Från Redaktionen: Genusforskningens Utmaningar Magnus Åberg Och Sofia Strid
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
INNEHÅLL 2 Från redaktionen: Genusforskningens utmaningar Magnus Åberg och Sofia Strid 7 I ett antirasistiskt rum. En språkvetenskaplig analys av vithet och maktrelationer på en antirasistisk och feminis- tisk plattform på Instagram Karin Hagren Idevall 29 Deckardrottningar kontra deckarkungar. Om könsbundna marknadsföringsstrategier i 2000-talets svenska deckargenre Karl Berglund 57 Den nödvändiga jämställdheten Malin Rönnblom och Linda Sandberg 85 Frispel: Med våldet som kärnan i det ojämställda samhället Maria Hagberg 93 Frispel: Kära syster! Jesper Fundberg 98 Recensioner 109 Sveriges genusforskarförbund: Om akademiskt trolleri och andra arbetsmiljöproblem Paulina de los Reyes ILLUSTRATION: YLVA ELZÉN FRÅN REDAKTIONEN GENUSFORSKNINGENS UTMANINGAR Vilka frågor hoppas du att genusvetenskapen Att dessa fenomen existerar i överflöd ska besvara inom överskådlig framtid? idag (med förbindelser bakåt i tiden) går knappast att förneka. Det råder alltså ingen Det skulle kunna tyckas vara en enkel fråga brist på fenomen att undersöka och frågor att besvara. Även en hastig utblick mot att besvara för genusforskare. Det skulle gå världen räcker för att en ska rygga tillbaka snabbt att sätta ihop en lång lista över frågor inför alla de utmaningar som världen står som svar på skriftställarens fråga, även om inför. Krig, våld, övergrepp, exploatering, listan skulle se olika ut beroende på vilken förtryck och orättvisor. Samtliga dessa genusforskare och vilket vetenskapsteore- utmaningar är könade, genusifierade, och tiskt perspektiv som gavs möjlighet att svara därför också uttryck för en samverkan av på den. Och så den givna motfrågan: vad intersektionella maktordningar. Våld och menas med ”genusvetenskapen”? säkerhet i konflikt- och postkonfliktzoner Frågan ställdes till redaktionen i sep- är könade och intersektionaliserade (Walby tember 2015. En vetenskapsjournalist ville med flera 2015), fredsprocesser, där kvin- veta. Det finns något fullständigt tröstlöst nor saknas vid förhandlingsbordet, är kö- kring frågan. Genusvetenskap som ämnes- nade (FN 2000, 2008, 2013; Svedberg och disciplin och tvärvetenskaplig genusforsk- Kronsell 2012), flyktings- och asylprocesser ning har en relativt kort akademisk historia, är könade (Mulinari, Sandell och Schöner men trots det, borde vi inte ha kommit 2003) och flyktingkvinnorna blir färre och längre, uppnått mer, gjort världen bättre? färre medan flyktingmännen blir fler och Eller är det omvärldens fel? Politiker som fler (SKL 2015). Ekonomiska neddragning- inte lyssnar till forskningens resultat, fö- ar drabbar kvinnor och män, rasifierade, retagsledare som vägrar förändra sig, män migrerade, funktionsnedsatta och HBTQI- som inte kan besinna sig, motstånd i or- erade personer på olika sätt: ekonomiska ganisationen? Vad är det för mening att neddragningar, besparingsprogram och åt- hålla på att forska, när löneskillnaderna stramningar är könade (Towers och Walby mellan kvinnor och män verkar bestå, när 2012), finansiella marknader och deltagan- mäns våld mot kvinnor inte minskar, när det därpå är könat (Demirguc-Kunt med flyktingarna blir fler och fler, när klyftorna flera 2013; The Economist 2013) och inte och orättvisorna ständigt verkar öka? minst: våld i alla dess former är könat och Men sedan finns också den där andra måste problematiseras intersektionellt för bilden. Den som påminner om att myck- att förstås (se TGV 35(2-3)). et ändå hänt och fortsätter att hända, Tidskrift för genusvetenskap nr 36 (3) 2015 3 FRÅN REDAKTIONEN åtminstone delvis på grund av den kunskap när, och kan inte alltid ta ansvar för det. som genererats av feministisk genusforsk- Men vi vet att. ning. Fler kvinnor på arbetsmarknaden, Men hinner vi med världsförbättrandet fler män som tar ansvar för barn och familj, mitt i utvärderandet och mätandet? Och är ökade rättigheter för homo-, bi- och trans- den forskning som hamnar långt ner på lis- personer, större medvetenhet om maktens torna med självklarhet ”världsförsämrande”? globala och intersektionella karaktär. TGV är – som alla andra vetenskapliga Vilken bild, den positiva eller negativa, tidskrifter – nyckelaktörer i den globala ska ett svar på den inledande frågan utgå kunskapsekonomin. Vi blir mätta och vär- ifrån? Vilken forskning behövs mest: den derade, indexerade, paketerade och ranka- som pekar ut problemen, eller den som de. Liksom vi själva, tillsammans med våra svarar för lösningarna? anonyma granskare, värderar och kommen- Det finns idag en stor diskussion om terar de artikelbidrag som kommer in till hur forskningens kvalitet ska mätas. Ut- oss. Det är i det närmaste en akademisk vecklingen mot ett allt större genomslag naturlag att skapa hierarkier, inkludering för bibliometriska