FUNDERINGAR V 2 - 2016 av ”Lasse-kurator”

Innehåll:

11/1 En gång var han min hjälte 12/1 Musikutställning som bör inspirera 13/1 Stoppa mobilen i fickan 14/1 70 – tack. tack alla 15/1 Om att vila 16/1 Polen och makten över media 17/1 Zlatan - fotbollsspelaren

Fundering 11/1 En gång var han min hjälte I dessa tider försöker regeringen, understödd av SD och tre av de borgerliga partier, på olika sätt minska flyktingantalet till Sverige. Många drar paralleller mellan den nuvarande situa- tionen och flyktingströmmarna före och under andra världskriget. Naturligtvis är skillnaderna många, men det finns också några likheter. En sådan likhet är varför människor på flykt i stora massor söker sig till just Sverige. Då under 1940 talet var Sverige ett hopp som stod utanför kriget i Europa. Nu är Sverige, med sin hittills relativt öppna famn, en dröm om ett liv i välstånd och frihet.

Under andra världskriget kom flyktingar precis som nu över Öresund till Sverige. Sedan Nazityskland ockuperat Danmark den 9e april 1940 blev denna flyktväg både svårare och farligare. Hela tiden skedde, med hjälp av den danska motståndsrörelsen och andra progressiva danskar, illegala flyktingresor över sundet. Under de första åren av tyskarnas ockupation av Danmark var det i första hand antinazister med olika politisk och ideologisk anknytning som flydde över sundet. Vid slutet av kriget fanns det därför 18 000 danskar i Sverige. Större delen av dessa var just människor som flytt pga sitt motstånd mot nazismen.

En annan grupp som flydde från Danmark till Sverige var de danska judarna. Under ockupa- tionsåren från våren 1940 till hösten1943, fanns en dansk regering som samarbetade med den tyska ockupationsmakten. Det samarbetet betydde bl.a. att de danska judarna under den tiden slapp flagranta förföljelser och deportationer. De behövde inte heller bära någon Davids- stjärna som tecken på att de var judar.

I september 1943 beslutade dock Hitler att även de danska judarna, precis som judarna i anda Europeiska länder, skulle utrotas. När detta kom till danskarnas kännedom startades omedelbart förberedelser för att evakuera alla danska judar till Sverige. Tack vare motståndsrörelsen och ett stort antal andra humanister bland den danska befolkningen lyckades denna stora räddningsaktion. Under en dryg veckas tid kunde runt 7000 människor, med roddbåtar, fiskebåtar och andra flytetyg, föras över sundet och i säkerhet i Sverige. Därmed räddades nästa alla danska judar undan nazismens utrotningsläger

I de tidiga tonåren lärde jag känna en av dessa danska motståndsmän som under andra världskriget rott över sundet. Hans namn var Paul Mathisen och han var i mina ögon en stor hjälte. Han hade förstås rott med kurirpost, men framför allt hade han sjövägen räddat danska antinazister och 1943 även många judar. Denna farliga verksamhet blev till slut också hans fall. Mot slutet av ockupationstiden blev han tillfångatagen av nazisterna och sattes då i danskt arbetsläger.

För hans del blev det fångenskap i det beryktade Fröslevslägret utanför Padborg nära tyska gränsen. Det var lägret där i första hand just motståndsmän och kvinnor placerades och då i väntan på transport till något dödsbringande koncentrationsläger i Tyskland. Min hjälte var våren 1945 uttagen till att bli flyttad till just ett sådant läger och därmed en säker död. Han visste om flytten i förtid och plågades därför en lång tid av tankarna om vad som väntade honom. Räddningen från den säkra döden i tyskt koncentrationsläger blev Tysklands kapitulation den 7 maj 1945. Då släpptes han och alla andra politiska fångar i Danmark

Paul Mathisen, som var en mycket duktig målare och formgivare, kom dock aldrig riktigt över sina hemska upplevelser av tiden i fånglägret och att han dömts till deportation till Tyskland. De hemskheter han sett och den livskris han upplevt hade helt enkelt inneburit en så kraftig post traumatisk stress att han fick lida av detta livet ut. Efter att ha bott i Sverige till lite in på 60-talet flyttade han tillbaka till Danmark där han sedan tyvärr avled alldeles för tidigt.

