KULTURMINNESVÅRDSPROGRAM FÖR GOTLANDS LÄN
DEL 1:2 URVAL AV MILJÖER OCH OBJEKT
REMISSUPPLAGA
LÄNSSTYRELSEN PLANERINGSAVDELNINGEN SEPTEMBER 1982 l fonden öt bebf/gge&sen titt gånd&n Hing* i. H&jnum .iocfeen. I b-ltd&nb fiöigsiund &yn& en av kuAgxundeAna titt dun ätd- ie jätnåtd&u>gåA.d (ca J00 - 600 e KM.} 4om totidd uutgöfia usu>ptiu.ngzt fån. den hu>to^å>ka gåsidtn fang&. R-ingA äsi &tt exempel på den fiteAtuAmåJvigcL kontinLiit&t Ä. boActttyu.ng ocn tandAka.pAu.tnyttja.ndii -60m pnägtat dzt gottändbka kuttuAtand&kap&t, foto V. 169
URVAL AV KULTURHISTORISKT
SÄRSKILT VÄRDEFULLA
MILJÖER OCH OBJEKT 170
INNEHÅLL sid
URVALSPRINCIPER OCH REDOVISNINGSSÄTT 171 PERIODEN CA 8000 - 2000 F KR 173 PERIODEN CA 2000 - 500 F KR 185 PERIODEN CA 500 F KR - 600 E KR 217 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt av 218 grupp 1 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och obj:ekt av 250 grupp 2 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt av 276 grupp 3 KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA GRAVFÄLTS- OCH FORN- 305 BORGSMILJÖER PERIODEN CA 600 - 1361 E KR 317 PERIODEN 1361 - 1721 387 PERIODEN 1721 - 1945 412 Värdefulla kulturlandskapsmiljöer 414 Kulturhistoriskt särskilt värdefulla fiskelägesmiljöer 426 Kulturhistoriskt särskilt värdefulla kvarnmiljöer 427 Kulturhistoriskt särskilt värdefulla stenindustri- 435 m i l jöer Broar av kulturhistoriskt intresse 446 Kulturhistoriskt särskilt värdefulla försvarsanlägg- 450 ningar Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 451 Förteckning över byggnadsminnesmärken på Gotland 501 Förteckning över byggnadsminnen på Gotland 507 SAMMANSTÄLLNING AV KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA 515 MILJÖER OCH OBJEKT SAMT RIKSOBJEKT 171
URVALSPRINCIPER OCH REDOVISNINGSSÄTT
Kulturminnesvården har länge varit inriktad mot särskilt utvalda objekt. Lagar, arbetsformer och resurser har varit avpassade här- efter. De kraftiga förändringar i miljön som ägt rum under de se- naste decennierna har emellertid medfört en insikt om värdet av att bevara väsentliga drag i landskap och stadsbild. Al l t m e r har uppmärksamheten riktats mot landskapets helhet och mot samlade miljöer, där den historiska kontinuiteten är särskilt tydlig. Ge- nerellt sett bör hela miljöer och/eller miljöer med en lång konti- nuerlig utveckling prioriteras före enskilda objekt. l riktlinjerna för samhällets kulturpolitik (prop 197^:28) har målen för kulturminnesvården beskrivits, l propositionen betonas att kulturarvet från hela samhällets historia måste bevaras och göraT~levande. Urvalet bör omfatta miljöer och objekt som så a l l - sidigt som möjligt belyser hela samhällets utveckling. Såväl det unika som det representativa från olika tidsepoker bör uppmärksam- mas. Både vetenskapliga och sociala/pedagogiska aspekter bör t i l l - godoses.
Den generella grunden för urvalet av kulturhistoriskt särskilt värdefulla miljöer och objekt Hr den kulturhistoriska utveckling- en på Gotland, såsom den kommer t i l l uttryck i den kulturhisto- riska beskrivningen. Målsättningen med urvalet är att de utvalda miljöerna och objekten i så hög grad som möjligt förmår spegla denna utveckling.' Det gotländska fornlämningsmaterialet från spe- ciellt förhistorisk tid är i flera avseenden unikt for landet. Detta gäller speciellt för bronsålderns och den äldsta järnålderns bosättnings- och odlingsspår. Mot bakgrund av detta är det vik- tigt att en relativt stor del av detta källmaterial skyddas för framtiden.
Redovisningen av de utvalda miljöerna och objekten sker period- vis enligt den periodindelning som den kulturhistoriska beskriv- ningen följer. För att uppnå så hög detaljeringsgrad som möjligt är huvuddelen av miljöerna och objekten redovisade på utdrag ur ekonomiska kartan i skala 1:10 000 (i vissa fall förminskad). Numreringen av miljöerna och objekten följer SCB:s sockennumre- ring och varje tidsperiod är separat numrerad.' en sammanställ- ning i slutet av kapitlet är de skilda delobjekten sammanvägda och redovisade på planeringskartan över Gotlands län i skala 1:100 000. Det källmaterial som ligger t i l l grund för urvalet redovisas för varje enskild tidsperiod, l det sammanhanget analyseras också, om än kortfattat, behovet av inventeringar och utredningar, för att skapa ett bättre underlag för urval av kulturhistoriskt vär- defulla miljöer och objekt. 172
.07
S 5
;06
Kulturhistoriskt särskilt värdefulla
miljöer och pbjekt från perioden
ca 8 000 - 2 000 f Kr.
GOTLAND Översiktlig pianeringekarta 1 :500000
Referenser till topografiska och ekonomiska kartorna enligt Statens lantmäteriverks system 6(g) 7(h) »Ii» <)(j| - (Kil) Hh) 2(ct .lid 173
PERIODEN CA 3 000 - 2 000 F K R
Våra möjligheter att i fält uppleva och förstå bosättningsmönster och levnadsvillkor under stenåldern på Gotland, liksom i landet i övrigt, är begränsade, främst beroende på de stora förändringar som fram t i l l våra dagar har skett av landskapet. Exempelvis har landhöjningen medfört att boplatserna som en gång låg vid stran- den nu återfinns långt in i landet. Detta gäller särskilt boplat- serna på öns östra sida. En annan begränsande faktor vid upplevel- sen av stenålderns samhälle utgör själva källmaterialet. Här är boplatserna det viktigaste materialet och dessa, liksom gravarna, framträder som regel inte i markytan. Trots det ovan sagda finns det ändå möjligheter att inom vissa lokaler b i l d a sig en uppfatt- ning om bosättningens placering i det forna landskapet. Dessa om- råden utgör det här redovisade urvalet. Övriga boplatser har själv- klart sitt vetenskapliga värde och är skyddade som objekt genom Lagen om fornminnen.
Urval: 1 Norrbys 1, Hal l socken. Boplatsen är belägen ca 200 m norr om Norrbys huvudgärd. Den l i g g e r på västsluttningen av en terrass- liknande ås (NNV-SSO riktning) på v i l k e n Litor inahavets högsta strandvall är u t b i l d a d . Fynden är gjorda på ömse sidor om Li- torinagränsen men utbreder sig t i l l största delen på den upp- odlade slätten nedanför terrassen. Det övervägande flertalet av fynden utgörs av grönstensyxor. Över 300 sådana har inkom- mit t i l l museerna. N i h l é n (192?) daterar boplatsen t i l l ca 3500 f Kr och boplatsen är ett exempel på en senmesoli t i s k jagar/samlar boplats.
Boplatsen ligger exponerad mot väster, ut mot det forna havet, och utgör ett illustrativt studieobjekt rörande stenålderbo- platsers belägenhet i terrängen.
Litteratur: N i h l é n 1927, Arwidsson, RAÄ dnr 1112, 2/2-51».
2 l re, Hangvar socken. Boplatsen är belägen cirka *»50 m nord- väst om l r e gård, vid den punkt där l redalen trängs samman. Boplatsen upptäcktes år 191^ och blev samma år föremål för en preliminär undersökning a v Wennersten, Lithberg m fl. Påföl- jande år, 1915,> inspekterade dåvarande docenten Birger Ner- man lokalen v a r v i d en del ytplockat material tillvaratogs. Under loppet av 1950-talet företogs omfattande undersökningar av boplatsen av prof Greta Arwidsson. Gravmaterialet från bo- platsen är behandlat av Gunborg Janzon (197*0-
Boplatsen t i l l h ö r den gropkeramiska kulturen och dess belägen- het m e l l a n en k l i n t k a n t i öster och en markant strandterrass i väster är mycket karaktäristisk och lokalen utgör ett i l l u s - trativt studieobjekt. Boplatsen är också av mycket stort ve- tenskapligt värde. 174
Kultskiss visande läget av boplatsen v^d Norrbys i Hall.