metoder har kritise- och exkludering. Samtidigt som det är just rats, och Vetenskapsrådets föreslagna sådana som genusforskningen vill utmana. FOKUS-modell – som innefattar kol- Kanske finns i den här paradoxen ett svar legial granskning vid sidan av bibliome- på skriftställarens undran om vilka frågor tri – har i dagarna skickats ut på remiss. vi hoppas att genusvetenskapen ska besvara. Modellen har inspirerats av det Research Vi, som vill gå emot ett system som föder Excellence Framework (REF) som sjösat- oss, som står på andras axlar för att utmana tes i Storbritannien år 2014. REF 2014 hierarkier, som exkluderar möjligheter för beräknas ha kostat närmare 250 miljoner att skapa dem. Kan vi svara något annat brittiska pund (Else 2015). Det är mycket än att det är frågorna som är svaren, svaren pengar för att få ett mått på vilken av den frågorna? Med Sara Ahmeds (2010: 203) nationella forskningen som är excellent, ord: ”… [T]o give an answer is to create ”världsledande”. Men är det ”världsle- the condition of possibility for another dande” forskning världen behöver? Är den question.” med nödvändighet ”världsförbättrande”? Det här är inte fatalism, utan tvärtom Som svar på frågan ”Varför vetenskap?” ett erkännande av behovet av kamp. En säger statsvetarna Ulf Bjereld, Marie Dem- ständig kamp för att väcka nya frågor, hålla ker och Jonas Hinnfors (2009: 123) att liv i dialogen, och väcka den som dött. ”vetenskapen ger oss en möjlighet att ta Vi i redaktionen för TGV kommer alltså makten över samhällets utveckling. Om inte att ge skriftställaren en rankad svars- vi vill förverkliga ett bättre liv för allt fler lista på vilka frågor vi hoppas att genusve- människor behöver vi den makten”. Det tenskapen ska besvara. Ambitionen med är ett sympatiskt och tydligt svar: Forsk- TGV är ju tvärtom att försöka spegla både ning ska göra världen bättre. Vi vet inte bredd och djup inom feministisk forskning. 4 Tidskrift för genusvetenskap nr 36 (3) 2015 FRÅN REDAKTIONEN Vi rankar inte bidragen i relation till var- som retoriskt argument i kampen om platsen andra, utan ser till varje bidrags förmåga och i kampen om platsens överlevnad. att undersöka och besvara de vetenskapliga Karl Berglund skriver om normerna i frågor som bidraget har identifierat. Kva- deckargenren och om hur könsordning- liteten vilar i vilka nya frågor artiklarna ens logiker upprätthålls i skönlitteraturen. förmår ställa, hur var och en av dem håller Berglund synliggör och undersöker könsdi- dialogen, och därmed kampen, levande. mensionerna i behandlingen av kvinnliga Detta nummer av TGV innehåller ex- och manliga deckarförfattare i Sverige på empel på levandegörandet av sådan dialog, 2000-talet. Han visar hur både lansering en kritik mot normen, en analys av anti- och mottagandet av ”de svenska deck- rasismens rasifierande online, ett ifrågasät- ardrottningarna” utgör ännu ett exempel tande av den nödvändiga jämställdheten på att litteratur förknippad med kvinnor och ett kärleksbrev till en syster med fun- konsekvent döms ut som problematisk, un- deringar om relationen mellan jämställdhet dermålig och i vissa fall som rent av skadlig. och kärlek. Det är Jesper Fundberg som Karin Hagren Idevall undersöker i detta nummer undrar vad jämställdhet hur det separatistiska rummet avgränsas är och vad kärlek är. Han balanserar på och upprätthålls och hur skribenters po- gungbrädan mellan det personliga och det sitioneringar och relationer skapas i ett politiska: är kärlek makt? Är kärlek mot- antirasistiskt rum. Hennes analys av Ins- satsen till våld? I numrets andra Frispel tagramkontot Makthavarna visar hur del- drömmer Länsstyrelsens Maria Hagberg, tagande regleras och tillrättavisas språkligt i en replik till artiklar publicerade i TGV:s och hur rasifierade positioneringar skapas våldsnummer (TGV 35 (2-3)) 2014, om av de språkhandlingar som (re)producerar en solidarisk feministisk teori och praktik vithet som norm och privilegium. Positio- bortom jämställdhetsintegrering och om en nerna kan dock omdefinieras, förhandlas, jämställdhetsmyndighet i Sverige. Några och fungera frigörande. veckor efter detta nummers manusstopp Avslutningsvis skriver Sveriges genus- publicerades jämställdhetsutredningens forskarförbunds ordförande, Paulina de slutrapport (SOU 2015:86) i vilken en los Reyes, om att utmana makten, om de jämställdhetsmyndighet föreslås. Det är ofta bestående konsekvenserna individuella dags nu. forskare tvingas hantera efter att de vågat Jämställdhet är nödvändigt, skriver utmana makten. Detta handlar inte bara Rönnblom och Sandberg i detta nummer, om näthat, våld och trakasserier på arenor men de menar någonting annat, något mer: utanför akademin, det handlar också om de vill inte förstå jämställdhet som något trakasserier inom akademin. ”Akademiskt på förhand gott och givet, utan vill snarare trolleri”, skriver