Har USA Inte Lyckats Kuva Om USA:S Blockad

KUBA har USA inte lyckats kuva Om USA:s blockad

Louise Österlin

Svensk-Kubanska Föreningen 2014 digital upplaga, uppdaterad i januari 2015 REPUBLIKEN KUBA Landyta: 111.000 km² (1/4 av Sveriges yta) Befolkning: 11,2 miljoner (2012) Huvudstad: Havanna, 2,2 miljoner (2012) Folktäthet: ca 100 inv/ km² Språk: Spanska Spädbarnsdödlighet: 4,3 promille (2012) Medellivslängd: 78 år (2012) Statsskick: Socialistisk republik Endast 15 mil mellan USA och Kuba Högsta beslutande organ: Nationalförsamlingen, Kubas parlament Administrativ indelning: 15 provinser och 168 kommuner I N N E H Å L L Inledning 5 1 USA:s blockadlagar 7 * Omfattande lagstiftning * “Handelsembargo” – USA:s felaktiga benämning på blockaden * ”Handla med fienden” * Reseförbudet * Macktillägget * Torricellilagen 1992 * Helms-Burtonlagen, slaverilagen. 1996 * Bushplanen 2004 och 2006 * Straff för brott mot blockadlagarna * Obama: Utpressning mot banker hårdnar 2 Kuba som lydstat till USA 19 * Brittisk ockupation 1762–63 * USA-bolag investerar på Kuba * USA tar Kuba som krigsbyte 1898 * 1902–1958: USA har makten 3 USA vill utplåna Kubas exempel 22 * Farliga idéer * Det socialistiska exemplet * Exemplet måste smutskastas * Vad ett barn i USA inte får veta * Hälsovård – USA jämfört med Kuba

4 Guantánamobasen 25 * USA:s militärbas på Kuba * En mer än hundraårig historia * 118 kvadratkilometer ockuperade av USA * Kuba kräver att USA ska lämna basen * Ett brohuvud för USA:s aggression * Koncentrationsläger för flyktingar ... * ... och för krigsfångar * Stor säkerhetsrisk för Kuba * Internationellt fördömande

5 Spionage och terror ingår i blockadpolitiken 29 * Terrorism och blockad för att krossa Kuba * CIA:s spionage * Bakteriologisk krigföring * Kuba utan Sovjet – ett lätt byte? * Fraile – “spion” rekryterad av USA 6 Psykologiskt krig för att splittra och hota Kuba 35 * Propagandavapen mot Kuba * Radio Swan * Nixon och Kennedy tävlar om att störta Castro * Radio Swans skrämselpropaganda - Peter Pan * Grisbukten – invasionsförsök med propa­gandastöd * Radio Américas och Operation Mongoose * Hotfulla militära övningar * “Missilkrisen” i oktober 1962 * Radio och TV Martí * ZunZuneo 7 Desinformation, demonisering, isolering 42 * Desinformation för att rättfärdiga blockaden * Angrepp på Kubas demokrati * Angrepp på Fidel Castros person * Mänskliga rättigheter * FN:s Kommission för Mänskliga Rättigheter * FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter * Hårresande propagandalögner * Isolering och diplomatisk blockad

8 USA-betald “opposition” 52 * Bilolyckan med Osvaldo Payá * Samarbete med fientligt sinnad främmande makt * “Oberoende” journalister * Andra exempel från “dissidentbranschen”

9 Bushplanen – förebådar krig mot Kuba 57 * Colin Powells rapport, maj 2004 * Condoleezza Rices rapport, juli 2006 * Caleb Mc Carry, ”övergångssamordnare” * Ricerapportens gömda dagordning

10 Omvärlden och blockaden 65 * Förenta Nationerna * Latinamerika och Karibien * Europa och Europeiska Unionen * Sverige

11 Obama och blockaden 72 * Förändring? * Lättnader för USA-kubaner * USA-kubaners Kubakontakter blomstrar * Nya regler för studie­ resor m.m. 2011 * Kuba är fortfarande ”fienden” * Blockaden har förstärkts under Obama * Den kulturella/ idrottsliga blockaden består * Den vetenskapliga blockaden består * Blockadens inverkan på Kubas hälsovård består * Sam­arbete skulle gynna både USA och Kuba * Blockadens extraterritoriella verkan har skärpts * New York Times hösten 2014 * 17 dec 2014 – En vändpunkt i USA:s kubapolitik? * Varför vill USA upphöra med sitt ”handelsembargo”? * Har De Fem fått rättvisa? * Mycket återstår innan blockaden är hävd Slutord – Kubas försvar mot blockaden 78

Kronologi, sid 81 Litteratur, sid 86 Hemsidor, sid 89 Förkortningar, sid 90

Bilaga: Intervju med Ramón Sánchez-Parodi Montoto, Granma International, 2 januari 2014 91 Nästan 80 procent av Kubas befolkning har levt hela sitt liv under USA:s blockad. Inledning

Joan Slote 74 år, från San Diego, USA, tar cykel­­ semester i Kuba. Hon får böta 8 000 dollar men kan inte betala. Böterna dras från hennes socialförsäkring. (2003) Tre metodister från Milwaukee (norr om Chica- go) får böta 25 000 dollar för att de be­sökt en me- todistkyrka i Havanna utan att först ansöka om till- stånd hos USA:s myn­dig­heter. (2004) En trettonårig kubansk pojke vinner pris i en inter­­nationell teckningstävling. Men under priscere­ monin får han inte ta emot den Nikonkamera som delades ut till alla vinnarna i tävlingen, eftersom kame­­ran har en liten del tillverkad i USA. (Juni 2006) Sexton kubanska affärsmän utvisas från Hotel Sheraton i Mexico City. (Mars 2006) USA tvingar arrangörerna för toppmötet CARI- COM–CUBA i Port of Spain, huvudstaden i Trini- dad och Tobago, att ändra plats för mötet som var Raysel Sosa Rojas från Kuba kom till Algeriet i juni planerat att hållas på Hotel Hilton. Mötet uppmana- 2006 inför ceremonin i FN:s internationella teck- de USA att lyfta blockaden mot Kuba och protestera- ningstävling för barn, där han vunnit ett pris. Där de mot den extraterritoriella verkan som blockadla- delades gåvor ut till alla vinnare, bl.a. kameror från garna har. (December 2011) Nikon, som sponsrade tävlingen. Men Raysel fick inte Företaget Great Western Mal­ting Co i Van­­cou­ ta emot någon kamera från Nikon, eftersom den hade ver, staten Washington, får ett bötes­belopp på över 1 en liten del som var tillverkad i USA. miljon dollar för att mellan 2006 och 2008 ha för­ med­lat försäljning av malt till Kubas bryggerinäring. (juli 2012) successivt skärpts. Blocka­­­den syftar till att bringa Cuba Solidarity Campaign (CSC) i Storbritan- Kuba på fall, omintetgöra alla land­vinningar sedan nien beslutar att köpa in 100 exemp­lar av Salim 1959 och återställa den ordning som rådde på Kuba Lamranis nya bok om blockaden mot Kuba – The dessförinnan, då USA:s inflyt­ande dominerade ön. Economic War against Cuba. Men banktransaktio- Blockaden är utformad för att orsaka Kubas folk nen mellan CSC och förlaget kan inte genomföras, största möj­liga lid­ande. USA:s ut­tal­ade avsikt är att eftersom USA lägger beslag på köpesumman och den ska leda till svält, umbäran­den och uppror så att kräver att CSC ska redogöra för sitt förhåll­ande till regeringen störtas. Kuba. CSC:s ordförande Rob Miller säger: ”Här an- Blockadens ekonomiska strypgrepp samverkar vänds blockaden extraterritoriellt för att stoppa för- med andra fientligheter och aggressioner som USA säljningen av en bok som beskriver blockadens ut- under årens lopp har riktat och riktar mot Kuba; bredda verkan.” (april 2013) mili­tära hot, terrorbombningar, in­vasions­försök Hur kan sådana absurda situationer upp­­­­­­stå? Sva- (Grisbukten 1961), spionage, kränk­­ningar av vatten- ret ligger i USA:s lagstiftning som inne­bär total eko- och luftområde, in­­trång på radio- och TV vågläng- nomisk, politisk och kultu­r­ell block­ad mot Kuba. der, förtals­kam­panjer, mordförsök mot kubanska Blockaden trädde i kraft redan kort tid efter den leda­re. Till och med bakteriologisk krig­föring har kuban­ska revolutionens seger 1959 och har sedan använts.

KUBA har USA inte lyckats kuva 5 Blockadens kostnader för Kuba I sin rapport till FN i april 2013 angav Kuba att blockadens sammanlagda kostnad räknat i dag­ ens penningvärde sedan början av 1960-talet är 1 157 miljarder (1 157 327 000 000) US dollar.

Men Kuba krigar inte mot USA. Kuba förbju- nellt embargo” mot Kuba. Säkerhetsrådet har utfär- der inte kontakter med idrottsmän, artister, präster dat sanktioner av den typen mot olika länder, men eller forsk­are i USA, understödjer inte terror­ism rik- aldrig mot Kuba. Istället har FN:s generalförsam- tad mot USA, använder inte spionage för att ska- ling varje år sedan 1992, 22 år i rad, fördömt blocka­ da USA, ägn­ar sig inte åt förtalskampanjer riktade den. I omröstningarna om Kubas årliga resolutions- mot USA, försöker inte få USA:s befolkning att gö- förslag är det i princip två länder (USA och Israel) ra uppror mot regeringen i Washington och försöker som står mot resten av världssamfundet. I FN:s fo- inte mörda USA:s president. Kriget är ensidigt riktat rum höjs många röster mot blockaden, som bland an- från USA mot Kuba. Det har drabbat Kuba hårt, och nat betecknas som: flera tusen kubaner har mist livet eller fått skador för olaglig, grym, omänsklig, brutal livet. De ekonomiska skadorna på Kubas samhälle är skoningslös, ödeläggande, enorma. moraliskt oacceptabel, De fem åren av Obamas administration har inte ett brott mot internationell rätt, inne­burit någon lättnad, tvärtom har den ekonom­iska en anakronistisk rest från kalla kriget. snaran dragits åt ännu hård­are. Kuba har kunnat och kan försvara sig. En känd USA:s kubapolitik går inte heller fri från intern oppo­ chilensk slogan lyder: Un pueblo unido jamas sera sition, där modiga enskilda politiker, organisationer vencido – Ett enat folk kan aldrig besegras. Kubas och institutioner, i tidnings­artiklar, i brev till presi- folk har enat sig ideolog­iskt och politiskt mot an- dent Obama och genom lagförslag protesterar mot griparen. De har utvecklat sin demokrati och sitt blockaden. Bland de mest kända kritikerna är f.d. samhälle, kämpat för utbild­ning, sjukvård och för- president Jimmy Carter. sörjning för alla. Kuba har också utvecklat sina I denna bok redogörs för hur USA försöker kväsa det internatio­nella kontakter och har diplo­matiska och revolu­tionära Kuba och få till stånd en regim under­ konsulära förbindelser med praktiskt taget alla län- ordnad västvärldens intressen. Kuba har ända sedan der i världen. Handels- och affärskontakter är i stän- 1959 lyckats för­svara sin självständighet mot dessa dig utveckling, trots de hinder blockaden lägger i vä- planer. Kuba har USA inte lyckats kuva! gen. Första paragrafen i en av USA:s viktigaste block- Göteborg i februari 2014 adlagar, Helms-Burtonlagen, handlar om att få FN:s Louise Österlin säkerhetsråd att besluta om “obligatoriskt internatio-

Digital upplaga Kring årsskiftet 2014–2015 publicerar Svensk-Kuban- efter mer än 16 år, och opinionen i USA växer för att ska Föreningen denna digitala upplaga av Kuba har häva blockaden. En majoritet i den yngre generation- USA inte lyckats kuva. Boken har uppdaterats med en USA-kubaner vill att USA ska göra helt om i sin det som hänt under 2014, bl.a. ännu en omröstning kubapolitik. Men en lång kamp återstår innan detta i FN:s generalförsamling, samt att president Obama kan bli verklighet. vid slutet av året aviserat lättnader i blockaden, och att de diplomatiska förbindelserna USA–Kuba, som Göteborg i januari 2015 USA bröt 1961, skulle återupptas. År 2014 slutade i Louise Österlin en hopp­full stämning. De fem kubanerna är alla fria

6 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 1 USA:s blockadlagar

Omfattande lagstiftning o Tillåta USA-företag att investera på Kuba o Utfärda föreskrifter för att skydda kuban­ska Den 16 december 2001 angjorde ett fartyg från USA varu­märken och patent i USA, i enlighet med in- Havannas hamn lastat med 500 ton fryst kyckling ternationell lagstiftning och 24 000 ton majs. Kuba hade fått möjlighet att mot kontant betalning köpa in livsmedel efter att o Avskaffa de diskriminerande regler som hind­ landet drabbats hårt av orkanen Michelle.1 Men be- rar kubaner bosatta i USA att resa till Kuba och tydde detta ett slut på blockaden? Kubas dåvarande att ekonomiskt hjälpa familje­medlemmar på ön utrikesminister Felipe Pérez Roque hade svarat nej (regler som av­skaffades av president Obama år på den frågan den 27 november inför FN:s general­ 2009, se sid 72) församling. Han fortsatte med att räkna upp de beslut o Avtala med Kuba om rättvisa och heder­samma som USA:s regering och kongress måste fatta för att regler för att kompensera de nästan 6 000 företag upphäva blockaden. Den uppräkningen är samtidigt och medborgare i USA, vars egendomar nation- en bra sammanfattning av vad USA:s blockadlagar aliserades under de första åren av Kubas revolu- innebär: tion, och sam­tid­­igt ta med i beräkningen kostnad- För att upphäva blockaden måste USA: erna för samhället och det mänskliga lidande som blocka­den orsakat Kuba. o Upphäva Helms-Burtonlagen Felipe Pérez Roque sa vidare att USA måste: o Upphäva Torricellilagen o Avskaffa “Cuban Adjustment Act”, som favo­rise­ o Upphäva förbudet att till USA importera varor rar båtflyktingar från Kuba (se not sid 11) som helt eller till någon del inne­håller någon råvara från Kuba o Samarbeta med Kuba i kampen mot nar­kotika­ handeln o Upphöra med att genom sina ambassader och företrädare bestraffa de länder som handlar med o Upphöra med sina olagliga TV- och radio­sänd­ Kuba ningar mot Kuba o Upphäva sitt veto mot att ge Kuba tillgång till det o Stryka sin godtyckliga beteckning av Kuba som internationella finansieringssystemet, och USA:s “terroriststat” finansieringssystem o Upphöra med försöken till undergrävande verk­ o Upphäva sitt förbud för Kuba att använda USA- sam­het i Kuba. Upphöra med äre­kränk­­ande kam- dollar – den erkända internationella valutan – för panjer och påtryckningar mot Kuba i internatio- sina externa transaktioner nella organisationer. Upp­­höra med att ge straffri- het åt terroristgrupper som från Miami angriper o Upphäva sitt förbud för Kubas rätt att som vilket Kuba annat land som helst importera varor från USA o Avsluta sin ockupation – som pågår i strid mot o Upphäva sitt förbud för Kubas rätt att som vilket Kubas vilja – av Guantánamoviken. annat land som helst exportera till USA Hade frågan ställts några år senare skulle även be- o Tillåta medborgarna i USA att resa till Kuba som höva tilläggas: Annullera Bushplanen, dvs. president turister George W. Bushs bidrag till USA:s planering för att o Återlämna de kubanska tillgångar som är frysta i krossa Kuba. USA:s banker och ersätta de som försvunnit och Många satte sitt hopp till att en ny kubapolitik stulits skulle se dagens ljus när president Obama efterträd- 1. Dessa USA:s försäljningar av livsmedel till Kuba har de George W. Bush i januari 2009. Så har dock in- fortsatt, men utöver kontant betalning måste Kuba betala te blivit fallet. Blockaden består och blockadlagarnas extra ca 25 procents fraktkostnad eftersom fartygen p.g.a. efterlevnad be­vakas alltmer nitiskt. Straffen för brott blockaden måste gå tomma tillbaka till USA. mot lagarna blir allt drygare böter. USA har ock­så

KUBA har USA inte lyckats kuva 1 USA:s blockadlagar 7 alltmer nitiskt förföljt och bötfällt utländ­ska banker till att Kuba vägrades lån från Internationella Valuta- som har affärer med Kuba. Ett exempel: Tyska Com- fonden. I mars 1960, när Kuba sökte ett 100 miljoner merzerbank som 2011 böt­fälldes med 175 500 dollar dollarlån från västeuropeiska banker, hindrades även enbart för att ha agerat­ som rådgivare och borgenär detta efter påtryckningar från USA. åt en kubansk medborgare. I sitt tal i FN i oktober 2007 mot blockaden cite­ Här ska vi gå igenom flera av lagarna i USA:s rade Kubas utrikesminister ur ett tidig­are hemlig- omfattande nätverk av sanktioner mot Kuba. stämplat dokument från ett möte i april 1960 mellan president Dwight Eisen­hower och USA:s säkerhets- “Handelsembargo” – USA:s felaktiga råd: benämning på blockaden ”Det finns ingen effektiv politisk opposition på Kuba. Den enda möjligheten vi har att få bort det USA använder ordet “handelsembargo” för sin eko- inhemska stödet för revo­lutionen är genom desillu­ nomiska krigföring mot Kuba. Men den internatio- sionering och des­pe­ration grundad på missnöje nellt godkända definitionen av embargo är att ett land och hårda eko­nomiska villkor. Alla tänkbara åtgär- lägger embargo – dvs beslag – på import och export der måste snarast vidtas för att försvaga Kuba eko­­ från och till ett annat land, en bilateral företeelse. Det nomiskt. Pengar och utrustning måste väg­ras Kuba, handlar alltså om relationerna mellan två länder. så att lönerna sänks, befolk­ning­en hungrar, blir des- “Handelsembargo” blir en grovt fel­aktig beskriv- perat och störtar rege­ring­en.” ning av USA:s sanktioner mot Kuba, som från all- Tre månader senare, den 6 juli 1960, ströp pre- ra första början varit inrikt­ade på att även blockera sident Eisenhower helt sockerimporten från Kuba. Kubas handel och sam­arbete med andra länder i av- Han sa: ”Nu måste vi fort­sätta med ytter­ligare åtgär- sikt att åstadkomma en total blockad och svälta ut der – diplomat­iska, eko­no­m­­­iska och strategiska.” Kuba. Sommaren 1960 stoppade USA sin olje­export till Som vi ska se i denna bok omfattar block­a­­­­den in- Kuba, vilket tvingade Kuba att vända sig till Sovjet- te bara ekonomisk krigföring. Block­a­­den griper in unionen för att köpa olja och sälja socker. på alla plan: det diplo­mat­iska, det vetenskapliga, det Den 1 januari 1961, när Eisenhower fort­­farande kulturella, det mellan­folkliga. Den använder sig av var president, bröt USA de diplo­­mat­iska förbindel- alla slags meto­der, såväl fullt öppna som förtäckta serna med Kuba. Sam­tidigt pågick planerna att inva- och hem­liga, för att angripa Kuba. dera Kuba, vilka iscensattes i april samma år i Gris- Kubanerna lever varje dag under denna hårda be- bukten på Kubas sydkust. Vi ska återkomma till det- lägring – de hårdaste och mest lång­­variga sanktioner ta miss­lyckade invasions­försök. som någonsin riktats mot ett enskilt land – iscensatt Den 3 februari 1962 var det president John F. av världens mäk­t­ig­­aste land, USA. Kennedy som officiellt utfärdade USA:s “hand­els­ Ändå har Kuba överlevt och med framgång be- embargo” mot Kuba med hän­visning till lagen om kämpat blockaden och kunnat utveckla handelsför- ”handel med fienden” (Trading with the Enemy Act), bindelser med många andra länder. Naturligt nog do- en lag som funnits sedan 1917 i USA. För att gäl- minerade handeln med Sovjet­unionen och Östeuropa la Kuba måste lagen förlängas varje år. Alla USA:s – som under de första tre årtiondena bröt belägring- presidenter, från John F. Kennedy till Barack Obama en – fram till dessa staters kapitalistiska omvandling har gjort detta. och uppsplittring i början av 1990-talet. Handelsförbudet gällde även mat och medi­ciner, Vi ska se närmare på hur blockaden genom vilket strider mot internationell rätt (Genèvekonven- åren skärpts i USA:s lagstiftning, från 1963 då la- tionen 1949, som säger att inte ens under krig får gen mot att “handla med fienden” började tillämpas mat, mediciner och medi­­cinsk utrustning stoppas till mot Kuba, Torricellilagen 1992, Helms-Burtonla- något land). gen 1996 och Bushplanen från det tidiga 2000-talet. Senare under 1962 och 1963 skärptes blocka­­­den Blockaden har inte lättats, utan tvärtom hård­nat ytterligare: ytterlig­are under Barack Obamas rege­ring, med sky­ o Alla kommersiella eller finansiella trans­aktioner höga böter mot banker och stor­företag som har affä­ mellan Kuba och medborgare i USA som inte er- rer med Kuba. hållit särskilt tillstånd förbjöds. Vi ska också se hur USA gjort små undan­tag från blockaden när man bedömt det fördelaktigt­ för o All import till USA av varor av kubanskt ur- att komma åt Kuba. sprung och av varor tillverkade i andra länder med råvaror från Kuba förbjöds. “Handla med fienden” o Alla kubanskägda tillgångar i USA frys­tes. USA:s ekonomiska påtryckningar mot Kuba började o Kuba förbjöds att använda USA-dollar i sin inter- redan 1959, det första revolutionsåret, då USA såg nationella handel.

8 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se o Alla fartyg som skeppat varor till och från Kuba bl.a. bildande av grup­p­­en Free­­­dom to Travel. (www. bannlystes från att angöra hamnar i USA. Ken- globalex­ change.org)­ nedy såg till att en svart lista upprättades på alla I slutet av år 2006 gjorde två kongress­ledamöter sådana fartyg. från USA ett studiebesök på Kuba. Det var William o Ingen medborgare i USA fick utan särskilt till- Delahunt och James Mc­Govern från Massachu- stånd använda USA-dollar för att resa till Kuba. setts som båda kämpar mot blockaden mot Kuba. Här ingick också att som turist spendera pengar i De fick igång en debatt i kongressen om reseförbu- landet, bo på hotell, äta på restauranger etc. det. De två är medlemmar i Demokratiska Partiet. Men även i Republikanska Partiet finns företrädare för att häva reseförbudet till Kuba. I april 2007 kriti- Reseförbudet serades förbudet av den republikanske kongressleda- Den sista punkten av dessa förbud betyder att det för moten Jeff Flake, Arizona och Lawrence Wilkerson, alla medborgare i USA i princip gäller reseförbud tid­igare stabschef på utrikesdepartementet. Flake be- till Kuba om man inte skaffar ett särskilt tillstånd. klagade att USA:s kubapolitik ger en negativ bild av Tillstånd för turistresor beviljas inte. Den som trotsar USA i resten av Latinamerika. Wilkerson beteckna- detta förbud kan bötfällas med upp till 50 000 dol- de USA:s kubapolitik som “den dummaste på jor- lar eller till och med dömas till fängelse enligt lagen dens yta”. om att “handla med fienden”. (Från och med år 2009 2009, alltså under Obamas administration, la gäller dock inte reseförbudet för USA-kubaner med den republikanske senatorn Richard Lugar, India- släkt på Kuba. Vi går närmare in på detta i kapitel 11.) na, fram ett lagförslag för att häva reseförbudet, och Att på detta sätt använda en lag som direkt an­ även att ta bort alla sank­tioner mot Kuba. Lugar sa ger Kuba som fiende har anslagit tonen i USA:s att kuba­politiken har inte bara misslyckats, utan ock- kuba­­politik och kubafientliga propa­ganda allt se- så satt USA:s politiska intressen och säker­het i fara. dan 60-talet, utan att någon offi­ciell krigsförklaring 2011 utfärdades nya förordningar och riktlin- har gjorts. Rese­förbudet har fortsatt praktiskt ta- jer för studieresor och resor organise­rade av religi- get hela tiden med undan­tag för en period kring slu- ösa samfund. Kritiker av rese­förbudet ser de nya fö- tet av 70-talet och början av 80-talet under president reskrifterna som ”en halv framgång” och en delse- Carter. Men 1982 återinförde presi­dent Reagan för- ger för opinionen, men långt ifrån tillräckliga. Se ka- budet mot att spendera USA-valuta på Kuba. Undan- pitel 11. tag gjordes för vissa jour­na­lister och forskare. De som hade en nära an­hörig på Kuba kunde också an- Mack-tillägget söka om att få undan­tag. 1989 lade den republikanske senatorn Connie Mack, Många orädda människor i USA har trot­sat re- Florida, fram ett förslag på tillägg till USA:s export- seförbudet, t.ex. deltagarna i USA:s Ven­­cere­mos- lagar som skulle hindra USA-ägda företags dotterbo- brigader, dvs. grupper av männi­skor från alla hörn lag i andra länder från att handla med Kuba. Handeln av USA och från alla delar av samhället, unga och skulle även gälla sådant som producerats lokalt i ett gamla, som deltar i solidariska arbetsbrigader varje annat land. USA:s kongress antog tillägget 1990, men år på Kuba. Dessa brigadresor har genomförts varje president Bush (den äldre) lade in sitt veto, då han år sedan slutet av 60-talet. visste att förslaget skulle få internationell kritik för Reseförbudet och förbudet att föra in gå­vor från sin extraterritoriella verkan, dvs att USA hävdar att USA till Kuba (om det inte gäller till någon liten lagen ska gälla även i andra länder. Connie Mack grupp i “oppositionen”) har också brutits konsekvent fortsatte dock att lägga fram sitt tilläggsförslag och av den ekumeniska organisationen Präster för Freds 1992 införlivades det i Torricellilagen. Vän­skaps­kara­vaner till Kuba, som pågått varje år sedan 1992 (se nästa sida). Den 26 januari 1990 dömdes Dan Snow från Torricellilagen 1992 Texas till fem års fängelse för att ha arran­gerat fis- I februari 1992 lade kongress­ledamoten Robert keresor till Kuba. Han fick straf­fet utbytt mot 90 da- Torricelli 1 fram sitt lagförslag “Cuban Democracy gar i fängelse, 5 000 dollar i böter och 1000 timmars Act”, som inte handlar om demo­krati, utan om att samhällstjänst. Under fem år stod han under bevak- omintetgöra det system för folkligt beslutsfattande ning. Dess­utom förlorade Dan Snow sin rösträtt! Do- som kubanerna har byggt upp. men fick säkert avskräckande verkan. Året innan hade Sovjet­unionen upphört att exis- Reseförbudets intrång i de individuella de ­­m o ­­­­­­ tera. Kuba befann sig i ett mycket svårt och utsatt lä- krat­iska rättigheterna upprör många med­­­­­­borg­are 1. Robert Torricelli, född 1951 i New Jersey, kongress­ i USA och har gett upphov till stor oppo­­si­tion och ledamot 1983–1997 och senator 1997–2002, Demokra­ tiska Partiet.

KUBA har USA inte lyckats kuva 1 USA:s blockadlagar 9 blockaden. Nu gällde det att finna en ny inriktning. Präster för Fred – Vänskaps- Torricelli gjorde detta genom att angripa Kubas po- karavaner från USA till Kuba litiska system. Han uttalade sin förvissning: “Det- Varje år sedan 1992 har den ekumeniska organ- ta kommer att öde­lägga Kuba!” Han och kongress­ isationen Präster för Fred brutit USA:s blockad majori­te­ten räknade kallt med att det endast skulle genom att organisera karavaner till Kuba. Ledare dröja några månader. för Präster för Fred var under många år baptist- Torricellilagen innebar i korthet följande: pastorn Lucius Walker (1930–2010) från New o All handel med Kuba skulle upphöra, även med York. livsmedel, mediciner och medicinsk utrustning, Karavanen startar på ett 15-tal olika ställen i dvs. sådant som tidigare inte omfattats av block- norra USA. Vid varje startpunkt deltar ett eller adreglerna. flera fordon och för varje plats som passeras an- o Fartyg som anlöpt hamn i Kuba skulle under sex sluter nya for­don; bilar, lastbilar, inköpta och månader hindras att anlöpa någon hamn i USA. renove­rade skol­bussar osv. Detta är ett brott mot internationell lag eftersom På varje plats hålls möten om Kuba och det är ett intrång mot den fria sjöfarten. blockaden och donationer samlas in. Präst­erna o Mack-tillägget införlivades i Torricelli­lagen, är särskilt angelägna om att samla in sådant som dvs att USA-företags dotterbolag i andra länder uttryckligen enligt blockad­lagstiftningen är för- för­bjöds att handla med Kuba (Salim Lamrani bjudet att föra ut till Kuba, som t.ex. datorer el- noterar i sin bok The Economic War Against ler annan teknisk utrustning. De begär av princip Cuba att 90 procent av denna handel bestod av inte heller några tillstånd att föra ut donationer. mat och läkemedel och hade kommit igång efter Karavandeltagarna bor van­ligen hem­ma hos Sovjetblockets upplösning). familjer på de orter de passe­rar i USA. Det är famil­jer med en progres­siv in­­ställ­ning av poli- o Torricellilagen stipulerade vilken ekono­misk/ tiska eller religiösa skäl. De är engage­rade i oli- politisk modell Kuba skulle ha; mark­nadsekonomi ka slags samhällsfrågor däri­bland solidaritet med och flerpartisystem. Lagen öppnade också för Kuba. Bland kara­van­­­deltagarna råder en öppen omfattande öppna bidrag till inhemsk opposition och kam­rat­­­lig stämning mellan troende från oli- i syfte att upp­nå ett regimskifte. Detta kallades ka samfund och icke troende. De käm­par för “hjälp till Kubas folk” i lagtexten. samma sak! Karavanens grenar strålar samman vid grän- Som tack för detta lagförslag fick Torricelli tusentals sen till Mexico. Präster för Fred för­klarar att dollar från den USA-kubanska höger­­­extremistiska blockaden är omoralisk. Myndigheterna har organisationen CANF, Cuban American National ofta inte vågat ta strid, men ibland har det krävts Foundation, bildad i början av 80-talet på uppdrag hunger­strejk för att få igenom donationerna över av president Reagan. CANF gav också under presi- gränsen. dentvalskampanjen 1992 ekonomiskt stöd till såväl I Mexico fortsätter karavanen till hamn­­­ demokraternas som republikanernas presi­dent­ staden Tampico, där donationerna las­tas på far- kandidater för att försäkra sig om att båda, oavsett tyg till Kuba och karavandeltagarna tar flyget vem som vann, skulle inta “rätt” hållning till lag- till Havanna. På Kuba får kara­­van­deltagarna nä- förslaget. President George Bush den äldre under- ra kontakt med kuban­erna. De gör många studie­ tecknade Torricellilagen i oktober 1992 – i ett försök besök och får in­blickar i samhället och männi­ att säkra sina röster i Florida – bara ett par veckor skors var­dags­liv. För USA-medborgare blir det innan han förlorade presidentvalet till Bill Clinton. ofta en genom­gripande upplevelse. Jorge Mas Canosa, CANF:s ordförande, sa i en Européer är välkomna att delta i kara­vanerna. intervju i Miami Herald att om inte sena­tor Mack Flera år har svenskar varit med och har rappor- hade banat vägen genom att i flera år lägga fram sitt terat om sina upplevelser i artiklar i Tidskriften tilläggsförslag så skulle Torri­­cellilagen haft svårare Kuba. Se t.ex. Kuba nr 3/94 och 4/06, samt boken att gå igenom. Kuba – en annan värld är möjlig. 1993 skulle bli ett av de hårdaste åren någon­sin för Kuba. Minskningen i brutto­natio­nal­­produkten sedan Sovjetblockets sam­­man­­­brott uppgick till 34 ge och hade på kort tid förlorat 85 procent av sin ut- procent. Med Torri­celli­­lagen förväntade sig de styr­ rikeshandel, den som tidigare skett med Sovjetunio- ande i USA att Fidel Castros – och revolutionens – nen och Östeuropa. dagar på Kuba skulle vara räknade. I och med att det kalla kriget därmed var slut Men Kuba hade redan ett par år dess­förinnan upphörde det tidigare viktigaste argu­mentet för förberett sig på de svårigheter som skulle komma

10 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se och var redo att försvara sin revolution. Och i ett tal ning, utbildning och hälsovård. Inga nedskärningar den 28 september 1990 hade Fidel Castro analyserat gjordes inom dessa sektorer, som istället fick en den eko­nomiska situationen och manat: “Det vi ska procen­tuellt större andel när landets sam­lade resur­ser göra är att motstå, kämpa och vinna, natur­ligt­vis!” krympte. Exempelvis ökade an­slagen till hälso­vård Det fanns också en relativt stark opinion i USA från 6,6 procent av national­bud­geten år 1990 till 10,9 mot Torri­cellilagen, uttryckt i led­are i stora tidning- procent år 1997.1 ar som Miami Herald, Star Tribune i Minnea­polis, På 80-talet diskuterades i stora rådslag hur den New York News­day och New York Times, av Vän­ del­tag­ande demokratin kunde för­bättras. Det ledde skaps­­karavanernas organ­isa­tö­rer och enstaka mod­ till införandet av kom­mun­­­delsnämnder och direkt- iga politi­ker som Ted Weiss, Ramsey Clark och val till national­för­sam­lingen. De första direkta per- Charles Rangel. sonvalen till national­­församlingen kunde hållas 1993 Internationellt blev det ock­så protester. Redan med över 99 procents valdeltagande. Resul­tatet av innan George Bush den äldre under­tecknade Torri- dessa fria hemliga val var att 87 procent av väljarna cellilagen hade Storbritannien, Frankrike och Kana- stödde samtliga de kandidater som kommunfullmäk- da fördömt lagen, efter­som den skulle omfatta han- tige valt att lägga fram. del som bedrevs av företag i dessa länder, ägda av Kuba stärkte sina kontakter med om­världen USA-bolag. Denna extraterritoriella lag skulle inne- genom att ge möjlighet till utländska investering- bära att USA:s lag skulle råda över ländernas egna ar i samriskföretag med utländ­ska bolag inom lagstiftning. Detta var också ett klart intrång i prin- flera samhällssektorer. Sär­skilt skedde en stor sats- cipen om fri handel mellan alla nationer. ning på turis­men. Dollar­innehav legaliserades och Den 7 september 1992 höll länderna i den egenföretag­ande och familjeföretag kunde etable- Allians­fria Rörelsen toppmöte i Jakarta, Indo­nesien ra sig inom ett urval verksamheter, t.ex. små restau- (se sid 13). 102 länder deltog, var­av 40 av dem med ranger. sina statschefer. I sitt slut­­uttalande krävde mötet att Genom att se till folkets behov av försörj­ning, ut- blockaden av Kuba skulle hävas, och fördömde ock- bildning, hälsovård och deltag­ande demo­­krati kunde så USA:s ocku­­pa­tion av Guantánamoviken, intrång- det kubanska sam­hället stå emot den enorma press en på kubanskt territorialvatten och de olagliga TV- som den skärpta block­a­den innebar. och radio­sändningarna mot Kuba. I slutet av 1992 uttalade sig också Europa­parla­ Helms-Burtonlagen 1996 mentet mot Torricellilagen och upp­manade den ny- 1994 var också ett mycket svårt år på Kuba, även om valde president Bill Clinton att upphäva lagen. det fanns tecken på att nedgången i ekonomin var på

väg att hejdas. I svenska massmedia uppmärksam- Hur försvarade sig Kuba mot den upp­trapp­ning av mades sommaren 1994 de s.k. båtflyktingarna från aggressionerna från USA som Torri­celli­lagen in- Kuba till USA. Kubaner, som var desperata för att ta nebar? När krisen i Öst­europa och Sovjet­unionen vid sig till det rika landet, använde små sjöodug­liga båtar decennie­skiftet 1990 blev uppenbar utropade Kuba en eller byggde sig livsfarliga flottar och gav sig av mot Special­period i freds­tid, ett ekonomiskt undantags­ norr. Det förekom även några fartygskap­ningar och tillstånd för att bemästra det stora bortfallet i utrikes­ flygplanskap­ningar, ivrigt påhejade av sändningarna handeln. Det kallades också den dubb­la blocka­den. i Radio Martí. De som gav sig av väntade sig att bli Förutom genom medier­na fick folk information om mottagna med öppna armar när de väl nått Floridas Torricelli­lagen och det eko­nomiska läget på möten kust, där de enligt USA:s Cuban Adjust­ment Act i kvarteren, på arbets­­platser och skolor och kunde omedelbart kunde räkna med uppehållstillstånd.2 diskutera saken. Det gällde att över­leva, och med de Men denna gång blev verkligheten en annan. Is- knappa resurserna priorite­rades livsmedelsförsörj­ tället för ett välkomnande blev många kubaner inter-

1. Dessa siffror presenterades av den bolivianske läkaren men har förkortats till ett år). Den brittiske katolske prästen Inti Peredo, på ett hälsovårdsseminarium i Göteborg 5 maj Geoff Bottoms (se foto sid 51) har kommenterat Cuban Ad- 2007. Inti Peredo utbildades på Kuba och arbetar för när- justment Act: “Kommer du i en båt från Haiti blir du av- varande som neurokirurg på ett sjukhus i Sverige. visad. Om du försöker ta dig över stängslet vid Mexicos gräns blir du ut­slängd. Men om du är kuban och kommer i en jolle eller på en flotte så rullas den röda mattan ut.” 2. Cuban Adjustment Act antogs av USA:s kongress den Samma gäller för den ökände terroristen Luis Posada. 2 november 1966. Lagen ger invandrare från Kuba till USA Under en radiosändning i maj 2007 i Miami gratu­lerade speciella privilegier. De ges beteckningen politiska flykt­ programvärden Posadas advokat till terror­istens frigivande ingar och får omedelbart uppehållstillstånd, rätt att arbeta ur fängelset och noterade “De har dragit tillbaka alla an- och rätt till sociala förmåner. Efter ett år kan de få per- klagelser och garanterat Luis rätten att stanna i det här manent uppehållstillstånd. (Ursprungligen var det två år, landet med hänvisning till Cuban Adjustment Act.”

KUBA har USA inte lyckats kuva 1 USA:s blockadlagar 11 nerade och sedan trans­port­­­­erade till och inhysta på förande Ricardo Alarcón intervjua­des och beskrev USA:s Guantá­namo­bas på södra Kuba. I september lagens innebörd. Intervjun publicerades i en bok på 1994 var över 30 000 kubaner internerade på USA- såväl spanska som engelska. Där återgavs lagtexten basen. också i sin helhet (Helms-Burton la Ley de la Escla- I detta läge förberedde senator Jesse Helms 1 vitud – Helms-Burton, slaveri­lagen). och representanthusets Dan Bur­ton 2 sitt lagförslag Helms-Burtonlagen trädde i kraft den 12 mars Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act, som 1996, då den undertecknades av presi­dent Bill Clin- vi i fortsättningen kallar “Helms-Butonlagen”. På ton. samma sätt som med Torricellilagen till­kom lag- Här återger vi i sammanfattning Helms-Burton- förslaget i mycket nära samarbete med den USA- lagens fyra kapitel. Efter varje punkt anges inom pa- kuban­ska högerextremistiska organ­isationen CANF. rentes lagparagrafens nummer (kapitel I börjar med Juristerna Henry “Hank” Adorno och Rául Cantero § 101, kapitel II med § 201, osv.). medverkade i att ut­arbeta lagtexten. Båda har ar- betat för romtillverkaren Bacardi, och Hank Ador- Kap I: Stärkande av de internationella sank- no har varit jurist inom CANF. Arbetet att “redige- tionerna mot regeringen Castro bl.a. genom ra och se över” lagtexten gjordes av advokaten Igna- att: cio Sánchez vid advokatfirman Kelley and Warren. o Få FN:s säkerhetsråd att besluta om ett “obligato- Denna firma företräder Bacardi i New York, och riskt internationellt embargo” mot Kuba. (§101) Sánchez hade en ledande ställning i CANF. Bacardi o Förhindra att Kuba utvecklar användning av har särskilt mycket pengar att vinna på tillämpning- kärnkraft och utverka sanktioner mot länder en av Helms-Burtonlagen. som är Kuba behjälpliga i att utveckla kärnkraft. Helms-Burtonlagen innebar en skärpning av Och att om Kuba gör detta ska det anses vara ett blockaden med syfte att krossa Kubas socia­listiska “fientligt agerande” (act of aggression) som ska samhällssystem. För att nå detta mål skulle de eko- bemötas med vederbörlig motåtgärd för att säkra nomiska sanktionerna, dvs. USA:s ekonomiska krig USA:s nationella gränser. (§101 och 106) mot Kuba, utvidgas till all internationell handel, och o Varje politisk åtgärd från Kubas sida som re- utländska före­tag skulle på alla sätt förhindras att sulterar i massutvand­ring till USA ska betecknas handla med och investera på Kuba. Som motiv för som ett fientligt agerande enligt ovan. (§101) den internationella utvidgningen an­ges redan i la- gens första kapitel, första punkten att “Castroreger- o USA:s president ska uppmana andra länder att ingens agerande, och dess massi­va, systematiska och tillämpa Torricellilagens ekonomiska sanktioner exceptionella brott mot mänskliga rättigheter, är ett mot Kuba och effektivisera sitt samarbete med hot mot den inter­nationella freden”. Detta är den re- USA för att stärka blockaden. (§102) torik USA använder för att rättfärdiga militära an- o De medborgare i USA som “handlar med fien- grepp. den”, eller på annat sätt bryter mot Helms-Burton­ Kubanerna var redan väl informerade om inne- lagen, bötfälls med upp till 50 000 dollar. (§102) hållet i lagen. I sina huvuddrag hade lagtexten varit o De kubanska medborgare, som företräder eller är känd i ungefär ett års tid innan den trädde i kraft. anställda av Kubas regering eller Kubas Kommu- Förutom mediernas information har Kuba en modell nistiska Parti, ska vägras inresevisum till USA. för deltag­ande demokrati. Möten hölls i kvarte­ren, (§102) på skolorna och arbetsplatserna där lag­texten stu- o Förhindra Kubas medlemskap i internationella derades och diskuterades. Man kan notera att någon ekonomiska organ och förhindra att internatio- liknande bred infor­ma­tion inte gjorts till USA:s be- nella finansiella institutioner beviljar lån eller an- folkning, som knappt känner till vad lagen innebär nat bistånd till Kuba. (§104) och hur den bryter mot folkrätten. Den 20 mars 1996 sändes radio- och TV-pro- o Förhindra att Kubas uteslutning ur OAS upphävs. gram ut över Kuba där nationalförsam­lingens ord- (§105) o Verka för – genom att dra tillbaka eller dra ner bistånd – att staterna i f.d. Sovjet­­unionen drar till- 1. Jesse Helms (1921–2008) från North Carolina, var baka alla rådgivare, tek­­ni­ker och militär personal 1973–2003 senator för Republikanska Partiet. Jesse Helms från alla an­­lägg­­ningar på Kuba av militär- eller var anhängare av apartheidregimen i Sydafrika och han under­­­rätt­elsekaraktär, inklusive från kärn­­­kraft­ var även inblandad i Condorplanen mot Latinamerikas ar- verksbygget i Cienfuegos och radio­­­spanings­ betarrörelse och vänsterledare. anläggningen i Lourdes. (§106 och 111) 2. Dan Burton, född 1938 i Indiana, 1982–2013 kongress- o Bygga ut TV Martí till UHF – ultra-högfrekvent man, Republikanska Partiet. sändning (FM-sändare). (§107)

12 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se från eller genom Kuba, eller om de i sin helhet Alliansfria Rörelsen eller till någon del är tillverkade på Kuba. Här Den Alliansfria Rörelsen – The Non-Aligned hänvisas också till NAFTA:s regler som ger USA Movement – har 114 medlemsländer år 2014. Det möjlighet att kontrollera att kubanska produkter, motsvarar ca 2/3 av världens länder och mer än eller produkter tillverkade av kubanska material, hälften av världens befolkning. Rörelsen bevakar inte importeras till USA via Mexico eller Kana- utvecklingsländernas intressen och prioriteringar. da, och att produkter från USA inte exporteras till Ursprunget till rörelsen daterar sig till Bandung- Kuba genom dessa två länder. (§110) Anm: NAF- konferensen i Indonesien 1955, som samlade en TA – North American Free Trade Agreement – är lång rad före detta europ­eiska kolonier i Asien det frihandelsavtal som sedan 1994 gäller mellan och Afrika. Kuba gick med år 1961 och deltog på USA, Mexico och Kanada. rörelsens möte i Belgrad, Jugoslavien, detta år. o Dra tillbaka importkvoten av socker för varje Rörelsen bevakar medlemsländernas möj ­­­l i g ­­­ land som till USA säljer socker som ursprungli- heter att försvara sin självständighet och stå emot gen producerats på Kuba. (§110) påtryckningar från stor­makterna och nykolonia- o Kräva att Kuba till USA lämnar ut alla personer lismen. Rörelsen har blivit en röst för tredje värl- som uppehåller sig på Kuba och är eftersökta av dens behov av en ny världsordning och försvar USA:s justitiedepartement för att ha begått brott i mot den rika världens ensidiga exploatering av USA. (§113) de fattiga ländernas naturresurser. Ett med­lems­ land får inte vara medlem av någon militärallians o Överenskomma med Kuba om att inrätta nyhets- som är inblandad i en stor­maktskonflikt, och lan- byråer i respektive länder under villkor bl.a. att det får heller inte upp­låta mark för någon militär­ Kuba inte stör USA:s Radio Martí och TV Martí. bas till någon utländsk makt som är in­blandad i (§114) en sådan konflikt. Kuba var ordförande­land i den o USA konstaterar att ingenting i lagen förbjuder Alliansfria Rörelsen år 1979–1983 och 2006– någon laglig underrättelseverksamhet på Kuba 2009. från USA:s sida. (§115) o Som sista paragraf i kapitel I fördömer USA Kubas nedskjutning av två flygplan från “Bröder till undsättning” den 24 februari 1996. (§116) (Se sid 61.) o USA:s president ska regelbundet rapport­era till kongressen och redogöra för andra länders stöd, inklusive humanitärt stöd, till Kuba, samt för Kap II: Hjälp till ett fritt och oberoende Kuba all handel, handels­partners och samriskföretag För att USA ska upphäva sin blockad mot Kuba, åter­ mellan Kuba och andra länder. Rapporterna ska upprätta de diplomatiska förbind­elserna med Kuba analysera vilka anläggningar på Kuba som är och lämna tillbaka Guantánamoområdet måste Kubas enga­gerade i denna handel och företagsverksam- samhälle och lag­stiftning ändras så att specifika krav het, samt om anläggningarna ingår, eller ej, i de uppfylls:­ ekonomiska fordringar på Kuba som någon USA- o Kuba måste upphäva hela sin nuvarande poli- medborgare ställer. Rapporterna ska analysera i tiska organisation och tillsätta en ny regering vilken utsträckning Kubas skulder till andra län- där varken Fidel Castro eller Raúl Castro ingår. der har blivit avskrivna efter det att länderna en- (§205) gagerat sig i investeringar på Kuba. Rapporterna o Kuba måste övergå till flerpartisystem och ska innehålla hur USA går tillväga för att förhin- marknadsekonomi. (§206) dra att råvaror eller halv- eller helfabrikat från o All egendom som nationaliserats på Kuba den 1 Kuba får tillträde till USA:s marknad, antingen januari 1959 eller senare måste överlämnas till direkt eller genom tredje land eller part. Vidare dem som var ägare före revolutionen – eller att ska rapporterna ta upp militär utrustning som dessa ägare kompenseras enligt villkor som USA sålts eller utbytts mellan Kuba och andra länder. bestämmer utan att Kuba ges minsta förhand­ (§108) lings­utrymme om villkoren. (§207) o USA:s president ska bevilja stöd till vissa indi- När alla dessa krav är uppfyllda och Kuba har mod- vider och icke regeringsanknutna orga­n­­­­­isationer ellerats om till ett samhälle helt i USA:s smak, kom- (NGO:er) för demokratibygg­ande verksamhet på mer USA att ge ekonomisk utvecklingshjälp till Kuba. (§109) Kuba. I detta inbegrips även hjälp att omforma Kubas o Förbjuda all import till USA av produkter av försvarsmakt: “Kubas militära styrkor ska anpassas kubanskt ursprung, eller om de har transporterats till sin lämpliga roll i en demokrati.” (§202)

KUBA har USA inte lyckats kuva 1 USA:s blockadlagar 13 Kap III: Skyddande av USA-medborgares le samordna en gemensam poli­tik mot Kuba – det egendom på Kuba som senare (den 2 decem­ber 1996) tog sig uttryck i o USA-medborgare ges rätt att inför domstol i USA EU:s s.k. gemen­samma ståndpunkt om Kuba. Där- stämma alla utländska medborgare som gör affä­ efter har Helms-Burtonlagens tillämpning av kapi­tel rer med USA-egendom på Kuba (definierad som III skjutits upp med sex månaders mellan­rum alltse- egendom som nationaliserats av den kubanska re- dan 1996. Denna strategi från USA:s sida avsåg att geringen efter 1 januari 1959). Att ”göra affärer flyt­ta bort uppmärk­sam­heten från Helms-Burtonla- med” inkluderar inte enbart att köpa och sälja, gens olag­liga extraterritoriella karaktär och istället utan också att förvalta, hyra ut, nytt­ja och bruka fokusera uppmärksamheten på det så kallade “Kuba- egendomen. Det gäller fastigheter (mark) med problemet”. På Clintons ini­tia­tiv tillsattes ett särskilt byggnader, jordbruk, gruvor m.m. och innefattar sändebud, Stuart Eizenstadt, som åkte runt i länder- också senare gjorda investeringar i nya byggnad- na i Europa, för att förklara Helms-Burtonlagens er, tillbygg­nader och anläggningar. (§302) innebörd och diktera EU:s framtida kuba­politik. o USA:s domstolar ska kunna ta beslut i fall enligt ovan och får inte beakta “Act of State Doctrine” Nationaliseringarna: Ett av de främsta argu- som ger endast presidenten sådan beslutanderätt. menten för Helms-Burtonlagen är påståendet att de (§302) nationaliseringar av USA-företag som Kuba genom- förde skulle vara olagliga eftersom de förra ägarna o USA:s president har rätt att skjuta upp verkstäl- aldrig blev kompenserade. Det bortser från att det är landet av tredje kapitlet i sex månader om det USA:s vägran att delta i förhandlingar om kompensa- anses tjäna den ”demo­kratiska utvecklingen” tion som gjort det omöjligt att ordna ersättning för på Kuba eller om det gynnar USA:s säkerhets­ dessa egendomar. intressen. (§304) Kubas nationaliseringar genomfördes inte bara i enlighet med internationell rätt, utan hade också stöd Kap IV: Utestängande av vissa utlänningar i den kubanska grundlagen av år 1940, som fortfa- o USA ges rätt att vägra visum och att utvisa ut- rande gällde på 60-talet. Andra länder och deras länningar som enligt kapitel III “gör affärer medborgare med egendom på Kuba som nationalise- med USA-egendom” eller som har “konfiskerat” rades accepterade kompensationerna. sådan egendom. Det gäller även delägare eller Sålunda slöts avtal om kompensation med aktie­ägare i företag som “gjort affärer med USA- Schweiz (2 mars 1967), Frankrike (16 mars 1967), egendom”. (§401) Stor­britannien (18 oktober 1978), Kanada (7 novem­ ber 1980) och Spanien (26 januari 1988). Lik­nan­ de avtal har slutits med Mexico och Italien. Me- Slaverilagen: På Kuba kallas Helms-Burtonlagen toden som använts i alla dessa fall kallas klump­ också för slaverilagen. Om den skulle genomföras in- summeöverens­kommelse, ett tillvägagångssätt som nebär den att blockaden inte kan lyftas förrän hela accepteras­ i internationell lag för att genom diploma­ Kubas folk befinner sig i ett fullständigt egendoms- t­­iska förhandlingar mellan berörda stater lösa denna löst och rättslöst läge, då Kuba igen har gjorts till typ av konflikter. USA:s lydstat, politiskt och ekonomiskt. Enligt USA Kuba har också – från och med revolu­tions­ har Kuba då blivit “fritt och oberoende”, men kuban­ året 1959, då jordreformen påverkade USA-äg- erna själva kallar det vid dess rätta namn, dvs. ett da sockerbolag – erbjudit USA:s regering ett kom­ förslavat Kuba. pensationsavtal, strikt grundat på prin­ciper och praxis från inter­nationell rätt på området. Den- Kapitel III skjuts upp: När Helms-Burtonlagen na lagstift­ning anvisar proce­durer för betalning undertecknades av president Clinton beslöt han sam- och kompensation för nation­aliserad egendom, för- tidigt att verkställandet av kapi­tel III skulle skjutas utsatt att det råder normala handels­förbindelser upp i sex månader – ett resultat av de starka reaktion- mellan länd­erna. Den kubanska regeringen har ock- erna lagen mött i omvärlden, speciellt från Kanada, så vid ett flertal tillfällen förklarat sin vilja att för­ Mexico och EU, men även från USA:s eget näringsliv. handla med USA. Men USA har som enda land av- Kapitel III innebär ju att USA anser sig kunna dra visat att förhandla om kompensation och vill behål- medborgare i andra länder inför rätta och hota deras la sina anspråk på ”omedelbar betal­ning” som motiv ekonomiska intressen och tillgångar. Affärs­män från för blockaden. andra länder kan alltså bli åtalade och arresterade om Under tiden före revolutionen hade USA-företa- de besöker USA. gen systematiskt undervärderat sina tillgångar på I gengäld för att skjuta upp verkställandet av ka- Kuba – för att få så lindrig be­skatt­ning som möj- pitel III krävde USA att de europeiska staterna skul- ligt. Men företagen var inte beredda att nöja sig med

