UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Sveriges marina akademi N:r 5 2019 182:a årgången TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör: Kommendör Lars Wedin, e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Kommendör Per Edling, e-post: [email protected] Formgivare: Konteramiral Thomas Engevall, e-post: [email protected] Redaktionens adress: c/o Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74 920 Combloux, Frankrike. Telefon: +33618501438 Bankgiro: 454-8731, Organisationsnummer: 935000-4553 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fem gånger årligen. 2019 utkommer sex nummer. En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till bankgiro 454-8731. Innehåll nr 5/19 Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet...... 329 Ordföranden har ordet...... 333 Redaktörens spalt...... 334 Drivkrafter bakom svensk ubåtsjaktförmåga – igår, idag och imorgon...... 337 Av Anders Hörnfeldt Amfibieförband – nödvändiga för svensk motståndskraft!...... 347 Av Patrik Gardesten Dagens amfibiebataljon, Victoriabataljonen, är verksam överallt...... 351 Av Patrik Berge Framtidens amfibiebataljon...... 359 Av Fredrik Hesselman Stridsbåtsevolution...... 365 Av Karl Blomberg On cyber and war…...... 369 Av Oliver Kempf Cyber, informationskrig, logisk attack som marina förmågor!...... 381 Av Håkan Henning Prediction...... 391 Av Wayne P. Hughes, Jr. Det oproportionerliga hotet...... 403 Av Alfred Bergström Den otursförföljde William Bligh...... 406 Av Thomas Roth Att söka sina rötter...... 409 Av Magnus Haglund News from the seas of China and Indo-Pacific region...... 413 Av Hugues Eudeline Book Reviews...... 419 Av Peter Hore Tredje gången gillt? – Recension av Fleet tactics and Naval operations...... 423 Av Per Edling Bearing Gifts to Greece. Humanitarian Aid to Greece in the 1940’s...... 426 Av Henrik Stephenson-Möller ISSN 0040-6945 Printfabriken AB, Karlskrona 2019 Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet
Nr 7/2019. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona onsdagen den 21 augusti 2019. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 21 augusti 2019 med början klockan 17.30 på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona i närvaro av 30 ledamöter. Sam- manträdet avslutades med en gemensam middag på Sjöofficersmässen för ledamöterna. § 1 Sammanträdet förklarades för öppnat. § 2 Meddelades att sedan föregående möte har de ordinarie ledamöterna Ivar Virgin och Bengt Johansson avlidit. Ordförande påkallade en stunds tystnad. § 3 Föredrog sekreteraren sammanträdesprotokoll från föregående sammanträde (2019-05-22 i Stockholm) som med godkännande lades till handlingarna. § 4 Ordförande orienterade om att han kallats till försvarsministern för att orientera om läget i Korea samt att han då även avser att kommentera försvarsbered- ningens rapport. § 5 Redovisade sekreteraren styrelsens uppfattning om akademiens brist på kompetenser som vägledning vid inval 2019.
329 § 6 Redovisade sekreteraren årets kandidater till inval (bildspel). § 7 Beslutade nomineringssammanträdet att bifalla styrelsens förslag att högsta antal kandidater att väljas in som ordinarie ledamöter 2019 ska vara nio (9). Anmärkning; Styrelsens förslag skickades ut i juni månad. § 8 Beslutade nomineringssammanträdet att bifalla styrelsens förslag att högsta antal kandidater att väljas in som korresponderande ledamöter 2019 ska vara en (1). Anmärkning; Styrelsens förslag skickades ut i juni månad. § 9 Redovisade sekreteraren styrelsens förslag till valsedlar för OL och KL i alfabetisk ordning för de till inval föreslagna kandidaterna. Beslutade nomineringssammanträdet att fastställa styrelsens förslag till valsedlar. § 10 Redovisade valberedningens ledamot Magnus Jönsson valberedningens för- slag till val av vice ordförande, sekreterare, styrelseledamöter och revisorer med suppleanter samt förslag till valberedning för verksamhetsåret 2019 – 2020. Anmäldes att några motförslag inte har inkommit till vare sig valberedningen eller till styrelsen. Anmärkning; Valberedningens förslag skickades ut i juni månad. § 11 Beslutade nomineringssammanträdet att bifalla valberedningens förslag till valsedel för val av vice ordförande, sekreterare, styrelseledamöter och revisorer med suppleanter samt valberedning för verksamhetsåret 2019 – 2020. Ajournerades sammanträdet för en kort paus. § 12 Orienterade örlogskapten Per-Erik Nyström, 1.ubåtsflottiljen om HMS Artemis samt kommendörkapten Bernt Andersson, 3.sjöstridsflottiljen, om det svenska marina deltagandet i Nato övningen TRIDENT JUNCTURE-18 som genomfördes i Norge § 13 Övriga frågor. Ordinarie ledamoten Göran Wallén orienterade om Sällskapet Fredrik Henrik af Chapman. Sällskapets ändamål är att samla och förmedla kunskaper om Fredrik Henrik af Chapman och hans betydelse för svensk och internationell sjöfart och ingenjörskonst samt om hans livsverk, hans person och hans värld. År 2021 är det 300 år sedan af Chapman föddes, vilket sällskapet kommer att uppmärksamma. Orienterade bibliotekarien Håkan Lindberg kort om biblioteket, pågående arbeten och dess målsättningar i det korta perspektivet. Anmälde ordinarie ledamoten Annicka Engblom vikten av att sällskapets bibliotekarie med ansvar för samlingarna Andreas Nilsson, väljs in som ordinarie ledamot. Ordinarie ledamoten Göran Wallén understödde detta förslag och anmälde samtidigt att KÖMS verksamhet vilar på tre ben – sammanträden och seminarier, biblioteket och tidskriften. Det är därför mycket viktigt att sällskapet har en ledamot som är professionell bibliotekarie.
330 § 14 Orienterades att nästa ordinarie sammanträde äger rum onsdagen den 25 september 2019 klockan 17.30 i Stockholm på Sjöhistoriska Museet. Slutet sammanträde. Stadgeenliga förhandlingar (med val av styrelseledamöter, revisorer, valberedning och nya ledamöter samt beslut om tilldelning av stipendier och belöningar). Inträdesanförande av OL Björn Brenner. § 15 Förklarades sammanträdet för avslutat.
Vid protokollet
Bo Rask Akademiens sekreterare
331 332 Ordföranden har ordet
Hösten är här och den marina övningsverksamheten går för högtryck. Det är bra. Samtidigt går det att konstatera att marinen haft viss framgång i beredning och kom- mande beslut, men inte i den omfattning som är önskvärd. Jag träffade Försvarsminister Peter Hultqvist nyligen och han kommer gärna till nå- gon av våra sammankomster längre fram och pratar försvarsbeslut. Fortfarande är den allmänna kunskapsnivån för låg vad avser vad man använder en marin till. Vilka strategiska målsättningar finns och hur vill Sverige bli uppfattat på territorialhavet och Internationellt vatten? Problemområden som piratverksamhet och Hormuzsundet försvinner inte av sig själv. Någonstans får jag känslan av att 1972 års försvarsbeslut kommer tillbaka, med att sjöfartsskydd löses med andra medel än militära. Sedan kom 80-talet med frostiga relationer i Östersjön med stort behov av en trovärdig och fungerande marin. Vi ser samtidigt en kontinuerlig ökning av sjötransporter i vårt närområde, där övervägande delen är ryska. Låt argumentationen fortsätta. Förtröttas inte. Den sjöoperativa dynamiken behövs!
Väl mött Anders Grenstad Ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet
333 Redaktörens spalt
Inte bara Väpnat Angrepp! Försvarsberedningen lägger den absoluta huvudvikten vid vad man kallar Väpnat An- grepp. I praktiken innebär detta ett angreppskrig mot svenskt territorium. Men bläcket hann knappt torka på underskrifterna innan verkligheten visade att denna prioritering är alltför snäv. Jag tänker på händelserna i Hormuzsundet och den kapade svenskägda tankern. Nu blev det, av storpolitiska skäl, ingen svensk insats. Men plötsligt var i alla fall Regering och Försvarsmakt tvungna att undersöka vad vår lilla marin skulle kunna bidra med. Än en gång visade verkligheten att Försvaret av Sverige börjar till sjöss! Marinen är vår första försvarslinje! Detta nummer börjar med Ordinarie Ledamoten (OL) Anders Hörnfeldts inträdesan- förande där han förtjänstfullt skildrar den svenska ubåtsjaktförmågans uppgång, ned- gång, uppgång, nedgång och ? – allt eftersom försvarspolitiken byter fot. När skall man lära sig att Sverige är och förblir omgivet av hav? Detta nummer är ett amfibienummer! Fyra artiklar belyses amfibiekåren och dess strategiska betydelse för Sveriges försvar i då-, nu- och framtid. OL Fredrik Hesselman har på ett förtjänstfullt sätt satt samman det hela. Inledningsvis ger chefen amfibiere- gementet, överste Patrik Gardesten, sin syn på amfibieförbandens utveckling. Därefter beskriver chefen för 2.amfibiebataljonen, överstelöjtnant Patrik Berge, hur bataljonen är uppbyggd och utvecklingen mot dagens läge. OL Hesselman beskriver därefter hur tankarna går om framtidens amfibiebataljon (-er!). Slutligen beskriver mariningenjören Karl Blomberg förbandets båtmateriel. I sammanhanget erinras om att KÖMS studie En Marin för Sverige kom fram till att Sverige behöver tre amfibiebataljoner! Varje konflikt kommer att åtminstone delvis utspela sig i cyberrymden. I två viktiga artiklar ger detta nummer en bild om varom det handlar. Först beskriver generalen Olivier Kempf, ledande expert i Frankrike, allmänt om cyberdimensionen. Därefter förklarar örlogskaptenen i marinens reserv, Håkan Henning, hur cyberdimensionen kan implementeras i den svenska marina verksamheten. Om framtiden är det svårt att sia sägs det ofta trots att militärer, inklusive sjöof- ficerare, försöker göra just det. Ämnet diskuteras av kommendören i US Navy, Wayne Hughes, berömd författare till Fleet tactics and Naval operations. En bok som, påpass- ligt nog, recenseras längre fram av OL Per Edling.
334 Från Captain US Navy till fänrik i marinen – TiS är stolt över att kunna publicera ännu en bra och kanske kontroversiell artikel av en av de yngsta; fänrik Alfred Berg- ström. Förste intendenten vid Armémuseum (!) Thomas Roth skriver om en av huvudperso- nerna i Myteriet på Bounty – sedermera amiralen William Bligh. OL Magnus Haglund skriver därefter om vikten av att förstå sina rötter, i detta fall de marina. Lyckligtvis börjar vi nu, vad redaktören förstår, se en återgång till professionalism i kontrast till den tidigare likriktningen. Här kan jag inte låta bli att citera en av mina strategiska favoritförfattare, Colin S. Gray “The policymaker and the unified, or joint, commander has to understand how the promise of military effectiveness from each geographically specialized element is predicated upon each element, with assistance from the others, winning its geograp- hically specialized campaign (on land, at sea, in the air, in space, in cyberspace).”1 Korresponderande ledamoten (KL) Hugues Eudeline ger oss som vanligt en översikt av vad som hänt in the seas of China and Indo-Pacific region. Numret avslutas med tre recensioner, av KL Peter Hore, OL Per Edling samt av den pensionerade mariningenjören Henrik Stephenson-Möller.
Lars Wedin Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet
1. Gray, Colin S.:Modern Strategy, Oxford University Press, Oxford 1999, s. 210
335 336 Ledamoten ANDERS HÖRNFELDT
Kommendörkapten Anders Hörnfeldt tjänstgör som chef för Revisionssektionen vid den Militära Sjösäkerhetsin- spektionen på Högkvarteret. Han har sin bakgrund i kor- vettsystemet med huvudinriktningen ubåtsjakt. Han var fartygschef på HMS Gävle 2007 - 2009 och divisionschef för 41.korvettdivisionen 2014 - 2017. Sedan 2009 är han även befälhavare på HM Slup Vasaorden.
Drivkrafter bakom svensk ubåtsjaktförmåga – igår, idag och imorgon Inträdesanförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet hållet vid sällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 20 maj 2019. Abstract: This article will try to explain the driving forces behind Swedish anti-sub- marine warfare development from 1926 to the present and towards the future. This area of naval warfare has always been and will probably always be a difficult and challenging part of every nation’s maritime development and procurement plans. There is also no doubt about the level of difficulty connected to training of person- nel and ships/helicopters/aircraft in order to attain the ability to hunt and destroy submarines and there after maintain and further develop these skills. There are a couple of things which are more or less unchanging: • It requires commitment from the higher command. • It requires money from the government. • It requires a plan and very clear goals. • Most importantly, it requires professional and dedicated individuals on all levels. One must never forget that many persons can achieve a lot, but sometimes just one person can make all the difference. The author would like to take the opportunity to send a very special thank you to Commander Jarl Ellsén (ret.) for his help and his inspiring stories from the child- hood of Swedish ASW. Inledning Det är på något vis oundvikligt att den örlogsfartyg, blir präglad av ubåtsjakt som är tio år 1980 och överdrivet in- och den mängd av kränkningar och in- tresserad av fartyg, kanske främst cidenter som media rapporterade om på
337 nästan daglig basis. Något som särskilt svenska som engelska. Under HSU skrevs kom att fånga författarens intresse var såväl kandidatuppsats1, som magister- hur den äldre jagar- och fregattflottan uppsats2 i ämnet ubåtsjaktutveckling och med reell ubåtsjaktförmåga avvecklades det är dessa kunskaper som ligger till och hur på gränsen till totalt den svenska grund för såväl författarens inträdesan- ubåtsjaktförmågan nedmonterades med förande, som den här artikeln. undantag för helikoptersystemet. I artikeln väljer författaren att lyfta En första vändpunkt var sjösättningen fram några av pionjärerna som lade grun- av de två kustkorvetterna HMS Stock- den till svensk ubåtsjaktförmåga. När det holm och HMS Malmö 1984-85. Allt som däremot gäller delarna som berör modern publicerades i media om dessa två fartyg tid, med många eldsjälar, har författaren kom författaren att följa med ett mycket valt att inte gå in på individerna enligt te- stort intresse. sen, ingen nämnd, ingen glömd. Det var i ett tillstånd av närmast total lycka (kanske lite skräckblandad) som De första stapplande ste- författaren fick chansen att göra sin värn- gen plikt som ubåtsjaktmatros/hydrofonope- Ubåtsjakt uppstod hos de allierade som ratör på HMS Stockholm 1991, det blev ett svar på hotet från de tyska ubåtarna också ett av de bästa åren i mitt liv, så under första världskriget. För att minska långt…. förlusterna började man konvojera han- Detta år ledde till en officersutbildning delsfartyg och utvecklade även antiubåts- och därefter har författaren haft förmå- vapen samt de första spaningssensorerna. nen att segla som sonarbefäl, ubåtsjaktof- Förlusterna minskade i antal efter dessa ficer, stridledningsofficer och sekond på åtgärder, nya hot hade skapat motåtgärder korvetter av Stockholms- och Göteborgs- och en helt ny funktion inom sjökrigfö- klass. Med undantag för nödvändiga mi- ringen hade utvecklats.3 litära nivåhöjande utbildningar var för- I Sverige var det först 1926, när ”anti- fattaren sjökommenderad i 15 år, varav ubåtstjänsten” infördes som en inom ma- de sista två och ett halvt som fartygschef rinen organiserad tjänstefunktion, som på HMS Gävle. Efter genomgången hö- de första stapplande stegen mot en fung- gre stabsutbildning (HSU) och befordran erande ubåtsjaktförmåga togs. till kommendörkapten kommenderades 1. Anders Hörnfeldt, Ubåtsjaktförmågans författaren som divisionschef för 41.kor- utveckling i svenska flottan 1945 till 1949 – en vettdivisionen under tre år. Där kom kun- analys av bakomliggande faktorer, FHS Själv- skaperna om ledning och ubåtsjakt att ständigt arbete i krigsvetenskap 15 hp, Stock- holm: Försvarshögskolan, 2012. prövas när författaren uppbar ansvaret 2. Anders Hörnfeldt, Utvecklingen av svensk som OTC-Officer in Tactical Command sjöoperativ helikopter med ubåtsjaktförmåga (taktisk ledare, TaL, är den ungefärliga 1951 till 1957 - en analys av bakomliggande fak- äldre benämningen i marinen) under torer, FHS Självständigt arbete i krigsvetenskap Operation Örnen i oktober 2014. 15 hp, Stockholm: Försvarshögskolan, 2014. Under alla dessa år av övningsverk- 3. Ulf Söderström, Ubåtsjaktsystemets ut- veckling och koppling till svensk säkerhetspoli- samhet blandat med skarp verksamhet tik från 1904 till 1995, MHS Enskild utredning har författaren läst i princip allt som går 19100:4004, Stockholm: Militärhögskolan, att komma över om ubåtsjakt, på såväl 1996. s. 6.
338 Materielmässigt kom vi inte längre än till införandet av sjunkbomb m/27 med tillhörande kastare, ombord på jagarna HMS Ehrensköld och HMS Nordensköld. Prov gjordes också under 20-talet med en passiv släpsonar benämnd OV-tub till- verkad av Atlas-Werke i Bremen. I början på 30-talet tillfördes vedettbå- tarna av Jägarenklass. Ombord på dessa provades en annan tysk spaningsutrust- ning från Atlas-Werke, en aktiv sonar som benämndes ”Perifon”, samma utrustning provades även på några av de stora min- sveparna av Arholmaklass. Perifon kom länge att användas som ett samlingsnamn för aktiva sonarer i svenska marinen. Kk Jarl Ellsén som kapten och fartygs- Det var också i början av 30-talet som chef på HMS Mode ca 1958, med tillstånd marinens blivande standardsjunkbomb, från J Ellsén. m/33, kom att introduceras. Den kunde skjutas med sjunkbombkastare m/33 eller fällas från sjunkbombsfällare, alternativt rullas med vagn på minräls. fått katastrofala följder. När han påbör- 1935 kommer det ut en Ubåtsjaktin- jade sin ubåtsutbildning i oktober 1945 struktion, det är den äldsta instruktionen var kriget slut och Slaget om Atlanten i bokform som författaren hittat på Krigs- sedan 2 år tillbaka förlorat för tyskarna. arkivet. Den är mycket tunn, endast 48 si- Jarl minns att man övade huvudsakli- dor och innehåller i princip instruktionen gen med standardmässiga dagerskott att man ska styra mot ett siktat periskop på periskopdjup. Nattskjutningar fanns, eller följa en torpedstrimma mot ubåten, men märkligt nog övades de knappast. för att därefter insätta sjunkbombsanfall. Den viktiga tävlingen i torpedskjutning Huvuddelen av instruktionen behandlar i ubåtsskolans slutskede om den så kal�- mer eller mindre intrikata mönster för lade Tudorpokalen omfattade därför tre sjunkbombsanfallet. periskopsanfall, anmärkningsvärt var det Inför andra världskrigets utbrott var dock dagerskjutning! den svenska kunskapen och förmågan till Var detta ett tecken på bristande un- ubåtsjakt starkt begränsad. derrättelser eller en oförmåga att omsätta omvärldshändelser till relevanta fakta? Genombrottet under an- Det fanns dock en person som uppen- dra halvan av 40-talet barligen hade uppfattat vad som hände i omvärlden, även om det tog ett tag innan Kunskapsbrist eller underättelsemiss? han fick gehör för sina observationer, det Kommendörkapten Jarl Ellsén skriver var Inspektören för Torped- och Ubåts- i TiS nr 2, 2017 om en underättelsemiss vapnet (ITUV), kommendör Sten Wein- under andra världskriget, som kunde ha berg (se bild på nästkommande sida).
339 Kunskapsinhämtning I december 1946 avges en skrivelse i vil- ket CM fastställer att han delar ITUV´s åsikter om en ubåtsjaktskola. Vem som leder verksamheten är för CM inte så viktigt, men ITUV får i uppdrag att verk- ställa planläggning för både skola och för att skicka personal på utbildning i Stor-
britannien. 4 Det väsentliga är att den re- levanta kunskapen inhämtas och att den företrädesvis kommer från de för stun- den skickligaste på området, dvs. Royal Navy.5 Utbildning Resultatet blir att två sjöofficerare, kn Sven Carleson och kn Lennart ”Tjötte” Eriksson samt mariningenjör (Tele) Hans Kmd Sten Weinberg 1950, foto från Di- Rydström genomgår ”Foreign Long gitala Stadsmuseet, ursprungligen Tore Course” vid RN´s ubåtsjaktskola HMS Burnäs, pressfotograf Svenska Dagbla- Osprey 13 januari till 10 maj 1947. det. Ny målbild I februari 1946 överlämnar ITUV ett för- slag till Chefen för Marinen (CM) om att inrätta en Ubåtsjaktskola. Han fastslår där att en effektiv Ubåtsjaktförmåga är av största vikt för att egna farvatten ska kunna fredas från fientliga ubåtar. Dess- utom är det av stor betydelse för egna ubåtsoperationer att de egna ubåtsche- ferna är väl förtrogna med den moderna ubåtsjaktens medel och metoder, för att kunna undra sig dess påverkan och ut- föra de egna operationerna. Han räknar upp ett antal brister som orsakar den svenska oförmågan till att genomföra lyckad ubåtsjakt och ubåtarnas förmåga Kn Sven Carleson 1946, med tillstånd av att undandra sig densamma. ITUV ber att Adéle Diurlin Carleson. få sätta upp en sådan skola under 1947, han har även haft samråd i frågan med 4. Marinstaben, Expeditionen, Utbildningsav- delningen, H Utb B.1, 1946. Inspektören för Minvapnet (IMV) som 5. Marinstaben, Expeditionen, Utbildningsav- egentligen är huvudman för ubåtsjakt- delningen, H Utb B.1:1, 1946 och Personalavdel- funktionen.4 ningen, H Pers E 30, 1946.
340 I maj 1947 överförs så också huvudman- Hösten 1948 påbörjade Jarl Ellsén sin naskapet för ubåtsjakt- och hydrofon- ubåtsjaktutbildning, fortfarande med tjänsten permanent till ITUV enligt ett Carleson som huvudlärare, detta följdes beslut av CM. upp med att Jarl själv var lärare på kur- sen 1949. Då hade man även fått igång Utrustning och inhemsk utbildning utbildningsutrustningen som var monte- Efter fullföljd utbildning i England rad i två bussar, så att man skulle kunna skriver de hemkomna officerarna i juni omgruppera och fortsätta utbildningen på 1947 en plan för moderniseringen av annan ort om krig utbröt! ubåtsjakt- och hydrofontjänsten. Planen Vid den här tiden fanns det ett tydligt omfattar såväl förslag till ny materielan- fokus på att bygga vidare på vår ubåts- skaffning och modernisering av befintlig jaktutveckling, vilket inte minst speglas materiel, som uttagning och utbildning av det anförande som konteramiralen av för tjänsten erforderlig personal. Stig H:son Ericson den 1 mars 1948 höll Erfarenheterna från utbildning i Stor- vid överlämnandet av de nybyggda krys- britannien går inte att överskatta, all sarna (HMS Tre Kronor och HMS Göta modern kunskap grundlades här och allt Lejon): marinen gjort efter detta har bara varit ”Flottans framtid handlar om sjöfarts- påbyggnad och utveckling av redan kän- skydd och om att hålla sjöförbindel- da värden! serna öppna så att vi kan kommunicera Under hösten 1947 hölls den första med vänskapligt sinnade nationer.” moderna ubåtsjaktutbildningen i Sverige Slutet på 40-talet kom med andra ord att med Carleson som kurschef. Man under- präglas av uppbyggnad och optimism. visade och skrev utbildningsplanerna pa- 1949 fastställdes så slutligen den första rallellt, det största problemet var att man riktiga Ubåtsjaktinstruktionen med Car- ännu inte fått hem någon utrustning att leson som författare och Weinberg som utbilda på. sträng granskare av innehållet. Det var Turen förföljer dock envist den skickli- många som bidrog till allt detta, men en ge och ett danskt örlogsbesök gav möjlig- person framstår även så här i efterhand heten att visa en ASDIC (Allied Subma- som något av en nyckelspelare. I Royal rine Detection Investigation Committee, Navy betraktar man Captain F J ”John- äldre brittisk benämning för SONAR) typ nie” Walker, DSO*** som ubåtsjaktens 144 för eleverna! Även den första provi- fader. Den ende som på motsvarande sätt soriska Ubåtsjaktinstruktionen kom ut kan betraktas som den svenska ubåtsjak- den här händelserika hösten. tens fader, är Sven Carleson, måhända Våren 1948 fortsatte utbildningen, inte lika känd och framgångsrik som sin men nu med tillgång till kustjagaren brittiske motsvarighet, men trots det värd HMS Mode med Sven Carleson som FC att minnas av alla svenska ubåtsjägare. och minsveparen HMS Landsort, bägge fartygen hade under vintern fått ASDIC installerad. Även moderna plottingbord Fortsatt utveckling under och stridsledningsutrustning enligt brit- 50-talet tisk standard installerades ombord. Bäg- Under 1950-talet fortsatte utbildningen ge fartygen ingick i skolavdelningen. och utvecklingen. På materielsidan kom
341 de två utvecklade landskapsjagarna HMS HMS Sundsvall till moderna ubåtsjakt- Halland och HMS Småland att bli flot- fregatter, med ny sonarmateriel, Bofors tans två första fartyg konstruerade från 37,5 cm antiubåtsraketpjäser samt Arte start med adekvata sensorer och vapen 62 och två 57 mm allmålspjäser som er- för ubåtsjakt. sättning till 12 cm pjäserna. Resultatet Sven Carleson tjänstgjorde i Flaggen var långt över förväntan och de två far- 1951–52 och fortsatte där med utveck- tygen levererade god effekt ända fram lingen av ubåtsjaktförmågan. Vid samma till slutet av sin tjänstgöringstid. Det var tid påbörjades utvecklingen av helikop- synd att deras systerfartyg HMS Kalmar terförmågan och som ett led i detta gick och HMS Hälsingborg inte fick samma bl.a. Jarl Ellsén 1956 en fördjupad ”Inter- uppgradering, men tyvärr så fanns inte national Anti Submarine Course”, denna förutsättningarna när ekonomin var utbildning byggdes på med en 14-dagars knapp och marinen ställde om sig till den ”Anti Submarine Staff Course” som han lätta flottan. gick tillsammans med Tjötte Eriksson.6 Året 1972 var ett år som går till histo- Efter hemkomst blev Eriksson FC HMS rien på flera sätt. Det positiva var att man Magne och Ellsén blev hans sekond. provade en aktiv släpsonar, VDS (Vari- 1956 levererades så de första helikop- able Depth Sonar), på HMS Visby med trarna av Vertol-typ, Hkp 1 med en ak- mycket gott resultat och erfarenheterna tiv doppsonar, Hfn 201. Nu började den härifrån kom att vara direkt avgörande svenska ubåtsjaktförmågan bli komplett vid anskaffningen av en modern VDS på materielområdet och fullt utbildad på till kustkorvetterna av Stockholms- och personalsidan. Göteborgsklasserna. Det tråkiga var dock att man i 1972-års försvarsbeslut Början till den första ned- bestämde att ”det nödvändiga skyddet av gången kustsjöfart och transporterna till Gotland I 1958-års försvarsbeslut drabbades Ma- i fortsättningen skall lämnas av enheter rinen av kraftiga nedskärningar och sjö- avsedda för invasionsförsvaret”, dvs. i fartsskyddet skulle nedprioriteras. Mari- praktiken av den lätta ytattacken och nens enda sätt att kompensera för detta flygvapnet. Detta var dödsstöten för den var att anskaffa helikoptrar och modifiera äldre fartygsburna ubåtsjaktförmågan! äldre jagare till ubåtsjaktfregatter. Några Nya tag med det man har, nybyggnationer fanns inte i planen. Det anskaffades däremot moderna uppbyggnad igen! helikoptrar av typen Boeing Vertol, Hkp Det finns en viss ironi i händelseutveck- 4, med en modern och effektiv doppso- lingen och författaren drabbas av tanken nar, Hfn 204. av om det verkligen var en slump att far- En stor satsning som trots allt kom att tygen med en reell ubåtsjaktförmåga ut- genomföras var när man under 1960-talet rangerades samtidigt som det började bli byggde om stadsjagarna HMS Visby och allt mer uppenbart att det pågick oönskad verksamhet under det svenska territorial- 6. Marinstaben, Expeditionen, Personalavdel- ningen, H Pers E 3:1, Kaptenerna G L Eriksson havets yta. och J A-son Ellsén med rapport över tjänstgö- Sverige hade i tät följd följande an- ring i Storbritannien. 1957. märkningsvärda händelser:
342 • 1980 – Utöincidenten Ubåtsvapnet var i mångt och mycket • 1981 – U 137 i Karlskrona bakbundet som vapenbärare, då man var rädd för att skapa ett okontrollerbart un- • 1982 – Hårsfjärdenincidenten dervattenskrig om man använde dem för Det som vid denna tid fanns kvar av vapeninsats och inte bara som passiva svensk ubåtsjaktförmåga var den över- spaningssensor. vintrande ubåtsjaktpersonalen inom ma- Sammanfattningsvis får det personliga rinflyget, med ubåtsjakthelikoptrar typ engagemanget från alla inblandade ses Hkp 4. De stöttades av de nya patrull- som den bärande kraften i utvecklingen. båtarna av Huginklass, dessa hade dock Aldrig har så mycket uträttats med så inga ubåtsjaktanpassade sonarer. små medel och på så kort tid. Den största 80-talet kom mot bakgrunden av ma- kostnaden var personalens och deras nära teriella brister att präglas av pionjäranda: och käras möjlighet till en normal vardag med ubåtsnät, fasta spaningsstationer be- och en normal samvaro, många familjer mannade av kustartilleriet, en utveckling splittrades och mer än en officer missade av antiubåtsgranater, ubåtsjakttorpeder sina barns uppväxt. Det var och är en och nya fartygstyper. skarp insats i rikets tjänst som aldrig rönt Först ut var de moderna minröjnings- den uppskattning den förtjänat! Till skill- fartygen av Landsortklass, de blev en nad mot dagens internationella insatser, viktig komponent i jakten inomskärs med så delades det inte ut några medaljer och sin högupplösande minjaktsonar, som diplom för de omfattande uppoffringar visserligen hade kort räckvidd, men var som här skedde. mycket precis i målangivning. Därefter kom kustkorvetterna av Kulminationen och ned- Stockholmsklass 1984–85, med VDS och gång dessa följdes av Göteborgskorvetterna i Under 90-talet kom den så kallade Ubåts- början på 90-talet. jaktstyrkan att kulminera i numerär och Inom ramen för patrullbåtssystemet förmåga. Personalmässigt förstärktes experimenterade man med att använda ubåtsjaktförmågan genom omskolning av helikoptersonarer som kompletterades andra personalkategorier till sonaropera- med hydrauliska utombordare avsedda törer och ubåtsjaktofficerare. att hålla patrullbåten stilla/hovrande för Den moderna aktiva/passiva ubåts- att hålla nere problematiken med egen jakttorpeden, Torped 45 blev operativ på doppler kompensering. Det påbörjades ubåt, helikopter, korvett och två patrull- också försök med passiva sonarbojar som båtar. Samtliga sex stålkorvetter var ope- huvudsakligen opererades från fiskemin- rativa med fungerande VDS-system och svepare eller tung trossfärja. skrovfasta anfalls/klassificeringssonarer. De tillgängliga torpederna, Torped 42 Patrullbåtssystemet utvecklades med och 43 hade passiv målsökare och var de 8 modifierade fartygen av Kaparen- egentligen att betrakta som självförsvars- klass, vilka hade såväl doppsonar som torpeder från ubåt mot bullriga övervat- skrovfast anfalls/klassificeringssonar. tensfartyg, detta gjorde att de var mer Det fanns ett ubåtsjaktflygplan för eller mindre verkningslösa mot ett tyst bojspaning, samt fyra stycken nya undervattensmål. Hydrofonbojfartyg.
