DOCSLIB.ORG

Margareta Wirmark, Narrens Bjällror. Hjalmar Bergmans Kammarspel

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Margareta Wirmark, Narrens Bjällror. Hjalmar Bergmans Kammarspel Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 25 2004 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 75 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogrammen Word för Windows eller Word Perfect. Sista inlämningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är juni 2005 och för recensioner september 2005. Sedan årgång 2002 av Samlaren erhåller uppsatsförfattarna ett digitalt underlag för sär- tryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider om inget annat anges. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367–8. ISBN 9–87666–22–7 ISSN 0348–633 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2004 Övriga recensioner · 411 skoningslöst men ändå varsamt blotta de veder- ser på samma fält. Inledningsvis förklarar Wir- värdiga sidorna i Célines personlighet samtidigt mark att hon bygger ”vidare på andras arbete” som han med takt och finkänslighet ger hans lit- och att ”Sverker R. Eks, Bengt Forslunds, Ulla- terära verk den hedersplats de otvivelaktigt är be- Britta Lagerroths och Gösta Werners forskning rättigade till. rörande Bergmans filmer och dramer har varit Pär Hellström av stort värde” för henne. Erik Hjalmar Linders trebandiga biografi om Bergmans liv och verk lyfts särskilt fram, det utgör ”grunden” för hen- Margareta Wirmark, Narrens bjällror. Hjalmar nes framställning, även om hon där finner drama- Bergmans kammarspel. Carlssons förlag. Stock- tiken ”påfallande snävt” behandlad (s. 0). Trots holm 2002. detta generösa allmänna erkännande är Wirmarks förhållande till tidigare forskning ytterligt pro- Margareta Wirmarks 2002 utkomna bok Nar- blematiskt. rens bjällror. Hjalmar Bergmans kammarspel är es- tetiskt tilltalande, den är rikt illustrerad och har I det första kapitlet anförs forskare sporadiskt lättläst typografi på elegant papper. Med den vill medan de i andra kapitel lyser med sin frånvaro Wirmark ”stimulera intresset bland teaterfolk” och är förpassade till generella omnämnanden i för Bergmans s.k. kammarspel; dessa hör – heter notapparaten. ”Tidigare forskning rörande varje det – ”tveklöst” till ”vårt svenska kulturarv och enskilt drama redovisas i notapparaten” förklarar borde ständigt stå på teatrarnas spellistor”(s. 0). Wirmark (s. ). Någon dialog med föregångarna Ambitionen är behjärtansvärd. Hjalmar Bergman förs således inte och inga hänvisningar i texten in- Samfundet har under många år och ibland med formerar läsaren om vad som är övertaget från el- viss framgång agerat för att i första hand Drama- ler inspirerat av andra och vad som är nytt i fram- ten skulle sätta upp de tre eller fyra dramer som ställningen; det innebär att det är svårt att avgöra brukar gå under Bergmans egen beteckning ”ma- om det begagnade begreppet ”nyläsning” är re- rionettspel”. Det vore utmärkt om Wirmark med levant. Överlag gäller att Wirmark hellre vill slå sin populärt hållna genomgång av åtta dramer och forskare på fingrarna – då kan de ägnas betydande en filmnovell mellan 95–22 kunde beveka tea- utrymme – än redovisa vad hon tagit i arv. teretablissemanget. I det första kapitlet, ”Dramernas tillkomst”, Men Wirmark har också en annan målsättning. varvas biografiska notiser med hastiga karakte- Narrens bjällror är ett inlägg i den pågående forsk- ristiker av verk inom olika genrer eftersom Berg- ningen om Bergmans dramatik och dess förhål- man under dessa år ”prövar sig