Utan att göra några jämförelser i övrigt mellan situationen nu och under andra världskriget tänker jag i dessa ID-kontrollernas dagar på min ungdomshjälte, Paul Mathisen. Han var en av de många, som genom att ro över Öresund lyckades rädda flyende människor till fristaden Sverige. Även om han mådde mycket dåligt av det som hände, så var han också stolt över sin humanitära insats. Det var en stolthet han verkligen gjort sig förtjänt av

Jag tänker också att om Paul levt nu hade han också kunnat se den växande invandrar-och flyktingfientligheten i Danmark och den skärpta flyktingpolitiken i Sverige. Detta hade definitivt inte gjort honom stolt över vare sig hans ” käre gamle Danmark” eller över det Sverige han också en gång älskade. Då hade han troligen återigen tjärat sin eka och gjort sig redo för nya flyktingturer över sundet.

Vinterlandskap målad av min ungdoms hjälte, konstnären Paul Mathisen

Fundering 12/1 Musikutställning som bör inspirera Min fundering på juldagen den 25/12 handlade om min dröm om att det skulle skapas ett ”Hela Sveriges Musikens Hus”. Det skulle vara ett både kunskapsgivande och levande nationellt museum för all slags sång och musik skapat av boende i vårt land under alla tider Något sådant hus finns inte nu. Detta är både illa och märkligt i ett land där sång och musik betytt och betyder så ofantligt mycket för så många.

De styrande som eventuellt skulle finna min dröm intressant kan hämta inspiration av utställningen ” Musiklivet i Göteborg 1955-2018. Detta är inte en utställning som syftar till spegla det göteborgska musiklivet i sin helhet. Den riktar enbart in sig på det musikliv som den göteborgska ungdomsgeneration vid olika perioder under dessa 63 år har skapat och älskat. Alltså det som lite slarvigt brukar kallas för populärmusik. Denna fokusering gör hela utställningen särskilt intressant eftersom den därmed inte greppar över för mycket med risk för förlust i skärpa.

Inom ramen för sin uppgift presenterar ” Musiklivet i Göteborg” i stort sett allt. Det gäller de olika musikstilar som vuxit fram, blivit starka för att sedan tona ut och bli mindre betydelse- fulla. Allt från jazz, rock, 60-tals pop, progg, punk, hiphop, hårdrock, indiepop och många andra stilar presenteras på ett omväxlande sätt och med olika tekniker. Här berättas också om alla orkestrar, band, klubbar, spelställen, musiker, sångartister. Utställningen sätter också in det göteborgska musiklivets förändringar i den sociala och politiska utveckling som skedde under åren från 1955 och framåt. Till utställningen finns också en riktigt intressant icke traditionell utställningskatalog. I denna är det inte en tråkig upprepning över vad som visas utan här berättar de som varit med och skapat Göteborgs musikrörelse.

Som barn av min tid blir naturligtvis vissa delar av musiklivet särskilt intressant. Det gäller då i synnerhet musiken under 60- och 70 talen. Här känner jag igen mig väl och mängder av minnen smyger upp i mitt huvud. Här finns den egna ungdomstiden, de egna musikupplevel- serna och den sociala och politiska kampen som gick hand i hand med delar av dåtidens musik. Proggen i Göteborg var riktigt stark och jag är tacksam över att ha fått uppleva denna musikaliska period.

Men likt andra sång- och musikstilar hade den sin pik och in tågade andra stilar. En av dessa var punken som proggens företrädare inte riktigt tog till sig. Och när jag går där och kollar hur punken tog plats från proggen vem ser jag då om inte min systerson Sören. Han och hans punkband ”Tatuerade snutkukar” (Task) finns med som ett exempel på punkmusikens givna plats i det göteborgska musiklivet.( se bilden) Ett glädjande erkännande får man säga!

Under och efter besöket på stadsmuseet tänker jag att från denna utställning borde alla inom det svenska musiklivet få inspiration till ett riktigt stordåd och driva på för ett ”Hela Sveriges Musikens Hus”

Se min fundering från 25/12 2015

.

