Översiktsplan 2006 N Planeringsdokument Mot 2016 D E H A

ÖP 2006 Bjuvs kommun

BJUV

Billesholm A N T A G A Översiktsplan 2006 N Planeringsdokument mot 2016 D E H A

Ekeby N D L I N G Inledning

Översiktsplan för Bjuvs kommun bostadsbeståndet. Bevarandefrågor är en viktig I översiktsplanen sammanfattar kommunen sin syn arbetsuppgift för framtiden. på utvecklingen av bebyggelsen och allt det som berör Medborgarinflytande strukturer i den byggda miljön. Planen skall trygga en Översiktsplanen är en gemensam ståndpunkt för långsiktigt hållbar utveckling men även redovisa statliga utvecklingen av vår fysiska livsmiljö. Planen har därför intressen, riksintressen, mellankommunala frågor och varit ute på ett brett och omfattande samråd innan hälsa och säkerhet. beslut fattas. Alla kommuninvånare oberoende av kön, Översiktsplanen omfattar hela kommunens yta och redo- ålder, etisk tillhörighet eller religiös uppfattning har visar dagsläget, utbyggnadsalternativ samt de restriktioner fått komma till tals och stor vikt har lagts vid att göra som kommer av olika riksintressen m m. Miljökon- planen tillgänglig för alla. Översiktsplanen avslutas sekvenserna planen medför beskrivs i ett med en konsekvensbeskrivning som belyser planens särskilt avsnitt. konsekvenser ur bl a ekonomisk-, social- kultur- och Utgångspunkter miljösynpunkt. Översiktsplanen skall vara aktuell och innehålla Planens uppläggning kommunpolitikernas målsättningar för kommunens Översiktsplanen har haft en lång beredningstid från utveckling och verksamhetsplanering gällande den slutet av 90-talet där den första versionen diskuterades fysiska planeringen. Kommunfullmäktige ska därför ta på allmänna möten i de olika kommundelarna. Därefter ställning till översiktsplanens aktualitet varje mandat- har arbetet bedrivits med olika intensitet under början period. Översiktsplanen skall som en följd härav också av 2000-talet. Planarbetet har bedrivits i en tjänste- vara vägledande vid upprättande av konkreta hand- mannagrupp med representanter för kommunens olika lingsplaner för enskilda projekt och styra detaljplaner, förvaltningar. Styrgrupp för arbetet har varit kom- områdesplaner etc. munstyrelsens arbetsutskott. Även byggnadsnämndens Inför denna omarbetning av översiktsplanen har det presidium har medverkat i diskussionen liksom repre- goda boendet varit den viktigaste utgångspunkten. sentanter för länsstyrelsen. Många saker är viktiga för ett trivsamt boende. Goda I översiktsplanen presenteras först fakta om förhål- arbetsplatser, bra skolor, vackra utsikter, natur att landena i kommunen och kommunens roll i regionen. ströva i, platser att mötas på och en trevlig närmiljö Därpå följer en redovisning av kommunens syn på de med vackra hus är bara några av aspekterna. Kort sagt, riksintressen som berör kommunen. Tätortsutveckling- allt som gör att vi trivs med att bo och leva på en ort en belyses för Bjuv, Billesholm och Ekeby. I ämnesvisa och i en kommun. fördjupningskapitel redovisas sen viktiga förutsättning- En annan självklar utgångspunkt i översiktsplanear- ar, fakta och restriktioner som gäller för olika sektorsin- betet är att verka för en långsiktigt hållbar utveckling. tressen. En ny del i planen är konsekvensbeskrivningen Det betyder att vi inordnar oss i de villkor som sätts som kommer i slutet. av att jordens tillgångar är begränsade. Lokalisering Under samrådsskedet har synpunkter inkommit på Mil- av nybyggnadsområden måste på ett annat sätt än jökonsekvensbeskrivningen, vilken har gjorts avsevärt tidigare beakta drastiska klimatförändringar. Vidare utförligare. bör vi använda naturresurserna och de av människorna skapade resurserna på ett bra sätt. Dessa delar har Plandokument utvecklats särskilt inom den fördjupade översiktsplanen Till översiktplanen hör denna planbeskrivning jämte för Söderåsen. Tillsammans med kommunerna Klippan, kartbilagor och en målsättningsbilaga, samrådsre- Svalöv och Åstorp har en fördjupad översiktsplan för dogörelsen inklusive länsstyrelsens yttranden samt Söderåsen tagits fram, vilken antogs 2002 i Bjuvs kom- utställningsredogörelsen med utställningsutlåtandet och mun. Kommunerna bedriver ett gemensamt arbete inom länstyrelsens yttrande. ramen för denna plan. Bjuvs kommuns översiktsplan Övergripande plandokument följer de intentioner och inriktningar som är beslutade För kommunen kommer nu att gälla följande övergri- i den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen. pande plandokument: En annan viktig faktor är att tillse att övervägande antalet nya byggrätter lokaliseras på ett sådant sätt att de A. Översiktsplanen kan försörjas med kollektivtrafik. Kommunens satsning B. Samlad bebyggelse antagen i Byggnadsnämnden på en utbyggd kollektivtrafik underlättar ett hållbart 1988-02-11 § 64 byggande. C. Miljö och naturvårdsprogram antaget i Tidshorisonten Kommunfullmäktige(KF) § 30 1998-04-23 Översiktsplanens planeringshorisont är 10 – 20 år fram D. Bevarandeplan antagen i KF § 87 1998-10-29 i tiden. Mot bakgrund av att endast en liten andel av E. Fördjupad översiktsplan för Söderåsen antagen i byggnadsbeståndet tillskapas varje år måste en KF § 44 2002-05-30 översiktsplan även lägga stor vikt vid det befintliga

2 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006

Översiktsplan Bjuvs kommun 2006

Avsnitt Inledning 2 Innehåll 3 Förteckning Kartbilagor 3 1 A Kommunbeskrivning 4 1 B Mellankommunala frågor 10 2 Riksintressen 16 3 Tätortsutveckling-Bjuv, Billesholm och Ekeby 22 4 Landsbygdsutveckling 29 5 Vattenresurser 33 6 Natur- och kulturmiljöer 38 7 Areella näringar 44 8 Värdefulla ämnen och mineral 47 9 Näringsliv 48 10 Bostadsförsörjning 50 11 Energifrågor 56 12 Infrastruktur 60 13 Avfallshantering 67 14 Krishantering 69 15 Miljö, hälsa och säkerhet 70 16 Service 72 17 Bebyggelsereglering 75 18 Konsekvensbeskrivning 78 Avgränsningar 79 Miljökonsekvesbeskrivning 83 Kartbilagor 110/111 Referenser 111 Bildförteckning 111

Kartbilagor Avsnitt 2 Riksintressen 2 Riksintressen avvikelser 3 o 4 Tätorts- och Landsbygdsutveckling 5 Vattenresurser 6 Bevarandeområden och fornlämningar 6 Natur- och kulturmiljöer 7 Areella näringar 8 Värdefulla ämnen och mineraler 12 Infrastruktur 13 Avfallshantering 15 Hälsa och säkerhet samt miljökvallitetsnormer Gruvgångsområde A-flöts o B-flöts Markanvändning

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 3 Avsnitt 1A KOMMUNBESKRIVNING En samlad faktapresentation om BEFOLKNINGENS förhållandena i kommunen. LEVNADSVILLKOR BEFOLKNING Arbete och inkomst Det totala antalet arbetstillfällen i kommunen är Storlek 5 258 och av dessa finns 43% inom tillverknings- Bjuvs kommuns befolkning vid 2007 års utgång industrin (jfr riket 18%). Siffran har varit uppe i var 14.449 personer. Bjuv är till ytan 115 km2 62% i början av 90-talet men sjunker nu i sam- vilket motsvarar 125 invånare per km2. band med den strukturrationalisering som sker i kommunens stora industriföretag. Förändringar Bjuvs kommun hade en betydande befolkningsök- Handel och kommunikation 13% ning från slutet av 1960-talet till slutet av 1970- Tillverkning exkl livsmedel 28% talet, från 12 639 personer år 1968 till 14 680 år Livsmedel 15% 1979. Därefter har befolkningen varierat, men Vård och omsorg 11% den befolkningsökning som började andra kvarta- Finansiella tjänster, företagstjänster 4% let 2001 har fortsatt och befolkningen ökade med Utbildning och forskning 10% 793 personer fram till 31 december 2007. Personliga och kulturella tjänster 4% Bjuvs kommun har haft en sammanlagd flytt- Byggindustri 6% ningsförlust under åren 1995-2004 på 372 perso- Offentlig förvaltning mm 3% ner. Det är i första hand ungdomar som flyttat ut, Ej spec verksamhet 2% 685 i åldern 19-24 år, men även medelålders har Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 3% lämnat kommunen. Pensionärernas flyttning gav Energi, vatten, avfall 1% ett minus på 97 personer under perioden. Kom- munen har haft en betydande inflyttning av unga Bjuvs kommun rankas av NUTEK/Verket för barnfamiljer näringslivsutveckling som den 9:e mest sårbara kommunen i Sverige för omstrukturering inom Sammansättning tillverkningsindustrin, men eftersom kommunen Bjuvs kommun har en hög andel av befolkningen ligger i Skåne Nordväst minskar sårbarheten i åldrarna 35 år till 60 år. Det senare medför att betydligt när det gäller inkomstmöjlighet för antalet unga pensionärer kommer att öka framöver. kommunens förvärvsarbetande. Det bor 251.800 Det fanns betydligt fler barn årskullarna 9 till 15 personer, och det finns 106.200 arbetstillfällen år vid senaste årsskiftet, än mellan 0 och 6 år, inom en radie av 25 km från Bjuv. varför antalet skolbarn kan förväntas minska de närmaste åren. Geografisk fördelning Kommunens befolkning 2004 är fördelad på församlingarna Bjuv 6 731, Ekeby 3 397, Norra Vram 3 595 och Risekatslösa 87 personer.

Som för alla kommuner i hela landet är ungdomsarbets- lösheten den största gruppen både öppet arbetslösa och i åtgärd.

Antal anställda inom kommun/landsting/statlig förvaltning i Bjuvs kommun uppgår till 1 283 vilket motsvarar 24% av samtliga förvärvsarbetande i kommunen (jmf Skåne 30%). Den totala arbetslösheten i Bjuv har varierat mellan 8 och 5,5 % under 2000-talet och 2005 uppgick den till 6,3. Högst är arbetslösheten hos

Risekatslösas Kyrka från 1100-talets mitt och ungdomar som under samma period pendalt mel- ”Bonken” - ett minne från gruvepoken. lan 7,1 och 9,2 %.

4 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 1A

Utbildning KOMMUNBESKRIVNING

Utbildningsnivån i kommunen är fortfarande låg. Endast 16% av befolkningen har eftergymnasial utbildning 2005 (jfr riket 34%.).

Inför 2006 och framåt har kommunen valt att prioritera området arbete och tillväxt, med syfte att minska arbetslösheten och bidragsberoendet, höja utbildningsnivån och bidra till bättre levnadsvillkor för de mest utsatta kommuninvånarna. Den totala skattesatsen år 2005 var 31.28 därav till kommunen 20.89.

Bostad Kommunen har tre större (Bjuv, Billesholm, 4 480 småhus och 1 634 lägenheter i kommunen. Ekeby) och tre mindre (Gunnarstorp, Norra År 2004 såldes 168 villor i kommunen. Snittpriset Vram, Södra Vrams Fälad) tätorter. Varje tätort i Bjuv var 863.000, Billesholm 792.000 har ett antal villaområden. Ca 75% av kommu- och Ekeby 636.000. nens invånare bor i villa. År 2003 fanns det

Det kommunala bostadsbolaget (AB Bjuvsbostäder) äger 1 030 lägenheter.

Miljö- och samhällsskydd Kommunen har en krisledningsgrupp och en Miljöavdelningen genomför årligen ett 100-tal informationsplan vid större nödlägen. inspektioner av livsmedelsverksamheter och djur- skydds-/lantbruksverksamheter samt hanterar I Bjuvs kommun kan hushållens farliga avfall även klagomål och grannosämja. lämnas på återvinningsgården i Bjuv. Räddningstjänsten i Bjuvs kommun har ca 200 Fritid och kultur larmuppdrag per år. Automatlarmen har f n en Söderåsen och andra natursköna områden kom- nedåtgående, och trafikolyckorna en uppåt- binerat med kommunens rikhaltiga föreningsliv gående trend. ger invånarna stora möjligheter till rekreation och en innehållsrik fritid. Räddningstjänsten utbildar skolan, näringslivet och privatpersoner i hjärt- och lungräddning, Mer än 100 föreningar erbjuder aktiviteter i ett ”heta arbeten” och brandkunskap. utbud med allt från fotboll, golf, tennis, ridning, cykling, vandring, bowling och brottning till folk- Räddningstjänsten på brandstationen i Bjuv om- dans, teater, körsång och studiecirklar. fattar 18 personer, varav två heltidstjänster. Man samarbetar f.o.m. 2005 med Räddningstjänsten i Friluftsbadet i Bjuv och simhallen i Billesholm Landskrona. sörjer för badmöjligheter året runt.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 5 Avsnitt 1A

Huvudbiblioteket finns i Bjuv med filialer i väntas komma i drift inom 5 år. Industrispår finns Billesholm och Ekeby. Biblioteken är utrustade i Bjuv och Billesholm med internetdatorer avsedda för invånarna. Busslinjer finns mellan kommunens tätorter och till Helsingborg. En servicelinje med 50 hållplat- Pedagogisk verksamhet ser kör varje timme runt kommunen. Förskolor, grundskolor och fritidslokaler finns i alla kommundelar. Under läsåret 2005/2006 är Ängelholms flygplats med avgångar till Bromma elevantalet i för- och grundskolor 1 748. I kom- och Arlanda ligger 25 km norr om Bjuv. Sturups munen finns även särskola, Komvux, Särvux, flygplats med reguljär trafik till Bromma, Arlanda svenskundervisning för invandrare, gymnasiesko- och London/Stansted samt charterflyg till 12

KOMMUNBESKRIVNING lans individuella program samt musikskola. Gym- länder ligger 90 km söder om Bjuv. Köpenhamn/ nasieutbildning sker företrädesvis i Helsingborg. Kastrups flygplats med avgångar till hela världen ligger 11⁄2 timme från Bjuv med bil eller tåg via Äldre- och handikappomsorg Öresundsbron, eller 60 min med tåg från Helsingör. Vård– och omsorgsförvaltningen ansvarar för åt- Färjeläget i Helsingborg ligger 20 km från Bjuv. gärder och insatser för äldre, förståndshandikap- pade och psykiskt funktionshindrade. Förutom Energi, vatten och avfall hemtjänstinsatser finns i kommunen tre särskilda Kommunens huvudsakliga energiförsörjning sker boenden för äldre. genom el och naturgas. I kommunen finns också gruppboende för NVSH Energi AB har nätkoncession för övervä- psykiskt funktionshindrade samt bostäder med gande delen av kommunen. särskild service, dagcenter och korttidsverksamhet för främst förståndshandikappade. Naturgas distribueras av Sydgas AB till kunder inom Bjuvs kommun i Bjuv och Billesholms Gator, vägar och kommunikationer kommundelar. Kommunens huvudstråk är väg 110 som passerar de tre tätorterna Bjuv, Billesholm och Ekeby. I Bjuv tillgodoses renvattenbehovet till Findus Strax nordväst om kommunen möts motorvägar- genom uttag av grundvatten vid Holk och Borga- na E4 och E6. Från Ekeby går väg 109 direkt till vad för rening i vattenverken vid Holk respektive E6 vid Helsingborgs södra infart. Ljungsgård. Till Bjuvs samhälle (övriga) förses Persontrafik per järnväg finns till/från Bjuv med renvattenbehovet genom vattentäkten i N Vram Pågatåg, SJ tåg och Öresundståg mot Helsingborg, för rening i Ljungsgård. Vattenverken producerar Åstorp och Hässleholm. Den planerade järnvägen även det renvatten som överförs till Billesholm. Söderåsbanan mellan Ängelholm-Billesholm-Lund Ekeby har en egen vattenproduktionsanläggning inom samhället baserad på grundvattenbrunnar. Abonnenterna till avfallshämt- ning har kärl för biologiskt avfall och för restavfall. Dessutom finns möjlighet att välja till til- läggstjänster, såsom grindnära hämtning av sju olika fraktioner återvinningsmaterial, trädgårds- avfall, vitvaror m m. Målsätt- ningen är att få ner mängden restavfall till nivåer under avfallsplanens mål. Dessutom hämtas avfallet med bilar som drivs av gas, som är utvunnit av avfall från Filborna återvinningsanläggning ägd av Nordvästra Skånes Renhållnings AB där Bjuvs kommun ingår som ägare.

Sydöstra delarna av Bjuv med Hedvallska i förgrunden och Vattentornet och Findusområdet i fonden.

6 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 1A KOMMUNBESKRIVNING Hälso- och sjukvård Natur- och kulturmiljö Primärvård finns på vårdcentralerna i Bjuv och På Söderåsen och i dess raviner finns markerade Ekeby. Närmaste sjukhus är Helsingborgs lasarett vandringsleder, inkl. ”Skåneleden”. Det ligger tre (20 km), lasarettet i Landskrona (35 km) och naturreservat i Bjuvs kommun: Åvarps natur- Ängelholms sjukhus (25 km). Apotek finns i Bjuv. reservat, Åvarps fälads naturreservat och Hjort- Folktandvård finns i Bjuv. Hemsjukvård finns i hägnet på Vrams Gunnarstorp. Andra natursköna kommunal regi upp till sjuksköterskekompetens områden är Mölledammarna, dalgången längs och i samverkan med Region Skåne driver kom- Vege å och Vrams Gunnarstorps slottspark. munen en alkohol- och drogmottagning i Bjuv De gamla gruvsamhällenas arkitektur utgör intressanta miljöer för den kulturhistoriskt intresserade. Gruvmuseet i Bjuv ger en god uppfattning om kolbrytningen och det dagliga livet i bruksorterna. Slotten Vrams Gunnarstorp, Boserup och Gedsholm samt medeltidskyrkorna i Norra Vram, Ohälsotalet i Bjuv 2005/06 är generellt högre än Bjuv, Risekastslösa och Ekeby är alla viktiga delar både länets och rikets för såväl män som kvinnor. av kommunens kulturhistoria. Ett märkligt bygg- Enda undantaget är män i åldersgruppen 40 –49 år. nadsverk är den 3 km långa och 2,5 m höga stenmuren kring hjorthagen vid Vrams Gunnarstorp. Nedan redovisas antalet genomsittliga dagar som Den torde vara byggd vid slutet av 1500-talet. individer varit i olika åtgärd ( sjukskriven och/eller i rehabilitering ) på grund av ohälsa. Det finns ett antal fornlämningar som visar att kommunen varit bebodd sedan den yngre stenål- dern. Det finns även fynd från brons- och järnål- dern. Lämningarna utgörs av en skeppssättning, en dös, gravfält, älvkvarnar och hålvägar.

Varuförsörjning Livsmedelsbutiker, banker och bensinstationer finns i Bjuv, Billesholm och Ekeby. I Ekeby finns en stor möbelaffär. Utanför kommunen ligger Hyllinge Stormarknad och Väla Shopping Center på mellan 3-10 km från Bjuv.

Övrig hushållsservice Närpolisstation finns i Bjuv. Postkontor finns i Bjuv medan Billesholm och Ekeby har ”Kassaser- vice”. Systembolag, apotek och bilskola ligger i Bjuv. Servicenäringar finns i alla kommundelar vad gäl- ler herr- och damfrisörer, fotvård och liknande. Reparatörer och hantverkare för bilar, hushålls- maskiner, husförbättringar, TV/radio finns. Det finns också optiker, bagerier, klädbutiker, blomsterhandlare, tvätteri, skomakeri, låssmed, cykelaffär, bilhandlare, taxi, sotare, trädgårdsmäs- tare, videofilmuthyrning och begravningsbyråer. Längs stigarna på Söderåsen finns många fina vatten- Mat och logi finns i begränsad omfattning. drag, här är Hallabäcken.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 7 Avsnitt 1A

NÄRINGSLIV med utflyttning av rutin-tillverkning med relativt lågt kunskapsinnehåll. I dess spår kommer för- Storlek nyelse, effektivitet, en ökning av arbetskraftens Bjuvs kommun rubriceras som en industrikom- kompetens och därmed arbetsmarknadens kvali- mun. Det totala antalet arbetstillfällen i kom- tet. Tillväxtföretagen i kommunen arbetar främst munen är 5.258 och av dessa finns 43% inom med logistik, processutrustning i rostfritt stål, tillverkningsindustrin (jfr riket 18%). Siffran har grönområdesanläggning och upplevelseindustrin. varit uppe i 61% i början av 90-talet men sjunker nu i samband med den strukturrationalisering Sammansättning som sker i kommunens stora industriföretag. Näringslivet i Bjuvs kommun fördelar sig omsätt-

KOMMUNBESKRIVNING Två industrier i kommunen har sina rötter i ningsmässigt på följande branscher: gruvepoken – klinkertillverkaren Höganäs Bygg- keramik samt Höganäs-Bjuf som producerar eld- Livsmedel 38% fast tegel. Tillverkning (exkl livsmedel): 33% Handel, parti och minut: 14% Kommunens andra stora industrier är livsmed- Företagstjänster 2% elsföretaget Findus, isoleringsmaterialtillverkaren Transport, magasinering, kommunikation: 2% Saint-Gobain Isover AB och BMH Marine AB Byggverksamhet: 1,5% som tillverkar lastnings– och lossningsutrustning Jordbruk: 1,5% till bulkfartyg. Idag genomgår flera av dessa en Eldistribution: 1% strukturomvandling för att anpassa sig till den Övrigt: 7% globala ekonomin, men de står ännu för 45% av alla arbetstillfällen i kommunen. Geografisk lokalisering Kommunens näringsliv består av ytterligare ca Näringslivet i Bjuv grundade sig på gruvindustrin, 900 företag (varav 220 aktiebolag) av vilka ett råmaterialet kol och lera som finns i området 60-tal med mer än 5 anställda. Här finner vi ett och naturligtvis de människor som då flyttade till gaffeltrucksföretag, verkstadsföretag med inrikt- området. Efter gruvepoken kom tillverkningsin- ning på konstruktioner i rostfritt stål, åkerier, dustrin. Skälen till de individuella industriernas möbelvaruhus, anläggningsfirmor, industriella lokalisering varierar starkt: råvaran lera, bagerier och andra livsmedelsföretag. ersättningsindustri för nerlagda kolgruvor, bra Handel och service utgörs bl a av livsmedelshal- förhållanden för ärt- och annan grönsaksodling lar, banker, postkontor, systembolag, skomakeri, och närhet till kunder inom livsmedels- och den fotoaffär, bensinstationer, fiskaffär, hårvård, farmaceutiska industrin är några. fotvård, cykelaffärer, jourbutiker, hälsobutik, Kommunens strategiska läge i Öresundsregionen, second-hand butiker, caféer, herr- och damkon- mellan kontinenten och övriga Skandinavien har fektion, blomsterhandlare m m. betydelse för företagsetableringar. Kommunen är en av de större arbetsgivarna med Tätorterna Bjuv/Gunnarstorp står omsättnings- ca 800 anställda. mässigt för 65% av näringslivet i kommunen, Billesholm 20% och Ekeby 15%. Förändringar Bjuv har en lång tradition av näringsliv. Först kol- Inga av kommunens stora företag har sin kon- gruvorna och lerindustrierna. Sedan tillverknings- cernledning i kommunen. De flesta ligger industri med Findus, Gullfiber, Bilsom och utomlands. BMH Marine för att nämna några. I Bjuv pågår idag en hel del omstruktureringar inom industrin

Ärter är för många en av de mest kända produk- terna och nästan synonym till ortnamnet Bjuv.

8 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 1A KOMMUNBESKRIVNING

Nyföretagande

NÄRINGSLIVETS PRODUKTIONSVILLKOR

Mark och lokaler Kommunen har etablerat industriområden i Bjuv, mark; Bjuvs industriområde Granitgatan, Bjuvs Billesholm och Ekeby. Kartor med lediga tomter, industriområde Spångatan, Billesholms industri- priser och andra villkor finns utlagt på hemsidan. område Skruvgatan och Ekeby industriområde Kommunen äger inga industrilokaler till uthyr- Spannmålsgatan. ning, men via ”Objektvision” på nätet hjälper kommunen att köpare/säljare, hyresgäster/uthy- Råvaror och halvfabrikat rare finner varandra. Två industrier i kommunen är baserade på råvaran lera som bryts lokalt: klinkertillverkaren Marknadsföring av region Skåne Nordväst sker i Höganäs Byggkeramik samt Höganäs-Bjuf som samarbete med Skåne Nordväst, och en Objekt- producerar eldfast tegel. vision-hemsida för alla 10 kommunerna i Skåne Nordväst startar våren 2005. Ärter och grönsaker till Findus produktion kommer huvudsakligen från Skåne Nordväst. Gator, vägar och kommunikationer Ett litet kluster av företag arbetar med konstruk- Kommunen har goda vägkommunikationer och tioner i rostfritt stål. Dessa har sina kunder bland ligger nära motorvägarna E4 och E6. Industrispår regionens livsmedels- och farmaceutiska industri- finns i Bjuv och Billesholm. Färjeläget i Helsing- er samt företag som tillverkar processutrustning borg ligger 20 km från Bjuv. Inrikesflygplats ligger till dessa företag. 30 km norr om Bjuv. Marknad Arbetskraft De fem ”stora” företagen i kommunen står för Antalet förvärvsarbetande som bor och arbetar i 70% av näringslivets totala omsättning. Findus kommunen är 3 057. Antalet inpendlare är 2 201. Sverige AB:s marknader finns både i Sverige Den arbetande dagbefolkningen är sålunda och resten av Europa. Sant-Gobain Isover ABs 5 258 (se ovan). Den arbetande nattbefolkningen produkter går främst till Skandinavien och är är 6 154. Antalet utpendlare är 3 097. Kommu- beroende av byggnationens storlek. CC Höganäs nens så kallade förvärvsintensitet är 75%. Byggkeramik AB, BMH Marine AB och Höganäs- Bjuf AB har hela världen som marknad. Företagsservice Kommunen har idag fyra industriområden med färdigstyckade tomter och/eller avstyckningsbar

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 9 Avsnitt 1B MELLANKOMMUNALA FRÅGOR – kommunens roll i ett regionalt perspektiv Kulturvårdsmiljö Här redovisas kommunens roll i region Skåne Kulturlandskapet har formats genom tusentals år Nordväst samt mellankom munala frågor som av mänsklig verksamhet. Ändå kan sägas att de på ett eller annat sätt är viktiga att samordna. 50 - 75 år som gruvbrytningen pågick för fullt har Trafik- och infrastruktur frågor är exemplel på satt prägel på dagens landskapsbild, kanske fram- sådana frågor som redan samordnas. På flera för allt om man ser på tätortsbildningarna och områden , inte minst miljökänsliga områden koncentrationen av industriell verksamhet, vilket som vindkraftetable ring eller större nya ar- gäller för stora delar av nordvästskåne. betsområden som bl a genererar stora trafikmängder, blir samordningen änn viktigare i framtiden. Inledning Skåne Nordväst är en regional bostads- och arbetsmarknad med en stor pendling över kommun- gränserna. Varje kommun är inte en närings geo gra fisk enhet utan hela Skåne Nordväst får ses som den närings geo grafiska enhet man arbetar inom. I ett större sammanhang ingår Bjuvs kommun inom Öresundsregionen. Detta innebär att det är svårt att be skri- vahur be folkningsutvecklingen kommer att ske och det är bl a Närheten till Söderåsen har stor betydelse som rekrea- serviceutbudet i kommunen, de kollektiva kom- tionsområde, inte bara för innevånarna i Bjuvs kommun. munikationerna, kommunens identitet, när heten till attraktiva naturområden och överhuvud taget kommunens för ut sättningar i vid bemärkelse Söderåsen - en gemensam resurs för na- som blir avgörande för vilken nettoinflyttning tur, rekreation och turism eller nettoutflyttning kommunen får. Det innebär Söderåsen som sträcker sig i nordväst/sydostlig att kommunen genom en god planering kan bidra riktning är liksom övriga skånska åsar en frilig- till att bli ett attraktivt alter nativ för bosättning gande urbergsås bildad genom förkastningar. På och för etablering av verksamheter inom regio- åsen finns Skånes högsta punkt, 212 m. Ett flertal nen. tvärgående ofta sicksackformade sprickdalar bry- ter av ett kuperat platålandskap. Samordning av den fysiska planeringen För att erhålla ett maximalt utnyttjande av de Söderåsens nationalpark bildades år 2001 och är resurser och förutsättningar som Skåne Nordväst 1 625 hektar stor. Naturen är omväxlande och har behövs en regional samordning. Detta sker i bjuder på lummiga lövskogar, mäktiga rasbran- Nordvästra Skånes Samarbetsorganisation (Skåne ter med höga klippor, strömmande vattendrag Nordväst). och vida utsikter. Särskilt välbesökt är Skäralid, Odensjön i Nackarpsdalen samt utsiktspunkterna Det är viktigt att de investeringar som görs blir Kopparhatten, Hjortsprånget och Lierna utmed väl använda och att man inte planerar utan hän- Skäralidsdalen. syn till vad som händer i omgivande kommuner efter som detta kan innebära en misshushållning Med en utbyggnad av Söderåsbanan blir Sö- med resurserna. deråsen på ett helt annat sätt tillgänglig för de tätbefolkade sydvästra delarna av Skåne. Genom Bjuvs kommuns målsättning Söderåsbanan kommer Söderåsen att i än högre grad bli det största och bäst belägna området Att den samordning som sker inom Skåne lämpligt för friluftsliv för befolkningen inom stora Nordväst utvecklas ytterligare inom den fysiska delar av Skånes tätbefolkade sydvästra delar samt planeringen i nordvästra Skåne. befolkningen på norra Själland.

10 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 1B MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Fördjupad översiksplan för Söderåsen har störst andel elever, som inte fullföljer gymna- År 2002 antogs ”Fördjupad översiks- sieutbildningen och som dessutom har en mindre plan för Söderåsen”, ett samarbete mellan benägenhet att läsa vidare på högskola. Söderåskommunerna Bjuv, Klippan, Svalöv och Skåne Nordväst tillhör sammantaget de regioner Åstorp. Med utgångspunkt från en ekologisk grundsyn har angivits en vision för Söderåsens utveckling. Planen innehåller också konkreta för- slag till hur visionen är tänkt att förverkligas.

Bjuvs kommuns målsättning

Att fortsätta utveckla Söderåsen till ett regionalt centrum för natur, turism och rekreation.

Bostäder Efterfrågan på bostäder har varierat kraftigt under 1990-talet. Konjunkturläge, räntevillkor, det lokala näringslivets utveckling m m har stor betydelse för efterfrågan. I nordvästra Skåne har expansionen under 1990-talet i hög grad legat i Helsingborg och Ängelholm medan inlands- kommunerna haft en tillbakagång i efterfrågan. De senaste åren har dock en svängning skett och Generell kunskapshöjning i basämnen skapar goda efterfrågan på bostäder har ökat i alla nordväst- förutsättningar för fortsatta studier. skånska kommuner. i landet som har bäst tillgång till kvalificerad För att erhålla bättre möjligheter till realistiska arbetskraft. För att kunna behålla attraktionskraf- framtidsbedömningar av bostadsmarknaden i ten i framtiden är det önskvärt med en utvecklad området är det angeläget med samråd i tillgång till eftergymnasial utbildning i regionen Skåne Nordväst:s regi. samt förbättrade kommunikationsmöjligheter med Lundaregionen. Arbetsmarknaden Då den eftergymnasiala utbildningen går mot en Arbetsmarknaden i Bjuvs kommun är en inte- alltmer långtgående ämnesspecialisering, är det grerad del av arbetsmarknaden i region Skåne knappast möjligt för Nordvästskåne att tillhan- Nordväst. Här bor ca 300.000 människor varav dahålla ett brett utbildningsspektrum. Det är ca 125.000 är förvärvsarbetande fördelade på dock fördelaktigt om regionen kan utveckla sitt ca 30.000 arbetsställen. Avstånden är korta och näringsliv med högskoleutbildning och forskningi- in- och utpendling av arbetskraft mellan kommu- nom vissa branscher. nerna i regionen är vanlig. Med snabba förbindelser vad avser såväl person- Förutom den stora arbetsmarknaden har regio- som teletekniska kommunikationer bör regionen nen goda argument för företagsetablering genom kunna erhålla tillräckligt utbyte av kunskap och sitt strategiska läge mellan de nordiska markna- information inom övriga utbildningar/branscher derna och kontinenten. Ur logistiksynpunkt kan även om utbildningen är förlagd till andra forsk- det knappast bli bättre, med europavägar, järnvä- nings- och utbildningsorter. Inom regionen skall gar, hamnar, flygplatser, färjor och Öresundsbron finnas lätt tillgänglig gymnasieutbildning inom de i närheten. flesta områden. Utbildningsfrågor Utbildning För kommunerna i Skåne Nordväst kan tydligt Bjuvs kommuns målsättning urskiljas att näringslivets sammansättning är den viktigaste faktorn för hur utbildningsstrukturen Att medverka till omfattande gymnasieutbild- i regionen och i de enskilda kommunerna ser ut. ning inom regionen samt att eftergymnasial Om man därtill lägger hur ungdomarna genomför utbildning underlättas genom förbättrade sin gymnasieskolgång, är det återigen kommuner kommunikationer och utökning av med stor andel sysselsatta i tillverkningsindustri utbildningen inom regionen. och låg andel i offentliga och privata tjänster som

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 11 Avsnitt 1B

Regional kommersiell service En satsning på service och handel och en utveck- I Hyllinge, 3 km från Bjuv, har Bergendahl-grup- ling av centrumbilden är väsentlig för kommu- pen etablerat Sveriges största dagligvarubutik nens tätorter. Citygross. Bauhaus och ICA Maxi och Familia Tu r i s m köpcenter med ett 60-tal butiker har också Turismsamarbetet sker i tre grupperingar: etablerat sig där. Samtidigt har en omfattande Söderåskommunerna, Skåne Nordväst kommu- upprustning av Väla Köpcentrum skett. Dessutom nerna, och Region Skåne/Position Skåne. har en betydande utbyggnad på Välaområdet ge- nomförts och nya företag har sökt sig dit. Denna Söderåskommunerna (Bjuv, Åstorp, Klippan och tendens att de externa anläggningarna blir större Svalöv) marknadsför gemensamt Söderåsen som och större med butiker i flera hus kan man se på besöksdestination. Man ger årligen ut broschy- flera ställen i länet. ren Söderåsguiden. Söderåskommunerna agerar gemensamt i bokningssystemet Tellus på internet Detta har medfört att Skåne Nordväst ytterligare

MELLANKOMMUNALA FRÅGOR MELLANKOMMUNALA och i den årliga turistbroschyren Skåne Nordväst. stärkt sin position som ett hett område när det Söderåskommunerna annonserar gemensamt i gäller konkurrens inom handeln. turistkartor och turistbroschyrer. Inom Skåne Nordväst har liksom i västvärlden i Turismsamarbetet inom Skåne Nordväst styrs av övrigt vuxit upp regionala köpcentra. I den sekun- en gemensam marknadsplan där Skåne Nordväst dära utvecklingsfasen kompletteras butiker med marknadsförs som destination för besökare av kontorshus. Härvid har en ”Edge city” uppstått olika slag. Gemensamma kommungränsöverskri- (en anhopning av kontors hus och ett shopping- dande ”paket” med aktiviteter, natur, evenemang, center vid en trafikknutpunkt). Resultatet av boende och mat ger ett stort utbud med något för Edge cities och köpcentra är ofta en utarmning alla. Skåne Nordväst-kommunerna har en gemen- och förfulning av stads- och tätortscentra med sam hemsida för turism. Har finns evenemangs- butiksnedläggningar och försämrad service som kalender, bokning av boende och köp av ”turist- följd, samtidigt som de strider mot tankegångarna paket”. Skåne Nordvästkommunerna ger årligen i Agenda 21. Agenda 21:s mål sättning är närhet ut turistbroschyren Skåne Nordväst på fyra språk. till produktion, handel och service. I Bjuvs kommun har ett antal butiker nedlagts som följd av stormarknadsetableringarna Bjuvs kommuns målsättning

I Ekeby ligger Ekeby Möbelaffär AB som är den Att medverka till etablering av campingplats, verksamhet i kommunen som attraherar flest stugby och liknande övernattningsmöjligheter. besökare utifrån.

Ekeby möbelaffär

Möbelaffären i Ekeby är en av kommunens största publikmagneter!

12 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 1B

Näringsliv finns resurser tillgängliga för större händelser i MELLANKOMMUNALA FRÅGOR De tio kommunerna i Bjuvs Kommun. Samverkan i räddningstjänt sker Skåne Nordväst sam- med grannkommunerna genom avtal där närmas- arbetar under Skåne te räddningsstyrka alltid larmas oberoende var Nordväst Näringsliv med kommungränsen går, enligt larmplan. att underlätta företagse- Polissamarbetet i regionen tableringar till regionen. Bjuvs kommun tillsammans med Åstorp, Klip- Näringslivets Hus Skåne Nordväst är ett koncept som bygger på samarbete i Nordvästra Skånes Samarbetskommittés Näringslivsgrupp, som består av de 10 kommunerna; Bjuv, Båstad, Hel- singborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Region Skåne tillsammans med ett antal offentliga och privata aktörer som verkar för tillväxt samt företags- och näringslivsutveckling. Näringslivets Hus Skåne Nordväst som ligger på Campus Helsingborg vänder sig både till etablerade företagare och nya entreprenörer. Här stöttas pan, Örkelljunga och Svalöv ingår i Söderåsens aktivt företagande och tillväxt av samlad spets- Närpolisområde som i sin tur ingår i Polisområde kompetens. Genom gränsöverskridande presen- Skåne Nordväst. tationer, användande av existerande företag som ambassadörer, interaktiva verktyg och det faktum att alla aktörer kommer att kunna nås genom Näringslivets Hus skapas en samlingspunkt för företagare i Skåne Nordväst. I lokalen finns fasta Samhällsstruktur och flexibla arbetsplatser samt en utställningsdel Länsstyrelserna i Skåne har i en gemensam och tillgång till konferenslokaler. analys benämnd ”Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem” redovisat att Skåne Nordväst Näringsliv är remissinstans för den förväntade samhällsutvecklingen i Skåne till näringslivsprojekt som söker kapital via den ”del- stor del är en effekt av rörlighetspreferenser och regionala miljonen”, som är statliga pengar för flyttningstendenser hos befolkningen. Nybygg- tillväxt som administreras av Region Skåne. nationen av bostäder och verksamheter kommer Skåne Nordväst Näringsliv driver själv ett antal huvudsakligen att ske i städerna och de större projekt och samarbetar även med andra organi- tätorterna samt i stråk mellan dessa befolknings- sationer. koncentrationer.