343 Helikoptersystemet hade 14 st. ubåts- Visbykorvetterna och de fem minröj- jaktutrustade Hkp 4 efter att ha fått ett ningsfartygen av Kosterklass. antal av flygvapnets helikoptrar överför- Delar av perioden har HMS Gävle, da till Marinflyget. HMS Sundsvall, HMS Stockholm och Kustartilleriet hade fått bättre under- HMS Malmö varit tillgängliga, men idag vattensspaningsensorer och 12 stycken är de bägge Stockholmskorvetterna om- moderna bevakningsbåtar med skrovfast klassade till patrullfartyg av Malmöklass sonar, beväpnade med sjunkbomber och och saknar VDS. HMS Gävle och HMS antiubåtsgranatkastare m/84. Sundsvall genomgår halvtidsmodifiering Tyvärr så är det även här som historien och väntas inte vara operativa igen förrän återigen får en tråkig vändning. I och tidigast 2020. med de minskade försvarsanslagen och Kustartilleriet är avvecklat och med den nya inriktningen där man går från in- det de fasta systemen, kvar är amfibieför- vasionsförsvar till ett insatsförsvar med banden med fem stycken bevakningsbå- fokus på internationella insatser, börjar tar, vilka moderniseras och utrustas med ubåtsjaktförmågan från och med slutet nya sonarer, samt ett rörligt sensorsystem på 90-talet att nedgå med en allt hastigare med utläggningsbara minor. fart. Endast de riktigt troende och inbitna De sex bevakningsbåtar som skulle ut- ubåtsjägarna tänkte att här gäller det att rangeras och skrotas har som tur är ham- bita ihop och övervintra… igen! nat i ett ombyggnadsprogram för att bli Paradoxen är att denna gång var det nya bojbåtar/spaningsbåtar. inte inom helikopterväsendet som det Huvudbeväpningen är på korvettsyste- fanns en plats att bida sin tid på, för där met fortfarande torped 45, som komplet- försvann Hkp 4 under den andra halvan teras med sjunkbomb m/33. Glädjande av 00-talet, utan att man inväntade ersät- är dock att projektet med en ersättare till taren Hkp 14. torped 45 löper på och inom en inte allt Den här gången var det på den krym- för avlägsen framtid kommer torped 47 pande fartygsflottan med korvetter, min- att bli den nya huvudbeväpningen. röjningsfartyg och bevakningsbåtar som På minröjningsfartygen är sjb m/33 hu- ubåtsjägarna övervintrade. Dock fanns vudvapnet, men detta kompletteras med det inom helikopterväsendet några trogna antiubåtsgranatkastarna m/84 som är un- och hårda eldsjälar som stod beredda att der återinförande på dessa fem fartyg. även där överföra kompetensen den da- Bevakningsbåtarna har endast sjunk- gen en ny ubåtsjakthelikopter infördes. bomb m/33, men kompletteras med stridsbåtar som kan fälla sjunkbomber Uppbyggnad för tredje och agera bombbåtar. På helikoptersidan har äntligen Hkp gången 14 börjat nå operativ förmåga med sin Under 2010-talet började det åter röra sig doppsonar, dock med begränsningen att under ytan på svenskt territorialhav, de de helt saknar vapen och att de inte har flesta händelserna förblev okända för den någon fungerande datalänk att kommuni- stora allmänheten. cera måldata med. En viktig förmåga är Den bärande komponenten i den nu- alltså på väg att återtas, men med kraf- varande ubåtsjaktförmågan är de fem tiga operativa begränsningar. Hur och
344 när detta ska lösas är för författaren idag idag. Därutöver vore en utökad numerär okänt. av fartygsbeståndet mer än önskvärt. Ett Sensorsystemen på såväl Visbykorvet- tänkbart substitut och/eller komplement terna som på Kosterfartygen börjar bli är autonoma farkoster, där en intressant till åren och har en ökande ”End of Life” utveckling sker. Dock får en viktig faktor problematik. En halvtidsmodifiering av inte glömmas bort och det är hur samban- Visbysystemet är planerad att starta 2024 det med dessa farkoster ska lösas. Detta och där måste sonarsystemet omsättas. måste fungera i realtid i såväl en ostörd Kostersystemet kommer att behöva ge- värld med incidentverksamhet, som en nomgå en livstidsförlängning i samma svårt telestörd miljö i ett högkonfliktssce- tidsperiod men vad den innebär för vapen nario. Författarens slutsats på detta områ- och sensorer är idag okänt. de är att så länge sambandsproblematiken inte är löst, så är det bara en vacker dröm! Framtiden? När ekonomin är begränsad får man an- ”Ut svängare, sändning passa sig och utnyttja den gamla beprö- till!” vade metoden att ta vad man har. Det är I år kan marinen fira att den första Ubåts- utrustning som finns kvar från tidigare jaktinstruktionen värd namnet fyller 70 utvecklingsperioder som är och måste år, den skrevs som tidigare nämnts av då- vara grunden för framtiden. varande kaptenen Sven Carleson. 7 I den hemliga ubåtsjaktstudien som Det är också värt att nämna att detta chefen 4.sjöstridsflottiljen i egenskap av jubileum även sammanfaller med firan- stridsområdesansvarig fick uppgift att det av Ubåtsjaktklubbens 50-årsjubi- leda, kan man läsa om vår nuvarande för- leum. Klubben bildades i Gunrummet måga och om vilka utvecklingsmöjlighe- på fregatten HMS Sundsvall 1969, den är ter som är nödvändiga och genomförbara. idag en av flottans två fortlevande tjäns- En slutsats som inte kräver några långa tegrensklubbar. Den är en renodlad funk- utredningar är att helikoptern har varit tionsklubb enligt medlemmarnas enhäl- och kommer framgent att vara en mycket liga önskan och ingen kamratförening. viktig komponent i all ubåtsjaktverksam- Där träffas gammal och ung, alla med het. Det är därför av stor vikt att Hkp 14, ubåtsjakten som gemensamt intresse. Det så snart det är tekniskt och ekonomiskt är även värt att nämna är att enligt Sven möjligt, utrustas med datalänk och ubåts- Carleson fanns det redan hösten 1948 en jakttorped. ”Jaktklubb”, dock utan stadgar och reg- Marinen måste som tidigare nämnts ler, men man hade väldigt trevligt i alla omsätta de äldre system som når ”End of fall. [Sic!] Life”, vilket sker i ett allt högre tempo, Den pensionerade kommendörkap- då modern teknik tenderar att ha kortare tenen Sven Carleson berättar 1979 omloppstider än tidigare. Ersättnings- i ett handbrev8 till ordföranden för systemen måste bli mer långräckviddiga med modern signalbehandling och an- 8. Sven Carleson, ”Handbrev till ordföran- den för Ubåtsjaktklubben 1979-04-19, rörande dra frekvensområden än de vi opererar ubåtsjaktutvecklingen på 1940-talet”, Tillhör 7. FM2015-5737:3 Studie SJÖ 141602 S Slut- Ubåtsjaktklubbens arkiv, kopia finns hos förfat- rapport (4.sjöstridsflj Studie ubåtsjakt 141602S). taren.
345 ubåtsjaktklubben om hur allting började. kommendörkapten Jarl A-son Ellsén, Avslutningen på brevet ger en tydlig bild som den 2 september 2019 fyllde 99 år. av hur en stark drivkraft och ett person- Jarl har under såväl författarens arbete ligt engagemang blev en av de viktigaste med kandidat- och magisteruppsatserna, orsakerna till att Marinen kunde skapa en som under arbetet med inträdesanföran- modern ubåtsjaktförmåga: det till KÖMS, varit en kunskapskälla, ett bollplank och inte minst en förebild, ”Det är nu mer än ett kvartssekel se- som bredvilligt delat med sig av kunskap dan jag sysslade aktivt med ubåtsjakt, och historier kring detta ämne som ligger men blotta tanken på att än en gång författaren så varmt om hjärtat. få lyssna till ett ping och ett eko får Tack Jalle och sting i pinget på dig! raggen att resa sig på ryggen. Så djupt gick det i blodet den gången för länge Slutligen konstaterar författaren samma sedan. sak som kommendören Weinberg gjorde för så många år sedan – en ubåtsjakt- Hälsa kamraterna – ubåtsjägarna – förmåga bygger på att ha ett ubåtsvapen och önska dem god jakt och goda va- att öva mot och omvänt gäller det för ett pen” ubåtsvapen att ha en ubåtsjaktresurs att Författaren vill ta tillfället i akt att sär- öva mot om man vill öka sin egen för- skilt tacka ubåtsjaktklubbens nestor måga till verkan och överlevnad. och en av flottans riktiga hedersmän, Det ena kan inte leva utan det andra!
346 Överste PATRIK GARDESTEN
Överste Gardesten är chef för 1.amfibieregementet och leda- mot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Han har tidigare varit chef för genomförandeavdelningen samt operationsle- dare vid insatsstaben på Högkvarteret. Gardesten har interna- tionell erfarenhet från insats i Afghanistan och Tchad och har också tjänstgjort som Chef för 2.amfibiebataljonen. Amfibieförband – nödvändiga för svensk motståndskraft! Abstract: The Swedish Defense Commission submitted two reports outlining the fu- ture development of Sweden´s total defence for the period 2021-2025. In the first report the Commission identified the west coast around Gothenburg as one area of strategic importance in a crisis or war. In support of this conclusion the Commission believes there is a need for qualified amphibious units on the west coast in order to contribute to the protection of Sweden´s important western link. We, the authors of the articles about the Swedish Marines, acknowledge that the 1st Marine Regiment most likely will reorganize and partly relocate to Gothenburg in order to organize and train a second amphibious battalion within the next defence bill. We note that a key factor will be our ability to keep, recruit, educate, and train specialists and officers, both in Stockholm and Gothenburg. A shift towards a greater sea target capacity will focus our abilities, onboard weapon systems and sensors towards grea- ter stand-off and shortened time to action. We notice that the suggested amphibious battalion(s) will be manned with less light infantry capacity, reducing the number of soldiers by almost one third. We believe this is creating an opportunity and hence suggest that the proposed development of the amphibious battalion(s) is coordinated in time as we grow in Gothenburg.
Augusti 2019, tre månader har gått sedan beredningen i sin rapport hur den militära försvarsberedningen lämnade över sin förmågan ska bidra till en ökad nationell rapport till regeringen. Tillsammans med motståndskraft och Sveriges förmåga att den, något fördröjda finansöverenskom- kunna hantera en nationell kris upp till melsen känns inriktningen för totalför- ett väpnat angrepp mot vår nation. svaret tydlig och fast. Med det passande Inledningsvis kan vi konstatera att am- namnet ”Värnkraft” föreslår Försvars- fibieförbanden förblir ett högkvalitativt
347 marint förband som tillsammans med ver få möjligheter att producera fler fram- sjöstridsförband, ubåtsförband, marina tida chefer och föregångspersoner. basförband och hemvärnsförband verkar De amfibiska krigsförband som idag i samma stridsområde och tillsammans produceras på Berga och i Göteborg, löser marina uppgifter under ledning av 2.amfibiebataljonen respektive 17.bevak- marinchefen. Det är i kustzonen, där land ningsbåtskompaniet, står inför omfat- och vatten möts, som amfibieförbanden tande förändringar som syftar till att öka ska lösa sina uppgifter. I denna krävande den operativa förmågan relativt den di- miljö är kraven höga på en väl genom- mensionerande motståndaren som ytterst tänkt taktik och stridsteknik, på perso- ska kunna bekämpas. Kunskapen om da- nalen och dess materiel, på utbildningen gens förband sitter hos de som idag är ak- och på den träning som genomförs. Med tiva och deras kunskap och erfarenhet är mindre sjörörliga enheter utrustade med avgörande för att framtidens förband ska kvalificerade sensorer och moderna va- utvecklas i önskad riktning och för att de pensystem som robotar, minor, granat- ska bli lika bra och lika efterfrågade som kastare och direktriktade vapen ska en dagens förband är och har varit. motståndare kunna identifieras och be- Under många år har vardagen för kämpas. amfibieförbanden präglats av ”singel- Det känns bra att även framtidens am- förbandsproblematiken” som nu för- fibieförband har sin naturliga tillhörig- hoppningsvis går mot sitt slut i och med het i marinen och att vår personal är lika kommande försvarsbeslutsperiod. Om bekväma i sin blåa som gröna uniform. och i så fall när politiska och militära be- I försvarsberedningens rapport före- slut tas, och ytterligare en amfibiebatal- slår man att nuvarande amfibieregemente jon ska produceras, är västkusten och Gö- grupperat på Berga omorganiseras och att teborg den självklara platsen. Göteborgs delar omlokaliseras för att återupprätta betydelse för försörjningen av Sverige ett regemente i Göteborg med uppgiften och Skandinavien är väl känd och helt att producera ytterligare en amfibieba- nödvändig för det samhälle vi byggt upp. taljon med utgångsgruppering på väst- Att vara en trovärdig partner vid en hän- kusten. Detta är något som personalen delseutveckling där Sverige ska kunna ta på Amf 1, tillsammans med kollegorna emot militärt stöd kräver också en egen på Göteborgs garnison, förbereder och militär förmåga för exempelvis skydd verkligen ser fram emot. Sverige behö- och bevakning av en infallsport och i en ver moderna, närvarande och tillgängliga operationsmiljö där hav och land möts. amfibieförband på västkusten – och det är Utvecklingen mot personellt mindre vi ”amfibianer” som ska producera dem. bataljonsförband relativt dagens och med Avgörande för hur vi kommer att en tydligare prioritering på sjörörlighet lyckas med en förbandstillväxt är förmå- och sjömålsbekämpning är en naturlig gan att, på alla nivåer, producera chefer, utveckling som väl möter framtidens specialistofficerare och funktionsföreträ- hotbild. Detta kräver dock att amfibieba- dare till framtidens förband. Amfibiere- taljonens dimensionerande materielsys- gementet utbildar idag duktiga amfibie- tem i form av båtar, vapen, sensorer och soldater på alla nivåer och det kommer vi ledningssystem utvecklas och förnyas självklart att fortsätta med men vi behö- samt att dagens taktik och stridsteknik
348 förändras. För närvarande produceras 18 avgörande för marinens förmågebredd nya stridsbåtar och ytterligare 76 stycken exempelvis när det gäller inomskärs livstidsförlängs, en nödvändig utveckling ubåtsjakt och förmåga till bordning inom för att säkerställa framtidens sjörörlighet ramen för exempelvis sjötrafikkontroll. vid amfibieförbanden. Studien bör fokusera på hur förmågorna En konsekvens av ovanstående utveck- ska utvecklas, produceras, dess organisa- ling är också att framtidens amfibieba- toriska tillhörighet samt hur förmågorna taljoner inte kommer vara lika lämpade ska ledas under en operation eller en in- för större operationer på markarenan som sats. dagens amfibiebataljon är. Att gå från En fungerande logistik i alla dess idag tre amfibieskyttekompanier till ett funktioner är en absolut förutsättning för motsvarande kompani får givetvis konse- att ett militärt förband med uthållighet kvenser på förmågan till markstrid, oav- ska kunna lösa sina uppgifter, så också sett som uppgiften ska utföras på svenskt för amfibieförbanden. Detta gäller såväl territorium eller i någon internationell förnödenhetsförsörjning, sjukvård som insats. teknisk tjänst. Här krävs att ett modernt Behovet av en genomgripande studie robust marint logistikkoncept utvecklas i av 17.bevakningsbåtskompaniets för- samklang med övriga försvarsgrenar och mågor, organisation och taktiska nytt- funktionsförband. Här behöver amfibie- jande är stort och en framtida studie är förbandens unika behov och förutsätt- efterlängtad. Kompaniets förmågor är ningar tillvaratas i en marin kontext.
349 VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN
RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]
350 Överstelöjtnant PATRIK BERGE
Överstelöjtnant Patrik Berge är krigsförbandschef för 2.amfibiebataljonen. I denna roll är han chef för både amfibie- och utbildningsbataljonen vid 1.amfibieregemen- tet. Berge har sin huvudsakliga bakgrund från amfibiesyste- met med tyngdpunkt inom tjänstegrenen markstrid.
Dagens amfibiebataljon, Victoriabataljonen, är verksam överallt Abstract: Today´s Swedish Marine Battalion is a product of defense policy decisions made in 2009 and 2015. The 2nd Marine Battalion is unique to the Swedish Armed Forces and constitutes a highly accessible unit, complementing other Swedish naval capabilities and units. In line with its motto, “operating everywhere”, the Battalion can operate through the whole spectrum of conflict, along the entire Swedish coast- line and, when so required, abroad. To this day, the 2nd Marine Battalion remains a most relevant unit in the Swedish Navy; however, to meet the challenges of future battlefields it is prepared to both evolve and expand. Inledning Dagens enda svenska amfibiebataljon Reformeringen av personalförsörjnings- utgörs idag av 2.amfibiebataljonen. För systemet innebar att värnplikten la- att förstå varför 2.amfibiebataljonen ser des vilande och förbandet bemannades ut som den gör idag, utan att gå för långt med hel- och deltidsanställd personal.1 tillbaka i historien, är en enklare förkla- Detta var en relativt stor omställning ring på sin plats. 2.amfibiebataljonen är då förbanden tidigare producerats genom ett förband som utvecklats ur den orga- förbandsomsättning av främst värnplik- nisation som benämndes amfibiebataljon tig personal. Den sista värnpliktsom- m/1995. Förutom detta är dagens bataljon gången ur det gamla systemet ryckte en produkt av framförallt försvarsbeslu- ut 2010. Samma år anställdes de första ten (FB) som fattades 2009 och 2015. soldaterna och gruppbefälen (GSS) till I FB09 Ett tillgängligt försvar ska två bataljonen. Anställningen genomfördes viktiga parametrar framhållas, refor- 1. Regeringen, Försvarsdepartementet, Reger- meringen av personalförsörjningssys- ingsbeslut, Inriktningsbeslut för Försvarsmak- temet och insatsorganisation (IO) 2014. ten 2010–2014 (Fö 2009/1354/MIL).
351 i huvudsak ur den sista årskullen, men Före inriktningsbeslutet avseende också ur tidigare utbildningsomgångar IO14 hade ett antal utvecklingsprojekt och från andra förband. Högkvarteret genomförts i syfte att utveckla amfibie- fastställde för förbanden en tillväxtplan bataljonens förmåga till ett högre taktiskt hur värnpliktiga successivt skulle ersät- stridstempo i sin typmiljö, kust och skär- tas av anställd personal. Amfibiebataljo- gård. 3 Viktiga sådana projekt var båtbu- nen hade jämfört med andra bataljonsför- ren sjömålsrobot samt gyrostabiliserad band ett högre antal heltidsanställda GSS granatkastare. I samband med inrikt- och skulle tillväxa personellt i hög takt.2 ningsbeslutet avseende IO14 lades dessa Produktionen av nya soldater genomför- projekt på hyllan och en utveckling mot des årligen från 2011 med frivillig militär manöverbataljon amfibisk tog vid. Här grundutbildning (GMU) vilken följdes var en ökad taktisk landrörlighet viktig av möjlighet till anställning. GMU ge- samt vidmakthållande och utveckling av nomfördes under tre (3) månader och var materiel som inte var bundna eller fast likriktad för hela Försvarsmakten. Solda- monterade i båtskrov. Manöverbatal- ter till amfibiebataljonen provanställdes jon amfibisk skulle i större utsträckning efter GMU och genomgick därefter en än tidigare kunna lösa uppgifter i land sex (6) månader lång grundkurs till am- och samordnas med arméstridskrafter. fibiesoldat. Efter grundkursen fortsatte Centralt var också att bataljonen skulle befattningsutbildningar mot olika huvud- kunna användas för markoperativa inter- tjänster och dessa med olika omfattning nationella insatser, vilket också gjordes i och utbildningslängd, t ex stridsbåtsföra- Afghanistan under åren 2011–2014. re, signalist, mekaniker och amfibieskyt- tesoldat. Efter att soldaterna varit anställ- Organisation och vikti- da minst ett år fanns möjlighet till olika gare förmågor karriärutvecklingar. Exempel på detta var utbildning mot gruppchef, kustjägare I den krigsförbandsspecifikation (KFS) eller amfibiedykare. som blev resultatet efter en nedbrytning Efter FB09 följde ett regeringsbeslut av FB2009, erhöll bataljonen en organi- år 2010 om förändrad insatsorganisation, sation som i många stycken idag lever vilken benämndes som IO 2014. I detta kvar. Relativt arméns manöverbataljoner beslut blev begreppet manöverbataljon bemannades manöverbataljon amfibisk ett centralt begrepp för Försvarsmaktens med en högre personell numerär. Detta stridande bataljonsförband. Jämte sju (7) har sin förklaring främst i att uppgifter bataljoner ur arméstridskrafterna blev och miljön kräver en högre förmåga för också 2.amfibiebataljonen en utpekad underrättelseinhämtning samt egen lo- manöverbataljon. I beslutet framgick att gistik för uthållighet. Personellt beman- amfibiebataljonen skulle organiseras till nades organisationen med nästan 1 200 en bataljon med amfibisk förmåga, men officerare och soldater, vilka organisera- i övrigt utvecklas i enlighet med arméns des i sex (6) kompanier samt bataljons- manöverbataljoner.3 stab. Kompanierna utgörs av ett (1) led- 2. Framgick i styrdokumenten Krigsförbands- 3. Regeringen, Försvarsdepartementet, Reger- specifikation (KFS) och Krigsförbandsmålsätt- ingsbeslut, Inriktningsbeslut för Försvarsmak- ning (KFM). ten 2010–2014 (Fö 2009/1354/MIL).
352 ningskompani, ett (1) kustjägarkompani, organiserades i kustjägarkompaniet. ett (1) underhållskompani samt tre (3) Denna grupp tillfördes i syfte att kunna amfibieskyttekompanier. inhämta information, men även som en
Förmågan till verkan utgick i denna resurs för övervakning och eldledning. 8 organisation främst ur amfibieskyttekom- De kvalificerade resurserna för led- panierna. Förmågan till markstrid blev ningsförmåga organiserades i lednings- större jämfört med förmågan till sjömåls- kompaniet och bataljonsstaben. Batal- strid. Varje amfibieskyttekompani bestod jonsstaben indelades i ledningslag och av tre (3) amfibieskytteplutoner samt en grupperades i tre ledningsplatser (L1, L2, (1) understödspluton. Understödspluto- L3). Ledningskompaniets ledningspluton nen blev dubbelbeväpnad där två huvud- indelades för att med sina stridslednings- sakliga alternativ kunde väljas. Mark- grupper kunna upprätta ledningsplats- målsalternativet blev en pjäspluton med erna och betjäna bataljonsledningen. granatkastare (GRK) och sjömålsalter- En sambandspluton organiserades med nativet en robotpluton med robotsystem avsikten att skapa förutsättningar för att 17 (RBS 17). 8 cm GRK m/84 blev det leda över längre avstånd med ett yttäck- huvudsakliga systemet för indirekt eld. ande samband. Det bandvagnsrörliga kompaniet tillför- I Underhållskompaniet återfanns des 12 cm GRK m/41 och med det också förbandets huvudsakliga förmågor för förmåga att bekämpa hårda mål med uthållighet. Genom dess reparationsplu- STRIX4. Förutom att leda bataljonens ton fanns resurser för att fältreparera egen indirekta och sjömålseld skapades och avhjälpa tekniska fel på förbandets också en hög redundans avseende förmå- gränssättande materiel. Förplägnadsplu- gan att leda tillfört artilleri, attackflyg5 tonen med dess kokgrupper, grupperade samt fartygsburna bekämpningssystem6. i containerbaserade fältkök, kunde motta Huvuddelen av de kvalificerade resur- råvaror för tillagning. Sjukvårdsplutonen serna för underrättelseinhämtning orga- fick en förstärkt förmåga att transporte- niserades i kustjägarkompaniet. Förmå- ra, prioritera och omhänderta sårade och gan till underrättelser var viktigt för att skadade. Sjukvårdsplutonen kunde också kunna lösa förbandets uppgifter och är förstärka andra kompanier med sjuk- för bataljonens strid att anse som en för- vårdsgrupper och ambulanser. Försörj- utsättning för att bedriva manöverstrid.7 ningsplutonen blev den enhet som med Detta genomförs normalt genom trupp- sina resurser kunde lagerhålla ett antal spaning med enheter ur kustjägar- och dygns logistik samt distribuera denna. attackdykarplutonerna. Bataljonen till- I transportplutonen återfanns båtar och fördes också UAV-förmåga8 och denna svävare i syfte att kunna transportera tyngre materiel samt förstärka kompanier 4. Pansarvinggranat m/94, slutfasstyrd hård- med transportkapacitet. Här återfanns målsammunition för GRK. även stridsbåtar för att kunna transpor- 5. Close air support (CAS) tera hela det bandvagnsburna kompaniet. 6. Naval gun support (NGS) Avseende förmågan till rörlighet var 7. Manöverstrid är motsatsen till utnötnings- strid. I manöverstriden är det väsentligt att iden- bataljonen huvudsakligen organiserad tifiera och slå mot motståndarens svagheter och undvika dennes styrka. 8. Unmanned aerial vehicle (UAV)
353 för sjörörlighet, men genom tillförsel av det är detta försvarsbeslut som idag är bandvagn 309 ökande också landrörlig- gällande. FB 2015 innebar en återgång heten. Hög sjörörlighet kunde säkerstäl- till fokus på nationellt försvar av svenskt las genom att förbandet kunde lasta och territorium. Underlaget till FB2015 anger förflytta sig med egna båtar och fartyg. att amfibiebataljonens uppgifter renod- Stridsbåt 90 utgjorde här den viktigaste las mot det som anges såsom sjöoperativ komponenten och återfanns i flertalet verksamhet. Det framgår här en tydlighet versioner och konfigurationer. Vid un- för amfibiebataljonen att dess uppgifter derhållskompaniet återfanns även un- ska lösas i skärgård och kustnära miljö.9 derhållsfartyget HMS Loke samt huvud- Konkret innebär detta att den strids- delen av förbandets lätta trossbåtar. De tekniska rörligheten med bandvagn ut- lätta trossbåtarna utgjorde viktiga för- går och det bandvagnsburna kompaniet utsättningar genom att vara en flexibel istället blir båtburet. Dock bibehålls be- plattform för flertalet behov, men fram- väpningsalternativet för en pluton med förallt för att bära last och drivmedel. 12 cm GRK och till den bibehålls även För att utöka förmågan till rörlighet in- ett antal bandvagnar för dess rörlighet. delades förbandets förmåga till min- och Förutom den reducerade landrörligheten ammunitionsröjning till en amfibiedyk/ innebär FB 2015 inga större förändringar EOD-pluton, vilken organiserades vid för bataljonens förmågor och organisa- ledningskompaniet. tion. Dock kan det konstateras att ökat fokus på sjörörlighet innebär att strids- Försvarsbeslut 2015, båtens betydelse för förbandet är fortsatt åter fokus på försvar av avgörande. Trots sina 30 år i tjänst håller svensk kust och skärgård 9. Regeringen, Försvarsdepartementet, Pro- Om FB 2009 betraktas som nära historia, position 2014/15:109, Försvarspolitisk inrikt- så ska FB 2015 betraktas som nutid, då ning –Sveriges försvar 2016-2020.