Fundering 13/1 Stoppa mobilen i fickan Mobilen har blivit ett nödvändigt redskap för mig liksom för de flesta andra. Det handlar då bara till en del om att ringa, sms:a eller mms:a. Åven e-postande , facebookande, twittrande, spelande , kunskapssökande , instagrammande, lyssnande m.m. upptar mycket av vår tid. Jag har ingen åsikt om huruvida denna utveckling är lämplig eller inte. Det är upp till var och en att bestämma hur man vill utnyttja sin tid och använda sin mobil. Ett är dock säkert, och det är att vår mobilanvändning har både för- och nackdelar. Bland nackdelarna finns åtminstone ett par situationer där mobilandet kan få allvarliga följder

Den första av dessa är bilkörning. Telefonerande och bilkörning är, enligt min mening, en olämplig kombination. Särskilt förkastligt är det när ringandet sker utan headset. I det senare fallet, då mobilen kan behöva hållas i handen, påverkas förarens körkoncentration helt klart negativt. Detta betyder att risken ökar för incidenter där inte bara föraren och passagerarna kan skadas utan även andra trafikanter också kan drabbas. Ännu farligare blir ”mobil- körandet” när föraren försöker sig på att sms:a eller mejla. Då ökar naturligtvis ouppmärk- samheten på både vägen och trafiken märkbart. Risken för olyckor är då uppenbar.

Jag tänker att ny lagstiftning kan behövas här, men att var och en ändå behöver ta sitt ansvar, även jag själv Det innebär att när vi själva kör bil så bör vi stoppa mobilen i fickan. Åker vi med någon måste vi våga säga stopp till föraren om hen tänker svara eller själv ringa. Ringer vi eller sms:ar till någon fråga då regelmässigt om hen kör bil. Pågår detta avsluta samtalet/kontakten.

Den andra situationen handlar om mobilanvändningen när vuxna är tillsammans med yngre barn. Som boende nära Slottsskogen och den fina lekplatsen, Plikta, ser jag där ofta hur föräldrar är mer upptagna av sina mobiler än av sina lekande barn. Jag ser och hör då också barn som förgäves pockar på föräldrars uppmärksamhet därför att dessas fokus istället är i mobilen. Att just föräldrars mobilrelaterade aktiviteter kan få förödande följder har vi flera rapporter om under senare år. Det har då gällt att barn drunknat p.g.a. föräldrars mobil- fokus. Och om barn hinner drunkna så är det också fullt möjligt, att även andra svåra olyckor kan ske när föräldrar tappar barnfokus i de sociala mediernas brus.

Jag tänker därför att när vi är ute med våra barn eller barnbarn bör vi stoppa då mobilen i fickan eller lämna den hemma. Är den ändå med bör vi stänga av och låta den vara kvar i fickan. Och när vi ser någon annan tappa fokus på sitt barn i ett farligt sammanhang måste vi våga säga till

Våga vara utan nätet ibland Det går att ta ledigt från nätet oavsett vilken teknik vi använder för att nå ut i cyberrymden. Vi behöver alla någon gång testa att medvetet lämna mobilen hemma eller när vi är hemma stänga av och lägga undan mobilen och paddan och datorn. Börjar vi med små stunder och sedan utvidgar nätfriheten till dagar kommer vi att vi hinner med så mycket annat trevligt Och vill vi spetsa till nätfriheten lite extra gör det gärna tillsammans med andra. En idé är att tillsammans ordna internetfria mötesplatser där vi umgås live lite oftare. Jag har glädjen att vara med i en sådan aktivitet. Dess namn är ”Istället för Facebook” . Denna innebär en fast mötesplats som är öppen en gång i veckan. Då blir det tid för ett par timmars levande gött och nätfritt tjöt. De ni!

Och jag tänker Gärna nätet och mobilen, men vi måste fortsätta göra ansträngningar för att stänga av, lämna hemma och stoppa i fickan

Fundering 14/1

Tack alla som berikat mitt liv

Jag skapades i kärlek av man och kvinna som i slutet av Andra världskriget trodde på en ljusare framtid. Därför föddes jag idag för sjuttio år sedan på BB i Kinna. Det lär ha varit mycket snö och kallt, men jag tror inte att det har satt några allvarligare spår i mitt liv. Men det är klart man ska inte vara för säker, jag har ju alltid frusit om fötterna så fort det blivit några minusgrader.