fram inom snart lande till tradition och nyskapande. Wirmark de- sagt alla medier” (s.). Mer detaljerade blir ut- klarerar att hon vill visa hur dramatikern Bergman redningarna av dramernas genesis, ofta med hjälp under perioden 95–22 tar i bruk ”ett mera tea- av Bergmans dagböcker. Dessa utgörs av en svit tralt formspråk” i syfte att ”frilägga själens kam- Almanack för Alla, i vilka noteringar om vädret mare” (s. 9). I det första av de tre kapitlen skild- regelbundet och om arbetet oregelbundet förts ras ”hela tillkomsttiden”, i det andra presenteras in. Almanackornas stenstil har gäckat också tidi- ”nyläsningar” av de nio verken och i det tredje gare forskare. Där emellertid dessa gjorde halt i och avslutande kapitlet redovisas ”varifrån Berg- respekt för materialets bräcklighet, går Wirmark man hämtat idéerna till sitt nya formspråk”(s. gärna vidare, vilket någon gång kan ge en mer ). Omfångsmässigt och innehållsligt är mittka- exakt datering men oftare leder till antaganden pitlet det tyngsta med sina ca 80 sidor, det första och ogrundade ställningstaganden. Uttryck som kapitlet utgör en 40 sidor lång bakgrundsteck- ”gissningsvis”, ”kanske”, ”sannolik”, ”möjligen”, ning medan det tredje kapitlet på 36 sidor exklu- ”tycks”, ”synes” är legio i kapitlet (s. 23 et pas- sivt ägnas inflytandet från tre genrer, commedia sim) och hypotetiska resonemang transformeras dell’arte, ”divertissemang” och moralitet. ibland till absoluta påståenden. Det gäller till ex- Det är till välkända marker Wirmark återvän- empel turerna kring Victor Sjöström och Gustaf der – hon ägnade sin doktorsavhandling åt dra- Molander (s. 4 f.). mat Spelhuset och har senare i ett flertal uppsat- Kapitlet inleds något överraskande med ett av- ser behandlat Bergmans dramatik. Men också åt- snitt om Bergmans debutarbete för film, Gyck- skilliga andra forskare har gjort betydande insat- laren. Enligt Stina Bergman var det Victor Sjö- 412 · Övriga recensioner ströms Terje Vigen ”som så förtjuste” Bergman tet till Gycklaren] omedelbart till Gustaf Molan- ”att han omedelbart satte sig ner och skrev Gyck- der, konsult åt Skandinavisk Filmcentral i Stock- laren” (s. 3). Men det ”var inte Terje Vigen som holm” (Werner, s. 2). Dagboksanteckningen den lockade Bergman att börja skriva filmnoveller” (s. 20 februari ”Molander hemma”, som Wirmark 4), rättar Wirmark som utdömer inte bara Sti- ”gissningsvis” tolkar som att Bergman ”avlagt be- nas historieskrivning utan också de forskare som sök hemma hos Molander” (s. 5), bör snarare lä- ”mer eller mindre okritiskt” accepterat denna. sas som att Molander är ”hemma hos Bergmans” Dit hör Forslund och Linder men också Wer- vilket Werner gör. Meningsskiljaktigheter av det ner, som ”underlåtit att korrigera äldre historie- här slaget mellan två forskare kan te sig som strid skrivning på denna punkt” och fastslagit ”som om påvens skägg och jag skulle inte uppmärk- en sanning” att Bergman skrev Gycklaren under samma dem om inte Wirmark gjorde ett nummer intryck av Victor Sjöströms film Terje Vigen” (s. av Gycklarens förhållande till Terje Vigen och vilka 4). Både Wirmark och Werner avläser dagböck- filmkoryféer Bergman satte sin lit till. erna dag för dag men kommer till olika slutsat- Wirmark gör inte Werner rättvisa, men an- ser vad gäller Terje Vigens betydelse för Gycklaren. dra råkar värre ut; filmforskaren Johan af Sande- Enligt dagböckerna påbörjades filmnovellen den berg förbigås med tystnad. I dennes tidiga uppsats 8– januari 97, dvs. före premiären på Terje Vi- ”Gycklaren. En studie i Hjalmar Bergmans debut- gen, den 