14 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se kompensation grundad på dessa undervärdering- “För att genomföra en plan, som den som ar. Sam­tidigt blev det svårt för dem att revidera si- beskrivs i Helms-Burtonlagen, krävs en för- na värder­­ingar utan att därmed medge ett mång­årigt tryckararmé av värsta latin­amerikan­ska sort. skattefiffel. Föreställ dig vad som krävs för att beröva USA:s regering har – i juli 1972 – ensidigt be- alla kubaner deras fabriker, deras land, de- stämt att 5 911 företag och enskilda har anspråk på ras jordbruk, deras skolor, förskolor, sjukhus, kompensation med en summa på totalt 1 851 197 358 bostäder. För att göra detta krävs en armé dollar, vilket med ränta idag skulle uppgå till många som skulle få Pinochet och kompani att se miljarder dollar. ut som skol­pojkar, på grund av det förtryck Helms-Burtonlagen ger även kompensa­tionsrätt som skulle behövas för att uppnå någonting till de kubaner som lämnade Kuba efter revolutio- sådant.” nen och senare blev medborgare i USA. Detta stri- der mot den internationella lagstiftningen för natio- Fientligt agerande: En av de allvarligaste naliseringar. aspekt­erna av Helms-Burtonlagen är att ett visst age­ Man kan notera att Helms-Burtonlagen bara gäl- ran­de från Kubas sida kan betecknas som “fientligt”, ler den USA-egendom som förlorades den 1 januari och därmed ge anledning till beslut i FN:s säkerhets­ 1959, eller senare. Men hur många kubaner blev inte råd om obligato­riska sanktioner. Vad är då “fientligt”? dessförinnan beröv­ade sina egendomar genom den Som exempel tas det beslut som Kuba tog sommaren USA-stödde diktatorn Batista och hans gangster­ 1994 att inte hejda de kubaner som ville ta sig till ligor, kumpaner, militär och polis? Det finns många USA i bräckliga farkoster. I Helms-Burton­lagen står flyktingar, och deras ättlingar från Kuba från den ti- också att “fientligt agerande” ska bemötas med ved- den, som nu bor i USA och har USA-medborgarskap. erbörlig motåtgärd från USA:s sida, en tyd­ligt hotfull Istället är det kretsen kring den stört­ade dikta- formulering. torn, de som levde gott på Kuba före revolutionen I lagens inledande “findings” (dvs. de tidig­are och som den 1 januari 1959 flydde hals över hu- ställningstaganden som USA:s kon­­gress har gjort vud från Kuba, som USA kräver ska kompenseras vad gäller Kuba) står bl.a. att läsa att Kubas rege­­ring för sina ekonom­iska förluster. Många av dem ägna- ägnar sig åt inter­nationell olaglig narkotika­handel, de sig åt brottslig verksamhet i spelhallar, bordell­ väpnad under­gräv­ande verksamhet och terror­ verk­samhet och narkotikaaffärer. Till ytter­­mera vis- ism, genom att stödja grupper som utövar vålds­ so var det denna krets kring dikta­torn, liksom även handlingar inter­­­nationellt. Det är anklag­elser som diktatorn personligen, som när de flydde stal med aldrig underbyggts med ens skym­ten av kon­kreti­ sig 424 miljoner dollar ur den kubanska statskassan. sering av hur och var narkotika­­handel skulle bedri- Dessa pengar har aldrig återlämnats, och aldrig ens vas eller vilka terror­­grupper som avses. För terror­ nämnts från USA:s sida i samband med de anspråk grupper gäller istället det motsatta. Det är USA på kompensation som USA ställt på Kuba. som stöder terrorgrupper, bland de höger­extremis­ För Kubas del – hur ska man värdera för­lusten tiska USA-kubaner i Florida som riktar sin brotts­liga av alla liv i bombattacker, sabotage, invasionsförsök, verksamhet mot Kuba och mot menings­mot­ståndare flygplanssprängningen 1976, attentat mot Kubas dip- i Miami. lomater och am­bas­sa­der osv? Sammanlagt ca 3 500 Innan expresident Jimmy Carter besökte Kuba i människo­liv och mer än 2 000 skadade med men för maj 2002 hade han frågat både USA:s utrikesdepar- livet? Detta preciseras i stämningar mot USA:s re- tement och CIA om det fanns några terroristaktivi- gering inlämnade 1999 och 2000 av folk­rörelserna teter mot USA som fick stöd från Kuba. Svaret blev på Kuba. Då krävde Kuba kompensation på 181 res- nej. Jimmy Carter besökte bl.a. Kubas nya centrum pektive 121 miljarder­­ dollar för 3 478 kubaner som för molekylär immunologi i Havanna tillsam­mans miste livet och 2 099 skadade, alla offer för USA:s med Fidel Castro. agg­ressioner sedan 1959, och vidare skade­­stånd för för­luster orsakade av blocka­den, terrorist­an­grepp och sabotage. Inget av allt detta tar USA:s ekonom­ Kodifiering av ekonomiskt embargo: I en un- iska kalkyler med i beräk­ningen. USA har heller ald- derpunkt till §102 säger lagen att allt som gäller det rig svarat på eller ens erkänt mot­tagandet av stäm- ekonomiska embargot som tidigare har beslutats av ningarna från Kuba. USA:s myndigheter – av vilka en del men inte allt är lagar, som Torri­cellilagen – ska nu vara lag och kan inte änd­ras eller modifieras annat än genom beslut i Kubas militär: Helms-Burtonlagen säger att Kubas USA:s kongress. militära styrkor ska “omformas för att passa i en demokrati”. Ricardo Alarcón konstaterar i radioin- tervjun den 20 mars 1996:

KUBA har USA inte lyckats kuva 1 USA:s blockadlagar 15 Spionage mot Kuba: USA:s undergrävande och hänsyn till “USA:s nationella säkerhet” och för att spionverksamhet på Kuba fick ett upp­sving under tillförsäkra åtgärderna “effektivt genomförande”. 80-talet, under president Ronald Reagans regering. Oavsett grunderna för dessa formuleringar inne- CIA-agenter förklädda till USA-diplomater gick bär de ett förtäckt hot mot Kuba. Mot bakgrund av mycket arrogant tillväga för att med undergrävande årtionden av öppna och för­täckta aggressioner från verksamhet samla in informationer om Kuba, särskilt USA är det högst sannolikt att den hemligstämplade sådant som kunde användas för att skada Kuba. Men delen av Rices rapport handlar om militära insatser, Kuba avslöjade denna verksamhet grund­ligt sommar- mord på revolutionens ledare eller annat som inte en 1987. Se kapitel 5. Med 1996 års Helms-Burtonlag lämpar sig för tryck i en rapport tillgänglig över hela förklaras all sådan verksamhet – om den utövas av världen genom Internet. USA gentemot Kuba – vara laglig (§115)! Både Powells och Rices rapporter är kon­ kretiseringar av Helms-Burtonlagen från 1996. Det nya i Rices rapport – utöver den hem­liga delen – är Bacardi och Havana Club: 1999 gjordes ett til- att inte bara Kuba utan också Venezuela utsätts för lägg till Helms-Burtonlagen som innebar att det fran- hot. ska bolaget Pernod-Ricard hindrades marknadsföra Vi ska ägna kapitel 9 åt att grundligt syna de två sin rom av märket Havana Club i USA. De kom- delarna i Bushplanen. Här ska vi bara inledningsvis mersiella rättigheterna till varumärket Havana Club konstatera att planen måste ha utarbetats i en anda överläts av USA istället till USA:s romtillverkare av stark frustra­tion över att Helms-Burtonlagen vi- Bacardi, som alltså tilläts stjäla varumärket Havana sat sig otillräcklig för att genomdriva den önsk­värda Club. 1 “övergången” på Kuba, och att det inter­nationella samfundet inte på långa vägar svarat upp mot för- Bushplanen 2004 och 2006 väntningarna från USA. Det behövdes större fram- “När Kubas folk får chansen kommer de att välja gångar i det inter­nationella intrigspelet, det behövdes demokrati och en marknadsbaserad ekonomi”. Det- mer pengar för att avlöna “regimkritiker” och “dis- ta förutspås i inledningen till första delen av Bush- sidenter” på Kuba. Kuba måste an­gripas i alla sam- planen, som offentliggjordes den 6 maj 2004 av manhang som en blodig diktatur som förmenar sina dåvarande utrikesminister Colin Powell. Hans rap- med­borgare varje grundläggande mänsklig rättighet. port består av mer än 450 tättskrivna sidor. Enbart Och framförallt måste Kuba fram­hållas som ett stort sammanfatt­ningen är ca 20 sidor. potentiellt hot mot världs­freden, som kan rättfärdiga Den andra delen av Bush­­planen, som är kortare – inte bara den hårda ekonomiska blockaden utan även 93 sidor – offentliggjordes av nästa utrikesminister, alla andra förtryckaråtgärder, och i förläng­ningen Condoleezza Rice, i juli 2006. också militära angrepp som företas “i förebyggande Som utrikesministrar har Powell och Rice va- syfte” av USA. rit ordförande i “Kommissionen för stöd till ett Fritt Kuba” (Commission for Assis­tance to a Free Cuba) Straff för brott mot blockadlagarna som tillsattes av president George W. Bush i oktober Blockadlagstiftningen stipulerar stränga straff mot 2003. I kommis­sionens direktiv ingick att engagera de medborgare och företag som dris­tar sig att bryta expertis från USA:s regeringsorgan för att “plane- mot blockaden. Syftet är att ”iso­­­lera Castro­regimen ra för Kubas övergång från stalin­istiskt styre till ett ekonomiskt och beröva den de USA-dollar den så fritt och öppet samhälle, samt att anvisa metoder för desperat behöver”. att påskynda dagen för denna övergång”. USA:s regeringsorgan OFAC (Office of Foreign På Kuba går dessa båda rapporter under namnet Assets Control, finansdepartementets avdelning för Bushplanen. Den handlar om hur Helms-Burtonla- utländska tillgångar) ägnar sig åt en minutiös under­ gen ska drivas igenom och vilka ytterligare resur- sökning av varje pre­sumtiv blockad­brytare. Den- ser som ska avsättas i USA:s budget för detta. Planen na granskning har ökats och effektiviserats med har dock inte offentliggjorts i sin helhet. I Condo- åren för att inga maskor i nätet ska släppa igenom leezza Rices rapport ingår en hemligstämplad del. Vi synd­arna. Men det är inte bara OFAC som hål- vet inte vilka åtgärder från USA:s sida som beskrivs ler utkik. Det är också FBI, skatteverket, invandrar­ i denna hemliga del, bara att den hemlig­stämplats av myndigheten, tull- och handelsdepartementen och kust­bevakningen. På alla USA:s ambassa­der finns agenter som har till uppgift att in­gripa för att för­ 1. Ytterligare ett exempel på godkännande av stöld av hind­ra eller försvåra landets handel med Kuba. varumärke var när USA år 2013 vägrade tillmötesgå det De som bryter mot blockadvillkoren ska spåras kubanska företaget Cubatabacos begäran att stoppa det upp och åtalas. De kan straffas med upp till tio års svenska företaget Swedish Match att använda det välkända kubanska cigarrvarumärket­ Cohiba. fängelse och böter på upp till en miljon dollar.

16 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Ännu högre belopp kan det handla om för stora Obama: Utpressning mot banker företag. Över 100 stora utländska företag och banker hårdnar har bötfällts. Sammanlagt rör det sig om mångmil- Under Barack Obamas första fem år som USA:s jardbelopp. president överskred böterna för brott mot blockadl- Granskningen av banktransaktioner har lett till agarna två och en halv miljarder dollar. Detta med- att europeiska och kanadensiska banker har avbru- delade Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez den tit pågående affärer med Kuba. 2005 bötfällde USA 29 oktober 2013 i sitt tal i FN:s generalförsamling den största schweiz­iska banken UBS att betala 100 inför den årliga omröstningen om Kubas resolution miljoner dollar. Därefter upphörde UBS med sina mot blockaden. Det är en dubbelt så hög summa som affä­rer med Kuba. under George W. Bushs båda presidentperioder.1 Att bötessummorna skjutit i höjden beror främst på allt Här följer några exempel på domar: hårdare domar mot utländ­ska storbanker och stor- o Det stora resebolaget Travelcity i USA har böt- företag som haft affärer med Kuba. Hot om böter fällts med 183 000 dollar för att ha bokat 1 458 fungerar som utpressning. I Schweiz har den stora resor till Kuba mellan 1998 och 2004. Züricher Kantonalbank 2013 beslutat att avsluta sina o Logica CMG i Lexington Massachusetts bötfäll- transaktioner med Kuba. Banken hade tagit upp af- des med 220 000 dollar för export år 2001 av da- färer med Kuba efter det att två andra storbanker i torer till Kuba. Schweiz bötfällts; UBS och Crédit Suisse. o År 2006 bötfälldes fyra baptistsamfund i USA USA har sedan 1982 Kuba uppsatt på sin lis- med 32 000 dollar för att ha haft utbyte med och ta över terroriststater, och detta används som mo- besökt baptistsamfund på Kuba. tiv för en minutiös övervakning och obstruktion av o Oliver Stone, känd regissör och filmproducent i Kubas bank- och finansverksamhet. Enligt Bruno USA, bötfälldes år 2007 med 6 322 dollar för sin Rodríguez´ FN-rapport 2012 hade USA fram till slu- filmComandante som bygger på en tre dagars in- tet av år 2011 fryst 245 miljoner dollar av Kubas till- tervju med Fidel Castro år 2002. gångar. Rodríguez hän­visade här till OFAC:s årliga rapport. o Dresser Rand Group, ett internationellt ledande Följande är exempel på hur USA bötfällt stora företag inom energisektorn, bötfälldes år 2006 banker: med 171 300 dollar för att dess brasilianska dot- terbolag hade köpt råvaror från Kuba. o I juni 2012 bötfälldes den nederländska banken ING med 619 miljoner dollar för påstådda brott o Elever från Beacon High School, New York, USA mot sanktioner mot Kuba och andra länder. Det reste till Kuba i april 2007 för att studera ett an- var de högsta böter som någonsin utmätts mot norlunda samhälle och också jämföra med sitt en utländsk bank. OFAC:s chef Adam Szubin sa: eget. Men efter hemkomsten hölls de i ett fyra Detta kommer att tjäna som en varning till alla timmar långt förhör av tullen och fick ett hot om som överväger att ignorera USA:s sanktioner. böter på 65 000 dollar per person. o 11 december 2012 bötfälldes den Londonbaser- o År 2011, när blockaden gick in på sitt femtionde ade banken HSBC med 375 miljoner dollar, också år, beslagtog USA 4,2 miljoner dollar från för påstådda brott mot sanktioner mot Kuba och Världsfonden mot AIDS, tuber­kulos och malaria, andra länder. eftersom pengarna skulle användas till ett samar- betsprojekt med Kuba. o 12 december 2012 tilldömdes den japanska ban- ken Tokio-Mitsubishi UFJ böter på 8,6 miljoner o I april 2011 bötfälldes försäkringsbolaget dollar för finansiella transaktioner mot flera län- MetLife i New York med 22 500 dollar för att ha der, varav Kuba var ett. postat en check till en kubansk medborgare. o 28 juni 2013 bötfällde OFAC en av Italiens vik- tigaste banker Intesa Sanpaolo S.p.A. på 2,9 mil- joner dollar för att banken hade genomfört 53 transaktioner med Kuba under åren 2004–2008. o 1 juli 2014 bötfälldes den franska banken BNP Paribas med det ofattbara beloppet 9 miljarder dollar för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Sudan, Kuba och Iran.

1. Böterna gäller brott mot blockadlagar mot Kuba samt i vissa fall även sanktioner mot andra länder, som Iran.

KUBA har USA inte lyckats kuva 1 USA:s blockadlagar 17 Brasilien skriver i sin rapport inför FN:s omröstning om Kubas resolution mot blockaden 2013: “Av fruktan för att utsättas för sanktioner av OFAC har banker i Europa och Latinamerika block- erat konton och transaktioner som har någon som helst anknytning till Kuba, till och med i sådana fall där USA:s finansieringssystem inte är inblandat. Ett resultat av detta är att antalet internationella organ som är villiga att göra åtaganden med privata och allmänna aktörer i Kuba har sjunkit.” USA har genom åren skapat ett mycket Slutsatsen av detta kan bara bli att Obamas re- omfattade system av lagar för att genom gering satsat mycket hårt på att skjuta Kubas ekono- mi i sank genom att ut­öva tryck mot banker som äg- långt gående sanktioner vidmakt­hålla och nar sig åt affärer med Kuba. skärpa blockaden mot Kuba. Detta system av sanktioner är unikt beträffande hur länge det upprätthållits och hur allomfattande det Den 17 december 2014 förklarade Obama att USA är, samt att det genom sin extraterri­toriella skulle upphöra med sitt ”embargo” mot Kuba och inriktning bryter mot internationell rätt. Dryga återupprätta de diplomatiska förbindelserna. Vi åter- böter drabbar de personer och företag som kommer till detta i sista kapitlet i denna bok. bryter mot blockadlagarna.

18 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 2 Kuba som lydstat till USA

USA har alltid sett Kuba som en självklar del av sin över staden. Från Kuba exporterades främst socker intressesfär. Även om Kuba inte formellt varit en del och tobak. av USA:s territorium, har landet nästan fungerat som Havannas korta tid under brittiskt välde bru- en sådan, både under den spanska kolonialtidens sista kar betecknas som den fas i Kubas historia då landet årtionden och där­efter som en vingklippt republik.1 öppnades. Handelsmän och plantageägare på Kuba Kuba var helt i USA:s ledband. USA härskade de fac- började agera för att försvara sina materiella intres- to över Kuba under 60 års tid, 1899–1958; de första sen gentemot den spanska kolonialmakten. Den na- fyra åren som ockupationsmakt och där­efter genom tionella självkänslan växte. La Gazeta, Kubas första att skriva Kubas grundlag och skapa en skenrepublik. tidning, började ges ut 1764, året efter den brittiska ockupationen. Brittisk ockupation 1762–63 Redan innan USA bildades hade intresset för Kuba USA-bolag investerar på Kuba grundlagts. På 1760-talet bestod det som 1776 skulle Kuba skulle förbli en spansk koloni ända fram till bilda USA av ett dussintal brittiska kolonier i östra slutet av 1800-talet. Men det nya USA var redan från Nord­amerika. Storbritannien låg då i krig mot både början intresserat av Kuba. John Adams, som var Frankrike och Spanien, det s.k. sjuårskriget, och USA:s andre president 1797–1801 var den förste att Spaniens koloni Kuba drogs in i detta krig. Med en formulera sitt lands kubapolitik: armé på 14 000 man intog britterna Havanna som- “Kuba är en naturlig utvidgning av USA. Det maren 1762. är självklart att USA ska ta över Kuba efter Havanna var effektivt försvarat mot an­grepp från Spanien. Lika självklart är att Kuba inte ska havet. Det hade britterna redan erfarit i ett miss- få lov att bli själv­ständigt.” lyckat invasionsförsök år 1740. Nu var de tvungna Detta sa John Adams 1783 under sin tid som diplo- att landsätta trup­per öster om staden. Efter krig och mat för USA innan han blev USA:s president. Näste beläg­ring i 40 dagar gav staden upp. president, Thomas Jefferson, för­sökte i början av Britternas ockupation av Havanna och en smal 1800-talet, få Spanien att sälja Kuba till USA, men remsa av Kubas norra kust, från Mariel i väster till han misslyckades. Matanzas i öster, pågick bara under knappt ett år. I Från och med 1820-talet började USA-företag februari 1763 under­teck­nades ett fredsavtal i Paris. göra investeringar för att skaffa sig kontroll över Frank­rike och Spanien hade förlorat sjuårskriget. Kubas rika naturtillgångar. Kuba hade redan då mer Spanien tvingades avstå Florida till britterna, och handel med USA än med Spanien. USA såg dock in- britt­erna gick i sin tur med på att dra sig till­baka te Kuba som någon jämbördig partner utan som ett från Havanna för att istället befästa sin imperiemakt underlägset land som det var fullt berättigat att ku- på den nordamerikanska kontinen­ten. va och utnyttja. Den 2 december 1823 utfärd­ades den s.k. Mon­ Månaderna av brittiskt styre i Havanna inne­bar att roe­­­doktrinen av president James Monroe. Inne­ dess hamn öppnades för utrikes­handel i en omfattning börden var att USA såg hela västra halvklotet som som aldrig tidigare. Särskilt slavhandeln fick ett stort sin egen intressesfär. Synen på Kuba framgår av ett uppsving. Bara under ockupationens tio månader brev från ex­president Jefferson till James Monroe i kom ca 10 000 slavar till Kuba. Handeln mellan Kuba okto­ber 1823: och de brittiska kolonierna i Nordamerika kom igång “Jag erkänner uppriktigt att jag alltid ansett och fortsatte även sedan Spanien återtagit sitt välde Kuba vara det mest intressanta tillägget som någonsin kan göras till våra Stater – ändå in- 1. Kuba koloniserades av Spanien i början av 1500-talet efter det att ön “upptäckts” år 1492 av Christopher Columbus. ser jag att detta inte låter sig göras – ens om

KUBA har USA inte lyckats kuva 19 Kuba själv vill det – på annat sätt än genom sjukdomen, underminerar den fredliga be- krig” folkningen och decimerar Kubas armé. Vår USA åsåg den växande konflikten mellan självstän- armé måste hela tiden hålla Kubas armé in- dighetssträvande kubaner och kolonialmakten Span- stängd mellan två fronter så att den tvingas ien, en makt som avsevärt försvagats i krigen mot till farliga och desperata aktioner.” andra europeiska imperier. För USA var det bättre att Läsaren kan dra sin egen parallell mellan denna mer Kuba hölls kvar i det svaga spanska imperiet – hellre än 110 år gamla utsaga om att genom blockad och än att ingå i det starka brittiska. Så småningom skulle krig tvinga Kubas folk till underkastelse och avsikter- Kuba ändå falla i USA:s händer “som en mogen na med våra tiders Helms-Burton blockadlagstiftning frukt”. Ett självständigt Kuba var inte att tänka på. och den s.k. Bushplanen. Kuba var otroligt lönsamt för USA-före­­tagen, Den 15 februari 1898, bara ett par måna­der ef- främst genom sin rika tillgång på slav­arbetskraft, ter Breckenridges brev till Washing­ton, sprängdes och landet bands ekono­miskt till USA genom slav- örlogsfartyget Maine i Havannas hamn. Maine ha- systemet. Det fortsatte också efter 1886 när slave- de skickats till Havanna för att skydda USA:s intres- riet olaglig­förklarats och USA-bolag började köpa sen på Kuba i det allt hetare kriget mellan kubanska upp och modernisera sockerbruken. De forna slavar- frihets­­kämpar och Spanien. na utnyttjades till sista blodsdroppen som lågavlönad Sprängningen av Maine togs som före­vänd­­ning och hårt utsugen säsongs­arbetskraft. USA-bolag in- för USA att ingripa och förklara Spanien krig i syfte vesterade också i gruvor (t.ex. koppargruvor i södra att “befria” Kuba. Vid den tid­punkten hade kubaner- Kuba) och tobaksodling. na själva upp­nått avgörande segrar mot Spanien. De Självklart ville USA behålla detta Kuba också var på väg att vinna kriget när USA tog över och för- när det vid slutet av 1800-talet stod klart att Kuba klarade Spanien krig den 25 april 1898. I juni land- skulle gå segrande ur den långa befrielsekampen steg USA:s huvudstyrka på sydöstra Kuba, två mil mot Spanien. väster om Santiago de Cuba, med mer än 15 000 sol- dater och berövade­ kuban­­­erna segern över Spanien. USA tar Kuba som krigsbyte 1898 I augusti, i Paris, slöts ett vapenstillestånd och i de- Hur såg USA:s regering på Kuba vid tiden för slu- cember 1898 ett fredsfördrag mellan USA och Spa- tet av Kubas kamp mot Spanien? I ett memorandum nien – kubanerna fick inte delta. skrivet den 24 december 1897 av krigsminister John USA:s flagga vajade nu över Havanna och USA C. Breckenridge till sitt departement i Washington installerade en militärregering för att hålla kuban­ står att läsa följande om kubanernas “sanna natur” erna i schack. Fram till den 20 maj 1902 var Kuba och hur USA:s politik mot dessa varelser bör utfor- ockuperat av USA. Monroe­doktrinen hade därmed mas: nått en viktig framgång: USA hade på ett avgöran- de sätt stärkt sitt inflytande över västra halvklotet ”Befolkningen består av vita, svarta, asiater och Spanien hade förlorat sina sista kolonier i Latin- och blandrasfolk. De är lata och apatiska. amerika. I fredsavtalet hade de tvingats överlåta bå- Vad gäller bildning sträcker de sig från de de Puerto Rico och Filippinerna till USA. mest förfinade till de mest vulgära och usla. De är likgiltiga inför religionen och de flesta 1902–1958: USA har makten är därför omoraliska. Samtidigt har de starka lidelser och är mycket sensuella. Eftersom Kubas jordbruk hade utvecklats till en mono­kultur de bara besitter vaga begrepp om rätt och fel för socker som efter raffinering skulle exporteras. Ex- söker de tillfredsställelse, inte genom arbete portgrödan dominerade på be­kostnad av ett jordbruk utan i våldshandlingar. Som en logisk kon- för livsmedelsförsörj­ning. Livsmedel och andra kon- sekvens av denna brist på moral saknar de sumtionsvaror måste importeras – från USA. Sådana helt respekt för livet. var Kubas villkor ända fram till revolutionens seger den 1 januari 1959. Det är uppenbart att det omedelbara inför- Den kanadensiske Kubakännaren Isaac Saney livandet av dessa oroande element i så stora har i sin bok CUBA – A Revolution in Motion sam- antal i vår egen federation skulle vara en ren manfattat USA:s ekonomiska herravälde på Kuba galenskap, så innan vi gör det måste vi ren- under 1950-talet: sa landet, även om det inne­bär att använda de metoder som Guds försyn använde mot “USA-företag kontrollerade 40 procent av städerna Sodom och Gomorra. socker­produktionen och 75 procent av den odlade jorden, mer än 90 procent av el- och Vi måste förstöra allt inom våra kanoners telefonbolagen, 50 procent av järnvägarna, räckvidd. Vi måste införa en hård blockad, 90 procent av gruvorna, 100 procent av olje­ så att hungern och dess ständ­iga följeslagare,

20 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Politisk teckning från tidningen New York World (som gavs ut 1880-1931). General Wood, USA håller fast stackars Kuba, och en politiker bereder sig att tvångsmata med medicinen Plattillägget. En förtjust affärsman från USA åser proceduren.

raffinaderierna och 90 procent av boskaps­ Vi ska återkomma till Guantánamobasen och vil- skötseln. De dominerade transportväsendet, ken roll den spelat och spelar i USA:s aggressioner industrin och turismen.” mot Kuba. Formellt var Kuba under epoken 1902–1958 en egen Plattillägget var inte något tomt hot, utan åbe- republik och kallades för demokrati, även om peri- ropades flera gånger (1906, 1912 och 1917) då USA oder av diktatur infördes under 30-talet och 50-talet. skickade in trupper för att kväsa uppror. Trots “re- Kubanerna har själva gett denna epok namnet Sken- publiken” och “demokratin” blossade uppror och republiken. protester upp hela tiden. Arbetarna kämpade för lö- En grundlag för Kuba, efter USA-modell, hade ner som gick att leva på. Perioder av militärdiktatur författats av general Leonard Wood, mili­tär guver­ infördes för att slå ner strejker och uppror. I denna nör på Kuba under ockupations­tiden 1899–1902. kamp utvecklades de erfarenheter som till slut led- Som villkor för att dra tillbaka sina ockupationstrup- de till seger i frihetskampen mot USA-marionetten, per hade USA år 1902 fört in ett tillägg till denna diktatorn Fulgencio Batista. grundlag, det s.k. Plattillägget. Det gav USA rätt att när som helst ingripa militärt för att “upprätt­hålla ord­ningen och skydda USA:s intressen”. Den 20 maj 1902 undertecknades grundlagen. 20 maj är den dag som högerextrema kubaner i Miami firar som “Kubas nationaldag”. Enligt Plattillägget skulle Kuba också sälja el- ler hyra ut de landområden till USA som USA an- såg sig behöva som kol­hamn­­­ar och örlogsbaser. 1903 Kuba var ett bihang till USA under 60 års tecknades av­talet om ett ca 50 kvadratkilometer stort tid. Det är den tiden USA vill ha tillbaka. USA mark­område (plus ca 68 kvadratkilometer vatten- vill återinta Kuba som sitt lydrike där den och träskområde) i mynningen till Guan­tána­moviken penningstarkes rätt råder, där oinskränk­ta i sydöstra Kuba för en militär­bas åt USA. Avtalet är marknads­krafter råder, och där USA-företag skrivet så att det inte kan upphävas annat än med bå- ges fritt spelrum att suga ut det kubanska da parters god­kännande. folket som under den tid då Fulgencio Batista Efter segern 1959 förklarade Kubas revo­lutionära hölls om ryggen. Detta är USA:s syfte med regering att den inte godkänner USA:s ockupation av sina alltmer upptrapp­ade fientligheter mot Guantánamoviken. Varje år skickar USA en check Kuba – att krossa det självständiga Kuba till Kuba på några ynkliga tusen dollar som hyra för marken. Kuba löser inte in dem utan kräver att USA definitivt och för alltid utplåna det föredöme ska lämna området. som Kuba utgör.

KUBA har USA inte lyckats kuva 2 Kuba som lydstat till USA 21 3 USA vill utplåna Kubas exempel

Farliga idéer I synnerhet gäller detta Kuba, som ligger så nära, ba- Under presidentkampanjen i USA 2007–2008 ra 15 mil från Floridas sydspets, praktiskt taget “på manade den republikanske kandidaten John McCain trösk­eln till USA”. sina anhängare att underteckna ett upprop för att Man kan också fråga sig hur McCain såg på “Stoppa Latinamerikas diktatorer”. De han menade, USA:s latinamerikapolitik som under årens lopp förutom Fidel Castro, var Hugo Chávez i Venezuela snarare har gått ut på att stödja än att stoppa diktato- och Evo Morales i Bolivia. “De inspirerar varandra”, rer, bland dem Fulgen­cio Batista på Kuba före 1959. sa McCain vid ett möte i Miami med veteraner från Istället är det demo­kratiskt valda presidenter USA invasionsförsöket mot Kuba i Grisbukten 1961. “De med­­verkat till att störta, som t.ex. Salvador Allende i hjälper varandra. De får idéer av varand­ra. Det är Chile 1973 (se även sid 50). mycket illavarslande”. Det är tydligt att USA:s styrande ser Kuba som Vad är det för idéer som är så farliga, som mås- den största källan till spridning av farliga idéer i te stoppas? Latin­amerika. Det exempel som Kuba utgör mås- Är det idén att utrota analfabetismen? Det som te därför utplånas. Även Venezuelas exempel an- Kuba hade gjort redan 1961 som första land i Latin- grips av de styrande i USA, genom ständiga förtals- amerika. Vilket följdes av Vene­zuela 2005 som an- kampanjer och pro­vokationer, genom stödet till stats­ dra land, och senare av Bolivia efter genomförd alfa- kupp­försöket mot president Hugo Chávez 2002 och betisering med hjälp av kubaner och Kubas pedago- genom försöken att ogiltigförklara president­valet i giska program Yo sí puedo! – Ja, jag kan! Venezuela i april 2013. Eller är det idén att operera alla de sex mil­jo­ner latinamerikaner som lider av starr och andra ögon- Det socialistiska exemplet sjukdomar, så att de får synen till­baka, inte minst för Efter andra världskrigets slut steg Sovjet­unionen fram att kunna lära sig läsa!1 som den nation som gjort mest för att få nazismen på Eller är det idéerna om att ett folk själv ska ha fall och säkra freden. Men Sovjetunionens samhälls- rätt att bestämma över hur dess eget land ska styras system kunde inte tillåtas att spela en roll som ex- och hur dess resurser ska an­vändas? empel för andra folk. Framförallt kunde en spridning Från idéerna om ett friskt och välutbildat folk – av idéer från Sovjet ut i världen hota USA:s ställning där alla är med och alla är lika värda – till idéerna som segrande och växande stormakt om nationell suveränitet och kon­troll över hur råva- USA-ideo­logen George Kennan (1904–2005) rorna används, är steget faktiskt inte långt. Men alla f o r ­m u ­­l e ­rade 1948, i ett topp ­­h e m ­ligt dokument, dessa idéer utmanar USA:s och den övriga västvärl- USA:s syn på sin roll i världen: dens elit och dess självutnämnda rätt att utnyttja an- “Vi har omkring hälften av världens rikedo- dra länders folk och ta deras rikedomar i anspråk för mar men bara 6,3 procent av dess befolkning. egen del. Särskilt stor är klyftan mellan oss och folken i Därför är blotta existensen av sådana natio­­ner i Asien. Som det nu är kan det inte undvikas att Latinamerika ett rött skynke för de styrande i USA. vi blir avundade och betraktade med illvilja. Vår verkliga uppgift under tiden som kommer 1. Vid tiden för McCains uttalande hade en miljon sådana blir att skapa förutsätt­ningar att upprätthålla operationer genomförts inom projektet Operation Mirakel. denna klyfta utan att det skadar vår nationel- Enligt den kanadensiske Kuba-kännaren John M. Kirk var la säkerhet.” antalet operationer i november 2012 uppe i mer än två mil- joner i 34 länder. Vid samma tidpunkt anger han att ca sju George Kennan ansåg att Sovjet­unionen skulle isol- miljoner människor i 28 länder lärt sig läsa med hjälp av eras (containment), dess system skulle “till­låtas” Kubas alfabetiseringspedagogik. inom dess egna gränser, men inte spridas vidare till

22 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se andra folk och nationer. Snart nog blev det dock up- UNESCO har rapporterat att Kubas grundskola är penbart att tanken på att isolera Sovjetunionen var den överlägset bästa i hela Latinamerika. orealistisk. “Just nu”, sa Bush, “förmedlas mina ord i direkt­ USA tvingades ta en mer aktiv del för att stoppa sändning till Kuba genom den fria världens medier det socialistiska exemplet. I mars 1947 förkunna- Radio och TV Martí. Till de kuban­er som lyssnar – de president Harry Truman sin doktrin om bistånd kanske trots den stora risk det medför – vill jag tala till Grekland och Turkiet. I april 1948 kom lagen om direkt. Ni som ingår i Kubas militär eller polis eller Marsh­allplanen som gav ekonomiskt stöd till krigs- är i reger­ingens tjänst, ni kan en gång ha trott på re- härjade länder i Europa. Allt stöd, som för övrigt be- volutionen. Nu inser ni att den har misslyckats. När stod av betalning för import från USA, gavs under kubanerna reser sig för att kräva den frihet de för- förutsättning att regeringarna såg till att avstyra allt tjänar måste ni göra ert val. Kommer ni att försva- kommunistiskt inflyt­ande. I flera länder var kommu- ra en ärelös och döende ordning och använda våld nisterna på fram­marsch efter att ha varit ledande i mot ert eget folk? Eller kommer ni att välkomna fol- den antifascistiska kampen under andra världskriget. kets önskan om förändring? Det finns en plats för er Sovjetunionen pro­tes­­terade för­gäves mot USA:s sätt i det fria Kuba”. att ge vill­­korligt bistånd. Grunden var lagd för det Men kubanerna kunde – utan att utsätta sig för kom­mande kalla kriget. några risker – lyssna till president Bushs tal i sin hel- Vid mitten av 1950-talet framförde president het, som återgavs i kubansk radio, TV och tidning- Dwight Eisenhower sin ”dominoteori”: Kina och ar. USA-presidenternas lögner om Kuba är välkän- Vietnam hade valt den socialistiska vägen. Detta da och väcker bara löje och förakt. Det noterades måste stoppas, annars skulle Asiens länder falla, ett med förvåning av högertidningen El Nuevo Herald i efter ett, som brickor i ett dominospel. Miami att Bushs tal återgavs av kubanerna “utan av- Alltsedan dess har USA, öppet eller hem­ligt, ver- brott”. kat i Europa, Asien, Afrika och Latin­amerika för att stoppa socialistiska och kom­munistiska idéer att ut- Vad ett barn i USA inte får veta vecklas till exempel som kan inspirera till efter- I juni 2006 beslöt skolstyrelsen i Miami att boken A följd. 1959 kom Kubas revolution, och redan samma Visit to Cuba och dess spanska mot­svarighet Vamos a år började USA planera för hur revolutionen skulle Cuba skulle tas bort från alla skolbibliotek. Boken in- krossas och den gamla ordningen åter­införas. Den går i en serie om 24 böcker som handlar om hur barn första jordreformlagen 1959 var tillräcklig för att bor, går i skola och leker i olika länder. Hela serien USA skulle inse vad Kubas exempel kunde leda till. bannlystes, men skälet var boken om Kuba, som en- Snart regnade USA:s brandbomber över sockerbruk ligt skol­styrelsen gav en alltför idyllisk bild av Kuba. och plantager. 1961 genomförde USA ett regelrätt in- Senare förbjöds ännu en barnbok om Kuba; Cuban vasionsförsök vid Grisbukten på södra Kuba, men Kids. Floridas medborg­arrättsorganisation ACLU, misslyckades. Mer om detta i kapitel 6. samt Floridas bib­lio­tekarieförbund protesterade mot skolstyrelsens censurbeslut. Exemplet måste smutskastas Vad var det som var så farligt med dessa böck- I Washington den 24 oktober 2007 höll president er att de måste undanhållas barnen i Miami efter- George W. Bush ett långt och aggressivt tal mot Kuba. som de “kunde ta skada av dem”? Att barnen där le- Som vanligt byggde det på groteska lögner som: “På Kuba är det olagligt att byta arbete, byta bostad, resa utomlands, läsa böcker och tidskrifter som staten inte godkänt. Fler än tre kubaner får inte ha ett möte utan tillstånd”. Bush utmålade Kuba som en extrem polis­ stat. Hur kunde USA:s medborgare säga emot, när blockad­lagarna förbjöd dem att resa dit och se med egna ögon? I sitt tal sa Bush vidare att USA vill ge unga kuban­er, vars familjer lever under “för­­trycket”, sti- pendier för studier i USA. Detta utgår från att kuban­ska ungdomar för­menas utbildning i sitt land, vilket också är en upp­enbar lögn. Kuba har bätt- re och mer omfatt­ande gratis utbildningssystem än USA, hela vägen från lågstadium till uni­versitet.

KUBA har USA inte lyckats kuva 3 USA vill utplåna Kubas exempel 23 ver ungefär på samma sätt som i andra länder, bor från New York. De hade inte kunnat få den vård de i lägenheter eller egnahem, äter ris med bönor och behövde för de skador de ådragit sig under rädd- kyckling, går i skola och har skoluniform. Här är ett ningsarbetet efter terrorattacken den 11 september litet smakprov: 2001. I filmen får man följa med när de tas emot och Skolan: Kubanska barn går i skolan mellan får behandling på ett sjukhus i Havanna. fem och fjorton års ålder. De har skoluni- En av de mest gripande scenerna är när besö- former. Det finns uniformer i olika färger för karna från USA får träffa kubanska räddningsarbe- olika åldrar. I skolan lär sig barnen att räk- tare som hyllar dem för deras insats den 11 septem- na, att läsa och historia. Alla barn gör något ber. Kubanerna visade medkänsla för terrorattack- slags arbete under skoldagen. Några arbetar i ens offer och stor respekt för dem som osjälviskt och trädgården. Äldre barn kan arbeta i fabriker. modigt deltagit i hjälparbetet. Allt detta visar i ett nötskal det humana Kuba, i kontrast mot USA. Kort och enkelt, men det väcker ändå kanske vissa Michael Moore bevisade det i Sicko: på Kuba har frågor om det som är lite annorlunda, t.ex. om arbetet alla fri tillgång till all sjukvård, medan USA först under skoldagen. Det kanske är det som är farligt: att frågar efter om de har för­säkring eller kan betala. väcka frågor? Om Michael Moore kommer att som Oliver Stone bli bötfälld för sin film återstår att se. Han är Hälsovård – USA jämfört med Kuba “under undersökning” av USA:s finans­departements För USA är det mycket provocerande att Kuba har ett OFAC (Office of Foreign Assets Control). bättre och mer jämlikt sjukvårds­system än sin mäk- tige granne i norr. Det måste förtigas eller beljugas med alla medel. USA försöker bortförklara FN-rap- porter och officiell statistik som t.ex. visar att Kuba har lägre spädbarnsdödlighet än USA. 2012 var späd- barnsdödligheten 4,3 promille på Kuba, men 6 pro­ mille i USA, enligt FN:s statistik för millenniemålen (mdgs.un.org). I sina officiella rapporter, t.ex. i Bush­planen USA:s regering gör allt för att utplåna som vi ska granska i kapitel 9, ut­lovar USA, att ef- Kubas exempel så att de farliga idéerna ter Kubas övergång till marknadsekonomi ska “god inte sprider sig till andra länder, vilket de sjukvård erbjudas alla kuban­er, och vaccinationer dock redan har gjort. Så det räcker inte för till alla barn”, som om de inte redan hade detta. Och USA att bara angripa Kuba utan nu gäller när den kände filmproducenten Michael Moore med det också andra latinamerikanska länder filmen Sicko gör sitt okonventionella inlägg i de- batten och sin jämförelse mellan sjukvården i USA med en folklig självständig strävan, såsom och Kuba, då höjs ett samfällt ramaskri från USA:s Venezuela och Bolivia. USA vill behålla sin höger­domine­rade media. kontroll över världens rikedomar, och strävar Det var i mars 2007 som Michael Moore reste efter att – som George Kennan uttryckte det till Kuba tillsammans med några rädd­ningsarbetare – upprätt­hålla klyftan till resten av världen.

24 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 4 Guantánamobasen

Holguín USA:s militärbas på Kuba Människor i vårt land reagerar med förvåning när de Baracoa får reda på att USA har en stor militär­bas på Kuba. Bayamo Hur kan Kuba tillåta detta, frågar man sig. Svaret är Guantánamo att Kuba tillåter det inte. Basen ligger på mark som S i e r r a M a e s t r a USA ockuperat sedan 1903, i strid mot Kubas folkvil- Santiago de Cuba Guantánamo- ja, och den har utnyttjats efter revolutionens seger basen 1959 som en utpost i USA:s ständiga fientligheter mot Kuba. Fram till år 2002 var det tämligen okänt att 0 10 km Guantánamobasen överhuvudtaget exis­terade. Men efter att USA inledde sitt anfalls­krig mot Afghanis- tan år 2001 och mot Irak år 2003 har Guantánamo- basen inrymt ett stort läger för fångar som USA på- stod vara skyldiga till terrorism. Basen nämndes där­med ofta i media. Bilder på rättslösa röd­klädda fångar publicerades, och basens exi­s­tens blev all- mänt känd i världen och i Sverige, inte minst efter- som också en svensk med­borgare hölls fången där. Kubas regering har gång på gång krävt att USA ska utrymma basen. Efter det att fånglägret inrätta- des riktade Kuba också skarpa protester mot de vid- riga förhållanden och den tortyr som utövades mot “de olagliga strid­ande” som USA kallar sina rätts­ lösa krigs­fångar på basen. USA har militärbaser i många länder, men val- de just Guantánamo på Kuba för sina krigsfångar. Enligt dåvarande försvars­minister Donald Rums- feld var detta val det “minst dåliga”. I USA skul- le det strida mot den egna lagstiftningen, och i vil- ket annat land som helst skulle ett sådant fångläger Guantánamobasen leda till protester från både regering och folk. Men till Guantánamobasen når inga pro­tester eller nyfik- na journalister fram. Den ligger på kubanskt territo- rium, över vilket Kubas lagar formellt ska råda. Och På Guantánamobasens område bor ca 8 500 per- även om USA ockuperar Guantánamobasens ca 118 soner, anställda inom USA:s flotta, armé, marinkår, kvadrat­kilometer, så råder inte USA:s lag­stiftning flygvapen, kustbevakning samt civi­la kontraktsföre- där. Det blir laglöst land, som hittat för brott mot tag. Många av de anställda har sina familjer med sig och kan bo på basen under en längre tid, där det krigets lagar och förbudet mot att hålla fångar utan finns skolor och fritids­­aktiviteter för alla åldrar samt rättegång och utsätta dem för tortyr. sjukvård. På basen finns två flygfält och en avsalt- ningsbassäng för dricksvattenförsörjning. Eftersom En mer än hundraårig historia inget utbyte sker med det övriga Kuba måste alla Guantánamobasen etablerades 1903 som ett resultat livsmedel och övriga förnödenheter skeppas in från av USA:s ockupation av Kuba 1898 för att överta kon- USA eller andra länder.

KUBA har USA inte lyckats kuva 4 Guantánamobasen 25 trollen från Spanien. Guantánamobasen, den äldsta militärt mot Kuba och har ett viktigt symboliskt vär- av USA:s baser i utlandet, var viktig för den fortsatta de; makten över denna del av Kubas territorium, mot kontrollen över Kuba men den hade också en strateg­ folkets vilja. isk betydelse genom sitt läge nära farleden mot den kanal genom Panamanäset som USA slutit avtal med Kuba kräver att USA Panama om att anlägga.1 ska lämna basen Redan på Columbus tid hade sjöfarare och pira- Sista gången Kuba tog emot hyresbetalning från USA ter upptäckt Guantánamovikens natur­liga hamn med för Guantánamobasen var 1959, när den nya revo- otaliga småvikar som erbjöd ypper­liga gömställen lutionära regeringen gjorde detta av misstag. Enligt och platser att hålla utkik. avtalet år 1903 skulle den årliga hyran utgöra 2 000 USA:s kontroll över Guantánamobasen reglera- pesos, att utbetalas i USA-gulddollar.4 1973 skrev des i ett hyresavtal från år 1903 som byggde på det USA upp värdet till 4 085 dollar per år, vilket är den s.k. Plattillägget till Kubas grundlag (se sid 21). Plat- summa som fortfarande gäller. Beloppet har alltså tillägget ströks ur grund­lagen 1934, men då slöts inte änd­rats sedan år 1973, vilket gör den s.k. hyres- istället ett sepa­rat avtal mellan USA och Kuba om summan ännu mer absurd. basen. En av dem som från Kubas sida, bakom lyck- I juli varje år sänder USA en check till Kuba ut- ta dörrar, utformade det nya av­talet var den blivande ställd på 4 085 dollar. Men efter 1959 har alla check- kubanske diktatorn Fulgen­cio Batista. I av­talet finns erna förblivit oinlösta. De kommer att visas som mu- en klausul som innebär att Kuba inte ensidigt kan seiföremål den dag då ockupationen av Guantána- säga upp avtalet. Det var inte ett avtal mellan två moområdet har upphört.­­­ jämbörd­iga parter, eftersom Kuba var en lydstat till Kuba har sedan 1960 krävt att USA ska utrymma USA. Propagandamässigt var det en del av presi­dent Guantánamobasen och hävdar att avtalen från 1903 Franklin D. Roosevelts politik om ”goda grannar”.2 och 1934 saknar giltighet, eftersom de ingicks när

Kuba var en lydstat till USA, utan möjlighet att ut­öva 118 kvadratkilometer nationell suveränitet över sitt territorium. Och en- ockuperade av USA ligt internationell rättspraxis kan en militärbas som 28 kilometer av höga taggtrådsstängsel inhägnar hyr in sig i främmande land göra detta endast under 2 Guantánamobasens ca 118 km stora område, varav förutsättning att vänskapliga relationer råder mellan 2 2 2 ca 50 km är land, 30 km är träsk och 38 km är öppet respektive regeringar. Så är inte fallet mellan USA:s vatten. Runt basen finns ett minerat “ingenmans­ och Kubas regeringar. Och givetvis ska enligt all- land”.3 män, universell rättsuppfattning ett avtal inte kunna Basen omsluter den yttre delen av Guan­tánamo­ gälla om någon av avtalsparterna har sagt upp det. viken på ömse sidor om vikens mynn­ing. Rakt ge- USA bryter också mot villkoren i avtalet, där nom basens vattenområde går sjöleden till den inre det står att Guantánamobasen ska vara en kolhamn delen av viken, som således inte ligger inom basens (för dåtidens ångfartyg) och örlogsbas och ingen- område. Där ligger de två kubanska städerna Caima- ting annat. Det är inte tillåtet att etablera kommersi- nera och Boquerón. Provinshuvudstaden Guantán­ ella verksam­heter där, vilket USA gjort. Men USA:s a­mo ligger ca 18 km norr om Guantánamo­basen. mest flagranta avtalsbrott är givetvis att basen har Fågel­vägen från basen till Kubas andra stad, San­ använts först som koncentrationsläger för “olagliga tiago de Cuba, är ca 60 km. invandrare” och sedan som fång­läger för “olagliga Basen har idag inte samma strategiska värde stridande” av många nation­aliteter från krigen mot den tidigare haft för USA. Men den kan användas Afghanistan och Irak.

1. USA skaffade sig kontroll över utbyggnadsområdet i granne” stödde USA denna utveckling, och mer än 20 stora Panama år 1903 och började bygga kanalen år 1906. Ka- krigsfartyg från USA gjorde ett “vänskapsbesök” i Havan- nalen öppnades för trafik år 1914. Från och med år 2000 na 1934. överfördes kontrollen över kanalen från USA till Panama. 3. Både Kuba och USA har skyddszoner runt basen. Kuba har bevakningsposteringar och en minerad zon längs 2. I slutet av år 1933, inför hotet från det aggressiva Nazi­ basens gräns för att skydda sitt land mot intrång från ba- tyskland, lanserade president Franklin D. Roosevelt “den sens område. USA har också vakttorn med beväpnad per- gode grannens politik” för USA:s förhållande till Latin­ sonal längs gränsen och har haft en minerad zon, men har amerika. Syftet var att stärka USA:s grepp om Latinameri- ersatt minorna med sensorer som kan registrera rörelse och ka genom frihandel, investeringar och lån. Detta krävde ljud. lugn och stabilitet. På Kuba innebar det att diktatorn Gerardo Machado, som tvingats fly från Kuba efter upp­ 4. USA:s gulddollar var en valuta som hade sitt ursprung ror och strejker, ersattes med en ny regim, där armeöver- i 1830-talets guldrusch och som i olika varianter förekom i ste Fulgencio Batista var den starke mannen. Som “god cirkulation under ca ett århund­rade.