Jag inte beredd att slänga in handduken och vika ner mig på länge än. Realismen säger dock, att risken för att de kommande 10-15 åren kan innebära ett abrupt slut eller en långssam utfasning är dock uppenbar. Därför vill jag vid dagen för mina ”halvfjerds år” * passa på att rikta lite tack till de som hittills varit viktiga i mitt liv

Först naturligtvis ett särskilt varmt tack till alla särskilt speciella. De är mor och far och systrar som hjälpte mig genom barndom och tidiga ungdomsår. Det är förstås min livskamrat, Eva, som med sin kärlek, förståelse och klokhet varit helt avgörande och viktigast i mitt liv. De är också mina söner och deras käresta som bär vår familjs humanistiska traditioner vidare. Där är också barnbarnen som ger ljus och glädje varje dag.

Stort tack även till några andra som är en lite speciell grupp för mig. De är både goa och nära släktingar och de som varit och fortfarande är mina allra bästa vänner. De är alla sådana som jag vet alltid ställer upp om det skulle behövas.

Så riktar jag också ett stort tack till alla fina arbetskamrater och medarbetare som jag mött och verkat ihop med under mitt långa yrkesengagemang för barn- och ungdomar. Och naturligtvis också ett varmt tack till just alla de 1000-tals barn och unga, som jag arbetat för och tillsammans med inom skolan och i andra sammanhang.

Till slut . Stort tack till alla de goa kamrater som jag haft förmånen att arbeta tillsammans med i den politiska kampen under 60-och 70 talet. Och lika stort tack går till alla som jag från 80-talet och framåt haft förmånen att jobba med i olika ideella verksamheter för barn och unga.

Tack , ni har alla berikat mitt liv ”Lasse-kurator” Johansson 14/1 2016 PS PÅ förekommen anledning. Det blir inget särskilt firande idag.. Jag återkommer istället senare i vår med en direktinbjudan till en rejäl sommarfest i Slottsskogskolonin i Göteborg i sommar. DS

Fundering 15/1 Om att vila

Vi behöver alla vila. Detta inte bara för att klara av vardagen. Nej, för att må bra och utifrån det kunna prestera på den nivå man själv vill och vet man kan. Säger vi vila så tänker vi väl först och främst på sömn, vilans urmoder.

Vi vet alla att sömnen är nödvändig för ett gott liv. Det är under sömnen som den viktiga fysiska och mentala återhämtningen sker. Då sker genom drömmarna den lagande bearbetningen av hjärnlagret Så utan sömn inget mänskligt liv. Utan sömn tynar vi bort. Men hur mycket sovande man behöver är dock helt individuellt. Det är upp till var och en att finna sitt behov och finna sin egen balans mellan sömn och vakenhet.

Sömnen är vilans grund varpå hela vår existens beror. Övrig vila kan däremot var lite vad som helst. Jag menar då all slags aktivitet som gör att både det inre och det fysiska skalet kopplar av och njuter. Till dessa aktiviteter hör även det som till synes bara är passivitet men som består av viktigt tänkande utan fysisk ansträngning. Men vilan kan också vara det direkt motsatta d.v.s stark fysiskt arbete som gör att hjärna har annat fokus än personlig negativ stress. Alltså oavsett att det rör sig om ytterligheter kan det ge vila därför att den helhet som är DU mår bra.

Men varför i hela fridens namn pladdrar jag om detta? Jo, därför att vila behövs dagen efter en stor översköljning av grattanden och känslor under den 70e födelsedan. Den vila jag då söker är inte någon form av största möjliga passivitet. Vis av erfarenheten vet jag att det är både mental och fysisk aktivitet som behövs för att min helhet ska återfå rätt balans. Så därför blir det idag både en rask promenad*, ett längre pass läsning**, lite kreativt skapande *** och mysstunder med nära och kära. Av detta kommer jag att må bra, få kraft. Då vilar jag på mitt sätt

Och jag tänker och hoppas Att alla ska hitta sin väg till vila för att må bra och få styrka att klara den negativa stressen i livet.

*Runt Slottsskogen ** Liedmans Kark Marx Biografi *** Skissa för kommande målningar **** Min målning : ” Om du var vaken…..”