29 januari. Därefter finns ingen notering arbete för filmen” (Hjalmar Bergman Samfundet om arbetet förrän den –3 och 7–8 februari. Wer- Årsbok 1969), som inte är upptagen i Wirmarks ner kommenterar att Victor Sjöströms film ”hade litteraturförteckning, anges ett annat incitament premiär den 29 januari 97, alltså omedelbart till Gycklaren vilket borde ha redovisats. Strax före innan Hj. Bergman efter en längre paus och un- premiären på Terje Vigen, skriver Sandeberg, ”ut- der intrycket av den filmen återupptog arbetet på lyste Veckojournalen en pristävling om bästa ori- Gycklaren”(Gösta Werner, Hjalmar Bergman som ginalmanuskript för filmen”. De 250 manuskript filmförfattare, 987, s. 22). För Werner framstår som inflöt var av låg kvalitet och Veckojourna- det som självfallet att Bergman ser filmen på pre- len efterfrågade ”de verkliga författarna”. Nu var miären, vilket inte kan utläsas av dagböckerna. en sådan med, Hjalmar Bergman, ”som lockades Wirmark å sin sida slår fast att eftersom ”Berg- av den utlysta prissumman på 000 kronor” och man inledde sitt skrivande i januari innan filmen ”skrev sitt första filmarbete – ’Gycklaren’ ”, som ännu haft premiär, kan Terje Vigen omöjligt ha dock inte sändes in (Sandeberg, s. 52 f.). inspirerat honom till novellen”. Hon ifrågasätter Till Stina Bergmans ”historieskrivning” hör också att Bergman skulle ”avbryta sitt skrivande också Victor Sjöströms apokryfiska replik till för att gå på bio”(s. 4). Vi vet inte hur Bergman Bergman: ”Kom ner på jorden, unge man” (cit. tänkt sig novellen när den påbörjades i januari och efter Wirmark, s. 2). Också här avbasas på osak- inget utkast är bevarat. Och det är inte helt styrkt liga grunder Bergmanforskningen, som hos Wir- exakt vilken dag Bergman såg Terje Vigen. Men mark framstår aningslös och metodiskt naiv. Wir- vi vet att han såg den och var entusiastisk. Om mark noterar
Load more

Recommended publications
  • Höstens Tema Är Ingrid Bergman
    Medlemsblad för Sällskapet Pilsnerfilmens vänner Nr 29 www.pilsnerfilm.se Augusti 2015 Höstens tema är Ingrid Bergman Ingrid Bergman skulle ha fyllt 100 i år. Det ska vi förstås uppmärksamma och det gör vi genom att låta temat för höstens filmer vara Ingrid Bergman, den på sin tid både nationellt och internationellt så berömda och ivrigt omskrivna aktrisen. Den första filmen vi åker till Bestorp för att se är Munkbrogreven, som också var hennes första film. Där har hon en biroll, men efter den blev det mest huvudroller både här i Sverige och utomlands. 2004 hade vi den härliga Swedenhielms på programmet och i den spelade hon fästmön till Bo Swedenhielm sonen i huset. Alla höstens tre filmer är digitaliserade versioner av de gamla celluloidrullarna, så vi kan förvänta oss hög kvalitet på bilderna. Resor Vår reseledare, Peder, ligger som vanligt i startgroparna för att kunna erbjuda oss någon intressant resa och när han hittar en sådan skickar han information om den till alla, som har anmält sig till hans ”reselista”. Är du inte med på den, så skicka en anmälan till Peder, e-post [email protected], tel 013-132959. Information kommer naturligtvis också på hemsidan. FÖR AGENDAN 16 september 12 oktober 17 november MUNKBROGREVEN DOLLAR VALBORGSMÄSSOAFTON 2 Garantens ruta Ingrid fyller hundra Ja, det gör hon faktiskt. Visserligen får man aldrig syfta på rubriken men i det här fallet gör jag så och menar att Ingrid Bergman verkligen skulle ha fyllt 100 år detta år om hon hade levat. Hon var alltså född 1915 och filmdebuterade tjugo år gammal 1935 i ”Munkbrogreven” som vi ska se som första film i höst.