26 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Ett brohuvud för USA:s aggression USA har också använt Guantánamo­basen för att Fram till revolutionsåret 1959 var Guantánamobasen lansera attacker mot andra länder i regionen, exem- – USA:s militära närvaro på Kuba – ett kontinuerligt pelvis i april–maj år 1965, när över 20 000 solda- stöd till alla de korrupta och blodtörstiga regimer som ter sändes för att krossa ett folkligt uppror i Domi- avlöste varandra på ön. När kubanerna gjorde uppror nikanska Republiken. Enligt president Lyndon John- mot regimen, t.ex. 1912, invaderade USA-trupper son gjordes detta för att “förhindra uppkomsten av med Guantánamobasen som utgångspunkt och slog ytter­ligare ett Kuba på västra halvklotet”. brutalt ned upproret under förevänd­ning att “skydda I februari 1964 kidnappade USA:s flotta fyra USA-medborgares liv och egendom”. Fulgencio Ba- kuban­ska fiskebåtar med 38 fiskare, varav sju ung- tistas blodiga diktatur på 1950-talet upprätthölls med domar, och anklagade dem för att ha fiskat i USA:s stöd från USA, där Guantánamobasen spelade en vik- vatten. De togs till Key West på Floridas sydspets tig roll. Under befrielsekriget 1957–58 mot diktaturen och internerades där. I strid mot internationell rätt kunde Batistas flygplan landa på basen, tanka bränsle utsattes fiskarna för kränkande behandling. För att och förse sig med brandbomber för sina bombräder få dem fria vidtog Kuba en drastisk åtgärd: Vatten­ mot civilbefolkningen i de befriade områdena på syd­ försörjningen till Guantánamobasen begränsades till östra Kuba. endast en timme om dagen. Men USA tog en ännu För att stoppa USA från att förse Batistas krigs- mer drastisk hämnd: 700 av kubanerna som arbeta- makt med bränsle och bomber lyckades Kubas re- de på basen avskedades och deras samlade pensions- bellarmé i juni 1958 kidnappa 29 marinkårssolda- pengar beslagtogs. ter som var på väg från Guantánamobasen till staden Redan innan historien med de 38 fiskar­na ha- Guantánamo. De 29 hölls som gisslan och togs till de USA dragit in sina pensions­utbetal­ningar till de de bombade områdena så att de skulle kunna bevitt- kuban­er som hela sitt liv arbetat på basen, och pen- na förödelsen. USA:s vicekonsul i Santiago de Cuba sioner till avlidna arbetares familjer. Sex procent av tvingades möta Raúl Castro i Sierra Maestra för att arbetarnas löner hade USA behållit för den framtida se hur civil­befolk­ningen drabbats. Därefter släpptes utbetal­ningen av dessa pensioner, pengar som arbet­ de 29 i gisslan. arna aldrig såg röken av. Vid revolutionens seger på Kuba den 1 januari 1959 öppnade USA Guantánamobasen för Batistas Koncentrationsläger för flyktingar ... anhängare, och nästan 1000 av dem fick beskydd ge- Efter militärkuppen mot president Aristide i Haiti nom att ta sig till basen och därifrån med flyg och 1991 gav sig tusentals haitier av som båtflyktingar båt ut från Kuba. Därefter har Guantánamobasen an- till USA, men de fick inte inresetillstånd utan fördes vänts som brohuvud för USA:s aggressioner – in­ istället till Guantánamobasen. Som mest var över 45 trång på kubanskt territorialvatten och i luftområ- 000 haitier koncentrerade där. Kuba protesterade mot de, provokationer, beskjutningar och tortyr, mord på att basen användes i strid mot avtalet på detta sätt kuban­ska gränsvakter och kuban­ska arbetare på ba- och påtalade de omänskliga förhållandena för flyk- sen – och försök till provoka­tioner mot det nya själv- tingarna. ständiga Kuba. När en våg av kubaner år 1994, då försörj­nings­ Ända sedan Guantánamobasen började byggas situationen efter Sovjetunionens kollaps var som hade tusentals kubaner arbetat där. Vid revolutio- svårast, gav sig av mot USA som båt­flyktingar, blev nens seger uppgick de till mer än 3 000, både män USA:s “lösning” att internera även dem på Guantá- och kvinnor. De flesta bodde i de närbelägna kuban- namobasen. Från augusti 1994 till januari 1995 blev ska städerna, som för övrigt före revolutionen fung- Guantánamobasen koncentrationsläger för mer än erade som bordeller för USA-soldaterna från basen. 21 000 kuban­er som förenades med de ca 14 000 Efter revolutionen etablerades en svart marknad haitier som då fortfarande hölls internerade där. för den kubanska valutan på basen. Detta syftade till att korrumpera de kubanska arbetarna, som kunde ... och för krigsfångar växla in sina löne­dollar till höga summor i kubansk Sedan 2002 används Guantánamobasen som läger för valuta. Samtidigt kunde USA hindra att lönen, ut- hundratals krigsfångar från Afghanistan, Pakistan betald i dollar, skulle växlas in av Kubas National- och Irak, och de utsätts för systematisk tortyr. Am- bank. Det innebar också att USA kunde underbetala nesty International och andra människorättsorgan- kubanerna. Kubas motåtgärder blev att göra det obli- isationer har protesterat, liksom många regeringar. gatoriskt för de kubanska arbetarna att växla in 90 Kuba har också protesterat men har inga praktiska procent av sin dollarlön i pesos hos Kubas National- möjligheter att påverka hur USA använder sin ocku- bank. De fick behålla tio procent i dollarvaluta för perade mark, eller att tvinga bort USA därifrån. att täcka utgifter som de hade på basens område. De fängslade kallas “olagliga stridande” för att kunna berövas de rättigheter som krigsfångar har en-

KUBA har USA inte lyckats kuva 4 Guantánamobasen 27 ligt Genèvekonventionen. De hålls fångna på obe- stämd tid utan rättegång, och sedemera med endast knapp tillgång till advokater. Tortyren som praktise- ras i Guantánamolägret har blivit normbildande för andra USA-fängelser, exempelvis det omskrivna Abu Graib i Irak. USA:s användning av tortyr har ock- så spritt sig till både allierade och fiender i USA/ NATO:s krig i Asien och Afrika. USA:s regering har inte lyckats att göra Guantá- namofångarna helt rättslösa. I juni 2004 slog USA:s Högsta Domstol fast att fångarna på basen har rätt att begära rättslig prövning av sina fall i USA:s dom- Demonstration och insamling av namnunderskrifter stolar. på Trafalgar Square i London 2012 Av de ca 780 fångarna som ursprungligen hölls instängda på basen har flertalet fri­givits efterhand – har, tillsammans med höger­­­extremistiska USA-kuba- utan att få varken dom eller ursäkt. 2013 fanns 166 ners tränings­läger i Florida, genom åren fungerat som fångar kvar. De startade en hungerstrejk för att fäs- bas för denna terrorism. Terrorn från basen har varie­ ta världens uppmärksamhet på sin situation. De hölls rat i karaktär och omfattning under årens lopp. vid liv genom tvångsmatning. Kubanerna vet att de när som helst kan ut­sättas En grupp före detta fångar har skrivit ett öppet för provokationer som kan skapa mycket farliga si- brev där de protesterar mot förhållan­dena på basen. tuationer. En realitet att räkna med är också att USA De skriver bl.a: kan iscensätta ett angrepp på basen som de därefter ”Hungerstrejken är ett resultat av över ett skyller på kubanerna, dvs. det slags smutsiga trick decen­nium av systematiska kränkningar av som när örlogsfartyget Maine sprängdes i Havannas mänsk­liga rättigheter och blockering av varje hamn 1898. Ett av USA iscensatt “kubanskt” an- laglig möjlighet till frigivning. De motbjud­ grepp på Guantánamo­basen disku­terades redan un- ande metoderna att tvångsmata flera av fån- der president Kennedys Operation Mongoose på garna i försök att hålla dem vid liv – fången 60-talet. Därför har Kubas politik gentemot basen binds till armar och ben och ett rör tvingas in under åren varit att undvika allt sådant som kan leda genom hans näsa för att leda flytande näring till att ett upptrappat våld blir följden. till magsäcken – visar avsaknaden av varje moralisk princip i USA:s behandling av dessa Internationellt fördömande män.” Redan den Alliansfria rörelsens första möte i Belgrad 1961 uttalade att basen skadar Kubas självständighet Obama och Guantánamolägret och territoriella integritet. Den Alliansfria rörelsen Under sin presidentkampanj 2008 lovade Barack har sedan dess på sina toppmöten fortsatt att fördöma Obama att stänga fånglägret om han vann valet. ockupationen av Guantánamoområdet. Fång­arna skulle föras över till andra fängelser i USA. Obama har inte infriat detta vallöfte. Uttalanden som han gjort visar dock att han är väl medveten om den dåliga image för USA som fånglägret innebär. Un- der en presskonferens i Vita Huset den 30 april 2013, som i övrigt huvudsakligen handlade om Syrien, kommenterade Obama Guantánamolägret: “... Guan- tanamo är inte nödvänd­igt för USA:s säkerhet. Det är dyrt. Det är ineffektivt. Det skadar vårt interna- USA ockuperar Guantánamoområdet tionella an­seende. Jag vidhåller att vi måste stänga i strid mot Kubas vilja. Kuba tar inte emot Guan­tánamo.” hyran för basen och godkänner inte avtalen När Obama säger att han vill stänga Guan­tánamo om basen från 1903 och 1934 mellan USA är det dock uppenbart att han menar själva fång- och det då icke självständiga Kuba. USA:s lägret och inte militärbasen Guantánamo. mili­tära närvaro på kubansk mark utgör en stor säkerhetsrisk för Kuba. Kuba har i Stor säkerhetsrisk för Kuba många år krävt att USA lämnar området, I USA:s ekonomiska krigföring mot Kuba utgör terror- och har kraftigt protesterat mot att USA ismen en viktig beståndsdel, och Guan­tánamobasen inrättat ett fång- och tortyr­läger på basen.

28 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 5 Spionage och terror ingår i blockadpolitiken

Terrorism och blockad nens första år. (Redan 1957, när kampen mot dik- för att krossa Kuba tatorn Batista pågick, för­ordade USA:s ambassa- dör på Kuba, Arthur Gardener, att Fidel Castro skul- Ledande personer inom CANF, Cuban American le mördas.) Terrorismen var särskilt häftig under den National Foundation1 i USA startade i början av nya republikens allra första år på 60-talet. Ständ­iga 90-talet en hemlig gren av CANF, Cuban National flyganfall terroriserade befolk­ningen. Brandbom- Front, som i samverkan med CIA skulle ägna sig åt ber släpptes över socker­odlingar. Ett franskt far- systematisk terrorism riktad mot strategiska mål på tyg, La Coubre, spräng­des i Havannas hamn 1960. Kuba. (Se sid 30.) Ett regel­rätt invasionsförsök (Grisbuk- En viktig måltyp var hotell, restauranger och an- ten) gjordes i april 1961, men det slogs tillbaka ef- dra platser som frekventerades av turist­er. De skul- ter ett par dagar. Under president Kennedy ut­fördes le till varje pris skrämmas bort från Kuba, och under de två följande åren en lång rad terror­attentat Kubas spirande turist­näring skulle kvävas. Över- och attacker mot industrier och andra strategiska an- huvudtaget var det viktigt att skada anläggning- läggningar, den s.k. Operation Mongoose. All denna ar av sär­skild betydelse för Kubas ekonomi, energi­ terror var styrd direkt från USA:s regering. Terrorn, försörj­ning och exportindustri. Attacker mot socker­ attentaten och invasionsförsöket utfördes av grupper raffinaderier, kraftverk och eldistribu­tion skulle lam- av USA-kuban­ska högerextremister, arvtagare till slå Kubas ekonomi, och till­sammans med den hård- den gamla diktaturen under Fulgencio Batista, stör- nande blockad ­­l a g ­stiftningen genom Torri ­c e l l i ­l a ­ tad i revolutionen 1959. CIA tränade och beväpnade gen ge döds­­stöten åt landet. Kubas befolkning skul- dessa grupper då, liksom under senare epoker. CIA le tröttna på det allt hårdare livet efter socia­lismens rekryterade och betalade notoriska brotts­lingar från kollaps i Östeuropa och Sovjet, och göra uppror mot Batista­tidens maffia för att mörda Fidel Castro. sin regering. Vardagslivets mödor, med knapphet på Ett av de allra värsta attentaten utfördes 1976 av dagligvaror, ständ­iga elavbrott och brist på bränsle USA-kubaner, bland dem Luis Posada Carriles, då till bussar och bilar, skulle bli grogrund för ett all- ett civilt kubanskt flygplan spräng­­­des i luften och 73 mänt missnöje där CANF lätt skulle kunna tända människor dödades. gnistan till en revolt. CANF föreställde sig att delar 1980-talet präglades av ett ökat propa­ganda­­krig av Kubas armé skulle stödja upproret. Avgörande för mot Kuba, där CANF hade en given roll. De rena att lyckas var också att Fidel Castro skulle mördas. terrorattackerna matta­des samtidigt av något. Men CANF:s planer var inte något nytt för 90-talet. spionage­verksam­heten mot Kuba genom CIA var Terror och planering av mordförsök på Fidel Cast- des­to mer inten­siv. För att försvara sig mot detta var ro hade pågått praktiskt taget sedan revolutio- kuban­erna tvungna att infiltrera CIA:s upp­trappade verksamhet. 1. CANF bildades 1981 av president Reagan och hans Att infiltrera fiendens organisationer är ett sätt CIA-rådgivare för att skapa en mer “rums­ren” opinionsbil- för Kuba att försvara sig mot kontra­revolutionär ter- dande organisation för USA:s agg­ressiva kubapolitik. Det ror. Redan under 60-talet använde sig Kuba av det- var personer från ett otal terroristgrupper och högerextrema ta försvar. Fidel Castro har sagt: “vi visste mer om kubafientliga grupper som plockades samman för att bilda CANF. Som ordförande utsågs Jorge Mas Canosa, som de kontra­revolutionära grupperna än vad de själva hade deltagit i invasionsförsöket 1961 i Grisbukten. Bland visste.” I stället för att använda våld och tortyr för de ledande inom CANF som i början av 90-talet bildade att skaffa fram upplysningar, näst­lade sig kubanska den hemliga paramilitära grenen Cuban National Front agenter in i organ­­isa­tionerna för att ta reda på de- ingick Luis Zúñiga Rey – se not sid 33 – Horacio Salvador ras planer, motverka deras aktioner och oskad­­liggöra García Cordero och Francisco José “Pepe” Hernández dem. Calvo. Pepe Hernández blev ordförande i CANF när Jorge Mas Canosa dog 1997.

KUBA har USA inte lyckats kuva 5 Spionage och terror ingår i blockadpolitiken 29 rekryterat kubaner för att göra samma sak. Men 27 Sprängningen av La Coubre av dessa kubaner arbetade i hemlighet – både från Det franska fartyget La Coubre kom till Kuba i CIA och från sin egen sociala omgivning – för Kubas mars 1960 med en last av 76 ton vapen från Bel- säkerhetstjänst. gien, som hade trotsat USA:s påbud att inte sälja Kubas säkerhetstjänst filmade i hemlighet un- vapen till Kuba. der flera år de aktiviteter som CIA-agenter med dip- Den 4 mars skakades fartyget, som låg vid lomatisk täckmantel genomförde på Kubas mark. kaj i Havanna nära centralstationen, av en kraf- Kuba varnade USA upprepade gånger att CIA mås- tig explosion. Besättning och hamnarbetare dö- te sluta upp med denna verksamhet. Till slut åter- dades. När brandmän och andra skyndade till stod inget annat än att exponera alla USA-diploma- undsättning kom ännu en explosion som kräv- ter som agerat för CIA. Det var totalt 89 namngiv- de ytterligare dödsoffer. Man har uppskattat na. 83 av dessa avporträtterades också i Kubas dags- att minst 75 människor miste livet och ca 200 tidning Granma. Dessutom avslöjade och identifiera- skadades.­ de Kubas säkerhetstjänst ett stort antal andra CIA- Kuba har anklagat CIA för detta. CIA påstår agenter, tekniker och sam­arbetsmän, sammanlagt ca att sprängningen berodde på att kubanerna hade 250 personer, som varit verksamma i andra länder hanterat den explosiva lasten ovarsamt. för att samla in informationer och agera för att ska- Men i filmen En mans historia berät­tar den da Kubas internationella diplomatiska relationer och f.d. CIA-agenten Philip Agee (1935–2008), som handelsförbindelser. själv hade utbildats av CIA för att utföra sabota- Flera TV-program sändes under somma­ren 1987 ge och aptera bomber: ”Våra instruktörer kun- på Kuba under temat La guerra de la CIA contra de inte dölja sin begeistring när de hörde om Cuba – CIA:s krig mot Kuba. Viktiga redogörelser attacken mot La Coubre i Havanna.” finns samlade i en kubansk bok med samma namn. Philip Agee hoppade av från CIA 1969 när I boken finns också de noter som ut­växla­des mellan han fick kännedom om CIA:s in­bland­ning i Kuba och USA med an­led­ning av expo­ne­ring­en, lik- mordet på Che Gue­vara. 1975 kom hans beröm- som de var­ning­ar Kuba utfärd­­­ade i god tid innan da avslöj­ande bok In­side the Company, CIA Di- denna skedde. USA pro­­test­e­­rade mot expon­eringen, ary, där han av­slöjade övergrepp mot vänster­ men kommen­te­rade eller demen­terade inte CIA:s krafter i Latin­amerika och andra världs­delar. aktivi­teter med ett enda ord. Som hämnd utvisade Boken har översatts till 27 olika språk. USA två kubanska diplomater vid Kubas intresse­ Under senare delen av sitt liv bodde Philip kontor i Wash­ing­ton – utan att de hade gjort sig Agee på Kuba där han ledde sitt reseföretag Cu- skyldiga till några oegentligheter. balinda (Vackra Kuba – www.cubalinda.com). Många med­borgare i USA har med hjälp av det- Kuba och USA hade öppnat intressekontor i res- ta lilla företag kunnat trotsa sitt lands blockad­ pektive huvudstäder den 1 september 1977, under lagar och besöka Kuba. president Jimmy Carters administration. Redan från början använde sig CIA av kontoret i Havanna. Med start 1981 – när president Ronald Reagan tillträdde – ökade Havannakontorets spionageaktiviteter, och CIA:s spionage ny högteknologisk kommunikationsutrustning togs i Sommaren 1987 avslöjades 89 CIA-agenter som un- bruk. der en tioårsperiod varit stationerade vid USA:s in- CIA rekryterade och hade kontakter med sina tressekontor i Havanna som diplomater eller besökt agenter (av vilka flera Kuba i egenskap av diplomater från USA. 27 kuban- alltså egentligen arbeta- ska säkerhets­agenter, som under lång tid infiltre- de för Kuba) huvudsak- rat CIA, bidrog till att avslöja dem. Det innebar att ligen när de befann sig nästan en tredjedel av alla USA-diplomater på Kuba utanför Kuba: i Mexi- under denna tid blev avslöjade som agenter inom co, Frankrike, Spanien, CIA. Agenterna hade rest runt på ön för att samla in- Nederländerna,­ Pana- formation. De hade använt sig av elek­tronisk sändar­ ma, Japan osv. Kubaner- utrustning på ett sätt som stred mot internationella na fick 1500–1700 dol- över­enskommelser om hur telekommunikationer ska lar per månad, en oer- användas (Nairobikonventionen 1982, som USA har hört stor summa, pengar undertecknat). De hade skickat kodade meddelanden som gick till bankkon- direkt till CIA:s huvud­kontor i Langley, Virginia, och ton i USA för att kun- na hämtas ut i en fram-

30 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se tid när agenterna antogs vilja “hoppa av” i USA som lockade CIA var chanserna att sätta käppar i hju- pensionärer. let för denna export. Denne företagsman hade allt- Men en av de agenter som arbetade för Kuba, så – som alla de 27 dubbelagenterna – tre identiteter. Mario, var en italiensk medborgare vid namn Mauro Hans verkliga namn som vice­direktör i Caribmolas- Casagrandi, och han kunde ha använt sina pengar ses var Jesús Francisco Díaz Agregán. CIA gav ho- omgående. Istället över­­lämnade han 250 000 dollar nom agentnamnet Julio Méndez. Men i verkligheten till den kuban­ska staten samtidigt som hela affären var han agent Dionisio i Kubas säkerhetstjänst. av­slöjades i juli 1987. Vice styrelseordföranden i företaget Nip­pon De kubanska agenter som CIA värvat kunde i Caribbean Shipping, José Senén Melén­dez Álvarez god tid upptäcka USA:s fientliga planer mot Kuba, rekryterades av CIA i Japan 1981 och fick agent- militärt, politiskt och eko­nom­iskt, och Kuba kunde namnet Guillermo Peña. Av honom ville CIA få in- vidta nödvändiga åt­gärder för att förhindra eller neu- formation om Kubas ut­rikes­handel, kontakterna med tralisera fien­dens agerande. Japan och kon­takter med banker som gav Kuba kre­ Kubas agenter avslöjade hur CIA hade samlat in- diter. Denne “CIA-agent”, som i själva verket var formation från alla delar av Kubas samhällsliv. De agent Gallego i Kubas säkerhets­tjänst, av­slöjade i ville t.ex. veta om det fanns höga militärer på Kuba juli 1987 USA:s manövrer för att sabotera bl.a. im- som kunde vara sympatiskt inställda till en USA-in- port av mediciner och ut­rust­ning till Havannas nya vasion. CIA ville också ha all tänkbar information stora sjukhus Her­ma­nos Ameijeiras, som för övrigt om Fidel Castro, var och hur han reste inom Kuba, fick en del av sin utrustning med stöd från svenska vilka utlandsresor han planerade, om han hade några SIDA på 1970-talet. hälsoproblem, hur många livvakter han hade och hur Miguel Angel López Escobar var i början av de var beväpnade, på vilket sätt han kommunicerade 80-talet chef för Kubas Nationalbanks kontor i Lon- med sin omgivning osv. Allt detta för att – helst när don. 1983 rekryterades han där av CIA och blev Fidel befann sig utomlands – kunna mörda honom. agent Miguel, men i verk­lig­heten var han agent Fer- Den kubanske säkerhetsagenten Tudor, vars rik- nando i Kubas säkerhetstjänst. Av sina CIA-kontak- tiga namn var Israel Hernández Márquez, berätta- ter fick han veta att Washingtons kubastrate­gi var to- de hur hans uppdragsgivare i CIA kunde säga till talt ekonomiskt krig, och att de var intresserade av honom helt öppet att CIA var tvungen att göra allt all information om ut­vecklings­hjälp från andra län- de kunde för att elimi­nera Fidel Castro. Det var en der till Kuba så att de skulle kunna stoppa den. De priorite­rad uppgift för CIA, från de högsta inom ville ha information om alla avtal Kuba hade med USA:s regering (den dåvarande Reagan-adminis­tra­ kapitalistiska länder för att köpa reserv­delar och rå- tionen, då George Bush den äldre var vicepresident material, och de ville veta vem som svarade för re- och William J. Casey var chef för CIA). parationer av fartyg i såväl fiskeflottan som handels- En annan av Kubas säkerhetsagenter, Mateo, flottan. Över­huvudtaget var all information om Ku- egentligen fiskebåtskaptenen Juan Luis Acosta bas ekonomi, handel, kommunikationer, tele­kom­ Guzmán, fick av sin CIA-kontakt veta att Fidel mås- mun­ikationer m.m. viktig för att CIA skulle kunna te elimineras eftersom han var inte bara viktig för analysera vilka mål de skulle inrikta sig på för att Kuba, utan för hela världen, och att befrielserörelser- orsaka största möjliga skada för landet. na i Afrika, Central­amerika och Karibien såg Kubas revolu­­tion som ett föredöme och Fidel som en ledar­­ Bakteriologisk krigföring gestalt. Juan Luis avlönades med 1750 dollar i måna- Under tiden 1970–1987 drabbades Kuba av flera epid- den av CIA. emier som angrep människor, djur och exportgrödor, En annan viktig sida av blockaden som avslöja- och orsakade stort lidande, dödsfall och stor skada des 1987 var hur CIA skaffar sig infor­mationer om på ekonomin. Omfattningen och intensiteten av dessa Kubas handels- och affärs­kontak­ter för att kun- epidemier ledde till misstanken – som också senare na sabotera dem på olika sätt. Avsikten är att skada bekräftades – att de var resultat av bakterio­logisk Kubas diplomatiska och merkantila förbindelser med krigföring utförd av CIA. andra länder. Målet är avskurna förbindelser på alla Genom sina infiltrerade säkerhetsagenter i CIA plan och total isolering av Kuba. vet Kuba att CIA har samlat in stora mängder infor- En av de 27 kubanerna som 1987 trädde fram mation om effekterna av denna bakteriologiska krig- och berättade om sina mång­åriga aktivi­teter som föring. Flera svår­förklarliga utbrott av epidemier har dubbelagenter var vice­direktören i det delvis kuba- skett på Kuba, där inga naturliga förklar­ingar kunnat ägda företaget Caribmolasses. Vid en kontakt med ges: svinpest 1971 och 1979, fjäderfäsjukdom 1972, USA:s ambassad i Paris hade han låtit sig bli vär- skador på risodlingar 1971, på tobaks­odlingar 1978 vad av CIA för att lämna uppgifter om Kubas export och på kaffeplantager 1983. Den för befolkningen av socker, särskilt till länder i arabvärlden. Det som svåraste epidemin var ett utbrott av blödande den-

KUBA har USA inte lyckats kuva 5 Spionage och terror ingår i blockadpolitiken 31 guefeber 1981 där 350 000 människor insjuknade, Kuba 1980 för att sprida och där – tack vare stora insatser av Kubas sjukvård sjukdomar. Vid rättegång- – alla utom 150 kunde räddas till livet. en dömdes Arocena skyl- Detta var en epidemi av blödande dengue­feber av dig till en rad terrordåd, s.k. typ 2, orsakad av ett virus spritt av myggor, tidi- bl.a. mordet på den kuban­ gare okänt i denna del av värld­en. CIA:s agent Re- ske FN-diplomaten Félix gina fick i upp­drag att ta fram detaljerad informa- García Rodríguez utan­för tion om epide­min, hur stor spridningen var i befolk­ FN-bygg­naden i New York ningen och vilka mediciner mot sjukdomen Kuba den 11 septem­ber 1980. importerade, och från vilka länder. Agent Regina var Också andra kubanska kubanskan Dulce Maria Santi­esteban Loureilo, som säkerhetsagenter, som CIA arbetade på industri­ministeriet. Men sam­tidigt var trodde arbetade för dem, Dubbelagent Dulce Maria hon agent Any i Kubas säkerhets­tjänst. Eftersom hon fick frågor kopplade till ut- Santiesteban var anställd på industri­­ministeriet fick hon i upp- brotten av epidemier bland drag av CIA att lämna information om alla delar av djur och skador på exportgrödor som tobak, socker Kubas ekonomi, internationella­­ samarbetspro­ gram,­ och citrusfrukter. CIA ville veta allt om skadornas utveck­ling­en av olje­­­indus­trin etc, samt givet­vis även spridning och om hur de be­kämp­ades, vilka medel om det allmänna hälso­­­till­ståndet i landet. som användes, vad de kostade och vilka länder och Dr Eduardo Sagaró Gonzá­lez, som var en väl- företag som sålde sådana medel till Kuba. känd kubansk barnläkare, kontaktades av CIA när Kubas agent Rolando, eller Orlando Argu­dín han var på en tillfällig tjänste­­resa i Mexico 1978. López, som arbetade på socker­ministeriet, säger: “ CIA försökte få honom att hoppa av från Kuba, men I maj 1979 hade jag ett möte i Paris med en CIA- han vägra­de. 1979 befann han sig på ett längre upp­ tjänsteman som kallade sig Bernardo. Jag slogs av drag som läkare i Maputo, huvudstaden i Moçam­ det sätt som han pratade om de metoder de använde bique. Där kontaktades han återigen av CIA, och för att kämpa mot Fidel Castro och Kubas revo­lution, han utvecklade “vänskap” med två CIA-agenter. bland annat genom att sprida sjukdomar bland män- 1980 uppmanades han att bidra med infor­mationer niskor och djur. Han försäkrade mig om att de var som kunde användas för att utså splittring mellan optimist­iska om resultaten. Han ville också veta om Kuba och Sovjet och mellan Kuba och Moçambique. Kuba köpte fabriker för att tillverka bekämpnings­ Därmed blev han CIA-agenten Antonio, men i själ- medel mot sjukdomar i sockerodlingarna.” va verket var han samtidigt agent Enrique i Kubas säkerhets­tjänst. Kuba utan Sovjet – ett lätt byte? När Dr Sagaró sommaren 1980 avslutade sitt I början av 90-talet var USA:s makthavare mycket op- uppdrag i Moçambique för att återvända till Kuba timistiska över att äntligen kunna störta Fidel Castro hade CIA gett honom två uppdrag: För det för- och upprätta en ny regim på Kuba, underordnad USA. sta skulle han låtsas vara en hängiven kommunist Sedan 1989 var det George Bush (far till George och på det viset få god tillgång till information. För W. Bush) som var USA:s president. Redan kort tid det andra skulle han samla information om Fidel efter installationen visade USA sin övermakt ge- Castros och andra ledares hälsa, och om den sjuk­ nom provocerande militära öv­ningar med attack- vårds­klinik som tog hand om dem när de var sjuka. plan i Kubas närhet. Sam­tidigt intensifierades under­ 1981, efter denguefeberepidemin, mötte Sagaró rättelse- och sabo­tage­verksamheten, där höger­ sina CIA-kontakter i Spanien. De ville veta resul- extremis­tiska kuban­er i Miami, närmare bestämt in- taten av epidemin och vilka reserver av insektsbe- om CANF:s hemliga militära gren, skulle bli red­ kämpningsmedel som Kuba hade till sitt förfogande. skapen för att en gång för alla krossa Kubas farliga socialistiska exempel. CIA:s intresse för Kubas import av medici­ner mot Nu skulle dråpslaget utdelas. USA:s makt­­­havare denguefebern och för Kubas tillgång till och import hade föreställningen att Kuba hade varit en satellit av medel för att bekämpa den sjuk­domsspridande in- till Sovjet, och att när Sovjet inte längre fanns skul- sekten pekade på att CIA låg bakom hela epidemin. le Kuba sluta att snurra. Bara några väl riktade stötar Det var frågan om bakteriologisk krigföring och ter- mot eko­no­min, särskilt turistnäringen, skulle räcka. ror mot civil befolkning avsedd att få maximal effekt För att genomföra denna plan behövdes CANF genom blockad av medel för att stoppa epidemin. och närbesläktade USA-kubanska terror­grupper. I Bevisen mot CIA stärktes i september 1984, när hemlighet skulle USA, genom agenter som CANF ledaren för terroristgruppen Ome­ga 7, Eduardo Aro- rekryterade och CIA tränade, skaffa information, cena, vittnade under en rätte­­­gång i New York om att lokalisera strate­g­­iska mål och kartlägga hur Kubas han på CIA:s upp­drag fört in “några bakterier” till ledare bodde och rörde sig, främst naturligtvis Fidel

32 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Castro. Spionaget mot Kuba skulle inten­si­fieras. Var Bombvågen som skulle drabba Kuba julen 1993 skulle sabotage och bomber göra mest skada? Hur kom emellertid av sig, och det blev först efter som- skulle man överlista Kubas kust­bevakning för att maren 1994 som “agent 44” involverades­ i en större föra in vapen och spräng­ämnen i landet? Vilka per- terroraktion: att plantera en bomb i nattklubben Tro- soner, missnöjda med situationen i sitt land, skulle picana i Havanna, som har plats för tusentalet gäster. kunna rekryteras för spionage, sabotage och bomb- Percy gick med på detta förutsatt att han skulle få attentat? bra betalt och att inga oskyldiga människoliv skul- le gå till spillo. Han fick veta att han inte skulle oroa Fraile – “spion” rekryterad av USA sig, det skulle bara smälla ordentligt, men inga döds- På Kuba bodde en man vid namn Percy Alvara­do av offer skulle bli följden. guatemaltekiskt ursprung. Hans nationalitet gjorde I november 1994 fick Percy instruktioner att resa det möjligt för honom att resa mellan USA och Kuba till Guatemala och där invänta att bli kontaktad av utan svårigheter. Vid mitten av 80-talet hade han bör- representanter från CANF som skulle överlämna jat ta med sig brev från kubaner till släktingar i Miami sprängämnen. Den 22 november befann sig Percy i och tillbaka ha med sig brevsvar, pengar och små sitt rum på Hotel Camino Real, ett stort lyxhotell i paket. På Kuba var han anställd av socker­ministeriet Guatemala City. På telefon från Miami fick han be- och hade sedan många år arbetat som lärare i minis- sked om att en man vid namn “Pumarejo” skul- teriets vuxenutbildning. Det gjorde att han hade en le kontakta honom på hotellet. Nästa dag kom den- bra inblick i den strategiskt viktiga sockerindustrin. ne “Pumarejo” samt ytterligare en man. Percy gis- Kontakterna med Miami blev allt tätare. Percy sade att båda var kubaner och inga nybörjare vad uttryckte aldrig några politiska åsikter, men klagade gällde terrorism. Han kunde inte identifiera dem då, lite över “svåra tider” och att han inte hade pengar så men kom senare fram till att deras namn var Gas- att han hade råd att leva som han ville. Genom en av par Jiménez Escobedo och Luis Posada Carriles. De sina kontakter i Miami lät han sig övertalas att möta två hade spräng­ämnen med sig, och Posada Carri­les en representant från “Stiftelsen”, dvs. CANF. Detta visade Percy hur bomben skulle apte­ras och detone- möte skedde i november 1993. ras. I sin självbiografi, som utkom många år sena- Nu hade Percy konkreta bevis på terror­planerna re på Kuba, beskriver Percy hur han efter­hand gick mot Tropicana. Redan nästa morgon lämnade han med på, först att lämna upp­gifter om strategis- ifrån sig sprängämnena till Kubas säkerhetstjänst ka mål på Kuba genom att ange exakta koordinater, som var på plats i Guatemala City. Det var fråga och senare att delta i ett bombattentat mot nattklub- om 450 gram sprängdeg typ C4, dvs inte något som ben Tropicana i Havanna. Percy träffade ett par av skulle bli ett oskyldigt skrämskott, utan ett dödligt CANF:s ledare som gav honom detalj­e­rade instruk- vapen. tioner. USA planerade, genom CANF, att en våg I en intervju i den kubansk-irländska fil­men Mis- av attentat skulle iscen­sättas i december 1993, och sion Against Terror (2005), som hand­­lar om fal- Percy skulle vara en av dem som bidrog till nödvän- let med de fem kubanerna som under många år var digt för­beredelse­arbete. oskyl­digt fängslade i USA, säger Percy Alvarado: Men Percy, som utåt betedde sig som en per­son “Om bomben hade fått detonera så skulle Tropi­canas som mest var intresserad av pengar och ett gott liv, orkester ha förintats och turister från många olika var i hemlighet engagerad i Kubas säkerhetstjänst. länder skulle ha drabbats.” På hans arbetsplats på socker­ministeriet visste de Efter denna händelse beskriver Percy att relatio- ingenting. Hans familj visste ingenting. Säker­hets­ nerna med CANF blev ganska kyliga. Varför hade tjänsten såg till att Percy – eller Fraile, som var hans han inte fullföljt sitt uppdrag? Percy hävdade att de täck­namn som säker­hets­agent – lämnade CANF så- dana upplys­ningar att de skulle vara nöjda men inte 1. Luis Zúñiga Rey var en av CANF:s grundare och upptäcka de fel och förvräng­ning­ar som smugits in i verkade från och med 90-talet inom dess paramilitära gren. materia­let. Samtidigt visste kuban­erna åt vilket håll Han sökte upp kubaner som tillfäll­igt befann sig i USA och hoten riktades och kunde stärka sin vak­samhet. rekryterade dem för att utföra sabotage mot ekonomiska Percys kontaktperson i CANF var den kände mål på Kuba. 2001 lämnade Zúñiga CANF och anslöt sig terroristen Luis Zúñiga Rey.1 Denne började smida till terror­organisationen Cuba Liberty Council som brutit sig ut ur CANF och som hävdar att Kubas regering måste stora planer för sin “agent” som fick beteckningen störtas med våld. Zúñiga var en av ledarna för “Human “44”. Percy träffade även andra ledande män i “Stif- Rights Foundation” och deltog år 2004 i Nicaraguas dele­ telsen” och lärde sig att umgås med dem som med gation, under höger­regimen Chamorro i Nicaragua, i FN:s mycket goda vänner samtidigt som han i sitt hjärta Kommission för Mänskliga Rättigheter i Genève för att där avskydde och föraktade dem. kunna agera mot Kuba. Den 20 maj 2005 blev Zúñiga offi­ ciellt mottagen av George W. Bush i hans “Oval Office”.

KUBA har USA inte lyckats kuva 5 Spionage och terror ingår i blockadpolitiken 33 hade lurat honom, bomben var ju mycket kraftigare än vad man kom- De fem kubanerna mit överens om. Men trots allt ver- Den 12 september 1998 fängslades fem kubaner i kade det inte som om de hade miss- USA och fick långa fängelsedomar för bl.a. kon- tänkt att Percy var kubansk agent. spiration för spionage: René González, Fernando Han fick ytterligare några uppdrag, González, Gerardo Hernández, Ramón Labañino bl.a. att föra in falska konvertibla och Antonio Guerrero. De var oskyldiga till des- pesos till Kuba, dvs den valuta som sa anklagelser. Deras ”brott” var att ha infiltrerat turisterna använder. Men han insåg USA-kubanska grupper som planerade terrordåd till slut att hans möjligheter att fort- mot Kuba. Därigenom kunde de fem kubanska sätta som “agent 44” sanno­likt var anti-terroristerna hindra ett stort antal sådana uttömda. terrordåd. 1997–98 kom höjdpunkten på den våg av ter- René González, kunde år 2013, efter mer än ror mot hotell och turistanläggningar som iscen- 14 år, åter­vända till Kuba. sattes från USA med hjälp av CIA-tränade CANF- Fernando González´ fängelsetid gick ut agenter. En del av dessa var kubaner, men de rekry- i febru­ari 2014. De övriga tre frigavs den 17 terades också i andra latin­amerikanska länder. Vis- decem­ber 2014 efter mer än 16 år som politiska sa av attentaten orsakade stor förödelse. En bomb fångar i USA, i utbyte mot två USA-agenter som mot Hotel Copacabana i Havanna krävde ett döds­ avtjänade fängelsestraff på Kuba. offer, en ung italiensk turist. Men många av attenta- Gerardo Hernández, Ramón Labañino och ten kunde förhindras, och flera av terroristerna till- Antonio Guerrero kunde denna dag åter­vända fångatogs och ställdes inför rätta på Kuba. till Kuba och förenas med sina familjer. Det var vid en sådan rättegång, i mars 1999, som Denna stora seger för Kubas folk var ett re- Percy Alvarado trädde fram och vitt­­nade om hur sultat av många månaders hemliga förhand- led­ande personer inom CANF låg bakom terror­ lingar mellan USA och Kuba. Vi är övertygade vågen. Han berättade allt om sina kon­takter med om att det också var ett resultat av det oförtrut- dessa terrorister, om spiona­­get, attentaten mot Kubas na solidaritets­arbetet och för frigivandet av De ekonomi, valutaförfalskningen­­ osv. Fem. Personligen blev det en stor lättnad för Percy att Läs hela historien om de fem kubanerna på få träda fram och säga sanningen. Det är mycket på- www.svensk-kubanska.se frestande att år efter år spela rollen av en männis- ka som alltid vädrar sitt missnöje och bara tänker på pengar. Den attityd han behövde inta hade gjort det omöjligt för honom att fortsätta sitt arbete på socker­ ministeriet. Arbetskamraterna betrakt­ade honom med stor misstro och han hade inga nära vänner. Att inte heller inför sin egen familj kunna visa sitt rät- ta jag är mycket svårt i längden, men det var nödvän- digt för att han skulle kunna bevara sin trovärdighet som “agent 44” bland de höger­extrema kuban­erna i Ytligt sett kan USA:s spionage mot Kuba Miami. Percy Alvarado har skrivit ner sin självbio- och Kubas agentverksamhet mot USA grafi i boken Confesiones de Fraile – Frailes bekän- verka ganska besläktade. Båda sidor har nelser – som gavs ut på Kuba år 2004 på såväl span- inslag av falsk­het och låtsade lojaliteter. ska som engelska. Men skillnaden är himmelsvid. USA:s spion­ Ricardo Alarcón, dåvarande ordförande i Kubas age är offensivt och går ut på att lista sig natio­nal­­församling, säger lakoniskt i filmen Mission till effektivaste sätt att skada Kuba. Kubas Against Terror: “Vi var tvungna att organ­­isera oss agentverksamhet är defensiv och går ut på för att försvara oss mot terrorismen, och det har vi att avslöja och hindra terrordåd och sabo- gjort med ganska stor fram­gång.” tage, motverka splittring och varna civil­ Percy Alvarado, liksom de fem kubanerna, var befolkningen. USA:s spionage, som avser inte de första och heller inte de sista som arbetat att skada Kuba och stärka den ekonomiska som Kubas ögon och öron i Miami för att ta reda på USA:s terrorplaner mot Kuba. Kuba måste fortsätta blockaden, är aggressiv och destruktiv till att arbeta på detta sätt för att bekämpa spionage och sin natur, men de som arbetar för Kubas terrorism så länge som hotet från USA består. säkerhetstjänst gör det för att försvara sitt land och rädda liv.

34 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 6 Psykologiskt krig för att splittra och hota Kuba

Propagandavapen mot Kuba siv psykologisk krigföring under 1960-talet. Denna USA har sedan 1960 invaderat Kuba med fientliga period innehöll även såväl öppna som förtäckta mi- sändningar i etermedia. Intensiteten i detta psykolo- litära angrepp, och många kubaner miste livet eller giska krig har varierat under årens lopp. Efter en första skadades. Från USA leddes kriget först av president intensiv period under 1960-talet kom en nedgång när Eisen­hower och hans vicepresident Nixon och sedan USA var mer upptaget av kriget i Vietnam. Men med av president John F. Kennedy. Ronald Reagans tillträde som president 1981 återupp­ togs fientligheterna i full styrka, först genom Radio Radio Swan Martí, som började sända 1985, och senare genom Vintern 1959–1960 var en svår tid för den nya TV Martí, som började 1990.1 Det är en stor skymf självständiga republiken Kuba. USA gick till angrepp mot José Martí, Kubas vördade nationalhjälte, att med bombräder mot sockerbruk och sockerplantager hans namn används på detta sätt. för att skada den viktiga export­grödan. Samtidigt Idag sänder Radio och TV Martí in över Kuba, började USA smida planer för en regelrätt invasion av men sändningarna störs av Kubas myndigheter. TV hela ön. I mars 1960 gav president Eisenhower CIA:s Martí inkräktar på Kubas egna TV-frekvenser, vilket chef Allen Dulles i uppdrag att träna USA-kubaner innebär ett klart brott mot internationella regler som för att genomföra invasionen och störta Fidel Castro, även USA skrivit under (FN:s Nairobikonvention). den s.k. Operation­ Pluto. För att invasionen skulle USA:s regering skrev i ett pressmed­delande i lyckas behövdes undergrävande verksamhet i Kuba, augusti 2004: “Radio och TV Martí har sänt till en verksamhet som skulle stödjas av propaganda­ Kuba under mer än tio år och de störs rutinmässigt radio. CIA fick den 17 mars 1960 i uppdrag att skapa av myndigheterna som är rädda för sanningen och en radiostation som kunde rikta sänd­ningar på mel- för sitt eget folk. Dessa sändningar kommer att ge lan- och kortvåg mot Kuba, och stationen skulle vara det kubanska folket en ocensurerad information om klar att tas i bruk inom 60 dagar. sitt land och om världen och kommer att bidra till en Swanöarna i Karibiska Havet ca 150 km norr om snabb och fredlig övergång till demokrati”. Honduras kust valdes ut som en lämplig plats. USA:s Detta är en lögnaktig och förskönande bild av flotta bidrog med utrust­ningen och anlade en land- den propaganda som USA anser sig ha rätt att tvinga ningsbana på den största av de två små öarna. Allt på kubanerna. var klart att tas i bruk den 17 maj 1960, inom de Radio och TV Martí är vapen i det psyko­logiska planerade 60 dagarna.2 Radio Swan var ett dotter­ kriget för att USA ska kunna återta Kuba som en bolag till före­taget Gibraltar Steamship Corpora­ tion­ lydstat och göra sig kvitt det socialistiska exemplet. – som inte hade några ångbåtar utan var täck­mantel Vi återkommer till Radio och TV Martí. Men vi för CIA. ska börja med att se på den första perioden av inten-

1. USA:s propagandasänd­ningar i Radio 2. Swanöarna – namn­givna efter en viss brittisk Kapten och TV Martí har benämnts efter José Martí, Swan som levde på 1600-talet – ingår i Honduras, men Kubas vördade nationalhjälte som stupade USA hade sedan 1860-talet etablerat en väderstation där. 1895 i det andra frihets­kriget mot Spanien. Öarna är mycket små och har bara ett fåtal människor som På sin tid varnade José Martí för att USA fast befolkning. Där finns troligen inga svanar men väl en skulle sträva att ta över Spaniens roll och bli mängd andra fåglar eftersom öarna är kända för sin guano, en ny härskare över Kuba. I det historiska dvs. fågelspillning, som kan användas som gödningsmedel. perspektivet var detta en mycket välbefogad USA hade ett företag etablerat där som exporterade guano. varning. José Martí är symbolen för Kubas United Fruit har också haft en plantage med kokos­palmer. frihets- och själv­­stän­dig­­hets­strävan, men 1971 erkände USA Honduras överhöghet över öarna. De är José Martí 1853–95 Radio och TV Martí är verktyg för USA:s idag naturreservat. strävan att krossa Kubas frihet och självständighet.

KUBA har USA inte lyckats kuva 5 Spionage och terror ingår i blockadpolitiken 35 Radio Swan sände på två frekvenser: 50 kW på Radio Swans 1160 kHz mellanvåg och 7,5 kW på 6000 kHz kort- skrämselpropaganda – våg. Programtid såldes till olika USA-kubanska Peter Pan grupper i Miami. Den 26 oktober 1960 sände Ra- CIA fick genast problem med USA-kuban­erna. dio Swan ut följande budskap De använde sin tid mest för att käbbla och konkurre- över Kuba: “Kubanska möd­rar, ra med varandra. De ägnade sig hellre åt kubanernas lyssna! Regeringens nästa lag blir situation i Miami än i hemlandet och de drömde nos- att ta ifrån er era barn mellan fem talgiskt om Batistas Kuba. Radiosändningarnas tro­ och 18 år gamla. När ni får till- värd­ighet blev minimal när de endast speg­lade små- baka dem är de förvandlade till gruppers egenintressen. materialistiska­ monster.” CIA:s propagandaexperter försökte styra inne- Detta var inledningen till en hållet och ville att det skulle verka som om kuban­ infernal­isk psykologisk kampanj erna i Miami stödde revolutionen men var besvikna mot det nya Kuba, där CIA med sina radiosändning- på Castro som förrått de revo­lu­tio­nära idealen. Det ar via Radio Swan ingrep direkt i många kubanska gällde att skapa miss­tänksamhet och missnöje, och familj­ers livsöden. Syftet var att skrämma familj­erna framställa Castro som en förrädare som det var dags och därigenom undergräva folkets stöd för regering- att göra upp­ror mot. en. Radion upprepade gång på gång lögnerna om att Nixon och Kennedy barn skulle tas från sina föräldrar. Rykten spreds att tävlar om att störta Castro Kuba skulle skicka barnen till Sovjet­unio­nen. En av 1960 pågick valstriden mellan republikanernas kan- de ansvariga för kampanjen, CIA-agenten Leopol­d­ didat, vicepresident Richard Nixon, och senator John ina Grau Alsina, avslöja­de i en intervju för Juventud F. Kennedy, Demokratiska Partiet. CIA:s hemliga Rebelde den 28 november 1993: träning av USA-kubaner pågick då i Guatemala för “Vi spred ett rykte att den kommunistiska regi- den förestående invasionen och “befrielsen” av Kuba. men ägde barnen med hull och hår och att föräld- Både Nixon och Kennedy var övertygade om att den rarna skulle förlora sin lagliga vårdnadsrätt till si- skulle bli framgångsrik, och båda ville ha äran av na barn. Vi sa att barnen skulle sändas till Ryssland. den. Nixon ville till varje pris att startsignalen skulle Vi till och med tryckte upp en falsk “lag” från den gå innan val­dagen, medan Kennedy gärna såg att han revo­lutionära regeringen som skulle bevisa detta.” först skulle vinna presidentvalet i oktober 1960 för Skräckpropagandan gick så långt att den var nära att sedan triumfera som den president som gav döds­ att utlösa kollektiva mord och självmord. En grupp stöten åt Castro. Till Nixons förtret gick hela trän- mödrar i Bayamo hotade att hellre mörda sina barn ingsprogrammet långsamt och det stod snart klart att än över­lämna dem i Castros händer. inget skulle hända innan val­dagen. I december 1960 förmedlade Radio Swan “rädd- Kvällen före den sista valdebatten skrev Kennedy ningen”. Barnen skulle skickas till USA, och när i ett pressmeddelande: “Vi måste stärka de anti- Castro hade störtats – vilket snart skulle ske – kunde Batista demo­kratiska anti-Castro krafterna i exil och föräldrarna förenas med dem igen. i själva Kuba. De är vårt hopp för att störta Castro”. Mer än 14 000 barn och ungdomar flögs ut från Nixon var rasande. Han hade initierat USA- Kuba, med hjälp av s.k. humanitärt bistånd från kuban­ernas hemliga träning och nu tog Kennedy åt katol­ska kyrkan, åren 1961–1962 under denna Ope- sig äran! Snabbt tog han reda på att Kennedy myck- ration Peter Pan.1 Ca 8 000 av dem återförenades et väl kände till träningslägren och bytte sedan tak- aldrig med sina för­äldrar. Barnen spreds ut i USA, tik inför valdebatten. Han valde att gå till angrepp. I till foster­hem eller barnhem. Deras föräldrar fick boken Six Crises skrev han: “Det var bara en sak jag aldrig inrese­visum till USA. Motivet för USA:s väg- kunde göra – den hemliga operationen måste skyd- ran att ge dem visum var att de behövde vara kvar på das till varje pris. Jag fick inte ens antyda att USA Kuba för att leda oppositionen mot Fidel Castro. gav stöd till rebeller inne i och utanför Kuba – jag måste gå till den andra ytterligheten. Jag måste at- tackera Kennedys linje att ge ett sådant stöd.” I valdebatten den 20 oktober 1960 gick Nixon till 1. Peter Pan är en sagofigur skapad av den skotske författ­ och med så långt att han anklagade Kennedy för att aren J.M. Barrie. Peter kan flyga, och han lockar med sig syskonen Michael, John och Wendy, efter att de också har riskera ett tredje världskrig genom att tala högt om lärt sig att flyga, på äventyr i sagolandet Ingenstans (Never- en invasion av Kuba. Men USA-kubanerna i Mia- Never Land). Anspelningen på Peter Pan var djupt tragisk, mi såg Kennedy som sitt nya hopp och hans valseger eftersom USA blev det land som de ”utflugna” kubanska fira­des vilt i “Lilla Havanna”. barnen aldrig, aldrig skulle återvända ifrån.

36 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Grisbukten – invasionsförsök med skall frikänna mig.2 Folk insåg att det inte hade va- propagandastöd rit falska löften. Det stärkte sam­man­hållningen och styrkan i Kubas för­svar mot aggressionerna. I mars 1961, ett par veckor innan USA:s invasions- försök i Grisbukten startade, med­delade Radio Swan att radion inte längre skulle sälja sändningstid för poli- Radio Americas tiska program från kuban­er i USA. Stationen skulle och Operation Mongoose istället ge stöd åt alla som kämpade mot Castro inne Radio Americas, f.d. Radio Swan, ägnade sig givetvis i Kuba. Radio Swans uppgift vid invasionen skulle inte åt att göra reportage om hur Kubas sociala pro- vara att stödja de landsatta trupperna. När invasionen jekt framskred. Istället blev Radio Americas en del startade den 15 april sände radion uppmaningar till i president Kennedys famösa “Operation Mongoose” den kubanska armén att revol­tera: “Inta strategiska som började planeras efter den misslyckade Gris- positioner vid vägar och järnvägar. Ta fångar eller buktsinvasionen och pågick från slutet av 1961 fram skjut dem som vägrar att lyda. Alla Castros flygplan till den s.k. missilkrisen i oktober 1962. måste stanna på marken. Förstör deras radio” osv. Radio Americas backade upp de uppman­ingar När inte detta fungerade började Radio Swan till sabotage som spreds genom flygblad utsläng- sända konstiga kryptiska meddelanden i stil med: da över kubanska städer. Kubanerna uppmanades att “Se på regnbågen - - - himlen är blå - - - fisken är organisera sig i hemliga celler, sätta eld på socker­ röd”. Detta nonsens avsåg att låta kubanerna tro att odlingar, förstöra telefonledningar och utföra andra det fanns en mot­ståndsrörelse på Kuba som tog emot sabotage. dessa “hemliga kodmeddelanden”. I och med att Radio Swan förvandlades till Radio Men kubanerna gick inte på det heller. Liksom Americas flyttades dess högkvarter från New York Grisbukten blev också Radio Swan ett grundligt fias- till Miami. Det s.k. Gibraltar Steamship försvann i ko, och efter den misslyckade invasionen bytte radio- tomma intet och istället uppstod CIA:s nya täck- stationen namn till Radio Americas.1 mantel: Vanguard Service Cor­po­ration med kontor Radio Americas fortsatte att sända fram till maj i Lang­ford Building i centrala Miami. Propa­ganda 1968 när stationen stängdes. Sänd­ningarna stör- sändes dygnet runt i ett nätverk med åtta USA- des hela tiden från Kuba, men störningarna var inte kuban­ska radio­­stationer plus Radio Americas. effektiva utanför Havanna. Radions psykologiska Operation Mongoose var en storskalig offen­­­ propa­ganda kunde höras över stora delar av Kuba, siv mot Kuba med spionage, sabotage och dygnet­­­­ men den fick ändå inte avsedd effekt. Kuban­erna runtpropaganda. Operationen leddes från CIA:s gjorde inte uppror mot sin regering. Istället slöt de hemliga högkvarter i Miami.3 Nam­net Mongoose allra flesta upp bakom regeringen och såg en ljus skulle leda tankarna till något asiatiskt land. Mon- framtid i det nya självständiga Kuba, trots block- goose, eller mungo på svenska, är ett litet vesslelik- ad och ständiga terror­angrepp från USA. Kubas so- nande djur som lever i Asien och Afrika, välkänt ciala politik med gratis hälsovård och utbildning för från Rud­yard Kiplings Djungelboken.4 alla började redan visa resultat. 1961 inleddes en Operation Mongoose var mycket hemlig till sin stor alfa­betise­ringskampanj över hela landet. Hälso­ natur. Syftet var att få Kuba på knä så att en ny inva- vården, som tidigare varit koncen­trerad till Havanna, sion skulle kunna företas med ett mer lyckosamt slut. började byggas ut på lands­byg­den. Jord­reformer ge- Hundratals strategiska mål, industrier och kommuni- nomfördes så att de som brukade jorden också ägde kationer an­greps med sabotage som orsakade stora den. Bostads­kost­nad­erna sänktes och minimi­lönerna skador och dödade och skadade människor. Många höjdes. Kuba var i färd med att genomföra det pro­ regerings­ motståndare­ engagerades i spionnätverk,­ gram som lagts fram av Fidel Castro i Histo­rien initierade och ledda av CIA. Spionerna gav upplys-

1. På Vita Husets hemsida (www.whitehouse.gov) kan jordiskt och antogs som upprors­rörelsens program för det man i biografin över president John F. Kennedy läsa föl- nya Kuba. jande korta och förskönande beskrivning av USA:s ned- erlag i Grisbukten: “Kort efter sin installation som presi- 3. Högkvarteret fick kodnamnet JM-WAVE och inrättades dent tillät Kennedy en grupp USA-kubaner, som redan var i Miamis södra utkant, i ett område som tidigare varit ör- beväpnade och tränade, att invadera sitt hemland. Försöket logsbas, men som senare införliv­ats i Miamis universitets­ att störta Fidel Castros regim blev ett misslyckande.” Här område. Som täckmantel för CIA fungerade det påhittade står alltså inte en stavelse om vem som hade beväpnat och företaget Zenith Technical Enterprises Inc. tränat dessa USA-kubaner. 4. I Djungelboken finns historien om mungon Rikki-tikki- 2. Historien skall frikänna mig är det berömda förs- tavi, som blir omhändertagen av en människofamilj. Rikki- varstalet som Fidel Castro höll efter attack­en mot Monca- tikki försvarar sin familj mot tre farliga ormar som bor i dakasernen i Santiago de Cuba 1953. Talet spreds under- trädgården.