1. Norrbys l, H a l l socken, 175
stöfyBflj ^<»\5&3 ^Vr^XAÄ^T^ f^KÄVf^4-4^»i^fe, d^^HS^Pf Äll\¥ .X. l:120y/? Sr^li T-S 2. l re. Hangvar socken. 176 Pl. 10 IRE/HANGVAR • Eldningslager A 1 svinkäke med gm-borrade cardiumskal A 19svinkäkar *» Fiskbenskoncentration f") Undersökt omr. • Gräns för grustag P Gravschakt O Fixpunkt 10 20 m Skeletten på ovanstående karta är ritade något större än angiven skala. 263 2. l re, Hangvar socken. Ur Janzon 177 Litteratur: N i h l é n 1927, Janzon 197^ (och där anförd littera- tur). Gisslause, Lärbro socken. Gisslause-boplatsen utgör en av öns al l r a äldsta lämningar av mänsklig verksamhet. Den är belägen i en markant västsluttning, i anslutning t i l l den forna stran- den. Boplatsen påträffades 1928 av Henrik Munthe, som 1929 tillsammans med Hans Hansson undersökte ett ca 12 m^ stort om- råde. Kulturlagret var ca 20-30 cm tjockt och överlagrat av grus. Förutom ben av gråsäl, knubbsäl och vikare hittades ben av hare, troligen rådjur samt av fågel och fisk. Växterna var företrädda av bl a hasselnötter. Över 300 bitar a v fl inta tillvaratogs och 6 små benspetsar. Boplatsområdet är öppet, överskådligt och lättillgängligt. Litteratur: Hansson 1930. Överstekvarn, Lummelunda socken. Boplatsen är belägen på en kraftig terrass i västsluttning. Strax söder om boplatsen rinner en bäck som troligen varit tilldragande på bosättning- en. Boplatsområdet utgörs i dag av igenlagd åkermark. Vid fornminnesinventeringen 1976 påträffades sparsamt med skörbränd sten i områdets södra del. Bosättningens exakta ål- der är okänd. Miljön är mycket illustrativ och dessutom lättillgänglig från l andsvägen. Medebys I I , Va 1 1 stena socken, l anslutning t i l l Lina myr finns det ett flertal jägar/samlar-boplatser från slutet av mesolitikum. Huvuddelen a v dessa är svårupplevelsebara, o- tillgängliga e l l e r starkt påverkade av sentida verksamhet. Ett undantag utgör boplatsen Medebys i l , belägen vid stranden av den forntida sjö som fanns väster om boplatsen. Området har en utsträckning i NO-SV av ca 50 m och i motsatt riktning av ca 90 m. Inom området har under ett flertal år hittats ett stort antal stenyxor, de flesta fragmentariska. Inga mer omfattande undersökningar har företagits på boplat- sen. Området är i dag betesmark, mycket överskådligt och l ä t t i l l - gängligt. Litteratur: N i h l é n 1927- Stenstugu, Kräklingbo socken. Vid vägarbeten påträffades 1980 en tidigare icke känd gropkeramisk boplats vid gården Sten- stugu i Kräklingbo socken. Boplatsen är belägen på hällmark i anslutning t i l l den väg som följer klintkanten. Vid en be- gränsad provundersökning påträffades stora mängder av den ty- piska gropornerade keramiken. 178 T , . ,_ . . STENSTUGU 'fe L 8JÄRS \ 2 '« ,1:2 U 3. G isslause, Lärbro socken. 179 nråden med samma J ition el. anhopning a bara fastigheter iat (skiftat) område, •ynmes- eller andra ovisas •nråde lation k. Överstekvarn, Lummelunda socken. 5. Medebys II, Val l stena socken. 00 o GOTLANDS K N KRAKLINGBO S N KRÅK- TJÄNGVIDE N> LINGS PRÄSTGARDEN C ta C cu: TT •3 IO oCT (n O O TT n D Genom sin belägenhet på gränsen m e l l a n hällmark i söder och den forna havsviken i norr (nu odlingsmark) utgör boplatsen en illustrativ stenåldersmiljö. 7 Krokstäde, Tofta socken. Längs den forna stranden inom sock- narna Tofta och Eskelhem finns minst tre stenåldersboplatser från senneoli tikum (jägar/samlar-boplatser). En av dessa finns vid Krokstäde i Tofta socken. Boplatsen konstaterades av N i h l é n 192*4, v i l k en samma år företog mindre provundersök- ningar. Fyndmaterialet utgörs huvudsakligen av skörbränd sten, flintavslag och yxor, speciellt av grönsten. Litteratur: N i h l é n 192?. 8 Stora Förvar, Stora Karl so, Eksta socken En av de t i d i g a s t upptäckta och undersökta stenåldersboplat- serna i landet var den i grottan Stora Förvar på Stora Karl so. Mellan åren 1888 - 1893 utgrävde L Kolmodin och Hj Stolpe ett ca k m tjockt kulturlager i grottan. Det mäktiga kulturlagret bestod av omväxlande lager av kol och aska, här och där med ben av husdjur bl a nötkreatur samt sal, fisk och sjöfågel, ett och annat människokranium samt fornsaker: flintredskap, stenyxor, harpunspetsar av ben och horn, sylar av ben och ett stort antal krukskärvor. Boplatsen t i l l h ö r den gropkera- miska kulturen. Mindre efterundersökningår av dumphögarna från Kolmodin och Stolpes grävningar företogs under 1970-talet. Härvid framkom att grottan uppenbarligen också använts under yngre tider (vikingatid - medeltid). Litteratur: Kolmodin, Stolpe, Schnittger 1913, N i h l é n 1927, Almgren-Aiken 1979. 9 Skogeboplatsen, Sund r e socken. Boplatsen är belägen på en väst- sluttning på övergängen mellan hällmark i öster och sandjord i väster, l kulturlagret har påträffats t y d l i g t slagna kärnor av f l inta och några f lintspånor. Boplatsens ålder är inte känd, men den torde, av nivån att döma, t i l l h ö r a den yngre stenåldern. Från boplatsen har man en imponerande insyn i landskapet och boplatsen utgör härvid ett ypperligt pedagogiskt exempel för att beskriva belägenheten av en stenåldersboplats i det forna landskapet. Litteratur: Lithberg 191**, N i h l é n 1927. 182 Kartskiss visande läget av boplatsen vid Krokstäde i Tofta. /AA '^.LINGSARVE'\ ,^: S A^ .v/1:3< '/^ ^••: 7. Krokstäde, Tofta socken. 9. Skogeboplatsen, Sundre socken. 184 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och o b j e k t f r å n perioden ca 2.000 f . K r - 500 f . K r GOTLAND Översiktlig planeringskarta 1 :500000 O 10 29 30 km Referenser till topografiska och ekonomiska kartorna enligt Statens lantmäteriverks system. 7 PERIODEN C A 2 000 - 500 F K R Källmaterialet som står t i l l buds för att beskriva och i fält illustrera tidens bosättning och levnadsförhållanden är, som toi— de ha framgått av den kulturhistoriska beskrivningen, tunt och o- jämnt. Bäst är kunskapen om tidens gravformer, d v s de ovan jord synliga. Med utgångspunkt i förekomsten av skärvsten, röj n ing s rosen, strängar av röjningssten, röjda åkerytor och fördelningen av gravar har i flera f a l l sannolika bosättnings- och verksamhetsom- råden från tiden ifråga påträffats och kunnat avgränsas. Fördel- ningen av de olika kulturlandskapselementen inom en brukningsen- het kan bäst illustreras med hjälp av ett diagram (sid 35). Utbredningen av olika markslag tillsammans med topografin ger här grunden t i l l lokaliseringen av gravarna, boplatsen och odlings- ytorna. På de högst belägna delarna i landskapet, v i l k a som regel utgörs av hällmarker, finns gravarna, oftast utspridda över ett större område i övergångszonen mellan hällmark och den lägre li g - gande marken. Nedanför hällmarkskanten återfinns lämningarna av bosättningen (de synliga spåren utgörs framför a l l t av skärvstens- högar och i vissa fall av sannolika boplatsterrasser och -platåer) och tillsammans med dessa, odlingsytor. Åkersystemen sträcker sig som regel ytterligare längre ut (ned) från hällmarken. De lägst belägna delarna inom resursområdet, ofta belägna i anslutning till våtmarker e l l e r vattendrag, har möjligen tjänat som betes- marker och/eller fodertäktsmarker för i n s a m l i n g av vinterfoder. Genom frånvaron av mer omfattande undersökningar av boplatser från bronsålder - äldsta järnålder utgör dessa boplatsmiljöer ett vetenskapligt mycket v i k t i g t referensmaterial. De utvalda objekten och miljöerna utgörs av dels enskilda i l l u s t r a - tiva e l l e r monumentala objekt så som rosen och skeppssättningar, dels, och kanske framförallt, a v hela miljöer, bestående av bo- sättningsspår, åkersystem och gravar. Urval: 1 Lärbro socken. Ek-karta 7925- Röse+gravfält. Fornlämningsmil - jon utgörs av ett större röse och ett gravfält bestående av ett mindre röse, 13 runda stensättningår och 3 skeppssätt- ningar. Skeppssättningarna är a l l a omkring ^0 m långa och be- lägna efter varandra på en markerad öst-västgående strand- vall. De är också väl framträdande i terrängen. Fornlämningarna är belägna på gränsen mellan hällmark i söder och moränlera i norr och miljön som helhet är ostörd, övei— blickbar och lättillgänglig. Fornlämningarna ingår i länets fornvårdsprogram. • /-186J 1:26 Gardhagen A \- \ 5:1 \• UPPEGÄRDS \ 3:1 \ *.. » _. Y • -— iij u ^v- ill cV 277 STORA VIKERS Klinthagen ELBOS .—•» KAUPARVE -t. -—•*" l \ //• . ••»Vte,. *«. l /L1!r1-" .• .. r'?*•., ^"O'-KÄLLSTÄDE i! \LLSTADE 1; £QC 187 2 Lärbro socken. Ek-karta 7925- Rösemiljö. Området innehåller ett flertal rosen och stensättningår av bronsålderskaraktär, däribland det total utgrävda och restaurerade Kauparveröset. Fornlämningarna är belägna på hällmark som i väster övergår i moränlera. Området är lättillgängligt och överblickbart. Kauparveröset är i sitt nuvarande skick ett illustrativt exem- pel på ett av kalksten kallmurat kraterröse. Kauparveröset ingår i förnvårdsprogrammet. Litteratur: M Stenberger 19^2. M L i n d q u i s t 1979. 