Skåne Nordväst Näringsliv har en gemensam Tre stadsregioner förväntas få en positiv bebyg- databas för mark och industrilokaler. gelseutveckling

* Malmö-Lund regionen Bjuvs kommuns målsättning * Helsingborgsregionen * Kristianstads - Hässleholmsregionen Att inom Skåne Nordväst slå vakt om småorter- nas serviceutbud och att utveckla regionala Utvecklingen kommer därutöver huvudsakligen näringslivs- och turistprojekt. att ske i fyra huvudkorridorer * Utefter Södra Stambanan * Utefter Västkustbanan Brandkår/räddningstjänst * Utefter järnvägen Malmö - Ystad - Simrishamn Bjuvs kommun har samverkansavtal med nio * Utefter Skånebanan och Blekinge kustbana kommuner i Nordvästra Skånes räddningsom- råde. Kommunerna är: Båstad, Helsingborg, En särskild utvecklingsring s k Öresundsringen Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, kommer att bildas runt Öresund. Utanför stads- Ängelholm och Örkelljunga. regionerna och huvudkorridorerna kommer att utvecklas ett småortslandskap. Genom avtal med Skåne Nordvästs kommuner

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 13 Avsnitt 1B

För Bjuvs kommuns del är Helsingborgs influen- 2012 på Söderåsbanan kommer att ytterligare ser av stor betydelse för kommunens utveckling. förbättra kommunens kollektivtrafik. Bjuv har med läget vid Skånebanan förutsätt- Söderåsbanan är benämningen på planerade ningar för en god kollektivtrafikförsörjning via järnvägen Åstorp - Billesholm - Kågeröd - Svalöv järnväg. Motsvarande gäller för Billesholm genom – Teckomatorp. Det är kommunerna Åstorp - läget vid Söderåsbanan (godsstråket genom Skåne) Bjuv och Svalöv som samverkar kring projektet. när trafiken kommer igång. Kommunen i övrigt får hänföras till det s k småortslandskapet där kollektivtrafikstråk kommer att finnas, exempelvis till Ekeby, men där huvuddelen av resandet sker med personbil. Tätorterna Billesholm och Bjuv kan bli störda av buller från godstrafik på järnväg när en MELLANKOMMUNALA FRÅGOR MELLANKOMMUNALA omläggning av trafiken sker på banorna genom resp samhälle. För Billesholms del sker detta när Hallandsåstun- neln blir färdig runt 2012. För Bjuvs del kommer den stora ökningen av godstrafik om Helsingborgs kommuns tankar på ett godsspår mellan Hel- singborg och Helsingör genomförs. En lösning kan vara en sänkning av spåren inom Bjuv med Mer och mer kommer våra framtida transporter ca sex meter, varvid bullerproblemen reduceras att vara rälsbundna. och problemet med plan–korsningarna löses. För Bjuv, Åstorp, Svalöv och Klippan finns ett Bjuvs kommuns målsättning påtagligt behov av att åstadkomma en bättre kommunikation med det utbildnings- och kun- Att utveckla kollektivtrafiken inom kommunen skapscentrum som Lundaregionen utgör. Behovet och till och från Bjuvs kommun för att främja av utbildning ökar ständigt och det är inte längre såväl bosättning som företagsetablering ovanligt att människor skaffar sig en ny utbild- inom kommunen. ning både två och tre gånger i sitt yrkesverksam- ma liv. Söderåsbanan skapar förutsättningar för Att planskild korsning tillskapas mellan Storga- en bättre regional balans i västra Skåne. tan och järnvägen i Bjuv samt att bullret från För Malmö /Lund – regionen innebär järnvägen underskrider 35 dBA eq och 50 dBA Söderåsbanan ett miljömässigt fullgott transport- max inomhus och 55dBA equtomhus inom medel till Skånes intressantaste natur. befintlig bebyggelse. Som komplement till tågtrafiken driver Skåne- trafiken ett busslinjenät. Detta nät kommer att Interregional- och fjärrtrafik byggas ut genom att skolskjutstrafik och allmän Från Bjuvs kommun har man ca 30 minuters kollektivtrafik samordnas så långt det är möjligt. resväg till Ängelholms flygplats. Kastrups flyg- Härigenom kommer kollektivtrafiken att förbätt- plats, med förbindelse till de flesta internationella ras avsevärt såväl inom kommunen som mot flygplatser, når vi under två timmar. grannkommunerna i söder och norr. På järnvägssidan genom Pågatåg och Regiontåg Förbindelserna mot Lund – Malmö – Köpenhamn når Bjuvs kommun via Helsingborg och Häss- förbättras också. leholm det fjärrinriktade nätet. Förbindelserna med Västkusten, Danmark och södra Skåne är redan i dag bra via Helsingborg. Bjuvs kommuns målsättning

Kollektivtrafik - regionaltrafik Att arbeta enligt länsstyrelsens ambitioner för Regionaltågen, även kallade ”Pågatågen” förbin- ett miljöanpassat transportsystem innebärande der Bjuv med det Sydvästskånska regionaljärn- vägsnätet, vilket medför goda förbindelser främst bl a att Söderåsbanan är en nödvändig kommu- mot Helsingborg, Lund, Malmö och mellanlig- nikationsled för planering av ett uthålligt sam- gande orter. Den utbyggda region- och lokaltrafi- hälle i västra Skåne i enlighet med Agenda 21. ken som sker från 2007 på Skånebanan och från

14 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 1B MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Landsvägsnätet Jämfört med flera andra delar av landet har nord- Bjuvs kommuns målsättning västskåne i allmänhet och Bjuv i synnerhet en Att även framgent lösa avfallshanteringen av god tillgänglighet via vägnätet. Samtidigt saknas hushålls- och grovsopor via den regionala tip- det dock fortfarande delar i ett regionalt stråk mellan Helsingborgs hamn över Bjuvs, Svalövs pen i Filborna. och Eslövs kommuner mot Höör i centrala Skåne. Vindkraft Denna vägförbindelse, väg 109, har färdigställts Bjuvs kommuns ambition är att ej tillåta etable- mellan Ekeby och Helsingborg. Samtidigt är det ring av större vindkraftverk inom kommunen. viktigt att det påbörjade arbetet med ett vägreser- Det är också viktigt att inga kraftverk etableras i vat snarast kan införs från Ekeby till Hasslebro gränszonen mot kommunen. Den mellankommu- i Höör-trakten, så att utbyggnad kan ske utan nala samordningen är här viktig och bör dröjsmål. För Bjuvs kommuns förbindelser mot utvecklas. centrala och sydöstra Skåne är denna förbindelse av stor vikt och den väntas medföra positiva struktureffekter och bättre utvecklingsbetingelser för Ekeby med omnejd. Bjuvs kommuns målsättning

Att länsväg 109 fortsätter att utbyggas från Ekeby via Kågeröd mot Höör.

Långsiktig vattenförsörjning Bjuvs kommun har genom anslutning till Syd- vatten erhållit en långsiktig lösning av vattenfrå- gan för hela kommunen.

Renhållning Den regionala avfallshanteringen av hushållsavfall och grovsopor sker i Nordvästra Skånes Renhåll- ningsaktiebolags regi. Soporna från Bjuv transporteras till Filbornatippen i Helsingborg. Den framtida hushålls- och grovsopshanteringen planerar kommunen skall ordnas på Filborna tippen ca 20 - 30 år framåt.

Vattentornet i Bjuv - 40 m högt. Byggt 1964. Avfallshantering

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 15 Avsnitt 2 RIKSINTRESSEN

Kommunen är berörd av ett antal riksintressen. På den sydvästra lövskogssluttningen består dess- Dessa är av mycket varierande betydelse och utom underlaget av skifferurbergsmorän som har också av mycket varierande slag. relativt hög halt av växtnäringsämnen. De för planeringen betydelsefulla riksintressena Bokskog dominerar, men lokalt uppträder aven- kommenteras särskilt. bok som inslag i bokskogen eller i rena bestånd. I kapitlet görs också en bedömning av om i vilken På de fuktigaste markerna ersätts boken av al och mån riksintressena är förenliga med kommunens ask. Lokalt finns även vissa ensartade granbe- intressen samt redovisas också i förekommande stånd. I likhet med Söderåsens sluttningar är fall åtgärdsförslag avseende hur riksintressen sprickdalarna oftast lövskogsklädda. Sprickdalar- skall tillgodoses. na med sina speciella miljöförhållanden och sina bäckar med relativt opåverkat vatten innehåller Riksintresse för naturvård åtskilliga biologiskt intressanta växt- och djur- Riksintresse för naturvården regleras i Miljöbalkens samhällen. 3 kapitel 6 § och utpekas av Naturvårdsverket. 1.2 Riksintressets storlek 1.1 M:N13 Söderåsen med omgivningar Bjuvs kommun ifrågasätter den geografiska ut- Området Söderåsen avgränsar horsten Söderåsen bredningen av riksintresset väster om järnvägen med närmast anslutande slätt. Horsten är lång- Åstorp - Billesholm, då jordbruksmark i sig sak- sträckt och spolformad med längdriktningen nar intresse ur naturvårdssynpunkt. Det noteras i NV-SO. att länstyrelsen numera stöder kommunens åsikt. 1950 hektar av Söderåsen ligger inom Bjuvs kommun. Landskapsbilden med det öppna landskapet som Sluttningarnas vegetation är i de nedre delarna tecknar sig mot åsryggen är värdefull. Det öppna oftast sammansatt av olika typer av ängsväxter. jordbruksområdet öster om järnvägen är tillräck- Näringsförhållandena i marken är relativt goda ligt stort för att tillgodose detta intresse. Järnvä- genom bl a en hög grundvattennivå. gen som är en kraftig barriär i landskapet utgör naturlig gräns för riksintresset.

Blommande vattengöl vid Selleberga.

16 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 2 RIKSINTRESSEN 1.3 Vård av riksintresset En förutsättning för naturvårdsvärdena är, inom Bjuvs kommuns målsättning Söderåsens riksintresse område för naturvård, Riksintresset för naturvård stöds öster om järn- att människor brukar och vårdar marken. vägen Billesholm - Åstorp. Ängarna behöver betas och slås. Skogen behöver skötas. Utan människors möjlighet till att bo och verka inom området, kan naturvårdsvärdena Kommunens vill värna om värdefulla områden gå förlorade. av riksintresse för naturvård och rekreation. Naturvårdsvärdena tål inte en ohämmad exploatering samt alltför hård skogsdrift med inplante- ring av gran. Gran är inget naturligt trädslag på Åtgärdsförslag avseende tillgodoseende av riksintresset: Genom miljökonsekvensbeskrivning fastläggs miljöfrågor i samband med planering för mark- användning - bebyggelse.

Genom att aktivt verka för att tillvarata natur- vårdens intresse genom kunskapsinhämtning, information till berörda samt eventuellt plan- läggningsåtgärder. Alla anläggningsåtgärder i området skall prövas mot naturvårdsintressena och åtgärder i överensstämmelse med dessa

Porten till Hjorthagen. Till höger strax ovanför slottet. skall stimuleras. I övrigt skall restriktivitet mot anläggningsåtgärder gälla. Söderåsen utan bör stå tillbaka för lövskog. Söderåsen utbreder sig över kommungränsen och en viktig förutsättning för att tillvarata naturvär- dena är att en samplanering mellan berörda kommuner, Klippan, Svalöv, Åstorp och Bjuv, genom- förs. En fördjupad översiktsplan har gemensamt framtagits av de berörda kommunerna.

Huvudingången till Åvarps fälad.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 17 Avsnitt 2 RIKSINTRESSEN

18 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 2 RIKSINTRESSEN 2 Riksintresse för friluftsliv om redovisas på karta: Riksintressen avvikelser. Riksintresse för friluftsliv regleras i Miljöbalkens 3 kapitel 6 § och utpekas av Naturvårdsverket. 3 Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövården regleras i 2.1 M:F2 Söderåsen Miljöbalkens 3 kapitel 6 § och utpekas av Riksan- En stor del av Söderåsen är avsatt som riksin- tikvarieämbetet. tresse för friluftsliv. Riksintresset framgår av kartbilaga. De allmänna kommunikationerna för 3.1 M:K19 Vrams Gunnarstorp att nå Söderåsen är ej tillfredsställande. Området Riksintresset framgår av kartbilaga. Hela miljön är utvecklingsbart ur turistsynpunkt . representerar en enhetlig, väl sammanhållen slottsmiljö. Här kan man utläsa utvecklingen 2.2 Riksintressets storlek från renässansens borganläggning till 1800-talets Bjuvs kommun accepterar inte hela utbredningen agrara gods. Slottet har till stor del bibehållit sin av riksintresset och sätter en gräns vid skogs- 1600-tals karaktär och flera av de omkringliggan- kanten på Söderåsen och Vegeå som sydgräns, de byggnaderna, parken och Hjorthagen, bidrar kompletterat med ett område vid Jordberga. En- till helhetsbilden. dast område öster om denna gräns accepteras och beaktas såsom riksintresse för friluftsliv. 3.2 Riksintressets storlek Anledningen till att riksintresset inte accepteras i Bjuvs kommun accepterar inte hela utbredningen sin helhet är att kommunen anser att utbredning- av riksintresset och sätter en gräns vid järnvä- en sker på jordsbruksmark sydväst om skogskan- gen Åstorp - Billesholm. Endast området öster ten på Söderåsen. Denna odlade jordbruksmark om denna gräns accepteras och beaktas såsom är ej särskilt väl lämpad för friluftsliv och ej av riksintresse för kulturmiljövård. Anledningen tillgänglig ur allemansrättslig synpunkt mer än en till att riksintresset inte accepteras i sin helhet ytterst begränsad tidsperiod varje år. är främst att kommunen anser att utbredningen sker på jordbruksmark väster om järnvägen. Eftersom kommun och länsstyrelse ej är överens kommer länsstyrelsens åsikt att gälla. Området Eftersom kommun och länsstyrelse ej är överens som kommunen och länsstyrelsen ej är överens kommer länsstyrelsens åsikt att gälla. Området som kommunen och länsstyrelsen ej är överens Bjuvs kommuns målsättning om redovisas på karta: Riksintressen avvikelser.

Riksintresset för friluftsliv stöds.

Kommunen har målet att riksintresset för friluftsliv väster om skogskanten på Söderåsen och söder om Vegeå undantaget Jordberga utgår.

Åtgärdsförslag avseende tillgodoseende av riksintresset: Inom riksintresset satsa på en utvecklad turism baserad på områdets egna förutsättningar i samarbete med övriga Söderåskommuner.

Vrams Gunnarstorps Slott. Renessansslott med byggstart 1633. Ägs sedan 1839 av familjen Tornèrhjelm.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 19 Avsnitt 2

4 Järnvägar Bjuvs kommuns målsättning Riksintresse för järnvägar ingår i kommunika- Riksintresset för kulturminnesvård, Vrams tioner och regleras i Miljöbalkens 3 kapitel 8§. Gunnarstorp, stöds. Riksintresse utpekas av Banverket. Riksintresset framgår av kartbilaga. Kommunen har målet att riksintresset väster Samtliga befintliga järnvägar inom kommunen är om järnvägen Billesholm – Åstorp utgår. Allén av riksintresse. RIKSINTRESSEN mot Gunnarstorp utgör dock riksintresse även Kommunen förutsätter planskilda korsningar mel- väster om järnvägen. lan järnväg och vägarna i Bjuv och Billesholm . Bullerdämpning förutsättes enligt Naturvårdsverkets rekommendationer för båda bansträckningarna. Ett riksintresse som enbart innebär en störning är svårt att försvara för kommunen. Kommunen ser en miljöanpassad järnväg som ett sätt att avlasta Bjuvs kommuns målsättning vägarna tung miljöstörande trafik, samtidigt som en trafikering av såväl Söderåsbanan som Skåne- Åtgärder avseende tillgodoseende av banan med persontåg innebär att länsstyrelsens riksintresset: intentioner med en utveckling av de gamla sta- Kommunen avser att tillgodose riksintresset tionssamhällena i kommunen kan ta fart. genom att upprätta områdesbestämmelser för speciellt känsliga miljöer samt att i samråd Bjuvs kommuns målsättning med berörda markägare i varje särskilt fall Riksintresset för järnväg stöds.

säkra natur- och kulturmiljöer vid olika typer Åtgärder för tillgodoseende av riksintresset: av markanvändningsbeslut. Alléerna från Kommunen är beredd att även fortsättningsvis Vrams Gunnarstorp mot Norra Vram respektive vidtaga kompletteringsåtgärder utanför banom- Gunnarstorp bör skyddas genom PBL. Detta rådena bl a för att förbättra tillgängligheten till förordas ske genom planering. stationsområdena. Kommunen är även beredd att vara behjälplig med detaljplaneläggning för riksintressets tillgodoseende.

Norra Vrams station, numera fylld med eldstäder, gamla och nya, skorstenar och allt däromkring.

20 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 2 RIKSINTRESSEN

Schakt Albert strax norr om Billesholm innehåller lera.

5 Riksintresse för totalförsvaret 6.2 M:7 Bjuv Riksintresse för totalförsvaret regleras i Miljöbal- Lundom söder om Billesholm innehåller kens 3 kapitel 9 – 10§. Riksintresse utpekas av också lera. Områdena framgår av kartbilaga Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndighe- ten. Inom Bjuvs kommun finns hemliga objekt, 7 Natura 2000 belägna inom ett samrådsområde som framgår av Områden som ingår i Natura 2000 ska, enligt kartbilaga, avsnitt 2 riksintressen. Försvarsmak- EU:s direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmil- ten bör kontaktas så tidigt som möjligt i plan- jöer samt vilda djur och växter(art- och Habitatdi- och bygglovärenden som ligger inom samråds- rektivet) och direktiv 79/ 409/EEG om bevarande området. av vilda fåglar, (fågeldirektivet), ges sådant skydd Försvarsmaktens flygverksamhet och telekom- att områdets värden inte skadas av åtgärder el- munikation kan påverkas av uppförande av höga ler verksamheter inom eller i anslutning till det byggnadsverk, master och vindkraftverk. Objekt utpekad området. Riksdagen har den 31 maj 2001 högre än 20 m utanför tätort och 90 m inom beslutat om lagändringar, bl a i plan- och bygglagen tätort (i vissa fall lägre) eller mer än tio meter och miljöbalken, för att Sverige ska uppfylla kraven över redan prövad detaljplan samt tre meter över i Habitatdirektivet och Natura 2000. redan prövat högt objekt/mast/torn remitteras Lagändringarna gäller sedan 1 juli 2001 och inne- därför till Försvarsmakten bär att om det finns en risk att en verksamhet på ett betydande sätt kan påverka ett område, som 6 Riksintresse för värdefulla äm- av Regeringen föreslagits att ingå i Natura 2000, nen och mineral krävs tillstånd för verksamhetens bedrivande Riksintresse för värdefulla ämnen och mineral enligt Miljöbalkens 7 kapitel 28§. Dessa områden regleras i Miljöbalken 3, kap 7§ och utpekas av har genom Riksdagsbeslutet utpekats som objekt Statens Geologiska Undersökning, SGU. av riksintresse enligt Miljöbalkens 4 kapitel 1§ 6.1 M:2 Bjuv och 8§ med särskilda bestämmelser för hushåll- Dagbrott Albert strax norr om Billesholm inne- ning med mark och vatten. håller lera. Brytningen kommer att vara avslutad I kommunen finns bara ett Natura 2000 område. inom en tioårsperiod enligt nuvarande prognoser. Kommunen förutsätter att schaktet då efterbe- 7.1 Hallabäckens dalgång Habitat-direkti- handlas. Länsstyrelsen vill ha riksintresset kvar vet SE0430105 även efter avslutad brytning. Angeläget är att Dalgången som är mycket brant med markerade kommande bostadsbyggnation i närliggande delar raviner har stor andel lövskog. Dalar och slut- av Billesholm inte hindras av detta.. ningszoner visar mycket speciella miljöer beträf- fande fauna och flora. Området är värdefullt, både Bjuvs kommuns målsättning ur biologisk synpunkt och för det rörliga friluftslivet.

Riksintresset för värdefulla ämnen och mineral stöds inom Schakt Lundom. Kommunens mål- Bjuvs kommuns målsättning sättning är att schakt Albert snarast återställs. Riksintresset stöds inom Hallabäckens dalgång.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 21 Avsnitt 3 TÄTORTSUTVECKLING FÖR BJUV, BILLESHOLM OCH EKEBY Inledning till, komplettera och samverka med den befintliga De tre tätorterna, Bjuv med Gunnarstorp, bebyggelsen. Billesholm och Ekeby, innehåller ett antal Förutom ombyggnader och förtätningar inne i komplexa förhållanden som nödvändiggör en tätorten har nya områden för både bostäder och analys. I texten nedan görs därför en studie och verksamheter diskuterats. Områdena ligger i hu- redovisning av hur tätorterna skall utvecklas vudsak på befintlig jordbruksmark i direkt anslut- med avseende på bl a bostäder, verksamheter, ning till redan detaljplanlagda områden. grönstruktur och centrum områden. På tillhörande kartbilagor finns motsvarande 1.2 Centrums utveckling redovisning fysiskt. En utveckling av Bjuvs centrum är positivt såväl för tätorten som för kommunen Bjuv. Bjuvs 1 Bjuvs tätort centrum måste få mer stadsbild över sig samtidigt 1.1 Tätortsbeskrivning och mark- som miljön och småskaligheten måste värnas. förutsättningar Det splittrade intrycket bör motverkas. Det är en mycket långdragen process som måste äga rum Bjuv är kommunens centralort. Tätortens sena med en bestämd målsättning som grund: historia är egentligen gruvornas historia. Man började bryta kol och lera i början av 1870-talet. 1875 anlades järnvägen Helsingborg - Hässleholm, som betytt mycket för orten. Viktiga punkter är därvid: I dag har Bjuvs tätort cirka 7 000 invånare. I tätorten dominerar livsmedelsindustrin Findus 1 Ett tydligt definierat centrum - Sverige AB näringslivet. Industrin har huvudkon- Områden för ”centrumändamål” typ tor i Malmö, vilket kommer att flyttas till Bjuv un- kontor, affärer och delvis bostäder der 2008. Höganäs Bjuf AB tillverkar eldfast/sy- med centralt läge utvecklas. rafast tegel. Livsmedels- och tegelindustrin samt den offentliga sektorn är de största arbetsgivarna 2 Centrum bör koncentreras till ett kon- i Bjuvs tätort. I Gunnarstorp finns BMH Marine kurrenskraftigt centrum i stället för som arbetar världen över med transporthjälpme- två centrum utan riktig konkurrenskraft. del för näringslivet. 3 De interna kommunikationerna måste förbättras genom planskilda korsningar mellan väg och järnväg för såväl skyddade som oskyddade trafikanter.

4 Ett rekreations-grönstråk utmed Boserupsbäcken är viktigt ur miljö- och trivselsynpunkt

5 I centrum bör järnvägsstationen vidareutvecklas till ett resecentrum där spårbun- den trafik och landsvägstrafik knyts ihop.

Bjuvs kommuns målsättning Kvarteret Ulven tar form. Nya hyreshus vid Hantverkaregatan. Bjuvs centrum utvecklas till en inbjudande väl Tidigare har villor och flerfamiljshus prioriterats i fungerande samlingsplats för såväl kommersiell tätorten men sedan ett antal år tillbaka har kom- som offentlig service. munen som mål att få en varierad ny bebyggelse såväl vad gäller byggnader och lägenhetsstorlekar Bjuvs centrum bör utsträckas mot kommunens som upplåtelseformer. Ny bebyggelse bör ansluta resecentrum.

22 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 3

1.3 Områden för bostäder TÄTORTSUTVECKLING Områden avsatta för ny bebyggelse i tätorten är följande (2007 -2015):

Område Volym Typ Alternativ

Brogårda 8:4 ca 90 lgh styckehus Bjuvstorp 5:25 m fl ca 6 lgh styckehus förtätning av grönområden Falken 2 ca 20 lgh marklägenheter Kvadraten 1 ca 20 lgh marklägenheter Tibbarp 1:80 ca 90 lgh småhus i grupp och styckehus Vråken 1 ca 28 lgh småhus i grupp Selleberga 1:63 m fl ca 10 lgh styckehus osäkert Kv Medborgaren ca 30 lgh flerfamiljshus alternativt centrumfunktioner Bjuv 3:3 ca 15 lgh styckehus Bjuvstorp 2:1 ca 30 lgh styckehus Bjuv 1:255 ca 6 lgh grupphus Bjuv 1:1 ca 20 hus styckehus Bjuv 25:1 ca 21 hus styckehus

Beredskapen i kommundelen Bjuv är bra inför framtiden vad gäller bostadsmark. På kartbilaga finns redovisat de olika utbyggnads- områdena.

Kulturmiljöer Områdena Gunnarstorp, Platsen, Freden, Selleberga samt Prästkragen kommer kanske inte att ge något lägenhetstillskott men bör omnämnas som områden med mycket stora kulturhistoriska värden, vilka är eller kan utvecklas till mycket attraktiva boendeområden. Bjuvs kommuns målsättning

Bygga ut varierade bostadsområden som motsvarar efterfrågan och förtätar och tillvaratar befintliga områden. Målsättningen gäller alla kommundelar.

1.4 Områden för verksamheter En förutsättning för ett levande centrum är att det innehåller verksamheter av typen livsmedels- affärer, restauranger, kontor specialvarubutiker av olika slag inkl småbutiker och hantverksloka- ler. Till centrumverksamheterna hör även olika utrymmen för allmänna ändamål. Bostadsområdet Freden. Område för verksamheter av detta slag skall Korsningen Strömfeldtsgatan - Lindallén. inrymmas i centrum. I övrigt finns på kort sikt ett detaljplanerat verksamhetsområde vid mötet mellan vägarna 107, 110 och Norra vägen.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 23 Avsnitt 3

Detta område är på lång sikt möjligt att utöka och platser för lek och idrott av olika slag, ten- norrut med ca 11 ha och västerut (väster om väg nisbanor, bad och grönområden liksom platser 107) med ca 16 ha (reduceras till användbar yta - för umgänge människor emellan typ Tivoliparken 12 ha, p g a skyddszoner elledningar). Område och Folketshusparken. Stråkets sträckning bör väster om väg 107 är med i ett långsiktigt per- vara från väg 110 vid kyrkan genom hela Bjuv till spektiv p g a sitt goda läge för verksamheter. Vegeå och ha en karaktär av naturlik park. Här finns både närhet till annat industriområde, De båda stråken föreslås dessutom bindas sam- närhet till transportleder samt avskildhet från man i den östliga delen vid Selleberga och i väster i bostadsbebyggelse. Här finns utrymme för handel Tibbarpsgatans förlängning. med skrymmande varor, kontor, småindustri TÄTORTSUTVECKLING TÄTORTSUTVECKLING och hantverk. I Gunnarstorp föreslås den nuvarande depo- neringsanläggningen för jord och sten på sikt Bjuvs kommuns målsättning utvecklas till grönområde. Nya verksamhetsområden utvecklas i första Bjuvs kommuns målsättning hand vid nordvästra industriområdet samt norr om Gunnarstorp. Behovet av grönområden skall beaktas vid detaljplanering. 1.5 Behovet av grönstruktur Grönstråk utmed Vegeå och Boserupsbäcken Möjligheter finns att göra Bjuv ännu mer attrak- utvecklas med tillhörande förbindelsestråk och tivt genom att satsa på naturliga grönstråk och tippen i Gunnarstorp utvecklas till en park grönytor. De områden som därvid i första hand är när den avvecklas. aktuella är: 1 Grönstråk utmed Vegeå Grönstråket kan med små medel utvecklas så att 1.6 Utredningsområden det blir en mycket attraktiv del av både Bjuv och Inom tätorten finns ett antal områden där mark- Gunnarstorp. Här finns möjligheter att se både användningen ej är klarlagd, varför markanvänd- flora och fauna av ej alldagligt slag samtidigt som ningen inom berörda områden bör utredas ytterli- de dammar som redan finns visar på ett första gare, innan ställning tas. Berörda områden är: steg in i kretsloppssamhället. Med informations- skyltar och rastplatser kan stråket utvecklas Selleberga 17:1 ytterligare. På sikt kan Vegeåstråket samman- Områdets framtida användning bör utredas med bindas med Boserupsbäckens grönstråk. hänsyn till möjligheter att förlägga bostäder och rekreationsområden inom området. Delar av fas- 2 Grönstråk utmed Boserupsbäcken tigheten ligger inom strandskyddsområde, enligt Boserupsbäcken rinner genom hela Bjuv, från 7 kap 13§ MB (Miljöbalken). sydöst till nordväst. Utmed dess sträckning finns många intressanta miljöer både rofyllda platser Bjuvstorp 9:13 Områdets framtida användning bör utredas med hänsyn till möjligheter att förlägga bostäder och småindustri inom området. Brogårda 4:4 mm Områdets framtida användning bör utredas med hänsyn till möjligheter att förlägga verksamheter inom området. Bjuv 1:178 Områdets framtida användning bör utredas med hänsyn till möjligheter att förlägga bostäder och rekreationsområden inom området. Bjuvs kommuns målsättning

Utreda lämplig markanvändning inom redovisade utredningsområden som underlag för Vege å - mellan Selleberga och Vramsgård. framtida ställningstagande.

24 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 3 TÄTORTSUTVECKLING 2 Billesholms tätort cykeltrafiken till service entréer sker helt från Storgatan. 2.1 Tätortsbeskrivning och mark- En viss upprustning har skett i centrum genom förutsättningar Storgatans förnyelse. Nästa etapp innebär ett Billesholms tätort har ca 3 300 invånare. Orten resecentrum vid järnvägsstationen, kompletterat har många spår från 1800-talets gruvepok, men med gång- och cykelvägsstråk. präglas idag mera av den byggmaterialindustri som utvecklats. Kulturmiljöer I centrum finns många miljöer med äldre bebyg- Orten innehåller i dag en ganska varierad, låg gelse som bör tillvaratagas och framhävas i plane- bebyggelse jämte högre bebyggelse i de centrala ringen. Ett område ligger nordväst om Storgatan delarna. Inom befintlig tätort kommer förtätning med hus från 30-talet. Ett annat område är torget att ske inne i centrum, men nya större bostads- med omgivning, som tillhör den äldsta i dag be- områden kommer att placeras i utkanten av tätorten. Bebyggelse på sikt planeras i nord- östra Billesholm, norra Kungsgårdsområdet och på ännu längre sikt planeras en utbyggnad av Kungsgårdsområdet södra delen. Mark för verksamheter kan förläggas i direkt anslutning till redan befintlig industrimark och med mycket god närhet till kommunikationsleder.

2.2 Centrums utveckling Billesholms centrum har under den senaste tioårsperioden utvecklats för samhällsbehovet på ett negativt sätt. Samtidigt är intresset hos Billesholmarna stort för centrums utveckling, Uppvuxet villaområde vid Kyrkbacken. vilket är betydelsefullt vid genomförande av varade miljön. Den gamla ”trädgårdsstadsmiljön” förändringar. Trafiksäkerhet och kollektivtrafik ska givetvis bibehållas. är några viktaga punkter att utveckla. Skeneholmsskoleområdet och öppna platsen mot Centrum för service Västergatan. Området omfattar kvarteren väster om järnvägen Inom området bör Billesholms gröna lunga och innehåller bland annat f d Konsumhallen, utvecklas. I takt med att attraktiviteten ökar i centrum kan mindre delar av området användas för byggnation med krav på centrumläge. Även andra offentliga verksamheter kan förläggas inom området. Bibliotek och förskola är under etablering. Trafikfrågor Järnvägsstationen bör vidareutvecklas till en knutpunkt för resande där Söderåsbanan knyts Storgatan med Konsumhallen ligger ”mitt i byn”. ihop med busstrafiken. affärshus, f d sparbankshuset etc. Det mesta av En angelägen fråga är en planskild korsning med tätortens handelsservice är koncentrerat till ett järnvägen för gång- och cykeltrafiken så att en sä- stråk utmed Storgatan. ker passage kan ske av järnvägen vid järnvägssta- Bilparkering sker i direkt anslutning till byggna- tionen. Busstrafiken avses utvecklas tilsammans der samt särskilda parkeringsplatser. Gång- och med Skånetrafiken och grannkommuner.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 25 Avsnitt 3

Miljö- och bostadsfrågor Framöver bör närmare utredas förutsättningarna Befintliga bostadsområden i Billesholm är en stor för ett bra samspel mellan industrin och bostä- tillgång att värna om. Här finns även områden derna i centrum med ett centralt grönområde med stora kulturhistoriska värden främst i cen- som ett positivt miljöinslag. trum och vid Kyrkbacken Gamla fotografier visar ett charmigt och levande småskaligt centrum. Denna miljö skall vi arbeta 2.4 Områden för verksamheter för att återskapa. En förutsättning för ett levande centrum är att det innehåller basservice till innevånarna. Ett

TÄTORTSUTVECKLING TÄTORTSUTVECKLING Bjuvs kommuns målsättning detaljplanerat verksamhetsområde finns öster om väg 110, Ljungsgård. På lång sikt finns ett område Billesholms centrum utvecklas till ett trivsamt på ca 18 ha, söder om nuvarande Isoverområde. och attraktivt kommundelscentrum där miljö Detta ger möjlighet till ca 450 arbetsplatser, om och småskalighet betonas. det antas ge 25 arbetsplatser/ha. Detta område ska dock inte räknas som allmänt tillgängligt, då det i första hand är expansionsområde för befint- 2.3 Områden för bostäder lig mineralullsindustri. Områden avsatta för ny bebyggelse i tätorten är följande (2007-2025) : För framtiden bör befintligt verksamhetsområde inom Billesholm Gård 10:1 ges möjlighet växa norröver på Ljungsgård 4:1 genom att planerat Billesholms gård 9:325 norr 50 lgh småhus bostadsområde görs om till arbetsområde. Billesholms gård 9:325 söder 150 lgh lång sikt Bjuvs kommuns målsättning: I anslutning till tätorten sker byggnation inom Ljungsgård 2:98, där två småhusområden är un- Utveckla områden för industriell verksamhet der uppförande med ca 20 resterande tomter. på befintliga verksamhetsområden och utveckla I Södra Vram prövas möjligheter till en mindre Storgatan för centrumverksamheter samt ut- bostadsbebyggelse inom södra Vram 53:2. veckla verksamheter vid Vrams Gunnarstorp De närmaste åren förväntas i stort sett innebära oförändrad befolkning. 2.5 Område för grönstruktur Området vid Kungsgården som är avsatt för Under avsnittet om Bjuv har redovisats vikten av bebyggelse på mycket lång sikt innehåller ca 33 en bra grönsstruktur för tätortens attraktivitet ha. Med blandad bebyggelse om ca 15 lgh/ha kan och innevånarnas trivsel. I Billesholms tätort detta ge ungefär 500 lgh, men med hänsyn till na- utgör rekreationsytan 36 % av tätortens yta vilket turvårds- och kulturmiljövårdsintressen kommer kan jämföras med snittet för Skåne som är 12 %. stora delar av området inte att kunna bebyggas. Möjlighet finns att göra Billesholm ännu attrakti- Här finns emellertid stor kapacietet och området vare genom att satsa ytterligare på grönstråk och kan lämpligen etappindelas. grönytor. Områden som därvid är aktuella är:

Området söder om Isover och med Billeshollmsskogen i bakgrunden.

26 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 3

1 Billesholmsskogen 3 Ekeby tätort TÄTORTSUTVECKLING I Billesholmsskogen finns goda möjligheter att komplettera stigsystemet med t ex en elljusslinga 3.1 Tätortsbeskrivning och mark- och en naturstig. Särskilda aktiviteter för såväl förutsättningar barn i förskole- och skolåldern kan lätt ordnas liksom aktiviteter för pensionärer med utgångs- Ekeby har ca 3 300 invånare. punkt från Ekhaga. Efter att stenkolsbrytningen börjat i Skromberga 2 Grönstråk utmed Vegeå fick också Ekeby sin prägel som gruvsamhälle. Vegeå ligger i och för sig utanför Billesholms tät- Ekeby präglas än i dag av ortens keramiska in- ort. Nämnas bör dock grönstråkets betydelse dustri. Värdefull äldre gruvbebyggelse finns ännu även för Billesholm. kvar. Annars består Ekeby av blandade byggnads- stilar. Ombyggnader och förtätningar kommer att ske inom själva Ekeby tätort. Utbyggnad på lång sikt föreslås ske dels i centrum vid banken, dels på åkermark i tätortens södra del, i direkt anslutning till befintlig detaljplanerad mark. Mark för verksamheter planeras i anslutning till väg 110 samt i centrum. I tätorten är CC Höganäs Byggkeramik AB det inom näringslivet största företaget med tillverkning av keramiska plattor . Ekeby Möbelaffär AB är magneten för besökare till Ekeby.

3.2 Centrums utveckling För centrum är behovet stort att markera centrum och att betona bykärnan. Befintliga verksamheter erhåller möjligheter att expandera samtidigt som möjlighet ges att komplettera centrumområdet med bostäder mellan Storgatan och den nya infartsleden på f d järn- vägsbanken. Detaljplaner kommer att tas fram till stöd för utvecklingen i den mån de redan ej är framme. Bjuvs kommuns målsättning

Ekeby centrum utvecklas till ett attraktivt Billesholmsskogen är artrikt lövskogsområde och en oas kommundelscentrum där miljö och små- för skogsflanörer. skalighet betonas. Bjuvs kommuns målsättning 3.3 Områden för bostäder Behovet av grönområden beaktas och grönstråk Områden avsatta för ny bebyggelse i tätorten är i Billesholmsskogen samt vid Vegeå utvecklas. följande (2007-2025):

Valleberga 2:139 ca 9 lgh styckehus 2.6 Utredningsområden Valleberga 2:139 ca 30 lgh småhus i grupp och Inom kommundelen finns ett område där mark- flerfamiljshus användningen ej är klarlagd, varför markanvänd- Valleberga 3:252 ca 15 lgh småhus/småhus ningen bör utredas ytterligare, innan ställning tas. i grupp Berört område är: Norra Vram 36:1 Valleberga 3:247 ca 35 lgh marklägenheter Områdets framtida användning bör utredas med hänsyn till möjligheter att förlägga ytterligare Valleberga 1:42 ca 15 lgh marklägenheter verksamheter inom området. Truedstorp 1:77 ca 20 lgh småhus

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 27 Avsnitt 3

Kulturmiljöer speciellt för skolans behov. I samråd med fastig- I Ekeby finns en homogen och varierad småhus- hetsägaren bör området kunna användas både bebyggelse. Många gånger ligger husen samlade som strövområde och för skogsproduktion. Utsik- i små bygrupper och tomterna är stora. Kultur- ten från höjden mot Söderåsen är imponerande. historisk intressant bebyggelse finns främst runt Såväl gångstråk som motionsslinga kan inrymmas gamla bruksområdet. i området. 3.4 Områden för verksamheter 2 Elestorp Ekeby är väl tillgodosett med områden för På fastigheten Skromberga 12:1 söder om vatten- verksamheter. Inom centrumområdet finns ytor reningsverket finns ett väl frekventerat skogsom-

TÄTORTSUTVECKLING TÄTORTSUTVECKLING exploateringsbara för kontor, hantverk, småbuti- råde i anslutning till fotbollsplanen. Detta område ker och specialvarubutiker om så behövs. Vissa är ett lämpligt närströvområde för centrala Ekeby möjligheter till expansion finns också för livsme- och Norra Värn. Området är spännande med delsaffären norr om Storgatan. slagghögar och gläntor och mycket lämpligt både För industri finns området vid väg 110 där det för gångstråk och motionsslinga. Öppna ytor kan finns expansionsmöjligheter. användas för lek och bollspel. I centrum mellan Allégatan och Bruksgatan före- slås ett nytt område för icke störande verksamheter. Bjuvs kommuns målsättning 3.5 Områden för grönstruktur Behovet av grönområden skall beaktas och Bjuvs kommuns målsättning berörda delar av Skromberga och Elestorp bevaras som närströvområden. Nya verksamhetsområden skall i första hand utvecklas i anslutning till centrum och i anslutning 3.6 Utredningsområden till befintligt verksamhetsområde vid väg 110. Valleberga 2:139: För området norr om skolan, har tidigare fram- I Ekeby tätort utgör 13% av tätortens yta rekrea- tagits ett detaljplanförslag innehållande bl a dag- tionsyta som kan nås inom 200 meter från bebyg- hem och bostäder. Planförslaget har dock ej förts gelsen, vilket kan jämföras med genomsnittet för till antagande. Områdets lämplighet för verksam- Skåne enligt Landstingets undersökning, som heter alternativt bostäder bör snarast utredas, utgör 12,0 %. varför området avsätts som utredningsområde. I Ekeby finns några områden som redan i dag till Särskilt bör beaktas närheten till Skrom- viss del användes som närströvområden, vilka är bergaverken. möjliga att utveckla ytterligare. Dessa områden Skromberga 12:1, 3:128 m fl: bör räddas från exploatering samtidigt som skogs- Områdets lämplighet för bostäder utredes. skötseln bör ske med varsam hand. Områdena lämpliga att utveckla som närströvområden är: Bjuvs kommuns målsättning 1 Skrombergahöjden Lämplig markanvändning utredes för ut- På fastigheten Skromberga 12:1 finns en skogs- planterad kulle som är mycket lämplig som redningsområdena som underlag för närströvområde för Ekeby samhälle och kanske framtida ställningstagande.