KUBA har USA inte lyckats kuva 6 Psykologiskt krig för att splittra och hota Kuba 37 ningar om var angreppen skulle sänka en båtlast med kuban­er på väg till Flor- sättas in. Kubas gränser kränk- ida (verklig eller påhittad). Vi kan arrangera tes oupphörligen. mordförsök på kubanska flyktingar i USA, Chef för Operation Mon- till och med så att de skadas. Spränga några goose var Gene­ral Edward G. bomber på utvalda platser, arrestera kuban­ Lansdale som hade många idé- ska agenter och offentliggöra falska dokument er om hur Kuba skulle bring- som bevisar kubansk inblandning …” as på fall. Bland de mest verk­ lighetsfrämmande var att i stor Hotfulla militära övningar stil förebåda och sedan iscen- Under årens lopp har USA ägnat sig åt vapen­skrammel sätta Kristi återkomst till jorden. i stor skala med provocerande militära övningar i Kubanerna skulle genom CIA:s radio­sändningar in- närheten. Samtidigt med Operation Mongoose pågick billas att Kristus hade valt ut just Kuba för sin åter- under våren och sommaren 1962 flera stora övningar komst. Men först måste kubanerna göra sig av i vattnen söder om USA och i Karibien: med sin nuvarande härskare, sin “anti-Krist” – dvs Fidel Castro. USA skulle lysa upp himlen med stora o Operation Quick Kick den 19 april – 11 maj utan- fyrverkerier och stjärnorna i skyn skulle bli tecknet för Nord- och Sydcarolina med 40 000 man, 83 till “inföd­ingarna” att Messias stod vid dörren. Se- fartyg och 300 attackplan. dan skulle stödet till Castro brista som en såp­bubbla. o Operation Whip Lash den 8 – 18 maj i Kari­bien “Eliminering genom illuminering” var tanken. Men för att höja beredskapen inför en invasion av president Kennedy sa nej till detta befängda projekt. Kuba. Flera grenar av USA:s armé deltog. En annan ansvarig för Operation Mon­goose, o Övning över Guantánamobasen den 24 juli. 30 G e n e ­r a l William Craig, tänkte ut många fantasiful- deltaplan från USA bombade fingerade “mål” så la planer för att skapa miss­tro mot “den kommunis- kraftigt att marken skalv i den närbelägna staden tiska hierarkin” på Kuba. I ett memo i februari 1962 Caimanera. till general Lansdale med rubriken “Möjliga aktio- o Operation Swift Strike i augusti utanför Nord- ner för att provocera, trakassera och splittra Kuba” och Sydcarolina för att simulera krigsangrepp. listar Craig ett dussintal olika “operationer”, varav 70 000 män deltog (fyra armé­divisioner, sex en kallas “Operation Goda Tider”. Den skulle gå ut skvadroner taktiska strids­plan och två skvadroner på att utså misstro genom att publicera ett fotomon- taktiska spanings­ plan).­ tage av Fidel Castro: “en fet Castro tillsammans med två skönheter i ett överdådigt möblerat rum och vid En övning som aldrig genomfördes – på grund av att ett bord dignande under läckerheter och med tex- den s.k. missilkrisen kom emellan – var planerad till 1 ten: Min ranson är annorlunda.” Bilden skulle tryck- den 15 oktober vid Viequesön utanför Puerto Rico. as och spridas som flygblad över Kuba. “Detta skulle Övningen skulle gå ut på att eliminera “Republiken sätta även en kommunis­tisk diktator i sitt rätta per- Vieques” påhitt­ade diktator, kallad Ortsac (läs bak­ spektiv hos de underprivilegierade massorna” enligt läng­es). I oktober 1962 var det också tänkt att USA Craig. – enligt planerna i Operation Mongoose – skulle gå ”Operationerna” beskrivs i boken PsyWar on till militärt angrepp mot Kuba. Cuba av Jon Elliston där memot, vars hemligstäm- pel tagits bort, återges i sin helhet. Elliston skriver “Missilkrisen” i oktober 1962 att Lansdale sannolikt ansåg Craigs idéer praktiskt I skuggan av USA:s militära uppladdning och hot svåra att genomföra. Istället bad han om idéer för att vände sig Kuba till Sovjetunionen för att få hjälp skapa före­vänd­ningar för USA att ingripa militärt på att försvara landet. Kuba behövde alla slags vapen, Kuba. Den 13 mars 1962 pre­sen­­terade Craig en lista 1. Nästan hela Vieques-ön i Puerto Rico köptes upp av på möjliga sådana aktioner. Den var oför­blom­m­ USA:s flotta på 1940-talet för att bli ett stort mili­tärt erat rubri­cerad “Före­­vänd­­­ningar för att rätt­fär­diga övningsfält. Många lantbruksfamiljer tving­ades flytta. 1947 en mili­tär USA-inter­ven­tion på Kuba” och finns åter­ startade övningarna, som pågick dagligen i över 50 år. 1999 given i sin hel­het (fem sidor) i boken Psy­War on Cu- dödades en civil säkerhetsvakt av misstag vid en bomb- ning. En protest­storm följde med stora massdemonstra- ba. tioner, vilket gavs stor medial uppmärksamhet och tving­ I handlingen dras linjerna upp för att uppfinna en ade USA att besluta om att lämna Vieques, vilket skedde “kom­munistisk terrorkampanj mot Miami och andra i början av år 2003. Men ön är allvarligt miljöförstörd och städer i Florida och till och med i Washington”: odetonerade spräng­ämnen finns i marken. Man har också konstaterat att förekomsten av cancer bland befolkningen ”Terrorkampanjen kan riktas mot kuban­ska är nästan 1/3 högre på Vieques än i övriga delar av Puerto flyktingar som söker en fri­stad i USA. Vi kan Rico.

38 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se patrullbåtar, flygplan och mili­tär utrustning. och silerna från Kuba. Därmed var det mest spända Sovjetunionen bistod med detta. Men under som- läget i krisen över. Men USA krävde ytterligare maren 1962 övertalades Kubas regering att även ta efter­gifter. Även 42 bombplan av typ IL-28 skulle emot kärnvapen. Detta sågs inte som nödvändigt för avlägsnas från Kuba, eftersom USA betecknade landets försvar, men Kuba gick med på det som ett led dessa plan som “offensiva”. Sovjet­unionen gick i att stärka de globala motkrafterna mot USA-imperi- även med på detta. Kuba hade bara att foga sig alismen som hade kärnvapenbaser runt om i världen, och lade heller inga hinder i vägen för att lämna bland annat i närheten av Sovjet­unionen. tillbaka alla missiler och flygplan. Sovjetunionen skeppade i september 1962 över o I utbyte gav USA ett vagt löfte att inte invadera 42 st medeldistansmissiler med räck­vidden ca 220 Kuba. USA lovade också att dra tillbaka sina mil (typ R-12) och skulle under okto­ber-november föråldrade kärnvapenmissiler – typ Jupiter – från fortsätta med 18 st R-14 missi­ler med räckvidden ca Turkiet och Italien som hotade Sovjetunionen. 450 mil. Men den 16 oktober hade president Ken- (Så skedde också ett halvår senare, när de kunde nedy fått se ett fotografi taget två dagar tidigare ersättas med modernare kärnvapen: bestyckade med spionflyg över Kuba. Fotografiet visade missil­ Polaris ubåtar i Medelhavet.) installationer i Pinar del Río på västra Kuba. Där- o Kuba menade att det var genomfalskt att beteck- med var den s.k. missilkrisen ett faktum. USA dubb- na vissa vapen som “offensiva” och andra som lerade sina styrkor på Guan­tánamo­basen från 8 000 “defensiva”. I ett långt tal den 23 oktober 1962 till 16 000 man, och alla civila evakuerades. som sändes ut i kubansk radio och TV sa Fidel Vi ska inte här redogöra för missilkrisen i dess Castro bl.a: helhet, utan hänvisar till ett par böcker där också då- tidens viktigaste dokument från krisen finns återgiv- “Vilka vapen är offensiva? Och vilka är de- na. Se litteraturlistan. Vi ska dock ta upp några vä- fensiva? De gevär som kom till Playa Girón sentliga punkter. var offensiva vapen: bazookas, granater, granat­kastare. Kulorna, knivarna och de o Sovjetunionens misstag var att försöka genom­ Sher­man-stridsvagnar de land­­satte var föra installationen av missilerna i hem­lig­het. Det offen­siva vapen. Men våra gevär, granat- lyckades som sagt bara delvis. Kuba hade talat för kastare och strids­vagnar var defensiva. Det linjen att öppet hävda sin rätt att försvara sitt land som bestäm­mer den offensiva eller defen­ och inte hemlig­hålla kärnvapenmissilerna. siva karak­­t­ären på vapnen är inte deras o USA:s U-2 spionflygplan hade ända sedan ok- form utan deras användning. Vi använde tober 1960 gjort intrång i Kubas luft­rum på hög våra vapen för att försvara oss, så våra höjd för att fotografera och kartlägga bl.a. mil- gevär och kanoner var defensiva. De gevär itära installationer. När Kennedy den 22 oktober och kanoner de hade med sig var offensiva.” 1962 offentliggjorde fotot över installationerna i o USA krävde att alla sovjetiska fartyg på väg Pinar del Río och utfärdade en “karantän” mot till och från Kuba skulle låta sig inspek­teras Kuba att träda i kraft dagen därpå, var det också när de passerade flottblockaden för att verifiera en olaglig handling. Kennedy var väl medveten utskeppningen av alla “offensiva” vapen och att om olagligheten i denna aktion på internationellt inga nya sådana vapen var på väg mot Kuba. USA vatten. Därför valdes ordet “karantän” istället för krävde också inspektion av Kubas territorium för den riktiga benämningen: flottblockad. att verifiera att alla sådana vapen var borta och o USA begick egenmäktigt förfarande genom att alla avskjutningsramper demo­lerade. Men Kuba utfärda denna flottblockad. Det korrekta skulle vägrade att låta sig inspekteras. Kuba framhöll att ha varit att ta upp frågan för förhandlingar i landet var i sin fulla rätt att skaffa sig alla vapen FN. Men under hela krisen försökte USA hålla det ansåg sig behöva för att försvara sig, och att FN utanför och absolut inte riskera en debatt i inget annat land kunde sätta sig över Kuba och generalförsamlingen.­ kräva inspektion, inte ens om den utfördes i FN:s o USA hävdade att Kuba måste skicka till­baka alla regi. Dock förklarade Kuba sig vara beredd att “offensiva” vapen till Sovjet­unionen och att inga acceptera inspek­tion av sitt territorium, förut- fler sådana vapen skulle tillåtas att passera flott- satt att internationella inspektioner samtidigt blockadens inringning. Sovjetiska fartyg med skulle ske av de träningsläger, bl.a. i Florida, där R-14 robotar var då på väg dit, men beordrades USA-kubaner på uppdrag av CIA tränades för att vända om. direkta angrepp mot Kuba. U Thant, FN:s gen- o Sovjetunionen förhandlade med USA, men utan eralsekreterare, hade lagt fram ett sådant förslag, att konsultera Kuba, utan att ens informera Kuba. där välrenommerade obser­va­törer från Allians- Sovjet beslöt att dra tillbaka alla 42 R-12 mis- fria Rörelsen skulle ut­föra inspektionerna. Men

KUBA har USA inte lyckats kuva 6 Psykologiskt krig för att splittra och hota Kuba 39 för­slaget hade avvisats av USA. cirklade runt Kuba – och flög över Kubas territori- Löftet från USA att inte invadera Kuba lämnades alvatten – för att sända Radio och TV Martís USA- utan några som helst garantier. Kuba angav fem krav propaganda. Propa­gan­dan är inte enbart illvillighet på USA för att relationerna mellan länderna skulle och smädel­ser, utan åtföljs allt som oftast av konkre- kunna normaliseras. Om dessa krav uppfylldes, ta upp­­maningar. I valtider uppmanas t.ex. till boj­­kott förklarade Kuba, skulle landet inte ens behöva någon av valen. Radio Martí har också upp­­manat kubaner- armé! na att ta sig till Florida i hemmagjorda farkoster, nå- got som är helt livs­farligt. o Slut på USA:s ekonomiska blockad av Kuba USA:s kongress beviljade år 2006 tio miljo- o Slut på all undergrävande verksamhet och alla ner dollar för ett C-130 flygplan till Radio och TV angrepp mot Kuba Martí, utöver projektets årliga kostnad på 27 miljo- o Slut på pirataktioner från baser i USA och Puerto ner dollar, för att därmed skapa en permanent bas Rico för dygnet­runt propagandasändningar mot Kuba.2 o Slut på USA:s intrång i Kubas luftrum och Sändningarna går in på Kubas egna TV-frekven- territorialvatten­ ser och bryter därmed mot inter­nationell lag. FN:s o Stängning av Guantánamobasen och återlämning Nairobikonvention om tele­­kommunikationer 1982 av det ockuperade området till Kuba. (ITU, Inter­natio­nal Tele­communication Union, FN:s ledande organ för informations- och kommunika­ USA svarade inte ens på dessa krav, och inget av dem tions­tekno­logi) fastslår varje stats rätt till sina egna har heller uppfyllts under de mer än 50 år som gått se- frek­venser. Många stater, däribland både USA och dan missilkrisen. Istället har den ekonomiska block- Kuba, har undertecknat konven­tionen. Enligt dess aden skärpts och fientlig­heterna och terrorangreppen klausuler 158 och 175 har de undertecknande stat­ har fortsatt, intrången i luftrum och territorialvatten erna förbundit sig att inte inkräkta på andra staters har fortsatt och USA har befäst sin ställning i Guan- frekvenser. TV-sänd­ningar kan gå utöver det egna tánamobasen. landets gränser endast om det finns ett avtal mellan Militära maktdemonstrationer fort­satte. T.ex. de berörda staterna som reglerar detta.3 i maj 1990, då USA genom­förde tre stora övningar TV Martí sänder tidigt på morgnarna, från halv utanför Kuba: Ocean Venture, som övade inva­sion fyra till åtta, tider som ännu inte utnyttjas av kuban­ av Puerto Rico, Defex, på Guan­­tánamobasen och erna. Därmed anser USA sig följa de internationel- Global Shield med strate­giska kärnvapen, bombflyg la reglerna, men detta accepteras inte av ITU. Redan och krigsfartyg. vid starten av TV Martí 1990 krävde ITU, genom Inter­national Frequency Registration Board, att Radio och TV Martí USA:s brottsliga TV-sändningar mot Kuba ska upp- I juli 2005 drog orkanen Dennis in från sydost och höra. fortsatte tvärs över Kuba i riktning mot Florida. Den Kubanerna kallar TV Martí för “No se ve teve” 9 juli rev Dennis med sig två s.k. aerostater med (“Kan ej se teve”). Sändningarna störs så att det en- teknisk utrustning burna av heliumfyllda ballonger. da som syns är “snö” i rutan, den enda snö som före- Dessa hade USA:s flyg­vapen förtöjt med linor 3 000 kommer på Kuba. meter ovanför Cudjoe Key i Florida. Från den ena av Men det är dyr “snö” för skattebetalarna i USA dem hade USA sänt propaganda-TV under 30 tim- och projektet saknar inte kritiker där. Senator Max mar i veckan mot Kuba. Ballongerna slets sönder av Baucus, demokratiska partiet Montana, sa i senaten i de starka vindarna. Varje aerostat kostar 1,3 miljoner oktober 2000: “För 9,5 miljoner dollar nästa år, 139 dollar att ersätta. miljoner under det senaste decen­niet och ytterligare De ersattes av en mer orkansäker lösning i form hundra miljoner under nästa decennium ber vi kuba- av det militärflygplan av typ C-130 Herkules1 som

1. C-130 Herkules är ett fyrmotorigt transportflygplan mycket lika varandra och det kan vara svårt att på avstånd med turbopropmotorer. Det tillverkas av USA och finns fastställa vilket plan som närmar sig. i ett fyrtiotal varianter. Planet har använts av USA sedan 1950-talet i en mängd olika uppdrag, varav somliga av 2. Herkulesplanet är en av åtgärderna i den första delen ljusskygg art. Planet kan starta och landa på korta sträckor av Bushplanen som lanserades i maj 2004. Ett sådant plan, och utföra operationer i krigszoner, attackera, landsätta inlånat från krigsmakten, har varit i funktion och sänt TV trupper, sprida kemiska stridsmedel – vilket skedde under Martí sporadiskt sedan augusti 2004. Vietnamkriget – eller användas för att förmedla radio- och TV-signaler. Ett plan av typ AC-130 är bestyckat med världens kraftigaste flygburna kulsprutor. Ett plan av typ 3. Kubas regering sänder årligen in rapporter till ITU om EC-130 är skapat för att kunna störa telekommunikationer de brott som USA begår genom att överträda reglerna i de och utföra signalspaning. Dessa två typer är till utseendet internationella överenskommelserna.

40 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se CIA hoppades att Gusano Libre (den fria masken) skulle bli symbolen för motståndet mot Castro. Un- der och efter Operation Mongoose skickade CIA ut flygblad med uppmaningar till sabotage till tusen- tals kubaner. Gusano Libre temat togs också upp i CIA:s propagandaradio mot Kuba. Från boken Psywar on Cuba

nerna att stiga upp mitt i natten för att se på snö i rats av USA i syfte att underminera förtroendet för TV-rutan. Det är inte vettigt.” Kubas regering. Planen var att starta med oförargliga Sedan oktober 2000 har projektet för­dyrats och ”tweets” om sport, musik, väder etc. När nätet vuxit kostar nu mer än dubbelt så mycket som när sena- sig så stort att det omfattade en större mängd använ- tor Baucus fällde sin syrliga kommentar. Enligt dare, kanske hundratusentals, var det dags att intro- GlobalPost 2010 låg Radio och TV Martís årliga ducera politiska ämnen för att tända gnistan till en budget detta år på 34 miljoner US-dollar. revolt i landet. I sin retorik hävdar USA det “fria infor­ma­ Zunzuneo blev mycket populärt på Kuba. Projek- tionsflödet” och menar att kubanerna är utsatta för tet utvecklades av företaget Creative Associates (se en informationsblockad. Detta är en typisk desinfor- sid 63) som lyckades komma över 500 000 kuban­ska mation. Det “fria flödet” kan låta fint, men det gäl- mobiltelefonnummer och genom att på olika sätt döl- ler bara i den ena riktningen. USA tillåter ingen in- ja kopplingen till USA skapa ett nätverk med 40 000 formation från Kuba att flöda fritt till USA, utan ut- användare. Allteftersom användare strömmade till sätter sitt eget folk för en hård informationsblockad samlade Creative Associates in all peronlig infor- och hindrar varje kontakt med Kuba. “USA:s fria in- mation om dem för att pejla deras mottaglighet inför formationsflöde mot Kuba” är ju inte heller förenligt subtil politisk propaganda. med internationella avtal om telekommunikationer, Hela planen avslöjades av nyhetsbyrån AP i april eftersom det inte finns något avtal mellan jämbördi- 2014, och kritiserades i USA bl.a. av senator Patrick ga stater om något sådant “flöde”. Leahy, demokratiska partiet, Vermont, som en myck- En sak är vad USA hävdar i sin retorik och en et dum idé. annan är de egentliga motiven för de fientliga radio- ZunZuneo visar att USA följer med sin tid när och TV sändningarna mot Kuba. Politiker i USA ger det gäller att på alla utstuderade sätt sprida propa- ofta uttryck för åsikten: “Om vi vill få till stånd de- ganda på Kuba och att ungdomarna är en särskilt mokrati på Kuba måste vi istället föra en öppen dia­ viktig målgrupp. log med regimen och inte ägna oss åt projekt som TV Martí som bara kostar oss huvudlösa summor av skattebetalarnas pengar.” Men det är inte demokrati USA intresserar sig för, utan att få kontroll över lan- det. Blotta existensen av TV Martí utgör en trakas- sering av Kubas folk, och avsikten är att sätta spi- kar i kistan för “Castroregimen”. Att Kuba så fram- gångsrikt lyckats med att störa sändningarna är för- Propaganda är ett vapen som USA har stås genant för USA, men inte tillräckligt genant för riktat mot Kuba ända sedan 1960 för att att ge upp projektet. Och det finns alltför få politiker påverka Kubas folk att inte stödja revolu- i USA:s kongress som har det mod och det medvet­ tionen. Taktiken har varit att försöka splittra ande som krävs för att utmana TV Martí. och skrämma. Detta har dock inte lyckats, trots de stora summorna som pumpats in i ZunZuneo USA:s propagandaapparat. Zunzuneo var ett slags Twitter som USA genom I nästa kapitel tar vi upp hur propagandan USAID skapade 2009 för Kuba och som är uppkallat efter den kubanska kolibrifågeln, zunzún. också riktats mot omvärlden för att genom Unga kubaner har använt detta “sociala medi- demonisering och desinformation om Kuba um” utan att vara medveten om att det introduce- rättfärdiga aggression och blockad.

KUBA har USA inte lyckats kuva 6 Psykologiskt krig för att splittra och hota Kuba 41 7 Desinformation, demonisering, isolering

Desinformation för att rättfärdiga inte om hur kubanerna med mycket högt valdeltag­ blockaden ande röstar fram sina företrädare för folket i de po- litiska försam­lingarna som har makt över både po- För att motivera sina fientligheter mot Kuba och för litik och ekonomi. Ingen information om att syste- att göra blockaden effektiv måste USA desinformera met bygger på personval, inte partival. Det häv­das att sitt eget folk och det internationella samfundet. “man har bara ett parti att rösta på” fastän verklighe- Desinformationen har tagit olika skepnader under ten är att inget parti får ställa upp i valen. Ingen in- årens lopp. Exempelvis blev det nödvändigt med formation om de landsomfattande folkliga råd­slagen, vissa förändringar när socialistblocket kollapsade i med tusen­tals möten i bostadsområden, på skolor, början av 90-talet. Men desinformationen har alltid på arbetsplatser, där mängder med förslag samlas in haft följande inslag: och bearbetas innan beslut fattas i de folkvalda poli- o Urval av negativ information och utelämnande av tiska församlingarna. allt som kan tydas som positivt för Kuba Den mest vulgära desinformationen är att Kuba o Misstänkliggörande och snedvriden information, inte bara saknar demokrati utan också är en dikta- o Lögner, hatiska angrepp och demonisering. tur. Sorgligt nog har denna vulgär­propaganda fått Syftet har varit och är att isolera Kuba från om- ett mycket stort genomslag inte bara i massmedia ut- världen. Det har USA dock inte lyckats med. Därför an också i officiella uttalanden från etablerade leda- genomsyras all desinformation av ytterligare ett in- re och stora organisationer i USA och Europa. Det slag: Kuba är isolerat. Även om USA inte lyckats med gäller inte minst i vårt eget land, där till och med att isolera Kuba har påståendet om isoleringen ändå Vänster­partiets ledare hävdat att Kuba är en diktatur. slagit igenom. Desinformationen förmedlas rutin­ Diktatur betyder att all makt ligger i en persons mässigt av nästan alla massmedier i USA och övriga eller en sluten grupps hand, och att denna person el- “väst­­­världen”. Stora dagliga tidningar, tidskrifter av ler grupp tagit makten och upprätthåller den med alla slag, radio- och TV-kanaler; alla stämmer in i våld. Den benämn­ingen stämmer väl in på Fulgen- kören. Skulle någon röst i mot­satt riktning drista sig cio Batista som tog makten på Kuba i en militärledd till att göra sin stämma hörd, drunknar den snart i statskupp 1952 och var Kubas diktator – med mili- kakofonin av den “fria världens” röster. tärt och ekonomiskt stöd från USA – fram till revo- Vi ska här se på några olika exempel på desinfor- lutionens seger den 1 januari 1959. Men benämning- mation och demonisering av Kuba. en stämmer inte på den person, Fidel Castro, som ledde upproret för att störta Batista. Angrepp på Kubas demokrati Desinformationen förvrider begreppet demo­ Genom befrielsekriget kunde ett folkligt styre – en krati – som betyder folkstyre – till att vara liktyd­ verklig demokrati – börja utvecklas på Kuba. Trots igt med marknadsekonomi och flerparti­system. detta har Fidel Castro kallats för diktator, och desin- Men marknadsekonomi garanterar inte folket något formationen om hans person har parats med demoni- avgörande inflytande över ekonomin. De som har sering och hatiska angrepp. störst ekonomiska resurser har också den största makten över ekonomin. Flerpartisystem är i sig inte Angrepp på Fidel Castros person heller någon garant för demokrati. Kuba påstås sakna Det allra vanligaste angreppet har varit att i alla sam- demokrati för att där råder varken marknads­ekonomi manhang när Fidel Castros namn nämnts i media eller fler­partisystem. tillfoga epitetet “Kubas dikta­tor” i stället för det kor- All information om hur Kubas socialistiska eko- rekta “Kubas president” eller “Kubas statschef”. nomi fungerar och vad kommunistpartiet har för Hitlers propagandaminister Goebbels sa att “om uppgift i samhället utesluts. Väst­media informerar en lögn upprepas tillräckligt många gånger så blir

42 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se den en sanning”. Detta är naturligtvis också en lögn, 2012 utsattes ett resebyråkontor i den mon­ men cynismen i citatet säger ändå något om medias däna Miamiförorten Coral Gables för ett brand­­ makt. Väl märka att folket inte har något inflytande bombsattentat som förstörde hela kontoret, dock över mediekoncernerna, det har bara ägarna. lyckligtvis utan dödsoffer eller skadade. Resebyrån I svenska media är det särskilt vanligt med epi- förmedlar flygresor till Kuba, bl.a. reste hundratals tetet diktator för Fidel Castro. T.ex. i Svenska Dag- pil­grimer till Kuba inför påven Benedictus besök i bladets “Nyhetstest” (där man kan testa hur väl man mars 2012. lyckats tillägna sig tidningens nyheter) den 4 augus- Resebyråns ägare Vivian Mannerud skriver i en ti 2006 löd en av frågorna: “Kubas diktator Fidel artikel i cuba.standard.com: ”Jag önskar att detta Castro lämnade under veckan, på grund av sjukdom, var en enstaka händelse, men det är det inte. Det har över makten i landet till sin bror. Vad heter han? 1: varit många bombdåd i södra Florida, också såda- Raúl X: Carlos 2: Felipe.” na som resulterat i dödsoffer och lemlästade männi­ Här blir “sanningen” om Fidel Castro som dik- skor – bara för att några dristat sig tänka annorlunda tator till en dubbel lögn. Kubas president och reger- om Kuba. Jag trodde att vi bodde i ett land som upp- ing utses av nationalförsamlingen som i sin tur ut- muntrar fritt tänkande. Här i södra Florida kan du ses i direkta folkliga val med fem års mellanrum. förlora livet om du talar ut!” Vivian Mannerud sa i Som i andra länder utses också en eller flera vicepre- en TV-intervju att hon kommer att återuppbygga sitt sidenter, i Kubas fall var Raúl Castro utsedd till för- företag och inte ge upp att fortsätta förmedla resor ste vicepresident. När Fidel insjuknade 2006 var det till Kuba. en självklarhet att förste vicepresidenten skulle träda in som tillförordnad president. Efter valet i februari Mänskliga rättigheter 2008 med nära 97 procents valdeltagande (96,89 %), Med stor ihärdighet har USA:s regering, ända sedan utsåg den valda nationalförsamlingen Raúl Castro president Jimmy Carters tid i slutet av 1970-talet, som till president. ett mantra upprepat propagandalögnen att på Kuba Fidel Castro var länge en centralgestalt i Kubas begås brott mot de mänskliga rättigheterna. Ekot av regering, men han var inte den ende, utan ledning- detta mantra vandrar runt i västvärldens media, inte en bestod och består fortfarande av ett samarbetan- minst i Sverige. Kopplat till lögnen om sådana brott de kollektiv. Besluten fattas i de folkvalda försam- följer påståenden om politiska fångar, summariska lingarna – i nationen, provinserna och kommunerna. rättegångar och att Kubas rättssystem skulle sakna Väljarna kan också när som helst mitt under en val­ legitimitet. period avsätta den ledamot i en politisk församling FN:s deklaration om de mänskliga rättig­heterna som inte visat sig motsvara deras förtroende. Att gjordes 1948. Det är ett mångordigt dokument som Fidel Castro skulle ha “lämnat över makten till sin berör alla mänskliga aspekter, ekonomiska, socia- bror” är därför absurt. Se vidare i boken KUBA – en la och politiska. Rätten till yttrandefrihet och delak- annan värld är möjlig i kapitlet om Kubas folkmakt. tighet i landets styre ingår, men även rätten till ar- Följden av vulgär­propagandan om Fidel Castro bete, hälsovård, utbildning och kultur. Andemening- som diktator har också varit en utbredd vanföre- en är att alla människor har rätt till ett värdigt liv, ställning (förhoppning?) att “när Castro dör kom- och denna rätt hålls mycket högt på Kuba. Men den mer Kuba att förändras”. Bara nyheten om hans sjuk- var inte mycket värd för flertalet fattiga före revolu- dom i augusti 2006 utlöste en osmaklig glädjehyste- tionen. ri i vissa kretsar i Miami, som lika osmakligt åter- En grundläggande förutsättning för att en stat gavs i svenska media, som om de berusade USA- ska kunna garantera sina medborg­are mänskliga kubaner som dans­ade på gatorna skulle vara repre­ rättig­heter är att staten är obero­­ende och har själv- sentativa för hela den kubanska befolk­ningen i den- bestämmande över sitt terri­torium. Detta har Kuba na stad. I desinformationen in­går att undanhålla all- idag, men hade det inte före revolutionen. Om USA:s mänheten att det är en höger­extremistisk klick av ri- regerings vilja skulle förverkligas skulle Kuba förlo- ka USA-kuban­er som är högljudda i Miami. Mer- ra sitt själv­bestämmande, och kuban­ernas mänsk­liga parten av kuban­erna där ser inte Fidel Castro som rättigheter, rätten till ett värdigt liv, för­svinna. någon diktator. Men de som försöker inta en sansad attityd riskerar att utsättas för terrorangrepp från ex- tremhögern. 1. Radio Progresos ledande journalist var under många år Radiostationen Progreso som startade sina sänd­ Francisco Aruca. Han grundade också resebyrån Marazul ningar i början av 90-talet, och som dristar sig att Tours, som ordnar resor till Kuba för Kuba-amerikaner. Aruca blev hotad till livet flera gånger, och hans resebyrå rapportera sakligt om Kuba, har utsatts för hot och har utsatts för bombattentat. Aruca gjorde sig känd som en 1 attentat. orädd sanningssägare i Miami, något som inte tolereras. Han avled i en hjärtattack i mars 2013, 72 år gammal.

KUBA har USA inte lyckats kuva 7 Desinformation, demonisering, isolering 43 Fram till år 2005 hade FN:s Kommission för 1991 fick USA igenom en resolution – med 22 Mänskliga Rättigheter sina sessioner varje vår i röster mot sex och 15 som avstod – som åter­igen Genève. Kommissionen hade 53 med­lems­länder som krävde att en speciell rapportör skulle utses för att utsågs genom sluten om­röst­ning i FN:s Råd för Eko- undersöka mänskliga rättig­heter på Kuba. Kuba nomiska och Sociala frågor, ECOSOC.1 accepterade inte detta, av samma skäl som tidigare. Missnöjet var stort med hur Kommissio­nen för 1992 fick USA igenom en resolution – med 23 Mänsk­­liga Rättigheter fungerade, och den ersat- röster mot åtta och 21 som avstod – som hävdade att tes 2006 med ett nytt FN-råd för Mänsk­liga Rättig- Kuba undertrycker politisk opposition och att Kuba heter. Opinionen, särskilt från tredje världens län- måste samarbeta med den utsedde rapportören. På der, hade stor betydelse för rådets utformning, och hösten 1992 tog USA upp för omröstning i FN:s ge- svensken Jan Eliasson som då var ordförande i FN:s neralförsamling ett resolutionsförslag som fördöm- generalförsamling lyckades jämka ihop intresse- de Kuba för brott mot mänskliga rättig­heter. Resul- na. Detta råd har också sitt säte i Genève. General­­ tatet av omröstningen blev 64 röster för resolutionen, församlingen väljer genom sluten om­röst­ning de 47 17 emot och 59 som avstod. Inför denna omröstning medlemsländer som ingår i rådet. Varje land väljs hade FN utsett en ny rapportör, svensken Carl Jo- för en treårsperiod och kan sitta högst två perioder han Groth, och Kuba hade vägrat även honom in­resa i följd, dvs. högst sex år. För inval krävs enkel majo- i landet. Groth skrev sin rapport genom att inter- ritet. För att ett medlemsland av något skäl ska ute- vjua USA-kubaner som han kontakt­ade, delvis med slutas ur rådet krävs 2/3 majoritet i general­försam­ USA:s benägna hjälp. lingen. Men 1992 lade även Kuba fram ett reso­lutions­ USA gick emot bildandet av rådet. USA:s krav förslag för omröstning i FN:s general­församling var att rådets medlemmar skulle utses genom en mot USA:s blockad mot Kuba. Denna resolution fick öppen omröstning (något som skulle ha underlättat 59 röster och bara tre gick emot, USA samt Israel för USA att utöva påtryckning­ar), och att general­ och Rumänien. Se tabellen på sid 65 som visar hur försam­lingen skulle kunna utesluta länder i omröst­ Kubas år­liga resolutioner i denna fråga sedan 1992 ning med 1/3 majoritet. Inget av detta gick igenom. har vunnit allt större stöd i FN. USA hade använt Kommissionen för Mänsk- 1993 fortsatte Groth att rapportera om Kuba, liga Rättigheter som ett verktyg för sina propa­ men tillfogade i sin rapport även att USA borde upp- gandalögner mot Kuba, och hade haft vissa fram- höra med sin blockad mot Kuba. I december rösta- gångar genom att hota och mani­pulera medlems­ de FN:s general­försam­ling, med 62 röster mot 18 ländernas företrädare så att de skulle fördöma Kuba och 52 som avstod, för USA:s resolutionsförslag för brott mot mänsk­liga rättigheter. som krävde att “Kuba ska upphöra med att förfölja och straffa medborgare för att de uttrycker sig politi­ FN:s Kommission för Mänskliga Rättigheter: skt och organiserar sig fredligt och upp­höra med att hämnas på medborgare som vill lämna Kuba”. En kort sammanfattning av USA:s age­ran­de i Kom- På detta sätt fortsatte den envetna kam­panjen missionen för Mänskliga Rättig­heter: från USA:s sida år efter år. 1999– 2001 fick Tjeck- I början gick det trögt. Första året USA försök- ien lägga fram USA:s reso­lutionsförslag i FN:s Kom- te fördöma Kuba var 1987. Då röstades USA:s reso- mission för Mänsk­liga Rättigheter, eftersom USA in- lutionsförslag ned. 1988 drog USA tillbaka sitt reso- te hade valts in i kommissionen. Men genom att ut­ lutionsförslag, eftersom det stod klart att det skul- öva påtryckningar och hot mot kommissionens med- le röstas ned. Samma sak hände 1989. 1990 kunde lemmar i fattiga länder i Afrika lyckades USA ändå USA ta hjälp från Polen och Tjeckien och lyckades att år 2001 med knapp majoritet, och med Tjeckien med 19 röster mot tolv, och tolv som avstod, att få som bulvan, få igenom sin resolution med 22 röster igenom en resolution som krävde att de mänsk­liga mot 20 och tio som avstod. rättigheterna på Kuba skulle under­­sökas.2 2002 drog sig Tjeckien ur som bulvan och i sista Kuba vägrade att gå med på att låta sig “undersö- minuten åtog sig Uruguay denna upp­gift efter att ha kas” eftersom detta på ett diskri­mi­nerande sätt rikta- fått löfte om ett stort lån från Internationella Valuta­ de sig uteslutande mot Kuba och inte mot alla länder.

1. De 53 medlemsländerna i kommissionen fördelades på när den avvecklades. USA var emellertid inte medlem då, regioner, så att t.ex. elva platser alltid var besatta av län- utan agerade genom bulvanländer. der från Latinamerika, 15 från Afrika, tolv från Asien, fem från östra Europa och tio från övriga delar av världen, dvs Nordamerika, västra Europa, Australien, Nya Zeeland; den 2. 1990 leddes USA:s delegation till Genève av Armando industria­liserade rika världen. Varje land röstades in för en Valladares, som avtjänat fängelsestraff på Kuba för för- treårsperiod. Kuba var med i kommissionen 1989–91 samt beredelse till terrorattentat 1960. Han frigavs 1982 och fick 1992–94 och var även medlem i kommissionen år 2005, sedan medborgarskap i USA.

44 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se fonden, där USA har avgörande inflytande. Detta faktaspäckad och behandlar t.ex. hälsovård, utbild- år gick reso­lutionen igenom med 23 röster mot 21. ning, kultur, religion och jäm­­ställdhet mellan kvin- Kuba kritiserade skarpt Uruguay för detta agerande, nor och män. Där anförs bland annat att 45 procent vilket fick till följd att Uruguay bröt de diplomatis- av leda­möter­na i Kubas parlament är kvinnor, vilket ka förbindelserna med Kuba. (Dessa förbindelser har ger Kuba en tredjeplacering i världen (Sverige har dock återupprättats senare.) 1 plats nr 4). Ricardo Alarcón, ordförande i Kubas natio­nal­­ I rapporten tas även upp funktions­hindrades församling, har inför församlingen sagt: “När USA rättig­heter och rättigheter för de in­tagna på landets inte längre betalar opposi­tionen här kan vi återkom- fångvårdsanstalter. ma till frågan om oppo­sitionens möjligheter. .... Den Vad gäller religion nämns att det finns ca 400 enda verk­liga oppositionen till den kubanska revolu­ reli­giösa institutioner som utövar sina aktiviteter fritt tionen är USA:s regering.” utan statlig inblandning. Rapporten diskuterar den svåra frågan om döds­ FN:s Råd för Mänskliga rättigheter: Rådet bil- straffet och konstaterar att Kubas filosofi är - mot dades 2006 och har 47 medlemsländer. Varje land stånd till dödsstraffet. 2008 beslöt Kuba att omvand- väljs in på maximalt treåriga mandatperioder av la alla dödsdomar till fängelsestraff på mellan 30 år FN:s generalförsamling i slutna val. Ett land kan inte och livstid. Idag finns det ingen dödsdömd på Kuba, återväljas omedelbart efter två mandatperioder. Kuba men Kubas ståndpunkt är att detta straff måste be- valdes in från starten 2006 och ingick i rådet fram till hållas, eftersom det kan uppstå situationer där det och med 2012. Året därpå valdes Kuba åter in i rådet blir nödvändigt i försvaret för den nationella säker- för perioden 2014–2016. heten. Så snart som det är möjligt ska det emeller- Inför rådet, måste alla medlemsländer i tur och tid avskaffas. ordning svara för hur läget är för mänsk­liga rättig­ Rapporten tar i en rad punkter upp att USA:s po- heter i respektive land. Det betyder att Kuba inte litik gentemot landet utgör ett hinder för utveckling- längre särbehandlas. Varje land avlägger sin UPR- en av och skyddet av mänsk­­liga rättigheter på Kuba; rapport (UPR står för Universal Periodic Review). USA:s ständiga politik med fientligheter, block- Rapport­erna granskas av rådets medlemsländer, som ad och agg­ressioner, mediakampanjerna mot Kuba, sedan rekommenderar hur brister bör åtgärdas och terrorismen mot Kuba som stöds och finansieras av framsteg vidmakt­hållas samt vilka erfarenheter och USA, att USA rekryterar och stödjer agenter inom god praktik som det aktuella landet kan dela med sig Kuba som undergräver det kubanska folkets själv- av. Kuba har avlagt två rapporter. I Tidskriften Kuba bestämmande, säkerhet och nationella integritet och nr 2/2009 finns en sammanställning av de rekom- att USA:s regering avsätter allt större resurser för att mendationer som utfärdades efter den första rap- undergräva och sabotera den konstitutionella ord- porten, och som Kuba i huvudsak accepterade. Det ning som det kubanska folket har utformat och be- fanns också rekommendationer som Kuba tillbaka­ slutat om. I rapporten påpekas också de brott som visade därför att de utgick från grundlösa anklagel- begås av USA på fånglägret i det ockuperade Guan­ ser eller för att de inkräktade på Kubas rätt till själv- tánamoområdet, och att fem kubaner varit fängslade bestämmande. Kuba, precis som andra länder, ser i USA sedan 1998 för att de avslöjade Miami-terro- det inte som en mänsklig rättighet för sina medbor- rister. Tillsammans med sina familjer utsattes dessa gare att ta emot pengar och instruktioner från fient- fem för den grymmaste psykologiska tortyr och ligt sinnad främmande makt för att störta landets re- kränkning av mänskliga rättigheter. (En av de fem, gering. René González, kunde återvända till Kuba ett par Vi ska återge något av innehållet i Kubas senas- månader efter det att denna rapport skrevs, och se- te UPR-rapport, från februari 2013, som är ganska dan den 17 december 2014 är alla fem fria).

Hårresande propagandalögner

1. I boken ”The Dissidents – Cuban state security agents Lögnen om Kubas “ondska”: USA:s regering reveal the true story”, som utkom 2003, återges hur Kubas skyr inga medel när det gäller att sprida förtal och säkerhetsagent Pedro Luis Véliz låg bakom USA:s resolu- lögner som: tion år 2002. Véliz hade infiltrerat “oppositionsrörelsen” o Kuba är en “terroriststat” på Kuba och särskilt ägnat sig åt de påstådda brotten mot mänskliga rättigheter. Han skrev rapporten som senare o Kuba är en “skurkstat” blev USA:s resolution utan att något ändrades. Där fanns o Kuba ingår i “ondskans axelmakter” förstås sådant som USA “ville ha”. Men där stod också ordagrant: “På Kuba blir ingen torterad i fängelserna och USA hävdar att Kuba bistår terrorister som hotar an- det finns inga rapporter om politiska mord eller försvin- dra länder och att Kuba utvecklar bio­logiska strids­ nanden”, vilket – som Véliz säger “är helt och hållet sant”. medel. Vi citerar ur Bushplanen (Colin Powells rap-

KUBA har USA inte lyckats kuva 7 Desinformation, demonisering, isolering 45 port i maj år 2004, som vi granskar närmare i kapitel pro­duktion av och an­vänd­ning av biologiska strids­ 9): medel, exempelvis avlöv­nings­med­let Agent Orange, “… Castro härbärgerar terrorister, genom- som spru­t­­ades ut över Vietnams djung­­­ler under åren för spionage mot USA och andra länder, 1961–1971. I senare års krig­föring har USA an­vänt uppmanar till undergrävande verksamhet ammunition med ut­armat uran som sprider radio­ mot demokratiskt valda regeringar i Latin­ aktivitet. USA har använt biologiska vapen mot Kuba amerika. USA är förvissad om att Kuba har men aldrig erkänt detta. utvecklat åtminstone en viss forskning kring I Powellrapporten 2004 fram­förs anklagelsen offensiva biologiska stridsmedel.” från USA om “viss forskning kring offensiva biolog­ iska stridsmedel” på Kuba. Denna anklagelse hade i Kubanskt territorium har aldrig använts för att ge maj 2002 framförts från biträdande utrikesminister skydd åt terrorister eller organisera terror­ism mot John Bolton i USA, och väckte då ganska stor medi- något annat land, inte heller USA. Istället är det al uppmärksamhet. John Bolton sa att USA befarar Kuba som har utsatts för terrorism. Kuba har aldrig, att Kuba delar med sig av sitt bioteknologiska kun- varken i ord eller hand­ling, stött angrepp mot någon nande till “andra stater som är fientligt inställda till demokratiskt vald regering i något annat land. Kuba USA” och nämnde Irak, Syrien och Libanon. Sena- har gett stöd till folkliga uppror mot diktaturer (t.ex. re har också Iran nämnts i sådana sammanhang. Den Nicaraguas Somozadiktatur på 1970-talet). Kuba gav slutsats som skulle dras av detta var enligt Bolton att också stöd till Angolas lagliga regering som begärde Kuba utgör ett militärt hot och ett terroristhot mot det när landet invaderades av trupper från Sydafrika USA. (se sid 48). Ett par dagar efter Boltons utspel hade Glenn Den som verkligen ägnat sig åt under­grävande Baker, som är direktör för Cuba Project inom CDI, verksamhet mot demokratiskt valda regeringar är Center for Defense Information, i USA,1 ett möte USA. Vi tar några exempel från Latinamerika. I ett med kubaner på Kubas intressekontor i Washington. globalt perspektiv finns många fler. Här har USA:s Glenn Baker ställde frågan: “Hur ser Kuba på om undergrävande verksamhet lett till att demokratiskt CDI bad att med en grupp experter från USA få be- valda stats­överhuvuden störtats: söka Kuba med anledning av John Boltons anklagel- o Guatemala 1954: President Jacobo Arbenz ser?” Svaret kom snabbt. Experterna var välkomna störtades genom att landet invaderades av den när de ville, och att göra vilka besök de ville på oli- CIA-stödde militären Castillo Armas. ka forskningsinstitut på Kuba. CDI gjorde tre studie­ o Brasilien 1964: President João Goulart stört­ resor till Kuba under 2002–2004. ades och ersattes av en militärjunta under ledning Experterna från USA besökte flera kuban­ska av Humberto de Alencar Castello Branco. forskningsinstitut. De fick grundliga redo­visningar och rundvandringar och kunde ställa alla frågor o Dominikanska Republiken 1965: President de ville. Men de kunde ändå naturligtvis inte hin- Juan Bosch störtades och ersattes av den USA- na se allt, och det fanns ingen möjlighet att verifie- vänlige Joaquin Balaguer. ra att Kuba inte hade någon forskning kring biologis- 2 o Chile 1973: President Salvador Allende stört­ ka strids­medel. De påpekade att Kuba har kunska- ades och ersattes av en militärjunta med Augusto perna (know-how) och nödvändig infra­struktur för Pinochet i spetsen. att producera sådana vapen, men så har också många o Haiti 2004: President Jean-Bertrand Aristide 1. CDI är en avdelning av WSI, World Security Institute, kidnappades, bortfördes från sitt land och er- i USA. WSI driver “självständig forskning och journal- sattes av Boniface Alexandre. ism i globala frågor” och har ett särskilt studieprojekt o Honduras 2009: President Manuel Zelay­a som heter U.S. Cuba Cooperative Security Project (för- kortat till Cuba Project). WSI finansieras genom frivilliga stört­ades och ersattes av USA-vänlige Rober­to bidrag (skatteavdragsgilla). Glenn Baker grundade Cuba Micheletti. Project år 2001 och har besökt Kuba flera gånger. Se även www.w.cubaproject.org o Paraguay 2012: President Fernando Lugo störtades och ersattes av USA-vänlige Frede­rico 2. De besökte: CIM (Center for Molecular Immunol- Franco. ogy), CIGB (Center for Genetic Engineering and Biotech- nology), Finlay Institute, CENSA (National Center for försök Dessutom har USA varit inblandad i flera till Agricultural and Livestock Health), BIOCEN (Center for statskupper, t.ex i Venezuela 2002 och Ecuador 2010. Biological Preparations), CENPALAB (National Center for the Production of Laboratory Animals), la Fabriquita, Luis Diaz Solo Naval Hospital, DAVIH Laboratories, LA- Biologiska stridsmedel: Här är det tjuven som BIOFAM (Pharmaceutical Biological Laboratories). IPK ropar: Ta fast tjuven! USA har en väldoku­menterad (Pedro Kourí Institute of Tropical Medicine).

46 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se sker helt öppet inom ramen för Syd-Syd sam­ Assata Shakur, efterlyst ”terrorist” arbetet. Den 2 maj 2013 satte USA:s o I Iran kommer kubanska experter att delta direkt justitiedepartement upp i berörda produktionsprocesser, så att de inte Assata Shakur på sin lista över förändras och används för för­bjudna ändamål. efterlysta terrorister. Listan är o Kuba utvecklar sin bioteknologiska industri för lång, men tio anges vara ”Most sitt eget och världens välbefinnande. Detta är Wanted Terrorists”. Till dem Kubas framtid, och det är omöjligt för Kuba att räknas nu Assata Shakur, den “leka” med farliga biologiska stridsmedel. Kubas enda kvinnan på listan. Se FBI:s hemsida. försvar kommer aldrig att lita till smutsiga bak- Assata Shakur, född 1947, afroamerikan och terievapen. på 70-talet medlem i Svarta Pantrarna, arrestera- Senare år 2002 kom också USA:s expresident Jimmy des 1973 efter att ha stopp­ats av polis på en mo- Carter till Kuba, och med anledning av anklagelser- torväg i New Jersey USA. Assata anklagades för na om biologiska stridsmedel gjorde han ett besök en mängd olika brott, men frikändes under flera på ett av Kubas biotekno­logiska forskningscentra. rätte­gångar på 1970-talet mot Svarta Panter­ Carter höll också ett tal i Havannas Universitet som rörelsen. Till slut anklagades hon också för polis­ direktsändes i kubansk TV. I talet uppmanades presi- mord och dömdes mot sitt nek­ande till livstids dent Bush att häva blockaden. fängelse. I fängelset utsattes hon för tortyr. 1979 I Bushplanen påstås Kuba ha “viss forsk­ning” på fritogs hon av andra afro­amerikanska aktivister biologiska stridsmedel. Det är en oerhörd anklagel- och flydde till Kuba där hon fick politisk asyl. se mot ett land som gjort så stora framsteg inom bio- Genom att USA nu – 40 år senare – satt teknologisk forsk­ning till nytta för hela mänsklighe- upp Assata Shakur på sin terroristlista inne- ten. Trots det förekommer ännu grövre anklagelser i bär det att hon utan vidare kan av­rättas, t.ex. i USA:s media. En kubansk f.d. arméöverste, Roberto en drönar­attack. CIA:s chef, John Brennan, har Ortega, som nu bor i Florida, orsak­ade upp­ståndelse sagt att USA inte tar någon hänsyn till andra sta- i mars 2007 med påstå­enden om biologiska strids- ters suver­än­itet när de ska avrätta människor de medel på Kuba. Ortega på­stod att kubanerna har ett beteck­nat som terrorister. hemligt underjordiskt laboratorium där de utveck- Terror­istförklaringen av Assata Shakur är lar virus och bakterier som kan sprida farliga sjuk- egent­ligen riktad mot Kuba, som sedan länge domar. Detta laboratorium skulle finnas på CENSA, är uppsatt på USA:s lista över stater som stö- Centrum för växt- och djurhälsa i Havanna. Orte- der terror­ism och här­bärg­e­rar terrorister. Assata ga framförde sina anklagelser under en föreläsning Shakur ger USA ”bevis” för att Kuba härbärge- på universitetet i Miami och har även framträtt i TV. rar en terrorist. De har också upprepats i Miami-tidningen El Nuevo USA har fyra stater på sin lista: Kuba har Herald. stått på listan sedan 1982, Iran sedan 1984, Su- Fidel Castro besvarar i boken Mitt liv (Biografía dan sedan 1993 och Syrien sedan 1979. a dos voces)1 Ignacio Ramonets fråga hur Kuba har bemött anklagelserna från Bush­regeringen att Kuba förbereder bio­log­iska vapen: “De anklagelserna är desto mer cyniska och andra länder, inklusive USA. Experterna kunde inte motbjudande när man inser att det är vi som utesluta att sådan forskning pågår på Kuba, men de har förstahandserfarenheter av resultaten av fann heller inga bevis för att något sådant pågick. virus och bakterier som använts i angrepp mot De framhöll att Kuba och USA borde ha ett vårt jordbruk och även mot vår befolkning. … veten­skapligt utbyte på det biotekno­log­iska området Vi vet vissa saker och vi har bevis för nästan – vilket ju är otänkbart så länge blockaden upprätt- allt. hålls. Men, som de sa: “Det är oerhört svårt att dölja ett hemligt program från forskare som arbetar i sam- Vårt land har varken kärnvapen, kem­iska ma byggnad”. vapen eller biologiska vapen. De tiotusen- Vad gäller det bioteknologiska utbytet Kuba – tals forskarna och läkarna i vårt land har Iran framförde kubanerna följande stånd­punkter till utbild­ats för att rädda liv. Det skulle stå i USA-experterna: direkt motsättning till det idealet att anstäl- o Kuba har rätt till teknologiutbyte med vilket an- nat land som helst. 1. Boken bygger på långa intervjuer som den franske o Kuba har goda relationer med Iran. Allt utbyte journalisten Ignacio Ramonet gjorde med Fidel Castro un- der flera tillfällen år 2003–2005.