3 Lärbro socken. Ek-karta 7925. Röse, gravfält och hällristning. Ett komplext område med lämningar från bronsålder och äldsta järnålder. Ett av gravfälten, fnl 162, ä r tota l undersökt och återställt. På detta gravfält finns flera skeppssättningar, både i form av skepp byggda av stora gråstenar och ett skepp i form av mindre kalkstensfl i s . Hällristningen vid Hägvide är Gotlands enda kända lokal med mer omfattande ristningar. Den består av ett stort antal fi- gurer, ett 20-tal skepp, fotsulor, ett stort antal skålgropar, varav flera är förbundna med varandra genom rännor, samt an- märkningsvärt nog även några vapenbilder (yxor) av samma slag som man finner på de skånska ristningarna. Delar av området ingår i fornvårdsprogrammet. Litteratur. A-L Gerdin 1979 (gravfältet). G Burenhult 1980 (häl l r i stningen). ^ Lärbro socken. Ek-karta 7915. Röse och gravfältsmil jo. Områ- det är beläget i anslutning t i l l en gammal bygdeväg som går i nord-sydlig riktning. Området utgörs i öster av hällmark för att mot väster övergå i moränlera. Fornlämningarna är belägna i övergångszonen mellan hällmarken och moränleran och utgörs av flera stora rosen, några skepps- sättningar, resta stenar samt runda stensättningar. Inom om- rådet förekommer också skärvsten, v i l k e t indikerar en boplats. 5 Lärbro socken. Ek-karta 7915- Gravar och gravfält. Boplats- och odlingsspår. Fornlämningarna är belägna p å en i SV-NO gå- ende klintkant, v i l k e n sluttar mot norr och övergår i den i dag odlade marken. Gravarna utgörs av rosen, skeppssättningar och stensättningar. Inom området finns också ett par skärvstenshögar. Man kan vi- dare se en antydan t i l l att områdets lägre delar ( d v s den norra delen) är röjda och därmed troligen har varit odlade. Dessa spår skall inte förväxlas med de sentida åkerformer som finns i området bestående av grunda diken omgivande stenfria ytor. i* t_j L_r_ w v» . jbr..:-^-;; r v-XV/-,*--< v '-•-.- --^.'1'- PAVALS/-0?; 189 Hela området är i dag betesmark och därmed öppet, vä l hävdat och mycket illustrativt. ^ Bro socken. Ek-karta 6991. l anslutning t i l l det välkända ro- set Bro stainkalm är ett område med ett flertal gravar från sannolikt bronsålder. Förutom rosen finns här också skepps- sättningar, resta stenar (Bro ojkar) och stensättningar med kraftiga kistor i centrum. Förnlämningarna är belägna på hällmark som mot väster och norr övergår i moränlera. Av mycket stort intresse i sammanhanget är förekomsten av fossila (ödelagda) åkrar norr om gravområdet. Åkersystemet utgörs av närmast stenfria åkerytor omgivna av åkerbegräns- ningar i form av stenvallar. Åkersystemet är av en typ som i ett flertal fall har påträffats i bronsåldersmiljöer (rosen, skeppssättningar etc) och sannolikt t i l l h ö r odlingsmarken i dessa fall den bebyggelseenhet som avsatt gravarna. Gravarna och gravfälten i Bro är belägna i ett öppet och lätt- tillgängligt hällmarksområde. Åkersystemet finns huvudsakli- gen inom en tät barrskog med ringa undervegetation vilket gör att de är väl framträdande i terrängen. Dock har åkersystemets västra del kommit att påverkas i nega- tiv riktning ifråga om överblickbarhet, orördhet och t i l l - gänglighet genom skogsavverkning och markberedning. Bro stainkalm ingår i fornvårdsprogrammet. 7 Föle socken. Ek-karta 6992. Området får sin karaktär av att dess östra del utgörs av hällmark och dess västra av moränle- ra, l gränsen mellan dessa markslag går en väg som under 1600- talet förband Autsarve i Fole med Grausne i Lokrume (skatt- läggningskartan från 1700). Vägsträckningen är sannolikt en av dessa uråldriga bygdevägar med rötter i bronsålder. Längs vägen förekommer på ett flertal ställen gravar och gravfält. Där vägen skär sockengränsen finns ett mindre gravfält be- stående av 2 rosen och 28 stensättningar. Strax söder om grav- fälten är ett granitblock med utomordentligt tydliga skålgro- par (älvkvarnar). l södra delen av området finns en bosättningsmiljö från san- nolikt bronsålder-äldsta järnålder. Längs den gamla vägen li g - ger här ett flertal rosen och stensättningar. Nordväst om vä- gen, utanför hällmarken, förekommer det flera skärvstenshögar, indikerande en boplats, l anslutning t i l l dessa kan tydligt urskiljas ett omfattande fossilt åkersystem i form av ro j - ningsrösen, stenvallar (åkerbegränsningår) och åkerytor. Åkersystemet är t i l l större delen beläget inom tät barrskog utan undervegetation och därmed väl framträdande i terrängen. Den sydvästligaste delen av området är svåröverskådligt på grund av tät ungskog. XILLA VÄGUME 190'ORA BJÄRIS »agen 1:21 191 STORA HALTARVE i t XPRASTGÅR •kjutttna/,*. // \ s t u YGÄRDCTVf^ ^-^/X. ./ N X^^-^^i'' V^^AUTSARVE ..••ii^V^r—^=^-,1 l \\X. j PRÄSTGÅRDEN ' • • STORA RYFTEG . LILLA RVFTE3 SOJOUNGS RINGVIDE 192 8 Val l stena socken. Ek-karta 6984. En omfattande fornlämnings- miljö från bronsålder-äldsta järnålder. Här finns flera stöi— re bronsåldersrösen, en skeppssättning från sannolikt slutet av bronsålder och gravfält från förromersk järnålder (i form av stensättningar med sydstenar). Vidare finns betydande om- råden med fossila åkersystem. Dessutom har 2 mal stenar på- träffats inom området (fnl 60, 62). Sammantaget torde området utgöra ett av öns vetenskapligt sett viktigaste referenslokaler rörande bosättningsmönster och odlingsförhållanden under bronsålder-äldsta järnålder. 9 Val 1 stena socken. Ek-karta 6984. En komplex fornlämningsmil - jo från bronsåldern-äldsta järnåldern, bestående av rosen, skeppssättningar, stensättningar med kantkedjor och sydste- nar samt resta stenar), l omgivande terräng finns spår av od- ling i form av stenvallar och röjningsrösen. Området är som helhet beläget i skogsmark och opåverkat av od- ling e l l e r andra markingrepp och är därmed av mycket stort vetenskapligt värde. 10 Boge socken. Ek-karta 6984, 6985. Området innehåller ett fler- tal gravar från sannolikt bronsålder i form av rosen och skeppssättningar, bl a den välkända skeppssättningen Tjelvars grav. Här finns också ett par s k fornborgar anlagda på na- turliga klintar. Dessa anläggningar har av den höga fosfat- halten att döma hyst en mer stadigvarande bosättning. Boplatslämningar finns också inom områdets södra del. Dessa utgörs av skärvstenshögar och terrasser. Området omkring Tjelvars grav och fornborgarna ingår i forn- vårdsprogrammet. 11 Gothem socken. Ek-karta 6984, 6985. Gravfält, bestående av 2 skeppssättningar, 1 röse, 6 runda stensättningar och 1 rek- tangulär stensättning. Fornlämningarna ar belägna på en morän- höjd och är genom röjning väl framträdande i terrängen. Forn- lämningen ingår i fornvårdsprogrammet. 12 Norr l anda socken. Ek-karta 6964, 6965. Rösemiljö med ett fler- talstora bronsåldersrösen, mindre stensättningar och en skeppssättning. Flera av rösena finns längs vägen t i l l Ham- mars och är därmed lättillgängliga. Dessa fornlämningar ingår också i fornvårdsprogrammet och är väl synliga i landskapet. 13 Angå socken. Ek-karta 6954, 6955- En omfattande rösemiljö med ett flertal mycket imponerande anläggningar, l anslutning till flera av rösena förekommer mindre stensättningar och resta stenar. Vid roset Vite röjr (fnl 54) finns ett gråstens- block med skålgropar (fnl 141). En mindre del av området ingår i fornvårdsprogrammet. 193 194 ersiinge SUDERGÄRDE 2:1 / ) Bandshnqhruten •v C ...--• ^ v GÄNNOR -• Alvrehagen ..^^^ 1:13 HL * g- 2:1 TJÄLDE3VIK ._.—/ 1 M/x 1:33 /• Mästermyr \J J ./fr/ \ V lll9 \ X NORS '-: NORRLANDA S:N ANGÅ : JHEMMUNGS ( *. / [^ ^ e \ B ^ >7,ff ^ / ^r^r.K-u5t« ' /1:20 / >^Mf5j o: A ÄX " • - ' -l\/ ^ y£, SS"*"** ^* x * t___"w<>\~ * '_.--j^ / S :™^?friLn^^/^/ 197 1*t Kräk 1 ing b o socken. Ek-karta 69^- En komplex fornlämningsmi 1 - jö frän bronsålder-äldsta järnålder. Här finns rosen, sten- sättningar med kantkedja och sydsten samt en skeppssättning. Utöver dessa gravanläggningar förekommer omfattande spår av odling i form av stensträngar, stenvallar och röjningsrösen. Området är som helhet orört av sentida verksamhet. 15 Tofta socken. Ek-karta 6735- Området innehåller k skeppssätt- ningar, ett röse och några mindre stensättningar. Strax norr om vägen finns en delvis raserad "hällkista" av mycket stora gråstensblock. Ett par av skeppssättningarna är mycket väl bevarade och il- lustrativa och framträder väl i terrängen. Delar av området ingår i förnvårdsprogrammet. 16 Sanda och Kl i nte socknar. Ek-karta 6839- Området innefattar ett flertal rosen och skeppssättningar. Bl a ingår k utgräv- da och restaurerade skeppssättningar i områdets södra del, liggande i rad med gemensamma stävstenar. l områdets östra del finns lämningarna av ett relativt om- fattande åkersystem från förhistorisk ti d , möjligen likåld- rigt med gravarna. Åkersystemet utgörs av flacka och i det närmaste stenfria odlingsytor omgivna av låga stenvallar. Genom att området betas framträder åkersystemet mycket väl. En mindre del av området ingår i fornvårdsprogrammet. Litteratur: G Grimlund-Manneke 1979- 17 Buttle socken. Ek-karta 6932. En bebyggelsemiljö från sanno- likt bronsålder-äldsta järnålder. De synliga objekten utgörs av dels ett gravfält, bestående av ett röse och ca 19 små, runda stensättningar, dels ett relativt välavgränsat åkersys- tem, ca 5>5 ha stort. Åkersystemet karaktäriseras av tydliga sten- och jordvallar, plana närmast stenfria odlingsytor och röjningsrösen. Inom området finns dessutom två skärvstenshö- gar i området mellan gravfältet och åkersystemet. Ett par mindre ytor inom området är påfallande plana och kan even- tuellt utgöra boplatsen. Litteratur: D Carlsson 1979. 18 Buttle socken. Ek-karta 6933. Området utgörs av ett större röse och två stensättningar samt söder om dessa ett fossilt åkersystem. Åkersystemet, vilket troligen är likåldrigt med gravanläggningarna, består av ett tio-tal röjningsrösen och enstaka terrasskanter och åkervallar. Området är påverkat av skogsavverkning och markberedning. s V^;^ . ! nKV~o V \-<*r>J^\v! \i# ^'f^GARDENX..J N N. M' ' \ \ \ ' .Ramiemyr 199 X \ '!; \ 1:38 .