    [Show full text]
  • När Byggdes »Spelhuset»? Textkritiska Anteckningar Till Ett Drama Av Hjalmar Bergman
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 94 1973 Svenska Litteratursällskapet Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ Göteborg: Lennart Breitholtz Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman Stockholm: Örjan Lindberger, Inge Jonsson Umeå: Magnus von Platen Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström Redaktör: Docent Ulf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villa vägen 752 36 Uppsala Printed in Sweden by Almqvist & Wiksell, Uppsala 1974 När byggdes »Spelhuset»? Textkritiska anteckningar till ett drama av Hjalmar Bergman Av SVEN DELBLANC I en recension av Margareta Wirmarks avhandling Spelhuset. En monografi över Hjalmar Bergmans drama gör Erik Hjalmar Linder följande sammanfattning av några till synes betydelsefulla forskningsresultat, uppnådda i detta verk, och jag citerar. »Mot tidigare antaganden lyckas hon visa att Bergman med största sannolikhet skrivit stycket redan på hösten 1916. Det sker bl. a. med stöd av Dramatiska teaterns diarium. [— ] Dateringen medger två slutsatser. Med Pär Lagerkvists expressionistiska dramer i volymen Teater (1918) har pjäsen inget samband. Bergman är tydligen tidig med sitt försök i denna anda. Vidare: han kan vid den tidpunkten omöjligen känna till de tyska experiment (Sorge, Hasenclever) som ännu inte har uppförts. Det tycks helt enkelt vara så, att Bergman fullt s jälvständigt [— ] drog vad man kan kalla den litterära slutsatsen av en för många gemensam upplevelse av världseländet. [— ] En annan konklusion av den nya dateringen gäller Bergman själv och hans sätt att arbeta: eftersom idéinnehållet i Spelhuset i flera avseenden slående liknar En döds memoarer (1918), måste han ha burit på sin,a idébilder i åratal.»1 Till detta kan anmärkas, att Wirmarks datering knappast kan kallas ny eller i strid med »tidigare antaganden».
    [Show full text]
  • LIR.Skrifter
    LIR.skrifter Rikard Hoogland (red.) I avantgardets skugga Brytpunkter och kontinuitet i svensk teater kring 1900 LIR.skrifter.8 Rikard Hoogland (red.) I avantgardets skugga. Brytpunkter och kontinuitet i svensk teater kring 1900 LIR.skrifter.8 © LIR.skrifter & författarna 2019 Tryck: BrandFactory AB, Kållered 2019 Isbn: 978-91-88348-92-0 Innehåll Rikard Hoogland: Inledning – 7 DEL 1 Willmar Sauter: Perioder och protagonister. Sekelskiftet 1900 i nyare forskning – 15 Karin Helander: Barn i dramatiken, på scenen och i publiken – 47 Lovisa Näslund: Teaterkungen och skådespelarrepubliken. Anställningsförhallanden i Stockholm, 1886–1926 – 75 Lena Hammergren: Fran balettkår till danspionjär. Dansaryrkets förändringar kring sekelskiftet – 91 Mikael Strömberg: Förflyttningar och förskjutningar. Den dynamiska operetten – 115 DEL 2 Birgitta Johansson Lindh: Sanna kvinnor, Emil Hillbergs Pontus Bark och recensenterna. Receptionen av Anne-Charlotte Lefflers pjäs Sanna kvinnor (1883) i några nordiska uppsättningar via dagstidningarnas recensioner – 143 Hélène Ohlsson: När Dramatens diva smittade Helsingfors med feber. En undersökning av Ellen Hartmans gästspel i Finland 1889 – 169 Astrid von Rosen: Radikal empati i dansarkivet. Omsorg om den ryska dansaren Anna Robenne – 203 Rikard Hoogland: Attacken på Albert Ranfts teaterimperium. Fältstrider inom svensk teater 1921 – 243 Referenser – 271 Personregister – 283 InlednIng går det att sätta ljus på avantgardets skugga? Vad är det som kommer bestå i scenkonsthistorien och vilka proces- ser är det som gör att majoriteten av scenkonsthändelserna och de ut- tryck som de representerar sorteras undan till förmån för en central och mer begränsad utvecklingsberättelse? Teaterhistorien gällande perioden omkring sekelskiftet 1900 är beskriven som perioden när teater blev teaterkonst och de stora (manliga) teaterregissörerna blev de centrala agenterna.