354 grundkonstruktionen vad den lovar och en befattningsutbildning som gör dem är att anse som förbandets riktiga arbets- direkt krigsplaceringsbara i förbandet. häst. Bataljonens samtliga stridsbåtar Krigsplacerade värnpliktiga kallas nu livstidsförlängs genom renovering och också åter in för återkommande repeti- uppgradering. För bataljonens rörlighet tionsutbildning och repetitionsövningar är också de tre svävarna av stor betydelse, vid förbandet. Samtlig pliktpersonal vid då de besitter en hög transportkapacitet, förbandet kallades in för tjänstgöring un- men framförallt att de kan framföras när der försvarsmaktsövning Aurora 2017. vinter och is begränsar båtrörligheten. Förmågan till verkan återfinns fortsatt Ett tillgängligt förband hos amfibieskyttekompanierna. Fram genom upprätthållande till 2015 var tyngdpunkten för dessa att av en hög beredskap och vidmakthålla och utveckla förmågan till markstrid. Efter 2015 har en tyngd- genomförande av insatser punktsförskjutning skett i syftet att öka och operationer förmågan till sjömålsstrid. 2.amfibiebataljoen är ett krigsförband Amfibieskytteplutonernas organisa- som i sin helhet ställer sig på krigsfot vid tion och stridsteknik bygger fortsatt på ett beslut om höjd beredskap alternativt ett utnyttjande som lätt infanteri. Strid krigsförbandsövning. För att producera till fots utgör den huvudsakliga stridstek- och vidmakthålla detta krigsförband niken, även om stridsbåtar utnyttjas för finns vid Amfibieregementet (Amf1) eld och rörelse när så är lämpligt. För att både amfibiebataljonen och utbildnings- uppnå en hög flexibilitet finns här fler- bataljonen. talet beväpningsalternativ, exempelvis Amfibiebataljonen utgör den stående tunga kulsprutor, granatsprutor, pansar- och tillgängliga bataljonsstridsgrup- värnsrobotar och prickskyttegevär samt pen, där personalen är anställd. Utbild- möjlighet att genomföra fältarbeten med ningsbataljonen ansvarar i huvudsak för minor och försvarsladdningar. grundutbildning av värnpliktiga soldater Kustjägarkompaniet huvuduppgift är samt befattningsutbildningar för både även fortsattningsvis underrättelsein- värnpliktiga och anställda soldater. hämtning, men kompaniet kan tilldelas Amfibiebataljonen har både en för- stridsuppgifter för att uppnå verkan. mågebredd och ett förmågedjup som Förutom att plutonsenheterna kan utföra krävs för att upprätthålla beredskap stör- och fördröjningsstrid återfinns även och lösa uppgifter längs hela konflikt- bataljonens förmåga till prickskytte vid skalan, såväl nationellt som internatio- kustjägarkompaniet. Med prickskyttar nellt. Amfibiebataljonen är grupperad kan förbandet nedkämpa mål med hög på Berga, men bedriver normalt omfat- precision på långa avstånd. tande verksamhet i vår ändamålsenliga I FB 2015 återkommer även värnplik- övningsterräng i Stockholms skärgård. ten från att ha varit vilande sedan 2009. Här medger skjutfält och ytterförlägg- Detta innebar att vårt sätt att personal- ningar, såsom Utö, Korsö, Väddö, Mäll- försörja bataljonen återigen förändra- sten och Myttinge goda förutsättningar des. En positiv effekt är att soldaterna för utbildning och övningar. Bataljonen nu under sin grundutbildning hinner få är organiserad i bataljonsstab, lednings-/
355 underhållskompaniet, kustjägarkompa- för FN-insatsen MINUSMA, delta i EU:s niet och amfibieskytte-/bekämpnings- sjöfartskyddsoperation ATALANTA i kompaniet. Bataljonen består i huvudsak Adenviken, samt EU:s utbildningsinsat- av kontinuerligt anställd personal, samt ser i Centralafrikanska republiken. ett visst antal tidvis tjänstgörande solda- Ytterligare en fördel för amfibieba- ter och reservofficerare. taljonen som stående förband utgörs av Det finns många perspektiv på förde- att den skapar förutsättningar för både lar och styrka för amfibiebataljonen som utveckling och tillväxt. Bataljonen har stående och tillgängligt förband. Vissa förutsättningen att med samma personal, är självklara medan andra kräver sin för- under hela året, pröva ny teknik, taktik klaring. Ett stående förband upprätthål- och stridsteknik. Amfibiebataljonen kan ler en hög beredskap kan således också oavsett tidpunkt på året öva, med de användas omedelbart. Det gör att högre för Sverige och Marinen viktiga sam- chef10 har handlingsfrihet att använda arbetspartners. Bataljonens viktigaste bataljonens förmågor redan i fred. Detta och närmaste samarbetspartner utgörs är viktigt för att i en gråzon möta dagens av den finska Nylands brigad och dess och morgondagens motståndare. Amfi- kustjägarbataljon. Även de amerikanska biebataljonen utgör en viktig beståndsdel och brittiska marinkårerna utgör särskilt i den marina taktiken där den komplet- viktiga samarbetspartners. Då vi idag är terar marinens övriga förmågor. Detta den enda svenska amfibiebataljonen är gäller särskilt avseende förmåga att upp- samövning och utbyte med andra amfi- rätthålla eller återta kontroll i skärgårds- bie- och marinkårsförband av stor vikt eller kustområde. Förmågan till offensiv för vår egen utveckling. markstrid mot en kustnära motståndare Både yrkesofficerare, anställda grupp- samt sjömålsstrid i skärgård och farleder, befäl och soldater ur amfibiebataljonen skapar förutsättningar för rörlighet, ut- avdelas för att genomföra grundutbild- hållighet och verkan för marinens övriga ning av värnpliktiga vid utbildningsba- förband. Normerande för vidmakthållan- taljonen. Detta ger goda förutsättningar det och utvecklingen av förbandet är att att personellt tillväxa både kvalitativt och vara del i en gemensam kustförsvarsope- kvantitativt. Befälet har aktuell kompe- ration. Vår närhet till 4.sjöstridsflottiljen tens och erfarenhet som överförs till de och marinbasen i vardagen har medgett värnpliktiga. Under grundutbildningens en god möjlighet att utveckla gemensam sista skede förbandsövar de värnplik- marin taktik. tiga med amfibiebataljonen, vilket snabbt Även om vi sedan FB 2015 har ett na- lyfter förmågan hos de värnpliktiga att tionellt fokus, är fortfarande internatio- verka i förband. Anställda soldater och nella insatser en naturlig uppgift för ba- gruppbefäl (GSS/K) utgör också en vik- taljonen. Bataljonen har genomfört olika tig rekryteringsbas för både specialistof- typer av internationella insatser. Exem- ficerare och taktiska officerare. pel på internationella insatser för amfi- Bataljonens devis, Verksam överallt biebataljonen i närtid var att verka som (Ubique Vigilans), efterlevs verkligen underrättelseförband i Mali inom ramen av det stående förbandet. Bataljonen är 10. Normalt utgörs högre chef av marintaktisk verksam och kan lösa uppgifter längs chef (MTCH). hela den svenska kusten, samt om det
356 behövs även på land. Amfibiebataljonen inkallas för tjänstgöring. Då förbandet är verksam internationellt där svenska in- är bemannat med en stomme av anställd tressen ska bevakas och försvaras. Amfi- personal och därmed upprätthåller en biebataljonen är även verksam längs hela hög tillgänglighet, finns det goda förut- konfliktskalan och kan där anpassas för sättningar för att en aktivering eller mo- att möta en oförutsägbar motståndare. bilisering kan genomföras under mycket Amfibiebataljonen kan idag även förstär- korta tidsförhållanden. kas av ett amfibieskyttekompani som är bemannat av tidvis tjänstgörande perso- Victoriabataljonen är re- nal (GSS/T). Majoriteten av denna perso- levant idag och förberedd nal har tidigare tjänstgjort som GSS/K. för att möta framtiden Detta kompani övar regelbundet och upp- 2.amfibiebataljonen, är på alla sätt är ett rätthåller således hög krigsduglighet och relevant förband i dagens försvarsmakt. personalen kan även användas vid inter- Bataljonens devis är som nämnts ovan, nationella insatser. verksam överallt. Förutom denna de- Om den säkerhetspolitiska situatio- vis, bär bataljonen också namnet Victo- nen försämras och uppgifter måste lösas ria, vilket ärvdes av 4.amfbiebataljonen högre upp i konfliktskalan, övergår den när denna avvecklades. Förutom att det stående bataljonsstridsgruppen genom förpliktigar att bära HKH Kronprinses- aktivering eller mobilisering till krigsför- sans namn betyder det också seger. För bandet 2.amfibiebataljonen. Vid ett poli- att segra i en strid med framtidens mot- tiskt beslut om höjd beredskap eller mo- ståndare är Victoriabataljonen beredd att bilisering kan all krigsplacerad personal både utvecklas och tillväxa.
357 Att utvecklas innebär att morgon- ska kunna bli fler bataljonsförband och dagens amfibiebataljoner måste kunna således möjlighet att samtidigt lösa upp- uppnå ett högre stridstempo och kunna gifter i olika geografiska riktningar. uppträda mer oförutsägbart. För att upp- Den amfibiska stridsmiljön kommer nå detta krävs både utvecklad teknik, även i framtiden vara särskilt krävande, stridsteknik och taktik. Det är av vikt att varvid soldatutbildningen fortsatt måste ledtider mellan beslut och verkan kortas upprätthålla hög kvalité för att skapa och räckvidder för normerande verkans- kompetenta och uthålliga amfibiesolda- system ökas. Att tillväxa innebär att vi ter.
358 Ledamoten FREDRIK HESSELMAN
Överstelöjtnant Fredrik Hesselman är chef för Amfibie- avdelningen på Sjöstridsskolans Utvecklingsenhet. Huvud- saklig uppgift är att utveckla materiel och taktik för fram- tidens amfibieförband. Tidigare har Hesselman tjänstgjort på HKV Ledningsstab och då arbetat med perspektivstudier och utredningar
Framtidens amfibiebataljon Abstract: The 2019 defense preparation report states, among other things, that the Swedish Navy shall be able to meet armed attack, be able to guard the waters bet- ween Sweden and Åland and also be able to protect the ports of west Sweden. This requires a strong navy with well-balanced capabilities. For the future, an important part of this is Amphibious Battalion 2030, which is well-informed outcome of the Amphibious Study 2017. Some of the most important suggestions are that the future Amphibious Battalion shall have focus on engaging the enemy’s naval ships in so- called high-end warfare in the vicinity of the Scandinavian peninsula. The study also suggests that the heaviest weapons, like mortar and missiles, shall be integrated with combat boats. Moderna amfibieförband, en lyx eller nödvändig- Östersjön och med andra internationella het? aktörer inte minst rörande verksamheten Angående behov av marina förband så i västerhavet. (s.189) säger Försvarsbredningens rapport Värn- Försvarsberedningen ser vidare, i kraft bland annat: likhet med vad som uttrycks i Försvars- Försvarsberedningen föreslår att maktens Perspektivstudie (2018), behovet tyngdpunkten för marinens förmåga ska av att amfibiesystemet utvecklas till två vara att möta väpnat angrepp i Öster- sjörörliga amfibiebataljoner med utö- sjön. Ålandsförträngningen ska kunna kad utbildningskapacitet på Västkusten. kontrolleras. Beredningen anser att verk- Försvarsberedningen anser att Västkus- samheten på Västkusten främst ska foku- ten och Göteborg kräver kvalificerade seras på att hamnområden skyddas. Ma- amfibieförband bl.a. för att bidra till att rinen ska vidareutveckla sin förmåga att försvara och skydda de viktiga förbindel- verka tillsammans med finska marinen i serna västerut. (s.191)
359 För att klara detta krävs en marin för- är präglat av närheten till Nordsjön och mågemässig balans med alla dess ingå- Atlanten med högre salthalt och svårare ende förbandstyper. Det kvalificerade sjöhävning än Östersjön. Västkusten är, amfibieförbandet är lämpligen Amfi- relativt ostkusten, en bergsdominerad biebataljon 2030 enligt amfibiestudiens skärgård med mindre växtlighet. Flera förslag, Studie SJÖ 1316601S. Då får svenska kustavsnitt gagnar defensiv stra- Försvarsmakten ett amfibieförband som tegi med inslag av taktiskt offensiva ope- kan bidra till att kontrollera Ålandsför- rationer. trängningen, som kan bidra till att skyd- Några farledsförträningar ger möjlig- da viktiga förbindelser längs hela Sveri- het att spärra av större del av eller hela ges kust och framförallt en kvalificerad Östersjön, exempel på detta är farlederna amfibiebataljon med god förmåga att vid Danmark och Södra Kvarken. Farle- möta ett väpnat angrepp. der i skärgård ger ännu större möjlighet Utgående från amfibiestudien skall jag att hindra trafik till och från hamnar eller inledningsvis förklara de bärande idéer- landstigningsområden. na för att därefter teckna förbandsstruk- Oavsett konfliktmiljö så kommer när- turen och slutningen ge en liten inblick i områdets sjövägar och hamnar att använ- det praktiska arbetet mot framtidens am- das för civil handel och transport. Det fibieförband. innebär att sjölägesbilden kommer att Av nödvändighet behöver Sverige mo- vara svårtolkad, informationstät och med derna och kvalificerade amfibiebataljo- risk att förväxla civil sjöfart med mot- ner. ståndarens marina fartyg. Undervattensdomänen är särskilt kom- Närområdets operations- plicerande med starkt skiftande bottento- miljö för amfibieförband pografi och en skiftande årstidsberoende Två slutsatser av närområdets maritima vattentemperaturer. operationsmiljö är: Motståndare • Kustförsvarsoperationer kräver sjö- rörliga amfibieförband i förmåge- För den dimensionerande motståndaren mässig balans med en kreativ kombi- är närområdets kust och skärgård allt- nation av eld och rörlighet. jämt ett viktigt operationsområde vid an- fall mot Sverige eller andra operationer i • I skärgård är det lättare att försvara vårt närområde. Vissa militära operatio- än att anfalla. ner kräver att motståndaren med trupp Därför måste amfibieförbanden ha sys- kontrollerar urlastningsområden med tem för underrättelseinhämtning och tillhörande sjö- och landvägar, trots att vapenverkan på havet, i luften, i under- motståndaren förfogar över långa sensor- vattensdomänen och på marken för alla och vapenräckvidder samt snabba och årstider och under alla väder- och siktför- flexibla transportsystem. hållanden. Sannolikt är framtidens motståndare Östersjön är ett litet innanhav med oli- vältränad, har tydliga militära mål med ka typer av gräns till landområdena så- en operation mot Sverige och har tek- som öppna kuster, olikt stora skärgårdar niskt avancerade förband. Troligen har och hamnområden. Svenska västkusten motståndaren en stor förbandsvolym som
360 urval för de stridskrafter som kan avde- även i framtiden kommer vara antalsmäs- las mot Sverige eller vårt närområde. Det sigt underlägsna en motståndare. kan även innebära styrkeöverläge och möjlighet att förstärka de stridskrafter Taktisk idé för framtiden som avdelas mot Sverige. Motståndaren Amfbat 2030 ska under alla väder- och har flera olika typer av verkansdelar så- siktförhållanden kunna avvärja eller för- som klassiska vapen med kinetisk ver- dröja en landstigning av fientlig strids- kan, specialförband, informationsopera- grupp inom större skärgårdsområde, tioner och teleteknisk krigföring. längre kuststräcka eller flera hamnar. Vid en operation mot Sverige är det Genom spridning ska bataljonen verka sannolikt att motståndaren anfaller och inom ett stort område och försvåra för tar terräng genom att kombinerat land- motståndarens bekämpning av förbandet. stiga och luftlandsätta. Den dimensio- Den kreativa kombinationen av rör- nerande motståndaren är transporterad lighet och verkan är den framtida amfi- med båtar och fartyg specialbyggda för biebataljonens styrka där sjömålsrobo- amfibieoperationer. Motståndaren som tar, luftvärnssystem, granatkastare och luftlandsätts inom det marina operations- direktriktade vapen i huvudsak är båt- området gör det troligen med helikoptrar. monterade. Syftet är dubbelt. Dels kan förbandet enkelt byta operationsområde Operativ kontext och dels kan förbandet snabbt gå från Slutsatsen av operationsmiljön och mot- förflyttning till eldgivning. Hastighet i ståndaren är att Amfbat 2030 i förhål- förflyttningen och tempo i striden är en lande till dagsläget behöver vara mera följd av, bland annat, båtmonterade vapen sjörörlig och har bättre verkan mot sjö-, vilket även innebär en fördel då förban- luft- och markmål. Förbandets dimen- det är i en efterhandssituation. Ytterligare sionerande operativa kontext är en kust- fördel med båtmonterade vapen är den försvarsoperation i närområdet mot en tekniska möjligheten till längre räckvid- högteknologisk motståndare i en högtek- der och större verkansdelar. nologisk konflikt. Motiv för ökad sjörörlighet är att am- Amfibiebataljon 2030 skall i första fibiebataljonerna snabbt ska byta opera- hand bekämpa sjömål men även ha kapa- tionsområde samt ha god taktisk rörlighet citet att genomföra markstrid. Till detta för att snabbt skjuta tung eld mot sjö- och finns tre motiv. För det första är amfibie- markmål mot skilda områden. Sjörörlig- bataljonen den enda svenska förbandsty- het möjliggörs av vattenjetdrivna båtar pen som är specialiserad på att bekämpa som är konstruerade för det svenska sjömål i ett kustnära område eller i skär- närområdet. Den relativt stora mängden gård. För det andra kräver egna eller part- stridsbåtar krävs för bataljonens spridda ners sjöstridsförband eller sjötransporter gruppering och Marinens lärdomar av säkrade leder, basområden och hamnar dagens amfibiebåtar är en god utgångs- vilket amfibieförband är utrustade, or- punkt för framtiden. ganiserade och övade för. För det tredje Verkan ska levereras mot sjömål på kommer god rörlighet och långräckvid- och under vattenytan, luftmål och mark- diga vapensystem att kompensera för det mål. Bästa verkan mot sjömål nås av sannolika att svenska marina förband kombinerad eld med sjömålsrobotar och
361 bottenutlagda kontrollerabara minor. och via tråd. De tekniska systemen emit- Med anledning av den svenska marina terar på ett sätt som förbandsledningen militärgeografin så har amfibiebataljonen kan kontrollera. Dessutom har bataljonen vapensystem för strid i alla dimensioner vid en kustförsvarsoperation en metod samtidigt. för stridsledning som medger och upp- Bataljonen skall bekämpa sjömål på muntrar offensiva initiativ. Syftet med olika räckvidder med två olika typer av tekniskt redundant ledning och praktiskt robotar. Den medeltunga sjömålsrobo- utövad uppdragstaktik är att Amfbat tens långa räckvidd används för att skjuta 2030 oavsett motståndarens kinetiska flankerande eld från skärgård mot öppen verkan, informationsoperationer och te- kust eller då bataljonen har stor spridning leteknisk krigföring kan lösa förelagda men ändå kraftsamlar sjömålselden. Den uppgifter. lättare allmålsroboten har kortare räck- Uthållighet skapas av system och me- vidd, mindre sprängverkan och användas toder för logistik vilket är främsta medlet mot både stridsfordon och mindre sjömål. för bataljonens autonomitet och kompa- Eld mot luftmål är prioriterat mot he- niernas möjlighet till självständig strid. likoptrar, kryssningsrobotar och attack- Bataljonen har förnödenheter för flera flygplan som hotar bataljonens dimen- dygns uthållighet och kan förflytta sig sionerande system. Kombinationen av från ett operationsområde till ett annat eldrörsluftvärn och luftvärnsrobotar ger utan tillförda resurser. ett effektivt områdestäckande luftskydd Varje kompani har kvalificerad sjuk- mot samtliga måltyper. Eldrörsluftvärn vård. Mängden effektbestämande am- används även mot sjö- och markmål. munition är dimensionerad för att hindra Bataljonens markstrid utförs i första eller fördröja en landstigning av en fient- hand med granatkastare med hög eldhas- lig stridsgrupp. Logistikledning och be- tighet, allmålsrobot och direktriktade un- ställning av förnödenheter är i huvudsak derstödsvapen. I andra hand löses mark- delegerad till respektive kompani. Syftet stridsuppgifter med landsatt trupp. är en redundant och uthållig logistik då Amfbat 2030 ska inhämta information bataljonen dels är spridd över en stor yta som förädlas till underrättelser av främst eller genom strid är avskuren från högre två anledningar: för egen och andra för- chefs ledning. bands förvarning om motståndarens verksamhet och för olika vapensystems Amfibiebataljon 2030 or- långräckviddiga bekämpning mot såväl ganisation och uppgifter, sjö- som markmål. en övergripande idé Bataljonens tekniska ledningssystem Amfibiestudien ger förslaget om en am- medger en spridd gruppering syftande fibiebataljon om ca 720 personer med till att dels kunna verka inom ett stort prioriterade uppgifter att i förhand av- område och dels försvåra för motstånda- värja och i efterhand fördröja fientligt rens bekämpning av förbandet. Strid med framträngande mot ett urlastnings- eller system i samverkan är en möjlighet men landstigningsområde. Förbandet består inget krav för förbandets strid. av fem kompanier. Ledningen utförs med flera komplette- Ledningskompaniet om ca 90 personer rande system, både via sändning i etern skall möjligöra ett redundant yttäckande
362 samband för en bataljon i spridd gruppe- Kustjägarkompaniet om ca 180 perso- ring i syfte att motta och delge måldata ner har som främsta uppgifter att inhäm- samt sensordata från högre chef och sido- ta sjölägesinformation, truppspana och ordnade förband. Sannolikt kräver fram- inhämta information med tekniska sys- tidens konfliktmiljö även ett yttäckande tem och leda eld mot sjö- och markmål. samband som inte röjer bataljonens för- Kustjägarna skall även kunna strida som bandsdelar. enskilda plutoner. Kompaniets autonoma Underhållskompaniet om ca 110 per- taktik möjliggörs av förstärkt sjukvård, soner är en förutsättning för en uthållig relativt många stridsbåtar och olika typer skärgårdsstrid. Jämte övriga kompaniers av sensorer. inneboende underhållsresurser så ger de multifunktionella transportfärjorna Idéer om ytterligare typer bataljonen möjlighet till en uthållig och av amfibieförband 2030 spridd reparations-, förnödenhets- och Om det i framtiden finns politisk vilja och sjukvårdstjänst. militära behov så kan amfibieförbanden Verkanskompaniet om ca 180 personer lämpligen bestå av fem olika förbands- skall bekämpa sjömål med ombordmon- typer. Sjörörliga amfibiebataljoner är terade sjömålsrobotar, luftskydda dimen- lämpligen tyngdpunkten inom amfibie- sionerande verkanssystem och med kon- förbanden och kan lösa ett brett spektrum trollerbara mineringar bekämpa sjömål av uppgifter. Amfibieledning behövs san- under och på ytan. Kompaniet behöver nolikt i det fall det finns tre eller fler sjö- även förmåga att ytövervaka kustzon. rörliga amfibiebataljoner. Motivet är att Dimensionerande vapen är kontroller- marintaktisk chef behöver en extra kom- bara sjöminor och medeltung sjömålsrobot petens och kapacitet att inom ett avgrän- för att på långa avstånd, med fåtal robotar, sat område leda flera förband. Markrörlig bekämpa fientliga fartyg. Om förbandet amfibiebataljon har som huvudstridsme- inte utrustas med medeltung sjömålsro- del medeltunga sjömålsrobotar för eld bot, utan med en lättare sjömålsrobot, så mot sjö- och markmål. Det fristående behövs flera robotar mot samma mål och kustjägarkompaniet är högre chefs resurs sannolikt större förbandvolym med fler för underrättelseinhämtning, syftande skjutande enheter. Dessutom får framti- till förvarning och målinmätning inom dens amfibiebataljon ett mindre verkans- den marina domänen. Bevakningsbåtar- område än med tyngre sjömålsrobot. na är resursen för undervattensstrid och Bataljonen består av ett amfibieskyt- fartygskontroll i skärgård. tekompani om ca 210 personer som skall bekämpa markmål med roboteld, indirekt … och åter till 2019. eld med granatkastare och direktriktad Sjöstridsskolan, Amfibieregementet och eld med övriga tunga vapen. Syften med FMV har ett mycket bra samarbete. Am- striden kan vara att skydda Verkans- fibieavdelningen sorterar under Sjöstrids- kompaniet samt för bataljonen öppna skolans Utvecklingsenhet med gruppering skärgårdsled genom att ta och försvara på Berga. Avdelningen genomför i första terräng. Kompaniet skall med allmålsro- hand arbete med livstidsförlängning och bot förtäta sjömålselden inomskärs samt vidmakthållande av materiel som en gång bekämpa stridsfordon beställdes till Amfibiebataljon 95. Viss
363 materiel nyanskaffas såsom lednings- flera mindre beslut via de årliga avväg- system och Stridsbåt 90 HSM med fjärr- ningsbesluten. Den metoden att utveckla kontrollerad vapenstation. Avdelningen Försvarsmakten kräver ständiga analyser gör även studie mot nästa generation am- och redovisningar av operativa behov och fibiebåtar och egna fördjupade analyser tekniska lösningar. Därför måste vi ma- mot Amfibiebataljon 2030. rinofficerare bli ännu bättre på att peda- Troligt är att Försvarsmakten inte tar gogisk motivera och förklara marintaktik ett långsiktigt beslut om uppsättande av och Marinens roll i Försvarsmakten. Amfibiebataljon 2030 utan tar istället
Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Lars Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74920 Combloux, Frankrike
364 Mariningenjör KARL BLOMBERG
Karl Blomberg är Mariningenjör vid Amfibieavdelningen på Sjöstridsskolans Utvecklingsenhet. Huvudsaklig uppgift är att utveckla amfibieförbandets fartygsbundna förmåga. Blomberg har tidigare arbetat med konstruktion och an- skaffning parallellt med militär tjänstgöring.
Stridsbåtsevolution Abstract. The fast assault craft CB90 may be identified as a clear source of inspira- tion for many of the worlds military units operating in littoral waters, and is still considered a viable working horse of the amphibious battalion from which it evol- ved. A brief overview of steps of development that the CB90 has undergone com- bined with an outline of future tactics, gives at hand that the latest version (CB90 HSM) is favorably a subject for evaluation.
Stridsbåten är en avvägd teknisk kom- förbandets ålderstigna krigsförbands- promiss anpassad för en tydligt definie- målsättning. Beslut om förbandets fort- rad uppgift inom ett större system, ett satta inriktning har dock inte fattats, var- system av system. Betrakta tillhörande för studien tillsvidare har antagits som utbildningspaket och taktikanpassning så målbild. Studien hänvisar till de sjömåls- blir tavlan komplett. 30 år efter att första bekämpande förbandens fåtalighet och båten sattes i sjön är det svårt att hitta lik- pekar på behovet av än mer rörliga medel värdiga båtar i samma segment och den för att säkerställa tillgänglighet i tid och står fortfarande som en tydlig inspiration rum. Del av lösningen ligger hos amfi- för kustnära förband världen över. biebåtar med integrerade verkanssystem, Även i en framtida kontext bedöms längre räckvidd och större slagkraft. stridsbåten i sitt grundutförande svara Det yngsta syskonet i båtskaran kal�- mer än dugligt mot förmågekrav avse- las Strb 90 HSM– Halvpluton/Skyddad/ ende exempelvis stryktålighet, under- Moderniserad och kan sägas vara ett hållssäkerhet och framkomlighet. Stu- steg mot den rörlighet som fåtaligheten die Amfibiesystem 2030 genomfördes påkallar. Befintliga skrov av grundutfö- 2013-2017 och syftar till att ge förslag randet 90H har tidigare uppdaterats mot på fortsatt taktisk och teknisk utveckling utlandstjänst genom splitterskydd och av amfibiebataljonen. Studierapporten är luftkonditionering (Strb 90HS) och del ett beslutsunderlag inför uppdatering av av bataljonens båtpark genomgår just nu
365 Stridsbåtar under övning Aurora-17. Foto: Försvarsmakten. livstidsförlängning. Dessa livstidsför- data via vapenstationens avståndsmätare längningar utförs både på modellerna momentant länkas vidare till andra enhe- H (LTF1) och HS (LTF 2). Här tillförs bl.a. ter, och samma mätare i kombination med interceptorer som ersättare för trimplan, indata från gyrot möjliggör en noggrann två pelarlavetter monteras och drivmedel- och automatiserad tröghetsnavigering tanken utökas och ensas båtarna emellan. som är signaltyst till skillnad från radarn. Strb 90 HSM gav möjlighet att ta höjd för Vad gäller stridsbåtens efterföljare viss modifiering och systemintegration kan vi slå fast att framtidens amfibieför- innan första svetsfog. Kraftigare maskin, band onekligen kräver ett högre mått av förberedda utrymmen för nätbildande systemintegration jämfört med 90-talets ledningssystem och uppdaterade naviga- amfibietaktik. Medan Amfbat 95 till stor tionssystem. Framförallt innebär HSM del bygger på systemseparation där vitala en framåtsträvande sammankoppling av komponenter transporteras sjövägen och plattform och vapensystem med 5 st pe- sedan bärs iland, påtalar Amfibiesystem larlavetter på däck och en marint anpas- 2030 istället behovet av plattformsmonte- sad, gyrostabiliserad vapenstation. Om rade verkans- och sensorsystem. Strids- HSM-projektet därtill lyckas uppnå full båt 90 HSM är ett första steg och dess integration delsystemen emellan uppstår införlivande i dagens bataljon är därför synergier. Då kan exempelvis precis mål- väl värd att utvärdera.