-•-T ; v., Kalkugnsw HÄGSARVE 1:18 201 19 Al skog socken. Ek-karta 6924. På gränsen m e l l a n hällmark i öster och moränlera i väster finns här ett omfattande och mycket komplext bosättningsområde från bronsålder-äldsta järnålder. Förutom ett flertal rosen, skeppssättningar och stensättningar, f i n n s inom området flera skärvstenshögar och därtill omfattande lämningar av o d l i n g . Spåren efter odling- en utgörs av röj n ing s rosen, stenvallar, terrasser och sten- fria ytor. Sammantaget utgör området ett av öns viktigaste fornlämnings- miljöer genom att det av a l l t att döma är ett komplett bosätt- ningsområde från en period av förhistorien som i dag är mycket lite känd. Desto mer beklagligt är det att stora delar av om- rådet utgörs av markberett kal hygge, där flera fornlämnings- objekt såsom skärvstenshögar, terrasser och åkervallar ska- dats vid markberedningen. 20 Al skog socken. Ek-karta 691^- Området innehåller två gravfält och tvä för sig själv liggande skeppssättningar med i n t i Il- liggande stensättning. Gravfälten utgörs av rosen, skeppssätt- ningar och runda stensättningår. l det större gravfältet in- går roset D i gerröjr. Området ingår d e l v i s i fornvårdsprogrammet och är genomgående öppet och vä l hävdat. Litteratur: H Hansson 1927. 21 Gärda och Lau socknar. Ek-karta 691^. Längs gränsen m e l l a n Gärda och Lau socknar förekommer här ett flertal fornlämning- ar från bronsåldern i form av rosen, skeppssättningar och stensättn ingår. Roset Digerrojr ingår i fornvårdsprogrammet. 22 Lau socken. Ek-karta 6913- F o s s i l t åkersystem med tillhöran- de boplatslämningar. Åkersystemet har en yta av ca 30 ha och är väl framträdande i terrängen. Undersökningar inom området har visat på en bosättning från åtminstone mitten av brons- åldern t i l l början av järnåldern. Litteratur: D Carlsson 1979- 23 Froje l socken. Ek-karta 6828. Skeppssättning, 2 9 m lång och 5 m bred, undersökt och restaurerad 1959- Skeppssättningen är belägen i öppen betesmark och med havet i fonden. Mycket illustrativt och lättillgängligt objekt. Skeppssättningen ingår i fornvårdsprogrammet. Litteratur: P Manneke 1967. l— i xi— <~>i— * ^v^x-7l ? ^^Cö <§*T#&*I F^<£ •*/ ,-^ K- ^XS 069 13 6J 1d C GOTLANDS K:N GARDE S:N LAU S:N FOLKEDARVE BOLARVE FOLKEOARVE ? KULDE 1- l • 1 _l • t- l -•i 'Ii ii il i u ii ..f-;&zii w j a^ ^z ' C/)l öS |'Ä .v i H§ \l\ Hs Fi/plR> 'v- . C/5. -nt / / N'"/B'l 1 |l A MS \ V-Å. P-?.; N Fornåker H .'BÖNlE- H JLDS Myrhagen ' -.' - ; '' \ i Fornåkrar \ NYMANS FROJEL ANNEX KLINTE S:N FROJEI.S S: N -ANDS K:N .JVNDS D:A 61 1i FROJEL 205 24 Eksta socken. Ek-karta 6807, 6808, 6818. Ett omfattande forn- Yämningsområde innehållande talrikt med högar, rosen, skepps- sättningar, resta stenar och runda stensättningar, belägna i ett stråk längs kusten. Ovanför, f den nutida åkermarken, finns boplatslämningar från den yngre stenåldern. Fornläm- ningsområdet sammanfaller i hög grad med naturreservatet längs Eksta-kusten. Strax ovanför fiskeläget Djauvik finns e n välbevarad och mycket illustrativ skeppssättning. Denna ingår i fornvårds- programmet. 25 Sproge och Lev i d e socknar. Ek-karta 6809. Längs den gamla byg- devägen mellan Sproge och Levldes centrala delar ligger i an- slutning t i l l sockengränsen ett flertal fornlämningar a v bronsålderskaraktär. Bl a finns här flera skeppssättningar, varav två är undersökta av Harald Hansson. Förnlämningarna är lättillgängliga och mycket illustrativa. Området ingår i fornvårdsprogrammet. Litteratur: H Hansson 1927. 26 Sproge socken. Ek-karta 5898. Fornlämningen utgörs av ett gravfält om 1 röse, 16 runda stensättningar, 2 skeppssätt- ningar och A resta stenar och är belägen på en nord-sydgående strandvall vid den forna kusten. Området är öppet, delvis be- tat och fornlämningarna framträder väl i terrängen. Fornlämningen ingår i fornvårdsprogrammet. 27 Burs socken. Ek-karta 5993. Rösemiljö. På en markerad strand- vall ligger 8 gravanläggningar i karaktäristiskt läge vid den forna kusten. I n t i l l ett av rösena finns en rest sten. 28 Rone socken. Ek-karta 5982. Rösemiljö. Längs den forna stran- den finns här ett flertal mycket stora rosen. H ä r t i l l kommer mindre stensättningar, resta stenar och enstaka skärvstenshö- gar. En mindre del av området ingår i fornvårdsprogrammet. 29 Rone och Eke socknar. Ek-karta 5981, 5982. Rösemiljö. Områ- det utgör ett av öns rösetätaste stråk. Vid den forna stran- den l i g g e r här ett mycket stort antal större eller mindre rosen, bland v i l k a ingår det välkända Uggårdarojr, öns sanno- likt största gråstensröse. Inom området förekommer förutom rosen också ett par gråstensblock med skålgropar, resta ste- nar och stensättningar. • Landskapet är ställvis vidöppet och man har en god överblick över rösenas rumsliga belägenhet. Speciellt gäller detta om- rådet omkring Uggårda rojr. Området ingår delvis i fornvårdsprogrammet. val) ^.c1, dagbrot o. d. sig mer iv 1:2 iv område, gemen- eller äqolotter fastställd karta Iken icke kunnat kilda gränser äden med samma on et. anhopning av ira fastigheter t (skiftat) område, mmes- eller andra visas rade \ R „ HÄGUR \*<>-> 1:15B \ BOPP- \ Hasselhagcr . Skarpänge . / 55 !:18_J .X* Backskogen Mickelänge / \ \™'&. * l undbrvhaaen V207i; rV::.: \ i^> i T-/ III s 1:7 i !/ ; STORA MELLINGS :// LAIVES ' .:.: $ / / / x "• i Austernagen \. \ • J Af! l PEJNARVE 1:16 .^ Bablen / X / STYN ^ q 1'0 fe l o y^«^< k ^s _.'. 7-fc' HALLBÄTER ^ 6 2:1 ,^ 1:47 --/ .C 4* \ ^ 1 X .# K \ ^J SNODER R K \ / >7^._ »» 1:34 ,/ "S. l 1:33 1:60 1:9 ../. 25 / / 1:16 \ /Ä / \BOSARVE ».'V. x.s -\ J^~ ' • •• ,4-+-^ Sols^nget\ f^ • nr- 1,1 A r»%/IT ' » ^^^i HA1-LBÄTER JU 1:13 / .. ^ ^ '*«;•.,. Gingäroet s •<'^° '**•• / 2- v MÅRTENS V i 2ks'-v ^ -"^ V ^-^Ul • RV'^ >•• /.fe:::::: ••^^•^""-^v '^\ '- 1:29 M'"-• / '•/BOFRID^'^^/: ! •:[—j—-Äiii-ä^—v K-l i —ft- v • '/ l A \ a-M A / / 1:6 :/ ^/. ! t \ / 1:22 /^, ^ ^ BOSARVE BUTVIER\ / L.--^ •' -'^ .7 2:! :;V il .>^; ^••>i' "^ -' 1:5 \ "A?\ ., .-/i rviDE /'/ 208 Fågelskyddsområde ugelsk : i- -.<.\.4 ^\\ . \'Godsbackeri-:,\,Ka>kUgn \\ A\ \M_ _ J \* \ Ä ""-'^^•^•V.;^v:£:::::^::i-V;.v--.. ''?••• -^ l^-TV /rs^Vr ^ i ' i -W^^ i,I , TT —i^^™^^£ftk.v ^ - ^^^^^ ^ 1 "^ '\ ÄNGES\\ H s K. »fK i L ii LoHSo-n ffeaiSj l n-H lo*" •Uöl—J, ! l-U-p ». H X^g^C l .-£..J-K-t--1 K ,-"-'! ^stifda^..// V" ^(T U li M• . ,'' vi \iANGES:.' l H '. 1:41 |!;i \J%3&2 \' ^s^\ J\ lä i \ x v + i \w'*/~~r ^ Hammaränge /' \ / " 1:68 V' V/ • TOMTE , ^ X. \ 1:22 /' N \\ / ^. \ J* \/ N. \ ^x Ky \ x JAKOBS. X r _>x> / *•• / \ .. ^v7 \GULLGARDE ^ HAGDARVE 7 AUTSARVE // ^ ^'X ^ /' ^ / V! JS / R \ 'X • ^•x / ?/02 / 7 1:15 'x- -^ ./«? /' DOMERARVE , 1:5 /O\/ C // A* TTT '•'•';• 1:5 - y* w < /' / X- \>^ < >? VxV , x x -^.< ••/ 7 •-"•:••:••• t '^/ / N < / 'V 'X > / •v,. ^ 5:z1 , \ \ /^« / / xv i \ N. y~ S- / . \ (O- ' —• / "~y v* . \ J ,' t«c ,* i -'. •»• 211 30 Gröt l ingbo socken. Ek-karta 5971• Rösemiljö + skeppssättningar. Rösena är m e l l a n 14 och 23 m i diameter och huvudsakligen upp- byggda av 0,2 - 0,4 m stora granitstenar, l roset närmast grän- sen t i l l Eke socken kan 2 parallella hällkistor av sandstens- block urskiljas, l anslutning t i l l ett par av rösena finns, som v a n l i g t , ett par mindre stensättningår. Skeppssättningarna, 1 4 m respektive 8 m långa, ä r båda orien- terade i nord-sydlig riktnin g och består av 4 resta stenar vardera, l båda fallen utgörs stenarna av 3 granitstenar och 1 sandsten. Samtliga stenar är m e l l a n 1,0 - 2,2 m höga. l dag är huvuddelen a v stenarna kullfallna. Beträffande den södra skeppssättningen var vid Hilfilings be- sök år 1799 samtliga stenar resta. År 1826 nämner N J Ekedahl angående denna skeppssättning att det fanns "tre stycken Bautastenar i triangel". Vid denna tidpunkt har troligen en av stenarna varit kullfallen. Förfallet (eller möjligen föl— störeisen) av anläggningen går sedan fort. Vid den förra forn- minnesinventeringen (1939) var endast den norra stenen rest. Litteratur: Hilfilings journal, 1799. N J Ekedahls resebe- rättelse 1826. 31 Grötlingbo socken. Ek-karta 5960. Skeppssättning. Gotlands sydligaste skeppssättning. Skeppssättningen är belägen i gles tallskog och är 19 m lång och 4,5 m bred. Relingsstenarna är 0,1 - 1,0 m höga, med fallande höjd och tjocklek mot mitten. Skeppssättningen undersöktes av Harald Hansson 1928. 32 Vamlingbo socken. Ek-karta 5849. Rösestråk. Längs den forna strandlinjen l i g g e r här ett 15~tal rosen och stensättningår, även som ett mindre gravfält. Rösena är som regel omkring 20 m i diameter. Flera av anläggningarna har kantkedjor. l en anläggning finns synliga delar av en hällkista. Före- komsten av sand- och kalkstenshällar i flera andra rosen an- tyder att hällkistor har förekommit i flera f a l l . 33 Vamlingbo socken. Ek-karta 5829. Område med rosen + stensätt- ningar av bronsålderskaraktär. Anläggningarna är som regel 11-18 m i diameter och har genomgående en f y l l n i n g av kalk- stensflis med inslag av granitstenar. De har härmed ett be- tydligt diffusare utseende än gran itstensrösena. Gravarna ligger i ett öppet hedlandskap, som är under igenväxning. Den sydligaste anläggningen har fungerat som sjömärke och kallas för "Vitfläcken", sannolikt beroende på att gravens kalkstensfyllning lyser vit på h å l l . 