Utsikt från Skrombergahöjden, över takåsarna i Truedstorp norra, med Söderåsen i horisonten.

28 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 LANDSBYGDSUTVECKLING Avsnitt 4 1.1 Inledning I kapitlet behandlas frågor om landsbygdsutveck- 1.4 Fördjupad översiktsplan för Söderåsen ling, bostads- och servicefrågor, levnadsvillkor, En viktig del av landsbygden är den unika Sö- kommunikationsfrågor och även frågor om hur deråsen. För Söderåsen har 2002 framtagits en mål om lokal utveckling kan komma i konflikt fördjupad översiktsplan med utgångspunkt från med bevarande av landskapets natur- och kultur- en ekologisk grundsyn. Det övergripande målet värden och i konflikt med en rationell utveckling för planen är att Söderåsen utvecklas till ett eko- av de areella näringarna och exploatering av logiskt hållbart område. I detta övergripande mål naturresurser. ingår följande delmål: Landsbygd är det som ej är tätort. Tätort är en * Att förutsättningar skapas för att bibehålla och ut- ort med minst 200 invånare där det är högst 200 veckla unika naturtyper och ett varierat landskap. meter mellan husen. * Att genom god planering skapa förutsättningar för turism och ett ökat friluftsliv på Söderåsen; 1.2 Allmänt att förutsättningar skapas för människor att bo Bjuvs kommun har en mycket omväxlande och och verka på åsen. intressant landsbygd med stora slättpartier i söder och norr avbrutna av Boserupsskogen i 2 Områden för bostäder kommunens mellersta del och med den riksin- tressanta Söderåsen som en gräns mot norr. Lant- 2.1 Nya bostadsområden bruksföretagens storlek varierar från icke djurhål- Kommunen arbetar sedan 1992, då förra över- lande små gårdar till stora svinfarmar och från siktsplanen antogs, med den långsiktiga målsätt- små lantbruk av torpkaraktär till de stora godsen ningen att bibehålla andelen boende på landsbyg- Gedsholm, Boserup och Vrams Gunnarstorp. den på minst samma nivå som i dag. På landsbygden finns basservice i form av kom- 1.3 Central landsbygd munalt vatten och avlopp i de tätare bebyggda de- Kommunens ”Centrala landsbygd” är framtidens larna, d v s Norra Vram och vissa delar av Södra utvecklingsområde. Småskalighet och goda livs- Vram samt Truedstorp. I eller direkt anslutning betingelser med lätt tillgänglighet till service och till dessa byar finns områden lämpliga för bostä- kulturutbud i Öresundsregionen är styrkan. Detta der . Några av dessa områden är Vrams Gunnars- är möjligt då kommunen ständigt arbetar för god torp 2:1 och Norra Vram 36:1. infrastruktur i form av transporter, omsorger och Områden avsatta för ny bebyggelse är följande skolor. Det prisvärda boendet är en annan fördel. (2007-2025):

En riktigt Skånsk stall-länga med halmtak. Dock inget korsvirke.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 29 Avsnitt 4

Vrams Gunnarstorp 2:1 ca 15 lgh styckehus Bjuvs kommuns målsättning (Tunnby) Att understödja en nyexploatering av bostads- Norra Vram 36:1 ca 15 lgh styckehus områden i Norra Vram och Tunnby. (Fogdagården) Att understödja nyexploatering av hästgårdar i kommunen.

Att i övrigt ha en positiv grundinställning till 2.2 Förtätning av byar Förtätning av befintliga byar eller bostadsgrupper avstyckningar av upp till två fastigheter för en- är i många fall ett bättre alternativ än att bygga bostadsändamål per jordbruksfastighet i lämp- nytt utanför tätorten. Vid bedömning av områ- liga lägen med lokala Va-lösningar för att stödja

LANDSBYGDSUTVECKLING dens lämplighet krävs bland annat att vatten- och landsbygdens utveckling. avloppsfrågan kan lösas på ett ekologiskt tillfreds- ställande sätt och att kostnaderna för kommunal service i övrigt ej överstiger vad som är skäligt med hänsyn till skolskjutsar, renhållning, kollektivtrafik och hemtjänst Ett sådant förtätningsområde kan Norra Vram vara, där det finns kommunalt vatten och avlopp. På sikt bör också pågatågsstopp kunna tillskapas i Norra Vram. Området väster om Norra Vram bör särskilt studeras. Vatten och avlopp finns även i Södra Vram. Ett annat intressant område är Åvarp, där den goda miljön talar för någon form av förtätning.

Tunnby, på kanten mellan Söderåsen och slättlandet vid Norra Vram. 2.3 Hästgårdar Intresset för hästgårdar är idag mycket stort inom 3 Service på landsbygden regionen. Hästgårdar kan i många fall innebära en Avstånden är små i Bjuvs kommun, vilket påver- positiv utveckling för närområdet med möjligheter kar servicen på landsbygden såväl kommersiellt till såväl arbetstillfällen som fritidsaktiviteter. som offentligt. Huvuddelen av den kommunala Många möjligheter finns till goda lösningar, sam- servicen finns i tätorterna. tidigt som hänsyn måste tas till konkurrerande En betydande utvecklingspotential finns i vissa intressen. Några sådana frågor är miljöfrågor liksom serviceyrken. Därav kan nämnas gårdsbutik med rätt till ridstigar. Anpassning till befintliga förord- försäljning av lantbruksprodukter, hemslöjd inkl nanden/riksintressen m m är också viktigt. Detta får sömnad och vävning, uthyrning av rum typ bed dock inte innebära att all utveckling omöjliggörs. and breakfast alternativt semester på lantgård Inom fastigheten Norra Vram 36:73 finns möj- samt IT-verksamhet alternativt distansarbete. ligheter att anordna fyra hästgårdar, då detaljpla- Ridhästuthyrning och ridslingor på bl a Söderå- nestöd just ordnats Inom fastigheten Ekeby 31:1 sen och kolonilotter/stugor är andra verksamhe- finns även möjlighet att anordna tre hästgårdar, ter som kan vara möjliga. då även här detaljplan antagits. Lantbrevbäring är en viktig service, som måste vara kvar för att landsbygden även fortsättningsvis 2.4 Mindre bostadsgrupper skall kunna befolkas av människor utan egen bil. I övrigt bör kommunen ha en positiv inställning Den kommersiella servicen på landsbygden har till avstyckning av upp till två fastigheter för en- en viss tonvikt på företag med anknytning till bostadsändamål per jordbruksfastighet i de fall jord- och skogsbruk. Dagligvarubutikerna är nu- där vatten- och avloppsfrågan kan ordnas på ett mera nedlagda. ekologiskt acceptabelt sätt. Kommunen bör dock vara restriktiv till ny bebyggelse inom områden med riksintresse där Bjuvs kommuns målsättning riksintresset störs påtagligt. Att medverka till att ha en levande landsbygd.

30 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 4

4 Kommunikationsfrågor LANDSBYGDSUTVECKLING En av de viktigare frågorna för att kunna utveckla Bjuvs kommuns målsättning landsbygden är att möjliggöra för befolkningen att Att utveckla den kollektiva trafiken på landsbyg- på ett smidigt och ej för dyrbart sätt nå arbets- den för att möjliggöra arbets- och fritidsresor. platser och andra målpunkter från bostaden. Inom överskådlig tid kommer bilen att vara det Att verka för att persontrafik etableras på viktigaste transportmedlet. Samtidigt är det vik- banan Åstorp - Norra Vram - Billesholm och tigt att bygga upp alternativ till bilen. söderut mot Lund och Malmö, vilket innebär För skolbarnen finns skolskjutsar. Den kollektiva hållplats även i Norra Vram. trafiken sköts i form av en servicelinje, där det ordinarie busslinjenätet inte finns. Servicelinjen 5 GC-vägar är en form av beställningstrafik, som kan indivi- De utbyggda GC-vägarna framgår av karta. GC- duellt anpassas. Utredning pågår för att samordna vägar finns i de nybyggda områdena. I de äldre skolskjutstrafiken med övrig kollektivtrafik. delarna måste cyklande samsas med biltrafiken. Servicelinjen i form av minibussar/bilar når hela De mest angelägna behoven av nya cykelvägar landsbygden. Den är till både för färdtjänstrese- är mellan tätorterna där vägverket är ansvarig närer, personer med sjukresetillstånd och för alla väghållare samt till de folkrika delarna i Norra- övriga resenärer. och Södra Vram samt randbebyggelsen vid Skrombergaverken. Även till de närmaste tätor- När hela väg 109 är klar så förordar kommunen terna Åstorp och Hyllinge efterfrågas avskiljda att en expressbusslinje öppnas mellan Höör och cykelvägar. Helsingborg. En cykelväg till Ekeby finns på den gamla banval- Persontrafik på järnväg kan relativt snart bli aktu- len från Billesholm. En cykelväg mellan Bjuv och ell på linjen Åstorp – Billesholm och söderut, den Billesholm är planerad via Ljungsgård. En länk s k Söderåsbanan. En station bör på sikt öppnas måste till mellan Nya Vägen och Toffelmakarega- också i Norra Vram, vilket skulle ha stor betydel- tan för att knyta an till GC-trafiken från Väster- se såväl ur pendlarsynpunkt som med hänsyn till vång och Billesholms centrala delar. friluftsliv och kulturintressen på Söderåsen och i Norra Vram.

Vy från Gustavsborg med Björnekulla Klint och Björnås i vänstra delen av åsryggen.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 31 Avsnitt 4

6 Motstående intressen c) Friluftsliv kontra areella näringar Landsbygden innehåller en hel del konfliktpunk- Inom kommunen finns områden av stort intresse ter mellan motstående intressen som paradoxalt för friluftslivet, inte minst riksintresseområden nog i flera fall samtidigt är en förutsättning för på Söderåsen. landsbygdens utveckling. Härav kan följande Här finns konflikter mellan skogsbrukets krav på nämnas: möjligheter att sköta skogen på ett rationellt sätt och friluftsintressenas önskemål om att kunna a) Utveckling av landsbygden kontra bevaran- ta sig fram genom de av landskapets skogen. Tät granskog natur- och kultur- är inte framkomlig. värden Konflikter finns även En viss bebyggelse- mellan friluftsintres- exploatering skulle LANDSBYGDSUTVECKLING sena och jordbru- vara till fördel på ket. Åkrarna är inte landsbygden för att tillgängliga många förbättra service- dagar på året p g a det underlaget. Bland intensiva jordbruket. de mest intressanta utvecklingsområdena d) Konflikt mel- är vissa delar av Sö- lan jordbruket och deråsens sluttningar, bostäder där konflikter uppstår 1 Lukter från svin med natur- och och höns är ett kulturvärdena i t ex problem både med Tunnby och Åvarp. lukt från stall och när En bebyggelse i dessa gödseln sprids på åk- lägen kräver hänsyns- rarna. Lukten drabbar tagande till natur- och både landsbygds- och kulturvärden. tätortsbefolkning. Samma konflikt kan b) Areella näringar uppstå vid slam- kontra natur- och spridning. kulturvärden Inom de skogsbevux- 2 Expansionen na riksintresseområ- på lantbruksmark dena för naturvård innebär att värdefull finns konflikter mel- åkermark tas i an- lan naturvårdarnas språk för bebyggelse krav på ett varsamt och således fråntas skogsbruk och lantbruksproduktio- skogsintressena som nen. I ett övergri- föredrar ett rationellt pande perspektiv kan skogsbruk. Vidare ifrågasättas om den kan konflikter finnas relativt mycket goda mellan jordbruk och åkermarken skall naturintressenter användas för be- avseende läckage av byggelse. näringsämnen från 3 Allt eftersom tätor- markerna till vatten- terna expanderar in dragen. på lantbrukets tidi- Dränering av åker- gare domäner uppstår mark medför att regn- olika problem rela- vattnet snabbt trans- Hallabäcks ravin ovanför Båvslid. terade till människans porteras ut i bäckar, åar hälsa och välbefinnande. och vattensystem och ej kommer grundvattnet En allvarlig störning är allergiproblem som drab- tillgodo. Dränering har inneburit att våtmarkerna bar vissa människor till följd av överkänslighet och det ursprungliga naturlandskapet har försvunnit. mot olika djur.

32 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 VATTENRESURSER Avsnitt 5 Ytvatten kreationsvärdena utmed vattendragen är mycket stora. Öppna vatten ger ofta en stor variationsri- Orientering kedom och vattenmiljöerna har otvivelaktigt en Naturliga ytvatten, d v s öppna vatten som hav, stor dragningskraft. För att underlätta kontakten sjöar och floder och liknande, är en bristvara i med naturen och det levande vattnet har en na- Bjuvs kommun. Det är egentligen endast åar och turstig längs Vegeå anlagts. bäckar som har ett naturligt ursprung. Tjutebäcken i Ekebys södra del avvattnar 7 % av De öppna vattenytor som finns i kommunen är kommunens areal. Bäcken ingår i Rååns avrin- i stället resultatet av mänskligt arbete. Maglaby ningsområde. Bäcken passerar innan kommun- kärr som på 1500-talet dämdes upp för att få fisk- gränsen ett kärrområde med fuktlövskog med ett odlingsvatten och Mölledammarna vid Boserup flertal sällsynta växter varför området bedömes som tillkom på 1600-talet som vattenmagasin ha hög biologisk potential. för den vattendrivna kvarnen Kalmarmöllan. För att tillvarata kommunens intressen och för Dammen vid Åbromölla är en långsmal uppdäm- att medverka i förbättringen av åarnas vatten- ning som anlagts för att reglera vattenflödet till kvalitet samarbetar kommunen med närliggande kvarnen. Dessa platser attraherar många besö- kommuner i både Rååns och Vegeåns vatten- kare som söker naturens närhet, tittar på fåglar dragsförbund. och djur. Strandskydd Dammsystemet vid Evadal har tillkommit för att Syftet med strandskydd är att ge allmänheten reglera vattenflödena och förhindra markerosion. tillgång till stränderna och att bevara de biolo- Samtidigt har de en viss kvävereducerande effekt. giska värdena i strand- och vattenmiljön. Strand- Omgivande marker domineras av kulturbetes- skyddsområdet sträcker sig 100 m från vattenlin- mark och utgör en känd fågellokal. jen men omfattar inte de areella näringarna och Utöver de nämnda dammarna finns i odlings- deras anläggningar. Vattenmiljöer som beröres landskapet ett stort antal, nästan 200, småvatten av strandskyddsreglerna är Maglaby kärr och huvudsakligen märgelgravar från 1800-talets Mölledammarna, Vegeå, Hallabäcken och större senare hälft. Många av dessa är mer eller mindre delen av Boserupsbäcken. igenfyllda. Ett antal har fortfarande en öppen Inom strandskyddat område gäller restriktioner vattenspegel. Dessa vattenmiljöer är värdefulla re- bl a för ny bebyggelse, ändring av användnings- produktionsplatser för groddjur och insekter. De sätt för byggnader och grävningsarbeten. Ej heller utgör också reträttplatser för däggdjur och fåglar får andra anläggningar eller anordningar uppföras och ger ett gott skydd åt fältviltet. som försvårar allmänhetens tillträde eller försäm- rar livsvillkoren för djur eller växter. På ett antal ställen i kommunen t ex vid Kungs- Se även avsnitt 6. gården i Billesholm och vid Prästgården i Bjuv har markområden anlagts för att omhänderta stora Användning vattenflöden. Avsikten är att förhindra översväm- Ytvatten har alltid varit en begärlig vara för ningar på lågt liggande marker där skador kan lantbrukaren. Betesmarker ordnas så att djuren uppkomma. Naturliga översvämningsområden själva kan nå sjöar och vattendrag för att dricka. utgöres numera av åkermark. Dessa områden är De senaste åren har ytvattnet också fått en stor tillhåll för vadarfåglar och simfåglar. Vintertid betydelse för bevattning av grödor. Vattendomar uppskattas den samhällsnära skridskoisen av för uttag av ytvatten finns inte i kommunen. barn och ungdomar. Rekreationsvärdet vid öppna vatten är mycket Vattendrag stort och fiskeföreningar gör aktiva fiskvårdsin- De öppna vattendragen har mycket stora biolo- satser för att bibehålla en god öringsstam i Vegeå. giska värden. De utgör livsmiljö för ett stor antal växter och djur. I vattendragen reproducerar sig t ex insekter som är en viktig del i näringskedjan för både land- och vattendjur. Kommunens största vattendrag är Vegeå, som ge- nomkorsar kommunen från öster till väster. I Ve- geåns avrinningsområde ingår Hallabäcken, Böke- bergsbäcken, Boserupsbäcken och Ottarpsbäcken med sina mindre biflöden. Tillsammans avvattnar Dagvattendamm vid Vegeå. dessa vattendrag 90 % av kommunens yta. Re-

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 33 Avsnitt 5

Generella risker Grundvatten Det rationella jordbruket, samhällstillväxten och en allmän modernisering av landsbygdens bo- Vattenförsörjnings- stadsbestånd har inneburit att flera hot mot våra anläggningar ytvatten kunnat identifieras. Till exempel: Med avseende på vat- tenförsörjning från * påverkan på vattenkvaliteten genom förore- kommunal anläggning ningar av olika slag (avlopp från reningsverk kan Bjuvs kommun

VATTENRESURSER och enskilda hushåll och lantgårdar, drä- uppdelas på Bjuv med neringsvatten från åkrar) Findus Sverige AB , * dränering och dikning av våtmarker Billesholm med Saint- * kulvertering av öppna vattendrag Gobain Isover AB samt * rätnings- och rensningsföretag Ekeby. Den kommunala anläggningen tillgo- * vattenuttag för bevattning och andra änd- doser således även den ringar av vattenflödet eller grundvattennivån stora vattenförbrukan- * igenfyllning och torrläggning av småvatten de livsmedelsindustrin och våtmarker Findus Sverige AB samt Floran och faunan påverkas också negativt och delvis Saint-Gobain hotas av: Isover AB:s anläggning * gödsling i Billesholm. I Bjuv till- * bekämpningsmedelsanvändning godoses renvattenbehovet till Findus genom * igenväxning uttag av grundvatten * granplantering vid Holk och Borgavad * dikning för rening i vattenver- * deponering av sten och avfall ken vid Holk respek- * kräft- och fiskodling tive Ljungsgård. Till Bjuvs samhälle (övriga) förses renvat- Bjuvs kommuns målsättning tenbehovet genom vattentäkten i N Vram Att stödja intresset för fritidsfisket i Vegeå för rening i Ljungsgård. Vattenverken produ- Att arbeta för att uppnå god vattenkvalitet i cerar även det ren- samtliga ytvatten vatten som överförs till Att arbeta för att de stora variationerna i Billesholm. Ekeby har en egen vattenproduk- vattenföringen utjämnas tionsanläggning inom Att arbeta för att öka tillgängligheten till samtliga samhället baserad på ytvatten grundvattenbrunnar.

Att arbeta aktivt i vattendragsförbunden för bättre Grundvattentäkt vattenkvalitet Holk Att arbeta för att hindra igenfyllning, dränering och Verket ligger i Helsing- borgs kommun. Genom förstörelse av småvatten en vattendom är kom- Att arbeta för att skyddszoner anlägges utmed vatten- munens vattenuttag ur dragen i enlighet med Jordbruksverkets stödprogram Holktäkten legaliserat till 2.750 m3/medel- Att arbeta för att ytterligare dammar anlägges dygn och 1,0 Mm3/år. i avrinningsområdet Råvattnet tas från en Att arbeta för vattengenomsläppliga ytor vid grundvattentäkt bestå- ende av sex borrade framtida markanläggningar brunnar.

Tillflöde till Hallabäcken vid Båv.

34 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 5 VATTENRESURSER vattnet har här en låg fluoridhalt men en något Vattenkvalitén från brunnarna har ett varierande förhöjd järn och manganhalt varför det inte kan innehåll av järn, mangan samt olika h årdhet. distribueras direkt till rörnätet utan föregående Vattentäkten vid Holk har ett skyddsområde som rening. Vid brunnen har därför anordnats ett antagits av Länsstyrelsen. Området består av en mindre reningsverk. skyddszon och brunnsområden kring respektive grundvattenbrunn. För brunnarna (EH innefattas ej) har erhållits en legalisering genom vattendom för uttag av 0,365 Gruvvattentäkt Borgavad Mm3/år, dock högst 1.500 m3/d. Råvattnet utgörs av gruvvatten från den nedlagda Skyddszon saknas kring produktionsbrunnarna gruvan i Billesholm. Vid vattentäkten i Borgavad uppfordras gruvvatten ur den vat- tenfyllda Billesholms- gruvan genom tre däri nedförda brunnar belägna ca 500 meter sydost om vattenverket. Råvattnets innehåll av järn och mangan är högt och likaså hårdheten. Ge- nom en vattendom är uttaget ur Borgavads- täkten legaliserat till 5.800 m3 /medeldygn och 2,1 Mm3/år. Området består av en skyddszon med intilliggande produktions- brunnar.

Grundvattentäkt Norra Vram Vattenverket i Ekeby. Råvatten tas från 8 st och som tidigare gäller att all verksamhet förutom grundvattenbrunnar. Genom en vattendom är ut- vattentäkt är förbjuden inom vattentäktzonen på taget legaliserat till 7350 m3/medeldygn och 2,05 ca 15 m x 15 m. 3 Mm /år Under torra sommarmånader brukar bevattnings- Vattenkvaliteten är mycket god. Hushållsvattnet förbud gälla i Ekeby, vilket innebär att uttaget lig- för Bjuv och Billesholm ligger på idealvärde ur ger på sådan nivå att vattenleveransen är hotad. hårdhetssynpunkt (ca 8-9 dH°) och dess innehåll Därmed är större exploateringsområde svåra att av järn och mangan ligger under livsmedelsver- genomföra. kets gränsvärde. Området saknar skyddszon. Sydvatten AB Närmast kring varje produktionsbrunn (ca 15 Sydvatten AB kommer att leverera dricksvatten m x 15 m) kommer, oavsett de framtida skydds- till va-abonnenter 2010. områdenas utformning i övrigt, vattentäktzoner Det är ett ytvatten som kommer från sjön Bolmen. avsättas inom vilka all annan verksamhet förutom vattentäkt är förbjuden.

Grundvattentäkt Ekeby Vattentäkten i Ekeby omfattar fyra grundvatten- Bjuvs kommuns målsättning brunnar. Råvattnet är av sådan kvalité att det kan Att arbeta med bevakning och upprustning av distribueras direkt till förbrukarna utan föregå- vattenförsörjningen så att konsumenterna får ett ende rening. 1997 togs en ny grundvattenbrunn i bruk, dricksvatten av god kvalitet. benämnd EH, i västra delen av tätorten. Grund-

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 35 Avsnitt 5

På bilagd karta med område inom röd mar- kering råder idag inga restriktioner avseende markanvändning förutom inom den del som utgörs av Ljungsgårds vatten- skyddsområde. Till dess

VATTENRESURSER att skyddområdesförslag tagits fram bör man hålla uppsikt på, dels undvika ny lokalisering av verksamheter som långsiktigt kan ge upphov till diffusa föroreningsutsläpp till marken inom det aktuella området. Avloppsreningsverket i Ekeby. Område med grön marke- ring är befintligt skyddsområde. Där råder idag formalin i små mängder men inga tungmetaller. vissa bestämmelser till skydd mot grundvatten- Samtliga bensinstationer har inventerats avseen- förorening (avseende bl a hantering och lagring av de utsläpp och ingår i ett kontinuerligt slamtöm- oljeprodukter och kemiska substanser. ningsprogram av bensin- och oljeavskiljare. Inom de område som markerats med blå randning är andelen genomsläppliga ytjordlager hög och Ekeby avloppsreningsverk Reningsverket omfattar mekanisk-, biologisk- och därmed mer sårbara än annan mark med typ lera kemisk rening. eller moränlera i ytan. Till dess att skyddsområde Vid Ekeby avloppsreningsverk behandlas avlopps- upprättats för vattentäkter inom området bör man vatten enbart från kommundelen. Någon större vara restriktiv med att lokalisera potentiellt förore- belastning av industriellt avloppsvatten förekom- nande verksamheter till dessa sårbara områden. mer ej. Avskiljt rötat slam transporteras till Ekebro re- Avloppsförsörjning ningsverk. Ekebro avloppsreningsverk Avloppsverket är beläget i den norra delen av sam- Reningsverket omfattar i dag mekanisk-, biolo- hället intill dike anslutet till Bökebergsbäcken. gisk-, kemisk- och kväverening. Utsläppet av renat avloppsvatten från reningsverket via Bökebergsbäcken/Billesholmsbäcken till Vid verket i Bjuv behandlas avloppsvatten från Vegeå är tillståndsprövat av Länsstyrelsen. Rikt- centralorten och från samhällena Gunnarstorp, värde för kväve har ej lämnats av myndigheten. Billesholm och Norra Vram. Reningsverket hante- Under tiden 2008 – 2009 kommer verket att byg- rar också industriellt avloppsvatten från gas om och moderniseras. vissa industrier. Reningsverket är beläget ca 2 km nordväst om Ledningsnät Bjuvs tätort inom ett jordbruksområde. Ledningssystemet är i huvudsak utbyggt som Före utsläpp i recipienten genomgår avlopps- duplikatsystem. Kombinerade ledningssystem vattnet slutrening i biologiska dammar. Slammet förekommer endast inom några mindre områden. utnyttjas f n till stor del som jordförbättring. Många och långa ledningssträckor är av äldre slag Utsläppet av renat avloppsvatten från reningsver- med rotinträngning och skarvförskjutningar i ket via Bjuvsbäcken till Vegeå är tillståndsprövat ledningssystemet. av Länsstyrelsen. Av utförda undersökningar och mätningar framgår att spillvattenledningarna inom kom- Findus Sverige AB har eget avloppsreningsverk munen vid häftiga regn (åskregn) belastas med för det industriella avloppet, beläget norr om före- så mycket regnvatten att källaröversvämningar taget intill Vegeå med ån som recipient. och bräddningar inträffar. Regnvattnet härrör dels Mellan kommunen och Saint-Gobain Isover AB från områden med kombinerat system, dels från finns avtal om mottagande av industriavlopp. fastigheter där duplikatsystem ej genomförts eller Avloppsvattnet innehåller vattenlösligt fenol och fungerar dåligt.

36 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 5 VATTENRESURSER Ovidkommande vatten i form av regn- och dräne- Med stora markarbeten och för höga kostnader ringsvatten utgör en del av avloppsvattnet vilket kan dock LOD skapas på några platser. Konstru- har sin orsak i att det sker läckage till de gamla erade dammar med vattengenomsläppliga bottnar huvudledningarna från bl a bäckar vilka ledning- anlägges där så är möjligt alternativt kan de arna löper utmed. kommunala dagvattenledningarna före utloppet i vattendrag avslutas med en sedimentationsdamm, Saneringsplaner finns framtagna enligt krav från helst intill tätorterna för att motverka asfaltytor- Länsstyrelsen efter vilka ombyggnader och sane- nas avrinningseffekt. ring av befintligt avloppsnät skall utföras för att minimera läckage och därmed källaröversväm- ningar samt överbelastningar vid avloppsrenings- verken. I det lokala ledningsnätet för Bjuv, Billesholm och Ekeby finns 19 st pumpstationer inbyggda där självfall ej kan erhållas.

Enskilda avlopp Inom kommunen finns ca 400 stycken enskilda avloppsanläggningar registrerade. Dessa har lite olika konstruktioner men kan indelas i tre huvudgrupper: - slutna tankar - trekammarbrunn - trekammarbrunn + filterbrunn eller markbädd Naturvårdsverkets regler kräver att fastigheter med sluten tank och septiktank kompletteras med markbädd för BDT-vattnet (bad, disk och tvätt). Trekammarbrunnar där vattnet avleds till vattendrag skall också ha markbädd. Ca 320 anläggningar berörs således av bestämmelsen. Krav på ombyggnad av ej godtagbara anläggningar ställes när fastigheter överlåtes eller bygges om. Denna process bör påskyndas genom aktiva kommunala insatser. Områdena Hultet Billesholm och Järnvägsgatan Ekeby har sammanlagt 40 (30 + 10) enskilda avlopp. Dessa är av äldre modell utan filterbädd. Avloppsvattnet rinner efter slamavskiljning till Bökebergsbäcken resp Mölledammarna. För att eliminera utsläppen av närsalter från dessa om- Interiör från avloppsreningsverket i Ekeby. råden bör VA-verksamhetsområdet utökas så att avloppsvattnet från dessa områden anslutes till det kommunala avloppsnätet som har ett reningsverk med hög reningseffektivitet. Bjuvs kommuns målsättning

Att arbeta för att Lokalt Omhänderta Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD betyder Lokalt Omhändertagande av Dag- Dagvattnet (LOD). vatten d v s regn- och dräneringsvatten. Detta är Att skapa sedimenteringsdammar vid en metod att förhindra att vatten via ledningar dagvattenutlopp. och vattendrag snabbt rinner ut i havet. Istället infiltreras vattnet för att på så sätt renas och ge Att inom en tioårsperiod minska ovidkomman- ett tillskott till grundvattnet. de vatten med 10 %. I Bjuvs kommun är markbeskaffenheten sådan Att påskynda ombyggnaden av ej godkända att ett naturligt LOD svårligen kan anordnas. enskilda avloppsanläggningar.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 37 Avsnitt 6 NATUR- OCH KULTURMILJÖER Inledning Värdefull natur Kommunens yta domineras av åkermark, vilken Vid en inventering av värdefulla naturområden utgör ca 60 % av den totala arealen. Skogen tar ca inom kommunen har följande betecknats som en fjärdedel av kommunens yta i anspråk. Betes- speciella och värda att vårda och bevara: markerna utgör idag endast ca 5 % medan övrig mark i form av tätorter, täktområden, vägar mm 1 Vrams Gunnarstorp - Hjorthagenområdet utgör 15 % av kommunens yta. Området domineras idag av lövskog och är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet och för kul- I princip all natur i kommunen är starkt präglad turminnesvården. Även biologiskt är området en av människan. Såväl skogar som öppna betes- tillgång och då främst i form av gamla fodermar- marker har en struktur som är ett resultat av ker med intressant fauna och flora. Området är nuvarande eller tidigare bruk av marken. Också ett riksintresseobjekt för naturvården, friluftslivet vattenmiljöerna är starkt präglade av människan. och kulturminnesvården. Som exempel kan nämnas att vattendragen utmed långa sträckor är rätade eller, när det gäller 2 Maglaby kärr med omgivningar de mindre, kulverterade. Samtliga dammar eller Maglaby kärr är en av Söderåsens få ”insjöar” och ”sjöar” har skapats genom dämningar eller ur- är därför av stort socialt och biologiskt värde. Våt- grävning. Naturliga vattensamlingar och våtmar- marksområdet har skapats genom dämningar av ker är i stor utsträckning utdikade. munkar på 1500-talet för fiskodling. Våtmarken har stor betydelse som rastlokal och ett betydan- Kulturlandskapet de rovfågelsträck passerar under hösten. Också En mycket betydelsefull faktor för kommunens Maglaby kärr utgör riksintressen för naturvården, kulturella utveckling, men också för naturland- friluftslivet och kulturminnesvården. skapets utformande och prägel, har storgårdarna (Boserup, Gedsholm, Vrams Gunnarstorp och 3 Åsystem vid Knäppe - Evadal tidigare Billesholm) varit och som också haft Området utgörs av ett mer eller mindre marke- inflytande i flertalet andra gårdar i kommunen. rat dalgångslandskap där kulturbetesmarker och Karaktäristiskt för storgods- och slottslandskapet marker där hävden upphört dominerar. De norra är stora brukningsenheter som sköts modernt och delarna, även kallade Vrams ängar är också de rationellt. Den aktiva skötseln ger en ”städad” na- dominerade av kulturbeten men hyser också tur, ofta med monokulturer d v s en typ av gröda lövdungar och några dammar. Området är en på stora arealer. klassisk fågellokal. Naturvärdena i området är viktiga att beakta eftersom de skapar en skyddzon Slottslandskapen är trots detta ofta tilltalande för mot Söderåsen och verkar välgörande för land- människan, bl a genom de vackra alléerna och de skapsbilden. lättströvade parkliknande skogsområdena. Även själva parkerna, som i allmän- het omger byggnaderna (där slottsparken vid Vrams Gun- narstorp är särskilt imponerande) är typiska inslag. Det traditionella intresset för jaktbart vilt har tagit sitt mest påtagliga uttryck vid Vrams Gunnarstorp i form av den stenmursomgärdade Hjort- hagen. En annan viktig faktor är gruv- och täktverksamheten i kommunen. Dessa verksamheter har satt sina spår i många naturområden i form av onaturliga terrängformer och från omgivningen Strövstigen vid Vegeå, norr om Selleberga. avvikande vegetation. Täkt av lera sker fortfarande i dagbrott.

38 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 6 NATUR- OCH KULTURMILJÖER 4 Vegeå med dalgång i landet. Lövskogen består till stora delar av aven- Vegeå är av stor betydelse för fritidsfisket och ak- bok och ek med stora inslag av hassel. tiva åtgärder för att gynna ädelfisken görs genom Området är ett riksintresse för naturvården och de för vattendraget verksamma fiskevårdsfören- friluftslivet (SNV, beslut 1989) och är också ingarna, bl a har öring planterats ut och rens- föreslaget som naturreservat i länsstyrelsens na- ningar i ån företagits. Hela åns sträckning genom turvårdsplan. I Miljödelegationen Västra Skånes kommunen har föreslagits som riksintresse för underlagsmaterial (SOU 1990:95) är området fritidsfisket. medtaget som ett prioriterat reservatsobjekt. Förutom att vattenmiljön som sådan är intressant Hallabäckens ädellövskogar måste betraktas som sätter ån sin prägel på stora delar av landskapet. unika för Sydsverige och kanske för hela Nord- Dels genom de former i terrängen som eroderats europa. Det är tveksamt om man på något annat fram och dels genom att markanvändningen håll kan finna motsvarande biologiska varia- naturligt fått anpassas till de förutsättningar som tion inom ett skogsområde tillhörande samma finns i dalgången. naturgeogra- fiska region. Med anledning härav är det av största vikt att moderna skogsbruksme- toder ej används inom området. Området bör få ut-vecklas fritt.

7 Åvarp - Båv- området Båda områdena tillhör tillsammans med Halla- bäckens dalgång kommunens Hallabäcken vid Söderåsens sluttning. värdefullaste naturvårdsobjekt och utgör natur- betesmarker med lång kontinuitet i hävden. Hela Vegeå tjänstgör även som skyddszon mot Söderå- området ingår i de stora riksintresseobjekten för sen, samtidigt som den kan ha stor påverkan på naturvård och friluftsliv på Söderåsen. Natura 2000 området nedströms vid Skälderviken. 5 Söderåsens skogsområden mellan Även Åvarps fälad, som för övrigt är naturreservat Norra Vram och kommungränsen i öster sedan 1984, är ett biologiskt och kulturhistoriskt I området dominerar rationellt skötta bok- och mycket intressant objekt. Floran på de öppna granskogsbestånd. Den sammanhängande skogs- delarna är den typiska för ogödslade och icke ytan är stor och bl a därför utgör hela Söderåsen kultiverade marker som betats under lång tid. inom Bjuvs kommun enligt Naturvårdsverkets Området har ett rikt fågelliv. beslut (1989) riksintresse för naturvård och friluftsliv. 8 Området vid södra Vram - Jordeberga Hela det aktuella området söder om Vegeå utgörs 6 Hallabäcken och åssluttningen av ett småbrutet odlingslandskap, där skogsparti- norr därom er, betesmarker och åkerlappar avlöser varandra. De lövskogsklädda sluttningarna längs Halla- bäcken tillhör de botaniskt rikaste i landet. Ca Landskapet är också kuperat genom sluttningen 600 kärlväxter är funna längs bäcken, varav en ner mot Vegeå och sänkan kring det parallellt stor del i Bjuvs kommun. Inom området ligger det framringlande biflödet till Bökebergsbäcken. nedlagda stenbrottet vid Båv. Bjuvs kommunfågel forsärlan har här ett av sina starkaste fästen

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 39 Avsnitt 6

9 Stora och Lilla Mörshög skogen av rationellt skötta gran-, bok- och ek- Utmed Boserupsbäcken som flyter förbi Stora bestånd. I fuktiga delar finns även fuktlövskogar och Lilla Mörshög finns för landskapet värdefulla med al och björk. naturpartier. Förekommande betesmarker är Området är en viktig länk som en del i ett sam- gödslade och vegetationen och floran är präglad manhängande naturkomplex som sträcker sig därav. Ändock är markerna tilltalande med en från Lundom/Bosarp i sydväst upp mot nordost bitvis meandrande bäck och med buskage och och förbi Billesholm och sedan anslutande till lövdungar som skapar variation och som säkert Söderåsen. också skapar goda miljöer för fågellivet. NATUR- OCH KULTURMILJÖER NATUR-

Åvarps fälad är kommunens mest värdefulla naturvårdsobjekt.

10 Boserupsbäckens dalgång mellan 12 Dalgången utmed Möllebäcken från Ekeby och Charlottenborg Haberga till Kungsgården i Billesholm Centralt genom området flyter Boserupsbäcken, Dalgången har en mycket varierad natur med så- vilken på tre ställen är dämd så att dammar väl betesmarker som rika lövskogar och kärr. Vid skapats, den största är Mölledammen. Området S Vram är lövskogarna mycket frodiga. Området är variationsrikt med både vidsträckta kulturbe- som har ett välutvecklat stignät bedöms ha stor tesmarker och skogsområden som utmed bäcken social betydelse och fungerar också som närna- huvudsakligen utgörs av lövträd. turområde till närbelägna delar av Billesholm och Södra Vram. Spåren av täktverksamhet är tydliga Området som har ett välordnat stigsystem är väl- i området. besökt och är av stort värde för det rörliga friluftslivet. Spår och sår av täktverksamhet är talrika. 13 Rismadenområdet Vid Mölledammen finns äldre ekar och bok- Området är huvudsakligen öppet men genom- skogsbestånd. Denna del ingår också som ”större korsas av gärdsgårdar med busk- och trädridåer. område av speciellt kulturhistoriskt värde” enligt Mellan dessa ridåer breder hästbetade kulturbe- Kulturminnesvårdsprogrammet (1982). Detta tesmarker ut sig. I området finns också ett kärr område vid Mölledammarna samt området vid som även det betas. Hästamöllan är föreslaget som naturvårdsområde. 14 Skogsområden vid Haberga 11 Skogsområdena vid väg 110 Barrplanteringar och bokskogar dominerar i Skogsområdet ansluter direkt till område 10 ovan området. Nordväst om Billaskog finns ett ädellöv- och har stor social betydelse. Mestadels utgörs skogsparti med ek och hassel.