KUBA har USA inte lyckats kuva 7 Desinformation, demonisering, isolering 47 för att erbjuda sina tjänster på de mest avläg- Kuba och Angola sna och ogästvänliga platser. Vi skulle inte Under 70- och 80-talen ställde Kuba upp militärt kunna, och kommer inte att kunna, genomföra på förfrågan från Angolas lagliga regering när överraskande förebyggande anfall mot varje landet invaderades av Syd­afrikas apartheidregim. “mörkt hörn i världen” (som George W. Bush Genom Kubas ena­stående och uppoffrande in- har sagt att USA är berett att göra, ö a). Men sats kunde Angola slå tillbaka invasionen, vilket vårt land kunde istället skicka ut läkare till de tvingade Sydafrika till förhandlingsbordet. Detta “mörka hörnen”, när det behövdes. Läkare, banade väg för Namibias självständighet och Syd­ inte bomber …” afrikas frigörelse från apartheid. Mer än 300 000 Västvärldens media sprider lögner om att Kuba skulle kubaner kämpade som fri­villiga i Angola mellan vara ondskefullt, men alla läkar­na som åker ut från 1975 och 1990. Av dem fick 2 077 offra sina liv. Kuba för att göra insatser i fattiga länder visar med 1995 sa Nelson Mandela, Sydafrikas förste sina gärningar sanningen om Kuba. president efter apartheidsystemets fall, på en stor solidaritets­konferens mellan Sydafrika och Kuba Lögnen om Kuba som “fängelseö”: “Kuban­ i Johannesburg: erna borde få tillstånd att göra utlandsresor när de ”Kubanerna kom hit som läkare, lärare, vill!” Det är en åsikt som framförs ibland, t.ex. från soldater, jordbruksexperter, men aldrig svenskar som besökt Kuba och insett att det finns som kolonisatörer. De har delat våra skyt- hinder för kubaners möjligheter att göra turistresor tegravar i kampen mot kolo­nialism, un- utomlands. Men beror de hindren på att myndig­ derutveckling och apart­heid. Hundratals heterna vägrar ge utresetillstånd och håller alla sina kubaner har gett sina liv i en kamp som inte medborgare i fängsligt förvar på denna karibiska ö? först och främst var deras, utan vår. Som NEJ! Det är en stor propagandalögn. syd­afrikaner hyllar vi dem. Vi svär att ald- För att kunna resa utomlands måste kuban­er, lik- rig glömma detta oförlikneliga exempel på som folk i andra länder, ha till­gång till två saker: osjälvisk internationalism. dels pengar till flyg­biljetten, dels inresevisum till det Många folk, många länder, också många land de vill besöka. Vanligen krävs också från män- mäktiga länder har begärt att vi ska fördö- niskor i fattiga länder en inbjudan från detta land ma Kuba för förtryck av mänsk­liga rät- med försäkran om att den som bjuder in står för al- 1 tigheter. Vi har påmint dem om att de har la kostnader. Att kunna resa utomlands för nöjes ett kort minne. För när vi stred mot apart- skull är en lyx för ett fåtal i världen. Att få visum för heid, mot rasistiskt förtryck, så stödde medborgare i fattiga länder till rika länder är ofta ett samma länder apartheidregimen, en regim oöver­stigligt problem. Det gäller inte bara för kuban­ som bara representerade 14 procent av er utan för alla fattiga länders med­borgare. Syd­afrikas befolkning, medan den överväl- Mycket få kubaner har så mycket pengar som be- digande majoriteten av folket inte hade hövs för att betala flygbiljetter och alla andra kostna- några som helst rättigheter. Vi kämpade der en turistresa för med sig. med framgång mot den regimen med stöd Visum till ett inreseland är mycket svårt att från Kuba och andra progressiva länder. få. Visum till USA beviljas endast i be­gränsad ut- sträckning, trots att det finns ett avtal mellan USA Nu ombeds vi att fördöma dem som gjorde och Kuba om att utfärda upp till 20 000 visum per vår seger möjlig. Det visar det största förakt år. Många kubaner vill gärna kunna resa till Flori- för moralen och prin­­ciperna som ligger till da för att hälsa på släktingar. Men den som i bräck- grund för relation­erna, inte bara mellan lig farkost, utan handlingar på fickan, lyckas ta sig olika befolknings­grupper i detta land utan iland i Florida, tas emot med öppna armar som “po- våra rela­tioner med hela världen. Och jag litisk flykting” (se not sid. 11 om “Cuban Adjustment lovar att vi kommer aldrig att svika våra Act”). vänner från den svåraste tiden i vår kamp. Fästning Europa är en verklighet, liksom Fäst- Vi sviker inte Kuba.” ning USA. Gränsen mot Mexico är hård­bevakad

1. Fram till januari 2013, då en ny migrations­lag trädde la en forskare eller läkare för att producera i kraft på Kuba, behövdes dessutom ett utrese­tillstånd. ämnen, bakterier eller virus som kan orsaka Under 2000-talet var det dock bara sex procent av de ca andra mänskors död. … Tiotusentals kuban- 950 000 utresande som nekades tillstånd. Det var främst ska läkare har åkt ut som internationa­lister högutbildade kubaner som först måste göra sin samhäll- stjänst eller hade andra förpliktelser på Kuba.

48 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se med dubbla taggtrådsstängsel. 400 om året ”föro- o USA:s blockad har gjort att Kuba måste använda lyckas” vid denna gräns. en dyr och långsam satellitförbindelse för Inter- Det kan också vara svårt för en kuban att som net. Om USA inte blockerade Kuba skulle kuban­ privatperson få visum till Sverige. Det gäller även erna ha tillgång till den fiberoptiska kabeln i om någon i Sverige garanterar pengar för uppehället. närheten av Kubas kust. Migrationsverket beak­tar risken att en besökare från o Alla datorer som har kubansk IP-adress nekas ett fattigt land tänk­er försöka stanna i Sverige/EU. tillgång till hemsidor baserade i USA, som På grund av många svenskars okunskap om för- t.ex. Disney och flera Googlesidor. Den kuban hållandena i fattiga länder kan lögnen tyvärr hållas som försöker öppna en sådan sida får upp med- levande om att kubanerna vägras utlandsresor. Och delandet: “Denna sida kan inte laddas ner av hur många svenskar vet att USA:s medborgare inte kubanska medborgare eller boende på Kuba.” får resa till Kuba utan särskilt tillstånd, eftersom det År 2011 drogs en fiberoptisk kabel mellan Kuba och betraktas som att “handla med fienden”? Venezuela. Den har varit i bruk för internationell telefontrafik sedan augusti 2012. När detta skrivs, Lögnen om att kubaner nekas tillgång till Internet år 2013, pågår tester för Internet. Systemet behöver dock upp­graderas för att uppnå full kapacitet. Kabeln Denna lögn går ut på att Kubas myndigheter avsikt­ har utformats så att den kan öka hastigheten i Kubas ligt undanhåller medborgarna den information som dataöverföring 3000-falt. kan hämtas via Internet. Ingen­ting kan vara felaktig- UNASUR (Sydamerikanska unionen) har star- are. Kuba är ett fattigt land, men befinner sig ändå i tat ett projekt att lägga en fiberoptisk kabel runt he- en mycket stark expansion på IT-området. Skillnaden la den latinamerikanska konti­nenten som alla länder är att Kuba prioriterar kollektiv tillgång till datorer kan anslutas till. Det är ett led i frigörelsen från USA och Internet på arbetsplatser, skolor och datorklubbar. vad gäller Internet. Mer än 80 procent av IT-förbind­ Få kubaner har råd att köpa datorer för privat bruk. elserna går nu genom Miami och Kalifornien. Satsningen på datorklubbar är en stor folkbildnings­ insats. Antalet räknas i hundratal och är spridda över Isolering och diplomatisk blockad hela landet. Det finns också några mobila datorklub- bar för att nå ut i glesbygder. Denna utveckling bör- Till USA:s aggressiva politik hör att i alla samman- jade redan i slutet av 1980-talet och har fortsatt allt hang försöka isolera Kuba, vilket dock inte nått den snabbare. framgång USA hoppats på. Kuba har idag välutbyg- Datorklubbarna är anslutna till ett in­hemskt In- gda handels- och diplo­matiska förbind­elser med de tranet och ansluts nu successivt till Internet. Kun­ flesta länder i världen. Av FN:s 193 medlemsländer skap­erna i att använda datorer (vilket ju är en för- (år 2014) har Kuba diplomatiska förbindelser med utsättning för att kunna använda Internet) sprider 187 och dess­utom med Palestina, Västsahara och sig som en löpeld. Kurser i elementär datoranvänd- Vatikan­staten. Kuba är också medlem i och deltar ak- ning ordnas på klubbarna. Det finns olika kurser för tivt i många FN-organisationer som FAO, FN:s råd att lära sig olika program: ordbehandling, kalkyl­ för mänsk­liga rättigheter, UNESCO m.fl. Kuba är program, bildhantering osv, och natur­ligtvis även och har alltid varit en drivande medlem i Allians­fria kurser i att bygga hemsidor. Kurs­erna är gratis och rörelsen (se sida 13). är öppna för alla kubaner, även för synskadade. Da- Tillsammans med Vene­zuela är Kuba initiativ- torer används i skolundervisningen, och inget barn tagare till sam­arbets- och handelsavtalet ALBA i på Kuba be­höver växa upp som “dator­analfabet”. Latin­amerika (se sid 66). 2002 grundades IT-högskolan UCI – Universidad de År 2011 bildades CELAC, Latinamerikanska las Ciencias Informáticas – i Havanna. I september och Karibiska Gemenskapen, där samtliga 33 sta- 2006 hade UCI över 10 000 elever. ter i Latin­amerika och Karibien är medlemmar (se Vad gäller tillgången till datorer och Internet sid 67). Kuba har mycket vänskapliga kontakter med på Kuba påverkas den också i mycket hög grad av fattiga länder i Asien, Afrika och Latinamerika, och USA:s blockad. Några exempel: genom årens lopp har över 100 000 kubanska läkare, sjuksköterskor och lärare bidragit till utvecklingen i o Det är förbjudet för USA-medborgarna att skänka dessa länder av folkhälsa och läs- och skrivkunnig­ datorer eller annan tek­nisk utrustning till Kuba, het samt gett bistånd vid akuta katastrofsituationer något som organisationen Präster för Fred (se sid som jordbävningar och översvämningar. 10) trotsat upprepa­de gånger. Kuba har diplomatiska förbindelser med alla o I april 2003 nekades den humanitära organ­ europe­iska länder utom Albanien. Men det är i Eu- isationen USA/Cuba-INFOMED i Kali­fornien ropa som USA på senare tid har lyckats bäst med si- att donera 423 datorer till kubanska sjukhus för na isoleringsförsök. Den 2 december 1996 antog EU deras medicinska informationsnätverk.

KUBA har USA inte lyckats kuva 7 Desinformation, demonisering, isolering 49 den s.k. gemen­samma ståndpunkten om Kuba (se sid gram och blev det land som bäst uppfyllde Fram- 68). stegsalliansens mål. Folken kunde inte undgå att gö- USA:s politik för att isolera Kuba var mycket ra jämförelser. Under 70-talet började flera latiname- medveten redan från de första åren efter revolutio- rikanska och karibiska länder – påverkade av tryck nens seger. Det första steget var att förmå övriga län- under­ifrån – återuppta de diplomatiska förbindel­ der i Latinamerika och Karibien att bryta förbindel- serna med Kuba. serna med Kuba. 1960 fördömde och hetsade USA Till att börja med återupptog Chile för­bind­el­ mot Kuba i OAS för att landet tog emot utveck­lings­ serna med Kuba efter Salvador Allendes seger i pre- bistånd från Sovjetunionen.1 sidentvalet 1970, men de bröts lika fort efter militär- Nästa steg var president Kennedys “Fram­stegs­ kuppen 1973. 1972 åter­upptog Barbados, Guyana, allians” (Alliance for Progress) som pre­sen­terades Jamaica samt Tri­ni­dad och Tobago förbindelserna, på OAS-konferensen den 8 augusti 1961 i Punta del alla nära grannar till Kuba. 1973 följde Argentina, Este, Uruguay. Kuba deltog, företrädd av Ernesto 1974 Panama och Venezuela och 1975 Colombia. Che Guevara. Han upp­manade de latinamerikanska I mars 1975 höll Alliansfria Rörelsen sitt första och kari­biska länderna att ena sig mot det imperia­ latinamerikamöte i Havanna. Kuba var drivande i listiska USA. denna rörelse, och detta Havanna­möte blev en myck- Men USA hotade länderna med att minska deras et viktig markering­ av Kubas betydelse i Alliansfria exportkvoter till USA och lockade med utvecklings- rörelsen. pengar från Framstegsalliansen och lyckades isolera En annan viktig händelse år 1975 var Sveri­ Kuba. Latinamerikas och Karibiens länder förespeg- ges statsminister Olof Palmes besök på Kuba. Det- lades en ljus framtid om de såg till att inte bli influe- ta var det första statsbesöket på Kuba av en leda- rade av det “kommunistiska och sovjetstödda Kuba”. re från Västeuropa. Det inne­bar ett första nederlag I slutet av 1961 bröt Venezuela och Colom­bia de för USA:s isolerings­politik. På OAS-konferensen diplomatiska förbindelserna med Kuba, och den 31 i juli 1975 beslöt organisationen med 16 röster mot januari 1962 uteslöts Kuba ur OAS. Under de följan- tre att upphöra med sina sanktioner mot Kuba. Det de åren bröt i stort sett alla med Kuba, utom Mexiko var militär­diktaturerna i Chile, Uruguay och Para­ och Bolivia. I juli 1964 röstade OAS för “avslutan- guay som röstade mot. Men USA röstade för att hä- de av alla handels- och diplomatiska relationer med va sanktion­erna. Det var ändå bara att konstatera att Kuba”. knappast några länder tillämpade dem. Beslutet 1962 Trots de ca tio miljarder dollar som USA genom om Kubas ute­slutning från OAS låg dock fast än- Framstegsalliansen pumpade in i Latin­­­­amerika un- da till 2012. Kuba har aldrig ansökt om återinträde i der åren 1962–67 gjorde länd­er­na inte de framsteg OAS, och med CELAC:s bild­ande 2011 hade organ- som propagandan hade utmålat: demokrati, sociala isationen spelat ut sin roll. reformer, utplåning av analfabetismen, jordreformer. Under 1970-talet växte också solidariteten med Till Framstegsalliansens miljarder kom lika sto- Kuba i västvärlden, även i USA, vars solidaritets­ ra investeringar av USA-bolag som var de som drog rörelse sänt sin första arbetsbrigad Venceremos till nytta av allianspengarna, och resultatet blev en ök- Kuba 1969. Första Nordiska Brigaden, med deltaga- ning av statsskulden i Latinamerika. Jordreformerna re från de nordiska länderna, kom till Kuba som­ma­ kunde inte genomföras, eftersom de rika jordägar- ren 1970. na mot­arbetade dem. Alfabetiseringen lyckades bara Under senare delen av 70-talet utvecklade Kuba delvis. Istället för att stödja demokrati gav USA stöd sina kontakter med länderna i Afrika och Asien. åt militärkupper och de diktaturer de ledde till, som 1979 hade Kuba mer än 2000 hälsoarbetare i 20 oli- i Brasilien i mars 1964 och Dominikanska Republi- ka länder i Afrika, Asien och Karibien. ken i april 1965. USA stödde också diktaturerna i I juli–augusti 1978 hölls den 11:e Världs­ Argentina, Ecuador, Guatemala, Honduras och Peru. ungdomsfestivalen i Havanna med 18 500 dele­ga­ När 1970-talet inleddes hade Framstegs­alliansen ter från 145 länder. Genom denna festival blev den spelat ut sin roll. Den ursprungligen utlovade bi- kuban­ska verkligheten känd för många ungdomar ståndssumman 80 miljarder dollar var fiktion. Fol- runtom i världen. Efter att de själva hade upplevt ken i Latinamerika förtrycktes av militärdiktatu- Kuba och sett med egna ögon kunde de motverka de rer. Fattigdomen var ut­bredd. Hälsovård och utbild- lögner och den desinformation som spreds från USA ning var en möj­lig­­het bara för ett fåtal rika. Samtid­ och dess det kalla krigets bundsförvanter i Europa. igt gjorde Kuba stora framsteg med sina sociala pro- Drygt ett år senare, i september 1979, höll Alliansfria Rörelsen sitt 6:e toppmöte i Havanna och valde Fidel Castro till ordför­ande 1979–1983. Det- 1. OAS, Amerikanska Staternas Organisation, som initi- ta möte, samt valet av Castro, markerade ett starkt erades av USA 1948 och har säte i Washington, kallades av miss­lyckande för USA:s försök att isolera Kuba från Che Guevara för “USA:s kolonialministerium”.

50 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Internationellt solidaritetsmöte för Kuba och De fem Sedan Olof Palmes statsbesök 1975 finns kubanerna 2010, i Holguín, Kuba. Här talar Geoff det en skola i Havanna som uppkallats efter Bottoms, katolsk präst från Storbritannien. honom rörelsens övriga länder. Ett år tidig­are hade rörelsens Prensa Latinas korrespondent Edel Suárez Vene- utrikesministrar haft ett möte i Belgrad, Jugoslavien. gas, som fram till 1987 hade besökt många av rörel- Media i USA rapporterade att inför detta möte tog sens toppmöten och andra möten, rekryterades 1983 USA kontakt med 15 av länderna för att för­söka som agent för CIA.1 Men samtidigt var han agent övertala dem att utesluta Kuba och omintetgöra det Montiel i Kubas säkerhetstjänst. Montiel säger vid ti- planerade toppmötet i Havanna. den för det stora CIA-avslöjandet på Kuba somma- 1977 tillträdde Jimmy Carter som presi­dent i ren 1987: “CIA:s huvudmål för den Alliansfria Rör­ USA, och med honom inleddes USA:s retorik om elsen är att destabilisera den. Mitt uppdrag var att ta brott mot mänskliga rättig­heter, som huvudsak­ reda på vilka motsättningar som fanns mellan län- ligen riktades mot Kuba. Vi har tidigare berört hur derna, och allt som skulle kunna bidra till att bryta USA under flera år med hjälp av hot och utpress- enheten inom rörelsen.” ning mot beroende länder lyckats få igenom resolu- Utvecklingen under 2000-talets början slog de- tioner i FN:s Kommission för Mänskliga Rättigheter finitivt spiken i kistan för USA:s strävanden att iso- i Genève som fördömer Kuba (se sid 44). lera Kuba, när först ALBA bildades och senare CE- CIA har under årens lopp spelat en central roll i LAC, två viktiga steg i det som Kubas nationalhjälte försöken att isolera Kuba och åstadkomma en diplo- José Martí (1853–1895) en gång kallade ”Vårt Ame- matisk blockad. rika”. . Detta startade redan kort efter revolutionens se- ger. Philip Agee som arbetade för CIA under åren 1960–68 har redogjort för de utstuderade försö- ken att driva in kilar mellan Kuba och andra länder i Latinamerika, som Ecuador, Uruguay och Mexico (CIA Diary, Agee 1975). I den härva av CIA-aktioner mot Kuba som av- slöjades 1987 genom Kubas säkerhetstjänst finns exempelvis upptäckten av hur CIA försökt avlyss- Genom att sprida desinformation och na Kubas ambassader i Kanada, Mexico, Sri Lan- propagandalögner och i alla tänkbara sam- ka, Belgien och Moçambique. Som vi har beskrivit i manhang demonisera Kuba har USA efter­ kapitlet om spionage och terror dirigerade från CIA strävat att stärka sin blockad och isolera har en viktig målsättning med detta varit att utså Kuba från omvärlden. Isolerings­politiken splitt­ring mellan Kuba och andra länder för att skapa konflikter på diplomatisk nivå. En speciell måltavla hade framgång under de första 15 åren av för CIA har varit Alliansfria Rörelsens många topp- revolutionen, men har därefter bytts i sin möten och möten i länder i tredje världen, och CIA motsats allteftersom Kubas anseende i har aktivt försökt sabotera rörelsen. tredje världens länder stärkts. Men demoni- seringen och lögnerna om Kuba har stort 1. Prensa Latina – www.prensa.latina.cu – är en latin­ genom­slag i den rika världen, där de stora amerikansk nyhetsbyrå stationerad i Havanna. Prensa La- tina grundades på initiativ av Ernesto Che Guevara och har mediekoncernerna i eget intresse medverkar som mål att vara en alternativ informationskälla av interna- till detta. Den växande solidaritetsrörelsen tionell betyd­el­se. Nyhetsbyrån ger särskild uppmärksam- har en stor uppgift att bidra med en motvikt i het åt att skildra nyheter från den latinamerikanska verk­ ligheten. form av fakta om Kubas verklighet.

KUBA har USA inte lyckats kuva 7 Desinformation, demonisering, isolering 51 8 USA-betald “opposition”

Bilolyckan med Osvaldo Payá dets intressen. Den s.k. politiska opposition som gör detta kan överallt vänta sig att bli åtalad och dömd. I Sommaren 2012 förolyckades den kände kubanske Sverige har vi haft Stig Wennerström, som spionera- ”dissidenten” Osvaldo Payá i en bil­olycka där sven- de för Sovjetunionens räkning och dömdes till långt sken och kristdemokraten Aaron Modig var inblan- fängelsestraff. Norge hade Arne Treholt. I USA finns dad. Modig var på Kuba för att överlämna pengar till åtskilliga exempel på domar mot USA-medborgare Payá och var på resa med honom i provinsen Granma som samarbetat med och tagit emot pengar av främ- när olyckan inträffade. Bilen kördes av Angel Car- mande makt, även när det inte varit något krigsläge romero från Spaniens högerparti Partido Popular, mellan berörda länder. och Aaron Modig satt bredvid honom i framsätet. I Mot Kuba råder emellertid ända sedan revolu- baksätet satt Osvaldo Payá och ytter­ligare en kuban, tionens seger den 1 januari 1959 ett oförklarat krig, Harold Cepero. Carro­mero höll hög fart och såg med ensidiga krigshandlingar från USA mot Ku- inte varnings­skylten där en grusad sträcka började. ba. I detta krig letar USA efter missnöjda kubaner Carro­mero medgav själv efter olyckan att han inte som det går att knyta till sig genom materiella för- lade märke till varningsskylten. Bilen sladdade av delar, löften om visum till USA etc. De förses med vägen och bilens bakre del slog in i ett träd så att de utrustning och ekonomiska möjligheter att kunna ge båda passagerarna i baksätet omkom. Kubas polis sig till känna, utannonsera sig som ledare för oppo­ publicerade några dagar efter olyckan en utredning sitionsorganisationer (det är i själva verket myck- som visade hur det hela gick till. Men dessförinnan et små grupper som utges för att vara ”organisatio- basunerade världs­pressen ut att det var Kubas säker- ner”) och vädja till omvärlden om stöd för sin verk­ hetstjänst som jagat bilen så att denna olycka inträffat samhet, som omfattar såväl spionage som sabota- och Kuba anklagades för att ha begått politiska mord. ge och terror. USA har även dragit in andra länder i Detta upprepades gång på gång utan att bevis kunde sitt krig och t.ex. samarbetat med svenska Folkpar- presenteras för att olycksbilen varit förföljd. tiets SILC, som också kana­liserar SIDA-pengar till I den mediala uppståndelsen kring olyckan var “oppo­sitionen” på Kuba. Även Kristdemokraternas det få som frågade sig vad det var för slags peng- KIC har ägnat sig åt detta. ar som svensken hade med sig till Kuba. Han kom I mars 2003 arresterades 75 medborgare på dit på turistvisum, men det var inte turism han äg- Kuba. De ställdes inför rätta och döm­des för att nade sig åt. Han har kända band till organisationer ha genomfört aktioner i främm­ande makts intres- i USA som förmedlar pengar till Europa för vida- se i avsikt att skada Kubas självständighet, och för re beford­ran till Kubas ”opposition”. Det är på detta att ha tagit emot pengar för detta. De hade i sin ägo och liknande sätt som USA väljer ut lämp­liga kandi- samman­lagt 100 000 dollar i kontanter när de avslöj­ dater för att skapa en sådan ”opposition”, bestående ades – en oerhört stor summa på Kuba. De dömdes av personer som tar emot betalning och instruktio- till mellan sex och 28 års fängelse. De bevis som la- ner från en främmande fientligt sinnad makt. des fram i rätte­gången var omfattande och utgjordes av foto­grafier, videoband, ljudband samt original­ Samarbete med fientligt brev från kända terrorister och CIA-agen­ter i Miami. sinnad främmande makt Ingen blev dömd för att ha “politiska åsikter”. Istäl- Alla länder har rätt att försvara sig mot fientligt sin- let kunde det bevisas att de hade begått lagbrott som nade utländska makters anslag. Västvärldens länder spioneri och uppmaning till sabotage. De 75 avslöj­ hävdar denna rättighet för egen del, men erkänner ades av Kubas säkerhetstjänst. Tolv säkerhetsagen- inte att Kuba har samma rätt. ter trädde fram och vittnade om hur de hade samlat I alla länder är det straffbart att sam­arbeta med bevis mot de 75 s.k. “dissidenterna”. Bevis och fakta fientligt sinnad främmande makt mot det egna lan- finns publicerade i boken “The Dissidents” – Cuban

52 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se State security agents re­veal the true story, som ut- han fick hjälpa dem. Men det räckte att de jobbade i gavs 2003. en månad och skrev artiklar, sen kunde de gå före i Den irländska journalisten Bernie Dwyer har kön och automatiskt få inresevisum till USA. En rik- dokumenterat detta i filmen Dagen då diplomatin tig journalist stötte Néstor på, nämligen Raúl Rive- dog. Filmens namn syftar på den slags antidiploma- ro. Rivero hade emellertid problem med alkohol och ti som USA-diplomaterna på intressekontoret i Ha- fick behandling inom sjukvården. Men därefter köp- vanna har ägnat sig åt och som intensifierades hösten tes han upp av USA och deponerade tusentals dollar 2002 när James Cason tillträdde som chef på konto- där. Rivero som frigavs 2004 bor numera i Spanien. ret. Att stödja dissidenter ska inte ingå i en diplomats verksamhet. En diplomat får inte försöka undergräva regeringen i det land han/hon tjänstgör. Det är inte acceptabelt, det sägs mycket tydligt av Wayne Smith, Reporters sans Frontières som var chef för intressekontoret på 70-talet under Reportrar utan gränser, RUG Carters administration.1 Reportrar utan gränser bildades 1985 och har Alla de 75 som arresterades år 2003 har senare avdelningar i flera europeiska länder, även Sverige. frigetts och en del av dem har utvandrat till Spanien. RUG har anklagat Kuba för brott mot press- och yttrandefrihet, och har drivit en desinformations­ “Oberoende” journalister kampanj, bl.a. om att Kuba skulle ”censurera 37 av de 75 “dissidenterna” på­stod sig vara journa­ Inter­net”. lister. Men bara fyra av dem hade studerat journalis­tik. RUG tar emot ekonomiska bidrag från NED, Däremot var en av Kubas tolv agen­ter journalist, den National Endowment for Democracy, som får si- då 82-årige Néstor Baguer Sánchez Galarraga, na anslag från USA:s federala budget.2 Den tidig­ med agentnamnet­ Octavio. Han hade ingått i “dissi- are ledaren för RUG, Robert Ménard, sa: ”Det är dentrörelsen” under tio år och hade an­svar för “Kubas sant att vi tar emot pengar från NED, och vi ser oberoende press”. Han bild­ade också “Föreningen det inte som något problem.” RUG har också nära för oberoende journalis­ter” och prisades i Miami kontakter med den USA-kubanska extrem­högern för detta, liksom av Report­rar utan gränser. Genom i Miami, där Ménard har talat på regeringsfinan- dessa kontakter fick Néstor, alias agent Octavio, in- sierade Radio Mambis pro­pa­gandasändningar blick i hur pengar slussades in till “oppositionen” på mot Kuba. Ménard av­gick från RUG 2008. Kuba inte bara från USA utan också från Frankrike, RUG:s kampanjer mot Kuba finansieras och Spanien och – Sverige. Néstor började arbeta för den stöds också av reklambyrån Saatchi & Saatchi kände “dissidenten” Elizardo Sánchez och upptäckte i USA, dotterbolag till media­koncernen Publi- hur han, som offentligt brukade förklara att han ald- cis. Förutom RUG, som är gratiskund, har Publi- rig tagit emot pengar från USA, visst tog emot dem cis en rad välkända kunder som McDonalds, Dis- om de skickades via Europa. Det mesta av pengarna ney, Coca-Cola, USA:s armé (!) och romföretaget kommer via Sverige, Frankrike och Spanien, så Eliz- Bacardi (som har mer än ett finger med i spelet ardo har aldrig haft ont om pengar. Av spanska am- när det gäller att planera och genomföra terror­ bassaden fick han mat och dryck attacker mot Kuba). Saatchi & Saatchi stod bak- för ca 100 dollar i månaden, om den PR-kampanj som förde Margaret That- inklusive fina viner, konjak och cher till makten. whisky. Se vidare i kapitlet om RUG har också medgett att USA:s intresse- exilkubaner och “dissidenter” i kontor i Havanna ger bistånd till de s.k. dissiden- boken Kuba – en annan värld är terna på Kuba. möjlig. Svensk-Kubanska Föreningens Tidskrif­ten Néstor berättade vidare om Kuba håller ett öga på RUG och har i flera artik- sina kontakter med de “obero- lar avslöjat organisationens sanna natur. Se t.ex. ende journalisterna” på Kuba. nr 4/2006. De var knappt skrivkunniga,

1. Enligt Wienkonventionen 1961 representerar diploma- 2. NED skapades 1983 under Reagans administration på ter sin egen stat i den mottagande staten. Enligt artikel 3 d initiativ av den dåvarande chefen för CIA, Bill Casey, för ska de inom ramen för mottagarstatens lagar informera sig att ta över CIA:s hemliga aktiviteter i det civila samhället. och vidarebefordra rapporter om utvecklingen till sin egen Som Allen Weinstein, den man som drog upp statuterna för stat, och enligt 3 e ska de främja vänskapliga relationer NED medgav flera år senare: ”Mycket av det vi gör idag med mottagarstaten i syfte att utveckla ekonomiska, kul- var det som CIA gjorde i hemlighet för 25 år sedan.” turella och vetenskapliga kontakter.

KUBA har USA inte lyckats kuva 8 USA-betald “opposition” 53 Själv tog inte Néstor emot mycket pengar för sök­­ningar, och Odilia och egen del. I de artiklar han skrev som “oberoende” andra i hennes grupp sat- journalist bemödade han sig om en saklig och res- te sig med en Havanna­­karta pektfull stil. Han försvarade sig mot USA:s intresse- och hitta­de på en hel massa. kontor med att han var medlem i Spanska akademin 1994 blev Odilia ordför­ och inte ville bli utesluten därifrån för förolämpande ande i “Partiet för Mänsk­ språk, som t.ex. att Fidel Castro skulle vara diktator. liga Rättigheter” och börja- Han höll sig till det korrekta “Kubas president”. På de skriva rapporter om brott USA:s intressekontor tyckte de att det var konstigt. mot mänskliga rättigheter på “Hatar du inte Fidel Castro?” undrade de. Nestor Kuba. Dessa gick raka vägen svarade att han hade ingen anledning att hata Castro. till USA:s utrikesdeparte- De “oberoende” journalisterna hade täta kon- ment utan att så mycket som takter med USA:s intressekontor som talade om för ett komma ändrades. dem vad de skulle skriva. Vad de “mentalt efterbliv- Odilia fick god inblick i “dissidenternas” inre na pseudojournalisterna skulle skriva” som Néstor stridigheter och maktkamp, deras girig­het till USA:s uttryckte det. Men allt skulle kollas av intressekon- pengar och andra gåvor och hur de intrigerade och toret, så att deras alster inte innehöll något som var lurade varandra. Hon avslöjade deras fåfänga och polit­iskt olämpligt. Dessa “journalister”, som beskyl- hur de visade upp en fasad av enkelhet utåt, men i ler Kuba för censur, under­ordnade sig villigt USA:s hemlighet vräkte sig i lyxigt leverne. Hon beskri- censur. ver hur gåvor delades ut på intressekontoret, till en De tolv kubanska agenterna som infiltre­rade början genom rena huggsexor, där alla för­sökte läg- “dissidentrörelsen” arbetade så över­tygande att de ga beslag på så mycket som möjligt. Senare portion­ till och med lurade varandra när de möttes i sina res- erades gåvorna ut på ett mer ordnat sätt. Det var bär- pektive roller. Néstor blev mycket förvånad när han bara datorer, radio­apparater, kameror, videokameror, upptäckte att den stenhårda kontrarevolutionären ficklampor, telefoner, lyxmatvaror m.m. Odilia Collazo Valdés egentligen var agent Tania i Odilias möjligheter att agera Kubas säkerhetstjänst! som kontra­revolutionär stärk- tes av att hennes far, som dog Andra exempel från 1988, hade varit känd som “po- “dissidentbranschen” litisk fånge”. Fadern hade avtjä- nat sex år i fängelset La Cabaña I boken “The Dissidents”1 finns flera exempel på hur i Havanna mellan 1963 och USA har drivit på och försörjt s.k. dissidenter med 1969, för landsförräderi. Som pengar, gåvor och tek­nisk utrustning. Målet har va- landsförrädare blev han betrak- rit att skapa “oberoende” grupper av olika slag som tad ända fram till sin död, ock- journalister, bibliotekarier, konstnärer, jordbrukare, så av sin egen familj, där Odilia Odilia Collazo apo­tekare, till och med läkare. USA stöttar också alla var äldsta barnet. Först 2003 fick som kan tänkas bli ledare för påhitt­ade opposition- Odilia av Kubas säker­hets­tjänst veta att fadern inte spartier, fackfören­ingar eller grupper som säger sig hade varit landsförrädare, utan tvärtom hade gått in i bekämpa brott mot mänskliga rättigheter. Ett pro­blem den rollen för att kunna genomföra sitt farliga arbete för USA är emellertid att de flesta stjärnor som tänds i säkerhetstjänsten. på denna dissi­denthimmel inte är inställda på ett ar- bete på lång sikt, utan bara vill skaffa sig meriter för Pedro Luis Véliz Martínez är läkare och arbetar ett inresevisum till USA. Omsättningen av “dissident- på ett sjukhus i Havanna. 1996 bodde han granne er” är därför ganska stor, liksom omsättningen av det med ingenjören Rafael Santiago Montes, som i Radio otal namn­givna “partier” eller grupper som passerar Martí hade anklagat Kuba för brott mot mänskliga revy och sedan försvinner när ledaren fått sitt inre- rättigheter. Genom kontakten med Rafael Santiago sevisum till USA. Det förekom en tid även att falska intyg om oppositionell verksamhet godtogs när visum 1. Bokens titel ”Dissidenterna” inom citations­tecken är beviljades, innan det gick upp för tjänstemännen vid värd en kommentar. I sitt förord skriver utrikesminister USA:s intressekontor att vissa kubaner tjänat grova Felipe Pérez Roque: ”Enligt ord­boken är en dissident en person som intar en av­vikande uppfattning. Att vara dis- pengar på att fabricera sådana intyg. sident är att vägra underordna sig en allmän doktrin, tro Odilia Collazo Valdés är en av de kubaner – agent eller upp­förandekod. Det gör mig övertygad om att det är Tania – som trädde fram 2003 och berättade om sitt vi som är de verkliga dissidenterna. Det är Kubas folk som arbete bland “dissidenterna”. har dristat sig att markera en avvikande uppfattning gente- mot den allmänt uttalade ståndpunkten att Kuba ska vara Odilia tog sina order direkt från perso­nalen på USA:s koloni och inte en självständig nation.” USA:s intresse­kontor. De behövde opinionsunder­

54 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se fick Pedro Luis inblick i “Liberala Demokratiska Partiet” (Partido Liberal Democrático Cubano) och även i “oberoende” läkargrupper. Så småning­om (när den tidigare ledaren gett sig iväg för gott till USA) blev Pedro Luis ordförande för det “oberoende” “Kubanska läkarsällskapet”. Men i Kubas säkerhets­ tjänst var han agent Ernesto. Han berättar i “The Dissidents” hur mediciner till “oberoende” apotek smugg­lades in från USA. Idén var att förse dessa apo- tek med mediciner som det, på grund av blocka­den, inte fanns god tillgång till på Kuba. Därmed skulle den kubanska hälsovården miss­krediteras. Det var Aleida Godínez Alicia Zamora inte några mediciner som hade livsviktig betydelse, men ändå sådant som det alltid finns behov av, som huvudgatan. Hon blev helt chockerad och meddelade t.ex. smärtstillande och inflammationshämmande naturligtvis sin kontakt inom säkerhetstjänsten. Alla medel. Pedro Luis berättar också om en plan att låta greps, även Aleida själv. Denna ”repressiva aktion” sjuka kubanska barn få åka utomlands för kirurgiska fördömdes genast i tid­skriften Disidente, som publi- ingrepp, en slags operation Peter Pan, fast med sju- ceras i Puer­to Rico. ka barn. Men det fick inte vara kroniskt sjuka barn, Inom “Kommittén för mänskliga rättig­heter” eller andra verkligt svåra fall eller sådana som krävde stötte Aleida på tillverkningen av falska intyg som lång efter­vård. De barn som Pedro Luis rekommen­ bevis för ”oppositionell verk­samhet” vid ansökan derade, bl.a. en liten hörselskadad flicka, var alldeles om visum till USA. Aleida skrev själv många sådana för sjuka för att passa in i “Peter-Pan planen”. De fick intyg, alltid i samarbete med sina chefer i säkerhets­ vård på Kuba istället, och “planen” rann ut i sanden. tjänsten, för att ge människor möjlighet att resa till (Se not sid 45 om hur Pedro Luis skrev USA:s reso- USA. Det var inga verk­ligt oppo­sitionella, utan de lutionsförslag mot Kuba 2002 i FN:s Kommission för ville resa av familje­skäl. Mänsk­liga Rättigheter.) Genom sitt arbete i kommittén kunde Aleida Aleida Godínez Soler började sin bana inom motverka tendenser till sabotage, vålds­aktioner och Kubas säkerhets­tjänst redan 1979 när hon fortfarande terror mot civilbefolkningen och istället styra in var studerande. Verklig infiltratör – som agent Vilma den mot att författa peti­tioner och dylikt. Bland an- – i den ”oberoende” verksamheten blev hon när hon nat såg hon till att publicera och sprida en utskrift av gick med i “Kommittén för mänskliga rättigheter” FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 1992. Hon bodde då i Ciego de Ávila på centrala Aleida utvecklade vänskapsband med diplo­ Kuba och arbetade som ekonom på ett byggmateri- materna på USA:s intressekontor i Havanna. De vil- alföretag. Aleida fick kontakt med flera medlemmar i le framförallt ha information om Kubas spiran- den ”oberoende” verksamheten i Ciego de Ávila och de turist­industri, men också om andra sektorer i nä- även i Havanna. Hon fick möjlighet att rapportera di- ringslivet. Detta gav hennes överordnade i säker- rekt genom Radio Martí, vilket gjorde henne känd hetstjänsten ett hårt arbete att sätta ihop lämplig i ”dissidentkretsar” och gav henne kontakt med ett information. På intressekontoret mötte hon också flertal grupper, bland dem Osvaldo Payás Movimien- diplomater från Europa, även från Sverige, som till- to Cristiano Liberación (“Kristna Frihetsrörelsen”). hörde dem som gjorde de värsta utfallen mot Kubas Aleida togs emot med öppna armar. Hon sågs som en regering. ny kraft för verksamheten utanför Havanna. Aleida 2001 kom Aleida i kon­takt med Alicia Zamora gav dem vad de ville ha – med hjälp av Kubas säker- Labrada, som var chef för Lux Agency för publi­ hetstjänst! Hon blev ledare för flera organisationers cering av tidskrif­ter, med bas i Miami. Men sam­ lokala grupper i Ciego de Ávila. tidigt var hon också agent Xiomara i Kubas Aleida berättar att “Kristdemokratiska rörel­sen” säkerhets­tjänst. Alicia började spionera på Aleida i Ciego de Ávila hade elva med­lem­mar, varav åt- och situationen blev ohållbar. Aleida arrangerade ta var inställda på att lämna landet och senare ock- ett möte, och när Alicia kom dit såg hon sin chef in- så gjorde det. Av de tre som var kvar var det en – om säkerhets­tjänsten där, samma person som ock- som Aleida senare upptäckte – som också arbetade så var Aleidas chef. Då började hon gråta, och alla för Kubas säkerhets­tjänst. Den största gruppen var tre kramade om varandra. Därefter arbetade de till- “Kommittén för mänskliga rättigheter”, som hade sammans, och Alicia blev engagerad som fotograf 15–20 medlemmar, som alla senare lämnade Kuba. av USA:s intresse­kontor för att fotodokumentera all 1994 fick Aleida reda på planer att placera ut dissident­verksamhet. Många av fotogra­fierna i boken bomber i staden Ciego de Ávila utmed den livfulla ”The Dissidents” har tagits av Alicia.

KUBA har USA inte lyckats kuva 8 USA-betald “opposition” 55 Aleida och Alicia berättar också i Bernie Dwyers sam­arbetade med den aggressiva makt som dokumentärfilm Dagen då diplo­ma­tin dog om sin vill utplåna vårt folk. Men man kan aldrig hemliga verksamhet i hjärtat av Kubas ”opposition”. säga, att för att försvara oss använde vi oss I denna film skildras några känslo­samma scener av samma metoder som dem som angrep oss.” när agenter som länge upp­trätt som fiender till Kubas revolution plöts­ligt träder fram och berättar sanning- en. De hade uppoffrat mycket i sina relationer med familj, vänner och arbets­kamrater när de agerade som kontrarevolutionärer. Efter avslöjandet kunde de få tillbaka normala relationer igen. I förordet till boken “The Dissidents” skri­ ver Kubas dåvarande utrikesminister Felipe Pérez Roque: “Ingen kan någonsin säga att Kubas revolu- tion försvarades genom mord eller kidnap- USA slussar in – direkt eller med hjälp av ping eller tortyr för att få fram erkännanden. organisationer i Europa – stora resurser till … Men revolutionen har använt metoden att personer på Kuba som USA tror kan vara infiltrera fienden och har använt sin intelli- villiga att samarbeta. USA:s diplo­mater ar- gens, sitt skarpsinne och förtäckta agerande, betar ogenerat öppet i syfte att utså splitt­ring, dock inom de gränser revolutionen ålagt sig misskreditera Kubas folkmakt och skapa en i respekt för fiendens integritet, både fysiskt inhemsk opposition som uppmanas­ utföra och moraliskt. Man kan säga att Kuba har til- lämpat sina lagar med den rätt en nation har sabotage och terror. Som mot­åtgärd har som måste försvara sig. Sträng och rigorös Kuba tvingats till en omfatt­ande infiltrations­ rättvisa har ut­övats, men hela tiden helt enligt verksamhet för att avslöja de falska diplo- landets institutioner och lagar, mot dem som materna och bekämpa detta lands­­förräderi.

56 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 9 Bushplanen – förebådar krig mot Kuba

Colin Powells rapport, maj 2004 2004. Den undertecknades av presi­dent George W. 2 “I mer än fyra årtionden har Fidel Castros Bush den 20 maj samma år. destruktiva politik i hemlandet och utomlands Powellrapporten beskriver Kuba som en av värl- orsakat stora umbäranden för det kubanska dens hårdaste dikta­tu­rer, en tyrannisk regim som folket. Han har syste­matiskt undergrävt de de- utövar konstant förtryck. Det civila samhället be- mokratiska principerna och Kubas brinnande skrivs som svagt och splittrat, befolkningen lider un- nationella stolthet, förstört dess ekonomi, ver- der fattigdom och ohälsa. Samtidigt erkänner rap- kat samhällsomstörtande bland Kubas gran- porten att kuban­erna har en “god grundutbild- nar och satt igång blodiga militära expedi- ningsnivå” (“The Cuban people are educated to a tioner runt om i världen.” good basic stand­­ard”). Hoppfullt är, enligt rappor- ten, att männi­skor “trots castro­regimens förtryck” Förefaller det bekant? Ja, kanske om man gör tanke- visar goda tecken på att vilja utveckla en sann entre­­ experimentet att byta ut “Fidel Castro” mot USA:s prenörs­anda. Men Kubas ekonomiska och sociala­ presidenter och “Kuba” mot USA. Blodiga militära utvecklings­möjligheter under Castro beskrivs som expeditioner, för att inte nämna regelrätta invasions­ tröstlösa. Folkets hälsa och mat­­­försörjning försäm- krig från USA, finns det många exempel på. Inte minst ras. Ekono­min fun­gerar inte, det råder bostads­brist, har Kuba fått uppleva detta. Men citatet ovan står som infra­­struk­tu­ren faller sönder och miljö­­förstör­ingar­ första stycke i inledningen till en rapport författad på na på­skyndar försäm­ring­arna av vatten­försörjning, uppdrag av USA:s president George W. Bush. Den avlopps­hante­ring och energi­försörj­ning. handlar om hur blockaden mot Kuba ska skärpas, så Allt detta ska avhjälpas med stöd från USA. att ett regimskifte blir följden – rapporten förebådar Lösning­en är övergång till marknads­ekonomi med krig mot Kuba. Den är bemängd med direkta fel och en stor privat sektor där “entre­prenörs­andan” kom- förvrängningar för att rättfärdiga angreppen på Kuba. mer till sin fulla rätt. Men först måste Castros re- I oktober 2003 tillsatte president George W. gim ersättas med en provisorisk övergångsregering, Bush Commission for Assistance to a Free Cuba – som enligt statuterna i Helms-Burtonlagen tar itu Kommissionen för stöd till ett fritt Kuba, och i maj med föränd­ringsprocessen. Här ingår också att till 2004 lade kommissionen fram denna ca 450 sidor de forna ägarna i USA återlämna all deras f.d. egen- långa rapport i avsikt att “påskynda övergången till dom som Kuba nationaliserade efter den första janu- demokrati på Kuba”. ari 1959 (§207 i Helms-Burton­lagen). Kommissionen bestod av ett hundratal företräd­ Ett stort tidigare USA-ägt markområde är nu be- are för USA:s regeringsorgan inom alla olika sam- byggt som förort till Havanna, med tusen­tals boen- hällssektorer, uppdelade i fem arbetsgrupper för att de i nya bostadshus, skolor, sjuk­vårdskliniker, fabri- under ordförandeskap av USA:s utrikesminister: ker etc. All denna mark ska enligt Helms-Burtonla- o Påskynda Kubas övergång (Kapitel 1 i rapporten) o Tillgodose basbehov inom hälsa, utbildning, bostäder och sociala tjänster (Kap 2) 1. Colin Powell var utrikesminister i USA 21 januari o Upprätta demokratiska insti­tutioner, res­pekt för 2001 – 26 januari 2005 under president George W. Bush. mänsk­liga rätt­igheter, lagar, natio­nell rättvisa 2. Den 20 maj är den dag som högerextremistiska USA- och för­soning (Kap 3) kubaner firar som Kubas självständighetsdag. Då åsyftas o Upprätta institutioner för en fri ekonomi (Kap 4) den 20 maj 1902, då Kuba ockuperat av USA:s trupper tvingades underteckna en grundlag i USA:s smak med o Modernisera infrastruk­tur och bekämpa miljö­ det beryktade Platttillägget som bl.a. gav USA rätten att förstöring (Kap 5 och 6) intervenera militärt närhelst USA-medborgares intressen Colin Powell1 offentliggjorde rapporten den 6 maj ansågs hotade. 20 maj är inte en dag som kan anses mar- kera “Kubas självständighet”.

KUBA har USA inte lyckats kuva 9 Bushplanen – förebådar krig mot Kuba 57 gen åter­läm­nas i USA-ägo, även alla nya bygg­nader en tredjedel av väljar­kåren avstod från att rösta. Än- och an­läggningar som kubanerna uppfört där. då var det för USA ett förhållandevis högt valdeltag­ Men inte ens under den provisoriska över­gångs­ ande. regeringen kommer USA att släppa efter på block- Nedan följer, konkret, kapitel för kapitel, vilka aden. Inte förrän hela det kuban­ska samhället har rekommendationer och åtgärdsförslag Colin Powells stöpts om i “Made in the USA”-formen kan detta rapport innehåller: ske. Powellrapportens beskrivning av Kuba är olog­ Kap 1: Påskynda Kubas övergång isk. Kubanerna tillerkänns en “god grund­­utbild­ Enligt Powellrapporten kommer USA att: nings­nivå”, men hur kan folk med denna goda ut- o Tillföra ytterligare 29 miljoner dollar (som til- bildningsnivå finna sig i att i decen­nier utsättas för lägg till det pågående Kuba-program­mets bud- diktatoriskt förtryck? get på sju miljoner) för att finansiera USA-vänlig Sanningen är att Kubas samhälle ger alla inte verksamhet på Kuba, exempelvis “oberoende” bara en god grundutbildning, utan även till­gång till bibliotek, “oberoende” journalister etc. högre utbildning helt gratis, liksom hälsovård av hög o Skapa en permanent flygburen plattform för pro- standard, också helt gratis. pagandasändningarna Radio Martí och TV Martí Kubanerna väljer sina representanter på natio­ över Kuba. nell-, provins- och kommunal nivå i fria, hem­ liga personval. Val hålls med två och ett halvt års o Hjälpa NGO:er (icke regeringsanknutna organ- mellan­­rum på kommunal nivå och med fem års mel- isationer) i andra länder att belysa brott mot lanrum på nationell nivå. Över 90 pro­cent av de röst- mänskliga rättigheter på Kuba, detta för att bl.a. berättigade deltog i valet till national­församlingen i avskräcka från turism till Kuba. februari år 2013, och val­resultatet var då, liksom un- o Begränsa studieresor i vetenskapligt eller kul- der tidigare val, att över 90 procent står bakom de turellt syfte till Kuba om de inte direkt stödjer folk­valda församlingarna. Pengar i plånboken på USA:s politiska mål (detta drabbade t.ex. de uni- Kuba spelar ingen roll om man ska bli nomi­nerad i versitet i USA som haft veten­­skapligt utbyte med valen, utan det är grannarnas och arbets­kamraternas Kuba). förtroende som är avgör­ande. o Bekämpa alla som för in hårdvaluta till Kuba. I USA spelar däremot pengar en viktig om in- o Begränsa USA-kubaners resor för att besöka te avgörande roll i politiken. Valkampanj­erna är en familjemedlemmar på Kuba – resor som också kapplöpning mellan dem som kan uppbåda flest mil- kräver speciella tillstånd – till en gång vart tredje joner dollar till sin kampanj. Stora pengar, men ock- år. Med “familjemedlemmar” menas då endast de så fusk av olika slag, parat med svågerpolitik och in- allra närmaste, inte t.ex. syskonbarn eller kusiner, triger tillhör vardagen i USA:s politiska liv. och vid besöken begränsas tillåten utförsel av Valkampanjen mellan republikanernas George valuta från tidigare 164 dollar till 50 dollar per W. Bush och demokraternas Al Gore år 2000 har dag. (Detta genomfördes och visade sig motverka beskrivits av USA-journalisten Greg Palast i bo- sitt syfte, varför Obamas administration senare ken The Best Democracy Money Can Buy (Den bäs- lättade på reglerna.) ta demokrati som kan köpas för pengar). Palast be- skriver hur George W:s bror Jeb Bush, som då var o Förbereda tillämpningen av kapitel III i Helms- guver­nör i Florida, såg till att stryka 57 700 röst­ Burtonlagen. berättigade från vallängderna i Florida. Det var till o Tillämpa kapitel IV i Helms-Burtonlagen i syfte största delen mörkhyade, sådana som kunde an- att avskräcka utländska investerare från Kuba. tas i större utsträckning stödja Al Gore i valet. Valet o Undersöka hur hårdvaluta rör sig till och från vanns av George W. Bush med knapp majoritet tack Kuba för att därmed ekonomiskt kunna snärja vare detta och annat fiffel. Speciella företag hade tjä- kubanska statsägda företag. nat miljonbelopp – betalat av staten Florida – för att o Tillföra ytterligare fem miljoner dollar för USA:s manipulera vallängderna. diplomatiska verksamhet och information om Man kan också läsa flera historiska exem­pel på Kuba. Här antyds att Kuba har tillgång till forsk­ manipulerade val i USA i boken Market Elections ningsresurser för att framställa biologiska strids- – How Democracy Serves the Rich (Marknadsval – medel. Inter­nationella konferenser ska organ- hur demokratin tjänar de rika) av Vince Copeland, iseras för att sprida denna ”information”. fackföreningskämpe i USA. Bokens titel är talande. o Vidare beskrivs olika sätt att via NGO:er i olika Allt detta gör att USA-medborgarnas för­tro­ende länder slussa pengar till “oppositionen” på Kuba för valen är mycket lågt. Valdeltag­an­det vid presi- och även att fästa uppmärksamhet på “utsugande dentvalet 2012 i USA var 57,5 procent, dvs mer än arbetsförhållanden” på Kuba (vem som skulle

58 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se vara “utsugare” på Kuba lämnas osagt). Kap 3: Upprätta demokratiska institutioner, o Företrädare för regimen på Kuba ska nekas inre- respekt för mänskliga rättigheter, laglighet, nationella rättigheter och försoning sevisum till USA om de är eller har varit inblan- dade i tortyr eller andra allvarliga övergrepp, eller För att uppnå en fredlig övergång till demo­krati ska om de hjälpt flykting­ar komma undan “USA:s USA – om den nya kubanska över­gångsregeringen rättvisa”. (Här förutsätts utan vidare att det önskar det – stödja Kuba att utveckla en professionell förekommer tortyr på Kuba, vilket är en allvarlig civil polisstyrka. Ledarna i den nya regeringen ska anklagelse helt utan grund.) informeras om hur demokrati, beslutsfattande och ett öppet styrelse­skick ska utformas. Vidare ska USA o En samordnare ska tillsättas på USA:s utrikes­ bistå med stöd för att utveckla flerparti­strukturer, departement för att underlätta Kubas övergång till vallagar och för att träna val­funktionärer. Allt detta demokrati. (Så skedde också, när Caleb McCarry förutsätter naturligtvis att en helt ny grundlag utfor- utnämn­des.) mas på Kuba.