34 Sund r e socken. Ek-karta 5828, 5829. Rösemiljöer. l Sundre sockens södra del, i anslutning t i l l den forna kusten, finns inom två avgränsade områden ett flertal rosen plus stensätt- • A. /x * XUV»A ~\ i* '* Wl / r a 212 > W-\ \ *-;!.' X^^^^^-O^ /^. S % § / RONNINGS . 1:31:3 ">.^.. -^* /^ /* ^''^^~~-L_>r^r"X 1 vr * ,,. <^0,/ / HÄRDARVE \N XV-sö Ic ^ IHT N /tÄss^^r' ^ ° ^fcdvati ^\ / /\. / -" \ -1\ \ i-2>X\ • Ki * ' i'^k. \ •79 | \ ^ \ x! ">. Ronnings myr \ 15,72 \ \ RCDNNINGS. •^\ \ K '>•>/ \3' UB-^ 1:21 V M JVX>/ 13B ' ^ /VT k -/ ^ ^ '> JL * •/ ^ "> ' nST *S. '**M l ^ V .^^ /____^CsS^^V I-ILLEGARDSJOMT \ 8 v \< 5^r i-' -T^ N^x^r* \jt >. v/v.. R \ X \ x 7\ \ s\ x 96 ^ \ vt' x SIGSARVE \ \ '36 4L \ X V '••••:•. ^138^^ // \ 27 \ \ Storhagen v . A - •s'";;'!^ 1:3 '" 10 fc m. x>v -H.x fiffv tff... - c a~ >„ l/ r^^>:-^ ^V-U-Vst , ••••:•>•. // Q ^<= h ^•••.>.. /^Ä>-^s 7 y/ //^^/? / N -*,%./%v •••• W . •••• 9-1 / ^ 57°ff naturminne 70 esmarke o. d. liROES PRÄSTGÅRDE^ N W * ^\V ^ 1:49 3«T / r-ri/ SIGSARVE g begränsning jravningsplats 2w^t^^/^rgc^y^^f^ f^~ fc , . , dagbrott o. d. / STENSTUGU -CC 213 \ •• l . G*»*/' ii fcr--jjrrrr^v» jHr——^—l i Fl 1*V Ift / ^^^^rxyy^^^^U.^^-^lU-^ SWRAJVS-A ^ T» i^Nn |... i s ..71*. ^T l rri-/ l -S----" I • i ._ _ „ r* f rr t* l l l NODE .ix —-^ ! .« r V-T- 214 Klehammarsård .->*' i*/ " ^/VÄSTERGÅRDE SKOC.i M 1:( :„ // JT ""'" ••••|--"=.=::.:l::,:«... OTTES , /SKOGE ' . 1:4 DIGRANS \ ^j '/ - / DIGRANS ' a V. i . w u/ / It l , l ^STERdARDE \ \\ Flisviken 216 ningar av bronsålderskaraktär. Rösena är som regel uppbyggda av granitstenar och flera har synliga kantkedjor uppbyggda av samma stenmaterial. Ett dominerande inslag i landskapsbilden intar den hög (fnl 5) som är belägen på en naturlig förhöjning strax söder om fas- tigheten Tornase 1:36. Anläggningen ä r ca 13 m i diameter och ca 1,7 m hög. Högen går under namnet Kägelbacke eller Stegel- backen. Enligt traditionen ä r detta också en gammal galgplats. 217 PERIODEN CA 500 F K R - 600 E K R Den låsning av kulturlandskapets territoriella uppdelning som av allt att döma äger rum under loppet av bronsåldern medför att den fortsatta kulturlandskapsutvecklingen sker i nom de etablerade bygderna. Detta lägger grunden t i l l det "kontinuerligt nyttjade landskapet". D v s att de områden som var ianspråktagna under slutet av bronsåldern kom att nyttjas kontinuerligt in i vara da- gar. Detta förhållande innebär att objekt och miljöer från skilda tider överlagrar varandra och gör det svårt att separera de olika utvecklingsfaserna från varandra. För att ändå försöka urskilja miljöer från olika delar av den här behandlade perioden har en uppdelning skett i tre grupper. Den första gruppen omfattar så-^ dana miljöer och objekt som huvudsakligen speglar de n äl d r e d e-CA len av perioden. Den andra gruppen omfattar huvudsakligen mi 1j5-(« erav "gå r d s q rTT^pe r utvecklade ur en äldre situation. Den t red_Le VnJppen si uti igen utgörs av ensamaårdar sannolikt etablerade un- der perioden ca 200 - 500 e Kr. Vid urvalet har eftersträvats att ta fram och redovisa så intakta miljöer som möjligt, vilket konkret har inneburit att större vikt har lagts vid helheten än vid de enskilda objekten. Källmaterialet för urvalet utgörs av fornlämningsregistret, fält- besiktningar, litteratur och när det g ä l l e r gårdsmiljöerna, "mark databasen" för Gotland. Det senare materialet ä r en sammanställ- ning av vissa markdata från s k i l d a tidsperioder med vissa fornläm ningskategorier, främst husgrunder (stengrunder) och stensträng- ar. Med hjälp av dator har ur markdatabasen framtagits områden som uppfyller förutbestämda krav på orördhet och komplexitet vad gäller gårdsmiljöer från äldre järnålder. På Gotland finns drygt 1800 husgrunder och ett mycket stort antal stensträngar från äld- re järnålder. Med hjälp av markdatabasen har ur detta material framtagits de miljöer av husgrunder och hägnader söm är relativt välbevarade. Utifrån detta material har i sin tur ett snävare ur- val gjorts med tanke på områdenas tillgänglighet, komplexitet och integration med miljöer och objekt från andra tidssnitt. Teckenförklaring t i l l Ek-kartorna • Husgrund (stengrund, kämpgrav) ^^ Fossil (ödelagd) åkermark if Skärvsten 218 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt av grupp 1 GOTLAND Översiktlig planeringskarta 1 :500 000 Referenser till topografiska och ekonomiska kartorna enligt Statens lantmäteriverks system. sm 219 t,! l A *•»' riNGS Hangyar och Hal 1 socknar. Ek-karta 79^3, 79i*1*. En bebyggelse- miljö frän sannolikt slutet av bronsålder-äldsta järnålder, i form av boplatslämningar (skärvstenshögar, mal stenar etc), fossila åkrar och gravfält med bl a skeppssättningar. En mycket gammal väg, kantad av gravar och gravfält, förbinder området med centrala delen av H a l l socken. o / Branden VÄTAS-) - -' " ; ••st STORA GAJRVIDE ' \ \ i "-•^ j**'1 'i X SUbERS ^,-'/ -N i HANGRE VÄTEAS/ S i *' / N i 1:1,:,6 ^CSP^^/ "V * i\ i ; •;' '<;• '-"-v t Ha \ v ( I BUPS ':« • 3:1 , / *i \ \ iJ ' ^ -x * 1'32 \ \ \ \ l \. Kajsarskogen \ \ g \ l \ __1 ._._^ ,«osj _j l \ Norr landa och Gpthem socknar. Ek-karta 696^, 6965. En av des- sa mycket gamla bygdevägar. Vägen förbinder centrala delen av Norrlanda med gårdarna Vaters, Suders, Hangre och Nors i Got- hem socken. Längs vägen finns ett flertal gravanläggningar. Dessa utgörs bl a av skeppssättningar, rosen och stensätt- ningar med sydstenar. Fornlämningarna torde sannolikt t i l l - höra tidsperioden sen bronsålder-tidig järnålder. ^•TV— A. KROKS .*f "~ PRÄSTGÅRDEN N$ w ''/FRÄNDSTORPV " :•)> _ l' KROKSTADS • '»\ «T» ' 7J6« k \.738 • .r~ . 'N.LINGSARVEX ^ /1:34 PRÄSTGÅRDEN x' .-:-':'' ^C' UNGHANSE 1:1 X' / s 'N 1:257 BRINGSARVE 1:61 \ SIGVARDS 1:19 • VBUTERSX ALVN -,\'7- BRINGSARVE SIGVARDS 3 Eske l hem socken. Ek-karta 6858. Ett område med omfattande lämningar av fossila åkersystem, sannolikt från övergångstid brons-järnålder, överlagrade av husgrunder och hägnader från efterföljande tidsperiod, l söder ett större gravfält (fnl 17) och en stenåldersboplats (fnl 16). 222 s \ x- .> 1:1 ''y Burghagen STENSTUGÅRDS ISUMS ^N,-,, lfj t,,--x / £'-' '' STORA TUNE <^^^^ >-'^/ \*0^\\^J^ LILLA TUNE Atlingbo, Viklau och Väte socknar. Ek-karta 69^1. Centralt inom området finns en fornborg(Kastellet) av låglandstyp och "överlagrande" denna, bebyggelse och hägnader till ett flertal äldre järnåldersgårdar, l norra delen ett vidsträckt gravfält. 223 / / " ' ' (T/ : / " i -V?! \/ '*/ / •/••;IJ ! <\ /' // //u /ri'3"/iå/ l VVJ ix » / ^4- _»-_. *E! ( 6 X /'N \ \ l a^iJsw1 * / \ / Äi^GKt. - /*"x x /^ .. -*-^ r--,^./ • ~ A^ / 7 'l^ l' * 'Trt-lT^^/^K^»*^ ,^.. [Jr•L-^.^L.u. SOJVK,. Sjön hem och Vänge socknar. Ek-karta 69^*2, 6952. En av öns viktigaste fornlämningsmiljöer. Området hyser omfattande läm- ningar av bebyggelse, odlingssystem och gravar av en kontinu- erlig bosättning från slutet av bronsålder t i l l mitten av första årtusendet efter Kr f. Fornbörgen och gravfältet i områdets västra del ingår i lä- nets förnvårdsprogram. Litteratur: Carlsson, D 1979. Nylén, E 1961. 224 r KUMBLE 6 Sjonhem och Ganthem socknar. Ek-karta 6953. En vä l bevarad gardsmil j o frän äldre järnålder, l anslutning till gården finns de sannolika lämningarna av en fornborg av låglandstyp vilket antyder att gården möjligen har ett ursprung i en bo- sättning inom området från förromersk järnålder. 225 Kräklingbo socken. Ek-karta 69^, 69^5- Området är en paral- lell ti 11 ovan beskrivna lokal. Här finns flera fornborgar, omfattande gravfält och lämningarna av ett flertal gårdar från äldre järnålder, l öster finns ett område med förhisto- riska åkrar. Litteratur: Carlsson, D. 1979. 226 BRINGES 'jT/ardal ? 1:9 Vänge socken. Ek-karta 69^2. Bebyggelsemiljö från sannolikt sen bronsålder till mitten av första årtusendet efter Kr f (fornborg, skärvstenshögar, stengrunder). Området utgör en parallell till fornlämningsmil jon vid Havor i Hablingbo. Områdets västra del, Arängsbacken, ingår i länets fornvårds- program. Litteratur: Carlsson, D. 1979- 227 01 BATELT" S .'BUTTLEGÅRDE/ ' l Buttle socken. Ek-karta 6932. En bebyggelsemiljö från sanno- likt sen bronsålder t i l l medeltid. Här finns bosättningsspår och åkersystem från sen bronsålder, gravfält från t i d i g järn- ålder, husgrunder och stenhägnader från äldre järnålder och bildsten, åkei— och namnformer samt boplatsspår från sanno- likt yngre järnålder-tidig medeltid. Litteratur: Carlsson, D. 1979. 228 Lb4-%^pi|ij ^ M •« . MB 711' JakobslundM/^ j *. 1 SL#K - ^:^IYGÅRD8f\ r~i ^ l l i -y-,r-*' ,- Vi/arsfänge 'l-^ .-" 10 Buttle socken. Ek-karta 6932. Ett komplext förhistoriskt kulturlandskap i form av flera äldre järnåldersgårdar, fossi- la åkersystem, gravfält, bildstenar och ålderdomliga vägar. Litteratur: Carlsson, D. 1979. 229 ' "^J:»: RDARVF 11 F röj e l socken. Ek-karta 6819, 6829. Vallhagar. Gravfält, hus- grunder, hägnader och fossila åkrar bildar tillsammans ett komplext och kontinuerligt nyttjat förhistoriskt kulturland- skap. Delar av området (bebyggelsen och större delen av grav- fälten) undersöktes under 19^0- och 50-talen. Litteratur: Stenberaer-Kl int-Jensen . 0. 