    [Show full text]
  • Ingmar Bergman – His Autobiography the Magic
    INGMAR BERGMAN – HIS AUTOBIOGRAPHY THE MAGIC LANTERN Ingmar Bergman is considered by many to be the world’s greatest living film director and is also internationally well known as a theatre, television and opera director. He was born in 1918 in Uppsala, Sweden, and studied at Stockholm University. From 1943 to 1946 he was a producer and scriptwriter for Svensk Filmindustri and, later, Artistic Adviser. He has directed at theatres throughout Sweden as well as abroad and was Head of the Royal Dramatic Theatre in Stockholm from 1963 to 1966. His many films include The Seventh Seal, Smiles of a Summer Night, Persona, The Virgin Spring, Through a Glass Darkly, Cries and Whispers, Scenes from a Marriage, Face to Face, Autumn Sonata, The Serpent’s Egg, From the Life of the Marionettes and Fanny and Alexander, winner of four Academy Awards. Ingmar Bergman has received many international awards and prizes for his films, including the Goethe Prize in 1976 and the Swedish Gold Medal in 1977. I When I was born in 1918, my mother had Spanish influenza. I was in a bad way and was baptized as a precaution at the hospital. One day the family was visited by the old house doctor, who looked at me and said: ‘He’s dying of under nourishment.’ My maternal grandmother took me with her to her summer house in Dalarna, and on the train journey, which in those days took a whole day; she fed me with sponge cake soaked in water. By the time we finally arrived, I was practically dead, but Grandmother managed to find a wet nurse — a kindly, fair-haired girl from a neighbouring village.
    [Show full text]
  • Retrospektive Ingrid Bergman N a M G R E B
    Retrospektive Ingrid Bergman n a m g r e B d i r g n I 11 A C N A L B A S A C Es mag der Mythos eines einzigen Filmes sein, dessen in dieser Besetzung mit ihr und Humphrey Bogart über - schwarzweiße klare Strahlkraft ungebrochen bis in die haupt nie gedreht worden wäre –, zeit ihres Lebens Gegenwart hinein wirkt und gemeinhin noch heute als immer sehr verwundert: »Während der Dreharbeiten erstes mit ihrem Namen verbunden wird: CASA - hatten wir absolut kein Vertrauen in den Film, weil das BLANCA (1942). Diese weltumspannende, zeitlos wir - Drehbuch so schlecht war. Es wurde ja auch Tag für Tag kende Liebesgeschichte um Rick und Ilsa, die sich in geschrieben. Nichts daran war klar, und wir wussten den Wirren des Zweiten Weltkriegs in der Stadt an der überhaupt nicht, wo es hinging. Ich wusste nicht ein - Nordküste Marokkos wiederbegegnen, hat längt selbst mal, welchen Mann ich wirklich lieben sollte. Bis zum ikonographischen Charakter erlangt. Das tröstliche Schluss wusste also niemand, wie der Film werden »Wir haben immer noch Paris« ist ebenso zum allbe - würde. Und dann, als alles geschnitten war, nach all kannten geflügelten Wort geworden wie das falsch den Schwierigkeiten und den Streitereien und dem Um - übersetzte »Ich seh dir in die Augen, Kleines!« (im Origi - schreiben – da kommt dieser absolut wunderschöne nal klingt das natürlich etwas anders: »Here’s looking at Film dabei heraus«, sagt sie einmal in einem ihrer selte - you, kid!«) und nicht zuletzt »Das ist der Beginn einer neren Fernsehinterviews der CBC im Jahr 1971, selbst wunderbaren Freundschaft«.