Kap 2: Tillgodose basbehov inom hälsa, utbildning, bostäder och sociala tjänster Kap 4: Upprätta institutioner för en fri eko- nomi Enligt Powellrapporten kommer USA att: Detta kommer enligt Powellrapporten att ta tid och o Omedelbart vaccinera alla barn under fem års bli dyrt. Internationella utvecklingsbanken (IDB) och ålder för de vanligaste barnsjukdomarna. (På FN måste enligt rapporten bli viktiga aktörer. Rap- Kuba kan man se affischer med glada barn och porten säger att mönster för hur man ska gå tillväga texten: “Tack herr Bush, men vi är redan vaccin­ finns att hämta i Östeuropa. USA ska arbeta för att erade”. Varje barn vaccineras i förebyggande 1 Kuba åter ska gå med i Internationella Valutafonden syfte mot 13 olika sjukdomar.) (IMF), Världsbanken och OAS (De Amerikanska o Distribuera matvaror till en överkomlig pris­nivå. Staternas Organisation). (Underförstått att undernäring råder på Kuba.

Så är inte fallet. Befolkning­en är vid god hälsa, Kap 5: Modernisera infrastrukturen och snarare än brist­sjukdomar på grund av dålig närings­tillförsel ökar tyvärr s.k. vällevnadssjuk- Powellrapporten konstaterar att eftersom Kuba har domar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.) försummat underhåll och reparationer är infrastruk- turen stadd i förfall. Det nämns dock inte att USA:s o Se till att alla skolor hålls öppna under övergång- blockad har hind­rat inköp av viktiga reservdelar m.m. stiden så att barn och ungdomar inte håller till ute USA ska ge tekniskt stöd för att hejda förfal- på gatorna. (Underförstått att det på Kuba skulle let av vägar, broar, flygfält, hamnar, järnvägar och finnas gatu­barn som är så vanligt i Latinamerika. vagnpark. Samma sak gäller för energi­sektorn och Så är inte fallet. Alla barn går i skolan.) dricksvattenförsörj­ningen. (Till detta ska naturligt- o Få igång allmänna storskaliga anlägg­nings­ vis IMF och Världsbanken bidra med pengar för arbe­ten för att skapa arbetstill­fällen. (Under- projekt enligt mönster från andra länder i tredje värl- förstått att det råder stor arbets­löshet på Kuba, den, dvs till förmån för multinationella företag för vilket inte är fallet. I prak­tiken har Kuba endast utplundring av naturtillgångar.) friktionsarbets­löshet, då personer byter arbete, flyttar etc. När Colin Powell lade fram sin rapport Kap 6: Undersöka och bekämpa var arbetslösheten 2,3 procent. Med alla föränd­ miljöförstöring ringar som under senare tid genomförs på Kuba Powellrapporten skriver: Kubas regering har tillåtit har arbetslösheten ökat något, till 3,6 procent år skogsavverkning och överutnyttjande av jordbruks- 2012.) mark som orsakat försaltning och erosion. Ytvattnet o Ge stöd till småbrukare, kyrkor, fria biblio­tek, är förorenat av obehand­lat avloppsvatten från städer- samhällscentra, media och småföretag­samhet för na, sockerbruk och nickelgruvor. Konstbevattning att uppmuntra den demokratiska övergången. (Så- har sänkt grundvattennivån. Djurlivet har påverkats. dant stöd pågår redan till s.k. “fria” och “obero­ Främmande arter har introducerats som har skadat ende” smågrupper på Kuba som därigenom para- det ekologiska systemet. Turismen påverkar ekologin doxalt mister sin frihet och blir USA-beroende.) negativt. Luftföroreningar med svaveldioxid och par- tiklar orsakar svåra hälsoproblem. Allt detta elände ska givetvis avhjälpas med mil- 1. Kubanska barn vaccineras mot polio, tyfus, stelkramp, jöteknologi och expertstöd från USA. difteri, kikhosta, röda hund, mässling, påssjuka, tuber­ Beskrivningen av Kubas miljöproblem är grovt kulos, hepatit B (smittsam gulsot), haemophilus influenza, felaktig. Beskrivningen motsvarar snarare den rov- meningit B (hjärnhinneinflammation), meningit C

KUBA har USA inte lyckats kuva 9 Bushplanen – förebådar krig mot Kuba 59 drift på naturen som pågår på många håll i USA. En- även “samordnaren för Kubas över­gång”, Caleb Mc- ligt Världsnaturfondens (WWF) årsrapport 2006 Carry deltog. (Living Planet Report 2006) är Kuba enda landet i Ricerapporten varken er­­­sätter eller modi­­fierar världen som har en hållbar utveckling med låg på- P o w e l l ­­­rapporten. Ricerapp ­o r t ­e n u t ­går från Powell ­ verkan på miljön och samtidigt en god välfärd för si- rappor­ten och lägger till ytterligare åt­­gärder för att na medborgare. Nordamerika och EU-länderna re- trappa upp det eko­nom­iska kriget och propa­gan­dan presenterar däremot ytterlig­heter i motsatt rikt- mot Kuba. Rapportens 93 sidor har sju kapitel: ning. (Se Jan Ström­dahls bok: Kubas omställning till 1) Påskynda slutet för Castrodiktaturen ekolog­isk hållbarhet.) 2) Hjälpa kubanerna att tillgodose kritiska humani­ tära och sociala behov Slutsatser om Powellrapporten 3) Hjälpa kubanerna till fria och rättvisa val Slutsatsen av granskningen av Powellrappor­ten, blir 4) Hjälpa kubanerna skapa en marknadsbaserad att den ska bana vägen för en mili­tär invasion. Det ekonomi gäller att framställa “fienden” så att ingen kan tycka annat än att dennes utplåning vore en stor välgärn- 5) Det internationella samfundets roll ing. Det gäller att göra vitt till svart, upprepa lögner 6) Den viktiga roll som utlandskubanerna spelar och förvräng­ningar, det gäller att demonisera Kuba 7) Förberedelser idag för att stödja över­gången och få det internationella samfundet att stämma in i hetskören. Det gäller att särskilt angripa det som med Kap 1: Påskynda slutet för Castrodiktaturen rätta framhålls som revo­lutionens stora landvinning: Rapportens åtgärder för att “påskynda slutet” är människornas hälsa – exempelvis genom att utlova bland annat följande: vaccinering av alla barn i ett “fritt Kuba” – och få det att framstå som om befolkningens hälsa negligeras. o Under två års tid ska 31 miljoner dollar gå till Rapporten är en propagandaprodukt. USA-med­­­ stöd åt inhemska kontrarevolutio­nära grupper (i borgarna har ju nästan ingen möjlig­het att själva re- rapporten kallad “civilsamhället”). Tio miljoner sa till Kuba och bilda sig en egen uppfattning. Det är anslås till stipendier och kurser utomlands för förbjudet, och de som trotsar förbudet riskerar höga särskilt utvalda kubaner, 24 miljoner till propa- böter, ja de hotas t.o.m. av fängelse. gandakampanjer mot Kuba och 15 miljoner till Men USA-propagandan motsägs också av FN- internationella antikubanska projekt, inalles 80 statistik om de s.k. millenniemålen – www.mdgs. miljoner dollar. un.org – som visar att spädbarns­dödligheten på o Intensifiering av den antikubanska kampanjen i Kuba var 4,3 promille år 2012, en lägre siffra än alla media. Sändning av TV Martí via satellit till USA:s 6 promille. Kuba kan också jämföras med Kuba. Stöd till “oberoende” media på Kuba och t.ex. 13,9 promille för Mexico och 56,5 promille för träning av “oberoende” journalister. Satsning på Haiti. Eller med mer än 60 promille på Kuba före re- särskilda TV- och radioprogram för ungdomen volutionen. på Kuba. Kvartalsvisa möten mellan USA:s re- Frustrationen växte bland USA:s makthav­are geringsorgan och de “oberoende” för att utforma som förväntade sig att “övergången” snart skulle in- sändningsstrategier. träffa. Uppenbarligen var inte bara Helms-Burton- o Stärkt ekonomisk blockad, bl.a. genom effektivi­ lagen och alla andra lagar och rapporter, utan även sering av blockadens tillämpning, och sanktioner Powellrapporten, otill­räckliga. Ännu hårdare tag och rättsliga åtgärder mot dem som bryter mot måste till. Efter två år kom så ännu en rapport från blockaden. “Kom­missionen för stöd till ett Fritt Kuba”. o Förbud mot att skicka pengar till Kuba via tredje Den förebådades av regeringen i Wash­ington i land. december 2005, som kungjorde att i maj 2006 skul- le det komma ytterligare en rapport från kommissi- o Förbud mot att utfärda licenser för för­sälj­ning av onen. USA-medier och högern i Miami spekulera- medicinsk utrustning avsedd för vårdcentra som de under ett halvt år om innehållet i den kommande riktar sig särskilt till turister och andra utlän- rapporten, som förväntades komma 20 maj. Maj och ningar. Det inne­bär att Kubas program för att er­ juni 2006 gick förbi, inget hände. Först den 10 juli bjuda medicinsk vård till andra folk ska stoppas. kom den andra rapporten, Ricerapporten. Exempelvis Operation Mirakels alla operationer mot ögonsjukdomar. Condoleezza Rices rapport, juli 2006 o Förbud mot humanitär hjälp till organisationer Den 10 juli 2006 presenterade utrikesminister Con- doleezza Rice1 sin rapport från “Kommissionen för 1. Condoleezza Rice var utrikesminister i USA 27 januari stöd till ett Fritt Kuba” vid en presskonferens, där 2005 – 20 januari 2009 under president George W. Bush.

60 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se på Kuba som Ricerapporten påstår administre- na anklagas för att manipulera sin statistik och för ras eller kontrolleras av Kubas regering. Som att upprätt­hålla en “mytologi om Revolutionens fram- exempel nämns här Kubas Kyrkoråd, Consejo de steg”. Enligt Ricerapporten går alla resurser på Kuba Iglesias de Cuba (CIC), en fristående ekumenisk till regimens förtryckarapparat på befolkningens organisation med ca 45 olika religiösa samfund, bekostnad. Kubanerna påstås lida under livsmedels- även Kubas jud­iska samfund. Mot detta protes- och dricksvattensbrist, allt sämre hälsovård, förfallna terade Kyrkor­nas Världs­råd med säte i Genève. bostäder, kron­isk undernäring och vitaminbrist. Världs­rådet be­skrev USA:s förbud som ett an- Ingen förklaring ges till hur siffror för Kuba i in- grepp mot religiös frihet och en an­märk­­nings­­värd ternationell officiell statistik, exem­pel­vis i FN-organ inblandning i religiösa ange­lägenheter. Världs­ som UNICEF, eller själv­aste Världsbanken, kan ta- rådet uppmanade alla kyrk­liga organisa­tioner att la ett helt annat språk, uttryckt i ständigt minskan- uttrycka sin soli­da­ritet med Kubas Kyrkoråd och de späd­barnsdödlighet och ökande livslängd. UNDP, fram­föra sina protester till USA. UNICEF m,fl, har egna kontor på Kuba och exper- o Förstöra Kubas tillgångar och inkomster utom- ter besöker ofta Kuba för att med egna ögon följa ut- lands och engagera internationella partners och vecklingen på plats. organisationer att bistå med detta. Speciellt ska Vad man kan vara överens med Condo­leezza Kubas nickelexport angripas för att stoppa alla Rice om är dock att den från USA önsk­ade “över- som köper Kubas nickel. gången” kommer att skapa stora sociala problem. Under “övergången” skulle Kubas väl utbyggda häl- o Påbörja tillämpning av Kapitel III och IV i sovård skäras ner och privati­seras, och avgiftsbe- Helms-Burtonlagen. läggas så att de fattiga inte får råd att använda den. o Göra upp en lista över “Castroregimens hand­ Samma­ledes skulle ske med utbildningen. Särskilt gångna män” för att underlätta be­straff­ningen skulle lands­bygden och små samhällen drab­bas. av dem efter “övergången”. De som står på listan Följden skulle bli en inflyttnings­rusch till Havanna, (som, det medges, blir lång) kan inte få visum till och kåkstäder skulle växa fram i städernas utkan- USA om de skulle vilja det, och de får heller inte ter enligt känt mönster från andra storstäder i tred- ta del av förmånerna i “Cuban Adjustment Act”. je världen. Vidare skulle utvecklingen präglas av ar- o Namnen på de kubaner som 1996 sköt ner två av betslöshet, gatubarn, prostitution och narkotikahan- “Bröder till undsättnings” Cessnaplan ska skick- del. Några skulle kunna berika sig, men folkfler­talet as till Interpol. (Nedskjutningen skedde över skulle få mycket försämrade villkor. Kubas luftrum efter varning­ar mot upprepade Ricerapporten framhåller länderna i Öst­europa kränkning­ar av detta luftrum.) som exempel att ta efter. Kubanerna ser dem, och I kapitel 1 hävdas att “diktaturen på Kuba är en de- den chockterapi som genomfördes där, snarare som stabiliserande faktor i regionen och utgör ett hot både avskräckande exempel vars resultat blivit försämrad mot USA:s och Kubas medborgare”. På vilket sätt hälsosituation och förkort­ad medellivslängd. Kuba skulle hota USA beskrivs däremot inte, och inte heller på vilket sätt Kuba skulle vara en “destabi- Kap 3: Hjälpa kubanerna till fria och liserande faktor”. rätt­visa val Vidare konstaterar rapporten att ”sedan 1952 har Flerpartisystem framhålls i Ricerapporten som den kubanerna levt under diktatur, först under Fulgen- enda acceptabla modellen för demo­krati på Kuba. Att cio Batista och sedan under Batistas totalitäre ef- kubanerna under första hälften av 1900-talet levt med terföljare Fidel Castro.” Men ingenting sägs om att sådan demokrati och befunnit den vara otillräcklig Batista var ”USA:s man på Kuba” och att USA öp- beaktas inte. Men i begreppet demokrati måste även pet stod bakom Batistas diktatur, även under kuban­ ligga rätten att välja vilken sorts demokrati man vill ernas befrielse­kamp mot denna diktatur. Folket lev- ha. Kubanerna tog ställ­ning genom folkomröstningen de då under en outsäglig misär och varje protest om sin grundlag 1976. Där fastställdes formerna för slogs ner blodigt och brutalt. Efter revolutionens se- deras eget system för demokrati – folkstyre, folkmakt ger togs Batistas “handgångna män” emot med öpp- – Poder Popular – som är i ständig utveckling och är na armar när de flytt till USA. De har åtnjutit full- grundat på fria hemliga personval och en hög grad komlig straffrihet. av folkligt deltagande i hela det politiska livet, även mellan valen. Och det är inte obliga­toriskt att delta Kap 2: Hjälpa kubanerna att tillgodose i valen på Kuba som det är exempelvis i Argentina kritiska humanitära och sociala behov och Australien. Ändå är valdeltagandet exceptionellt Hela kapitlet är en anklagelse mot Kubas regering­ för högt. Vid valet till national­församlingen år 2013 var att inte tillgodose folkets behov av livsmedel, dricks- valdeltagandet över 90 procent. Läs mer om valen på vatten, hälsovård, bostäder, utbildning osv. Kubaner- Kuba i Svensk-Kubanska Föreningens bok Kuba – en

KUBA har USA inte lyckats kuva 9 Bushplanen – förebådar krig mot Kuba 61 annan värld är möjlig. leda till oro i samhället. “Men kubanerna har goda För att säkra ett system med flerpartival mås- förutsättningar att anpassa sig till sin nya roll som en- te enligt Ricerapporten “pressens frihet åter­upp­ treprenörer i denna ekonomi”. rättas”. Det betyder i klartext att efter “övergång- I klartext betyder detta att Kubas ekonomi ska en” ska västvärldens “fria media” återfå inflytan- omstöpas enligt nyliberalt mönster med ut­försäljning de över Kuba. Dessa media är sammanlänkade och privatisering av statlig egen­dom. Landet ska med det trans­natio­nella kapitalet. I västvärlden har öppnas och utländska intressen ges fritt spelrum. För ägan­det av massmedia – stora dagstidningar, radio att inlemmas som en fullvärdig medlem i den glo- och TV, tidskrifter, bokförlag etc – under de sen­ baliserade ekonomin och på globaliseringens vill- aste åren alltmer koncentrerats till ett fåtal storäga- kor måste Kuba underordna sig långivarnas (Världs­­ re. Ägar­intressena är starkt sam­man­bundna till an- bankens och Internationella Valuta­fondens) krav på dra storföre­tag, bland andra vapen­­industrin (General struktur­anpassning, dvs. ned­skär­ningar i utbildning, Electric, Westing­house etc) liksom underhållnings­ hälsovård och övriga delar av den sociala sektorn. branschen (Disney). Alla serverar samma “story” När så Kubas folk på detta sätt berövats sin egen- och blir alltmer homogena. Media i USA och övri- dom ska övergångsregeringen se till att “arbetarnas ga västvärlden har skapat den bäst underhållna och rättigheter respekteras”. Enligt rapporten har Kubas sämst upplysta publi­ken någonsin. arbetare ingen rätt att bilda fackföreningar efter eget Ramsey Clark, jurist och f.d. justitie­min­i­s­ter i tycke, och de har inte rätt att strejka. president Lyndon Johnsons rege­ring på 1960-talet CTC, de kubanska arbetarnas fackliga federa- har skrivit: tion, bildades 1939 och stred för arbet­ar­nas rättighe- “Det är helt omöjligt att föreställa sig att kap- ter mot det hårda för­trycket under USA:s marionett- italistiska media som kontrollerar nästan allt regeringar. I Svensk-Kubanska Föreningens skrift informationsflöde och de flesta människors Fack­fören­ings­­rörel­sen på Kuba finns en utförlig medvetande om världen någonsin skulle ta redo­görelse för arbetarnas villkor och den fackliga upp de nyckelfrågor som mänskligheten måste federationen CTC:s roll. ta itu med om den ska överleva” (War, Lies and Videotape, se litteraturlistan) Kap 5: Det internationella samfundets roll Nyckelfrågor för mänsklighetens överlevnad är just USA ska utöva påtryckningar på andra länders reger- sådant som får stort utrymme i den kubanska pres- ingar och på internationella organisationer så att de sen som är helt oberoende av de transnationella stor- medverkar till att det blir regimskifte på Kuba. Där företagen. Internationellt sett är Kubas medier de ingår FN:s särskilda organ som UNICEF, UNES- sanna dissidenterna – de som uttrycker de otillåtna CO, FAO, UNDP och andra som OAS och EU, IMF och obehagliga sanningarna och avviker från den och Världsbanken. USA ska också påverka icke homogena linjen i västvärldens media. Kubanerna regerings­anknutna organisationer (NGO:er). är före­gångare i att belysa ojämlikheterna i dagens Alla dessa organisationer ska bidra till värld, där de fattiga länderna belastas med orimliga regim­skiftet och så att kubanerna får tillgång till skuldbördor. Kubanerna har länge talat i klarspråk mat, hälso­vård, utbildning etc, som påstås saknas om de globala miljö­problemen. Kubanerna har visat på Kuba av idag. Vad gäller utbildning föreslås att hur väst­­världens jakt på höga vinster går ut över jor- UNESCO ska bidra till att införa nya läro­medel och dens natur­tillgångar. Men kubanerna inte bara pratar. dator­baserad undervisning. Under­förstått att de nu- De visar sin vilja att förändra världen till en bättre varande läromedlen är olämp­liga och föråldrade och plats att leva på genom sina enastående insatser för inte passar in i det nya samhället under “övergång- hälsovård och alfabetisering i världens fattiga länd­ en”. er. Det är detta som USA till varje pris vill stoppa. Kubanerna har alltså omyndigförklarats och alla Kuba får absolut inte framstå som ett efterföljansvärt deras förvärvade kunskaper under­känts. Men Kubas föredöme. skolsystem har faktiskt vunnit internationellt erkän- nande för dess ena­stående resultat och pedagogis-

ka metoder. Kubanska metoder för alfabetisering an- Kap 4: Hjälpa kubanerna att skapa en marknadsbaserad ekonomi vänds med stor framgång i många länder. Datorer används sedan länge på kubanska skolor. I detta kapitel döms Kubas nuvarande socialis- tiska ekonomi kategoriskt ut som undermålig. Den Kap 6: Den viktiga roll som utlands­ ska ersättas med en marknadsekonomi som snabbt kubanerna spelar ska visa upp viktiga framsteg och ge legitimitet Här listas alla de sätt som utlandskubanerna kan åt övergångsregeringen. Ekonomiska förändring­ göra sig nyttiga under “övergångsreger­ingen” och bi- ar, säger Ricerapporten, blir svåra och kommer att dra med insatser i hälsovård, utbildning, organiser-

62 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se ing av val enligt USA-modell m.m. De måste dock arbete och kultur grundläggande mänsk­liga ha tålamod, manar rapporten, när det gäller att kräva rättigheter som ska skyddas till varje pris. till­baka den egendom som de förlorade genom att Kuban­er finner det ofta egendomligt att utlän- lämna landet efter revolutionen och först invänta “den dsk press insisterar på vissa individers “rätt” fullt legitima, brett representativa, demokratiska re- att ta bort dessa mänskliga rättigheter. Varför geringen vald av Kubas själv­ständiga folk” innan de skulle kubanerna låta en liten, individualis- kan förvänta sig kom­pensation. tisk och egennyttig minoritet ta ifrån dem de USA överskattar här sannolikt utlands­kuban­ rättigheter som de kämpat så hårt för att upp­ ernas vilja att engagera sig och ”göra insatser” för ett nå?” Kuba stöpt i USA-modell. Flertalet har utvandrat av McCarry åkte på rundresor i Europa för att torgföra ekonomiska skäl och byggt upp sina liv i andra län- sin politik och kom även till Sverige i april 2007 och der där de har skapat nya familje- och andra band. i april 2008. Dagens Eko återgav honom okritiskt Många av dem är motståndare till USA:s block- 2007 när han sa: “USA vill demokratisera Kuba, men ad och de påtryckningar som USA ut­övar mot deras kuban­erna måste själva ta kontrollen. Stödet för de- gamla hemland. mokrati är stort, men regimen på Kuba kontrollerar Ett relativt fåtal utlandskubaner, före­trädes­vis allt och befolkningen har inte tillgång till informa- USA-kubaner, tillhör höger­extrema grupper som tion och nyheter. USA:s bistånd (80 miljoner på två har ägnat sig åt terrorism eller annan brottslig verk- år) går till att sprida information direkt till kubanerna samhet. Utöver de mer kända terroristerna finns fle- via TV, radio och Internet, men också via privata ra som kapat flyg­plan eller färjor som de under hot bibliotek och läsestugor som hålls i privatpersoners tvingat bege sig till USA, äventyr som ofta krävt vardagsrum”. Allt enligt Dagens eko som verkligen dödsoffer. Alla dessa går fria i USA, ingen har straf- gjorde skäl för namnet som eko av McCarrys propa- fats. Kapade plan har också beslagtagits av USA. ganda. Vad är det för insatser dessa personer förvän­tas bi- McCarry hade tidigare meriter från USA:s in- dra med? blandning i Latinamerika. Den 28 februari 2004 kidnappades Haitis folkvalde president Jean-Ber- Kap 7: Förberedelser idag för att stödja trand Aristide och utvisades från sitt eget land. övergången McCarry spelade en vik­tig roll i att genomföra det- Detta kapitel summerar upp USA:s pågående “planer- ta led i Haitis s.k. demo­kratisering. På 90-talet ledde ing” för att störta Kubas regering och etablera en McCarry projek­tet “Center for Democracy” i Guate­ “övergångsregering”. Den 2005 tillsatte “övergångs- mala. Han arbetade också för senator Jesse Helms, samordnaren” Caleb Mc Carry gavs en nyckelroll i en av männen bakom Helms-Burtonlagen från 1996. att utvidga denna planering som även skulle omfatta När republikanerna förlorade president­valet andra länder och internationella organisationer. den 4 november 2008 mot Barack Obama, passade State Department, dvs Caleb McCarrys arbetsgiva- Caleb McCarry, re, på att se till att ett kon­trakt på 6,5 miljoner dol- ”övergångssamordnare” lar för att ”stödja regim­skifte på Kuba” gick till det privata företaget Creative Associates Inter­national. Caleb McCarry tillsattes den 29 juli 2005 som ”Cuba Detta var första gången dessa USA-regering­ens an- Transition Coordinator” för att driva genomförandet slag för Kuba-verk­sam­­het gick till ett privat företag, av Bushplanen. Enligt Kommissionen för stöd till ett vilket min­skar offentlig insyn. Såväl företaget som fritt Kuba var hans upp­drag att “gå ut med ett intelli- USAID förnekar att McCarry var inblandad i be- gent, generöst och framförallt respektfullt erbjudande slutet. I novem­ber, kort tid efter presidentvalet, läm- om stöd till Kubas folk”. De vackra orden ska dölja nade McCarry State Department och fick en chefs­ att det handlar om stöd till en handfull landsförrädare befattning hos Creative Associates, där han var kvar som säljer ut sitt land för att nå egna ekonomiska till år 2013, då han tillträdde en led­ande tjänst i se- fördelar. De är djupt föraktade av Kubas folk och natens utrikesutskott. saknar varje form av folkligt stöd för sin verksamhet. Karen Wald, journalist från USA som har bott i Ricerapportens gömda dagordning mer än 20 år på Kuba, skriver i en artikel i Peace Review 1999: I många förskönande omskrivningar om stöd till de- mokratisk övergång, fria flerpartival, marknadseko- “USA:s media påstår ofta att många män nomiska reformer etc döljer Rice­rapporten att hu- och kvinnor i Kubas fängelser är sådana vudsyftet med USA:s kuba-politik är att på alla sätt – som “opponerar sig mot den offi­ciella lin- med våld om så behövs – tvinga fram ett regimskifte jen”. Men vilken är den officiella linjen? På på Kuba. Kuba är mat, hälso­vård, bostäder, utbildning,

KUBA har USA inte lyckats kuva 9 Bushplanen – förebådar krig mot Kuba 63 Med sockersött tal om demokrati driver USA sin kubapropaganda i resten av världen men i syn- nerhet i EU-länderna. Rice­rapporten målade upp en fullkomligt orealis­tisk bild av Kubas verklighet och avfärdade alla revolu­tionens framgångar och det breda folkliga stödet för landets ledning. Rap- porten ignorerade stödet till den fackliga central­ organisationen CTC med kamp­anor sedan 1930-ta- let. Den ignorerade helt den stora uppslutningen i va- len till beslut­ande för­sam­lingar i kommuner, pro- vinser och natio­nellt. Rapporten tillmätte den s.k. oppositio­nen på Kuba en fullkomligt oproportioner- lig betyd­else. I praktiken är dessa s.k. oppositions- gruppers betydelse att utgöra stoff för väst­medierna zuela, utsattes för ett mordiskt kuppförsök 2002 att kunna skriva nedsättande artiklar om Kuba. med stöd från USA. Chávez gick stärkt ur den stri- Bakom allt fagert tal om demokrati fanns för- den, men hotet från USA mot hans folkvänliga och täckta hot och öppna anklagelser mot Kuba för att oberoende politik kvarstod. ALBA-förbundet mel- vara en “destabiliserande faktor”. Argument togs lan Kuba och Venezuela är enligt USA “destabili­ fram och slipades för att finnas tillhands vid en di- serande” i regionen. Sedan Rice-rapporten lansera- rekt militär aktion. Dokumentets hänvisning till den des har ytterligare länder slutit sig till ALBA, som hemliga bilagan underströk detta. med sitt ekonom­iska, humanitära och kulturel- I början av kapitel 1 står följande: “Detta är en la utvecklings­samarbete utgör en växande motkraft offentlig rapport. Med hänsyn till nationell säkerhet mot USA:s och dess bundsförvanters ­strävan­ att do- och effektivt genomförande är vissa rekommenda- minera världen. tioner samlade i en sepa­rat hemligstämplad bilaga”. För att motverka den utvecklingen måste Latin- Utöver detta kom­men­teras den hemliga bilagan inte amerikas och övriga tredje väldens folk hävda sin med en enda rad. självständighet och sitt oberoende och rätt att ut- Men det är signifikativt att hänvisningen till den veckla sina samhällen där folkets behov och mänsk- hemliga bilagan står i kapitel 1, med rubriken “Att liga rättigheter till­godoses. Kuba går i spetsen för påskynda slutet för Castro­diktaturen”. Vad är det denna rörelse. Kubas folk sa ett rungande NEJ som döljs här med hänvisning till USA:s nationella till George W. Bushs plan som lades fram i Colin säker­het? Vad är det som inte skulle kunna genom­ Powells och Condoleezza Rices rapporter år 2004 föras effektivt om det offentliggjordes? Vad som och 2006. helst är möjligt för en regim som i åratal inte dragit sig för terrorattacker, mord­försök, spionage med me- ra – en lång rad exempel på aktiviteter vars “effekti- va genom­förande” hängt på att de planerats i störs- ta hemlighet. Kuban­erna är luttrade och har inga il- lusioner. En regel­rätt USA-invasion är ingenting som kan lämnas ur räkningen, i synnerhet inte med fa- cit från USA:s senaste krig i Afghanistan, Irak och Libyen under 2000-talets första decenn­ier. Wayne Smith, som varit chef för USA:s in­tresse­­ kontor på Kuba under presi­dent Jimmy Carters rege­ ring, sa år 2003 efter invasionen i Irak: “Jag tror att kubanerna ser vad som händer USA:s så kallade Bushplanen har ut­ i Irak och drar slutsatsen att USA inte ser in- ternationell lagstiftning som något hinder för arbetats av ett hundratal experter som dragit sitt agerande.” upp en detaljerad plan över hur Kuba ska stöpas om för att passa in i imperiets värld. Att störta folkvalda regeringar i andra länder är USA expert på. Exemplen är många, inte minst i Latin­ Kubanerna publicerade omgående vilka amerika/Karibien, se sid 46. propagandalögner planen bygger på och I Ricerapporten hotas inte bara Kuba utan också förkastade detta försök från USA att åter Venezuela. Hugo Chávez, folk­vald president i Vene­ göra Kuba till sin lydstat.

64 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 10 Omvärlden och blockaden

Förenta Nationerna De som röstar mot Kuba är USA och Isra­el, van- Den 24 november 1992 antog FN:s general­försam­ ligen tillsammans med en eller två små­stater som 1 ling ett resolutionsförslag framlagt av Kuba, där Marshallöarna och Palau. USA:s blockad fördömdes. 59 länder (en tredjedel Sverige har röstat för Kubas resolution alla år se- av världens länder) röstade för förslaget och bara dan 1993, utom år 2011 då Sverige tillsammans med tre emot (USA, Israel och Rumänien). Många avstod det utbombade Libyen, var frånvarande vid omröst- dock från att rösta. ningen. Sedan dess har Kuba fortsatt att varje år lägga Vid omröstningen år 2006 försökte USA att ge- fram ett resolutionsförslag mot blockaden. Fler och nom Australien få igenom ett tillägg om brott mot fler länder röstar för. Allt färre avstår från att rösta mänskliga rättigheter på Kuba. Kuba krävde att det- eller väljer att inte närvara. I de senaste omröstning- ta tilläggsförslag inte skulle behandlas, och det blev arna har Kubas resolution fått stöd från 97 procent omröst­ning. 126 länder röstade för Kuba (dvs. att av alla länder. tilläggsförslaget inte skulle behandlas), 51 röstade mot, fem avstod och tio uteblev. Det blev alltså en dubbel seger för Kuba. De flesta länder i Västeuro- År Röster Röster AvstodAvstod EjEj när- Ej Sum- Pro-Pro- pa, däribland Sverige, röst­ade dock mot Kuba angå- förför mot attatt varan-var- röst-röst- ma centcent Kuba Kuba röstarösta andede rätt förför ende tilläggs­för­slaget. Något motsvarande försök att 1992 59 3 71 46 179 33 komma med tillägg har inte gjorts vid de senare om­ 1993 88 4 57 35 184 48 röstningarna.­ 1994 101 2 48 33 184 55 Trots att USA har lidit nederlag – som dessutom 1995 117 3 38 27 185 63 blivit allt större varje år – i frågan om blockaden, har 1996 137 3 25 20 185 74 denna skärpts under dessa år. USA beaktar inte be- sluten i FN:s general­församling utan anser sig stå 1997 143 3 17 22 185 77 över dem och kunna gå emot dem i kraft av sin ställ- 1998 157 2 12 14 185 85 ning som världens militärt starkaste stormakt. 1999 155 2 8 23 188 82 Kuba var med i FN:s säkerhetsråd 1990–91 som 2000 167 3 4 15 189 88 en av de tio icke permanenta med­lemmarna i rå- 2001 167 3 3 6 10 189 93 det, och under februari 1990 var Kubas FN-ambas- 2002 173 3 4 7 4 191 92 sadör Ricardo Alarcón ordförande i säkerhetsrådet. 2003 179 3 2 5 2 191 94 Kuba har hävdat att FN måste demokratiseras, att 2004 179 4 1 7 191 94 säkerhets­rådet ska omfatta fler stater, att den vetorätt 2005 182 4 1 4 191 95 som en handfull stormakter har ska avskaffas och 2006 183 4 1 4 192 95 att generalförsamlingens beslut ska kunna bli bind­ 2007 184 4 1 3 192 96 ande. Det sätt som USA kan bryta mot beslut i FN:s 2008 185 3 1 3 192 96 general­församling visar på organisationens svaghet. 2009 187 3 2 192 97 2010 187 2 3 192 97 2011 186 2 3 2 193 96 Latinamerika och Karibien 2012 188 3 2 193 97 Alltsedan Monroedoktrinen 1823 har USA betraktat 2013 188 2 3 193 97 Latinamerika som ”sin bakgård”. Från den dag befri- 2014 188 2 3 193 97 elsekampen segrade på Kuba har USA på olika sätt Stödet för Kubas resolutionsförslag 1992–2014 i FN:s general­församling med krav på USA att häva sin blockad 1. Marshallöarna och Palau; två ögrupper i Stilla Havet, mot Kuba. Av världens 194 självständiga stater år 2013 är 62 000 respektive 21 000 inv. Båda dessa ögrupper har alla utom en – Vatikanstaten – medlemmar i FN. stort ekonomiskt beroende av USA.

KUBA har USA inte lyckats kuva 10 Omvärlden och blockaden 65 pressat länderna i Latin­amerika och Karibien att ta 1994 med Kanada och Mexico, och år 2001 lanse- avstånd från Kuba. President Kennedys ”Framstegs­ rade USA bildandet av FTAA – Free Trade Area of alliansen” var den första strategin för att få hela the Americas. FTAA (eller ALCA på spanska) skul- världsdelen att blockera Kuba (se sid 50). le omfatta hela den amerikanska världs­delen – utom Det lyckades fram till mitten av 70-talet då OAS Kuba förstås – och bli världens största frihandels­ som organisation upphävde sina sank­tioner mot organisation. Kuba. Och när Helms-Burton­lagen infördes i USA Med erfarenheterna i Mexico från NAFTA-avta- reagerade OAS, precis som EU kraftigt mot lagen, let i minne var det många bland Latin­amerikas pro- främst det tredje kapitlet som öppet strider mot in- gressiva krafter och organ­isa­tioner som insåg att fol- ternationella regler om extraterritoriell rätt och om ken inget hade att vinna på sådana frihandelsavtal, skydd för egendom. OAS juridiska kommitté fast- där USA skulle inta ett överläge och göra det möjligt slog den 27 augusti 1996 att USA inte har rätt att för sina storföretag att utplundra hela världs­delens godkänna fordringar från personer som inte var råvarutillgångar. Fidel Castro upp­manade folken att USA-medborgare när deras egendom nationalisera- kräva folkomröstningar innan beslut togs om anslut- des. USA har heller inte rätt att hävda att medborg­ ning till FTAA. Hugo Chávez, Venezuelas president, are i tredje land kan bli skadeståndsskyldiga i USA var också starkt kritisk till FTAA. om de på något sätt gör affärer med det som USA 2004 slöts avtalet CAFTA-DR mellan USA betecknar som olagligt exproprierad USA-egendom och de centralamerikanska länderna Costa Rica, på Kuba. El Salvador, Guatemala, Hon­­du­ras, Nicaragua och Successivt förbättrades Kubas kontakter med Domini­kanska Repub­li­ken. Avtalet sågs av USA länderna i Latinamerika och Karibien. Till det bi- som ett steg på vägen mot FTAA. USA har bilate- drog dels Kubas framgångar inom hälsovård och ut- ralt avtal med Chile och försöker också locka andra bildning, som väckte intresse och beundran, och länder i Latinamerika att sluta sådana avtal, men det dels Kubas engage­mang för internationell solida- stora FTAA-projektet har inte haft någon framgång. ritet, som redan under 1960-talet kom flera länder i ”USA för­sö­ker alltid att splittra oss, men vi ser ett Latin­­amerika till del. Bland folken i Latin­amerika stort motstånd mot Imperiet på hela detta halvklot”, och Karibien vann Fidel Castro stor respekt när han sa Bolivias president, Evo Morales, i febru­ari 2008. i mitten av 1980-talet upp­manade länderna att vägra att betala sina utlandsskulder. Genom hans deltagan- ALBA grundas 2004: I december 2004 grundades de i det Iberoamerikanska toppmötet i Mexico 1991 ALBA av Kuba och Vene­zuela. ALBA, stod för och i andra sådana möten därefter, stärktes banden Bolivarianska Alternativet för folken i Vårt Amerika. även med Portugal och Spanien. “Vårt Amerika” är ett begrepp som myntades av 1990-talet präglades av Världsbankens och In- Kubas frihets­hjälte José Martí. “Bolivarianska Alter­ ternationella Valutafondens nyliberala krav på de nativet” syftar på Simón Bolívars vision i början av låntagande länderna i tredje världen att genomföra 1800-talet om ett enat Latinamerika. År 2009 änd­ ”strukturanpassning”; satsning på exportgrödor, pri- rades namnet till Bolivarianska Alliansen för folken vatisering, minskad budget för utbildning och hälso- i Vårt Amerika. vård m.m. till nackdel för folkens sociala framsteg. I början av 2015 har ALBA elva medlemslän- USA arbetade för frihandelsavtal med sina gran- der. Kuba, Venezuela, Bolivia, Nicaragua, Ecua­dor, nar (exklusive Kuba). Det första avtalet var NAF- Dominica, Antigua–Barbuda, St. Vincent­–Grena­ TA – North American Free Trade Agreement – din­­­erna, St. Lucia, St. Kitts–Newis och Grenada. Därut­över deltar flera andra länder i mellanstatli- Simón Bolívar 1783–1830 ga sektori­ella projekt, som t.ex. TV- kanalen Telesur Simón Bolívar ledde och inspi­­ och olje­sam­arbetet PetroCaribe. rerade till 1800-talets frihets­­ ALBA driver ett solidariskt utbyte av handel, so- kamp mot Spanien i Latin­ ciala projekt och bankväsende på jämlika villkor. amerika. Han kom från en adlig ALBA tar sin utgångspunkt i folkens behov av bätt- spansk familj av bask­iskt ur- re levnadsförhållanden, inte i storföretagens behov sprung och föddes i San Mateo av vinster. som låg i det som senare skulle bli Venezuela. ALBA kräver frihet för Puerto Rico respekti- Simón fick en lärd uppfost­ran. Tidigt var han ve Malvinas (Falklandsöarna) från USA:s res­pektive en förespråkare för den amerikanska självstän- Storbritanniens koloniala ockupation. dighetstanken. 1813 ledde han Venezuelas be- ALBA agerar i FN och andra internationella or- frielse. På 1820-talet var hela norra Sydamerika ganisationer för fred och rättvisa och har uttalat sig befriat från det spanska kolonialväldet. t.ex. mot västmakternas intervention i Syrien, för fri- het för de fem kubanerna m.m.

66 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se ALBA www.alba-tcp.org Kuba Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América 1

Venezuela ALBA – som betyder gryning på spanska – är ett förbund för politisk, ekonomisk och social integration i Latinamerika och Karibien. ALBA bygger på ett ömsesidigt samarbete för en långsiktigt hållbar utveckling, där Bolivia miljöfrågor, mänskliga rättigheter samt arbetslivets och kvinnornas rättigheter har avgörande betydelse.

Nicaragua ALBA syftar till att utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga länder genom att bekämpa fattigdomen och upp­märk­samma ursprungsfolkens levnadsvill­kor och kultur. Genom samordnade ut­veck­lings­planer och sam­­arbetsprojekt för jord­bruk, mat­försörj­ning, bostäder, utbild­ning, kultur, hälsovård, transporter, tele­kommunika­ Ecuador tio­ner, energiförsörjning och miljö ska hela regionen och särskilt de svag­aste länderna stärkas. ALBA skapar mellanstatliga “storbolag” (gran­­nacio­­nales) som arbetar efter ALBA:s Dominica prin­ciper och mål och där minst två av ALBA:s med­­lemsländer samverkar. ALBA-banken grundades 25 april 2008 med en miljard dollar i startkapital. Priori­ Antigua–Barbuda terade projekt är jordbruks­utveckling och energiförsörjning. För att frigöra sig från USA:s dollarvaluta introdu­cerade ALBA den virtuella handelsvalutan SUCRE 2 år 2009. St. Vincent – ALBA konkurrerar inte med andra mellan­statliga organisationer i regionen, som han­ Grenadinerna dels­förbunden MERCOSUR och CARICOM. ALBA är alternativet till nyliberalism och frihandelsavtal, typ NAFTA och FTAA.

St. Lucia ALBA är alternativet till Internationella Valuta­fondens och Världsbankens struktur­ anpassnings­politik. ALBA är alternativet till, och början till frigörelsen från, den konkurrensinriktade St. Kitts–Newis kapitalismen, imperialismen och USA:s rå­varu­utplundring på kontinenten. ALBA går emot USA:s anspråk på att kontrol­lera sin “bakgård”. För Kuba är ALBA ett viktigt för­svar mot USA:s blockad­politik. Grenada

ALBA bistår även andra länder, t.ex. projektet 1. Sex små engelsk- och kreoltalande önationer i Små Operation Mirakel (Misión Milagro), som vid mitten Antiller­na ingår i januari 2015 i ALBA; av år 2014 hjälpt 2,5 miljoner människor i 34 länder o Dominica, brittisk koloni fram till 1978, med en be- att få sin syn tillbaka. folkning på drygt 70 000. Huvudstad är Roseau. Honduras anslöt sig till ALBA 2008, men efter o Antigua–Barbuda, brittisk koloni fram till 1981, med den av USA stödda militärkuppen som störtade pre- en befolkning på 85 600. Huvud­stad är Saint John´s. o St. Vincent–Grenadinerna, ögrupp norr om Grena­da, sident Manuel Zelaya sommaren 2009 drog sig lan- med en befolkning på 104 000. Huvudstad är Kingstown. det ur ALBA, o St Lucia, omväxlande fransk och brittisk koloni fram Ett viktigt projekt inom ALBA som stär­ker Ku- till 1979, med en befolkning på ca 170 000. Huvudstad är bas ställning i Latinamerika / Karibien och försva- Castries. gar USA:s blockad är PetroCaribe­ . PetroCaribe o St. Kitts–Newis, två öar väster om Antigua–Barbuda, f.d. brittisk koloni, självständig fr.o.m. 1967. Befolkning bild­ades i juni 2005 och har nu 18 medlemsländer 52 000. Huvudstad är Basseterre. i Karibien. Länderna får tillgång till olja från Vene­ o Grenada, ögrupp norr om Trinidad och Tobago, brit- zuela till en kostnad som är lägre än världsmark­ tisk koloni fram till 1974, med en befolkning på 106 000. nads­priset. PetroCaribe ska också bidra till finansie- Huvudstad är St George´s. ring och teknisk utveckling av alternativa förnyelse- bara energikällor. 2. Valutan SUCRE namngiven efter frihetskämpen José Antonio de Sucre, Bolivias president 1825–28.

KUBA har USA inte lyckats kuva 10 Omvärlden och blockaden 67 CELAC grundas 2011: Beslutet att bilda CELAC – Latinamerikanska och Karibiska Gemen­skapen – fattades vid ett latinamerikanskt/karibiskt toppmöte i Mexico den 23 febru­ari 2010. CELAC grundades vid ett topp­möte i Cara­­cas, Venezuela den 2 december 2011, då Cara­cas­­ deklarationen antogs. Det samarbete och den dia- log som de latinamerikanska och karibiska länd­ erna utvecklat i olika sammanslutningar, exem- pelvis Rio-gruppen, har varit en del i processen att skapa CELAC. Caracasdeklarationen slår fast hur CELAC - Latinamerikanska och den historiska traditionen i frigörelsekampen mot Karibiska Gemenskapen kolonial­makterna och senare tids kamp mot i för- CELAC är en sammanslutning av alla 33 stater sta hand USA, länkar samman länderna i Latiname- i Latinamerika och Karibien utom Puerto Rico, rika och Karibien. Genom CELAC fortsätter de att som är en USA-koloni med begränsat självstyre. följa i ”befriarnas spår” – El camino de nuestros CELAC grundades 2 december 2011 inför Libertadores – där venezolanen Simón Bolívar 200-årsminnet av Latinamerikas kamp för (1783–1830) nämns särskilt. självständighet. CELAC:s 33 medlemsländer förklarar sig bered- CELAC håller årliga toppmöten. Det första hölls da att utveckla sin ekonomiska, sociala och kultu- i Santiago de Chile i januari 2013 och det andra rella integration och att upprätthålla ländernas latin­ i Havanna i januari 2014. Nästa möte hålls 2015 i amerikanska och karibiska identitet, gemensam- San José, Costa Rica. ma historia och pågående kamp för rättvisa och fri- het. Alla kulturer och etniska grupper i regionen ska CELAC har på toppmötet i Havanna dek­larerat skyddas och deras bevarande och samexistens säk- att Latinamerika och Karibien ska vara en Fre- ras. Ländernas multikulturella karaktär, flernationel- dens Zon och uttalat nödvändigheten av att kärn- la i vissa fall, betonas. vapen avskaffas helt. Varje land erkänns sin rätt att fritt och fredligt CELAC betonar de möjligheter till dialog som bygga sitt eget politiska och ekonomiska system. CE- organisationen ger och betydelsen detta har för LAC ska agera med respekt för internationell rätt, att uppnå consensus och politisk samordning för fredlig konfliktlösning och förbud mot att använda arbetet att utveckla välfärd och integration, sam- hot om våld. Ländernas självbestämmande och ter- tidigt som mångfalden bejakas och en mer jäm- ritoriella integritet ska respekteras, liksom icke in- ställd fördelning av resurserna skapas. blandning i varje lands interna angelägenheter, samt CELAC antog på toppmötet i Havanna sin beskydd och befrämjande av mänskliga rättigheter Havanna­deklaration, handlingsplan och dess­utom och demokrati. ett 20-tal resolutioner, t.ex. en om jäm­ställdhet Regionens hållbara utveckling ska främjas och kvinnor och män, en om att ska­pa ett forum de interna sociala skillnaderna reduceras. Det poli- Kina–CELAC och en om öarna Malvinas (Falk- tiska, sociala och kulturella samarbetet ska utveck- landsöarna). las för att medverka till en multipolär och demokra- Se: www.celac.cubaminrex.cu tisk värld, i balans och i fred, befriad från kolonia- lism och militär ockupation. När CELAC:s första toppmöte hölls i Chile den Latinamerika och Karibien som föregick CELAC:s 27 januari 2013 var Venezuelas pre­sident Hugo Chá- möte i Santiago de Chile fördömdes USA:s blockad vez nära slutet i sin kamp mot cancern, men han sän- mot Kuba. CELAC:s andra toppmöte i Havanna i de en hälsning till mötet, som hyllade honom i hans janu­ari 2014 fördömde också USA:s blockad mot frånvaro. Kuba. På mötet tog Raúl Castro upp att CELAC inte är full­bordat så länge Puerto Rico inte har upp­nått Europa och Europeiska Unionen själv­ständighet från USA.