40 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 6 NATUR- OCH KULTURMILJÖER 15 Västergårda fälad karaktär och en variationsrik vegetation och har Området har brukats som betesmark ingående förutsättningar för ett rikt djurliv. Den goda vat- i utmarksområdet Tjutehed och slåtteräng där tenkvaliteten i Hallabäcken är unik för regio- förutom hö också lövfoder och granvirke ta- nen. Reservatet har en variationsrik och öppen gits ut. Idag betas hela området som utgörs av karaktär som är väsentlig för tillgängligheten ur såväl slutna trädbestånd som öppna partier med rekreationssynpunkt, varför det har betydelse för relativt artrik grässvål. Området genomskärs av allmänhetens friluftsliv. Tjutebäcken och grundvattnet står högt, kärrpar- tier och fuktlövskog med al finns också. Hjorthagen, beläget öster om Vrams Gunnars- Området har varit föremål för s k landskapsvår- torps slott, har bildats som naturvårdsområde dande insatser, som administreras av läns- enligt 19 § naturvårdslagen. styrelsen. Bjuvs kommuns målsättning 16 Brogårda våtmark I en naturlig sänka intill Boserupsbäcken nära Medverka till att nämnda naturområden bibe- Vegeå, precis mellan Hyllingen och Bjuv ligger hålles och utvecklas i enlighet med sin särart. Brogårda våtmark. Markägarna har återskapat en naturskön och mycket fågelrik våtmark sedan Medverka till att områdena om möjligt säker- länsstyrelsen och kommunen gett klartecken ställes från skadande ingrepp. till projektet våren 2002. Området som är ca 11 Medverka till att det planerade naturreservatet hektar, har en vattenspegel som varierar från vid Hallabäcken genomförs. ca 2 till 8 hektar. Det var enkelt att återskapa den gamla våtmarken. Endast dräneringen till Medverka till att bostadsetableringen vid Tunnby Boserupsbäcken skars av. Området har stängslats anpassas till naturens förutsättningar samt och betesdjur skall hålla vegetationen nere och Vara restriktiv med tillstånd för anläggningar trampa upp fin häckningsbiotop runt vattenspegeln. inom naturområdena Övriga områden och objekt Det är små naturmiljöer i åkerlandskapet, som utgörs t ex av:

* märgel- och lergravar * åkerholmar * alléer * kantzoner utmed åar, vägar och järnvägar * busk/trädridåer och stengärdgårdar

Alla dessa småområden bör generellt betraktas som ekologiskt känsliga.

Naturreservat Inom kommunen finns tre fastställda naturreser- Vy västerut från nya villaområdet ”Utsikten” vat och ett område med landskapsbildskydd. – bakom Brogårdaskolan. Åvarps naturreservat bildades enligt 7 § natur- vårdslagen, Miljöbalkens föregångare. Reservatet Vattendrag, dammar och våtmarker har vetenskapligt naturvårdsvärde och är beläget Bjuvs kommun är fattig på ytvatten. Trots detta är på Söderåsens sydvästsluttning, norr om vägen kommunen i hög grad präglad av vattendragen. mellan Stenestad och Norra Vram. Lövskog upp- tar cirka hälften av arealen. De öppna vattendragen, dammarna och våtmar- kerna har mycket stora biologiska värden. De Hallabäckens dalgång bildades med landskaps- utgör livsmiljö för ett stort antal växter och djur. bildsskydd, enligt 19 § naturvårdslagen.(se även nedan under Natura 2000) Rekreationsvärdena är mycket stora. Öppna vattenytor ger ofta stor variationsrikedom och vat- Åvarps fälad bildades som naturreservat, enligt 7 tenmiljöerna har otvivelaktigt en stor dragnings- § naturvårdslagen. Fäladen är belägen inom Hal- kraft på människor. Fritidsfisket är aktivt i Vegeå labäckens dalgång. Landskapet har en skiftande och förekommer också i t ex Mölledammarna.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 41 Avsnitt 6

I samband med att jordbruket rationaliserats och Eftersom de naturliga gräsmarkerna, d v s de brukningsenheterna blivit större har bl a våt- som ej markbearbetats och gödslats, tillhör den markernas utbredning minskat kraftigt. ”Vatten- svenska naturens artrikaste miljöer innebär sjuka marker” och ”surhål” har i stor omfattning dessa markers tillbakagång att vår flora och torrlagts genom dikning. I stället för sjuka marker fauna håller på att utarmas. börjar allt fler att betrakta dem som värdefulla. Vattenområdenas fortlevnad hotas från flera håll. Bjuvs kommuns målsättning Här kan nämnas utsläpp av avloppsvatten, drä- Bibehålla och vårda icke uppodlade markområ- nering av våtmarker, kulvertering av vattendrag, rätning och rensning av vattenflöden och vatten- den och ogödslade ängs- och hagmarker. uttag för bevattning. Verka för en utökad lövskogsplantering. Strandskydd Förhållandet är likartat inom skogsbruket.

NATUR- OCH KULTURMILJÖER NATUR- De värdefullaste ytvattnen i kommunen skyddas Den blandade lövskogen har av ekonomiska mot exploatering av ett fastställt strandskyddsom- skäl ersatts med snabbväxande gran för mas- råde. Strandskyddsreglerna har tillkommit för att ge invånarna möjlighet till naturupplevelser och saproduktion. I dessa jämnåriga monokulturer rekreation i ”sjöarnas” och vattendragens närhet förändras möjligheterna för många växter att och för att skydda de biologiska värdena. leva i området. Detta medför i sin tur att endast specialiserade djur och fåglar kan livnära sig där. Där odling inte lägger hinder i vägen kan vatten- Tidigare artrika områden utarmas. dragen och dess närmaste markremsa betraktas som allemansrättslig mark. Strandområden av särskild betydelse för kul- turmiljön saknas. Stränderna inom kommunen har mest betydelse som rekreationsområde för de egna kommuninvånarna och ”turister” från de närmaste tätorterna. Kommunens utbyggnad bedöms inte påverka strandskyddsområdena eller vattendragens stränder. Se även avsnitt 5. Gråstensmagasinet på Boserup är uppfört 1811 och har inrymt såväl mejeri som bränneri. Bjuvs kommuns målsättning Naturen som friluftsresurs Tillgången till allemansrättslig mark i Bjuvs kom- Utvidga strandskyddet även till Möllebäcken mun får betraktas som relativt god. Fördelningen och Bökebergsbäcken samt att verka för att av natur är dock skev i kommunen eftersom en skyddszoner utmed vattendragen anlägges. mycket stor del av den allemansrättsliga marken är koncentrerad till Söderåsen. Vidare kan knappast hela ytan räknas som tillgänglig, t ex utgörs Biotopskyddsområde ca 16 % av den totala ytan av granplanteringar I Bjuvs kommun redovisar Skogsstyrelsen ett varav en stor del är ung och tät och mer eller antal värdefulla nyckelbiotoper, varav ett har mindre oframkomlig. fått biotopskydd. Området som är utpekat ligger nordväst om Vrams Gunnarstorps slott och utgår Söderåsen är ett mycket betydelsefullt naturom- ca 4 ha ädellövskog (bokskog). råde och har därför klassats som riksintresse för I biotopskyddade områden får inte verksamhet friluftslivet. bedrivas eller vidtas åtgärder som kan skada na- Områdena Vrams Gunnarstorp - Hjorthagen - turmiljöer. (Miljöbalken kap 7 §11. Maglabykärr och Åvarpskomplexet utgör troligen åsens mest besökta delar inom kommunen. Biologisk mångfald I Bjuv, liksom i stora delar av landet, har struk- Övriga naturområden bedöms huvudsakligen ha turrationaliseringar inom jordbruket medfört mer lokal betydelse för friluftslivet. Till dessa hör att ogödslade slåttermarker och betesmarker, Mölledammenområdet samt naturområdet vid öppna diken och obesprutade åkrar försvun- Bökebergsbäcken invid Billesholm - Södra Vram. nit. Stora sammanhängande fält med ensartad Vad gäller tillgången till närnatur för tätortsborna gröda har skapats i stället. Detta har medfört kan denna ej anses vara tillfredsställande i alla att flera djur och växter trängts undan och inte delar. För t ex Ekeby och delar av Bjuvs tätort längre ges förutsättningar att leva i området. saknas närnaturområden (se tätortsutvecklingen).

42 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 6

Landskapsbildsskydd NATUR- OCH KULTURMILJÖER Bjuvs kommuns målsättning Landskapsbildsskydd gäller för ett område vid Öka tillgängligheten till rekreationsområdena. Hallabäckens dalgång.

Ta fram enkelt informationsmaterial om värde- Byggnadsminnen full natur i kommunen för respektive område. Kommunens byggnadsminnen är följande: • Badhuset i Ekeby • Vrams Gunnarstorps slott Kulturmiljöer • Hembygdsgården i Åvarp Kulturminneslagen (KML) omfattar bestämmelser kring fasta fornlämningar och fornfynd, byggnads- Fornminnen minnen och kyrkliga kulturminnen. En bygg- Det finns ett antal formlämningar som visar att nadsinventering genomfördes 1988-89. Se vidare kommunen varit bebodd sedan den yngre sten- Bevarandeplan för Bjuvs kommun. åldern. Det finns fynd från stenåldern spridda över hela bygden. Fynden från bronsåldern och Bevarandeplanen järnåldern finns koncentrerade längs Vege å. Bevarandeplan för Bjuvs kommun antogs av kom- munfullmäktige i oktober 1998. Planen beskriver Bland de intressantaste fornlämningarna är hålvä- miljöer och enskilda byggnader av kulturhisto- garna. Bland kommunens fornlämningar kan här riskt värde. Dokumentet skall fungera som ett nämnas: underlag för beslut vad gäller bevarande och miljö • Älvkvarnar vid Aleborg i såväl planering som bygglovgivning. • Holmen borgruin vid Gedsholm Bevarandeplanen skall även vara ett rådgivande • Gravhögen Gullhög vid Åvarp instrument och skall ge allmänheten inspiration att • Stenmuren kring Hjorthagen vid ta till vara och vårda sina fastigheter. Bevarandepla- Vrams Gunnarstorp nen utgör en bilaga till kommunens översiktsplan. • Gravhögen Kungshög vid Åbromölla Kommunen avser att snarast uppdatera bevarande- • Gravfältet Munkakyrkan vid Fälleberga planen, med inriktning att de miljöer och byggnader • Långdösen vid Charlottenborg som finns i planen skall erhålla ett bättre skydd än idag. Förslag till detaljplanering eller upprättande av • Billesholms borgruin områdesbestämmelser för skyddsvärda objekt/mil- Skötsel av landskapselementen jöer kommer därvid också att ses över. De kulturbärande landskapselementen (t ex allé- Kyrkor er, stenmurar, åkerholmar) bidrar till variationen I Bjuvs kommun ligger fyra medeltidskyrkor i odlingslandskapet och är viktiga för den biolo- (Bjuv, Norra Vram, Risekastslösa, och Ekeby) giska mångfalden och för kulturarvet. Landskaps- två modernare kyrkor Centrumkyrkan och elementen bevaras och blir synliga genom att de Billesholms kyrka. Se vidare i Bevarandeplan för sköts. Dessutom bevaras traditionella skötseltek- Bjuvs kommun. niker som annars riskerar att försvinna. Antalet vårdade landskapselement inom jordbrukets Kulturmiljöer miljöstöd har ökat, men storleken på ökningen Följande kulturmiljöer i Bjuvs kommun är be- varierar mycket mellan de olika typerna av skrivna i ”Skånes regionala kulturminnesvårds- landskapselement. Behovet av att öka skötseln av program” (2006): landskapselementen är störst i skogsbygden, men • Landskapet och bebyggelsemiljön vid Gedsholm ökningen har hittills varit störst på slättbygden. • Landskapet och bebyggelsemiljön vid Boserups herrgård Bjuvs kommuns målsättning • Slottslandskapet och slottsmiljön vid Bevarandeplanen kommer att uppdateras. Vrams Gunnarstorp • Lindallén bostadsområde i Bjuv Vid byggnation och förändringar inom de områden • Gunnarstorps gruvsamhälle som pekas ut i bevarandeplanen skall stor försik- • Norra Vrams prästgård tighet iakttas, för att bevara de unika miljöerna. • Billesholms Kungsgård • Folkets hus och park i Billesholm • Ekeby badhus (KML3) Beskrivningarna åtföljs av motiv för bevarande, rekommendationer, befintlig reglering/reglerings- Saltglaserad soffa tillverkad på instrument. Skromberga på 1910-talet.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 43 Avsnitt 7 AREELLA NÄRINGAR

1 .1 Jordbrukslandskapet 1.2 Den agrara revolutionen Större delen av kommunens yta utgöres av Från slutet av 1700-talet har landskapet genom- åkermark, 6 337 ha ( 55 %). Härtill kommer att gått stora förändringar. Skiftesreformerna fick stor betesmarken utgör 618 ha (5 %). Åkermarken är betydelse för landsbygden. Syftet med skiftena var av kvalitet 5 - 8 i en 10-gradig skala, där kvalitet att minska antalet tegar för varje brukare. Storskif- 10 är bäst. Kommunens bästa jordbruksområden tet infördes 1757, enskiftet 1803 och laga skifte är belägna väster om Tjutebrovägen och kring 1827. Fram till 1860-talet skiftades mer än tusen Norra Vram, vilket framgår av kartbilaga. byar i Skåne. Trots de stora godsen med många ”lydgårdar” har skiftena påverkat landskapsbilden De senaste decennierna har jordbruket ändrat i Bjuvs kommun. karaktär. Jordbruket har blivit mer mekaniserat, 1800-talet var en omvälvande tid för jordbruket större sammanhängande arealer med ensartade och det skånska landskapet. Våtmarker dränera- grödor har skapats och en odlingsteknik med des, vattendrag rätades ut och sjöar sänktes. Ängs- konstgödsel och kemisk behandling har införts. och betesmarker odlades upp. Spannmålsproduk- Denna typ av monokultur har medfört att de tionen steg och nya exportmarknader öppnades. naturliga betesmarkerna på många håll nästan Försök till jordförbättring gjordes med bl a märgel, försvunnit liksom gärdesgårdar, öppna diken, guano och benmjöl. Handelsgödsel introducerades märgelgravar och träddungar, vilka kännetecknar i liten skala i mitten av 1800-talet. det småskaliga jordbruket. Nya växtföljder infördes, foderväxter började odlas, moderna jordbruksredskap introducerades och nya grödor som sockerbetor och potatis slog igenom. Jordbruksutvecklingen under 1900-talet kän- netecknas av rationalisering och specialisering. Brukningsenheterna har blivit färre och större. Flera stora djurbesättningar finns i kommunen, vilket också medför skyddszoner, vilket framgår av kartbilaga. Arbetskraften har minskat och ersatts av maskiner. Blandjordbruken, med såväl mjölk- och kreatursproduktion som växtodling, har minskat i antal. Trots detta är en stor del av vår flora och fauna beroende av lantbrukets tidigare utveckling och dess framtida inriktning. 1.3 Införande av trädbeväxta kantzoner Inom utpräglade jordbruksområden som vi har i kommunen är läckage av näringsämnen från mar- Böketoftavägen, strax söder om Billseholm (Grand Prix-kurvan). kerna till vattendragen ett miljöproblem. Gräs- och trädbeväxta kantzoner, skyddszoner, mellan vat- Speciella jordbrukslandskap finns kring Boserup, tendragen och den odlade marken kan ge betydan- Gedsholm, Vrams Gunnarstorps gods samt vid de miljövinster. Kommunen kan ha en pådrivande Söderåsens fot. I detta landskap har alléer, åker- roll för att få till stånd sådana kantzoner, som för fält, märgelgravar, gärdesgårdar och insprängda övrigt kan få viss betydelse för friluftslivet i områ- trädbestånd till stor del sparats. den med liten areal allemansrättslig mark. Ännu i dagens landskapsbild ser vi spåren av den 1.4 Bioenergi bondebygd som har vuxit fram inom Bjuvs kom- En speciell typ av gröda är de s k bioenergiodling- munområde sedan medeltiden. Många av de älds- arna som företrädesvis sker med salix på främst ta ensamgårdarna torde ligga kvar på ursprunglig jordbruksmark. Bioenergiodlingar kan påverka plats, och några byar har bevarat en viss prägel av landskapet på ett påtagligt sätt i känsliga lägen. förtätad bybebyggelse trots verkningar av skiften Både jordtyp och avsättningssvårigheter har och tätortsutveckling under 1800- och 1900-ta- medfört att bioenergiområdena inom kommunen len. De gamla bylägena representerar i de flesta hittills endast utgörs av mindre odlingar. En annan fall en lång kontinuitet i mänsklig bosättning, typ av miljövänlig energikälla är den anläggning för kanske ibland upp mot 1000 år. I vissa byar ger rötning av bl a processlam från Findus och spill- sig den tidiga medeltiden tillkänna i de kyrko- produkter från gelatintillverkning som planeras byggnader som kvarstår från den tiden. vid Evadal.

44 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 7 AREELLA NÄRINGAR

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 45 Avsnitt 7

1.5 Intressekonflikter allt större omfattning av olika former av markbe- Under landsbygdsavsnittet, vartill får hänvi- redning, som ofta utförs av stora tunga maskiner. sas, har nämnts ett antal intressekonflikter. De Alltjämt ersätts också yngre eller glesa lövbestånd viktigaste intressemotsättningarna gäller: Are- med barrplanteringar. Dessa ingrepp tillsammans ella näringar kontra natur- och kulturvärden; friluftsliv kontra jordbruket och jordbrukets intressen kontra bostäderna. Härutöver bör nämnas konflikten mellan markens användning för livsmedelsproduktion och AREELLA NÄRINGAR alternativa grödor, främst för energiändamål. 2.1 Skog i förvandling Skogsmarkens yta utgör ca 2 670 ha vilket motsvarar 23 % av Bjuvs kommuns yta. Av den totala skogsmarken är 12 % bokskog. Kom- munen ligger i en naturgeografisk region som utan människans aktiva hjälp inte haft någon barrskog. Naturliga skogsbildare är i stället bok och andra ädla lövträd. På fuktig mark kom- Skogsvård och friluftsliv – källa till intressekonflikt. mer alen in och på fattig myrmark är det främst med ovarsamma avverkningar och dikningspro- björken som gör sig gällande. Det dominerande jekt gör att trycket mot skogsmiljöerna i dag är skogsträdet i kommunen är idag den inplanterade granen. Tyvärr utgör dessa granskogar, varav en stort. Till detta kommer den negativa inverkan av luftföroreningar. Bjuvs kommuns målsättning Inom meteorologin diskuteras för närvarande förändringen av klimatet mot ett mildare och Kommunen vill arbeta för ett giftfritt, ratio- blåsigare klimat. Resultatet härav kan bli att nellt jordbruk samt verka för att skyddszoner skogsbruket måste anpassas med såväl andra trädslag som bl a en försiktigare gallringsteknik vid vattendragen anlägges. Den högkvalitativa än vad som används idag. jordbruksmarkens användning för livsmedelsproduktion bör stödjas och bioenergiodlingar 2.2 Intressekonflikter Inom de skogbevuxna riksintresseområdena för bör förläggas i sådana lägen att landskapsbilden naturvård finns konflikter mellan naturvårdarnas ej domineras av odlingen. krav på ett varsamt skogsbruk och skogsintressena som föredrar ett rationellt skogsbruk. Detta mycket stor del är yngre än 30 år, inte mycket har tidigare redovisats under kapitel landsbygds- till skog i betydelsen naturmark med rikt och utveckling. Där har också redovisats konflikten varierat djur- och växtliv. I stället kan stora ytor mellan friluftslivets intressen och skogsbruket. av dessa ”skogar” karaktäriseras som trädbärande För tätortsnära skogar kan de motstående intres- åkrar. Vad gäller lövskog så dominerar boken. sena vara så stora att ett s k rationellt bedrivet Även dessa skogar är i allmänhet målmedvetet skogsbruk ej är möjligt. framodlade och bestånden är ofta likåldriga och variationsfattiga. För att verkningsfullt kunna styra det tätortsnära skogsbruket och utveckla områden för grönstruk- Sumplövskogarna, ”Sveriges regnskogar”, är av tur enligt vad som nämns under tätortsavnittet mycket stort värde då de i allmänhet står på måste kommunen antingen äga marken, bilda marker som aldrig varit uppodlade eller utnytt- naturreservat eller upprätta civilrättsliga avtal jade på annat sätt än möjligen som slåtter- eller med markägaren. betesmark. Växt- och djurlivet i dessa skogar är ofta mycket skyddsvärt. Sumpskogarna är också Bjuvs kommuns målsättning värdefulla som våtmarker, då de renar vattnet från föroreningar och upprätthåller grundvatten- För området naturliga trädslag som tål ett blåsi- ytans läge. gare klimat bör användas i större utsträckning.

Det moderna rationella skogsbruket går tyvärr Skogsbruksnäringen bör bibehållas i nuvarande ofta hårt åt skogen som naturmiljö. Marker som omfattning där så kan ske, under hänsynsta- aldrig tidigare varit kultiverade påverkas i dag i gande till rådande intressekonflikter.

46 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL Avsnitt 8 1 Bergarter mål. Som betongballast och krossat vägmaterial Berggrunden inom kommunen består av såväl såsom bärlager kan det ej utnyttjas. sedimentära bergarter (sandsten, skifferlera, Grus av hög kvalitet för byggverksamhet etc finns lerskiffer, kalksten m m) som kristallina bergar- således ej inom Bjuvs kommun utan får hämtas i ter (granit, gnejs diabas m m), vilket framgår av gruslagren inom övriga NordvästSkåne. kartbilaga. I kommunen finns två lerförekomster av riksin- Kristallina bergarter utgör berggrund inom tresse enligt Sveriges Geologiska Undersökning Söderåsen, medan sedimentära bergarter utgör och Statens Naturvårdsverks beslut 1994-12-29. berggrund för övriga delar av kommunen. Det sydligaste området sträcker sig från Ekeby till Billesholm med brytning i Lunnom. Det nordli- De kristallina bergarterna kan användas för kross- gaste området sträcker sig från Billesholm över ning till makadam och olika typer av vägmaterial. Bjuv till Åstorp med brytning i Åbro. Av de sedimentära bergarterna har eldfasta leror Lera från dagbrottet i Lunnom används av CC ett fortsatt exploateringsvärde. Höganäs Byggkeramik AB i Ekeby. Lera från dagbrott Albert i Åbro används av Höganäs Bjuf AB i 2 Jordarter Bjuv. I båda brotten finns även stenkol. Samtliga förekommande jordarter finns närmast markytan inom Bjuvs kommun. Kommunen kan Länsstyrelsen har angivit att ett större område överskådligt uppdelas i fyra delområden: kan vara intressant i ett längre perspektiv då ma- terialförekomsten sträcker sig från Ekeby * Lerområden i NV (Bjuv, Gunnarstorp och till Åstorp. Ljungsgård) Inga värdefulla materialkvaliteter är kända i övrigt förutom gnejsfyndigheter i Norra Vram. * Lermorän i S och Ö (från Billesholm till Denna fyndighet är dock ej lämplig att utveckla Ekeby samt österut) eftersom den ligger inom Söderåsens riksintres- seområde för naturvård och friluftsliv. * Sandiga och siltiga moräner på Söderåsen 4 Återvinningsverksamhet * Grusavlagringar mellan N Vram, Billesholm Mottagningsstation för använd betong , asfalt och och Åvarp vissa schaktmassor finns hos Nordvästra Skånes Renhållnings AB i Helsingborg, vilken betjänar Jordarterna redovisas även på kartbilaga. hela regionen. I Gunnarstorp finns en deponi- Inom dessa schabloniserade delområden finns i plats för schaktmassor. varierande omfattning dels sand och grus, dels Av hushållsavfallet är det tidningar, förpackningar organiska jordarter (torv, gyttja och dylikt). av ofärgat glas, färgat glas, metall, mjukplast, Inom lerområdet finns på varierande djup lager hårdplast och papper, trädgårdsavfall och or- av såväl grus som lermoräner. Inom grusområdet ganiskt avfall som sorteras. Entreprenör sköter mellan N Vram och Billesholm underlagras grus- hämtningen i hela kommunen. Producentmaterial materialet i allmänhet av lermoräner men även (tidningar och förpackningar) kan också lämnas av silt och lera. vid återvinningsstationer som finns i samtliga kommundelar. På återvinningsgård kan ytterli- 3 Fyndigheter gare fraktioner lämnas. Bearbetningskoncessionerna för stenkol i kom- Se även Avsnitt 13/Avfallshantering. munen upphörde 1999.

Grusförekomsten är till övervägande del belägen . norr om Billesholms samhälle och fram till foten av Söderåsen. Normalt finns tre kvaliteter av grus, men i Bjuvs Bjuvs kommuns målsättning kommun endast två - ”ej användbar” och ”delvis användbar”. Att nya täkter i första hand etableras i an- Grusmaterialet inom Bjuvs kommun känne- slutning till befintliga täktområden där det är tecknas av lerskifferinblandning som dessvärre lämpligt av miljöskäl och där inga andra riks- begränsar användningen till endast fyllnadsända- intressen föreligger.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 47 Avsnitt 9 NÄRINGSLIV DAGENS NÄRINGSLIV Kommunens andra stora industrier är livsmed- elsföretaget Findus, isoleringsmaterialtillverkaren Inledning Saint-Gobain Isover AB och BMH Marine AB Bjuvs kommun är en industrikommun. Det totala som tillverkar lastnings- och lossningsutrustning antalet arbetstillfällen i kommunen är 5.258 och till bulkfartyg. Idag genomgår flera av dessa en av dessa finns 43% inom tillverkningsindustrin strukturomvandling för att anpassa sig till den (jfr riket 18%). Siffran har varit uppe i 61% i globala ekonomin, men de står ännu för 45% av början av 90-talet men sjunker nu i samband med alla arbetstillfällen i kommunen. den strukturrationalisering som sker i kommu- Kommunens näringsliv består av ytterligare ca nens stora industriföretag. De flesta industrierna 900 företag av vilka de allra flesta är solo- hör till de kapitalintensiva- och arbetsintensiva företagare. sektorerna. Handel och service finns i alla kommundelar men Två industrier i kommunen har sina rötter konkurrensen från närliggande köpcentra samt i gruvepoken – klinkertillverkaren Höganäs generationsskiften gör att den minskar. Byggkeramik samt Höganäs-Bjuf som producerar eldfast tegel. Båda är idag utlandsägda. Sysselsättning och arbetsmarknad Arbetstillfällen* i kommunen efter näringsgren 2003 * Arbetstillfällen: arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen (=dagbefolkning).

Handel, kommunikation 736 14% Tillverkning, utvinning 2261 43% Vård och omsorg 578 11% Finansiell verksamhet, företagstjänster 210 4% Utbildning och forskning 526 10% Personliga och kulturella tjänster 210 4% Byggindustri 263 5% Offentlig förvaltning m m 158 3% Ej spec verksamhet 105 2% Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 158 3% Energi, vatten, avfall 53 1% Totalt 5258 100%

År 2004 var totala antalet arbetssökande i åldern 16 - 64 år (öppet och i arbetsmarknadsåtgärder) 515 personer. Det motsvarar 5% av befolkningen.

Näringslivet i Bjuvs kommun är en integrerad del av näringslivet i region Skåne Nordväst. Här bor ca 300.000 människor varav ca 125.000 är för- värvsarbetande fördelade på ca 30.000 arbetsstäl- len. Avstånden är korta och in- och utpendling av arbetskraft mellan kommunerna i regionen är vanlig.

Pendlingsförhållandet 2003:

Inpendling 2231 Utpendling 3090

Skorstenen från ugnen vid Höganäs-Bjuf – ett världs- Nettopendling -859 företag inom eldfast tegel.

48 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 9

MORGONDAGENS NÄRINGSLIV Industri- och handelsområden i kommunen NÄRINGSLIV Utvecklingstendenser I Ekeby finns välbelägen industrimark vid väg 110 Utvecklingstendensen inom näringslivet går mot och ett småindustriområde planeras i centrum. en ökning av olika typer av serviceföretag. Efter- Väg 109 är färdigställd mot Helsingborg. frågan på service kommer att spela en mycket I Billesholm finns ett område för småindustri på stor roll i morgondagens samhälle. Datoriseringen Ljungsgård och på utvecklingsstadiet finns ett inom industrin gör att kraven på specialiserad större område väster om väg 110. service samtidigt ökar och denna omställning av industriarbetarens arbetsvillkor kommer att vara I Bjuv finns ett område för handel (ej livsmedel), karaktäristisk för industrinäringen i framtiden. kontor, småindustri och hantverk vid väg 110 med mycket bra transportläge. Den byggklara Transporterna är en mycket viktig förutsättning för marken utgör ca 67.000 m2 i Ekeby, ca 32.000 m2 industrinäringen. i Billesholm och ca 53.000 m2 i Bjuv. Nordvästra Skåne utgör ett starkt lokaliseringsal- ternativ för företag inom logistiksektorn, t ex ICAs På längre sikt planeras ett industriområde norr nya regionlager, Frode Larsens centralager, DSDF om Gunnarstorp i gräns mot Åstorps kommun, Logistics och Biltemas nya distributions-lager. eventuellt lämpligt för tyngre industri.

Det kommer att ske nyetablering av företag i Morgondagens näringslivsprofil och nordvästra Skåne i relativt stor omfattning men målsättning industrisysselsättningen kan inte beräknas öka. I dokumentet Näringslivspolitiskt program för Tvärtom förväntas tillverkningsindustrins andel Bjuvs kommun finns redovisat kommunens nä- av det totala antalet sysselsatta att minska. Det ringslivspolitiska strategi. krävs en utveckling av produkternas värde snarare än deras volym. Många ungdomar som nu går ut i arbetslivet har en ny värderingsstruktur eftersom deras erfa- renheter av tillvaron knappast innehåller några tyngre element ur det traditionella industrisam- hället. En ny värderingsstruktur är under fram- växt. Den innebär i korthet:

• internationalism, globalism och kosmopolitisk grundsyn. • en hög värdering av social och global rörlighet • tro på självorganisation snarare än acceptans

av hierakier i arbetsliv och politik Foto: Quadrantis • prioritering av kreativitet och utvecklande Nya Företagsbyn med hjärtat i Bilsoms gamla lokaler. arbete framför produktivitet och lönsamhet • tolerans mot egna och andras avvikelser från Bjuvs kommuns målsättning sociala normer • respekt för eget och andras oliktänkande Ge service åt befintliga företag • prioritering av jämställdhet mellan könen och Bidra till en utveckling som ger sysselsättning mellan olika etniska och religiösa grupper åt alla Nordvästra Skåne förväntas bli en av de mest ex- Utveckla attraktiviteten inom alla de kommu- pansiva regionerna i Skandinavien i ett långsiktigt framtida perspektiv. Vägar, järnvägar, flygplatser, nala verksamhetsområden som berör företag- hamnar, universitet och högskolor, industriklus- samheten i Bjuvs kommun. ter inom läkemedel och livsmedel och integratio- På olika sätt stimulera och samverka med nen med Själland förstärker detta. näringslivet och samtidigt bidra till etablering I vilken utsträckning Bjuvs kommun kan påverka av nya företag. sin egen situation och vara med i utvecklingen beror på en kombination av naturliga förutsätt- Tillsammans med Skåne Nordvästs näringslivs- ningar och en medveten satsning (plan, pengar grupp, arbeta med marknadsföring och fältmäs- och personal). sigt arbete för företagsetableringar i regionen.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 49 Avsnitt 10 BOSTADSFÖRSÖRJNING Befolkning tillväxt de senast 20 åren medan Billesholms och Befolkningsutvecklingen i kommunen som helhet Bjuvs utveckling är något negativ över perioden. de senaste tjugo åren har inneburit svängningar både uppåt och nedåt. Sjuttiotalet medförde en Bostadsbyggande klar ökning som förbyttes i en nedgång på åt- I Bjuvs kommun planeras för ett bostadsbyggande tiotalet. Åttiotalets sista år och början av 90-talet om cirka 45 nya bostäder per år. Av dessa förvän- medförde ånyo en tillväxt. I början av 90-talet tas cirka 30 per år tillkomma i centralorten Bjuv vidtog relativt stora strukturrationaliseringar i och de övriga i främst Ekeby och Billesholm. kommunens största industrier vilket ledde till en Ett bostadsbyggande på 45 bostäder per år står i ny befolkningsminskning. Trenden i början av överensstämmelse med ett flyttningsnetto på 2000-talet är en mindre ökning. +45 per år. Kommunens totala befolkningsutveckling framgår av diagram. Noteras kan att Ekeby haft en liten

Befolkningsutveckling

Antal födda 1990-2005 i Bjuvs kommun och prognos 2006-2016 enligt två alternativ.

Oavsett alternativ så ökar befolkningen.

Befolkning efter ålder 2006 i Bjuvs kommun.

Bjuvs kommun har en hög andel av befolkningen i åldrarna kring 35 år och kring 60 år. Det senare medför att antalet unga pensionärer kommer att öka framöver.

50 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 10

Åldersgrupp: totalt BOSTADSFÖRSÖRJNING

Befolkning i Bjuvs kommun 2005 och prognos 2006-2016 enligt två alternativ. Åldersgrupp: totalt.

Alternativ 750 nya bostäder medför att kommunens befolkning ökar från 14 007 personer år 2005 till 15 750 personer år 2016. Det lägre alternativet, 450 nya bostäder under Åldersgrupp: 0-5 år perioden, medför att kommunens befolkning ökar till 14 970 år 2016.

Befolkning i Bjuvs kommun 2005 och prognos 2006-216 enligt två alternativ. Åledersgrupp: 0 år.

Åldersgruppen 0-5 år ( 972 barn 2005 ) beräknas i alternativ 750 öka till 1 180 år 2016. I alternativ 450 ökar antalet barn 0-5 år till 1 080 år 2016. Både antalet barn 0 år och antalet barn 1-5 år kan förväntas öka.

Kommunens framtida befolkningsutveckling För år 2005 till år 2016 förväntas en årlig befolk- är intimt förknippad med bostadsefterfrågan. ningsökning med 87 personer/år i snitt, givetvis Bostadsefterfrågan är beroende av ett flertal med variation åren emellan. I mitten av perio- parametrar, varav kommunen bara kan påverka den bör Söderåsbanan ha öppnat till Billesholm. några. Påverkande faktorer på bostads- Under perioden förväntas Öresundsregionen som efterfrågan är: helhet få en positiv närings- och befolknings- * Sysselsättning/arbetslöshet utveckling, vilket kommer att påverka Bjuvs * Ränteutveckling kommun gynnsamt med bland annat förbätt- * Bosättningsålder rade transportmöjligheter. Nya bostadsområden * Invandring/Utvandring utvecklas. Med den redovisade bakgrunden kan * Bostadsområdenas attraktionskraft befolkningen nå knappt 14 970 personer år 2016 * Omvärldsförändringar * Kollektivtrafiken * Hushållsstorleken Bjuvs kommuns målsättning

Bjuvs kommuns målsättning Stödja en utveckling för effektivare byggande och Arbeta och planera för en långsiktigt stabil befolk- därmed billigare boende med markkontakt mot ningsutveckling med en genomsnittlig befolknings- gröna närområden samt att till försäljning kunna ökning på ca 87 personer per år fram till år 2016. erbjuda attraktiva tomter.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 51 Avsnitt 10

Framtidens bostäder utsatt för tidens problem. Vad kan konsumenten efterfråga i framtiden? Trafiksituationen är god. Det är få bostadsgator Bostadskonsumenter är vi alla, men vi efterfrågar i kommunen som inbjuder till höga hastigheter. och värderar boende mycket olika beroende på I de nyare områdena är gång- och cykeltrafiken prioriteringar, intressen, familjesituation, eko- separerad, men sammanhängande gång- och cy- nomi me d mera. Vår efterfrågebild varierar också kelstråk saknas mellan de flesta tätorter. med tiden och dess förändringar. Bjuv är en industrität kommun med allt vad detta I Bjuvs kommun bor idag många barnfamiljer. kan innebära av möjligheter och risker. Hur kan kommunen förbli attraktiv för denna En kvarterspolis betyder mycket för ett tryggt grupp? Vad efterfrågas när barnen växer upp, när bostadsområde liksom nattvandrande föräldrar,

BOSTADSFÖRSÖRJNING barnen har blivit vuxna? aktiviteter för ungdomar med mera av samhälleli- Kvalitéerna i Bjuvs kommun är närhet, grönska ga insatser. Även den fysiska miljön har betydelse och ett mångkulturellt samhälle. Bjuvs kommun för tryggheten i området. En väl avvägd skala, en har alla förutsättningar till ett gott boende. I utemiljö med plats för möten, omsorg om den framtiden bör hyresrätterna vara mindre, relativt fysiska miljön, trivsel och harmoni, inga undan- billiga och trygga med markkontakt antingen gömda gång- och cykelvägar med mera. Bostadsgator utformade så att gatan inte inbju- direkt eller vid gröna närområden. der till högre hastigheter än planerat. Gång- och Bostadskonsumenten kan förväntas att i allt cykelstråk som bildar system. högre grad värdera miljön i bostadsområdet. Den största fastighetsägaren, AB Bjuvsbostäder Miljökvalitéerna i omgivningen tenderar bli lika har genom sitt aktiva arbete för Ordning & viktiga som standarden på själva bostaden. Trygghet i samverkan med hyresgästföreningarna, åstadkommit en trygggare miljö. Industrins verkliga risker kartläggs för att om möjligt åtgärdas. Nyplanering av bo- stadsområden sker utanför riskområden för industrin. Planeringen samordnas med skolverk- samheten samt de sociala- och polisiära verksamheterna.