230 s>/^\ ,v>" ' BURGEGARDA '£&l\ STORA NÖ.RRGÅRDE LILLA NORRGÄRDE ÄNCCXGDAPV "EN U V^\ ; 4-1 V ' 12 Eksta och Sproge socknar. Ek-karta 6808. Området utgör ett kontinuerligt nyttjat landskap från slutet av bronsålder till mitten av första årtusendet efter Kr f. Här finns om- fattande fossila åkersystem, husgrunder, stenhägnader, grav- fält och enstaka skeppssättningar. Delar av området är betat och därmed lättillgängligt och överskådligt. 231 W«»M,..^» '•?*. \\ \ y^lTAX>. \N <^\ N** STORA|^H» VV-^MD >.^v N V-^^-. 2 r^r->r- \~« /^. \ i ^'X'' v AUSXSTJANGD BUTVIER ff^t-ARVE \\ 4 .r\i 13 Sproge socken. Ek-karta 589^, 6808. Området hyser mycket vi d - sträckta akersystem från sannolikt övergångstid bronsålder- järnålder. Åkerytorna är s t ä l l v i s mycket tydliga och väl fram- trädande i terrängen. Inom området finns också ett par skepps- sättningar samt enstaka stensträngar och en husgrund. 232 LEVIDE S:N BONOARVE ^ALLGARDS • / / (I / 1 1:11nr // 4-. ' * il '/ VA #/~~? o .:•' nr Lev i d e och Ge rum socknar. Ek-karta 6810. Området hyser delar av ett ursprungligen mycket omfattande åkersystem från sanno- likt övergångstid brcns-järnålder. Inom området finns också lämningar av minst en äldre järnåldersgård. 15 Stånga socken. Ek-karta 6902. Ett väl hävdat fossilt åkersys- tem överlagrat av en äldre järnåldersgård, i sin tur överlag- rat av hus från yngre järnålder. Inom området har också på- träffats reduktionsugnar för framställning av järn från ti- den omkring Kr f. Området är öppet, betat och lättillgängligt. Litteratur: Carlsson, D. 1979. 234 16 När socken. Ek-karta 6903, 690^. Ett mycket väl bevarat sys- tem av åkrar från sannolikt övergångstid brons-järnålder, l områdets östra del finns troligen 2 gårdar från äldre järnål 1 der. 235 i.. J-H 1 1:4 rVj&VtV* tiiin/mi/'^ *"* T";^V R ; »X' >'>ijf^ -M i* •• " ~ — ' A f™ *fW IT ItfJ r—J^^-—-—4 l ^9 l t-l > »-j J K , 'vr J | ALH R '»J^iS-i - ™- - - ' \. W P_._JF-.±T^r MA]T,SF É ' \ '\BOMUNDS; •? \t:32 \ yi \ ^J i DALBO k j \ nr r—'^ fC"""i-J3 nAiis«Hvi'fl /? j/.Ä^*""' ,...-*•*• ^ 17 När socken. Ek-karta 5993, 599*1, 6903- Mycket väl bevarade och illustrativa fossila åkersystem. Inom området finns dessutom en ä l d r e järnåldersgård och två fornborgar a v låglandstyp, sannolikt från tiden omkring Kr f. 236 *%r~~*~-~" \ ' •* V 'J RINGE JRIONOSI * >. l * i - r-r ^ •*/ 18 Hablingbo och Alva socknar. Ek-karta 5990- Bebyggelsemiljö vid "Havors fornborg". Området hyser sannolikt e n kontinuer- lig bosättning från slutet av bronsålder t i l l t i d i g medeltid, l b i l d e n ingår också det d e l v i s undersökta gravfältet vid kanten av den i dag odlade Mästermyr. Delar av området ingår i länets förnvårdsprogram. Litteratur: Carlsson, D. 1979. Grimlund-Manneke, G.1979- Manneke,P. 1979- Nylén, E. 1956. 237 ""^ JAKOBS ^ \ * \fbrnikrar r. '. 2'1 • ' y^i*V»(f i\- ^Ä>^ ^yÄ^wl /' : ^^fr^-—-.*,^ \ \ 19 Rone socken. Ek-karta 5982. Ett område med omfattande läm- ningar av flera gårdar från äldre järnålder. Området hyser sannolikt en kontinuerlig bosättning från bronsålder och fram i järnålder, att döma av förekomsten av fossila åkrar inom om- rådet och bronsåldersgravar i direkt anslutning till området. 238 19 , \ \ \ \ 20 Rone och Eke socknar. Ek-karta 5981. Ett av öns största sam- manhängande fossila åkersystem, överlagrat av lämningarna av minst k äldre järnåldersgårdar. Delar av området ingår i lä- nets fornvårdsprogram. Litteratur: Lindquist, S-O. 239 A// \ > A//HALLBJANS • iJs. 1:3A \ Vt-Jr^ ^\ v AMMIMnÅ^RP 21 Hablingbo och Havdhem socknar. Ek-karta 5879, 5889. Ett mycket omfattand^ och illustrativt område med fossila åkrar överlagrat av gå^rdar från äldre järnålder. Delar av området är betat och därmed lättillgängligt och överskådligt. Litteratur: Carlsson, D. 1979- 240 \ \ LILLA,/ //'y \HAJSLUNDS- / \ y / // ///"/ • / / 1:23- /1:25 /I:22//1:27/ /\/// LILLA .V /X/ HAJSLUN '7//-X /H x ^- / // ^/ x7 / AM' .L^HAJSLUNDS /\< / ^ y-x i. ^^/ ^ # ^-^ 22 Havdhem socken. Ek-karta 5970. Ett t y d l i g t och illustrativt fossilt åkersystem från sannolikt övergångstid brons-järnålder. 241 ,./ VTARVE/ ^ > 1:19 / / \ LINGEMYR / / / v2:1 i! . v A » A RAKARVE XAMFUNDS; '.'/* kÄUPARVi .. / ' 23 Näs och GrötUngbo socknar. Ek-karta 5970. Ett omfattande fossilt åkersystem. Inom området finns lämningarna av sanno- likt 2 gårdar från äldre järnålder. ' X*\ \ \ ' "l/ "'-** O* l / StaSARVE /-^f^ //SKRADAftVE / ' Gröti ingbo socken. Ek-karta 5971- Ett område med lämningar a v en kontinuerlig bosättning från bronsålder t i l l m i t t e n a v första årtusendet e Kr. Området är d e l v i s väl hävdat och mycket illustrativt och utgör ett av öns viktigaste och värdefullas- te fornlämningsmiljöer. 243 • '" x,, s y^ i,»<'/$$ ^»\A rv^ ?'H {^^.J^/ilC15 1 / ,,^p: --'•C^V^>f ^\><^KX & " '.'f .. 'X // SH. '- ' » ^*w/7 /* '•- V** ^<-*^agen \^"^*^.- T V ',.X '' T^^Tf, . V?^^?/ '. ' .» ,, 1 '9 -- . / -/«/«..>/ ..'•/. i?f^CJ/ sunr^KUiF ^^- / * />;.'Å ^ J/\^~T * \^>^~-^" .•^f'-"'^\ .- . i^xV''\\ .'^^• ..w. ^ Mo •* 4^^--^Jfe^ ' w/«T °. / "« - - - ,r.">/S x»** •"/ f,'»muw)yf'-.'• --' W.y-j ™ .>-.•;j / SA 7 / v. l //: Ä/ . ... ,^"x - //•••",,„-/r-~ „. ^•1/'1 x i-X^lx. Y ^^Si». *• %•' /KAniUNfS/ /// '."»V / -Äe .. ^.C^ v, *X/W$W*s <*'^- /K/T //V.f/ 5? / .../>^. ^C / BOTVIDE .A 25 Grötlingbo socken. Ek-karta 5960, 59&1 , 5970, 5971. Den cent- rala delen av Grötlingbo socken innehåller talrika lämningar av ett ursprungligen mycket omfattande bosättningsområde från tiden yngre bronsåldei—äldre järnålder. 244 26 Öja socken. Ek-karta 5950. l änget öster om Öja kyrka finns mycket välbevarade lämningar av fossila åkrar. Litteratur: Lindquist, S-O. 1971*. 245 l —.* JÄJ3!l • H —i^TT—^-^J^^^ T-—TT7^LAJKUNG ROB6ENARVE/ ::;:: 1:88 , %;;.. VBOBBENARVE 27 Öja socken. Ek-karta 59^0. Ett mycket välbevarat och tydligt system av åkrar från sannolikt övergångstid brons-järnålder. 246 ST( 28 Oj a socken. Ek-karta 59^0. Ett mycket välbevarat och t y d l i g t system av åkrar från sannolikt övergångstid brons-järnålder, uppdelat på flera områden. Delar av området utgörs av ängs- mark och är öppet och väl hävdat. KVARNE ,->,2:s1 / 'J) ^4/ J" 29 Vamlingb o socken. Ek-karta 58^9. Åkersystemet är genom senti- da o d l i n g uppdelat på k delområden v i l k a tillsammans med mel- lanliggande, i dag försvunna delar, utgör öns största sam- manhängande åkersystem, l norr finns bebyggelsen t i l l en ä l d - re järnåldersgård. 248 HAMNA S:N HAMRA S:N VAMLINGBO S.N HAMRA S.N STORA SINDAR SIGFRIDE OJMUNDS V 1:28 30 Vam 1 i n g b o socken. Ek-karta 5839, 5930. Ett mycket väl bevarat foss i 11 äke rsystem överlagrat av 2 äldre järnåldersgårdar. Centralt inom området har påträffats en mal sten (fnl 172), indikerande en med åkersystemet sannolikt tillhörande bo- plats. \ 249 21 Langmyr TT -J STORA SINDARVE 1:28 ' /- . LINHATTE TJANGDARVE .*)C» * «^fc . Päuksande (y Hälsokälla •i-.~~t J \3\SIPPMANNE .!' ,'\\ 1:1 *»• IPPMANNEÄNG,^ 31 Hamra socken. Ek-karta 5930- Ett område med omfattande läm- ningar av fossila åkersystem. Stora delar l i g g e r inom idag betat område och framträder därmed mycket t y d l i g t i landska- pet. < 250 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt av grupp 2 GOTLAND Översiktlig planeringskarta 1 :500000 f 10 20 Referenser tiit topografiska och ekonomiska kartorna enligt Statens lantmäteriverks system 8(1) s Hangvar socken. Ek-karta 793^- En komplex fornlämningsmil j o bestående av ett flertal äldre järnåldersgårdar med tillhö- rande hägnadssystem samt gravar. Området är till stora de- lar orört. Området ingår t i l l en del i fornvårdsprogrammet. 252 Hangvar socken. Ek-karta 7923- Centralt i området finns El ing- hem ödekyrka, v i l k e n möjligen l i g g e r i centrum av en fornborg av låglandstyp. Strax norr om kyrkan är ett större gravfält. Området hyser därutöver framför a l l t 3 äldre järnåldersgårdar med sannolik fortsättning i de historiska gårdarna Auster och Bäck. UlöM 1=11 136 ROSARVE ^ ^'arc '•*.*-..•< ...;:i'"'"' vO / *j--A ." i — - J cr^ —"-^s ^^- / J V?>>!4* IlfS '•' L / /! "^ ^ ^^ >äfe! 1:20 n J l ^ o ^ m JA Rosanerum f t—?r-r.. ._./ _4-^T"~'"' NY UGU GA R A E .U jSTg 0 1 28 f ' SMISS Tingstädeträsk • / 44.8 X x Tingstäde socken. Ek-karta 7913- En välbevarad fornlämnings- miljö, bestående av sannolikt 3 äldre järnåldersgårdar med tillhörande hägnadssystem, fägator och odlingslandskap. Gra- var och gravfält kompletterar b i l d e n av en komplett fornläm- n ing smi l jo. Området ingår t i l l en del i länets fornvårdsprogram. Litteratur: Nylen, E. 1952, 1962. Olsson, l. 1976. 254 \ 1:14 \ •• - - — —\ \ \ . \ r \ v STORAXVAGUME 3 .. . __:v\Äi - - . _ . Dagghagen LILLA \VAGUME NORRGÅRDE 1:29 \ 1:47 \ l SLANGS STORAHAMMARS o S/TI Lärbro socken. Ek-karta 7916- Flera järnåldersgårdar med t i l l 1 hörande odlingslandskap, tillsammans med gravar och gravfält, bildar en komplett, illustrativ och lättillgänglig bebygel- semiljö från framför a l l t äldre järnålder. Inom området har de bildstenar stått som finns på Bungemuséet. •'--'•-^'\ ANER / ^A. E /N: ^4^4f-; u i H-VJ ! SLES r~\~^ x\>. 4/o T^j^rr^r/ / / 'v"/ //""-/'•.^/^"Oy1^'/ / /HAH'DE/ .' /s:. / J*-~n; •' '^. /i / ^ / /"/ / HÄQVIDE1^^ * J • • O.i -Q - l •-•—.-^.,;J .r- \.v. S Boge socken. Ek-karta 6995• Ett område med mycket omfattande lämningar av hägnadssystem och husgrunder från äldre järnål- der. ro l* '/• • !U ', * ~ ^xn l g\ \» \ \ c o ! hs3 • \ \ •J. S\ \ \ \ ir^--4 \\ \ >• / W vrrw? / /'Y-wV/ f—\ 'V l zs \ \ \ » * E\\V M\.c / <^v 7 /—Jt "\ l i V c= \\\ v\ «ai \u \r " ^ *\ s;:> ^ •-,„•'-„ - ,;/ >,• •«>j"*-Vi h".