366
368 Brigadgeneral OLIVER KEMPF
General Olivier Kempf är pensionerad fransk arméofficer och idag gästforskare vid Fondation pour la recherche stratégique (Paris). Hans karriär har kretsat kring tre områden. Operativt har han tjänstgjort i ett antal internationella operationer bl.a. i Bosnien, Elfenbenskusten och Tchad. Det andra området är internationella relationer där han bl.a. tjänstgjort inom FN, EU och Nato. Det tredje är cyberområdet, där han har varit ansvarig för cyberfrågor inom armén. Kempf är doktor i statsvetenskap och undervisar vid ett antal högskolor. Tillsammans med kallade ledamoten i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, amiral Jean Dufourcq ger han ut tidskriften La Vigie1 (Utkiken), som analyserar säkerhetspolitiska frågor. Kempf har givit ut ett tiotal böcker, speciellt inom cyberom- rådet. On cyber and war Introduction In the 21st century, war will inevitably be without destroying the basic grammar soaked in digital technology. 1 The only re- (whether it is inspired by Clausewitz or levant question remains whether this con- Sun-Tsu). stitutes a strategic revolution or whether, According to this criterion, new sour- as is often the case, there will be nothing ces of energy have brought about some new under the sun. Cyber is also the tool major strategic changes which can be of a convergence of struggles in previous- clearly identified. The steam went hand ly distinct fields. There are strong links in hand with the corresponding engine between cyberconflict and economic (locomotive, steamer) which influenced warfare, that make it difficult to properly the wars of the second half of the 19th appreciate the phenomenon which is ne- century (American Civil War, War of cessary to understand a fundamental di- 1870, Mobilization of 1914). Industrial mension of war in the 21st century. warfare was then invented, and the role Let us say a brief word about this no- of infantrymen was massively expanded. tion of strategic revolution. A strategic With gasoline came the trio of trucks, revolution changes the modalities of tanks and planes, developed in the first war and can impose new strategic rules, half of the 20th century (Second World 1. https://www.lettrevigie.com/. War, Korean War, Six Day War): there
369 is no need to explain its lasting (and still networks and web 2.0 in the 2000s. To- perceptible) influence on the mechanized day we are faced with a fourth cycle, that armoured structure of many contempora- of digital transformation (DT), which is ry armies. The nuclear detonation of 1945 shaking our societies and particularly the shaped the entire second half of the 20th economic world ever more violently. We century, with the deterrence and polari- could of course refer to this whole mas- zation of the Cold War. It seems that with sive computer world as “cyberspace”. data, described by some as the energy of These different cycles have had their the digital age2, we are facing a new stra- correspondents in the strategic field. tegic revolution that will take us into the A brief history of cyber first half of the 21st century. This historical outlook puts into per- Before the emergence of the concepts spective the role of these strategic revo- of battlefield digitization and network- lutions: they are undoubtedly important, centric warfare, the rise of information but do not suddenly annihilate previous technology prompted very early strategic strategic concepts. In other words, digi- concerns. tal will not abolish the deterrence that did If we go back to the early 1960s, the not abolish the tank that had not abolis- United States founded the ARPA (an- hed the over-equipped infantryman, etc. cestor of the DARPA) to face the noted This being said, digital technology is the- efforts of the Soviets in computing and refore a strategic revolution. It affects the in what was then called cybernetics: it is conduct of war. Let us therefore examine worth recalling when we know the role the links between cyberspace and war. played by the DARPA in the invention of the Internet. This concern was later trans- Cyber: What does it cover? formed by Zbigniew Brezinski who, as Since the 1980s, we have witnessed se- early as 1970, spoke of a technelectronic veral successive waves of the computer revolution:3 computer power is conside- revolution, considered as a continuous red by him as the means of victory over trend: the first was that of personal com- Soviet power. More recently, we must puters in the 1980s. Then came the Inter- look back to the debates of the 1990’s net - to the general public - in the 1990s. on the Revolution in Military Affairs This was followed by the age of social (RMA): the aim was to take into account the changes brought about by personal 2. See for example ”The world’s most va- computers, but also by mass networking, luable resource is no longer oil, but data”, The in other words our first two waves of Economist, 6 May 2017, https://www.econo- computing. Cyberwar is coming, as two mist.com/leaders/2017/05/06/the-worlds-most- Rand authors stated in 1993.4 valuable-resource-is-no-longer-oil-but-data. The expression ”data is the new oil” seems to 3. Zbigniew Brzezinski. Between Two Ages : be attributed to the British mathematician Clive America’s Role in the Technetronic Age, Viking Humby, as early as 2006. But many discuss this Press, 1970. idea of data as energy: see for example ”Here’s 4. John Arquilla & David Ronfeld, ”Cyberwar why data is not the new oil”, Forbes, 5 March is coming”, Comparative Strategy, Vol. 12, No. 2018 https://www.forbes.com/sites/bernard- 2, Spring 1993, pp. 141-165. Rand corp. 1993, marr/2018/03/05/heres-why-data-is-not-the- https://www.rand.org/pubs/reprints/RP223. new-oil/#213eb40a3aa9. html.
370 All these debates ultimately illustrate our knowledge6. Let us return to our C4 only one perception: the use of compu- (the ISR function being specific to intel- ter power to give the armed forces new ligence and Target Acquisition to targe- means. IT is only seen as a tool, a power ting): it is not only Command and Control multiplier. It applies to both weapons and but also Communication and Computer. staffs. It is this same idea that governs Command functions have been automa- the definition of the Third Offset Stra- ted through networked computing. It was tegy, launched by the United States a few not only a question of dispelling the fog years ago: to move forward technologi- of war but also of accelerating the OODA cally with a forced march so as not to be loop.7 The method was able to produce overtaken by another power in the field of results (for example in the two Gulf wars) capacities. without convincing ourselves that it was The networking of military staffs and enough to win the war (we think of Af- the development of IT in weapons have ghanistan and Iraq). led to a definite increase in efficiency. We Basically, this network warfare - in are now talking about weapons systems, the American strategic literature of the and command systems. And it is true that 1990s-2000 we talked about network efficiency is achieved: observe the pre- centric warfare - is a very utilitarian and cision of missiles or the capabilities of a vertical war, “from top to bottom”. All modern fighter aircraft... From now on, practitioners know that command net- an aircraft is no longer a bomb carrier, works are often used to feed the top with it is a computer that flies and transports information and at the risk of increasing computers that explode on their targets previously identified and designated by 6. It seems that C5 is mentioned in recent American strategic literature, with the 5th C networked computers. being used for cyber. This raises the question This embedded computing is therefore of the difference between computer and cyber... the natural target of cyber attackers. Fa- see: https://c5isr-ccdc.army.mil/inside_c5isr_ ced with a falling bomb, we could only center/history/_c5isr_center. In February 2019, take shelter. From now on, we can imagi- the former CERDEC became the US Army’s C5ISR centre CCDC (https://c5isr-ccdc.army. ne sending it a malicious code that would mil/inside_c5isr_center/history/_c5isr_center/ give it false information that will cause history/). But there are other extensions of this the projectile to deviate from its trajec- acronym where the fifth C would mean “com- tory. bat systems”, for example https://www.acro- But it is in the area of command that nymfinder.com/Command%2c-Control%2c- the evolution is most clear-cut. The Ang- Communications%2c-Computers%2c- Combat-Systems%2c-Intelligence%2c- lo-Saxons use the term Command and Surveillance%2c-and-Reconnaissance- Control to refer to it, simplified in C2. %2c-Control%2c-Communications%2c- During the 1990s, the computerization Computers%2c-Combat-Systems%2c- of the command function led to the con- Intelligence%2c-Surveillance%2c-and-Recon- struction of a C4, then a C4ISR, then a naissance-(C5ISR).html . C4ISTAR5 and then... it stopped there, to 7. The OODA loop is a concept invented by United States Air Force fighter pilot John Boyd 5. Computerized Command, Control, Com- in 1960: ”Observe, Orient, Decide and Act”, its munications, Intelligence, Surveillance, Target shortening is supposed to be the guarantee of the Acquisition and Reconnaissance. strategic initiative.
371 micro-management, while users on the against Estonia, commonly attributed to bottom ultimately benefit much less from Russia, although, as almost always in cy- the new tool. ber matters, the evidence is lacking.10 Un- til then, cyber has been a simple subject Size and imprecision of cyberspace of interest, but it has risen on the scale When we talked about cyberspace, we of threats to become a priority concern. were not only talking about this distri- From now on, a cyber-attack could, if buted and networked computing, but also necessary, trigger the implementation of about its strategic characteristics. Gra- Article 5 of the Washington Treaty. The dually, the notion of cyberspace was for- Allies even agree that cyber is defined as gotten in favour of cyberdefence and cy- “a fighting environment”, just like other bersecurity, the prefix cyber being used physical environments. Without entering by security and defence organisations to into conceptual debates on the accuracy cover it all. This shift occurred during the of this assimilation, let us note that this 2010 decade. globalizing approach puts everything IT The first cases of cyber assault date in a cyber pot. back to the 1980s (Cuckoo’s egg in 1986, Morris Worm in 1988). With more syste- The notion of cyber has evolved matic attacks (first denial of service at- But is it that simple? tack in 1995, first known attack against It must be noted that the notion of cy- the Department of Defence in 1998, first ber has evolved. Other prefixes and ad- “international” case with Moonlight jectives have followed: electronic (e-re- Maze in 1998), strategy now ruled these putation, e-commerce) or simply, digital. developments. It entered into the debate This semantic evolution is now causing of the time on the Revolution in military cyber to be limited to the field of security, affairs which then referred to network defence and strategy. The Lille Forum11 centric warfare. Arquilla and Ronfeldt is an international Cybersecurity Forum, merged the two approaches and announ- the American command is a Cybercom- ced in 1993 that “Cyberwar is coming.”8 mand. These questions were raised in the Basically, if ten years ago there was 2000s. The creation of an American Cy- little awareness of the dangerousness bercommand in 2009, the Stuxnet case in of cyberspace, it must be noted that the 2010, Snowden’s revelations on the NSA9 transplant has finally taken root and (2013) show that the United States is very that cyber refers precisely to the protec- advanced on the subject. In France, since tive function that surrounds computer the 2008 Defence White Paper, cyber has been identified as a new strategic factor, 10. More precisely: while it is undeniable that most of the attacks against Estonia were carried an approach that was highlighted in the out by Russians, it is not proven that this was or- 2013 edition and confirmed by the 2017 chestrated by the Kremlin: thus, many ”patriotic Strategic Review. NATO is taking up the hackers” played a major role in this case. Howe- subject following the 2007 aggression ver, at a minimum, the Kremlin allowed this to happen, as a way of endorsing the operation. In 8. https://www.rand.org/pubs/reprints/RP223. this respect, it can be held liable. html. 11. International Cybersecurity Forum (FIC) in 9. National Security Agency (Ed’s. Remark). Lille (Ed’s. remark).
372 activities of all kinds. Nowadays, when between cybersecurity and the Ministry we talk about cyber, we mainly refer to of Defence: but these links are confusing the conflict associated with cyberspace, and need to be clarified. whether it is crime or defence: on the one First of all, cybersecurity could be hand, we have the particulars of protec- considered as a civilian domain when tion and defence itself, on the other hand, cyber defence belongs to the domain of the trademarks of aggression, traditio- the armed forces and the military. This nally espionage, sabotage and subversion. approach is often shared, even unconsci- This activity is carried out in the three ously, but it is inaccurate. For example, in layers of cyberspace (physical, logical, the case of France, the civilian ANSSI14 semantic).12 is the national authority for the security To put it simply, cyber now deals with and defence of information systems. Ho- the struggle between various agents wever, the word defence is misleading using computers to achieve their strategic terminology that causes confusion here. or tactical goals. Networks and compu- We could then consider that cyberse- ters are the vehicle of various weapons curity is a state when cyberdefence is a (worms, viruses, Trojans, DDOS, fakes13, process. In order to achieve cybersecurity hoaxes, etc.) that make it possible to reach (to be in cybersecurity), it is necessary to the enemy device and neutralize, corrupt, provide cyber defence. In one case a sta- destroy or lure it. tive verb, in the other an action verb. This To conclude on this point, cybersecu- approach, which is conceptually correct, rity is based on the control of networks, is unfortunately not widely followed by data and flows, which often requires a practitioners. Especially cyberdefence is quota of these and restrictions on their sometimes considered as a whole (strate- use, whether in terms of IT hygiene or gic action in cyberspace) and as a part of more secure devices, hardened accor- this whole (the defensive function of stra- ding to the information handled. In other tegic action in cyberspace). words, cybersecurity tends to restrict the A more operational approach is there- uses that IT intended to simplify, auto- fore recommended that avoids the word mate or liberate. cyber defence and retains the word cyber security only in a very specific case. In There is no cyberwar general, it is advisable to avoid the cyber Cybersecurity or cyber defence? prefix affixed before any noun, because The notions of cybersecurity and cyber- the terms are rarely well defined, and this defence are similar. It is necessary to leads to a lot of confusion. identify them because there are obvious Cyberwar will not take place links between cybersecurity and a defen- Cyberwar will not take place: this is the sive stance, just as there are obvious links title of a remarkable little book by Tho- 12. For an analysis of the strategic categories mas Rid, published in 2013 at Oxford.15 of cyberspace, see Olivier Kempf, Introduction à la Cyberstratégie, Economica, 2015, 2nd edi- 14. Agence Nationale de la Sécurité des tion. Systèmes d’Information – France’s national 13. DDOS: distributed denial of service, Fake: agency for information systems (Ed’s remark) false news. 15. In response to the article by Arquila and
373 Already, he was questioning the notion of mark the threshold at which there is a war cyber warfare. Yet the term “cyberwar” and not an armed conflict. Without going sounds good. It is regularly used by jour- as far as this (are the people drowned in nalists or uninformed commentators. Ho- the Mediterranean, having tried to reach wever, it is wrong, which does not mean Europe, victims of a war?), let us note that war ignores cyberspace (on the cont- that for the time being, there is no death rary, there is always more cyberspace in directly attributable to cyber aggression. the conduct of conflicts). Today, the cyber does not kill; at least not The problem with the term “cyberwar” yet. is the word war. We have regularly asked Moreover, we must be wary of all ourselves about its profound meaning, the discourse produced on this theme: a that of the past but also of today. If the “cyber Pearl-Harbour” would threaten, great war of the past is dead, the deadly cyberspace would be the fifth physical war remains, often at a low level, even if theatre of war, we need cyberarmies, etc. it can be very deadly.16 It is no longer the This is an American pattern of thinking monopoly of the States. that militarizes from the outset, in order We are witnessing a strong rise and to justify budgets and a quantitative and a real diversification of armed crime17 destructive approach to all political op- where actors clash and strike, including positions. Without being so pitiless as to weak States that cannot cope with it (we recall the repeated failures of this Ame- are of course thinking of Mali and many rican approach for more than seventy African countries). years, let us simply point out that there If war is no longer fought by organised is no exchange of electrons that would and, more often than not, national armies, strike each other down with winners and what is now its distinctive criterion? Le- losers.18 Things are more subtle than that. thality: The violent death of human lives This does not mean that cyber is not for political reasons. From now on, the dangerous, nor that it is not in warfare. war criterion that remains is the existence Rather than cyberwar, let us talk about - or not - of human deaths affecting either cyberconflict. It pervades everything. the combatants in the conflict (military) or the surrounding populations (civili- Operations in cyberspace ans). We can of course keep in mind the Cyber actions number of one thousand military deaths T. Rid’s book already recalled the essen- per year, identified by polemologists to tial point, namely that the three types of Ronfeldt published twenty years earlier, with cyber-attacks are well known (espionage, perhaps a quotation from Giraudoux’s pessi- sabotage and subversion), and that they mistic work, The Trojan war will not take place do not justify the over militarization of (1935), since at the end of the play, the Trojan the cyber age. War did take place. Cyber espionage is the first brick of 16. See « Under the strategic thresholds”, htt- ps://en.lettrevigie.com/2019/07/17/la-vigie-nr- cyberconflict. Indeed, almost all cyber 122-pariahs-and-states-under-the-thresholds- 18. This also explains why the notion of cyber- lognette-in-kosovo/. deterrence, which is very much supported by 17. See J.-F. Gayraud, Théorie des hybrides, American strategists, is difficult to convince. CNRS éditions, 2017. See in this regard O. Kempf, op. cit., chapter 8.
374 offensive actions begin with a phase of scale of the means implemented and the observation of the target and therefore, depth of intrusion allowed by the techni- in the most acute cases, of espionage. que have changed the meaning of this Whether it is a matter of defacing a site practice. Cyber espionage is indeed the or bombarding it with requests (basic first form of cyber aggression. technique known as DDOS: distributed Cyber sabotage is the second. It is denial of service) or, on the contrary, perceived as the main attack by popular going much further into the system in opinion, which often reduces cyber-at- search of sensitive information, it is ne- tacks to those viruses that break compu- cessary to define the outline of the objec- ter systems. From Stuxnet to NotPetya, tive, its strong points and its weak points. these worms, viruses and malware have This is the first phase common to all ac- often been in the news (journalists rarely tions. Either because the information is miss the opportunity to explain that there first sought or because it will be used for has never been such an attack in history, something else. This is a common feature forgetting their reckless assertion the fol- of all military operations: no matter what lowing week). Thus fear around sabotage you want to do, you always start by get- is widely spread, enabling the elaboration ting information. However, the essence of of incredible fantasies, such as the absurd cyberspace is to manipulate information, scenarios of James Bond where brilliant either to store it or to exchange it with hackers would destroy collective systems duly identified correspondents. Intelli- and cause mayhem. gence (or information) methods and the The reality is more commonplace: characteristics of cyberspace are deeply there are many attacks, but today, more interwoven. However, cyberspace mul- often than not these are ransom opera- tiplies espionage capabilities. This was tions (against individuals or organiza- widely realized with the revelations of tions, especially cities such as Atlanta or Edward Snowden who taught the world Baltimore20) where the attackers block about the potential of the American NSA, the operation in exchange for a ransom. that spent its time spying on the whole But it can also have political motives: the world, including its allies and friends. Saudi Aramco company was blocked a However, a property common to so- few years ago by aggressors, obviously vereignty and freedom of action is the Iran’s neighbours. preservation of secrets. This is obvious Cyber subversion is the third mode for States, but it is also true for compa- of aggression. It aims to modify the deci- nies. As a result, massive cyber espionage sions of an individual or a group, whether is changing international or business-to- through sabotage (for example, defacing business relations. Certainly, “we have a website to make Hitler’s face appear in- always spied on each other, even among stead of the company/country leader) or friends”, an argument developed by the other processes, more or less advanced. defenders of the NSA, first and foremost Many neglected this subtle aggression B. Obama;19 with the exception that the until the development of debates on the 19. Who partly justified the espionage of allies as a protection and revelation of their own flaws; 20. https://thehackernews.com/2019/05/balti- this is the theory of the third party espionage. more-ransomware-cyberattack.html.
375 question of fake news21 and the realiza- specific to the Ministry of the Armed tion of the truth. Forces, at least in France). In other words, Thus, these three processes are fre- all non-state offensive actions are illegal. quently used in what must be called real To start with, there is a first function contemporary cyberconflictuality. Let us that will be referred to as defensive, also note two specific characters. The first is called cybersecurity (strictly speaking). It that of the actors concerned: from now is the essence of cyberconflict. It covers: on, all actors (individuals, groups, agen- • Protection measures (or cyber-pro- cies or States) can be both the perpet- tection, or information system secu- rators and targets of these attacks. As a rity - ISS- in the strict sense of the result, the reasons for the attacks are ex- term), which consist of all passive tremely varied (political, economic, cul- measures that organize the security tural, reputations, egos, etc.). This gives of a system (firewall, antivirus, IT this battlefield a Hobbesian dimension, hygiene measures, security procedu- that of the conflict of all against all that res). This notion of “passive measu- was thought to have been settled with the res” does not mean that we remain Westphalian order three and a half cen- inactive, on the contrary: an ISS ma- turies ago. This is deeper than political nager will constantly be on the loo- multism e.g. the diversity of international kout, updating his system and mobi- relations’ participants or the notion of hy- lizing the attention of his employees. brid warfare. • Defensive measures (or defensive Strategic responses in cyberspace computer struggle, DCS) which Denying the existence of cyber war include all active monitoring and does not mean denying the importance reactive measures in the event of an of cyber in the conduct of war, quite the incident (probe systems examining contrary. Cyber is now everywhere in network activity and anomalies, esta- military operations. It is at the heart of blishment of 24/7 operation centres, armaments: we wonder about how au- etc.). tonomous these weapons are, possibly • Resilience is the set of measures ta- because of robotization and artificial in- ken to operate a network under attack telligence. Cyber activates all command during the crisis and then return to a and control networks, which are referred normal state of operation after the to as Command and Information Systems crisis (including with reconstruction (CIS). operations in the most severe cases). Strategic action in cyberspace is a ge- The second function is intelligence. It neral approach. Let us consider that it is is obvious that it is part of the defensive normally within the reach of all organi- process. However, intelligence can be zations (or even individuals) except in the identified as a separate activity. A distin- particular case of the offensive, which is ction is made here between intelligence a state prerogative (and for the moment, of cyberspace origin (ICO), that comes 21. See F-B. Huyghe, O. Kempf and N. Maz- from cyberspace but contributes to the zucchi, Gagner les cyberconflits, action dans la overall military intelligence situation; couche sémantique, Paris, Economica, 2015. and intelligence of cyber-defence interest
376 (ICI) (which is not necessarily exclusi- made it urgent to take into account the vely of cyber origin) and which aims at “battle of perceptions”. building a particular situation in cyber- Cyber environment space, which can be friendly, neutral but mostly aggressive. This is thus an infor- These operations are conducted in the mation on cyberspace. It is clear that in cyber environment. This term of envi- a global military manoeuvre, the ICO is ronment eludes the notion of domain, alt- of greater interest to the decision-maker, hough it has become a NATO doctrine. while in the case of a manoeuvre speci- Talking about cyber environment (as we fic to the cyber environment, the ICI will talk about electromagnetic environment) predominate. The ICI makes it possible to enables this cyber function to be in its strengthen the defence but also to prepare right place. It is basically a support wea- the offensive. For example, the passwords pon much more than a direct weapon. of TV5 Monde’s social network accounts, This approach also helps to resolve the recorded in a France 2 TV report, repre- dilemma between the strategic and tacti- sent ICI, while the Strava application’s cal levels, a dilemma that is still the sub- dynamic race maps,22 which allow mili- ject of private but essential debates. tary activity to be observed to locate mi- It is under these conditions that cyber litary sites, are ICO. is present in military operations, in all The third function is logically the of- three layers of cyberspace (physical, lo- fensive. Without getting into too many gical and semantic). While the operations subtleties, it covers both the offensive are discreet, they are nevertheless real. computer struggle (OCS) and the digital But that doesn’t mean that cyber will influence struggle (DIS). The first is tur- not be used in other operations, this time ned towards sabotage, the second towards non-military. This is a very different mat- subversion. With regard to influence, let ter, even if it is part of cyberstrategy. us mention the former Chief of the Defen- ce Staff (CHOD), General de Villiers:23 he Cyber and new forms of thus considers at the beginning of 2016 conflict that a “new theatre of engagement” is that We have talked so far about the links bet- of “influence and perceptions”. “It is all ween cyber and military actions, but also fields - including cyberspace - that make with some civil actions (notion of cyber it possible to carry the war for, through security). Cyber is undoubtedly a part of and against information. This battlefield, war as we have demonstrated. But per- which is not linked to physical geograp- haps war is no longer only in war. In other hy, offers new possibilities for knowledge words, we are now witnessing new forms and anticipation, as well as a field of of inter-state conflict that are below the action to modify the opponent’s percep- threshold of war: legal sanctions, econo- tion and willingness”. The propaganda of mic blockades, fines, economic warfare, the Islamic State on social networks has massive actions of influence, the forms are enormously varied. Cyberspace is a 22. https://www.strava.com/ (Ed’s remark). 23. http://www.opex360.com/2016/01/18/pour- remarkable tool for all these hostile ac- le-general-de-villiers-le-domaine-de-linfluen- tions, which are not simply “civilian” but ce-constitue-nouveau-champ-daction. not military.
377 Expansion of the field of cyber-fighting deadly blows given via cyberspace24 even if the fantasy of a Cyber Pearl Harbour is Yet this cyber-conflict does not only take constantly being repeated by the Cassan- place in the field of military operations. dras. Before an extreme tragedy occurs, This certainly makes it possible to un- we should note that ordinary cybercon- derstand better what is happening, to flictuality rages daily. And that, above identify operational principles: neverthe- all, it is mostly economic warfare, before less, it cannot hide the fact that cyber- being political. conflictuality takes place mainly outside conventional military actions. Cyber and economic warfare: the con- The observer notes several features vergence of struggles of this cyber-fighting: it is accessible to many, which does not mean that every- Make no mistake about it: the most im- one is capable of doing everything. If it portant thing is the economic war. This is only in novels that a gifted individual has gone hand in hand with the develop- succeeds in defeating the great powers, ment of globalization, itself made possible it is true that many individuals can act - by what were then known as Information and harm - in cyberspace. This has two Technologies. This radically changed the qualities that are used by many: relative previous cornerstone on which the econo- anonymity if adequate measures are ta- mic world was based, that of fair and re- ken (and despite the feeling of general latively perfect competition. This base no supervision created by both the NSA and longer exists and from now on, all blows the GAFAM); and the ability to aggregate are allowed. Cyberspace is facilitating skills during an operation (what is refer- this profound change. Spying, sabotage red to as coalescence). and subversion are now weapons that are used daily and underground. Therefore, whatever the motive (ideo- What did Snowden teach us? That logical or patriotic motivation, profit and the NSA, under the pretext of the fight greed, boasting to prove one’s techni- cal superiority), many parties can act in cyberspace (which explains our cau- 24. However, there is a complementarity of operations, particularly on the physical layer. tion in analysing the Estonian case). In Thus, during the Orchard operation conducted other words, cyberspace allows a general in 2007 by the Israelis against the Syrians, the struggle that mixes power interests (tra- anti-aircraft radar network was disconnected by ditionally reserved for States), economic a cyber operation, each radar being blinded by interests (multinational firms, mafias), electromagnetic interference, which allowed Is- raeli fighters to pass and carry out their raid. We political or ideological interests (NGOs, can also consider the destruction of cyber nodal jihadists, Wikileaks, Anonymous, cy- centres or wifi transmitters. For example, Israel berpatriots) or individual interests (from has announced that it has carried out raids on the little hacker hiring his services to the certain installations in Gaza to deter Hamas Pa- whistleblower Edward Snowden). lestinians from launching cyber-attacks, see, for The result is a generalized conflict, example, ”After suffering a cyber attack, Israel responds by force”, The Digital Century, 6 May mobilizing everyone in a melee all the 2019, https://siecledigital.fr/2019/05/06/apres- more furious because it is relatively dis- avoir-subi-une-cyberattaque-israel-repond-par- creet. Indeed, there are no examples of la-force/
378 against terrorism, was mainly spying on by a competitor?), and to its obvious dis- United States’ competitors. That it acti- cretion, to its comfortable anonymity. vely collaborated with the major Ameri- can economic players, in particular the An all-encompassing con- GAFAM, in a two-way relationship ; that flict if they had to cooperate actively with the Cyber is now at the centre of all conflict Federal Administration (who seriously strategies, whether military or not. Its believed that Apple refused to cooperate plasticity and transversality allow the de- with the FBI in the San Bernardino at- velopment of a multitude of manoeuvres tack? on the other hand, it was a remar- by parties of all types. kable marketing coup), the latter did not Acting in cyberspace, whether you are hesitate to transmit relevant information a military commander, a political leader, to their manufacturers. an economic leader or a simple CISO China has practiced a stubborn stra- (chief information security officer), re- tegy of economic espionage, by all me- quires you to be aware of this general di- ans, including cyber. There are many mension. Basically, cyberspace cannot be examples and American denunciations reduced to a simple technological envi- in this area reveal a probable truth. Israel ronment managed by technical but subor- has a very close symbiosis between its dinate managers. Cyberspace allows the specialized services (around the famous creation of a new conflict that will, in a 8200 unit) and its ecosystem of start-ups way, merge the traditional fields of hosti- (having gone the furthest in building a lities: military wars as well as geopoliti- “start-up nation”). Similar links are to be cal oppositions or economic competition. found in Russia or Singapore. That is why talking about cyber warfare In other words, there is now a certain is extremely misleading: it is first of all convergence of struggles: between actors false (because the criterion of lethality is (collaboration between States and com- not met) and above all reductive because panies, “contracts” between companies the conflict in cyberspace certainly has and underground hackers) and between military dimensions, but they are also domains (geopolitics is never very far broader and often more insidious than the from economic “interests”: just think of “simple” use of force and coercion at the the number of business leaders who ac- root of military actions. company political leaders during their In this sense, there is a globalization foreign official trips). of cyberconflictuality. Realising it is the Cyber allows this convergence thanks first step in an appropriate strategy, re- to its apparently painless effects (who gardless of the organization for which will ever be able to evaluate the cost of you are responsible, whether it is the Sta- sensitive information that has been stolen te, the armed forces or a company.