Sundheten i boendet Sundhet i boendet leder till ett kretslopps- tänkande. Det innebär vidare att bostäder inte byggs, utan att särskilda åtgärder vidtas, där risk för mindre goda markför- hållanden finns. Det kan bero på gifter i marken, sank-, radon- eller rasriskområ- Goda möjligheter att förverkliga drömmar om eget hus. den samt områden, som tidigare varit tipp. Goda Både i villaområden och på landet, här i Åvarpstrakten. klimatförhållanden på platsen är också en viktig förutsättning, varför områden med kallsjöar, Tryggheten i boendet skuggsidor och dålig solbelysning samt extremt Begreppet trygghet i boendet innehåller många vindutsatta lägen bör undvikas. Bostadsbebyg- olika aspekter. Det innebär, att man skall kunna gelse bör inte förläggas nära stora kraftledningar känna sig säker för hälsa och egendom i sin när- eller tungt trafikerade vägar eller järnvägar. miljö. Äldre skall kunna gå ut utan risk för över- fall och rån. Våld och mobbning mellan ungdomar Beprövade byggnadsmaterial, som inte avger skall inte förekomma. Småbarn skall kunna leka farliga ämnen, bör användas vid all byggnation. ute, utan risk för skada. Inbrott och skadegörelse Utsläpp och föroreningar, som kan inverka skad- skall inte vara vanligt förekommande. Trafikmil- ligt på hälsan, bör inte förekomma nära bostäder. jön skall vara säker. Små samhällen har bättre möjligheter till att Alla orterna i Bjuvs kommun är relativt små. skapa goda kretsloppslösningar. Plats finns för Den lilla orten har mycket större möjligheter att både kompost och odling. Samhällena i Bjuvs erbjuda en trygg bostadsmiljö. Det går inte att kommun har mer grönytor än normalt i sam- vara anonym i en liten ort. Människorna känner hällen. Grundläggningsförhållandena varierar i varandra. Detta skapar trygghet. Trots detta kan kommunen. Marken består till största delen av man inte blunda för att även Bjuvs kommun är lerjordar. Gruvgångar finns på flera platser. Radon

52 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 10 BOSTADSFÖRSÖRJNING förekommer endast på Söderåsen. Naturen runt bostaden I begreppet naturen runt bostaden inbegrips både Vindutsatthet är den klimatfaktor som påverkar den egna täppan, kommunens parkområden och Bjuvs kommun mest. naturmark tillgänglig för rekreation. Promenad- Kommunen genomkorsas av flera stora kraftled- vägar, som sammanbinder grön- och naturområ- ningar. Tungt trafikerade vägar inom tätbebyggda den med varandra, är mycket betydelsefulla. En områden förekommer inte mycket. Genomfarts- avkopplande utemiljö värderas mycket högt. trafiken går utanför tätorterna med undantag av Böketoftavägen genom Södra Vram. Alla boende i Bjuvs kommun har mycket god tillgång till naturmark. I nordost inte långt från De små samhällenas stora möjligheter till ett något av samhällena finns Söderåsen med allt kretsloppsanpassat boende skall tillvaratas. Träd planteras rikligt, för trivsel och för att bidra till en renare luft. Där dåliga markförhållanden kan finnas, skall noggranna geotekniska/geohydrolo- giska utredningar utfö- ras och mark, som inte är lämplig för bebyggelse, skall inte bebyggas. Mark, som ianspråk- tagits för industriella ändamål, skall inte utan mycket noggranna och långsiktiga undersök- ningar bebyggas med bostäder. Industrins störnings- områden kartläggs och några nya bostadsområ- den inom störningsområde- Valmöjligheterna är många när det gäller boendemiljö. Från väl etablerade fastigheter, som här ipå na planeras inte. Väg 109 Kvarngatan i Bjuv, till hus som ännu bara finns på ritbordet. bör förlängas till Kågeröd vad som kan erbjudas av vackra strövområden. I från Ekeby, för att befria sydväst finns ett vackert jordbruks-landskap med Södra Vram från störande genomfartstrafik. böljande höjder och ett slingrande småskaligt Den mänskliga skalan i boendet vägnät med gods och gårdar. Naturmiljön längs Med den mänskliga skalan avses, att ett grann- kommunens större vattendrag, Vegeå, Halla- skapsområde inte är större än att alla kan känna bäcken och Boserupsbäcken, är mycket fin. Från alla. Byggnaderna är småskaliga och tydligt många bostadsfönster finns en storslagen vy över avgränsade. Mellan den privata bostaden och det landskapet. offentliga gaturummet finns en halvprivatzon, I Bjuvs tätort finns många grönområden och grön- förgårdsmarken ut mot gatan, där möten mellan människor kan ske på ett okomplicerat vis. Stor- stråk. Boserupsbäcken och Vegeå genom samhäl- skaliga och monotona bostadshus är främmande. let ger stora rekreativa möjligheter. Markkontakt i boendet värderas mycket högt. I Billesholm finns ett mycket stort och vackert skogsområde, Kungsgården i öster, som även om Bebyggelsen i Bjuvs kommun är småskalig till stor det bebyggs i delar kan erbjuda goda strövmöjlig- del . De flesta bor i småhus med egen trädgård. heter. I Ekeby finns strövområde nordost om den Marklägenheter är ett efterfrågat alternativ till nya infarten, ett utsiktsområde vid vattentornet det egna huset och överensstämmer i skala med och den stora Gröningen mitt i byn. Bjuvs karaktär av småskalig idyll. Den goda tillgången på naturområden och kvali- Bjuvs kommun skall planeras för ett småskaligt tén i dessa skulle avsevärt förbättras, om prome- och marknära boende i små grannskapsenheter nadvägar knöts samman i områdena. Särskilt i och med möjlighet till en långsam Ekeby skulle ett nät av promenadstigar höja de utbyggnadstakt. rekreativa kvalitéerna i samhället. Naturområde- I planeringen ska kommunens jämställdhets- och na får inte bli för små, för att tåla det slitage som mångfaldsplan i olika aspekter beaktas. uppstår av många människor i naturen

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 53 Avsnitt 10

Närheten i boendet och andra en lägenhet mitt i samhället. Man vill Likaväl som man önskar ha nära ut i naturen ofta sätta sin egen prägel på bostaden. från den egna bostaden, önskar man ha nära till I Bjuvs kommun kan man erbjuda det extra ut- service, butiker, skola och daghem m m. Närhe- rymmet, som ofta behövs för att kunna utöva sin ten gör vardagen mycket enklare och bekvämare. hobby. Lämpliga huslägen för ateljévåningar, tomt Det borde inte behövas tillgång till egen bil, för med plats för stora garage, hus med stall i närhe- att kunna uträtta de dagliga ärendena. En annan ten av bra ridterräng m m. viktig närhet är en social närhet, nära till släkt och vänner. Naturliga mötesplatser som t ex De boende kan få sätta sin prägel på bostaden. torget utanför mataffären är viktiga för spontana Identitet kan skapas med små medel såsom en oplanerade möten. Många människor värderar blå dörr, en vackert stensatt gång, ett blommande BOSTADSFÖRSÖRJNING närhet till ett stadscentrum högt, där de kan iakt- tulpanträd, en doftande rosenrabatt eller en gam- taga andra människor, fönstershoppa eller bara mal smidesgrind m m. En kulturhistoriskt riktig känna pulsen. och hänsynsfullt utförd renovering är något man positivt lägger märke till. I kommunens alla tre tätorter finns god service att tillgå. Varje tätort har ett litet centrum. Tät- Även hyresgästen har stor frihet att prägla sin orterna är små och det är alltid nära till centrum. bostad och genom långtgående boinflytandeavtal Den rumsliga markeringen av centrum kunde får den intresserade stort inflytande över gemen- främst i Bjuv vara mer påtaglig. Billesholm hade samma utrymmen och gårdsmiljöer. sin historiska mötesplats vid ”Eken” mellan Stor- Nya bostadsområden skall planeras med olika gatan och järnvägen. Ekeby har sin mötesplats på förutsättningar. Stora tomter med plats för hobby- det nya torget. I Bjuv finns många små samlings- verksamhet, utan att grannen störs, liksom små platser, men ingen given mötesplats. tomter i centrala lägen, för den som inte vill ha Kommunen skall värna om den service som finns för mycket att sköta. och även försöka få till stånd en utökning. Genom Kommunen kan bistå den enskilde med råd ett medvetet arbete, för ett trevligare centrum i och hjälp, för att kunna utforma sin personliga tätorterna, kan en för centrum gynnsam spiral bostadsmiljö med hänsyn tagen till en helhet i stimuleras. området.

Ekonomin i boendet Ekonomin är en mycket avgörande faktor för valet av bostad. Hyresni- våer, energipriser, huspriser, in- vesteringskostnader, den allmänna prisnivån på orten, kommunala avgifter och skatter är ekonomiska förutsättningar, som den prismed- vetne bostadssökande beaktar. Äldre villor i Bjuvs kommun är mycket prisvärda. Inom kommunen kan t ex unga barnfamiljer få tag i en rym- lig och bra bostad till ett rimligt pris. Boserupsbäcken rinner genom centrala Bjuv. Här mellan De flesta lägenheterna finns i det kommunhuset och apoteket. allmännyttiga bostadsbolaget, Bjuvsbostäder. Den personliga bostaden Kommunala avgifter och skatter liksom den allmänna Bostaden är det mest personliga fysiska rum- prisnivån är normal met. Det den ene vill ha möjlighet till i sin bostad efterfrågar inte den andre. Någon vill kunna utöva Det är viktigt att kostnaderna såväl själva boen- sin hobby, t ex måla tavlor eller meka med bilar, dekostnaderna som kringkostnader hålls låga. För andra vill ha plats för umgänge och ytterligare an- att öka omsättningen av äldre villor, bör attrak- dra vill bara ha en liten lättskött vrå för sig själv. tiva och prisvärda alternativ kunna erbjudas äldre Det finns många speciella önskemål på den egna människor, som önskar något mer lättskött än bostaden. Några efterfrågar en hästgård på landet den stora villan.

54 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 10 BOSTADSFÖRSÖRJNING Delaktigheten i grannskapet mänskliga skalan och tryggheten i miljön bör Det är en trygghet att känna, att man kan vara utvecklas i alla bostadsområden. med och påverka sin närmiljö, att man är del- Framtidens bostäder redovisas närmare under aktig. Närmiljön betyder mycket för trivseln. I respektive tätort samt under landsbygdsavsnittet. planering och arbete med närmiljön ökar kontakten och gemenska- pen grannar emellan. Den, som känner delaktighet, är mer rädd om och vårdar miljön. I kommunens bostadsrätts- Det dyker upp allt fler hästgårdar allteftersom jordbruket omstruktureras. föreningar är de boende även delaktiga i utformning och sköt- sel av närområdet. Bjuvs kommuns målsättning Kommuninvånarna bör ges möjlighet att vara Prioritera en utveckling av nya bostäder inom med och påverka utformningen i sin närmiljö. Samtidigt måste kommunen beakta, att hänsyn förtätningsområden i befintliga tätorter. tas till alla invånares intressen samt att allmänna Stödja en utveckling av nya bostadsområden i och framtida intressen tillgodoses. anslutning till tätorterna.

Utveckla och lyfta fram den gröna miljön i bostadsområdena.

Bjuvs kommuns målsättning Utveckla ett småskaligt boende och trygg miljö.

Planera för trygga, sunda och småskaliga bostads- Exploateringshänsyn områden i god närhet till såväl natur som service Vid bostadsutbyggnaden krävs särskild hänsyn till och med möjlighet till en personlig prägel. vissa omgivnings-påverkande faktorer. Härvid kan nämnas:

1 Gruvgångar och brytningsområden Inom kommunen har gruvbrytning skett bland Morgondagens bostad i kommunen kommer att annat inom samtliga tätorter. Vid exploatering skilja sig åt från dagens bostad i flera avseenden. måste särskild hänsyn tas till sättningsrisken Lokaliseringsmässigt kommer vi att få ett ökande antal bostäder på gamla saneringstomter eller för- 2 Radon tätningstomter där den befintliga miljön och ser- Vid exploatering på och i närheten av Söderåsen vicen kan utnyttjas. Denna typ av bostäder kom- måste särskild radonundersökning ske före detalj- mer att kunna erbjudas såväl i Bjuv, Billesholm planering/byggande. som i Ekeby. En viss bebyggelse i anslutning till 3 Skyddszoner för industri med mera godsen i kommunen anpassade till miljön kan Vid exploatering för bostäder och bostadskom- också bli möjlig eventuellt med kombination av plement gäller att erforderliga skyddszoner måste bostäder och kontor. finnas mot flera verksamhetstyper. Detta har framgått under kapitel nio näringsliv. Gemensamt för samtliga bostadstyper och om- råden i kommunen är att vi har möjligheter att 4 Riksintressen erbjuda en grön miljö av hög standard. Exploateringshänsyn måste även tas till riksin- Lika viktigt är att utveckla det småskaliga bo- tressen varvid kommunens intresse av bostäder endet genom satsning på mindre projekt. Den får avvägas mot statens riksintresse.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 55 Avsnitt 11 ENERGIFRÅGOR Energiförsörjning - allmänt Tekniska energiförsörjningssystem och kraftproduktion Energifrågorna berör mer och mer kommunen Kommunens huvudsakliga energiförsörjning sker som en följd av miljöanpassningen av energisys- genom el och naturgas. temet. Värmesystemets utformning i tätorterna NVSH Energi AB, som har nätkoncession för har stor betydelse för den lokala luftmiljön. övervägande delen av kommunen, distribuerar ca Utbyggnaden av fjärrvärmenät och anläggande 315 GWh/år inom Bjuvs kommun. av värmecentraler kräver överväganden som är lämpliga att hantera i översiktsplanen. Ekonomin Naturgas distribueras av Sydgas AB till en mängd och energieffektiviteten i fjärrvärmeförsörjningen av ca 344,5 GWh/år till kunder inom Bjuvs kom- är bl a beroende av utvecklingen av bebyggelsen. mun i Bjuv och Billesholms kommundelar. Av När storleken på fjärrvärmeunderlaget är till- naturgasen går ca 22,5 GWh/år till fjärrvärmenä- tet i Bjuv. Bjuvs kommun har sedan mitten av 1980-talet på ett framgångsrikt sätt lyckats ersätta olja som uppvärm- ningsform, främst med naturgas, vilket lett till stora miljövinster genom minskning av svaveldioxidutsläpp, kvävedioxid, tungmetall och koldiox- idutsläpp. Detta har lett till att oljan endast har begränsad betydelse som energikälla och då huvudsakligen för villor och småindustri. Gasol har viss begränsad användning inom industrin huvudsakligen i Ekeby. De största industrierna Findus och Saint-Gobain Isover använder i dag naturgas för uppvärmning i stället för gasol, vilket ur säkerhetssynpunkt är glädjande. I energikapitlet redovisas dagens en- Många av ledningana som idag korsar kommunen kommer på sikt att grävas ner. ergiförsörjningssystem samt anges möj- liga utvecklingsvägar för morgondagen. räcklig finns förutsättningar även för en samtidig Ledningar för el och naturgas medför inskränk- produktion av el och värme i kraftvärmeverk. ningar i möjligheterna att använda området när- mast ledningarna för bl a bebyggelse. Elledningar Olika energisystem ställer olika krav på medför bl a på grund av elektromagnetiska fält den fysiska omgivningen. att en skyddszon måste upprättas runt ledningen. Integrering av solfångare i byggnader förutsät- Zonen är beroende av spänningen i ledningen. ter eller underlättas av en viss utformning och I kartbilaga redovisas elledningar över 10 kV och orientering av yttertaket. Biogasutnyttjande kan gasledningar i kommunen med skyddszon. förutsätta viss ledningsdragning eller lagring. Utnyttjandet av markvärme är platsbundet och Kommunen accepterar en högsta fältstyrka om kan därför också behöva uppmärksammas i pla- 0,2 mikro Tesla i bostäder. neringen. De ledningar som måste flyttas/markförläggas är följande: För nya och eventuellt befintliga ledningsdrag- ningar kan kommunen utveckla sin syn på 1 st 130 kV-ledning Mörarp - Bjuvstorp lämpligheten av vald sträckning eller utformning. 2 st 50 kV-ledningar Platsen - Hedvallska Kommunen kan därvid föreslå alternativ med hänsyn till andra allmänna intressen och värden, bostads-områdena t ex landskapsbild samt tillkommande och befint- 2 st 50 kV-ledningar Ledningar som berör lig bebyggelse. och 2 st 130 kV-ledningar verksamhetsområdet i bl a Bjuvstorp 5:29

56 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 11 ENERGIFRÅGOR

I Gunnarstorp ligger de två sydligaste bostads- Nedan kommenteras respektive punkt översiktligt kvarteren närmast 400 kV- ledningarna över rekommenderat gränsvärde. En markförlägg- Solenergi En stor potential finns i solenergin. Den teknik ning/flyttning av 400 kV-ledningarna är dock svår som finns idag bör kunna vara möjlig att förbättra att genomföra i dag. 400 kV-ledningarna över avsevärt på tio års sikt. Solfångare bör i framtiden Söderåsen stör övriga riksintressen, varför dessa kunna integreras i byggnader på ett bättre sätt ledningar på sikt borde markförläggas. än vad som görs i dag. Solfångare är bl a mycket användbar för att klara varmvattenbehovet som- För avstånd mellan bebyggelse och elkraftledning martid. Ett problem med solenergin är att den accepterar kommunen följande: mesta solenergin alstras under sommarhalvåret då energibehovet är som lägst. Metoder för lagring Ledning Minimi avstånd av solenergi i mark har utvecklats, vilka kan vara 10 kV 15 m av intresse.

50 kV 35 m Friluftsbadet i Bjuv använder solenergi till upp- 130 kV 55 m värmning av bassäng och duschar. Kommunen bör verka för en större användning av solenergin 220 kV 75 m framöver såväl för bostads- som industri- 400 kV 110 m byggnader.

För gasledning gäller följande skyddsavstånd: Biobränslen De viktigaste biobränslen är i dag: Ledning Skyddsavstånd * Skogsbränsle exempelvis pellets, spån, Över 4 bars tryck 25 m från ledning bark, grenar och toppar Under 4 bars tryck * Energigrödor exempelvis salix (energiskog) tätbebyggelse 0 m i gångbana och rörflen (energigräs) * Halm Under 4 bars tryck * Etanol från spannmål tätbebyggelse 2 m övrigt * Rapsmetylester från raps Under 4 bars tryck * Torv * Eldning av spannmål utanför tätbebyggelse 12 m Biobränslepotentialen är i dag mycket stor. En Noteras bör att skyddsavståndet är till för att fördel är att den koldioxid som avges vid förbrän- skydda gasledningen ifrån yttre påverkan samt att ningen tas upp i ny växtlighet, varigenom inget för brandfarliga byggnader, brand- eller explo- nettotillskott av koldioxid förs till atmosfären. sionsfarlig industri, väg med stark trafik, järnväg Om biobränslena ersätter fossila bränslen mot- etc gäller större skyddsavstånd. verkas därmed växthuseffekten. Det låga svavelin- nehållet gör även att försurningen motverkas. Morgondagens energiförsörjning I kommunens energiförsörjning på 10 - 20 års sikt Med såväl biobränsleproduktion som använd- kommer säkerligen el och gas att ha en domine- ning inom kommunen möjliggörs uppbyggnad av rande roll. Samtidigt är det viktigt att ur miljö- ett mindre sårbart energisystem samtidigt som synpunkt arbeta för en energiförsörjning med en transporterna minimeras och arbeten skapas större andel förnyelsebar energi. Aktuellt härvid lokalt. Inom kommunen finns det en potential för kan bli: såväl odling av energigrödor och framställning av etanol samt att användning av biobränslen i dag * Solenergi ej är obetydlig. * Biobränsle * Markvärme I samband med ombyggnaden av Ekeby skola * Spillvärme 2001-2003 installerades en biobränsleanläggning i * Luftvärme vilken biobränslet utgörs av pellets. * Deponi- eller rötgas * Biogas från jordbruket

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 57 Avsnitt 11

Markvärme enheten utvinner rötgas vid reningsverket i Eke- Till denna grupp kan hänförs: bro som används för uppvärmning av lokaler och för uppvärmning i själva processen. Ytjordvärme, Grundvattenvärme och Ytvattenvärme samt Bergvärme. Biogas från jordbruket I jordbruket kan biogas utvinnas genom rötning Bergvärme hämtar, som sig låter, sin värme från av i första hand avfallsprodukter från jordbruket. ENERGIFRÅGOR berggrunden. Att använda bergvärme är ett säkert Inom kommunen finns en potential att på de och miljövänligt uppvärmningsalternativ som större gårdarna producera gas tillräcklig för åt- passar för de flesta typer av byggnader såväl stora minstone gårdens uppvärmning. Vid en ytterligare som små. Påverkan på naturen runt borrhålet är i stort obefintlig. Ytjordvärme är platsbundet och kan behöva uppmärk- sammas i planeringen för större anläggningar, eftersom de kan påverka ett relativt stort markområde. I kommunen förekommer ytjordvärmeanläggningar företrädesvis för uppvärm- ning av villor som komplet- teringsvärme. Grundvattenvärme tas ur grundvattnet. Mindre anläggningar används som del i värmesystemet för vil- Biogasanläggningen vid Evadal (mellan Knäppe och Tegeldammshuset). lauppvärmning. utbyggnad av rötkammare för att producera mer gas kan även elkraft vara lönsam att producera. Ytvattenvärmeanläggningar utvinner värme ur ytvattnet. Möjligheterna är något begränsade i Söderåsens Bioenergi har uppfört en biogasan- kommunen med tanke på att vi har begränsat läggning vid Vrams Gunnarstorp. Anläggningen med ytvatten. I kommunen finns för nuvarande ligger på Vrams Gunnarstorps mark och Eon inga ytvattenvärmeanläggningar. köper all producerad gas. Biogasanläggningen skall ta emot avfall från Spillvärme Findus reningsverk, grisgödsel från Vrams Gun- Spillvärme från industrin i första hand är en narstorp och slakteriavfall från olika slakterier. värmekälla som kan användas såväl för internt Anläggningen ska producera gas motsvarande två bruk inom industrin som för bostads- och annan miljoner liter fordonsbränsle per år. uppvärmning genom knytning till fjärrvärme- nät eller liknande. Spillvärme avges främst från Vindkraft Saint-Gobain Isover i Billesholm och Findus och I kommunens vindkraftpolicy som är antagen den Höganäs Bjuf i Bjuv. 25 april 2002 i kommunfullmäktige konstateras att vissa områden inom kommunen är på grund Luftvärme av sin öppenhet väl ägnade för vindkraftsproduk- Luftvärme tillvaratas i dag i kommunen genom tion. Men eftersom kommunen har en så liten yta värmepumpar. Luftvärme används huvudsakligen kommer dessa områden påverka kommunens vis- inom villabebyggelse. Bjuvsbostäder har en något telseområden negativt. Därför är det kommunens större anläggning i Ekeby. För framtiden kan viss uppfattning att vindkraft inte är förenlig med utbyggnad ske. den prioriterade inriktningen som fastlagts för kommunens utveckling beträffande den framtida Deponi- eller rötgas markanvändningen. Utvinning av deponi- eller rötgas kan ske exem- Mindre ”gårdsverk” med anknytning till gårdar pelvis vid soptippar och reningsverk. Tekniska och jordbruksföretag kan vara ett undantag.

58 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 11 ENERGIFRÅGOR

Outsinlig. Kanske kommer vi att hitta metoder att utnyttja solenergin så att ingen annan energikälla behövs? I Billesholm finns inga utbyggnadstankar för de Reservkraft närmaste åren. Befintlig biobränsleanläggning Skulle den normala energikällan slås ut är det en på Ekeby skola skulle kunna utgöra basen för fördel med reservkraft på nära håll. För kommu- ett fjärrvärmesystem för Ekebys centrala delar. nens större energileverantörer gäller följande: Frågan bör utredas i anslutning till kommande byggnation. NVSH Energi AB Reservkraft finns ej. Rundmatning finns i samhällena på 10 kV-nätet. Naturgasnätet har successivt byggts ut i Bjuv och Någon reserv finns dock ej för huvudledningarna Billesholm. Några ytterligare gasområden är ej till kommunen. planerade.

Vattenfall/E-ON Reservkraft saknas E-ON uppger att man har 100 % reserv för fel i Bjuvs kommuns målsättning systemet på de spänningsystem som E-ON El Distribution driver som ledningskoncessionerade Att arbeta för en markförläggning/flyttning av en ledningar. I praktiken synes dock reservkraft 130 kV-ledning Mörarp - Bjuvstorp och två 50 kV- saknas. ledningar Platsen - Hedvallska bostadsområdena

E-On gas AB Viss reservkraft samt fyra ledningar som bl a berör Bjuvstorp 5:29. Viss reservkraft finns i form av gasol. Att arbeta för en effektivare energianvändning, Brännarna kräver dock el för att fungera. d v s minimera energiförbrukningen.

Kommunala anläggningar Att elda med biobränsle och på sikt undvika Stationärt reservkraftverk finns på vattenverket fossil eldning. i Ljungsgård på 330 KVA. Det finns två stycken Att arbeta för en ökning av förnybara bränslen vid mobila reservkraftverk på vardera 60 KVA. de kommunala anläggningarna. Räddningstjänsten i Bjuv har två stycken mobila reservkraftverk på vardera 100 KVA och 35 KVA. Att minska sårbarheten genom att på sikt instal- lera reservkraftverk i första hand vid samtliga Framtida utveckling av lednings- äldreboende och avloppsreningsverk och i andra bundna energislag hand vid kommunens skolor och förskolor samt Fjärrvärme finns i dag i Bjuv i samhällets centrala delar. I Billesholm finns ett lokalt värmenät för att vid planeringen av nyproduktion beakta Bjuvsbostäders flerfamiljshus. Möjliga utbygg- sårbarhetsaspekten genom viss installation av nadsområden är komplettering i Bjuvs centrala alternativa uppvärmningssystem delar, Hantverkaregatan, Storgatan kvarteret Att arbeta för att energidistributörerna ser över Mejeriet och exploateringsområdet vid kyrkan i Bjuv. möjligheterna till rundmatning även på stamnätet samt skaffar reservkraft för vitala system i distributionsnätet.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 59 Avsnitt 12 INFRASTRUKTUR

Kapitlet behandlar trafiksystem, kollektiva kom- behöver förändras. En ny sträckning behövs på munikationer och IT-kommunikationer. För sikt för att kunna nå Ekeby Södra, centrala och vatten- och avloppsförsörjningssystem hänvisas östra delar söderifrån på ett trafiksäkrare sätt till avsnitt 5.

1 Trafiksystem Bjuvs kommuns målsättning

Väg 109 skall byggas från Ekeby mot Kågeröd. 1.1 Vägar Kommunen har det nationella vägsystemet i form Ett lämpligt läge för vägsträckning Bjuv - Gunnars- av väg E4 och E6 inom fem kilometers avstånd torp - Åstorp - E4 skall utredas och därefter verka från kommungränsen. Anslutningen till vägarna för en utbyggnad av föreslaget alternativ. från kommunen är bra, men kan förbättras ytterligare vad gäller E4:an norrut, vilket redovisas Infarten till Ekeby över Västergårda skall byggas ut. nedan. Inom kommunen finns vägarna nr 107, 109 och 1.2 Järnvägar 110 tillhörande det regionala vägsystemet. Av Genom kommunen går dels den s k Skånebanan dessa kommer väg 109 att få en ny sträckning i sträckning Helsingborg - Bjuv - Hässleholm, dels genom utbyggnaden sträckan Ekeby – Kågeröd. det s k Godsstråket genom Skåne, även kallat Sö- deråsbanan, i sträckning Ängelholm - Billesholm Övriga viktiga vägar inom kommunen redovisas - Teckomatorp. på kartbilaga. a Skånebanan Skånebanan förbinder Nordvästskåne i första 1.1.2 Nya vägprojekt hand med Södra Stambanan i Hässleholm. Inom kommunen finns stora behov av nya vägar Pendlingen är mycket stor mot Helsingborg. såväl av trafiksäkerhets- som framkomlighetsskäl. De tre första av nedan redovisade projekt finns i gällande översiktsplan, men har ej kommit längre än till idéstadiet.

a Väg 109 Ekeby mot Kågeröd Etappen ingår i nya väg 109 från Ekeby mot Kågeröd och i ett senare skede vidare mot Höör. Behovet av en trafiksä- ker förbifart norr om Ekeby är stort samtidigt som det är en viktig länk i den regionala förbindelsen mellan mitt- Skåne/öst-Skåne och Hel- singborgsregionen/Helsingör. På kartbilaga redovisas två Korsning i skilda plan står högt på projektlistan. alternativa sträckningar. Även mot Hässleholm – Kristianstad är pend- b Väg Bjuv - Gunnarstorp - Åstorp - E4 lingen viktig. Förbindelserna mot Helsingborg Vägförbindelsen syftar till att öka trafiksäkerhe- är mycket bra, med tre tåg i vardera riktningen ten och miljön i Gunnarstorp genom att genom- under rusningstrafik och två tåg under reste- fartstrafiken dras utanför samhället. Samtidigt rande del av vardagarna. I ett längre perspektiv erhåller Bjuv en bra trafiksäker förbindelse mot har olika typer av snabbspårvagnar diskuterats Åstorp och E4. inom Skåne Nordväst för såväl Skånebanan som Ett alternativ redovisas för vidare utredning. Söderåsbanan. Standarden på Skånebanan är Detta innebär att befintliga väg 107 och väg dock sådan att en teknisk upprustning är nödvän- 1248 utnyttjas istället. dig snarast möjligt. Detta gäller såväl åtgärder för att höja hastigheten, möjliggöra möten mellan tåg c Sydlig infart till Ekeby genom dubbelspårs- alternativt mötesstationsut- Den sydliga infarten till Ekeby över Västergårda byggnad, bullerskyddsåtgärder samt bortbyggande

60 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 12 av plankorsningar. Korsning som måste åtgärdas 1.3 Gång- och cykelvägar INFRASTRUKTUR är i första hand korsningen med Storgatan i Bjuv. Under senare år har intresset för cykling återigen ökat. Motiven kan vara en önskan om minskade Godstrafiken på banan utgör idag endast lokal reskostnader, andra anser att cykling ger bra godstrafik, med cirka åtta tåg om dagen. I ett motion, att det är miljövänligt, att det är det framtidsperspektiv kan godståg komma att gå på snabbaste sättet att resa eller att alternativ sak- Skånebanan till Helsingborg vidare i tunnel under Öresund. nas. Samtidigt upplever många det som otryggt och riskfyllt att cykla eller gå på allmänna vägar, vilket sannolikt begränsar cykling och gåendet b Söderåsbanan Berörda kommuner och länstrafikbolag har träffat framförallt på landsbygden. en avsiktsförklaring om persontrafik på banan mellan Åstorp och Teckomatorp. Banverkets Viktiga målpunkter för ståndpunkt är dock att trafiken ej bör starta för- fotgängare och cyklister är rän tre mötesstationer byggts bl a i Billesholm arbetsplatser, skolor och och banan även i övrigt upprustats. Till följd av fritidsaktiviteter av olika omprioriteringar i Banverkets budget är trafik- slag. Gång-och cykelstrå- starten lagd till efter 2015 i dagsläget. Godstrafi- ken kan indelas dels i ett ken startar så snart Hallandsåstunnneln är färdig, övergripande nät, dels ett vilket kan bli ca 2013. mer lokalt nät. Det övergri- pande nätet, som redovisas På banan förväntas det komma ca 34 persontåg i kartbilaga, förbinder kom- och ca 25 godståg per dygn när såväl gods- som munens tre största tätorter persontåg går på banan. Den ökande trafiken med varandra. Avsnitt som ställer krav på bullerskyddsåtgärder i Billesholm ej är helt färdigställda finns och Norra Vram samt planskilda korsningar i i Bjuv inom Billesholm första hand för gång- och cykeltrafiken vid järn- mellan Billesholm och vägsstationen i Billesholm men på sikt också vid Bjuv samt i Ekeby. Ett den tekniskt sett svårlösta korsningen vid Folkets viktigt gångstråk är ströv- Park i Billesholm. stigen i Bjuv längs Vegeå - Järnvägen trafikeras i dag endast av två tidta- Boserupsbäcken och Norra bellslagda godståg om dagen. Den reella trafiken Vramsvägen. är dock större, eftersom banan bl a fått ta emot Nästa avsnitt av strövstigen trafik vid störningar på Västkustbanan, även per- österut från Norra Vrams- sontåg. Banan kan också användas som reserv för vägen till Fällebergavägen Södra Stambanan. föreslås gå norr om Vegeå. Cykel- och gångväg vid Torekullsvägen. Separat godstågsspår förbi Billesholm har Bjuvs kommun begärt skall utredas i samband med ut- I det övergripande gång- och cykelnätet bör ingå redning för Söderåsbanan, vilket Banverket dock sträckan Bjuv - Norra Vram - Billesholm som ej accepterat. används av cyklister både ur arbets-, skol- och fritidssynpunkt. Andra viktiga g/c-vägar är Vrams Bjuvs kommuns målsättning Gunnarstorps förbindning med Norra Vram och Gunnarstorp, liksom g/c-stråk mot tätorter i En planskild korsning skall tillskapas med angränsande kommuner. På kartbilagan har också järnvägen för bil-, gång- och cykeltrafik i Bjuv vid markerats ”Söderåsstråket”, som är en del av Storgatan. Skåneleden. För kommunens tätorter redovisas g/c-stråk i kartbilaga. Att verka för att Söderåsbanan utvecklas för persontrafik med stationer i Billesholm och i Norra Vram. Bjuvs kommuns målsättning Att verka för att bullret från järnvägen underskrider Att verka för en utbyggnad av gång- och cykel- 35 dBAeq och 50 dBAmax inomhus och 55 dBAeq vägar i enlighet med det redovisade där etapp 1 utomhus inom befintlig bebyggelse. inom det övergripande nätet bör utföras först. Att verka för en planskild korsning mellan Storga- Att iordningställa och fortsätta anläggningen av tan och Skånenbanan och bullerdämpningsåt- strövstigen i Bjuv längs Vegeå österut. gärder i Billesholm.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 61 Avsnitt 12

1.4 Transport av farligt gods Tågtrafik I och med att antalet transporter med farligt Interregional trafik gods har ökat, ökar kraven på samhället gäl- I dag finns direktförbindelse till/från Bjuv mot lande transportleder. Det är inte acceptabelt att Hässleholm resp Helsingborg. genomfartsleder för transport av farligt gods går Regional trafik i närheten av bostadsområden. Skolor, förskolor I dag finns Pågatågstrafik till/från Bjuv mot och fritidshem skall heller inte ligga nära vägar Helsingborg och Åstorp. Kommunen planerar och järnvägar där farligt gods transporteras.

INFRASTRUKTUR pågatågstrafik till/från Billesholm mot Åstorp resp Teckomatorp från år 2010. I ett längre perspektiv Inte bara olika hänsyn till människors liv och sä- kan andra typer av fordon komma att användas, kerhet måste tas utan även till egendom och inte t ex olika typer av snabbgående spårvagnar. minst miljö. En stor kraftigt belastad transportled ökar risken för trafikolyckor och kan t ex föror- Busstrafik saka sådana sättningar och vibrationer i marken Regional busstrafik att intilliggande byggnader skadas. Vattentäkten Den regionala busstrafiken planeras byggas ut i ett samhälle får inte utsättas för risken att bli inom de närmaste åren, baserat på en samord- förstörd av att en tankbil välter osv. Alla transpor- ning av skolskjutstrafik och allmän kollektivtra- ter av farligt gods måste således passera över ett fik. Härigenom kommer linje 232 Helsingborg område där speciell försiktighet måste iakttas. Lokala föreskrifter avseende ”Rekom- menderade färdvä- gar för transporter med farligt gods” sammanställs av Statens Räddnings- verk.

I Bjuvs kommun är rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods, väg 109 och väg 110 och samtliga järnvägar.

1.5 Kollek- tivtrafik Kommunextern kollektivtrafik Under denna rubrik faller kollektivtrafik

till/från Bjuvs kom- Pågatågen gör 32 stopp/dygn, vardagar – hösten 2006. mun. En utförligare redovisning finns under kapitlet det regionala – Bjuv – Billesholm att förlängas till Svalöv – perspektivet, vartill får hänvisas. Här kan kort Teckomatorp med anslutning till järnvägsnätet. nämnas följande: Nuvarande linje 298 från Bjuv över Billesholm till Ekeby kommer att förlängas till Tågarp – Lands- krona. Linje 297 Ekeby – Bårslöv – Helsing-borg kommer i stort att vara oförändrad. Linje 222 Bjuvs kommuns målsättning Billesholm – Åstorp kommer att få ett utökat Ingen genomfart med farligt gods skall förekomma turutbud. genom Bjuvs, Billesholms resp Ekeby centrum.

62 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 12 INFRASTRUKTUR

Regionbuss linje 232, här mellan Bjuv och Billesholm, i höjd med Möllebäcken vid Nybrodal.

Kommunintern kollektivtrafik bussar för ca 15 personer samkörs med färdtjänst Busstrafik och sjukresetrafiken så långt det är möjligt. Ambi- Som framgår under avsnittet om regional buss- tionsnivån är att det skall vara möjligt pendla till trafik kommer busslinjerna inom kommunen att arbetet med servicelinjen i normala pendlartider. byggas ut. Måndag – fredag kommer den kom- muninterna trafiken mellan Bjuv-Billesholm och Färdtjänst Ekeby att vara halvtimmestrafik i rusningstrafik Ansvarar kommunen för genom socialnämnden, och timmestrafik i övrigt. Under helgerna är trafi- som beviljar färdtjänstlegitimation p g a funk- ken mer begränsad. tionshinder eller liknande orsaker bestämda utifrån lagen om färdtjänst. Ca 400 personer har Närtrafik färdtjänstlegitimation. Förhandlingar skall på- Inom kommunen finns anropsstyrd närtrafik som börjas med Region Skåne om övertagande av den är öppen för alla. 55 mötesplatser finns fördelade samlade färdtjänsten.(Färdtjänsten har tagits över över hela kommunen. Trafiken som körs med fullt ut av Skånetrafiken sendan 2008).

Sjukresor Ansvarar Region Skåne för genom sjukvårdsdi- striktet. Sjukresor är öppna för alla behandlings- resor och liknande.

Bjuvs kommuns målsättning

Att utveckla kollektivtrafiken inom och till/från kommunen med turtäthet timmestrafik i pendlartider och för övrigt varannan timmestrafik mellan huvudorterna kl 6 - 22 må – fre.

Att arbeta för ett miljöanpassat transportsystem innebärande bl a att Söderåsbanan är en nödvändig kommunikationsled för planering för ett uthålligt samhälle i västra Skåne.

Att samordna olika typer av trafik. Minibussar kör trafiken för både Närtrafik Region Skåne skall överta den samlade färdtjänsten. och Färdtjänst.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 63 Avsnitt 12

1.6 Informationsteknik (IT) Framtidens kommun Från produktion till service För att Bjuv ska vara en tillväxt-kommun krävs Hela det svenska samhället har sedan en tid till- en skärskådning av verksamheterna utifrån baka präglats av en förskjutning från produktion många perspektiv. Det är viktigt att se till olika till service, vilket samtidigt innebär att organisa- målgruppers intressen som t ex näringsliv och tionens roll förändras från producerande företag arbetstagare, elever, äldre för att förbättra kom- till kunskapsföretag. Detta gäller såväl näringsli- munens service samt att skapa en flexibilitet i vet som den offentliga verksamheten. INFRASTRUKTUR hur denna service kan anpassas till nya krav och förutsättningar. Det finns all anledning att förbättra den inre ef- fektiviteten i den offentliga verksamheten genom att utveckla sätten att leda, styra, producera, administrera och samverka inom enheterna. En övergång till en i ännu högre grad serviceinriktad verksamhet kräver ett förändrat synsätt på den kommunala infrastrukturen och kommunens kärn- verksamheter.