    [Show full text]
  • Fredrik Gustafsson Phd Thesis
    HASSE EKMAN : A QUESTION OF AUTHORSHIP IN A NATIONAL CONTEXT Fredrik Gustafsson A Thesis Submitted for the Degree of PhD at the University of St Andrews 2013 Full metadata for this item is available in St Andrews Research Repository at: http://research-repository.st-andrews.ac.uk/ Please use this identifier to cite or link to this item: http://hdl.handle.net/10023/3421 This item is protected by original copyright Hasse Ekman – a Question of Authorship in a National Context Fredrik Gustafsson 1. Candidate’s declarations: I, Fredrik Gustafsson, hereby certify that this thesis, which is approximately 70 000 words in length, has been written by me, that it is the record of work carried out by me and that it has not been submitted in any previous application for a higher degree. I was admitted as a research student in September, 2009 and as a candidate for the degree of PhD in September, 2009; the higher study for which this is a record was carried out in the University of St Andrews between 2009 and 2012. (If you received assistance in writing from anyone other than your supervisor/s): I, …..., received assistance in the writing of this thesis in respect of [language, grammar, spelling or syntax], which was provided by …… Date ……… signature of candidate ……… 2. Supervisor’s declaration: I hereby certify that the candidate has fulfilled the conditions of the Resolution and Regulations appropriate for the degree of PhD in the University of St Andrews and that the candidate is qualified to submit this thesis in application for that degree.
    [Show full text]
  • Tore Svennberg Han Kom Till August Lindbergs Resande Tea- Statens Musikverk Tersällskap
    svennberg, tore 567 småningom bli en modell även för andra konferensbidrag av honom tryckt 1982. Via LIBRIS länder. har påträffats en rapport av honom från en konfe- Vid 65 års ålder avgick S som VD för rens om atomenergins fredliga användning i Genève SKBF. Han hade då först spelat en avgö- i augusti 1955 (publicerad i Svenska vattenkraftför- eningens publikationer 457=1956:1). rande roll för att utvinna svenskt uran, därefter haft ett övergripande ansvar för Källor o litt: W Agrell, Svenska förintelsevapen landets uranimport och slutligen samord- (2002); J Anshelm, Från energiresurs till kvittbliv- nat arbetet med att utveckla ett system för ningsproblem: frågan om kärnavfallets hantering i slutförvaring av det utbrända kärnbränslet. det offentliga samtalet i Sverige, 1950–2002 (2006); B Berglund, Nytt förslag i energidebatten (DN 16 jan Tryckta arbeten (egna verk): Råvaror för framtida 1975); T Jonter, Kärnvapenforskning i Sverige: sam- atomkraft. Föredrag av E S. [Omslag.] Uppsala arbetet mellan civil och militär forskning, 1947–1972 1956. (Almqvist & Wiksell). S [16]–42, ill. (Med- (2002); S Leijonhufvud, (Parentes?: en historia om delanden från Svenska gruvföreningen, 76). [Ingår svensk kärnkraft (1994); E Strandell, Uran ur skif- även i: Aktuellt om atomkraft. Föredrag av H Bry- fer: Ranstadverket: 40 års utveckling av processer nielsson. Råvaror för framtida atomkraft. Föredrag för utvinning av uran ur mellansvenska alunskiffrar av E S. Jämte diskussionsinlägg vid Svenska gruv- (1998); Väd. – Nekr i SvD 22 okt 2014. föreningens årssammanträde. [Omslag.] Uppsala 1956. (Almqvist & Wiksell). 52 s, ill. (Meddelanden Arne Kaijser från Svenska gruvföreningen, 76). S:s föredrag åter- ges även i denna version på s [16]–42.
    [Show full text]