-'! ,-' '-'"7 . "7^./ Bal socken. Ek-kartu t>983, 6993. Flera separata delområden utgör de mycket välbevarade lämningarna av ett ursprungligen mycket omfattande förhistoriskt kulturlandskap i form av hus- grunder, hägnader, gravar och åkerytor. De förhistoriska går- darnas belägenhet i förhållande t i l l de historiska är av mycket stort intresse i diskussionen om kontinuiteten i land- skapsutnyttjandet. 255>1 i UUUlNtaöL, .r:-,t;.^-^:-V--V-"--' \\ i V9 LJLäLHw—V V i VALLSTENA ANNEX \LLSTENA' KYR1OGA LILLA GUD1NGS \ GRINDS Suderhagen ~~ — Va 1 1 stena socken. Ek-karta 6973, 697^, 6983, 6984. Omfattande lämningar av bebyggelse, hägnader och gravfält b i l d a r här en illustrativ och lättillgänglig fornlämningsmil j o f rån huvud- sakligen äldre järnålder, l området ingår det välkända Alvne Li ndaränge. 258 /-••^ ULLA GUD1NGS / / Suderhag \ —-^-___ ^ 1ERSE • NYGÅRDS^' tf \ « ' Hörsne (Bara) socken. Ek-karta 6973- Två gårdar från äldre ja rnål d e r b i]dar ha r en välavgränsad kulturlandskapsmil jo. Ett par gravfält och några ensamliggande gravar kompletterar bilden av ett vetenskapligt och pedagogiskt mycket värdefullt område, i det närmaste helt ostört av sentida verksamhet. 259 VIDUNGE- STENSTUG /*£-V^1:8 • 7 •«. / "-j / ^'_,-. - ^ •» * >• 9 Dalhem socken. Ek-karta 6972. En tät gruppering av flera äld- re järnåldersgårdar med inägomarken väl avgränsad. Sambandet mellan den förhistoriska och den historiska bebyggelsen är av stort vetenskapligt intresse. 260 _AURUNÖ^ S 10 Norr landa socken. Ek-karta 696^. Tre äldre järnåldersgårdar bildar ett rumsligt mycket välavgränsat och illustrativt fornlämningsomrade. Ett par mindre gravfält tillsammans med Gotlands största hög (Bjärs hög) kompletterar bilden. A v stort intresse är också sambandet mellan den förhistoriska bebyggelsen och den historiska i form av gårdarna Aurungs och Bjärs. 261 ;AND \ •> ^ A S:N \ 1:1! \ \ \ 1:19 \ \ n o «« \ \ \ o c /' ..-1? 2:, \ X \ *i-*;" ^V"""'\ \ ^ \ > v. S-''^ \ CO \ \ \ s/° / > \ \ S\ \ 3JÄSTA < \ \1:57 ' l " 1-'55 1:7 \ \^*fi' 11 Sanda socken. Ek-karta 6840. Ett mycket välbevarat och i l l u s t - rativt gårdsområde från äldre järnålder i form av husgrunder, hägnader och omfattande odlingsspår. 262 \ 12 Guldrupe socken. Ek-karta 69*41. Väl bevarade lämningar i ett öppet beteslandskap av 2 gårdar från äldre järnålder, l östra delen finns ett större gravfält med närmare 300 gravar. 263 1:53 \Skogstorp i _.. !" — 1:1 / 3:1 VÄTE ANNEX / \ ÖRTER . - - , s \ \ / ^ ' \• f ^Hasslemyr \ _ • \ 5 «~T^5:~^^5*/ufte \ /o\ X^^.» \ \ s' \ Tassmyr ' TASS \f-t-, .-•* / L7 /O <^V—', !, \ Väte socken. Ek-karta 6930, 69^0. Ett mycket välbevarat forn- lämningsområde i form av 2 (3) äldre järnåldersgårdar. Större delen av gårdarnas inägomark är intakt. En mindre del i öster ingår i länets fornvårdsprogram. 264 •*w< u o.n VM 11 ,"5,N HAGFLHEM HALLHJAi \ 3:1 // rl /.• ii1 \ ' '^ '^j^C * l n l -J/\?f "X J" ( l Jiv/^HALLBJÄNS r^fjfmr* ' V Guldrupe socken. Ek-karta 6931. Området hyser lämningarna ef- ter minst 3 gärdar från äldre järnålder, fossila åkrar samt gravar och gravfält. 265 15 Buttle socken. Ek-karta 6933- Två områden bestående av 2 går- dar i norr respektive 3 gårdar i söder, daterbara t i l l äldre järnålder. Av stort vetenskapligt intresse är den förhisto- riska bebyggelsens förhållande t i l l den historiska. 266 16 Sanda socken. Ek-karta 6839- Ett större sammanhängande område med lämningarna av 3 gårdar från äldre järnålder, l områdets sydvästra del finns ett större gravfält. 267, 17 Hejde socken. Ek-karta 6920, 6921, 6930, 6931. Omfattande lämningar av 4 (5) gårdar från äldre järnålder. Av stort in- tresse är också förhållandet mellan de förhistoriska gårdar- na och de historiska gårdarna Hajdgårde och Stenstugu. 268 r 18 Älskog socken. Ek-karta 692^». Visne ängar. Området hyser mycket omfattande spår och lämningar av en bosättning från äldre järnålder. Troligtvis har platsen också varit bebyggd under yngre järnålder. Här finns, förutom husgrunder och häg- nåder, gravar, gravfält, ålderdomliga vägar, bryor, stensat- ta brunnar, bildstenar m m . Området ingår till en del i länets fornvårdsprogram. Litteratur: Nihlén-Boethius, 1933. j_ 269 iiJV i bl ..Å: \ \ M5'V V".? , X> VI ? _. 3»M-KA ALS^OE i:« L4r O- 3:1 D3'gholke^ 1:31 \ "' 1:34 !ARGt -V,- L... \W _ r'"" ALSTADE' ° £lrl^1w'-'=».cr "''Ti^—7>°{ ^.4-'« -•" " !£ T-.T/^cJ fc««T -.^ff ^' /''l:!?/rGl'^ ^~ - -i -i J.^^"':35 J^.Sc/s, '^''^l-^-^jl-ST.SOLBJARcf-A ' ' ULLA . ^f*«ö?rr-r«*-'-- v£/ V\V ; -3Kj*aeR r- r? li-J' l HAJDES \ .;;:STORA H \ r xnjrsK^V- •\r a —X. l nHr •• A. \ *" 1:33 Tt^öi^rV/ i) ALSTADE \ ^< -l V^r*^^ ,. l LILLÄ^ t \ / ^fa»«Vr^. ' \ 1-28 -JM 1:26 l 1:Z7 P kugn ^'•^ 1:9 S ^^'f V39"-)lfJ^2 iJ,^ l ALSTADE i ^ty '1:9 i\ 1:3! TJi K x/;. *? f* &%•l l'i l IACSTÄDE'' ,,,,7^i ?;'*.' •Å S/i-- —«*?,-; ••A ?* jii| 1:24 1:8 3 \ / l; f \ 'N.N ANSARVE/•r:f ,;.^.^ ;^; ' it. 4 »v / ALSTADE :;/ ,^^V¥;; Mickelänge »^ y f 120\ / IPE PUSERl 1-40 1:7 19 Fröjel socken. Ek-karta 6819, 6829. Två områden som vardera innehåller lämningar från två äldre järnåldersgårdar. Av stort vetenskapligt intresse är sambandet mellan äldre järn- åldersgårdarna och de historiska gårdarna L och St Hajdes och L och St Solbjärga. ro X RUDVItR- -' V X »N '•x>r^,«.vV •%.^*-W/ ^--\\UT ÄLSKOG? / */ - y™*STOAuoeN.y(/ C / y » A\ ' 20 Älskog socken. Ek-karta 691^, 692^. Den sydöstra delen av a l Älskog socken hyser mycket omfattande lämningar av äldre järn- ' - åldersgårdar, l direkt anslutning t i l l områdena finns dessutom det tidigare omtalade gravfältsomradet vid Gal rum. A v stort vetenskapligt intresse är att området uppenbarligen v a r i t kon- tinuerligt nyttjat från åtminstone slutet av bronsåldern t i l l våra dagar. f ~\ SIGSARVE 271 •••< -L.._.._L<" 21 Gärda socken. Ek-karta 6913- Lämningar av 2 (3) äldre järn- åldersgårdar i form av husgrunder, stenhägnader, åkerytor och gravfält. 272 \ vf L:.—*""""• SVfrt vzö$:c*va/n. \™Jfti -- GERUMS S:N FARDHEMS S:N FARDHEMS S:M LINDE S.N 22 Färdhem, Ge rum och Loj sta socknar. Ek-karta 6910. Lämningarna av flera gärdar frän äldre järnålder i form av husgrunder, hägnader, röjningsrosen, enstaka observerbara odlingsytor och gravar. 273 \ SPROGE MÄSTERMYR.' STYMNES 23 Sproge och Lev i d e socknar. Ek-karta 6809. Ett välbevarat hus- grundsområde(Solsänget) med omkringliggande fornlämningar. 274 il i iJJBJÄRGES I 1:10 ! l! Z7\ SIMES 0 3^ i* V x"^>. -"* LUKASE LUKASE LUKASE MALLSTAOE LUKASE GOTLANDS'K:N Si Ite socken. Ek-karta 5899. Ett gårdskomplex från äldre järn- ålder i form av husgrunder, hägnader och inägomark. /« >h /• // »LINDARVE . /HUMMELBOS,-?'"^. l 1:23 X. 1:24 / .. 25 Burs socken. Ek-karta 5992, 5993. Omfattande lämningar av bo- sättning och odling från äldre järnålder i form av fornborg, husgrunder, hägnader, fägator, gravfält och gravar. 276 l :;iSi 0 7 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt av grupp 3 GOTLAND Översiktlig planeringskarta 1 :500000 O 10 20 Referenser till topografiska och ekonomiska kartorna enligt Statens lantmäteriverks system 9 3' Fårö socken. Ek-karta 7969- Lämningar av en gårdsmiljö från sannolikt äldre järnålder, bestående av husgrunder, gravfält och fossila odlingsspår. 278 --/V:3S >•' "t x <^ '• 1:22 3Zf | %v, S " V'"'-'-v.-.. « 's ""\. \ "'••••: '\ ... ••:•: P\t X f •*'.\.,t 3:1 •?' ^yR:l ^Äv\ ,5.;- ;- . - / IE: / «77« r"* ' %. " r < / <.)t Ct- '•'•:-. >*./ \&.;._ *'''•'•:•.. '•//> v X* ^••%:F vs ff Giftskog 'i'/. &• R ,•'.•' '' S /CV .••» . x -^ '••. ">» . \&92 Xu* f ?'^ ":3^^ •+* A l ' •:*• A ••:•. * ..-^ /».iA>i ••• •. > •*. AMB' A/\• 2 Fårö socken. Ek-karta 79^8, 7958. Området hyser res 2 gårdar från äldre järnålder, l anslutning t i l l bebyggelsen till den södra gården finns ett mycket d i s t i n k t och i l l u s t r a - tivt fossilt åkerområde. 279 Få ro socken. Ek-karta 79^8, 79^9- 2 gårdar från äldre järn- ålder. Den norra är sannolikt ursprunget för den strax öster om belägna på 1600-talet ödelagda gården Kutamora. Området är därmed en viktig referenslokal i diskussionen om kontinui- teten i markanvändning och bebyggelse från förhistorisk tid till i dag. 280 i-', l! / l / 1:65 \, n Vfcyssnas V\A X ~^-\' Graunkulle ir -. N Få ro socken. Ek-karta 7939- Husgrunder och gravar utgör här de bevarade lämningarna av en äldre järnåldersgård. LL NEX ' T JM" "^ \ 1:21 ,.• . jr -. > t- ic- v—L. v ,,. /( \ 'Å'W f".; /«— \ \\; 5 Hal 1 socken. Ek-karta 79^- Lämningarna a v två ensamliggande äldre järnåldersgårdar samt ett gravfält med gravar från bl a fölkvandringstid. 281 Hangvar socken. Ek-karta 793^- Två äldre järnåldersgårdar. Den västra är belägen intill den historiska gården Tajnungs. Det är troligt att Tajnungs är en fortsättning på den för- historiska gården. IRE ,2. borg Hangvar socken. Ek-karta 7933- Området hyser lämningarna av en äldre järnåldersgård i form av 2 husgrunder. Dessa hus- grunder utgör möjligen ursprunget för en sannolikt under me- deltid ödelagd gård vid namn R i n g s l e . Vissa stenformationer i anslutning t i l l husgrunderna från den äldre järnåldern kan utgöra rester efter bulhusfundament. 282 »: •*<. /VTTa, \ \ i H /r--v^ 5 \ \'; - 8 Stenkyrka socken. Ek-karta 7932. En väl bevarad ensamgård från äldre järnålder. Vägen som i dag förbinder gården med de centrala delarna av Stenkyrka ar densamma som på 1600-talet och säkerligen densamma som fanns när gården existerade. Vä- gen är kantad av ett flertal gravar. Litteratur: Lundberg E.B. 1951. 