Fundering16/1 Polen och makten över media I dessa dagar talas det med all rätt om hur Polens högerregering agerar mot media och då i synnerhet det statliga mediautbudet. Högerkrafterna vill stärka sitt grepp och politisera public service. Syftet är att tysta det allmännas opartiska röst i radio och TV och istället göra dessa medier till megafoner för regeringen. Det är klart att det blir stora protester mot detta bland Polens befolkning. Lika klart är det att EU kommissionen och andra EU toppar tar avstånd och pratar om att ifrågasätta Polens medlemsrättigheter i EU. Naturligtvis protesterar också den svenska journalistkåren, regeringen och oppositionen mot den polska högerns agerande. Ja, de polska högertilltagen är i sanning allvarliga och värda att bekämpa på alla nivåer.

Samtidigt, som detta sker, bör dock även privatkapitalets farliga dominans inom media i Sverige och stor del av övriga Europa synas och bekämpas. Detta privata ägande finns både över tidningar, etermedia och på nätet. Detta hotar i sanning också det fria ordet. Kolla bara här vilka det är som äger, kontrollerar bestämmer över stora delar av media i Sverige

Först och störst finner vi Bonnierkoncernen med ett ägande av omkring 175 olika företag och har verksamhet i femtontal europeiska länder. 2013 var vinsten efter skatt 234,9 miljoner och tillgångarna 28 209 miljarder kr. Koncernen ägs och kontrolleras av en enda släkt, Bonnierklanen. Denna är den mäktigaste mediakapitalisten i Sverige, som genom olika bolag äger och kontrollerar t.ex. Dagstidningarna: Dagens Nyheter, Expressen, Kvällsposten, GT, Sydsvenskan, Dagens Industri. Tidskrifterna Veckorevyn, Damernas värld, Teknikens värld, Allt i hemmet, Vi föräldrar, Veckans Affärer, Allt om mat, Sköna hem, Amelia Radio och TV: TV 4 gruppen med : TV4, Sjuan, TV 12, TV4 Fakta, TV4FaktaXL, TV4 Film, TV4Guld, TV4 Komedie, TV4 Sport1och Extra, C-More med alla C-More kanaler Film/bio: SF Anytime ,Svensk Filmindustri med SF biograferna Bonniers Bokförlag. Utgivning c:a 100 nya böcker om året. Största svenska bokförlag inom skönlitteratur En annan av de stora mediaägarna är MTG AB som kontrolleras av Luxemburgregistrerade holdingbolaget Verdere S.à.r.l. som i sin tur kontrolleras av syskonen Christina och Max Stenbeck. .MTG ingår i den s.k. Kinneviks gruppen MTG hade 2013 en vinst på drygt en miljard kr och tillgångarna var då 14,15 miljarder kr MTG kontrollerar bland mycket annat inom mediavärlden följande: Inom TV äger man TV3, Viasat med alla sport och filmkanaler, TV6, TV8 TV10 Inom Radio äger man t.ex. RIX FM, Bandit Rock Och på nätet och electronisk sport har MTG klorna i Bet24.com, Youtube kanalen Splay,( ESL Electronic Sport League) med rader av spelturneringar liksom datorfestivalen Dreamhack

Och en tredje privat mediajätte Schibsted Media Group. Detta aktiebolag är stor mediaktör i Sverige och Norge men har också verksamhet i runt 30 länder. Årsomsättning 2011 var 14.3 miljarder. De största aktieägarna är: Blomenholm Industrier (26.1%), Norska Statens pensionsfond(6.9%), Affärsbanker i olika länder ( 29.8%) Inom Shibstedts mediasfär finns bl.a. De svenska dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet och stor andel av Metro . De norska dagstidningarna Verdens Gang/VG, Aften- posten, Stavanger Aftenblad, Bergens Tidende. Och på nätet äger samma företag, Hitta.Se, Blocket Utöver dessa tre privatkapitalistiska jättars makt över media får vi naturligtvis inte heller glömma det enorma inflytandet som USA:s kulturimperialism har via t.ex. dessa företags TV utbud och via nätet. *

Så jag tänker att vi måste bekämpa alla typer av odemokratiskt kontroll och makt över media oavsett vilka det än är som vill styra över det fria ordet.