379 380 Örlogskapten (RO) HÅKAN HENNING
Håkan Henning har som officer flera års erfarenhet av- ar bete inom ledningsstödsystem, sensorer, driftledning och utveckling i insatsförband. Han har erfarenheter inom informationsteknologi, informationssäkerhet, informa- tionskrigsteknik, informationsoperationer och underrättel- setjänst samt utveckling av ledningsstödsystem på alla ni- våer. Håkan Henning arbetar idag som säkerhetsrådgivare på CIM Coach AB och är reservofficer (örlkn) i flottan.
Cyber, informationskrig, logisk attack som marina förmågor! Abstract: Cyberwarfare is an upcoming matter of concern in Sweden’s armed forces. Cyber as a topic is analysed thru Doctrine, Perspective studies, Perspective IO1 to navy command and control systems construction documents. The need for informa- tion superiority and Command and Control (C2) superiority are handled in this text. “Information superiority is a so-called success factor. It is achieved through collec- ting and analysing information, protecting one’s own information procurement and impeding other actors’ information gathering. Information superiority is not a sta- tic condition, but is continually developed, counteracted and redeveloped over time and space. Every measure will breed a countermeasure in a continuous, on-going process.” 2 “The need for C2 superiority is a central driving force for incorporating command, information and weapons systems into an integrated network. Those Ar- med Forces which best succeed in exploiting modern information techniques will have the best chance of attaining C2 superiority.”3 This article focuses on enhancing existing structures and knowledge created in the Swedish navy to be able to build naval systems robust to future conflicts. Inledning
Under våren 1 infördes begreppet 2 cyber- tillsammans med KTH ett centrum för 4 soldat; en 3 sådan soldat strider i cyber- cyberförsvar . Allt detta låter väldigt po- rymden. Vidare skapade Försvarsmakten sitivt och är säkert ett behövligt tillskott för Försvarsmakten. 1. Swedish Armed Forces view on Informa- tion Operations, 2004. 4. www.forsvarsmaten.se, Nytt centrum för 2 Ibid., page 7. cyberförsvar och informationssäkerhet. Hög- 3. Ibid., page 8 kvarteret – 14 juni 2019.
381 Utvecklingen av förmåga till ope- • Grundsyn Informationsoperationer, rationer i cybersfären pågår i hela värl- som bland annat tar upp CNO8, som den5 och syns nästan varje dag i tid- idag benämns cyberoperationer i ningar och media i form av nyheter perspektivstudien; om intrång, informationskrigföring, • Perspektivstudie 2016-2018, vilken stöld av information och spioneri. Men prioriterar bättre skydd för Försvars- hur ser vår värld ut och hur beskriver maktens informations- och lednings- vi cyber med tillhörande strukturer? stödsystem; Går man in på Försvarsmakten hemsida • Riktlinjer för utveckling av lednings- på cyber dyker perspektivstudien6 upp förmåga i sjö- och amfibiestridskraf- som relevant alternativ.7 ter, ett marint dokument om utveck- Begreppet cyber kombineras i per- ling av ledningsstödsystem som spektivstudien med många spännande Försvarsmakten fastställt där efter- begrepp som exempelvis cyberrymden, frågade funktioner beskrivs. cyberattacker, cyberkrigföring m.m. Många av dessa begrepp saknar kända Jag väljer att utgå från dessa dokument då definitioner i reglementen och andra styr- de tillsammans omsluter helheten. dokument. Området är i snabb förändring och en Men är detta något nytt eller finns det del begrepp har bytt innebörd, några har redan information och struktur som kan försvunnit och nya har tillkommit. Refe- återbrukas? renser till beskrivning av dessa finns som Jag skriver denna text om cyber med fotnoter där så är nödvändigt för att kun- tillhörande delar då jag anser att området na följa texten. Många begrepp är på eng- ofta saknas i den marina beskrivningen elska och används utan riktigt bra svensk om framtida krig. Min tes är att det finns översättning. Där dessa är tydliga ges de strukturer med kunskap att återbruka för en svensk beskrivning. att adressera dessa aktuella problem för Låt oss starta med nu gällande doktrin. marinen. Militärstrategisk doktrin Vad finns som beskriver för Sveriges militära för- området idag i Försvars- svar (MSD16)9 makten. Den marina miljön består av hav, skär- Inom Försvarsmakten finns många doku- gårdar, öar och kust, som påverkas av ment men jag lyfter fram några som jag väder på och under ytan. Cyber sker dä- tycker fångar det här aktuella området: remot i informationsmiljön. • Gällande militärstrategisk doktrin Från Handbok Nomenklatur ledning beskriver operationer i cyberrymden beskrivs informationsmiljön: inom informationsmiljön som infor- ”Informationsmiljön omfattar alla mationsoperationer; individer, organisationer och system 5. Se Olivier Kempf artikel i detta nummer. 8. CNO, Computer Network Operations. Kal�- 6. Slutredovisning av försvarsmaktens per- las idag cyberoperationer. spektivstudie 2016-2018 (perspektivstudie 9. Missiv till Militärstrategisk doktrin 2016 2016-2018), FM2015-13192:15. (MSD16). Bilaga 1) till 2016-03-22, FM2016- 7. 2019-07-28. 7616:1.
382 som samlar in, bearbetar och sprider för överföring, tolkning eller bearbet- information eller agerar med stöd av ning av människor eller av automatiska information.”10 hjälpmedel(exempelvis datorer). Vilket skulle kunna innebära att informa- Om vi antar (A) att data är ” fakta, tionsmiljön, i princip, är allt och överallt. begrepp eller instruktioner” så kan dy- Men doktrinen gör en avgränsning ge- namiken lättare förstås som att alla sys- nom att cyberrymden definieras som: tem, som innehåller datorer i någon form, nyttjar eller skickar data som kan mani- ”Cyberrymden är den del av informa- puleras i dessa tre avseenden. tionsmiljön som består av de samman- När fakta manipuleras uppstår det fel länkade och av varandra beroende IT- avseende exempelvis temperatur, vikt, infrastrukturer med tillhörande data sagesman osv. När ett begrepp manipule- och information. Den inkluderar in- ras så kan felen exempelvis avse att tem- ternet, intranät, telekommunikations- peraturgrader anges istället för vikt. Då system, datorsystem samt inbyggda styrinstruktioner förändras så gör exem- processorer och styrenheter.” pelvis datorer logiska fel som exempelvis Det är här som det blir lite grumligt efter- leder till felaktiga val avseende start eller 11 som ”data och information” har många stopp av en motor. tänkbara definitioner. Vad är det som Med detta som grund blir verkan som påverkas och varför är detta så lätt just i informationsoperationer bidrar med tyd- cyberoperationer? ligare i doktrinens text: Begreppen ”data och information” ”Ledning är också i fokus för manö- skulle kunna förtydligas med att infor- verkrigföring….. Svensk manöver- mation består av data som måste ska- krigföring ska därför bygga på den pas12, tolkas13 och bearbetas14 för att ändamålsenliga kombinationen av resultatet skall kunna nyttjas. Data15 fysisk bekämpning, informationso- består i sin tur av ett urval av fakta, be- perationer, rörelse och skydd på alla grepp eller instruktioner som är lämpade nivåer. Med informationsoperationer 10. Handbok Nomenklatur ledning (H Nomen koordineras verkan i informationsmil- Led 2016), FM2016-4705:4. jön genom att påverka data och infor- 11. H Nomen Led 2016, är inte bra här, egen re- mation.16” flektion. Så nu till grundsyn informationsopera- 12. Data kan skapas av sensorer eller att en tioner; där beskrivs hur vi påverkar ”data människa manuellt skriver till datorn via ett tangentbord. och information”! 13. När en sensor tolkar fysisk eller logisk om- Försvarsmaktens Grundsyn Informa- givning används algoritmer. 17 14. Bearbetning, Omforma i syfte att nyttiggö- tionsoperationer (Grundsyn Info Ops) ra eller förbättra. Nomenklatur för den svenska I grundsynen anges att informations- militära underrättelsetjänsten 2017, FM2016- miljön består av mänsklig kognition, 25297:1. 15. Data är representation av fakta, begrepp el- 16. Sid 44, Bilaga 1) till 2016-03-22, FM2016- ler instruktioner i en form lämpad för bearbet- 7616:1. ning av människor eller maskiner. Försvarsmak- 17. Försvarsmaktens Grundsyn Informationso- tens Grundsyn Informationsoperationer i 2007 perationer i 2007 års utgåva(Grundsyn Info års utgåva, M7739-350004. Ops), M7739-350004.
383 Bild 1. Data försörjer informationsmiljön som tolkas av mänskliga sensorer. informationsarenan och fysisk värld. För- bearbetas med algoritmer20 för att bli av enklat så är cyberrymden likställd med oss/datorn tolkningsbar information. gamla informationsarenan. Det som är Det finns en definition av sensorer intressant är att sensorns18 roll är vital i som är samtida med Grundsyn Info Ops bilden ovan då det är där tolkningen av definition av sensorer. Denna definition den fysiska världen förs in och försörjer anger att våra sinnen21 också kan likstäl- cyberrymden. las med sensorer. Människan kan betrak- Sensorns funktion kan förklaras ge- tas som en sensorplattform22 som matas nom att sensorn i sig nyttjar signal- av vår varseblivning. Förenklat så kom- behandling19 som genererar data som municerar datorer till oss oftast med text, . bild eller ljud som vi kan tolka med vår varsebildning. 18. Insamlingsenhet vilken detekterar, mäter 20. En algoritm är, inom matematiken och och/eller registrerar händelser eller fysiska ob- datavetenskapen, ändlig uppsättning (mängd) jekt, känner av intensiteten av exempelvis ljud, otvetydiga instruktioner som efter exekvering ljus eller radiovågor. Handbok Nomenklatur löser ett problem., https://sv.wikipedia.org/wiki/ ledning (H Nomen Led 2016), FM2016-4705:4 Algoritm. 19. Signalbehandling handlar om att repre- 21. Syn, hörsel, lukt, känsel osv., FHS Högre sentera, manipulera och transformera signaler Kurs Ledningssystem (MoT-NBF), Per Grahn, och den information som signalerna innehål- 2002. ler med hjälp av matematiska metoder., https:// 22. FHS Högre Kurs Ledningssystem (MoT- sv.wikipedia.org/wiki/Signalbehandling NBF), Per Grahn, 2002.
384 En slutsats (B) är att data för lednings- däremot med och det indikerar behovet stödsystem ofta skapas av fakta från sen- av ett konstant flöde av information. En sorer (ex. en termometer) som mäter in slutsats (C) kan vara att våra system i temperaturen. Genom val av sensor (ex. Försvarsmakten behöver sensorer vilka termometer i stället för våg) så väljs be- konstant tillhandahåller information/data grepp; i detta fall grader Celsius. Instruk- från alla domäner28 för att ge möjlighet tioner bidrar till bearbetningen, logiska till informationsöverläge. val och ändring av fakta och begrepp. Följande är de verkansmedel som redo- Mänsklig kognition påverkas av hur indi- visas i grundsynen för informationsope- videns sensorer tolkar cyberrymden och rationer: den fysiska världen. • Psykologiska operationer, psyops; Grundsynen har koppling till manö- Telekrig, (Tk); vertänkandet genom meningen: • Dator- och nätverksoperationer ”Grundläggande för manövertänkan- (CNO);29 det är att motståndaren kan besegras • Övrig signalkrigföring;30 utan att dennes huvudstridskrafter be- höver nedkämpas.23” • Fysisk bekämpning; Detta kan ske genom att skydda eget • Information Assurance (IA); ledningssystem24 och angripa beslutscy- • Operationssekretess (OPSEC); 25 keln hos motståndaren i syfte att skapa • Vilseledning. ledningsöverläge: Jag fokuserar i fortsättningen på följande ”Begreppet ledningsöverläge används fyra verkansmedel: psykologiska ope- för att beskriva det läge där vi i en rationer, telekrig, dator- och nätverksop given situation har ett informationsö- erationer(cyberoperationer) samt övrig verläge (sammantaget upptäcka, be- signalkrigföring eftersom dessa både döma, fatta beslut och agera med hö- inhämtar information för och påverkar 26 gre effekt än motståndaren)” möjligheterna till informationsöverläge. Ordet ledningsöverläge används inte Inom dessa fyra områden har vi unika i perspektivstudien, vi återkommer förband, spaningssystem, verkanssystem till detta. Informationsöverläge27 finns som ingår ensamt eller i kombinationer. 23. Sid 23, Grundsyn Info Ops. Som exempel finns ett särskilt telekrigs- 24. H Nomen Led 2016, Försvarsmaktens led- förband inom armén samtidigt som te- ningssystem består av doktrin, organisation, lekrig utgör ett av flera verkanssystem personal, teknik och metoder som sätts samman för flygande och sjögående plattformar. för att stödja ledning av viss verksamhet. 25. Sid 24, beslutscykeln: upptäcka – bedöma – ståndarens förmåga i samma avseende. Infor- besluta – agera. Med informationsoperationer är mationsöverläge är ett tillstånd som existerar re- det möjligt att verka mot samtliga steg av beslut- lativt en motståndare under längre eller kortare scykeln genom insatser på informationsarenan. tid. 26. Sid 24, Grundsyn Info Ops. 28. Indelningen skulle kunna vara domäner en- 27. Sid 44, Grundsyn Info Ops, Informationsö- ligt dagens språkbruk, se sid 6. verläge är ett resultat av förmågan att planera 29. CNO, Computer Network Operations. Kal�- för, inhämta, bearbeta och delge ett oavbrutet las idag cyberoperationer. flöde av relevant information. Samtidigt kan 30. Sid 31, Grundsyn Info Ops, Exempel är: hy- man för egen del utnyttja eller begränsa mot- droakustik, akustik, magnetism och seismologi.
385 Bild 2. Informationsoperationers verkansmedel i bildstruktur.
Övrig signalkrigförings delar är likt31 mottagna energi33 (elektromagnetisk, telekrig med kategorier som skydd, stöd- akustisk osv.) som kan mätas av sensorer. verksamhet och attack. I marinen finns Datavirus, routrar osv. är logiskt34 styrda exempelvis multisensorer i minor eller i och resultatet mäts i hur data påverkas. avancerade spaningssystem under ytan. Bilder, text och tal skall förmedla ett bud- De fyra områdena har många likheter skap - resultatet mäts i hur målgruppen men bidrar på olika logiska nivåer. En reagerar. möjlig (D) indelning32 kan vara enligt bil- Idag finns det inte ensade begrepp för den nedan med förband, plattformar och dessa olika nivåer. Energinivån är lätt ef- verkanssystem klustrat. tersom den redan är definierad av grund- Resultatet av telekrig och övrig sig- synen som signalkrigföring. Den logiska nalkrigföring beror i huvudsak på den nivån benämns idag cyberkrigföring. 33. Sid 28 och 31, Grundsyn Info Ops, Exem- 31. Sid 31, Grundsyn Info Ops, övrig signal- pel är: elektromagnetisk, hydroakustik, akustik, krigföring är att likt telekrig och CNO exploa- magnetism och seismologi. tera området för att medge eget utnyttjande, 34. Modern logik, såsom formell logik, sym- samtidigt som man strävar efter att hindra mot- bolisk logik och matematisk logik är en ab- parten att utnyttja detsamma. strakt vetenskap som har kopplingar till data- 32. Indelningen skulle kunna vara domäner en- logi, lingvistik och kognitionsforskning, https:// ligt dagens språkbruk, se sid 6. sv.wikipedia.org/wiki/Logik
386 .Budskapsnivån definieras i Militärstra- ”Över tid upprätthåller Försvarsmak- tegisk kommunikation35 som informa- ten territoriell integritet, upptäcker tionskrigföring.36 Myndigheten för sam- och ingriper mot kränkningar och hot hällsskydd och särskild beredskap (MSB) i luften, till sjöss och på marken samt har i stället valt informationspåverkan.37 i de elektromagnetiska och kognitiva Informationsoperationer koordineras domänerna.”40 på operativ nivå. En slutsats (E) skulle Det som saknas är budskaps-, kunna vara att fortsatt behov av lednings- logiska(cyber)-, akustiska-, magnetiska- överläge finns för alla operativa/taktiska och seismisk domäner. Men de skulle nivåer. Ledningsöverläge kräver bättre vara lätta att komplettera med utnyttjan- skydd av Försvarsmaktens informations- de av tidigare nämnda strukturer. och ledningsstödsystem. Vi går till 4.4. Teknikutveckling, där Slutredovisning av Försvarsmaktens följande kan läsas: 38 Perspektivstidie 2016-2018 ”Strid med system i samverkan inne- Studien konstaterar tidigt att: bär en tekniskt avancerad strid som ” …. tre nyckelförmågor identifierats möjliggör gemensam och samordnad och lagts till grund för att verka krigs- medel- och långräckviddig detektions- avhållande samt för att motverka och och verkansförmåga med hög preci- begränsa konsekvenserna av antago- sion. Detta kräver att förband från en nistiskt gråzonagerande och väpnat eller flera försvarsgrenar ….. och nå angrepp: informationsöverläge kopplat till en- skilda bekämpningssituationer.”41 • Förmåga till en uthålligt aktiv gråzonshantering Intressant är att informationsöverläge nämns två gånger i studien; det andra till- • Förmåga att påverka en angripare fället är långt fram i texten om Ledning42. i alla domäner och över hela dju- pet ”Cyberrymden kommer att utgöra en • Förmåga till uthålliga försvarso- allt viktigare förutsättning för att kun- perationer på eget territorium39” na genomföra både informationsope- rationer och konventionella militära Men vilka är dessa domäner? Begreppet operationer. ….. Utvecklingen inom har inte definierats. Men i texten om grå- cyberkrigföring drivs på av ett behov zonshantering definieras dessa delvis (ett att försvåra för motståndarens situa- antagande(F)): tionsuppfattning och ledningsmöjlig- 35. Sid 39, ..militär kommunikation och in- heter. ”43 formationskrigföring, PERSPEKTIVSTUDIE Både informationsoperationer och kon- 2016-2018. ventionella militära operationer är be- 36. Internationellt lika med ” information war- fare”. roende till situationsuppfattning och 37. https://www.msb.se/sv/publikationer/att- ledningsmöjligheter. (Vi minns sedan mota-informationspaverkan--handbok-for-kom- munikatorer/. 40. Sid 38, Perspektivstudie 2016-2018. 38. Perspektivstudie 2016-2018. FM2015- 41. Sid 25, Perspektivstudie 2016-2018. 13192:15 42. Sid 56, Perspektivstudie 2016-2018. 39. Sid 6, Perspektivstudie 2016-2018. 43. Sid 26, Perspektivstudie 2016-2018.
387 tidigare ledningsöverläge och informa- Riktlinjer för utveckling av lednings- tionsöverläge.) Men i nästa stycke ”sen- förmåga i sjö- och amfibiestrids- sor- och telekrigsområdet” saknas vissa krafter, 200148 strukturer då sensorutvecklingen inom Detta av Försvarsmakten fastställda do- budskaps-, logiska(cyber)-, akustiska-, kument beskriver hur ett marint lednings- magnetiska- och seismiska sensorer inte stödssystem kravställs, byggs, driftsätts nämns eller tas med i den beskrivning och hur dess livscykel hanteras. Kort- som där görs. Då dessa44 domäner också fattat kan ledningsstödsystemet i mari- innehåller snabb generisk45 teknikut- nen indelas i gemensam funktionalitet, veckling är en slutsats (G) att dessa sen- stridsinformation, stabsstöd, samband sorers utveckling påverkar alla domäner i och driftstöd. Vapen- sensorsystem knyts informationsmiljön. till ledningsstödssystemet i stridsinfor- I kapitel 7, tillväxt 2021 - 2025 har mation som har indelningen: allmänna prioriteringen cyber och bättre skydd funktioner, inhämtning, bearbetning, för Försvarsmaktens informations- och presentation, delgivning, ledningskrigfö- ledningsstödsystem nummer 5 av 7. Men ring, registrering, modellering och simu- ingen koppling finns till hur dessa infor- lering samt funktionell samverkan. mations- och ledningsstödsystem skall Tydligheten i kapitlet Ledningskrigfö- byggas kan hittas i kapitlen ledning och ring förstärks ytterligare av läsanvisning- tillväxt46. en: Förmåga till Ledningskrigföring och Ledningsöverläge skapas av att bygga Informationskrigföring. informations- och ledningsstödsystem RIL Ledn Sjö/Amf har flera beskriv- som har motståndskraft och verkansför- ningar och krav på hur ledningskrigfö- måga i en miljö där motståndaren försö- ring och informationskrigföring skall de- ker skapa eget informationsöverläge. Låt finieras och implementeras tillsammans oss titta på en av Försvarsmakten beslu- med IT-säkerhet. tad47 instruktion att bygga sådana led- Vid tiden för publicering hade infor- ningsstödssystem. mationskrigföring fokus på informa- tionsöverläge i gemensam del av cyber- rymden49 och ledningskrigföring hade fokus på ledningsöverläge i operations- området. 44. budskaps-, logiska(cyber)-, akustiska-, Förenklat så kan bilden på nästkom- magnetiska- och seismiska sensorer. mande sida kompletterad med då gäl- 45. Generisk programmering, även metapro- grammering, är en programmeringsmetod där lande indelning visualisera de olika fokus utvecklaren definierar algoritmer via datatyper informationskrigföring och lednings- [förtydliga] vilka utelämnas för att specificeras krigföring har: vid en senare fas i programbyggandet. Program- koden blir med detta mer flexibel och modulär genom att algoritmer kan användas och återan- vändas för olika datatyper., https://sv.wikipedia. org/wiki/Generisk_programmering. 48. Riktlinjer för utveckling av ledningsför- 46. Sid 73, Perspektivstudie 2016-2018. måga i sjö- och amfibiestridskrafter, 2001 års 47. Har inte funnit någon annan i Försvarsmak- utgåva, (RIL Ledn Sjö/Amf), M7744-710101. ten att jämföra med? 49. Gamla informationsarenan.
388 Bild 3. Informationsmiljön med informationskrigföring och ledningskrigföring.
Informationskrigföring har fokus på En slutsats (H) är att här finns också informationsöverläge i gemensam del av strukturer och kunskap som Försvars- cyberrymden och ledningskrigföring har makten och marinen att återbruka. fokus på ledningsöverläge i operations- området. Sammanfattande iaktta- US Navy har idag en liknande indel- gelser ning som beskrivs exempelvis hos Naval Med tidigare antaganden och slutsatser (A Information Warfare Systems Command till H) så behövs sensorer i alla domäner 50 (NAVWAR) . Informationskrigföring in- och att dessa försörjer Försvarsmaktens ternationellt (Information Warfare), finns informations- och ledningsstödsystem beskriven i Naval Information Warfare för att ge möjlighet till informationsö- Systems Command (NAVWAR) strate- verläge. Informations- och lednings- 51 gic vision 2018-2027 . Här indelas (fritt krigföring innefattar att säkerställa egen översatt) området i: nätverk och kommu- försörjning av oförvanskade53 data från nikation, insatssystem och stödsystem sensorer för bearbetning i syfte att skapa med tillhörande IT-säkerhet. Denna in- egen lägesbild och att skydda egna sys- delning har stora likheter med vår defini- tem samt att kunna påverka annan aktörs 52 tion av cyberrymden. informations- och ledningsstödsystem. 50. https://www.public.navy.mil/navwar/Pa- ges/default.aspx. munikationssystem, datorsystem samt inbyggda 51. https://www.public.navy.mil/navwar/Pa- processorer och styrenheter., Bilaga 1) till 2016- ges/StrategicDocs.aspx. 03-22, FM2016-7616:1. 52. Den inkluderar internet, intranät, telekom- 53 Skyddad mot signalkrigföring.
389 Informationskrigföring och lednings- och tekniskt robusta55 system snabbt ska- krigföring införs nu i andra mariners ma- pas. Områdena är: rina system. • Signalkrigföring med ett multispek- Vi har redan idag användbara kunska- tralt fokus; per som ger oss möjlighet att strukture- • Ledningskrigföring med robusthet i rat bygga robusta ledningsstödsystem. fokus; Marinen har flera strukturer som går att • Marin informationskrigföring56 med återbruka kombinerat med nyttjande av fokus på skydd av egen informa- likartade strukturer internationellt. Av tionsförsörjning. tradition försörjs redan marina lednings- stödsystem av multisensorer och för till- försel från nya domäner finns strukturer Avslutning att återbruka. Om marinen fortsätter att Denna artikel är en översikt som visar utveckla stridsledningssystemen likt RIL hur cyberrobusta system kan byggas för Ledn Sjö/Amf direktiv och uppdaterar marin utgående från dagens doktrin. Ma- styrdokumentet så har marinen ett myck- rinen har redan ledningsstödsystem med et kraftfullt verktyg för kommande led- sensorer. Genom koordinering så borde ningsstödsystem och taktikutveckling. marinen kunna ta tekniska strukturer, taktiska metoder och återbruka och ut- Inför en möjlig förmåge- veckla där vi behöver sensorer och vapen tillväxt även i cybermiljön. Våra plattformar som fartyg, båtar och ledningsplatser skulle Om marinen i den marina utvecklings- kunna fusionera dessa till en lägesbild planen skapar visioner och mål för in- som omfattar alla domäner och kan leda formations- och ledningsstödsystems54 övriga Försvarsmakten in i förmåga till utveckling som möter framtiden, så finns Informationskrigföring och lednings- med stor sannolikhet mycket kompetens krigföring. och många system att återbruka men i nya tidsenliga konfigurationer. Tre fokusområden för utveckling 55. H Nomen Led 2016, En struktur som tål på- Om marinen väljer följande tre fokusom- frestningar väl. råden för marina informations- och led- 56. Då perspektivplanen definierat infor- mationskrigföring till strategisk nivå så kan ningsstödsystem kan taktisk utveckling marinen förslagsvis använda Marin-informa- 54. Senaste av Försvarsmakten utgivna styrdo- tionskrigföring för att kunna återbruka interna- kument är från 2011. tionella strukturer och kompetens.
390 Captain US Navy (retired) Wayne P. Hughes, Jr.
Wayne Hughes, Captain USN (Retired) and Dean Eme- ritus, served 30 years on active duty in his Navy, holding three commands and serving in many operations research billets afloat and in the Pentagon. Since retirement he has taught, done research, and held administrative positions at the U S Naval Postgraduate School (NPS) in Monterey CA. His book, Fleet Tactics, has gone through three editions and is popular internationally. Hughes has taught Swedish naval officers in short courses at NPS and at the Swedish Defence College.