IT kommer att spela en viktig roll för Bjuvs kommuns hemsida - www.bjuv.se att möjliggöra ökad Kommunens medborgare ska tillförsäkras inte- kommunikation, information och samverkan. gritet, självbestämmande och delaktighet. IT kan Detta ställer krav på kontinuerlig utveckling av skapa möjligheter att öka den mänskliga kon- den tekniska infrastrukturen och tjänsterna för takten med kommunens medborgare och bru- tele- och data kare. Goda möjligheter till kommunikation med kommunikation. kommunen är också en viktig utgångspunkt i vår framtida strategi för kvalitetsutveckling. För att säkerställa kommunens långsiktiga mål, är det viktigt att Bjuv fortsätter att vara en attraktiv Den enskilde servicetagaren ska veta vad man plats att bo och arbeta i. En viktig näringspolitisk kan förvänta sig av oss. Man ska även kunna uppgift är att förbättra näringslivsklimatet och framföra synpunkter och klagomål på brister i därmed förutsättningar för nyetableringar och för den kommunala servicen. Här ska kvalitetssäk- fler jobb i företagen. Den tekniska infrastruktu- ringsarbetet ge oss instrument för mätning och ren inom IT-området är en viktig komponent för uppföljning av vår servicenivå. etablering av nya företag i kommunen.

IT har en viktig roll att spela vad gäller att göra Det behövs fler bostäder i Bjuv. Nya bostäder Bjuv till en framgångsrik kommun. Dels kan ska byggas där människor vill bo. Visionen kan användningen av IT inom kommunens verk- uttryckas som ”en kommun som för de boende samheter förbättra den service som efterfrågas och arbetande, genom modern teknik kan minska av olika målgrupper. Dels kan IT i sig utgöra en tidsåtgång, öka tillgänglighet och medvetande, attraktionskraft eftersom en god infrastruktur skapa komfort och trivsel samt minska boende- och hög IT-kompetens är av mycket stort intresse kostnaderna”. Ett effektivt kommunikationsnät i för många typer av organisationer. Vi bör därför boendemiljön ska skapas, som medger datakom- verka för att kunskap och mognad inom IT-områ- munikation med hög kapacitet t ex för snabb det genomsyrar hela samhället. åtkomst till tjänster på Internet.

64 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 12 INFRASTRUKTUR Infrastruktur ärendehantering på detta. För främst Internet Bjuvs kommun har redan idag en omfattande pågår i dag en utbyggnad av stamnäten för bred- IT-infrastruktur. Inom kommunen finns ett litet bandskommunikation av flera aktörer. Det finns stadsnät. Flertalet av kommunens enheter är an- alltså anledning att anta, att inom en nära framtid slutna till kommunens egna fibernät som hante- kommer en stor del av medborgarna att vara rar data/telekommunikation. anslutna till höghastighetsnät som redan är under uppbyggnad. De nya höghastighetsnäten kommer I samhället har en uppbyggnad av effektiva kom- att kunna hantera både ljud, bild, data, ip-tv, ip- munikationsnät i boendemiljön s k bredbandstek- telefoni och video. nik inletts, som medger datakommunikation med hög kapacitet t ex för snabb åtkomst till tjänster på Internet. Inom området telekommunikation - både fast och mobil telefoni - har kommunen Mål byggt upp gemensamma lösningar för förvaltning- Genom en strategisk satsning på IT-infra- ar och bolag. Idag är den tekniska infrastrukturen fokuserad på de fasta arbetsplatserna. strukturen kan följande mål uppnås:

I takt med att tekniken utvecklas finns möjlighet • Ökad effektivitet hos kommunens medarbetare genom ett ökat stöd i ärendehanteringen, utökad att kommunicera var man än befinner sig. Det är och säker tillgång till informationskällor och kom redan idag tekniskt möjligt att utveckla mobila munikationskanaler samt effektivare stöd funktioner. För att stödja och följa upp verksam- för samverkan. heten har kommunen ett betydande antal verk- samhetssystem samt system för ekonomi- och • Högre upplevt värde hos medborgarna av verksam- personaladministration. heten genom en effektivare ärendehantering. Utvecklingen och integrationen av dessa system • Ökad tillgänglighet och snabb åtkomst till informa är en viktig strategisk fråga. Genom en samman- tion genom nya tjänster och nya presentationssätt hållen infrastruktur för dokument och ärende- t ex ljud, bild, ip-tv, ip-telefoni och video. hantering är det möjligt att även skapa IT-stöd för • Bättre beslutsunderlag vid planering, utveckling och frågor som kräver samverkan över organisations- förvaltning av den tekniska infrastrukturen. gränser, som i förlängningen stödjer interaktionen • Bättre samordning av IT-tjänster, genom gemen- med medborgarna. samma standarder och funktioner, som i sin tur leder till ökad kvalitet och lägre kostnader. Tele- och datakommunikation • Integrera ökad användning av IT med boendemiljön, Kommunens interna nätverk kommer att använ- exempelvis ip-tv, ip-telefoni. das för en ökande mängd uppgifter. Samtidigt kan man anta att nätverket kommer att öppnas för trafik från Internet – bland annat bygger tankarna runt

Framtidens ut- rustning finns redan på plats.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 65 Avsnitt 12

Insatser För att uppnå målen är det av strategiskt värde att genomföra följande insatser: • Kommunens tjänster avseende data- och telekommunikation i nätet, bör utvecklas kontinuerligt. Dessa ska baseras på kommunens

INFRASTRUKTUR samlade krav på funktion, kapacitet och säkerhet samt nya tekniska möjligheter. Projekt för fortsatt utbyggnad av nätets kapacitet i enlighet med den nya visionen bör genomföras. Telefonitjänsterna ska utvecklas med förbättrade funktioner och hög driftsäkerhet och tillgänglighet ska säkerställas. En handlingsplan för vidareutveckling av kommunens system utifrån verksamhetens krav och den tekniska utvecklingens möjligheter bör utformas.

• Den gemensamma plattformen för dokument- och ärendehantering, som möjlig- gör för brukarna att följa hanteringen av viktiga ärenden inom kommunen, bör förändras så att Via internet kommer vi i framtiden att t ex kunna brukarna kan följa ett ärende från inkommande hämta hem en mängd offentliga handlingar, direkt hem till vår egen dator. post till arkivläggning. Det ska även vara möjligt för medborgarna att ta del av handlingar och beslutsprotokoll från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och i tillämpliga delar även kommunens bolag från Internet.

• Ett handlingsprogram för IT och boende bör utvecklas för kommunen. Det s k intelligenta huset kräver ett höghastighetsnät för kommunikation inom och mellan byggnaderna, ett nät som rätt utnytt- jat med fördel också kan användas för tele- och datakommunikation. För att utvärdera lösningar i intelligenta hus bör kommunen ta initiativ till att företag inom området tillsammans med kommunen kan skapa funktioner och lösningar med nya tekniker för att på det sättet utveckla och tillvarata olika spets- kunskaper inom IT-området. Lösningarna ska utvärderas och nyttan för fastighetsä- garen och de boende ska värderas.

66 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 AVFALLSHANTERING Avsnitt 13 Målsättningen för vår framtida avfallshante- Avfallshanteringen i Bjuv ring måste vara att minimera avfallsmängderna Organisation och återigen sluta de naturliga kretsloppen. De Under fullmäktige är det kommunstyrelsen som produkter som kommer ut på marknaden måste är det beslutande organet i kommunen vad avser kunna återanvändas eller brytas ned till material avfallshanteringen med tekniska enheten som som kan omsättas i naturliga förlopp. verkställande förvaltning när det gäller renhåll- ningsfrågor. All hämtning av det fasta hushållsav- Idag samlas nästan all kraft och alla resurser kring fallet utföres som vecko- och fjortondagarstöm- de sista länkarna i hanteringskedjan från råvara till ning av kontrakterad entreprenör. Industriavfallet avfall. Allmänt på miljöområdet torde dock gälla hämtas av olika entreprenörer i området. Nord- att åtgärder vid källan är långt mer effektiva än västra Skånes Renhållning AB (NSR), ett avfalls- städning i slutändan. För att komma tillrätta med och återvinningsföretag, ägt av de sex nordväst- avfallsproblematiken måste samhället satsa mer skånska kommunerna: Bjuv, Båstad, Helsingborg, på de första länkarna i kedjan d v s ren avfallssnål Höganäs, Åstorp och Ängelholm, ansvarar för teknik som ger produkter som kan återanvändas behandling och återvinning av hushålls- och indu- eller återvinnas. Dessa länkar i kedjan kan i första striavfall samt insamling av farligt avfall. hand påverkas av staten och industrin själv. Kom- För transport och hantering av det farliga avfallet munen kan i viss mån också påverka utvecklingen anlitar NSR entreprenörer. NSR ansvarar också genom miljövänliga upphandlingar, uppsökande för driften av regionens återvinningsanläggning verksamhet och information till industrin, hushåll på Filborna i Helsingborg där regionens hushålls- och skolor, differentierade taxor, centrala återvin- och industriavfall behandlas genom sortering ningsanläggningar m m. och återvinning. NSR svarar även för ett antal återvinningsgårdar varav en i Bjuv. NSR har även särskilda anläggningar för pappersåtervinning och Det enda hållbara sättet att minska belast- plaståtervinning. ningen på miljön är: att förhindra att avfall uppstår Källsortering att minska miljöfarligheten hos det avfall som Av hushållsavfallet är det tidningar, förpackningar ändå uppstår och av ofärgat glas, färgat glas, metall, mjukplast, hårdplast och papper, trädgårdsavfall och or- att öka återanvändningen/återvinningen av ganiskt avfall som sorteras. Entreprenör sköter råvaror och kemikalier. hämtningen i hela kommunen. Producentmaterial (tidningar och förpackningar) kan också lämnas vid återvinningsstationer som finns i samtliga Kommunen har enligt Miljöbalken bortforslings- kommundelar. På återvinningsgård kan ytterli- ansvaret för hushållsavfallet samt hushållens på gare fraktioner lämnas. återvinningsgården inlämnade farliga avfall. För hushållsavfallet (inkl farligt avfall) har kommu- Industriavfall nerna också ansvaret för dess slutliga Av industriavfallet är det i första hand papper, omhändertagande. trä och skrot som sorteras. Sedan 1989 genomför kommunen tillsammans med NSR en rådgivnings- och inventeringsverksamhet, som syftar till att De nationella och övergripande mål- bl a minska avfallsmängderna och öka sättningarna för avfallshanteringen återvinningsgraden. som beslutats av riksdagen innebär: Industrimonopolet som upphörde år 2000 har inneburit att industrin själv kan välja transportör Avfallsmängderna skall minimeras. och slutbehandlingsmetod. Mycket av industrins Avfallets innehåll av miljöfarliga ämnen avfall går till slutbehandling utanför skall minska. regionen idag. Återanvändning och återvinning av material skall öka. Filborna avfallsanläggning Teknik och system för en miljöriktig hante- Bjuvs kommun har ingen egen avfallsanläggning ring och slutbehandling av avfallet inom kommunens gränser. Kommunen är istället ska utvecklas. delägare i NSR som driver Filborna avfallsanläggning.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 67 Avsnitt 13

Vid Filbornaanläggningen ska allt avfall som Äldre avfallsupplag tillförs upplaget vara antingen källsorterat eller Miljö- och byggnadsförvaltningen i Bjuv har förbehandlat. Alternativt ska avfallet sorteras vid kartlagt och undersökt nedlagda avfallsupplag i upplaget. För att kontrollera att källsorterade kommunen. Av de nio nedlagda avfallsupplagen i restavfallet inte innehåller oacceptabla mäng- kommunen är det två som behöver ägnas fortsatt der papper, trä, plast etc har ett system för intresse med anledning av att de är dåligt täckta avfallskontroll byggts upp. Taxesättningen för och/eller misstänks innehålla hälso- och miljö- behandlingen av avfallet är sådan att källsorterat farliga ämnen som kan läcka ut. restavfall - d v s avfall ur vilket återvinningsma- Dessa två upplag har inplacerats i klass 2-3 i

AVFALLSHANTERING terial sorterats ut - ges en väsentligt lägre taxa än SNV:s klassificeringssystem. D v s ” upplag där osorterat avfall. relativt enkla åtgärder behövs”. Dessa avfallsupplag innehåller framförallt avfall från industriell De olika behandlingslinjerna på återvinningsan- tillverkning. De övriga sju upplagen ingår i klass 4 läggningen utgörs idag av: ”åtgärder bedöms inte som nödvändiga”. våganläggning för avfallsregistrering och kontroll Kommunen har därutöver inom slagghögsom- anläggning för behandling av utsorterat restavfall i rådet i Gunnarstorp ett område för utfyllnad av rötreaktor (KRT) rena schaktmassor. anläggning för behandling av utsorterat organiskt avfall i kompostreaktor (Biodegma) Behov Kommunen har f n inget ytterligare behov av biogasanläggning mark för egen deponeringsplats för avfall. Inom sorteringsytor för industri- och byggavfall kommunen finns f ö inget lämpligt markområde komposteringsytor för trädgårds- och parkavfall som kan reserveras för framtida avfallsdeponering. Däremot kan behov föreligga för att anordna lagerytor för källsorterade och vid upplaget utsorte- en komprimerings- och omlastningsstation för rade material lokalt insamlat avfall. Detta markbehov synes mottagning och mellanlagring av hushållens dock kunna täckas inom befintliga eller framtida farliga avfall industriområden. deponering i celler för: • inert avfall (icke föränderligt material som Bjuvs kommuns målsättning sten grus) Inriktningsmål för uppkommet avfall är att • brännbart avfall som ej lämpar sig för förbränning minimera det både i mängd och farlighet, åter- Specialavfall t ex asbest använda materialet eller återvinna. Bjuvs återvinningsgård Övrigt avfall skall i första hand behandlas bio- Återvinningsgården i Bjuv togs i drift 1989. logiskt och i andra hand på ett annat miljömäs- Verksamheten består av en mottagningsdel för sigt godtagbart sätt. bl a följande återvinningsmaterial: tidningar, för- packningar, elektronikskrot, vitvaror, övrig skrot, Insamlingen skall ske på ett hälso- och miljö- trädgårdsavfall, grövre träavfall, småbatteri och riktigt sätt och sorteringen skall så långt som bilbatteri, textil, spillolja och övrigt farligt avfall. möjligt ske vid källan. Mottagningen av återvinningsmaterial är gratis.

68 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 KRISHANTERING Avsnitt 14 Strategier behandlingen av krisberedskapsfrågorna har ett De grundläggande förutsättningarna för en robust flertal anvisningar och publikationer utarbetats samhällsutveckling är ett samhälle som hushål- av statliga organ. ler med naturens resurser, har en väl fungerande organisation och att bebyggelse och infrastruktur samspelar med människan och natur. Bered- skapshänsyn och robusthetsfrågor berör hela kommunen och behöver därför belysas och ana- lyseras tvärsektoriellt. Risk- och sårbarhetsanalys vägs därför in i all planering.

Riskhantering i fysisk planering Hantering av risker är kopplad till den fysiska planeringen geom att det i plan- och bygglagen och miljöbalken finns omnämnt att risker för männis- Foto: Sörensen Micke kans hälsa och säkerhet skall beaktas. Många nya och oförutsedda riskmoment kräver framsynt planering. På översiktsplanenivå har översyn gjorts avseende samtliga föreslagna nya utbyggnadsområ- Inriktningen är främst mot dessa områden: den gällande viktiga konsekvenser. En analys har • Transport av farligt gods även gjorts avseende betydande miljöpåverkan. • El-, vatten- och avloppsförsörjningen För några områden bör de geotekniska förhål- • Telekommunikationer och datasäkerhet landena beaktas särskilt. Detta görs på detaljpla- • Fordons- och järnvägstrafik nestadiet. • Sophantering och gaturengöring Ur klimatsynpunkt är det översvämningsrisken som normalt sett ger bekymmer. Kommunens Skyddsrum utbyggnadsområden ligger dock så till topogra- Bjuvs kommun har liksom Sverige som helhet fiskt att översvämningsrisken inte lägger hinder ett bestånd av skyddsrum. Enligt Länsstyrelsen i vägen för exploatering. Övriga risker att beakta är Bjuvs kommun inte längre skyddsrumsort. är farligt gods på såväl väg som järnväg. Inga Kommunen ansvarar för underhållsbesiktning av utbyggnadsområden synes vara särskilt utsatta för befintliga skyddsrum. sådana risker. På detaljplanenivå görs en avvägning om en mil- Minska sårbarheten jöbedömning erfordras. Eventuella risker analyse- Utanför de klart definierade ansvarsområdena för ras därvid mer i detalj. olika förvaltningar m m är det också önskvärt med en samordning av insatser från skilda håll föra att Krisberedskapsplanering på sikt kunna styra normala drifts-, underhålls-, I samhället kan uppstå risker för störningar såväl och ombyggnadsåtgärder mot att på lokal nivå i fredstid, som i krigstid. För att på ett bra sätt minska samhällets sårbarhet. Det kan avse åtgär- kunna hantera dessa situationer krävs en Krisbe- der för kollektivt omhändertagande i uppvärmda redskapsplanläggning. lokaler, inkopplingsanordningar för reservkraft i viktiga lokaler, dagvattendammar för säckning och Bjuvs kommuns krisberedskapsplanering leds av gråvatten, hämtningsställen för dricksvatten etc. kommunstyrelsen och omfattar samtliga förvalt- Frågorna om invånarnas identitet och hemhö- ningar och har utarbetat en informations- och righetskänsla, om grannskap, social kontroll och ledningsplan samt reglemente för krislednings- ömsesidig hjälp och bistånd, men också vandali- nämnden vid extraordinära händelser och svåra sering och kriminalitet är viktiga att beakta i såväl påfrestningar. I kommunen finns också äldre beredskaps-, som bebyggelseplaneringen. skyddsplaner. Dessa har inte aktualiserats p g a att centrala organ bedömt att krigsrisken inte är stor. Se i övrigt under kapitlet Miljö, hälsa Kommunen har också påbörjat en revidering av och säkerhet. den kommunomfattande riskanalysen. I planeringen måste hänsyn tas till civilbefolkningens Bjuvs kommuns målsättning behov av skydd i krig och fred och till kravet på att bostäder och samhällsviktig verksamhet Risk och sårbarhet vägs in i all planering i syfte inte lokaliseras i närheten av viktiga mål. För att skapa en trygg och säker samhällsplanering.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 69 Avsnitt 15 MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET

Hälsa och säkerhet är centrala begrepp i sam- Buller hällsplaneringen. Olika miljö- och riskfaktorer Buller definieras som allt icke önskvärt ljud. kan påverka människors hälsa och därmed ge Detta innebär att upplevelsen är individuell varför försämrad livskvalité. riktlinjer för olika former av ljudstörningar har tagits fram. Exempel på sådana är trafikbuller, in- Miljökvalitetsnormer dustribuller, buller från skjutbanor, tågbuller m m. Miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken utgörs av föreskrifter om föroreningsnivåer eller störnings- Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer, nivåer som människor kan utsättas för utan fara när det gäller bullernivåer, innebär det att vid för olägenheter av betydelse eller som miljön eller bostäder skall en högsta godtagbara dygnsljudnivå naturen kan belastas med utan fara för påtagliga ligga på 55 dB(A) utomhus och 30 dB(A) inom- olägenheter. hus. Vidare bör den maximala ljudnivån inomhus nattetid inte överstiga 45 dB(A). I rekreationsytor Miljökvalitetsnormerna gäller för fisk- och mus- i tätbebyggelse skall inte bullernivån överstiga selvatten, omgivningsbuller samt utomhusluft där 55 dB(A). I friluftsområden (områden med låg halterna av kväveoxider och kvävedioxid, svavel- bakgrundsnivå) skall bullernivån inte överstiga dioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och 40 dB(A). Ovanstående riktlinjer måste efterlevas ozon kontrolleras. vid t ex detaljplaneframställning.

Miljömål Buller kan vid höga nivåer ge hörselskador såsom Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljö- hörselnedsättning och tinnitus. Vid lägre nivåer mål som skall vara vägledande för fysisk planering kan sömnstörningar, koncentrationsstörningar och samhällsbyggande. Miljömålen skall främja m m uppstå. en ekologisk hållbar utveckling med god livsmiljö för alla. Länsstyrelsen i Skåne län har fört ner 14 Luftföroreningar av miljömålen, dock ej storslagen fjällmiljö, till Krav på luftkvalitet regleras med miljökvalitets- regional nivå. normerna. Störningar kan upplevas av lokala utsläpp från exempelvis industrier och trafik. De nationella miljömålen är: Luftföroreningar kan ge upphov till överkänslig- 1. Begränsad klimatpåverkan hetsreaktioner, som allergi samt till cancer m m. 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning Radon Radon är en radioaktiv gas som bildas genom sön- 4. Giftfri miljö derfall av radium. Radon förekommer i mark och 5. Skyddande ozonskikt i byggnadsmaterial som tillverkats av mineraler 6, Säker strålmiljö innehållande radon, främst blågrå lättbetong. 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag Mark innehållande radon klassas som högrisk- eller lågriskområden. Inom Bjuvs kommun finns 9. Grundvatten av god kvalitet inga områden som är klassade som riskområden. 10. Hav i balans Detta utesluter dock inte att en radonmätning 11. Myllrande våtmarker skall utföras då ett nytt planområde för bostäder 12. Levande skogar planeras. 13. Ett rikt odlingslandskap Förorenad mark 14. Storslagen fjällmiljö I Bjuvs kommun finns ett antal förorenade 15. God bebyggd miljö områden som ett reslutat av avfallsdeponering. 16. Ettt rikt djur- och växtliv I dagsläget finns totalt nio nedlagda deponier runtomkring i kommunen (se bifogad karta). För Det är avsikten att kommunerna skall anpassa dessa områden krävs åtgärder för att förhindra målen till lokal nivå. att föroreningar riskerar att sprida sig till yt- och grundvatten och på det viset förhindra olägenhe- Miljö - och riskfaktorer ter för miljö och människors hälsa. Det är av stor Översiktsplanen skall enligt plan- och byggla- vikt att förorenade markområden är kartlagda så gen redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör att dessa inte nyttjas för bostadsbyggande. beaktas vid användningen av mark- och vatten- områden.

70 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 15 MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET

Miljökvalitetsnormerna är en garant för livsvillkor. Dock ingen garanti att det nappar i Mölledammen.

Elektromagnetiska fält därför möjligt att minska säkerhetszonerna kring Riskerna med att bo eller vistas i närheten av de aktuella industrierna i samråd med respektive större kraftledningar, ställverk, transformator- företag och länsstyrelse. stationer, mobiltelefonmaster eller andra källor Vid mindre verksamheter får hänsyn tas till den som alstrar elektromagnetiska fält är idag allmänt specifika verksamhetens källor till störningar. diskuterade. Forskning pågår inom området men Bensinstationer hittills har inga säkra svar framkommit vad gäller Dessa verksamheter ger upphov till störningar påverkan på människan. dels genom trafik till och från anläggningen och En viss försiktighet bör iakttas i samhällsplane- dels genom utsläpp av gaser som är hälsovådliga. ringen innebärande att elektromagnetiska källor En ytterligare fara vid bensinstationer är risken inte placeras i direkt anslutning till bostäder. För för brand och explosion. Bjuvs kommuns del bör de kraftledningar som Bensinstationer bör lokaliseras i utkanten av tät- idag är förlagda som luftledningar på sikt grävas bebyggelse, på säkert avstånd från bostäder. ner och då placeras utanför tätbebyggelse. Säkerhetszoner Vägar och järnvägar Vissa verksamheter medför störningar på omgiv- I och med att antalet transporter med farligt ningen, genom buller, lukt, ämnen som är skad- gods har ökat, ökar kraven på samhället gäl- liga för människors hälsa m fl. För att minimera lande transportleder. Det är inte acceptabelt att störningarna används, vid planering av bostäder, genomfartsleder för transport av farligt gods går i ett skyddsavstånd runt sådana verksamheter. närheten av bostadsområden, skolor, daghem och Boverket har i skriften ’Bättre plats för arbete’ an- fritidshem. Räddningsverket ger ut en förteckning givit riktlinjer för avstånd till olika verksamheter, över lämpliga transportvägar för farligt gods i sam- som exempelvis svinstallar, reningsverk och olika verkan med länsstyrelserna och kommunerna. slags industrier. Skyddszoner framgår av karta 15. Flygplats Djurhållning Kågeröd/Simmelsberga flygplats har en skyddszon Till gårdar med svinproduktion bör ett generellt som sträcker sig in i Bjuvs kommun. Inom skydds- avstånd om 500 meter gälla. Samma avstånd bör zonen gäller begränsad byggnadshöjd på 40 resp gälla vid större ridanläggningar. Kring mindre 80 meter. hästgårdar bör andra bostäder inte förläggas när- mare än 200 meter från stallet. Beteshagar kan förläggas 50 meter från bostadshusens tomtgräns. Bjuvs kommuns målsättning De angivna avstånden gäller vid tätbebyggelse, vid planering på ren landsbygd kan avstånden Vid all planering skall miljökvalitetsnormerna minskas, då verksamheterna där kan anses som och miljömålen beaktas för att skydda männis- ”ortsvanliga”. kors hälsa och miljön. Industrier Inom Bjuvs kommun finns fyra stora industrier, Vid etablering av bostäder såväl som verksam- Findus, Höganäs-Bjuf, Saint-Gobain Isover och heter skall dessa förläggas så att människor CC Höganäs, som innebär påverkan på omgiv- får en god livsmiljö utan störningar i form av ningen genom buller, damning och rökgasutsläpp. buller, damm eller luftföroreningar.

Med effektivare reningsmetoder, bullerdämpning I samråd med respektive företag och länstyrelse och i viss mån minskad produktion påverkar få så relevanta säkerhetszoner kring anlägg- verksamheterna sin omgivning allt mindre. Det är ningarna som möjligt.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 71 Avsnitt 16 SERVICE Servicen i kommunen omfattar både verk- Livslångt lärande samheter som bedrivs i kommunal och privat Förskola regi. En hög servicenivå är av stor betydelse Bjuvs kommun har under perioden 2001-2005 för kommuninvånarna och för möjligheterna haft ett flyttningsöverskott och det är företrä- att utveckla kommunen. Vid val av bostadsort desvis unga familjer med små barn som flyttat kan kommunens servicenivå vara avgörande. in till kommunen. För att Bjuvs kommun skall fortsätta att vara attraktiv för unga familjer är det Fritid och kultur viktigt att barn- och ungdomsperspektivet tas i Söderåsen och andra natursköna områden kombi- beaktande vid all övergripande planering och att nerat med kommunens rikhaltiga föreningsliv ger barnkonventionens intentioner uppmärksam- invånarna stora möjligheter till rekreation och en mas i alla kommunala beslut som berör barn och innehållsrik fritid. Mer än 100 föreningar erbju- ungdomars levnadsvillkor. der aktiviteter i ett utbud med allt från fotboll, golf, tennis, ridning, cykling, vandring, bowling Förskolan utgör det första steget i utbildnings- och brottning till folkdans, teater, körsång och systemet. Inom förskoleverksamheten i Bjuvs studiecirklar. Friluftsbadet i Bjuv och simhallen i kommun finns 2006 14 kommunala förskolor och Billesholm sörjer för badmöjligheter året runt. 7 dagbarnvårdare för barn i åldrarna 1-5 år. I egen regi finns också en montessori-förskola. Cirka Förutom huvudbiblioteket i Bjuv finns filialer i 88 % av barnen i den aktuella åldersgruppen har Billesholm och Ekeby. Biblioteken är utrustade plats i förskoleverksamhet. Med en nyetablering med internetdatorer avsedda för invånarna. av i genomsnitt 45 bostäder per år under den när- De gamla gruvsamhällena erbjuder en intressant maste 10-årsperioden kan antalet barn i åldrarna kulturhistoria. Gruvmuseet i Bjuv ger en god upp- 1-5 år förväntas öka enligt nedanstående diagram. fattning om kolbrytningen och det dagliga livet i Detta innebär ett behov av utökad förskoleverk- bruksorterna. samhet. Under förutsättning av en oförändrad efterfrågenivå krävs cirka 70 nya förskoleplatser. En stor del av den planerade nybyggnationen är lokaliserad till Bjuv och då framför allt till Tibbarpsområdet.

Bjuvs kommuns målsättning Grundskola Att kommuninvånarna skall erbjudas en mångfald I kommunen finns fyra grundskolor. Jens Bille- av kulturella upplevelser och ett varierat utbud skolan i Billesholm och Ekeby skola omfattar för- av fritidsaktiviteter. skoleklass till årskurs nio (F-9). Brogårdaskolan i Bjuv (F-6). Brogårdaskolans elever går från och med årskurs sju över till Varagårdsskolan (F-9). Förskoleklasserna, dvs sexårs-verksamheten är på alla skolor integrerad med skolans lägre årskur-

Antal barn 1-5 år enligt prognos Beräknat antal placerade barn, behovsräkning 88%

1000 907 854 858 872 884 895 899 903 824 831 835 850 800 798 767 778 788 791 795 731 748 751 755 600 725 734 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

72 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 16 SERVICE

ser. Kommunens grundsärskola och träningsskola kommun erbjuds eleverna det individuella pro- är förlagd till Brogårdaskolan för årskurs 1-6 och grammet. Övriga gymnasieelever pendlar, i första Jens Billeskolan årskurs 7-9. I kommunen finns hand till Helsingborg. en friskola, Forsärlans Miljöskola som tar emot cirka 100 elever i årskurserna 6-9. Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbild- Med en nyetable- ningen omfattar ring av 45 bostäder grundläggande per år kommer vuxenutbildning, antalet elever i gymnasial vuxenut- grundskolan de bildning, svenska för närmaste åren att invandrare, särvux minska något för och orienteringskur- att sedan åter öka, ser för presumtiva vilket framgår av elever. Komvux har ovanstående tabell. dessutom ansvaret En viss omfördel- för gymnasieskolans ning av elevunder- individuella program. laget kommer att Härutöver bedrivs ske då en stor del uppdragsutbildning, av nybyggnationen högskolekurser och planeras till kom- distansutbildning. mundelen Bjuvs västra delar. Detta Utbildningsnivån i bör särskilt beaktas Bjuvs kommun är i den kommande som redan redovisats planeringen. låg. 30 % av befolkningen i arbetsför Gymnasieskola ålder har endast folk- Efter grundskole- eller grundskola, utbildningen skall vilket skall jämföras eleverna erbjudas med 17 % i riket gymnasieutbild- emedan endast 16 % ning på nationella har eftergymnasial eller individuella påbyggnad i Bjuv program. I Bjuvs och 34% i riket. Ekeby bibliotek och Ekeby skola, Skånes första miljöcertifierade skola.

Bjuvs kommuns målsättning

Att höja kommuninvånarnas utbildningsnivå.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 73 Avsnitt 16

Vård och omsorg för äldre och Service till förståndshandikappade funktionshindrade Inom kommunen finns gruppbostad med särskild service, korttidsverksamhet och daglig syssel- sättning. SERVICE Befolkningsutvecklingen I åldersintervallet 65 och äldre är befolkningen Ökningen av målgruppen förutsättes på sikt bli 2.289 personer år 2005. År 2010 beräknas antalet mer stabil men antalet insatser per individ beräk- vara 2.607 och år 2015 förmodas befolkningen i nas öka liksom omfattningen. Särskilt markant intervallet ha stigit till 2.903 personer. är detta avseende korttidsverksamhet och daglig sysselsättning. Även för insatser med stöd av per- Service till äldre sonliga assistenter kan en ökning förutses. Kommunen har verksamhet i alla tre kommundelarna Bjuv, Billesholm och Ekeby. Totalt finns Bjuvs kommuns målsättning 135 lägenheter i särskilt boende, varav 43 för personer med demenssjukdomar. Det finns dessutom Att så långt möjligt erbjuda ett boende i hemkom- 9 korttidsplatser för återhämtning, bedömning, munen och utveckla den dagliga verksamheten. avlösning, träning och vård i livets slutskede. Inom varje kommundel kan också hemtjänsten Service till personer med funk- och hemsjukvård erbjudas den som är i behov. tionshinder I kommundel Bjuv finns för personer med funktionshinder ett särskilt boende med 5 platser samt sysselsättnings- verksamhet. Planeringen är inriktad på att inrätta ytterligare boende. Boendestödet i ordinärt boende finns och kommer att utökas mot bakgrund av ett befarat mörkertal i denna grupp. Gruppen personer med funktionshinder är förhållandevis stabil men ökar med några individer varje år och har Ekhaga Vårdhem, Billesholm ett relativt omfattande behov av insatser. I kommunen finns också ett privat vårdboende. Andelen äldre ökar markant i ett 10-års perspektiv men vi känner inte till behov och önskemål. Bjuvs kommuns målsättning Det är rimligt att anta att för merparten kan hu- Att tillskapa ytterligare psykiatriboende. vudmannen täcka behoven med dagens utbud av åtgärder. Särskilt viktigt är att utveckla hemvår- den för ökad trygghet och omvårdnad i ordinärt boende. Omvärld Kommunen har ett omfattande samarbete och Bjuvs kommuns målsättning utbyte med övriga kommuners vård och omsorgs- verksamheter i nordvästra Skåne. Att verka för ett varierat utbud och tillgänglig- Tillsammans driver kommunerna Medelpunkten het i bostadsbeståndet och närhet till service. som svarar för hjälpmedelsförsörjning i området. Merparten av kommunerna i området upphandlar Vill vidare bidra till ett närmare samarbete mel- även gemensam beställningscentral för färdtjänst. lan den egna hemtjänsten och allmännyttans När det gäller specifika målgrupper och perso- serviceverksamhet. ner med multidiagnoser köps platser av externa vårdgivare Vill också stärka den egna personalens kompetens för att möta framtida behov. Övrig kommunal service Vill utveckla den dagliga verksamheten, till- Inom den kommunala service kan också bl a skapa ytterligare 4-8 korttidsplatser och erbjudas konsumentvägledning och rådgivning i ekonomi och skuldsanering. Samtal och rådgiv- 10 – 14 permanentplatser. ning i frågor som rör alkohol och annat drogbe-

74 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 BEBYGGELSEREGLERING Avsnitt 17 roende. Inom ramen för kommunens folkhälso- Övergripande plandokument arbete erbjuds träning och aktivering, i vissa fall Jämsides med den nu framtagna översiktsplanen kostnadsfritt. kommer fortfarande vissa över-gripande plando- Kommunen startade för något år sedan ett kument att gälla. Dessa är: resurscentra, vars huvudsakliga uppgift är att ge Samlad bebyggelse antagen i Byggnadsnämnden stöd till och öppna möjligheter för små och med- 1988-02-11 § 64 elstora företag. Resurscentra samarbetar med och Miljö och naturvårdsprogram antaget i kompletterar övrigt näringslivsarbete som Kommunfullmäktige(KF) § 30 1998-04-23 kommunen driver. Bevarandeplan antagen i KF § 87 1998-10-29 Fördjupad översiktsplan för Söderåsen antagen i Den kommersiella servicen i Bjuvs KF § 44 2002-05-30 kommun Kommunen består av kommundelarna Bjuv, Detaljplanelagda områden Billesholm och Ekeby. Bjuvs kommun, som till Detaljplan behövs för att reglera markens använd- ytan är en av Skånes mindre kommuner är tätt ning och bebyggelsens utformning. En aktuell befolkad och ca 90% bor i tätort. En stadig befolk- detaljplan är en trygghet för markägaren. Den ger ningstillväxt under 1960- och 1970-talen förbyt- under planens genomförandetid markägaren rät- tes under 1980-talet i en svag nedgång. tighet att använda och bebygga marken i enlighet med detaljplanen. Detaljplan är också ett skydd Den kommersiella servicen i kommunens tätorter mot icke önskvärda större förändringar i omgiv- har förändrats till viss del av befolkningsminsk- ningen, då sådana inte kan genomföras utan stöd ningen, men framför allt av faktorer som den i detaljplan. starkt ökande bilismen samt strukturförändringar inom handel och service. Stordriftsfördelar inom distributionen har haft stor betydelse.

Det är i första hand de mindre företagen som slås ut. Det är svårt att vara bäst på att göra bra inköp till låga priser, svårt att marknadsföra sig, svårt att utnyttja logistikfördelar och svårt att göra kva- lificerade framtidsvisioner om man är liten. Själv- fallet har den lilla butiken fördelar med närheten till kunden men i stort har de mycket emot sig.

Den nu beskrivna utvecklingen är en utmaning för de tre tätorterna i kommunen. Här krävs ett gemensamt ansvar och kanske även ett nytän- kande. Kedjesamverkan kan vara ett sätt att komma vidare.

Till mycket stor del handlar det också om genera- tionsbortfall där butiker med liten eller näst intill obefintlig lönsamhet försvinner när köpmannen blir pensionär. Ekeby och Billesholm drabbas hårt när en eller ett par butiker försvinner och blir Hedvallska – ett villaområde – planerat in i minsta detalj. alltför ofta inledningen till att fler butiker försvin- ner i accelererad takt. Det är ett krav att detaljplan upprättas vid ny sammanhållen bebyggelse, enstaka byggnader vars användning får betydande påverkan på omgivningen eller förläggs inom områden med stor Bjuvs kommuns målsättning efterfrågan på mark och prövningen inte kan ske på annat vis samt inom bebyggelseområden, som Bjuvs centrums betydelse som köpcentrum ska skall förändras eller bevaras. Arbetsprocessen utvecklas till att bli en trevlig plats som motvikt vid upprättande av detaljplan är lagstadgad, för till större handelsplatser i regionen. att garantera berörda rätt att ta del av och lämna synpunkter på förändringarna.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 75 Avsnitt 17

I Bjuvs kommun finns detaljplaner för samtliga Fördjupad översiktsplan tätorter: Bjuv, Billesholm, Ekeby och Gunnars- Fördjupad översiktsplan har tagits fram över torp. Detaljplanerna över tätorterna är dock inte Söderåsen år 2002 i samarbete med Klippans, heltäckande. Detaljplan finns dessutom för Vrams Svalövs och Åstorps kommuner. Avsikten med Gunnarstorps såg och hästgårdar i Södra Vram, planen är framförallt att bibehålla och utveckla eventuellt kommer den senare planen att upphä- den unika landskapsbilden, samt att skapa förut- vas. I Bjuv inom Sellebergaområdet, i Billesholms sättningar för friluftsliv och turism. centrum och på Kyrkbacken och i Ekeby inom Gruvhusområdet gäller tills vidare avstycknings- Pågående detaljplanering planer, i vilka endast fastighetens utformning är Arbetet med detaljplan pågår inom ca 20 olika reglerad. områden i kommunen. Det är huvudsakligen BEBYGGELSEREGLERING arbete med ändringar av befintliga gällande de- Områden med områdesbestämmelser taljplaner, vilka inte överensstämmer med dagens För begränsade områden, som inte omfattas av önskemål på markanvändning och bebyggelse. detaljplan, kan områdesbestämmelser antas i Viss nyplanering pågår också. syfte att säkerställa översiktsplanens mål. Områ- desbestämmelser, som kan sägas vara en enklare form av detaljplan, kan även användas inom Bevarandeplan Bjuvs kommun har en arkitektoniskt och kultur- områden, vilka huvudsakligen är färdigbyggda och historiskt mycket värdefull bebyggelse. Särskilt där behovet av reglering är litet. arbetarbebyggelsen har unika värden. Ofta är det Bland annat kan grunddragen i användningen av inte det enskilda huset utan miljön som helhet, mark- och vattenområden samt bestämmelser till som ger ett område dess värde. Det är därför av skydd för värdefull bebyggelse och miljö anges i stor vikt för hela miljön, att ett enskilt hus inte områdesbestämmelser. Områdesbestämmelser skall endast användas, när behovet av reglering är litet. Bjuvs kommun har ett område med områdes- bestämmelser, men det kan bli aktuellt i framtiden, för att skydda värdefulla områden, öka alternativt minska bygglovsplikten samt såsom en enklare reglering inom redan utbyggda områden.