* Om USA kulturens dominans i TV utbudet och USA-kapitalets makt över nätet läs funderingarna ** Det finns mycket skrivet om Bonniers makt. Läs t.ex. C.uppsatsen Bonnier och demokratin

Not Vän av ordning kanske undrar vem som äger TV kanalerna: Kanal 5 och Kanal 9 . Jo då båda ägs av samma USA bolag: ”Discovery Communications”

Fundering 17/1 Zlatan –fotbollspelaren Min första stora fotbollsupplevelse som åskådare var vid fotbolls VM i Sverige 1958. Jag var då 12 år och inte någon gång tidigare hade jag sett en landskamp live. Min pappa, som hade ett stort fotbollsintresse tog mig då med till Halmstad. Där såg vi matchen Argentina – Nordirland på vackra Örjans vall. Jag kan än idag känna stämningen, återuppleva ljuden och spänningen denna sköna sommardag. Argentina vann visserligen med 3-1, men Nordirland gick vidare till kvartsfinal. Mycket tack vare den fenomenale målvakten, Harry Greg, som tog en straff i matchen.

Den andra upplevelsen som åskådare var i samma VM. Den 29 juni spelades finalen mellan Sverige och Brasilien på Råsunda Fotbollstadion. Vi hade förstås vare sig råd eller möjlighet att ta oss till Stockholm för att se matchen. Men min pappa tyckte inte att det räckte att bara lyssna på Hylands referat i radio. Nej, vi begav oss från Smålandsstenar till Landeryd och Barnens Dags festligheter där man utlovat TV-utsändning av matchen. Vi var många som tänkt samma tanke som vi så det blev mer än knökfullt i det stora tältet. Längst bort i tältet stod en ynka 24 tummare, men eftersom jag inte var så stor lyckades jag tränga/krypa fram en bra plats så jag kunde se hyfsat. Jag säger hyfsat, eftersom bilden var otydlig och försvann i emellanåt. Hur som helst en enorm fotbollsupplevelse – både för själva matchen men lika mycket för att detta var första gången jag såg fotboll på TV.

Då 1958 fanns de historiskt sett verkligt stora svenska spelarna med. Alltså sådana som var proffs, men som inte tidigare släppts in i landslaget. Det var Nacka Skoglund, Kurt Hamrin, Nils Liedholm och Gunnar Gren. Den senast nämnde höll jag då och långt fram i tiden som den bäste svenska spelaren någonsin. Så är det inte längre, för sen kom Zlatan – ”the best of the best”

Redan när jag såg Zlatan, som riktigt ung spela i MFF, förstod jag att detta kunde bli något alldeles extra. När så MFF, efter ett år i Superettan, återvände till allsvenskan 2001 var Zlatan 19 år. Min yngste son, Erik, hade då just gått över från ÖIS till MFF. Detta betydde att jag genom att då följa MFF kunde få se Erik och Zlatan tillsammans. Det blev ett par sådana goa matcher för mig. Det var dels Djurgården – MFF, där Zlatan och Erik gjorde varsitt mål i MFF:s 4-0 seger och dels MFF-AIK där Zlatan lekte in båda målen i 2-0 matchen.

Resten efter 2001 är fotbollshistoria där Zlatan stigit fram som den bäste fotbollspelaren någonsin i Sverige. Det fanns en del s.k. experter som i början tvivlade på Zlatans kapacitet, det fanns en hel del journalister som gärna kritiserade. Men var det egentligen fotbollspelaren Zlatan de gnällde på? Nej, i botten låg att en del inte kunde ta att Zlatan som person stack ut, var självsäker och ibland stöddig. Han var visserligen duktig spelare, men inte någon helsvensk blond och ödmjuk gosse som kunde spela bra fotboll. Detta gillade man inte och då spillde det också över på somligas beklämmande syn på Zlatans spel

För mig är och har Zlatan bara varit intressant som fotbollspelare Det är bara utifrån det han bör värderas och då blir betyget det högsta möjliga. Då är han den bäste som någonsin funnits inom svensk fotboll och också en av de bästa i Europa. Det faktum att han så avgörande bidrog till att ett annars svagt svenskt landslag klarade av att gå till EM i Frankrike i sommar toppar också det mesta. Hoppas att detta också kan bli lite grädde på moset på en fantastisk fotbollskarriär. Och jag tänker I jämförelse med alla högtidsstunder Zlatan med sitt artisteri har bjudit på de senaste 15 åren så förbleknar mina VM upplevelser från 1958. Som fotbollsälskare är jag bara tacksam över att ha fått se och uppleva båda