Toppmötet i Chile fördömde USA:s blockad mot Den gemensamma ståndpunkten om Kuba Kuba: ”Vi motsätter oss beslutsamt alla åtgärder som När Helms-Burtonlagen trädde i kraft den 12 mars är framtvingade från en stats sida med extraterritori- 1996 reagerade omvärlden mycket starkt mot lagens ell verkan som strider mot internationell rätt och de förväntade återverkningar på medborgare och före- allmänt accepterade normerna för frihandel” var en tag i andra länder. Alla utländska medborgare som av uttalandets punkter. Även på det EU-möte med

68 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se “gjorde affärer” med nationaliserad f.d. USA-ägd alistiska system måste avskaffas och fler­partisystem egendom på Kuba, skulle ju kunna ställas inför rätta och marknadsekonomi in­föras. Detta antogs som enligt lagens tredje kapitel. EU:s gemensamma ståndpunkt om Kuba. EU beslöt att olagligförklara Helms-Bur­ton­ Våren 1997, efter påtryckningar från USA, drog lagen och anmälde den till WTO, Världs­handels­ EU också tillbaka sin anmälan till WTO att Helms- organisationen, eftersom lagen stred mot WTO:s Burtonlagen stred mot WTO:s stad­gar. USA hade stadgar. lyckats neu­tra­lisera all oppo­sition inom EU:s reger­ Mycket på grund av denna starka reak­tion beslöt ing­ar mot blockad­lagstiftningen. Denna oppo­si­tion president Clinton att skjuta upp tillämpningen av la- hade funnits ända sedan 1992 när Torricellilagen gens tredje kapitel under den första sexmånaders­ trädde i kraft, en lag som bl.a. var ett angrepp mot perioden, dvs. det kapitel som innehåller paragrafer- den internationella fria handeln och sjöfarten. Nu var na om “rätten för USA-medborgare att inför domstol oppositionen inte bara neutraliserad utan också vänd i USA stämma alla utländska medborgare som gör till en uppslutning bakom USA:s Kubafientliga poli- affärer med exproprierad USA-egen­dom på Kuba”. tik och blockad. USA:s presidenter – George Bush, Bill Clinton, Den 18 maj 1998 enades premiärminister Tony George W. Bush och Barack Obama – har alltsedan Blair i Stor­britannien och president Bill Clin­ton i dess varje halvår skjutit upp verk­ställandet av det USA om att EU-länderna skulle hind­ra investeringar tredje kapitlet. I gen­gäld har USA av EU-länderna i och handel med f.d. USA-ägd egendom, dvs. få till krävt en gemensam politik mot Kuba – det som blev stånd en europeisk tillämpning av Helms-Burton­ EU:s gemensamma ståndpunkt om Kuba. lagen. Detta har använts i USA:s propaganda som President Clinton skickade sitt speciella sän- ett bevis för att EU-länderna erkänner att USA:s f.d. debud, Stuart Eizenstadt, till Europa för att över- egendom på Kuba är olagligt expro­pri­erad av kuban­ tala Europas regeringar att sluta upp bakom USA:s erna. kuba­politik. USA krävde att EU skulle upphöra med Den dåvarande utrikesministern i USA, Made­ allt sam­arbete med Kuba, vägra krediter och istället leine Albright, skrev i USA-tid­skriften Inside US arbeta tillsammans med USA i stödet till “oppo­sitio­ Trade den 7 augusti 1998: “Över­enskommelsen stär- nen” för att driva fram ett regimskifte på Kuba. ker avsevärt hela vår kuba­­­politik. EU har nu fören- at sig med oss för att förmå investerare att hålla hän- Spaniens statsminister Aznars förslag till derna borta. För första gången under Castros långa EU:s gemensamma kubapolitik regim har EU officiellt erkänt att hans exproprie­ring José Maria Aznar hade nått statministerposten i av USA-egendom var olaglig”. Spanien genom Partido Populars val­seger våren 1996 delvis tack vare ekonomiskt stöd från CANF, EU:s sanktioner mot Kuba 2003 Kubansk-Amerikanska Stiftelsen, USA-kubanernas Våren 2003 arresterades på Kuba 75 “oppo­sitionella” inflytelserika och mäktiga organisation med säte för att ha tagit emot pengar av och sam­arbetat med i Miami (se not sid 29). Med stödet var förknippat fientligt sinnad makt (se sid 52). Dessutom dömdes tre att Aznar skulle se till att Spanien underordnade sig personer till döden. De hade försökt kapa en färja och USA:s kubapolitik och upphörde med allt sam­arbete riskerat många människoliv. Detta tog EU som intäkt med Kuba. Men flera spanska storföretag hade affärs­ för att den 5 juni 2003 besluta – även denna gång på intressen på Kuba så han hade svårt att i Spanien få förslag från Spanien – att upp­höra med besöksutbyte gehör för att gå dessa intressen emot. Aznar valde att på regeringsnivå med Kuba och med mellanstatligt driva frågan i EU, och i november 1996 lade han fram kulturutbyte. Dess­utom instruerade EU-ländernas ett förslag till gemensam politik mot Kuba, i enlighet reger­ingar sina ambassader i Havanna att bjuda in med USA:s påbud. “dissidenterna” till ländernas nationaldagsfiranden – Aznars förslag innebar att allt samarbete mellan ett brott mot Wienkonventionen från 1961 om diplo- EU och Kubas regering skulle upphöra. Istället skul- matiska förbindelser. Resultatet blev att inga officiella le stödet till “oppositionen” öka. De europeiska am- kubanska representanter kom till dessa tillställningar. bassaderna skulle bjuda in Kubas “oberoende” och EU-länderna förlorade normal diplo­matisk kontakt “dissidenter” till olika slags sammankomster och ut- med Kuba. veckla formerna för att ge dem stöd. 2 december 1996 behandlade EU:s minis­ter­råd Motstånd mot sanktionspolitiken Aznars resolutionsförslag där denna kubapolitik for- Flera EU-länder har senare motsatt sig sank­tions­ mulerades. Kuba anklagades för brott mot mänskli- politiken. När högerns José Maria Aznar för­svann ga rättigheter och brist på demokrati. Politisk frihet från regeringsmakten i Spanien våren 2004 och enligt EU:s definition ställdes som ett krav för sam­ social­demokraterna med José Luis Zapatero tog vid, arbete med Kuba, med undermeningen att dess soci- började Spanien bryta mot sanktionerna. I november

KUBA har USA inte lyckats kuva 10 Omvärlden och blockaden 69 Lomas, Kubas minister för utländska investeringar Om relationerna EU–Kuba och ekonomiskt samarbete. Utdrag från EU:s hemsida 2013: Hösten 2007 inledde EU och Kuba en pro- www.eeas.europa.eu/cuba cess för att starta en dialog. I september och no- Den politiska dialogen mellan EU och Kuba åter- vember 2007 hölls möten i New York och Lissa- upptogs – som en följd av EU:s utrikesråds beslut bon. Detta ledde till ett möte på toppnivå i Havan- den 23 juni 2008 att lyfta de diplomatiska sank- na den 7–9 mars 2008. Då kom en EU-delegation till tionerna som vidtogs mot Kuba 2003. Kuba under ledning av Louis Michel, EU-kommis- Dialogen täcker ett brett spektrum av frå- sionären för utvecklingsfrågor och humanitärt bi- gor som inkluderar politiska, mänsk­ligt rättsliga, stånd, inbjuden av Kubas dåvarande utrikesminis- ekonomiska, utvecklings­samarbete, vetenskapli- ter Felipe Pérez Roque. Utöver officiella samtal med ga och kultur­ella. Rådet drog den 15 juni 2009 utrikesministern sammanträffade Michel med vice- slut­satsen att den politiska dialogen med Kuba president Carlos Lage, och Ricardo Alarcón, ordför­ skulle fullföljas och fördjupas. ande i Kubas nationalförsamling samt med flera mi- Mellan 1993 och 2000 finansierade EU- nistrar. Ett brett spektrum av ämnen berördes: poli- kommissionen nästan 145 miljoner euro i bi- tiska frågor, mänskliga rättig­heter, terrorism, fred stånd till Kuba, det mesta i form av humanitär och säker­het, refor­mer av FN m.m. Efter mötet upp- hjälp (90 miljoner). Som en följd av det officiel- rättade EU och Kuba en gemensam slutkommuniké. la återupptagande av samarbetet i oktober 2008, Kon­struk­tiv dialog och förhandling fram­hölls som gavs ett katastrofbistånd på fyra miljoner euro vägen att lösa internationella skilj­aktig­heter. Parter- för att täcka de mest akuta humanitära beho- na var överens om att de fram­tida relationerna mel- ven som uppstod efter orkanerna Gustav, Ike och lan EU och Kuba måste grundas på ömse­sidighet, Paloma. Ytterligare 36 miljoner euro gavs under och att sär­behandling ej får förekomma. Kuba har 2009 för sam­arbete i uppbygget efter orkanerna, med all rätt upplevt sig särbehandlat av EU. Av kom- samt för livsmedels­säkerhet, miljö- och klimat­ munikén framgår det att EU:s sank­tion­er mot Ku- åtgärder, affärs­­verksamhet och kultur. ba är det största hindret för att komma framåt med Den 12 maj 2010 antog EU-kommis­sionen en politisk dialog. I kom­munikén nämns en lång rad sin första strategihandling för Repub­liken Kuba. arbetsfält för samarbete: miljö, handel, livsmedels­ 20 miljoner euro öron­märk­tes för Kuba för pe- säkerhet, vetenskap, katastrofberedskap, kultur­ rioden 2011-2013 under EU:s Development utbyte m.m. Coopera­tion Instrument (DCI). Tre priori­te­ra­ de sektorer har identifierats i denna strate­giska Hätska angrepp mot dialogen EU – Kuba handling, nämligen: 1) Livs­medels­säkerhet, 2) Kommunikén från Havanna väckte genast ont blod. miljö- och anpass­ning till klimat­förändringar, Senare i mars 2008 gick tio europeiska organisa- samt 3) expertis­utbyte, utbildning och studier. tioner, däribland Kristdemokraterna i Sverige, ut med Detta bistånd kan kompletteras med projekt ett särskilt uttalande som uppmanade EU:s länder att och program finansierade av DCI:s och EDF:s “avvisa varje initi­ativ ägnat åt att avlägsna sanktion- regionala program, såväl som tematiska DCI- erna och normalisera relationerna med Kubas reger­ program och andra av EU:s samarbetsorgan. ing”. Det krävs en envis kamp av alla freds­krafter i EU-länderna för att motarbeta sådan dialogfientlighet och driva fram en verklig normalisering av kontakt­ erna EU–Kuba. Kritiken har dock inte stoppat EU:s Kuba-bistånd för åren 2011–13. Se utdrag här invid 2004 hölls ett möte mellan den nye spanske ambas- från EU:s hemsida. sadören i Havanna och Kubas utrikesminister, den första kontakten på hög nivå sedan EU:s sanktioner infördes. Den 31 januari 2005 beslöt EU att “tillfäll­ igt inte tillämpa sanktionerna”, Men beslutet om Sverige sanktioner revs inte upp, utan kunde åter tillämpas med kort varsel. Svenskt Kuba-bistånd I september 2007 undertecknade Kuba och Spa- Under perioden 1969–1980 gav Sverige bi­stånd till nien ett fyraårigt samarbetsavtal som omfattar stöd Kuba genom SIDA. Kontakterna mellan Sverige och för småföretag, miljö, livs­medelssäkerhet och ge- Kuba var goda under denna tid och representanter för mensamt bistånd till länder som Haiti. ”Vi vill visa Sveriges regering gjorde flera besök på Kuba, inklu- andra EU-länder att vi kan samarbeta på en grundval sive Olof Palmes statsbesök 1975. I Havanna finns en av ömsesidig respekt och jämbördighet”, sa Marta grundskola uppkallad efter Olof Palme.

70 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 1980 upphörde Kuba att vara program­land för landet, uppmanar till stöd till “oppositionen” och SIDA-bistånd och biståndsorgan­isationerna BITS kräver att Sverige ska strypa allt bilateralt samarbete och SAREC tog över.1 Skälen för att stryka Kuba med kubanska myndigheter. Flitig­ast bland motionär- som programland angavs vara Kubas militära enga- erna var folkpartisterna, därefter kom kristdemokrat- gemang i Angola som startat 1975 (se sid 48). er, moderater och centerpartister. I konsekvens med När Carl Bildt tillträdde som statsminister för en detta tog den svenska regeringen och UD emot Caleb borgerlig regering 1991 genomfördes en snabb ned- McCarry, USA:s ”Cuba Transition Coordinator”, när kylning i relationerna Sverige–Kuba. Regeringen han gjorde sina rundresor i Europa. beslöt att BITS och SAREC:s utvecklingssamarbe- te med Kuba skulle upphöra i takt med att ingång- Sverige i FN och EU na åtag­anden avslutades. Kulturutbyte sades endast Alltsedan 1993 har Sverige – liksom merparten av kunna ske med kubaner som “inte är lierade med re- länderna i FN – röstat för Kubas årliga resolutions- gimen på Kuba”. Bildt hade kontakter med den s.k. förslag i FN mot blockaden. Ett undantag var år 2011 “Demokratiska Plattformen”, ini­tierad av spansk- när Sveriges represen­tant var frånvarande vid om- kuban­en, f.d. CIA-agenten Carlos Alberto Montaner. röstningen. Se boken Kuba – en annan värld är möjlig. Samtidigt har Sverige anslutit sig till EU:s ge- mensamma ståndpunkt 1996 om Kuba och EU:s Riksdagsmotioner mot blockaden sanktioner 2003 mot Kuba. I det svenska etablissemanget förekom ändå motstånd Vid omröstningarna i FN 2012–13 har inte Sveri- mot USA:s blockad. 1992 lades två socialdemokratis- ge – och inte heller något annat EU-land – lämnat in ka motioner om Kuba fram i riksdagen. Den ena om något skriftligt svar på generalsekreterarens begäran att USA borde upp­häva sitt handelsembargo och den att lämna information för att bidra till hans rapport andra om att Sverige borde ge exportkrediter till till generalförsamlingen. EU har lämnat korta skrift- Kuba och ha ett fortsatt tekniskt vetenskapligt sam­ liga rapporter som fördömer blockadens extraterrito- arbete. Motionerna ledde inte till någonting konkret, riella verkan, men inte uttalar något fördöm­ande av eftersom Sverige då var borgerligt styrt. Under den blockaden i sig. socialdemokratiskt styrda perioden som följde åren Det borde inte vara något hinder för Sverige eller 1994–2006 förekom det inga motsvarande initiativ andra EU-länder att i FN ut­tala sig mer tydligt mot från social­demokraterna att kräva ett slut på block- USA:s blockad­politik, genom att rapportera till ge- aden och inga initiativ för att återuppta SIDA-bistån- neralsekreteraren och delta i debatten inför omröst- det. Vänsterpartiet lade dock under samma tid fram ningen. flera riksdagsmotioner om blockaden, t.ex. 1993/94: U209, 1994/95: U626, 1997/98: U636, 1998/99: U604, 1999/00: U611, 2005/06: U311. Det bör noteras att även Centerpartiet genom Anders Svärd m.fl. reagerat mot blockad­­lagstift­ ningen, dock endast mot dess extra­territoriella ver- kan, genom en riksdags­motion 1996 (1996/97: U23) där de skriver att “USA:s beslut att införa extrater- ritoriell lagstiftning som ett medel att stärka sin handels­blockad mot Kuba strider mot inter­nationell rätt”. FN:s generalförsamling har under 23 år Borgerliga motioner – angrepp mot Kuba i följd antagit resolutioner som fördömer Under åren 1992–2007 kom ett 50-tal riksdags­ blocka­den. Den Latinamerikanska och motioner där Kuba nämndes, de flesta från de borger- Karib­iska Gemenskapen, CELAC, bildad liga partierna. Hälften av motion­erna berörde enbart 2011, fördömer blockaden. EU är starkt Kuba, medan övriga tog upp även andra länder. Men kritisk till blockadens extraterritoriella kon- det var inte blockaden som föranledde motionärerna att ta till pennan. Istället gör de hätska angrepp på sekvenser. Sverige har röstat för FN-reso- lutionerna mot blockaden men annars mest gjort sig känt för att vara bland de länder 1. SAREC – Swedish Agency for Research and Coop- som gör de mest hätska utfallen mot Kuba i eration with Developing Countries, ett svenskt statligt internationella sammanhang och som stark­ Beredningen för internationellt biståndsorgan. BITS var ast motsätter sig att EU:s gemensamma tekniskt-ekonomiskt samarbete. SAREC och BITS upp- gick i det ombildade SIDA år 1995. ståndpunkt ska hävas.

KUBA har USA inte lyckats kuva 10 Omvärlden och blockaden 71 11 Obama och blockaden

En lång rad USA-presidenter, republikaner såväl som Vita Huset. Vi återkommer till detta och den histo- demokrater, har satt sin prägel på USA:s blockadpoli- riska dagen 17 december 2014. tik mot Kuba: Eisenhower, Kennedy, Johnson, Nixon, På en punkt infriades dock Obamas vallöften Ford, Carter, Reagan, Bush den äldre, Clinton och omgående, nämligen lättnader i USA-kubanernas Bush den yngre. rese­möjligheter till Kuba. Efter åtta år med George W. Bush som presi- dent segrade demokratiska partiets kan­di­dat Barack Lättnader för USA-kubaner Obama i valet 2008. Under George W. Bushs tid (Powellrapporten 2004, se sid 57) infördes orimligt hårda begränsningar Förändring? för USA-kubaners besök hos familjemedlemmar på Nu hade USA för första gången i historien en mörkhy- Kuba. Bara 14 dagar en gång vart tredje år medgavs en ad president, och hans slogan i val­kampanjen var sådan resa, och bara efter att särskilt tillstånd utfärd­ Change! Obamas motkandidat under kampanjen var ats. Endast föräldrar, syskon eller barn fick besökas, den republikanske senatorn John McCain, som gav inte t.ex. en kusin. Utförsel av valuta i samband med uttryck för en lika aggressiv hållning mot Kuba som besöken begränsades från tid­igare 169 dollar till 50 under George W. Bushs tid. McCain gick till hårt an- dollar per besöksdag. Självklart var många USA- grepp inte bara mot Kuba utan också mot Vene­zuela kubaner upprörda över dessa hårda restriktioner. och Bolivia. Med McCain skulle USA:s kubapolitik Den 13 april 2009 gick ett pressmeddelande ut ha löpt i samma spår som tidigare. Men skulle det bli från Vita Huset: Reaching out to the Cuban People. förändring under Obama? Men det handlade inte om att nå ut till hela Kubas Det blev en förändring i tonläget. Obamas fram- folk utan bara till de kubaner som hade släktingar i toning var mindre aggressiv. Han talade om “en ny USA. För alla USA-kubaner med släkt på Kuba skul- början” med Latinamerika och att han kunde tänka le gälla: sig att inleda samtal med Raúl Castro. Han uttryckte o Alla begränsningar av besök hos familj på Kuba sig så förföriskt att man verkligen kunde tro att han hävs. Man kan resa hur ofta man vill och stanna menade vad han sa: “USA måste starta en ny epok hur länge man vill. med Kuba grundad på ömsesidiga intressen och öm- o Begreppet “familj” utökas till det tredje ledet, så- sesidig respekt”. som syss­ling­ar. Sammanboende räk­nas också till I sin valkampanj lovade Obama att lätta på be- familjen.­ gränsningarna av USA-kuban­ers rese­möjligheter, och han förklarade att Guan­tánamos fångläger skul- o Alla begränsningar av tillåten bagagevikt när le stängas. man reser tas bort. I de betraktelser, Reflexiones, som Fidel Castro o Alla begränsningar av tillåtet ekonomiskt stöd började publicera på 2000-talet ut­tryckte han sig i till familjemedlemmar på Kuba tas bort. Man får positiva ordalag om den unge intelligente president- skänka sådana gåvor – som tidigare var förbjudet kandidaten Barack Obama. Vissa försiktiga förhopp- – i form av kläder, hygienartiklar, fiskeutrustning ningar spi­rade om att Obamas “change” också skulle m.m. till familjemedlemmar inom tre släktled mar­ke­ra en förändring i USA:s kubapolitik. (som inkluderar syss­lingar) förut­satt att de inte Men flera år av Obamas regering gick utan några är ledande i Kubas regeringsorgan eller i Kubas lättnader i blockaden. Istället skärptes dess genom- Kommunistiska Parti. förande, särskilt mot storbanker och andra storföre- o USA-företag tillåts etablera telekommunikations- tag, och blockadens extrateritoriella verkan ökade. kontakter med Kuba. Först i december 2014 kom andra slags signaler från Dessa regler trädde i kraft i september 2009.

72 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Pressmeddelandet innehåller även följande sen­ tioner, s.k. Folk till folk-resor. De resebyråer i USA tens, som rimmar dåligt med Obamas tidig­are vack- som förmedlar Kuba-resor har ägnat sig åt att tolka ra ord om ömsesidig respekt: “Alla som om­fattar de- dessa regler och hjälper resenärerna att se till att de mokratiska värden läng­tar efter ett Kuba som res- uppfyller de villkor som OFAC ställer. OFAC kräver pekterar grundlägg­ ande­ mänskliga,­­ politiska och inte någon licens, men resenärerna kan krävas på do- ekonom­iska rättig­heter för alla sina medborgare. kumentation under fem års tid efter resan, och kan Presi­dent Obama är övertygad om att dessa mått och de då inte detaljerat redovisa hur de uppfyllt OFAC:s steg kommer att bidra till att detta blir verklig­het.” villkor riskerar de böter. Att upphäva resebegränsningarna har haft stor Syftet från USA:s regering med dessa nya regler betydelse för de berörda familjerna som kunnat åter- är dels att beveka opinionen, men ock­så att genom knyta sina band trots blockaden. En markant ökning de ökande kontakterna från USA påverka kubanerna av USA-kubanernas resor till Kuba har också blivit att ta avstånd från sin egen regering och orientera sig följden. Förbättrad telekommunikation samt återupp- mot landet i norr. ”De nya reglerna kommer att stöd- tagande av postgången mellan USA och Kuba (som ja Kubas civilsamhälle”, sa Barack Obama varit nedlagd sedan 1963) underlättar betydligt för Opinionen i USA för frihet att resa till Kuba ser familjerna. Allt detta har en humanitär betyd­else de nya reglerna som en delseger, men långt ifrån till- som inte ska förnekas. räckliga, och kräver ett full­ständigt hävande av rese­ Men i västvärlden basunerades det ut att Obama förbudet. nu hävde blockaden mot Kuba. Det blev ytterligare När John Kerry i februari 2013 ut­fråg­a­des i en av de propagandalögner som spridits om Kuba, USA:s kongress inför sin utnämn­ing till utrikes- och som fått visst fot­fäste också i vårt land hos dem minister sa han att USA:s myndigheter kommer att som inte är så insatta i USA:s verkliga kubapolitik. fort­sätta att bevaka att OFAC:s regler för Folk till folk resor tillämpas så att ”fördelarna för det kuban- USA-kubanernas kubakontakter ska civilsamhället över­stiger de eventuella fördelar- blomstrar na för Kubas regering”. Meningen är att det ska gå att utnyttja resorna för att förändra Kuba inifrån. USA-kubanerna utgör endast mindre än en procent Denna förhoppning har dock inte infriats. En un- av hela USA:s befolkning. Genom Obamas nya regler dersökning som gjorts i januari 2014 av AP, världens har de fått en privilegierad ställning när det gäller största nyhetsbyrå, och som omfattade 423 resenärer, affärs­kontakter med Kuba, och många av dem, sär- visade att deras upp­fatt­ning om Kuba hade föränd- skilt de som bor i Florida, investerar i butiker, restau- rats till det bättre genom resan, och 88 procent av re- ranger och annan småföretag­samhet via sina släkt­ senärerna förklarade att resan gjort dem mer villiga ingar på Kuba. att stödja kravet att häva USA:s blockad. De nya reglerna har lett till en stark ökning av Ännu så länge kvarstår emellertid det generel- penningförsändelserna till Kuba. 2004 upp­­skatt­ la rese­förbudet med dryga böter för dem som bryter ade Powellrapporten beloppet till 400–800 miljoner mot det. T.ex. bötfälldes USA-medborg­aren Zachary US dollar det året. I en rapport till USA:s kongress Sanders i juli 2012 med 6 500 dollar för en resa han den 7 maj 2013 av Mark P. Sullivan anges en summa gjorde år 1998. på 1 300 miljoner år 2011 från en källa, och ett än- nu högre belopp, 2 300 miljoner från en annan käl- la. Detta kan jämföras med t ex hård­valuta­inflödet Kuba är fortfarande “fienden” på 2 503 miljoner pesos con­vertibles, som motsvarar Lagen om att “handla med fienden” (Trading with the samma belopp i US dollar, inom den internationella Enemy Act) från år 1917, som Kennedy åberopade för turis­men till Kuba samma år. sina sanktioner mot Kuba år 1962, måste för att gälla Ökningen har möjliggjorts såväl av lätt­nad­­er­ förlängas av USA:s president varje år. Alla presi- na i USA:s regler som av de ökade inves­terings­ denter, från John F. Kennedy fram till George W. möjligheterna som förändringarna på Kuba från och Bush, har gjort det. Så gjorde också Barack Obama med år 2011 ger småföretag­samhet. i september 2009, några veckor innan han utsågs till Nobels fredspristagare och sedan 2010, 2011, 2012, Nya regler för studieresor m.m. 2011 2013 och 2014.1 Liksom sina föregångare betraktar En stark opinion i USA hade länge krävt ett hävande han Kuba som en fiende. av reseförbudet, och att alla USA-medborgare ska 1. När Barack Obama tilldelades Nobels freds­pris 2009 kunna resa fritt till Kuba på samma sätt som de kan pågick både Irakkriget och kriget i Afghani­stan. Motiver- till vilket annat land som helst. 2011 kom nya regler ingen för priset var “hans extraordinära insats för att stärka och riktlinjer från OFAC, Office of Foreign Assets internationell diplomati och samarbete mellan folken”. Control, som ger möjligheter att göra studieresor Nobelkommittén skrev också att den lade speciell vikt vid eller delta i resor arrangerade av religiösa organisa- Obamas vision om att arbeta för en värld utan atomvapen.

KUBA har USA inte lyckats kuva 11 Obama och blockaden 73 Men enligt USA:s lagstiftning får denna lag en- o USA fortsätter med sin olagliga ockupation av bart tillämpas under krigstid och om landets säker- Guantánamoområdet. het är omedelbart hotad. I sin bok The Economic USA har hållit de fem kubanska anti-terroristerna War Against Cuba fram­håller Salim Lamrani att fängslade, men vägrat följa utlämningsavtalet med varken det första eller det andra villkoret kan tilläm- Venezuela som begärt utlämning av terroristen pas på Kuba. Luis Posada Carriles för de brott han begick under USA har inte förklarat krig mot Kuba och Kuba 1970-talet i Venezuela.1 utgör inte något militärt hot mot USA:s säkerhet. I det följande ges några exempel på hur USA:s Kubas regering har aldrig ens uttalat sig hotfullt blockad drabbar kulturellt, vetenskapligt och idrotts- mot USA. Kuba har i många sammanhang fördömt ligt utbyte med Kuba, samt utbyte inom hälsovård, USA:s reger­ings agerande, men också i andra lägen miljö samt inte minst inom turism. I Kubas rapporter ut­talat solidaritet med USA:s folk, t.ex. vid terror­ inför de årliga omröstningarna i FN finns ytterlig­ attacken i New York 11 september 2001 och vid or- are redogörelser för hur blockaden varje år drabbar kanen Katrinas framfart i New Orleans 2005. Kuba på snart sagt alla slags verksamheter i sam- hället. De senaste årens rapporter innehåller många Blockaden har förstärkts exem­pel på hur banker över hela världen pressats av under Obama USA att avsluta sina kontakter med Kuba. USA:s ekonomiska krig mot Kuba fortsätter. Vi har i det inledande kapitlet (sid 17) visat hur allt fler har Den kulturella / idrottsliga bötfällts och bötesbeloppen skjutit i höjden under blockaden består Obama, och att de fyrdubblades i förhållande till un- o 2009 hindrades New Yorks Filharmoniker från der George W. Bushs tid. att ge en konsert i Havanna. I augusti 2009 bötfälldes den australiska banken o 2011 nekades 14 USA-medborgare till­stånd för ANZ med 5,7 miljoner dollar för sina trans­aktioner att delta i ett sym­­po­sium om Er­nest Hemingway med Kuba genom sina dotter­­­bolag i USA under åren på Kuba. 2004–2006. Som nämnts i kapitel 1 är det främst banker som har ­­­transaktioner med Kuba som USA:s o 2011 nekades ett ungdomsfotbollslag från Key myn­­dig­heter utövar på­tryckningar mot, bl.a. med West, Florida, tillstånd att delta i en skol­turnering hot om höga bötes­belopp. Det är globali­se­ringen på Kuba. och bankers och storföretags bero­ende av affärer o Forsknings-, akademiska- och kulturella institu- och filialer i USA som möjlig­gör denna bestraff­ tioner i USA får inte köpa in kubanska böcker till ningspolitik. Detta har natur­­ligt­vis stor effekt på sina samlingar. Vid den 25:e Inter­nationella Bok- Kubas ekonomi, efter­som USA riktar in sig på att sa- mässan i Guadalajara 2011 i Mexico var organ- botera Kubas möjlig­heter att genomföra betalningar. isatörerna tvungna att varna bibliotekarier och I maj 2012 bötfälldes Ericssons dotterbolag i distributörer från USA från att köpa in kubanska Panama med ca 1,75 miljoner dollar för att ha brutit böcker, och de kubanska deltagarna fick inte hell- mot blockadlagarna mellan år 2004 och 2007. er köpa in litteratur från USA. I mars 2013 upphörde Reuters nyhetsbyrå att för- o I november 2012 skulle styrelsen för inter­ se kubanska banker med information inom bank- nationella basketbollorganisationen ha hållit ett och finansiering, såsom växel- och räntesatser samt möte i Havanna. Mötet fick dock ställas in, efter- priser på råvaror, vilket försvårar för Kuba att följa som USA-myndigheterna nekade resetillstånd till upp sina ekonomiska investeringar. styrelsemedlemmar från USA och Puerto Rico. Också i övrigt består blockaden under Obama: o I maj 2013 höll ett latinamerikanskt kyrko­råd sitt o Alla ekonomiska sanktioner är kvar. möte i Havanna, efter att mötet hade skjutits upp o Kuba står kvar på USA:s lista över terroriststater. i tre månader eftersom avgifterna för att delta i o USA fortsätter att – genom sin “Cuban Adjust- evenemanget hade frysts av USA:s finansdeparte- ment Act” uppmuntra till livsfarlig utvandring ment. Det blev europeiska kyrkor som trädde in från Kuba på småbåtar o.dyl. och erbjöd finansiering av mötet. o USA fortsätter att direkt eller genom andra länder slussa in pengar och andra resurser till Kuba för att bygga upp och finansiera en inhemsk opposi- 1. Luis Posada Carriles är venezolansk medborg­are se- dan han var verksam inom Venezuelas säkerhetstjänst un- tion som ska störta regeringen. der 1970-talet. Han var då ryktbar som grym torterare och o USA fortsätter sina olagliga radio- och TV-sänd- för blodiga aktioner mot vänstergrupper. Kubanerna kän- ningar för att sprida propaganda och misskredi- ner honom som den som låg bakom sprängattentatet mot tera Kubas regering. ett civilt kubanskt flygplan 1976 där 73 människor dog.

74 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Den vetenskapliga blockaden består studerat vid Latin­amerikanska Läkarhögskolan i Havanna. o 2009 vägrades ett 30-tal läkare från USA att delta Det finns flera mediciner och andra medi­cinska i en internationell ortopedisk kongress i Havanna. produkter som bara tillverkas i USA och som Ku- o I juni 2011 – för andra året i följd – hind­rade ba därför inte får tillgång till, exempelvis för att be- företaget Facebook att dataspecia­lister från Kuba handla brännskador. USA-företag har en domineran- deltog i en internationell program­meringstävling. de ställning och svarar för en tredjedel av världens o I maj 2012 nekades tio kubanska akade­miker vi- läke­medels­produktion. sum till USA för att delta i den 30:e kongressen 18 procent av Kubas befolkning är över 60 år. för Latinamerikanska Studier i San Francisco, Kuba har den största andelen äldre i Latin­amerika Kalifornien. och Karibien. 130 000 kubaner lider av Alzheimers o I mars 2012 hindrades professor Alan Hoff­man sjukdom eller annan demens. De kan inte få den vid Washingtons Universitet från att resa till Kuba medicin de skulle behöva: Aricept (Donepezil) från och hålla en kurs om biomaterial vid Havannas USA-före­taget Pfizer. Universitet. (Biomaterial behandlar, ersätter eller På grund av USA:s blockad nekas Kuba tillgång förändrar organ, vävnader eller funktioner i en bi- till medicinsk litteratur, internet­sajter för fritt utbyte ologisk kropp. Vanliga exempel på biomaterial är av information och programvara för medicinskt bruk proteser, som knäproteser och hjärtklaffar, tand­ t.ex. för diagnoser. implantat och pacemakers.) I UNICEF:s rapport till FN 2012 på­pekas hur Världshälsoorganisationen WHO skriver i sin rap- barn på Kuba påverkas av blocka­den, särskilt barn port till FN 2012 att blockaden fortsätter att begränsa med sjukdomar eller funktions­hinder eftersom de det vetenskapliga utbytet trots Kubas erkända veten- har särskilda behov av medi­ciner och hjälpmedel, i skapliga framgångar. Läkare och andra hälsovårdsex- många fall sådant som bara tillverkas i USA. perter på Kuba kan inte prenumerera på medicinska UNDP tar i sin rapport upp att blockaden drab- facktidskrifter som ges ut i USA. Kubanska artiklar i bar de mest sår­bara grupperna i samhället. Att an- medicinska frågor kan heller inte publiceras i sådana söka om att få till­stånd att köpa in en medicin från tidskrifter och USA:s regering nekar inresevisum till USA är byråkratiskt, krångligt och tidsödande, och experter från Kuba att delta i läkarkongresser o dyl liv riskeras när mediciner inte når fram i tid. i USA. Blockaden har hindrat att de mediciner och Kuba betecknar USA:s blockadpolitik som för­­ vaccin som Kuba producerar tas med i forskningspro- sök till folkmord enligt FN:s konvention från den 9 tokoll i USA. december 1948. Mer om hur blockaden påverkar hälso­vården på Kuba finns att läsa i Svensk-Kubanska Föreningens Blockadens inverkan på Kubas bok Hälsa åt alla. hälsovård består Särskilt när det gäller hälsovården på Kuba är block- Samarbete skulle gynna både USA aden fortfarande lika kännbar. I sin rapport inför och Kuba FN:s generalförsamlings omröstning om blockaden Kuba är bland de världsledande inom biotekno­logisk 2012 skriver WHO att inom hälsovårdssektorn upp- forsk­ning och har utvecklat egna mediciner och vac- går den samlade kostnaden för blockaden till över två cin. Ett samarbete med USA skulle inne­bära att USA miljarder dollar. Det beror huvudsakligen på att Kuba kan tillgodogöra sig denna forsk­ning. Exempelvis tvingas köpa in mediciner och medicinsk utrustning skulle tusentals diabetiker i USA kunna slippa am- från avlägsna platser och ofta genom mellan­händer, putationer om de fick tillgång till den kubanska medi- vilket ökar kostnaden. cinen Heberprot-P. WHO går så långt som att säga att genom block- Samarbete för miljön i den karibiska ö­­­­värld­en aden påverkas inte bara Kubas hälso­­vård utan även skulle gynna båda länderna. Nu för­­hind­­rar / försvå- utvecklingen för att främja hälsovården internatio- rar / fördyrar blockaden pro­gram för ge­men­­­samma nellt: Blocka­den försvårar för Kubas vetenskapliga åtgärder. fram­gångar inom hälsovården och för Kubas egna USA:s myndigheter på fältet, som kämpar mot medicinska pro­duk­ter att bli en tillgång för värld­ens narkotikasmuggling, har ett mångårigt samarbe- övriga befolk­ning. te med Kubas motsvarande ansvariga, och vill gär- Blockaden måste hävas, är WHO:s slut­sats, för na öka samarbetet. En rapport från INCSR i USA den drabbar orättvist det kubanska folkets hälsotill- (Narcotics Control Strategy Report) ger gott betyg åt stånd. WHO på­minner också om att åtskilliga USA- Kubas insatser. Men USA:s beslutsfattare har hittills med­borgare har fått eller genomgår läkarutbild­ avstått från att diskutera och underteckna de samar- ning på Kuba, lik­som många från andra länder som betsavtal som Kuba lagt fram

KUBA har USA inte lyckats kuva 11 Obama och blockaden 75 Blockadens extraterritoriella verkan 17 december 2014 – En vändpunkt i har skärpts USA:s kubapolitik? I de senaste årens rapporter inför omröstning­arna om Denna dag offentliggjordes plötsligt att USA kom- Kubas resolution i FN den 13 november 2012, den 29 mer att häva sitt ”handelsembargo”, eftersom det inte oktober 2013 och den 28 oktober 2014 har varje år under alla dessa år lyckats med att främja USA:s in- över 140 länder och därtill flera internationella or- tressen. gan vittnat om blocka­dens extraterritoriella verkan. 17 december 2014 var en glädjens dag för Kuba, Flera länder, Egypten, Gabon, Nicaragua, Iran, Chile, främst eftersom de tre kubaner som fortfarande var Zimbabwe och Venezuela, anmärkte också på att fängslade i USA nu kunde återvända hem till Kuba. blockaden skärpts under senare år och att situationen En utväxling gjordes mellan dessa tre och två USA- dess­utom förvärrats för Kuba på grund av den glo- agenter som varit fängslade på Kuba. Det var ett re- bala finanskrisen­ och matkrisen. Ryssland anmärkte sultat av flera månaders hemliga förhandlingar mel- att blockaden är en relik från det kalla krigets tid. lan USA och Kuba som förts med medverkan från Blockadens inverkan på det internationella sam- Kanada och från påven Franciskus. arbetet mellan Kuba och andra länder, lik­som på Obama höll samma dag ett långt tal och förkla- samarbetet med multilaterala organ­isationer har in- rade sig vilja normalisera förhållandena med Kuba, tensifierats under Obamas tid som president. återupprätta de sedan 1961 brutna diplomatiska för- FN-organ som t.ex. UNESCO, UNICEF, UNDP, bindelserna och överväga att upphäva sitt lands be- FAO, är alla påverkade av blocka­den eftersom de har teckning av Kuba som en ”stat som sponsrar terro- kontor på Kuba där personalen behöver resa mellan rism”. Kuba och USA och andra länder, men inte kan boka Tidigare samma dag hade också Raúl Castro hål- flyg direkt mellan USA och Kuba och inte kan skaf- lit ett tal, betydligt kortare, där han förklarade sig fa utrustning på nära håll, dvs i USA och inte heller villig att inleda en dialog med USA, baserad på öm- kan göra inköp för sina projekt i US dollar eller ge- sesidig respekt för ländernas självständighet. Han nomföra transaktioner via banker som även har affä- betonade att Obamas beslut att frige de tre kuban­ rer med USA. erna förtjänade det kubanska folkets respekt och er- kännande. Han sa: USA och Kuba måste lära sig New York Times hösten 2014 att leva sida vid sida på ett civiliserat sätt, med si- Betydande affärsintressen i USA är motståndare till na skillnader. blockaden av Kuba och har insett att tiden är inne Tyvärr visade inte Obamas tal samma känsla för att avskaffa den. Under hösten 2014 kom flera opin- vikten av ömsesidig respekt. Han säger att ”USA är ionsbildande ledare i New York Times, som argu- stolt över att ha stött demokrati och mänskliga rättig­ menterade för att USA skulle häva sin Kuba-blockad. heter på Kuba under fem decennier.” En sådan me- Visserligen användes den sedvanliga och felaktiga ning, inflikad som om den vore en självklarhet, kan beteckningen “embargo”, i artiklarna, men de gav kubanerna knappast acceptera, då de fått utstå de ändå tydliga signaler till att en avgörande vändning mördande konsekvenserna av USA:s kubapolitik un- kunde vara förestående. der mer än ett halvt sekel. Kubanernas uppfattning Flera artiklar kom i oktober, innan omröstning- är snarare att USA försökt underminera deras demo- en i FN den 28 oktober och propagerade för ett slut krati och hela tiden kränkt deras mänskliga rättighe- på embargot, stryka Kuba från listan med terrorist- ter. stater och tillåta USA-medborgare att besöka Kuba. I Obama deklarerade i sitt tal att Kuba är välkom- FN var det dock som vanligt så att USA tillsammans men till OAS toppmöte i april 2015. Men så tillägger med Israel röstade mot Kubas resolution om att häva han att ”inte bara ledarna ska bjudas in, utan även blockaden (två röster emot och 188 för). representanter för civilsamhället” Dvs de individer New York Times fortsatte dock även under föl- och smågrupper som USA under många år slussat in jande månad med sina ledare om Kuba, och nu för- pengar, utrustning och instruktioner till. Här har vi des förslaget fram att frige de tre kubanerna Gerardo alltså ännu ett respektlöst uttalande. Hernández, Ramón Labañino och Antonio Guerrero i utbyte mot USA:s Alan Gross. Varför vill USA upphöra med sitt Vidare gav tidningens ledare uppmärksamhet åt ”handelsembargo”? de kubanska läkarnas insatser i fattiga länder och i Enligt Obama har embargot inte “främjat USA:s in- synnerhet i Västafrika i kampen mot ebola-epide- tressen”. Var och en måste då fråga sig: Vad är det för min och tog avstånd från USA:s program för att få intressen? Obama anser att USA:s kubapolitik hittills kuban­ska hjälparbetare att ”hoppa av” till USA. har begagnat sig av “en föråldrad metod”. I denna bok har vi konstaterat att USA:s intressen på Kuba har

76 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se bestått i att under mer än ett halvt sekel med alla me- USA vill göra sig kvitt Kubas exempel, som haft så del och alla metoder försöka störta Kubas regering. stor betydelse för de senaste årens progressiva ut- Livet på Kuba skulle göras så miserabelt att kubaner- veckling i Latinamerika. USA betraktar Kuba som na skulle revoltera mot sin egen regering och sedan sin fiende. Varje år förnyar USA:s president “lagen tacksamt inrätta sig efter en politisk ordning i USA:s om att handla med fienden” visavi Kuba. President smak. Det är själva syftet med USA:s kubapolitik. Obama gjorde detta så sent som i september 2014. Har det syftet nu plötsligt ändrats? Sannolikt är att kubanerna förhåller sig ganska skeptiska. Obama har tagit steget att erkänna att USA:s kubapolitik har misslyckats, och signalerat en ny tak- Har De Fem fått rättvisa? tik för att “främja USA:s intressen” på Kuba. Solidar- En annan sak man verkligen kan fråga sig är om de itetsrörelsen behöver vara uppmärksam på vad denna fem kubanerna, som nu har fått återvända till sitt land taktik kan komma att innebära för Kuba och även för som fria män, verkligen fått någon rättvisa? Har USA de växande progressiva strömningarna i Latinameri- erkänt att de har behandlats orätt under dessa 16 år ka. Det är nu viktigare än någonsin att stödja Kubas som gått? Nej, deras kamp för rättvisa har klippts av krav på självbestämmande och på ett ömsesidigt res- och de har kvitterats mot två fångar som Kuba släppt pektfullt förhållande till USA. till USA, agenten Alan Gross samt ytterligare en per- son. Vår vinjett “No al bloqueo” som följt med i kapitel I språkbruket som använts från USA i nyhets- efter kapitel genom hela denna bok, står kvar. sändningarna den 17 december 2014 betecknas de fem kubanerna orätt som “spioner”, medan Alan Gross nämns som “USA-medborgaren” som varit “orätt fängslad” på Kuba under fem år. Detta språk- bruk återgavs helt okritiskt i svenska media. Har USA erkänt att De Fem arbetade för att hin- dra terrorism mot Kuba och att de räddade många liv? Nej, istället svärtas de ned med den nedvärde- rande och felaktiga beteckningen ”spioner”. Finns det någon vilja i USA att se till att verkliga terrorister får stå till svars för sina handlingar? Luis Posada Carriles, ansvarig för terrordåd där många människor mist livet, går fortfarande fri i Miami, och har aldrig riskerat utlämning till rättvisan. USA:s blockad mot Kuba har fortsatt med Barack Obama som president. Lätt­nader har Mycket återstår innan blockaden är genomförts vad gäller USA-kubaners kon- hävd. takter med släktingar på Kuba, med målet Relationen USA–Kuba handlar inte om något ”han­ att påverka Kubas “civilsamhälle”, men i dels­­embargo” utan om decennier av politisk, eko- övrigt har den ekonomiska, vetenskap­liga, nomisk, kulturell och vetenskaplig total blockad och kulturella och idrottsliga blockaden bestått. belägring, parad med spioneri, terrorism, psykolo- Det finansiella spionaget och förföljelsen giskt krig och hatpropaganda. Det är inte gjort i en har trappats upp mot utländ­ska banker som handvändning att stryka ett streck över allt detta. gör affärer med Kuba, och bötes­beloppen Blockadpolitiken är stadfäst i USA-lag och kräver har skjutit i höjden. Därmed har blockaden kongressbeslut om den ska upphävas. President skärpts under Obama och dess extraterri­ Obamas formella makt är inskränkt till att kunna toriella verkan har ökat markant. påverka tillämpningen av blockadlagstiftningen. Hit- tills under Obamas tid som president har istället til- Framtiden får utvisa om någon avgörande lämpningen av lagarna hårdnat, med allt högre böter förändring kommer att ske som ett resultat för dem som dristar sig att bryta mot lagarna. av den historiska dagen 17 december 2014.

KUBA har USA inte lyckats kuva Slutord – Kubas försvar mot blockaden 77 Slutord – Kubas försvar mot blockaden

Isaac Saney, kanadensisk forskare och Kuba­kännare inte ha tillbaka. skriver i sin bok Cuba – A Revolution in Motion Kubanerna försvarar sin rätt att själva bestäm- (2004): ma över sitt land, ett samhälle byggt på socialistisk “När jag frågar kubaner, intellektuella, re- grund. geringstjänstemän, kommunistpartiaktivister­ eller vänner som arbetar under de svåra eko- Det sociala projektet: På Kuba har varje individ nomiska förhållandena, om Kubas nationella tillgång till gratis hälsovård och utbildning på alla självständighet och socialistiska utveckling nivåer. Standarden och livskvaliteten har successivt kan över­leva, svarar dom alla att det finns ökat. Skillnaden mot läget före revolutionens seger är inga garantier och att denna fråga bara kan himmelsvid. Det gör att det inte finns grogrund för lösas genom kamp. Det enda de utlovar är något “inhemskt uppror”. Ett samhälle med friska att till det yttersta försvara vad de har byggt och välutbild­ade medborgare som har verkligt inflyt­ upp. De vet mycket väl att USA strävar efter ande, utgör det allra starkaste försvaret. att vända hela den process som startade 1959. Washingtons fientlighet mot revolutionen är oförminskad och dess enda mål är att störta Demokrati: Kuba har successivt stärkt de de- revolutionen, utplåna socialismen och åter­ mokratiska institutionerna i samhället, främst folk- upprätta kapitalismen under USA:s förmyn- maktens organ på olika nivåer, men också arbetarnas darskap.” inflytande genom fackföreningsrörelsens och arbetar- parlamentens stora rådslag, kvinnornas inflytande ge- Vi ska försöka sammanfatta hur denna kamp har nom kvinnoförbundet m.m. Kubanerna har stora möj- drivits till försvar för Kubas nation och revolution och ligheter att delta i alla viktiga samhälle­liga politiska vilka metoder Kuba har använt sig av. I minnet kan beslut och gör det också. De valda företrädarna i folk- man ha orden från Kubas unge utrikesminister Felipe maktens organ har ständig kontakt med sina väljare Pérez Roque (se utförligt citat sid 56): och kan av­sättas när som helst om de inte motsvarar “… man kan aldrig säga att för att försvara förtroendet.­ oss använde vi oss av samma metoder som dem som angrep oss.” Folkupplysning: Skolor och arbetsplatser är forum Kuba utsätter inte något annat land för blockad, ho- för att föra ut viktiga frågor till diskussion i hela be- tar inte något annat lands territorium, försöker inte folkningen. TV-mediet, tidningar, tidskrifter och an- mörda något annat lands politiska ledare, engagerar dra skrifter används också för att nå ut. Kubanerna sig inte i desinformation om något annat land och är väl upplysta vad gäller USA:s blockadlagstiftning ger inte ekonomiskt stöd till dissidenter i något annat och har studerat lagtexten ord för ord för att inse dess land. konsekvenser.­ Kuba försvarar sig mot USA:s blockad på helt andra sätt: Militär beredskap: Kubas har en hög militär, de- Självständighet: Kuba försvarar sin själv­ centraliserad försvarsberedskap. Kubas armé tränar ständighet som fri och oberoende nation. Denna fri- ett hemvärn uppdelat på ett stort antal små enheter het och självständighet uppnådde kuban­erna först den i försvarsområden över hela landet. De kan fungera 1 januari 1959 efter att ha besegrat diktatorn Batista. även om de skulle vara avskurna från varandra och Den första januari är sedan dess Kubas nationaldag. från högre ledning. Det visar ett stort förtroende för Under Batista, och hela 1900-talet dessförinnan, var och tillit till det folkliga försvaret. Kustbevakningen Kuba en lydstat åt USA, och den tiden vill kubanerna är särskilt viktig. Många försök till terrorattacker och

78 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se landsättning av sabotörer har hejdats tack vare hem- och att arbeta i FN och i andra viktiga internationella värnets och kustbefolkningens vaksamhet. organisationer, exempelvis den Alliansfria rörelsen.

Civil beredskap: Genom massiv organisering på Humanitärt bistånd: Kubas namn är hedrat och kvartersnivå i CDR-kommittéerna för revolutionens välkänt i tredje världens länder för de enastående försvar finns det en mycket stor vaksamhet i hela insatserna inom katastrofbistånd, utbyggnad av samhället mot försök att sprida falska rykten, utöva hälsovård och utbildning/alfabetisering som har kom- spionage och sabotage osv, något som CIA-agenter mit över 100 länder i Afrika, Asien och Latinamerika flitigt sysslat med under årens lopp. till del. Allt detta har skapat viktiga band människor emellan och överbryggat geografiska avstånd och kulturella skillnader. Ledstjärnan för Kubas bistånd Specialperioden – och därefter: Under mer än är samarbete på jämbördig basis och med ömsesidig ett decennium, 1991–2005, levde kuban­erna under respekt för att bygga upp samarbetslandets sjukvård ett slags ekonomiskt undantags­tillstånd, orsakat av och utbildning på ett varaktigt sätt. Här ingår även bortfallet av 85 procent av utrikeshandeln efter Sov- stora utbildningsinsatser av ländernas ungdomar för jetunionens fall. Tiden fram till mitten av 90-talet var att bilda kärnan i denna uppbyggnad. Kuba är inte så särskilt svår. De drastiska åtgärder som Kuba tving- iso­lerat, utsatt och försvarslöst som USA skulle ön- ades att vidta under specialperioden handlade om att ska, utan har vänner och bundsförvanter i flertalet av överleva och ta sig igenom denna svåra period – det världens fattiga länder. handlade om försvaret av landet som självständig na- tion. Under 2000-talet fortsätter Kuba att för­svara sin Handelsutbyte: Trots USA:s blockad har Kuba ut- överlevnad som nation och genom­för stora ekono- vecklat handel med ett stort antal länd­er i världen. miska reformer för att öka sin själv­försörjningsgrad Utbytet med de närbelägna länderna i Karibien och i en krisdrabbad värld. Stora folkliga rådslag ligger Latinamerika – som USA sedan Monroedoktrinen bakom förändringarna som sker inom det socialistis- 1823 betecknat som sin intressesfär – har särskilt stor ka systemets ram; kamp mot byråkrati och korrup- betyd­else. Genom en starkt växande turistindustri har tion, decentra­lisering av beslut, kooperativisering av Kuba också nått människor i de rika länd­erna i Väst­ lokal statlig service, energihushållning och miljö­ europa samt Kanada. Affärskontakter och samrisk- åtgärder på alla nivåer för att göra samhället mot- företag stärker samarbetet och bildar ett viktigt förs- ståndskraftigt och hållbart. var mot de ekonomiska effekterna av USA:s blockad. I januari 2014 invigdes den första etappen i ut­ Infiltration: Under alla år Kuba varit själv­ständigt – bygg­naden av en ny hamn och industri­frizon i Ma- nu i 56 år – har USA genomfört hemliga angrepp mot riel 45 km väster om Havanna. Hamnen, som byggs landet: CIA har spione­rat, landsförrädare har värvats i samarbete med Brasi­lien, kommer att få en mycket i Kuba för att spionera och sabotera, smågrupper av stor betyd­else för Kubas handel med såväl regionala s.k. dissi­denter har finansierats för att sprida USA:s handels­partners som med andra världs­delar. Genom propaganda och uppmana till valbojkott osv (dock sin stora kapacitet och sitt läge i förhållande till rut- helt utan framgång). För att försvara sig har Kuba terna mot Panama­kanalen och en framtida Nicara­ infiltrerat denna omfatt­ande verksamhet och kunnat guakanal kommer Mariel­hamnen att bli en allvarlig hindra sabotage och terroristattacker. Många kubaner konkurrent till hamnar på USA:s östkust. Företag i har i hemlighet gjort hjältemodiga insatser i detta far- USA kommer att vilja använda hamnen i Mariel och liga arbete. Fientliga agenter har avslöjats och lands- se USA:s blockad mot Kuba som ett hinder som be- förrädare har ställts inför rätta efter att deras skuld höver undanröjas. har bevisats genom grundlig dokumentation. Det allra modigaste exemplet på infiltra­tion är Forskning: Kubas forskning inom det medicin- De Fem Kubanernas insats innan de den 12 sep- ska området har stärkt landets egen hälsovård (t.ex. tember 1998 fängslades i Florida och anklagades för utveckling av vacciner) och haft stor betydelse för konspiration till spioneri. Många terror­aktioner mot det humanitära biståndet till tredje världens länder. Kuba kunde kvävas i sin linda genom att De Fem ha- Kubas forskning är inriktad på att lösa hälsoprob- de infiltrerat anti­kuban­ska terroristgrupper med säte lem och bota sjukdomar som den marknadsbaserade i Miami och avslöjat deras planer. USA-dominerade läkemedelsbranschen inte vill be- fatta sig med. Men Kubas läkemedel mot exempelvis Diplomati: Kuba har ägnat stort engagemang åt att cancer väcker intresse också från den rika delen av utveckla diplomatiska kontakter med andra länder världen och inbringar viktig hårdvaluta till landet. I övrigt är också forskningen för jordbruksutveckling

KUBA har USA inte lyckats kuva Slutord – Kubas försvar mot blockaden 79 Bruno Rodríguez viktig för livsmedelsproduktionen och för att minska angavs när blockaden inleddes år 1960 och gäller importbehovet. fortfarande. Trots att Obama gav signaler om ”en ny början med Kuba” så har blockaden skärpts de senas- te åren, i synnerhet dess extraterritoriella dimen­sion. Inspirera till solidaritet: Kubas kamp mot I generalförsamlingens debatt året därpå, den 29 imperia­listmakten USA har inspirerat ett växande oktober 2013, sa Bruno Rodríguez: ”Vår lilla ö utgör antal människor i alla världens länder att arbeta inget hot mot super­maktens nationella säkerhet. Var- för vänskap och solidaritet med Kuba. År 2014 för kan inte USA:s befolkning få tillgång till hög- finns solidaritets­organisationer i mer än 150 länder klassiga kubanska produkter och nya kubanska med- i världen. De arbetar för att sprida saklig informa- iciner?” Kuba vill ha en normalisering av kontak- tion om det kubanska sam­hället och motverka des­ terna med USA och vill öppna en allvarlig och kon- information, framförallt i USA och i den rika delen struktiv dialog på jämbördig bas och med full res- av världen. Inte minst viktig är solidaritetsrörelsen pekt för Kubas självständighet. Men blockaden har inne i USA som ju arbetar under särskilt svåra för­ istället blivit ännu hårdare, och USA har gjort allt hållanden.­ för att trappa upp sitt ekonomiska krig mot Kuba. Varje år deltar omkring 2 000 kubavänner från Bruno Rodríguez: ”Blockaden är ett massivt, mer än 50 länder i olika arbetsbrigader på Kuba. uppenbart och systematiskt brott mot ett helt folks Från Sverige har ca 500 personer deltagit i brigader mänskliga rättigheter.” under de senaste tio åren. 1994 hölls det första världssolidaritets­mötet för Kuba i Havanna. Vid det andra världs­­­solidaritets­ mötet i november 2004 del­tog över 4 200 företräda- re från 118 länder. Människor över hela världen bildar ett stort solidari­tetsnätverk för Kuba. I många olika samman- hang ser de till att fästa uppmärksamheten på och brännmärka USA:s brottsliga blockad mot Kuba.