Samlad bebyggelse Samlad bebyggelse är ett begrepp, som ”Gruvhus-miljö” i Gunnarstorp. tillämpas inom mindre förvanskas. En Bevarandeplan för Bjuvs kommun områden med tätbebyggelse och i avsaknad av de- har upprättats och antagits av Kommunfullmäk- taljplan. Bygglovsplikten är här något större än på tige 1998-10-29, § 87. Bevarandeplanen kommer landsbygden, då en granne kan påverkas av den att vara en del av kommunens översiktsplan. Den andres byggnation. Inom områden med samlad är liksom översiktsplanen vägledande. bebyggelse finns ingen Avsikten är först och främst att sprida kunskap given byggrätt. om hur kulturvärdena tas tillvara samt att större Norra Vram, Södra Vram, delar av Ljungsgårds- hänsyn och omsorg skall tas vid bygglovsärenden området, Norrevärn, Östervärn, Truedstorp, inom områden med bevarandevärden. Avsikten Skromberga, Ekeby kyrkby och Ekeby stations- är också, att om så bedöms erforderligt skall en samhälle samt viss bebyggelse i direkt anslutning detaljplan med skydds- eller varsamhetsbestäm- till tätorterna tillhör Byggnadsnämndens beslut melser för bevarande upprättas. om samlad bebyggelse.

76 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 17 BEBYGGELSEREGLERING Förutsättningar för bygglov Planeringsbehov på landsbygden Bygglov skall beviljas inom områden med detalj- Vid större förändringar på landsbygden såsom plan, om åtgärden överensstämmer med detalj- etablering av industriverksamhet, kursgård, golf- planen. En åtgärd, som stämmer överens med bana m m kan detaljplan behöva upprättas. Även gällande detaljplan men inte med kommunens här är en tydlig, väl genomarbetad och aktuell målsättning såsom den uttrycks i översiktsplanen översiktsplan till stor hjälp för såväl framtida de- och därtill hörande dokument typ Bevarandepla- taljplanearbete som att snabbt kunna ta ställning nen, kan nekas bygglov. Detaljplanen måste först till olämpliga etableringar. ändras. Ändring av detaljplan med genomföran- detid kvar kan medföra ersättningsskyldighet. Plan- och bygglagens möjligheter Bygglov kan beviljas, som mindre avvikelse från Plan- och bygglagen ger stora möjligheter att gällande detaljplan, förutsatt att avvikelsen är underlätta byggandet. Enkla, tydliga och aktuella förenlig med planens syfte. detaljplaner ger både trygghet och möjliggör en snabb behandling av Inom områden, som inte bygglov. I detaljplan kan omfattas av detaljplan skall för miljön viktiga fakto- bygglov beviljas om Plan- rer regleras såsom för- och bygglagens generella bud mot rivning, skydd krav är uppfyllda och lovet mot förvanskning av inte behöver föregås av en kulturbyggnad, huspla- detaljplaneläggning samt cering, fasadmaterial, inte strider mot områdesbe- taklutningar, bygglov för stämmelser. trädfällning mm. Det är Planeringsbehov inom viktigt att den regle- tätbebyggda områden ring, som behövs för att En förutsättning för att värna miljöns kvalitéer, enkelt och snabbt kunna be- används. Däremot får handla bygglov, är aktuella inte regleringsinstru- detaljplaner inom tätbebygg- mentet användas da områden. Med aktuella slentrianmässigt. Mål- detaljplaner vet medborgarna Vägen genom Truedstorps Norra, Ekeby. sättningen måste vara att också vad som gäller. Många de- reglera så lite som möjligt taljplaner i kommunen är inaktuella och stämmer med hänsyn till planens syfte. dåligt med dagens verklighet, varför behovet av detaljplaneändringar är stort. Plan- och bygglagen ger även möjlighet att i detaljplan eller områdesbestämmelser reglera Det är viktigt att befintliga områden har en plan, bygglovsplikten. Inom kulturhistoriskt värdefulla som överens-stämmer med kommunens inten- områden på landsbygden kan bygglovsplikten tioner. Det kan många gånger vara en fördel att behöva utökas att omfatta t ex fasadändringar ersätta inaktuella detaljplaner inom utbyggda genom områdesbestämmelser. Bygglovsplikten områden med enklare detaljplaner eller områ- kan även genom planläggning minskas och detta desbestämmelser, där endast det nödvändiga är skall nyttjas där så är lägligt t ex för viss kom- reglerat. pletteringsbebyggelse i redan utbyggda områden. Detaljplan är delvis att betrakta som en färsk- I kommunens senast antagna detaljplan för indu- vara, som är anpassad till situationen. Det är striändamål, Bjuv 3:3 m fl, har bygglovsplikten inte meningsfullt att planlägga stora framtida för skyltar tagits bort. utbyggnadsområden i förväg. Däremot är det viktigt att ha god planberedskap genom en tydlig, väl genomarbetad och aktuell översiktsplan samt Bjuvs kommuns målsättning resurser för att omgående kunna genomföra en detaljplaneläggning vid behov. Ett detaljplanear- Att förenkla för den som skall bygga genom att bete kan göras enklare, genom att föregås av om- ha en god planberedskap med enkla, tydliga rådesbestämmelser. Med områdesbestämmelserna och aktuella detaljplaner. säkras markens framtida användning och berörda sakägare och intressenter ges tillfälle att ta del Att allt som byggs och förändras i kommunen av planer på kommande markanvändning, varför skall vara till en förbättring. själva detaljplaneprocessen kan förkortas.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 77 Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING Sammanfattning sporterna, vilket är viktigt inte minst ur jämställd- I kapitlet görs en översiktlig bedömning av hetssynpunkt. planens påverkan ur social-, ekonomisk-, kul- Förslaget ger även förutsättningar för en förtät- turmiljö- och miljösynpunkt. Vad gäller miljö- ning av samhällena, vilket kan anses vara bra för bedömningen så är den uppdelad i två avsnitt, deras fortsatta sociala leverne och ger ett större dels avgränsning av miljökonsekvensbeskriv- underlag för service. Det är viktigt att tätorterna ningen, dels miljökonsekvensbeskrivningen. expanderar så att underlaget för samhälls- och Dessutom har för de nytillkommande utbyggnads- kommersiell service finns kvar. Detta är särskilt områdena gjorts en mer överskådlig kortfattad viktigt för hushåll utan bil, för äldre och barn. Ett bedömning av konsekvenserna i punktform. Denna levande centrum ger en mötesplats och en ortsin- redovisas med en bilaga för varje område. dentifikation. Därför är det särskilt angeläget att En sammanställning över planerade bostadsområ- på olika sätt stärka befintliga ortscentra via förtät- den med förskola och skola redovisas sist i avsnit- ning, tillgänglighetsskapande åtgärder och andra tet. Där finns också planerade arbetsområden med. miljöupprustningar, vilket planen medger. Planen poängterar också centrumutvecklingens betydelse Sociala konsekvenser i Billesholm och Ekeby men särskilt för Bjuv. Översiktsplanen medger en succesiv utbyggnad av våra tätorter. Kommunen har förhållandevis Ekonomiska konsekvenser många flerfamiljshuslägenheter, vilket också Planen stöder en utbyggnad av de kollektiva medfört ett stort överskott av bostäder under 90- transporterna, vilket underlättar en positiv ut- talet. Planen är därför inriktad mot småhus och veckling även på regional nivå, då Bjuvs kommun marklägenheter. Förslaget innebär trots detta en har en icke obetydlig inpendling till de största ar- möjlighet till ett allsidigt lägenhetsutbud och att betsplatserna i kommunen. Planen innehåller en blanda upplåtelseformer lämpade för allas behov utbyggnad av pågatågsstation i Billesholm, vilket av bostäder. Inom Bjuv och Ekeby finns nya ut- är mycket positivt ur kommunalekonomisk syn- byggnadsområden i de centrala delarna lämpade punkt. Merparten av de föreslagna utbyggnads- för hyreslägenheter inte minst för ungdomar och områdena för såväl bostäder som arbetsplatser i äldre. I Billesholm är behovet av hyreslägenheter Bjuv och Billesholm, är lokaliserade i närheten centralt, väl tillgodosett. Planen tillgodoser också av antingen befintlig eller planerad station. Även behovet för äldre och funktionshindrade. Planen Ekeby har en god kollektiv trafikförsörjning. påtalar vikten av utbyggnad av de kollektiva tran- I Bjuv ligger samtliga nya bostadsområden inom

Skromberga Blåsorkester förbereder sig inför Valborgsfirandet

78 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING 1,8 km från järnvägsstationen, medan mot- AVGRÄNSNING AV MILJÖKON svarande siffra för de stora bostadsområdena i SEKVENSBESKRIVNING (MKB) Billesholm är ca 1 km. Miljökonsekvenser Planförslagets utbyggnadsområden är till allra En översiktlig miljöbedömning av vilka faktorer största delen antingen lokaliserade inom tät- som översiktsplanen påverkar redovisas nedan. orter eller i omedelbar anslutning till tätort. Konsekvensbeskrivningen ger en helhetsbild av Undantag härifrån är hästgårdar samt enskilda de faktorer som kommunen anser kommer att avstyckningar på landsbygd, vilka dock utgör ett påverka miljön, eller i vissa fall eventuellt kan begränsat antal. Det nya verksamhetsområdet i komma att påverka miljön. gräns mot Åstorp, som angränsar Gunnarstorp, De nationella miljömålen påverkas inte i någon har möjligheter att erhålla spåranslutning och högre grad av planen med undantag av de fakto- även kollektivtrafikförsörjning. Genom att de nya rer som nämns nedan. utbyggnadsområdena ligger inom eller i anslutning till befintliga tätorter hålls kostnaderna för Geografisk avgränsning kommunaltekniska anläggningar nere. Den geografiska avgränsningen sammanfaller med kommungränsen (se även avsnitt MKB ”Geogra- Konsekvenser för kulturmiljön fisk avgränsning”). Generellt gäller att äldre strukturer i landskapet, som äldre vägar, gränser och vattendrag bör respekteras. Det är ofta möjligt att bevara sådana strukturer även om marken bebyggs. I de mindre byarna, t ex Norra Vram och Tunnby, är det önskvärt att utbyggnaden sker långsamt så att den heterogenitet i bebyggelsen som ofta präglar byarna bibehålls. Vid detaljplanearbete i känsliga miljöer måste analysen av kulturlandskapet få en framträdande roll. En sådan känslig miljö är området runt kyrkan i Bjuv, där fornlämningar kan påverka ge- nomförandet av ny bebyggelse. Vid kyrkan måste även hänsyn tas till rent visuella intryck. Det måste t ex även fortsättningsvis vara möjligt att se kyrkan från väg 110, då den utgör ett viktigt inslag i stadsbilden. Av utbyggnadsområdena i övrigt utgör ungefär hälften ytor som idag är åker, betesmark eller impediment och i något fall grönområde, men som Betydande miljöpåverkan är kringgärdade av bebyggelse. En byggnation av Begreppet betydande miljöpåverkan används i så- dessa ytor, utan något större egenvärde, kom- väl EG-direktivet om projekt-MKB (85/337/EEG) mer att ge en ”helare” stadsbild och ett positivt som i direktivet om miljöbedömning av planer tillskott i tätorterna. och program (2001/42/EG). På engelska används Några utbyggnadsområden utgör åkermark som begreppen significant effects on the environment, ligger i omedelbar anslutning till tätorter. Dessa significant adverse effects on the environment ytor är visuellt stark påverkade av omgivande och significant environmental effects. bostäder och verksamheter och inga konflikter En sak som ibland diskuteras är om betydande skapas här med kulturmiljöintressena. I de fall miljöpåverkan avser enbart betydande negativ där det finns äldre strukturer i odlingslandska- påverkan, eller om också betydande positiv på- pet, typ synliga gränser i form av trädrader etc, verkan ska beaktas. så skall detaljplaneringen så långt det är möjligt Det framgår klart av direktiv, förarbeten och lag- ta hänsyn till dessa, så att landskapets struktur regler att syftet med MKB/miljöbedömning är att bevaras. skydda miljö och bidra till hållbar utveckling ge- Planen innehåller även några nya vägstråk i Bjuv nom att negativ miljöpåverkan förebyggs, motver- och Ekebyområdena, för vilka gäller samma var- kas eller kompenseras. För planer och program är samhetshänsyn, som redovisats ovan för utbygg- det risken för betydande negativ miljöpåverkan nadsområdena. som utlöser krav på miljöbedömning.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 79 Avsnitt 18

Transpor ter utökning av trafik genom nya linjer etc. Planen medför att ett antal nya utbyggnadsområ- En ökning av trafikbullret förväntas också vid den tillkommer. Kollektivtrafikförsörjningen för de nya trafikleder som föreslagits; t ex väg 109:s flertalet av dessa är mycket god, med utbyggnads- utbyggnad österut från Ekeby, ny infartsled till områdena i Bjuv och Billesholm inom 1,8 resp 1,0 Ekeby från sydväst, ny väg till Åstorp. km från järnvägsstation(befintlig eller planerad). Järnvägsbullret förväntas öka både på Skåneba- Härutöver finns busstrafik med hållplatser på kort nan i anslutning till den utökade persontrafiken avstånd i de allra flesta fall. För det större arbets som Skånetrafiken planerar och på Söderåsbanan området norr om Gunnarstorp kommer kollek- i anslutning till att persontrafiken kommer igång tivtrafikförsörjningen att byggas ut i takt med att på denna bana. Bullerutredning får ske i samband området byggs ut. Redan idag finns servicelinjen i med miljökonsekvensbeskrivningen av dessa anslutning till området. Kommunen ser dessutom projekt på projekterings/detaljplanestadiet. Rent över möjligheterna att kombinera skolskjutsre- KONSEKVENSBESKRIVNING allmänt synes buller inte vara något större pro- sor med allmän kollektivtrafik, vilket skulle ha blem i Bjuvs kommun. betydelse speciellt för boende och byggande på I miljökonsekvensbeskrivningen tas nämnda landsbygd. Inga planerade bostadsområden synes frågor upp. beröras av transporter för farligt gods vare sig på väg eller järnväg. I miljökonsekvensbeskrivningen tas ovannämnda frågor upp. Trafikbuller Planen innebär att ett antal bostads- och verk- samhetsområden tillskapas. I närmiljön kan bullret vara besvärande, särskilt i större verk- samhetsområden men i något fall även i centralt placerade bostadsområden. Vid detaljplanering utförs bullerutredning i de fall större trafikmäng- der kan förväntas. Ökat trafikbuller kan även uppstå genom den ökning av kollektivtrafiken som planen syftar till. Bullret kan därvid komma dels från bussar dels Emissioner från trafik från tåg. Bullerutredning bör ske i samband med Avgasutsläpp från fordon kan ske där nya bostads- eller verk- samhetsområden tillkommer. Vid detaljplanering får frågan studeras. Trafikemis- sioner kan även öka i samband med att busstrafiken ökar, genom ökad turtäthet eller nya turer. Då turtätheten inte är besvärande hög i Bjuvs kommun, förväntas detta inte bli något större problem. Trafikemissioner utreds även i samband med nya vägprojekt, i enlighet med vad som redovisats under trafikbuller. I miljökonsekvensbe- skrivningen tas ovan- nämnda frågor upp. Bullerskärmar vid järnvägskorsningen av Sjukhusvägen.

80 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 18

Vatten Skyddszoner runt miljöstörande KONSEKVENSBESKRIVNING För grundvatten känsliga områden redovisas i industrier m m kartbilaga till avsnitt 5 om vatten. Vid detalj- Ett omfattande arbete har lagts ner på att identi- planering eller byggande av nya trafikleder etc fiera de risker som kan uppkomma för planerad inom områden som angivits särskilt känsliga får bebyggelse p g a befintliga verksamheter i form av göras en noggrann analys av eventuell påverkan industrier, lantbruk reningsverk etc. på grundvattentäkterna samt vilka åtgärder som Justeringar har skett av plangränser så att stör- ev kan behöva vidtagas för att hindra negativ ningar minimeras. De nybyggnadsområden som påverkan. Aktuella områden härvidlag är i första delvis kan beröras av skyddszoner är Kv Mejeriet hand nya områden vid Tunnby och Norra Vram och Kv Medborgaren i Bjuvs centrum. Inom dessa samt den nya trafikleden till södra Ekeby från områden är det tänkt etablera såväl centrum- väg 110. Täkterna kommer i framtiden att vara funktioner som bostäder, varför möjligheter synes reservvattentäkter eftersom kommunen skall gå finnas att förlägga bostäder inom de delar av med i Sydvatten. centrum som inte berörs av skyddszon. Påverkan på ytvatten i form av vattendrag och Ett annat område som delvis berörs är Selleberga sjöar får utredas vid detaljplanering eller mot- 1:63, f d Sellevi idrottsplats. Här är det tänkt svarande. Nya utbyggnadsområden förses med förtäta med styckehus. Beroende på tolkning av dagvattenmagasin och liknade i syfte att minska skyddszon för Findus, så berörs mindre eller påverkan på recipient. större delar av området. Utredningen ”Analys av Som framgår av planen, vilket även styrks av skyddszoner runt befintliga industrier centralt i SGI:s yttrande så är Bjuvs utbyggnadsområden ett samhälle”, som utförts i samarbete med re- belägna så att höga vattenflöden inte bör vara presentanter för berörda industrier, pekar på att något större problem. skyddszonerna kan minskas för Findus och Isover i förhållande till Boverkets schablonvärden. I miljökonsekvensbeskrivningen tas ovannämnda frågor upp. I programskedet för detaljplan för resp område får närmare studier ske av problematiken. Biologisk mångfald Frågan behandlas närmare i miljökonsekvens Som framgått tidigare karakteriseras utbygg- beskrivningen. nadsområden och trafikleder av att de till största delen utgör förtätning av befintliga tätorter eller Riksintressen berör ren jordbruksmark. Den flora och fauna Ingen större påverkan sker på riksintressena av som påverkas är därför den som lever dels i hög- de föreslagna utbyggnadsområdena. I Norra Vram produktiv åkermark dels sådan som finns i parker och Tunnby har föreslagits två mindre förtät- eller impedimenta områden i tätort. ningsområden, i enlighet med den fördjupade I något enstaka utbyggnadsområde, främst Bil- översiktsplanen för Söderåsen. lesholmsgård 9:325 södra delen, finns åkermark Frågan behandlas närmare i miljökonsekvens med inslag av några skogsdungar, vari den bio- beskrivningen. logiska mångfalden är något högre. Samtidigt är dessa skogsdungar en stor tillgång i ett framtida bostadsområde, varför påverkan minskas något genom att de behålls så långt det är möjligt. I miljökonsekvensbeskrivningen tas ovannämnda frågor upp. Landskapsbilden I de allra flesta utbyggnadsområden sker ingen större påverkan på landskapsbilden. Ett undantag som får studeras särskilt är bostadsområdet sydväst om Bjuvs kyrka, där fornlämningar kan påverka genomförandet av ny bebyggelse. Stads- bilden här är känslig och byggnader utformas och placeras med omsorg. Planförslaget innehåller förslag om kulvertering av kraftledningar vilket påverkar landskapsbilden positivt. Miljökonsekvensbekrivningen belyser frågan ytterligare. Bjuvs medeltidskyrka är från mitten av 1100-talet.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 81 Avsnitt 18

Natura 2000 områden Täkter I miljökonsekvensbeskrivningen behandlas ev Planen innehåller två större täkter. Vid eventuell påverkan på Natura 2000- området och hur kom- utvidgning av täkterna sker tillståndsprövning munen tänker hantera detta. enligt Miljöbalken. Vid täkternas avveckling skall områdena återställas enligt tillståndsbeslut. Vindkraft Skyddsavstånd för verk om 60 meters höjd bör Frågan behandlas i miljökonsekvens ej understiga 1 km från bostadshus. För verk beskrivningen. om 150 meters höjd bör skyddsavståndet ej Regionalt kulturmiljöprogram och understiga 2 km från bostadshus. En viktig mel- bevarandeprogram för Bjuvs kommun. lankommunal fråga är för Länsstyrelsen att tillse Enligt det regionala miljöprogrammets karta ingår att grannkommuner ej medverkar till etablering i stort sett alla utbyggnadsområden i intressezon av vindkraftverk inom en 2 km:s zon från Bjuvs för kulturmiljö, eftersom större delen av kom- KONSEKVENSBESKRIVNING kommun, p g a verkens dominans och störande munens tätorter ingår i någon intressezon. Denna inverkan på närmiljön. avgränsning bör diskuteras med länstyrelsen. Vid Frågan behandlas i miljökonsekvens kommande detaljplanering görs en undersök- beskrivningen. ning av eventuell påverkan på kulturmiljön. För utbyggnadsområden där fornminnen kan befaras Förorenade områden kommer särskilda undersökningar att vidtagas. Frågan behandlas i miljökonsekvens Det lokala bevarandeprogrammet kommer att ses beskrivningen. över av miljö-och byggnadsnämnden. Nya större utbyggnadsområden Frågan behandlas i miljökonsekvens I miljökonsekvensbeskrivningen miljöbedöms de beskrivningen. nya utbyggnadsområdena såväl vad gäller utbyggnadsalternativ som nollalternativ. Det robusta samhället I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att redogöras för hur ett robust samhälle planeras.

Utsikten och Ängsmarken - del 1 och 2 av de tre områdena som projekteras norr om Brogårdaskolan

82 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENS ning av serviceunderlaget att ske. Detta medför BESKRIVNING att butiker kommer att läggas ner. Allt fler boende i kommunen kommer att göra sina inköp utanför Geografisk avgränsning kommunens gränser, vilket leder till en icke öns- Den geografiska avgränsningen sammanfaller kad ökning av transporterna. Detta leder i sin tur med kommungränsen. Samtidigt förutsätts att till en försämring av miljön. den betydande negativa miljöpåverkan som bl a Följande nationella och skånska miljömål påver- vindkraften kan utgöra i andra kommuner inte får kas bl a p g a den ökande biltrafiken: påverka Bjuvs kommun. • Begränsad klimatpåverkan

• Frisk luft Betydande miljöpåverkan • Bara naturlig försurning Begreppet betydande miljöpåverkan används i så- • Giftfri miljö väl EG-direktivet om projekt-MKB (85/337/EEG) • Skyddande ozonskikt som i direktivet om miljöbedömning av planer • Ingen övergödning och program (2001/42/EG). På engelska används • Levande sjöar och vattendrag begreppen significant effects on the environment, • Grundvatten av god kvalitet significant adverse effects on the environment • Myllrande våtmarker och significant environmental effects. • Levande skogar En sak som ibland diskuteras är om betydande • God bebyggd miljö miljöpåverkan avser enbart betydande negativ • Ett rikt växt- och djurliv påverkan, eller om också betydande positiv på- Planalternativet verkan ska beaktas. En översiktlig miljöbedömning av vilka faktorer Det framgår klart av direktiv, förarbeten och lag- som översiktsplanen påverkar redovisas nedan. regler att syftet med MKB/miljöbedömning är att Konsekvensbeskrivningen ger en helhetsbild av skydda miljö och bidra till hållbar utveckling ge- de faktorer som kommunen anser kommer att nom att negativ miljöpåverkan förebyggs, motver- påverka miljön, eller i vissa fall eventuellt kan kas eller kompenseras. För planer och program är komma att påverka miljön. det risken för betydande negativ miljöpåverkan De nationella miljömålen påverkas inte i någon som utlöser krav på miljöbedömning. högre grad av planen med undantag av de faktorer som nämns nedan. Nuläge-Nollalternativ En beskrivning av befintliga förhållanden inklusive miljöförhållanden, Nuläget, ingår i det inledande avsnittet av översiktsplanen, kommunbeskrivning. Om översiktsplanen inte antas är Nollalternativet det förhållande som då råder. I planen finns en beskrivning av dagens mil- jöproblem. Dessa finns i huvudsak med i noll alternativet. I nollalternativet sker ingen negativ effekt genom trafikemissioner och buller inom de i översikts- Minibussar kör både Närtrafik och Färdtjänst. planen planerade bostadsområdena, eftersom Transpor ter dessa inte byggs ut. Planen medför att ett antal nya utbyggnadsområ- En negativ konsekvens av nollalternativet är att den tillkommer. Kollektivtrafikförsörjningen för genomfarten utanför Gunnarstorp inte blir byggd, flertalet av dessa är mycket god, med utbyggnads- vilket medför att trafik- och bullerproblemen områdena i Bjuv och Billesholm inom 1,8 resp 1,0 genom Gunnarstorp kvarstår. En annan effekt av km från järnvägsstation (befintlig eller planerad). nollalternativet är att den tilltänkta utbyggnaden Härutöver finns busstrafik med hållplatser på kort av kollektivtrafiken inte genomförs, vilket medför avstånd i de allra flesta fall. För det större arbets- en ökad privatbilism och sämre miljö. området norr om Gunnarstorp kommer kollek- Att bostadsområdena inte byggs ut i enlighet med tivtrafikförsörjningen att byggas ut i takt med att planförslaget innebär att underlaget för service i området byggs ut. Redan idag finns servicelinjen i kommunen inte ökar. På sikt kommer en minsk- anslutning till området.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 83 Avsnitt 18

Kommunen ser dessutom över möjligheterna att större problem. kombinera skolskjutsresor med allmän kollektiv- Trafikemmissioner utreds även i samband med trafik, vilket skulle ha betydelse speciellt för bo- nya vägprojekt, i enlighet med vad som redovisats ende och byggande på landsbygd. Inga planerade under trafikbuller. bostadsområden synes beröras av transporter för Detta påverkar miljömålen i enlighet med vad farligt gods vare sig på väg eller järnväg, den dag som redovisats under nollalternativet. väg 109 utbyggts enligt planerna till Kågeröd. Utbyggnaden medför trots allt en ökning av Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses. transportvolymen, vilket redovisa under trafikbuller och trafikemmisioner. Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses.

KONSEKVENSBESKRIVNING Trafikbuller Planen innebär att ett antal bostads- och verk- samhetsområden tillskapas. I närmiljön kan bullret vara besvärande, särskilt i större verk- samhetsområden men i något fall även i centralt placerade bostadsområden. Vid detaljplanering utförs bullerutredning i de fall större trafik- mängder kan förväntas, såsom vid Gunnarstorps industriområde. Ökat trafikbuller kan även uppstå genom den ökning av kollektivtrafiken som planen syftar Vattenverket på Ljungsgård. till. Bullret kan därvid komma dels från bussar dels från tåg. Miljökonsekvensutredning bör ske i Vatten samband med utökning av trafik genom nya linjer För grundvatten känsliga områden redovisas i etc. En ökning av trafikbullret förväntas också kartbilaga till avsnitt 5 om vatten. Vid detaljpla- vid de nya trafikleder som föreslagits; t ex väg nering eller byggande av nya trafikleder etc inom 109:s utbyggnad österut från Ekeby, ny infartsled områden som angivits särskilt känsliga får göras till Ekeby från sydväst, ny väg till Åstorp. Järn- en noggrann analys av eventuell påverkan på vägsbullret förväntas öka både på Skånebanan i grundvattentäkterna samt vilka åtgärder som ev anslutning till den utökade persontrafiken som kan behöva vidtagas för att hindra negativ påver- Skånetrafiken planerar och på Söderåsbanan i kan. Aktuella områden härvidlag är i första hand anslutning till att persontrafiken kommer igång nya områden vid Tunnby och Norra Vram samt på denna bana. den nya trafikleden till södra Ekeby från väg 110. Ljungsgårdsverket med Norra Vramsfältet kom- Bullerutredning får ske i samband med miljö- mer senast 2010 att lämnas över till Sydvatten. konsekvensbeskrivningen av dessa projekt på projekterings/detaljplanestadiet. Rent allmänt Påverkan på ytvatten i form av vattendrag och synes buller inte vara något större problem i sjöar får utredas vid detaljplanering eller mot- Bjuvs kommun svarande. Nya utbyggnadsområden förses med dagvattenmagasin och liknade i syfte att minska Följande nationella och skånska miljömål påver- påverkan på recipient. kas, bland annat på grund av trafikbuller: Som framgår av planen,vilket även styrks av • God bebyggd miljö SGI:s yttrande så är Bjuvs utbyggnadsområden Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses. belägna så att höga vattenflöden inte bör vara något större problem. Emissioner från trafik Följande nationella och skånska miljömål påver- Avgasutsläpp från fordon kan ske där nya bo- kas av vattenpåverkan: stads- eller verksamhetsområden tillkommer. Vid detaljplanering får frågan studeras samt kommer • Bara naturlig försurning MKB att tas fram för de olika detaljplanerna. • Ingen övergödning Trafikemmissioner kan även öka i samband med • Levande sjöar och vattendrag att busstrafiken ökar, genom ökad turtäthet eller • Myllrande våtmarker nya turer. Då turtätheten inte är besvärande hög • Ett rikt växt-och djurliv i Bjuvs kommun, förväntas detta inte bli något Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses.

84 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 18

Biologisk mångfald KONSEKVENSBESKRIVNING Som framgått tidigare karakteriseras utbyggnads- områden och trafikleder av att de till största delen utgör förtätning av befintliga tätorter eller berör ren jordbruksmark. Den flora och fauna som påverkas är därför den som lever dels i hög- produktiv åkermark dels sådan som finns i parker eller impedimenta områden i tätort. I något enstaka utbyggnadsområde, främst Bil- lesholmsgård 9:325 södra delen, finns åkermark med inslag av några skogsdungar, vari den biologiska mångfalden är något högre. Samtidigt är dessa skogsdungar en stor tillgång i ett framtida bostadsområde, varför påverkan minskas något genom att de behålls så långt det är möjligt.

Skyddszoner runt miljöstörande industrier Ett omfattande arbete har lagts ner på att identi- fiera de risker som kan uppkomma för planerad bebyggelse p g a befintliga verksamheter i form av industrier, lantbruk, reningsverk etc. Justeringar har skett av plangränser så att störningar minimeras. De nybyggnadsområden som delvis kan beröras av skyddszoner är kvarteren Mejeriet och Med- borgaren i Bjuvs centrum. Inom dessa områden Billesholmsgård 9:325, södraa delen. är det tänkt etablera såväl kontor, centrumfunktioner som bostäder. Bostäder förläggs inom de Följande nationella och skånska miljömål påver- delar av centrum som inte berörs av skyddszon. kas av den biologiska mångfalden: Ett annat område som delvis berörs är Selleberga • Levande sjöar och vattendrag 1:63, f d Sellevi idrottsplats. Här är det tänkt • Myllrande våtmarker förtäta med styckehus. Beroende på tolkning • Ett rikt växt-och djurliv av skyddszon för Findus, så berörs mindre eller • God bebyggd miljö större delar av området. Utredningen ”Analys av skyddszoner runt befintliga industrier centralt i Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses. ett samhälle”, som utförts i samarbete med representanter för berörda industrier, pekar på att Landskapsbilden skyddszonerna kan minskas betydligt för Findus I de allra flesta utbyggnadsområden sker ingen och Isover i förhållande till Boverkets schablon- större påverkan på landskapsbilden. Ett undan- värden. tag som får studeras särskilt är bostadsområdet sydväst om Bjuvs kyrka, där fornlämningar kan påverka genomförandet av ny bebyggelse. Stads- bilden här är känslig och byggnader utformas och placeras med omsorg. Planförslaget innehåller förslag om kulvertering av kraftledningar vilket påverkar landskapsbilden positivt. Påverkan på landskapsbilden påverkar följande nationella och skånska miljömål : • Säker strålmiljö • God bebyggd miljö Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses. Positiv betydande miljöpåverkan förutses om alla kraftledningar kulverteras. Luftburna ledningar så långt ögat når...

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 85 Avsnitt 18

”Studien visar att detaljplaneläggning av industri- Protista AB: Företag med läge centralt i Bjuv har områdena och deras närområden på ett konstruk- en skyddszon om 50 meter. tivt sätt fastställer företagens rätt och möjlighet Höganäs Bjuf AB har ett lika centralt läge i Bjuv att utöva och utveckla sin verksamhet. Samtidigt med skyddszon om 200 meter. säkerställs samhällets krav på risk- och störnings- CC Höganäs AB har ett perifiert läge i Ekeby med fria miljöer. Studien visar också att direkta hälso- en skyddszon om 200 meter. och egendomsrisker utanför en zon om 200 resp I programskedet för detaljplan för resp område får 300 m inte behöver befaras. ” närmare studier ske av skyddszonernas ev påver- Studien har därför dragit slutsatsen att nuvarande kan samt översyn av eventuella förändringar. skyddszon vid Findus AB och Isover Gullfiber kan Följande nationella och skånska miljömål halveras. påverkas: Följande företag är värda en speciell kommentar: KONSEKVENSBESKRIVNING • Begränsad klimatpåverkan Findus Sverige AB är beläget i östra delen av • Frisk luft Bjuvs tätort. Skyddszonen bestäms utifrån en • Bara naturlig försurning särskild utredning enligt ovan, som gjorts med • Giftfri miljö beaktande av de specifika riskfaktorer och emis- • Skyddande ozonskikt sionskällor som finns i nuläget. Skyddszonen • Ingen övergödning föreslås vara 400 m, vilket är 200 m mer än vad • Levande sjöar och vattendrag utredningen föreslagit. • Grundvatten av god kvalitet Saint-Gobain Isover AB är beläget i centrala • Myllrande våtmarker Billesholm. Även här bestäms skyddszonen • Levande skogar utifrån en särskild utredning enl ovan, som gjorts • God bebyggd miljö med beaktande av de specifika riskfaktorer och • Ett rikt växt-och djurliv emissionskällor som finns i nuläget. Skyddszonen Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses föreslås vara 500 m. med föreslagna skyddszoner.

Findus Sverige AB

Höganäs Bjuf AB

86 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING B Riksintresse för naturvård Riksintresse för naturvård är utlagt dels över Söderåsen men även västerut över åkermarken med begränsning i Gunnarstorp och i söder med begränsning söder om Vegeå på Findus odlingar. Kommunen förordar att riksintresset för naturvård ej skall omfatta området väster om Söderåsbanan. Riksintresset bedöms ej påverkas, eftersom om- landet till riksintresset Söderåsen är tillräckligt stort öster om Söderåsbanan. Dessutom har en biogasreaktor placerats inom området. Vad gäller Vegeå så skyddas den av strandskydd. Land- skapsbildsskyddet påverkas av att en dubbel 400 kV-ledning fått byggas över Söderåsen. Denna ledning dominerar blickfånget i en stor del av landskapet. Gamla stenbrottet vid Båv.

Riksintressen Viss påverkan sker på riksintressena av de före- slagna utbyggnadsområdena. I Norra Vram och Tunnby har föreslagits två mindre förtätningsom- råden, i enlighet med den fördjupade översikts- planen för Söderåsen. Påverkan på de berörda riksintressena rörligt friluftsliv, kulturmiljövård och naturvård är ytterst marginella. Kommunens intention är att ej tillåta större på- verkan på riksintressena. Antalet transporter ökar, men inte i någon högre grad eftersom den planerade bebyggelsen är relativt begränsad. I ett senare avsnitt kommenteras utbyggnationen inom Norra Vram 36:1 utförligare. Här har en biogasreaktor byggts inom det av länsstyrelsen förordade riksintresset. Dessa anläggningar utgör en viss påverkan på riksintressena, som de är redovisade idag. Nedan kom- Orienterinstavlan vid ingången till Åvarps menteras kommunens förslag till minskning av Naturreservat. riksintressena: C Riksintresse för kulturmiljövård A Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård är utlagt runt Riksintresse för friluftsliv är idag utlagt dels inom Vrams Gunnarstorps slott som ett skydd för Söderåsen dels på åkermarken söder om åsen. slott med omgivningar. I väster har riksintresse- Kommunen förordar att riksintresset för frilufts- gränsen lagts 50-100 meter väster om järnvägen liv inskränkes i stort i den del som ligger utanför Billesholm- Åstorp. Det är viktigt att ha naturliga Söderåsens skogsområde eller utanför Åvarp/ gränser i landskapet för att befolkningen ska få Vegeå området, vilket framgår av kartbilaga ”Riks- förståelse för riksintressena. I det här fallet utgör intressen avvikelser”. Riksintresset täcker såväl järnvägen en naturlig barriär i landskapet, tillika åker- som skogsmark. en bra gräns för riksintresset i väster. Riksintresset bedöms ej påverkas, eftersom det Kommunen förordar att riksintresset för kultur- inte är tillåtet att beträda annans åkermark när miljövård ej skall omfatta området ca 50-100 m skada kan uppstå. Inom riksintresseområdet på väster om Söderåsbanan, utan begränsas i väster åkermark, finns det relativt gott om mindre vägar, av Järnvägen. Riksintresset bedöms ej påverkas varför friluftsintressena har goda möjligheter även negativt av denna ändring. om riksintresset tas bort i denna del. De värdeful- Ingen större negativ betydande miljöpåverkan laste delarna behålls som riksintresse. förutses för någondera av riksintressena.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 87 Avsnitt 18

Natura 2000 område bebyggd miljö påverkas kraftigt negativt. Översiktsplanen innebär ingen negativ påverkan Skyddsavstånd för verk om 60 meters höjd bör på Natura 2000 området, som är lokaliserat till ej understiga 1 km från bostadshus. För verk om Hallabäcksområdet. 150 meters höjd bör skyddsavståndet ej understiga 2 km från bostadshus. En viktig mellankommunal fråga är för Länsstyrelsen att tillse att grannkommuner ej medverkar till etablering av vindkraftverk inom en 2 km:s zon från Bjuvs kommun, p g a verkens dominans och störan-

KONSEKVENSBESKRIVNING de inverkan på närmiljön. Kommunen har i yttrande till länsstyrelsen avstyrkt all vindkraft inom kommunen större än mindre gårdsverk. Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses om planens intentioner genomförs.

Nya större utbyggnads områden I det föregående har generellt behandlats miljöpåverkan på nya utbyggnadsområden. Några områden är så stora Hallabäcken mellan Båv och Lovisetorp. alternativt så speciella att det finns anledning att Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses. behandla dem särskilt. Natura 2000 området kommer att behandlas med stor varsamhet gällande alla former av tillstånd a) Bjuvstorp 9:13 kombinerat arbets- och till förändringar. bostadsområde Det är tänkt att man skall kunna kombinera Förorenade områden boende med egen verksamhet. Tomternas storlek I Bjuvs kommun finns totalt nio gamla avfallsupp- kommer att ges en relativt fri utformning. Då lag. Samtliga dessa deponier är klassade enligt placering av bostäder kommer att ske i närhet till NFS 2006:6 7 §. Dessa områden ligger dock inte riksväg 110 bör materialval till byggnader vara i de tilltänkta planområdena. Utöver dessa gamla utformade så att buller på bästa sätt minimeras. avfallsupplag finns även täktverksamheter som Man bör i största möjliga mån anlägga mjukytor tillhör Höganäs Bjuf AB. Dessa täktverksamheter då det har en dämpande effekt. Bullerdämpande samt ovanstående deponier bedöms dock inte plank mot väg 110 kan också vara ett alternativ. relevanta i miljöbedömningen då de inte ligger i Om bullernivåer från vägtrafiken överstiger 65 de tilltänkta planområdena. dB(A) bör fastighetsägare erbjudas bullerskydd enligt Infrastruktur-propositionen. Det kan dock inte uteslutas att föroreningar i mark förekommer på olika platser i kommunen b) Bjuvstorp 5:29 arbetsområde då stora delar av kommunen har varit föremål för Då områdets placering ligger i västra hörnet av gruvbrytning. Det är då av vikt att vid tilltänkta kommunen vid trafikleder, förväntas området inte områden där gruvdrift med säkerhet varit stor påverka den planerade eller befintliga bostads- att miljögeotekniska undersökningar görs för att bebyggelsen. En viss typ ökad trafik i området eliminera eventuella risker. förväntas dock ske vilket påverkar luftkvalitén.

