction. Enan- spelarna. Lars Gustafsson, Afrikanskt försök: En der, Vi ger oss inte. Vi försöker igen, )&. Detta essä om villkoren (Stockholm: Norstedt, !")&), är betydligt mer diskutabelt. Om man ser sf +". Gustafsson, Tennisspelarna. som metalitteratur, en litteratur om littera- ,! Gustafsson, Dr Weiss sista uppdrag, !+, !$, !), turen, vilket det (nns vissa skäl att göra, kan %&, %,, $', !!!. man dra de slutsatserna, men då måste även ,% Dr Weiss sista uppdrag, )&; Gustafsson, Doktor alla meta(ktiva inslag innebära science (ction, Wassers recept, +,. och så långtgående konsekvenser tror jag inte ,# Lars Gustafsson, Konsten att segla med drakar Enander är ute efter. Det ekar av Carl Freed- och andra scener ur privatlivet: kåserier (Stock- mans ord om att all litteratur är science (ction. holm: Norstedt, !"$"), !&; Lars Gustafsson, En Se Carl Howard Freedman, Critical theory and kakelsättares eftermiddag: roman (Stockholm: science "ction (Hanover, N.H.: Univ. Press of Natur och kultur, !""!), !&+. New England, %&&&), !$. Dock, om man an- ,, Gustafsson, En kakelsättares eftermiddag, !&&; vänder en så kallat novologisk de(nition av Gustafsson, Tennisspelarna, '. science (ction, där det centrala är genrens drag ,+ Lars Gustafsson, En resa till jordens medelpunkt av främmandegöring där något obekant och och andra dikter (Stockholm: Norstedt, !"$$), fundamentalt nytt införs i handlingen, kon- "–%#. centreras ”tänk om” till denna punkt. Så kan ,$ Lars Gustafsson, Stenkista: dikter (Stockholm: science (ction sägas skilja sig från annan dikt- Natur och kultur, !"",), %+; Lars Gustafsson, ning. Määttä, Raketsommar, ,#. Tjänarinnan: En kärleksroman (Stockholm: #& Samuel R. Delany, Silent Interviews: On Natur och kultur, !""$), !+&. Language, Race, Sex, Science Fiction, and Some ,' Lars Gustafsson, Kärleksförklaring till en sefardisk Comics: A Collection of Written Interviews (Ha- dam: En dikt (Stockholm: Bonnier, !"'&), %#. nover, NH: Wesleyan Univ. Press, !"",), !$). ,) Lars Gustafsson, Herr Gustafsson själv: roman #! Gustafsson, Dr Weiss sista uppdrag, !!%–!#. (Stockholm: Bonnier, !"'!), ,". #% Gustafsson, Det sällsamma djuret från norr och ," Lars Gustafsson, Berättelser om lyckliga männi- andra science "ction-berättelser, +#. skor (Stockholm: Norstedt, !")!). ## Hans Söderström, Bilden som byggsten: Om +& Berättelser om lyckliga människor, !"!. Lars Gustafssons poetik och lyriska praktik (Es- +! Berättelser om lyckliga människor, '". löv: B. Östlings bokförl. Symposion, %&&#), +% Gustafsson, Sorgemusik för frimurare, !+,. !$+; Gustafsson, De andras närvaro, !#. +# Enander, Vi ger oss inte. Vi försöker igen, !+". #, Lars Gustafsson, Fåglarna och andra dikter +, Lars Gustafsson, Fru Sorgedahls vackra vita ar- (Stockholm: Norstedt, !"),), ++. mar: roman (Stockholm: Atlantis, %&&)), %#, #!.

116 TFL 2020:4-5 ++ Fru Sorgedahls vackra vita armar, %$", "); Gus- tafsson, Herr Gustafsson själv, !!); Gustafsson, Den amerikanska !ickans söndagar, $". +$ Lars Gustafsson, Ett minnespalats: Vertikala me- moarer (Stockholm: Natur och kultur, !"",), ,+; Gustafsson, Fru Sorgedahls vackra vita ar- mar, !&+, %%", %)+; Gustafsson, Sorgemusik för frimurare, !%$. +' Gustafsson, Herr Gustafsson själv, !+, !). +) Lars Gustafsson, Yllet: roman (Stockholm: Bonnier, !"'#), "&. +" Lars Gustafsson, Familjefesten: roman (Stock- holm: Bonnier, !"'+), ,%. $& Lars Gustafsson, Sigismund: Ur en polsk barock- furstes minnen (Stockholm: Norstedt, !"'$), !'. $! Gustafsson, Tjänarinnan, +", !&". $% Gustafsson, En kakelsättares eftermiddag, !&. $# Gustafsson, Sorgemusik för frimurare, %#–%,, $,. $, Gustafsson, Dr Weiss sista uppdrag, !&). $+ Gustafsson, Sorgemusik för frimurare, %%,.

Summary +e imaginary novel Lars Gustafsson’s last novel, the posthumous Dr Weiss sista uppdrag (%&!"), is based on a short story in Förberedelser för !ykt (!"$'), “Slutspel i Whor(ngton”, subtitled “the last chapter of an imaginary novel”. .is imagi- nary novel is now realized, being a science (ction novel about time travel, but time travel is a common theme in Gustafsson’s entire oeuvre. In this article, I examine how Gustafsson can be read as a science (ction author throughout his writing, in novels as well as poetry and essays, using this last novel as a guide. I furthermore study how this ties into and reinforces the theme of freedom in Gustafsson’s writing, as well as the generally multi-central and intertextual nature of his oeuvre.

Keywords: Lars Gustafsson, science (ction, freedom

SVANTE LANDGRAF TFL 117