Prediction1 This paper is an adaptation of a presentation to an American audience that has been edited for the Swedish armed forces. It describes the value and limitations of pre- diction for military applications, first by giving examples of failures when prediction is based solely on information, followed by a demonstration that even a modest amount of quantitative analysis with incomplete information can help to execute a military campaign. Analyses cannot eliminate wartime surprises but they can help to avoid the worst mistakes and steer military leaders toward better decisions. The predictive power of models, the role one hand intense thinking about the war of operations analysis, and the value of at hand is as important as a quantitative information are three big, interwoven assessment. On the other hand, it isn’t subjects that are hard to winnow down to expert judgment that augments profes- some essence. 1 Prediction is a big subject, sional experience but some transparent, so I have limited these remarks to what I timely—but incomplete—quantitative know best—the operational and tactical analysis. domains of conventional war. My pur- pose is as much to stimulate reflection Prediction from infor- in the Swedish armed forces as to impart mation only new wisdom. I’m going to conclude by describing what is too rarely done: com- Black Swans pare quantitative campaign analysis done Surely the most drastic book on pre- before a war, three wars in fact, with what diction is N. N. Taleb’s The Black Swan, actually transpired to show that useful— subtitled The Impact of the Highly Im- even critical—advice can be formulated probable. Taleb makes an entertaining very quickly to help decision makers. On case for the existence of unforeseeable 1. Adapted and extended from an address to events, but his advice is pretty trite: since the Military Applications Society of INFORMS by definition a black swan cannot be pre- delivered in Monterey CA on 27 March 2012. dicted, the most we can do is be ready for
391 surprises, and responsive and adaptive employment of deception to achieve sur- when they occur.2 prise. I will refer later to Barton Whaley’s study of strategic deception, but here Grey Swans I will mention another good source of More interesting are what might be called understanding, which is a recent book Grey Swans: surprising events of great by Erik Dahl, Intelligence and Surprise consequence for which there was ex post Attack: Failure and Success from Pearl facto evidence that got lost in a clutter of Harbor to 9/11 and Beyond.5 Dahl is misinformation. In the commercial sector particularly insightful because he goes the recent burst of the housing bubble is beyond deception in big wars and inclu- the latest of many collapses brought on des deception that terrorists have used to by “the madness of crowds” whose herd achieve surprise. instinct overcame many clues of excesses in plain sight.3 Grey swans in the military Expert Political Judgment domain are exemplified by the invasion of What, then, about predictions by experts? South Korea in 1950, the collapse of the There is a marvelous book by Philip E. Soviet Union in 1989, and the invasion of Tetlock who found 284 self-proclaimed Kuwait by Iraq in 1990. All three illus- authorities who made a living commen- trate “surprises” that Monday morning ting on political, international, or econo- quarterbacks have decried. After Pearl mic trends and were willing to participate Harbor was alternatively described as a in his study. The questions were the kind nefarious plot or the careless handling of that could be answered “Better,” “Wor- information, Roberta Wohlstetter wrote se,” or “About the Same.” Over several what is to me the definitive interpretation years in the 1990’s Tetlock accumulated in Pearl Harbor: Warning and Decision.4 82 361 answers in his data base. In 2003 At the intellectual level she shows that it Tetlock compared the predictions with was easy to miss the clues of what turned actual results. Two years later he publis- into a tactical disaster amidst informa- hed his conclusions in a book entitled Ex- tion overload. At the emotional level one pert Political Judgment.6 must see the need to hedge against human And the envelope, please. Well, it’s a shortcomings in anticipating future con- fat envelope because Tetlock’s findings flict while being careful not to cry wolf give all the interested parties a nuanced too often. hearing. To keep this brief, I quote from Grey swans are complicated by the fact a New Yorker book review: “[t]he experts that an enemy frequently will use decep- performed worse than they would have if tion to help create them. The successful they had simply assigned an equal proba- Japanese attack was partly due to the bility to all three outcomes. . . Human 2. Nassim Nicholas Taleb, Penguin Books, beings who spend their lives studying the 2007. state of the world are poorer forecasters 3. I am referring, of course, to the classic book on economic bubbles, written by the Scotsman Charles Mackay and published in 1841: Extraor- 5. Dahl, Georgetown U. Press, 2013. dinary Popular Delusions and the Madness of 6. Philip E. Tetlock, Expert Political Judg- Crowds. ment: How good is it? How can we know? Princ- 4. Wohlsetter, Stanford U. Press, 1962. eton NJ, Princeton U. Press, 1995.
392 than a dart-throwing monkey.”7 Worse accurate prediction. We military analysts still, the experts tried to defend their make no such claims. We say no more wrong predictions with excuses like, “My for the results than that when operations timing was off,” or “An unforeseeable analysts use quantitative methods wisely event interfered with what should have insightful conclusions can be reached and happened.” Tetlock also shows that non- better decisions made. experts who answered the same questions did better than the dart-throwing monkey. Prediction is sometimes unavoidable Not a lot better, but significantly more so Although generally we don’t claim to than the experts. predict combat outcomes, sometimes a decision maker must, in effect, do just Information supplemen- that, and we operations analysts must ted by analysis help him. A prominent example is pro- These are examples of predictability ba- curement of warships that are anticipated sed on information only. Tetlock’s Expert to have 30 or even 40-year service lives. Judgment is full of statistics measuring To see the impossibility of getting the the performance of experts, but as far as I designs right, however detailed and com- know the experts did not do any analysis prehensive the research may be, reflect on to supplement their opinions. So let us the state of the world in 1979 and all that next make a distinction between informa- has changed since then to affect their pro- tion-based prediction alone and decision spective performance today. making that is assisted by quantitative Space permitting I could write at assessment. length, first, about how U. S. Navy ships completed before 1979 were designed Why Military Analysis Cannot Pre- much earlier with yet earlier techno- dict logies; second, that expensive, multi- As we begin the shift to military opera- purpose ships are a poor way to hedge tions analysis, I refer to an essay by the against future grey swans; and third, that late, great Air Force analyst, Clayton both the American and Swedish navies Thomas.8 In effect, he described model- are fortunate not to have been in a sea based analysis as an IF-THEN statement. battle since 1945. Happily all our lear- Two things, the model and its inputs, ning about war at sea in the missile age are on the IF side. Model and inputs to- has been vicarious, except for a handful gether are processed to yield a result, of embarrassing single ship attacks my the THEN side. If the model represented navy has suffered. The degree of success reality—which in campaign analysis it at prediction is in part measured by the cannot—and if the data was precise— decision maker’s expectations. Analyti- and in warfare the data is always “dirty” cal methods and predictive power vary with errors—then the result would be an with tactics, technologies, tests, and whether the predictions concern policy, 7. Louis Menand, “Everybody’s An Expert,” operations, logistics, procurements, or New Yorker, December 5, 2005, pp. 98-100. 8. Chapter 13, “Verification Revisited” in Mi- strategies. A fine book on the subject is litary Modeling for Decision Making, MORS MORS’ Military Modeling for Decision 1997, edited by Wayne P. Hughes, Jr. Making because it is comprehensive in
393 distinguishing modeling and techniques Otherwise bottom up, quickly implemen- for different defense-related purposes.9 table, relatively inexpensive systems that fill immediate needs by short-circuiting Strategic Planning and Force Procure- the procurement bureaucracy are the ment best way to recover from failures of pre- An accurate, recent, 38-page appraisal of diction in national strategic planning. An predictive power when aided by exten- example is the recent, rapid development sive, even exhaustive, analysis was pu- of unmanned vehicles in both quantity blished in October 2011 by the American and design variations. Falling somewhere 10 statesman, Richard Dantzig. Quoting in between were the successes at Kel- liberally from both Taleb and Tetlock, ly Johnson’s Lockheed Skunk Works, Dantzig shows the limits of model-as- which responded quickly to fill a need for sisted planning and why the limits have long range manned aircraft perceived at been inevitable when programming wea- the highest levels of the CIA. pon systems for the future. His cure is difficult to implement, however, arguing Strategic Analysis in Wartime Black Swan fashion for more nimble DoD Barton Whaley’s Strategem is a good, and Congressional processes and accep- quantitative book on methods of decep- tance of something less than the perfec- tion to achieve strategic surprise, how tion demanded by those in government. many false clues it takes to achieve it, In one respect Mr Dantzig’s advice how to enhance your chances of success, seems implementable. It is to work on and why attempts to deceive haven’t cost simpler systems that can be designed and much in resources.11 He gives historical produced more quickly and be discarded examples, like the strategic surprise the after shorter lifetimes when geopoliti- Germans achieved in 1941 when they cal circumstances change, or when new invaded the Soviet Union, and the Al- technologies serve up either threats or lies achieved in the Normandy Invasion. opportunities. Although Dantzig does Whaley tells the deceiver how to succeed not say it this way, the clear implication and the rewards that ensue. He shows that is that top down solutions are unavoida- the victims of strategic deception behave ble when expensive, long-lived systems much like Tetlock’s experts, who were must fill capability niches and predicta- blinded by their own overconfidence. bly will endure for the long haul, for ex- Tactics, Technology, and Testing ample multi-function orbiting satellites, or ballistic- missile-carrying submarines Carefully measured performance of wea- with well-designed, “failure proof” nu- pons in peacetime exercises get caught up clear weapons for strategic deterrence. in the fog of war when the shooting starts. Jon Sumida observes that the Royal Navy 9. Wayne P. Hughes, Jr., ed., Third Edition, Alexandria, VA, Military Operations Research 11. Barton Whaley, Strategem: Surprise in Society, 1997. Now 20 years old, the book has War, Norwood MA, Artech House, originally stood the test of time. written 1969, published 2007. A valuable com- 10. Richard Dantzig, Driving in the Dark: Ten panion also rich in quantitative and qualitative Propositions About Prediction and National analysis is Donald Daniel and Katherine Herbig, Security, Center for a New American Security, Strategic Military Deception, New York, Perga- 2011. mon Press, 1982.
394 expected a hitting rate of 30 % with the advantage of numbers over quality in a fleet’s big guns.12 At the Battle of Jutland new age of air warfare. But Lanchester the Germans achieved a rate of about 4% was wrong. From evidence reported by and the British 3,5 %.13 There were per- Philip Morse and George Kimball in their fectly good reasons for this, but that is the famous Methods of Operations Research point about prediction: there are always and in more detailed recent analysis by going to be ex post facto reasons your Niall Mackay,15 we know that through peacetime expectations will be wrong. World War II the linear law applied in the The Englishman David Rowland has de- air.16 What Lanchester failed to see was voted much of his career to comparing that air combat is essentially dogfights ground combat exercise data with warti- and ambushes. The square law assump- me data from similar battles. In one of his tions aren’t met. This was no theoretical early papers he compared laser-instru- matter. As Mackay shows, the top air mented, non-lethal experimental results campaign leaders in the Battle of Britain with deadly combat results for similar argued between massing defending figh- environments in World War II. The expe- ters Lanchester square law fashion, or rimental results overestimated the casu- getting the fighters in the air early to be alty production rate for tanks by a factor in the best position to win duels between of two; for artillery duels by a factor of single aircraft. As far as I can tell, the li- three; and for pure infantry actions by a near law still applies today. factor of seven. Yes, a sevenfold overesti- But I also tell our students of campaign mation of soldier performance. In effect, analysis that the greatest number of kills Rowland confirms S. L. A. Marshall’s doesn’t come from air-to-air combat. highly controversial conclusions about If they want to anticipate—predict as it the small number of American soldiers were—which side will achieve air supe- who fired their weapons when under fire riority then they must make a difficult in World War II. estimate of how successful each side’s One of the most famous model-based attempt will be to attack aircraft on the predictions—I think predictions is the ground, the way the Japanese surprised appropriate word—was by Frederick and destroyed MacArthur’s air force in W. Lanchester who claimed the square the Philippines immediately after Pearl law phenomenon would apply to air- Harbor. to-air combat.14 He wished to show the The World of Mathematics, New York, Simon 12. Jon T. Sumida, “A Matter of Timing: The and Schuster, 1956, pp. 2138-2157. Royal Navy and the Tactics of Decisive Battle, 15. For example, see Mackay, “Is Air Combat 1912-1916,” in The Journal of Military History, Lanchestrian?” in MORS’ Phalanx, Vol. 44, No. Vol. 67, No. 1, January 2003, pp. 106-107. 4, December 2011. 13. John Campbell, Jutland: An Analysis of the 16. My Navy heritage demands that I say the Fighting, Annapolis MD, Naval Institute Press, square law was appropriate for battles at sea in 1986, pp. 346-355. the battleship era because square law conditions 14. Frederick W. Lanchester introduced his were met. Also, that two U. S. Navy officers, J. theory in 1916 in Aircraft in Warfare. A more V. Chase and Bradley Fiske, invented the square respectable and durable essay on the power of law to describe the advantage of numbers concentration treated more broadly is his “Mat- quantitatively and they did so a decade before hematics in Warfare.” See James R. Newman, Lanchester, who never saw their work.
395 Lest you think we are better off now Our Product is Useful In- with modern computers and powerful al- gorithms built into our best models, here sights is a more recent example. The U. S. Navy Now I am going to focus the lens on the depends mightily for defense of the fleet domain of military grey swans when our on the Aegis missile system. Using data tools are used for operational and tacti- from controlled experiments at sea, one cal predictions. I hope to show that even may calculate that if you shoot two mis- though the predictive power of our ana- siles at an incoming missile and they are lyses is less than we would wish, if we operationally and statistically indepen- are suitably modest, do our work with the dent of each other, and if you also add right objectives, and use appropriate me- some point defense, you can expect to asures of effectiveness, then our results shoot down 90 % or more of the attacking and recommendations will be a power- anti-ship cruise missiles (ASCMs). What ful aid to decision makers. Indeed, I am is the combat record? In battles at sea, going to arrive at conclusions so cheerful warships of other states have averaged they may surprise you. around 75 % success in defending them- selves from ASCMs. On the other hand, Campaign Analysis all of their success must be attributed to Campaign analysis is hard to do, and its soft kill and point defense weapons, not predictive power is very much a matter to surface-to-air missiles (SAMs). There of how demanding you want to be. For are also several instances of warships that example, between the World Wars, the might have defended themselves but did Naval War College played over 300 ga- not, illustrated by the recent successful mes, most at the campaign level and most missile attack on the Israeli warship Ha- against Japan. They were highly valuable nit. Navy analysts will also remember the by sobering our early optimism about its Exocet hits on the defendable USS Stark most important elements. After the war, and HMS Sheffield. In the entire record Admiral Chester Nimitz wrote a famous of more than 220 missiles fired on ships letter saying except for kamikazes the ga- at sea starting in 1967, only one anti-ship mes had accurately anticipated its major missile has been shot down by a SAM. events, meaning I suppose, what happe- The record of U. S. Navy missile ships ned in the drive through the Central Paci- in combat is zero for two, if one counts fic that he oversaw. On the other hand, the the action of USS Vincennes in shooting Guadalcanal campaign, the shift from a down an Iranian airliner as a failure. As battleship centric force to a carrier centric at Jutland, a careful examination of these force, the vital contribution of American missile era events shows there were re- code breaking, and the drive by MacAr- asons for the wartime results—pretty thur up the New Guinea coast were vital good reasons, too—but the important aspects about which the games afforded conclusion is that the fog of war almost no clues. In fact, after Pearl Harbor every always makes peacetime predictions too class of warship changed its function— optimistic. Wartime surprises, though every class except mine sweepers. not exactly Black Swans, will always be At the tactical level even the post mor- present. tems do not do justice to two factors that
396 modern operations analysis might have big carrier battles in the Pacific ex post revealed. After the Battle of Midway in facto.19 June 1942, historians recognized four Having in mind, then, that both Ad- things that were necessary for the Ameri- miral Nimitz and the Midway historians cans to overcome a numerical inferiority ought to be given some slack, I will now of 75 ships to 25: code breaking; brilliant describe three remarkable examples of leadership by Nimitz, Fletcher, and Spru- the power and utility of our methods app- ance; great courage in our naval aviators; lied to campaigns, to show how analyses and just plain good luck. But they missed can help military leaders make better two others. Until recently no historian decisions and avoid the worst blunders. had picked up on the value of radar. If The examples are entertaining because the Japanese ships had had our air search they were performed by the young officer radar then our surprise dive bomber at- students in a course on joint campaign tack could not have succeeded.17 Nor analysis at the U. S. Naval Postgraduate has any historian I have read identified School. The students had to reach their the key role of Midway Island, which conclusions very quickly, with maximum served as an immobile fourth American professional knowledge and minimum aircraft carrier, drawing away Admiral computation, because the class preten- Nagumo’s attention and firepower at the se—a realistic one—was that their de- critical time.18 cision maker needed their inputs within And yet, and yet . . . war games and about 72 hours. In these ministudies, the fleet exercises schooled our carrier com- students did not have time to construct a manders before the Pacific war to know “realistic” detailed simulation. the best way to win—and the only way to win when outnumbered—was to detect the enemy first and get off a decisive first Foresight and Hindsight strike with every aircraft you had. Simple in Wars but elegant salvo equations, not yet inven- The Falkland War ted in 1942, would later match the results In the first example, the students fought and “predict” with sufficient quantitative the Falklands war on paper in 1982 before accuracy the outcomes of all five of the it started in fact. They had no inkling the General Belgrano was about to be sunk, 17. The Japanese had 41 fighters in the air to taking the Argentine surface navy out of protect the carriers, but they were at low altitude the war; or that Exocet missiles would after shooting down the American torpedo bom- be highly effective in destroying British bers that served as an inadvertent but critical ships; or that the Argentine ground for- decoy. ces would be thoroughly outclassed. To 18. I believe the journalist Hector Bywater’s do justice to their insightful work would book, The Great Pacific War, 1931-33, written in 1926, was nearly as good in predicting how take several paragraphs, but I can report the war would transpire as were all the Naval War College games. Bywater’s description of 19. See Hughes, Fleet Tactics Theory and the battles in a Pacific campaign had sound pre- Practice, Annapolis MD, Naval Institute Press, dictions that even our many NWC war games pp. 93-103 and also the descriptions in the se- did not foresee. cond and third editions.
397 the bottom line very quickly. Neither side Operation Iraqi Freedom (OIF) that fought had done such an analysis: Lastly I report on OIF. This student early, fast, and basic. I believed then and appraisal was done even faster than a mi- still do that if they had, the Argentine nistudy, over a single weekend. We asked Junta would have won the war, and Prime the four student teams how long it would Minister Thatcher would have been more take to win the war. Astutely, they asked cautious about sailing 42 ships, essenti- “What do you mean by win the war?” ally committing the U. K. to take back Together we agreed that getting to Bagh- the Falklands. Why so? Because the stu- dad and toppling Saddam Hussein would dents’ fast, focused campaign analysis constitute victory. I still think that was a showed the Argentine air force, all 140 suitably specific analysis goal, because fighter attack-aircraft flown by capable everything after that comprised peacema- pilots, could have with only a little fore- king operations, long and difficult though sight staged through Stanley airfield on they turned out to be! Each team arrived East Falkland Island. at an independent estimate. One team It doesn’t take a detailed model or pre- said it would take four weeks, one team cise inputs to conclude that those aircraft, said two to four weeks, and one team said even when dropping iron bombs the old two weeks to get there but we don’t know fashioned way, would have penetrated how long the city fighting will last. And the mere 22 Harriers and other modest air the fourth team said three weeks. As you defenses and put enough British ships out know, it took three weeks and a day to of action to force the fleet to abandon the overthrow the regime. What our students invasion. could not predict, of course, was a sand storm that slowed the advance, and the Desert Shield remarkable luck and courage by some eli- While my class was meeting in the fall te soldiers operating inside Baghdad. But of 1990 a big debate was raging over the students had some crib notes to help whether the U. S. and our Middle East them. They knew that research, most no- partners could force Saddam Hussein out tably by the Army analyst Bob Helmbold, of Kuwait without a ground campaign. had concluded that the rate of advance of At the time many American Congress- an army unopposed or against light oppo- men and pundits were arguing that this sition has been and still is about 25 miles was possible. The charge to my students a day. The students could scale back the was to do a fast-turn-around mini-study movement rate appropriately in making to determine whether there was a cam- their estimates—predictions, as it were. paign other than an invasion of Kuwait In actuality, our soldiers and Marines ad- that would persuade Saddam Hussein to vanced the 300 miles to Baghdad in three leave. After doing as much quantitative weeks against moderate Iraqi opposition, assessment as time permitted, the stu- which is an advance of 15 miles per day. dents concluded that if we wanted him out we must attack on the ground. This Other Domains seems obvious in hindsight now, but it I have emphasized the rewards and limi- was not so at the time when the students tations of operational and tactical ana- made their appraisal. lysis to prepare for war. There is a lot
398 more to the story. Before summing up, method intends to illuminate, but it can- here is a brief contrast with two other dif- not because the enemy has his own stan- ferent domains of prediction. dards of risk versus reward. Brown and Cox “recommend shifting the emphasis Attenuating Terrorist Attacks of risk management from using experts I am not well informed on what kind to guess where risk might be greatest . . . of analysis would best supplement ex- to calculating where targeted investments perience in fighting the perpetual war will most improve the resilience of criti- against terrorists. But I have read a fine cal infrastructures.” This entails atten- paper entitled “How Probabilistic Risk tion to two things: First, discerning where Assessment [PRA] Can Mislead Ter- adding some “inefficient” redundancies rorism Risk Analysis.” It is a warning have the biggest payoff, e.g., to our “ef- against a methodology that cannot help ficient” but vulnerable electrical distri- and might hinder prediction and planning bution system. Other vulnerable grids 20 for homeland defense. Authors Jerry distribute trains, trucks, and petroleum. Brown and Tony Cox see two problems Second, establish and practice procedu- with the methodology. One is the folly of res to recover after an attack, e.g., on the putting confidence in the predictions of large container port at Long Beach, or on experts that are inputs to the analytical the San Francisco-Oakland Bridge. Per- scheme. They are as suspicious of expert haps we have improved disaster recovery opinion as am I. The other problem is since the terrorist attack on the Twin To- adapting a methodology—Probabilistic wers, but from the natural disasters I am Risk Assessment (PRA) —that has been aware of, such as the Indonesian tsunami, effective for engineering analysis but is Hurricane Katrina, and an NPS-con- essentially a decision theory way to de- ducted experiment in inter-government sign against natural events rather than a cooperation in San Diego, more emphasis thinking opponent. The authors point out on preparing to act after an attack may that when the enemy is not nature but a be more productive than trying to pre- ruthless attacker who wants to outwit us vent every attack. The two best ways to and penetrate our defenses, then “PRA” recover more quickly are probably by in- can actually help the enemy. The proper expensive drills to improve coordination mindset is game theory which says we among many agencies and levels of go- must do the best we can against the best vernment, and readiness with emergency he can do. The PRA methodology comes modes of communication. The general no closer to examining enemy choices rule is “when there’s a war on, study the and capabilities than to ask an expert the war.” That applies to war on terrorists, to “probability of an attack” without regard the frequent use of unmanned vehicles in for what the enemy observes us doing. peacetime, and to the unending competi- In the U. S. there is general agreement tion to safeguard and exploit cyber space. that an attack against our homeland will come someday. Predicting where and Measuring Influence to Avoid War against what is the hard part that the PRA The object of the cold war was to exert 20. Gerald G. Brown and Louis Anthony Cox, American influence without fighting the Jr., Risk Analysis Vol. 31, No. 2, 2011. Soviet Union. We could never measure
399 past success in predicting outcomes of reason was that in two or three instances our campaigns, including a highly pre- after the new systems were deployed new dictable world disaster from a nuclear ex- tactics were conceived and developed to change, because there were none to study. fight with them more effectively. Better The paradox is that the measurable pre- tactics more than offset technological dis- diction of successful analysis was that, appointments and a smaller fleet. year by year, deterrence held. That interesting finding is peripheral As far as I know, in the long Cold War to the two main points. First, it is highly there was only one attempt by an Ame- useful to test our tactical and campaign rican analyst to measure the predictive analyses when their inputs and assump- power of the many campaign analyses of tions can be tested, yet it is hardly ever a hot war. It occurred because an inspired done. Second, the study results—even in analyst at the Center for Naval Analyses 1965 and despite their flaws—were de- (CNA) persuaded the CNA President to cisively instructive. The purpose of the “refight” on paper a study his think tank study was to test whether a war at sea had conducted for the Navy in 1965 of a strategy was attractive for NATO. The war at sea conducted ten years later, after answer was no in 1965 and still so in 1975. A study assumption was that the 1975. As with the Falklands scenario, it nuclear threshold would not be breached, did not take exquisitely detailed analysis in part because the American strategy to see why—after the analysis had been was to confine the war to the oceans. The done. The Soviet Union was a continental war was bloody enough among the com- power that did not depend fundamentally batants but massive civilian casualties on the oceans, but NATO was a maritime were avoided. Around 1976 (I am spea- alliance for which control of the Atlantic king from memory) the analysis was re- was essential. The Soviets had too little at peated with the same military objectives risk and NATO too much to make a war but with the geopolitical environment up- at sea strategy an effective asymmetric dated, resulting in somewhat heavier de- deterrent. No more was heard of it, and mands on NATO forces, principally the NATO continued, wisely, to believe the U. S. Navy’s. Soviet forces were slightly central front in Europe was the critical greater than projected, and our estimates region of interest. of Soviet maritime combat capabilities There is a modern analogy to the war at were about the same. On the other hand, sea, as we contemplate ways to influence between 1965 and 1975 the American China, keep faith with friendly states in fleet had become much smaller, and fu- Asia, and avoid a big and economically ture combat capabilities projected to disastrous war. Far from being unwise, a be in the fleet in 1975 had not lived up war at sea strategy against China looks to technical expectations when actually attractive, because unlike the Soviet Uni- deployed. All inputs for the repeat cam- on, Chinese influence and prosperity de- paign analysis seemed to indicate a worse pend on the sea. Unlike the Soviet state, outcome. Yet the amazing result of the China has begun to build a fleet that can campaign “fought” again on paper was protect the movement of its shipping in about the same as for the 1965 study pro- the open ocean, shifting from a sea denial jection and perhaps a little bit better. The to a sea control navy.
400 A brilliant recent article by Naval War and 40 year service lives, the challenge College professors Toshi Yoshihara and will be to construct one long-lived fleet James Holmes points out that one cannot for all circumstances. We don’t yet know construct a strategy unless its ends, ways, whether Yoshihara and Holmes are right and means are well defined. Hence the about the ways and means, but analysis to state, namely China, must be identified as meet various conditions, not a prediction the strategy’s object.21 The ends have al- of a single future, is the way to find out. most been established, because the Ame- rican Secretary of State and others have In Summation, What to indicated our intention to put more em- Believe about Prediction phasis on the Western Pacific. In effect, Black swans exist. The more we know of our policy experts have made a prediction nature and human behavior, the more cer- about the future. Next must come an ana- tain we are that unpredictable surprises lysis of the best ways to sustain our influ- will continue. Black swans don’t have to ence there at an affordable cost. Yoshiha- be deceptive because by definition their ra and Holmes have pointed out the limits surprise cannot be predicted. of the new Air-Sea Battle concept and Grey swans in the military world are suggested other ways that can and should complicated because they are concealed precede strikes on mainland China. U. S. by a perverse enemy who wants to sur- and allied navy components would try prise us. Pearl Harbor happened not just to keep the war at sea, exploit Ameri- because it was an unlikely event and the can maritime strengths, and demonstrate clues about the attack were mishandled, that China has the most to lose at each but also because a clever enemy was level of escalation—from maritime in- doing his utmost to surprise us. Decep- terdiction short of a full blockade all the tion helps to create surprise. way up to sinking Chinese warships and Regrettably, grey swans are not likely commercial vessels by American subma- to become rarer. The growth of know- rines in their home seas. Having the ways ledge, illustrated by the replacement of a in hand to constrain every kind of con- written Encyclopedia Britannica with the frontation, next comes further campaign electronic Wikipedia, exceeds our capa- analysis, and negotiation with allies and city to sort the information quickly. And partners in Asia. We must ascertain the in fast-moving military operations the means: the types and numbers of forces enemy will constantly be trying to throw in such a flexible strategy to fit the desi- sand in our eyes with deceptions. res of China’s neighbors and worldwide Expert judgment for national policy commercial interests. No step is easy. and military strategy is unreliable unless For example, the same fleet must be sui- it is substantiated through the quantita- table during times of cooperation, com- tive methods of operations research. petition, confrontation, or conflict, and Critical decisions can be greatly— China has a say in what our ends must be. even decisively—enhanced by quanti- If all our ships are expected to have 30 tative analysis, notwithstanding that the 21 Toshi Yoshihara and James R. Holmes, decision makers’ prewar conclusions are “Asymmetric Warfare, American Style,” Naval well short of—and without any claim to Institute Proceedings, April 2012. be—a prediction of the future. Useful
401 insights come from wise application of decision, do the analysis on the next day, dirty data processed in an appropriately and take the third day to recover from simple model to yield results that are at your mistakes, answer his questions, or once precise, inaccurate, and helpful. enrich the work. The Falklands War “72 hour” analysis There are many variations of conflict by our campaign analysis students illus- in which military operations analysis trated how decisive macro insights can can profitably supplement professio- be discerned in a very short time. Despite nal knowledge. One is when the battles limited knowledge of how a war will un- goes on and on, so there is more time to fold, quantitative analysis is powerful in gather “combat” data, assess it, and apply uncovering the essential features of good it without expecting perfection, all the and bad choices. time remembering that the enemy is also The students’ “overnight” analysis adapting. Another is when the object is ahead of Operation Iraqi Freedom show- not to prepare for war but to adapt new ed two different things. On one hand, that ends, ways, and means to retain influence an amazingly accurate estimate could over a prospective enemy in changing swiftly be made of how long it would circumstances. The goal of analysis is to take to topple the Hussein regime. On the help decide what strategy and capabilities other hand, the power of analysis did not will be the best ones to contain the war or help to anticipate that after defeating him keep the peace. there would be a long, long aftermath of A paradigm of all prediction is the IF- difficult peacemaking. It is not new news THEN statement with two parts to the IF that an enemy gets to choose, and someti- side. To the extent that a model describes mes his choices will seem not to be in his the circumstances and the data is accura- own best interests. te, the analysis process will give accurate Accurate predictions are useless if they results. When the model is a simplifica- are too late to help the decision maker. If tion, but hopefully an artful one, and the he must act in 72 hours we must help him data is “dirty,” but good enough, then the within 72 hours. We teach our students to goal is not to predict the outcome but to follow the 1/3, 1/3, 1/3 rule of analysis. help a wise decision maker do the best he Given three days to complete the work, can after adding his own wisdom to our spend the first day figuring out how quantitative analysis. quantitative analysis can help make a
402 Fänrik ALFRED BERGSTÖM
Fänrik Bergström gjorde sin värnplikt vid Amf 1 och läste se- dan till civilekonom. Han tog sin officersexamen sommaren 2019 och tillhör nu 4.sjöstridsflottiljen. Det oproportionerliga hotet Abstract: British and American maritime doctrine recognises the disproportionate threat that a defending side can pose in the context of littoral warfare. Cost-effi- cient weapons systems (often low-technology) such as surface-to-surface missiles and mines can pose an “unacceptable level of threat” to an attacking side. With background in this dichotomy, this article makes some commentary about what this entails for Sweden as a “defending” side. The article reaches two main conclusions: the archipelago must be exploited to avoid detection and that missile-carrying units, not necessarily missiles themselves, should be increased. Av de 32 planerade fartygen i den ameri- sannolikt inte våga sig in i den svenska kanska Zumwalt-klassen var det till slut skärgården utan fullständig lokal sjökon- endast två som byggdes. Anledningen troll. Sådan sjökontroll kräver att mot- var att den, nästan ofattbart, dyra (4,24 ståndaren behärskar både havs- och de miljarder USD) Zumwalt-klassen var närliggande landområdena. I den brittis- sårbar för olika typer av kryssnings- och ka doktrinen heter det att en motståndare sjömålsrobotar. Att Hizbollah nyligen som är i stånd att bestrida deras sjökon- hade anskaffat sig den senare ledde till att troll ”poses an unacceptable level of risk riskerna vägdes mot fördelarna. Även en to maritime units” (UK Maritime Power relativt primitiv och framförallt en rela- 2017). Detta leder till följande slutsatser: tivt BILLIG sjömålsrobot kunde utgöra 1. En tänkt motståndare tvingas san- ett betydande hot för Zumwalt-fartygen. nolikt att slå ut samtliga, eller en Så även fallet i försvaret av Sverige. betydande majoritet, av de svenska Det finns, i den allmänna opinionen, robotbärande enheterna innan de kan men även inom den svenska officerskå- närma sig kusten med sitt landstig- ren en idé eller tanke om att den svenska ningstonnage. marinen inte, på ett trovärdigt sätt, kan 2. En tänkt motståndare måste ta och försvara Sveriges kust. Denna idé är fel. säkra öar/landmassa i anslutning till Ett fientligt landstigningsföretag skulle inloppen.