Vindkraft c) Vrams Gunnarstorp 2:8 Energimyndighetens föreslagna riksintresseområ- Det är ett område som är tänkt att på sikt bli ett den för vindkraft påverkar miljön på ett mycket arbetsområde. Området utgörs idag av åkermark. negativt sätt. Miljömålen levande skogar och god Industriområdet är i första hand tänkt att utgöras

88 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING för lagerverksamhet eller upplag allt beroende på Billesholms centrum som i första hand kommer vad som efterfrågas. Placeringen av området gör att påverka trafiksäkerhet, bullersituation samt det möjligt att utnyttja järnvägen. Detta skulle i luftkvalitet. Den största bulleralstrande aktivi- praktiken kunna medföra en ökning av godstrafik teten i områdena är trafiken. Ökad trafikmängd vilket kan ge ökade vibrationer. Småindustri plane- innebär att områden som ej direkt är utsatt för ras i södra delen medan störande industri förläggs buller får ökat trafikbuller. Eftersom hastigheten längre norrut även i dessa områden förväntas bli låg beräknas riktvärdena för buller inte att överskridas. Förebyggande åtgärder kan vara att vid planerings- f) Exploatering av Valleberga 3:247 & 3:252 stadiet utforma underhållsintervall (slipning av Det kommer att innebära en ökad trafik till spår) så att man även tar hänsyn till risken för Ekeby centrum som i första hand kommer att vibrationer. Då områdets placering ligger i nord- västra hörnet av kommunen förväntas området inte påverka den planerade eller befintlig bostads- bebyggelsen. En viss typ ökad trafik i området förväntas dock ske vilket påverkar luftkvalitén. Åtgärder man kan vidta för att minska utsläppen kan vara att begränsa den tunga trafiken. d) Tibbarp 1:80 samt Bjuvstorp 2:1 Dessa är områden som man planerar att göra till bostadsområde. Den trafik som kommer att passera dessa båda områden är i huvudsak lokaltrafik. Längs väg 107, Ekebrovägen, förekommer dock en viss tung trafik. Här kan det bli aktuellt, om behov uppstår, att ge möjlighet till avskärmning mot buller. Inom de tilltänkta områdena kommer hastigheten att bli låg och på det viset förväntas riktvärdena för trafikbuller inte överskridas. En annan viktig aspekt att hålla låg hastighet är att Valleberga 3:252 trafiksäkerheten ökar. Fokus skall ligga på att mini- påverka trafiksäkerhet, bullersituation samt luft- mera risken för olyckor för oskyddade trafikanter. kvalitet. Den största bulleralstrande aktiviteten i Båda områdena ligger i utkanten av Bjuvs samhälle områdena är trafiken. Ökad trafikmängd innebär och kommer att påverka det övergripande vägnä- att områden som ej direkt är utsatt för buller får tet samt huvudvägarna. Dessa vägar klarar av en ökat trafikbuller. Eftersom hastigheten även i större belastning. dessa områden förväntas bli låg beräknas riktvär- dena för buller inte att överskridas. e) Exploatering av Billesholms gård 9:325 norr, g) Brogårda 4:4 Billesholms gård 9:325 söder samt Utredningsområde för verksamhet. Södra Vram 53:2, Det kommer att innebära en ökad trafik till Täkter Planen innehåller två större täkter, Dagbrott Albert och Lundom täkten. Vid eventuell utvidgning av täkterna eller förlängning av brytningstiden sker tillståndsprövning enligt Miljöbalken. Vid täkternas avveckling skall områdena återställas enligt tillståndsbeslut. Följande miljömål påverkas: • Levande sjöar och vattendrag I övrigt bedöms påverkan ringa. Betydande negativ miljöpåverkan för- utses. Åtgärder för att förhindra negativ betydande miljöpåverkan övervakas kontinuerligt genom tillsynsmyndigheten. Valleberga 3:247

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 89 Avsnitt 18

Regionalt kulturmiljöprogram och beva Åtgärder för att hindra eller minska nega randeprogram för Bjuvs kommun tiv miljöpåverkan Områden som ingår i det regionala kulturmil- Vid detaljplaneläggningen skall planområdena jöprogrammet påverkas ej av planen. För ut- utformas så att bostadsområden o dyl ej placeras byggnadsområden där fornminnen kan befaras inom skyddszoner för industri m m. En översyn kommer särskilda undersökningar att vidtagas. bör ske av idag gällande detaljplaner för att säker- Det lokala bevarandeprogrammet kommer att ses ställa en god bebyggd miljö. över av miljö-och byggnadsnämnden. Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses. Åtgärder för uppföljning Det kan vara svårt att föreslå exakt hur upp- Det robusta samhället följning och övervakning ska ske när miljökon- Ett robust och hållbart samhälle kan beskrivas sekvensbeskrivningen tas fram. En anpassning

KONSEKVENSBESKRIVNING som en kommun som är motståndskraftig och kan behöva ske under planens genomförande, uthållig mot yttre och inre påfrestningar som kan vilket inte kan anses strida mot bestämmelserna. uppkomma vid exponering av risker och hot. De Det kan vara lämpligt att integrera uppföljningen grundläggande förutsättningarna för en robust av planen i redan befintliga uppföljnings- och och hållbar samhällsutveckling är att samhäl- övervakningsprogram som miljö- och byggnads- let hushållar med naturens resurser, har en väl nämnden genomför. fungerande organisation som bygger på samspel mellan individer, organisationer och myndigheter Icke-Teknisk sammanfattning samt att bebyggelse och infrastrukturen inklusive Sammanfattande redogörelse tekniska system samspelar med människa och Miljöbedömningen har utförts av den samlade natur. Det robusta och hållbara samhället kan kommunala kompetensen vid ett flertal sessioner. även beskrivas utifrån tre aspekter: ekologisk, Till grund för bedömningen har legat över- social och teknisk. Ekonomisk robusthet ingår i gripande miljömål och miljöavdelningens arkiv samtliga aspekter. Dessa tre aspekter måste sam- och sammanställningar över miljösituationen i spela med varandra och ses i ett helhetsperspek- kommunen applicerat på översiktsplanens tiv för att kunna skapa ett tryggare och säkrare planalternativ. samhälle med god livsmiljö. Fysisk planering är ett av de främsta verktygen för att uppnå ett robustare samhälle.

Samhällets robusthet beror på förmågan att stå emot och hantera påfrestningar som t ex olyckor, bränder och naturkatastrofer. När samhällets för- måga blir otillräcklig betecknas det som sårbart. Dagens samhälle är sårbart i många avseenden, på grund av komplexa interaktioner mellan samhällsfunktioner och individen. Då många samhällsfunktioner utgörs av storskaliga infra- struktursystem, t ex vägar, järnvägar, elförsörj- ning, vatten och avlopp, tele och data m m, kan påfrestningar som avbrott av olika anledningar skapa svåra konsekvenser i samhället. Dessa stora system skapar beroendeförhållanden för många aktörer och enskilda och kan vara kommunöver- gripande och bidrar därmed till ökad sårbarhet. Småskalighet kan vara en fördel i vissa avseenden då avbrott drabbar ett mindre antal och reserv- system lättare kan byggas upp. Kungsgården Ruinerna efter det gods som adelsmannen Jens Bille lät bygga 1571. Genom att dämma upp Bökebergsbäcken Risker och hot är företeelser som alltid kommer skapades en konstgjord sjö och på holmarna i sjön bygg- att finnas och samhällets förmåga att stå emot des godset som fick namnet Billesholm. Vid rivningen och hantera dessa beror till stor del på en förutse- 1955 bevarades källaren som idag är det enda som ende planering både på kort och på lång sikt. återstår av det ursprungliga Billesholm. Källaren är 7 x 10 m och består av tre rum. Ingen negativ betydande miljöpåverkan förutses.

90 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Brogårda 8:4, E 1, Bjuv Bostadsområde Brogårda 8:4 E 2, Bjuv Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- magasin och bortledning magsin och bortledning Biologisk mångfald: Bör öka med vattenspegel Biologisk mångfald: Bör öka med vattenspegel och plantering och plantering Landskapsbild: Förskönas med vattenspegel Landskapsbild: Förskönas med vattenspegel i området i området Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller: Minimalt Luft, buller: Minimalt

Bjuv

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir bostadsområde Jordbrukslandskap blir bostadsområde

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning övervägande barnfamiljer övervägande barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: 28 småhus Lämplig utbyggnadsnivå: 32 småhus Lämplig läge nhetssammansättning: Småhus i Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus i olika storlek olika storlek Offentlig service, kultur: Skola åk 0-6 idrottshall bef. Offentlig service, kultur: Skola åk 0-6 idrottshall bef. Kommersiell service: I Bjuvs centrum- ingen i Kommersiell service: I Bjuvs centrum- ingen i närområdet närområdet Fritid/rekreation/grönytor: Beläget vid Fritid/rekreation/grönytor: Beläget vid Vegeåns dalgång Vegeåns dalgång Viktigt att beakta: Detaljplan är antagen Viktigt att beakta: Detaljplan är antagen

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 700 m Kollektivtrafik Finns inom 500 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns vid området Skolor Finns vid området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Mycket positiv Kommunalekonomisk effekt: Mycket positiv Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk. Området fortsatt jordbruk.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 91 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Brogårda 8:4 E 3, Bjuv Bostadsområde Vråken 1, Bjuv Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- Vatten: Avledning av dagvatten genom magasin och bortledning befintligt ledningsnät Biologisk mångfald: Bör öka med vattenspegel Biologisk mångfald: Oförändrad och plantering Landskapsbild: Förtätningsområde Landskapsbild: Förskönas med vattenspegel Transporter: Ökar i området Luft, Buller, övrigt: Minimalt KONSEKVENSBESKRIVNING Transporter: Ökar Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Luft, buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Bjuv

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir bostadsområde Inga

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning Befolkningsstruktur: : Inflyttning övervägande övervägande barnfamiljer barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: 32 småhus Lämplig utbyggnadsnivå: 28 småhus i grupp Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus i Lämplig lägenhetssammansättning: Grupp- olika storlek bebyggelse/radhus/kedjehus Offentlig service, kultur: Skola åk 0-6, Offentlig service, kultur: Finns i närområdet idrottshall befintlig. Kommersiell service: Bjuvs centrum Kommersiell service: I Bjuvs centrum – ingen i Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet närområdet Viktigt att beakta: Gällande detaljplan justeras, Fritid/rekreation/grönytor: Beläget vid Vegeåns geoteknik dalgång

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 700 m Kollektivtrafik Finns inom 320 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns vid området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Behov finns

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas,ex fjärrvärme

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Mycket positiv Kommunalekonomisk effekt: Mycket positivt Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk. fortsatt impediment.

92 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Bjuv 3:3 Bjuv 25:1

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- befintligt ledningsnät magasin och bortledning Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Förtätningsområde Landskapsbild: Förtätningsområde Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller, övrigt: Minimalt Luft, buller, övrigt: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen.

Bjuv

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Området finns med i kulturmiljöprogrammet. Till viss del känsligt ur kultursynpunkt med när Ringa påverkan het till kyrkogård mm. Området finns med i kulturmiljöprogrammet. Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande Sociala konsekvenser barnfamiljer. Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande Lämplig utbyggnadsnivå: Ca 15 stycketomter barnfamiljer Lämplig lägenhetssammansättning: Styckehus Lämplig utbyggnadsnivå: 21 stycke- och kedje Offentlig service, kultur: Finns i centrum hustomter Kommersiell service: Finns i centrum Lämplig lägenhetssammansättning: Styckehus Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet Offentlig service, kultur: Finns i centrum Viktigt att beakta: Ledningar genom området, Kommersiell service: Finns i centrum geoteknik Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet Viktigt att beakta: Området känsligt ur kultursynpunkt, geoteknik

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Behov Behov

Kollektivtrafik Finns inom 330 m Kollektivtrafik Finns inom 450 m

Vägnät Finns Vägnät Finns

Vatten/avlopp Finns Vatten/avlopp Finns

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Finns Brandskydd Finns

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns El Finns

Kommunalekonomisk effekt: Mycket positiv Kommunalekonomisk effekt: Mycket positiv Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk. fortsatt jordbruk.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 93 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Tibbarp1:80, Bjuv Bostadsområde Falken 2, Bjuv Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- Vatten: Avledning av dagvatten genom magasin och bortledning befintligt ledningsnät Biologisk mångfald: Bör öka med vattenspegel Biologisk mångfald: Oförändrad och plantering Landskapsbild: Oförändrad Landskapsbild: Förskönas med vattenspegel Transporter: Ökar i området Luft, buller, övrigt : Minimalt KONSEKVENSBESKRIVNING Transporter: Ökar Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Luft, buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Bjuv

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir bostadsområde Inga

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning Befolkningsstruktur: Heterogen övervägande barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: Ca 28 lägenheter Lämplig utbyggnadsnivå: Ca 90 småhus Lämplig lägenhetssammansättning: Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus i Marklägenheter. olika storlek Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Offentlig service, kultur: Skola åk 0-6. Kommersiell service: Finns i närområdet I drottshall befintlig. Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet Kommersiell service: I Bjuvs centrum – ingen i Viktigt att beakta: Ledningar inom kvarteret, närområdet geoteknik Fritid/rekreation/grönytor: Beläget vid Vegeåns dalgång Viktigt att beakta: Geoteknik Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Inom 500 m på Storgatan Kollektivtrafik Finns inom 450 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Byggs ev inom området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt , fjärrvärme på tomten

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Positiv Kommunalekonomisk effekt: Mycket positiv Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk. fortsatt ”rivningstomt”.

94 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Kvadraten 1, Bjuv Bostadsområde Bjuv 1:255, Bjuv Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- befintligt ledningsnät magasin och bortledning alt bef.ledn.nät Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Landskapsbild: Jordbruksområdet förtätas Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller, övrigt : Buller ökar Luft, Buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Bjuv

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Saneringstomt bebyggs Utredes

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Heterogen Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande Lämplig utbyggnadsnivå: 20 lägenheter barnfamiljer Lämplig lägenhetssammansättning: Lämplig utbyggnadsnivå: Sex grupp- eller Marklägenheter styckehus Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Lämplig lägenhetssammansättning: Kommersiell service: Finns i närområdet Småhusbebyggelse Fritid/rekreation/grönytor: Finns ej i närområdet, Offentlig service, kultur: Finns i centrum bör anläggas Kommersiell service: Finns i centrum Viktigt att beakta: Tillskapande av grönytor Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet Detaljplan finns Viktigt att beakta: Geoteknik, arkeologiska förhål landen

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 200 m Kollektivtrafik Finns inom 550m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Mycket positiv Kommunalekonomisk effekt: Positiv Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt saneringstomt. fortsatt jordbruksmark.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 95 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Bjuvstorp 2:1 Selleberga 1:63 m fl, Bjuv Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Omhändertagande av dagvatten genom Vatten: Avledning av dagvatten genom infiltrationsdamm med utjämningsmagasin befintligt ledningsnät,ev. infiltrationsdamm Biologisk mångfald: Oförändrad med bortledning Landskapsbild: Förskönas Biologisk mångfald: Oförändrad Transporter: Ökar Landskapsbild: Oförändrad Luft, buller, övrigt: Minimalt Transporter:Ökar KONSEKVENSBESKRIVNING Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen. Luft, buller, övrigt : Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Bjuv

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir bostadsområde Ringa, viss anpassning till befintlig bebyggelse.

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Barnfamiljer huvudsakligen Befolkningsstruktur: Barnfamiljer huvudsakligen Lämplig utbyggnadsnivå: 30 lägenheter i etapp 1, Lämplig utbyggnadsnivå: Tio lägenheter totalt ca 150 lägenheter Lämplig lägenhetssammansättning: Styckehus Lämplig lägenhetssammansättning: Styckehus Offentlig service, kultur: I Bjuvs centrum- ingen i Offentlig service, kultur: I Bjuvs centrum – ingen närområdet i närområdet. Kommersiell service: I Bjuvs cen Kommersiell service: I Bjuvs centrum – begränsad trum- ingen i närområdet i närområdet Fritid/rekreation/grönytor: Grönytor anläggs vid Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet exploateringen Viktigt att beakta: Området ingår i skyddszon för Viktigt att beakta: Kraftledning genom området Findus, under utredning. Geoteknik påverkar exploateringsgraden, kommunaltekniska anläggningar, geoteknik Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 600 m. Kollektivtrafik Finns inom 370 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Behov finns Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband,tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Positiv Kommunalekonomisk effekt: Positiv Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk. fortsatt nedlagd idrottsplats.

96 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Bjuv 1:1 Bjuvstorp 5:25, Bjuv Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Avledning av dagvatten genom befintligt ledningsnät befintligt ledningsnät alt Infiltrationsdamm Biologisk mångfald: Oförändrad med utjämningsmagasin Landskapsbild: Förtätningsområde Biologisk mångfald: Oförändrad Transporter: Ökar Landskapsbild: Parkområdet förtätas Luft, buller, övrigt: Minimalt Transporter: Ökar Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen. Luft, Buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Bjuv

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Till viss del känsligt ur kultursynpunkt Inga Området finns med i kulturmiljöprogrammet

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande barnfamiljer barnfamiljer alt seniorer Lämplig utbyggnadsnivå: Ca 20 stycketomter Lämplig utbyggnadsnivå: Sex – tio lägenheter Lämplig lägenhetssammansättning: Styckehus Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus alt Offentlig service, kultur: Finns i centrum flerfamiljslgh ex vis ”seniorhus” Offentlig service, Kommersiell service: Finns i centrum kultur: Finns i närområdet Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet Kommersiell service: Finns i närområdet Viktigt att beakta: Området känsligt ur kultur- Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet synpunkt, geoteknik Viktigt att beakta: Geoteknik, trafikmatning och anpassning till befintlig bebyggelse

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Behov Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 540 m Kollektivtrafik Finns inom 360 m

Vägnät Finns Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Finns Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Positiv Kommunalekonomisk effekt: Positiv Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk. Området fortsatt parkmark.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 97 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Kv Medborgaren, Bjuv Bostads - centrumområde Billesholms Gård 9:325 norr, Billesholm Bostäder

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser mm Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- befintligt ledningsnät magasin och bortledning Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Landskapsbild: Jordbruk blir bostäder Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller, övrigt : Buller förekomer

KONSEKVENSBESKRIVNING Luft, buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Billesholm

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Folkets Hus finns upptaget i bevarandeplanen Jordbrukslandskap blir bostadsområde

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Heterogen Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Lämplig utbyggnadsnivå: 0- 30 lägenheter Inflyttning övervägande barnfamiljer Lämplig lägenhetssammansättning: Varierande Lämplig utbyggnadsnivå: 51 lägenheter Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus i Kommersiell service: Finns i närområdet olika storlek Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet Offentlig service, kultur: Finns i centrum Viktigt att beakta: Komplex centrumbild. Kom Kommersiell service: Finns i centrum munaltekniska anläggningar är utbyggda. Bostä Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas delvis der kan ej förläggas inom skyddszon för industri, Viktigt att beakta: VA-kapacitet, geoteknik geoteknik

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 100 m Kollektivtrafik Finns inom 450 m.

Vägnät Finns Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

98 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Billesholms Gård 9:325 nordväst, Billesholm Billesholms Gård 9:325 söder, Billesholm Bostäder Bostäder

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- befintligt ledningsnät alt infiltrationsdamm magasin och bortledning Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Bör öka med vattenspegel Landskapsbild: Jordbruk blir bostäder och plantering Transporter: Ökar Landskapsbild: Förskönas med vattenspegel Luft, buller: Minimalt i området Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Transporter: Ökar Luft, buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Billesholm

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir bostadsområde Jordbrukslandskap blir bostadsområde Området finns delvis med i kulturmiljöprogram met. Viss påverkan på Billesholms Kungsgård Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning Befolkningsstruktur: Övervägande barnfamiljer övervägande barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: 100-150 lägenheter Lämplig utbyggnadsnivå: 15 lägenheter Lämplig lägenhetssammansättning: Lämplig lägenhetssammansättning: Blandad grupp- och styckebebyggelse Småhus i olika storlek Offentlig service, kultur: Finns i centrum Offentlig service, kultur: Finns i centrum Kommersiell service: Finns i centrum Kommersiell service: Finns i centrum Fritid/rekreation/grönytor: Finns i närområdet Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas delvis Viktigt att beakta: Övergripande Va- system krä Viktigt att beakta: Va-kapacitet, geoteknik ver investering, geoteknik

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 800 m. Kollektivtrafik Finns inom 320 m.

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 99 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Ljungsgård 2:98, Billesholm Bostäder Södra Vram 53:2, Billesholm Bostäder

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Omhändertagande av dagvatten genom befintligt ledningsnät infiltrationsdamm med utjämningsmagasin Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Jordbruk blir bostäder Landskapsbild: Jordbruk blir bostäder Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller: Minimalt Luft, buller: Minimalt KONSEKVENSBESKRIVNING Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Billesholm

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir bostadsområde Jordbrukslandskap blir bostadsområde

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning övervägande barnfamiljer övervägande barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: Tjugo resp sex Lämplig utbyggnadsnivå: 15–20 lägenheter lägenheter i två områden Lämplig lägenhetssammansättning: Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus i olika storlek Småhus i olika storlek Offentlig service, kultur: Finns i centrum Offentlig service, kultur: Finns i centrum Kommersiell service: Finns i centrum Kommersiell service: Finns i centrum Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas delvis Fritid/rekreation/grönytor: Bör tillskapas Viktigt att beakta: Riksintresse för naturvård Viktigt att beakta: Detaljplaner finns och skyddszoner i grannskapet, VA -kapacitet, geoteknik

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 750 m Kollektivtrafik Finns inom 500 m.

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

100 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Valleberga 2:139, Ekeby Bostadsområde småhus Valleberga 2:139, Ekeby Bostadsområde marklägenheter

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Avledning av dagvatten genom befintligt befintligt ledningsnät ledningsnät alt utjämningsmagasin Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, Buller: Minimalt Luft, Buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Ekeby

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Begränsade Begränsade

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Homogen Befolkningsstruktur: Homogen Lämplig utbyggnadsnivå: 9 lägenheter Lämplig utbyggnadsnivå: 20-30 lägenheter Lämplig lägenhetssammansättning: Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus- stycke Grupplägenheter/radhus/kedjehus alt småhus Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Kommersiell service: Finns i närområdet Kommersiell service: Finns i närområdet Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Viktigt att beakta: Detaljplan finns Viktigt att beakta: Detaljplan finns, justeras

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 250 m Kollektivtrafik Finns inom 200 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 101 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Valleberga 2:139, Ekeby Bostadsområde flerfa Valleberga 3:252, Ekeby Bostadsområde miljshuslägenheter

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- befintligt ledningsnät/utjämningsbassäng magasin och bortledning Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, Buller: Minimalt Luft, Buller: Minimalt KONSEKVENSBESKRIVNING Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Ekeby

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Begränsade Begränsade

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Homogen Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande Lämplig utbyggnadsnivå: Ca 10 lägenheter barnfamiljer Lämplig lägenhetssammansättning: Lämplig utbyggnadsnivå: 15 småhus Flerfamiljshuslägenheter Lämplig lägenhetssammansättning: Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Styckebebyggelse Kommersiell service: Finns i närområdet Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Kommersiell service: Finns i närområdet Viktigt att beakta: Detaljplan framtages Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Viktigt att beakta: Geoteknik

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 200 m Kollektivtrafik Finns inom 400 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

102 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Valleberga 3:247, Ekeby Bostadsområde Valleberga 1:42, Ekeby Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- Vatten: Avledning av dagvatten genom magasin och bortledning befintligt ledningsnät Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Landskapsbild: Oförändrad Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, Buller: Minimalt Luft, Buller: Minimalt Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Ekeby

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Begränsade Begränsade

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande barnfamiljer barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: 35 småhus Lämplig utbyggnadsnivå: ca 15 småhus Lämplig lägenhetssammansättning: Lämplig lägenhetssammansättning: Styckebebyggelse Grupp- och styckebebyggelse Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Kommersiell service: Finns i närområdet Kommersiell service: Finns i närområdet Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Viktigt att beakta: Geoteknik Viktigt att beakta: Detaljplan finns, behöver ev. justeras

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 500 m Kollektivtrafik Finns inom 150 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 103 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Truedstorp 1:77, Ekeby Bostadsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom befintligt ledningsnät Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Jordbruk blir bostäder Transporter: Ökar Luft, buller: Minimalt KONSEKVENSBESKRIVNING

Ekeby

Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir bostadsområde

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Obebyggt idag Inflyttning övervägande barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: 20 lägenheter Lämplig lägenhetssammansättning: Småhus i olika storlek Offentlig service, kultur: Finns i centrum Kommersiell service: Finns i centrum Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Viktigt att beakta: Detaljplan finns

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 250 m

Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Positiv Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruksmark.

104 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Bjuvstorp 9:13, Bjuv Kombinerat Bostads och Bjuvstorp 5:29, Bjuv Arbetsområde för handel, arbetsområde småindustri mm

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Avledning av dagvatten genom befintligt ledningsnät befintligt ledningsnät/dagvattenmagasin Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Urbanisering av jordbruksmark Landskapsbild: Urbanisering av jordbruksmark Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller: Trafik till området Luft, buller: Trafik till området Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Arbets- område Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Bjuv Jordbrukslandskap blir bostads- och Jordbrukslandskap blir industriområde arbetsområde

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: Inflyttning övervägande Befolkningsstruktur: - barnfamiljer Lämplig utbyggnadsnivå: Ca 25 000 m2 BTA Lämplig utbyggnadsnivå: 50 villor samt Lämplig lägenhetssammansättning: - tio-femton småindustrier Offentlig service, kultur: - Lämplig lägenhetssammansättning: Bostäder Kommersiell service: Ökar styckehus samt styckehus med småindustri Fritid/rekreation/grönytor:- Offentlig service, kultur: I Bjuvs centrum Viktigt att beakta: Tillskapa ett attraktivt handels Kommersiell service: I Bjuvs centrum område, Va-försörjning, geoteknik Fritid/rekreation/grönytor: Behöver anläggas Viktigt att beakta: Gruvgångar i området, VA-för sörjningen, geoteknik

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 200 m Kollektivtrafik Finns delvis utanför området

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Utbyggnadsbehov

Skolor Finns utanför området Skolor

Barnomsorg Finns utanför området Barnomsorg

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänlig, naturgas -förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Positiv på sikt Kommunalekonomisk effekt: Positiv på sikt Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk. fortsatt jordbruk.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 105 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Vrams Gunnarstorp 2:8, Bjuv Arbetsområde Bjuv 23:1, Bjuv Arbetsområde

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer Vatten: Infiltrationsdamm med utjämnings- Vatten: Avledning av dagvatten genom magasin och bortledning befintligt ledningsnät Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Urbanisering av jordbruksmark Landskapsbild: Urbanisering av jordbruksmark Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller: Trafik till området Luft, buller: Trafik till området KONSEKVENSBESKRIVNING Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen

Arbets- område Bjuv Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir industriområde Jordbrukslandskap blir industriområde

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: - Befolkningsstruktur: - Lämplig utbyggnadsnivå: Lämplig utbyggnadsnivå: Lämplig lägenhetssammansättning: - Lämplig lägenhetssammansättning: - Offentlig service, kultur: - Finns i centrum Offentlig service, kultur: - Finns i centrum Kommersiell service: Finns i centrum Kommersiell service: Finns i centrum Fritid/rekreation/grönytor:- Fritid/rekreation/grönytor:- Viktigt att beakta: Tillskapa ett attraktivt Viktigt att beakta: Detaljplan finns, ev justering, arbetsområde med spåranslutningsmöjlighet, Järnvägsspår finns kollektivtrafik, geoteknik och Va-försörjning Anslutning till väg 110 alt Kristinetorpsvägen saknas i plan

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/Finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Begränsat utanförområdet (servicelinje) Kollektivtrafik Finns inom 500 m

Vägnät Finns utanför området Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Utbyggnadsbehov Vatten/avlopp Utbyggnadsbehov

Skolor Skolor

Barnomsorg Barnomsorg

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänlig förordas Uppvärmning Miljövänlig förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

106 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn Billesholms Gård 10:1, Ljungsgård 4:1 Billesholm Billesholms Gård 1:21, Billesholm Arbetsområde Arbetsområde samt kombinerat bostads- och arbetsområde Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Avledning av dagvatten genom befintligt ledningsnät befintligt ledningsnät Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Urbanisering av jordbruksmark Landskapsbild: Urbanisering av jordbruksmark Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller: Trafik till området Luft, buller: Trafik till området Robust samhälle: Bör beaktas i detaljplanen.

Arbets- område Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Billes- Jordbrukslandskap urbaniseras Jordbrukslandskap blir arbetsområde holm

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: - Befolkningsstruktur: - Lämplig utbyggnadsnivå: Småindustri samt min Lämplig utbyggnadsnivå: Komplettering av befint dre del kombinerat med bostad/småindustri på lig industri söderut samma fastighet Lämplig lägenhetssammansättning:- Lämplig lägenhetssammansättning:- Offentlig Offentlig service, kultur:- service, kultur:- Kommersiell service : Finns i centrum Kommersiell service : Finns i centrum Fritid/rekreation/grönytor: - Fritid/rekreation/grönytor: - Viktigt att beakta: Ingår i skyddsområde för vat Viktigt att beakta: Ingår i skyddsområde för tentäkt vattentäkt Detaljplan finns, justeras. Nuvarande område för bostäder utgår

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/finns ej Finns/finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 520 m Kollektivtrafik Finns utanför området

Vägnät Finns delvis Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns utanför området Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns utanför området El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Kommunalekonomisk effekt: Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Området fortsatt jordbruk.

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 107 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn Elestorp 14:1, Ekeby Arbetsområde Valleberga 2:139, Ekeby Bostadsområde småhus

Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Betydande miljöpåverkan: Förekommer ej Vatten: Avledning av dagvatten genom Vatten: Avledning av dagvatten genom befintligt ledningsnät befintligt ledningsnät Biologisk mångfald: Oförändrad Biologisk mångfald: Oförändrad Landskapsbild: Urbanisering av jordbruksmark Landskapsbild: Oförändrad Transporter: Ökar Transporter: Ökar Luft, buller: Trafik till området Luft, Buller: Minimalt KONSEKVENSBESKRIVNING

Arbets- område Ekeby Konsekvenser på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön Jordbrukslandskap blir arbetsområde Begränsade

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser Befolkningsstruktur: - Befolkningsstruktur: Homogen Lämplig utbyggnadsnivå: Industri Lämplig utbyggnadsnivå: 11 lägenheter Lämplig lägenhetssammansättning:- Lämplig lägenhetssammansättning: Offentlig service, kultur:- Småhus- stycke Kommersiell service : Finns i centrum Offentlig service, kultur: Finns i närområdet Fritid/rekreation/grönytor: - Kommersiell service: Finns i närområdet Viktigt att beakta: Ingår i vattenskyddszon, Fritid/rekreation/grönytor: Tillskapas Detaljplan finns Viktigt att beakta: Detaljplan finns

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Finns/finns ej Finns/Finns ej

Kollektivtrafik Finns inom 200m Kollektivtrafik Finns inom 250 m

Vägnät Finns Vägnät Finns utanför området

Vatten/avlopp Finns Vatten/avlopp Finns utanför området

Skolor Skolor Finns utanför området

Barnomsorg Barnomsorg Finns utanför området

Brandskydd Inget särskilt behov Brandskydd Inget särskilt behov

Uppvärmning Miljövänligt förordas Uppvärmning Miljövänligt förordas

El Finns El Finns utanför området

Bredband, tele Finns utanför området Bredband, tele Finns utanför området

Kommunalekonomisk effekt: Positiv Kommunalekonomisk effekt: Positiv Nollalternativ Nollalternativ I nollalternativet sker ingen utbyggnad. I nollalternativet sker ingen utbyggnad. Delar av området fortsatt jordbruk. Området fortsatt impediment .

108 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB Avsnitt 18 KONSEKVENSBESKRIVNING

Område/ Namn Område/ Namn 6 0 5 6 9 30 20 15 20 35 15 20 75 20 30 10 15 32 32 28 15 21 20 20 10 51 18 76 563 363 124 Summa 5 5 5 9 5 39 15 20 Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser 14 2015 4 5 5 7 9 7 36 15 20 2014 5 4 7 7 51 10 10 15 25 19 2013 6 5 3 5 5 5 7 7 96 30 10 15 10 66 23 2012 5 3 6 5 5 5 5 5 5 7 10 10 15 10 10 10 65 33 13 111 2011 3 3 5 6 6 5 5 7 10 12 18 10 10 10 10 82 23 10 115 Konsekvenser2010 på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön 3 3 5 1 7 4 49 10 10 10 35 10 2009 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanenKonsekvensbeskrivning inkl MKB 3 5 3 5 3 26 15 Sociala konsekvenser Sociala18 konsekvenser 2008

5 3 3 5 40 17 15 32 2007 Osäkert Osäkert Anmärkning

6 6 9 30 15 20 20 15 20 20 10 20 35 32 28 15 21 90 30 20 10 15 15 32 51 18 Möjliga utbyggnadsområden - Tidplan - utbyggnadsområden Möjliga 125

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Antal Lgh

2012

2012 2011 - 2013 2009 - 2014 2007 - 2011 2010 - 2013 2010 - 2011 2010 - 2011 2011 - 2012 2013 - 2015 2011 - 2015 efter 2015 2009 - 2011 2009 - 2010 2009 - 2010 2009 - 2011 2011 - 2018 2010 2010 - 2012 2010 - 2011 2010 - 2011 2010 - 2012 2015 - 2017 2007 - 2008 2007 - 2009 2009 - 2015 2007 - 2008

Byggtid

Flerfamiljshus

Småhus Småhus - stycke Småhus - stycke Småhus - stycke Småhus - stycke Marklägenheter Marklägenheter Småhus - stycke Styckehus Småhus - stycke Småhus - blandat Småhus - stycke Småhus - grupp Småhus - stycke Småhus Småhus Grupp/styckehus Styckehus Grupp el.småhus Flerfamiljshus Småhus - stycke Småhus - stycke Småhus - stycke Småhus - stycke Småhus - stycke Småhus - stycke

Områdestyp

Summa Medborgaren Summa Summa Bjuvstorp 5:25 Valleberga 1:42 Valleberga Truedstorp 1:77 Truedstorp Ljungsgård 2:98 53:2 Södra Vram Falken 2 Kvadraten 1 Selleberga 1:63 Bjuv 1:1 Valleberga 3:247 Valleberga Billesholms Gård 9:325 s Brogårda 8:4 E3 Vråken 1 Vråken Bjuv 3:3 Bjuv 25:1 1:80 Tibbarp Bjuv 1:255 Bjuvstorp 2:1 Etapp1 Valleberga 2:139 Valleberga Valleberga 2:139 Valleberga 3:252 Valleberga Billesholms Gård 9:325 nv Brogårda 8:4 E2 Valleberga 2:139 s Valleberga Billesholms Gård 9:325 n Område Bostäder Bjuv Brogårda 8:4 E1 Billesholm Ekeby kommunen Totalt

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 109 Avsnitt 18 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanen inkl MKB

Område/ Namn Område/ Namn 0 0 3 9 12

0 0 Miljökonsekvenser MiljökonsekvenserB 2015 2015 0 0 2014 2014 0 0 2013 2013 2 0 2 B B KONSEKVENSBESKRIVNING 2012 2012 0 0 2011 2011 2 0 2 B B 2010 Konsekvenser2010 på kulturmiljön Konsekvenser på kulturmiljön 2 0 2 2009 2009 Konsekvensbeskrivning till översiktsplanenKonsekvensbeskrivning inkl MKB 3 3 0 Sociala konsekvenser6 Sociala konsekvenser 2008 2008

0 0 B B B 2007 2007 Anmärkning 15 barn/avd Anmärkning

Möjliga utbyggnadsområden - Tidplan - utbyggnadsområden Möjliga Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Antal Lgh

2012 - 2007 -

2010 -

2015 - 2010 -

2007 -

Byggtid Byggtid

Småindustri mm Industri

Industri Småindustri

Industri

Industri Handel mm

Småindustri

Områdestyp Områdestyp

B=byggnation Valleberga 2:139 Valleberga Elestorp 14:1 Ekeby

Billesholms gård 1:21 Billesholms gård 10:1 Summa Billesholm Summa Ekeby

Bjuv 23:1 Ekeby Billesholm Gunnarstorp 2.8 Bjuvstorp 5:29 Billesholm Bjuv Bjuv Bjuvstorp 9:13 Område Förskoleavdelningar Grundskoleavdelningar Arbetsområden Bjuv

110 Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 Referenser Bildförteckning

Befolkningsprognos från KAAB 2006-04-04 Fotograf sid

Boverket, Bättre plats för arbete. Allmänna råd 1995:5 Christer Anderberg 11, 43, 56, 59, 62 Naturvårdsverket, Riksintresse för friluftsliv, 1989-02-07 Lars Bygdemark 4, 6, 44, 75, 77 Naturvårdsverket, Riksintresse för fritidsfiske, 1989-02-07 Bertil Hagberg 17, 42, 71, 86 Naturvårdsverket, Riksintresse för naturvård, 1989-02-07 Länstyrelsens kulturminnesvårdprogram för Skåne, 1982 Jan Hedlund 1, 8, 12, 14, 15, 22, 23, 25, 25, 26, 27, 28, 30, 34, 35, 36, 37, 41, 46, 58, Bjuvs kommuns, planregister 60, 61, 63, 63, 64, 66, 67, 68, 73, 74, Bjuvs kommun, samlad bebyggelse, BN 1988-02-11 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, Bjuvs kommun, Miljövårdsprogram, fullmäktige 1989-02-23 89, 90 Bjuvs kommun, Bevarandeplanen, fullmäktige 1998-10-29 Anders Lindner 1, 12, 48, 78 Lotta Lundberg, Geologisk landskapsbild Didrik Weber 1, 7, 10, 13, 16, 17, 19, 20, Tyréns, Skydd för vattenförsörjning, 2006-05-16 21, 24, 29, 31, 32, 33, 38, 39, Länstyrelsen, Avfallsanläggningar i Skåne, 1974 40, 52, 53, 54, 55 Länstyrelsen, Farligt gods, VV 1998

Länstyrelsen, Kulturvägar, VV 1998 Kartor: Länstyrelsen, Natura 2000 Habitat Åke Jeppsson Länstyrelsen, Riksintresse Kulturmiljö Länstyrelsen, Strandskydd Länstyrelsen, Värdefulla ämnen och material Länstyrelsen, Riksintresse järnväg Länstyrelsen, Naturvårdsprogram 1996 Länstyrelsen, Naturvård region 2000 Länstyrelsen, Våtmarksinventering 1993 Länstyrelsen, Naturreservat Länstyrelsen, Jord-skog-klassificering 1974 Bjuvs, Klippans, Svalövs och Åstorps kommuner: Fördjupad översiktsplan för Söderåsen 2004 Länsstyrelsen, Det skånska landsbygdsprogrammet 2006

Bjuvs kommun – Översiktsplan 2006 111 3 Bjuvs kommun

Bjuvs kommun Box 501 267 25 Bjuv Besöksadress: Mejerigatan 3 Tel 042-850 00 Fax 042-782 32 [email protected] www.bjuv.se