Vid debatten i FN:s generalförsamling den 13 novem- Kuba har framgångsrikt stått emot blocka­ ber 2012 om Kubas resolutionsförslag mot blockaden den och alla de aggressioner och fientlig­ inledde Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez sitt heter den inneburit under mer än ett halvt tal med att citera USA:s syfte med blockaden: ”fram- sekel. Kuba har USA inte lyckats kuva till kalla besvikelse och missmod på grund av ekono- underkastelse! miskt missnöje och svårigheter ... försvaga ekonomin genom att förvägra Kuba pengar och förnödenheter Framtiden får utvisa om den 17 december och minska nominella och reella löner, framkalla 2014 kommer att innebära “en ny början”, hunger, för­tvivlan och störta regeringen.” Detta syfte där Kubas självbestämmande respekteras.

80 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Kronologi

1482 Christopher Columbus ”upptäcker” ett uppror och 3 000 rebeller slaktas Kuba som inmutas för Spaniens under överinseende av USA:s flotta räkning. med två slagskepp i Havannas hamn. 1917 stödjer USA:s marinsoldater 1500-talet Med stor grymhet koloniserar spanjo- Kubas regering för att slå ner protest- rerna Kuba och för­slavar ursprungs­ erna mot 1916 års valfusk. Samma år befolkningen som behandlas så brutalt startar USA ett träningsläger på Kuba att den utrotas på 50 år. Slavsystemet för sina marinsoldater. upprätt­hålls genom import av afrikan- ska slavar. 1934 Fulgencio Batista tar makten på Kuba genom en statskupp. Platt­illägget, om 1762–63 Britterna ockuperar Havanna. Handel rätten att intervenera, rivs upp som mellan Kuba och de britt­iska kolonier- resultat av revolutionär och facklig na i Nord­amerika kommer igång. Efter kamp. Ett nytt avtal tecknas om elva månader återlämnas Havanna till Guantánamo­basen. Spanien. 1935, mars En halv miljon arbetare går i strejk 1776 13 brittiska kolonier i Nord­amerika mot Batistas politik. Strejken slås ned förklarar sig själv­ständiga och bildar brutalt. USA. 1940 Kampen mot de korrupta reger­ingarna 1808 USA:s president Jefferson försöker som avlöst varandra re­sul­terar i en ny köpa Kuba, men Spanien vägrar att kubansk grundlag. sälja. 1952 Batista tar makten igen genom en 1823 USA:s president Monroe stakar ut statskupp när det står klart att han inte västra halvklotet som USA:s intresse­ kommer att vinna i presidentvalet. sfär; den s.k. Monroe­doktrinen. Utrikesminister Adams betecknar 1953–58 Väpnad motståndskamp mot Kuba som den ”mogna frukten” som Batistas diktatur snart kommer att falla i USA:s händer 1959, jan Revolutionens seger Mer än hälften av Kubas handel sker med USA. 1959, juni Jordreform på Kuba 1868–78 Första frihetskriget på Kuba. Kuban­ 1959, okt Bombräder från USA mot erna lyckas inte besegra den spanska kubanska sockerbruk kolonialmakten. 1960, mars Operation Pluto: President Eisen- 1895–98 Andra frihetskriget på Kuba. Kuba- hower planerar för träning av USA- nernas seger är förestående när USA kubaner för att invadera Kuba och ingriper och tar över Kuba från störta Fidel Castro. Spanien – den ”mogna frukten” har 1960, mars Sprängattentat mot fartyget La Coubre fallit. i Havannas hamn med minst 75 1899–1902 USA ockuperar Kuba och in­rät­tar dödsoffer. en militärregering under guver­nör 1960, mars USA:s Radio Swan börjar Leonard Wood. Denne ut­arbetar en propagandasändningar­­ mot Kuba. grundlag för Kuba efter USA-modell. Träning av USA-kubaner genom CIA I grundlagen inklu­deras “Platt- startar i Guatemala. tillägget” om USA:s rätt att ingripa militärt på Kuba. USA-medborgaren 1960, juni USA stryper sin oljeexport till Kuba. Tomás Estrada Palma blir förste 1960, juli USA stryper sin socker­import från president i ett Kuba som lydstat åt Kuba. Sovjet­unionen erbjuder sig att USA. köpa sockret. 1903 Avtal USA-Kuba, bl.a. om 1960, juli Nationaliseringar av utländska egen- Guantánamoområdet, där USA domar. anlägger en militärbas. 1960, okt Operation Peter Pan startar. Över 1906–17 USA ingriper militärt 1906, 1912 14 000 kubanska barn flygs till USA och 1917 på Kuba. 1906–08 ocku- för att ”räddas undan kommunismen”. perar USA Kuba för att slå ner ett uppror. 1912 krossar Kubas regering

KUBA har USA inte lyckats kuva Kronologi 81 1960–66 CIA organsierar, finansierar med undantag för mat och mediciner. och beväpnar upprorsgrupper i Denna OAS-blockad består till 1975. bergen i Escambray på Kuba. 1966 “Cuban Adjustment Act”, som 1960, okt I Escambraybergen beslagtas vapen uppmuntrar båtflyktingar, som kastats ut från ett USA-plan och undertecknas av USA:s president över 100 kontrarevolutionärer grips. Lyndon Johnson. 1961 Stor alfabetiseringskampanj över hela 1967, okt Ernesto Che Guevara mördas i Kuba. Bolivia. 1961, jan USA bryter de diplomatiska förbind­ 1975, juni Olof Palme besöker Kuba. elserna med Kuba. 1976, febr Folkomröstning med 98 % valdelta- 1961, april CIA anlägger mordbrand i varu­huset gande om Republiken Kubas grund- El Encanto i Havanna. Ett dödsoffer lag, Folkmakten byggs upp. och många skadade. 1976 President Ford uppmanar till terror- 1961, april USA:s invasionsförsök i Gris­bukten. aktioner mot Kuba, vilket bl.a. leder Syftet var att erövra ett brohuvud, till sprängningen av ett kubanskt civil- utropa en proviso­risk regering som flygplan med 73 dödsoffer. Ansvariga kallar på stöd från USA, vars trupp­ är CIA-agenterna Orlando Bosch och fartyg ligger i närheten. De 1 500 som Luis Posada Carriles. landstiger besegras inom 72 timmar. 1977, sept USA och Kuba inrättar intresse­kontor Över 1 200 tas till fånga. De utväxlas i respektive huvudstäder. senare mot mat och mediciner. 1978, juli 11:e ungdomsfestivalen firas i 1961, aug President Kennedy lanserar Fram- Havanna. stegsalliansen på OAS-konferensen i Punta del Este, Uruguay, för att få med 1979, sept Alliansfria rörelsens 6:e topp­möte Latin­amerika i isolering av Kuba i Havanna. Fidel Castro väljs till rörelsens ordförande. 1961, nov President Kennedy lanserar i hemlighet Operation Mongoose med 1980, sept Den kubanske diplomaten terroraktioner och sabotage mot ekon- Felix García Rodriguez mördas i omiskt viktiga mål på Kuba. New York av Eduardo Arocena i terrorist­gruppen Omega 7. Under 1962, jan På begäran av USA utesluts Kuba ur rättegången mot Arocena 1984, då han OAS. döms för detta mord, bekänner han 1962, febr Handels”embargot” deklareras offici- att han under 1980 på CIA:s uppdrag ellt av president Kennedy. hade fört in ”några bakterier” till Kuba. 1981 orsakar detta en epidemi 1962, aug USA:s ”Foreign Assistance Act” får av blödande denguefeber på Kuba, ett tillägg för att förbjuda hjälp till 350 000 insjuknar och 150 avlider. länder som ger bistånd till Kuba. 1981 Kubansk-Amerikanska Stiftel­sen, 1962, okt Missilkrisen: Efter Grisbukten CANF, grundas på initiativ av presi- fortsätter USA:s hot mot Kuba som dent Reagan. vänder sig till Sovjetunionen för hjälp med att stärka sitt försvar. USA:s 1982 Lag om samriskföretag på Kuba. spionflyg upptäcker raket­ramper på 1982 USA sätter upp Kuba på sin lista över Kuba och stoppar Sovjetunionens terroriststater. missilleveranser med en flottblockad. Världen står inför en mycket allvarlig 1985 Efter 20 års isolering väljs Kuba in i kris. USA och Sovjet­unionen gör upp Latinamerikaparlamentet. över huvudet på kubanerna: USA ger 1985, aug Internationell konferens i Havanna om ett vagt löfte att inte angripa Kuba den latinamerikanska utlands­skulden. militärt mot att Sovjetunionen tar Fidel Castro uppmanar tredje världens tillbaka sina missiler. länder att vägra betala sina utlands­ 1963, juli President Kennedy skärper blockaden skulder: ”Måste skulderna till för­­ genom att tillämpa lagen mot ”att tryck­arna betalas av de förtryckta?” handla med fienden” mot Kuba. Att 1985 USA:s Radio Martí börjar propa­ resa till Kuba förklaras vara olagligt. ganda­sändningar mot Kuba. 1964, juli OAS ansluter sig till blockaden mot Kuba, efter påtryckning från USA,

82 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 1987 89 USA-diplomater i Havanna avslö- 1994, maj Radio Martí lovar att båtar ska komma jas som CIA-agenter av 27 kubanska och hämta dem som vill till USA. Det dubbelagenter som under lång tid infil- blir upp­lopp i Havanna när båtarna trerat CIA. inte kommer. Fidel Castro deltar person­ligen i att lugna ner folk. 1988 Kuba spelar en viktig roll i Angolas avgörande militära seger över 1994, aug Eftersom USA inte håller sin del av apartheids Sydafrika. ingångna migrationsavtal förklarar Fidel Castro att Kuba inte kommer 1989 Senator Connie Mack lägger förslag att hindra kubaner att lämna ön. Flera om att skärpa blockaden. 1990 tusen kubaner försöker nå USA på godkänns ”Mack-tillägg­et” som livsfarliga flottar. för­bjuder all handel med Kuba för USA-företags dotter­bolag i andra 1994, sept Ett nytt migrationsavtal tecknas länder. 1992 införliva­s detta förslag i mellan Kuba och USA, där USA går “Cuban Democracy Act” (Torricelli­ med på att utfärda 20 000 visum per lagen). år, men hävdar att alla båtflyktingar ska återvända till Kuba för att där 1990 TV Martí börjar sända från Florida. invänta sin tur att få visum. 1990, juli Terroristen Orlando Bosch friges i 1995 Helms-Burtonlagen. Senator Jesse USA. Helms och kongressman Dan Burton 1990 Kuba går in i specialperioden, ett lanserar förslag om skärpt blockad: ekonomiskt beredskapstillstånd som “Cuban Liberty and Democratic Soli- en följd av Sovjetblockets samman- darity Act”. brott. 1996, febr Kuba skjuter ner två Cessna-plan från 1991, maj Kuba drar hem sina sista trupper från den USA-kubanska organisationen Angola. 2 077 kubaner offrade sina ”Bröder till undsättning” som har liv i kampen mot Sydafrikas apart- kränkt kubanskt luftrum, trots uppre- heidregim. pade var­ningar. 1991 Sovjetunionen upphör att existera. 1996, mars Helms-Burtonlagen undertecknas av 1991, nov Militärkupp mot president Aristide i president Clinton. Haiti. Flyktingar till USA från Haiti 1996, dec EU antar sin “gemensamma stånd- interneras på Guantánamobasen. punkt” om Kuba. 1992, febr Torricellilagen: Kongressman Robert 1997 Våg av CIA-terror mot kubanska Torricelli lägger förslag om att skärpa turistanläggningar i Havanna och blockaden: “Cuban Democracy Act”. Varadero. Stora skador och ett döds­ I oktober undertecknas lagen av presi- offer. dent Bush den äldre. 1998, jan Påven Johannes Paulus besöker Kuba 1992, sept Alliansfria Rörelsens toppmöte i och fördömer blockaden. Jakarta kräver slut på blockaden och 1998, sept De fem kubanerna Gerardo ockupationen av Guantánamoområdet. Hernández, René González, Antonio 1992, nov Första Vänskapskaravanen Guerrero, Ramon Labañino och USA – Kuba med Präster för Fred Fernando González arresteras i bryter blockaden. Karavaner har Miami. De har infiltrerat USA-kuban- organiserats varje år sedan dess. ska terrorist­organisationer för att 1992, nov FN:s generalförsamling fördömer hindra terrordåd mot Kuba. blockaden i omröstning om ett reso- 2001, sept Terroristangrepp mot World Trade lutionsförslag som Kuba lagt fram. Center i New York och Pentagon i Sedan dess har Kuba fortsatt att varje Washington. Kuba erbjuder medicinsk år lägga fram resolutionsförslag som hjälp, vilket ignoreras. fördömer USA:s blockad och varje 2001, dec Mot kontant betalning köper Kuba år har de antagits av generalförsam­ för första gången mat från USA, som lingen med allt större majoritet. undantag från blockaden, när orkanen 1994, maj Nelson Mandela installeras som Michelle hade drabbat Kuba. Sydafrikas president i Pretoria. Fidel 2002, jan Fångar som USA tagit vid sin invasion Castro deltar. i Afghanistan interneras på Guantá- namobasen.

KUBA har USA inte lyckats kuva Kronologi 83 2002, april Kupp i Venezuela den 11 april mot 2006, jan Som svar på provocerande ljusreklam president Hugo Chávez. Kuppen miss- från USA:s intressekontor i Havanna lyckas och Chávez är tillbaka igen den reser kubanerna en skog av svarta 14 april. fanor framför kontoret. 2002, maj Biträdande utrikesministern i USA, 2006, juli Bushplanen, del II: Utrikesminister John Bolton, med ansvar för vapen- Condoleezza Rice lägger fram rapport kontroll, anklagar Kuba för att försöka nr 2 från “Kommissionen för ett fritt utveckla biologiska stridsmedel och Kuba” och presenterar Caleb McCarry för att dela med sig av sådan teknologi som “sam­ordnare för övergången till “andra skurkstater”. USA inklu- på Kuba”. Rapporten innehåller en derar Kuba i ”ondskans axel­makter”. hemlig del. Expresident Jimmy Carter besöker 2006, juli Fidel Castro blir akut sjuk, förste vice- Kuba och, med anledning av anklagel­ president träder in: Raúl Castro. serna om biologiska vapen, besöker han ett av Kubas bioteknologiska 2006, sept Alliansfria rörelsens toppmöte i forskningscentra. Carter håller ett tal Havanna. Kuba övertar ordförande­ i Havannas Universitet. Talet direkt­ skapet till 2009. sänds i kubansk TV. Carter uppmanar 2006, okt WWF – Världsnaturfonden – Bush att häva blockaden. konstate­rar i en rapport att Kuba är 2002, maj President George W. Bush håller ett det enda landet som uppfyller kraven fientligt tal: “USA har rätt att angripa på hållbar utveckling samtidigt som skurkstater i förebygg­ande syfte”. medborgarna har en god välfärd. Bush anklagar Kuba för att ”sponsra 2008, jan Val till nationalförsamlingen som terrorism”. senare väljer Kubas statsråd. Fidel 2003, mars 75 kubaner döms för att ha arbetat i Castro avsäger sig nominering på främmande makts intresse och tagit grund av sin sviktande hälsa. Stats­ emot pengar för detta. rådet utser Raúl Castro till president. 2003, april Dödsstraff på Kuba mot tre som kapat 2008, mars Louis Michel, EU-kommissionären en färja. för utvecklingsfrågor och humanitärt bistånd, besöker Havanna för officiella 2003, juni Sanktioner från EU mot Kuba: samtal med Kubas regerings repre- Frysning av regeringskontakter och sentanter. kulturutbyte. Påbud till EU-ländernas ambassader att bjuda in de USA-finan- 2008 ALBA-banken bildas som alternativ sierade grupp­erna till EU-ländernas till IMF och Världsbanken och med national­dagsfiranden. EU drar in sitt sucre som gemensam virtuell valuta. ”humanitära bistånd” till Kuba. 2008 Raúl Castro väljs till ordförande i 2003, okt President Bush bildar ”Commission nationalförsamlingens statsråd och for Assistance to a Free Cuba”. därmed till Kubas president. 2004, maj Bushplanen, del I: Utrikesminister 2008 Kuba drabbas av tre svåra orkaner: Colin Powell lägger fram en rapport Gustav, Ike och Paloma. på 450 sidor från “Kommissionen för 2009, jan Barack Obama tillträder som USA:s stöd till ett fritt Kuba”. president. Obama låter USA-kubaner 2004, sept US-dollar avskaffas som ”turistvaluta” besöka Kuba ofta­re, men blockaden och CUC tar över helt. består och bötesstraffen skärps för företag som handlar med Kuba. 2004, dec ALBA grundas genom avtal mellan Kuba och Venezuela. 2009 Militär statskupp i Honduras med medverkan från USA. President 2005, jan Påbudet från EU från juni 2003 om Manuel Zelaya störtas. sanktioner mot Kuba suspenderas. 2009, dec USA-agenten Alan Gross fängslas på 2005, juli TV-kanalen TeleSur invigs. Kanalen Kuba för att ha smugglat in satellit­ samägs av Venezuela, Kuba, Argen- tele­fonutrustning. Han döms till 15 år. tina, Uruguay och Brasilien. 2010, jan Jordbävning i Haiti. Kuba, som redan 2005 Specialperioden anses vara över. har sjukvårdspersonal där, gör stora 2005, aug Orkanen Katrina drabbar USA:s hjälpinsatser. sydkust. Kuba erbjuder medicinsk hjälp, vilket ignoreras.

84 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se 2010 Kuppförsök mot president Rafael EU-kommissionären Androulla Vassi- Correa i Ecuador. liou deltar och har möten med flera representanter för Kubas regering. 2010 Kuba friger de återstående 47 fångar- na av de 75 som fängslades 2003. 2014, febr Fernando González, en av De Fem, som varit fånge i USA sedan 1998 2011, aug René González som varit fånge i USA återvänder till Kuba. Hans fängelsetid i 13 år friges, men tvingas stanna på 17 år och 7 månader hade gått ut under övervakning i USA i ytterligare och han hade fått reduktion för gott tre år, vilket han överklagar. Våren uppförande. 2013 fick han återvända till Kuba för resten av sin övervakningstid mot att 2014, juni Energidrycksföretaget Red Bull han avsade sig sitt USA-medborg­ bötfälls med 89 775 US dollar för att arskap. ha gjort en dokumentärfilm på Kuba. 2011, dec CELAC – den Latinamerikanska och 2014, april Nyhetsbyrån AP avslöjar att sedan Karibiska Gemenskapen – grundas i 2010 har USAID genomfört det Caracas, Venezuela. hemliga projektet ZunZuneo på Kuba, ett slags Twitter för Kuba, särskilt 2012, mars Påven Benedictus XVI besöker Kuba. riktat till kubanska ungdomar. 2012, juni USA-stödd statskupp i Paraguay. 2014, sept Kuba sänder 166 läkare och andra 2012, okt Orkanen Sandy drabbar Santiago de specialister till Sierra Leone för att Cuba. bekämpa ebolaepidemin. Senare 2013, jan CELAC:s första toppmöte hålls i ansluter sig ytterligare 86. (De var Santiago de Chile. utvalda bland 15 000 frivilliga.) 2013, mars President Hugo Chávez i Venezuela 2014, okt Flera ledare i New York Times propa- avlider. I april vinner hans efter- gerar för att avsluta “embargot”, ta trädare Nicolas Maduro presidentvalet bort Kuba från listan med terrorist- med knapp marginal. stater och tillåta USA-medborgare att besöka Kuba. 2013, juli Resebyrån American Express Travel Related Services ska i en uppgörelse 2014, okt För 23:e året i rad fördöms blockaden med OFAC betala 5,2 miljoner dollar av FN:s generalförsamling. för att genom sina utländska dotter­ 2014, nov Flera ledare i New York Times kräver bolag ha förmedlat mer än 14 000 att de tre återstående av De Fem ska resor till Kuba. friges i utbyte mot Alan Gross. NYT 2013, juli Den bank i USA – M&T Bank –som uppmärksammar också Kubas insatser anlitats av Kubas intresse­kontor i mot ebola och tar avstånd från USA:s Washington meddelar att den inte program att få Kubas hjälparbetare längre kommer att tillhandahålla utomlands att hoppa av till USA. banktjänster åt kontoret. Efter ett halvt 2014, 17 dec De tre kubanerna Gerardo Hernández, år har Kuba inte kunnat finna någon Ramón Labañino och Antonio annan bank i USA som är beredd Guerrero friges i utbyte mot Alan att åta sig detta uppdrag. Kuba har Gross och ytterligare en man som protesterat till USA:s utrikesdeparte- varit fängslade på Kuba. Samtidigt ment och begärt att USA ska följa aviserar president Obama en ny Wienkonventionen av år 1961 om kubapolitik som sägs ska lätta på diplomatiska relationer samt det avtal “embargot”. om intresse­kontor i respektive länder som upprätt­ades den 30 maj 1977. 2014, jan CELAC:s andra toppmöte hålls i Havanna. De 33 deltagande staterna förklarar Latinamerika och Karibien vara en Fredens Zon och fördömer USA:s blockad av Kuba. 2014, jan Första etappen av Latinamerikas modernaste hamn invigs i Mariel 45 km väster om Havanna. 2014, febr Internationell kongress för högre utbildning i Havanna, där

KUBA har USA inte lyckats kuva Kronologi 85 Litteratur

Allmänt Castro, Fidel och Ramonet, Ignacio: Fidel Castro – My Life – A Spoken Autobiography Boken (översättning till engelska) bygger på den mer än hundra timmar långa intervju som den franske journa­ listen Ignacio Ramonet hade med Fidel Castro under flera tillfällen år 2003–2005. Scribner, New York 2007, ISBN: 9 781416 553281 Evenson, Debra: Law and Society in Contemporary Cuba Kluwer Law International, Haag, 2003, ISBN: 90-411-2165-X Franklin, Jane: Cuba and the United States – A Chronological History utförlig år för år, dag för dag, redogörelse för politiska händelser på Kuba och USA-regeringarnas fientligheter. Ocean Press, Melbourne, 1997, ISBN: 1-875284-92-2 Granma International, tryckta och digitala upplagor Kubas rapporter till FN den 12 augusti 2012 och den 8 juli 2013 om blockaden FN:s generalsekreterares rapporter till FN:s generalförsamling den 16 augusti 2012 och den 2 augusti 2013 om Kubas resolutioner om nödvändigheten av att stoppa blockaden Kubas UPR-rapporter till FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter Saney, Isaac: A Revolution in Motion, Zed Books, London, 2004, ISBN 1-55266-114-8 Sandgren, Claes: Sveriges bistånd till CUBA, en utvärdering, SIDA 1982

Strömdahl, Jan: Kubas omställning till ekologisk hållbarhet Langholmen förlag 2010, ISBN:978-91-7437-064-5 Svensk-Kubanska Föreningen: Tidskriften Kuba Utkommer fyra gånger om året. Svensk-Kubanska Föreningen: KUBA en annan värld är möjlig, 2003, ISBN: 91-85710-18-0

Svensk-Kubanska Föreningen, Louise Österlin: Hälsa åt alla – Kubas hälsovård och hälsovårds­insatser i världen, om hälsovård, läkemedel, katastrofhjälp m.m. 2008, ISBN; 978-91-85710-21-8

Zaldívar Diéguez, Andrés: Blockade – The longest economic siege in History Editorial Capitán San Luis, Havanna, 2007, ISBN: 978-959-211-305-3

Kapitel 1: USA:s blockadlagar Alarcon de Quesada, Ricardo: Helms-Burton – Slavery Law, Intervju med Ricardo Alarcón den 20 mars 1996, Editorial José Martí, Havanna, 1997, ISBN: 959-09-0099-2

Deutschmann, David och Ratner, Michael: Washington on trial – The people of Cuba versus U.S. Government, Ocean Press, Melbourne, New York 1999, ISBN: 1-876175-23-0

Editorial Cultura Popular: Blockade – Document on the USA administrations policy of siege against Cuba, Havanna 1992

Lamrani, Salim: The Economic War against Cuba – A historical and legal perspective on the US Blockade, Monthly Review Press, New York 2013, ISBN-13: 978-1-58367-340-9

Miranda Bravo, Olga: The U.S.A. versus Cuba – Nationalizations and Blockade Editorial José Martí, Havanna, 1996, ISBN: 959-09-0097-6

Murray, Mary: Cruel & Unusual Punishment – The U.S. Blockade Aganist Cuba Ocean Press, Melbourne, 1993, ISBN: 1-875284-78-8

Prada, Pedro: Island under Siege – The U.S. Blockade of Cuba Ocean Press, Melbourne, 1995, ISBN: 1-875284-88-5

86 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Kapitel 2: Kuba som lydstat till USA Aguirrechu; Iraida: The US-Cuba Confict – My sling is that of David Editora Política, Havanna, 1994, ISBN: 959-01-0150-X

Gott, Richard: Cuba – A new History Yale University Press, New Haven and London, 2004, ISBN: 0-300-10411-1

Navarro, José Cantón: History of Cuba – The challenge of the yoke and the star Editorial SI-MAR S.A. Havanna, 1998, ISBN: 959-7054-19-1

Kapitel 3: USA vill utplåna Kubas exempel August, Arnold: Democracy in Cuba and the 1997–98 Elections Ger fakta om Kubas deltagande demokrati och även en historisk tillbakablick. Editorial José Martí, Havanna, 1999, ISBN: 0-9685084-0-5

Kapitel 4: Guantánamobasen Alfonso, Rosa: History of a takeover –The US naval base at Guantánamo Bay Editora Política, Havanna, 1982

Cole, David: Enemy Aliens, The New Press, London, New York 2003, ISBN: 1-56584-938-8

Miranda Bravo, Olga: Undesirable neighbors: The U.S. Naval Base at Guantánamo Editorial José Martí, Havanna, 2001, ISBN: 959-09-0184-0 6465

Ratner, Michael och Ray, Ellen: Guantánamo – What the world should know Arris Books, Gloucestershire, 2004, ISBN: 1 84437 046-1

Ricardo, Roger: Guantánamo – The Bay of Discord – The story of the US military base in Cuba Ocean Press, Melbourne, 1994, ISBN: 1-875284-56-7

Kapitel 5: Spionage och terror ingår i blockadpolitiken Alvarado, Percy: Confessions of Fraile – A Real Story of Terrorism Editorial Capitán San Luis, Havanna, 2004, ISBN: 959-211-262-2

Calvo Ospina, Hernando: Bacardi – The Hidden War Pluto Press, London, 2002, ISBN: 0-7453-1874-6

Blum, William: CIA & USA:s verkliga utrikespolitik, Epsilon Press 1998, ISBN: 91-7007-011-3

Blum, William: Killing hope, Zed Books 2003, ISBN: 1 84277 369 0

Morera, José Luis och Calcines, Rafael: The CIA:s war against Cuba National Information Service, Havanna, 1988

Rodríguez Cruz, Juan Carlos m.fl.: Cuba, the untold history Editorial Capitán San Luis, Havanna, 2005, ISBN: 959-211-255-X

Svensk-Kubanska Föreningen: Frige de fem! Politiska fångar i USA, Fakta om de fem kubanerna som i USA tagit reda på terroristplaner mot Kuba. 2006, ISBN: 91-85710-20-2

Svensk-Kubanska Föreningen och Kommittén Frige De Fem: Det dödsbringande hyckleriet – Terrorism mot Kuba och fallet med de fem kubanerna – politiska fångar i USA, 2011

DVD-dokumentärfilmerna av Bernie Dwyer och Roberto Ruíz Rebo: Uppdrag mot terror (om de fem kubanerna), 2004 Dagen då diplomatin dog, (om den USA-styrda och -avlönade oppositionen i Kuba), 2010 One Man´s Story: Philip Agee, Cuba, and the CIA, 2007 Two Islands Productions

KUBA har USA inte lyckats kuva Litteratur 87 Kapitel 6: Psykologiskt krig för att splittra och hota Kuba Castro, Fidel och Fernández, José Ramón, m.fl.: Playa Girón, Bay of Pigs, Washington´s first military defeat in the Americas, Pathfinder, New York, 2001, ISBN: 0-87348-925-X

Diez Acosta, Tomás: October 1962 – The “Missile” Crisis as seen from Cuba Pathfinder, New York, 2001, ISBN: 0-875284-80-X

Editorial José Martí: TV Aggression, 1990

Elliston, Jon: Psywar on Cuba – The declassified History of U.S. Anti-Castro Propaganda Ocean Press, Melbourne 1999, ISBN: 1-876175-09-5

Hinckle, Warren och Turner, William: The Fish is Red – The story of the secret war against Castro Harper & Row Publishers, New York, 1981, ISBN: 0-06-038003-9

Lechuga, Carlos: In the Eye of the Storm – Castro, Khrushchev, Kennedy and the Missile Crisis Ocean Press, Melbourne 1995, ISBN: 1-875284-87-7

National Information Agency: Aggression over the Airwaves, Havanna 1989

Rodríguez, Juan Carlos: The Bay of Pigs, Ocean Press, New York, 1999, ISBN: 1-875284-98-2

Torreira Crespo, Ramón och Buajasn Marrawi, José: Operación Peter Pan – Un caso de guerra psi- cológica contra Cuba, Editora Politica, Havanna, 2000, ISBN: 959-01-0388-X

Valdés-Dapena, Jacinto: Operation Mongoose – Prelude of a Direct Invasion on Cuba Editorial Capitán San Luis, Havanna, 2004, ISBN: 959-211-259-2

Kapitel 7: Desinformation, demonisering, isolering Editora Política: Points of view – Challenging the Disinformation about Cuba Havanna, 1994, ISBN: 959-01-0153-4

Kapitel 8: USA-betald “opposition” Calvo, Hernando och Declercq, Katlijn: Dissidents or mercenaries? The Cuban exile movement – An exposé of the Cuban American National Foundation and anti-Castro groups Ocean Press, Melbourne, 2000, ISBN: 1-876175-15-X

Elizalde, Rosa Miriam och Baez, Luis: “The Dissidents” – Cuban State Security agents reveal the True Story, Editora Política, Havanna, 2003, ISBN: 959-01-0553-X

Kapitel 9: Bushplanen – förebådar krig mot Kuba Alarcón de Quesada, Ricardo: Chronicle of a war foretold – Bush´s sinister plans against the Cuban nation, Editora Política, Havanna, 2006, ISBN: 959-01-0725-7

Copeland, Vince: Market Elections – How Democracy Serves The Rich World View Forum, New York 2000, ISBN: 0-89567-134-4

Foerstel, Leona m.fl: War, Lies & Videotape – How media monopoly stifles truth International Action Center, New York, 2000, ISBN: 0-9656916-5-9

Martínez, Osvaldo: Neo-Liberalism in Crisis Editorial José Martí, Havanna 1999, ISBN: 959-09-0180-8

Palast, Greg: The Best Democracy money can buy – The truth about corporate cons, globaliza- tion, and high-finance fraudsters, Plume, London, 2003, ISBN: 0-452-28391-4

Kapitel 10 och 11 Se hemsidorna sid 89.

88 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Hemsidor www.svensk-kubanska.se Svensk-Kubanska Föreningen. Sidan uppdateras ofta med nyheter om och från Kuba. www.cubavsbloqueo.cu Kubas hemsida om blockaden är på spanska och engelska. www.cubadiplomatica.cu/suecia och www.cubadiplomatica.cu/sicw Hemsidor till Kubas ambassad i Stockholm och till Kubas intressekontor i Washington www.granma.cu Granma Internacional med nyheter och informativa artiklar. Länk finns till en engelskspråkig upp­laga och till flera andra tidningar på Kuba. www.cubasocialista.cu Kubas Kommunistiska Partis teoretiska och politiska tidskrift, spanska. www.prensa.latina.cu Prensa Latina, Latinamerikansk nyhetsbyrå i Havanna, grundad av Che Guevara. Flera språk. www.ifconews.org Präster för Fred i USA som årligen genomfört Vänskapskaravaner till Kuba mot USA:s blockad www.thecuban5.org International Committee for the Freedom of the Cuban 5 www.freethefive.org National Committee to Free the Cuban Five. Hemsida i USA för den nationella kampanjen för frihet för de fem kubanerna. www.cuba-solidarity.org.uk Cuba Solidarity Campaign CSC, den brittiska solidaritetsrörelsen för Kuba www.medicc.org Medical Education Cooperation with Cuba. En organisation i USA, grundad 1997, för samarbete med Kuba på det medicinska området. Engelska www.globalexchange.org Global Exchange grundades 1988 och är en organisation för mänskliga rättigheter och för social och ekonomisk rättvisa. En avdelning om Kuba med “Freedom to travel” kampanjen. Engelska. www.globalresearch.ca Centre for research on globalization. Flerspråkig anti-imperialistisk nyhets- och analys hemsida. www.cubanoal.cu Den alliansfria rörelsen. Spanska och engelska. www.alba-tcp.org ALBA, den Bolivarianska Alliansen för folken i Vårt Amerika www.celac.cubaminrex.cu CELAC, den Latinamerikanska och Karibiska Gemenskapen venezuelaanalysis.com Om den aktuella politiska situationen i Venezuela, med bakgrundsanalyser. Engelska. www.ohchr.org På FN:s hemsida – Office of the High Commissioner for Human Rights – ges nyheter om medlemsländernas UPR- rapporter – Universal Periodic Review – inför FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter. www.un.org FN:s hemsida. Se även mdgs.un.org för statistik om millenniemålen. Flera olika språk. www.whitehouse.gov och www.havana.usint.gov Vita Husets hemsida, Washington USA och hemsidan till USA:s intressekontor i Havanna www.regeringen.se www.swedenabroad.com/havanna www.riksdagen.se www.sida.se Sveriges regering, inkl. UD, Sveriges Havannaambassad, Riksdagen, biståndsmyndigheten SIDA

KUBA har USA inte lyckats kuva Litteratur 89 Förkortningar

ALBA Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América – Den bolivarianska Alliansen för folken i Vårt Amerika – grundad 2004 ALCA Área de Libre Comercio de las Américas, FTAA på engelska CAFTA-DR Dominican Republic–Central America Free Trade Agreement – Frihandelsområde mellan USA och länder i Centralamerika sedan 2004 CANF Cuban American National Foundation, FNCA på spanska CARICOM Caribbean Community – Karibiska Gemenskapen, bildad 1973 CDR Comités de Defensa de la Revolución – Kommittéerna för revolutionens försvar CELAC Comunidad de Estados Latinoamericanos y Caribeños – Latinamerikanska och Karibiska Gemenskapen _ grundad 2011 CIA Central Intelligence Agency – USA:s internationella underrättelsetjänst CIC Consejo de iglesias de Cuba – Kubas Kyrkoråd CTC Central de Trabajadores Cubanos – Fackföreningsrörelsen på Kuba ECOSOC Economic and Social Council – FN:s råd för ekonomiska och sociala frågor EU Europeiska Unionen FBI Federal Bureau of Investigation – USA:s federala säkerhetspolis HRC Human Rights Council – FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter IMF International Monetary Fund – Internationella Valutafonden ITU International Telecommunication Union – Internationella Teleunionen, FN:s organ för informations- och kommunikationsteknologi MERCOSUR El Mercado Común del Sur – Sydliga gemensamma marknaden NAFTA North American Free Trade Agreement – Frihandelsområde mellan Kanada, Mexico och USA sedan 1974 NED National Endowment for Democracy – Finansieringsorgan i USA som kanaliserar pengar till “oberoende” grupper på Kuba m.fl. länder. NED startades av president Reagan 1983 och har sina rötter i US Information Agency och CIA. NGO Non Governmental Organisation – Icke regeringsanknuten organisation OAS Organisation of American States – De Amerikanska staternas samarbetsorganisation OFAC Office of Foreign Assets Control – USA:s finansdepartements avdelning för utländska tillgångar SIDA Swedish International Development Authority – Svenska statliga styrelsen för internationellt utveck- lingssamarbete SUCRE Sistema Único de Compensación Regional – den virtuella handelsvalutan i ALBA UNASUR Union de Naciones Suramericanas – Sydamerikanska Unionen UNDP United Nations Development Programme – FN:s utvecklingsprogram UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation – FN:s organ för internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation UNICEF United Nations Children´s Fund – FN:s barnfond UPR Universal Periodic Rewiev - De periodiska redovisningarna och utvärderingarna av länderna som görs i FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter USAID United States Agency for International Development – USA:s regerings biståndsorgan, som bl.a. kanaliserar pengar till s.k. oberoende grupper på Kuba WHO World Health Organisation – Världshälsoorganisationen WTO World Trade Organisation – Världshandelsorganisationen

90 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Bilaga

Granma International 2 januari 2014 Relationerna USA–Kuba Gynnsamt politiskt klimat för att häva blockaden

Granmas Dalia González Delgao samtalade med Ramón Sánchez-Parodi Montoto, chef för Kubas intresse­kontor i Washington 1977–1989

Han pratar ogärna om sig själv, men faktum är att han sidenten, tog tillfället i akt att med en grupp USA- har varit i händelsernas centrum vid flera historiska journalister som kom till Kuba för att intervjua Fidel tillfällen. Han har skrivit boken Cuba–USA: Diez Castro, lämna ett meddelande till Fidel. Budskapet i tiempos de una relación (Kuba–USA: Tio epoker i brevet var: Kuba och USA är länder med olika po- en relation, utgiven av Ocean Press 2011 på spanska.) litiska, ekonomiska och sociala samhällssystem; Han har studerat relationerna mellan de två länd­erna de är inte överens om de mest fundamentala inter­ ej enbart i teorin, utan också genom sina erfarenheter nationella frågorna, men det utgör inget skäl för evig från det verkliga livet. Ramón Sánchez-Parodi deltog fientlighet. Detta erkännande att det finns skiljaktig- i de konfidentiella samtalen mellan de två regerin- heter och att dessa inte betyder att det inte kan finnas garna 1975, med sikte på en möjlig normalisering av relationer mellan regeringarna, är som Gudfadern relation­erna. Sedan deltog han i förhandlingarna som skulle ha uttryckt det, ett erbjudande som man in- ledde till öppnandet av intressekontor i respektive te kan motstå. Den kubanska regeringen var positiv land. Han var högste chef för Kubas intressekontor i till möjligheten att inleda direkta kontakter, kontak- Washington under åren 1977–1989. Dessutom var han ter som fram till dess inte existerade. Det första mö- vice utrikesminister fram till 1994. Därefter var han tet varade 30 till 40 minuter i en cafeteria i La Guar- Kubas ambassadör i Brasilien fram till år 2000. dia Flygplatsen i New York i januari 1975. USA:s härskarpolitik och fientlighet gente­mot Vilka frågor diskuterades under det första Kuba har under åren påverkat vår nation att bli vad mötet? den är idag. När vi nu drömmer om att utveckla vårt land till att bli ännu bättre har Kubas regering be- – Jag hade utsetts att representera Kuba, och Law- kräftat sig villig att arbeta för att normalisera de bi- rence Eagleburger, Kissingers personliga biträdande laterala relationerna och etablera en konstruktiv seri- sekreterare representerade USA. Vi diskuterade all­ ös dia­log, på jämställd basis, och på grundval av res- mänt om vårt intresse att normalisera relationerna. pekt för vår suveränitet. Från USA:s sida var det mest konkret frågan om till- Granma talade med Sánchez-Parodi och ville ståndsgivning till USA:s dotterföretag i vissa länder veta hans syn på möjligheten att uppnå en normali- som Argen­tina och Kanada att få bedriva handel med sering, och hur förutsättningarna för detta varit un- Kuba. der åren. Och hände detta i verkligheten? Vid tidpunkten då intressekontoren 1 öppnades, – Ja. Från Argentina började vi få bilar, nämligen hur skulle du beskriva relationerna mellan Kuba Fordbilar. Vad gäller Kanada gav USA:s regering och USA då? tillstånd till ett antal företag som hade kontrakt med – Efter brytningen av de diplomatiska relation­erna i januari 1961, fanns det alltid kvar någon form av kon- takt – först informella kontakter – sedan formalise- 1. USA bröt de diplomatiska förbindelserna med Kuba rade kommunikationer mellan de två regeringarna 1961. År 1977, under president Carters administration, om hur vi skulle hantera våra bilaterala relationer. öppnades Kubas intresse­kontor i Washington och USA:s 1974, Henry Kissinger, USA:s dåvarande utri- intressekontor i Havanna, båda under juridiskt beskydd av kesminister och nationell säkerhetsrådgivare till pre- Schweiz´ ambassader i respektive länder.

KUBA har USA inte lyckats kuva Intervju med Ramón Sánchez-Parodi 91 Kuba att sälja kontors­utrustning och -material. En an- lisera relationerna med Kuba, och öppnandet av in- nan åtgärd var att ta bort restriktionerna som förbjöd tressekontor ingick i detta. Kubas personal i FN-högkvarteret i New York att för- När intressekontoren öppnades, var det flytta sig mer än 40 km från FN. tänkt att dialogen skulle utvecklas vidare och I dessa samtal, vad begärde USA? att intresse­kontoren skulle förvandlas till ambassader? – Bara att samtala. Åtgärderna som vidtogs var en symbolisk gest, men var också till för att undvika – Ja, såväl vi som USA tänkte så. Men omständighe- problem med Argentinas och Kanadas regeringar. terna var mycket komplicerade och det fanns många Efter detta hade vi ett andra samtal som ägde rum motstridiga intressen. i juli 1975 i ett hotell i New York. Närvarande var Reagan själv stödde aktivt arbetet för att kom- Eagleburger och William Rogers, biträdande utrikes- ma överens med Kuba, exempelvis migrationsöver- minister med ansvar för västra hemisfären. På den enskommelserna 1984 som tidigare hade avbrutits. kubanska sidan deltog Néstor García Iturbe, ambas- Han stödde överenskommelserna, och dessutom när sadråd för Kuba i FN. vi undertecknade en avsiktsförklaring, var det Vita Vid detta möte gjorde vi framsteg. Huvudfrågan Huset som offent­liggjorde den, och inte utrikes­ vi behandlade gällde att USA skulle stödja en reso- departementet State Department, som hade varit lution i OAS, Amerikanska stat­ernas organisation, normalt. Det gav det en status som det inte tidiga- inriktad på att eliminera den multilaterala karaktä- re haft. Det visar på att det alltid funnits ett intres- ren av sanktion­erna mot Kuba. OAS sanktioner mot se från deras sida. Carters uttalande i mars 1977 sä- Kuba var multilaterala, vilket innebar att alla med- ger tydligt “att normalisera relationerna med Kuba”. lemsländer var tvungna att tillämpa dem. Det var in- Varför normaliserades inte relationerna då? te lämpligt för USA att bryta mot de överenskom- na OAS-sanktionerna genom att själv ha bilaterala – Bland annat eftersom det fanns motsättning­ar överläggningar med Kuba, så det var också ett sätt inom Carter-administrationen som kom till uttryck att undvika ett problem. Därefter hade således varje i utrikes­politiken. Det rörde inte enbart Kuba utan OAS-land rätt att själv hantera sina bilaterala relatio- också Iran och Sovjetunionen. Samtidigt var det frå- ner med Kuba. Vi talade också om andra saker, men gan om Afrika där vi hade motstridiga intressen, och detta var det viktigaste. också väpnade uppror i Latinamerika, särskilt Nica- Vi kom överens om att ha en ny omgång samtal ragua. i augusti. Men senare deklarerade USA:s regering När var vi närmast att normalisera relationerna? att det inte var möjligt att fortsätta förhandlingarna Var det under Carter? på grund av Kubas stöd för kravet självständighet åt – Javisst! Det var ju han som fattade beslutet att nor- Puerto Rico. De använde detta argument. malisera relationerna. Var det ett svepskäl? Ett sådant tillfälle har inte dykt upp sedan dess? – Det tror jag, eftersom de strax därefter började ut- – Jag tror inte det. Det fanns förhoppningar att det tala sig om närvaron av kubanska trupper i Afrika. kanske skulle ske med Barack Obama, men efter det (Ö.a: Kubas stöd till Angolas kamp mot styrkor att han säkrat sin nominering för det Demokratiska stödda av den sydafrikanska apartheidregimen och Partiet under 2008 började han glida mot mitten och USA.) Förhand­lingarna stoppades. Min åsikt är att inta mer konservativa ståndpunkter. det verkliga problemet var valkampanjen som var Obama har aldrig på något sätt sökt att norma- förestående 1976. Det var konfrontation mellan den lisera relationerna. Hans politik är en lättversion sittande presidenten Gerald Ford och Ronald Reagan, av samma politik som George W. Bush hade. Den också republikan, som ville bli president. Ford ville har inte ändrats. Dessutom har det tillkommit an- inte ge Reagan ammunition som han kunde använda dra komplikationer som påverkar USA och speciellt för att angripa honom. Därför beslöts att upphöra dess policy gentemot Latinamerika. I dagsläget har med kubasamtalen. grund­erna för USA:s politik, instrumenten för den i Men senare, nära slutet av valkampanjen 1976, regionen, själva idén om det interamerikanska syste- spred de två presidentkandidaterna Ford och Jimmy met med OAS kollapsat. De behöver tänka om be- Carter budskap som tydde på att om de skulle vinna träffande vilken policy de i framtiden skall ha gente- valet, så skulle de återta samtalen med Kuba. Carter mot Latinamerika. sa att han inte ville att dessa samtal skulle vara hem- liga, utan offent­liga. Efter sin valseger utfärdade han en exekutiv order att inleda proceduren att norma-

92 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se Under åren då du var chef för Kubas intressek- utskott? Ingenting. ontor i Washington, vilka var de mest spända När de kubaner, som före revolutionen kontrol- tillfällena i relationerna? lerade det kubanska samhället, politiken, ekonomin, – När det gäller fientligheten gentemot Kuba, inträf- företagen, allting i Kuba, kom till USA, allt de kunde fade de mest spända ögonblicken definitivt vid in- göra där är det som Yankees säger åt dem att göra. ledningen av Reagans mandat­period. Bland annat Och idag har de ingenting i Kuba, och de är medvet- därför att ett av hans projekt var att rulla tillbaka na om detta, vad gör de? Ofta hamnar vi i fällan att normaliserings­processen. Detta ingick i hans utrikes­ ta argumenten från USA och deras falska förklaring- politiska dag­ordning som byggde på idéerna hos ar för sanning. Detta betyder inte att frågan om ku- den nya högern. Speciellt bör nämnas att Reagans bansk migration inte är viktig för oss, men vi måste utrikesminister Alexander Haig tydligt förespråkade finna lösningar i enlighet med våra intressen. en mili­tär attack mot Kuba. Han föreslog detta till När Scarabeo (ö.a: oljeriggen som 2012 prov­ Reagan. borrade i Kubas nordvästra vatten i ett sam­arbete med flera utländska företag) var på väg, skickade Har en militär attack alltid varit ett av alterna- Ileana Ros-Lehtinen, Mario och Lincoln Diaz-Balart tiven? ett öppet brev till Obama och hävdade att oljerig- – Ja. USA:s policy gentemot Kuba är USA:s stats gen var mot USA:s blockad och USA:s intressen. De policy. krävde att presidenten skulle agera. Han struntade i Reagan betedde sig mer klokt och avvisade dem. De har ingen makt; de blir utnyttjade bara. Haigs förslag. Jag bedömer att detta var det mest spända tillfället. Fidel sa till mig att kanske en av de För att vidmakthålla statens policy . . . . saker som då räddade oss från en militär konfronta- – Statens policy är tydlig. Den exekutiva president­ tion var mordförsöket som skedde mot Reagan. ordern som införde blockaden (ö.a: President Kenne- Det fanns också spända ögonblick under Mariel- dys tillämpning på Kuba av lagen mot att handla med händelserna. (Ö.a: stor emigrationsvåg från Kuba till fienden), Helms-Burtonlagen, beslutet att göra den till USA 1980, över 125 000 hämtades i båtar från Flori- federal lag, OFAC (USA:s finansdepartements avdel­ da.) Det var politiskt spänt, men vi hade förmåga att ning för utländska tillgångar), och alla aktioner mot hantera det. Kuba är statlig policy. Att ändra detta erfordrar att regeringen och institutionerna har den politiska viljan Du har vid flera tillfällen framhållit att USA:s att göra det, och de behöver göra det. policy gentemot Kuba är statens policy. Du håller alltså inte med dem som påstår att USA:s Varför skulle de behöva ändra det? politik rörande Kuba sköts av den kubansk- – Hur skulle USA kunna lösa sin policy gentemot amerikanska lobbyn i Florida? Latinamerika utan att lösa sina relationer med Kuba? – Det har ingenting med saken att göra. Vi har blåst Vi har fullständiga relationer med alla latinamerikan- upp det propagandistiskt. Men det är ologiskt och ska och karibiska länder, och även med USA har vi stämmer inte med verkligheten. För det första är be- diplomatiska kontakter. Detta är den region där USA greppet “kubansk-amerikansk” exempel på något vi nådde störst framgång i sina försök att isolera oss. skapar när vi använder oss av termer från USA och De latinamerikanska och karibiska länderna kommer betraktar dem som sanna. Men detta begrepp kom- inte att ändra sin policy gentemot Kuba. De har redan mer faktiskt från USA:s folkräkningar som talar om sagt att det inte kommer att bli något all-amerikanskt olika sociala grupper. En kubansk-amerikansk person toppmöte (OAS-toppmöte planerat 2015 i Panama) är den som i folkräkningsblanketten skriver att han om inte Kuba deltar. Vad ska USA göra? eller hon är kuban. Men vad har Ted Cruz och Marco Rubio med Kuba att göra? (Ö.a: Cruz och Rubio är Tror du att tiden för en normalisering av rela­ politiker i USA:s senat. De är födda i Kanada resp tionerna är nära? USA.) – Det fungerar inte på det viset. Att häva blockaden Emellertid även om vi accepterar begreppet, vad inträffar inte genom att utfärda en kungörelse. Det är har det för betydelse i valen? I lokalvalen i de delar en process som kan ta många år. Några saker är på av Florida där det finns Kuba-amerikaner, har demo- gång, t.ex. samtal om posttrafiken. kraterna alltid vunnit sedan 1992, och nästan alltid Men även om de säger “blockaden är över”, är re- från 1960 fram till idag. lationer i världen styrda genom en lång rad bilaterala och multilaterala överenskommelser som det behö- Några av dem är mäktiga. Ileana Ros-Lehtinen är ver förhandlas om mellan Kuba och USA. Exempel- en sådan ... vis; flygtrafik, Radio Martí, visumfrågor, konsulära – Men vad gjorde hon mot Kuba under perioden då avgifter. Allt detta måste förhandlas, med beaktande hon var ordförande för Representant­husets utrikes­ av våra och deras intressen, och det tar lång tid.

KUBA har USA inte lyckats kuva Intervju med Ramón Sánchez-Parodi 93 Förstås, den dagen USA säger: “Torricelli­lagen ett kraftfullt beslut att normalisera relationerna med och Helms-Burtonlagen har nu avskaffats, och Ken- Kuba. Den lättaste saken att göra, och en sak som nedys exekutiva order har undan­röjts” kommer det skulle åstadkomma en förändring, vore om USA hä- att få en stor effekt, en enorm effekt. ver förbudet för USA-medborgare att resa till Kuba. Jag tror inte detta kommer att hända med Med detta skulle följa andra förändringar som har Obama. Det kanske händer med en annan presi- med blockaden att göra. dent, republikan eller demokrat. Det är ett misstag USA och Kuba har aldrig haft en riktigt normal från vår sida att föreställa oss att det blir med demo- relation. Det var en lång period där Kuba var i kraterna. Samtalen USA-Kuba började faktiskt med beroendeställning till USA, och sedan en period Nixon och Kissinger. med en fientlig relation eller ingen relation alls. Jag tror att tiden är mogen, det håller inte myck- Hur skulle en normal relation se ut? et längre. – Egentligen blir den inte normal. Det skulle bli en Om det inte inträffar under Obama, tror du att relation som är till nytta för båda länd­erna, men den det efter honom blir en process med framsteg? måste vara befriad från alla försök från USA att – Faktum är att en del framsteg uppnås. Det politiska dominera. Vi har sådana relationer med många län- klimatet talar för ett hävande av blockaden. USA är i der. Detta innebär inte att det inte kommer att bli kris, och som jag sa, måste USA omforma sin politik konflikter. Men vårt politiska och ekonomiska system gentemot Latin­amerika. Deras policy kan inte baser- utgör inte något hinder för oss att ha normala relatio­ as på det Inter-Amerikanska systemet. (Ö.a: OAS där ner med andra länder. USA dominerat genom sin stormaktsställ­ning. Ge- Och tror du att de kommer till en punkt då de ger nom skapandet av CELAC har de latin­amerikanska upp sin avsikt att dominera? och karibiska staterna frigjort sig från detta. Se sid – Om de inte ger upp när det gäller detta, kommer 67.) Dess­utom innebär FN:s generalförsamlings 188 det inte att bli en normal relation. Det har bevisats länders röster för ett hävande av blocka­den en total under mer än ett halvt sekel att varje försök att åter isolering av USA. dominera oss misslyckas. Målet för USA:s kubapolitik är att åte­r­införa sin dominans över ön, och de nöjer sig inte med mindre. Jag tror att, om inte i nästkommande rege­ring i USA, så kanske i den därefter, behöver det fattas Översättning: Martin Österlin

94 Svensk-Kubanska Föreningen www.svensk-kubanska.se