403 Sverige kan inte möta och slå en star- oss maximalt antal robotar ut i skärgår- kare motståndare på öppet hav. För att den så kanske vi borde satsa mer på en undgå att (1) inträffar så krävs ett dolt effektiv logistikkedja och effektiva och uppträdande och rörlighet. Detta leder i snabba omlastningstider. Sverige behö- sin tur till ett betydande taktiskt problem: ver inte nödvändigtvis fler sjömålsrobo- ett dolt uppträdande begränsar förmågan tar, vi behöver fler robotbärande enheter. att skapa ett yt- och luftläge. Flygvapnet För att en motståndare ska uppnå (2) kan givetvis bidra med spaning, givet att krävs landbaserade trupper. Detta kan det fortfarande finns flygstridskrafter. han åstadkomma med antingen snabb- Fartygsburet luftvärn skulle försvåra för gående landstigningsfartyg med uppsatt motståndaren att etablera luftherravälde. infanteri eller via luftlandsättningar med Fasta radar och sensoranläggningar kan helikopter. Fartygsburet luftvärn skulle också bidra. Det krävs redundans. Men givetvis begränsa sådana luftlandsätt- framförallt krävs det robust infrastruk- ningsförsök. Egna landbaserade, rörliga, tur och skydd av vår fasta sensorkedja. kustrobotbatterier skulle ytterligare inne- En förutsättning för ett dolt uppträdande bära att motståndaren måste behärska en och att lyckas undgå detektion från en större landmassa, in på fastlandet, för att motståndare är också att begränsa dennes kunna etablera och behålla sjökontroll. förmåga till spaning och underrättelsein- Sjömineringar kan användas för att ytter- hämtning. En motståndare som kommer ligare kanalisera terrängen, för att få en över havet skapar en lägesbild ifrån luf- motståndare dit vi vill ha honom. Eller, ten. En marin motståndare gör det med helt enkelt för att vinna tid och fördröja helikopter. Det måste finnas möjlighet honom. för våra enheter att gömma sig bakom öar För att en motståndare ska kunna och kobbar: vi lämnar inte skärgården. uppnå (2) krävs även att han kommer Det krävs även att motståndarens möjlig- närmare kusten. På samma sätt som man het att använda sin helikopter begränsas. kan påverka en motståndares signal- och Ännu en gång: fartygsburet luftvärn sambandsutrustning, etc på land så borde skulle av motståndaren kräva ett taktiskt vi utveckla sätt att bedriva telekrig från (och begränsat) uppträdande med sina land ut mot vattnet. En sjöburen motstån- radarhelikoptrar. På samma sätt som en dare nära vår egen kust går att påverka ubåt tvingar fienden till ett anpassat upp- med mer än bara marina enheter. Britter- trädande så får eget luftvärn också denna na identifierar potentiella hot i den litora- effekt. Slutligen är det inte troligt att alla la miljön: minor, landbaserade kustrobot- våra enheter lyckas undgå upptäckt. För batterier, cyber- och elektromagnetiska en motståndare med landstigningsam- attacker, kognitiva metoder som till ex- bitioner utgör en korvett med 4 stycken empel påverkan via sociala medier. Vissa sjömålsrobotar ett (nästan) lika stort hot kanske är mer eller mindre applicerbara i som en korvett med 8 robotar. Och två krigstid kontra fredstid men det är dessa korvetter med 4 robotar är mer än dub- som britterna identifierar som dimensio- belt så stort hot som en korvett med 8. Vi nerande. Även amerikanarna identifierar måste försvåra fiendens försök att lyckas sjöminor och landbaserade kustrobotbat- med (1), vi måste bli fler, mindre, snab- terier, samt sjömålsrobotar i allmänhet bare, rörligare. Istället för att bära med som de främsta hoten i kustnära vatten
404 och uppmärksammar att även lågutveck- betydande förluster och skada. För den lade länder och icke-statliga aktörer kan försvarande sidan, Sverige, handlar det inneha dessa förmågor (Naval Doctrine ytterst om att begränsa och försvåra för Publication 1). Britterna och amerika- motståndaren att lyckas med (1) och (2). narna, när de talar om kustnära operatio- Den svenska marinen borde satsa på fler ner ser sig själva som den ”attackerande” robotbärande enheter (både sjö- och luft- sidan och det är inte orimligt att tro att, målsrobot), öka vår minläggningskapaci- till exempel, Ryssland resonerar på ett tet och återinföra de landbaserade kust- liknande sätt. robotbatterierna. Det krävs ingen briljant Ett landstigningsföretag är långt ifrån sjötaktik. Det handlar om att vinna tid enkelt att genomföra, speciellt i en främ- för mobilisering av armén. Det handlar mande skärgård. Det är ingen hemlighet om att vinna tid för värdlandsstöd. Det att en försvarande part har en opropor- handlar om kostnadseffektiva men slag- tionerlig fördel i skärgården och kan, kraftiga medel. Det handlar om att utgöra med relativt enkla och billiga medel, det oproportionerliga hotet. åstadkomma en potentiell motståndare
405 Förste intendent THOMAS ROTH
Thomas Roth är 1. intendent vid Armémuseum där han har va- rit verksam i olika befattningar sedan 1988. Innan des var han verksam bl. a. vid Luftfartsverket och SACO. Han är filosofie magister, reservofficer vid Livgardet och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Roth har författat ett antal böcker om krigsmakten under kalla kriget och en bok om empirarki- tektur samt en stor mängd artiklar i mycket skilda ämnen. Den otursförföljde William Bligh Abstract: William Bligh is famous as a victim of the mutiny on HMS Bounty in 1789, after which he managed to sail a small boat with 18 men 6 700 kilometers from Tahiti to Timor. He had begun his naval carrier as a 17-year-old ship’s boy and had served his way up through the ranks. He was promoted to commander and later to captain and went on to command larger and larger vessels. In 1797 he commanded a 64-gun ship at the Nore outside the Thames when another mutiny brook out. The crews in many ships protested against low wages and it was more like a modern strike. No harm was done to him and he commanded a ship of the line at the battle of Copenhagen 1801. In 1805 he was appointed governor of New South Wales but in 1808 he fell victim to yet another mutiny when the local militia reacted against his new regulations against rum production. He fled to Tasmania and returned to England in 1810. He was promoted to rear admiral after his home coming and to vice admiral in 1814 but he never recieved another significant posting posting. He died in 1817, 63 years old. Det finns gott om teorier om anledningen löjtnants grad (vill ni veta mer om brittis- till det berömda myteriet på HMS Bounty ka flottan under denna period rekommen- 1789, men dess huvudperson är väl så in- derar jag C. S. Forresters Hornblowerse- tressant som myteriet i sig. Fartygsche- rie). Bligh kom att bevisa sin skicklighet fen William Bligh var ansedd som en av genom att segla den överfyllda ganska Royal Navys skickligaste navigatörer och lilla skeppsbåten, lastade med de 18 män hade därför av upptäcktsresanden kapten som inte ville vara med om myteriet, James Cook utvalts som ”saling master” tvärs över Stilla havet från trakten av under en tidigare resa. Benämningen ”sa- Tahiti till Timor i Holländska Ostindien, ling master” kan närmast jämställas med en sträcka på mer än 6 700 kilometer, i den otympliga svenska översättningen bitvis svårt väder. Samtliga ombord på ansvarsstyrman, egentligen en under- den lilla båten överlevde och Bligh be- officersbefattning men jämställd med fordrades till kapten (”commander”)
406 efter hemkomsten i november 1790. Vid myteristerna blockerade inloppet till hemkomsten ställdes han också inför London. Något egentligt våld hade dock krigsrätt eftersom han hade förlorat sitt inte utövats, varken vid Spithead eller fartyg men frikändes från tjänstefel. Han vid Nore. I början av juni ebbade dock genomförde ännu en seglats till Tahiti sjömännens vilja att fortsätta myteriet ut och skeppade brödfrukter runt Kap Horn även vid Nore, bland annat för att Amira- till de Karibiska öarna, där de blev popu- litetet stoppat tillförsel av vatten och mat lära på Puerto Rico. Det egentliga målet till de inblandade fartygen. Det hela slu- som var att skaffa billig och nyttig föda tade med att myteristerna gav upp i bör- till slavarna på öarna i Karibien uppnåd- jan av juni. De som deltagit vid myteriet des dock inte. Slavarna ville helt enkelt vid Spithead straffades i regel inte men 30 inte äta den nya ovana maten. av sjömännen som gjort myteri vid Nore Bligh hade redan så långt gjort en fin hängdes och ett antal skickades iväg till karriär i flottan eftersom han hade börjat straffkolonin Australien. Bligh hade inte som 17-årig skeppsgosse och tjänat sig utsatts för våld eller hot under myteriet, upp genom graderna. Han hade dessutom han hade bara hållits isolerad i sin hytt. tjänstgjort flera år som befälhavare i han- En följd av myterierna blev att Ami- delsflottan. Han var gift sedan 1781 och ralitetet verkligen såg över lönerna och fick så småningom sex barn. Befordran andra förhållanden inom flottan och vid- till kommendörkapten och fartygschef på tog förbättrande åtgärder. Det brittiska en fregatt följde i april 1791 varefter han Amiralitetet bör för övrigt gå till histo- efter hand blev chef för allt större fartyg. rien som en av världens bäst fungerande I maj 1797 var han chef för HMS Direc- administrativa organisationer någonsin. tor, ett 64-kanoners linjeskepp, och han Vid 1800-talets början ledde Amiralitets- råkade då ut för sitt andra myteri. My- lorderna fler än hundra linjeskepp med teriet hade inte med hans eget agerande 74 kanoner eller fler med cirka 600 mans som fartygschef att göra utan var mer att besättning vardera och flera hundra min- likna vid en strejk. Oroligheterna hade dre fartyg över hela världen, samtidigt börjat på ankarplatsen Spithead utanför som Amiralitetets personal uppgick till Portsmouth i mitten av april och rörde knappt 30 personer. Dessutom var tre av missnöje med avlöning och en del andra dessa Amiralitetets trädgårdsmästare. förhållanden. En månad senare spred sig Bligh deltog med framgång med sitt myteriet till de fartyg som låg vid ankar- fartyg i slaget vid Kamperduin utanför platsen Nore vid Themsens utlopp, där Holländska kusten i oktober 1797 där han också Director låg för ankar i väntan på erövrade ett holländskt fartyg. Vid sjösla- order. Till skillnad från läget vid Spithe- get utanför Köpenhamn 1801, på danska ad fanns det vid Nore politiska förtecken, kallat Slaget på Redden, var han chef för bland annat krävde vissa av upprorsma- HMS Glatton, som i experimentsyfte var karna fred med Frankrike. Vid Spithead bestyckad enbart med karronader, 56 tillgodosågs i stort sett myteristerna stycken korta kanoner. Han fick beröm krav ganska snabbt efter förhandlingar av sin befälhavare amiralen Nelson och med Amiralitetets representanter och blev strax efter slaget chef för ett större besättningarna återgick till sina plikter. linjeskepp. Sedan följde en överraskan- Vid Nore var läget allvarligare eftersom de befattning för en sjöofficer, han blev
407 nämligen utsedd till guvernör för kolonin med. Det dröjde till början av 1810 innan New South Wales i Australien. brittiska Utrikesdepartementet hann rea- Anledningen till detta karriärbyte, gera och en ny guvernör skickats ut till- som skedde på rekommendation av sammans med militära förstärkningar. Kungliga Geografiska sällskapet (Royal Bligh återkallades till hemlandet, dels Society) som legat bakom brödfruktsex- för att vittna mot upprorsmakarna och peditionerna, kan ha haft att göra med att dels för att själv ställas inför krigsrätt. Bligh var känd som en hårdför disciplin- Han återkom till England i oktober 1810 karl och kolonin fungerade delvis som och blev för andra gången frikänd av en ett stort fångläger. Eftersom hans hustru krigsrätt. Strax efter rättegången blev avlidit medförde han en av sina döttrar Bligh befordrad till konteramiral och som värdinna i guvernörsresidenset. Väl 1814 följde utnämningen till viceamiral. på plats i Sidney i augusti 1806 efter en Den senare utnämningen skedde efter se- lång seglats råkade den nye guvernören noritet, det vill säga automatiskt efter ål- dock ut för sitt tredje myteri, det så kal�- der i graden. Han fick dock aldrig någon lade Romupproret. Upproret hade att göra betydande befattning igen och avled i sitt med att vissa inflytelserika landägare och hem på Bond Street i London 1817, 63 år ämbetsmän tillsammans med ledningen gammal. Om hans öden och äventyr kan för den lokala militärkåren sysslade med man läsa i Robert Mundles ”Bligh: Mas- olagliga privata affärer, bland annat rom- ter Mariner” (Hachett, Australien 2010). tillverkning. Detta försökte Bligh sätta Att tre gånger under karriären bli of- stopp för men blev istället satt i husarrest fer för myterier och likväl klara sig med av upprorsmakarna i januari 1808. Efter äran i behåll torde vara ett svårslaget re- en tid kunde ha ta sig till ön Tasmaniens kord, för att inte tala om den osannolika huvudstad Hobart, den stora ön var också seglatsen över Stilla havet i en öppen båt. en koloni. Där försökte han få stöd för att Bligh borde vara värd ett bättre öde än att försöka återta kontrollen över New South ihågkommas i Charles Laughtons gestalt Wales, något som han dock inte lyckades i filmen från 1935.
408 Ledamoten MAGNUS HAGLUND
Magnus Haglund var under åren 1986 - 1991 sekreterare i Kungl. Örlogsmannasällskapet och är en flitig debattör i försvarsfrågor med marin och maritim inriktning.
Att söka sina rötter Abstract: To find your roots. Time is changing, but my personal view is that the of- ficers´ professions remain fundamentally or strategically unchanged. We have made our officer training too one-sided and perhaps because simple Defence slogans are applied to and guide today’s “officers program”. The officers´ training should in- stead find a traditional way in our modern world and be based upon our national strategy and on possible cooperation with our partners. I tider av stora förändringar är det vik- utbildnings grunder är i min tankevärld tigt att söka och känna sina rötter. I det fortfarande giltig. Sjökrigsskolans upp- avseendet utgör försvaret inget undantag, gift var – och är – att utveckla civila ung- men vissa tecken i tiden gör mig tveksam domar till vad som britterna kallade ”sea till vilka rötter som försvaret för närva- animals” Det var först sedan – vid vad vi rande verkligen söker sig till. Självfal- kallade vapenofficersutbildningen – som let är mina personliga utgångspunkter i individerna utvecklades till ”fighting sea detta sammanhang präglade av min egen animals”. I dagens svenska försvarsmakt bakgrund och av mina personliga erfa- verkar dessa enkla och professionellt all- renheter. Synpunkterna är därför mest deles fundamentala mål för en riktig sjö- mina egna och det kan finnas anledning officersutbildning ha försvunnit bakom för andra, med andra utgångspunkter, att andra och i och för sig önskvärda, men komplettera där så kan eller bör ske. inte helt grundläggande, mål. För en utveckling i professionell rikt- Förhoppningsvis är det inte riktigt på ning bör vi således försöka att finna vårt det sättet, men andra bilder från dagens yrkes professionella särart och grunder. Försvarsmakt ger mig en känsla av att det För ganska många år sedan presentera- viktigaste för en sjöofficer – förmågan att des den dåvarande synen på detta för mig på ett ändamålsenligt sätt framföra och vid ett besök vid den brittiska sjökrigs- hantera ett stridsfartyg – hamnat i bak- skolan och den synen på en sjöofficers- grunden och, om det verkligen är så, då är
409 utvecklingen dessvärre på väg i en felak- inriktat på invasionsförsvar. Metoden att tig riktning. Sker det på liknande sätt pa- uppnå ett övergripande nationellt mål var rallellt på andra håll inom försvaret idag? säkert adekvat på den tiden, men det är Blir blivande flygofficerare flygutbildade inte så längre. Ett försvars allmänna och först efter genomgången officershögsko- övergripande mål handlar ju mer om att la? Och med en allmänt förekommande försvara nationella värden och integri- utslagningsmodell, blir det verkligen så tet. På ett högre plan handlade försvarets att de som inte klarar flygutbildningen mål redan tidigare egentligen om vår le- blir markofficerare i stället? Så illa är gitima rätt att använda Försvarsmakten det förhoppningsvis inte, men det verkar som staten Sveriges väpnade styrka för vara något som tappats bort i tankevärl- att därmed också försvara vår nationella den. Inte kan det vara så att försvaret an- fortlevnad på sätt som vi själva väljer. Ti- ser att ”Stridens grunder”, som för en tid digare ansågs försvaret av det egna ter- sedan presenterades på Försvarsmaktens ritoriet således kunna möta detta grund- hemsida, verkligen betraktas som grund- läggande nationella intresse, men så är läggande för all stridsverksamhet som det alltså inte längre. Därför blir tanken kan tänkas i det nya svenska försvaret? om att den väpnade striden skulle vara en Någonstans säger det mig att det upp- grund för Försvarsmaktens framtid högst stått ett fel i tankevärlden och det är kan- diskutabel eller rent av felaktig. För vissa ske så att försvarets företrädare fallit offer förbandstyper är kanske den väpnade för Försvarsmaktens egna slagord? Det striden med handeldvapen fundamental, har intill leda upprepats att den väpnade men inte ens för sådana enheter är ka- striden är grunden för Försvarsmakten raktäristiken odiskutabel. Vid interna- och det vill jag allvarligt ifrågasätta. Det tionella insatser på olika konfliktnivåer är ett blott alltför förenklat sätt att se ett kan i stället helt andra förmågor vara av lands försvar och dess uppgift i allmän- avgörande betydelse. Exempelvis handlar het. Synsättet blir rent av destruktivt, ju insatsen i Mali och en eventuell insats om det dessutom används för att finna de i anslutning till Hormuzsundet inte om professionella grunderna för framtida of- ”väpnad strid” utan mera om att skydda ficerares yrkesroll i våra försvarsgrenar. genom ”närvaro” och då måste man be- Möjligen hänför sig felslutet till en härska detta i första hand. Samtidigt är äldre svensk målsättning för Försvars- det förstås självklart att man måste kunna makten vars huvuduppgift då var att för- hantera sina vapen och sin utrustning i en svara Sveriges territorium mot en kon- självförsvarsituation på ett bra och pro- ventionell invasion. I vårt sökande efter fessionellt sätt. Denna distinktion måste våra professionella rötter i dag är detta ha en djup inverkan på våra framtida offi- synsätt nu föråldrat och inte tillämpligt cerares yrkesroller i olika avseenden. De eller ens giltigt. Det tror jag att de flesta militära yrkesrollerna handlar verkligen kan vara överens om. Vi bör därför ta ett inte bara om att föra strid med en auto- steg tillbaka i den strategiska beslutstrap- matkarbin i handen! pan och kan då konstatera, att vi under Samtidigt är det tydligen så att i stället det kalla kriget upplevde oss leva under för att fundera något djupare i de grund- ett entydigt angreppshot och metoden läggande strategiska banorna, har landets att möta detta hot var ett försvar som var ledning i bredaste bemärkelse endast
410 försökt hitta nya hot mot vårt territorium för försvaret; dess organisation och verk- som ett slags ”hotsurrogat”; något som samheter. Det är alltså viktigt att erkänna inte direkt stärker tankeskärpan. – och kanske till och med uppmuntra – Vi måste i stället klarlägga – av egna särlösningar av olika slag där detta kan nationella skäl eller tillsammans med an- anses ändamålsenligt och rimligt. Alla dra – vad vi själva vill åstadkomma. I det framtida professionella modeller kan inte sammanhanget torde den grundläggande stöpas i samma form; det tror jag nog att professionella förmågan hos våra fram- man måste inse ganska snart och innan vi tida officerare behöva utvecklas så att de går in i djupare internationella samarbe- kan motsvara dessa mycket olika krav. I ten av olika slag. en miljö som präglas av internationellt Med överväganden som dessa som samarbete och samverkan tror jag nog grund, kanske vi kommer fram till ett att impulser för en annan typ av djupare bättre sakernas tillstånd såväl vad avser professionalism än gårdagens växer fram vårt strategiska tänkande och vad avser även i Sverige. Men då får vi inte ha för- den framtida officersutbildningen. Det svårat för oss själva att ta tillvara dessa skulle också vårt framtida försvar och signaler genom en olämplig attityd, som vårt samhälle gynnas av! grundats på de äldre förutsättningarna
411 412 Korresponderande ledamoten HUGUES EUDELINE
Kommendör och Fil.Dr. Hugues Eudeline är pensionerad fransk sjöofficer. Han tjänstgöring skedde huvudsakligen inom ubåtsvapnet. Han är idag en oberoende konsult inom området marin säkerhet och säkerhetspolitik och har specialiserat sig på maritim terrorism och Kina som maritim stormakt.
News from the seas of China and Indo-Pacific region 29 April - 4 May 2019 The 6-day long Joint Sea-2019 China-Russia naval drills off Qingdao marked a new high in coordination and trust between the two navies. Starting on Monday 29 April, it ended on Saturday 4 May afternoon. Chinese and Russian navies conducted on Saturday their first ever joint warship- based live-fire missile exercise, as naval vessels from both sides launched surface-to- air missiles and successfully intercepted incoming anti-ship cruise missile dummies. They also simulated a tanker escort operation, using missiles and guns to defend against fighter bombers. The drills also saw successful submarine rescue exercises between the two countri- es’ submarines and deep submergence rescue vehicles. 2 May 2019 China has launched two more nuclear-powered ballistic missile submarines bringing the number of Type 094s, or Jin-class nuclear-powered ballistic missile submarines (SSBN), in Chinese service to six, according to the latest annual “China Military Po- wer Report,” released May 2 by the U.S. Defense Department. The type 094 SSBN can carry up to 12 CSS-N-14 (JL-2) submarine-launched bal- listic missiles (SLBMs), which constitute China’s “first viable sea-based nuclear deter- rent.” The JL-2 reportedly has a range of about 4 500 miles. The follow-on SSBN-class, which the report calls the type 096, is expected to be armed with the JL-3 SLBM. The Pentagon expects China will operate its Type 096 SS- BNs alongside the Type 094 boats, based on the life of China’s first-generation nuclear- powered submarines, which were in service for about 40 years.
413 3 May 2019 Figures from the US Pacific Fleet show that U.S. warships have made 92 trips through the Taiwan Strait between 2007 and April 2019. Transits through the strait increased during the Obama administration, reaching double digits in 2012, 2013, 2015, and 2016 when they peaked at 12. Although President Trump has signaled support for Taiwan—including taking an unprecedented phone call from Taiwanese President Tsai Ing-wen when he was presi- dent-elect—passages drop to 5 in 2017 and 3 in 2018. Two destroyers, the U.S.S. Stethem and U.S.S. William P. Lawrence, were the most recent American vessels to pass through the strait on 28 and 29 April 2019. 11 May 2019 Baloch Liberation Army gunmen attacked the most luxurious hotel near the China- operated Arabian Sea port Gwadar, killing five Pakistani citizens and one soldier. The attack followed just one month after the same group killed 14 people on Gwadar’s Makran Coastal Highway—including 11 military servicemembers—and six months after an attack on the Chinese embassy in Karachi killed two policemen and two civi- lians. Beijing built the massive Gwadar port under a multibillion-dollar bilateral megapro- ject known as China-Pakistan Economic Corridor (CPEC). The port is at the mouth of the Persian Gulf, and officials anticipate it soon will become a hub of regional com- merce and transit. The Pakistani government has pledged to provide security for Chinese interests in Baluchistan, and has set up a dedicated 15 000-strong military division for CPEC. 16 May 2019 US, Japan and Australia train with the French aircraft carrier in Bay of Bengal. The U.S.S. William P. Lawrence joined the French aircraft carrier F.S. Charles de Gaulle in the Bay of Bengal for a series of drills with Japan’s helicopter carrier JS Izumo and its destroyer JS Murasame, Australia’s frigate HMAS Toowoomba and its submarine HMAS Collins. The exercise involved sailing in formation, live-fire drills, “communications, search and rescue, damage control and personnel transfers.” 23 May 2019 South Korea and Japan participated in a U.S.-led naval exercise with Australia. It was the first joint maneuvers between the two neighboring countries since their military ties were strained seriously over a radar row in December 2018. The United States asked the two allies to take part in the inaugural Pacific Vanguard exercise, which kicked off in waters off the Pacific island of Guam and the Marianas Is- land Range Complex for a five-day run, in an apparent effort to help mend ties between Seoul and Tokyo, they said.
414 10 June 2019 The S. Korean Navy received a retrofitted 1 200-ton submarine from Daewoo Ship- building & Marine Engineering Co. The Chang Bogo-I class, Type 209 attack submarine, named Na Dae Yong, has been upgraded since June 2017 and was equipped with an improved combat management system and a towed-array sonar. 11 June 2019 The Philippine Coast Guard (PCG) spotted two China Coast Guard ships, two mili- tia boats and one naval ship during their four-day patrol of the Scarborough shoal, a traditional fishing ground that is controlled by China but is within the Philippines’s exclusive economic zone. On 8 June, President Rodrigo Duterte said he asked China’s President Xi Jinping to allow Filipinos to fish in the disputed waters. Duterte also said he questioned the swarming of Chinese vessels around Pag-Asa Island and that he would prohibit American troops from setting foot on the area. 22 June 2019 Leaders of the 10-member states of the Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) approved the regional bloc’s outlook on the Indo-Pacific Cooperation Con- cept, initiated by Indonesia, during a plenary session in Bangkok. The leaders reaffirmed the bloc’s centrality, inclusiveness, complementarities bound by international law “and commitment to advancing economic engagement in the re- gion as the main principles of the Asean Outlook on the Indo-Pacific.” Indonesia also received praise for taking the lead on the issue, presenting its In- do-Pacific Cooperation Concept last year. It is based on the principles of openness, transparency and inclusivity, to promote dialogue, cooperation and friendship, and the upholding of international law. 23 June 2019 Soon after the Pulwama terror attack, India deployed 60 warships, including nuclear and conventional submarines, close to Pakistani territorial waters. After Indian Air Force hit the Jaish terrorist facility in Balakot, one of the most Advanced Pakistani Agosta-class submarines—P.N.S. Saad—vanished from Pakistani waters. After 21 days of extensive search, the Indian navy finally located the P.N.S.Saad on the western side of Pakistan where it was hiding to ensure a covert capability in case of extension in hostilities. 27 June 2019 The Japan Coast Guard and the Maritime Self-Defense Force conducted their first joint drill in the South China Sea, in a move apparently aimed at reining in China’s aggressive behavior in the region.