283 Stenkyrka socken. Ek-karta 7921, 7922. Den historiska gården Vale har sannolikt s i t t ursprung i den bosättning från den äldre järnåldern som finns inom området i form av husgrunder och stenhagnader. 284 .-.-•x / / 10 Lärbro socken. Ek-karta 7915- Den förhistoriska bebyggelsen, i form av 5 husgrunder, utgör sannolikt ursprunget för går- den Pavals och är därmed ett exempel på ett kontinuerligt nyttjat landskap. 1:32 Hf H w 1=2 fe^^' —-. ,—. -Jl/7 feLi,N Ko/- / < .'• T 11 Othem socken. Ek-karta 7914. En gårdsmiljö från äldre järnål- der i form av husgrunder, stenhägnader och en del av inägorna. 12 Hartebo socken. Ek-karta 7902, 7912. En relativt välbevarad gård från äldre järnålder. Inägomarken är dock ej komplett. 286 /**. Tete •i 3:1 13 Hejnum socken. Ek-karta 7903- Lämningarna av en undersökt och återsta l l d äldre järnåldersgård. Av mycket stort vetenskapligt intresse är gårdens relation till den historiska gården Rings. Litteratur: Lundström P. 1955. z in UJ O O ca Boge socken. Ek-karta 7905- Området hyser omfattande lämning- ar av bebyggelse, hägnader, fägator och gravar. Boge socken. Ek-karta 699*». En helt intakt gård från äldre järnålder. "Här finns bevarat bebyggelsen och gårdens hela in- ägomark. 16 Bro socken. Ek-karta 6991- En äldre järnåldersgård beståen- de av husgrunder, åkersystem, stensträngar och enstaka gra- var. i o 288 LLUNGE S:N i 1*1 /;_»-*—* l 1:36 : \ Väster \ „_]_ -LT-- ~~ 17 Bal socken. Ek-karta 699^- Väster om Gane Vikemyr finns en väl bevarad gårdsmiljö, ostörd av sentida påverkan. Gården ut- görs av 2 husgrunder och en stenhägnad som inhägnar inägomar- ken. GORAUDS K-n 18M2' Xobruten 18 Bä ] socken. Ek-karta 698^1. En mindre, väl bevarad gårdsmiljö i form av en husgrund och ett välavgränsat inägoområde. TIRBi.ES HEJDfcBY S:N .13°28' GOTLANDS K:M 19 Bro socken. Ek-karta 6991- Gårdsmiljön utgörs av 4 husgrunder och ett r e l a t i vt intakt inägoområde. 20 Fö l e socken. Ek-karta 6982. l anslutning t i l l gårdarna L i l l - fole och Bondarve finns omfattande lämningar av en äldre järn- åldersgård i form av husgrunder, odlingsytor och stenhägnader. Av stort vetenskapligt intresse ä r förhållandet mellan den förhistoriska gården och de historiska gårdarna. 290 x 21 Got hem socken. Ek-karta 6971*- En av dessa perifert belägna smågårdar som kom att ödeläggas under loppet av 500-talet. 22 Välj socken. Ek-karta 6960. Området hyser omfattande bebyggel- selämningar från äldre järnålder. ' t:2i 291 / X 'GRANNE /',-t' tf /-' -f/ xA / •-'/ \ \ l:»/7/ / / /v »l / */ GODRtf •-/ 23 Hälla och Dalhem socknar. Ek-karta 6952, 6962. Två relativt intakta gårdsmiljöer.Den norra gården har ett välavgränsat inägoområde. l anslutning till bebyggelsen finns ett större gravfält. Den södra gården utgörs av flera husgrunder, stensträngar och gravar, l områdets norra del, i anslutning till den mycket gamla väg som passerar bebyggelsen, finns ett gravfält. Av det äldre kartmaterialet framgår att området sannolikt under medeltid hyst en gård, benämnd Home eller Hörna. Sannolikt har vi här ett exempel på en medeltida ödegård med rötter i äld- re järnålder. 292 No r r1 a n d a socken . Ek-karta 6963. Området hyser lämningarna av en sannolikt kontinuerligt nyttjad gård från äldre järnålder till medeltid i form av husgrunder, hägnader, vägar och det troliga gårdsnamnet Hamstäder. l södra delen av området finns dessutom ruinerna av ett torp från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. 293 25 Angå och Norr l anda socknar. Ek-karta 695^*. Två väl bevarade gärdar frän äldre järnålder. Den västra gården är den mindre av dem. Den torde ha ödelagts under loppet av 500-talet. Den östra gården är till ytan något större och torde utgöra ui— sprunget för den strax söder om belägna gården Fjäle. Litteratur: Carlsson, D. 1979. 294 umshageq Norrskog 1:38 Ajnhagen 26 K r a k 1 i n g b o sock en. Ek-karta 69^5. En relativt intakt äldre järnaldersgard i form av husgrunder, hägnader, enstaka od- lingsytor och gravar. Gården torde utgöra ursprunget för går- den Hajdeby. 1:10 LILLA VEI.INGE 27 Buttle och Vänge socknar. Ek-karta 69^*3- En av dessa små peri- fera gårdar som etableras under loppet av romersk järnåldei— folkvandringstid och som ödeläggs under periodens senare del. Gården är helt intakt och består av 3 husgrunder och ett val- avgränsat inägoområde. litteratur: Carlsson D. 1979- 295 \ '£ \KRASSE 28 Guldrupe socken. Ek-karta 6931- En relativt välbevarad gård från äldre järnålder, belägen i omedelbar anslutning till den historiska gården Krasse med kända rötter i medeltid. Den förhistoriska gården utgör troligen ursprunget för gården Krasse. Litteratur: Nylén E. 1976. 29 Buttle socken. Ek-karta 6933- 2 små gårdar, relativt intakta. De utgörs av 2 husgrunder vardera och hägnader som avgränsar gårdarnas inägornark. Litteratur: Carlsson D. 1979- 296 zzz1:3r *'-.;. 186 ^T/ärdal Kalkugnar •:.._ 30 Bu11 l e socken. Ek-karta 6932. En mycket välbevarad äldre järnåldersgård med valavgränsad inägomark. Gården utgör san- nolikt ursprunget för den historiska gården Altajme. Litteratur: Carlsson D. 1979- 1:78 thagmyr OULDRUPE S N 31 Guldrupe och enklav av Lye socknar. Ek-karta 6931- En helt intakt gård frän äldre järnålder. Från gården går en utlöpare av stensträngar i SO-riktning, l södra delen ett mindre grav- fält. 297 32 Hej d e socken. Ek-karta 6931. 2 husgrunder och ett gravfält utgör lämningarna av en förhistorisk bosättning. Denna bo- sättning torde ha sin fortsättning i den historiska gården Krämplause. 33 Hej d e socken. Ek-karta 6920. En perifert belägen gård från äldre järnålder. Gården är r e l a t i v t intakt och utgör ett exempel på de smågårdar som.kom att ödeläggas under loppet av 500-talet. 298 18U30' ANGE HF^ -'•'!i>''v'' T - x in/ J8 S-—H^* 70 Fa ergatskog 1:59 71 ' ar l i KYRKEBY • --1 "1 3:1 3 A Buttle och Etel hem socknar. Ek-karta 6922. En helt intakt gå r d från äl d r e j ä rnål der. Här finns bevarat a l l a de delar som hörde t i l l en gård från den tiden. Dock med undantag av att gravarna inte med säkerhet är kända. En del av området ingår i länets fornvardsprogram. Litteratur: Carlsson D. 1979- 299 .::::::,« \ :;U-'. ~.f , 35 Älskog och Gärda socknar. Ek-karta 6923. Två perifert beläg- na järnåldersgårdar bestående av husgrunder, gravar, odlings- ytor och stensträngar. Den östra gården torde ha varit konti- nuerligt brukad fram i medeltid då den ödelades. Platsen går under namnet Alstäde eller Al städar. .-s*- 36 h[ejde socken. Ek-karta 6920. En avsides belägen gård från ä l d - re järnålder, bestående av k husgrunder och t y d l i g a odlings- spår i anslutning t i l l bebyggelsen. 300 JK -lajdhagen ' / ' HÄG 37 Stånga socken. Ek-karta 6911- Lojstahallen. En rekonstruktion av ett hus från äldre järnålder, utförd på en ursprunglig husgrund. "r-Ti ROVIDE / V / // ROBSARVE V: 1:20 / / J /SIGDARVE 38 Fröjel socken. Ek-karta 6819. En väl bevarad gårdsmiljö med 6 husgrunder, fägator, hägnader och ett mindre gravfält. 301 39 Ge rum socken. Ek-karta 6819. En mycket väl bevarad gårdsmiljö, trots att bebyggelsen genom uppodling är s k i l d från gårdens i nägomark. F i d e socken. Ek-karta 5960. 3 husgrunder utgör lämningarna a v en äldre järnåldersgård. Gården är ett exempel på den utmarks- bebyggelse som kom t i l l under loppet av äldre järnålder. S i t t största intresse har gården genom dess t r o l i g a samband med en sannolikt under medeltid övergiven gård, framträdande i det kamerala materialet. — -ji~ji-~jr dL fc~ • —•»•-n Vamlingbo socken. Ek-karta 5838, 5839- Området hyser lämning- arna av 2(3) gärdar från äldre järnålder, l områdets västra del finns 6 husgrunder tätt tillsammans. Strax söder om des- sa finns ett gravfält och ett par stensättningår. TOM,» .^.SUNDRE Sund r e socken. Ek-karta 5828, 5829. Två gårdar från äldre järnålder tillsammans med ett m i n d r e gravfält och en ensam- liggande stensättning utgör delarna i denna fornlämningsmil- jo, belägen på gränsen m e l l a n hällmarken i öster och den od- lingsvärda marken i väster. /•/ 303 an ..-,=-^—-•-•*••""• 43 Sund r e socken. Ek-karta 5828. En gård från äldre järnålder, bestående av 2 husgrunder, l anslutning till husgrunderna finns flera gravanläggningar. Skjutfält 1:16 FURBJÄRS 1:6 1:2 •V. \ '™ \ \ \ \ \ Skjutfält T ing stade och Othem socknar. Ek-karta 7904, 7914. En mycket väl bevarad gård från äldre järnålder. Gården utgörs av ett flertal husgrunder, ett välavgränsat inägoområde och grav- fält/gravar. V i s s a stenformationer i marken ger intryck av att vara fundament för skiftesverkshus och antyder att områ- det möjligen har haft en kontinuerlig bosättning fram i me- deltid. Litteratur: N i h l é n & Boethius 1933- \ /' 1:41 \ 304 .-•/' JET \ '>C 'GUTENVIKS 1:3 TV" A 2:1 • \KAUPUNGS.^-^ II \ )%**** i '•*(' 1:1l'S- ..-,-•.. '. 2T ^ "V \ \ Gammelgarn och Östergarn socknar. Ek-karta 6936. En relativt intakt gardsmil jo, bestående av flera husgrunder, gravar, gravfält och stensträngar. Ett flertal röjningsrösen visar på odlingsmarken. Ä1 Mörtträsk A l •• / h/ Mörtskogi 46 Loj sta socken. Ek-karta 6910, 6911. l nära anslutning till stora landsvägen mellan Visby och Hemse finns i ett betat ange resterna av en gård från den äldre järnåldern. Från bo- platsen leder i östlig riktning en välbevarad och tydlig fägata.