415 The exercise with the MSDF in foreign waters marked a rare assignment for the Coast Guard as it is usually tasked with patrolling Japan’s territorial waters. The joint drill was the first MSDF and Coast Guard has held overseas in at least five years. In recent years it has become increasingly apparent that the two entities need to coordinate more closely to share information. The helicopter carrier Izumo, two other MSDF destroyers, and the Tsugaru, a Coast Guard patrol boat, participated in the drill in waters off Brunei. 30 June 2019 China carried out the first anti-ship ballistic missile test in the hotly contested waters of the South China Sea, firing off at least one missile into the sea. The development comes as the U.S. and China have paused tensions in their ongoing trade battle. In May 2018, China quietly installed anti-ship cruise missiles and surface-to-air missile systems on Fiery Cross Reef, Subi Reef, and Mischief Reef in the Spratly Islands. By all accounts, the coastal defense systems represent a significant addition to Beijing’s military portfolio in one of the most contested regions in the world. 4 July 2019 Indonesian shipbuilding company PT PAL and South Korea’s Daewoo Shipbuilding and Marine Engineering (DSME) reached an agreement to construct three more type 209-1400 submarines as part of the nation’s minimum essential force (MEF) program. Under the agreement inked in Bandung, West Java, on April 12, 2019, the cost to build the three submarines will reach US $1.2 billion to be sourced from foreign loans. The loan proposal is still being processed at the Finance Ministry, he noted. 8 July 2019 Indigenous aircraft carrier INS Vikrant will be ready for delivery by early 2021. The warship had missed its 2018 deadline. Fighter jet trials for INS Vikrant would follow soon after the Navy is handed over the aircraft carrier. While the light combat aircraft for the Navy has been delayed, the force has floated a Request For Information (RFI) for 57 deck-based fighters. 11 July 2019 China’s first domestically built polar icebreaker Xuelong“ 2”, or “Snow Dragon 2”, was delivered in Shanghai. On its maiden voyage later this year, the ship will sail for Antarctica together with “Xuelong”, the only Chinese icebreaker in service, in the country’s 36th research mis- sion to the region. The vessel was built by Jiangnan Shipyard Group and co-designed by China’s State Shipbuilding Corporation and Finland’s Aker Arctic Technology. The vessel is 122,5 meters long and 22,3 meters wide, with a displacement of 13 996 tons and a navigation capability of 20 000 nautical miles.
416 15 July 2019 The Haiyang Dizhi 8, a ship operated by the China Geological Survey, completed a 12-day survey of waters near the disputed Spratly Islands. One of the oil blocks it surveyed is licensed by Vietnam to Spanish energy firm Repsol (REP.MC), which was forced last year and in 2017 to cease operations in Viet- namese waters because of pressure from China. As the Haiyang Dizhi 8 conducted its survey, nine Vietnamese vessels closely fol- lowed it. Three China Coast Guard vessels escorted the Chinese ship. 23 July 2019 Two Russian bombers and two Chinese bombers breached Korea’s Air Defense Identi- fication Zone (KADIZ), before a Russian early warning and control aircraft committed an unprecedented violation of the country’s airspace. The incursions appeared aimed at testing security ties between Seoul, Washington and Tokyo. The KADIZ breaches came amid concerns that the spat between Seoul and Tokyo over Japan’s wartime forced labor and its recent export restrictions could hurt their security coo- peration, and by extension, their trilateral military collaboration with the United States. They also coincided with a visit to Seoul by U.S. National Security Advisor John Bolton, during which he was expected to stress the importance of America’s three-way security cooperation with its two core Asian allies, South Korea and Japan. 24 July 2019 Ticonderoga-class guided-missile cruiser U.S.S. Antietam (CG-54) transited the Tai- wan Strait a day after Chinese defense officials released a white paper vowing to defeat any attempts to sever Taiwan from the mainland. “We make no promise to renounce the use of force, and reserve the option of taking all necessary measures,” states the white paper. “This is by no means targeted at our compatriots in Taiwan, but at external interference forces and the very small number of Taiwan separatists and their activities.” This is the 7th transit since the beginning of 2019, the six former ones having been made by two-ship groups. 24 July 2019 China issued a white paper to expound on its defensive national defense policy in the new era and explain the practice, purposes and significance of China’s efforts to build a fortified national defense and a strong military. It is the 10th white paper on national defense the Chinese government has issued since 1998 and the first comprehensive one since the 18th National Congress of the Communist Party of China in 2012. 26 July 2019 U.S. Marines, Australian soldiers and Japan’s brand-new amphibious force carried out a mock beach raid, giving a glimpse into how the three countries could unite to defend contested islands in the Pacific.
417 The troops went ashore in Bowen, a coastal town in eastern Queensland, Australia, during Exercise Talisman Sabre. Japan’s new Amphibious Rapid Deployment Brigade was stood up last year amid tensions between that country and China over the disputed Senkaku Islands in the East China Sea. The U.S. recognizes Japan’s administration of the tiny chain of uninhabited islands should China attempt to take them. 30 July 2019 The Philippines has filed another diplomatic protest with Beijing on the presence of more than a hundred Chinese vessels around Pag-asa island the previous week. The Chinese vessels have withdrawn as of 30 July, probably due to bad weather. He said only one Chinese Coast Guard ship remained in the contested area, along with three Chinese fishing boats. This comes just three months after the government in April heavily protested the swarming of over 200 Chinese vessels around Pag-asa. Ramon Tulfo, President Rod- rigo Duterte’s special envoy to China, said in June that the Chinese government has re- moved some 100 vessels from Pag-Asa Island. The Armed Forces’ Western Command spotted only 18 Chinese ships as of June 5. 31 July 2019 A newly constructed North Korean submarine seems to be capable of carrying three submarine-launched ballistic missiles (SLBMs). Last week, North Korean state media unveiled photos of North Korean leader Kim Jong-un inspecting a new submarine, the deployment of which he says is “near at hand.” North Korea has claimed it is constructing a 3 000-ton submarine, but the new sub does not appear to be that big. There is a possibility that the new sub is slightly larger than a (2 500 tons) Gorae- class submarine. North Korea may also have revamped an old-fashioned Romeo-class submarine. In 2015 and 2016, North Korea fired several SLBMs to demonstrate the country’s missile capability. In August 2016, it test-fired an SLBM off its east coast toward Japan. It flew about 500 kilometers, making the longest flight by such a missile.
418 Korresponderande ledamoten PETER HORE
Peter Hore retired from the British navy in 2000 after a full career and is now a fulltime author and journalist specialising in naval history, strategy and biography. Book reviews1 The Extraordinary Life of Mike Cumberlege SOE by Robin Knight (Fonthill, hardback £20). This fist-class biography of Lieutenant Commander Mike Cumberlege
DSO and bar is well worth reading. 1 Yes, in his short ca- reer before he was taken prisoner, a career only lasting two years until he was captured in April 1943, Cumerlege was twice awarded the DSO. Cumerlege’s more-or-less conven- tional naval career, and his prewar life as a yacht skipper in the Mediterranean well prepared him to be an underco- ver agent, working for the Special Operations Executive, in Marseilles, in the Cape Verde Islands, briefly on the staff of General de Gaulle in London, and lastly on secret missions working out of Alexandria. Twice Cumberlege attacked the Corinth Canal, attempting to block it and to choke Axis supplies to their forces in North Africa, he formed a paranaval force, and three times he visited Crete to rescue Allied soldiers and to bolster the resistance there. Cumberlege’s operations were the forerunner of the SBS, and he deserves to be as well-known as Adrian Seligman, who would command the latter Levant Schooner Flotilla, as ‘Blon- die’ Hasler who led the Cockleshell Heroes’ attack on German shipping at Bordeaux, and as the ‘British Achilles’ George 2nd Earl Jellicoe. Robin Knight’s excellent and ca- refully researched book does much to set the record straight and to describe the person behind Cumerlege’s achievements. Seligman for one is better known, not least because he survived to write several books about his unconventional life and wartime career. By contract, Cumerlege was mercilessly murdered in Sachsenhausen concentration camp under Hitler’s infamous Commando Order that prisoners caught on clandestine operations should be killed. Knight’s book about a man of great courage is recommen- ded reading.
1. These reviews have earlier been published in Warship International
419 Decision in the Atlantic: The Allies and the Longest Cam- paign of the Second World War edited by Marcus Faulk- ner and Christopher M. Bell (Andarta Book, hardback, US$50). The editors set out to offer original perspectives on a range of neglected or previously overlooked aspects of the Battle of the Atlantic. Some famous authors have written for this volume, including Harry Bennett, James Goldrick, and Tim Benbow, but there are however only ten essays in all in this volume, insufficient to give any proper account of what was the longest, continuous campaign of the Second World War. While there is a mine of information here, many is- sues have been overlooked, for example the ransacking of U-110 for its Enigma secrets, an analysis of at least one of the critical convoy battles, and the influence of German surface raiders on the Battle of the Atlantic would have been appropriate. Perhaps there will be a second volume. The newly launched Andarta books is a cooperation between the University of Kentucky Press and Brécourt Academic, a cooperation dedicated to publishing top-level scholar- ship and is heartily welcome to the club – hopefully there will be more books like this. The Battle of Denmark Strait: A Critical Analysis of the Bismarck’s Singular Triumph (Robert J. Winkla- reth, softback, £14.99). This is a reprint in paperback of Winklareth’s 2012 hardback. In the last decade, especially since it became possible to inspect the wreck, there have been many books about the hunt for the German battleship Bismarck – a hunt which started when the Swedish aircraft- cruiser Gotland spotted Bismarck and her companion Prinz Eugen in the Kattegat on 20 May 1941. Not least of cour- se, are Iain Ballantyne’s definitive Killing the Bismarck: Destroying the Pride of Hitler’s Fleet. Winklareth is an amateur, a missile expert and not a naval historian, but the strength of this book is his technical analysis of the battle, when Hitler’s largest warship met and sank HMS Hood, the pride of the Royal Navy. Winklareth fearlessly addresses several controversy’s including the idea that a crucial photograph was printed in reverse, and, in a later part of his book, from which side Bis- marck received the torpedo hit which would eventually seal her fate. This book is weak when it attempts to analyse the thought processes of the officers inHood and Bismarck, but at its very, very best in Winklareth’s analysis of the technical and documentary evidence of the Battle of Denmark Strait. Well worth a place in the pantheon of books about ‘Sink the Bismarck’. Southern Thunder: The Royal Navy and the Scandinavian Trade in World War One by Steve R. Dunn (Seaforth, hardback £25). Steve Dunn is a leading expert on the naval war in 1914-18 and his latest book comes from a house where the edi- tors, Robert Gardner and Julian Mannering, have more than 50 years’ experience of
420 publishing the best in maritime history. This book lives up to the expectation that that brings. A feature of Dunn’s books is the depth and quality of his research, and a nar- rative which is rich in facts. Denmark, Norway and Sweden were neutral in the First World War, and the title, South- ern Thunder, is a reference to the epic war which was ta- king elsewhere in Europe. Nevertheless, the Scandinavian countries, where there was much sympathy for the Ger- mans, were affected, Germany needed supplies from its northern neighbours, and through them by proxy from the wider world, while Britain struggled to impose her block- ade on Germany. Aspects of the four-year struggle were a foretaste of the Second World War. Sweden might have been driven to declare war on the Allies, and Germany planned an invasion of Nor- way, while Britain became responsible for the Norwegian merchant fleet and struggled to maintain her own trade across the North Sea where convoys would eventually be brought into use. A weakness of the book is that it is told from almost exclusively Anglophone sources, when there must surely be rich sources in the archives and news- papers of Scandinavia and of Germany, nevertheless Dunn shows himself a master of the subject successfully casts light on a subject which is otherwise little explored and in a very-written book.
Enemy Waters: Royal Navy, Royal Canadian Navy, Royal Norwegian Navy, US Navy and Other Allied Mine Forces Battling the Germans and Italians in World War II (He- ritage Books, softback, £30) and Nightraiders: US Navy, Royal Navy, Royal Australian Navy and Royal Nether- lands Navy Mine Forces Battling the Japanese in the Pa- cific in World War II (Heritage Books, softback £30) both by Cdr David D. Bruhn USN and LtCdr Rob Hoole are the second and third volumes of this very valuable trilogy about minewarfare in the Second World War. Both authors are themselves mine warfare specialists and their enthusiasm and expertise under- standing of the issues shine through the text. While they tell the story chronologically and thematically, both volumes are full of incident and anecdote. While recording the Allied history of minewarfare, Bruhn and Hoole never lose sight of the individuals who fought the war and wrought such he- roic deeds, reminding the reader that some the first naval awards for gallantry in the war went to LtCdr John Ouvry and his people for rendering safe and exposing the secrets of German ground-laid magnetic mines. Or that long before
421 the USA became involved formally in the war, American officers had a part to play. One of them, Draper L. Kaufman, was commissioned as a lieutenant in the RNVR, was awarded the US gold star for heroism by his own father (already an admiral) and also rose to be an admiral in the USN. And there is the story of LtCol Russell W, Volckmann who with Filipino crews in outrigger sailing canoes swept 450 mines off the beaches of Lingayen before the American landings. Volume II, Enemy Waters ends with VE- day, while Nightraiders takes the reader up the end of the war against Japan: both volumes contain postscripts. The trilogy covering the Royal Navy’s and Allied navies’ minewarfare operations in both world wars totals some 1,300 pages of detailed text, images, maps and diagrams, with annexes, bibliographies and indices and are feast for the assiduous reader or merely to dip into. They can be ordered at through Amazon or direct from www.Vernon-monument.org.uk/shop where Warships IFR readers can also find out more about the project to create a Vernon Minewarfare & Diving Monument. These books are indispensable reading for anyone who wants to understand how the war at sea was won, and for all who are interested in this aspect of warfighting.
Painting War: George Plante’s Combat Art in World War II by Kathleen Broome Williams (USNIP, hard- back, US$29.95). Plante started his war as a wireless officer in British merchant ships and witnessed some of the worst convoy battles during the first two years of the Battle of the Atlantic. It was during calls in New York that he pursued contacts in the world of art and advertising and where he was talented spotted by the War Artists Advisory Commit- tee, part of the British Ministry of Information. After he had been torpedoed and rescued at sea, he was seconded to the Americans, and using his artistic gifts to demonise the Na- zis. His letters home to his wife were part of his art and his acute observation of the war at sea and on land, but given its subject, it is rather disappointing that reproductions of Plant’s art are confined to just twelve plates in a centre block. Nevertheless, Broome Williams biography of her father, her careful research, and meticulous writing give the reader a good understanding of a wartime life in the fine grain of history and a worthy addition to the library of the Second World War.
422 Ledamoten PER EDLING
Kommendör Per Edling är chef för 3.sjöstrids- flottiljen samt TiS ansvarige utgivare. Tredje gången gillt? – Recension av Fleet tactics and Naval operations (tredje utgåvan, 2018) av Wayne P. Hughes & Robert P. Girrier, US Naval Institute Press: Annapolis, 370 sidor. Abstract: Fleet tactics ought to be a part of each naval officer’s private library. It offers a readable and thorough review of many of the factors that affect naval tactics. The- re is no doubt that commanders must make the most of the allocated resources and attack with overwhelming force as soon as opportunity arises, but Hughes’s well-informed and insightful discussions could become even more con- crete. May one dare to hope for a fourth edition? Marinlitteraturen är ganska välförsedd med strategiska tan- kar från många länder och tidsåldrar. Det finns också myck- et skrivet om den tekniska utveckling som förevarit sedan människan började ta sig fram till sjöss. Även själva havet är ur många perspektiv väl beskrivet, vilket bl.a. framgår av många av artiklarna i TiS 1/2019. Frågor om varför, med vad och var sjökriget utkäm- pas är således väl besvarade, men det finns mindre sagt och skrivet i öppna arbeten om hur man de facto ska slåss till sjöss. I någon mån kan avsaknaden av hyllmetrar med marintaktisk litteratur förklaras av behovet att hemlighålla taktiska upplägg och finter i syfte att inte avslöja dem för fienden. Det är också relativt utmanande att övergå till taktiska diskussioner eftersom dessa måste vara handgripliga för att bli värdefulla. Det kan helt enkelt vara svårt att lämna det trygga teoretiska resonemanget och övergå till mer konkreta beskrivningar. Sedan många år har den numera pensionerade kom- mendören i den amerikanska flottan Wayne P. Hughes försökt närma sig sjötaktiken. Hughes menar att han genom att hålla sig till mer allmänna taktiska resonemang kan
423 överbrygga de sekretessrelaterade svårigheterna samt att han kan gå från teori till praktik. En ny upplaga av klassikern Fleet tactics finns nu tillgänglig och denna tredje gång har Hughes haft hjälp av den amerikanske amiralen Robert P. Girrier, vilken bl.a. kunnat bidra med en del nyvunna operativa erfarenheter. Kommendör Hughes är amerikan och det råder inga som helst tvivel om att han först och främst skriver för den amerikanska högsjöflottan. Bl.a. kallar han de trafikmässiga och geografiska förhållanden som råder kustnära och i mer avgränsade havsområden för ”clutter”. I den första utgåvan av Fleet tactics från 1986 var det stora slaget fritt till sjöss mellan de amerikanska och sovjetiska flottorna i fokus. I likhet med de anpass- ningar som den amerikanska flottan har behövt göra sedan det kalla krigets slut har även Hughes tvingats inse att alla problem till sjöss kanske inte kan lösas genom ett s.k. avgörande sjöslag. Redan i den andra utgåvan från 1999 började tankarna närma sig den kustnära zonens klutter och denna tredje version behandlar många moderna marina perspektiv, inklusive elektronisk krigföring och obemannade farkoster. Hughes inleder sitt arbete genom att ur slaget vid Nilen år 1798 deducera sjökrig- föringens sex hörnstenar vilka han menar har påverkat den marina taktiken. Enligt Hughes är dessa grundvalar att det handlar om sjömän och deras prestation, att dok- trinen binder samman den goda taktiken, att det är viktigt att förstå tekniken, att sjö- krigföring inte har något egensyfte, att man bör undvika fiendens fort samt slutligen, och mest betydelsefullt, att attackera effektivt först. Detta sista fundament löper som en röd tråd genom hela boken. Genom att metodiskt följa sjökrigföringens utveckling sedan segelfartygens tid fast- ställer Hughes värdet av sina hörnstenar och kommer fram till att sjötaktik egentligen kokar ner till en kraftmätning om eldkraft, spaning och ledarskap. Den relativa eld- kraften måste vara överlägsen fiendens och beror även på den egna förmågan att ut- nyttja motmedel. Det är nödvändigt att utspana fienden, dennes styrkor och svagheter samt i bästa fall avsikter, samtidigt som information om den egna sjöstyrkan skyddas. Lika viktigt är sammanställning av resultaten och slutligen leverans till den taktiske chefen. Dennes ledarskap, med stöttning av beslutstöds- och kommunikationssystem, befinner sig i en särskild holmgång mot motståndaren. En kustnära strid ställer särskilda krav på grund av korta upptäcktsavstånd, minor och behov av samverkan med enheter i land, menar Hughes, men han lyckas inte riktigt dra slutsatser som tillfredsställer de läsare, som har fått sin örlogsmarina uppfostran i kustzonens klutter. Särskilda krav på snabbhet, mångsidighet och flexibilitet skulle kunna vara några komplement till analysen av det som krävs för att vara framgångsrik i en strid i trånga vatten. I övrigt är Hughes diskussion är välgrundad och klok, men han begår ett klassiskt kortsiktigt taktiskt misstag eftersom behovet av stridskrafternas uthållighet inte får sin rätta betydelse. En chef till sjöss måste kontrollera stora delar av underhållsresurserna, åtminstone vatten, livs- och drivmedel, om taktiken ska kunna styra logistiken. Annars blir det tvärt om. Dessutom hade det inte skadat med en lite mer utvecklad notapparat, kanske främst eftersom det är svårt att återanvända många av de utmärkta citat som Hughes använder sig av. Det faktum att en av Hughes hörnstenar handlar om att undvika fiendens fort blir särskilt intressant när många av dagens marina uppdrag tvingar även högsjöflottor att
424 närma sig kusten och framför allt när den ryska förmågan att skapa zoner som kan domineras av landbaserade robotförband blandas in i diskussionen. Termer som A2/ AD1 brukar idag användas för att representera det som en gång i tiden kanske kallades fiendens fort, men problematiken är den samma som på Nelsons tid. Enligt Hughes ska ett svagt fort krossas och en stark befästning undvikas. Mer nyanserat har ledamoten Robert Dalsjö i FOI-rapporten ”Bursting the Bubble”2 nyligen förklarat att de rådande ryska möjligheterna att regla av exempelvis Östersjön nog är överdrivna. Det finns dessutom ett antal motåtgärder och en av dem är ett rörligt uppträdande. Ett annat särskilt tankeväckande avsnitt handlar om spänningen mellan närvaro till sjöss och utveckling av krigföringsförmåga. Genom att vara till sjöss, oavsett om det handlar om att uppträda i egna kustfarvatten eller att deltaga antipiratoperationer, de- monstrerar en stat sin makt och sin vilja att skydda sina intressen. Hughes påpekar att dessa mer marindiplomatiska och fredstida verksamheter drar tid och kraft från den amerikanska flottans uppbyggnad av sin förmåga att bedriva intensiv sjökrigföring, något som i stor utsträckning är beroende av kvalificerade övningar. Till denna dis- kussion kan tilläggas att det blir ännu svårare att hålla balansen om organisationen samtidigt ska tillväxa. Mot slutet av sin bok gör Hughes ett försök att beskriva ett framtida sjökrig ge- nom att använda ett tänkbart amerikanskt svar på en turkisk aggression mot Grekland som applikatoriskt exempel. Greppet är spännande och de åtgärder som vidtas handlar mycket om att slå den turkiska flottan redan innan den hunnit kasta loss. Därmed til�- lämpas bokens främsta råd, att anfalla effektivt först, och läsaren förstår vikten av att kombinera eldkraft, spaning och ledarskap för att kunna ge motståndaren en riktig smäll. Dessvärre avbryter Hughes sin beskrivning innan den blir tillräckligt konkret för att boken ska kunna delge några mer långtgående taktiska lärdomar. Bara att kon- statera att det amerikanska anfallet i den turkiska skärgården kräver snabbhet, mång- sidighet och flexibilitet hos både beslutsfattare och utförare hade tagit diskussionen längre. Istället blir läsaren faktiskt lite snopen. Boken skulle ju lära oss något om att slåss till sjöss. Till och med för Hughes verkar utmaningen att bli riktigt konkret vara för stor. Sammanfattningsvis – Fleet tactics borde finnas i varje sjöofficers privata bibliotek. Den erbjuder en läsvärd och gedigen genomgång av många av de faktorer som påverkar sjökrigets taktiska utförande. Det råder ingen tvekan om att chefer till sjöss måste ut- nyttja de tilldelade resurserna maximalt och anfalla med överväldigande kraft så snart som tillfälle uppstår, men Hughes väl underbyggda och insiktsfulla diskussioner skulle kunna bli än mer konkreta. Vågar man hoppas på en fjärde utgåva?
1 Anti-access/area-denial. 2 FOI, Robert Dalsjö, Christofer Berglund och Michael Jonsson (2019), ”Bursting the Bubble – Russian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capabilities, Countermeasures, and Implications” https:// www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4651--SE.
425 Mariningenjör HENRIK STEPHENSON-MÖLLER
Henrik Stephenson-Möller är f.d. Mariningenjör. Nu- mera medelhavsseglare.
Bearing Gifts to Greece. Humanitarian Aid to Greece in the 1940’s Edited by Richard Clogg. 227 s. Eftersom Sverige var neutralt under andra världskriget kunde landet organisera och leda humanitära insatser inom stridsområdet. De mest kända torde vara Röda Korsets insats att hämta tyska lägerfångar med hjälp av ”De vita bussarna” och Raoul Wallen- bergs djärva aktiviteter i Ungern. Däremot har det varit svårt att få fram historien om den i särklass största svenska humanitära insatsen under andra världskriget, nämligen lejdtrafiken till Grekland, som uppskattas ha räddat livet på mellan 1 och 2 miljoner svältande greker. Det är därför med spänning man tar del av den engelske historikern Richard Cloggs bok ”Bearing Gifts to Greece. Humanitarian Aid to Greece in the 1940s”. Den kom ut år 2008. Boken bygger på sammanställningar gjorda av historiker från länder som England, Grekland, Turkiet, Jugoslavien och USA. Den utgör därför ett viktigt komplement till de fåtaliga svenska källorna. Boken är dock svårläst, det verkar som att de olika hjälp- organisationerna i respektive land arbetade utifrån sin egen horisont och inte hade någon totalbild av hjälpinsatserna. Läsaren måste själv bilda sig en uppfattning av tids- och orsakssambanden. Upprinnelsen till insatsen var den svältkatastrof som inträffade i Grekland 1941. Grekland var ett land som redan i fred behövde importera minst 20 % av sitt livsmed- elsbehov. 1940 var ett år av missväxt. År 1941 drabbades man av krig, ockupation och blockad. Dödstalen sexdubblades och myndigheterna i Aten blev tvungna att dagligen samla in lik från gatorna. Det torde vara den schweiziske läkaren Marcel Junod som tog upp idén att trans- portera hjälp till Grekland med neutrala fartyg. Verksamheten började genom att två
426 turkiska fartyg i Röda halvmånens regi från och med mitten av oktober 1941 seglade från Istanbul till Pireus. Hjälpen blev dock begränsad, eftersom livsmedelssitu- ationen var ansträngd även i det neutrala Turkiet. Nästa steg var att Svenska Röda korset lyckades sända Transatlantics M/S Hallaren med läkemedel från Göte- borg, via Lissabon där hon lastade 4 500 ton spannmål som lossades i Pireus den 21 mars 1942. Under perioden mars till augusti 1942 lyckade amerikanska Röda korset sända några udda fartygslaster direkt från Amerikan- ska ostkusten till Grekland med de svenska fartygen M/S Sicilia och M/S Industria (möjligen några fler). Det stod snart klart att hjälpbehovet krävde insatser på en helt annan nivå. Understödda av den Grek-amerikanska Lobbyorga- nisationen ”Greek War Relief Assossiation”, uppvak- tade brittiska och amerikanska sändebuden i Stockholm svenska Regeringen (Erik Bo- heman) och Svenska Röda korset (Prins Carl) i februari 1942 och bad dem organisera transporterna. Förhandlingar med axelmakterna drog ut på tiden till augusti. Formellt skedde verksamheten i Internationella Röda Korsets regi, som tillsatte en särskild kommitté på 15 personer med säte i Aten. Inledningsvis utsågs den svenske diplomaten Paul Mohn som ordförande. Han ersattes efter ett år av Justitierådet Emil Sandström. Det var Svenska Röda korset som formellt chartrade fartygen. Samtidigt ianspråk- togs mellan åtta till 16 svenska fartyg i trafiken. Totalt minst 20 svenska och två tur- kiska fartyg deltog på något sätt. Därutöver hjälpte ytterligare 3-4 mindre turkiska fartyg till med lokal distribution i den grekiska övärlden. Fartygen hämtade huvudsakligen sin last i Kanada. En rundtur tog cirka tre måna- der. Fartygen målades med Röda Korssymboler som belystes nattetid och färdades fö- reträdesvis i par, vilket komplicerade mottagandet i destinationshamnarna som utöver Pireus var Tessaloniki, Izmir och Heraklion. De var tvungna att tre gånger per dygn rapportera sin position till Sverige. Totalt gjordes 101 sådana konvojer över Atlanten. Sammanlagt transporterades nära 700 000 ton livsmedel, mediciner, kläder och gåvo- paket. En pikant detalj var att eftersom fartygen inte kunde få någon returlast i Grekland, var de tvungna att ta med en viss mängd barlast på utresan, vilket givetvis minskade lastkapaciteten. Det var här fråga om en lejdtrafik, som krävde tillstånd av båda krigförande sidor för passage genom deras respektive blockadzoner. Att hjälpen ändå kunde komma till stånd berodde på att båda krigförande parter insåg vilken propagandamässig katastrof som hungerkatastrofen kunde leda till. Britterna kunde skylla på den tysk/italiensk/ bulgariska ockupationen, medan dessa länder i gengäld kunde skylla på britternas blockad. Trafiken drabbades av förluster. Någon sammanställning av dessa görs dock inte i boken och bara en del av dem nämns. Med hjälp av andra källor framgår att det rörde
427 sig om att tre fartyg anfölls av flygplan, varav två sjönk. Två förlorades genom min- sprängning och två genom grundstötning. Kostnaderna för hjälpinsatserna kom bara till en ringa del från Svenska Röda kor- set, de stora bidragsgivarna var de amerikanska och kanadensiska regeringarna. Den egentliga humanitära insatsen bestod i att det var svenska och turkiska rederier och sjömän som gjorde jobbet och stod för förlustriskerna i krigsområdena. Det verkar inte som om någon av författarna haft någon kunskap inom sjöfartsomådet. Man får inte veta vilka rederier och fartyg som deltog. Inte heller hur trafiken kunde ske genom det krigsdrabbade Medelhavet. Som bakgrund kan nämnas att under 1942 dirigerades brittiska fartyg som deltog i uppladdningen inför slaget vid El Alamein runt Goda hoppsudden och under sommaren 1943 pågick invasion av Italien. Efter att ha läst boken samt tagit del av andra källor, framstår kunskapen om den svenska greklandshjälpen fortfarande som fragmentarisk. När skall någon svensk his- toriker ta itu med att beskriva den största svenska humanitära insatsen under kriget?
428
POSTTIDNING B
Returadress: TiS c/o Edling Teatergatan 9 611 31 Nyköping